KUNGL. MAJ:TS
NÅDIGA
PROPOSITION
TILL
Riksdagen
angående statsverkets tillstånd och behov;
Given Stockholms slott den 14 januari 1916.
Jämlikt grundlagens bud avgiver Kungl. Maj:t härmed nådig proposition
angående statsverkets tillstånd och behov under år 1917.
Därvid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod
av statsverkets inkomster.
Med åberopande av de beslut, om vilka bilagda statsrådsprotokoll över
finansärenden för denna dag *) lämnar närmare upplysning, och under de i
samma protokoll angivna förutsättningar föreslår Kungl. Magt, att statsverkets
inkomster för år 1917 upptagas sålunda:
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomsterna”.
Bih. till riktd. prof. 1916. 1 Sami. 1 Avd.
1
2
Specifikation av statens inkomster.
I. Skatter:
A. Egentliga statsinkomster.
II.
1.
2.
3.
Mantalspenningar________________________________
Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
a. Inkomst och förmögenhetsskatt, bevill
ning
.................................... 48,000,000: —
b. Bevillning av fast egendom samt av in
komst,
bevillning ..................... 1,600,000: —
c. Bevillningsavgifter för särskilda förmå
ner
och rättigheter, bevillning ____ 300,000: —
d Stämpelmedel, bevillning (därav be
räknad
arvsskatt och skatt för gåva
6,000,000 kronor) _______ 18,600,000: —
e. Lastpenningar, bevillning________________ 900,000: —
f. Krigskonjunkturskatt, bevillning_______ 4,500,000: —
Tullar och acciser:
850,000:
73,900,000:
a. Tullmedel, bevillning.................... 73,000,000: —
b. Sockerskatt, bevillning _______ 24,000,000: —
c. Tobaksskatt, bevillning__________________ 14,000,000: —
d. Brännvinstillverknings
skatt,
bevillning ... 13,000,000: —
e. Brännvinsförsäljnings
medel,
bevillning.. 15,000,000: —
f. Maltskatt, bevillning _ 5,400,000: —
g. Punschskatt, bevillning 2,000,000: — 35,400,000: —
Uppbörd i statens verksamhet:
146,400,000:
1. Fyr- och båkmedel............... 2,500,000
2. Lotspenningar..................................... 1,200,000
3. Avgifter för registrering av automohiler ..................... 15,000
4. Bidrag till försäkringsinspektionen............................. 59,300
5. Avgifter för granskning av biografbilder................. 28,000
6. Inkomst av myntning och justering..................... 915,000
7. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter.......... 540,600
8. Bidrag till bankinspektionen ..... 63,400
9. Kontrollstämpelmedel.................. 100,000
10. Terminsavgifter från läroverken______________ 550,000
11. Diverse inkomster..............................................r___ 1,500,000
Säger egentliga statsinkomster 228,621,300 kronor.
Kronor i 5.
;
■
i
221,150,000 —
7,471,300 —
B. Inkomster av statens produktiva fonder,
i
I. Statens affärsverksamhet:
I. Postverket:
inkomster, bevillning .................. 30,000,000: —
driftkostnader............................. J^300/00(k_—
överskott....................................-................... 4,700,000:
2. Telegrafverket:
inkomster.................................. 22,000,000: —
driftkostnader............................. 15,300,000: —
överskott------------------------------------------------------- 7,200,000:
Statens järnvägar: inkomster ............. driftkostnader......... |
... 109,900,000: — |
||
överskott................ Statens vattenfallsverk: |
|||
inkomster _________ |
730,000: |
— |
|
driftkostnader------ |
340,000: |
— |
|
b. |
överskott............. Södertälje kanalverk: |
390,000: — |
|
inkomster .....— |
70,000: |
— |
|
driftkostnader ... |
58,000: |
— |
|
C. |
överskott---.......... Trollhätte kraftverk: |
12,000: — |
|
inkomster ......... |
3,170,000: |
— |
|
driftkostnader______ |
970,000: |
— |
|
d. |
överskott............. Porjus kraftverk: |
2,200,000: — |
|
inkomster ......... |
920,000: |
— |
|
driftkostnader...... |
390,000: |
— |
|
e. |
överskott............. Älvkarleby kraftverk: |
530,000: — |
|
inkomster ........- |
1,800,000: |
— |
|
driftkostnader ... |
750,000: |
— |
|
överskott............. |
1,050,000: — |
||
f. |
Trollhätte fastighetsförvaltning: |
||
inkomster ......... |
70,000: |
— |
|
driftkostnader...... |
35,000: |
— |
|
överskott............. |
35,000: — |
4
g. Vattenfall och fastigheter inom Älvs
borgs
samt Göteborgs och Bohus län:
inkomster ...... 114,000: —
driftkostnader...... 14,000: —
överskott............................ 100,000: —
h. Vattenfall och fastigheter, inköpta för
elektrisk drift vid statens järnvägar:
inkomster ......... 8,000: —
driftkostnader ... 5,000: —
överskott................................. 3,000: —
i. Diverse vattenfall och fastigheter:
inkomster ......... 42,000: —
driftkostnader...... 12,000: —
överskott................................. 30,000: —
Kronor i ö.
II.
Säger för vattenfallsverken:
inkomster ................................. 6,924,000:
driftkostnader.............................. 2,574,000:
överskott......................................................
5. Statens domäner:
inkomster ................................. 28,500,000:
driftkostnader ........................... 10,927,000:
överskott......................................................
Statens aktier:
1. Utdelning i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag:
a. Enligt 1907 års överenskommelse...... 1,125,000
b. Enligt 1908 års överenskommelse...... 150,000
c. Enligt 1913 års överenskommelse...... 1,475.000
2. Utdelning i aktiebolaget svenska tobaksmonopolet.....
4,350,000:
17,573,000: —
I III. Statens utlåning sfonder (överskott):
1. Allmänna järnvägslånefonden
2. Allmänna bj^ggnadslånefonden.........................
3. Rederilånefonden........................................
4. Hantverkslånefonden ..................................
5. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby.
6. Odlingslånefonden .....................................
7. Torvindustrilånefonden..................................
8. Egnahemslånefonden.....................................
9. Fiskerilånefonden.........................................
10. Norrländska nyodlingsfonden ..........................
11. Jordförmedlingsfonden..................................
12. Täckdikningslånefonden ...............................
13. Allmänna nyodlingsfonden ............................
2,750,000: — |
|
1,400,000 |
|
29,000 |
— |
550,000 |
— |
3,000 |
— |
40,000 |
— |
350,000 |
— |
100,000 |
— |
1,575,000 |
— |
75,000 |
— |
28,000 |
— |
50,000 |
— |
10,000 |
— |
3,500 |
— |
57,923,000 —
kronor:
3,830,000 j—
4,213,500
5
Kronor ö
C. Andel i riksbankens vinst för år 1915.
, -
- 8,120,000 -
U. I anspråk tagna kapitaltillgångar:
I. Uppkomna av egentliga statsinkomster,
1. Av besparingar å riksstatsanslag:
a. Reservationsanslaget till mynt- och ju
sterings
verket .........................
b. Anslaget till understöd till rederiaktie
bolaget
Nordstjärnan för uppehållande
under åren 1911—1915 av
regelbunden ångbåtsförbindelse mellan
Sverige samt La Plata-länderna
och Brasilien...........................
c. Anslaget till beredande av understöd
åt vissa äldre behövande, med låg
pension avgångna folkskollärare och
folkskollärarinnor.....................
2. Av särskilt avsatta medel:
a. Värnskattefonden ..........................
3. Av allmänna byggnadslånefonden..........
750,035:
500,000:
100,000:
1,350,035:
15,024,965:
37,000:
II. Uppkomna av lånemedel:
1. Av återbetalningar till statens utlåningsfonder:
a. Allmänna järnvägslånefonden............................................
Säger i anspråk tagna kapitaltillgångar 17,012,000 kronor.
E. Lånemedel för produktiva ändamål.........
F. Särskilda inkomster för täckande av kostnader enligt § 63
regeringsformen:
I. Nya inkomster av skattemedel....................................................
II. Tillfälliga lånemedel................................_■..................................
Säger särskilda inkomster för täckande av kostnader enligt § 63 regeringsformen
38,300,000 kronor.
16,412,000
600,000
56,234,200
11,300,000
27,000,000
Summa | 414,254,000
fl
Kungl. Maj:ta nåd. prop. nr 1, om etaUverkel 1916.
Kungl. Maj:t föreslår vidare, under åberopande av de beslut, om vilka
bilagda statsrådsprotokoll angående utgifterna, första till och med tionde
huvudtitlarna, riksdags- och revisionskostnader m. m., räntor å statsskulden
in. in., engångskostnader för försvaret, kostnader, som avses i § 63 regeringsformen,
krigstidshjälp samt utgifter för kapitalökning lämna närmare upplysning,
att statens utgifter för år 1917 upptagas på sätt här nedan finnes angivet.
Första huvudtiteln,
innefattande anslagen till kungl. hov- och slottsstaterna.
A. Kling!, hovstafsanslagen.
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
1. Kungl. Maj:ts hovhållning............................. 800,000
2. Hans f.Kungl. Höghet Kronprinsens hovhåll
ning
och handpenningar för Hennes Kungl. Höghet
Kronprinsessan ................................................................ 192,000
3. Hansj Kungl. Höghet Hertigen av Västergötland.
........................................................................... 26,000
4. Hans Kungl. Höghet Hertigen av Närke ..... 26,000
5. Ved och kol för de kungl. hoven................. 50,000
6. För underhåll och vård av möbler samt andra
staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten......... 56,400
7. Kungl. hovstallets utfodring________________ 45,000
B. Kungl. slotten.
1. Reparationer å Stockholms slott med flere
för de kungl. hoven upplåtna byggnader .................. 63,000
Transport 1,258,400
Kungl. May.la nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
1
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 1,258,400
2. Polis-, lys- och renhållning vid Stockholms
slott .......................... 22,500
3. Brandväsendet och yttre lyshållningen vid
Stockholms slott________________ ______________ _______ ________ 11,250
4. Drottningholms slott............ 24,600
5. Gripsholins slott ... 6,000
6. Ulriksdals slott ......... 8,250
7. Haga lustslott och park _______________________ 8,000
8. Strömsholms slott _______ _________________________ 3,000
9. Rosersbergs slott............................................ 3,000
Summa 1,345,000
Beträffande de här ovan upptagna ordinarie anslagen har Kungl. Maj:t
icke att föreslå någon förändring.
Denna huvudtitel, sådan den här är upptagen, är lika med motsvarande
huvudtitel i 1916 års stat.
8
Kungl. May.ts nåd. prof. nr 1, om statsverket 1916.
Andra huvudtiteln,
innefattande anslagen till justitiedepartementet.
Ordinarie
anslag
kronor.
A. Departementet.
1. Departementschefen ........................................ 17,000
2. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts
kansli................................................................................ 41,400
3. Provisorisk lönereglering för departementet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till provisorisk lönereglering för befattningshavare
i justitiedepartementet, i enlighet med de av
departementschefen tillstyrkta grunder och på de av
honom förordade villkor, å extra stat för år 1917
bevilja ett förslagsanslag av.......................................... —
varav högst 37 kronor 50 öre må användas till höjning
av vikariatsersättning under semester.
4. Andre ledamot å departementets avdelning för
lagärenden.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till avlönande av en andre ledamot å justitiedepartementets
avdelning för lagärenden å extra stat
för år 1917 anvisa ett belopp av................................ —
varav 2,500 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar.
5. Extra föredragande.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till arvode åt en extra föredragande inom
justitiedepartementet å extra stat för år 1917 bevilja —
Transport 58,400
Extra
anslag
kronor.
3,783,
8,100,
3,000
14,883
9
Kungl. Majsts nåd. prop. nr 1, om statsverket W16.
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 58,400 14,883
6. Tilläggsanslag för amanuenser m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att såsom tillägg till det i staten för justitie- [4.]
departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli uppförda
anslag till amanuenser, vikariatsersättningar,
renskrivning in. m. å extra stat för år 1917 anvisa — 1,000
7. Departementschefens ombud för tillsyn över
B. Lagberedningen in. in.
1. Lagberedningen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för fortsatt uppehållande av lagberedningens [5.]
verksamhet å extra stat för år 1917 anvisa ett belopp
av .............................. — 50,000
2. Förberedande utredning angående en rättegångsreform.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till fortsatt bestridande av kostnaderna för [6.]
en förberedande utredning angående en rättegångs
reform
å extra stat för år 1917 bevilja .................... — 40,000
C. Justitiekanslersämbetet.
1. Justitiekanslersexpeditionen_____________ 28,400
Transport 96,800 105,883
Bih. till rikid. prot. 1016. 1 Sami. 1 Avd. 2
10
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 96,800
I). Rättsskipningen.
Högsta domstolen.
1. Högsta domstolen________________________________________ 315,900
Nedre justitierevisionen.
2. Avlöningar, arvoden m. in. i nedre revisionen 294,000
3. Tillfällig förstärkning av nedre revisionens arbetskrafter.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för tillfällig förstärkning av nedre justitierevisionens
arbetskrafter med fyra tillförordnade revisionssekreterare,
en tillförordnad protokollssekreterare,
två amanuenser och två tillförordnade skrivbiträden
på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av........ —
4. Extra vaktmästare i nedre revisionen.
Kungl. Mai:t föreslår riksdagen
att till avlönande av en extra vaktmästare i
nedre justitierevisionen å extra stat för år 1917
anvisa ett belopp av...................................................... —
Svea hovrätt.
5. Hovrätten med därunder lydande justitiestat 788,487
6. Extra division i Svea hovrätt.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för fortsatt uppehållande under ett år från
och med den 1 september 1916 av en extra division
i Svea hovrätt för behandling av vädjade mål och till
Transport 1,495,187
Extra
anslag
kronor.
105,883
41,050
1,175
148,108
11
Kungl. Maj:tu nåd. plog. nr 1, om statsverket 1(J16. Ordinarie anslag kronor. Transport 1,495,187 |
11 Extra anslag kronor. 148,108 |
hovrätten instämda tvistemål å extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av--------------------------------------------------------- med rätt för Kungl. Maj:t att under år 1916 för-skottsvis av tillgängliga medel utanordna vad av detta |
32,900, |
7. Extra ledamot i Svea hovrätt. Kungl. Maj it föreslår riksdagen |
Lio.] 5,000 |
8. Amanuens å krigshovrättsavdelningen. Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till arvode åt en amanuens å krigshovrätts- |
[11.] |
avdelningen i Svea hovrätt å extra stat för år 1917 o anvisa ett belopp av..............................-......................... |
3,000 |
9. Tillfällig löneförbättring åt krigshovrättsavdel-ningens vaktmästare. Kungl. Maj:t föreslår riksdagen |
[12.] |
1917 anvisa ett belopp av..................-......................... som skola anses såsom t j än stgöringspenningar. |
325, |
Göta hovrätt. 10. Hovrätten med därunder lydande justitie- |
stat
Transport 2,013,700
189,333
12
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 2,013,700
Hovrätten över Skåne ocli Blekinge.
11. Hovrätten med därunder tydande justi tie
stat.
................................................................................... 222,463
Krigsrätterna.
12. Civil personal vid regements- och stationskrigsrätterna.
Kungl Maj:t föreslår riksdagen att
att till avlönande av civil personal vid regements-
och stationskrigsrätterna på extra stat för
år 1917 bevilja ett anslag av........................................ —
13. Avlöning till vissa å äldre stat kvarstående
auditörer.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att sänka det å ordinarie stat uppförda anslaget
för avlöning till vissa å äldre stat kvarstående auditörer
från dess nuvarande belopp 9,680 kronor, därav
bestämt anslag 9,200 kronor och förslagsanslag till
dagavlöning 480 kronor, med 1,420 kronor till ........ 8,260,
därav bestämt anslag 7,900 kronor och förslagsanslag
till dagavlöning 360 kronor.
14. Arvoden åt civil personal vid särskilda
krigsrätter, förslagsanslag................................................ 3,000
Övriga anslag för rättskipningen.
15. Ersättning åt domare, vittnen och parter.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att höja det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget
till ersättning åt domare, vittnen och parter
från dess nuvarande belopp 195,000 kronor med
50,000 kronor till........................................................ . 245,000
Extra
anslag
kronor.
189,333
103,740
Transport 2,492,423
293,073
Kung!,. Maj:tu nåd. prup. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 2,492,423
16. Medikolegala besiktningar, förslagsanslag.... 16,200
17. Ersättning åt personer, menigheter och all
männa
inrättningar för dem genom nya strafflagens
införande frångångna bötesandelar, förslagsanslag ... 84,000
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
medgiva, att vad vid utgången av år 1916 må
återstå oanvänt av de för år 1915 å extra stat anvisade
medel till resestipendier åt ordinarie domare
eller dem, som vid domstolarna bereda sig för domarkallet,
må under år 1917 disponeras för dylika
stipendier.
18. Understöd för -Nytt juridiskt arkiv».
Kungl. Magt föreslår riksdagen
att till understöd för fortsatt utgivande av »Nytt
juridiskt arkiv. Avd. I. Tidskrift för lagskipning» och
»Nytt juridiskt arkiv. Avd. II. Tidskrift för lagstiftning
m. m.» å extra stat för år 1917 anvisa ........... —
E. Fångvården.
1. Fångvårdsstyrelsen.................. 104,100
2 a. Bestämda anslaget till fångars vård ocli
underhåll.....................................................................— 978,150
2 b. Förslagsanslaget till fångars vård och underhåll_____e.
........................................................................ 1,445,000
3. Alderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen
och fångvården anställda ärnbets- och tjänstemän,
förslagsanslag........................................................ 86,000
4. A.vlöningsförhöfning för direktören vid tvångsarbetsanstalten
i Karlskrona.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till avlöningsförhöjning för direktören vid
tvångsarbetsanstalten i Karlskrona med 500 kronor.
Transport, 5,205,873
13
Extra
anslag
kronor.
293,073
2.500
295,573
14
Kungl. Maj:ts nåd. prof. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 5,205,873
varav 300 kronor skola anses såsom lön och 200
kronor såsom tjänstgöringspenningar, å extra stat för
år 1917 anvisa.............................................................. —
5. Understöd åt verksamhet till frigivna fångars
skydd.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till fångvårdsstyrelsens disposition för understödjande
av verksamheten till frigivna fångars skydd
å extra stat för år 1917 anvisa.................................... —
F. Uppfostringsanstalter^ för minderåriga
förbrytare.
Statens uppfostringsanstalt å Bona.
1. Avlöningar åt tjänstemän vid anstalten å Bona.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till avlöning åt tjänstemän vid statens uppfostringsanstalt
å Bona å extra stat för år 1917 anvisa
ett förslagsanslag å högst ----------------------------------- —■
2. Kost och beklädnad åt eleverna vid anstalten
å Bona m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till kost och beklädnad åt de vid statens
uppfostringsanstalt å Bona intagna elever in. in. å
extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag av —
3. Ändrings- och ny byggnadsarbeten.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till utförande av följande arbeten vid statens
uppfostringsanstalt å Bona, i huvudsaklig överensstämmelse
med de av anstaltens styrelse framlagda förslag,
Transport 5,205,873
Extra
anslag
kronor.
295,573
500
16,000
28,645
63,000
403,718
15
Kun (fl. MajUa nåd. prof. nr 1, om statsverket, 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 5,205,873
nämligen ändringsarbeten i de två elevbyggnaderna
för beredande i vardera av sovplatsutrymme för ytterligare
20 elever samt uppförande av en avdelningsföreståndarbostad,
två förmansbostäder och en skolbyggnad
ävensom för anskaffande av de till följd av
dessa ändrings- och nybyggnadsarbeten erforderliga
inventarier å extra stat för år 1917 bevilja ett belopp
av .......................................... _
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis av tillgängliga
medel utanordna vad av detta belopp må finnas
erforderligt för arbetets båbörjande under innevarande
år.
Uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare.
4. Hyresersättning m. m. för uppfostringsanstalt
för minderåriga kvinnliga förbrytare.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till hyresersättning för anstalt, där minderåriga
kvinnliga förbrytare, vilka enligt domstols förordnande
skola insättas i allmän uppfostringsanstalt,
mottagas till uppfostran, ävensom gottgörelse för
bränsle, belysning, inventarier m. in. vid anstalten
samt bidrag till avlöning åt personal för anstaltens
skötsel å extra stat för år 1917 bevilja ett belopp av
5. Bespisning och beklädnad m. m. åt elever vid
uppfostringsanstalt för minderåriga kvinnliga förbrytare.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till gottgörande av bespisning, beklädnad,
läkar- och sjukvård in. in. åt minderåriga kvinnliga
förbrytare, vilka enligt domstols förordnande mottagits
vid allmän uppfostringsanstalt, ävensom utrustning
vid elevs utskrivning från anstalten å extra
stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag av........
Extra
anslag
kronor.
403,718
134,500,
17,450
15,000
Transport 5,205,873
570,668
16
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 5,205,873
G. Diverse.
1. Ålderstillägg, förslagsanslag............................ 80,000
2. Extra lönetillägg.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag angivna
grunder, av extra lönetillägg för år 1916 åt
vissa tjänstemän och betjänte i ämbetsverk under
justitiedepartementet å extra stat för år 1917 anvisa
ett förslagsanslag av.........................-...........-................-
3. Rese-och traktamentspenningar, förslagsanslag 15,000
4. Skrivmaterialler och expenser, ved in. m.,
förslagsanslag........................................-...........-.............. 65,000
5. Svensk författningssamling, förslagsanslag ... 70,000
6. Tryckningskostnader.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, till jämnande av huvudtitelns slutsumma,
sänka det ordinarie förslagsanslaget till bestridande
av tryckningskostnader, som icke skola av andra medel
gäldas, från 29,999 kronor med 31 kronor till ......... 29,968
7. Jordregistren.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att av det till fortsättande och avslutande av
arbetet å inrättande av jordregister för landsbygden
av 1914 års senare riksdag beviljade reservationsanslag
å 800,000 kronor å extra stat för år 1917
anvisa..................................................................................
Extra
anslag
kronor.
570,668
4,500
175,000
Transport 5,465,841
750,168
Kungl. May.ls nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 5,465,841
8. Fastighetsregister för stad.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att — under förutsättning att riksdagen, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
lag innefattande bestämmelser om skyldighet för
städer och vissa andra samhällen att bekosta fastitrhetsregisters
uppläggande och förande m. m., antager
lag i ämnet — till bidrag till städer och därmed
jämförliga samhällen till kostnaden för inrättande av
fastighetsregister i huvudsaklig överensstämmelse med
1914 års fastighetsregisterkommissions förslås: och i
enlighet med de närmare föreskrifter, som av Kungl.
Maj:t meddelas, på extra stat bevilja ett reservationsanslag
å 600,000 kronor och att härav för år 1917
anvisa ett belopp av........................................................ —
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis av tillgängliga
medel utanordna vad av detta belopp må finnas
erforderligt under år 1916.
9. Ersättning åt häradsskrivarna för röstlängders
upprättande.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för beredande åt häradsskrivarna av ersättning,
enligt de av chefen för justitiedepartementet i
1910 års statsverksproposition angivna grunder, för
röstlängders upprättande under år 1917 å extra stat
för samma år bevilja ett förslagsanslag å.................... —
10. Till gäldande av Sveriges andel i kostna
derna
för den internationella byrån i Bern, förslagsanslag.
............................................................................... 2,000
11. Understöd åt föreningen Skyddsvärnet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till understöd åt föreningen Skyddsvärnet å
extra stat för år 1917 bevilja ett belopp av.............. —
12. Extra utgifter, reservationsanslag............... 4,500
Transport 5,472,341
17
Extra
anslag
kronor.
750,168
50,000,
40,000
12,000
852,168
3
Bih. till rilcsd. yrot. 1916. 1 Sami. 1 Avd.
18
Kungl. May.ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 5,472,341
Extra
anslag
kronor.
852,168
13. Statskontorets förskott.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till täckande av vissa utav statskontoret anmälda,
i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
förtecknade förskott å extra stat för år
1917 anvisa, i jämnt krontal...........................................
Summa 5,472,341
142,191
994,359
Beträffande de här ovan från senast fastställda
riksstat upptagna ordinarie anslag, vid vilka Kungl.
Maj:t icke gjort någon framställning, har Kungl. Maj:t
icke att föreslå ändring.
En jämförelse mellan denna huvudtitel, sådan den finnes i riksstaten
för år 1916 upptagen och sådan den av Kungl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:
1916. 1917.
ordinarie anslag..... kr. 5,423,792 kr. 5,472,341 således ökning kr. 48,549
extra anslag............ » 843,908 » 994,359 »»> 150,451
summa kronor 6,267,700 kr. 6,466,700 således ökning kr. 199,000
Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
19
Tredje huvudtiteln,
innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
A. Departementet.
Ordinarie
anslag
kronor.
1. Departementschefen, ministern för utrikes
ärendena............................................................................ 24,000
2. Utrikesdepartementet........................................ 87,950
3. Provisorisk lönereglering för utrikesdepartementet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till provisorisk lönereglering för befattningshavare
i utrikesdepartementet, i enlighet med de av
chefen för justitiedepartementet tillstyrkta grunder
och på de av honom förordade villkor, å extra stat
för år 1917 bevilja ett förslagsanslag av...................... —
varav högst 543 kronor må användas till höjning av
vikariatsersättning under semester.
4. Förstärkning av utrikesdepartementets arbetskrafter
m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till förstärkning av utrikesdepartementets
arbetskrafter m. m., i enlighet med förslag, som
framdeles kommer att underställas riksdagens prövning,
bland de extra anslagen för år 1917 beräkna
ett belopp av.................................................................... —
5. Vikariatsersättning, extra biträden m. in.
i utrikesdepartementet.................................................... 15,100
6. Till avlöning åt kvinnliga biträden i utrikesdepartementet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att å extra stat för år 1917 till avlöning åt
kvinnliga biträden i utrikesdepartementet anvisa ett
belopp av ........................................................................ —
Extra
anslag
kronor.
21,523
38,000
14,400
Transport 127,050
73,923
20
Kungl. Maj:ts nåd. prop nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie Extra
. anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 127,050 73,923
B. Sveriges representation i utlandet.
1. Beskickningar och konsulat.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att från och
med år 1917
[4.] dels uppföra avlöning för en kanslist vid be
skickningen
i Buenos Aires med 7,500 kronor, därav
2,400 kronor i lön, 600 kronor i tjänstgöringspenningar
och 4,500 kronor i ortstillägg;
dels höja generalkonsulns i London avlöning
med 3,000 kronor till 24,000 kronor, därav 6,600
kronor i lön, 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar
och 14,400 kronor i ortstillägg;
dels, i stället för den i staten för beskickningar
och konsulat uppförda avlöning, 15,000 kronor, för
en konsul i Moskwa, uppföra avlöning för en generalkonsul
därstädes med 24,000 kronor, därav 6,600
kronor i lön, 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar
och 14,400 kronor i ortstillägg, innefattande även
kostnaden för kanslilokal;
dels uppföra avlöning för en kanslist vid generalkonsulatet
i Moskwa med 5,000 kronor, därav 2,400
kronor i lön, 600 kronor i tjänstgöringspenningar
och 2,000 kronor i ortstillägg;
dels, i stället för den i staten för beskickningar
och konsulat uppförda avlöning, 19,000 kronor, för
en konsul i Montreal, uppföra avlöning för eu generalkonsul
därstädes med 26,000 kronor, därav 6,600
kronor i lön, 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar
och 16,400 kronor i ortstillägg;
dels ock uppföra avlöning för en kanslist vid
generalkonsuiatet i Montreal med 7,500 kronor, därav
2,400 kronor i lön, 600 kronor i tjänstgöringspenningar
och 4,500 kronor i ortstillägg;
kommande, i händelse av bifall till denna framställning,
ordinarie anslaget beskickningar och kon
-
Transport 127,050
73,923
21
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket IDIG.
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 127,050 73,923
sulat, nu uppgående till 1,042,300 kronor, att höjas
med 39,000 kronor till.................................................. 1,081,300
2. Upprättande av nya konsulat i Ryssland.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att å extra stat för år 1917 till upprättande av
n)?a konsulat i Ryssland anvisa.................................... — 45,000
med rätt för Kungl. Maj:t att framdeles bestämma
de platser, där ifrågavarande konsulat böra förläggas,
ävensom de distrikt, som böra tilldelas dem.
3. Personligt lönetillägg åt kanslisten vid beskickningen
i Madrid och Lissabon B. C. T. Molin.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att såsom extra anslag för år 1917 till personligt
lönetillägg åt kanslisten vid beskickningen i
Madrid och Lissabon B. C. T. Molin bevilja ............ — 1,000
4. Vikariatsersättning vid beskickningar och
konsulat samt lönefyllnad till vissa konsulsbefattningar,
förslagsanslag................................................................... 10,000
5. Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen,
att ordinarie anslaget kontorskostnadsersättningar
åt lönade konsuler, nu uppgående till 35,200 kronor,
må från och med år 1917 höjas med 800 kronor till 36,000
6. Ersättningar till olönade konsuler och vicekonsuler,
förslagsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen,
att ordinarie förslagsanslaget ersättningar till
olönade konsuler och vicekonsuler, nu uppgående till
70,000 kronor, må från och med år 1917 höjas
med 5,250 kronor till ................................................... 75,250
7. Personliga gottgörelser för mistade konsulatavgifter.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att såsom extra anslag för ar 1917 till person -
liga gottgörelser för mistade konsulatavgifter bevilja — 8,000
8. Diplomat- och konsulsaspiranter..................... 36,000_
Transport 1,365,600
127,923
22
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 1,365,600
9. Militär- och marinattachéer ........................ 28,000
10. Handelsattachéer, reservationsanslag............ 40,000
11. Ekiperingspenningar, förslagsanslag............. 15,000
12. Extra biträden, kanslivaktmästare och andra
utgifter vid beskickningar och konsulat..................... 24,200
13. Ersättning för förskott till inköp av beskickningshus
i Paris.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[10.] att av det förut beviljade anslaget, 200,000 kro
nor,
till gäldande av det av statskontoret förskjutna
belopp för inköp av beskickningshus i Paris å extra
stat för år 1917 anvisa ett belopp av.........................
C. Internationella byråer m. in.
1. Internationella skiljedomstolens byrå i Haag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[11-3 att till bestridande av Sveriges andel i kost
naderna
under år 1916 för den internationella skiljedomstolens
byrå i Haag å extra stat för år 1917
anvisa ett belopp av...................................................... —
2. Bidrag till den internationella fredsbyrån i Bern.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[12.] att såsom bidrag för år 1917 till den interna
tionella
fredsbyrån i Bern å extra stat för samma år
anvisa ett belopp av....................................................... —
3. Bidrag till bestridande av kostnaderna för
interparlamentariska unionens byrå och generalsekretariat
för år 1917.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[13.] att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för den interparlamentariska unionens byrå och generalsekretariat
för år 1917 å extra stat för samma år
anvisa ett belopp av........................................................ —
Transport 1,472,800
Extra
anslag
kronor.
127,923
25,000
5,000
750
_750
159,423
Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
23
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 1,472,800
4. Bidrag till bestridande av den svenska gruppens
av den interparlamentariska unionen kostnader
under år 1917.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att såsom bidrag till bestridande av den svenska
gruppens av den interparlamentariska unionen kostnader
under år 1917 å extra stat för samma år
anvisa ett belopp av...................................................... —
5. Bidrag för den svenska gruppens av den interparlamentariska
unionen deltagande i unionens
konferens år 1917.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen,
dels att det såsom bidrag till täckande av kostnaderna
för den svenska gruppens av den interparlamentariska
unionen deltagande i unionéns XX:e konferens
å extra stat för år 1915 anvisade förslagsanslag,
högst, av 15,000 kronor må, därest icke detsamma
kommer att tagas i anspråk för täckande av
kostnaderna för den svenska gruppens deltagande i
unionens XIX:e konferens år 1916, få användas såsom
bidrag till täckande av kostnaderna för den svenska
gruppens deltagande i den unionens konferens, som
kan komma att äga rum år 1917;
dels att det anslag av 4,500 kronor, vilket, för
den händelse den XIX:e konferensen skulle hava
ägt rum redan år 1915, anvisats å extra stat för år
1916 såsom bidrag till täckande av kostnaderna för
den svenska gruppens deltagande i unionens XX:e
konferens samma år, må, därest det ovan omförmälda
anslaget å 15,000 kronor kommer att tagas i anspråk
redan år 1916, få användas såsom bidrag till täckande
av kostnaderna för den svenska gruppens deltagande
i den unionens konferens, som kan komma
att äga rum år 1917;
dels ock att, för den händelse, i stället för konferens,
möte komme att äga rum mellan delegerade
för endast vissa interparlamentariska grupper, av ovan
Transport
1,472,800
Extra
anslag
kronor.
159,423
11,500
170,923
24
Kungl. Majzts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 1,472,800
berörda anslag för 1915 och 1916 måtte till täckande
av kostnaderna för den svenska gruppens deltagande
i sådant möte få utgå bidrag till belopp, som av
Kungl. Maj:t må bestämmas.
D. Diverse.
[16.]
[17.]
[18.]
[19.]
o
1. Alderstillägg, förslagsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen,
att ordinarie förslagsanslaget ålderstillägg, nu
uppgående till 12,000 kronor, må från och med år
1917 höjas med 8,000 kronor till................................
2. Rese- och flyttningsersättning, inspektioner,
tillfälliga uppdrag, förslagsanslag .................................
3. Skrivmateralier, expenser, renskrivning, ved,
ljus m. m., förslagsanslag ............................................
4. Till bestridande av tryckningskostnader, förslagsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen,
att ordinarie förslagsanslaget till bestridande av
tryckningskostnader, nu uppgående till 5,031 kronor,
må minskas med 17 kronor till....................................
5. Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda
svenska undersåtar, förslagsanslag....................
6. Hemliga utgifter...............................................
7. Till fortsatt utgivande av Sveriges traktater.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till fortsatt utgivande av Sveriges traktater
för år 1917 bevilja ett extra anslag av ....................
8. Till täckande av vissa av statskontoret utbetalda
förskott.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till täckande av vissa av statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter bevilja ett extra anslag
för år 1917 till belopp av...........................................
Summa
20,000
68,000
171,000
5,014
35,000
120,000
1,891,814
Extra
anslag
kronor.
170,923
4,500
102,163
277,586
[20.]
Beträffande de här ovan upptagna ordinarie anslag, vid vilka Kungl.
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916. 25
Maj:t icke gjort någon framställning, har Kungl. Magt icke att föreslå någon
förändring.
En jämförelse mellan denna huvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för
år 1916 upptagen och sådan den av Kungl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:
191(5. 1917.
ordinarie anslag............ 1,838,781 1,891,814 således ökning kronor 53,033
extra ________»_ ............ 198,819 277,586 » > » 78.767
Summa kronor 2,037,600 2,169,400 således ökning kronor 131,800
Bih. till riksd. prot. 1916. 1 samt. 1 Avd.
4
26
Kungl. Majtfs nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
Fjärde huvudtiteln,
innefattande anslagen till ^^försvarsdepartementet.
A. Departementet.
Ordinarie
anslag
kronor.
1. Departementschefen, oförändrat ordinarie anslag.
................................................................................. 17,000
2. Departementet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
dels medgiva, att å departementets stat må uppföras
arvode åt en registrator å kommandoexpeditionen
med 1,800 kronor;
dels ock, vid bifall härtill, öka anslaget till departementet,
nu............................................................ kronor 71,150
med.......................................................... » 1,800
till..................................................................................... 72,950
3. Extra föredragande inom departementet m. m.
Kungl. Maj it föreslår riksdagen
att till avlönande av en extra föredragande och
en amanuens i lantförsvarsdepartementets avdelning
av Kungl. Maj:ts kansli på extra stat för år 1917
anvisa ett belopp av.....................................................
Extra
anslag
kronor.
10,000
Transport 89,950
10,000
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
27
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 89,950
4. Provisorisk lönereglering för departementet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till provisorisk lönereglering för befattningshavare
i lantförsvarsdepartementet, i enlighet med av
chefen för justitiedepartementet under andra huvudtiteln
förordade grunder och villkor, å extra stat för
år 1917 anvisa ett förslagsanslag av...........................
därav högst 175 kronor må användas till höjning av
vikariatsersättning under semester.
5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. för
departementet med dess kommandoexpedition.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att öka förslagsanslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m. för departementet med dess
kommandoexpedition,
no............................................................ kronor 13,151
med ........................................................ » 5,009
till ....................................................................................
6. Tryckningskostnader för departementet med
dess kommandoexpedition, oförändrat ordinarie förslagsanslag.
.......................................................................
18,160
7,000
B. Arméföryaltningen.
1. Arméförvaltningen, oförändrat ordinarie anslag
................................................................................... 275,490
Transport 390,600
Extra
anslag
kronor.
10,000
8,070
18,070
28
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 390,600 18,070
2. Skrivmaterialier, expenser och bränsle m. m. för
arméförvaltningen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att öka reservationsanslaget till skrivmaterialier,
expenser och bränsle m. m. för arméförvaltningen,
nu............................................................ kronor 30,900
med.......................................................... » 1,000
till..................................................................................... 31,900
C. Generalitetet, staberna ra. m.
1. Generalitetsstaten.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, med godkännande av det vid statsrådsprotokollet
fogade förslag till ny stat för generalitetsstaten,
öka anslaget till generalitetsstaten,
nu.......................................................... kronor 194,020
med........................................................ » 30,265
till..................................................................................... 224,285
2. Generalstabens fast anställda personal.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, med godkännande av det vid statsrådsprotokollet
fogade förslag till ny stat för generalstabens
fast anställda personal, öka anslaget till generalstabens
fast anställda personal,
nu.......................................................... kronor 350,540
med........................................................ » 19,135
till..................................................................................... 369,675
3. Generalstabens övningar, expenser m. m.,
oförändrat ordinarie reservationsanslag..........................78,175
Transport 1,094,635
18,070
Kungl. Majits nåd. prop. nr 1, om statsverket 1016.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 1,094,635
4. Artilleristaben.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, med godkännande av det vid statsrådsprotokollet
fogade förslag till ny stat för artilleristaben,
i riksstaten för år 1917 upptaga anslaget till artilleristaben
med oförändrat belopp...................................... 21,755
5. Kommendantsstaten.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, med godkännande av det vid statsrådsprotokollet
fogade förslag till ny stat för kommendantsstaten,
i riksstaten för år 1917 upptaga anslaget till
kommendantsstaten med oförändrat belopp.................
D. Undervisningsverken.
1. Krigshögskolor.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, med godkännande av de vid statsrådsprotokollet
fogade förslag till nya stater för krigshögskolan
samt för artilleri- och ingenjörhögskolan, öka reservationsanslaget
till krigshögskolor,
nu............................................................kronor 113,135
med......................................................... » 2,850
till ....................................................................
2. Ridskolan.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, med godkännande av det vid statsrådspro- [H-J
tokollet fogade förslag till ny stat för ridskolan, i
riksstaten för år 1917 upptaga reservationsanslaget
till ridskolan med oförändrat belopp........................... 46,750__
[10.]
115,985
[9.]
73,408
29
Extra
anslag
kronor.
18,070
[8.]
Transport 1,352,533
18,070
30
Kungl. Maj-M nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 1,352,533
3. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att öka reservationsanslaget till skjutskolan för
infanteriet och kavalleriet,
nu............................................................ kronor 62,250
med......................................................... » 5,400
ti11..................................................................................... 67,650
Ökning av antalet elever vid skjutskolan för
infanteriet och kavalleriet under år 1917 ävensom anordnande
därstädes under samma år av en kulsprutekurs.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
att det för anordnande av vissa extra kurser vid
skjutskolan för infanteriet och kavalleriet å extra stat
för år 1916 beviljade anslaget av 22,100 kronor må
tagas i anspråk för bestridande av kostnaderna för
ökning av antalet elever i de ordinarie utbildningskurserna
vid skjutskolan under år 1917 ävensom för
anordnande därstädes under samma år av en kulsprutekurs.
4. Artilleriskjutskolor, oförändrat ordinarie reservationsanslag.
............................................................... 27,000
5. Krigsskolan.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, med godkännande av de vid statsrådsprotokollet
fogade förslag till nya stater för krigsskolan
och för krigsskolans reservofficerskurser, öka reservationsanslaget
till krigsskolan,
nu ........................................................ kronor 137,210
med....................................................... » 52,690
till........................................
6. Volontärskolor, oförändrat ordinarie förslagsanslag.
...............................................................................
Transport
189,900
200,000
1,837,083
Extra
anslag
kronor.
18,070
. 18,070
31
Kung!. Maj:ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 1,837,083
7. Militärläkares och. militärveterinärers undervisning.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
dels att i riksstaten för år 1917 upptaga reservationsanslaget
till militärläkares undervisning under
titel »Militårläkares och militärveterinärers undervisning,
reservationsanslag»,
dels ock att öka detta anslag
nu ....................................................... kronor 6,350
med............................................................ » 6,620
till...................................................................................... 12,970
Extra
anslag
kronor.
18,070
[15.]
E. Avlöning, rekrytering (truppförbanden),
arvoden in. in.
1. Avlöning och rekrytering m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
dels att, med godkännande av de vid statsråds- [16.]
protokollet fogade förslagen till nya stater, minska förslagsanslaget
till avlöning och rekrytering m. m.,
nu.................................................... kronor 18,301,994
med, i jämnt krontal.................... » 11,391
till..................................................................................... 18,290,603
dels ock medgiva
att därest under år 1917 vakans i bataljonsläkarbestäIlning
kommer att inträffa vid något eller
några av Livregementets grenadjärer, Första livgrenadjärregementet,
Jönköpings och Hälsinge regementen,
Södra skånska infanteriregementet eller Positionsartilleriregementet,
beställningen icke tillsättes,
utan den nya organisationen tillämpas vid dessa truppförband;
att
därest under år 1917 vakans i regementsläkarbeställning
kommer att inträffa vid något av
ovan uppräknade truppförband, beställningen tillsät
-
Transport 20,140,656
18,070
32
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, oni statsverket 1916.
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 20,140,656 18,070
tes med avlöning för nya tjänstinnehavaren enligt ny
stat, därest den nya organisationen kan genomföras,
men eljest efter den gamla staten, till dess genom
en av bataljonsläkarnas (vid Positionsartilleriregementet
bataljonsläkarens) avgång den nya organisationen
kan tillämpas vid detta truppförband; samt
att för genomförandet av fältläkarkårens nya
organisation, i vad den avser de ordinarie läkarna
vid andra truppförband än dem, där läkarbeställningarna
redan blivit i staterna uppförda enligt förenämnda
organisation, må användas i första hand de
löne- och dagavlöningsmedel, som finnas uppförda i
staterna för läkarbeställningarna vid de truppförband,
där sagda beställningar ännu äro uppförda enligt äldre
organisation och där vid vakans den nya organisationen
får genomföras i överensstämmelse med förut angivna
grunder, samt än vidare de medel, som i truppförbandsstaterna
uppförts för andra beställningar, men
på grund av vakanser i dessa icke komma till användning
för desamma.
2. Anställnings- och avskedspremier.
Kungl. Majrt föreslår riksdagen
[17.] att öka förslagsanslaget till anställnings- och
avskedspremier,
nu............................................................kronor 367,200
med......................................................... » 8,200
till..................................................................................... 375,400
3. Ökad avlöning för de till tjänst åldern äldsta
bataljonsläkarna och bataljonsveterinärerna.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[18.] att minska förslagsanslaget till ökad avlöning
för de till tjänståldern äldsta bataljonsläkarna och
'' bataljonsveterinärerna, _
Transport 20,516,056
lb,070
33
Kungl. Maj:t» nåd. prop. nr 1, om statsverket 1016.
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 20,516,056 18,070
nu............................................................ kronor 57,283
med......................................................... , 1,745
tm..................................................................................... 55,538
4. Avlöning till bataljonsläkare vid fältläkarkåren.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
dels att i riksstaten för år 1917 upptaga förslagsanslaget
till avlöning till extra bataljonsläkare under
titel »Avlöning till bataljonsläkare vid fältläkarkåren,
förslagsanslag»;
dels att öka detta anslag,
O''
nu............................................................ kronor 60,000
med......................................................... > 12,000
tm................................................................................... 72,000
dels medgiva, att den för bataljonsläkare vid fältläkarkåren
(extra bataljonsläkare) föreskrivna tjänstgöringen
i högst 75 (lagar må för högst 6 av dem
årligen anses vara fullgjord genom tjänstgöring under
ett år för specialistutbildning vid medicinsk högskola
eller större sjukhus i sådana grenar av den medicinska
vetenskapen, som äro av särskild betydelse för sjukvårdstjänsten
vid armén, samt att för denna tjänstgöring
må, förutom den vederbörande tillkommande lön ävensom
i förekommande fall rese- och traktamentsersättning
för färder till eller från den särskilda tjänstgöringsorten,
från förevarande anslag utgå ersättning till
belopp, motsvarande det bataljonsläkare vid fältläkarkåren
(extra bataljonsläkare) tillkommande dagarvode
för 75 dagars tjänstgöring utom egen bostadsort,
dels ock medgiva, att bataljonsläkare vid fältläkarkåren
(extra bataljonsläkare), som fullgjort honom
under året åliggande tjänstgöring av 75 dagar, må,
därest han beordras till tjänstgöring å egen bostadsort
under sådana förhållanden, att annan utom tjänstgöringsorten
bosatt bataljonsläkare vid fältläkarkåren
(extra bataljonsläkare) eller fältläkarstipendiat eljest
Transport 20,643,594 18,070
Bih. till riksd. prof. 1916. 1 Sami. 1 Avd. 5
[19.]
34
Kungl. Maj-.ts nåd. ‘prof. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 20,643,594
anspråk, uppbära dagarvode med 8
skulle tagits i
kronor om dagen.
5. Extra lönetillägg.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
enlighet med de i statsrådsangivna -
att till beredande, i
protokollet över finansärenden denna dag
grunder, av extra lönetillägg för innevarande år åt
vissa betjänte, som åtnjuta avlöning från fjärde huvudtitelns
medel, å extra stat för år 1917 såsom förslagsanslag
anvisa ett belopp av...................................
6. Ersättning åt vissa löntagare i följd av arméns
omorganisation, oförändrat ordinarie förslagsanslag.
...............................................................................
2,584
7. Arméns reservstater.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, med godkännande av de vid statsrådsprotokollet
fogade förslag till stater för officerare och underofficerare
å reservstat vid armén samt för fältläkarkårens reservstat,
öka förslagsanslaget till arméns reservstater,
nu .......................................................... kronor 85,724
med ...................................................... » 90,426
till...................................................................................... 176,150
8. Arméns personal över stat, oförändrat ordinarie
förslagsanslag .................................................................. 120,000
9. Dagavlöningstillägg åt indelt manskap.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för utbetalande av tillägg till dagavlöning
åt indelt manskap med 2 kronor till korpral, vicekorpral
och menig beställningsman samt 2 kronor
10 öre till annan menig för tjänstgöring i egenskap
av underbefäl, instruktör eller beställningsman vid
skolor och övningar utom vanliga repetitionsövningar
å extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag av__—
Transport 20,942,328
Extra
anslag
kronor.
18,070
205
94,300
112,575
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 20,942,328
10. Hyra, expenser m. m. vid truppförbanden.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att öka reservationsanslaget till hyra, expenser
m. m. vid truppförbanden,
nu ......................... kronor 121,700
med........................................................ » 500
till..................................................................................... 122,200
11. Landstormen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att öka reservationsanslaget till landstormen,
nu ......................................................... kronor 257,970
med........................................................ » 19,965
till.......*............................................................................ 277,935
12. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning
m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, med godkännande av det vid statsrådsprotokollet
fogade förslag till ny stat för rullföringsbefälhavare
med biträden å fastlandet, öka förslagsanslaget
till de värnpliktigas avlöning, inskrivning och redo
-
111*
nu...................................................... kronor 6,012,312
med................................-.................. » 340,606
till .................................................................................... 6,352,918
13. Ersättning för rustning och rotering.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att minska ordinarie förslagsanslaget till ersättning
för rustning och rotering,
nu......................................................... kronor 585,000
med........................................................ » 160,000
till ..................................................................................... 425,000
35
Extra
anslag
kronor.
112,575
Transport 28,120,381
112,575
36
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1016.
[27.]
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 28,120,381
14. Intendenturkåren.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
,att, med godkännande av det vid statsrådsprotokollet
fogade förslag till stat för intendenturkåren,
öka anslaget till intendenturkåren,
nu ......................................................... kronor 708,668
med, i jämnt krontal ......................... » 2,987
till..................................................................................... 711,655
15. Ålderstillägg.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[28.] att öka förslagsanslaget till ålderstillägg,
nu.......................................................... kronor 102,150
med....................................................... » 7,200
till...................................................................................... 109,350
16. Mötesbidrag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[29.] att för tilldelande av mötesbidrag åt vissa office
rare
och underofficerare med vederlikar enligt i kungl.
brevet den 18 juni 1915 angivna grunder å extra
stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag av............
17. Provisoriskt avlöningstillägg till officerare m. fl.
vid till Boden förlagda truppförband och formationer.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[30.] att för beredande av ett provisoriskt avlönings
tillägg
åt officerare m. fl. vid till Boden förlagda
truppförband och formationer enligt i kungl. brevet
den 18 juni 1915 angivna grunder å extra stat för
år 1917 anvisa ett förslagsanslag av............................
Extra
anslag
kronor.
112,575
114,615
67.600
Transport 28,941,386
294,790
37
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket VJ1G. Ordinarie anslag kronor. Transport 28,941,386 |
37 Extra anslag kronor. 294,790 |
F. Intendenturen m. m. 1. Arméns mathållning. Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att öka förslagsanslaget till arméns mathållning, nu ........................................................kronor 8,833,885 med, i jämnt krontal.......................... » 226,U86 till..................................................................................... 9,059,971 |
[31.] |
2. Furagering av arméns hästar. Kungl. Maj:t föreslår riksdagen nu.........................................................kronor 3,888,376 med ................................................... » 577,676 till..................................................................................... 4,466,052 |
[32.] |
3. Arméns munderingsutrustning. Kungl. Maj:t föreslår riksdagen nu....................................................... kronor 4,924,922 med, i jämnt krontal........................ » 649,533 till..................................................................................... 5,574,455 |
[33.] |
4. Arméns diverse intendenturbehov. |
/ |
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen nu......................................................... kronor 853,388 med, i jämnt krontal ......................... > 22,609 till..................................................................................... 875,997 Transport 48,917,861 |
[34.] 294,790 |
• |
Transport 48,917,861
294,790
38
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 48,917,861
5. Arméns kasern utredning samt ved, ljus och
vatten.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att öka reservationsanslaget till arméns kasernutredning
samt ved, ljus och vatten,
nu....................................................... kronor 2,097,461
med, i jämnt krontal ..................... » 61,086
till..................................................................................... 2,158,547
6. Premiering av lastautomobiler.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i riksstaten under fjärde huvudtiteln uppför
ett nytt ordinarie anslag, å.................................. 40,000
benämnt »Premiering av lastautomobiler, reservationsanslag».
7. Anskaffning av lastautomobiler m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för anskaffning av lastautomobiler m. m. å
extra stat för år 1917 anvisa ett anslag å ................ —
med rätt för Kungl. Maj:t att, i den mån så erfordras,
av tillgängliga medel under år 1916 förskjuta
beloppet för att sedermera ersättas av förevarande
anslag.
8. Inköp av inventarier i nya kasernetablissemang.
tf
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för inköp av inventarier i nya kasernetablissemang
å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av —
Extra
anslag
kronor.
294,790
303,600
100,000
Transport 51,116,408
698,390
Iiungl. May.ta nåd. prop. nr /, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 51,116,408
G. Inkvarterings-, rese- och traktamentskostnader.
1. Inkvarteringskostnader, oförändrat ordinarie
förslagsanslag................................................................... 1,088,307
2. Inkvarteringens ordnande i Stockholm, oförändrat
ordinarie reservationsanslag.................. 21,450
3. Rese- och traktainentspenningar, oförändrat
ordinarie förslagsanslag.................................................. 195,000
4. Flyttningshjälp, oförändrat ordinarie förslagsanslag.
............................................................................... 12,000
H. Artillcribehoy.
1. Arméns vapen, ammunition och målskjutningsmateriel
samt artilleriets övningar och materiel.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att öka reservationsanslaget till arméns vapen,
ammunition och målskjutningsmateriel samt artilleriets
övningar och materiel,
nu...................................................... kronor 2,708,850
med dels............................................ » 718,000
dels, såsom tillfällig anslags
förhöjning.
............................ » 400,000
till .................................................................................... 3,826,850
I. Fortifikationsbehoy.
1. Arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter
samt fortifikationens övningar och materiel.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att öka reservationsanslaget till arméns byggna
der,
mötesfält och kommendantskapsutgifter samt
fortifikationens övningar och materiel,__
39
Extra
anslag
kronor.
698,390
Transport 56,260,015
698,390
40
Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1316.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 56,260,015
nu....................................................... kronor 1,778,340
med................................................... » 130,485
till..................................................................................... 1,908,825
2. Fullbordande av befästningsarbetena vid Boden.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[41.] att utav det för fullbordande av befästnings
arbetena
vid Boden beviljade anslaget, 7,134,500
kronor, å extra stat för år 1917 anvisa återstoden,
med rätt för Kungl. Maj:t att av omhänderhavande
medel under år 1916 förskjuta högst 32,000 kronor
för att sedermera ersättas av vad sålunda anvisats.
3. Inköp av mark för utökning av Järvafältet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[42.] att av det till inköp av mark för utökning av
Järvafältet av 1915 års riksdag beviljade anslaget,
1,300,000 kronor, å extra stat för år 1917 anvisa
återstoden ........................................................................
4. Anskaffande av heliografer åt fälttelegraftrupperna.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[43.] att för anskaffande av heliografer åt fälttelegraf
trupperna
å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av
J. Övningar.
1. Arméns fält- och fälttjänstövningar, oförändrat
ordinarie reservationsanslag............................................ 600,000
2. Vinterövningar, oförändrat ordinarie reservationsanslag
...................................................................... 320,000
Extra
anslag
kronor.
698,3 90
286,500
532,000
24,700
Transport 59,088,840 1,541,590
Kungl. Maj:ts nåd. •prof. nr 1, om statsverket 19It!. 41
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 59,088,840 1,541,590
3. Det frivilliga skytteväsendets befrämjande.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till det frivilliga skytteväsendets befrämjande [44
å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av............ — 1,150,000
samt medgiva, att av detta anslag ett belopp av
480,000 kronor, motsvarande amrnunitionsbidraget till
skyttar över 14 års ålder, ställes till förfogande av
arméförvaltningens artilleridepartement för anskaffning
av mobiliseringsåmmunition, mot det att departementet
till skytteförbundens överstyrelse utlämnar
12,000,000 skarpladdade patroner m/94, medskyldighet
för överstyrelsen att återställa tomhylsor och laddramar,
dock med rätt för Kungl. Maj:t att, därest
förhållandena skulle sådant påkalla, till överstyrelsen
kontant utbetala sistnämnda belopp.
4. Vinterrekrytskolor vid vissa icke kasernerade
infanteriregementen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
dels att för anordnande av vinterrekrytskolor vid [45
vissa icke kasernerade infanteriregementen å extra
stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag av............. — 164,050
dels och medgiva, att det för samma ändamål å
extra stat för år 1916 beviljade anslaget må tagas
i anspråk jämväl för täckande av förskjutna kostnader
för anordnande av vinterrekrytskolor under år
1916 å vederbörande regementens förläggningsorter
(regementschefernas tjänstgöringsorter).
5. Kurser för utbildning av befäl och fackmän vid
landstormen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i avvaktan på den proposition, som kan komma [46
att avlåtas angående anordnande under år 1916 av
kurser för utbildning av befäl och fackmän vid land
Transport
59,088,840 2,855,640
Bih. till rilud. prof. 1916. 1 Sami. 1 Avd.
42
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 59,088,840
stormen, tillsvidare för ändamålet beräkna ett anslag
på extra stat för år 1917 av........................................ —
med rätt för Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel
förskottsvis redan under år 1916 utanordna beloppet.
K. Sjukvård.
1. Garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg
och i Boden.
Kungl. Maj:t, föreslår riksdagen
att, med godkännande av det vid statsrådsprotokollet
fogade förslag till stat för garnisonssjukhuset
i Stockholm, öka reservationsanslaget till garnisonssjukhusen
i Stockholm, å Karlsborg och i Boden,
nu ..........................................................kronor 112,200
med ........................................................ » 20,450
till................................................................................... 132,650
2. Arméns sjuk- och veterinärvård samt hovbeslag
m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att öka reservationsanslaget till arméns sjuk- och
veterinärvård samt hovbeslag m. m.,
nu ....................................................... kronor 416,342
med, i jämnt krontal ........................ » 56,700
till..................................................................................... 473,042
3. Det frivilliga sjukvårdsväsendet i krig.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till befrämjande av det frivilliga sjukvårdsväsendet
i krig å extra stat för år 1916 anvisa ett
anslag av..........................................................................
Extra
anslag
kronor.
2,855,640
850,000
10,000
Transport 59,694,532 3,715,640
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916. 43
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 59,694,532 3,715,640
L. Stipendier.
1. Resestipendier åt artilleri- och ingenjör -
officerare, oförändrat ordinarie reservationsanslag .... 7,000
2. Resestipendier åt officerare och intenden
turtjänstemän,
oförändrat ordinarie reservationsanslag 15,000
3. Stipendier för fältläkarkåren och veterinärstaten,
oförändrat ordinarie anslag ............................ 26,400
4. Resestipendier åt militärläkare, oförändrat
ordinarie reservationsanslag........................................... 2,000
M. Remontering och hästlega.
1. Remontering m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, med godkännande av det vid statsrådsprotokollet
fogade förslag till ny stat för remonteringsstyrelsen,
öka reservationsanslaget till remontering
in. m.
nu .................................................... kronor 880.069
med.................................................... » 52,245
till .................................................................................... 932,314
2. Lega av hästar för truppförbandens övningar.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att minska reservationsanslaget till lega av hästar
för truppförbandens övningar,
nu ........................................................ kronor 882,330
med ...................................................... » 18,772
till..................................................................................... 863,558
Transport 61,54"0,804 * 3,715~6lÖ
T"
44
Kungl. Maj:ts nåd. pröp. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 61,540,804
Extra
anslag
kronor.
3,715,640
N. Diverse.
[52.J
[53.]
[54.]
1. Ersättning för förskott.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till täckande av vissa förskott å extra stat för
år 1917 anvisa, i jämnt krontal, ett anslag av ........ —
2. Understöd åt föreningar och till skrifters
utgivande, oförändrat ordinarie reservationsanslag..... 18,000
3. Extra utgifter, oförändrat ordinarie reservationsanslag
....................................................................... 600,000
4. Civilanställning.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till åtgärder för civilanställning å extra stat
för år 1917 anvisa ett förslagsanslag av .................... —
5. Omkostnader för riksförsäkringsanstalten.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående lönereglering för riksförsäkringsanstalten,
tills vidare under fjärde huvudtiteln å extra
stat för år 1917 beräkna ett förslagsanslag av.......... —
för bestridande av vissa omkostnader för riksförsäkringsanstalten
för handläggning av ärenden rörande
ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
militärtjänstgöring. ___
Summa 62,158,804
201,956
20,000
6,200
3,943,796
En jämförelse mellan denna huvudtitel, sådan den finnes upptagen i
riksstaten för år 1916 och sådan den av Kungl. Maj:t nu är föreslagen,
utfaller på följande sätt:
1916. 1917.
ordinarie anslag 58,789,189 62,158,804 således ökning kronor 3,369,615
extra » 45,334,511 3,943,796 » minskning » 41,390,715
summa kronor 104,123,700 66,102,600 således minskning kronor 38,021,100
Kungl. May.ts nåd. prof. nr 1, om statsverket 1916.
45
Femte huvudtiteln,
innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.
1. Marinen.
A. Departementet,
1. Departementschefen
2. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli
och kommandoexpeditionen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
dels att höja det till departementschefens förfogande
ställda anslaget till amanuenser, skrivbiträden
och extra vaktmästare från 12,500 kronor med 5,000
kronor till 17,500 kronor;
dels ock, vid bifall härtill, i riksstaten för år
1917 höja anslaget till sjöförsvarsdepartementets avdelning
av Kungl. Maj:ts kansli och kommandoexpeditionen,
nu............................................................ kronor 36,700
med........................................................ » 5.000
till....................................................................................
3. Extra föredragande inom departementets avdelning
av Kungl. Maj:ts kansli.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till arvode åt en extra föredragande i sjöförsvarsdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts
kansli bevilja på extra stat för år 1917 ett anslag av
Transport
Ordinarie
anslag
kronor.
17,000
41,700
58,700
Extra
anslag
kronor.
[!•]
[2-]
7.000
7.000
46
Kungl. Maj:ts nåd. •prof. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 58,700
4. Provisorisk lönereglering för befattningshavare
i departementet, förslagsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till provisorisk lönereglering för befattningshavare
i sjöförsvarsdepartementet, i enlighet med
grunder och på villkor, som angivas i ovannämnda
statsrådsprotokoll angående andra och femte huvudtitlarna,
på extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag
av.......................................................................... —
därav högst 75 kronor må användas till höjning av
vikariatsersättning under semester.
B. Marlnföryaltningen och marinstaben.
1. Marinförvaltningen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, med godkännande av stat för marinförvaltningen
av den lydelse, bilagan n:r 1 vid ovannämnda
statsrådsprotokoll angående femte huvudtiteln utvisar,
i riksstaten för år 1917 höja anslaget till
m arin förvaltningen,
nu.................................................... kronor 133,000 —
med.................................................. » 1,000 —
till.................................................................................... 134,000
2. Förstärkning av anslaget till marinförvaltningen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att på extra stat för år 1917 bevilja:
till beredande av fyllnad i den i marinförvaltningens
stat uppförda anvisningen till vikariatsersättning,
arvoden till extra ordinarie tjänstemän och biträden
samt renskrivningskostnad m. m. ett. anslag av —
.. .-------- Transport _ 192,700
Extra
anslag
kronor.
7,000
4,115
6,300
17,415
47
Kungl. Maj-.ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Tx''ansport 192,700
till anställande av två extra revisorer i marinförvaltningen
och till förstärkning jämväl i övrigt
av arbetskrafterna å revisions- och bokslutskontoren
därstädes ett anslag av ............................ —
därav högst 250 kronor må tagas i anspråk till
vikariatsersättning under semester för extra revisorerna,
samt till anställande av ett biträde vid kemiska
undersökningar i marinförvaltningen ett anslag av —
3. Marinstaben...................................................... 3,000
4. Anställande av ett extra biträde i marinstaben.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för anställande av ett extra biträde i marinstaben,
med skyldighet att förrätta där förekommande
registrators- och aktuariegöromål in. m., bevilja å
extra stat för år 1917 ett belopp av ........................ —
C. Undervisningsverken.
1. Sjökrigshögskolan, reservationsanslag ............ 27,225
2. Sjökrigsskolan, reservationsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, med godkännande av stat för sjökrigsskolan
av den lydelse, bilagan n:r 2 vid ovannämnda statsrådsprotokoll
angående femte huvudtiteln utvisar, i
riksstaten för år 1917 höja reservationsanslaget till
sjökrigsskolan,
nu............................................................ kronor 43,825
med ........................................................ > 1,672
till.......................-............................................................ 45,497
Extra
anslag
kronor.
17,415
9,650
3,000
3,000
Transport 268,422
33,065
48
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 268,422
3. Skeppsgosseskolan.
Kung], Maj:t föreslår riksdagen
att, med godkännande av stat för skeppsgosseskolan
av den lydelse, bilagan n:r 3 vid ovannämnda
statsrådsprotokoll angående femte huvudtiteln utvisar,
i riksstaten för år 1917 höja anslaget till skeppsgosseskolan
-
nu............................................................ kronor 29,520
med........................................................ > 450
till .................................................................................... 29,970
4. Marinintendentskolan, reservationsanslag...... 9,100
D. Flottan.
Avlöning, ersättningar m. m.
1. Avlöning för flottans kårer och stater, förslagsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
dels att godkänna stater för flottans officerskår,
för reservofficerare under l:a tjänstgöring och repetitionsövning,
för flottans underofficerskår, för flottans
sjömanskår samt å dagavlöning till officerare och
underofficerare vid flottan ävensom för mariningenjörkåren
av den lydelse, bilagorna n:r 4 — 9 vid förenämnda
statsrådsprotokoll angående femte huvudtiteln
utvisa;
dels och att, med godkännande av förordade uteslutandet
av det i stat upptagna beloppet till marinintendenturkåren
i flottans reserv samt minskningen
i anvisningen för indragningsstaten och båtsmanskompanierna,
i riksstaten för år 1917 öka förslagsanslaget
till avlöning för flottans kårer och stater,
nu .................................................... kronor 5,801,250
med.................................................... » 142,406
till.................................................................................... 5,943.656
Extra
anslag
kronor.
33,065
Transport 6,251,148
33,065
49
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket IDIG.
Ordinarie
anslag
kronor.
T ransport 6,251,148
2. Personligt lönetillägg åt marindirektören av l:a
graden i flottan C. E. Richson.
Kung!. Maj:t föreslår riksdagen
att till personligt lönetillägg åt marindirektören
av l:a graden i flottan Carl Eric Richson på extra
stat för år 1917 anvisa ett belopp av ........................ —
därav 1,500 kronor må anses såsom lön, 365 kronor
såsom dagavlöning och 500 kronor såsom inkvarteringsbidrag.
3. Personligt lönetillägg åt bataljonspredikanterna
vid flottans station i Karlskrona.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till beredande av personligt lönetillägg av
600 kronor för år åt en var av bataljonspredikanterna
vid flottans station i Karlskrona Ernst Alfred
Waldemar Holmberg och Ernst Algot Collén på extra
stat för år 1917 anvisa ett belopp av ........................ —
4. Extra lönetillägg för år 1916 åt en del tjänstemän
och betjänte i ämbetsverk, kårer och stater, hörande
till sjöförsvarsdepartementet, förslagsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till beredande, i enlighet med de i förenämnda
statsrådsprotokoll angående sjunde huvudtiteln angivna
grunder, av extra lönetillägg för år 1916 åt
en del tjänstemän och betjänte i ämbetsverk, kårer
och stater, hörande till sjöförsvarsdepartementet, på
extra stat för år 1917 anvisa såsom förslagsanslag ett
belopp av ........................................................................ —
5. Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i riksstaten för år 1917 minska förslagsanslaget
till ersättning för rustning och rotering,
nu ........................................................... kronor 6,000
med.............................................;.............. » 1,000
till ............................................................ZZ..................5,000
Transport 6,256,148
Bih. till riksd. prof. 1916. 1 Sami. 1 Avd.
Extra
anslag
kronor.
33,065
[10.]
2.365
[11.]
1,200
500
[13.]
37,130
7
50
Kungi. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1D16.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 6,256,148
Intendentur eu.
6. Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna,
reservationsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i riksstaten för år 1917 höja reservationsanslaget
till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna,
nu ....................................................... kronor 513,507
med........................................................ » 10,944
till..................................................................................... 524,451
7. Beklädnad åt sjöbeväringen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för fortsatt anskaffning av beklädnad åt sjöbeväringen
på extra stat för år 1917 bevilja ett anslag
av.............................................................................. —
8. Värnpliktigs förmåner för sjökadetter m. fl.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
att sjökadetter samt marinintendentselever och
-aspiranter må från och med år 1917 under tjänstgöring
komma i åtnjutande av till beväringen hörande
värnpliktigs förmåner.
9. Naturaunderhåll åt personal vid flottan, förslagsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, under förutsättning av bifall till den i
punkt 16 gjorda hemställan, i riksstaten för år 1917
öka förslagsanslaget till naturaunderhåll åt personal
vid flottan,
nu ................................................... kronor 2,031,924
med..................................................... » 60,312
till ....................................................~.......................... 2,092,236
Transport 8,872,835
Extra
anslag
kronor.
37,130
70,000
107,130
Kungl. MajUs nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916. 51
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 8,872,835 107,130
Nybyggnad och underhäll.
10. Flottans nybyggnad och underhåll, reservationsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i riksstaten för år 1917 öka reservationsanslaget
till flottans nybyggnad och underhåll,
nu...................................................... kronor 2,963,950
med.................................................... t> 78,350
till .....................................................Z.................ZZZ 3,042,300
11. Krigsfartygsmateriel.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att av det av 1914 års riksdag för nyanskaffning [19.]
under åren 1915—1919 av krigsfartygsmateriel beviljade
anslag å 32,000,000 kronor anvisa på extra
stat för år 1917 ett belopp av...................................... — 6,400,000
12. Anskaffning av flygbåtsmateriel.
Kungl. Maj:t. föreslår riksdagen
att för anskaffning av flygbåtsmateriel på extra [20.]
stat för år 1917 bevilja ett anslag av ........................ — 135,000
13. Periskop i reserv för undervattensbåtar.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för anskaffning av periskop i reserv för un- [21.]
dervattensbåtar på extra stat för år 1917 bevilja ett
anslag av.......................................................................... — 96,000
med rätt för Kungl. Maj:t att därav disponera hälften
eller 48,000 kronor redan under innevarande år.
Transport 11,915,135 6,738,130
52
Kungl. Maj-M nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 11,915,135
14. Moderna arbetsmaskiner för flottans varv i
Karlskrona.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[22.] dels att av det utav 1915 års riksdag för anskaff
ning
av moderna arbetsmaskiner för flottans varv i
Karlskrona beviljade anslag av 100,000 kronor på
extra stat för år 1917 anvisa återstående, ännu icke
anvisade beloppet............................................................. —
dels ock att för omförmälda ändamål på extra
stat för år 1917 bevilja ett anslag av......................... —
med rätt för Kungl. Maj:t att låta utanordna sistnämnda
båda belopp redan under innevarande år.
15. Transportmedel för flottans varv i Karlskrona.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[23.] att för anskaffning av transportmedel för flottans
varv i Karlskrona bevilja på extra stat för år 1917
ett anslag av.................................................................... —
16. Utvidgning och modernisering av flottans varv
i Karlskrona.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[24.] att i avvaktan på den proposition angående be
viljande
av anslag för utvidgning och modernisering
av flottans varv i Karlskrona, Kungl. Maj:t må komma
att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål bland
de extra anslagen å femte huvudtiteln för år 1917
beräkna ett belopp av.................................................... —
17. Beklädnadsverkstäder och beklädnadsförråd
m. m. vid Karlskrona station.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[25.] att till uppförande av en byggnad för bekläd
nadsverkstäder
och beklädnadsförråd m. m. vid flottans
station i Karlskrona bevilja ett anslag av 300,800
kronor samt därav på extra stat för år 1917 anvisa
ett belopp av.................................................................... —
Extra
anslag
kronor.
6,738,130''
50.000
25.000
38,000
250,000
100,270
Transport 11,915,135 7,201,400
Kungl. MajUs nåd. prof. nr 1, om atatsverket 1916. 53
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport i J ,915,135 7,201,400
18. Transportmedel för flottans varv i Stockholm.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för anskaffning av transportmedel för flottans * [26.j
varv i Stockholm bevilja på extra stat för år 1917
ett anslag av.................................................................... — 75,000
1 9. Tillbyggnader till vissa verkstäder vid flottans
varv i Stockholm m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för tillbyggnader till vissa verkstäder vid
flottans varv i Stockholm in. m. bevilja på extra
stat för år 1917 ett anslag av ....................................
med rätt för Kungl. Maj:t att disponera detta belopp
redan under innevarande år.
[27.]
85,900
20. Örlogsdepå i Göteborg.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i avvaktan på den proposition angående beviljande
av anslag för anordnande av en örlogsdepå
i Göteborg, Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen
avlåta, för berörda ändamål bland de extra
anslagen å femte huvudtiteli* för år 1917 beräkna ett
belopp av......................................................................... — 120,000
21. Uppförande av ammunitionsförrådshus.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för uppförande av två ammunitionsförrådshus
bevilja på extra stat för år 1917 ett anslag av
med rätt för Kungl. Maj:t att därav disponera erforderligt
belopp redan under innevarande år.
22. Tankpråmar för oljetransport.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för anskaffning av två tankpråmar för oljetransport
på extra stat för år 1917 bevilja ett anslag
av __________________________________________________________________:.........
75,000
110,000
[28.]
[29.]
[30.]
Transport 11,915,135 7,667,300
54 Kungl. Maj:ts nåd. prof. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 11.915,135
med rätt för Kungl. Maj:t att av detta belopp disponera
hälften eller 55,000 kronor redan under innevarande
år.
övningar.
23. Flottans krigsberedskap och övningar, reservationsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i riksstat en för år 1917 höja reservationsanslaget
till flottans krigsberedskap och övningar,
nu ................................................. kronor 3,380,000
med ........................................... > 170,000
till.....................................................3,550,000
24. Sjöbeväringens avlöning och beklädnad m. m.,
förslagsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, under förutsättning av bifall till den i
punkt 16 gjorda hemställan, i riksstat en för år 1917
öka förslagsanslaget till sjöbeväringens avlöning och
beklädnad m. m.,
nu ........................................................ kronor 875,004
med ......:.............................................. j»_ 39,785
till .......................................................... Z ........... 914,789
Artilleribehov.
25. Skjutförsök och inskjutning av kanoner.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till skjutförsök och inskjutning av kanoner
på extra stat för år 1917 bevilja ett anslag av........ —
Transport 16,379,924
Extra
anslag
kronor.
7,667,300
40,000
7,707,300
Kling]. Maj:ts nåd. prop. nr /, om statsverket, li)16. 55
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport IG,379,924 7,707,300
2G. Nya kärnrör för kanoner vid flottan.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till förseende av kanoner vid flottan med nya [34.]
kärnrör bevilja på extra stat för år 1917 ett anslag av — 60,000
27. Tubkanonmokanismer.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att av det av 1915 års riksdag för anskaffning [35.]
av tubkanonmekanisrner beviljade anslag av 51,000
kronor på extra stat för år 1917 anvisa återstående.
ännu icke anvisade beloppet ........................................ — 25,500
28. 9 mm. pistoler m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att av det av 1915 års riksdag för anskaffning [36.]
av pistoler med hölster och ammunition för flottans
befäl och underbefäl beviljade anslag å 60,000 kronor
anvisa på extra stat för år 1917 återstående, ännu
icke anvisade beloppet................................................. — 30,000
med rätt för Kung!. Maj:t att låta utanordna sistnämnda
belopp redan under innevarande år.
29. Kanoner och kulsprutor i reserv.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för anskaffning av kanoner och kulsprutor i [37.]
reserv för flottans fartyg bevilja ett anslag av 275,000
kronor och därav på extra stat för år 1917 anvisa
ett belopp av... ........................................................... — 95,000
med rätt för Kungl. Maj:t att låta utanordna sistnämnda
belopp redan under år 1916.
30. Förbättring av projektilutredningen för vissa
pansarbåtar.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till förbättring av projektilutredningen för [38.]
vissa pansarbåtar på extra stat för år 1917 bevilja
ett anslag av .................................................................. t — 200,000
Transport 16,379,924 8,117,800
56
Kung1. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 16,379,924
med rätt för Kungl. Maj:t att disponera hälften av
nämnda belopp, eller 100,000 kronor, redan under
innevarande år.
31. Anskaffning av en lyftkran för Karlskrona
varvs skjutbana.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[39.] att för anskaffning av en lyftkran för Karlskrona
varvs skjutbana bevilja på extra stat för år 1917 ett
anslag av ________________________________________________________________________—
med rätt för Kungl. Maj:t att låta utanordna detta
belopp redan under innevarande år.
Torped- och gnistsigualväsendet in. in.
32. Anskaffning av torpeder och torpedmateriel.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[40.] dels att av det av 1915 års riksdag till komplet
tering
av torpedutredningen å fyra jagare med dubbeltuber
beviljade anslag å 204,000 kronor anvisa
på extra stat för år 1917 återstående, ännu icke anvisade
beloppet..______________________________________________________________
med rätt för Kungl. Maj:t att låta utanordna sistnämnda
belopp redan under innevarande år;
dels ock att av det av 1915 års riksdag till anskaffning
av torpeder i reserv beviljade anslag å
200,000 kronor på extra stat för år 1917 anvisa ett
belopp av........................................................................
33. Anskaffning av varmluftsapparater för torpeder.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[41.] att för anskaffning av varmluftsapparater för
torpeder bevilja på extra stat för år 1917 ett an
slag
av ..........................................................................
Extra
anslag
kronor.
8,117,800
32,000
102,000
50,000
110,000
Transport 16,379,924 8,411,800
Kungl. Maj Un nåd. prop. nr 1, om statsverket 191(i. 57
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 16,379,924 8,411,800
34. Anskaffning av torpedsikten m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till anskaffning av torpedsikten in. m. å ja- [42.]
garna bevilja på extra stat för år 1917 ett anslag av — 32,400
35. Anskaffning av nätsaxar till torpeder.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för anskaffning av nätsaxar till torpeder på [43.]
•extra stat för år 1917 bevilja ett anslag av ............ — 50,000
36. Försök med torped-, gnist- och flygmateriel.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till försök med torped-, gnist- och flyg- [44.]
materiel på extra stat för år 1917 bevilja ett anslag
av ......................................................... — 35,000
37. Nya luftkompressionspumpar till vissa pansarbåtar.
Kungl. Magt föreslår riksdagen
att till anskaffning av nya luftkompressions- [45.]
pumpar till vissa pansarbåtar bevilja på extra stat för
år 1917 ett anslag av........................................ — 36,000
Minväsendet.
38. Anskaffning av minmateriel.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för anskaffning av minmateriel för flottan [46.]
bevilja på extra stat för år 1917 ett anslag av........ — 167,100
med rätt för Kungl. Magt att låta utanordna detta
belopp redan under innevarande år.
Transport 16,379,924 8,732,300
Bill. till riksd. prof . 1916. 1 Sami. 1 Avd. 8
58
Kungl. Maj:ts nåd. prof. nr 1. om statsverket W16.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 16,379,924
39. Anskaffning av kontraminmateriel.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[47.] att för anskaffning av kontraminmateriel för flottan
bevilja ett anslag av 109,000 kronor och därav på
extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av................ —
40. Uppförande av ett minförrådshus.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[48.] att för uppförande av ett minförrådshus på extra
stat för år 1917 bevilja ett anslag av........................ —
med rätt för Kungl. Maj:t att låta utanordna detta
belopp redan under innevarande år.
41. Utvidgning av minverkstaden å flottans varv i
Stockholm.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
[49.] att för utvidgning av minverkstaden å flottans
varv i Stockholm må användas
dels återstående belopp, 25,917 kronor 99 öre,
av det utav 1906 års riksdag på extra stat beviljade
anslaget för avslutande av arbetena för min försvarets
ordnande och minpersonalens inkvartering vid mobilisering;
dels
återstående belopp, 16,446 kronor 64 öre,
av det utav 1907 års riksdag på extra stat beviljade
anslaget till ändring och komplettering av skärgårdstelefonmateriel;
dels
ock av det utav 1906 års riksdag på extra
stat beviljade anslaget för fasta minförsvaret ett belopp
av 7,635 kronor 37 öre.
Extra
anslag
kronor.
8,732,300
54,500
33,000
Transport 16,379,924 8,819,800
Kungl. MajUx nåd. prop. nr
!, om statsverket 101(1. |
59 |
Ordinarie |
Extra |
anslag |
anslag |
kronor. |
kronor. |
Transport 16,379,924 |
8,819,800 |
E. Kustartilleriet.
Avlöning.
1. Avlöning för kustartilleriets personal, förslagsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
dels att godkänna stat för kustartilleriets personal
av den lydelse, bilagan n:r 11 vid förenämnda
statsrådsprotokoll angående femte huvudtiteln utvisar;
dels ock att i riksstaten för år 1917 öka förslagsanslaget
till avlöning för kustartilleriets personal,
nu........................................................kronor 1,471,256
med.................................................... » 75,871
till...........................................7.7.T.........~................ 1,547,127
2. Personligt lönetillägg till sergeanten över stat
vid kustartilleriet A. G. Sjöqvist.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till personligt lönetillägg till sergeanten över [51.]
stat vid kustartilleriet Anders Gustaf Sjöqvist på
extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av ............ — 580
Intendenturen.
3. Beklädnad åt kustartilleriets manskap, reservationsanslag
.................................................................... 142,400
4. Naturaunderhåll åt personal vid kustartilleriet,
förslagsanslag ........................................................ 581,700
Transport 18,651,151 8,820,380
[52.]
Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 1, bni statsverket 1916.
BO
Ordinarie
anslag
kronor.
Transpo rt 18,651,151
Nybyggnad och underhåll.
5. Underhåll av kustartilleriets byggnader och
materiel, reservationsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i riksstat en för år 1917 höja reservationsanslaget
till underhåll av kustartilleriets byggnader
och materiel
nu........................................................ kronor 506,700
med........................................................ » 20,600
till .............................................................................. 527,300
6. Förläggningsinventarier för Västra Hästholmsfort.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för anskaffning av förläggningsinventarier för
Västra Hästholmsfort på extra stat för år 1917 bevilja
ett anslag av____________________________________________________________
7. Förplägnadsanstalt i Vaxholms fästning.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i avvaktan på den proposition angående anslag
till en förplägnadsanstalt i Vaxholms (och OscarFredriksborgs)
fästning, Kungl. Maj:t må komma att
till riksdagen avlåta, för berörda ändamål bland de
extra anslagen å femte huvudtiteln för år 1917 beräkna
ett belopp av......................................................................
8. Anskaffning av en motorpråm för Karlskrona
fästning.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för anskaffning av en motorpråm för Karls
krona
fästning bevilja på extra stat för år 1917 ett
anslag av .......................................................................
Extra
anslag
kronor.
8,820,380
6,200
286,757
45,000
Transport 19,178,451 9,158,337
om statsverket 1916. |
til |
Ordinarie |
Kxtra |
anslag |
anslag |
kronor. |
kronor. |
Transport 19,178,451 |
9,158,337 |
9. Förändring av torpedbatteriet vid Oxdjupet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till förändring av torpedbatteriet vid Oxdjupet
på extra stat för år 1917 bevilja ett anslag av ........ —
med rätt för Kungl. Magt att låta utanordna detta
belopp redan under innevarande år.
Övningar.
10. Kustartilleriets krigsberedskap och övningar,
reservationsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i riksstaten för år 1917 höja reservationsanslaget
till kustartilleriets krigsberedskap och övningar
nu .................................................... kronor 451,700
med ............... » 21,100
till ................................................ZZ..........................472,800
11. Kustartilleribeväringens avlöning och beklädnad
in. in., förslagsanslag_____________________________________430,000
Krigsövningar vid kustfästningarna, reservations -
12.
anslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i riksstaten för år 1917 uppföra reservationsanslaget
till krigsövningar vid kustpositionerna under
ändrad benämning: krigsövningar vid kustfästningarna,
reservationsanslag, och med oförändrat belopp
17,600
[57.]
[58.]
[59.]
15,000
för
Artilleribehov.
13. Nya kärnrör för kanoner vid kustbefästningarua.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att av det utav 1915 års riksdag till nya kärnrör
kanoner vid kustbefästningarna beviljade anslag
Transport 20,096,251
[60.]
9,175,937
62
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1> om statsverket 1910.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 20,096,251
å 93,850 kronor på extra stat för år 1917 anvisa
ett belopp av...... ........................................................ —
med rätt för Kungl. Maj:t att disponera sistnämnda
belopp redan under innevarande år.
14. Eldledningsanordningar vid nuvarande kustbefästningar.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[61.] att av det utav 1915 års riksdag till eldled
ningsanordningar
vid nuvarande kustbefästningar beviljade
anslag å 180,700 kronor anvisa på extra
stat för år 1917 återstående, ännu icke anvisade beloppet.
............................................................................... —
15. Skyddsanordningar för kustartilleriets kanonbetjäningar.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[62.] att till anskaffning av skyddsanordningar för
kustartilleriets kanonbetjäningar bevilja på extra stat
för år 1917 ett anslag av..________ __________________________________ —
Minväsendet.
16. Permanenta mineringar vid kustbefästningarna.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[63.] att av det utav 1913 års riksdag för ändring av
de permanenta mineringarna vid Vaxholms (och OsearFredriksborgs)
samt Karlskrona fästningar beviljade
anslaget å 600,000 kronor anvisa för permanenta mineringar
vid kustbefästningarna på extra stat för år
1917 ett belopp av........................................................ —
med rätt för Kungl. Maj:t att därav disponera hälften,
eller 60,000 kronor, redan under innevarande år.
Transport 20,096,251
Extra
anslag
kronor.
9,175,937
31,300
90,350
26,835
120,000
9,444,422
Kungl. Maj:ts nåd. projj. nr 1, om statsverket mitt.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 20,096,251
17. Reservspeglar till strålkastare.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för anskaffning av reservspeglar till kustfästningarnas
strålkastare på extra stat för år 1917 bevilja
ett anslag av_____________________ _
18. Utrustuingsmateriel för utposter vid kustbefästningarna.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till anskaffning av utrustningmateriel för utposter
vid kustbefästningarna på extra stat för år
1917 bevilja ett anslag av ........................................ .
lie!
Extra
anslag
kronor.
9,444,422
[64.]
20,000
[65.]
56,500
F. Flottan och kustartilleriet.
1. Reservstat för marinen, förslagsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, med godkännande av stat för reservstat för
marinen av den lydelse, bilagan n:r 12 vid förenämnda
statsrådsprotokoll angående femte huvudtiteln utvisar,
i riksstaten för år 1917 höja förslagsanslaget till reservstat
för marinen
nu ................... .......................................kronor 12,549
med .......................................... i_ 7,819
tiU ------------------------------------ ---------------------- 20,368
[66.]
2. Viss artillerimateriel för flottan och kustartilleriet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för anskaffning av viss artillerimateriel för
flottan och kustartilleriet bevilja ett anslag av 283,500
kronor och därav på extra stat för år 1917 anvisa
ett belopp av. ............................................................ ..— 94,500
Transport 20,116,619 9,615,422
64
Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 20,116,619
med rätt för Kungl. Maj:t att av sistnämnda belopp
låta utanordna 70,875 kronor redan under innevarande
år.
3. Försök med minmateriel.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för försök med minmateriel på extra stat
för år 1917 bevilja ett anslag av--------------------------------
med rätt för Kungl. Maj:t att därav disponera 10,000
kronor redan under innevarande år.
Cl. Diverse.
o
1. Alderstillägg, förslagsanslag............................
2. Ersättning åt officerare, ingenjörer och inten
denter
under anställning eller kommendering utrikes,
reservationsanslag............................................................
3. Resestipendium åt läkare vid marinläkar
kåren,
reservationsanslag..............................................-
4. Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag
...............................................................................
5. Flyttningshjälp, förslagsanslag................-......-
42.000
15.000
2,000
55,500
11.000
6. Sjukvård för marinen, förslagsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i riksstaten för år 1917 öka förslagsanslaget
till sjukvård för marinen,
nu ........................................................ kronor 115,960
med ....................................................» 25,000
till..................................................................................... 140,960
Transport 20,383,079
Extra
anslag
kronor.
9,615,422
30,000
9,645,422
Kull g l. Maj: tu nåd. grop. nr 7, om statsverket 1916.
Ordinarie
. anslag
kronor.
Transport 20,383,079
7. Uppvärmning, belysning, renhållning samt tvättoch
badinrättningar, förslagsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i riksstaten för år 1917 öka förslagsanslaget
till uppvärmning, belysning, renhållning samt tvftttoch
badinrättningar,
nu....................................................... kronor 315,000
med....................................................... 35,000
till -............................................................................... 350,000
8. Arvoden åt vid skeppsgossekåren i Marstrand
anställda personer samt medikamenter, bad m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för arvoden åt vid skeppsgossekåren i Marstrand
anställda personer samt medikamenter, bad
in. in. på extra stat för år 1917 bevilja ett anslag av
9. Skrivmaterialier och expenser m. m., förslagsanslag.
Kungl. Magt föreslår riksdagen
att i riksstaten för år 1917 öka förslagsanslaget
till skrivmaterialier och expenser in. m.,
nu......................................................... kronor 100,000
med....................................................... .y 40,000
till.....................................................................................
10. Utgivande av läroböcker, beskrivningar,
reglementen och instruktioner in. m. .......................
140,000
25,000
11. Tryckningskostnader, förslagsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i riksstaten för år 1917 minska förslagsanslaget
till tryckningskostnader från 25,082 kronor
med 34 kronor till ........................................................ 25,048
Transport 20,923,127
65
Extra
anslag
kronor.
9,645,422
10,798
•9,656,220
66
Kungl. MajUs nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 20,923,127
12. Diverse behov ................................................ 22,254
13. Extra utgifter ......................................... 75,000
14. Bestridande av hyresutgifter.
Kungl. Maj it föreslår riksdagen
[74.] att i avvaktan på den proposition angående för
hyrande
av ämbetslokaler för marinförvaltningen,
Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen avlåta, till
bestridande av vissa hyresutgifter under femte huvudtiteln
bland de extra anslagen å samma huvudtitel
för år 1917 beräkna ett belopp av.............................. - —
15. Ersättning för förskott.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[75.] att till täckande av förskott under femte huvud
titeln
anvisa ett extra anslag för år 1917 till belopp
av--------------------------------------------------------------------------------------
2. Handeln.
Sjökarteverket.
[76.] 1. Avlöningar och underhåll in. in—................ 101,800
Lots- och fyrväsendet.
2. Lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[77.] att, med godkännande av avlöningsstat för fyr
personalen
av den lydelse, bilagan n:r 13 vid förenämnda
statsrådsprotokoll angående femte huvudtiteln
utvisar, i riksstaten för år 1917 minska förslagsanslaget
till lots- och fyrinrättningen med livrädd
n ingsan stal terna
nu ................................................ kronor 3,652,924: —
med ........................................... »_ 3,150:
till .................................................................................... 3,649,774
Transport 24,771,955
Extra
anslag
kronor.
9,656,220
55,800
148,405
9,860,425
Kung1. Mnj:ts nåd. prof. nr 1, om statsverket 1016. 67
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 24,771,955 9,860,425
3. Säkerhetsanatalter för sjöfarten.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till säkerhetsanstalterna för sjöfarten bevilja [78.]
på extra stat för år 1917 ett anslag av .................... — 460,000
Undervisningsanstalter för sjöfart samt nautisk-ineteorologiska
byrån.
4. Undervisningsanstalter för sjöfart.................. 186,420
5. Nautisk-meteorologiska byrån________________________ 26,100
6. Förstärkning av arbetskrafterna vid nautiskmeteorologiska
byrån, förslagsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för arvode åt ytterligare eu assistent vid [79-]
nautisk-meteorologiska byrån på extra stat för år
1917 anvisa ett förslagsanslag å högst........................ — 3,500
o O O O
7. Alderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna
för sjöfart och föreståndaren för
nautisk-meteorologiska byrån, förslagsanslag.............. 13,000
Summa 24,997,475 10,323,925
Beträffande de här ovan upptagna ordinarie anslag, vid vilka Kungl. [80.]
Maj:t icke gjort någon framställning, har Kungl. Maj:t icke att föreslå någon
förändring.
En jämförelse mellan denna huvudtitel, sådan den finnes upptagen i
riksstaten för år 1916 och sådan den av Kungl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:
1916. 1917.
ordinarie anslag.... 24,266,350 24,997,475 således ökning 731,125 kronor
extra » .... 10,097,973») 10,323,925 > > 225,952 >
Summa kronor 34,364,323 35,321,400 således ökning 957,077 kronor. *)
*) Kostnaderna enligt § 63 regeringsformen äro härvid ej medräknade.
68
Katigt. Maj:ts nåd. prof», nr 1, om statsverket 1916.
Sjätte huvudtiteln,
innefattande anslagen till civildepartementet.
Ordinarie
anslag
kronor.
A. Departementet.
1. Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag,
högst ............... 6,500
2. Statsråden utan departement, tre ä 15,000
kronor,............................ 45,000
3. Departementschefen.......................................... 17,000
4. Departementets avdelning av Kungl. Ma,j:ts
kansli....................... 93.300
5. Handsekreterare åt statsministern.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av
att av Kungl. Maj:t ställas till statsministerns förfogande
för avlönande av en handsekreterare.
6. Provisorisk lönereglering för departementet m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till provisorisk lönereglering för befattningshavare
i civildepartementet, i enlighet med de av chefen
för justitiedepartementet tillstyrkta grunder och
förordade villkor, på extra stat för år 1917 bevilja
ett förslagsanslag av ................................................
därav högst 325 kronor må användas till höjning av
vikariatsersättning under semester.
Extra
anslag
kronor.
3,000
13,785
Transport 161,800
16,785
Kungl. Maj:ts nåd. prof. nr 1, om statsverket WIG.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 161,800
7. Extra föredragande inom departementet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till avlönande av en extra föredragande inom
civildepartementet på extra stat för år 1917 anvisa
ett belopp av.................................................................. —
därav 2,500 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar.
8. En andre särskild föredragande inom departementet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till avlönande av en andre särskild föredragande
inom civildepartementet på extra stat
för år 1917 anvisa ett belopp av................................ —
9. En tredje särskild föredragande inom departementet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till avlönande av en tredje särskild föredragande
inom civildepartementet på extra stat för
år 1917 anvisa ett belopp av........................................ —
10. Biträdande föredragande inom departementet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till avlönande av en biträdande föredragande
inom civildepartementet på extra stat för år 1917 anvisa
ett belopp av .................................................... —
11. Förhöjning av amanuensarvoden m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till förhöjning av de inom civildepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli anställda amanuensernas
arvoden in. m. på extra stat för år 1917
anvisa ett belopp av.................................................. —
(SO
Extra
anslag
kronor.
16,785
7,000
4,000
3,000
3,000
34,000
Transport 161,800
67,785
70
Kungl. Maj:ls nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 161,800 67,785
B. Regeringsrätten.
Avlöningsstat....................................
93,700
C. ÖverståtMllarämbetet.
1. Överståthållarämbetet._____________________________________ 97,822 —
2. Provisorisk förbättring av de hos överståthållarämbetet
anställda manliga och kvinnliga extra tjänstinnehavares
avlöningsförmåner.
Kungl. Ma:jt föreslår riksdagen
att för provisorisk förbättring av de hos överståthållarämbetet
anställda manliga och kvinnliga
extra tjänstinnehavares avlöningsförmåner på extra
stat för år 1917 anvisa ett anslag av ___________________ — 10,600
3. Anlitande av sakkunniga till biträde vid utredningar
m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att från och med år 1917 i riksstaten under
sjätte huvudtiteln uppföra ett ordinarie förslagsanslag
om högst................................................................... 1,000 —
att användas till anlitande vid överståthållarämbetet
av sakkunniga för att biträda med utredningar in. in.
4. Utgivande av »Polisunderrättelser».
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till fortsatt utgivande av tidningen »Polisunderrättelser»
på extra stat för år 1917 anvisa ett
anslag av ........................................................................
36,900
Transport 354,322
115,285
Kungl. Maj:l8 nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916''.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 354,322
5. Registrering av aut omobiler.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till bestridande av utgifter för registreringav
autoinobiler på extra stat för år 1917 anvisa ett
förslagsanslag av............................................................ —
att i första hand utgå av inflytande registreringsavgifter
för autoinobiler.
D. Landsstaterna i länen.
1. Landshövdingarna ........................................... 318,500
2. Tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
dels medgiva, att å ordinarie stat må från och
med år 1917 uppföras ej mindre vid länsstyrelsen i
Kronobergs län ytterligare ett skrivbiträde med en
avlöning av 1,050 kronor, därav 700 kronor lön och
350 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna
komma två ålderstillägg till lönen, det ena med 200
kronor efter fem år och det andra, likaledes med
200 kronor, efter ytterligare fem år, än även vid
länsstyrelsen i Norrbottens län ytterligare ett skrivbiträde
med en avlöning av 1,125 kronor, därav 700
kronor lön, 350 kronor tjänstgöringspenningar och
75 kronor ortstillägg, vartill kunna komma två ålderstillägg
till lönen, det ena med 200 kronor efter fem
år och det andra, likaledes med 200 kronor, efter
ytterligare fem år;
71
Extra
anslag
kronor.
115,285
3,000
Transport 672,822
118,285
72
[13.]
Kunffl. Mcijds nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 672,822
dels förklara,
att till ifrågavarande skrivbiträdestjänster skola
antagas kvinnor,
att för åtnjutande av nämnda avlöningsförmåner
skola lända till efterrättelse de föreskrifter, som
äro eller kunna varda utfärdade angående allmänna
villkor och bestämmelser att gälla för å vissa domstolars,
ämbetsverks och myndigheters stater uppförda
biträdesbefattningar, samt
att biträde, som vid ikraftträdandet av ifrågavarande
ändring i staten för länsstyrelserna i Kronobergs
och Norrbottens län är anställt hos länsstyrelse
och antages till biträde å denna stat från samma tidpunkt,
må äga att för åtnjutande av löneförhöjninggenom
ålderstillägg räkna sig till godo den tid, biträdet
omedelbart därförinnan innehaft stadig anställning
hos länsstyrelsen;
dels ock av nu ifrågavarande anledning från och
med år 1917 höja det ordinarie anslaget till tjänstemän
och betjänte vid länsstyrelserna från 922,725
kronor med 2,175 kronor till........................................ 924,900
3. övergångsstat.................................................... 56,800
4. Anlitande av sakkunniga till biträde vid utredningar
m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att från och med år 1917 i riksstaten under
sjätte huvudtiteln uppföra ett ordinarie förslagsanslag
om högst........................................................................ 24,000
att användas till anlitande vid länsstyrelserna av sakkunniga
för att biträda vid utredningar in. in.
Extra
anslag
kronor.
118,285
Transport 1,678,522
118,285
Kungl. Maj: t a nåd. pro/), nr 1, om statsverket W16.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 1,678,522
5. Arvoden åt extra länsnotarier, extra länsbokhållare
och övriga extra biträden vid länsstyrelserna
m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att från och med år 1917 höja det å ordinarie
stat uppförda reservationsanslaget till arvoden åt extra
länsnotarier, extra länsbokhållare och övriga extra
biträden vid länsstyrelserna in. in., nu 213,000 kronor,
med 55,000 kronor eller till ........................................ 268,000
6. Fögderiförvaltningarna.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att från och med år 1917 höja det å riksstaten
uppförda ordinarie anslaget till fögderiförvaltningarna
från 1,625,635 kronor med 9,663 kronor till ................ 1,635,298
7. Tillfällig löneförbättring åt kronofogdar, häradsskrivare
och länsmän.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag
av.................................................................. —
för beredande av tillfällig löneförbättring under samma
år åt 117 kronofogdar, 116 hä radsskrivare och 516
länsmän, att utgå med följande belopp, nämligen:
för 11 kronofogdar (i Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län) envar 800 kronor, därav 200
kronor skola anses utgöra lön, 400 kronor tjänstgöringspenningar
och 200 kronor ortstillägg;
för envar av övriga 106 kronofogdar 600 kronor,
därav 200 kronor skola anses utgöra lön och 400
krono'']'' tj änstgöringspenningar;
för 10 häradsskrivare (i Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län) envar 900 kronor, därav 200
Transport 3,581,820
7:;
Extra
anslag
kronor.
118,285
793,500
911,785
74
Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 3,581,820
kronor skola anses utgöra lön, 500 kronor tjänstgöringspenningar
och 200 kronor ortstillägg;
för 106 häradsskrivare (i övriga län) envar 700
kronor, därav 200 kronor skola anses utgöra lön och
500 kronor tjänstgöringspenningar; och
för samtliga häradsskrivare extra förvaltningsbidrag
med 75 kronor för varje fullt 5,000-tal av
folkmängden i tjäustedistriktet;
för 4 länsmän (i Tärna distrikt av Västerbottens
län samt i Arjeplogs, Jukkasjärvi och Karesuando
distrikt av Norrbottens län) envar 1,000 kronor,
därav 600 kronor skola anses utgöra lön, 200 kronor
ortstillägg och 200 kronor förvaltningsbidrag;
för 66 länsmän (övriga länsmän i Västerbottens
och Norrbottens län samt länsmännen i Jämtlands
län) envar 1,300 kronor, därav 600 kronor skola anses
utgöra lön, 300 kronor tjänstgöringspenningar,
200 kronor ortstillägg och 200 kronor förvaltningsbidrag,
samt
för envar av övriga 446 länsmän 1,100 kronor,
därav 600 kronor skola anses utgöra lön, 300 kronor
tjänstgöringspenningar och 200 kronor förvaltningsbidrag;
-
8. Polisväsendet på landsbygden m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[17.] att, på extra stat för år 1917 ställa till Kungl.
Maj:ts förfogande ett förslagsanslag av ........................
att, huvudsakligen under de i statsrådsprotokollet
över civilärenden den 21 februari 1908 angivna
villkor för åtnjutande av bidrag från anslaget, användas
till avlöning och underhåll av särskild polisstyrka
på landet, där sådan kan av förhållandena
påkallas, under medgivande tillika dels att av^ detta
anslag erforderligt belopp må användas till åtgärder_______
Transport 3,581,820
Extra
anslag
kronor.
911,785
425,000
1,336,785
Kungl. May.ts nåd. prop. nr 1, om »tatxverket 1916. 75
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 3,581,820 1,336,785
i särskilda fall för grövre brotts upptäckande och
misstänkta personel^ efterspanande och gripande,
dels och att Kungl. Maj it må av anslaget använda
lämpligt belopp till årsarvode åt den polistjänstemän,
som förordnas att inom civildepartementet biträda ej
mindre vid förande av register över den polisstyrka,
som kan komma att ur vissa städers poliskårer
ställas till länsstyrelsernas förfogande för beredande
av polisskydd vid oroligheter å rikets landsbygd, än
oek vid beredning inom departementet av frågor om
samma polisstyrkas användning i förekommande fall.
9. Arvode åt lappfogdar m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till juridiskt biträde åt de svenska lapparna
i Norge samt ersättning åt lappfogdar och lappförmän
ävensom ordningsmän inom lappbyarna m. m. på
extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av............... — 26,300
E. Väg- och vattenbyggiiadsväsendet.
1 a. Väg- och vattenbyggnadsstaten .................... 137,800
Reservationsanslag :
1 b. till expenser för allmänna
arbeten ............................ kronor 45,000
1 c. till vägundersökningar........ » 45,000 90,000
2. Inspektion av enskilda järnvägars rullande materiel.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för anordnande av inspektion av enskilda järnvägars
rullande materiel på extra stat för år 1917
anvisa............................................................................... —
7,400
Transport 3,809,620
1,370,485
76
Kungl. Maj:ts nåd. prof. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 3,809,620
att för ändamålet ställas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förfogande.
3. Vägar och kommunikationer .......................... 12,000
4. Undersökningar av mindre hamnar och farleder
m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av —
till undersökningar av mindre hamnar och farleder
ävensom till upprättande av planer till anläggning
eller ombyggnad av broar, då dylika arbeten icke äro
förenade med vägföretag.
5. Understödjande av brobyggnader och, företrädesvis
mindre, hamnbyggnader m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att på extra stat för år 1917 ställa till Kungl.
Maj .ds förfogande till understödjande av brobyggnader
och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning
av åar och farleder ett anslag av .............
6. Skyddsåtgärder för Falkenbergs yttre hamn.
Kungl. Magt föreslår riksdagen
att av det såsom bidrag till bestridande av kostnaden
för utförande av skyddsåtgärder för Falkenbergs
yttre hamn beviljade anslaget å 130,000 kronor
för år 1917 anvisa återstående beloppet.....................
med rätt för Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel
förskottsvis redan under år 1916 utanordna beloppet.
7. Bidrag till anläggning eller förbättring av vägar
m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till bidrag för anläggning av nya samt förbätt-_________
Transport 3,821,620
Extra
anslag
kronor.
1,370,485
10.000
600,000
80,000
2,060,485
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om istatsverket 1910. 77
Ordinarie Extra
anslag anslag
ltronor. kronor.
Transport 3,821,620 2,060,485
ring eller omläggning av backiga eller eljest mindre goda
vägar på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av — 2,500,000
Angående befrielse för vederbörande intressenter
att fullborda väganläggningar från Talljärv till Bönkroken
m. m. i Norrbottens län.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
att de, vilka på grund av avslutade kontrakt [24.]
eller eljest äro ansvariga för fullbordande av anläggning
av vägdelarna från Kölmjärv till Tallsjön, från
Tallsjön förbi Bredträsk till Bönälven eller Bönkroken
samt från Talljärv till Bredträsk, må befrias från
dem i sådant hänseende åliggande skyldighet, utan
att de till väganläggningarna beviljade och redan
uppburna statsbidragen återbäras,
varjämte Kungl. Maj:t föreslår riksdagen,
att i avseende å de statsbidrag, som för år 1917 [25.]
kunna av riksdagen beviljas till väganläggningar och
vägförbättringar samt till bro- och hamnbyggnader
ävensom upprensning av åar och farleder, skola
gälla de grunder, vilka finnas angivna i riksdagens
skrivelser den 31 maj 1907, den 27 februari 1914
och den 28 maj 1915.
8. Anläggande av enklare vägar i Norrbottens,
Västerbottens och Jämtlands län.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av
att, i enlighet med de i nådiga kungörelserna den
14 november 1913 och den 29 oktober 1915 angivna
grunder, användas till anläggande av enklare vägar
i N''orrbottens, Västerbottens och Jämtlands län.
9..Jordförluster genom kanal- och väganläggningar,
förslagsanslag (därav ersättningar 4,567 kronor)
...................................................................................
Transport
7,267
3,828,887
500,000
5,060,485
[26.]
78
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor
Transport 3,828,887
10. Till gäldande av Sveriges bidrag till den
ständiga internationella föreningen för frågor rörande
vägväsendet, förslagsanslag ............................................ 365
F. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
Medicinalstyrelsen med dithörande stater.
1. Medicinalstyrelsen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[27.] dels medgiva ej mindre att å avlöningsstaten för
medicinalstyrelsen må från och med år 1917 uppföras
en statsinspektör över köttkontrollen i riket med en
årlig avlöning av 7,500 kronor, därav 5,000 kronor
lön samt 2,500 kronor tjänstgöringspenningar, än
även att innehavaren av nämnda tjänst må äga rätt
till ett ålderstillägg å 600 kronor efter fem års
tjänstgöring;
dels förklara, att. innehavaren av nämnda tjänst
må årligen, när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske, åtnjuta semester under eu
och eu halv månad, ävensom att för åtnjutande av
de med sagda tjänst förenade avlöningsförmåner skola
gälla vad i nådiga kungörelsen den 1 oktober 1914
CD O O
angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av
avlöningsförmåner enligt den från och med år 1915
gällande ordinarie stat för medicinalstyrelsen finnes
stadgat ifråga om å nämnda stat upptagna ordinarie
manliga befattningshavare;
dels från och med år 1917 höja den å medicinalstyrelsens
ordinarie stat upptagna anslagsposten till
Transport 3,829,252
Extra
anslag
kronor.
5,060,485
5,060,485
Kungl. Majds nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916. 79
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 3,829,252 5,060,485
vetenskapliga rådet, veterinärrådet, vikariatsersättningar
och extra tjänstemän m. in. från 49,900 kronor
med 1,300 kronor till 51,200 kronor;
dels godkänna sådan ändring i ordinarie övergångsstaten
för medicinalstyrelsen att det däri uppförda
anslaget till 1 registrator och aktuarie ur staten
uteslutes;
dels ock, vid bifall till vad ovan föreslagits beträffande
förändringar i staten för medicinalstyrelsen,
från och med år 1917 höja det å riksstaten uppförda
ordinarie anslaget till medicinalstyrelsen från 193,100
kronor med 5,600 kronor till...................................... 198,700
därav 4,900 kronor å övergångsstat.
Angående ålderstillägg åt notarien hos medicinalstyrelsen
friherre E. J. A. Klinkowström.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
att notarien hos medicinalstyrelsen friherre Ernst
Johan Axel Klinckowström må, utan hinder därav
att han först efter ingången av år 1915 tillträtt sin
nu innehavande tjänst, för ålderstilläggs åtnjutande
räkna sig sin tjänstgöring före nämnda tidpunkt såsom
tillförordnad notarie till godo i så måtto, att
han må från och med år 1916 uppbära första ålderstillägget
å lönen.
2. Personligt avlöningstillägg till en befattningshavare
i medicinalstyrelsen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av —
för beredande av personligt avlöningstillägg under
nämnda år för en å övergångsstat uppförd befattningshavare
hos medicinalstyrelsen i enlighet med de för provisorisk
lönereglering för befattningshavare i medicinalstyrelsen
för år 1914 fastställda grunder och villkor.
Transport 4,027,952
[28.]
1,300
[29.]
5,061,785
80
Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 4,027,952
3. Statsmedicinska anstalten................................ 69,150
4. Farmaceutisk! laboratorium vid statsmedicinska
anstalten.
Kungl Maj:t föreslår riksdagen
att för upprätthållande av driften av ett vid den
statsmedicinska anstalten tillsvidare inrättat farmaceutisk!
laboratorium å extra stat för år 1917 anvisa
ett belopp av---------------------------------------- ------------------------
Provinsialläkarstateii.
5. Förste provinsialläkare och provinsialläkare 865,200
6. Resestipendier åt förste provinsialläkare m. fl.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen besluta,
att det ordinarie reservationsanslaget till resestipendier
åt förste provinsialläkare, provinsialläkare,
extra provinsialläkare, biträdande provinsialläkare och
stadsläkare skall ur riksstaten för år 1917 uteslutas.
7. Till avlöning åt femton civila läkarstipen
diater,
reservationsanslag................-.......................-.....
8. Bidrag till extra provinsialläkares avlönande,
förslagsanslag .....................................................—
9. Tilläggsarvoden åt extra provinsialläkarna i Malå
och Bjurholms distrikt.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att på extra stat för år 1917 bevilja ett anslag av
till beredande av tilläggsarvoden åt extra provinsialläkarna
i Malå och Bjurholms distrikt med 800 kronor
för den förre och 500 kronor för den senare.
Transport 5,014,802
22,500
30,000
Extra
anslag
kronor.
5,061.785
15,600
1,300
5,078,685
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om'' statsverket 1916. 81
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 5,014,802 5,078,685
Sj ukvår dsanstalterna.
Sinnessjukvårdsanstalterna.
10. Hospitals underhåll.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att från och med år 1917 höja det å ordinarie stat
uppförda förslagsanslaget till hospitals underhåll med
500,000 eller från 3,850,000 kronor till.................... 4,350,000
Arvoden åt två bokhållare, predikant och sekreterare
vid Östersunds hospital samt förhöjt arvode åt
sekreteraren vid Piteå hospital och asyl.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
dels att det belopp av högst 50,100 kronor, som
av riksdagen beviljats till arvoden åt tjänstemän,
vilka icke äro i hospitalens och asylernas lönestater
upptagna, höjes med 4,500 kronor till högst 54,600
kronor, på det att arvoden må kunna från och med
år 1917 utgå med följande belopp:
Piteå hospital och asyl:
till sekreteraren................ kronor 800
Östersunds hospital:
till predikanten........................................ kronor 1,200
» sekreteraren........................................ » 1,000
» två bokhållare, vardera 1,000 kronor, » 2,000,
med rätt för bokhållarna till bostad med möbler och
sängkläder, lyse, bränsle, tvätt och kost enligt av
medicinalstyrelsen särskilt fastställd utspisningsstat
samt till en arvodesförhöjning å 300 kronor efter
fem års väl vitsordad tjänstgöring;
dels ock att vad som erfordras för beredande av
nu ifrågavarande avlöningsförmåner skall utgå av
förslagsanslaget till hospitals underhåll.
Transport 9,364,802 5,078,685
82
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 9,364,802
11. Resestipendier åt vid rikets hospital och asyler
anställda läkare.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen besluta,
att det ordinarie reservationsanslaget till resestipendier
åt vid rikets hospital och asyler anställda
läkare skall ur riksstaten för år 1917 uteslutas.
12. Anläggning av hospital vid Strängnäs.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att av det för uppförande av en för 800 sinnessjuka
avsedd statsanstalt å biskopsbostället Sundby
n:r 1 om 2 mantal i Strängnäs socken av Södermanlands
län m. m. beviljade anslaget å 3,300,000 kronor
på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av.... —
13. Angående om- och tillbyggnad av Lunds hospital
och asyl.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för om- och tillbyggnad av Lunds hospital
och asyl bevilja ett belopp av 320,000 kronor samt
därav på extra stat för år 1917 anvisa...................... —
14. Inköp av ett område vid Vadstena hospital
ooh asyl.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
dels medgiva, att stadsj ordlotterna nr II b och
II c om tillhopa 4,72 hektar må för utvidgning av
Vadstena hospitals och asyls areal inköpas för en
köpeskilling, ej överstigande 12,429 kronor 70 öre;
dels ock till gäldande av förenämnda köpeskilling
på extra stat för år 1917 bevilja ett anslag av i
jämna tal.........................................................................—
Extra
anslag
kronor.
5,078,685
550,000
100,000
12,430
Transport 9,364,802 5,741,115
/
Kunyl. Maj:ts nåd. prof. nr 1, om statsverket W16. 83
Transport |
Ordinarie Extra anslag anslag kronor. kronor. 9,364,802 5,741,115 |
15. Anstalter för obildbara sinnesslöa. K. Maj:t föreslår riksdagen att från och med år 1917 höja det å ordinarie |
[39.] |
till .................................................................................... 16. Anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke |
225,000 |
äro fallandesjuka, förslagsanslag.................................... 17. Epileptikeranstalter, förslagsanslag ____________ |
331,000 22,000 |
Övriga sjukvårdsanstalter. 18. Lasaretts underhåll........................................ |
15,774 |
19. Resestipendier åt ordinarie läkare vid länslasa-rett m. fl. Kungl. Maj:t föreslår riksdagen besluta, |
l-1 0 1 _1 |
20. Till underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska |
22,000 |
21. Uppförande av spetälskesjukhus i Dalarna. Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att — under villkor att för ändamålet kostnads- |
[41.] |
fritt av landsting, kommuner eller enskilda tillhanda-hålles ett Korsnäs sågverksaktiebolag tillhörigt, i |
— 40,000 |
Transport 9,980,576 5,781,115
84
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 9,980,576
22. Anslag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
dels att till bidrag för uppförande eller inrättande
av tuberkulossjukvårdsanstalter, företrädesvis
tuberkulossjukstugor, tuberkulossjukhus och tuberkulosavdelningar
på andra sjuk vårdsanstalter, på extra
stat för år 1917 anvisa ett belopp av ........................ —
dels besluta, att i avseende å allmänna bestämmelser
för åtnjutande av statsbidrag från berörda anslag
skall gälla av Kungl. Maj:t fastställda grunder;
dels ock medgiva,
att, därest av riksdagen till ifrågavarande ändamål
förut beviljade belopp icke bliva till fullo tagna
i anspråk de år, varför de anvisats, återstoden må
för ett annat år för ändamålet disponeras; samt
att jord, som står under kronans omedelbara
disposition eller tillhör någon av de under bruk och
bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar
eller någon av de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade
kronoegendomar, vilka icke upplåtits till
förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna
eller Vadstena krigsraanshusfond, må, efter av Kungl.
Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning, utan
särskild ersättning till kronan på de villkor i övrigt,
Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas
till landsting, kommuner, föreningar eller enskilda för
anläggning av tuberkulossjukvårdsanstalter.
23. Anslag till driftkostnader vid tuberkulossjukvårdsanstalter.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
dels att till bidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter
på extra stat för år 1917
anvisa ett förslagsanslag av.......................................... —
Extra
anslag
kronor.
5,781,115
400,000
600,000
Transport 9,980,576 6,781,115
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1016.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 9,980,576
dels ock att i avseende å allmänna bestämmelser
för åtnjutande av ifrågavarande statsanslag besluta:
a) att statsbidrag må utgå allenast till sådan anstalt,
som prövas vara på tillfredsställande sätt anordnad
och där avgiften för vårdplats i allmän sjuksal
icke utgår med högre belopp än 1 krona för dag,
dock 4tt, där anstalt är avsedd för personer, tillhörande
viss kommun eller landstingsområde, hinder för
statsbidrags åtnjutande ej må föranledas av den omständigheten
att avgiften för vård av person från
annan ort utgår med högre belopp;
b) att statsbidraget må bestämmas till högst 50
öre för dag och patient, för vilken avgiften ej är
högre än 1 krona om dagen, dock med den inskränkning
att för län eller stad, som ej deltager i landsting,
statsbidrag ej i något fall må utgå till flera
sjukplatser än en på varje tusental av länets eller
stadens invånare, däri dock ej inberäknat antalet sjukplatser
å kustsjukhus och kustsanatorier för skrofulösa
barn eller tuberkulossjukvårdsanstalt, som är avsedd
för vård av sjuka från hela riket utan företräde
för sjuka från visst län eller viss stad, samt med undantag
därjämte beträffande Jämtlands och Norrbottens
län, där statsbidrag må utgå för varje sjukplats utan
inskränkning i förhållande till invånarantalet; och
c) att Kungl. Maj:t i övrigt må föreskriva de bestämmelser
och villkor, som för statsbidragets åtnjutande
kunna finnas lämpliga att stadga.
24. Resebidrag till vissa patienter vid kustsanatorierna.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att på extra stat för år 1917 bevilja eit förslagsanslag
å............................................................................ —
Transport 9,980,576
85
Extra
anslag
kronor.
6,781,115
10,000
6,791,115
[44.]
86
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 9,980,576
för beredande av bidrag till medellösa eller mindre
'' bemedlade personer för resor till och från de vid
västkusten belägna statsunderstödda kustsanatorierna,
att utgå under de villkor Kungl. Maj:t bestämmer.
26. Resestipendier åt läkare för studier i tuberkulossjukvård.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen besluta,
[45.] att det ordinarie reservationsanslaget till rese
stipendier
åt läkare, som anmäla sig vilja i utlandet
studera tuberkulosens igenkännande, behandling eller
hygien, skall ur riksstaten för år 1917 uteslutas.
27. Folksanatorierna.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[46.] att till upprätthållande av verksamheten vid de
genom medel ur Konung Oscar lits jubileumsfond
inrättade s. k. folksanatorierna på extra stat för år
1917 anvisa ett belopp av ............................................ —
att användas i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade
bestämmelser.
28. Understödjande av dispensärverksamhet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[47.] att på extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag
å............................................................................
att användas till statsbidrag till understödjande av
dispensärverksamhet under villkor i huvudsaklig överensstämmelse
med de nu gällande.
29. Behandling av medellösa lupuspatienter.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i likhet med vad för år 1916 ägt rum, på
extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag av....____—
Transport 9,980,576
Extra
anslag
kronor.
6,791,115
200,000
60,000
15,000
7,066,115
[48.]
Kungl. May.t» nåd. grop. nr 1, om »latuve.rket 1916. 87
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 9,980,576 7,066,115
att enligt därom av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser
användas till bekostande av behandling enligt
den s. k. ljusmetoden av medellösa, med sjukdomen
»lupus vulgaris» behäftade personer från landsorten,
under villkor att genom bidrag från vederbörande
landsting eller kommuner eller annorledes bestrides
det belopp, som erfordras för patientens resa fram
och åter mellan hemorten och den anstalt, där behandlingen
äger rum, ävensom för hans underhåll,
så länge behandlingen varar.
T anfö re väsendet.
30. Kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm,
Göteborg och Hälsingborg m. m.
Kungl. Maj it föreslår riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa
dels för anordnande av kliniker vid vanföreanstalterna
i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg ett
anslag av ............................................................
dels ock för anordnande av polikliniker vid nämnda
anstalter ett anslag av....................................................
båda beloppen att utgå under de villkor för anslagens
åtnjutande, som kunna av Kungl. Maj:t bliva
bestämda.
[49.]
76,650
9,000
31. Anslag till driftkostnader vid skol- och uppfostringshem
för vanföra.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
dels på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av — 21,600 [50.]
att under de villkor, som kunna av Kungl. Maj:t
bliva bestämda, utgå såsom bidrag till undeihåll av
i samband med vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg
och Hälsingborg anordnade skol- och uppfostringshem,
Transport 9,980,576 7,173,365
88
Kung!. Maj:ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 9,980,576
dels och medgiva, att härutöver må för enahanda
ändamål användas de besparingar, som må uppkomma
å det för samma ändamål på extra stat för åren 1915
och 1916 anvisade anslagen.
32. Bidrag till resor för vanföra.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag
av ....................................—...............—............
att användas för bidrag till de vanföras jämte vårdares
resor till eller från vanföreanstalterna i Stockholm,
Göteborg och Hälsingborg eller de i samband
med nämnda vanföreanstalter anordnade skol- och
uppfostringshem,
att utgå under de villkor för anslagets åtnjutande,
som kunna av Kungl. Maj:t bliva bestämda.
33. Understöd åt undervisningsanstalter för vanföra.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag
av..........................................................................
att användas dels i överensstämmelse med förut angivna
grunder till understöd åt de i Göteborg, Hälsingborg
och Stockholm av föreningarna för bistånd
åt vanföra inrättade undervisningsanstalterna för vanföra,
dels ock för bekostande av dessa anstalters inspektion.
Hälsovård i allmänhet.
34. Till bestridande av kostnader för allmän
hälso- och sjukvård, förslagsanslag ............................ 225,000
35. Ortopediska institutet......................................8,250
Transport 10,213,826
Extra
anslag
kronor.
7,173,365
15,000
45,000
7,233,365
1, om statsverket 1916. |
89 |
Ordinarie |
Extra |
anslag |
anslag |
kronor. |
kronor. |
Transport 10,213,826 |
7,233,365 |
36. Skyddskoppympningens anordnande.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i avbidan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående ny lagstiftning om skyddskoppympning,
med uteslutande ur staten av anslaget till
vaccinationens befrämjande, 7,700 kronor, i stället å
ordinarie stat för år 1917 uppföra att förslagsanslag
till skyddskoppympningens anordnande av ................
37. Karantänsanstalten på Känsö, förslagsanslag,
högst........................................................................
38. Karantänsanstalten på Känsö för skötsel av
koloxidapparaten.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för bestridande av kostnaderna för skötseln
av den å karantänsanstalten på Känsö befintliga koloxidapparaten
på extra stat för år 1917 anvisa ett
förslagsanslag, högst________________________________________________________
39. Personligt lönetillägg åt karantänsläkaren vid
karantänsanstalten på Känsö Gustaf Ernst Hjortzberg.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av
till personligt lönetillägg åt karantänsläkaren vid
karantänsanstalten på Känsö Gustaf Ernst Hjortzberg
att utgå, så länge han under år 1917 på grund
av Kungl. Majtts förordnande uppehåller ifrågavarande
karantänsläkarbefattning.
40. Svenska läkarsällskapet ................................
[53.
50,000
16,600
[54.]
1,000
500 [55.]
3,000
41. Resestipendier åt civila läkare.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
dels medgiva, att vad vid utgången av år 1916
må kvarstå oanvänt å det ordinarie anslaget till rese
-
[56.]
Transport 10,283,426
7,234,865
12
Bih. till riksd. prot. 1916. 1 Sami. 1 Avd.
90
Kungl. Majds nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 10,283,426
stipendier åt civila läkare må under år 1917 användas
för det ändamål, för vilket anslaget varit avsett,
dels ock, vid bifall härtill, besluta, att ifrågavarande
anslag skall ur riksstaten för år 1917 uteslutas.
42. Stipendier för deltagande i medicinska fortsättningskurser.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[57.] att till stipendier för i statens, landstings eller
kommuns tjänst anställda läkare för bevistande av
medicinska fortsättningskurser i Stockholm på extra
stat för år 1917 anvisa ett anslag å.........................- —
med rätt för Kungl. Maj:t att meddela närmare
bestämmelser angående stipendiernas åtnjutande.
43. Till gäldande av Sveriges andel i kostna
derna
för den internationella hälsovårdsbyrån i Paris,
förslagsanslag .......................................................---..... 7,000
G. Sociala verk och inrättningar.
Riksförsäkringsanstalten.
1. Upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet
m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i avbidan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående genomförande av försäkring för
olycksfall i arbete och administrationen härav, på
extra stat för år 1917 beräkna ett anslag för ändamålet
av............................................................................
Extra
anslag
kronor.
7,234,865
6,000
700,000
Transport 10,290,426 7,940,865
Kungl. Maj:tu nåd. prop. nr 1 om statsverket 1016. 91
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 10,290,426 7,940,865
2. Ersättning till postsparbanken för dess bestyr
för riksförsäkringsanstaltens räkning.
Kungl. Maj:t, föreslår riksdagen
att i avbidan på den proposition, som kan komma [59.]
att i ämnet avlåtas, på extra stat för år 1917 beräkna
ett förslagsanslag av....................................................... — 39,000
att användas till ersättning åt postsparbanken för
dess bestyr med uppbörd och utbetalningar för riksförsäkringsanstalten.
3. Till bestridande av statens bidrag till fiskares
försäkring, förslagsanslag................................................. 16,000
Socialstyrelsen.
4. Avlönings- och omkostnadsstat för socialstyrelsen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i avbidan på den proposition, som kan kom- [60.]
ma att avlåtas angående ändring i staten för socialstyrelsen,
för ändamålet beräkna en höjning från och
med år 1917 av det å ordinarie stat upptagna anslaget
till socialstyrelsen, nu 148,200 kronor, med ,
26,570 kronor till............................................................ 174,770
5. Anslag för upprätthållande av socialstyrelsens
verksamhet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i avbidan på den proposition, som kan komma [61.]
att avlåtas angående ändring i staten för socialstyrelsen,
tills vidare beräkna ett anslag på extra stat
för år 1917 för upprätthållande av socialstyrelsens
verksamhet av ................................................................ — 36,300
6. Medling i arbetstvister.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i avbidan på den proposition, som kan komma [62.]
Transport 10,481,196 8,016,165
92
Kungl. May.ts nåd. prof. nr 1. om statsverket W16.
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 10,481,196 8,016,165
att avlåtas angående ny lagstiftning om medling i
arbetstvister, på extra stat för år 1917 beräkna ett
förslagsanslag av ............................................................ — 25,000
att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande och användas
till ersättning åt förlikningsman för medling i arbetstvister.
7. Understödjande av den offentliga arbetsförmedlingen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i avbidan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående befrämjande och organiserande
av den offentliga arbetsförmedlingen i riket, på extra
stat för år 1917 för ändamålet beräkna ett förslagsanslag
av ........................................................................... — 70,000
8. Underlättande av medellösa arbetssökandes resor.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i avbidan på den proposition, som kan komma
•att avlåtas angående underlättande av medellösa arbetssökandes
resor för tillträdande av plats, som av
arbetsförmedlingsanstalt anvisats å annan ort, för
ändamålet beräkna ett förslagsanslag på extra stat för
år 1917 av ......................................''........ ................... — 10,000
9. Det mellanfolkliga arbetsamtet i Basel.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att såsom bidrag till det mellanfolkliga arbetsamtet
i Basel på extra stat för år 1917 anvisa ett
belopp av ............................................ ......................... — 750
Transport 10,481,196 8,121,915
Kungl. MajUs nåd. prof. nr 1, om statsverket 1916. 93
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 10,481,196 8,121,915
Arbetarskydd.
10. Yrkesinspektionen.
Kung]. Maj:t föreslår riksdagen
dels medgiva, att det i ordinarie staten för yrkesinspektionen
uppförda anslaget till yrkesinspektörernas
och yrkesinspektrisens kontorskostnader samt
vikariatsersättningar in. m. må från och med år 1917
upptagas till ett förhöjt belopp av 22,280 kronor;
dels från och med samma år godkänna sådan
ändring i de av riksdagen antagna villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de i avlöningsstaten för
yrkesinspektionen upptagna avlöningsförmåner, att
innehavare av ordinarie befattning inom yrkesinspektionen
må, dår så utan hinder för göromålens behöriga
gång och utan kostnad för statsverket kan ske,
årligen under tre veckor vistas utom det tjänstgöringsområde,
för vilket han är anställd, dock att anmälan
därom på förhand bör göras hos yrkesinspektionens
chefsmyndighet;
dels och, under förutsättning av bifall till vad som
föreslagits beträffande ovan angivna anslag, från och
med år 1917 höja det ordinarie anslaget till yrkesinspektionen
med 1,000 kronor till ...........................
11. Anslag till upprätthållande av yrkesinspektionens
verksamhet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för upprätthållande av yrkesinspektionens
verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat, å extra
stat för år 1917 anvisa ett belopp av . _____________________
12. Bidrag till föreningen för arbetarskydd i Stockholm.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna [68.]
Transport 10,563,876 8,210,215
[67.]
88,300
[36.]
82,680
94
Kungl. May.ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 10,563,876
under år 1917 för den av föreningen för arbetarskydd
i Stockholm anordnade permanenta utställningen av
skyddsanordningar mot olycksfall och ohälsa i arbetet
på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av.... —
Social försök ring.
13. Sjukkasseväsendets befrämjande, förslagsanslag
............................................................................. 1,400,000
14. Anslag till sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för understödjande av sjukkassor, som meddela
moderskapsunderstöd, på extra stat för år 1917
anvisa ett förslagsanslag av.......................................... —
att fördelas i enlighet med de grunder och på de
villkor, som av Kungl. Maj:t bestämmas.
15. Tillsyn över understödsföreningar.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag
av....................................................................................... —
att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för uppehållande
under nämnda år av tillsyn över understödsföreningarna.
16. Internationella föreningen för arbetslöshetens
bekämpande.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att såsom bidrag för år 1917 till internationella
föreningen för arbetslöshetens bekämpande på extra
stat för år 1917 anvisa ett belopp av .............------- —
Transport 11,963,876
Extra
anslag
kronor.
2,810,215
4,000
50,000
6,000
750
8,270,965
Kungl. May.ts nåd. prop. nr t, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 11,963,876
Nykterhetsverksamheten.
17. Alkoholistvården.
Kungl. Maj:t, föreslår riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa:
dels ett anslag av............................kronor 24,500
till avlöningar och vikariatsersättningar
åt tjänstemän vid statens vårdanstalt för
alkoholister vid Venngarn,
dels ett förslagsanslag av................ » 19,500
såsom bidrag till driftkostnaderna i övrigt
för samma anstalt,
dels ett förslagsanslag av ............ » 175,000
såsom bidrag till erkända och enskilda
alkoholistanstalters driftkostnader,
dels ett förslagsanslag av................ » 17,000
till bestridande av statens kostnader för
farliga alkoholister, handräckning, läkarutlåtanden,
vittnesersättningar in. in.,
dels ett anslag av............................ » 30,000
såsom bidrag till anordnande av erkända
alkoholistanstalter,
dels ock ett anslag av.................... » 3,600
till sakkunnigt biträde hos socialstyrel -
sen för ärenden rörande alkoholistvården,
eller sålunda till bestridande av kostnader för
alkoholistvården tillhopa ............................................. —
ävensom medgiva,
att jord, som står under kronans omedelbara
disposition eller som tillhör någon av de under bruk
och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allrnänningar
eller någon av de genom domänstyrelsens försorg
utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits
till förenade mötespassevolanskassornas fond,
stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, må, efter ^
av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning,
utan särskild ersättning till kronan på de villkor ,
Transport 11,963,876
95
Extra
anslag
kronor.
8,270,965
269,600
8,540,565
96
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n.v 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 11,963,876
i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma,
upplåtas till landsting, kommun, förening, stiftelse
eller annan för anordnande av allmän alkoholistanstalt.
18. Främjande av nykterhet och motarbetande av
dryckenskapens följder.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[73.] dels att till främjande av nykterhet och motar
betande
av dryckenskapens följder på extra stat för
år 1917 anvisa ett anslag av........................................ —
dels och besluta, att av nämnda belopp skola
under de villkor, som av Kungl. Maj:t prövas lämp
-
liga, utgå:
till främjande av svenska sällskapets
för nykterhet och folkuppfostran,
det år 1837 stiftade nykterhetssäll
skapets
verksamhet................................ kronor 8,000
till främjande av Sveriges lärares
nykterhetsförbunds verksamhet’........... » 3,000
till främjande av järnvägsmännens
helnykterhetsförbunds verksamhet........ 2.000
till främjande av Sveriges studerande
ungdoms helnykterhetsförbunds
verksamhet ............................................ » 4,000
till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps
representantförsamlings
upplysningsbyi’ås verksamhet ............ » 8,000
såsom bidrag till uppehållande av
internationella byråns i Lausanne för
alkoholismens bekämpande verksamhet _»_750
Summa kronor 25,750
samt att återstående 3,000 kronor skola ställas
till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande på annat
sätt av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens
följder.
Extra
anslag
kronor.
8,540,565
28,750
Transport 11,963,876 8,569,315
97
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 11,963,876
Allmänna pensionsförsäkringen.
19. Pensionsstyrelsen ............................................ 234,600
20. Anslag för upprätthållande av pensionsstyrelsens
verksamhet m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för upprätthållande av pensionsstyrelsens
verksamhet in. in., utöver anslaget å ordinarie stat, å
extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag å —
21. Anslag till pensionsförsäkringens genomförande.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för år 1917 på extra stat bevilja
dels ett förslagsanslag av .................................... —
för bestridande av den på staten belöpande kostnad
för pensionstillägg och understöd jämlikt lagen om
allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse före den
8 juni 1915,
dels ock. ett förslagsanslag av .............................. —
till gäldande av statens bidrag till den jämlikt
samma lag anordnade, på frivilliga avgifter grundade
försäkring.
22. Bidrag till understöd åt de personer, som genom
lagen den 8 juni 1915 blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för år 1917 på extra stat bevilja ett belopp
av...................................................................................... —
att utgå som bidrag till täckande av statens kostnad
för understöd enligt 33 § i lagen den 30 juni 1913
om allmän pensionsförsäkring åt de personer, som
Transport 12,198,476
Extra
anslag
kronor.
8,569,315
381,000
5,450,000
25,000
548,000
14,973,315
98
Kungl. Maj:ts nåd. prof. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 12,198,476
genom lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser
i anledning av förstnämnda lag blivit delaktiga i den
allmänna pensionsförsäkringen.
23. Anslag för vidtagande av åtgärder till förebyggande
och hävande av invaliditet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen,
att av det förslagsanslag, som kan komma att
för år 1917 beviljas för bestridande av den på staten
belöpande kostnad för pensionstillägg och understöd
jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring enligt
dess lydelse före den 8 juni 1915, ett belopp av
högst 300,000 kronor må, i enlighet med de föreskrifter,
som av Kungl. Maj:t meddelas, användas för
vidtagande av åtgärder till förebyggande och hävande
av invaliditet.
24. Ersättning till postsparbanken för bestyret med
pensionsutbetalningar m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att på extra stat för år 1917 till ersättning till
postsparbanken för bestyret med pensionsutbetalningar
samt biträde med den frivilliga försäkringens genomförande
bevilja ett förslagsanslag av............................ —
25. Ersättning till häradsskrivarna för uppgörande
av den i 14 § av pensionsförsäkringslagen omförmälda
förteckning m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för beredande av ersättning åt häradsskrivarna
för upprättande av de i 14 § av lagen om
allmän pensionsförsäkring omförmälda förteckningar
på extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag
å............................................................................ —
Extra
anslag
kronor.
14,973,315
100,000
50,000
Transport 12,198,476 15,123,315
99
Kungl. Maj ds nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 12,198,476
Diverse sociala ändamål.
26. Anslag till nationalföreningen mot emigrationen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för understödjande av nationalföreningens mot
emigrationen verksamhet på extra stat för år 1917
bevilja ett anslag av........................................................
27. Anslag till hemmet Fristad. .
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till understöd åt stiftelsen Hemmet Fristad
på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av............
att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer.
28. Anslag till Drottning Sophias skyddshem.
Kungl. Magt föreslår riksdagen
att till understöd åt Drottning Sophias skyddshem
på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av........
att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer.
29. Anslag till husmodersskolor m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i avvaktan på den proposition angående anslag
till s. k. husmodersskolor m. m., som kan komma
att avlåtas, tills vidare för ändamålet beräkna ett
anslag å extra stat för år 1917 av ............................
H. Försäkringsinspektionen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen från och med år
1917 höja
dels det i försäkringsinspektionens stat till ålderstillägg
upptagna förslagsanslag från 600 kronor
till 900 kronor eller med 300 kronor att utgå av för
Transport
12,198,476
Extra
anslag
kronor.
15,123,315
10,000
10,000
2,500
50,000
15,195,815
100
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 12,198,476
säkringsanstalternas bidrag till försäkringsinspektionens
organisation och verksamhet,
dels det i samma stat till vikariatsersättningar,
ersättningar till extra tjänstemän och andra biträden,
resekostnads- och traktainentsersättningar, tryckningskostnader,
hyra, kostnader för belysning, uppvärmning,
städning, möbler, böcker, tidningar, kontorsrekvisita,
m. m. ävensom till extra ordinarie arbetskrafter vid
möjligen förekommande särskild administration av livförsäkringsbolag
upptagna förslagsanslag från 18,200
kronor till 24,000 kronor eller med 5,800 kronor att
likaledes utgå av försäkririgsanstalternas bidrag till
försäkringsinspektionens organisation och verksamhet,
dels ork vid bifall härtill ordinarie reservationsanslaget
till upprätthållande av försäkringsinspektionens
verksamhet, att av nyssnämnda bidrag till
försäkringsinspektionen direkt utgå, med 6,300 kronor
eller från 53,000 kronor till ........................................ 59,300
I. Diverse.
1. Skematisk förteckning och beskrivning över
Sveriges vattenfall.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av —
att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för verkställande
av undersökningar och arbeten för åstadkommande
av en skematisk förteckning och beskrivning
över Sveriges vattenfall i huvudsaklig överensstämmelse
med av Kungl. Maj:t fastställd plan.
2. Anordnande av inspektion över elektriska anläggningar
för belysning eller arbetsöverföring.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för anordnande av inspektion över elektriska
anläggningar för belysning eller arbetsöverföring på
extra stat för år 1917 anvisa dels................................ —
Extra
anslag
kronor.
15,195,815
41,500
24.800
Transport 12,257,776 15,262,115
101
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 12,257,776 15,262,115
till arvoden under samma år åt fyra inspektörer
med 6,200 kronor till envar av dem, för år räknat,
dels ock............................................................................ — 3,000
till ersättning åt skriv- och ritbiträden åt bemälda
inspektörer.
3. Statens biografbyrå.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till bestridande av utgifterna för statens biografbyrå
på extra stat för år 1917 anvisa ett förslag
samlag av.................................................................... — 28,000
att utgå i första hand av inflytande avgifter för
granskning av biografbilder.
4. Understödjande av det frivilliga brandväsendet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till understöd åt Sveriges riksförbund av frivilliga
brandkårer på extra stat för år 1917 bevilja
ett anslag av.................................................................... — 2,500
5. Utredning angående inre vattenvägar.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för påbörjande av en allmän utredning rörande
Sveriges inre vattenvägar, i huvudsaklig överensstämmelse
med av chefen för civildepartementet skisserad
plan, på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av — 50,000
6. Täckande av kostnader för understödjande av arbetslösa.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till täckande av kostnader för understödjande
av arbetslösa på extra stat för år 1917 anvisa ett
belopp av......................................................................... — 425,000
Transport 12,257,776 15,770,615
102
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 12,257,776
7. Ersättning för av statskontoret gjorda förskott.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till betäckande av vissa, i statsrådsprotokollet
omförmälda, av statskontoret förskottsvis bestridda utgifter
på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av
8. Extra lönetillägg.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag angivna
grunder, av extra lönetillägg för innevarande år åt
en del tjänstemän och betjänte i de till civildepartementet
hörande ämbetsverk och kårer å extra stat för
år 1917 anvisa såsom fördag sanslag ett belopp av —
9. Till ålderstillägg, förslagsanslag.................... 375,000
10. Rese- och traktamentspenningar.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att från och med år 1917 höja det å ordinarie stat
uppförda förslagsanslaget till rese- och traktamentspennin°-ar
med 50,000 kronor eller från 150,000 kronor till 200,000
O 7
11. Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att från och med år 1917 höja det å ordinarie
stat uppförda förslagsanslaget till postavgifter för
tjänstebrev och dylika försändelser med 250,000 kronor
eller från 1,000,000 kronor till.............................
12. Extra utgifter, reservationsanslag.................
13. Skrivmaterialier och expenser, ved in. m.
förslagsanslag ............,.......................-............................
1,250,000
12,000
350,000
14. Tryckningskostnader.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att från och med år 1917 höja det för bestridande
av tryckningskostnader under sjätte huvudtiteln uppförda
ordinarie förslagsanslaget av 198,970 kronor
med 520 kronor till........................................................ 199,490
Extra
anslag
kronor.
15,770,615
394,119
20,000
Summa kronor 14,644,266 16,184,734
103
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Beträffande de här ovan upptagna ordinarie anslag, vid vilka Kungl.
Maj:t icke gjort något yrkande, har Kungl. Maj:t ingen ändring att föreslå.
En jämförelse mellan denna huvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för
år 1916 upptagen och sådan den av Kungl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:
1916. 1917.
ordinarie anslag 13,628,638 14,644,266 således ökning kronor 1,015,628
extra_> 13,914,562 16,184,734 »_> > 2,270,172
Summa kronor 27,543,200 30,829,000 således ökning kronor 3,285,800
104
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr, 1 om statsverket 1916.
Sjunde huvudtiteln,
innefattande anslagen till finansdepartementet,
A. Departementet.
Ordinarie
anslag
kronor.
1. Departementschefen......................................... 17,000
2. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts
kansli................................................................................ 58,000
3. Provisorisk lönereglering för departementet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till provisorisk lönereglering för befattningshavare
i finansdepartementet, i enlighet med de i
statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
ovannämnda dag i fråga om provisorisk lönereglering
för justitiedepartementet angivna grunder och på de
i samma protokoll förordade villkor, på extra stat
för år 1917 bevilja ett förslagsanslag av....................
därav högst ................................................ kronor 175
må användas till höjning av vikariatsersättning
under semester.
4. Extra föredragande i finansdepartementet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för beredande av ersättning åt en extra föredragande
i finansdepartementet å extra stat för år
1917 anvisa ett anslag av ............................................
Extra
anslag
kronor.
7,965
7,000
Transport 75,000
14,965
Kungl. May.ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916. 105
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 75,000 14,965
5. Särskild föredragande i finansdepartementet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till arvode åt en särskild föredragande i finansdepartementet
samt till ersättning åt vikarie för
honom under semester på extra stat för år 1917
bevilja ett anslag av.......................................................
6. Biträde inom finansdepartementet vid bered
ning
av ärenden rörande bankväsendet m. m., förslagsanslag,
högst............................................................
B. De centrala ämbetsverken.
Kammarkollegium.
1. Kammarkollegium ............................................ 128,000
2. Anställande av en extra advokatfiskal hos kammarkollegium.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för anställande hos kammarkollegium av en
extra advokatfiskal på extra stat för år 1917 bevilja
ett anslag av.................................................................... — 6,000
3. Ordnande av vissa kammarkollegii andra arkivkontor
tillhörande handlingar.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för ordnande av vissa till kammarkollegii
andra arkivkontor hörande handlingar på extra stat
för år 1917 anvisa ett belopp av ................................ — 1,500
4. Ytterligare förstärkning av arbetskrafterna hos
kammarkollegium.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i avbidan på den proposition om anvisande
Transport 207,700 29,780
14
7,315
4,700
Bih. till rikad. prof. 1916. 1 Sami. 1 Avd.
106
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 207,700
av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,
för ytterligare förstärkning av kammarkollegii
arbetskrafter bland de extra anslagen under sjunde
huvudtiteln för år 1917 beräkna ett belopp av ........ —
Statskontoret.
5. Statskontoret ...... 169,000
6. Förstärkning av arbetskrafterna å statskontorets
riksbokslutsbyrå.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i avbidan på den proposition om anvisande
av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,
till förstärkning av arbetskrafterna å statskontorets
riksbokslutsbyrå bland de extra anslagen under
sjunde huvudtiteln för år 1917 beräkna ett belopp
av ........ —
Mynt- och justeringsverket.
7. Bestridande av de med mynt- och justerings -
verkets drift förenade kostnader, reservationsanslag,
att utgå direkt av inkomst av myntning och justering 915,000
Kommerskollegium.
8. Kommerskollegium............................................ 144,165
9. Provisorisk lönereglering för befattningshavare
i kommerskollegium.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till provisorisk lönereglering för befattningshavare
i kommerskollegium, i enlighet med av departementschefen
tillstyrkta grunder och på av honom
Transport 1,435,865
Extra
anslag
kronor.
29,780
69,500
9,975
109,255
107
Kungl. Maj:tu nåd. prop. nr 1, om statsverket
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 1,435,865
förordade villkor, på extra stat för år 1917 bevilja
ett förslagsanslag av........................................................ —
O O
därav högst................................................ kronor 375
må användas till höjning av vikariatsersättning
under semester.
10. Förstärkning av arbetskrafterna å kommerskollegii
industribyrå.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att å extra stat för år 1917 till förstärkning
av arbetskrafterna å kommerskollegii industribyrå, i
huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
angivna grunder och på de av honom förordade
villkor, anvisa ett belopp av.......................... —
11. Teknisk konsulent å kommerskollegii industribyrå.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att å extra stat för år 1917 till avlönande av eu
teknisk konsulent å kommerskollegii industribyrå
anvisa ett belopp av....................................................... —
12. Handläggning hos kommerskollegium av ärenden
rörande svenska fartygs registrering m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till bestridande av kostnader för handläggning
hos kommerskollegium av ärenden rörande
svenska fartygs registrering m. m. på extra stat för
år 1917 anvisa ett belopp av........................................ —
13. Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till anordnande av förhandskontroll å fartygs___
Transport 1,435,865
Extra
anslag
kronor.
109,255
12,345
10,532
5,825
10,050
148,007
108
Kungl. Maj:ts nåd. pyrop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 1,435,865
sjövärdighet, i huvudsaklig överensstämmelse med av
departementschefen angivna grunder, å extra stat
för år 1917 bevilja ett anslag å .................................
14. Sjötekniskt biträde hos kommerskollegium
[13.]
[14.]
[15.]
m. m.
[16.]
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
dels till avlönande av ett sjötekniskt biträde hos
kommerskollegium m. in. på extra stat för år 1917
anvisa ett belopp av ......................................................
dels ock till ersättning för arbetshjälp åt det
sjötekniska biträdet likaledes på extra stat för år
1917 anvisa ett belopp av ...........................................
15. Särskild sjöåklagare hos kommerskollegium.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till beredande av arvode åt en särskild sjöåklagare
hos kommerskollegium på extra stat för år
1917 anvisa ett belopp av ............................................
16. Utgivande av »Kommersiella meddelanden».
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för utgivande genom kommerskollegii försorg
av en periodisk publikation, »kommersiella meddelanden»,
i huvudsaklig överensstämmelse med fastställd
plan, på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp
av.............................................................................
17. Arvode till en extra vaktmästare i kommerskollegium.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till beredande av arvode åt en extra vaktmästare
hos kommerskollegium på extra stat för år
1917 anvisa ett belopp av ............................................
Extra
anslag
kronor.
148,007
166,400
4,025
1,500
3,000
12,000
1.175
336,107
Transport 1,435,865
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 11)16.
109
Transport
Ordinarie
anslag
kronor.
1,435,865
Kammarrätten.
18. Kammarrätten ................................................ 258,300
19. Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avbidan på den proposition om anvisande
av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,
till förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten
bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln
för år 1917 beräkna ett belopp av.................... —
Statistiska centralbyrån.
20. Avlöningsmedel för statistiska centralbyrån 76,900
21. Arvoden åt tillfälliga biträden samt vikariats
ersättningar,
reservationsanslag ...... 22,790
22. Provisorisk lönereglering för befattningshavare
i statistiska centralbyrån.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till provisorisk lönereglering för befattningshavare
i statistiska centralbyrån, i enlighet med de
av departementschefen tillstyrkta grunder och på de
av honom förordade villkor, på extra stat för år 1917
bevilja ett förslagsanslag av.......................................... —
därav högst..............................................kronor 325
må användas till höjning av vikariatsersättning
under semester.
Extra
anslag
kronor.
336,107
41,400
10,420
Transport 1,793,855
387,927
no
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 1,793,855
23. Arvoden åt en extra ordinarie förste aktuarie
och fyra extra ordinarie aktuarier i statistiska centralbyrån.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa
dels till arvode åt en extra ordinarie
förste aktuarie i statistiska centralbyrån
ett anslag av............................................kronor 5,600
dels till arvoden åt fyra extra ordinarie
aktuarier i samma ämbetsverk ett anslag
av, för var och en, ...................... » 3,900
eller tillsammans till arvoden åt en extra
ordinarie förste aktuarie och fyra extra
ordinarie aktuarier i statistiska centralbyrån
ett anslag av......................................................
24. Förstärkning av de till arvoden åt tillfälliga
biträden m. m. hos statistiska centralbyrån anslagna
medel.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till förstärkning av det till arvoden åt tillfälliga
biträden hos statistiska centralbyrån samt till
vikariatsersättningar därstädes å ordinarie stat anvisade
anslag å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag
av ..........................................................—....................
därav till extra kvinnliga biträden kronor 11,900.
25. Bibliotekets underhållande, reservationsanslag.
............................................-....... ...................... 2,000
Överintendentsämbetet.
50,600
Extra
anslag
kronor.
387,927
21,200
14,900
26. överintendentsämbetet..
Transport 1,846,455
424,027
Kungl. Maj:tx nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916. 111
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 1,846,455 424,027
27. Provisorisk lönereglering för befattningshavare
i överintendentsämbetet.
Kung]. Maj:t föreslår riksdagen
att till provisorisk lönereglering för befattningshavare
i överintendentsämbetet, med undantag av
kassören och bokhållaren, i enlighet med utav departementschefen
tillstyrkta grunder och på av honom
iörordade villkor, på extra stat för år 1917 bevilja
ett förslagsanslag av.............
därav högst....................................................kronor 145
må användas till höjning av vikariatsersättning under
semester.
28. Förstärkning av arbetskrafterna hos överintendentsämbetet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till förstärkning av arbetskrafterna hos överintendentsämbetet,
i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen angivna grunder, på extra
stat för år 1917 bevilja ett anslag av
Patent- och registreringsverket.
29. Upprätthållande av patent- och registre
ringsverkets
verksamhet, reservationsanslag, att utgå
direkt av patent- och varumärkes- samt registeringsavgifters
medel .............................. ............................... 540,600
30. Kostnader, som föranledas av överståthållarämbetets
och länsstyrelsernas befattning med vissa slag
av registrering.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till bestridande av kostnaderna för den över -
[22.]
10,000
[21.]
6,695
Transport 2,387,055
440,722
[23.]
112
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 2,387,055
ståthåll arämbetet och länsstyrelserna åliggande befattning
med registreringar och anmälningar till förenings-,
försäkrings- och handelsregistren å extra stat för år
1917 anvisa ett förslagsanslag å..................................
ävensom medgiva, att de till nämnda myndigheter
inflytande avgifter för sådana registreringar och anmälningar
må tillföras detta anslag såsom särskilda
uppbördsmedel.
Bankinspektionen.
31. Bankinspektionen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att från och med år 1917 upptaga det ordinarie
reservationsanslaget till uppprätthållande av bankinspektionens
verksamhet med ett belopp av................ 63,400
att utgå direkt av bidrag till bankinspektionen.
C. Bergsbruket.
1. Bergsstaten........................................................ 33,000
2. Provisorisk lönereglering för bergmästarna.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för beredande av provisorisk lönereglering åt
bergmästarna, i enlighet med av departementschefen
tillstyrkta grunder och på av honom förordade villkor,
å extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag
av..........................................................................
Extra
anslag
kronor.
440,722
4,000
11,250
Transport 2,483,455
455,972
Kung!.. Maja* nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
113
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 2,483,455
Kxtru
anslag
kronor.
455,972
3. Befrämjande i allmänhet av bergsbruket.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för år 1917 bestämma det i ordinarie anslagstitelri
»Befrämjande i allmänhet av bergsbruket»
ingående reservationsanslaget till reseunderstöd åt
personer, som önska i främmande länder förvärva
ökad insikt och skicklighet i vad till bergshanteringen
hörer, till..................................................... 3,000;
kommande vid bifall till vad Kungl. Maj:t sålunda
föreslagit det ordinarie anslaget till befrämjande
i allmänhet av bergsbruket för år 1917 att
utgå med oförändrat
belopp ____________________________________________
varav bestämt anslag............................ kronor 2,700
och reservationsanslag____________________________ » 3,000
5,700
4. Bergsskolorna i Filipstad och Falun.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att å extra stat för år 1917 anvisa.
att under huvudsakligen enahanda villkor, som hittills
varit fästa vid statsunderstöd för ifrågavarande
ändamål, utgå såsom bidrag till uppehållande av undervisningen
vid bergsskolorna i Filipstad och Falun.
29,460 [27.]
I). Handel och sjöfart.
1. Bidrag till underhållande av handelshögskolan i
Stockholm.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, under förutsättning att verksamheten vid
handelshögskolan i Stockholm fortsättes efter i huvudsak
den nu följda planen, såsom bidrag till under
Transport
2,489,155
Bih. till rittd. prof. 1916. 1 Samt. 1 Avd.
[28.]
485,432
15
114
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 2,489,155
hållande av samma skola på extra stat för år 1911
anvisa ett anslag av ......................................................
att till handelshögskoleföreningens i Stockholm styrelse
utbetalas med hälften under höstterminen år 1916
och återstående hälften under vårterminen år 1917,
under villkor att minst tolv friplatser för studerande
vid högskolan under läsåret 1916—1917 inrättas.
Handelsimdervisningsanstalter.
2. Handelsgymnasier, förslagsanslag, högst........
8. Handelsundervisningsinspektionen, förslagsanslag,
högst....................................................................
4. Understöd till Hälsingborgs handelsgymnasium.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
-i att till understöd åt Hälsingborgs handelsgytn
"
'' nasiurn på extra stat för år 1917 bevilja ett anslag å
med skyldighet för Hälsingborgs kommun att själv
eller genom enskilda donatorer till läroanstalten lämna
understöd till minst samma belopp, som hittills utgått
från kommunen, samt på de villkor i övrigt, som
Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.
5 och 6. Export- och handelsstudiestipendier.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa
dels, såsom reservationsanslag, ett belopp av....
för att utdelas såsom understöd under benämning av
exportstipendier till personer, som, utan officiell ställning,
företrädesvis i Ryssland, på Balkanhalvön eller
i länder utom Europa verka för avsättning av svenska
exportartiklar,
dels ock, likaledes såsom reservationsanslag, ett
belopp av
Extra
anslag
kronor.
485,432
30,000
10,000
20,000
10,000
Transport 2,605,655
555,432
n 5
Kungl. May.ts nåd. grop. nr 1, om utatsverket 1916''.
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 2,605,655 555,432
till handelsstudiestipendier, att tjäna såsom understöd
för förvärvande utomlands av praktiska insikter
i handelsyrket.
7. Bidrag till Sveriges allmänna exportförening.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avbidan på den proposition om anvisande [32.]
av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,
såsom bidrag till Sveriges allmänna exportförenings
verksamhet under innevarande år bland de
extra anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1917
beräkna ett belopp av.................................................... — 26,000
8. Statsunderstöd till handelskamrarna i riket.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att såsom understöd till handelskamrarna i riket [33.]
att fördelas i huvudsaklig överensstämmelse med av
departementschefen förordade grunder på extra stat
för år 1917 anvisa ett anslag å ............................... — 60,000
9. Bidrag till en internationell byrå i Bryssel för
handelsstatistik.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till täckande av den å Sverige belöpande delen [34.}
av kostnaderna för en internationell byrå i Bryssel för
handelsstatistik såsom förslagsanslag på extra stat för
år 1917 anvisa ett belopp av....................................... — 350
10. Bidrag till internationella statistiska institutets
permanenta byrå i Haag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att såsom bidrag till internationella statistiska [35.]
institutets permanenta byrå i Haag på extra stat för
år 1917 anvisa ett belopp av....................................... — 1>QQQ
Transport 2,605.655 643,082
11 *> Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 2,605,655
11. Ersättning till sjömanshusen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[36.j att å extra stat för år 1917 under benämning
»ersättning till sjömanshusen» anvisa ett anslag av.... —
för beredande åt sjömanshusen av skälig ersättning
för dem åliggande bestyr med värnpliktiges inskrivning
och redovisning samt med utarbetande av sjöfartsstatistiska
uppgifter.
12. Arvoden till två dispasehörsassistenter.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[37.] att såsom anslag till dispaschörsväsendet å
extra stat för år 1917 anvisa till arvode åt två
dispasehörsassistenter, anställda den ene i Stockholm
och den andre i Göteborg, .................... kronor 2,000
åt dem var eller tillhopa................................................ —
Anordnande av stormvarningar vid rikets kuster.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[38.] medgiva, att vad av föregående års av riksdagen
beviljade anslag till anordnande av stormvarningar
vid rikets kuster vid 1916 års slut icke blivit taget
i anspråk må under år 1917 av Kungl. Maj:t för
ändamålet användas. •
13. Bidrag till byggandet av en flytdocka i Göteborg.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[39.] att av det utav riksdagen till understöd för byg
gandet
av en flytdocka i Göteborg beviljade anslag
å kronor 500,000 å extra stat för år 1917 anvisa
återstoden ........................................................................ —
Transport 2,605,655
Extra
anslag
kronor.
643,082
40,000
4,000
250,000
937,082
Kung!. Maja* nåd. prop. nr 7, om statsverket MW.
117
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 2,605,655
14- Bidrag till internationell patrulleringstjänst i
Norra Atlanten m. m.
Kung]. Maj:t föreslår riksdagen
att såsom bidrag från Sverige till uppehållande
av internationell patrulleringstjänst i Norra Atlanten
in. in. å extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag
å högst .................... ‘ _
15. Understöd till aktiebolaget svenska ostasiatiska
kompaniet för fortsatt uppehållande av regelbunden ångfartygsförbindelse
mellan Sverige och Ostasien.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avbidan på den framställning i ämnet, som
kan varda till riksdagen avlåten, till understöd åt aktiebolaget
svenska östasiatiska, kompaniet för fortsatt
uppehållande av regelbunden ångbåtsförbindelse mellan
Sverige och Ostasien bland de extra anslagen under
sjunde huvudtiteln för år 1917 beräkna ett belopp
av..................... r
E. Industri, hantverk och slöjd.
7 y
1. Befrämjande i allmänhet av slöjderna.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i fråga om särskilda anslag under den å
ordinarie stat uppförda anslagstiteln »Befrämjande i
allmänhet av slöjderna»,
ej\ mindre medgiva, att besparingar, uppkomna
å det i 1915 års riksstat upptagna ordinarie anslaget
till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda närings
___O___
_
Transport 2,605,655
Extra
anslag
kronor.
937.082
14.600
165,000
1,116,682
Il*
Kung1. Maj:ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Extra
anslag
kronor.
Transport 2,605,655 1,116,682
yrkena, må under år 1917 tagas i anspråk för tillgodoseende
av det med anslaget avsedda ändamålet,
än även för år 1917
dels återupptaga ett anslag till reseunderstöd åt
arbetare i de särskilda näringsyrkena samt bestämma
detsamma till........................................ kronor 15,000,
dels bestämma reservationsanslaget till reseunderstöd
åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker,
vilka icke ägna sig åt bergshanteringen,
til] ..................................................... kronor 12,500,
dels återupptaga ett reservationsanslag till reseunderstöd
åt kikare av hantverk och annan mindre
industri samt bestämma detsamma till kronor 9,000,
dels ock likaledes återupptaga ett reservationsanslag
till reseunderstöd åt verkmästare och förmän
inom industrien samt bestämma detsamma
tj|] .................................. kronor 7,500;
kommande vid bifall till vad Kungl. Maj:t sålunda
föreslagit det ordinarie anslaget till befrämjande
i allmänhet av slöjderna,
1916 års riksstat upptaget med........ kronor 13,500
såsom bestämt anslag och
12,500
som reservationsanslag till reseunderstöd åt teoretiskt
och praktiskt bildade tekniker, vilka icke ägna sig åt
bergshanteringen, eller tillhopa — kronor 26,000,
höjas med ........................................ * 31,500
till ________________________-......-.............
varav såsom bestämt anslag................ kronor 28,500
och ___________________________________________________ 5 29,000,
utgörande särskilda reservationsanslag till reseunderstöd
åt tekniker, som nyss nämnts, åt idkare av
hantverk och annan mindre industri samt åt verkmästare
och förmän inom industrien.
57,500
Transport 2,663,155
1,116,682
Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 11)16.
119
Transport
Ordinarie
anslag
kronor.
2,663,155
Extra
anslag
kronor.
1,116,682
2. Vävskolan i Borås.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att på extra stat för år 1917 bevilja
dels såsom bidrag till upprätthållande
av vävskolan i Borås ett belopp av kronor 5,600,
under villkor att från Älvsborgs läns
landsting eller eljest tillskjutes ett belopp,
motsvarande minst hälften av berörda
statsanslag,
dels såsom bidrag till avlönande av
eu andre lärare vid samma skola ett
belopp av ............................................... » 1,500
under villkor att enahanda belopp varder för ändamålet
från nämnda landsting eller eljest tillskjutet,
dels ock såsom bidrag till personlig
löneförbättring för föreståndaren och
förste läraren vid skolan Arthur Krebs
ett belopp av............................................ kronor 750
och såsom bidrag till sådan löneförbättring
för biträdande lärarinnan därstädes
Hilma Stenwall ett belopp av................ » 300
under villkor att dessa löneförbättringar motsvarande
belopp varda för ändamålet från omförmälda läns
landsting eller eljest tillskjutna samt, beträffande löneförbättringen
för Krebs, därjämte, att hans avlöningsförmåner
för år 1917 ej sättas till lägre belopp än
4,500 kronor.
[43.]
7,100
1,050
3. Understöd till Sveriges hantverksorganisation.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att under vissa av departementschefen tillstyrkta 44.]
villkor såsom bidrag till Sveriges hantverksorganisations
verksamhet å extra stat för år 1917 anvisa ett
belopp av......................................................................... — 4,000
Transport 2,663,155 1,128,832
120
Kungl. Maj:ta nåd. grop. nr 1. om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 2,663,155
4. Understöd åt föreningen för svensk hemslöjd.
[45.]
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att åt föreningen för svensk hemslöjd såsom bidrag
till uppehållande av dess verksamhet under år
1917 på extra stat för samma år anvisa ett belopp av
F. Skatteoinkostnader.
1. Tullverket.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
dels för år 1917 bestämma det ordinarie anslaget
för tullverket till ett mot utgiftsstaternas för tullverket
slutsumma svarande belopp av ........................ 6,793,050
att såsom förslagsanslag utgå,
dels och medgiva, att för år 1917 till avlöning åt
de tjänstinnehavare, vilkas innehavande befattningar
antingen bibehållas i den nya organisationen eller
därstädes ersättas med befattningar i lägre tjänstegrad,
men vilka komma att kvarstå å äldre stat, må
disponeras erforderliga belopp av avlöningarna vid
motsvarande befattningar i den nya staten.
2. Förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen,
i enlighet med vad departementschefen
i sitt yttrande till statsrådsprotokollet denna
dag närmare utvecklat, på extra stat för år 1917
anvisa ett förslagsanslag, högst ....................................
med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916
av anslaget disponera högst kronor 2,000.
Extra
anslag
kronor.
1,128,832
15,000
22,000
Transport 9,456,205
1,165,832
Kungl. Maj:tx nåd. prof. nr /, om statsverket MW.
121
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 9,456,205
5. Förstärkning av arbetskrafterna vid tullverkets
lokalförvaltning.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för förstärkning av arbetskrafterna vid tullverkets
lokalförvaltning, i enlighet med vad departementschefen
i sitt yttrande till statsrådsprotokollet
denna dag närmare utvecklat, på extra stat för år
1917 anvisa ett förslagsanslag, högst............................. —
4. Kontrollstvrelsen .......................................... 34,200
5. Förstärkning av kontrolistyrelsens arbetskrafter.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till förstärkning av kontrollstyrelsens arbetskrafter,
i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
avgivna grunder, å extra stat för
år 1917 anvisa ett anslag av....................................
med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916
därav disponera kronor 1,950.
b. Kontroll å tillverkningsavgifter.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att minska det ordinarie förslagsanslaget till kontroll
å tillverkningsavgifter
nu ......................................................... kronor 900,000
med....................................................... » 100,000
ti]1.................................................................................... 800,000
7. Stämpelomkostnader, förslagsanslag. ......... 420,000
8. Kostnader för taxering till skatt å inkomst och
förmögenhet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att höja det ordinarie förslagsanslaget till kost
Transport
10,710,405
Extra
anslag
kronor.
1,165,832
205,830
20,350
1,392,012
122
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 10,710,405
nader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet
nu__________________________________________________________
kronor 720,000
med............................................-.......— » 100,000
till.................................................................................... 820,000
9. Observations- och uppbördsprocenter m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att höja det ordinarie förshigsanslaget till observations-
och uppbördsprocenter in. m.
nu............................................................ kronor 10,000
med..........................................--------------- » 10,000
till.............................................................-....................... 20,000
O. Kronans publika bus.
1. Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika
hus i Stockholm, förslagsanslag............................
2. Byggnader och reparationer, reservationsanslag.
.._______________________________-..... ..................................
50,000
370,000
3. Uppförande av byggnad för en statens provningsanstalt.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
må komma att avlåtas till riksdagen, för uppförande
av byggnad för en statens provningsanstalt bland de
extra anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1917
beräkna ett belopp av...............................................—
4. Inredningsarbeten i gamla kungshusets källarvåning.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avbidan på den proposition om anvisande
Transport 11,970,405
Extra
anslag
kronor.
1,392,012
250,000
1,642,012
Kungl. MajUs nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916. 128
Ordinarie Extra
anslag: anslag
kronor. kronor.
Transport 11,970,405 1,642,012
av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,
för inredande av vissa rum i det s. k. gamla
kungshusets källarvåning till ämbetslokaler in. in. bland
de extra anslagen under sjunde huvudtiteln för år
1917 beräkna ett belopp av .................................. 15,000
5. Ändringsarbeten i lantmäteristyrelsens lokaler.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på den proposition i ämnet, som [
kan varda förelagd riksdagen, för ändringsarbeten i
lantmäteristyrelsens lokaler bland de extra anslagen
under sjunde huvudtiteln för år 1917 beräkna ett
beloPP av .......................................-----.....-........--..... — 30,000
H. De kung], teatrarna.
1. Kung], Operan ................................................ 60,000
2, 3 och 4. Brandförsäkring av operabyggnaden
och dramatiska teaterns byggnad ävensom av staten tillhörig,
i dessa byggnader förvarad lösegendom.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa [5g
dels till gäldande av årspremier för brandförsäkring
av operabyggnaden och dramatiska teaterns
byggnad ett anslag av................................................... . 40 176
dels till gäldande av årsprernie för brandförsäkring
av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad
lösegendom ett anslag av................................................ . 3 ggg
dels ock till gäldande av årsprernie för brandförsäkring
av staten tillhörig, i dramatiska teaterns
byggnad förvarad lösegendom ett anslag av ............... — 1,735
med rätt för Kungl. Maj:t att redan innevarande år
disponera berörda belopp å tillhopa kronor 45,579.
Transport 12,030,405 1,732,591
124
Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 12,030,405
I. Diverse.
1. Ålderstillägg, förslagsanslag........................... 55,000
2. Ersättning till städerna mistad tolag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att höja det ordinarie förslagsanslaget till ersättning
till städerna för mistad tolag
nu kronor 3,000,000
med ..... » 500,000
till.. ____________________________________________________________________________ 3,500,000
3. Städers friheter, förslagsanslag--------------------
varav direkt anvisning 44,670 och friheter 30 kronor.
4. Restitution er, förslagsanslag----------------------------
44,700
300,000
5. Bidrag till landsting och städer, som icke deltaga
i landsting.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att å extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av
att fördelas mellan landsting och städer, som icke
deltaga i landsting, efter förhållandet mellan den
bevillning av fast egendom samt av inkomst, som
debiterats på grund av vederbörande prövningsnämnds
år 1917 verkställda eller fastställda taxeringar
inom landstingsområde eller stad, varom nu
nämnts, och den i samma ordning debiterade bevillningssumman
för hela riket.
6. Ersättning till vissa städer och köpingar för till
statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att det ordinarie anslaget till ersättning till vissa
Transport 15,930,105
Extra
anslag
kronor.
1,732.591
1,600,000
3,332.591
Knuff!. Maj:tn nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916. |
125 |
Ordinarie |
Extra |
anslag |
anslag |
kronor. |
— kronor. |
Transport 15,930,105 |
3,332,591 |
städer och köpingar för till statsverket indragna,
brännvinsförsäljningsmedel för år 1917 upptages till
ett belopp av.................................................................... 5,139,684
7. Ersättning till landsting och städer, som ej
deltaga i landsting, för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel.
..... 3,100,000
8. Vederlag för nedlagda utskänkningsrättig
heter,
förslagsanslag..................... 100,000
9. Till täckande av förskott.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till gäldande av utav statskontoret och över- [62.]
intendentsämbetet gjorda förskott å extra stat må för
år 1917 anvisas ett belopp av...................................... — 674,797
10. Rese- och traktamentsersättning, förslagsanslag
.............................................................................. 50,000
11. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att höja det ordinarie förslagsanslaget till skriv- [63.]
materialier och expenser, ved in. m.
nu ......................................................... kronor 100,000
med ........................................................ » 20,000
till................................................................................ 120,000
12. Tryckningskostnader.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att nedsätta det å sjunde huvudtiteln uppförda
ordinarie förslagsanslaget för bestridande av tryckningskostnader,
nu.............................................................kronor 133,137
med ........................................................ » 14
till.......................... ................................................... ... 133,123
Transport 24,572,912 4,007.388
126
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 24,572,912 4,007,388
13. Extra lönetillägg för vissa tjänstemän ocli betjänte.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[65.] att, till beredande, i enlighet med de i statsråds
protokollet
denna dag angivna grunder, av extra lönetillägg
för innevarande år åt en del tjänstemän och
betjänte i till finansdepartementet hörande ämbetsverk
och kårer, å extra stat för år 1917 anvisa såsom
förslagsanslag ett belopp av.......................................... — 500
14. Extra utgifter, reservationsanslag................ 32.000
Summa kronor 24,604,912 4,007,888
[66.] Beträffande de här ovan upptagna ordinarie anslagen, vid vilka Kungl.
Maj:t ej gjort någon framställning, har Kungl. Maj:t icke att föreslå någon
förändring.
En jämförelse mellan denna huvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för
år 1916 upptagen, och sådan den av Kungl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:
191(>. 1917.
ordinarie anslag 24,193,774:— 24,604,912:— således ökning kronor 411,138: —
extra » 3,793,426:— 4,007,888:— » » » 214,462: —
Summa kronor 27,987,200:— 28,612,800:— således ökning kronor 625,600: —
Kungl. Maj-.ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
127
Åttonde huvudtiteln,
innefattande anslagen till kungl. ecklesiastikdepartementet.
A. Departementet.
Ordinarie
anslag
kronor.
1. Departementschefen ................................
2. Departementets avdelning av Kuno-1. Marts
kansli............................ ° J
17,000
88,900
Omläggning av umlervisningsstatistiken m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
3. att för omläggning av undervisningsstatistiken
samt till biträden vid de statistiska arbetena
inom ecklesiastikdepartementet bevilja på extra stat
för år 1917 ett anslag av
Ö ---------
Provisorisk lönereglering.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
4. att dels till provisorisk lönereglering för befattningshavare
i ecklesiastikdepartementet, i enlighet
med vad av föredragande departementschefen i statsrådsprotokollet
den 14 januari 1916 angivits, bevilja
på extra stat för år 1917 ett förslagsanslag av........
varav högst 275 kronor må användas till höjning av
vikariatsersättning under semester,
dels ock godkänna av departementschefen då förordade
villkor och föreskrifter för åtnjutande av de
provisoriska, avlöningstilläggen samt till iakttagande
vid utbetalningen av dessa.
Extra
anslag
kronor.
23,600
12,040
Transport 105,900
35,640
128
Kanyl. Maj:ts nåd. prof. nr I, om statsverket IDIG.
Ordinarie
anslag
kronor.
