Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 200.

Nr 200.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående ytterligare
anslag till uppförande av byggnader för en vårdanstalt,
avsedd för blinda med komplicerat lyte-, given Stockholms
slott den 7 april 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att för uppförande, med av föredragande departementschefen i statsrådsprotokollet
förordade avvikelser från förut framlagd plan, av byggnader
för en vårdanstalt, avsedd för blinda med komplicerat lyte, utöver det för
berörda ändamål redan beviljade anslaget av 521,000 kronor bevilja ytterligare
ett belopp av 47,350 kronor.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

K. G. Westman.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 177 höft. (Nr 200.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 200.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7
april 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Vårdanstalt
för blinda
med komplicerat
lyte.

Departementschefen, statsrådet Westman anförde härefter:

På av Kungl. Maj:t gjord framställning beslöt 1914 års senare
riksdag att för anordnande genom statens försorg av nödig anstaltsvård
för blinda med komplicerat lyte upprätta en för ändamålet erforderlig
vårdanstalt. För uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten
Th. Kellgren utarbetade ritningar, av för anstalten behövliga byggnader
med tillhörande anläggningar å ett av Lunds stad erbjudet tomtområde
beviljade riksdagen tillika ett anslag å 521,000 kronor, varav på
extra stat för år 1915 anvisades ett belopp av 150,000 kronor. Därjämte
bemyndigade riksdagen Kungl. Maj:t att vid den tid, då den föreslagna
statsanstalten trädde i verksamhet, för statsverkets räkning övertaga

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 200.

drottning Soiias stiftelses och den till denna stiftelse anknutna vårdanstaltens
dåvarande tillgångar under utfästelse å statens sida om fullgörande
av de särskilda villkor och förbehåll, som innehölles i stiftelsens reglemente
eller eljest kunde vara fastade vid sagda tillgångar eller särskilda
delar därav.

Till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 14 januari 1915
anförde jag, att det på grund av rådande ekonomiska förhållanden vore
avsett, att av det för år 1915 anvisade beloppet, 150,000 kronor, endast
en mindre del, förslagsvis beräknad till 10,000 kronor, skulle under sagda
år tagas i anspråk, nämligen till vissa förberedande åtgärder för byggnadsarbetets
utförande. Återstoden, 140,000 kronor, skulle reserveras för arbetets
fortsatta bedrivande, när förhållandena ansåges sådant medgiva.

Genom Kungl. Maj:tsbeslut den 29 januari 1915 meddelades föreskrifter
rörande vissa förberedande åtgärder för byggnadsarbetets igångsättande.
Därvid uppdrogs åt överintendentsämbetet att i samråd med högst tre
särskilda sakkunniga, vilka chefen för ecklesiastikdepartementet skulle
äga utse, dels, efter förhandlingar med vederbörande lokala myndigheter,
före utgången av september 1915 till Kungl. Maj:t inkomma med förslag
rörande begränsningen av det tomtområde, som borde tagas i anspråk för
ifrågavarande ändamål, vilket förslag skulle åtföljas av karta över området
och plan till byggnadernas förläggande å detsamma, dels ock låta
upprätta och till Kung!. Maj:t överlämna fullständiga ritningar till berörda
byggnader jämte tillhörande kostnadsförslag.

Till sakkunniga att biträda överintendentsämbetet vid ifrågavarande
uppdrags fullgörande utsåg jag den 4 februari 1915 föreståndarinnan för
den med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten i Vänersborg,
fru Elisabeth Anrep-Nordin och apotekaren i Lund Adolf Fredrik Montelin.

