Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 220.

1

Nr 220.

Kungl. Maj ds nådiga proposition till riksdagen angående
vissa åtgärder för lantförsv arets stärkande; given Stockholms
slott den 28 april 1916.

Under åberopande av bitagda utdrag av statsrådsprotokollet över
lantförsvarsärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen,

dels att bevilja följande belopp, att utgå av medel, som särskilt
beredas, nämligen:

l:o) för anskaffande av viss artillerimateriel ett anslag av 12,170,800
kronor samt därav för år 1917 anvisa ett belopp av 3,050,000 kronor;

2:o) för anskaffande av viss fortifikationsmateriel ett anslag av

2,534,300 kronor samt därav för år 1917 anvisa ett belopp av 653,000
kronor;

3:o) för anskaffande av viss intendenturmateriel ett anslag av

14,980,800 kronor samt därav för år 1917 anvisa ett belopp av 2,400,000
kronor; samt

4:o) för uppsättande av ett nytt tungt artilleriregemente i överensstämmelse
med i statsrådsprotokollet närmare angivna grunder såsom
engångskostnader ett anslag av 10,614,892 kronor samt därav för år
1917 anvisa ett belopp av 4,107,442 kronor;

dels or,k att för uppförande av landstormsförråd bevilja, utöver förut
av riksdagen anvisade medel, ett anslag av 365,589 kronor, att av

Kungl. Maj:t utav omhänderhavande medel förskottsvis utanordnas för

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 195 höft. (Nr 220.) 1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 220.

att sedermera ersättas av lantförsvarets fond för byggnader och andra
försvarsändamål eller annan fond, dit köpeskillingarna för till lantförsvaret
anslagna fastigheter, vilka med riksdagens samtycke försäljas,
kunna komma att inflyta.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

B. B. E. Mörcke.

*

*

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 220.

3

Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, kallet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den
28 april 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena M allenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Efter gemensam beredning inom lantförsvars- och finansdepartementen
anhöll chefen för förstnämnda departement, statsrådet Mörcke,
att få underställa Kungl. Maj:ts prövning åtskilliga av vederbörande
militära myndigheter gjorda framställningar angående vissa åtgärder
för lantförsvarets stärkande samt yttrade därvid följande:

»Innan jag ingår på de nu föreliggande framställningarna, anhåller
jag att inledningsvis få redogöra för

4

Kling!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 220.

Beräkning
av engångskostnaderna

för lantförsvarets
ordnande
enligt
Knngl. Maj:ts
proposition
nr 138 till
1914 års
senare
riksdag.

Hittills beräknade engångskostnader för lanttörsvarets ordnande.

Enligt de av Kungl. Majrt för 1914 års senare riksdag uti
propositionen nr 138 framlagda beräkningarna skulle engångskostnaderna
för lantförs\arets ordnande uppgå till följande belopp, nämligen:

för årsklassen 1914 yngre..................

}> intendenturmateriel .......................

» artillerimateriel................................

» ingen] örmateriel .............................

)) sjukvårds- och veterinärmateriel
» fasta försvaret ............................

.............. kronor 10,812,604: —

............... J) 23,827,310: —

............... » 19,032,600: —

............... » 3,242,142: —

.............. » 650,000: —

............... » 2,272,000: -

Summa kronor 59,836,656: —

Med hänsyn därtill, att leveranserna av intendenturmateriel skulle
komma . att under en följd av år få stadigvarande karaktär, ansågs
emellertid den för dylik materiel beräknade kostnaden kunna minskas
med 1,800,000 kronor. Sammanlagda kostnaden skulle följaktligen
komma att uppgå till 58,036,656 kronor.

Hela detta belopp ansågs emellertid icke behöva bestridas av värnskattemedel.
^ Uti den till riksdagen avlåtna statsverkspropositionen av
den 18 maj 1914 hade nämligen för anskaffning av viss uti ovannämnda
belopp inräknad materiel äskats anslag å 1915 års stat med
tillhopa 1,020,000 kronor. Vidare kunde ett belopp av sammanlagt

5,800,000 kronor under åren 1916—1922 beräknas bliva under fjärde
hmvudtiteln disponibelt för nyanskaffningar. Efter avdrag av förenämnda
båda belopp, tillhopa 6,820,000 kronor, återstode således — framhölls
i det vid propositionen nr 138 fogade statsrådsprotokollet — att
täcka 51,216,656 kronor. Sedan från värnskatten, beräknad till 75,000,000
kronor, avdragits engångskostnaderna för sjöförsvaret, vilka komme att
uppgå till i runt tal högst 24,200,000 kronor, återstode för de lantförsvarets
engångskostnader, som borde bestridas av värnskattemedel,
åtminstone 50,800,000 kronor eller ungefär 400,000 kronor mindre än
samma kostnaders slutsumma. Till täckande av denna eventuella brist
funnes emellertid att tillgå till värnskattefonden inflytande räntor, som
säkerligen icke komme att understiga sist angivna belopp.

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 220.

Vid granskningen av de utav Kungl. Maj:t framlagda beräkningarna
av engångskostnaderna för lantförsvarets ordnande fann riksdagen sig
böra, med anledning av de utav riksdagen beslutade ändringarna i
Kungl. Maj:ts förslag till värnpliktslag, höja kostnaderna för övning av
årsklassen 1914 yngre från 10,8 1 2,(504 kronor med 285,582 kronor till
11,098,180 kronor.

Kostnaderna för intendenturmateriel ansåg riksdagen böra ökas med
dels 300,000 kronor på grund av övergång från ett av Kungl. Majrt
vid kostnadsberäkningen följt alternativ Ä till ett annat alternativ B,
dels ock med 300,000 kronor för anskaffning av kokkärl och kappor
för landstormen. Å andra sidan kunde kostnaderna minskas med 300,000
kronor genom vissa persedlars utbrytande ur anskaffningsplanen. Därjämte
ansåg riksdagen, att det av Kungl. Maj:t gjorda avdraget på
grund av kontinuerliga leveranser, 1,800,000 kronor, kunde höjas med

500,000 kronor. Kostnaderna för intendenturmateriel, av Kungl. Maj:t
beräknade till (23,827,310 — 1,800,000 =) 22,027,310 kronor, komme
följaktligen att uppgå till [(22,027,310 + 300,000 + 300,000) — (300,000 +
500,000)=] 21,827,310 kronor.

Mot de av Kungl. Maj:t beräknade kostnaderna för artillerimateriel,
19,032,600 kronor, förklarade riksdagen sig icke hava annat att erinra,
än att enligt riksdagens uppfattning avdrag kunde göras på grund av
kontinuerliga leveranser med ett belopp av 400,000 kronor. Kostnaden för
ifrågavarande materiel borde följakligen upptagas till 18,632,600 kronor.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag i fråga om ingenjörmateriel ansåg
riksdagen, att behovet av gnisttelegrafmateriel icke blivit i erforderlig
grad tillgodosett. De för anskaffande av ingenjörmateriel beräknade
kostnaderna borde därför ökas med 273,000 kronor eller från 3,242,142
kronor till 3,515,142 kronor.

Mot de av Kungl. Maj:t beräknade kostnaderna för anskaffande av
sjukvårds- och veterinärmateriel samt för stärkandet av det fasta försvaret
förklarade sig riksdagen icke hava något att erinra.

Engångskostnaderna för lantförsvarets ordnande skulle följaktligen
enligt riksdagens beräkning uppgå’till följande belopp, nämligen

för årsklassen 1914 yngre..................

» intendenturmateriel .......................

3> artillerimateriel.................................

» ingenjörmateriel.............................

3> sjukvårds- och veterinärmateriel
)) fasta försvaret .................................

.................. kronor

11,098,186

................... 3)

21,827,310

................... 3)

18,632,600

.................. 33

3,515,142

................... 33

650,000

................... 3)

2,272,000

Summa kronor

57,995,238

1914 års
senare riksdags
beräkning
av
engångskostnaderna

för lantförsvarets

ordnande.

6

1915 års
riksdags
beslut om
anvisande av
medel för
ytterligare
engångskostnader
för
lantförsvarets
ordnande.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 220.

På grund härav och med tillämpning i övrigt av de utav Kung!
Maj:t följda beräkningsgrunderna beräknade riksdagen hela den å lantförsvaret
belöpande delen av värn skattemedel till i runt tal 50,800,000
kronor, eller samma belopp som enligt Kungl. Majrts proposition.

Enligt en av riksdagen uppgjord plan skulle av förenämnda
57,995,238 kronor utgå

under

år

1915 ..............................

»

»

1916 .........................v...

j>

»

1917 .............................

y>

»

1918 ...........................

»

»

1919 .............................

»

»

1920 och följande år

kronor 17,757,430: —

» 11,345,064: —

» 9,520.278: —

» 6,671,074: —

» 6,107,756: —

» 6,593,636: —

Såsom förut nämnts, hade Kungl. Maj:t beräknat de engångskostnader
lör lantförsvarets ordnande, som voro avsedda att bestridas av
värnskattemedel, till i runt tal 50,800,000 kronor och samma kostnader
för sjöförsvarets ordnande till i runt tal 24,200,000 kronor. Sammanlagda
kostnaderna skulle alltså komma att uppgå till 75,000,000 kronor.
I enlighet härmed föreslog Kungl. Maj:t, att värnskatten, vilken
var avsedd för täckande av ifrågavarande kostnader, skulle läggas så,
att densamma komme att inbringa ett nettobelopp av 75,000,000
kronor.

Emellertid fann sig riksdagen böra vidtaga en höjning av sjöförsvarets
engångskostnader med i runt tal 275,000 kronor. Med hänsyn
till den osäkerhet, som i varje fall måste komma att vidlåda beräkningen
av det verkliga beloppet, vartill en skatt av ifrågavarande storlek
och beskaffenhet kunde komma att uppgå, ansåg dock riksdagen
denna ökning icke vara av'' beskaffenhet att böra föranleda någon ändring
av de utav Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna för värnskattens
utgående. Vid uppgörandet av 1915 års riksstat utgick riksdagen från,
att värnskattens nettobelopp komme att uppgå till 75,300,000 kronor.

Vid en under nästlidet år inom finansdepartementet verkställd beräkning
av det belopp, som kunde förväntas komma att genom värnskatten
inflyta, framgick emellertid, att värnskatten kunde antagas
komma att lämna ett överskott av 11,525,000 kronor. Med anledning
härav föreslog Kungl. Maj:t 1915 års riksdag (proposition nr 194),
att ifrågavarande överskott skulle tagas i anspråk för anskaffande av

7

Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr 2X0.

eu del sådan, förut icke beräknad materiel, som enligt de under det
pågående världskriget redan vunna erfarenheterna vore av särskild betydelse,
nämligen viss tung artillerimateriel, viss ingenjörmateriel samt
viss intendenturutrustning för landstormen.