T ransport 105,900
Extra byråchef,
Kung!. Maj:t föreslår riksdagen
5. att för beredande åt en extra byråchef inom
ecklesiastikdepartementet av arvode å 7,800 kronor,
varav 2,500 kronor må anses motsvara tjänstgöringspenningar,
anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag
av-------------------------------------------------------------------
Hxtra föredragande m. in.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
6. att till arvoden åt extra föredragande i eck
lesiastikdepartementet
in. m. bevilja på extra stat
för år 1917 ett anslag av...........................................
Arvoden till amanuenser in. in.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
7. att till förhöjning av de inom ecklesiastik
departementet
anställda amanuensernas arvoden m. m.
bevilja på extra stat för År 1917 ett anslag av........
Extra
anslag
kronor
35,640
7,800
21,650
9,950
B. Arkiv, bibliotek och museer.
Arkiv.
1. Riks- och landsarkiven....................................
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
2. att dels medgiva, att staten för arkivdepån
i Visby från och med år 1917 ändras sålunda, att
lönen för vaktmästaren må kunna höjas ej blott efter
fem år med 100 kronor utan jämväl efter tio år med
vtterligare 100 kronor.
dels ock bestämma, att för tillträde till det sålunda
medgivna andra ålderstillägget skola gälla enahanda
villkor, som stadgats för tillträde till det första
ålderstillägget;
Transport 209,280
75,040
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket IDIG.
129
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 209,280
3. att dels till fortsatt utgivande genom riksarkivet
av sådana handlingar, som äro av vikt för
fäderneslandets historia, på extra stat för år 1917
anvisa ett anslag av........................................................ —
dels ock medgiva, att för enahanda ändamål må
disponeras vad som icke blivit använt av de för ändamålet
av 1915 års riksdag anslagna medlen;
4. att på extra stat för år 1917 anvisa
dels till arvode åt en amanuens vid vart och
ett av landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Lund och
Göteborg 1,800 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t,
vad angår vart och ett av dessa belopp, att, om särskilda
förhållanden skulle därtill föranleda, bestämma
om medlens användande till ersättning åt flera extra
biträden vid landsarkivet i fråga,
dels ock till ersättning åt extra biträden vid vartdera
av landsarkiven i Uppsala och Lund 1,000 kronor,
eller tillhopa............................................................ —
Extra
anslag
kronor.
75,040
4,500
9,200
Bibliotek.
Kungl. biblioteket.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
5. att å kungl. bibliotekets stat efter där nu
upptagna belopp uppföra ett anslag av 1,800 kronor
till bestridande av kostnaderna för nattlig bevakning
vid kungl. bibliotekets byggnad samt för ändamålet
höja det ordinarie anslaget till kungl. biblioteket, nu
131,800 kronor, med 1,800 kronor till........................ 133,600
6. att till redigering av den för Sveriges offentliga
bibliotek gemensamma accessionskatalogens 31:a
årgång, omfattande år 1916, på extra stat för år 1917
anvisa ett anslag av........................................................ — 1 500
7. att till redigering av ett tioårsregister till
Transport 342,880 90,240
Bih. till riksd. prof. 1916. 1 samt. 1 avd. c 17
ISO
Kungl. Map.ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 342,880
accessionskatalogens 21:a—30:e årgångar, omfattande
åren 1906—1915, av redan beviljade medel på extra
stat för år 1917 anvisa ............................................... —
[12.] 8. att på extra stat för år 1917 anvisa
dels till inbindning av böcker i kungl. bibliotekets
äldre samlingar........................................................ —
dels ock till utarbetande av katalog över ofullständigt
förtecknade delar av dessa samlingar............ —
[13.] 9. att till förstärkande av det på kungl. biblio
tekets
stat uppförda anslaget till vikariatsersättning,
arvoden, flitpenningar åt extra biträden, tillfällig renskrivning,
efteriniddagstjänst in. m. bevilja på extra
stat för år 1917 ett belopp av..................................... —
Stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[14.] 10. att till arvodesökning åt bibliotekarien vid
stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping på extra
stat för år 1917 anvisa ett anslag av ........................ —
att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t
kan finna gott föreskriva.
Pedagogiska biblioteket i Stockholm.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[15.] 11. att såsom bidrag till pedagogiska biblioteket
i Stockholm under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva, bevilja på extra stat för år 1917 ett
anslag av..........................................................................
S:te Genevievebiblioteket i Paris.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[16.] 12. att såsom bidrag till avlöning åt den skandinaviska
bibliotekarien vid nordiska avdelningen avS:te_____
Transport 342,880
Extra
anslag
kronor.
90,240
1,500
10,000
11,800
1,900
1,500
6,500
123,440
Kungl. Maj:ts nåd. prof. nr 1, om statsverket It) Itj.
131
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 342,880
Geneviévebiblioteket i Paris anvisa på extra stat för
År 1917 ett anslag av.................................................... —
att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t
kan finna gott meddela.
Museer.
Nationalmuseet.
Nationalmuseet:
13 a. Bestämt anslag................... kronor 75,300
13 b. Reservationsanslag:
Till konstsamlingarnas ökande » 15,000
Till konstslöjdsainlingens
ökande ................................ » 4,000
Till samlingarnas vård och
underhåll ............................ » 4,000
Till boksamlingen ................. » 1,000
Till inlösen av levande svenska
konstnärers arbeten .... » 15,000
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
14. att till inredning av en utställningssal i nationalmuseibyggnaden
på extra stat för år 1917 anvisa
ett anslag av............................................................
114,300
Livrustka mmaren.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
15. att på extra stat för år 1917 anvisa
dels för tillsyn, underhåll och vård av livrust
kammarens
samlingar......................................................
dels ock för iståndsättande av vissa föremål i
nämnda samlingar...........................................................
Entra
anslag
kronor.
123,440
800
7,500
6,200
300
Transport 457,180
138,240
132
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr /, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 457,180
Naturhistoriska riksmuseet.
Museet:
16 a. Bestämt anslag ______________kronor 170,310
16 b. Reservationsanslag........ » 44,800 215,110
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[19.] 17. att besluta, att de till staten för naturhisto
i’iska
riksmuseet hörande anmärkningarna 2 och 3
skola erhålla följande ändrade lydelse:
2. Den vaktmästare, åt vilken uppdrages att
bestrida portvaktsgöromål, ävensom den av vaktmästarna,
åt vilken trädgårdsmästargöromålen särskilt
anförtros, äga, utöver den kontanta avlöningen, åtnjuta
fri bostad jämte bränsle.
3. Därest preparator eller annan vaktmästare än
förste vaktmästaren och de båda i anmärkning 2 omnämnda
vaktmästarna i sin egenskap av preparator
eller vaktmästare åtnjuter fri bostad jämte bränsle,
skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej
utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor
årligen.
Nordiska museet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[20.] 18. att på extra stat för år 1917 anvisa till
nordiska museet ett anslag av .................................. —
att, under villkor att en ledamot i museets nämnd är av
Kungl. Maj:t förordnad ävensom på de övriga villkor,
Kungl. Maj:t föreskriver, utgå till nämnden för att enligt
dess bestämmande användas till museets ändamål.
Kulturhistoriska museet i Lund.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[21.] 19. att på extra stat för år 1917 anvisa till
kulturhistoriska museet i Lund
Extra
anslag
kronor.
138,240
80,000
Transport 672,290
218,240
Kungl. Maj:ts nåd. prof. nr 1, om statsverket 1016. ]S''å
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 672,290 218,240
dels ett anslag av.................................................... — 15,000
att under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skal
föreskriva, utgå till styrelsen för kulturhistoriska
föreningen för södra Sverige för att användas för
museets förvaltningskostnader och i främsta rummet
till avlöning åt två vetenskapligt och faekmässigt
utbildade biträden vid museet,
dels ock ett belopp av ............................................ — • 5,000
till stödjande av föreningens ekonomi under arbetsåret
19iö—1916, med rätt för Kungl. Maj:t att
redan under år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis
utanordna sistnämnda belopp.
Musikhistoriska museet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
20. att till musikhistoriska museet anvisa på [22,]
extra stat för år 1917 ett anslag av............................ — 3,000
att på de villkor och under de förbehåll, Kungl. Maj:t
kan finna skäl föreskriva, utgå till museets styrelse
för museets ändamål.
Svenska skolmuseet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
21. att till svenska skolmuseet anvisa på extra [23.]
stat för år 1917 ett anslag av........................................ — 4,500
att på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma,
utgå till centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening
för museets ändamål.
C. Kyrkliga ändamål.
Kleresistaten.
1. Kleresistaten, förslagsanslag........................... 90,000
2. Lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål,
förslagsanslag......................................................... 4,000
Transport 766,290 245,740
134
Kungl. Maj:ts nåd. prof. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 766,290
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[24.] 3. att höja det å ordinarie stat uppförda för
slagsanslaget
till ersättning för prästerskapets tionde
från dess nuvarande belopp, 190,000 kronor, med
229,400 kronor till ......................................................... 419,400
4. Ersättning för vissa prästerskapet tilldelade
statsanslag ....................................................................... 304,074
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[25.] 5. att till tre stipendier för utbildande vid
universitet av präster, förtrogna med finska språket,
av förut beviljade medel på extra stat för år 1917
anvisa återstoden eller.................................................... —
med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare
bestämmelser, som må erfordras rörande de sålunda
anvisade medlens användande;
[26.] 6. att för religiös och social verksamhet bland
svenskar i utländska hamnstäder anvisa på extra stat
för år 1917 ett anslag av............................................... —
[27.] 7. att till avlöning åt pastorn vid svenska Vic
toriaförsamlingen
i Berlin anvisa på extra stat för år
1917 ett belopp av.......................................................... —
[28.] 8. att medgiva, att det på extra stat för år
1915 anvisade belopp av 8,000 kronor till resestipendier
åt prästmän må under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, för
enahanda ändamål användas under år 1917;
[29.] 9. att till bestridande av kostnaderna för ut
redning
rörande ecklesiastika boställen bevilja på
extra stat för år 1917 ett förslagsanslag å................. —
Domkapitlens expeditioner.
10. Domkapitlens expeditioner ........................ 91,350
Kupgl. Maj:t föreslår riksdagen
[30.] 11. att till förstärkande av det ordinarie an-___
Extra
anslag
kronor.
245,740
2,250
35,000
6,000
10,000
Transport 1,581,114
298,990
13f>
Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 1, om statsverket IDIG.
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 1,581,114 298,990
slaget till domkapitlens expeditioner bevilja på extra
stat för år 1917 ett anslag av...................................... — 10,340
Kyrkors underhåll m. ni.
Kyrkors underhåll:
12 a. Bestämt anslag................ kronor 1,028
12 b. Förslagsanslag:
Ersättningar....................»___169,400 170,428
13. Svenska kyrkan i Paris................................ 4,119
D. Akademier m. m.
1. Svenska akademien ....................................... 8,250
Vetenskapsakademien.
2. Till diverse akademiens behov, räntegottgö -
relse m. m................................................................ 14,460
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
3. att på extra stat för år 1917 bevilja........... — 1,600
för upprätthållande under samma år av den för utgivande
av en internationell, fortlöpande katalog över
naturvetenskaplig litteratur anordnade regionalbyrån
för Sverige;
4. att av det till bestridande av den för åren
1914—1920 på Sverige belöpande andelen i kostnaderna
för den internationella föreningen för tidssignalering
m. m. beviljade anslaget av 4,060 kronor
på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av......... — 580
Meteorologiska centralanstalten.
5. Meteorologiska centralanstalten .................... 27,200
Transport 1,805,571
311,510
t
136 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 1,805,571
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[33.] 6. attpåextrastatförårl917anvisa
a) till arvoden åt observatörerna
vid rikets meteorologiska stationer samt
för räknebiträden, anskaffande och underhåll
av instrument, underhåll av
meteorologiska centralanstaltens telegraf
och materiell ävensom för andra behov
vid anstalten ett reservationsanslag av kronor 14,800
b) till utvidgad väderlekstjänst vid
meteorologiska centralanstalten..............
c) till upprätthållande av två me
teorologiska
stationer, den ena i Gällivare
och den andra i Sårna................-
d) till utförande under meteorolo
giska
centralanstaltens ledning och kontroll
av meteorologiska observationer för
den hydrografiska undersökningen av
Sveriges färskvatten................................
e) såsom bidrag från Sverige för
år 1917 till bekostande av den internationella
kommissionens för vetenskaplig
luftsegling publikation av undersökningar
rörande de högre luftlagren........
samt
f) till utgivande genom meteorologiska
centralanstaltens försorg av »Meteorologiska
iakttagelser i Sverige» jämte
bihang ett reservationsanslag av............
eller tillhopa.............................................
därav 20,300 kronor reservationsanslag.
[34.] 7. att för fortsättande under två år från och med
juli 1916 av de meteorologiska observationerna åPårtetjåkko
bevilja ett anslag av 12,000 kronor att utgå under
de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma, och
därav på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av —
Transport 1,805,571
25,000
600
12,100
720
5,500
Extra
anslag
kronor.
311,510
58,720
6,000
376,230
Kungi. May.ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
137
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 1,805,571
med rätt för Kungl. Maj:t att för ändamålet låta av
tillgängliga medel redan under år 1916 förskottsvis
utanordna 3,000 kronor.
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.
Akademien:
8 a. Bestämt anslag.................... kronor 90,900
8 b. Reservationsanslag ............ » 1,000
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
9. att för fortsatt undersökning av-en påbyggnad
vid Alvastra anvisa på extra stat för år 1917
ett anslag av..............................................
Akademien för de fria konsterna.
Akademien:
10 a. Bestämt anslag ................ kronor 68,850
10 b. Reservationsanslag............ » 33,100 101,950
Musikaliska akademien.
Akademien:
11 a. Bestämt anslag ................ kronor 78,635
11 b. Reservationsanslag............ » 15,000
Extra
anslag
kronor.
376,230
[35.]
2,000
E. Universiteten, den medicinska under«
visningen m. in.
Universitetskanslersexpeditionen.
Expeditionen:
1 a. Bestämt anslag.................... kronor 8,200
1 b. Förslagsanslag, högst ........ » 1,350 9 550
Transport 2,102,606 378,230
18
Bill. till riktd. prof. 1916. I Samt. 1 Avd.
138
Kanal. Maj:ts nåd. grop. nr 1, om statsverket li) 16.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 2,102,606
[36.]
[37.]
[38.]
[39.]
[40.]
[41.]
[42.]
Uppsala universitet.
2. Vid bifall till vad under punkterna [59],
[60] och [64] här nedan föreslås kommer det ordinarie
anslaget till Uppsala universitet, universitetsstaten,
nu 846,542 kronor, att ökas med 8,000 kronor
till ............................................................................
3. Akademiska sjukhuset, förslagsanslag........—-
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
4. att till arvode åt en lärare i symbolik vid
universitetet i Uppsala med den undervisnings- och
examinationsskyldighet, som i vederbörlig ordning
bestämmes, anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag
av .............................................................
5. att till materiell m. m. för det praktisk
teologiska
övningsinstitutet vid universitetet i Uppsala
på extra stat för år 1917 bevilja ett anslag av........
6. att av det för ny- och ombyggnad vid akademiska
sjukhuset i Uppsala beviljade anslaget, 993,000
kronor, på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av
7. att för anordnande vid institutionen för me
dicinsk
och fysiologisk kemi vid universitetet i Uppsala
av den i stadgan för medicinska examina föreskrivna
undervisningskursen i allmän kemi bevilja
på extra stat för år 1917 dels till arvode åt en lärare
vid kursen 2,500 kronor, dels ock till höjning av
institutionens anslag till materiell m. m. 1,000 kronor,
eller tillhopa........................................—-............
8. att till materiell m. m. för hygieniska institutionen
vid universitetet i Uppsala anvisa på
extra stat för år 1917 ett belopp av............................
med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916
förskottsvis av tillgängliga medel för ändamålet utanordna
ett belopp av 5,000 kronor;
9. att till arvode åt eu extra ordinarie amanuens
vid Uppsala universitets anatomiska institution,
Transport
854,542
10,000
2,967,148
Extra
anslag
kronor.
378,230
1.500
300
200,000
3.500
10,000
593,530
Kungl. Maj:ts nåd. prof. nr 1, om statsverket 1010. 139
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 2,967,148 593,530
att utgå enligt de närmare bestämmelser, som av
Kungl. Maj:t meddelas, anvisa på extra stat för år
1917 ett anslag av ......................................................... — 600
10. att till höjning av materiellanslaget för ana- [43.]
tomiska institutionen vid universitetet i Uppsala anvisa
på extra stat för år 1917 ett anslag av ...... — 2,000
11. att till arvode åt biträdande lärare i me- [44.]
dicin vid universitetet i Uppsala anvisa på extra stat
för år 1917 ett anslag av .......................................... — 3,000
med villkor att, därest vederbörande lärare är innehavare
av fast docentstipendium, arvodet skall
minskas, så att detsamma jämte stipendiet ej överstiger
5,000 kronor;
12. att till förstärkande av lärarkrafterna i ki- [45.]
rurgi vid universitetet i Uppsala anvisa på extra stat
för år 1917 ett anslag av.............................................. — 2,000
13. att på extra stat för år 1917 såsom bidrag [46.]
till arvode åt en assistent å akademiska sjukhusets i
Uppsala röntgenavdelning med den tjänstgöring, som
av Kungl. Maj:t bestämmes, anvisa ett anslag av________ — 1,500
under villkor att för ifrågavarande assistents avlöning
ett lika stort belopp för samma år utgår från akademiska
sjukhusets stat;
14. att av det år 1913 beviljade anslaget för [47.]
anställande vid univei’sitetet i Uppsala av lektorer i
tyska, franska och engelska språken anvisa på extra
stat för år 1917 ett belopp av ................................... — 9,000
15. att till arvode åt infött lärarbiträde vid [48.]
praktiska språkövningar i ryska inom seminariet för
slaviska språk vid universitetet i Uppsala anvisa på
extra stat för år 1917 ett belopp av....................... — 500
16. att till arvode åt en lärare vid universite- [49.]
tet i Uppsala med åliggande att biträda professorn
i estetik samt litteratur- och konsthistoria vid uppehållande
av undervisnings- och examinationsskyldigheten
i hans ämnen enligt de närmare bestäm
-
Transport 2,967,148 612,130
140
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 2,967,148
meker, som av Kungl. Maj:t meddelas, på extra
stat för år 1917 anvisa ett anslag av ..................... —
med villkor att, därest vederbörande lärare är innehavare
av docentstipendium, arvodet skall minskas,
så att detsamma jämte stipendiet ej överstiger 5,000
kronor;
[50.] 17. att till upprätthållande av verksamheten å
psykologiska laboratoriet vid universitetet i Uppsala
anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag av........ —
[51.] 18. att såsom bidrag till uppehållande av
verksamheten å pedagogiska seminariet vid universitetet
i Uppsala och den därmed förbundna övningsskolan
anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag av —
[52.] 19. att till statistiska seminariet vid universi
tetet
i Uppsala anvisa på extra stat för år 1917 ett
anslag av....................................................................... —
därav 250 kronor till anskaffande av undervisningsmateriel!;
[53.
] 20. att till uppehållande av övningarna å insti
tutionen
för allmän och analytisk kemi vid universitetet
i Uppsala anvisa på extra stat för år 1917
ett anslag av .................................................................. —
[54.] 21. att till avlöning åt en assistent vid me
teorologiska
observatoriet i Uppsala samt till bestridande
av löpande utgifter för de vid observatoriet
anordnade seismologiska undersökningarna bevilja på
extra stat för år 1917 ett anslag av ......................... —
[55.] 22. att av det anslag å 7,500 kronor, som år
1913 beviljats till arvode åt en för biträde vid arbetet
med den internationella solarforskningen anställd
assistent vid den fysiska institutionen vid universitetet
i Uppsala, anvisa på extra stat för år 1917 ett
belopp av ........................................................................ —
[56.] 23. att till bestridande av driftkostnader vid
den universitetet i Uppsala tillhöriga Klubbans bio
Transport
2,967,148
Extra
anslag
kronor.
612,130
3.500
1,000
7.000
750
1.500
2.000
1,500
629,380
Kungl. Maj:ts nåd. prof. nr 1, om statsverket It) 16. 141
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 2,967,148 629,380
logiska station på extra stat för år 1917 anvisa ett
anslag av.......................................................................... — 2,200
24. att medgiva, att av det överskott, som må [57.]
komma att uppstå på det av riksdagen år 1912 beviljade
anslaget å 532,463 kronor till uppförande av
en ny byggnad för zoologiska institutionen vid universitetet
i Uppsala, ett belopp av högst 15,000 kronor
må användas till komplettering av institutionens
materiell och instrumentala utrustning;
25. att för anordnande vid universitetet i Upp- [58.]
sala av undervisning i bokföring enligt de närmare
bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela,
på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av ........ — 600
26. dels att i utgiftsstaten för Uppsala univer- [59.]
sitet, avdelningen A) Avlöningar in. m., under rubriken
c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m., Biblioteket, uppföra
ytterligare en vaktmästarbefattning med enahanda
avlöningsförmåner, som tillkomma övriga
vaktmästare vid biblioteket, och med skyldighet för
befattningens innehavare att vara underkastad de för
dessa förmåners åtnjutande fastställda villkoren och
bestämmelserna; dock att, därest den nu vid biblioteket
anställda extra vaktmästaren varder antagen
till den nya ordinarie befattningen, han må för åtnjutande
av ålderstillägg å lönen äga tillgodoräkna
sig den tid, han innehaft den extra vaktmästarbefattningen
med tjänstgöring av samma omfattning
som de ordinarie vaktmästarnas,
dels ock att för ändamålet höja det ordinarie
anslaget till Uppsala universitet, universitetsstaten,
med 1,050 kronor;
27. att, för beredande under avdelningen B)
Till materiell m. m. i utgiftsstaten för Uppsala universitet
av tillgång till ett belopp av 8,200 kronor
för uppvärmning och belysning in. m. vid universi
Transport
2,967,148
632,180
142
Kungl. Maj:t$ nåd. prop. nr 1, om statsverket IDIG.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 2,967,148
tetsbiblioteket, öka det ordinarie anslaget för universitetet
i Uppsala, universitetsstaten, med 5,500
kronor;
[61.] 28. att till Uppsala universitets bibliotek anvisa
på extra stat för år 1917 ett anslag å ............ —
[62.] 29. att till utgivande av Uppsala universitets
årsskrift bevilja på extra stat för år 1917 ett anslag av —
[63.] 30. att dels medgiva, att gymnastikläraren och
biträdande gymnastikläraren vid universitetet i Uppsala
må för år 1917 komma i åtnjutande av tillfällig
löneförbättring med följande belopp:
gymnastikläraren 910 kronor, därav 410 kronor
lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar, samt
biträdande gymnastikläraren 250 kronor arvode,
dels för bestridande av berörda avlöningsförbättringar
anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag av —
dels ock beträffande gymnastikläraren föreskriva
såsom villkor för åtnjutandet av ifrågavarande avlöningsförbättring,
att han icke må med sin tjänst förena
annan tjänstebefattning, allmän eller enskild, så framt
ej kanslern för rikets universitet uppå därom gjord
framställning och efter prövning, att tjänstebefattningen
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
vid universitetet, finner befattningen kunna
få tillsvidare mottagas och bibehållas;
[64.] 31. att dels i utgiftsstaten för Uppsala universitet,
avdelningen A) Avlöningar m. in., under rubriken
c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar
och inrättningar m. in., Drätselverket, uppföra
ett kvinnligt biträde, avsett att tjänstgöra å räntekammaren
och jämväl hos universitetets rektor, med
en avlöning av 1,450 kronor, därav 900 kronor lön
och 550 kronor tjänstgöringspenningar, och med rätt
till två ålderstillägg till lönen, det ena med 200 kronor
efter fem år och det andra, likaledes med
200 kronor, efter ytterligare fem år;
Extra
anslag
kronor.
632,180
10,000
5,000
1,160
Transport 2,967,148
648,340
Kungl. MajUs nåd. prop. nr 2, om statsverket It) 16. 143
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 2,967,148 648,340
dels föreskriva, att biträdet må äga åtnjuta en
månads semester årligen, när, utan kostnad för det
allmänna, sådant av universitetets rektor prövas
kunna ske utan hinder för göromålens behöriga gång;
att med avseende å biträdet skola i övrigt lända
till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller kunna
varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser
att gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks
och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar;
ävensom att biträde, som vid ikraftträdandet
av ifrågavarande ändring i staten för
Uppsala universitet är anställt hos universitetet med
tjänstgöring av omförmälda slag och antages till biträde
å denna stat från samma tidpunkt, må äga att
för åtnjutande av löneförhöjning genom ålderstillägg
räkna sig till godo den tid, biträdet omedelbart där- •
förinnan innehaft stadig anställning hos universitetet;
dels av nu ifrågavarande anledning höja det
ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala, universitetsstaten,
med 1,450 kronor;
dels ock medgiva, att ovanberörda ålderstillägg
må utgå av det under riksstatens åttonde huvudtitel
uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.
Lunds universitet.
32. Vid bifall till vad under punkterna [82], [65.]
[84] och [85] här nedan föreslås kommer det ordinarie
anslaget till Lunds universitet, universitetsstaten,
nu 719,666 kronor, att ökas med 6,250 kronor till 725,916
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
33. att till arvode åt en lärare i symbolik vid [66.J
universitetet i Lund med den undervisnings- och exa
minationsskyldighet,
som i vederbörlig ordning be
stämmes,
anvisa på extra stat för år 1917 ett an
slag
av.............................................................................. — 1,500
Transport 3,693,064
649,840
144
Kungl. Maj ds nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 3,693,064
[67.] 34. att till arvode åt ledaren av den civilrätts
liga
delen av den propedeutiska undervisningskursen
inom juridiska fakulteten vid universitetet i Lund
bevilja på extra stat för år 1917 ett anslag av........ —
[68.] 35. att av det såsom bidrag till täckande av
kostnaderna för vissa nybyggnader m. m. vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund av 1914 års
riksdag beviljade anslaget å högst 812,000 kronor på
extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av............... —
[69.] 36. att såsom bidrag till täckande av kostna
derna
för uppförande vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund av nybyggnad för röntgenavdelning
och polikliniker m. m., i huvudsaklig överensstämmelse
med framlagt förslag, bevilja ett anslag av
högst 296,000 kronor, att användas i den mån motsvarande
belopp av landstingets anslag å enahanda
summa för ändamålet tages i anspråk och under den
kontroll, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskriva,
samt att härav på extra stat för år 1917 anvisa ett
belopp av.........................................................................
[70.] 37. att för anmanande av den i stadgan an
gående
medicinska examina föreskrivna undervisningskursen
i allmän kemi vid universitetet i Lund
uppföra på extra stat för år 1917
dels till avlöning åt en lärare vid kursen 2,500
kronor,
dels ock till materiell för densamma 500 kronor,
eller tillhopa............................................................ —
[71.] 38. att för anordnande av kostnadsfri prope
deutisk
undervisning i allmän kirurgi vid universitetet
i Lund bevilja på extra stat för år 1917 ett anslag av —
[72.] 39. att såsom bidrag till arvode åt en assistent
å det vid universitetets i Lund kliniker inrättade
röntgenlaboratoriet med den tjänstgöring, som av
Kungl. Maj:t bestämmes, på extra stat för år 1917
anvisa ett anslag av........................................................ —
Extra
anslag
kronor.
649,840
750
200,000
50,000
3,000
2.500
1.500
Transport 3,693,064
907,590
Kungl. Majas nåd. prop. nr 1, om statsverket 1016.
145
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 3,693,064 907,590
under villkor att Malmöhus läns landsting med lika
stort belopp bidrager till ifrågavarande assistents avlöning;
40.
att till arvode åt biträdande lärare i medi- [73.]
cin vid universitetet i Lund anvisa på extra stat för
år 1917 ett anslag av..................................................... . 3 qqq
med villkor att, därest vederbörande lärare är inneha
vare
av fast docentstipendium, arvodet skall minskas,
så att detsamma jämte stipendiet ej överstiger 5,000
kronor;
41. att såsom bidrag till arvode åt en före- [74.1
ståndare vid den å Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund anordnade polikliniken för öron-, näs
och
halssjukdomar med den undervisningsskyldighet,
som av Kungl. Maj:t bestämmes, bevilja på extriTstat
för år 1917 ett anslag av ............................................ — 1 000
under förutsättning att Malmöhus läns landsting bidrager
till avlöningen åt föreståndaren med minst
lika stort belopp samt att fullt lämplig person för
undervisningens meddelande finnes att tillgå;
42. att såsom bidrag till arvode åt eu förestån- [75-]
dåre för en ortopedisk poliklinik vid Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund med den undervisningsskyldighet,
som av Kungl. Maj:t bestämmes, anvisa
på extra stat för år 1917 ett anslag av..................... — 1,500
under förutsättning att Malmöhus läns landsting bidrager
till avlöningen åt föreståndaren med minst
lika stort belopp samt att fullt lämplig person för
undervisningens meddelande finnes att tillgå;
43. att av det år 1913 beviljade anslaget till [76.]
anställande vid universitetet i Lund av lektorer i
tyska, franska och engelska språken anvisa på extra
stat för år 1917 ett belopp av..................................... — 9 000
44. att till uppehållande vid universitetet i [77-]
Lund av undervisning i slaviska språk, företrädesvis
ryska, bevilja på extra stat för år 1917 ett anslag av — 2,500
Transport 3,693,064 924,590
Bih. till riksd. prof. 1916. 1 Samt. 1 Avd. 29
146
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 3,693,064
45. att till arvode åt en lärare vid universitetet
i Lund med åliggande att biträda professorn i
estetik samt litteratur- och konsthistoria vid uppehållande
av undervisnings- och examinationsskyldigheten
i hans ämnen enligt de närmare bestämmelser, som
av Kungl. Maj:t meddelas, anvisa på extra stat för
år 1917 ett anslag av................-................................
med villkor att, därest vederbörande lärare är innehavare
av docentstipendium, arvodet skall minskas, så att
detsamma jämte stipendiet ej överstiger 5,000 kronor;
46. att till uppehållande av verksamheten å det
psykologiska laboratoriet vid universitetet i Lund anvisa
på extra stat för år 1917 ett anslag av ............ —
47. att till avlönande av eu föreståndare för
universitetets i Lund historiska museum samt myntoch
medalj kabinett med den tjänstgöringsskyldighet,
som av Kungl. Maj:t bestämmes, bevilja på extra stat
för år 1917 ett anslag av —......................................
med villkor att, därest vederbörande föreståndare är
innehavare av docentstipendium, föreståndarens avlöning
skall minskas, så att densamma jämte stipendiet
ej överstiger 5,000 kronor;
48. att till arvode åt en amanuens vid universi
tetets
i Lund konstsamlingar bevilja på extra stat
för år 1917 ett anslag av.......................................
49. att, för beredande av höjning till 5,000
kronor av den i utgiftsstaten för Lunds universitet,
avdelningen B) Till materiell m. m., för astronomiska
observatoriet upptagna anslagsposten å 3,500 kronor,
öka det ordinarie anslaget till nämnda universitet
med ett belopp av 1,500 kronor;
50. att till höjning av materiellanslaget för
geologisk-mineralogiska institutionen vid universitetet
i Lund anvisa på extra stat för år 1917 ett belopp
av ....................................................................................
51. att för beredande av höjning till 7,700__
Transport 3,693,064
Extra
anslag
kronor.
924,590
3,500
750
4,000
500
1,000
934,340
147
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 3,693,064 934,340
kronor av den i utgiftsstaten för Lunds universitet,
avdelningen B) Till materiell m. m., för zoologiska
institutionen upptagna anslagsposten å 4,000 kronor,
öka det ordinarie anslaget till nämnda universitet
med ett belopp av 3,700 kronor;
52. dels att i utgiftsstaten för Lunds univer- [85-1
sitet, avdelningen A) Avlöningar ra. m., under rubriken
c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets
samlingar och inrättningar m. in., Zoologiska institutionen,
uppföra ytterligare en vaktmästarbefattning
med enahanda avlöningsförmåner, som tillkomma den
hittillsvarande vaktmästaren därstädes, och med skyldighet
för befattningens innehavare att vara underkastad
de för dessa förmåners åtnjutande fastställda
villkoren och bestämmelserna,
dels och att för ändamålet höja det ordinarie
anslaget till nämnda universitet med ett belopp av
1,050 kronor;
53. att för uppehållande av undervisning i en- [86.]
tomologi och vård av de entomologiska samlingarna
vid universitetet i Lund anvisa på extra stat för år
1917 ett anslag av................................................... . 3 Q00
att utgå under förutsättning att fullt lämplig person
för tjänstgöringens bestridande finnes att tillgå;
54. att för anordnande vid universitetet i Lund [87.]
av undervisning i bokföring enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott meddela,
anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag av ........ — 300
55. att till materiell m. m. för universitets- [88.]
biblioteket i Lund anvisa på extra stat för år 1917
ett anslag av................................................................... _ 10,000
56. att till utgivande av Lunds universitets [89.]
årsskrift bevilja på extra stat för år 1917 ett anslag av — 5,000
57. att till materiell för inrättningen för gym- [90.]
nastik och fäktkonst vid universitetet i Lund bevilja
på extra stat för år 1917 ett anslag av .................... — 500
Transport 3,693,064
953,140
148
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 3,693,064
58. att till hyra för idrottsplats samt till inköp
och underhåll av idrottsmateriell in. m. för universitetet
i Lund på extra stat för år 1917 anvisa ett
anslag av..........................................................................
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
59 a. att dels förklara, att den ena av de två
boställslägenheter, vilka i viss ordning kunna tillkomma
innehavarna av två bland fyra särskilt angivna
professurer vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet, skall upphöra att för berörda ändamål användas
och att densamma förty ej vidare skall, med
beräknat värde av 900 kronor, ingå i en professorsavlöning
vid institutet, ävensom att denna förändring
må anses hava inträtt vid början av oktober
månad 1915,
dels ock, till fyllande av nämnda avlöning med
900 kronor att tilläggas lönen, höja det bestämda
ordinarie anslaget till omförmälda institut från dess
nuvarande belopp, 319,285 kronor, med 900 kronor
till......................................................-............................- 320,185
Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
59 b. Reservationsanslag........................................... 2,000
60. Tandläkarinstitutet, förslagsanslag, högst.... 31,700
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
61. att på extra stat för år 1917 anvisa
dels till arvode åt ett skrivbiträde åt rektor vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet 800 kronor,
dels ock till gottgörelse åt ett biträde vid institutets
bibliotek, utöver därför redan från anslaget till
biblioteket utgående belopp, ett anslag av 700 kronor,
tillhopa......................................................................
62. att för karolinska mediko-kirurgiska institutet
på extra stat för år 1917 bevilja _
Extra
anslag
kronor.
953,140
900
1,500
Transport 4,046,949
955,540
Kungl. MajUs nåd. prop. nr 1, om stativ erke,t 1916.
149
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 4,046,949
dels till arvode åt ett lärarbiträde vid den förberedande
kursen i allmän kemi 2,500 kronor,
dels ock till materiell vid kemiska institutionen
1,500 kronor,
tillhopa...................................................................... —
63. att för karolinska mediko-kirurgdska institutet
anvisa på extra stat för år 1917
dels till arvode åt biträdande lärare i medicin
3,000 kronor,
dels till arvode åt biträdande lärare i kirurgi
3,000 kronor,
dels ock till uppehållande av assistenttjänstgöring
vid allmänna barnhuset i Stockholm 600 kronor,
tillhopa .................................................................... —
64. att för beredande av tillgång till ett belopp av
2,400 kronor att, lika fördelat mellan anatomiska och
histologiska institutionerna vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet, användas till avlönande av nödigt
arbetsbiträde vid en var av nämnda institutioner bevilja,
utöver de för ändamålet tillgängliga, å ordinarie
stat uppförda avlöningsmedlen för en preparator,
1,650 kronor, på extra stat för år 1917 ett anslag av —
65. att till vetenskapliga arbeten å ett patolo
giskt-anatomiskt
laboratorium vid Sabbatsbergs sjukhus
anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag av —
66. att för karolinska mediko-kirurgiska institutet
bevilja på extra stat för år 1917
dels till arvoden åt en biträdande läkare vid
röntgeninstitutet å serafimerlasarettet 3,000 kronor
samt åt en amanuens därstädes 1,500 kronor,
dels ock till materiell m. m. för röntgeninstitutet
3,000 kronor,
således tillhopa........................................................ —
67. att till upprätthållande av den karolinska
mediko-kirurgiska institutet åliggande undervisningen
och sjukvården vid vissa obstetriska och gynekologi
Transport
4,046,949
Extra
anslag
kronor.
955,540
4,000
[95.]
6,600
[96.]
750
[97.]
2,400
[98.]
7,500
[99.]
976,790
150
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 4,046,949
ska kliniker under den tid av år 1917, då de ordinarie
lärarna vid institutet icke ombesörja nämnda
undervisning och sjukvård, anvisa på extra stat för
år 1917 ett anslag av.................................................... —
[100.] 68. att till arvode åt en amanuens vid karolinska me
diko-kirurgiska
institutets gynekologiska klinik å Sabbatsbergs
sjukhus anvisa på extra stat för år 1917 ett
anslag av............ —
[101.] 69. att till arvode åt en amanuens vid karolin
ska
mediko-kirurgiska institutets obstetriska klinik vid
allmänna barnbördshuset anvisa på extra stat för år
1917 ett anslag av......................................................... —
[102.] 70. att för karolinska mediko-kirurgiska insti
tutet
anvisa på extra stat för år 1917:
till en pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas
vårdanstalt för sjuka barn..................................... —
» en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm...... —
under villkor, vad sistnämnda anslag beträffar, att
Stockholms stad för polikliniken tillskjuter enahanda
belopp för år 1917;
[103.] 71. att till arvode åt en amanuens vid karo
linska
mediko-kirurgiska institutets klinik för öron-,
näs- och halssjukdomar å Sabbatsbergs sjukhus anvisa
på extra stat för år 1917 ett anslag av .................... —
[104.] 72. att anvisa på extra stat för år 1917
dels till arvode åt en amanuens vid karolinska
mediko-kirurgiska institutets syfilidologiska klinik å
sjukhuset S:t Göran 2,000 kronor,
dels ock till arvode åt en andre amanuens vid
samma klinik 1,000 kronor,
tillhopa .................................................................... —
[105.] 73. att förklara hinder icke möta för att till
arvode åt vikarie under semester för den kliniske
laboratorn vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
må ur det för institutet uppförda reservationsanslaget
å 2,000 kronor till förbättrande av arvodena åt vika-__
Transport 4,046,949
Extra
anslag
kronor.
976,790
1,500
2,000
2,000
2,900
4,175
2,000
3,000
994,365
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket li)16.
151
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 4,046,949
rierande lärare utgå ett efter 250 kronor för månad
beräknat vikariearvode av högst 375 kronor för år;
74. att till inköp av tio mikroskop för det kliniska
laboratoriet å serafimerlasarettet anvisa på extra
stat för år 1917 ett anslag av..................................... .
75. att för anordnande av två nya vaktmästarbostäder
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet,
i huvudsaklig överensstämmelse med uppgjorda byggnadsritningar
och kostnadsförslag, anvisa på extra
stat för år 1917 ett anslag av........................................ .
med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916
låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna motsvarande
belopp;
76. att medgiva, att kvinnliga tekniska biträdet
vid karolinska institutets patologisk-anatomiska institution
Agnes Dahlgren må utan hinder därav, att
hon icke omedelbart vid tiden för ifrågavarande befattnings
tillkomst å institutets ordinarie stat eller
den 1 januari 1915 utan först den 4 i samma månad
utnämnts till befattningen, för åtnjutande av löneförhöjning
räkna sig till godo den tid, hon före utnämningen
innehaft stadig anställning vid institutet,
samt att, vid tillämpning härav, ålderstillägg må tillerkännas
henne från 1915 års ingång.
«•
Serafimerlasarettet.
77. Understöd och ersättningar........................... 120,000
78. Inrättningen för sjukas behandling med
elektricitet..................................................................... 7 50
Extra
anslag
kronor.
994,365
3,000
13,900
Gemensamma universitetsändamål.
Kungl. Magt föreslår riksdagen
79. att för anordnande vid epidemisjukhusen i
Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala av klinisk
Transport 4,167,699 1,011,265
[106.]
[107.]
[108.]
L109.]
152
[no.]
[in.]
[112-]
[113.]
Kungi. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 4,167,699
undervisning i epideraiologi åt medicine kandidater
på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av......... —
att användas enligt av Kungl. Maj it meddelade bestämmelser;
80.
att medgiva, att det på extra stat för år 1915
beviljade anslag av 10,000 kronor till resestipendier
åt ordinarie lärare och vissa andra tjänstemän vid rikets
universitet samt karolinska mediko-kirurgiska institutet
må för enahanda ändamål användas under år 1917;
81. att för utgivande i tryck av vederbörligen
granskade anteckningar efter föreläsningar, hållna
inom juridiska fakulteterna vid rikets universitet, anvisa
på extra stat för år 1917 ett anslag av ............ —
82. Farmaceutiska institutet.............................. 57,900
Barnhusen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
83. att det på ordinarie stat under åttonde huvudtiteln
uppförda anslaget å ............................................
till »stora barnhuset i Stockholm» må med oförändrat
belopp uppföras under benämningen »allmänna
barnhuset i Stockholm».
84. Frimurarbarnhuset..........................................
85. Barnhusen i landsorten ................................
78,000
2,750
28,380
Undervisningsanstalter för barnmorskor m. m.
86. Barnmorskeundervisningen och barnbörds
husen.
........................................................................ 63,533
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
87. att till anordnande av fortbildningskurser
för barnmorskor och till beredande, så vitt ske
kan, av fri bostad eller hyresbidrag åt deltagarinnorna
däri under den tid, de genomgå dessa kurser,
anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag av..........
Transport 4,398,262
Extra
anslag
kronor.
1,011,265
6,000
4,500
2,000
1,023,765
Kungl. May.ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1Ö16. 153
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 4,398,262 1,023,765
88. att för uppehållande av verksamheten vid [114.]
allmänna barnbördshuset i Stockholm bevilja — utöver
till barnbördshuset nu utgående ordinarie anslag
å 24,853 kronor — på extra stat för år 1917 ett an
slag
av.................................................................-- — 70,000
F. Allmänna skolväsendet.
Det högre skolväsendet.
Högre lärarinneseminariet.
1. Högre lärarinneseminariet................................ 76,350
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
2. att för högre lärarinneseminariet på extra
stat för år 1917 anvisa:
till uppehållande av hushållsskolans
verksamhet —............................. kronor 11,200
» stipendier.................................... » 750
» expenser...................................... » 1,000
» arvoden åt extra lärarinnor, timlärare
och vikarier...................... » 13,500
» förhyrande av lokal för normalskolans
lägsta klasser.................... » 3,000
» uppehållande av den valfria fjärde
årskursen........................................ » 3,000
» förhyrande av lokaler för undervisning
i biologi och teckning.... » 3,000
» undervisning i träslöjd ................ » 300
eller tillhopa ............................................................
3. att för täckande av under år 1914 uppkommen
brist i räkenskaperna för högre lärarinneseminariets
hushållsskola anvisa på extra stat för år
1917 ett anslag av ............................................. .
Transport 4,474,612
35,750
376
1,129,891
20
[115.]
[116.]
Bih. till riksd. prof. 1916. 1 Sami. 1 Avd.
154
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 4,474,612
Statens läroverk.
[117.] 4. Vid bifall till vad under punkterna [122]
och [123] här nedan föreslås kommer reservationsanslaget
till de allmänna läroverken, nu 5,900,428
kronor, att höjas med 31,329 kronor till.................... 5,931,757
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[118.] 5. att till arvode åt en amanuens hos läroverks
överstyrelsen
bevilja på extra stat för år 1917 ett
anslag av____________________________—-----------------------------------------
[119.] 6. att dels medgiva, att av det på extra stat
för år 1916 beviljade anslaget å 5,000 kronor till
inspektion och sakkunnigt biträde inom läroverksöverstyrelsen
för vissa angivna ändamål ett belopp
av högst 500 kronor må användas till sakkunnigt
biträde för biblioteksärenden,
dels ock till inspektion och sakkunnigt biträde
inom läroverksöverstyrelsen i fråga om fysisk uppfostran,
skolhygien och biblioteksärenden samt undervisning
i manlig slöjd, musik och husligt arbete anvisa
på extra stat för år 1917 ett belopp av............
[120.] 7. att för biträde vid utförande av vaktmästar
göroinålen
hos läroverksöverstyrelsen anvisa på extra
stat för år 1917 ett anslag av ........................—...... —
[121.] 8. att till förhyrande av ämbetslokal åt läro
verksöverstyrelsen
för tiden den 1 oktober 1916—30
september 1917 på extra stat för år 1917 anvisa ett
belopp av ........................................................................
med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis under
år 1916 utanordna erforderligt belopp till gäldande
av hyreskostnaden för de två första kvartalen av ifrågavarande
hyresår;
[122.] 9. att för beredande av medel att från och med
den 1 januari 1917 vid de allmänna läroverken upprätta
4 lektors- och 5 adjunktsbefattningar, fördelade
på de särskilda läroverken såsom Kungl. Maj:t_____
Transport 10,406,369
Extra
anslag
kronor.
1,129,891
1,500
5.000
1.000
6,800
1,144,191
Kung!. Maj:ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916. 155
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 10,406,369 1,144,191
finner gott bestämma, höja reservationsanslaget till
de allmänna läroverken med 31,000 kronor;
10. att dels medgiva, att Häggdångers pastorat i
Härnösands stift må upphöra att vara prebende åt
teologie lektorn vid högre allmänna läroverket i
Härnösand,
dels ock för beredande av lönefyllnad åt bemälde
lektor, efter det Häggdångers pastorats prebendenatur
upphört, höja reservationsanslaget till de allmänna
läroverken med ett belopp av 329 kronor;
11. att medgiva, att terminsavgiften till biblioteks-
och materiellkassorna vid de allmänna läroverken
må, enligt av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter,
från och med höstterminen 1916 under en
tid av fem år utgå med högst sju kronor, lägst fyra
kronor 50 öre för lärjunge, som ej därifrån i föreskriven
ordning befrias.
12. Understöd åt extra ordinarie lärare vid de
allmänna läroverken under förfall på grund av sjuk
-
dom, förslagsanslag................................................... 5,000
Vidare föreslår Kungl. Maj:t riksdagen
13. att till arvoden åt extra och vikarierande
ämneslärare vid de allmänna läroverken på extra stat
för år 1917 bevilja ett anslag av.............................. — 330,000
14. att dels medgiva, att utöver de ordinarie första
lärarinnor och lärarinnor vid statens samskolor å stat
tillkommande löneförmånerna må för år 1917 till
följande av nämnda befattningshavare såsom tillfällig
löneförbättring utgå ett belopp av: för första lärarinna
i första lönegraden 50 kronor, för lärarinna i
första lönegraden 350 kronor och för lärarinna i
andra lönegraden 50 kronor, av vilka belopp 2/''s skola
anses utgöra lön och Vs tjänstgöringspenningar, ävensom
att till extra ordinarie ämneslärarinnor vid de
allmänna läroverken må utöver redan stadgade arvoden
för samma år utgå tilläggsarvoden till ett be
Transport
10,411,369 1,474,191
[123.]
[124.]
[125.]
[126.]
156
[127.]
[128.]
[129.]
[130.]
Kunijl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 10,411,369
»
lopp av 200 kronor för var och en sådan med full
formell kompetens samt 400 kronor för varje dylik
lärarinna utan berörda kompetens,
dels ock för bestridande av statsverkets andel i
kostnaden för tillfällig löneförbättring åt ifrågavarande
ordinarie lärarpersonal på extra stat för år 1917
anvisa ett belopp av........................................................
15. Undervisning i slöjd vid de allmänna läroverken,
förslagsanslag .................................................... 28,000
Vidare föreslår Kungl. Maj:t riksdagen
16. att till extra arvoden åt teckningslärare
vid de allmänna läroverken bevilja på extra stat för
år 1917 ett anslag av.................................................... —
17. att till extra arvoden åt musiklärare vid de
allmänna läroverken bevilja på extra stat för år 1917
ett anslag av....................................................................
18. att medgiva, att till skolläkare vid allmänt
läroverk må såsom ersättning för honom i nämnda
egenskap åliggande göromål, förutom det redan
förut av statsmedel och av läroverkets ljus- och vedkassa
utgående arvodet, utgå ytterligare ett belopp,
motsvarande 1 krona för varje under höstterminen vid
läroverket närvarande lärjunge, samt att för detta
ändamål anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag av —
19. att för upprätthållande vid högre realläro
verket
i Göteborg och vid högre latinläroverket därstädes
av provårskurser för blivande lärare vid de
allmänna läroverken bevilja på extra stat för år 1917
ett anslag av....................................................................
Privatläroverk.
Reservationsanslag:
20. Enskilda mellanskolor.......... kronor 70,000
21. Högre flickskolor ................ » 400,000_
Transport 10,439,369
Extra
anslag
kronor.
1,474,191
6,500
26,000
6,300
25,500
11,950
1,550,441
Kungl. May.ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1016.
157
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 10,439,369
22. Högre goss- och saraskolor kronor 190,000
23. Enskilda lärarinneseminarier » 30,000 690,000
24. Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter, fardag samlag................ 280,000
25. Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas
vikariatskassa, förslagsanslag.................... 12,000
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
26. att av det såsom bidrag till kostnaderna för
fullföljande av påbörjad nybyggnad åt fackskolan för
huslig ekonomi i Uppsala beviljade anslaget å
25.000 kronor på extra stat för år 1917 anvisa ett
belopp av..........................................................................
27. att till understöd under de villkor, Kungl.
Maj:t kan finna skäl bestämma, till anordnande av
utbildningskurser för lärarinnor i huslig ekonomi anvisa
på extra stat för år 1917 åt fackskolan för
huslig ekonomi i Uppsala 23,600 kronor, åt styrelsen
för aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm
4.000 kronor och åt Göteborgs allmänna folkskole
styrelse
likaledes 4,000 kronor, tillhopa......................
28. att till understöd för dels högre handarbetslärarinneseminariet
vid Maria Nordenfelts kvinnliga
yrkesskola i Göteborg, dels Andrea Eneroths handarbetsskola
och seminarium i Stockholm samt dels
föreningen Handarbetets vänners och Hulda Lundins
högre slöjdseminarium i Stockholm enligt de bestämmelser,
Kungl. Maj:t må finna gott meddela, på extra
stat för år 1917 anvisa för en var av nämnda tre
läroanstalter ett anslag av 3,700 kronor, eller tillhopa
29. att medgiva, att det på extra stat för år 1915
beviljade anslag av 9,000 kronor till resestipendier åt
lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter må under
de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva, för enahanda ändamål användas under
år 1917;
Extra
anslag
kronor.
1,550,441
[131.]
5,000
[132.]
31,600
[133.]
11,100
[134.]
Transport 11,421,369 1,598,141
158
Kungl. May.ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 11,421,369
[135.] 30. att medgiva, att det på extra stat för år
1915 anvisade belopp av 2,000 kronor till resestipendier
och till studieunderstöd åt föreståndarinnor
och lärarinnor vid lärarinneutbildningsanstalter i huslig
ekonomi ävensom åt skolkökslärarinnor vid andra
läroanstalter må under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, för enahanda
ändamål användas under år 1917.
Kommunala mellanskof.
31. Kommunala mellanskolor, förslagsanslag..... 320,000
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[136.] 32. att medgiva, att det på extra stat för år 1915
beviljade anslag av 1,200 kronor till resestipendier åt
lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor må under
de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva, för enahanda ändamål användas under
år 1917.
Folkundervisningen.
Folkskolöverstyrelsen.
33. Folkskolöverstyrelsen...................................... 77,900
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[137.] 34. att till arvode åt en amanuens hos folk
skolöverstyrelsen
anvisa på extra stat för år 1917 ett
belopp av ........................................................................ —
[138.] 35. att till inspektion och sakkunnigt biträde
hos folkskolöverstyrelsen beträffande fysisk uppfostran
och skolhygien samt undervisning i manlig slöjd, husligt
arbete och musik ävensom i fråga om den fortsatta
undervisningen på extra stat för år 1917 bevilja
ett anslag av ......................................................... —
[139.] 36. att till förhyrande av ämbetslokal åt folkskolöverstyrelsen
för tiden den 1 oktober 1916—den_______
Transport 11,819,269
Extra
anslag
kronor.
1,598,141
1,500
7,000
1,606,641
Kungl. MajUa nåd. prop. nr 1, om statsverket 11)16.
159
Ordinarie
anslag;
kronor.
Transport 11,819,269
30 september 1917 anvisa på extra stat för år 1917
ett anslag av...................................................... .
med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis under
år 1916 utanordna erforderligt belopp till gäldande
av hyreskostnaden för de två första kvartalen av
ifrågavarande hyresår.
Extra
anslag
kronor.
1,606,641
5,700
Lärarutbildning.
Folksko le se min ari er.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
37. att för anordnande vid folkskoleseminarierna
av provårskurser för blivande lärare och lärarinnor
vid dessa seminarier höja det å ordinarie stat uppförda
anslaget till folkskoleseminarierna från 849,595
kronor till 853,095 kronor eller med 3,500 kronor.
38. Stipendier för serninarieelever kronor 150,225.
\id bifall till det här ovan under punkten
[140] framställda förslaget kommer det för folkskoleseminarierna
och stipendier för serninarieelever avsedda
gemensamma reservationsanslaget, nu 999,820
kronor, att ökas med 3,500 kronor till........................ 1,003,320
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
39. att på extra stat för år 1917 anvisa ett
förslagsanslag å högst .................................................... —
att efter Kungl. Maj:ts bestämmande användas till
täckande av sådan ''brist i de särskilda folkskoleseminariernas
stater, som till följd av stegrade kostnader
för uppvärmning, belysning, renhållning in. in.
må hava uppkommit eller kunna uppkomma under
åren 1915 och 1916;
40. att till anordnande av studentkurser vid
folkskoleseminarierna i Strängnäs, Växjö, Stockholm
och Kalmar samt av parallellavdelningar vid folkskoleseminarierna
i Uppsala, Lund och Falun ävensom
för i övrigt utvidgad verksamhet vid seminarierna
Transport 12,822,589
30,000
1,642,341
[140.]
[141.]
[142.]
160
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 12,822,589
i Uppsala och Falun på extra stat för år 1917 anvisa
ett anslag av.................................................................—
med Tätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916
låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna så
stor del av nämnda belopp, som avsetts att täcka
kostnader för år 1916;
[143.] 41. att dels medgiva, att tillfällig löneförbätt
ring
må för år 1917 utgå till de ordinarie lärarna
och lärarinnorna vid folkskoleseminariernas övningsskolor,
i Stockholm och Göteborg med 40o kronor för
lärare och 300 kronor för lärarinna och i övriga städer
med 300 kronor för lärare och 200 kronor för lärarinna,
dels ock för bestridande av berörda löneförbättring
anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag av........
42. Bidrag till avlönande av vikarie under övningslärares
vid folkskoleseminarium sjukdom, förslagsanslag.
...................................................................... 4,000
Vidare föreslår Kungl. Maj:t riksdagen
[144.] 43. att av det till uppförande av nya byggna
der
för folkskoleseminariet i Lund beviljade anslaget
å 657,000 kronor anvisa på extra stat för år 1917
återstoden ........................................................................
[145.] 44. att till inredning och möblering av de nya
byggnaderna för folkskoleseminariet i Lund ävensom
till seminariets utrustning med undervisningsmateriell
och böcker bevilja ett anslag av 75,900 kronor och
därav anvisa på extra stat för år 1917 hälften eller
[146.] 45. att i avbidan på proposition angående an
slag
till ordnande av tomtområdet vid folkskoleseminariet
i Uppsala beräkna för ändamålet på extra stat
för år 1917 ett belopp av ........................................
[147.] 46. att i avbidan på proposition om anslag till
uppförande av byggnader för ett nytt folkskoleseminarium
i Norrland beräkna för sådant ändamål på
extra stat för år 1917 ett anslag av............................_
Extra
anslag
kronor.
1,642,341
180,670
15,600
132.000
37,950
25,000
150.000
Transport 12,826,589 2,183,561
Kungl. May.ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 11)16.
161
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 12,826,589
47. att till underhåll och skötsel av trädgården
vid folkskoleseminariet i Luleå anvisa på extra stat
för år 1917 ett anslag av ............................................ —
48. att till bestridande av hyresbidrag till rektorerna
vid folkskoleseininarierna i Linköping, Skara,
Kalinar, Karlstad och Umeå bevilja på extra stat för
år 1917 ett anslag av................................................ —
49. att till förhyrande av vissa lokaler för folk
skoleseminarierna
i Linköping och Umeå samt till
dessa lokalers uppvärmning, belysning, städning m. m.
ävensom till avlöning av en övningsskollärarinna och
av lärarinnor i husbållsgöromål vid nämnda seminarier
bevilja på extra stat för år 1917 ett anslag av —
50. att till Stockholms privata folkskollärarinne
seminarium
bevilja på extra stat för år 1917 ett anslag
av ............................................................................ —
att utgå på de villkor, som av Kungl. Maj:t bestämmas;
51.
att till Göteborgs kvinnliga folkskolesemi
narium
bevilja på extra stat för år 1917 ett anslag av —
att utgå på de villkor, som av Kungl. Maj:t bestämmas.
Extra
anslag
kronor.
2,183,561
[148.]
1,000
[149.]
6,000
[150.]
8,240
[151.]
6,300
[152.]
6,300
Småskoleseminarier.
52. Avlöningsbidrag till lärare vid småskoleseminarier,
förslagsanslag.............................................. 48,000
53. Bidrag till avlönande av vikarie för lärare vid
småskoleseminarium, förslagsanslag............................. 2,000
Anordningar för lärares fortbildning.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
54. att på extra stat för år 1917 bevilja ett
anslag av ........................................................................ — 15,000
att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande och på de vill
*''
'' ''• - • '' ■ • ■■ Transport 12,876,589 2,226,401
Bih. till riksd. prof. tåls. 1 Sami. 1 Avd. 21
[153.]
162
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 12,876,589 2,226,401
kor, Kungl. Maj:t kan finna gott fastställa, användas
till understödjande av fortbildningskurser för lärare
och lärarinnor vid folk- och småskolor;
[154.] 55. att till anordnande i enlighet med de
bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa,
av fortbildningskurser i gymnastik för folkskollärare
och folkskollärarinnor anvisa på extra stat
för år 1917 ett anslag av....................................-........ — 12,900
[155.] 56. att till anordnande i enlighet med de be
stämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa,
av fortbildningskurser i gymnastik för småskollärarinnor
anvisa på extra stat för år 1917 ett
anslag av ...................................................................... 3,000
[156.] 57. att till understöd för anordnande under år
1917 i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl.
Maj:t kan finna lämpligt fastställa, av fortbildningskurser
i trädgårdsskötsel för folkskollärare ävensom
för lärare i ämnet vid folkskoleseminarierna anvisa
på extra stat för år 1917
dels för dylika kurser vid Adelsnäs trädgårdsskola
ett anslag av 1,980 kronor,
dels ock för liknande kurser vid Norrlands trädgårdsskola
ett anslag av 1,250 kronor,
eller tillhopa............................................................ 3,230
[157.] 58. att såsom bidrag till en instruktörskurs i
simning och livräddning, huvudsakligen avsedd för
folkskollärare och elever vid folkskoleseminarierna,
anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag av ........ 1,200
att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott
bestämma;
[158.] 59. att medgiva, att det på extra stat för år
1915 anvisade belopp av 2,000 kronor till resestipendier
åt rektorer samt övriga lärare och lärarinnor vid
folkskoleseminarierna må under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,
för enahanda ändamål användas under år 1917;__
Transport 12,876,589 2,246,731
Kungi. Maj:ts nåd. grop. nr 1, om statsverket W16,
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 12,876,589
Extra
anslag
kronor.
2,246,731
_ 60. att medgiva, att det på extra stat för år 1915 [159.]
beviljade anslag av 1,200 kronor till resestipendier åt
lärarpersonalen vid högre folkskolor må under de villkor
och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,
för enahanda ändamål användas under år 1917;
61. att medgiva, att det på extra stat för år [160.]
1915 beviljade anslag av 8,000 kronor till resestipendier
åt folkskollärare och folkskollärarinnor må enligt
de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva, för enahanda ändamål användas
under år 1917;
62. att medgiva, att det på extra stat för år [161.]
1915 anvisade anslag av 3,000 kronor till resestipendier
åt lärare och lärarinnor vid sraåskoleseminarier
samt mindre folkskolor och småskolor ävensom biträdande
lärare och lärarinnor vid folkskolor må
enligt de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva, för enahanda ändamål användas
under år 1917.
FolkskolinspeJctionen.
63. Till navlöning m. m. åt folkskolinspektörer,
förslagsanslag............kronor 157,000
64. Till resekostnadsersättning åt
folkskolinspektörer, förslagsanslag........ i 93,000 250,000
Folk- och småskolor.
Kungl. Magt föreslår riksdagen
65. att höja det å ordinarie stat uppförda för- [162.]
slagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor
och småskolor från dess nuvarande belopp, 16,700,000
kronor, till........................................................................ 17,030,000
eller med 330,000 kronor.
66. att för beredande under år 1917 av tillfällig [163.]
löneförbättring åt vissa lärare vid folk- och småskolor
Transport 30,156,589 2,246,731
164
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 30,156,589
anvisa på extra stat för nämnda år ett förslagsanslag
av ....................................................................................
att utgå efter enahanda grunder, som av riksdagen bestämts
beträffande användningen av det för år 19J 6 beviljade
anslaget till samma ändamål, med rätt för Kungl.
Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, som för tilllämpning
av dessa grunder må befinnas erforderliga.
67. Avlöningsbidrag till sjukvikarier för lärare
vid folk- och småskolor, förslagsanslag........................ 282,000
68. Till befrämjande av folkundervisningen
bland de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar 225,000
69. Lappmarks ecklesiastikverk, folkbildnings
ändamål,
förslagsanslag ................................................ 80,000
Extra
anslag
kronor.
2,246,731
750,000
Vidare föreslår Kungl. Maj:t riksdagen
[164.] 70. att till beredande av möjlighet till skolgång
för fattiga, på längre avstånd från skola boende
skolpliktiga barn inom Vilhelmina, Risbäcks, Stensele,
Tärna, Sorsele, Arjeplogs, Malå, Fredrika och Jockmocks
församlingar bevilja på extra stat för år 1917
ett anslag av................................................................
att användas enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t
kan finna gott meddela;
[165.] 71. att till beredande av möjlighet till skol
gång
för fattiga, på längre avstånd från skola boende
skolpliktiga barn inom Hotagens och Frostvikens
församlingar bevilja på extra stat för år 1917 ett
anslag av.......................................................................--
att användas enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t
kan finna gott meddela;
[166.] 72. att dels bevilja på extra stat för år 1917 till
upprätthållande under läsåret 1916—1917 av svensk
undervisning åt svenska barn:
i Berlin.......................................................................
i London..........................................................................
och i Hamburg..................................................................
Transport 30,743,589
23,000
3,000
1,800
2,000
1,600
3,028,131
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916. 165
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 30,743,589 3,028,131
dels ock medgiva, att det på extra stat för år
1915 beviljade belopp av 1,700 kronor till upprätthållande
under läsåret 1914—1915 av svenskundervisning
åt svenska barn i Paris må för enahanda
ändamål användas under läsåret 1916—1917,
samtliga belopp att utgå enligt de bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa, och med
rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916 av
tillgängliga medel utanordna ifrågavarande belopp
eller delar därav.
73. Till anordnande av manlig slöjd i folkskola,
mindre folkskola eller särskild slöjdskola, förslag.s
-
anslag................................................................................. 440,000
74. Till anordnande av kvinnlig slöjd i folkskola,
mindre folkskola eller särskild slöjdskola,
förslagsanslag.................................................................. 315,000
7 5. Till anordnande av undervisning i huslig
ekonomi i folkskola, högre folkskola och folkhögskola,
förslagsanslag ................................................................ 140,000
76. Till undervisningsmateriell in. m. för folkskolor,
resen'' ationsanslag................................................ 30,000
77. Till understödjande av folkskolebarns ferie
och
studieresor, förslagsanslag.................................... 30,000
Fortsättning sskolor.
78. Understöd för avlönande av lärare vid fort
sättningsskola,
förslagsanslag........................................ 163,000
Högre folkskolor.
79. Understöd åt högre folkskolor, förslagsanslag.
................................................... 92,000
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
80. att dels medgiva, att till de lärare vid högre
folkskola, som i vederbörlig ordning erhållit ordinarie
anställning, må under åren 1916 och 1917 utgå till
-
Transport 31,953,589 3,028,131
[167.]
166
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 31,953,589
fällig löneförbättring enligt enahanda grunder, som
av riksdagen stadgats beträffande tillfällig löneförbättring
under år 1916 åt vissa ordinarie lärare vid folkskolor,
med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare
föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder
må befinnas erforderliga,
dels ock för beredande av ifrågavarande löneförbättring
anvisa på extra stat för år 1917 ett förslagsanslag
av.................................................................
med rätt för Kungl. Maj:t att för ändamålet låta
av tillgäng-liga medel redan under år 1916 förskotts
o
O O
vis utanordna erforderligt belopp.
81. Till anordnande av slöjd i högre folkskolor,
förslagsanslag................................................................... 8,500
82. Bidrag till avlönande av vikarie för lärare
vid högre folkskola, förslagsanslag........................... 2,000
83. Sällskapet för folkundervisningens befrämjande.
..............................................................................— 4,500
Folkhögskolor.
84. Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag 420,000
85. Stipendier åt elever vid folkhögskolor........ 110,000
G. EolkMldningsåtgiirder i övrigt.
Folkbibliotek.
1. Understöd åt. folkbibliotek, förslagsanslag.... 170,000
Kungl. Magt föreslår riksdagen
[168.] 2. att medgiva, att från det å ordinarie stat
uppförda förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek
må för utgivande av årliga tillägg till grundkatalogen
över för folk- och skolbibliotek lämplig
litteratur tillsvidare utgå ett belopp av högst 2,500
kronor årligen. ____
Extra
anslag
kronor.
3,028,131
15,000
Transport 32,668,589 3,043,131
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
167
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 32,668,589 3,043,131
Populärvetenskapliga föreläsningar.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
3. att för understöd under av departements- [169.]
chefen i statsrådsprotokollet angivna villkor åt anstalter
och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, bevilja på extra stat för år 1917
ett anslag av..................................................................... _ 192,000
ävensom medgiva, att av detta anslag må enligt av
Kungl. Maj:t fastställda villkor användas dels högst
12,000 kronor till understöd åt centralbyråer och undantagsvis
även åt andra sammanslutningar för förmedling
av dylika föreläsningar, dels 2,000 kronor till en hos
folkskolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent,
dels högst 3,000 kronor för understöd åt sådana nybildade
anstalter, vilkas ortsbidrag ej uppgår till 200
kronor, dels ock högst 8,000 kronor till understöd
åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda
resekostnader för föreläsare;
4. att såsom bidrag till bestridande av kost- [170.]
naderna för de föreläsningskurser, som äro avsedda
att under sommaren 1917 eller senare vid universitetet
i Uppsala anordnas för allmänheten, på extra
stat för år 1917 anvisa ett belopp av......................... — 5,600
5. att såsom bidrag till täckande av kostna- [171-]
derna för de föreläsningskurser, som från universiteten
i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig av
institution, som ej åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga
föreläsningar beviljat statsunderstöd,
eller av viss kommun eller enskild person anordnade
att under år 1917 eller senare hållas utom universitetsstäderna,
anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag av — 7,000
varav 4,000 kronor till Uppsala universitet och 3,000
kronor till Lunds universitet, att utgå under villkor
att den, som begärt föreläsning, tillskjuter för täckande
av föreläsarens resekostnad och arvode minst lika
stort belopp som statsbidraget.
Transport &2,668,589- - 3,247,731
168
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 32,668,589
Nykterhetsumlervisning.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[172.] 6. att, i avbidan på proposition angående anslag till
upplysnings- och undervisningsverksamhet för nykterhetens
främjande, för ändamålet beräkna under åttonde
huvudtiteln på extra stat för år 1917 ett anslag av —
Musikföreställningar för allmänheten.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
7. att till understöd åt föreningar, som anordna god
[173.] orkestermusik för allmänheten, samt till inspektion av
ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet
anvisa på extra stat för år 1917 ett belopp av......... —
att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl.
Maj:t kan finna gott fastställa.
H. Ahiiormimdervisningen.
1. Till befrämjande av dövstumundervisningen,
förslagsanslag.....................................................-............ 200,000
2. Kyrklig själavård åt dövstumma, förslagsanslag,
högst.................................................................... 14,000
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[174.] 3. att av det utav 1914 års senare riksdag till
understöd för utgivande av en ordbok för dövstumma
beviljade anslaget å 5,000 kronor anvisa på
extra stat för år 1917 ett belopp av............................ —
[175.] 4. att till understöd för utgivande under år
1917 av Tidning för dövstumma bevilja på extra
stat för år 1917 ett anslag av .................................... —
att utgå enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t
kan finna skäl meddela.
5. Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda 78,200
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
6. att till täckande av under åren 1913 och
[176.] 1914 uppkommen brist i staten för institutet och
förskolan för blinda å Tomteboda anvisa på extra
stat för år 1917 ett anslag av.......................................—
Extra
anslag
kronor.
3,247,731
118,400
42,000
1,000
500
6,595
Transport 32,960,789 3,416,226
169
Kungl. Maj:ttt nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 32,960,789
med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916
förskottsvis av tillgängliga medel utanordna nämnda
belopp.
7. Till bekostande av elevers vid institutet och
förskolan för blinda å Tomteboda ävensom åtföljande
vårdares resor å statens järnvägar, förslagsamlag......
8. Förskolan för blinda i Växjö.........................
Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda:
9 a. Bestämt anslag ........................ kronor 9,000
9 b. Reservationsanslag.................... » 11,000
Extra
anslag
kronor.
3,416,226
Vidare föreslår Kungl. Maj:t riksdagen
10. att dels medgiva, att till ämneslärare och
arbetslärare vid statens blindundervisningsanstalter
må under åren 1916 och 1917 utgå tillfällig löneförbättring
enligt enahanda grunder, som av riksdagen
stadgats beträffande tillfällig löneförbättring under
år 1916 åt vissa lärare vid folk- och småskolor, därvid
ämneslärare skall likställas med ordinarie lärare
vid folkskola och arbetslärare med lärare vid småskola,
med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare
föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder
må befinnas erforderliga,
dels ock för beredande av ifrågavarande löneförbättring
anvisa på extra stat för år 1917 ett förslagsanslag
av..................................................................
med rätt för Kungl. Majrt att för ändamålet låta
av tillgängliga medel redan under år 1916 förskottsvis
utanordna erforderligt belopp;
11. att besluta, att det under riksstatens åttonde
huvudtitel nu uppförda ordinarie förslagsanslaget å
Bidrag till avlönande i vissa fall av vikarie för lärare
och lärarinnor vid blindundervisningsanstalterna å
Tomteboda och i Växjö, skall med oförändrat belopp
uppföras under rubriken: Bidrag till avlönande av
vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalter;
12. att på extra stat för år 1917 till teckning
av blindskrifter bevilja ett anslag av............................
2,000
14,800
20,000
[177.]
1,400
1,200
[178.]
2.500
[179.]
Transport 32,998,789 3,420,126
Bill. till rilctd. prof. 1916. 1 Samt. 1 Avd.
170
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 32,998,789
[ISO.]
[181.]
[182.]
[183.]
[184.]
13. att på extra stat för år 1917 bevilja till
understöd åt blindlärarelever och reseunderstöd åt
blindlärare ett anslag av................................................
14. att till understöd åt De blindas förening
anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag av.........
att utgå enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan
finna gott meddela;
15. att till hyresbidrag åt den med drottning
Sofias stiftelse förenade vårdanstalten för blinda dövstumma
och blinda sinnesslöa med flera anvisa på
extra stat för år 1917 ett anslag av............................
16. att medgiva, att det på extra stat för år
1915 anvisade belopp av 1,000 kronor till resestipendier
åt föreståndare, lärare och lärarinnor vid rikets
abnormskolor (dövstumskolor, blindskolor och sinnesslöanstalter)
må på de villkor och under de bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva, för
enahanda ändamål användas under år 1917.
17. Uppfostringsanstalter för vanartade och i
sedligt avseende försummade barn, förslagsanslag .... 70,000
I. Den tekniska undervisningen.
1. De tekniska läroverken................................... 783,12o
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
2. att dels fastställa den av departementschefen
framlagda staten för tekniska högskolan, att tillämpas
från och med år 1917,
dels ock anvisa på extra stat för år 1917 till
arvode åt en speciallärare i järnets manu
fakturering
kronor 1,500
» » » » »kemi............... » 1,200
» » » » skogsskötsel.... » 600
» j » » » bokföring........ » 750
» » » » » fotografi.......... » 500
» > » » » elektroteknik.. » 3,000
Transport 33,851,914
Extra
anslag
kronor.
3,420,126
1,200
35,000
5,000
3,461,326
171
Kungl. MajUs nåd. prop. nr /, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 33,851,914
arvode åt en intendent...............................kronor 5,400
förhöjning av kamrerarens arvode ........ » 700
» » sekreterarens » » 1,000
arvode åt en vaktmästare ............... » 1,200
» » » laboratorietjänare vid bergsskolan.
............................... » 1,200
» » två laboratorietjänare vid
elektrotekniska och fysiska
laboratorierna, vardera 1,200
kronor...................... » 2,400
» » tre laboratorietjänare vid me
kaniska
laboratorierna, vardera
1,200 kronor................ » 3,600
» »en verkmästare........................ » 2,000
» » » maskinist............................ » 1,600
» » » reparatör............................ » 1,200
» » två portvakter •........................ » 300
samlingar och laborationer........................ » 25,500
diverse utgifter för bränsle, lyshållning
m. in................................................. » 40,000
3. att av det redan beviljade anslaget till ny
byggnad
m. m. för tekniska högskolan å 4,619,000
kronor anvisa på extra stat för år 1917 återstående
beloppet............................................................................. —
4. att, i avbidan på proposition om anslag till
nybyggnad in. in. för tekniska högskolans fackskola
för kemisk teknologi, för detta ändamål beräkna på
extra stat för år 1917 ett anslag av............................ —
5. att på extra stat för år 1917 anvisa
dels till förstärkning av det i staten för Chalmers
tekniska institut upptagna anslaget å 9,000 kronor
till bibliotek, samlingar och laboratorier ett belopp
av 6,000 kronor,
dels till förstärkning av det i institutets stat
upptagna anslaget å 12,000 kronor till uppvärmning,
Transport 33,851,914
Extra
anslag
kronor.
3,461,326
93,650
419,000
170,000
4,143,976
[185.]
[186.]
[187.]
172
[188.]
[189.]
Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 33,851,914
belysning och diverse utgifter ett belopp av 12,000
kronor,
dels ock till täckande av uppkommen brist å det
av 1911 års riksdag beviljade anslaget å 455,000
kronor till om- och tillbyggnadsarbeten vid institutet
ett belopp av 9,236 kronor,
tillhopa ........................................-...........................
6. att till uppehållande av verksamheten vid
tekniska skolan i Stockholm anvisa på extra stat för
år 1917:
för höjning av betjäningens avlöning kronor 446
» n » underlärarnas » » 9,905
» » » anslaget för den extra
■»
ordinarie undervisningen
.................. » 260
anslaget till belysning » 750
anslaget till inventa -
riers anskaffande
och underhåll_________ » 1,000
> » » anslaget till undervisningsmateriel!
... » 1,750
» » anslaget till diverse
utgifter..................
2,050
eller tillhopa ............................................................ —
under villkor att Stockholms stad för år 1917, utöver
förut anslagna medel å 7,5<>0 kronor, för berörda
ändamål bidrager med 16,161 kronor;
7. att till beredande av provisorisk lönereglering
med 20 procent å i stat uppförda avlöningsförmåner
åt befattningshavare vid tekniska skolan i
Stockholm, med undantag för skolans föreståndare
i hans egenskap av sådan samt såsom föreståndare
för högre konstindustriella skolan och överlärare inom
denna avdelning, bevilja på extra stat för år 1917
ett anslag av.................................................................. —
med beräknande att till denna lönereglering bi-_
Transport 33,851,914
Extra
anslag
kronor.
4,143,976
27,236
16,161
4,600
4,191,973
173
Kungl. Maj:t» nåd. prop. nr 1, om statsverket 1016.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 33,851,914
drag lämnas av Sjöstedtska fonden med ett belopp
av 480 kronor samt under villkor, att Stockholms
stad för ändamålet särskilt tillskjuter ett belopp av
4,600 kronor;
8-_ att i avbidan på proposition om anslag till
inredning av nya lokaler för tekniska skolan i Stockholm
m. m. beräkna på extra stat för år 1917 ett
anslag av ........................................................... .
.9. att för uppehållande av verksamheten vid
tekniska elementarskolan i Norrköping anvisa på extra
stat för år 1917: till undervisning i svenska språket
200 kronor, till betjäningens avlöning 400 kronor,
till lyshållning, uppvärmning in. in. 2,300 kronor,
till assistenter och repetitörer 800 kronor, till undervisning
i främmande språk 400 kronor, till höjd avlöning
åt läraren i frihandsteckning 150 kronor, till
bibliotek och samlingar 300 kronor samt till undervisning
i verkstadsarbete 1,800 kronor, eller tillhopa
............................................................................ .
10. att till uppehållande av verksamheten vid
tekniska elementarskolan i Malmö anvisa på extra
stat för år 1917: till betjäningens avlöning 1,000
kronor, till lyshållning, uppvärmning m. m. 6,000
kronor, till en parallellavdelning i första årskursen
4,500 kronor, till en parallellavdelning i andra årskursen
5,000 kronor, till en parallellavdelning i
tredje årskursen 1,000 kronor samt till ''inköp av
undervisningsmateriell 1,200 kronor, eller tillhopa.... —
11. att till uppehållande av verksamheten vid
tekniska elementarskolan i Örebro anvisa på extra stat
för år 191£: till höjda avlöningar åt extra lärarna i
svenska språket, främmande språk, frihandsteckning
och modellering 825 kronor, till höjd ersättning för
bestridande av sekreterar- och kamrerargöromålen
100 kronor, till arvode åt extra lärare för undervisning
i parallellklasser 13,075 kronor, till biträden i
Transport 33,851,914
Extra
anslag
kronor.
4,191,973
25,300
6,350
18,700
4,242,323
174
Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 33,851,914
lantmäteri m. m. 200 kronor, till biträden på verkstaden
1,570 kronor, till betjäningens avlöning 850
kronor, till lyshållning, uppvärmning m. in. 3,300
kronor samt till provisorisk utvidgning av skolan
med en elektroteknisk avdelning 4,150 kronor, eller
tillhopa ........................................................................- -
[194.] 12. att till uppehållande av verksamheten vid
tekniska elementarskolan i Borås anvisa på extra stat
för år 1917 följande anslag: till undervisning i verkstadsarbete
700 kronor, till undervisning i svenska
och främmande språk 500 kronor, till undervisning i
frihandsteckning 200 kronor, till betjäningens avlöning
850 kronor samt till lyshållning, uppvärmning
in. in. 2,000 kronor, eller tillhopa.............................—
[195.] 13. att till uppehållande av verksamheten vid
tekniska elementarskolan i Härnösand anvisa på extra
stat för år 1917: till undervisning i svenska språket
200 kronor, till undervisning i främmande språk 400
kronor, till lyshållning, uppvärmning m. m. 3,400
kronor, till betjäningens avlöning 850 kronor samt
till förhöjning av arvodet till gymnastiklärare 200
kronor, tillhopa................................................................
[196.] 14. att till beredande av tillfällig löneförbättring
under år 1917, enligt de av vederbörande departementschef
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den
14 januari 1913 angivna grunderna, åt rektor, ordinarie
lärare, tjänstemän och vaktmästare# vid tekniska skolan
i Eskilstuna anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag av
under villkor att Eskilstuna stad för nämnda ändamål
bidrager med 1,336 kronor;
[197.] 15. att till understöd för uppehållande av slöjd
föreningens
i Göteborg skola bevilja på extra stat för
år 1917 ett belopp av ............................----------------
att, under villkor att Göteborgs stad för skolan tillskjuter
minst lika mycket för år 1917 ävensom på
de övriga villkor, som Kungl. Maj:t kan finna gott__
Transport 33,851,914
Extra
anslag
kronor.
4,242,323
24,070
4,250
5,050
1,337
30,000
4,307,030
Kungl. Maj:ls nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
175
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 33,851,914
föreskriva, ställas till styrelsens för skolan förfogande
för därmed avsett ändamål;
16. att till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor,
på det i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 13 januari 1906 angivna villkoret
rörande bidrag från vederbörande kommun,
samt till bestridande av kostnaden för inspektion av
dessa skolor bevilja på extra stat för år 1917 ett
anslag av .................................................... .
17. att medgiva, att det på extra stat för år
191o anvisade belopp av 3,000 kronor till resestipendier
åt föreståndare och facklärare vid lägre tekniska
läroanstalter må under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, för enahanda
ändamål användas under år 1917.
Extra
anslag
kronor.
4,307,030
140,000
J. Åtgärder för fysisk utbildning.
1. Gymnastiska centralinstitutet ...................... 39,650
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
2. att dels medgiva, att tillfällig avlöningsförbättring
för år 1917 må kunna tillkomma följande befattningshavare
vid gymnastiska centralinstitutet med
nedannämnda belopp:
överlärare 1,000 kronor, därav 500 kronor lön
och 500 kronor tjänstgöringspenningar,
lärare 1,000 kronor, därav 500 kronor lön och
500 kronor tjänstgöringspenningar,
lärarinna 500 kronor, därav 250 kronor lön och
250 kronor tjänstgöringspenningar, samt
vaktmästaren och portvakten vardera 400 kronor,
dels godkänna följande villkor för åtnjutande av
ifrågavarande avlöningsförbättringar:
att tjänstinnehavare, som erhållit tillstånd att
med sin tjänst vid gymnastiska centralinstitutet för
Transport
33,891,564 4,447,030
[198.]
[199.]
[200.]
176
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 33,891,564
ena militär beställning, icke må tillgodonjuta sådan
avlöningsförbättring;
att i övrigt, frånsett föreningen av förestå ndarbefattningen
vid institutet med överlärartjänst därstädes,
tjänstinnehavare icke må med den tjänst, för
vilken avlöningsförbättring utgår, förena annan tjänstebefattning,
allmän eller enskild, såframt ej, vad angår
överlärare, Kungl. Maj:t och, vad angår annan
tjänstinnehavare vid institutet, direktionen, uppå därom
gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande
tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt
för tjänstgöringen vid institutet, finner befattningen
kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;
samt
att överlärare eller lärarinna, som i sådan egenskap
åtnjuter fri bostad, skall, utöver det för denna
förmån i gällande stat för institutet bestämda avdraget
å lönen, vidkännas ytterligare sådant avdrag med:
överlärare 300 kronor och lärarinna 150 kronor;
dels medgiva, att följande arvoden för särskilda
göromål vid gymnastiska centralinstitutet må för år
1917 förhöjas med nedan angivna belopp:
arvodet åt föreståndaren med 300 kronor,
arvodet för sekreterargöromålens besörjande med
150 kronor och
arvodet för räkenskapsförargöromålens besörjande
med 150 kronor, samt
att för år 1917 må utgå ersättning för besörjande
av biblioteksgöromålen vid institutet med 300
kronor,
dels ock för bestridande av samtliga berörda kostnader
på extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag
av högst.........................................................
[201.] 3. att till uppehållande av gymnastiska central
institutets
verksamhet under år 1917 anvisa på extra
stat för samma år ett anslag av 7,650 kronor, att an-_
Transport 33,891,564
Extra
anslag
kronor.
4,447,030
9,700
4,456,730
Kitngi May.ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916. 177
Ordinarie Extra
. anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 33,891,564 4,456,730
vändas med nedanstående belopp till följande ändamål:
till förhöjning av anslaget till arvoden
åt extra lärare____________________________ kronor 5,400
» förhöjning av anslaget till ved, ljus,
materiell, samlingar m. m.......... » 1,450
» avlöning åt extra vaktmästarbiträde » 800
eller tillhopa.................................................................... — 7,650
4. att till fortsatt uppehållande under år 1917 [202.]
av undervisning jämte läkarvård vid en med gymnastiska
centralinstitutet förenad kvinnlig poliklinik
anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag av ........ — 500
5. att till understödjande av idrotten bevilja [203.]
på extra stat för år 1917 ett anslag av .................... — 75,000
att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl
bestämma;
6. att medgiva, att det på extra stat för år 1915 [204.]
anvisade belopp av 30,000 kronor för understödjande
av skididrotten bland ungdomen må på sätt och under
villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, för enahanda
ändamål användas under år 1917.
K. Understöd åt vetenskap, vitterhet och
konst in. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
1. att till understöd åt svenska fornskriftsäll- [205.]
skåpet anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag av. .. — 2,000
under villkor att sällskapet kostnadsfritt för statens
räkning avlämnar 300 exemplar av sina under anslagsåret
utgivna arbeten;
2. att till understöd åt samfundet för utgivande [206.]
av handskrifter rörande Skandinaviens historia på
extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av................ — 1,000
under villkor att samfundet till ecklesiastikdepartementet
avlämnar 50 exemplar av den för anslags
-
Transport 33,891,564 4,542,880
Bih. till rilcsd. prof. 1916. 1 Sami. 1 Avd. 23
/
178
[207.]
[208.]
[209.]
[210.]
Kungl. Maj:ts nåd. prof. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 33,891,564
3. att till understödjande av Svenska vitterhetssamfundets
verksamhet på extra stat för år 1917
anvisa ett anslag av........................................................
att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl
bestämma;
4. att dels medgiva, att det på extra stat för
år 1916 beviljade anslaget av 5,000 kronor till understöd
för utgivande av tidskrifterna »Skandinavisches
Archiv för Medizin» och »Skandinavisches Archiv för
Chirurgie» må på enahanda villkor beträffande friexemplars
överlämnande till vissa bibliotek, som i
fråga om nämnda tidskrifter föreskrivits, användas för
fortsatt utgivande under år 1916 av tidskriften »Nordiskt
medicinskt arkiv»,
dels ock på extra stat för år 1917 bevilja ett
anslag å...........................................—.......-........—-........
till understöd för utgivande av tidskrifterna »Skandinavisches
Archiv för Medizin» och »Skandinavisches
Archiv för Chirurgie» eller av tidskriften »Nordiskt
medicinskt arkiv», under villkor att av statsunderstödd
tidskrift för år 1917 kostnadsfritt överlämnas till
vart och ett av universitetsbiblioteken i Uppsala och
Lund 10 exemplar samt till karolinska rnedikokirurgiska
institutets bibliotek 5 exemplar, av vilka
exemplar behövligt antal i främsta rummet tilldelas
vederbörande institutioner och kliniker vid de medicinska
undervisningsanstalterna;
5. att till understöd för fortsatt utgivande av
tidskriften Acta mathematica anvisa på extra stat för
år 1917 ett anslag av .................................................... —
6. att på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag
av..............................................—...........------------------
till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften
Sfinx, med villkor att dess utgivare kostnadsfritt överlämnar
till universitetsbiblioteket i Uppsala 40 exemplar
och till universitetsbiblioteket i Lund 20 exem
Transport
33,891,564
Extra
anslag
kronor.
4,542,880
3,000
5,000
3,000
1,200
4,555,080
Knngl. Maj:ts nåd. grop. nr 1. om statsverket 1916.
179
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 33,891,564
plar av tidskriften för att användas för dessa biblioteks
bytesverksamhet med utlandet;
7. att på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag
av............................................................................ —
att på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt
bestämma, användas till understöd för utgivande
under år 1917 av tidskriften Svenska landsmål och
svenskt folkliv;
8. att för fortsatt systematisk undersökning av
svenska folkmål anvisa på extra stat för år 1917 ett
anslag av _________________________ ______________________________________________ —
att utgå på de närmare villkor, Kungl. Maj:t kan
finna lämpligt bestämma;
9. att för insamling, förtecknande och undersökning
av svenska folkminnen bevilja på extra stat
för år 1917 ett anslag av ............................................ —
att utgå på de villkor och i enlighet med de bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa;
10. att på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag
av ........................................................................... —
till arvode under samma år åt ortnamnskommitténs
sekreterare;
11. att såsom bidrag till fortsatt utgivande
av det av professorn S. Curman och docenten J.
Roosval påbörjade, med stöd av vitterhetsakademien
utgivna verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium»
på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av —
att utgå på de närmare villkor, Kungl. Maj:t kan
finna skäl bestämma;
12. att till främjande av föreningen Pietas’
verksamhet under år 1917 bevilja på extra stat för
samma år ett anslag av ................................................ —
under villkor att föreningen till statens historiska
museum med äganderätt överlämnar genom föreningens
försorg utförda fotografier, register och beskrivningar
över behandlade föremål;
Extra,
anslag
kronor.
4,555,080
[211.]
5,000
[212.]
7,500
[213.]
4,500
4,000
[214]
[215.]
10,000
[216.]
2,500
Transport 33,891,564 4,588,580
180
Kung!.. Maj:ts nåd. prof. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 33,891,564
[217.] 13. att av det för utgivande av statistiska ta
beller
över öresundstullen år 1913 beviljade anslaget
av 15,000 kronor anvisa på extra stat för år 1917
ett belopp av......................-......-......—........................... —
[218.] 14. att medgiva, att det på extra stat för år 1915
anvisade anslag av 1,800 kronor för beredande av
tillfälle för svenska forskare till vetenskapligt arbete
vid en eller flera utländska biologiska stationer må
för enahanda ändamål användas under år 1917;
[219.] 15. att till resestipendier för år 1917 åt journa
lister,
företrädesvis medarbetare, som hava redaktionellt
arbete i svensk tidning eller journalistisk byrå
till huvudsaklig sysselsättning, bevilja på extra stat
för år 1917 ett anslag av ............................................ —
att efter sakkunnigas hörande av Kungl. Maj:t fördelas
under de villkor för stipendiernas åtnjutande,
som Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma;
[220.] 16. att till understöd under åren 1917—1919
åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst
bevilja ett anslag av 30,000 kronor, att efter
grunder och på villkor, som av Kungl. Maj:t bestämmas,
efter sakkunnigas hörande av Kungl. Maj:t
fördelas mellan därav förtjänta vitterhetsidkare dels
såsom fasta, dels i form av för viss tid givna understöd,
samt att av ifrågavarande anslag på extra stat
för år 1917 anvisa ett belopp av ................................ —
[221.] 17. att medgiva, att det på extra stat för år 1915
såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för en
antarktisk expedition åren 1915—1919 anvisade belopp
av 27,000 kronor må på de villkor, Kungl. Maj:t
kan finna gott föreskriva, för enahanda ändamål användas
under år 1917;
[222.] 18. att såsom understöd åt docenten Herman
Lundborg för utförande under åren 1917—1920 av
rasbiologiska undersökningar bevilja ett anslag av ____
Transport 33,891,564
Extra
anslag
kronor.
4,588,580
1,500
4,000
10,000
4,604,080
Kung/. Maja» nåd. prop. nr /, om »Msverket 1916.
181
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor
Transport, 33,891,564 4,604,080
24,000 kronor och därav pa extra stat för år 1917
anvisa ett belopp av........................................................ — 6,000
att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t,
kan finna gott meddela.
19. Resestipendier samt läroböckers, tidskrifters
och lärda verks utgivande, reservationsanslag ..... 45,000
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
20. att av det anslag å 12,000 kronor, som [223.]
tilldelats docenten vid universitetet i Uppsala K. A.
Edin för utarbetande av en historisk-statistisk handledning
i studiet av befolkningsförhållandena i Sverige
m. m. under äldre tid, anvisa på extra stat för
år 1917 återstående .beloppet......................................... — 6,000
L. Diverse.
o
1. Alderstillägg, förslagsanslag........................... 150,000
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
2. att till beredande, i enlighet med i stats- [224. |
rådsprotokollet över finansärenden den 14 januari
1916 angivna grunder, av extra lönetillägg för år 1916
åt en del tjänstemän och betjänte i vissa till ecklesiastikdepartementet
hörande ämbetsverk och kårer
anvisa på extra stat för år 1917, såsom förslagsanslag,
ett belopp av ......_........................................................... — 5,000
3. att i avbidan på proposition angående till- [225.]
fällig löneförbättring åt biträdande lärare vid folkskolor,
lärare vid mindre folkskolor och lärare vid
småskolor beräkna för berörda ändamål på extra stat
för år 1917 ett anslag av.............................................. — 500,000
4. Rese- och traktamentspenningar, förslags -
Vidare föreslår Kungl. Maj:t riksdagen
5. att medgiva, att av det under åttonde huvud- [226.]
titeln på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget å 100,000
Transport 34,210,564 5,121,080
182
Kung!. Majsts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 34,210,564
Extra
anslag
kronor.
5,121,080
[227.]
[228.]
(därav till domkapitlens expeditioner högst 10,000
kronor) må från och med år 1917 till domkapitlens
expeditioner utgå högst 12,000 kronor.
6. Extra utgifter, reservationsanslag.................— 28,000
Vidare föreslår Kungl. Maj:t riksdagen
7. att till täckande av utav statskontoret utbetalade
förskott på extra stat för år 1917 anvisa ett
belopp av.....*................................................-..... .....-..... 245,807
8. att dels medgiva, att av det under åttonde
huvudtiteln på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget
till tryckningskostnader (därav till domkapitlens
expeditioner högst 1,800 kronor) må från och med
år 1917 till domkapitlens expeditioner utgå högst
2,500 kronor,
dels och för jämnande av huvudtitelns slutsumma
öka samma förslagsanslag från dess nuvarande belopp,
24,999 kronor, till ............... .......... 25,049
eller med 50 kronor. ________________________________________
SummaJ54,263,613 5,366,887
[229.] Beträffande de här ovan upptagna ordinarie anslagen, vid vilka Kungl.
Maj:t icke gjort någon framställning, har Kungl. Maj:t icke att föreslå någon
förändring.
En jämförelse mellan denna huvudtitel, sådan den finnes upptagen i
riksstaten för år 1916 och sådan den av Kungl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:
1916. 1917.
ordinarie anslag 33,652,384 34,263,613 således ökning kronor 611,229
extra » 5,208,716 5,366,887 » ökning »_ 158,171
Summa kronor 38,861,100 39,630,500 således ökning kronor 769,400
Kungl. May.ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 191b''. 183
Nionde huvudtiteln,
innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
A. Departementet.
1. Departementschefen...................................... 17,000 _
2. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts
kansli..............—............................................................ 59,300 —
3. Provisorisk lönereglering.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till provisorisk lönereglering för befattningshavare
i jordbruksdepartementet å extra stat
för år 1917 bevilja ett förslagsanslag av.................... — 6,760
varav högst 162 kronor 50 Öre må användas till höjning
av vikariatsersättning under semester.
4. Extra kanslisekreterare.
Kung!. Maj:t föreslår riksdagen
att för anställande av en extra kanslisekreterare
inom jordbruksdepartementet å extra stat för år 1917
anvisa ett anslag av........................ . 5 050
varav 1,600 kronor skola anses såsom tjänstgöringspenningar.
Transport 76,300
11,810
184
Kvngl. Majrts nåd. prof. nr t, om statsverket i9l6.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 76,300
5. Extra föredragande m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för extra föredragande inom jordbruksdepartementet
in. m. å extra stat för år 1917 anvisa ett
anslag av ....................................................-..............—
Extra
anslag
kronor.
11,810
4,000
B. Lantbruksstyrelsen.
1. Lantbruksstyrelsen . .....
2. Ingenjör sbiträden hos lantbruksstyrelsen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för anställande av ytterligare ingenjörsbiträden
hos lantbruksstyrelsen på extra stat för år
1917 anvisa ett anslag av ...........................................
ävensom medgiva, att Kungl. Magt må härav under
år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna
intill 5,000 kronor.
3. Extra biträden hos lantbruksstyrelsen m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för extra biträden hos lantbruksstyrelsen
m. m. å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av
ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må under år 1916
låta förskottsvis av tillgängliga medel härav utanordna
7,500 kronor.
10,000
17,500
C. Lanthushållningen.
1. Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att höja det under anslagstiteln »befrämjande i
allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar» upp
Transport
156,200
43.310
Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 1, om utatuverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 156,200
tagna anslag till understödjande av premiering av
nötboskap, nu 80,000 kronor, med 40,000 kronor till
120,000 kronor, därav 70,000 kronor skola användas
för tilläggspris för tjurar, tillhörande tjurförening,
med rätt för Kungl. Maj:t att, därest under året
sistnämnda belopp ej skulle behöva i sin helhet eller
till någon del tagas i anspråk för detta ändamål, anvisa
det sålunda tillgängliga beloppet för andra till
nötboskapspremieringen hörande ändamål.
Vid bifall till detta förslag kommer omförmälda
anslagstitel i sin helhet att höjas med motsvarande
belopp av 40,000 kronor eller från 332,450 kronor till 372,450
2. Lantbruksingenjörer och deras biträden........ 101,900
3. Undervisningsanstalter.
185
Extra
anslag
kronor.
43,310
a. Trädgårdsundervisningen.
Kungl. Magt föreslår riksdagen
att höja det under anslagstiteln »undervisningsanstalter
för jordbruk och lantmannanäringar» upptagna
anslag till trädgårdsundervisningen från 32,000
kronor med 4,800 kronor till 36,800 kronor.
Vid bifall härtill kommer det i anslagstiteln
»undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»
ingående bestämda anslaget, i riksstaten för
innevarande år upptaget med 432,950 kronor, att
ökas med 4,800 kronor till 437,750 kronor.
b. Reseunderstöd för lantbrukets studerande.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att medgiva, att vad vid utgången av år 1916
må kvarstå oanvänt å det under anslagstiteln »undervisningsanstalter
för jordbruk och lantmannanäringar»
upptagna anslag till reseunderstöd för lantbrukets
studerande må under år 1917 användas för de ändamål,
för vilka anslaget är avsett.
43,310
24
[7-]
[8.]
Bill. till riksd. prof. 1916. 1 Sa/nl. 1 Avd.
Transport 630,550
186
Kungl. Majzts nåd. grop. nr 1, om sstatsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 630,550
c. Lantmannaskolor.
Kungl. Maj it föreslår riksdagen
[9.] att höja det under anslagstiteln »undervisnings
anstalter
för jordbruk och lantmannanäringar» upptagna
förslagsanslaget till lantmannaskolor från 150,000
kronor med 50,000 kronor till 200,000 kronor.
d. Lanthushållsskolor.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[10.] att höja det under anslagstiteln »undervisnings
anstalter
för jordbruk och lantmannanäringar» upptagna
förslagsanslaget till lanthushållsskolor från
36,000 kronor med 24,000 kronor till 60,000 kronor.
Slutsumman av anslagstiteln »undervisningsanstalter
för jordbruk och lantmannanäringar» skulle
alltså vid bifall till vad under punkterna 7, 9 och 10
föreslagits ökas från 618,950 kronor med 78,800
kronor till....................................................................... 697,750
e. Elektrisk anläggning vid Ultuna.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att utav det av 1915 års riksdag till elektrisk
anläggning vid Ultuna lantbruksinstitut och egendom
beviljade anslag av 32,000 kronor å extra stat för år
1917 anvisa återstående .........................................-......
med rätt för Kungl. Maj:t att låta under år 1916 av
tillgängliga medel förskottsvis utanordna detta belopp.
f. Undervisningsmateriel för lantbruks- och
mejeriinstitutet vid Alnarp.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till undervisningsmateriel för lantbruks- och
mejeriinstitutet vid Alnarp å extra stat för år 1917
anvisa ett anslag av.......................................................
Ultra
anslag
kronor
43,310
22,000
3,000
Transport 1,328,300
68,310
187
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1016.
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport. 1,328,300 68,310
g. Hovbeslag sskola vid Alnarp.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till hovbeslagsskolan vid Alnarp anvisa å [13.]
extra stat för år 1917 ett anslag av.......................... — 4,500
h. Försäljning av vindmotor vid Alnarp _______ — —
i. Utbildning skur ser för kontrollassistenter.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till anordnande av utbildningskurser för [14.]
kontrollassistenter å extra stat för år 1917 anvisa ett
anslag av ..................................................................... — 14,800
j. Utbildningskurser för ladugårdsförmän.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att medgiva, att Kungl. Maj:t må under år 1917 [15.]
till anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän
använda vad som vid utgången av år 1916
må kvarstå oanvänt å anslaget för detta ändamål.
k. Jordbrukskonsulenter.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att å extra stat för år 1917 bevilja, att av Kungl. [16.]
Maj:t i mån av behov användas, såsom bidrag till
anställande av
dels tretton jordbrukskonsulenter i Dalarna och
Norrland under villkor, att konsulenternas rese- och
traktamentsersättning bekostas av landsting, hushållningssällskap
eller eljest, 32,500 kronor,
dels en jordbrukskonsulent inom vartdera av Kalmar
läns norra och Gottlands läns hushållningssällskaps
områden under enahanda villkor och under förutsättning
därjämte, att vederbörande hushållnings
Transport
1,328,300
4
87,610
188 Kungl. Maj:ts nåd. prof. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 1,328,300
sällskap bidrager till konsulentens avlöning med minst
1,250 kronor, 2,500 kronor,
dels ock fjorton jordbrukskonsulenter i Övriga delar
av södra och mellersta Sverige under villkor, att konsulenternas
rese- och traktamentsersättning bekostas
av landsting, hushållningssällskap eller eljest samt
att vederbörande hushållningssällskap under samma
år på egen bekostnad och utan anlitande till någon
del av statsbidraget anställer en eller flera ytterligare
jordbrukskonsulenter, 35,000 kronor,
eller tillsammans ___________________________________ ______ ____________ —
ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må för bidrag
från detta anslag stadga de villkor i övrigt, Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva.
1. Vandringsrättar e.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att å extra stat för år 1917 anvisa, att av Kung].
Maj:t i mån av behov användas, såsom bidrag till anställande
av
dels vandringsrättare i Dalarna och Norrland
24,000 kronor,
dels ock vandringsrättare i södra eller mellersta
Sverige 18,000 kronor,
eller tillsammans ............................................................. —
under villkor att övriga kostnader för vandringsrättarna
bestridas av landsting, hushållningssällskap
eller eljest, samt på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t
kan finna gott föreskriva.
m. Stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning
m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel
och mejerihushållning m. m. å extra stat för
år 1917 anvisa ett anslag av........................................
% Transport 1,328,300
Extra
anslag
kronor.
87,610
70,000
42,000
1,500
201,110
Kungl. Ma,j:ls nåd. prop. nr 1, om »tatgverlcet 1916.
189
Ordinarie
anslag
kronor
Transport 1,328,300
n. Fredrika-Bremer-förbundets lanthushållning sskola
vid Rimforsa.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, såsom statsbidrag åt Fredrika-Bremer-förbundets
lanthushållningsskola vid Rimforsa för utbildande
av lärarinnor å extra stat för år 1917 bevilja
ett anslag av ___________ _
o. Lanthushållning sskolan å Brogård.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att såsom statsbidrag åt Uppsala enskilda läroverks
fackskola för huslig ekonomi för utbildning av
lärarinnor i lanthushållning å skolans lantgård Brogård
å extra stat för år 1917 bevilja ett anslag av
4. Hästaveln.
a. Hästarelns förbättrande.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att höja den del av det under anslagstiteln »hästavelns
förbättrande» upptagna reservationsanslaget, som
är avsedd till understödjande av prisbelöningar av
hästar, från 40,000 kronor med 60,000 kronor till
100,000 kronor.
Vid bifall härtill kommer omförmälda reservationsanslag
att undergå motsvarande höjning eller
till 309,400 kronor samt hela anslaget till hästavelns
förbättrande att upptagas med ett belopp av............. 310,470
därav ett förslagsanslag, friheter, å 1,070 kronor.
Extra
anslag
kronor.
201,110
[19.]
8,000
[20.]
5,500
[21.]
b. Extra personal vid Flyinge hingstdepå.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till extra personal vid Flyinge hingstdepå å
extra stat för år 1917 bevilja ett anslag av................
4,630
[22.]
Transport 1,638,770
219,240
190
jKringla Majtfs nåd.prop. nr 1, om statsverket 1916:
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 1,638,770
c. Åtgärder för inhemska häststammar.
Kungl. Maj it föreslår riksdagen
att å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av
att under de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma,
utgå för tillvaratagande och utveckling av sådana i
Sverige förekommande s. k. lanthästar, som kunna
innefattas under benämningen »inhemskahäststammar».
Extra
anslag
kronor.
219,240
20,000
d. Stamboksföring rörande hästar.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
dels medgiva, att Kungl. Maj:t må till understödjande
av stamboksföring rörande hästar under de
villkor, Kungl. Maj:t må bestämma, under år 1917
använda vad som vid utgången av år 1916 kan
kvarstå oanvänt å anslaget för detta ändamål.
dels ock å extra stat för år 1917 för samma
ändamål anvisa ett anslag av
5. Boskapsskötsel m. m.
a. Förekommande och hämmande av smittsamma
sjukdomar bland husdjuren 50,000
b. Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till karantänsanstalten i Haparanda för husdjur
å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av.
c. Avelscentra för nötboskap.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till avelscentra för nötboskap å extra stat
för år 1917 anvisa ett anslag av .................—________
Transport 1,688,770
257,990
Kungl. May.t» nåd. projj. nr 1. om statsverket J916.
191
Ordinarie
anslag
kronor
Transport 1,688,770
d. Nötboskapsavein inom Norrbottens län.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till främjande av nötboskapsavein inom
Norrbottens län anvisa å extra stat för år 1917
ett anslag av ___________________ _
e. Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
dels medgiva, att vad vid utgången av år 1916
möjligen kvarstår oanvänt å anslaget till förekommande
och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen
må under år 1917 användas för enahanda
ändamål;
dels ock å extra stat för år 1917 för samma
ändamål anvisa ett anslå»- av _
o ......... .........
f. Svinavelns höjande.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till åtgärder för höjande av landets svinavel
å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av —
Cd
g. Fj åder fäav elns befrämjande.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till fjäderfäavelns befrämjande anvisa å extra
stat för år 1917 ett anslå»1 av —
o .....
6. Lantbruksmöten. —
7. Bedskapsprovningsanstalter.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till maskin- och redskapsprovningsanstalterna
vid Ultuna och Alnarp å extra stat för år 1917 anvisa
ett anslag av.......................................................... .
Extra
anslag
kronor.
257,990
5,000
75,000
50,000
20,000
21,000
Transport 1,688,770
428,990
192
Kungl. Maj:ts nåd. prof. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie Extra
anslag anslag
♦ kronor. kronor.
Transport 1,688,770 428,990
8. Kemiska stationer m. m.
a. Kemiska stationer.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att å extra stat för år 1917 anvisa såsom bidragtill
underhåll av åtta kemiska stationer för jordbrukets
och näringarnas behov — inom de orter, där
landsting eller hushållningssällskap, vart för sig eller
i förening, förbundit sig att upprätta laboratorium
och bekosta ej mindre lokal för detta jämte bostad
eller hyresmedel för kemist och assistent än även
avlöningen till dessa och laboratorietjänaren ävensom
de årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt
till inköp av böcker och inventarier för stationens
behov — 6,000 kronor för varje station eller tillhopa
b. Kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att såsom bidrag till underhåll av kemisk-växtbiologiska
anstalten inom Norrbottens län — under
villkor att från länets landsting och hushållningssällskap
eller eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll
med sammanlagt minst 9,000 kronor — å extra
stat för år 1917 anvisa ett anslag av ...
9. Svenska mosskulturföreningen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till understöd åt svenska mosskulturföreningen
å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av...
10. Befrämjande av fröodlingen.
a. Frökontrollanstalter.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att å extra stat för år 1917 till Kungl. Maj:ts
förfogande anvisa ett anslag av.............. ...........
48,000
15,000
50,000
10,000
551,990
Transport 1,688,770
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1D16.
193
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 1,688,770 551,900
för att — med högst 1,000 kronor för varje anstalt —
användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter,
som av landsting eller hushållningssällskap, vart för
sig eller i förening, understödjas med minst samma
belopp som statsbidraget och vilka anstalter vilja
underkasta sig de villkor och föreskrifter i avseende
på analysmetoder och övriga förhållanden, som fastställas
av Kungl. Maj:t.
b. Befordrande av inhemsk fröodling.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
dels medgiva, att vad vid utgången av år 1916
må kvarstå oanvänt å det såsom bidrag till åtgärder
för befordrande av den inhemska odlingen av frö
av vallväxter och foderrotfrukter anvisade anslag må
av Kungl. Maj:t under år 1917 användas för enahanda
ändamål;
dels ock för samma ändamål å extra stat för år
1917 anvisa ett belopp av ............................................
c. Statskonsulent i fröodling.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för år 1917 å extra stat anvisa
dels för anställande av en statskonsulent i fröodling
ett anslag av 6,500 kronor;
dels ock såsom personligt ålderstillägg till statskonsulenten
i fröodling Anders Elofson, därest han
fortfarande med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap,
ett anslag av 500 kronor;
eller tillhopa....................................................................
d. Sveriges utsädesförening.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att å extra stat för år 1917 bevilja Sveriges
utsädesförening såsom bidrag till uppehållande av
föreningens praktiskt vetenskapliga verksamhet ett
anslag av ........................................................................
[36.]
20,000
[37.]
7,000
T38.]
*''• i !
66,000
644,990
25
Bih. till riksd. prof. 1916. 1 Samt. 1 Avd.
Transport 1,688,770
194
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 7, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor
Transport 1,688,770
e. Sveriges utsädesförenings filial i
mellersta Norrland.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i avbidan på den särskilda propositon angående
anslag till en Sveriges utsädesförenings filial
i mellersta Norrland, som Kungl. Maj:t må komma
att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra
stat för år 1917 beräkna ett anslag av........................ —
11. Mindre jordbruket.
a. Höjande av det mindre jordbruket.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
dels medgiva, att vad vid utgången av år 1916
må kvarstå oanvänt å anslaget till åtgärder för höjande
av det mindre jordbruket må av Kungl. Maj:t under
år 1917 disponeras för enahanda ändamål.
dels ock för samma ändamål å extra stat för år
1917 anvisa ett anslag av ............................................
b. Statskonsulent för det mindre jordbruket.
Kungl. Majt föreslår riksdagen
att å extra stat för år 1917 anvisa
dels för anställande av en statskonsulent för det
mindre jordbruket ett anslag av 6,500 kronor;
dels ock såsom personligt ålderstillägg till statskonsulenten
för det mindre jordbruket August östergren,
därest han fortfarande med gott vitsord tjänstgör
i denna egenskap, ett anslag av 500 kronor;
eller tillhopa....................................................................
c. Ordnad bokföring vid mindre jordbruk.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att såsom bidrag till åtgärder för främjande av
ordnad bokföring vid mindre jordbruk å extra stat för
år 1917 anvisa ett förslagsanslag av............................
Extra
anslag
kronor.
644,990
9,500
240,000
7,000
15,000
Transport 1,688,770
916,490
Kungl. Majds nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
195
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 1,688,770
ävensom medgiva, att Kung]. Magt må härav använda
högst 5,000 kronor till åtgärder för åstadkommande
av räntabilitetsberäkningar angående jordbruk.
12. Smörprovningar m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att å extra stat för år 1917 anvisa dels till
statsbidrag till fortgående smörprovningar ett anslag
av 10,000 kronor °
samt dels till bestridande av kostnaderna för kontrollen
över vattenhalten i svenskt exportsmör ett
anslag av 6,000 kronor
eller tillhopa..................
13. Vattenavtappningar m. m.
a. N orrländska avdiknin g sanslag et.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
dels medgiva, att vad som vid 1916 års utgång
må återstå oanvänt av det under benämning »norrländska
avdikningsanslaget» för år 1916 anvisade
anslag till understödjande medelst statsbidrag utan
återbetalningsskyldighet av myrutdikningar och vattenavtappningar
inom Norrland och Dalarna, vare sig
ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till
åker. eller äng lämplig jord eller minskning av frostländig!^
för närliggande bygd, må av Kungl. Maj:t
under år 1917 användas för samma ändamål;
dels ock å extra stat för sistnämnda år ställa till
Kungl. Maj:ts förfogande under enahanda benämning
och för samma ändamål ett belopp av.....................° _
med iakttagande att av samtliga sålunda för år
1917 tillgängliga medel sökande från Gävleborgs län
och Dalarna skola äga företrädesrätt att erhålla bidrag
till högst 100,000 kronor.
Extra
anslag
kronor.
916,490
16,000
1,500,000
Transport 1,688,770 2,432,490
19fi
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 1,688,770
b. Allmänna av dikning sanslag et.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
dels medgiva, att det belopp, som vid utgången
av år 1916 må kvarstå oanvänt å det under benämning
»allmänna avdikningsanslaget» anvisade anslag
till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
av myrutdikningar och vattenavtappningar
inom andra delar av riket än Norrland och
Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är
uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller
minskning av frostländighet för närliggande bygd,
må av Kungl. Maj:t under år 1917 användas för
samma ändamål;
dels ock å extra stat för sistnämnda år ställa till
Kungl. Maj:ts förfogande under enahanda benämning
och för samma ändamål ett belopp av........................
med iakttagande att av samtliga sålunda för år 1917
tillgängliga medel högst 150,000 kronor må utgå till
avdikning av sådan mark, vars torrläggning avser
endast minskning av frostländighet för närliggande
bygd.
14. Torvtillgångarnas tillgodogörande.
a. Tillqodogörandet av den i landets torvmossar
befintliga bränsletillgång ro. ro.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
dels medgiva, att Kungl. Maj:t må under år
1917 i mån av behov disponera vad vid utgången av
år 1916 må kvarstå oanvänt å anslaget till åtgärder
för lösning av frågan om tillgodogörandet av den i
landets torvmossar befintliga bränsletillgång m. m.;
dels ock för samma ändamål å extra stat för år
1917, att i man av behov användas, anvisa ett anslag
av.........................................-....................................
med rätt för Kungl. Maj:t att under år 1916 låta av
tillgängliga medel förskottsvis utanordna detta belopp._______
Transport 1,688,770
Extra
anslag
kronor.
2,432,490
250,000
40,000
2,722,490
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916. |
197 |
Ordinarie anslag kronor. Transport 1,688,770 |
Extra anslag kronor. 2,722,490 |
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen 27,000 kronor; |
i-1 |
dels och såsom personligt ålderstillägg till torv-ingenjören Thure Gustaf Thorgny Björkman, därest eller tillhopa......................... — |
27,500 |
c. Torvskola. Kungl. Maj:t föreslår riksdagen |
[48.] |
visa återstående beloppet................................................ — |
7,000 |
d. Utredning angående torvtillgångar. Kungl. Maj:t föreslår riksdagen Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för detta |
[49.] |
ändamål å extra stat för år 1917 beräkna ett anslag av — |
30,000 |
15. Husslöjden. a. Befrämjande av husslöjden ........................... 25,000 b. Andre instruktör i husslöjd. Kungl. Maj:t föreslår riksdagen |
[50.] |
Transport 1,713,770 2,786,990
198
Kungl. Maj ds nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 1,713,770
dels ock såsom personligt ålderstillägg till andre
instruktören Jonas Wallander, därest han fortfarande i
denna egenskap med gott vitsord tjänstgör, 1,500 kronor,
eller tillhopa..........................................—...............— —
16. Lindring av fraktkostnader för kalk.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för lindring av fraktkostnaderna vid transport
å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets
behov å extra stat för år 1917 anvisa, såsom
förslagsanslag____________________________________________________________________
D. Fiskeriväsendet.
1. Fiskerinäringens understöd ........................... 111,000
2. Undervisningskurser i navigation för bohuslänska
fiskare.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser
och hållande av föredrag i navigation
m. m. för bohuslänska fiskare, under förutsättning
att av Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap
eller landsting eller eljest för ändamålet tillskjutas
minst 1,150 kronor, å extra stat för år 1917 anvisa
ett anslag av.................................................................... —
med rätt för Kungl. Maj:t att utav detta belopp förskottsvis
under innevarande år av tillgängliga medel
utanordna 700 kronor.
3. Södra Sveriges fiskeriförening.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening
å extra stat för år 1917 anvisa till upprätt-__
Transport 1,824,770
Extra
anslag
kronor.
2,786,990
3,500
450,000
1,400
3,241,890
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 1,824,770
hållande av föreningens fiskeriskola 8,500 kronor och
såsom bidrag till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet
10,000 kronor, eller tillhopa ____________________ —
4. Hydrograflsk-biologiska havsundersökningar.
a. Hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige
omgivande haven.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
dels medgiva, att vad som vid utgången av år
1916 kan återstå oanvänt av de till täckande av
Sveriges andel i kostnaderna för en internationell
hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium
anvisade anslag må av Kungl. Magt under år 1917
användas till gäldande av Sveriges andel i dylika
kostnader för tiden från och med den 22 juli 1917
till och med den 21 juli 1918;
dels ock till omkostnader för tiden från och med
den 1 maj 1917 till och med den 30 april 1918
för utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar
av de Sverige omgivande haven å extra stat
för år 1917 anvisa ett anslag av ................................ —
b. Underhålls- och driftkostnad för fartyget
Skagerak.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
dels medgiva, att vad som vid 1916 års utgång må
kvarstå oanvänt å tidigare anslag till underhålls- och
driftkostnad för fartyget Skagerak, avsett för hydrografisk-biologiska
undersökningar av de Sverige omgivande
haven samt för tillsyn och bevakning vid
Sveriges havsfisken under annan tid av året än vintermånaderna,
må under år 1917 användas för enahanda
ändamål;
dels ock för samma ändamål å extra stat för år
1917 anvisa ett anslag av ............................................ —
Transport 1,824,770
199
Extra
anslag
kronor.
3,241,890
18,500
25,000
36,000
3,321,390
200
Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
krunor.
Transport 1,824,770
c. Försäkring av fartyget Skagerak.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till bestridande av kostnader för försäkring
av fartyget Skagerak å extra stat för år 1917 anvisa
ett anslag av..............................—---------------------------------
5. Underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystra
salt.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
dels medgiva, att vad vid utgången av år 1916
må kvarstå oanvänt å anslaget för bestridande av
underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt
må under år 1917 användas för enahanda ändamål;
dels
ock för samma ändamål å extra stat för år
1917 bevilja ett anslag av .............—..........................
6. Ett armerat ångfartygs stationerande vid rikets
kuster.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att medgiva, att Kungl. Maj:t må för stationerande
under vintern 1916—1917 av ett armerat
ångfartyg vid rikets kuster för åstadkommande av
ordning och skydd vid fiskets bedrivande använda
erforderligt belopp av den behållning, som uppstått
eller kan komma att uppstå å redan anvisade anslag
för motsvarande ändamål...............................................-
7. Fiskehamnar.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
dels, med ändring av sitt år 1912 fattade beslut
i fråga om anslag å 30,000 kronor för utförande av
vissa arbeten vid Barsebäcks hamn under vissa då
angivna villkor, besluta, att denna hamn skall upptagas
bland dem, vilkas byggande skall äga rum ute-__
Transport 1,824,770
Extra
anslag
kronor.
3,321,390
5,200
8,500
3,335,090
Kung!. Maj-.ls nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916. 201
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 1,824,770 3,335,090
slutande på statens bekostnad, samt att det till denna
hamn beviljade anslaget skall sammanslås med
det år 1911 av riksdagen beviljade anslaget å 2,788,» >00
kronor till bestridande av kostnaderna för utförande
av vissa utav fiskehamnskommissiorien föreslagna hamnar
och utgå för samma ändamål samt under enahanda
villkor som detta;
dels ock, vid bifall härtill, av det sålunda sammanslagna
anslaget å 2,818,000 kronor å extra stat
för år 1917 anvisa ett belopp av ................................ — 590 000
att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t må
finna gott meddela, användas för ifrågavarande ändamål
under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre
av själva området för hamnarna än även av det område
i land, som med hänsyn till den rörelse, som
är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras för
det gemensamma behovet.
E. Skogsväsendet.
1. Skogsundervisning m. m.
a. Skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
dels, från och med år 1917, med uteslutande
ur staten för statens skogsförsöksanstalt av anslagsposten
å 6,500 kronor till avlöning åt skogsbiträden
och kvinnliga biträden, i samma stat uppföra ej
mindre ett kvinnligt biträde i tredje lönegraden (kemist)
med avlöning av 2,000 kronor, därav 1,100
kronor lön, 750 kronor tjänstgöringspenningar och
150 kronor ortstillägg, och ett kvinnligt biträde i
första lönegraden med avlöning av 1,200 kronor,
därav 700 kronor lön, 350 kronor tjänstgöringspen
Transport
1,824,770 3,925,090
26
[60.]
Bill. till riksd. prof. 1916. 1 Sami. 1 Avd.
202
Knngl. Maj:ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 1,824,770
ningar och 150 kronor ortstillägg, med anmärkning
beträffande bägge biträdena, att lönen kan höjas efter
5 år med 200 kronor och efter 10 år med ytterligare
200 kronor, än även två skogsbiträden, vartdera med
arvode av 2,000 kronor och med anmärkning beträffande
bägge dessa biträden, att arvodet kan efter 5
år höjas med 200 kronor:
dels, förklara, att, därest kvinnligt biträde, som
vid ikraftträdandet av förenämnda ändringar i staten
är anställt vid ifrågavarande anstalt och befordras till
ordinarie biträde vid anstalten från samma tidpunkt,
omedelbart före sin befordran mot fast arvode utfört
arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet
därstädes, biträdet må äga att för åtnjutande av löneförhöjning
genom ålderstillägg räkna sig till godo
den tid, biträdet utfört sådant arbete vid anstalten;
samt
att beträffande de i staten upptagna kvinnliga
befattningshavare skola i övrigt lända till efterrättelse
de föreskrifter, som äro eller kunna varda utfärdade
angående allmänna villkor och bestämmelser, att gälla
för'' å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters
stater uppförda biträdesbefattningar;
dels medgiva, att tjänstetid såsom skogsbiträde
vid anstalten må tillgodoräknas skogsrättare och kronojägare
för erhållande av ålderstillägg såsom sådana;
dels ock från och med år 1917 höja ej mindre
den i staten för statens skogsförsöksanstalt upptagna
anslagspost till gemensamma expenser från 5,500
kronor med 4,500 kronor till 10,000 kronor än även
den i samma stat upptagna anslagsposten till särskilda
expenser för skogsavdelningen från 10,400 kronor
med 2,000 till 12,400 kronor;
kommande vid bifall till vad sålunda föreslagits
statens slutsumma att höjas från 62,400 kronor med
7,200 kronor till 69,600 kronor. _____
Extra
anslag:
kronor.
3,925,090
Transport 1,824,770 3,925,090
Kungl. Maj:tu nåd. prop. nr 1, om utatsverket 1916. |
203 |
Ordinarie anslag kronor. Transport 1,824,770 Vid bifall härtill kommer anslaget till skogshög-skolan och statens skogsbirsöksanstalt, nu 185,400 |
Extra anslag kronor. 3,925,090 |
b. Docentstipendium och studieunderstöd vid skogs- högskolan. Kungl. Maj:t föreslår riksdagen |
[61.] |
vid nämnda skola ägna sig åt skogsvetenskaplig av ................................................................................... 1— ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må härav under |
4,900 |
c. Utgifter för skogshögskolans förberedande kurs Kungl. Maj:t föreslår riksdagen |
[62.] |
1917 anvisa ett anslag av ........................................... — med rätt för Kungl. Maj:t att härav låta under år 1916 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna in-till 3,000 kronor. |
4,500 |
d. Extra räknebiträde vid statens skogsförsöksanstalt. Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att för avlönande av extra räknebiträde vid |
[63.] |
statens skogsförsöksanstalt å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av........................................................ — |
1,200 |
Transport 2,017,370 3,935,690
204
Kungl. May.ts nåd. prop. nr 1, om statsvei''ket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 2,017,370
e. Ökade expensrnedel för statens skogsförsöksanstalt
under år 1916.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att såsom ökade expensrnedel för statens skogsförsöksanstalt
under år 1916 å extra stat för år 1917
anvisa ett anslag av.......................................................- —
ävensom medgiva, att Kungl. Magt må låta av tillgängliga
medel under år 1916 förskottera detta belopp.
f. Specialundersökningar rörande de norrländska
skogarnas föryngring.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för specialundersökningar rörande de norrländska
skogarnas föryngring i huvudsaklig överensstämmelse
med den i statsrådsprotokollet angivna plan
å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av............ —
ävensom medgiva, att Kungl. Magt må härav under
år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna
19,900 kronor.
g. Skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet
............................................................................ 102,000
h. Fortsättningsskola för lärjungar från
statens skogsskolor.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att å extra stat för år 1917 anvisa
dels till en fortsättningsskola vid Kloten för från
statens skogsskolor utgångna lärjungar 3,400 kronor;
dels ock till anskaffande av inventarier m. m. för
samma fortsättningsskola 5,000 kronor,
eller tillhopa.................................................................... — i.
i. Tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna och
Särna socken med Idre kapellag____________________________________ 170,000
Extra
anslag
kronor.
3,935,690
2,300
38,900
8,400
Transport 2,289,370
3,985,290
Kungl. May.ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916. 205
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 2,289,370 3,985,290
j. Tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens
och Norrbottens läns kustland____________ _______ ______ 102,400 —
k. Skogsodlingens befrämjande.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för skogsodlingens befrämjande å extra stat
för år 1917 anvisa ett anslag av ............................ — 100,000
att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att i mån
av tillgång tilldelas antingen skogsvårdsstyrelser, till
vilka landsting eller hushållningssällskap för ändamålet
lämnat bidrag, eller i landstingsområde, där sådan
styrelse icke finnes, landsting eller hushållningssällskap,
under iakttagande att i intetdera fallet statsbidrag må
till något landstingsområde ut^å med högre belopp
än det, varmed landsting och hushållningssällskap tillsammans
eller ettdera av dem till ändamålet bidragit,
samt att landsting eller hushållningssällskap, som undfått
dylikt bidrag, skall vara skyldigt att efter årets
utgång till Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande
avgiva redogörelse över användningen av de
utav staten samt av landsting eller hushållningssällskap
lämnade bidrag.
1. Skogsvårdsstyrelsevnas verksamhet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet
å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av............ — 67,500
2. Reglering av flottleder.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
dels för bestridande av kostnader för reglering
av flottleder inom riket å extra stat för år 1917 anvisa
ett anslag av............................ .
Transport 2,391,770
300,000
4,452,790
206
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 2,391,770
ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må av tillgängliga
medel låta härav under år 1916 förskottsvis utanordna
högst 120,000 kronor;
dels ock medgiva, att under år 1917 inflytande
flottningsavgifter må användas till bestridande av
kostnader för reglering av flottleder inom riket.
F. Lantmäteri väsende!.
i. Lantmäteristaten.
a. Lantmäteristaten............................................---
b. Lantmäteriundervisningen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att å extra stat för år 1917 ställa till Kungl.
Maj:ts förfogande ett anslag av------------------------------------
att användas till lantmäteriundervisningens ordnande
och bedrivande under läsåret 1916—1917 i huvudsaklig
överensstämmelse med det av lantmäteristyrelsen
den °6 november 1909 framställda, i statsrådsprotokollet
för den 8 april 1910 närmare angivna förslag,
med rätt för Kungl. Maj:t att utav sagda belopp
under år 1916 av tillgängliga medel förskottsvis för
ändamålet utanordna erforderligt belopp.
c. Lantmätares tjänsteresor.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till bestridande av kostnader för vissa av
lantmätare företagna tjänsteresor å extra stat för
år 1917 anvisa ett förslagsanslag av............................
Extra
anslag
kronor.
4,452,790
36,300
30,000
Transport 2,928,170 4,519,090
Kung!. Maj:ta nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
207
Ordinarie
anslag;
kronor.
Transport 2,928,170
cl. Reparation och renovation av kartor i lantmäterikontoren
i länen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till reparation och renovation av kartor i
lantmäterikontoren i lånen å extra stat för år 1917
anvisa ett anslag av,................................................. .
Extra
anslag
kronor.
4,519,090
[72.]
15,000
e. Nya registratur och arkivens ordnande i lantmä
terikontoren
i länen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till nya registratur och arkivens ordnande i
lantmäterikontoren i länen å extra stat för år 1917
anvisa ett anslag av...................................................
f. Inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i
länen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till inbindning av handlingar i lantmäterikontoren
i länen å extra stat för år 1917 anvisa ett
anslag av .......................................................
g. Anskaffande till lantmäterikontoret i Umeå av
kopior av vissa kartor m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till anskaffande för lantmäterikontorets i
Umeå räkning av kopior utav vissa kartor med tillhörande
handlingar å extra stat för år 1917 anvisa
ett anslag av....................................................
ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må härav under
år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna
erforderligt belopp.
[73.]
20,000
[74.]
3,500
[75.]
9,000
h. Skrivhjälp å lantmäterikontoren i länen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för skrivhjälp å lantmäterikontoren i länen [76.]
å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av............ — 25,000
Transport 2,928,170 4,591,590
208
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 2,928,170
i. Fotomekanisk reproduktion av lantmäterikartor.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
[77.] dels medgiva, att vad vid utgången av år 1916
må kvarstå oanvänt å anslaget till fotomekanisk reproduktion
av lantmäterikartor må av Kungl. Maj:t under
år 1917 användas för enahanda ändamål;
dels ock till samma ändamål å extra stat för år
1917 anvisa ett anslag av ...................................-......—
att av Kungl. Maj:t i mån av behov användas för
ändamålet.
j. Anskaffande för lantmäter ikontor en i länen av
kopior av kartor m. m. angående statens järnvägars
jordområden.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[78.] att för anskaffande för lantmäterikontorens i
länen räkning av kopior av kartor m. m. angående
statens järnvägars jordområden å extra stat för år
1917 anvisa ett anslag av ............................................
2. Skiften och avvittringar ...............................
3. Utflyttningshjälp efter skiften........................
63.000
50.000
G. Rikets allmänna kartverk.
1. Rikets allmänna kartverk.
Avlöningar, bestämt anslag................kronor 167,920
Alderstillägg, förslagsanslag................ » 28,580
Kartarbeten m. in., reservationsanslag_____» 144,300 340,800
[79.]
2. N amngr anskning.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till bestridande av kostnader för namngranskning
för rikets allmänna kartverks behov å extra stat
för år 1917 anvisa ett anslag av .................................
Transport 3,381,970
Extra
anslag
kronor.
4,591,590
6,000
7,000
3,000
4,607,590
•20»
Kungl. Maj-.ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 3,381,970
3. Observationspaviljong för rikets allmänna kartverks
geodetiska avdelning m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för uppförande av en observationspaviljong
för rikets allmänna kartverks geodetiska avdelning
m. m. å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av —
äfvensom medgiva, att Kungl. Maj:t må under år 1916
låta härav förskottsvis av tillgängliga medel utanordna
vad som kan finnas erforderligt.
O
Extra
anslag
kronor.
4,607,590
[80.]
19,000
H. Geologiska och hydrografiska undersökningar.
1. Sveriges geologiska undersökning.
a. Sveriges geologiska undersökning ...
101,530
b. Fältarbeten m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten
in. m. å extra stat för år 1917 anvisa ett
anslag av ..............................................
[81.]
40,500
c. Ökade medel till expenser.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till expenser för Sveriges geologiska undersökning
å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av — 8,800
d. Djupborrningar i Skåne.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för verkställande av djupborrningar i Skåne
i enlighet med den av departementschefen i statsrådsprotokollet
tillstyrkta planen å extra stat för år 1917
anvisa ett anslag av........................................................ — 140,000
Transport 3,483,500 4,815,890
Bill. till riksd. prot. 1916. 1 Sami. 1 Avd. 27
[82.]
[83.]
210
[84.]
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 3,483,500
ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må härav
under år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis
utanordna erforderligt belopp.
2. Hydrografiska undersökningar.
Hydrografiska undersökningar av Sveriges färskvatten.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att å extra stat för år 1917 anvisa
dels för hydrografiska byrån med observationsstationer
ett anslag av 62,900 kronor;
dels ock för hydrogeologiska specialundersökningar
ett anslag av 3,000 kronor;
eller tillhopa.................................................................... —
I. Veterinär väsendet.
1. Veterinärundervisningsanstalter.
a. Veterinär undervisningen__________________________________ 179,000
b. Statens veterinärbakteriologiska anstalt ........ 42,700
2. Veterinärstaten.
Länsveterinärer och veterinärsti -
pendiater, bestämt anslag................... kronor 86,500
Distriktsveterinärers avlönande, förslagsanslag.
.......................................... » 146,000 232,500
J. Vägunderhållet och skjuts väsendet.
1. Vägunderhållet.
a. Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag.
....................................................................... 1,350,000
Extra
anslag
kronor.
4,815,890
65,900
Transport 5,287,700 4,881,790
Kungl. MujUs nåd. grop. nr 1, om statsverket It) 16.
211
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 5,287,700
b. Kostnad för väg delning av.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att å extra stat för år 1917 anvisa för bestridande
av statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar
såsom förslagsanslag........................................... .
c. Understöd, ut synnerligt betungade väghällnings
distrikt.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till understöd åt synnerligt betungade vä»-hållningsdistrikt å extra stat för år 1917 anvisa ett
anslag av............................. ..
d. Svenska vägföreningen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till understöd åt svenska vägföreningen å
extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av............... —
2. Färjor och färjkarlar.
Bestämt anslag......................................kronor 354
Förslagsanslag, friheter........................ » 25
3. Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag 300,000
K. Fattigvård.
1. Fattigvården i Stockholm och landsorten .... 9,564
2. Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag........ 350,000
3. Svenska fattigvårdsförbundet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet
å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av.... —
därav 3,000 kronor såsom bidrag till ordnande av
konsulentverksamhet för barnavård.
Extra
anslag
kronor.
4,881,790
25,000
150,000
10,000
17,000
Transport 5,947,643 5,083,790
212
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 5,947,643
L. Diverse.
1. Ålderstillägg, förslagsanslag............................. 100,000
2. Odlingshjälp åt krononybyggare, förslagsanslag.
.............................................................................. 4,500
3. Odlingshjälp till innehavare av skogstorp
och odlingslägenheter å kronomark i de sex nordligaste
länen, förslagsanslag...........................................—- 20,000
4. Belöningar för rovdjurs dödande,förslagsanslag 38,000
5. Ersättning till hushållningssällskapen för till
statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel ........ 2,100,000
6. Jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
dels medgiva, att Kungl. Maj:t må under år 1917
till jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen använda
vad som vid utgången av år 1916 kan kvarstå
oanvänt å anslaget för detta ändamål;
dels ock för samma ändamål å extra stat för år
1917 anvisa ett anslag av................................................
7. Jordbruksstatistiken.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
dels medgiva, att vad vid utgången av år 1916
kan kvarstå oanvänt å anslaget till insamlande av
jordbruksstatistiska uppgifter genom lokal undersökningar
må under år 1917 användas för enahanda
ändamål;
dels ock för samma ändamål å extra stat för år
1917 anvisa ett anslag av ............................................
Extra
anslag
kronor.
5,083,790
8,000
25,000
Transport 8,210,143 5,116,790
213
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 8,210,143
8. Befrämjande av avsättning i främmande länder
av alster av svenska lantbruket och dess binäringar samt
fiskerinäringen.
Kung]. Maj:t föreslår riksdagen
att å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag
av...................................................................................... —
att av Kungl. Maj:t användas till befrämjande av
avsättningen i främmande länder av alster av svenska
lantbruket och dess binäringar samt fiskerinäringen.
9. Internationella lantbruksinstitutet i Rom.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
dels medgiva, att vad vid utgången av år 1916
må kvarstå oanvänt å anslaget till bestridande av
kostnaden för Sveriges deltagande uti internationella
lantbruksinstitutet i Rom må under år 1917 användas
för enahanda ändamål;
dels ock för samma ändamål å extra stat för år
1917 anvisa ett anslag av .......................................... —
10. Understöd åt föreningar för jordbrukskredit
Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till understöd åt föreningar för jordbrukskredit
å extra stat för år 1917 beräkna ett anslag av —
11. Ersättning för av statskontoret gjorda förskott.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till täckande av vissa av statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter anvisa å extra stat för år
1917 ett anslag av ...... —
12. Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.
............. 150,000
13. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.,
förslagsanslag .................................................................. 100,000
14. Extra utgifter, reservationsanslag.............. * 10,000
Transport 8,470,143
Extra
anslag
kronor.
5,116,790
29,000
2,000
20,000
242,947
5,410,737
214
Kungl. Majds nåd. prof. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 8,470,143
15. Extra lönetillägg.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till beredande i enlighet med de i statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag angivna
grunder av extra lönetillägg för innevarande år åt en
del tjänstemän och betjänte vid under jordbruksdepartementet
lydande verk och stater å extra stat för
år 1917 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp av.... —
16. Tryckningskostnader.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att höja förslagsanslaget till tryckningskostnader
från 32,198 kronor med 22 kronor till....................— 32,220
Tillsammans kronor 8,502,363
Extra
anslag
kronor.
5,410,737
2,000
5,412,737
En jämförelse mellan denna huvudtitel, sådan den finnes upptagen i
1916 års riksstat, och sådan den nu är föreslagen av Kungl. Maj:t, utfaller
på följande sätt:
1916. 1917.
Ordinarie anslag 8,316,341 |
— 8,502,363 — 5,412,737 |
— således ökning kr. 186,022 — » » » 803,778 |
|
Summa kronor 12,925,300 |
— 13,915,100 |
— således ökning kr. 989,800 |
— |
Kung}. Maj:tf nåd. prop. nr 1, om Matxverket 1910.
215
Tionde huvudtiteln,
innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.
Ordinarie Extra
anslag anslag
. kronor. kronor.
A. Det civila pension »väsendet.
1. Pensionering av civila tjänstinnehavare.
Kungl. Maj it föreslår riksdagen
att höja det under tionde huvudtiteln å ordinarie
stat uppförda förslagsanslaget till pensionering av civila
tjänstinnehavare med ................. kronor 200,000
till..................................................................................... 1,900,000 —
_ 2. Förvaltningsbidrag till en ny änke- och
pupillkassa för civilstaten................................................. 35,000 _
3. För gäldande av statens andel i kostnaden
för pensionering av extra provinsialläkare.................. 15,000 —
4. För gäldande av statens andel i kostnaden
för pensionering av lasarettsläkare................................ 25,000 —
5. Bidrag till sjuksköterskors pensionering........ 6,700 —
6. Till bestridande av statens bidrag till pensionering
av barnmorskor.................................................... 30,000 _
7. Till gäldande av kostnaden för förvaltningen
av barnmorskornas pensionsanstalt, högst.... 13,000 —
8. Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt.... 101,000 —
9 och 10. Förbättring av pensioneringen från handelsflottans
pensionsanstalt.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att å extra stat för år 1917 under riksstatens
tionde huvudtitel bevilja
dels till förbättring av pensioneringen från handelsflottans
pensionsanstalt ett förslagsanslag ,å__............. — 31,000
Transport 2,125,700 31,000
216 Rungl. Majtfs nåd. prop. nr 1, om statsverket IDIG.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 2,125,700
dels ock till förbättring av pensioneringen inom
de tre första klasserna av handelsflottans pensionsanstalt
ett anslag å...................................................
11. Bidrag till pensionering av änkor och barn
efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier
m. m.
Rungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, dels för beredande av delaktighet i lärarnas
vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa för
de i den nya staten för Chalmers tekniska institut
uppförda fem andra-lärarna ävensom verkstadsingenjören
samt läraren i frihandsteckning, dels ock med
anledning av inrättande vid institutet av en ny professur
i oorganisk kemi jämte mineralogi och geologi,
öka det å riksstatens tionde huvudtitel under rubriken:
bidrag till pensionering av änkor och barn efter
lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier
m. m. uppförda ordinarie anslaget
från........................................................ kronor 144,554
med........................................................ » 1,226
till .................................................................................... 145,780
12. Bidrag till pensionering av den kvinnliga
lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter.................. 68,000
13. Bidrag till dövstumlärarnes pensionsanstalt 35,000
14. Bidrag till folkskollärares pensionering...... 681,892
Delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning för
en tredje lärartjänst vid statens uppfostringsanstalt å
Bona m. m.
Rungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, under förutsättning att riksdagen beviljar
medel till avlönande under år 1917 av en tredje lärare
vid statens uppfostringsanstalt å Bona,_____
Transport 3,056,372
Extra
anslag
kronor.
31,000
31,000
62,000
Kunyl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om Huts v er ket 1916.
217
Ordinarie
anslag
kronor.
Extra
anslag
kronor.
Transport 3,056,372
62,000
dels medgiva, att för tredjelärartjänsten vid
anstalten måtte från och med år 1917 vinnas delaktighet
i folkskollärarnas pensionsinrättning, såsom
vore tredje läraren innehavare av ordinarie förskollärare
änst,
dels bestämma
att med delaktigheten i pensionsinrättningen
skall följa skyldighet att inträda såsom delägare i
folkskollärarnas änke- och pupillkassa,
att behöriga pensionsavgifter skola inom föreskrivna
tider av uppfostringsanstaltens styrelse insändas
till pensionsanstalterna med rätt för styrelsen
att från anslag, som beviljats eller komma att
beviljas till kost och beklädnad åt elever m. m., bestrida
den avgift, som motsvarar vad skoldistrikt är
skyldigt att gälda såsom pensionsavgift för lärartjänst,
samt genom avdrag å tredje lärarens avlöning
uttaga återstående avgift till pensionsinrättningen
ävensom avgiften till änke- och pupillkassan, samt
att genom styrelsens försorg vederbörliga årsuppgifter
skola i föreskriven ordning ingivas till pensionsinrättningens
direktion,
dels ock ytterligare medgiva,
att tredje läraren vid uppfostringsanstalten må
under den tid, delaktighet för tjänsten äger rum i
nämnda pensionsanstalter, få beräkna tjänstår för
pension såsom folkskollärare för den tid, han varit
tredje lärare vid anstalten, samt
att tjänstgöring såsom tredje lärare vid anstalten
må anses lika med tjänstgöring såsom ordinarie
lärare vid folkskola såväl i avseende å rätt för sådan
lärare att efter viss tids tjänstgöring komma i åtnjutande
av ålderstillägg som i avseende å rätt för
skoldistrikt att erhålla statsbidrag för hans avlönande.
Bih. till Riktd. prof. 1916. 1 Sami. i Avd.
Transport 3,056,372 62,000
28
218
Kungl. Majtts nåd. prop. nr /, om statsverket IDIG.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 3,056,372
Pension åt vaktmästaren hos direktionen över folkskollärarnas
pensionsinrättning P. J. Andersson Berling.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att vaktmästaren hos direktionen över folkskollärarnas
pensionsinrättning Per Johan Andersson
Berling må, därest han senast med utgången av juni
1916 avgår från sin tjänst, från och med månaden
näst efter den, under vilken avgången äger rum,
under sin återstående livstid från folkskollärarnas
pensionsinrättning uppbära en årlig pension
av ................................................................kronor 900.
Lönetursrätt för t. f. vaktmästaren hos direktionen
över folkskollärarnas pensionsinrättning C. G. E. Blomqvist.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att den hos direktionen över folkskollärarnas pensionsinrättning
såsom vikarie tjänstgörande vaktmästaren
Carl Gustaf Emil Blomqvist må, därest han
vid den nuvarande tjänstinnehavarens avgång antages
till ordinarie vaktmästare hos direktionen, för åtnjutande
av löneförhöjning å vaktmästarbefattningen
tillgodoräkna sig den tid, varunder han efter 1911
års ingång såsom vikarie uppehållit befattningen.
15. Understöd åt vissa äldre behövande, med låg
pension avgångna folkskollärare.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i avbidan på proposition angående understöd
åt äldre behövande med låg pension avgångna folkskollärare
beräkna för ändamålet under tionde huvudtiteln
på extra stat för år 1917 ett anslag av...........
Extra
anslag
kronor.
62,000
20,000
Transport 3,056,372
82,000
Kunpl. Maj:ts nåd. pnop. nr I, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 3,056,372
16. Extra pensionsavgifter till folkskollärarnas pensionsinrättning.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för bestridande av de extra pensionsavgifter,
vilka på grund av § 8 i reglementet för folkskollärarnas
pensionsinrättning nu utgå eller till följd av
de utav 1906 och 1907 årens riksdagar beslutade ändrade
bestämmelserna om delaktighetsbeloppen i nämnda
inrättning komma att utgå, bevilja på extra stat för
år 1917 under riksstatens tionde huvudtitel ett förslagsanslag
å.._........................................................... —
17. Bidrag till folkskollärarnas änke- och pupillkassa
.................................................................. 73,725
18. Förstärkande av det ordinarie anslaget: bidrag
till folkskollärarnas änke- och pupillkassa.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att anvisa under riksstatens tionde huvudtitel å
extra stat för år 1917 till förstärkande av det ordinarie
anslaget: bidrag till folkskollärarnas änke- och
pupillkassa, ett belopp av .......................................... —
19. Tillfälliga understöd åt pensionerade kronoj
ägare.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att å extra stat under tionde huvudtiteln för år
1917 uppföra ett förslagsanslag av................................. —
för utdelande av tillfälliga understöd åt pensionerade
kronojägare, under villkor att understöd ej må tilldelas
annan än den, som styrker sig vara i behövande
omständigheter och antingen erhållit avsked med pension
från allmänna indragningsstaten till belopp understigande
500 kronor eller ock under år 1908 erhållit
avsked med avkortad pension från anslaget till pen
Transport
3,130,097
219
Extra
analag
kronor.
82,000
114,000
2,700
2,000
200,700
220
Kungl. May.ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 3,130,097
sionering av civila tjänstinuehavare, samt att i avseende
å understödets storlek iakttages, att detsamma
jämte den utgående pensionen icke må tillsammans
överstiga 500 kronor.
20. Bidrag till kungl. hovkapellets pensions
inrättning.
................................................................. 3,000
21. Till bestridande av statsverket på grund
av lagen angående olycksfall i arbete åliggande utgifter
för livräntor m. m........................................ 5,000
B. Det militära pensionsyäsendet.
1. Ersättning till arméns pensionskassa för
mistade löneinnehållningar ....................................... 4,640
2. Ersättning till arméns pensionskassa för nådårs-
och begravningshjälpsbesparingar......................... 28,080
3 och 4. Bidrag till pensionering av änkor och
barn efter befäl och underbefäl med vederlikar vid armén.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[12 o. dels att höja det under riksstatens tionde huvud
13.
] titel å ordinarie stat uppförda anslaget för bidrag
till pensionering av änkor och barn efter befäl och
underbefäl med vederlikar vid armén,
nu ...................... .................................. kronor 124,239
med....................................................... » 4,109
till .................................................................................... 128,348
dels ock att, till förstärkande av det i 1916 års
riksstat för samma ändamål uppförda anslag, å extra
stat för år 1917 anvisa ett belopp av........................
Extra
anslag
kronor.
200,700
4,109
Transport 3,299,165
204,809
Kungl. May.ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 3,299,165
5. Extra anslag till upprätthållande av arméns
pensionskassas egen pensionering samt till fyllnadspensioner.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att under riksstatens tionde huvudtitel å extra
stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag av............ —
att användas såväl till upprätthållande av arméns
pensionskassas egen pensionering med fastställda pensionsbelopp,
mot skyldighet för pensionskassan att
avstå de för året densamma tillkommande vederlag
för de till statsverket indragna rusthållsavgifterna,
som ock till fyllnadspensioner i enlighet med fastställda
grunder för sådana pensioners utgående.
6. Tillfälliga understöd åt avskedade underofficerare
och vederlikar vid armén.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att under riksstatens tionde huvudtitel å extra
stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag av............ —
för utdelande av tillfälliga understöd åt avskedade
underofficerare och vederlikar vid armén i enlighet
med de av Kungl. Maj:t med 1907 års riksdag be
-
stämda grunder.
7. Till arméns pensionskassa, ersättning för inkomster
från Vadstena krigsmanshuskassas äldre medel 106,000
8. Vadstena krigsmanshuskassa........................ 137,640
9. Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militär tjänstgöring................. 30,000
10. Förhöjning i gratialen åt avskedat manskap. .. 648,000
11. Tillfälligt understöd åt f. d. förrådsvaktmästare.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att under tionde huvudtiteln å extra stat för år
1917 anvisa ett anslag av ....................................... —
Transport 4,220,805
221
Extra
anslag
kronor.
204,809
3,500,000
19,000
911
3,724,720
222 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 4,220,805
för utdelande av tillfälligt understöd åt f. d. förråd
svaktrnästare under villkor:
att understöd ej tilldelas annan än den, som
styrker sig vara i behövande omständigheter, samt
att understödet för envar bestämmes till sådant
belopp, att det, jämte honom tillkommande gratial
från Vadstena krigsmanshuskassa, uppgår till trehundra
kronor.
12. Ersättning till flottans pensionskassas pen -
sionsfond för minskade inkomster................................ 36,320
13. Ersättning till flottans pensionskassas gratialfond
för minskade inkomster ................................. 16,650
14 och 15. Bidrag till flottans pensionskassas
gratialfond samt till förstärkande av det i 1916 års riksstat
för samma ändamål uppförda anslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
L7 o. dels att höja det under riksstatens tionde huvud
18.
] titel å ordinarie stat uppförda anslaget för bidragtill
flottans pensionskassas gratialfond,
nu ................................................... kronor 28,700
med................................................... » 800
till ........................................................................... 29,500
dels ock att, till förstärkande av det i 1916 års
riksstat för samma ändamål uppförda anslag, å extra
stat för år 1917 anvisa ett belopp av ..................... —
16. Till pensionering av flottans befäl och underbefäl
med vederlikar .......................................... 253,300
17. Till pensionering av flottans gemenskap .... 251,300
[19.]
Pension åt förre båtsmannen J. V. Lindström Lidberg.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
att förre båtsmannen vid Roslags l:a båtsmanskompani
nr 36 Johan Valentin Lindström Lidberg____
Transport 4,807,875
Extra
anslag
kronor.
3,724,720
800
3,725,520
Kungl. Maja» nåd, prop, nr 1, om statsverket 1016.
223
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 4,807,875
tnå tilldelas pension såsom hade lian tjänat i tjugu
år från tjugu års ålder.
Pension åt förre båtsmannen K. F. Backman Gallin.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
att förre båtsmannen vid Norrlands 2:dra båtsmanskompani
nr 19 Karl Fredrik Backman Gallin
må tilldelas pension såsom hade han tjänat i tjugu
år från tjugu års ålder.
Pension åt förre båtsmannen O. Forsberg Warg.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
att förre båtsmannen vid Norrlands 4:de båtsmanskompani
nr 106 Olof Forsberg Warg må tilldelas
pension såsom hade han tjänat i tjugu år från tjugu
års ålder.
Pension åt förre båtsmannen O. F. Johansson Kummelberg.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
att förre båtsmannen vid Koslags l:a kompani
nr 35 Oscar Fredrik Johansson Kummelberg må tilldelas
pension såsom hade han tjänat i tjugu år från
tjugu års ålder.
18. Tillfälliga understöd åt f. d. daglönare vid
marinen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att å extra stat för år 1917 under tionde huvudtiteln
uppföra ett förslagsanslag av ............................ —
för utdelande av tillfälliga understöd åt f. d. förmän
bland daglönare, sj likvaktare och övriga daglönare
Transport 4,807,875
Extra
anslag
kronor.
3,725,520
19,455
3,744,975
224
[24.]
Kung t. Maj:ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 4,807,875 3,744,975
vid marinen, vilka pensionerats enligt bestämmelser,
äldre än de, som meddelats genom nådiga kungörelsen
den 25 november 1910, under villkor:
att understöd ej tilldelas annan än den, som
styrker sig vara i behövande omständigheter, samt
att understödet bestämmes för den, som, utan
att erhålla invalidunderhåll, i pension från flottans
pensionskassa uppbär mindre än 200 kronor årligen,
till det belopp, som erfordras för att understödet och
pensionen tillsammans skola uppgå till 300 kronor,
för den, som i sådan pension eller i dylik pension
jämte invalidunderhåll åtnjuter tillhopa från och med
200 till och med 307 kronor årligen, till 100 kronor
samt för den, som i sådan pension bekommer 400
kronor eller 500 kronor årligen, till 50 kronor.
19. Invali dhusfonden............................................ 60,350
20. För blesserade över- och underofficerare .... 2,400
C. Allmänna indragningsstaten.
Tilläggspension åt justitierådet H. Billing.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
att justitierådet Herman Billing må från och
med månaden näst efter den, vari han efter uppnådd
ålder av 67 år avgår från justitierådsämbetet, under
sin återstående livstid åtnjuta, utöver den pension,
som tillkommer honom enligt bestämmelserna i lagen
den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension, en tilläggspension å allmänna
indragningsstaten till sådant belopp, att de båda pensionerna
tillhopa uppgå till 8,000 kronor för år.
Transport 4,870,625
3,744,975
Kungl. Maj:t» nåd. prof. nr 1, om statsverket IDIG.
225
Ordinarie
anslag
kronor.
Extra
anslag
kronor.
Transport 4,870,625 3,744,975
Tilläggspension åt f. d. byråchefen J. J. A. Robber!.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
att före detta byråchefen i fångvårdsstyrelsen
Jöns Johan Adam Robbert må från och med den 1
juli 1915 under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten åtnjuta, utöver honom redan tillerkänd
pension, en årlig tilläggspension av kronor 320.
[25.]
Pension åt vaktmästaren F. Berwick.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
att kanslivaktmästaren vid svenska generalkonsuatet
i London Frederick Berwick må från och med
månaden näst efter den, varunder han entledigas från
nämnda befattning, under sin återstående livstid å
allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av .................. ...... kronor 1.180.
[26.]
Pension åt maskinisten A. 6. Täckström.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
att maskinisten vid Livgardet till häst Anders
Gustaf Täckström må från och med månaden näst
efter den, under vilken han efter fyllda 60 år erhåller
entledigande från sin befattning, under sin
återstående livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta
en årlig pension av_______ .... kronor 720.
Pension åt kokerskan vid Svea artilleriregemente
Augusta Fredrika Ljungmark, född Lagerquist.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
att kokerskan vid Svea artilleriregemente, änkan
Augusta Fredrika Ljungmark, född Lagerquist, må
under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av....... kronor 400
[27.]
[28.]
Transport 4,870,625
3,744,975
29
Bih. till rtktd. p>''ot. 1915. 1 Samt. 1 Avd.
226
Kungl. Mafits nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Extra
anslag
kronor.
Transport 4,870,625 3,744,975
att utgå från och med månaden näst efter den, under
vilken hon entledigas från sin anställning vid regementet.
Pension åt arbeterskan vid ammunitionsfabriken å
Marieberg Byngs Johanna Larsdotter.
Kungl. Majtt föreslår riksdagen medgiva,
att förra arbeterskan vid ammunitionsfabrikens
avdelning å Marieberg Byngs Johanna Larsdotter må
under sin återstående livstid å allmänna indragnings
staten
uppbära en årlig pension av ________ kronor 300
att utgå från och med den 1 oktober 1915.
Pension åt fästningsbyggnadsarbetaren A. Andersson-Flodin.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
att förre fästningsbyggnadsarbetaren August Andersson-Flodin
må under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension
av .......................... ______________________________________ kronor 200
att utgå från och med år 1916.
Understöd åt underofficerskorpralen A. Johanssons
änka och minderåriga barn.
Kungl Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
att underofficerskorpralen August Johanssons änka
Johanna Fredrika Petersdotter och makarnas minderåriga
barn Thyra Viktoria, Sigrid Hanna Augusta,
Marit Sofia och Inez Elisabeth må från allmänna indragninjisstaten
från och med år 1916 åtnjuta årliga understöd,
änkan så länge hon i sitt nuvarande änkestånd förbliver
samt vart och ett av nyssnämnda minderåriga
barn intill uppnådd ålder av 15 år, till belopp och under
villkor i övrigt, som finnas angivna i 4 § 3:o) b) av
nådiga förordningen den 18 juni 1909 angående er
-
Transport 4,870,625 3,744,975
Kungt. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1016. |
227 |
Ordinarie anslag kronor. Transport 4,870,625 sättning i anledning av kroppsskada, ådragen under |
Extra anslag kronor. 3,744,975 |
Pension åt konservatorn vid Vegaexpeditionen T. A. Boström. Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva, att förre konservatorn vid Vegaexpeditionen Thomas Anton Boström må under sin återstående med.............................................................. kronor 450 årligen, att utgå från och med år 1916. |
''> i [32.] |
Tilläggspension åt skrivbiträdet Hulda Andrietta Katarina Ström. Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva, |
1 [33.] • \ i) j |
Pension åt förre länsmannen E. G. Rosengren. Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva, |
[34.] i.::-i |
Transport 4,870,625 3,744,975
228
Kungl. Ma.j:tx nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 4,870,625
Pyllnadpension åt länsmannen E. T. Nordenstam.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
£35 j att länsmannen Eugen Tlieodor Nordenstam må
från och med månaden näst efter den, varunder avsked
från tjänsten varder honom beviljat, under sin
återstående livstid, utöver honom från anslaget till
pensionering av civila tjänstinnehavare tillkommande
pension av 1,200 kronor, tillika å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig fyllnadspension till belopp
av _____________________________ _______*________________kronor 600.
Pension åt t. f. extra provinsialläkaren A. Ottoson.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
[36.] att tillförordnade extra provinsialläkaren Anders
Ottoson må från och med den 1 januari 1916 under
sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av _______________kronor 1,500.
Understöd åt järnvägsarbetaren J. Alin.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
[37.] att förre järnvägsarbetaren Jonas Alin må, ut
över
det honom av 1908 års riksdag tillerkända årliga
understöd av 300 kronor, från och med år 1916
under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära ett ytterligare årligt understöd
av _______________________________________________________ kronor 150.
[38.]
Pension åt järnvägsarbetaren S. Carlsson m. fl.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
att en var av nedannämnda vid vattenfallsstyrelsens
arbeten anställda eller förut anställda personer,
nämligen förre järnvägsarbetaren Salomon Carls
-
Transport 4,870,625
Extra
anslag
kronor.
3,744,975
3,744,975
Kungl. Maj ds nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
229
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 4,870,625 3.744,975
son, bergarbetaren Johan Fredrik Karlsson, smeden
Johan Edvard Johansson och förre järnvägsarbetaren
Johannes Pettersson må från och med månaden näst
efter den, varunder han entledigats eller varder entledigad
från sin anställning vid vattenfallsstyrelsens
byggnadsarbeten — dock icke i något fall för tid
före den 1 januari 1916 — under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta årlig
pension till belopp av................................kronor 300,
under villkor emellertid att, därest pensionstagare
framdeles skulle erhålla anställning mot avlöning av
statsmedel, uppgående till ett för en var beräknat
årligt medelinkomstbelopp av respektive 1,200 kronor
för förman och yrkesarbetare samt 900 kronor för
vanlig arbetare eller därutöver, pensionen skall, så
länge sistnämnda anställning varar, upphöra att utgå
samt att, vid sådan avlönings uppbärande i övrigt,
pensionen skall minskas, så att densamma jämte avlöningen
icke uppgår till högre belopp än nämnda
medelinkomst.
Understöd] åt äldre behövande, utan pension avgångna
folkskollärare.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i avbidan på proposition angående under- [39.]
stöd åt äldre behövande, utan pension avgångna
folkskollärare beräkna för ändamålet å allmänna indragningsstaten
för år 1917 ett anslag av kronor 4,200.
Understöd åt äldre behövande, utan understöd avgångna
småskollärare.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i avbidan på proposition angående under- [40.]
Transport 4,870,625 3,744,975
230
Kungl. May.ts nåd, grop. nr 1. om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 4,870,625
stöd åt äldre behövande, utan understöd från
småskollärares in. fi. ålderdoinsunderstödsanstalt avgångna
småskollärare beräkna för ändamålet å
allmänna indragningsstaten för år 1917 ett anslag
av ........................ .................................. kronor 25,000.
Understöd åt äldre behövande, med lågt understöd
avgångna småskollärare.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[41.] att i avbidan på proposition angående under
stöd
åt äldre behövande, med lågt understöd från
småskollärares m. fl. ålderdoinsunderstödsanstalt avgångna
småskollärare beräkna för ändamålet å
allmänna indragningsstaten för år 1917 ett anslag
av ......................................................... kronor 15,000.
Pension åt assistenten G. Flink.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
[42.] att assistenten vid naturhistoriska riksmuseets
mineralogiska avdelning Gustaf Flink må från och med
månaden näst efter den, varunder han avgår från sin
ifrågavarande befattning, under sin återstående livstid
uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig pension
till belopp av .......................... .......... kronor 867.
Ersättning åt vaktmästaren J. G. Andersson för
mistad avlöning.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
att vaktmästaren vid högre allmänna läroverket
i Kalmar Johan Gottfrid Andersson må, såsom ersättning
för mistad avlöning i egenskap av vaktmästare
vid indragna domkapitlet i Kalmar, från och med
Transport 4,870,625
Extra
anslag
kronor.
3,744,975
3,744,
Kungl May.t* nåd. prop. nr 1, om »tatsverket 1916. 231
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 4,870,6*25 3,744,975
år 1916 under sin återstående livstid uppbära
från allmänna indragningsstaten ett årligt belopp
av ...........-............................................. kronor 300,
mot skyldighet för Andersson ej mindre att, därest
styrelsen för Kalmar stifts enskilda änke- och pupillkassa
anställer honom såsom vaktmästare hos kassan,
utan ersättning från kassan biträda styrelsen i nämnda
egenskap, så länge sådant av styrelsen påkallas, än
även att, oberoende av vad i sådant avseende må
åligga Andersson såsom vaktmästare vid allmänna
läroverket, utan särskild ersättning lämna vaktmästarbiträde
åt den genom nådigt brev den 10 december
1915 vid läroverket inrättade delegationen för förvaltning
av vissa av domkapitlet förut förvaltade
fonder.
Personlig professur för medicine doktorn C. G. A.
Forssell.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
dels att medgiva, att för medicine doktorn Carl
Gustaf Abrahamson Forssell, må vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet med ingången av år 1917
inrättas en personlig professur i medicinsk radiologi
med de åligganden för Forssell såsom innehavare av
omförmälda professur, som av Kungl. Maj:t efter
förslag av vederbörande bestämmas, samt med skyldighet
för Forssell såväl att i tillämpliga delar vara
underkastad de för professorer vid nämnda institut i
allmänhet för åtnjutande av nu gällande avlöningsförmåner
stadgade villkoren och bestämmelserna som
ock att vid den ålder, då annan professor vid institutet
är skyldig att avgå från tjänsten, mot åtnjutande
av pension, beräknad efter samma grunder som
Transport 4,870,625 3,744,975
[44.]
m
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1. om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 4,870,625
stadgats beträffande övriga professorer därstädes,
frånträda sin ifrågavarande professur,
dels ock att för berörda ändamål å allmänna indragningsstaten
till årlig avlöning åt Forssell anvisa
ett belopp av ........................................ kronor 7,200,
därav 4,700 kronor lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar,
jämte ett ålderstillägg å 600 kronor
efter fem års tjänstgöring.
Pension åt vaktmästaren och städerskan Anna
Matilda Pettersson.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
att vaktmästaren och städerskan vid samskolan i
Askersund Anna Matilda Pettersson må från och med
månaden näst efter den, i vilken hon entledigas från
sin anställning vid skolan, under sin återstående livstid
uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig
pension till belopp av............................ kronor 300.
Pension åt vaktmästaren K. L. Almén.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
att vaktmästaren vid realskolan i Söderhamn
Karl Leonard Almén må från och med månaden
näst efter den, i vilken han entledigas från sin anställning
vid skolan, under sin återstående livstid
uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig pension
till belopp av.................................... kronor 400.
Pension åt eldaren J. Persson.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
att eldaren vid högre allmänna läroverket i Halmstad
Johannes Persson må från och med månaden näst
efter den, i vilken han entledigas från sin anställning
vid läroverket, under sin återstående livstid uppbära
Transport 4,870,625
Extra
anslag
kronor.
3,744,975
3,744,975
å allmänna
belopp av
Kungl. Maj-.lt nåd. prop. nr 1, om utatxverket 1916. 233
Ordinarie Extra
anslag anslag
kronor. kronor.
Transport 4,870,625 3,744,975
indragningsstaten en årlig pension till
............................................ kronor 500.
Tilläggspension åt rektorn C. O. Arcadius.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
att rektorn vid folkskoleseminariet i Växjö Carl
Olof Arcadius må, därest han med utgången av juli
1916 avgår från rektorstjänsten, från och med den 1
augusti 1916 under sin återstående livstid uppbära
utöver den pension, vartill han enligt gällande bestämmelser
är berättigad, en tilläggspension från allmänna
indragningsstaten till belopp av kronor 640
årligen.
Pension åt specialläraren vid tekniska högskolan B.
Ii. Haglund.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
att specialläraren i frihandsteckning vid tekniska
högskolan Robert Ludvig Haglund må från och med
månaden näst efter den, varunder han entledigas
från sin befattning, under sin återstående livstid åtnjuta
å allmänna indragningsstaten en årlig pension
av .................... ...........kronor 1,400.
Pension åt verkmästaren C. Nordendahl.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
att verkmästaren vid tekniska elementarskolan i
Borås Garl Nordendahl må från och med månaden
näst efter den, varunder han entledigas från verkmästarbefattningen,
under sin återstående livstid
uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig pension
av.................................................. kronor 1,670.
[48.]
[49.]
[50.]
Transport 4,870,625 3,744,975
30
Bik. till riktd. prat. 1916. 1 Sami. 1 Avd.
234
Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie
anslag
kronor.
Transport 4,870,625
Pension åt maskinisten C. J. Persson.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
[51.] att maskinisten vid institutet och förskolan för
blinda å Tomteboda Carl Johan Persson må från
och med månaden näst efter den, under vilken han
avgår från sin befattning, under sin återstående livstid
uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig
pension av _______________________________________ kronor 1,300.
Pension åt jordbruksbefallningsmannen P. V.
Karlsson.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
[52.] att jordbruksbefallningsmannen vid åkerbruks
kolonien
Hall Per Viktor Karlsson ma från och med
månaden näst efter den, varunder han efter uppnådda
65 år erhåller avsked från sin befattning, under sin
återstående livstid uppbära å allmänna indragningsstaten
en årlig pension av........ kronor 1,000.
Pension åt andre instruktören i husslöjd J. Wallander.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
att andre instruktören i husslöjd Jonas Wallander
må efter uppnådda 67 års ålder från och med månaden
näst efter den, då han upphör att vara förordnad
å befattningen, under sin återstående livstid
uppbära pension å allmänna indragningsstaten till
belopp av .......... ..... .......... kronor 3,000
årligen.
[54.]
1. Anslaget till allmänna indragningsstaten.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen,
att det under tionde huvudtiteln å ordinarie stat_
Transport 4,870,625
Extra
anslag
kronor.
3,744,975
3,744,975
Kungl. MajUs nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916. |
235 |
||
Ordinarie |
Extru |
||
anslag |
anslag |
||
kronor. |
kronor. |
||
Transport |
4,870,625 |
3,744,975 |
|
uppförda förslagsanslaget till staten måtte minskas med ..... eller från .................. till .................. |
allmänna indragnings- ........ kronor 139,271 ........ » 2,127,506 |
1,988,235 |
|
Summa kronor |
6,858,860 |
3,744,975 |
Beträffande de här ovan upptagna ordinarie anslag, vid vilka Kungl. Maj:t
icke gjort någon framställning, har Kungl. Makt icke att föreslå någon förändring.
En jämförelse mellan denna huvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för
år 1916 upptagen och sådan den av Kungl Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:
1916. 1917.
Ordinarie anslag kr. 6,791,996: - 6,858,860 |
— således ökning kr. 66,864 - > » '' > 107,235 |
— |
Summa kr. 10,429,736:— 10,603,835 |
— således ökning kr. 174,099 |
— |
236
fCungl. Maj:ta nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Riksdags- och revisionskostnader,
Räntor å statsskulden.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
dels för bestridande av riksdags- och revisionskostnader
m. m. för år 1917 anvisa ett förslagsanslag
å._............................................................................. kronor
dels ock för betalning av räntor å statsskulden
m. m. för samma år anvisa likaledes ett förslagsanslag
å...............................................................................*
1,628,000: —
35,961,400: —
tillsammans kronor 37,589,400:
Kungl. Maj:ta nåd. prof. nr 1, om statsverket 1916.
237
Engångskostnader för försvaret.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
dels att utav det av 1914 års senare riksdag till
bestridande av kostnaderna för övning vid armén av
, O
årsklassen 1914 yngre beviljade anslaget, 11,098,186
kronor, för år 1917 anvisa................................................ kronor
att utav det av 1914 års senare riksdag till anskaffande
av intendenturmateriel för linjen och landstormen
beviljade anslaget, 12,775,887 kronor, för år
1917 anvisa återstoden................................................... >
med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916 av
tillgängliga medel förskottsvis utanordna nämnda belopp;
att utav det av 1914 års senare riksdag till anskaffande
av artillerimateriel för linjen och landstormen
beviljade anslaget, 10,632,600 kronor, för år 1917 anvisa »
att utav det av 1914 års senare riksdag till anskaffande
av ingenjörmateriel för linjen beviljade anslaget,
3,050,242 kronor, för år 1917 anvisa återstoden............ »
att bestämma, att samtliga här omnämnda belopp,
vilka såsom engångskostnader för lantförsvaret
anvisas för år 1917, skola i riksstaten uppföras såsom
ett gemensamt reservationsanslag;
att medgiva, att de behållningar, som kunna uppstå
å det av 1915 års riksdag för anskaffande av viss intendenturmateriel
för år 1916 beviljade anslaget å
3,362,000 kronor, må användas för anskaffande av
ytterligare utrustning åt landstormen;
dels att till bestridande av kostnaderna för övning
vid flottan av värnpliktiga, tillhörande årsklasserna
1914 yngre och 1915 äldre, ävensom till täckande av
övriga utgifter, som uppstå till följd av sänkningen av
värnpliktsåldern för flottans värnpliktiga från 21:a till
20:e levnadsåret, av det beviljade anslaget av 1,450,000
kronor för år 1917 anvisa återstående, ännu icke anvisade
beloppet.................................................................... »
att utgå av värnskattemedel;
1,003,531: —
5,000,887: —
3,500,000: —
1,016,747: —
350,000: —
Transport kronor 10,871,165:
238
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Transport kronor
att för anläggande av ny docka vid flottans station
i Stockholm, vilken anläggning beräknats kosta 1,400,000
kronor, för år 1917 anvisa av 1914 och 1915 års riksdagar
utav värnskattemedel för ändamålet avsatta medel,
tillhopa 1,050,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
utanordna erforderlig del därav redan under år 1916;
att för anläggande av nämnda docka anvisa för
år 1917 återstående beräknade beloppet ......................... »
att utgå av värnskattemedel;
att för anläggande av eu örlogsdepå vid Härnösand
av det beviljade anslaget av 1,700,000 kronor för
år 1917 anvisa återstående, ännu icke anvisade beloppet »
att utgå av värnskattemedel;
att för anskaffning av torpedmateriel för flottan av
det beviljade anslaget av 300,000 kronor för år 1917
anvisa återstående, ännu icke anvisade beloppet............ >
att utgå av värnskattemedel;
att för anskaffning av minmateriel för flottan av
det beviljade anslaget av 300,000 kronor för år 1917
anvisa återstående, ännu icke anvisade beloppet............ *
att utgå av värnskattemedel;
att till bestridande av kostnaderna för övning vid
kustartilleriet av värnpliktiga, tillhörande årsklassen
1914 yngre, ävensom till täckande av övriga utgifter,
som uppstå till följd av sänkningen av värnpliktsåldern
för kustartilleriets värnpliktiga från 21:a till 20:e levnadsåret,
av det beviljade anslaget av 819,700 kronor
för år 1917 anvisa ett belopp av__________________ ____________ >
att utgå av värnskattemedel;
att till nyanläggningar och nyanskaffningar för
stärkande av det fasta kustförsvaret, med undantag
av Fårösunds fästning, av det beviljade anslaget av
13,748,690 kronor för år 1917 anvisa ett belopp av.... »
att utgå av värnskattemedel, med rätt för Kungl. Maj:t
att utanordna erforderlig del därav redan år 1916; ____
dels och att medgiva, att för täckande av nu ifrågavarande
utgifter må av statsverkets värnskattefond tagas
i anspråk ett belopp av..__________________________________________________ kronor
10,871,165: —
350,000: —
800,000: —
125,000: —
125,000: —
3,800: —
2.750,000: —
15,024,965: —
Kungi. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1910.