Med anledning av det överintendentsämbetet meddelade uppdraget
överlämnade ämbetet, efter samråd med förenämnda sakkunniga samt förhandlingar
med vederbörande lokala myndigheter, med utlåtande den 21
september 1915 till Kungl. Maj:t dels ett den 9 i samma månad utfärdat
gåvobrev, varigenom drätselkammaren i Lund å stadens vägnar till Kungl.
Maj:t och kronan under vissa åtaganden och förbehåll såsom gåva med lull
äganderätt till en statens anstalt för blinda med komplicerat lyte gravationsfritt
överlåtit ett jordområde, omfattande fem hektar av stadens
norra fälad och beläget på sätt närmare framginge av en av t. f. stadsingenjören
Ivar Jakobsson år 1915 upprättad, ämbetets utlåtande jämväl
bifogad karta, dels en av bemälde Jakobsson upprättad, den 29 april 1915
dagtecknad specialkarta, varå ifrågavarande område utmärkts och angivits
omfatta 5 hektar, därav omkring 17,350 kvadratmeter av ägolotten nr 20

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 200.

och omkring 32,650 kvadratmeter av ägolotten nr 21, dels ock plan till
byggnadernas förläggande å området.

Vid föredragning av detta ärende den 3 december 1915 fann Kungl.
Maj:t gott att, med förklarande att omförmälda gåvobrev blivit av Kungl.
Maj:t godkänt, dels förordna, att till det av staden sålunda överlåtna området
skulle i enlighet med av riksdagen fattat beslut förläggas eu vårdanstalt
för blinda med komplicerat lyte med i huvudsak den omfattning,
som i ett av särskilda sakkunniga avgivet betänkande i ärendet angivits,
dels ock uppdraga åt Kungl. Maj:ts befallningshavande i Malmöhus län
att tillse, att ifrågavarande område bleve överlämnat gravationsfritt, ävensom
föranstalta därom, att lagfart å området söktes; och borde, sedan lagfart
beviljats, vederbörliga expeditioner härom jämte övriga handlingar
angående området insändas till ecklesiastikdepartementet.

överintendentsämbetet har vidare, på grund av Kungl. Maj:ts ovanberörda
beslut den 29 januari 1915, med en den 31 mars 1916 till ecklesiastikdepartementet
inkommen skrivelse överlämnat fullständiga ritningar
till byggnadsföretaget jämte därtill hörande kostnadsberäkning och därvid
ifrågasatt vissa ändringar i den riksdagen år 1914 underställda byggnadsplanen.
Innan jag redogör för vad överintendentsämbetet i detta ärende
nu anfört, torde jag få göra följande erinringar beträffande byggnadsfrågans
behandling, innan den år 1914 förelädes riksdagen.

För utredning av frågan om vården av blinda dövstumma och blinda
sinnesslöa m. fl. samt därmed sammanhängande spörsmål anlitades på sin
tid två särskilda sakkunnignämnder, vilka var för sig inkommo med utlåtanden
i ämnet. Det första utlåtandet avgavs i januari 1913 och det
senare i april 1914. På dessa utlåtanden grundades den proposition (nr
195), som i ärendet avläts till 1914 års senare riksdag.

Vad särskilt angår byggnadsfrågan framlade den första sakkunnignämnden
i sitt betänkande ett av ritningar och kostnadsberäkningar åtföljt
byggnadsförslag. Ritningarna voro utarbetade av svenska fattigvårdsförbundets
arkitekt, ovanbemälde Kellgren, vilken på grund av sin verksamhet
med uppförande av fattiggårdar, sjuk vårdsbyggnad er och dylikt ansågs äga
erfarenhet om för olika slag av vårdanstalter praktiskt och billigt byggnadssätt.
Närmast var byggnadsförslaget avsett att komma till utförande
å ett av den första sakkunnignämnden föreslaget område vid Hammarby
i närheten av Uppsala. Enligt vad de senare sakkunniga förvissat sig
om, kunde emellertid ritningarna i det hela användas, även om anstalten
komme att uppföras å ett av dessa sakkunniga förordat område i Malmö,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 200.

och detsamma har vid sådant förhållande ansetts gälla älven beträffande
den numera beslutade Lundaförläggningen.

