Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 2.
1
Nr 2.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
fastställande av postverkets stat för driftkostnader år
1917; given Stockholms slott den 14 januari 1916.
Under åberopande av bilagda utdrag av protokollet över civilärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå riksdagen
dels medgiva, att intendenten i generalpoststyrelsen Hjalmar Westin
må från och med år 1915 komma i åtnjutande av första och andra avlöningsförhöjningarna
vid tjänsten med 1,000 kronor;
dels medgiva, att till § 8 i gällande avlöningsreglemente för tjänstemän
vid postverket göres följande tillägg: »Dylikt tillägg till belopp av
20 kronor för månad kan jämväl, i den ordning nyss är sagt, tilldelas
förste postvaktmästare och förste postiljon, som bestrider göromål av
särskilt maktpåliggande art»;
dels ock godkänna det vid statsrådsprotokollet fogade förslaget
till postverkets stat för driftkostnader år 1917 samt bestämma postverkets
anslag till driftkostnader för år 1917, förslagsvis, till 25,300,000
kronor, att utgå direkt av postmedlen.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Oscar von Sydow.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 2 höft. (hr 2.)
1
0
Kung1. Maj:ts Käd. Proposition Kr 2.
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Majd Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14
januari 1916.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde:
Den av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda staten för postverkets
driftkostnader under år 1916 upptager följande slutsummor:
I skrivelse den 28 september 1915 har nu generalpoststyrelsen avgivit
förslag till stat för driftkostnader för år 1917. Därvid meddelar
Avlöningar....................................
Övergångsstaten ..........................
Pensioner .....................................
Postbefordran...............................
Omkostnader ................................
Oförutsedda utgifter...................
Avkortningar och restitutioner
Avsättning till förnyelsefond
kronor 14,277,900
)) 24,950
» 495,100
» 7,142,500
» 2,763,000
» 25,000
» 12,750
» 280,000
eller tillhopa kronor 25,021,200:
3
Kung!. Maj:t* Nåd. Proposition Nr 2.
styrelsen till eu början, att i anledning av anmodan till styrelsen
att, med hänsyn till rådande förhållanden, vid avgivande av förslag
beträffande anslag att äskas av 1916 års riksdag iakttaga all den sparsamhet,
som lämpligen läte sig gorå, styrelsen begränsat sina utgittskrav
till det minsta möjliga samt icke heller nu upptagit vissa förslag,
medförande utgiftsökning, vilka styrelsen under andra förhållanden halt
för avsikt att framföra. .,
Härmed övergår jag till redogörelse för styrelsens förslag, därvid
jag först har att behandla
A. Avlöningar.
Beträffande anslagen till
1. Gfeneralpoststyrelsen
så äro i 1916 års stat upptagna följande anslagsbelopp:
löner och tjänstgöringspenningar .................................... kronor 445,050: -
ortstillägg och hyresbidrag.............................. » 23,750: —
arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättmng m. in. » ''<5,000: —
Summa kronor 543,800: —
Generalpoststyrelsen har ansett sig icke behöva föreslå någon
ökning i dessa anslagsbelopp, vilka styrelsen därför anser kunna i 1917
års stat upptagas till samma belopp som 4 1916 års stat.
Styrelsen meddelar i detta sammanhang, att vaktmästarna hos styrelsen
i skrivelse den 17 juni 1915 förnyat sin redan ar 1913 gjorda
framställning att ernå likställighet i löneförmåner med tjänstemän av
lägre grad vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar. Under
nuvarande förhållanden och i avbidan på lösningen av frågan om åstadkommande
av i huvudsak gemensamma avlöningsbestämmelser för tjänstemän
vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk,
har emellertid generalpoststyrelsen funnit vaktmästarnas ifrågavarande
framställning icke för närvarande böra föranleda vidare åtgärd
från styrelsens sida.
Generalpoststyrelsens förslag beträffande anslagen till ortstillägg Departement,-och hyresbidrag samt arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning
m. m. biträdes av mig, och vad angår styrelsens statförslag, _ i vad det
avser löner och tjänstgöringspenningar till styrelsen, har jag intet annat
att erinra än att jag i detta sammanhang ber att få underställa Kung!.
4
Kung!. Muj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
Maj.ts prövning frågan om ålderstillägg åt en av stvrelsens tjänstemän
intendenten Hjalmar Westin.
Ålderstillägg
åt intendenten
H. Westin.
Westin liar förut vant förste aktuarie hos postsparbanken. Sedan
han sökt den ledigförklarade intendentsbefattningen hos generalpoststyrelsen,
utnämndes han den 1 oktober 1914 till intendent hos styrelsen
från och med den 1 november samma år.
Enligt det av Kung!. Maj:t den 22 juni 1911 fastställda avlöningsreglementet
för tjänstemän vid postsparbanken samt nu gällande av]öningsregleniente
för postverket utgör den årliga fasta avlöningen för
såväl förste aktuarie i postsparbanken som intendent hos generalpoststyrelsen
5,000 kronor, med förhöjning efter tre år till 5,500 kronor
efter sex år till 6,000 kronor och efter nio år till 6,500 kronor.
I egenskap av förste aktuarie i postsparbanken uppbar Westin vid
sitt tillträde till den nya befattningen en årlig fast avlöning av 5,500
kronor. . Denna avlöning hade han åtnjutit allt sedan den 1 januari
1912, då han i sammanhang med postsparbankens överförande på ordinarie
stat utnämndes till förste aktuarie. I § 1 mom. 3 av övergångsbestämmelserna
till nyssnämnda avlöningsreglemente för tjänstemän vid
postsparbankeu hade nämligen stadgats, att den, som med 1912 års
början tillträdde förste aktuariebefattningen, ägde att i avseende å beloppet
av begynnelseavlöningen tillgodoräkna sig tre år av den tid, han
kunde hava på grund av fast förordnande bestritt den dittillsvarande
aktuariebefattningen^ postsparbanken. Westin, som tidigare under något
mer än 9 år haft fast förordnande å sistnämnda befattning, kom härigenom
redan vid tillträdet av förste aktuariebefattningen i åtnjutande
av första ålderstillägget å denna befattning.
Efter det Westin, såsom jag nyss nämnt, den 1 november 1914 tillträtt
sin befattning såsom intendent i generalpoststyrelsen, beslöt styre^s®n
^en 5 november 1914, att Westin, som i egenskap av intendent
skulle förvalta postverkets huvudkassa, skulle äga åtnjuta årlig avlönineav
5,000 kronor. J s
Häröver anförde W estin underdåniga besvär, under yrkande att
Kung]. Maj.t måtte förklara honom berättigad att vid förflvttningen till
kassaintendentsbefattningen jämlikt § 2 mom. 1 i avlöningsreglementet
föi tjänstemän vid postsparbanken uppbära en begynnelseavlöning av
5,500 kronor, motsvarande den fasta avlöning, han vid förflyttningstillfället
innehaft i postsparbanken. Det åberopade stadgandet innehåller,
att dylik tjänsteman är underkastad den förflyttning till befattning inom
Kanyl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 2.
postverket, som kali varda honom i behörig'' ordning- ålagd, dock utan
minskning i den honom vid förflyttningen tillkommande fasta avlöningen.
I avgivet utlåtande över dessa besvär gjorde general poststyrelsen
trallande, att nämnda stadgande icke vore tillämpligt å Westin, emedan
denne icke på grund av den däri stadgade skyldigheten att underkasta
sig förflyttning blivit ålagd transport till intendentstjänsten, utan på
o-rund av egen ansökning erhållit konstitutorial å denna tjänst.
Westin anhöll därefter, att, därest hans besvär med hänsyn till ordalydelsen
i gällande stadganden icke skulle kunna bifallas, Kungl. Maj:t
ändock måtte av nåd förklara honom berättigad att åtnjuta den begärda
begynnelseavlöningen.
^ Besvären föredrogos den 2 mars 1915 i regeringsrätten, som ej fann
skäl att göra ändring i generalpoststyrelsens beslut och hemställde, att
ansökningen ej måtte föranleda till någon Kungl. Maj.ts^ åtgärd.
Vid målets föredragning i statsrådet den 2 juli 1915 fattade Kungl.
Maj:t beslut i enlighet med denna regeringsrättens hemställan.
Emellertid hade före utgången av år 1914 i generalpoststyrelsen
uppstått fråga, huruvida Westin, vilken, såsom jag ovan anfört, utnämts
till förste aktuarie i postsparbanken från och med den 1 januari 1912,
vore berättigad att med 1915 års ingång erhålla avlöningsförhöjning å
innehavande befattning.
Vid föredragning i styrelsen den 29 december 1914 av detta ärende
anförde föredraganden, byråchefen Pramberg, bland annat, följande.
,1 fi 2 inom. 6, andra stycket, av nu gällande, den 20 juni 1913 utfardade
avlöningsreglemente för tjänstemän vid postverket stadgas, att ordinarie tjänstemän,
som i behörig ordning förflyttas från befattning vid postsparbanken till befattning
i postverket, äger att för åtnjutande av förhöjning i avlöningen tillgodoräkna
sig den tid, han före förflyttningen vant i det förra verket anstalld såsom
ordinarie innehavare av tjänst, motsvarande den, till vilken förflyttningen ager
rum. Det skulle därför kunna ifrågasättas, huruvida icke Westm må vara berättigad
att med ingången av år 1915, då den enligt § 1 av reglementet for
erhållande av avlöningsförhöjning erforderliga tiden av tre ar, räknad från hans
anställande såsom förste aktuarie, gått till ända, komma i åtnjutande av fast avlöning
av 5,500 kronor för år. Enligt min uppfattning ar emellertid stadgandet
i S 2 mom. 6, andra stycket, av reglementet icke tillämpligt pa Westm. till stod
för denna uppfattning får jag erinra, på vilket sätt stadgandet tillkommi .
Löneregleringskommittén hade i sitt den 5 februari 1910 avgivna betänkande
angående reglering av löneförhållanden in. m. vid postsparbanken föreslagit att
banken skulle inordnas såsom en byrå i generalpoststyrelsen Till stod för detta
förslag hade kommittén bland annat framhållit, att genom bankens ingående i
postverket vunnes den fördelen, att ställningen för bankens personal bleve betryggad
även för den händelse att bankens verksamhet i framtiden komme att
Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr ,2.
pÄr]''etUket fal1 <1<?SS överflödi8a Personal kunde beredas sysselsättning inom
I ett den 4 oktober samma år avgivet underdånigt utlåtande avstyrkte postsparbanksstyrelsen
den föreslagna anordningen. Beträffande den framhållna fördelen
tor postsparbankspersonalen av denna anordning anmärkte postsparbanksstyrelsen,
att aven om postsparbanken bibehölles såsom ett självständigt ämbetsverk,
denna fördel kunde vinnas därigenom att föreskrift meddelades om skylcugnet
tor ordinarie tjänstemän vid banken att underkasta sig förflyttning till befattning
mom postverket. Uti ett i utlåtandet framställt förslag till avlöningsreglemente
_|br postsparbanken intog postsparbanksstyrelsen ock föreskrift om
skyldighet för tjänstemän vid banken att underkasta sig sådan förflyttning utan
minskning i sm fasta avlöning. J s
. .. Generalpoststyrelsen, som den 1 november 1910 avgav underdånigt utlåtande
i ärendet, anslöt sig däri till postsparbanksstyrelsens uppfattning. Att, i händelse
postsparbanken mot förmodan skulle gå tillbaka i sådan grad, att indragning
av ordinarie personal därstädes ifrågakomme eller bankens verksamhet rent
av lomme att mstallas, bereda annan sysselsättning åt postsparbanksstyrelsens
J^rie ! fyanstemannapersonal, borde, framhöll generalpoststyrelsen, med hänsyn
därtill att denna personal vore jämförelsevis fåtalig, icke vålla postverket några
svårigheter; och enär det torde vara avsett att för framtiden rekrytera postsparbankspersonalen
uteslutande med posttjänstemän, skulle sagda personal så småningom
komma att innehava den kompetens, som krävdes av tjänstemän vid postverket.
Generalpoststyrelsen hemställde därför, bland annat, att särskilt nådigt
förklarande matte utfardas eller, måhända hellre, föreskrifter i vederbörande avloningsreglementen
mföras därom att tjänsteman i postverket eller i postsparbanksstyrelsen
skulle vara underkastad ej mindre förflyttning till befattning inom
det andra av ifrågavarande verk än även, i händelse av dylik förflyttning villkoren
och bestämmelserna i avlöningsreglementet för tjänstemän inom det Verk
dit han förflyttades, samt att ordinarie tjänsteman i det ena verket, vilken förflyttades
till befattning inom det andra verket, skulle för erhållande av avlöningsforhojnmg
och oavkortad semester få tillgodoräkna sig jämväl den tid, han inneiialt
ordinarie tjänst inom det verk, varifrån han förflyttats,
i-iij huvudsaklig överensstämmelse med vad generalpoststyrelsen sålunda hemställde
hava sedermera mtagits stadganden dels i § 2 mom.''l av avlöningsre^lementet
for postsparbanken och § 2 mom. 1 av avlöningsreglementet för postverket
om skyldighet för tjänsteman i postsparbanken respektive jiostverket att
underkasta sig den förflyttning till befattning i det andra verket, som kunde varda
honom i behörig ordning ålagd, dock utan minskning i den honom vid förflyttmngen
tillkommande fasta avlöning, och dels i § 3, sista styfhet, av 1911 års
av onmgsreg emente för postsparbanken och § 2 mom. 6, andra stycket, av
avlöningsreglementet för postverket om rätt för ordinarie tjänsteman, som i behörig
ordning bleve förflyttad från befattning vid postsparbanken till befattning
1 postverket, att bland annat för åtnjutande av förhöjning i avlöningen tillgodoräkna
sig den tid, han före förflyttningen varit i det förra verket anställd
såsom ordinarie innehavare av tjänst, motsvarande den, till vilken förflyttningen
agde rum. J ö
Av vad jag nu erinrat synes det mig framgå, att samtliga ovan åberopade
stadganden tillkommit med hänsyn till önskvärdheten därav att eu tjänsteman i
det ena av de tvä verk, om vilka det nu är fråga, skall kunna åläggas förflytt
-
<
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
ning till det andra. Vid sådant förhållande synas de i § •>, sista stycket, av
postsparbankens och § 2 mom. 6, andra stycket, av postverkets avlöningsreglemente
förekommande orden »i behörig ordning förflyttas» ej kunna åsyfta annan
förflyttning än sådan, som avses i § 2 mom. 1 av bägge reglementena, nämligen
sådan, som varder vederbörande »i behörig ordning ålagd». De ifrågavarande
stadgandena få därigenom den innebörd att, medan i § 2 mom. 1 av reglementena
bestämmes, förutom skyldigheten att underkasta sig förflyttning, jämväl den på
grund av denna skyldighet förflyttades begynnelseavlöning, i § 3, sista stycket, av
postsparbankens och § 2 mom. 6, andra stycket, av postverkets reglemente bestämmes
den rätt till avlöning sförhöjning, som tillkommer den på grund av samma
skyldighet från postsparbanken till postverket förflyttade.
Då Westin icke på grund av den stadgade skyldigheten att underkasta sig
förflyttning blivit ålagd transport till intendentstjänsten utan på grund av egen
ansökning erhållit konstitutorial å denna, torde följaktligen § 2 mom. 6, andra
stycket, av postverkets avlöningsreglemente icke vara tillämpligt å Westin.
Gällande bestämmelser synas alltså icke giva styrelsen möjlighet att låta
Westin komma i åtnjutande av avlöningsförhöjning redan med nästa års ingång».
Byråchefen Hasselrot var av avvikande mening och anförde:
»Då ordalagen i åberopade § 2 mom. (j, andra stycket, i avlöningsreglementet
för tjänstemän vid postverket av den 20 juni 1913 synas mig icke lägga hinder i
vägen för tillämpningen av denna bestämmelse i förevarande fall, anser jag för
min del, att avlöningsförhöjning bör för tiden från och med den 1 januari 1915
tilldelas intendenten Westin, vilken även i övrigt på grund av för honom tillämpliga
bestämmelser uppfyller villkoren för sådan löneförhöjning.»
Generalpoststyrelsens övriga ledamöter jämte generaldirektören förklarade
sig emellertid instämma i föredragandens yttrande, vadan generalpoststyrelsen
alltså fann Westin icke kunna med 1915 års ingång erhålla
avlöningsförhöj ning.
I en den 29 april 1915 dagtecknad underdånig skrift har nu
Westin anhållit, att Kungl. Maj:t måtte förklara honom, som jämlikt
§ 1 mom. 3 av övergångsbestämmelserna i avlöningsreglementet för
tjänstemän vid postsparbanken den 22 juni 1911 såsom förste aktuarie
i sistnämnda ämbetsverk från och med den 1 januari 1912 erhållit ett
första åld erstil lägg och med 1914 års utgång innehaft befattning i för
andra ålderstilläggets vinnande föreskrivna tre år, berättigad att från
och med den 1 januari 1915 jämlikt § 2 mom. 6, andra stycket, av
gällande avlöningsreglemente för tjänstemän vid postverket komma i
åtnjutande av avlöningsförhöjning med två ålderstillägg, så att hans
fasta avlöning från sistnämnda dag komme att uppgå till 6,000 kronor
för år.
Som ytterligare stöd för sin framställning anförde Westin följande.
^ Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 2.
»Även om de uti §_ 2 mom. (5, andra stycket, i postverkets avlöningsreglemente
så olyckligt vilseledande, intagna orden »i behörig ordning» skulle
antagas hava avsett endast tvångsförflyttning, så måste detta antagande uteslutande
grunda sig därpå, att — som också generalpoststyrelsen kanske med
rätt framhållit — bestämmelserna endast tillkommit med hänsyn till det förhållandet,
att postsparbankens verksamhet i en framtid kunde tänkas bliva så
förminskad, att en del av dess ordinarie personal, såsom obehövlig, måste kunna
inom statsverket placeras, och att således de gjorda bestämmelserna allenast haft
till ändamål att reglera eventuellt tvångsförflyttad personals avlöning.
Under sådan förutsättning liar generalpoststyrelsen naturligen ej heller kunnat
anse dessa bestämmelser giva direkt stöd för beviljandet av avlöningsförhöinin°''
i förevarande fall. 6 J
Ehuruväl generalpoststyrelsen under dylika omständigheter således intet
kunnat åtgöra, borde väl i allt fall dessa alldeles särskilda förhållanden ej föranleda
därtill, att tjänsteman i postsparbanken, som på egen ansökan förflyttas
till poststj^relsen, icke borde komma i åtnjutande av samma förmån som, enligt
gällande praxis och i enlighet med av statskontoret gjort principuttalande i
likartade fall, på senare tider av Kungl. Maj:t ansetts böra tillkomma tjänsteman
i centralt ämbetsverk, som på egen ansökan förflyttas till annat centralt verk,
nämligen att i fråga om avlöningsförhöjning få, genom särskilt nådigt beslut av
Kungl. Maj:t, tillgodoräkna sig ordinarie tjänstgöring i det föregående verket,
under villkor dock, att förflyttningen avsåge befattning inom samma grad, d. v. s.
befattning tillhörande samma avlöningstyp.»
I häröver avgivet utlåtande förklarade sig generalpoststyrelsen visserligen
vidhålla den uppfattning, som vid ärendets föredragning den
29 december 1914 av styrelsen uttalats beträffande innebörden av gällande
avlönings bestämmelser, men hemställde likväl, då Westins ansökning
till intendentstjänsten syntes hava tillkommit på grund av missuppfattning
av dessa bestämmelser och Westin genom sin utnämning å
tjänsten lidit avsevärd inkomstminskning, att, om så läte sig göra,
Kungl. Maj: t måtte, med bifall till ansökningen, tillägga Westin fast
avlöning från och med den 1 januari 1915 av 6,000 kronor för år.
Från detta uttalande var byråchefen Hasselrot i viss mån skiljaktig
och yttrade:
»Vidhållande min den 29 december 1914 uttalade uppfattning i fråga om
tillämpning i förevarande fall av bestämmelsen i § 2 mom. 6, andra stycket, i
gällande avlöningsreglemente för postverkets tjänstemän och då jag anser, att
det vore obilligt, om av rent formella grunder skulle förvägras sökanden en förmån,
som eljest anses i allmänhet böra tillkomma statens tjänstemän, instämmer
jag uti generalpoststyrelsens nu gjorda underdåniga hemställan.»
Sedan Kungl. Maj:t den 1 juni 1915 besluta, att regeringsrättens
utlåtande skulle inhämtas över ansökningen, föredrogs detta ärende den
16 samma månad i regeringsrätten.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2. 9
Därvid hemställde regeringsrättens flesta ledamöter, att Kungl. Maj:t,
med anledning av förevarande ansökning, måtte vidtaga erforderliga åtgärder
för beredande åt Westin av rätt att för sin nu innehavande tjänst
såsom intendent hos generalpoststyrelsen komma i åtnjutande av första
och’ andra avlöningsförhöjningen vid tjänsten, räknat för tiden från och
med den 1 januari 1915.
Regeringsrådet Thulin hemställde, dels att Kungl. Maj:t matte jämlikt 2
mom. 6 i avlöningsreglementet för postverket den 20 juni 1913 förklara Westin
berättigad att för höjning i avlöningen å sin nuvarande tjänst tillgodoräkna sig
den tid, han innehaft förste aktuarietjänsten i postsparbanken, samt förty visa
ärendet i denna del åter till generalpoststyrelsen för ny behandling; dels att sådana
åtgärder måtte av Kungl. Maj:t vidtagas, att Westin för sin nuvarande
tjänst måtte komma i åtnjutande av avlöningsförhöjning, motsvarande den, som
på grund av den av Kungl. Maj:t med riksdagen i övergångsbestämmelserna till
avlöningsreglementet för tjänstemän vid postsparbanken intagna bestämmelsen
tillagts "honom vid hans tillträde av förste aktuarietjänsten i postsparbanken.
Generalpoststyrelsens utredning rörande tillkomsten av de utav nepartementsWestin
till stöd för hans framställningar åberopade stadgandena i veder- chefen.
börande avlöningsreglementen för postsparbanken och postverket synes
tyda därpå, att dessa stadganden tillkommit med hänsyn till önskvärdheten
därav, att en tjänsteman i det ena verket skulle kunna åläggas
förflyttning till det andra. Westin, som efter egen ansökning överflyttats
till tjänst i postverket, torde således knappast på grund av dessa stadganden
kunna tillerkännas vare sig den begärda begynnelseavlöningen
eller den av honom ifrågasatta avlöningsförhöj ningen från 1915 års ingång.
Westins framställning att vid sitt tillträde av den nya befattningen
i generalpoststyrelsen få behålla samma avlöning, som han förut haft
i postsparbanken, har också Kungl. Maj:t på regeringsrättens hemställan
funnit ej föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Vidkommande Westins senare framställning att erhålla en till 6,000
kronor förhöjd avlöning från och med den 1 januari 1915, har generalpoststyrelsen,
som nämnts, hemställt om bifall till densamma, under
framhållande att Westins ansökan till intendentstjänsten syntes hava
tillkommit genom missuppfattning av gällande avlöningsbestämmelser
samt att Westin härigenom lidit avsevärd inkomstminskning. Det må
ock erkännas, att uttrycket »i behörig ordning förflyttad» i de åberopade
stadgandena rörande rätt till avlöningsförhöjning vid förflyttning
från tjänst i postsparbanken till tjänst i postverket kan giva anledning
till antagandet, att härmed avses jämväl sådan förflyttning efter egen
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 2
10
Kung1. Maj:ts Nåd■ Proposition Nr 2.
ansökning. Rent sakligt sett synes det för övrigt mycket berättigat,
att tjänstgöring i ordinarie befattning i det ena av dessa ämbetsverk
tillgodoräknas vederbörande vid förflyttning till motsvarande tjänst i det
andra verket, oavsett om denna förflyttning skett tvångsvis eller på grund
av ansökning.
Vad angår den inkomstminskning, som Westin fått vidkännas i
sammanhang med sin förflyttning, ber jag att även få erinra, att Kungl.
Maj :t den 25 september 1914 fastställt nytt avlöningsreglemente för
tjänstemän vid postsparbanken. I övergångsbestämmelserna till detta
stadgas, att vissa tjänstemän äga tillgodoräkna sig den tid, som förflutit
sedan de tillträtt fast förordnande å innehavande befattning eller befattning
tillhörande, bland annat, närmast lägre avlöningsgrupp. Detta
stadgande skulle varit tillämpligt å Westin, därest han kvarblivit i postsparbanken.
Enär Westin, om han kvarstått såsom förste aktuarie i
postsparbanken vid 1915 års ingång, då det nya avlöningsreglementet
trädde i kraft, skulle innehaft sin befattning såsom förste aktuaide
under tre år och han dessförinnan under mer än nio år innehaft fast
förordnande å aktuarietjänst i postsparbanken, vilken tjänst tillhör närmast
lägre avlöningsgrupp, hade han såsom förste aktuarie med 1915
års ingång ägt uppbära slutavlöningen å tjänsten eller 6,500 kronor.
Den inkomstminskning, som estin fått vidkännas, är alltså ganska
avsevärd.