239
Täckande av kostnader, som avses
i § 63 regeringsformen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i avbidan på den proposition i ärendet, som
kominer att föreläggas riksdagen, å riksstaten för år
1917 beräkna
dels för återbetalande till riksgäldskontoret av
det den 13 januari 1915 lyftade s. k. lilla kreditivet
ett belopp av.................................................................... kronor
dels ock eljest till täckande av under år 1915 av
förskjutna medel gjorda kostnader, som avses i § 63
regeringsformen, ett belopp av...................................... »
därav 27,000,000 kronor att utgå av tillfälliga lånemedel.
15.000. 000: —
38.000. 000: —
Tillsammans kronor 53,000,000:
240
Kungl. Maj:ts nåd. prof. nr 1, om statsverket 1916.
Krigstidshjälp.
Kung!. Maj:t föreslår riksdagen
att i avbidan på den framställning i ämnet, som
kan varda förelagd riksdagen, till krigstidshjälp för år
1916 åt vissa ordinarie och extra befattningshavare
inom statsförvaltningen å riksstaten för år 1917 beräkna
ett belopp av........................................................ kronor
3,500,000
Kung!. Maj:ts nåd. prop. nr /, om statsverket 1916.
241
Utgifter för kapitalökning.
I avseende å utgifterna för kapitalökning föreslår Kungl. Maj:t enligt bilagda
statsrådsprotokoll *) riksdagen:
Statens affärsverksamhet.
A. Postverket.
att för inköp av inventarier för postverkets behov
för år 1917 anvisa ....................................................... kronor 350,000:
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under
år 1916 av tillgängliga medel utanordna 175,000
kronor;
att dels av det anslag å 960,000 kronor, som
riksdagen beviljat för uppförande å den ännu icke för
centralpostkontoret i Stockholm disponerade delen av
postverkets tomt inom kvarteret Riddaren i Stockholm,
efter rivning av därå uppförda byggnader, av
en tillbyggnad samt för vidtagande i sammanhang
därmed av vissa förändringar å den nuvarande posthusbyggnaden
i samma kvarter, för år 1917 anvisa ett
bel°PP av ........................................................................ » 300,000:
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under
år 1916 av tillgängliga medel utanordna 150,000
kronor;
dels för genomförande av vissa ändringar i planen
för nyssnämnda byggnadsarbete för år 1917
anvisa ett belopp av........................................................ » 5 q qqq.
med rätt för Kungl. Maj:t att utanordna detta belopp
förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga medel;
dels för fortsättande och avslutande av bygg -
[10
[2-1
transport kronor 700,000: —
*) Se Bil. till statsverkspropositionen: »Utgifter för kapitalökning».
Bih. till riksd. prof. 1916. 1 Samt. 1 Avd.
31
242
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
transport kronor
nadsarbetena å ett posthus i Kristianstad för år 1917
anvisa ett bolopp av......................................-.......—...... *
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under
år 1916 av tillgängliga medel utanordna 90,000 kronor;
dels medgiva, att av de besparingar, tillhopa
37,848 kronor 75 öre, som uppstått å de till uppförande
av ett posthus i Västervik, inrymmande
jämväl lokaler för telegrafverkets behov, anvisade
medel, må av generalpoststyrelsen, i mån av behov,
disponeras, för den beslutade posthusbyggnaden i
Norrköping, inrymmande jämväl lokaler för riksbankens
behov, högst 20,000 kronor och för den beslutade
posthusbyggnaden i Uddevalla, inrymmande
jämväl lokaler för telegrafverkets behov, högst 17,848
kronor 75 öre;
dels för uppförande å den postverket tillhöriga
tomten nr 112 inom S:t Lars kvarter i Linköping av
ett posthus, inrymmande jämväl lokaler för telegrafverkets
behov, bevilja ett anslag av 240,000 kronor
och därav för år 1917 anvisa........................................
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under
år 1916 av tillgängliga medel utanordna beloppet;
dels ock för gäldande av återstoden av köpeskillingen,
711,304 kronor 31 öre, för det för postverkets
räkning inköpta område om 5,583,i kvadratmeter av
tomteif nr 67 A i Göteborgs stads tolvte rote samt
för påbörjande av uppförandet å sagda område av
ett nytt centralposthus i nämnda stad för år 1917
anvisa ett anslag av-------------------------------------------------------- *
med rätt för Kungl. Magt att härav förskottsvis redan
under år 1916 av tillgängliga medel utanordna 150,000
kronor;
B. Telegrafverket»
att dels medgiva
att för telegrafverkets räkning må inköpas tomten
nr 6 i kvarteret Saturnus i Sundsvall för en köpeskilling
av högst 8,000 kronor, ___
700,000: —
163,400: —
120,000: —
860,000: —
transport kronor 1,843,400: —
Kungl. MajUs nåd. prop. nr 1, om statsverket Mild.
transport kronor
samt att vid en radiostation, som det är avsett
att telegrafstyrelsen skall övertaga från marinförvaltningen,
må uppföras ett bostadshus för en kostnad
av högst 40,000 kronor,
dels, med ändring av riksdagens år 1915 i ämnet
fattade beslut, medgiva, att för telegrafverkets räkning
må å tomten nr 2 i kvarteret Draken i Uppsala
uppföras en telegrafstationsbyggnad för en kostnad,
icke överstigande 450,000 kronor,
dels ock för år 1917 anvisa till inköp och bebyggande
av fastigheter för telegrafverkets räkning
ett anslag av.................................................................... >
att för fortsatt utveckling av statens telefon- och
telegrafväsende för år 1917 anvisa ett anslag, att utgå
av lånemedel, av ............................................................ »
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under
år 1916 av tillgängliga medel utanordna beloppet;
C. Statens järnvägar.
att till utförande av nya byggnader och anläggningar
vid statens trafikerade järnvägar för år 1917
anvisa ett belopp av________________________________________________________ »
därav 3,127,800 kronor att utgå av lånemedel, med
rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under
år 1916 av tillgängliga medel utanordna ett belopp
av 1,500,000 kronor;
att för inköp av mark, som erfordras för utvidgning
av vissa järnvägsstationer, för år 1917 anvisa
ett anslag, att utgå av lånemedel, av ________________________ >
att höja det för utförande av vissa förändringar
av spårsystemet vid Centralstationen i Stockholm jämte
därmed sammanhängande arbeten beviljade anslaget
med 761,900 kronor till 6,241,900 kronor samt därav
för år 1917 anvisa, att utgå av lånemedel, återstående
beloppet...................................... ............................ »
243
1,843,400: —
250,000= —
7,000,000: —
6,127,800: —
500,000: —
1,761,900: —
transport kronor 17,483,100: —
244
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
transport kronor 17,483,100: —
[8.] att för fullbordande av utläggning av ytterligare
ett järnvägsspår mellan Göteborg och Alingsås och
utförande av därmed sammanhängande arbeten för år
1917 bevilja ett anslag, att utgå av lånemedel, av....
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år
1916 av tillgängliga medel utanordna 2,400,000 kronor;
[9.] att för fortsättande av arbetena med ombyggnad
av Malmö statsbangård för år 1917 anvisa ett belopp,
att utgå av lånemedel, av................................................
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under
årl916av tillgängliga medel utanordna 500,000 kronor;
[10.] att till fullbordande av ombyggnaden av statens
järnvägars reparationsverkstäder i Malmö för år 1917
anvisa ett anslag, att utgå av lånemedel, av ............
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis av tillgängliga
medel utanordna detsamma redan under år 1916;
[HO att för avslutande av arbetet med ombyggnad och
utvidgning av spårsystemet vid bangården i Norrköping
för år 1917 anvisa, att utgå av lånemedel, ett
belopp av .........................................................................
[12.] att för år 1917 till anskaffande av rullande
materiel vid statens järnvägar bevilja ett anslag, att
utgå av lånemedel, av____________________________________________________
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan
under år 1916 av tillgängliga medel utanordna
240,000 kronor;
[13.] att till fullbordande av statsbanan Ulriksfors—
Volgsjön för år 1917 anvisa ett anslag, att utgå av
lånemedel, av____________________________________________________________________
[14.] att till fortsättning av statsbanan Sveg—Brunflo
för år 1917 anvisa ett anslag, att utgå av låne
medel,
av.........................................................................
[15.] att till täckande av den brist, som uppkommit å
de för Riksgränsbanans elektrifiering beviljade anslag,
för år 1917 bevilja ett tilläggsanslag, att utgå av lånemedel,
av.......................................................................
med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916
av tillgängliga medel utanordna beloppet;
2,900,000: —
1,000,000: —
400,000: —
150,000: —
6,740,000: —
500,000: —
3,000,000: —
650,000: —
transport kronor 32,823,100:
Kungl. Maj:ls nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
245
transport kronor 32,823,100: —
att i avbidan å den proposition, som kan komma
att avlåtas om elektrifiering av järnvägslinjen Kiruna
—Svartön, för ändamålet för år 1917 beräkna ett
anslag, att utgå av lånemedel, av................................ >
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under
år 1916 av tillgängliga medel utanordna 1,000,000
kronor;
att i avvaktan på den proposition, som kan
komma att avlåtas angående fortsättande av inlandsbanan
norr om Volgsjön in. m., för år 1917 för ändamålet
beräkna ett anslag av ........................................ *
därav 3,500,000 kronor att utgå av lånemedel, med
rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år
1916 av tillgängliga medel utanordna 1,000,000
kronor;
att för fortsättande av arbetet med utläggande
av ytterligare ett järnvägsspår mellan Norrköping och
Mjölby för år 1917 anvisa ett belopp, att utgå av
lånemedel, av.................................................................. >
att i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående påbörjande av arbetet med utläggande
av ytterligare ett järnvägsspår mellan Sävsjö
och Tranås, för år 1917 för ändamålet beräkna ett
anslag, att utgå av lånemedel, av................................ »
att för år 1917 anvisa
dels för nya inventarier vid statens järnvägar
ett anslag av.................................................................... >
dels ock för ökat förlag vid samma järnvägar
likaledes ett anslag av *
o "
[16.]
3,500,000: —
[17.]
4,000,000: —
[18.]
2,000,000: —
[19.]
500,000: —
[20.]
1,500,000: —
1,500,000: —
D. Statens vattenfallsverk.
att av det för anläggning av ny farled mellan [21.]
Vänersborg och Göteborg av riksdagen beviljade anslaget
å 22,800,000 kronor för år 1917 anvisa, att
utgå av lånemedel, återstående beloppet .................... » 300.000: —
transport kronor 46,123,100: —
24*5
Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
transport kronor 46,123,100: —
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under
år 1916 av tillgängliga medel utanordna nämnda
belopp;
[22.] att i avvaktan på den proposition, som kan
komma att avlåtas angående ombyggnad av Södertälje
kanal, för ändamålet beräkna ett anslag, att utgå av
lånemedel, för år 1917 av.............................................
[23.] att i avvaktan på den proposition, som kan
komma att avlåtas angående fortsatt anslag för utförande
av en tredje utbyggnad av Trollhätte kraftstation,
för ändamålet beräkna ett anslag, att utgå av
lånemedel, för år 1917 av...........................................
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan
under år 1916 av tillgängliga medel utanordna
1,500,000 kronor;
C24-] att i avbidan å den proposition, som kan komma
att avlåtas om påbörjande av vissa arbeten för en andra
utbygggnad av kraftstationen vid Porjus, för ändamålet
år 1917 beräkna ett anslag, att utgå av lånemedel, av
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under
år 1916 av tillgängliga medel utanordna 500,000
kronor;
[25.] att i avvaktan på den proposition i ämnet, som
kan komma att avlåtas, för år 1917 beräkna
dels för anläggande av en ångkraftstation för
Älvkarleby kraftverk ett anslag, att utgå av lånemedel,
av .........................................—-................ .........
dels ock för utvidgning av nämnda ångkraftstation
ett anslag, att utgå av lånemedel, av ............
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan
under år 1916 av tillgängliga medel utanordna 500,000
kronor;
[26.] att för utförande av upprensning av Masurforsen
i Dalälven för år 1917 anvisa ett anslag, att utgå
av lånemedel, av............................................................
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan
under år 1916 av tillgängliga medel utanordna 300,000
kronor; __
400,000: —
3,700,000: —
1,500,000: —
650,000: —
1,000,000: —
600,000: —
transport kronor 53,973,100:
Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
247
transport kronor
att till gäldande av de på Älvkarleby vattenfall
jämte Stall- och Nygårdsforsarna belöpande kostnaderna
för Skattungens och Oresjöns reglering för år
1917 bevilja ett anslag, att utgå av lånemedel, å
att för år 1917 anvisa ett belopp, att utgå av
lånemedel, av.................................................................... i
att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar,
användas för utförande av distributionsanlägo--ningar och därmed sammanhängande arbeten för statens
kraftverk, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis
redan under år 1916 av tillgängliga medel
utanordna 1,000,000 kronor;
E. Statens domäners fond.
att i avbidan på den särskilda proposition angående
anslag för anordnande av jägmåstarbostäder
inom vissa revir i de norra delarna av riket, som
Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för
detta ändamål såsom kapitalökning för statens domäners
fond beräkna ett belopp av................................. kronor
I fråga om utgifterna för
Statens utlåningsfonder
föreslår Kungl. Maj:t enligt bifogade statsrådsprotokoll
riksdagen
1. Allmänna järn vägslånefonden.
att i avvaktan på den proposition, som kan
komma att avlåtas angående avsättning till allmänna
järnvägslånefonden för femårsperioden 1917—1921,
för ändamålet beräkna ett anslag för år 1917, att
utgå av lånemedel, av.................................................... »
53,976,100: —
44,500: —
3,000,000: -
410,700: —
1,500,000: —
transport kronor 58,928,300:
248
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1016.
transport kronor
2. Fonden för bibanor i vissa delar ar riket.
[31.] att i avvaktan på den proposition, som kan
komma att avlåtas angående avsättning till fonden
för att underlätta åstadkommandet av bibanor inom
vissa delar av riket, för ändamålet beräkna ett belopp
för år 1917, att utgå av lånemedel, av .................... »
3. Odlingslånefonden.
[32.] att dels medgiva, att under år 1917 ett belopp
av 1,000,000 kronor må av Kungl. Maj:t disponeras
såsom lån från odlingslånefonden;
dels ock till kapitalökning för odlingslånefonden
för år 1917 anvisa ett anslag, att utgå av lånemedel, av »
4. Egnahemslånefonden.
[33.] att dels medgiva, att för år 1917 ett belopp av
6,000,000 kronor må av Kungl. Maj:t disponeras såsom
lån från egnahemslånefonden;
dels ock såsom kapitalökning för samma fond för
år 1917 anvisa ett anslag, att utgå av lånemedel, av
5. Lånefonden för inköp av adla avelsston.
att såsom kapitalökning till lånefonden för inköp
[34.] av ädla avelsston för år 1917 anvisa ett anslag av »
6. Allmänna nyodlingsfouden.
att dels medgiva, att under år 1917 ett belopp
[35.] av 100,000 kronor må disponeras såsom lån från
allmänna nyodlingsfonden;
dels ock såsom kapitalökning till samma fond för
år 1917 anvisa ett anslag, att utgå av lånemedel, av »_
transport kronor
58,928,300: —
1,000,000: —
250,000: —
5,000,000: —
50,000: —
60,000: —
65,288,300: —
Kurigl. JUdj:t» nåd. prdp. ti¥ 1, om statsverket 1916.
249
transport kronor
Avbetalning å statsskulden.
att för år 1917 anvisa ett förslagsanslag å............ »
att tillhandahållas riksgäldskontoret för avbetalning å
statsskulden.
Slutsumman av utgifterna för kapitalökning vid
ifrågavarande statsreglering skulle således uppgå till »
därav 57,428,300 kronor belöpa sig på statens affärsverksamhet,
och 7,860,000 kronor på statens utlåningsfonder
varjämte 4,855,000 kronor äro avsedda för avbetalning
å statsskulden.
De för år 1917 äskade anslag utgöra sålunda:
65,288,300: —
4,855,000: —
70,143,300: —
Bih. till rikad. pro/, läte. 1 Samt. I Avd.
32
250
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Verkliga utgifter.
I. Första huvudtiteln. Kungl. hov- och slottsstaterna.
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||||||
i |
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
|||||
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
Ö. |
Kronor |
ö. |
||
A. Kungl. ho vstats anslagen. |
|||||||||
1 |
Kungl. Majrts hovhållning--------------------- |
— |
— |
— |
— |
800,000 |
— |
— |
— |
2 |
Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhåll- |
||||||||
ning och handpenningar för Hennes Kungl. |
|||||||||
Höghet Kronprinsessan .................... |
— |
— |
— |
— |
192,000 |
— |
— |
— |
|
3 |
Hans Kungl. Höghet Hertigen av Yästergöt- |
||||||||
land ............—...................-........ |
— |
— |
— |
— |
26,000 |
— |
— |
— |
|
4 |
Hans Kungl. Höghet Hertigen av Närke... |
— |
— |
— |
— |
26,000 |
— |
— |
— |
5 |
Ved och kol för de kungl. hoven --------- |
— |
— |
— |
— |
50,000 |
— |
— |
— |
6 |
För underhåll och vård av möbler samt |
||||||||
andra staten tillhöriga inventarier i de |
|||||||||
kungl. slotten_________________________________ |
— |
— |
— |
— |
56,400 |
— |
— |
— |
|
7 |
Kungl. hovstallets utfodring.................. |
— |
— |
— |
— |
45,000 |
— |
— |
— |
Säger för kungl. hovstatsanslagen |
1,195,400 |
— |
— |
_ |
|||||
B. Kungl. slotten. |
|||||||||
Stockholms slott. |
|||||||||
1 |
Reparationer å Stockholms slott med flera |
||||||||
för de kungl. hoven upplåtna byggnader |
63,000 |
— |
— |
— |
|||||
2 |
Polis-, lys- och renhållning vid Stockholms |
||||||||
slott ------------------------------------------ |
22,500 |
— |
— |
— |
|||||
3 |
Brandväsendet och yttre lyshallningen vid |
||||||||
Stockholms slott______________________________ |
11,250 |
— |
— |
— |
96.750 |
— |
— |
— |
|
Övriga kungl. slott. |
|||||||||
4 |
Drottningholms slott........................... |
24,600 |
— |
— |
— |
||||
5 |
Gripsholms slott................................. |
6,000 |
— |
— |
— |
||||
6 |
Ulriksdals slott _________________________________ |
8,250 |
— |
— |
— |
||||
7 |
Haga lustslott och park_______________________ |
8,000 |
— |
— |
|||||
8 |
Strömsholms slott ------------------------------ |
3,000 |
— |
— |
|||||
9 |
Rosersbergs slott ______________________________ |
3,000 |
— |
52,850 |
j— |
— |
— |
||
Säger för kungl. slotten |
149,600 |
— |
— |
— |
|||||
Summa |
1............ |
! |
|l,345,000 |
1- |
! - |
I- |
Kungl. May.ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
251
Verkliga utgifter.
II. Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet.
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||||||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||||||
A. Departementet. |
Kronor |
Ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
Ö. |
Kronor |
ö. |
|
1 |
Departementschefen________ |
— |
— |
— |
— |
17,000 |
_ |
_ |
_ |
2 |
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts |
||||||||
kansli___________________________________ |
— |
— |
— |
— |
41,400 |
— |
— |
— |
|
3 |
Provisorisk lönereglering för departementet, |
||||||||
förslagsanslag ............................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3,783 |
— |
|
4 |
Andre ledamot å departementets avdelning |
||||||||
för lagärenden________________ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
8,100 |
— |
|
5 |
Extra föredragande ________ . |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
3,000 |
— |
6 |
Tilläggsanslag för amanuenser m. m........ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,000 |
— |
7 |
Departementschefens ombud för tillsyn över |
||||||||
tryckta skrifters allmängörande, förslags-anslag ____________________ |
_ |
_ |
_ |
_ |
10,000 |
_ |
_ |
___ |
|
Säger för departementet |
68,400 |
15,883 |
|||||||
B. Lagberedningen m. m. |
|||||||||
1 |
Lagberedningen _____________ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
50,000 |
_ |
2 |
Förberedande utredning angående en rätte- |
||||||||
gångsreform ____________________________ |
_ |
40,000 |
|||||||
Säger för lagberedningen m. m. |
90,000 |
||||||||
C. Justitiekanslersämbetet. |
|||||||||
1 |
Justitiekanslersexpeditionen . |
28,400 |
|||||||
D. Rättsskipningen. |
|||||||||
1 |
Högsta domstolen ________ . Nedre justitierevisionen: |
— |
— |
— |
— |
315,900 |
— |
— |
— |
2 |
Avlöningar, arvoden m. m..... |
294,000 |
— |
— |
— |
||||
3 |
Tillfällig förstärkning av arbetskrafterna |
— |
— |
41,050 |
— |
||||
4 |
Extra vaktmästare________________ |
— |
— |
1,175 |
— |
294,000 |
— |
42,225 |
— |
252
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||||||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||||||
Svea hovrätt: |
Kronor |
Ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
|
5 |
Hovrätten med därunder lydande justitie- |
||||||||
stat.......................................... |
788,487 |
— |
— |
— |
|||||
6 |
Extra division i hovrätten____________-..... |
— |
— |
32,900 |
— |
||||
7 |
Extra ledamot i hovrätten.................. |
— |
— |
5,000 |
— |
||||
8 |
Amanuens å brigshovrättsavdelningen ... |
— |
— |
3,000 |
— |
||||
9 |
Tillfällig löneförbättring åt krigshovrätts- |
||||||||
avdelningens vaktmästare ............... |
— |
— |
325 |
— |
788,487 |
— |
41,225 |
— |
|
10 |
Göta hovrätt med därunder lydande justitie- |
||||||||
stat_____________________________________________ |
— |
— |
— |
— |
518,513 |
— |
— |
— |
|
11 |
Hovrätten över Skåne och Blekinge med |
||||||||
därunder lydande justitiestat___ |
_ |
_ |
_ |
_ |
222,463 |
_ |
_ |
_ |
|
Krigsrätterna: |
|||||||||
12 |
Civil personal vid regements- och stations- |
||||||||
krigsrätterna................................ |
— |
— |
103,740 |
— |
|||||
Avlöning till vissa å äldre stat kvarstå- |
|||||||||
ende auditörer: |
|||||||||
13a |
Bestämt anslag............... 7,900: — |
||||||||
13b |
Förslagsanslag................ 360: — |
8,260 |
— |
— |
— |
||||
14 |
Civil personal vid särskilda krigsrätter, |
||||||||
förslagsanslag____________________________ |
* 3,000 |
— |
— |
— |
11,260 |
— |
103,740 |
— |
|
16 |
Ersättning åt domare, vittnen och parter, |
||||||||
förslagsanslag............................... |
— |
— |
— |
— |
245,000 |
— |
- |
— |
|
i 16 |
Medikolegala besiktningar, förslagsanslag.. |
— |
— |
— |
— |
16,200 |
— |
— |
— |
j 17 |
Ersättning åt personer, menigheter och |
||||||||
allmänna inrättningar för dem genom nya |
|||||||||
strafflagens införande frångångna bötes- |
|||||||||
andelar, förslagsanslag_____________________ |
— |
— |
— |
— |
84,000 |
— |
— |
— |
|
18 |
Understöd för »Nytt juridiskt arkiv»........ |
— |
— |
— |
— |
— |
2,500 |
— |
|
Säger för rättsskipningen |
2,495,823 |
— |
189,690 |
— |
|||||
E. Fångvården. |
|||||||||
1 |
Fångvårdsstyrelsen______________________________ |
— |
— |
— |
— |
104,100 |
— |
— |
— |
i |
Fångars vård och underhåll: |
||||||||
2a |
Bestämt anslag_____________________________ |
978,150 |
— |
—T |
— |
||||
2b |
Förslagsanslag.............................. |
1,445,000 |
— |
— |
— |
2,423,150 |
_ |
_ |
_ |
3 |
Ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrel- |
||||||||
sen och fångvården anställda ämbets- och |
|||||||||
tjänstemän, förslagsanslag................ |
— |
— |
— |
— |
86,000 |
— |
— |
— |
|
4 |
Avlöningsförhöjning för direktören vid |
||||||||
tvångsarbetsanstalten i Karlskrona ...... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
500 |
— |
|
1 5 |
Understöd åt verksamhet till frigivna fångars |
||||||||
skydd_________________________________________ |
1 - |
— |
— |
— |
— |
— |
16,000 |
- |
|
Säger för fångvården |
|____________1... |
2,613,250 |
— |
16,50q |
— |
Kungl. Maj: Is nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
253
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Ordinarie
F. Uppfostringsanstalter för minderåriga
förbrytare.
I
Statens uppfostringsanstalt å Bona:
Avlöningar åt tjänstemännen, förslagsanslag,
högst.................................
Kost och beklädnad åt eleverna m. m.,
förslagsanslag.............................
Ändrings- och nybyggnadsarbeten.........
Uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare:
Hyra
för uppfostringsanstalt m. m........
Elevernas bespisning och beklädnad in. m.,
förslagsanslag............................
Säger för uppfostringsanstalter för
minderåriga förbrytare
G. Diverse.
Ålderstillägg, förslagsanslag.................
Extra lönetillägg för år 1916, förslagsanslag
.........................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag
_______________________________________
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.,
förslagsanslag_______________________________
Svensk författningssamling, förslagsanslag
Tryckningskostnader, förslagsanslag_________
Jordregistren, reservationsanslag.............
Fastighetsregister för stad, reservationsanslag
_________________________________________
Ersättning åt häradskrivarna för röstlängders
upprättande, förslagsanslag.........
Till gäldande av Sveriges andel i kostnaderna
för den internationella byrån i Bern,
förslagsanslag...............................
Understöd åt föreningen »Skyddsvärnet»____
Extra utgifter, reservationsanslag..........
Till täckande av vissa förskott...............
Säger för diverse
Kronor
Extra
anslag
Kronor
28,645
63,000
134,500
17,450
15,000
Summa I
Ordinarie
anslag
Kronor ö
80,000
15.000
65.000
70.000
29,968
2,000
4,500
266,468
5,472,341
Extra
anslag
Kronor
226,145
32,450
258,595
4,500
175,000
50.000
40.000
12.000
142,191
423,691
994,359
254
Knuffl. Majits nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Verkliga utgifter.
III. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||||||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||||||
A. Departementet. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
Ö. |
Kronor | |
ö. |
Kronor |
ö. |
|
1 |
Departementschefen, ministern för utrikes |
||||||||
ärendena_______________________________________ |
24,000 |
— |
— |
— |
|||||
2 |
Departementet.................................... |
87,950 |
— |
— |
— |
||||
3 |
Provisorisk lönereglering för departementet, |
||||||||
förslagsanslag _________________________.. |
— |
— |
21,523 |
— |
|||||
4 |
Förstärkning av departementets arbetskraf- |
||||||||
ter m. m. ____________________________________ |
— |
— |
38,000 |
— |
|||||
5 |
Vikariatsersättning, extra biträden m. m. i |
||||||||
departementet................................. |
15,100 |
— |
— |
— |
|||||
6 |
Avlöning åt kvinnliga biträden i departe- |
||||||||
mentet________________________________________ |
— |
— |
14,400 |
— |
127,050 |
— |
73,923 |
— |
|
B. Sveriges representation i utlandet. |
|||||||||
1 |
Beskickningar och konsulat................... |
1,081,300 |
— |
— |
— |
||||
2 |
Upprättande av nya konsulat i Ryssland... |
— |
— |
45,000 |
— |
||||
3 |
Personligt lönetillägg åt kanslisten vid be- |
||||||||
skickningen i Madrid och Lissabon B. |
|||||||||
C. T. Molin___________________________________ |
— |
— |
1,000 |
— |
|||||
4 |
Vikariatsersättning vid beskickningar och |
||||||||
konsulat samt lönefyllnad till vissa kon- |
|||||||||
sulsbefattningar, förslagsanslag__________ |
10,000 |
— |
— |
— |
|||||
5 |
Kontorskostnadsersättningar åt lönade kon- |
||||||||
suler........................................... |
36,000 |
— |
— |
— |
|||||
6 |
Ersättningar till olönade konsuler och vice- |
||||||||
konsuler, förslagsanslag __________________ |
75,250 |
— |
— |
— |
|||||
7 |
Personliga gottgörelser för mistade konsulat- |
||||||||
avgifter ________________________________________ |
— |
— |
8,000 |
— |
|||||
8 |
Diplomat- och konsulsaspiranter_____________ |
36,000 |
— |
— |
— |
||||
9 |
Militär- och marinattachéer___________________ |
28,000 |
— |
— |
— |
||||
10 |
Handelsattachéer, reservationsanslag_______ |
40,000 |
— |
— |
— |
||||
11 |
Ekiperingspenningar, förslagsanslag........ |
15,000 |
— |
— |
— |
||||
12 |
Extra biträden, kanslivaktmästare och andra |
||||||||
utgifter vid beskickningar och konsulat |
24,200 |
— |
— |
— |
|||||
13 |
Ersättning för förskott till inköp av be- |
||||||||
skickningshus i Paris________________________ |
— |
25,000 |
— |
1,345,750 |
— |
79,000 |
— |
Kungl. Maj:ta nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
255
1 |
Ordinär] |
e |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||||
C. Internationella byråer m. m. |
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
|||||
Kronor 1 ii. |
Kronor |
ö |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
|||
1 |
Sveriges andel i kostnaderna under år 1916 |
||||||||
för den internationella skiljedomstolens |
5,000 |
||||||||
2 |
Bidrag till den internationella fredsbyrån i |
||||||||
Bern ____ |
750 |
||||||||
3 |
Bidrag till interparlamentariska unionens |
||||||||
byrå och generalsekretariat.... |
— |
— |
750 |
_ |
|||||
4 |
Bidrag till svenska gruppens av interparla- |
||||||||
mentariska unionen kostnader............. |
— |
— |
11,500 |
— |
_ |
_ |
18,000 |
||
D. Diverse. |
|||||||||
1 |
Ålderstillägg, förslagsanslag |
20,000 |
_ |
_ |
|||||
2 |
Rese- och flyttningsersättning, inspektioner, |
||||||||
tillfälliga uppdrag, förslagsanslag |
68,000 |
— |
_ |
||||||
3 |
Skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, |
||||||||
ljus m. m., förslagsanslag |
171,000 |
— |
__ |
- |
|||||
4 |
Tryckningskostnader, förslagsanslag |
5,014 |
— |
_ |
|||||
5 |
Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och |
||||||||
nödställda svenska undersåtar, förslags-anslag ..... |
35,000 120,000 |
||||||||
6 |
Hemliga utgifter...... |
||||||||
7 |
Till fortsatt utgivande av Sveriges traktater |
_ |
4,500 |
_| |
|||||
8 |
Till täckande av vissa förskott |
— |
— |
102,163 |
- |
419,014 |
— |
106.663 |
_ |
Summa |
......-.....I-I |
| |
.Jl,891.814 |
-! |
277,586 |
— |
C» LO
256
Kungl. Majtts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Verkliga utgifter.
IV. Fjärde huvudtiteln. Lantförsvarsdepartementet.
1
2
3
4
5
6
1
2
1
4
5
A. Departementet.
Ordinarie Extra Ordinarie Extra
anslag anslag anslag anslag
Kronor ö. Kronor ö. Kronor ö. Kronor ö.
Departem entsch efen...........................
Departementet.................................
Extra föredragande inom departementet
m. m.........................................
Provisorisk lönereglering för departementet,
förslagsanslag........................
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.
för departementet med dess kommandoexpedition,
förslagsanslag...............
Tryckningskostnader för departementet med
dess kommandoexpedition,förslagsanslag
Säger för departementet
B. Arméförvaltningen.
Arméförvaltningen...................-........
Skrivmaterialier, expenser och bränsle
m. m. för arméförvaltningen, reservationsanslag
.................................
17,000 —
72,950 —
10,000
8,070 —
18,160 —
7,000 —
115,11 —
275,490 —
31,900 —
Säger för arméförvaltningen
C. Generalitetet, staberna m. m.
Generalitetsstaten-----------------------------
Generalstaben:
Fast anställd personal...................
Stabens övningar, expenser m. m., reservationsanslag
...........................
Artilleristaben.................................
Komm endan tsstaten _ ..........................
369,675 —
78,175 —
307,390
224,285
447,850
21,755
73,408
Säger för generalitetet, staberna m. m.
1 767,298|—[
Kimgl. Maja» nåd. prof. nr /, om statsverket 1916.
257
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||||||
1 |
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
|||||
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
il. |
Kronor |
|||
D. Undervisningsverken. |
|||||||||
1 |
Krigshögskolor, reservationsanslag....... |
_ |
_ |
115,985 |
|||||
2 |
Ridskolan, reservationsanslag . |
— |
— |
_ |
_ |
46J50 |
_ |
||
3 |
Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, |
||||||||
reservationsanslag ...... |
— |
— |
_ |
_ |
67,650 |
||||
4 |
Artilleriskjutskolor, reservationsanslag... |
— |
— |
_ |
_ |
27,000 |
_ |
||
5 |
Krigsskolan, reservationsanslag... |
— |
— |
_ |
_ |
189,900 |
_ |
||
6 |
Volontärskolor, förslagsanslag |
— |
— |
_ |
_ |
200,000 |
_ |
||
7 |
Militärläkares och militärveterinärers un- |
||||||||
dervisning, reser ration san slag |
— |
— |
— |
— |
12,970 |
— |
— |
— |
|
Säger för undervisningsverken |
660,255 |
— |
— |
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
Bih.
E. Avlöning, rekrytering (truppförbanden),
arvoden m. m.
Avlöning och rekrytering m. in., förslagsanslag.
..................
Anställnings- och avskedspremier, förslagsanslag.
......................
ökad avlöning för de till tjänståldern
äldsta bataljonsläkarna och bataljons
veterinärerna,
förslagsanslag............
Avlöning till bataljonsläkare vid fältläkarkåren,
förslagsanslag....................
Extra lönetillägg för år 1916 åt en del
betjänte, förslagsanslag..................
Ersättning åt vissalöntagareiföljdavarméns
omorganisation, förslagsanslag, högst..
Arméns reservstater, förslagsanslag......
Arméns personal över stat, förslagsanslag
Dagavlöningstillägg åt indelt manskap,
förslagsanslag.............................
Hyra, expenser m. m. vid truppförbanden,
reservationsanslag........................
Landstormen, reservationsanslag .........
De värnpliktigas avlöning, inskrivning och
redovisning m. m., förslagsanslag.....
Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag
.................................
Intendenturkåren..............................
Alderstillägg, förslagsanslag...............
Mötesbidrag, förslagsanslag................
till riksd. prof. 1916. 1 Samt. 1 Avd.
18,290,603
375,400
55,538
72,000
2,584
176,150
120,000
122,200
277,935
6,352,918
425,000
711,655
109,350
205
94,300
114,615
33
258
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
17 |
Provisoriskt avlöningstillägg åt officerare |
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
||||
Kronor | ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
Ö. |
|||
67,600 |
|||||||||
Säger för avlöning, rekrytering (trupp- |
|||||||||
förbanden), arvoden m. m. |
27,091,333 |
— |
276,720 |
— |
|||||
F. Intendenturen m. m. |
|||||||||
1 |
Arméns mathållning, förslaqsamlag...... |
— |
— |
— |
— |
9,059,971 |
— |
— |
— |
2 |
Furagering av arméns hästar, förslags- |
||||||||
anslag.........................-............. |
— |
— |
— |
— |
4,466,052 |
— |
— |
— |
|
3 |
Arméns munderingsutrustning, reserva- |
||||||||
tionsanslag................................. |
— |
— |
— |
— |
5,574,455 |
— |
— |
— |
|
4 |
Arméns diverse intendenturbehov, reserva- |
||||||||
tionsanslag................................. |
— |
— |
— |
— |
875,997 |
— |
— |
— |
|
5 |
Arméns kasernutredning samt ved, ljus |
||||||||
och vatten, reservationsanslag.......... |
— |
— |
— |
— |
2,158,547 |
— |
— |
— |
|
6 |
Premiering av lastautomobiler, reserva- |
||||||||
tionsanslag................................. |
— |
— |
— |
— |
40,000 |
— |
— |
— |
|
7 |
Anskaffning av lastautomobiler__________ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
303,600 |
|
8 |
Inköp av inventarier i nya kaserneta- |
||||||||
blissemang ................................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
100,000 |
— |
|
Säger för intendenturen m. m. |
22,175,022 |
403,600 |
— |
||||||
G. Inkvarterings-, rese- och trakta- |
- |
||||||||
1 |
mentskostnader. |
||||||||
| 1 |
Inkvarteringskostnader, förslagsanslag... |
- |
— |
— |
— |
1,088,307 |
— |
— |
— |
2 |
Inkvarteringens ordnande i Stockholm, |
||||||||
reservationsanslag........................ |
— |
— |
— |
— |
21,450 |
— |
— |
— |
|
3 |
Rese- och traktamentspenningar, förslags- |
||||||||
anslag.................................-..... |
— |
— |
— |
195,000 |
— |
— |
— |
||
4 |
Flyttningshjälp, förslagsanslag............ |
— |
— |
12,000 |
— |
— |
— |
||
Säger för inkvarterings-, rese- och |
|||||||||
traktamentskostnader |
1,316,757 |
— |
— |
— |
|||||
H. Artilleribehov. |
|||||||||
i i |
Arméns vapen, ammunition och målskjut- |
||||||||
ningsmateriel samt artilleriets övningar |
|||||||||
och materiel, reservationsanslag ...... |
3,826,850 |
— |
— |
— |
Kungl. May.ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
259
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||||||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||||||
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
||
'' |
I. Fortiflkationsbehov. |
||||||||
1 |
Arméns byggnader, mötesfält och kom- |
||||||||
: |
mendantskapsutgifter samt fortifikatio-nens övningar och materiel, reserva-tionsanslag _________________________________ |
1,908,825 |
|||||||
2 |
Fullbordande av befästningsarbetena vid |
||||||||
Boden........................................ |
286,500 |
||||||||
3 |
Inköp av mark för utökning av Järva- |
||||||||
fältet ..................................... |
_ |
532,000 |
|||||||
4 |
Anskaffande av heliografer åt fälttelegraf- |
||||||||
trupperna................................... |
_ |
_ |
_ |
_ |
24,700 |
||||
Säger för fortifikationsbehov |
1,908,825 |
843,200 |
|||||||
J. Övningar. |
|||||||||
1 |
Arméns fält- och fälttjänstövningar, re- |
||||||||
servationsanslag.................... |
_ |
600,000 320,000 |
_ |
||||||
2 |
Vinterövningar, reservationsanslag ...... |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
— |
|
3 |
Det frivilliga skytteväsendets befrämjan- |
||||||||
de............................................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,150,000 |
— |
|
4 |
Vinterrekrytsskolor vid vissa icke kaser- |
||||||||
nerade infanteriregementen, förslags-anslag....................................... |
164,050 |
||||||||
5 |
Kurser för utbildning av befäl och fack- |
||||||||
män vid landstormen, förslagsanslag |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
850,000 |
— |
|
Säger för övningar |
920,000 |
2,164,050 |
|||||||
K. Sjukvård. |
|||||||||
1 |
Garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karls- |
||||||||
borg och i Boden, reservationsanslag |
— |
— |
— |
— |
132,650 |
— |
— |
— |
|
2 |
Arméns sjuk- och veterinärvård samt hov- |
||||||||
beslag m. m., reservationsanslag...... |
— |
— |
— |
— |
473,042 |
— |
— |
— |
|
3 |
Det frivilliga sjukvårdsväsendet i krig .. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
10,000 |
— |
Säger för sjukvård |
605,692 |
10,000 |
|||||||
Ii. Stipendier. |
|||||||||
1 |
Resestipendier åt artilleri- och ingenjör- |
||||||||
officerare, reservationsanslag........... |
— |
— |
— |
— |
7,000 |
— |
— |
— |
260
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
1 |
|||||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||||||
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
||
2 |
Resestipendier åt officerare och intenden- |
||||||||
turtjänstemän, reservationsanslag...... |
— |
— |
— |
— |
15,000 |
— |
— |
— |
|
3 |
Stipendier för fältläkarkåren och veteri- |
||||||||
närstaten........................ ...... |
_ |
_ |
_ |
_ |
26,400 |
_ |
_ |
_ |
|
4 |
Resestipendier åt militärläkare, reserva- |
||||||||
länsanslag................................. |
— |
— |
— |
— |
2,000 |
— |
— |
— |
|
i |
Säger för stipendier |
50,400 |
_ |
_ |
— |
||||
! |
M. Remontering och hästlega. |
1 |
|||||||
i |
Remontering m. m., reservationsanslag |
— |
— |
— |
— |
932,314 |
— |
— |
—1 |
2 |
|||||||||
ningar, reservationsanslag............... |
— |
— |
— |
— |
863,558 |
— |
— |
— |
|
Säger för remontering och hästlega |
1,795,872 |
||||||||
N. Diverse. |
|||||||||
1 |
Till täckande av vissa förskott............ |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
201,956 |
— j |
2 |
Understöd åt föreningar och till skrifters |
||||||||
utgivande, reservationsanslag........... |
— |
— |
— |
— |
18,000 |
— |
— |
i |
|
3 |
Extra utgifter, reservationsanslag......... |
— |
— |
— |
— |
600,000 |
— |
— |
|
4 |
Civilanställning, förslagsanslag............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
20,000 |
1 |
5 |
Omkostnader för riksförsäkringsanstalten, |
1 |
|||||||
förslagsanslag............................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6,200 |
—1 |
|
Säger för diverse |
618,000 |
228,156 |
|||||||
Summa |
............(...) 62,158,804 |
— |
3,943,796 |
— 1 |
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 191(i.
261
Yerkliga utgifter.
V. Femte huvudtiteln. Sjöförsvarsdepartementet.
1
2
3
4
1
2
3
4
5
6
1. Marinen.
A. Departementet.
Departementschefen............................
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts
kansli och kommandoexpeditionen........
Extra föredragande i departementet.........
Provisorisk lönereglering för departementet,
förslagsanslag ........................
Ordinarie
anslag
Kronor ö,
Säger för departementet
B. Marinförvaltningen och marinstaben.
Marinförvaltningen .............................
Vikariatsersättning m. m. i marinförvaltningen.
.........................................
Förstärkning av arbetskrafterna i marinförvaltningen
..................................
Anställande av ett biträde vid kemiska
undersökningar i marinförvaltningen.....
Marinstaben......................................
Anställande av ett extra biträde i marinstaben
.................................
Säger för marinförvaltningen
och marinstaben
C. Undervisningsverken.
Sjökrigshögskolan, reservationsanslag......
Sjökrigsskolan, reservationsanslag..........
Skeppsgosseskolan...............................
Marinintendentskolan, reservationsanslag..
Säger för undervisningsverken
Extra
Kronor ö
Ordinarie
anslag
Kronor I ö.
17,000
41,700
58,700
Extra
anslag
Kronor 8
134,000
3,000
137,000
27,225
45,497
29,970
9,100
111,792
7,000
4,115
11,115
6,300
9,650
3,000
3,000
21,950
262
Kungl. Maj-.ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
1 |
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
|||||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||||||
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
Ö. |
||
D. Flottan. |
|||||||||
Avlöning, ersättningar m. m. |
|||||||||
1 |
Avlöning för flottans kårer och stater, för- |
||||||||
slagsanslag................................... |
5,943,656 |
— |
— |
— |
|||||
2 |
Personligt lönetillägg åt marindirektören av |
||||||||
l:a graden i flottan C. E. Richson------ |
— |
— |
2,365 |
— |
|||||
3 |
Personligt lönetillägg åt bataljonspredikan- |
||||||||
terna vid flottans station i Karlskrona E. |
|||||||||
A. W. Holmberg och E. A. Collén ...... |
— |
— |
1,200 |
— |
|||||
4 |
Extra lönetillägg för år 1916, förslags- |
||||||||
anslag ........................................ |
— |
— |
500 |
— |
|||||
5 |
Ersättning för rustning och rotering, för- |
||||||||
slaqsanslaq................................... |
5,000 |
— |
— |
— |
5,948,656 |
_ |
4,065 |
_ |
|
Intendenturen. |
|||||||||
6 |
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgosse- |
||||||||
kårerna, reservationsanslag............... |
524,451 |
— |
— |
— |
|||||
7 |
Beklädnad åt sjöbeväringen .................. |
— |
— |
70,000 |
— |
||||
8 |
Natu^underhåll åt personal vid flottan, |
||||||||
förslagsanslag............................... |
2,092,236 |
— |
— |
— |
2,616,687 |
_ |
70,000 |
— |
|
Nybyggnad och underhåll. |
|||||||||
9 |
Flottans nybyggnad och underhåll, reserva- |
||||||||
tionsanslag.................................... |
3,042,300 |
— |
— |
— |
|||||
10 |
Krigsfartygsmateriel............. ............... |
— |
— |
6,400,000 |
— |
||||
11 |
Flygbåtsmateriel................................. |
— |
— |
135,000 |
— |
||||
12 |
Periskop i reserv för undervattensbåtar... |
— |
— |
96,000 |
|||||
13 |
Moderna arbetsmaskiner för flottans varv i |
||||||||
Karlskrona.................................... |
— |
75,000 |
— |
||||||
14 |
Transportmedel för varvet i Karlskrona ... |
— |
38,000 |
— |
|||||
i 15 |
Utvidgning av varvet i Karlskrona......... |
— |
— |
250,000 |
|||||
16 |
Beklädnadsverkstäder m. m. i Karlskrona |
— |
— |
100,270 |
— |
||||
17 |
Transportmedel för flottans varv i Stockholm |
— |
75,000 |
— |
|||||
18 |
Tillbyggnader till verkstäder å varvet i |
||||||||
Stockholm..... .............................. |
— |
85,900 |
|||||||
19 |
Örlogsdepå i Göteborg ........................ |
120,000 |
|||||||
20 |
Ammunitionsförrådshus........................ |
— |
75,"00 |
__ |
|||||
: 21 |
Tankpråmar för oljetransport --------------- |
110,000 |
— |
3,042,300 |
— |
7,560,170 |
Kungl. May.ts nåd. prof. nr 1, om statsverket 1916.
263
Ordinarie |
Extra |
||||
anslag |
anslag |
||||
Kronor |
ö. |
Kronor |
Ö. |
||
Övningar. |
|||||
22 |
Flottans krigs beredskap och övningar, reser- |
||||
vationsanslaq...... |
3,550,000 |
— |
— |
_ |
|
23 |
Sjöbeväringens avlöning och beklädnad m. m., |
||||
förslagsanslag.......... |
914,789 |
— |
— |
— |
|
Artilleribehov. |
|||||
24 |
Skjutförsök och inskjutning av kanoner |
_ |
_ |
40,000 |
_ |
25 |
Nya kärnrör för kanoner vid flottan. |
_ |
_ |
60,000 |
_ |
26 |
Tubkanonmekanismer |
- |
_ |
25,500 |
_ |
27 |
Pistoler m. m. för flottans befäl och un- |
||||
derbefäl ........... |
— |
— |
30,000 |
_ |
|
28 |
Kanoner och kulsprutor i reserv |
— |
_ |
95,000 |
_ |
29 |
Förbättring av projektilutredning |
— |
— |
200,000 |
— |
30 |
Lyftkran vid Karlskrona varv . . |
— |
— |
32,000 |
— |
Torped- och gnistsignalväsendet m. m. |
|||||
31 |
Torpeder och torpedmateriel. |
_ |
_ |
152,000 |
_ |
32 |
Varmluftsapparater för torpeder . |
_ |
_ |
110,000 |
_ |
33 |
Torpedsikten m. m. . |
_ |
_ |
32,400 |
_ |
34 |
Nätsaxar till torpeder |
— |
— |
50,000 |
— |
35 |
Försök med torped-, gnist- och flygmateriel |
— |
— |
35,000 |
_ |
36 |
Luftkompressionspumpar |
— |
— |
36,000 |
— |
Minväsendet. , |
|||||
37 |
Minmateriel...... |
107100 |
|||
38 |
Kontraminmateriel .. |
54,500 |
|||
39 |
Minförrådshus ...... |
— |
— |
33’000 |
— |
Säger för flottan |
|||||
E. Kustartilleriet. |
|||||
Avlöning. |
|||||
1 |
Avlöning för kustartilleriets personal, för- |
||||
slagsanslag.......... |
|||||
2 |
Personligt lönetillägg till sergeanten över |
||||
stat vid kustartilleriet A. G. Sjöqvist... |
— |
— |
— |
— |
Ordinarie
Kronor ö
4,464,789
16,072,432
1,547,127
Extra
anslag
Kronor ö.
482,500
415,400
254,600
8,786,735
580
264
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||||||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||||||
Intendenturen. |
Kronor |
Ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
|
3 |
Beklädnad åt kustartilleriets manskap, re- |
||||||||
servationsanslag............................. |
142,400 |
— |
— |
— |
|||||
4 |
Naturaunderhåll åt personal vid kustartil- |
||||||||
leriet, förslagsanslag....................... |
581,700 |
— |
— |
— |
724,100 |
— |
— |
— |
|
Nybyggnad och underhåll. |
|||||||||
5 |
Underhåll av kustartilleriets byggnader och |
||||||||
materiel, reservationsanslag............... |
527,300 |
— |
— |
— |
|||||
6 |
Förläggningsinventarier för Västra Häst- |
||||||||
holms fort .................................— |
— |
— |
6,200 |
— |
|||||
7 |
Förplägnadsanstalt i Vaxholms fästning..... |
— |
— |
286,757 |
— |
||||
8 |
Motorpråm för Karlskrona fästning......... |
— |
— |
45,000 |
— |
||||
9 |
Förändring av torpedbatteriet vid Oxdjupet |
— |
— |
17,600 |
— |
527,300 |
— |
355,557 |
— |
i |
Övningar. |
||||||||
10 |
Kustartilleriets krigsberedskap och övningar, |
||||||||
1 |
reservationsanslag........................... |
472,800 |
— |
— |
— |
||||
i 11 |
Kustartilleribeväringens avlöning och bekläd- |
||||||||
nåd m. in., förslugsanslag ............... |
430,000 |
— |
— |
— |
|||||
12 |
Krigsövningar vid kustfästningarna, reserva- |
||||||||
tionsanslaq................................... |
15,000 |
— |
— |
— |
917,800 |
_ |
— |
— |
|
Artilleribehov. |
|||||||||
1 13 |
Nya kärurör för kanoner vid kustbefäst- |
||||||||
l ingärna....................................... |
— |
— |
31,300 |
— |
|||||
1 14 |
Eldledningsanordningar vid nuvarande kust- |
||||||||
befästningar ..........-..........-........... |
— |
— |
90,350 |
— |
|||||
15 |
Skyddsanordningar för kustartilleriets kanon- |
||||||||
t |
betjäningar.................................... |
— |
— |
26,835 |
— |
_ |
— |
148,485 |
— |
: |
Minväsendet. |
||||||||
1 16 |
Permanenta mineringar vid kustbefästning- |
||||||||
ärna .......................................... |
— |
— |
120,000 |
— |
|||||
17 |
Reservspeglar till strålkastare .............— |
— |
— |
20,000 |
— |
||||
18 |
Utrustningsmateriel för utposter vid kust- |
||||||||
befästningarna --------------------------— |
— |
56,500 |
— |
— |
— |
196,500 |
— |
||
Säger för kustartilleriet |
3,716,327 |
— |
701,122 |
— |
|||||
i |
F. Flottan och kustartilleriet. |
||||||||
l |
Reservstat för marinen, förslagsanslag ... |
— |
— |
— |
— |
20,368 |
— |
— |
— |
Kungl. Maj:t$ nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
265
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
| |
|||
Kronor |
8. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor | ö. |
|
_ |
94,500 |
||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
30,000 |
— |
20,368 |
124,500 |
||||||
— |
— |
— |
— |
42,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
15,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
55,500 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
11,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
140,960 |
— |
— |
— |
||
— |
— |
— |
— |
350,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
10,798 |
— |
— |
— |
— |
— |
140,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
25,000 |
_ |
_ |
|
— |
— |
— |
— |
25,048 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
22,254 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
75,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
55,800 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
148,405 |
— |
903,762 |
215,003 |
||||||
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
Viss artillerimateriel för flottan och kustartilleriet
....................................
Försök med minmateriel .....................
Säger för flottan och kustartilleriet
G. Diverse.
Alderstillägg, förslagsanslag.................
Ersättning åt officerare, ingenjörer och intendenter
under anställning eller kommendering
utrikes, reservationsanslag........
Resestipendium åt läkare vid marinläkarkåren,
reservationsanslag..................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag
..........................................
Flyttningshjälp, förslagsanslag...............
Sjukvård för marinen, förslagsanslag......
Uppvärmning, belysning, renhållning samt
tvätt- och badinrättningar, förslagsanslag
............................................
Arvoden åt vid skeppsgossekåren i Marstrand
anställda personer m. m...........
Skrivmaterialier och expenser m. m., förslagsanslag
..................................
Utgivande av läroböcker, beskrivningar, reglementen
och instruktioner m. m.........
Tryckningskostnader, förslagsanslag........
Diverse behov....................................
Extra utgifter....................................
Hyresutgifter....................................
Till täckande av vissa förskott...............
Säger för diverse
Säger för marinen
2. Handeln.
Sj okär t ev er ket:
Sjökarteverket:
Bestämt anslag____
Förslagsanslag.....
Reservationsanslag
la
lb
1 c
Bih. till riksd. prot. 1916. 1 Sami. 1 Avd.
47,800 |
|||
5,000 |
— |
— |
— |
49,000 |
— |
— |
21,020,381
101,800
9,860,425
34
266
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
||||||
Kronor |
ö. |
Kronor |
Ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor ] |
Ö. |
||
Lots- och fyrväsendet. |
|||||||||
2a 2b 2c |
Lots- och fyrinrättningen med livräddnings-anstalterna, förslagsanslag: Direkt anvisning............ 3,649,365: — Friheter ..................... 405: — Ersättningar.......... 4: — |
3,649,774 |
|||||||
3 |
Säkerhetsanstalter för sjöfarten............... |
— |
— |
460,000 |
— |
3,649,774 |
_ |
460,000 |
- |
Undervisningsanstalter för sjöfart samt |
|||||||||
4 5 |
Undervisningsanstalter för sjöfart: Navigationsskolorna......... 184,220: — Navigatiouslärarkursen, re-servationsanslag ......... 2,200: — |
186,420 |
| ! 1 i |
||||||
6a 6b |
Nautisk-meteorologiska byrån: Bestämt anslag ............ 10,000: — Reservationsanslaq......... 16,100: — |
26,100 |
|||||||
7 8 |
Arvode åt ytterligare en assistent vid nautisk-meteorologiska byrån, förslagsanslag, högst |
13,000 |
— |
3,500 |
225,520 |
3,500 |
i i |
||
Säger för handeln |
3,977,094 |
— |
463,500 |
— |
|||||
Summa |
24,997,475 |
10,323,925 |
2(57
Kungl. May.ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Verkliga utgifter.
VI. Sjätte huvudtiteln. Civildepartementet.
: |
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
|||||
: 1 |
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
|||||
Kronor |
1 ö'' |
Kronor |
ö. |
Kronor |
a. |
Kronor |
ö. |
||
A. Departementet. |
|||||||||
i |
Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, |
||||||||
högst........... |
6,500 |
||||||||
1 2 |
Statsråden utan departement, 3 ä 15,000 |
||||||||
kronor________ |
45.000 17.000 |
||||||||
3 |
Departementschefen...... |
||||||||
4 |
Departementets avdelning av Kungl. Mnj:ts |
||||||||
kansli....... |
93,300 |
||||||||
5 |
Handsekreterare åt statsministern |
3,000 |
|||||||
6 |
Provisorisk lönereglering för departemen- |
||||||||
tet förslagsanslaa ... |
13,785 7,000 |
||||||||
7 |
Extra föredragande inom departementet .. |
_ |
_ |
||||||
8 |
Till en andre särskild föredragande inom |
||||||||
departementet......... |
4,000 |
||||||||
9 |
Till en tredje särskild föredragande inom |
||||||||
departementet..... |
3,000 |
||||||||
1 10 |
Till en biträdande föredragande inom de- |
||||||||
partementet..... |
3,000 |
||||||||
n |
Till förhöjning av de inom departementet |
||||||||
anställda amanuensernas arvoden m. m. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
34,000 |
— |
|
Säger för departementet |
161,800 |
67,785 |
|||||||
B. Regeringsrätten. |
|||||||||
i |
Regeringsrätten.... |
Q3 700 |
|||||||
| |
|||||||||
C. Överståthållarämbetet. |
|||||||||
i |
Överståthållarämbetet |
97,822 |
|||||||
! 2 |
Provisorisk förbättring av de hos överståt- |
||||||||
hallarämbetet anställda extra tjänstinne-havares avlöningsförmåner |
10,600 |
||||||||
j 3 |
Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m., |
||||||||
förslagsanslag, högst |
— |
— |
_ |
1,000 |
|||||
i 4 |
Till utgivande av »Polisunderrättelser» |
_ |
_ |
_ |
36,900 |
||||
5 |
Till bestridande av utgifterna för registre- |
||||||||
ring av automobiler, förslagsanslag, att |
|||||||||
för registrering av automobiler.. |
— |
— |
— |
3,000 |
|||||
Säger för överståthållarämbetet |
1 |
| |
98,822 - |
50,500|— |
|||||
1 |
268
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||||||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||||||
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö |
||
D. Landsstaten. |
|||||||||
1 |
Landshövdingarna ............................... |
— |
— |
— |
— |
318,500 |
— |
— |
— |
2 |
Tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna |
— |
— |
— |
— |
924,900 |
— |
— |
— |
3 |
Övergångsstat.................................... |
— |
— |
— |
56,800 |
— |
— |
— |
|
4 |
Sakkunniga till biträde vid utredningar |
||||||||
m. m., förslagsanslag, högst............. |
— |
— |
— |
— |
24,000 |
— |
— |
— |
|
5 |
Till arvoden åt extra länsnotarier, extra |
||||||||
länsbokhållare och övriga extra biträden |
|||||||||
vid länsstyrelserna m. m., reservations- |
|||||||||
anslag ........................................ |
— |
— |
— |
— |
268,000 |
— |
— |
— |
|
6 |
Fögderiförvaltningarna ........................ |
— |
— |
— |
— |
1,635,298 |
— |
— |
— |
7 |
Tillfällig löneförbättring åt kronofogdar, hä- |
||||||||
radsskrivare och länsmän, förslagsanslag |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
V 93,500 |
||
8 |
Till avlöning och underhåll av särskild po- |
||||||||
lisstyrka på landet m. m., förslagsanslag |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
425,000 |
— |
|
9 |
Till juridiskt biträde åt de svenska lap- |
||||||||
I |
parna i Norge m. m........................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
26,300 |
— |
Säger för landsstaten |
3,227,498 |
— |
1,244,800 |
— |
|||||
E. Väg- och vattenbyggnads- |
|||||||||
väsendet. |
|||||||||
i |
Väg- och vattenbyggnadsstaten: |
||||||||
1 a |
Bestämt anslag............................. |
137,800 |
— |
— |
— |
||||
i |
Reservationsanslag: |
||||||||
ib |
Till expenser för allmänna |
||||||||
! |
arbeten.................... 45,000: — |
* |
|||||||
1 c |
Till vägundersökningar..... 45,000: — |
90,000 |
— |
— |
— |
227,800 |
— |
— |
— |
2 |
Till anordnande av inspektion å enskilda |
||||||||
järnvägars rullande materiel............... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7,400 |
||
3 |
Vägar och kommunikationer------------------ |
— |
— |
— |
12,000 |
— |
|||
4 |
Till undersökningar av mindre hamnar och |
||||||||
farleder m. m................................. |
— |
— |
— |
— |
— |
10,000 |
|||
5 |
Till understödjande av brobyggnader och, |
||||||||
företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt |
|||||||||
upprensning av åar och farleder.......... |
— |
— |
— |
— |
— |
600,000 |
|||
6 |
Till skyddsåtgärder för Falkenbergs yttre |
||||||||
hamn .......................................... |
— |
— |
— |
öU,UUU |
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
269
1 |
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
|||||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||||||
Kronor |
ö. |
Kronor |
Ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
||
7 |
Till bidrag för anläggning av nya samt för- |
||||||||
. |
bättring eller omläggning av backiga eller |
- |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
2,500,000 |
_ |
8 |
Till anläggande av enklare vägar i Norr-bottens, Västerbottens och Jämtlands län |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
500,000 |
— |
ningar, förslagsanslag: |
|||||||||
9 a |
Direkt anvisning............................. |
2,700 |
— |
— |
— |
||||
9b |
Ersättningar.................................. |
4,567 |
— |
— |
— |
7,267 |
— |
— |
— |
10 |
Till gäldande av Sveriges bidrag till den |
||||||||
ständiga internationella föreningen för |
365 |
||||||||
Säger för väg- och vattenbyggnadsväsendet |
247,432''-— |
3,697,400 |
|||||||
F. Medieinalstaten samt hälso- och |
|||||||||
sjukvården. |
|||||||||
Medicinalstyrelsen med dithörande stater. |
|||||||||
1 |
Medicinalstyrelsen ............................... |
198,700 |
— |
— |
— |
||||
2 |
Personligt avlöningstillägg till en befattnings- |
||||||||
havare i medicinalstyrelsen.......... |
_ |
_ |
1,300 |
_ |
|||||
3 |
Statsraedicinska anstalten................... |
69,150 |
_ |
||||||
4 |
Farmaceutiskt laboratorium vid statsmedi- |
||||||||
cinska anstalten...................... |
_ |
_ |
15,600 |
_ |
|||||
5 |
Förste provinsialläkare och provinsialläkare |
865,200 |
— |
— |
|||||
6 |
Till avlöning åt femton civila läkarstipen- |
||||||||
di åter, reservationsanslag |
22,500 |
_ |
|||||||
7 |
Bidrag till extra provinsialläkares avlönande, |
||||||||
förslagsanslag .............................. Tilläggsarvoden åt extra provinsialläkarna i |
30,000 |
— |
— |
— |
|||||
Malå och Bjurholms distrikt_______________ |
— |
— |
1,300 |
— |
1,185,550 |
— |
18,200 |
— |
|
Sjukvår dsanstalterna. |
|||||||||
Sinnessjukvårdsanstalterna: |
|||||||||
9 |
Hospitals un- |
||||||||
derhän, för-slagsanslag.. 4,350,000: — — |
’ |
270
Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
Till uppförande
av ett nytt
hospital å
biskopsbostället
Sundby...
Om- och tillbyggnad
av
Lunds hospital
och asyl..
Inköp av jordområde
vid
Vadstena hospital
och asyl
Anstalter för
obildbara sinnesslöa,
förslagsanslag
. 225,000:
Anstalter för
bildbara sinnesslöa,
som icke
äro fallandesjuka,
förslagsanslag
. 331,000;
Epileptikeranstalter,
förslagsanslag
.
Övriga sjukvårdsanstalter:
Lasaretts underhåll____________
15,774:
Till underhåll av
Järvsö sjukhus
för spetälska 22,000:
Bidrag till uppförande
av ett
spetälskesjukhus
i Dalarna —
Bidrag för uppförande
eller
inrättande av
tuberkulossjukvårdsanstalter
Bidrag för driftkostnaderna
vid
tuberkulossjukvårdsanstalter,
förslagsanslag
— 550,000:
100,000: —
— 12,430: —
22,000: — —
40,000: —
— 400,000: —
— 600,000:
Ordinarie
anslag
Kronor ö.
4,928,000
Extra
anslag
Kronor ö.
662,430
Ordinarie
anslag
Kronor ö
Extra
anslag
Kronor
Kungl. May.ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
271
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
Ordinarie anslag |
|
Kronor 8. |
Kronor |
ö. |
Kronor 0. |
21
22
23
24
— 200,000: —
— 60,000: —
25
26
27
28
29
Resebidrag till
vissa patienter
vid kustsanatorierna,
förslagsanslag.
. — 10,000:
Till de genom medel
ur Konung
Oscar II:s jubileumsfond
inrättade folksanatorierna.
..
Statsbidrag till
dispensärverksamhet,
förslagsanslag.
.
Till behandling
enligt den s.k.
ljusmetoden av
medellösa, med
sjukdomen slupus
vulgaris»
behäftade personer
från
landsorten,
förslagsanslag
Vanföreväsendet:
Till kliniker och polikliniker
vid vanföreanstalterna
i Stockholm, Göteborg
och Hälsingborg............ 85,650: —
Till underhåll av skol-och upp
fostringshem
för vanföra... 21,600: —
Bidrag till resor för vanföra
jämte vårdare, förslagsanslag.
....................... 15,000: —
Till de i Göteborg, Hälsingborg
och Stockholm av föreningarna
för bistånd åt vanföra
inrättade undervisningsanstalterna
för vanföra
m. m., förslagsanslag____ 45,000: —
15,000:
37,774
Hälsovård i allmänhet.
Till bestridande av kostnader för allmän
hälso- och sjukvård, förslagsanslag......
1,325,000
Extra
anslag
Kronor
167,250
225,000
4,965,774
2,154,680
272
Kungl. Maj-.ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
||||
Kronor | ö. |
Kronor j |
ö. |
Kronor | ö. |
Kronor |
ö. |
||
8,250 |
— |
— |
— |
||||
50,000 |
— |
— |
— |
||||
16,600 |
— |
— |
— |
||||
— |
— |
1,000 |
— |
||||
3,000 |
— |
500 |
— |
||||
— |
— |
6,000 |
— |
||||
7,000 |
— |
— |
— |
309,850 |
— |
7,500 |
— |
6,461,174 |
2,180,380 |
||||||
700,000 |
|||||||
— |
— |
39,000 |
— |
||||
16,000 |
— |
— |
— |
16,000 |
_ |
739,000 |
|
— |
— |
— |
— |
174,770 |
— |
— |
|
_ |
— |
— |
— |
36,300 25,000 |
|||
— |
70,000 |
||||||
10,000 |
|||||||
750 |
30
31
32
33
34
35
36
37
Ortopediska institutet...........................
Skyddskoppympningens anordnande, förslagsanslag
._................................
Karantänsanstalten på Känsö, förslagsanslag,
högst.................................
Till skötsel av den å karantänsanstalten
på Känsö befintliga koloxidapparaten, förslagsanslag,
högst...........................
Personligt lönetillägg åt karantänsläkaren
på Känsö G. E. Hjortzberg...............
Svenska läkarsällskapet.....................---
Stipendier för bevistande av medicinska
fortsättningskurser.........................
Till gäldande av Sveriges andel i kostnaderna
för den internationella hälsovårdsbyrån
i Paris, förslagsanslag ..........
Säger för medicinalstaten samt hälsooch
sjukvården
G. Sociala verk och inrättningar.
Riksförsäkringsanstalten:
Till genomförande av försäkring för olycksfall
i arbete in. m. ......................
Till ersättning åt postsparbanken för dess
bestyr med uppbörd och utbetalningar
för riksförsäkringsanstalten, förslagsanslag.
......................................
Till bestridande av statens bidrag till
fiskares försäkring, förslagsanslag —
Socialstyrelsen:
Socialstyrelsen ........................-.....
Till upprätthållande av socialstyrelsens
verksamhet.................................
Medling i arbetstvister, förslagsanslag......
Till den offentliga arbetsförmedlingen i riket,
förslagsanslag...............................
Till underlättande av medellösa arbetssökandes
resor, förslagsanslag .................
Bidrag till det melianfolkliga arbetsamtet i
Basel ..........................................
Kungl. Majt:s nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
273
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
||||||
Kronor |
8. |
Kronor |
Ö. |
Kronor |
8. |
Kronor |
8. |
||
10 |
Arbetarskydd: Yrkesinspektionen....................... |
82,680 |
|||||||
n |
Till upprätthållande av yrkesinspektio-nens verksamhet............... |
88,300 |
|||||||
12 |
Bidrag till den i Stockholm anordnade per- |
||||||||
manenta utställningen av skyddsanord-ningar mot olycksfall och ohälsa i arbetet |
_ |
_ |
4,000 |
_ |
82,680 |
92,300 |
|||
13 |
Socialförsäkring: Till sjukkasseväsendets befrämjande, för-slöa sanslaq ................. |
1,400,000 |
|||||||
14 ! 15 |
Till sjukkassor, som meddela moderskaps- uiiderstöd, förslagsanslag.......... Till tillsyn över understödsföreningarna... |
— |
50,000 6,000 750 |
— |
1,400,000 |
56,750 |
|||
Nykterhetsverksamhet: |
|||||||||
Kostnader för alkoholistvården: |
|||||||||
: 17 |
Avlöningar åt tjänstemän |
||||||||
Venngarn för alkoholis- |
|||||||||
: 18 |
ter m. m................. 24,500: — Bidrag till driftkostna-derna i övrigt för sta- |
||||||||
tens vårdanstalt å Venn- |
|||||||||
19 |
garn för alkoholister, förslagsanslag........... 19,500: — Bidrag till erkända och |
||||||||
20 |
ters driftkostnader, för-slagsanslag............... 175,000: — Statens kostnader för far- |
||||||||
21 22 |
liga alkoholister m. m., förslagsanslag......... 17,000: — Bidrag till erkända alko-holistanstalter ............ 30,000: — Sakkunnigt biträde hos so-cialstyrelsen för ärenden |
||||||||
rörande alkoholistvården 3,600: — |
— |
_ |
269,600 |
_ |
|||||
23 |
Främjande av nykterhet och motarbetande |
— |
_ |
28,750 |
_ |
298,350 |
|||
24 25 |
Allmänna pensionsförsäkringen: Pensionsstyrelsen .................... Till upprätthållande av pensionsstyrelsens |
234,600 |
— |
381,000 |
— |
Bih. till riksd. prot. 1916. 1 Sami. 1 Avd.
35
274
Kung!. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverke 1916.
26 27 28 29 ! 30 31 32 33 34 |
Till bestridande av den på staten be-löpande kostnad för pensionstillägg och pensionsförsäkring, förslag sanslag..... Till statsbidrag till den jämlikt lagen om Bidrag till understöd åt de personer, som Ersättning till postsparbanken för bestyret Ersättning till häradsskrivarna för pen-sionsförteckningar m. m., för slag sanslag Till nationalföreningens mot emigrationen verksamhet................................. Understöd åt stiftelsen »Hemmet Fristad» |
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
||||
Kronor |
ö. |
Kronor |
Ö. |
Kronor |
Ö. |
Kronor |
Ö. |
||
— |
5,450,000 25.000 548.000 100.000 50.000 |
— |
234,600 |
— |
6,554,000 72,500 |
— |
|||
— |
10,000 10,000 2,600 50,000 |
— |
|||||||
Säger för sociala verk och inrättningar |
1,908,050 |
_ |
7,954,950 |
_ |
|||||
H. Försäkringsinspektionen. |
|||||||||
1 |
Till upprätthållande av försäkringsinspek- |
||||||||
1 |
tionens verksamhet, reservationsanslag, |
||||||||
att av bidrag till försäkringsinspektio- |
|||||||||
nen direkt utgå.............................. |
59,300 |
— |
— |
— |
|||||
I. Diverse. |
|||||||||
1 |
Till undersökningar och arbeten för åstad- |
||||||||
kommande av en schematisk förteckning |
|||||||||
och beskrivning över Sveriges vattenfall |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
41,500 |
— |
|
2 |
Till inspektion över elektriska anläggningar |
||||||||
för belysning eller arbetsöverföring...... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
27,800 |
— |
|
3 |
Till bestridande av utgifterna för statens |
||||||||
biografbyrå, förslagsanslag, att utgå i |
|||||||||
första hand av inflytande avgifter för |
|||||||||
1 |
granskning av biografbilder................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
28,000 |
— |
Kungi. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
275
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||||||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||||||
Kronor |
a. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
a. |
Kronor |
ö. |
||
4 |
Till understöd åt Sveriges riksförbund av |
||||||||
frivilliga brandkårer ............... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2,500 |
_ |
|
5 |
Utredning angående inre vattenvägar. |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
50,000 |
_ |
6 |
Till understödjande av arbetslösa ..... |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
425,000 |
_ |
7 |
Till täckande av vissa förskott .. |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
394,119 |
_ |
8 |
Extra lönetillägg för år 1916, förslags- |
||||||||
anslag ............ |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
20,000 |
||
9 |
Ålderstiflägg, förslagsanslag........... |
— |
— |
— |
— |
375,000 |
_ |
_ |
|
10 |
Rese- och traktamentspenningar, förslags- |
||||||||
anslag....... |
— |
— |
— |
— |
200,000 |
— |
_ |
_ |
|
11 |
Postavgifter för tjänstebrev och dylika för- |
||||||||
sändelser, förslagsanslag.............. |
— |
— |
— |
_ |
1,250,000 |
_ |
_ |
_ |
|
12 |
Extra utgifter, reservationsanslag.......... |
— |
— |
— |
— |
12,000 |
— |
_ |
_ |
13 |
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., |
||||||||
förslagsanslag_____ |
— |
— |
— |
— |
350,000 |
— |
_ |
_ |
|
14 |
Tryckningskostnader, förslagsanslag ...... |
— |
— |
— |
199,490 |
— |
— |
— |
|
Säger för diverse |
2,386,490 |
— |
988,919 |
— |
|||||
Summa | |
-1 |
............ |
14,644,266 |
— |
16,184,734 |
— |
276
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Yerkliga utgifter.
VII. Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet.
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||||||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||||||
- |
Kronor |
ö. |
Kronor |
Ö. |
Kronor |
Ö. |
Kronor |
ö. |
|
A. Departementet. |
|||||||||
1 |
Departementschefen .......................— |
— |
— |
— |
— |
17,000 |
— |
— |
— |
2 |
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts |
||||||||
kansli.......................................... |
— |
— |
— |
— |
58,000 |
— |
— |
— |
|
3 |
Provisorisk lönereglering för departementet, |
||||||||
förslagsanslag .............................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7,965 |
— |
|
4 |
Extra föredragande i departementet......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7,000 |
— |
5 |
Särskild föredragande i departementet____ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7,315 |
— |
6 |
Biträde inom departementet vid beredning |
||||||||
av ärenden rörande bankväsendet m. m., |
|||||||||
förslagsanslag, högst....................... |
— |
— |
— |
— |
4,700 |
— |
— |
— |
|
Säger för departementet |
79,700 |
— |
22,280 |
— |
|||||
B. De centrala ämbetsverken. |
|||||||||
Kammarkollegium: |
|||||||||
1 |
Kammarkollegium ........................... |
128,000 |
— |
— |
— |
||||
2 |
Extra advokatfiskal hos kammarkollegium |
— |
— |
6,000 |
— |
||||
3 |
Ordnande av vissa kammarkollegii aktu- |
||||||||
ariekontor tillhörande handlingar______ |
— |
— |
1,500 |
— |
|||||
4 |
Ytterligare förstärkning av arbetskrafterna |
||||||||
hos kammarkollegium __________________ |
— |
— |
69,500 |
— |
128,000 |
— |
77,000 |
— |
|
Statskontoret: |
|||||||||
5 |
Statskontoret ................................. |
— |
— |
— |
— |
169,000 |
— |
— |
— |
6 |
Förstärkning av arbetskrafterna å stats- |
||||||||
kontorets riksbokslutsbyrå............... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
9,975 |
— |
|
Mynt- och justeringsverket: |
|||||||||
7 |
Bestridande av de med mynt- och juste- |
||||||||
rings verkets drift förenade kostnader, |
|||||||||
reservationsanslag, att av inkomst av |
|||||||||
myntning och justering direkt utgå— |
— |
— |
— |
— |
915,000 |
— |
— |
— |
Kungl. MajUs nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
277
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||||||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||||||
Kronor |
Ö. |
Kronor |
1 ö'' |
Kronor |
ö. |
Kronor | ö. |
|||
Kommerskollegium: |
|||||||||
8 |
Kommerskollegium .......................... |
144,165 |
— |
— |
— |
||||
9 |
Provisorisk lönereglering för kommers- |
||||||||
kollegium, förslaqsanslag............... |
— |
— |
12,345 |
— |
|||||
10 |
Förstärkning av arbetskrafterna å kom- |
||||||||
merskollegii industribyrå................ |
— |
— |
10,532 |
— |
|||||
11 |
Teknisk konsulent å kommerskollegii in- |
||||||||
dustribyrå.................................. |
— |
— |
5,825 |
— |
|||||
12 |
Handläggning hos kommerskollegium av |
||||||||
ärenden rörande svenska fartygs re- |
|||||||||
gistrering m. m............................ |
— |
— |
10,050 |
— |
|||||
13 |
Förliandskontroll å fartygs sjövärdighet |
— |
— |
166,400 |
— |
||||
14 |
Sjötekniskt biträde hos kommerskollegium |
||||||||
m. in........................................ |
— |
— |
5,525 |
— |
|||||
15 |
Särskild sjöåklagare hos kommerskolle- |
||||||||
gium ....................................... |
— |
— |
3,000 |
— |
|||||
1G |
Utgivande av »Kommersiella meddelan- |
||||||||
den» ________________________________ |
— |
— |
12,000 |
— |
|||||
17 |
Arvode till en extra vaktmästare hos kom- |
||||||||
merskollegium ............_................ |
— |
— |
1,175 |
— |
144,165 |
_ |
226,852 |
_ |
|
Kammarrätten: |
|||||||||
18 |
Kammarrätten................................ |
— |
— |
— |
— |
258,300 |
— |
— |
_ |
19 |
Förstärkning av arbetskrafterna hos kam- |
||||||||
marrätten ............................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
41,400 |
— |
|
| |
Statistiska centralbyrån: |
||||||||
20 |
Avlöningsmedel................................ |
76,900 |
— |
— |
— |
||||
21 |
Arvoden åt tillfälliga biträden samt vika- |
||||||||
riatsersättningar, reservationsanslag.. |
22,790 |
— |
— |
— |
|||||
22 |
Provisorisk lönereglering för statistiska |
||||||||
centralbyrån, förslagsanslag........... |
— |
— |
10,420 |
— |
|||||
23 |
Arvoden åt en extra ordinarie förste ak- |
||||||||
tuarie och fyra extra ordinarie aktu- |
|||||||||
åder ....................................... |
— |
— |
21,200 |
— |
|||||
24 |
Förstärkning av de till arvoden åt till- |
||||||||
fälliga biträden m. m. anslagna medel |
— |
— |
14,900 |
— |
|||||
25 |
Bibliotekets underhållande, reservations- |
||||||||
anslag....................................... « . , j7 , . |
2,000 |
-- |
— |
— |
101,690 |
— |
46,520 |
_ |
|
Overintendentsämbetet: |
|||||||||
26 |
Ö verintendentsämbetet....................... |
50,600 |
— |
— |
— |
||||
27 |
Provisorisk lönereglering för överinten- |
||||||||
dentsämbetet, förslagsanslag ......... |
— |
— |
6,695 |
— |
|||||
28 |
Förstärkning av arbetskrafterna hos över- |
||||||||
intendentsämbetet.........................| |
— |
— |
10,000 |
50,600 |
— |
16,695 |
— |
278
Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||||||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||||||
Patent- och registreringsverket: |
Kronor |
Ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
Ö. |
Kronor |
ö. |
|
29 |
Upprätthållande av patent- och registre- |
||||||||
ringsverkets verksamhet, reservations-anslag, att av patent- och varumärkes-samt registreringsavgifters medel direkt |
540,600 |
||||||||
30 |
Kostnader, som föranledas av överståt- |
||||||||
hållarämbetets och länsstyrelsernas be-fattning med vissa slag av registrering, |
|||||||||
% |
förslagsanslag............................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4,000 |
— |
Bankinspektionen: |
|||||||||
31 |
Upprätthållande av bankinspektionens verk- |
||||||||
samhet, reservationsanslag, att av bi-drag till bankinspektionen direkt utgå |
— |
— |
— |
— |
63,400 |
— |
_ |
_ |
|
Säger för de centrala ämbetsverken |
2,370,755 |
422,442 |
|||||||
C. Bergsbruket. |
|||||||||
1 |
Bergsstaten...................................... |
_ |
_ |
_ |
_ |
33,000 |
_ |
_ |
|
2 |
Provisorisk lönereglering för bergmästarna, |
||||||||
förslagsanslag............................... Befrämjande i allmänhet av bergsbruket: |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
11,250 |
— |
|
3a |
Bestämt anslag.............................. |
2,700 |
— |
— |
— |
||||
3b |
Reservationsanslag.......................... |
3,000 |
— |
— |
— |
5,700 |
— |
— |
— |
4 |
Bergsskolorna i Filipstad och Falun ...... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
29,460 |
— |
Säger för bergsbruket |
38,700 |
40,710 |
|||||||
D. Handel och sjöfart. |
|||||||||
1 |
Bidrag till underhållande av handelshög-skolan i Stockholm ........................ Handelsundervisningsanstalter: |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
30,000 |
— |
2 |
Handelsgymnasier, förslagsanslag, högst |
115,000 |
— |
— |
— |
||||
3 |
Handelsundervisningsinspektionen, för- |
||||||||
slagsanslag, högst......................... |
1,500 |
— |
— |
— |
116,500 |
— |
— |
— |
|
4 |
Understöd till Hälsingborgs handelsgymna- |
||||||||
sium ........................................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
10,000 |
— |
|
5 |
Exportstipendier, reservationsanslag........ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
20,000 |
— |
6 |
Handelsstudiestipendier, reservationsanslag |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
10,000 |
— |
7 |
Bidrag till Sveriges allmänna exportförenings |
||||||||
verksamhet under år 1916................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
26,000 |
— |
|
8 |
Statsunderstöd till handelskamrarna inom |
||||||||
riket........................................... |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
60,000 |
||
9 |
Bidrag till en internationell byrå i Bryssel |
||||||||
för handelsstatistik, förslagsanslag...... |
— |
— |
—- |
— |
— |
— |
650 |
— |
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
27!)
10
11
12
13
14
15
1 a
lb
1 c
ld
Bidrag till internationella statistiska institutets
permanenta byrå i Haag............
Ersättning till sjömanshusen.........
Arvoden till två dispaschörsassistenter......
Flytdocka i Göteborg...........................
Internationell patrulleringstjänst i Norra
Atlanten m. m., förslagsanslag, högst...
Understöd till aktiebolaget svenska ostasiatiska
kompaniet för fortsatt uppehållande
av regelbunden ångfartygsförbindelse
mellan Sverige och Ostasien____________________
-
Säger för handel och sjöfart
E.
Industri, hantverk och slöjd.
[Befrämjande i allmänhet av slöjderna:
j Bestämt anslag.............................
| Reservationsanslag:
Reseunderstöd åt teoretiskt
och praktiskt bildade tekniker,
vilka icke ägna sig
åt bergshanteringen...... 12,500: —
Reseunderstöd åt idkare
av hantverk och annan
mindre industri .......... 9,000: — j
Reseunderstöd åt verkmästare
och förmän inom
industrien.................. 7,500: — !
Vävskolan i Borås..............................
Understöd till Sveriges hantverksorganisa -
tion.
Understöd åt föreningen för svensk hemslöjd
Säger för industri, hantverk och slöjd
F. Skatteomkostnader.
Tullverket:
Tullverket, förslagsanslag.................
Förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen,
förslagsanslag, högst
Ordinarie
Kronor
Extra
anslag
Kronor
28,5001—
29,000
6,793,050
Ordinarie
anslag
Kronor ö.
Extra
anslag
Kronor ö.
116,500
1,000
40,000
4,000
250,000] —
14,600!—
165,000 —
631,250 —
57,500
8,150
4,000
15,000
22,000''
57,500
27,150
280 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
3 4 5 6 7 8 9 |
Förstärkning av arbetskrafterna vid tull-verkets lokalförvaltning, förslagsan-slag, högst................................. |
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
||||
Kronor |
ö. |
Kronor | ö. |
Kronor |
Ö. |
Kronor |
ö. |
|||
205,830 |
6,793,050 34,200 800,000 420.000 820.000 20,000 |
— |
227,830 20,350 |
— |
|||||
Kontrollstyrelsen: Kontrollstyrelsen............................. Förstärkning av arbetskrafterna hos kon- trollstyrelsen............................... Kontroll å tillverkningsavgifter, förslags- anslag.............................-........... Stämpelomkostnader, förslagsanslag........ Kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet, förslagsanslag......... Observations- och uppbördsprocenter m. m., |
— |
— |
— |
— |
|||||
Säger för skatteomkostnader |
8,887,250 |
— |
248,180 |
— |
|||||
G. Kronans publika hus. |
|||||||||
1 |
Lyshållning m. fl. utgifter för kronans pub- |
1 |
|||||||
lika hus i Stockholm, förslagsanslag... |
— |
— |
— |
— |
50,000 |
— |
|||
2 |
Byggnader och reparationer, reservations- |
||||||||
anslag......................................... |
— |
— |
— |
— |
370,000 |
— |
— |
||
3 |
Uppförande av byggnad för en statens prov- |
||||||||
ningsanstalt................ ................. |
— |
— |
— |
— |
— |
250,000 |
|||
4 |
Inredningsarbeten i gamla kungshusets källar-våning.......................................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
15,000 |
— |
5 |
Ändringsarbeten i lantmäteristyrelsens lokaler |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
30,000 |
— |
! |
Säger för kronans publika hus |
420,000 |
295,000 |
— |
|||||
! |
H. De kungl. teatrarna. |
||||||||
i |
Kungl. operan........................-.......... |
— |
— |
60,000 |
— |
— |
|||
2 |
Brandförsäkring av operabyggnaden och |
||||||||
dramatiska teaterns byggnad.....—....... |
— |
— |
— |
40,176 |
|||||
3 |
Brandförsäkring av staten tillhörig, i opera- |
||||||||
byggnaden förvarad lösegendom............ |
— |
— |
— |
3,668 |
|||||
4 |
Brandförsäkring av staten tillhörig, i dra- |
||||||||
matiska teaterns byggnad förvarad lös- |
|||||||||
egendom ....................................... |
1,735 |
||||||||
Säger för de kungl. teatrarna |
............|- |
-1" |
60,00C |
— |
45,57S |
— |
Kungl. Majits nåd. prop. nr 1, om slät sverket 1916.
281
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
||||||
Kronor |
ö. |
Kronor J ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
l |
|||
I. Diverse. |
|||||||||
1 |
Ålderstillägg, förslagsanslag |
55,000 3,500,000 |
|||||||
2 |
Ersättning till städerna för mistad tolag, |
||||||||
3a |
Städers friheter, förslagsanslag: Direkt anvisning..... |
44,670 30 |
|||||||
3b |
Friheter............ |
44,700 |
|||||||
Restitutioner, förslagsanslag |
— |
_ |
_ |
||||||
4 |
300.000 5,139,684 3,100,000 100.000 |
||||||||
5 | | 6 |
Bidrag till landsting och städer, som icke deltaga i landsting_____ Ersättning till vissa städer och köpingar för |
— |
— |
- |
— |
— |
1,600,000 |
— |
|
7 |
Ersättning till landsting och städer, som |
||||||||
8 |
Vederlag för nedlagda utskänkningsrättig-heter, förslagsanslag____ |
||||||||
9 |
Till täckande av vissa förskott |
674,797 |
|||||||
10 |
Rese- och traktamentspenningar, förslags-anslag ...... |
50,000 120,000 133,123 |
|||||||
11 |
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., |
||||||||
12 13 |
Tryckningskostnader, förslagsanslag Extra lönetillägg för år 1916, förslags-anslag ____ |
— |
— |
— |
— |
500 |
— |
||
14 |
Extra utgifter, reservationsanslag |
— |
— |
— |
— |
32,000 |
— |
||
Säger för diverse |
2,574,507 |
2,275,297 |
|||||||
Summa j |
-1 |
24,604,912)—| |
4,007,888 |
Bih. till riksd. prot. 1916. 1 Samt. 1 Avd.
36
282
Kungi. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 19.16.
Verkliga utgifter.
VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||||||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||||||
1 |
Kronor | ö. |
Kronor 1 ö. |
Kronor |
Ö. |
Kronor |
Ö. |
|||
A. Departementet. |
1 |
||||||||
1 |
Departementschefen ........................... |
— i |
— |
— |
17,000 |
— |
— |
— |
|
2 |
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts |
||||||||
kansli------------------------------------------ |
-j |
— |
— |
— |
88,900 |
— |
|||
3 |
Omläggning av undervisningsstatistiken m. m. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
23,600 |
— |
4 |
Provisorisk lönereglering för departementet, |
||||||||
förslagsanslag .............................- |
— |
— |
— |
— |
— |
12,040 |
|||
5 |
Extra byråchef inom departementet......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7,800 |
|
i 6 |
Extra föredragande i departementet m. m. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
21,650 |
|
7 |
Förhöjning av de inom departementet an- |
||||||||
ställda amanuensernas arvoden m. m.... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
9,950 |
||
Säger för departementet |
105,900 |
— |
75,040 |
||||||
! |
B. Arkiv, bibliotek och museer. |
||||||||
1 |
Arkiv. |
||||||||
1 |
Riks- och landsarkiven________________________ |
103,380 |
— |
_ |
— |
||||
2 |
Till fortsatt utgivande av sådana hand- |
||||||||
lingar, som äro av vikt för fäderneslan- |
|||||||||
dets historia.................................. |
— |
— |
4,500 |
— |
|||||
3 |
Amanuenser vid landsarkiven m. m. ...... |
— |
— |
9,200 |
— |
103,380 |
— |
13,700 |
— |
Bibliotek. |
|||||||||
4 |
Kungl. biblioteket_______________________________ |
133,600 |
— |
— |
— |
||||
5 |
Till redigering av Sveriges offentliga biblio- |
||||||||
teks gemensamma accessionskatalogs 31:a |
I |
||||||||
årgång, omfattande år 1916_______________ |
— |
1,500 |
|||||||
6 |
Till ett tioårsregister till Sveriges offent- |
! |
|||||||
liga biblioteks gemensamma accessions- |
|||||||||
katalog, omfattande åren 1906—1915... |
— |
1,500 |
t |
||||||
7 |
Till inbindning av böcker i kungl. biblio- |
||||||||
tekets äldre samlingar______________________ |
1 10,000 |
Kungl. Maj:ts nåd. pyrop. nr 1, om statsverket 1016.
283
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
||||||
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
||
8 9 l 10 I 11 12 |
Katalog över ofullständigt förtecknade delar Till arvodesökning åt bibliotekarien vid Till pedagogiska biblioteket i Stockholm.. |
— |
— |
11,800 1,900 1.500 6.500 800 |
— |
1 133,600 |
35,500 |
||
Museer. |
|||||||||
Nationalmuseet: |
|||||||||
Museet: |
|||||||||
13 a 13 b 13 c 13 d 13 e 13 f |
Sestämt anslag ............ 75,300: — Reservationsan- slag: Till konstsam-lingarnas ö- kande....... 15,000: — Tillkonstslöjd- samlingens ökande______ 4,000: — Till samlingar-nas vård och underhåll... 4,000:—- Till boksam-lingen ....... 1,000: — Till inlösen av |
114,300 |
|||||||
14 |
Till inredning av en utställningssal i natio-nal museibyggnaden ........................... |
— |
— |
7,500 |
|||||
Livrustkammaren: |
|||||||||
15 16 |
Till tillsyn, underhåll och vård Till iståndsättande av vissa |
\ |
6,500 |
— |
284
Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||||||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||||||
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
||
17 a |
Bestämt anslag......_....... 170,310: — |
||||||||
17 b |
Reservationsanslag ...... 44,800: — |
215,110 |
|||||||
18 |
Till nordiska museet...... |
_ |
80,000 |
||||||
19 |
Till kulturhistoriska museet i Lund |
_ |
_ |
20,000 |
_ |
||||
20 |
Till musikhistoriska museet........... |
3,000 4,500 |
|||||||
21 |
Till svenska skolmuseet......... |
— |
— |
329,410 |
_ |
121,500 |
_ |
||
Säger f5r arkiv, bibliotek och museer |
566,390 |
170,700 |
|||||||
C. Kyrkliga ändamål. |
|||||||||
Kleresistaten. |
|||||||||
1 |
Kleresistaten, förslagsanslag . |
90,000 |
_ |
_ |
|||||
2 |
Lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ända- |
||||||||
mål, förslaqsanslaq............... |
4,000 |
||||||||
3 |
Ersättning för prästerskapets tionde, för- |
||||||||
slaqsanslag........ |
419,400 |
||||||||
4 |
Ersättning för vissa prästerskapet tilldelade |
||||||||
statsanslag..... |
304,074 |
||||||||
5 |
Till tre stipendier för utbildande vid uni- |
||||||||
versitet av präster, förtrogna med finska |
2,250 |
||||||||
G |
Till religiös och social verksamhet bland |
||||||||
svenskar i utländska hamnstäder |
_ |
_ |
35,000 |
_ |
|||||
7 |
Till avlöning åt pastorn vid svenska Victoria- |
||||||||
församlingen i Berlin... |
_ |
_ |
6,000 |
_ |
|||||
8 |
Till utredning rörande ecklesiastika bo- |
||||||||
ställen, förslagsanslag ........... |
— |
— |
10,000 |
— |
817,474 |
_ |
53,250 |
_ |
|
/ Domkapitlens expeditioner. |
|||||||||
9 |
Domkapitlens expeditioner . |
— |
— |
— |
— |
91,350 |
— |
— |
_ |
10 |
Till förstärkande av ordinarie anslaget till |
||||||||
domkapitlens expeditioner........ |
_ |
_ |
_ |
_ |
10,340 |
||||
Kyrkors underhåll m. in. |
|||||||||
Kyrkors underhåll: |
|||||||||
11a |
Bestämt anslag..... 1,028: — Förslagsanslag: |
||||||||
11 b |
Ersättningar............. 169,400: — |
170,428 |
— |
— |
|||||
12 |
Svenska kyrkan i Paris .. |
4,119 |
— |
— |
174,547 |
— |
— |
||
Säger för kyrkliga ändamål |
. 1 |
1,083,371 |
63,590 |
||||||
. |
Kurtgl. Maj-.ta nåd. prop. nr 1, om stäfver ket 1016.
285
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
||||||
D. Akademier m. m. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö |
Kronor | ö. |
Kronor |
1 ö'' |
||
1 |
Svenska akademien. Akademien...... |
8.25C |
|||||||
— |
— |
||||||||
Vetenskapsakademien. |
|||||||||
2 |
Till diverse akademiens behov, räntegott-görelse m. m.. |
14 4GC |
|||||||
3 4 |
Till den för en internationell, fortlöpande |
1,000 |
— |
||||||
OoU |
i |
14,460 |
_ |
2,180 |
|||||
Meteorologiska centralanstalten. |
|||||||||
5 |
Meteorologiska centralanstalten |
27,200 |
|||||||
6 7 |
Till observatörerna vid rikets meteorologiska Till utvidgad väderlekstjänst vid meteoro-logiska centralanstalten |
— |
14,800 25,000 600 12,100 |
— |
. |
1 |
|||
8 |
Till två meteorologiska stationer |
||||||||
9 |
Till meteorologiska observationer för den |
||||||||
10 |
Bidrag från Sverige till den internationella |
||||||||
11 |
Till »Meteorologiska iakttagelser i Sverige» |
5,500 6,000 |
|||||||
12 |
Till meteorologiska observationer å Pärte-tjåkko........ |
||||||||
27,200 |
64,720 |
_ |
|||||||
13 a |
Vitterhets-, historie- och antikvitets-akademien. Akademien: Bestämt anslaa . oo ooo- Beservationsanslaa _ . 1 nnn-_ |
91,900- |
|||||||
14 |
Till undersökning av en pålbyggnad vid |
2,000- |
91,900- |
||||||
'' |
2,000 |
-1 |
286
Kung!. Maj:ts nåd. prof. nr 1, om statsverket 1916.
15 a
15b
16 a
16 b
Akademien för de fria konsterna.
Akademien:
Bestämt anslag .........................
Musikaliska akademien.
Akademien:
Bestämt anslag ...................
Reservationsanslag ...............
Säger för akademier m. m.
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
||||
Kronor j ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor | |
ö. |
Kronor |
Ö. |
|
68,850 |
| |
||||||
33,100 |
— |
— |
— |
101,950 |
— |
— |
— |
78,635 |
'' |
||||||
15,000 |
— |
— |
93,635 |
— |
1 |
— |
|
1 |
337,395 |
1 |
68,900 |
— |
E.
1 a
1 b
8
9
10
11
12
13
Universiteten, den medicinska
undervisningen m. m.
Univcrsitetskanslersexpeditionen.
Expeditionen:
Bestämt anslag.............................
Förslagsanslag, högst.....................
Uppsala universitet.
U niversitetsstaten..................-............-
Akademiska sjukhuset, förslagsanslag......
Till en lärare i symbolik .....................
Till materiel m. m. för det praktiskt-teo
logiska
övningsinstitutet....................
Till ny- och ombyggnad vid akademiska
sjukhuset............................—......
Till anordnande vid institutionen för medicinsk
och fysiologisk kemi av undervisningskurs
i allmän kemi för medicine
studerande............................-—
Till materiel m. m. för hygieniska institutionen
..........................................
Till extra ordinarie amanuens vid anatomiska
institutionen..........................
Till höjning av materielanslaget för anatomiska
institutionen........................
Till biträdande lärare i medicin .........—
Till förstärkande av lärarkrafterna i kirurgi
Till en assistent vid akademiska sjukhusets
röntgenavdelning ............................
8,200
1,350
9,550
854,542|—
10,000:—i
1,500
— 300
—| 200,000
— 3,500
— 10,000
—| 600
—! 2,000
—I 3,000
—; 2,000
—1 1,500
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
287
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||||||
i |
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
|||||
Kronor |
Ö. |
Kronor | ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor | ö. |
||||
14 |
Till lektorer i tyska, franska och engelska |
||||||||
språken........................................ |
— |
— |
9,000 |
— |
|||||
15 |
Till infött lärarbiträde i ryska_______________ |
— |
— |
500 |
— |
||||
16 |
Till en lärare i estetik samt litteratur- och |
||||||||
konsthistoria.................................. |
— |
— |
3,500 |
— |
|||||
17 |
Till psykologiska laboratoriet ................ |
— |
— |
1,000 |
— |
||||
18 |
Bidrag till pedagogiska seminariet.......... |
— |
— |
7,000 |
— |
||||
19 |
Till statistiska seminariet..................... |
— |
— |
750 |
— |
||||
20 |
Till övningarna å institutionen för allmän |
||||||||
och analytisk kemi ......................... |
— |
— |
1,500 |
— |
|||||
21 |
Till en assistent vid meteorologiska ohserva- |
||||||||
toriet m. m.................................. |
— |
— |
2,000 |
— |
|||||
22 |
Till en assistent vid den fysiska institu- |
||||||||
tionen__________________________________________ |
— |
— |
1,500 |
— |
|||||
23 |
Till driftkostnader vid Klubbans biologiska |
||||||||
station........................................... |
— |
— |
2,200 |
— |
|||||
24 |
Till undervisning i bokföring................. |
0 _ |
— |
600 |
— |
||||
25 |
Till universitetsbiblioteket..................... |
— |
— |
10,000 |
— |
||||
26 |
Till universitetets årsskrift.................... |
— |
— |
5,000 |
— |
||||
27 |
Till tillfällig löneförbättring åt gymnastik- |
||||||||
läraren och biträdande gymnastikläraren |
— |
— |
1,160 |
— |
864,542 |
— |
270,110 |
— |
|
Lunds universitet. |
|||||||||
28 |
Universitetsstaten............................... |
725,916 |
— |
— |
_ |
||||
29 |
Till en lärare i symbolik..................... |
— |
— |
1,500 |
— |
||||
30 |
Till ledaren av den civilrättsliga delen av |
||||||||
den propedeutiska undervisningskursen |
|||||||||
inom juridiska fakulteten .................. |
— |
— |
750 |
— |
|||||
31 |
Till nybyggnader m. m. vid Malmöhus läns |
||||||||
sjukvårdsinrättningar i Lund.............. |
— |
— |
200,000 |
— |
|||||
] 32 |
Till ny röntgenavdelning m. m. vid Malmö- |
||||||||
hus läns sjukvårdsinrättningar i Lund... |
— |
— |
50,000 |
— |
|||||
33 |
Till undervisningskurs i allmän kemi för |
||||||||
medicine studerande________________________ |
— |
— |
3,000 |
— |
|||||
34 |
Till kostnadsfri propedeutisk undervisning i |
||||||||
allmän kirurgi ............................ |
— |
— |
2,500 |
— |
|||||
35 |
Till en assistent å det vid universitetets |
||||||||
kliniker inrättade röntgcniaboratoriet____ |
— |
— |
1,500 |
— |
|||||
36 |
Till en biträdande lärare i medicin......... |
— |
— |
3,000 |
|||||
37 |
Till en föreståndare vid polikliniken för |
||||||||
öron-, näs- och halssjukdomar............ |
— |
— |
1,000 |
||||||
38 |
Bidrag till arvode åt en föreståndare för |
||||||||
en ortopedisk poliklinik.................... |
— |
— |
1,500 |
— |
288
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||||||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||||||
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
||
39 |
Till lektorer i tyska, franska och engelska |
||||||||
språken ......................... ............. |
— |
— |
9,000 |
— |
|||||
40 |
Till undervisning i slaviska språk, företrä- |
||||||||
desvis ryska ................................. |
— |
— |
2,500 |
— |
|||||
41 |
Till en lärare i estetik samt litteratur- och |
||||||||
konsthistoria ................................. |
— |
— |
3,500 |
— |
|||||
42 |
Till psykologiska laboratoriet_________________ |
— |
— |
750 |
— |
||||
43 |
Till en föreståndare för universitetets hi- |
||||||||
storiska museum samt mynt- och medalj-kabinett ..................................... |
4,000 |
||||||||
44 |
Till en amanuens vid universitetets konst- |
||||||||
samlingar .................................... |
— |
— |
500 |
— |
|||||
45 |
Till höjning av materielanslaget för geo- |
||||||||
logisk-mineralogiska institutionen_________ |
— |
— |
1,000 |
— |
|||||
46 |
Till undervisning i entomologi och vård av |
||||||||
de entomologiska samlingarna............. |
_ |
_ |
3,000 |
_ |
|||||
47 |
Till undervisning i bokföring................ |
— |
— |
300 |
— |
||||
48 |
Till materiel m. m. för universitetsbiblioteket |
— |
— |
10,000 |
— |
||||
49 |
Till universitetets årsskrift ................... |
— |
— |
5,000 |
— |
||||
50 |
Till materiel för inrättningen för gymnastik |
||||||||
och fäktkonst............................... |
____ |
_ |
500 |
_ |
|||||
51 |
Till idrottsplats och idrottsmateriel m. m. |
— |
— |
900 |
— |
725,916 |
_ |
305,700 |
_ |
Karolinska medilco-kirurgislca |
|||||||||
institutet. |
|||||||||
Institutet: |
|||||||||
52 a |
Bestämt anslag_____________ 320,185: — |
||||||||
52 b |
Iteservationsanslaq......... 2,000: — |
322,185 |
— |
— |
— |
||||
53 |
Tandläkarinstitutet, förslagsanslag, högst.. |
31,700 |
— |
— |
— |
||||
54 |
Till ett skrivbiträde åt rektor vid institutet |
||||||||
samt ett biträde vid institutets bibliotek |
— |
— |
1,500 |
— |
|||||
55 |
Till ett lärarbiträde vid den förberedande |
||||||||
kursen i allmän kemi samt till materiel |
4,000 |
||||||||
56 |
Till biträdande lärare i medicin och kirurgi |
||||||||
samt till assistenttjänstgöring vid allmän-na barnhuset i Stockholm__________________ |
6,600 |
||||||||
57 |
Till nödigt arbetsbiträde vid de anatomiska |
||||||||
och histologiska institutionerna vid insti-tutet ........................................... |
750 |
||||||||
58 |
Till vetenskapliga arbeten å ett patologiskt- |
||||||||
anatomiskt laboratorium vid Sabbatsbergs |
_ |
_ |
2,400 |
_ |
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
289
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
Ordinarie anslag |
Extra annlag |
||||||
59 |
Till en biträdande läkare vid röntgeninsti-tutet å seratimerlasarettet m. m. |
Kronor |
1 ö- |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
8. |
7,50C 1,500 2,000 2,000 2,900 4,175 2,000 3,000 3,000 13,900 |
— |
||||||||
60 61 62 |
Till undervisning och sjukvård vid vissa Till en amanuens vid obstetriska kliniken |
— |
— — |
||||||
63 64 |
Till eu pediatrisk klinik vid kronprinsessan Till en poliklinik för barnsjukdomar i Stock-holm .......... |
— |
— |
||||||
65 |
Till en amanuens vid institutets klinik för |
||||||||
66 |
Till amanuenser vid institutets syfilidologiska |
||||||||
67 |
Till inköp av mikroskop för kliniska labo-ratoriet å serafimerlasarettet |
||||||||
68 |
Till anordnande av två nya vaktmästarbo-städer vid institutet......... |
353,885 |
57,225 |
||||||
— |
— |
||||||||
69 70 |
Serafimerlasarettet. Understöd och ersättningar Inrättningen för sjukas behandling med |
120,000 750 |
— |
— |
— |
120,750 |
|||
— |
——■ |
'' ■ |
|||||||
Gemensamma universitetsändamål. |
|||||||||
71 |
Till klinisk undervisning i epidemiologi åt |
6,000 4,500 |
|||||||
72 |
Till utgivande i tryck av anteckningar efter |
10,500 |
|||||||
— |
— |
||||||||
73 |
Farmaceutiska institutet. Institutet....... |
57,900 |
|||||||
Barnhusen. |
|||||||||
74 75 |
Allmänna barnhuset i Stockholm |
78,000 2,750 28,380 |
|||||||
76 |
Barnhusen i landsorten |
109,130 |
|||||||
1 |
— i |
— |
>
Bih. till riksd. prof. 1916. 1 Sami. 1 Avd.
37
290
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
77
78
79
6
Undervisningsanstalter för barnmorskor
m. m.
Barnmorskeundervisningen och barnbörds
husen.
..........................................
Fortbildningskurser för barnmorskor........
Allmänna barnbördshuset i Stockholm......
Säger för universiteten, aen medicinska
undervisningen m. m.
Ordinarie
anslag
Kronor
F. Allmänna skolväsendet.
Det högre skolväsendet.
Högre lärarinneseminariet m. m.:
Högre lärarinneseminariet
76,350:— —
Till högre lärarinneseminariet
och därmed
förenade
läroanstalter — 35,750: —
Till täckande
av brist i räkenskaperna
för högre lärarinneseminariets
hushållsskola
... —_376: —
Statens läroverk:
Allmänna läroverken,
reservationsanslag
...... 5,931,757:— —
Till en amanuens
hos läroverks
överstyrelsen.
.. — 1,500:—|
Till inspektion
och sakkunnigt
biträde inom
läroverksöverstyrelsen
i frå
-
63,533
Extra
anslag
Kronor
2,000
70,000
Ordinarie
anslag
Kronor
63,533
2,305,206
Extra
anslag
Kronor ö
76,350
36,126!
72,000
715,535
*
Kungl. Maj:ts nåd. prop ni'' 1, om statsverket 1916.
291
10
11
12
13
ga om fysisk
uppfostran
m. m..........
Till biträde vid
utförande av
vaktmästargöromålen
hos
läroverksöver
styrelsen
......
Till byra för
ämbctslokal åt
läroverksöver
styrelsen
...... —
Understöd åt extra
ordinarie
lärare vid de
allmänna läroverken
under
förfall på grund
av sjukdom,
förslagsanslag 5,000
Till extra och
vikarierande
ämneslärare vid
de allmänna
läroverken......
Statsverkets andel
i kostnaden
för tillfällig
löneförbättring
åt vissa
lärarinnor
vid statens sam
skolor.
.........
Undervisning i
slöjd vid de allmänna
läroverken,
förslagsanslag.
......... 28,000
Till extra arvoden
åt teckningslärare
vid
de allmänna läroverken.
.......
5,000: —
— 1,000:
6,800: —
— 330,000:
— 6,500:
— 26,000:
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
Kronor
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
292
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
Kronor ö. |
Kronor ö. |
Kronor ö. |
Kronor ö. |
14
15
16
17a
17b
17c
17 d
18
19
20
Till extra arvoden
åt musiklärare
vid de allmänna
läroverken ......
Till ersättning åt
skolläkare........
Till provårskurser
för blivande lärare
vid de allmänna
läroverken
...............
Privatläroverk:
Gemensamt reservationsanslag
:
Enskilda mellanskolor
70,000:—
Högre
flickskolor
400,000: -Högre
gossoch
sam
skolor
190,000:-Enskilda
lärarinneseminarier
30,000:-690,000:
Lönetillägg åt lärarinnor
vid statsunderstödda
enskilda
läroanstalter,
förslagsanslag
.............. 280,000:
Bidrag till de statsunderstödda
enskilda
läroanstal
ternas vikariatskassa,
förslagsanslag
......... 12,000
Till nybyggnad åt
fackskolan för
huslig ekonomi i
Uppsala .........
— 6,300: —
— 25,500: —
— 1 1,950: —
5,964,757
— 5,000:
420,550
Kungl. Alajita nåd. prop. nr 1, om statsverket 1016.
293
21
22
23
24
25
26
27
28a
28b
29
Till utbildningskurser
för lärarinnor
i huslig
ekonomi ........
Till läroanstalter
för utbildande av
kandarbetslärarinnor.
...........
31,600:
— 11,100: —
Kommunala mellanskolor, förslagsanslag..
Folkundervisningen.
F olkskolöverstyrelsen:
Folkskolöverstyrelsen.
........... 77,900:— —
Till arvode åt en
amanuens........ — 1,500:
Till inspektion
och sakkunnigt
biträde beträffande
fysisk uppfostran
m. m.___ — 7,000:
Hyra för ämbets
lokal.
............ — 5,700:
F olkskoleseminarier:
Gemensamt reservationsanslag :
Folkskoleseminarier
na.
..853,095:—
Stipendier
för sena
i narieele
ver
150,225:—ij()03 320; _ _
Till täckande av
brist i folkskoleseminariernas
stater, förslagsanslag,
högst... — 30,000:
Ordinarie
anslag
Kronor ö,
982.000
320.000
77,900
Extra
anslag
Kronor
47,700
14,200
Ordinarie
Kronor ö
7,343,107
Extra
anslag
Kronor
504,376
294
Kungl. Maj:ts nåd. prof. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
||||||
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
||
30 31 32 33 34 35 36 37 |
Till studentkur-ser och pa-rallellavdelnin-gar vid vissa narier m. m. — 180,670: — Till tillfällig lö-neförbättring Bidrag till av-lönande av Till uppförande riet i Lund.. — 132,000: — Till inredning m. m.......... — 37,950: — Till ordnande av Uppsala______ — 25,000: — Till nytt folk-skolesemina-rium i Norr-land.......... — 150,000: — Till underhåll |
: . . • |
| |
i I |
Kuugl, Maj:t8 nåd. prof. nr 1, om statsverket 1916.
295
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
Kronor j 8. |
Kronor 8. |
Kronor 8. |
Kronor 8. |
trädgården vid |
1,000: — |
; i |
||||
1 38 |
Till hyresbidrag |
|||||
1 |
til) rektorerna vid vissa folk- skoleseraina- rier........... — |
6,000: — |
||||
39 |
Till förhyrande |
|||||
av vissa loka-ler för folk-skolesemina-rierna i Lin- |
: |
|||||
köping och Umeå m. ra. — |
8,240: — |
|||||
! 40 |
Till Stockholms |
|||||
privata folk-skollärarinne-seminarium.. — |
6,300: — |
|||||
41 |
Till Göteborgs |
|||||
kvinnliga folk-skolesemina- |
||||||
rium.......... — |
6,300: — |
1,007,320 |
_ |
599,060 |
_ |
|
! |
Småskoleseminarier: |
|||||
42 |
Avlöningsbidrag till lärare |
|||||
vid småskoleseminarier, |
48,000: — |
|||||
| 43 |
Bidrag till avlönande av vi- |
|||||
karie för lärare vid små- |
||||||
skoleseminarium,/ö>tfZa<7s-anslaq...................... |
2,000: — |
50,000 |
||||
Anordningar för lärares fort- |
||||||
bildning: |
i |
|||||
44 |
Till fortbildningskurser för |
|||||
lärare och lärarinnor vid |
• 15,000: — |
|||||
45 |
Till fortbildningskurser i gym- |
|||||
nastik för folkskollärare |
12,900: — |
|||||
46 |
Till fortbildningskurser i gym- |
| |
||||
nastik för småskollärarin- |
1 |
|||||
nor..................... |
3,000: — |
i
i
47
48
49
50
Öl
52
53
54
55
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
|||||
Till fortbildningskurser i träd-gårdsskötsel för folkskol-lärare m. fl................ 3,230: — Bidrag till en instruktörskurs |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
35,330 |
||||||||
Folkskolinspektionen: Till avlöning m. m. åt folk-skolinspektörer, förslags-anslag....................... 157,000: — Till resekostnadsersättning åt |
250,000 |
|||||||
Folk- och småskolor: Lönetillskott åt småskolor, för-slagsan-slag....... 17,030,000:— — Tillfällig löne-förbättring åt Avlöningsbidrag Till befrämjan-de av folk-undervisningen Lappmarks eckle-siastikverk, slagsanslag . 80,000: — — |
Kung!. Maj:ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
297
56
57
58
59
60
61
62
Till upphjälpande
av skolväsendet
inom
vissa församlingar
i Luleå
stift...........
Till upphjälpande
av skolväsendet
inom
Hotagens och
Frostvikens
församlingar.
Svenskundervisning
för svenska
barn i utlandet.
........ —
Till anordnande
av manlig slöjd
i folkskola,
mindre folkskola
eller särskild
slöjdskola,
förslagsanslag.
....... 440,000:
Till anordnande
av kvinnlig
slöjd i folkskola,
mindre
folkskola eller
särskild slöjdskola,
förslagsanslag
. 315,000:
Till anordnande
av undervisning
i huslig
ekonomi i folkskola,
högre
folkskola och
folkhögskola,
förslagsanslag.
.......... 140,000:
Undervisningsmateriel
m. m.
för folkskolor,
reservationsanslag.
....... 30,000:
23,000:
— 3,000:
5,400:-
Ordinarie
Kronor ö
Extra
anslag
Kronor ö
18,542,000
Ordinarie
anslag
Kronor ö
781,400!—
Extra
anslag
Kronor 0.
Bih. Ull ritad. prof. 1916. 1 Samt. 1 Avd.
38
298
Kungl. Maj:ta nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
63
64
65
66
Till understödjande av folkskolebarns ferieoch
studieresor, förslagsanslag...........
Fortsättningsskolor:
Understöd för avlönande av lärare vid
fortsättningsskola, förslagsanslag......
67
68
69
Högre folkskolor:
Understöd åt
högre folkskolor,
förslagsanslag
. 92,000:
Tillfällig löneförbättring
åt
vissa lärare
vid högre folkskolor,
förslagsanslag
.
Till anordnande
av slöjd i
högre folkskolor,
förslagsanslag
_______ 8,500: —
Bidrag till avlönande
av vikarie
för lärare
vid högre
folkskola, förslagsanslag.
2,000: —
Sällskapet för
folkundervisningens
befrämjande
____ 4,500: —
— 15,000: —
70
71
Folkhögskolor:
Understöd åt folkhögskolor,
förslagsanslag............ 420,000:
Stipendier åt elever vid folkhögskolor.
................... 110,000:
Ordinarie
anslag
Kronor 6.
30,000
163,000
107,000
530,000
Extra
anslag
Kronor ö,
Ordinarie
anslag
Kronor
15,000
Säger för allmänna skolväsendet |
20,757,2201 —
28,100,327
Extra
anslag
Kronor
1,444,990| —
1,949,366|-
1
2
3
4
5
6
1
2
3
4
5
6
7
8
9a
9b
Kungl. Maf.ts nåd. prof. nr 1, om statsverket 1916.
299
G. Folkbildningsåtgärder i övrigt.
Folkbibliotek.
Understöd åt folkbibliotek, förslagsanslag
Populärvetenskapliga föreläsningskurser.
Till understöd åt anstalter och föreningar,
som anordna populärvetenskapliga föreläsningar.
......................................
Bidrag till sommarkurser vid universitetet
i Uppsala......................................
Bidrag till de från universiteten i Uppsala
och Lund utom universitetsstäderna anordnade
föreläsningskurser..................
Nykterhetsunder visning.
Till upplysnings- och undervisningsverk- j
samhet för nykterhetens främjande.......j
I
Musikföreställningar för allmänheten.
Till understöd åt föreningar, som anordna
god orkestermusik för allmänheten m. m.
Ordinarie
anslag
Kronor
Säger för folkbildningsåtgärder i övrigt
H. Abnormundervisningen.
Till befrämjande av dövstumundervisningen,
förslagsanslag................................
Kyrklig själavård åt dövstumma, förslagsanslag,
högst.................................
Till ordbok för dövstumma...................
Till »Tidning för dövstumma»................
Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda____________________________________________
Till
täckande av brist i staten för institutet
och förskolan för blinda å Tomteboda
Till bekostande av elevers vid institutet
och förskolan för blinda å Tomteboda
ävensom åtföljande vårdares resor å statens
järnvägar, förslagsanslag............
Förskolan för blinda i Växjö.................
Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda:
Bestämt anslag
Extra
anslag
Kronor ö,
192,000
5,600
7,000!-
Ordinarie
anslag
Kronor ö.
9,000
Reservationsanslag..........................| 11,000
170,000
Extra
anslag
Kronor ö
170,000
200,000
14,000
78,200
204,600
118,400
42,000
365,000 —
1,000
500
6,595
2,000-
14,800
;! 20,000 —
300
Kungl Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||||||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||||||
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
||
10 |
Tillfällig löneförbättring åt vissa lärare vid |
||||||||
blindundervisningsanstalterna, förslagsan-slag.......................................... -- |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1,400 |
_ |
|
11 |
Bidrag till avlönande av vikarier för lärare |
||||||||
vid blindundervisningsanstalter, förslags-anslag _________________________________________ |
— |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
— |
— |
|
12 |
Till tryckning av blindskrifter............... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2,500 |
— |
13 |
Till understöd åt blindlärarelever och rese- |
||||||||
understöd åt blindlärare.................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
|
14 |
Till understöd åt »De blindas förening»____ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
35,000 |
— |
15 |
Hyresbidrag åt den med drottning Sofias |
||||||||
stiftelse förenade vårdanstalten för blinda |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
5,000 |
_ |
||
16 |
Uppfostringsanstalter för vanartade och i |
||||||||
sedligt avseende försummade barn, för-slagsanslag ................................... |
— |
— |
— |
— |
70,000 |
— |
— |
— |
|
Säger för abnormundervisningen |
400,200 |
53,195 |
|||||||
I. Den tekniska undervisningen. |
|||||||||
1 |
De tekniska läroverken........................ |
— |
— |
— |
— |
783,125 |
— |
— |
— |
2 |
Till speciallärare m. m. vid tekniska hög- |
||||||||
skolan ......................................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
93,650 |
— |
|
3 |
Till nybyggnad m. m. för tekniska högskolan |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
419,000 |
— |
4 |
Till nybyggnad m. m. för tekniska högskolans |
||||||||
fackskola för kemisk teknologi -.......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
170,000 |
— |
|
5 |
Till förstärkning av det i staten för Chalmers |
||||||||
tekniska institut upptagna anslaget till |
6,000 |
||||||||
6 |
Till förstärkning av det i staten för Chalmers |
||||||||
tekniska institut upptagna anslaget till |
12,000 |
||||||||
7 |
Till täckande av brist i anslag för om- och |
||||||||
tillbyggnadsarbeten vid Chalmers tekniska |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
9,236 |
_ |
|
8 |
Till tekniska skolan i Stockholm............ |
_ |
_ |
— |
_ |
— |
— |
16,161 |
— |
9 |
Till provisorisk lönereglering vid tekniska |
||||||||
skolan i Stockholm.......................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4,600 |
— |
|
i 10 |
Till inredning av nya lokaler m. m. vid |
||||||||
tekniska skolan i Stockholm............... |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
25,300 |
— |
|
11 |
Till tekniska elementarskolan i Norrköping |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6,350 |
— |
: 12 |
, Till tekniska elementarskolan i Malmö____ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
18,700 |
— |
1 13 |
Till tekniska elementarskolan i Örebro..... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
24,070 |
— |
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 11)18.
301
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||||||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||||||
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
8. |
||
i 14 |
Till tekniska elementarskolan i Borås______ |
• |
4,250 |
||||||
15 |
Till tekniska elementarskolan i Härnösand |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5,050 |
— |
16 |
Till tillfällig löneförbättring vid tekniska |
||||||||
skolan i Eskilstuna ________________________ |
— |
— |
— |
— |
— |
1,337 |
— |
||
! 17 |
Till slöjdföreningens i Göteborg skola...... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
30,000 |
— |
18 |
Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor |
||||||||
in. in..................................... |
_ |
_ |
_ |
_ |
140,000 |
||||
Säger för den tekniska undervisningen |
783,125 |
985,704 |
|||||||
J. Åtgärder för fysisk utbildning. |
|||||||||
1 |
Gymnastiska centralinstitutet................. |
_ |
_ |
_ |
39,650 |
_ |
. |
_ |
|
2 |
Till tillfällig avlöningsförbättring åt befatt- |
||||||||
ningshavare vid gymnastiska centralinsti-tutet, förslagsanslag, högst............. |
_ |
9,700 |
|||||||
3 |
Till uppehållande av gymnastiska central- |
||||||||
institutets verksamhet................ .. . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7,650 |
— |
|
4 |
Till fortsatt uppehållande av undervisning |
||||||||
jämte läkarvård vid en med gymnastiska |
500 |
||||||||
5 |
Till understödjande av idrotten ............. |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
75,000 |
— |
Säger för åtgärder för fysisk utbildning |
39,650 |
92,850 |
|||||||
K. Understöd åt vetenskap, vitterhet |
|||||||||
och konst m. m. |
|||||||||
1 |
Till svenska fornskriftsällskapet______________ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
2,000 |
_ |
2 |
Till samfundet för utgivande av handskrifter |
||||||||
rörande Skandinaviens historia...... |
_ |
_ |
_ |
1,000 3,000 |
|||||
3 |
Till svenska vitterhetssamfundets verksamhet |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
|
4 |
Till tidskrifterna »Skandinavisches Archiv |
||||||||
för Medizin» och »Skandinavisches Archiv |
_ |
5,000 |
|||||||
5 |
Till tidskriften »Acta mathematica».......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3.000 |
— |
6 |
Till tidskriften »Sfinx»_________________________ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
7 |
Till tidskriften »Svenska landsmål och svenskt |
||||||||
folkliv»......................................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5,000 |
— |
302
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
1 |
|||||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||||||
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
8. |
Kronor |
8. |
||
8 |
« Till systematisk undersökning av svenska |
||||||||
folkmål........................................ |
— |
— |
— |
— |
— |
7,500 |
— |
||
9 |
Till insamling, förtecknande och undersök- |
||||||||
ning av svenska folkminnen |
_ |
_ |
4,500 4,000 |
||||||
10 |
Till ortnamnskommitténs sekreterare ....... |
— |
— |
— |
— |
— |
|||
11 12 13 |
Bidrag till verket »Sveriges kyrkor, konst-historiskt inventarium» ..................... Till föreningen »Pietas» verksamhet |
— |
— |
— |
— |
— |
10,000 2,500 |
— |
|
Till statistiska tabeller över Öresundstullen |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,500 |
— |
|
14 |
Till resestipendier åt journalister............ |
— |
— |
— |
— |
— |
4,000 |
— |
|
15 |
Till understöd åt inhemska skönlitterära |
||||||||
författare av utmärkt förtjänst____________ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
10,000 6,000 |
_1 |
|
16 |
Till rasbiologiska undersökningar____________ |
||||||||
17 |
Resestipendier samt läroböckers, tidskrifters |
||||||||
och lärda verks utgivande, reservations-anslag _________________________________________ |
_ |
45,000 |
|||||||
18 |
Till en historisk-statistisk handledning i |
||||||||
studiet av befolkningsförhållandena i |
— |
_ |
— |
— |
— |
6,000 |
_J |
||
Säger för understöd åt vetenskap, |
|||||||||
vitterhet och konst m. m. |
....... |
45,000 |
_ |
76,200 |
_ |
||||
L. Diverse. |
|||||||||
1 |
Ålderstillägg, förslagsanslag................. |
— |
— |
— |
— |
150,000 |
— |
— |
-'' |
2 |
Extra lönetillägg för år 1916, förslags- |
||||||||
anslag................... ..................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5,000 |
— |
|
3 |
Tillfällig löneförbättring åt viss lärarpersonal |
— |
— |
—- |
— |
— |
— |
500,000 |
— |
4 |
Rese- och traktamentspenningar, förslags- |
||||||||
anslag......................................... |
— |
— |
— |
— |
24,000 |
— |
— |
— |
|
5 |
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., |
||||||||
förslagsanslag (därav till domkapitlens |
__ |
_ |
_ |
100,000 |
_ |
_ |
_ |
||
6 |
Extra utgifter, reservationsanslag.......... |
— |
— |
— |
— |
28,000 |
— |
— |
— |
7 |
Till täckande av vissa förskott .............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
245,807 |
— |
8 |
Tryckningskostnader, förslagsanslag (därav |
||||||||
till domkapitlens expeditioner högst 2,500 |
— |
— |
— |
25,049 |
— |
— |
— |
||
Säger för diverse |
327,049 |
750.807 |
|||||||
Summa |
... 34,263.613 |
— |
5,366,887 |
— |
Kungl. Majds nåd. prop. nr 1, om statsverket 1016.
:m
Yerkliga utgifter.
IX. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||||||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||||||
Kronor 1 ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
Ö. |
Kronor |
ö. |
|||
A. L/Upal lUlllUIllUl, |
|||||||||
1 |
Departementschefen ......... |
17,000 |
— |
||||||
2 |
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts |
i |
|||||||
kansli________________ |
— |
59,300 |
— |
_ |
_ |
||||
3 |
Provisorisk lönereglering för departemen-tet, förslagsanslag ... Extra kanslisekreterare inom departementet |
6,760 |
|||||||
4 |
— |
— |
— |
— |
_ |
5,050 |
_ |
||
5 |
Extra föredragande inom departementet m.m. |
— |
— |
— |
— |
— |
4,000 |
— |
|
Säger för departementet |
76,300 |
15,810 |
|||||||
B. Lantbruksstyrelsen. |
|||||||||
1 |
Lantbruksstyrelsen..... |
79,900 |
|||||||
2 |
Ingenjörsbiträden hos lantbruksstyrelsen ... |
_ |
— |
_ |
_ |
_ |
10,000 |
||
3 |
Extra biträden hos lantbruksstyrelsen m. m. |
— |
— |
- |
— |
— |
— |
17,500 |
— |
Säger för lantbruksstyrelsen |
79,900 |
27,500 |
|||||||
C. Lanthushållningen. |
|||||||||
1 |
Befrämjande i allmänhet av jordbruk och |
||||||||
lantmannanäringar............ |
372,450 101,900 |
||||||||
2 |
Lantbruksingenjörer och deras biträden ... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||
Undervisningsanstalter för jordbruk och |
. |
||||||||
lånt mannanärin gar: Bestämt anslag: |
|||||||||
3 a |
Lantbruksinstituten m. m. 437,750: — |
||||||||
3 b| |
Till understöd åt lantmanna- |
||||||||
skolor...... 200,000: — |
|||||||||
3 c 1 |
Till understöd |
||||||||
åt lanthus-hållsskolor 60,000: — 260,000:_ |
697,75o| |
304
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||||||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||||||
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
8. |
||
4 |
Till elektrisk anläggning vid lantbruks- |
||||||||
institutet vid Ultuna.:..-................ |
— |
— |
22,000 |
— |
|||||
5 |
Till undervisningsmateriel för lantbruks- |
||||||||
och mejeriinstitutet vid Alnarp......... |
— |
— |
3,000 |
— |
|||||
6 |
Till hovbeslagsskolan vid Alnarp......... |
— |
— |
4,500 |
— |
||||
7 |
Till utbildningskurser för kontrollassisten- |
||||||||
ter.......................................—- |
— |
— |
14,800 |
— |
|||||
8 |
Bidrag till anställande av jordbrukskon- |
||||||||
sulenter ...........................-........ |
— |
— |
70,000 |
— |
|||||
9 |
Bidrag till anställande av vandringsrättare |
— |
— |
42,000 |
— |
||||
10 |
Till utbildande av en stipendiat i boskaps- |
||||||||
skötsel och mejerihushållning m. m..,. |
— |
— |
1,500 |
— |
|||||
11 |
Statsbidrag åt Fredrika Bremerförbundets |
||||||||
lanthushållningsskola vid Rimforsa för |
|||||||||
utbildande av lärarinnor ............... |
— |
— |
8,000 |
— |
|||||
12 |
Statsbidrag åt fackskolan för husligekonomi |
||||||||
i Uppsala för utbildning av lärarinnor |
|||||||||
i lanthushållning å skolans lantgård |
|||||||||
Brogård .................................... |
— |
— |
5,500 |
— |
697,750 |
— |
171,300 |
— |
|
Hästaveln: |
|||||||||
Hästavelns förbättrande: |
|||||||||
13 a |
Reservationsanslag_______ 309,400: — |
||||||||
Förslagsanslag: |
|||||||||
13 b |
Friheter.................. 1,070: — |
310,470 |
— |
— |
— |
||||
14 |
Till extra personal vid Flyinge hingstdepå |
4,630 |
— |
||||||
15 |
Åtgärder för inhemska häststammar...... |
— |
— |
20,000 |
— |
||||
1 16 |
Stamboksföring rörande hästar............ |
— |
— |
6,000 |
— |
310,470 |
— |
30,630 |
— |
Boskapsskötsel m. m.: |
|||||||||
17 |
Till förekommande och hämmande av |
||||||||
smittsamma sjukdomar bland husdju- |
|||||||||
ren, förslagsanslag.....................- |
50,000 |
— |
— |
— |
|||||
18 |
Till karantänsanstalten i Haparanda för |
||||||||
husdjur ..................................... |
— |
— |
750 |
— |
|||||
19 |
Till avelscentra för nötboskap............ |
— |
— |
12,000 |
— |
||||
20 |
Till främjande av nötboskapsaveln inom |
||||||||
Norrbottens län........................... |
— |
5,000 |
— |
||||||
21 |
Till förekommande och hämmande av tu- |
||||||||
berkelsjukdomar hos nötkreaturen_____ |
— |
— |
75,000 |
— |
|||||
22 |
Till höjande av landets svinavel.......... |
— |
— |
50,000 |
— |
||||
23 |
Till fjäderfäavelns befrämjande. .......... |
— |
— |
20,000 |
— |
50,000 |
— |
162,750 |
— |
24 |
Till maskin- och redskapsprovningsanstal- |
||||||||
terna vid Ultuna och Älnarp............. |
1 — |
— |
— |
— |
— |
21,000 |
— |
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1016.
305
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||||||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||||||
Kronor |
8 |
Kronor |
ö. |
Kronor 8. |
Kronor |
ö. |
|||
Kemiska stationer m.-in.: |
|||||||||
25 |
Bidrag till underhåll av åtta kemiska |
||||||||
stationer för jordbrukets och näringar- |
|||||||||
nas behov ....... |
— |
— |
48,000 |
— |
|||||
26 |
Bidrag till underhåll av en för övre Norr- |
||||||||
land avsedd kemisk-växtbiologisk anstalt |
|||||||||
inom Norrbottens län................ |
— |
— |
15,000 |
— |
— |
— |
63,000 |
— |
|
27 |
Till understöd åt svenska mosskulturföre- |
||||||||
ningen...................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
50,000 |
— |
|
Befrämjande av fröodlingen: |
|||||||||
28 |
Till understöd åt frökontrollanstalter |
— |
— |
10,000 |
— |
||||
29 |
Bidrag för befordrande av den inhemska |
||||||||
odlingen av frö utav vallväxter och |
|||||||||
foderrotfrukter.............. |
— |
— |
20,000 |
— |
|||||
30 |
Till en statskonsulent i fröodling samt |
||||||||
personligt ålderstillägg till statskonsu- |
|||||||||
lenten A. Elofson ......... |
— |
— |
7,000 |
— |
|||||
31 |
Sveriges utsädesförening __ |
— |
— |
66,000 |
— |
||||
32 |
Sveriges utsädesförenings filial i mellersta |
||||||||
Norrland............. |
— |
— |
9,500 |
— |
— |
— |
112,500 |
— |
|
Mindre jordbruket: |
|||||||||
33 |
Till höjande av det mindre jordbruket.. |
— |
— |
240,000 |
— |
||||
34 |
Till en statskonsulent för det mindre jord- |
||||||||
bruket samt personligt ålderstillägg åt |
|||||||||
statskonsulenten A. Östergren |
— |
— |
7,000 |
— |
|||||
35 |
Bidrag för främjande av ordnad bokföring |
||||||||
vid mindre jordbruk, förslagsanslag. |
— |
— |
15,000 |
— |
_ |
_ |
262,000 |
||
36 |
Till statsbidrag till fortgående smörprov- |
||||||||
ningar m. m............. |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
16,000 |
_ |
|
Vattenavtappningar m. m.: |
|||||||||
37 |
Norrländska avdikningsanslaget.. |
— |
— |
1,500,000 |
— |
||||
38 |
Allmänna avdikningsanslaget |
— |
— |
250,000 |
— |
_ |
_ |
1,750,000 |
_ |
Torvtillgångarnas tillgodogörande: |
|||||||||
39 |
Till åtgärder för tillgodogörande av den i |
||||||||
landets torvmossar befintliga bränsle- |
|||||||||
tillgång m. m. .......... |
— |
— |
40,000 |
— |
|||||
40 |
Till en förste torvingenjör, tre torvingen- |
||||||||
jörer och en torvassistent samt till per- |
|||||||||
sonligt ålderstillägg åt torvingenjören |
|||||||||
T. G. T. Björkman........ |
— |
— |
27,500 |
— |
|||||
41 |
Till upprätthållande av en torvskola |
— |
— |
7,000 |
— |
||||
42 |
Utredning om torvtillgångarna i södra |
||||||||
Sverige .......... |
— |
— |
30,000 |
- |
— |
— |
104,500 |
— |
Bih. till rikad. prof. 1916. 1 Samt. 1 Avd. 39
306
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr i, om statsverket 1916.
43
44
45
Husslöjden:
Befrämjande av husslöjden.................
Till en andre instruktör i husslöjd och
personligt ålderstillägg till andre instruktören
J. Wallander..................
Till lindring av fraktkostnader vid transport
å järnväg av kalk m. m. för jordbrukets
behov, förslagsanslag......................
Säger för lanthushållningen
D. Fiskeriväsendet.
Fiskerinäringens understöd ...................
Bidrag till undervisningskurser i navigation
m. m. för bohuslänska fiskare............
Till understöd åt södra Sveriges fiskeri
förening.
.......................................
Hydrografisk-biologiska havsundersökningar:
Till hydrografisk-biologiska undersökningar
av de Sverige omgivande haven m. m.
Till underhålls- och driftkostnad för fartyget
Skagerak ...........................
Till försäkring av fartyget Skagerak ...
Till underhålls- och driftkostnad för fartyget
Eystrasalt.....................................
Till utförande av vissa fiskehamnar...........
Säger för fiskeriväsendet
E. Skogsväsendet.
Skogsundervisning m. m.:
Till skogshögskolan och statens skogsför
söksanstalt.
................................
Docentstipendium m.m.vid skogshögskolan
Utgifter för skogshögskolans förberedande
kurs.........................................
Räknebiträde vid skogsförsöksanstalten...
Ökade expensmedel för skogsförsöksanstalten
under år 1916 ..................
Undersökningar om de norrländska skogarna.
.......................................
Ordinarie
Kronor ö.
192,600
Extra
Kronor ö
25.000
36.000
5,200
4,900
4,500
1,200
2,300
38,900
Ordinarie
Kronor ö
25,000
Extra
anslag
Kronor ö
1,557,570 —
111,000
111,000
3,500
450,000
3,197,180
1,400
18,500
66,200
8,500
590,000
684,600
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
307
7 8 9 10 11 12 13 |
Skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet ................................. Fortsättningsskola för lärjungar från skogsskolor_________________-............... Tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna och Sårna socken ........................ Tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland......... Till skogsodlingens befrämjande........... Bidrag till skogsvårdsstyrelsernas verk-samhet .................................... |
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
||||
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
8. |
||
102,000 170,000 102,400 |
— |
8,400 100,000 67,500 |
— |
567,000 |
227,700 300,000 |
||||
Reglering av flottleder ........................ |
— |
— |
— |
— |
|||||
Säger för skogsväsendet |
567,000 |
_ |
527,700 |
_ |
|||||
F. Lantmäteriväsendet. |
|||||||||
Lantmäteristaten: |
|||||||||
1 |
Lantmäteristaten............................. |
536,400 |
— |
— |
— |
||||
2 |
Till lantmäteriundervisningen_______________ |
— |
— |
36,300 |
— |
||||
3 |
Kostnader för vissa av lantmätare före- |
||||||||
tagna tjänsteresor, förslagsanslag — |
— |
— |
30,000 |
— |
|||||
4 |
Reparation och renovation av kartor i |
||||||||
lantmäterikontoren i länen ............ |
— |
— |
15,000 |
— |
|||||
5 |
Till nya registratur och arkivens ord- |
||||||||
nande i lantmäterikontoren i länen... |
— |
— |
20,000 |
— |
|||||
6 |
Inbindning av handlingar i lantmäteri- |
||||||||
kontoren i länen.......................... |
— |
— |
3,500 |
— |
|||||
7 |
Anskaffande till lantmäterikontoret i Umeå |
||||||||
av kopior av kartor ..................... |
— |
— |
9,000 |
— |
|||||
8 |
Till skrivhjälp å lantmäterikontoren i länen |
— |
— |
25,000 |
— |
||||
9 |
Fotomekanisk reproduktion av lantmäteri- |
||||||||
kartor....................................... |
— |
— |
6,000 |
— |
|||||
10 |
Kartor över statens järnvägars områden |
— |
— |
7,000 |
— |
536,400 |
— |
151,800 |
— |
11 |
Skiften och avvittringar, förslagsanslag... |
— |
— |
— |
— |
63,000 |
— |
— |
— |
12 |
Utflyttningshjälp efter skiften, förslagsan- |
||||||||
slag............................................ |
— |
— |
— |
— |
50,000 |
— |
— |
— |
|
Säger för lantmäteriväsendet |
649,400 |
— |
151,800 |
— |
|||||
G. Rikets allmänna kartverk. |
|||||||||
Rikets allmänna kartverk: |
|||||||||
Bestämt anslag: |
|||||||||
1 l a |
Till avlöningar......... ................... |
167,920 |
— |
— |
— |
308
Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr i, om statsverket 1916.
1 b
1 c
2
Förslagsanslag:
Till ålderstillägg..........................
Reservationsanslag:
Till kartarbeten m. m...................
Till namngranskning för rikets allmänna
kartverks behov..............................
Observationspaviljong för kartverkets geodetiska
avdelning m. m........................
Säger för rikets allmänna kartverk
H. Geologiska och hydrografiska
undersökningar.
Sveriges geologiska undersökning:
Sveriges geologiska undersökning.........
Till Sveriges geologiska undersöknings
fältarbeten m. m.........................
Till expenser för Sveriges geologiska
undersökning...............................
Djupborrningar i Skåne ...................
Hydrografiska undersökningar:
Till hydrografiska byrån m. m..........
Säger för geologiska och hydrografiska
undersökningar
Ordinarie
anslag
Kronor
28,580
144,300
101,530
Extra
Kronor ö
40,500
8,800
140,000
Ordinarie
anslag
Kronor ö
340,800
Extra
anslag
Kronor ö.
3,000
19,000
340,800
101,530
22,000
189,300
65,900
3 a
3 b
101,530
255,200
I. Veterinärväsendet.
Veterinärundervisningsanstalter:
Veterinärundervisningen.....................
Statens veterinärbakteriologiska anstalt...
Veterinärstaten:
Bestämt anslag:
Länsveterinärer och veterinärstipendi
ater.
......................................
Förslagsanslag:
Distriktsveterinärers avlönande.........
Säger för veterinärväsendet
179,000
42,700
221,700
86,500
146,000
232,500
454,200
Kungl. May.ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1916.
309
1
2
3
4
5 a
5b
J. Vägunderhållet och skjutsväsendet.
Vägunderhållet:
Bidrag till vägunderhållet på landet,
förslagsanslag............................
Statsverkets andel i kostnaden för väg
delningar,
förslagsanslag...............
Till understöd åt synnerligt betungade
väghållningsdistrikt.......................
Svenska vägföreningen.......................
Färjor och färjkarlar:
Bestämt anslag.............................
Förslagsanslag:
Friheter ....................................
Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag
.........................................
Säger för vägunderhållet och skjutsväsendet
K. Fattigvård.
Fattigvården i Stockholm och landsorten...
Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag...
Svenska fattigvårdsförbundet..................
Säger för fattigvård
L. Diverse.
Ålderstillägg, förslagsanslag.................
Odlingshjälp åt krononybyggare, förslagsanslag
.........................................
Odlingsbjälp till innehavare av skogstorp
och odlingslägenheter å kronomark i de
sex nordligaste länen, förslagsanslag ...
Belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag
.........................................
Ersättning till hushållningssällskapen för
till statsverket indragna brännvinsförsälj
ningsmedel.
...................................
Jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen
Till insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter
genom lokalundersökningar........
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
1,350,000
354
25
Kronor
25.000
150,000
10.000
Ordinarie
anslag
Kronor
1,350,000
379
300,000
1,650,379
Extra
anslag
Kronor
185,000
185,000
9,564
350,000
359,564
100,000
4,500
20,000
38,000
2,100,000
17,000
17,000
8,000
25,000
310
Kungl. Maj:ts nåd. ''prof. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||||||
; |
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
|||||
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor | ö. |
Kronor |
ö. |
|||
8 |
Till befrämjande av avsättningen i främ- |
||||||||
mande länder av alster av svenska lånt- |
|||||||||
bruket och dess binäringar samt fiskeri- |
|||||||||
näringen....................................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
29,000 |
— |
|
9 |
Internationella lantbruksinstitutet i Rom... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2,000 |
— |
10 |
Understöd åt föreningar för jordbrukskre- |
||||||||
dit, förslagsanslag ......................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
20,000 |
— |
|
11 |
Till täckande av vissa förskott............... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
242,947 |
— |
12 |
Rese- och traktamentspenningar, förslags- |
||||||||
anslag......................................... |
— |
— |
— |
— |
150,000 |
— |
— |
— |
|
13 |
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., |
||||||||
förslagsanslag............................... |
— |
— |
— |
— |
100,000 |
— |
— |
— |
|
14 |
Extra utgifter, resenationsanslag......— |
— |
— |
— |
— |
10,000 |
— |
— |
— |
15 |
Extra lönetillägg för år 1916, förslags- |
||||||||
anslag......................................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2,000 |
— |
|
1 16 |
Tryckningskostnader, förslagsanslag........ |
— |
— |
— |
— |
32,220 |
— |
— |
— |
Säger för diverse |.._......... |
2,554,720 |
— |
328,947 |
— |
|||||
Summa |............ |
...I............ |
8.502,363 |
— |
5,412,737 |
— |
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
311
Verkliga utgifter.
X. Tionde huvudtiteln. Pensionsväsendet.
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
||||||
Kronor |
ö. |
Kronor | ö. |
Kronor |
1 ö- |
Kronor |
8. i |
|||
A. Civila pensionsväsendet. |
1 ! |
i |
J |
||||||
1 |
Pensionering av civila tjänstinnehavare, för-slag sanslaq ............... |
1,900,000 35.000 15.000 25.000 6,700 43.000 |
|||||||
2 |
Förvaltningsbidrag till en ny änke- och pu-pillkassa för civilstaten............ |
||||||||
3 |
Till gäldande av statens andel i kostnaden |
||||||||
4 |
Till gäldande av statens andel i kostnaden |
||||||||
5 |
Bidrag till sjuksköterskors pensionering, för-slaqsanslaq...... |
||||||||
6 7 |
Barnmorskornas pensionering: Till bestridande av statens bidrag till Till gäldande av kostnaden för förvaltnin-gen av barnmorskornas pensionsanstalt, |
30.000 13.000 |
— |
— |
— |
||||
8 |
Handelsflottans pensionsanstalt: Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt, |
101,000 |
|||||||
9 |
Förbättring av pensioneringen från han-delsflottans pensionsanstalt, förslags-anslaq ...... |
31,000 31,000 |
|||||||
10 |
Förbättring av pensioneringen inom de tre Bidrag till pensionering av änkor och barn |
101,000 |
62,000 |
||||||
| 11 |
145,780 68,000 35,000 |
||||||||
12 i 13 i |
Bidrag till pensionering av den kvinnliga Bidrag till dövstumlärarnas pensionsanstalt, |
— |
— |
— |
— |
- |
312
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
||||||
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
Ö. |
||
14 ! is |
Folkskollärares pensionering: Bidrag till folkskollärares pensionering.. |
681,892 |
20,000 |
||||||
16 |
Till extra pensionsavgifter till folkskol-lärarnas pensionsinrättning, förslags- |
114,000 |
|||||||
17 |
Bidrag till folkskollärarnas änke- och |
73,725 |
|||||||
18 |
Till förstärkande av ordinarie anslaget till |
2,700 |
755,617 |
136,700 |
|||||
19 |
Tillfälliga understöd åt pensionerade krono-jägare, förslagsanslag....................... |
._ |
_ |
2,000 |
_ |
||||
20 |
Bidrag till kungl. hovkapellets pensions-inrättning ........................... |
_ |
3,000 |
_ |
— |
— |
|||
21 |
Till bestridande av statsverket på grund av |
5,000 |
|||||||
Säger för civila pensionsväsendet B. Militära pensionsväsendet. |
3,138,097 |
— |
200,700 |
— |
|||||
1 2 |
Arméns pensionskassa: Ersättning för mistade löneinnehållningar |
4,640 28,080 |
— |
— |
— |
||||
3 |
Bidrag till pensionering av änkor och |
128,348 |
|||||||
4 5 |
Till förstärkande av det i 1916 års riks-stat uppförda anslag för bidrag till pen-sionering av änkor och barn efter befäl |
4,109 3,500,000 |
1 |
||||||
6 |
Tillfälliga understöd åt avskedade under-officerare och vederlikar vid armén |
19,000 |
— |
||||||
! 7 |
Ersättning för inkomster från Vadstena |
106,000 |
— |
267,068 |
3,523,109 |
— |
Kungl. Maf.ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
313
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
Vadstena krigsmanshuskassa..................
Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militär tjänstgöring
Förhöjning i gratialen åt avskedat manskap
...........................................
Till tillfälligt understöd åt f. d. förråds
vaktmästare.
.................................-
Flottans pensionskassa:
Ersättning för minskade inkomster:
Till pensionsfonden......... 36,320: —
Till gratialfonden .......... 16,650: —
Bidrag till flottans pensionskassas
gratialfond ...... 29,500: —
Till förstärkande av det i 1916 års riksstat
uppförda anslag för bidrag till
flottans pensionskassas gratialfond ____
Till pensionering av flottans befäl och
underbefäl med vederlikar, förslagsanslag
......................................
Till pensionering av flottans gemenskap,
förslagsanslag ...........................
Tillfälliga understöd åt f. d. daglönare
vid marinen, förslagsanslag............
Invalidhusfonden................................
För blesserade över- och underofficerare,
reservationsanslag..........................
Säger för militära pensionsväsendet
C. Allmänna indragningsstaten.
Till diverse föremål, förslagsanslag ......
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor ö
82,470
253.300
251.300
Summa I
Ordinarie
anslag
Kronor
800
19,455
137,640
30,000
648,000
Extra
anslag
Kronor ö
587,070
60,350
2,400
1,732,528
1,988,235
6,858,860
911
20,255
3,544,275
3,744,975
Bih. till rikad. prof. 1916. 1 Samt. 1 Avd.
40
314
Kungl. Maj-.ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Verkliga utgifter.
XI. Riksdags- och revisionskostnader m. m.
Kronor |
ö. |
||
1 |
Riksdags- och revisionskostnader, förslagsanslag ........................................ |
1,270,000 |
_ |
2 |
Kostnader för riksdagens hus, förslagsanslag........................................... |
75,000 |
— |
3 |
Kostnader för riksdagens bibliotek, reservationsanslag............................... |
7,000 |
— |
4 |
Avlöningar m. fl. förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret, förslagsanslag ... |
200,000 |
— |
5 |
Avlöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen och hans expedi- |
36,000 |
|
6 |
Avlöning, resekostnader och expenser för militieombudsmannen och hans expe-dition, förslaqsanslaq .................................................................. |
40,000 |
|
Summa |
1,628,000 |
— |
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Kungl. May.ts nåd. grop. nr 1, om statsverket lind.
315
Verkliga utgifter.
XII. Räntor å statsskulden m. m. *
Kronor |
ö. |
3,053,517 |
|
2,014,000 |
— |
1,901,000 |
— |
725,733 |
— |
840,358 |
— |
525,096 |
— |
1,096,918 |
— |
1,271,200 |
— |
1,260,000 |
— |
1,512,000 |
— |
1,638,000 |
— |
2,179,200 |
— |
2,880,000 |
— |
3,240,000 |
— |
7,600,000 |
— |
3,699,955 j |
— |
119,879 |
|
300,000 |
_ |
90,000 |
|
7,500 |
|
7,044 |
— |
A. Å de fonderade statslånen.
36/io |
% lånet_____ |
||
1880 |
års |
3 V* % |
lån. |
1886 |
3 V 2 /. |
» _ |
|
1888 |
» |
3 % |
» . |
1890 |
» |
3 Vs % |
|
1894 |
3 % |
T> _ |
|
1899 |
31/* % |
» . |
|
1900 |
7> |
37a % |
3> _ |
1904 |
y> |
31/s % |
» . |
1906 |
2 |
37s % |
T> . |
1907 |
Te |
372 % |
» . |
1908 |
lån å |
4 °/o. |
|
1911 |
4 /. |
||
1913 |
472 % lån. |
||
1914 |
» |
5 % |
T> |
B. |
Å |
Å övrig statsskuld.
Ränta å medgiven och beräknad, ännu icke verkställd upplåning,
förslagsanslag ..........................................
Ränta å följande av staten övertagna lån:
Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags obligationslån.
............................................. 23,320:
Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens obligationslån:
Av
år 1898.................... 53,880: —
Av år 1902 .................... 29,800:— 83,680:-
Ärsanslaget till Hans Maj:t Konungen_________
Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr
Lejonet i Stockholm...........................
Ränta å konung Carl XIII:s hemgiftskapital
Ränta å Göta kanals reparationsfond _________
kvarteret
Kronor
31,737,022
4,224,378
Summa I .....
35,961,400
316
Kungl. Maj:ts nåd. prof. nr 1, om statsverket 1916.
Yerkliga utgifter.
XIII. Engångskostnader för försvaret
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. ! |
||
Engångskostnader för år 1917, att utgå av värnskatte- |
|||||
fonden: Engångskostnader för lantförsvaret: |
|||||
Gemensamt reservationsanslag: |
|||||
1 1 a |
Övning vid armén av årsklassen 1914 yngre........ |
1,003,531 |
— |
||
lb |
Intendenturmateriel för linjen och landstormen------ |
5,000,887 |
— |
||
1 c |
Artillerimateriel för linjen och landstormen......... |
3,500,000 |
— |
||
l d |
Ingenjörmateriel för linjen.............................. |
1,016,747 |
— |
10,521,165 |
— |
Engångskostnader för sjöförsvaret: |
|||||
Gemensamt reservationsanslag: |
|||||
J 2a |
Övning vid flottan av värnpliktiga, tillhörande års- |
||||
klasserna 1914 yngre och 1915 äldre............ |
350,000 |
— |
|||
2 b |
Ny docka vid flottans station i Stockholm___________ |
350,000 |
— |
||
2 c |
Örlogsdepå vid Härnösand ______________________________ |
800,000 |
— |
||
2 d |
Torpedmateriel_____________________________________________ |
125,000 |
— |
||
2 e |
Minmateriel ....................................... |
125,000 |
— |
||
2 f |
Övning vid kustartilleriet av värnpliktiga, tillhörande |
||||
I |
årsklassen 1914 yngre--------------------------------- |
3,800 |
— |
||
2g |
Nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande |
||||
av det fasta kustförsvaret med undantag av Fårö-sunds fästning__________________________________________ |
2,750,000 |
— |
4,503,800 |
_ |
|
Summa |
____________ |
15,024,965 |
Kungi. Maj:ts nåd. prop. nr 7, om statsverket 1016.
317
Verkliga utgifter.
XIV. Kostnader enligt § 63 regeringsformen.
Att täckas av |
Summa |
||||||
tillfälliga lånemedel |
andra stats |
||||||
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
||
1 2 |
Till täckande av under år 1915 förskjutna kost-nader enligt § 63 regeringsformen: Till återbetalning av det s. k. lilla kreditivet |
27,000,000 |
15.000. 000 11.000. 000 |
15.000. 000 38.000. 000 |
— |
||
Summa |
27,000,000 |
— |
26,000,000 |
— |
53,000,000 |
— |
Verkliga utgifter.
XV. Krigstidshjälp.
Kronor |
ö. |
|
Krigstidshjälp för år 1916 åt vissa ordinarie och extra befattningshavare_______ |
3,500,000 |
318
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Utgifter för kapitalökning.
XVI. Statens affärsverksamhet.
Att täckas av |
Summa |
||||||
lånemedel |
andra stats-inkomster |
||||||
Kronor |
ö. |
Kronor |
Ö. |
Kronor |
ö. i |
||
A. Postverket. |
: |
||||||
1 |
Inventarier .......................................... |
_ |
_ |
350,000 |
_ |
||
2 |
Nybyggnad i Stockholm................................. |
_ |
_ |
350,000 163,400 |
_ |
1 |
|
3 |
Nybyggnad i Kristianstad .............................. |
— |
— |
— |
|||
4 |
Nybyggnad i Linköping................................. |
— |
— |
120,000 |
— |
||
5 |
Inköp av tomt i Göteborg och nybyggnad därå ... |
— |
— |
860,000 |
— |
||
Säger för postverket |
_ |
— |
1,843,400 |
— |
1,843,400 |
_j |
|
B. Telegrafverket. • |
1 |
||||||
1 |
Inköp och bebyggande av fastigheter ---------------- |
— |
— |
250,000 |
— |
||
2 |
Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegraf- |
||||||
väsende....................................... ......—- |
7,000,000 |
— |
— |
— |
|||
Säger för telegrafverket |
7,000,000 |
— |
250,000 |
— |
7,250,000 |
_j |
|
C. Statens järnvägar. |
|||||||
1 |
Nya byggnader och anläggningar vid statens träd- |
||||||
kerade järnvägar ..................................... |
3,127,800 |
— |
3,000,000 |
— |
|||
2 |
Markförvärv ............................................... |
500,000 |
— |
— |
— |
||
3 |
Förändringar vid centralstationen i Stockholm |
||||||
m. m.................................................... |
1,761,900 2,900,000 |
_ |
_ |
_ |
1 |
||
4 |
Dubbelspår Göteborg—Alingsås_____________..:........ |
— |
• |
— |
|||
5 |
Ombyggnad av Malmö statsbangård................... |
1,000,000 |
_ |
_ |
|||
6 |
Ombyggnad av statens järnvägars reparationsverk- |
||||||
städer i Malmö ________________________________________ |
400,000 |
1 1 |
Kungl. Maj:U nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
319
Att täckas av
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
Ombyggnad och utvidgning av sparsystemet vid
bangården i Norrköping.............
Fullbordande av statsbanan Ulriksfors—Volgsjön...
Fortsättning av statsbanan Sveg—Brunflo ..........
Täckande av brist för Riksgrän sbanans elektrifiering
Elektrifiering av statsbanan Kiruna—Svartön_______
Inlandsbanan norr om Volgsjön m. m......
Dubbelspår Norrköping—Mjölby.......................
Dubbelspår Sävsjö—Tranås................
Inventarier ..................................
Ökat förlag..........................................
Säger för statens järnvägar
D. Statens vattenfallsverk.
Trolihätte kanalverk:
Ny farled mellan Vänersborg och Göteborg..
Södertälje kanalverk:
Ombyggnad av Södertälje banal.................
Trolihätte kraftverk:
Tredje utbyggnaden av Trolihätte kraftstation... |
Porjus kraftverk:
Andra utbyggnaden av Porjus kraftstation .......
Älvkarleby kraftverk:
Ångkraftstation.........................................
Upprensning av Masurforsen........................
Kostnader för Skattungens och Oresjöns reglering ___
Distributionsanläggningar för statens kraftverk______j 3,000,000
1 i
Säger för statens vattenfallsverk
E. Statens domäner.
Kostnader för anordnande av jägmästarbostäder...
Summa
lånemedel |
andra stats-inkomster |
Summa |
|||
Kronor |
ö. |
Kronor |
8. | Kronor |
8. |
|
i 150,000 |
! |
||||
6,740,000 |
|||||
500,000 |
— |
— |
|||
3,000,000 |
1_ |
||||
650,000 |
U |
||||
3,500,000 |
— |
_ |
— |
||
3,500,000 |
— |
500,000 |
— |
||
2,000,000 |
— |
— |
|||
500,000 |
— |
— |
|||
— |
— |
1,500,000 |
— |
||
— |
— |
1,500,000 |
— |
||
30,229,700 |
_ |
6,500,000 |
36,729,700 |
||
300,000 |
_ |
||||
400,000 |
— |
— |
— |
||
3,700,000 |
— |
— |
— |
||
1,500,000 |
— |
— |
— |
||
1,650,000 |
_ |
_ |
|||
600,000 |
— |
— |
— |
||
44,500 |
— |
— |
— |
||
3,000,000 |
— |
— |
|||
11,194,500 |
— |
— |
— |
11,194,500 |
|
! |
410,700 |
410,700 |
|||
48,424,20oi |
_ |
9,004.100 |
57,428,300- |
320
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket 1916.
Utgifter för kapitalökning.
XVII. Statens utlåningsfonder.
Att täckas av |
Samma |
||||
lånemedel |
andra stats-inkomster |
||||
Kronor |
Ö. |
Kronor |
Ö. |
Kronor |
ö. |
1,500,000 1,000,000 250,000 5,000,000 60,000 |
— |
50,000 |
— |
1,500,000 1,000,000 250,000 5,000,000 50.000 60.000 |
— |
2 Fonden för bibanor inom vissa delar av riket------- |
|||||
4 Egnahemslånefonden ...........................-........ 5 Lånefonden för inköp av ädla avelsston-------------- fi Allmänna nvodlinesfonden _............................. |
|||||
Summa i 7,810,000 |
— |
50,000 |
7,860,000 |
— |
Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 1, om statsverket 1H16.
321
Utgifter för kapitalökning.
XVIII. Avbetalning å statsskulden.
Att täckas av |
|||||||
Summa |
|||||||
lånemedel |
andra stats-inkomster |
||||||
A. Å de fonderade statslånen. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
|
Amortering. |
|||||||
1 |
1880 års 3 7a % lån............ |
— |
— |
3,210,657 |
— |
||
2 |
1886 » 37ä % » |
— |
— |
437,000 |
— |
||
3 |
1890 » 372 % > |
— |
— |
664,000 |
|||
4 |
1899 » 372 % » |
— |
— |
426,600 |
— |
4,738,257 |
_ |
B. Å övertagna lån. |
|||||||
1 |
Kommunlån... |
_ |
_ |
46,743 |
|||
2 |
Örebro—Svärta järnvägsaktiebolags obligationslån . |
— |
18,000 |
_ |
|||
Järnvägsaktiebolaget Malmö—Konti- |
|||||||
nentens obligationslån: |
|||||||
3 |
Avår 1898__________________________ 35,000: — |
||||||
4 |
Av år 1902_____________________ 17,000: — -1- |
— |
52,000 |
— |
116,743 |
_ |
|
Summa |
| | |
4,855,000 |
— |
Bih. till riksd. prat. 1916. 1 Sami. I Avd.
41
■
*
Knngl. Maj:ts nåd. prop. nr 1, om statsverket lt)16.
32a
Totalsumman av de i riksstaten förekommande utgifter uppgå till
414,254,000 kronor eller samma belopp, vartill statsverkets tillgångar för år
1917 här ovan beräknats; och erhåller riksstaten följande utseende:
324
Kumjl. Maj:ts nåd. grop. nr /, om statsverket 1916.
Riksstat
i A.
Inkomster,
Egentliga statsinkomster:
I. Skatter ............................................
IT. Uppbörd i statens verksamhet_________
B. Inkomster av statens produktiva fonder:
I. Statens affärsverksamhet..................
II. Statens aktier....................................
III. Statens utlåningsfonder (överskott)
C. Andel i riksbankens vinst för år 1915.........
D. I anspråk tagna kapitaltillgångar:
I. Uppkomna av egentliga statsinkomster
II. Uppkomna av lånemedel........................
| E. Lånemedel för produktiva, ändamål
Kronor [ |
Ö. |
|
221,150,000: — 7,471,300: — |
228,621,300 |
|
57,923,000: — 3,830,000: — 4,213,500: — |
65,966,500 |
|
8,120,000 |
||
16,412,000: — 600,000: — |
17,012,000 |
56,234,2001—
F.
Särskilda inkomster för täckande av kostnader enligt § 63 rege -
ringsformen :
I. Nya inkomster av skattemedel ......................... 11,300,000: —
II. Tillfälliga lånemedel............................................ 27,000,000: —
38,300,000
''
Summa |
414,254,000 |
för år 191?
Kumjl. Maj:ts
prop. nr 1, om statsverket 1016.
;i25
Utgifter.
Verkliga utgifter:
XIII.
XIV.
Engångskostnader för
Kostnader
försvaret.................................... 15,024,9.^5
enligt § 63 regeringsformen:
Att täckas av tillfälliga lånemedel 27,000,000: —
Att täckas av andra statsinkomster 26,000,000:— 53 000 000:_
XV. Krigstidshjälp................................................................ 3,500,000: —
Kronor i ö.
Ordinarie anslag. |
Extra anslag |
Summa. |
|||||
I. Första huvudtiteln |
1,345,000 |
1,345,000 |
| i |
||||
II. Andra |
» |
5,472,341 |
— |
994,359 |
— |
6,466,700 |
-'' |
! III. Tredje |
1,891,814 |
277,586 |
— |
2,169,400 |
— |
||
IV. Fjärde |
62,158,804 |
3,943,796 |
— |
66,102,600 |
-i |
||
) Marinen |
21,020,381 |
9,860,425 |
— |
30,880,806 |
— |
||
( Handeln |
3,977,094 |
— |
463,500 |
— |
4,440,594 |
-! |
|
Vl. Sjätte |
14,644,266 |
— |
16,184,734 |
— |
30,829,000 |
-'' |
|
, VII. Sjunde |
y> |
24,604,912 |
— |
4,007,888 |
— |
28,612,800 |
— |
[vill. Åttonde |
» |
34,263,613 |
— |
5,366,887 |
— |
39,630,500 |
-■’ |
IX. Nionde |
8,502,363 |
— |
5,412,737 |
— |
13,915,100 |
— |
|
X. Tionde |
6,858,860 |
3,744,975 |
— |
*10,603,835 |
—j |
||
Säger |
184,739,448 |
— |
50,256,887 |
234,996,335 |
—; |
||
XI. Riksdags- |
och revisionskostnader |
m. in. .............. |
1,628,000: |
_| |
|||
XII. Räntor å |
statsskulden in. in. ...... |
35,961,400: |
—: |
344,110,700
Utgifter för kapitalökning:
XVI. Statens affärsverksamhet
................
XVII. Statens utlånings
fonder.
................
XVIII. Avbetalning å statsskulden.
...............
Säger
Att |
täckas av |
Summa. |
|||||
lånemedel. |
andra statsin-komster. |
||||||
48,424,200 |
— |
9,004,100 |
— |
57,428,300 |
— |
i |
|
7,810,000 |
— |
50,000 |
— |
7,860,000 |
— |
||
— |
— |
4,855,000 |
_ |
4,855,000 |
— |
||
56,234,200 |
_ |
13,909,100 |
_ |
70,143,300 |
— |
70,143,300 |
— |
Summa |
414,254,000 |
— |
Därav till civila pensionsväsendet 5.327,032 kronor och till militära pcnsionsväsendet 5,276,803 kronor.
326
KungI. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1916.
Kungl. Maj:t föreslår i sammanhang härmed enligt beslut, som innefattas
i bilagda statsrådsprotokoll över finansärenden för denna dag angående utgifterna,
att Riksdagen må medgiva, att vid statsregleringen för år 1917 de
i Rikets Ständers skrivelse den 12 maj 1841 angivna grunder i avseende å
dispositionen av besparingarna å huvudtitlarna fortfarande må bliva gällande,
dock att behållningar, som å anslag till nyinrättade tjänstebefattningar uppstå,
innan dessa första gången tillsättas, skola tillföras statsverkets kassafond.
Samtliga de i denna proposition åberopade eller för övrigt med statsregleringen
sammanhang ägande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all Kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Axel Vennersten.
Stockholm 1916. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.
154067
Bilagor
till
Kungl. Ma/j:ts
nådiga proposition
år 1916
om statsverket.
Bihang tiU riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
1
Inkomsterna.
Utgifterna.
Propositionens justering.
Inkomsterna,
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 januari
1916.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Yennersten,
Westman,
Broström.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Vennersten anhöll att
få underställa Kungl. Maj:ts prövning de delar av statsregleringen vid
nu instundande riksdag, som rörde beräkningen av statsverkets tillgångar
för de behov, vilka vid ifrågavarande statsreglering borde fyllas, därvid
departementschefen till en början anmälde dels en av statskontoret den
10 december nästlidet år avlåten skrivelse med inkomstberäkning för år
1917 m. m., dels ock en av fullmäktige i riksgäl dskon toret till chefen
för finansdepartementet avlåten skrivelse den 9 december 1915 med
förslagsberäkningar över sådana riksgäldskontorets inkomster och utgifter
under år 1917, som borde upptagas i sistnämnda års riksstat.
4
Inkomsterna.
Härefter anförde föredragande departementschefen:
Innan jag ingår på beräkningen av de särskilda statsinkomsterna,
må det tillåtas mig att med några ord dröja vid det nuvarande statsfinansiella
läget och vid de allmänna förutsättningarna för 1917 års
statsreglering.
Då 1914 års senare riksdag fastställde 1915 års riksstat, rådde
helt naturligt mycken tvekan, huruvida beräkningarna under de abnorma
förhållanden, som kriget skapat, skulle visa sig hållbara, och man
befarade till och med på sina håll, att statsregleringen skulle komma
att visa en mycket betydande brist. Efter att till statsrådsprotokollet
av den 14 januari 1915 hava framhållit sannolikheten av en brist i 1915
års statsreglering meddelade jag, då jag sedermera till statsrådsprotokollet
över finansärenden den 30 april 1915 hade att uttala mig angående
det sannolika resultatet av 1915 års statsreglering, att verkställda undersökningar
gåve anledning att antaga, att nettobristen i 1915 års statsreglering
icke skulle komma att överskrida 15 miljoner kronor. De
resultat, som numera föreligga, bekräfta detta antagande. Inkomsterna
kunna till och med, trots en mycket betydande brist i tullmedlen, i
sin helhet beräknas komma att ge något överskott. Mot inkomstbristerna
stå nämligen stora överskott på inkomstskatten och statens affärsverksamhet.
Emellertid synas förslagsanslagen, såsom jag också till sistnämnda
statsrådsprotokoll anförde, särskilt på grund av den allmänna
prisstegringen, komma att utvisa en betydande nettobrist. Det torde på
grund härav få anses säkert, att 1915 års statsreglering i sin helhet
kommer att avslutas med brist, en brist, som emellertid av sakkunnigperson
beräknats understiga det i april angivna maximibeloppet 15
miljoner kronor. Statsverkets kassafond, som vid utgången av 1914
visade en tillgång på något över 69 miljoner kronor, kommer till följd
härav sannolikt att vid 1915 års slut nedgå till ett belopp av mellan
55 och 60 miljoner kronor, från vilket belopp emellertid avgår det för
1916 års riksstat påräknade bidraget av 20,698,100 kronor.
Statsregleringen för 1916 måste, om krigstillståndet fortvarar,
säkerligen i likhet med den nu avslutade komma att visa en betydande
nettobrist å förslagsanslagen, huvudsakligen härrörande av de utomordentliga
ekonomiska förhållanden, som världskriget skapat. Därest
kriget kommer att fortsättas under hela året eller större delen därav,
torde till och med kunna befaras, att nettobristen å förslagsanslagen för
1916 blir större än för 1915. Under denna förutsättning komma också
liksom under 1915 viktiga inkomsttitlar, framför allt tullmedlen, att
visa mycket stor brist. Till täckande av denna kommer då icke i
Inkomsterna.
samma grad som för 1915 att kunna påräknas överskott å beräknade
inkomster av statens affärsverksamhet. Medan nämligen behållningen
av statens affärsverksamhet i 1915 års riksstat är upptagen till 42,183,000
kronor, är motsvarande siffra i 1916 års stat upptagen till 53,615,000
kronor, vilket innebär en förhöjning av den påräknade inkomsten med
11,432,000 kronor. Nu är det visserligen på grund av uppgifter från
vederbörande verk sannolikt, att resultatet av statens affärsverksamhet
under 1916 kommer att överträffa även denna högre uppskattning, men
detta överskott kan icke väntas bliva tillnärmelsevis så stort som
1915 års överskott. Däremot kan 1916 års statsreglering med tämlig
säkerhet påräkna ett överskott på tobaksmedlen och dessutom ett betydligt
överskott på en annan inkomsttitel, som icke fanns i 1915
års riksstat, nämligen krigskonjunkturskatten. Denna är i riksstaten
upptagen till 9 miljoner kronor, men då den del, som belöper sig på
1914 års vinster, efter krigskonjunkturskattenämndernas taxeringar är
debiterad till inemot 6 V8 miljoner kronor, synes totalbeloppet av denna
skatt komma att högst väsentligt överstiga det beräknade beloppet.
Det tillkommer emellertid ännu en särskild omständighet, som inverkar
på 1916 års statsreglering och i detta sammanhang måste beaktas,
nämligen den inskränkning av brännvinsbränningen, som genomförts för
innevarande tillverkningsår. Till följd härav antages tillverkningsskatten
nedgå till 13 miljoner kronor mot i riksstaten beräknade 17 miljoner
kronor. Visserligen synes denna brist till någon del komma att täckas
av överskott på 1915 års under 1916 inflytande brännvinsförsäljningsmedel,
men likväl komma rusdrycksmedlen i sin helhet, så vitt nu kan
bedömas, att visa en brist.
På grund av vad nu anförts måste man motse, att, om kriget
fortsätter under någon större del av år 1916, detta års statsreglering
till följd av särskilda av kriget förorsakade omständigheter, vilka icke
kunnat tagas i betraktande vid riksstatens uppgörande, särskilt den
allmänna prisstegringen, förlängningen av spannmålstullarnas suspension
och inskränkningen av brännvinstillverkningen, kommer att visa en
avsevärd brist, antagligen av ungefär samma storlek som bristen i 1915
års stat. Denna brist hänför sig till själva statsregleringen och innefattar
ej de utgifter för neutralitetens bevarande, som det eventuellt
under 1916 blir nödvändigt att göra utanför riksstaten. Till utsikterna
att minska denna brist återkommer jag här nedan.
Icke heller för år 1915 har hänsyn nyss tagits till de utgifter för
neutralitetens bevarande, som under sistnämnda år funnits nödiga och
som Kungl. Maj:t i överensstämmelse med riksdagens uttalande i dess
6
Inkomsterna.
skrivelse den 29 maj 1915 förskjutit av omhänderliavande medel. Dessa
utgifter uppgå enligt approximativ beräkning till sammanlagt 50.5
miljoner kronor. Då jag sålunda i anslutning till senaste riksdags uppfattning
tager i beräkning neutralitetsutgifterna ända fram till nästföregående
års slut, är det klart att, oaktat all omsorg, beloppet icke
kunnat fullt exakt angivas. Jag har därför funnit försiktigheten bjuda
att till nyssnämnda av ämbetsverken uppgivna summa lägga en säkerhetsmarginal
av 2.5 miljoner kronor och sålunda höja det av dem beräknade
utgiftsbelÖppet till 53 miljoner kronor.