Ifrågavarande byggnadsprogram var grundat på vissa beräkningar
rörande det sannolika antalet skyddslingar i de olika avdelningar, av vilka
anstalten skulle bestå, nämligen skolhemmet, arbetshemmet och asylen. För
dessa beräkningar lämnades en redogörelse i det vid propositionen till 1914 års
senare riksdag fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 20 juni 1914, sid. 68—70. 1 enlighet härmed skulle de byggnader, som voro
avsedda att i första hand uppföras, tillgodose behovet av utrymme i skolhemsavdelningen
för all framtid och av platser inom arbetshemmet och asylen
för det närvarande och eu tid framåt; då framdeles behov skulle uppstå
av ökat utrymme för arbetshemselever och av flera asylplatser, skulle utvidgning
Lätteligen kunna ske genom tillbyggnad. Ekonomi- och administrationslokaler
tänktes redan från början uppförda i den omfattning, som
skulle erfordras efter anstaltens framtida utvidgning.

Den beskrivning av byggnadsförslaget, de sakkunniga lämnat, hänför
sig till en deras betänkande vidfogad plankarta, vilken torde få biläggas
detta protokoll. Av den detaljerade beskrivningen torde jag här, under
hänvisning i övrigt till nyssnämnda statsrådsprotokoll den 20 juni 1914,
sid. 88—91, få meddela följande:

De för anstalten behövliga byggnaderna skulle utgöras, vid anstaltens första
upprättande, av en byggnad för anstaltens skolavdelning (å plankartan betecknad
med A); ett arbetsbem (B); en asyl, inrymmande jämväl en för anstalten i dess
helhet avsedd sjukavdelning (C); en ekonomibyggnad, gemensam för anstalten i
dess helhet och avsedd att innehålla det nödiga utrymmet för kök, tvätt, bak och
sömnad ävensom bostäder för ekonomipersonal och nattsköterskor samt matsalar för
skolbarn, arbetselever, lärarpersonal, sköterskor och ekonomibetjäning m. m. (D); en
mindre byggnad för anstaltens administrationslokaler och föreståndarinnans bostad (E);
en portvaktsstuga (F); ett mindre stall, i samband med vilket ock skulle anordnas
bostad för kusken (Gr); samt slutligen ett svinhus (H).

I fråga om utrymmet vore skolavdelningen beräknad för det för samma avdelning
förutsatta elevantalet av 60. Beläggningsmöjligheten å denna avdelning hade dock
ansetts försiktigtvis böra göras något större, för den händelse tillfälliga stegringar av
elevantalet skulle äga rum. Därför hade särskilt de hithörande sovrummen så anordnats,
att de, med fullt anlitande av utrymmet, kunde inhysa inemot ett tiotal elever
utöver de 60. Arbetshemmet vore beräknat för 40, asylen för 50 jämte en för anstalten
i dess helhet avsedd sjukavdelning av 10 platser. I likhet med skolan kunde
dock asylen, om så tillfälligtvis behövdes, beläggas något drygare än som egentligen
vore beräknat.

Vid framtida utvidgning av anstalten skulle tillkomma: utvidgning av arbetshemmet
genom tillbyggnad, därav en första tillbyggnad, avsedd att möjliggöra arbetshemmets
tillökning med 20 platser, vore å plankartan angiven (I); en ytterligare asylbyggnad
med utrymme för 60 platser (K) samt ett ålderdomshem jämte sjukavdelning

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 200.

med tillhopa omkring 40 platser (L), upptagande i sig den tidigare i första asylbyggnaden
förlagda sjukavdelningen, vilken då i stället komme till användning för asylister.
Skulle ytterligare utökning av arbetshemmet i en framtid behövas, kunde den ernås
genom likartad tillbyggnad och med samma platsantal som den med I betecknade,
men åt öster.