Jag anser mig därför böra biträda den hemställan, som regeringsrättens
flesta ledamöter gjort, och föreslår alltså, att Westin må beredas
rätt att från och med år 1915 för sin nuvarande tjänst såsom intendent
i generalpoststyrelsen komma i åtnjutande av första och andra avlöningsförhöjningarna
vid tjänsten.
Här efteråt intagna tabell utvisar den föreslagna lönestaten för
generalpoststyrelsen för år 1917, med däri gjord jämkning i anledning
av de för Westin föreslagna ålderstilläggen, jämförd med samma stat
för år 1916.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
11
ökning |
Minskning |
|||||||
år 1917 |
i |
år 1917 |
i |
|||||
År 1916. |
År 1917. |
förhållande |
förhållande |
|||||
till är 1916. |
till år 1916. |
|||||||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
|||||
Generalpostdirektören ................................ |
13,000 |
_ |
13,000 |
_ |
||||
4 byråchefer ............................................. |
35,500 |
— |
35,500 |
— |
||||
1 kamrerare ............................................. |
7,000 |
— |
7,000 |
— |
||||
B sekreterare ............................................. |
34,500 |
— |
34,000 |
— |
— |
— |
500 |
— |
1 ombudsman .......................................... |
6,000 |
— |
6,000 |
— |
||||
3 förste aktuarier....................................... |
19,000 |
— |
19,500 |
— |
500 |
— |
||
2 intendenter............................................ |
13,000 |
— |
12,500 |
— |
— |
— |
500 |
— |
1 aktuarie ............................................... |
5,500 |
- |
5,500 |
— |
||||
1 förrådsförvaltare .................................... |
5,000 |
— |
5,000 |
— |
||||
7 notarier ................................................ |
35,700 |
— |
35,300 |
— |
— |
— |
400 |
— |
1 registrator ............................................. |
5,000 |
— |
5,000 |
- |
||||
5 revisorer .............................................. |
27,500 |
— |
27,500 |
— |
||||
3 revisorer och bokhållare ........................... |
16,000 |
— |
15,500 |
— |
— |
— |
500 |
— |
18 förste postexpeditörer, manliga.................. |
64,500 |
— |
66,900 |
— |
2,400 |
— |
||
13 postexpeditörer , » .................. |
36,600 |
— |
36,600 |
— |
||||
22 » , kvinnliga ........................ |
41,800 |
— |
41,800 |
— |
||||
33 biträden, kvinnliga ................................. |
51,250 |
— |
51,250 |
— |
||||
19 vaktmästare .......................................... |
28,000 |
— |
28,000 |
— |
||||
Förste vaktmästaren, arvode........................... |
200 1— |
200 |
1- |
|||||
Summa |
445,050 |
— |
446,050 |
— |
2,900 |
— |
1,900 |
— |
1 |
- |
ökning kr. 1,000 |
2. Distrikts- och lokalförvaltningarna.
Ordinarie löner och tjänstgöring spenningar.
I staten för år 1916 är anslaget till ordinarie löner och tjänstgöringspenningar
åt de vid distrikts- och lokalförvaltningarna anställda
tjänstemännen upptaget till 9,549,100 kronor. I detta belopp är jämväl
inberäknat ersättning jämlikt § 8 i avlöningsreglementet i form av
tillägg till tjänstgöringspenningarna till vissa postvaktmästare och postiljoner
för bestridande av viktigare göromål.
12
Ökning av
antalet förste
postvaktmästare
och
förste postiljoner.
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
Styrelsen meddelar, att sagda anslag, såvitt nu kan beräknas,
torde för år 1916 bliva tillräckligt.
Beträffande det belopp, vartill ifrågavarande anslag bör beräknas
för år 1917, anför generalpoststyrelsen till en början följande:
»För år 1917 inträder visserligen genom ålderstillägg förböjning i avlöningsbeloppen
för ett flertal tjänstemän, men å andra sidan kunna för samma år —
genom pensionering, dödsfall eller annan avgång bland äldre tjänstinnehavare
och dessas ersättande med yngre tjänstemän — väsentliga nedsättningar i de
för nuvarande befattningshavare upptagna avlöningsbeloppen beräknas uppstå.
En stor del utnämnde postexpeditörer kunna numera icke beredas fast placering,
utan användas året om (med undantag av semestermånaden) såsom vikarier i anledning
av tjänstledighet eller förordnande å annan tjänst för tjänstemän av postexpeditörs
och högre grader. Då en icke fast placerad postexpeditör under vikariatet
åtnjuter sin egen avlöning — således icke blott lön utan jämväl tjänstgöringspenningar
—, komma tjänstgöringspenningarna för de postexpeditörer,
vilkas befattningar de uppehållit, att besparas postverket. Även i de fall, en ej
fast placerad postexpeditör själv åtnjuter ledighet, besparas dennes tjänstgöringspenningar.
Vid ledighet för enskilda angelägenheter såväl för tjänsteman utan
fast placering som för annan tjänsteman, för vilken vikarien i sista hand utgöres
av en tjänsteman utan fast placering, sker besparing tillika av en del utav lönen.
Därtill kommer att vid förordnande hos generalpoststyrelsen för tjänstemän vid
distrikts- och lokalförvaltningarna dessa tjänstemän tillkommande tjänstgöringspenningar,
vilka utbetalas i generalpoststyrelsen, belasta vederbörande anslag
för generalpoststyrelsen i stället för distrikts- och lokalförvaltningarna.
Med hänsyn härtill torde, med ledning av nu kända förhållanden för enahanda
antal tjänstemän, som upptagits i staten för år 1916, utgifterna till avlöningar
och tjänstgöringspenningar för distrikts- och lokalförvaltningarnas tjänstemän
för ar 1917 komma att uppgå till allenast 9,494,300 kronor eller således
54,800 kronor mindre än det i 1916 års stat upptagna belopp.»
Generalpoststyrelsen har emellertid jämväl för år 1917 föreslagit
ökning av antalet förste postvaktmästare och förste postiljoner samt
postvaktmästare och postiljoner.
Styrelsen erinrar härvid till en början, att, sedan med 1910 års ingång
på ordinarie stat uppförts 450 ''förste postvaktmästare och förste
postiljoner, ökning, med undantag för år 1911, årligen skett av antalet
dylika tjänstemän. Sålunda blevo i respektive stater upptagna:
för år 1912...................................................... 525
» » 1913...................................................... 560
» » 1914..................................................... 590
t> » 1915..................................................... 640
» » 1916...................................................... 665.
13
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
Därefter meddelar styrelsen, att antalet postvaktmästare och postiljoner,
som i egenskap av t. f. förste postvaktmästare och t. f. förste postiljon
er bestrida göromål, avsedda att i regel handhavas av förste postvaktmästare
och förste postiljoner, den 1 september 1915 utgjorde 217
mot 243 vid ungefär motsvarande tidpunkt år 1914. Dessa 217 tjänstemän
hade erhållit sina uppdrag:
1 |
st.................. |
............... år |
1905 |
1 |
» .................. |
................ » |
1906 |
2 |
>>................. |
................ » |
1907 |
3 |
» ................. |
................ » |
1908 |
5 |
» ................. |
................ ).> |
1909 |
40 |
» ............... |
.............. )) |
1910 |
32 |
st.................. |
............... år |
1911 |
52 |
».................. |
................ » |
1912 |
34 |
:».................. |
............... » |
1913 |
22 |
>)................. |
................ » |
1914 |
25 |
»............... |
............... » |
1915. |
Beträffande storleken av den ökning i antalet befattningshavare av
ifrågavarande slag, som med tillämpning av samma norm, som kommit
till uttryck i 1915 och 1916 års stater, borde beräknas for ar 1917,
anför generalpoststyrelsen följande:
»Av ovannämnda 217 tjänstemän, vilka bestrida göromål avsedda att i regel
handhavas av förste postvaktmästare och förste postiljoner, bliva vid tillsättandet
från och med 1916 års ingång av de i staten för sistnämnda ar upptagna 25
nya befattningar av ifrågavarande slag 25 befordrade fall ordinarie, varjamte
ytterligare omkring 20 (5 under återstående delen av ar 191o och lo unde
år 1916) kunna på grund av avgång genom dödsfall, pensionering eller dylikt
bland ordinarie förste postvaktmästare och förste postiljoner beraknas b iv
före utgången av år 1916 överflyttade på ordinarie stat Vid 1917 ars början
torde sålunda av nämnda 217 tjänsteman omkring 172! återstå såsom faUforordnade,
av vilka 7 skulle hava erhållit uppdraget redan under ar 1910 och 32 stycken
under år 1911. Visserligen kunna under år 1917 på grund av årgång bland den
ordinarie motsvarande personalen genom pensionering m. m. omkring 2U stycKen
beräknas bliva befordrade till ordinarie förste postvaktmastare eller förste postiljoner.
Men även med denna avgång skulle av dem, som erhållit sitt uppdrag
under år 1911, vid 1917 års utgång 19 kvarstå i tillförordnad tjänsteställning av
nu lfrg|^^ni^ostmannaförbundet har hos generalpoststyrelsen gjort framställning
om ökning av antalet ordinarie förste postvaktmästare och förste postiljoner
med 50, vilken framställning understötts av svenska posfaljonsforeningen.
Generalpoststyrelsen anser sig icke kunna ifrågasätta sa stort antal, ^ emellertid
av de 52, vilka förordnats under år 1912, 5 hava erhållit uppdraget i fråga
under första kvartalet, har generalpoststyrelsen funnit sig kunna för sm del tillstyrka,
att 25 nya ordinarie förste postvaktmastare- och förste postiljonsbefattningar
upptagas i 1917 års stat. Tjänstetiden för ej blott nyss namnda 19 tjanste
-
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
man utan även ett mindre antal av dem, som erhållit sitt uppdrag under år 1912
kan nämligen anses bliva längre än den tid, som är skälig för prövande av vederborandes
lämplighet för befordran till ordinarie förste postvaktmästare eller förste
postiljon.
generalpoststyrelsen redan vid avgivande av sitt underdåniga förslag
till stat för driftkostnader år 1915 framhållit, är styrelsen av den uppfattningen5
att överflyttande å ordinarie stat av nu ifrågavarande tjänstemän årligen bör ske’
givetvis under den förutsättningen att postverkets behov sådant kräver samt att
en lämplig proportion därvid bibehålies mellan ordinarie och tillförordnade förste
postvaktmastare och förste postiljoner.
I anseende till poströrelsens utveckling samt fortsatt överflyttande på förste
postvaktmastare och förste postiljoner av göromål, som förut anförtrotts postexpeditorer.
lärer kunna beräknas, att för åren 1916 och 1917 komma att meddelas
uppdrag såsom t. f. förste postvaktmästare och förste postiljoner åt ett
icke oväsentligt antal tjänstemän.»
På grund härav hemställer generalpoststyrelsen, att antalet ordinarie
förste postvaktmästare och förste postiljoner, i staten för år 1916 upptaget
till 665, måtte i staten för år 1917 ökas med samma antal som för ''år
1916 eller med 25 stycken och sålunda bestämmas till 690.
Rörande den anslagsökning, som vid bifall till generalpoststyrelsens
hemställan skulle erfordras, anför styrelsen följande:
»Då årsavlöningen till en var av de sålunda befordrade torde kunna beräknas
komma att utgå med 1,700 kronor, erfordras en höjning av anslaget till
förste postvaktmastare och förste postiljoner med omkring 42,500 kronor.
Enär emellertid genom ifrågavarande tjänstemäns befordran minskning kan
DGräKiläS uppstå
dels i anslaget till ordinarie postvaktmästare och postiljoner med skillnaden
mellan de befordrades beräknade avlöning, 1,400 kronor, för en var vid befordrmgstillfallet,
tillsammans 35,000 kronor, jämte tillägg till tjänstgöringspenmngarna
enligt § 8 i avlöningsreglementet, tillhopa 4,500 kronor, eller sammanlagt
39 500 kronor, och beraknad mimmiavlöning, 1,200 kronor, för de i succession
befordrade extra postiljonerna, 30,000 kronor, eller således kronor 9 500: —
dels ock i anslaget till extra tjänstemän med.................... » 27’000:
eller tillhopa med ........................................................................... j 3650(1^"
kommer i verkligheten kostnadsökningen för de 25 nya förste postvaktmastarna
och förste postiljonerna sålunda att utgöra allenast 6,000 kronor.»
Generalpoststyrelsen upplyser, att anslaget till förste postvaktmästare
oeh förste postiljoner, i staten för år 1916 upptaget till 1,268,700 kronor,
for år 1917 skulle, såvitt nu kan beräknas, till följd av invänta ålders
-
15
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
tillägg samt avgång och befordringar bland personalen, med samma
antal tjänstemän som för år 1916, 665 stycken,
komma att uppgå till ..................................................... kronor 1,275,000: .
Vid bifall till generalpoststyrelsens hemställan
om uppförande å 1917 års stat av 25 nya förste
postvaktmästare och förste postiljoner skulle anslaget
för samma år höjas med.................................. »_42,500:
och sålunda utgöra kronor 1,317,500: —.
Beträffande ordinarie postvaktmästare och postiljoner meddelar generalpoststyrelsen,
att antalet dylika befattningshavare i postverkets stater
fastställts
för år 1914 till
» » 1915 »
» »1916 »
1,740
1,890
1,975.
Den extra personalen utav vaktmästargrad, för vars sammansättning
redogörelse lämnats i den till nästlidet års riksdag avlåtna proposition
angående fastställande av postverkets stat för driftkostnader för
år 1916, uppgick den 1 september 1915, enligt vad styrelsen vidare
meddelar, till 427 stycken. Av dessa voro
2 ....
1 ....
2 ....
4 ....
181 ....
80 ...
76 ...
81 ....
antagna år 1907
» 1908
»
»
»
»
»
»
»
» 1909
» 1910
» 1911
» 1912
» 1913
» 1914.
Under återstående delen av år 1915 kunde av detta antal, enligt
vad styrelsen beräknar, 122 antagas bliva befordrade, nämligen
på grund av avgång bland de ordinarie ............................................ 12
i succession efter de i 1916 års stat uppförda 25 nya förste postvaktmästare
och förste postiljoner ............................................... 25
genom de i 1916 års stat upptagna 85 nya postvaktmästare -
och postiljonsbefattningarna
85
122.
Ökning ar
antalet poatvaktmästare
och poatiljoner.
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
På grund av avgång genom dödsfall, pensionering eller befordran
torde under år 1916 kunna beräknas i succession komma att
befordras .................................................................................................... 45.
Vid bifall till generalpoststyrelsens förslag om upptagande i staten
för år 1917 av ytterligare 25 förste postvaktmästare och förste
postiljoner skulle befordran kunna ske till ordinarie postvaktmästare
och postiljoner av samma antal extra tjänstemän ......... 25.
Av ovannämnda 427 extra tjänstemän skulle sålunda vid 1916 års
utgång hava befordrats ....................................................................... 192
och alltså såsom obefordrade kvarstå 235 extra postiljoner.
Beträffande befordringsutsikterna för sistnämnda tjänstemän anför
styrelsen följande:
»Av dessa vid 1916 års utgång såsom obefordrade kvarstående extra tjänstemän
kunna omkring 78 stycken beräknas hava konstituerats till extra under år
1912 och således i avseende å tjänstetid såsom extra tjänstemän hava att räkna
sig till godo omkring 4 år, eller den tid, som enligt av Kungl. Maj:t och riksdagen
gillade principer ansetts såsom den normala för vinnande av ordinarie
anställning uti nu ifrågavarande tjänstegrad. Härtill kommer, att de, innan de
blivit extra postiljoner, haft en föregående tjänstgöringstid såsom reservpostvaktmästare
eller reservpostiljoner.»
I enlighet med därom av såväl svenska postmannaförbundet som
svenska postiljonsföreningen bos generalpoststyrelsen gjord framställning
hemställer styrelsen därför, att ytterligare 15 ordinarie postvaktmästare
och postiljoner uppföras å postverkets avlöningsstat för är 1917.
Vid bifall härtill skulle samma stat komma att upptaga 2,050 dylika
tjänstemän.
Angående den kostnadsökning, som bleve en följd av nämnda
hemställan, anför styrelsen:
»Överflyttning på ordinarie stat av ifrågavarande extra tjänstemän komme,
då envar av dem finge såsom ordinarie uppbära en avlöning av 1,200 kronor, att
öka anslaget till avlöning åt postvaktmästare och postiljoner med 90,000 kronor.
Då arvodena till dessa tjänstemän, därest de kvarstode som extra, kunde beräknas
till 1,080 kronor för var och en, eller således utgöra tillhopa 81,000 kronor,
komme emellertid av denna anledning ökningen på avlöningsstaten i dess helhet
att belöpa sig till endast 9,000 kronor.»
Generalpoststyrelsen meddelar, att anslaget till postvaktmästare och
postiljoner, för år 1916 upptaget till 2,789,400 kronor, skulle, på grund
av intjänta ålderstillägg samt avgång och befordran bland personalen,
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2. 17
med samma antal som för år 1916, 1,975 stycken, i staten för år 1917
komma att uppgå till .....................................................kronor 2,804,400: .
Vid bifall till generalpoststyrelsens förenämnda
framställning om anställande av 75 nya postvaktmästare
och postiljoner, ökas anslaget med »_90,000:
och uppgår till.....................................................................kronor 2,894,400. .
Genom överförande på ordinarie stat av 25
t. f. förste postvaktmästare respektive postiljoner
och nytillsättande i dessas ställe av 25 postvaktmästare-
och postiljonsbefattningar minskas anslaget,
såsom styrelsen förut nämnt, med __»_9,500: ,
varför anslaget sålunda för år 1917 borde beräknas
till......... ......................................................................kronor 2,884,900: —.
Vad generalpoststyrelsen hemställt i fråga om anslag till avlöningar Departement,-vid distrikts- och lokalförvaltningarna finner jag mig böra till alla delar e
tillstyrka. Den föreslagna ökningen i antalet tjänstemän, 25 förste postvaktmästare
och förste postiljoner samt 75 postvaktmästare och postiljoner,
synes nämligen vara betingad av postverkets fortgående utveckling
och i övrigt stå i full överensstämmelse med de principer, som i
förevarande hänseende tidigare godtagits.
Enligt vad ovan anförts, skulle, därest min hemställan om ökning
i antalet förste postvaktmästare och förste postiljoner samt postvaktmästare
och postiljoner bifölles, detta föranleda en ökning i det förut
för år 1917 beräknade, eljest erforderliga anslaget till löner och tjänstgöringspenningar,
............................................................... kronor 9,494,300: ,
med för 25 förste postvaktmästare och förste postiljoner » 42,500:
och för 75 postvaktmästare och postiljoner................. »_80,500: .
Slutbeloppet av de löner och tjänstgöringspenningar,
som för år 1917 beräknas komma att
utgå till de vid distrikts- och lokalförvaltningarna
placerade tjänstemännen, skulle sålunda utgöra kronor 9,617,300:
Detta innebär en förhöjning med 68,200 kronor i förhållande till
motsvarande belopp för år 1916, 9,549,100 kronor.
Emellertid vill jag framhålla, hurusom, på sätt av det ovanstående
framgår, vid bifall till de av mig framlagda förslagen om inrättande av
nya tjänster följande besparingar skulle komma att äga rum i arvoden
till extra tjänstemän, nämligen:
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 2 höft. (.Nr 2.) 3
Samman
fattning.
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
för förste postvaktmästarna och förste postiljonerna kronor 27,000: —
)) postvaktmästarna och postiljonerna ...................... » 81,000: —
eller kronor 108,000: —.
Fördelningen av anslaget till löner och tjänstgöringspenningar för
tjänstemän vid distrikts- och lokalförvaltningarna skulle komma att äga
rum på de olika grupperna av befattningshavare på sätt framgår av
efterföljande tabell.
Antal befattnings- havare. |
Befattningshavare. |
År 1916. Kr. |
År 1917. Kr. |
Ökning Kr. |
Minskning Kr. |
|||||
År 1916. |
År 1917. |
|||||||||
6 |
6 |
Postdirektörer............................... |
46,500 |
46,500 |
- |
|||||
11 |
11 |
Postmästare av klass 1 A............... |
78,200 |
— |
78,200 |
J |
— |
— |
— |
— |
23 |
23 |
» » » IB ............... |
149,000 |
— |
149,000 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
6 |
6 |
Överkontrollörer ........................... |
36,500 |
— |
37,500 |
— |
1,000 |
— |
— |
— |
15 |
15 |
Postmästare av klass 2 A............... |
90,000 |
— |
89,500 |
— |
— |
— |
500 |
— |
7 |
7 |
Förste kontrollörer ........................ |
42,000 |
— |
42,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
28 |
28 |
Postmästare av klass 2 B............... |
154,000 |
— |
154,000 |
— |
1 |
— |
— |
— |
86 |
86 |
» » » 3 ... |
430,000 |
— |
429,600 |
— |
— |
— |
400 |
— |
53 |
53 |
Kontrollörer ................................. |
264,600 |
— |
265,000 |
400 |
— |
— |
— |
|
89 |
89 |
Postmästare av klass 4 .................. |
401,900 |
— |
397,500 |
— |
— |
— |
4,400 |
— |
152 |
152 |
Förste postexpeditörer, manliga......... |
614,200 |
— |
618,000 |
— |
3,800 |
— |
— |
— |
27 |
27 |
» » , kvinnliga ...... |
67,900 |
— |
67,300 |
— |
— |
600 |
— |
|
875 |
875 |
Postexpeditörer, manliga.................. |
2,571,000 |
— |
2,509,400 |
— |
— |
— |
61,600 |
— |
270 |
270 |
» , kvinnliga ............... |
519,600 |
— |
505,600 |
—! |
— |
— |
14,000 |
— |
16 |
16 |
Biträden, kvinnliga........................ |
25,600 |
— |
25,800 |
— |
200 |
— |
— |
— |
665 |
690 |
Förste postvaktmästare och förste pos- |
||||||||
tiljoner .................................... |
1,268,700 |
— |
1,317,500 |
— |
48,800 |
— |
—* |
— |
||
1,975 |
2,050 |
Postvaktmästare och postiljoner ...... |
2,789,400 |
— |
2,884,900 |
—I |
95,500 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
9,549,100 |
9,617,300 |
— |
149,700 |
— |
81.500 |
— |
Ökning kr. 68,200
Ändring av
§ 8 i avlöningareglementet.
1 detta sammanhang ber jag få omnämna en av generalpoststyrelsen
i dess förevarande skrivelse gjord framställning om visst tillägg till § 8
i avlöningsreglementet för tjänstemän vid postverket den 20 juni 1913.
19
Kungl. Maj: tu Nåd. Proposition Nr 2.
Nämnda paragraf är så lydande:
»Postvaktmästare eller postiljon, som meddelats uppdrag att tills vidare
bestrida viktigare göromål, kan erhålla tillägg till tjänstgbnngspennmgarna med
högst 20 kronor, för månad räknat, enligt de närmare bestämmelser, som meddelas
av generalpoststyrelsen.»
Generalpoststyrelsen anför i detta ämne följande:
»Vid upprepade föregående tillfällen har generalpoststyrelsen närmare utvecklat,
hurusom styrelsen lett verkets skötsel i den riktning, att okad användning
vunnits för tjänstemän av postvaktmästares grad. Under saval ar 1. 14 som
år 1915 har också ett avsevärt antal postexpeditörstjänster utbytts mot förste
postvaktmästare- eller förste postiljonsbefattningar.
Vissa av de göromål, som enligt tillämpade principer numera anförtros åt
förste postvaktmästare och förste postiljoner, måste emellertid betraktas såsom
särdeles maktpåliggande. Detta är särskilt fallet med avseende a de av ifrågavarande
tjänstemän, som utöva förmanskap antingen vid postkontor for större
arbetsstyrka eller eljest under krävande förhållanden eller ock inom postkupe,
där enligt vanlig tjänstgöringsordning minst tre tjänstemän tjänstgöra samtidig .
Generalpoststyrelsen anser det önskvärt, att möjlighet beredes styrelsen a
kunna i vissa särskilda, jämförelsevis ringa antal fall tilldela de förste postvaktmästare
och förste postiljoner, som bestrida de allra viktigaste av de till dylika
tjänstemän överlåtna göromål, ett tillägg till tjänstgönngspennmgarna i likhet
med vad, jämlikt § 8 i gällande avlöningsreglemente, redan for närvarande ar
medgivet beträffande postvaktmästare och postiljoner.
"Då ett dylikt medgivande, på sätt nyss nämnts, endast ar avsett att komma
till användning i ett fåtal fall, anser generalpoststyrelsen ett bifall till styrelsens
framställning icke behöva medföra ökning av utgifterna av beskaffenhet att ova
något egentligt inflytande på storleken av vederbörande anslagsbelopp.
Framställning i nu omliandlade syfte har såväl i år som vid föregående tillfällen
framkommit från postmannaförbundets sida. Svenska posto] onsforeningen
har i år jämväl för sin del anslutit sig till framställningen.»
På grund av vad sålunda anförts har generalpoststyrelsen hemställt,
att till ovanberörda paragraf måtte fogas ett tillägg av följande lydelse.
»Dylikt tillägg till belopp av 20 kronor för månad kan jämväl tilldelas förste
postvaktmästare och förste postiljon, som bestrider göromål av särskilt maktpåliggande
art.»