Denna Kungl. Maj:ts framställning blev på det sätt av riksdagen
bifallen (riksdagens skrivelse nr 150), att riksdagen för år 1916 av värnskattemedel
beviljade

dels för anskaffande av viss intendenturmateriel ett belopp av

3.362.000 kronor;

dels för anskaffande av viss artillerimateriel ett belopp av 2,918,000
. kronor;

dels ock för anskaffande av viss ingenjörmateriel ett belopp av

420.000 kronor.

De av riksdagen hittills beräknade engångskostnaderna för lantförsvarets
ordnande belöpa sig alltså till följande belopp, nämligen:

för årsklassen 1914 yngre........................................... kronor 11,098,186: —

» intendenturmateriel (21,827,310 + 3,362,000=) » 25,189,310: —

)) artillerimateriel (18,632,600 + 2,918,000=) ...... » 21,550,600: —

» ingenjörmateriel (3,515,142 + 420,000=)............ » 3,935,142: —

» sjukvårds- och veterinärmateriel........................... » 650,000: —

» fasta försvaret........................................ »_2,272,000: —

Summa kronor 64,695,238: —

Sammanfattning
av de
utav riksdagen
hittills beräknade
engångskostnaderna

för lanfcförsvarets
ordnande.

Av förenämnda belopp, 64,695,238 kronor, har riksdagen hittills Av riksdagen

. lr'' 7 7 gjorda eller

anvisat: av Kungl.

Maj:t hittills

för år 1915 begärda an J

visningar för

Å riksstat^)! under

Av värns katte-

bestridande

för årsklassen 1914 yngre..................

fjärde huvudtiteln:

kronor —

medel:

6,643,682

_

av engångs-kostnaderna
för lantför-

»

intendenturmateriel........................

» 225,000: —

3,775,000

svarets ord-nande.

»

artillerimateriel .............................

» 795,000: —

2,705,000

»

ingenjörmateriel..............................

» —

1,016,748

D

sjukvårds- och veterinärmateriel

» •—

325,000

T)

fasta försvaret................................

» —

2,272,000

Summa kronor 1,020,000: —

16,737,430

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 220.

för år 1916

Av värnskatte-

medel:

för årsklassen 1914 yngre ............................

............. kronor

2,503,317

_

»

intendenturmateriel....................................

............. )>

7,362,000

»

artillerimateriel ..........................................

............. »

9,018,000

»

ingenjörmateriel..........................................

.............. »

1,436,747

sjukvårds- och veterinärmateriel...........

.............. »

325,000

Summa kronor

20,645,064

Uti innevarande års statsverksproposition har Kungl. Maj:t föreslagit

följande anvisningar

för är 1917

Av värnskatte-

medel:

för

årsklassen 1914 yngre.............................

............. kronor

1,003,531

»

intendenturmateriel.................................

.............. »

5,000,887

»

artillerimateriel ...........................................

............. »

3,500,000

ingenjörmateriel...........................................

.............. »

1,016,747

Summa kronor

10,521,165

Under förutsättning att Kungl. Maj:ts nyssnämnda förslag vinner

riksdagens bifall, skulle således av de beräknade engångskostnaderna,

04,695,238 kronor, hava hittills anvisats:

för

år 1915 (1,020,000 + 16,737,430=).......

.............. kronor

17,757,430

»

» 1916 ..........................................................

.............. »

20,645,064

» 1917 .........................................................

............. »

10,521,165

Summa kronor 48,923,659

Detta belopp fördelar sig sålunda:

för årsklassen 1914 yngre.......................

.............. kronor

10,150,530

)>

intendenturmateriel...........................

.............. D

16,362,887

»

artillerimateriel............................................

............. »

16,018,000

»

ingen j''örmateriel...........................................

............. »

3,470,242

»

sjukvårds- och veterinärmateriel............

.............. »

650,000

»

fasta försvaret..............................................

.............. »

2,272,000

—-

Summa kronor 48,923,659

it

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 220.

Av de beräknade engångskostnaderna skulle således återstå att anvisa
under åren 11)18 —1920 och följande år ett belopp av (64,695,238
48,923,659=) 15,771,579 kronor, därav skulle avses

för årsklassen 1914 yngre (11,098,186—

10,150,530=) .......................................................... kronor 947,656: —

» intendenturmateriel (25,189,310—16,362,887=) » 8,826,423:

» artillerimateriel (21,550,600—16,018,000=)...... » 5,532,600:

» ingenjör materiel (3,935,142—3,470,242=) ...... »_464,900:

Summa kronor 15,771,579: —

Såsom förut nämnts, har riksdagen beräknat, att ett belopp av sammanlagt
5,800,000 kronor under åren 1916—1922 kunde bliva under
fjärde huvudtiteln disponibelt för nyanskaffningar. Något härför avsett
belopp upptogs icke under nämnda huvudtitel för år 1916 och har
ej heller beräknats under samma huvudtitel i det av Kungl. Maj:t för
riksdagen framlagda förslaget till riksstat för år 1917. Då emellertid
värnskatten blivit beräknad under nämnda förutsättning, torde omförmälda
5,800,000 kronor böra under följande år upptagas under fjärde
huvudtiteln. De engångskostnader för lantförsvarets ordnande, som
återstå att under åren 1918—1920 och följande år bestrida av värnskattemedel,
belöpa sig alltså till (15,771,579—5,800,000=) 9,971,579 kronor.

Framställningar angående anvisande av ytterligare medel för lantiör svarets

ordnande.

De av Kungl. Maj:t för 1914 års senare riksdag framlagda beräkningarna
av engångskostnaderna för lantförsvarets ordnande voro uppgjorda
med hänsyn till den kännedom, man vid tiden för beräkningarnas
uppgörande hade om bristerna i vårt försvaxsväsende, och med beaktande
av de krav, som vid nämnda tidpunkt ansågos oundgängligen
böra tillgodoses. Erfarenheterna från det pågående världskriget hava
emellertid givit vid handen, att arméns behov av materiel av olika slag
måste tillgodoses i avsevärt större utsträckning, än man förut beräknat,
ävensom att vissa grenar av försvarsorganisationen måste utvecklas och
förstärkas för att, så långt möjligt är, kunna motsvara sitt ändamål.
Med anledning härav hava vederbörande militära myndigheter,
under framhållande av nödvändigheten att stärka arméns krigsberedskap,
gjort åtskilliga framställningar om anvisande av medel dels lör anBihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 195 käft. (Nr 220.) 2

10

Kling}. Majds Nåd. Proposition Nr 220.

skaffande av viss för armén ytterligare erforderlig materiel, dels ock för
vidtagande av vissa andra försvarsanordningar. Jag anhåller nu att få
föredraga de sålunda gjorda framställningarna, nämligen:

arméförvaltningens fortifikationsdepartements särskilda underdåniga
skrivelse den 17 mars 1915 angående anvisande av medel för komplettering
av viss ingenjörmateriel;

arméförvaltningens artilleridepartements särskilda underdåniga skrivelse
den 14 september 1915 angående anskaffning av artillerimateriel,
ävensom chefens för generalstaben däröver avgivna utlåtande;

chefens^ för generalstaben särskilda underdåniga skrivelse den 8 november
19lo angående vidtagande av vissa befästningsanordningar, ävensorn
armeförvaltningens fortifikations- och civila departements däröver
avgivna utlåtande;

chefens för generalstaben särskilda underdåniga skrivelse den 3
december 1915 angående vidtagande av åtgärder för tryggande i krigstid
av trafiken å vissa järnvägslinjer, ävensom arméförvaltningens fortifikations-
och civila departements däröver avgivna utlåtande;

chefens för generalstaben särskilda underdåniga skrivelse den 18
december 1915 angående anskaffning och uppläggande i förråd av vissa
verktyg och materialier, ävensom arméförvaltningens fortifikationsdepartements
däröver avgivna utlåtande;

arméförvaltningens artilleridepartements särskilda underdåniga skrivelse.
den 28 december 1915 angående anskaffning av råvaror m. in.
för tillverkning av krigsmateriel;

armeförvaltningens intendentsdepartements särskilda skrivelse den 1
februari ^ 1916 angående fyllande av bristerna i intendenturutrustningen
vid armén; samt

arméförvaltningens artilleridepartements särskilda underdåniga skrivelse
den 16^ februari 1916 angående utvidgningar vid statens ammunitionsfabrik,
Karl Gustafs stads gevärsfaktori och Åkers krutbruk.

Vidare anhåller jag -att i detta sammanhang få föredraga ett av
särskilda inom ^^försvarsdepartementet tillkallada sakkunniga med särskild
skrivelse den 1 november 1915 avgivet förslag i fråga om landstormens
utrustning m. m.»

Sedan departementschefen härefter närmare redogjort för innehållet
i de sålunda gjorda framställningarna, ävensom för kostnaderna för tillgodoseendet
av de däri framställda kraven, fortsatte departementschefen:

»Att nu bereda tillgångar till täckande av de högst avsevärda kostnader,
ett bifall till de gjorda framställningarna skulle medföra, är under
förhandenvarande förhållanden icke möjligt. Huru angeläget det än vore

II

Kung/. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 220.

att för stärkande av landets försvarskraft kunna tillgodose flertalet av
de framställda kraven, måste man därför söka begränsa sig till fyllande
av sådana oundgängliga behov, vartill medel lör närvarande kunna
beredas.

Sedan statsrådet och chefen för finansdepartementet meddelat, att
anledning funnes att antaga, att för lantförsvarets extra ordinarie behov
icke under de närmaste åren kunde påräknas högre belopp än 40,000,000
kronor, anmodade jag den 26 februari 1916 chefen "för generalstaben att,
efter samråd med generalfälttygmästare! och inspektören för artilleriet,
chefen för fortifikationen, generalintendenten samt ordföranden i den
av Kungl. Maj:t den 26 juli 1915 tillsatta krigsmaterielkommissionen,
skyndsamt under nämnda förutsättning avgiva yttrande, vilka lantförsvarets
behov syntes vara av beskaffenhet att böra tillgodoses inom
ramen av ett till 40,000,000 kronor begränsat anslag till extra ordinarie
utgifter.

Till åtlydnad härav har chefen för generalstaben i särskild skrivelse
den 24 mars 1916 avgivit det sålunda infordrade utlåtandet och
därvid hemställt, att följande belopp måtte anvisas, nämligen

till

artilleribehov..................................