Vid anstaltens förläggning till den föreslagna tomten i Malmö skulle, enligt vad
den senare sakkunniguämuden anfört, någon förändring i det uppgjorda byggnadsförslaget
troligen komma att föranledas därav, att byggnadsgrunden där vore så att
säga mera lätthanterlig än marken vid Hammarby och tilläte en friare fördelning av
det befintliga utrymmet. Vidare vore möjligt, att det skulle befinnas ändamålsenligast
att vid anstalten utföra kokning med gas i stället för, på sätt ursprungligen avsetts,
ångkökskokning, samt att fylla anstaltens brödbehov genom leverans utifrån, i vilken
händelse en tilltänkt bageriavdelning inom anstalten skulle bortfalla. Ingen av nu
antydda förändringar skulle fördyra anläggningen; några av dem vore uppenbarligen
ägnade att förminska kostnaden. Vad sålunda sagts om anstaltens förläggning till
Malmö ansågs i huvudsak äga tillämpning, även om densamma förlädes till Lund.

Kostnaderna för den föreslagna anläggningen, förlagd till Hammarbyområdet,
beräknades sålunda:

Byggnader:

Kronor. Kronor.

Huvudbyggnad............................................................................. 240.000: —

Asylbyggnad................................................................................. 81.000: —

Administrationsbyggnad............................................................... 22.300: —

Portvaktsbyggnad......................................................................... 9.900: —

Stallbyggnad................................................................................. 9.600: —

Svinhus........................................................................................ 5,200: —

Ritningar, kontroll, oförutsedda utgifter och dylikt................. 42,000: — 410,000:

S. k. sanitära anläggningar:

Värmelednings- och varmvattensanläggningar........................... 48,000: —

150 m. 45 X 60 cm. kulvert för värmeledningar å kr. 20: — 3.000: —

Vatten- och avloppsledningar inomhus samt inom området...... 40,400: —

Vatten- och avloppsledningar utom området.............................. 16,400: —

Elektriska ledningar inom- och utomhus.................................... 22,800: — 130,600:

Yttre arbeten:

1,400 m. stängsel kring hela området å kr. 3: —.................. 4,200: —

210 m. stängsel kring promenadgårdar å kr. 10: —............... 2,100: —

Eventuella sprängningar för ledningar.................................... 10,000: —

740 m. vägar inom området å kr. 15: —................................. 11,100: —

Diverse planering och dylikt...................................................... 17.000: — 44,400:

Summa 585,000:

Kungl. MajUa Nåd. Proposition Nr 200.

Sedan förslag framkommit om vårdanstaltens förläggande till Malmö,
låt den senare sakkunnignämnden verkställa undersökning rörande de kostnader,
anstalten skulle betinga, därest den i enlighet med de uppgjorda
ritningarna uppfördes å förutnämnda tomtområde i Malmö. Denna undersökning
ledde till det resultatet, att kostnaden för byggnader, sedan stallbyggnaden
och svinhuset, såsom med hänsyn till därvarande förhållanden
överflödiga, utgått ur förslaget samt kostnaden för övriga byggnader beräknats
till ett något lägre belopp än enligt Hammarbyförslaget, skulle
kunna nedbringas från 410,000 till 390,500 kronor, under det att slutsumman
för s. k. sanitära anläggningar och för yttre arbeten, i Hammarbyförslaget
upptagna till respektive 130,600 och 44,400 kronor, beräknades
till respektive 93,000 och 18,500 kronor. Sammanlagda beloppet skulle
sålunda, därest anstalten förlädes till Malmö, utgöra 502,000 kronor i
stället för, enligt Hammarbyförslaget, 585,000 kronor, och enligt de sakkunnigas
uppgift funnes icke anledning antaga, att om anstalten uppfördes
å det i Lund erbjudna området, någon avsevärd skillnad med avseende
å själva anläggningskostnaden skulle uppkomma i förhållande till
Malmöförslaget.

I byggnadsfrågan avgåvos utlåtanden av överintendentsämbetet, medicinalstyrelsen
och folkskolöverstyrelsen, varjämte den första sakkunnignämnden
till bemötande av gjorda anmärkningar inkom till ecklesiastikdepartementet
med en skrivelse i ärendet. Jag torde få hänvisa till dessa yttranden,
vilkas innehåll återgives i ovanberörda statsrådsprotokoll den 20 juni
1914, sid. 95 — 97, och här endast erinra, att i den till riksdagen avlåtna framställningen
det av den senare sakkunnignämnden angivna kostnadsbeloppet,

502,000 kronor, ansågs böra höjas till 521,000 kronor eller med 19,000
kronor, motsvarande den kostnadsökning, som skulle uppkomma därigenom
att, på sätt av medicinalstyrelsen med instämmande från flera håll yrkats,
övervåningen inom de till huvudbyggnadens flyglar förlagda skoloch
arbetshemsavdelningarna uppfördes av sten i stället för av trä.