Generalpoststyrelsens förevarande förslag avser att bereda möjlighet
för styrelsen att, i likhet med vad redan är bestämt beträffande postvaktmästare
och postiljoner, kunna tilldela jämväl förste postvaktmästare
och förste postiljoner ett tillägg, till. tjänstgöringspenningarna. Förslaget
härutinnan ansluter sig till de riktlinjer, som, enligt vad vid upprepade
tillfällen närmare utvecklats, på senare tider allt mer och mer följts
inom postverket i syfte att, för undvikande av användning utav överkvalificerad
arbetskraft, åt tjänstemän av lägre grad överlåta mera makt
-
Departements
chefen.
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
påliggande göromål, vilka förut anförtrotts åt tjänstemän av högre grad.
Det torde få anses ligga i statsmakternas intresse att främja ett strävande
i sådan riktning, och då för övrigt det av styrelsen ifrågasatta
medgivandet icke skulle komma till användning annat än i ett fåtal fall
och således icke bliva av någon större ekonomisk innebörd, tillstyrker
jag det föreliggande förslaget. Det nya stadgandet torde dock böra förtydligas
så att klart framgår, att tilldelandet av ifrågavarande avlöningsförbättring
skall jämväl i fråga om förste postvaktmästare och förste
postiljoner ske enligt de närmare bestämmelser, som meddelas av generalpoststyrelsen.
Någon ökning av anslaget till löner och tjänstgöringspenningar
anses icke erforderlig på grund av det föreslagna tillägget.
Ortstillägg och hyresbidrag.
Ifrågavarande anslag är i staterna upptaget:
år 1 914 till......... kronor 880,000: —
» 1915 » ....... b 930,000: —
» 1916 » ........ » 950,000: —.
Vid avgivande av nästföregående statförslag anförde generalpoststyrelsen,
att utgifterna för år 1914, så vitt då kunde beräknas, komme
att uppgå till omkring 895,000 kronor. Styrelsen meddelar nu, att utgifterna
i fråga icke stigit till mer än 872,003 kronor. För åren 1915
och 1916 torde dock utgifterna, enligt vad styrelsen vidare anför, komma
att uppgå till de för dessa år anvisade belopp.
Generalpoststyrelsen anför beträffande anslaget för år 1917 följande:
»Genom nådigt brev till generalpoststyrelsen den 26 juni 1915 angående
ändrade bestämmelser rörande sjukavlöning till extra tjänstemän vid postverket
m. m. har föreskrivits, att jämväl extra postexpeditörer eller extra postiljoner
utan fast placering under viss förutsättning äga uppbära närmare bestämd ersättning
under sjukdom. Dessa ändrade bestämmelser föranleda givetvis någon ökning
av utgifterna under anslaget. Då ortstillägget står i visst förhållande till
avlöningen, medföra intjänade ålderstillägg för de ordinarie samt förhöjning av
arvodet för de extra tjänstemännen jämväl en förhöjning i ortstillägget.»
I anledning av vad sålunda anförts samt med hänsyn till den personalökning,
som för år 1917 är att beräkna, föreslår generalpoststyrelsen
en förhöjning i anslaget med 20,000 kronor i förhållande till
motsvarande anslag för år 1916, varigenom anslaget för år 1917 skulle
komma att förslagsvis fastställas till 970,000 kronor.
Generalpoststyrelsen erinrar i detta sammanhang, att beräkningarna
å förevarande anslag äro verkställda med hänsyn till nu gällande be
-
21
Kungl. M.aj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
stämmelser i avseende å beräknandet av ortstillägget beträffande såväl
grunderna för ortstilläggets utgående som även de olika orternas gruppering
i dyrortshänseende.
Arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning in. in.
De utgifter, som bestridas av anslaget under denna titel, utgöras
av:
a) arvoden till extra tjänstemän med fast placering och till sådana
extra tjänstemän utan fast placering, som, ehuru de stå till verkets förfogande,
ej innehava tjänstgöringsuppdrag;
b) dispositionsanslag för tillgodoseende av vare sig mera stadigvarande
eller tillfälligare behov av personalförstärkning;
c) anslag för beredande av semesterledighet och sabbatsledighet åt
tjänstemän; _ _ .....
d) vikariatsersättning i anledning av sjukdomsfall m. m. för tjänstemän,
ordinarie och extra; av detta anslag utgår också ersättning åt
vikarie för tjänsteman, som inkallats till undervisningskurs.
Styrelsen hemställer, att anslaget till avlönande av extra postexpeditörer
med fast placering måtte bibehållas vid det vid uppgörande av
1915 och 1916 års stater beräknade beloppet kr. 15,000: .
Däremot framhåller styrelsen, att de s. k. expektansarvodena
till extra postexpeditörer, i 1915 och 1916
års stater beräknade till 2,000 kronor, synas kunna för
år 1917 beräknas till endast ................................................... ® 1,000: .
Beträffande anslaget till extra postiljoner med fast
placering anför styrelsen följande:
»Antalet extra postiljoner med fast placering, vilket den
1 september 1915 utgjorde 175, kan antagas vid årets slut
hava stigit till 190. Av detta antal skola, da i 1916 ars stat
upptagits 25 nya förste postvaktmästare- och förste postiljonstjänster
samt 85 nya postvaktmästare- och postiljonstjänster,
110 med 1916 års ingång vinna ordinarie anställning, så att i
början av år 1916 antalet funktionärer, om vilka nu är fråga,
kan antagas uppgå till omkring 80. Under år 1916 beräknas
detta antal komma att ökas med omkring 40, således till omkring
120. Vid bifall till styrelsens i det föregående framställda
förslag om överförande å ordinarie stat med 1917 års ingång
av 25 förste postvaktmästare- och förste postiljonsbefattningar
samt 75 postvaktmästare- och postiljonsbefattningar, varigenom,
på sätt närmare utvecklats under anslaget till löner och tjänst
-
22
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
göringspemxingar åt distrikts- och lokalförvaltningarnas personal,
under nu förevarande anslag skulle inbesparas sammanlagt
108,000 kronor, skulle vid 1917 års början kvarstå omkring 20
extra postiljoner med fast placering. Detta antal kan under
loppet av år 1917 antagas komma att ökas med omkring 40.»
Anslaget till avlönande av extra postiljoner med fast
placering, vilket för 1916 beräknats till 150,000 kronor,
synes därför, enligt vad styrelsen vidare anför, kunna
för år 1917 nedsättas till .........................................................
Jämväl expektansarvodena till extra postiljoner utan
fast placering, för 1916 beräknade till 8,000 kronor,
anser styrelsen för år 1917 kunna nedsättas och beräknas
till ................................................................................
Beträffande anslaget till avlönande av dispositionsbiträden
finner generalpoststyrelsen sig icke nu böra
ifrågasätta någon ändring, vadan detsamma för år 1917
upptagits till samma belopp som för år 1916,..................
Anslaget till semesterledighet, för år 1916 beräknat
till 270,000 kronor, torde, med hänsyn bland annat till
de föreslagna, ovan omförmälda 100 nya befattningarna,
böra förhöjas. Generalpoststyrelsen föreslår, att anslaget
för år 1917 beräknas till............................................................
Åven i anslaget till sabbatsledighet, vilket för 1916
beräknats till 125,000 kronor, torde erfordras någon förhöjning,
förslagsvis med 3,000 kronor, till ........................
I fråga slutligen om vikariatser sättning eu erinrar
styrelsen om följande:
»Jämlikt nådiga brevet den 26 juni 1915 har rätten för
extra tjänstemän att under sjukdom behålla del av arvodet,
vilken rätt förut varit förbehållen dylik tjänsteman med fast
placering, blivit utsträckt jämväl till extra tjänsteman utan
fast placering, vilken minst två kalenderår varit i egenskap av
extra tjänsteman i postverket anställd. Yid sjukdom under
högst sex månader uppbäres två tredjedelar av arvodet och därjämte,
i förekommande fall, om vederbörande är extra postexpeditör,
hela ortstillägget, men, om han är extra postiljon,
tre fjärdedelar av detsamma; och ankommer det på Kungl.
Maj:ts prövning i varje särskilt fall, om och till huru stor del
arvode må till sådan extra tjänsteman under sjukdom utgå
jämväl under längre tid. Annan extra tjänsteman, som mera
stadigvarande ställt sig till postverkets förfogande, äger vid
sjukdom under högst sex månader uppbära, om han är extra
kr. 44,000: —.
» 6,000: —.
» 140,000:—.
» 275,000:—.
» 128,000:—.
23
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
postexpeditör, en krona för dag, men om lian är extra postiljon,
67 öre för dag. .
Den sålunda utsträckta rätten till sjukavlomng för extra
tjänstemän torde visserligen endast i jämförelsevis ringa mån
öka postverkets kostnader, men, med hänsyn till de ökade utgifter,
som under senare åren visat sig uppstå för bestridande
av vikariatsersättning med anledning av sjukdom eller annan
ledighet för såväl ordinarie som extra personal,1 finner generalpoststyrelsen
sig nödsakad föreslå, att det för ändamålet i staten
för år 1916 upptagna anslagsbeloppet, 265,000 kronor, ökas.»
Styrelsen hemställer därför, att anslaget för 1917
upptages till...............................................................................__
kr. 285,000:
kr. 894,000:-
Anslaget i sin helhet under denna utgiftstitel skulle
alltså komma att uppgå till................................................ .....
vilket innebär en minskning med 81,000 kronor i förhållande
till anslaget för år 1916, 975,000 kronor.
Emot generalpoststyrelsens hemställan i fråga om anslagen till orts- Departementstillägg
och hyresbidrag samt till arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning
m. m. har jag intet att erinra, utan får till alla delar tillstyrka
densamma.
Summan av samtliga under avlöningar till distrikts- och lokal- sammanfattförvaltningarna
förekommande anslag är i staten för år 1916 fastställd
till ................................................................................ kr. 11,474,100:
Läggas härtill ovan föreslagna förhöjningar,
nämligen:
å anslaget till löner och tjänstgöringspenningar »
samt å anslaget till ortstillägg och hyresbidrag
men från summan härav,.
68,200:
20,000:
dragés föreslagen nedsättning i anslaget till arvoden
åt extra tjänstemän, vikariatsersättning m. m.,.
kr. 11,562,300:—,
» 81,000: —,
komma samtliga under avlöningar till distrikts- och
lokalförvaltningarna upptagna anslag att för år 1917
utföra....................................................................................... kr- 11,481,300:—,
vilket innebär en förhöjning i förhållande till år 1916 av 7,200 kronor.
24
Kling!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
3. Övriga anslag.
Arvoden till po st stationer.
Anslaget har för vart och ett av åren 1914, 1915 och 1916 upptagits
till ett belopp av 2,150,000 kronor.
Utgifterna å anslaget hava för år 1914 uppgått till 1,841,472 kronor,
innebärande en ökning vid jämförelse med utgifterna för år 1913 av
18,510 kronor eller omkring 1 %. För år 1915 torde, enligt vad styrelsen
meddelar, utgifterna kunna beräknas komma att uppgå till omkring''
2,015,000 kronor.
Generalpoststyrelsen har i detta sammanhang lämnat följande redogörelse
i poststationsfrågan, innefattande vissa ekonomiska och andra
uppgifter:
»Huvudparten av den år 1915 inträdda utgiftsstegringen faller på ersättningarna
för handhavandet av de s. k. järnvägspoststationerna eller de poststationer,
vilka efter åtagande av vederbörande järnvägsförvaltning handhavas av
järnvägsstationens föreståndare.
Genom nådigt brev den 3 december 1909 har bestämts, att ersättningen för
sagda poststationers skötande skall, därest poststationens uppbörd icke överstiger
7,000 kronor, utgå efter någondera av femton genom samma nådiga brev
fastställda olika avlöningsklasser med ett för varje avlöningsklass bestämt årligt
arvodesbelopp. Till detta kommer för de tio högsta avlöningsklasserna ett till
beloppet likaledes fixerat fast biträdesanslag. Genom nämnda nådiga brev har
tillika förklarats, att på generalpoststyrelsens bestämmande skall ankomma, till
vilken av förenämnda avlöningsklasser varje station skall hänföras. Med anledning
härav fastställde generalpoststyrelsen den 13 december 1909 vissa allmänna
grunder för ifrågavarande ersättnings reglerande. Hänsyn tages därvid till såväl
uppbördens storlek som ock antalet behandlade försändelser, in- och utbetalade
postanvisningsbelopp, verkställda tidningsabonnemang m. m. vid vederbörande
poststationer. Enligt dessa allmänna grunder skall avlöningsreglering äga rum
för period av fem år. Under år 1914 har reglering skett för perioden 1915
En jämförelse mellan poströrelsens omfattning vid de i regleringarna ingående
poststationerna de båda år, som ligga till grund för de två sista regleringarna,
nämligen åren 1908 respektive 1913, utvisar, att sammanlagda uppbörden
ökats från 3,203,778 kronor till 3,546,253 kronor eller med omkring 11 %. Beträffande
övriga på regleringen inverkande faktorer har ökningen varit än mer
betydande. Särskilt har detta” varit förhållandet med beloppen av in- och utbetalade
postanvisnings medel. Dessa förete en ökning av över 130 %>.
Till följd av nu omförmälda stegring av poströrelsens omfattning har ock
inträtt en ökning i antalet järnvägspoststationer med uppbörd, överstigande 7,000
kronor, beträffande vilka generalpoststyrelsen, enligt bemyndigande i ovanberörda
25
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 2.
nådiga brev av den 3 december 1909, äger träffa särskilda avtal i fråga om ersättningens
storlek. I samband med regleringen ar 1909 träffades särskilt avtal
om 32 stationer, av vilka 15 voro belägna vid statens och 17 vid enskilda järnvägar.
Av de järnvägspoststationer, vilka skolat ingå i regleringen år 1914, både 59
stycken — 27 vid statens och 32 vid enskilda järnvägar — en uppbörd, överstigande
7,000 kronor. Ersättningsbeloppen för sistberörda stationers skötande,
vilka givetvis med hänsyn till arbetets omfattning uppgå till jämförelsevis avsevärda
belopp, har generalpoststyrelsen ansett höra regleras efter i huvudsak
likartade grunder som de, vilka tillämpas vid reglering av ersättningen till järnvägspoststationerna
med uppbörd, understigande 7,000 kronor. De av generalpoststyrelsen
sålunda beräknade ersättningarna hava i allmänhet accepterats av
vederbörande järnvägsförvaltningar; beträffande de vid statens järnvägar belägna
stationerna hava förhandlingarna emellertid ännu icke blivit slutförda.
Sammanlagda ersättningsbeloppet för handhavande av järnvägspoststationerna
från 1915 års ingång utgör, enligt den av generalpoststyrelsen verkställda
regleringen, 1,167,120 kronor, motsvarande en ökning vid jämförelse med de för
samma stationer vid 1914 års slut utgående ersättningsbeloppen av 131,938 kronor
eller 12,7 %>. I regleringen hava ingått 409 vid statens järnvägar belägna
poststationer med eu sammanlagd ersättningssumma. av 352,330 kronor samt
1,156 med enskilda järnvägar tillhöriga stationer förenade poststationer.. Av
sistnämnda 1,156 stationer voro 933 stycken med eu sammanlagd ersättningssumma
av 657,680 kronor inbegripna i mellan generalpoststyrelsen och vederbörande
järn vägsförvaltning träffade avtal om ersättningens utbetalande direkt till
förvaltningen. Ersättningen för de övriga 223 poststationerna, sammanlagt 15(,Ilo
kronor, utbetalas direkt till vederbörande stationsföreståndare.
I de för järnvägspoststationerna fastställda arvodena och fasta biträdesanslagen
vidtages icke någon ändring under den period, regleringen _ avser. Beträffande
de särskilda biträdesanslag, vilka generalpoststyrelsen, enligt bemyndigande i
nådiga brevet av den 3 december 1909, med hänsyn till särskilda, arbetet ökande
förhållanden anvisar vid vissa järnvägspoststationer, kunna däremot under regleringsperioden
vissa ändringar visa sig vara av omständigheterna påkallade. Dessa
särskilda biträdesanslag utgå emellertid med jämförelsevis ^obetydliga belopp,
sammanlagt för samtliga järnvägspoststationer till endast 71,630 kronor.
Nvöppnade järnvägspoststationer hänföras i regel först till lägsta avlöningsklassen"
Sedan sådan poststation varit i verksamhet minst ett kalenderår och
mera tillförlitlig erfarenhet rörande poströrelsen vid stationen vunnits, plägar
omreglering av ersättningen verkställas enligt de allmänna grunderna. Dessa
omregleringar torde i allmänhet icke komma att föranleda någon utgiftsökning
av större betydenhet.
Om utgifterna för skötandet av de med järnvägsstation förenade poststationerna
sålunda icke ökas i någon mera avsevärd man under tiden mellan regleringarna,
stegras däremot årligen utgifterna för de övriga, de s. k. lantpoststationerna,
vilkas föreståndare äro anställda medelst personliga kontrakt.
Ersättningen till sistnämnda poststationsföreståndare regleras icke, såsom
fallet är med järnvägspoststationerna, efter fastställda normer utan betalas den
ersättning, mot vilken för befattningens skötande fullt lämplig person, som jämväl
är i stånd att erbjuda väl belägen och i övrigt tjänlig lokal, är villig åtaga sig
befattningen i fråga.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)
4
26
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
Från de sålunda antagna poststationsföreståndarne inkomma i rätt stor utsträckning
framställningar om förhöjning av utgående ersättningsbelopp. Dylika
framställningar tillmötesgår generalpoststyrelsen i all den mån skälig anledning
därtill förefinnes, och har generalpoststyrelsen särskild uppmärksamhet riktad
på hithörande förhållanden för att tillse, att ersättningen står i rimligt förhållande
till det arbete, som av vederbörande poststationsföreståndare presteras.
I anslutning härtill har generalpoststyrelsen under senaste åren jämväl utan
ansökan beviljat ersättningsförhöjning åt lantpoststationsföreståndare, vilka uppburit
särskilt låg ersättning. Senast under år 1915 hava i sådan ordning avlönmgsförhöjningar
tilldelats 46 jioststationsförestandare med ett sammanlagt ökat
ärligt belopp av 4,935 kronor.
I anledning av gjorda ansökningar har generalpoststyrelsen därjämte beviljat
avlomngsf or hoj mngar till avsevärda belopp. Under år 1914 beviljades i
sadant hänseende ett ärligt belopp av 26,562 kronor.
Då^ alltså avlöningsförhöjningar åt lantpoststationsföreståndare under de
senaste åren i stor utsträckning av generalpoststyrelsen beviljats såväl efter som
utan föregående ansökan, torde det kunna antagas, att antalet dylika ansökningar
hädanefter skall minskas. Under första hälften av år 1915 hava endast 114 ansökningar
ingått, vilket torde tyda på nedgång i jämförelse med år 1914, då 292
ansökningar inkommo.
Enär lantpoststationsföreståndare sålunda, utan kontraktsuppsägning, kan
erhålla och även erhåller skälig förhöjning av sin ersättning, därest densamma
icke anses stå i lämpligt förhållande till postarbetet, har följden blivit, att antalet
kontraktsuppsägningar visat tendens att nedgå. Dylika uppsägningar förekomma
numera huvudsakligen endast då vederbörande önskar avsäga sig poststationsföreståndarebefattningen.
Antalet inkomna uppsägningar av lantpoststationsföreståndarekontrakt
utgjorde
Det toide kunna sägas, att i allmänhet ny poststationsföreståndare erhålles
mot samma ersättning, som den frånträdande åtnjutit. Detta belyses också därav,
att de under år 1914 avslutade poststationsföreståndarekontrakt, vilka upprättats
efter uppsägning av förutvarande kontrakt, föranlett en årlig kostnadsökning av
allenast omkring 5,300 kronor.
Antalet poststationer, som vid utgången av år 1913 utgjorde 3,136, har
under ag 1914 ökats till 3,181. Under tiden 1 januari—31 augusti 1915 hava inrättats
25 nya poststationer. På grund av att ersättningen vid nyinrättade poststation^,
såsom ovan beträffande järnvägspoststationerna antytts, till en början
sättes till lagt belopp i avvaktan pa tillförlitlig erfarenhet rörande omfattningen
P°stl''?re.lsen.’ begränsas den av sådan anledning uppkommande kostnadsökning
till jämförelsevis små belopp. Kostnadsökningen för de under år 1914 nyinrättade
poststationerna har uppgått till 10,745 kronor. För åren 1910—1914 har
den utav nyinrättande av poststationer föranledda årliga kostnadsökningen i
medeltal utgjort inemot 8,800 kronor för år.»
år 1911
. 147 stycken
1912
1913
1914
108 »
105 »
103 »
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2. 27
Generalpoststyrelsen, sura ansett höjning av anslaget för år 1917
obehövlig, hemställer, att detsamma fastställes till samma belopp som
för år 1910 eller till 2,150,000 kronor.
Arvoden till frimärksförsäljare.
Beträffande detta anslag anför styrelsen följande:
»För att bereda den korresponderande allmänheten tillfälle att jämväl å
andra ställen än å postanstalterna ävensom vid tillfällen, då dessa ej äro för
allmänheten tillgängliga, inköpa frankotecken, har sedan lång tid tillbaka av
postverket förordnats särskilda frimärksförsäljare, vanligen handelsidkare, som
hava öppen butik. ......
I enlighet med gällande allmänna föreskrifter i amnet har generalpoststyrelsen
bestämt, att, därest anställande inom postkontors område av frimärksförsäljare
anses vara av behov påkallat, postmästaren äger hos vederbörande postdirektör
avgiva förslag å pålitlig och lämplig person, varefter postdirektören antager
frimärksförsäljare. Dylikt uppdrag kan av postdirektören aterkallas. Hos
frimärksförsäljaren skall finnas att tillgå vanliga frankotecken av de slag och
valörer, som i allmänhet erfordras, och har han att mot kontant betalning inköpa
behövliga frankotecken vid det postkontor, inom vars område han är
anställd. 1 . . .... ...
Såsom ersättning för sitt bestyr med frankoteckensforsaljmngen atnjot försäljaren
intill 1884 års utgång en rabatt av två procent av inköpssumman. Sedan
generalpoststyrelsen i underdånig skrivelse den 29 november 1883 med förslag
till postverkets stater för år 1885 — i syfte att bereda förbättrade lönevillkor åt
vissa av postpersonalen — framställt förslag om nedsättning av den köpare av
frimärken medgivna rabatt, vilken ansags i allt flera fall liava för postpersonalen
kringskurit inkomsten av uppbördsprovision, samt detta förslag, uppå Kungl.
Maj:ts hemställan, antagits av 1884 års riksdag, blev genom nådigt brev den 30
maj 1884 förklarat, att vid köp av visst större parti frankotecken rabatt skulle
åtnjutas med en procent av inköpssumman.
Efter det emellertid blivit stadgat, att vid beräkning av den uppbörds- och
frimärksprovision, som tillkomme vissa tjänstemän vid postkontoren, något avdrag
ej vidare skulle ske för den frimärksförsäljare medgivna rabatten, föreslog generalpoststyrelsen
i underdånig skrivelse den 21 november 1902, med förslag till
postverkets stater för år 1904, att, då sålunda den viktigaste anledningen, varför
berörda rabatt blivit nedsatt från två till en procent, bortfallit, samt det ar for
år visat sig vara förenat med allt större svårighet att finna lämpliga personer,
som vore villiga att åtaga sig försäljning av frankotecken mot så ringa ersättning
som en rabatt av 1 procent, rabatten åter måtte höjas till tva procent, varigenom
tillfällena till inköp av frankotecken annorstädes än å postanstalt ansåges komma
att betydligt ökas, och sålunda viktiga fördelar skulle beredas den korresponderande
allmänheten, särskilt i de större städerna, ävensom postverket okad uppbörd;
Sedan riksdagen på Kungl. Maj:ts framställning medgivit sådan höjning,
föreskrev Kungl. Maj:t, jämlikt nådigt''brev till generalpoststyrelsen den 10 juni
1903, att rabatten skulle utgöra två procent.
28
Kungl. Maj''ds Nåd. Fruposition Nr 2.
Den enligt nådigt bemyndigande den 5 juli 1907 tillsatta kommission för
avgivande av yttrande och förslag angående ändrad organisation av generalpoststyrelsen
och därunder lydande förvaltningar samt lönereglering för tjänstemän
vid postverket föreslog uti sitt den 28 november 1907 avgivna betänkande, att
den rabatt, som tillgodokomme frimärksförsäljarne, skulle avskaffas. Kommissionen
ansåg nämligen, att ersättning lämpligen borde beredas frimärksförsäljarna
i annan form än såsom rabatt, även om denna ersättning fortfarande borde sättas
i ett visst förhållande till mängden av försålda frankotecken. Kommissionen
foreslog i sådant avseende, att frimärksförsäljare skulle åtnjuta ett arvode motsvarande
2 procent å inköpta frankoteckens värde.
... i.Någon erinran mot detta förslag, vartill föredragande departementschefen
jämlikt statsrådsprotokollet över civilärenden den 12 januari 1909 anslutit sio-,
törekom icke, och har Kungl. Maj:t genom nådiga brev dels den 27 augusti
1909 föreskrivit, att den till frimärksförsäljare utgående rabatten vid köp av
större mängder frankotecken skulle med 1910 års ingång upphöra, dels ock den
3 december 1909 föreskrivit, att arvode till frankoteckensförsäljare finge från 1910
års början utgå med två kronor för varje fullt hundratal kronor av värdet å de
frankotecken, som blivit av sådan försäljare inköpta å vederbörande postkontor.