.............................. kronor

24,325,800: —

»

fortifikationsbehov.......................

............................. »

2,617,000: —

)>

intendenturbehov ........................

.............................. »

11,171,000: —

))

andra behov ................................

............................ )>

1,886,200: —

Summa kronor

40,000,000: —

Efter det chefen för generalstaben avgivit sitt förenämnda yttrande,
hava till Kungl. Maj:t inkommit ytterligare tre framställningar angående
tillgodoseende av vissa försvarsbehov.

Sålunda har arméförvaltningen med särskild underdånig skrivelse
den 29 mars 1916 överlämnat kostnadsberäkningar rörande ett av chefen
för generalstaben upprättat förslag till omorganisation av arméns flygvapen.
Enligt nämnda beräkningar skulle de årliga kostnaderna härför
uppgå till i runt tal 1,100,000 kronor och engångskostnaderna till
6,475,657 kronor.

Vidare hava förutnämnda inom lantförsvaret tillkallade sakkunniga
med särskild skrivelse-den 31 mars 1916 överlämnat utredning och förslag
angående beredande av förrådslokaler för landstormen. Kostnaderna
härför beräknades uppgå till sammanlagt 1,126,300 kronor.

Slutligen har chefen för generalstaben med särskild underdånig
skrivelse den 4 april 1916 överlämnat en av generalfälttygmästaren och

12

Artilleri behov.

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 220.

inspektören för artilleriet gjord framställning om upprättande av ett
Hytt tungt artilleriregemente. De årliga kostnaderna härför beräknades
belöpa sig till 673,342 kronor 53 öre och engångskostnaderna till
13,844,892 kronor.

Jag övergår nu till att uttala mig angående de försvarsbehov, som
synas mig vara av beskaffenhet att nu böra tillgodoses. Härvid torde
jag först få yttra mig angående de uti chefens för generalstaben skrivelse
den 24 mars 1916 framställda anslagskraven, vilka kunna sägas
i organisatoriskt avseende hålla sig inom ramen för 1914 års härordning.
I sammanhang härmed torde jämväl böra till prövning upptagas de förslag,
som framställts beträffande landstormens utrustning samt anordnande
av landstormsförråd.

A. Anslagskrav inom ramen för 1914 års härordning.

Såsom förut nämnts, bär chefen för generalstaben uti sin skrivelse
den 24 mars 1916 för tillgodoseende av vissa artilleribehov beräknat
ett belopp av 24,325,800 kronor. Härav äro 13,700,800 kronor avsedda
for anskaffning av viss artillerimateriel av olika slag och 10,625,000
kronor för utvidgning av arméns fabriker.

Mot beräkningen av den för anskaffning av artillerimateriel avsedda
posten har jag icke annat att erinra, än att densamma, med hänsyn till
nödvändigheten av att tillgodose vissa andra krav, torde böra nedsättas
med 1,530,000 kronor. För ifrågavarande ändamål torde alltså böra
upptagas ett belopp av 12,170,800 kronor.

Det torde böra nämnas, att i det sålunda beräknade beloppet ingår
visst belopp för att möjliggöra en ombeväpning av ett fältkanonbatteri
per fältartillenregemente med fälthaubitser. Erfarenheterna från kriget
hava nämligen oförtydbart givit vid handen, att antalet fälthaubitser
måste ökas i förhållande till antalet fältkanoner. Enligt 1914 års härorganisation
skall varje fältartilleriregemente i fred vara formerat på tre
kanondivisioner om tre batterier och en haubitsdivision om två batterier.
Därest medel för den föreslagna ombeväpningen beviljas, torde, för underlättande
av övergången till krigsfot, beträffande fältartilleriregementenas
fredsorganisation endast böra bestämmas, att deras åkande formationer
skola vala formerade på fyra divisioner med tillsammans elva batterier.

vad armens fabriker beträffar, utgöras dessa för närvarande av ammunitionsfabriken,
vars verksamhet bedrives å två avdelningar, den ena

13

Kumjl. Maj: tu Nåd. Proposition Nr 220.

vid Marieberg i Stockholm och den andra å Karlsborg, Karl Gustals
stads gevärsfaktori och Åkers krutbruk. Enligt 1914 års härorduingsbeslut
skall ammunitions fabrikens Mariebergsavdelning förflyttas till
Karlsborg, och hava kostnaderna härför av riksdagen beräknats till
950,000 kronor, att förskottsvis utgå av statsverkets värnskattefond och
sedermera ersättas av lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål
eller annan fond, dit köpeskillingarna för in: till lånt försvaret
anslagna fastigheter, vilka med riksdagens samtycke försäljas,
kunna komma att inflyta.

Uti sin skrivelse den IG februari 1916 har nu arméförvaltningens
artilleridepartement föreslagit, att en helt ny ammunitionsfabrik måtte
upprättas invid Jönköping, att avdelningen å Karlsborg efter nu pågående
mindre komplettering måtte få kvarstå oförändrad, samt att något
beslut om Mariebergsavdelningens framtida avveckling ej måtte fattas,
förrän frågan om ammunitionsfabrikens utökning blivit löst och ny
fabriksavdelning trätt i verksamhet. Kostnaderna för den nya fabriken
beräknades till 10,000,000 kronor, däri inräknade de av 1914 års
senare riksdag för Mariebergsavdelningens flyttning avsedda 950,000
kronor.

Vidare föresloge artilleridepartementet, att för säkerställandet av
arnléns behov av handvapen det nuvarande gevärsfaktoriet måtte utvidgas
för en beräknad kostnad av 985,000 kronor eller i runt tal
1,000,000 kronor.

Slutligen föresloge departementet, att för säkerställandet av arméns
krutbehov ett nytt krutbruk måtte anläggas invid Jönköping för en beräknad
kostnad av 2,750,000 kronor.

I sammanhang härmed anmälde departementet, att tillkomsten av
den nya ammunitionsfabriken och det nya krutbruket krävde en ökningav
den fast anställda personalen, och beräknade departementet härför
33 nya beställningar. Kostnaderna för denna personal hade emellertid
departementet icke ansett sig böra i detta sammanhang beräkna.

I anslutning till vad sålunda och i övrigt anförts, hemställde artilleridepartementet,
att till dess förfogande måtte för angivna ändamål
ställas ett belopp av 13,750,000 kronor, ävensom att departementet
måtte bemyndigas att med Jönköpings stad få träffa avtal rörande
erforderliga markutbyten för erhållande av tomtplatser för den nya
ammunitionsfabriken och det nya krutbruket.

Uti sin skrivelse den 24 mars 1916 har chefen för generalstaben
tillstyrkt, att för utvidgningen av gevärsfaktoriet och anläggningen av det

14

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 220.

nya krutbruket måtte anvisas de av artilleridepartementet beräknade beloppen.
Då det för den nya ammunitionsfabriken erforderliga beloppet
däremot. icke kunde, även med frånräknande av förutnämnda 950,000
kronor, inpassas inom ramen för det ifrågasatta 40-miljonersanslaget,
borde ur planen för densamma utbrytas vissa avdelningar, representerande
en sammanlagd anläggningskostnad av 2,175,000 kronor. För
fabrikerna borde alltså beräknas:

Utvidgning av gevärsfaktoriet .............

Anläggning av nytt krutbruk................

» » ny ammunitionsfabrik

.............. kronor

1,000,000: —

.............. »

2,750,000: —

............. )>

6,875,000: —

Summa kronor

10,625,000: —

I överensstämmelse med de grundsatser, som dåvarande chefen för
lantförsvarsdepartementet uttalat till statsrådsprotokollet den 10 juli 1914
vid anmälan av frågan om anvisande av medel till vissa byggnadsföretag
vid armén, borde ifrågavarande kostnader, enligt generalstabschefens
uppfattning, utgå ur lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål.
Så måste ske, därest inom ramen för det ifrågasatta
anslaget medel skulle bliva disponibla för de i förening med den föreslagna^
utvecklingen av flygmaskinskompaniet erforderliga materielanskaffningarna
ävensom för anskaffning av materiel till ett tungt artilleriregemente.

I likhet med vederbörande myndigheter anser jag det vara av
synnerlig vikt för arméns krigsberedskap, att arméns fabriker utvidgas.
Med hänsyn till angelägenheten av att kunna tillgodose det trängande
behovet av en förstärkning av härens tunga artilleri, finner jag mig
dock icke kunna tillstyrka, att medel i detta sammanhang beräknas för
åtgärder till fabrikernas utvidgande. I likhet med chefen för generalstaben
håller jag före, att kostnaderna för sådana åtgärder böra, i överensstämmelse
med vad 1914 års senare riksdag besluta i fråga om
kostnaderna för byggnader i samband med den nya härordningen, utgå
av to in tför säl] nin gs in edel. Jag tillåter mig erinra därom, att det belopp,
som beräknats komma att inflyta genom försäljning av de till
lantförsvaret anslagna fastigheterna i och invid Stockholm, betydligt
överstiger kostnaderna för hittills planerade nybyggnader för armén.

Med fattande av beslut rörande ifrågavarande anläggningar torde

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 220.

15

höra anstå till ett kommando år. Innan ärendet förelägges riksdagen,
torde ytterligare utredning i vissa avseenden vara erforderlig.

För tillgodoseende av vissa fortifikationsbehov har chefen för generalstaben
i sin skrivelse den 24 mars IDIG beräknat tillhopa 2,017,000
kronor, sålunda fördelat

för verkställande av vissa provisoriska befästningsarbeten.
........................................................................ kronor 1,181,000: —

» anskaffning av vissa verktygs- och materialförråd.
............................................................................. » 1,400,000: —

» komplettering av viss ingenjörmateriel............... »_36,000 —

Summa kronor 2,617,000: —

Mot de för anskaffning av vissa verktygs- och materialförråd samt
för komplettering av viss ingenjörmateriel beräknade beloppen har jag
icke något att erinra. De behov, varom här är fråga, äro nämligen av
beskaffenhet att oundgängligen böra tillgodoses.

Vad de ifrågasatta befästningsarbetena däremot angår, finner jag dessa
visserligen vara av behovet påkallade, men anser mig dock icke kunna
i detta sammanhang tillstyrka, att anslag härför nu beräknas. De medel,
som nu kunna beredas för tillgodoseendet av lantförsvarets behov,
böra enligt min mening i första hand avses för stärkandet av det rörliga
försvaret.

Såsom förut nämnts, har chefen för generalstaben i sin skrivelse
den 24 mars 1916 föreslagit, att ett belopp av 1,886,200 kronor måtte
beräknas för tillgodoseende av vissa »andra behov», vilka med hänsyn
till deras beskaffenhet icke torde böra här närmare specificeras.