Mot den för byggnadsarbetets utförande begärda summan, 521,000
kronor, fann riksdagen icke anledning till erinran.

Jag återkommer nu till förutnämnda, den 31 mars 1916 inkomna
skrivelse från överintendentsämbetet. Beträffande de med samma skrivelse
överlämnade ritningarna anför ämbetet till en början följande:

Ämbetet hade uppdragit åt arkitekten Kellgren, vilken upprättat de skisser till
ifrågavarande anstalt, som förelågo vid 1914 års senare riksdag, att uppgöra de begärda
ritningarna; och hade Kellgren i anledning härav inkommit till ämbetet med ritningar
i ämnet. Vid inom ämbetet verkställd granskning av dessa ritningar hade befunnits,

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 200.

att ritningarna i huvudsak överensstämde med förenämnda, av riksdagen godtagna
skisser.

Beträffande huvudbyggnaderna hade emellertid följande ändringar vidtagits:

1) Flyglarna hade enligt medicinalstyrelsens förslag ändrats till tvåvåningshus
med vind i stället för å skisserna upptagna envåningshus med vindsvåning.

2) Trapporna på ömse sidor om mittpartiet hade gjorts något rymligare, varjämte
mittpartiet i samband därmed erhållit en arkitektoniskt mera tillfredsställande
utbildning.

3) ''i den bakom mittpartiet utskjutande ekonomiflygeln både inrymts bostad tor
en gift betjäningskarl i stället för å skisserna angivna rum för tjänstepersonalen, varjämte
för denna personal nytillkomna rum inretts å vinden i skolflygeln. Härutinnan
ville ämbetet emellertid framhålla, att förenämnda bostad i det ursprungliga, för
Hammarby avsedda förslaget anordnats i den till detta förslag hörande stallbyggnaden
och avsetts för en kusk-vaktmästare. Vid förslag om anstaltens förläggning till Malmö
eller Lund uteslöts emellertid stallbyggnaden, utan att samtidigt plats för vaktmästarbostad
anordnades inom någon annan byggnad.

Uti sitt i april 1914 avgivna betänkande hade den senare sakkunnignämnden
uttalat sig rörande den manliga personalen vid vårdanstalten och för^ denna personal
erforderliga bostäder. Där anfördes, att enligt det förslag, som avsåge att förlägga
anstalteliqvid Hammarby, skulle den manliga personalen utgöras av en maskinist-smed,
en portvakt-skomakare och en kusk-vaktmästare. Sedan kusksysslan genom anstaltens
förflyttning till Malmö eller Lund blivit obehövlig, men å andra sidan genom denna
förflyttning tillkommit arbete och tillsyn av en anstalten omgivande trädgård, ansåge
sig de sakkunniga böra förorda anställandet av följande personal: en eldare, tillika
kompetent att utföra en del mindre reparationer å anstaltens inventarier, en portvaktskomakare
och en vaktmästare, tillika gårdskarl. Denne senare kallades å sid. 49 i
betänkandet förste vaktmästare och ansåges givetvis höra Jämte sin familj bo inom
anstalten samt därvid hava fri värme och belysning. I fråga om avlöningsförmåner
för de båda andra mauliga befattningshavarna utginge de sakkunniga från att familjebostäder
med fri värme och belysning bereddes inom anstalten jämväl för dessa.