.r anslutning härtill hava under titeln: »övriga anslag, arvoden åt frimärksf
or sälj are» i postverkets stater för vart och ett av åren 1910, 1911 och 1912 upptagits
ett förslagsanslag av 55,000 kronor, för vart och ett av åren 1913 1914
och 1915 75,000 kronor samt för år 1916 70,000 kronor.
I sammanhang härmed tillåter generalpoststyrelsen sig i underdånighet erinra
om, vad generalpoststyrelsen i fråga om frimärksförsäljare yttrat uti sina
underdåniga skrivelser den 23 och den 24 oktober 1912 med ''förslag till utgifter
för kapitalökning och till inkomstberäkning och stat för driftkostnader för år
1914. I den förstnämnda av dessa skrivelser har generalpoststvrelsen i fråga
om anslaget till inköp av inventarier hemställt om nödiga medel för anskaffande
av frimarksautomater och därvid anfört, att den utgift, som drabbade postverket
för inköp av dylika automater, kunde förväntas komma att åtminstone så småningorn
återvinnas genom indragning av frimärksförsäljningsställen och eu därav
följande minskning i postverkets kostnad för frimärksförsäljningen.
-J- ,den sei,are av nyssnämnda skrivelser har generalpoststyrelsen vidare anfört
följande: Arvodet till en del frimärksförsäljare skulle, i den mån automater
komme att tagas till användning, kunna besparas postverket. Då emellertid
fragan ännu ej vore slutligt behandlad och den antydda besparingen i allt fall
allenast vore att förvänta så småningom framdeles, ansåg generalpoststyrelsen sig
ej hora föreslå någon nedsättning i anslaget till arvoden åt frimärksförsäljare^
Ett liknande uttalande gjorde generalpoststyrelsen jämväl i sin underdåniga
skriveise den 25 september 1913 med förslag till inkomstberäkning och stat för
dnrtkostnader för år 1915.
Angående frimärksförsäljarne och deras arvode hava även riksdagens revisorer
uttalat sig, nämligen i sin berättelse om den år 1913 av dem verkställda
granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning under år 1912. Revisorerna hava här framhållit, hurusom enligt
deras uppfattning postverkets utgifter för arvoden till frimärksförsäljare skulle
kunna, om ej helt inbesparas, så åtminstone väsentligt nedbringas.’ Antalet
irankoteckensforsaljare ansågs vara omotiverat högt på vissa orter, varjämte den
medgivna provisionen 2 procent å det belopp, vartill de av frimärksförsäl
-
29
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
jama inköpta frankotecknen uppgingo — föreföll revisorerna val stor. ltevisorerna
höllo därför före, att både antalet försäljare och arvodets storlek kunde minskas.
Med anledning liärav anförde generalpoststyrelsen i underdånig skrivelse
den 7 januari 1914 bland annat följande. Generalpoststyrelsen både sedan länge
haft sin uppmärksamhet inriktad just på de av revisorerna anmärkta förhållandena
beträffande frimärksförsäljarnas stora antal samt meddelat föreskrifter åt
vederbörande postdirektörer tillse att, i all den mån så ansåges kunna äga rum
utan åsidosättande av allmänhetens berättigade intressen att äga lätt tillgång
till frankotecken, icke blott icke anordnades nya, utan även efter hand indroges
förutvarande frimärksförsäljningsställen. Det iåge emellertid i sakens natur, att
man i frågor av dylik art måste gå till väga med viss försiktighet. Klagomål
hade också ej sällan anförts lios"generalpoststyrelsen över att frimärksförsäljningsställen
indragits.
Sedan genom Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut åt generalpoststyrelsen
anvisats medel för inköp av frimärksautomater, påbörjades under år 1914 tillverkningen
av dylika automater.
Hittills hava uppsatts inalles omkring ett femtiotal frimärksautomater, dels
i Stockholm dels ock i ett flertal större landsortsstäder. Tillverkningen av dylika
automater fortgår alltjämt. Det är avsett, att ytterligare omkring 4o0 automater
skulle bliva färdiga till utplacering 1915 och 1916.
Vidkommande därefter frågan om begränsning av arvodet till frankoteckensförsäljare
har generalpoststyrelsen sedan längre tid tillbaka haft sin uppmärksamhet
riktad härpå, enär storleken av de belopp, för vilka en del frimärksförsäljare
gjorde inköp av frankotecken, givit anledning antaga, att vissa försäljare
sökte på ej avsett sätt öka frimärksavsättningen genom att exempelvis lämna rabatt
åt köpare. . .
Såsom generalpoststyrelsen meddelade i sitt underdåniga förslag till postverkets
stat för driftkostnader år 1916, hade styrelsen vid tiden för avgivande
av sagda statförslag frågan under närmare utredning. « .
Sedan frågan numera blivit slututredd, får generalpoststyrelsen härmed i
underdånighet anföra följande.
Antalet frimärksförsäljare samt beloppen av de till dem utbetalade arvoden
under senaste åren framgå av nedanstående tabell:
Frimärltsförsäljames
antal. |
arvoden. kr. |
|
1910............ |
.......... 1,573 |
35,055: 49 |
1911............ |
.......... 1.440 |
59,925: 79 |
1912............ |
.......... 1,438 |
62,278: 69 |
1913........... |
.......... 1.427 |
64,648: 66 |
1914............ |
........ 1,343 |
67,065: 42. |
Av utredningen i ärendet framgår, att frimärksförsäljare i vissa fall bedriva
partiförsäljning av frankotecken. Sålunda lär t. ex. ett bolag, vilket tillhandahåller
tidningar, vykort o. d. — enligt vad upplysts — jämväl åtaga sig att åt
firmor verkställa frankering av prospekt o. d. Under det att de flesta frimärksförsäljama
under ett år avyttra frankotecken till jämförelsevis små belopp eller
intill 1,000 ä 2,000 kronors‘värde, förekomma fall, då frimärksförsäljare under ett
och samma år av postverket tillhandlat sig frankotecken till belopp av ej mindre
30
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
än 25,000 ä 30,000 kronors värde. Det nyssnämnda bolaget bär under de senare
åren härvidlag dock slagit rekord, i det att detsamma inköpt frankotecken år
.
h-ll ett värde av i 5,000 ä 80,000 kronor. Uppenbart är, att dylika partiförsäljningar
i större skala stå i strid med det med frimärksförsäljning genom
särskilt antagna frimärksförsäljare avsedda ändamål.
En förut till allmänheten utgående rabatt vid köp av större mängder
frankotecken har jämlikt nådiga brevet den 27 augusti 1909 upphört med 1910
års ingång. Som det dock förekommit, att frimärksförsäljare lämnat rabatt vid
försäljning av frankotecken till enskilda, har generalpoststyrelsen visserligen
meddelat särskilt förbud för frimärksförsäljare att lämna dylik rabatt, men
någon effektiv kontroll över att detta förbud iakttages torde icke vara möjlig
att åstadkomma. ö
Ett fullständigt borttagande av arvodet till frimärksförsäljarna synes ej böra
komma i_ fråga. __ Skulle arvodet bortfalla, komma nämligen med all säkerhet de
flesta frimärksförsäljare att upphöra med tillhandahållande av frankotecken.
Detta åter skulle _ medföra avsevärda olägenheter för den korresponderande allmänheten,
vilken i ganska stor utsträckning anlitar frimärksförsäljningsställena
för sina inköp av frankotecken. Skäligt synes även vara, att vederbörande har
någon, om än liten, ersättning för besväret med frankoteckensförsäljningen, helst
som försäljaren städse måste hava större eller mindre belopp bundet i det inneliggande
lagret av frankotecken. Härtill kommer, att postverket självt har en
direkt fördel _ av frimärksförsäljarnas verksamhet, nämligen sålunda att postanstalterna
därigenom befrias i icke oväsentlig mån från stycketalsförsäljning av
frankotecken samt även från bestyret med frankering av försändelser''. I den
män frimärksautomater komma att i större utsträckning uppsättas torde antalet
frimärksförsäljare kunna nedbringas ganska avsevärt. Men i alla händelser lära
desamma icke kunna helt och hållet indragas. De pläga nämligen tillhandahålla
allmänheten ett flertal olika slag av frankotecken såsom frimärken av flera slags
valörer, breykort, kortbrev och frankokuvert, varemot automaten endast kan tillhandahålla
ett slags frimärke.
Generalpoststyrelsen anser sig därför icke kunna förorda vidtagande av
sådana åtgärder, som skulle leda därtill, att frimärksför sälj arinstitutionen upphörde.
Emellertid skulle, synes det generalpoststyrelsen, såväl partiförsäljningar
som rabattering kunna i avsevärd mån motarbetas och samtidigt en minskning
uti de till frimärksförsäljarne utgående arvodena kunna åstadkommas genom införande
av ett system med fallande skala för arvodenas bestämmande. Då härigenom
vinsten å försalda frankotecken minskades i den mån höjning inträdde i
värdet av de försålda frankotecknen, föreligger ej, åtminstone icke i samma grad
som nu, frestelse för frimärksförsäljaren att genom olämpliga medel uppdriva
frankoteckensomsättningen.»
Beträffande den sålunda ifrågasatta skalans utseende tiar det, anför
styrelsen vidare, efter verkställda ingående utredningar synts generalpoststyrelsen
lämpligast, att frimärksförsäljarnas arvoden finge beräknas
till 2 kronor för varje fullt hundratal kronor av inköpta frankotecken
till och med ett sammanlagt värde av 1,000 kronor, därutöver till och med
5,000 kronor till eu krona och därutöver till och med 10,000 kronor till
50 öre. Därest värdet av inköpta frankotecken skulle överstiga 10,000
Kung1. Ma.j:ts Nåd. Proposition Nr 2. 31
kronor, skulle något arvode för överskjutande beloppet icke ifrågakomma.
Jämte det generalpoststyrelsen hemställer om ovan angivna ändring i
gällande bestämmelser i fråga om arvodet till antagna särskilda trankoteckensförsäljare,
framhåller styrelsen, att genom bifall till nämnda hemställan
en besparing å anslaget åt frimärksförsäljare för år 1917 av omkring
20,000 kronor torde kunna beräknas och anslaget sålunda nedsättas
från 70,000 till 50,000 kronor.
G ratifikationer in. in. åt tjänstemän eller andra personer, som äro anställda
vid postverket eller anlitas i dess ärenden.
I fråga om detta anslag har styrelsen avgivit följande redogörelse:
»Detta anslag har ursprungligen uppkommit genom sammanslagning av två
för ordinarie tjänstemän avsedda gratitikationsanslag. I 1873 års stat funnos
nämligen upptagna dels ett anslag på 5,000 kronor till »gratifikationer åt extra
tjänstemän och betjänte hos generalpoststyrelsen och vid Stockholms postkontor»,
dels ett anslag å 2,000 kronor till »gratifikationer åt postförvaltare» och dels ett
anslag å 1,000 kronor till »gratifikationer åt postiljoner». I 1874 års stat åter
blev anslaget till extra tjänstemän indraget och de två anslagen till postförvaltare
och postiljoner ersatta med ett enda anslag å 3,000 kronor till »gratifikationer
åt tjänstemän och betjänte vid postanstalterna».
I sammanhang därmed att detta anslag sedermera i 1892 års stat förhöjdes
till 6,000 kronor, bland annat, för att kunna utdelas jämväl till extra tjänstemän
hos styrelsen och kunna användas för beredande åt posttjänstemän av även
annan förmån än gratifikationer i vanlig mening, erhöll anslaget titeln »gratifikationer
m. m. åt tjänstemän och betjänte», vilken titel därefter, sedan de särskilda
benämningarna »tjänstemän» och »betjänte» utbytts mot den gemensamma
benämningen »tjänstemän», ändrats till den ovan åberopade »gratifikationer m. m.
åt tjänstemän».
I staterna från och med år 1913 har anslaget, av skäl, som nedan närmare
angivas, upptagits såsom anslag till »gratifikationer m. m. åt tjänstemän eller
andra personer, som äro anställda vid postverket eller anlitas i dess ärenden».
Anslaget i fråga har sedan 1892 utgått med följande belopp:
för åren 1892—1894 ....................................... kronor 6,000: —
» » 1895-1898 ...................................... » 7,000: —
» » 1899—1902 ....................................... » 9,000: —
» år 1903................................................... » 12,000: —
» » 1904.................................................. » 15,000: —
» » 1905 och tills vidare ..................... » 20,000: —.
Utgifterna, som till och med år 1908 helt eller i det närmaste tagits i anspråk
för avsett ändamål, hava därefter utgjort
för år 1909 ..................................................... kronor 12,719: —
» » 1910...................................................... » 16,238: —
» » 1911 ................................................... » 11,127: —
32
Kimgl. Maj:fn Nåd. Proposition Nr 2.
för år 1912...................................................... kronor 13,198: —
» » 1913..................................................... » 13,033: —
;> . 191-1 ...................................................... >■ 8,010: —.
För år 1915 liar generalpoststyrelsen varit nödsakad att ingå till Kung!.
Maj:t med framställning att åtskilliga till personal — tjänstgörande vid vissa i
anledning av kriget särskilt inrättade postutväxlingspostanstalter — utbetalade
och under nu ifrågavarande anslag tills vidare avförda särskilda ersättningsbelopp
måtte i stället få belasta anslaget till »oförutsedda utgifter» på det att styrelsen
skulle kunna, i likhet med vad hittills ägt rum, tilldela annan personal gratifikationer
med lämpliga belopp. Och gäller detta i all synnerhet utdelande av gratifikationer
för nitiskt och intresserat arbete under avsevärt utsträckt tjänstgöringstid
utöver den normala vid jul- och nyårsperioderna.
Av de motiv, som vid olika tillfällen blivit anförda till stöd för framställningar
rörande anslaget, vilka därefter blivit av Kungl. Maj:t och riksdagen
bifallna, inhämtas, att anslaget ursprungligen varit avsett att användas till uppmuntran
åt posttjänstemän, som därav särskilt gjort sig förtjänta, och till ersättning
för extra tjänstgöring och dylikt, men att det sedermera anlitats även till
ett flertal andra ändamål. _ Från och med år 1892 har sålunda en del av anslaget
varit avsett att användas till understöd åt posttjänstemän under resor i främmande
länder för studerande av en eller flera särskilda grenar inom postväsendet. Från
och med år 1894 blev anslaget förhöjt för att bereda ersättning åt de posttjänstemän,
åt vilka uppdroges att förestå postelevkurserna. Sedan undervisningskurser
jämväl för tjänstemän av lägre grad anordnats, blev anslaget från och med år
1905 förhöjt för att bereda gottgörelse åt de posttjänstemän, som blevo utsedda
att leda dessa kurser. Från och med år 1899 vidtogs en ökning av anslaget, för
att posttjänstemän skulle kunna erbjudas tillfälle att utan personlig penningeuppoffring
genomgå av styrelsen anordnade språkkurser. Från och med år 1903
blev anslaget höjt i avsikt att, i förekommande fall, kunna bereda något bidrag
till bestridande av kostnaderna för postfunktionärer vid förflyttning utan egen
ansökan från en till annan tjänstgöringsort. Enär tjänsteman, som utan ansökning
förflyttades, redan förut erhöll ersättning enligt resereglementet för sin egen
resa till den nya stationsorten, åsyftade detta förslag att bereda sådan tjänsteman
ersättning för kostnaden för transport av hans bohag, familjemedlemmars resa
och dylikt.
Med hänsyn till ordalydelsen av anslagets rubrik kunde från detsamma till
år 1913 gäldas ersättning endast till personer, som i egentlig mening vore
anställda såsom tjänstemän vid postverket, men däremot icke till funktionärer,
som på grund av kontrakt eller eljest enligt uppdrag vore anställda av postvex-ket
eller anlitades i dess ärenden, såsom i tjänst varande poststationsföreståndare,
lantbrevbärare, postförare m. fl. I anledning härav erinrade styrelsen vid avgivande
av sitt statförslag för år 1913, att, då sådan person xxnder sysselsättning för postverkets
räkning träffades av olycksfall eller eljest lede skada, ägde generalpoststyrelsen
— sedan 1910 års ingång — utan särskild underdånig framställning av
det näst härefter omförmälda anslaget tilldela honom ett efter förhållandena avpassat
understöd. Men vid upprepade tillfällen hade av olika anledningar inträffat,
att generalpoststyrelsen ansett skäl föreligga att tilldela dylika personer
någon belöning för berömvärt, oegennyttigt handlingssätt till postverkets bästa,
såsom . t. ex. då särskild rådighet visats till avvärjande av eldsolycka i postlokal
eller vid framforsling av post under synnerligen svåra och livsfarliga förhållanden
eller i andx-a liknande fall, varå icke heller bestämmelserna i § 20 av gällande
33
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
instruktion för generalpoststyrelsen voro tillämpliga. I sådana fall ansåg generalpoststyrelsen,
att det lämpligen skulle kunna överlåtas åt styrelsen att utan
föregående underdånig framställning besluta om utanordnande av gratifikationer
till skäliga belopp från nu förevarande anslag.
Generalpoststyrelsens berörda hemställan om utsträckt rätt för styrelsen
att disponera det dittills varande gratifikationsanslaget bifölls av Kungl. Maj:t
och riksdagen.»
Då ifrågavarande anslag är av fast anslags natur och sålunda icke
får överskridas, men det ur derå synpunkter skulle för generalpoststyrelsen
vara önskvärt och av stor vikt att, i fall av behov, kunna i utsträckt
män utdela ersättning från samma anslag, har styrelsen hemställt, att
anslagsbeloppet i staten för år 1917 måtte höjas med 5,000 kronor och
sålunda fastställas till 25,000 kronor.
Understöd in. in. åt personer, som äro eller varit anställda vid postverket
eller anlitats i dess ärenden.
Detta anslag har, alltsedan det första gången anvisades å postverkets
stat, nämligen för år 1910, varje år fastställts till samma belopp eller
20,000 kronor.
Beträffande utgifterna från ifrågavarande anslag anför styrelsen:
»För närvarande utbetalas, enligt nådiga bemyndiganden till och med den
6 augusti 1915, understöd å detta anslag till f. d. poststationsföreståndare och
lantbrevbärare med ett sammanlagt årligt belopp av 14,645 kronor.
Antalet nuvarande poststationsföreståndare, vilka vid utgången av år 1916
hava en tjänstetid överstigande 25 år och vilka sålunda, därest de i övrigt uppfylla
de för erhållande av årliga ålderdomsunderstöd stadgade villkor, skulle kunna
erhålla dylikt understöd, utgör enligt verkställd utredning 152 stycken. Sammanlagda
summan av de högsta understödsbelopp, vartill dessa personer skulle kunna
vara berättigade, utgör, efter nuvarande arvodesbelopp räknat, något över 41,000
kronor.
Motsvarande siffror för de nuvarande lantbrevbärarna utgöra 15 stycken
respektive 3,800 kronor.
Erfarenheten visar, att såväl poststationsföreståndare som lantbrevbärare
ofta kvarstå i tjänst långt över uppnådda 25 tjänsteår och till ganska hög levnadsålder.
Vidare låter det sig, åtminstone för närvarande, innan större erfarenhet
angående hithörande förhållanden vunnits, svårligen beräkna, i vilken mån utgifterna
å anslaget genom understödstagares frånfälle komma att minskas.»
För att emellertid förebygga, att därtill berättigad person icke
skulle kunna komma i åtnjutande av understöd av den anledning, att
hela anslaget blivit disponerat, vore det, enligt generalpoststyrelsens
förmenande, lämpligast att ifrågavarande anslag från och med år 1917
erhölle förslagsanslags natur. Styrelsen ansåge hinder häremot så mycket
mindre böra möta, som frågor om anvisande av understöd å anslaget till
poststationsföreståndare och lantbrevbärare avgjordes av Kungl. Maj:t.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 2 Käft. (Nr 2.) 5
34
Departementschefen.
Sammanfattning
av anslagen
under
»3. Övriga
anslag».
Sammanfattning
av samtliga
anslag
under »A. Avlöningar».
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
Generalpoststyrelsen ifrågasätter emellertid icke någon ändring i
anslagsbeloppets storlek för år 1917.
Beträffande anslaget till arvoden åt frimärks försälj are torde den av
generalpoststyrelsen därutinnan förebragta utredningen giva vid handen,
att det ej låter sig göra att helt borttaga arvodena till omförmälda försäljare.
Vad styrelsen föreslagit i syfte att nedbringa postverkets utgifter
för dessa arvoden står, som av det förut anförda framgår, i god
överensstämmelse med av riksdagens revisorer förut i frågan uttalat
önskemål. Jag anser mig desto hellre böra biträda styrelsens förslag
härutinnan, som därigenom åtminstone i väsentlig grad skulle förebyggas
det, enligt vad styrelsen upplyser, nu i vissa fall rådande missbruket,
att frimärksförsäljarna bedriva partiförsäljning av frankotecken till allmänheten.
Bestämmelser i ämnet torde emellertid ej böra utfärdas, innan
riksdagen fattat beslut i anslagsfrågan.
Vad styrelsen i övrigt föreslagit beträffande »Övriga anslag» har
ej givit mig anledning till erinran.
Totalsumman för anslagen under »3. Övriga
anslag» utgör för år 1916 ............................................. kronor 2,260,000: —.
Lägges härtill ovan av mig föreslagna förhöjning
i anslaget till gratifikationer m. m....... » 5,000: —
och dragés från summan härav,........................... kronor 2,265,000: —,
föreslagen nedsättning i anslaget till arvoden åt
frimärksförsäljare ..................................................... » 20,000: —,
komma samtliga under »3. Övriga anslag» förekommande
anslagsbelopp att för år 1917 utgöra kronor 2,245,000: —,
vilket innebär en minskning i förhållande till år 1916 av 15,000 kronor.
Summan av samtliga anslag under »A. Avlöningar»
är i staten för år 1916 upptagen till ...... kronor 14,277,900: —.
Läggas därtill de av mig föreslagna förhöjningarna
å
dels anslaget till generalpoststyrelsen........................ » 1,000: —
dels ock anslaget till distrikts- och lokalförvaltningarna,
................................................................... » 7,200:—,
samt från summan härav,............................................. kronor 14,286,100: —,
dragés föreslagen nedsättning i anslagen under
»3. Övriga anslag»,............................................... » 15,000: —,
komma samtliga anslagen till avlöningar för år 1917
att sluta å ett belopp av ................................... kronor 14,271,100: —,
vilket innebär en minskning i förhållande till år 1916 med 6,800 kronor.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
35
B. Övergångsstat.
1. General poststyrelsen.
Det i övergångsstaten för år 1916 uppförda anslaget, 4,000 kronor,
till personligt avlöningstillägg åt byråchefen C. A. Hasselrot beraknar
styrelsen böra uppföras i övergångsstaten för år 1917 med oförandra
belopp.
Övriga i 1916 års övergångsstat upptagna anslag anser generalpoststyrelsen
på nedan anförda grunder böra beräknas till följande belopp.
»Av de i 1916 års stat uppförda 8 tjänstemän i l:a lönegraden hava två avlidit
under år 1915 varjämte en beräknas komma att på grund av uppnådd
pensionsålder avgå under 1916. Då dessa tre tjänsteman uppburit i avlöningar
tillhopa 11,500 kronor, bör det för tjänstemännen illa graden i 1916 års stat
uppförda anslag, 30,500 kronor, i 1917 ars stat nedsattas till 19,000 krono .
1 Det i 1916 års stat uppförda anslag, 4,200 kronor, till personlig verkmastarbefattning
för E. V. Nyberg bör i 1917 års stat höjas till 4,600 kronor pa grund
av att Nyberg med 1917 års ingång beräknas komma i åtnjutande av av lonings
förkomma’ med 400 kronor. ...
Antalet av de extra tjänstemän - amanuenser - som uppbara arvoden a
styrelsens övergångsstat har numera nedgått till 2 med avlöning av tillsammans
3 060 kronor. Det i 1916 års stat uppförda anslaget till arvoden åt extra tjänstemän,
6,000 kronor, bör således för år 1917 sänkas till 3,060 kronor eller i runt tal
3,100 kronor.»
Samtliga förenämnda anslag, å generalpoststyrelsens övergångsstat
för år 1916 upptagna till 44,700 kronor, skulle sålunda för år 1917
komma att allenast uppgå till sammanlagt kronor 30,700: — •
Det belopp, som skall avgå för de under A upptagna
avlöningar, är i staten för år 1916 upptaget
till 36,800 kronor. De tjänstemän i l:a lönegraden,
som avlidit under år 1915, hava ersatts med två
manliga förste postexpeditörer med sammanlagda avlöningar
av 9,300 kronor. Därjämte beräknar styrelsen,
att den tjänsteman i samma grad, som avgår med
pension under år 1916, skall ersättas med en manlig
förste postexpeditör med en avlöning av 3,950 kronor
samt att i stället för de två avgångua extra tjänstemännen
skall inrättas en kvinnlig postexpeditörstjänst
med en avlöning av 1,925 kronor. Sammanlagda be-________________________
Transport kronor 30,700: —
36
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
Transport kronor 30,700: —
loppet av dessa avlöningar, vari jämväl ingår ortstillägg,
utgör 15,175 kronor eller i runt tal 15,200
kronor. Förenämnda belopp, 36,800 kronor, bör därför
minskas med sistnämnda till 15,200 kronor uppgående
avlöningar och beloppet sålunda sättas till..................... » 21,600: .
o —■ -
Återstoden utgör således kronor 9,100: —.