Härvid har jag utgått från den tanken, att frågan om täckandet
av utgifter, som under något år måst göras utanför riksstaten, i allmänhet
bör ordnas i den statsreglering, som uppgöres närmast efter det år,
under vilket utgifterna gjorts. Den angivna utgiftssumman bör därför
enligt min mening, i likhet med vad som skedde föregående år, helt och
hållet täckas genom anslag på 1917 års riksstat. Då utgiftsbeloppet
tillsvidare endast approximativt kan anges, har jag ansett lämpligast,
att ifrågavarande anslag i statsverkspropositionen upptages i en summa
under särskild huvudtitel. När sedermera de särskilda förskottsbeloppen
bliva till siffran kända, torde i likhet med föregående år anslag till förskottens
ersättande böra upptagas på de respektive huvudtitlarna.
I dessa förskott ingår det kreditiv på 15 miljoner kronor, som
riksgäldskontoret på grund av § 63 regeringsformen och i enlighet
med Kung! Maj:ts beslut den 13 januari 1915 utbetalat till statskontoret.
Då denna summa bör återbetalas till riksgäldskontoret, har av ersättningsanslaget
ett motsvarande belopp särskilt upptagits som ersättning
av kreditivet, varemot återstoden upptagits som ersättning för andra
förskott.
Det bidrag, 1917 års preliminärt beräknade statsinkomster förmå
lämna till nu ifrågavarande neutralitetskostnader, uppgår till ett belopp
av 1-1.7 miljoner kronor. Det har synts mig angeläget, att åtgärder
vidtoges för att höja detta bidrag, och har jag i detta syfte igångsatt
en utredning angående de nya inkomstkällor, som för sådant ändamål
lämpligen skulle kunna anlitas. Denna utredning är ännu icke avslutad,
men arbetena hava dock fortskridit så långt, att jag redan nu kan beräkna,
att ett ytterligare belopp av 11.3 miljoner kronor kan åstadkommas.
Denna siffra torde med beteckningen »nya inkomster av skattemedel»
få tillsvidare upptagas å riksstatens inkomstsida under särskild
huvudtitel: särskilda inkomster för täckande av kostnader enligt § 63
regeringsformen.
Det sammanlagda bidrag, 1917 års statsinkomster skulle kunna
Inkomsterna.
7
lämna för ifrågavarande ändamål, uppgår härefter till 26 miljoner kronor.
Återstår alltså ett belopp av 27 miljoner kronor. Jag föreslår, att den
budgetmässiga täckningen av denna brist åstadkommes genom upptagande
i riksstaten under nyssnämnda huvudtitel av en särskild post
med beteckningen »tillfälliga lånemedel». Övriga lånemedel böra uttryckligen
betecknas som lånemedel för produktiva ändamål. Jag har
tänkt mig, att de tillfälliga lånemedlen skulle kunna återbetalas under
loppet av två år, alltså med ett belopp av 13.5 miljoner kronor om
året. Då 1916 års riksstat till neutralitetskostnader lämnar ett bidragav
löpande . statsinkomster till ett belopp av 25,323,063 kronor och då
1917 års riksstat nu beräknas lämna ett motsvarande bidrag på 26
miljoner kronor, synes en belastning av 1918 och 1919 års budgeter
med. bidrag på 13.5 miljoner kronor vardera icke möta några finanspolitiska
betänkligheter. Den föreslagna anordningen synes nödvändig
till förekommande av att här ifrågavarande stora utgift skulle i sin helhet
belasta ett enda år och därtill ett sådant år, 1917, som ännu tynges av
den extra skattebörda, värnskatten innebär. Det måste å andra sidan,
anses vara av synnerlig vikt, att täckningsperioden i enlighet med vad
här ifrågasatts begränsas till åren 1917—1919. Då nämligen även 1916
kommer att i större eller mindre utsträckning belastas med särskilda
utgifter för neutralitetens bevarande, måste perioden för den fullständiga
täckningen av alla kostnader av detta slag ändå komma att utsträckas
även till ett eller annat följande år.
Den bär föreslagna åtgärden innebär givetvis icke i realiteten någon
ny upplåning. Ifrågavarande förskott hava nämligen redan bestritts°av
medel, som riksgäldskontoret, med tillhjälp av derunder 1914 och 1915
upptagna statslån, tillhandahållit statskontoret såsom kassaförstärkning.
Om förskotten budgetmässigt till dels täckas med användning av nämnda
lån, så innebär detta alltså endast en förändrad bokföring av riksgäldskontorets
lånemedel. I den mån förskotten täckas av andra statsinkomster,
äger naturligtvis en verklig återbetalning av riksgäldskontorets
försträckningar till statskontoret rum.
Jag beräknar, att de nya inkomstkällor, som jag nyss antydde,
åtminstone delvis skola stå till förfogande redan under loppet av 1916
och att därigenom den brist, som enligt vad jag visat måste väntas
uppstå för 1916, för den händelse kriget fortsätter, skall kunna i avsevärd
grad utjämnas. I
I fråga om inkomstberäkningen för 1917 har jag i sak i alla delar
anslutit mig till statskontoret, vars beräkning jag i dess helhet anser mig
8
Inkomsterna.
kunna beteckna såsom försiktig. Allenast av formella skäl kommer jag att i
några fall förorda avvikelse. I förslagsanslagen hava avsevärda förhöjningar
skett, där sådana betingats av den normala utvecklingen, och i
vissa fall även med hänsyn till av kriget framkallade förhållanden. I
övrigt har den säkerhetsmarginal ansetts tillräcklig, som ligger i en
försiktig inkomstberäkning.
Kristiden har medfört en prisstegring, som är högst kännbar för
den mindre bemedlade delen av befolkningen. På grund härav erfordras
åtgärder i skilda riktningar. En av de hithörande frågorna torde det
tillåtas mig att nu något beröra.
De svårigheter, som gjort sig gällande med avseende å införseln
till Sverige av livsmedel och andra förnödenheter, hava i väsentlig
mån skärpts genom de höga fraktsatserna. Stegringen i frakterna har
alltjämt fortfarit och på sista tiden nått sådan höjd, att hittills vidtagna
åtgärder — varibland må nämnas införskaffande på frivillighetens
väg från Sveriges redarförening och enskilda redare av bidrag till
fraktlindring — visat sig otillräckliga. Under sådana omständigheter
bär jag ansett det böra undersökas, om ej sjöfartsnäringen, vilken
under de rådande extraordinära förhållandena tillförts högst betydande
vinster, borde underkastas en särskild, för en gång utgående skatt,
vars avkastning skulle användas till mildrande av de för landet i det
hela uppkomna olägenheterna. Utredning i denna fråga har påbörjats.
Grunderna för den nya beskattningen böra hänföra sig till en redan
förfluten tidpunkt. Efter denna tidpunkt inträdda eller inträdande förändringar
i de förhållanden, som bestämma skattskyldigheten, skola
alltså icke hava inverkan å skatteplikten. Sedan utredningen avslutats,
torde jag få förelägga Eders Kungl. Maj:t förslag i ämnet.
Skattens totalbelopp bör uteslutande användas för det angivna
ändamålet och avpassas efter vad därför visar sig erforderligt, vilket
icke ännu kan med tillräcklig noggrannhet beräknas. På grund av
nämnda förhållande och med hänsyn jämväl därtill, att såväl inkomsten
som utgiften i själva verket avse år 1916, har i det nu föreliggande
budgetförslaget icke upptagits den utgiftspost och den därmed till beloppet
lika inkomstpost, som kunde föranledas av den ifrågasatta anordningen.
Jag anhåller nu att få anmäla de särskilda inkomsttitlarna på 1917
års riksstat, därvid jag ber att jämväl få hänvisa till en tabell över
flertalet inkomsttitlar, som jag låtit upprätta och som torde såsom bilaga
Ditt. A få fogas till detta protokoll.
Inkomsterna.
9
A. Egentliga statsinkomster.
I. Skatter.
I anslutning till vad jag nyss yttrat föreslår jag nu, att följande
inkomsttitlar upptagas i 1917 års riksstat till de av statskontoret förordade
beloppen, nämligen:
Mantalspenningar .................................................................. 850,000 kronor
Inkomst- och förmögenhetsskatt .......................................... 48,000,000 »
Bevillning av fast egendom samt av inkomst.................. 1,600,000 »
i fråga om vilken sistnämnda skattesumma märkes,
att ett mot densamma svarande belopp bör genom
anslag under sjunde huvudtiteln anvisas att utgå
till landsting och städer, som icke deltaga i landsting;
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter
....................................................................................... 300,000 »
Stämpelmedel, därav beräknad arvsskatt och skatt för
gåva 6,000,000 kronor, ................................................... 18,600,000 »
Lastpenningar........................................................................... 900,000 »
På sätt statskontoret ifrågasatt, torde jämväl i 1917 års riksstat
böra upptagas en krigskonjunkturskatt, avsedd att träffa under innevarande
år intjänta krigskonjunkturvinster.
Då det redan under nästlidna höst syntes påtagligt, att världskriget
skulle komma att fortvara in på år 1916, igångsatte jag en utredning
i syfte att förbereda en förnyad beskattning av krigskonjunkturvinst.
För detta ändamål utverkade jag den 20 oktober 1915 Kungl. Majrts
befallning till samtliga Kungl. Maj:ts befallningshavande att inkomma
med yttrande rörande de erfarenheter, befallningshavandena gjort under
taxeringsarbetet för taxeringen till krigskonjunkturskatt, därvid särskilt
borde angivas, huruvida befallningshavandena funnit skatten så lagd, att
med densamma träffades all den vinst, som lämpligen borde vara föremål
för beskattning av ifrågavarande slag, ävensom huruvida erinringar
funnes att göra ifråga om anordnandet av taxeringsförfarandet.
Bihang titt riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
2
10
Inkomsterna.
De infordrade utlåtandena hava inkommit från Kungl. Maj:ts befallningshavande
i länen, varemot överståthållarämbetets yttrande ännu
återstår, alldenstund taxeringsarbetet för Stockholms stad enligt författningen
avslutas på en senare tidpunkt än i länen. Då utredningen i
frågan hunnit avslutas, torde jag få underställa Eders Kungl. Maj:ts
prövning förslag till en förnyad förordning om krigskonjunkturskatt.
Emellertid anser jag mig redan nu kunna, under antagande att kriget
kommer att räcka under en avsevärd del av detta år, beräkna utbytet av
en krigskonjunkturskatt å 1916 års krigsvinster till ett belopp av 4,500,000
kronor. Med denna summa torde en dylik skatt få upptagas i förslaget
till riksstat för år 1917.
Jag föreslår vidare i anslutning till statskontorets förslag, att
följande poster upptagas i 1917 års riksstat:
Tullmedel ..............................
Sockerskatt..............................
Tobaksskatt ...........................
Brännvinstillverkningsskatt .
Brännvinsför sälj ning smedel.
Maltskatt ...............................
Punschskatt............................
13.000. 000 kronor
15.000. 000 »
5,400,000 »
2,000,000 »
73.000. 000 kronor
24.000. 000 »
14.000. 000 »
35,400,000 »
Då summan av de fyra sist omförmälda skatterna sålunda icke
överstiger 41,900,000 kronor, erfordras följaktligen icke upptagandet av
något anslag å budgeten till statsverkets fond av rusdrycksmedel. Skulle
emellertid den verkliga avkastningen av ifrågavarande skatter överstiga
nyssnämnda belopp, föres i allt fall jämlikt bestämmelserna i förordningen
den 18 juli 1913 angående statsverkets fond av rusdrycksmedel överskottet
till fonden i fråga. II.
II. Uppbörd i statens verksamhet.
De i denna avdelning upptagna inkomstrubrikerna torde böra i
någon mån omgrupperas för vinnande av bättre överensstämmelse med
den å utgiftssidan iakttagna ordningsföljden mellan olika utgiftsgrupper.
I övrigt föreslår jag, under instämmande med statskontoret, att i riksstaten
för år 1917 upptagas följande inkomstbelopp under nedanstående
titlar:
Inkomsterna.
11
Fyr- och båkmedel..................................................
Lotspenningar...........................................................
Avgifter för registrering av automobiler...........
Bidrag till försäkring sinspektionen....................
Avgifter för granskning av biografbilder........
2,500,000 kronor
1,200,000 »
15.000 »
50,300 »
28.000 »
Jag erinrar, att den nyssnämnda inkomsttiteln »bidrag till försäkringsinspektionen»
ävensom inkomsttitlarna »inkomst av myntning
och justering», »patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter» och
»bidrag till bankinspektionen» skola i riksstaten upptagas med samma
belopp som de anslag, vilka anvisas att utgå från respektive inkomsttitlar.
Nu har statskontoret i anledning av meddelande från mynt- och
ju sterings verket föreslagit, att inkomsttiteln inkomst av myntning och
justering skulle upptagas med ett från 915,000 kronor till 940,000
kronor förhöjt belopp. Då jag av skäl, som jag torde få anföra vid
anmälan av utgifterna under sjunde huvudtiteln, icke för närvarande
har att föreslå någon ändring i anslaget till bestridande av de med
mynt- och justeringsverkets drift förenade kostnader, lärer ifrågavarande
inkomsttitel böra i 1917 års riksstat upptagas med oförändrat belopp
eller 915,000 kronor.
Under rubriken patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter
torde i förevarande riksstatsförslag få i överensstämmelse med statskontorets
förslag upptagas ett belopp av 540,600 kronor.
Anslaget till upprätthållande av bankinspektionens verksamhet
kommer jag att föreslå skola i riksstaten för år 1917 upptagas med ett
från 58,000 kronor till 63,400 kronor förhöjt belopp. Med sistnämnda
summa lärer alltså inkomstposten bidrag till bankinspektionen böra i
samma riksstat upptagas.
Följande inkomsttitlar torde i enlighet med statskontorets förslag
få upptagas i 1917 års riksstat till nedan angivna belopp, nämligen
Under förutsättning att de av mig nu förordade beräkningarna
gillas, skulle de egentliga statsinkomsterna upptagas till 228,621,300
kronor.
Kontrollstämpelmedel....................
Terminsavgifter från läroverken
Diverse inkomster...........................
100.000 kronor
550.000 »
1,500,000 »
12
Inkomsterna.
B. Inkomster av statens produktiva fonder.
I. Statens affärsverksamhet.
I fråga om postverket upptager statskontoret följande siffror för
år 1917:
inkomster ............................................. 30,000,000 kronor
driftkostnader....................................... 25,300,000 »
överskott................................................ 4,700,000 kronor
Enligt vad chefen för civildepartementet meddelat mig ämnar han
föreslå, att postverkets driftkostnader fastställas till nyss angivna belopp.
Då jag ej anser mig böra frångå statskontorets beräkning av postverkets
inkomster, föreslår jag alltså, att överskottet upptages i förslaget
till 1917 års riksstat med ett belopp av 4,700,000 kronor.
För telegrafverket innehåller statskontorets förslagsberäkning följande
poster:
inkomster ............................................. 22,500,000 kronor
driftkostnader....................................... 15,500,000 »
överskott................................................ 7,000,000 kronor
Då enligt vad jag inhämtat chefen för civildepartementet har för
avsikt att föreslå telegrafverkets driftkostnader till 15,300,000 kronor,
hemställer jag, att överskottet uppföres i 1917 års riksstat med 7,200,000
kronor.
Beträffande statens järnvägar tillåter jag mig hänvisa till järnvägsstyrelsens
skrivelse den 3 december 1915 med inkomstberäkning för
år 1917, vilken skrivelse torde som bilaga Litt. D få fogas till detta
protokoll.
I nämnda skrivelse har järnvägsstyrelsen föreslagit, att den behållna
inkomsten av statens järnvägar upptages i riksstaten för år 1917 sålunda:
inkomster............................................. 109,900,000 kronor
driftkostnader.................................... 85,800,000 »
överskott............................................. 24,100,000 kronor
Inkomsterna.
1»
1 likhet med statskontoret liar jag icke någon erinran att göra
mot denna beräkning.
I fråga om inkomstberäkningarna för de särskilda i riksstaten
specificerade vatten fall sverken tillåter jag mig hänvisa till de av vattenfallsstyrelsen
uppgjorda, av statskontoret återgivna och utan erinran lämnade
beräkningarna. I anslutning härtill föreslår jag, att med iakttagande
i riksstaten för år 1917 av den sedvanliga specificeringen resultatet
för statens vattenfall sven Jc i dess helhet upptages sålunda:
inkomster ................................................ 6,924,000 kronor
driftkostnader.......................................... 2,674,000 »
överskott ................................................ 4,350,000 kronor.
Utöver vad i statskontorets skrivelse finnes omförmält rörande
statens domäner ber jag få återgiva följande av domänstyrelsen i skrivelse
den 13 december 1915 gjorda uttalande:
»I sill underdåniga statförslag för år 1917, avgivet den 30 nästlidne september,
bär domänstyrelsen meddelat, att styrelsen, som då beräknade avkastningen
av statens domäners fond för nämnda år till 28,500,000 kronor, torde senare under
året bliva i tillfälle att något närmare angiva sagda avkastning; och får styrelsen
nu i underdånighet meddela följande härom.
Domänstyrelsen har denna dag avlåtit skrivelser till herrar statsråden och
cheferna för jordbruks- och finansdepartementen med uppgifter om den beräknade
bruttoavkastningen av statens skogar under år 191(5, slutande å ett belopp av
26,600,000 kronor, som alltså äro statsverkets påräknade skogsmedel för nästkommande
år. Det kunde nu synas, att skogsmedlen för år 1917 borde kunna beräknas
något högre än till det i styrelsens förenämnda statförslag upptagna beloppet,
27,000,000 kronor. Under antagande likväl, att fred under nästa år kommer till
stånd och att i följd därav de hopade lagren av virke i Finland och Ryssland skola
kunna släppas ut i marknaden åtminstone under år 1917, torde någon ytterligare
prisstegring under hösten 1916 icke vara att förvänta. Och då någon mera avsevärd
höjning av avverkningen med nu tillgängliga arbetskrafter knappast synes
möjlig, torde dock försiktigheten bjuda att icke räkna med högre belopp än 27,000,000
kronor. För att dock detta belopp skall kunna ernås, måste domänstyrelsen likväl
uppställa såsom villkor, att skogsstatens personal icke inkallas till krigstjänstgöring
under nästa års sommar och höst, ävensom att personalen under innevarande
vinter måtte befrias från sådan tjänstgöring i den mån det kan befinnas nödigt för
att kunna ombestyra de stora utdrivningar, som under vintem måste försiggå.
Enär domänstyrelsen sålunda anser, att statsverkets skogsmedel för år 1917
må kunna beräknas till 27,000,000 kronor, och att, om inkomsterna av kronans
utarrenderade jordbruksdomäner beräknas till 1,500,000 kronor eller måhända något
därunder, så skulle bruttoinkomsterna av statens domäners fond för sagda finansår
kunna förväntas uppnå ett belopp av 28,500,000 kronor eller samma belopp, som
styrelsen i sitt statförslag redan uppgivit.»
14
Inkomsterna.
Statskontoret har ifrågasatt vissa jämkningar beträffande domänstyrelsens
förslag till driftkostnader och har upptagit följande siffror för
statens domäner:
inkomster............................................... 28,500,000 kronor
driftkostnader ....................................... 11,500,000 »
överskott ................................................ 17,000,000 kronor.
Chefen för jordbruksdepartementet har underrättat mig, att han
ämnar föreslå driftkostnaderna till 10,927,000 kronor, vadan jag hemställer,
att överskottet upptages i förevarande riksstatsförslag till
17,573,000 kronor.
II. Statens aktier.
1 likhet med statskontoret föreslår jag, att statens utdelning i
Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag för år 1917 beräknas tillsammanlagt
2,750,000 kronor.
Jämväl statskontorets förslag att beräkna den statsverket år 1917
tillkommande utdelningen i aktiebolaget svenska tobaksmonojpolet till
1,080,000 kronor anser jag böra godtagas.
Med anledning av vad statskontoret yttrat därom, att det icke
finge anses uteslutet, att utgifterna för tobaksmonopolets genomförande
stege till ett högre belopp än de för ändamålet anvisade medlen, vill
jag uttala, att det ännu är för tidigt att med någon större grad av
säkerhet avgöra, huru härmed kommer att gå, men att jag har min
uppmärksamhet riktad å saken och ämnar, därest det visar sig erforderligt,
snarast möjligt föreslå nödiga åtgärders vidtagande. III.
III. Statens utlåningsfonder (överskott).
Statskontoret och, vad beträffar allmänna järnvägslånefonden och
allmänna byggnadslånefonden, jämväl riksgäldsfullmäktige föreslå, att
överskotten å statens nedannämnda utlåningsfonder i 1917 års riksstat
beräknas sålunda:
Inkomsterna.
15
Allmänna järnväg slånefonden ...........
Allmänna byggnadslånefonden............
Rederilånefonden...................................
Hantverkslånefonden.............................
Lånef onden för tjänstemannasamhället
vid Mörby .........................................
Odling slånefonden .................................
Torvindustrilånefonden .......................
Egnaliemslånefonden.............................
Fiskerilånefonden..................................
Norrländska ny odling sfonden ............
Jordförmedlingsfonden...........................
Täckdikning slånefonden........................
Allmänna nyodlingsfonden .................
1.400.000 kronor
29.000 »
550.000 »
3,000 »
40.000 »
350.000 »
100.000 »
1.575.000 »
75.000 »
28.000 »
50.000 »
10.000 »
3,500 »
Summa 4,213,500 kronor.
Häri instämmer jag.
Vid bifall till de av mig sålunda förordade beräkningarna skulle
inkomsterna av statens produktiva fonder upptagas till 65,966,500 kronor.
C. Riksbankens vinst.
Enligt vad förste deputeraden i riksbanken meddelat mig, utvisar
det verkställda sammandraget av riksbankens räkenskaper för år 1915
en nettovinst av 8,118,989 kronor 14 öre, varjämte finnas odisponerade
vinstmedel från föregående år till belopp av 3,684 kronor 13 öre.
Under åberopande av vad jag i mitt yttrande till statsrådsprotokollet
den 14 maj 1914 vid beräkningen av statsinkomsterna för år
1915 anfört i nu ifrågavarande ämne, hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes hos riksdagen göra framställning, att av riksbankens vinstmedel
måtte för statsverkets behov anvisas ett belopp av 8,120,000
kronor, att från riksbanken utbetalas å de tider under år 1917, som
riksdagen bestämmer.
16
Inkomsterna.
D. I anspråk tagna kapitaltillgångar.
Å reservationsanslaget till bestridande av de med mynt- och justeringsverkets
drift förenade kostnader förefanns enligt rikshuvudboken vid 1914
års slut en reservation å 2,579,850 kronor 69 öre. Av denna reservation
har för 1916 års riksstat disponerats ett belopp av 1,400,000 kronor.
Sedermera har mynt- och justerings verket i skrivelse den 30 september
1915 gjort framställning bland annat därom, att av samma reservation
måtte avsättas 1,000,000 kronor till en planerad nybyggnad för ämbetsverket.
Då emellertid, enligt vad jag inhämtat, mynt- och justeringsverket
för år 1915 har att uppvisa ett betydande överskott av inkomster
utöver utgifter, torde det icke vara påkallat att för nyssberörda ändamål
förnärvarande reservera några medel, utan synes fastmera av behållningen
å ifrågavarande anslag kunna för riksstaten disponeras ytterligare ett
belopp, som jag föreslår måtte bestämmas till 750,000 kronor eller,
för utjämnande av riksstatens slutsumma, förhöjt till 750,035 kronor, att
upptagas i 1917 års riksstat.
I skrivelse den 30 december 1915 har rederiaktiebolaget Nordstjärnan,
som åtnjutit statsunderstöd för uppehållande under åren 1911—1915 av
regelbunden ångbåts förbindelse mellan Sverige samt La Plata-länderna och
Brasilien, med förmälan, att bolaget med tacksamhet erkände det störa
stöd, som ifrågavarande statssubvention berett bolaget vid utvecklingen
av dess linjer, givit tillkänna, att bolaget avstått från uppbärandet av
understödet för år 1915, stort 80,000 kronor, samt i enlighet med bestämmelserna
i det mellan staten och bolaget upprättade kontraktet till
statsverket återburit av bolaget för tidigare år åtnjuten subvention å
tillhopa 420,000 kronor. Enligt vad jag från statskontoret inhämtat
finnes ock å anslaget för ifrågavarande subvention tillgängligt ett belopp
av 500,000 kronor, vilket jag hemställer skola upptagas å inkomstsidan
i 1917 års riksstat.
Efter samråd med chefen för ecklesiastikdepartementet föreslår jag,
att av den vid slutet av år 1914 befintliga reservationen å 100,003
kronor 25 öre å anslaget till beredande av understöd åt vissa äldre
behövande, med låg pension avgångna folkskollärare och folkskollärarinnor
ett belopp av 100,000 kronor upptages i 1917 års riksstat.
I riksstaten för år 1917 torde vidare bland de i anspråk tagna
kapitaltillgångarna böra från de till värn skattefonden avsatta medlen
uppföras ett belopp, svarande mot de på samma år belöpande engångs
-
Inkomsterna. 17
kostnaderna för försvaret. Ihåligt vad jag senare i dag torde fö anmäla,
komma för år 1917 framställningar att göras om anvisande av medel
för bestridande av dylika kostnader till ett sammanlagt belopp av
15,024,965 kronor. Jag hemställer, att samma belopp måtte, på sätt
nyss är sagt, upptagas å riksstatens inkomstsida.
Utöver vad sålunda angivits torde 1917 års riksstat — lika med
staten för innevarande år — av kapitaltillgångar få tillföras beräknade
amorteringar å lån från allmänna järnväg slånefonden och allmänna Inyggnadslånefonden.
Dessa amorteringar, vilka i årets stat upptagits med
respektive 650,000 kronor och 39,000 kronor, hava för år 1917 av fullmäktige
i riksgäldskontoret beräknats till respektive 600,000 kronor och
37,000 kronor, med vilka belopp de alltså torde böra i 1917 års riksstat
upptagas.
E. Lånemedel för produktiva ändamål.
Vad lånebehovet för produktiva ändamål angår, har jag med ledning
av de uppgifter därom, som jag erhållit av vederbörande departementschefer,
beräknat detsamma till 56,234,200 kronor.
F. Särskilda inkomster för täckande av kostnader enligt
§ 63 regeringsformen.
. .... hänvisning till vad jag här förut anfört hemställer jag, att
i förevarande förslag till riksstat måtte under provisorisk huvudtitel
»särskilda inkomster för täckande av kostnader enligt § 63 regeringsformen»
upptagas dels under rubriken »nya inkomster av skattemedel»
ett belopp av 11,300,000 kronor dels och under rubriken »tillfälliga
lånemedel» ett belopp av 27,000,000 kronor.
Vid bifall till vad jag nu föreslagit skulle inkomsterna i det före
tiU
statsreglering för år 1917 komma att uppgå till
414,254,000 kronor. ^
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
3
18
Inkomsterna.
Statskontorets och fullmäktiges i riksgäldskontoret åberopade
skrivelser torde få bifogas detta protokoll med beteckning bil. litt. B.
och bil. litt. C.
De av föredragande departementschefen sålunda i
avseende å beräkningen av statsverkets ovan omförmälda
tillgångar och därmed samn inhängande ämnen
gjorda hemställanden och förslag, ivilka statsrådets övriga
ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen
gilla och bifalla.
O
Ur protokollet:
Albert Tondén.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.
Tabell rörande vissa statsverkets inkomster.
1
Bil. LM. A.
Tabell rörande vissa statsverkets inkomster.
Skatter.
Behållen inkomst |
I riksstaten be- j |
||
i |
boken |
räknad inkomst 1 |
|
i |
Kronor |
Kronor |
|
Mantalspenningar. |
i |
||
År 1912 ................................................................... |
846,622: 4 ti |
825,000 |
— |
» 1913 ....................................................................... |
853,809: 09 |
825,000 |
|
» 1914 ........................................................................ |
846,566: 98 |
850,000 |
— |
» 1915 ...................................................................... |
— |
850,000 |
— |
» 1916 ..................................................................... |
— |
850,000 |
- |
Av statskontoret beräknad inkomst för |
! : |
||
år 1917.......................................... kronor 850,000: |
|||
Av departementschefen beräknad inkomst |
|||
för år 1917.................................... > 850,000: |
|||
Inkomst- och förmögenhetsskatt. |
|||
År 1912 ........................................................................ |
35,261,169: 90 |
31.000. 000 33.000. 000 38.000. 000 38,500,000 39.000. 000 |
|
» 1913 ....................................................................... |
|||
» 1914 ............................................................... |
|||
> 1915 .................................................... |
|||
» 1916 ........................................................................ |
|||
Av statskontoret beräknad inkomst för år 1917.......................................kronor 48,000,000: |
|||
Av departementschefen beräknad inkomst |
|||
för år 1917 ................................. > 48,000,000: Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. |
i |
2
Tabell rörande vissa statsverkets inkomster,
Bevillning av last egendom samt av inkomst.
År 1912
» 1913
» 1914
» 1915
» 1916
Av statskontoret beräknad inkomst för
år 1917 ....................................... kronor 1,600,000:
Av departementschefen beräknad inkomst
för år 1917 ................................. » 1,600,000: •
Behållen inkomst
enligt rikshuvud
boken
Kronor
1,547,247:13
1,637,413: 6 2
1,724,751: 44
I riksstaten beräknad
inkomst
Kronor
1,250,000:
1,400,000:
1.450.000
1.550.000
1,550,000
''Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.
i
...................................................................I 332,775:26 • 300,000
................................................................... 341,512:3 7 ; 300,000
................................................................. i 275,963: 19 j 300,000
.................................................................. — j 300,000
...................................................................! — ! 300,000
Av statskontoret beräknad inkomst för år 1917 ................................... kronor 300,000
Av departementschefen beräknad inkomst för år 1917 .......................... » 300,000
: År 1912
» 1913
i » 1914
'' > 1915
» 1916
Behållen inkomst |
I riksstaten beräknad inkomst |
|||
enligt rikshuvud-boken |
Arvsskatt |
Övriga stämpel-medel |
Summa |
|
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|
Stämpelmedel. |
; |
|||
År 1912 ..................... |
17,431,456: 86 |
6,000,000: — |
11,000,000: — |
17,000,000: — |
» 1913 ..................... |
18,653,021: 20 |
6,000,000: — |
11,000,000: — |
17,000,000: — |
» 1914 .................... |
17,070,844: 73 |
7,000,000: — |
10,550,000: — |
17,550,000: — |
» 1915 ..................... |
— |
6,000,000: — |
11,800,000: — |
17,800,000: — |
» 1916 ..................... |
— |
6,200,000:— |
12,800,000: — |
19,000,000: — 1 |
Av statskontoret beräknad inkomst för år 1917 (därav arvsskatt och skatt för |
, vA | |
|||
gåva 6,000,000 kronor) ...................... |
||||
Av departementschefen beräknad inkomst för år 1917 (därav arvsskatt och |
||||
skatt för gåva 6,000,000 kronor).......... |
Tabell rörande vissa statsverkets inkomster.
3
Behållen inkomst
enligt rikshuvudboken
Kronor
-
Lastpenningar.
År 1914 .
» 1915 .
» 1916 .
j Av statskontoret beräknad inkomst för
är 1917 ...................................... kronor 900,000:-
i Av departementschefen beräknad inkomst
för år 1917...
» 900,000: -
Krigskonjunkturskatt.
År 1916
Av departementschefen beräknad inkomst
för år 1917........................ kronor 4,500,000:
Tullmedel.
År 1912
» 1913
» 1914
» 1915
» 1916
Av statskontoret beräknad inkomst
för år 1917................................. kronor 73,000,000: —
Av departementschefen beräknad in
komst
för år 1917.................... kronor 73,000,000:—.|
760,678: 46
64,326,813: 2 6
69,718,042: 98
58,217,724: 6 7
I riksstaten beräknad
inkomst
Kronor
700.000
775.000
900.000
9,000,000:
62,000,000
62,000,000
63,000,000
73,500,000
73,600,000:
4
Tabell rörande vissa statsverkets inkomster.
Sockerskatt.
År 1912 ...........................................
» 1913 ...........................................
» 1914 ...........................................
» 1915 ...........................................
» 1916 ...........................................
Av statskontoret beräknad inkomst för
Behållen inkomst Kronor |
I riksstaten be-räknad inkomst Kronor |
19,629,662: 6 7 |
19,000,000: — |
20,893,455: 43 |
20,000,000: — |
21,619,004:4 2 |
20,000,000: — |
— |
21,500,000: — |
— |
22,000,000: — |
år 1917 .................................kronor 24,000,000: —
Av departementschefen beräknad inkomst
för år 1917........................ » 24,000,000: —.
År 1916
Tobaksskatt.
9,600,000: —
Av statskontoret beräknad inkomst för
år 1917 ....................................kronor 14,000,000: —
Av departementschefen beräknad inkomst
för år 1917................................ » 14,000,000:—.
Bränn vlnstillverknlDgsskatt.
År 1912 ..................................................
» 1913 ..................................................
» 1914 ..................................................
» 1915......v...........................................
» 1916..................................................
22,646,065: 84
22,289,456: o i
20,734,793: 95
21,500,000: —
21,300,000: —
21,300,000: —
20,000,000: —
17,000,000: —
Av statskontoret beräknad inkomst för
år 1917......................................kronor 13,000,000: —
Av departementschefen beräknad inkomst
för år 1917 ................................. » 13,000,000: —. |
Tabell rörande vissa statsverkets inkomster.
5
År 1915
» 1916
Brännrinsförsäljnlngsinedel.
Behållen inkomst!
enligt rikshuvudboken
Kronor
-
I riksstaten beräknad
inkomst
Kronor
18,300,000:
16,500,000: —
Av statskontoret beräknad inkomst för
Är 1917.......................................kronor 15,000,000: —
Av departementschefen beräknad inkomst
för år 1917................................. > 15,000,000: —
Maltskatt.
År 1912.......................................................................
» 1913 .....................................................................
» 1914 .......................................................................
» 1915 ........................................................................
» 1916 ........................................................................
Av statskontoret beräknad inkomst för
år 1917...................................... kronor 5,400,000: —
Av departementschefen beräknad inkomst
för år 1917 ................................. » 5,400,000: —.
4,913,084: 04 |
5,000,000 |
5,236,866: 98 i |
5,000,000 |
5,473,468: 96 |
4,700,000 |
— |
5,000,000 |
— |
5,400,000 |
Pnnsehskatt.
År 1912 .......................................
j » 1913 .......................................
» 1914 ......................................
» 1915 ........................................
> 1916 ........................................
1,838,118: eg
1,956,991: s»
2,239,521: 88
Av statskontoret beräknad inkomst för
år 1917....................................... kronor 2,000,000: -
Av departementschefen beräknad inkomst
för år 1917................................. > 2.000.000:
1,500,000: —
1,700,000: —
1,800,000:
1,800,000: —
2,000,000:
2,000,000:
6
Tabell rörande vissa statsverkets inkomster,
Uppbörd i statens verksamhet.
I riksstaten beräknad
inkomst
Kronor
Behållen inkomst
enligt rikskuvudboken
Kronor
-
Fyr- och bäkmedel.
1,700,000: —
1,800,000: —
2,000,000: —
2,000,000: —
2,500,000: —
Av statskontoret beräknad inkomst för
år 1917 ....................................... kronor 2,500,000: —
Av departementschefen beräknad inkomst
för år 1917 ................................. » 2,500,000: —
År 1912
» 1915
» 1914
» 1915
> 1916
2,100,221: as
2,256,795: It
2,271,704: 71
Lotspenningar.
År 1915 .....................................................................
* 1916 .......................................................................
Av statskontoret beräknad inkomst för
år 1917..................................... kronor 1,200,000: —
Av departementschefen beräknad inkomst
för år 1917 ................................. » 1,200,000:
1,200,000: —
1,200,000: —
Avgifter för registrering av automobiler.
År 1916 ........................................................................ — 76,000: — j
Av statskontoret beräknad inkomst för
år 1917 ...................................... kronor 15,000:
Av departementschefen beräknad inkomst
för år 1917 ................................. »
15,000:
Tabell rörande vissa statsverkets inkomster,
7
1 |
Behållen inkomst |
||
enligt rikshuvud- |
1 nksstaten be- |
||
boken |
räknad inkomst |
||
Bidrag1 till försäkriiigsinspektionen. |
Kronor |
Kronor |
|
l |
|||
År 1912 ........................................................................ |
72,874: 58 |
53,000 |
__ |
» 1913 ................................................ |
76,528: 87 |
53,000 |
— |
2 1914 ....................................................................... |
81,360: si |
53,000 |
— |
» 1915 ........................................................................ |
— |
53,000 |
— |
» 1916 ........................................................................ |
— |
53,000 |
— |
Av statskontoret beräknad inkomst för |
|||
år 1917 ...................................... kronor 59,300: — |
|||
Av departementschefen beräknad inkomst |
|||
för år 1917................................... » 59,300: —. |
|||
♦ |
|||
Avgifter för granskning av biografbilder. |
|||
År 1913 ..................................................................... |
19,594: 5 7 |
21,000 |
_ |
» 1914 ........................................................ |
20,122: 25 |
26,000 |
_ |
» 1915 ....................................................... |
— |
26,000 |
|
» 1916 ................................................... |
— |
26,000 |
— |
Av statskontoret beräknad inkomst för
år 1917 ....................................... kronor 28,000:
Av departementschefen beräknad inkomst
för år 1917.................................... » 28,000: ■
I
Inkomst av myntning och justering.
År 1912 ........................:...................
» 1918 ...............................................
» 1914 ...............................................
» 1915 ...............................................
» 1916 ...............................................
Av statskontoret beräknad inkomst för
år 1917
kronor 940,000: — j
Av departementschefen beräknad inkomst
för år 1917 .................................
690,522: 5 7 |
915,000 |
638,179: 3 7 |
915,000 |
1,316,691: ll |
915,000 |
— |
915,000 |
— |
915,000 |
915,000:
8
Tabell rörande vissa statsverkets inkomster.
1 Patent- och rarnmSrkes- samt registrerlngsavglfter. År 1912 ........................................................................ lena ............................................. |
Behållen inkomst Kronor |
I riksstaten be- > |
535,318: vt |
i 395,000: — | |
|
» 1914 .................................................. |
||
-> 1915 .................................................... |
||
» 1916 ........................................................................ |
Av statskontoret beräknad inkomst för
år 1917 ....................................... kronor 540,600: —
Av departementschefen beräknad inkomst
för år 1917.................................... » 540,600: —
* i
Bidrag till bankinspektionen.
Av statskontoret beräknad inkomst för
år 1917 ....................................... kronor 60,000: -
Av departementschefen beräknad inkomst
för år 1917.................................... ’
63,400:
Kontrollstkmpelmedel.
År 1912
» 1913
» 1914
» 1916
» 1916
105,814:70
110,879: 84
89,342: 30
Av statskontoret beräknad inkomst för
år 1917 ....................................... kronor 100,000: — !
Av departementschefen beräknad inkomst
för år 1917................................... » 100,000: —J
95,000:
95,000:
95,000:
100,000:
100,000:
4r 1919 ............... |
47,000: — j |
|
» 1913 ................... |
||
* 1Q1.1 ............... |
47,000:— | |
|
xx 1Q1& ..........................................................! |
||
» 1916 ........................................ |
i |
Tabell rörande vissa statsverkets inkomster.
9
Behållen inkomst |
I riksstaton be- |
||
boken |
räknad inkomst |
||
Kronor |
Kronor 1 |
||
Terminsavgifter från läroverken. |
I |
||
År 1912 ....................................................................... |
556,585: 5 5 |
540,000 |
— |
» 1913 ....................................................................... |
552,345: — |
500,000 |
— |
» 1914 ........................................................................ |
565,585: — |
500,000 |
|
» 1915 ........................................................................ |
— |
500,000 |
|
» 1916 ........................................................................ |
_ |
500,000 |
- i |
Av statskontoret beräknad inkomst för
år 1917....................................... kronor 550,000: —
Av departementschefen beräknad inkomst
för år 1917................................. » 550,000: —.
Diverse inkomster.
År 1912 ........................................................................ |
2,375,104:16 1,500,000 |
— |
» 1913 ....................................................................... |
1,984,946:86 1,500,000 |
j |
» 1914 ....................................................................... |
2,112,460:40 1,500,000 |
|
» 1915 ........................................................................ |
— 1,500,000 |
|
» 1916 ........................................................................ |
— 1,600,000 |
Av statskontoret beräknad inkomst för
år 1917....................................... kronor 1,500,000: —
Av departementschefen beräknad inkomst
för år 1917................................. » 1,500,000: —J
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml.
2
10
Tabell rörande vissa statsverkets inkomster.
Statens affärsverksamhet
Postverket. År 1912......... |
I rikshuvudboken bokförda |
j I riksstaten beräknade |
|||
Inkomster |
Drift- kostnader |
Överskott |
Inkomster |
Drift- kostnader |
Överskott |
! 24,664,103: »3:20,917,042: 28 |
3,747,061: 6 5 4.230.961: 16 |
24,000,000: — 25,610,000: — 27,308,000: — 28,690,000: — 29,186,200: — |
22,400,000: — 23,217,300: — 24,308,000: — 24,690,000: — 25,021,200: — |
1,600,000: — 2,392,700: 3.000. 000: - 4.000. 000: - 4,165,000: - |
|
, 1913......... |
|||||
» 1914......... |
26,671,188: 76 |
-------- | 22,761,331:36 3,909,857:40 | |
|||
» 1915......... |
|||||
» 1916......... |
Av statskontoret beräknade för år 1917:
Inkomster........................................
Driftkostnader..................................
Överskott........................................
kronor 30,000,000: —
» 25,300,000: —
» 4,700,000: —
Av departementschefen beräknade för år 1917:
Inkomster.................................................
Driftkostnader...........................................
Överskott...............................................
30.000. 000: —
25.300.000. -4,700,000: —
1 rikshuvudboken bokförda |
I riksstaten beräknade |
|||||
Inkomster |
Drift- kostnader |
Överskott |
Inkomster |
Drift- kostnader |
Överskott |
|
Telegrafverket. År 1912 ......... |
17,267,005: 43 |
10,828,034: 15 |
6,438,971: 28 |
15,220,000: — |
10,474,800: — |
4,745,200: —i |
> 1913 ......... |
18,358,004: 74 |
12,065,562: 96 |
6,292,441: 7 8 |
16,250,000: — |
11,533,000: — |
4,717,000: — |
» 1914 ......... |
20,863,571: 10 |
12,976,361: 8 2 |
7,887,209: 28 |
17,500,000: - |
12,200,000: — |
5,300,000: — |
» 1915 ......... |
— |
— |
19,250,000: — |
12,950,000: — |
6,300,000: — |
|
» 1916 ........ |
— |
— |
20,500,000: - |
13,830,000: — |
6,670,000: |
Tabell rörande vissa statsverkets inkomster.
11
Av statskontoret beräknade för dr 1917:
Inkomster.................................................
Driftkostnader...........................................
Överskott.................................................
Av departementschefen beräknade för år 1917:
Inkomster.................................................
Driftkostnader...........................................
Överskott................................................
............................... kronor 22,600,000: —
................................ » 15,600,000: —
................................. » 7,000,000: —
................................. » 22,600,000; —
................................. » 15,300,000; —
................................ » 7,200,000: -
Statens järn-vägar. År 1912 ......... » 1913 ......... » 1914 ......... » 1915 ......... » 1916 ......... |
I rikshuvudboken bokförda |
I riksstaten beräknade |
|||
Inkomster |
Drift- kostnader |
Överskott |
Inkomster |
Drift- kostnader |
Överskott |
83,203,657: t c |
62,908,715: 69 69,860,067:9 4 |
20,294,941: 71 |
80,000,000: — 84,200,000: — 95,000,000: — |
63,500,000: — |
16,500,000: — 22,500,000: — |
Av statskontoret beräknade för år 1917:
Inkomster ...............................................
Driftkostnader .........................................
Överskott ..............................................
Av departementschefen beräknade för år 1917:
Inkomster ................................................
Driftkostnader ..........................................
Överskott ...............................................
kronor 109,900,000: —
» 85,800,000: —
» 24,100,000: -
» 109,900,000: —
» 85,800,000: —
» 24,100,000: —
I rikshuvudboken bokförda |
I riksstaten beräknade |
|||||||||
Statens vatten- |
Inkomster |
Drift- kostnader |
Överskott |
Inkomster |
Drift- kostnader |
Överskott |
||||
Å. |
i .in a v cjl iv. 1912 ......... |
2,281,566: 7 2 |
1,126,745: 7 2 |
1,154,821: — |
1,986,000 |
_ |
1,110,000 |
876,000 |
||
» |
1913 ......... |
2,792,590: 64 |
1,260,897: 3 7 |
1,531,693: 27 |
2,006,000 |
— |
948,000 |
— |
1,058,000 |
— |
» |
1914 ......... |
3,034,726: 59 |
1,281,826: 53 |
1,752,900: 06 |
2,484,000 |
— |
1,129,000 |
— |
1,355,000 |
— |
» |
1915 ......... |
— |
— |
— |
4,061,000 |
— |
1,928,000 |
— |
2,133,000 |
_ |
» |
1916 ......... |
— |
— |
— |
5,892,000 |
— |
2,242,000 |
— |
3,650,000 |
_ |
12
Tabell rörande vissa statsverkets inkomster.
Av statskontoret beräknade för år 1917:
Inkomster ..............................................
Drillkostnader ..........................................
Överskott ................................................
Av departementschefen beräknade för år 1917:
Inkomster ................................................
Driftkostnader ..........................................
Överskott ... ............................................
kronor 6,924,000: —
» 2,574,000: —
» 4,350,000: —
> 6,924,000: —
» 2,574,000; —
» 4,350,000: —
1 Statens domäner. År 1912 ......... » 1913 ......... » 1914 ......... » 1915 ......... |
I rikshuvudboken bokförda |
I riksstaten beräknade |
||
Inkomster |
Drift- kostnader |
Överskott |
Inkomster |
kostnader Överskott |
15,437,691: 52 19,075,004: 4 6 — |
5,476,651: 35 6,472,508: 92 7,399,766: 54 |
9,961,040: 17 10,316,344: 35 11,675,237: 92 |
14,700,000: — 15,300,000: — 15,700,000: — 18,000,100: — 25,501,500: — |
5,400,000: — 9,300,000: — |
» 1916 ......... |
Av statskontoret beräknade för år 1917:
Inkomster.................................................
Driftkostnader...........................................
Överskott.................................................
Av departementschefen beräknade för år 1917:
Inkomster.................................................
Driftkostnader...........................................
Överskott.................................................
kronor 28,500,000: —
* 11,500,000: —
» 17,000,000: —
» 28,500,000: —
» 10,927,000: —
» 17,573,000: —
Tabell rörande vissa statsverkets inkomster.
13
Statens aktier.
| Utdelning i Luossa-raara—Kilrn navaara-aktiebolag. ! År 1912..................... » 1913................. |
Behållen inkomst enligt riks-huvudboken |
I riksstaten beräknad inkomst |
|||
Enligt 1907 |
Enligt 1913 års över-enskom-melse |
Summa |
Enligt 1907 |
Enligt 1913 |
Summa |
1,528,848: o i |
1,528,848: 0 5 |
1,500,000: — |
1,200,000: — |
1,500,000: — |
|
» 1914...''.................. » 1915................... |
— 1.970,849:68 |
||||
» 1916..................... |
Av statskontoret beräknad inkomst för år 1917:
Enligt 1907 års överenskommelse ...............................
» 1908 » » ...............................
» 1913 >
kronor 1,125,000: —
» 150,000: —
» 1,475,000:— 9,750,000: —
Av departementschefen beräknad inkomst för år 1917:
Enligt 1907 års överenskommelse ......................................
> 1908 » » ......................................
» 1913 » » .........
» 1,125,000: —
150,000: —
» 1,475,000: — 2,750,000: —
I riksstaten |
||
Utdelning i aktiebolaget svenska tobaksmonopolet. År 1916 .............................. |
100,000: — 1 |
|
i Av statskontoret beräknad inkomst för år 1917 .... » departementschefen » » » » 1917 |
...... 1,080,000:-- |
14
Tabell rörande vissa statsverkets inkomster.
Statens utlåningsfonder (överskott).
Behållen inkomst
enligt rikshuvudboken
Kronor
-
Allmänna jarnvägslånefonden.
! År 1912 ...
| » 1913 ...
I » 1914 ...
i » 1915 ...
I » 1916 ...
i Av statskontoret beräknad inkomst för
är 1917 ....................................... kronor 1,400,000: —
Av departementschefen beräknad inkomst
för år 1917.................................... » 1,400,000:—j
Allmänna byggnndslinefonden.
År 1912
1913 .........
1914 .........
1915 .........
1916 .........
Av statskontoret beräknad inkomst för
år 1917 ....................................... kronor 29,000: —
Av departementschefen beräknad inkomst
för år 1917.................................... »
29,000:
Rederil&nefonden.
År 1912
» 1913
» 1914
» 1915
» 1916
I riksstaten beräknad
inkomst
Kronor
1,483,114: 55
1,567,287: 72
1,333,461: 59
Av statskontoret beräknad inkomst för
år 1917 ....................................... kronor 550,000: —|
Av departementschefen beräknad inkomst
för år 1917................................... » 550,000: —j
43,262:01
34,630: 50
31,217: 45
560,657: ai
517,673: 3 9
531,733: 80
1,775,400: —
1,578,400: —
1,685,000: —
1,575,000: —
1,435,000: —
39,600: —
36,600: —
33,000: —
31,300: —
30,000: —
640,000: —
650,000: —
600,000: —
570,000: —
550,000: -
Tabell rörande vissa statsverkets inkomster.
15
. I 1 |
Behållen inkoms Kronor |
I riksstaten be-räknad inkomst Kronor |
|
Hall tverkslån efonrt en. |
|||
1 År 1912 .......................... |
— |
1,600: |
|
i » 1913 .............................................. |
1,224: 88 |
! 6* O co |
|
» 1914 ............................................... |
3,129: 02 |
1,000: — |
|
i » 1915 ............................... |
— |
3,000: — |
|
! » 1916 ................................ |
— |
3,600: |
|
Av statskontoret beraknad inkomst för år |
|||
1917 .................................... |
kronor 3,000: — |
||
Av departementschefen beräknad inkomst |
|||
för år 1917 .................................... » 3,000: - Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby. |
: |
||
År 1912 ............................................... |
9,544: 68 |
- 1 |
|
j » 1913 .............................................. |
22,037: 2 7 |
||
| » 1914 ................................ |
29,669: 73 |
20,000: — |
|
* 1915 .............................................. |
— |
30,000: — | |
|
» 1916 ....................................... ..... Av statskontoret beräknad inkomst för år |
— |
40,000: | |
|
1917 ............................................. |
kronor 40,000: - - |
I |
|
Av departementschefen beräknad inkomst |
|||
för år 1917 .................................... |
» 40,000: |
: |
|
Odllngslånefonden. |
|||
År 1912 .......................... |
310,369: 61 |
! 300,000: — |
|
» 1913..................................... |
572,845: 2 8 |
253,000: — |
|
* 1914 ............................... |
225,057: si |
400,000: — |
|
» 1915 ............................ » 1916 ............................... |
— |
300,000: — f |
|
j Av statskontoret beräknad inkomst för år 1917................. ........................... kronor 350,000: — |
| |
||
Av departementschefen beräknad inkomst |
| |
||
för år 1917.......................... |
» 350,000:- i |
i |
) |
16
Tabell rörande vissa statsverkets inkomster.
Behållen inkomst
enligt rikshuvud
boken
Kronor
I
I riksstaten be- ;
räknad inkomst
Kronor
Torvindustrilånefonden.
År 1912 ..............
» 1913 ..............
» 1914 ..............
» 1915 ..............
» 1916 ..............
Av statskontoret beräknad inkomst för
år 1917 ....................................... kronor 100,000: — !
Av departementschefen beräknad inkomst
för år 1917................................... » 100,000 —
121,273: 51
112,416: 50
100,326: 5 7
135,000: —
125,000:— !
120,000: —
110,000: —
110,000: —
Egnahemslånefonden.
År 1912 .............................................
» 1913 ............................................
» 1914 ............................................
» 1915 .............................................
» 1916 .............................................
843,228: 63 |
840,000 |
1,049,085: 31 |
1,008,000 |
1,208,398: 0 5 |
1,280,000 |
— |
1,435,000 |
— |
1,410,000 |
; Av statskontoret beräknad inkomst för
år 1917 ....................................... kronor 1,575,000: —
| Av departementschefen beräknad inkomst
för år 1917 ................................. * 1,575,000: —
Fiskerilånef onden.
År 1912 ..................................................................
> 1913 ......................................................................
X» 1914 ........................................................................1
» 1915 .......................................................................|
» 1916 .......................................................................!
| Av statskontoret beräknad inkomst för
&r 1917.......................................... kronor 76,000: — !
! Av departementschefen beräknad inkomst
för år 1917 .................................... » 75,000: —
74,901: 50 |
75,000: — |
76,589: 19 |
77,000: — |
77,383: 59 |
80,000: — |
— |
80,000: — |
_ |
75,000: — |
Tabell rörande vissa statsverkets Inkomster.
17
Norrländska liyodlingsfonden.
Behållen inkomst
enligt rikshuvud.
boken
Kronor
I riksstaten be- I
räknad inkomst |
Kronor
År |
1912........................................................................ |
20,041: ll |
20,000 |
» |
1913........................................................................ |
23,322: 95 |
24,000 |
1914....................................................................... |
25,760: 19 |
27,000 |
|
> |
1915........................................................................ |
— |
29,000 |
» |
1916........................................................................ |
— |
28,000 |
Av statskontoret beräknad inkomst för
år 1917......................................... kronor 28,000: —
Av departementschefen beräknad inkomst
för år 1917 .................................... » 28,000: —
Jordlörmedlingrsfonden.
38,308: 6 9
40,595: 21
61,469: 91
» 1916 ........................................................................
Av statskontoret beräknad inkomst för
år 1917.......................................... kronor 50,000: — I
Av departementschefen beräknad inkomst
för år 1917 ................................... » 50,000: —
Täckdikningslänefonden.
År 1912 ...
» 1913 ...
» 1914...
829: si
Av statskontoret beräknad inkomst för
år 1917.......................................... kronor 10,000: —
Av departementschefen beräknad inkomst
för år 1917 .................................. » 10,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1916■ 1 samt.
År 1914
» 1915
» 1916
60,000: —
36,000: —
40,000: —
75,000: —
48,000: —
10,000: —
7,000: —
3
IS
Tabell rörande vissa statsverkets inkomster.
I riksstaten be- |
|||
räknad inkomst |
|||
Kronor |
|||
Allmänna nyodling1,sfonden. |
|||
År 1916 .................................................................. |
2,000: — |
||
Av statskontoret beräknad inkomst för år 1917 ....... |
.... kronor |
3,500: — |
|
Av departementschefen beräknad inkomst för år 1917 . |
.... » |
3,500: — |
|
Andel i riksbankens |
vinst. |
År 1912 ............................................................................................
» 1913 ............................................................................................
» 1914 ............................................................................................
» 1915 .............................................................................................
» 1916 .............................................................................................
Av departementschefen beräknad inkomst för år 1917 ... kronor 8,120,000:
I riksstaten beräknad
inkomst
Kronor
6,399,000: —
6,311,000: —
7,058,000: —
8,800,000: —
8,760,000: —
STOCKHOLM, ISAAC MAECUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG-, 1916.
Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917.
1
Bil. Litt. B.
Till Konungen.
Enligt § 2 av den för statskontoret gällande instruktion åligger
det detta ämbetsverk att varje år före den 15 december till Eders Kungl.
Maj:t inkomma med förslag till beräknande av statsverkets inkomster
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1
2 Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917.
vid nästföljande statsreglering ävensom med upplysning rörande de förhållanden
i övrigt, som äro av beskaffenhet att böra bringas till Eders
Kungl. Maj:ts kännedom i och för uppgörande av Eders Kungl. Maj:ts
nådiga proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och
behov.
Till åtlydnad härav får statskontoret anföra följande.
Statskontorets förslag till inkomstberäkning för år 1917 innefattas
i bifogade tabell litt. A. Vid upprättande härav har statskontoret fäst
avseende dels därpå, huruvida de å de särskilda inkomsttitlarna under
de senare åren enligt räkenskaperna influtna belopp haft stigande eller
fallande tendens, i vilket hänseende åberopas här bifogade, över de
senaste fem årens egentliga statsinkomster upprättade tabell B, dels
ock på de vid inkomsttitlarna förekommande särskilda förhållanden, för
vilka statskontoret här nedan närmare redogör.
I de sifferuppgifter, som följa härefter, hava i allmänhet öretal
avjämnats till närmaste krontal.
A. Egentliga statsinkomster.
Skatter.
Mantalspenningar. Å denna inkomsttitel, som i riksstaterna för
1915 och 1916 är upptagen till 850,000 kronor, inflöto under år 1913
853,809 kronor men år 1914 endast 846,567 kronor. Då emellertid
denna nedgång huvudsakligen beror på, att efter uppbördsstämmorna i
slutet av "år 1914 en ovanligt stor del av skatten måst föras på restlängd,
och då man torde få hoppas, att de tidsomständigheter, som orsakat
nämnda förhållande, icke skola göra sig gällande vid slutet av år
1917, föreslår statskontoret, att inkomsttiteln i 1917 års riksstat uppföres
med oförändrat belopp, 850,000 kronor.
Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse. Inkomst- och förmögenhetsskatt,
bevillning, som tillfört statsregleringen en behållen inkomst år
1913 av 39,838,756 kronor och år 1914 av 43,136,836 kronor har enligt
från Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande inkomna uppgifter för
innevarande år uttaxerats med 42,935,242 kronor.
Det under ett år uttaxerade beloppet inflyter icke helt under samma
år; eu icke ringa del blir alltid utestående till nästföljande år. Då man
emellertid kan påräkna, att även en del av den sedan nästföregående
3
Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917.
ar utestående uppbörden skall under året inflyta, är det i avseende på
de ifrågavarande balanserna egentligen skillnaden mellan det in- och
utgående beloppet, som är av intresse för nu förevarande beräkning.
I detta hänseende utvisa rikshuvudböckerna för de sistförflutna åren
följande belopp:
j^r Utestående till Ökning i
nästföljande år balansen
1911 ................................................. 2,334,322 —
1912 ................................................ 2,434,643 100,321
1913 ................................................ 2,861,634 426,991
1914 ............................................... 3,408,574 546,940
Ökningen beror dels på ökningen av själva det uttaxerade beloppet,
dels på försämrade konjunkturer. Av dessa skäl kunde man, såsom
statskontoret framhöll i inkomstbetänkandet den 12 december 1914, för
nämnda år motse en ganska ogynnsam balans. Annorlunda torde
emellertid saken ställa sig vid årsskiftet 1917—1918, och det är icke
omöjligt, att restantierna vid denna tidpunkt bliva mindre än vid slutet
av år 1916. I varje fall torde man icke behöva räkna med någon balansökning
under år 1917.
För att erhålla den för statsregleringen behållna uppbörden har
man att minska det taxerade beloppet icke blott med nyss omförmälda
ökning under året av den utestående uppbörden utan även med årets
avkortningar. I detta hänseende utvisa rikshuvudböckerna för de sistförflutna
åren följande belopp, vilka, då de i regel angiva avkortningar
å näst föregående års debiterade inkomst, här sammanställas med beloppet
av denna senare:
År
1912
1913
1914
Avkortning
434,416
520,790
538,712
Debiterad inkomst
för näst föregående
år
34,201,579
35,795,907
40,786,536
Avkortning i
procent av debiterad
inkomst
1.27
1.45
1.32
Att döma härav bör det i allmänhet vara tillräckligt att beräkna
avkortningarna till 1 V2 procent av den för näst föregående år debiterade
uppbörden. Åven om detta beräkningssätt med avseende på
rådande abnorma förhållanden icke kan tillämpas på åren 1915 och
1916, torde avkortningarna under år 1917 kunna beräknas till 1 V2 procent
av det för år 1916 debiterade skattebeloppet.
Vad nu slutligen beträffar det uttaxerade och i kronans räken -
4 Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917.
skaper debiterade beloppet av ifrågavarande skatt, bar detta enligt rikshuvudböckerna
utgjort:
år 1911 ......... kronor 34,201,579: —
» 1912 ......... » 35,795,907: —
» 1913 ......... » 40,786,536: —
» 1914 ......... » 44,222,488: —
Medeltalet mellan beloppen för 1911 och 1912 utgör kronor
34,998,743, och medeltalet mellan nyss angivna belopp för 1914 och
det förut nämnda beloppet för 1915 enligt från Eders Kungl. Maj:ts
befallningshavande inkomna uppgifter kronor 43,578,865, utvisande en
ökning av kronor 8,580,122, eller i medeltal per år kronor 2,860,041.
Med antagande av en årlig ökning av denna storlek och med de från
Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande inkomna uppgifterna såsom
utgångspunkt erhåller man följande värden å den debiterade skatten:
år 1915 ........ kronor 42,935,242: —
» 1916 ........ » 45,795,283: —
» 1917 ......... » 48,655,324: —
Antagandet av sist anförda taxeringsbelopp för 1916 och 1917
synes statskontoret icke innebära någon oförsiktighet. Visserligen torde
penningvärdets fallande sänka värdet av mången förmögenhet och nu
rådande förhållanden även i övrigt i många fall åstadkomma sänkning
i för föregående år debiterad skatt, och särskilt lärer, till följd av skeppningssvårigheter
under och närmast efter kriget, en betydande sänkning
vara att vänta i de skatter, som inflyta från trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund
och därmed förbundna gruvbolag. Men dessa sänkningar
torde fullt uppvägas dels av den höjning i skattebelopp, som
åtminstone för rörelse och näringar torde bliva en följd av de genom
kriget vållade prisstegringarna, och dels av de säkerligen ganska stora
höjningar i inkomst- och förmögenhetsskatt, som orsakas av krigskonj
unkturvinster.
På grund av vad nu anförts antager statskontoret för år 1917 en
debiterad inkomst- och förmögenhetsskatt av 48,655,324 kronor. Detta
belopp bör minskas med avkortningar, vilka enligt vad ovan framhållits
kunna beräknas till 1 Va procent av 1916 års debiterade skatt, således
till 686,929 kronor. I förslagstabellen bil. A är därför ifrågavarande
titel upptagen med ett till 48,000,000 kronor avrundat belopp.
Bevillning av fast egendom samt av inkomst, bevillning, i riksstaten
för år 1916 upptagen till 1,550,000 kronor, har enligt från Eders Kungl.
Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917. 5
Maj:ts befallningshafvande inkomna uppgifter i taxeringslängderna för
innevarande år debiterats med 1,825,993 kronor. Då avkortningarna
icke kunna beräknas högre än 100,000 kronor, synes ifrågavarande
titel, även med iakttagande av all önskvärd försiktighet, kunna i 1917 års
riksstat höjas till 1,600,000 kronor, till vilket belopp i sådant fall även
det å sjunde huvudtiteln anvisade extra ordinarie anslaget »Bidrag till
landsting och städer, som icke deltaga i landsting» bör upptagas.
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevTllning.
Under denna titel sammanfattas de särskilda avgifter, som enligt nådiga
förordningen den 23 oktober 1908 erläggas av vissa handlande och
liandelsexpediter samt för vissa offentliga föreställningar, varförutom
hit även föras avgifter för rättigheter till skogsfång och kolningsfrihet
på allmänningar.
De särskilda avgifter, som sålunda innefattas under ovanstående
titel, hava enligt räkenskaperna uppdebiterats med:
1912 |
1913 |
1914 |
|
För rättighet till skogsfång och |
|||
kolningsfrihet på allmänningar |
2,389 |
1,439 |
1,439 |
Av vissa handlande och handels- |
|||
expediter .......................................... |
252,800 |
260,780 |
197,600 |
För vissa offentliga föreställningar |
77,141 |
79,547 |
77,029 |
Summa |
332,330 |
341,766 |
276,068 |
Såsom. synes företer skattetiteln en ej obetydlig nedgång för år
1914, och då denna givetvis beror på världskrisen under nämnda års
sista månader, kommer den efter all sannolikhet att framträda även i
slutsiffrorna för år 1915. Men för år 1917, varom i denna beräkning
är fråga, anser statskontoret, att man bör kunna upptaga titeln med
oförändrat belopp, 300,000 kronor.
Stämpelmedel, bevillning, inberäknat arvsskatt, utgjorde:
år 1910 ..................... kronor 15,567,026: —
» 1911 ..................... » 17,763,683: —
» 1912 ..................... » 17,431,457: —
» 1913 ..................... » 18,653,021: —
» 1914 ..................... » 17,070,845: —
eller i medeltal för dessa fem år 17,297,206 kronor.
6 Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917.
Till belysning av frågan, i vad män de nu och under den senaste
tiden rådande förhållanden utövat inverkan på denna skattetitel, meddelar
statskontoret följande sammanställning av uppgifter angående
influtna stämpelmedel, vilka i vad de avse åren 1913 och 1914 härröra
från räntekammaren, men för innevarande år erhållits från generalpoststyrelsen
:
—*-—...... |
Influtna stämpelmedel |
||
1913 |
1914 |
1915 |
|
Januari—juli ....................................... |
11,505,057 |
10,724,621 |
7,901,501 |
A n .om s ti—oktober |
3,853,096 2,808,506 |
3,527,688 |
3,853,884 |
November och december.................. |
2''42ö''l83 |
||
Summa) 18,166,659 |
16,677,492 |
11,755,385 |
Av denna sammanställning framgår, att uppbörden under de
månader, som kriget varat, i procent av uppbörden under motsvarande
tid närmast före kriget utgjort:
augusti—oktober 1914: ....................... 91.5 5 procent
november—december 1914: .................. 86.35 »
januari—juli 1915: .............................. 73.6 8 »
augusti—oktober 1915: ....................... 100. o 2 »
Finge man på grund av sist anförda procentsiffror antaga stämpeluppbörden
under november och december månader innevarande år uppgå
till samma belopp som under de två sista månaderna av år 1913 eller
2,808,506 kronor, skulle de under hela år 1915 influtna stämpelmedlen
belöpa sig till 14,563,891 kronor.
Enligt i finansdepartementet utarbetade uppgifter för åren 1911—■
1914 å beloppet av de stämplar, som använts till nedannämnda handlingar,
har detta belopp utgjort:
Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917.
7
1911 |
1912 |
1913 |
1914 |
|
Handlingar till lagfarts-protokoll........................ |
3,386,545 |
3,491,173 |
3,702,010 |
4,010,613 |
Handlingar till inteck-ninsprotokoll ............... |
652,980 |
691,754 |
690,751 |
622,659 |
Handlingar till äkten-skapsförordsprotokoll. |
8,765 |
9,520 |
9,915 |
7,360 |
Handlingar till boupp-teckningsprotokoll: |
7,053,943 |
5,392,652 |
6,228,107 |
5,786,280 |
Testamenten, till vilka |
1,521 |
681 |
687 |
3,829 |
Morgongåvobrev............ |
48 |
660 |
6 |
36 |
Avhandlingar om lös-öreköp ........................... |
13,895 |
13,530 |
14,058 |
13,850 |
Summa kronor |
11,117,697 |
9,599,970 |
10,645,534 |
10,444,627 |
Enligt nådiga förordningen den 15 augusti 1913 (Sv. Förf.-saml.
nr 191) har från och med den 1 september 1913 en ändring i gällande
förordning angående eu särskild stämpelavgift vid köp och byte av
fondpapper trätt i kraft, varigenom nämnda avgift vid köp av aktier
och banklotter höjts med 50 procent. Försäljningsbeloppet för ifrågavarande
slag av stämplar har enligt rikshuvudboken utgjort:
år 1910........... kronor
» 1911........... »
» 1912............ »
» 1913............ »
» 1914............ »
580,841: —
838,598: —
1,518,466: —
1,177,093: —
590,480: —.
Influtna beloppet för under januari—september innevarande år
försålda överlåtelsestämplar uppgår, enligt statskontoret tillhandakommen
uppgift, till 389,060 kronor, och under förutsättning att inkomsten för
8 Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917.
sista kvartalet kommer att utgöra samma belopp som nästlidet år eller
71,361 kronor, skulle årets inkomst uppgå till 460,421 kronor.
De anförda siffrorna visa, att den tillbakagång, som börjat under
år 1913, fortfarit under innevarande år. Efter kriget torde man dock
hava att motse en betydligt ökad livlighet på detta område. Statskontoret
anser därför, att man för år 1917 bör kunna beräkna ifrågavarande
del av stämpeluppbörden till ungefär samma belopp som den faktiska
uppbörden för år 1912 eller i runt tal 1,500,000 kronor.
Den i stämpelmedelsinkomsten ingående arvsskatten kan anses i
ovanberörda inom finansdepartementet upprättade statistik representeras
av de för bouppteckningar och testamenten angivna belopp, vilka utvisa
eu tydlig nedgång för år 1914. Då denna nedgång torde bero på den
för ett flertal valutor inträffade värdeminskningen, en minskning, som
kan väntas kvarstå även under den närmaste tiden efter kriget, anser
sig statskontoret icke kunna beräkna arvsskatten i nyss angivna omfattning
för år 1917 högre än till 5,800,000 kronor.
Rörande arvsskatt och skatt för gåva utfärdades emellertid den 19
november 1914 nådig förordning, vilken trätt i kraft den 1 januari 1915.
Till dessa skatter äro av de i nyssnämnda statistik upptagna avgifter
hänförliga, utom avgifterna för bouppteckningar och testamenten, även
stämpelavgifterna för gåvobrev och fideikommissbrev rörande fast egendom,
vilka under år 1914 uppgått till sammanlagt 210,049 kronor,
vartill komma vissa nya avgifter för gåva av lös egendom, rörande
vilka någon beräkning icke för närvarande är möjlig, men vilka icke
torde kunna antagas uppgå till något mera avsevärt belopp.
Såsom ingående i stämpelavgiften torde därför böra i riksstaten
för år 1917 upptagas »arvsskatt och skatt för gåva» med ett beräknat
belopp av 6,000,000 kronor.
Efter denna särskilda beräkning angående överlåtelsestämplar samt
arvsskatt och skatt för gåva, övergår statskontoret till övriga stämpelmedel.
Dessa utgjorde:
år 1910........................ kronor 10,505,744: —
» 1911........................ » 9,755,800: —
» 1912........................ » 10,355,778: —
» 1913........................ » 11,127,086: —
» 1914........................ » 10,480,207:—.
Med hänsyn till det allmänna uppsving, varpå man efter krigets
slut kan hoppas, torde ifrågavarande stämpeluppbörd kunna för år
Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917. 9
1917 beräknas till samma belopp som för år 1913 eller i runt
tal .................................................................................... kronor 11,100,000: —
Lägges härtill överlåtelsestämplar............... » 1,500,000: —
och för arvsskatt och skatt för gåva.................... » 6,000,000: —
erhålles ......................................................................... kronor 18,600,000: —.
Statskontoret föreslår på grund av vad som nu anförts, att i riksstaten
för år 1917 må med 18,600,000 kronor upptagas stämpelmedel
(därav beräknad arvsskatt och skatt för gåva 6,000,000 kronor).
Lastpenningar, bevillning, utgjorde enligt rikshuvudboken
år 1910............... kronor 703,793: —
» 1911............... j) 705,975: —
» 1912............... » 751,318: —
» 1913............... » 815,354: —
»1914............... » 761,392:—.
De här ovan anförda inkomstbeloppen böra minskas med beloppet
av restitutioner, vilket belopp dock för år 1914 endast uppgått till
714 kronor.
Då skeppsfarten under de första åren efter kriget kan väntas
snarare över- än understiga vad den skulle blivit, om intet krig mellankommit,
har statskontoret beräknat lastpenningarna för år 1917 till
900,000 kronor.
Krigskonjunkturskatt, bevillning, skall enligt bestämmelserna i nådiga
förordningen om krigskonjunkturskatt den 11 juni 1915 erläggas till
staten under ett vart av åren 1915 och 1916 och redovisas såsom inkomst
i kronoräkenskaperna för år 1916. Då således ingen del av den enligt
nämnda förordning inflytande skatt är avsedd att tillföras 1917 års statsreglering,
torde statskontoret här få inskränka sig till att påpeka, att
skatten debiteras, liksom inkomst- och förmögenhetsskatt, året efter det,
under vilket den beskattade inkomsten åtnjutits, att dylikt slag av inkomst,
efter vad nu synes antagligt, även lärer förekomma under år 1916 och
att således anledning finnes att föreslå riksdagen att även för 1917 års
statsreglering besluta upptagandet av en krigskonjunkturskatt.
Tullar och acciser.
Tullmedel, bevillning, hava, oberäknat de i det föregående nämnda
lastpenningarna, influtit med:
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml.
2
10
Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917.
år 1910
» 1911
» 1912
» 1913
» 1914
kronor 60,163,662: —
» 59,841,289: —
» 63,575,495: —
» 68,902,689: —
» 58,217,725: —.
I ovanstående tabell är avdrag gjort, icke blott för här ovan upp
tagna lastpenningar, utan även för avkortningar och resti tu tioner.
I riksstaten för år 1916 äro tullmedel upptagna till ett bolopp
av 73,600,000 kronor.
För föregående och innevarande år har enligt meddelanden från
generaltullstyrelsen tulluppbörden utgjort:
År 1914 |
År 1915 j |
Jppbörden 1915 |
|
Under januari...................................... |
5,467,027 |
4,782,442 |
87.48 |
5 februari ................................... |
5,117,622 |
4,486,499 |
87.67 |
3) mars........................................ |
5,919,211 |
5,007,890 |
84.6 0 |
3> april .......................................... » maj............................................. |
5,959,304 |
5,516,552 |
92.57 |
6,447,068 |
5,472,225 |
84.8 8 |
|
» juni ......................................... » juli............................................ |
5,591,168 |
4,309,138 |
77.07 |
5,309,062 |
4,443,098 |
83.69 |
|
Säger januari—juli |
39,810,462 |
34,017,844 |
85.45 |
Under augusti....................................... |
2,384,253 |
4,193,305 |
175.88 |
» september............................... |
3,422,354 |
4,475,820 |
130.78 |
» oktober .................................... |
4,627,145 |
4,379,878 |
94.6 6 |
» november................................ |
4,851,935 |
4,402,166 |
90.73 |
Säger augusti—november |
15,285,687 |
17,451,169 |
114.17 |
Under december ................................. |
4,845,228 |
— |
— |
Summa Om under december 1915 tullupp-börden uppgår till samma belopp |
59,941,377 |
51,469,013 |
|
1914 eller således.......................... |
— |
4,845,228 |
— |
blir hela uppbörden år 1915 ........ |
— |
56,314,241 |
1 |
11
Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917.
I fråga om det låga uppbördsbeloppet för innevarande år är att
märka, att detsamma till en ej ringa del förklaras därav, att jämlikt
nådiga kungörelserna den 23 december 1914 samt den 28 maj, den 23
juli, den 27 augusti, den 23 september, den 29 oktober och den 22
november 1915 spannmålstullarna varit suspenderade under året. Å
andra sidan bär under årets fem första månader en förhöjning ägt rum
i tullsatserna å tobak enligt nådiga kungörelsen den 13 september 1914.
Statskontoret uttalade i sin i december nästlidet år avgivna inkomstberäkning,
att nu ifrågavarande skattetitel vore en av dem, på
vilka det mellan främmande makter pågående kriget hade en kraftig
om än övergående inverkan i nedtryckande riktning. Man syntes därför
för beräkning av uppbörden under år 1916 kunna utgå från medel
-
uppbörden för femårsperioden 1909 —1913............ kronor 62,061,912: —
och därtill lägga den ökning, som erfarenheten
från samma tid gåve vid handen. Med iakttagande
av viss försiktighet beräknade statskontoret ökningen
till....................................................................... » 11,076,266: —
och erhöll således........................................................... kronor 73,138,178: —.
Vad statskontoret sålunda anfört i avseende på år 1916 äger jämväl
tillämpning på år 1917.
Vid förestående beräkning äro frånräknade alla avkortningar, däribland
även tullverkets utgifter för beslagarandelar, tullstatens enskilda
pensionsinrättnings andelar av böter samt tulltjänstemäns andelar av ersättning
för vissa tjänstförrättningar. Då emellertid för dessa utgiftsposter
från och med år 1915 uppförts ett anslag på tullverkets omkostnadsstat,
bör till det beräknade beloppet av tullmedel för år 1917 läggas
ett mot nämnda utgiftsposter svarande belopp, vilket i tullverkets stat
beräknats till 500,000 kronor. Däremot torde man i avseende på tullinkomsten
å arbetad tobak hava att motse en nedgång, som, enligt uppgift
från aktiebolaget svenska tobaksmonopolet, icke kommer att understiga
cirka 600,000 kronor. Statskontoret föreslår därför, att tullmedlen
i riksstaten för år 1917 beräknas till 73,000,000 kronor.
Sockerslcatt, bevillning, ingår i budgeten med det debiterade beloppet
efter avdrag av avkortningar. Enligt den av 1905 års lagtima
riksdag antagna beskattning av socker skulle för allt socker, som efter
den 1 september 1906 inom riket tillverkades eller dit infördes, vid sockrets
utlämnande till fritt bruk erläggas en skatt med 13 öre för kilogram.
För socker, som till riket infördes, skulle därjämte erläggas tull
enligt tulltaxan. 1908 års riksdag höjde emellertid skattesatsen för
12 Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917.
åren 1909—1911 till 15 öre, för år 1912 till 15Vs öre och för tiden
därefter till 16 öre för kilogram. Från denna höjning undantogs dock
det socker, som tillverkades vid de redan anlagda råsockerfabrikerna i
Östergötland och Västergötland samt vid den under anläggning varande
råsockerfabriken på Öland, för vilket sockerskatten fortfarande intill 1913
års utgång skulle utgå med det gamla beloppet eller 13 öre per kilogram.
1913 års riksdag medgav de förenämnda råsockerfabrikerna
ytterligare lindring i sockerskatten och fastställde skattebeloppet för
socker från dessa fabriker för tiden intill 1918 års utgång till 12 öre
för kilogram.
Enligt verkställda beräkningar utgjorde den årliga sockerkonsumtionen
i riket:
år |
1901—1902 |
råsocker................. |
............... 106,004 |
ton |
3> |
1902—1903 |
33 .................. |
............... 107,681 |
33 |
3) |
1903—1904 |
33 .................. |
............... 110,824 |
33 |
3> |
1904—1905 |
33 ................. |
.............. 108,530 |
33 |
» |
1905—1906 |
33 ................ |
............... 118,494 |
33 |
33 |
1907 |
raffinad ............... |
................ 117,525 |
3) |
3) |
1908 |
33 ................. |
............... 116,686 |
33 |
33 |
1909 |
33 .................. |
............... 99,726 |
33 |
33 |
1910 |
3) .................. |
.............. 116,826 |
33 |
3) |
1911 |
3) .................. |
................ 124,592 |
33 |
3) |
1912 |
33 .................. |
............... 126,504 |
33 |
33 |
1913 |
33 .................. |
................ 130,307 |
3) |
3) |
1914 |
3> .................. |
................ 135,984 |
33 |
eller för femårsperioden 1910—1914 i medeltal 126,843 ton med en
årlig medelökning av 4,790 ton.
Skatten var i 1913 och 1914 års riksstater uppförd med ett belopp
av 20,000,000 kronor. På grund av stegring i komsumtionen,
vilken i sin män ansågs främjas av den genom nådiga kungörelsen den
12 september 1913 (Svensk Författningssamling nr 216) gjorda nedsättning
i tullen för socker, beslöt 1914 års riksdag i enlighet med
Eders Kungl. Maj:ts nådiga proposition skattens upptagande i 1915 års
riksstat med ett till 21,500,000 kronor förhöjt belopp, vilket belopp i
1916 års riksstat höjdes till 22,000,000 kronor.
Under januari—november innevarande år hava till fritt bruk utlämnats
140,672 ton. Om under innevarande månad utlämnas lika mycket
som under december månad nästlidet år eller 11,275 ton, skulle sammanlagda
kvantiteten av till fritt bruk under år 1915 utlämnat socker
uppgå till 151,947 ton.
13
Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917.
Den i länen debiterade skatten liar, enligt meddelande från kontrollstyrelsen,
intill nästlidne månads slut utgjort 22,168,984 kronor.
Förutsatt att under innevarande månad skatten skulle debiteras med
lika stort belopp, som under samma månad nästlidet år eller 1,757,920
kronor, skulle årets uppbörd kunna beräknas till 23,926,904 kronor.
Genom tullverket bär enligt meddelande från generaltullstyrelsen,
under januari—november månader innevarande år debiterats sockerskatt
med 117,276 kronor. Om motsvarande uppbörd under innevarande
månad blir lika stor som under december 1914 eller 40,295 kronor,
kommer den genom tullverket debiterade sockerskatten för hela året att
uppgå till 157,571 kronor. Lägges detta belopp till det ovan anförda,
finner man, att totaluppbörden å ifrågavarande skattetitei kan för innevarande
år beräknas till 24,084,475 kronor.
Då komsumtionen fortfarande stegras, torde man för år 1917 kunna
beräkna samma belopp, som här ovan angivits för innevarande år, eller
i avrundat tal 24,000,000 kronor.
Tobaksskatt, bevillning, är i 1916 års riksstat upptagen till 9,600,000
kronor.
För månaderna juni—oktober innevarande år har nu ifrågavarande
skatt influtit med ett belopp av 1,175,657 kronor, fördelat på olika
varor på sätt som följer:
Juni |
Juli |
Augusti |
September |
Oktober |
Summa |
|
Försålda tobaksvaror: |
||||||
Cigarrer och cigarrcigarretter ... |
4 |
331 |
5,940 |
24,820 |
75,966 |
107,061 |
Cigarretter.............................. |
47 |
9,720 |
26,762 |
43,957 |
119,179 |
199,665 |
Karvad tobak ........................ |
272 |
6,506 |
14,543 |
18,101 |
24,725 |
64,147 |
Spinn-, press- och rulltobak...... |
452 |
12,404 |
17,244 |
17,945 |
22,142 |
70,187 |
Snus .................................... |
24,942 |
104,244 |
150,217 |
180,295 |
206,112 |
665,810 |
Säger |
25,717 |
133,205 |
214,706 |
285,118 |
448,124 |
1,106,870 |
Importerade tobaksvaror, för |
||||||
vilka licens erlagts: |
||||||
Cigarrer och cigarrcigarretter ... |
1,543 |
2,563 |
4,333 |
6,795 |
12,868 |
28,102 |
Cigarretter.............................. |
1,571 |
3,700 |
688 |
11,599 |
18,003 |
35,561 |
Karvad tobak ........................ |
205 |
542 |
347 |
1,092 |
2,758 |
4,944 |
Spinn-, press- och rulltobak...... |
— |
17 |
19 |
73 |
54 |
163 |
Snus .................................... |
17 |
— |
— |
— |
— |
17 |
Säger |
3,336 |
6,822 |
5,387 |
19,559 |
33,683 |
68,787 |
Tillsammans |
29,053 |
140,027 |
220,093 |
304,677 |
481,807 |
1,175,657 |
14 Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917.
I fråga om de skattebelopp, som för framtiden kunna påräknas,
bar statskontoret från aktiebolaget svenska tobaksmonopolet erhållit en
promemoria, i vilken det heter:
»Erfarenheten från tobaksmonopolets rörelse under den gångna
tiden kan lämna endast mycket knapphändig ledning rörande de belopp,
till vilka tobaksskatten kan komma att uppgå vare sig för 1916 eller
1917, då tobaksmonopolets försäljning ännu ej på långt när nått normala
belopp. Övergångstiden för handlarne gick till ända den 1 november.
Före denna tid omfattade tobaksmonopolets försäljning huvudsakligen
snus, vilken nu torde i det närmaste uppgå till vad som för framtiden
kan anses bliva bestående. Under september såldes snus till ett priskurantprisbelopp
av 1,202,000 kronor och under oktober till 1,374,000
kronor, vilka motsvara årliga omsättningsbelopp av 14,400,000 å
16,500,000 kronor. Angående övriga tobaksvaror torde hittills vunna
resultat synas tyda på en ökad efterfrågan av röktobak och minskning
i tuggtobaksförbrukningen.
Rörande cigarr- och cigarrettförbrukningen kunna inga som helst
slutsatser dragas från tobaksmonopolets hittills bedrivna verksamhet.
Man torde därför vara nödsakad att återgå till de statistiska uppgifter,
som föreligga, och torde de mest tillförlitliga, som beröra ifrågavarande
frågor, framgå av de undersökningar, som gjorts med avseende
på åren 1909 till och med 1912.
I nedanstående tabell. angives dels de kvantiteter tobaksvaror, som
i medeltal försåldes under åren 1909—1912 och dels mot desamma
svarande värden, beräknade efter tobaksmonopolets priskurantpris. Härvid
har emellertid icke hänsyn kunnat tagas till de importerade varornas
priskurantpris i annan mån, än att man inräknat de importerade tobaksvarorna
bland de inom landet tillverkade och uppskattat deras värde,
såsom om de hade blivit tillverkade inom landet. Genom ett dylikt
beräkningssätt kommer omsättningen i värde givetvis att bliva lägre,
än som skulle blivit fallet, om man kunnat taga hänsyn till de importerade
varornas verkliga priskurantpris, ty de importerade varorna förekomma
i allmänhet i högre prislägen.
Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917.
15
Under åren 1909—1912 försåldes i medeltal följande tobaJcsvaror:
Konsumtion kilogram |
Nu gällande |
Nu gällande |
|
Cigarrer och cigarrcigarretter........ |
....... 887,000 |
25 |
22,175,000 |
(''igarretter........................................... |
....... 468,000 |
28 |
13,104,000 |
Röktobak ........................................... |
....... 398,000 |
7.3 |
2,905,400 |
Tuggtobak ......................................... |
...... 576,000 |
8 |
4,608,000 |
Snus........................................................ |
...... 6,048,000 8,377,000 |
3 |
18.144.000 60.936.000 |
Då man torde kunna förutsätta, att den störning i förbrukning
av tobaksvaror, som förorsakats av ökningen i tullsatserna, vilken beslutades
vid 1914 års senare riksdag ävensom av tobaksmonopolets
ikraftträdande den 1 juni 1915, skall i stort sett vara med 1917 års
ingång överstånden, bör man kunna räkna med att förbrukningen från
och med detta år ånyo blivit stadgad.
Frågan gäller då att avgöra dels huru stor kvantitativa förbrukningen
kan anses komma att bliva och dels vilka genomsnittliga prislägen,
som allmänheten kommer att betala för de olika tobaksvaruslagen.
Från nedanstående tabell framgår, i vad mån konsumtionen varierat
i kvantitativt hänseende från år 1909 till år 1912.
Konsumtionen Ökning (+) eller minskning
1909 1912 (—) pr år under åren 1910,
kilogram kilogram 1911 & 1912.
Cigarrer & cigarrcigarretter 830,530 919,532 + 29,767
Cigarretter................................ 386,758 566,434 + 59,892
Röktobak.................................... 401,549 405,678 + 1,376
Tuggtobak ............................... 601,108 559,365 - 13,914
Snus ...................................... 5,846,984 6,285,286 + 146,100
8,066,929 8,736,595 + 223,222
Försiktigheten fordrar, att i och för denna beräkning helt och
hållet frånse från den konstanta ökningen i tobaksförbrukningen, som
hittills ägt rum, men som på grund av prisökningen kan hava avstannat.
Det torde därför vara oklokt att räkna med större kvantitativ
förbrukning än i medeltal under åren 1909—1912. Däremot torde det
vara nödvändigt att taga hänsyn till den förskjutning från ett tobaks
-
16 Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917.
varuslag till ett annat, som siffrorna från 1909 och 1912 tyda på, i den
mån de bekräftas av senare erfarenhet.
Vad beträffar cigarrer och cigarrcigarretter påvisa siffrorna från
1909 och 1912 en ökning i förbrukningen. Denna torde dock böra
snarare betraktas som tillfällig och till och med bör genomsnittsförbrukningen
för nämnda år i detta sammanhang anses för hög. Stannar
man vid en kvantitativ förbrukning av cirka 750,000 kilogram motsvarande
cirka 187,500,000 cigarrer och cigarrcigarretter, torde man
vara på säkra sidan. Den här föreslagna minskningen motiveras därav,
att man kan påräkna en ökad förbrukning av cigarretter även utöver
den under år 1912 konstaterade. En förbrukning av 700,000 kilogram
eller 700,000,000 stycken cigarretter under år 1917 torde man med
säkerhet kunna räkna med.
Sedan monopolets ikraftträdande tyckes en ökad förbrukning av
röktobak göra sig gällande. Huruvida denna är av tillfällig natur eller
ej kan ännu ej bedömas. Emellertid torde allt för stort avseende ej
höra fastas därvid, varför man i denna beräkning torde böra stanna vid
en kvantitativ förbrukning av 400,000 kilogram.
Vad beträffar tuggtobak minskas förbrukningen årligen och torde
den år 1917 knappast uppgå till mer än 300,000 å 350,000 kilogram.
Vad slutligen beträffar snus är det mycket troligt, att förbrukningen
därav år 1917 kommer att uppgå till cirka 6,000,000 kilogram.
Emellertid torde försiktigheten bjuda, att här räkna med en något mindre
kvantitet, därför att de strängare regler med avseende på försäljningen,
som gälla under monopolet, komma att förhindra det slöseri med varan,
som förut ägt rum.
Beträffande genomsnittsprislägena finnes ingen anledning att för
närvarande frångå de pris, som använts i föregående tabell (medelförbrukningen
under åren 1909—1912).
Uppskattad förbrukning under år 1917:
Kilogram
Cigarrer & cigarrcigarretter.
........ 750,000
Cigarretter............ 7 00,000
Röktobak............... 400,000
Tuggtobak............ 300,000
Snus ..................... 5,500,000
”^600,000
Kronor
(187,500,000 st.)
(700,000,000 » )
25
28
7.3
8
3
kr.
(10 öre)
(2.8 » )
18.750.000
19.600.000
2.920.000
2.400.000
16.500.000
60,170,000
17
Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917.
Med i föregående tabell angivna priskurantpris skulle statens
skatteinkomst å tobaksvaror komma att uppgå till:
Priskurantpris.
Cigarrer & cigarrcigarretter............ 18,750,000
Cigarretter........................................... 19,600,000
Röktobak................................................ 2,920,000
Tuggtobak......................................... 2,400,000
Snus...................................................... 16,500,000
Skattesats. Skattebelopp.
15 procent 2,812,500
30 jo 5,880,000
20 » 584,000
20 » 480,000
25 » 4,125,000
60,170,000
13,881,500
Statens inkomst å tobaksskatt skulle således för år 1917 kunna
uppskattas till cirka 14,000,000 kronor.»
I enlighet härmed har statskontoret i förslagstabellen upptagit
tobaksskatten till 14,000,000 kronor.
Brännvinstillverkning sskatt, bevillning.
Brännvinstillverkningen i riket har utgjort:
år 1910 ...................................................... liter 39,221,751
» 1911 ...................................................... » 36,797,482
» 1912 ................................................... » 41,744,395
» 1913 ...................................................... » 45,244,045
» 1914 ................................................ » 38,791,008
eller i medeltal för dessa fem år 40,359,736.
Tillverkningen under innevarande år intill den 1 december har,
enligt meddelande från kontrollstyrelsen, uppgått till 20,385,780.1 liter.
Om härtill lägges tillverkningen under december månad nästlidet år
7,376,185.9 skulle, under förutsättning att sistnämnda litertal komme
att motsvara tillverkningen för samma månad innevarande år, detta års
tillverkning bliva 27,761,966 liter.
Beträffande tillverkningsskatten enligt rikshuvudboken, får statskontoret
meddela följande översikt av femårsperioden 1910—1914:
Influten skatt |
Avkortningar och |
Statsverket behållet |
|
år 1910................................... |
24,413,892 |
2,781,389 |
21,632,503 |
» 1911.................................... |
24,410,473 |
2,554,277 |
21,856,196 |
» 1912............................... |
24,211,832 |
1,565,766 |
22,646,066 |
» 1913.................................... |
23,791,111 |
1,501,654 |
22,289,457 |
» 1914................................ |
22,203,575 |
1,468,781 |
20,734,794 |
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. |
3 |
18 Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917.
Under innevarande år intill den 1 december är dylik skatt, enligt
uppgift från kontrollstyrelsen, inbetald med 21,248,683 kronor, och
under förutsättning att inkomsten för innevarande månad kommer att
utgöra ett lika stort belopp, som under december månad nästlidet år
eller 4,089,358 kronor, skulle årets inkomst uppgå till 25,338,041 kronor.
Om därifrån avdrages vad under innevarande år blivit eller än vidare
kan varda restituera!, här förslagsvis beräknat till 1,500,000 krofior,
skulle återstå 23,838,041 kronor.
I sin underdåniga skrivelse den 12 december 1914 med inkomstberäkning
för år 1916 anförde statskontoret:
»Under förutsättning att kontrollområden, enligt nådiga förordningen
av den 25 sistlidne september, komma att i stor utsträckning
successivt fastställas, så att vid ingången av år 1916 större delen av
landet är indelat i kontrollområden, vilkas gränser stöta intill varandra,
synes en nedsättning vara påkallad även för år 1916, och kan statskontoret
i sådant avseende meddela, att från representativt håll bland
de krafter, som verka för ovan omförmälda reglering av brännvinsförsäljningen,
under nyssnämnda förutsättning uttalats den åsikt, att
nedsättningen kunde beräknas till minst 33 V3 procent, möjligen 40 å
45 procent. Statskontoret har dock icke ansett sig kunna räkna med
en så hastig minskning redan till år 1916 och har därför ansett sig‘
böra stanna vid en nedsatt beräkning av 17,000,000 kronor.»
Med sistnämnda belopp har skattetiteln blivit upptagen i riksstaten
för 1916.
Numera åligger det, enligt nådiga förordningen den 8 juni 1915,
kontrollstyrelsen att indela riket i kontrollområden.
Från kontrollstyrelsen har meddelats följande:
»Beräkning av "den för beskattning underkastade kvantiteten brännvin
för tillverkningsåret 1915—1916, under förutsättning att ökad bränning
ej kommer att äga rum:
potatisbrännvin ............................................ 19,000,000 liter normalstyrka
melass- och vitbetsbrännvin........................ 2,000,000 » »
jästbrännvin ............................................. 3,200,000 »_»_
cirka 24,200,000 liter normalstyrka
Åtgår för denaturering cirka .................. 2,500,000 »_______»_____
Disponibelt för förtäring samt medicinskt
och tekniskt bruk cirka ........................ 21,700,000 liter normalstyrka,
19
Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för År 1917.
vilket utgör 21,260,000 beskattningsbara liter, för vilka tillverkningsskatt
it 65 öre per liter bör utgå med kronor 13,822,900.
Försiktigheten bjuder att ej beräkna skatten högre än till 13,000,000
kronor.»
Aven för år 1917 bör ifrågavarande inkomsttitel, enligt uppgift
från kontrollstyrelsen, högst beräknas till 13,000,000 kronor, vilket belopp
av statskontoret upptagits å förslagstabellen bilaga A.
Punschskatten, bevillning, vilken utgår med 60 öre för varje liter
punsch, som utlämnas till försäljning, uppfördes i 1904—1906 årens
riksstater med 1,300,000 kronor. Efter det vid 1906 års riksdag en
särskild stämpelavgift till enahanda belopp som för punsch stadgats även
för arrak och rom, höjdes beräkningen för år 1907 till 1,500,000 kronor,
med vilket belopp titeln sedermera varit i 1909—1912 årens riksstater
uppförd. På grund av inkomsttitelns jämna stegring föreslog statskontoret
i sina underdåniga utlåtanden angående inkomstberäkning för åren
respektive 1913, 1914, 1915 och 1916, att titeln måtte upptagas med
förhöjda belopp nämligen för 1913 med 1,700,000 kronor, för 1914 med
1,800,000 kronor, för 1915 likaledes med 1,800,000 kronor, och för
1916 med 2,000,000 kronor, vilka förslag blevo av Eders Kungl. Maj:t
och riksdagen bifallna.
Skatten inflöt
år 1911 med
» 1912 »
» 1913 »
» 1914 »
kronor 1,743,532: —
» 1,838,119: —
» 1,956,992: —
» 2,239,522: —
Under tiden januari—oktober innevarande år har, enligt uppgift
från generalpoststyrelsen, punschstämpelavgift influtit med 1,704,582
kronor. Under förutsättning, att under återstående delen av innevarande
år skulle inflyta dylik avgift till lika belopp som under samma
tid näst föregående år eller 446,027 kronor, skulle årets punschstämpeluppbörd
kunna beräknas till 2,150,609 kronor.
I 1917 års riksstat torde denna inkomsttitel få upptagas med oförändrat
belopp, 2,000,000 kronor.
Maltskatt, bevillning. Under de fem år, som förflutit, sedan nu
gällande maltskattesats fastställdes, har å denna skattetitel
20
Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917.
avkortats eller |
åt statsverket i |
||
influtit |
restituerats |
behållits |
|
kronor |
kronor |
kronor |
|
år 1910.............. |
5,369,027 |
214,899 |
5,154,128 |
» 1911............... |
5,289,219 |
229,797 |
5,059,422 |
» 1912............. |
5,168,853 |
255,769 |
4,913,084 |
» 1913............... |
5,510,820 |
273,953 |
5,236,867 ] |
» 1914............... |
5,778,695 |
305,226 |
5,473,469 | |
Under januari—november innevarande år har maltskatten blivit
debiterad med 5,332,053 kronor och om skatten komme att under december
månad debiteras med enahanda belopp som under samma månad
1914 eller 459,667 kronor, skulle årets uppbörd kunna beräknas komma
att utgöra 5,791,720 kronor.
Det, enligt 8 § 1 mom. i Eders Kungl. Mapts nådiga förordning
angående tillverkning och beskattning av maltdrycker den 7 augusti
1907, sådan samma paragraf lyder enligt nådiga förordningen den 20
augusti 1909, restituerade skattebeloppet kan enligt erfarenheten från
föregående år antagas uppgå till omkring 300,000 kronor. Om från
ovannämnda 5,791,720 kronor dragés restitutionssumman 300,000 kronor,
uppkommer det belopp av 5,491,720 kronor, vartill maltskatten kan beräknas
uppgå för år 1915.
Statskontoret hemställer, att ifrågavarande skattetitel må i riksstaten
för år 1917 upptagas med oförändrat belopp, 5,400,000 kronor.
Brännvinsförsäljningsmedel, bevillning, som, enligt den lydelse 25 §
i gällande förordning angående försäljning av brännvin erhållit genom
nådiga förordningen den 18 juli 1913 (Svensk Författningssamling nr
197), numera tillfalla statsverket, ha med ett belopp av 18,300,000
kronor upptagits i 1915 års riksstat bland »egentliga statsinkomster»,
underavdelningen »tullar och acciser».
De hava för nedannämnda år uppgått till följande belopp:
år 1910 .......................................... kronor 16,831,708: —
» 1911 ......................................... » 19,051,380: —
» 1912 ......................................... » 19,426,838: —
» 1913 .......................................... » 19,379,662: —
eller i medeltal för dessa fyra år 18,672,397 kronor.
21
Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917.
I riksstaten för år 1916 äro dessa medel upptagna till 16,500,000
kronor men böra för år 1917, enligt meddelande från kontrollstyrelsen
den 8 i denna månad, icke räknas till mer än högst 15,000,000 kronor.
I enlighet härmed är denna titel införd i bilaga A.
Uppbörd i statens verksamhet.
Fyr- och båkmedel hava enligt rikshuvudboken influtit
år 1910 med .............................. kronor 1,850,183: —
» 1911 » » 1,929,181: —
» 1912 » » 2,100,221: —
)) 1913 » » 2,256,795: —
» 1914 » » 2,271,705: —
eller i medeltal 2,081,617 kronor med en årlig ökning av i medeltal
105,381 kronor. Utgående från dessa siffror, föreslår statskontoret, att
i riksstaten för år 1917 denna inkomsttitel upptages med samma belopp
som i riksstaten för år 1916 eller 2,500,000 kronor.
Lotspenningar^, vilka före 1915 behållits å den plats, där uppbörden
skett, såsom avlöning åt därstädes anställda lotsar, och icke
upptagits såsom inkomst vare sig i riksstaten eller hos lotsstyrelsen,
hava i riksstaterna för åren 1915 och 1916 uppförts med ett belopp av
1,200,000 kronor. Enligt meddelande från lotsstyrelsen hava de för år
1914 uppgått till 1,406,061 kronor och under år 1915 till och med
september månad till 1,773,304 kronor. Då emellertid ökningen i lotspenningar
icke torde i och för sig under nuvarande undantagsförhållanden
utgöra tillräckligt skäl att höja det belopp, vartill lotspenningarna
i riksstaten för år 1916 beräknats, föreslår statskontoret
icke någon ändring i detta hänseende.
Bidrag till försäkring sinspektionen. Denna inkomsttitel och den
däremot svarande utgiftstiteln (VI H. 1) »Till upprätthållande av försäkringsinspektionens
verksamhet» avvägas mot varandra och upptagas
i riksstaten med samma belopp. Därest överskott uppstår, reserveras
detta å utgiftsanslaget för de med anslaget förenade ändamål.
Då försäkringsinspektionen, enligt vad statskontoret erfarit, den
31 nästlidne augusti ingått med underdånig framställning om utgifesstatens
höjande till 59,300 kronor, har statskontoret i förslagstabellen,
bilaga A, upptagit inkomsttiteln till samma belopp.
22 Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning- för år 1917.
Bidrag till bankinspektionen. Under denna titel upptag-as i statsverkets
räkenskaper de bidrag till bestridande av kostnaden för bankinspektionens
organisation och verksamhet, som det enligt 239 § i lagen
om bankrörelse den 22 juni 1911 åligger bankbolag att årligen erlägga,
och vilka för närvarande jämlikt nådiga kungörelsen den 15 december
1911, för varje år och varje bolag uppgå till sju tusendels procent av
bolagets egna fonder vid utgången av nästföregående kalenderår. Från
och med år 1916 lärer emellertid, enligt från bankinspektionen erhållet
meddelande, procentsiffran komma att höjas till nio tusendelar. Hela
uppbörden å denna titel skulle till följd därav år 1916 belöpa sig till
närmare 60,000 kronor, till vilket belopp även inkomsterna för år 1917
kunde beräknas uppgå. På grund härav har statskontoret i bilaga A
uppfört inkomsttiteln med ett till 60,000 kronor förhöjt belopp.
Inkomst av myntning och justering hänföres till samma inkomsttyp
som de två närmast föregående och beräknas alltså inflyta med ett belopp
motsvarande omkostnader för året, för vilka på riksstatens utgiftssida
uppföres ett reservationsanslag, omfattande samtliga utgifter för
mynt- och justeringsverkets drift, och komma i följd härav de å inkomsttiteln
uppkomna överskott att användas för de med anslaget avsedda
ändamål. Inkomsttiteln och motsvarande anslag äro i riksstaten för år
1915 upptagna till 915,000 kronor. I skrivelse den 26 nästlidne november
har mynt- och justeringsverket hemställt, att vid beräkningen av
statsverkets inkomster för år 1917 inkomst av myntning och justeringmåtte
upptagas till 941,730 kronor eller till lika stort belopp som de
av verket, enligt skrivelser dels till Konungen den 30 september 1915
dels till statsrådet och chefen för finansdepartementet den 8 oktober
1915, för år 1917 beräknade utgifterna för mynt- och justeringsverkets
underhåll. Statskontoret har i sin förslagstabell uppfört titeln med ett
till 940,000 kronor avrundat belopp.
Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter behandlas på
samma sätt som bidrag till försäkringsinspektionen. Genom nådigt brev
den 18 september 1914 är utgiftsstat för patent- och registreringsverket
fastställd att tillämpas från och med år 1915. Denna stat, som ännu
är gällande, slutar på en summa av 540,600 kronor, och till detta belopp
har statskontoret därför upptagit ifrågavarande inkomsttitel i bifogade
förslagstabell.
Kontrollstämpelmedel, som i 1912—1914 årens riksstater upptagits
med 95,000 kronor, hava i 1915 och 1916 årens riksstater uppförts med
ett till 100,000 kronor förhöjt belopp. I enlighet med av myntdirek
-
23
Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för är 1917.
tören framställt förslag hemställer statskontoret, att dessa medel i 1917
ärs riksstat upptagas med oförändrat belopp, 100,000 kronor.
eller i medeltal för femårsperioden 550,287 kronor.
Då inkomstbeloppen å denna titel numera synas alltjämt hålla sig
över 550,000 kronor, har statskontoret beräknat denna inkomstpost till
nämnda belopp.
Avgifter för granskning av biografbilder hava i riksstaten för år
1916 beräknats till 26,000 kronor. I enlighet med från statens biografbyrå
erhållet meddelande föreslår statskontoi-et, att denna titel för år
1917 beräknas till 28,000 kronoi'', på vilket belopp jämväl den av Eders
Kungl. Maj:t den 12 nästlidne november fastställda staten för statens
biografbyrå för år 1916 slutar.
Avgifter för registrering av automobiler. Vid föredragning i statsrådet
den 14 januari 1915 av förslag till reglering av utgifterna under
riksstatens sjätte huvixdtitel (statsverkspropositionen 1915, 6:e huvudtiteln,
sid. 14—15) anförde chefen för civildepartementet:
»Det är min avsikt att inom den närmaste tiden inför Kuned.
O
Maj:t framlägga förslag till ny förordning om automobiltrafik. I detta
förslag, varöver jämväl riksdagens yttrande torde böra inhämtas, har
upptagits, bland annat, en ordnad registrering av automobiler, vilken
skulle handhavas av Kungl. Maj:ts befallningshavande. De anmälningar
och uppgifter, som äro avsedda att införas i de särskilda automobilregistren,
torde i den omfattning, som Kungl. Maj:t prövar lämplig,
böra kungöras i publikationen »Meddelanden angående automobiltrafik»,
i fråga om vars nuvarande uppgift jag tillåter mig hänvisa till vad jagunder
nästföregående punkt (som avsåg tidningen »Polisunderrättelser»)
anfört.
För täckande av de med den nu ifrågasatta registreringen och
kungörandet förenade kostnaderna måste avgifter för registreringsanmälningarna
upptagas. Dessa avgifter synas lämpligen kunna sättas
Terminsavgifter från läroverken:
Å denna inkomsttitel inflöto:
år 1910
» 1911
» 1912
» 1913
» 1914
kronor 531,599
» 545,320
» 556,586
» 552,345
» 565,585
24 Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917.
till 15 kronor för den första registreringen och 5 kronor för varje
registrering av ändring i förhållande, varom inskrivning i registret
skall ske. Anteckning i registret och kungörelse om förbud för viss
automobils användande lära däremot böra ske avgiftsfritt. Förberörda
förslag till ny förordning om automobiltrafik torde också komma att
innehålla bestämmelser om särskilt tillstånd av myndighet att föra
automobil. Kungörandet av sådana tillståndsbevis torde icke behöva ske,
varemot om återkallande av tillståndsbevis kungörelse lärer vara nödvändig
och böra intagas i »Meddelanden angående automobiltrafik».
Denna kostnad kan antagas bliva mycket ringa och inverkar icke på
nedan angivna kostnadsberäkningar.
Då under år 1916 samtliga i riket befintliga automobiler torde
böra anmälas för registrering, lärer man utan överdrift kunna antaga,
att under nämnda år minst 5,000 automobiler komma att inregistreras.
Inkomsten bärav skulle, om avgiften sättes till föreslaget belopp, 15
kronor, komma att uppgå till minst 75,000 kronor. Tilläggsregistreringar
av beskaffenhet att vara förenade med avgift torde för år 1916
förslagsvis kunna beräknas till omkring 300, och skulle således avgifterna
för desamma, om de bestämmas till 5 kronor för varje registrering,
komma att uppgå till omkring 1,500 kronor. Sammanlagda
beloppet av under år 1916 inflytande registreringsavgifter skulle under
nu angivna förutsättningar sålunda komma att uppgå till 76,500 kronor
eller, om siffran avrundas nedåt, till 76,000 kronor.»
I enlighet med därom framställd nådig proposition blevo också i
riksstaten för år 1916 »avgifter för registrering av automobiler» uppförda
med ett belopp av 76,000 kronor.
I avseende på beräknande av samma inkomsttitel för år 1917 bar
statskontoret inhämtat, att under nedannämnda år följande antal automobiler
blivit nyregistrerade inom riket, nämligen:
år |
1910 ............... |
............... 466, |
och |
137 |
motorcyklar, |
» |
1911 ............... |
............... 487, |
» |
266 |
» |
» |
1912 .............. |
............... 764, |
» |
286 |
» |
» |
1913 ............... |
............... 1,021, |
» |
631 |
» |
» |
1914 ............... |
............... 1,137, |
» |
783 |
» |
» |
1915 ............... |
.............. 553, |
» |
723 |
» |
till och med den 30 november 1915.
I början av augusti 1914 utbröt världskriget, och sedan dess är
automobilimporten till riket nästan omöjliggjord, som också framgår av
siffrorna härovan.
25
Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917.
Skulle kriget sluta under 1916 och exportförbudet å automobiler
från de exporterande länderna Frankrike, England och Italien med dera
upphävas, är det likväl ej säkert att exporten hit kan bliva något livlig
under första året. Man kan tänka sig, att de nu krigförande länderna,
som exporterat automobiler, efter kriget själva behöva komplettera sina
behov i första hand.
Man torde därför, även om den inhemska tillverkningen uppdrives
i så hög grad, som tillgången på gummi medgiver, icke kunna beräkna
större nyregistrering av automobiler för år 1917 än omkring 700 å
800 samt omkring 725 motorcyklar.
Med beräknande, i enlighet med § 3 i nådiga kungörelsen om
automobilregisters förande den 12 november 1915, av en avgift av 15
kronor per automobil och 5 kronor per motorcykel har statskontoret i
förslagstabellen upptagit inkomsttiteln med ett till 15,000 kronor avrundat
belopp.
Diverse inkomster. Under denna titel sammanfattas från och med
år 1912 dels vad som förut i allmänhet bokförts under benämning
»Extra uppbörd», dels bötesmedel, dels ock ränteinkomsten å riksgäldskontorets
tillsvidare förräntade medel.
Vad sistnämnda inkomst beträffar, har statskontoret från riksgäldskontoret
erhållit meddelande, att densamma för år 1917 beräknas uppgå
till 200,000 kronor. Beloppet av övrig till titeln »diverse inkomster»
hörande uppbörd har enligt rik shuvudböckerna för de senaste åren
utgjort:
år 1911 ......
» 1912 ......
» 1913 .......
» 1914 ......
kronor 875,915:—
» 950,167: —
» 1,065,226: —
» 1,616,717: —
då härvid frånräknats sådan uppbörd, som år 1917 kommer att motsvaras
av inkomster under andra titlar, nämligen avkastning av statens
vattenfallsverk för år 1911 och tidigare år samt bränn vinnsförsäljningsrnedel
och prästerskapets tionde för år 1914.
På grund av den väntade nedgången i ränteinkomsten å riksgäldskontorets
tillsvidare förräntade medel, och då det höga inkomstbeloppet
för år 1914 till avsevärd del berott på den tillfälliga omständigheten,
att ett belopp av 585,000 kronor influtit såsom expropriationsvis utdömd
ersättning för kronans fastighet nr 2 i kvarteret Memnon i Stockholm,
har statskontoret ansett försiktigheten kräva, att titeln i 1917 års riksstat
icke upptages till högre belopp än 1,500,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand.
4
26 Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917.
B. Inkomster av statens produktiva fonder.
Statens affärsverksamhet.
Postverket. I en från finansdepartementet till statskontoret överlämnad
underdånig skrivelse den 28 sistlidne september anför generalpoststyrelsen:
»Postverkets
sammanlagda inkomster för år 1914 upptagas av generalpoststyrelsen
i det förslag till inkomstberäkning för samma år, som
generalpoststyrelsen avgav den 24 oktober 1912, till 27,100,000 kronor.
I riksstaten för år 1914 beräknades emellertid sagda inkomster, på
Eders Kungl. Maj:ts förslag, till 208,000 kronor högre än av generalpoststyrelsen
föreslagits, eller till 27,308,000 kronor.
Med hänsyn till det i början av augusti 1914 utbrutna världskriget
och dess inverkan på såväl den inrikes som den utrikes poströrelsens
storlek ansåg generalpoststyrelsen av de skäl, som närmare
anfördes i styrelsens underdåniga förslag den 30 september 1914 till
beräkning av postverkets inkomster för år 1916 — då styrelsen jämväl
hade att yttra sig i fråga om inkomsterna för år 1914 — att dessa
skulle komma att belöpa sig till 26,027,400 kronor för den inrikes
rörelsen och till 525,000 kronor för den utrikes rörelsen eller tillhopa
26,552,400 kronor. Enligt bokslutet för år 1914 hava inkomsterna
uppgått till 26,671,188 kronor, därav på inrikes rörelsen 26,015,244
kronor. Vad till en början den sistnämnda beträffar visa generalpoststyrelsens
beräkningar sig alltså så gott som fullständigt motsvara det
verkliga förhållandet. Den jämförelsevis mindre betydande inkomstökningen
faller på utrikes rörelsen. I detta hänseende framhöll styrelsen
i skrivelsen den 30 september 1914, att styrelsen under dåvarande förhållanden
icke ansåg sig böra räkna med en högre inkomstsiffra, än
som under alla förhållanden syntes kunna uppnås. Ökningen å utrikesrörelsen
under 1914 är till väsentligaste delen beroende därpå, att
svenska postverket på grund av den genom kriget ökade transitrörelsen
tillgodoförts större belopp i portoandelar för paketutväxlingen, än som
kunnat förutses.
Inkomsterna för år 1915 föreslogos av generalpoststyrelsen i den
av styrelsen den 25 september 1913 avgivna inkomstberäkning för år
1915 till uppförande i riksstaten med 28,150,000 kronor.
På förekommen anledning meddelades i skrivelse den 1 maj 1914
att, så vitt med ledning av förhållandena dittills under år 1914 kunde
Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917. 27
bedömas, överskottet av postverkets rörelse för år 1915, därest oförutsedda
händelser icke inträffade, torde kunna beräknas till omkring
540,000 kronor mer, än som upptagits i generalpoststyrelsens förslag
till postverkets stat för driftkostnaderna för samma år, 3,450,000 kronor,
eller således 4,000,000 kronor.
På grund härav och då statskontoret i avgivet yttrande den 11
maj 1914 ej fann anledning till erinran mot generalpoststyrelsens
beräkningar, hemställde vederbörande departementschef vid ärendets
föredragning inför Eders Kungl. Maj:t, att disponibla medel från postverket
för år 1915 måtte få beräknas till 4,000,000 kronor.
Härefter upptogos postverkets inkomster för år 1915 i riksstaten
till 28,690,000 kronor.
I sin förut berörda skrivelse den 30 september 1914 förklarade
generalpoststyrelsen, att styrelsen, i betraktande av kriget och dess
inflytande å poströrelsen, ansåge försiktigheten bjuda, att icke under
dåvarande förhållanden å inrikes rörelsen räkna med en högre ökningssiffra
än 2.5 procent å inkomstsiffran för motsvarande rörelse under år
1914 eller till 26,678,100 kronor.
Under de gångna 6 första månaderna av år 1915 hava postverkets
inkomster å inrikes rörelsen uppgått till sammanlagt 13,848,610 kronor,
vilket innebär en inkomstökning av 2.9 6 procent i förhållande till motsvarande
belopp för första halvåret 1914, 13,450,300 kronor, eller således
icke fullt en halv procent mer än vad generalpoststyrelsen förra året
ansåg “sig böra beräkna. Enligt verkställd utredning har under tioårsperioden
1904—1913 ökningsprocenten under första halvåret ett år i
jämförelse med samma halvår föregående år varit ungefär enahanda som
under andra halvåret i jämförelse med andra halvåret föregående år
14.9 0 procent respektive 4.9 2 procent). Genera]poststyrelsen vågar därför
icke för sin del, särskilt under de obestämda förhållanden, som ännu äro
rådande, för andra halvåret 1915 räkna med en större stegringsprocent
i inkomsterna för inrikes rörelsen än 3 procent. Om därföre inkomsterna
för andra halvåret 1914, 12,564,944 kronor ökas med 3 procent, skulle
inkomsterna å samma rörelse för andra halvåret 1915 komma att uppgå
till 12,941,892 kronor. Inkomsterna av inrikes rörelsen i dess helhet
under år 1915 anser generalpoststyrelsen således, så vitt nu kan bedömas,
komma att uppgå till omkring 26,790,500 kronor eller ett belopp, som
allenast med omkring 100,000 kronor överstiger vad generalpoststyrelsen
den 30 september 1914 beräknade för år 1915, nämligen 26,678,100
kronor.
28 Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917.
Då generalpoststyrelsen nämnda dag avgav sitt underdåniga förslag
till inkomstberäkning, utgick generalpoststyrelsen från, att kriget
icke skulle bliva så långvarigt, som det visat sig bliva. Och fann
generalpoststyrelsen sig av sådan anledning kunna räkna med en inkomstökning
beträffande den inrikes rörelsen för år 1915 av 3.5 procent.
Under förutsättning emellertid att kriget kommer att fortvara
jämväl under åtminstone viss del av år 1916, synes det generalpoststyrelsen,
som om försiktigheten bjuder att icke heller för år 1910
räkna med en högre inkomstökning för den inrikes rörelsen än något
över 3 procent å det ökade beloppet, 26,790,500 kronor, vartill inkomsterna
för år 1915 numera beräknas komma att uppgå. Åven om man nämligen
under någon del av år 1916 skulle kunna förvänta ett större uppsving
i rörelsen — något som dock icke lärer kunna med någon större
grad av sannolikhet bestämmas — torde man, å andra sidan, icke böra
bortse från att, vare sig kriget pågår eller slutar under året, en viss
nedgång i rörelsen, åtminstone tidvis, kan vara att befara. För övrigt
låter det sig näppeligen göra att nu fälla något mera bindande omdöme
vare sig i ena eller andra avseendet. Enligt ovannämnda beräkningsgrund
skulle inkomsterna av inrikes rörelsen år 1916 komma att uppgå
till i det närmaste det av generalpoststyrelsen i skrivelse den 30 september
1914 angivna belopp eller 27,611,800 kronor.
Vad slutligen beträffar år 1917 torde det givetvis också vara en
vansklig uppgift att med någon större grad av tillförlitlighet beräkna
postverkets inkomster. Under antagande att kriget då är slut och att
därefter en större livaktighet uppstår inom handelns och industriens
områden, lärer man kunna för år 1917 å inrikes rörelsen beräkna eu
något större ökning än för år 1916. Då emellertid en viss depression
inom några på poströrelsen inverkande områden kan vara att förutse,
samt därjämte större eller mindre penningknapphet må kunna befaras,
åtminstone någon tid efter det långvariga världskriget, har det synts
generalpoststyrelsen, som om man icke skulle kunna förvänta så stor
ökning å den inrikes rörelsen under år 1917, som eljest skulle hava
varit fallet. Generalpoststyrelsen hade därför utsprungligen tänkt sig,
att styrelsen för sin del icke skulle kalkylera med en större ökning
än 3.5 procent. Generalpoststyrelsen har dock, ehuru med tvekan, ansett
sig kunna räkna med en ökning av 4 procent å det för år 1916
beräknade beloppet, 27,611,800 kronor.
Inkomsterna av inrikes rörelsen för år 1917 upptagas fördenskull
till ett belopp av 28,710,000 kronor.
Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917. 29
Vidkommande härefter inkomsterna av utrikes rörelsen beräknade
generalpoststyrelsen vid avgivandet den 30 september 1914 av inkomstberäkningen
för år 1916, att desamma skulle komma att uppgå
för år 1914................................. till kronor 525,000: —
» » 1915.................................. » 525,000: —
och » » 1916.................................... » » 540,000: —
De verkliga inkomsterna å utrikes rörelsen för år 1914 hava enligt
postverkets huvudbok för samma år utgjort i runt tal tillhopa 655,940
kronor.
Under de förhållanden då nyssnämnda beräkning verkställdes och
särskilt med hänsyn därtill, att inkomsterna av såväl inrikes- som utrikesrörelsen
under augusti månad 1914 visade sig uppgå till alldeles
särskilt ringa belopp, kunde styrelsen givetvis icke med någon grad av
bestämdhet uppgiva det belopp, som kunde antagas inflyta av utrikes
rörelsen för återstående delen av året. För att emellertid icke för året
räkna med högre belopp, än vartill inkomsterna kunde med all sannolikhet
antagas i verkligheten uppgå, ansåg generalpoststyrelsen sig för
månaderna september—december 1914 endast böra utgå från en mindre
successiv ökning i förhållande till inkomsten under augusti månad. På
så sätt kom generalpoststyrelsen till ovan angivna, för år 1914 beräknade
inkomstbelopp, 525,000 kronor.
De verkliga inkomsterna för år 1914, 655,940 kronor, hava således
uppgått till omkring 130,000 kronor mera än som av styrelsen i september
1914 upptogs såsom det minimibelopp, utrikesrörelsen ansågs
kunna inbringa. Denna ökning har uppkommit därigenom, att särskilt
pakettransitrörelsen under sista delen av året steg avsevärt mer, än man
vid statförslagets avgivande hade anledning förvänta och räkna med.
För år 1915 har, med ledning av de avräkningshandlingar, som
nu finnas tillgängliga, uppgjorts en sammanställning över utrikes rörelsen
för första halvåret. Denna visar, att Sveriges inkomster å denna
rörelse stigit med betydligt högre belopp än det, varmed kunde kalkyleras
vid tiden för avgivandet av inkomstberäkningen för år 1916, då
generalpoststyrelsen jämväl hade anledning att beräkna inkomsterna för
år 1915. Orsaken till denna ökning ligger huvudsakligen däri, att
generalpoststyrelsen lyckades anordna postförbindelse mellan Göteborg
och England.
Enligt denna sammanställning uppgå de säkra inkomsterna av
utrikes rörelsen för första halvåret 1915, i avrundade tal, till följande
belopp:
30 Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917.
å postanvisningsrörelsen ................................................... kronor 2,000:
för från Sverige avsända samt till Sverige i direkta
kartslut ankomna paket........................................... » 688,000: —
för transiterande tidningsförsändelser, paket i sluten
transit samt värdeförsändelser mellan Danmark
och Norge m. m......................................................-__» 60,000: -—
eller tillhopa kronor 750,000: —
utgörande i procent, i förhållande till år 1914, beträffande postanvisningsrörelsen
en minskning av omkring 62 procent samt beträffande
paketutväxlingen och transitorörelsen i övrigt en ökning av omkring
respektive 158 procent och 46 procent.
Vid beräkning av inkomsterna för andra halvåret 1915 torde
emellertid, på grund av den jämförelsevis stora tillbakagång, som —
med anledning av under maj månad utvidgat exportförbud, vilket förbud
blivit ytterligare skärpt under augusti månad — från förstnämnda månad
inträtt beträffande pakettransitrörelsen samt beträffande de så kallade
reexportpaketen, icke böra, så vitt med ledning av nu kända förhållanden
kan bedömas, räknas med större inkomst, än som kan antagas kunna
med säkerhet uppnås, eller högst hälften av inkomsterna för första
halvåret d. v. s. 375,000 kronor. Sammanlagda beloppet skulle alltså
utgöra ..................................................................................... kronor 1,125,000.
Härtill böra emellertid läggas dels........................ » 170,000
utgörande från år 1914 till år 1915 överflyttad inkomst
av paketutväxlingen med Finland, vilken inkomst kommer
att inflyta i 1915 års räkenskaper med anledning
därav att december månads 1914 avräkning med
nämnda land vid bokslutets uppgörande icke hunnit
bliva upprättad, dels ock extra ordinarie uppbörd »_150,000
vadan sammanlagda säkra inkomsten å utrikesrörelsen
för år 1915 skulle uppgå till i runt tal.......................... kronor 1,445,000. I
I detta belopp är dock icke inräknad den ökning av inkomsterna
å transitrörelsen för brevpostförsändelser, som uppstått i anledning av
kriget. Enligt gällande internationella postfördrag erhåller ett land för
genom detsamma transiterande brevpost en ersättning, som uträknas med
stöd av vart femte år upprättad statistik över ifrågavarande transitoposts
omfattning. Sverige skulle sålunda, om nämnda beräkningssätt
under nuvarande exceptionella förhållanden vunne tillämpning, för dess
mycket kostsamma och ur många synpunkter krävande arbete med
Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917. 31
transitoposten erhålla ett belopp, som endast svarade mot den i vanliga
fall mycket blygsamma transitopostens omfattning. Emellertid bar det
svenska postverket gjort framställning om transitersättning under kriget
i enlighet med den i verkligheten verkställda befordringen och efter de
grunder för dylik ersättning, som äro stadgade. Om, vilket är anledning
antaga, Sverige sålunda erhåller full ersättning för den verkställda
befordringen, så torde svenska postverkets inkomster av utrikes rörelsen
stiga med avsevärda belopp, särskilt beträffande brevtransitotrafiken
under år 1915.
Efter beräkningar å den b;yrå, varå ärendet behandlas skulle med
den norm, enligt vilken ersättningen föreslagits att utgå, Sveriges inkomster
å brevtransiten för krigsåret augusti 1914—juli 1915 komma
att uppgå till mera än 1,000,00(1 kronor, under det att Sverige beträffande
brevtransiten förut årligen haft merutgifter, uppgående till omkring
85,000 kronor.
Det ökade inkomstbeloppet, som av ovannämnda anledning må kunna
tillgodokomma Sverige, torde emellertid icke, åtminstone i någon större
mån, öva inflytande på 1915 års räkenskaper utan först på ett senare års.
Vad utrikes rörelsen under år 1916 angår, är densamma givetvis
beroende av, huruvida kriget kommer att fortgå under längre eller
kortare del av året. I sin ovanberörda underdåniga skrivelse den 30
september 1914 beräknade generalpoststyrelsen en ökning av minst 3
procent å det för år 1915 då beräknade beloppet 525,000 kronor, vadan
inkomsterna å utrikesrörelsen för år 1916 upptogos till 540,000 kronor.
Med hänsyn emellertid till den avsevärda ökning utövar den beräknade,
som till följd av oförutsedda omständigheter inträffat såväl
under senare hälften av år 1914 som under år 1915, torde man —
under antagande att verkningarna av kriget komma att sträcka sig in
på år 1916 och även under första halvåret 1916 medföra en ökad inkomst
för den utrikes rörelsen utöver vad man eljest haft att räkna
med — kunna antaga, att inkomsterna å detta halvår komma att uppgå
till omkring 400,000 kronor.
* Beträffande andra halvåret åter, lärer under förutsättning att kriget
då är slut, nu allenast vid kalkylens uppgörande böra räknas med der
sista halvår, varunder normala förhållanden rått, d. v. s. första halvåret
1914 med tillägg av viss procents ökning. I anseende till den
allmänna depression, som någon tid efter kriget kan vara att förutse,
anser generalpoststyrelsen sig icke för sin del böra utgå från, att ökningsprocenten
sättes högre, än som av styrelsen förut angivits, eller till 3
procent. Inkomsterna under första halvåret 1914 uppgingo till 309,500
32 Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917.
kronor. Med 3 procents ökning härå komme motsvarande inkomster
för andra halvåret 1916 att uppgå till i runt tal 318,800 kronor. Inkomsterna
av utrikes rörelsen för år 1916 utgöra enligt denna beräkning
718,000 kronor, vartill kommer inkomster av extra ordinarie uppbörd
m. m. med i runt tal 100,000 kronor. De sammanlagda inkomsterna
för år 1916 av sagda rörelse skulle alltså komma att uppgå till 818,800
kronor. Härtill bör rätteligen läggas det ökade belopp, som enligt vad
ovan sagts, må komma att tillföras svenska postverket på grund av den
ökade brevtransitrörelsen, men vilket belopp icke nu lärer kunna eller
böra närmare preciseras.
Utgår man, beträffande det år, för vilket det gäller att nu avgiva
inkomstberäkning, eller för år 1917, ifrån att kriget då är slut — ehuruväl
dess verkningar måhända kunna antagas sträcka sig en avsevärd tid
inpå året — anser generalpoststyrelsen under alla förhållanden försiktigheten
bjuda, att för år 1917 icke räkna med en alltför hög inkomstsiffra.
Generalpoststyrelsen vågar för sin del icke ifrågasätta, att ökningsprocenten
upptages högre än till 4 procent å dubbla beloppet av den för
sista halvåret 1916 beräknade summa 318,800 kronor, med tillägg av
inkomsten av extra ordinarie uppbörd m. in. med lika stort belopp, som
beräknats beträffande år 1916, 100,000 kronor, eller i avrundat tusental
till 763,000 kronor.
För jämförelsens skull har generalpoststyrelsen velat här nedan
framlägga en tabell, utvisande de verkliga inkomsterna av utrikes rörelsen
1908—1914 samt beräknade inkomster för åren 1915—1917 (inklusive
inkomster av svarskuponger):
år |
1908....................... |
.................... kronor |
452,611 |
— |
» |
1909.................... |
..................... » |
539,350 |
— |
1910...................... |
.................. » |
590,136 |
— |
|
» |
1911.................... |
.............. » |
584,162 |
— |
1912...................... |
........ » |
639,685 |
— |
|
» |
1913.................... |
.................... » |
678,765 |
— |
» |
1914....................... |
...................... » |
655,944 |
— |
1915....................... |
.................... » |
1,445,000 |
— |
|
1916 ...................... |
........... » |
818,800 |
— |
|
1917...................... |
.............. » |
763,000 |
— |
De angivna beloppen för år 1915 och möjligen 1916 komma eventuellt
att ökas med de särskilda ersättningssummor för transitbefordran
av brevpostförsändelser, som, efter överenskommelse med vederbörande
främmande postförvaltningar, kunna tillgodokomma Sverige.
Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för är 1917.
Y7idkommande slutligen postverkets inkomster för år 1917 å den
av postverket med 1915 års ingång övertagna stämpelförsäljningen kunna
dessa, innan ännu ett år gått till ända efter övertagandet av bestyret
med stämpelförsäljningen, icke närmare fastställas till beloppet. Generalpoststyrelsen
anser sig emellertid icke nu behöva beräkna någon förhöjning
i de belopp, som postverket skall erhålla i ersättning för arbetet
genom dess personal med stämpelväsendet — att utgå av det för ändamålet
å riksstatens sjunde huvudtitel uppförda förslagsanslaget till
stämpelomkostnader. Postverkets inkomster å stämpelförsäljningen torde
sålunda för år 1917 böra upptagas till enahanda belopp som för år 1916
eller 50,000 kronor.
Postverkets samtliga inkomster för år 1917 skulle alltså komma att
belöpa sig till
för den inrikes rörelsen................ » » utrikes » » stämpelförsäljningen .............. |
............................. kronor 28,710,000: — .............................. » 763,000: — ............................. » 50,000: — |
Summa kronor 29,523,00Q: — |
Generalpoststyrelsen föreslår, att postverkets samtliga inkomster
för år 1917 beräknas till i runt tal 29,500,000 kronor.
I detta belopp torde ock kunna anses inräknade de sportelandelar,
som för året redovisas till postverket.»
Generalpoststyrelsens förestående underdåniga utlåtande kompletteras
av en senare av generalpostdirektören avgiven promemoria, i
vilken det heter:
»I det av generalpoststyrelsen den 28 september 1915 avgivna
underdåniga förslag till beräkning av postverkets inkomster för år 1917
är, vad den utrikes rörelsen beträffar, icke inräknad någon ökning av
inkomsterna på grund av transitrörelsen för brevpostförsändelser i anledning
av kriget.
Sveriges inkomster å brevtransiten för krigsåret augusti 1914—
juli 1915 antagas komma att uppgå till mer än en miljon kronor.
Det är givetvis icke möjligt att nu med bestämdhet uppgiva, på
vilket års räkenskaper det ökade inkomstbelopp, som av ovannämnda
anledning må kunna tillgodokomma Sverige, kommer att öva inflytande.
Detta är ju nämligen beroende på krigets långvarighet samt den
tidpunkt, då den slutliga regleringen av Sveriges inkomster å brevtransiten
i anledning av kriget kommer att ske och de ökade inkomstbeloppen
på grund av denna rörelse likvideras till Sverige.
Efter vad numera vill synas, torde det emellertid vara sannolikhet
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 5
34 Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917.
för att denna sistnämnda tidpunkt blir framflyttad, så att en del av det
inkomstbelopp, som beräknats skola inflyta under år 1916, i stället kommer
att inflyta först under år 1917 och således beröra detta sistnämnda
års räkenskaper.
Under sådana förhållanden lärer det kunna antagas, att ett ökat
inkomstbelopp av utrikesrörelsen för år 1917 av 500,000 kronor utöver
vad generalpoststyrelsen den 28 september 1915 beräknat kommer att
inflyta under år 1917.))
Beträffande beräkningen av inkomsterna å den inrikes poströrelsen
erinrar statskontoret, att i generalpoststyrelsens underdåniga skrivelse
den 30 september 1914 med förslag till beräkning av postverkets inkomster
för år 1916 fanns intagen en tablå över inkomsterna av inrikespoströrelsen
under tioårsperioden 1904—1913 (återgiven i statskontorets
inkomstbetänkande föregående år sid. 25), av vilken tablå generalpoststyrelsen
drog den slutsats, att nämnda inkomster under ifrågavarande
tid ökats med i medeltal 4.9 procent om året. För att undersöka, huru
pass nära de med en sådan årsökning beräknade inkomsterna överensstämma
med verkligheten, har statskontoret gjort nedanstående sammanställning,
där alla belopp avrundats till tusental kronor:
i - 1 |
Verkliga inkomster |
Beräknade inkomster |
De förra över-skjuta (+) |
1904 ..................................................... |
16,232,000 |
16,232,000 |
0 |
1905 .................................................... |
17,027,000 |
17,027,000 |
0 |
1906 ...................................................... |
17,954,000 |
17,861,000 |
+ 93,000 |
1907 ...................................................... |
19,147,000 |
18,736,000 |
+ 411,000 |
1908 ..................................................... |
19,412,000 |
19,654,000 |
- 242,000 |
1909 ................................................... |
20,886,000 |
20,617,000 |
+ 269,000 |
1910 ................................................... |
21,320,000 |
21,627,000 |
- 307,000 |
1911 ...................................................... |
22,666,000 |
22,687,000 |
- 21,000 |
( 1912 ..................................................... |
24,024,000 |
23,799,000 |
+ 225,000 |
1913 ...................................................... |
25,026,000 |
24,965,000 |
+ 61,000 |
Summai203,694,000)203,205,000! + 489,000|
Antagandet av en årlig ökning av 4.9 procent synes således icke
innebära någon oförsiktighet. Om man utgår från 1914 års inkomst,
(Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917. 155
26,015,000 kronor, får man enligt nyssnämnda antagande ett inkomstbelopp
för år 1917 av 30,030,000 kronor; antager man endast 4.5
procent ökning, blir beloppeti!9,ö87,000 kronor. Såsom ovan anförts, har
generalpoststyrelsen för år lm!7 beräknat 28,710,000 kronor.
Då statskontoret svårligen kan tänka sig, att en depression skall
följa efter det nu pågående kriget, allra minsten depression, som åstadkommer
en så stor minskning av inkomsten å inrikes poströrelsen, har
statskontoret velat fästa uppmärksamheten å denna sak, men har dock
icke ansett sig böra framställa något förslag om annat beräkningssätt.
Enligt generalpoststyrelsens förslag med det tillägg, som innefattas
i generalpostdirektörens ovan anförda yttrande, kunna postverkets
samtliga inkomster för år 1917 beräknas till ...... kronor 30,000,000: —
Då enligt vad statskontoret inhämtat, generalpoststyrelsen
i underdånigt förslag till stat beräknat
postverkets driftkostnader för år 1917 till............ )> 25,300,000: —
kommer överskottet att uppgå till........................... kronor 4,700,000: —
vilket belopp statskontoret uppfört i tabellen bil. A.
Telegrafverket. I underdånig skrivelse den 24 september 1915 har
■telegrafstyrelsen anfört:
))Inkomsterna av telefonrörelsen hava utgjort:
under år 1910 .............................. kronor 12,008,424: —
» » 1911 » 13,270,056: —
» » 1912 ).- 14,574,354: —
» » 1913............................. » 15,586,330: —
» » 1914............................. » 16,859,193: —.
Den årliga ökningen i telefoninkomsterna har således belöpt
sig till:
från år 1910 till år 1911 ............................................ kronor 1,261,632: —
» » 1911 » » 1912 )) 1,304,298: —
» » 1912 » » 1913 » 1,011,976: —
» » 1913 » » 1914 )) 1,272,863: —.
Under det att alltså nämnda ökning i medeltal under den angivna
tidrymden uppgått till omkring 1,200,000 kronor, synes, såvitt nu kan
bedömas, ökningen från år 1914 till år 1915 komma att uppgå till
endast omkring 900,000 kronor, och telefoninkomsterna under sistnämnda
år bliva omkring 17,700,000 kronor. De äro beräknade till 16,750,000
kronor för år 1915 och till 17,800,000 kronor för år 1916.
36 Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917.
Med utgångspunkt från den kända inkomsten under år 1914, omkring
16,800,000 kronor, och med antagande av den årliga ökning,
som framgår av jämförelsen mellan de {m förd a siffrorna för åren 1914
och 1915, eller 900,000 kronor, skulle telefon inkomsterna komma att
belöpa sig till 19,500,000 kronor under år 1917 eller således till
1,700,000 kronor högre belopp än för år 1916 beräknats.
Inkomsterna av telegrafrörelsen hava utgjort:
under år 1910.
» » 1911.
» » 1912.
» » 1913.
» » 1914.
kronor 2,324,879
» 2,319,287
» 2,692,651
» 2,771,675
» 4,004,378
Såsom av siffran för år 1914 framgår, hava telegrafinkomsterna i
motsats mot telefoninkomsterna rönt en betydande inverkan av det
europeiska kriget, i det att förstnämnda inkomster, som från år 1910
till år 1911 minskades med 5,592 kronor samt från år 1911 till år 1912
ökades med 373,364 och från år 1912 till år 1913 med 79,024 kronor,
stigit med 1,232,703 kronor från år 1913 till år 1914. Till vilket belopp
telegrafinkomsterna under år 1915 komma att belöpa sig, kan, till
följd därav att avräkningarna med utlandet blivit fördröjda, icke nu med
någon sannolikhet beräknas, men torde de komma att uppgå till omkring
5,500,000 kronor. Samma inkomster äro för år 1915 beräknade
till 2,500,000 och för år 1916 till 2,700,000 kronor.
Till de av kriget förorsakade ökningarna i inkomsterna utav telegrafrörelsen
bör givetvis icke tagas någon hänsyn vid beräknandet av
dessa inkomster under år 1917, utan föreslår styrelsen, att dessa inkomster
för år 1917 beräknas till 3,000,000 kronor, utgörande 300,000
kronor högre belopp än för år 1916 beräknats. Av den sålunda för år
1917 angivna summan anses 60,000 kronor härflyta av andra inkomster
än telegramporto, nämligen avgifter för registrering av telegramadresser,
bidrag från kommuner och enskilda till lokal för och underhåll av vissa
stationer samt avgifter för lokaltelegrafabonnemang.
Sammanlagt skulle alltså telegrafverkets inkomster under år 1917
höra beräknas till 22,500,000 kronor, utgörande 2,000,000 kronor högre
belopp än det, till vilket samma inkomster äro i riksstaten för år 1916
upptagna.
Enligt särskild underdånig skrivelse denna dag har styrelsen
beräknat utgifterna för telegrafverkets drift under år 1917 till 15,500,000
Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917. 37
kronor. I anledning härav hemställer styrelsen i underdånighet, att
telegrafverket må i 1917 års riksstat upptagas sålunda:
Inkomster............ kronor 22,500,000
Driftkostnader ... » 15,500,000
Överskott ................ .......................... kronor 7,000,000.»
Med förestående belopp har statskontoret infört denna inkomsttitel
a förslagstabellen. Statskontoret vill dock påpeka, att telegrafstyrelsens
beräkning synes utförd med stor försiktighet. Givetvis kan man icke
vid beräkningen taga hänsyn till den av nu rådande utomordentliga
förhållanden orsakade stegringen i avseende på inkomster av telegrafrörelsen.
Men dels har den föregående utvecklingen från 1910 till 1913
vant så regelbunden, att det väl kunnat ifrågasättas att beräkna utvecklingen
från 1913 till 1917 efter samma skala, vilket skulle hava lett till
antagande av ett 300,000 kronor högre inkomstbelopp för år 1917, dels
torde det med visst fog kunna sägas, att då man bortser från de tillfälliga
förhållandenas stimulerande inverkan på telegrafrörelsen, man
även kunnat bortse från den tillfälliga nedgången i telefonrörelsens
utvecklingshastighet.
Statens järnvägar. Enligt muntligt meddelande från järnvägsstyrelsen
kommer denna styrelse att i sitt ännu icke avlåtna försko- till
inkomstberäkning för år 1917 upptaga överskottet med ett till 24,10(fo00
kronor förhöjt belopp. I enlighet med nämnda meddelande är denna
inkomstpost upptagen i bil. A.
, Statens vatten/allsverk. I underdånig skrivelse den 29 sistlidne
oktober har vattenfallsstyrelsen anfört:
»Uti nådigt brev den 30 december 1911 har Eders Kungl. Makt
föreskrivit, bland annat, att, sedan av Trollhätte kanal verks inkomster
guldits verkets ^ driftkostnader och sedan jämväl av samma inkomster
till statsverket årligen inlevererats 161,000 kronor, återstoden av kanalverkets
årliga nettobehållning skall överlämnas till handels- och sjöfartsfonden,
intill dess Trollhätte kanals ombyggnad blivit färdig enligt den
av Eders Kungl. Maj:t den 21 januari 1910 fastställda planen, efter
vilken tidpunkt hela nettobehållningen skall ingå till statsverket. Då
Trollhätte kanals ombyggnad, så vida intet oförutsett hinder inträffar,
bliver färdig före utgången av år 1916, har i förevarande beräkning
något bidrag till handels- och sjöfartsfonden icke frånräknats, utan har
Trollhätte kanalverks hela beräknade netto behållning för år 1917 här
upptagits.
38
Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för är 1917.
I överensstämmelse med den till innevarande års statsverksproposition
lämnade inkomstberäkningen för år 1916 hava inkomsterna
för Porjus kraftverk jämväl för år 1917 beräknats under de förutsättningarna,
att avgiften för den energi, som levereras till statens järnvägar
för elektrisk drift å bandelen Kiruna—Riksgränsen, skall uppgå
till i runt tal 500,000 kronor för år, samt att ränta å anläggningskostnaden
för järnvägen Gällivare—Porjus icke skall belasta kraftverket.
I nämnda belopp av 500,000 kronor är icke inberäknad någon vinst för
kraftverket utan endast självkostnaden för den elektriska energiens framställande.
Inledda underhandlingar med järnvägsstyrelsen rörande denna
sak hava emellertid ännu icke lett till resultat, varför ifrågavarande
beräkning icke kan anses fullt definitiv.
Med hänsyn till det ovan anförda har vattenfallsstyrelsen beräknat
statens vattenfallsverks inkomster, driftkostnader och överskott för år
1917 enligt nedanstående sammanställning, varuti styrelsen för jämförelse
även infört de motsvarande belopp, som upptagits i den godkända nksstaten
för år 1916, vilken beträffande Trollhätte och Älvkarleby kraftverk
visar något högre siffror än de i motsvarande statsverkspi oposition
beräknade.
Beräknade belopp för:
år 1916 |
år 1917 |
||
Trollhätte kanalverk: |
|||
Inkomster....................................... Driftkostnader inklusive avsätt- |
kronor |
496,000: — |
730,000: — 340,000: — |
ning till förnyelsefond ......... |
335,000: — |
||
Överskott kronor |
161,000: — |
390,000: — |
|
Södertälje kanalverk: |
- |
||
Inkomster...................................... Driftkostnader inklusive avsätt- |
70,000: — |
70,000: — 58,000: — |
|
ning till förnvelsefond ......... |
» |
58,000: — |
|
Överskott |
kronor |
12,000: — |
12,000: — |
Trollhätte kraftverk: |
|||
Inkomster...................................... Driftkostnader inklusive avsätt- |
» |
2,900,000: — |
3,170,000: — 970,000: — |
ning till förnyelsefond ......... |
» |
850,000: — |
|
överskott kronor 2,050,000: — |
2,200,000: — |
Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917. 39
Porjus kraftverk:
Inkomster....................................... kronor
Driftkostnader inklusive avsättning
till förnyelsefond ......... »
BerUknade belopp för:
år 1916 år 1917
915,000: —
385,000: —
920,000: —
390,000: —
Överskott kronor
Älvkarleby kraftverk:
Inkomster...................................... »
Driftkostnader inklusive avsättning
till förnyelsefond ......... »
Överskott kronor
Trollhätte fastighetsförvaltning:
Inkomster...................................... »
Driftkostnader inklusive avsättning
till förnyelsefond ......... »
överskott kronor
Diverse vattenfall och fastigheter
inom Ålvsborgs samt Göteborgs
och Bohus län:
Inkomster...................................... »
Driftkostnader inklusive avsättning
till förnyelsefond ......... »
530,000: —
1,300,000: —
550,000: —
750.000: —
58,000: —
32,000: —
26,000: —
107,000: —
15,000: —
530,000: —
1,800,000: —
750,000: —
1,050,000: —
, 70,000: —
35,000: —
35,000: —
114,000: —
Överskott kronor |
92,000: — |
100,000: — |
|
Vattenfall och fastighet |
er, inköpta |
||
järnvägar: Inkomster.................. Driftkostnader......... |
8,000: — |
8,000: — |
|
Överskott kronor |
3,000: — |
3,000: — |
Diverse vattenfall och fastigheter
Inkomster.......
Driftkostnader
................... » 12,000 |
— 42,000 — 12,000 |
z |
Överskott kronor 26,000 |
— 30,000 |
— |
Säger för statens v ätten fallsverk:
Inkomster................................
Driftkostnader......................
5.892.000
2.242.000
Överskott kronor 3,650,000
6.924.000
2.574.000
— 4,350,000
40 Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917.
I överensstämmelse härmed är statskontorets förslagsberäkning i
avseende på statens vattenfalls verk uppgjord.
Statens domäner. I underdånig skrivelse den 30 sistlidne september
angående statförslag för år 1917 i fråga om driftkostnader för statens
domäner, har domänstyrelsen beräknat dessa kostnader sålunda:
för domänstyrelsen....................
» statens skogsdomäner.......
» statens jordbruksdomäner
........... kronor 239,600: —
........ » 10,127,600: —
............ __ 180,500: —
Summa kronor 10,547,700: —
Efter att hava erinrat, att de medel, som erfordras för inrättande
av ett antal''nya krono)ägaretjänster i rikets södra delar, icke ingå i
förenämnda belopp, anför styrelsen vidare: .
»Givetvis är det synnerligen vanskligt att redan nu uppgöra en
beräkning över inkomsten från domänskogarna under år 1917. Det är
först efter de stora virkesauktionerna i slutet av år 1916, som någon
säkrare beräkning ifråga härom är möjlig. Icke ens 1916 års inkomster
i skogsmedel kunna med någon större grad av säkerhet nu uppgivas;
ty de auktionsförsäljningar och därefter skeende försäljningsavtal under
hand, vilka i huvudsak bestämma dessa, äga rum först under nästkommande
oktober och november månader, delvis ej förrän i december.
Styrelsen gör sig likväl förhoppning om gynnsamma avsättningsmöjligheter
under de tidsperioder, då 1917 års inkomster av statsskogarna i
huvudsak grundläggas. Då styrelsen den 26 april 1915 i skrivelse till
statsrådet och chefen för Eders Kungl. Maj:ts jordbruksdepartement
angav de påräknade skogsmedlen för år 1916 till 24,000,000 kronor och
som motiv för detta högre belopp förutsatte en med 29 procent ökad avverkning
av saluvirke, beräknade styrelsen icke någon stegring i virkesprisen
från föregående år. Som likväl en avsevärd sådan stegring redan inträtt
och dessa pris böra kunna beräknas bliva ungefär lika höga nästa höst
— särskilt med hänsyn till att de nu så högt uppdrivna frakterna kunna
antagas hava till dess något nedgått — anser styrelsen, med reservation
för den händelse att allt då till avsalu avsett virke icke skulle finna
köpare, att skogsmedlen för år 1917 böra kunna beräknas till 27,000,000
kronor. Då den behållna avkomsten av kronans utarrenderade jordbruksdomäner
även för år 1917 kan beräknas till 1,500,000 kronor, ansei
styrelsen, att domänfondens hela avkastning för sistnämnda år vid riks
-
Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917. 41
statens uppställande bör kunna beräknas till ett belopp av 28,500,000
kronor.
Då det mot slutet av innevarande år torde bliva möjligt att bättre
bedöma förhållandena, anhåller styrelsen att då få komplettera sin
inkomstberäkning, samt om det visar sig nödigt till Eders Kungi. Maj:t
avlämna nya beräkningar angående inkomsterna från domänfonden för
såväl år 1916 som år 1917.
Slutligen får domänstyrelsen hemställa, att Eders Kung]. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen, att av 1917 års skogsmedel ett belopp av
1,000,000 kronor reserveras och avsättes till en fond, att användas då
på grund av minskade skogsmedel svårighet med hänsyn till andra
statsbehov kan uppstå att erhålla nödiga medel till de markförbättringsoch
föryngringsåtgärder, som särskilt i Norrland komma att, just på
grund av förutvarande stora avverkningar, erfordras. Efter den högkonjunktur,
som nu några år torde komma att råda, motser styrelsen
nämligen, att en för skogshanteringen kännbar lågkonjunktur kommer
att inträda och under en följd av år göra sig gällande. Givetvis komma
bruttoinkomsterna att då i avsevärd mån nedgå, beroende på dels en
sannolikt betydlig reduktion i virkesprisen, dels den i följd därav nödtvungna
sänkningen av avverkningsbeloppet. Men otvivelaktigt kan
man icke beräkna, att de då stegrade utgifterna skola kunna sänkas i
samma proportion. Man kan därföre befara, att det vid sådant förhållande
skall anses nödvändigt att avknappa även anslagen till behövliga
skogsvårdsåtgärder. Det synes därföre styrelsen vara klokt, att under
tider, då skogsmedlen inflyta rikligt, en om man så vill säga, förnyelsefond
på detta sätt avsättes.»
I händelse av bifall till domänstyrelsens hemställan om avsättning
av ett belopp för nyssnämnda ändamål, bör detta belopp i riksstaten
medräknas bland driftkostnaderna. Under fönitsättning, att avsättningen
till förnyelsefond blir affärsmässigt motiverad och beräknad, i likhet med
vad som ägt rum för andra affärsverk, vill statskontoret härvid icke
gorå annan erinran än att, för slutsummans utjämnande, det av domänstyrelsen
föreslagna beloppet lämpligen torde kunna nedsättas till 952,300
kronor. I enlighet härmed hemställer statskontoret, att denna inkomsttitel
i 1917 års riksstat upptages sålunda:
inkomster.......................................... kronor 28,500,000: —
driftkostnader................................. » 11,500,000: —
överskott.......................................... kronor 17,000,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
6
42
Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917.
Statens aktier.
Utdelning i Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag. Enligt ett från
bolaget erhållet meddelande, hade bolaget tidigare för år 1916 beräknat
en utfrakt från Kiruna av.......................................................... ton 3,950,000
» Gellivare av .................................................... » 1,100,000
Ton 5,050,000
Då det nu emellertid syntes antagligt, att kriget skulle fortgå
även in på året 1916, och då därtill komme, att det säkerligen skulle
dröja en avsevärd tid efter krigets slut innan sjötransporterna kunde
återkomma i normalt läge, har bolaget ansett det vara att befara, att
malmexporten även under år 1916 avsevärt kommer att reduceras.
På grund av de av bolaget påpekade förhållanden har statskontoret
ansett sig böra räkna med minimibelopp för ifrågavarande rörelse
och i sådant avseende antagit för år 1916 en utfrakt
från Kiruna av............................................. Ton 2,000,000
» Gellivare av ....................................... » 500,000
Ton 2,500,000
Svenska statens utdelning å preferensaktier i bolaget enligt 1907
års överenskommelse, att lyftas under år 1917, skulle enligt nyssnämnda
antagande belöpa sig till:
för 1,000,000 ton från Kiruna å kronor 1: — ...... kronor 1,000,000: —
» 250,000 » » Gellivare å » 0: 50 » 125,000: —
Kronor 1,125,000: —
Enligt 1908 års överenskommelse skall bolaget omedelbart efter
ordinarie bolagsstämma år 1917 betala royalty för 75,000 ton med 2
kronor per ton för Kirunamalm och 2 kronor 50 öre per ton för Gellivaremalm,
således ett belopp av minst 150,000 kronor.
Den för år 1917 tillämnade utfrakten av malm har bolaget, enligt
vad statskontoret inhämtat, för järnvägsstyrelsen uppgivit sålunda:
Ton 4,150,000
jy 1,200,000
Ton 5,350,000,
från Kiruna....
» Gellivare
Statskontoret * skrivelse med inkomstberäkning för år 1917. 43
varav enligt 1913 års överenskommelse:
från Kiruna................................................... Ton 700,000
» Gellivare ............................................ » 450,000
Ton 1,150,000
För eu malmbrytning av denna omfattning skulle bolaget, enligt
sistberörda överenskommelse, erlägga
för 350,000 ton från Kiruna å kronor 5: — ......... kronor 1,750,000:
y> 225,000 » » Gellivare å » 5: 5o ......... » 1,237,500:
Kronor 2,987,5007—
Statskontoret anser emellertid försiktigheten kräva, att även denna
post nedsättes, och föreslår därför, att ifrågavarande staten tillkommande
vinst, för vilken approximativ likvid skall erläggas den 31 december
1917, må i riksstaten för samma år upptagas med ett belopp av
1,475,000 kronor.
I enlighet med vad statskontoret nu anfört har statskontoret i förslagstabellen
uppfört:
Utdelning i Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag:
a) enligt 1907 års överenskommelse
b) » 1908 » »
c) » 1913 )) »
.............. kronor 1,125,000: —
............... » 150,000: —
............... » 1,475,000: —
Summa kronor 2,750,000: —
Utdelning i aktiebolaget svenska tobaksmonopolet har statskontoret
ansett sig icke kunna upptaga till högre belopp än av bolaget självt
beräknade 1,080,000 kronor. Statskontoret vill dock fästa uppmärksamheten
på, att detta belopp beräknats såsom 6 procent å ett stamaktiekapital
av endast 18,000,000 kronor. Till de utgifter av statsmedel,
som skola motsvara stamaktiekapitalet, finnas emellertid å 1915 och
1916 årens riksstater anslagna tillsammans 20,300,000 kronor, och enligt
vad statskontoret inhämtat, är det antagligt, att hela detta belopp
kommer att utbetalas före 1916 års utgång. Den möjligheten lär ej
heller få anses utesluten, att utgifterna stiga till ett ännu högre belopp.
44
Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917,
Statens utlåningsfonder (överskott).
Med stöd av härstädes verkställda beräkningar (bil. C.) och med
antagande av förvaltningsbidrag, utgående från egnahemslånefonden med
225,000 kronor och från hantverkslånefonden med 2,000 kronor, samt
gottgörelse för liden förlust, utgående från liskerilånefonden med 3,000
kronor, har statskontoret i förslagstabellen upptagit:
Rederilånefonden.............................................................. kronor 550,000: —
Hantverkslånefonden......................................................... » 3,000: —
Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörbv » 40,000: —
Odlingslånefonden ............................................................ » 350,000: —
Torvindustrilånefonden ................................................ » 100,000: —
Egnahemslånefonden ...................................................... » 1,575,000: —
Fiskerilånefonden.............................................................. » 75,000: -—
Norrländska nyodlingsfonden ....................................... » 28,000: —
Jordförmedlingsfonden ................................................... » 50,000:
Täckdikningslånefonden................................................... » 10,000: —
Allmänna nyodlingsfonden............................................. » 3,500: —
Från riksgäldskontor har statskontoret inhämtat, att ränteavkastningen
för år 1917 av j ärnvägslånefondens medel beräknats till 1,400,000
kronor och av allmänna byggnadslånefondens medel till 29,000 kronor,
vilka belopp upptagits i statskontorets förslagstabell.
D. I anspråk tagna kapitaltillgångar.
Av särskilt avsatta medel: Yärnskattefonden.
Då de till denna fond avsatta tillgångar, enligt fondens ändamål,
torde komma att delvis tagas i anspråk även vid statsregleringen för
år 1917, har statskontoret ansett sig höra erinra därom, att, såsom
statskontoret redan i underdånigt utlåtande den 19 nästlidne november
påpekat, det i nämnda utlåtande omförmälda belopp 2,677,900 kronor,
av 1914 års senare riksdag (skrivelse nr 1, sid. 391) till byggnadsföretagvid
armén anslagna medel, kommer att på grund av riksdagens beslut
utgå av värnskattemedel och bokföras såsom förskott från värnskattefonden,
att sedermera ersättas .av lantförsvarets fond för byggnader och
45
Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för ar 1917.
andra försvarsändamål eller annan fond, dit köpeskillingarna för nu till
lantförsvaret anslagna fastigheter, vilka med riksdagens samtycke försäljas,
kunna komma att inflyta. Denna del av värnskattefondens tillgångar
blir således icke disponibel för andra ändamål, förrän den ersatts
på sätt nyss nämnts.
De handlingar, som den 23 nästlidne november från finansdepartementet
till statskontoret överlämnats för att tagas i övervägande vid
avgivande av inkomstberäkningen, bifogas härjämte.
Stockholm den 10 december 1915.
Underdånigst:
HANS WACHTME1STER.
PER SÖDERMARK. C. A:SON LEIJONHUFVUD.
K. BECKMAN. NILS SPJUT AMMAR.
Föredragande.
E. Lindström.
46 Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning; för är 1917.
Statsverkets inkomster.
Bil. A.
Kronor.
A. Egentliga statsinkomster.
I. Skatter:
1. Mantalspenningar ..............................................................
2. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, be
villning
................................................ 48,000,000: —
b. Bevillning av fast egendom samt av
inkomst, bevillning ............................ 1,600,000: -
c. Bevillningsavgifter för särskilda för
måner
och rättigheter, bevillning .... 300,000: -
d. Stämpelmedel, bevillning (därav be
räknad
arvsskatt och skatt för gåva
6,000,000 kronor)................................ 18,600,000: -
e. Lastpenningar, bevillning ................... 900,000: -
3. Tullar och acciser:
a. Tullmedel, bevillning.......................... 73,000,000
b. Sockerskatt, bevillning ........................ 24,000,000
c. Tobaksskatt, bevillning........................ 14,000,000
d. Brännvin?itillverkningsskatt, bevill
ning.
........................... 13,000,000
e. Punschskatt, bevillning 2,000,000
f. Maltskatt, bevillning.... 5,400,000
g. Brännvinsförsäljnings
medel,
bevillning .... 15.000,000: —
850,000: —
69,400,000:
35,400,000: — 146,400,000:
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Fyr- och båkmedel.........................................................
2. Lotspenningar .................................................................
3. Bidrag till försäkringsinspektionen .............................
4. Bidrag till bankinspektionen .........................................
5. Inkomst av myntning och justering.............................
6. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter.
7. Kontrollstämpelmedel .....................................................
8. Terminsavgifter från läroverken .................................
9. Avgifter för granskning av biografbilder .................
10. Avgifter för registrering av automobiler....................
11. Diverse inkomster ........................................................
2.500.000
1.200.000
59,300
60,000
940.000
540,600
100.000
550,000
28,000
15,000
1,500.000
216,650,000
7,492,900
Transport!224,142,900|-
Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917. 47
1 |
Kronor. |
||||
B. Inkomster av statens produktiva fonder. 1 I. Statens affärsverksamhet: 1. Postverket: inkomster, bevillning 30,000,000: — driftkostnader ........ 25,300,000: — |
Transport |
224,142,900 — |
|||
överskott ............... |
4,700,000: - |
t |
|||
2. Telegrafverket: inkomster ............... driftkostnader ....... |
22,500.000: — |
i |
|||
överskott ............... |
7,000,000: — |
i |
|||
3. Statens järnvägar: inkomster................ i driftkostnader ........ |
109,900,000: — |
||||
överskott ................ |
24,100,000: — |
||||
4. Statens vattenfallsverk: inkomster................. driftkostnader ......... |
.. 730,000: — |
||||
överskott ................ b. Södertälje kanalverk: inkomster................. driftkostnader .......... |
70,000: — |
390,000: - |
- |
||
överskott ................ c. Trollhätte kraftverk: inkomster................. driftkostnader .......... |
.. 3,170,000: — |
12,000: — |
|||
överskott ................. d. Porjus kraftverk: inkomster ................ driftkostnader ........ |
920,000: — |
2,200,000: — |
|||
överskott ................. e. Älvkarleby kraftverk inkomster ................ driftkostnader ........ |
1,800,000: — |
530,000: - |
|||
överskott ............................................ f. Trollhätte fastighetsförvaltning: inkomster.................... 70,000: — driftkostnader............ 35.000: — |
1,050,000: — |
||||
överskott ................. |
35,000: — |
1 |
i |
||
Transport |
4,217,000: — |
35,800,000: — | |
224,142,900j—| |
48 Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917,
Transport
g. Vattenfall och fastigheter inom .rdvs
horgs
samt Göteborgs och Bohus
län:
inkomster ................ 114,000: —
driftkostnader............ 14,000: —
överskott............................................
h. Vattenfall och fastigheter, inköpta
för elektrisk drift vid statens jäm -
4,217,000: — 35,800,000:
100,000: —
vägar:
inkomster .......
driftkostnader...
överskott..........
8,000: —
5,000: —
i. Diverse vattenfall och fastigxictör
*
inkomster ................ 42,000:
driftkostnader........... 12,000:
överskott........................................
3,000:
30,000: —
Säger för vattenfall erken:
inkomster...........................
driftkostnader ...................
6,924,000:
2,574,000:
överskott.........
Statens domäner:
inkomster...........
driftkostnader ...
överskott............
28,500,000:
11,500,000:
4,350,000:
17,000,000:
224,142,900
Kronor.
57,150,000
II. Statens aktier:
1. Utdelning i Luossavaara—Kiirunavaara
aktiebolag:
a. Enligt 1907 års överenskommelse. .. 1,125,000
b. Enligt 1908 års dito ........................ 150,000
c. Enligt 1913 års dito ........................ 1,475,000
2. Utdelning i aktiebolaget svenska tobaksmonopolet
2,750,000:
1,080,000:
— I 3,830,000
III. Statens utlåning sfonder (överskott):
1. Allmänna jämvägslånefonden............................................ 1,400,000
2. Allmänna byggnadslånefonden .................................. 29,000
3. Rederilånefonden ................................................................ 550,000
Transport 1,979,000
285,122,900)—!
Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917. 49
Kronor.
Transport
4. Hantverkslånefonden .......................................................
5. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby
6. Odlingslånefonden ....................................................
7. Torvindustrilånefonden ...................................................
8. Egnaliemslånefonden ........................................................
9. Fiskerilånefonden ...........................................................
10. Norrländska nyodlingsfonden ........................................
11. Jordförmedlingsfonden ...................................................
12. Täckdikningslänefonden....................................................
13. Allmänna nyodlingsfonden................................................
1.979.000
3,000
40.000
350.000
100.000
1.575.000
75.000
28.000
50.000
10.000
3,500
1285,122.900
4,213,500|-
Summa!289,336,400j
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand.
7
50
Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917.
| .! |
Enligt |
||
A. Egentliga statsinkomster. |
För år 1910. | |
1 För år 1911. j |
För år 1912. | |
I. Skatter: |
|||
1. Mantalspenningar ............................................. |
817,577 |
842,764 |
846,622| |
2. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse: |
|||
a. Inkomst-och förmögenhetsskatt, bevillning |
— — |
32,859,588 |
35,261,170j |
b. Bevillning av fast egendom samt av in- |
|||
komet, bevillning.......................................... |
12,845,008 |
2,668,522 |
1,547,247 |
c. Bevillningsavgifter för särskilda förmå- |
|||
ner och rättigheter, bevillning ............... |
335,786 |
332,605 |
332,775! |
d. Stämpelmedel, bevillning (därav beräknad |
|||
arvsskatt 0,200,000 kronor)..................... |
15,567,026 |
17,763,683 |
17,431,457; |
e. Lastpenningar, bevillning ......................... |
— — |
- - |
- - |
f. Krigskonjnnkturskatt, bevillning .............. |
- - |
- - |
- - |
3. Tullar och acciser: |
|||
a. Tullmedel, bevillning................................... |
60,867,455 |
60,547,265 |
64,326,813| |
b. Sockerskatt, bevillning................................ |
17,549,779 |
18,815,673 |
19,629,663; |
c. Tobaksskatt, bevillning .............................. |
— — |
- - |
|
d. Brännvinstillverkningsskatt, bevillning... |
21,632,503 |
21,856,196 |
22,646,066! |
e. Punschskatt, bevillning .......................... |
1,693,655 |
1,743,532 |
1,838,119; |
f. Maltskatt, bevillning .................................. |
5,369,027 |
5,289,170 |
4,913,084j |
g. Brännvinsforsäljningsmedel, bevillning ... |
— — |
- - |
|
Säger |
136,677,816 |
162,718,998 |
168,773,016 |
11. Uppbörd i statens verksamhet: |
|||
1 Fyr- och båkmedel ....................................... |
1,850,183 |
1,929,181 |
2,100,221- |
2. Lotspenningar................................................. |
— — |
- - |
- - 1 |
3. Bidrag till försäkringsinspektionen............ |
- - |
- - |
7 2,87 5j |
4. Bidrag till bankinspektionen...................... |
_ _ |
37,05b! |
|
o. Inkomst av myntning och justering........ |
— — |
- - |
690,523j |
6. Patent- och varumärkes- samt registre- |
|||
ringsavgifter............................................... |
- - |
— — |
535,3191 |
7 Kontrollstämpelmedel .............. |
93,365 |
92,238 |
105,815! |
8. Terminsavgifter från läroverken ............. |
531,599 |
545,32C |
556,586 |
9. Avgifter för granskning av biograf bildei |
— — |
- - |
|
10. Avgifter för registrering av automobilei |
- - |
- - |
|
11. Diverse inkomster........................................ |
| — — |
1 |
2,375,104, |
Säger 2,475,147 |
2,566,739| 6,473,4991 |
||
Summaj 139,152,963! 165,285,737 175,246,5151 |
Statskontorets skrivelse iikmI inkomstberäkning för är MM?
Öl
Bil. B.
räkenskaper nu. |
j Beräknade i riks- j 1911). |
||||
För år 1913. |
För år 1914. |
Medium. |
Årlig ökning |
Årlig minskning |
|
853,809 |
846,567 |
841,468 |
7,248 |
— — |
850,000 |
39,838,756 |
43,136,836 |
37,774,088 |
3,425,749 |
— — |
39,000,000 |
1,637,414 |
1,724,751 |
— — |
— — |
— — |
1,550,000 | |
341,512 |
275,963 |
323,728 |
14,956 |
300,000 ; |
|
18,653,021 |
17,070,845 |
17,297,206 |
375,955 |
_ _ |
19,000,000 |
- - |
760,678 |
— — |
- - |
— — |
900,000 |
— — |
— — |
— — |
_ _ |
— — |
9,000,000 ! |
69,718,043 |
58,217,725 |
62,735,460 |
_ _ |
662,433 |
73,600,000 i |
20,893,455 |
21,619,004 |
19,701,515 |
1,017,306 |
— — |
22,000,000 |
9,600,000 |
|||||
22,289,457 |
20,734,794 |
21,831,803 |
- - |
224,427 |
17,000,000 |
1,956,992 |
2,239,522 |
1,894,364 |
136,467 |
- - |
2,000,000 |
5,236,867 |
5,473,469 |
5,256,323 |
26,111 |
— — |
5,400,000 |
[ " |
— — |
— — |
— — |
— |
16,500,000 |
181,419,326 |
172,100,154 |
— — |
— |
— — |
216,700,000 |
2,256,795 |
2,271,705 |
2,081,617 |
105,381 |
2,500,000 |
|
- - |
- - |
- - |
- - |
- - |
1,200,000 |
76,529 |
81,361 |
76,922 |
4,243 |
- - |
53,000 |
49,419 |
.45,648 |
44,041 |
4,296 |
- - |
58,000 1 |
638,179 |
1,316,691 |
881,798 |
313,084 |
— — |
915,000 |
570,343 |
530,647 |
545,436 |
_ _ |
2.336 |
540,600 |
110,879 |
89,342 |
98,328 |
- - |
1,006 |
100,000 |
552,345 |
565,585 |
550,287 |
8,497 |
- - |
500,000 |
19,595 |
20,122 |
19,859 |
527 |
- - |
26,000 |
76,000 |
|||||
1,984,947 |
2,112,460 |
2,157,504 |
— |
131,322 |
1,600,000 |
6,259,031 |
7,033,561 |
— — |
— — |
— — |
| 7,568,600 |
187,678,357 |
179,133,715 |
— — |
— — |
— |
| 224,268,600 |
52
Statskontorets skrivelse med inkomstberäkning för år 1917.
Bil. C.
P. M.
För år 1917 hava de räntor, som skola debiteras å lån från nedannämnda
fonder, beräknats till följande belopp:
Odlingslånefonden: för amorteringstiden belöpande
räntor ............................................................................ |
kronor |
350,000 |
Torvindustriläne fonden................................................. |
» |
100,000 |
Rederilånefonden............................................................ |
» |
550,000 |
Egnahemslånefonden ..................................................... |
» |
1,800,000 |
Fiskerilånefonden .......................................................... |
» |
78,000 |
Norrländska nyodlingslånefonden ............................. |
y |
28,000 |
Jordförmedlingsfonden ........................................... |
» |
50,000 |
Hantverkslånefonden ................................,..................... |
)) |
5,000 |
Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörbv |
» |
40,000 |
Täckdikningslånefonden ............................................... |
10,000 |
|
Allmänna nyodlingsfonden ....................................... |
» |
3,500 |
Det synnerligen ringa räntebelopp, som kan ifrågakomma att tillföras
statsmedlen från lånefonden för inköp av renar, torde ej varda
uppfört i riksstaten och har under sådant antagande jämväl här ovan
utelämnats.
En halv procent förvaltning sbidrag från eg nahemslånefonden synes
för år 1917 uppgå till 225,000 kronor.
Förvaltning sbidrag lär väl fortfarande komma att utgå även från
hantverkslånefonden.
Från fisker ilånefonden kan komma att utgå gottgörélse för liden
förlust.
Stockholm och kung!, statskontorets fondbyrå den 9 december 1915.
Arvid Vide.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKEHI-AKTIEBOLAO, 1916.
Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgfildsk. ställning. 1
Bil. Litt. C.
Till herr statsrådet och chefen för kungl. finansdepartementet.
Med anledning av herr statsrådets skrivelse av den 7 innevarande
december hava fullmäktige i riksgäldskontoret låtit upprätta och hava
äran härmed överlämna förslagsvis uppgjorda beräkningar över sådana
riksgäldskontorets inkomster och utgifter under år 1917, som böra upptagas
i nämnda års riksstat. r
Stockholm den 9 december 1915.
H. CA VALL!
G. LAGERBJELKE.
John Eägglund.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml.
1
2 Fullmäktiges i riksgildsk»nt*ret yttrande ang. riksgäldsk. stillning.
Förslagsberäkning över sådana riksgäldskontorets inkomster
och utgifter under år 1917, som böra upptagas i sistnämnda
års riksstat.
INKOMSTER.
A. Egentliga statsinkomster.
II. Uppbörd i statens verksamhet.
10. Diverse inkomster.
Räntor å tillfälligt förräntade medel m. m.
Genom de till riksgäldskontor inflytande räntorna
å riksgäldskontorets tillfälligt förräntade medel,
(vartill icke räknas de å likvidations- och amortissementsfonderna,
fonden för statsskuldens amortering
samt riksgäldskontorets pensionsfond innestående
medel, ej heller järnvägslånefondens och allmänna
byggnadslånefondens tillgångar) samt genom preskription
av förfallna kuponger, har en behållen
inkomst tillförts statsverket
under år 1912 av sammanlagt......... kr. 717,985:
» » 1913 » » » 919,714: 38
» » 1914 it » » 276,375: 83
och kan för år 1915 beräknas uppstå
en behållning av....................... ® 250,000:
För 1916 års statsreglering har samma
inkomst beräknats uppgå till ...... » 600,000:
Ränteinkomsten av de medel, som under år 1917
kunna komma att av riksgäldskontoret tillfälligtvis
förräntas, torde kunna beräknas uppgå till............ kr.