På grund av vad nämnda sakkunniga sålunda uttalat och av de ytterligare skål,
som i ämnet framhållits av de utav chefen för ecklesiastikdepartementet tillkallade, i
skrivelse den 4 februari 1915 omförmälda sakkunniga, fru Anrep-Nordin och apotekaren
Montelin, hade ämbetet funnit, att förenämnda tre manliga befattningshavare borde
vara bosatta inom anstalten. Ehuru sålunda allenast tvä bostäder för manlig, gift
personal upptagits i de skisser, som förelågo vid riksdagens behandling av ärendet,
hade ämbetet dock ansett sig böra i de nu framlagda ritningarna upptaga tre bostadslägenheter,
tvä i portvaktsstugan och en i ekonomiflygeln.

Vidkommande asylbyggnaden hade överinteudentsämbetet i underdånigt utlåtande
den 4 mars 1913 rörande uppgjorda skissritningar till en vårdanstalt vid Hammarby
erinrat, att en del rum för patienter förlagts rätt mot norr. Denna olägenhet hade
ämbetet ansett böra undanröjas vid upprättandet av huvudritningarna, och hade detta
ansetts, åtminstone delvis, kunna ske genom förflyttning av klosetter och badrum. I
asylbyggnaden skulle enligt meranämnda skisser fem rum med plats för sammanlagt
sju personer erhålla dagsljus allenast från norr. I de nu föreliggande huvudritningarna
både denna olägenhet visserligen icke kunnat helt undanröjas, i det att alltjämt tre
rum, avsedda för tillsammans " fyra personer, hade sina fönster mot norr, men detta
syntes oundvikligt, såvida man icke ville framkalla ännu större olägenheter i andra

Kurtgl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 200.

avseenden. I övrigt syntes icke några andra förändringar vid huvudritningarnas
utarbetande hava behövt göras beträffande asylbyggnaden.

Med avseende å administrations- och portvaktsbyggnaderna vore allenast att
märka, att dessa byggnader enligt huvudritningarna — vilka avsåge en anstalt i
Skåne — vore föreslagna att uppföras av sten i stället för av trä, vilket senare varit
det naturliga materialet för dessa mindre byggnader, för den händelse anstalten förlagts
till Hammarby.

Ämbetet ansåge, att de sålunda vidtagna förändringarna vore väl motiverade och
att de icke kunde sägas i någon nämnvärd måu öka byggnadskostnaderna samt att
de i varje fall uppvägdes av de förenklingar i utförandet, särskilt av grunder och
socklar, som av arkitekten Kellgren nu föreslagits.

Beträffande kostnaderna för byggnadernas uppförande i enlighet med
de föreliggande ritningarna anför överintendentsämbetet följande:

Enligt inom ämbetet uppgjorda beräkningar skulle kostnaderna för uppförandet
av en vårdanstalt enligt nu föreliggande ritningar uppgå till

för huvudbyggnaden.......................................... kronor 291,340: —

» asylbyggnaden............................................. » 85.370: —

» administrationsbyggnaden........................... » 25 000: —

» portvaktstuga................................................ » 13 000: —

» värmeledning ............................................. » 73,000: —

» gas-, vatten- och avloppsledningar............ » 54.000: —

> elektrisk belysningsanläggniug.................. » 33,500: —

» yttre arbeten: stängsel ...kronor 4.650: —

» planering och vägar...... » 20,000: — » 24,650:_

» ritningar, kontroll och resor ..................... » 21,000: —

» oförutsedda utgifter.................................... » 30,140: —

Summa kronor 651,000: —

Denna summa överstege det av riksdagen beviljade anslaget med 130,000 kronor
eller med omkring 25 procent, vilket emellertid icke kunde anses överraskande, då
man toge hänsyn till de nu rådande förhållandena. Någon utsikt att vid infordrande
av entreprenadanbud erhålla nämnvärt lägre siffror än de angivna syntes knappast
förefinnas.

För den händelse anläggningen i fråga skulle komma till stånd inom den närmaste
framtiden och i den utsträckning, som av riksdagen godtagits, måste byggnadsanslaget
sålunda höjas.