Ehuru det skulle vara synnerligen önskvärt, därest medel för tillgodoseende
av samtliga ifrågavarande, till fortifikationsbehov närmast
hänförliga krav kunde beredas, anser jag mig dock, med hänsyn till
nödvändigheten att behörigen sörja för andra enligt min mening viktigare
försvarskrav, icke kunna i detta sammanhang tillstyrka, att för de
ändamål, varom här är fråga, beräknas högre belopp än 1,098,300 kronor.

För anskaffning av fortifikationsmateriel torde alltså böra beräknas
ett belopp av sammanlagt (1,400,000 + 36,000+ 1,098,300=) 2,534,300
kronor.

Uti sin skrivelse den 24 mars 1916 har chefen för generalstaben
meddelat, att arméförvaltningens intendentsdepartement på därom fram -

Fortiflka tiousbehov.

Intenden*

turbeliov.

10

Kungl. Majp.ts Nåd. Proposition Nr 220.

ställd förfrågan uppgivit, att ett belopp av 11,400,000 kronor jämte
vad som återstode att bevilja av redan beräknade värnskattemedel avsåge
den yttersta gräns för under den närmaste tiden erforderliga anskaffningar
av intendenturmateriel, som departementet kunde tillstyrka.
Ifrågavarande belopp vore avsett för komplettering av linjens och reservens
munderingsutrustning. För egen del ansåge sig generalstabschefen
böra tillstyrka intendentsdepartementets förslag. För att förevarande
post skulle kunna inpassas i det ifrågasätta anslaget å 40,000,000
kronor, ansåge generalstabscliefen sig dock böra föreslå, att beloppet
begränsades till 11,171,000 kronor.

Med hänsyn till angelägenheten av att snarast möjligt komplettera
förefintliga brister i arméns intendenturutrustning finner jag mig böra
tillstyrka, att för anskaffande av munderingsutrustning åt linjen och
reserven nu beräknas det av intendentsdepartementet föreslagna beloppet
eller 11,400,000 kronor.

Uti sin förberörda skrivelse har chefen för generalstaben icke ansett
sig kunna i detta sammanhang föreslå, att några medel beräknades
för anskaffande av intendenturutrustning åt landstormen. Härutinnan
hyser jag emellertid en avvikande mening. Enligt min uppfattning är
nämligen frågan om landstormens förseende med utrustning av den betydelse,
att densamma måste, så långt förhållandena det medgiva, vederbörligen
beaktas.

Beträffande landstormens förseende med utrustning hava, såsom förut
nämnts, särskilda inom lantförsvarsdepartementet tillkallade sakkunniga den
1 november 1915 avgivit utredning och förslag. Enligt nämnda utredning
beräknades kostnaderna för den utrustning, som borde för statsmedel
anskaffas utöver vad som avsetts med det av 1915 års riksdagtill
anskaffande av viss iutendenturmateriel anvisade belopp av 3,362,000
kronor, till 15,313,254 kronor 93 öre. Detta belopp borde enligt de
sakkunnigas mening fördelas på tre särskilda perioder, nämligen

lista perioden, omfattande år 1916............................. kronor 6,244,802:67

2:dra » » åren 1917—1920 ........... » 6,856,102:26

3:dje » » » 1921—1924 .......... » 2,212,350: —

Summa kronor 15,313,254: 93

För bestridande av kostnaderna under första perioden, 6,244,802
kronor 67 öre, kunde i första hand påräknas ett av 1914 års senare
riksdag för intendenturutrustning åt landstormen av värnskattemedel
beräknat belopp av 2,089,000 kronor. Framställning borde därför göras

17

Kung/. Maj:tu Nåd. Proposition Nr 220.

hos riksdagen om, att detta belopp finge disponeras ledan vindel .u
1916. Vidare funnes att tillgå besparingar a de av 1915 års riksdag
av värnskattemedel beviljade 3,362,000 kronor för anskaffande av \iss
intendenturmateriel, vilka besparingar förslagsvis kunde beräknas komma
att uppgå till 575,000 kronor. Mod fr&nräknande av ifrågavarande båda
belopp, tillhopa 2,664,000 kronor, skulle således återstå 3,580,802 kronor
67 öre. Detta belopp borde äskas av 1916 års riksdag, med rätt
för Kung!. Maj:t att utbetala detsamma redan under nämnda år.

De å andra perioden fallande kostnaderna, 6,856,102 kronoi 26 öie,
borde med lika belopp fördelas på vart och ett av de fyra år, perioden
omfattade, samt i form av årligt extra anslag av 1,714,026 kronor äskas

av riksdagen. ......

Kostnaderna under tredje perioden, 2,212,350 kronor, borde jamvai
med lika belopp eller i runt tal 553,088 kronor fördelas på de särskilda
år, peroden omfattade, samt i form av extra anslag äskas av riksdagen.

Uti avgivet yttrande den 19 november 1915 bär armeförvaltningens
intendentsdepartement förklarat sig anse de sakkunnigas förslag innebära
en god lösning av frågan om landstormens beklädnad och annan
intendenturutrustning. Att dön framlagda utrustningsplanen sedermera
måste utvidgas och kompletteras vore givet, men därest förslaget antoges,
hade dock en fast grund för materiel anskaffningen vunnits samt
klara och bestämda riktningar angivits för den följande utvecklingen.

Med frågan om landstormens förseende med utrustning sammanhänger
på det närmaste frågan om anskaffande av erforderliga förrädsutrymmen
för landstormens utrustning. Beträffande denna sak hava, såsom
förut nämnts, de inom lantförsvarsdepartementet tillkallade sakkunniga den
31 mars 1916 avgivit yttrande. Enligt denna utredning skulle kostnaderna
för landstormsförrådens ordnande uppgå till ett belopp av 1,126,300
kronor. Anvisandet av dessa medel borde i huvudsak följa den ordning,
de sakkunniga föreslagit för materielanskaffningen. Hela den föreslagna
ny- eller tillbyggnaden på ett och samma ställe borde utföras på en
o-ån o- och icke fördelas på de olika perioderna. Under den första perioden
Snäste i anledning därav förrådsutrymme beredas för större styrka
än den, för vilken utrustningen anskaffades eller fullständigades vindel

samma period. .... . A

Under dessa förutsättningar beräknade de sakkunniga^ för ordnande
av landstorm sförråd under första perioden ett belopp av 559,300 kronor.
Då emellertid redan funnes tillgängliga dels ett av 1914 och 19 lo ars
riksdagar för uppförande av landstormsförråd anvisat belopp av lo0,100
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 195 höft. (År 220.)

18

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 220.

kronor, dels besparingar å förut för samma ändamål anvisade anslag,
uppgående till 43,611 kronor 51 öre, skulle för ändamålet bos riksdagen
endast behöva till anvisning under första perioden äskas ett belopp^
365,589 kronor.

Av det för landstormsförrådens ordnande av de sakkunniga beräknade
beloppet borde återstoden, eller 567,000 kronor, äskas av riksdagen
föi andra perioden av den uppgjorda planen för intendenturmaterielens
anskaffning.

De sakkunniga hava i detta sammanhang ansett sig böra framhålla,
att nyssnämnda plan, vad första perioden angår, vore oberoende av,
huruvida utvecklingen av landstormens organisation kornme att gå i deri
riktning, de sakkunniga antytt, eller icke. Detsamma gällde även beträffande
den nu föreslagna planen för beredande av erforderliga förrådslokaler.

Att frågan om landstormens förseende med en ändamålsenlig och
med hänsyn till dess uppgifter anpassad utrustning är av mycket stor
betydelse, torde icke närmare behöva påvisas. Den år 1914 företagna
landstormsmobiliseringen har härutinnan lämnat åtskilliga lärdomar.
Den viktigaste torde vara, att därest landstormen skall på ett fullt effektivt
sätt kunna tagas i anspråk för landets försvar, man icke med någon
större säkerhet kan räkna på, att landstormsmännen själva i allmänhet
skola kunna medföra erforderlig munderingsutrustning. 1 samma mån
som landstormen tillämnas mera viktiga uppgifter i händelse av krig,
blir det mera betydelsefullt, att dess utrustning blir sådan, att landstormsmännen
skola med minsta möjliga umbäranden kunna övervinna fältlivets
svårigheter. Det torde under sådana förhållanden vara högeligen
önskvärt, att staten för landstormen anskaffar beklädnadsutrustning, som
med avseende å beskaffenheten i det väsentligaste sammanfaller med
linjens och som beträffande fullständigheten i huvudsak lämpas efter
arten av den tjänstgöring, som enligt uppgjorda planer åligger de olika
landstormskategorierna.

Det av de sakkunniga framlagda förslaget avser ett fullföljande av
den plan för landstormens utrustning, som de sakkunniga framlade i
särskild skrivelse den 30 mars 1915 rörande en första komplettering
under den närmaste framtiden *av landstormens intendenturmateriel och
mot vilken plan 1915 års riksdag icke hade något att i sak erinra.
Med hänsyn till vad jag förut anfört och då den verkställda utredningen
icke giver mig anledning till någon erinran, finner jag mig böra till -

19

Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 220.

styrka, vad de sakkunniga föreslagit beträffande såväl intendenturmateriel
för de särskilda landstormskategorierna som de persedelslag, vilka i första
hand böra ingå i denna utrustning, likasom ock i fråga om grunderna
för dessas anskaffning. Att landstormens persedlar böra vara av samma
modell och beskaffenhet som de för armén avsedda, är nödvändigt, för
att de skola kunna omsättas genom användning vid armén.

Kostnaderna för den utrustning, som skulle för statsmedel anskaffas,
hava av de sakkunniga beräknats till sammanlagt 15,313,254
kronor 93 öre. Då beräkningen är uppgjord enligt av arméförvaltningen
angivna och med hänsyn till rådande förhållanden i vissa fall
jämkade grundpriser, har jag icke något att mot densamma erinra.^

Enligt de sakkunnigas förslag skulle kostnaderna fördelas pa tie
särskilda perioder. Under den första skulle utgå 6,244,802 kronor 67
öre, under den andra 6,856,102 kronor 26 öre och under den tredje
2 212 350 kronor. Då ifrågavarande plan för kostnadernas fördelning
är uppgjord med hänsyn därtill, att anskaffningen av den erforderliga
utrustningen bör äga rum, i den mån landstormsorganisationen utvecklas
och genomföres, giver de sakkunnigas härutinnan framställda förslag
mig Icke anledning till någon erinran av principiell innebörd. Någon
förskjutning av anslagsfördelningen på de olika åren torde dock, med
hänsyn till andra anslagskrav, komma att visa sig nödvändig.