200,000:
FaltmSktigos i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäl dsk. stillning. 8
B. Inkomster av statens produktiva fonder.
Hl. Statens utlåningsfonder, överskott.
1. Allmänna järnväg slånefonden.
Av till inbetalning förfallna räntor å lån till
enskilda järnvägsanläggningar tillfördes statsverket
under år 1912 ett överskott av .. kr. 1,483,115: —
» » 1913 » x> 3> ... » 1,567,288: —
» » 1914 ■» » » ... » 1,333,461:59
och beräknas samma överskott för
år 1915 uppgå till........................ » 1,350,000: •—
I 1916 års statsreglering har järnvägslånefondens
överskott beräknats
till............................................ j> 1,435,000: —
men torde för år 1917 icke böra beräknas till högre
belopp än.......................................................................... kr. 1,400,000: — 2
2. Allmänna byggnadslånefonden.
Av till inbetalning förfallna räntor å lån, tillhörande
allmänna byggnadslånefonden, tillfördes
statsverket ett överskott
under år 1912 av................................... kr. 43,262: —
» » 1913 ».................................... » 34,630: —
» » 1914 »............................... 3> 31,217: 45
och beräknas för år 1915 överskottet
uppgå till ............................................. d 33,000: —
11916 års riksstat har allmänna
byggnadslånefondens överskott beräknats
till..................................................... » 30,000: —
och torde för år 1917 icke böra beräknas till högre
belopp än.......................................................................... >
29,000: —
4 Fullmäktiges i riksgäldskontor yttrande ang. riksgäldsk. ställning.
D. I anspråk tagna kapitaltillgångar.
I. Av allmänna järnTägslånefonden.
Av till betalning förfallna kapital å lån till
enskilda järnvägsanläggningar tillfördes statsverket
under år 1912 ett belopp av ........... kr. 572,047: —
» » 1913 » » » ............ » 603,271: —
» » 1914 » » » ............ » 541,455: 5 7
samt beräknas inflyta under år 1915 » 500,000: —
I 1916 års riksstat bar beräknats
inflyta............................................. 5> 650,000: —
Under år 1917 kan beräknas inflyta.................. kr. 600,000:
U. Av allmänna byggnadslånefonden.
Av till betalning förfallna kapital å lån, tillhörande
allmänna byggnadslånefonden, tillfördes
statsverket
under år 1912 ett belopp av............... kr. 36,583: —
» » 1913 » » »............... » 39,893: —
» » 1914 j> » »............. » 33,330: 4 8
och beräknas inflyta under år 1915 j> 34,000: —
I 1916 års riksstat har beräknats
inflyta............................................... » 39,000: —
Under år 1917 kan beräknas inflyta................. kr. 37,000:
Fullmäktiges i riksgäldskontor yttrande ang. riksgäldsk. ställning. 5
UTGIFTER.
Verkliga utgifter.
XI. Riksdags- och revisionskostnader m. m.
1. Biksdags- och revisionskostnader, förslags
anslag.
Utgifterna å denna anslagstitel utgjorde
år 1912 ................................. kr. 1,254,568: —
» 1913 ................................ » 1,243,946: 9 8
» 1914......■....... » 1,747,260:07
och beräknas år 1915 uppgå till
omkring............................................ » 1,265,000: —
I 1916 års riksstat har beräknats » 1,250,000: —
Anslaget torde i 1917 års riksstat böra, särskilt
med hänsyn till den allmänna prisstegringen,
höjas till................................................................................ kr.
2. Kostnader för riksdagens hus, förslagsanslag.
Utgifterna å denna anslagstitel utgjorde
år 1912...................................... kr. 65,900: —
» 1913 ....................................... )) 70,876:71
» 1914...................................... » 92,962:09
och beräknas år 1915 uppgå till omkring
........................ » 72,000: —
I 1916 års riksstat har beräknats...... » 75,000: —
För år 1917 torde anslaget böra uppföras till
minst samma belopp som i föregående års riksstat
beräknats eller ..................................................................... » 3
3. Kostnader för riksdagens bibliotek, reserva
tionsanslag.
Anslaget, som är avsett för bestridande av kostnaderna
för komplettering och utvidgning av riksdagens
bibliotek, utgick under åren 1912—1913 med
ett årligt belopp av kr. 4,500: —. Från och med år 1914
har anslaget utgått med ett belopp av kr. 7,000: —.
För år 1917 föreslås sistnämnda belopp eller............ >
1,270,000: —
75,000: —
7,000: —
6 Fnllmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldsk. ställning.
Vid beräknandet av anslagsbeloppen XI, 1, 2
och 3 bar icke hänsyn tagits till eventuella kostnader
för utvidgning och omorganisation av riksdagens
bibliotek.
4. Avlöningar m. fl. förvaltningskostnader vid
riksgäldskontoret, förslagsanslag.
Å denna anslagstitel, från vilken jämväl bestridas
omkostnaderna för statslånens uppläggning,
inlösningsprovisioner å förfallna obligationer och
kuponger m. m. utgiorde utgifterna
år 1912 ................................... kr. 181,155: —
» 1913 ................................... » 168,544: —
» 1914 .................................... J> 193,543: —
och beräknas för år 1915 utgöra
omkring............................................... » 220,000: —
Å riksstaten för år 1916 har anvisats
ett anslag av ........................ » 175,000: —
Med hänsyn till de ökade inlösningsprovisioner,
som komma att utgå i anledning av de senast upptagna
statslånen och under år 1916 skeende upplåning,
samt på grund av övriga ökade allmänna
omkostnader, torde anslaget för år 1917 icke böra
beräknas lägre än till........................................................ kr.
200,000:
5. Avlöning, resekostnader och expenser för
justitieombudsmannen och hans expedition,
förslagsanslag.
Utgifterna å detta anslag hava utgjort
år 1912...................................... kr. 34,751: —
» 1913.................. » 35,938: —
» 1914...................................... » 32,589: —
samt beräknas år 1915 uppgå till
omkring ................................................ J> 37,200: —
Å riksstaten för år 1916 har anvisats
ett förslagsanslag å .......................... T> 39,000: —
I 1917 års riksstat torde böra beräknas
ett anslag av............................................................ »
36,000:
Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldsk. ställning. 7
6. Avlöning, resekostnader och expenser för
militieomhudsmannen och hans expedition,
förslagsanslag.
Anslaget, som i 1916 års riksstat uppförts
med ett belopp av kr. 40,000, torde, då kostnader
för lokalhyra måste beräknas, i 1917 års riksstat
uppföras med oförändrat belopp, eller ...................... kr. 40,000: —
XII. Räntor å statsskulden m. m.
A. Å de fonderade statslånen.
Nedan föreslagna ränteutgifter för år 1917
äro beräknade under den förutsättningen, att riksgäldskontoret
icke inom utgången av sagda år begagnar
sig av den rätt, som detsamma enligt kontrakten
för respektive lån eventuellt kan äga att
öka amorteringen av eller i sin helhet återbetala
statslån, löpande med 3, 3 V2 och 3.6 % räntefot.
1. 3 6/io % statslånet.
Av detta lån ha intill den. 10 december 1914
försålts obligationer till ett nominellt belopp av kr.
85,656,360, varav äro utelöpande obligationer å
nominellt kr. 84,819,920. Då för närvarande någon
försäljning av obligationer av 3.6 % -typen icke torde
vara att förvänta, bör anslaget till ränta för år 1917
beräknas utgå med ett belopp, utgörande 3.6 % av
sistnämnda belopp, kr. 84,819,920 eller med............ kr. 3,053,517: —
2. 1880 års 3 Va % statslån.
Under förutsättning att den utelöpande andelen
av lånet amorteras med de belopp, som i 1916 års
riksstat beräknats för år 1916, och här nedan beräknats
för år 1917, bör för sistnämnda år i riksstaten
uppföras en ränteutgift av omkring .............. » 2,014,000: —
8 Fallmäktiges i riksgäldsbontoret yttrande ang. riksgäldsk. ställning.
3. 1886 års 3 Va % statslån.
Under samma förutsättning som ovan angivits
i avseende å 1880 års 3 Va % lån, bör för år 1917
beräknas en ränteutgift för 1886 års lån av omkring kr.
4. 1888 års 3 % statslån.
Räntan för år 1917 å utelöpande obligationer
å kr. 24,191,111: 11 bör upptagas till ........................ »
5. 1890 års 3 Va % statslån.
Under förutsättning att lånet t. o. m. år 1917
amorteras enligt amorteringsplanen, bör för år 1917
beräknas en ränteutgift av ............................................. »
6. 1894 års 3 % statslån.
Ränteutgiften år 1917 för återstående skuld å
kr. 17,503,200 bör upptagas till.................................... 3>
7. 1899 års 3 Va % statslån.
Under förutsättning att lånet t. o. m. år 1917
amorteras enligt amorteringsplanen bör för år 1917
beräknas en ränteavgift av ............................................ »
För nedanstående under tiden 1900—1913 utgivna
lån, vilkas belopp icke sedan utgivningstidpunkterna
undergått någon som helst förändring,
torde i 1917 års riksstat beräknas följande ränte
-
anslag:
8. 1900 års 3 Vs % statslån.
Ränta å 3 Va % å kr. 36,320,000 ..................... n
9. 1904 års 3 Va % statslån.
Ränta å 3 Vs % å kr. 36,000,000 ..................... »
10. 1906 års 3 Va % statslån.
Ränta å 3 Va % å kr. 43,200,000 .................... »
11. 1907 års 3 Va % statslån.
Ränta å 3 Va % å kr. 46,800,000 .................... d
1,901,000: —
725,733: —
840,358: —
525,096: —
1,096,918: —
1,271,200: —
1,260,000: —
1,512,000: —
1,638,000: —
Fullmäktiges i riksgäldskontor yttrande ang. riksgäldsk. ställning. 9
12. 1908 års 3 Va % statslån, t. o. m. den
2% 1918 löpande med 4 % ränta.
Ränta å 4 % å kr. 54,480,000 .......................... kr. 2,179,200: —
13. 1911 års 3 Va % statslån, t. o. m. den V»
1926 löpande med 4 % ränta.
Ränta å 4 % å kr. 72,000,000 ........................... » 2,880,000: —
14. 1913 års 4 Va % statslån.
Ränta å 4 V. % å kr. 72,000,000 ..................... » 3,240,000: —
1914 års 5 % statslån.
Till bestridande av 1917 års ränteutgifter för
detta lån, varå vid dessa beräkningars uppgörande
emitterats obligationer till ett belopp av omkring
kr. 152,000,000 nominellt, torde anvisas ett anslag
å riksstaten av.................................................................... » 7,600,000: —
B. Å övrig statsskuld.
1. Banta å medgiven och beräknad upplåning.
Vid 1916 års riksdags början har riksgäldskontoret
till fullo utnyttjat den lånerätt, som på
grund av vid 1915 och föregående års riksdagar
anvisade utgifter för kapitalökning tillkommit riksgäldskontoret.
Å andra sidan äger riksgäldskontor rätt att,
på grund av bestämmelserna i § 12, mom. 4 och
§ 39 av 1915 års reglemente för riksgäldskontoret
ytterligare verkställa viss upplåning.
För omsättningen av lånet
i Amerika mot skattkammarväxlar
per 1/12 1916 torde under
år 1916 behöva upplånas omBihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
2
10 Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldsk. ställning.
kring kr. 18,500,000, varå en
ränteutgift bör beräknas för år
1917 å minst ................................. kr.
Å den upplåning, som under
år 1916 kan autagas bli erforderlig
för täckande av utbetalningar
å av riksdagen anvisade anslag,
beräknad till omkring kr.
12,000,000, bör för år 1917 beräknas
en ränteutgift av omkring »
För täckande av utbetalningar
å de anslag till utgifter
för kapitalökning, som komma
att anvisas av 1916 års riksdag
för år 1917, torde böra beräknas
en upplåning under år 1917 av
omkring kr. 30,000,000, varå för
samma år beräknas ett halvt års
ränta ................................................ *
För beredande av eventuella
kassaförsträckningar till
statskontoret och för oförutsedda
ändamål kan ytterligare upplåning
beräknas bliva nödvändig
under år 1916 eller 1917, för
vilken upplåning bör upptagas
eu ränteutgift av........................... »_
925,000: —
600,000: —
750,000: —
725,000: — kr. 3,000,000:
2—5. Banta å följande av staten övertagna lån:
Kommunlån.......................................................................... kr. 12,879:
Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags obligationslån... » 23,320:
Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens obligationslån
®
av år 1898.................................................................. » 53.880:
» 3) 1902.................................................................. » 29,800:
6. Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen ...... » 300,000:
7. Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1
i kvarteret Lejonet i Stockholm................. > 90,000:
8. Ränta å Konung Carl XlII.s hemgiftskapital » 7,500:
9. Ränta å Göta Kanals reparationsfond.......... » 7,044:
Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldsk. ställning. 11
Utgifter för kapitalökning.
XIV. Statens utläningsfonder.
1. Fonden för bibanor inom vissa delar av riket.
Till denna fond har av lånemedel för åren
1912—1915 anvisats sammanlagt kr. 6,000,000: —.
För år 1916 har ingen avsättning till fonden
ägt rum.
Vid dessa beräkningars avgivande hade från
ovanstående fond intet lån utbetalts.
I överensstämmelse med beslut vid 1915 års
riksdag bör i riksstaten för år 1917 beräknas en
avsättning till fonden av ett belopp av ..................... kr. 2,000,000: —
2. Allmänna järnväg slånefonden.
För avsättning torde till allmänna järnvägslånefonden
i riksstaten för år 1917 uppföras ett belopp
av.................................................................................... » 1,500,000: —
XV. Avbetalning å statsskulden.
A. Å de fonderade lånen.
Amortering.
1. 1880 års 3 % statslån.
Å riksstaterna för åren 1914 och 1915 ha anvisats
för amortering av 1880 års lån sammanlagt
kr. 5,771,700, vilket belopp av riksgäldskontoret
lyftats och tillgodoförts likvidations- och amortissementsfonden.
De faktiska amorteringarna å den
utelöpande andelen av lånet ha för samma år utgjort
endast kr. 5,715,435, beroende på, att en del av
vid utlottningen dragna nummer fallit på den andel
av lånet, som vid sidan av amorteringsplanen blivit
förut annullerad. överskottet utöver vad som debiterats
fonden för samma års amorteringar å lånet
12 Fullmäktiges i riksgäldskontor^ yttrande ang. riksgäldsk. ställning.
ifråga utgör alltså kr. 56,265. 1917 års amortering
utgör enligt amorteringsplanen kr. 3,267,000. A
riksstaten för år 1917 torde anvisas sistnämnda belopp,
minskat med sagda överskott å föregående
års amorteringsanslag, kr. 56,265 eller i runt tal ... kr. 3,210,700:
2. 1886 års 3 Va % statslån.
Å riksstaterna för åren 1914 och 1915 ha för
detta lån anvisats amorteringsanslag å sammanlagt
kr. 1,017,258, vilket belopp tillgodoförts likvidationsoch
amortissementsfonden. De faktiska amorteringarna
för samma år ha utgjort tillsammans kr.
932,444. Alltså har till nämnda fond överförts ett
belopp av kr. 84,814 utöver vad som från fonden
faktiskt utgått för sagda års amorteringar. 1917
års amortering utgör enligt amorteringsplanen kr.
580,000. Av hela lånet ha ej fullt 90 % emitterats.
Vid utlottningen för 1917 års amortering kan beräknas
falla på den utelöpande låneandelen omkring
90 % av hela amorteringsbeloppet eller kr. 522,000.
Detta belopp bör ytterligare minskas med ovanstående
överskott, kr. 84,814, å föregående års anslag;
alltså bör för år 1917 kunna béräknas én amortering
av i runt tal ........................................................... » 437,000:
3. 1890 års 3 Va % statslån.
Amorteringen för år 1917 utgör enligt amorteringsplanen
............,.....................;.............-4;.........••• V; •••>>•
vilket belopp bör oförändrat uppföras i 1917
års riksstat.
664,000:
4. 1899 års 3 Va % statslån.
Amorteringen för år 1917 utgör enligt äiriot
teringsplanen
....................... .......................................... far. 426,000:
vilket belopp kan oförändrat uppföras i 1917
års riksstat.
Fullmäktiges i riksgäld skontoret yttrande ang. riksgäldsk. ställning. 13
Avsättning till fonden för statsskuldens
amortering.
Då på grund av den rådande situationen 1914
års senare riksdag beslutade att i huvudsak begränsa
avbetalningen å statsskulden under .år 1915 till amorteringslånen
och att i avseende å Btatsräntelånen
ingen annan avsättning till fonden för statsskuldens
amortering borde äga rum, än den av samma års
tidigare riksdag beslutade avsättningen av omkring
540,000 kr. i anledning av 1913 års låns upptagande
och då vidare 1915 års riksdag icke funnit några
särskilda skäl föreligga att i amorteringshänseende
särställa 1913 års lån gentemot övriga statsräntelån,
samt då till sist återverkningarna av de nu rådande
förhållandena med visshet kunna antagas göra
sig gällande även vid uppgörandet av 1917 års
statsreglering, torde i riksstaten för sistnämnda år
ingen avsättning till fonden för statsskuldens amortering
böra komma i fråga.
B. Å övertagna lån.
Till amortering å nedanstående, av staten övertagna
lån föreslås för 1917 års statsreglering följande
anslagsbelopp, enligt för de särskilda lånen
gällande amorteringsplaner:
1. Kommunlån.................................................................... kr.
2. Örebro—Svartå järn vägsaktiebolags obligationslån »
Jämvägsaktiebolaget
obligationslån:
3. Av år 1898
4. » 1902
Malmö—Kontinentens
»
y>
46,743: —
18,000: —
35,000: —
17,000: —
14 Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldsk. ställning.
Sammandrag.
Förslagsberäkning över sådana riksgäldskontorets inkomster och
utgifter under år 1917, som böra upptagas i sistnämnda
års riksstat.
INKOMSTER. A. Egentliga statsinkomster. II. Uppbörd i statens verksamhet: 10. Diverse inkomster. Räntor å riksgäldskontorets tillfälligt förräntade medel, |
Kronor. 200,000 |
|
B. Inkomster av statens produktiva fonder. IH. Statens utlåningsfonder (överskott): 1. Allmänna järnvåg slånefonden. Ränteinbetalningar.................................................................... |
1,400,000 |
|
2. Allmänna byggnadslånefonden. Ränteinbetalningar..................................................................... |
29,000 |
— |
D. 1 anspråk tagna kapitaltillgångar. L Av allmänna järnvägslånefonden................................ |
600,000 |
|
IL Av allmänna byggnadslånefonden................................ |
37,000 |
— |
Summa |
2,266,000 |
I— |
Fullmäktiges i riksgäldskontor yttrande ang. riksgäldsk. ställning. 15
UTGIFTER.
Verkliga utgifter.
XI. Riksdags- och revisionskostnader m. m.
1. Riksdags- och revisionskostnader, förslagsanslag... 2. Kostnader för riksdagens hus, förslagsanslag............ 3. Kostnader för riksdagens bibliotek, reservationsanslag 4. Avlöningar m. fl. förvaltningskostnader vid riks- gäldskontor, förslagsanslag .................................... 5. Avlöning, resekostnader och expenser för justitie- ombudsmannen och hans expedition, förslags-anslag: ......................................................... |
Kronor. 1,270,000 75.000 200,000 36.000 |
— |
6. Avlöning, resekostnader och expenser för militie-ombudsmannen och hans expedition, förslags-anslag ............................................................ |
40,000 1,628,000 |
|
Summa |
Verkliga utgifter.
XII. Räntor å statsskulden m. m.
A. Å de fonderade statslånen. |
Kronor. |
Kronor. |
||
1. Å 36/io % lånet ............................ |
3,053,517 |
|||
2. » 1880 års 3 Va % lån........................... |
2,014,000 |
_ |
||
3. » 1886 » 3 V* % » ........................... |
1,901,000 |
|||
ä ffO f=S 00 00 oo H |
725,733 |
— |
||
5. d 1890 » 3 Va % » .......................... |
840,358 |
|||
6. » 1894 y> 3 % » ........................... |
525,096 |
— |
||
7. » 1899 » 3^2^ » .......................... |
1,096,918 |
|||
8. » 1900 » 3 Va % » .......................... |
1,271,200 |
|||
9. d 1904 » 2>1\% » ........................... |
1,260,000 |
— |
||
10. 3> 1906 » 31li% » ......................... |
1,512,000 |
|||
Transport |
14,199,822 |
— |
16 Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldsk. ställning.
Transport
11. |
Å |
1907 |
års |
3 Vs % lån. |
12. |
1908 |
» |
lån å 4 % |
|
13. |
1911 |
» |
3) å 4 % . |
|
14. |
3> |
1913 |
» |
4 Vs % lån. |
15. |
3> |
1914 |
5 % 3) . |
B. Å övrig statsskuld.
1. Ränta å medgiven och beräknad, ännu
icke verkställd upplåning, förslagsanslag
..........................................
Ränta å följande av staten övertagna
lån:
2. Kommunlån........................ 12,879:
3. Örebro—Svartå järnvägs
aktiebolags
obligationslån.
................................... 23,320: —
Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens
obligationslån
:
4. av år 1898.................. 53,880:
5. 3) » 1902.................. 29,800:
7.
Ränta å köpeskillingen för fastig
heten nr 1 i kvarteret Lejonet
Stockholm...........................................
kapital
9. Ränta å G
Summa
Kronor. |
Kronor. |
||
14,199,822 |
|||
1.638.000 2.880.000 |
— |
||
3.240.000 7.600.000 |
— |
31,737,022 |
|
3,000,000 |
|||
119,879 300,000 |
|||
90,000 |
|||
7,500 7.044 |
3,524,423 |
||
|— |
j 35,261,445 |
|— |
Fullmäktiges i riksgäldskontor**! yttrande ang. riksgäldsk. ställning. 17
Utgifter för kapitalökning
XIV. Statens utlåningsfonder.
1. Fonden för bibanor inom vissa
delar av riket..................
2. Allmänna järnvägslånefonden
Summa
Att täckas av |
|||
lånemedel. Kronor. |
andra 1 v statsinkomster. Kronor. Kronor. |
||
. 2,000,0001— |
| i — 3,500,000 |
||
3,500,000 — |
— |
—13,500,000 |
— |
Utgifter för kapitalökning.
XV. Avbetalning å statsskulden.
Att täckas av |
|||||
lånemedel. Kronor. |
andra statsinkomster. Kronor. |
Kronor. |
|||
. |
4,738,300 |
4.738,300 |
* |
||
46,743 |
■ ! * | |
||||
— |
— |
18,000 |
— |
||
— |
1 |
35.000 17.000 |
116,743 |
||
— |
— |
1 i |
4,855,043 |
_ |
A. Å de fonderade statslånen.
Amortering.
1. 1880 års 3 Va % lån 3,210,700
2
3
4
1880 |
års |
3 Vs % |
lån |
3,210,700 |
1886 |
» |
3 V2 % |
y> |
437,000 |
1890 |
>) |
3 7-2 % |
664,000 |
|
1899 |
» |
3 Vs % |
» |
426,600 |
B. |
Å |
övertagna |
lån. |
Kommunlån ...............................
Örebro—Svartå järnvägsaktie
bolags obligationslån..............
Järnvägsaktiebolaget Malmö—
Kontinentens obligationslån
av år 1898 ..........................
?> » 1902 ...........................
Summa
Bihang till riksdagens protokoll 1916.
1 samt.
Järnvägsstyrelsens inkomstberäkning för år 1917.
1
Bil. Litt. D.
Till Konungen.
Med föranledande av bestämmelsen i § 5 i nådiga instruktionen
för järnvägsstyrelsen med underlydande distriktsförvaltningar den 30
december 1907 får styrelsen härmed i underdånighet avgiva förslag till
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1
2 Järnvägsstyrelsens inkomstberäkning för år 1917.
beräkning av den behållna inkomsten av statens järnvägar, som må
upptagas i riksstaten för år 1917.
Vid avgivande av förslag i förevarande avseende har i regel beräkningen
grundats på vad med ledning av senast tillgängliga uppgifter
över bruttoinkomster och driftkostnader kan beräknas i nettobehållning
för det löpande året och det därpå nästföljande. De på
grund av nu pågående krig å kontinenten rådande förhållandena hava
emellertid medfört sådana rubbningar i den jämna progressionen för
såväl inkomster som utgifter, att det icke låter sig göra att med några
anspråk på tillförlitlighet grunda ifrågavarande kalkyl på förefintligt
driftresultat för senare tid.
Styrelsen har redan vid avgivande den 28 november 1914 av
enahanda förslag som nu föreliggande haft tillfälle erinra om vanskligheten
härutinnan. Under antagande att de rådande krigsförhållandena
skulle komma att upphöra med utgången av första halvåret 1915 beräknades
nettobehållningen för år 1915 till 16,560,000 kronor, men
framhöll styrelsen, att denna beräkning av nettobehållningen för år
1915 grundade sig till väsentlig del på antagandet om kristidens längd
och det då kända resultatet från en så kort tidsperiod som två månader
av krigsförhållandenas inverkan på statens järnvägars driftkostnader
och inkomster. Kalkylen vore alltså mycket osäker och vore det därför
styrelsens avsikt att då 1914 års bokslut för statens järnvägar förelåge,
för Eders Kungl. Maj:t framlägga förnyad beräkning i angivna avseende,
grundad på då kända förhållanden.
I underdånig skrivelse den 28 april 1915 avgav ock styrelsen
förnvat yttrande i ämnet. Styrelsen anförde därvid, att väl nu vunnits
någon längre tids erfarenhet om krigsförhållandenas inverkan på statens
järnvägars driftkostnader och inkomster, nämligen för tiden till och med
februari månad innevarande år, som skulle kunna tjäna till ytterligare
ledning för bedömande av förevarande spörsmål, men, såsom förhållandena
utvecklat sig, vore det fortfarande synnerligen vanskligt att ens närmelsevis
beräkna, när efter fredsslut mera normala förhållanden åter komma
att inträda. På grund av de sålunda alltjämt rådande mycket osäkra
förhållandena med deras oregelbundna inverkan å trafikrörelsen samt alltså
såväl å statens järnvägars inkomst- som utgiftsposter, liksom på grund
av ovissheten huru krigsförhållandena komma att återverka på den allmänna
rörelsen längre eller kortare tid även efter sedan fredligare förhållanden
inträtt, förefunnes det knappt någon möjlighet att med anspråk å tillförlitlighet
göra beräkningar rörande den behållna inkomsten för innevarande
och nästkommande år. En beräkning i förevarande avseende hade
Järnvägsstyrelsens inkomstberäkning för år 1917. 3
emellertid under vissa, antaganden verkställts och hade man därvid tagit
hänsyn till de föreliggande resultaten från den senast gångna tiden.
Jämfördes dessa resultat under krigsmånaderna med motsvarande resultat
för närmast föregående år, funne man stora skiftningar och absoluta
olikheter i avseende å tratikinkomster och driftsutgifter, men i det hela
tämligen jämförbara nettobehållningar. Emellertid måste dessa resultat
bedömas under hänsynstagande till de särskilda förhållanden, som under
olika månader av den gångna tiden varit rådande, och de finge därför
ej utan vidare läggas till grund för en kalkyl över de framtida förhållandena.
Trafiken, som under årets första månader varit synnerligen
livlig och trots de stora utgifterna lämnat goda överskott, visade visserligen
tendens till att avtaga, men efter allt att döma komme densamma
dock fortfarande att visa sig större än vanligt vid samma tider under
de nästföregående åren. A andra sidan förelåge den oerhörda stegringen
i kostnader för kol och övriga driftmaterialier likasom även en avsevärd
ökning i personalutgifterna. Härtill komme, åt: på grund av de ovanliga
trafikförhållandena driften i vissa hänseenden försvårats och att
driftkostnaderna i allmänhet mycket ökats. Den inom styrelsen uppgjorda
kalkylen hade resulterat i en beräknad nettobehållning för år 1915
av kronor 15,560,000, vilken understege den i underdåniga skrivelsen den
28 november 1914 beräknade nettobehållningen med 1,000,000 kronor
och med ej mindre än 5,640,000 kronor den i november 1913 gjorda
beräkningen av denna behållning, samt för år 1916 av kronor 17,110,000,
som med närmare 5,000,000 kronor understege beräkningen eller 22,000,000
kronor för samma år i förstnämnda skrivelse.
Styrelsen framhöll vidare, att denna beräkning av den behållna
inkomsten för åren 1915 och 1916 dock måste, såsom redan angivits,
vara mycket osäker. Men om än det alltså icke vore för styrelsen
möjligt att med bestämdhet angiva de behållna inkomstbeloppen för
åren 1915 och 1916, så framstode det dock för styrelsen såsom fullt
tydligt att, även ifall en ännu större ökning av inkomsterna kunde vara
att förvänta, driftkostnaderna dock komme att genom krigets återverkningar
allt fortfarande stegras i sådan grad, att man måste förutse en
avsevärd minskning av den annars mot trafikens storlek svarande nettobehållningen.
Vid sådant förhållande hade det synts styrelsen nödvändigt
att söka åstadkomma en motvikt mot den sålunda med tämlig
visshet befarade försämringen i driftresultatet, och hade styrelsen ansett
densamma endast kunna erhållas genom en tillfällig taxeförhöjning.
På framställning av styrelsen har ock dylikt provisoriskt taxe -
4 Järnvägsstyrelsens inkomstberäkning för år 1917.
tillägg- av Eders Kungl. Maj:t beslutats med tillämpning från och med
nästlidna september månad.
Efter denna redogörelse för styrelsens uttalanden i förberörda två
underdåniga utlåtanden, torde bär till en början beröras de gjorda antagandena
rörande driftresultaten för åren 1915 och 1916.
Statens järnvägars behållna inkomst för år 1915 är i riksstaten
upptagen till 19,750,000 kronor. Såsom bekant har dock trafiken kommit
att på oväntat sätt utveckla sig och synes denna stegrade trafik komma
att bibehålla sig. Det är därför tydligt, att nämnda belopp kommer
att betydligt överskridas. Sålunda torde driftresultatet till och med
oktober’ månad komma att visa ett överskott av omkring 25,000,000
kronor. Det är jn väl att märka, att den fastställda kostnadsstatens
slutsumma, kronor 74,640,000, kommer att väsentligt överskridas beroende
såväl på det ökade trafikarbetet som på de höjda kolprisen och i
allmänhet ökning av priset å konsumtionsartiklar, men å andra sidan
uppväges detta av den väsentligt ökade trafikintensiteten, och, om än
mera oväsentligt, även av verkningarna under årets sista månader av
det provisoriska taxetillägget.
Styrelsen vågar därför antaga för år 1915 en nettobehållning av
omkring 28,000,000 kronor, varvid ändock iakttagits betydande utbetalningar
under sista kvartalet för reglering av kostnader dels lör raset
vid Svartå å linjen Jonsered—Lerum, dels för skogsbrand vid Spannarboda.
I riksstaten för år 1916 har för statens järnvägar beräknats:
Inkomster 99,690,000 kronor
Driftkostnader 77,190,000 »
Överskott 22,500,000 » , vilket sistnämnda belopp med
500,000 kronor överstiger ovanberörda av styrelsen beräknade överskott,
22,000,000 kronor, beroende på att anslag till ökning av pensionsfonden
ej ansågs för det året böra beviljas.
Det med underdånig skrivelse denna dag ingivna förslaget till
kostnadsstat för år 1916 slutar å ett belopp av kronor 86,842,800,
vilket belopp med 9,652,800 kronor överstiger riksstatens kostnadssumma.
Här liksom för år 1915 måste man dock antaga, att denna ökning
kommer att motsvaras av stegrad inkomst såväl genom ökad trafik,
såsom erfarenheten från innevarande år giver vid handen, som ock
genom verkningarna av det provisoriska taxetillägget. Med hänsyn
härtill anser sig styrelsen våga uttala, att allt fortfarande må räknas
med den i riksstaten upptagna nettobehållningen för år 1916 av 22,500,000
kronor, därvid må erinras, att, även om driftresultatet mot förmodan ej
skulle komma att uppvisa nämnda behållning, betydande överskott mot
Järnvägsstyrelsens inkomstberäkning för år 1917. 5
vad i riksstaten beräknats är att vänta för år 1915. J nämnda beräknade
överskott, 22,500,000 kronor, vågar styrelsen dock ej inberäkna
ifrågasatt kristidshjälp åt personalen, varför styrelsen vill föreslå,
att överskottsmedel från 1915 därför beräknas.
Vid kalkylering av den behållna inkomsten för år 1917 kan man,
såsom redan angivits, icke utgå från de oregelbundna driftresultaten
under krigsåren. Man bär därför ej annan utväg än att gå tillbaka
till driftresultaten åren före krigsutbrottet och söka att med ledningav
dittills påvisbar progression få fram beräkningsbara inkomster för
år 1917.
I styrelsens skrivelse den 26 april 1912 till första försvarsberedningen
beräknades 1917 års bruttoinkomst till 98,500,000 kronor, specificerade
på följande sätt:
Malmtrafik .................................................................... 13,400,000 kronor,
Övrig trafik å år 1911 öppnade banor ............... 82,600,000 » ,
Trafik å efter år 1911 öppnade banor ............... 2,500,000 »
Summa 98,500,000 kronor.
Vid denna kalkylering beräknades, att transporten av malm skulle
fortgå i den fulla omfattning, som enligt gällande kontrakt var medgiven.
Övriga inkomster å banor, öppnade före år 1911, beräknades
med ledning av den årliga procentiska stegring, som trafikperioden 1901 —
1910 utvisade (4.5 procent), till 1913 års beräknade inkomster, årligen
ökade med cirka 3,000,000 kronor, svarande mot 4.3 procent årlig
stegring. Inkomsten å banor, öppnade efter år 1911, voro särskilt
kalkylerade.
Efter april 1912 tillgänglig statistik och andra förhållanden giva
anledning till väsentliga höjningar av förestående beräkningar.
Sedan beslut om ökad malmutförsel fattats, får den av malmtrafik
härflytande inkomsten beräknas till cirka 16,900,000 kronor, vilket belopp
dock är ett maximum, beräknat under förutsättning att uppgjorda fraktkalkyler
skola till fullo kunna följas.
Den procentiska inkomststegringen, som för perioden 1901—1910
var 4.5 procent, har för en senare period 1904—1913 ökats till 5.4 procent.
I denna stegring inverkar tillkomsten av nya banor med cirka 0.3 procent,
återstod verklig stegring cirka 5.1 procent. Det synes ej alltför djärvt
att för perioden 1913—1917 räkna med en ungefärlig ökning av 5 procent
å inkomster för »övrig trafik» å år 1913 öppnade banor, eller med 3,900,000
kronor för vart och ett av åren 1914—1917. Såväl på grund av denna
höjning med 900,000 kronor per år, som ock därför, att 1913 års in
-
6 Järnvägsstyrelsens inkomstberäkning för år 1917.
komster av övrig trafik med över 4,000,000 kronor överstego de inkomster,
som år 1912 voro för samma år förutsedda, uppkommer vid
denna beräkning en mycket väsentlig höjning av de i styrelsens skrivelse
den 26 april 1912 beräknade motsvarande inkomsterna.
I fråga om inkomsterna å nyöppnade bandelar saknar styrelsen
anledning göra ändring i förutvarande kalkyl.
1917 års inkomster skulle enligt dessa béräkningssätt uppgå till
följande belopp:
Inkomst av malmtrafik.................................................. 16,900,000 kronor,
övrig inkomst å banor i trafik år 1913 ..................... 90,500,000 )> ,
inkomst å banor, öppnade efter år 1913 .................. 2,500,000 »
Summa 109,900,000 kronor.
I detta inkomstbelopp ingår icke några inkomster, härflytande ur
de provisoriska taxetilläggen, enär styrelsen förutsätter, att sadana inkomster
komma att i det hela motsvaras av eu ökning i utgifter förorsakad
av högre materialpris utöver de i nedanstående kalkyler beräknade.
I styrelsens förberörda skrivelse den 26 april 1912 voro driftkostnaderna
för år 1917 upptagna till följande belopp:
Egentlig driftkostnad:
å år 1911 trafikerade banor ............................................. 66,500,000 kronor,
å senare öppnade banor.................................................... 2,200,000 » ,
avsättning till förnyelsefond ............................................. 7,600,000 » ,
bidrag till personalens pensionering .......................... 2,300,000 ))
Summa 78,600,000 kronor.
Förutsättningarna för styrelsens ifrågavarande kalkyler voro följande:
Den egentliga driftkostnaden för år 1911 trafikerade banor beräknades
till 70 procent av bruttoinkomsten, varvid dock utgifterna
minskats med 670,000 kronor, svarande mot beräknad utgiftsminskning
på grund av riksgränsbanans elektrifiering. Driftkostnaden å nyöppnade
banor angavs enligt särskild motivering. Utgifter lör förnyelsefond och
personalens pensionering upptogos med belopp, framgångna ur 1911
företagna utredningar.
Dessa år 1912 utarbetade beräkningsgrunder synas i stort sett även
böra tillämpas vid nu ifrågakommande beräkning av 1917 års utgifter.
Dock äro några modifikationer erforderliga.
Visserligen har driftkostnadsprocenten efter år 1911 nedgått och
var åren 1912 och 1913 cirka 66 procent, men så låg kostaadskoefficient
synes för år 1917 icke böra beräknas, särskilt på grund av sedermera
7
Järnvägsstyrelsens inkomstberäkning för ur till?.
inträdda löneförhöjningar. Den driftkostnadsprocent, som under nuvarande
trafikförhållanden framkommer, kan än mindre läggas till grund för en
kalkyl för ett år av genomsnittskaraktär.
Styrelsen finner därför procenten för de egentliga driftkostnaderna
böra beräknas till 70 procent. Från den härvid framkomna driftkostnadssumman
bör emellertid dragas ett belopp av 000,000 kronor, svarande
mot besparing genom elektrifieringen av riksgränsbanan vid ifrågasatta
transportkvantiteter.
Deri beräknade driftkostnaden för nyöppnade banor synes böra bibehållas
oförändrad.
Avsättning till förnyelsefond har däremot antagits böra ökas i
proportion mot den större kapitalplaceringen, vilken framgår som erforderlig
genom styrelsens »Utredning av behovet av nya byggnader och
anläggningar samt ny rullande materiell vid statens järnvägar för 10-årsperioden 1914—1923».
Beträffande bidragen till personalens pensionering torde denna å
ena sidan böra beräknas högre i proportion till de ökade driftkostnaderna,
uti vilka ju personalkostnaderna utgöra en integrerande del, och å andra
sidan böra minskas med 500,000 kronor, utgörande den särskilda avsättning
till fonden för personalens pensionering, som under en tid utgått,
men förutsättes ej komma — i likhet med för år 1916 — att
utgå för år 1917.
Driftkostnaderna för år 1917 enligt ovanstående beräkningsgrunder
äro nedan sammanställda:
Egentlig driftkostnad:
å år 1913 trafikerade banor ............................................ 73,900,000 kronor,
å senare öppnade banor.................................................. 2,200,000 » ,
avsättning till förnyelsefond ............................................. 7,700,000 » ,
bidrag till personalens pensionering .................... 2,000,000 »
Summa 85,800,000 kronor.
Den behållna inkomsten för år 1917 får styrelsen följaktligen föreslå
beräknas till 24,100,000 kronor, men, om avsättning till pensionsfonden
anses böra ske, 23,600,000 kronor.
Vid beräkning av ovanstående nettoinkomst har styrelsen emellertid
ej tagit hänsjrn till möjligheten av ändring i de provisoriska taxetillläggens
fraktsatser, utan att samtidigt ändring i materialprisen inträder,
och ej heller till en eventuell mera fullständig lönereglering. Sådana
åtgärder få tänkas minska nettoinkomsten under den ovan beräknade.
Av något annan natur är ett eventuellt kristidstillägg, vilket, såsom givet
-
8 Järnvägsstyrelsens inkomstberäkning för år 1917.
vis sammanfallande med en utpräglad högkonjunktur, får tänkas uppvägt
av större bruttoinkomster än de här beräknade.
Rörande nyssberörda avsättning till pensionsfond, 500,000 kronor,
torde de i nådig proposition nr 50 vid 1915 års riksdag anförda skäl
för att under nuvarande förhållanden icke i riksstaten upptaga nämnda
belopp, fortfarande äga giltighet.
På grund av det anförda får styrelsen, under antagande att för
år 1917 icke upptages särskilt anslag av kronor 500,000 såsom särskild
avsättning till pensionsfond, i underdånighet hemställa,
att den behållna inkomsten av statens järnvägar upptages i riksstaten
för år 1917 sålunda:
Statens järnvägar:
Inkomster............................................ 109,900,000 kronor,
Driftkostnad ....................................... 85,800,000 »
Nettobehållningen 24,100,000 kronor.
Vid behandlingen av detta ärende hava närvarit jämväl järnvägsfullmäktige
Waller och Strömberg, överingenjören Fogelmarck, byråcheferna
von Friesen, Åberg och Almqvist samt tjänstförrättande byråchefen
Nylinder.
Stockholm den 3 december 1915.
Underdånigst
A. M. GRANHOLM.
IVAR VIRGIN. JOHN FLODIN.
PER KJELLIN.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.
Utgifterna.
1
Utgifterna.
För flera huvudtitlar gemensamma frågor.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14
januari 1916.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld.
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenbehg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis.
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström. 1
1. Extra Lönetillägg till vissa tjänstemän och betjänte.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Vennersten anförde
vidare:
Sedan Kungl. Maj:t år 1915 av riksdagen äskat beviljande av
extra lönetillägg för samma år åt vissa statens tjänstemän och betjänte,
anmälde riksdagen i särskilda skrivelser, att, i enlighet med vad Kungl.
Maj:t under andra, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1
2 Utgifterna.
huvudtitlarna föreslagit i fråga om beviljande av anslag för beredande
av extra lönetillägg för år 1915 åt en del tjänstemän och betjänte i de
till de olika departementen hörande ämbetsverk, kårer och stater, riksdagen
under nedannämnda huvudtitlar på extra stat för år 1916 anvisat
särskilda förslagsanslag att enligt vissa angivna grunder utgå med
följande belopp, nämligen:
under |
andra huvudtiteln............................................... |
kronor 5,500 |
— |
|
fjärde |
» .................................................... |
» 205 |
— |
|
» |
femte |
)> .................................................... |
» 500 |
— |
sjätte |
>) .................................................... |
» 20,000 |
— |
|
» |
sjunde |
» ..................................................... |
» 3,500 |
— |
» |
åttonde |
» .................................................... |
» 10,000 |
— |
nionde |
» .................................................. |
» 5,000 |
— |
|
eller sålunda tillsammans med |
kronor 44,705 |
— |
||
Angående |
extra lönetillägget för år 1915 åt |
en del tjänstemän |
och betjänte m. m. utfärdades den 18 juni 1915 nådig kungörelse.
I det jag nu går att anmäla frågan om extra lönetillägg för innevarande
år, tillåter jag mig till en början erinra därom, att eu del av
de befattningshavare, som år 1915 kommit i åtnjutande av extra lönetillägg,
från och med år 1916 på grund av genomförda löneregleringar
icke kunna bliva berättigade till dylika lönetillägg, samt att riksdagen
å extra stat för år 1916 beviljat anslag till provisorisk lönereglering för
befattningshavare inom vissa ämbetsverk, som ännu icke blivit definitivt
lönereglerade.
Den provisoriska löneregleringen omfattar befattningshavare inom
statsdepartementen, kommerskollegium med undantag av dess näringsstatistiska
avdelning, tekniska skolan i Stockholm, gymnastiska centralinstitutet,
överintendentsämbetet, statistiska centralbyrån, inspektörerna
över elektriska anläggningar samt bergmästarna. I fråga om nu berörda
grupp av ämbetsverk och tjänstemän kommer anslag till extra lönetillägg
för innevarande år att erfordras allenast för det fåtal befattningshavare,
som icke äga komma i åtnjutande av den provisoriska löneregleringen.
Senare i dag torde komma att göras hemställan därom, att Kungl.
Maj:t ville hos innevarande års riksdag göra framställning om anvisande
å extra stat för år 1917 av anslag till provisorisk lönereglering för
Utgifterna.
8
de verk ocli myndigheter, som redan för år 1916 kommit i åtnjutande
av dylik reglering.
Åtskilliga ämbetsverk och kårer kvarstå ännu vid de äldre iönestaterna.
De förhållanden, som föranledde beviljande av extra löne»
tillägg för år 1915, göra sig beträffande dessa verk och kårer innevarande
år gällande i fullt samma grad som år 1915.
Med avseende å vad jag sålunda anfört, torde erforderliga anslag
för beredande av ‘extra lönetillägg även för år 1916 böra av riksdagen
äskas.
Till förekommande av varje missförstånd tillåter jag mig erinra
därom, att riksdagen beviljat medel för beredande av tillfällig löneförbättring
åt kronofogdar, häradsskrivare och länsmän, vadan dessa tjänstemän
givetvis icke böra därutöver komma i åtnjutande av extra lönetillägg.
De av riksdagen år 1915 till extra lönetillägg anvisade anslag
uppfördes såsom förslagsanslag å extra stat under vederbörande huvudtitlar
i 1916 års riksstat. På enahanda sätt torde de för de extra lönetilläggen
för år 1916 erforderliga anslagen böra uppföras i riksstaten
för år 1917, därvid förutsättes, att Kungl. Maj:t, om anslagen beviljas,
anbefaller statskontoret att under år 1916 utbetala beloppen.
Anslagen under andra, sjunde, åttonde och nionde huvudtitlarna
torde kunna sänkas till respektive 4,500 kronor, 500 kronor, 5,000
kronor och 2,000 kronor. För övriga huvudtitlar åter torde anslagen
böra utgå med samma belopp som för år 1915.
De erforderliga anslagen hava således nu beräknats till följande
belopp:
Under andra huvudtiteln |
till........... |
.......... kronor |
4,500 |
.- |
|
» fjärde |
» |
)■> ........... |
......... » |
205 |
— |
» femte |
» ........... |
.......... » |
500 |
— |
|
» sjätte |
» ........... |
.......... » |
20,000 |
— |
|
» sjunde |
» |
» ........... |
.......... » |
500 |
— |
» åttonde |
» |
)) ........... |
......... » |
5,000 |
— |
» nionde |
» |
» .......... |
.......... » |
2,000 |
— |
eller sålunda tillsammans till kronor 32,705
De grunder, efter vilka de extra lönetilläggen för år 1916 borde
utgå, skulle, i likhet med grunderna för 1915 års extra lönetillägg,
bliva följande:
4 Utgifterna.
l:o) Extra lönetillägg utgår, där ej Bådant fall är för handen,
som under 2:o) sägs, till tjänsteman, vilkens tjänstgöring är förlagd
till huvudstaden, med 15 procent å kontant avlöning, dock icke i något
fall med högre belopp än 700 kronor, och
till tjänsteman, vilkens tjänstgöring är förlagd till annan ort,
med 12 procent å kontant avlöning, dock icke i något fall till högre
belopp än 500 kronor, samt,
i vad angår betjänte, med 25 procent å kontant avlöning, om
tjänstgöringen är förlagd till huvudstaden, men eljest med 20 procent
u sådan avlöning.
2:o) Ingår i avlöningen bostads- eller boställsförmån in natura,
skall det enligt nästföregående moment beräknade lönetillägget minskas
med ett belopp, motsvarande 10 procent av de kontanta avlöningsförmåner,
vara tillägget beräknats.
3:o) Från åtnjutande av extra lönetillägg undantagas, förutom
häradshövdingarna och de tjänstemän, åt vilka beretts tillfällig löneförbättring
för år 1916,
a) de tjänstemän, vilkas avlöningsförmåner av statstjänst för innevarande
år uppgå till högre belopp än 7,700 kronor eller, om deras
tjänstgöring är förlagd till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor;
skolande, ifall nämnda avlöningsförmåner överstiga 7,000 kronor, det
extra lönetillägget i intet fall utgå med högre belopp än som svarar
mot skillnaden mellan 7,700 kronor eller, om tjänstemannen har sin
tjänstgöring förlagd till landsorten, 7,500 kronor, å ena, samt förenämnda
avlöningsförmåners belopp, å andra sidan,
b) de tjänstemän, vilkas inkomst av arbete, det extra lönetillägget
oberäknat, under år 1915 av vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats
till högre belopp än 7,700 kronor eller, om deras tjänstgöringär
förlagd till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor; skolande, ifall
nämnda inkomster överstiga 7,000 kronor, det extra lönetillägget i
intet fall utgå med högre belopp, än som svarar mot skillnaden mellan
7,700 kronor eller, om tjänstemannen har sin tjänstgöring förlagd till
landsorten, 7,500 kronor, å ena, samt förenämnda inkomsters belopp,
å andra sidan,
c) de tjänstinnehavare, vilkas avlöningsförmåner vid riksdagarna
åren 1901—1915 ny- eller omreglerats efter andra grunder än dem,
som följts vid de äldre staternas fastställande.
4:o) Extra lönetillägg må allenast tilläggas tjänstemän och bo -
Utgifterna. 5
tjänte, vilkfia avlöning blivit av Konung och riksdag till siffran bestämd
eller eljest utgår efter av riksdagen prövade grunder.
5:o) Extra lönetillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, vilka
utgå av statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel dels ock
av andra medel, beräknas extra lönetillägg endast å den del därav, som
utgår av statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän vid universiteten
extra lönetillägg må beräknas å hela det belopp, vartill avlöningen
blivit, på sätt i nästföregående moment sägs, bestämd att minst uppgå,
utan avseende därå att till bestridande av universitetens utgifter användas
jämväl andra medel än statsmedel.
6:q) Extra lönetillägg beräknas å följande slag av avlöningsförmåner:
lön;
tjänstgöringspenningar;
kontant bostads- och inkvarteringsersättning;
arvode;
med lön likställt lönetillägg; samt
dagavlöning vid flottan.
7:o) Extra lönetillägg till den, som av statens medel åtnjuter lön
eller arvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en av
dessa, nämligen för den, som medför högsta avlöningen, eller, därest
denna på mer än ett ställe är lika, för den av dem, till vilken han
först blivit befordrad; samt
8:o) Extra lönetillägget anses tillhöra lönen.
2. Disposition av besparingarna å huvudtitlarna. I
I sammanhang med framläggande för riksdagen av förslag till
riksstat torde riksdagens medgivande hora äskas därtill att gällande
bestämmelser om dispositionen av besparingarna å huvudtitlarna måtte
få tillämpas jämväl för statsregleringen för år 1917 och hemställer jag
i sådant avseende, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att vid statsregleringen för år 1917 de i rikets ständers skrivelse
den 12 maj 1841 angivna grunder i avseende å dispositionen av besparingar
å huvudtitlarna fortfarande må bliva gällande, dock att
behållningar, som å anslag till nyinrättade tjänstebefattningar uppstå,
innan dessa första gången tillsättas, skola tillföras statsverkets kassafond.
Bihang titt rikadagens protokoll 1916. 1 sand. 2
Utgifterna.
Vad föredragande departementschefen sålunda
anfört, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen godkänna; och skulle
utdrag av detta protokoll, i vad det avsåge extra
lönetillägget, tillställas de övriga departementen för
behörigt iakttagande vid uppgörande av förslag till
reglering av utgifterna under vederbörande huvudtitlar
i riksstaten.
Ur protokollet:
Albert Tondén.
STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.
Första huvudtiteln.
1
Första huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 januari
1916.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Yennersten,
Westman,
Broström.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Yennersten anhöll härefter
att fa underställa Kung!. Maj:ts prövning frågan om regleringen
av riksstatens första huvudtitel för år 1917 och yttrade:
Beträffande ifrågavarande huvudtitel har jag icke att föreslå någon
förändring och hemställer sålunda, att de ordinarie anslagen under denna
huvudtitel måtte i den statsverksproposition, som nu skall avlåtas, uppföras
sålunda: 1
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1
&
Första huvudtiteln.
A. Kungl. hovstatsanslagen,
1. Kungl. Maj:ts hovhållning, oförändrat ordinarie
anslag.......................................................................................... kronor 800,000.
2. Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhåll
ning
och handpenningar för Hennes Kungl. Höghet
Kronprinsessan, oförändrat ordinarie anslag .................... kronor 192,000.
3. Hans Kungl. Höghet Hertigen av Västergötland,
oförändrat ordinarie anslag .......................................... kronor 26,000.
4. Hans Kungl. Höghet Hertigen av Närke,
oförändrat ordinarie anslag..................................................... kronor 26,000.
5. Ved och kol för de kungl. hoven, oförändrat
ordinarie anslag........................................................................... kronor 50,000.
6. För underhåll och vård av möbler samt andra
staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten, oförändrat
ordinarie anslag.......................................................................... kronor 56,400.
7. Kungl. hovstallets utfodring, oförändrat ordinarie
anslag .............................................................................. kronor 45,000.
B. Kungl. slotten.
1. Reparationer å Stockholms slott med flere för de kungl. hoven
upplåtna byggnader, oförändrat ordinarie anslag ............... kronor 63,000.
2. Polis-, lys- och renhållning vid Stockholms
slott, oförändrat ordinarie anslag............................................. kronor 22,500.
3. Brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stockholms
slott, oförändrat ordinarie anslag .......................... kronor 11,250.
Första huvudtiteln.
3
4. Drottningholms slott, oförändrat ordinarie anslag
5. Gripsholms slott, oförändrat ordinarie anslag ...
6. Ulriksdals slott, oförändrat ordinarie anslag.....
7. Haga lustslott och park, oförändrat ordinarie
anslag...........................................................................................
8. Strömsholms slott, oförändrat ordinarie anslag
9. Rosersbergs slott, oförändrat ordinarie anslag
kronor |
24,600. |
kronor |
6,000. |
kronor |
8,250. |
kronor |
8,000. |
kronor |
3,000. |
kronor |
3,000. |
Sammanlagda beloppet för de under första huvudtiteln uppförda
ordinarie anslagen skulle alltså uppgå till 1,345,000 kronor, eller till
samma belopp som för år 1916. Enär för år 1917 å denna huvudtitel
ej kräves något anslag å extra stat, skulle huvudtitelns slutsumma sålunda
komma att för sistnämnda år uppgå till oförändrat
belopp eller .............................................................................. kronor 1,345,000.
Vad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
yttrat och hemställt behagade Hans Maj:t Konungen
gilla och bifalla.
Ur protokollet:
Albert Tondén.
Andra huvudtiteln.
1
Andra huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 14 januari 1916.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Frus,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Yennersten,
Westman,
Broström.
Chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot anmälde:
1:°)
de frågor, som tillhöra regleringen för år 1917 av riksstatens
andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.
Härvid anförde föredraganden:
»Den 14 januari 1913 fattade Kungl. Maj:t beslut angående ändrad
gruppering av riksstatens utgifter. På sätt skett redan vid anmälan av
de frågor, som tillhörde regleringen för åren 1914, 1915 och 1916 av
riksstatens andra huvudtitel, torde jag även nu höra, i enlighet med
nämnda beslut, upptaga anslagen å denna huvudtitel i den ordning,
vari de böra förekomma i den blivande riksstaten. Därvid kommer jag
att angiva jämväl de ordinarie anslag, beträffande vilka jag ej har att
föreslå någon förändring.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
1
2
Andra huvudtiteln.
A. Departementet.
1. Departementschefen, oförändrat ordinarie anslag... kronor 17,000.
2. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, oförändrat
ordinarie anslag.............................................................................. kronor 41,400.
3. Provisorisk lönereglering för departementet.
[l.J Innan jag går att inför Kungl. Maj:t anmäla frågan om fortsatt
Provisorisk giltighet under år 1917 av den provisoriska lönereglering för befattW^departe-0
ningshavare i statsdepartementen, som tillämpats från och med år 1911,
mentet. torde vara lämpligt att närmare redogöra för det läge, vari den sedan
(Extra anslag.) länge på dagordningen stående frågan om förändringar i departementens
organisation och det i samband därmed stående spörsmålet om ett definitivt
ordnande av löneförhållandena därstädes för närvarande befinna sig.
Departemen- Den n december 1908 uppdrog Kungl. Maj:t åt särskilda kom
rades
och torn- mitterade att verkställa en undersökning angående de förändringar,
merskoiitgii- vilka, under förutsättning att en regeringsrätt komme till stånd, kunde
tiUxättarutc finnas erforderliga ellor lämpliga i statsdepartemeutens genom grundlag
och arbeta- fastställda indelning såväl som i personalen och arbetssättet inom departement.
temPnten 8amt den närmare fördelningen av ärendena departementen
emellan, därvid jämväl borde komma under övervägande, huruvida för
vissa ärenden annan ordning för deras beredning och avgörande än den
nu gällande vore av förhållandena påkallad, ävensom att utarbeta förslag
till lönestat för departementen.
Kort förut, den 13 november 1908, hade Kungl. Maj:t uppdragit
åt en särskild kommitté att, efter verkställd utredning, inkomma med
utlåtande och förslag rörande förändrad organisation av kommerskollegiet
och reglering av löneförliållandena vid nämnda ämbetsverk m. m.
Mellan förstnämnda kommitterade (departementalkommitterade) och
sistberörda kommitté (kommerskollegiikommittén) ägde, med hänsyn till
det nära sambandet mellan deras uppdrag, ett visst samarbete rum.
Detta hänförde sig dels till frågan om de sociala regeringsärendenas
sammanförande under ett departement, i vilket hänseende gemensamt
Andra huvudtiteln.
3
betänkande och förslag om upprättande inom ett omorganiserat civil- [l.J
departement av en avdelning för sociala ärenden (socialstyrelsen) avgavs
den 18 november 1911, dels ock till frågan om inrättande och organiserande
av ett nytt statsdepartement för ärenden rörande handel, industri
och sjöfart, med avseende varå gemensamt betänkande och förslag avgavs
den 5 juli 1913.
I övriga frågor, som folio under departementalkommitterades uppdrag,
avgåvo dessa den 31 december 1912 ett synnerligen omfattande
betänkande.
I anledning av omförmälda förslag den 18 november 1911 angående
upprättande av en särskild avdelning inom civildepartementet
för sociala ärenden, framlade Kungl. Maj:t, efter det ytterligare utredning
i frågan ägt rum genom särskilda sakkunniga, i nådig proposition
till 1912 års riksdag förslag om inrättande av ett särskilt centralt verk
för sociala ärenden, socialstyrelsen, vilket förslag i allt väsentligt bifölls
av riksdagen. Den 1 januari 1913 trädde härefter socialstyrelsen i verksamhet.
Vid anmälan inför Kungl. Maj:t den 14 januari 1914 av de frågor, Departeme«-som tillhörde regleringen för år H* 15 av riksstatens andra huvudtitel,
uttalade min företrädare i ämbetet vid behandlingen av den punkt, som
handlade om den provisoriska löneregleringen lör justitiedepartementet,
den forhoppningen att proposition till riksdagen om de ändringar i grundlagarna,
som med föranledande av departementalkommitterades betänkande
kunde behöva vidtagas, skulle kunna avlåtas under år 1914, samt ställde
i utsikt, att, om grundlagsfrågorna bleve prövade av 1914 års och,
slut giltigt, av 1915 års riksdag, de förändringar i departementens organisation,
som funnes böra genomföras, skulle kunna komma till stånd
under loppet av år 1915 och den slutliga omregleriugen av löneförhållandena
kunna träda i kraft vid början av år 1916.
Förslag om nyss nämnda ändringar i grundlagarna framlades också
av Kungl. Maj:t för den riksdag, som sammanträdde i maj månad 1914,
men de blevo, som bekant, icke av riksdagen antagna. Den nödvändiga
följden härav blev ett uppskov med det slutliga avgörandet av frågan om
mera genomgripande förändringar i departementens organisation.
Då jag den 14 januari 1915 inför Kungl. Maj:t anmälde frågan
om fortsatt tillämpning under år 1916 av den provisoriska löne- laude i frågan
regleringen för vissa befattningshavare i statsdepartementen, fram- ids^t’^d^
höll jag, att det i anledning av nyssnämnda, av riksdagens avslag å de nuar» 1915.
1914 års
senare riksdag.
4
Andra huvudtiteln.
i[l.] föreslagna grundlagsändringarna framtvungna uppskov med huvudfrågans
avgörande möjligen skulle kunna ifrågasättas, om icke spörsmålet om en
definitiv reglering av löneförhållandena inom departementen borde, vad
anginge sådana befattningar inom desamma, vilka icke kunde väntas
komma att röna någon avsevärd inverkan av den stundande departementalreformen,
upptagas till behandling alldeles oberoende av frågan
om de mera vittgående förändringar i departementens organisation, som
innefattades i det av departementalkommitterade avgivna betänkandet.
Huvudsakligen av den anledning, att en dylik utbrytning av en del av
nu ifrågavarande synnerligen vittomfattande spörsmål enligt min mening
alltid måste stöta på vissa svårigheter, ansåg jag mig dock icke då
böra till någon del underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan om en
mera slutgiltig reglering av löneförhållandena inom departementen, utan
inskränkte mig till att föreslå Kungl. Magt att av då instundande
riksdag för år 1916 under vederbörande huvudtitlar begära medel å
extra stat till den för departementen sedan några år gällande provisoriska
löneregleringen. Samtidigt gjorde jag dock gällande, att, om
detta uppskov med lönereglcringsfrågans definitiva ordnande skulle
med avseende å viss befattningshavare inverka menligt i pensionshänseende,
Kungl. Maj:t icke torde komma att underlåta att i fråga om
sådan person tillkommande pension i sinom tid hos riksdagen göra den
framställning, som billigheten kunde anses fordra.
Löneregie- Emellertid bragtes frågan om en definitiv lönereglering för befatt
tinsutiåiande
ningshavarue i statsdepartementen till nytt liv genom det utlåtande, som
den 30 april löneregleringskommittén, efter nådig remiss, den 30 april 1915 avgav
191S- till Kungl. Maj t i ett av mig inför Kungl. Maj:t därefter den 28 maj
1915 anmält ärende angående ifrågasatt tilläggspension åt före detta
registratorn i justitiedepartementet Otto Ludvig Rooth. I detta utlåtande
yttrar kommittén — efter det den på anförda skäl avstyrkt
dylik tilläggspensions tillerkännande åt Rooth — följande:
Kommittén ville icke underlåta, att med föranledande av detta pensionsärende
och i anslutning till ett däri av statskontoret i sådant hänseende gjort uttalande
giva uttryck även för sin del åt den mening, att, allt eftersom tiden ginge
utan att för statsdepartementen en definitiv lönereglering bragts till stånd, det
för departementstjänstemännen obilliga uti deras otillfredsställande pensionsförhållanden
måste desto starkare framträda.
Det obilliga mot nämnda tjänstemän i detta hänseende hade tydligen skärpts
därigenom, att med det fortgående genomförandet av slutliga löneregleringar allt
flera av statsförvaltningens befattningshavare i liknande ställning vunnit förbättrade
pensionsförmåner, under det att en departementstjänsteman, efter det han under allt
Andra huvudtiteln.
derå år varit på grund av provisorisk lönereglering i åtnjutande av förhöjda avlöningsförmåner,
likväl, då avgångsåldern inträdde, hänvisades till en pension, som
stode i missförhållande till den under en följd av år erhållna avlöningen.
loge man därjämte hänsyn till det maktpåliggande och ansvarsfulla samt
alltmera såväl i intensitet som i kvalitet krävande arbete, som påvilade departementen
såsom statsförvaltningens högsta organ och som gjorde det synnerligen
önskvärt att kunna dit vinna och där bibehålla dugande arbetskrafter, torde det fä
anses jämväl ur det allmännas synpunkt vara av stor betydelse, att för befattningshavarna
i stat sdepartementen pensionsförhållandena bleve snarast ske kunde ordnade
på tillfredsställande sätt.
Otvivelaktigt vore emellertid, att såväl med hänsyn till bestämmelser i den
civila pensionslagen som med avseende å förhållandet till civilstatens änke- och
pupillkassa pensionsfrågan bäst och lämpligast löstes genom och i sammanhang med
definitiv lönereglering för befattningshavare i statsdepartementen; och det syntes
kommittén, som om det ej skulle vara omöjligt, att en dylik lönereglering skulle
kunna komma till stånd utan avvaktan å det slutliga avgörandet av det svårlösta
och omfattande samt jämväl på grundlagsändringar beroende spörsmålet om departernentalreformen.
Redan nu hade på senare tiden riksdagens bifall vunnits för löneregleringsoch
därmed förbundna frågor, vilkas lösning ansetts ej böra undanskjutas av eventuella
framtida förändringar i organisation eller författningar; och till att detta bifall
vunnits hade nogsamt i väsentlig mån bidragit införandet bland avlöningsvillkoren
av skärpt, mer eller mindre långt gående skyldighet för vederbörande befattningshavare
att låta sig förflyttas till andra befattningar.
Så t. ex. hade vid 1914 års senare riksdag stadgats, att innehavare av ordinarie
tjänst i patent- och registreringsverket skulle, med bibehållande av angivna
förmåner, vara underkastad att, när helst så av Kungl. Maj:t prövades lämpligt,
förflyttas till annan lämplig befattning inom den centrala förvaltningen; och vid 1915
års riksdag hade medgivits, att de å avlöningsstaten för länsstyrelsen i Stockholms
län uppförda befattningar finge besättas med ordinarie innehavare under villkor, tills
vidare och intill dess frågan angående Stockholms läns upphörande såsom administrativ
enhet blivit slutligen avgjord, att den, som erhölle ordinarie befattning vid
länsstyrelsen, skulle, utöver skyldigheten att vara underkastad de för tjänstemän
och betjänte vid länsstyrelser i allmänhet gällande avlöningsvillkor, vara pliktig,
därest Stockholms län upphörde såsom administrativ enhet, att efter Kungl. Maj:ts
förordnande tjänstgöra hos länsstyrelse, som hade att övertaga göromål från länsstyrelsen
i Stockholms län, eller, om Kungl. Maj:t vid tiden för länsstyrelsens indragning
eller framdeles funne lämpligt så föreskriva, låta sig förflyttas till annan
befattning inom statsförvaltningen, dock med vissa förbehåll i fråga om bibehållande
av tjänstegrad samt beträffande avlöningsförmåner m. m.
Det torde ock böra erinras, att, då jordbruksdepartementet år 1900 inrättades,
det enligt kungl. kungörelse den 31 mars samma år bland avlöningsvillkoren ingått,
att tjänsteman skulle vara underkastad den förflyttning till annat departement, som
kunde föranledas av omreglering av ärendenas fördelning mellan statsdepartementen.
De anförda exemplen från patent- och registreringsverket och Stockholms
Iåns styrelse syntes kommittén bestyrka dess uppfattning, att det ej skulle vara
omöjligt, att. en definitiv lönereglering för befattningshavare i statsdepartementen
6
Andra huvudtiteln.
[1-]
Departement
t (dreformfrågan
8 och
departement
tenas löneregleringsfrågas
behandling
i
statsrådet den
28 mo.j 1915.
kunde komma till stånd utan avvaktan på lösningen av den stora frågan om departementalreformen.
Detta löneregleringskommitténs yttrande föranledde mig att nämnda
den 28 maj 1915, då pensionsärendet angående registratnrn Rootk avgjordes,
ånyo inför Kungl. Maj:t anmäla frågan om en definitiv löneoch
pensionsreglering för statsdepartementens befattningshavare ävensom
vissa i samband därmed stående spörsmål, bland annat om vidtagande
av åtgärder till lättande av departementens arbetsbörda. Mitt
anförande i statsrådet vid detta ärendes behandling utmynnade i en hemställan,
att Kungl. Maj:t måtte lämna landssekreteraren Axel Schotte
och löneregleringskommittdn i uppdrag att var för sig verkställa viss
utredning av nu förevaraude frågor samt framlägga därav betingade förslag.
Beträffande frågan om lättandet av departementens arbetsbörda
samt några i nära samband därmed stående spörsmål påminde jag vid
nu ifrågavarande tillfälle till en början därom, att departementalkommitterades
förslag innefattade, bland annat, upprättande av två nya
statsdepartement, ett handelsdepartement — förslaget i denna del avgivet
av departementalkommitterade och kommerskollegiikommittén gemensamt
— och ett kommunikationsdepartement, jämte sammanslagning av
lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen till ett departement, försvarsdepartementet.
Därefter fortsatte jag:
De nu berörda spörsmålen om förändrad departementsindelning vore värda allt
beaktande, men å andra sidan av den omfattande och svårlösta art, att de icke
lämpligen borde vid tillfället i fråga upptagas till slutligt beslut. De vore förbundna
med grundlagsändringar, vilkas vansklighet tillfyllest framginge av det beslut, som,
på sätt förut erinrats, i ärendet fattats av 1914 års andra riksdag. Först till 1917
års riksdag torde i allt fall förslag i dessa ämnen kunna framläggas.
Departementalkommitterade hade vidare föreslagit en ingående ändring av de
nuvarande centrala verkens ställning i förvaltningen, i det att flertalet av dessa
verk, för vinnande av närmare samarbete i regeringsärenden med statsdepartementen,
skulle inflyttas i departementen såsom departementsavdelningar. Denna ingripande
omändring i nuvarande, sedan länge bestående förhållande hade, med några få
undantag, avstyrkts av de hörda ämbetsverken, vilka befarat, att verkens självständiga
ställning därmed skulle gå förlorad och deras verksamhet i olika avseenden
försvåras och invecklas. De mot departementalkommitterades förslag i denna del
framställda erinringarna torde vara nog så vägande. Det syntes mig också knappast
sannolikt, att de fördelar, som den av departementalkommitterade föreslagna anordningen
ansetts medföra, även om dessa fördelar vore obestridliga, kunde uppväga
de nackdelar med hänsyn till de centrala verkens ställning och självständighet, som,
enligt vad verken framhållit, kunde befaras med genomförande av departementalkommitterades
förslag i denna del.
Hela det ifrågavarande spörsmålet sammanhängde också, såsom departementalkommitterade
jämväl framhållit, med statsdepartementens lokalfråga, en fråga som
Andra huvudtiteln.
7
nu varken kunde eller borde föras fram till en slutlig lösning. När vid 1912 ärs
riksdag beslut fattades om inrättande av ett särskilt ämbetsverk för sociala ärenden,
hade också Kungl. Maj:t och riksdagen utgått ifrån, att detta verk skulle, till en början
åtminstone, erhålla en med övriga centrala verk likartad organisation och ställning.
Enligt min mening borde därför nu berörda del av departementalkommitterades
förslag icke för det dåvarande föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.
Ett starkt behov förelåge emellertid att söka vinna lättnader i statsdepartementens
alltjämt ökade arbetsbörda. Av de ärenden, som nu ankomme på Kungl.
Maj:ts omedelbara prövning, förefunnes otvivelaktigt åtskilliga, vilka icke vore av
den art eller den vikt, att de behövde göras till föremål för Kungl. Maj:ts avgörande.
Departementalkommitterade hade också i sitt förutnämnda betänkande
föreslagit, att från Kungl. Maj:t till underordnad myndighet, i allmänhet de centrala
ämbetsverken, måtte överflyttas åtskilliga grupper av ärenden, en decentralisation,
som vunnit övervägande tillslutning av de hörda myndigheterna. Det syntes mig
antagligt, att man i detta avseende kunde gå längre än departementalkommitterade
föreslagit.
Uppmärksamheten borde också inriktas på dels anordningar i övrigt i syfte
att lätta departementens arbetsbörda, såsom förenklingar i vissa ärendens handläggning
och expediering in. in., dels ock åtgärder att tillförsäkra departementen
de bästa möjliga arbetskratter.
Vissa ärendesöverflyttningar mellan de nuvarande statsdepartementen inbördes
skulle sannolikt befinnas önskvärda för att, utan rubbning av departementens huvudsakliga
verksamhetsområden, i någon grad utjämna arbetsbördan mellan olika
departement.
I den mån nu berörda frågor kunde inverka på handläggningen och expedieringen
inom de centrala verken av regeringsärenden, borde påkallade förslag, berörande
dessa verk, övervägas, liksom också uppmärksamhet borde ägnas åt frågan
om samarbetet mellan olika verk vid handläggning av ärenden, som vore gemensamma
för flera verk.
I flertalet av nu berörda avseenden hade visserligen departementalkommitterade
framlagt förslag, men dessa vore avgivna under andra förutsättningar och
lämpade efter andra förhållanden än dem, varmed man, enligt min mening, för närvarande
borde räkna. Förslagen tarvade därför ytterligare utredning för att kunna
inpassas under nuvarande ordning.
Givetvis borde härvid också beaktas, att nya statsdepartement vore föreslagna
och kunde tillkomma, varför de förslag, som i ena eller andra avseendet
uppgjordes, icke borde försvåra en framdeles tillkommande förändrad departementsindelning.
Under åberopande av vad jag1 sålunda anfört uttalade jag såsom
min mening, att en bearbetning av departementalkommitterades förslag
borde äga rum. Därefter blev på min hemställan av Kungl. Maj:t beslutat
att uppdraga åt landssekreteraren Schotte att .biträda i justitiedepartementet
med verkställande av ytterligare utredning — under förutsättning
att nuvarande statsdepartement till antal och huvudsakliga verksamhetsområden
tillsvidare bibehölles och att de centrala verkens ställning
förbleve densamma som nu — dels huru, genom decentralisation
Andra huvudtiteln.
8
av ärenden samt förenklingar i arbetssättet, de nuvarande statsdepartementens
arbetsbörda skulle kunna lindras och begränsas, dels rörande
de åtgärder, som kunde ifrågasättas för att tillförsäkra departementen
de bästa möjliga arbetskrafter, dels huruvida överflyttningar av ärendesgrupper
mellan departementen borde äga rum, dels ock beträffande
lämpligaste sättet för handläggning och expediering inom de centrala
verken av regeringsärenden samt huru nödigt samarbete mellan olika
verk vid handläggning av ärenden, som vore gemensamma för flera
verk, borde vinnas; och erhöll landssekreteraren Schotte tillika i uppdrag
att utarbeta de författnings förslag, som påkallades av utredningen
och därmed sammanhängande spörsmål.
Vidkommande därefter den av löneregleringskommittén i dess förut
omnämnda utlåtande väckta frågan om möjligheten av genomförande
utan allt för stort dröjsmål av en definitiv lönereglering för statsdepartementens
befattningshavare yttrade jag — efter det jag redogjort för
innehållet i utlåtandet samt påmint om de tvivel jag i statsrådet den 14
januari 1915 uttalat om lämpligheten därav, att spörsmålet om en lönereglering
för vissa befattningshavare upptoges till behandling alldeles
oberoende av frågan om mera vittgående förändringar i departementens
organisation — i huvudsak följande:
Vad löneregleringskommittén, vilken torde få betraktas såsom synnerligen
kompetent att bedöma arten och storleken av de svårigheter, som skulle vara förenade
med en sådan utbrytning som nyss nämnts, i sitt ovanberörda anförande yttrat
i denna del hade hävt de betänkligheter jag hyst mot upptagandet av frågan om
en definitiv lönereglering för statsdepartementens befattningshavare redan innan
frågan om mera genomgripande förändringar i departementens omorganisation bleve
föremål för ett slutligt avgörande. På grund härav och med särskild hänsyn till
angelägenheten därav, att departementens befattningshavare fortast möjligt finge
sina pensionsförhållanden bättre ordnade, anhölle jag därför att få ånyo anmäla frågan
om en definitiv lönereglering av nämnda befattningshavares löne- och pensionsförmåner.
Skulle förevarande löneregleringsfråga — något som jag framhöll såsom
önskligt — kunna föreläggas 1916 års riksdag, måste dock, enligt min mening, ofördröjligen
igångsättas en del utredningar. Det utan tvivel lämpligaste syntes mig
vara att uppdraga dessa åt löneregleringskommittén. Det uppdrag, som sålunda
borde lämnas åt nämnda kommitté, stode emellertid i ganska nära sammanhang med
det uppdrag, som Kungl. Maj:t förut samma dag beslutat giva landssekreteraren
Schotte. Detta sammanhang vore visserligen icke så intimt, att icke det ena uppdraget
skulle kunna fullgöras utan avvaktan på det andras slutförande, men sambandet
de båda uppdragen emellan vore dock tillräckligt stort för att ett samarbete
mellan kommittén och Schotte borde äga rum i den utsträckning, som dessa vid
de dem tilldelade uppdragens utförande kunde finna erforderlig.
Andra huvudtiteln.
9
Kungl. Maj:t uppdrog därefter, på min hemställan, åt lönereglerings- [1.}
kommittén att, utan avvaktan på lösningen av spörsmålet om mera
genomgripande förändringar i statsdepartementens organisation, till Kungl.
Maj:t inkomma med förslag om en definitiv löne- och pensionsreglermg
för befattningshavarna i statsdepartementen.
Den förhoppning jag, på sätt nyss nämnts, vid tiden för ifråga- Departement«
varande uppdrags lämnande åt landssekreteraren Sehotte och lönereg- chefcnleringskommittén
hyst därom, att frågan om en slutgiltig lönereglering
för åtminstone flertalet befattningshavare inom statsdepartementen skulle
kunna föreläggas redan innevarande års riksdag, torde icke kunna gå i
uppfjdlelse. Enligt vad landssekreteraren Sehotte vid förfrågan för mig
uppgivit, har visserligen den utredning, som blivit honom anförtrodd, framskridit
så långt, att lian, om så ansåges önskvärt, skulle genom utsöndring
och fullföljande för sig av den del av hans uppdrag, som står i mera
omedelbart samband med löneregleringsfrågan, kunna inom den närmaste
tiden delgiva löneregleringskommittén resultatet av sitt arbete i denna
del, innefattande bland annat förslag till inrättande av eu del nya ordinarie
befattningar inom departementen. Enligt vad jag vidare inhämtat har
jämväl inom löneregleringskommittén beträffande förevarande regleringsfråga
ett ej ringa förberedande utredningsarbete ägt rum. Därutöver har
emellertid kommittén på grund av den mängd brådskande ärenden, som
till densamma hänskjutits, ej hunnit sysselsätta sig med frågan och
förefinnes av samma anledning föga utsikt till att en ändring häri skall
kunna inträda inom de närmaste månaderna. Vid sådant förhållande
och då en utbrytning sådan som den av landssekreteraren Sehotte antydda
av en del av hans uppdrag kan tänkas komma att menligt inverka
på arbetet i dess helhet, har jag, efter samråd med övriga departementschefer,
ansett mig böra avstå från försöket att få de för förevarande frågas
avgörande nödvändiga utredningarna slutförda så tidigt, att frågan skulle
kunna av Kungl. Maj:t hänskjutas till avgörande av instundande riksdag.
Det måste givetvis anses beklagligt, att tillförandet åt statsdepartementen
av den förstärkning av arbetskrafterna, varav de — och
icke minst det departement jag företräder — ostridigt äro i stort behov,
på detta sätt blir fördröjt. Vad beträffar de enskilda tjänstemännens
intresse av frågans lösning, må framhållas, att för nuvarande ordinarie
befattningshavare detta uppskov dock ej torde bliva av allt för stor
betydelse i löne- eller peusionsavseeude. Det lärer nämligen få anses
sannolikt, att de flesta av dem genom en definitiv lönereglering ej
skulle komma att tillerkännas åtminstone avsevärt högre löneförmåner
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 2
10
Andra huvudtiteln.
än de, av vilka de nu äro i åtnjutande enligt den för dem gällande
provisoriska löneregleringen. Skulle vidare någon av samma befattningshavare
komma att, innan den slutgiltiga löneregleringen kommer till
stånd, avgå från sin tjänst, lärer, på sätt jag framhöll redan i statsrådet
den 14 januari 1915, Kungl. Maj:t icke komma att underlåta att hos
riksdagen göra den framställning om förbättrad pension, som billigheten
kan anses fordra; och med billighet torde vara mest överensstämmande,
att åt dylik befattningshavare tillerkännes den pension, som kan
beräknas hava bort komma honom till del, därest den slutgiltiga löneoch
pensionsregleringen trätt i tillämpning redan med innevarande års
ingång, d. v. s. vid den tidpunkt, från vilken den skulle hava kommit
att gälla, därest löneregleringsfrågan, såsom från början varit ämnat,
fått sin lösning redan vid 1915 års riksdag.
Då sålunda den väntade definitiva regleringen av löneförhållandena
inom statsdepartementen torde kunna vinna tillämpning tidigast från
och med den 1 januari 1918, synes jämväl för år 1917 böra under
vederbörande huvudtitlar begäras medel å extra stat till den provisoriska
lönereglering för befattningshavare i departementen, som varit gällande
från och med år 1911.
För innevarande år är i detta avseende, i enlighet med riksdagens
beslut, stadgat i en den 28 maj 1915 utfärdad kungörelse:
dels att från de av riksdagen anvisade anslagen skola till följande å ordinarie
stat uppförda befattningshavare i departementen utgå provisoriska avlöningstillägg
med nedan angivna belopp, nämligen
till kansliråd och byråchef samt, i utrikesdepartementet, kansliråd och avdelningschef
med 1,700 kronor, varav 600 kronor skola anses såsom lön, 500 kronor
såsom tjänstgör ljuspenningar och 600 kronor såsom ortstillägg,
till den kansli sekreterare i sjöförsvarsdepartementet, som handlägger ärenden,
tillhörande byråchef, med 1,500 kronor, varav 700 kronor skola anses såsom lön,
400 kronor såsom tjänstgöringspenningar och 400 kronor såsom ortstillägg,
till annan kanslisekreterare och till förste sekreterare i utrikesdepartementet
med 1,200 kronor, varav 700 kronor skola anses såsom lön, 100 kronor såsom tjänstgöringspenningar
och 4-00 kronor såsom ortstillägg,
till registrator och, i utrikesdepartementet, förste arkivarie likaledes med
1,200 kronor, varav 700 kronor skola anses såsom lön, 100 kronor såsom tjänstgöringspenningar
och 400 kronor såsom ortstillägg, dock att, för inkomst av sportler,
avdrag å avlöningstillägget skall göras för registratorn i justitiedepartementet med
50 kronor, för registratorn i civildepartementet med 200 kronor och för registratorn
i ecklesiastikdepartementet med 500 kronor,
till en var av de fem till tjänståldern äldsta andra sekreterarna och till
andra arkivarien i utrikesdepartementet med 1,000 kronor, varav 400 kronor skola
anses såsom lön, 300 kronor såsom tjänstgöringspenningar och 300 kronor såsom
ortstillägg.
Andra huvudtiteln.
11
till do två till tjänståldern yngsta andra sekreterarna i utrikesdepartementet
med 600 kronor, varav 300 kronor skola anses såsom lön, 100 kronor såsom tjänstgöringspenningar
och 200 kronor såsom ortstillägg,
till förste vaktmästare med 400 kronor, varav 100 kronor skola anses såsom
lön, 150 kronor såsom tjänstgöringspenningar och 150 kronor såsom ortstillägg, dock
att för förste vaktmästaren i utrikesdepartementet, vilken åtnjuter fri bostad'' ä den
till ortstillägg hänförliga delen av lönetillägget skola avdragas 100 kronor,
till vaktmästare med 400 kronor, varav 200 kronor skola anses såsom lön,
50 kronor såsom tjänstgöringspenningar och 150 kronor såsom ortstillägg, dock att
den vaktmästare i lantförsvarsdepartementet, för vilken är å ordinarie stat uppfört
ett arvode av 750 kronor, skall åtnjuta lönetillägg med 350 kronor, samt
till den å utrikesdepartementets stat uppförde portvakt med 300 kronor,
varav 200 kronor skola anses såsom lön, 50 kronor såsom tjänstgöringspenningar
och 50 kronor såsom ortstillägg,
ävensom att, utöver de för förste vaktmästare och vaktmästare sålunda bestämda
avlöningstillägg, lönen skall kunna provisoriskt höjas för förste vaktmästare,
som fem år innehaft sin tjänst, med 100 kronor samt för vaktmästare, som erhållit
å ordinarie stat uppfört, efter fem års tjänst utgående ålderstillägg och innehaft
tjänsten ytterligare fem år, likaledes med 100 kronor,
dels att följande villkor, utöver redan gällande lönevillkor, skola iakttagas
för åtnjutande av de provisoriska avlöningstilläggen, nämligen:
att tjänsteman icke må med den befattning, för vilken lönefyllnaden utgår,
förena vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse'' för verk eller
bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag
registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan
tjänstebefattning av vad slag som helst, så framt ej, vad angår tjänsteman, som av
Kungl. Maj:t utnämnes, Kungl. Maj.t och, vad angår innehavare av annan befattning,
vederbörande chef. uppå därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande
uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
vid det egna verket, finner uppdraget eller befattningen kunna få tillsvidare
mottagas och bibehållas;
att, i fråga om rätt att åtnjuta avlöningsförmåner under tjänstledighet, vad
som stadgats angående lön gäller jämväl beträffande ortstillägg;
att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder lian avhållit
sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller
kunna styrka giltigt förfall;
att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller i häkte
tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas till befattningens
uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej finnes skäligt låta honom uppbära
något därav; M
att för tillträde till provisoriskt ålderstillägg för förste vaktmästare och
vaktmästare skola gälla enahanda villkor som för befattningshavare i departementen
stadgats för tillträde till ålderstillägg å ordinarie stat;
att löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande av löneförhöjning.
redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar honom till pension,
ej må tillträda samma förhöjning;
att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd, är
12
Andra huvudtiteln.
pliktig att begagna sig av semester å tid av året, som av vederbörande chef bestämmes-
ävensom
att samtliga ordinarie befattningshavare skola, i den mån ej undantag kunna
anses böra stadgas eller för särskilda fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet
tillstädes minst sex timmar varje söckendag,
dels ock, till iakttagande vid utbetalningen av provisoriska avlöningstillägg:
att å lönen skall avdragas, efter år räknat, så stort belopp — avrundat, om
sådant erfordras för vinnande av jämn summa, till närmast högre femtio-, eller
hundratal och, vad beträffar förste vaktmästare, vaktmästare och portvakt, till 30
kronor för förste vaktmästare ävensom för vaktmästare, som är berättigad till det
provisoriska andra ålderstillägget, och till 25 kronor för annan vaktmästare samt
portvakt — som motsvarar den pensionsavgift, vilken enligt lagen den 11 oktober
1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension skulle hava av vederbörande
befattningshavare erlagts såsom bidrag till egen pensionering, om berörda lag vant
å honom tillämplig; börande dock därvid iakttagas, att den, som oberoende av den
provisoriska löneregleringen är skyldig att erlägga pensionsavgift enligt berörda lag,
skall därutöver vidkännas allenast så stort avdrag, som betingas av lönetillökningen
vid den provisoriska löneregleringen, varvid avdraget, efter sammanläggning med
pensionsavgiften, avrundas på förut angivet sätt; samt
att, om förste vaktmästare, vaktmästare eller portvakt, för vilken medgivits
provisoriskt avlöningstillägg å 400 kronor, åtnjuter fri bostad med bränsle, skall, så
länge denna förmån kvarstår, från ortstillägget eller lönen avdragas så stort belopp
att det, tillsammans med vad som enligt den ordinarie avlöningsstaten för berörda
förmån avdrages från avlöningen, uppgår till 250 kronor.
Någon anledning att med hänsyn till den provisoriska löneregleringens''Utsträckande
att gälla jämväl för år 1917 föreslå någon ändring
i dessa villkor och bestämmelser torde ej föreligga, frånsett dock att
jämkning beträffande sportelavdrag kan finnas böra ske. Nämnda för
inkomst av sportler gjorda avdrag å vissa registratorers avlöningstillägg
grunda sig därå, att såsom regel gäller, att avlöningstillägg för registrator
skall minskas med det belopp, varmed hans inkomst av sportler må
överstiga 500 kronor. Vid tillämpning härav har för vart och ett av
de år, för vilka provisoriska avlöningstillägg hittills blivit beviljade, så
förfarits, att, om under de senaste åren medeltalet för registrator sportelinkomst
uppgått till mer än 500 kronor, föreskrift meddelats om det
överskjutande beloppets avräknande å det avlöningstillägg, vartill registrator!
enligt stadgade grunder varit berättigad, därvid dock hänsyn
tagits endast till mera nämnvärd ökning eller minskning. Huruvida för
år 1917 avdrag i berörda hänseende böra ske och huru stora avdragen
böra bliva, torde sålunda få bero på resultatet av en undersökning
härom för varje särskilt departement. Beträffande justitiedepartementets
registrator har han med hänsyn därtill, att medeltalet av hans sportelinkomst
beräknats till omkring 550 kronor, hittills fått vidkännas av
-
Andra huvudtiteln.
13
drag å sitt provisoriska avlöningstillägg med 50 kronor. Efter de upp- [1.]
lysningar, jag inhämtat, måste emellertid detta medeltal vad de sista
åren angår — även frånsett den måhända mera tillfälliga ökning av
vissa ansökningsärenden, som den ännu pågående världskrisen haft. till
följd — anses vara något för lågt och torde samma medeltal skäligen
kunna skattas till 600 kronor. 1 följd härav torde det avdrag, registratorn
i justitiedepartementet skall för år 1917 vidkännas å sitt provisoriska
avlöningstillägg, böra sättas till 100 kronor.
Det belopp, som för justitiedepartementet bör äskas såsom förslagsanslag
till provisorisk lönereglering för år 1917, kan till följd av
vad nu sagts sättas 50 kronor lägre än det belopp 3,833 kronor, varmed
samma anslag utgår för innevarande år. Då eljest ej förekommer någon
omständighet, som verkar ändring i förevarande anslagsbehov, får jag
hemställa, att Eders Kung!. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till provisorisk lönereglering för befattningshavare
i justitiedepartementet, i enlighet med de av
mig tillstyrkta grunder och på de av mig förordade
villkor, å extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag
av...........................................kronor 3,783,
varav högst 37 kronor 50 öre må användas till höjning
av vikariatsersättning under semester.
4. Andre ledamot å departementets avdelning för lagärenden.
Den andre ledamot å departementets avdelning för lagärenden, som [2.]
till förstärkning av arbetskrafterna varit från och med år 1909 anställd A^eä
å avdelningen med avlöning å extra stat, är i betraktande av det allt- avdelningen.
jämt hopade lagstiftningsarbetet fortfarande oumbärlig. (Extra anslag.)
Ifrågavarande tjänstemans i form av arvode utgående avlöning har
från och med år 1911 beräknats till 8,100 kronor per år, motsvarande
begynnelseavlöning för tjänsteman i tredje lönegraden. Då emellertid
befattningens innehavare icke i denna egenskap behöver vidkännas pensionsavgift
enligt nya pensionslagen, har iakttagits, att, därest han antingen
ej innehaft ordinarie tjänst, för vilken det ålegat honom att gälda
pensionsavgift, eller ock visserligen beklätt dylik tjänst, men för egen pensionering
erlagt lägre avgift än den, som uttages av tjänsteman i tredje
graden med begynnelseavlöning, arvodet bestämts till ett i varje särskilt
fall i mån härav minskat belopp.
Under det nyss tilländagångna året har såsom andre ledamot å
14
Andra huvudtiteln.
[2.] departementets lagavdelning varit förordnad ett hovrättsråd, som ännu
ej intjänat något ålderstil lägg. I enlighet med nyss angivna princip och
på grund av det uttalande, 1915 års riksdag gjorde i fråga om sättet
för avrundande av avdraget för pensionsavgift, har denne uppburit ett
till 8,000 kronor bestämt arvode. Från och med den 1 innevarande
januari innehaves befattningen av annan person, nämligen en fiskal i
Svea hovrätt. Då dylik tjänsteman har att i pensionsavgift för egen
pensionering årligen erlägga 66 kronor eller således ett belopp, som
med 214 kronor understiger den pensionsavgift 280 kronor, som uttages
av tjänstemän i tredje lönegraden utan ålderstillägg, har i enlighet med
förut angivna grunder det till den nye innehavaren av befattningen utgående
arvodet satts till ett, efter avrundning, erhållet belopp av 7,850
kronor för år.
Under förutsättning, att befattningen kommer att även under år
1917 innehavas av samma person med oförändrad tjänsteställning inom
hovrätten, skulle till hans avlönande erfordras allenast sistnämnda belopp.
Med hänsyn till eventuella ombyten av befattningshavare och ändringar
beträffande deras ordinarie tjänster torde det dock vara lämpligast att
jämväl för nästkommande år uti nu ifrågavarande avseende äska 8,100
kronor.
Med stöd av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Eders
Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen
att till avlönande av en andre ledamot å justitiedepartementets
avdelning för lagärenden å extra stat
för år 1917 anvisa ett belopp av............ kronor 8,100,
varav 2,500 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar.
5. Extra föredragande.
[3.]
Extra föredragande.
(Extra anslag.)
För avlönande av en extra föredragande i departementet har i riksstaterna
å extra stat för åren från och med år 1911 upptagits ett
belopp av 3,000 kronor. Då samma belopp är erforderligt jämväl under
nästkommande år, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t ville föreslå
riksdagen
att till arvode åt en extra föredragande inom
justitiedepartementet å extra stat för år
1917 bevilja................................................... kronor 3,000.
Andra huvudtiteln.
15
6. Tilläggsanslag för amanuenser m. m.
Pa justitiedepartementets ordinarie stat är uppfört ett belopp [4-.j
å 9,500 kronor till amanuenser, vikariatsersättningar, renskrivning- t,ua:,garn.
m. Detta belopp har emellertid visat sig otillräckligt för tillgodo- amanLillr
seende av de ändamål, som detsamma är avsett att fylla. I anledning «»• mhärav
har riksdagen under de senaste åren i enlighet med Kungl. Maj:ts (Extraanslag.)
förslag å extra stat beviljat tillägg till nyssnämnda ordinarie anslag.
För vartdera av åren 1912 och 1913 avsågs för detta ändamål ett
belopp av 3,000 kronor. För åren 1914, 1915 och 1916 åter har till
följd . av rättsstatistikens överflyttande från och med år 1914 från
justitiedepartementet till statistiska centralbyrån ifrågavarande extra
anslag kunnat begränsas till 1,000 kronor årligen.
Ett tilläggsanslag av sistnämnda storlek är behövligt även för
nästkommande år, och tillåter jag mig därför hemställa, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att såsom tillägg till det i staten för justitiedepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli uppförda
anslag till amanuenser, vikariatsersättningar, renskrivning
m. m. å extra stat för år 1917
anvisa............................................................... kronor 1,000.
7. Departementschefens ombud för tillsyn över tryckta skrifters
allmängörande, oförändrat ordinarie förslagsanslag ......... kronor 10,000.
B. Lagberedningen m. m.
1. Lagberedningen.
Det anslag till lagberedningen, som från och med år 1903 be- [5.]
viljats med 50,000 kronor för år, erfordras jämväl för år 1917, och får Lagberedjag
därför hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen niv°en‘
& (Extra anslag.1*
att för fortsatt uppehållande av lagberedningens
verksamhet å extra stat för år 1917 anvisa
ett belopp av
kronor 50,000.
16
Andra huvudtiteln.
Den av lagberedningen avgivna redogörelsen för dess verksamhet
under sistlidna år torde, för att bringas till riksdagens kännedom, få
såsom bilaga (A) fogas vid statsrådsprotokollet.
2. Förberedande utredning angående en rättegångsreform.
[6.]
Förberedande
utredning angående
en
rättegångsreform.
(Extra anslag.)
Då för den förberedande utredning angående en rättegångsreform,
vartill riksdagen för vart och ett av åren 1912—1916 beviljat ett anslag
å 40,000 kronor, medel krävas jämväl under år 1917, får jag hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till fortsatt bestridande av kostnaderna för
en förberedande utredning angående en rättegångsreform
å extra stat för år 1917 bevilja... kronor 40,000.
F. d. justitierådet J. Hellner, vilken fått i uppdrag att verkställa
ifrågavarande utredning, har till Kungl. Maj:t avgivit en redogörelse för
det arbete, som under år 1915 blivit i sådant avseende utfört av honom
och dem, som förordnats att biträda honom. Denna redogörelse tordp,
för att bringas till riksdagens kännedom, få såsom bilaga (B) åtfölja
statsrådsprotokollet.
C. Justitickanslersämbctet.
1. Justitiekansler sexpeditionen, oförändrat ordinarie
anslag ................................................................................. kronor 28,400.
D. Rättsskipningen.
Högsta domstolen.
1. Högsta domstolen, oförändrat ordinarie anslag... kronor 315,900.
Andra huvudtiteln.
17
Nedre justitierevisionen.
2. Avlöningar, arvoden m. in. i nedre revisionen, oförändrat
ordinarie anslag ................................................................... kronor 294,000.
3. Tillfällig förstärkning av nedre revisionens arbetskrafter.
Enligt lagen den 14 maj 1915 angående Kungl. Maj ts högsta
domstols tjänstgöring på avdelningar, vilken lag nyligen trätt i kraft,
har arbetstiden i högsta domstolen ökats med tolv veckor årligen, varförutom
domstolen skall vara pliktig att under den tid av året, då
sådant finnes erforderligt, upprätthålla den nya tjänstgöring, som påkallas
för prövning av ansökningar om Kungl. Maj:ts tillstånd till fullföljd av
talan i särskilda fall, då hovrätts utslag icke utan sådant tillstånd må
överklagas. Den arbetstid, som kan komma att åtgå för berörda dispensärendens
handläggning, har beräknats icke komma att understiga tio
arbetsveckor om året.
Nu nämnda ökning av högsta domstolens arbetstid har nödvändiggjort
en förstärkning av nedre justitierevisionens arbetskrafter. Efter
framställning i ämnet av Kungl. Maj:t beviljade 1915 års riksdag å
extra stat för innevarande år 41,050 kronor för tillfällig förstärkning
av nedre revisionens arbetskrafter med fyra tillförordnade revisionssekreterare,
en tillförordnad protokollssekreterare, två amanuenser och
två tillförordnade skrivbiträden. Då förberörda utökning av högsta
domstolens arbetstid är avsedd att äga bestånd, intill dess arbetsbalansen
i domstolen nedbragts till normalt omfång, samt härför beräknats åtgå
sju å åtta år, erfordras ifrågavarande förstärkning av arbetskrafterna
i nedre justitierevisionen jämväl under år 1917.
Vid anmälan i statsrådet den 14 januari 1915 av nu förevarande
anslagsbehov, så vitt angiuge innevarande år, framhöll jag, att endast
femton av de tjugutre revisionssekreterartjänster, till vilka anslag för
närvarande vore uppfört på ordinarie stat, vore beklädda med ordinarie
innehavare. De åtta revisionssekreterare, vilka endast vore konstituerade
eller förordnade att med egen rotel förestå ett revisionssekreterarämbete,
måste kvarstå i den ordinarie befattning, de kunde innehava. Då de i
allmänhet vore ordinarie ledamöter i hovrätt, måste deras hovrättsrådsämbeten
under tiden uppehållas på förordnande. Häri läge en av orBihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 3
f7-]
Tillfällig
förstärkning
av nedre
revisionens
arbetskrafter.
(Extra anslag.)
18
Andra huvudtiteln.
sakerna till den utsträckta användningen av extra ordinarie arbetskrafter
i hovrätterna. På detta missförhållande både uppmärksamheten blivit
riktad i sammanhang med frågan om åtgärders vidtagande till påskyndande
av rättsskipningen i högsta domstolen. Då enligt det upprättade
förslaget till lag om ändrad lydelse av 30 kap. rättegångsbalken hovrätterna
skulle i ett avsevärt antal mål bliva sista instans, hade det
synts önskvärt, att i målens avdömande i hovrätterna komme att deltaga
ett så stort antal ordinarie ledamöter som möjligt. Till befrämjande av
detta önskemål skulle det bidraga, om alla de lör det ordinarie arbetet
i nedre justitierevisionen behövliga revisionssekreterarämbetena också
besattes med ordinarie innehavare. Genom den då föreslagna — numera
genomförda — ökuingen av antalet icke ordinarie revisionssekreterare med
ytterligare fyra skulle — framhöll jag vidare — de berörda missförhållandena
blott ytterligare skärpas. Det kunde därför synts väl
motiverat att föreslå, att alla eller åtminstone ett större antal av de
åtta icke ordinarie revisionssekreterartjänster, till vilka anslag funnes å
nedre justitierevisionens ordinarie stat, förvandlades till ordinarie ämbeten.
Under då rådande förhållanden, då varje utgiftsökning, som ej
vore oundgänglig, borde undvikas, hade jag emellertid ansett mig böra
avstå från att framlägga ett sådant förslag. Frågan borde dock upptagas
till förnyat övervägande, så snart omständigheterna det medgåve.
Vad jag sålunda uttalat angående önskvärdheten i en ökning av
de ordinarie revisionssekreterarnas antal torde fortfarande äga sin tulla
giltighet. Av nyssnämnda sparsamhetshänsyn har jag emellertid ej
heller nu ansett mig böra underställa frågan härom Kungl. Maj:ts prövning.
Jag har dock varit betänkt på att, för att redan nu få förut
påpekade missförhållande med hovrätternas extra-ordinariesystem i någon
man avhjälpt, föreslå — såsom ett provisorium — förutnämnda åtta
konstituerade och förordnade revisionssekreterares uppflyttande till ordinarie
utan förhöjning av derus begynnelselöner. Huvudsakligen på den
grund, att detta förslag3 genomförande enligt verkställd utredning skulle
stöta på vissa svårigheter i löneteknisft avseende, har jag dock
avstått från fullföljandet av denna miu avsikt.
I detta sammanhang vill jag även påminna om den åtgärd med
syfte att bereda flertalet extra ordinarie ledamöter i hovrätterna eu
fastare ställning, som vidtagits genom utfärdandet av kungörelsen den
9 juli 1915 om förordnande av assessorer i hovrätterna, vilken kungörelses
bestämmelser därefter i huvudsak inarbetats i de nya arbetsordningar
för hovrätterna, som utfärdats den 10 december 1915.
Andra huvudtiteln.
19
Under åberopande av vad jag sålunda anfört tillåter jag mig [7.]
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att för tillfällig förstärkning av nedre justitierevisionens
arbetskrafter med fyra tillförordnade revisionssekreterare,
en tillförordnad protokollsekreterare,
två amanuenser och två tillförordnade skrivbiträden på
extra stat för år 1917 anvisa ett belopp
av ............................................................... kronor 41,050.
4. Extra vaktmästare i nedre revisionen.
De fem vaktmästare, för vilka avlöningar äro uppförda i den [8.]
ordinarie staten för nedre iustitierevisionen, hava icke ansetts kunna Ext™vaki''
medhinna vaktmästargöromalen i ämbetsverket, åtminstone så länge nedre revidetta
är förlagt till de för dess räkning nu förhyrda lokalerna å Ströms- S10nenberg.
Då det emellertid ansetts olämpligt att uppföra en sjätte vakt- (Extra an6las->
mästaravlöning å ordinarie stat, så länge ovisshet rådde, huruvida nedre
revisionens lokaler skulle förflyttas, har den förstärkning av vaktmästarkrafterna,
som betraktats som nödvändig, tillförts nedre revisionen på
det sätt, att från och med år 1913 därstädes varit anställd jämväl en
extra vaktmästare, för vilkens avlönande årligen beviljats ett extra anslag
på 1,175 kronor.
Behovet av en dylik extra vaktmästarbefattning i nedre revisionen
kan beräknas föreligga även under år 1917. Någon förflyttning av
revisionens lokaler är nämligen ej för närvarande ifrågasatt och den tillfälliga
förstärkning av nedre revisionens arbetskrafter med bland annat
fyra nya tillförordnade revisionssekreterare, varom talats under närmast
föregående punkt, har i förening med den av denna förstärkning föranledda
utökningen av revisionens lokaler å Strömsborg helt naturligt
ökat vaktmästargöromålen inom ämbetsverket.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att
Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till avlönande av en extra vaktmästare i nedre
justitierevisionen å extra stat för år 1917 anvisa ett
belopp av........................................................ kronor 1,175.
20
Andra huvudtiteln.
[9.]
Extra division
» Svea hovrätt.
(Extra anslag.)
Svea hovrätt.
5. Svea hovrätt med därunder lydande justitiestat, oförändrat
ordinarie anslag......................................................................... kronor 788,487.
6. Extra division i Svea hovrätt.
Sedan många år tillbaka har i Svea hovrätt förekommit en betydlig
balans å vädjade mål och till hovrätten instämda tvistemål. För
att råda bot för detta missförhållande har hovrätten alltmedan år 1904
varit förstärkt med en extra, åttonde, division för handläggning av
sådana mål. Det oaktat har balansen, frånsett de allra första åren av
den extra divisionens verksamhet, nästan oavbrutet stigit. Från att år
1904 hava hållit sig omkring 1,200, utgjorde den nämligen
vid slutet av år 1907................................................ 1,168,
» » » 1908................................................ 1,185,
x> » » » 1909................................................ 1,334,
); » » » 1910................................................ 1,392,
» b » » 1911................................................ 1,423,
» » » » 1912 1,423,
» » » » 1913 1,660 och
» » » » 1914.............................................. 1,609,
därvid dock är att märka, att den höga siffran för 1913 års utgående
balans i förhållande till motsvarande siffra för år 1912 har sin förklaring
i den omläggning av rättsstatistiken, som vid den tidpunkten
ägt rum och enligt vilken till balanserade mål — i motsats till vad
förut varit förhållandet — räknas även sådana, som väl avgjorts, men
i vilka hovrättens beslut ännu ej expedierats.
Huru förhållandena under det sistförflutna året ställt sig i förevarande
hänseende, framgår av preliminära uppgifter, som jag erhållit
från hovrätten. Enligt dessa hava under år 1915 till hovrätten inkommit
1,676 samt av hovrätten genom expedierade domar avgjorts 1,727 vädjade
och instämda mål; och skulle alltså balansen å ifrågavarande mål
vid slutet av år 1915 utgjort 1,558. Till belysande av graden av det
missförhållande, som en balans av denna storlek måste anses innebära,
vill jag påminna därom, att i löneregleringskommitténs år 1908 angående
Andra huvudtiteln.
21
hovrätterna avgivna betänkande för Svea hovrätt såsom en normal
balans å vädjade och instämda tvistemål angavs allenast 500.
Vid anmälan den 14 januari 1915 av nu ifrågavarande anslagskrav,
såvitt avsåg tiden 1 september 1915—31 augusti 1916, uttalade jag
såsom min mening, att det kunde starkt ifrågasättas, om icke behovet
av denna åttonde division i Svea hovrätt visat sig vara av så konstant
karaktär — den hade ju då varit i verksamhet något över tio år och
är således nu inne på sitt tolfte arbetsår — att frågan om samma
divisions uppförande på ordinarie stat borde tagas i allvarligt övervägande.
En dylik åtgärd skulle emellertid, framhöll jag, medföra eu
ej alltför obetydlig kostnadsökning. Angelägenheten att i största möjliga
mån nedbringa anslagskraven för år 1916 hade därför gjort, att jag
ansett mig böra avstå från att då framställa yrkande i denna riktning.
Vad jag då yttrade, torde även nu äga sin fulla giltighet. På
grund härav och då någon anledning ej torde föreligga att föreslå
ändring i den beräkning av de årliga kostnaderna för divisionens uppehållande
— slutande å 32,900 kronor — som godkändes av 1910 års
riksdag och alltsedan dess legat till grund för beviljandet av nu ifrågavarande
anslag, får jag inskränka mig till att hemställa, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för fortsatt uppehållande under ett år från
och med den 1 september 1916 av en extra division i
Svea hovrätt för behandling av vädjade mål och till
hovrätten instämda tvistemål å extra stat för år 1917
anvisa ett belopp av................................. kronor 32,900,
med rätt för Kungl. Maj:t att under år 1916 förskottsvis
av tillgängliga medel utanordna vad av detta
belopp belöper å tiden från och med den 1 september
till årets slut. 7
7. Extra ledamot i Svea hovrätt.
Från och med år 1916 utgör krigshovrätten eu vid Svea hovrätt
bildad särskild avdelning. Ordförande i krigshovrätten är ordföranden
å en av hovrättens divisioner, den sjunde, och eu av kr i gsho vrättens
ledamöter är ledamot å samma division. Deltagandet från dessa två
hovrättsledamöters sida i krigshovrättens arbete har möjliggjorts allenast
därigen"m, att de i viss utsträckning befriats från det dem förut i
hovrätten åliggande arbetet. Sålunda har ordföranden, vilken med
[9]
[10-3
Extra ledamot
i Svea
hovrätt.
(Extra anslag.)
22
Andra huvudtiteln.
[10.]
[11.]
Amanuens å
krigshovrättsavdelningen.
(Extra anslag.)
hänsyn till de honom i denna egenskap tillkommande göromålen
ålegat endast halv föredragningsskyldighet, helt befriats från skyldighet
att föredraga och den andre hovrättsledamoten har fått sin föredragningsskyldighet
nedsatt med hälften. Det arbete, från vilket dessa båda
ledamöter befriats, motsvarar alltså sammanlagt den föredragningskyldighet,
som i allmänhet åligger en hovrättens ledamot. Som emellertid på
detta sätt hovrättens arbetsprodukt givetvis skulle komma att minskas,
därest hovrätten icke bereddes tillfälle att få det arbete, varifrån förutnämnda
ledamöter befriats, fullgjort med anlitande av annan arbetskraft
än den, varöver hovrätten hittills förfogat, blevo på Kungl. Maj:ts
framställning av förra årets riksdag medel på 1916 års stat beviljade
till förstärkande av hovrättens arbetskrafter med en ny ledamot. På
grund därav att det i brist på nödig erfarenhet måste anses vara synnerligen
svårt att bedöma, i vilken grad arbetet inom Svea hovrätt komme
att röna inverkan av krigshovrättens förenande med densamma, blev
denna förstärkning tillförd hovrätten icke i form av inrättandet av ett
nytt ordinarie hovrättsrådsämbete utan allenast genom beviljandet av 5,000
kronor till avlönande av en extra ledamot därstädes.
Det behov, detta anslag avser att fylla, kommer givetvis att förefinnas
även under år 1917. På grund härav och då den erfarenhet, som,
enligt vad nyss nämnts, ansetts erforderlig, innan ett nytt ordinarie
hovrättsrådsämbete inrättas, fortfarande saknas, får jag hemställa, att
Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till avlönande av en extra ledamot i Svea
hovrätt å extra stat för år 1917 anvisa ett belopp
av ................................................................... kronor 5,000.
8. Amanuens å krigshovrättsavdelningen.
Vid krigshovrätten har intill innevarande års början varit anställd
en sekreterare med skyldighet att fullgöra sådana göromål, som i andra
hovrätter åligga till olika delar sekreterare, aktuarie, arkivarie och
notarie. Anledningen därtill, att denna sekreterarbefattning nu indragits,
har varit den, att man ansett, att, sedan krigshovrätten förenats med
Svea hovrätt, de göromål, som sekreteraren i krigshovrätten haft att utföra,
utan olägenhet skulle kunna uppdelas mellan vederbörande tjänstemän i
Svea hovrätt. Eu nödvändig förutsättning för att en dylik uppdelning
skulle kunna komma till stånd har emellertid ansetts vara den, att krigs
-
Andra huvudtiteln.
23
hovrättsavdelningen är förlagd till samma byggnad som Svea hovrätt. [11.]
Så är emellertid, som bekant, för närvarande icke fallet, och antagligt
är, att krigshovrätten ännu några år måste kvarstanna i sin hittills använda
lokal vid Fredrikshovsgatan här i Stockholm. Intill dess krigshovrätten
blir förlagd till samma byggnad som Svea hovrätt i övrigt,
har det ansetts nödvändigt, att vid krigshovrätten finnes anställd en
särskild tjänsteman för fullgörande av de förut sekreteraren åliggande
göromålen. På grund härav har också förra årets riksdag, på framställning
av Kungl. Muj:t, å extra stat för år IDIG anvisat ett belopp av
3 000 kronor till avlönande av en dylik tjänsteman, vilken tillagts benämningen
amanuens.
Som detta anslagsbehov förefinnes även för år 1917, tillåter jag
mig hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till arvode åt en amanuens å krigshovrättsavdelningen
i Svea hovrätt å extra stat för år 1917
anvisa ett belopp av.................................... kronor 3,000.
«
9. Tillfällig löneförbättring åt krigshovrättsavdelningens vaktmästare.
Vid krigshovrätten har sedan många år varit anställd en vakt- [12.]
mästare, vilken innehar fullmakt å sin befattning. Han har uppburit
en lön av 600 kronor samt åtnjutit fri bostad i det hus, där krigshov- ^krijshovrättsrättens
lokaler äro inrymda. Dessutom har han under de senare
alltintill innevarande års början i löneförbättring uppburit ett
belopp av 300 kronor, vartill medel anvisats å extra stat.
Vaktmästarbefattningen vid krigshovrätten torde kunna såsom
obehövlig indragas, så snart krigshovrättsavdelningen blir förlagd till
samma byggnad som Svea hovrätt, men har ansetts behöva bibehållas,
så länge så ej blivit fallet. Med anledning härav blev vid krigshovrättens
förenande med Svea hovrätt den ifrågavarande vaktmästarens
lön å 600 kronor från och med år 1916 uppförd å särskild övergångsstat
för Svea hovrätt, varjämte å extra stat för samma år åt honom
anvisades lönetillägg med ett något förhöjt belopp av 325 kronor, som
skulle anses såsom tjänstgöringspenningar. Han åtnjuter alltså under
år 1916 i lön 600 krouor, förmånen av fri bostad, uppskattad till 250
kronor, samt 325 kronor i tjänstgöringspenningar, eller sålunda löneförmåner
å tillhopa 1,175 kronor eller samma belopp, som anvisats till
avlönande av ovan omförmälda extra vaktmästare i nedre justitierevisionen.
aren
årligt
avdelningens
vaktmästare.
(Extra anslag.)
24
Andra huvudtiteln.
Någon anledning att för år 1917 vidtaga ändring i vad sålunda
blivit för år 1916 bestämt föreligger icke, och får jag därför hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för beredande av tillfällig löneförbättring
åt den på övergångsstat uppförda vaktmästaren vid
krigshovrättsavdelningen i Svea hovrätt å extra stat
för år 1917 anvisa ett belopp av............... kronor 325,
som skola anses såsom tjänstgöringspenningar.
Göta hovrätt.
10. Hovrätten med därunder lydande justitiestat, oförändrat ordinarie
anslag ................................................................................. kronor 518,513.
Hovrätten över Skåne och Blekinge. %
11. Hovrätten med därunder lydande justitiestat, oförändrat ordinarie
anslag ................................................................................ kronor 222,463.
Krigsrätterna.
12. Civil personal vid regements- och stationskrigsrätterna.
[13]. Med ingången av innevarande år trädde i kraft en ny lag om
vidrcgemmn- krigsdomstolar och rättegången därstädes. I anledning därav, att denna
och notion*, lag innefattar bestämmelser om förändrad organisation av krigsdomkr
ig träl terna. gälarna och f]et militära rättegångsväsendet, begärde Kungl. Majrt i
(Extra anslag.) ^rra ^rets gtatsverksproposition, att riksdagen måtte bevilja de medel,
som syntes erforderliga för genomförandet av den nya organisationen.
Kungl. Maj:ts framställning i denna del gick i huvudsak ut dels
därpå, att riksdagen måtte under andra huvudtiteln uppföra ett ordinarie
anslag å 116,250 kronor till avlöningar i enlighet med ett av Kungl.
Maj:t framlagt förslag till stat för den civila personalen — krigsdomare,
auditörer och krigsfiskaler — vid regements- och stationskrigsrätterna,
dels ock därpå, att några med fullmakt försedda auditörer å äldre stat
skulle, därest den nya staten ej kunde bliva å dem tillämplig, antingen
med fortfarande tjänstgöringsskyldighet bibehållas vid avlöningen å den
Andra huvudtiteln.
25
äldre staten eller ock, i visst fall, uppföras å allmänna indragningsstaten. [13.
Stutförslaget upptog fasta, i lön och tjänstgöringspeuningar fördelade
avlöningar för auditörerna, varemot krigsdomarne, med ett undantag,
och krigsfiskalerna voro i förslaget uppförda allenast med arvoden.
I den underdåniga skrivelse, vari riksdagen avlät svar på Kungl.
Mnj:ts nyssberörda framställning, anförde riksdagen, bland annat, följande:
Eu i Kungl. JSlajrts proposition i ämnet till 1914 års senare
riksdag framlagd stat för ifrågavarande personal både slutat å ett belopp
av 103,250 kronor, vadan det nya förslaget innebure en ökning
av detta belopp med 13,000 kronor, uteslutande fallande på auditörernas
löneförmåner, vilka i nämnda förslag upptoges till sammanlagt
69,700 kronor. 1 jämförelse med då gällande stater, där motsvarande
summa utgjorde 47,700 kronor, medförde alltså Kungl. Majrts sista förslag
eu kostnadsökning å auditörernas avlöning med 22,000 kronor.
Riksdagen hade icke kunnat undgå att fästa sin uppmärksamhet vid
den betydande stegring i utgifterna för ifrågavarande ändamål, som
Kungl. Maj:ts senaste förslag sålunda innebure i förhållande ej endast
till nu gällande stater utan även till 1914 års proposition. Anledningen
härtill vore, enligt vad i den förslaget åtföljande motiveringen anförts,
den betydande ökning i arbetet, som bleve en följd icke blott av den
förlängda tjänstetiden för de värnpliktiga, utan även av den, på grund
av riksdagens beslut, i lagen influtna nya bestämmelsen, att sträng
arrest i regel endast finge ådömas av krigsdomstol. I sistnämnda hänseende
skulle, enligt nämnda motivering, ökningen i arbetet säkerligen
bliva särskilt kännbar för auditörerna, som vore skyldiga att uppsätta
och expediera krigsrätternas beslut och protokoll. Om än riksdagen
ingalunda ville helt underkänna de anförda skälen till höjda avlöningsförmåner
för auditörerna, funne sig riksdagen å andra sidan likväl böra
framhålla, att ökningen i auditörernas arbetsbörda för det dåvarande
och innan någon erfarenhet därom vunnits undandroge sig all tillförlitlig
beräkning. På grund härav ansåge sig riksdagen icke kunna
medgiva de föreslagna lönebeloppens uppförande på ordinarie stat.
Genom att dessa lönebelopp tillsvidare utginge på extra stat vunnes
den fördelen, att vid löneförmånernas definitiva fixering sådana jämkningar,
vilka erfarenheten visat vara välbetänkta, vida lättare kunde
företagas. Riksdagen hade följaktligen och då vid sådant förhållande
jämväl arvoden till krigsdomare och krigsfiskaler syntes böra uppföras
å extra stat funnit lämpligast att uppföra ett anslag på extra stat till
avlöningar för den civila personalen vid regements- och stationskrigsrätterna.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
4
26
Andra huvudtiteln.
Beträffande de auditörer vid armén, som erhållit fullmakt å sin
tjänst och sålunda vore berättigade att kvarstå i densamma med bibehållande
av sina dåvarande löneförmåner, ävensom auditören vid flottans
station i Karlskrona, vilken jämväl ägde dylik rätt, förklarade riksdagen,
att den ansåge, att avlöningsförmånerna för dessa befattningshavare fortfarande
borde utgå på ordinarie stat.
Med i huvudsak den motivering, för vilken jag nu redogjort, anmälde
riksdagen, att den — förutom annat, varom nu ej är fråga — dels
till avlönande av den civila personalen vid regements- och stationskrigsrätterna
på extra stat för år 1916 beviljat ett anslag av 102,320
kronor, dels ock fastställt viss övergångsstat lör nyssnämnda auditörer
samt för genomförande av denna stat å andra huvudtiteln uppfört ett
ordinarie anslag: »Avlöning till vissa å äldre stat kvarstående auditörer»
å 9,680 kronor, därav förslagsanslag till dagavlöning 480 kronor.
Med avseende å nämnda övergångsstat hette det i riksdagens
skrivelse, att för det fall, att å stateu uppförd befattningshavare skulle
från tjänsten avgå, Kungl. Maj t borde äga rätt att använda de med
befattningen förenade avlöningsförmåner till befattningens uppehållande
i avvaktan på auditörsbefattningarnas uppförande å ordinarie stat. Under
år 1915 har en av de i övergångsstaten upptagna auditörerna, nämligen
den vid Jämtlands fältjägarregemente, avgått. Då dennes avlöningsförmåner
— inberäknat 120 kronor förslagsvis beräknad dagavlöuing —
i staten upptagits till 1,420 kronor, har, enligt riksdagens nyssnämnda
uttalande, det belopp, över vilket Kungl. Maj:t kunnat disponera till
avlönande av den nya civila personalen vid regements- och stationskrigsrätterna,
uppgått till en summa, som med 1,420 kronor överskjuter
det av riksdagen för detta ändamål på extra stat anvisade beloppet,
102,320 kronor, eller sålunda till sammanlagt 103,740 kronor. De
avlöningsstater för krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler, som Kungl.
Maj:t under loppet av år 1915 fastställt för år 1916, sluta å tillhopa
102,550 kronor. Över återstoden, 1,190 kronor, har ej disponerats, utan
har detta belopp reserverats för särskilda arvoden till auditörstjänsts
uppehållande i vissa fall. De fall, man därvid haft i sikte, äro de, då
av två eller flera regementen, för vilka finnes endast en gemensam
auditör, ett regemente under viss avsevärdare tid av året är förlagt på
en från regementenas vanliga förläggningsort mera avlägsen plats.
Det har nämligen ansetts nödvändigt, att i sådant fall särskild person
förordnas att vid sistberörda regemente tjänstgöra som auditör, så länge
detsamma är förlagt på den från det elier de andra regementenas förlägga
ngsplats skilda platsen.
Andra huvudtiteln.
27
Det av riksdagen till avlöning åt den nya personalen för år 1916 [13.]
anvisade belopp har ingalunda visat sig högt tilltaget. Med de medel,
som för ändamålet stått till Kungl. Maj:ts förfogande, har det tvärtom
i vissa fall varit förenat med svårighet att få de nya befattningarna —
särskilt auditör- och krigsfiskalst jänster — besatta med erfarna personer.
Emellertid torde, dä nödig kännedom om, huru omfattande särskilt
auditörernas åligganden komma att bliva enligt den nya organisationen,
fortfarande saknas, det nu icke kunna bliva tal vare sig om
någon höjning för år 1917 av nämnda anslag eller om de nya befattningshavarnas
uppförande på ordinarie stat. Däremot torde de ändringar
höra vidtagas, att dels anslaget till övergångsstaten minskas med det
belopp, vartill den avgångne auditörcns å gammal stat avlöningsförmåner
uppgått, eller 1,420 kronor — därav ett btdopp av 1,300 kronor faller
å den del av ordinarie anslaget, som är bestämt anslag, och återstoden,
120 kronor, å den del, som är förslagsanslag — dels ock, enär den
summa, som avsetts för nu ifrågavarande personals avlönande, på sätt
torde framgå av vad förut sagts, icke tål någon minskning, det extra
anslaget höjes i motsvarande grad eller med 1,420 kronor till 103,740
kronor.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till avlönande av civil personal vid regementsoch
stationskrigsrätterna på extra stat för år 1917 bevilja
ett anslag av ................................ kronor 103,740.
13. Avlöning till vissa å äldre stat kvarstående auditörer.
På sätt förut är nämnt, beslöt sistlidna års riksdag att från och [14.]
med innevarande år skulle till avlönande av vissa å äldre stat kvarstående Åyls™
auditörer i riksstaten uppföras å ordinarie stat ett belopp av 9,680 kronor, v,ssståt kvar™
därav förslagsanslag till dagavlöning 480 kronor. stående
Under hänvisning till vad jag under närmast föregående punkt au \ rer
yttrat därom, att detta anslag hädanefter bör uppföras med ett 1,420
kronor lägre belopp än det, vartill det bestämts av förra årets riksdag,
får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
28
Andra huvudtiteln.
[14.] att sänka det å ordinarie stat uppförda anslaget
för avlöning till vissa å äldre stat kvarstående auditörer
från dess nuvarande belopp..................... kronor 9,680,
därav bestämt anslag 9,200 kronor och
förslagsanslag till dagavlöning 480
kronor,
med 1,420 kronor till................................. » 8,260,
därav bestämt anslag 7,900 kronor
och förslagsanslag till dagavlöning 360
kronor.
14. Arvoden åt civil personal vid särskilda krigsrätter, oförändrat
ordinarie förslagsanslag.................................................................. kronor 3,000.
Övriga anslag för rättsskipningen.
15. Ersättning åt domare, vittnen och parter.
L15-]
Ersättning åt
domare
vittnen och
parter.
(Ordinarie
anslag.)
Det ordinarie förslagsanslag, som under ovanstående rubrik finnes
uppfört i riksstaten, har från och med år 1907 till och med år 1914
utgjort 165,000 kronor. Sistnämnda års förra riksdag höjde emellertid, på
framställning av Kungl. Alaj:t, anslaget till 195,000 kronor, med vilket
belopp det alltså uppfördes i 1915 års riksstat och jämväl finnes upptaget
i riksstaten för innevarande år. Anledningen till nyssnämnda
höjning var den, att utgifterna från anslaget avsevärt ökats. Denna
ökning har fortgått. Under det att medeltalet för de årliga utgifterna
under de tre sista år, för vilka definitiva siffror voro kända
vid tiden för framläggandet av senaste förslaget om anslagets höjn‘ng,
eller åren 1910—1912 utgjorde 188,592 kronor 42 öre, hava de utgifter,
som bestritts från förevarande anslag, under år 1913 belöpt sig till
221,220 kronor 63 öre och under år 1914 till 241,942 kronor 29 öre.
Någon anledning att antaga, att den starka uppgång i utgifter å anslaget,
som sålunda visat sig hava inträtt, skall vara av blott tillfällig natur,
torde ej föreligga. Vid sådant förhållande och med hänsyn även till det
ökade krav på nu förevarande anslag, som — på sätt jag framhållit
redan vid anmälan av anslaget för innevarande år — kommer att
Andra huvudtiteln.
29
från detta års ingång ställas på anslaget till följd därav, att från
detsamma skall bestridas jämväl viss ersättning till vikarier för krigsdomare
och auditörer, anser jag, att anslaget icke bör för år 1917 sättas
lägre än till 245,000 kronor.
Jag får alltså hemställa, att Eders Kung]. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att höja det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget
till ersättning åt domare, vittnen och parter
från dess nuvarande belopp................. kronor 195,000
med 50,000 kronor till........................... j> 245,000.
16. Medikolegala besiktningar, oförändrat ordinarie
förslagsanslag .................................................................. » 16,200.
Ersättning för hötesandelar, som bortfallit genom
strafflagens införande. I
I 2 kap. 8 § av 1864 års strafflag stadgas, att böter, som ådömas
enligt samma lag, skola tillfalla kronan. Genom införandet av denna
bestämmelse gingo åtskilliga personer, myndigheter och allmänna inrättningar
miste om bötesandelar, som de förut fatt uppbära. Emellertid
blev ersättning för denna förlust i stor omfattning beviljad vederbörande.
Beloppet av den i sådant avseende utgående gottgörelsen har under
årens lopp minskats, allt efter som ersättningstagarne blivit färre, men
uppgår fortfarande till en ej obetydlig summa. Medlen gäldas från ett
å andra huvudtiteln uppfört ordinarie förslagsanslag, som sedan flera
år tillbaka satts till 84,000 kronor.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 10 maj 1902 anhöll riksdagen,
att Kungl. Magt täcktes låta verkställa fullständig utredning rörande
ifrågavarande till personer, menigheter och allmänna inrättningar utgående
ersättning samt till riksdagen inkomma med förslag till åtgärder
för denna ersättnings upphörande.
Uppdraget alt verkställa en dylik utredning lämnades också omedelbart
åt statskontoret. Efter synnerligen omfattande förarbeten inkommo
den 28 januari 1913 från statskontoret till Kungl. Maj:t utlåtande och
förslag i ämnet, åtföljda av infordrade yttranden utav er^ättningstagare,
överståthållarämbetet och Kungl. Maj:ts befallningshavande i länen.
[15.3;
30
Andra huvudtiteln.
[15.] Då jag i statsråd den 14 januari 1915 anmälde de frågor, som
tillhörde regleringen för innevarande år av riksstatens andra huvudtitel,
meddelade jag, att nu förevarande fråga under det då senast förflutna
arbetsfyllda året måst få stå tillbaka för ärenden av mera brådskande
natur och att den därför ej då ännu befunne sig i det skick, att den
kunde föredragas i statsrådet. Emellertid uttalade jag samtidigt den
förhoppningen, att frågan skulle, genom vidtagande av särskilda åtgärder,
kunna inom eu ej allt för avlägsen framtid vinna sin slutgiltiga lösning.
Dylika åtgärder hava ock.-å numera blivit vidtagna. Sedan
någon tid tillbaka biträder nämligen inom departementet särskild person
vid beredande till föredragning av det synnerligen vidlyftiga ärendet.
Vid den överarbetning av statskontorets i ämnet avgivna förslag, som
därvid ägt rum, har det visat sig erforderligt att i vissa avseenden
komplettera den av detta ämbetsverk verkställda utredningen. Innan
ärendet anmäles inför Kungl. Maj:t, torde vidare justitiekanslersämbetet
böra höras över de utarbetade förslagen. På grund av ärendets omfattning
och delvis ganska svårlösta beskaffenhet lärer denna myndighets
utlåtande i ämnet ej vara att vänta så tidigt, att ärendet kan föreläggas
nu instundande riksdag till avgörande.
På grund av vad jag sålunda anfört får jag nu inskränka mig
till att angiva det anslag, som med ärendet har samband, till upptagande
i 1917 års riksstat med oförändrat belopp:
17. Ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar
för dem genom nya strafflagens införande frångångna bötesandelar, oförändrat
ordinarie förslagsanslag ............................................... kronor 84,000.
Resestipendier åt domare.
[16.] För en följd av år t. o. m. år 1915 har i riksstaten under andra
Resestipendier huvudtiteln upptagits ett extra anslag å 6,000 kronor till resestipendier
åt domare. åt ordinarie domare eller dem, som vid domstolarna bereda sig för
(Extra anslag.) domarkaiiet. j anledning av det under år 1914 utbrutna världskriget
föreskrevs emellertid genom kungörelse den 17 december 1914, att med
åtgärder för stipendiernas utdelande för år 1915 skulle tills vidare anstå.
Enär det på grund av de rådande förhållandena var antagligt, att
nämnda stipendier ej skulle komma att utdelas undea- år 1915 och att
det alltså skulle uppkomma en besparing, som lämpligen skulle kunna
användas till stipendieutdelniug under år 1916, blev icke något nytt
Andra huvudtiteln.
31
anslag för ändamålet av Kungl. Maj:t begärt för sistnämnda år. 1 stället [16.}
medgav riksdagen, på Kungl. Maj:ts framställning, att vad vid utgången
av år 1915 kunde återstå oanvänt av de för det året anvisade medel
till ifrågavarande resestipendier linge under år 1916 disponeras för
samma ändamål.
Några åtgärder för stipendiernas utdelning hava hittills icke blivit
vidtagna med undantag därav, att från förevarande anslag under år
1915 beviljats viss person ett resestipendium å 450 kronor. Genom
nådig kungörelse den 10 december 1915 liar meddelats föreskrift därom,
att jämväl med åtgärder för stipendiernas utdelande för år 1916 skall
tillsvidare anstå. Föga sannolikt torde vara, att under innevarande år
förhållandena skola bliva sådana, att Kungl. Maj:t skall anse det lämpligt
att, åtminstone i någon större utsträckning, begagna sig av nyssnämnda
av riksdagen lämnade medgivande. Åven vid slutet av innevarande år
torde alltså det av riksdagen till ifrågavarande ändamål för år 1915
beviljade extra anslaget vara, åtminstone till större delen, oanvänt.
Vid sådant förhållande lärer ej heller erfordras, att å 1917 års stat
äskas något nytt anslag för ändamålet, utan kan jag inskränka mig till
att hemställa, att Eders Kungl. AJaj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva, att vad vid utgången av år 1916 må
återstå oanvänt av de för år 1915 å extra stat anvisade
medel till resestipendier åt ordinarie domare eller dem,
som vid domstolarna bereda sig för domarkallet, må
under år 1917 disponeras för dylika stipendier.
18. Understöd för “Nytt juridiskt arkiv".
Under några år har, på framställning av Kungl. Makt, riksdagen
anvisat medel såsom bidrag till utgivande av tidskriften »Nytt juridiskt
arkiv».
I anledning av erinran från riksdagens sida uppställde Kungl.
Maj:t för utbetalande av 1912 års anslag det villkor, att prenumerationsavgiften
för tidskriften skulle hava blivit för samma år bestämd till
belopp ej överstigande avgiften för år 1911. Riksdagen har därefter
vid beviljande av alla de följande anslagen uttalat, att riksdagen förutsatte,
att Kungl. Maj:t komme att för dessa anslags utbetalande stadga
enahanda villkor, som bestämts för åtnjutande av anslaget för år 1912;
och har Kungl. Maj:t också förfarit i överensstämmelse härmed.
Det belopp, varmed anslaget utgått, har för vart och ett av åren
[17.]
Understöd för
11 Nytt juridiskt
arkiv*.
(Extra anslag.)
32
Andra huvudtiteln.
[17.| 1912—1915 utgjort 3,000 kronor. För innevarande år utgår anslaget
däremot med endast 2,500 kronor. Denna nedsättning av anslagets
belopp ägde rum på Kungl. Maj:ts framställning och var ett led i den
strävan, som vid uppgörandet av 1915 års statsverksproposition på grund
av då rådande förhållanden gjorde sig gällande att iakttaga största
möjliga sparsamhet.
Det torde nu kunna ifrågasättas, om icke en höjning av förevarande
anslag till åtminstone det belopp av 3,000 kronor, varmed det
under åren närmast före år 1916 utgått, borde äga rum. Från och med
innevarande år kommer nämligen högsta domstolen att på grund av
lagändringar, som sista riksdagen antog i syfte att bortarbeta den nu
beiintliga sb »ra balansen av mål och ärenden, som skola i högsta domstolen
föredragas, under avsevärt större del av året än hittills tjänstgöra
på tre avdelningar. Antalet av de i högsta domstolen årligen
föredragna mål och ärenden kommer därför att från och med innevarande
år ökas, och en naturlig följd härav måste bliva den, att en
tidskrift med den uppgift, »Nytt juridiskt arkiv» har att fylla, måste,
om den skall utgivas efter samma beprövade plan som hittills, tilltaga
i omfattning. En dylik utvidgning kan åter givetvis icke ske utan
ökade kostnader. Då till täckande av denna kostnadsökning icke torde
böra tillgripas det medel, som ligger i en höjning av prenum^rationsavgiften,
torde, som nämnt, i stället en höjning av statsanslaget till
tidskriftens utgivande kunna ifrågasättas.
På grund av förutnämnda sparsamhetshänsyn, vilka fortfarande
göra sig gällande, anser jag dock, att med förslag härutinnan bör få
tillsvidare anstå, och får jag därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till understöd för fortsatt utgivande av »Nytt
juridiskt arkiv. Avd. I. Tidskrift för lagskipning» och
»Nytt juridiskt arkiv. Avd. II. Tidskrift för lagstiftning
m. in.» å extra stat för år 1917
anvisa............................................................. kronor 2,500.
Andra huvudtiteln.
33
E. Fångvården.
1. Fångvårdsstyrelsen, oförändrat ordinarie anslag
............................................................................................. kronor 104,100.
2 a. Bestämda anslaget till fångars vård och underhåll, oförändrat
ordinarie anslag.......................................................................... kronor 978,150.
2 b. Förslagsanslaget till fångars vård och underhåll, oförändrat
ordinarie förslagsanslag ...................................................... kronor 1,445,000.
3. Ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården
anställda ämbets- och tjänstemän, oförändrat ordinarie
förslagsanslag................................................................................ kronor 86,000.
4. Avlöningsförhöjning för direktören vid tvångsarbetsanstalten
i Earlskrona. I
I statsverkspropositionen till 1915 års riksdag föreslog Kungl.
Maj:t vid punkt 20 under andra huvudtiteln, att riksdagen måtte godkänna
sådan ändring i den för fångvård sstaten gällande ordinarie staten,
att avlöningen till direktören vid tvångsar betsan stalten i Karlskrona
från och med år 1916 på visst närmare angivet sätt höjdes med 500
kronor. Detta förslag motiverades, på sätt framgår av det utdrag
ur protokollet över justitiedepartementsärenden för den 14 januari
1915, som såsom bilaga fogades till statsverkspropositionen, huvudsakligen
med en hänvisning till fångnumerärens storlek vid ifrågavarande
anstalt samt till de stora krav på förmåga att uppehålla disciplin
och ordning, som särskilt med hänsyn därtill, att de där förvarade
tvångsarbetsfångarna hölles till arbete i gemensamhet, nödvändigtvis
måste ställas på innehavaren av direktörsbefattningen vid anstalten.
I anledning av Kungl. Maj:ts berörda framställning anförde riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 maj 1915, att vad i ärendet
förekommit till stöd för en löneförhöjning för ifrågavarande tjänsteman
syntes riksdagen beaktansvärt, men att riksdagen, enär den funnit sådan
förhöjning påkallad allenast, så länge tvångsarbetsanstalten i Karlskrona
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 5
[18.]
Avlöningsförhöjning
för
direktören vid
tvångsarbetsanstalten
i
Karlskrona.
(Extra anslag.)
34
Andra huvudtiteln.
[18.] bibehölles vid sin nuvarande organisation och omfattning, ansett, att
löneförbättringen, mot vars föreslagna belopp, 500 kronor, riksdagen
icke hade något att erinra, borde anvisas å extra stat. På grund härav
hade riksdagen, enligt vad den i sin skrivelse anmälde, till avlöningsförhöjning
för direktören i fråga med 500 kronor, varav 300 kronor
skulle anses såsom lön och 200 kronor såsom tjänstgöringspenningar,
på extra stat för år 1916 anvisat ett anslag å 500 kronor.
Under åberopande av de skäl, som vid anmälan av ifrågavarande
anslagsbehov av mig anfördes i statsrådet den 14 januari 1915 och
med förmälan, att någon ändring i avseende å tvångsarbetsanstaltens
i Karlskrona organisation och omfattning icke vore avsedd att äga rum
under år 1917, har fångvårdsstyrelsen i underdånig skrivelse den 27
september 1915 anhållit, att Kung!. Maj:t måtte för ifrågavarande ändamål
söka hos riksdagen utverka ett liknande anslag jämväl för år 1917.
Med föranledande härav och då de skäl, som motiverade anslagets
beviljande för innevarande år, kvarstå oförändrade även så vitt angår
år 1917, tillåter jag mig hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen
att till avlöningsförhöjning för direktören vid
tvångsarbetsanstalten i Karlskrona med 500 kronor,
varav 300 kronor skola anses såsom lön och 200
kronor såsom tjänstgöringspenningar, å extra stat för
år 1917 anvisa ................................................ kronor 500.
5. Understöd åt verksamhet till frigivna fångars skydd.
[19.] Bland fångvårdsstyrelsens åligganden ingår även den att under
Understnd
stödja verksamheten till frigivna långars skydd. De medel, varöver
taTfrigiv »a styrelsen haft att disponera för utövandet av denna gren av sin verkfångamskydd,
samhet, hava allt intill år 1913 bestätt allenast i ränteavkastningen dels
(Extra anslag.) av fångvårdens s. k. besparingskassor, vilka uppkommit väsentligen på
grund av äldre stadgan den om att viss andel av inkomsten å fångarbetet
skulle vid fängelserna besparas, dels ock av några fonder, som av enskilda
donerats för att användas till frigivnas stöd eller andra med
skyddsverksamheten sammanhängande ändamål. Från och med år 1913
har fångvårdsstyrelsen emellertid till sitt förfogande för nu ifrågavarande
ändamål haft ytterligare medel, vilka på framställning av Kungl. Maj:t
anvisats av riksdagen, nämligen för vart och ett av åren 1913 och 1914
10,000 kronor och för ett vart av åren 1915 och 1916 16,000 kronor.
Andra huvndtiteln.
35
De sålunda beviljade medlen hava enligt Kungl. Maj:ts förordnande
tillförts »fångvårdens besparingskassa» för att förvaltas och användas i
enlighet med det den 10 juni 1912 av Kungl. Maj:t för kassan fastställda
reglemente.
Enligt detta reglemente skola kassans inkomster användas efter
fångvårdsstyrelsens beprövande till understöd av frigivna vid deras utträde
ur fångvårdsanstalten och under närmaste tiden därefter ävensom
till fortsatt hjälp åt sålunda understödda skyddslingar; och äger styrelsen
jämväl att av kassans inkomster anvisa medel till föreningar, som verka
till frigivnas stöd.
Den utan jämförelse mest betydande av nämnda föreningar är
föreningen Skyddsvärnet. Den har under de senaste åren av fångvårdsstyrelsen
fått för sin verksamhet till frigivna fångars skydd sig tilldelat
ett årligt understöd av 4,000 kronor. Därjämte åtnjuter föreningen, på
sätt jag får tillfälle närmare omnämna längre fram, för närvarande direkt
understöd av statsmedel å 12,000 kronor till befrämjande av det av
föreningen bedrivna räddningsarbete, som icke särskilt avser frigivnas
skydd.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 september 1915 har fångvårdsstyrelsen,
under förutsättning att även för år 1917 avses ett belopp av
4,000 kronor till understödjande av föreningen Skyddsvärnets nyssnämnda
verksamhet till frigivna fångars skydd, anhållit, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att till styrelsens disposition för understödjande av
dess verksamhet i nyss angivna riktning å extra stat jämväl för år 1917
anvisa 16,000 kronor.
Beträffande det sätt, varpå fångvårdsstyrelsens nu ifrågavarande
verksamhet är ordnad, tillåter jag mig hänvisa till den utförliga
redogörelse, som jag vid anmälan av motsvarande anslagsbehov för år
1916 i sådant avseende lämnade i statsrådet den 14 januari 1915. Här
må endast tilläggas, att, enligt vad fångvårdsstyrelsen upplyst i det
underdåniga utlåtande, den avgivit över en av Skyddsvärnet hos Kungl.
Maj:t gjord framställning om statsunderstöd även för nästkommande år,
fångvårdsstyrelsens centrala hjälpbyrå numera trätt i det närmare samarbete
med Skyddsvärnets byrå, som av mig förordades vid nyssnämnda
tillfälle.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till fångvårdsstyrelsens disposition för understödjande
av verksamheten till frigivna fångars skydd
å extra stat för år 1917 anvisa ............ kronor 16,000.
[19.1
36
Andra huvudtiteln.
F. Uppfostringsanstalter för minderåriga
förbrytare.
Statens uppfostringsanstalt å Bona.
Kostnaderna för denna anstalt bestridas från två å extra stat beviljade
förslagsanslag: ett anslag å visst högsta belopp till avlönande
av tjänstemän vid anstalten och ett anslag till kost och beklädnad åt de
vid anstalten intagna elever m. m.
För några år sedan genomfördes en lönereglering för anstaltens
personal. Såväl då som även vid ett par senare tillfällen har den frågan
varit uppe, om ej de för uppehållande av anstaltens verksamhet erforderliga
anslagen borde överflyttas på den ordinarie staten. Så har emellertid
ej skett; och huvudsakliga anledningen härtill har varit den, att spörsmålet
om en utsträckning av tvångsuppfostringsförfarandets tillämplighetsområde
stått på dagordningen, alltsedan riksdagen den 16 mars 1909
till Kungl. Maj:t avlät en skrivelse i ämnet, samt det antagits, att en
ökad användning av tvångsuppfostran i stället för straff kunde komma
att föranleda utvidgning av anstalten och därav påkallade ändringar i
dess lönestat.
Den s. k. fattigvårdslagstiftningskommittén, vilken haft i uppdrag
att verkställa utredning och framlägga förslag rörande frågan om utvidgad
tillämpning av tvångsuppfostringsinstitutet, har numera, den 23
december 1915, till Kungl. Maj:t ingivit sitt den 2 i samma månad dagtecknade
betänkande i ämnet. Att här närmare redogöra för detta
betänkandes innehåll torde icke kunna komma ifråga. Vissa delar av
detsamma torde jag få tillfälle att beröra längre fram i annat sammanhang.
Här må endast anmärkas, att betänkandet i huvudsak utmynnar
i förslag dels om utvidgning av tvångsuppfostringsinstitutets användning
så till vida, att förordnande om vissa minderåriga förbrytares insättande
i allmän uppfostringsanstalt i stället för undergående av ådömt straff
skulle kunna ske, då domen lyder å böter eller fängelse i högst ett år
eller straffarbete i högst sex månader, och icke endast, såsom nu, i det
fall att straffet stannat vid böter eller fängelse i högst sex månader, dels
ock om en av detta förslags genomförande motiverad utvidgning av Bonaanstalten.
Betänkandet är remitterat till en del myndigheter för avgivande
av utlåtanden över detsamma. Åven om de sålunda infordrade yttrandena
kunna förväntas inkomma så tidigt, att lagändringar i den riktning kom
-
Andra huvudtiteln.
37
mittön tänkt sig, kunna föreläggas instundande riksdag, torde i allt fall
någon proposition till samma riksdag om beviljande av medel till nyssnämnda,
ganska omfattande utvidgning av anstalten ej gärna kunna ifrågasättas.
Detta förbjuder redan hänsynen till nödvändigheten av att under nu
rådande förhållanden begränsa statens utgifter till allenast det oavvisligen
nödvändiga. Härtill kommer, att, på sätt jag längre fram får tillfälle
omnämna, jag ser mig nödsakad föreslå Kungl. Maj:t att av riksdagen
å 1917 års stat äska medel till sådana omändrings- och nybyggnadsarbeten
å Bona, som visat sig nödvändiga för att anstalten skall kunna
tillfredsställa de krav, som redan den nu gällande lagstiftningen ställer
å densamma.
Vid nu nämnda förhållanden anser jag, att med upptagande av
frågan om de för anstalten å Bona behövliga anslagens överförande till
den ordinarie staten fortfarande bör anstå och att kostnaderna för anstalten
alltså böra även för år 1917 bestridas på extra stat.
1. Avlöningar åt tjänstemän vid anstalten å Bona.
Anslaget till avlönande av tjänstemän vid anstalten är i innevarande
års riksstat uppfört med ett belopp av högst 26,345 kronor, varmed skola
bestridas dels de i anstaltens lönestat upptagna begynnelseavlöningarna,
vilka för år 1916 uppgå till 23,395 kronor, dels ock de ålderstillägg å
tillhopa 2,950 kronor, som på grund av bestämmelser i staten skola
utgå under året.
För år 1917 torde tvenne omständigheter nödvändiggöra en höjning
av anslaget, nämligen tillkomsten av nya ålderstillägg och behovet
av ökning i lärarkrafterna vid anstalten. I
I fråga om medel för beredande av ålderstillägg att åtnjutas från
1917 års början har anstaltens styrelse i den skrivelse, som styrelsen
den 5 november 1915 avlåtit till Kungl. Maj:t angående anslagen till
anstalten för nästkommande år, anmält, att i sådant avseende erfordrades,
utöver vad för år 1916 blivit därtill anvisat, ett belopp av 700 kronor,
nämligen för vardera av lantbruksinspektoren och andre läraren 200
kronor samt till envar av tre förmän 100 kronor. Ytterligare en förman
bleve, enligt styrelsen, med 1917 års ingång berättigad till ålderstillägg
med 100 kronor, men härtill funnes redan tillgång inom avlöningsanslagets
för år 1916 bestämda belopp, enär en ålderstilläggsberättigad
förman avgått genom dödsfall.
[20.]
Avlöningar
åt tjänstemän
vid statens
uppfostringsanstalt
å
Bona.
(Extra anslag.)
Ålderstitt
lägg.
38
Andra huvudtiteln.
[20.]
En tredje
lärarbefatt
ning vid
anstalten.
Kungi. Maj:t8
befallningshavande
i
Östergötlands
län vid inspektion
den SI
maj 1915.
Styrelsens
skrivelse den
5 juli 1915.
På sätt nyss nämnts, föranlåtes jag att hemställa om nu förevarande
anslags höjning jämväl på grund av det starka behov av förstärkning
av lärarkrafterna vid anstalten, som måste anses förefinnas.
Anstaltens lärarkrafter utgöras för närvarande av eu pastor och
förste lärare samt en andre lärare, som tillika är avdelningsföreståndare.
Därjämte hava under de senare åren, i den mån vederbörandes övriga
göromål det medgivit, vid undervisningen biträtt en av förmännen samt
den vid anstalten anställde maskinisten, vilken sistnämnde undervisat i
linearritning och sådana ämnen, vilka förekomma i en teknisk aftonskola.
Vid den inspektion, som Kungl. Majrts befallningshavande i Östergötlands
län höll å anstalten den 31 maj 1915, beslöts, att till protokollet
över inspektionen skulle antecknas, att frågan om anställande av
ytterligare en lärare, enligt Kungl. Maj:ts befallningshavandes förmenande,
snart borde bliva föremål för övervägande. Elevernas skolundervisning
kunde nämligen med det nuvarande fåtalet lärarkrafter och med
hänsyn till den synnerligen växlande underbyggnad, eleverna vid intagandet
å anstalten besutte, icke för närvarande på ett tillfredsställande
sätt skötas. Särskilt torde en upptagningsklass för nybörjare lämpligen
böra anordnas. En ny lärare borde dessutom tillförbindas att biträda
vid expeditionsarbetet, som bland annat genom skriftväxling med
utskrivna elever och deras husbönder oavbrutet ökades. I
I underdånig skrivelse den 5 juli 1915 anförde anstaltens styrelse
i förevarande ämne följande:
För att, med tillgodoseende jämväl av elevernas praktiska utbildning, giva
dem sådan undervisning i folkskolans läroämnen, att de, enligt vad som föreskrives
i § 4 av anstaltens stadga, vid utskrivningen från anstalten vore i besittning av
åtminstone det kunskapsmått, som vore föreskrivet för avgång från folkskolan, bleve
det oundgängligen nödvändigt att, så snart ske kunde, få å anstalten anställa ytterligare
en lärare med den kompetens, som enligt § 25 av nådiga stadgan för
anstalten fordrades av andre läraren, vilken skulle uppfylla de villkor, som vore
stadgade för anställning såsom lärare vid folkskola. Styrelsen hade därför för avsikt
att i den framställning om anslag för anstalten under år 1917, som framdeles komme
att till Kungl. Maj:t avgivas, hemställa om upptagande i anstaltens lönestat av en
tredje lärare med ovan angivna kompetens.
Emellertid hemställde styrelsen — under åberopande av vad i Kungl. Majrts
befallningshavandes i Östergötlands län ovannämnda inspektionsprotokoll anförts
rörande behovet av skolundervisningens vid anstalten bättre tillgodoseende — om
bemyndigande att få från och med den 1 oktober 1915 till och med den 30 april 1916
tillsvidare förordna en extra lärare vid anstalten med samma skyldigheter, som i
§ 25, första stycket, av anstaltens stadga vore föreskrivna för andre läraren, och mot
Andra huvudtiteln. 39
åtnjutande av månatligt arvode, beräknat efter 1,600 kronor för år, att utgå av [20 1
anstaltens förslagsanslag till elevernas kost och beklädnad med mera eller av andra L
medel, som av Kungl. Maj:t disponerades.
Ifrågavarande underdåniga hemställan motiverades jämväl därmed,
att antalet elever vid anstalten alltjämt ökades, så att det vid tiden för avlåtandet
av styrelsens skrivelse utgjorde 131 och under året vant uppe
i 134, och att till följd därav det vore omöjligt att med tillgänglig
lararpersonal lämna tillräcklig skolundervisning'' åt de vid anstalten in^
tagna elever.
Styrelsens nu nämnda anhållan fann Kungl. Maj;t vid ärendets -kun^i. Maj-.tt
föredragning den 10 september 1915 ej skäl bifalla. Då jag hemställde jÄJL
om detta beslut, var anledningen därtill ej att söka i ett underskattande ^15.
av behovet av en ny lärarkrafts anställande vid Bonaanstalten, utan min
hemställan berodde därpå, att här var fråga om ett anslagsbehov, för
vars tackande Kungl. Maj:t ej lämpligen borde — låt vara endast provisoriskt
— bevilja medel utan riksdagens hörande.
I skrivelsen av den 5 november 1915 anför styrelsen i frågran
följande: J 6
... , Elevantalet hade vid tiden för skrivelsens avlåtande sjunkit något, så att det
det dåvarande uppgöra till 123 efter att i början av oktober månad hava varit
142: i.Vld sammanträde den 15 oktober 1915 hade nämligen styrelsen på förslag av
anstaltens direktör besluta s. k. villkorlig utskrivning av 24 på anstalten intagna
elever, men nya elever ankomma alltjämt och med all sannolikhet komme antalet
vid anstalten intagna elever, som plägade under året vara lägst efter den stora
höstutskrivningen, att ånyo hastigt stiga, så att under det ingångna vinterhalvåret,
varunder för skolundervisningen icke funnes att tillgå mer än pastorn, som tillika
vore förste lärare, samt andre läraren, vilken jämväl vore avdelningsföreståndare,
antalet av dem, vilka, enligt § 4 av anstaltens stadga, borde erhålla undervisning i
folkskolans läroämnen bleve så stort, att tillgängliga lärarkrafter även med påräknat
biträde av därtill kompetenta förmän vid anstalten uppenbarligen bleve alldeles
otillrackhga. Att anstaltens uppfostringsarbete i sin helhet härigenom komme
att lida stort men, torde icke kunna förnekas.
I avvaktan på de ändringar i anstaltens lönestat och förvaltningspersonal,
som kunde bliva en följd av densammas överflyttande på ordinarie stat, efter det
ragan om utsträckt användning av tvångsuppfostringsinstitutet blivit slutligt
avgjord, både styrelsen ansett sig böra i möjligaste mån undvika att föreslå ökning
av den å anstaltens lönestat uppförda personal och sökt att genom provisoriska
anordningar avhjälpa de mest framträdande behoven. Då emellertid behovet
av okade arbetskrafter numera gjorde sig så gällande, att det icke med tillfälliga
åtgärder läte sig avhjälpas, hade styrelsen funnit sig icke blott oförhindrad utan
pliktig att förnya sm framställning om ytterligare en lärare med samma kompetens
Styrelsen i
skrivelse den
5 november
1915.
40
Andra huvudtiteln.
som den där anställde andre läraren, samt i underdånighet hemställa, att vid beräkningen
av anslaget till avlöningar åt tjänstemän vid anstalten under år 1917 måtte
däri upptagas erforderligt belopp till en tredje lärares avlöning. Den i nu gällande
lönestat upptagne andre läraren åtnjöte i lön 900 kronor och i tjänstgöringspenningar
700 kronor. Efter 5 år kunde lönen böjas med 200 kronor och efter 10 år
med ytterligare 200 kronor. Nuvarande innehavaren av ifrågavarande befattning
uppbure därjämte för orgelspelning vid gudstjänsterna och elevernas undervisning i
sång ett arvode av 400 kronor för år, som utginge av förslagsanslaget till elevernas
kost och beklädnad m. m.
För de vid centralfängelser och tvångsarbetsanstalter anställda lärare utgjorde
begynnelseavlöningen 2,100 kronor, varjämte de efter resp. 5 och 10 år kunde
erhålla ålderstillägg, vartdera till ett belopp av 200 kronor. Bonaanstaltens andre
lärare, vilken tillika vore avdelningsföreståndare, avlönades alltså med 500 kronor
mindre än en fängelselärare. Med hänsyn till ifrågavarande andre lärares ansvar
och tjänsteåliggande måste hans nuvarande avlöning anses för knappt tillmätt.
Emellertid både styrelsen under nu rådande förhållanden icke ansett sig böra för år
1917 göra framställning om någon löneförbättring för denne befattningshavare, utan
hade frågan härom ansetts böra anstå, till dess att anstaltens lönestat i sin helhet
bleve föremål för erforderlig reglering. Dock kunde avlöningsförmånerna för den
av styrelsen föreslagna tredje lärarbefattningen, därest man för densamma skulle
kunna erhålla lämplig och kompetent person, enligt styrelsens mening icke bestämmas
lägre än de nu till andre läraren utgående.
Beträffande nödvändigheten av och sättet för lärarkrafternas förstärkning
redan under år 1916 yttrar styrelsen längre fram i sin skrivelse:
Då elevantalet sedan tiden''för avgivandet av styrelsens underdåniga framställning
den 5 juli 1915 ytterligare ökats, så att det tidvis varit 42 över det antal av
100 elever, efter vilket anstaltens nuvarande förvaltningspersonal avpassades, torde det
vara uppenbart, att åtminstone en lärare utöver de i 1916 års lönestat upptagna
behövde anställas vid anstalten, så snart ske kunde.
I anledning av vad Kungl. Maj ds befallningshavande i sitt inspektionsprotokoll
den 31 maj 1915 anfört därom, att »en ny lärare borde tillförbindas att biträda vid
expeditionsarbetet, som bland annat genom skriftväxling med utskrivna elever och
deras husbönder oavbrutet ökas», ville styrelsen vidare i detta sammanhang anmäla,
att icke mindre än 61 till anstalten hörande elever vore, med tillämpning av § 4 av
1902 års lag angående verkställighet av domstols förordnande om tvångsuppfostran,
satta i tjänster eller yrkesanställningar hos enskilda. Av yttersta vikt för ernå,ende
av goda uppfostringsresultat vore givetvis, att den föreskrivna tillsynen å dessa
elever icke bleve försummad, utan förbindelsen mellan anstalten och ifrågavarande
elever i möjligaste mån uppehölles genom brevväxling och besök.
Anstaltens nuvarande befattningshavare vore knappast i stånd att medhinna
allt det arbete, som uppfostringsverksamheten å själva anstalten medförde. De
provisoriska anordningar, som för närvarande måst vidtagas och måste bibehållas
under hela år 1916 — härom se närmare längre fram vid punkten om ifrågasätta
omändrings- och nybyggnadsarbeten vid anstalten — nödvändiggjorde ock ökad varsamhet
och omvårdnad med avseende å de på anstalten intagna elever. Det måste
därför framhållas såsom ett oavvisligt behov, att redan under år 1916 bleve vid
anstalten anställd en extra lärare.
Andra hurudtitcln.
41
Under åberopande av vad styrelsen sålunda anfört har styrelsen före- [20.]
slagit, dels att anslaget till avlöningar åt tjänstemän vid Hona måtte ökas —
förutom med de 700 kronor, som enligt vad ovan angivits erfordrades
lör beredande av ålderstillägg åt därtill berättigade befattningshavare
— med ytterligare 1,600 kronor till avlöning åt en tredje lärare vid
anstalten, dels ock att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen medgiva, att
från tid under år 1916, som av Kungl. Maj:t bestämdes, finge intill
nämnda års slut av förslagsanslaget till de vid anstalten intagna elevers
kost och beklädnad med mera utbetalas arvode, beräknat efter 1,600
kronor för år, till en extra lärare med samma kompetens, som enligt
anstaltens stadga fordrades av där anställd andre lärare och med de
skyldigheter, som i nämnda stadgas § 25, första stycket, vore bestämda
för ifrågavarande lärare.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Östergötlands län, till vilken Kungi. iloft»
anstaltsstyrelsens skrivelse av den 5 november 1915 remitterats för av- h,-faUnin9s:
givande av utlåtande, har icke haft något att erinra mot bifall till vad Östergötlands
styrelsen sålunda hemställt. län
Jämväl
folkskolöverstyrelsen har hörts i frågan och därvid yttrat: Foikskoiöver
Av
de uppgifter angående antalet elever vid anstalten, som lämnats av an- styrel,emstaltens
styrelse, syntes otvetydigt framgå, att behov av ytterligare en lärarkraft
där förelåge. Aven vid en vanlig läroanstalt skulle ett så stort elevantal anses
vara för mycket för två lärarkrafter, och tydligt vore, att, då fråga vore om elever
av den beskaffenhet som de vid Bona undervisade, det än mindre läte ..sig göra att
nöjaktigt uppehålla undervisningen med för fåtaliga lärarkrafter. Överstyrelsen
ansåge sig därför böra förorda bifall till den av anstaltens styrelse gjorda framställningen
om anställande av en tredje lärare vid anstalten och ville framhålla
önskvärdheten av att befattningen inrättades redan vid början av nästa läsår.
Vad anginge frågan om den föreslagna lärarens löneförhållanden funne överstyrelsen
icke skäl till invändning mot anstaltsstyrelsens förslag i sådant hänseende.
Att för tredje läraren bestämma avlöningen lägre än för andre läraren torde icke
vara rådligt, därest man skulle kunna hysa förhoppning om att för befattningen
i fråga finna en väl kvalificerad kraft.
Av den utredning, som sålunda blivit förebragt angående behovet Depa>tementsav
en ny lärarbefattuing vid Bonaanstalten, synes mig detta behov vara
tillfullo ådagalagt. Det därå grundade anslagskravet synes mig tillika
vara av den art, att ett uppskov med beviljande av medel för dess tillfredsställande,
till dess frågan om anstaltens uppförande på ordinarie
stat kan bliva slutligen löst, icke gärna kan ifrågasättas. Ett dröjsmål
med tillförsäkrandet åt anstalten av tillräckligt antal lärare och uppBiliang
till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 6
42
Andra huvudtiteln.
[20.] fostrare skulle kunna medföra, att det mål, vartill anstaltens hela
verksamhet syftar, skulle kunna till stor del förfelas. Jag delar alltså
anstaltsstyrelsens åsikt, att en tredje lärare, med de åligganden styrelsen
tänkt sig, bör från och med år 1917 anställas vid anstalten.
I likhet med anstaltens styrelse håller jag jämväl före, att åtgärder
måste vidtagas för att redan under år 1916 få avhjälpt det missförhållande,
avsaknaden av tillräckligt antal utbildade lärare innebär. Som
den teoretiska undervisningen i huvudsak är förlagd till vinterhalvåret
med början omkring den 1 oktober, är behovet av lärare särskilt kännbart
vid denna tid av året. Den föreslagna förstärkningen av lärarkrafterna
med en extra lärare torde därför böra tillföras anstalten vid
nämnda tid år 1916.
Mot styrelsens förslag att sätta såväl begynnelseavlöningen för den
nya tredjelärarbefattningen som extra lärarens arvode till 1,600 kronor
för år har jag intet att erinra. Dock torde, i likhet med vad för
närvarande är fallet med andre läraren, jämväl i fråga om tredje läraren
och den extra läraren böra föreskrivas, att avlöningen skall till dem
utgå med sitt fulla belopp allenast för den händelse att de äro delägare
i folkskollärarnas pensionsinrättning, men eljest med 1,550 kronor för
år. Med avseende å avlöningens uppdelning i lön och tjänstgöringspenningar
liksom beträffande rätt till ålderstillägg torde rörande den
tredje läraren böra i anstaltens stat meddelas samma bestämmelser som
i fråga om andre läraren. Beträffande slutligen tredje lärarens pensionsförhållanden
ävensom rätt till tjänsteårsberäkning tillåter jag mig
att hänvisa till den framställning jag vid behandlingen av riksstatens
tionde huvudtitel, så vitt angår justitiedepartementet, kommer att göra
om förslags avlåtande till riksdagen bland annat därom, att den nya
tredjelärartjänsten måtte, i likhet med andr elär ar tjänsten vid anstalten,
bliva delaktig i folkskollärarnas pensionsinrättning.
Någon särskild framställning till riksdagen angående arvode till
extra läraren torde ej behöva göras, utan lärer Kungl. Maj:t, därest
riksdagen medgiver den höjning av nu förevarande anslag till avlöningar
åt tjänstemän vid anstalten, som motiveras av inrättandet från och med
år 1917 av en tredjelärarbefattning vid anstalten, vara oförhindrad att
från det å extra stat för år 1916 beviljade förslagsanslaget till elevernas
kost och beklädnad m. m. bestrida den kostnad, som kan föranledas
av ansiällandet redan under viss tid av år 1916 av en extra lärare vid
anstalten med ovannämnda löneförmåner.
På grund av vad jag sålunda anfört skulle nu förevarande anslag,
som för närvarande utgår med ett belopp av 26,345 kronor, behöva för
Andra huvudtiteln.
43
år 1917 höjas, utom med 700 kronor för möjliggörande av ålderstillägg
åt alla dem, som då kunna väntas vara därtill berättigade, ytterligare
med 1,600 kronor till avlönande av en tredje lärare vid anstalten.
Anslagets slutsumma skulle således bliva 28,045 kronor.
Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till avlöning åt tjänstemän vid statens uppfostringsanstalt
å Bona å extra stat för år 1917 anvisa
ett förslagsanslag å högst .................... kronor 28,645.
2. Kost och beklädnad åt eleverna vid anstalten å Bona m. m.
Det andra anslag, från vilket kostnaderna för uppfostringsanstalten
å Bona bestridas, är, såsom förut nämnts, ett förslagsanslag till kost
och beklädnad åt de vid anstalten intagna eleverna m. m.
Detta anslag har upptagits till följande belopp för år: 1905 —
anstaltens första verksamhetsår, då elevantalet ännu var ringa — 13,000 stalt å°Bona
kronor, 1906 och 1907 24,000 kronor, 1908 29,400 kronor, 1909—1914 m- m45,
400 kronor samt 1915 och 1916 52,000 kronor. Anledningen till CExtra anslae)
den sålunda skedda successiva höjningen har i huvudsak varit att söka
i en fortgående stegring av elevantalet vid anstalten, vilken stegring i
sin tur sannolikt torde sammanhänga med ökad benägenhet hos domstolarna
att, där lagen det medger, låta tvångsuppfostran för unga brottslingar
träda i straffets ställe.
En alltjämt fortsatt stegring av elevantalet, den inträdda dyrtiden Amtaitem
samt en del andra omständigheter hava nu föranlett anstaltens styrelse att atyrelliebegära
anslagets ytterligare höjning för år 1917. Styrelsen yttrar härom
i sin förutnämnda underdåniga skrivelse den 5 november 1915 följande:
Anslaget i fråga, vars nuvarande belopp vore 52,000 kronor, torde med hänsyn
till det växande elevantalet och betydligt ökade priser å livsmedel och beklädnadsmaterialier
böra höjas. I styrelsens underdåniga skrivelse den 16 oktober 1913
angående anslag till anstalten för år 1915 hade kostnaden för elevernas bespisning
beräknats, med ett medeltal av 120 elever under ett år efter 40 öres dagportionspris,
till 17,500 kronor. Under den vid tiden för nu förevarande skrivelses avfattande förflutna
delen av år 1915 hade medeltalet elever utgjort 130, och vore det sannolikt,
att detsamma vid samma års slut skulle ytterligare höja sig, vadan man för år 1917
torde böra räkna med ett medeltal elever per dag av minst 136. Före den dyrtid,
som världskriget medfört, hade portionskostnaden endast med 2 å 3 öre överstigit
beräknade 40 öre. Vid tiden för skrivelsens uppsättande uppginge dagportionskostnaden
till omkring 57 öre. Medelpriset för femårsperioden 1910—1914 hade varit
iso.]
[21.]
Kost och beklädnad
åt
eleverna vid
statens upp
fnstrinrifian
-
44 Andra huvudtiteln.
omkring 42.5 öre. Arets merkostnad utgjorde alltså omkring 14.5 öre. Då emellertid
omkring hälften av de i dagportionen ingående livsmedel producerades av
anstalten vid dess jordbruk, syntes förhöjningen av beräknade dagportionskostnaden
kunna begränsas till omkring 7 öre. Under åren 1912 — 1914 hade dagportionskostnaden
uppgått i medeltal till något över 43 öre. För år 1917 torde alltså
ifrågavarande kostnad böra beräknas till 50 öre. Med väntad böjning av medeltalet
elever från 120 till 136 och med dagportionskostnaden ökad till 50 öre skulle
i stället för förut beräknade 17,500 kronor till elevers kosthåll erfordras med
till jämnt hundratal avrundad siffra 24,800 kronor, vadan förslagsanslaget skulle
behöva på denna grund ökas med 7,300 kronor.
Kostnaden för elevernas beklädnad hade också stigit, särskilt genom förhöjda
priser å läder och yllevaror. I vad mån prisförhöjningen kunde bliva bestående,
vore ju svårt att nu bedöma, men syntes det styrelsen säkrast att för år 1917
beräkna åtminstone 100 kronor för elev i beklädnadskostnad i stället för förut för
ifrågavarande ändamål upptagna 80 kronor. Med ett beräknat medeltal elever av
136 skulle elevers beklädnad för ett år kosta 13,600 kronor i stället för förut
beräknade 9,600 kronor, och förslagsanslaget alltså behöva ökas med 4,000
kronor.
Likaledes måste till avgående elevers utrustning avsett belopp ökas. För utrustning
åt 50 under ett år avgående elever hade efter 100 kronor för elev hittills
beräknats 5,000 kronor. Ehuru större delen av elevs utrustning tillverkades på
Bona och genom uppköp på en gång av jämförelsevis billiga materialier kostnaden
i möjligaste mån begränsats, hade det icke lyckats att under den inträdda dyrtiden
hålla kostnaden för elevs utrustning vid 100 kronor, utan torde densamma böra
beräknas till 125 kronor per elev. Antalet avgående elever torde ock komma att
höja sig till minst 65 per år, varför nu ifrågavarande kostnad torde böra beräknas
till 8,125 kronor mot förut upptagna 5,000 kronor. Härigenom nödvändiggjordes
en anslagsökning av 3,125 kronor.
För böcker och undervisningsmateriel med mera erfordrades ytterligare 400
kronor utöver förut beräknade 600 kronor, vilket belopp visat sig otillräckligt.
Enligt nådigt brev den 21 maj 1915 hade Kungl. Maj:t funnit gott medgiva,
att utöver förut vid anstalten anställda fyra extra förmän ytterligare en finge vara
vid anstalten tills vidare anställd. Till avlöning åt denne erfordrades, utöver förut
beräknat belopp av 4,000 kronor till 4 extra förmän, ytterligare 1,000 kronor samt
till beklädnadsersättning 100 kronor, allt enligt bestämmelserna i nådiga brevet den
15 december 1911 angående befattningshavares vid anstalten avlöning.
I enlighet med ett av 1913 års riksdag på framställning av Kungl. Maj:t
fattat beslut hade medgivits rätt för anstaltens styrelse att från anslag, som beviljats
eller komme att beviljas till kost och beklädnad åt de vid anstalten intagna elever
med mera, bestrida den avgift till folkskollärarnas pensionsinrättning, som motsvarade
vad skoldistrikt vore skyldigt att gälda såsom pensionsavgift för lärartjänst.
För andre läraren uppginge denna avgift till 67 kronor 50 öre, som icke upptagits
vid anslagets beräkning. Vid bifall till en av styrelsen gjord framställning om
delaktighet för den ifrågasatta tredje läraren i nämnda pensionsinrättning erfordrades
ytterligare ett lika stort belopp, varför förslagsanslaget till elevernas kost och
beklädnad skulle behöva ökas med 135 kronor till de ifrågavarande pensionsavgifterna.
Andra huvudtiteln.
45
I styrelsens underdåniga berättelse för år 1914 anfördes bland annat, att
nämnda års sjukvårdskostnad, blivit högre än under något föregående år. Även
under år 1915 hade särskilda sjukvårdskostnader uppkommit. Åtskilliga elever
hade måst för operationer intagas å lasarett och ett par tuberkulosfall hade förekommit.
En elev, som genom olyckshändelse ombord å fartyg i utländsk hamn
förlorat hela den högra armen, hade till anstalten överlämnats, och måste för denne
anskaffas en konstgjord arm, därest någon möjlighet för hans utbildning i något
yrke skulle förefinnas. För dylika ändamål hade förut icke beräknats någon
kostnad. Med ledning av de två senaste årens erfarenhet torde för sjukvårdsåtgärder
erfordras 500 kronor.
Enligt vad sålunda anförts skulle alltså utöver det ifrågavarande förslagsanslagets
hittills beräknade belopp.................................................... kronor 52,000: —
erfordras:
till elevernas kost ................................................ kronor 7,300: —
» » beklädnad........................................ » 4,000: —
» avgående elevers utrustning ........................ » 3,125: —
> böcker och undervisningsmateriel m. m..... » 400: —
» 1 extra förmans avlöning ............................ » 1,000: —
» 1 d:o beklädnadsersättning............................ » 100: —
» sjukvårdskostnad ............................................ » 500: —
» lärares pensionsavgifter ................................ » 135: —
eller tillhopa ....................................................................................... » 16,560: —,
vadan sammanlagda kostnaden skulle utgöra.................................... kronor 68,560: —.