Överintendentsämbetet har emellertid ansett sig böra undersöka, huruvida
man genom inskränkningar i lokalernas antal och storlek skulle kunna

Ö O

nedbringa kostnaderna, och anför ämbetet härom följande:

Ämbetet hade — efter samarbete med fru Änrep-Nordin — kommit till det resultat,
att enda möjligheten att för ögonblicket i någon avsevärd mån närma sig den anslagna
summan vore att ur programmet tills vidare utesluta asylbyggnaden ävensom reducera
storleken på administrationsbyggnaden. Vad beträffade den förra av dessa åtgärder —
vilken måste anses såsom en yttersta nödfallsutväg — förutsatte den, att huvudbyggnadens
högra flygel, inrymmande arbetshemmet, redan nu utbyggdes till samma storlek''

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 177 käft. (Nr 200.) 2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 200.

som den vänstra. I denna tillbyggnad skulle, kunna beredas plats för 35—40 av de
65 elever, för vilka asylbyggnaden avsetts. Även om en del asylelever någon tid
framåt skulle kunna beredas plats inom anstalten i Vänersborg, erfordrades dock inom
anstalten i Lund platser för sådana elever, som långa tider vore i arbete men tidtals
måste interneras pa asylavdelningen. Härjämte erfordrades plats för sjuka, da den i
asylbyggnaden inrymda sjukavdelningen bortfölle i samband med denna byggnads
slopande.

Genom asylbyggnadens uteslutande ur planen skulle byggnadskostnaderna minskas
med 122,000 kronor, varjämte genom tillbyggnaden till huvudbyggnadens högra flygel
en ökning med 48,000 kronor skulle uppstå i kostnaderna ; och skulle sålunda en besparing
av 74,000 kronor göras.

Då anstalten i fråga komme att förestås av en kvinna, torde admmistrationsbyggnadens
storlek kunna minskas något. För den händelse föreståndarbostaden inskränktes
till fem rum och kök jämte ett arbets- och mottagningsrum, torde kostnaderna
för denna byggnad — som i övrigt behövde inrymma allenast lokal för en
kassörska — kunna nedbringas till 19,000 kronor, varigenom alltså eu ytterligare
besparing av 6,000 kronor skulle uppstå.

Slutligen ansåge sig ämbetet böra ifrågasätta, huruvida icke rumshöjden i huvudbyggnadens
övre våning borde sänkas från 3 till 2,7 meter, vilken senare höjd, i
betraktande av byggnadens fria läge och under förutsättning av en rationell ventilering
av rummen, måste betraktas såsom fullt tillräcklig; och skulle härigenom en besparing
å 2,650 kronor kunna ytterligare göras.

Genom de av ämbetet till sänkande av kostnaderna föreslagna åtgärderna skulle
det erforderliga anslaget sänkas med 82,650 kronor eller till 568,350 kronor, vadan
ett belopp av 47,350 kronor skulle åtgå utöver det av riksdagen beviljade.

Departe- Av det utav 1914 års senare riksdag för ifrågavarande ändamål be mentschefen.

vj]ja(Je byggnadsanslaget å 521,000 kronor har, såsom jag i det föregående
nämnt, ett belopp av 150,000 kronor anvisats på extra stat för år 1915.
Något ytterligare belopp för detta ändamål har icke uppförts i 1916 års
riksstat eller av Kungl. Maj:t äskats för år 1917. I två vid innevarande
års riksdag väckta motioner har emellertid framställning gjorts därom,
att ytterligare 150,000 kronor av anslaget måtte anvisas på extra stat för
år 1917.

överintendentsämbetets nu föreliggande framställning giver emellertid
vid handen, att byggnadsarbetet icke kan enligt den ursprungliga planen
bringas till utförande för det av riksdagen beviljade anslagsbeloppet,

521,000 kronor, och även med de av ämbetet ifrågasatta inskränkningarna,
vilka synas mig kunna tillstyrkas, skulle detta belopp komma att avsevärt
överskridas. Några andra ''inskränkningar i byggnadsplan^ än som av
ämbetet angivits, torde knappast kunna göras utan att de fördelar, som
med anstaltens upprättande avsetts, i allt för hög grad äventyras. Vad
särskilt beträffar föreståndarbostaden vill jag anmärka, att dess storlek

Kyngl. May.ts Nåd. Proposition Nr 200.

synes mig vara vill avpassad även med hänsyn därtill, att vid anstalten
tilläventyrs kan komma att anställas manlig föreståndare.