Vad angår de å första perioden belöpande kostnaderna, 6,244,802
kronor 67 öre, skulle för dessas täckande tagas i anspråk dels det belopp
av 2,089,000 kronor, som av 1914 års senare riksdag för andamålet
beviljats, ehuru detsamma ännu icke anvisats, dels ock uppkommande
behållningar, förslagsvis beräknade till 575,000 kronor, a det av
1915 års riksdag till anskaffande av utrustning åt landstormen beviljade
anslaget. Återstående 3,580,802 kronor 67 öre ansåge de sakkunniga
böra äskas av innevarande års riksdag, med rätt för Kungl. Maj:t att
redan i år utbetala detsamma. Vad angår förstnämnda båda belopp,
tillhopa 2,664,000 kronor, tillåter Jag mig erinra, att Kungl. Maj:t i
innevarande års statsverksproposition föreslagit, att nämnda belopp
måtte för ifrågavarande ändamål ställas till Kungl. Maj:ts disposition
under innevarande år. För bestridande av de å första perioden fallande
kostnaderna skulle alltså ytterligare erfordras 3,580,802 kronor 67 öre.
Detta belopp anser jag böra i detta sammanhang äskas av riksdagen.
För anskaffande av munderingsutrustning åt landstormen torde följaktligen
böra beräknas ett belopp av i jämnt tal 3,580,800 kronoi.

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 220.

De a andra och tredje perioderna fallande kostnaderna torde under
kommande år böra av riksdagen äskas såsom extra anslag under riksstatens
fjärde huvudtitel.

För beredande av erforderligt förrådsutrymme åt landstormens utrustning
erfordras, enligt de sakkunnigas beräkningar, för första perioden
ett belopp av 365,589 kronor. Detta belopp torde, i likhet med vad
fallet var med förenämnda av 1914 och 1915 års riksdagar anvisade
150,100 kronor, emellertid böra bestridas av tomtförsäljningsmedel. I
avvaktan på att dylika medel bliva tillgängliga torde beloppet få av
Kung], Maj:t av tillgängliga medel förskottsvis utanordnas.

För anskaffande av intendenturmateriel torde alltså böra beräknas

lör linjen och reserven ............................................. kronor 11,400,000- —

» landstormen......................................................... » 3,580,800: —

Summa kronor 14,980,800: —

B. Anslagskrav utöver ramen för 1914 års härordning.

1. Förslag om omorganisation av arméns flygvapen.

Under framhållande av att flygvapnets betydelse för den nutida
krigföringen visat sig långt överträffa de förväntningar, man vågat ställa
på detta före världskrigets utbrott knappast allvarligt prövade vapen,
samt att det därför vore för vårt land en bjudande nödvändighet att
snarast söka tillgodogöra sig den vunna erfarenheten och tillföra armén
det tillskott i försvarskraft, som ett i fred väl utbildat och för utvecklingsmöjligheter
vid. mobilisering organiserat flygvapen gåve, har chefen
för generalstaben uti underdånig skrivelse den 10 januari 1916 ävensom
i särskild skrivelse av samma dag, efter samråd med chefen för fortifikationen,
avgivit förslag till omorganisation av arméns flygvapen.

Enligt detta förslag .skulle flygvapnet, vilket för närvarande ino-år
såsom ett särskilt kompani i Fälttelegraf kåren, organiseras som en självständig
kår under egen chef samt tillsvidare fortfarande vara underställt
chefen för fortifikationen. Organisationen av kåren borde komma
till stånd genom nyuppsättning och den nu för flygmaskinskompaniet
avsedda, ^ särdeles knappt tilltagna personalen fortfarande ingå i Fälttelegrafkåren
för tillgodoseende av dess alltjämnt ökade personalbehov.
Kåren borde tillsvidare organiseras på stab, jämväl innefattande tygstat,
samt på 2 kompanier med all personal, undantagandes spaningsofficerare,
å kårens stat. Dessa senare borde tillsvidare såsom hittills uttagas bland
kompaniofficerare vid de övriga vapenslagen. Detta nödvändiggjorde
emellertid en ökning av officerskadern vid dessa, i den mån det ökade

21

Kmujl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 220.

behovet gjorde sig gällande. För materielens besiktning och vård
borde organiseras en särskild tygstat. De erforderliga verkstäderna
borde jämväl vara ordnade med hänsyn till de krav, som vid krigstillfälle
kunde göra sig gällande beträffande materielreparationer in. in. I
tygstaten borde ingå en tygofficer, en tygingenjör samt nödigt antal
tygverkmästare och hantverkare. Ett flygmaskinskompani borde givas
en, i förhållande till den nu planlagda organisationen, något utökad
personal. Tillsvidare borde två kompanier organiseras för att kunna
fylla det oundgängliga mobiliseringsbehovet av flygmaskinsavdelningar.
Hästar syntes tills vidare i fred ej böra tilldelas flygvapnet.

I enlighet med vad sålunda anförts, hade uppgjorts förslag till stat
för flygkåren under tiden 1917—1918, slutande staten å 249,747 kronor
50 öre för år 1917 och å 290,548 kronor 50 öre för år 1918.

Under åberopande av vad sålunda ooh i övrigt anförts, hemställde
generalstabschefen, att åtgärder omedelbart måtte vidtagas för flygvapnets
organiserande från och med år 1917 som en fristående, chefen för fortifikationen
underställd kår, med den stat, som i upprättat förslag angåves,
samt att för ar 1916 medel måtte anvisas för utbildning av
personal och anskaffning av materiel i sådan utsträckning, att denna
organisation vid nämnda tid möjliggjordes.

I anledning av förslaget har, såsom förut nämnts, arméförvaltningen
den 29 mars 1916 avgivit infordrat underdånigt utlåtande angående
kostnaderna för den föreslagna organisationen. Enligt verkställda
beräkningar skulle de årliga kostnaderna komma att belöpa sig till

1,100,310 kronor, sålunda fördelade,

å anslag under artilleridepartementets förvaltning kronor 20,000: —

» » » fortifikationsdepartementets )> » 772,200: —

» » » intendentsdepartementets » » 31,000: —

» » » civila departementets f> » 276,562: —

» j> » sjukvårdsstyrelsens »_>>_548: —

Summa kronor 1,100,310: •—

Engångskostnaderna för kårens uppsättning beräknades sålunda:

Artilleribehov..................................................................... kronor 400,000:

Fortifikationsbehov ........................................................... » 5,764,000:

Inf eu dem urbehov.................................................... » 300,000:

Sj u k vårdsbehov............................................. »_11,657:

Summa kronor 6,475,657: —

22

Generalfälttygmästarens

och inspektörens
för
artilleriet
framställning.

Kung1. Maj:ts Nåd■ Proposition Nr 220.

'' Med hänsyn till den snabba utveckling, som flygvapnet under de
sistförflutna åren undergått, och i betraktande av den synnerligen stora
betydelse, som numera måste tillmätas detsamma, anser även jag, att en
omorganisation av vår armés flygvapen i den riktning, chefen för generalstaben
föreslagit, är icke blott önskvärd utan jämväl av behovet
påkallad. Emellertid finner jag mig icke kunna i detta sammanhang
tillstyrka, att medel för ifrågavarande ändamål beräknas. De medel,
som nu kunna avses för stärkande av vårt försvarsväsende, synas
mig, vad angår åtgärder utom ramen för 1914 års organisation, i
första hand böra tagas i anspråk för tillgodoseende av sådana försvarsbehov,
vilka äro av beskaffenhet att icke kunna utan våda uppskjutas.
Till dessa behov hör i främsta rummet en förstärkning av det tunga
artilleriet. Därest detta krav skall kunna tillgodoses inom ramen av det
beräknade 40-miljonersanslaget, måste med andra krav, huru viktiga de
än i och för sig äro, tillsvidare anstå. Det torde jämväl kunna
ifrågasättas, huruvida den lämpliga tidpunkten redan nu är inne att
med . ledning av erfarenheterna från kriget skrida till en definitiv organisation
av flygvapnet.

2. Förslag'' om uppsättande av ett nytt tungt artilleriregemente.

Uti särskild underdånig skrivelse den 31 mars 1916 har generalfälttygmästaren
och inspektören för artilleriet framhållit, att det nu pågående
världskriget beträffande artilleriet lämnat många lärdomar, som man
redan nu kunde förutse komme att bliva beståndande för avsevärd tid
framåt och vilka det vore av vikt att snarast möjligt tillgodogöra sig,
därest man i händelse av krig skulle kunna hava utsikt att utan onödiga
människooffer vinna framgång. Den kanske viktigaste av dessa lärdomar
vore den, som vunnits beträffande fälthärens förseende med tungt artilleri.
Det hade nämligen med oemotsäglig tydlighet framgått, att fälthären
måste förses med ett talrikt tungt artilleri, att uti ifrågavarande artilleri
borde ingå dels, och huvudsakligen, kastpjäser, såväl 15 cm. pjäser
som dylika av grövre kaliber, dels ock långskjutande tunga fältkanoner,
samt att äldre för andra ändamål avsedda tyngre pjäser måst i stor utsträckning
tagas i anspråk för fälthärens* behov, detta jämväl i de
länder, vilka vid krigsutbrottet varit i besittning av ett talrikt och med
moderna pjäser försett tungt fältartilleri.

Av en jämförelse mellan förhållandena vid vår armé och förhållandena
vid de krigförande makternas härar framginge, att det tunga

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 220. 23

artilleriet inom vår armé borde utgöras av tre regementen av samma
styrka som det nuvarande Positionsartillcriregementet. Eu stor trygghet
skulle vinnas, om det betydande tillskott i värnkraft, som eu sådan
ökning av fältharens tunga artilleri skulle medföra, kunde komma armén
till godo. Saknaden av en tidsenlig materiel utgjorde emellertid ett
svårt hinder för organisationens snara genomförande. Detta syntes dock
ej få utgöra något hinder för en i övrigt nödvändig utökning av vapnet.
Utom den tunga artillerimateriel, som vore tilldelad Gottlands artillerikår,
Boden—Karlsborgs artilleriregemente och Positionsartilleriregementet,
funnes ett antal äldre pjäser, som, ehuru de för närvarande vore avsedda
för andra ändamål, dock med säkerhet kunde förutses skola
komma att i händelse av krig användas åtminstone i ställningskriget.
Under avvaktan på att en ny tidsenlig materiel hunne anskaffas och för
att, då densamma anskaffats, hava för materielens handhavande användbar
kader och utbildade värnpliktiga att tillgå, sjmtes det vara lämpligt och
även nödvändigt att snarast möjligt och såsom ett första steg organisera
ett nytt tungt artilleriregemente. Att samtidigt uppsätta båda de som
erforderliga framhållna regementena, syntes under nuvarande förhållanden
knappast vara möjligt, enär artilleriets hela officers- och underofficersstyrka
ännu icke tilläte däremot svarande tillfällig minskning
av nuvarande kadrer och svårigheter syntes möta att därvid säkerställa
rekrytering och remontering samt på ett tillfredsställande sätt ordna
förläggningen.