Anslaget till eu kammarskrivare upptages med
samma belopp som för år 1916, ...................................... » 1,600:
Summan av samtliga anslagen å övergångsstaten
för år 1917 för generalpoststyrelsen skulle således bliva kronor 10,700: —.
En ökning av 1,200 kronor å senast fastställda anslag föreligger
alltså.
2. Distrikts- ock lokalförvaltningarna.
Generalpoststyrelsen meddelar, att de i 1916 års övergångsstat upptagna
anslagen till 1 postdirektör i Malmö, 4,000 kronor, samt till 1
postmästare av klass 4, 3,400 kronor, icke erfordras i 1917 års stat.
enär innehavarna av nämnda två tjänster kunna beräknas avgå med
pension före 191/ års ingång. På grund av dessa två tjänstemäns
avgång kommer jämväl det i 1916 års övergångsstat (i slutet) uppförda
anslag till uppbörds- och frimärksprovision, 7,000 kronor, att bortfalla.
Vidare bör det i samma stat uppförda anslag till 10 postexpeditörer i
2:a lönegraden minskas med 2,800 kronor, utgörande avlöning för eu
av dessa postexpeditörer, vilken under år 1915 befordrats till postmästare
av klass 4.
Det i 1916 års stat lör fasta avlöningar å övergångsstat till personal
vid distrikts- och lokalförvaltningarna uppförda anslag å 67,550
kronor kommer alltså att för år 1917 minskas med förenämnda tre avlöningsbelopp,
4,000, 3,400 och 2,800 kronor, tillhopa 10,200 kronor.
Återstår således 57,350 kronor.
Å andra sidan erfordras, enligt vad styrelsen vidare anför, en ökning
å anslaget med 4,200 kronor, utgörande avlöning till 1 postexpeditör
med avlöning som förste postexpeditör, manlig (enligt 1915 års
stat). Anledningen härtill är, att generalpoststyrelsen med tillämpning
av bestämmelserna i § 2 mom. 1 i gällande avlöningsreglemente under
år 1915 förflytta^ en manlig förste postexpeditör till postexpeditör, med
bibehållande av hittills åtnjutna löneförmåner.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2. 37
Med iakttagande av denna höjning kommer sålunda anslaget i 1917
års stat att belöpa sig till 01,550 kronor.
Det belopp beträffande distrikts- och lokalförvaltningarna, som skall
avgå för de under A upptagna avlöningar, bör å ena sidan minskas med
avlöningar till dels postmästaren vid postkontoret Malmö 1, 7,300 kronor,
dels 1 kvinnlig postmästare av klass 4, 3,100 kronor, dels ock 1
postexpeditör, kvinnlig, 2,100 kronor, tillsammans 12,500 kronor, å
andra sidan ökas med avlöning till 1 postexpeditör, manlig, 3,800 kronor,
vilken tjänst bestrides av förenämnda under år 1915 förflyttade
förste postexpeditör. Beloppet under rubriken »Avgå under A upptagna
avlöningar», i 1916 års stat upptaget till 59,100 kronor, kommer på
grund härav att i sin helhet minskas med 8,700 kronor och bör således
i 1917 års stat uppföras med 50,400 kronor.
Efter avdrag av detta belopp från det här ovan till 61,550 kronor
beräknade anslaget blir skillnaden, 11,150 kronor, den slutsumma, vartill
— då såsom förut framhållits något anslag till uppbörds- och frimärksprovision
icke erfordras — övergångsstaten för distrikts- och lokalförvaltningarna
bör beräknas i 1917 års stat. Detta innebär vid
jämförelse med 1916 års stat, där motsvarande belopp var utfört med
15,450 kronor, en minskning av 4,300 kronor.
Emot styrelsens förslag beträffande övergångsstaten har jag intet
att erinra.
Om till nyssnämnda för distrikts- och lokalförvaltningarna
beräknade slutsumma,......................................... kronor 11,150: —,
lägges anslaget till generalpoststyrelsen, vilket här
ovan för år 1917 beräknats till.......................................... » 10,700: —,
kommer anslaget å övergångsstaten i dess helhet, i
1916 års stat fastställt till 24,950 kronor, att för år
1917 belöpa sig till ............................................................ kronor 21,850: —.
Detta innebär vid jämförelse med 1916 års övergångsstat en minskning
av 3,100 kronor.
C. Pensioner.
(Förslagsanslag.)
Styrelsen meddelar, att utgifterna till pensioner åt postverkets tjänstemän
hava upptagits i staten
för år 1914................................... till kronor 421,745: —
» » 1915.................................. » » 433,840: —
» » 1916.................................... » » 495,100: —.
Departements
chefen.
38
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
Departements
chefen.
Beträffande anslagsbehovet för år 1917 anför styrelsen följande:
»De verkliga utgifterna under år 1914 hava, frånsett det belopp, som gottgjorts
postverket från pensionsfonden för civila tjänsteinnehavare, belöpt sig till
401,175 kronor.
För år 1915 synas de verkliga pensionsutgifterna komma att med ett mindre
belopp överstiga det i staten för samma år förslagsvis angivna belopp, varemot
utgifterna under år 1916 komma att med ungefär motsvarande belopp understiga
anslagsbeloppet för sistnämnda år.
På sätt styrelsen vid avgivande av nästföregående statförslag närmare utvecklat,
komma, såsom ligger i sakens natur, utgifterna å ett anslag av den beskaffenhet
som det förevarande alltid att förete åtskilliga fluktuationer genom förskjutning
i utgifterna under de olika åren, beroende på, å ena sidan, förtida
dödsfall eller pensionering med avkortad pension samt, å den andra, beviljade
anstånd med avskedstagande till senare år eller i varje fall senare tidpunkt å
året, än som kalkylerats. Växlingarna i sådant hänseende torde emellertid, särskilt
om en viss marginal iakttages, i stort sett få anses utan egentlig betydelse
i avseende å driftkostnaderna i deras helhet.
Beträffande pensionsstaten för år 1917 bör till det i staten
för år 1916 upptagna anslagsbelopp, .................................... kronor 495,100: —,
läggas......................................... ..................................................... » 39,340;—,
utgörande skillnaden mellan pensionsbeloppen för helt år till
de tjänstemän, vilka år 1916 beräknas erhålla pension, och
den del därav, som kommer att till dessa tjänstemän utbetalas
under nämnda år.
Härtill komma de pensionsbelopp, som, enligt vad nu kan
bedömas, komma att under år 1917 utbetalas till under nämnda
år nyblivna pensionärer, med iakttagande att pensionerna, såsom
förut skett, beräknats komma att utgå från och med andra
månaden efter inträdd pensionsålder ........................................kronor 28,780: —
Summa kronor 563,220: —
Från denna summa bör dragas den på grund av dödsfall
eller annan avgång bland pensionärerna beräknade besparing
i utgifterna. Denna besparing torde, i likhet med vad förut
gjorts, böra upptagas till 5 % å ovannämnda slutsumma,
eller.................................................................................................. » 28,160: —.
Utgifterna å pensionsstaten för år 1917 skulle, enligt
denna beräkningsgrund, komma att utgöra............................... kronor 535,060: —
eller i runt tal 535,000 kronor.»
I sin förevarande skrivelse har styrelsen härefter gjort framställning
om beredande av årliga understöd åt ytterligare några i postverkets
tjänst anställda personer.
Generalpoststyrelsens framställning, i vad den avser frågan om sist
omförmälda understöd, har jag för avsikt att denna dag som särskilt
ärende anmäla inför Kungl. Maj:t. För ändamålet torde å nu förevarande
anslag för år 1917 beräknas ett belopp av 1,600 kronor.
:i9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ii.
Vad generalpoststyrelsen i övrigt hemställt i fråga om peusionsstaten
fiuner jag mig böra biträda.
Pensionsstaten har ovan beräknats till
Med beräkning för sist omförmälda understöd
av ett belopp om
kronor 535,000:
» 1,600:
lommer pensionsstaten att sluta på ett belopp av kronor 536,600: —,
vilket innebär en ökning i jämförelse med senast fastställda pensionsstat,
495,100 kronor, av 41,500 kronor.
Summan av de utgående pensionerna är i staten uppdelad på följande
personalgrupper:
1) Tjänstemän, som erhållit avsked;
2) Tjänstemän med flera, som i följd av skada under tjänstutövning
eller av annan orsak tillerkänts årligt understöd; samt
3) Avlidna tjänstemäns med fleras änkor och barn.
För år 1916 är för gruppen 2) upptaget ett belopp
av .................................................................................
Härtill kommer dels skillnadsbeloppet mellan det
vid framläggande av 1916 års statförslag beräknade
understöd till dispositionsbiträdet J. F. Ljungkrantz,
650 kronor, och det av riksdagen för honom beviljade
beloppet, 800 kronor, eller........................................•
dels understöd till f. d. poststationsföreståndaren i
Byske Emma Grahnberg med ............................................
till vilket belopp understöd, sedan riksdagen bifallit
en i proposition den 23 maj 1914 i ämnet gjord framställning,
tillerkänts henne genom kungl. brev den 14
september 1914,
dels ock beräknat belopp till förenämnda årliga
understöd, beträffande vilka jag ämnar denna dag
hos Kungl. Maj:t göra framställning, ........
kronor 10,430: —.
» 150: —
» 600: —,
1,600:
tillhopa kronor 12,780: —.
Från detta belopp böra avdragas understöd till
numera avlidna:
postvaktmästaren J. B. Åsbrink kronor 45: —
samt förre lantbrevbäraren J.
N:son Lith ................................................... » 120: — d 165: —#
Sammanfatt
ning.
40
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
Beloppet av understöd till tjänstemän m. fl., som
i följd av skada under tjänstutövning- eller av annan
orsak tillerkänts årligt understöd, skulle sålunda för
år 1917 belöpa sig till........................................................kronor 12,615: —.
För år 1916 är för gruppen 3) upptaget ett belopp
av ................................................................................... » 2,450: —,
vilket belopp torde böra kvarstå oförändrat.
Pensionsstaten för år 1917, som ovan beräknats till 536,600 kronor,
torde sålunda böra fördelas på följande sätt:
1) Tjänstemän, som erhållit avsked.......................kronor 521,535: —
2) Tjänstemän med flera, som i följd av skada under
tjänstutövning eller av annan orsak tillerkänts
årligt understöd ...................................................................... » 12,615: —
3) Avlidna tjänstemäns med fleras änkor och barn » 2,450: —
Summa kronor 536,600: —.
D. Postbefordran.
(F örslagsanslag.)
Postbefordran å järnväg.
Beträffande detta anslag, vilket under vart och ett av åren 1914,
1915 och 1916 fastställts till 4,400,000 kronor, ifrågasätter generalpoststyrelsen
icke under nuvarande förhållanden någon ökning för
år 1917.
I fråga om anslagets ställning anför styrelsen:
»Utgifterna å anslaget bava för år 1914 belöpt sig till 3,909,299 kronor, innebärande
en ökning vid jämförelse med utgifterna för 1913 av 80,678 kronor. För
år 1915 torde de normala utgifterna å anslaget kunna beräknas komma att uppgå
till omkring 3,970,000 kronor. En avsevärd del av ökningen föranledes av vissa
utav förändringar i tågförbindelserna till övre Norrland betingade omläggningar
av järnvägspostbefordringen.
Det nu rådande krigstillståndet i Europa, vilket föranlett, att postutväxlingen
mellan, å ena sidan, England, Frankrike m. fl. länder och, å andra sidan,
Ryssland samt vissa delar av Ostasien kommit att uteslutande eller åtminstone
till allra största delen förmedlas av svenska postverket, har givetvis övat ett
stort inflytande å utgifterna för järnvägspostföringen. Ett avsevärt ökat vagnsutrymme
har nämligen till följd därav blivit erforderligt för transporterande av
Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
41
de stora transitoposterna. Vidkommande utgifterna för år 1914 är detta inflytande
icke så märkbart, enär dels transitobefordringen av paket under de första
krigsmånaderna icke haft den omfattning, som den sedermera uppnått, dels ock
den ökade postbefordringskostnad, som föranletts av den under sagda månader
verkställda transitbefordringen, uppvägts av den minskning i de normala postbefordringskostnaderna,
vilken blivit eu följd bland annat av å vissa linjer minskat
behov av postkupéutrymme samt av den minskning i antalet tåglägenheter,
som särskilt under augusti och september månader 1914 ägde rum på ett flertal
järnvägar inom landet. Sedan mot slutet av sistnämnda år transitbefordringen,
särskilt av paket, nått en mycket stor omfattning, hava emellertid järnvägspostbefordringskostnaderna
i motsvarande mån stegrats. För innevarande års första
hälft utvisa de en ökning utöver de normala kostnaderna av i runt tal 213,000
kronor. Visserligen har, på grund av särskilda omständigheter, de transiterande
paketens antal i början av sista halvåret väsentligt nedgått. Men jämförelsevis
dryga extra kostnader kvarstå ännu. Sålunda expedieras i regel dagligen godsfinkor
från Göteborg till Haparanda, lastade med post, som sjöledes ankommit
från England, samt från Norge.
Den utväxling av post till och från krigsfångar i Eyssland och Tyskland
m. fl. länder, vilken förmedlas av svenska postverket, har tagit en avsevärd omfattning.
Sålunda hava från den tidpunkt, då ifrågavarande utväxling tog sin
början, och intill mitten av september månad 1915 befordrats 347,907 krigsfångepaket
i riktning till och 28,866 djdika paket i riktning från Tyskland.
Denna omfattande postutväxling kräver givetvis särskilda befordringsanordningar.
Skulle transitbefordringen av paket komma att ånyo taga inemot samma
omfattning, som under årets första del, stiga givetvis postbefordringskostnaderna
åter i samma mån. Det torde därför kunna förutses, att utgifterna å nu ifrågavarande
anslag komma att för år 1915 uppgå till eller möjligen något överstiga
det för året beviljade beloppet. Den av nu rådande förhållanden postverket förorsakade
utgiftsökningen för järnvägspostbefordringen kommer emellertid till sin
huvudsakligaste del statens järnvägar till godo. Och rörande det ekonomiska
resultatet i sin helhet för svenska postverket av de genom kriget föranledda
särskilda postbefordringsanordningar får generalpoststyrelsen i underdånighet
hänvisa till den redogörelse i sådant hänseende, som styrelsen ansett sig böra
meddela efter slutbehandlingen av samtliga postbefordringsanslag.
De för postföring använda järnvägslinjernas längd utgjorde år 1914 tillhopa
14,641 kilometer och torde under år 1915 komma att uppgå till omkring 14,890
kilometer. Antalet postförda kilometer å järnväg har under år 1914 ökats med
154,812 kilometer eller från 29,189,974 till 29,344,786. Att denna ökning är så
jämförelsevis obetydlig, är beroende på förut omnämnda indragning av vissa för
postbefordring eljest använda tåglägenheter. Under år 1915 torde dock ökningen
av antalet postförda kilometer bliva ganska avsevärd, till följd bland
annat därav att, som förut antytts, postbefordringslägenheterna inom övre Norrland
ökats.
Under år 1916 beräknas järnvägspostföringslinjer komma att öppnas till en
sammanlagd längd av omkring 100 kilometer. Under år 1917 lärer, så vitt nu
kan förutses, nyöppnade banor med en sammanlagd längd av omkring 102 kilometer
komma att tagas i bruk för postbefordring.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)
6
42
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
Utgifterna å nu ifrågavarande anslag för år 1916 torde — bortsett från de
extra ordinära utgifter, som kunna komma att föranledas av det rådande krigstillståndets
fortvaro — kunna begränsas till omkring 4,230,000 kronor, däri inbegripet
ett belopp av inemot 50,000 kronor, varmed utgifterna komma att ökas,
då järnvägspostbef ordringen återgår till den utsträckning den vid nu rådande särskilda
förhållandens inträde hade å de järnvägslinjer, å vilka indragning av tåglägenheter
eller minskning av postkupéutrymine ägt rum.
Enär från anslaget till postbefordran å järnväg utöver kostnaderna för posttransporter
å statens och enskilda järnvägar jämväl bestridas — förutom kostnaderna
för anskaffande och underhåll av inredning i postkupéer å enskilda järnvägar
samt för postkupéers uppvärmning, belysning och städning — utgifter för
underhåll av statsjärnvägarnas postvagnar (med undantag av axlar och hjul)
och förändringar å desamma, som vidtagas på begäran av generalpoststyrelsen,
är i den ovan angivna utgiftssumman för 1916 jämväl inberäknat en summa
av omkring 76,000 kronor, utgörande kostnader för vissa vid statens järnvägars
verkstäder i Örebro under åren 1908—1913 verkställda reparationer av postvagnar,
vilka kostnader tillförne icke blivit debiterade postverket.»
Postbefordran å landsväg jämte lokala transporter.
Ej heller beträffande detta anslag, vilket för vart och ett av åren
1914, 1915 och 1916 fastställts att utgå med 2,100,000 kronor, anser
generalpoststyrelsen sig böra ifrågasätta någon ökning för år 1917.
Styrelsen anför i fråga om detta anslag följande:
»Utgifterna å anslaget belöpte sig för år 1914 till 1,805,657 kronor, vilket
vid jämförelse med motsvarande utgifter för år 1913 innebär en ökning av
95,405 kronor.
De normala utgifterna å anslaget torde för år 1915 kunna beräknas till omkring
1,900,000 kronor. Härtill komma emellertid ytterligare utgifter till avsevärda
belopp, föranledda av nu rådande särskilda" förhållanden, vilka utgifter
emellertid torde komma att uppvägas av ökade inkomster i anledning av transitrörelsen.
Omedelbart efter utbrottet av nu pågående krig inställdes den direkta ångbåtsförbindelsen
Stockholm—Åbo, medelst vilken den huvudsakliga befordringen
av post mellan Sverige och Finland—Ryssland ägde rum. En kortare tid därefter
befordrades sagda post via Karungi och Haparanda till Torneå. Sedermera
upprättades ångbåtsförbindelse å en linje Stockholm—Raumo, till vilken
linje befordringen av den från Sverige kommande och Sverige transiterande
posten då överflyttades. I riktning från Finland och Ryssland ägde däremot,
jämväl efter sistnämnda ångbåtsförbindelses upprättande, postbefordring till en
början i allmänhet rum via Torneå—Haparanda. Sedan slutligen under sista
delen av år 1914 ångbåtspostföringen Stockholm—Raumo indragits, har nu ifrågavarande
postbefordring allt hitintills ägt rum landvägen runt Bottniska viken.
Redan vid tidpunkten för Raumolinjens brytande hade transitoposten, särskilt
paketposten, uppnått betydande storlek, om den ock ej på långt när uppnått
så stor omfattning som sedermera. Och det blev givetvis förenat med be
-
43
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
tydande kostnader att landsvägsledes forsla så stora mängder post från Karungi,
vilken plats vid sagda tidpunkt utgjorde ändpunkten för järnvägslinjen åt detta
håll, till Haparanda, varifrån posten över Torne älv forslades till Torneå.
Sedan Torne älv tillfrusit och järnväg färdigbyggts från Torneå till den mitt
emot Karungi belägna finska orten Karunki, forslades posten på slädar över älven,
varigenom kostnaderna kunde nedbringas, oaktat postmängden ständigt ökades.
Sedan vid islossningen förbindelselinjen Karungi—Karunki brutits, måste
postforslingen landsvägsledes till och från Haparanda ånyo vidtaga, varav betydliga
kostnadsökningar följde. Dessa kunde emellertid successivt åter nedbringas
i den mån byggandet av järnvägslinjen Karungi—Haparanda fortskred
och postvagnarna i samband därmed kunde framföras till allt närmare Haparanda
belägna punkter. Så snart vägförhållandena så medgåvo, togos tvenne för detta ändamål
ditskaffade, postverket tillhöriga automobiler i bruk för postforslingen i fråga.
I början av juni månad 1915 kunde postvagnarna framföras ända till
Haparanda och på sista tiden har genom färdigbyggandet av ett Haparanda stad
tillhörigt hamnspår, om vilkets användande avtal träffats mellan generalpoststyrelsen
och staden, postforslingen i fråga inskränkts därtill, att posten med användande
av decauvillevagnar transporteras mellan postvagnarna och de pråmar,
med vilka dess överförande över älven äger rum.
Kostnaderna för de hästskjutsar, som använts för nu omförmälda postforsling,
hava hitintills uppgått till omkring 90,000 kronor.
Med de ovan omnämnda förenklade transportanordningarna vid Haparanda
hamn hava hithörande kostnader betydligt nedbringats och omfatta nu i huvudsak
endast ersättning till arbetshjälp vid lossning och lastning samt avgift för användande
av hamn spåret, vilken avgift utgår efter antalet framförda järnvägsvagnar. Dessa
kostnader kunna beräknas uppgå till mellan 3,000 och 5,000 kronor för månad,
beroende av de förekommande posternas storlek.
Bland andra extra-ordinära utgifter å detta anslag, som vållats av den utav
kriget föranledda transitpostbefordringen, må framhållas betydligt ökade kostnader
för posttransporterna i Göteborg, vilken stad i allmänhet utgör in- och
utskeppningsorten för den post, som med ångbåt överföres mellan Sverige och
England. Då understundom så stora mängder av post skola transporteras från
och till båtarna, att postverkets för posttransporterna i staden använda automobiler
icke räcka till, måste extra skjutsar anlitas, varjämte bogserbåtar, pråmar,
extra arbetsfolk m. m. ibland fått tagas i anspråk. Kostnaderna för dessa särskilda
anordningar torde kunna beräknas uppgå till i runt tal 30,000 kronor för år.
Det synes generalpoststyrelsen därför böra förutsättas, att utgifterna i sin
helhet å nu ifrågavarande anslag under år 1915 komma att uppgå till minst
2,000,000 kronor.
Såsom ännu en följd av nu rådande förhållanden kan ock med säkerhet
antagas, att postverkets utgifter för landsvägspostföring och lantbrevbäring komma
att under år 1916 stiga i högre grad än vad annars varit att vänta.
Oaktat generalpoststyrelsen haft särskild uppmärksamhet riktad på angelägenheten
att hålla legorna vid skäliga belopp, har det givetvis icke kunnat undvikas,
att legorna år från år ökats i samband med de på alla områden ökade
kraven å högre ersättning för arbetsprestationer i allmänhet. Särskilt lantbrevbärarnas
legor hava sedan iiera år tillbaka utvisat oavbruten stegring. Men även
legorna för postföringen med häst och åkdon hava under de senaste åren utvisat
en jämn ökning.
44
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
Postföringslegan utgjorde under år 1913 i medeltal för åkande post 11,5,
för gång- och roddpost 9,8 och för lantbrevbäring 10,3 öre per kilometer. Motsvarande
tal för 1914 utgöra respektive 11,6, 10,l och 10,4 öre per kilometer.
Såväl postförare — d. v. s. personer, som forsla post mellan fasta postanstalter
utan att i samband därmed verkställa utdelning eller mottagande av
försändelser — som lantbrevbärare anställas med kontrakt, vilka i fråga om tilllämpningstid
i allmänhet äro så avfattade, att postförarekontrakt gälla Iför kalenderår
med uppsägning före september månads ingång samt att ''lantbrevbärarekontrakten
gälla intill utgången av kalenderkvartalet näst efter det, varunder
uppsägning äger rum. Den ständigt fortgående höjningen av legorna är i allmänhet
en följd av uppsägningar av gällande kontrakt. Beträffande lantbrevbärare
har generalpoststyrelsen dock i åtskilliga fall, då utgående lega icke ansetts stå
i lämpligt förhållande till vederbörande arbetsprestation, medgivit legoförhöjning
utan föregående uppsägning av gällande kontrakt.
Av nedanstående tabell, vilken omfattar antalet till generalpoststyrelsen inkomna_
kontraktsuppsägningar under åren 1913 och 1914 "samt första hälften av
år 1915, framgår dessa uppsägningars verkan i ekonomiskt avseende.