Då förslagsanslaget föreslagits till 52,000 kronor, hade
sammanlagda utgifterna beräknats till 59,000 kronor, varifrån
hade avdragits beräknad disponibel inkomst av jordbruk, skog
och verkstäder med mera till belopp av 7,000 kronor. Då
denna inkomst för åren 1913 och 1914 i medeltal utgjort enligt
räkenskaperna 8,792 kronor 11 öre och för år 1915 icke kunde
väntas understiga detta belopp, torde för år 1917 kunna påräknas
en disponibel inkomst utöver förut beräknade 7,000
kronor av................................................................................................ » 1,000:—,
vadan förslagsanslaget till elevernas kost och beklädnad med
mera skulle för år 1917 behöva utgå med .................................... kronor 67,560: —.
[21.]
Kungl. Majrts befallningshavande i Östergötlands län, som avgivit Kungi.
utlåtande över anstaltsstyrelsens framställning:, har ej haft något att befallniy*-erinra mot styrelsens anhållan i denna del. östergstiandt
län.
Utgifterna från nu förevarande anslag uppgingo vartdera av åren Departementt1911
och 1912 till 45,400 kronor eller jämt det belopp, vartill anslaget chefen.
varit uppfört i samma års riksstater. Därefter hava utgifterna stegrats
till 51,900 kronor år 1913, 55,500 kronor år 1914 samt, enligt mig
från anstaltens direktör lämnad approximativ uppgift, 67,000 kronor för
år 1915. Redan dessa siffror tala för att, till undvikande av upprepade
överskridanden med allt större och större belopp av ett för lågt anslag,
46
Andra huvudtiteln.
[21.] ifrågavarande förslagsanslag höjes. Att så bör ske bestyrkes jämväl
av den beräkning för bestämmandet av anslaget för år 1917, som anstaltens
styrelse framlagt. Under förutsättning att det finge anses riktigt
att, på sätt styrelsen tydligen gjort, till grund för beräkningen av utgifterna
från anslaget under år 1917 lägga nu gällande, till följd av
pågående kris abnormt höga priser, har jag icke att mot styrelsens
beräkning framställa annan erinran, än att det synes mig, som om den
disponibla inkomsten av jordbruk, skog och verkstäder, vilken inkomst
av styrelsen vid beräknandet av anslagets storlek avdragits från beräknade
utgifter från anslaget, av styrelsen uppskattats något för lågt. Då
denna inkomst, enligt styrelsens egen uppgift, under åren 1913 och 1914
utgjort i medeltal 8,792 kronor 11 öre och för år 1915 icke kunde väntas
understiga detta belopp, torde samma inkomst utan risk av överskattning
kunna beräknas till åtminstone några hundratal kronor högre belopp
än det, från vilket styrelsen vid sina beräkningar utgått, eller 8,000
kronor. Förevarande anslag skulle alltså — alltjämt under nyssnämnda
förutsättning i fråga om de till utgångspunkt vid beräkningen tagna
priserna — enligt min mening kunna skäligen sättas till 67,000 kronor
i stället för av styrelsen föreslagna 67,560 kronor.
På sätt nyss antytts, kan emellertid en stor del av de av styrelsen
beräknade höjningarna i utgifterna från nu ifrågavarande anslag —
särskilt de, som avse elevernas kost och beklädnad — antagas bero
därpå, att styrelsen till grund för sina beräkningar lagt krigstidspriser.
En höjning av i riksstaten upptagna förslagsanslag på den grund, att
den nu rådande dyrtiden möjligen kan antagas komma att fortfara även
under år 1917, har dock icke ingått i planerna för den statsreglering,
varom nu är fråga. I vad mån de av styrelsen gjorda beräkningarna
böra, på grund av vad nu sagts, undergå jämkning, är tydligen en
synnerligen vansklig sak att avgöra. Emellertid synes det mig, som om,
med någorlunda normala priser som utgångspunkt och med hänsyn tagen
jämväl därtill, att inkomsten av Bonafastigheten torde, på sätt ovan
nämnts, kunna skattas något högre, än styrelsen antagit, ifrågavarande
anslag kunna i 1917 års riksstat lämpligen uppföras med 63,000 kronor.
Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till kost och beklädnad åt de vid statens
uppfostringsanstalt å Bona intagna elever m. m. å
extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag
av ................................................................. kronor 63,000.
Andra huvudtiteln.
47
3. Ändrings- och nybyggnadsarbeten vid statens uppfostringsanstalt
å Bona.
På sätt jag redan förut omnämnt, ser jag mig nödsakad att, trots
nu pågående kris, hemställa, att Eders Kung!. Maj:t måtte av riksdagen
begära ett ganska avsevärt belopp till byggnadsarbeten vid statens uppfostringsanstalt
å Bona. Arbetena i fråga skulle bestå dels i vissa
ändringsarbeten å de vid Bona nu befintliga två elevbyggnaderna,
dels i nybyggnad av ett skolbus samt tre mindre bostadshus för vid
anstalten anställd personal. Av den redogörelse för denna anslagsfråga,
som jag nu går att lämna, torde med tydlighet komma att framgå, att
dessa arbeten äro oav visligen nödvändiga och att uppskov med deras
utförande skulle äventyra ett fortsatt framvisande av lika goda resultat
som hittills av den på anstalten bedrivna uppfostringsverksamheten.
Det behov av utvidgning av Bonaanstalten, som sålunda förefinnes,
är ingalunda nytt. Det har redan förut vid flera olika tillfällen
framhållits.
Redan i den redogörelse för anstaltens verksamhet under år 1913,
som styrelsen avgav till Kungl. Magt, anmälde styrelsen, bland annat,
att den både för avsikt att under år 1914 upptaga till behandling frågan
om beredande av större skollokaler vid anstalten och uppförande därstädes
av en gymnastiklokal.
Jämväl vid den av Kungl. Majits befallningsbavande i Östergötlands
län den 18 maj 1914 förrättade inspektion av anstalten anmärktes,
att skollokalerna vid anstalten vore alltför trånga, och vitsordades behovet
av en särskild gymnastiklokal. I protokollet över samma inspektion
antecknades tillika, att på grund av den stora ökningen i elevantalet de
för eleverna avsedda s. k. sovboxarna ej räckte till, på grund varav
provisoriska sovplatser måst anordnas, vilket ur ordnings- och säkerhetssynpunkt
måste anses mindre lämpligt. I
I den skrivelse till Kungl. Magt om anslag till anstalten för år
1916, som anstaltens styrelse avlät den 28 oktober 1914, heter det vidare
i nu föreliggande fråga:
Styrelsen hade dåmera låtit utarbeta ritningar och kostnadsförslag till en
särskild skolbyggnad samt till ett gymnastikhus. Då emellertid för det dåvarande
varje statsutgift, som icke vore oundgängligen nödig, torde böra tillsvidare undanskjutas,
hade styrelsen icke ansett sig böra göra framställning om anslag för nu
ifrågavarande ändamål. Likaledes hade styrelsen av enahanda skäl icke funnit
.. [22.]
Andringsoch
nybyggnadsarbeten
å Bona.
(Extra anslag.)
Styrelseris
redogörelse
för anstaltens
verksamhet
under ar 191$,
Kungl. Majits
befallningshavande
i
Östergötlands
län den 18
maj 1914•
Anstaltens
styrelse i
skrivelse den
28 oktober
1914.
48
Andra huvudtiteln.
[22.]
Kungi. Maj:ts
befallnings»
havande i
Östergötlands
län den SI
maj 1915.
Anstaltens
styrelse i
skrivelse den
5 november
1915.
sig böra ifrågasätta någon sådan utvidgning av elevbyggnaderna, varav behovet
blivit påpekat i ovanberörda inspektionsprotokoll. De provisoriska sovplatser, som
anordnats för att kunna mottaga det under senare år betydligt ökade elevantalet,
finge även under den närmast följande tiden tagas i anspråk i avvaktan på att
förhållandena komme att bättre medgiva ökade statsutgifter för anstaltens verksamhet.
Av skäl, som styrelsen sålunda framställt, blev spörsmålet om en
utvidgning av Bonaanstalten ej av mig upptagen vid behandlingen av
frågan om regleringen av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel
för innevarande år.
Vid den inspektion av Bonaanstalten, som Kungl. Majrts befallningshavande
i Uslergötlands län höll den 31 maj 1915, lät befallningshavanden
till protokollet anteckna, dels att, på sätt redan vid föregående års
inspektion anmärkts, en utvidgning av elevbyggnaderna befunnits oundgängligen
nödvändig, särskilt som elevantalet ytterligare vuxit och
provisoriska sovplatser måst anordnas i korridorer och dylikt, dels att
befallaingshavanden funne anledning att fortfarande på det livligaste
vitsorda behovet av såväl utvidgade skollokaler som ett särskilt gymnastikhus.
I den underdåniga skrivelse rörande anslag till anstalten för år
1916, som anstaltens styrelse avlåtit den 5 november 1915, utvecklar
styrelsen vidare utförligt såväl behovet av en utvidgning som ock det
lämpligaste sätt, varpå denna utvidgning enligt styrelsens mening bör
komma till stånd.
I fråga till en början om behovet av ökat antal sovplatser för
eleverna heter det i skrivelsen:
Såväl med hänsyn till vad styrelsen själv i sin underdåniga skrivelse den 28
oktober 1914 anfört såsom skäl för uppskov med begäran om anslag till byggnadsföretag
vid anstalten som i anledning av den anmodan, som av chefen för justitiedepartementet
på nådigste befallning med hänsyn till rådande förhållanden riktats
till styrelsen att vid avgivande av förslag beträffande anslag att äskas av 1916 års
riksdag iakttaga all den sparsamhet, som lämpligen läte sig göra, hade styrelsen
tagit under noggrann omprövning, huruvida det läte sig göra att ytterligare uppskjuta
de ifrågasatta byggnadsföretagen.
I sin redogörelse för år 1914, anstaltens tionde verksamhetsår, kunde styrelsen
bland annat meddela, att vid undersökning av de elevers uppförande och
vandel, som från anstalten utskrivits, det visat sig, att beträffande 69.2 3 % uppförandet
kunde betecknas såsom tillfredsställande eller gott, beträffande 8.24 %
såsom tvivelaktigt och beträffande 22.53 % såsom otillfredsställande eller dåligt.
I sin helhet måste resultatet av anstaltens verksamhet anses gott.
Styrelsen befarade, att det skulle vara förenat med alltför stor risk av en försämring
av uppfostringsresultaten och en tillbakagång i den utveckling av anstaltens
Andra huvudtiteln.
40
verksamhet, som blivit en följd av den under senare år alltjämt ökade användningen [22.]
av tvångsuppfostran i stället för straff, därest anstalten skulle nödgas under ännu
några år avhjälpa den överbeläggning, som genom ökat elevantal uppkommit, med
endast sådana provisoriska åtgärder, som förut antytts. Även om det hittills lyckats
att i det hela övervinna de svårigheter i fråga om disciplinens och ordningens uppehållande
bland eleverna, som de provisoriska förläggningsåtgärderna medfört, vore
det icke uteslutet, att de ofullständiga anordningarna kunde leda till händelser, vilkas
menliga följder kunde komma att länge kvarstå. De kostnader, som nedlades på att
genom anstaltens verksamhet söka förekomma uppkomsten av ökat antal vaneförbrytare
och att i stället åt samhället återgiva dugliga medborgare, måste ju anses
väl använda även under tider, då rådande förhållanden krävde den strängaste sparsamhet
med statsmedel. Det torde dock icke böra förbises, att resultaten av redan
nedlagda kostnader och utfört personligt arbete bleve i fara att äventyras, därest
anstaltens arbete skulle för lång tid bedrivas under alltför ogynnsamma förhållanden.
Då styrelsen därjämte trodde sig kunna för jämförelsevis låga kostnader få
till stånd anordningar av sådan art, att uppfostringsarbetet med det ökade elevantalet
kunde bedrivas på ett tillfredsställande sätt, hade den ansett sig icke längre
kunna underlåta att göra framställning om anslags utverkande för nu ifrågavarande
ändamål.
Beträffande lämpligaste sättet, varpå erforderligt antal nya sovplatser
skulle kunna erkällas, yttrar styrelsen i sin skrivelse vidare:
Såsom redan i annat sammanhang av styrelsen angivits (se ovan s. 34),
kunde medeltalet elever å anstalten under år 1917 väntas komma att uppgå till
minst 136. Tidvis, särskilt under kortare perioder före de för tjänstetillträden på
landet vanliga data, torde elevantalet bliva åtskilligt högre än årsmedeltalet.
I de å anstalten befintliga båda elevbyggnadema funnes s. k. sovboxar för
96 elever. Varje byggnad innehölle 4 sovsalar, avdelade i 12 boxar med en utanför
löpande korridor. 1 vardera elevbyggnaden funnes 4 mindre förrum utanför nämnda
korridorer. De å anstalten intagna eleverna utöver de 96, som erhölle sovplatser
i boxarna, hade måst förläggas dels 2 i varje förrum (= 16f dels i sovsalskorridorerna
framför boxarne, varjämte 2 elever, som sysselsattes vid den till anstalten
hörande utgården Bockfalls ladugård, bott i ett mindre vindsrum till där anställde
ladugårdsförmannens bostad.
För att erhålla behövligt antal sovboxar, nämligen 40 stycken utöver redan
befintliga 96, föresloge styrelsen, att dylika anordnades i de delar av de båda elevbyggnaderna,
som nu vore upplåtna till bostäder dels åt lantbruksinspektoren, tillika
avdelningsföreståndare, och andre läraren, tillika avdelningsföreståndare, dels åt två
förmän. I vardera elevbyggnaden funnes nämligen två bostadslägenheter om respektive
3 rum och kök samt 2 rum och kök. En skrivelsen bilagd ritning utvisade,
huru anordningen av dessa utrymmen till sovsalar skulle utföras. Korridorerna i
dessa sovsalar skulle användas såsom dagrum för de äldre, under viss tid prövade
elever, som skulle hänvisas till de nybildade avdelningarna. Boxanordningen skulle
göras något mera tilltalande än i förut befintliga sovsalar. Genom en spiraltrappa
erhölles förbindelse med det för den såsom nattvakt tjänstgörande förmannen avsedda
rum, beläget mellan de fyra sovsalarna i övre våningen. Den nya sovsalsBihanfj
till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 7
50
Andra huvudtiteln.
[22.]
avdelningen erhölle utgång på mitten av elevbyggnadens långsida, under det att de
två förutvarande sovsalsavdelningarna med tillhörande dagrum och tvätt- samt putsrum
hade var sin utgång på elevbyggnadens gavlar.
Sådant det dagliga livet på Bona under årens lopp gestaltat sig, torde någon
större olägenhet icke vara att befara av en dylik anordning, som förutsatte, att i
varje elevbyggnad skulle inrymmas under normala förhållanden ett antal av 68 elever.
Praktiskt taget utnyttjades byggnaderna för eleverna huvudsakligen till deras förläggning
under nätterna. I dagrummen uppehölle sig en del av eleverna endast
under fritiderna d. v. s. från 12—1 (12—1.30 sommartiden) och 6.30 — 8 e. m.
Måltiderna, som ägde rum under den från arbete fria delen av dagen, intoges i den
gemensamma matsalen, belägen i den så kallade ekonomibyggnaden. Vid vackert
väder vistades för övrigt den allra största delen av eleverna under fritiderna på
idrottsplatsen eller i grupper på de olika anstaltsgårdama. Under den del av året,
då skolundervisning meddelades (oktober—maj), vore därjämte större grupper fördelade
i olika skolklasser, vilkas undervisning påginge till klockan 7 på kvällen, så
att den tid, under vilken eleverna icke vore sysselsatta i mindre arbets- eller läsgrupper,
då vore ytterligare förkortad.
Den under anstaltens elvaåriga verksamhet vunna erfarenheten utvisade, att
för att motverka skadliga inflytelser genom elevernas inbördes påverkan under fritider
det framför allt komme an på att utfylla dessa på lämpligt sätt, såsom genom
idrott och ordnad kroppsövning, som därför på allt sätt uppmuntrats.
Den mångfald av arbetsuppgifter, som förekomme vid anstaltens jordbruk,
ladugårdsdrift, skogsskötsel, trädgårdsodling och olika hantverk, möjliggjorde dessutom
en sådan gruppering av eleverna under arbetstiden, som upptoge större delen
av dagen, att olägenheterna med ett större elevantal hörande till en byggnad,
huvudsakligen använd till förläggning under natten, kunnat i det stora hela undgås.
Kostnaden för beredande av nödigt sovplatsutrymme på ovan angivet sätt
skulle, enligt skrivelsen bilagt kostnadsförslag, uppgjort av byggnadskonsulenterna
Ernst & Alf Rignér i Stockholm, uppgå för vardera elevbyggnaden till 9,700 kronor
eller sammanlagt 19,400 kronor.
Huru styreisen tänkt sig, att de befattningshavare, vilkas bostäder
skulle tagas i anspråk för den föreslagna utökningen av antalet sovplatser
för eleverna, skulle erhålla sina bostäder förlagda, framgår av
vad styrelsen vidare yttrar:
Till ersättande av de bostadslägenheter, vilka föresloges omändrade till sovsalar,
skulle, enligt styrelsens förslag, uppföras dels en bostadsbyggnad av trä,
innehållande bostad (tre rum och kök) för lantbruksinspektoren, tillika avdelningsföreståndare,
samt två för anstalten behövliga gästrum, dels två förmansbostäder,
vardera om två rum och kök. Den för lantbruksinspektoren avsedda byggnaden
skulle så förläggas, att därifrån vore utsikt över den del av anstalten, som för närvarande
vore avsedd för de elever, vilka tillhörde dennes avdelning. En av förmansbostäderna
skulle ock förläggas så, att den lämnade utsikt över ifrågavarande
avdelning. Användbara byggnadsplatser funnes. Bostad för den andre förmannen,
vars nuvarande lägenhet skulle tagas i anspråk för sovsalsanordningen, skulle
beredas i en stuga om två rum och kök, förlagd till ett område invid anstaltens
Andra huvudtiteln.
51
trädgård. Andre läraren, tillika avdelningsföreståndare, skulle erhålla sin bostad i
en skolhusbyggnad, till vilken styrelsen längre fram i sin skrivelse komme att
begära anslag, och skulle jämväl för den föreslagne nye tredje läraren inrymmas
en lägenhet i sistnämnda byggnad.
Angående kostnaderna för nyssnämnda omändrings- ocli nybyggnadsarbeten,
vilka arbeten motiverats närmast av behovet av ökat antal
elevplatser, yttrar styrelsen därefter i sin skrivelse:
Ritningar med arbetsbeskrivningar till de bostäder, som under ovan angivna
förutsättning bleve erforderliga, hade på styrelsens uppdrag utarbetats av arkitekten
David Lundegårdh i Stockholm och vore bifogade skrivelsen. Kostnadsförslaget hade
uppgjorts av byggnadskonsulenterna Ernst & Alf Rignér. Kostnaderna skulle uppgå för
1 avdelningsföreståndarbostad till ......... |
.......................................... kronor 12,800: — |
1 förmansbostad till ................................. |
.......................................... » 5,750: — |
1 dito » ................................. |
.......................................... > 5,750: — |
eller sammanlagt kronor 24,300: — |
Lades härtill den ovan angivna kostnaden för beredande av sov -
platser för 40 elever........................................................................ » 19,400: —
uppkomme en sammanlagd kostnad av kronor 43,700: —
för att utvidga de nuvarande för 96 elever avsedda elevbyggnaderna, så att dessa
ägde platser för 136 elever och därjämte i de nu provisoriskt använda förrummen
till sovsalarna förfogade över nödigt reservutrymme.
Därest vid anstalten skulle uppföras en särskild elevbyggnad för hysande av
40 elever, torde kostnaden för en dylik med värmeledning, belysning, avlopp, planering
med mera komma att uppgå till ett belopp, som vida överstege kostnaden för
styrelsens nu framlagda förslag. De nu befintliga elevbyggnaderna, vardera avsedd
för 48 elever, kostade på sin tid 103,000 kronor vardera.
Behovet av bättre skollokaler vid anstalten ävensom det sätt, varpå
detta behov bäst skulle kunna avhjälpas, utvecklar styrelsen på följande sätt: I
I anstaltens så kallade ekonomibyggnad vore inrymda två skolsalar. Dessas
dimensioner vore följande: A-salen 7.4 meter lång, 5.35 meter bred, 3.65 meterhög
= omkring 144.5 kubikmeter; B-salen: 7.5 meter lång, 5.35 meter bred, 3.6 5 meter
hög = omkring 146.46 kubikmeter. Golvytorna vore respektive 39.59 och 40.125
kvadratmeter. För elever i vanlig folkskoleålder vore dessa salar — med enligt
nu gällande fordringar beräknat kubikinnehåll och golvyta av respektive 7 kubikmeter
och 2 kvadratmeter per elev — tillräckliga för ett antal av omkring 20.
Bonaelevemas medelålder stege över 17 år. 24 dylika hade måst placeras i vardera
av dessa salar. För att bereda något ökat utrymme för skolundervisningen
hade dessutom ett rum i ekonomibyggnaden — 5.4 meter långt, 4.9 meter brett,
och 4.2 meter högt (golvyta 26.4 6 kvadratmeter, kubikinnehåll 111.13 kubikmeter)
— och avsett till samlingsrum för tillsyningspersonalen — apterats till skolrum och
ritsal, i vilket undervisning meddelats av en förman åt en särklass av särskilt efterblivna
elever och av maskinisten åt en del äldre elever i ritning m. m. I sist omförmälda
rum hade 17 elever kunnat placeras med anlitande av utrymmet till det
[22.]
52
Andra huvudtiteln.
[22.J
yttersta. Efter ovan angivna beräkningsgrunder skulle de använda undervisningsrummen
kunna rymma tillsammans 53 elever och hade använts för tillhopa 65
elever. Elevantalet kunde under innevarande vinter icke väntas komma att understiga
136. I en till styrelsen avgiven promemoria angående anstaltens skolväsen hade
pastorn och förste läraren uppgivit, att minst tre fjärdedelar av anstaltens elever
måste anses skolpliktiga enligt 4 § i stadgan för anstalten eller med andra ord
sakna det kunskapsmått, som vore föreskrivet för avgång från folkskolan. Minst
102 elever borde alltså under nuvarande förhållanden kunna undervisas vid anstalten.
Det disponibla utrymmet vore alltså alldeles otillräckligt. Härtill komme, att,
genom elevernas ankomst till anstalten under alla tider av året, de vid en skoltermins
början efter olika kunskapsmått avdelade klasserna vid skolterminens slut
hittills varit till mer än hälften nybesatta av senare efter hand ankomna elever,
för vilka de något kunnigare, men dock ofullständigt undervisade eleverna måst
lämna rum. Det ständiga repeterandet av grunderna för begynnames skull hade
hindrat lärarne från att fullständigt genomgå kurser. I uppfostringsavseende måste
det ju ock anses synnerligen illa ställt att behöva befria från skolgång sådana
elever, vilka både på grund av bristande kunskaper och ovana vid ihållande arbete
borde regelbundet undervisas. För att få anstaltens teoretiska undervisning, vars
värde för uppfostringsarbetet i sin helhet icke finge underskattas, någorlunda nöjaktigt
ordnad, krävdes förutom de två klasser av högst 30 elever vardera, som
kunde undervisas av pastorn, som tillika vore förste lärare, samt av andre läraren,
två upptagningsklasser om högst 20 elever vardera, en för mera försigkomna och
en för efterblivna (fall hade förekommit, då både läs- och skrivkunnighet saknats), i
vilka nybegynnare skulle insättas och där vid terminens början ett antal platser
kunde reserveras för under terminens lopp ankommande elever. Dessa båda klasser
skulle lämpligen förläggas till de båda skolrummen i ekonomibyggnaden.
För skolundervisningens behov i övrigt föresloge styrelsen uppförande av en
särskild skolbyggnad, förlagd å den nuvarande idrottsplanen på en plats, som å en
skrivelsen bifogad situationsplan vore utmärkt med A. Ritningar till skolbyggnaden
vore uppgjorda av förenämnde arkitekten David Lundegårdh och åtföljde skrivelsen.
Byggnaden skulle innehålla på nedre botten tre skolsalar och en ritsal samt
ett lärarrum tillika materielrum. För byggnadskostnadens begränsning hade de
annars i skolhus vanliga korridorerna, löpande utmed skolsalarna, uteslutits och i
stället på båda gavlarna anordnats mindre vestibuler, avsedda till avklädningsrum.
Ett alternativt uppgjort förslag till skolhus, innehållande på nedre botten tre skolsalar
med utgångar mot en utefter salarna löpande korridor, hade visat sig vid
kostnadsberäkning bliva 14,400 kronor dyrare, än det nu av styrelsen föreslagna
huset, vilket av byggnadskonsulenterna Ernst & Alf Rignér beräknats kosta 62,600
kronor. Byggnaden skulle utföras av tegel. I övre våningen skulle inredas familjebostäder
för andre läraren, tillika avdelningsföreståndare, samt för tredje läraren.
Utom till de byggnadsarbeten, varom nu varit tal, äskar Bonastyrelsen
medel jämväl till en gymnastikbyggnad. Sin framställning i
denna del giver styrelsen följande motivering:
I § 5 av stadgan för anstalten vore föreskrivet att å tider, då övriga göromål
det medgåve och sådant lämpligen borde ske, eleverna skulle övas i gymnastik.
Vid anstaltens anläggning hade icke vidtagits någon anordning för att bereda
Andra huvudtiteln.
53
lokal för dessa övningar, vilka så gott sig göra låtit, börjat bedrivas uti matsalen,
vars bord och bänkar skjutits åt sidan. Sedan eleverna under senare år blivit så
många, att bord och bänkar helt fyllde matsalen, hade det blivit omöjligt att för
gymnastikövningar använda ifrågavarande rum, vilket vore det enda å anstalten av
sådan storlek, att gymnastik kunde där äga rum. Då golvet i matsalen bestode
av cement (s. k. patentputs) och där saknades all redskap, hade gymnastiken alltid
blivit av den mest elementära art. Numera måste den bedrivas ute i fria luften,
då väderleken sådant medgåve, och hade fått inskränkas till marschövningar och
enklare fristående rörelser. Det vore givet, att under sådana förhållanden gymnastikövningarna
icke kunnat bliva av det pedagogiska värde eller till det fysiska
gagn, som de skulle få, därest för desamma funnits en användbar lokal. Att rationellt
bedrivna gymnastikövningar vore av den största betydelse vid en uppfostringsverksamhet
av den art, som avsetts med Bonaanstaltens anordnande, torde icke
behöva närmare motiveras.
I våra grannländer saknades icke gymnastiksal å de större anstalterna av
detta slag, och på vårt lands största uppfostringsanstalt, åkerbrukskolonien Hall,
upprättad av ett enskilt sällskap, hade en sådan ..länge funnits. På uppfostringsanstalter
i utlandet funnes i regel gymnastiksal. Överallt hade man lärt sig att
högt skatta gymnastikens stora betydelse.
I det föregående hade i annat sammanhang påvisats vikten av att eleverna
under den från kroppsarbete eller skolundervisning fria delen av dagen sysselsattes
på ett lämpligt sätt. Ett med erforderlig inredning och tillräcklig materiell utrustat
gymnastikhus måste därför även ur sistnämnda synpunkt anses behövligt
med hänsyn till de skaror av unga pojkar, som numera årligen sändes till Bona.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Östergötlands län, som enligt stadgan för
anstalten hade att över densamma utöva inseende, hade ock, såsom framginge av
härovan åberopade inspektionsprotokoll, upprepade gånger kraftigt vitsordat behovet
av ett gymnastikhus.
Styrelsen hade därför ansett sig i samband med förslag till åtgärder för skolundervisningens
bättre tillgodoseende även böra hemställa om utverkande av anslag
till ett gymnastikhus enligt med skrivelsen överlämnade ritningar, utarbetade av
arkitekten Lundegårdh. Kostnaden för detsamma hade av byggnadskonsulentfirman
Ernst & Alf Rignér beräknats till 26.000 kronor. Gymnastikhuset vore avsett att
förläggas till den plats, som å situationsplanen vore utmärkt med B.
Beträffande därefter kostnaderna för erforderliga inventarier till nybyggnaderna
yttrar styrelsen:
Kostnaderna för inventarier i de föreslagna nybyggnaderna, vilka kostnader
med ledning av från specialfirmor infordrade anbud avknappats till det minsta
möjliga, borde upptagas
för skolhuset till ............................................................................... kronor 2,500: —
» gymnastikhuset till ........................................................................ » 6,000: —
» boxavdelningarna och dagrummen till ........ » 2,400: —
» två gästrum, avsedda att anordnas i den nya avdelningsföre
ståndarbostaden,
till ................................................................ » 500: —
eller sammanlagt kronor 11,400: —.
[22.]
54
Andra huvudtiteln.
[22.]
Kungl. Maj:te
befallnings»
havande i
Östergötlands
län i utlåtande
den 29 november
1915.
Styrelsen gör därefter följande sammanställning av kostnaderna
för samtliga av styrelsen föreslagna omändrings- och nybyggnadsarbeten
med inventarier:
Ändringar i nuvarande elevbyggnadema A. och B. till
beredande av ökat sovplatsutrymme........................................... kronor 19,400: —
En avdelningsföreståndarbostad ........................................................ » 12,800: —
En förmansbostad................................................................................ » 5,750: —
En d:o ................................................................................ * 5,750: —
En skolhusbyggnad ........................................................................... » 62,600: —
Ett gymnastikhus................................................................................ » 26,000: —
eller tillhopa .................................................................................... kronor 132,300: —.
Arvoden för arkitekt, byggnadskontrollant samt för program
och ritningar vid installation av värme, belysning och rörledningar
m. m. inom byggnaderna, beräknade av firman Ernst
& Alf Rignér till ............................................................................ » 10,500: —,
vartill skulle komma för planeringar och vägar, utöver i kost
nadsförslagen
beräknade kostnader av detta slag .................... » 1,000: —
samt inventarier till byggnaderna enligt förut lämnad redogörelse.
............................................................................................... » 11,400: —
Summa kronor 155,200: —.
Angående tiden för de föreslagna byggnadsarbetenas igångsättande
yttrar styrelsen:
Styrelsen hade redan påvisat, att behovet av ökat sovplatsutrymme vore
trängande. De härför föreslagna anordningarna kunde icke genomföras, förrän de
ifrågasatta nya bostäderna blivit färdiga. Onskligt vore alltså, att byggnadsarbetet
kunde igångsättas, så snart beslut därom fattats.
På grund härav torde av riksdagen böra utverkas rätt för Kungl. Maj:t att
under år 1916 av tillgängliga medel utanordna vad som kunde av beviljat byggnadsanslag
finnas erforderligt.
Under åberopande av vad styrelsen sålunda anfört har styrelsen
i sin skrivelse hemställt, att Kung]. Maj:t ville föreslå riksdagen att till:
beredande av sovplatsutrymme för ytterligare 40 elever, uppförande av
en avdelningsföreståndarbostad, två förmansbostäder, en skolbyggnad
och ett gymnastikhus samt anskaffning av för nybyggnader och utvidgningar
erforderliga inventarier bevilja ett belopp av 155,200 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att av detta belopp under år 1916 förskottsvis
av tillgängliga medel utanordna vad som kunde finnas erforderligt. I
I det underdåniga utlåtande, som Kungl. Maj:ts befallningshavande
i Östergötlands län den 29 november 1915 avgivit över Bonastyrelsens nu
ifrågavarande framställning, har befallningshavanden förklarat, att det på
Andra huvudtiteln.
55
grund av den utredning, som styrelsen förebragt i ärendet, syntes uppenbart,
att anstalten vore i behov av utvidgning, samt att befälIningshavanden
emot styrelsens förslag därutinnan icke hade annan erinran
att framställa, än att befallninoshavandcn med hänsyn till önskvärdheten
av byggnadskostnadernas begränsning ville ifrågasätta, om icke den föreslagna
skolbyggnaden lämpligen kunde uppföras av trä, särskilt som
virke till densamma och till övriga föreslagna byggnader torde kunna
erhållas antingen från anstaltens egen skog eller från den närbelägna
Karlsby kronopark.
Överintendentsämbetet, till vilken ärendet med tillhörande ritningar
och kostnadsberäkningar remitterats, har i ett den 23 november 1915
avgivet yttrande anfört:
Mot ritningarna till ifrågavarande ändrings- och nybyggnadsarbeten hade överintendentsämbetet
för sin del icke funnit annat att erinra, än att åt den nya skolbyggnadens
lärosalar givits en mot all erfarenhet stridande alltför stor längd av
10,5 meter, vilken längd borde minskas till högst 9 meter, under det att den övre
våningens golvareal, som ingalunda vore för stor, borde oförändrad bibehållas.
Byggnadsplatsen för skolhusbyggnaden syntes vidare ämbetet, efter om densamma
bekomna närmare upplysningar, få ett ur hygienisk synpunkt väl lågt läge
— 2 V* meter under angränsande väg — vadan det torde kunna ifrågasättas, huruvida
icke vid byggnadens eventuella uppförande, en något högre belägen tomtplats
borde söka utfinnas.
Vad härefter anginge de beräknade byggnadskostnaderna för de ifrågavarande
arbetena ville ämbetet först anmärka, att det upptagna beloppet för oförutsedda
utgifter satts väl lågt och att detsamma torde böra beräknas tarva en förhöjning
av............................................................................................................
Vidare märktes, att kostnaden för skolhusbyggnaden, vilken
kostnad vore approximativt beräknad till 62,200 kronor och
finge anses vara redan för normala tider väl knappt tilltagen,
måste under nuvarande stegrade prisförhållanden ökas med .......
Slutligen ansåge ämbetet sig böra framhålla, att för värmeledningsanordningar
i de delar av elevbyggnaderna, vilka enligt
det föreliggande förslaget skulle ombyggas, den angivna summan
av 600 kronor för vardera byggnaden vore allt för ringa; det
syntes ämbetet, som om en merkostnad för anordningarna i fråga
uti nyss nämnda båda byggnader — allt under förutsättning att
befintliga värmeledningspannor vore tillräckliga — måste beräknas
uppgå till ................................................................................ » 1,200: —,
kronor 3,200: —.
9,400:
i vilket fall de nödiga tilläggen skulle komma att uppgå till
sammanlagt .................................................................................... kronor 13,800: —,
då byggnadskostnaden, som i handlingarna beräknats till........... » 155,200: —,
enligt ämbetets mening komme att stiga till................................ kronor 169,000: —.
[22.]
öv er intendent
8 ämbetet
i utlåtande
den SS november
1915,
56
Andra huvudtiteln.
[22.]
Anstaltens
styrelse i
skrivelser den
21 och den 31
december
1915.
a) i anledning
av överintendentsämbetets
anmärkningar
a.
) i fråga om
platsen för
skolhusbyggnaden.
p) t fråga om
kostnadsberäkningarna.
I anledning- av de utlåtanden, som sålunda avgivits av Kungl.
Maj:ts befallningsliavande i Östergötlands län och av överintendentsämbetet,
hava från Bonastyrelsens sida i ärendet ingivits tvenne skrifter,
dagtecknade den 21 och den 31 december 1915. I den förra av dessa skrivelser
yttrar sig styrelsen i anledning av de anmärkningar överintendentsämbetet
framställt] Styrelsen anför därvid till en början beträffande den
av styrelsen föreslagna platsen för den ifrågasatta skolhusbyggnaden
följande:
Anstalten å Bona vore förlagd i en terräng, som vore mycket kuperad och
där det icke stode att erhålla byggnadsplatser av tillräckligt omfång utan att dessa
visade betydande nivåskillnader. Då det därjämte vid avgivande av styrelsens ifrågavarande
förslag varit av nöden tillse, att de ifrågasatta byggnaderna erhölle sådan
förläggning, att de bleve på det för anstaltens verksamhet lämpligaste och förmånligaste
sättet inpassade i den förut befintliga anläggningen, hade tillgången på användbara
byggnadsplatser blivit än mera begränsad. Skolhuset borde enligt styrelsens
förmenande vara så nära beläget de nuvarande anstaltsbyggnaderna, att kommunikationen
mellan skolhuset och övriga anstaitslokaler så mycket som möjligt
underlättades. En institution av Bonaanstaltens art krävde nämligen det mesta
möjliga av överskådlighet och tillfälle till övervakning och kontroll. En inom anstaltens
inhägnade område framför elevbyggnaden B och ekonomibyggnaden belägen
byggnadsplats, som visserligen vore mycket begränsad, men hade ett högt läge och
fast grund, hade måst tagas i anspråk för den av styrelsen ifrågasatta avdelningsföreståndarbostaden,
vilken borde ligga i omedelbar närhet till den byggnad, i vilken
de avdelningsföreståndaren tilldelade elevgrupperna vore inrymda. Styrelsen hade
därför funnit sig nödsakad föreslå den i dess underdåniga framställning den 5 november
1915 närmare angivna platsen för skolhuset å den nuvarande idrottsplanen, ehuru
styrelsen visserligen icke ansåge denna plats motsvara alla de anspråk, som måste
ställas på en god byggnadsgrund, och det heller icke undgått styrelsens uppmärksamhet,
att densamma, fastän den synts styrelsen vara den jämnaste och med hänsyn
till ovan angivna önskemål lämpligaste, dock läge på en nivå, som, jämförd
med den närbelägna terrängens höjdlägen, kunde betecknas såsom låg. Här kunde
emellertid genom det fria, från alla sidor belysta läget erhållas en sund byggnadsplats.
Såvitt styrelsen kunnat bedöma, skulle den ifrågasatta byggnadsplatsen icke
behöva föranleda några särskilda grundförstärkningsarbeten. Styrelsen bulle ock
före, att med hänsyn till platsens relativt jämna beskaffenhet kostnaderna för grund
och sockel där bleve lägre än på andra ställen, varest bortsprängning av berg och
utjämning av större nivåskillnader skulle föranleda betydande utgift.
Vid prövning av det föreliggande ärendet hade styrelsen jämväl haft under
övervägande möjligheten av att, genom att giva den i överintendentsämbetets utlåtande
omförmälda väg, som löpte utmed ovan angivna idrottsplans västra sida,
en något annan sträckning, få skolhuset i sådant läge i förhållande till den omgivande
terrängen, att några betänkligheter med avseende å läget ej behövde förefinnas
genom det ifrågavarande husets förläggning till idrottsplanen.
I anledning av de erinringar, överintendentsämbetet framställt mot
de av styrelsen åberopade kostnadsberäkningarna, yttrar styrelsen vidare:
Andra huvudtiteln.
57
[22.]
7) 1 fråga om
skolsalarnas
längd.
Styrelsen både vid avgivande av sitt förslag följt de kostnadsberäkningar,
som lämnats av en i kalkyler för offentliga byggnaders utförande såsom särskilt
erfaren och sakkunnig ansedd byggnadskonsulentfirma. Styrelsen hade därjämte med
biträde av en vid byggnadsarbeten inom Östergötland mycket anlitad byggmästare
granskat kostnadsförslagen för att utfinna, huruvida genom förenklingar eller med
hänsyn till gängse pris i orten några nedsättningar i beräkningarna kunde tänkas
möjliga. Därvid hade emellertid styrelsen, som varit angelägen om att, med iakttagande
dock av nödig försiktighet i kalkylerna, framlägga lägsta möjliga kostnadsförslag,
kommit till det resultat, att med hänsyn till nu rådande prisförhållanden det
icke vore rådligt företaga några nedsättningar i de av konsulentfirman gjorda beräkningarna.
Då styrelsen emellertid, därest de ifrågasatta byggnadsföretagen komme
till utförande, skulle tillse, att alla möjligheter till begränsning av byggnadskostnaderna
bleve tillvaratagna, hade styrelsen intet att erinra mot de av överintendentsämbetet
på angivna skäl föreslagna förhöjningarna i kostnadsberäkningarna.
Vad slutligen angår den av överintendentsämbetet ifrågasatta minskningen
av skolsalarnas längd, anför styrelsen i denna del följande:
Den arkitekt, som på styrelsens uppdrag utfört förslagsskiss till skolbyggnaden,
hade förklarat, att en ökning av bredden på skolsalarna skulle, till följd av
den därigenom ökade spännvidden, föranleda högre kostnad vid skolbyggnadens utförande,
vadan det icke synts honom återstå annan utväg för att erhålla enligt
skolhygienens fordringar erforderlig luftkub och golvyta för det antal elever av de
å Bona intagna åldersklasserna, för vilket plats måste beredas i skolsalarna, än att
giva dessa den å förslagsskissen angivna längden.
Den andra av de båda skrivelser, som, på sätt förut nämnts, in- b) *'' anledning
givits från Bonastyrelsens sida, innefattar ett bemötande av det av Kungl. Maj.-uTcfaii.
Maj:ts befallningshavande i Östergötlands län ifrågasatta förslaget, att mnyshavandes
skolbyggnaden skulle uppföras av trä i stället för av sten. Styrelsen ennranyttrar
härom följande:
För att både på det billigaste och ändamålsenligaste sättet erhålla nödigt
utrymme för skolundervisningen vid anstalten hade styrelsen efter granskning av
det av dess biträdande arkitekt först uppgjorda förslaget till skolhus, innehållande
utom undervisningsrum bostäder för två lärare och avsett att uppföras av sten,
låtit uppgöra ritningar dels till ett skolhus med endast undervisningsrum och dels
till ett bostadshus för två lärare, vilka byggnader beräknats uppförda av trä. Det
hade därvid visat sig, att enligt kostnadsberäkningarna dessa två träbyggnader
skulle draga en kostnad, som med 3,900 kronor överstege den beräknade utgiften
för ett skolhus av sten även inrymmande två lärarbostäder i enlighet med styrelsens
förslag i skrivelsen den 5 november 1915, vilket sistnämnda förslag vore grundat
på kostnadsberäkning efter ritningar, vilka vid jämförelse med det först uppgjorda,
härovan omförmälda stenhusförslaget avsevärt omarbetats för att nedbringa kostnaden,
på sätt redan antytts i nyssnämnda skrivelse.
Att utföra skolbyggnaden, jämväl i det skick den skulle erhålla enligt det sist
ifrågavarande förslaget, av trä hade även varit föremål för styrelsens övervägande,
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 8
58
Andra huvudtiteln.
[22.] men vore styrelsen av den mening — vilken ock uttalats av arkitekten — att det icke
vore vare sig ekonomiskt fördelaktigt eller i övrigt ändamålsenligt att bygga ett så
stort hus som det ifrågasatta av trä. Om detta gällde under normala förhållanden,
torde det med nuvarande höga virkespris, vilka med all sannolikhet bleve tillsvidare
bestående, vara i än högre grad tvivelaktigt, om den ifrågavarande byggnaden
skulle bliva billigare av trä än av tegel.
Yad därefter anginge möjligheten av att å anstaltens skogsmark erhålla virke
till skolhuset och övriga föreslagna byggnader, ville styrelsen endast erinra därom,
att vad som kunde väntas inflyta för virke från anstaltens skog avräknats från
anstaltens beräknade driftkostnader under åren 1916 och 1917 vid äskande av anslag
till sagda utgifter.
Därest det ändock skulle prövas lämpligt att vid det ifrågasatta skolhusets
uppförande tillhandahålla disponibelt virke från anstaltens skogsmark, måste emellertid
i varje fall tagas i betraktande, att styrelsen hemställt om att med hänsyn till
anstaltens nuvarande överbeläggning få igångsätta byggnadsarbetena redan under år
1916, på det att, bland annat, andre lärarens bostad i elevbyggnaden A måtte —•
genom hans inflyttning _i det nya skolhuset — bliva ledig för inredande därstädes
av sovsal för elever. Även med särskild utsyning av byggnadsvirke, sedan beslut
fattats i byggnadsfrågan, torde det icke bliva möjligt att så tidigt, som torde erfordras,
erhålla torrt och i övrigt lämpligt virke.
Beträffande utsikterna att från Karlsby kronopark erhålla för det ifrågavarande
ändamålet användbart byggnadsmateriel i erforderlig tid och på sådana
villkor, att den verkliga byggnadskostnad^! för staten bleve lägre än om virke på
annat sätt anskaffades, vore styrelsen icke i tillfälle att därom lämna någon utredning.
överintendentsämbetet
i utlåtande
den ^ januari
1916.
a) i fråga om
platsen för
skolhusbyggnaden.
Överintendentsämbetet, som erhållit anmodan att i anledning: av
Kungl. Maj:ts b e Ca 1 lningsh a vand es i Östergötlands län utlåtande den 29
november 1915 ävensom vad från Bonastyrelsens sida yttrats i förutnämnda
skrivelser av den 21 och den 31 december 1915 avgiva förnyat
yttrande, har i ärendet inkommit med ett den 4 januari 1915 dagtecknat.
underdånigt utlåtande, däri ämbetet till en början i anledning av vad styrelsen
anfört i fråga om den för skolhusbyggnaden föreslagna platsen yttrar:
Då med de anspråk på den ifrågasatta skolhusbyggnadens förläggande i förhållande
till andra byggnader å anstalten, som styrelsen ansett böra uppställas,
ingen förmånligare plats än den föreslagna torde förefinnas och då svårigheten att
erhålla en ur hygienisk synpunkt lämpligare plats knappast torde böra förorsaka
hela anstaltens förflyttande till annan ort, hade ämbetet ansett sig icke böra motsätta
sig användandet av den utav styrelsen ifrågasatta platsen.
b)» fråga om I anledning av vad Bonastyrelsen yttrat om den av överinten
,
k°‘iänqd! vidare:
Den av ämbetet föreslagna minskningen i skolsalarnas längd från 10.5 till 9
meter kunde icke anses medföra vare sig praktiska eller hygieniska olägenheter,
alldenstund, även om den förut föreslagna bredden av salen, 6.5 meter, bibehölles,
Andra huvudtiteln.
5!)
vilket ämbetet förutsatt, fullt tillräcklig golvyta och luftkub för 30 elever erhölles. [22.]
Genom salarnas minskande i längd kundo ökat utrymme vinnas för materialrummet
och trappan i mitten av byggnaden, och behövde icke vare sig byggnadens ytterkontur
ändras eller planförändringen inverka på kostnadsberäkningarna. Av dessa
skäl och då Bonastyrelsens härutinnan avgivna yttrande syntes vara delvis byggt
på ett missförstånd, ansåge sig ämbetet böra vidhålla sitt i detta avseende framställda
förslag.
Vad slutligen angår den av Kungl. Maj:ts befallningshavande väckta <■) i anledning
frågan om skolhusbyggnadens uppförande av trä yttrar ämbetet:
Beträffande vad av Kungl. Maj ds befallningshavande blivit ifrågasatt angående
lämpligheten att uppföra den föreslagna skolbyggnaden utav trä i stället för utav
sten, med användande av virke, såväl till denna som till övriga föreslagna byggnader,
antingen från anstaltens egen skog eller från den närbelägna Karlsby kronopark,
syntes, med hänsyn till de skäl, som anfördes i Bonastyrelsens skrivelse av den 31
december 1915, icke någon förändring i styrelsens förslag härutinnan böra ifrågakomma,
i all synnerhet som eldfaran vore större i trähus än i stenhus samt byggnadens
stabilitet, särskilt med hänsyn till de stora salarna, och bestånd i övrigt, om
byggnaden utfördes av sten, vore så mycket större, att den eventuella och med för
närvarande gällande virkespriser i allt fall obetydliga besparing, som skulle uppkomma
genom byggnadens uppförande av trä, uppvägdes av därmed sammanhängande
olägenheter, bestående i ökade underhållskostnader m. m. 1
av Kungl.
Maj.ts befalluingshavandes
-
1 det föregående bar jag omnämnt, att fattigvårdslagstiftnings- fattigvård!-kommittén i det betänkande, den avgivit i slutet av sistlidna år, före- ^kommittén''
slagit eu utsträckt användning av tvångsuppfostringsförfarandet. Skulle
kommitténs förslag i denna del komma att upphöjas till lag, uppkommer
givetvis ett ökat behov av anstaltsplatser för minderåriga manliga förbrytare.
I sitt betänkande har kommittén framlagt förslag om, huru
detta ökade behov — av kommittén uppskattat till 90 nya anstaltsplatser
— skulle kunna på lämpligaste sätt tillfredsställas. Då det
resultat, vartill kommittén i denna del kommit, torde vara av en viss
betydelse för de nybyggnadsarbeten å Bona, varom nu är fråga, torde
det tillåtas mig att i detta sammanhang härför lämna en kort redogörelse.
Vid behandling av frågan, huru, i händelse av bifall till förslaget
om utsträckning av tvångsuppfostringsinstitutets tillämplighetsområde,
den därigenom nödvändiga ökningen av anstaltsplatserna skulle kunna
lämpligast komma till stånd, har kommittén först (sid. 57 i betänkandet)
till besvarande uppkastat dels spörsmålet, om i den omständigheten, att
de nytillkomna kategorierna vore dömda till strängare straff än de, som
enligt nu gällande lagstiftning kunde utbytas mot tvångsuppfostran, kunde
ligga något skäl att upprätta särskilda anstalter för dessa nytillkomna
60
Andra huvudtiteln.
[22.] kategorier, dels ock frågan, huruvida på ifrågavarande område företräde
överhuvud taget borde tillerkännas ett fåtal stora eller flera mindre anstalter.
Svaret på båda dessa frågor sammanfattar kommittén, efter en ingående
granskning av de olika systemens företräden och nackdelar, i det uttalandet,
att hos oss ett gott resultat av tvångsuppfostringsinstitutet,
jämväl vid eu utsträckning av detsamma till ytterligare kategorier av
nya brottslingar, med fördel bör kunna uppnås utan anlitande av den
kostsamma utvägen att anordna flera smärre anstalter.
Kommitténs förslag går därefter ut på en utvidgning — utöver
den, varom nu är fråga — av anstalten å Bona, nämligen med en vid
denna anstalt upprättad ny avdelning.
Angående de synpunkter, som vid en dylik utvidgning böra vara
ledande, yttrar kommittén (sid. 68) följande:
Av vad kommittén förut anfört framginge, att kommittén icke tänkt sig
uppfostringsarbetet med avseende å dem, som blivit dömda till straffarbete, böra
bedrivas på annat sätt än den verksamhet, som nu ägde rum vid Bona. En ny avdelning
borde därför ej vara avsedd särskilt för de elever, som skulle tillkomma efter
den föreslagna ändringen av 5 kap. 3 § strafflagen, utan särskiljandet borde äga
rum efter grunder, som funnes lämpliga med hänsyn till verksamheten vid anstalten.
Kommittén hade tänkt sig, att till den nya avdelningen skulle hänföras en del av
de elever, som sysselsattes vid jordbruket samt i stall och ladugårdar, nämligen
sådana, som efter en tids vistelse vid anstalten visat sig lämpliga för den något
större frihet, som komme att medgivas vid denna avdelning. En naturlig anordning
bleve då, att densamma ställdes under ledning av lantbruksinspektoren såsom
avdelningsföreståndare. Till sitt förfogande borde han hava tillräckligt antal förmän,
vilka, jämte det de deltoge i arbetet och handledde eleverna däri, tillika hade
uppsikt över eleverna under deras fritider.
Den nya avdelningen borde å andra sidan ingå såsom en del i den nuvarande
anstalten. Allt vad expeditionen och ekonomien vidkomme borde vara gemensamt,
skolan och kyrkan likaledes. Direktör, pastor, lärare och bokhållare borde i fråga
om den nya avdelningen och dess elever hava samma uppgifter som beträffande
den nuvarande anstalten. Maten skulle erhållas från gemensamt kök. Sjuk- och
isoleringsavdelningama skulle bliva gemensamma.
Eleverna vid den nya avdelningen skulle, såsom nämnt, sysselsättas vid jordbruket.
Enligt vad kommittén vid besök å Bona inhämtat, kunde egendomen såväl
i jordbruket som i skogsbruk och andra med jordbruket sammanhängande arbeten
lämna full sysselsättning åt det ökade antal elever, varom vore fråga, åtminstone
under en avsevärd tid framåt, helst tillfälle funnes till nyodlingar. Därest
sådant erfordrades för beredande av ökad tillgång till arbete, kunde ock till anstalten
läggas åtskilliga staten tillhöriga områden, som vore belägna intill Bona.
Om utvidgningen av anstalten anordnades på nu beskrivet sätt, syntes de
olägenheter, vilka ur uppfostringssynpunkt anfördes mot stora anstalter, vara till
väsentlig del undanröjda. Vad den nya avdelningen beträffade, skulle den få ett
från den övriga anstalten avskilt läge, och dit komme blott elever, som någon tid
Andra huvudtiteln.
61
vistats inom anstalten, vadan därstädes kunde medgivas en något större frihet och f22.1
härigenom bleve tillfälle till en viss klassificering av eleverna. Å den gamla anstalten,
varest antalet svårbehandlade elever bleve relativt större än nu, kunde
uppfostringsarbetet visserligen bliva något besvärligare än för närvarande, men med
den uppdelning, som ägde rum både i bostadslokalerna och under arbetet, torde
svårigheterna ej bliva mera avsevärda. En lättnad komme bär att vinnas, därest
de provisoriska anordningar med hänsyn till sovlokalerna, som under några år förefunnits,
komme att upphöra och mindre avdelningar med särskilda lokaler skapas
för de övertaliga eleverna, i vilket hänseende anstaltens styrelse gjort framställning
hos Kungl. Maj:t.
En omständighet, som enligt kommitténs förmenande borde tillmätas stor
vikt då det gällde att avgöra, huruvida en utvidgning av anstalten å Bona borde
företagas eller en helt ny anstalt byggas, vore, såsom förut antytts, att vid Bonaanstalten
under dess mer än 10-åriga tillvaro samlats rika erfarenheter rörande uppfostringsarbete
av den art, varom här vore fråga. Flera av anstaltens befattningshavare
hade varit anställda därstädes under flera år, somliga sedan anstaltens
början, och även om det borde kunna tänkas, att en eller annan av dem skulle
vilja flytta över till en ny anstalt, om en sådan skapades, så bleve det naturligen
ej lika lätt att på två ställen erhålla den kontinuitet, som arbetet av denna art
krävde. Utan betydelse vore ej heller, att befolkningen i trakten börjat vänja sig
vid anstalten och uppskatta dess verksamhet, så att anstalten bland densamma hade
gynnare och vänner.
Ur ekonomisk synpunkt sett ställde sig en utvidgning vida fördelaktigare än
upprättandet av en fullständigt ny anstalt. De många anordningar, som kunde göras
gemensamma, om den nya anstalten kombinerades med den nuvarande anstalten å
Bona, komme att medföra besparingar i flera avseenden. Den nya avdelningen inginge
i administrationshänseende i den gamla anstalten, så att styrelse, direktör
och bokhållare fungerade för det hela; kostnaderna för skol- och konfirmationsundervisningen
bleve mindre, än om sådan skulle meddelas på två ställen; utgifterna
för mathållningen och sjukvården likaledes o. s. v.
Ehuru den nuvarande anstalten ej anlagts med tanke på en utvidgning, syntes
de lokala förhållandena likväl synnerligen väl lämpa sig för en sådan. Visserligen
komme den nya avdelningens tillkomst att påkalla en del förändringar och kompletteringar
av de gamla anordningarna. En del av dessa förändringar vore dock
sådana, att det under alla förhållanden skulle blivit av nöden att genomföra dem i
en nära framtid. Förhållandet vore nämligen, att anstalten vid Bona bestått så
länge och utvecklats så mycket, att det nu krävdes omdaningar på flera områden.
Styrelsen för anstalten hade också hos Kungl. Maj:t nyligen gjort framställning om
vissa utvidgningar och förändringar.
Beträffande läget för den nya avdelningen har kommittén stannat
vid att därtill, såsom den ur olika synpunkter lämpligaste, föreslå en
•omkring 500 meter nordost om den nuvarande anstaltens ekonomibyggnad
belägen plats. De nya elevbyggnaderna skulle enligt kommittén
bestå av en huvudbyggnad, rymmande 40 elever, samt två
flyglar till denna, rymmande en var 20 elever. Då den av kommittén
62
Andra huvudtiteln.
[22.] gjorda beräkningen, att 90 nya platser erfordrades, sannolikt vore väl
hög, hade föreslagits byggnader för endast 80 platser. Skulle elevantalet
bliva högre, syntes möjligheter förelinnas att anordna en mindre
koloni vid någon av utgårdarna under Bona. Därest den ändring i
de gamla elevbyggnaderna, varom styrelsen framlagt förslag och om
vilken bland annat nu är fråga, komme till stånd, behövde den nya
avdelningen från början utbyggas allenast för 40 elever.
Att märka är, att, i fall den nya avdelningen uppfördes å den av
kommittén föreslagna platsen, såväl den nya skolbyggnaden, om vars
byggande jämväl nu är fråga, som idrottsplatsen, vilka båda skulle vara
gemensamma för den gamla och den nya avdelningen, skulle komma
att ligga mellan de båda avdelningarna och således bliva lätt tillgängliga
för anstaltens samtliga elever.
Departements- Då jag nu går att angiva min egen ställning till de krav
cMen. anslag för byggnadsarbetens utförande, som Bonastyrelsen fram
ställt,
ber jag att till en början få hålla mig enbart till dem av dessa
krav, som avse ändringar i elevbyggnaderna, de av dessa ändringar
betingade nybyggnaderna för beredande av bostäder åt en del av den
vid anstalten anställda personalen samt uppförandet av en särskild skolbygg11^.
Alla dessa arbeten nödvändiggöras, på sätt anstaltens styrelse
med styrka framhållit, av den starka stegring av elevantalet å Bona,
som de senaste åren haft att framvisa. Huru tillströmningen till anstalten,
som på sätt förut omnämnts från början anordnats för 96 elever,
fördelat sig på de olika år, under vilka anstalten varit i verksamhet,
framgår av följande siffror, till större delen hämtade från fattigvårdslagstiftningskommitténs
ovan omförmälda betänkande (s. 25). I anstalten hava
under tioårsperioden 1905—1914 intagits 407 elever, nämligen år 1905:
16, år 1906: 54, år 1907: 37, år 1908: 32, år 1909: 26, år 1910: 38,
år 1911: 43, år 1912: 46, år 1913: 67 och år 1914: 48. Medelantalet
nyintagna uppgår alltså för år till 40.7. Under första verksamhetsåret
intogos allenast 16 och ett anmärkningsvärt litet antal ny intagna är
jämväl att anteckna för år 1909. För år 1906 uppgick antalet till 54,
en siffra, som överskridits allenast år 1913, då antalet nyintagna steg
till 67. Den stora tillströmningen under år 1913 medförde, att anstalten
under nämnda år fick hysa ett större antal elever än det, för vilket
den avsetts; vid nämnda års slut uppgick antalet kvarvarande elever
till 121, ett antal, som trots det mera normala tilloppet under år 1914
då steg till 126, alltså 30 mer än det, för vilket anstalten beräknats.
Ökningen har fortgått under år 1915, så att antalet i anstalten befint
-
Andra huvudtiteln. 63
liga elever den 1 oktober 1915 utgjorde 139 och något längre fram i
samma månad 142 stycken. Genom utskrivning under oktober 1915
nedgick antalet dock åter, så att detsamma den 1 november 1915 utgjorde^
122 elever. Då emellertid, på sätt styrelsen i annat sammanhang
framhållit, vid denna tid på året — omedelbart efter det den stora
höstutskrivningen ägt rum i slutet av oktober — elevantalet plägar vara
lägst, är stor anledning antaga, att antalet elever under innevarande
vinter åter skall stiga. Med hänsyn till vad nu sagts torde det av
styrelsen beräknade medeltalet för år 1917 och närmaste åren därefter
av 136 elever per år ej kunna anses vara för högt tilltaget.
Den stegrade tillströmningen av elever torde, i den mån den får
anses bero på en ökad benägenhet hos våra domstolar att, där så kan
ske, utbyta straff mot tvångsuppfostran, böra betraktas såsom eu enbart
glädjande företeelse. Skall emellertid nu ifrågavarande relativt nya
rättsinstitut — tvångsuppfostringsinstitutet — hålla de löften, det ingivit,
maste staten tillse, att de anstalter, a vilka denna strafform skall
verkställas, ej bliva tvungna att arbeta under sådana förhållanden, att
risk uppstår för att ändamålet med tvångsuppfostran förfelas. En dylik
risk föreligger, enligt min mening, redan nu vid Bonaanstalten. Vid
ett personligt besök, som jag nyligen avlade på anstalten, hade jag
tillfälle att förvissa mig om, att den skildring av de olämpliga
provisoriska sovplatsanordningarna och av bristen på lämpliga skollokaler,
som styrelsen lämnat, ingalunda kan anses överdriven. De förhållanden,
varunder anstalten i dessa avseenden arbetar, måste enligt min mening
karakteriseras som synnerligen otillfredsställande.
Jag delar alltså anstaltsstyrelsens och de i ärendet hörda myndigheternas
enhälliga åsikt, att. åtgärder måste med det snaraste vidtagas
för att rada bot på de framhallna missförhållandena.
Jämväl med avseende å sättet för de nödiga anstalternas bringande
till stånd är jag i huvudsak ense med styrelsen. De arbeten, som i
angivna syfte böra åvägabringas, böra alltså även enligt min mening
bestå i inredandet av ett 20-tal nya sovplatser i vardera av de nuvarande
två elevbyggnaderna samt uppförandet av dels bostadshus åt en avdelningsföreståndare
och två förmän och dels en skolbyggnad, allt i huvudsaklig
överensstämmelse med de ritningar styrelsen låtit uppgöra. I
fråga om de föreslagna tre bostadshusen för en föreståndare och två
förmän har jag visserligen övervägt, huruvida icke dessa möjligen skulle
kunna åtminstone de för de båda förmännen — sammanslås och på
så sätt vinnas någon minskning i kostnaderna, Med anledning av
den stora fördel från bevakningssynpunkt — en synpunkt, vartill man
[22.]
64
Andra huvudtiteln.
vid en anstalt av nu ifrågavarande slag måste taga en ej ringa hänsyn
— som en fördelning av de ifrågavarande bostäderna på skilda, lämpligt
placerade byggnader måste anses innebära, har jag dock stannat vid
att ej föreslå någon ändring i styrelsens förslag i denna del. Vad
skolhusbyggnaden angår, skulle kunna ifrågasättas, om en byggnad av den
föreslagna storleken verkligen för närvarande är erforderlig. På sätt
styrelsen nämnt, skulle dit behöva förläggas — frånsett den undervisning,
som skulle äga rum i ritsalen — allenast två klasser, vardera om
30 elever, och skulle alltså i den nya skolbyggnaden erfordras, förutom
ritsalen, allenast två skolsalar. Med hänsyn till det ökade behov i nu
frågavarande avseende, som kan förväntas uppstå i framtiden, torde det
dock icke kunna anses annat än förenligt med en klok förtänksamhet att
åt skolhusbyggnaden giva de dimensioner, styrelsen föreslagit. På de
av överintendentsämbetet i dess senast avgivna utlåtande anförda skäl
håller jag jämväl före, att någon ändring med avseende å platsen för
det föreslagna skolhuset icke gärna kan ifrågakomma samt att skolbyggnaden
bör byggas av sten och icke av trä. Vid sistnämnda byggnads
utförande torde emellertid den anmärkning mot skolsalarnas längd, som
överintendentsämbetet framställt, vinna nödigt beaktande.
Vad därefter angår den föreslagna gymnastikbyggnaden, underskattar
jag visserligen icke behovet av en sådan å Bona; en dylik byggnad
bör, enligt min mening, i sinom tid uppföras där. Jag anser dock, att,
då detta behov icke kan rubriceras såsom oavvisligt, det under nu
rådaude förhållanden bör få anstå med dess tillfredsställande.
Med avseende å kostnaderna för de ändrings- och nybyggnadsarbeten,
för vilkas utförande jag sålunda är beredd att tillstyrka Kungl.
Maj:t att av riksdagen äska medel, böra, enligt min mening, de beräkningar,
överintendentsämbetet verkställt, läggas till grund för en blivande
framställning till riksdagen. Gymnastikbyggnadens uteslutande torde
dock medföra, att de för samtliga de föreslagna byggnaderna gemensamma
posterna för arkitektarvode m. m. å 10,500 kronor och för
planeringar m. m. å 1,000 kronor ävensom den av överintendentsämbetet
beräknade förhöjningen å 3,200 kronor av beloppet för oförutsedda
utgifter böra underkastas proportionell reduktion med exempelvis 2,500
kronor. Därjämte bortfaller den till 6,000 kronor uppskattade kostnaden
för inventarier till gymnastikhuset.
Det belopp, som enligt min mening bör av riksdagen äskas
för ifrågavarande av mig förordade byggnadsarbeten ävensom för inventarier,
erhålles alltså, om från det av överintendentsämbetet för samt
-
Andra huvudtiteln.
65
liga av Bonastyrelsen föreslagna arbeten och inventarier satta be
loppet
.................................................................................. kronor 169,000: —
dragés
dels den av styrelsen beräkuade
kostnaden för ett gymnastikhus
...................................................... kronor 26,000: —
dels det belopp, varmed jag,
på sätt nyss nämnts, ansett, att
vissa gemensamma omkostnadsposter
böra minskas eller ............ » 2,500: —
dels ock det belopp, vartill
styrelsen uppskattat de för ett
gymnastikhus erforderliga inventarierna,
eller .................................... » 6,000: —
eller således sammanlagt...........................................7TZ7 » 34,500:_,
vadan det belopp, som enligt min mening bör i
angivet syfte äskas av riksdagen, belöper sig till... kronor 134,500:—.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till utförande av följande arbeten vid statens
uppfostringsanstalt å Bona, i huvudsaklig överensstämmelse
med de av anstaltens styrelse framlagda förslag,
nämligen ändringsarbeten i de två elevbyggnaderna
för beredande i vardera av sovplatsutrymme för ytterligare
20 elever samt uppförande av en avdelningsföreståndarbostad,
två förmansbostäder och en skolbyggnad,
ävensom för anskaffande av de till följd av
dessa ändrings- och nybyggnadsarbeten erforderliga
inventarier å extra stat för år 1917 bevilja ett belopp
av.................................................................. kronor 134,500,
med rätt för Knngl. Maj:t att förskottvis av tillgängliga
medel utanordna vad av detta belopp må finnas
erforderligt för arbetenas påbörjande under innevarande
år.
[22.]
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand.
9
66
Andra huvudtiteln.
Uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare.
För minderåriga förbrytare av kvinnkön, om vilka domstol förordnat,
att de skola insättas" i allmän uppfostringsanstalt, finnes ingen
statsanstalt, utan staten har träffat avtal med svenska diakonissällskapet,
som mottager sådana förbrytare i hem, som för ändamålet inrättats av
den från sällskapet ledda diakonissanstalten. I början mottogos nämnda
förbrytare å diakonissanstaltens skyddshem Sjötorp. Sedermera anordnade
emellertid anstalten ett särskilt" hem åt dem å egendomen Viebäck i
Almesåkra socken av Jönköpings län. Genom beslut den 16 juni 1906
erkände Kungl. Maj:t skyddshemmet å Viebäck såsom allmän uppfostringsanstalt,
avsedd att med 1907 års ingång mottaga minderåriga
kvinnliga förbrytare, som enligt domstols förordnande skulle insättas i
allmän uppfostringsanstalt, varjämte Kungl. Maj:t, med godkännande av
ett utav diakonissanstalten gjort erbjudande och de härför av anstalten
uppställda villkor, lämnade vissa föreskrifter med avseende å
ersättning för hyreskostnad och andra utgifter vid skyddshemmet.
Enligt det sålunda emellan staten och diakonissanstalten träffade
avtalet, som skulle gälla från och med den 1 januari 1907 tillsvidare
och intill två år efter skedd uppsägning, förpliktades diakonissanstalten
att å nämnda hem till uppfostran mottaga högst 12 skyddslingar. Vidare
stadgades, att, därest till följd av uppsägning från statens sida avtalet
upphörde innan tio år förflutit, hyresersättningen likväl skulle utgå
under tio år, räknat från och med år 1907.
I underdånig skrivelse den 25 oktober 1907 erbjöd sig diakonissanstalten
att å Viebäck upprätta ytterligare ett skyddshem, likaledes
beräknat för 12 elever och förlagt å Björkhaga på ett avstånd av omkring
en halv kilometer från det förra hemmet. Genom beslut den 17
juni 1908 godkände Kungl. Maj:t nämnda erbjudande. I sammanhang
"därmed meddelades bestämmelser i fråga om ersättningen för utgifter
vid hemmen, varjämte bestämdes, att vad i övrigt blivit genom nådiga
beslutet den 16 juni 1906 föreskrivet angående skyddshemmet å Viebäck
skulle, även efter det nu omförmälda utvidgning kommit till stånd, fortfarande
gälla.
Genom nådigt beslut den 10 juni 1912 meddelades härefter föreskrifter
med avseende å viss förhöjning i den dittills utgående ersättningen,
avsedd för viss förstärkning av hemmens personal.
Till bestridande av den gottgörelse, som diakonissanstalten enligt
Andra huvudtiteln.
67
de mellan denna och staten sålunda träffade överenskommelser är berättigad
att uppbära för de utgifter, den får vidkännas på grund av
sina förutnämnda åtaganden, hava under de Bonare åren beviljats tvenne
anslag å extra stat, nämligen ett anslag till hyresersättning m. m. för
uppfostringsanstalt, varom nu är fråga, och ett förslagsanslag till
elevernas bespisning och beklädnad m. m.
4. Hyresersättning m. m. för uppfostringsanstalt för minderåriga
kvinnliga förbrytare.
Det förra av nyss omförmälda två anslag uppgår för närvarande till
8,600 kronor. Från detsamma gäldas årligen till diakonissanstalten
nedan nämnda kostnader, fördelade på de båda hemmen på följande sätt:
A. Första hemmet å Viehäck.
Hyresersättning ...................................................................... kronor 1,000: —
Ersättning för ved, inventarier, telefon m. m................ » !300: —
Bidrag till lön och underhåll åt föreståndarinna och
ett biträde: 800 kronor för varje.............................. » 1,600: —
B. Andra hemmet (Björkhaga).
Hyresersättning ........................................................................
Ersättning för ved, inventarier, telefon m. m................
Bidrag till lön och underhåll åt föreståndarinna och
ett biträde: 800 kronor för varje .............................
» 2,500: —
» 300: —
J> 1,600: —
Prästerligt biträde
En lärarinna..........
C. Gemensamt för låda hemmen.
................................................................. » 500: —
.................................................................. » 800: —
Summa kronor 8,600: —.
I den underdåniga berättelse, som föreståndaren för diakonissanstalten
den 26 mars 1915 avgivit för de båda skyddshemmens verksamhet
under år 1914, har han uppgivit, bland annat, att vid början
av nämnda år å hemmen funnits 23 skyddslingar, att under året utskrivits
4 och intagits 8 skyddslingar samt att skyddslingarnas antal
följaktligen vid årets slut utgjort 27, av vilka dock 2 vore utackorderade.
I nyssberörda berättelse har föreståndaren tillika, under fram
-
[23.]
Hyresersättning
m. m för
uppfostringsanstalt
för
minderåriga
kvinnliga
förbrytare.
(Extra anslag.)
Ett tredje
skyddshem
å Viebäck.
Föreståndaren
för diakonissanstalten
i underdånig
berättelse den
26 mars 1915.
68
Andra huvudtiteln.
[23.] hållande såväl av betydelsen av det fostringsarbete, som bedreves vid
hemmen, som ock därav att, då de båda hemmen vore avsedda för
allenast 24 skyddslingar, de nu vore till trängsel fyllda samt anstalten
därför, om antalet till tvångsuppfostran dömda minderåriga kvinnliga
förbrytare växte såsom hittills, mycket snart stode inför nödvändigheten
att nekande besvara framställningar om plats för nya skyddslingar, påpekat
vikten av att nya uppfostringsanstalter för minderåriga kvinnliga förbrytare
uppfördes.
Kungi. Maj:ta Kungl. Majrts befallningshavande i Jönköpings län, åt vilken
bh*vandT''i Kungl. Maj:t uppdragit att hava uppsikt över hemmen i fråga, har i
Jönköpings län den skrivelse den 7 april 1915, varmed befällningshavanden till Kungl.
*7*april 191™ Maj:t insänt berörda berättelse, förklarat sig instämma i vad anstaltens
föreståndare sålunda anfört.
chtfw^TTkn'' I anledning av vad sålunda förekommit avlät jag den 3 juli 1915 eu
vehe den s juli skrivelse till styrelsen för svenska diakonissällskapet. I denna skrivelse förms-
klarade jag, att det även enligt min mening vore nödvändigt, att åtgärder med
det snaraste vidtoges för mötande av den ökning av antalet till tvångsuppfostran
dömda minderåriga kvinnliga förbrytare, som vore att vänta,
samt att det syntes mig otvivelaktigt, att det från flera synpunkter
lämpligaste vore, om styrelsen vore i tillfälle att utvidga den av densamma
genom diakonis sans tälten redan drivna verksamheten på nu ifrågavarande
område; och anmodade jag därför styrelsen att dels snarast
möjligt till justitiedepartementet inkomma med upplysning, huruvida
styrelsen skulle vara villig åtaga sig att utvidga sin nämnda verksamhet
i sådan omfattning, att diakonissanstalten kunde med ingången av år 1917
mottaga ytterligare ett antal skyddslingar utöver de 24, vilka anstalten
nu vore pliktig mottaga, dels ock, i händelse av jakande svar härå,
senast före viss numera förfluten tidpunkt till justitiedepartementet inkomma
med plan över hur styrelsen ansåge, att denna anstaltens utvidgade
verksamhet borde ordnas, samt med förslag till den överenskommelse
mellan staten och anstalten, som därav föranleddes.
Svenska
di"koniss sällskapets styrelse -
Styrelsen för diakonissällskapet har därefter till chefen för
justitiedepartementet avlåtit två skrivelser i ämnet, nämligen en av
den 3 september 1915, i vilken styrelsen förklarat sig villig åtaga sig
att å Viebäck uppföra ett nytt vårdhem för att därigenom kunna snarast
möjligt efter ingången av år 1917 mottaga ökat antal skyddslingar,
samt en skrivelse av den 25 oktober 1915, i vilken styrelsen framlägger
Andra huvudtiteln.
69
den närmare planen för detta hem ävensom förslag till ny överenskommelse
mellan staten och diakonissanstalten.
I denna sistnämnda skrivelse heter det härom:
Enär det för diakonssianstaltens verksamhet i dess helhet syntes vara förmånligt,
att alla hemmen vore belägna inom samma område, och då anstaltens tomtområden
å Viebäck, vars avskilda läge visat sig ur många synpunkter lyckligt,
erbjöde goda byggnadsplatser, hade styrelsen icke hyst någon tvekan att dit förlägga
ett tredje vårdhem.
En allmänt gjord erfarenhet hade bekräftat, att flickor icke kunde — såsom
minderåriga av mankön — fostras i stora avdelningar, och ansåge styrelsen fortfarande
det för fostringsarhetet å ett vårdhem av ifrågavarande art vara gynnsammast,
om hemmet ej behövde vara större än att högst 12 skyddslingar kunde
mottagas där. Styrelsen hade dock efter noggrant övervägande kommit till den
övertygelsen, att det ur flere synpunkter bleve nödigt att anordna ett tredje hem
för ett något större elevantal än det nuvarande. Sattes maximitalet till 18, vore
det styrelsens förvissning, att arbetet icke därigenom skulle behöva lida i kvalitativt
hänseende, under förutsättning att, på sätt styrelsen efter vunnen erfarenhet
ansåge nödvändigt, enrumssystemet bleve genomfört, vilket enhälligt anbefalldes av
auktoriteter på ifrågavarande område, och därjämte möjlighet bereddes att beträffande
vissa rum anordna en särskilt effektiv bevakning.
Enligt approximativ beräkning skulle ett nybyggt hem för 18 elever, anordnat
efter enrumssystemet, betinga en kostnad, ej understigande 65,000 kronor,
och ett hem för 12 elever inemot 50,000 kronor, vadan sålunda ett större hem
bleve proportionsvis billigare.
Med byggande av ett större hem skulle också vinnas den fördelen, att man
icke så snart som eljest vore fallet komme att stå inför nödvändigheten att bygga
ytterligare ett hem och till detta skaffa kompetenta fostrarekrafter. Det ville synas,
som om domstolarna på sista tiden börjat att i större utsträckning än förut begagna
möjligheten att ersätta fängelsestraff med tvångsuppfostran. Under vartdera av
åren 1910—1914 hade å Viebäck mottagits följande antal nya elever, nämligen 7,
7, 9, 8, 8, medan däremot redan under första halvåret 1915 ankommit 11 nya
skyddslingar. Vid de nuvarande hemmen hade för närvarande, trots de därmed
förbundna olägenheterna, måst mottagas ett något större antal elever än hemmen
från början varit avsedda för, varför, då det nya hemmet bleve färdigt, några elever
komme att omedelbart överflyttas dit. På behovet av nya platser inverkade också
det förhållandet, att vistelsen å hemmet numera ansetts böra utsträckas till
inemot 3 år.
Styrelsen tilläte sig även att i detta sammanhang omnämna, att fattigvårdslagstiftningskommittén
enligt till styrelsen avlåten skrivelse ställt i utsikt behovet
av ytterligare ökning av elevplatserna i samband med eventuell möjlighet att utbyta
jämväl ådömt straffarbete under högst 6 månader mot tvångsuppfostran.
Det tredje hemmet borde efter styrelsens uppfattning, med tagen hänsyn
jämväl till skydd mot eldfara, byggas av sten, i synnerhet som detta icke under
nuvarande förhållanden komme att väsentligen förhöja byggnadskostnaden. I hemmet
skulle inrymmas utom samlingssal, arbetssal, matsal, kök, rum för föreståndarinna
och biträden, 18 enskilda sovrum samt, om den beräknade byggnadssumman
70
Andra huvudtiteln.
[23.] det medgåve, några gästrum i vindsavdelningen, avsedda bland annat för förutvarande
skyddslingar, som emellanåt gjorde besök i hemmet.
Utgångspunkten för en ekonomisk uppgörelse borde nu såsom förut vara den,
att statsverket vidkändes samtliga kostnader för hemmets upprätthållande. Sina
kalkyler uppgjorde diakonissanstalten utan någon annan beräknad inkomst för anstalten
än den sedvanliga ersättningen för de vid hemmet anställda personliga
krafterna och för de direkta omkostnaderna därstädes, samt hyresersättning, beräknad
med hänsyn till anläggningskostnaden.
Som ovan nämnts hade anläggningskostnaden för det nya hemmet efter nuvarande
byggnadspriser beräknats till 65,000 kronor.
Att byggnadskostnaden bleve något högre än för Björkhaga berodde till en
del på enrumssystemets genomförande. För det första hemmet hade ej erfordrats
nybyggnad. Hyresbeloppet torde böra upptagas till 7 procent å byggnadssumman
eller 4,550 kronor. Vad bränsle och belysning samt inventarier och telefon vidkomme
hade styrelsen med hänsyn till de hittillsvarande utgifterna för dessa ändamål,
vilka för bränsle och belysning väsentligen överstigit den beräknade ersättningen,
ansett att ersättningen icke borde sättas lägre än 1,000 kronor.
Med hänsyn till det nya hemmets storlek hade upptagits ett biträde mer än
å de nuvarande. Till lön och underhåll åt föreståndarinnan och biträden hade såsom
hittills beräknats 800 kronor för varje.
I fråga om ersättning i händelse av uppsägning från statens sida m. m.
torde beträffande det nya hemmet böra i tillämpliga delar gälla vad Kungl. Maj:t
i nådigt beslut den 16 juni 1906 föreskrivit i avseende å det första hemmet å
Viebäck.
Styrelsen beräknade, att det nya hemmet skulle kunna begynna sin verksamhet
snarast möjligt efter ingången av år 1917.
Såsom av det ovanstående framginge, hade de verkliga utgifterna för bränsle
och belysning vid de nuvarande hemmen visat sig överstiga den därför utgående
ersättningen, varför denna för vartdera av de nuvarande båda hemmen behövde höjas
från 300 kronor till 750 kronor.
Med stöd av vad sålunda anförts har styrelsen anhållit, att till
täckande av kostnader av beskaffenhet att böra bestridas från nu ifrågavarande
anslag måtte anvisas
dels för det föreslagna tredje hemmet följande belopp, nämligen:
i hyresersättning ..................................................................... kronor 4,550: —
för bränsle, belysning, inventarier, telefon m. m............. y> 1,000: —
i bidrag till lön och underhåll åt föreståndarinna och
2 biträden ............................................................................. » 2,400: —
eller sålunda tillhopa kronor 7,950: —,
dels och för de nuvarande hemmen, förutom det belopp 8,600
kronor, varmed anslaget för närvarande utgår, ytterligare 900 kronor
eller inalles 9,500 kronor.
Andra huvudtiteln.
71
I det utlåtande, som Kungl. Maj:ts befallningshavande i Jönköpings
län avgivit över nu ifrågavarande framställning, hänvisar befallningshavanden
till en början till vad den i ämnet yttrat i sin förutnämnda
skrivelse den 7 april 1915 samt fortsätter därefter:
För närvarande utgjorde antalet minderåriga kvinnliga förbrytare å de bägge
skyddshemmen å Viebäck 30, vilket vore det största antal, som hittills förekommit.
Då vartdera av dessa hem voro avsett för allenast 12 skyddslingar samt hemmen
sålunda för närvarande vore överbelagda, tillstyrkte befallningshavanden livligt, att
ett nytt skyddshem för ändamålet anordnades.
På sätt styrelsen för diakonissällskapet anfört, torde det ur flera synpunkter
vara lämpligt, att jämväl det nya hemmet uppfördes vid Viebäck. Sålunda torde
genom samtliga skyddshemmens förläggande på en plats kostnaden för verksamhetens
upprätthållande bliva lägre än om skyddshemmen förlädes å skilda orter i
landet. Genom den ifrågasatta nybyggnadens uppförande i detta län vunnes även.
att verksamheten komme att lyda under en tillsynsmyndighet, vilket icke skulle
bliva fallet, om ett nytt skyddshem uppfördes inom ett annat län av riket.
Av skäl, som styrelsen anfört, hemställde befallningshavanden, att det nya
hemmet uppfördes av sten och anordnades för 18 skyddslingar efter enrumssystemet.
Då inredningen av hemmet vore av synnerlig vikt för den tvångsuppfostran, som
skulle där meddelas, samt hänsyn därvid borde tagas, bland annat, till angelägenheten
av att rymning från hemmet i möjligaste mån förebyggdes, ansåge befallningshavanden,
att ritningarna till hemmet borde granskas och godkännas av vederbörlig
myndighet före dess uppförande.
Efter den nya byggnadens uppförande syntes densamma såsom ändamålsenligare
inrättad än de övriga hemmen böra genast beläggas med åtminstone tolv
skyddslingar, vilket antal ansåges vara det normala på ett skyddshem. Då därigenom
antalet elever syntes kunna å något av de övriga skyddshemmen under de
närmaste åren nedgå under tolv, kunde det förefalla som om fostrarepersonalen å
detta hem skulle kunna minskas och statens utgifter därför kunna nedbringas;
men, enligt vad befallningshavanden inhämtat från Viebäck, skulle, även om antalet
skyddslingar å ett skyddshem nedginge till omkring sex, fortfarande där behövas
en föreståndarinna med ett biträde.
I övrigt hade befallningshavanden icke något att erinra emot styrelsens föreliggande
förslag.
På sätt jag förut haft tillfälle att omnämna, har fattigvårdslagstiftningskommittén
i sitt nyligen avgivna betänkande framlagt förslag
om utsträckt användning av tvångsuppfostringsförfarandet. Då det för
avgörande av nu föreliggande fråga torde vara av vikt att veta, huru
kommittén tänkt sig, att det ökade behov av anstaltsplatser för minderåriga
kvinnliga förbrytare, som en dylik lagändring måste föra med sig,
borde på lämpligaste sätt tillfredsställas, anhåller jag att, innan jag går
att uttala mig om min egen ställning till nu föreliggande anslagsspörsmål,
i korthet redogöra för vad kommittén yttrar i denna del. Det
heter därom i kommittébetänkandet (s. 92):
[23.]
kungl. Maj.ts
befallningshavande
i
Jönköpings
län i utlåtande
den 26 november
1915.
Fattigvårdslag
stiftning skommittén.
72
Andra huvudtiteln.
[23.] Då de anordningar, som hittills träffats för uppfostran av minderåriga för
brytare
av kvinnkön, syntes hava fyllt sitt ändamål och det på grund därav framstode
som önskligt, att uppfostringsarbetet även i fråga om dem, som förskyllt
straffarbete i högst 6 månader, ombesörjdes av diakonissällskapet, hade kommittén
till sällskapets styrelse avlåtit en skrivelse med förfrågan, huruvida sällskapet
kunde vara villigt att åtaga sig en dylik uppgift samt huru i sådant fall detta
arbete enligt styrelsens mening lämpligen kunde genomföras, och hade kommittén
därvid angivit, att högst 12 anstaltsplatser krävdes för dessa till straffarbete i högst
6 månader dömda.
I anledning av denna framställning hade sällskapets styrelse meddelat kommittén
att, då ingen väsentlig karaktärsåtskillnad torde finnas mellan den av kommittén
omnämnda kategorien och de elever, för vilka de nuvarande hemmen vore
avsedda, styrelsen vore villig att, i den mån plats kunde beredas, å Yiebäck mottaga
elever av den i kommitténs skrivelse omnämnda kategorien. Styrelsen hade
därvid tillika uppgivit, att styrelsen, i anledning av förutnämnda förfrågan från
chefen för justitiedepartementet om utvidgande med hänsyn redan till den nu
gällande lagstiftningen av verksamheten vid Yiebäck med ett tredje hem, på sätt
förut uppgivits, erbjudit sig att å Viebäck uppföra ett hem för högst 18 elever;
och hade styrelsen erinrat, att möjligheten att mottaga de elever, kommittén ifrågasatt,
bleve i väsentlig mån beroende på, i vilken omfattning de två gamla och det
tredje nu föreslagna hemmet komme att upptagas av de elever, för vilka de egentligen
vore avsedda, samt att, om de elever, kommitténs skrivelse avsåge, komme
att uppgå till något större antal, det torde bliva nödigt att för ändamålet uppföra
ett fjärde hem, för vilket plats å Viebäck kunde beredas.
Det av diakonissällskapet gjorda erbjudandet att övertaga uppfostringsarbetet
även med sådana unga kvinnor, som enligt den föreslagna utvidgningen av 5 kap.
3 § strafflagen skulle komma i fråga att insättas i allmän uppfostringsanstalt,
syntes kommittén erbjuda den bästa möjliga lösning av förevarande fråga. Enligt
kommitténs uppfattning vore de av sällskapet redan anordnade hemmen inrättade
och ledda på ett sätt, som gåve de bästa möjligheter för ett gott resultat, och de
rörande verksamheten framlagda siffrorna bestyrkte också framgången av uppfostringsarbetet.
Yad beträffade det av sällskapet föreslagna sättet för anordnande
utav ett nytt hem, funne kommittén det nya hemmet, uti vilket särskilda säkerhetsanordningar
skulle komma att vidtagas, kunna fylla den uppgift, som hemmet skulle
få jämväl i fråga om de till straffarbete dömda. Spörsmålet om den ersättning,
staten borde lämna för vården, torde komma att prövas i samband med frågan om
avhjälpande av nu föreliggande brist på anstaltsplatser, vadan kommittén ej ansett
sig böra ingå på frågan härom.
Departements- Frågan om vidtagande av åtgärder för anskaffande med det sna
chefeTi.
raste av ökat antal anstaltsplatser för till tvångsuppfostran dömda minderåriga
kvinnliga förbrytare är värd synnerligt beaktande. Antalet dylika
förbrytare synes vara i hastig tillväxt. Under det att medeltalet å nu
befintliga skyddshem nyintagna skyddslingar under åren 1905—1914
varit 6.1 per år, har antalet av dem, som intagits under år 1915, varit
synnerligen stort och redan under första halvåret, på sätt förut nämnts,
Andra huvudtiteln.
73
utgjort 11. Enligt mig meddelade upplysningar utgjorde elevantalet [23.]
— de, som varit överlämnade till enskild vård och tillsyn eller anställda
i tjänst eller yrke, därvid ej medräknade — vid slutet av år 1905 1,
år 190G 5, år 1907 9, år 1908 10, år 1909 14, år 1910 17, år 1911
17, år 1912 17, år 1913 23, år 1914 25 och år 1915 31 eller således
7 liera än det antal av 24, för vilket de båda nuvarande hemmen äro
beräknade. Då det på grund av den starka tillströmningen av elever
under sistlidna års förra hälft befanns omöjligt att mottaga alla, för
vilka inträde begärdes, har diakonissällskapets styrelse, enligt vad jag
inhämtat, sett sig föranlåten att hos länsstyrelserna göra hemställan
därom, att flera elever ej måtte sändas till hemmen. Denna hemställan
har haft den verkan, att under 1915 års senare hälft blott 3 elever
blivit ditsända. Av vad nu sagts framgår, hur oavvisligt det är, att
åtgärder snarast möjligt vidtagas för att tillgodose det behov av ytterligare
tillfälle till tvångsuppfostran för minderåriga kvinnliga förbrytare,
som redan förefinnes och än ytterligare är att vänta.
Såväl ur ekonomisk som övriga synpunkter synes mig det av styrelsen
för diakonissällskapet framlagda förslaget till avhjälpande av nu föreliggande
brist på anstaltsplatser innebära den för staten mest ändamålsenliga
lösning av förevarande fråga. Kostnaderna för det föreslagna nya skyddshemmets
uppförande och den i förhållande till denna satta hyressumman
må visserligen synas höga, särskilt vid jämförelse med de hyror, som
beräknas för de båda nuvarande hemmen. Mot de gjorda beräkningarna
torde dock i betraktande av det nya hemmets storlek och byggnadssätt
samt den betydliga prisstegring på byggnadsmaterial och arbetskraft,
nom under senare år inträtt, ej kunna göras några berättigade anmärkningar.
I likhet med Kuugi. Maj:ts befallningshavande i Jönköpings
län håller jag dock före, att ritningarna till den planerade nya byggnaden
böra, innan de fastställas till utförande, underkastas granskning
av den sakkunniga myndighet, Kungl. Maj:t bestämmer. För den händelse
det nya hemmet blir färdigt först någon tid in på år 1917, torde
hyra för detsamma böra utgå först från den tidpunkt, från vilken det
blir i skick att kunna användas för silf ändamål.
Vad därefter angår de belopp, varmed diakonissällskapets styrelse
begärt ersättning för bränsle, belysning, inventarier m. m. vid såväl det
nya som de båda nuvarande hemmen, torde ej heller mot dem kunna
med skäl riktas några anmärkningar. De höjningar styrelsen föreslagit
i de belopp, som lör nu nämnda ändamål beräknats för de nuvarande
hemmen, äro visserligen stora. Men då, enligt mig tillhandakomna upplysningar,
utgifterna för enbart bränsle och belysning under de senare
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 10
74
Andra huvudtiteln.
[23.]
[24.]
Bespisning
och beklädnad
m. m. åt
elever vid
uppfostringsanstalt
för
minderåriga
kvinnliga förbrytare.
(Extra anslag.)
åren icke kunnat — alldeles frånsett därunder gällande krigstidspriser —
begränsas till de belopp, vartill enligt styrelsens förslag ersättningen
för samtliga nu ifrågavarande utgifter för de nuvarande båda hemmen
bör beräknas för år 1917, har jag ej ansett mig kunna föreslå någon
nedsättning i den gottgörelse, varom styrelsen i denna del hemställt.
Förevarande anslag skulle således, under förutsättning att det
föreslagna tredje skyddshemmet kommer till stånd och blir färdigt att
tagas i bruk för sitt ändamål med ingången av år 1917, behöva höjas
från dess nuvarande belopp, 8,600 kronor, med 8,850 kronor till 17,450
kronor.
Jag får därför hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till hyresersättning för anstalt, där minderåriga
kvinnliga förbrytare, vilka enligt domstols förordnande
skola insättas i allmän uppfostringsanstalt, mottagas
till uppfostran, ävensom gottgörelse för bränsle,
belysning, inventarier m. in. vid anstalten samt bidragtill
avlöning åt personal för anstaltens skötsel å extra
stat för år 1917 bevilja ett belopp av kronor 17,450.
5. Bespisning och beklädnad m. m. åt elever vid uppfostringsanstalt för
minderåriga kvinnliga förbrytare.
Det andra av de båda anslag, som hava avseende å uppfostran
åt minderåriga kvinnliga förbrytare, skall bereda medel till fullgörande
av statens skyldighet, enligt de med diakonissanstalten ingångna överenskommelser,
att för varje å de båda nuvarande hemmen intagen elev
erlägga 1 krona per dag för bespisning, beklädnad, läkar- och sjukvård
m. m. samt för varje avgående elev gottgöra anstalten med 100 kronor
för hennes utrustning vid utskrivningen. Från samma anslag skall,
enligt av Kungl. Maj:t den 23 april 1909 meddelad föreskrift, jämväl
bestridas dels den ersättning av högst 75 öre för dag, som diakonissanstalten
enligt Kungl. Maj:ts medgivande nyssnämnda dag är berättigad
att uppbära för en var sådan elev, som anstalten kan hava enligt 4 §
i 1902 års lag angående verkställighet av domstols förordnande om
tvångsuppfostran överlämnat till enskild vård och tillsyn eller anställt i
tjänst eller yrke, dels ock gottgörelse till anstalten för den transportkostnad,
den kan hava haft till följd av i nyssnämnda avseenden vidtagna
åtgärder.
Andra huvudtiteln.
75
Anslaget i fråga, som är av förslagsanslags natur, är i innevarande
års riksstat upplaget till 9,000 kronor.
Beträffande den till diakonissanstalten utgående gottgörelse av beskaffenhet
att skola bestridas från nu förevarande anslag har styrelsen
för svenska diakonisssällskapet i sin förutnämnda underdåniga skrivelse
av den 25 oktober 1915 ej föreslagit någon ändring, så vitt angår den
nu utgående dagersättningen per elev av 1 krona respektive 75 öre.
Däremot har styrelsen under hänvisning till den under senare åren på
området inträdda prisstegringen yrkat, att statens gottgörelse till diakonissanstalten
för varje utskriven elevs utrustning måtte höjas från
100 till 125 kronor.
Jämväl till styrelsens framställning i denna del har Kungl. Maj:ts
befallningshavande i Jönköpings län i sitt förutberörda utlåtande av
den 2G november 1915 yrkat bifall.
Då jag vid behandlingen av förra årets statsverksproposition anmälde
nu föreliggande anslagskrav, utgick jag från ett årligt medeltal
skyddslingar å de både hemmen av omkring 24 samt en årlig utskrivning
av 4 elever, vartill kom ett mindretal elever, som lämnats till
enskild vård. Då det gäller att för år 1917 beräkna de kostnader, som
äro avsedda att bestridas från förevarande anslag, torde man — under
förutsättning att det under närmast föregående punkt föreslagna tredje
skyddshemmet kommer till stånd inom avsedd tid — med stöd av vad
förut anförts angående den särskilt under sista året inträdda stegringen
i antalet av till tvångsuppfostran dömda minderåriga kvinnliga förbrytare
icke böra räkna med ett mindre elevantal å samtliga hemmen än 36
för år. Antalet skyddslingar, som kunna beräknas komma under år
1917 utskrivas, torde kunna uppskattas till åtminstone 6. Vidare torde
antalet sådana elever, som anstalten kan hava överlämnat till enskild
vård och tillsyn eller anställt i tjänst eller yrke, enligt av mig inhämtade
upplysningar kunna sättas till 3 för helt år räknat.
Med dessa siffror som utgångspunkt och under förutsättning att,
såsom jag anser skäligt, kostnaden för utrustning för utskriven elev,
på sätt styrelsen för diakonissällskapet föreslagit, sättes till 125 kronor,
torde de kostnader, för vilkas bestridande förevarande anslag är avsett,
kunna beräknas på följande sätt:
[24.]
Styrelsen för
svenska diakonissälhkapet.
Kungl. Maj:t8
befallningshavande
i
Jönköpings
län.
Departements
chefen.
76
Andra huvudtiteln.
[24.]
36 elever å 1 krona per dag................................ kronor 13,140: —r
3 » » 75 öre » » ............................... » 821: 2 5r
utrustning för 6 utskrivna elever å 125 kronor » 750:—.
Summa kronor 14,711: 2 5.
Det sålunda erhållna beloppet torde med hänsyn jämväl till ovannämnda
med elevers lämnande till enskild vård och tillsyn eller anställande
i tjänst eller yrke förenade transportkostnad lämpligen böra
avrundas uppåt till 15,000 kronor.
I anledning härav får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till gottgörande av bespisning, beklädnad,
läkar- och sjukvård m. m. åt minderåriga kvinnliga
förbrytare, vilka enligt domstols förordnande mottagits
vid allmän uppfostringsanstalt, ävensom utrustning
vid elevs utskrivning från anstalten å extra stat för
år 1917 anvisa ett förslagsanslag av kronor 15,000.
G. Diverse.
1. Ålderstillägg, oförändrat ordinarie förslagsanslag ... kronor 80,000.
2. Extra lönetillägg.
[25.] Under senare år hava av anledning, som chefen för finansdeparte
Extra
lönt- mentet förut denna dag uppgivit, för beredande åt vissa statens ämbetstiMgg.
n)^n ocp betjänte av extra lönetillägg, under vederbörande huvudtitlar
(Extra anslag.) gärskilda belopp såsom förslagsanslag. På sätt nämnda departe
mentschef
jämväl anfört, torde böra i 1917 års stat uppföras anslag för
sagda ändamål även för år 1916, dock vad andra huvudtiteln angår,
med ett från 5,500 till 4,500 kronor minskat belopp. Anledningen till
att en dylik nedsättning av anslaget kunnat ske är den, att av tre
notarier i Svea hovrätt, som förut kvarstått på gammal stat och varit
berättigade till extra lönetillägg från nu förevarande anslag, en erhållit
avsked från sin befattning, en annan övergått på ny stat samt den
tredje blivit överflyttad på indragningsstat.
Under hänvisning i övrigt till vad chefen för finansdepartementet
Andra huvudtiteln.
77
i donna fråga anfört, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte före- [25.]
slå riksdagen
att för beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag angivna
grunder, av extra lönetillägg för år 1916 åt vissa
tjänstemän och betjänte i ämbetsverk under justitiedepartementet
å extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag
av................................................ kronor 4,500.
3. Rese- och traktamentspenningar, oförändrat ordinarie förslagsanslag.
............................................................................................ kronor 15,000.
4. Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., oförändrat ordinarie
förslagsanslag ................................................................................. kronor 65,000.
5. Till bestridande av kostnaderna för Svensk författningssamling,
oförändrat ordinarie förslagsanslag .......................................... kronor 70,000.
6. Tryckningskostnader.
För utjämnande av huvudtitelns slutsumma plägar beloppet av [26.]
det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget för tryckningskostnader Trycknings—
beräknat till 30,000 kronor — årligen underkastas någon jämkning. kostnaderUti
årets riksstat är detta anslag bestämt till 29,999 kronor. I berörda ''‘ansiagT
syfte torde det för år 1917 böra fastställas till 29,968 kronor.
Jag föreslår alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, till jämnande av huvudtitelns slutsumma,
sänka det ordinäre förslagsanslaget till bestridande av
tryckningskostnader, som icke skola av andra medel
gäldas, från............................................... kronor 29,999
med 31 kronor till .................................... » 29,968. 7
7. Jordregistren.
Enligt den av lantmäteristyrelsen avgivna redogörelse för arbetet [27.]
med uppläggande av jordregister under tiden den 1 november 1914— Jordregistren.
den 31 oktober 1915 hava under sagda tid i jordregistret för riket CE**r* ans]ae-)
utom Kopparbergs län införts 23,265 jordeboksenheter med tillhopa
78
Andra huvudtiteln.
[27.] 102,483 registernummer; motsvarande siffror för närmast föregående
redogörelseår voro 29,586 och 176,542. Särskilt förordnade lantmätare
hava varit anställda vid arbetet tillhopa 410.3 månader mot 445.7 månader
föregående redogörelseår, båda åren med bortseende från Kopparbergs
län. I nämnda län hava under sista redogörelseåret i jordregistret införts
10,399 jordregisterenheter med 19,126 registernummer; särskilt förordnade
lantmätare hava därstädes varit anställda sammanlagt 97.1 månader. Föregående
redogörelseår omfattade arbetet i Kopparbergs län 7,231 enheter
med 11,893 registernummer, och under 54.5 månader voro särskilda
lantmätare förordnade att biträda vid arbetet.
Arbetsprodukten ställer sig, av dessa siffror att döma, för sista
redogörelseåret icke fullt så gynnsam som för närmast föregående år.
Framhållas må emellertid, att vid sidan av införandet i jordregistret av
nya jordeboksenheter pågått komplettering av förut upprättade jordregisterstommar
samt att detta arbete, som på grund såväl av sin egen
beskaffenhet som av meddelade föreskrifter beträffande jordregister -arbetets ledning kommer att taga jämförelsevis allt mera tid ju längre
arbetet i sin helhet pågått, till väsentlig del lärer förklara nedgången
i arbetsprodukten utom vad angår Kopparbergs län, där kompletteringsarbete
hittills förekommit allenast i mycket ringa omfattning.
Vid slutet av oktober 1915 både införts i jordregistret för riket
utom Kopparbergs län 131,858 jordeboksenheter och i jordregistret för
nämnda län 18,726 jordregisterenheter. Innan jordregistren för hela
riket bliva färdiga, återstå att i dem införa ytterligare omkring 10,200
jordeboksenheter och 11,200 jordregisterenheter, sistnämnda antal i jordregistret
för Kopparbergs län och jordeboksenheterna i jordregistret för
riket i övrigt. En avsevärd del av arbetet torde dock hava medhunnits
de två sista månaderna av år 1915. Arbetet med jordregisters uppläggande
har slutförts för Gottlands län. För Kronobergs och Blekinge
län har uppläggandet av stommar fullbordats. Intill utgången av år 1915
beräknas sistnämnda del av arbetet hava fullbordats även för Kalmar
och Hallands län. Beträffande övriga län lärer uppläggandet av stommar
kunna medhinnas under förra hälften av år 1916 för flertalet och i huvudsak
före samma års slut för de återstående, dock med undantag för
vissa socknar, för vilka detsamma av särskilda orsaker synts böra tillsvidare
anstå.
Huru snart fullständig komplettering av jordregisters tömmarna
kan hava skett, är däremot icke möjligt att för närvarande med någon
större grad av säkerhet beräkna. Härför fordras nämligen även, att
granskningen hos domhavandena slutförts, och ehuru resultatet av denna
Andra huvudtiteln.
79
granskning, vad arbetsmängden angår, kan sägas för sista året vara i
stort sett tillfredsställande, återstår dock sådant arbete ännu för nära
halva antalet jordeboksenheter i riket utom Kopparbergs län och för så
gott som hela sistnämnda län. Härtill kommer risken, att arbetet kan
komma att eftersättas i en eller annan enstaka domsaga, så att därigenom
tidpunkten, då arbetet i sin helhet är färdigt, varder ytterligare
framskjuten.
Av det reservationsanslag å 800,000 kronor, som 1914 års senare
riksdag beviljade till fortsättande och avslutande av arbetet å inrättande
av jordregister för landsbj^gden, beräknades ursprungligen 300,000
kronor för vartdera av åren 1915 och 1916 samt återstående 200,000
kronor för år 1917. För år 1915 anvisades 300,000 kronor, men i Kungl.
Maj:ts proposition till 1915 års riksdag angående statsverkets tillstånd
och behov frångicks nämnda beräkning så till vida, att för år 1916
äskades anvisande av allenast 250,000 kronor. Anvisningen för innevarande
år blev också begränsad till sistnämnda belopp. Med hänsyn till
vad jag ovan anfört om jordregisterarbetets nuvarande ställning, och
enär å de belopp, som av riksdagen för tiden till och med år 1915
anvisats för inrättande av jordregister, uppkommit en behållning, som
enligt approximativ beräkning uppgår till omkring 83,000 kronor, finner
jag mig icke böra nu ifrågasätta, att av återstoden av det beviljade
anslaget eller 250,000 kronor mera än 175,000 kronor anvisas för år
1917, utan torde återstående 75,000 kronor böra reserveras för att möta
det behov av medel till täckande av utgifter för jordregister arbetet, som
kan uppkomma under år 1918.
Jag hemställer alltså att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att
av det till fortsättande och avslutande av
arbetet å inrättande av jordregister för landsbygden
av 1914 års senare riksdag beviljade reservationsanslag
å 800,000 kronor å extra stat för år 1917
anvisa......................................................... kronor 175,000.
[27.]
80
Andra huvudtiteln.
[28.]
Fastighetsregister
för
städer och
därmed jämförliga
samhällen.
(Extra anslag.)
Jordregister
kommitterade.
8. Fastighetsregister för stad.
I underdånig skrivelse den 3 maj 1904 anhöll lagberedningen —
under erinran att i följd av inträdda ändrade förhållanden i fråga om
jordbeskattningen erfordrades uppläggandet av nya jordeböcker — att
Kungl. Maj:t täcktes taga under övervägande, huruvida icke åt det
arbete, som av denna anledning påkallades, kunde givas sådan omfattning,
att därvid behovet av ett ändamålsenligt underlag för fastighetsbokföringen
bleve tillgodosett.
Vid underdånig föredragning den 30 september 1904 av berörda
skrivelse förordnade Kungl. Maj:t särskilda kommitterade att verkställa
utredning, huruvida åt de uppgifter angående fastighetsförhållandena,
vilka för närvarande skulle upptagas i jordeboken, kunde givas den
omfattning och i övrigt sådan anordning, att därigenom bereddes jämväl
ett ändamålsenligt underlag för fastighetsbokföringen. Den 20 november
1905 avgåvo dessa kommitterade betänkande med förslag till förordning
angående jordregister. I den till 1908 års riksdag avlåtna statsverkspropositionen
föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att under andra huvudtiteln
på extra stat bevilja medel för inrättande av jordregister i huvudsaklig
överensstämmelse med kommitterades förslag med däruti vid
omarbetning inom justitiedepartementet gjorda ändringar och i enlighet
med de närmare föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelades. Detta
förslag bifölls av riksdagen och den 13 juni 1908 utfärdade Kungl.
Maj:t förordning angående jordregister.
Jordregistren skola föras allenast för landsbygden. I avseende
å städerna hade kommitterade under erinran, hurusom enligt gällande
bestämmelser uppgifter angående städernas fastighetsförhållanden icke
upptoges i kronans jordebok, förklarat sig anse det dem lämnade uppdrag
icke omfatta verkställande av utredning, huruvida städernas tomter
och jordar skulle kunna i ett jordregister så upptagas, att detta kunde
tjäna såsom underlag för städernas fastighetsböcker. Omförmälda förslag
avsåg i överensstämmelse med denna uppfattning ej registerföring
av fastigheter i stad, och förslaget gick jämväl ut från, att sådana
orter å landsbygden, för vilka funnes tomtindelning såsom för stad,
under vissa förutsättningar skulle komma att undantagas från upprättande
av jordregister enligt de för landsbygden meddelade bestämmelser.
Andra huvudtiteln.
81
Vid IDOG års riksdag väcktes inom andra kammaren av herr
K. E. von Gei jer m. fl. eu motion angående utredning i fråga om
jordregister för städerna och därmed jämförliga orter. Häri anfördes,
att den huvudsakliga anledningen till att kommitterades uppdrag ej
utsträckts till städerna givetvis legat däruti, att städerna, vilka i regel
saknade särskilda jordeböcker, redan hade specialiserade fastighetsböcker,
men att det för en var, som haft med städernas fastighetsförhållanden
att göra, torde vara klart, att det vore av den största
vikt, särskilt om fastighetsböckerna skulle erhålla karaktären av huvudurkunder
för fastighetsrätten, att man även för städerna finge ett för
ändamålet användbart, fullt tillförlitligt underlag för fastighets bokförin gen,
varigenom den oreda, som i ett stort antal städer rådde i synnerhet
beträffande de ej i tomter indelade områdena, i väsentlig mån syntes
kunna undanröjas, liksom också de svårigheter bleve avhjälpta, som för
närvarande förekomme, när område utlades till tomt eller flyttades från
land till stad.
Vad sålunda anförts syntes enligt motionärernas åsikt i tillämpliga
delar gälla även sådana orter å landet, för vilka tomtindelning
fimnes såsom för stad, i de fall, då de enligt kommitterades förslag
skulle komma att undantagas från upprättande av jordregister efter de
för landsbygden meddelade bestämmelser.
Under framhållande att för upprättande av förslag till sådant
underlag för fastigbetsbokföringen m. m. i städer och vissa med städer
jämförliga orter erfordrades, med hänsyn till de i olika städer rådande
skiljaktiga förhållanden, åtskilliga förberedande undersökningar, hemställde
därför motionärerna, bland annat, att riksdagen måtte hos Kungl.
Maj:t anhålla, att Kungl. INI a j :t täcktes låta utreda, huruvida icke tomter
och jordar i städerna och vissa med städer jämförliga orter skulle kunna
i ett jordregister så upptagas, att detta kunde tjäna såsom ett lämpligt
underlag för fastighetsbokföringen.
I avgivet utlåtande framhöll vederbörande utskott, att utskottet
hölle före, att, därest det befunnes vara av behovet påkallat och lämpligt
att för landsbygden inrätta sådant jordregister, som av kommitterade
föreslagits, varom utskottet dock för det dåvarande ansåge sig sakna
anledning uttala sig, skäl förefunnes att även för städerna, särskilt
vad de i tomter ej indelade områdena anginge, åstadkomma ett liknande
underlag för städernas fastighetsböcker, och ansåge utskottet likaledes,
att för ernående härav särskilda förberedande undersökningar i eu del
fall kunde vara av nöden. Då emellertid, efter vad det ville synas,
lagberedningen på sitt program upptagit frågan om förändrat fastighetsBihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. It
[28. ]
i 900 års
riksdag.
82
Andra huvudtiteln.
[28.1
Fastighets
register
kommittén.
Kommitténs
fOr fatt ning sfSrslag.
bokssystem, samt förslag till lösningen av denna fråga säkerligen komme
att avse icke endast landsbygden utan jämväl stadssamfallen, kunde
det enligt utskottets åsikt också förutsättas, att Kungl. Maj:t utan framställning
från riksdagen läte verkställa de utredningar och förberedande
undersökuingar, som för frågans lösning jämväl beträffande städerna
kunde erfordras. Enligt utskottets åsikt förefunnes sålunda icke under
förkandenvarande förhållanden skäl för riksdagen att hos Kungl. Maj:t
påkalla sådan utredning, som motionärerna föreslagit.
På grund av det anförda hemställde utskottet, att ifrågavarande
motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda. Detta blev
även riksdagens beslut.
I underdånig skrivelse den 31 december 1907 framhöll därefter
lagberedningen, att ett underlag, motsvarande det för landet föreslagna,
även erfordrades för fastighets bokföringen i städerna och att numera,
särskilt genom den nya lagen angående stadsplan och tomtindelning,
förutsättningar för upprättande av en enhetlig ordning i sådant hänseende
kommit till stånd. Lagberedningen hemställde därför, att Kungl.
Maj:t täcktes gå i författning om utarbetande av föreskrifter angående
regi ster fö ring av fastigheter i stad, motsvarande det föreslagna jordregistret
för landet.
Vid frågans behandling i statsrådet den 15 maj 1908 yttrade dåvarande
chefen för justitiedepartementet, att han lika med lagberedningen ansåge
uppenbart, att för fastighetsbokföringen i städerna erfordrades ett underlag,
motsvarande det för landet föreslagna. Utarbetandet av förslag till
ett sådant underlag syntes lämpligast böra uppdragas åt särskilda
kommitterade, men borde dessas uppdrag ej inskränkas till det ovan
angivna, utan syntes de jämväl böra erhålla i uppdrag att utreda, i
vilken omfattning de föreskrifter, som komme att meddelas angående
registerföring ,i städerna, borde vinna tillämpning beträffande sådana
orter å landsbygden, för vilka funnes tomtindelning såsom för stad.
I överensstämmelse därmed uppdrog genom beslut sistnämnda dag
Kungl. Maj:t åt särskilda kommitterade — fastigbetsregisterkommittén —
att dels utarbeta förslag till föreskrifter angående registerföring av
fastigheter i stad dels ock utreda, i vilken omfattning dessa föreskrifter
borde vinna tillämpning jämväl å sådana orter å landsbygden, för vilka,
funnes tomtindelning såsom för stad.
Fastighetsregisterkommittén avgav den 30 september 1911 sitt
betänkande, innefattande förslag till förordning angående fastighets
-
Andra huvudtiteln.
83
register för stad, till lag med vissa bestämmelser angående fastighetsregister
ävensom till
förslag skulle för varje stad finnas ett fastighetsregister upplagt med
ledning av registerkarta, vilken skulle grundas å mätning efter siffermetoden
(triangelmätning), så vitt ej användande av grafisk metod i
särskilda undantagsfall av Kungl. Maj:t medgåves. Med särskilt tillstånd
kunde också en karta av mera anspråkslös beskaffenhet, kallad
översiktskarta, till en viss tid få tjäna som grundval för registerverket.
Regeln var emellertid, att för varje stad skulle upprättas en på triangelmätning
grundad registerkarta. Denna karta skulle alltid upprättas av
lantmätare likasom ock de viktigaste av de övriga åtgärder, som skulle
föregå själva registrets uppläggande, enligt förslaget i allmänhet skulle
verkställas av lantmätare. Före registerkartans upprättande skulle för
varje särskild stad frågan om rågångarna mellan stadens område och
angränsande mark vara i laga ordning behandlad. Vidare skulle, i den
mån gränserna omkring de särskilda fastigheterna inom det område,
som icke inginge i tomtindelning, ej förut blivit i laga ordning bestämda,
lantmätaren företaga förrättning för sådant ändamål, i samband
med registerkartans upprättaude; då dylik förrättning hölles, skulle
gränserna i därför stadgad ordning även utstakas å marken.
De för stad föreslagna föreskrifterna skulle, där Kungl. Maj:t därom
förordnade, äga motsvarande tillämpning i avseende å köping ävensom
å annat samhälle, för vilket på grund av hittills gällande föreskrifter
byggnadsstadgan för rikets städer skulle tillämpas eller sådant förordnande
meddelats, som avsåges i 36 § andra stycket av lagen angående
stadsplan och tomtindelning.
I ett av kommittén framlagt förslag till lag med vissa bestämmelser
angående fastighetsregister funnos upptagna föreskrifter av innehåll att
i stad fastighetsregister skulle uppläggas och föras på stadens bekostnad;
att dock staden skulle äga att såsom bidrag till de med registrets uppläggande
förbundna kostnader efter ty Kungl. Maj:t bestämde av statsmedel
uppbära ett belopp av högst fyra kronor för hektar ej vattentäckt
mark, som skulle upptagas i registret; att vad sålunda stadgats
för stad skulle äga motsvarande tillämpning beträffande köping eller
mnnieipalsamhälle, så vida fastighetsregister för samhället efter Kungl.
Maj:ts förordnande skulle föras enligt de bestämmelser, som meddelades
för stad; att det likväl icke skulle åligga stad under landsrätt, köping
eller mnnieipalsamhälle att svara för kostnaderna för de uppgifter,
vilka för registret skulle lämnas av den, som förde fastighetsboken, eller
av vederbörande häradsskrivare eller landskontor; samt att under de
[28.]
84
Andra huvudtiteln.
[28.] villkor Kungl. Maj:t föreskreve förste lantmätaren i länet kunde vara.
registerförare för stad eller samhälle, som nu sagts.
Enligt de av kommittén föreslagna bestämmelser skulle vidare
tryckta blanketter till fastighetsregistret och de i fastighetsregisterförordningen
föreskrivna förteckningar tillhandahållas på allmän bekostnad
och för utdrag av fastighetsregister, som fördes av person i stadens,
köpingens eller municipalsamhällets tjänst, såsom bidrag till samhället,
till kostnaden för registerföriugen erläggas lösen till registerföraren.
Kommittén» Fastighetsregisterkommittén har beträffande kostnaderna för fasti g
kostnads-
hetsregistrering enligt de av kommittén föreslagna bestämmelser bland
annat anfört:
Kommitterade hade under arbetena med upprättandet av förslaget,
till förordning angående fastighetsregister för stad städse haft för ögonen,
att fastighetsregistret måtte kunna uppläggas och föras utan att kostnaderna
därför bleve allt för betungande.- Det oaktat hade kommitterade
ej kunnat undvika att föreslå arbeten, som komme att kräva stora
kostnader. Särskilt samlandet och bearbetandet av det material, som
enligt förslaget borde läggas till grund för fastighetsregistret, komme att
föranleda dryga kostnader, och även själva uppläggandet och förandet
av registret kunde icke ske utan väsentliga kostnader. Frågan angående
ungefärliga beloppet av dessa kostnader vore av stor betydeW
Först och främst vore det naturligtvis synnerligen angeläget att tillse,
att kostnaderna icke bleve obehörigt höga i förhållande till det syftemål
man önskade vinna; och vidare vore kostnadsfrågan av vikt vid
bedömandet av spörsmålet, vem som skulle vidkännas ifrågavarande
kostnader.
Den ojämförligt största delen av kostnaderna folie på arbetet med
fastighetsregistrets uppläggande och förberedelserna därför.
Kostnaderna för dess förande bleve däremot tämligen obetydliga..
Väl skulle alla lorändringar beträffande fastighetsindelningen och särskilda
fastigheters beteckning m. m. av registerföraren antecknas i registret,
men detta arbete torde knappast i någon av rikets städer taga register-
förarens hela arbetstid i anspråk. 1 de mindre städerna syntes berörda
arbete kunna medhinnas på några timmar i månaden, och beträffande
de medelstora städerna hölle kommitterade före, att registrets förande
ej kunde komma att kräva mer än någon eller några timmars arbete
i veckan.
Arbetet med fastighetsregistrets uppläggande bestode enligt förslaget,
utom i uppgörande av vissa förteckningar över fastigheter, kartor
Andra huvudtiteln.
85
m. m., vilka i regel ej torde kräva några nämnvärda kostnader, hnvud- [28.]}
sakligen dels av lantmäterigöromål för bestämmande och utstakande av
vissa rågångar och fastighetsgränser samt uppmätning och kartläggning
av stadsområdet, dels av upprättande av vissa ägoförteckningar, t<>mtförändringslängd
och förslag till fastighetsindelning, dels ock av uppläggande
av t<>mtboken och jordeboken, vilka utgjorde fastighetsregistrets
särskilda delar. Uppläggandet av tomt- och jordeboken kunde benämnas
Tegistreringsarbete i egentlig mening, under det lantmäterigöromålen och
upprättandet av ägoförteckningarna m. m. avsåge att åstadkomma material
för registreringsarbetet.
Av kostnaderna för dessa arbeten bleve mätnings- och kartläggningskostnaderna
de största. De komme att betydligt överstiga summan
av kostnaderna för övriga arbeten för registrets upprättande.
Beräkningen av mätningskostnaderna kunde icke bliva annat än i
hög grad approximativ, även om synnerligen noggranna och tidsödande
undersökniugar verkställdes i de särskilda städernas kartarkiv. Därtill
o
komme, att äldre kartors användbarhet för det ifrågavarande ändamålet i
många fall uppenbarligen ej skulle kunna avgöras utan kontrollering
.medelst mätningar å marken. En dylik undersökning skulle för övrgt
med stor sannolikhet ådagalägga, att kartmaterialet i stor utsträckning
vore ganska otillfredsställande, där det ej under de senare åren blivit
genom triangelmätningar försatt i ett tidsenligt skick.
Kommiiterade både därför för erhållande av erforderliga utgångspunkter
för sina beräkningar förskaffat sig upplysningar angående den
utsträckning, i vilken triangelmätningar under de senare åren ägt rum
eller för närvarande vore under utförande. Dessa upplysningar gåve
vid handen, att triangelmätning och — inom planlagt område — även
polygon mätning verkställts eller inom ett eller annat år torde vara fullbordad
i följande 20 städer nämligen: Stockholm, Södertälje, Norrtälje,
Jönköping, Malmö, Lund, Landskrona, Hälsingborg, Halmstad, Fa ''ken berg,
Göteborg, Lysekil, Lidköping, Kristinehamn, Filipstad och delvis Nyköping,
Växjö, Gävle, Enköping och Västervik. Dessa städers sammanlagda
areal vore i runt tal 33,700 hektar. Då kommiiterade hade anledning
antaga, att av denna areal omkring 3,000 hektar ej ingått i
ovanberörda triangelmätningar, skulle man alltså kunna beräkna den
triangelmätta arealen till i runt tal 30,700 hektar eller till nära 22
procent av städernas sammanlagda areal av 140,766 hektar. Angående
berörda mätningsarbeten i ovannämnda städer hade kommitterade inhämtat,
att noggranna detaljmätningar efter siffermetod därvid ägt rum
86
Andra huvudtiteln.
E28.]: i de flesta städerna och till en omfattning, som man torde kunna beräkna,
till cirka 10 procent av samtliga svenska städers hela areal.
Kommitterade hava på av dem närmare angivna grunder approximativt
beräknat kostnaderna för mätning efter siffermetoden av städernas
efter sådan metod ej uppmätta områden till ett utjämnat belopp av
2.350.000 kronor samt anförde vidare:
Kostnaden dels för bestämmande och utstakande av vissa rågångar
och fastighetsgränser och dels för upprättande av de kartkopior, ägoförteckningar
och andra lantmäterihandlingar, för vilka arvode ej ingått i
mätningskostnaden, torde uppgå till omkring femton procent av mätningskostnaderna.
Vid beräkningen av kostnaderna för dessa göromål vore
emellertid att taga hänsyn jämväl till de arealer, som redan undergått
triangelmätning, resp. polygon- och detaljmätning, eller sålunda till
städernas hela sammanlagda område av olika slag om cirka 140,000
hektar. För detta område skulle mätningskostnaderna enligt kommitténs
beräkningsgrunder utgöra i runt tal 2,772,000 kmnor. Till förenämnda
femton procent härav eller 415.800 kronor torde emellertid för oförutsedda
utgifter böra läggas ytterligare två procent eller 55,440 kronor.
Kostnaden för 1) reglering av rågångar och fastigheisgränser samt för
2) upprättande av vissa kartkopior och lantmäterihandlingar skulle alltså
komma att uppgå till i runt tal 470,000 kronor, därav något mindre
än hälften eller omkring 200,000 kronor kunde beräknas falla på förstnämnda
och något mer än hälften eller högst 270,000 kronor på sistnämnda
slags göromål. Av kostnaden för bestämmande och utstakande
av vissa rågångar och fastighetsgränser komme givetvis en väsentlig
del att föranledas därav, att enskilda jordägare väckte fråga om råtta
sträckningen av vissa gränslinjer, och då denna ökning av kostnaderna
syntes böra drabba jordägarna själva, torde beloppet 470,000 kronor
utan fara för större misstag kunna nedsättas med 100,000 kronor till
370.000 kronor. Enär kostnaden för det återstående egentliga registreringsarbetet
ej borde uppgå till mer än omkring två tredjedelar av
kostnaden för upprättande av kartkopior och lantmäterihandlingar, vilken
kostnad här ovan beräknats till högst 270,000 kronor, torde register i ngskostnaden,
häri iuberäkmit även kostnaden för erforderliga blanketter,
icke behöva överstiga 180,000 kronor. Hela kostnaden för fastighetsregistrets
inrättande i städerna syntes alltså kunna beräknas till i runt
tal 2,900,000 kronor.
Dessa kostnader vore visserligen ganska betydande, men kommitterade
kunde dock ej finna, att de vore oskäligt höga i förhållande till
Andra huvudtiteln.
87
det syftemål man önskade vinna eller ett lämpligt underlag för inskrivning''
av rättsförändringar i lästighetsboken.
Vid det förhållande att städerna vore skyldiga att själva bestrida
utgifterna för sitt rättsväsen, torde ej kunna ifrågasättas, att städernas
fastighetsregister skulle såsom jordregistret på landet uppläggas och
föras uteslutande på statens bekostnad, utan torde den huvudsakliga
kostnaden böra drabba städerna själva. Emellertid syntes det spörsmål
kunna uppställas, huruvida icke städerna billigtvis burde kunna göra
anspråk på bidrag av statsmedel till bestridande av ifrågavarande kostnader.
I detta avseende torde följande omständigheter förtjäna framhållas.
_ Städernas invånare hade av ålder varit skyldiga att bekosta vissa
mätningar inom stad sområdena. Sålunda hade de enligt äldre tiders
byggnadsordningar, vilka ända till år 1861 fastställts av Kungl. Maj:t, varit
pliktiga att vidkännas kostnader för tomtmätningar, och enligt de för
städernas planläggande och bebyggande gällande bestämmelser hade
åtskilliga skyldigheter blivit ålagda städernas invånare i fråga om upprättande
av kartor över stadsplaner, kvarter och tomter.
q Landsbygdens invårare hade väl ej haft någon direkt skyldighet
sig ålagd. att låta officiellt uppmäta sina ägoområden. Däremot hade
de fått vidkännas betydande utgifter för de ägomätningar, som varit
nödvändiga för verkställande av de olika slag av jorddelningsförrättningar,
i vilka de enligt skilda tiders lagstiftning varit pliktiga att ingå. På
grund av den uppmätning och indelning av landets jord, som ägt rum
vid de lantmäteriförrättningar landsbygdens invånare måst bekosta, hade
det varit möjligt att lata jordregistret för rikets landsbygd uppläggas
utan särskilda mätningar med användande företrädesvis av de i länens
lantmäteri k ont or förvarade kartor och handlingar och att inskränka
arbetet med inrättande av jordregistret till allenast registreringsarbeten
vilka bekostades av staten.
Vid nämnda förhållanden syntes det kommitterade, som om städerna
icke med fog kunde göra anspråk att få de kostnader ersatta av staten,
vilka belöpte på de för fastighetsregistrets inrättande erforderliga mätningar.
Detta syntes så mycket mera uppenbart som de mätningar,
vilka enligt föreliggande förslag måste föregå registreringsarbetet, komme
att bliva till stor nytta för städerna, bland annat såsom ledande till
klarhet och reda i deras fastighetsförhallanden och besparing av kostnader
för mätningar, som i annat fall av särskilda anledningar skulle erfordras.
Härtill komme, att mätningskostnaderna måste ställa sig mycket olika i
skilda städer, i den mån städerna för besparing av kostnader begagnade
sig av de genom förslaget öppnade utvägarna att antingen låta register
-
88 Andra huvudtiteln.
f28.] kartau tills vidare ersättas av eu efter den billigare grafiska mätningsinetoden
upprättad översiktskarta elb-r oek, om registerkarta genast upprättades,
låta större områden uppmätas enligt den grafiska metoden. I
sådana städer åter, där man önskade, att de mest noggranna mätningar
redan vid registrets upprättande gjordes och följaktligen deta^jmätningar
kom me att verkställas i större utsträckning än förslaget åsyftade, bleve
mätningskostnaderna högre än kommitterade för normala lull beräknat,
och det skulle mången gång bliva synnerligen svårt om ej omöjligt
att pröva, vilken del av mätningskostnaden skulle anses belöpa på de
för fastighetsregistret nödvändiga mätningsgöromålen.
Vad däremot anginge öviiga arbeten lör fastighetsregistret^ uppläggande,
vore de alla — med undantag av de utav enskilda fastighets
ägare föranledda gränsregleringar — påkallade allenast för själva fastighetsregistret
och utgjordes dels av arbeten för erhållande av material till
dettas uppläggande och dels av egentliga registreringsarbeten. Sålunda
vore rågångsregleringar, i den ränn de ej föranleddes av enskilda jordägares
anspråk, nödvändiga för bestämmande, vilka ägor in ginge i stadsområdet
och alltså skulle i registret redovisas. Och ägoförteckningarna
jämte tomtförändringslängden och förslaget till fastighetsindelning, ehuru
i viss mån jämförliga med de vid jorddelningsförrättningar vanligen beskrivningar,
utgjorde enligt förslaget själva underlaget för registret.
De måste upprättas efter noggrann undersökning och prövning i de uti
förslaget angivna hänseenden för att, sedan nödiga tillägg och rättelser
blivit vidtagna, läggas till grund för infot ingarna i registret. Samtliga
vore de handlingar med sådant innehåll att, därest de icke vore nödvändiga
såsom material för registret, städerna ej skulle hava anledning att låta
upprätta dem. , e .
På grund av vad kommitterade sålunda anfört och da, med fastighetsregistret
enligt förslaget åsyftades att erhålla ett lämpligt underlag
för ett nvtt och tidsenligt fastighetsboksystem, vilket måste bliva detsamma
för land och stad, utgjorde inrättandet av det ifrågasatta fastighetsregistret
för städerna en lika viktig statsangelägenhet som uppläggandet
av jordregistret för landsbygden. Kommitterade hölle fördenskull
före, att alla kostnader, som enligt ovanstående beräkningar betingades
av fastighetsregistrets uppläggande utöver mätningskostnaderna, borde
bestridas av staten, och att alltså ett belopp i runt tal av minst 550,000
kronor skulle för sådant ändamål behöva anvisas av riksdagen. Hän
inginge även de beräknade kostnaderna för erforderliga blanketter, vilka
för städerna likasom för landsbygden borde bekostas av statsmedel.
Beträffande den grund, etter vilken ett eventuellt statsanslag lämp -
Andra huvudtiteln.
89
ligen borde fördebis mellan de särskilda städerna, torde vid det förhällande
att noggrannhetsyraden av mätningarna icke komme att inverka
på storleken av de utav kommitterade beräknade kostnader, som skulle
bestridas av statsmedel, någon annan grund för fördelningen icke lämpligen
kunna ifrågasättas än storleken av det i varje stads fastighetsregister
ingående område. Denna f »rdelningsgrund medförde visserligen
någon förmån för de städer, vilka hade särskilt stora i stadsplan ej
ingående områden, som tillika vore indelade i jämförelsevis få fastigheter''.
l\Ien någon rättvisare och tillika enkel fördelningsgrund kunde
icke av kommitterade angivas. Och den jämförelsevis obetydliga förmån,
som under nyssnämnda förhållanden skulle tillkomma en eller annan
stad, syntes kunna utjämnas, om föreskrifter meddelades dels om en
maximigräns för statsbidraget dels om rätt för Konungen att i varje
fall bestämma bidragets storlek inom denna gräns.
En sammanställning mellan å ena sidan städernas sammanlagda
areal eller 140,706 hektar samt å andra sidan det belopp, vanill
kostnaderna för fastighetsregistrets uppläggande utöver mätningskostnaderna
beräknats, eller 550,000 kronor gåve vid handen att maximibeloppet
för statsbidraget borde sättas till 4 kronor lör hektar. Med
hänsyn till den överflyttning till städerna av jord från landet, som
kuude anses vara förestående, och vilken för övrigt vore av beskaffenhet
att i många fall i mer än motsvarande grad minska kostnaderna för
jordregistrets uppläggande, torde det anslag, som erfordrades, böra få
natur av förslagsanslag att successivt utgå under den för fastighetsregistrets
uppläggande beräknade tid. Detta torde även vara behövligt
med hänsyn därtill, att uppgifterna angående arealen av vissa städers
områden \ore endast approximativa.
Vad anginge kostnaden för inrättande av fastighetsregister för
köpingar och municipalsamhällen måste man skilja mellan å ena sidan
sådana samhällen, för vilka fastighetsregister skulle uppläggas enligt
förordningen angående fastighetsregister för stad, och å andra sidan de
samhällen, för vilka fastighetsregister skulle uppläggas och föras enligt
grunderna i förordningen den 13 juni 1908 angående jord regist er.
Beträffande samhällen av förstnämnda slag bleve de för fastighetsregistrets
inrättande erforderliga utgifter av samma slag som motsvarande
utgifter för städerna. Mätning^kostnader komme alltså att till väsentlig
del ingå i dessa utgifter. Då fastighetsägare i sådana köpingar och
municipalsamhällen, varom här vore fråga, hade samma skyldighet att
låta upprätta kartor över stadsplaner, kvarter och tomter, som av ålder
ålegat städernas invånare, ansåge sig kommitterade ej kunna ifrågasätta,
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 12
[28.1
90
Andra huvudtiteln.
f28.] att staten skulle vara skyldig bekosta de för fastighetsregistrets upprättande
nödiga mätningar i köpingar och municipalsamhällen eller att
deltaga i dessa kostnader. Men då ifrågavarande samhällen i allmänhet
ej hade samma ekonomiska förmåga som städerna att bära de jämförelsevis
dryga mätningskostnaderna och i regel ej heller kunde påräkna
nytta av mätningsresultaten i den utsträckning som händelsen
bleve i städerna, hölle kommitterade före, att de köpingar och municipalsamhällen,
varest registerföring av fastighet skulle ske enligt reglerna
angående fastighetsregister för stad, med fog borde kunna påräkna
någon förmån av statsmedel utöver 4 kronor för varje i fastighetsregistret
redovisad hektar. Denna förmån hade kommitterade tänkt sig lämpligen
kunna beredas därigenom att, där samhället ej önskade för registrets
förande anlita i dess tjänst anställd person, registret finge utan kostnad
för samhället föras av förste lantmätaren i länet.
Någon noggrann uppgift å arealen av de till köpingar och municipalsamhällen
hörande områden hade väl ej kunnat av kommitterade
erhållas, och i allt fall saknades säker grund för bedömande av frågan,
i vilken utsträckning köpingar och municipalsamhäl en lomme att tillhöra
det slags samhällen på landsbygden, för vilka fastighetsregister
skulle inrättas enligt reglerna för sådant register för stad. Men då,
enligt vad kommitterade hade anledning antaga, arealen av samtliga
köpingar och de municipalsamhällen, för vilka på grund av föreskrift
om tillämpning av byggnadsstadgan för rikets städer eller särskilt förordnande
lagen angående stadsplan och tomtindelning ägde motsvarande
tillämpning, icke överstege 27,000 hektar, skulle, även om samhällen
med sammanlagt område av hälften av denna areal komme att i fråga
om registerföring likställas med städerna, det eventuella statsbidraget
efter den grund, kommitterade föreslagit beträffande städerna, icke
komma att för sådana samhällen överstiga ett belopp av tillhopa 54,000
kronor; och hade kommitterade grundad anledning antaga, att detta
belopp skulle komma att i väsentlig mån underskridas. För detta antagande
både kommitterade funnit ett stöd i föreliggande uppgifter om
folkmängden i köpingar och municipalsamhällen. Vid granskning av de
officiella folkmän^dssiffrorna för år 1910 och andra förhållanden rörande
de särskilda samhällena hade kommitterade fått den uppfattning, att
samhällen, vilkas invånareantal ej överstege 800, kunde betraktas såsom
så oansenliga, att fastighetsregistrering där icke torde komma att äga
rum enligt de för städerna föreslagna grunder. Av rikets 39 köpingar
hade 28 och av befintliga 107 municipalsamhällen av nämnda slag 71
mer än 800 invånare. Beträffande dessa 99 samhällen ansåge kommit
-
Andra huvudtiteln.
91
terade med avseende å de större eller mindre betingelser för utveckling,
som syntes föreligga, att förordnande om fastighetsregistrering enligt
samma grunder som för stad kunde antagas komma att meddelas allenast
för omkring lialva antalet. Under förutsättning att av nyssnämnda areal
av omkring 27,000 hektar, efter förhållandet av denna siffra till hela
antalet samhällen, i medeltal komme omkring 185 hektar på varje, skulle
man alltså hava att räkna med en areal av 9,250 hektar, därför bidraget
av statsmedel skulle uppgå till endast 37,000 kronor.
I förestående kostnadsberäkningar hade hänsyn ej tagits till de
gransknings- och kompletteringsarbeten, som ankomme på den tjänsteman,
vilken förde fnstighetsboken.
Enligt förordningen den 13 juni 1908 angående jordregister
krävdes vid jordregistrets uppläggande medverkan i åtskilliga avseenden
av vederbörande domhavande. Denne hade därjämte att efter registrets
första uppläggande meddela vissa uppgifter rörande förändringar, som
skulle införas i registret. Av statsmedel utginge ersättning för det
arbete, som bestode i granskning av upprättade jordregisterstommar,
utredning rörande äganderätten till fastigheter, som upptagits i sådana
stommar, komplettering av stommarna genom uppgifter å fastigheter,
som icke upptagits i stommarna, samt registerbeteckningarnas införande
i fastighetsböckerna, så vitt införingen skedde i samband med omförmälda
granskning. För det arbete, som i övrigt för jordregistrets uppläggande
och förande ålåge domhavanden, och för det ökade arbete^
som jordregistrets inrättande eljest kunde medföra för honom, syntes
däremot ersättning ej kunna ifrågakomma. För att ersättning överhuvud
skulle utgå förutsattes nämligen, att någon erhållit särskilt förordnande
att i domhavandens ställe antingen utföra det för jordregistrets uppläggande
nödiga arbete eller ock, där detta arbete utfördes av domhavmden,
bestrida domargöromålen i övrigt, och denna förutsättning
torde väl så gott som uudantagslöst vara förhanden, då här ovan uppräknade,
mera tidsödande göromål förekomme, varemot det väl ej kunde
antagas, att domhavanden skulle behöva ledighet från övriga ämbetsgöromål
allenast för att avgiva infordrat yttrande eller i särskilt fall
insända någon uppgift eller i fastighetsböckerna införa registerbeteck^
ningar å fastigheter, som ej funnes upptagna i de till honom överlämnade
registerstommarna.
Vad anginge uppläggande och förande av fastighetsregister för de
köpingar och andra orter med tomtindelning såsom i stad, för vilka
fastighetsregister skulle föras i huvudsaklig överensstämmelse med grunderna
i jordregisterförordningen, komme medverkan av domhavanden
a2
Andra huvudtiteln.
att erfordras i ungefär sa nan a utsträckning som enligt sagda förordning.
Annorlunda stälfle sig förhållandet beträffande städerna samt de köpingar
och municip ilsamhällen, för vilka fastighetsregister skulle föras efter
samma grunder som för stad. Där komme medverkan av den, som för
iä^tighetsboken — i städer med egen jurisdiktion en ledamot eller
tjänsteman i rådhusrätten samt beträffande städer under landsrätt ävensom
nämnda köpingar och municipalsamhällen domhavanden i orten —
att krävas dels vid arbetets början nämligen för granskning och
komplettering av vissa uppgifter från byggnadsnämnden och mantalsskrivningsföri
ättaren dels ock för granskning av det material, som inkommit
till magistraten innan d* t egentliga registreringsarbetet påbörjades,
varjämte fastighetsbokförarcn hade att, sedan registret upplagts,
införa registerbeteckningarna i fastighet-dm ken.
Dä de städer, som hade egen jurisdiktion, vore skyldiga att själva
bestrida kostnaderna därför, borde de uppenbarbigen vidkännas även de
kostnader, som förenäinnda fastighetsboklöraren ålagda arbete kunde
komma att kräva. Städer under landsrätt samt köpingar och andra
orier med fastighetsindelning såsom i stad hade däremot icke några
direkta kostnader för rättskipningens uppehållande. Sannolikt skulle det
leda till förvecklingar, om en person, som förordnats att med avseende
å uppläggandet, av fastighetsregister eller registerbeteckningars införande
i fastighet>bok för dylik stad eller ort utföra visst arbete eller att, medan
sådant arbete utfördes av domhavanden, bestrida dennes ämbetsgöromål
i övrigt, skulle vara hänvisad att söka ersättning i annan ordning än
som gällde, då motsvarande arbete utfördes i sammanhang med uppläggandet
av jordregister, och torde sådana förvecklingar desto mera
kunna befaras som det med avseende å de nuvarande fastighetsböckernas
beskaffenhet sannolikt bleve vanligt, att dylikt arbete utfördes samtidigt
för stad eller ort, som nyss sagts, och för kringliggande landsbygd.
Under sådana omständigheter erbjöde det givetvis stora vanskligbeter
att fastslå la, vilket ersättningsbelopp skulle anses belöpa på arbetet
för den ifrågavarande staden eller orten; och hade det därför synts
kommitterade som kunde ersättningen för sådant arbete, i vad det avsåge
dylik; stad eller ort, lämpligen utgå av de anslag, som bleve anvisade
till bestridande av kostnaden för uppläggande av jordregister för landet.
Då 37 § i förordningen angående jordregister förutsatte, att fastighetsregister
för köpingar och därmed jämförliga orter med tomtindelning
såsom i stad skulle uppläggas i enlighet med sagda förordning, torde
det för övrigt fä antagas, art i de anslag, som redan beviljats f ör uppläggandet
av jordregister, även ingiuge medel till bekostande av det
Andra huvudtiteln.
93
arbete, som uppläggandet av fastighetsregister för köpingar och dylika [28.]
ortrr medlorile för respektive domhavande. Vad särskilt anginge
köpingar och municipalsamhällen samt områden, som avsåges i 37 och
38 §§ i lagen angående stadsplan och tomtindelning, finge erinras, att
de icke intoge sådan privilegierad ställning, att de kunde anses äga
skyldighet att svara för dylika kostnader. Fiamhållas finge ock, hurusom
utredningen av äganderätten till de särskilda fastigheterna, som på grund
framförallt av den stora jord-lelningen inom respektive enheter mångenstädes
vid upprättandet av jordregister befunnits vara förenad med
mycket arbete och stora svårigheter, i allmänhet torde ställa sig jämförelsevis
lätt med avseende å omtörmälda städer och orter, åtminstone
vad anginge i tomter indelat område.
Vad sålunda anförts om ersättningen för arbete å domsageexpeditionerna
gällde i huvudsak även kostnaderna, för de uppgifter, som skulle
lämnas av vederbörande häradsskrivare och landskontor.
Bidraget av statsmedel hade föreslagits böra utgå med högst 4
kronor för hektar ej vattentät kt mark, som skulle i registret upptagas.
Den vattentäckta marken hade undantaga, då dess registrerande i
allmänhet ej torde föranleda avsevärda kostnader. Maximibeloppet torde
ii allmänhet böra utgå, och endast om särskilda undant gs för hållanden
förekomme syntes nedsättning däri höra göras. I regel borde staden
eller samhället ej komma i åtnjutande av bidraget innan registret i dess
helhet upplagts, men hade stadgandet dock formulerats så, att hinder ej
mötte för Knngl. Maj:t att låta utbetala bidraget successivt allt efter som
arbetet med registrets uppläggande fortskrede.
Mot kommitténs förslag framställdes i avgivna yttranden anmärk- yttranden
ningar av mycket allvarlig innebörd. Enligt komittens beräkningar jcommun
skulle ensamt de för registerkartornas upprättande nödiga mätningar fsniagct
(komma att draga en kostnad av icke mindre än omkring 2,350,<)00
kronor och kostnaden för bestämmande och utstakande av vissa rågångar
och fastighetsgränser uppgå till omkring 200,000 kronor, av vilket
senare belopp dock en del, enligt kommitténs mening, borde gäldas av
enskilda jordägare. Beräkningarna hava icke gjort anspråk på annat
än approximativ giltighet, och i yttranden, som över förslaget avgivits
av korporationer och tjänstemän med praktisk kännedom om städernas
mätningsförhållanden, har framhållits såsom sannolikt, att vid förslagets
genomförande kostnaderna skulle komma att stiga till avsevärt högre
belopp. Förslaget att upprättandet av registerkartan och en väsentlig
del av utredningsarbetet skulle anförtros åt lantmätare med förbigående
94
Andra huvudtiteln.
[28.]
Departements•
chefen i anledning
av
kommittéförslaget.
av städernas egna mätningsman har icke blott ansetts leda till onödig
ökning i kostnaderna utan även ur andra synpunkter framkallat gensagor*
Slutligen har från flera håll gjorts gällande, att för fastighetsregistret
icke föreslagits sådan anordning, att därmed i den utsträckning, som
vore möjlig, även rent kommunala eller privata behov bleve tillgodosedda*
Då jag den 27 juni 1914 i statsrådet anmälde fastighetsregisterkommitténs
betänkande och de över detsamma avgivna yttranden, anförde
jag, efter att hava redogjort för det huvudsakliga innehållet i yttrandena^
bland annat följande:
»Bland de erinringar, som framställts mot den av kommittén föreslagna
anordning av fastighetsregistreringen i städerna, är det särskilt
två, som göra en ytterligare utredning av frågan önskvärd. Jag syftar
härvid på anmärkningarna därom, att ett registrerangsväsen sådant som
det föreslagna skulle bliva till skäligen ringa gagn ur rent kommunal
synpunkt, men att å andra sidan registrets första uppläggande sannolikt
skulle komma att kräva avsevärt mera arbete och kostnader än kommitténs
beräkningar angiva, helst om arbetet för kartors upprättande
icke bleve överlämnat åt städernas egna mätuingsmän.
Fastighetsregistret skulle enligt förslaget få till uppgift att bilda
underlag för nya fastigbetsböcker, och är det därför ur statens synpunkt
angeläget, att fastighetsregistret kan nöjaktigt redovisa icke blott den
fastighetsindelning, som består vid tiden för registrets upprättande, utan
även de förändringar, som den eu gång registrerade fastighetsindelningen
tid efter annan kan komma att undergå. Med hänsyn till de
anspråk, som staten måste uppställa härutinnan och icke minst beträffande
registrets vidmakthållande, lärer det icke kunna komma i fråga
att överlämna registreringen helt och hållet åt städerna att utföra på
sätt de var för sig må finna lämpligast. Men icke heller kräver det
omförmälda statsintresset ett ordnande i enskildheter av städernas
mätningsväsen, huru önskvärt ett sådant ordnande eljest måste erkännas
vara. Staten bör därför enligt min mening icke tvinga städerna att
för åstadkommande av den karta, som jag i likhet med kommittén
anser böra ingå såsom en integrerande del i registerverket, låta uppmäta
städerna med tillämpning av den visserligen mera exakta men
också kostsammare metod — triangelmätnings- eller siffermetoden —
som enligt kommitténs förslag skulle komma till användning, utan torde
det för ändamålet vara tillräckligt att en översikts- eller orienteringskarta
upprättas med användande i största möjliga utsträckning av redan:
befintligt kartmaterial. Åven i övrigt torde vissa till besparing ledande
Andra huvudtiteln.
9r>
förenklingar i registreringen kunna genomföras. Samtidigt som registrets [28.]
innehåll principiellt bör begränsas till sådana fakta och data, som äro
nödvändiga med hänsyn till registrets lörenämnda uppgift, kan dock
måhända vara lämpligt att bereda städerna möjlighet att — åtrmnstone
i viss utsträckning — giva registret ett något fylligare innehåll, där
sådant kan vara till fromma för något kommunalt behov.
Befinnes det möjligt att åstadkomma en tillfredsställande registrering
under enklare former än kommittén tänkt sig, torde icke blott
registrets uppläggande och förande utan även det för dess första upprättande
nödiga kartarbetet kunna i regel anförtros åt städernas egna
tjänstemän, varvid dock måste uppställas det oeftergivliga krav, att
tiden för registrets upprättande icke må härigenom utsträckas över vad
Som skulle åtgått om särskilda personer auställts för arbetet.
Vid en förnyad utredning sådan som jag ifrågasatt torde det visa
sig, att genom förenklad anordning av registreringen fastighetsregisterkommitténs
förslag i avsevärda delar kunna få förfalla.
För den fortsatta legislativa behandlingen av ärendet är emellertid
önskvärt, att vid överarbetningen av förslagen i övriga delar gruuderna
i densamma ej utan tvingande skäl frångås. Beträffande angelägenheten
härav må särskilt framhållas, att ett försök att ordna fastighetsregistreriugen
efter väsentligen nya grunder skulle kunna medföra, att den så
länge förberedda reformen av lagfarts- och inteckuingsväsendet bleve
ytterligare undanskjuten, måhända för en lång följd av år.»
Nämnda den 27 juni biföll Kungl. Maj:t av mig gjord framställning Fastighet
om bemyndigande för mig att tillkalla sakkunniga personer att biträda , ,e9tsf?rinom
justitiedepartementet med omarbetning av fastighetsregisterkommitténs
förslag. Sedan sådana sakkunniga tillkallats, avgåvo dessa sitt
betänkande i ämnet den 31 december 1914. I detta betänkande anföra
de sakkunniga — fastighetsregisterkommissionen — bland annat följande:
Åven om man delade kommitténs uppfattning att fastighetsregistret
skulle erhålla ökat värde, i händelse redovisningen däri av särskilda
fastighetsområden grundades å en genom triangelmätning åstadkommen
karta, och likaledes hölle det för önskvärt, att stadens yttre rågångar
ävensom gränserna för de särskilda fastigheterna inom icke tomtindelade
stadsområden bestämdes i samband med fastighetsregistrets upprättande,
kunde man dock knappast hänföra vare sig triangelmätning eller rågångars
och fastighetsgränsers bestämmande till konstitutiva förutsättningar för
ett nöjaktigt fastighetsregister. Åtskilliga städer hade redan av eget
initiativ låtit triaugelmäta sina områden eller åtminstone de tätare
96
Andra huvudtiteln.
[28.] bebyggda delarna därav, och exemplet komme helt visst att följas av
många andra städer. I den mån städerna själva fogade anstalt om
triangelmätning, komme påtagligen mätningen att anordnas så, att de
kommunala önskemålen i främsta rummet tillgodosåges, men det funnes
in*ren anledning att antaga, att städerna skulle därvid i större utsträckning
försumma att låta de särskilda fastighetsgränserna inmätas. Då
fastighetsregistret givetvis borde inrättas på sådant sätt, att det komme
att redovisa alla efter dess uppläggande skeende mätningar, och alla
kartor, som upprättades över vederbörande stad i dess helhet eller särskilda
stadsdelar eller fastigheter, lämpligen borde i koncept förvaras i
ollentligt arkiv’, kunde det förväntas, att behovet för fastighetsboksväsendet
av noggrant kartmaterial efter hand komme att tillgodoses för
flertalet städer utan något ingripande från statens sida. Därmed syntes
man höra låta sig nöja, helst det vid uppkommande tvister icke kunde
ifrågasättas, att registerkartan skulle hava vitsord framför specialkartorna.
Kegisterkartans uppgift syntes kunna bestämmas sålunda, att den skulle
underlätta kontrollen därå, att vid registrets uppläggande ingå vare sig
luckor eller dubbelföringar vid fastighetsredovisniugen förekomme, och
i övrigt såsom en orienteringskarta underlätta återfinnandet av särskilda
fastigheter. Begränsades registerkartans uppgift på detta sätt, torde det
för ändamålet v;.ra tillräckligt att den upprättades med användande i största
möjliga utsträckning av redan befintligt kartmaterial, på sätt kommittén
föreslagit beträffande den provisoriska karta, som i dess förslag benämndes
översiktskarta. Vad vidare angirige behovet av rågångars och andra
fastighetsgränsers bestämmande finge erinras, att kommittén för det fall,
att vid registrets uppläggande icke upprättades registerkarta utan allenast
översiktskarta, icke ifrågasatt, att audra gl änser än de yttre rågångai na
skulle behöva bestämmas i samband med registreringen, ävensom att
registrering av fastigheterna på landsbygden ägde rum oavsett huruvida
deras rågångar blivit behörigen bestämda eller icke. Jämväl beträffande
frågan om regleringen av rågångar och andra fastighetsgränser torde
emellertid kunna antagas, att en önskvärd lösning därav skulle så småningom
framkallas av vederbörande rättsägares eget intresse.
Bortfölle föreskrifterna om vissa rågångars och andra fastighetsgränsers
bestämmande i samband med registerkartans upprättande, torde
det icke heller finnas något skäl att bibehålla bestämmelsen, att endast
lantmätare skulle kunna förordnas att upprätta registerkarta och verkställa
vissa därmed sammanhängande göromål. Upprättandet av en karta
med användande i huvudsak av redan befintligt material krävde givetvis
långt mindre teknisk färdighet än de mänga maktpåliggande arbeten,
Andra huvudtiteln.
97
som städernas egna mätningsman för närvarande hade sig anförtrodda, [28.]
och om den lokala tillsynen å arbetet överlämnades åt vederbörande
magistrat, torde därmed vara sörjt för, att förekommande utredningar
bleve verkställda med behörigt iakttagande av därför meddelade föreskrifter.
Att även andra mätningsteknici än lantmätare och stadsingenjörer
kunde anlitas vid det ifrågavarande arbetet, torde efter vad
nu sagts falla av sig självt.
Innan jag övergår till frågan om kostnaden för uppläggandet och nent^rfMförandet
av fastighetsregister enligt de av kommissionen föreslagna ningsfutslag.
bestämmelser, må det tillåtas mig att lämna en kortare redogörelse för
innehållet i berörda bestämmelser.
Fastighetsregister i stad skall uppläggas med ledning av registerkarta
med tillhörande handlingar, och i samband med registerkartans
upprättande skall utredas och fixeras den fastighetsindelning, som då
rättsligen består. Att registret i första hand skall redovisa den rätteligen
bestående fastighetsindelningen har ansetts uppenbart, då detsamma
är avsett att utgöra grundval för nya fastighetsböcker. Emellertid
kommer av registret och kartan jämväl att framgå, när den rättsliga
och den administrativa fastighetsindelningen icke överensstämma.
Registret skall bestå av två avdelningar, nämligen tomtbok för
tomterna och stadsägobok för övriga fastigheter inom staden.
Upprättandet av registerkartan har enligt förslaget karaktären av
en särskild förrättning. Kartan skall upprättas av en i ägomätning
kunnig person, som förordnas av Kungl. Maj:ts befallningshavande (§ 4).
För kartans åstadkommande bör förrättningsmannen hava tillgång
till handlingar eller till utdrag av handlingar, som kunna innehålla
uppgifter om fastighetsindelningen i staden. Förslaget innehåller härutinnan
föreskrift (§ 5), att magistraten skall införskaffa:
1) från byggnadsnämnden enligt visst formulär (10) upprättad
förteckning över tomterna i staden jämte förslag till beteckning å de i
förteckningen redovisade tomter, vilkas dittillsvarande beteckning icke
överensstämmer med föreskrifterna i författningen eller eljest anses
böra ändras;
2) från vederbörande tjänsteman enligt visst formulär (11) upprättad
förteckning över stadsägorna;
3) förteckning över de i stadens vård befintliga kartor med tillhörande
handlingar rörande staden i dess helhet eller särskilda fastigheter
i staden eller rågång mellan stadens område och angränsande
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 13
98
Andra huvudtiteln.
mark jämte uppgift å myndighet, i vars förvar samma kartor och.
handlingar finnas; samt
4) uppgift från lantmäteristyrelsen å dels de i vederbörande läns
lantmäterikontor förvarade kartor och handlingar av beskaffenhet, som
under 3) avses, dels ock de kartor och handlingar av samma beskaffenhet,
som därutöver kunna finnas i styrelsens arkiv.
Magistraten skall ock genom kungörelse i den ordning, som i
staden brukas, uppmana en var, den där innehar kartor eller delningshandlingar
rörande fastighet i staden eller förvärvat sådan fastighet
utan att hava lagfarit sitt fång, att därom inom viss i kungörelsen
utsatt tid till magistraten lämna uppgift.
Förteckningarna enligt formulären 10 och 11 skola av magistraten
överlämnas till den tjänsteman, som för fastighetsboken, och har denne
tjänsteman att på sätt i särskilda anvisningar närmare angives dels å
en var av sagda förteckningar för varje däri upptagen fastighet, som
tillika är införd i fastighetsboken eller tomträttsboken, göra anteckning
om de skiljaktigheter, som i avseende å fastighetens beteckning samt
areal och beskaffenhet kunna finnas mellan fastighetsboken eller tomträttsboken
och förteckningen, ävensom, så vitt angår stadsäga, om dess
ägare och om dennes åtkomst, dels i förteckningen enligt formulär 11
anmärka varje fall, då av en i förteckningen upptagen fastighet särskilda
till läget bestämda delar kommit i olika ägares hand eller sådan del
särskilt häftar för inteckning, dels ock i en i enlighet med visst formulär
(12) upprättad längd lämna uppgift om i fastighetsboken eller tomträttsboken
till äventyrs upptagna fastigheter, vilka icke återfinnas i någon
av de till honom överlämnade förteckningar.
Sedan handlingarna kommit i fullständigt skick, skola de av
magistraten tillställas vederbörande förrättningsman.
Inträffar under tiden för upprättandet av registerkarta eller under
iästighetsregistrets uppläggande ändring i förhållande, varom anteckningskolat
göras i förteckning enligt formulär 10 eller 11, såsom att ny
tomt tillkommit eller område till följd av upphävande av eller ändring
i stadsplan uteslutits ur tomtindelning eller fastställelse meddelats å
beslut om förändring av tomts område eller medgivande av rätten
lämnats till tomtbildning eller viss till läget bestämd del av stadsäga
kommit i särskild ägares hand genom fång, varå lagfart beviljats, eller
inteckning beviljats i sådan del, skall genom magistratens försorg underrättelse
därom meddelas förrättningsman nen eller, där fastighetsregistrets
uppläggande tagit sin början, registerföraren; och har, där under sådan
tid karta av beskaffenhet, som under 3) sägs, redovisats till lantmäteri
-
Andra huvudtiteln.
99
kontoret, förste lantmätaren att för vederbörandes förständigande tillställa
magistraten uppgift å fastighet eller område, som kartan avser, samt å
förrättning, varvid den tillkommit.
Erfordras för registerkartas upprättande ytterligare uppgift eller
tillgång till karta eller handling, har förrättningsmannen att själv eller
genom framställning hos magistraten införskaffa densamma.
Med ledning av tillgängliga handlingar och efter nymätning, där sakägare
vill bekosta sådan eller ock antingen karta saknas eller nymätning
ställt sig billigare än komplettering av befintligt kartmaterial (§ 0), har
förrättningsmannen att upprätta registerkartan, tomtbildningslängd (formulär
3) ävensom (§ 10) vissa ägo för teckningar: en till grund för stadsägoboken
(formulär 8), en över områden, som vid lantmäteriförrältning
undantagits för delägares gemensamma behov eller lämnats oskiftade (formulär
6) och en över vägar, gator, torg och andra allmänna platser samt
vattenområden (formulär 7). Någon ägoförteckning över tomterna har ej ansetts
erforderlig, utan skall uppgiften å tomterna enligt formulär 10 tjänstgöra
såsom sådan, sedan den kompletterats av förrättningsmannen och
fastighetsbokföraren samt registerbeteckningar för tomterna i densamma införts.
Uppgiften enligt formulär 10, sålunda kompletterad, skall tjäna till
ledning vid tomtbokens uppläggande, ägoförteckningen enligt formulär 8
jämte magistratens beslut om fastighetsindelning skall tjäna till ledning vid
stadsägobokens uppläggande, förteckningarna enligt formulär 3, 6 och 7
skola såsom bihang (A, B och C) ansluta sig till registret och föras för framtiden.
Tomtbildningslängden skall upptaga dels tomter, till vilkas bildande
rättens medgivande fordras, dels tomter, som skola bildas av mark från eu
och samma fastighet, i avbidan på att vederbörande ägare gör framställning
om sådan tomts införiug i tomtboken. I detta senare fall är tomten visserligen
att anse såsom bildad i och med fastställelse å tomtindelning, men med
hänsyn därtill att tomtindelning, som befinnes olämplig, kan komma att
hävas, innan den tillämpats, och ägare av tomtindelat område kan, kanske
för lång tid framåt, använda marken på sätt före tomtindelningen ägt rum,
t. ex. till jordbruk eller såsom trädgård, har det funnits lämpligt att tomtindelningen
ej iakttages i registret, förr än ägaren gör framställning
därom. Tomtbildningslängden redovisar alltså administrativ indelning,
som ej är rättsligen genomförd. När en tomt rättsligen bragts i överensstämmelse
med den administrativa indelningen, avföres den ur tomtbildningslängden.
Genom hänvisning till längden vid alla de fastigheter,
som beröras av en i tomtboken ej registrerad tomtindelning, är sörjt för
att registret innehåller ett varskoende om de administrativa verkningar,
som följa av att en fastighet beröres av ny tomtindelning. Den admini
-
[28.
100
Andra huvudtiteln.
strativa indelningen kan nämligen i flera fall djupt ingripa i rätten att
förfoga över en tomt; sålunda stadgas i lagen angående stadsplan och
tomtindelning, att nybyggnad ej må företagas å mark, som enligt gällande
stadsplan ingår i gata, torg eller annan allmän plats, samt vidare att
nybyggnad ej heller är tillåten å område, som enligt gällande tomtindelning
utgör en tomt, men varav särskilda delar äro i olika ägares hand, eller
över tomtgräns. Ytterligare stadgas i samma lag, att, där tomt bildats
genom åtgärd, till vilken enligt lagen angående förändring av tomts
område rättens medgivande skall sökas, nybyggnad å tomten i intet
fall är tillåten innan sådant medgivande lämnats.
Till fastigheters individualisering hör, att sådana beteckningar
åsättas dem att förväxling uteslutes, och böra dessa beteckningar vara
distinkta och lätthanterliga. Författningsförslaget innehåller ock regler
härom, och har det ansetts fördelaktigt att ej lämna de olika städerna
möjlighet att tillämpa olika system, t. ex. littera i stället för nummer,
utan skall samma beteckningssätt komma till användning i registren för
de olika städerna. Bestämmelserna härom innehålla (§§ 13 och 14):
Där nummer ej redan användes såsom beteckning å tomt, skall sådant
åsättas i sammanhang med fastighetsregistrets uppläggande, och må
därvid jämväl ske ändring i förut åsatt nummer, om sådan ändring för
vinnande av reda och tydlighet prövas erforderlig eller eljest synnerliga
skäl därtill äro. Ej må för tomt användas beteckning, som allenast
genom angivande av färgläggning skiljer sig från beteckning för
annan tomt. Har tomt styckats i flera tomter, må dessa, där det finnes
lämpligt, bibehålla den odelade tomtens nummer med tillägg av littera
(A, B, C och så vidare). Hava två eller flera tomter sammanlagts till
en tomt, må den nya tomten, där det lämpligen kan ske, betecknas med
de förutvarande tomternas nummer i förening (ex. nr 1, 2). I fall, då
hittills littera ensamt använts till beteckning för tomt, må litterabeteckning
omsluten med parentes fogas till tomtnummer, som åsättes vid fastighetsregistrets
uppläggande.
Registerbeteckning för tomt utgöres av sådan beteckning, som
nyss sagts, fogad vid namn eller annan beteckning å den del av staden —
kvarter, rote, församling eller dylikt — för vilken numreringen skett, där
ej denna ägt rum i fortlöpande följd för staden i dess helhet, och skall
vid fastighetsregistrets uppläggande jämväl tillses, om ändring erfordras
beträffande namn eller annan beteckning å kvarter eller däremot svarande
del av staden. Finnas t. ex. flera kvarter med samma namn, bör ändring
härutinnan ske till undvikande av förväxling.
För stadsäga skall registerbeteckningen utgöras av nummer med
Andra huvudtiteln.
101
tillägg av littera, där sådan skall åsättas, vilket är fallet i fråga om de
vid delning av eller avstyckning från stadsägoenhet uppkomna nya fastigheter.
Har numrering skett särskilt för viss ägotrakt, skall namnet å
den ägotrakt ingå i registerbeteckningen.
För stadsäga så ock för tomt inom så kallat villakvarter må på
begäran av ägaren särskilt namn kunna fastställas, där fastigheten förut
saknar fastställt namn eller ock förut åsatt namn kan föranleda förväxling
eller eljest befinnes olämpligt (§ 15).
Registerbeteckningarna skola anmärkas i fastigbetsbok eller tomträttsbok
(§ 43). Efter det registerbeteckning för fastighet blivit införd
i fastighetsbok eller tomträttsbok, skall rätten i handlingar, som av
densamma utfärdas, för fastighetens betecknande använda registerbeteckningen,
rätten likväl öppet lämnat att tills vidare därjämte anmärka
äldre beteckning.
I fråga om redovisningen å registerkarta av särskilda fastigheter
och områden skall jämte utmärkandet av ägogränser och dylikt vid
kartans upprättande iakttagas (§ 8):
a) Tomt utmärkes med dess beteckning enligt fastighetsboken eller,
där tomten ej finnes upptagen i fastighetsboken, enligt fastighetstaxeringslängd,
dock att, om förslag till ändrad beteckning avgivits, tomten skall
utmärkas med den sålunda föreslagna beteckningen.
b) Område i övrigt, som vid lantmäteriförrättning blivit utlagt
såsom särskild fastighet eller av ålder ansetts såsom särskild fastighet
(stadsäga), utmärkes med nummer. Höra till stadsäga flera skiften, skall
särskilt nummer åsättas varje skifte. Fiskeri skall, där det är att räkna
såsom fast egendom, betecknas med nummer såsom annan stadsäga.
c) Område, som vid lantmäteriförrättning undantagits för delägares
gemensamma behov och fortfarande användes för sådant ändamål, så
ock annat område, som vid dylik förrättning lämnats oskiftat och ej
sedermera skiftats mellan delägarna eller i sin helhet avstyckats, betecknas
med en bokstav ur lilla alfabetet.
d) Väg, gata, torg eller annan allmän plats samt sådant vattenområde,
som ej veterligen hör till en eller flera fastigheter enskilt,
utmärkes med fastställd eller, där fastställelse ej ifrågakommer, allmänt
vedertagen benämning; dock må med magistratens medgivande särskild
del av område, som nu nämnts, såsom gatudel mellan två tvärgator,
gatukorsning och dylikt därjämte betecknas med en bokstav ur lilla
alfabetet. Littera, som sålunda med magistratens samtycke åsättes, tjänar
endast till underlättande av orienteringen å kartan.
Där väg, gata, torg, annan allmän plats eller vattenområde eller
[28.]
102
Andra huvudtiteln.
[28.] del av sådant område utgör särskild fastighet eller ingår i sådan fastighet,
skall förhållandet framgå av det sätt, varpå området redovisas å registerkartan.
e) Område, som kan återstå efter nu angiven redovisning, betecknas
med nummer såsom stadsäga.
Tillhör område, som ej är tomt och som vid lantmäteriförrättning
utlagts såsom särskild fastighet eller av ålder ansetts såsom särskild
fastighet, så ock annan stadsäga flera, de där var för sig äga viss å
marken bestämd ägovidd, skall särskilt nummer åsättas varje delägares
lott; och skall vad sålunda stadgats äga motsvarande tillämpning, där
viss ägovidd av område, som nu sagts, är särskilt intecknad eller eljest
särskilt häftar för fordran eller annan rättighet. Tomt skall alltid å
registerkartan upptagas såsom en enhet, ändå att särskilda delar äro i
olika ägares hand.
Områden, som innehavas, det ena med äganderätt, det andra med
besittningsrätt, eller av skilda ägare upplåtits under besittningsrätt, må,
även om de ligga intill varandra samt äro i en innehavares hand, icke
upptagas under gemensam beteckning, med mindre de tillhopa utgöra
en tomt.
Områden hörande till järnväg, å vilken lagfart i särskild ordning
beviljats eller som tillhör staten, skola upptagas med gemensam beteckning
för varje järnväg, även om de ligga åtskilda på marken. Ingår
tomt i sådant område, skall den å kartan tillika utmärkas med sådan
beteckning, som gäller om tomt i allmänhet, varemot gräns mellan dylik
tomt och annan till samma järnvägsområde hörande mark skall tydligt
skilja sig från eljest å kartan använd gränsbeteckning för tomt.
Stadsägor och till dem hörande särskilda skiften skola numreras
för sig och ej i nummerföljd med tomterna. I stad, som är delad i
flera församlingar eller där stadsägorna av ålder plägat redovisas efter
särskilda ägotrakter, må numreringen av dylika områden ske särskilt för
varje församling eller ägotrakt, om det prövas lämpligt. För fiskeri
utmärkes det ungefärliga området för fiskerättens utövande.
Nummer å tomt skall genom understrykning skiljas från nummer
å stadsäga.
Registerkarta skall jämväl upptaga stadsplanen, så ock fastställd
ändring i eller utsträckning av stadsplanen, ändå att ändringen eller
utsträckningen ännu icke blivit genomförd, samt märkligare offentliga
byggnader.
I avbidan å den fastställelse av fastighetsindelningen beträffande
stadsägorna samt av tomt- och registerbeteckningar, varför jag strax
Andra huvudtiteln.
103
skall redogöra, skola beteckningar å tomter och andra fastigheter endast
provisoriskt utmärkas å registerkartan.
Såsom stadsäga skall anses andel för viss fastighet i samfälld
mark, så framt lagfart beviljats å upplåtelse, varigenom andelen avsöndrats,
eller andelen på grund av mantalssättning eller eljest är att
anse såsom särskild fastighet.
I ägoförteckningen till grund för stadsägoboken (formulär 8) upptagas
i nummerföljd alla såsom stadsägor numrerade områden. För de
i ägoförteckningen upptagna områden skall i sammanhang med registerkartans
upprättande särskilt förslag till fastighetsindelning i enlighet
med visst formulär (9) uppgöras av förrättningsmannen. Därvid iakttages,
att varje område, som skall under särskilt nummer upptagas i
sagda ägoförteckning, i allmänhet kommer att utgöra en fastighet för
sig. Där två eller flera sådana områden enligt handlingarna vid mätningsförrättning
höra till samma fastighet eller eljest av ålder ansetts
tillhopa utgöra en fastighet, skola dock dessa områden i registret upptagas
såsom en enhet, så vitt de äro i samme äg^-es eller innehavares
hand och icke äro särskilt intecknade eller eljest särskilt häfta för
fordran eller annan rättighet samt ej heller i övrigt sådant förhållande
förekommer, som föranleder att områden, ändå att de äro belägna intill
varandra, icke må upptagas under gemensam beteckning å kartan, t. ex.
områden, som innehavas det ena under äganderätt och det andra under
besittningsrätt; och må, så framt kronan, staden genom den nämnd,
som förvaltar stadens fastigheter, allmän inrättning eller stiftelse, innan
fastighetsindelningen för de i ägoförteckningen enligt formulär 8 upptagna
områden blivit bestämd, gjort framställning, att något densamma
tillhörigt område, som i ägoförteckningen upptagits under ett nummer,
må uppdelas i flera enheter, fördelningen i stadsägoenlieter ske i enlighet
med den framställning, där ej området upplåtits under ständigbesittningsrätt
eller under besittningsrätt, den där enligt lag räknas som
fast egendom, eller hör till järnväg (§ 12).
Sedan förrättningsmannen upprättat karta, ägoförteckningar och
tomtbildningslängd samt i uppgiften över tomterna och i uppgiften
enligt formulär 12 gjort de införingar, som på honom ankomma, ävensom
upprättat förslag till fastighetsindelning, har han (§ 16) att till
magistraten överlämna nu nämnda handlingar. Magistraten skall därefter
dels från den nämnd, som förvaltar stadens fastigheter, infordra
uppgift, huruvida beträffande stadens i ägoförteckningen enligt formulär
8 upptagna områden annan fastighetsindelning än den av förrättnings
-
[28.]
104
Andra huvudtiteln.
[28.]
mannen föreslagna linnes önsklig, ävensom huruvida något kan vara att
erinra i avseende å ägoförteckningen enligt formulär 7,
dels ock genom kungörelse i den ordning, som i staden brukas,
uppmana fastighetsägare, inteckningshavare och andra, som hava något
att erinra beträffande förteckningen över tomterna enligt formulär 10,
ägoförteckningarna, tomtbildningslängden eller förslaget till fastighetsindelning,
så ock en var, som önskar få särskilt namn fastställt å honom
tillhörig stadsäga eller tomt i villakvarter, att hos magistraten göra
skriftlig framställning inom trettio dagar från kungörelsens utfärdande;
och skola samtliga nämnda handlingar samt kartan under tiden vara att
tillgå å plats inom staden, som i kungörelsen angives.
Sedan denna tid tilländagå^, skall magistraten, med överlämnande
av samtliga inkomna handlingar i ärenhet, däruti infordra yttrande från
den tjänsteman, som för fastighetsboken; och bör denne särskilt undersöka,
huruvida förslaget till fastighetsindelning för de i ägoförteckningen
enligt formulär 8 upptagna områden, överensstämmer med stadgandena
i förordningen eller *om eljest ur fastighetsbokssynpunkt något kan vara
att erinra mot samma förslag.