De pjäser, som borde ingå i arméns båda tunga artilleriregementen,
syntes böra vara 15 cm. haubitser och 10,5 cm. kanoner. Nämnda
pjäser ägde i avseende på rörlighet, skottvidd och verkan tillfredsställande
egenskaper och syntes, särskilt 15 cm. haubitserna, i samtliga
de krigförande makternas härar utgöra huvudmassan av det tunga artilleriet.

Vad fredsorganisationen beträffade, borde vartdera av de båda tunga
artilleriregementena organiseras på regementsstab, två tunga haubitsdivisioner,
bestående av divisionsstab och två tunga haubitsbatterier om
fyra pjäser, samt en tung kanondivision, bestående av divisionsstab och
två tunga kanonbatterier om fyra pjäser.

Den fast anställda personalen vid det nya regementet borde beräknas
till samma styrka som vid Positionsartilleriregementet efter genomförd
härordning, dock med tillägg av eu regementspastor och med undantag
för musikpersonalen, som tillsvidare och intill dess frågan angående
musikpersonalen vid armén bleve slutligt avgjord, borde beräknas till
samma styrka som för närvarande vid Positionsartilleriregementet enligt

24

Kung1. Mgj:ts Nåd. "Proposition Nr 220.

för år 191G gällande stat. Det nya regementets personal skulle alltså
utgöras av följande, med fasta avlöningsförmåner anställda:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

6 kaptener av första klassen,

4 kaptener av andra klassen,

7 löjtnanter av första klassen,

5 löjtnanter av andra klassen,

3 underlöjtnanter och
3 fänrikar.

Underofficerare:

12 styckjunkare,

12 sergeanter av första klassen och
12 sergeanter av andra klassen.

Manskap:

10 furirer av första klassen,

20 furirer av andra klassen,

24 konstaplar,

96 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av andra klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

2 sjukvårdsartillerister,

1 hantverksfurir av andra klassen,

1 hantverkskonstapel,

2 hantverksartillerister,

1 liovslagarfurir av andra klassen,

2 hovslagarkonstaplar och

3 hovslagarartillerister.

Musikpersonal:

1 musikstyckjunkare,

2 musiksergeanter av första klassen,
2 musiksergeanter av andra klassen,

1 musikfurir av andra klassen,

Runcjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 220.

25

1 musikkonstapel,

2 musikvicekonstaplar och
2 trumpetare.

Civilmilitär personal:

1 regementspastor,

1 regementsläkare och

1 batalj onsveterinär.

Som regementet borde hava egna tygverkstäder i likhet med de
flesta övriga artilleriregementen, erfordrades en ökning av staten för
artilleriets fabriker och tygstater med

1 tygförvaltare av andra klassen,

1 tygverkmästare och

4 tyghantverkare.

Intendenturpersonal borde beräknas till samma antal som vid Positionsartilleriregementet,
varför intendenturkåren borde ökas med

1 kapten av första klassen och

1 förvaltare.

Den värnpliktiga personalen borde slutligen efter samma beräkningsgrund
utgöra 250 vapenföra vid första tjänstgöringen.

För rättsväsendet tillkomme vissa kostnader, vilka dock ej här
kunde beräknas och som borde bestridas från medel under andra
huvudtiteln.

Antalet stämhästar borde beräknas till samma antal, som vid Positionsartilleriregementet
efter genomförd härordning eller till 1 tjänstehäst
och 184 kronan tillhöriga nummerhästar.

Behovet av lejda hästar .borde på samma sätt, enligt de efter genomförd
härordning gällande grunder, beräknas till 13,104 hästlejningsdagar,
nämligen för 6 batterier å 52 hästar i 42 dagar.

Med hänsyn till nödvändigheten att snarast möjligt, utan att avvakta
uppförandet av ett nytt kasernetablissemang, kunna verkställa
regementets uppsättande måste detsamma under de första åren erhålla
en provisorisk förläggning. Av flera skäl, saväl ekonomiska som militära,
borde emellertid de nödvändiga artilleriförråden ej uppföras å den provisoriska
förläggningsorten, utan å den ordinarie (mobiliseringsorten). Ptt
snart bestämmande av denna senare vore därför önskvärt. Uti förslaget
hade upptagits kostnaderna för ny kasern med tillhörande förråd och

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 195 htijt. (Nr 220.) 4

26

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 220.

tygverkstäder. Däremot hade några kostnader icke upptagits för inköp
av erforderlig kaserntomt, enär dessa icke ens närmelsevis kunde angivas,
innan den slutliga förläggningsplatsen blivit bestämd. Därest
denna valdes så, att redan befintliga övnings- och skjutfält kunde utnyttjas,
syntes, . med undantag för eventuella nödvändiga utvidgningar
av dessa, särskilda kostnader ej erfordras för tillgodoseendet av regementets
behov av övnings- och skjutplatser.

I samband med genomförandet av den nya organisationen syntes
höra tagas under övervägande, huruvida icke i vår armé namnet »Positionsartilleri»
borde utbytas mot »Tungt fältartilleri», enär den förra
benämningen ej längre vore tidsenlig eller stode i samklang med materielens
beskaffenhet och användning. Regementena i fråga borde därefter
benämnas »Tunga artilleriregementen».

Enligt inom arméförvaltningen verkställda kostnadsberäkning ar skulle
engångs- och årliga kostnaderna för det tunga fältartilleriets utökande
med ett nytt regemente och omorganisation enligt förut angiven plan,
med undantag för vissa extra övergångskostnader, ställa sig sålunda:

1. Artilleribehov:

a) Handeldvapen ..........

b) Artilleripjäser m. m...

A. Engångskostnader.

kr. 288,000: —

... » 8,939,850: —

2. Fortifikationsbehov:

a) Kasernbyggnad, befäls boställen,

stallar, förråd
m. in...............................

b) Tyg verkstäder m. m.......

3. Intendenturbehov:

a) Munderingsutrustning ...

b) Kaserninventarier ...........

c) Stamhästar .......................

4. Sjukvårdsbehov:

a) Sjukvårdsmateriel ............

b) Veterinärmateriel ............

» 2,730,000: —
» 500,000: —

698,907

50,000

156,400

13,660: —
4,045: —

kr. 9,227,850:

» 3,230,000: —

avjämnat » 905,000: —

17,705:

Summa kronor 13,380,555:

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 220.

27

B. Årliga kostnader.

1. Anslag under artilleridepartementets
Ordinarie vaponanslaget .......................................

förvaltning:
............. kronor

151,015: —

2. Anslag under fortilikationsdepartementets
förvaltning:

Ordinarie byggnadsanslaget (de närmaste 4 åren efter
nybyggnad) .....................................................................

3. Anslag under intendentsdepartementets förvaltning: Vederbörande

ordinarie underliållsanslag:

a) Stamanställda å kr. l,n i 365 dagar kr. 70,901:25

b) Stambästar » » 1,13»365 » » 75,890:80

c) Lejda hästar » » 4,63» 42 » » 60,671:52 avjämnat kr. 210,000: —

4. Anslag under sjukvårdsstyrelsens förvaltning:
Ordinarie sju k vård sans! aget ......................................■ ■■

» 3,970: 03

a)

b)

c)

d)

e)

f)

5. Anslag under civila departementets

Avlöningsanslaget ........................... kronor

Anställnings- och avskedspremier »
Hyra, expenser m. m. vid truppförbanden
............................................. »

Intendenturkåren.............................. »

Inkvarteringskostnader .................. »

Ålderst illägg....................................... »

förvaltning:

266,935: —
3,800: —

1,500: —
5,972: 50
13,400: —
1,150: —

»

Summa kronor

292,757: 50
673,342: 53

Beträffande övergången till den nya organisationen liar generalfälttygmästaren
och inspektören lör artilleriet ansett, att det nya regementets
uppsättning borde taga sin början redan under innevarande
år så tidigt och till en sådan omfattning, att en första årsklass värnpliktiga
kunde överföras från infanteriet och utbildas från och med
den 1 november 1916. Därigenom vunnes, att den redan befintliga
äldre artillerimateriel, vilken vore avsedd att tagas i anspråk, intill dess
ny tidsenlig materiel hunne anskaffas, kunde vid behov börja krigsorganiseras
redan under år 1917 och att vid den nya materielens utdelning,

28

Kung1. May.ts Nåd. Proposition Nr 220.

vilken syntes kunna taga sin början under år 1918, såväl erforderlig
kader som ett visst antal utbildade värnpliktiga funnes att tillgå. Med
regementets uppsättning till fulltalig styrka, i vad anginge fast anställd
personal och hästar, borde därför ej heller dröja längre, än vad förhållandena
krävde, och syntes denna uppsättning kunna förväntas vara
genomförd från och med den 1 januari 1918, i vad personalen anginge.
Under övergångstiden den 1 november 1916—den 31 december 1917
kunde regementet lämpligen organiseras som en division om stab samt
två haubitz- och ett kanonbatteri, vartdera om fyra pjäser.

I enlighet med vad sålunda anförts, hade utarbetats förslag till övergångsplan,
innefattande bestämmelser angående den fast anställda personal,
som under övergångsåret 1917 borde uppföras å regementets stat,
sättet för personalens uppsättning, uttagning av värnpliktiga, uppsättning
av stamhästar m. in.

Såsom platser för regementets provisoriska förläggning, intill dess nytt
kasernetablissemang hunne uppföras å ordinarie förläggningsort, kunde
endast ifrågakomma etablissemangen å Rommehed, Axvall och Fristad
hed, etablissemanget vid före detta volontärskolan i Norrköping samt
slutligen Malmöhus slott i Malmö. De tre förstnämnda platserna, av
vilka, endast Rommehed erbjöde vinterbonade förläggningslokaler, nödvändiggjorde
samtliga avsevärda nybyggnader, ej blott av stallar, förrådshus
och ^ dylikt, utan jämväl av officers- och underofficersbostäder.
De stola svårigheter för eu tillfredsställande rekrytering, som en förläggning
å dessa platser skulle medföra, syntes vidare bliva av eu sådan
art, att regementets hela uppsättande äventyrades. Dessa platser syntes
därför ej böra ifrågakomma. Vad Norrköping anginge, medgåve där
befintliga lokaler förläggning av blott 200 man, vilket vore alldeles
otillräckligt, varjämte stallar, förråd, övningsfält m. m. samt utveckImgsmöjligheter
saknades. Denna plats kunde därför ej utan avsevärda
kostnader tillgodogöras för här avsett ändamål.