År för |
Postföringskontrakt. |
||||||
Antal uppsagda |
De uppsagda kontraktens |
Den av uppsägningarna föranledda |
|||||
St. |
% av hela |
Kronor. |
% av utgif-terna för post-föring under |
Kronor. |
% av utgif-terna för post-föring under |
% av de upp-sagda kotrak-tens samman-lagda ersätt-nings8umnia. |
|
1914 ...... 1915 ...... 1916 ...... |
112 91 142 |
13.4 10.9 17.1 |
105,177 94,411 190,906 |
14.2 12 2 24.7 5 1914 |
8,009 11.357 t |
1.08 1.47 |
7.6 12.02 |
År för ! |
Lånt!» r e vl) ä ri n g s k ontr akt. |
||||||
Antal uppsagda |
De uppsagda kontraktens |
Den av uppsägningarna föranledda |
|||||
St. |
% av hela |
Kronor. |
% av utgif-terna för lant-brevbäringen |
Kronor. |
% av utgif-terna för lant-brevbäringen |
-1 % av de upp-| |
|
1 1914 ...... 1915 ...... |
368 334 |
17.4 15 |
134,941 |
17.8 1 15.i |
17,478 [van ännu ej b |
2.3 jräknas för åre |
12.9 ; i dess helhet. |
Kungl. Muj.is Nåd. Proposition Nr 2. 45
På grund av postförarekontraktens ovan omnämnda bestämmelser i fråga
om uppsägningstid Lava redan nu till generalpoststyrelsen från postdirektörerna,
vilka äga bemyndigande att träffa avtal om postföring å landsväg m, m., inkommit
anmälningar rörande det antal postföringslinjer, beträffande vilka nya avtal
skola träffas för 1916. Som av tabellen framgår utgör antalet under innevarande
år uppsagda postförarekontrakt 142 st. eller 17,i % av hela antalet kontrakt. De
sålunda uppsagda kontrakten innefatta en ersättningssumma av ej mindre än
190,906 kronor. Då den postföring, varom nu är fråga, till övervägande delen utgöres
med användande av häst och åkdon, röna givetvis legorna stor inverkan av
gällande pris å kreatursfoder. Då dessa priser för närvarande äro synnerligen
höga och någon nedgång under den tid, som återstår intilldess nya avtal i ifrågavarande
fall skola vara träffade, näppeligen kan vara att förvänta, torde det
kunna förutses, att den sammanlagda ersättningssumman kommer att högst betydligt
ökas. Då vidare eu stor del av nu ifrågavarande kontraktsuppsägningar
avse postföringslinjer inom Norrland, där foderprisens verkningar i särskilt hög
grad torde göra sig gällande, vågar man knappast räkna med mindre höjning av
den sammanlagda ersättningssumman än 25 %, motsvarande sålunda en ökning
av de normala utgifterna å anslaget av inemot 50,000 kronor.
Förhållandena under år 1915 hava icke givit vid handen, att antalet uppsägningar
av lantbrevbärarekontrakt skall under den närmaste tiden komma
att äga rum i större utsträckning än under de senaste åren i allmänhet varit fallet.
Beträffande den ökning av ersättningsbeloppen, som under de båda närmast
kommande åren kan beräknas bliva eu följd av blivande kontraktsuppsägningar,
torde det kunna förutses, att utav ökade levnadskostnader föranledda höjda pris
å arbetsprestationer i allmänhet komma att åstadkomma jämförelsevis högre
stegring än tillförene varit förhållandet.
Utgifterna å nu ifrågavarande anslag ökas jämväl genom inrättande av nya
linjer, ökning av turantalet å redan befintliga linjer o. d. Särskilt har generalpoststyrelsen
ansett angeläget att i så stor utsträckning som möjligt tillgodose
de rimliga krav, som framställas angående anordnande av lantbrevbäringslinjer,
därvid tillses, att de av lantbrevbärareinstitutionen härrörande fördelar, i den
mån så är lämpligt och möjligt, komma landets olika delar i ungefär lika grad
till godo.
Antalet lantbrevbäringslinjer utgjorde vid ingången av år 1914 2,116, därav
477 av första klass samt 1,639 av andra klass. Vid ingången av år 1915 utgjorde
motsvarande antal 2,189, därav 498 av första klass och 1,691 av andra klass, samt
hade vid ingången av september månad 1915 stigit till 2,228, varav 511 av första
och 1,717 av andra klass. Lantbrevbärare av första klass har större befogenhet
i fråga om utlämnande och mottagande av försändelser än lantbrevbärare av andra
klass.
Antalet postförda kilometer å landsvägspostlinjer utgjorde under år 1913
13,269,676 samt under år 1914 13,475,373, sålunda en ökning av 205,697 kilometer.
För tiden intill den 31 augusti 1915 kan ökningen beräknas till 106,000 kilometer.
Den av nyinrättande av linjer, turökning o. d. föranledda ökning av årskostnaderna
belöpte sig för år 1914 till omkring 15,000 kronor.
Sådan postutdelning under enklare former, s. k. låd- eller förstadsbrevbäring,
som generalpoststyrelsen i nådigt brev den 22 mars 1912 bemyndigats anordna,
har inrättats på ett flertal platser under de senaste åren.
46
Kungl. Maj:ts Nåd. Broposition Nr 2.
Antalet dylika linjer utgjorde
vid utgången av år 1912 ............... 12 st.
» » » » 1913 47 »
* * » 1914 98 » samt
» » » augusti månad 1915 124 ».
Detta slag av postutdelning innebär avsevärda fördelar ej blott ur posttjänstens
utan även ur allmänhetens synpunkt. Detsamma medgiver postens utdelande
med större snabbhet och på bestämdare tider än med annan postutdelErfarenheten
har hittills givit vid handen, att de från allmänhetens sida
otta framhållna farhågorna för olägenheter därav, att brevlådor stundom måste
placeras på något avstånd från vederbörandes bostäder, i praktiken visat sier vara
obefogade.
Såsom belysande för det förtroende förstadsbrevbäringen tillvunnit sig från
allmänhetens sida, kan framhållas, att av de av postverket för detta ändamål till
självkostnadspris tillhandahållna, synnerligen billiga brevlådor hittills åtgått sammanlagt
12,317 stycken.
.. Eea av förstadsbrevbäringars inrättande föranledda årliga kostnadsökningen
belöpte sig för år 1914 till omkring 13,000 kronor.
. Ehuruväl, såsom av nu lämnad redogörelse torde framgå, betydliga utgiftsökningar
a anslaget i fråga kunna vara att förvänta för de båda närmaste åren
anser generalpoststyrelsen, som skall låta sig angeläget vara att söka begränsa
utgifterna å anslaget, att detsamma för år 1917 kan fastställas till samma belopp
som för år 1916 eller 2,100,000 kronor.»
Postbefordran sjöledes.
1) Emellan Sveriges fastland och Gottland.
Detta anslag har för vart och ett av åren 1914—1916 fastställts
till 75,000 kronor, motsvarande den gottgörelse, som, jämlikt mellan
generalpoststyrelsen och ångfartygsaktiebolaget Gotland den 14 november
1911 avslutat kontrakt, utgår till sagda bolag för upprätthållande
av för postförbindelsen erforderliga ångbåtsturer fram och åter mellan
Gottland och fastlandet. Detta kontrakt var, då generalpoststyrelsen
avlät sin ifrågavarande skrivelse av den 28 september 1915, gällande
till och med den 14 november 1916, och om detsamma icke å någondera
sidan blivit uppsagt före den 15 november 1915, anses det förlängt
för ett år och således till och med den 14 november 1917.
Generalpoststyrelsen föreslår, att anslaget för år 1917 upptages med
oförändrat belopp eller 75,000 kronor.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
47
2) Emellan övriga inrikes orter.
Detta anslag har för vart och ett av åren 1911 —1916 fastställts
till belopp av 140,000 kronor, till vilket belopp anslaget även, enligt
vad generalpoststyrelsen anför, bör beräknas för år 1917.
3) Emellan Sverige och Tyskland.
Generalpoststyrelsen anmäler, att ifrågavarande anslag, under antagande
att nu pågående krig upphört år 1917 och . sålunda normala förhållanden
beträffande postförbindelsen mellan Sverige och Tyskland då
inträtt, torde kunna för år 1917 beräknas till samma belopp som för år
1916 eller till 273,500 kronor.
Beträffande förevarande anslag anför styrelsen härefter:
»Från och med den 2 augusti 1914 har postförbindelsen å linjen Trälleborg
—Sassnitz upprätthållits med användande uteslutande av de svenska statsbanorna
tillhöriga ångfärjorna, vilka i regel fullbordat en tur dagligen i vardera
riktningen. De extra turer, som å linjen under vissa tidsperioder fullgjorts av
tyska ångfärjor, hava däremot icke ansetts böra användas för postbefordringen.
Enligt den mellan svenska och tyska postförvaltningama den 1—3 juli 1909
avslutade överenskommelse angående ordnandet av postbefordringen mellan Stockholm
och Berlin med anledning av inrättandet av regelbunden postångfärjeförbindelse
mellan Trälleborg och Sassnitz skall vardera postförvaltningen vidkännas
hälften av kostnaderna för sagda förbindelse. I överensstämmelse härmed
skall under normala förhållanden svenska postverket betala dels hälften av den
till statens järnvägar för sagda förbindelses upprätthållande utgående årliga ersättningen
av 267,000 kronor, eller 133,500 kronor, dels ock hälften av den till
preussiska järnvägsförvaltningen utgående motsvarande ersättning av 315,000
mark, eller, efter överenskommen kurs, 140,000 kronor. Då ersättningen till
preussiska järnvägsförvaltningen bortfaller för den tid postförbindelsen på ovan
nämnt sätt uteslutande uppehälles av svenska statsjärnvägarna, minskas sålunda
under fortvaron av nu rådande förhallanden utgifterna a anslaget med ett belopp
av 140,000 kronor för år räknat.»
4) Emellan Sverige och Danmark.
Anslaget i fråga bar under åren 1914—1916 upptagits med ett
belopp av 15,000 kronor, till vilket belopp anslaget, enligt vad generalpoststyrelsen
anför, bör beräknas jämväl lör år 1917.
48
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 2.
Styrelsen anför i fråga om anslagets ställning följande:
i »Utgifterna å anslaget hava för år 1914 uppgått till 15,300 kronor och sålunda
något överskridit anslagsbeloppet. En ökning i utgifterna liar för sistnämnda
år uppkommit darav, att en extra ångfärjetur, som under viss period
Tant anordnad mellan Malmo och Köpenhamn, använts för postbefordring
Emellertid kan icke nu förutses, huruvida utsträckning av ångfärjeförbindelsen i
truga i motsvarande eller större mån kan komma att framdeles äga rum »
5) Emellan Sverige och Finland fRyssland).
Detta anslag har sedan flera år tillbaka varit upptaget till 25 000
kronor.
Beträffande ifrågavarande anslags ställning under nu rådande förhållanden
anför styrelsen:
i .”Sjöpostföringen mellan Sverige och Finland ägde från ingången av år 1914
och intill krigsutbrottet rum genom finska postverkets föranstaltande med siu
turen veckan fram och åter å linjen Stockholm-Abo. Den på svenska post
för
år 1914 tiUni8,193 kronor k°stnaderna för nu uämnda ^postföring uppgick
... ~^ran m®d den i5 augusti 1914 igångsattes genom svenska postverkets
föranstaltande postföring a en linje Stockholm-Raumo, därvid anlitades av Stockrederiaktiebolag
Svea i trafik å denna linje insatta ångare. För denna
angbatsposttormg vilken upphörde från och med den 7 december 1914, har
till bolaget utbetalats en ersättning av 17,400 kronor.
För år 1915 kommer anslaget — under förutsättning att ej genom eventuellt
upphörande av kriget den vanliga sjöpostföringen med de finska båtarna skulle
komma att återupptaga eller annan ångbåtspostföring mellan Sverige och Finland
skulle bliva anordnad att endast belastas med utgifterna för den sedan den
10 augusti 1915 genom svenska postverkets föranstaltande upprätthållna postrorslingen
med pråmar fram och åter mellan Haparanda och Torneå. Kostnaden
harfor uppgår till 100 kronor för dag.»
Under antagande att normala förhållanden inträtt år 1917 och att
finska postförvaltningen på de vid krigsutbrottet gällande villkor ombesörjer
upprätthållandet av sjöpostföringen Sverige—Finland, anser generalpostst}u-elsen,
att anslaget för detta ändamål bör upptagas ''till samma
belopp som för år 1916 eller till 25,000 kronor.
6) Emellan Sverige samt Storbritannien och Amerika.
Ej heller beträffande detta anslag, vilket alltsedan år 1909 upptagits
till 14,000 kronor, har generalpoststyrelsen, under antagande att
under år 1917 postförbindelserna med utlandet komma att upprätthållas
49
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
å samma vägar, som vid tidpunkten för krigsutbrottet 1914, hemställt
om någon förhöjning för år 1917.
Beträffande ifrågavarande anslag anför styrelsen vidare:
»Vid normala förhållanden utgå av detta anslag kostnaderna för den direkta
paketntväxlingen mellan Sverige och England å linjerna Göteborg—London och
Göteborg—Hull respektive Grimsby samt mellan Sverige och Amerikas förenta
stater med anlitande av dansk ångbåtslinje Köpenhamn—New York.
Under nu rådande, av krigstillståndet skapade förhållanden befordras med
direkta ångbåtslägenheter mellan Göteborg (eventuellt i riktningen till Sverige
annan västkusthamn) och olika hamnar i Storbritannien ej blott den svenska
posten till och från Storbritannien och Irland, Frankrike, Spanien, Portugal,
Italien m. fl. europeiska länder, Amerikas förenta stater samt de flesta utomeuropeiska
länder utan även den stora mängd transitopost till och från Kyssland
och vissa ostasiatiska länder, vars befordran över Sverige är eu följd av de rådande
förhållandena.
I född härav hava utgifterna å nu ifrågavarande anslag stigit till betydande
belopp. Enligt bemyndigande i nådigt brev den 6 april 1915 äger generalpoststyrelsen
att till vederbörande rederier utbetala gottgörelse med 1,000 kronor för
postföringstur i riktningen från Sverige till Storbritannien samt 1,500 kronor i
riktningen från Storbritannien till Sverige. Under förutsättning att, såsom under
första delen av år 1915 ägt rum, i regel omkring 26 turer i vardera riktningen
utgöras varje månad, skulle den årliga utgiften för nu uppehållna direkta ångbåtsförbindelsen
Sverige—Storbritannien stiga till omkring 780,000 kronor. Av
de normala utgifterna å anslaget utgår under nu rådande förhållanden endast ersättningen
för sjöbefordringen från Köpenhamn till New York av paketposten
från Sverige till Amerikas förenta stater, vilken ersättning kan beräknas till omkring
3,700 kronor för år 1915.»
Summan av samtliga anslag för postbefordran sjöledes skulle således
för år 1917 beräknas uppgå till samma belopp som för år 1916
eller till 542,500 kronor.
Transitersättning åt främmande postverk.
Enligt den år 1906 i Rom avslutade världspostkonventionen skall
en vart sjätte år upprättad statistik ligga till grund för beräknande av
den ersättning för transitering av brevpostförsändelser, som skall tillkomma
de olika postförvaltningarna. Dylik statistik upprättades senast
under maj månad 1913. Uträknandet efter denna statistik av de belopp,
som de olika postförvaltningarna hava att erlägga till och erhålla från
varandra, verkställes av internationella postbyrån i Bern. Denna har
emellertid, enligt vad styrelsen anför, ännu ej lämnat styrelsen dylika
beräkningar beträffande ett stort antal, och däribland de i detta hänseBihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 7
50
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
Det ekonomiska
resultatet
av transitbefordringen.
ende ojämförligt viktigaste, av de främmande postförvaltningarna. Generalpoststyrelsen
framhåller därför, att styrelsen nu saknar anledning
ifrågasätta, att anslaget till transitersättning åt främmande postverk skall
för år 1917 sättas till högre belopp, än det generalpoststyrelsen med ledning
av de beräkningar, som verkställts i samband med avgivande av
statförslag för år 1914, föreslagit för åren 1914 och 1915 samt sedermera
jämväl för år 1916, eller 100,000 kronor.
I detta sammanhang har generalpoststyrelsen lämnat en redogörelse
för det ekonomiska resultatet av transitbefordringen. Styrelsen anför
härom följande:
»Under normala förhållanden, då transitbefordran genom Sverige av post
mellan främmande länder endast förekommer i mindre utsträckning och inskränker
sig huvudsakligen till posten mellan Norge och Finland, Danmark samt
Tyskland jämte därbortom liggande länder samt till posten mellan Finland och
Danmark, överstiger det belopp, som Sverige har att betala till främmande länder
för transitbefordring genom dessa länder av brevpostförsändelser från Sverige,
ganska betydligt det belopp, som Sverige har att uppbära för transitbefordring
genom Sverige av brevpostförsändelser från främmande länder. Skillnaden mellan
sistnämnda båda belopp, eller med andra ord de utgifter, som avföras å anslaget
till transitersättning åt främmande postverk, utgjorde år 1913 inemot 85,000 kronor
samt antages, enligt generalpoststyrelsens ovannämnda beräkningar för perioden
1914—1919, uppgå till omkring 100,000 kronor årligen.
De av nu rådande krigstillstånd skapade särskilda förhållandena hava, på
sätt förut omförmälts, åstadkommit betydande förändringar härutinnan. I stället
för att, såsom ovan antytts, endast i ringa grad förmedla postutväxling mellan
främmande länder har Sverige fått övertaga den förmedling av postutväxlingen
mellan, å ena sidan, ryska riket jämte vissa ostasiatiska länder samt, å andra
sidan, västeuropa jämte vissa utomeuropeiska länder, vilken postutväxling under
normala förhållanden ombesörjes av tyska postverket.
Med hänsyn till de sålunda förändrade förhållandena kunna rimligtvis icke
de i den generalavräkning rörande brevtransitavgifterna, som upprättats på grund
av statistiken för maj månad 1913, för Sverige upptagna tillgodohavanden av
respektive länder anses utgöra ersättning för de av den utvidgade transitbefordringen
förorsakade kostnaderna. I anledning härav hava, med stöd av bestämmelser
i gällande internationella postfördrag, underhandlingar inletts med vederbörande
utländska postförvaltningar om erhållande för Sveriges del av full ersättning
för den av Sverige ombesörjda särskilda transitbefordringen. Enligt det förslag,
som härutinnan å vederbörande byrå inom generalpoststyrelsen utarbetats,
skulle Sverige för tiden augusti 1914—juli 1915 i stället för en skuldsumma, på
sätt ovan nämnts beräknad till omkring 100,000 kronor, äga ett tillgodohavande
uppgående till mera än 1,000,000 kronor.
Avgifterna för befordringen av de paket, som av utländska postverk överlämnas
för transitering genom Sverige, beräknas icke, såsom fallet är med brevpostförsändelserna,
efter förhållandena under viss statistisk period, utan beräknas
enligt fastställda grunder för varje särskilt, för transitbefordran överlämnat paket.
De inkomster, som tillförts svenska postverket såsom befordringsavgifter för
paket, vilka på grund av nu rådande särskilda förhållanden kommit att transitera
51
Kungi. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 2.
Sverige, kunna icke ännu med bestämhet beräknas. Emellertid utgjorde under
sista halvåret 1914 och första halvåret 1915 svenska postverkets inkomster för
befordran av samtliga från utlandet ankomna paket, däri sålunda jämväl
inbegripna svenska postverket tillkommande befordringsavgifter för till Sverige
adresserade paket samt för sådana paket, som även under normala förhållanden
skolat transitera Sverige, sammanlagt omkring 1,035,000 kronor, under det att
motsvarande siffror för sista halvåret 1913 och första halvåret 1914 utgjorde omkring
519,000 kronor, motsvarande en inkomstökning för tiden 1 juli 1914—30
juni 1915 av omkring 516,000 kronor. Beträffande dessa, siffror är dock att märka,
att paketförsändningen mellan Sverige och utlandet visade en synnerligen stor
nedgång omedelbart efter krigsutbrottet, att transitbefordringen av paket hade
en ofantlig omfattning under första halvåret 1915 samt att en avsevärd nedgång
i sistnämnda avseende blivit följden av utfärdade förbud för transitbefordran
genom Sverige av vissa varor. Man torde därför icke våga räkna med en motsvarande
ökning av inkomsterna från paketrörelsen för den ytterligare tid, krigstillståndet
kan komma att fortfara.
Såsom generalpoststyrelsen haft anledning att här ovan meddela beträffande
de olika postbefordringsanslagen, har svenska postverket emellertid åsamkats
högst betvdande särskilda utgifter för nu ifrågavarande transitbefordran.
Förutom nyss omförmälda ökning av postbefordringskostnaderna hava även
andra anslag belastats med extraordinära utgifter. Ökade kostnader hava sålunda
uppstått dels för personal m. m. vid den särskilda utväxlingspostanstalt, som
anordnats i Karungi och vilken sedermera förflyttats till Haparanda, dels ock för
förstärkning av personalen vid de ordinarie utväxlingspostanstalter, vilka haft att
taga befattning med transitoposterna.
I detta sammanhang må här framhållas, hurusom en förut icke omnämnd
gren utav den av Sverige förmedlade särskilda postutyäxlingen, nämligen utväxlingen
av postanvisningar till och från krigsfångar i Tyskland, Kyssland och
Japan, tagit en mycket stor omfattning och förorsakat högst avsevärt ökat arbete
vid vederbörande utväxlingspostanstalt. Under tiden december 1914—augusti
1915 hava följande antal krigsfångepostanvisningar behandlats:
348,424 st. postanvisningar till krigsfångar i Tyskland,
33,741 > » » » » Ryssland.
\ 073 » » » » » Japan eller
tillhopa 383,238 dylika postanvisningar till ett sammanlagt belopp av 5,311,052
kronor 60 öre.
Slutligen hava ökade utgifter föranletts för telegram och telefonsamtal,
tjänsteresor m. m. .
Dessa särskilda utgifter kunna för perioden augusti 1914—juli 1915 beraknas
till, i avrundade tal, följande belopp:.....
ökade utgifter för postbefordringen å järnväg ....................... kronor 280,000:
ökade utgifter för postföringen å landsväg jämte lokala transporter.
............................................................................... » 120,000: —
ökade utgifter för postbefordran sjöledes efter avdrag av
besparingar å de normala utgifterna för sjöpostföringen
emellan Sverige och Tyskland samt emellr- Q/''"1’
Finland.........................................................
ökade utgifter för personal.................................
direkt ökade utgifter å andra anslag ...............
........ » |
560,000: — |
......... » |
60,000: — |
.................. » |
30,000: — |
Summa kronor |
1,050,000: —. |
52
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
Under antagande, att ersättning för transitbefordringen av brevpostförsändelser
kommer svenska postverket tillgodo för perioden juli 1914—augusti 1915
med det föreslagna beloppet av omkring 1,000,000 kronor, vartill kommer inbesparing
av de under normala förhållanden beräknade utgifterna å anslaget till
transitersättning åt främmande postverk, 100,000 kronor, eller omkring 1,100,000
kronor, skulle, om till sistnämnda belopp lägges den ovan beräknade ökningen i
inkomsterna av postbefordringsavgifterna för utländska paket eller 516,000 kronor,
de från den av krigstillståndet föranledda transittrafiken härrörande inkomsterna
utgöra sammanlagt omkring 1,600,000 kronor.
Mot detta belopp skulle svara ovan beräknade utgiftssumma av cirka
1,050,000 kronor, vadan svenska postverkets vinst av transittrafiken i fråga under
första krigsåret skulle belöpa sig till omkring 550,000 kronor.»
Emot vad generalpoststyrelsen föreslagit i fråga om anslagen under
»D. Postbefordran» har jag intet att erinra, då det ju under nu rådande
förhållanden ej synes möjligt att med någon säkerhet beräkna, i vad
mån anslagen eventuellt böra höjas eller sänkas.
Anslagen under »D. Postbefordran» skulle sålunda för år 1917
komma att utgå med oförändrat belopp eller 7,142,500 kronor.
E. Omkostnader.
(F örslagsanslag.)
Eelräkniugspenningar.
Generalpoststyrelsen förklarar, att detta anslag, som alltsedan år
1913 utgått med 75,000 kronor, jämväl i 1917 års stat torde kunna
fastställas till samma belopp.
Ersättning för tjänsteresor i allmänhet.
Anslaget under denna titel fastställdes för år 1914 till 90,000 kronor.
För åren 1915 och 1916 bestämdes anslaget till 95,000 kronor.
Styrelsen meddelar, att utgifterna å anslaget under 1914 överskjutit
anslagsbeloppet med 10,056 kronor och att för år 1915 motsvarande
siffra näppeligen torde komma att understiga 15,000 kronor.
Kungl. Maj:ts Nåd. Froposition .Nr 2. 53
Beträffande anledningen härtill anför styrelsen:
»Denna utgiftsökning har till största delen varit beroende på genom världskriget
framkallade säregna förhållanden. Posttrafiken, för vilken de sedvanliga
internationella vägarna nu i många fall blivit stängda, måste söka sig nya. För
att tillgodose de nya krav, som härvid framkommo, blev det nödvändigt att inrätta
s. k. tillfälliga utväxlingspostanstalter och dit sända personal, som var väl
förfaren i arbetet vid en dylik postanstalt. Det kunde därvid ej undvikas, att
personal beordrades från avlägsna orter.
Såväl härigenom som till följd av de tjänsteresor, som i övrigt måst företagas
för arbetets ordnande och ledande å ort och ställe, har anslaget till tjänsteresor
under åren 1914 och 1915 kommit att belastas med ökade utgifter.
Frånsett dessa oförutsedda omständigheter, lära emellertid utgifterna å anslaget
komma att ökas allteftersom postverkets rörelse i olika grenar tillväxer
med därav föranlett behov av ökad inspektion och kontroll. För vinnande av
samarbete mellan underlydande och erforderlig likformighet i arbetet samt undersökande
i övrigt av förhållanden, som äro av vikt för postverket, hava generalpoststyrelsens
chef och ledamöter, jämlikt gällande nådiga instruktion för generalpoststyrelsen,
att tid efter annan företaga inspektionsresor. Därjämte åligger
det distriktscheferna och deras närmaste män att öva en fortlöpande kontroll
över de postala inrättningarnas ekonomiska och reglementsenliga skötsel. Ej
sällan kräves också företagande av tjänsteresor för att kunna erhålla en tillfyllestgörande
utredning i avseende å allmänhetens postala behov. För att erna det
bästa möjliga utbytet av poströrelsen är det enligt generalpoststyrelsens förmenande
av stor vikt att vederbörande tjänstemän i all erforderlig mån företaga
inspektionsresor.