Därefter har magistraten att med iakttagande av stadgandena i
förordningen bestämma, huru de i ägoförteckningen enligt formulär 8
upptagna områden skola indelas i särskilda stadsägor, samt meddela
beslut angående tomtbeteckningar och registerbeteckningar ävensom
angående namn, i fall, då framställning därom blivit gjord, så ock i
anledning av eljest inkomna framställningar, som ej äro av beskaffenhet
att böra prövas i annan ordning. Vid fastställande av tomtbeteckningar
och registerbeteckningar bör avvikelse ej ske från de å kartan upptagna
beteckningar, så vitt ej synnerliga skäl därtill äro. Därest andel för viss
fastighet i samfälld mark, ändå att den ej är utbruten ur samfällighet^,
vid registreringen behandlas såsom stadsäga, skall registerbeteckning
för den andel fastställas av magistraten i sammanhang med bestämmandet
av registerbeteckningar för övriga fastigheter. Sedan magistraten
tillsett, att de tillägg eller rättelser i registerkartan, tomtbildningslängden,
förteckningen över tomterna enligt formulär 10 eller ägoförteckningarna,
som föranledas av magistratens beslut, blivit vidtagna, skall magistraten
överlämna samtliga handlingar till registerföraren för uppläggande av
fastighetsregistret.
Registerförare förordnas av Kungl. Maj:ts befallningshavande på
framställning av staden. Med Kungl. Maj:ts medgivande må flera städer
förena sig om registerförare ävensom förste lantmätaren i länet förordnas
att vara registerförare för stad, som lyder under landsrätt (§ 2).
Andra huvudtiteln.
105
Såsom tidigare nämnts, består fastighetsregistret av tomtbok för [28.
tomterna och stadsägobok för stadsägorna. Tomtboken och stadsägoboken
skola uppläggas och föras enligt vissa formulär (1 och 2).
Uppläggen i tomtboken skola fördelas i avdelningar för kvarter
(avdelning A) och för tomter (avdelning B). I avdelningen A införas
efter tidsföljd anteckningar om beslut, avseende stadsplan och tomtindelningar,
byggnadsbestämmelser och dylikt eller med andra ord upplysningar
om förhållanden av mera administrativ natur. Avdelningen B
innehåller uppgifter om de särskilda tomterna, såsom om tomts egenskap
av fri eller ofri, om till tomten hör andel i samfälld mark, om
mark är oskiljaktigt förenad med tomt, om areal och sidomått, om tomt
hör till järnvägsområde med mera.
I avdelningen B må efter ty magistraten bestämmer antingen för
tomt anslås hela utrymmet å ett blad eller ock flera tomter upptagas å
samma blad i särskilda rum. Inom avdelningen B införes såsom överskrift
för värja tomt dess registerbeteckning.
I studsägoboken göres ett upplägg för varje stadsägoenhet. Överskriften
till upplägget skall angiva enhetens registerbeteckning. Fastigheter,
som uppkomma genom delning av eller avstyckning från stadsägoenheten,
redovisas sedan i särskilda rum å upplägget.
I fastighetsregistret upptages såsom en enhet (§ 17):
1) varje tomt;
2) varje fastighet, som vid fastighetsindelningen bestämts skola
utgöra särskild stadsäga, härunder inbegripen jämväl sådan andel för
viss fastighet i samfälld mark, som vid registrering skall behandlas
såsom stadsäga;
3) med särskilt nummer å registerkartan betecknat område, som
vid fastighetsindelningen sammanförts med annat sådant område till en
stadsäga men sedermera i sin helhet utbrutits eller avstyckats för att
bilda en stadsäga för sig;
4) varje stadsäga, som efter fastighetsindelningen uppkommer
genom sammanläggning av skilda stadsägoenheter eller delar av skilda
stadsägoenheter;
5) varje område, som efter fastighetsindelningens bestämmande
antingen till följd av upphävande av eller ändring i stadsplan kommer
att utgå ur tomtindelning eller i ett sammanhang avstyckats från flera
stadsägoenheter, för vilka det varit samfällt, eller blivit avfört ur ägoförteckningen
enligt formulär 7, såvida ej området skall sammanläggas
med förut registrerad enhet eller, i först nämnda två fall, skall utläggas
till gata eller dylikt;
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
14
106
Andra huvudtiteln.
6) varje ej förut såsom enhet registrerat område, det där förvärvats
för järnväg, å vilken lagfart i särskild ordning beviljats, eller
som tillhör staten, utan så är att annat till samma järnväg hörande
område, som ej uteslutande utgöres av tomt eller tomter, redan finnes
såsom en enhet upptaget i stadsägoboken;
7) för tomt efter fastighetsregistrets första uppläggande utbruten
andel i samfälld mark.
Där område, som under 5) eller 7) avses, vid tiden för dess införande
i fastighetsregistret tillhör flera, som var för sig äga viss å
marken bestämd lott, skall dock varje lott anses såsom en enhet, och
skall vad sålunda stadgats äga motsvarande tillämpning, där viss ägovidd
av område, som nu sagts, vid tiden för införandet i fastighetsregistret
är särskilt intecknad eller eljest särskilt häftar för fordran eller
annan rättighet.
För att sammanknyta registret med den fastighetsindelning, som
finnes redovisad i fastighetsboken, skall tomtbok och stadsägobok innehålla
uppgift om resp. fastigheters beteckning i fastighetsboken vid
tiden för registrets uppläggande.
Styrkan av ett väl ordnat fastighetsregister ligger däri, att det
upptager alla fastigheter i det skick, vari de vid varje särskild tidpunkt
befinna sig, så att alla tim ande förändringar successivt införas i registret,
evad de av en eller annan anledning tillika böra anmärkas i fastighetsboken
eller icke. Fastighetsboken och ett sålunda ordnat fastighetsregister
böra hållas skilda från varandra; eljest komme fastighetsboken
att belastas med uppgifter, som vore främmande för bokens ändamål
och i viss mån skulle förminska överskådligheten av dess egentliga
innehåll, varförxitom garantierna för att registret alltjämt redovisar bestående
förhållanden i fråga om fastighetsindelningen för visso bliva
större, om registreringen sker i en särskild urkund. Men på samma
gång måste fastighetsboken och fastighetsregistret icke blott i väsentliga
delar överensstämma, utan även ställas i nära inbördes samband.
I registerförordningen meddelas nu bestämmelser, som avse att
säkerställa, att alla timade förändringar i fråga om fastighetsindelning
och beteckningar samt andra förhållanden, varom registret skall innehålla
uppgift, bliva iakttagna i registret med bihang och införda å kartan.
Om timade förändringar i fastighetsindelningen och beteckningar skall
registerföraren underrätta fastighetsbokföraren.
Med avseende å registrets innehåll i övrigt må anmärkas, att det
skall innehålla uppgift:
om fastställt namn å fastighet (§§ 22 och 28);
Andra huvudtiteln.
107
om mätningBförrättningar, som övergå fastighet (nymätningar) (§ 38);
om dom, som rör fastighets område eller gränser eller dess beskaffenhet
av fri eller ofri eller annat förhållande, som särskilt bör
upptagas i fastighetsregistret (§ 38);
om avgäld, som fastställts för fastighet eller annat område, som
upptages i fastighetsregistret, samt om beslut om avlösning av avgäld
(§ 35).
Om tomtören, vretskatt och andra dylika avgifter, som för fastighet
ingå till stadens kassa samt icke äro av allenast tillfällig beskaffenhet,
må med magistratens medgivande anteckning införas i fastighetsregistret
(§ 35).
Sedan fastighetsregistret för en stad blivit upplagt, har registerföraren
att skyndsamt hos såväl lantmäteristyrelsen som Kungl. Maj:ts
befallningshavande och magistraten därom göra anmälan (§ 34).
Arbetet med fastighetsregistrets uppläggande och förande skall stå
under lantmäteristyrelsens överinseende; den närmare tillsynen å arbetet
tillkommer för varje stad dess magistrat (§ 3).
I §§ 46—48 hava givits några särskilda föreskrifter beträffande
Stockholm samt stad, som lyder under landsrätt.
Slutligen må här anmärkas att vad i förordningen stadgas för
stad som lyder under landsrätt, skall, så vitt ej Kungl. Maj:t annorlunda
förordnar, äga motsvarande tillämpning i avseende å köping ävensom å
annat samhälle å landet, varest tomtindelning finnes såsom i stad. Hör
till sådant samhälle förutom område, som ingår i tomtindelning, även
annan mark, ankommer på Kungl. Majrts prövning i varje särskilt fall,
huruvida registrering enligt förordningen skall ske jämväl med avseende
å sagda mark. I § 49 meddelas särskilda föreskrifter för det fall att
fastighetsregister för samhälle, varom nu är fråga, skall föras enligt
föreskrifterna för stad.
För köping och annat samhälle på landet med tomtindelning såsom
i stad, för vilken registret ej skall föras enligt de för stad
gällande bestämmelser, skall registret föras enligt förordningen angående
jordregister. Enligt av kommissionen föreslagen lydelse av § 37 i samma
förordning, skola emellertid tomterna å sådan ort ävensom tomterna
inom område, som avses i 37 och 38 §§ stadsplanelagen, upptagas i
särskild tomtbok, där tomterna redovisas efter kartor och mätningshandlingar.
Denna anordning åsyftar att möjliggöra tillämpning av stadgandena
om förändring av tomts område. Vad beträffar områden, för
vilka tomtindelning fastställts jämlikt 38 § stadsplanelagen, medgiver
visserligen denna paragraf icke fastställelse av tomtindelning, enligt
ras.]
108
Andra huvudtiteln.
•28.] vilken särskilda delar av tomt skulle förbliva i olika ägares hand, men
den hindrar icke, att delar av särskilda fastigheter, som tillhöra samma
ägare, förenas till en tomt, och då paragrafen dessutom uttryckligen
stadgar, att fastställd tomtindelning under vissa förutsättningar får
ändras, föreligger uppenbarligen jämväl i avseende å område av detta
slag behov av sådana anordningar, att bestämmelserna om förändring
av tomts område jämte av kommissionen föreslagna stadganden om
sammanläggning till tomt av områden, som ej förut ingå i tomtindelning,
må kunna vinna tillämpning inom delsamma.
Bestämmandet hur registreringen i köping eller annat samhälle på
landet med tomtindelning såsom i stad skall ske har lagts i Kungl. Maj:ts
hand med hänsyn därtill, att kostnaderna för statsverket ställa sig olika
allt eftersom registreringen sker efter den ena eller andra författningen.
Ekonomiskt bärkraftiga samhällen hava nämligen ansetts i allmänhet ej
böra befrias från att föra register efter de för stad meddelade bestämmelser.
KommUsio- Beträffande kostnaderna för upprättandet av fastighetsregister enligt
n*nsJl°stnads~ kommissionens förslag anför kommissionen:
beräkningar. . o. . 0 . , , , p ,
Ehuru kommissionen i görligaste man sökt förenkla fastighetsregistret
och därmed nedbringa kostnaderna för dess uppläggande och
förande, hade det dock ej kunnat undvikas, att även det av kommissionen
utarbetade förslaget komine att medföra avsevärda kostnader för
registrets första uppläggande. Till vilket belopp dessa kostnader kunde
komma att uppgå vore, såsom redan kommittén i avseende å sitt
förslag framhållit, synnerligen vanskligt att ens tillnärmelsevis angiva.
För ett någorlunda exakt bedömande av kostnadsfrågan hade det varit
av vikt att äga kännedom om bland annat beskaffenheten av befintliga
kartor och övrigt för det förberedande arbetet erforderligt arkivmaterial,
vederbörande samhällens areal ävensom ungefärliga antalet blivande
registerenheter m. m.
De av kommissionen framlagda kostnadsberäkningar finge på grund
av vad nu anförts endast betraktas såsom approximativa.
Då kommissionen i likhet med kommittén vore av den uppfattningen,
att städerna och de övriga samhällen, för vilka fastighetsregister
såsom för stad skulle föras, själva borde vidkännas kostnaderna för
fastighetsregistrets förande,, så vitt detta arbete ej komme att åläggas
förste lantmätare, komme kommissionen allenast att behandla de med
registrets första uppläggande förbundna kostnader.
Arbetet med fastighetsregistrets uppläggande komme huvudsak -
Andra huvudtiteln.
109
ligen att bestå i upprättandet av vissa ägoförteckningar och en så kallad
tomtbildningslängd, upprättande av registerkarta samt uppläggande av
tomtbok och stadsägobok.
Enligt kommitténs förslag skulle upprättandet av registerkartan
hava medfört den ojämförligt största kostnaden, enär kartan skulle
grundas på nymätning. Kommissionen hade föreslagit, att registerkarta,
så vitt möjligt, skulle upprättas med ledning av förut befintligt
kartmaterial och att, därest ej samhället eller enskild sakägare ville
bekosta nymätning, sådan mätning skulle äga rum endast så vitt karta
helt och hållet saknades eller erforderlig ledning ej kunde med lägre
kostnad erhållas av tomtindelnings- eller fångeshandlingar. På grund
härav torde man kunna antaga, att i stort sett vederbörande samhällens
tomtindelade områden ej skulle behöva till någon del nymätas, utan att
nymätning endast komme att erfordras beträffande någon del av de ej
tomtindelade områdena. Arealen för städer och sådana samhällen ä
landet, för vilka byggnadsstadgan för rikets städer gällde, hade av
kommissionen beräknats till i runt tal tillhopa 186,000 hektar. Om
man antoge, att omkring 20 procent härav skulle behöva nymätas,
vilket torde vara högt beräknat, och att kostnaden för nymätning för
registerkartas upprättande uppginge till ungefär 12 kronor per hektar,
skulle sammanlagda kostnaden för erforderlig nymätning uppgå till
omkring 450,000 kronor.
Kostnaden för kopiering av lantmäterikartor och i enskilt förvar
befintliga kartor, som av kommittén beräknats till 270,000 kronor, torde
med hänsyn därtill, att kopieringen väl i regel komme att verkställas
av samhällena själva genom i deras tjänst anställda personer, kunna
väsentligt nedbringas och upptoges därför till allenast 200,000 kronor.
Då stomkartor, användbara för att bilda underlag för registerkartan,
väl i allmänhet torde finnas, skulle arbetet med registerkartan
i regel bestå i kopierings-, transporterings- och konnekteringsgöromål
samt i någon ringa grad kompletteringsmätning för konnekteringsundersökning.
Arbetet med registerkartan borde därför kunna utföras för
en kostnad av 2 kronor per hektar och sålunda för samhällenas beräknade
sammanlagda areal om 186,000 hektar draga en kostnad å tillhopa
372,000 kronor.
Kostnaden för det återstående arbetet, det egentliga registreringsarbetet,
som av kommittén beräknats till 180,000 kronor, inklusive
kostnad för blanketter, komme enligt kommissionens uppfattning att
stiga till avsevärt högre belopp och hade beräknats till omkring 516,000
kronor, exklusive blankettkostnad.
no
Andra huvudtiteln.
[28.] Slutligen hade kommissionen beräknat, att kostnaden för erfor
derliga
blanketter ävensom för ledning av och kontroll över registrets
uppläggande komme att uppgå till omkring 60,000 kronor.
Vidkommande frågan, av vem ovan beräknade kostnader skulle
gäldas, ansåge kommissionen, att samhällena själva borde vidkännas
hela kostnaden för den nymätning, som kunde ifrågakomma, enär denna
mätning säkerligen i allt fall förr eller senare bleve nödig för samhällena
eller vederbörande fastighetsägare.
Vad anginge kostnaden för anskaffande av kopior av kartor, som
ej funnes i samhällenas arkiv tillgängliga, måste visserligen dessa kartkopior
närmast anskaffas för fastighetsregistret, men då det å andra
sidan måste anses för Samhällena och deras invånare av största vikt
att i ett samhällets arkiv funnes förvarade alla kartor, som berörde
fastigheter inom samhället, ansåge kommissionen, att jämväl denna kostnad
i sin helhet borde drabba samhällena. Även kostnaden för själva
registerkartans upprättande torde böra gäldas av städerna.
Till övriga förut angivna kostnader för fastighetsregistrets uppläggande
syntes däremot statsverket böra lämna väsentligt bidrag.
Beträffande frågan, efter vilken grund ett eventuellt statsbidraglämpligen
borde fördelas mellan de särskilda samhällena, hade kommissionen
tänkt sig en beräkning efter areal med fallande skala sålunda,
att varje stad med egen jurisdiktion skulle erhålla:
För varje hektar till och med 50 ......................................................... 10 kr.
» » därefter överskjutande hektar till och med 100 ...... 5 »
s> » » » » )) » » 500 4 »
y> » » » » » » » 1,000 3 ))
» » » » » » » » 2,000 ...... 2 )>
t> » » » » ............................................. 1 »
Då kommissionen utgått ifrån, att städer under landsrätt och samhällen
å landet icke skulle behöva bekosta den medverkan vid förberedelserna
till registrets uppläggande, som det enligt förslaget skulle åligga
domhavandena, häradsskrivare och landskontor att lämna, utan att kostnaden
därför skulle drabba statsverket, hade kommissionen ansett, att
statsbidraget till ifrågavarande städer och samhällen kunde sättas till
allenast ä/3 av det belopp, som skulle tillkommit dem, om de utgjort
städer med egen jurisdiktion.
Med tillämpning av nu angivna beräkningsgrunder har kommissionen
uppgjort längder — fogade vid dess betänkande — över de
bidrag, som enligt kommissionens mening borde utgå till vederbörande
Andra huvudtiteln.
111
de arealuppgifter, vilka varit för kommissionen till -
samhällen enligt
gängliga.
För en köping och 20 andra samhällen å landet saknades emellertid
arealuppgifter. De föreslagna statsbidragen för köpingar och andra
samhällen å landet, för vilka arealuppgifter funnes, uppginge i medeltal
för varje köping till 744 kronor och för varje annat samhälle på landet
till 505 kronor 16 öre. Efter denna beräkningsgrund skulle statsbidraget
till de 21 samhällen, beträffande vilka arealuppgifter saknades,
uppgå till sammanlagt 10,847 kronor.
Statsbidraget skulle sålunda utgöra:
städer med egen jurisdiktion.............
» under landsrätt .....................................................
köpingar med känd areal................................................
andra samhällen å landet med känd areal.................
en köping och 20 andra samhällen å landet utan
kända arealer....................................................................... »
Summa kronor
För
»
»
kr.
»
»
it
417,334
8,434
28,277
51,527
10,847:
516,419:
Vid förestående beräkningar hade kommissionen antagit, att fastighetsregister
enligt samma bestämmelser som för stad skulle uppläggas
för alla samhällen å landet, för vilka byggnadsstadgan för rikets städer
vore gällande. Hänsyn borde emellertid tagas därtill, att för ett stort
antal sådana samhällen tomtindelning ännu icke fastställts och ej heller
torde komma att fastställas sa tidigt, att statsbidrag till dem skulle komma
att utgå enligt kommissionens förslag till lag med vissa bestämmelser angående
fastighetsregister Dessutom torde vara att förvänta, att, för flera
samhällen, som hade fastställd tomtindelning, fastighetsregister icke
komme att uppläggas efter bestämmelserna om registrering för stad.
Dessa förhållanden vore ägnade att stärka beräkningarna, men då å
andra, sidan dels uppgift om areal i flera fall saknades dels föreliggande
^PPåP^®r om areal icke alltid torde vara fullt tillförlitliga samt vidare
förut nämnda kostnad för blanketter och administration möjligen kunde
vara för lågt beräknad, ansåge kommissionen, att det statsanslag, som
borde lämnas för fastigbetsregistrets uppläggande, lämpligen box-de
bestämmas till 600,000 kronor.
Uti kommitténs förslag till lag med vissa bestämmelser angående
fastighetsregister har av kommissionen vidtagits några ändringar, som
röra de bidrag av statsmedel, vilka tänkts skola ifrågakomma vid uppläggande
av fastighetsregister. Maximibeloppet för sådant bidrag var i
1911 års förslag satt till fyra kronor, men har av kommissionen höjts till
112
Andra huvudtiteln.
[28.]
Svenska stads
förbundet.
tio kronor för hektar ej vattentäckt mark. Denna höjning åsyftade, säger
kommissionen, att bereda proportionsvis högre bidrag åt samhällen med
mindre areal; och hade en höjning för dem ansetts betingad icke blott
av den ringare bärkraft, som sådana samhällen i regel ägde, utan även
med hänsyn därtill, att vissa kostnader för fastighetsregistreringen icke
stode i direkt förhållande till samhällenas areal. Till begränsning av
statsverkets kostnader för registreringen hade föreslagits, att bidrag av
statsmedel endast skulle utgå för område, som vid utgången av år 1915
hörde till stad eller till annat samhälle, därför fastighetsregister upplades
enligt de för stad meddelade bestämmelser, samt vad samhälle av
sistnämnda beskaffenhet anginge, endast så vitt fastighetsregister upplagts
före utgången av år 1918. T fråga om begränsningen i det förra
hänseendet finge erinras, att städerna, för vilka stadgandet egentligen
hade betydelse, borde för framtiden vid införlivning av områden från
kringliggande landsbygd räkna med den kostnad för uppläggande av
fastighetsregister, som införlivningen droge med sig, samt vidare att,
då [ordregister snart nog förelåge upplagt för landsbygden, statsverket,
som haft att bekosta jordregistrets uppläggande, icke skäligen borde
betungas med kostnad för ny registrering av områden, som funnes upptagna
i jordregister. Den begränsning av statsbidragen, som föreslagits
särskilt för samhällen på landsbygden, kunde måhända göra de nu
befintliga samhällena av ifrågakomna slag mera benägna att underkasta
sig de kostnader, som ytterligare komme att erfordras för eu fastighetsregistrering
enligt bestämmelserna för stad.
Enligt kommissionens förslag skola de blanketter, som före utgången
av år 1918 erfordras för förberedande arbeten för uppläggande av
fastighetsregistret ävensom för registrets första uppläggande, tillhandahållas
på allmän bekostnad. Då bestämmelsen, som återfinnes i § 53 av
förslaget till förordning angående fastighetsregister för stad, avfattats
under förutsättning att förordningen komme att utfärdas under år 1915,
men så ej skett, torde, därest förordningen kommer att utfärdas under år
1916, tidsbestämmelsen 1918 böra ändras till 1919. — Kommitténs förslag
angående lösen för utdrag av fastighetsregister, som föres av en
i stadens, köpingens eller municipalsamhällets tjänst anställd registerförare,
såsom bidrag till samhällets kostnader för registret har av
kommissionen bibehållits.
Svenska stadsförbundet har i ett den 30 april 1915 avgivet yttrande
över kommissionens förslag anfört bland annat:
Kommissionens beräkningar rörande kostnaderna för registrets
>
Andra huvudtiteln. 113
första uppläggande och därmed sammanhängande arbeten gjorde naturligtvis
blott anspråk på approximativ giltighet. För flera av de betydelsefullare
posterna hade fästa beräkningsgrunder alldeles saknats.
Innan några praktiska försök företagits för utrönande av omfättuingen
och den närmare beskaffenheten av det arbete, som i olika städer komme
att krävas, torde det i själva verket vara alldeles omöjligt att komma
längre än till mer eller mindre väl grundade förmodanden i kostnadsfrågan.
Erfarenheterna från jordregistret visade, huru vanskligt det
vore att bygga på så lösa grunder. Nödig försiktighet syntes därför
bjuda, att register enligt förslaget försöksvis upplades för ett antal typiska
samhällen eller delar av sådana, innan grunderna för kostnadernas
utgörande och statsbidragens utgående definitivt fastställdes. Först efter
sådana försök vore det möjligt att med någon grad av visshet bedöma
de ekonomiska konsekvenserna samt mellan samhällena och staten avväga
bördorna på ett skäligt och rättvist sätt. Fixerades däremot statsbidraget
redan nu, torde följden bliva, att vederbörande samhällen ensamma
nödgades bära alla oberäknade kostnadsökningar, även om dessa,
såsom ingalunda syntes uteslutet, stege till högst avsevärda belopp.
Därigenom skulle uppenbarligen de ekonomiska förutsättningar, från
vilka lagstiftningen utgått, i verkligheten förryckas till stadssamhällenas
nackdel.
Utan att ingå. på frågan, huruvida det överhuvud kunde anses
billigt, att städerna i olikhet med landskommunerna skulle åläggas att
själva vidkännas en betydande del av kostnaderna för det nya underlaget
till fastighetsboken, ville förbundet framhålla, att denna grundsats i varje
fall icke med något fog syntes kunna göras gällande vare sig mot städer
under landsrätt eller mot landsbygdens stadsliknande samhällen. I avseende
å domstolsväsendet intoge dessa samhäl sbildningar alldeles samma
ställning som den egentliga landsbygden. Rättsskipningen vore alltså
här uteslutande en statens angelägenhet, och någon anledning att frångå
denna regel beträffande de för lagfarts- och inteckningsväsendets modernisering
erforderliga åtgärderna både ej av kommissionen angivits och torde
heller ej förefinnas. Visserligen vore det sant, att det fastighetsregister,
som skulle upplaggas för ifrågavarande samhällen, vore mera detaljerat
samt följaktligen dyrbarare än landsbygdens jordregister, men detta
berodde på de skärpta fordringar, som ur rättssäkerhetens synpunkt
måste ställas på redovisningen av värdefullare mark, och icke därpå,
att samhällena såsom sådana bereddes större nytta av fastighetsregistret
än landskommunerna av jordregistret. Anledning funnes alltså ej att
uPPgiya det från förbundets sida i yttrande över kommitténs förslag
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 15
[28.]
114
Andra huvudtiteln.
uttalade önskemålet, att staten helt och hållet eller åtminstone till
huvudsaklig del övertoge utgifterna för fastighetsregistreringen i berörda
samhällen. För den händelse detta önskemål ej skulle vinna beaktande,
syntes det i allt tall icke böra komma ifråga, att samhällena
skulle bekosta den löpande registerföringen, när denna ej kunde bestridas
av förste lantmätare. Fullgjorde vederbörande förste lantmätaie
för vissa samhällen denna uppgift utan ersättning, uppkomme tydligen
en orättvisa, om andra samhällen, som till följd av omständigheter,
varöver de ej rådde, fått särskild registerförare förordnad, skulle nödgas
betala denne. Vidare måste det anses olämpligt att, såsom i 2 § andra
stycket av förslaget till lag med vissa bestämmelser angående fastighetsregister
är stadgat, göra köpingarnas och municipalsamhällenas rätt till
statsbidrag beroende av huruvida fastighetsregister såsom för stad där
upplagts före 1918 års utgång. Omständigheter kunde helt visst tillstöta,
som förhindrade arbetets påbörjande eller slutförande inom utsatt
tid, utan att samhället kunde göras ansvarigt därför. Och samhällen,
som bildades så sent, att fastighetsregister omöjligen kunde fullbordas
före 1918, eller som tillkomme efter nämnda tidpunkt, skulle med kommissionens
förslag helt och hållet utestängas från allt bidrag, när fastighetsregister
skulle uppläggas för dem.
Beträffande städernas rätt till statsbidrag för fastighetsregistret
innehölle dessutom förslaget en inskränkande be stämmelse, som syntes
föga motiverad. Dylikt bidrag skulle nämligen ej utgå för registrering
av område, som efter år 1915 införlivats med vederbörande stad. Såsom
skäl för denna inskränkning anförde kommissionen huvudsakligen, att,
sedan jordregistret hunnit fullbordas, hade inkorporeringsområdiff redan
en gång undergått registrering på statens bekostnad, varför det ej voie
lämpligt att ånyo betunga statsverket med utgifter för likartat ändamål.
Däremot knnde invändas, att jordregistret icke torde hinna uppläggas
för alla rikets landskommuner före 1915 års utgång. I de fall, då jordregister
ej funnes för område, som inkorporerats, syntes därför icke under
några förhållanden anledning föreligga att ej medgiva statsbidrag^ för
områdets inarbetande i stadens fastighetsregister. Men även om området
redovisats i jordregistret för landet, så underginge därför det arbete,
som erfordrades för dess registrering enligt de för stad gällande grunderna,
ingalunda en minskning, som ens tillnärmelsevis motsvarade de
kostnader, vilka statsbidraget enligt förslaget avsåge att täcka. Ifrågavarande
inskränkning i rätten till statsbidrag syntes därför böra bortfila.
Andra huvudtiteln.
115
Med anledning av vad svenska stadsförbundet sålunda anfört yttrade
jag, då jag den 7 maj 1915 anmälde kommissionens förslag i statsrådet
för nådigt beslut om inhämtande av lagrådets yttrande över vissa
av kommissionens förslag, beträffande dess förslag till lag med vissa
bestämmelser angående fastighetsregister följande:
»Kommissionen har angivit de av densamma gjorda kostnadsberäkningarna
såsom approximativa. Att beräkningarna så äro beror på flera
omständigheter. För flera samhällen saknas arealuppgifter och beträffande
åtskilliga samhällen, för vilka sådana uppgifter förelegat, hava
desamma ansetts mindre tillförlitliga. Med avseende å dessa uppgifter förekommer
tillika, att man icke känt hur stor del av arealen utgjorts av
tomter och av andra fastigheter eller områden, ej heller antalet fastigheter.
Man har ock saknat kännedom om omfattningen och beskaffenheten
av det kartmaterial, som beträffande de olika samhällena vore att
tillgå. Av betydelse för kostnadsfrågan är ock graden av den oreda, som,
efter vad i betänkandet den 30 september 1911 upplyses, i ett stort
antal städer råder isynnerhet beträffande de ej i tomter indelade områdena.
För att i nu angivna hänseenden erhålla fullt tillförlitlig inredning
skulle krävts ett arbete, i det närmaste av samma omfattning som uppsamlandet
av material för registret och detta materials'' bearbetande, en
utredning, som naturligen ej lämpligen kunnat företagas. Som bekant
hava kostnaderna för uppläggandet av jordregister för rikets landsbygd
visat sig betydligt överstiga vad härför beräknats, och kommissionen har,
efter vad jag inhämtat, sökt draga lärdom av detta förhållande vid sina
beräkningar. Den av kommissionen beräknade summa för kostnaden för
det egentliga registreringsarbetet eller 516,000 kronor, kostnad för blanketter
till samma arbete oberäknad, lärer enligt kommissionens mening
snarare komma att visa sig för hög än för låg. Med avseende å berörda
belopp 516,000 kronor må anföras: Vid förarbetet för fastighetsregisters
åstadkommande skola dels anteckningar göras ur fastighetsboken,
dels från byggnadsnämnden införskaffas uppgifter om tomterna i samhället,
dels ur fastiglmtstaxeringslängderna hämtas uppgifter angående stadsägor,
dels göras förteckning över de i stadens vård befintliga kartor med tillhörande
handlingar, dels införskaffas uppgifter å hos lautmäteristyrelsen och
i lantmäterikontoren förvarade kartor och handlingar, dels ock genom kungörelse
en var, den där innehar kartor eller delningshandlingar rörande
fastighet i staden eller förvärvat sådan fastighet utan att hava lagfarit sitt
fång, uppmanas att lämna uppgift därom. Sedan materialet sålunda hopsamlats,
skall detta ytterligare bearbetas och slutligen registreringen företagas.
Det dyrbaraste arbetet måste utgöra hopsamlandet och bearbetan
-
im
Departement*
chefen i ytt
rande 7* 1915.
116
Andra huvudtiteln.
[28.J det av materialet och det billigare själva införingen i registret. För
arbetet måste säkerligen i flera fall tillfälliga arbetskrafter anlitas såväl
för magistraten, den som för fastighetsboken, byggnadsnämnden och den
tjänsteman, vilken innehar taxeringslängderna, som för stadsingenjörskontoret,
där sådant finnes; upprättande av förteckningar över hopsamlat
material m. m. måste ock draga kostnader. Härtill kommer ersättning
till förrättuingsmannen, där såsom sådan förordnats person, som ej är i
samhällets tjänst. I de flesta fall torde hopsamlat material utgöra
summariska avskrifter från befintliga längder och register, och för större
städer med många fastigheter torde tidsåtgången för registreringen per
fastighetsenhet därför bliva mindre, men i ej oväsentlig del torde denna även
föregås av arbetsamma efterfort-kningar. Vid det registreringsarbete, som
utförts vid Stockholms stadsingenjörskontor för uppläggandet av nya tomtböcker,
har man funnit att den tid, som åtgår för hopsamlandet av
material och registreringsarbetet m. m., i genomsnitt belöpt sig till en
timme per registerenhet. Om man — såsom kommissionen efter vad
jag inhämtat gjort — för beräkning av antalet registerenheter utgår från
förhållandena i Stockholm med en areal av cirka 10,000 hektar och ett
antal fastigheter av omkring 13,500 — inom Brännkyrka är jorddelningen
långt driven, och man kan icke gärna antaga att i genomsnitt fastigheterna
i andra samhällen i riket hava mindre areal än därstädes — skulle antalet
fastigheter för hela arealen av ifrågavarande samhällen utgöra omkring
250,000. Med antagande att man i genomsnitt i Sveriges städer och andra
samhällen måste betala ifrågavarande arbete med omkring 2 kronor per
timme, skulle kostnaderna för utförandet av själva registreringsarbetet uppgå
till omkring 500,000 kronor. Till detta belopp böra läggas kostnader
för kungörelser i tidningar samt för skrivmaterial och papper (dock ej
registerblanketter), och torde dessa kostnader säkerligen ej överstiga
16,000 kronor. Nu är det ju sannolikt, att antalet fastigheter i förhållande
till arealen i övriga städer och samhällen i genomsnitt ej är så
stort som i Stockholm, ävensom att arbetet kan erhållas för lägre
kostnad än 2 kronor för timme, men dessa förhållanden äro ju endast
ägnade att stärka beräkningarna. Man vågar därför hoppas att den
beräknade summan, 516,000 kronor, skall visa sig tillräcklig.
De stadskärnan omgivande områdena finnas vanligen redovisade å
lantmäterikartor eller andra avstyckningskartor. För registerkartan, som
i stort sett endast behöver innehålla gränser och vägar och ej mindre
byggnader m. m., böra dessa kartor vara tillfyllest i avseende på noggrannhet.
Där det ej finnes några kartor, måste visserligen dylika upprättas, *
men uppgörandet av dem bör ej draga samma kostnad som nymätning
Andra huvudtiteln.
117
av ett område i allmänhet kräver, enär ej alla eljest å en karta förekommande
loremål skola upptagas å registerkarta av föreslagen beskaffenhet.
De närmast stadskärnan befintliga delarna av stadsägorna torde
vanligen vara mera sönderstyckade än delarna i de yttre partierna,
vadan gränspunkternas antal per ytenhet räknat får antagas vara större
i de förra områdena än i de senare. Men å andra sidan torde för dessa
små fastigheter gränspunkterna i flera om ej rentav de flesta fall vara
försvunna; mätningen där måste därför så tillgå, att gränserna, sedan
stomkarta erhållits, insättas å kartan med ledning av befintliga avstyckningskartor
eller eljest förefintliga uppgifter om gränsers läge, vadan
dessa gränspunkter sålunda ej alltid komma att var för sig inmätas
utan i stället inkonstrueras. Sammanhängande områden kunna även
vara delvis uppmätta och mellan dessa delar liggande mindre partier
vara i saknad av karta; i sådana fall måste grundstommen göras med
detaljkomplettering beträffande vissa områden och med senare inkonstruering
av gränslinjer efter det grundkartan uppgjorts. För stora
delar av utstyckad mark torde endast gränspunkterna för den ursprungliga
egendomen eventuellt kunna uppmätas och gränpunkterna för de
avstyckade delarna få senare inkonstrueras med ledning av ägostyckningseller
avsöndringskartor.
För den provisoriska karta över Brännkyrka, som Stockholms stad
låter uppgöra, kunna enligt uppgift nymätningskostnaderna beräknas
till omkring 35,000 kronor, om hänsyn tages till allenast sådana nymätningar,
som erfordras för erhållande av en dylik provisorisk karta
(beträffande Brännkyrka hava nymätningarna för att sedermera åstadkomma
en slutgiltig exakt karta inriktats efter en vidlyftigare plan).
För den provisoriska kartan lärer nymätning erfordras beträffande omkring
20 procent av området. Denna provisoriska karta skall innehålla
åtskilligt mer än vad en registerkarta enligt kommissionens förslag
nödvändigtvis måste innehålla. Om sålunda en fullständig mätning av
20 procent av området (hela Brännkyrka innehåller omkring 7,000 hektar)
eller cirka 1,400 hektar kostar 35,000 kronor, komma i genomsnitt på
varje hektar 25 kronor. Men då registerkartan i stort sett endast skall
innehålla fastighetsgränser, vägar och vattendrag, kan man anse, att
kompletteringsmätningen för att åstadkomma en dylik fullt väl kan ske
för halva priset. För hektar stadsägoområde torde sålunda för registerkarteändamål
en beräknad kostnad av 12 kronor vara fullt tillräcklig.
Då stadsägornas areal uti ifrågavarande samhällen torde utgöra omkring
85 procent av deras hela areal, skulle, under antagande att man måste
nvmäta omkring 20 procent härav, nymätningen komma att omfatta 17
118
Andra huyndtiteln.
[ 28.] procent av samhällenas hela areal. Men då även någon mindre kompletteringsmätning
av de tomtindelade områdena kan erfordras, har kommissionen
antagit att 20 procent av hela arealen kommer att nymätas
och beräknat kela mätningskostnaden till i runt tal 450,000 kronor.
Efter den kännedom man bar om olika städers kartmaterial torde
1 allmänhet beträffande stadskärnan finnas en stomkarta, som kan läggas
till grund för registerkartan, och vilken för registerkarteändamål torde
vara tillfyllest. För omgivningarna skola konnexioner till ifrågavarande
stomme göras. I åtskilliga städer finnes redan triangelnät ordnat, och
bör detta i sådant fall tjäna till ledning för stomkartan för hela staden
sålunda att man på de detaljkartor, å vilka triangelpunkterna komma,
genom mätningar orienterar in dessa punkter och sedan fördelar kartmaterialet
så att detaljkartorna stämma ihop med varandra och samtidigt
de å detaljkartorna inorienterade triangelpunkter placeras i sina rätta
lägen efter triangelpunkternas koordinater. De stadskärnan omgivande
områdena finnas, på sätt redan är nämnt, vanligen redovisade å lantmäterikartor
eller andra avstyckningskartor, och böra dessa, transponerade
där så erfordras i den använda skalan, i så stor omfattning som möjligt
komma till användning vid registerkartans åstadkommande. Där triangelpunkter
ej finnas och man ej vill påkosta upprättandet av ett huvudtriangelnät
för samhället, vilket emellertid lärer kunna åstadkommas för
en ringa kostnad, kan man göra ett grafiskt stomnät, så att ej alltför
stora avvikelser och svårigheter yppa sig vid sammansättningen av alla
de olika kartorna till eu karta. Inorienteringen av fixpunkterna å detaljkartorna
samt eventuella transponeringar av kartor ävensom konnekteringsarbetet
vid fördelandet av detalj kartornas fel vid gränserna samt
registerkartans uppritande m. m. kunna i genomsnitt beräknas låta sig
göra efter ett pris av 2 kronor för hektar, däri även inberäknad kostnaden
för nödig stommätning. Ett exempel härpå kan hämtas från kostnaderna
för upprättandet av omnämnda karta över Brännkyrka. Kostnaderna
för sammansättning av färdigmätt kartmaterial med orienteringsmätningar
ävensom för uppgörandet av det för kartan nödiga antalet triangelpunkter
kunna nämligen för Brännkyrka beräknas uppgå till cirka 14,000
kronor, vilket för Brännkyrkas areal av cirka 7,000 hektar utgör omkring
2 kronor för hektar. För Göteborg är en provisorisk översiktskarta i
skala 1 : 4,000 redan upprättad, vilken verkställts i avbidan på eu fullt
exakt karta, grundad på fullt genomförd triangelmätning. För denna
provisoriska karta, som ej är gjord med samma anspråk på noggrannhet
som kartan för Brännkyrka, har nyss berörda kostnad varit billigare
och torde ej nämnvärt hava överstigit 1 krona 50 öre för hektar. Då
Andra huvudtiteln.
119
emellertid kartmaterialet torde vara ganska bristfälligt i åtskilliga av
Sveriges städer, vilket även måste försvåra arbetet för sammansättningen
av registerkartan, har kommissionen antagit kostnaden för ifrågavarande
ai-bete böra upptagas till ett pris av i genomsnitt 2 kronor för hektar,
eller för all jord, varöver registerkarta skall upprättas, till omkring
372,000 kronor.
Jag har så utförligt som skett yttrat, mig angående nu omförmälda
av kommissionen upptagna kostnadsposter för att framhålla, att
desamma grunda sig på erfarenhet från mätningar i Stockholm och
Göteborg samt med denna erfarenhet såsom utgångspunkt beräknats så
högt, att någon större fara för att kostnaderna sedermera skola visa sig
överstiga de beräknade icke synes föreligga. Jag vill i detta sammanhang
erinra om att den post, som av kommissionen upptagits till 516,000
kronor, i kommittébetänkandet den 30 september 1911 beräknats till
allenast 180,000 kronor. Det av kommissionen föreslagna statsbidraget,
högst 10 kronor för hektar icke vattentäckt mark, synes mig därför
fullt tillräckligt, och att uppskjuta frågan om statsbidragets storlek tills
större erfarenhet vunnits angående registreriugskostnaderna synes mig
icke lämpligt, vadan svenska stadsförbundets erinringar i nu ifrågavarande
avseende enligt min mening icke böra föranleda frångående av
förslaget.
De stadsliknande samhällena på landsbygden hava visserligen icke
att bekosta utgifterna för sitt rättsväsen, men de hava samma skyldighet
att låta upprätta kartor över stadsplaner, kvarter och tomter, som av
ålder ålegat städernas invånare. Under sådana förhållanden synes det
mig ej kunna ifrågasättas, att staten skall bekosta de för fastighetsregistrets
upprättande nödiga mätningar och åstadkommandet av registerkartor.
Övriga kostnader för registret av beskaffenhet att enligt förslaget
skola gäldas av samhällena torde bliva jämförelsevis obetydliga
och samhällena gottgjorda genom det beräknade statsbidraget.
I fråga om bestämmelsen i 2 § andra stycket av förslaget till lag
med vissa bestämmelser angående fastighetsregister vill jag i anledning
av innehållet i svenska stadsförbundets skrift erinra därom, att enligt
samma bestämmelse ett område skall hava vid utgången av år 1915
tillbört ett samhälle, för att rätt till statsbidrag skall förefinnas.
Vad svenska stadsförbundet anfört till stöd för sin hemställan, att
de av kommissionen föreslagna bestämmelserna till begränsning av statsverkets
kostnader för registreringen måtte utgå, anser jag icke böra
medföra sådan ändring i förslaget, men då bestämmelserna avfattats
[28.]
120
Andra hnyudtiteln.
[28.]
Lagrådet.
under förutsättning, att lagen komme att utfärdas under år 1915, och
så ej kan ske, finner jag tidsbestämmelsen 1918 böra ändras till 1919.»
Beträffande förslaget till lag med vissa bestämmelser angående
fastighetsregister har lagrådet i avgivet yttrande förklarat, att det syntes
vara mindre lämpligt att i förslaget, utöver en hänvisning därtill att
bidrag till kostnaderna för registrets uppläggande kunde utgå av statsmedel,
intaga bestämmelser angående statsbidragets belopp och villkor
för sådant bidrags erhållande, utan torde bestämmelserna därom, såsom
vanligen skedde, böra förknippas med frågan om anslag för ändamålet, samt
hemställt, att i förevarande lagförslag upptoges allenast föreskrifter av
innehåll: att i stad fastighetsregister skulle, enligt de grunder Kungl.
Maj:t bestämde, uppläggas och föras på stadens bekostnad, att i den
mån fastighetsregister enligt de för stad meddelade bestämmelser skulle,
efter ty av Kungl. Magt förordnades, föras för köping eller annat samhälle
å landet, varest tomtindelning såsom i stad funnes, registrets
uppläggande och förande skulle bekostas av samhället, samt att i stad,
som lydde under landsrätt, så ock i köping eller annat samhälle på
landet, som i lagen avsåges, det likväl ej skulle åligga staden eller
samhället att svara för kostnaderna för de uppgifter, vilka för registret
skulle lämnas av den, som förde fastighetsboken, eller av vederbörande
häradsskrivare eller landskontor, ej heller att, där förste lantmätaren i
länet förordnats att vara registerförare, ersätta statsverket härav föranledda
kostnader; vartill borde läggas en allmän hänvisning till möjligheten
för stad eller annat samhälle, varom fråga vore, att efter ty
särskilt förordnades erhålla bidrag av statsmedel till kostnaderna för
registrets uppläggande. Lagrådet har vidare anfört:
I fråga om beloppet av statsbidraget hade i förslaget ej annan
bestämmelse givits, än att bidraget finge uppbäras med högst tio kronor
för hektar ej vattentäckt mark, som skulle i registret upptagas. Av
1914 års kommission hade uppgjorts en beräkning rörande statsbidragets
fördelning efter areal med viss angiven fallande skala. Av den i enlighet
därmed gjorda fördelning, som vidfogats kommissionens betänkande,
kunde, ehuru lagförslagets text visserligen icke därtill gåve anledning,
lätt den uppfattning vinna insteg, att i allmänhet varje stad och samhälle
skulle hava att emotse det sålunda upptagna beloppet. En dylik
skematisk behandling av frågan om statsbidragets fördelning torde dock
vara mindre lämplig. Åven om den av kommissionen uppställda beräkningsgrunden
i många fall kunde tjäna till ledning, måste dock hänsyn
tagas jämväl till andra omständigheter. För skyldigheten att bekosta
Andra huvudtiteln.
121
registrets uppläggande och förande hade, vad städerna anginge, huvud- [28.J
sakligen åberopats det förhållandet, att dessa av ålder varit pliktiga att
själva bestrida kostnaderna lör sitt rättsväsende, medan en motsvarande
grund för samma skyldighet beträffande övriga ifrågavarande samhällen
icke kunde åberopas. Därtill torde hänsyn i viss män böra tagas vid
statsbidragets fördelning. Den verkliga kostnaden i medeltal för hektar
måste och ställa sig mycket olika i olika städer och samhällen, allt
eftersom mer eller mindre ordnade förhållanden förelåge. Jämväl torde
höra beaktas den högst betydande skillnaden i ekonomisk bärkraft
mellan olika sfäder och samhällen. Om, såsom ofta torde hända,
synnerligen invecklade jordförhållanden sammanträffade med svag ekonomisk
bärkraft hos samhället, syntes statsbidraget böra utgå med jämförelsevis
högre belopp. Endast om hänsyn toges till sålunda antydda
omständigheter, torde man vinna en garanti för möjligheten att å ena
sidan på ett nöjaktigt sätt genomföra bestämmelserna om registrets
uppläggande och å andra sidan begränsa kostnaderna på sätt som i förslaget
avsåges. För stad vore möjligheten att erhålla statsbidrag i förslaget
begränsad ■ till att avse område, som vid utgången av år 1915
hörde till staden. Det syntes dock kunna ifrågasättas, huruvida icke,
därest en dylik tidsbestämmelse över huvud taget skulle bibehållas,
billigheten fordrade, att denna möjlighet utsträcktes till att omfatta
jämväl område, rörande vilket vid nämnda tid ansökan om inkorporering
till Kungl. Maj:t ingivits, även om beslutet därom först därefter trätt i
tillämpning. Likaledes syntes det kunna ifrågasättas, huruvida det i
fråga om köping och annat samhälle å landet, som i förslaget avsåges,
för möjligheten att erhålla statsbidrag uppställda villkoret, att fastighetsregister
enligt de bestämmelser, som meddelades för stad, blivit för
samhället upplagt före utgången av år 1919, vore med hänsyn till
dylika samhällens i allmänhet svaga ekonomiska ställning överensstämmande
med billighet. Ett dylikt samhälles tillkomst vore förenad med
så många utgifter för olika ändamål, att samhället i regel torde väl vara
i behov av statsbidrag till de kostnader, som vore förbundna med uppläggandet
av det nya fastighetsregistret för samhället. Vid bestämmande
av statsbidragets storlek kunde hänsyn tagas därtill, att uppläggandet
i viss mån underlättades därigenom, att jordregister, som omfattade
samhällets mark, då redan kunde vara upplagt.
Inrättandet av ett fastighetsregister för städer och stadsliknande Departements
samhällen utgör — likasom uppläggandet av jordregistren för rikets chefenlandsbygd
— som bekant en nödvändig förutsättning för genomförandet
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 16
122
Andra huvudtiteln.
[28.] av den reform av lagstiftningen rörande inskrivning av rätt till fast
egendom, varom lagberedningen redan år 1907 avgivit förslag.
Beträffande de grunder, efter vilka bidrag av statsmedel till de med
fastighetsregistrets uppläggande förbundna kostnader bör få åtnjutas,
åberopar jag mitt anförande till statsrådsprotokollet den 7 maj 1915.
Skall det bidrag, staten lämnar till kostnaderna, kunna eu gång för alla
bestämmas till visst belopp, synes det nödvändigt att begränsa rätten
till bidrag såsom ock kommissionen föreslagit. Den av kommissionen
upprättade längd kan visserligen tjäna till ledning vid bidragens bestämmande,
åtminstone så till vida att de angivna beloppen tillsvidare
kunna anses utgöra eu maximigräns. Men vid bidragens fördelning bör
för övrigt hänsyn tagas till ormtändigheterna i varje föreliggande fall.
Betydelse torde härvid böra tillmätas arealen av i tomtindelniug ingående
mark i förhållande till arealen av övrig mark, genomsnittsarealen å
fastigheterna och antalet enheter, kostnad, som registrets inrättande
tillskyndat samhället, samt kostnadens inskränkning till det för ändamålet
oundgängliga. Beslutar ett samhälle utredningar, som bliva till
nytta vid registrets uppläggande men ej äro föreskrivna, eller hava eljest
sådana utredningar gjorts, bör givetvis bidrag ej utgå till kostnaden härför.
Och då mätningskostnader med mera efter vad förut anförts helt böra drabba
samhällena, skall givetvis ansökan om bidrag innehålla specificerad uppgift
å den kostnad, som registrets uppläggande dragit i olika hänseenden.
1 ansökningen bör ock med hänsyn till förut omnämnda begränsning i
rätten att åtnjuta bidrag lämnas uppgift å område, som i senare tider
införlivats med samhället, tiden härför samt angående sådant områdes
areal. Vid bestämmande av bidrag till de särskilda samhällena lärer
därjämte hänsyn böra tag-is till samhällenas ekonomiska bärkraft sa till
vida, att möjligen uppstående besparingar å anslaget fördelas på de ekonomiskt
svagare samhällena. Ett samhälle kommer givetvis icke att i
något fall tillerkännas belopp utöver den verkliga kostnaden för de
åtgärder, för vilka bidrag till kostnaden efter vad förut anförts ansetts
böra ifrågakomma.
Då således bidragens storlek skulle komma att bero av förhållanden,
vilka delvis icke kunna bedömas förrän fastighetsregister upplagts för
alla ifrågavarande samhällen, kan det synas, som borde till samma tid
få anstå med bidragens slutliga fastställande och utbetalning. Detta
vore dock tvivelsutan att gå längre än behovet i angivna avseende
kräver, och för en del mindre bärkraftiga samhällen, för vilka arbetet
tilläventyrs kommit att slutföras jämförelsevis tidigt, skulle ett sådant
dröjsmål möjligen kunna medföra svårigheter. Det synes mig därför
Andra huvudtiteln.
123
lämpligast, att bidragens utbetalning fördelas på två terminer eller sålunda,
att varje samhälle, för vilket fastighetsregister anmälts vara upplagt,
att börja med får i bidrag till kostnaderna för registrets uppläggande
uppbära en del — högst hälften — av det belopp, som skulle tillkomma
detsamma enligt fastighetsregisterkommissionens beräkningar, samt att
vad av de för ändamålet anslagna medel återstår, när fastighetsregister
för alla samhällena upplagts, må först därefter och med hänsyn till dåmera
kända förhållanden kunna fördelas och utbetalas.
För uppläggande av fastighetsregister för städer och därmed jämförliga
samhällen lärer åtgå en tid av minst tre år. Vid sådant förhållande
torde av det statsanslag å 600,000 kronor, om vars äskande
jag nu ämnar framställa förslag, icke för år 1917 behöva anvisas medel
till ersättande av kostnader, som samhällena själva skola bestrida med
eventuell rätt till gottgörelse av staten, sedan registrets uppläggande
fullbordats. Däremot måste under år 1917 beredas tillgång till anslag för
statens direkta utgifter för blanketter samt för ledning av och kontroll
över registerarbetet. Sistnämnda kostnader hava av kommissionen beräknats
till 60,000 kronor. Av detta belopp kunna, enligt mig tillhandakomna
upplysningar, ungefär 45,000 kronor beräknas belöpa på
blankettrycket och 5,000 kronor på ledningen och kontrollen under ett vart
av de tre åren. Antages hela blankettk<>stnaden och Vs av de övriga
kostnaderna belöpa å år 1917, skulle alltså det belopp, som behövde
anvisas för sistnämnda år, uppgå till 50,000 kronor.
Anslagsbeloppet i dess helhet torde lämpligen erhålla karaktären
av reservationsanslag, så att belopp, som ett år besparas, må kunna för
samma ändamål användas ett följande år.
Då förordningen angående fastighetsregister för stad är avsedd
att träda i kraft den 1 september 1916, blir belopp till täckande av
kostnaden för blankettryck samt möjligen någon del av kostnaden för
leduing av och kontroll över registerarbetet erforderligt redan innevarande
år; och lärer därför rätt för Kungl. Maj:t att förskjuta i sådana avseenden
behövligt belopp böra begäras.
Sedan det inom justitiedepartementet utarbetade förslaget till lag
med vissa bestämmelser angående fastighetsregister undergått ändringar
på grund av de anmärkningar lagrådet riktat mot detsamma, har Kungl.
Maj:t redan den 31 december 1915 beslutat, att proposition i ämnet
skall avlåtas till innevarande års riksdag.
Vad förordningen angående fastighetsregister för stad angår, är
den liksom författningarna angående jordregistret uteslutande av administrativ
natur.
124
Andra huvudtiteln.
[2.8.] Under åberopande av vad nu anförts får jag i underdånighet
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att — under förutsättning att riksdagen, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag
innefattande bestämmelser om skyldighet för städer
och vissa andra samhällen att bekosta fastighetsregisters
uppläggande och förande m. m., antager lag i ämnet —
till bidrag till städer och därmed jämförliga samhällen
till kostnaden för inrättande av fastighetsregister i
huvudsaklig överensstämmelse med 1914 års fastighetsregisterkommissions
förslag och i enlighet med de närmare
föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas, på extra
stat bevilja ett reservationsanslag å ... kronor 600,000
och att härav för år 1917 anvisa ett
belopp av................................................... » 50,000,
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis av tillgängliga
medel utanordna vad av detta belopp må finnas erforderligt
under år 1916. 9
9. Ersättning åt häradsskrivarna för röstlängders upprättande.
[29.] Till häradsskrivarna har under de senare åren utgått ersättning
bnättning åt för den ökning i deras arbete, som uppkommit därigenom, att de fått
skrivarna ''för s,''g ålagd skyldighet att upprätta röstlängder för riksdagsmannaval. Det
rostlängders har ansetts, att, så länge häradsskrivarna ännu icke fått sina avlönings(ExtraTnsiag)
förhållanden omreglerade, berörda skyldighet skäligen icke borde åläggas
; dem utan särskild gottgörelse. Ersättningen har efter vissa grunder, som
av chefen för justitiedepartementet angåvos i 1910 års statsverksproposition,
utgått från ett anslag av förslagsanslags natur.
Då häradsskrivarna ej heller under år 1917 lära komma i åtnjutande
av ny lönereglering, synes jämväl för nämnda år böra begäras
anslag åt häradsskrivarna för nu ifrågavarande arbete.
Anslaget, som i de tre sista riksstaterna upptagits till ett belopp
av 40,000 kronor, har visserligen under de senast förflutna åren ej varit
fullt tillräckligt för sitt ändamål, men då det icke behövt överskridas
med något avsevärdare belopp, torde ej föreligga tillräcklig anledning att
Andra huvudtiteln.
125
begära högre anslag för år 1917; och får jag därför hemställa, att Eders [29.]
Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen
att för beredande åt häradsskrivarna av ersättning,
enligt de av chefen för justitiedepartementet i
1910 års statsverksproposition angivna grunder, för
röstlängders upprättande under år 1917 å extra stat
för samma år bevilja ett förslagsanslag å kronor 40,000.
10. Till gäldande av Sveriges andel i kostnaderna för den internationella
byrån i Bern, oförändrat ordinarie förslagsanslag
................................................................................................ kronor 2,000.
11. Understöd åt föreningen Skyddsvärnet.
Föreningen Skyddsvärnet bildades i Stockholm år 1910. Den har [30.]
enligt sina stadgar till uppgift att verka för främjande av det allmänna u"
och enskilda räddningsarbetet bland frigivna fångar, villkorligt dömda, lös- Skydds-11
drivare, alkoholister, prostituerade och i liknande avseenden hjälpbehövande. värnet.
Såsom jag redan förut nämnt, har det belopp å 16,000 kronor, (-Extra
vilket under de senaste åren ställts till fångvårdsstyrelsens disposition
för understödjande av dess verksamhet till frigivna fångars skydd och
om vars beviljande jämväl för år 1917 jag under punkt [19] anhållit, att
Kungl. Maj:t måtte till riksdagen avlåta framställning, beräknats med
hänsyn till att därav ett understöd av 4,000 kronor skulle tilldelas Skyddsvärnet.
Emellertid åtnjuter Skyddsvärnet även direkt understöd av statsmedel.
Detta har utgått under år 1913 med 6,000 kronor, men har därefter
för vart och ett av åren 1914, 1915 och 1916 bestämts till 12,000 kronor.
Nu anhåller föreningen om ett anslag av sistnämnda storlek jämväl för
nästkommande år. Då Skyddsvärnet för sin verksamhet till frigivna fångars
skydd haft att påräkna förutnämnda belopp å 4,000 kronor, har med nu
förevarande understöd å 12,000 kronor åsyftats allenast Skyddsvärnets
övriga verksamhetsgrenar och har därför också i fråga om dessa sistnämnda
medels användande meddelats en föreskrift, som, enligt den avfattning
som de senaste åren givits densamma, utesluter medlens begagnande
för verksamhet, som särskilt avser frigivna fångars upprättande.
Skyddsvärnets samhällsnyttiga verksamhet torde numera vara så
väl känd, att jag ej behöver här lämna någon mera ingående redogörelse
126
Andra huvudtiteln.
för densamma, helst en synnerlig utförlig sådan gavs i sammanhang med
avlåtande av statsverkspropositionen till 1915 års riksdag. Jag vill därför
nu huvudsakligen inskränka mig till att för komplettering av sagda
redogörelse lämna några uppgifter rörande föreningens verksamhet under
det sista år, för vilket dylika uppgifter finnas tillgängliga, eller år
1914. Uppgifterna äro hämtade dels från den redogörelse för Skyddsvärnets
verksamhet under sagda år, som föreningen lämnat till Kungl.
Maj:t, och dels från den underdåniga skrivelse av den 20 augusti 1915,
i vilken föreningen anhållit om nu ifrågavarande anslags förnyande
jämväl för år 1917.
Platsanskaffningen har under år 1914 berett arbete eller anställning åt 935
personer. Under nämnda år har emellertid den inträdda kristiden medfört stora svårigheter
att kunna bereda föreningens klienter arbete. Även den av stat och kommun
särskilt anordnade hjälpverksamheten för att hindra arbetslösheten har ju haft svårigheter
att finna arbete åt sina skyddslingar. I ännu högre grad har detta då naturligtvis
varit händelsen med en verksamhet av Skyddsvärnets natur. Mellan den
offentliga arbetsförmedlingen och hjälpbyråema, å ena, samt föreningen, å andra
sidan, har samarbete varit etablerat. Särskilt har detta varit fallet i Malmö.
I fråga om förundersökningarna beträffande villkorlig dom jämte övervakning av villkorligt
dömda är att anteckna, att antalet personer, som under år 1914 varit föremål för
denna gren av föreningens verksamhet, uppgått till 317, av vilka 74 erhållit villkorlig dom.
Verksamheten tall räddande av alkoholister har under år 1914 berört 326
personer. Bland annat hava under nämnda år genom föreningens försorg 13 personer
intagits i alkoholistasyl och 20 å andra vårdanstalter.
Det under år 1913 upptagna räddningsarbetet för kvinnor har fortsatts under
år 1914. Föreningens kvinnliga funktionär har stått i förbindelse med Vita Bandets
upptagningshem, frälsningsarmen och flera andra såväl hem och anstalter som enskilda
personer. Hon har utfört hembesök samt anskaffat arbetsgivare, frivilliga
övervakare och andra medhjälpare och på detta sätt sökt bereda särskilt unga
kvinnor möjlighet att genom arbete och under ordnade förhållanden varda hulpna
och upprättade.
Å Skyddsvärnets skrivbyrå hava under olika tider av år 1914 varit sysselsatta
39 personer med tillhopa 25,824 arbetstimmar. Föreningen måste numera
tänka sig kunna samtidigt sysselsätta omkring 9 (förut 8) personer å skrivbyrån.
Beräknas ersättningen till föreståndaren å byrån till 1,800 kronor per år, åt vaktmästaren
till 1,500 kronor per år och åt 7 (förut 6) andra klienter tillhopa till 6,000
(förut 5,000) kronor per år samt inventarier, hyra m. m. till 1,500 kronor per år,
uppkommer en utgiftssumma för år räknat å 10,800 (förut 9,800) kronor. Åv vad
som influtit för utfört arbete kan beräknas en inkomstsumma om 6,600 (förut
6,000) kronor per år.
Till belysande av föreningens verksamhet i dess helhet må hänvisas till följande
tablå, angivande vilka åtgärder föreningens platsbyrå vidtagit med sina klienter av
alla kategorier:
Andra huvudtiteln.
127
Av Skyddsvärnets centralbyrå under år 1914 vidtagna åtgärder:
Anvisat arbete eller anställning ............................................................................ 755J)
Reshjälp till hem eller arbetsplats........................................................................ 118
Mat eller logi............................................................................................................ 218
Hjälp till sjukhus, skyddshem, fattigvård etc..................................................... 125
Understöd eller hjälp i annan form, såsom beklädnad, arbetsredskap, hyres
hjälp
etc......................................................................................................... 247
Summa 1,463.
Övervakningsarbetet har fortgått å alla avdelningarna. Det har verkställts dels
av föreningens egen personal och dels av frivilliga krafter.
A den Baltiska utställningen i Malmö har föreningen deltagit under ledning
av Centralförbundet för socialt arbete. Skyddsvärnets förfogade där över tre skåp,
i vilka föreningens verksamhet var åskådliggjord genom statistiska och grafiska
framställningar. Vidare utställde föreningen insamlat och bearbetat material från
landets samtliga fångvårdsföreningar, alkoholistasyler, frälsningsarmen m. fl.
Skyddsvärnet har tagit initiativ till upprättande av »Lapplådan», som lämnat
diverse lagningsarbeten åt arbetslösa kvinnor. Omkring 150 kvinnor hava tidvis
samtidigt beretts sysselsättning där.
Med föreningen Svenska alkoholisthem och med härberget Söderhem har Skyddsvärnet
haft ett särdeles intimt samarbete.
En ny filial av föreningen har tillkommit, nämligen i Göteborg.
I fråga om de medel, föreningen haft och har att påräkna till
täckande av kostnaderna för sin verksamhet, anför föreningen i sin
förutnämnda skrivelse av den 20 augusti 1915:
Med hänsyn till inkomsten hade Skyddsvärnet under år 1914 erhållit ett
statsanslag om 12,000 kronor och ett kommunalt anslag om 4,000 kronor från
Stockholms stadsfullmäktige, ett kommunalt anslag om 500 kronor från stadsfullmäktige
i Malmö, ett anslag om 1,000 kronor från Malmöhus läns landsting,
vartill komme dels medlemsavgifter och gåvor, dels de anslag, som lämnats av
fångvårdsstyrelsen och en del av landets skyddsföreningar. Skrivbyrån hade lämnat
omkring 6,600 kronor i inkomst.
För år 1915 hade riksdagen på framställning av Kungl. Maj:t anvisat Skyddsvärnet
12,000 kronor, varjämte Stockholms stadsfullmäktige anslagit 4,000 krouor,
Malmö stadsfullmäktige 500 kronor, Malmöhus läns landsting 1,000 kronor, vartill
komme, att Skyddsvärnet av Kungl. Maj:t anvisats att för sin verksamhet för frigivna
fångar hos fångvårdsstyrelsen söka understöd.
För år 1916 hade riksdagen likaledes jämlikt nådig framställning anvisat ett
anslag om 12,000 kronor, med hänvisning till föreningen att för det speciella
skyddsarbetet för frigivna även för nämnda år begära understöd hos fångvårds
-
‘) Därtill komma omkring 180, åt vilka anskaffats arbete, ehuru de endast varit att hänföra
under rubriken »arbetslösa i allmänhet» (alltså sammanlagt ovan vid tal om platsanskafifningen angivna
antal 935).
128
Andra huvudtiteln.
styrelsen. Föreningen ämnade desslikes ingå till Stockholms stadsfullmäktige med
framställnmg att för år 1916 erhålla samma anslag som för år 1915.
För år 1917 vore utgiftsumman i sin helhet beräknad till 44,500 kronor.
Några avslutade räkenskaper, som skulle kunna lända till upplysning
om föreningens ekonomiska förhållanden under det nyss tilländalupna
året, hava ej varit för mig tillgängliga. Vad åter beträffar frågan,
huru föreningens inkomster och utgifter ställt sig under det näst därförut
förflutna året 1914, framgår svaret därå av följande ur revisionsberättelsen
för samma år hämtade siffror:
Översikt:
Behållning från år 1913 ................. kronor 595: —
Inkomster under år 1914 ............... » 41,339: 7 8
Förskott av räkenskapsföraren ...... »_2,033: 07 kronor 43,967:8 5
Utgifter under år 1914..................... kronor 39,808: 6 2
Förökning av inventarier .............. )) 1,461:45
Avbetalning å skuld .................... » 200: —
Återgäldande av räkenskapsförarens
förskott under år 1913 ............... »__2,497: 88 » 43,967:85
Inkomster under år 1914:
Ständiga medlemmars konto ......... kronor 700: —
Ärligt betalande medlemmars konto » 4,953: 2 0
Gåvors konto......................................
Anslutna föreningars konto ............
Statsanslags konto ............................
Kommunalt ansbigs konto..............
Återbetalt understöds konto............
Platsbyråns konto .............................
Skrivbyråns konto.............................
Intressekonto ..................................
Baltiska utställningens konto .........
Kommunalt (Malmö) anslags konto
Fångvårdsstyrelsens anslags konto
Diverse inkomsters konto ..............
» 2,573: 61
» 1,102: —
» 12,000: —
» 4,000: —
» 215: —
» 15: —
» 6,660: 6 3
» 220: 7 9
» 1,000: —
» 1,500: —
» 5,766: 93
»__632: 6 2 kronor 41,339: 78
Andra huvudtiteln.
129
Utgifter under år 1914:
Platsbyråns konto .............................. kronor 10,289: 8 6
Skrivbyråns konto.............................. » 11,375:63
Förundersökningarnas konto............ » 4,581: 3 5
Alkoholistdispensärens konto ......... d 4,507: 7 3
Publikationens konto ........................ 2> 889: 17
Allmänna omkostnaders konto ...... » 4,207: 3 3
Malmöfilialens konto.......................... » 2,059:6 2
Göteborgsfilialens konto ................ » 200: —
Baltiska utställningens konto ......... » 897: 8 3
Föreståndarens lönekonto ............... j> 800: —
Inventariers konto.............................. » 1,461: 4 5
Summa kronor 41,269: 9 7
Årets vinst ......................................... » 69: 81
[30.1
41,339: 78
För år 1917, till vars utgifter det nu begärda anslaget skulle
utgöra ett bidrag, har föreningen uppgjort följande ekonomiska beräkning:
-
Beräknade inkomster under år 1917:
Statsbidrag ..........................................
Kommunalt bidrag ...............................
Av fångvårdsstyrelsen...........................
Ärliga medlemsavgifter........................
Ständiga medlemsavgifter ...................
Gåvor......................................................
Av anslutna föreningar ........................
Av skrivbyrån .......................................
Anslag från Malmöhus läns landsting
» » Malmö stadsfullmäktige
Diverse inkomster ...............................
Att fylla genom tillfälliga bidrag.......
............. kronor 12,000: —
............. » 4,000: -
............. » 4,000: —
............. > 7,000: -
............. > 1,400: —
............. » 1,000: —
............. » 1,000: —
............. > 6,600: —
............. » 1,000: —
............ » 500: —
............. » 500: —
......... > 5,500: -
Summa kronor 44,500: —.
Beräknade utgifter under år 1917:
Förundersökningsavdélningen.
Föreståndaren............................................................ kronor 1,800: —
Biträde och övervakare ........................................ » 1,800: —
Trycksaker, hyra, utgifter för klienter m. m..... » 1,200: —
Till filialer......................................................... > 1,000: — kronor 5,800: —
Transport kronor 5,800: —
17
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml.
130
Andra huvudtiteln.
Transport kronor 5,800: —
Alköhölislbyran
Föreståndare ........................................................ |
.. kronor |
1,500: — |
Läkare..................................................................... |
y> |
800: — |
Biträde och övervakare .................................... |
1,500: — |
|
Trycksaker, hyra, utgifter för klienter m. m... |
1,200: — |
|
Till filialer ......................................................... |
» |
800: — kronor 5.800: |
Skrivbyrån: |
||
Föreståndare ......................................................... |
.. kronor |
1,800: — |
Vaktmästare ......................................................... |
1,500: — |
|
Utgifter för klienter (tillsammans)..................... |
6,000: — |
|
Inventarier, hyra och diverse............................. |
1,500: — kronor 10,800: |
|
Platsbyrån. |
||
Föreståndare ......................................................... |
.. kronor 3,000: — |
|
Biträden................................................................. |
2,500: — |
|
Utgifter för klienter............................................. |
4,500: — |
|
Trycksaker, hyra och diverse............................. |
1,500: — kronor 11,500: |
|
Allmänna omkostnader : |
||
Trycksaker, publikationen m. m...................... |
.. kronor |
1,000: — |
Inventarier............................................................ |
1,000: — |
|
Skrivmateriel ....................................................... |
500: — |
|
Annonser och diverse ........................................ |
* |
800: — |
Ved och lyse......................................................... |
500: — |
|
Porto och försändelser......................................... |
800: — |
|
Telefon ..................\.............................................. |
500: — |
|
Städning m. m...................................................... |
600: — |
|
Lokalhyra ............................................................. |
800: — |
|
Resor för inspektion............................................ |
600: — |
|
Skyddsvärnets föreståndare................................. |
3,500: — kronor 10,600: |
Summa kronor 44,500: —.
Till förklaring av vissa poster i den sålunda framlagda beräkningen
anför föreningen:
Till den personal, som ledde verksamheten å förundersökningsavdelningen,
alkoholistdispensären och platsbyrån, måste utgå ersättning, om av densamma skulle
kunna krävas det arbete, som vore nödvändigt. Samtliga de belopp, som beräknats
för skrivbyrån, komme att utgå till klienter, enär såväl föreståndaren för skrivbyrån
som vaktmästaren därstädes vore klienter å nämnda byrå, ehuru de upptagits
under annan beteckning.
De till filialerna beräknade anslagen vore avsedda dels för redan öppnade
filialer dels för upprättande av nya sådana utom Stockholm.
Andra huvudtiteln. 131
över Skyddsvärnets nu ifrågavarande framställning har fångvårdsstyrelsen,
efter nådig remiss, avgivit utlåtande och därvid tillstyrkt
nådigt bifall till framställningen. I utlåtandet åberopar styrelsen vad
den förut anfört beträffande tidigare framställningar i enahanda syfte,
hänvisar vidare till föreningens behov av statsunderstöd för utövandet
av dess sambällsnyttiga verksamhet samt upplyser tillika, att styrelsens
centrala hjälpbyrå numera trätt i det närmare samarbete med Skyddsvärnets
byrå, som jag förordade i samband med framläggande av förslag
till proposition till 1915 års riksdag rörande understödjande av arbetet
för frigivna fångar.
Att Skyddsvärnet bör erhålla statsunderstöd även för år 1917
synes mig otvivelaktigt. Dess i hög grad gagneliga verksamhet är
väl värd att uppmuntras. Den översikt över föreningens ekonomiska
ställning, jag lämnat, giver vid handen, att understödet icke bör sättas
lägre än till det belopp, 12,000 kronor, varmed det utgår för innevarande
år.
Om anslaget beviljas av riksdagen, torde Kungl. Maj:t i samband
med blivande beslut om beloppets ^anordnande böra, i likhet med vad
som skett under de senare åren, föreskriva, att beloppet skall användas
'' till de grenar av föreningens verksamhet, som icke särskilt avse frigivna
fångars skydd, med hänvisning till föreningen att för det speciella
skyddsarbetet för frigivna även för år 1917 begära understöd hos
fångvårdsstyrelsen. Likaså torde angående den kontroll å föreningens
verksamhet, som från det allmännas sida bör utövas i anledning av
statsunderstödet, böra meddelas enahanda bestämmelser som hittills. Föreningen
torde alltså böra åläggas att före den 1 april 1918 till Kungl.
Maj:t avgiva berättelse rörande anslagets användande och föreningens
verksamhet under år 1917, varjämte föreskrift bör meddelas därom, att
ett av chefen för justitiedepartementet förordnat ombud skall äga deltaga
i revisionen av föreningens räkenskaper för sistnämnda år.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till understöd åt föreningen Skyddsvärnet
å extra stat för år 1917 bevilja ett
belopp av...................................................... kronor 12,000.
12.
anslag......
Extra utgifter, oförändrat ordinarie reservations.
.................................................................................... kronor
4,500.
[30.]
Fångvård»-ittyrclsen.
Departementseke
fen.
132
Andra huyndtiteln.
[31.]
Statskontorets
förskott.
(Extra anslag.)
13. Statskontorets förskott.
I en till justitiedepartementet ingiven skrivelse av den 13 december
1915 har statskontoret hos Kungl. Maj:t anmält, att, jämlikt föreskrift i
särskilda Kungl. Maj:ts skrivelser, vissa belopp för olika ändamål förskottsvis
utbetalats av statskontoret under tiden från och med den 1
november 1914 till den 1 november 1915 eller av Kungl. Maj:ts befallningshavande
i länen under år 1914. Statskontoret har anhållit, att
Kungl. Maj:t måtte bereda ersättning för vad sålunda förskjutits.
De flesta av nämnda utgifter torde vara av beskaffenhet att böra
hos riksdagen anmälas till ersättande under andra huvudtiteln. De belopp,
jag sålunda åsyftar äro följande:
kostnader
för biträde inom justitiedepartementet vid fortsatt
behandling om frågan om revision av
skiftesstadgan och därmed sammanhängande
författningar (kungl. skrivelser den 5 mars
samt den 3 och den 18 juni 1915), efter avdrag
av till statskontoret återlevererat belopp, kronor
för biträde inom justitiedepartementet vid behandling
av frågan om ny vattenrättslagstiftning
(kungl. skrivelser den 24 oktober 1913,
den 19 december 1914 och den 11 juni 1915) »
i anledning av uppdrag åt sakkunniga att biträda
inom justitiedepartementet vid behandling
av frågan angående ändrad lagstiftning
rörande den litterära och konstnärliga äganderätten
m. m. (kungl. skrivelse den 18 april
1914) .......................................................................... »
i anledning av professorn J. C. W. Thyrén
lämnat uppdrag att verkställa utredning rörande
vissa ändringar i strafflagstiftningen och
framlägga utkast till förslag angående sådana
ändringar (kungl. skrivelser den 19 februari
1909, den 18 juli 1913 och den 22 januari
1915) 5,785 kronor, eller, med avdrag av 648
kronor 56 öre, som inlevererats till statskon
Transport
kronor 12,991: 4 3
7,267: 92
2,429: 5 6
3,293: 95
Andra huvudtiteln.
133
Transport kronor
toret för försålda exemplar av skrifter, vilka
utgivits för uppdragets utförande..................... »
ersättning för biträde inom justitiedepartementet vid
fortsatt behandling av frågan om revision av
krigslagstiftningeu (kungl. skrivelse den 8 oktober
1915) .................................................................. »
kostnader
i anledning av uppdrag åt sakkunnig att biträda
inom justitiedepartementet vid behandling av
frågan om ändring i gällande bestämmelser
om patronatsrätt (kungl. skrivelser den 3 juli,
den 26 november och den 11 december 1914
samt den 8 oktober 1915) ................................. )>
för tryckning av utredning rörande i vårt land
utom Skåne, Halland och Bohuslän förefintliga
patronatsrättigheter (kungl. skrivelser den
1 oktober och den 13 november 1914) ......... »
i anledning av uppdrag åt sakkunniga att biträda
inom justitiedepartementet med utarbetande
av förslag till ny lagstiftning om
flottning m. m. (kungl. skrivelser den 10
november 1911 och den 29 mars 1912 samt
två kungl. skrivelser den 18 april 1914 ävensom
kungl. skrivelser den 11 december 1914
samt den 12 februari och den 6 augusti 1915) »
i anledning av utredning inom justitiedepartementet
rörande bolags jordförvärv i mellersta
och södra delarna av riket m. m. (kungl.
skrivelser den 30 december 1911, den 24
maj 1912, den 13 juni 1913, den 30 oktober
1914 samt den 19 februari, den 26 juni
och den 10 september 1915), efter avdrag av
till statskontoret inbetalt belopp, ..................... »
ersättning
för biträde inom justitiedepartementet vid behandling
av förslag till lag om ändrad lydelse
av vissa paragrafer i sjölagen (kungl. skrivelse
den 19 augusti 1915) ......................................... »
Transport kronor
12,991: 43
5,136: 44
119: 32
3,385: 37
1,915: 90
14,077: 40
4,437: 90
2,010: 50
44,074: 26
134
Andra huvudtiteln.
[31.]
Transport kronor 44,074: 2 6
för biträde inom justitiedepartementet vid behandling
av väckt fråga, huruvida och under
vilka villkor undantag må kunna göras från
den i § 24 riksdagsordningen givna bestämmelsen,
att rösträtt ej må utövas av annan
valberättigad än den, som vid valtillfälle personligen
inställer sig (kungl. skrivelse den 6
november 1914).................................................... »
för biträde inom justitiedepartementet såväl
med övervakande av det domhavandena åliggande
arbete för uppläggande av jordregister
som även i övrigt vid handläggning av jordregisterärenden
(kungl. skrivelse den 4 april
1913)........................................................................ »
kostnader
i anledning av uppdrag åt sakkunniga att biträda
inom justitiedepartementet med utredning och
förslag i fråga om vissa ändringar i strafflagstiftningen
(borttagande av straffpåföljden förlust
av medborgerligt förtroende m. m.) (kungl.
skrivelser den 20 juni 1913 samt den 22 januari
och den 11 juni 1915).......................................... »
i anledning av uppdrag åt sakkunniga att biträda
inom justitiedepartementet med omarbetning
av de av särskilda kommitterade avgivna
förslag till förordning angående fastighetsregister
för stad m. m. (kungl. skrivelser den
27 juni samt den 1, den 5 och den 31 december
1914, den 22 och den 29 januari, den 12 februari,
den 12 mars, den 16 april, den 3 juni, den
12 augusti samt den 8 oktober 1915)............ »
ersättning för biträde inom justitiedepartementet vid
uppgörande av förslag till förändrad instruktion
för riksdagens justitieombudsman och instruktion
för riksdagens militieombudsman (kungl. skrivelse
den 19 december 1914)............................................. »
Transport kronor
3,403: 7 5
650: 60
12,140: 9 5
15,668: 33
970: —
76,907: 89
Andra huvudtiteln.
135
Transport kronor
kostnader
i anledning av uppdrag åt sakkunniga att biträda
inom justitiedepartementet med verkställande
av utredning, huru bötesstraff, som ådömts
genom laga kraft ägande utslag, lämpligen
må bringas till verkställighet (kungl. skrivelser
den 14 maj och den 1 juni 1915) .................. »
i anledning av uppdrag åt sakkunniga att biträda
inom justitiedepartementet med utredning
och avgivande av förslag angående behovet
av bestämmelser i syfte att bereda delägare
i vid skifte undantagna eller därmed
jämförliga samfällda ägor eller rättigheter
tillfälle att fatta bindande beslut i frågor
rörande desamma (kungl. skrivelse den 11
juni 1915).................................................................. »
i anledning av uppdrag åt sakkunnig att biträda
inom justitiedepartementet vid utarbetande av
lagbestämmelser, varigenom nu gällande förbud
för utländsk undersåte att i riket inmuta
mineralfyndigheter bleve utsträckt att gälla
även bolag, vari utländsk undersåte vore delägare,
in. m. (kungl. skrivelse den 16 oktober
1914).......................................................................... ,
i anledning av uppdrag att i lagrådet föredraga
ävensom därefter biträda inom justitiedepartementet
vid överarbeta ing av förslag till lag
om äktenskaps ingående och upplösning m. m.
(kungl. skrivelse den 11 december 1914) ...... »
för kommittén för verkställande av förnyad utredning
av frågan om de kyrkliga konsistoriernas
omorganisation m. m. (kungl. skrivelser
den 13 november och den 11 december 1914,
den 29 januari, den 11 juni, den 10, den 17 och
den 23 september samt den 8 oktober 1915)
ersättning
för biträde inom justitiedepartementet vid beredande
av vissa till kyrkolagstiftningen
76,907: 89
2,525: 2 7
250: —
300: —
2,000: —
» 12,864: 53
Transport kronor 94,847: 69
[31.]
136
Andra huvudtiteln.
[31.]
Transport |
kronor |
94,847: 69 |
hörande frågor (kungl. skrivelser den 26 no-vember 1914 och den 23 September 1915)... |
» |
6,208: 47 |
för biträde inom justitiedepartementet vid ut- |
||
arbetande av förslag till ändring av 30 kap. |
||
29 januari 1915) ................................................... |
» |
825: — |
kostnader
i anledning av uppdrag åt sakkunnig att verkställa
en förberedande utredning rörande en
särskild instansordning för mål angående avlöningsförmåner
och andra därmed likartade
mål (kungl. skrivelser den 19 december 1914
och den 22 januari 1915)....................................
i anledning av uppdrag åt sakkunniga att biträda
inom justitiedepartementet med utredning
angående legaliserade revisorer och omarbetning
av förordningen om handelsböcker
och handelsräkningar (kungl. skrivelse den 27
augusti 1912) .........................................................
ersättning för biträde inom justitiedepartementet vid
behandling av förslag till lag om avtal och
andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens
område m. m. (kungl. skrivelser den 19 februari
och den 7 maj 1915)...............................................
kostnader
i anledning av uppdrag åt sakkunniga att biträda
inom justitiedepartementet vid fortsatt
behandling av frågan om lagstiftning rörande
stiftelser (kungl. skrivelse den 12 februari
1915)...........................................................................
i anledning av uppdrag åt sakkunniga att biträda
inom justitiedepartementet vid överarbetning
i vissa delar i det av särskilda kommitterade
den 17 december 1910 avgivna förslag till
vattenlag (kungl. skrivelser den 18 juni och
den 2 juli 1915) .................................................
i anledning av uppdrag åt sakkunnig att biträda
inom justitiedepartementet vid behandling av
6,752: 40
3,875: —
2,329: 7 1
2,175: —
6,430: 2 0
Transport kronor 123,443: 4 7
Andra huvudtiteln.
137
Transport kronor 123,443: 4 7
frågan om ändring i gällande bestämmelser
angående fideikommiss (kungl. skrivelser den
2 juli och den 19 augusti 1915)..................... » 4,350: 41
i anledning av uppdrag åt sakkunnig att biträda
inom justitiedepartementet vid ytterligare utredning
om statsdepartementens omorganisation
(kungl. skrivelse den 28 maj 1915)......... » 4,744: 3 5
till statistiska centralbyrån utbetalt belopp för bestridande
av kostnad för statistik över riksdagsmannaval
och landstingsmannaval m. m. (kungl.
skrivelse den 28 mars 1914) .............................. » 2,400: —
ersättning åt aktuarien i Svea hovrätt G. Liliequist
för indragna sportler (kungl. skrivelse den 8
april 1910)................................................................... » 2,896: 6 6
ersättning åt sekreteraren i hovrätten över Skåne
och Blekinge L. Ljungberg för indragen expeditionslösen
(kungl. skrivelse den 8 april 1910)... j> 1,550: —
ersättning till notarier å gammal stat i Svea hovrätt
för indragna sportler (kungl. skrivelse den
17 december 1909) .................................................. » 55: 3 5
ersättning åt registratorn i nedre justitierevisionen
F. Peterzens för indragen expeditionslösen
(kungl. skrivelse den 1 mars 1912)..................... » 2,750: —
Summa kronor 142,190: 2 4.
Som vanligt avse de av statskontoret förskjutna beloppen till
största delen kostnader för kommittéer och sakkunniga eller eljest för
utredning av frågor, som tillhöra justitiedepartementets handläggning.
Beträffande de övriga förskotten, utom de vanliga sportel ersättningarna
till vissa tjänstemän i hovrätterna och nedre juRtitierevisionen,
torde jag få dels hänvisa till vad i föregående statsverkspropositioner
nämnts angående kostnader i anledning av vissa förhållanden beträffande
jordregisterarbetet, dels ock erinra därom, att av anledning, som berörts
i 1911 och 1912 års statsverkspropositioner (2:dra huvudtiteln 1911 sid.
162 och 1912 sid. 134), fortfarande förskottsvis av statskontoret bestritts
utgifter för upprättande i statistiska centralbyrån av statistik över riksdags-
och landstingsmannaval.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
18
138
Andra huvudtiteln.
[31.] Statskontorets hemställan beträffande de i förteckningen upptagna
förskotten torde böra föranleda, att Eders Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till täckande av samma förskott å extra stat
för år 1917 anvisa, i jämnt krontal, kronor 142,191.
[32.] Beträffande de här ovan från senast fastställda riksstat upptagna
ordinarie anslag, vid vilka jag icke gjort någon framställning, har jag
icke att föreslå ändring.
Av andra huvudtitelns ordinarie anslag, vilka för innevarande år
uppgå till...................................................................................... kr. 5,423,792,
kommer vid bifall till de av mig framställda förslagen
att höjas allenast ett anslag, nämligen
förslagsanslaget till ersättning åt domare, vittnen
och parter med ........................................ kr. 50,000.
Om från denna summa dragés den av
mig föreslagna sänkningen av
anslaget till avlöning till vissa å äldre stat
kvarstående auditörer med ......... kr. 1,420,
och anslaget till tryckningskostnader
med ...................................... » 31,
tillhopa » 1,451,
visar sig, att de ordinarie anslagen skulle ökas med......... » 48,549,
och sålunda för år 1917 komma att uppgå till .................. kr. 5,472,341.
Extra anslag, som för år 1916 under andra huvudtiteln anvisats
till sammanlagt belopp av ........................................................ kr. 843,908,
hava av mig nu tillstyrkts med belopp, som med ........... » 150,451
överstiga sistnämnda summa, till följd varav de extra
anslagen skulle för år 1917 komma att uppgå till ........... kr. 994,359.
Huvudtitelns slutsumma, som för innevarande år utgör kr. 6,267,700,
skulle under förutsättning av bifall till mina förslag
ökas med..................................................................................... x> 199,000
och sålunda för år 1917 belöpa sig till ................................ kr. 6,466,700.
Andra huvudtiteln.
139
Vad departementschefen uti detta ärende, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, yttrat
och hemställt täcktes Hans Maj:t Konungen gilla och
bifalla; och skulle utdrag av statsrådsprotokollet, såvitt
ärendet angick, överlämnas till finansdepartementet till
ledning vid avfattande av Kungl. Maj:ts proposition
till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.
Ur protokollet:
Erik Öländer.
140
Andra huvudtiteln.
Bilaga A.
Till Konungen.
Jämlikt den av Eders Kungl. Maj:t för lagberedningen fastställda
instruktion får beredningen härmed avgiva redogörelse för sin verksamhet
under innevarande år.
Under större delen av året har beredningen fortfarande varit sysselsatt
med utarbetande av motiv till de i nästföregående redogörelse omförmälda
förslagen till lag om barn utom äktenskap och därmed sammanhängande
lagar ävensom med slutlig justering av dessa förslag.
Med en den 30 november dagtecknad skrivelse har beredningen
till Eders Kungl. Maj:t avlämnat avdelning III av förslag till revision
av giftermålsbalken och vissa delar av ärvdabalken. Denna avdelning
innehåller av motiv åtföljda förslag till
Do) lag om barn utom äktenskap;
2:o) lag om äktenskaplig börd;
3:o) lag om ändrad lydelse av 1 kap. 3 § i lagen om äktenskaps
ingående och upplösning;
4:o) lag om införsel i avlöning, pension eller livränta;
5:o) lag om förbud för vissa underhållsskyldiga att avflytta från riket;
6:o) lag om ändrad lydelse av 14 kap. 35, 36 och 37 §§ strafflagen;
7:o) lag om ändrad lydelse av 67 § utsökningslagen;
8:o) lag om ändrad lydelse av 6 § i förordningen den 31 oktober
1873 angående främmande trosbekännare och deras religionsövning; samt
9:o) lag om ändrad lydelse av 2 § 4:o) och 17:o) i lagen den 26
maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.
Vid sidan av arbetet med dessa förslag har beredningen ägnat
sig åt utarbetande av grunddragen till en lagstiftning angående makars
inbördes rättsförhållanden.
Den 19 februari förordnade Eders Kungl. Maj:t, på hemställan av
beredningen, att deltagande för Sverige i gemensamt skandinaviskt lagstiftningsarbete
å familjerättens område finge avse äkta makars rättsförhållanden
jämväl i andra avseenden än så vitt anginge deras förmögenhetsförhållanden,
under förutsättning att motsvarande bestämmelser
Andra hnvndtiteln.
141
från dansk och norsk sida meddelades, samt att såsom delegerade för
Sverige skulle i arbetet, så vitt anginge äkta makars rättsförhållanden,
jämte undertecknad Westring deltaga undertecknad Broomé och professorn
Björling.
De svenska delegerade hade därpå omkring fyra veckor under
februari och mars i Norge förberedande överläggningar med danska
och norska delegerade.
Den 21 maj förordnade Eders Kungl. Maj:t undertecknad Stenbeck
att från och med den 22 maj tills vidare biträda beredningen vid revisionen
av bestämmelserna om makars rättsförhållanden med skyldighet
för Stenbeck att, där sådant av beredningens ordförande kunde komma
att påkallas, tjänstgöra såsom sekreterare vid de sammanträden mellan
ledamöter hos beredningen samt danska och norska kommitterade, som
kunde komma att hållas.
Under större delen av juli och början av augusti har undertecknad
Westring med undertecknad Stenbeck såsom sekreterare i Danmark
sammanträtt med oi''dförandena för de danska och norska delegerade,
varvid utarbetats ett program innehållande huvudgrunderna för ny lagstiftning
om rättsförhållandet mellan äkta makar, vilket program sedermera
under september behandlades inom beredningen.
Den 29 oktober förordnade Eders Kungl. Maj:t dels undertecknad
Stenbeck att från och med den 1 november tills vidare vara ledamot
hos beredningen, dock med den begränsning att han icke skulle deltaga
i behandlingen av frågan om lagstiftning rörande barn utom äktenskap,
och dels undertecknade Tiselius och Stenbeck att, jämte de förut utsedda,
såsom delegerade för Sverige deltaga i det gemensamma skandinaviska
lagstiftningsarbetet på familjerättens område med skyldighet för Stenbeck
att därvid tillika tjänstgöra såsom sekreterare vid de sammanträden
mellan de svenska delegerade samt danska och norska kommitterade,
som komme att hållas.
Under november och början av december hava i Köpenhamn hållits
gemensamma överläggningar mellan de skandinaviska delegerade på
grundval av ovan omförmälda program, varefter inom beredningen med
anledning av vad som förekommit vid överläggningarna i Köpenhamn
gjorts ytterligare förberedelser för utarbetande av lagtext, till vilket
arbete beredningen nu står i begrepp att övergå.
Från och med den 1 december har hovrättsrådet Holdo Edling
på egen begäran av Eders Kungl. Maj:t entledigats från förordnandet
att tillsvidare vara ledamot i beredningen.
På framställning av beredningen har Eders Kungl. Maj:t uppdragit
142
Andra huvudtiteln.
åt statistiska centralbyrån dels den 18 juni att i anslutning till den
förut anbefallda utredningen angående de i rättslig mening oäkta barnen
tillika i viss omfattning verkställa utredning i fråga om de barn, vilka
väl lagligen varit att anse såsom äkta, men vilkas föräldrar icke vid
barnets födelse varit förenade i vigselfäst äktenskap, och dels den 17
september att utarbeta en statistisk redogörelse över de till domstolarna
under åren 1912—1914 ingivna äktenskapsförord.
Till beredningens handläggning bar Eders Kungl. Maj:t genom
beslut den 1 oktober överlämnat riksdagens skrivelse den 27 maj 1915
nr 198 med uppdrag att verkställa däri begärd utredning, på vilket sätt
genom lagstiftningens försorg en förbättrad rättsställning skulle kunna
i olika hänseenden beredas mödrar till utom äktenskapet födda barn,
särskilt i de fall, då hävdandet skett under trolovning eller under äktenskapslöfte,
samt utarbeta de lagförslag, som av denna utredning kunde
föranledas.
Underdånigst
HJALMAR WESTRING.
BIRGER EKEBERG. KARL TISELIU8. EMILIA BROOMÉ.
EINAR STENBECK.
Stockholm den 31 december 1915.
Andra hnvudtlteln.
143
Bilaga B.
Till Konungen.
Till åtlydnad av föreskrift i kungl. brevet den 22 december 1911
angående förberedande utredning rörande en rättegångsreform får jag
härmed avgiva redogörelse för processkommissionens verksamhet under
år 1915.
Sedan Eders Kungl. Maj:t den 31 december 1914 förordnat professorn
vid Uppsala universitet juris doktor Thore Engströmer att från
och med den 1 januari 1915 tillsvidare biträda vid utredningen, hava i
alla förekommande frågors behandling under året jämte undertecknad
Hellner deltagit hovrättsrådet K. J. D. Schlyter såsom sekreterare,
advokaten H. Almstrand och professoren Engströmer. Från och med
den 1 oktober 1915 har dessutom, efter av Eders Kungl. Maj:t den 23
föregående september lämnat medgivande till anställande av en amanuens
i processkommissionen, e. o. hovrättsnotarien Siegfrid Matz, som av mig
antagits till amanuens, biträtt vid vissa statistiska och andra speciella
utredningar.
Under förra delen av året ägnades processkommissionens arbete
huvudsakligen åt frågor rörande domstolsorganisationen i första instans,
såsom frågorna om likställighet mellan land och stad, om enmans- och
kollegiala domstolar, om lekmäns deltagande i rättsskipningen m. m.
Ett av mig uppgjort utkast till lag om domstolarna blev i detalj genomgånget.
Under senare hälften av året har kommissionen huvudsakligen
sysselsatt sig med utarbetandet av utkast till bestämmelser angående vissa
till civilprocessen hörande ämnen, såsom domstols behörighet i tvistemål,
rättegångsfullmäktige, stämning, måls förberedande handläggning, huvudförhandlingen,
processledningen, parts uteblivande och tredskodom, förening
av mål och tredje mans deltagande i rättegången m. m.
144
Andra humdtiteln.
I början av året biträdde kommissionens sekreterare inom justitiedepartementet
vid utarbetande av kungl. prop. med förslag till lag om
ändrad lydelse av 30 kap. rättegångsbalken in. m. Sedan lag i ämnet
utfärdats, varigenom bland annat principen om »summa revisibilis»
införts i svensk rätt, bar sekreteraren ytterligare biträtt vid utarbetandet
av vissa följ dförfattningar till den nya lagstiftningen, liksom ock sedermera
dels vid beredningen i departementet av frågan om särskilda sammanträden
i häradsrätt och om åtgärder för mindre städers läggande
under landsrätt, dels ock vid den slutliga behandlingen av frågan om
rättsstatistikens omorganisation.
I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts den 31 maj 1915 lämnade
medgivande företog professoren Engströmer under sommaren en studieresa
till Tyskland och Österrike, därvid särskilt uppehållande sig i
Leipzig och Wien.
Stockholm den 31 december 1915.
Underdånigst
JOH. HELLNER.
K. Schlyter.
Andra huvudtiteln. 145
Register.
Ordinarie Extra
anslag. anslag. Sida,
Kronor. Kronor.
A. Justitiedepartementet.
1. Departementschefen 17,000 2
2. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts
kansli............................................... 41,400 — 2
3. Provisorisk lönereglering för departementet — 3,783 2
4. Andre ledamot å departementets avdelning
för lagärenden..................................... — 8,100 13
5. Extra föredragande ..................... — 3,000 14
6. Tilläggsanslag för amanuenser m. m......... — 1,000 15
7. Departementschefens ombud för tillsyn över
tryckta skrifters allmängörande ............ 10,000 — 15
B. Lagberedningen m. m.
1. Lagberedningen............... — 50,000 15
2. Förberedande utredning angående en rätte
gångsreform.
.............................................. — 40,000 16
C. Justitiekanslersäm betet.
1. Justitiekanslersexpeditionen 28,400 16
D. Rättsskipningen.
Högsta domstolen.
1. Högsta domstolen................................... 315,900 — 16
Nedre justitierevisionen.
2. Avlöningar, arvoden m. m............................. 294,000 — 17
3. Tillfällig förstärkning av arbetskrafterna — 41,050 17
4. Extra vaktmästare .................... —__1,175 19
Transport 706,700 148,108
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 19
Andra huvudtiteln.
146
Ordinarie anslag. |
Extra anslag. |
Sida |
|
Transport |
Kronor. 706,700 |
Kronor 148,108 |
|
Svea hovrätt. 5. Hovrätten med därunder lydande justitiestat |
788,487 |
20 |
|
6. Extra division ............................................. |
— |
32,900 |
20 |
7. Extra ledamot ............................................ |
— |
5,000 |
21 |
8. Amanuens å krigshovrättsavdelningen |
— |
3,000 |
22 |
9. Tillfällig löneförbättring åt krigshovrätts-avdelningens vaktmästare |
— |
325 |
23 |
Höta hovrätt 10. Hovrätten med därunder lydande justitiestat |
518,513 |
— |
24 |
Hovrätten över Skåne och Blekinge. 11, Hovrätten med därunder lydande justitiestat |
222,463 |
— |
24 |
Krigsrätterna. 12. Civil personal udd regemente- och stations-krigsrätterna ................................... |
103,740 |
24 |
|
18. Avlöning till vissa å äldre stat kvarstående a. Bestämt anslag ................... 7,900 b. Förslagsanslag ............... 360 |
8,260 |
27 |
|
14. Civil personal vid särskilda krigsrätter .... |
3,000 |
— |
28 |
Övriga anslag. 15. Ersättning åt domare, vittnen och parter |
245,000 |
28 |
|
16. Medikolegal besiktningar ....................... |
16,200 |
— |
29 |
17. Ersättning åt personer, menigheten och all-männa inrättningar för dem genom nya |
84,000 |
29 |
|
Resestipendier åt domare |
— |
— |
30 |
18. Understöd för »Nytt juridiskt arkiv» ........ |
2,500 |
31 |
|
Fångvården. 1. Fångvårdsstyrelsen |
104,100 |
33 |
|
2 a. Bestämda anslaget till fångars vård och |
978,150 |
_ |
33 |
2 b. Förslagsanslaget till fångars vård och under-håll ............................................................. |
1,445,000 |
_ |
33 |
Transport |
5,119,873 |
295,573 |
Andra huvudtiteln. |
Ordinarie |
Extra |
147 |
anslag |
anslag. |
Sida. |
|
Kronor |
Kronor. |
||
Transport |
5,119,873 |
295,573 |
|
3. Anslaget till ålderstillägg 4. Avlöningsförhöjning för direktören vid |
86,000 |
33 |
|
tvångsarbetsanstalten i Karlskrona ........ 5. Understöd åt verksamhet till frigivna fångars |
— |
500 |
33 |
skydd ........................................................... |
- |
16,000 |
34 |
F. Uppfostringsanstalter för minderåriga
förbrytare. |
|||
Statens uppfostringsanstalt å Bona. |
|||
1. Avlöningar åt tjänstemännen........................ |
..... |
28,645 |
37 |
2. Kost och beklädnad åt eleverna m. m. |
— |
63,000 |
43 |
3. Ändrings- och nybyggnadsarbeten Uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare. |
134,500 |
47 |
|
3. Hyresersättning in. m. för uppfostrings- |
|||
anstalt............................................................ |
— |
17,450 |
67 |
4. Elevernas bespisning och beklädnad m. m. |
— |
15,000 |
74 |
Diverse. |
|||
1. Ålderstillägg .................................................... |
80,000 |
^... |
76 |
2. Extra lönetillägg .......................................... |
— |
4,500 |
76 |
3. Rese- och traktamentspenningar |
15,000 |
-- |
77 |
4. Skrivmaterialier och expenser, ved ro. m. |
65,000 |
— |
77 |
5. Svensk författningssamling........................... |
70,000 |
— |
77 |
6. Tryckningskostnader........................................ |
29,968 |
— |
77 |
7. Jordregistren.................................................. |
— |
175.000 |
77 |
8. Fastighetsregister för stad........................... 9. Ersättning åt häradsskrivarna för röst- |
50,000 |
80 |
|
längders upprättande ................................ |
— |
40,000 |
124 |
10. Internationella byrån i Bern ........................ |
2.000 |
— |
125 |
11. Understöd åt föreningen Skyddsvärnet |
— |
12,000 |
125 |
12. Extra utgifter ............................................... |
4,500 |
— |
131 |
13. Statskontorets förskott ................................ |
— |
142.191 |
132 |
Summa |
5,472,341 |
994,359 |
Tredje huvudtiteln.
1
Tredje huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Mnj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 14 januari 1916.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre JBeck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Herr ministern för utrikes ärendena redogjorde härefter för de frågor
som tillhörde regleringen av riksstatens tredje huvudtitel för år 1917 samt
yttrade:
1 enlighet med vad som jämlikt Eders Kungl. Maj:ts beslut ägt rum
under de sistförfluten åren, skola i det förslag till reglering av tredje huvudtiteln,
jag nu går att föredraga, de av mig förordade anslagsäskandena
upptagas i den följd, vari de höra förekomma i riksstaten, därvid å behörig
plats angivas jämväl de ordinarie anslag, i fråga om vilka jag icke
föreslår någon ändring.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 avd.
1
2
Tredje huvudtiteln.
[1.]
Provisorisk
lönereglering
för utrikesdepartementet.
(Extra anslag.)
A. Departementet.
1. Departementschefen, ministern för utrikes ärendena,
oförändrat ordinarie anslag...........kronor 24,000.
2. Utrikesdepartementet, oförändrat ordinarie anslag » 87,950.
3. Provisorisk lönereglering för utrikesdepartementet.
Till provisorisk lönereglering för befattningshavare i utrikesdepartementet
har Riksdagen å extra stat för år 1916 anvisat ett belopp av
21,523 kronor, varav högst 543 kronor finge användas till höjning av
vikariatsersättning under semester.
Under åberopande av vad chefen för justitiedepartementet denna dag
yttrat beträffande anslag till provisorisk lönereglering för statsdepartementen,
får jag meddela, att vad angår utrikesdepartementets tjänstemän,
enligt vad nu kan beräknas, icke kommer att inträffa någon
förändring, som kan medföra ökning eller minskning av ifrågavarande
anslag.
Den förste arkivarien i utrikesdepartementet tillflytande sportelinkomst
har icke under år 1915 undergått sådan ändring, att avdrag å hans
lönetillägg bör för år 1917 äga ruin.
För åtnjutande av det provisoriska avlöningstillägget torde böra
stadgas de villkor, chefen för justitiedepartementet i sitt anförande föreslagit,
och tillika för iakttagande vid utbetalningen av avlöningstilläggen
meddelas de av honom ifrågasatta föreskrifter.
Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
Riksdagen,
att till provisorisk lönereglering för befattningshavare i utrikesdeparmentet,
i enlighet med de av chefen för justitiedepartementet tillstyrkta
grunder och på de av honom förordade villkor, å extra stat för år 1917
bevilja ett förslagsanslag av 21,523 kronor, varav högst 543 kronor må
användas till höjning av vikariatsersättning under semester.
Tredje huvudtiteln.
3
4. Förstärkning av utrikesdepartementets arbetskrafter in. in.
På sätt utrikesdepartementets arbetsstatistik närmare utvisar, har (2.]
departementets skriftväxling för varie år ökats; men i all synnerhet har Förstärkan
högst avsevärd stegring däri inträtt allt sedan början av det nu pågå- Hkesdeparende
kriget. Antalet ingående skrivelser under år 1915 är mer än dub- tementets
helt och antalet utgående skrivelser nära dubbelt så stort som år 1913 och ter m. m.
närmast föregående år. Det är ju också helt naturligt, att de med kriget (Extra anslag.)
inträdda förhållandena lagt nya och omfattande uppgifter å detta departement
och högst väsentligt utvidgat dess verksamhetsområde. Dessa förhållanden
betinga med nödvändighet en förstärkning av departementets arbetskrafter
å vissa poster och avdelningar ävensom föranleda därmed i samband
stående lönetillägg. Jag är dock icke i tillfälle att redan nu för
Eders Kungl. Maj:t förelägga ett utarbetat förslag i sådant hänseende, utan
torde längre fram under riksdagen förslag till särskild proposition i denna
fråga få underställas Eders Kungl. Maj:ts prövning.
I avbidan därå får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
Riksdagen
att till förstärkning av utrikesdepartementets arbetskrafter in. m. i
enlighet med förslag, som framdeles kommer att underställas Riksdagens
prövning, bland de extra anslagen för år 1917 beräkna ett belopp av
38,000 kronor.
5. Vikariatsersättning, extra biträden m. m. i utrikesdepartementet.
Detta anslag är i 1916 års riksstat upptaget till 15,100 kronor.
Det belopp, med vilket anslaget bör i 1917 års riksstat uppföras, är beroende
av det beslut, som kommer att fattas i anledning av det förslag
angående förstärkning av utrikesdepartementets arbetskrafter m. m., vilket,
såsom jag härovan hemställt, längre fram skulle föreläggas innevarande års
riksdag. Vid sådant förhållande torde anslaget i avvaktan på nämnda proposition
nu böra beräknas såsom oförändrat ordinarie anslag kronor 15,100.
6. Till avlöning åt kvinnliga biträden i utrikesdepartementet.
För ifrågavarande ändamål är i riksstaten för 1916 uppfört ett [3.]
extra anslag av 10,400 kronor. Av detta anslag avlönas fem kvinnliga bi- Avlöning åt
träden, därav ett med 2,800 kronor, tre med 2,000 kronor samt ett med
1,600 kronor, allt för år räknat. rikesdepar
Under
år 1915 har till följd av ökningen av göromålen i utrikes- tementet
(Extra anslag.)
4
Tredje huvudtiteln.
[3.]
[4.]
Beskickningar
och konsulat.
(Ordinarie
anslag.)
Upprättande
av en
kanslistbefattning
vid
beskickningen
i Buenos
Aires.
departementet visat sig nödvändigt att anställa ytterligare två kvinnliga
biträden, av vilka det ena tjänstgör på rättsavdelningen och det andra
på handelsavdelningen. Dessa biträdens avlöningar, 1,600 kronor till vartdera,
bestridas för närvarande av de till renskrift i utrikesdepartementet
samt vid beskickningar och konsulat avsedda medel. Det nya biträdet å
rättsavdelningen utför sådant arbete, som av löneregleringskommittén ansetts
vara av beskaffenhet att betinga avlöning’ enligt den högsta avlöningsgraden
med en begynnelselön av 2,000 kronor, i det att hon huvudsakligen
har sig ålagt registrerings- och diarieförings- samt expeditionsgöromål,
uppsättning av koncept till utgående skrivelser in. m. dylikt.
På handelsavdelningen tjänstgöra för närvarande fyra kvinnliga biträden,
därav två tillhöra den avlöningsgrad, i vilken begynnelselönen utgör
2,000 kronor, och de båda andra avlönas med 1,600 kronor. De göromål,
som det ena av de båda senare biträdena utför, äro emellertid av så kvali
Hcerad beskaffenhet, att jämväl ifrågavarande biträde bör avlönas enligt
den högsta avlöningsgraden eller med 2,000 kronors begynnelselön. Detta
biträdes arbetsuppgifter äro nämligen av beskaffenhet att kräva sådana
språkkunskaper, allmänbildning och omdöme, att hon skäligen icke kan
avlönas med endast 1,600 kronor.
För två nya avlöningar å 2,000 kronor vardera skulle sålunda erfordras
en höjning av förevarande extra anslag med 4,000 kronor till
14,400 kronor.
På grund av vad sålunda blivit anfört får jag hemställa, att Eders
Kungl. Maj:t, täcktes föreslå riksdagen
att å extra stat för år 1917 till avlöning åt kvinnliga biträden i
utrikesdepartementet anvisa ett belopp av 14,400 kronor.
B. Sveriges representation i utlandet.
1. Beskickningar och konsulat.
Beträffande det för beskickningar och konsulat av 1915 års riksdagfastställda
anslaget av 1,042,300 kronor har jag att föreslå följande ändringar.
Vid beskickningen i Buenos Aires finnes för närvarande icke någon
fast anställd lönad tjänsteman till beskickningschefens biträde. Alltifrån
beskickningens upprättande år 1906 till utgången av augusti månad 1914
var emellertid vid densamma anställd en handelsattaché, vilken utöver
Tredje huvudtiteln.
5
fullgörandet av de honom, enligt av ministern för utrikes ärendena utfärdad
instruktion, åliggande speciella uppgifter biträdde med handläggningen av
sadana beskickningsärenden, som kunde anses icke vara främmande för
hans verksamhet. Någon ny handelsattaehé har icke ansetts böra förordnas
på grund därav, att den argentinska marknaden numera är från svensk sida
så väl inarbetad, att en dylik tjänsteman torde vara överflödig.
Ministerresidenten i Buenos Aires friherre G. Löwen har redan i
skrivelse den 26 augusti 1914 framhållit, att beskickningen svårligen kunde
undvara den arbetskraft, varav den gått i mistning1 därigenom att ingen
ny handelsattache bleve vid beskickningen anställd, samt hemställt, att ersättning
på ett eller annat sätt måtte beredas för densamma.
Till avhjälpande av denna bristande arbetskraft har på hösten 1914
vid beskickningen anställts ett tillfälligt kanslibiträde, vilket avlönats från
tredje huvudtitelns anslag skrivinaterialier, expenser, renskrivning, ved,
ljus m. in. I sin ovanberörda framställning har ministerresidenten
emellertid framhållit önskvärdheten av, att eu legationssekreterare anställdes
vid beskickningen. Särskilt för kontinuiteten i beskickningens verksamhet
syntes honom detta vara av behovet påkallat. På grund därav att
ministerresidenten i regel endast vartannat eller vald tredje år åtnjöte semester,
komme hans frånvaro från beskickningsorten, i enlighet med gällande
bestämmelser rörande semester för diplomatiska tjänstemän, att för varje gång
räcka inemot sex, resp. åtta månader, under vilken tid legationssekreteraren,
därest sådan funnes å platsen anställd, skulle förestå beskickningen. Därest
åter legationssekreterare icke funnes och tjänsten tänktes uppehållen av en
från utrikesdepartementet eller någon annan beskickning för ändamålet utsänd
tjänsteman, torde kostnaden därför icke komma att bliva avsevärt mindre än
för anställandet av en legationssekreterare på stat. Man måste nämligen taga
i betraktande att, även om man ansloge den minsta möjliga tid för den
utsände att under den ordinarie beskickningschefens ledning och före
dennes avresa sätta sig in i beskickningsgöromålen samt ställningar och
förhållanden på platsen, hans frånvaro komme att räcka minst åtta, resp.
tio månader, och att hans ordinarie befattning under tiden måste uppehållas.
Genom inrättande av en legationssekreterarepost i Buenos Aires
skulle vidare den fördel vinnas, att innehavaren vid behov kunde övertaga
ledningen av de lönade generalkonsulaten i Rio de Janeiro och Mexiko
under dessas ordinarie innehavares semester eller vid vakans. Vad angår
beloppet av den avlöning, som kunde anses böra för en legationssekreterare
anslås, har ministerresidenten ansett denna icke böra sättas lägre än till
15,000 kronor.
Lika med friherre Löwen anser jag, att någon fast avlönad tjänsteman
[4.]
6
Tredje huvudtiteln.
[4.] bör anställas vid beskickningen i Buenos Aires både för att biträda vid beskickningsärendenas
handläggning och för att under beskickningschefens frånvaro
på grund av semester eller annan anledning handhava beskickningsärendena.
Upprättandet av en legationssekreterarepost anser jag dock kräva väl
stora kostnader. Målet torde i stället kunna vinnas på det sätt, att vid
beskickningen å stat anställes en kanslist, vilkens löneförmåner kunna sättas
betydligt lägre än de, som skulle tillkomma en legationssekreterare. I händelse
sådant funnes lämpligt, särskilt med avseende å beskickningens skötsel
under chefens frånvaro, kunde den ifrågavarande kanslisten tilläggas
diplomatisk grad såsom andre legationssekreterare. Den avlöning, som
bör anslås för kanslistbefattningen, anser jag kunna sättas till samma belopp
som nu utgår till den på stat uppförde kanslisten vid generalkonsulatet
i Shanghai eller 7,500 kronor, därav 2,400 kronor i lön, 600 kronor
i tjänstgöringspenningar och 4,500 kronor i ortstillägg. Därjämte bör han
äga rätt till samma ålderstillägg, som enligt stat tillkomma utom Europa
anställd kanslist.
Höjning av Lönen för innehavaren av generalkonsulsbefattningen i London fast
konsulslönenställdes
vid dess reglering år 1869 till 24,0i>0 kronor. Vid detta belopp
i London, bibehölls den till den år 1906 företagna omorganisationen av vår diplomatiska
och konsulära representation, då den nedsattes med 3,000 kronor
till 21,000 kronor. Den dåvarande innehavaren av befattningen erhöll
dock efter den nya avlöningsstatens tillämpning ett personligt lönetillägg
av 3.000 kronor, vilket årligen tillerkändes honom, intill dess
han med 1913 års utgång erhöll avsked från sin generalkonsulsbefattning.
Det är således egentligen först från och med är 1914, som den redan år
1906 beslutade nedsättningen av generalkonsulslönen trätt i praktisk tilllämpning.
Den nuvarande generalkonsuln i London A. Berencreutz, som med
början av januari 1914 tillträdde befattningen, har upprepade gånger för
mig framhållit lönens otillräcklighet. Redan i maj 1914 anför han i en
till mig avlåten skrivelse, att den tid, han varit i London, och de efterforskningar,
han därunder gjort angående hj^ra av hus eller våning, visat
honom till fullo, att han icke, såsom han på grund av löneregleringen
19o6 hade anledning antaga, kunde leva i London på 21,000 kronor. Förhållandena
i London vore icke jämförliga med dem å andra orter, där mot
ett visst belopp erhölles en våning, färdig att bebos. I regel beboddes här
endast helt hus. Till hyran för sådant hus måste läggas kostnader, som
icke kunde undvikas. Husets underhåll påvilade hyresgästen liksom ock
Tredje huvudtiteln.
7
delvis utrustningskostnnderna. Till hyran koinme i London i regel eu [4.]
tredjedel av hyresbeloppet i skatter, vilka tjänstemännen å utrikesstaten
på andra orter undginge. Vid våningshus vore åter dessa kostnader inberäknade
i hyran, som tillfölje härav sattes avsevärt högre, så att väningshyran
och hushyra!! ungefär motvägde varandra. Härtill måste vidare
läggas behovet av större antal tjänare samt högre tjänarelöner än å motsvarande
andra poster. Slutligen tillkomme, att anspråken på generalkonsulns
deltagande i insamlingar, föreningar och bidrag till en hd del ändamål
i London vore stora. På grund av vad han sålunda anfört, gjorde
generalkonsul Berencreutz framställning om lönens återställande till dess
förra belopp, 24,000 kronor.
I skrivelse den 6 november 1915 har generalkonsul Berencreutz
ånyo gjort framställning om åtgärds vidtagande för höjandet av generalkonsulslönen
till 24,000 kronor och därvid till en början betonat, att
en lön, som ansetts tillräcklig år 1869 och därefter under 45 år varit
tillagd samma ämbetes innehavare, icke kunde billigtvis till beloppet
sänkas, då redan därförutan dess köpkraft och motvärde på grund av
livsmedelsprisens och levnadsomkostnadernas ökning undan för undan
sjunkit. Det vore orimligt antaga, att, för att endast taga ett exempel,
en generalkonsul i London skulle kunna leva på allenast 2,0<)0 kronor
mer än en generalkonsul i Hamburg, för vilken avlöningen vore fastställd
till 19,000 kronor. För en ogift generalkonsul skulle 21,000
kronor räcka, men icke för en gift och än mindre för en, som hade barn
att uppfostra i hemlandet. I ett år 1912 avgivet yttrande beräknade den
dåvarande generalkonsuln i London med stöd av lämnade uppgifter lönen
för ogift generalkonsul till 18,000 kronor, för gift utan barn till 23,000
kronor och för gift med två till fyra oförsörjda barn till 25,0»>0 kronor.
Enligt en uppgift, generalkonsul Berencreutz från sakkunnigt håll inhämtat,
skulle förhållandena mellan levnadskostnaderna i London år 1912 och
1915 ställa sig som 14 shillings till 1 pund. På grund av en sådan ökning
motsvarade de 1912 beräknade lönerna samt den då och nu utgå
-
ende lönen följande belopp 1915:
191*2.
18,000 kronor
25,714 kronor
1915.
25,000
21,000 »
23.000 *
24.000 >
30 000 *
32,858 »
34,284
35,710 »
8
Tredje huvudtiteln.
[4.] För att tydliggöra, huru levnadskostnaderna i London stigit, har generalkonsuln
sammanställt detaljerade prisuppgifter för de senare åren och
därvid särskilt påpekat, hurusom de för ar 1915 upptagna priser med
säkerhet icke komme att sjunka, men väl betydligt höjas under en längre
tid framåt. De skatter, som nu palades för att möta krigsbehoven, skulle
givetvis icke kunna på länge avlyftas, men väl åtföljas av andra och högre.
Av vad generalkonsul Ef renereutz sålunda anfört, torde tydligen
framgå, att den för generalkonsulsbefattningen i London nu utgående
lön av 21,000 kronor är otillräcklig. Helt naturligt framstår ock, att
en lön, som år 1869 ansågs lämplig och möjligen till och med var väl
tillmätt, numera icke kan anses för hög. Då lönen för generalkonsuln
i London år 1906 föreslogs till 21,000 kronor, åberopade dåvarande ministern
för utrikes ärendena det skäl, som anfördes i det av ledamoten av
1905 års diplomat- och konsulatkommitté generalkonsul Fallenius avgivna
särskilda yttrande, nämligen att, även om all möjlig hänsyn toges till befattningens
betydelse ävensom de höga levnadskostnaderna i London, det
torde kunna påstås, att generalkonsuln därstädes vore i avlöningsväg gynnsammare
situei-ad än hans å andra orter anställda kolleger av samma grad;
och förordade Fallenius huvudsakligen på grund härav en nedsättning
av lönen till 21,000 kronor. Jämväl de två reservanter inom kommerskollegium,
vilka yttrat sig till förmån för generalkonsulatets bibehållande,
hade tillstyrkt enahanda belopp. Det är uppenbart, att de omdömen, som
vid detta tillfälle uttalades, voro grundade å de förhållanden, som voro
rådande i London vid ifråga'' arande tidpunkt eller tiden närmast före år
1906. I den kända brittiska tidskriften »The Economist» för den 9 oktober
1915 förekommer en mycket belysande statistik, utvisande stegringen i
vissa levnadskostnader från 1906 till september månad 1915. Av denna
statistik framgår att, om medelsiffrorna för femårsperioden 1901—1905
tagas till utgångspunkt, medelpriserna för spannmål och kött första kvarkvartalet
1913 stigit med 18,8 procent och i slutet av juli 1914 voro 15,8
procent högre än under nämnda femårsperiod för att därefter successive
visa en stegring av 78,6 procent i slutet av maj 1915 och av 61,9 procent
i slutet av september samma år. För andra födoämnen (socker, smör etc.)
utgör med samma utgångspunkt stegringen under första kvartalet 1913
19 V3 procent, i slutet av augusti 1914 23 procent och i september 1915
56 5/6 procent. Dessa siffror visa, att även före inträdandet av den genom
rådande krigsförhållanden betingade dyrtid levnadskostnaderna i London
voro avsevärt högre än vid den tid, då den nuvarande lönen fastställdes.
Tredje huvudtiteln.
!)
På grund av vad sålunda blivit anförf, anser jag att avlöningen [4.]
för generalkonsuln i London bör förhöjas med 3,000 kronor till 24,000
kronor; och bör berörda förhöjning tilläggas generalkonsulns ortstillägg,
nu utgörande 11,400 kronor. Under förutsättning av bifall härtill skulle
generalkonsulns i London avlöning från och med år 1917 komma att
bestå av 6,600 kronor i lön, 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar och
14,400 kronor i ortstillägg, tillhopa 24,000 kronor.
Vid sistlidne riksdag väcktes såväl i första som i andra kammaren
motion om skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan, att Kungl. Maj:t ville gencralkonlåta
verkställa de utredningar och i övrigt vidtaga de förberedande åtgär- Moskrvéi
der, som krävdes för att sätta Sveriges handel, industri och sjöfart i stånd
att på bästa möjliga sätt tillvarataga och utnyttja de möjligheter till utveckling
och ökad inkomst, som efter världskrigets upphörande kunde för
dem erbjuda siii å olika marknader. Uti dessa motioner framhölls särskilt
det stora verksamhetsfält, som Ryssland erbjöde för den svenska marknaden,
över motionerna avgav kommerskollegium på begäran yttrande och anförde
däri, bland annat, att, förutom vissa inom området för kollegiets
ämbetsförvaltning igångsatta åtgärder med syftning, i stort sett, mot det
mål, vars ernående avsåges med motionerna, jämväl andra åtgärder från
statens sida både borde och kunde vidtagas för befordrande av ifrågavarande
angelägenhet. Vad härutinnan närmast syntes vara att tänka på
vore en förstärkning av vårt konsulatväsen, särskilt genom inrättande av
nya lönnde konsulat i länder och landsdelar, där förutsättningarna för en
ökad avsättning av svenska exportartiklar syntes särskilt gynnsamma,
och där sadana konsulat nu icke funnes. Något förslag härutinnan
kunde i fragans dåvarande läge icke av kollegium avgivas. På vilka platser
och i vilken form en förstärkning av våra konsulatkrafter vore av omständigheterna
påkallad, krävde en utredning, som den knappa tiden icke
medgåve.
Riksdagens vederbörande utskott, till vilka dessa motioner hänskjuta,
framhöllo i sina utlåtanden, bland annat, hurusom en av statsmakternas
viktigaste uppgifter för handelns och exportens främjande torde vara
att tillbe, det rikets representation utomlands genom konsuler eller handelsattachéer
motsvarade de olika exportmarknadernas krav, samt att därvid
kunde ifrågasättas, huruvida icke denna representation kunde vara i behov
av förstärkning, eller omflyttningar lämpligen borde göras. Ehuru utskotten
vore förvissade, att regeringen och vederbörande ämbetsverk redan
hade sin uppmärksamhet fäst på angelägenheten av åtgärder i det av
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 avd. 2
10
Tredje huvudtiteln.
motionärerna angivna syftet, ansåge utskotten dock, att strävandena i denna
riktning kunde stödjas genom ett uttalande av riksdagen. I enlighet med
denna utskottens hemställan och kamrarnas beslut anhöll riksdagen i skrivelse
den 80 april 1915, det Eders Kungl. Maj:t måtte taga i övervägande,
vilka åtgärder, som med hänsyn till nuvarande tidsförhållanden lämpligen
borde vidtagas för utvecklingen av Sveriges handel, industri och sjöfart.
Tiden synes mig nu vara inne att med avseende på våra handelsförbindelser
med Ryssland vidtaga åtgärder i ovan antydd riktning, och
då vår konsulära representation i detta land otvivelaktigt är i stort behov
av sådan förstärkning, som av riksdagen ifrågasatts, tillåter jag mig framhålla
följande:
Vid 1906 års omreglering av konsulatväsendet upprättades ett lönat
konsulat i Moskwa med en avlöning av sammanlagt 15,000 kronor.
Konsuln i Moskwa har vid upprepade tillfällen framhållit önskvärdheten
av, att i Moskva, som otvivelaktigt är Rysslands viktigaste affärsstad
och i de flesta fall bildar utgångspunkten för all handel på det inre Ryssland
såväl söder- som österut, upprättades ett generalkonsulat.
En inom svenska föreningen i Retrograd nyligen tillsatt handelskommitté
har jämväl i ett till kommerskollegium avgivet yttrande angående
åtgärders vidtagande för främjandet av Sveriges handel på Ryssland,
vilket yttrande av Eders Kungl. Maj:ts minister i Retrograd på det livligaste
förordats, påpekat nödvändigheten av upprättandet av ett generalkonsulat i
Moskwa, samt därvid särskilt framhållit, dels att det inflytande, en ämbetsman
i Ryssland kan utöva såväl inom tjänstemannavärlden som på det
merkantila området, till stor del är beroende ej endast av de personliga
egenskaperna utan även av den tjänsteställning, han innehar, dels ock att
de allra flesta stater, med hänsyn till detta förhållande ävensom till Rysslands
stora ekonomiska och merkantila betydelse, ansett sig böra där representeras
av generalkonsuler.
De synpunkter, vilka här ovan anförts, och de samstämmiga uttalandena
av Eders Kungl. Maj:ts minister i Retrograd, konsuln i Moskwa samt
av nämnda svenska föreningens i Retrograd handelskommitté om behövligheten
och nödvändigheten av ett generalkonsulat i Rysslands förnämsta
handelsstad anser jag väl motivera, att en sådan post nu där upprättas.
Beträffande löneförmånerna för generalkonsuln i Moskwa anser jag,
att desamma med hänsyn till de höga levnadskostnaderna i Ryssland måtte
bestämmas till sammanlagt 24,000 kronor, därav 6,600 kronor i lön, 3,000
kronor i tjänstgöringspenningar samt 14,400 kronor i ortstillägg, innefattande
även kostnaden för kanslilokal.
Tredje huvudtiteln.
11
Vid upprepade tillfällen har konsuln i Moskwa vidare framhållit [-4^
nödvändigheten av anställandet av en kanslist vid konsulatet. Det erbju-upprättande
der stora svårigheter, enligt vad konsuln inberättat, att bland i Moskwa avenkansvistande
yngre svenskar finna lämplig person, som är kompetent och villig ning vid
att mot den ringa ersättning, konsuln kunnat lämna, biträda vid konsta- genemlkonlatgöromålens
skötande. Då säkerligen arbetsbördan vid konsulatet i Moskwa Moskroa.
kommer att inom den närmaste framtiden väsentligt ökas, synes anställandet
av en kanslist därstädes vara ett oavvisligt krav.
Vad angår avlönimren åt kanslisten anser jag, med beaktande av de
i Moskwa rådande dyra levnadsförhållandena, densamma icke böra bestämmas
lägre än till 5,000 kronor, därav 2,400 kronor i lön, 000 kronor i
tjäntgöringspenningar och 2,000 kronor i ortstillägg. Därjämte bör kanslisten
äga rätt till samma ålderstillägg, som enligt stat tillkomma inom Europa
anställd kanslist.
Förutom upprättandet av generalkonsulat i Moskva och anställandet
av en kanslist därstädes har jag även för avsikt att föreslå Eders Kungl. Maj:t
att av riksdagen äska anslag till upprättande av ytterligare tre konsulat i
Ryssland, men torde detta, med hänsyn till erforderlig ytterligare utredning
rörande de platser, där konsulaten böra förläggas, ävensom de distinkt,
som böra tilldelas dem, begäras endast å exti’a stat för nästkommande år.
På grund av den alltjämt stegrade betydelse, konsulatet i Montreal t-Vpmttawvisat
sig äga såväl till följd av görornålens mångfald och beskaffenhet som iönatVgencock
med hänsyn till den befogenhet, som jämlikt § 11 konsulat fri ro r d- ralkonsulat
ningen tilldelats postens innehavare i förhållande till samtliga i Brittiska 1 on‘>eaNordamerika
anställda konsulattjänstemän, varigenom konsulatets verksamhetsområde
faktiskt kommit att omfatta, förutom Canada, jämväl British
Columbia, synes mig den förut mer än en gång vid regleringen av utgifterna
under ti-edje huvudtiteln berörda frågan om detta konsulats uppförande
i staten såsom generalkonsulat icke längta böra undanskjutas.
Jämte vad nu blivit anfört, tillåter jag mig i detta sammanhang
endast framhålla betydelsen av Sveriges intressen i detta land, vars naturliga
hjälpkällor i mångt och mycket äro desamma som Sveriges, talrikheten
av den svenska befolkningen därstädes och vidsträckt heten av det
område, inom vilket konsulspostens innehavare är satt att verka.
Redan i det yttrande till statsrådsprotokollet, som föregick det vid
1912 års riksdag framlagda förslaget om upprättande på extra stat av en
lönad konsulsbefattning i Montreal, framhölls av dåvarande ministern för
utrikes ärendena, hurusom den föreslagna åtgärden blott voi’e en provisorisk
lösning av frågan om vår konsulära repi*esentation i Canada i avvaktan
12
Tredje huvudtiteln.
å, bland annat, utredning angående lämpligheten av upprättandet av ett
lönat generalkonsulat i Montreal, omfattande hela Brittiska Nordamerika.
Då år 1913 proposition avläts till riksdagen om konsulsbefattningens uppförande
å ordinarie stat och höjning av de till detta konsulat utgående
anslag, framhölls, hurusom i saken förebragt utredning givit vid handen,
att skäl väl kunde tala för upprättandet av ett generalkonsulat i Montreal
med verksamhetsområde, omfattande jämväl British Columbia, Emellertid
torde det varit huvudsakligen sparsamhetsskäl, som föraidedde, att förslag
om en dylik organisation ej då framlades. Då jag nu upptager frågan,
är det sålunda endast ett fullföljande av en förut i huvudsak gillad tanke.
Den till innehavaren av konsulsposten i Montreal för närvarande utgående
lön uppgår till 19,000 kronor förutom tvenne ålderstillägg efter
5 och 10 år, vartdera å 900 kronor. Denna lön torde, enligt vad
vid flera tillfällen och från skilda håll vitsordats, icke motsvara vad
levnadskostnaderna i Canada betinga. Det bör erinras, att dessa kostnader
äro uppdrivna till en höjd, som saknar motsvarighet i de europeiska länderna.
Då i början av 1912, i samband med utredning om postens uppförande
å ordinarie stat, yttrande infordrades från dåvarande t. f. konsuln
i Montreal E. Lindquist, föreslog denne med stöd av detaljerade uppgifter
en minimilön av 20,000 kronor för ogift person, vilket belopp för
familjeförsörjare borde ökas ända till 30,000 kronor. Sedan därefter förordnandet
såsom konsul övergått till annan tjänsteman, dåvarande vicekonsuln
i New York, anmodades denne att uttala sig i ärendet; och visade det
sig, att han kom till ett tämligen samstämmande resultat, i det han som
sin åsikt angav en lön av 21,000—26,000 kronor beroende på innehavarens
civilstånd och omfattningen av hans försörj ni ngsskyldighet mot familiemedlemmar.
Det för 1913 års riksdag framlagda löneförslag stannade emellertid
vid ett belopp av 19,000 kronor under motivering, att denna summa
skulle vara tillräcklig även för en mindre familis uppehälle i Montreal.
Vad nu beträffar lönen till en generalkonsul i Montreal torde redan
på grund därav, att, enligt gällande bestämmelser, väl en konsul, men ej
en generalkonsul, är berättigad till ålderstilläcg, avlöningen icke skäligen
kunna bibehållas vid sitt nuvarande belopp. Men även andra skäl komma i
betraktande. En generalkonsulslön, av vilken en tjänsteman i allmänhet
kommer i åtnjutande först vid mera framskriden ålder, bör givetvis så utmätas,
att den fullt tillgodoser en familjeförsörjares behov. Enligt vad jag har anledning
antaga, hava levnadskostnaderna i Canada ytterligare stegrats, sedan
beslut sist fattades rörande konsulns i Montreal avlöning. Vidare torde hänsyn
böra tagas därtill, att en viss likställighet bör förefinnas mellan löner för
befattningar av samma betydelse på platser, där levnadsomkostnaderna ställa
Tredje huvudtiteln.
3
sig någorlunda lika. En jämförelse torde därvid närmast böra ske med [4.]
förhållandena i New York, där lönen till generalkonsuln för närvarande
utgår med 28,000 kronor. Då emellertid levnadskostnaderna i Canada väl
icke äro fullt så stora som i Förenta Staterna, anser jag, med hänsyn härtill
och förut åberopade på frågan inverkande förhållanden, en lön av
28,000 kronor, därav 6,6<)0 kronor i lön, 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar
och 16,400 kronor i ortstillägg, vara väl avvägd, detta jämväl
under förutsättning att en mindre höjning äger rum av den till konsulsposten
i Montreal för närvarande anslagna kontorskostnadsersättningen.
Denna ersättning, som avser utgifter för hyra, städning, eldning, belysning
m. m. dylikt av konsulatlokalen och utgår mot redovisningsskyldighet, är
för närvarande satt till 3,200 kronor. För generalkonsulatet i New York
är motsvarande anslag 5,000 kronor. Da i Montreal såväl som i New York
är uteslutet att förena kontorslokalen med tjänstemannens enskilda bostad,
och förhållandena sålunda i detta hänseende äro likartade å de bägge
platserna, ehuruväl kontorshyrorna ställa sig något billigare i Montreal,
S37nes mig kontorskostnadsanslaget till ett generalkonsulat å sistnämnda
plats icke kunna sättas lägre än till 4,000 kronor; och har jag för avsikt
att väcka förslag om den ökade utgift av 800 kronor, som härav betingas,
i samband med frågan om reglering av det å ordinarie stat uppförda anslaget
kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler.
Behovet av ett fast anställt arbetsbiträde vid konsulatet i Montreal Upprättanhar
länge gjort sig gällande. De göromål, som där förekomma — särskilt
arvs- och skadeståndsmålen — äro av den art, att de giva anlednin g fattning vid
till en omfattande skriftväxling. Därjämte torde komma i betraktande, att
en stor mängd göromål med nödvändighet påkalla konsulns personliga Montreal.
närvaro utom konsulatlokalen, såsom samtal i arvsmål med boutredningsmän
och advokater, delgivningar o. d. Jämväl med hänsyn till de icke
löpande göromålen, såsom avgivande av årsberättelse, handledning och råd
åt de många under konsulatet lydande vicekonsulerna, iakttagande av
affärslivets utveckling samt ett uppmärksamt följande av övriga frågor,
med vilka konsuln i tjänstens intresse bör göra sig förtrogen, synes vara
av vikt, att hans tid ej i alltför hög grad upptages av rena kontorsgöromål.
Det kräves dessutom någon, som omedelbart kan ersätta konsuln vid
sjukdomsfall eller då denne begagnar sig av semester. Göromålen i Montreal,
särskilt sådana, som avse övervakande av boutredningar och skadeståndskravs
fullföljande, äro nämligen av den beskaffenhet, att de icke
kunna få avstanna, och det har visat sig omöjligt att på platsen erhålla
lämplig person, kompetent och villig att, där så erfordrats, träda i konsulns
14 Tredje huvudtiteln.
[4.] ställe. På grund av svårighet att erhålla vikarie har konsuln icke heller
kunnat beredas någon ledighet under de tvenne sistförflutna åren.
Anställandet av en vicekonsul i Montreal synes mig vara den utväg,
som bäst skulle tillgodose tjänstens krav. Emellertid har jag på grund
av sparsamhetsskäl icke velat väcka förslag härom, då jag dessutom anser,
att de olägenheter, som här ovan berörts, jämväl torde kunna i huvudsak
avhjälpas genom anställandet av en kanslist. Genom en dylik anordning
skulle jämväl konsulatets för närvarande betydande utgifter för renskrift
kunna väsentligen nedbringas.
Grundlönen för en kanslist synes i betraktande av de dyra levnadsförhållandena
icke kunna sättas lägre än till 7,500 kronor, därav 2,400
kronor torde böra utgå såsom egentlig lön, 600 kronor såsom tjänstgöringspenningar
och 4,500 kronor som ortstillägg. Därjämte bör han äga rätt till
samma ålderstillägg, som enligt stat tillkomma utom Europa anställd kanslist.
På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t m^åtte föreslå Riksdagen att från och med år 1917
dels uppföra avlöning för en kanslist vid beskickningen i Buenos
Aires med 7,500 kronor, därav 2,400 kronor i lön, 600 kronor i tjänstgöringspenningar
och 4,500 kronor i ortstillägg;
dels höja generalkonsulns i London avlöning med 3,000 kronor till
24,000 kronor, därav 6,600 kronor i lön, 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar
och 14,400 kronor i ortstillägg;
dels, i stället för den i staten för beskickningar och konsulat uppförda
avlöning, 15,000 kronor, för en konsul i Moskwa, uppföra avlöning
för en generalkonsul därstädes med 24,000 kronor, därav 6,600 kronor i
lön, 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar och 14,400 kronor i ortstillägg,
innefattande även kostnaden för kanslilokal;
dels uppföra avlöning för en. kanslist vid generalkonsulatet i Moskwa
med 5,000 kronor, därav 2,400 kronor i lön, 600 kronor i tjänstgöringspenningar
och 2,000 kronor i ortstillägg;
dels, i stället för den i staten för beskickningar och konsulat uppförda
avlöning, 19,000 kronor, för en konsul i Montreal, uppföra avlöning
för en generalkonsul därstädes med 26,000 kronor, därav 6,600 kronor i
lön, 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar och 16,400 kronor i ortstillägg;
dels ock uppföra avlöning för en kanslist vid generalkonsulatet i
Montreal med 7,500 kronor, därav 2,400 kronor i lön, 600 kronor i tjänstgöringspenningar
och 4,500 kronor i ortstillägg;
kommande, i händelse av bifall till denna framställning, ordinarie
anslaget beskickningar och konsulat, nu uppgående till 1,042,300 kronor,
att höjas med 39,000 kronor till l,081,3u0 kronor.
Tredje huvudtiteln.
15
2. Upprättande av nya konsulat i Byssland.
Eders Kungl. Maj:ts minister i retrograd har vid olika tillfällen [5.]
framhållit önskvärdheten av upprättandet av nya avlönade konsuls -Upprättande
poster i Ryssland. Den allt livligare handelsförbindelsen mellan Sverige konsulat i
och Ryssland, landets enorma utsträckning och de inom landets olika delar Ryssland.
skiftande förhållandena nödvändiggöra ett stärkande av vår konsulära re- (Extra anslag.)
presentation därstädes. Såväl i norra och södra som östra Ryssland kräves
för utvecklingen av våra handelsförbindelser upprättandet av lönade
konsulsposter. I hela det inre Ryssland finnes för närvarande endast en avlönad
konsulstjänsteman, nämligen konsuln i Moskwa. Rednn vid underdånig
föredragning den 14 januari 1913 av regleringen av utgifterna under tredje
huvudtiteln för år 1914 framhöll dåvarande ministern för utrikes ärendena,
att många skäl utan tvivel talade för ett av Eders Kungl. Maj:ts minister i
Retrograd avgivet förslag om upprättandet av ett lönat konsulat i Kiew.
Förslaget ansågs likväl då ännu någon tid kunna utan någon större olägenhet
anstå. Svenska föreningens i Retrograd handelskommitté har i sitt av
mig förut omförmälda, av Eders Kungl. Maj:ts minister i Retrograd livligt
tillstyrkta yttrande föreslagit upprättandet av lönade konsulat, i Charkow,
Saratow, Baki! och Omsk ävensom ett lönat vicekonsulat i 1 aschkent.
Av lätt insedda skäl låter det sig emellertid icke nu bestämma, huru
stora distrikt de ifrågasatta konsulaten böra hava, ej heller till vilka städer
nya konsulattjänstemäns huvudverksamhet bör förläggas. En närmare utredning
härom torde först böra igångsättas, och dess resultat tagas i övervägande.
Möjligen torde man även, innan en definitiv reglering av denna
fråga sker, höra avvakta inträdandet av det förändrade läge, som upphörandet
av nu rådande krigsförhållanden kan komma att medföra. Så
mycket torde emellertid vara klart, att minst tre nya avlönade konsulat
erfordras i Ryssland.
Beträffande avlöningsförmånerna för innehavarna av dessa poster
torde böra iakttagas, att lönen för konsulerna icke sättes lägre än 15,000
kronor, d. v. s. samma belopp, som nu utgår till konsuln i Moskwa.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att å extra stat för år 1917 till upprättande av nya konsulat i Ryssland
anvisa 45,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att framdeles
bestämma de platser, där ifrågavarande konsulat böra förläggas, ävensom
de distrikt, som böra tilldelas dem.
16
Tredje huvudtiteln.
[6-]
Personligt
lönetillägg.
(Extra anslag/
[7.]
Kontorskostnadscrsättninaar
åt lönade
konsuler.
(Ordinarie]
anslag.)
[8.]
Ersättningar
till
olönade konsuler
och
vicelconsuler.
(Ordinarie
anslag.)
3. Personligt lönetillägg åt kauslisten vid beskickningen i Madrid och
Lissabon B. C. T. Molin.
I 1916 års stat är i avvaktan på en omorganisation av vår representation
i Spanien och Portugal uppfört ett extra anslag av 1,000 kronor
såsom personligt lönetillägg åt kanslisten vid beskickningen i Madrid och
Lissabon B. C. T. Molin.
Då jag icke är i tillfälle att föreslå Eders Kungl. Maj:t att till innevarande
års riksdag framlägga förslag till omorganisation av vår representation
i nämnda länder, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen
att såsom extra anslag för år 1917 till personligt lönetillägg åt
kanslisten vid beskickningen i Madrid och Lissabon B. C. T. Molin bevilja
1,000 kronor.
4. Vikariatsersättning vid beskickningar och kon
sulat
samt lönefyllnad till vissa konsulsbefattningar, oförändrat
ordinarie förslagsanslag.............kronor 10,000.
5. Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler.
För ifrågavarande ändamål är i 1916 års riksstat upptaget ett belopp
av 35,200 kronor Under åberopande av vad jag härovan under rubriken
beskickningar och konsulat anfört beträffande ökning av kontoräkostnadsanslaget
åt generalkonsuln i Montreal med 800 kronor från 3,200 kronor
till 4,000 kronor, får jag hemställa, att Eder Kungl. Maj:t måtte föreslå
Riksdagen
att ordinarie anslaget kontorskostnadsersättningar åt lönade konsu''er,
nu uppgående till 35,200 kronor, må från och med år 1917 höjas med
800 kronor till 36,000 kronor.
6. Ersättningar till olönade konsuler och vicekonsuler.
Det ordinarie förslagsanslaget för ifrågavarande ändamål har alltmedan
år 1912 varit upptaget till 70,000 kronor. Då emellertid Eders Kungl.
Maj:ts den 11 juni 1915 givna, på särskilda nådiga beslut grundade stat
för ersättningar till olönade konsuler och vicekonsuler slutar å ett belopp
av 75,250 kronor, torde anslaget böra höjas till detta senare belopp.
Tredje huvudtiteln.
17
Jag får därför hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riks- [8.]
dagen,
att ordinarie förslagsanslaget ersättningar till olönade konsuler och
vicekonsuler, nu uppgående till 70,000 kronor, må från och med år 1917
höjas med 5,250 kronor till 75,250 kronor.
7. Personliga gottgörelser för mistade konsulatavgifter.
Alltsedan år 1903 hava till åtskilliga olönade konsulattjänstemän [9.]
såsom personliga gottgörelser för mistade konsulatavgifter utgått vissa be- personuga
lopp. För år 1916 beräknades dessa till 8,0u0 kronor, och då intet in-gottgörelser
trätfat, som motiverar en nedsättning av ifrågavarande anslag, får jag ^0^laf-e
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t ville föreslå Riksdagen avgifter.
att såsom extra anslag för år 1917 till personliga gottgörelser /or (Extra anslag.)
mistade konsulatavgifter bevilja 8,000 kronor.
8. Diplomat- och konsulsaspiranter, oförändrat ordinarie
anslag.....................
9. Militär- och marinattachéer, oförändrat ordinarie
anslag.......................
10. Handelsattachéer, oförändrat ordinarie reservationsanslag
.......................
11. Ekiperingspenningar, oförändrat ordinarie förslagsanslag
.....................
12. Extra biträden, kanslivaktmästare och andra ut
gifter
vid beskickningar och konsulat, oförändrat ordinarie
anslag.......................
kronor 36,000.
» 28,000-» 40,000.
» 15,000.
» 24,200.
13. Ersättning för förskott till inköp av beskickningshus i Paris.
Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning be- [10.]
viljade 1909 års riksdag till gäldande av det av statskontoret förskjutna Ersättning
belopp för inköp av beskickningshus i Paris ett anslag av 200,000 kronor/*; förskott
samt anvisade därav å extra stat för år 1910 ett belopp av 25,000 kro- alv beskicknor.
Avsett var, att anslaget skulle fördelas på åtta år; och har för ningshus i
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 avd. 3 (Extra ans]a„)
18
Tredje huvudtiteln.
[10.] ändamålet jämväl för vart och ett av åren 1911—1916 å extra stat anvisats
25,000 kronor.
Jag hemställer således, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att av det förut beviljade anslaget, 200,000 kronor, till gäldande
av det av statskontoret förskjutna belopp för inköp av beskickningshus i
Paris å extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 25,000 kronor."
C. Internationella byråer in. m.
1. Internationella skiljedomstolens byrå i Haag.
[11-] På extra stat för år 1916 finnes uppfört ett anslag av 5,000 kronor
neUan
byrå i Haag. Meddelande om beloppet av Sveriges andel i samma kostnader för
(Extra anslag.) innevarande år har ännu icke ingått. Med ledning av den för byrån fastställda
budgeten för året kan dock antagas, att denna andel icke kommer
att uppgå till högre belopp än det ovannämnda i riksstaten för 1916
uppförda.
Jag får därför hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen
att till bestridande av Sveriges andel i kostnaderna under år 1916
för den internationella skiljedomstolens byrå i Haag å extra stat för år
1917 anvisa ett belopp av 5,000 kronor.
2. Bidrag till den internationella fredsbyrån i Bern.
[12.] Bland de extra anslagen å tredje huvudtiteln har alltsedan år 1902
nellaXld'' var^ 1 T''iksstaten uppfört ett bidrag av 75u kronor till den internationella
’ ebyrån i fredsbyrån i Bern. Anslaget beviljades ursprungligen på grund av en inom
Bem. riksdagen väckt motion, men framställning därom har sedermera varje år
(Extra anslag.) av Eders Kungl. Maj:t upptagits i propositionen angående statsverkets tillstånd
och behov.
Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att såsom bidrag för år 1917 till den internationella fredsbyrån i
Bern å extra stat för samma år anvisa ett belopp av 750 kronor.
Tredje huvudtiteln.
19
o. Bidrag till bestridande av kostnaderna för interparlamentariska unionens
byril och generalsekretariat för År 15)17.
Såsom bidrag till interparlamentariska unionens byrå och generalsekretariat
har alltsedan 1910 utgått ett extra anslag av 750 kronor. Aven
detta anslag beviljades första gången på grund av en inom riksdagen
väckt motion, men har sedermera utgått på därom av Eders Kungl. Maj:t
i propositionen angående statsverkets tillstånd och behov gjord framställning.
Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att
tariska unionens
samma år anvisa
[13.]
Interparlamentariska
unionens
byrå och
generalsekretariat.
såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för inte vp arla men- ^Eltra anslas'')
byra och generalsekretariat för år 1917 å extra stat för
ett belopp av 750 kronor.
4. Bidrag till bestridande av den svenska gruppens av den interparlamentariska
unionen kostnader under år 1917.
o
A extra stat för år 1916 linnes uppfört ett anslag av 11,500 kronor [14.]
såsom bidrag till bestridande av den svenska gruppens av den interparla- Svenska
mentariska unionen kostnader under samma år. Av detta anslag äro 5,000
kronor avsedda för förvaltningskostnader och 6,500 kronor för kostnaderna parlamen:
för det nordiska interparlamentariska förbundets åttonde delegerademöte, ^Inkostnm''
som är avsett att hållas i Stockholm under loppet av år 1916. der.
Styrelsen för den svenska gruppen av den interparlamentariska unio-(Ernå anslag.)
nen har nu i underdånig skrivelse den 11 sistlidne november anhållit om
framställning till instundande riksdag om anslag till bestridande av gruppens
utgifter under år 1917 och därvid anfört, bland annat:
»På grund av förändrade stadgar för det nordiska interparlamentariska
förbundet, varigenom ett större antal delegerade deltaga i de årliga mötena,
har en ökning måst beräknas i utgifterna för reseersättning åt nämnda
delegerade. Utgivandet av en årsbok under år 1917 synes så mycket mera
önskvärt, som gruppen då ägt bestånd i 25 år. Sannolikt kommer en nu
föreslagen ändring i nordiska interparlamentariska förbundets arbeten att
varda genomförd till år 1917, vilken ändring kommer att föranleda ökade
administrationskostnader. Slutligen medför ett av gruppen igångsatt arbete
med utgivande av en aktsamling rörande sådana tilldragelser under nu
pågående krig, som kunna anses vara av särskilt intresse för Sveriges ställning
som neutral stat, en direkt, tillfällig, ökning i gruppens utgifter, vilket
allt nödvändiggör en förhöjning i de allmänna omkostnaderna för gruppen.
20
Tredje huvudtiteln.
[14.] _ I betraktande av önskvärdheten utav att under nuvarande förhållan
den
i möjligaste mån undvika en ökning av förutvarande anslag har styrelsen
likväl ansett sig böra begränsa sin framställning om anslag, så att
detta i sin helhet icke kommer att överskrida föregående års, utan förblir
detsamma som för år 1916.»
Styrelsen har därför anhållit, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen att såsom bidrag till bestridande av gruppens omkostnader för
år 1917 å extra stat för nämnda år anvisa 11,500 kronor, vilket belopp
beräknats att fördela sig på ungefärligen nedan nämnda utgiftsposter:
resebidrag till delegerade vid nordiska interparlamen -
tariska förbundets möte................kronor 2,000
sekreterarearvode, administrationskostnader, vård av
bibliotek, inköp av litteratur, tryckningskostnader m. m. . » 5,000
redigering och tryckning av årsbok samt utgivande av
en aktsamling rörande tilldragelser under nu pågående krigav
särskilt intresse i folkrättsligt hänseende för Sveriges ställning
som neutral stat................ » 4,500
Denna styrelsens för den svenska gruppen av den interparlamentariska
unionen ansökning anser jag böra vinna Eders Kungl. Maj:ts bifall.
Av det begärda anslaget är den del, som avses för sekreterarearvode, förvaltningskostnader
in. m., 5,000 kronor, lika med det anslag, som för innevarande
år blivit av riksdagen för samma ändamål beviljat.
Resebidraget till delegerade vid nordiska interparlamentariska förbundets
årsmöte är för innevarande år upptaget till 6,500 kronor till följd
av att mötet skall hållas här i Stockholm. De närmast föregående åren,
då mötena hållits antingen i Köpenhamn eller Kristiania, har anslaget
utgått endast med 1,500 kronor. För år 1917, då Stockholm icke blir
mötesplatsen, är beräknat ett belopp av 2,000 kronor. Mot denna höjning
torde emellertid icke någon invändning skäligen kunna göras, då, enligt
vad styrelsen upplyst, på grund av förändrade stadgar för det nordiska
interparlamentariska förbundet ett större antal delegerade från varje grupp
deltaga i de årliga mötena.
Vad slutligen angår den beräknade utgiften, 4,500 kronor, för utgivandet
under år 1917 av en årsbok samt en samling av akter rörande
neutralitetsfrågor, anser jag mig jämväl böra understödja styrelsens anslagsbegäran
för detta ändamål.
På grund av vad sålunda blivit anfört, hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
Tredje huvudtiteln.
21
att såsom bidrag till bestridande av den svenska gruppens av den
interparlamentariska unionen kostnader under är 1917 å extra stat för samma
år anvisa ett belopp av 11,500 kronor.
[14.]
5. Bidrag för den svenska gruppens av den interparlamentariska unionen
deltagande i unionens konferens år 1917.
1915 års riksdag har dels, under förutsättning att den interparlamentariska
unionens XIX:e konferens icke koinme att äga rum under år
1915, medgivit, att det såsom bidrag till täckande av kostnaderna för
den svenska gruppens av den interparlamentariska unionen deltagande i
unionens XX:e konferens å extra stat för år 1915 anvisade förslagsanslag,
högst, av 15,000 kronor må få användas såsom bidrag till täckande av
kostnaderna för den svenska gruppens deltagande i unionens XIX:e konferens
år 1916, dels ork, för den händelse den XIX:e konferensen skulle
komma att äga rum redan år 1915, såsom bidrag till täckande av kostnaderna
för den svenska gruppens av den interparlamentariska unionen
deltagande i unionens XX:e konferens år 1916 å extra stat för samma
år anvisat ett belopp av 4,500 kronor.
I den under nästföregående punkt omförmälda skrivelsen den 11
november 1915 har styrelsen för den svenska gruppen av den interparlamentaliska
unionen anhållit, att Kungl. Maj:t måtte i nåder föreslå riksdagen
att för reseersättningar till delegerade vid interparlamentariska
unionens konferens år 1917 å extra stat för samma år bevilja lika stort
anslag som för innevarande år eller 4,500 kronor; och har styrelsen vidare
anfört, att det bidrag till täckande av omkostnaderna för den svenska gruppens
deltagande i den interparlamentariska unionens nästa konferens, som
å extra stat för 1915 anvisats i form av ett förslagsanslag, högst, å 15,000
kronor, med all säkerhet icke komme att behöva tagas i anspråk nämnda
år, och att ovisst torde vara om konferensen kunde äga rum ens under
år 1916, vadan styrelsen hemställt, att nämnda resebidrag måtte få, i förekommande
fall, användas år 1917.
Slutligen har styrelsen, enär den möjligheten förefunnes, att, i stället
för konferens, möte komme att äga rum mellan delegerade för endast
vissa interparlamentariska grupper, anhållit, att alternativt av anslagen för
såväl 1915 som 1916 måtte få utgå skäligt resebidrag för sådant ändamål.
Under år 1915 har icke den interparlamentariska unionen hållit
någon konferens, vilken, därest den ägt rum, skulle hava haft ordningsnuinret
XIX. Under förutsättning att antingen det för år 1915 för den
svenska gruppens deltagande i den för samma år planerade XX:e konfe
-
[15.]
Sveneka
gruppens av
den interparlamentariska
unionen
deltagande
i unionskon
ferens
år 1917.
(Extra anslag.)
22
Tredje huvudtiteln.
[15.] rensen beviljade förslagsanslag, högst, å 15,000 kronor, vilket enligt 1915
års riksdags medgivande må användas för gruppens deltagande år 191b i den
XIX:e konferensen, eller ock det alternativt å 1916 års stat uppförda anslag
av 4,500 kronor för gruppens deltagande i unionens XX:e konferens för
samma år, får användas såsom bidrag till täckande av kostnaderna för den
svenska gruppens deltagande i den konferens, som kan komma att hållas
under år 1917, skulle något nytt anslag för ändamålet för sistnämnda år
icke vara behövligt. Medgivande till ett sådant användande av det ena
eller andra anslaget under år 1917 anser jag böra av riksdagen äskas.
Vad angår styrelsens anhållan att, för den händelse i stället för
allmän konferens möte mellan delegerade för endast vissa interparlamentariska
grupper kommer att äga rum, skäligt resebidrag alternativt av anslagen
för 1915 och 1916 måtte få utgå, anser jag, att riksdagens bifall
till denna anhållan bör begäras; och torde på Eders Kungl. Maj:ts prövning,
på framställning av styrelsen för den svenska gruppen av den interparlamentariska
unionen, böra bero, huru stora andelar av berörda anslag
böra under den givna förutsättningen utgå.
På grund av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att medgiva,
dels att det såsom bidrag till täckande av kostnaderna för den
svenska gruppens av den interparlamentariska unionen deltagande i unionens
XX:de konferens å extra stat för år 1915 anvisade förslagsanslag,
högst, av 15,000 kronor må, därest icke detsamma kommer att tagas i
anspråk för täckande av kostnaderna för den svenska gruppens deltagande
i unionens XIX:de konferens år 1916, få användas såsom bidrag till täckande
av kostnaderna för den svenska gruppens deltagande i den unionens
konferens, som kan komma att äga rum är 1917;
dels att det anslag av 4,500 kronor, vilket, för den händelse den
XIX:de konferensen skulle ha ägt rum redan år 1915, anvisats å extra stat
för år 1916 såsom bidrag till täckande av kostnaderna för den svenska
gruppens deltagande i unionens XX:de konferens samma år, må, därest det
ovan omförmälda anslaget å 15,000 kronor kommer att tagas i anspråk redan
år 1916, få användas såsom bidrag till täckande av kostnaderna för den
svenska gruppens deltagande i den unionens konferens, som kan komma att
äga rum år 1917;
dels ock att, för den händelse, i stället för konferens, möte komme
att äga rum mellan delegerade för endast vissa interparlamentariska grupper,
av ovanberörda anslag för 1915 och 1916 måtte till täckande av kostnaderna
för den svenska gruppens deltagande i sådant möte få utgå bidrag
till belopp, som av Eders Kungl. Maj:t må bestämmas.
Tredje huvudtiteln.
23
D. Diverse.
1. Ålderstillägg.
För bestridande av ålderstillilgg åt tjänstemän och betjänte i utrikes- [ig.]
departementet samt vid beskickningar och konsulat finnes uppfört ett ordi- Åldersnarie
förslagsanslag av 12,000 kronor. Enligt vad nu kan bedömas, komma tillägg.
emellertid ålderstilläggen för år 1917 att uppgå till omkring 20,000 kronor, (Ordinarie
vadan anslaget torde böra höjas till sistnämnda belopp. anslag.)
Jag får därför hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,
att ordinarie förslag sanslag et ål der stillägg, nu uppgående till 12,000
kronor, må från och med år 1917 höjas med 8,000 kronor till 20,000 kronor.
2. Rese- och flyttningsersättning, inspektioner, tillfälliga
uppdrag, oförändrat ordinarie förslagsanslag . . kronor 68,000.
3. Skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved,
ljus m. m., oförändrat ordinarie förslagsanslag .... » 171,000.
4. Till bestridande av tryckningskostnader.
Vidare får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t för utjämning av
tredje huvudtitelns slutsumma måtte föreslå Riksdagen,
att ordinarie förslagsanslaget till bestridande av tryckningskostnader,
nu uppgående till 5,031 kronor, må minskas med 17 kronor till 5,014 kronor.
[17.]
Trycknings
kostnader.
(Ordinarie
anslå?.)
5. Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda
svenska undersåtar, oförändrat ordinarie förslagsanslag . . kronor 35,000.
6. Hemliga utgifter, oförändrat ordinarie anslag . » 120,000.
7. Till fortsatt utgivande av Sveriges traktater.
o
A tredje huvudtiteln finnes i riksstaten för 1916 uppfört ett extra [18.]
anslag å 4,500 kronor till fortsatt utgivande av Sveriges traktater. Sveriges
Utgivaren av detta verk, professor C. Hallendorff, har i en den 13 traktater.
nästlidne december till mig avgiven berättelse över arbetets fortgång anfört (Ejtra anslss-)
följande:
»1600-talsserien: Såsom i berättelsen 1914 sattes i utsikt, publicerades
av denna serie i början av detta år ett nära 30 tryckark (466 sidor) starkt
24
Tredje huvudtitel».
[18.] halvband. Detta band, som innehåller traktater för åren 1646—48 samt
slutar med de Westfaliska fredsfördragen, utgör förra hälften av verkets del
VI, band 1. Insamlande av material till närmast följande halvband har
under året pågått.
17 OO-talsserien: Fil. dr Boethius, som ombesörjer denna serie, har
under året avslutat och utgivit ett häfte om ungefär 19 tryckark (292
sidor). Detta häfte innehåller traktater för åren 1723—39 samt utgör
början av verkets del VIII. Härutöver har dr Boöthius fortsatt materialinsamlandet
och utredigeringen till tryck av närmast följande häfte.
Gränskartorna: I föregående årsberättelse meddelades, att en reproduktion
av de till Sveriges nu gällande gränstraktater hörande kartorna
begynt. Denna reproduktion har under innevarande år fullbordats och
den text som till upplysning bör åtfölja kartverket, är under uppsättning.»
Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t mätte föreslå Riksdagen
att till fortsatt utgivande av Sveriges traktater för år 1917 bevilja
ett extra anslag av 4,500 kronor.
8. Till täckande av vissa av statskontoret utbetalda förskott.
[19.] Hos Eders Kungl. Maj:t har statskontoret i underdånighet till er
Ersättning
sättande anmält följande av statskontoret förskjutna medel:
\kontorets 1 :o) jämlikt nådiga breven den 28 september 1906,
förskott. 11 december 1908, den 21 februari och den 24 april
(Extra anslag.) 1914 samt den 12 augusti 1915 expektansarvoden tdl
vissa diplomat- och konsulattjänstemän från och med
den 1 november 1914..............kronor 33,575: —
2:o) jämlikt nådiga brevet den 26 april 1912 till
gäldande av ränta å inteckning uti beskickningshuset i
Berlin.....................
3:o) jämlikt nådiga breven den 13 juni och den
11 juli 1913, den 6 och den 27 juni 1914 samt den
29 januari och den 1 och den 30 juni 1915 kostnader för
delegerade för förhandlingar med Norge om flyttlappar
nas
rätt till renbete m. in.............
4:o) jämlikt nådiga breven den 6 juni 1914 (2 st.)
samt den 29 januari 1915 ersättning åt filosofie doktorn
E. Haglund för verkställande av dels viss utredning i
fråga om ströängar, dels undersökning rörande renars
skadegörelse å slåttermyra!''........... ._. ■
14,218:
48,038: 37
1,953: 12
Transport kronor 97,784: 49
Tredje huvudtiteln.
2.1
Transport kronor 97,784: 49
5:o) jämlikt nådiga brevet den 12 augusti 1915
avlöning åt tillförordnade ministern hos Schweiziska
Edsförbundet greve A Ehrensvärd......... » 3,048: 39
6:o) jämlikt nådiga brevet den 1 oktober 1915
arvoden till extra biträden å utrikesdepartementets
handelsavdelning................. » 1,329: 29
Summa kronor 102,162: 17
Beträffande det under punkt 5:o) här ovan upptagna belopp tillåter
jag mig erinra, att jag vid underdånig föredragning den 12 augusti 1915
anförde, att det under nuvarande europeiska förhållanden vore ur flera
synpunkter i hög grad önskvärt, att Sverige trädde i direkt diplomatisk
förbindelse med Schweiziska Edsförbundet, och därför ansåg mig böra
föreslå Eders Kungl. Maj:t, att hos Schweiziska Edsförbundet tillsvidare
anställa en envoyé extraordinaire och ministre plénipotentiaire.
Eders Kungl. Maj:t behagade på min hemställan dels förordna förutvarande
ministern för utrikes ärendena, envoyén i disponibilitet greve
Albert Ehrensvärd att tillsvidare vara envoyé extraordinaire och ministre
plénipotentiaire hos Schweiziska Edsförbundet, med rätt för honom att, så
länge hans uppdrag varade, uppbära, förutom sin expektanslön av 6,000 kronor,
en avlöning av 18,000 kronor för år, därav 3,000 kronor såsom lön,
6.000 kronor såsom tjänstgöringspenningar och 9,000 kronor såsom ortstillägg,
dels ock anbefalla statskontoret att av tillgängliga medel månadsvis i efterskott
utbetala den honom, förutom expektanslönen, tillkommande avlöning av
18.000 kronor för år samt att sedermera före varje års utgång hos Eders
Kungl. Maj:t till ersättande anmäla vad sålunda under året förskjutits.
1 detta sammanhang får jag även erinra, att Eders Kungl. Maj:t
vid underdånig föredragning den 17 augusti 1915 förordnat vicekonsuln
i Narvik Carl Otto von Dardel att tillsvidare tjänstgöra såsom legationssekreterare
vid den genom greve Ehrensvärds förordnande upprättade
beskickningen i Bern, med rätt för von Dardel att, mot avstående av de
med vicekonsulsavlöningen förenade ortstillägg och tjänstgöringspenningar,
eller tillhopa 5,400 kronor, uppbära ett lika stort belopp för år av tredje
huvudtitelns besparingar.
Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t måtte till täckande av de
utav mig nu omförmälda, av statskontoret förskottsvis bestridda utgifter av
Riksdagen äska ett extra anslag för år 1917, vilket till undvikande av
öretal i riksstaten torde böra bestämmas till 102,163 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 avd.
4
26
Tredje huvudtiteln.
Beträffande de här ovan upptagna ordinarie anslag, vid vilka jag
icke gjort någon framställning, har jag ingen ändring att föreslå.
Av tredje huvudtitelns ordinarie anslag, som för
innevarande år uppgå till.............kronor 1,838,781
komma, vid bifall till de av mig framställda förslag, följande
anslag att höjas, nämligen:
Beskickningar och konsulat .... med kronor 39,000
Kontorskostnadsersättningar åt lönade
konsuler...........» » 800
Ersättningar till olönade konsuler och
vicekonsuler..........» » 5,250
Ålderstillägg..........» »__8,000
tillhopa kronor 53,050.
Om från denna summa dragés den av mig
föreslagna minskningen av anslaget till
bestridande av tryckningskostnader . . » 17
visar sig, att de ordinarie anslagen skulle ökas med . . » 53,033
och sålunda för år 1917 komma att uppgå till .... kronor 1,891,814.
Summan av de av mig för år 1917 tillstyrkta extra
anslag överstiger med............... » 78,767
vad under tredje huvudtiteln anvisats å extra stat för år 1916.
Huvudtitelns slutsumma, innevarande år..... » 2,037,600,
skulle, under förutsättningen av bifall till mitt förslag,
för år 1917 uppgå till............... » 2,169,400.
Statsrådets övriga ledamöter biträdde vad herr ministern för utrikes
ärendena sålunda hemställt;
Och behagade Hans Maj:t Konungen härtill i
nåder lämna bifall samt befalla, att avskrift av detta
protokoll skulle till finansdepartementet överlämnas för
att tjäna till ledning vid avfattandet av Kungl. Maj:ts
nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets
tillstånd och behov.
Ur protokollet:
H. Axelsson Iohnson.
27
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Tredje huvudtiteln.
1. 2. |
t A. Departementet. Departementschefen, ministern för utrikes ärendena ... |
Ordinarie anslag kronor. 24,000 87,950 |
Extra anslag kronor. |
Sid. 2. | |
3. |
Provisorisk lönereglering för utrikesdepartementet______ |
21,523 |
2-j |
|
4. |
Förstärkning av departementets arbetskrafter >m. in.. |
— |
38,000 |
3. |
5. |
Vikariatsersättning, extra biträden m. m. i utrikes- |
• |
||
departementet _____________________ |
15,100 |
3. |
||
6. |
Ti avlöning åt kvinnliga biträden i utrikesdeparte- |
|||
mentet________ |
14,400 |
3. i |
||
E. Sveriges representation i utlandet. |
| |
|||
1. |
Beskickningar och konsulat |
1,041,300 |
4. |
|
2. |
Upprättande av nya konsulat i Ryssland . |
— |
45,000 |
15. |
3. |
Personligt lönetillägg åt kanslisten vid beskickningen |
|||
i Madrid och Lissabon B. C. T. Molin |
— |
1.000 |
16. |
|
4. |
Vikariatsersättning vid beskickningar och konsulat samt |
|||
lönefyllnad till vissa konsulsbefattningar_______________ |
10,000 |
16. |
||
5. |
Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler_________ |
36,000 |
16. |
|
6. |
Ersättningar till olönade konsuler och vicekonsuler ... |
75,250 |
16. i |
|
7. |
Personliga gottgörelser för mistade konsulatavgifter ... |
— |
8,000 |
17. |
8. |
Diplomat- och konsulsaspiranter___________________________ |
36,000 |
17. |
|
9. |
Militär- och marinattachéer____ |
28,000 |
17. | |
|
10. |
Handelsattachéer ... |
40,000 |
i7. |
|
11. |
Ekiperingspenningar__________ |
15,000 |
i7. |
|
12. |
Extra biträden, kanslivaktmästare och andra utgifter |
|||
vid beskickningar och konsulat......... |
24.200 |
| |
i7. j |
|
13 |
Ersättning för förskott till inköp av beskickningshus |
|||
1 |
i Paris ....................................................... |
— |
25,000 |
!7. 1 |
28
Ordinarie |
Extra |
|||
anslag |
anslag |
Sid. |
||
C. Internationella byråer m. m. |
kronor. |
kronor. |
||
1. |
Internationella skiljedomstolens byrå i Haag____________ |
_ |
5,000 |
18. |
2. |
Bidrag till den internationella fredsbyrån i Bern______ |
— |
750 |
18. |
3. |
Bidrag till bestridande av kostnaderna för interparla- |
|||
mentariska unionens byrå och generalsekretariat för |
750 |
19. |
||
4. |
Bidrag till bestridande av den svenska gruppens av |
|||
den interparlamentariska unionen kostnader under |
11,500 |
19. |
||
5. |
Bidrag för den svenska gruppens av den interparla- |
|||
mentariska unionen deltagande i unionens konferens |
— |
— |
21. |
|
D. Diverse. |
||||
1. |
Ålderstiliägg____________________________________________________ |
20,000 |
23. |
|
2. |
Rese- och flyttningsersättning, inspektioner, tillfälliga |
|||
uppdrag ______________________________________________________ |
68,000 |
23. |
||
3. |
Skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus m m. |
171,000 |
23. |
|
4. '' |
Till bestridande av tryckningskostnader __________________ |
5,014 |
23. |
|
5. |
Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda |
|||
svenska undersåtar_________________________________________ |
35,000 |
23. |
||
6. |
Hemliga utgifter______________________________________________ |
120,000 |
23. |
|
7. |
Till fortsatt utgivande av Sveriges traktater ____________ |
4,500 |
23. |
|
8. |
Till täckande av vissa av statskontoret utbetalda för- |
|||
skott__________________________________________________________ |
— |
102,163 |
24. |
Stockholm 1916. Kungl. Boktryckeriet. P. Å. Norstedt & Söner.
153951
BIHANG
TILL
RIKSDAGENS PROTOKOLL
VID
LAGTIMA RIKSDAGEN I STOCKHOLM
ÅR 1916.
FÖRSTA SAMLINGEN.
FÖRSTA BANDET. II.
Bilagor till Kung-I. Maj:ts proposition Nr 1 angående statsverkets tillstånd och behov:
fjärde huvudtiteln.
Fjärde huvudtiteln.
i
INNE HÅ L L SFÖ R TECKNING.
Riksstatens fjärde huvudtitel.
Sid.
A. Departementet............... 4
Departementschefen............................... 4
[1.] Departementet................................. 4
[2.] Extra föredragande inom departementet m. m.................. 8
[3.] Provisorisk lönereglering för departementet.................. 8
[4.] Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. för departementet med dess kommandoexpedition
.................................. 9
Tryckningskostnader för departementet med dess kommandoexpedition .... 10
B. Arméförvaltningen............... 10
Arméförvaltningen................................ 10
[5.] Skrivmaterialier. expenser och bränsle m. m. för arméförvaltningen...... 13
C. Generalitetet, staberna m. m............. 14
[6.] Generalitetsstaten............................... 14
[7.] Generalstabens fast anställda personal.................... 25
Generalstabens övningar, expenser m. m.................... 26
[8.] Artilleristaben ................................. 26
[9.] Kommendantsstaten.............................. 27
D. Undervisningsverken............... 28
[10.] Krigshögskolor................................. 28
[11.] Ridskolan.................................... 37
ii Fjärde huvud titeln.