I Malmö syntes däremot en provisorisk förläggning utan allt för
störa kostnader jämförelsevis lätt kunna ordnas, ehuru platsen på grund
av sitt läge vid kusten ej gärna borde ifrågakomma som permanent för ^

den s> k. Slottsholmen därstädes belägna kronan
tillhöriga Malmöhus slott och en del i senare tider upjiförda bvggnader
hade intill år 1914 disponerats av Malmö central fängelse, som emellertid
nämnda år inflyttat i nya lokaler. Själva slottet, som delvis torde komma
att repareras genom överintendentsämbetets försorg, vore avsett till
lokal föi Malmö städs museum, varemot staden förbundit sig att riva
ned Övriga å holmen befintliga byggnader. Enligt vad drätselnämnden
meddelat, vore emellertid staden på vissa villkor villig såväl att tills -

29

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 220.

vidare kostnadsfritt låta kronan under förn år disponera ifrågavarande
byggnader å Slottsliolmen som även att uthyra vissa andra mellan do
inre och yttre vallgravarna belägna områden och byggnader, som erfordrades
för förläggningen. Ur rekryteringssynpunkt syntes slutligen
platsen lämna de bästa möjliga garantier för ett snart och säkert uppsättande
av regementet.

De till disposition stående lokalerna erbjödo rum för erforderliga
expeditioner, logement för manskapet, kök, matsal, bostäder för flertalet
underofficerare, förrådslokaler för sex batteriers materiel enligt fälttjänstsammansättning
m. m. Förråd för övrig materiel borde, i den mån behovet
framträdde, nybyggas å den utsedda framtida förläggnings- och
mobiliseringsplatsen.

Vinterstallar för omkring 130 stamhästar kunde vidare för jämförelsevis
ringa kostnad anordnas, plats för uppförande av sommarstallar
funnes och tvenne övningsfält erbjöde sig, nämligen det tätt bredvid
slottet belägna mindre s. k. Limhamnsfältet samt det mer avlägsna,
men större s. k. Bulltoftafältet, båda använda av Kronprinsens husarregemente.
Enligt vad under hand hos chefen för nämnda regemente
inhämtats, syntes dess exercishus och hovsmedja kunna till en viss utsträckning
få påräknas, ävensom ridhuslokal, för den händelse nämnda
regementes ansökan om uppbyggande av ett ridhus bifölles.

För skarpskjutningar med artilleripjäser under den tid, regementet
vore provisoriskt förlagt i Malmö, syntes i första hand förhyrd mark
böra tagas i anspråk. Vid behov kunde därjämte Skillingaryds och,
intill dess tidsenlig materiel bleve utdelad, även Rinkaby skjutfält användas.

De extra engångskostnader, som övergångsplanens genomförande betingade,
hade inom arméförvaltningen beräknats sålunda:

Under artilleridepartementets förvaltning: för den

äldre artillerimaterielens iståndsättande................. kronor 237,500: —

Under fortifikationsdepartementetsförvaltning: förordnande
av den provisoriska förläggningen ............ » 203,540: —

Under intendentsdepartementets förvaltning: för oförutsedda
utgifter på grund av den provisoriska

förläggningen................................................................. » 10,000:

Under civila departementets förvaltning: för dagtraktamenten,
reseersättningar och dylikt ............ »_13,291:

Summa kronor 464,337: —

Att märka vore, att förenämnda 237,500 kronor för den äldre artillerimaterielens
iståndsättande vore under alla förhållanden erforderliga

30

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 220.

för anskaffning av fordon och skjututredning in. in. för att möjliggöra,
att ifrågavarande äldre materiel skulle vid behov kunna användas vid
fälthären, något som med säkerhet syntes under alla omständigheter erfordras
i händelse av krig.

För bestridande av ordinarie årliga underhållskostnader under övergångstiden
erfordrades för år 1916 icke anvisande av några särskilda
medel. Däremot behövdes för år 1917 en höjning av de ordinarie anslagen
med sammanlagt 378,804 kronor 52 öre.

De sammanlagda kostnadernas fördelning på åren 1916, 1917 och
de följande åren framginge av följande tabell:

År 1916.

År 1917.

År 1918.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

A. Extra engångskostnader.

Under artilleridepartementets förvaltning

137,500

100,000

237,500

_

» fortifikationsdepartementets »

203,540

203,540

_

» intendentsdepartementets »

10,000

10,000

_

» civila departementets »

13,297

13,297

Summa

364,337

-

100,000

-

464,337

B. Ordinarie engångskostnader.

Under artilleridepartementets förvaltning

3,610,400

3,764,050

1,853,400

9,227.850

_

» fortifikationsdepartementets »

1,080,000

*2,150,000

\230,000

». intendentsdepartementets »

115,000

712,107

77,893

905,000

_

» . sjukvårdsstyrelsens »

17,705

17,705

Summa

3,743,105

5,556,157

4,081,293

13,380,555

_

Summa engångskostnader

4,107,442

5,656,157

4,081,293

13,844,892

-

C. Årliga kostnader.

Under artilleridepartementets förvaltning

93,595

151,615

_

_

_

» fortifikationsdepartementets »

13,000

3) 15,000

>i intendentsdepartementets »

105,894

06

210,000

» sjukvårdsstyrelsens »

1,959

46

3,970

03

_

_

» civila departementets »

164,356

292,757 50

Summa

378,804

52

673,342 53

_

Summa kostnader för år 1916 och 1917

4,107,442

6,034,961

52

- 1-

-j

*) Att fördelas på åren 1918—20.

2) Häri ingå ej kostnaden för inköp av kaserntomt och eventuellt kostnader för övnings- och skjutfält
vilka först i saraband med en fullständig utredning av förläggningsfrågan kunna beräknas.
ä) Avser underhållskostnaderna efter färdigbyggt ordinarie kasernetablissemang.

31

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 220.

Under åberopande avr vad sålunda anförts, hemställde genoralfälttygmästaren
och inspektören för artilleriet

att Kungl. Maj:t måtte till innevarande års riksdag avlåta proposition
om uppsättande av cl t nytt tungt artilleriregemente i överensstämmelse
med förut angivna principer,

att för ändamålet måtte anslås 13,844,892 kronor, att utgå med
4,107,442 kronor under år 1910, med 5,056,157 kronor under år 1917
och med 4,081,293 kronor efter den 1 januari 1918, utgörande erforderliga
engångskostnader, samt

att de ordinarie årliga anslagen måtte höjas för år 1917 med sammanlagt
378,804 kronor 52 öre, att fördelas å arméförvaltningens olikadepartement
och de särskilda anslagen enligt skrivelsen bifogade bilagor.

Uti den 1 april 1916 avgivet yttrande har arméförvaltningen, med
anmälan att från dess sida intet funnes att erinra mot de gjorda kostnadsberäkningarna,
tillstyrkt bifall till den av generalfält tygmästaren och
inspektören för artilleriet gjorda framställningen.

Chefen för generalstaben har uti sitt den 4 april 1916 avgivna utlåtande
anfört, att det tunga artilleriet i det nu pågående kriget visat sig äga
en. mångdubbelt större betydelse än förr. Vid ett flertal tillfällen hade
tillgången på ett tillräckligt talrikt tungt artilleri rent av»utgjort förutsättningen
för anfallets lyckliga genomförande. Exempel saknades ej
heller på det tunga artilleriets avgörande betydelse gentemot fientliga
landstigningar, något som för vårt vidkommande särskilt vore att beakta.
Slutligen syntes ej heller böra förbises, att ett talrikt tungt artilleri
verksamt kunde bidraga till att minska egna förluster under såväl
försvar som anfall.

Enär vår fälthär vore i behov av en betydande ökning av tungt
artilleri, ansåge sig chefen för generalstaben böra på det allra bestämdaste
tillstyrka det föreliggande, väl avvägda förslaget till omedelbar ökning
av det tunga artilleriet.

Bland de många erfarenheter, som det pågående världskriget lämnat,
torde väl knappast någon vara mera påtaglig än den stora betydelsen
av att fälthären äger tillräcklig tillgång på tungt artilleri. Uti såväl
officiella rapporter som berättelser, avgivna av fackmän, vilka varit i tillfälle
att närmare studera krigföringen, har näppeligen någon sak blivit
med större styrka framhållen. Det måste under sådana förhållanden
givetvis ligga vikt uppå, att så långt möjligt är för vår försvarsorgani -

Arméförvaltningeus
yttrande.

Chefens för
generalstaben
yttrande.

Departements chefen.

32

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 220.

sation tillgodogöra sig denna erfarenhet. Åven för en större allmänhet
såväl i de krigförande som i neutrala länder har det tunga artilleriets
stora betydelse i den moderna krigföringen börjat att framstå fullt
tydligt. _

Enligt 1914 års härordning utgöres vår fälthärs tunga artilleri av
endast ett enda regemente, nämligen Positionsartilleriregementet, vilket
etter genomförd härordning skall, utom reservformationer, bestå av två
tunga haubitsdivisioner om två batterier å fyra pjäser och en tung
kanondivision om två batterier å fyra pjäser." Vid'' den för Gottlands
stridskrafter avsedda Gottlands artillerikår, vilken för närvarande består
av tre fältkanonbatterier och ett positionsbatteri, skall enligt den nya
härordningen ett av fältkanonbatterierna förses med haubitsmateriel.
Beträffande materielen är att märka, att medan de haubitser, som finnas,
äro av fullt modern typ, den tunga kanonmaterielen utgöres av äldre
pjäser, vilka icke motsvara de fordringar, som numera måste uppställas
å dylik materiel.

Det torde icke närmare behöva påvisas, huru svagt det tunga artilleriet
är inom vår armé företrätt i jämförelse med vad förhållandena
numera anses oundgängligen fordra. Redan före kriget kunde det tunga
artilleriet i vår armé anses fåtaligt, såsom också omnämndes i 1914 års
liärordningsproposition. Med hänsyn tagen till de under kriget gjorda
erfarenheterna* borde detta vapen, enligt vad generalfältygmästaren och
inspektören för artilleriet framhållit, utgöras av tre regementen av samma
styrka som det nuvarande Positionsartilleriregementet.