Då de utgifter, som därför krävas, icke torde kunna täckas med det för de
två sista åren för ändamålet anvisade anslagsbelopp, nödgas generalpoststyrelsen,
för att anslaget för år 1917 icke skall komma att överskridas, hemställa om en
ökning av anslaget.»
Styrelsen hemställer följaktligen, att anslaget till ersättning för
tjänsteresor i allmänhet i 1917 års stat upptages till 105,000 kronor,
vilket innebär en ökning i förhållande till 1916 års stat av 10,000 kronor.
Traktamenten för tjänstgöring i postkupé eller å landsvägspostlinje.
Ifrågavarande anslag, som för åren 1913 och 1914 utgått med
300,000 kronor, förhöjdes för år 1915 till 310,000 kronor och fastställdes
i 1916 års statförslag till enahanda belopp.
Då generalpoststyrelsen anser utgifterna under denna titel, vilka
under år 1914 uppgingo till 278,479 kronor, kunna för såväl år 1916
som år 1917 hållas inom det beräknade anslagsbeloppet, hemställer
styrelsen, att anslaget i fråga måtte för sistnämnda år fastställas till
samma belopp som för åren 1915 och 1916, eller till 310,000 kronor.
54
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
Överliggningslokaler åt tjänstemän, tjänstgörande i postkupé eller å
landsvägspostlinje.
Anslaget för ifrågavarande ändamål har i postverkets stater för
vartdera av åren 1913, 1914 och 1915 upptagits till 60,000 kronor och
förhöjdes för år 1916 till 65,000 kronor.
Från anslaget bestridas även utgifter för härbärgesersättning.
Utgifterna å detta anslag, som under år 1913 uppgått till 56,321
kronor och under år 1914 till 59,880 kronor, synas, enligt vad styrelsen
anför, icke komma att för år 1915 understiga 66,000 kronor.
Härom anför styrelsen följande:
»Den huvudsakligaste utgiftsposten under denna titel eller ungefär 3/t därav
utgöres av härbärgesersättning. Det är emellertid givet, att förhyrningen av
överliggningslokaler, som överlämnats till postdirektionerna, rönt inverkan av den
inträdda allmänna prisförhöjningen å lägenheter.
Då redan utgifterna för år 1916 svårligen synas kunna hållas inom anslagsbeloppet
för samma år, 65,000 kronor, anser generalpoststyrelsen sig nödsakad
ifrågasätta en ökning av anslaget ifråga.»
Styrelsen hemställer därför, att anslaget i 1917 års stat fastställes
till 70,000 kronor, motsvarande en höjning av 5,000 kronor.
Uniformsbeklädnad
Anslaget till uniformsbeklädnad har i postverkets stater för vart
och ett av åren 1913—1916 upptagits till 360,000 kronor.
Av anslaget under denna titel har, enligt styrelsens uppgift, utbetalats
:
år 1913 ............................................. kronor 276,470 och
» 1914 .............................................. » 313,648.
Beträffande anslagsbehovet för år 1917 anför nu styrelsen:
»Under år 1915 torde, enligt vad nu kan beräknas, utgifterna komma att
uPPgå Bil endast. omkring 280,000 kronor. Anledningen härtill är att söka
däri, att upphandlingen under år 1915 av beklädnadsmaterialier på grund av de
genom världskriget högt uppdrivna priserna ansetts böra inskränkas till minsta
möjliga kvantiteter. Generalpoststyrelsen hade nämligen, vid avslutande under
hösten 1914 av senaste leveransavtal (för år 1915), trott sig kunna förutsätta, att
världskrigets verkningar i fråga om tillgång på råvaror till beklädnadsartiklar
55
Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
icke skulle mera avsevärt sträcka sig in på år 1916. På grund härav hava enligt
nyssnämnda avtal endast inköpts så stora kvantiteter, att desamma jämte inneliggande
förråd skulle fylla behovet till och med utgången av år 1915.
Genom krigets långvarighet har emellertid skapats en situation, som det
icke varit möjligt att i förväg beräkna.
Med hänsyn till nu rådande stegrade priser å alla slag av beklädnad och
beklädnadsmaterialier — å vissa slag av kläde ända till 50 procents förhöjning
— samt då, såsom ovan framhållits, inneliggande förråd av beklädnadsmaterialier
vid utgången av år 1915 torde bliva i det närmaste upprymda, på grund varav
under år 1916 måste upphandlas minst de kvantiteter, som beräknas åtgå under
sagda år, finnes anledning antaga, att det för år 1916 beräknade anslaget, 360,000
kronor, måste i viss mån överskridas.
Krigets verkningar å världsmarknaden, vad beträffar priserna å ull och lin,
torde förvisso komma att göra sig kännbara även under år 1917. De största
utgifterna å denna titel eller, enligt normala priser, omkring 150,000 kronor per
år uppstå för anskaffande av kläde samt fodertyg och tyg till sommaruniformer.
Då priset å dessa materialier med all sannolikhet icke kan beräknas hava
under år 1917 återgått till normalt läge, anser generalpoststyrelsen, att anslaget
till uniformsbeklädnad för sistnämnda år bör förhöjas.»
Styrelsen hemställer följaktligen, att ifrågavarande anslag måtte i
1917 års stat upptagas till 420,000 kronor, vilket innebär en förhöjning
av 60,000 kronor i förhållande till 1916 års stat.
Sjukvård m. in.
Å detta anslag avföras kostnaderna för läkarvård, medikamenter,
sanatorievård m. m. åt därtill berättigade tjänstemän vid postverket.
Anslaget har upptagits i postverkets stater för år 1913 till 33,000 kronor,
för år 1914 till 40,000 kronor, för år 1915 till 45,000 kronor och för
år 1916 till 55,000 kronor.
Utgifterna å anslaget belöpte sig
för år 1913 till............................................ 33,941 kronor,
» » 1914 » ............................................. 40,402 » .
För år 1915 beräknar generalpoststyrelsen utgifterna å samma anslag
till omkring 47,000 kronor.
Vid det förhållande att ökningen, enligt vad styrelsen vidare meddelar,
i medeltal för de tre sista åren utgjort 11 %, hemställer styrelsen,
att anslaget för år 1917 upptages med lägst 60,000 kronor, vilket,
jämfört med anslaget för år 1916, innebär en ökning av 5,000 kronor.
56
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 2.
Undervisningskurser.
Beträffande ifrågavarande anslag, vilket alltsedan år 1913 i postverkets
stater upptagits till 33,000 kronor, anser sig generalpoststyrelsen
icke böra föreslå någon ändring.
Hyror för postlokaler.
Anslaget är i 1913 års stat upptaget till 395,000 kronor samt för
de följande åren till 435,000 kronor.
Utgifterna å anslaget belöpte sig år 1913 till 319,212 kronor och
år 1914 till 374,401 kronor. För år 1915 beräknas desamma till i runt
tal 410,000 kronor, och i betraktande av utgiftsökningen å anslaget i
fråga under de senaste åren torde, enligt vad generalpoststyrelsen anför,
utgifterna för åren 1916 och 1917 böra beräknas till 440,000 respektive
475,000 kronor.
Styrelsen lämnar härefter följande redogörelse för anslagets ställning:
»Under år 1915 hava 9 hyresavtal uppsagts, vilka sedermera förnyats. En
höjning i hvresersättningen har därvid inträtt, men i en del fall ha i stället
vissa fördelar vunnits genom utvidgade lokaler m. m. Ökningen i hyresbeloppen
för dessa nio kontrakt utgjorde 52 %\ motsvarande procenttal för år 1914 var
47
För närvarande finnas 31 hyreskontrakt löpande år från år med en uppsägningstid
från 3 månader till 1 år och med en sammanlagd hyressumma av 54,415
kronor. År 1916 utlöpa ytterligare 27 kontrakt med en hyressumma av 36,025
kronor och 1917 26 kontrakt representerande en summa av 37,150 kronor.
Influtna hyresmedel, som gottgöras detta anslag, utgjorde 1914 59,466 kronor
och beräknas för
1915 till ............................................................... 43,600 kronor,
1916 » .............................................................. 47,100 » och
1917 » .............................................................. 46,900 » .
Anledningen till den stora minskningen 1915 i förhållande till 1914 är, på
sätt generalpoststyrelsen vid avgivandet av näst föregående statförslag omförmälde,
att hyresmedlen för de lägenheter, som förut uthyrts i postverkets fastighet
i kvarteret Riddaren i Stockholm, bortfallit genom husens rivning i och för
centralposthusets till- och ombyggnad.
Med hänsyn till nu rådande kristider är att befara, att betydligt flera hyresavtal
komma att uppsägas under 1916 och 1917 än föregående år och en väsentlig
ökning i hyresersättningen till följd härav komma att äga rum. Då dessutom
tillgången å lämpliga postlokaler i allmänhet, och särskilt i mindre samhällen,
är ringa, kan generalpoststyrelsen bliva nödsakad att godtaga kontrakt med en
jämförelsevis hög hyressumma. I flera fall krävas även större och tidsenligare
lokaler för att den korresponderande allmänheten må kunna nöjaktigt betjänas.
Dessa lokalutvidgningar komma naturligen även att förorsaka en betydande merkostnad.
»
57
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 2.
Generalpoststyrelsen, som funnit den för år 1916 fastställda anslagssumman,
435,000 kronor, otillräcklig för bestridande av utgifterna under
ifrågavarande anslag för år 1917, hemställer därför, att anslaget i fråga
i 1917 års stat ej måtte upptagas till lägre belopp än 475,000 kronor,
vilket skulle innebära en ökning av senast fastställda belopp med 40,000
kronor.
Postlokalers uppvärmning, belysning och städning.
Ifrågavarande anslag, vilket i 1914 års stat upptagits till 370,000
kronor, har i 1915 och 1916 års stater beräknats till 390,000 kronor.
Utgifterna uppgingo år 1914 till 346,199 kronor och komma, såvitt
generalpoststyrelsen nu kan bedöma, att lör år 1915 stiga till omkring
385,000 kronor.
Beträffande de förhållanden, som inverka på förevarande anslags
ställning, anför styrelsen:
»Den största anparten av denna betydande ökning i utgifterna a anslaget
faller på postkontorslokalernas uppvärmning.
Den åtstramning i kolmarknaden, som framkallats av världskriget, nar för
postverket medfört väsentlig kostnadsstegring i avseende å bränsle. För att nedbringa
utgifterna i sådant hänseende har generalpoststyrelsen med statens järnvägar
träffat avtal om leverans av erforderlig koks för uppvärmning av posthusen
i Stockholm, varigenom erhållits en avsevärd besparing i kostnaderna. I syfte
att än ytterligare åstadkomma minskning uti utgifterna i fråga har generalpoststyrelsen
nu med statens järnvägar slutit överenskommelse om leverans under
stundande eldningsperiod av koks för samtliga posthus, således även för posthusen
i landsorten, med allenast ett undantag. Den utredning rörande den
ekonomiska inverkan av denna överenskommelse, som generalpoststyrelsen låtit
verkställa, utvisar en högst betydlig vinst för postverket, i jämförelse med om
postverket, såsom eljest skolat ske, varit hänvisat att tillgodose sitt koksbehov
för posthusen hos enskilda leverantörer. På grund härav och med ett fortgående
å den väg, på vilken generalpoststyrelsen sålunda slagit in, hyser generalpoststyrelsen
den förhoppning att kunna hålla utgifterna för uppvärmning av förutvarande
postkontorslokaler inom ramen för de belopp, som före prisstegringen
utgått för ändamålet
X samma mån emellertid som nya eller utvidgade lokaler för postkontor
tagas i anspråk, måste utgifterna också ökas. Posthuset i Norrköping kommer
att tagas i bruk i början av år 1916 och i posthuset i Uddevalla beräknas inflyttning
kunna ske i slutet av år 1916 eller början av 1917. Under ar 1917
skall den nu pågående tillbyggnaden av centralposthuset i Stockholm bliva färdig.
Dessa byggnadsföretag måste givetvis föranleda en ej obetydlig ökning i bränsleåtgången.
Slutligen torde å ett ej ringa antal platser behov av ökat lokalutrymme i iorhyrda
lägenheter komma att gorå sig gällande med därav föranledd liknande ökning.
Under sådana förhållanden lärer icke kunna undvikas, att utgifterna för
uppvärmning komma att ökas för såväl 1916 som 1917.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 2 höft. (År 2.) 8
58
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
Kostnaden för postkontorens städning liar under 1915 ökats. Och även för
kommande år torde i dylika fall böra räknas med en ökning, som, bortsett från
den allmänna prisstegringen i avseende å arbetskostnad, utan vidare följer av
utvidgning av postkontorslokalerna. I sådant hänseende åberopas särskilt ovannämnda
tre byggnadsföretag.
Yad beträffar kostnaden för elektrisk belysning har det däremot lyckats
generalpoststyrelsen att nedbringa denna. Under belysningsåret 1914—15 hava
7 postkontor försetts med elektrisk belysning, med sammanlagt 181 lampor. Med
eu beräknad årsåtgång av inemot 9,000 lampor för belysningsperioden 1915—16,
kommer anskaffningskostnaden, på grund av erhållet nedsatt pris å lampor, att
avsevärt understiga samma kostnader nästföregående belysningsperiod.
Strömförbrukningskostnaden har 1913—1914 uppgått till 88,461 kronor och
för 1914—1915 till 83,175 kronor samt torde, enligt nu verkställda utredningar,
för belysningsperioden 1915—1916 beräknas komma att ytterligare nedgå.»
För att möta de ökade utgifter, som under år 1917 lära komma
att drabba nu ifrågavarande anslag för bestridande av kostnaderna för
postlokalernas uppvärmning och städning, anser sig generalpoststyrelsen,
oaktat all möjlig sparsamhet iakttages, nödgad hemställa, att anslaget
måtte i 1917 års stat upptagas till 410,000 kronor, det vill säga höjas
med 20,000 kronor.
Tillverkning av frankotecken.
Anslaget har för åren 1915 och 1916 upptagits till 230.000 kronor.
Utgifterna å anslaget, som för år 1913 belöpte sig till 231,747 kronor,
hava för år 1914 uppgått till allenast 218,178 kronor och beräknas för
år 1915 till omkring 220,000 kronor.
Antalet och värdet av de från postverkets frimärksförråd till post -
anstalterna utlämnade |
frankotecken voro |
|
antal |
värde |
|
st. |
kr. |
|
1913 ............. |
......................... 253,852,490 ........................ 262,324,980 |
23,653,587 |
1914 .............. |
24,236,656 |
För år 1915 beräknas jämväl en avsevärd ökning i franko teckensåtgången.
Styrelsen meddelar härefter följande beträffande anskaffningen av
frankotecken:
»I anslutning till vad generalpoststyrelsen i sitt nästföregående år avgivna
statförslag anförde har generalpoststyrelsen under år 1915, för mötande av oförutsedda
omständigheter, jämväl ökat sitt inneliggande frankoteckensförråd, så att
behållningen i förrådet vid slutet av år 1915 torde komma att betydligt överstiga
behållningen vid 1914 års utgång. Med hänsyn härtill och i betraktande av den
prisnedsättning, som generalpoststyrelsen betingat sig i det med enskild firma
avslutade förnyade kontrakt angående leverans av frankotecken, gällande från
1915 års början, tror generalpoststyrelsen sig, även med den ökning i tillverk
-
59
Kungl. Mqj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
ningen av frankotecken, med vilken man bör räkna för åren 1916 och 1917, icke
behöva ifrågasätta större ökning av anslaget än med 10,000 kronor.»
Generalpoststyrelsen hemställer alltså, att ifrågavarande anslag måtte
i staten för år 1917 beräknas till 240,000 kronor, innebärande en ökning
av senast fastställda belopp med 10,000 kronor.
Blankett- och cirkulärtryck, skrivmaterialicr m. in.
Detta anslag har upptagits i postverkets stater år 1914 till 400,(»00
kronor, år 1915 till 425,000 kronor och år 1916 till likaledes 425,000
kronor. Utgifterna uppgingo år 1914 till 396,019 kronor och beräknas
för år 1915 komma att stiga till inemot 410,000 kronor.
De olika utgiftsposterna å anslaget fördela sig, enligt vad styrelsen
meddelar, med ungefär följande belopp, i runda tal, beräknade efter förhållandena
år 1914:
kostnad för papper av olika slag
tryckningskostnad...............................
ersättning för bokbinderiarbeten......
skrivmaterialier in. m........................
Beträffande dessa utgiftsposter
»Under nu rådande kristid har priset särskilt å papper stigit väsentligt.
Generalpoststyrelsen har därför fått vidkännas ej ringa ökade utgifter i sadant
hänseende- I de fall, generalpoststyrelsen haft kontrakt avslutade med enskilda
om leverans av blanketter m. m., hava kontrakten i stor utsträckning uppsagts
i anseende till förhöjda papperspris, och hava vederbörande leverantörer förklarat
sig icke kunna förnya kontrakten med mindre de erhölle avsevärd foihojnmg i
förut betingad leveranssumma. .
Då årsförbrukningen av ett flertal blanketter är synnerligen stor inrikes
postanvisningar omkring 9 miljoner stycken, s. k. postsakskuvert 8 miljoner
stycken, adresskort till inrikes paket 7 miljoner stycken, o. s. v- — torde generalpoststyrelsen
hava att emotse en ej obetydlig ökning i utgifterna för blankettryck.
För att emellertid i möjligaste mån minska verkets utgifter för saval blanketttryck
som även annat tryck, har styrelsen, på sätt styrelsen vid föregående tillfällen
anmält, sedan några år tillbaka inrättat ett mindre postverkets accidenstryckeri
i Malmö. Så småningom har alltmera av postverkets blanketter och auuat
tryck överlämnats till utförande av nämnda tryckeri. Sålunda har under ar 191o
dit överflyttats tryckningen av en del blanketter, som utgå i störa upplagor,
exempelvis blanketter till internationell postanvisning (omkring 1 300,000 per ar)
brevbuntsetikett för försändelser i allmänhet (omkring 3,000,000 om året) samt
avis rörande rekommenderade eller assurerade försändelser (omkring 7,000,0011 om
året) För närvarande tryckas över 50 av postverkets blanketter å tryckeriet i
Malmö. Sammanlagda antalet exemplar av de från ifrågavarande tryckeri levererade
tryckalstren utgjorde under år 1914 6,212,100. Det ekonomiska resultatet av
Malmö-tryckeriet, med vilket är förenad en mindre bokbindenavdelnmg, bär vant
gott och'' anordningen har i övrigt visat sig för postverket i alla avseenden tall
-
kronor 200,000
» 125,000
» 35,000
» 40,000.
styrelsen följande:
60
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
fredsstörande. Generalpoststyrelsen har därför för avsikt att fortsätta på den
sålunda inslagna vägen att, i den mån så lämpligen kan ske, verkställa tryck för
postverkets räkning å tryckeriet i fråga.
Då det emellertid uppenbarligen ur flera synpunkter skulle vara till fördel,
att tryckeriet vore förlagt till huvudstaden, är generalpoststyrelsen betänkt på
att, sedan lokal för ett mindre tryckeri lämpligen kan erhållas i en källarvåning
uti den nu pågående nybyggnaden till centralposthuset i Stockholm, från 1917
års början dit överflytta tryckeriet och därvid tillika försöksvis utvidga bokbinderiavdelningen.
Genom dessa anordningar förväntar generalpoststyrelsen att kunna i ej
oväsentlig mån nedbringa utgifterna å anslaget till blankett- och cirkulärtryck
m. m. Och styrelsen hoppas att härigenom kunna motväga de prisförhöjningar,
som torde vara att förutse för nämnda tryck, ävensom, åtminstone i viss mån,
neutralisera den kostnadsökning, som automatiskt måste följa av ökad blankettförbrukning
i anseende till poströrelsens utveckling.
Därest nu ifrågavarande anslag för år 1917 höjes med 10,000 kronor, tror
generalpoststyrelsen sig, med iakttagande av all möjlig sparsamhet, kunna reglera
utgifterna å anslaget så, att detsamma icke skall behöva överstiga det i staten
fastställda beloppet.»
Generalpoststyrelsen hemställer följaktligen, att anslaget för år 1917
fastställes till 435,000 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande till
motsvarande anslagssumma i 1916 års stat av 10,000 kronor.
Förbrukningsartiklar.
Anslaget till förbrukningsartiklar, vartill bland annat hänföras bindgarn,
blyplomber, datumstilar, lack, postpåsar och postsäckar, påssaxar,
stämpelfärg, stämpellådor, stämpelplattor (av gummi), uniformsknappar
m. m., är i postverkets stater upptaget:
år 1913 till............................................... kronor 180,000
» 1914 » ............................................... » 190,000
» 1915 j> ............................................... » 190,000
» 1916 » ................................................ » 200,000.
Generalpoststyrelsen anför, att av ovan uppräknade förbrukningsartiklar
tillverkas en del, såsom bindgarn, lack, postpåsar och postsäckar
m. m., av råvaror, som icke frambringas inom landet. Dessa råvaror
hava på grund av kriget stigit avsevärt i pris, och bar, såsom en följd
bärav, postverket i åtskilliga fall fått vidkännas ökad anskaffningskostnad.
Utgifterna för år 1915 å ifrågavarande anslag torde därför, så vitt nu
kan förutses, enligt styrelsens förmenande komma att med omkring 25,000
kronor överstiga det i staten upptagna anslagsbeloppet, 190,000 kronor.
Ehuru styrelsen sökt att genom vidtagande av lämpliga anordningar
i all möjlig mån begränsa utgifterna för förbrukningsartiklar och allt
framgent kommer att hava sin uppmärksamhet riktad härpå, vill det
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
61
synas styrelsen, dels med hänsyn till världskrigets verkningar, vilka
sannolikt komma att lämna spår efter sig även under år 1917, dels ock
på grund av poströrelsens utveckling, som om anslaget till förbrukningsartiklar
för år 1917 ej skulle täcka förekommande utgifter med
mindre detsamma vid jämförelse med det för år 1916 medgivna anslaget,
200,000 kronor, höjes med 30,000 kronor.
Styrelsen anser sålunda, att anslaget till förbrukningsartiklar för år
1917 bör fastställas till 230,000 kronor.
Telefonavgifter och telegramporto.
Till bestridande av utgifterna under denna titel bar alltsedan år 1913
varit anvisat ett anslag av 35,000 kronor för år.
Styrelsen meddelar, att utgifterna under år 1913 belöpte sig till i runt
tal 29,000 kronor och år 1914 till 37,500 kronor. Under 1915 års första
balvår hava utgifterna uppgått, likaledes i runt tal räknat, till 26,500
kronor. Årskostnaden torde därför näppeligen komma att understiga
50,000 kronor.
Anledningen till denna anmärkningsvärt stora utgiftsstegring är,
enligt styrelsens förmenande, till huvudsaklig del att söka i de av världskriget
förorsakade svåra rubbningarna i den internationella posttrafiken.
De dispositioner i trafikhänseende, som på grund härav erfordrats, hava,
enligt vad styrelsen uppgiver, i stor utsträckning måst vidtagas med
anlitande av telefon och telegraf. Under året hava emellertid även åtskilliga
postkontor försetts med nya eller ökade telefonförbindelser,
vilket haft till följd utgiftsökning å anslaget. För närvarande sakna 19
postkontor telefon. Inom de närmaste åren torde åtminstone större delen
av dessa böra förses med telefonförbindelse.
På grund av vad sålunda anförts hemställer generalpoststyrelsen,
att anslaget i statförslaget för år 1917 icke upptages till lägre belopp
än 45,000 kronor, vilket skulle innebära en höjning av senast fastställda
anslag med 10,000 kronor.
Diverse utgifter.
Under detta anslag avföras de utgifter under omkostnadsstaten, som
icke äro av beskaffenhet att direkt kunna hänföras till annat anslag å
samma stat. Sålunda avföras under titeln diverse utgifter, bland annat,
fraktkostnad för möbler och andra inventarier, kostnad för uppsättning
eller nedtagning av skyltar, brevlådor och dylikt, målning av tidbrickor,
märkning och textning i allmänhet, åtskilliga utgifter i anledning av
arsenikförekomst i postlokaler, vissa utgifter för postautomobildrift,
hyror för elektriska normalur, annonseringskostnad ävensom utgifter för
Departements
chefen.
Samman
fattning.
62
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
kalendrar, böcker, kartor m. m. samt för prenumeration å tidningar.
Därjämte avföras under titeln, på grund av särskilda nådiga beslut, vissa
andra utgiftsposter, exempelvis ersättning för vissa utredningsarbeten
bos generalpoststyrelsen, bidrag till utgivande av Tidskrift för postväsendet
m. m.
Nu ifrågavarande anslag, som alltsedan år 1914 höjts med 10,000
kronor per år, är i staten för år 1916 fastställt till 55,000 kronor.