De tryckta ekonomiska förhållandena hava vållat, att igångsättandet
av omförmälda byggnadsföretag måst för någon tid uppskjutas. Om det
nu, såsom jag hoppas, med hänsyn till det allmänna ekonomiska läget
skall visa sig möjligt att utan längre uppskov fullfölja byggnadsföretaget,
torde det, i anledning av vad jag nyss anfört, icke kunna undvikas att
redan vid nu pågående riksmöte ånyo påkalla riksdagens medverkan i ärendet.
Denna medverkan bör innebära icke allenast ett medgivande till de
av överintendentsämbetet angivna, väsentliga inskränkningarna i byggnadsplanen
utan även beviljande av det ytterligare anslag, som enligt
ämbetets utredning är erforderligt.

Vad de ifrågasatta inskränkningarna beträffar skulle dessa avse, dels
att asylbyggnaden tills vidare uteslutes ur byggnadsplanen, dels att administrationsbyggnadens
storlek minskas, dels ock att rumshöjden i huvudbyggnadens
övre våning nedsättes från 3 till 2,7 meter. Uteslutes asylbyggnaden,
blir det emellertid nödvändigt att utbygga den flygel av huvudbyggnaden,
som skulle inrymma arbetshemmet, till samma storlek som
den andra, för skolhemmet avsedda flygeln. Efter dessa förändringar skulle
kostnadssumman uppgå till 568,350 kronor, vilket belopp med 47,350
kronor överstiger det år 1914 beviljade anslaget. Ifrågavarande tilläggsbelopp,
47,350 kronor, torde nu böra äskas hos riksdagen, men det är
icke erforderligt, att beloppet uppföres på 1917 års stat.

Då jag nu finner mig böra förorda, att byggnadsplanen inskränkes
på sätt överintendentsämbetet ifrågasatt och att en framställning därom
samt om beviljande av det erforderliga tilläggsanslaget avlåtes till riksdagen,
vill jag likväl betona, att den tills vidare uteslutna asylbyggnaden
måste senare komma till stånd. Den ifrågasatta reduktionen av byggnadsplanen
innebär sålunda icke, att denna byggnad icke skall komma till utförande,
utan allenast, att med byggnadens uppförande skall tills vidare anstå.

Jag hemställer sålunda, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för uppförande, med av mig förordade avvikelser
från förut framlagd plan, av byggnader för en vårdanstalt,
avsedd för blinda med komplicerat lyte, utöver
det för berörda ändamål redan beviljade anslaget av

521,000 kronor bevilja ytterligare ett belopp av 47,350
kronor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 200.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i
nåder lämna bifall; och skulle till riksdagen avlåtas
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Hemming Gadd.

Stookholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1916.

Situationsplan

rörande tillärnad statsanstalt för blinda med komplicerat lyte. förlagd till det av första
sakkunnignämnden föreslagna området vid Hammarby gård.

Beteckningar.

BYGGNADER.

Skolbyggnad.

Arbetskem.

Asylbyggnad.

Ekonomibyggnad.

Administrationsbyggnad.

Portvaktsstnga.

Stall.

Svinhus.

Arbetehem (framtida nybyggnad).

lbvggnad (framtida

oms- och sjukhem (tillbyggnad)

AREALER
Angives av
»>
it

LUt. A.

Lått. A.

Motsvarar figuren eghjlclmnd
n » af g

abc

bcde

tiu. A.

Innehåller 6.5600 hektar = 12.70 tunnland.

0.8SCG „ = 1.06 „

0.5854 „ = 1.00

O.trso .. = 0.24

11111111111

1200

Gen. Stab. Lit Anst. Stockh