Med hänsyn till angelägenheten av att snarast möjligt bereda vår
armé det krafttillskott av tungt artilleri, varav densamma är i oundgängligt
behov, har nu general Ifälttygmästaren och inspektören för artilleriet
föreslagit uppsättandet av ett nytt tungt artilleriregemente,
vilket skulle liksom Positionsartilleriregementet i fredstid organiseras på
regementsstab, två tunga haubitsdivisioner, bestående av divisionsstab
och två tunga haubitsbatterier om fyra pjäser, samt en tung kanondivision,
bestående av divisionsstab och två tunga kanonbatterier om
fyra pjäser. Materielen för båda regementena skulle utgöras av 15 cm.
haubitser och 10,5 cm. kanoner. I avvaktan på att tidsenlig materiel
hunne anskaffas och för att, då sådan blivit färdigställd, hava för
materielens handhavande användbar kader och utbildade värnpligtiga att
tillgå, skulle för det nya regementet iordningställas en del äldre materiel,
vilken under alla omständigheter med säkerhet kunde förutses skola
komma att i händelse av krig användas åtminstone i ställningskriget.

Ktmijl. Maj: Is Nåd. Proposition Nr 220. .

I)å jag, i likhet med vederbörande myndigheter, hyser den bestämda
uppfattningen, att eu förstärkning av det tunga artilleriet inom vår
armé är att hänföra till de krav, som på grund av världskrigets lärdomar
oundgängligen måste tillgodoses, och da jag vid prövning av det
föreliggande förslaget funnit detsamma i såväl huvudsak som detaljer
väl avvägt och ägnat att tillföra armén ett avsevärt krafttillskott, tvekar
ia^ icke&att tillstyrka detsamma. Att låta med besluts fattande i förevarande
fråga anstå, till dess erfarenheterna från kriget föreligga mera
samlade, anser jag så mycket mindre tillrådligt, som i värjo fall en
avsevärd tid kommer att förflyta, innan den nya organisationen hinner
geuoniföras och nv materiel anskaffas. Det torde i detta sammanhang
höra särskilt framhållas, att även om det tunga artilleriet ökas, någon
motsvarande minskning icke kan äga rum av det lätta fältartilleriet.

Vad det nya regementets fast anställda personal angår, har denna
föreslagits skola erhålla samma styrka smil vid Positionsartilleriregementet
efter genomförd härordning, dock med tillägg av en regementspastor.
T avvaktan på att frågan rörande organisationen av armens
musik bleve slutligt avgjord, borde regementets musikpersonal, bestämmas
till samma styrka som vid Positionsartilleriregementet enligt innevarande
års stat. Mot vad sålunda föreslagits har jag icke annat att
erinra, än att beträffande musikpersonalen icke torde för närvarande
höra beslutas i vidare mån, än att vid regementet skall finnas fast
anställd musikpersonal till samma antal, som framdeles kan varda bestämt
i fråga om Positionsartilleriregementet,

På grund av det nya regementets tillkomst kräves ^en ökning av
den fast anställda personalen vid artilleriets fabriker och tyganstalter
ävensom vid intendenturkåren. Mot vad förslaget härutinnan innebär
har jag icke någon erinran att framställa. Staten för artilleriets fabriker
och tygstater torde alltså böra ökas med 1 tygförvaltare av andra
klassen, 1 tyg verkmästare och 4 tyghantverkare samt staten för intendenturkåren
med 1 kapten av första klassen och 1 förvaltare.

Antalet hästar vid regementet bör i enlighet med förslaget upptagas
till 1 tjänstehäst och 184 kronan tillhöriga stamhästar.

Enligt det föreliggande förslaget skulle det nya regementets uppsättning
^taga sin början redan under innevarande år och vara genomförd
från och med den 1 januari 1918. För bestridande av arliga
kostnader skulle för innevarande år icke erfordras några särskilda medel.
Däremot skulle för år 1917 härför krävas ett belopp av sammanlagt
378,804 kronor 52 öre. Ehuru det givetvis är önskvärt, att . den nya
organisationen snarast möjligt genomföres, skulle dock en dylik anoidBihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 195 höft. (Nr 220.) 5

34

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 220.

ning i flera hänseenden medföra så betydande svårigheter, att jag icke
anser mig kunna tillstyrka förslaget härutinnan. Det torde därför vara
nödvändigt att så ordna regementets uppsättning, att år 1918 bestämmes
såsom övergångsar i stället för år 1917 och att de för innevarande år
planerade åtgärderna uppskjutas till år 1917. I stället för att, såsom
lör slaget nu avser, överföra värnpliktiga från infanteriet till artilleriet
iytch lör utbildning vid det nya regementet, torde sålunda värnpliktiga
kunna i behörig ordning till erforderligt antal uttagas vid inskrivningsförrättningarna
våren 1917 för att påbörja utbildningen vid regementet
omkring den 1 november samma år.

Intill dess regementets blivande förläggningsort blivit bestämd och
kasernetablissemang därstädes uppförts, skulle detsamma enligt förslaget
förläggas till Malmö, varest provisoriska lokaler skulle iordningställas
uti det kronan tillhöriga Malmöhus slott ävensom i några Malmö stad
tillhöriga, å den s. k. Slottsholmen belägna byggnader. Då en förläggning
till någon av de övriga platser, vilka ansetts kunna ifrågasättas
såsom provisorisk förläggningsort, uppgivits medföra avsevärt större kostnader,
synes det sannolikt, att vad i förevarande hänseende föreslagits bör
godkännas. Dock torde frågan om den provisoriska förläggningsorten
böra närmare granskas, om regementets uppsättning framskjutes ett år.

Vad de årliga kostnaderna för det nya regementet beträffar, hava
dessa under övergångsåret beräknats till sammanlagt 378,804 kronor
52 öre. Då, såsom förut nämnts, år 1918 bör bestämmas såsom övergångsår,
torde i nästkommande års statsverksproposition framställning
böra göras om anvisande av det erforderliga beloppet. Efter genomförd
organisation eller från och med den 1 januari 1919 komma de
årliga kostnaderna enligt arméförvaltningens beräkning att belöpa sig
till sammanlagt 073,342 kronor 53 öre.

Enligt uppgjorda beräkningar skulle engångskostnaderna för det
tunga fältartilleriets organiserande på föreslaget sätt belöpa sig till sammanlagt
13,844,892 kronor, därav 13,380,555 kronor ordinarie engångskostnader
och 464,337 kronor extra engångskostnader.

Vad de ordinarie engångskostnaderna beträffar, har jag vid granskning
av de till grund för desamma liggande specialberäkningarna icke
funnit anledning till någon erinran. Uti dessa kostnader har upptagits
ett belopp av 3,230,000 kronor för kasernetablissemang, förråd och tygverkstäder
m. m. I enlighet med den plan för bestridande av kostnaderna
för byggnadsarbeten vid armén, som dåvarande chefen för lantförsvarsdepartementet
framlade i sitt yttrande till statsrådsprotokollet
den 10 juli 1914 vid anmälan av frågan angående anvisande av medel
till vissa byggnadsföretag vid armén i samband med ny härordning,

35

Kungl Maj:ts Nåd Proposition Nr 220.

torde emellertid omförmälda kostnader böra bestridas av tomtförsäljningsrnedel.
Med frånräknando av detta belopp, skulle alltså de ordinarie
engångskostnaderna uppgå till (13,380,555 3,230,000^ =) 10,150,o5o

kronor. Härtill komma så de beräknade extra engångskostnaderna,
464,337 kronor, huvudsakligen avsedda för iståndsättande av eu del
äldre artillerimateriel och för den provisoriska förläggningens ordnande.
De av den föreslagna nya organisationen föranledda engångskostnaderna
skulle alltså belöpa sig till sammanlagt (10,150,555 + 464,337 =)
10,614,892. Detta belopp torde nu böra av riksdagen äskas.

Sammanfattning.

Sammanfattas de av mig i det föregående förordade anslagsbeloppen,
blir resultatet följande:

till artillerimateriel...........................................................

» fortifikationsinateriel...................................................

d intendenturmateriel .................................................

» engångskostnader för uppsättande av ett nytt
tungt artilleriregemente .......................................

kronor 12,170,800: —

» 2,534,300: —

» 14,980,800: —

» 10,614,892: —

Summa kronor 40,300,792: —

Detta belopp torde böra fördelas på vart och ett av åren 1917,
1918 och 1919 enligt följande plan:

Materiel m. in.

År 1917.

År 1918.

År 1919.

Summa.

Ki-,

Kr.

Kr.

Kr.

| Artillerimateriel.......................................

3,050,000

4,589,650

4,531,150

12,170,800

j Fortifikationsinateriel.................................

653,000

1,051,500

829,800

2,534,300

Intendenturmateriel .................................

2,400,000

8,080,800

4,500,000

14,980,800

Engångskostnader för uppsättande av ett nytt

tungt artilleriregemente .........................

4,107,442

4,576,157

1,931,293

10,614,892

Summa

10,210,442

18,298,107

11,792,243

40,300,792

Om beredande av särskilda medel för täckande av ifrågavarande
kostnader, tillhopa 40,300,792 kronor, ävensom vissa kostnader för sjöförsvarets
stärkande har chefen för finansdepartementet för avsikt att
inom de närmaste dagarna framställa förslag.

36

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 220.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, det
täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

dels att bevilja följande belopp, att utgå av medel, som särskilt
beredas, nämligen:

l:o) för anskaffande av viss artillerimateriel ett anslag av 12,170,800
kronor samt därav för år 1917 anvisa ett belopp av 3,050,000 kronor;

2:o) för anskaffande av viss fortifikationsmateriel ett anslag av
2,534,300 kronor samt därav för år 1917 anvisa ett belopp av 653,000
kronor;

3:o) för anskaffande av viss intendenturmateriel ett anslag av
14,980,800 kronor samt därav för år 1917 anvisa ett belopp av 2,400,000
kronor; samt

4:o) för uppsättande av ett nytt tungt artilleriregemente i överensstämmelse
med ovan närmare angivna grunder såsom engångskostnader
ett anslag av 10,614,892 kronor samt därav för år 1917 anvisa ett
belopp av 4,107,442 kronor;

dels ock att för uppförande av landstormsförråd bevilja, utöver förut
av riksdagen anvisade medel, ett anslag av 365,589 kronor, att av Kungl.
Maj:t utav omhänderliavande medel förskottsvis utanordnas för att sedermera
ersättas av lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål
eller annan fond, dit köpeskillingarna för till lantförsvaret anslagna
fastigheter, vilka med riksdagens samtycke försäljas, kunna
komma att inflyta.»

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Magt Konungen lämna
bifall; och skulle till riksdagen aviåtas proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Kurt Belfrcige.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1916.