Generalpoststyrelsen anför, att, enligt vad verkställd utredning givit
vid handen, det icke torde kunna undvikas, att utgifterna å anslaget
för år 1915 komma att uppgå till något över 75,000 kronor. Vid sådant
förhållande och då givetvis på grund av poströrelsens utveckling samt
nya verksamhetsområden, som tillagts postverket, ökning av utgifterna
under detta anslag måste förekomma, hemställer styrelsen, för att utgifterna
å anslaget icke skola behöva överstiga det i staten upptagna
belopp, att anslaget för år 1917 fastställes till 75,000 kronor, innebärande
en höjning av 20,000 kronor.
Emot vad generalpoststyrelsen föreslagit beträffande anslagen under
omkostnadsstaten har jag icke funnit annan erinran att framställa än
att jag, beträffande anslaget till uniformsbeklädnad, anser vad av generalpoststyrelsen
därutinnan anförts om under år 1917 beräknade prisstegringar
med anledning av världskriget icke i och för sig utgöra
giltig orsak till den förhöjning av anslaget, som styrelsen föreslagit. Med
hänsyn till poströrelsens stegring och då i samband med pågående
överflyttning av göromål från tjänstemän av högre grad till tjänstemän
av lägre grad med därav föranledd ökning av antalet till fri uniformsbeklädnad
berättigade tjänstemän upphandlingen av beklädnadsmaterialier
torde kunna antagas behöva verkställas i större omfattning än eljest,
har emellertid försiktigheten synts mig bjuda, att det för ifrågavarande
ändamål anvisade förslagsanslaget bibehålies vid det av generalpoststyrelsen
föreslagna belopp.
Här ovan har föreslagits höjning av anslaget
till ersättning för tjänsteresor i allmänhet med ......... kronor
» överliggningslokaler åt tjänstemän, tjänstgörande
i postkupé eller å landsvägspostlinje, med...... »
» uniformsbeklädnad med ............................................. »
» sjukvård m. m. med................................................... »
» hyror för postlokaler med ......................................... »
10,000: —
5,000
60,000
5,000
40,000
Transport kronor 120,000
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
68
Transport kronor 120,000: —
till postlokalers uppvärmning, belysning och städning
med..................................................................... » 20,000: —
j> tillverkning av frankotecken med............................ » 10,000: —
)) blankett- och cirkulärtryck, skrivmaterialier m. m.
med ............................................................. |
................. » |
10,000: — |
» förbrukningsartiklar med........................... |
................. » |
30,000: — |
» telefonavgifter och telegramporto med. . |
................. » |
10,000: — |
).) diverse utgifter med.................................... |
................. » |
20,000: - |
Summa kronor |
220,000: — |
Genom dessa ändringar kommer alltså omkostnadsstaten att ökas
från 2,763,000 kronor för år 1916 till 2,983,000 kronor för år 1917.
F. Oförutsedda utgifter.
Till oförutsedda utgifter hänföras tillfälliga utgifter, såsom kostnader,
föranledda av tjänstemäns från postverkets distrikts- och lokalförvaltningar
inkallande för deltagande hos styrelsen i reglements- m. fl.
arbeten, gottgörelser av olika slag, utbetalade med stöd av särskilda
nådiga beslut in. m.
Generalpoststyrelsen föreslår, att anslaget, som i staterna för åren
1914, 1915 och 1916 är upptaget till 25,000 kronor, för år 1917 sättes
till samma belopp.
G. Avkortningar och restitutioner.
(Förslagsvis.)
De utgifter, som avföras under detta anslag, nämligen ersättningar
för bortkomna och skadade värdeförsändelser, anmärkningsprovisioner
samt avkortningar och restitutioner av postavgifter i allmänhet, äro av
den art, att de ej på förhand kunna överskådas, vadan de under olika
år förete mycket växlande belopp.
Sålunda uppgingo utgifterna i fråga år 1912 till 13,694 kronor,
år 1913 till 8,442 kronor och år 1914 till 58,126 kronor.
Ifrågavarande anslag hade för samma år förslagsvis upptagits till
respektive 7,465, 10,295 och 12,405 kronor samt för år 1915 till 14,460
och för år 1916 slutligen till 12,750 kronor.
Beträffande anledningen till den starka utgiftsstegringen under år
1914 å ifrågavarande anslag anför styrelsen följande:
»Utgiftsbeloppen för år 1914 äro i jämförelse med motsvarande summor de
föregående åren, som synes, anmärkningsvärt stora. Genom inbrott å post
-
64
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
kontoret Stockholm I natten mellan den 2 och 3 juli 1914, varvid tillgrepos bland
annat tre assurerade paket, förorsakades nämligen postverket en utgift å tillhopa
35,500 kronor, som generalpoststyrelsen tills vidare fått utanordna till vederbörande
paketavsändare för förlusten av dessa paket.
En bidragande orsak till den stora utgiftsökningen å detta anslag för år 1914
har även vant, att restitutioner av portoavgifter måste ske till avsevärda belopp.
Sålunda avsändes under oktober månad 1914 telegrampostanvisningar till England,
vilka därstädes pa grund av då rådande förhållanden å penningemarknaden
ansågos ej höra utbetalas och därför återsändes. För dessa telegrampostanvisningar
har till vederbörande avsändare restituerats ett belopp av i runt tal
13,400 kronor.
Med avdrag av dessa stora utgiftsbelopp skulle utgiftssumman för år 1914 sålunda
endast uppvisa ett belopp av c:a 9,000 kronor utgörande i övrigt för samma
år ersättningar för förkomna och skadade försändelser, anmärkningsprovision
samt avkortningar och restitutioner av postavgifter i allmänhet.»
För vinnande av jämn slutsumma föreslår styrelsen, att anslaget
för år 1917 bestämmes till förslagsvis 12,150 kronor, innebärande en
minskning av 600 kronor.
H. Avsättning- till förnyelsefond.
För avsättning till postverkets förnyelsefond bar av Kungl. Maj:t
och riksdagen beräknats:
dels 11 2 procent av värdet på postverkets i bruk tagna fastigheter,
dels ock 5 procent av värdet å postverkets inventarier.
Fastigheternas värde upptagas vid 1915 års
utgång till .......................................................................... kronor 7,234,500: —.
Under år 1916 blir posthuset i Norrköping
färdigt. Fastigheternas värde ökas härigenom med
det för nämnda posthus avsedda anslag, 400,000 kronor,
med avdrag av 32,000 kronor, motsvarande
det efter rivning av gamla posthusbyggnaden nedskrivna
värdet av postverkets fastighet i Norrköping,
således med........................................................................ » 368,000: —.
Under år 1917 beräknas posthuset i Uddevalla
samt tillbyggnaden till posthuset vid Vasagatan i
Stockholm bliva färdiga. Värdet å postverkets
fastigheter skulle därigenom komma att ökas med
de för dessa byggnadsföretag avsedda belopp, respektive
240,000 och 933,000 kronor eller tillhopa » 1,173,000:—.
Sammanlagda värdet av postverkets i bruk
tagna fastigheter beräknas alltså vid 1917 års utgång
till................................................................................. kronor 8,775,500: —.
65
KungL Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
1,5 procent härå utgör kronor 131,632: 50 eller i runt tal 131,700
kronor.
Värdet av postverkets inventarier uppgick vid
1914 års slut till .............................................................. kronor 2,541,415:
Till inköp av inventarier är för år 1915 anvisat
ett belopp av........................................................................ » 300,000: —
och för år 1916................................................................. »_350,000: —.
Vid 1916 års utgång skulle postverkets inventarier
således hava ett värde av.................................. >» 3,191,415:—.
Bifalles den under utgifter för kapitalökning
denna dag gjorda hemställan om anslag till inköp
av inventarier för år 1917 till ett belopp av 350,000
kronor, skulle postverkets inventarier ökas med »_350,000: —.
Värdet av postverkets inventarier kan alltså
vid 1917 års utgång beräknas komma att uppgå till kronor 3,541,415: —.
5 procent å detta värde utgör 177,070 kronor eller i avrundat tal
177,100 kronor.
Sammanlägges den här ovan beräknade kostnaden
för posthusens underhåll .................................. kronor 131,700: —
med nyss angivna beräknade utgifter för underhåll
av inventarier ................................................ »_177,100: —,
erhålles det belopp, som enligt styrelsens förslag
för år 1917 bör avsättas till förnyelsefond,.............. » 308,800:—,
vilket innebär en ölcning av 28,800 kronor i förhållande till 1916 års
anslag, 280,000 kronor.
Mot vad styrelsen föreslagit beträffande anslagen till oförutsedda Departementsutgifter,
avkortningar oeh restitutioner samt avsättning till förnyelse- chefenfond
har jag intet annat att erinra än att, för vinnande av jämn slutsumma,
anslaget till avkortningar och restitutioner för år 1917 torde
böra bestämmas till förslagsvis 11,150 kronor.
Vid bifall till mitt förslag till postverkets stat för driftkostnader
för år 1917 komma de särskilda anslagssummorna att i förhållande till
år 1916 ställa sig på sätt närmare framgår av efterföljande tabell:
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)
9
66
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 2.
År 1916. |
År 1917. |
Ökning år |
Minskning |
|
A. Avlöningar. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
I. Generalpoststyrelsen. Löner och tjänstgöringspenningar . |
445,050 23,750 |
446,050 23,750 |
1,000 |
|
Ortstillägg och. hyresbidrag......................... |
||||
Arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersätt- |
||||
ning m. m................................ |
75,000 |
75,000 |
||
II. Distrikts- och lokalförvaltningarna. |
||||
Ordinarie löner och tjänstgöringspenningar...... |
9,549,100 |
9,617,300 |
68,200 |
— |
Ortstillägg och hyresbidrag........................... Arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersätt- |
950,000 |
970,000 |
20,000 |
— |
ning m. m. ........ |
975,000 |
894,000 |
- |
81,000 |
III. Övriga anslag. Arvoden till poststationer ............................ |
2,150,000 |
2,150,000 |
||
» åt frimärksförsäljare.................. Gratifikationer m. m. åt tjänstemän eller andra |
70,000 |
50,000 |
— |
20,000 |
personer, som äro anställda vid postverket eller |
20,000 |
25,000 |
5,000 |
|
Understöd m. m. åt personer, som äro eller varit |
||||
anställda vid postverket eller anlitats i dess |
20,000 |
20,000 |
||
Summa |
14,277,900 |
14,271,100 |
94,200 |
101,000 |
Minskning .................... |
— |
— |
— |
6,800 |
B. Övergångsstat. |
||||
I. Generalpoststyrelsen...... |
9,500 |
10,700 |
1,200 |
— |
11. Distrikts- och lokalförvaltningarna...... |
15,450 |
11,150 |
— |
4,300 |
Summa |
24,950 |
21,850 |
1,200 |
4,300 |
Minskning ........... |
— |
— |
— |
3,100 |
C. Pensioner |
495,100 |
536,600 |
41,500 |
— |
D. Postbefordran. |
||||
Postbefordran å järnväg . |
4.400.000 2.100.000 |
4.400.000 2.100.000 |
||
» » landsvägjämtelokalatransporter |
— |
— |
||
Transport |
6,500,000 |
6,500,000 |
— |
— |
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2 67
År 1016. |
År 1917. |
ökning är |
Minskning |
|
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
|
Transport Postbefordran sjöledes: |
6,500,000 |
6,500,000 |
— |
— |
emellan Sveriges fastland och Gottland........ |
75,000 |
75.000 |
— |
— |
» övriga inrikes orter....................... |
140,000 |
140,000 |
— |
— |
» Sverige och Tyskland..................... |
273,500 |
273,500 |
— |
— |
» » » Danmark..................... |
15,000 |
15,000 |
— |
— |
n » » Finland ................... |
25,000 |
25,000 |
_ |
— |
» » samt Storbritannien och Ame- |
||||
rika ................................................... |
14,000 |
14,000 |
— |
— |
Transitersättning åt främmande postverk......... |
100,000 |
100.000 |
— |
— |
Summa |
7,142,500 |
7,142,500 |
— |
— |
E. Omkostnader. |
||||
Felräkningspenningar................................... |
75,000 |
75,000 |
— |
— |
Ersättning för tjänsteresor i allmänhet .......... Traktamenten för tjänstgöring i postkupé eller |
95,000 |
105,000 |
10,000 |
|
å landsvägspostlinje ................................. överliggningslokaler åt tj änstemän, tj änstgörande |
310,000 |
310,000 |
||
i postkupé eller å landsvägspostlinje............ |
65,000 |
70,000 |
5,000 |
— |
Uniformsbeklädn ad...................................... |
360,000 55.000 33.000 |
420,000 60,000 33,000 |
60,000 5,000 |
— |
_ |
||||
Hyror för postlokaler .............. .................. |
435,000 |
475,000 |
40,000 |
— |
Postlokalers uppvärmning, belysning och städning |
390,000 |
410,000 |
20,000 |
— |
Tillverkning av frankotecken ........................ |
230,000 |
240,000 |
10,000 |
— |
Blankett- och cirkulärtryck, skrivmaterialier m.m. |
425,000 |
435,000 |
10,000 |
— |
Förbrukningsartiklar.................................... |
200,000 |
230,000 |
30,000 |
— |
Telefonavgifter och telegramporto .................. |
35,000 |
45,000 |
10,000 |
— |
Diverse utgifter .......................................... |
55,000 |
75,000 |
20,000 |
— |
Summa |
2,763,000 |
2,983,000 |
220,000 |
— |
F. Oförutsedda utgifter.......................... |
25,000 |
25,000 |
— |
— |
G. Avkortningar och institutioner ......... |
12,750 |
11,150 |
— |
1,600 |
| H. Avsättning till förnyelsefond |
280,000 |
308,800 |
28,800 |
— |
68
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 2.
År 1916. |
År 1917. |
Ökning år |
Minskning |
||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
||
Sammandrag. |
|||||
A. |
Avlöningar .......................................... |
14,277,900 |
14,271,100 |
— |
6,800 |
B. |
Övergångsstat....................................... |
24,950 |
21,850 |
— |
3,100 |
C. |
Pensioner............................................ |
495,100 |
536,600 |
41,500 |
— |
D. |
Postbefordran........... |
7,142,500 |
7,142,500 |
— |
_ |
E. |
Omkostnader ...................................... |
2,763,000 |
2,983,000 |
220,000 |
_ |
F. |
Oförutsedda utgifter ..... ........................ |
25,000 |
25,000 |
- |
_ |
G. |
Avkortningar och restitutioner.................. |
12,750 |
11,150 |
— |
1,600 |
H. |
Avsättning till förnyelsefond ............... |
280,000 |
308.800 |
28,800 |
|
Summa |
25,021,200 |
25,300,000 |
290,300 |
11,500 |
|
Ökning........................ |
— |
— |
278,800 |
- 1 |
Ökningsbeloppet för 1916 års stat uppgick till 331,200 kr.
På grund av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen
dels medgiva, att intendenten i generalpoststyrelsen
Hjalmar Westin må från och med år 1915 komma i
åtnjutande av första och andra avlöningsförhöjningarna
vid tjänsten med 1,000 kronor;
dels medgiva, att till § 8 i gällande avlöningsreglemente
för tjänstemän vid postverket göres följande
tillägg: »Dylikt tillägg till belopp av 20 kronor för
månad kan jämväl, i den ordning nyss är sagt, tilldelas
förste postvaktmästare och förste postiljon, som bestrider
göromål av särskilt maktpåliggande art»;
dels ock godkänna bifogade förslag till postverkets
stat för driftkostnader år 1917 (bilaga 1) samt bestämma
postverkets anslag till driftkostnader för år
1917, förslagsvis, till 25,300,000 kronor, att utgå direkt
av post m edlen.
(59
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 2.
Vad departementschefen sålunda hemställt, däri
statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans
Maj:t Konungen bifalla samt förordnade, att proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skulle avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Carl Stålhammar.
70
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
Bilaga 1.
Postverkets stat för driftkostnader år 1917.
Kronor.
A. Avlöningar. |
||
1. Generalpoststyrelsen. |
||
Generalpostdirektören................................. |
13,000 |
— |
4 byråchefer ... (8,000—9,000 kr.) förslagsvis |
35,500 |
— |
1 kamrerare ... (6,000—7,000 » ) » |
7,000 |
— |
5 sekreterare ... (6,000—7,000 » ) » |
34,000 |
— |
1 ombudsman... (5,000—6,500 » ) » |
6,000 |
— |
3 förste aktua- |
||
rier ............ (5,000—6,500 » ) » |
19,500 |
— |
2 intendenter... (5,000—6,500 » ) » |
12,500 |
— |
1 aktuarie ...... (4,200—5,500 » ) » |
5,500 |
— |
1 förrådsförval- |
||
tare............ (4,200—5,500 » ) |
5,000 |
— |
7 notarier....... (4,200—5,500 » ) » |
35,300 |
— |
1 registrator ... (4,200—5,500 » ), » |
5,000 |
— |
5 revisorer...... (4,200—5,500 » ) » |
27,500 |
— |
3 revisorer och |
||
bokhållare .... (4,200—5,500 » ) » |
15,500 |
— |
18 förste postex- |
||
peditörer,man- |
||
liga............. (3,200—4,200 ») |
66,900 |
— |
13 postexpeditö- |
||
rer, manliga.. (1,800—3,800 » ) » |
36,600 |
— |
22 d:o, kvinnliga (1,500—2,100 » ) » |
41,800 |
— |
33 biträden, |
||
kvinnliga...... (1,250—1,650 » ) » |
51,250 |
— |
19 vaktmästare.. (1,140—1,650 » ) » |
28,000 |
— |
Förste vaktmästaren, arvode.......... |
200 |
— |
Transport |
-1 |
-| |
446,050
— 1—1 446,0501
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
71
Kronor.
( vis
Transport
Ortstillägg och hyresbidrag, förslagsvis.........
Arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning
m. m., förslagsvis ...........................
2. Distrikts- och lokalförvaltningarna.
( för
6
postdirektörer... (7,000—8,000 kr.) ^slagsil
postmästare av
klass 1 A ...... (5,500-7,000 » )
23 postmästare av
klass 1 B ...... (5,000—6,500 » )
6 överkontrollörer (5,000—6,500 » )
15 postmästare av
klass 2 A ...... (4,600—6,000 » )
7 förste kontrollö
rer
............... (4,600—6,000 » )
28 postmästare av
klass 2 B ...... (4,200—5,500 >» )
mästare fmanliS (3,800 5,000 » )
av klass jkvinn- j(2i900_3j4oo „ )
53 kontrollörer...... (3,800—5,000 » )
mästare |ma^S (3,500 4,600 »)
av klass jkvmn-1(2,700—3,100 »
152 förste postexpe
ditörer,
manliga (3,200—4,200 » )
27 förste postexpeditörer,
kvinnliga.
............... (1,900—2,500 » )
875 postexpeditörer,
manliga......... (1,800—3,800 » )
270 postexpeditörer,
kvinnliga ...... (1,500—2,100 » )
16 biträden, kvinn
liga.
.............. (1,250—1,650 » )
Transport
446,050
23,750
75,000
46.500
■) 78,200
149.000
37.500
89.500
42,000
154.000
429.600
265.000
i 397,500
| 618,000
67,300
2,509,400
505.600
25,800
5,414,900*-
544,800
544,800
*) Häri innefattas även särskilda arvoden till 3 postmästare.
72
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
Kronor.
5.414.900 —
1,317,500
2.884.900
^Transport
690 förste postvaktmästare
och för- , ....
( förste
postiljoner.. (1,500—1,950 kr.) tslags
2,
050 postvaktmästare '' ™
ock postiljoner (1,200—1,650
respektive 1,890 » ) »
Ortstillägg och hyresbidrag............... »
Arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning
m. m., förslagsvis ...........................
3. Övriga anslag.
Arvoden till poststationer, förslagsvis.........
» åt frimärksförsäljare, » .........
Gratifikationer m. m. åt tjänstemän eller andra
personer, som äro anställda vid postverket
eller anlitas i dess ärenden,............
Understöd m. m. åt personer, som äro eller
varit anställda vid postverket eller anlitats i
dess ärenden, förslagsvis...........................
B. Övergångsstat.
1. Generalpoststyrelsen.
Personligt avlöningstillägg åt byråchefen C. A Hasselrot,
förslagsvis............................................
5 tjänstemän i l:a graden, förslagsvis ...........................
Personlig verkmästarbefattning för E. V. Nyberg, förslagsvis
.............................................
Arvoden åt extra tjänstemän, förslagsvis
Avgå under A. upptagna avlöningar ..............................
Återstod
1 kammarskrivare ................................................
Transport
9,617,300 970.000 894.000 |
'' ! |
2,150,000 |
|
50,000 |
— |
25,000 |
— |
20,000 |
|
4,000 , |
|
19,000 |
- |
4,600 |
|
3,100 |
— |
30,700 |
|
21,600 |
|
9,100 |
|
1,600 |
|
- | |
544,800
11,481,300
2,245,000
14,271,100
10,700
10,700
114,271,100
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 2.
73
Kronor.
Transport
2. Distrikts- och lokalförvaltningarna.
1 postmästare av klass 2 A (enligt 1914 års stat) ..........
2 » » » 2 B ( » » » » ) ..........
1 » » » 3 ( » » » » ) ..........
1 postexpeditör med avlöning som postmästare av klass 3,
manlig (enligt 1914 års stat)....................................
1 postexpeditör med avlöning som förste postexpeditör,
manlig (enligt 1914 års stat)....................................
1 postexpeditör med avlöning som förste postexpeditör,
manlig (enligt 1915 års stat)....................................
9 postexpeditörer i 2:a lönegraden (enligt 1909 års stat) ...
Personliga avlöningstillägg, förslagsvis ...........................
Avgå följande under A. upptagna avlöningar:
till 1 postmästare av klass 2 B ............ |
.. kr. 5,500: |
» 2 manliga postmästare av klass 3 ... |
.. » 10,000: |
» 1 manlig » » » 4 ... |
.. » 4,600: |
» 3 postexpeditörer, manliga ............. |
.. » 11,400: |
»9 » , kvinnliga............ |
.. >» 18,900: |
Återstod
6,000
11,000
5,000
5,000
4,200
4,200
25,200
950
61,550
50,400
11,150
C. Pensioner.
(Förslagsanslag.)
Tjänstemän, som erhållit avsked, .................................
Tjänstemän med flera, som i följd av skada under tjänstutövning
eller av annan orsak tillerkänts årligt understöd,
Avlidna tjänstemäns med fleras änkor och barn...............
D. Postbefordran.
(Förslagsanslag.)
Postbefordran å järnväg ............................................
» å landsväg jämte lokala transporter............
Transport
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 2 käft.
10,700
11,150 |
521,535
12,615
2,450
4.400.000
2.100.000
| 6,500,000
(Nr 2.)
14,271,100
21,850
536,600
—114,829,550 |-10
74
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.
Krön |
O |
r. |
||||
Transport |
— |
6,500,000 |
14,829,550 |
_ |
||
Postbefordran sjöledes: |
||||||
emellan Sveriges fastland och Gottland |
75,000 |
|||||
» övriga inrikes orter......... |
140,000 |
|||||
» Sverige och Tyskland.................................... |
273,500 |
— |
||||
» » » Danmark................ |
15,000 |
— |
||||
» » » Finland...................................... |
25,000 |
— |
||||
» » » Storbritannien och Amerika .......... |
14,000 |
— |
542,500 |
|||
Transitersättning åt främmande postverk........................ |
— |
— |
100,000 |
— |
7,142,500 |
|
E. Omkostnader. |
||||||
(Förslagsanslag.) |
||||||
Felräkningspenningar................................................. |
— |
— |
75,000 |
— |
||
Ersättning för tjänsteresor i allmänhet |
— |
— |
105,000 |
— |
||
Traktamenten för tjänstgöring i postkupé eller å landsvägs- |
||||||
postlinje.......................................................... |
— |
— |
310,000 |
— |
||
Överliggningslokaler åt tjänstemän, tjänstgörande i post- |
||||||
kupé eller å landsvägspostlinje, ................................ |
— |
— |
70,000 |
— |
||
Uniformsbeklädnad .. |
— |
— |
420,000 |
— |
||
Sjukvård m. m................ |
— |
— |
60,000 |
— |
||
Undervisningskurser . . |
— |
— |
33,000 |
— |
||
Hyror för postlokaler............ ........ |
— |
— |
475,000 |
— |
||
Postlokalers uppvärmning, belysning och städning |
— |
— |
410,000 |
— |
||
Tillverkning av frankotecken............. |
— |
— |
240,000 |
— |
||
Blankett- och cirkulärtryck, skrivmaterialier m. m. |
— |
— |
435,000 |
— |
||
Förbrukningsartiklar ........... |
— |
— |
230,000 |
— |
||
Telefonavgifter och telegramporto |
— |
— |
45,000 |
— |
||
Diverse utgifter ................ |
— |
— |
75,000 |
— |
2,983,000 |
|
F. Oförutsedda utgifter................................ |
— |
— |
— |
— |
25,000 |
— |
G. Avkortningar och restitutioner, förslagsvis |
— |
— |
— |
11,150 |
— |
|
H. Avsättning till förnyelsefond .................. |
— |
— |
308,800 |
_ |
||
Summa kronor |
- | |
— |
-1 |
25,800,000 |
J |
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1916.