Sid.
[12.] Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet................... 38
[13 ] Ökning av antalet elever vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet under
år 1917 ävensom anordnande därstädes under samma år av en kulsprutekurs 46
Artilleriskjutskolor............................... 54
[14.] Krigsskolan................................... 55
Volontärskolor.................................. 81
[15.] Militärläkares och militärveterinärers undervisning.............. 82
E. Avlöning, rekrytering- (truppförbanden), arvoden m. m...... 83
[16.] Avlöning och rekrytering m. m.......................... 83
[17.] Anställnings- och avskedspremier.......................118
[18.] Ökad avlöning för de till tjänståldern äldsta bataljonsläkarna och bataljons
veterinärerna.
...............................120
[19.] Avlöning till bataljonsläkare vid fältläkarkåren................121
[20.] Extra lönetillägg................................128 .
Ersättning åt vissa löntagare i följd av arméns omorganisation.......129
[21.] Arméns reservstater..............................129
Arméns personal över stat...........................131
[22.] Dagavlöningstillägg åt indelt manskap.....................131
[23.] Hyra, expenser m. m. vid truppförbanden...................133
[24.] Landstormen..................................135
[25.] De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning m. m..........140
[26.] Ersättning för rustning och rotering......................144
[27.] Intendenturkåren................................145
[28.] Ålderstillägg..................................148
[29.] Mötesbidrag.................... ..............149
[30.] Provisoriskt avlöningstillägg till officerare m. fl. vid till Boden förlagda truppförband
och formationer ........................151
F. Intendenturen in. m...............152
[31.] Arméns mathållning..............................152
[32.] Furagering av arméns hästar..........................155
[33.] Arméns munderingsutrustning.........................156
[34.] Arméns diverse intendenturbehov..... 158
[35.] Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten..............159
[36.] Premiering av lastautomobiler................. 160
[37.] Anskaffning av lastautomobiler m. m.....................175
[38.] Inventarier i nya kasernetablissemang....................175
G. Inkvarterings-, rese- och traktamentskostnader.......176
Inkvarteringskostnader.............................176
Inkvarteringens ordnande i Stockholm.....................177
Fjärde huvudtiteln.
in
Sid.
Rese- och traktamentspenningar........................177
Flyttningshjälp.................................177
H. Artilleribehov................178
[39.] Arméns vapen, ammunition ock målskjutningsmateriel samt artilleriets övningar
och materiel.................................178
I. Fortifikationsbehov...............186
[40.] Arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens
övningar och materiel .......................186
[41.] Fullbordande av befästningsarbetena vid Boden................196
[42.] Inköp av mark för utökning av Järvafältet...........•.......198
[43 ] Anskaffande av heliografer åt fälttelegraftrupperna..............199
J. Övningar.................200
Arméns fält- och fälttjänstövningar ......................200
Vinterövningar................................200
[44.] Det frivilliga skytteväsendets befrämjande...................201
[45.] Vinterrekrytskolor vid vissa icke kasernerade infanteriregementen.....223
[46.] Kurser för utbildning av befäl och fackmän vid landstormen.........228
K. Sjukvård..................230
[47.] Garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg och i Boden..........230
[48.] Arméns sjuk- och veterinärvård samt hovbeslag m . in.............242
[49.] Det frivilliga sjukvårds väsendet i krig ....................248
L. Stipendier.................250
Resestipendier åt artilleri- och ingenjörofficerare...............250
Resestipendier åt officerare vid [armén.....................250
Stipendier för fältläkarkåren och veterinärstaten................251
Resestipendier åt militärläkare.........................251
M. Remontering och hästlega ...........252
[50.] Remontering m. m................................252
[51.] Lega av hästar för truppförbandens övningar.................263
iv Fjärde huvudtiteln.
Sid.
N. Diverse..................273
[52.] Ersättning för förskott............................273
Understöd åt föreningar och till skrifters utgivande..............275
Extra utgifter..................................275
[53.] Civilanställning.................................275
[54.] Omkostnader för riksförsäkringsanstalten...................277
Fjärde huvudtitelns anslag i sin helhet....................283
Bilagor -
Nr |
1. |
Stat för Generalitetsstaten..................... |
.......285 |
||
» |
2. |
» |
» |
Generalstabens fast anställda personal........... |
.......287 |
» |
3. |
» |
» |
Artilleristaben...................... |
.......288 |
» |
4. |
» |
» |
Kommendantsstaten................... |
.......289 |
» |
5. |
» |
» |
Krigshögskolan...................... |
.......291 |
» |
6. |
» |
» |
Artilleri- och ingenjörhögskolan . . . ........... |
.......293 |
» |
7. |
» |
» |
Ridskolan ........................ |
.......296 |
» |
8. |
» |
» |
Krigsskolan........................ |
.......297 |
» |
9. |
» |
» |
Krigsskolans reservoffieerskurser............. |
.......300 |
» |
10. |
» |
» |
Sammandrag av staterna för krigsskolans officers- och reservoffieerskurser 301 |
|
» |
11. |
» |
» |
Svea livgarde år 1917................... |
.......302 |
» |
12. |
)) |
» |
Göta livgarde år 1917................... |
.......305 |
» |
13. |
)) |
» |
Livregementets grenadjärer år 1917............ |
.......308 |
» |
14. |
» |
» |
Första livgrenadjärregementet år 1917........... |
.......311 |
» |
15. |
» |
» |
Andra livgrenadjärregementet år 1917.........- . |
.......314 |
» |
16. |
») |
» |
Västgöta regemente år 1917................ |
.......317 |
» |
17. |
)) |
» |
Karlskrona grenadjärregemente år 1917.......... |
.......320 |
» |
18. |
» |
» |
Upplands infanteriregemente år 1917 ........... |
.......323 |
» |
19. |
» |
» |
Skaraborgs regemente år 1917............... |
.......326 |
1) |
20. |
» |
» |
Södermanlands regemente år 1917............. |
.......329 |
» |
21. |
» |
» |
Kronobergs regemente år 1917............. |
.......332 |
>» |
22. |
)) |
» |
Jönköpings regemente år 1917 .............. |
.......335 |
» |
23. |
» |
» |
Dalregementet år 1917.................. |
.......338 |
» |
24. |
» |
» |
Hälsinge regemente år 1917................ |
.......341 |
» |
25. |
» |
)> |
Älvsborgs regemente år 1917 . .............. |
.......344 |
» |
26. |
» |
» |
Hallands regemente år 1917................ |
.......347 |
» |
27. |
)) |
» |
Bohusläns regemente år 1917............... |
.......350 |
» |
28. |
)) |
» |
Västmanlands regemente år 1917.............. |
.......353 |
» |
29. |
» |
» |
Norrbottens regemente år 1917.............. |
.......356 |
» |
30. |
» |
» |
Västerbottens regemente år 1917............. |
.......359 |
» |
31. |
» |
» |
Kalmar regemente år 1917................ |
.......362 |
» |
32. |
)» |
>» |
Värmlands regemente år 1917............... |
.......365 |
» |
33. |
» |
» |
Jämtlands fältjägarregemente år 1917........... |
.......368 |
» |
34. |
» |
» |
Norra skånska infanteriregementet år 1917 ........ |
.......371 |
Fjärde huvudtiteln.
v
Sid.
Nr 35. Stat för Södra skånska infanteriregementet år 1917 ...............374
» 36. » » Vaxholms grenadjärregemente år 1917..................377
» 37. » » Militärbefälet på Gottland samt Gottlands infanteriregemente år 1917 . . 380
» 38. » » Västernorrlands regemente år 1917...................388
» 39. » » Livgardet till häst år 1917.......................386
» 40. » » Livregementets dragoner år 1917....................389
» 41. » » Livregementets husarer år 1917.....................391
» 42. » » Smålands husarregemente år 1917....................394
» 43. » » Skånska husarregementet år 1917....................397
» 44. » » Skånska dragonregementet år 1917...................399
» 45. » » Kronprinsens husarregemente år 1917..................401
» 46. » » Norrlands dragonregemente år 1917...................403
» 47. » » överstelöjtnanter och majorer vid de sex fördelningskavalleriregementena
år 1917...............................405
» 48. » » Svea artilleriregemente år 1917.....................406
» 49. » » Göta artilleriregemente år 1917.....................408
» 50. » » Vendes artilleriregemente år 1917....................410
» 51. » » Norrlands artilleriregemente år 1917...................412
» 52. » » Upplands artilleriregemente år 1917...................414
» 53. » » Smålands artilleriregemente år 1917...................416
» 54. » » Gottlands artillerikår år 1917......................418
» 55. » <> Boden-Karl sborgs artilleriregemente år 1917...............420
» 56. » » Positionsartilleriregementet år 1917...................422
» 57. it » Artilleriets fabriker och tyganstalter år 1917 ..............424
» 58. » » Fortifikationen år 1917.........................426
» 59. » » Svea ingenjörkår år 1917.............■..........428
» 60 » » Göta ingenjörkår år 1917........................429
» 61- » » Fälttelegrafkåren år 1917.......................430
» 62. » » Bodens ingenjörkår år 1917.......................431
>i 63. » » Officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen år 1917 .... 432
» 64. » >> Svea trängkår år 1917.........................434
» 65. a » Göta trängkår år 1917.........................436
» 66. » » Norrlands trängkår år 1917.......................438
» 67. » » Skånska trängkåren år 1917.......................440
» 68. » » Västmanlands trängkår år 1917.....................442
» 69. » » Östgöta trängkår år 1917.......................444
» 70. » » Polispersonalen i Boden och å Karlsborg................446
» 71. Beräkning av statsanslaget till avlöning och rekrytering m. m. år 1917......447
» 72. » » anslaget till anställnings- och avskedspremier år 1917 450
» 73. Stat för officerare och underofficerare å reservstat vid armén år 1917.......451
» 74. » » fältläkarkårens reservstat år 1917....................452
» 75. Beräkning av anslaget för arméns reservstater år 1917..............453
» 76. » » statsanslaget till hyra, expenser m. m. vid truppförbanden år 1917 . 454
» 77. Stat för rullföringsbefälhavarna med biträden å fastlandet att från och med år 1917
tills vidare lända till efterrättelse......................456
» 78. Beräkning av de värnpliktigas tjänstgöringsdagar under år 1917.........457
» 79. » » statsanslaget till de värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning
m. m. år 1917.......................458
VI
Fjärde huvudtiteln.
Sid.
Nr 80. Stat för Intendenturkåren år 1917........................459
» 81. Beräkning av tjänstgöringsdagar för fast anställt manskap, däri inbegripet musikmanskap
samt indelt manskap år 1917.............461
» 82. » » statsanslaget till arméns mathållning år 1917............462
•> 83. » » underhållsdagar för stam- och lejda hästar samt remonter år 1917 . 463
» 84. » » statsanslaget till fnragering av arméns hästar år 1917.......464
» 85. » » » » arméns munderingsutrustning år 1917.......465
» 86. » » » » » diverse intendenturbehov år 1917.....466
» 87. » » antalet underofficerare med vederlikar vid armén år 1917......467
» 8S. » » statsanslaget till arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten
år 1917 ............................468
» 89. Stat för gamisonssjukhuset i Stockholm.....................469
» 90. Beräkning av statsanslaget till arméns sjuk- och veterinärvård samt hovbeslag m. m.
år 1917.............•..............472
» 91. Stat för remonteringsstyrelsen, att från och med år 1917 tillsvidare lända till efterrättelse
...............................473
» 92. Beräkning av statsanslaget för remontering m. m. år 1917............474
» 93. » » » till lega av hästar för truppförbandens övningar år 1917 476
» 94. Fjärde huvudtiteln ...............................478
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1916.
Fjärde huvudtiteln.
Utdrag ur protokollet över lånt för svar särenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 14 januari 1916.
Närvarand e:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
yon Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet Mörcke, anhöll i underdånighet att
få underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan om reglerandet av utgifterna
under riksstatens tjärde huvudtitel för år 1917 och att i sammanhang
därmed få föredraga följande till Kungl. Maj:t inkomna skrivelser,
nämligen:
arméförvaltningens underdåniga skrivelse den 30 september 1915
angående lantförsvarets medelsbehov för år 1917;
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft.
1
Fjärde huvudtiteln.
inspektörens för infanteriet underdåniga skrivelse den 11 september
1915 angående traktamentsersättning under inspektionsresor åt inspektören
för infanteriet;
inspektörens för militärläroverken underdåniga skrivelse den 23
november 1915 med förslag till ny stat för krigsskolan, ävensom arméförvaltningens
däröver avgivna utlåtande;
inspektörens för infanteriet underdåniga skrivelse den 19 maj
1915 angående inrättandet av ständiga ordinarie elevplatser för infanteriofficerare
vid artilleri- och ingenjörhögskolan, ävensom generalfälttygmästarens
och inspektörens för artilleriet samt chefens för fortifikationen
häröver avgivna utlåtanden;
chefens för artilleri- och ingenjörhögskolan underdåniga skrivelse
den 3 augusti 1915 i fråga om ändringar i högskolans organisation
och stat, jämte vederbörandes däröver avgivna yttranden;
chefens för krigshögskolan underdåniga skrivelse den 27 oktober
1915 angående ändring i staten för krigshögskolan, jämte vederbörandes
däröver avgivna utlåtanden;
chefens för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet underdåniga
skrivelse den 31 maj 1915 angående vissa byggnads- och reparationsarbeten
vid infanteriskjutskolan, ävensom vederbörande myndigheters
däröver avgivna utlåtanden;
chefens för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet underdåniga
skrivelse den 14 september 1915 angående ändringar i staten för skjutskolan,
ävensom inspektörens för infanteriet däröver avgivna yttrande;
chefens för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet underdåniga
skrivelse den 14 september 1915 angående anordnande av en kulsprutekurs
år 1917, ävensom inspektörens för infanteriet däröver avgivna
yttrande;
t. f. inspektörens för trängen underdåniga skrivelse den 11 oktober
1915 angående staterna för trängen år 1917;
arméförvaltningens civila departements och sjukvårdsstyrelses
underdåniga skrivelse den 5 november 1915 angående ändring av staten
för Skånska trängkåren i anledning av genomförandet av fältläkarkårens
nya organisation;
arméförvaltningens artilleri- och civila departements underdåniga
skrivelse den 23 oktober 1915 med förslag till stat för artilleriets fabriker
och tygstater år 1917;
en den 6 oktober 1915 dagtecknad skrift, däri C. Rundlöv m. fl.
gjort framställning om löneförbättring åt de vid artilleriets fabriker
och tyganstalter anställda tyg- och fabriksingenjörerna, ävensom armé
-
Fjerde huvudtiteln. ■>
förvaltningens artilleri- och civila departements däröver avgivna utlåtande;
kommendantens
i Boden särskilda underdåniga skrivelse den 6 september
1912 angående vakttjänstgöring vid de permanenta verken i
Boden m. m., ävensom vederbörande myndigheters däröver avgivna utlåtanden;
kommendantens
i Boden underdåniga skrivelse den 20 september
1915 angående polisbevakningen i Boden;
kommendantens i Boden särskilda underdåniga skrivelse samma
dag angående polisbevakningen i Boden;
arméförvaltningens civila departements och sjukvårdsstyrelses underdåniga
skrivelse den 25 maj 1915 angående dagarvode åt extra bataljonsläkare;
_ .
statskontorets underdåniga skrivelse den 23 oktober 1915 angående
beräkning av fjärde huvudtitelns förslagsanslag till ersättning för
rustning och rotering;
generalintendentens underdåniga skrivelse den 7 oktober 1915 angående
intendenturkårens stat för år 1917, ävensom arméförvaltningens
intendentsdepartements däröver avgivna utlåtande;
chefens för generalstaben underdåniga skrivelse den 19 december
1914 angående premiering av lastautomobiler;
ett av särskilda inom lantförsvarsdepartementet tillkallade sakkunniga
den 28 april 1915 avgivet betänkande och förslag rörande lämpligaste
sättet att tillgodose arméns behov i krig och fred av lämpliga
lastautomobiler, ävensom arméförvaltningens intendentsdepartements däröver
avgivna utlåtande;
chefens för generalstaben särskilda underdåniga skrivelse den 21
december 1914 angående anskaffning av lastautomobiler för armén,
ävensom av nyssnämnda sakkunniga samt arméförvaltningens intendentsdepartement
däröver avgivna utlåtanden;
arméförvaltniugens fortifikations-, intendents- och civila departements
underdåniga skrivelse den 5 november 1915 angående sättet för
beredande av fri bostad åt förrådsvaktmästare vid truppförbanden;
chefens för fortifikationen särskilda skrivelse den 10 november 1915
angående övnings- och underhållsmedel för flygvapnet under ar 1917,
Svenska seronatiska sällskapets och kungl. automobilklubbens underdåniga
framställning den 4 maj 1915 angående anvisande av medel
för bildande av en för armén avsedd reserv av flygmaskiner och flygmaskinsförare,
ävensom vederbörande myndigheters däröver avgivna utlåtanden;
-
4
Fjärde huvudtiteln.
[!]•
Registrator -befattningens
tillkomst
år 1880.
arméförvaltningens särskilda underdåniga skrivelse den 30 september
1915 angående markförvärv för Bodens fästning;
^inspektörens för infanteriet underdåniga skrivelse den 3 juni 1915
angående ökad övningsammunition, ävensom arméförvaltningens artilleridepartements
och chefens för generalstaben däröver avgivna utlåtanden;
skytteförbundens överstyrelses underdåniga skrivelse den 19 november
1915 angående anslag till det frivilliga skytteväsendets befrämjande
för år 1917, jämte arméförvaltningens artilleri- och civila departements
däröver avgivna yttrande;
arméförvaltningens underdåniga skrivelse den 28 oktober 1915 angående
uppförande i staten för garnisonssjukhuset i Stockholm av kostnader
för anordnande vid sjukhuset av en poliklinik för veneriskt
sjuka; samt
överstyrelsens för Svenska Röda korset underdåniga skrivelse den
30 oktober 1915 angående anslag för befrämjande av det frivilliga sjukvårdsväsendet
i krig, ävensom vederbörande myndigheters däröver avgivna
utlåtanden.
Departementschefen yttrade härefter:
»I enlighet med Kungl. Majrts beslut den 14 januari 1913 angående
ändrad gruppering av riksstatens utgifter upptagas anslagen
under huvudtiteln i samma ordning, vari de böra förekomma i den
blivande riksstaten, därvid även angivas de ordinarie anslag, i vilka
någon förändring icke ifrågasattes.
A. Departementet.
1. Departementschefen, oförändrat ordinarie ansla9.
.............................................................................................. kronor 17,000: —
2. Departementet.
Lantförsvarsdepartementet innefattar två särskilda avdelningar,
nämligen lantförsvarsdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli
och lantförsvarsdepartementets kommandoexpedition.
Kommandoexpeditionen leder siti ursprung från den år 1809 inrättade
»Generaladjutantens för armén expedition». Då statsdepartementen
år 1840 inrättades, upplöstes generaladjutantsexpeditionen och
ersattes med lantförsvarsdepartementets kommandoexpedition. Denna
expedition fick egen stat med följande personal, nämligen 1 expeditions
-
Fjärde huvudtiteln.
5
chef, 5 generalstabsofficerare, 1 registrator och redogörare, 1 translator,
1 stentryckare och 1 vaktmästare.
All personal utom vaktmästaren och stentryckaren uteslöts emellertid
ur staten år 1873 i sammanhang med generalstabens omorganisation.
Då bestämdes nämligen, att av generalstabens officerare
skulle 5, varav 1 i egenskap av chef och 1 såsom souschef, tjänstgöra
i lantförsvarsdepartementets kommandoexpedition.
I enlighet härmed upptager den nuvarande staten för departementet
med avseende å kommandoexpeditionens personal endast arvoden åt 1
vaktmästare och 1 stentryckare med 750 kronor respektive 500 kronor.
Oaktat registratorstjänsten vid kommandoexpeditionen indragits,
befanns redan år 1880 kontinuiteten kräva, att en person mera stadigt
ägnade sig åt dessa göromål. Saken ordnades då så, att en pensionerad
officer ur armén beordrades till tjänstgöring vid generalstaben och
anställdes i kommandoexpeditionen. För sitt arbete med registratorsgöromålen
uppbar han dagtraktamente från generalstabens stat.
Sedan den år 1880 såsom registrator anställde officeren i början
av år 1911 avgått från registratorsbefattningen, beordrade Kungl. Maj:t
en officer å aktiv stat att från och med den 1 maj 1911 intill utgången
av samma år tjänstgöra i lantförsvarsdepartementets kommandoexpedition,
och överlämnades därvid åt honom bandhavandet av registratorstjänsten.
Under denna tjänstgöring uppbar nämnde officer författningsenligt
dagtraktamente från reseanslaget.
På grund av uppnådd pensionsålder måste ifrågavarande officer
med utgången av år 1911 avgå från beställning på stat. Då emellertid
kontinuiteten krävde, att en och samma person en längre tid och mera
stadigt handhade de med registratorstjänsten förenade göromålen, ansågs
lämpligt, att samme officer jämväl efter erhållet avsked finge tjänstgöra
såsom registrator i kommandoexpeditionen mot uppbärande av
enahanda arvode som hans företrädare åtnjutit eller 5 kronor om dagen.
Härvid uppstod fråga, från vilket anslag berörda arvode borde utgå.
Uti infordrat utlåtande den 24 november 1911 hemställde arméförvaltningens
civila departement, att då den pensionerade officer ur armén,
som förut bestritt registratorstjänsten, fått uppbära dagtraktamente
från generalstabens stat samt generalstabens anslag till ersättning
åt aspiranter och inkommenderade officerare, vilket från och med
år 1910 höjts från 16,000 kronor till 20,000 kronor, syntes lämna tillgång
till beredande av det föreslagna dagarvodet, detta måtte utbetalas
från nämnda anslag.
Registratorsbefattningens
upprätthållande
under
åren 1911—
1914.
6
Fjärde hämd titeln.
[1.] Chefen för generalstaben ansåg sig däremot icke kunna tillstyrka
detta förslag. Berörda anslag vore nämligen icke avsett för nu ifrågavarande
ändamål utan för ersättning åt officerare, kommenderade till
tjänstgöring vid generalstaben. Härtill komme, att anslaget, vilket beräknats
under förutsättning av viss ökning av generalstabens fast anställda
personal, vore för sitt ändamål otillräckligt, enär nämnda personalökning
icke kommit till stånd.
I förnyat utlåtande den 21 december 1911 framhöll arméförvaltningens
civila departement, att sedan den såsom registrator beordrade
officeren avgått från beställning på stat, ersättning för registratorsuppdraget
icke vidare syntes kunna beredas honom från reseanslaget, enär
detta allenast vore avsett för rese- och traktamentsersättning åt personal
på stat under kommenderingar av icke stadigvarande natur. Ersättning
åt officer i reserven, med vilken avtal kunde varda träffat om upprätthållande
av registratorsbefattningen i kommandoexpeditionen för tiden
intill dess särskilda medel för ändamålet anvisades av riksdagen, syntes
därför icke kunna beredas på annat sätt än som av departementet föreslagits.
Genom brev den 30 december 1911 medgav Kungl. Maj:t, att den
officer, som dittills upprätthållit registratorsbefattningen och dåmera
erhållit avsked från beställning på stat, finge beordras att under år
1912 tillsvidare tjänstgöra i kommandoexpeditionen mot åtnjutande av
en ersättning av 5 kronor om dagen, att utgå från den under anslaget
till generalstabens övningar, expenser m. m. upptagna posten »ersättning
åt aspiranter och inkommenderade officerare».
Enahanda medgivande lämnades därefter genom särskilda brev den
28 november 1912 och den 14 november 1913 för åren 1913 och 1914.
Registrator.- Sedan fråga blivit väckt, att ifrågavarande officer skulle beordras
befattningens att jämväl under år 1915 tillsvidare tjänstgöra i kommandoexpeditionen
”ande**&ren för bestridande av registratorsgöromålen därstädes samt arméförvalt1916—1916.
ningens civila departement i avgivet utlåtande föreslagit, att ersättning
för tjänstgöringen skulle utgå på enahanda sätt som under de föregående
åren, förklarade chefen för generalstaben i infordrat utlåtande den
28 december 1914, att ett anvisande av ersättning åt registratorn från
berörda under anslaget till generalstabens övningar, expenser m. m. upptagna
anslagspost enligt hans uppfattning vore alldeles stridande mot
det ändamål, för vilket detta anslag beviljats. Ifrågavarande officer vore
nämligen icke kommenderad med traktamente till generalstaben utan till
lantförsvarsdepartementet, för vilket särskilt anslag funnes. Härtill
Fjärde huvudtiteln.
7
komme, att nämnda anslagspost icke lämnade tillgång till utbetalande
av ifrågavarande ersättning, utan hade brist å densamma uppstått, vilken
måst täckas av besparingar å andra titlar. Att ersättningen under de
senare åren fått på angivet sätt utgå, hade kunnat förklaras därmed,
att ett provisorium förelegat, så länge den s. k. departementalkommitténs
förslag varit svävande. Sedan emellertid detta förslag fallit och
ny härordning trätt i kraft, syntes förhållandet icke få återupprepas.
Chefen för generalstaben hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte
vidtaga andra åtgärder eller förelägga frågan för riksdagen, därest så
skulle finnas erforderligt.
Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 31 december 1914
medgav Kungl. Maj:t, att ifrågavarande officer finge beordras att tillsvidare
under år 1915 tjänstgöra i kommandoexpeditionen mot åtnjutande
av en ersättning av 5 kronor om dagen, varjämte föreskrevs,
att härav föranledda kostnader skulle av arméförvaltningens civila departement
förskjutas för att framdeles anmälas till ersättande.
Enahanda medgivande har genom brev den 31 december 1915 lämnats
för år 1916.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har alltsedan år 1880
en särskild officer varit anställd i kommandoexpeditionen för ombesörjande
av registratorsgöromålen därstädes. Behovet av en sådan anordning
torde således vara till fullo ådagalagt. Då ifrågavarande göromåls
natur kräver, att de under en längre tid handhavas av en och samma
person, har det icke ansetts lämpligt, att för befattningens handhavande
kommendera någon officer på aktiv stat, utan har därtill i stället
beordrats en pensionerad officer ur armén mot åtnjutande av en ersättning
av 5 kronor om dagen. Då denna anordning visat sig ur alla
synpunkter tillfredsställande, torde densamma allt framgent böra tilllämpas.
Med hänsyn till vad chefen för generalstaben i sitt utlåtande den
28 december 1914 och tillförene i ämnet anfört, har den registratorn
tillkommande ersättningen ansetts icke vidare böra utgå från anslaget
till generalstabens övningar, expenser m. m., utan har densamma för
åren 1915 och 1916 anvisats å förskottstitel. Från och med år 1917
torde emellertid särskilda medel böra för ändamålet anvisas. Med hänsyn
till ifrågavarande befattnings stadigvarande natur anser jag, att
det erforderliga beloppet, eller 1,800 kronor för år räknat, bör såsom
arvode upptagas å departementets stat.
[1-]
Arvode för
registratorn å
departementets
stat.
8
Fjärde huvudtiteln.
Jag får därför hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
dels medgiva, att å departementets stat må uppföras
arvode åt en registrator å kommandoexpeditionen
med 1,800 kronor,
dels ock, vid bifall härtill, öka anslaget till departementet,
nu.............................................................. kronor 71,150: —
med......................................................... » 1,800: -
till......................................................... kronor 72,950: —
3. Extra föredragande inom departementet m. m.
Sedan 1912 års riksdag medgivit, att av fjärde huvudtitelns allmänna
besparingar 9,000 kronor (beloppet av 1914 års riksdag höjt till
10,000 kronor) finge tagas i anspråk för avlönande av en extra föredragande
och en amanuens i lantförsvarsdepartements avdelning av
Kungl. Maj:ts kansli, anvisade 1915 års riksdag, med bifall till Kungl.
Maj:ts därom gjorda framställning, för ifrågavarande ändamål på extra
stat för år 1916 ett belopp av 10,000 kronor.
Då även under år 1917 kommer att föreligga behov av enahanda
förstärkning av arbetskrafterna i ^^försvarsdepartementet, får jag
hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att till avlönande av en extra föredragande och en
amanuens i lantförsvarsdepartementets avdelning av Kungl.
Maj;ts kansli på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp
av 10,000 kronor.
4. Provisorisk lönereglering för departementet.
Till provisorisk lönereglering för befattningshavare i lantförsvarsdepartementet
har riksdagen å extra stat för år 1916 anvisat ett förslagsanslag
av 8,120 kronor, därav högst 175 kronor må användas till
höjning av vikariatsersättning under semester.
I enlighet med vad chefen för justitiedepartementet till statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden förut denna dag anfört,
torde medel enligt av honom angivna grunder även för år 1917 böra
för ifrågavarande ändamål begäras.
Fjiirde huvudtiteln.
9
Med avseende å beloppet föranledes, vad lantförsvarsdepartementet [3.]
angår, jämkning av den anledning, att med år 1917 ett kansliråd intjänat
ålderstillägg å sin lön. Detta medför, att det pensionsavgift
motsvarande avdrag, som vid utbetalningen av det provisoriska avlöningstillägget
skall ske å den till lön hänförliga delen därav, ökas med
50 kronor. Anslaget kan i följd härav nedsättas med samma belopp.
För åtnjutande av det provisoriska avlöningstillägget torde böra
stadgas de villkor, chefen för justitiedepartementet i sitt anförande
föreslagit, och tillika för iakttagande vid utbetalningen av avlöningstilläggen
meddelas de av honom ifrågasatta föreskrifter.
Med förmälan att sportelinkomsten för registratorn i lantförsvarsdepartementet
även under år 1915 understigit 500 kronor, får jag
alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att till provisorisk lönereglering för befattningshavare
i lantförsvarsdepartementet, i enlighet med av chefen
för justitiedepartementet under andra huvudtiteln förordade
grunder och villkor, å extra stat för år 1917
anvisa ett förslagsanslag av 8,070 kronor, därav högst
175 kronor må användas till höjning av vikariatsersättning
under semester.
5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. för departementet med dess [4.]
kommandoexpedition.
Förevarande anslag, som för år 1916 utgår med 13,151 kronor,
har under de senare åren icke undergått annan ändring än den, som
erfordrats för avrundande av huvudtitelns slutsumma.
Emellertid har anslaget visat sig vara för lågt beräknat. Utgifterna
under detsamma utgjorde sålunda
år 1910
» 1911
» 1912
» 1913
» 1914
kronor 18,655: 07
» 20,328: 10
» 23,855: 60
» 15,052:68
» 31,277:55
Att anslaget under år 1914 så väsentligt överskreds, berodde därpå,
att under nämnda år åtskilliga nya inventarier måste för departementet
anskaffas.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft.
2
10
Fjärde huvudtiteln.
Med hänsyn till nu angivna förhållande torde en höjning av anslaget
med i runt tal -5,000 kronor vara erforderlig. För avrundande av
huvudtitelns slutsumma, torde anslaget böra beräknas till 18,160 kronor.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
att öka förslagsanslaget till skrivmaterialier och
expenser, ved m. m. för departementet med dess kommandoexpedition,
nu.............................................................. kronor 13,151: —
med........................................................... » 5,009: -
till............................................................ kronor 18,160: —
6. Tryckningskostnader för departementet med dess kommandoexpedition,
oförändrat ordinarie förslagsanslag .............................. kronor 7,000: —
B. Arméförvaltningen.
1. Arméförvaltningen.
Löneförbättring åt fältveterinären och åt ombudsmannen.
Å staten för arméförvaltningen äro uppförda avlöningsförmåner för
den å sjukvårdsstyrelsen såsom föredragande för veterinärärenden anställde
fältveterinären. Dessa utgå med lön 4,000 kronor och dagavlöning
i 365 dagar å 5 kronor = 1,825 kronor, summa 5,825 kronor,
d. v. s. med samma belopp som till major.
Vidare är å staten upptaget ett arvode om 3,000 kronor åt den å
civila departementet placerade, för arméförvaltningen gemensamme ombudsmannen.
Uti sin framställning angående lantförsvarets medelsbehov för år
1914 hemställde arméförvaltningen på anförda skäl om viss löneförbättring
åt fältveterinären.
Någon framställning härom blev emellertid icke till riksdagen avlåten.
Enligt vad det vid 1913 års statsverksproposition, fjärde huvudtiteln,
fogade statsrådsprotokollet utvisar, ansåg nämligen föredragande
departementschefen, att det icke borde ifrågakomma att behandla och
Fjärde huvudtiteln.
It
avgöra denna lönereglering alldeles utan hänsyn till vad en ännu icke
slutförd utredning kunde giva till resultat i fråga om lönereglering för
armens övriga veterinärer.
Arméförvaltningen har nu, i samband med framläggande av förslag
till lönereglering för fältveterinärkåren, hemställt om löneförbättring
jämväl åt fältveterinären och i sådant hänseende föreslagit, att lönen
måtte höjas från 4,000 kronor till 4,800 kronor samt förenas med ett
ålderstillägg av 600 kronor, att utgå efter fem års väl vitsordad tjänstgöring.
Fält veterinär en skulle därigenom komma i åtnjutande av enahanda
löneförbättring, som av 1912 års riksdag tillerkänts fältläkaren,
numera överfältläkaren, i sjukvårdsstyrelsen.
Vidare har arméförvaltningen på grund av den stora ökning
av ombudsmannens arbetsbörda, som ägt rum, sedan det nuvarande
arvodet åt honom vid 1907 års riksdag fastställdes, föreslagit, att
samma arvode måtte höjas från 3,000 kronor till 4,000 kronor.
Enligt vad jag får tillfälle att längre fram närmare omnämna,
anser jag mig med hänsyn till rådande statsfinansiella förhållanden icke
kunna tillstyrka, att förslag nu framlägges för riksdagen om lönereglering
för fältveterinärkåren. På grund härav och då frågan om
löneförbättring åt fältveterinären synes mig böra behandlas och avgöras
i samband med nyssnämnda löneregleringsfråga, finner jag mig
icke heller kunna tillstyrka, att framställning nu göres till riksdagen
om löneförbättring åt fältveterinären.
Vad den föreslagna arvodesförhöjningen åt ombudsmannen angår,
anser jag visserligen denna i och för sig skälig, men torde med hänsyn
till nyss angivna förhållanden därmed, liksom med löneregleringar i
allmänhet lärer bliva fallet, böra anstå till ett kommande år.
Nya biträdesbefattningar.
Å arméförvaltningens stat finnas för närvarande uppförda 14 för
kvinnor avsedda biträdesbefattningar, därav 2 av tredje lönegraden, 1
av andra lönegraden och 11 av första lönegraden.
Under förmälan att den vissa avdelningar inom ämbetsverket påvilande
arbetsbördan under de senare åren tillväxt i en sådan grad, att
en förstärkning av arbetskrafterna vore oundgängligen av behovet påkallad,
hemställde arméförvaltningen i sin underdåniga skrivelse den 7
november 1914 angående lantförsvarets medelsbehov för år 1916, att
Arméförvaltningens
framställning.
Departements
chefen.
12
Fjärde huvudtiteln.
å ämbetsverkets stat måtte uppföras ytterligare 3 kvinnliga biträden i
tredje lönegraden och 8 kvinnliga biträden i andra lönegraden. I samband
därmed skulle antalet biträden i första lönegraden minskas från
11 till 10.
Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 14 januari 1915 yttrade
jag till statsrådsprotokollet, att jag genom den i ärendet förebragta
utredningen funne till fullo ådagalagt, att en ökning av arméförvaltningens
ordinarie personal måste äga rum inom en nära framtid.
Med hänsyn till angelägenheten av att under rådande statsfinansiella förhållanden
i möjligaste mån begränsa utgifterna å riksstaten för år 1916,
ansåge jag mig emellertid icke kunna tillstyrka bifall till arméförvaltningens
framställning, utan syntes med inrättandet av de föreslagna
nya beställningarna böra anstå till ett kommande år.
I enlighet härmed gjordes icke någon framställning i ämnet till
riksdagen.
Arméförvait- Arméförvaltningen har nu förnyat sin framställning om ökning av
”''"stimning111" ämbetsverkets personal under hemställan, att därest så ansåges kunna
ske, proposition i ämnet måtte avlåtas till 1916 års riksdag. Arméförvaltningens
förslag innebär, att å staten skulle uppföras
dels ytterligare 3 kvinnliga biträden i tredje lönegraden med en
sammanlagd begynnelseavlöning av 6,000 kronor,
dels ytterligare 7 kvinnliga biträden i andra lönegraden med en
sammanlagd begynnelseavlöning av 11,200 kronor,
dels ock ytterligare 2 kvinnliga biträden i första lönegraden med
en sammanlagd begynnelselön av 2,400 kronor.
I sammanhang härmed borde
dels an slagstiteln: till vikariatsersättning, tillfällig renskrivningskostnad,
arvoden åt extra ordinarie tjänstemän och tillfälligt biträde
ökas med 10,510 kronor,
dels ock ur nyssberörda anslagstitel utbrytas och under särskild
rubrik med benämning »till merkantilt eller tekniskt utbildad konsulent»
å staten upptagas ett belopp av 3,000 kronor.
Departements- Då de skal, som nästlidet år föranledde förevarande frågas uppchefen.
skjutande tillsvidare, alltjämt föreligga, anser jag mig icke heller nu
kunna tillstyrka, att proposition i ämnet till riksdagen avlåtes. Med
hänsyn till rådande statsfinansiella förhållanden anser jag det nämligen
icke lämpligt att föreslå inrättandet av nya ordinarie beställningar, såframt
icke alldeles särskilda omständigheter göra detta av behovet oundgängligen
påkallat.
13
Fjärdo huvudtiteln.
I detta sammanhang torde böra bringas till riksdagens kännedom,
att Kungl. Maj:t genom särskilda brev den 30 april och den 23 december
1915 medgivit, att en biträdande registrator och bokhållare må
från och med den 1 maj 1915 tillsvidare intill utgången av innevarande
år anställas hos arméförvaltningens fortifikationsdepartement mot åtnjutande
av en ersättning av 250 kronor i månaden, att gäldas från fjärde
huvudtitelns allmänna besparingar.
På grund av vad sålunda anförts, torde i riksstaten för år 1917
böra upptagas
Arméförvaltningen, oförändrat ordinarie anslag kronor 275,490: —
2. Skrivmaterialier, expenser och bränsle m. m. för arméförvaltningen.
Detta anslag har från och med år 1912 varit uppfört i riksstaten
med 30,900 kronor.
Med anledning av därom gjord framställning medgav Kungl. Maj:t
den 1 oktober 19H, att fem rum inom arméförvaltningens förra ämbetshus
vid Munkbrogatan här i staden, vilket dåmera övergått i Stockholms
stads ägo, finge genom överintendentsämbetet för en tid av
ett år från och med samma dag förhyras för en kostnad av högst
1,000 kronor för att tjäna till förvaring av vissa arkivhandlingar, vilka
icke kunde inrymmas i arméförvaltningens nuvarande ämbetshus. Hyresbeloppet
skulle av arméförvaltningens civila departement förskjutas för
att framdeles anmälas till ersättande.
Uti skrivelse den 30 april 1915 anmälde civila departementet, att
ifrågavarande lokaler jämväl efter den 1 oktober 1915 vore erforderliga
för tillgodoseende av arméförvaltningens behov av arkivutrymme, samt
hemställde med anledning därav om bemyndigande för överintendentsämbetet
att förlänga hyresavtalet om lägenheten med Stockholms stad
tillsvidare mot en årlig hyra av högst 1,000 kronor samt med en till
tre månader före fardag föreslagen uppsägningstid.
Vid ärendets föredragning den 21 maj 1915 medgav Kungl. Maj:t,
att ifrågavarande fem rum finge av överintendentsämbetet för angivet
ändamål för en tid av ytterligare ett år från och med den 1 oktober
1915 förhyras för en kostnad av högst 1,000 kronor, att av civila
departementet förskjutas för att framdeles anmälas till ersättande. I
sammanhang därmed anbefalldes arméförvaltningen att, därest lokaler
för ifrågavarande ändamål fortfarande måste förhyras, vid angivande av
lantförsvarets medelsbehov för år 1917 göra framställning om uppförande
å stat av anslag för bestridande av kostnaderna härför.
14
Fjärde huvudtiteln.
[5.] Arméförvaltningen har nu anmält, att behov att förhyra ifråga
ningens"''före"-
7arande lokaler .för ämbetsverkets arkiv med säkerhet allt fortfarande
varande fram- komme att föreligga, och har arméförvaltningen för den skull föreställning.
slagit, att hyresbeloppet, 1,000 kronor, från och med år 1917 beräknas
under förevarande anslag.
DePc^feTt8'' • . Mot vad stunda föreslagits har jag icke något att erinra, De för
ifrågavarande ändamål hittills förskjutna beloppen ävensom det hyresbelopp,
som belöper å tiden den 1 oktober—31 december 1916, torde
lämpligen få utgå från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar, vilka
därtill lämna tillgång.
Jag får därför hemställa, det täcktes Eders Kungl. Makt föreslå
riksdagen
att öka reservationsanslaget till skrivmaterialier,
expenser och bränsle m. m. för arméförvaltningen,
nu.......... ............................................... kronor 30,900: —
med....................................................... » 1,000; —
till........................................................... kronor 31,900: —
c. Generalitet, staberna m. m.
[6] l. Generalitetsstaten.
Beställningar och arvoden.
Den för år 1916 godkända staten för generalitetsstaten upptager
bland annat dels 10 generalsbeställningar, dels arvoden om 500 kronor
åt 4 såsom brigadchefer förordnade regementschefer vid infanteriet,
dels ock 2 fältläkarbeställningar samt arvoden om 1,000 kronor åt 4
fältläkare.
Enligt 1914 års härordningsbeslut skall å generalitetsstaten uppföras *
ytterligare en generalsbeställning, avsedd för eu inspektör för militärläroverken
m. m. Därjämte skola tillkomma dels arvoden åt ytterligare
8 såsom brigadchefer förordnade regementschefer vid infanteriet, dels
ock 4 fältläkarbeställningar för de fältläkare, som för närvarande åtnjuta
endast arvoden.
Fjärde huvudtiteln.
15
Av förenämnda nya beställningar och arvoden skola enligt de av
Kungl. Maj:t den 13 november 1914 fastställda planerna för övergången
till den nya härordningen för år 1917 tillkomma generalsbeställningen,
4 brigadchefsarvoden samt 2 fältläkarbeställningar.
t
A staten för år 1917 bör följaktligen uppföras en inspektör för
militärläroverken m. in. med lön 8,000 kronor och dagavlöning för 365
dagar å 7 kronor = 2,555 kronor, summa 10,555 kronor.
Vidare bör staten ökas med 2,000 kronor, utgörande arvoden om
500 kronor åt ytterligare 4 såsom brigadchefer förordnade regementschefer
vid infanteriet.
Slutligen bör å staten uppföras ytterligare 2 fältläkarbeställningar,
vardera med lön 4,500 kronor och dagavlöning för 365 dagar å 5 kronor
= 1,825 kronor, summa 6,325 kronor. För ändamålet skulle alltså erfordras
12,650 kronor. Då emellertid detta belopp bör minskas med
två arvoden om 1,000 kronor, som för närvarande utgå till två fältläkare,
erfordras för ifrågavarande ändamål en höjning av endast 10,650 kronor.
Gottgörelse för tjänstehästar.
Enligt den för år 1916 fastställda staten utgår gottgörelse för två
tjänstehästar till eu var av de 10 å staten uppfö,rda generalspersonerna
och till inspektören för kavalleriet ävensom till en adjutant hos inspektören
för infanteriet och en var av 6 förste adjutanter hos arméfördelningscheferna
samt gottgörelse för en tjänstehäst till en var av 6
andre adjutanter hos samma chefer. Hästgottgörelsen utgår med 400
kronor lönetillägg och 365 kronor furageersättning för varje häst. Då
antalet hästgottgörelser utgör 42, belöper sig det å staten för ifrågavarande
ändamål upptagna beloppet till 32,130 kronor.
Med tillämpning av hittills följda grunder för hästgottgörelses utgående
skulle under förevarande post för år 1917 ytterligare beräknas
lönetillägg och furageersättning åt inspektören för militärläroverken
m. m. för två tjänstehästar, varjämte enligt 1914 års härordningsbeslut
skulle tillkomma hästgottgörelse likaledes för två tjänstehästar åt en
adjutant hos nämnde befattningshavare. Antalet hästgottgörelser skulle
följaktligen för år 1917 ökas från 42 till 46.
Emellertid har 1915 års riksdag, med anledning av Kungl. Maj:ts
därom gjorda framställning, fattat beslut om ändrade grunder för hästhållningen
för officerare vid armén. Enligt ifrågavarande beslut skola
16
Fjärde huvudtiteln.
officerare och vederlikar, som böra vara beridna å två hästar, själva
anskaffa en tjänstehäst och av staten tillhandahållas en stamhäst samt
officerare och vederlikar, som böra vara beridna å allenast en häst, få
denna, utom i vissa särskilda undantagsfall, ställd till sitt förfogande
av staten. Därjämte skall staten, mot nedsättning av lönetillägget för
tjänstehäst till 250 kronor om året och mot indragning av furageersättningen,
övertaga anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering samt
tillhandahållande in natura av stallrum, furage, vatten, ljus, veterinärvård
och skoning för dylik häst ävensom ombesörja tjänstehästs skötsel,
under villkor att hästen icke må av ägaren avyttras, med mindre vederbörande
myndighet, som har att godkänna densamma, lämnat sitt medgivande
till försäljningen. Den nya anordningen har icke ansetts medföra
något ökat behov av stallutrymme vid de särskilda truppförbanden
utöver det enligt 1914 års härordning beräknade. För beredande av
erforderligt stallutrymme i Stockholm åt hästar, vilka tillhöra eller skola
vara ställda till förfogande för personal, som icke tjänstgör vid truppförband,
är avsett att efter vissa grunder inlösa och i erforderlig mån
utvidga generalstabens därvarande stalletablissemang. För erhållande
av stallplats för hästar, tillhörande officerare utom huvudstaden, vilka
ej äro placerade å truppförband, skola vidare dels stallarna vid ettdera
av livgrenadjärregementenas etablissemang i Linköping, dels ock stallutrymmet
vid Jämtlands fältjägarregementes etablissemang i Östersund
i erforderlig mån utvidgas.
Med avseende å generalitetsstaten innebär riksdagens förenämnda
beslut, att vid nämnda stat skola, efter genomförd härordning, finnas
12 tjänstehästar, nämligen en häst för en var av inspektörerna för infanteriet
och militärläroverken, de sex arméfördelningscheferna, generalfälttygmästaren,
cheferna för fortifikationen och generalstaben samt
inspektören för kavalleriet ävensom 26 kronan tillhöriga stamhästar,
nämligen en häst för en var av nyssnämnda tolv officerare samt en
häst för varje av fjorton adjutanter, nämligen en hos vardera av inspektörerna
för infanteriet och militärläroverken och två i varje arméfördelningsstab.
Då det ansetts sannolikt, att vid arméfördelningsstaberna
tillfälligt behov av två hästar för adjutant kan uppstå, oberoende
av hans placering såsom förste eller andre adjutant, och då behov
av ridhäst städse föreligger för i staben anställd fortifikationsofficer,
fältläkare, fördelningsintendent och expeditionsintendent, skall dessutom,
enligt riksdagens beslut, efter genomförd härordning vid varje arméfördelningsstab
finnas, utöver det hästantal, som ovan beräknats, 5 kronan
tillhöriga stamhästar.
Fjärde huvudtiteln.
17
Vid underdånig anmälan den 18 juni 1915 av riksdagens skrivelse
den 27 maj 1915 angående hästhållningen för officerare vid armén
fann Kungi. Maj:t, med godkännande av riksdagens beslut, i vad detsamma
skilde sig från Kungl. Maj:ts förslag i ämnet, gott uppdraga åt
arméförvaltningens intendentsdepartement att — där så erfordrades i
samråd med inspektören för infanteriet — verkställa utredning och avgiva
förslag angående lämpligaste och för statsverket billigaste sättet
att ombesörja skötseln av hästar vid infanteriet ävensom av hästar,
som vore avsedda att uppställas i generalstabens stall i Stockholm,
därest detsamma bleve av statsverket inlöst. Därjämte bemyndigades
arméförvaltningens fortifikationsdepartement att söka träffa överenskommelse
med generalstabens officerare angående inlösen för statsverkets
räkning av generalstabens stalletablissemang i Stockholm för
ett belopp, motsvarande vad som återstode oguldet å det samma officerare
för etablissemangets uppförande beviljade statslån.
Då för genomförandet av hästhållningen för officerare vid armén
enligt de nya grunderna erfordras åtskilliga reglerande bestämmelser
i olika avseenden samt den nya anordningen dessutom medför vissa
rubbningar i de av Kungl. Maj:t den 13 november 1914 fastställda
planerna för övergången till den nya härordningen, har jag, jämlikt
den 18 juni 1915 erhållet nådigt bemyndigande, uppdragit åt tre sakkunniga
personer att inom departementet biträda med utarbetande av
förslag till de särskilda bestämmelser i fråga ''om hästhållningen för
officerare vid armén, som befinnas erforderliga på grund av Kungl.
Maj:ts den 18 juni 1915 meddelade beslut i anledning av riksdagens
skrivelse i ämnet, ävensom till ändring av de utav Kungl. Maj:t den
13 november 1914 fastställda planerna för övergången till den nya härordningen,
i vad desamma avse arméns stamhästar.
För vinnandet av de med det nya systemet för hästhållningen för
officerare vid armén avsedda fördelarna torde övergången till detsamma
snarast möjligt böra taga sin början. Uti mitt till statsrådsprotokollet
den 14 januari 1915 avgivna yttrande i fråga om lantförsvarets medelsbehov
för år 1916 (punkten 5) förutsatte jag även, att detta skulle
kunna komma att ske redan med innevarande år, i det jag framhöll,
att därest förslag i ämnet hunne utarbetas och framläggas för 1915 års
riksdag, det torde ankomma på Kungl. Maj:t att beträffande officerarnes
förseende med hästar från och med år 1916 meddela de föreskrifter,
vartill ett blivande riksdagsbeslut kunde giva anledning. Då emellertid
förenämnda, med anledning av riksdagens beslut i frågan anbefallda
utredningar ännu icke blivit slutförda, är jag icke nu i tillfälle att be
Bihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 käft. 3
[6.]
18
Fjärde huvudtiteln.
döma, huruvida övergången till det nya systemet kan taga sin början
redan under innevarande år eller först med år 1917, och än mindre i
vilken omfattning övergången kan under sistnämnda år genomföras. I
åtskilliga fall möter givetvis icke något som helst hinder att redan
från och med år 1917 helt och hållet övergå till det nya systemet,
men i andra fall åter, exempelvis i fråga om generalitetsstaten och
generalstaben ävensom beträffande vissa infanteritruppförband, låter sig
detta icke göra av bland annat det skäl, att erforderligt stallutrymme
i kronans hus icke kan till dess beredas. Förrän denna sak blivit
ordnad, kan givetvis kronan icke övertaga officershästarnas skötsel och
underhåll och följaktligen icke heller någon nedsättning av lönetillägget
eller indragning av furageersättningen äga rum. Vid nu angivna
förhållanden och för vinnandet av önskvärd enhetlighet i staternas bestämmelser
i fråga om gottgörelse för tjänstehästar, torde det därför
vara lämpligast att, i avvaktan på att erforderliga bestämmelser rörande
hästhållningen för officerare vid armén ävensom beträffande övergången
från det nuvarande till det nya systemet varda av Kungl. Maj:t meddelade,
å vederbörande stater för år 1917 beräkna gottgörelse för
tjänstehästar enligt hittills tillämpade grunder. Med hänsyn därtill att
en övergång till det nya systemet i åtskilliga fall kommer att under
året äga rum, torde dock de för ändamålet beräknade beloppen böra i
staterna angivas såsom »förslagsvis, högst». Därjämte torde till vederbörande
stater böra fogas en anmärkning av innehåll, dels att i den
mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser
tillhandahåller officerare och likställda stamhästar, i staterna upptagen
gottgörelse för tjänstehästar icke vidare skall utgå, dels ock att, i den mån
kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager
anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande
in natura av stallrum, furage, vatten, ljus, veterinärvård och skoning
för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel, lönetillägget
skall nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furageersättningen
indragas. Uppförandet å staterna av hästgottgörelse enligt hittills följda
grunder medför visserligen en något för hög beräkning av vederbörande
anslag, men detta torde uppvägas därav, att i den mån kronan
övertager underhållet och skötseln av officerarnas tjänstehästar respektive
underhållsanslag, i främsta rummet furageringsanslaget, komma att
i motsvarande mån belastas.
I enlighet med vad sålunda anförts, torde i förslaget till stat för
generalitetsstaten för år 1917 böra upptagas gottgörelse för tjänstehästar
med förslagsvis högst [46 x (400 + 365) =] 35,190 kronor.
Fjärde huvudtiteln.
19
Höjning av posten till hyra,, expenser in. in.
Å den för år 1916 fastställda staten för generalitetsstaten är under
titel »Hyra, expenser m. m.» upptaget ett belopp av 26,500 kronor.
Beloppet är avsett för bestridande av kostnaderna för hyra, eldning,
belysning och städning av inspektörens för infanteriet, arméfördelningschefernas
samt inspektörens för kavalleriet expeditioner ävensom för
skrivmaterialier, blanketter, övriga tryckalster, underhåll av expeditionifmateriel,
inbindning samt fyllnad i dagavlöning åt skrivbiträden m. m.
vid nämnda expeditioner.
För användande av ifrågavarande medel har Kungl. Maj:t den 1
oktober 1915 fastställt särskild stat att lända till efterrättelse under år
1916. Uti denna stat har, liksom förut under en följd av år, upptagits
6,300 kronor till hyra, eldning och belysning samt städning av första,
andra och tredje arméfördelningarnas expeditionslokaler. Beloppet är
beräknat att utgå med högst 2,100 kronor för varje arméfördelning.
De sålunda anvisade beloppen hava emellertid visat sig otillräckliga
för sitt ändamål. Redan uti underdånig skrivelse den 5 mars 1915 förklarade
arméförvaltningens civila departement, att en förhöjning uti
ifrågavarande arméfördelningars hyresanslag vore oundgängligen nödvändig
från och med den 1 oktober 1915. På grund härav och då en
ändring uti staten icke syntes böra vidtagas förr än från och med år
1917, varom departementet i samband med övriga framställningar rörande
lantförsvarets medelsbehov för sistnämnda år ämnade avlåta framställning,
hemställde departementet, dels att, utöver de i staten för år
1915 upptagna medel till hyra, eldning och belysning samt städning,
följande belopp måtte för samma ändamål ställas till förfogande för
1915 års fjärde kvartal, nämligen 225 kronor till chefen för första, 125
kronor till chefen för andra samt 175 kronor till chefen för tredje
arméfördelningen, dels och att, utöver vad i staten för år 1916 för
för samma ändamål beräknats, följande belopp måtte ställas till samma
arméfördelningschefers förfogande för bestridande av ökade hyres- och
dylika kostnader under år 1916, nämligen 900 kronor till chefen för
första, 500 kronor till chefen för andra samt 975 kronor till chefen
för tredje arméfördelningen.
Med hänsyn till i ärendet förekomna omständigheter biföll Kungl.
Maj:t den 19 mars 1915 vad civila departementet sålunda hemställt
samt föreskrev, att härav föranledda kostnader, tillhopa högst 2,900
kronor, skulle av departementet förskjutas för att framdeles hos Kungl.
Maj:t anmälas till ersättande.
[6.]
Anslags
postens
beräkning.
Anvisande
av särskilda
medel lör år
1915 och
1916.
20
Fjärde huvudtiteln.
[6.]
Arméförvaltningens
förevarande
framställning.
Departements
chefen.
I anledning av vad sålunda förekommit och då motsvarande höjning
i hyresanslagen för ifrågavarande tre arméfördelningar som den för år
1916 medgivna eller 2,375 kronor komme att erfordras jämväl för tiden
efter ingången av år 1917, har nu arméförvaltningen hemställt, att
förevarande anslagspost under generalitetsstaten måtte från och med
år 1917 höjas med det för ändamålet erforderliga beloppet.
* Då den anslagsökning, arméförvaltningens förevarande förslag innebär,
synes vara ofrånkomlig, kan jag icke erinra något mot förslaget.
Med hänsyn därtill att å staten upptagits en ny generalsbeställning,
avsedd för en inspektör för militärläroverken m. m., bör under ifrågavarande
anslagspost jämväl beräknas erforderliga medel för nämnde
befattningshavares expedition. För ändamålet torde böra upptagas 1,500
kronor eller samma belopp, som beräknats för inspektörens för infanteriet
expedition.
Anslagsposten skulle alltså behöva böjas med (2,375 + 1,500=)
3,875 kronor eller från 26,500 kronor till 30,375 kronor. För postens
avjämnande torde beloppet dock få upptagas till 30,500 kronor.
✓
Ändring av en anmärkning i staten.
Sedan en längre följd av år har i staten för generalitetsstaten varit
intagen en så lydande anmärkning:
»Medlemmar av generalitetet åtnjuta för tjänsteresor till möten och
mönstringar reseersättning enligt gällande resereglemente, men ej
traktamentsersättning».
De härav betingade närmare föreskrifterna återfinnas i § 39 av
gällande fredsavlöningsreglemente för armén. I nämnda § stadgas
nämligen bland annat följande:
»Reseersättning, men icke dagtraktamente utgår i följande fall,
nämligen:
a) till generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet, chefen
för fortifikationen samt inspektören för kavalleriet under inspektionsresor;
dock att inspektörerna för artilleriet och kavalleriet äro berättigade
till dagtraktamente under resor till och från skolor och utbildningskurser,
som ej äro bänförliga till truppförbands vanliga vapenövningar
och skolor;
b) till arméfördelningschef under resor och förrättningar inom arméfördelningsområdet
och till militärbefälbavaren på Gottland under resor
och förrättningar inom militärområdet.»
Fjärde huvudtiteln. -1
Uti den till 1908 års riksdag: avlåtna statsverkspropositionen föreslogs,
att nämnda anmärkning skulle uteslutas ur staten. Till stöd härför
yttrade föredragande departementschefen till statsrådsprotokollet följande:
»Denna
föreskrift må väl hava haft fog för sig vid tiden för genomförandet
av 1875 års lönereglering, men den kan svårligen sägas vara
skäligen grundad under nuvarande förhållanden. De tjänsteresor för
verkställande av inspektioner, som arméfördelningscheferna och med
dem likställda medlemmar av generalitetet utföra, äro numera otvivelaktigt
förenade med ganska avsevärda penningutgifter, av vilka endast
resekostnaden gottgöres dem. Det synes dock vara med rättvisa och
billighet förenat, att ifrågavarande personer, vid utförandet av de
tjänsteresor, som här avses, liksom andra med dem likställda ämbetsmän
i dylika fall, komma i åtnjutande även av traktamentsersättning,
men berörda anmärkning lägger härför hinder i vägen.»
Då de till medlemmar av generalitetet utgående avlöningsförmånerna
syntes hava bestämts med hänsyn därtill, att särskild traktamentsersättning
för berörda resor icke skulle utgå, ansåg emellertid riksdagen anledning
för det dåvarande icke föreligga att ur staten utesluta omförmälda anmärkning.
Uti underdånig skrivelse den 11 september 1915 har inspektören
för infanteriet anfört, att med hänsyn till den omfattande inspektionsskyldighet,
som ålåge inspektören för infanteriet eller som borde av
honom utövas, bestämmelsen i förevarande anmärkning icke syntes vara
med billighet överensstämmande.
Enligt den för inspektören för infanteriet den 31 december 1914
utfärdade instruktionen ålåge det denne att förrätta inspektion vid
varje infanteriregemente under loppet av tre år. Då 26 infanteriregementen
vore förlagda utom huvudstaden, avsåge inspektionerna utom
denna ort i medeltal 8 å 9 regementen för varje år. För varje sådan
inspektion borde jämte erforderliga resor beräknas i medeltal 4 dagar.
Dessa inspektioner fordrade alltså en tid av 32—36 dagar.
Inspektörens för infanteriet ordinarie eller årligen återkommande
övriga inspektioner syntes böra utgöras av:
inspektioner av infanteriets särskilda vinterutbildning å vissa förläggningsorter,
vartill kunde jämte resor beräknas en tid av minst 12
dagar;
inspektioner av de av vapenföra studenter bestående kompanierna,
tillsammans sex kompanier, varje kompani minst en gång under en tid
av jämte resor 3 dagar, tillsammans minst 18 dagar;
[6.]
Förslag vid
1908 års riksdag
om anmärkningens
uteslutande.
Framställning
av inspektören
för infanteriet.
22
Fjärde huvudtiteln.
inspektioner av de under inspektörens överbefäl stående officersaspirantskolan
vid infanteriet och underofficersskolan vid samma truppslag,
tillsammans minst 16 dagar;
inspektioner av kulspruteförband, vartill särskilt beräknades endast
8 dagar, enär dessa inspektioner i regeln komme att sammanfalla med
inspektioner av andra truppförband; samt
inspektioner av den under inspektörens överbefäl stående skjutskolan
för infanteriet och kavalleriet, minst 12 dagar.
Sammanlagda antalet inspektionsdagar jämte resor utom huvudstaden
komme följaktligen att uppgå till i runt tal 100 dagar.
Då det icke kunde vara billigt eller lämpligt att pålägga inspektören
för infanteriet att av egna medel bestrida de med inspektionerna
förenade levnadskostnaderna, hemställde inspektören för infanteriet, att
Kungl. Maj:t måtte, i samband med avlåtandet av 1916 års statsverksproposition,
föreslå sådan ändring uti staten för generalitetsstaten, att
inspektören för infanteriet erhölle rätt till traktamentsersättning under
inspektionsresor, som av honom företoges.
Arméförvaltningen har nu, med överlämnande av inspektörens för
infanteriet förevarande framställning, förklarat sig böra på förenämnda
i statsverkspropositionen till 1908 års riksdag anförda skäl i första hand
ifrågasätta avlåtandet av förnyad framställning till riksdagen om ett
fullständigt upphävande av ifrågavarande i staten intagna anmärkning.
Med den utveckling, som det militära utbildningsarbetet numera erhållit,
syntes antalet av de inspektioner, som såväl arméfördelningschefer
som med dem likställda medlemmar av generalitetet måste företaga,
hava fått en sådan ökning, att det nu föreliggande hindret för
utbetalning av .dagtraktamente åt dem vid dylika inspektioner borde
undanröjas. I detta avseende borde isynnerhet beaktas de långa och
tidsödande resorna i landets nordligare delar, särskilt inom sjätte arméfördelningen.
Ifrågavarande anmärkning till staten syntes närmast hava föranletts
av de i äldre avlöningsbestämmelser meddelade föreskrifter därom, att
varje beställningsinnehavare skulle hava ett visst tjänstgöringsområde,
vilket, vad arméfördelningsscheferna anginge, vore arméfördelningsområdet.
Då dessa bestämmelser numera upphört att vara gällande, förutom
enligt § 39 b) beträffande arméfördelningschefer och militärbefälhavaren
på Gottland, syntes även detta förhållande tala för att ifrågavarande
anmärkning finge utgå ur staten. Därest emellertid Kungl.
Maj:t icke skulle finna lämpligt föreslå anmärkningens uteslutande i
dess helhet, syntes dock åtgärd böra vidtagas, i syfte att de medlem
-
Fjärde hämd titeln.
23
mar av generalitet, vilka icke i likhet med arméfördelningscheferna [6.]
(militärbefälhavaren på Gottland) hade att vidtaga sina inspektioner
inom viss mer eller mindre begränsad del av riket utan vid truppförband
inom landets olika delar, bereddes förmånen att uppbära dagtraktamente
under förrättningarna.
Att nämnda förmån borde tillkomma inspektören för infanteriet
funne arméförvaltningen fullt motiverat av den stora inspektionsskyldighet,
som ålåge nämnde beställningsinnehavare.
På grund av den likställighet i avseende å ifrågakommande inspektionsresor,
generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet, chefen
för fortifikationen samt inspektören för kavalleriet i jämförelse med
inspektören för infanteriet intoge, syntes emellertid dessa sistnämnda
befattningshavare böra i fråga om gottgörelse för dessa resor likställas
med inspektören för infanteriet, även om det årliga antalet av de förstnämndas
inspektionsresor icke komme att motsvara den sistnämndes.
Ett ytterligare skäl härför förelåge däri, att någon inskränkning beträffande
dagtraktamentens utgående under inspektionsresor icke funnes
upptagen i fråga om innehavaren av den såsom inspektör för trängen
avsedda, från och med år 1916 i stat uppförda nya överstebeställningen
vid trängen.
Då generalintendenten icke vore uppförd å generalitetsstaten, syntes
genom berörda anmärkning hinder ej möta för utbetalande av rese- och
traktamentsersättning för inspektionsresor, även om sådan resa skulle
avse inspektion av intendenturtrupp.
På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen, att
därest uteslutande ur staten för generalitetsstaten av merberörda anmärkning
icke komme att föreslås, samma anmärkning åtminstone måtte erhålla
följande ändrade lydelse:
»Arméfördelningschefer åtnjuta för tjänsteresor till möten och
mönstringar reseersättning enligt gällande resereglemente, men ej traktamentsersättning.
»
I likhet med arméförvaltningen håller även jag före, att åtskilliga nepartementaskäl
tala för att genom ifrågavarande anmärknings uteslutande ur sta- 0 e en
ten bereda samtliga medlemmar av generalitetet förmånen av att under
förekommande inspektionsresor få uppbära förutom reseersättning jämväl
traktamentsersättning. Med hänsyn därtill, att arméfördelningscliefernas
inspektionsresor äro begränsade till arméfördelningsområdet
och följaktligen i de flesta fall endast betinga en kortare bortovaro
från bostads- eller tjänstgöringsorten, anser jag mig emellertid icke nu
24
Fjärde huvudtiteln.
[6.] böra ifrågasätta att för dessa befattningshavares vidkommande frångå
hittills under en lång följd av år tillämpade bestämmelser.
Däremot anser jag alla skäl tala för, att dagtraktamente får under
förekommande inspektionsresor utgå till övriga medlemmar av generalitetet.
Att inspektören för infanteriet bör äga rätt till dylik gottgörelse
torde med all tydlighet framgå av vad som ovan anförts rörande den
honom påvilande inspektionsskyldigheten. Likaledes synes det mig
vara med billighet överensstämmande, att generalfälttygmästaren och
inspektören för artilleriet, chefen för fortifikationen och inspektören för
kavalleriet, vilkas inspektionsresor icke äro begränsade till någon viss
del av landet, få uppbära traktamentsersättning under dylika resor. Den
omständigheten, att generalintendenten och inspektören för trängen
redan äro i åtnjutande av sådan förmån, synes göra detta så mycket
mera berättigat. Vad inspektören för militärläroverken m. m. angår,
bör denne i förevarande hänseende jämnställas med nyssnämnda befattningshavare.
Förutom fullgörandet av de åligganden i fråga om krigsskolan
med dess officers- och reservofficerskurser, krigshögskolan samt
artilleri- och ingenjörhögskolan, som påvila den nuvarande inspektören
för militärläroverken, skall den nya befattningens innehavare nämligen
hava att inspektera officers- och reservofficersvolontärskolor, att vara
överbefälhavare för och inspektera taktiska utbildningskurser, därest
dessa anordnas för armén i dess helhet eller för två eller flera arméfördelningar,
samt att leda vissa högre befälsövningar. Dessutom är
avsett, att ifrågavarande generalsperson skall, enligt Kungl. Maj:ts i
varje särskilt fall givna bestämmelser, inspektera krigsförberedelsen å
landfästningarna. Hans inspektionsverksamhet kommer följaktligen att
bliva av mycket omfattande art och ofta föranleda ämbetsresor till från
huvudstaden långt avlägsna delar av landet.
Sammanfattning.
I enlighet med vad jag sålunda anfört, har jag låtit uppgöra förslag
till ny stat för generalitetsstaten (bil. 1). Denna slutar å 224,285
kronor eller 30,265 kronor mera än den för innevarande år fastställda.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
att, med godkännande av berörda förslag till ny
stat (bil. 1), öka anslaget till generalitetsstaten,
nu ......................................................... kronor 194,020: —
med........................................................ » 30,265: —
till............................................................ kronor 224,285: —
Fjärde huvudtiteln.
25
2. Generalstabens fast anställda personal. [7
Nya beställningar.
Den av riksdagen godkända staten för generalstabens fast anställda
personal upptager bland annat 12 majorer, 22 kaptener av första klassen
och 4 kaptener av andra klassen.
Enligt 1914 års härordningsbeslut skola vid generalstaben tillkomma
ytterligare 1 major, avsedd såsom stabschef för inspektören för militärläroverken
m. m., 1 kapten av första klassen samt 3 kaptener av andra
klassen.
Av dessa nya befattningar böra enligt de av Kungl. Maj:t fastställda
planerna för övergången till den nya härordningen majorsbeställningen
samt kaptensbeställningen av första klassen ävensom en kaptensbeställning
av andra klassen upptagas å staten för år 1917. Härav
föranledes en ökning av statens slutsumma med 14,545 kronor.
Gottgörelse för tjänstehästar.
För närvarande är varje officer vid generalstaben beriden å två
egna tjänstehästar. I överensstämmelse härmed är å staten upptagen
gottgörelse för tjänstehästar med tillhopa 76,500 kronor. Antalet hästgottgörelser
utgör 100.
Enligt 1915 års riksdags beslut i fråga om hästhållningen för officerare
vid armén skall officer vid generalstaben hädanefter vara beriden
endast å en egen tjänstehäst. Därjämte skall finnas en särskild för
generalstabens officerare avsedd reservgrupp stamhästar, av vilka en del
ständigt skall vara fördelad på arméfördelnings- m. fl. staber för att
göra där placerade generalstabsofficerare beridna å två hästar och återstoden
tillhöra generalstabens huvudstation. I enlighet härmed skola,
enligt riksdagens beslut, efter genomförd härordning vid generalstaben
finnas 55 tjänstehästar och 41 kronan tillhöriga stamhästar.
Av skäl, som under punkten 6 anförts, kan emellertid icke nu
avgöras, i vilken omfattning den nya ordningen låter sig under år
1917 genomföra. I avvaktan på de bestämmelser, som härutinnan
kunna varda av Kungl. Maj:t meddelade, torde därför gottgörelse för
tjänstehästar åt generalstabens officerare böra å staten beräknas efter
hittills tillämpade grunder. I överensstämmelse härmed bör å staten
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 käft. 4
26
Fjärde huvudtiteln.
[7.] beräknas ytterligare 6 hästgottgörelser med tillhopa 4,590 kronor och
anslagsposten i dess helhet följaktligen upptagas till förslagsvis högst
81,090 kronor. Därjämte bör i staten intagas en anmärkning av motsvarande
innehåll som den vid generalitetsstaten föreslagna.
Sammanfattning.
I enlighet med vad sålunda anförts, har jag låtit uppgöra förslag
till ny stat för generalstabens fast anställda personal (bil. 2), slutande
å 369,675 kronor, eller 19,135 kronor mera än den för innevarande år
fastställda.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
att, med godkännande av berörda förslag till ny
stat (bil. 2), öka anslaget till generalstabens fast anställda
personal,
nu ........................................................... kronor 350,540: —
med....................................................... » 19,135: -
till............................................................ kronor 369,675: —
3. Generalstabens övningar, expenser rn. m., oförändrat ordinarie reservationsanslag
................................................................................. kronor 78,175: —
[8.] 4. Artilleristaben.
Den av riksdagen godkända staten för artilleristaben upptager lönetillägg
och furageersättning till chefen för artilleristaben för två tjänstehästar
med 1,530 kronor.
Enligt 1915 års riksdags beslut i fråga om hästhållningen för officerare
vid armén skall emellertid chefen för artilleristaben hädanefter
göras beriden å endast en häst, vilken jämlikt de allmänna grunderna
för hästhållningen skall vara en kronan tillhörig stamhäst.
På grund härav och i överensstämmelse med vad jag förut anfört,
bör hästgottgörelse åt chefen för artilleristaben, i avvaktan på
genomförandet av den nya ordningen, upptagas endast förslagsvis
med högst ovannämnda belopp. Därjämte torde till staten böra fogas
en anmärkning av innehåll, att därest chefen för artilleristaben enligt
särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser göres beriden å
Fjärde huvudtiteln.
27
kronan tillhörig stamhäst, den i staten upptagna gottgörelsen för tjänste- [8.]
hästar icke vidare skall utgå.
I enlighet härmed har jag låtit uppgöra förslag till ny stat för
artilleristaben (bil. 3), och hemställer jag, det täcktes Eders Kungl.
Maj:t föreslå riksdagen
att, med godkännande av berörda förslag till ny
stat (bil. 3), i riksstaten för år 1917 upptaga anslaget
till artilleristaben med oförändrat belopp 21,755
kronor.
5. Kommendantsstaten. [9.]
Å kommendantsstaten finnes för närvarande beräknad gottgörelse
åt kommendanten i Boden för två tjänstehästar samt åt kommendanterna
i Stockholm och å Karlsborg ävensom åt en adjutant vid vart och ett
av de tre kommendantskapen för en var en tjänstehäst.
Enligt 1915 års riksdagsbeslut i fråga om hästhållningen för officerare
vid armén skall kommendanten i Boden, såsom i det väsentliga
likställd med arméfördelningschef, vara beriden å två hästar, därav en
tjänstehäst och en kroDan tillhörig stamhäst. Kommendanterna i Stockholm
och å Karlsborg skola fortfarande såsom hittills vara beridna å vardera
en egen tjänstehäst. Adjutanterna däremot skola göras beridna å
stamhästar. I enlighet härmed skola enligt riksdagens beslut efter genomförd
härordning vid kommendantsstaten finnas 3 tjänstehästar och 4
kronan tillhöriga stamhästar.
Av förut anförda skäl torde gottgörelse för tjänstehästar fortfarande
böra å staten för år 1917 upptagas enligt hittills följda grunder, dock
med iakttagande av att de härför beräknade beloppen angivas såsom
»förslagsvis, högst». Därjämte torde vid staten böra fogas en anmärkning
av motsvarande innehåll som den vid generalitetsstaten föreslagna.
I överensstämmelse härmed har jag låtit uppgöra förslag till ny
stat för kommendantsstaten (bil. 4), och hemställer jag, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att, med godkännande av berörda förslag till ny
stat (bil. 4), i riksstaten för år 1917 upptaga anslaget
till kommendantsstaten med oförändrat belopp
73,408 kronor.
28
Fjärde huvudtiteln.
[10.]
D. Undervisningsverken.
1. Krigshögskolor.
Anslaget till krigshögskolor är i 1916 års riksstat uppfört med
113,135 kronor. Under anslaget äro upptagna dels krigshögskolan, vars
stat slutar å 54,330 kronor, dels ock artilleri- och ingenjörhögskolan,
vars stat slutar å 58,805 kronor.
Krigshögskolan.
Ifrågasatt uppförande å staten av ytterligare en vaktmästare.
Å den för krigshögskolan fastställda staten-finnes för närvarande
uppförd 1 vaktmästare med avlöningsförmåner om tillhopa 1,200 kronor.
Under en följd av år har det emellertid visat sig erforderligt att
vid krigshögskolan anställa jämväl en extra vaktmästare, och hava kostnaderna
härför, eller 750 kronor för läsår, utgått från fjärde huvudtitelns
allmänna besparingar.
Uti den till 1911 års riksdag avlåtna statsverkspropositionen föreslog
Kungl. Maj:t, att ifrågavarande extra vaktmästare måtte uppföras
å ordinarie stat och den förutvarande vaktmästaren å staten upptagas
såsom förste vaktmästare. Riksdagen fann emellertid icke skäl föreligga
att då uppföra ytterligare en vaktmästare å staten för krigshögskolan,
i synnerhet som skolan snart komme att inflytta i nya lokaler och behovet
av uppassning först efter denna inflyttning kunde med säkerhet
bedömas. En extra vaktmästare syntes därför kunna såsom hittills
tillsvidare anställas.
Sedan krigshögskolan under år 1913 inflyttat i sina nya lokaler,
har det emellertid visat sig, att behov av två vaktmästare föreligger.
Med anledning härav upptogos i de för 1914 års senare riksdag framlagda
kostnadsberäkningarna rörande lantförsvaret efter genomförd härordning
två vaktmästare vid krigshögskolan, nämligen 1 förste vaktmästare
och 1 vaktmästare; och framställde riksdagen häremot icke
någon erinran.
Fjärde huvudtiteln.
Uti underdånig skrivelse den 27 oktober 1915 har nu chefen för [10.]
krigshögskolan, under åberopande av vad sålunda förekommit, gjort Chefen, för
framställning om uppförande å staten för år 1917 av, förutom den k[[e0''ja°g
nuvarande vaktmästaren, en förste vaktmästare. framställning
Framställningen har tillstyrkts av såväl inspektören för militär- My«di^heterläroverken
som arméförvaltningens civila departement.
Ehuru behovet av två vaktmästare vid krigshögskolan blivit till Departement.-fullo ådagalagt, anser jag mig dock icke nu kunna tillstyrka den gjorda
framställningen. Såsom förut framhållits, torde nämligen med inrättandet
av nya ordinarie beställningar böra tillsvidare anstå, där icke särskilda
förhållanden göra sådant oundgängligen nödigt. Detta kan icke sägas
här vara fallet, då den nuvarande anordningen med en extra vaktmästare
torde utan någon större olägenhet fortfarande kunna under ett
eller annat år tillämpas. Det för krigshögskolan avsedda beloppet
under förevarande anslag bör därför jämväl för år 1917 beräknas till
54,330 kronor. • •
Gottgörelse för tjänstehästar.
Å krigshögskolans stat finnes för närvarande upptagen gottgörelse
till chefen för två tjänstehästar med tillhopa 1,530 kronor.
Enligt 1915 års riksdags beslut angående hästhållningen för officerare
vid armén skall skolchefen fortfarande vara beriden å två hästar,
därav en egen tjänstehäst och en kronan tillhörig stamhäst.
Av förut anförda skäl torde å staten för år 1917 fortfarande höra
beräknas gottgörelse åt chefen för två tjänstehästar med förslagsvis
högst samma belopp som hittills eller 1,530 kronor. Därjämte bör
vid staten fogas en anmärkning av motsvarande innehåll, som den vid
generalitetsstaten föreslagna.
Artilleri- och ingenjörhögskolan.
Såsom förut nämnts, slutar den nuvarande staten för artilleri- och
ingenjörhögskolan å ett belopp av 58,805 kronor. Därav äro 36,655
kronor upptagna under överrubriken »Avlöning» och 22,150 kronor
under överrubriken »Omkostnader och underhåll». Förslag föreligger
nu om ökning dels av vissa under förstnämnda rubrik upptagna lärararvoden
med anledning av nödigbefunnen omläggning av fortifikationsofficerarnas
högskoleutbildning, dels av vissa poster under överrubriken
30
Fjärde huvudtiteln.
[10.] »Omkostnader och underhåll» i och för beredande av ordinarie elevplatser
vid skolan för officerare vid infanteriet (kavalleriet). Därjämte
torde erforderlig ändring i staten böra vidtagas med anledning av de
nya grunderna angående hästhållningen för officerare vid armén.
Omläggning av fortifikationsofficerarnas högskoleutbildning.
Under överrubriken »Avlöning» är för lärare och repetitörer å
staten upptaget ett belopp av sammanlagt 20,500 kronor. Därav utgår
till läraren i byggnadskonst och beskrivande
geometri............................................................. arvode om 1,400 kronor.
» läraren i fysik................................................. » » 1,200 »
» läraren i kemi.................................................. » » 1,800 »
» biträdande lärare och repetitörer............... » » 3,800 »
omläggning av Med anledning därav, att enligt 1914 års härordningsbeslut officersnndervisnin-
kadern^ vid fortifikationen skulle väsentligt ökas samt fortifikationsstaben
gem6irt_ ?rganiseras_ såsom en verklig stab, framlade chefen för fortifikationen
kurser. i underdånig skrivelse den 28 september 1914 förslag till vissa ändringar
med avseende å fortifikationsofficerarnas högskoleutbildning samt
hemställde därvid om sådan ändring i det för artilleri- och ingenjörhögskolan
gällande reglementet, att genomgåendet av den högre fortifikationskursen
vid skolan, som förut varit obligatoriskt för samtliga
fortifikationsofficerare, för framtiden skulle utgöra kompetensvillkor för
inträde vid fortifikationsstaben och att allenast genomgåendet av den
allmänna kursen skulle vara erforderligt för övriga fortifikationsofficerare.
I huvudsaklig överensstämmelse med nämnda förslag utfärdade
Kungl. Maj:t den 14 oktober 1914 kungörelse om ändrad lydelse av
§ 9 mom. 5 i reglementet för artilleri- och ingenjörhögskolan den 22
augusti 1914, varigenom genomgåendet av högre fortifikationskursen
från och med början av 1914—1916 års kurs blev frivilligt. Därjämte
bemyndigade Kungl.. Maj:t den 26 oktober 1914 i samband med fastställandet
av undervisningsplan för högskolan krigsundervisningskommissionen
att vidtaga de ändringar rörande undervisningen, som eventuellt
kunde betingas av den ändrade lydelsen av förenämnda stadgande
i högskolans reglemente.
För att i sistberörda hänseende vinna erforderlig erfarenhet i så
god tid, att ärendet eventuellt kunde underställas 1916 års riksdags
Fjärde huvudtiteln.
31
prövning, varom chefen för fortifikationen i sin skrivelse gjort framställning,
anbefallde krigsundervisningskommissionen omedelbart en
omläggning av skolans undervisningsplan, särskilt beträffande ämnena
beskrivande geometri, fysik, kemi och förbindelselära, att försöksvis
tillämpas redan under 1914—1916 års lärokurser.
Då genom den sålunda anbefallda omläggningen av undervisningsplanen
läraren i fysik komme att erhålla en undervisningsskyldighet,
för vilken det i staten upptagna arvodet icke vore beräknat, medgav
Kungl. Maj:t den 13 november 1914, att av förefintliga besparingar å
högskolans andel av anslaget till krigshögskolor finge disponeras ett
belopp av 2,000 kronor till extra arvode för läraren i fysik, att utgå
med 1,000 kronor under vartdera av undervisningsåren 1914—1915
samt 1915—1916 såsom ersättning för ökad undervisningsskyldighet.
Vidare medgav Kungl. Maj:t, efter därom av chefen för högskolan
gjord framställning, den 18 juni 1915, att av nyssnämnda besparingar
ytterligare ett belopp av 500 kronor finge disponeras till extra arvode
under undervisningsåret åt läraren i kemi, vilken likaledes genom den
försöksvis omlagda undervisningen förorsakats avsevärt extra arbete.
Med anledning av vad sålunda förekommit och med stöd av de
erfarenheter, som vunnits av de försöksvis vidtagna ändringarna i
undervisningen, har nu chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan uti
underdånig skrivelse den 3 augusti 1915 framlagt förslag till ändringar
i högskolans reglemente, undervisningsplan, undervisningsstadga och
undervisningsprogram ävensom gjort framställning om vidtagande av
följande av den nya ordningen påkallade ändringar i skolans stat beträffande
posten till avlöning åt lärare och repetitörer:
Av det till läraren i byggnadskonst och beskrivande geometri utgående
arvodet vore omkring 400 kronor beräknade för undervisning i beskrivande
geometri i allmänna fortifikationskursen. Genom att detta ämne
överflyttades till den två-åriga högre fortifikationskursens första arbetsår,
komme emellertid undervisningsskyldigheten i detsamma att åligga
honom endast vartannat år. Det årliga arvodet till ifrågavarande lärare
borde därför minskas med 200 kronor eller från 1,400 kronor till 1,200
kronor.
Genom den föreslagna förändringen av undervisningen komme den
läraren i fysik åliggande undervisningsskyldighet å allmänna fortifikationskursen,
däri nämnda ämne förut icke ingått, att utgöra 120 timmar.
Då någon inskränkning i hans förutvarande undervisningsskyldighet å
den högre artilleri- och fortifikationskursen icke syntes kunna äga rum,
[10.]
Chefens för
artilleri- och
ingenjörhögskolan
framställning.
32
Fjärde huvudtiteln.
10.] borde det ordinarie arvodet till honom ökas med omkring 1,000 kronor
eller från 1,200 kronor till 2,200 kronor.
För läraren i kemi komme den förändrade undervisningen att medföra
en ökad undervisningsskyldighet i den två-åriga högre fortifikationskursen
med 35 föreläsningstimmar. Då ersättning härför syntes böra
utgå med omkring 300 kronor årligen, borde arvodet till denne lärare
ökas från 1,800 kronor till 2,100 kronor.
För den biträdande läraren i förbindelselära komme undervisningsskyldigheten
att uppgå till 45 timmar i allmänna fortifikationskursen,
varför ett arvode av 200 kronor syntes skäligt. Det till biträdande
lärare och repetitörer i nu gällande stat upptagna beloppet, 3,800
kronor, borde därför ökas med 200 kronor till 4,000 kronor.
Då förordnandet för de nuvarande lärarne i fysik och kemi utginge
den 31 augusti 1916, hemställde chefen för högskolan därjämte, att de
föreslagna förändringarna i staten rörande lärararvodena finge provisoriskt
tillämpas redan från och med den 1 september 1916.
Myndigheter- Såväl krigsundervisningskommissionen som inspektören för militärnas
yttranden. ]är0verken hava tillstyrkt det av skolchefen framställda förslaget.
Arméförvaltningen har för sin del förklarat sig icke hava något
att erinra mot, att ifrågavarande förändringar vidtoges i staten från och
med år 1917. Beträffande framställningen om att de föreslagna lärararvodena
måtte få utgå redan från och med den 1 september 1916, har
arméförvaltningen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte medgiva, att därest
förefintliga besparingar å högskolans andel av anslaget till krigshögskolor
icke lämnade tillgång till bestridande av ökade arvoden till
lärarne i fysik, kemi och förbindelselära för tiden från och med nämnda
dag till årets utgång, andra tillgängliga medel måtte härför anvisas.
Departements- Såsom ovan nämnts, har 1914 års härordningsbeslut, i vad det avser
fortifikationen, ansetts påkalla en omläggning av fortifikationsofficerarnas
högskoleutbildning, och hava med anledning härav vissa ändringar
i läroplanen försöksvis vidtagits redan med undervisningsåret 1914—
1916. Då en del lärare därigenom erhållit en undervisningsskyldighet,
för vilken de i staten för närvarande upptagna arvodena icke äro beräknade,
har Kungl. Maj:t, såsom förut nämnts, av besparingar å staten
anvisat medel för beredande av ersättning åt lärarna i fysik och kemi
för den ökade undervisningsskyldighet, som därigenom blivit dem pålagd.
Beslutet om anvisande av extra arvode åt läraren i fysik blev i
1915 års statsverksproposition för riksdagen anmält.
Fjärde huvudtiteln.
33
Sedan de förBöksvis vidtagna ändringarna i läroplanen numera [10.]
blivit, prövade och befunna lämpliga, torde tiden vara inne att definitivt
övergå till den nya orduingen. För att så skall kunna ske, kräves
emellertid vidtagande av förenämnda av högskolans chef föreslagna
ändringar i skolans stat.
Mot de av skolchefen för ifrågavarande fyra lärare föreslagna arvodesbeloppen
har jag icke något att erinra. Vad den för läraren i fysik
ifrågasatta arvodesförhöjningen angår, har denna genom Kungl. Maj:ts
förenämnda den 13 november 1914 meddelade beslut blivit i princip
godkänd. Med hänsyn till de ändringar i undervisningsskyldigheten,
som den nya ordningen medför för de övriga tre lärarna, synas mig
de föreslagna jämkningarna uti de till dem utgående arvodesbeloppen
jämväl vara till fullo motiverade.
Det till avlöning åt lärare och repetitörer i staten upptagna beloppet
torde alltså böra höjas med 1,300 kronor eller från 20,500 kronor
till 21,800 kronor.
För bestridande av ökade arvoden åt lärarne i fysik, kemi och förbindelselära
för tiden från och med den 1 september 1916, då ett nytt
läsår tager sin början, intill samma års slut, torde härför erforderliga
medel kunna beredas på sätt arméförvaltningen föreslagit.
Ordinarie elevplatser för officerare vid infanteriet (kavalleriet).
Enligt det för artilleri- och ingenjörhögskolan gällande reglementet
äro högskolans elever dels ordinarie, som åtnjuta fullständig undervisning
antingen i samtliga eller endast i vissa angivna ämnen, och dels
extra, som endast åhöra föreläsningarna i ett eller flera ämnen.
För erhållande av kommendering såsom ordinarie elev fordras att
vara officer i eller vid något av arméns artilleritruppförband eller fortifikationen.
1 den mån utrymme och övriga förhållanden medgiva, kunna
dock även officerare av andra truppslag inom armén eller officerare vid
marinen på underdånig ansökan få tillstånd att inträda såsom ordinarie
elever vid högskolan.
Uti underdånig skrivelse den 19 maj 1915 har inspektören för inspektörens
infanteriet framhållit önskvärdheten av, att visst antal ordinarie elevplatser
komme att alltid stå öppna för officerare ur infanteriet. Vissa
befattningar, som bekläddes av sådana officerare, vore nämligen av den
natur, att deras innehavare borde äga kännedom om vapenteknik och
ballistik samt liknande ämnen uti ett vida högre mått, än krigsskolan
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 höft. 5
34
Fjärd o huvudtiteln.
Lio.]
Yttrande av
generalfälttygmästaren
och inspektören
för
artilleriet
samt chefen
för fortifikationen.
Chefens för
artilleri- och
ingenjörhögskolan
yttrande
den
7 juni 1915.
meddelade. Sådana befattningar vore: befattningarna såsom förste och
andre lärare i teknik vid infanteriskjutskolan och såsom iufanteriofficer
i artilleristaben. Dessutom vore det utan tvivel fördelaktigt, att de
infanteri officerare, som beordrades såsom besiktnings- och skottställningsofficerare
vid Karl Gustavs stads gevärsfaktori eller innehade liknande
befattningar, vore i besittning av högre kunskap i nyssnämnda ämnen
än den, som inginge i krigsskoleundervisningen.
På grund av vad sålunda anförts, hemställde inspektören för infanteriet,
att föreskrifter måtte utfärdas därom, att vid artilleri- och ingenjörhögskolan
skulle finnas ett visst antal ständiga ordinarie elevplatser
för infanteriofficerare, nämligen fem vid varje allmän artillerikurs och
två vid varje högre artillerikurs.
Uti häröver den 25 maj 1915 avgivet yttrande förklarade generalfälttygmästaren
och inspektören för artilleriet samt chefen för fortifikationen
sig böra, med hänsyn till handhavandet av de vapen- och
skjuttekniska frågorna inom infanteriet och kavalleriet, i princip tillstyrka
den gjorda framställningen. Utan att vilja närmare yttra sig rörande
det erforderliga antalet elevplatser ansåge de sig dock; böra framhålla,
att i det antal, som kunde bliva bestämt, borde ingå viss procent
officerare ur kavalleriet. En förutsättning för bifall till förslaget vore
emellertid, att anslaget för högskolan ökades, enär detsamma vore
beräknat endast med hänsyn till elever från artilleriet och fortifikationen.
Chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan anförde uti den 7 juni
1915 avgivet yttrande, att det av inspektören för infanteriet föreslagna
antalet officerare kunde utbildas vid högskolan utan någon ökning av
skolans lärarkrafter. Däremot krävdes eu ökning av de anslagsposter
i skolans stat, som vore beräknade med hänsyn till elevantalet, nämligen
de under överrubriken »Omkostnader och underhåll» upptagna
posterna »Elevernas praktiska övningar m. m.» samt »Reseersättningar».
Den förra posten vore beräknad efter 350 kronor för varje elev i den
ettåriga allmänna kursen och efter 600 kronor för varje elev i den
två-åriga kursen, d. v. s. 300 kronor för år. Vad den senare posten
beträffade, hade denna tidigare i regel överskridits, men sedan ändrade
bestämmelser rörande militärbiljetts begagnande meddelats, kunde man
förvänta, att densamma skulle visa sig tillräcklig för det nuvarande
elevantalet. Därest elevantalet ökades, måste emellertid posten höjas.
Enligt gjorda beräkningar borde reseersättningen upptagas till i medel
-
Fjärde huvudtiteln.
35
tal 50 kronor om året för varje elev. För varje utöver det nuva- [10.]
rande antalet tillkommande elev erfordrades således eu anslagsökning
av sammanlagt 400 kronor för elev i allmänna kursen och 350 kronor
för elev i högre kursen. Det av inspektören för infanteriet föreslagna
antalet nya elever, eller fem i allmänna och två i högre kursen, komme
följaktligen att kräva en ökning av statens slutsumma med sammanlagt
2,700 kronor, därav 2,350 kronor å posten till elevernas praktiska övningar
och 350 kronor å posten till reseersättningar.
Uti sin förenämnda skrivelse den 3 augusti 1915 har nu chefen
för artilleri- och ingenjörhögskolan i anledning av inspektörens för infanteriet
berörda framställning och under hänvisning till sitt den 7 juni
samma år i ärendet avgina yttrande hemställt, att anslagsposten till
elevernas praktiska övningar måtte i staten för år 1917 höjas med 2,350
kronor eller från 13,000 kronor till 15,350 kronor och posten till reseersättningar
med 350 kronor eller från 1,500 kronor till 1,850 kronor.
Härvid har skolchefen erinrat, att ehuru efter genomförd omorganisation
antalet elever i den högre fortifikationskursen givetvis komme
att nedgå och kostnaderna för övningarna inom nämnda kurs åtminstone
under de närmaste åren bleve minskade, elevantalet inom allmänna
fortifikationskursen på grund av fortifikationens ökade officerskader så
småningom komme att ökas, vilket i sin ordning återverkade till ökat
antal elever inom högre fortifikationskursen. På grund härav ansåge
skolchefen, att någon nedsättning i anslagsposterna med hänsyn till
fortifikationens behov ej borde ske.
Ohefens för
artilleri- och
ingenjörhögskolan
förevarande
framställning.
Såväl krigsundervisningskommissionen och inspektören för militär- Myndigheterläroverken
som arméförvaltningen hava tillstyrkt det av skolchefennas yttranden
framställda förslaget.
Med hänsyn till vapenteknikens alltjämt fortsatta utveckling torde Departements,
det otvivelaktivt vara av stor betydelse, att tillfälle beredes en del chefen''
officerare vid infanteriet och kavalleriet att genom studier vid artillerioch
ingenjörhögskolan öka sina kunskaper i vapenteknik, ballistik och
därmed sammanhängande ämnen. Särskilt är detta av vikt ur synpunkten
av att kunna med fullt kompetenta personer besätta vissa befattningar
inom armén. Jag anser mig därför böra tillstyrka förslaget,
att vid högskolan skall finnas visst antal ständiga ordinarie elevplatser
för officerare ur infanteriet och kavalleriet. Antalet torde emellertid
icke behöva sättas så högt, som inspektören för infanteriet före
-
36
Fjärde huvudtiteln.
slagit, utan synes detsamma kunna begränsas till tre vid varje allmän
artillerikurs och en vid varje högre artillerikurs.
Med tillämpning av de utav skolchefen angivna grunder föranledes
härav en höjning av posten till elevernas praktiska övningar med 1,350
kronor och av posten till reseersättningar med 200 kronor.
Den under överrubriken »Omkostnader och underhåll» upptagna
summan bör följaktligen upptagas med ett från 22,150 kronor till
23,700 kronor förhöjt belopp.
Gottgörelse för tjänstehästar.
För närvarande är chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan liksom
chefen för krigshögskolan beriden å två egna tjänstehästar. I
enlighet härmed är å staten upptagen hästgottgörelse åt chefen med
1,530 kronor.
Enligt 1915 års riksdags beslut angående hästhållningen för officerare
vid armén skall emellertid skolchefen, liksom chefen för artilleristaben,
göras beriden å en kronan tillhörig stamhäst.
Av förut anförda skäl torde hästgottgörelse böra å staten för år
1917 beräknas med förslagsvis högst samma belopp som hittills. Därjämte
torde vid densamma böra fogas en anmärkning av enahanda
innehåll, som den vid staten för artilleristaben föreslagna.
Sammanfattning.
I enlighet med vad sålunda anförts, har jag låtit upprätta förslag
till nya stater för krigshögskolan samt för artilleri- och ingenjörhögskolan
(se bil. 5 och 6), slutande den förra å samma belopp som för
närvarande eller 54,330 kronor och den senare å 61,655 kronor eller
2,850 kronor mera än den för innevarande år fastställda.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
att, med godkännande av berörda förslag till
nya stater (bil. 5 och 6), öka reservationsanslaget till
krigshögskolor,
nu......................................................... kronor 113,135: —
med ...................................................... » 2,850: —
till...............................................-......... kronor 115,985: —
Fjärde huvudtiteln.
37
2. Ridskolan.
För chefen för ridskolan finnes icke någon särskild befattning med
fasta avlöningsförmåner å stat uppförd. Till chef förordnas officer av
kavalleriet, vilken under den tid, förordnandet varar, äger att, mot avstående
av de med innehavande beställning vid vederbörande truppförband
förenade avlöningsförmåner, uppbära å ridskolans stat för chelen
uppfört arvode av 7,355 kronor för år räknat. . . .. ...
Ifrågavarande arvode, vilket motsvarar majors avlöning, ar beräknat
sålunda: lön 4,000 kronor, dagavlöning å 5 kronor i 365 dagar =
1,825 kronor, samt lönetillägg å 400 kronor och furageersättnmg a
365 kronor för två tjänstehästar = 1,530, summa 7,355 kronor.
Enligt 1915 års''riksdags beslut angående hästhållnmgen för officerare
vid armén skall chefen för ridskolan fortfarande vara beriden å
två hästar, därav en tjänstehäst och eu kronan tillhörig stamhäst.
Av skäl, som förut anförts, torde gottgörelse för två tjänstehästar
fortfarande böra å staten för år 1917 beräknas med förslagsvis högst
1,530 kronor, varjämte till staten bör fogas en anmärkning av enahanda
lydelse som den vid staten för krigshögskolan föreslagna.
Enligt § 1 av det för ridskolan gällande reglementet är skolans
ändamål °att åt de vid kavalleriet inträdande officerarna bereda ändamålsenlig
och omfattande undervisning i ridning, krigsvetenskap, veterinärlära,
hovbeslag, vapenföring och gymnastik samt att meddela den
ytterligare utbildning, som kan krävas för anställning såsom lärare vid
skolan. , , . .
Uti eu av chefen för fortifikationen jämte eget yttrande den 14
juli 1915 överlämnad skrivelse hemställde inspektören för kavalleriet,
att utbildning i pionjärtjänst måtte bibringas eleverna i då pågående
kurs vid ridskolan och att för undervisning däri en fortifikationsofficer
måtte beordras till skolan under en tid av tre veckor. För bestridande
av uppkommande kostnader hemställde kavalleriinspektören, att till
chefens för ridskolan förfogande måtte ställas ett belopp av 500 kronor,
varav 100 kronor avsåges till arvode åt den kommenderade fortifikationsofficer
eu, som jämväl skulle äga uppbära vederbörlig rese- och traktamentsersättning
under erforderliga resor, samt 400 kronor till anskaffande
av materiel för pionjärutbildning. .
Efter det arméförvaltningens fortifikations- och civila departement
ävensom befälhavaren för generalstaben avgivit yttrande i ärendet,
[11
Fjärde huvudtiteln.
ill.] medgav Kungl. Maj:t den 19 augusti 1915, att för anskaffning av materiel
för ifrågavarande utbildning finge utgå högst 400 kronor från fjärde
mvudtitelns anslag till extra utgifter; och skulle den till ifrågavarande
kurs kommenderade fortifikationsofficeren äga att under erforderliga
resoi och under kommenderingstiden åtnjuta författningsenlig ersättning.
Detta Kungl. Maj:t beslut anser jag lämpligen böra i detta sammanhang
bringas till riksdagens kännedom.
I anslutning till vad jag förut anfört, har jag låtit upprätta förslag
till ny stat för ridskolan (bil. 7); och hemställer jag, det täcktes Eders
Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att, med godkännande av berörda förslag till ny
stat (bil. 7), i riksstaten för år 1917 upptaga reservationsanslaget
till ridskolan med oförändrat belopp
46,750 kronor.
l12-] 3- Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.
förslag''''angå-1 • ^ 8eda° 1874 har skjutskolan för infanteriet och kavalleriet
ende skjut- ioriagd till Rosersbergs slott i Uppland, där erforderliga lokaler
et* mindlje om£åde av Rosersbergs kungsgård äro ställda till
ning och or- skolans förfogande. Då emellertid såväl inkvarteringsutrymmet som
gamsation. det till skjutskolan upplåtna markområdet visat sig alldeles otillrackliga
för att skolan skulle kunna på ett tillfredsställande sätt
fullfölja sin^ uppgift, har under de senare åren utredning pågått angå
för ändamålet tillkallade sakkunniga den 21 januari 1910 avgivit betänkande
i ämnet samt därvid såsom förläggningeort förordat det i
Vallentuna socken av Stockholms län belägna Lindö gods eller om
denna plats av ekonomiska eller andra skäl ej skulle kunna ifrågaSödermanlands
regementes invid Malmköping belägna övningsfält
Malma hed ävensom föreslagit uppförande å den nya förläggningsorten
av nytt etablissemang för skjutskolan, uppdrog Kungl. Maj:t den
24 oktober 1913 åt chefen för femte arméfördelningen generallöjtnanten
O. B. Malm och dåvarande chefen för skjutskolan överstelöjtnanten
P. J. Hegardt att i egenskap av sakkunniga verkställda
utredning och avgiva förslag i fråga om skjutskolans förläggning till
Maima hed, Lindö gods eller eventuellt annan ort.
Fjärde huvudtiteln.
39
Med underdånig skrivelse den 30 maj 1914 överlämnade de sak- [12.
kunniga betänkande i ämnet samt föreslogo därvid, under förutsättning
att Hans Maj:t Konungen kunde befinnas villig att avstå tran sin dispositionsrätt,
Rosersbergs kungsgård såsom förläggningsplats för skjutskolan.
Skulle åter nämnda förutsättning icke vara för handen eller Rosersberg
av annan anledning icke anses böra ifrågakomma, föresloge de sakkunniga
som förläggningsplats Lindö. Kostnaderna för erforderliga markförvärv
och byggnadsarbeten m. m. beräknades av de sakkunniga i en
sedermera den 1 mars 1915 avgiven underdånig skrivelse komma att
uppgå till 1,078,000 kronor vid förläggning till Rosersberg och till
1.904.000 kronor vid förläggning till Lindö. Härvid vore dock att
märka, att i förstnämnda belopp icke inräknats någon lösensumma för
Rosersbergs slott och kungsgård. De sakkunniga ansåge dock denna
under inga förhållanden komma att uppgå till så högt belopp, att totalkostnaden
för eu förläggning till Rosersberg komme att överstiga en
förläggning till Lindö.
Sedan inspektören för infanteriet uti infordrat yttrande såsom sin
mening uttalat, att i valet mellan Rosersbergs- och Lindöförslagen företräde
borde givas åt det förra, förklarade arméförvaltningens artilleri-,
fortifikations- och civila departement i avgivet utlåtande den 27 maj
1915, att de anslöte sig till den av inspektören för infanteriet sålunda
uttalade uppfattningen. Skjutskolans förläggning till Rosersberg
beräknade dock departementen komma att betinga en kostnad av
1.158.000 kronor förutom lösen av Rosersbergs slott och kungsgård.
Av förenämnda belopp beräknades för erforderliga markförvärv 462,400
kronor jämte 10,000 kronor i expropriationskostnader.
Med hänsyn till de under senare åren med allt större styrka framställda
kraven på en omorganisation av skjutskolan hade de sakkunniga
vid uppgörandet av sina beräkningar av kostnaderna för det nya skjutskoleetablissemanget
utgått från, att en omorganisation av skjutskolan
under den närmaste tiden komme att äga rum. På grund härav och
då det för bedömandet av det utav de sakkunniga framlagda förslagets
ekonomiska räckvidd givetvis vore av vikt, att frågan om skjutskolans
framtida organisation redan nu bleve fullt utredd, anbefalldes inspektören
för infanteriet den 30 juni 1915 att, efter chefens för skjutskolan
hörande, inkomma med förslag till omorganisation av skjutskolan
ävensom till stat för densamma, under förutsättning att skolan förlädes
till Rosersberg.
Med anledning härav avgav inspektören för infanteriet den 1 september
1915 förslag i ämnet.
40
Fjärde huvudtiteln.
[12.] Sedan ärendet härefter varit föremål för beredning inom lantfor
svarsdepartementet,
anbefallde Kungl. Maj:t den 18 september 1915 dels
arméförvaltningens artilleri- och civila departement att avgiva utlåtande
över det av inspektören för infanteriet uppgjorda förslaget till omorganisation
av skjutskolan ävensom till stat för densamma, dels ock arméförvaltningens
fortitikationsdepartement att inkomma med av kostnadsberäkning
åtföljt förslag till de nybyggnads-, inrednings- och reparationsarbeten
samt arbeten för ordnandet av skjutbanor, telefonnät m. m.,
som erfordrades, under förutsättning att skjutskolan förlädes till Rosersberg
samt organiserades på sätt inspektören för infanteriet föreslagit,
med den ändring likväl, att någon särskild kurs för underofficerare
icke anordnades.
Till åtlydnad härav hava arméförvaltningens nämnda departement
den 31 december 1915 avgivit yttrande och förslag i ämnet.
Då emellertid ytterligare utredning i ärendet erfordras, är jag icke
nu i tillfälle att underställa detsamma Kungl. Maj:ts prövning.
Läraraivoden Den av Kungl. Maj:t för år 1916 fastställda staten för skjutskolan
6raifde"stat." för infanteriet och kavalleriet upptager, liksom föregående års stater,
3 förste lärare med dagtraktamente i högst 140 dagar och arvode om
400 kronor, 5 andre lärare med dagtraktamente i högst 130 dagar och
arvode om 200 kronor samt 5 repetitörer med dagtraktamente likaledes
i högst 130 dagar men däremot icke något arvode.
Därjämte upptager staten 1 adjutant med dagtraktamente å 3
kronor i högst 333 dagar. Uti föregående års stater har för ifrågavarande
befattningshavare varit beräknat dagtraktamente i högst 140
dagar.
Chefens för Under förutsättning att förenämnda av inspektören för infanteriet
framitxunfng. ^ september 1915 föreslagna omorganisation av skjutskolan icke
bleve genomförd före år 1917 och därpå grundad stat för skolan för
samma år i vanlig ordning fastställd, har nu chefen för skjutskolan i
underdånig skrivelse den 14 september 1915 föreslagit, att anslaget till
skjutskolan måtte undergå en sådan höjning, att i 1917 års stat arvodena
kunde upptagas för förste lärare till 1,000 kronor och för andre
lärare till 500 kronor samt repetitörer erhålla ett arvode om 200 kronor,
ävensom att dagtraktamentet för adjutanten kunde få beräknas till högst
335 dagar om året i stället för som i staten för år 1915 till högst 140
dagar.
Fjärde huvudtiteln.
41
Till stöd härför har chefen för skjutskolan anfört i huvudsak [12.]
följande:
Enligt nuvarande organisation skulle undervisningen vid skolan
årligen meddelas i tre särskilda kurser, nämligen en kurs för yngre
subalternofficerare under högst 60 dagar, en kurs för kompanichefer
under högst 30 dagar och en kurs för majorer likaledes under högst
30 dagar. De båda sistnämnda kurserna sammanfölle till tiden med
senare hälvten av subalternofficerskursen. Med hänsyn till elevantalet
anordnades kurserna i två särskilda omgångar. Den tid, lärare och repetitörer
hittills varit vid skolan verksamma, uppginge alltså till något
mer än fyra månader om året. Därest det förslag till undervisningens
ordnande under år 1917, som chefen för skjutskolan i annat sammanhang
framlagt, bleve godkänt, komme emellertid lärarpersonalen att nämnda
år vara i verksamhet vid skolan i fem månader. Den skulle följaktligen vara
bosatt vid Rosersberg inemot hälften av året och återstoden av året å
vederbörligt regementes förläggningsort. Att en sådan anordning medförde
avsevärda kostnader för individen vore uppenbart, och olägenheterna
med densamma komme att framträda allt skarpare för varje år,
sedan förläggningsförhållandena vid arméns förra indelta regementen
blivit mera ordnade.
Att de nuvarande lärararvodena, vilka beräknats för förste lärare
efter 200 kronor och för andre lärare efter 100 kronor för varje kursomgång,
vore allt för knappt tillmätta för att utgöra skälig ersättningför
arbetet, vore alldeles uppenbart, ett missförhållande som särskilt framträdde
vid en jämförelse med de arvoden, som vore tillerkända liknande
befattningshavare vid andra militära skolor, t. ex. krigsskolan. Därest
icke lärarpersonalens vid skjutskolan löneförmåner bleve i behövlig grad
förbättrade, komme med all sannolikhet undervisningen vid skolan att
bliva därpå avsevärt lidande. De föreslagna arvodesbeloppen vore de
lägsta som, även under nu rådande undervisningsförhållanden, lämpligen
kunde förekomma. Inspektören för infanteriet hade i sitt förutnämnda
förslag till skjutskolans omorganisation upptagit särskilt förste lärarnas
arvoden till avsevärt högre belopp. De nu föreslagna arvodena skulle
kräva eu ökning av anslaget till skjutskolan med sammanlagt 4,300
kronor.
Med den omfattning, som tjänsten vid skjutskolan numera erhållit,
hade även expeditionstjänsten vuxit i högst avsevärd grad. Följden
härav hade blivit, att adjutanten de senare åren måst, jämlikt av Kungl.
Maj:t för varje fall givet bemyndigande, kvarhållas vid skjutskolan
under hela året utom under tiden för repetitionsövningarna, mot åt
Bihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 käft. 6
42
Fjärde huvudtiteln.
[12.] njutande av dagtraktamente från besparingar å skolans stat för den tid,
som överskrede de i staten högst medgivna 140 dagarna. Då ingen
anledning funnes att antaga, att arbetet vid skolan komme att minskas,
syntes i skolans stat böra upptagas dagtraktamente för adjutanten under
hela året med undantag av tiden för regementsövningen. Härav skulle
föranledas en ökning av staten med ett belopp av 585 kronor. Denna
summa torde nämligen ingalunda alltid kunna beräknas disponibel för
ändamålet genom å staten gjorda besparingar.
inspektören Inspektören för infanteriet har tillstyrkt den av chefen för skjut
forinfanteriet.
Bjj0ian gjorda framställningen samt framhållit, att även skolchefen borde
erhålla ett tilläggsarvode, vilket lämpligen syntes böra bestämmas till
1,000 kronor.
Arméförvait- Arméförvaltningen har ansett, att de av chefen för skjutskolan
yttrande gjorda och av inspektören för infanteriet tillstyrkta förslagen angående
ökningar av skjutskolans stat borde vinna beaktande, dock att i överensstämmelse
med den av Kungl. Maj:t den 23 september 1915 fastställda
staten för skjutskolan under år 1916 dagtraktamente för adjutanten
beräknades för högst 333 dagar i stället för 335, som av chefen
för skjutskolan föreslagits. Det för denna ökning av adjutantens dagtraktamente
erforderliga beloppet, 3 kronor för dag under (333—
140=) 193 dagar eller sammanlagt 579 kronor hade i 1916 års stat
erhållits genom motsvarande minskning av det för oförutsedda utgifter
avsedda beloppet, men borde på skäl, som av chefen för skjutskolan
anförts, föranleda en motsvarande ökning av hela anslaget till skjutskolan
för år 1917.
Arméförvaltningen hemställde därför, att Kung]. Maj:t måtte, under
förutsättning, att skjutskolans omorganisation enligt det av inspektören
för infanteriet ingivna förslaget icke bleve i vanlig ordning antaget
att tillämpas från och med år 1917, föreslå riksdagen, att staten för
skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, för år 1916 slutande med
ett belopp om 62,250 kronor, måtte tillökas för år 1917 med 5,879
kronor |
enligt följande beräkning: |
.......................... 1,000 kronor |
||
ökning |
av arvode |
för |
chefen .......................... |
|
b |
b b |
b |
en förste lärare ....... |
.......................... 600 b |
B |
» b |
b |
två förste lärare......... |
........................... 1,200 b |
b |
b b |
B |
en andre lärare ......... |
......................... 300 b |
b |
b b |
B |
fyra andre lärare ...... |
........................... 1,200 b Transport 4,300 kronor |
Fjärde huvudtiteln.
43
Transport 4,300 kronor [12.]
arvode (nytillkommet) för en repetitör .................................. ''200 )>
» >. » fyra repetitörer ........... 800 »
ökning av medel för oförutsedda behov, motsvarande därifrån
i 1916 års stat tagna dagtraktamenten för en
adjutant, 3 kronor om dagen under (333—140=)193
dagar ..................................................................... %7lJ »
Summa 5,879 kronor
Såsom förut nämnts, föreligger till Kungl. Maj:ts prövning förslag Departementsangående
omorganisation av skjutskolan ävensom ett därpå grundat för- chefen,
slag till ny stat för densamma. Ifrågavarande förslag äro emellertid
uppgjorda under förutsättning, att skjutskolan skall för framtiden kvarbliva''
vid Rosersberg, en fråga som i sin ordning är beroende bland
annat därav, att för förläggningen därstädes erforderliga medel varda
av riksdagen beviljade för bestridande av kostnaderna för nödiga markförvärv
samt för vidtagande av åtskilliga omfattande nybyggnads- och
reparationsarbeten m. m. Det är emellertid tydligt, att därest beslut
varder fattat om skjutskolans kvarblivande å Rosersberg, en viss tid
kommer att förflyta, innan det nya etablissemanget kan varda färdigställt.
Den föreslagna nya organisationen och en därpå grundad, stat
torde vid sådant förhållande icke kunna börja tillämpas förrän tidigast
med 1918 års ingång. Den ifrågasatta omorganisationen torde, följaktligen
icke böra lägga hinder i vägen för vidtagande av de ändringar
i skjutskolans stat för år 1917, som på grund av förhandenvarande
omständigheter kunna finnas vara av behovet påkallade.
Uti åtskilliga under de senare åren hos Kung]. Maj:t gjorda framställningar
rörande skjutskolan har med styrka framhållits nödvändigheten
av att höja lärarpersonalens avlöningsförmåner. Uti sin den 12
oktober 1914 gjorda framställning angående anvisande av medel för
anordnande under år 1916 av vissa extra kurser vid skjutskolan hemställde
sålunda skolans dåvarande chef, att arvodena till lärarna måtte
i samband därmed höjas till nu föreslagna belopp, ävensom att repetitörerna
måtte komma i åtnjutande av arvode om 200 kronor. Såväl
chefen för femte arméfördelningen som arméförvaltningen tillstyrkte
framställningen. Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 14 januari
1915 fann jag mig dock icke kunna i det sammanhang, frågan
då förelåg, tillstyrka arvodenas höjande, ehuru jag var med vederbörande
myndigheter ense därom, att de nuvarande arvodena vore mycket lågt
beräknade. Den höjning, som kunde finnas vara av förhållandena på
-
44
Fjärde huvudtiteln.
[12.] kallad, ansåg jag böra ske genom i vederbörlig ordning företagen
ändring i skjutskolans stat i sammanhang med eventuellt erforderlig
ökning av anslaget till skjutskolan. Enahanda förhållande ansåg jag
gälla med avseende å de till skolan beordrade repetitörerna.
Då nu frågan blivit i behörigt sammanhang framförd, anser jag densamma
böra bringas till eu lösning. Att i avvaktan på en blivande omorganisation
av skjutskolan ytterligare uppskjuta saken, finner jag med
hänsyn till lärarpersonalens lämpliga rekrytering icke tillrådligt. De nuvarande
arvodesbeloppen, vilka under förut rådande förhållanden möjligen
haft fog för sig, kunna numera givetvis icke anses utgöra skälig ersättning
för den undervisningeskyldighet, som påvilar lärarpersonalen. Åven
med hänsyn tagen till att denna under tjänstgöringen vid skjutskolan
åtnjuter dagtraktamente, beräknat enligt tariffen i bil. A till gällande
avlöningsreglemente, äro arvodena långt mindre än de, som tillkomma
motsvarande personal vid övriga militära utbildningsanstalter. Den
ogynnsamma ställning lärarpersonalen vid skjutskolan i förevarande
hänseende intager, bliver än mera framträdande, i den mån undervisningsskyldigheten
utsträckes genom anordnande av nya utbildningskurser
utöver de i skolans nuvarande program ingående. Att jämväl
repetitörerna böra erhålla någon ersättning för det ansträngande arbete,
som påvilar dem, anser jag fullt befogat.
Vad de föreslagna arvodesbeloppen angår, finner jag dessa skäliga.
Åven med inräknande av vederbörligt dagtraktamente kommer ersättningen
icke att överstiga de årsarvoden, som utgå till motsvarande personal
vid andra militära skolor. Det torde ock böra framhållas, att de
för andre lärare och repetitörer föreslagna arvodena äro med visst
undantag desamma, som inspektören för infanteriet ifrågasatt i sitt förenämnda
förslag till ny stat för skolan. Vad förste lärarna angår, skulle
dessa, utom läraren i kulsprutetjänst, enligt samma förslag vara anställda
vid skolan året om och åtnjuta fast lön å skolans stat samt årsarvoden
med i regel 1,500 kronor.
De ökade arvodena åt lärarpersonalen föranleder en höjning av
anslaget med 4,300 kronor.
Då erfarenheten från de senare åren givit vid handen, att chefen
för expeditionstjänstens behöriga upprätthållande oundgängligen är i
behov av adjutant jämväl under tiden mellan kurserna, har, såsom förut
nämnts, redan i staten för år 1916 beräknats dagtraktamente för adjutanten
för hela året utom under tiden för hans deltagande i vederbörlig
regementsövning eller för 333 dagar. Då detta emellertid endast
kunnat ske genom att med erforderligt belopp eller 579 kronor minska
Fjärde huvudtiteln.
45
den för oförutsedda utgifter i staten upptagna posten, torde motsvarande
höjning av anslaget till skjutskolan för år 1917 böra äga rum.
Chefen för skjutskolan åtnjuter eldigt den nuvarande staten arvode,
motsvarande majors avlöning, d. v. s. lön 4,000 kronor och dagavlöning
å 5 kronor i 365 dagar = 1,825 kronor, summa 5,825 kronor. Därjämte
uppbär han lönetillägg och furageersättning för en tjänstehäst med tillhopa
765 kronor.
Iuspektören för infanteriet har nu föreslagit och arméförvaltningen
tillstyrkt, att skolchefen därutöver måtte erhålla ett arvode om 1,000
kronor.
I samband med avgivande av förslag till stat för skjutskolan hava
vederbörande myndigheter vid upprepade tillfällen framhållit önskvärdheten
av, att skolchefen måtte erhålla överstelöjtnants avlöningsförmåner.
Förslaget härom har motiverats dels med hänsyn till den chefen
påvilande ansvarsfulla uppgiften att varje år leda utbildningen av ett
stort antal officerare, bland vilka åtskilliga innehade regementsofficers
grad, dels med hänsyn till önskvärdheten av att kunna besätta befattningen
med en person, som någon tid fört befäl såsom regementsofficer.
Uti sitt förenämnda förslag till omorganisation av skjutskolan
har även inspektören för infanteriet funnit sig böra på det livligaste
förorda, att chefen för skjutskolan erhölle överstelöjtnants avlöningsförmåner.
Den, som skulle vara chef för en skola av sådan betydelse
som infanteriskjutskolan, borde förut hava fört befäl såsom major och
visat sig vara eu duglig bataljonschef. Hans ställning såsom chef
krävde även en högre ställning än den såsom major. Då chefen för
skjutskolan hittills haft och väl även. i framtiden komme att få undervisningsskyldighet,
borde han dessutom erhålla ett särskilt arvode om
1,000 kronor. Detta vore jämväl erforderligt för att säker utsikt skulle
finnas att kunna besätta beställningen med en dugande, sin viktiga
uppgift fullt vuxen person.
Förslaget om att tillerkänna chefen för skjutskolan, utöver de
honom tillkommande ordinarie avlöningsförmånerna, ett särskilt arvode
anser jag mig icke kunna tillstyrka med hänsyn till de konsekvenser,
detta skulle kunna medföra med avseende å chefsbeställningarna vid
övriga militära skolor. Däremot delar jag den av vederbörande myndigheter
nu och tillförene uttalade uppfattningen, att beställningen såsom
chef för skjutskolan bör vara förenad med överstelöjtnants avlöningsförmåner.
Jag finner mig därför böra tillstyrka, att anslaget till
skjutskolan höjes med det härför erforderliga beloppet eller 500 kronor.
[12-]
46
Fjärde huvudtiteln.
[12-]
[13.]
Anslag för
extra kurser
vid skjutskolan
år
1916.
Enligt de av riksdagen beslutade ändrade grunderna för hästhållningen
för officerare vid armén skall chefen för skjutskolan hädanefter
göras beriden på en kronan tillhörig stamhäst. Med hänsyn härtill och
av skäl, som jag förut i annat sammanhang angivit, torde i den stat,
som Kungl. Magt kommer att för år 1917 fastställa för skjutskolan,
hästgottgörelse åt chefen böra beräknas med förslagsvis högst 765
kronor, varjämte till staten bör fogas en anmärkning av innehåll, att
därest chefen enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser
göres beriden å kronan tillhörig stamhäst, den i staten upptagna hästgottgörelsen
icke vidare skall utgå.
De av mig i det föregående tillstyrkta ändringarna i skjutskolans
stat föranleda en höjning av anslaget till skjutskolan med sammanlagt
(4,300 + 579 + 500—) 5,379 kronor, vilket belopp för anslagets avjämnande
torde böra upptagas till 5,400 kronor.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
att öka reservationsanslaget till skjutskolan för
infanteriet och kavalleriet,
nu........................................................... kronor 62,250: —
med......................................................... j> 5,400: —
till ........................................ kronor 67,650: —
Ökning av antalet elever vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet
under år 1917 ävensom anordnande därstädes under samma år av
en kulsprutekurs.
Enligt den för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet gällande
organisationen skola därstädes årligen anordnas tre särskilda kurser,
nämligen en kurs för yngre subalternofficerare under högst 60 dagar,
en kurs för kompanichefer under högst 30 dagar och en kurs för
majorer likaledes under högst 30 dagar. De båda sistnämnda kurserna
sammanfalla till tiden med senare hälvten av subalternofficerskursen.
Kurserna, vilka med hänsyn till elevantalet anordnas i två särskilda omgångar,
hava hittills plägat pågå under sommaren.
Elevernas antal utgör enligt den för skolan fastställda staten sammanlagt
118, därav 8 majorer, 30 kaptener och 80 subalternofficerare. Av
dessa tillhöra endast ett mindretal kavalleriet.
Fjärde huvudtiteln.
47
För att de officerare, vilka jämlikt deri nya liärurdningen under år [13.]
1915 skulle tjänstgöra såsom befäl och instruktörer vid kulspruteförbanden
vid infanteriet och kavalleriet, dessförinnan skulle erhålla erforderlig
utbildning i kulsprutetjänst, vidtogs med avseende å skjutskolans
utbildningsprogram för år 1915 den ändringen, att i stället för de båda
vanliga kurser, som skolat äga rum under sommaren samma år, anordnades
två särskilda kulsprutekurser under vintern 1914—1915. För att
icke skjututbildningen bland arméns officerare skulle genom ifrågavarande
anordning bliva lidande, förutsattes emellertid härvid, att under åren
1916 och 1917 särskilda åtgärder skulle vidtagas för att tillgodose utbildningen
av ett ökat antal elever i skjutskolans vanliga kurser.
I överensstämmelse härmed har också riksdagen, på Kungl. Maj:ts
därom gjorda framställning, på extra stat för år 1916 anvisat ett belopp
av 22,100 kronor i och för anordnande under samma år av en extra
utbildningskurs vid skjutskolan.
Uti underdånig skrivelse den 31 maj 1915 anmälde chefen för chefens för
skjutskolan, att därest, såsom avsett vore, tre utbildningskurser skulle frai^täUnhTg
under år 1916 äga rum vid skjutskolau, den första kursen måste taga den si maj
sin början i slutet av februari månad. Då de till skjutskolan upplåtna 19Tj85arbyggde
lokalerna emellertid icke vore vinterbonade, måste vissa byggnads- och nadsarbeten
reparationsarbeten oundgängligen vidtagas. De mest framträdande brister,
som borde avhjälpas, vore följande. Förläggningsutrymme för övningstruppen
saknades helt och hållet. Hittills hade övningstruppen förlagts
i tält, men detta syntes knappast böra ifrågakomma under en månadslång
kommendering vintertid. Vidare vore manskapets matsal icke
vinterbonad och manskapsköket alldeles otillräckligt. Då matlagning
för större trupp skulle ske, måste under nuvarande förhållanden kokning
av potatis och dylikt ske ute i det fria, något som icke borde ifrågakomma
under någon längre tid på vintern. Föreläsningssalen saknade
innanfönster. De lokaler, som användes till förläggning av officerare,
vore till stor del i sådant skick, att de icke utan hälsofara kunde bebos
vintertid. I matsalsbyggnaden för officerare saknades innanfönster
i såväl matsal som serveringsrum och kök. Rum för ytterkläder funnes
icke och tjänstpersonalen vore förlagd i rum, som saknade eldstäder.
Officersmässen kunde icke utan vissa förändringar hållas i behövlig grad
uppvärmd. Slutligen vore stallet delvis icke vinterbonat.
Med hänsyn därtill, att särskilt tillkallade sakkunniga uti den 30
maj 1914 avgivet betänkande föreslagit, att skjutskolan skulle för framtiden
kvarbliva vid Rosersberg, ävensom framlagt under sådan förut
-
48
Fjärde huvudtiteln.
[13.]
Myndig
heternas
yttranden,
Infordrande
av förslag för
tillgodoseendet
av
utbildningen
vid skjutskolan
under
år 1917.
Chefens för
skjutskolan
framställning
den 12 augusti
1915 angående
ökat
antal elever
vid skjutskolan
under
år 1917.
sättning uppgjord plan för erforderliga nybyggnadsarbeten vid skolan,
ansåge skolchefen, att de åtgärder, som nu behövde vidtagas, borde utföras
i enlighet med nämnda plan i de delar, där sådant vore möjligt.
Dessa åtgärder vore dels uppförande av en manskap sb ar ack och en köksbyffgna-d,
enligt de sakkunnigas beräkningar dragande en kostnad av
30,000 kronor respektive 52,000 kronor, dels ock verkställande av vissa
inrednings- och reparationsarbeten för en av sakkunnig person beräknad
kostnad av 12,575 kronor.
På grund av vad sålunda anförts, hemställde skolchefen, att Kungl.
Maj:t måtte för utförande av förenämnda byggnads-, inrednings- och
reparationsarbeten anvisa ett belopp av 94,575 kronor.
Uti den 2 juni 1915 avgivet yttrande förklarade inspektören för
infanteriet, att de av skolchefen föreslagna åtgärderna vore — under
de av honom angivna förutsättningarna och med hänsyn till en effektiv
skjututbildning av de till skolan beordrade eleverna — av behovet påkallade
och nödvändiga.
Arméförvaltningens artilleri-, fortifikations- och civila departement
förklarade i underdånigt utlåtande den 25 juni 1915 sig icke hava något
att erinra mot skolchefens framställning.
I samband med att förenämnda av riksdagen för år 1916 beviljade
anslag å 22,100 kronor den 18 juni 1915 ställdes till arméförvaltningens
artilleridepartements förfogande anbefallde Kungl. Maj:t departementet
att, efter vederbörandes hörande, i sammanhang med angivandet av
medelsbehovet för år 1917 inkomma med förslag till de särskilda åtgärder,
som kunde anses böra vidtagas för att tillgodose utbildningen av ett
ökat antal elever i skjutskolans vanliga kurser under nämnda år.
Till åtlydnad härav har nu arméförvaltningen, efter chefens för
skjutskolan samt inspektören för infanteriet hörande, inkommit med förslag
i ämnet.
Chefen för skjutskolan har i sitt den 12 augusti 1915 avgivna yttrande
förklarat sig anse, att det för såväl utbildningen vid skjutskolan
som tjänsten vid truppförbanden vore olämpligt att, i likhet med vad
för år 1916 vore avsett att äga rum, jämväl under år 1917 anordna
tre i stället för sedvanliga två utbildningskurser vid skjutskolan. Endast
två kurser borde anordnas, vardera med något ökat antal dagar och
med avsevärt ökat antal subalternofficerare såsom elever.
Fjärde huvudtiteln. 41»
Enligt verkställda beräkningar borde till ifrågavarande båda kurser
beordras sammanlagt 95 subalternofficerare, 33 kaptener och ryttmästare
samt 12 majorer, i stället för enligt 1916 års stat respektive 80, 30 och
8. Kursernas längd ansåge skolchefen böra bestämmas till 70 dagar
för subalternofficerare och 35 dagar för kompani-(skvadrons-)chefer och
majorer eller 10 respektive 5 dagar mera än hittills. Endast därigenom
bleve det möjligt att låta det ökade antalet elever erhålla samma utbildning
i anordnande och ledande av övningar och i befälsföring under
eldstrid som under vanliga kurser. Tiden för kurserna syntes lämpligast
böla bestämmas för första kursen till den 8 april—16 juni och för andra
kursen till den 26 juni—3 september.
Då vardera av kurserna skulle ökas från 60 till 70 dagar, borde
antalet dagar, för vilka dagtraktamente skulle beräknas, samtidigt ökas
med 20 dagar för vissa befattningshavare vid skjutskolan, nämligen lör
adjutant, lärare, repetitörer, läkare, gevärshant.verkare och köksföreståndare.
Även andra titlar å staten än titeln avlöning och arvode, behövde
ökas med vissa angivna belopp.
Sammanlagda kostnaderna, utöver den vanliga staten för skolan,
beräknades av skolchefen komma att uppgå till 14,200 kronor.
För att kunna utöka elevantalet vid skjutskolans vanliga kurser på
föreslaget sätt erfordrades emellertid ett icke obetydligt utökat förläggning8utrymme.
Sådant funnes för närvarande, förutom för lärarpersonalen,
för 32 subalternofficerare, 14 kaptener och 4 majorer. För utökning
av elevantalet på föreslaget sätt erfordrades rum för ytterligare
16 subalternofficerare, 3 kaptener och 2 majorer. Subalternofficerarna
kunde förläggas två i varje rum, vadan antalet ytterligare erforderliga
rum skulle uppgå till 13. Då emellertid förläggningen hittills i vissa
fall varit för trång samt under vissa perioder rum erfordrades dels för
generalstabsofficerare, vilka plägade beordras att följa vissa större skjutningar,
dels för kaptener från andra truppslag än infanteriet, vilka på
egen begäran beordrades genomgå kurs vid skolan, dels ock såsom
reserv vid sjukdomsfall m. fl. tillfällen, borde rumantalet för officerare
ökas med 20. För att fylla detta behov föresloge skolchefen uppförandet
av en ofjicersbyggnad för en av arméförvaltningens fortifikationsdepartement
beräknad kostnad av 40,000 kronor, vartill komme kostnaden
för nyanskaffning av möbler och inventarier med 300 kronor
för rum eller tillhopa 6,000 kronor. Det nu angivna ytterligare
utrymmet erfordrades emellertid endast i det fall, att fullständigt etablissemang
för skjutskolan å Rosersberg, varom särskilda sakkunniga den 30
maj 1914 avgivit förslag, icke före skjutskolans början år 1917 kommit till
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 käft. 7
[1^.]
50
Fjärde huvudtiteln.
[13.]
Chefens för
skjutskolan
framställning
den 14 september
1915
angående anordnande
av
en kulsprutekars
vid skjutskolan
under
år 1917.
utförande beträffande officersbostäder till det omfång, eom svarade mot
förenämnda ytterligare behov av 20 rum. Den nu föreslagna officersbyggnaden
inginge visserligen icke i det avsedda nya skjutskoleetablissemanget,
men kunde lätteligen utan större kostnader däri inpassas.
Slutligen framhöll skolchefen, att de av honom i förenämnda
skrivelse den 31 maj 1915 föreslagna arbeten, nämligen uppförande av
en manskapsbaraat och en kökshyggnnd samt utförande av vissa inredningsoch
reparationsarbeten, under alla förhållanden vore erforderliga. Därest
desamma icke bleve vidtagna redan till 1916 års kurser, borde de följaktligen
utföras före den tid, då 1917 års kurser toge sin början.
Uti underdånig skrivelse den 14 september 1915 har chefen för
skjutskolan framhållit, att i samband med frågan rörande undervisningens
vid skjutskolan ordnande under år 1917 borde även till prövning upptagas
frågan om anordnande under samma år vid skolan av en utbddningskurs
i skjutning med kulspruta och i kulspruteförbands eldstrid.
Behovet av en sådan kurs vid nämnda tid vore nämligen synnerligen
trängande. Vid de två kulsprutekurser, som ägt rum under vintern
1914—1915, hade utbildats två officerare av varje infanteri- och kavalleriregemente
samt ett antal underbefäl. Mobiliseringsbekovet vid ett
kulsprutekompani vore fyra officerare, vartill komme behov av kulspruteutbildade
officerare för depå och ersättning vid avgång i krig. Utbildning
av kulspruteofficerare vid regementena mötte emellertid avsevärda
svårigheter, i det att tillgång å ammunition för detta ändamål saknades,
och möjligheten att anordna fältmässiga skjutningar i tillräcklig utsträckning
vore ganska begränsad. Därjämte mötte svårighet att till kulsprutekompani
beordra officerare för egen utbildning, då denna på grund
av tjänstens vid kulsprutekompaniet allmänna gång måste utsträckas
över eu längre tidsperiod. Då under år 1916 ingen central kulsprutekurs
vore avsedd att äga rum, komme behovet av eu dylik kurs för
infanteriet år 1917 att vara synnerligen stort. Vid kavalleriet, vore tillgången
på kulspruteutbildade officerare jämförelsevis bättre, men icke
heller vid detta truppslag vore det tillrådligt att uppskjuta anordnande
av kulsprutekurs längre än till år 1917.
En dylik kurs borde anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med
vad inspektören för infanteriet föreslagit uti sitt den 1 september 1915
avgivna förslag till omorganisation av skjutskolan. Kursen borde sålunda
omfatta materialkännedom, skjutning med kulspruta, eldledning
och avståndsmätning. Såsom elever borde beordras en subalternofficer
från varje infanteriregemente och varje tioskvadrons-kavalleriregemente
Fjärde huvudtiteln. ,)l
samt en från vart annat av de sex femskvadrons-kavalleriregementena [13. |
eller tillhopa 33 elever. Kursens längd syntes kunna begränsas till 30
dagar. Tidpunkten för densamma kunde lämpligen bestämmas till juli
månad. Under denna tid vore behovet av officerare vid infanteriregementena
mindre än eljest, och utrymme för förläggning av officerarna
funnes, om den i skolchefens skrivelse den 12 augusti 1915 föreslagna
officersbyggnaden bleve utförd. Dessutom funnes under nämnda månad
möjlighet att utan större olägenheter erhålla övningstrupp från infanteriets
och kavalleriets kulspruteförband. Då skjutskolans ordinarie lärare
under ifrågavarande tid hade att meddela undervisning i en av de
vanliga subalternkurserna och flertalet av dem icke hade kulspruteskjutning°till
undervisningsämne, måste särskild lärarpersonal inbeordras, och
syntes denna kunna begränsas till 1 förste lärare, 1 andre lärare och
1 repetitör. Övningstrupp, ett kulsprutekompani och en kulsprutetropp,
bleve oundgängligen nödvändig under åtminstone 10 dagar av kursen.
Därjämte erfordrades omkring 11 ridhästar för lärares och elevers räknino-
under den tid, övningstrupp vore beordrad till skolan. Då stallutrymme
endast funnes för de för skolans ordinarie verksamhet befintliga
hästarna, borde ett reservstall anordnas för de hästar, som på
orund av kulsprutekursen beordrats till skolan, eller för tillhopa 92
hästar. Kostnaderna för ett sådant stall, vilket även kunde komma till
användning vid framtida dylika kurser, kunde beräknas till 4,000 kronor.
Kostnaden i övrigt för den föreslagna kursen beräknades av skolchefen
komma att uppgå till sammanlagt 8,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts, hemställde chefen för skjutskolan
om anvisande av dels 8,000 kronor för anordnande under ar 1917 av
en kulsprutekurs vid skjutskolan, dels 4,000 kronor för uppförande därstädes
av ett sommarstall för hästar vid ifrågavarande ävensom eventuellt
blivande kulsprutekurser.
Inspektören för infanteriet har uti den 16 september 1915 avgivet inspektörens
yttrande förklarat sig i allmänhet icke hava något att erinra mot che- yttran(je.
fens för skjutskolan "förslag att tillgodose utbildningen av ett, ökat antal
elever i''skjutskolans vanliga kurser under år 1917. Den föreslagma
ökningen av subalternkurserna med 10 dagar vore betingad av det
ökade elevantalet. Däremot ansåge inspektören för infanteriet, att kurserna
för kaptener (ryttmästare) och majorer borde, i enlighet med det
av honom den 1 september 1915 avgivna förslaget, angående omorganisation
av skjutskolan, bibehållas vid sin nuvarande längd av 30 dagar.
[13.]
Arméförvalt
ningens
yttrande.
Fjärde huvudtiteln.
Då det vore nödvändigt att under år 1917 vid skjutskolan anordna
en ny kulsprutekurs, ansåge sig inspektören för infanteriet böra tillstyrka
det av skolchefen härutinnan framställda förslaget.
- _ Vad beträffar förslaget om ökning av elevantalet i 1917 års sedvanliga
kurser, har arméförvaltningen funnit sig böra tillstyrka de av chefen
.f°r skjutskolan angivna beräkningsgrunderna med den ändring däri
beträffande dagantalet för beräknandet av dagtraktamenten dels för
kaptener och ryttmästare samt för majorer, som inspektören för infanterie^/.
..^res^a^^’ oc.^ för adjutant och andre lärare, som betingades
av föreslagen ordinarie stat för år 1917. Sammanlagda kostnaden för
de tillägg till skjutskolans stat, som under år 1917 skulle erfordras för
ökande av elevantalet vid de under samma år avsedda ordinarie två
skjutskolekurserna, komme enligt verkställd beräkning att uppgå till
13,580 kronor.
. ^ad de av chefen för skjutskolan föreslagna byggnadsarbetena
angmge, ansåge arméförvaltningen, att intet tvivel rådde därom, att
ett oavvisligt behov av dessa arbeten förelåge, och om önskvärdheten
av, att anslag därtill snarast möjligt ställdes till förfogande. Då emellertid
ifrågavarande byggnader och arbeten icke behövdes, för den händelse
ett fullständigt etablissemang för skjutskolan komme till stånd
enligt avgivet förslag, borde, enligt arméförvaltningens åsikt, innan
desamma utfördes, slutgiltigt beslut hava fattats om, att skjutskolan
i en eller annan form skulle kvarbliva vid Rosersberg, ävensom bestämts
omfånget av de byggnader och arbeten, som erfordrades för skiutskolans
vidare verksamhet därstädes.
Enligt »Förslag och kostnadsberäkningar över ett nyuppfört etablissemang
för infanteriskjutskolan», tillhörande det av särskilda sakkunniga
den 30 maj 1914 avgivna betänkandet angående skjutskolans förläggnmg,
skulle bland andra byggnader uppföras dels en elevbyggnad II
om 24 enkelrum för en kostnad av 93,720 kronor, dels en barack I för
en kostnad av 30,000 kronor, dels ock en köksbyggnad för en kostnad
78,480 kronor (ej 52,000 kronor såsom i chefens för skjutskolan framställning
angivits). I första hand borde anslag för dessa byggnader samt
för de i nu disponerade lokaler erforderliga inrednings- och reparationsarbeten
äskas till det belopp, som för samma ändamål komme att upptagas
de kostnadsberäkningar, som fortifikationsdepartementet till följd
av nådig remiss den 18 september 1915 av de sakkunnigas förslag
komme att till Kung], Magt avgiva.
Fjärde huvudtiteln.
Enär av ifrågavarande nybyggnader för manskap ingen hunne L^.J
utföras före den tid, då vinterskjutskolekursen år 1916 skulle taga
sin början, kunde antagligen någon utbildning av ökat antal elever
icke under samma år försiggå, utan måste därmed troligen anstå. till
tidigast under år 1917. Det för år 1916 för ändamålet beviljade
anslaget å extra stat om 22,100 kronor kunde i sådant fall reserveras
för motsvarande utbildning under år 1917.
Vad den föreslagna kulspr utekur sen beträffade, både arméförvaltningen
intet att erinra mot det av skolchefen för ändamålet beräknade
beloppet av 8,000 kronor. Vad åter beträffade uppförandet av ett provisoriskt
stall för 4,000 kronor, ansåge arméförvaltningen, att ett stall
för 92 hästar, även av provisorisk beskaffenhet och som även för framtiden
kunde vara till nytta, ej kunde utföras för sagda kostnad, och
att, då kursen vore avsedd att äga rum under juli månad, hästarna väl
kunde bivackera under de 10 dagar, som den övningstrupp, till vilken
hästarna hörde, befunne sig vid skjutskolan.
På grund av vad sålunda blivit anfört, hemställde arméförvaltningen,
att å extra stat för år 1917 måtte av riksdagen äskas,
dels som tillägg till ordinarie staten för år 1917 för tillgodoseendet
vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet av ett ökat antal elever
under sagda år 13,580 kronor,
dels jämväl som tillägg till ordinarie staten för år 1917 för anordnandet
av en kulsprutekurs vid förenämnda skjutskola under sagda
år 8,000 kronor,
dels ock kostnaden för uppförandet vid Rosersberg för infanteriets
och kavalleriets skjutskola av i första hand en officersbyggnad, eu manskapsbarack
och en köksbyggnad till de belopp för vardera, som i
arméförvaltningens fortifikationsdepartements före 1915 års utgång infordrade
kostnadsberäkningar m. m. kunde varda upptagna.
Mot det framställda förslaget att för tillgodoseendet av skjutut- Der“^“entB''
bildningen inom armén öka antalet elever i de ordinarie utbildningskurserna
under år 1917 har jag icke något att erinra. Den härför av
arméförvaltningen beräknade kostnaden, 13,580 kronor, giver mig ej
heller anledning till någon anmärkning. Därvid hava nämligen tillämpats
enahanda beräkningsgrunder som i den för skjutskolan fastställda
staten.
Med hänsyn till vad chefen för skjutskolan och inspektören för infanteriet
anfört, finner jag det jämväl vara av vikt, att en kulsprutekurs
under år 1917 anordnas vid skjutskolan. Beträffande kursens om
-
54
Fjärde huvudtiteln.
[13.] fattning och de beräknade kostnaderna för densamma, 8,000 kronor,
har jag icke något att erinra.
Som förut nämnts, har riksdagen för anordnande under innevarande
år av en extra utbildningskurs vid skjutskolan beviljat ett anslag å
22,100 kronor. För att denna kurs skall kunna äga rum erfordras,
enligt vad skolchefen i sin förenämnda skrivelse den 31 maj 1915
anmält, vidtagande av åtskilliga byggnads- och reparationsarbeten till
högst avsevärda belopp. Då emellertid med hänsyn till den föreliggande
frågan angående skjutskolans framtida förläggning några åtgärder
i den av skolchefen föreslagna riktningen icke ansetts böra vidtagas,
förr än denna fråga blivit avgjord, kan någon extra utbildningskurs
vid skjutskolan icke under innevarande år anordnas. Vid sådant
förhållande torde det för denna kurs beviljade anslaget å 22,100 kronor
kunna tagas i anspråk för bestridande av kostnaderna för de nu föreslagna
kurserna under år 1917, uppgående till sammanlagt (13,580 +
8,000 —) 21,580 kronor. Något särskilt anslag för ändamålet behöver
följaktligen icke av riksdagen äskas. Däremot torde riksdagens medgivande
till berörda anslags användande för nu ifrågavarande kurser
böra utverkas.
För att utbildningen vid skjutskolan under år 1917 skall kunna på
angivet sätt ordnas, erfordras emellertid vidtagande av vissa byggnadsoch
reparationsarbeten därstädes. Till denna fråga anhåller jag att få
återkomma i annat sammanhang.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kung]. Maj:t föreslå
riksdagen medgiva,
att det för anordnande av vissa extra kurser vid
skjutskolan för infanteriet och kavalleriet å extra stat
för år 1916 beviljade anslaget av 22,100 kronor
må tagas i anspråk för bestridande av kostnaderna
för ökning av antalet elever i de ordinarie utbildningskurserna
vid skjutskolan under år 1917 ävensom
för anordnande därstädes under samma år av en
kulsprutekurs.
4. Ärtilleriskjutskolor.
Anslaget till ärtilleriskjutskolor är i riksstaten för år 1916 upptaget
med 27,000 kronor.
Enligt de vid 1914 års härordningsproposition fogade och av riksdagen
i förevarande hänseende utan erinran lämnade kostnadsberäk
-
Fjär do huvudtiteln.
55
rungarna
skulle ifrågavarande
till 29,250 kronor.
anslag
efter genomförd härordning uppgå [13.]
Arméförvaltningen bär anmält, att generalfälttygmästaren och inspektören
för artilleriet anordnat utredning med hänsyn till artilleriskjutskolornas
delvisa förläggning till vinterperiod. Då härigenom uppkommande
behov av ökat anslag syntes, vad de närmaste åren beträffade,
kunna täckas av förefintliga reservationer under anslaget, tunne
sig arméförvaltningen icke böra för närvarande äska någon ökning av
detsamma.
Med hänsyn till vad arméförvaltningen sålunda anfört, torde i riksstaten
för år 1917 böra upptagas
ÅrtNieriskjutskoior, oförändrat ordinarie reservationsanslag
......................................................................................kronor 27,000: —
5. Krigsskolan.
Anslaget till krigsskolan utgör för närvarande 137,210 kronor.
Härav utgå enligt särskilda av riksdagen godkända stater 115,610
kronor till krigsskolan och 21,600 kronor till reservofficerskurser.
[14.]
1916 års
anslag.
Uti de av Kungl. Maja för 1914 års senare riksdag framlagda be- Anslag enräkningarna
av kostnaderna för lantförsvaret efter genomförd härordning
upptogs förevarande anslag med 148,010 kronor, därav 115,610
kronor till krigsskolan och 32,400 kronor till reservofficerskurser. I
den framlagda förslagsstaten anmärktes emellertid, att enär kostnaderna
för krigsskolans officers- och reservofficerskurser icke kunde på grund
av växlande elevantal m. fl. omständigheter med full säkerhet på förhand
beräknas, det syntes vara att motse, att under härordningens genomförande
kostnaderna måste ökas med förslagsvis 10 procent eller
till omkring 162,800 kronor.
Mot ifrågavarande beräkningar framställde riksdagen icke någon
erinran.
Med anledning därav, att åtskilliga å staten för krigsskolan upp- Förslag till
tagna poster under en följd av år visat sig för knappt beräknade, an- {ör7kBrigebefallde
Kungl. Maj:t genom brev den 31 december 1913 inspektören för skolan och
militärläroverken att vid läglig tidpunkt inkomma med fullständig ut- officerskårsa.
56
Fjärde huvudtiteln.
[14.] redning i avseende å skolans medelsbehov, grundad på en omräkning
av de i gällande stat för krigsskolan uppförda särskilda utgiftsposterna.
På grund härav och då jämlikt 1914 års härordningsbeslut antalet
kadetter vid krigsskolans officerskurs från och med hösten 1916 kommer
att ökas från det för närvarande beräknade högsta antalet av 125 till
150, har nu inspektören för militär!äroverken med underdånig skrivelse den
23 november 1915 överlämnat och till bifall förordat ett av chefen för
krigsskolan uppgjort förslag till ny stat för krigsskolan och dess
reservofficerskurser. Enligt detta förslag skulle staten för krigsskolan
uppgå till 160,600 kronor och staten för reservofficerskurserna till 60,400
kronor. Anslaget till krigsskolan skulle alltså komma att belöpa sig till
221,000 kronor eller till 83,790 kronor mer än för närvarande. I jämförelse
med det uti 1914 års härordningsproposition beräknade högsta
beloppet, 162,800 kronor, utgör ökningen 58,200 kronor.
Över förslaget har arméförvaltningen den 30 november 1915 avgivit
underdånigt utlåtande samt därvid med avseende å de särskilda
utgiftsposterna icke framställt annan erinran än att ett åt skolans läkare
i staten för reservofficerskurserna upptaget arvode borde utgå.
Jag övergår nu till att redogöra för de ändringar i gällande
stater, det framlagda förslaget innebär.
Staten för krigsskolan.
Staben.
Å staten finnas för närvarande uppförda jämte annan personal en
adjutant, tillika bibliotekarie, en veterinär och en intendent.
Enligt det för skolan den 22 augusti 1913 fastställda reglementet
skall vid skolan finnas en köksunderofficer. Några avlöningsförmåner
för denne finnas dock icke å staten upptagna. Till befattningen är
för närvarande beordrad en fanjunkare från Göta livgarde, som uppbär
lön å detta regementes stat jämte arvoden som köksunderofficer och
furageuppbördsman från vederbörande underhållsanslag.
skolchefen» Chefen för krigsskolan har nu föreslagit, att å staten för skolan
förslag. måtte upptagas dels två arvoden om vardera 1,000 kronor för tvenne
underofficerare, den ene som biträde i chefsexpeditionen åt adjutanten
och den andre som biträde till intendenten, dels ock ett ai-vode av 1,200
kronor för en köksföreståndare. Därjämte har skolchefen hemställt, att
Fjärde huvudtiteln.
det till veterinären utgående arvodet måtte höjas från 300 kronor till [14.]
500 kronor.
En underofficer som biträde åt adjutanten vore erforderlig på
grund av den mångfald göromål av olika slag, som lör närvarande påvilade
denne befattningshavare. Till sitt biträde hade adjutanten lör
närvarande endast ett värnpliktigt skrivbiträde, som ombyttes ungefär
varje halvår och dessutom delades med expeditionens övriga avdelningar.
En mängd göromål vore av den natur, att de oavvisligen
krävde en underofficer. Särskilt vore behovet av en utbildad vapenunderofficer
kännbart.
Behovet av ett biträde hos intendenten vore likaledes trängande.
För närvarande saknade intendenten i sin expedition varje annan hjälp
i sitt arbete än den, som köksunderofficeren, vilken dock måste ägna
den större delen av sin dag åt skötseln av köket och dettas ekonomi,
kunde lämna. Han tvingades därigenom att förutom handläggandet av alla
olika göromål som intendent och kasernofficer personligen utföra en väsentlig
del av sådana renskrivningsarbeten, som givetvis borde kunna överlämnas
till en underofficer. Då varje ökning i kadetternas antal, på
grund av den noggranna bokföring, som erfordrades för varje kadett, innebure
ett väsentligt förstorande av intendentens redan nu mycket dryga
arbetsbörda, följde med officerskursens ökning från omkring det för
närvarande vanliga antalet 115—120 kadetter till 150 som en nödvändighet
anställandet av ett biträde hos honom.
Förordnandet för den nuvarande köksföreståndaren upphörde den
31 december 1916 samtidigt som han bleve berättigad till pension.
Då köksföreståndarbefattningen vore upptagen i krigsskolans reglemente,
syntes den naturliga konsekvensen vara, att å krigsskolans stat
från och med år 1917 upptoges en fanjunkarbeställning, varigenom det
bleve möjligt för skolan att anställa för längre tid en lämplig yngre
underofficer från något av arméns regementen. Som emellertid den
nuvarande köksföreståndaren inlagt stora förtjänster om kadettkökets
skötsel, vore det ur ekonomisk synpunkt för kadetterna ytterst värdefull,
att han, oaktat han inträdde i pensionsåldern, kunde kvarstanna
under de närmaste åren, åtminstone till dess krigsskolans omflyttning
till nytt etablissemang ägde rum.
Som bekant har nästlidet års riksdag beslutit, att krigsskolan skall Departementså
tid, som framdeles bestämmes, förflyttas från Karlberg och förläggas ohefentill
Järvafältet. På grund härav har Kungl. Maj:t genom brev den 18
juni 1915 anbefallt arméförvaltningens fortifikationsdepartement att, i
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 höft. 8
58
Fjärde huvudtiteln.
[14.] samråd med inspektören för militärläroverken, uppgöra och till Kungl.
Maj:t inkomma med fullständigt, av kostnadsberäkningar åtföljt förslag
till uppförande av nytt etablissemang för krigsskolan å ett härför avsett,
norr om Ulriksdals kungsgård invid Edsviken beläget område av
Järvafältet.
Då krigsskolan således kommer att inom eu nära framtid förläggas
till ett helt nytt etablissemang och i samband därmed åtskilliga förändringar
torde komma att visa sig erforderliga såväl med avseende å
skolans organisation som beträffande dess ekonomi, anser jag, att för
närvarande inga andra ändringar i nu gällande stat böra vidtagas än
sådana, som äro oundgängligen nödvändiga med hänsyn till den ökning
av elevantalet, som från och med nästa höst kommer att på grund av
den nya härordningen inträda. Övriga krav, om än i och för sig
befogade, synas mig böra tillsvidare anstå.
Att såväl adjutantens som intendentens göromål komma att ökas i
och med elevantalets ökning, är tydligt. Set torde dock icke vara
nödvändigt att pa grund härav vid skolan anställa särskilda underofficerare
till deras biträde. Saken torde tillsvidare lämpligen kunna ordnas
så, att ytterligare ett värnpliktigt skrivbiträde beordras till tjänstgöring
å chefsexpeditionen, ävensom att intendenten till sin hjälp erhåller ett
dylikt biträde.
Den föreslagna arvodesförhöjningen åt veterinären ävensom uppförande
å staten av arvode för en köksföreståndare finner jag mig icke
höra tillstyrka. Såsom köksföreståndare torde såsom hittills kunna beordras
en underofficer vid något av truppförbanden.
Å den nuvarande staten är beräknad hästgottgörelse åt chefen för
två tjänstehästar och åt adjutanten för en tjänstehäst. Enligt 1915
års riksdags beslut angående hästhållningen för officerare vid armén
skall chefen fortfarande vara beriden å två hästar, därav den ena dock
skall vara en kronan tillhörig stamhäst. Åt adjutanten skall tillhandahållas
en stamhäst. Av skäl, som förut anförts, torde emellertid hästgottgörelse
enligt hittills tillämpade grunder böra å staten beräknas
med förslagsvis högst 2,295 kronor, varjämte i anmärkning till staten
torde böra angivas, huru vid övergången till den nya ordningen för
hästhållningen skall förfaras.
Kompanibefälet.
Kompanibefälet utgöres för närvarande av, förutom 1 kompanichef
och 1 fanjunkare, 5 subalternofficerare, kadettofficerare, därav 4
Fjärde huvudtiteln. 59
av infanteriet och 1 av kavalleriet. Kadettofficer åtnjuter arvode om
1,200 kronor.
Enligt skolchefens förslag skulle anställas ytterligare 2 kadettofficerare.
Mångårig erfarenhet hade visat, att därest utbildningen i kompaniövningar
— särskilt truppföring och trupputbildning — skulle kunna
bedrivas på ett sätt, som lämnade ett tillfredsställande resultat, den
styrka, till vilken varje kadettofficers avdelning finge uppgå, icke borde
överstiga 20, högst 25 man. Redan vid så hög siffra som 25 bleve det
arbete, som kunde nedläggas på varje kadett, ett minimum av vad som fordrades,
för att slutresultatet skulle kunna betecknas som gott. Om
man utginge från kurser om 150 kadetter och beräknade antalet kavallerikadetter,
vilka för sin specialutbildning fordrade en kadettofficer,
till 15 å 18, återstode 135 å 132 övriga kadetter. Under antagande,
att såsom hittills åt samtliga dessa gåves enhetlig infanteristisk utbildning,
komme avdelningarna att med beräkning av 6 kadettotficerare
av infanteriet uppgå till 22 å 23 kadetter, vilken styrka icke borde
överskridas.
Mot vad sålunda föreslagits, har jag icke något att erinra. Uppförandet
å staten av ytterligare 2 kadettofficerare föranleder en ökad
kostnad av tillhopa 2,400 kronor.
Lärarna.
Den nuvarande staten, vilken är beräknad för högst 125 kadetter,
upptager arvoden åt 4 förste och 4 andre lärare för de större ämnena
krigskonst, vapenlära, krigsbyggnadskonst och topografi och åt 6 lärare
i övriga ämnen. Därjämte finnes å staten uppfört ett belopp av 5,100
kronor åt biträdande lärare. Av nämnda belopp utgå sammanlagt 4,500
kronor åt 9 biträdande lärare, medan återstående 600 kronor använts
för utbetalning av arvoden vid »dubblering» av lärare och kompanibefäl,
d. v. s. då under höstmånaderna avgående och tillträdande befattningshavare
samtidigt äro i tjänst. Genom särskilda brev har Kungl.
Maj:t anvisat arvoden åt ytterligare 2 biträdande lärare. Undervisningen
i de olika läroämnena bestrides alltså för närvarande av 4 förste lärare,
6 lärare, 4 andre lärare och 11 biträdande lärare. De till lärarpersonalen
utgående arvodena, däri inräknade förutnämnda 600 kronor, belöpa
sig till sammanlagt 20,700 kronor.
[14.]
Skolchefens
förslag.
Departements
chefen.
60
Fjärde huvudtiteln.
[14.]
Skolchefens
förslag.
Skolchefen har nu anfört, att i och med kursernas ökande till 150
kadetter de nuvarande lärarkrafterna icke räckte till, utan bleve en
ökning nödvändig, ej minst för att kunna medhinna en noggrann kunskapsprövning
i de talrika repetitioner och examina, vilka följde varandra
i oavbruten följd under hela utbildningsåret. Endast vad beträffade
ämnena och övningsgrenarna gymnastik, vapenföring och idrott, statsoch
samhällslära, militär sundhets- och förbandslära samt ridning, hästkännedom
och kavalleriexercisreglemente syntes, därest kadetternas antal
begränsades till 150, ökning av för närvarande tillgängliga lärarkrafter
kunna inbesparas. Beträffande samtliga övriga ämnen torde
man kunna tillgodose behovet av ökade lärarkrafter genom att öka
antalet biträdande lärare, dock med undantag för ämnet vapenvård, för
vilket borde tillkomma en lärare jämte förutvarande biträdande lärare.
Vid skolan skulle alltså fortfarande finnas 4 förste lärare med
enahanda arvoden som för närvarande utom vad beträffade förste läraren
i krigskonst. Denne hade alltsedan befattningens tillkomst varit tilldelad
bostad å Karlberg, och hade denna förmån ansetts som en rättvis ersättning
till honom för hans maktpåliggande och till sin omfattning
vidare undervisningsskyldighet i jämförelse med övriga lärare, som å
stat åtnjöte samma avlöningsförmåner som han. Emellertid hade genom
kungl. brev den 1 oktober 1915 bestämts, att taktiklärarens hävdvunna
rättighet till bostad å Karlberg icke mer tillkomme honom. Med hänsyn
härtill och då omfånget av hans arbete vore så ofantligt mycket större
än de övriga förste lärarnes och för krigsskolan utan tvivel av samma
vikt som lärarens i artilleri och tillämpad mekanik å artilleri- och ingenjörhögskolan
vore för denna — denne lärares arvode vore 2,100
kronor — ansåge skolchefen det vara ur alla synpunkter rättvist, att
förste lärarens i krigskonst arvode höjdes från 1,500 till 2,000 kr.
Beträffande antalet andre lärare och de till dem utgående arvodena
vore för närvarande icke någon ändring erforderlig.
Genom kungl. brev den 23 september 1915 både anvisats ett arvode
av 300 kronor till en biträdande lärare i vapenvård. Undervisningen
och kunskapsprövningarna i detta ämne hade hittills varit så ordnade,
att för ena hälvten av kursen hade förste läraren i vapenlära och för
den andra hälvten vapenofficeren tagits i anspråk. För att emellertid
de artilleriofficerare, som vore lärare i vapenlära, skulle kunna förvärva
sig sådan ingående kännedom om eldhandvapnen och dessas vård, som
vore nödig att besitta för undervisningens meddelande, bleve det nödvändigt
låta dessa undergå en särskild utbildningskurs vid Karl Gustafs
stads gevärsfaktori. Då dessutom många viktiga rön och erfarenheter
Fjärde huvudtiteln. 61
rörande vapenvårdens utförande vid trupp jämte liandliavandot och.
redovisningen av ammunition och målskjutningsmateriel en utbildningsgren,
vars betydelse ej finge underskattas • näppeligen stode att
vinna för en officer, med mindre än att han vore utbildad till och tjänstgjort
som vapenofficer, syntes enhetligheten och grundligheten i ämnet
vapenvård givetvis bliva bäst tillgodosedda, om undervisningen häruti
finge meddelas alla kadetter av den vid krigsskolan tjänstgörande vapenofficern.
Å staten borde följaktligen uppföras eu lärare i vapenvård med
arvode om 500 kronor, varjämte 300 kronor borde som hittills beräknas
för anställande av en biträdande lärare i ämnet i och för kunskapsprövningar.
Läraren i stats- och samhällslära åtnjöte för närvarande ett arvode
om 750 kronor. Då i och med kadettantalets ökning till 150 denne
lärare erhölle icke blott ökat arbete vid kunskapsprövningarna utan
även en till dubbel omfattning ökad föreläsningsskyldighet (två avdelningar
i stället för en avdelning), ansåge skolchefen, att det till honom
utgående arvodet borde höjas till 1,000 kronor.
Läraren i militär sundhets- och förbandslära uppbure för närvarande
i arvode 300 kronor. Då emellertid detta ämne vore av ungefär motsvarande
omfattning och icke finge tillmätas mindre betydelse än ämnet
militärförvaltning, för vilket arvodet iör läraren vore bestämt till 750
kronor, och då dessutom den biträdande läraren i ämnet militär sundhets-
och förbandslära uppbure ett arvode av 500 kronor, syntes det
vara endast en rättvis konsekvens, att läraren i ämnet med hänsyn till
avlöningsförmåner jämnställdes med läraren i militärförvaltning, och att
hans arvode således höjdes till 750 kronor.
Vad de biträdande lärarna anginge, borde deras antal ökas från 11
till 18, för att undervisningen skulle på behörigt sätt kunna.ombesörjas.
Av dessa borde 4 undervisa i krigskonst, 2 i topografi, 2 i krigsbyggnadskonst,
2 i vapenlära, 1 i vapenvård, 2 i krigslagar m. m., 2 i militär
förvaltning, 1 i militär hälsolära, 1 i hästkännedom och ridning
och 1 i gymnastik, vapenföring och idrott. Samtliga borde, i överensstämmelse
med vad för närvarande vore förhållandet, åtnjuta arvoden
om 500 kronor med undantag av biträdande läraren i vapenvård, för
vilken arvodet borde utgå med 300 kronor.
För den s. k. dubbleringen hade hittills beräknats 600 kronor. Vid
tillfällen, då ett flertal ombyten bland befäls- och lärarpersonalen ägt
rum, hade detta belopp icke räckt till, utan särskilt anslag måst för
ändamålet anvisas. På grund härav och då med den väsentliga ökning
av skolans personal, som bleve nödvändig från och med hösten 1916,
[14.]
62 Fjärde huvudtiteln.
[14.] antalet årligen skeende ombyten även komme att ökas, borde för möjliggörande
av dubblering, utan att för varje gång begära ett tillskott
i staten, beräknas ett belopp av 1,500 kronor.
Enligt det av skolchefen framställda förslaget skulle de till lärarpersonalen
utgående arvodena, det för dubbleringen avsedda beloppet
inräknat, uppgå till sammanlagt 26,800 kronor, d. v. s. 6,100 kronor
mera än för närvarande.
Depchrefenents • den /örste läraren i krigskonst föreslagna arvodesförhöj
ningen
icke står i något omedelbart samband med utökningen av kadettantalet,
anser jag mig icke kunna tillstyrka skolchefens härutinnan
framställda förslag.
Enligt det för krigsskolan fastställda reglementet utgör ämnet
vapenvård icke något särskilt läroämne, utan inräknas detsamma i ämnet
vapenlära. I enlighet härmed upptager staten icke någon lärare i vapenvård,
ej heller är det till biträdande lärare å staten upptagna beloppet
beräknat med hänsyn till ifrågavarande ämne. Emellertid har det ansetts
erforderligt att anställa en biträdande lärare i vapenvård, och har
Kungl. Maj:t härför anvisat ett särskilt arvode av 300 kronor. Att med
anledning av kadettantalets utökning anställa ytterligare lärarkrafter i
detta ämne anser jag icke vara erforderligt, utan torde undervisningen
däri jämväl för framtiden kunna behörigen ombesörjas på samma sätt
som hittills.
Mot den föreslagna höjningen av arvodet till läraren i stats- och
samhällslära har jag icke något att erinra.
Enligt det för krigsskolan fastställda reglementet åligger det den
vid. skolan anställde bataljonsläkaren att bestrida lärarbefattningen i
militär hälsolära (sundhets- och förband slära). Lärarverksamheten ingår
således uti hans tjänsteåligganden. Med hänsyn härtill är hans lärararvode
bestämt till endast 300 kronor. Vid sådant förhållande anser
jag mig icke kunna tillstyrka större höjning av det nu utgående arvodet
än som kan anses vara betingad av det ökade elevantalet eller
i runt tal 100 kronor. Arvodet torde således böra bestämmas till 400
kronor i stället för av skolchefen föreslagna 750 kronor.
A staten äro för närvarande beräknade arvoden åt 9 biträdande
lärare, nämligen 2 biträdande lärare i ämnet krigskonst samt 1 biträdande
lärare i vart och ett av ämnena vapenlära m. m., krigsbyggnadskonst,
topografi, krigslagar m. m., militärförvaltning, militär sundhetsoch
förbandslära samt ridning m. m. Därjämte hava särskilda medel
anvisats för anställande av en biträdande lärare i ämnet gymnastik
Fjärde huvudtiteln.
63
och vapenföring med ett arvode om 500 kronor och en biträdande [14.]
lärare i vapenvård med ett arvode om 300 kronor. Då ifrågavarande
båda lärare alltjämt äro erforderliga, böra de till dem utgående arvodena
hädanefter beräknas å staten.
Enligt skolchefens förslag skulle kadettantalets utökning erfordra
anställandet av ytterligare 7 biträdande lärare, nämligen två i ämnet
krigskonst samt en i vart och ett av ämnena vapenlära m. m., krigsbyggnadskonst,
topografi, krigslagar m. m. och militärförvaltning. Med
beräknande av arvoden om 500 kronor, eller samma belopp som för
närvarande utgår till samtliga biträdande lärare utom den i vapenvård,
skulle således erfordras en anslagsökning av 3,500 kronor. Mot vad
sålunda föreslagits, har jag icke annat att erinra, än att ökningen av
kadettantalet icke synes mig betinga mera än en ytterligare biträdande
lärare i krigskonst.
Såsom skolchefen framhållit, hava de för den s. k. dubbleringen beräknade
600 kronor visat sig otillräckliga. Sålunda har Kungl. Maj:t
genom brev den 1 oktober 1915 måst för ändamålet anvisa ytterligare
900 kronor. Med hänsyn härtill torde denna post böra för framtiden
beräknas till det av skolchefen föreslagna beloppet eller 1,500 kronor.
Den i staten upptagna posten till biträdande lärare torde följaktligen
böra ökas med (500 + 300 + 3,000 + 900=) 4,700 kronor eller från
5,100 kronor till 9,800 kronor.
Betjäningen.
Under denna titel är för närvarande å staten beräknat ett belopp
av sammanlagt 27,693 kronor 90 öre. Härav utgöra 1,335 kronor
90 öre dagtraktamente m. m. åt 1 sjukvårdssoldat och 1 spel. Återstående
26,358 kronor äro avsedda för den egentliga betjäningen.
Denna är å staten beräknad till förslagsvis: 3 förmän, 1 maskinist,
1 skogvaktare, tillika postbud, 1 tändare och uppsyningsman över ledningarna,
18 drängar, 1 baderska och 1 städerska med i allmänhet hel
årstjänst samt 7 drängar för en tid av 240 dagar om året.
Skolchefen har nu föreslagit, dels att betjäningen måtte ökas med Skolchefens
1 maskinist och mässdräng, 1 logementsuppassarförman och 1 loge- forBlag‘
mentsuppassare, dels ock att den till betjäningspersonalen för närvarande
utgående avlöningen måtte höjas. Till stöd härför har skolchefen
anfört följande:
64
Fjärde huvudtiteln.
[14.] Genom kungl. brev den 1 oktober 1915 hade medel anvisats till
uppförande av en särskild mässbyggnad för kadetterna. Då anordningarna
för denna byggnads uppvärmning, centraluppvärmning, krävde
en särskild tillsyn och vård av dithörande ångpanna, och då dessutom
dagligt arbete komme att krävas för mässlokalernas iordningställande
före och efter föreläsningar och lektioner under de tider, desamma på
grund av bristande utrymme i övrigt måste tagas i anspråk för sagda
ändamål, borde en maskinist och mässdräng anställas.
Logementsuppassarna vore för närvarande 4. De göromål, som
ålåge dem, vore städning, bäddning, eldning, vattenhämtning och tömning,
skötande av belysningen på ett sparsamt sätt, renhållning bakom
logementsflygeln, dag-, natt- och parkvakttjänstgöring, handräckningsoch
markörtjänst vid fältskjutningar, skötsel av och ansvar för krigsskolans
målskjutningsförråd vid Hägerstalund, varförutom de i vidsträckt
män måste biträda kompaniadjutanten i persedelförrådets skötande,
vid tvätts ut- och inlämnande samt vid ut- och inlämning av
kompaniets övningsmateriel, ammunition, patronhylsor m. m.
Under de senaste kurserna, då elevantalet växlat mellan 105—
128 kadetter, hade de nuvarande uppassarnas antal varit för ringa,
och vid upprepade tillfällen hade kungsgårdsarbetarna måst beordras
biträda ej blott vid yttre utan även vid inre tjänstgöring, vilket emellertid
icke visat sig fördelaktigt beträffande ordningen. Dessa olägenheter
hade väsentligt ökats under sistförflutna höst, då kadetterna delvis
måst förläggas även i gamla slottet, varest ej funnes vattenledning
och avlopp, och då såsom undervisningslokal även upplåtits rikssalsvåningen,
för vars städning och eldning m. m. den ordinarie slottsuppassningen
ej visat sig tillräcklig.
Då kursen ökades till 150 kadetter, måste förläggningen ytterligare
vidgas och lokaler tagas i anspråk, vilka dels läge mer spridda,
dels saknade vattenledning och avlopp. Även måste härvid nya expeditionslokaler
inrättas, vilket bidroge att ytterligare försvåra arbetet.
Vid den gamla förläggningen hade i regel beräknats 27 å 28 kadetter på
varje uppassare. Därest ytterligare en logementsuppassare anställdes, komme
på en var av uppassarna ej mindre än 30 kadetter. Detta vore möjligt
endast därigenom, att logementsuppassarna befriades från skötandet
av för kompaniet gemensamma lokaler såsom dagofficersexpeditionen,
vissa undervisningslokaler, persedel- och målskjutningsförråd
m. m.
Då under senare år kompaniadjutantens expeditionstjänstgöring avsevärt
ökats och omfånget av hans under uppbördsmannaansvar om
-
65
Fj linie hu vudtiteln.
händerhavda såväl krigsskole- som kadettpersedelförråd även vuxit, hade
behovet av ett närmast under honom i beialsställning stående biträde
alltmer gjort sig gällande. Detta torde vara så mycket mer påtagligt,
då man jämförde förhållandena vid ett vanligt kompani, där kompaniadjutanten
till sitt biträde hade ej blott dagunderofficer och dagkorpral,
utan i de flesta fall även ett särskilt underbefäl för förrådets skötsel
samt ytterligare ett å två skrivbiträden. Kompaniadjutanten vid krigsskolan
hade ingalunda mindre ansvar och arbete än en vanlig kompaniadjutant,
men hade hittills saknat allt biträde. En särskild logementsuppassarförman
borde därför anställas. Dennes skyldighet borde vara
att närmast under kompaniadjutanten och i hans frånvaro hava befälet
över logementsuppassarna, vilkas arbete han skulle övervaka och vid
behov omreglera, att vara kompaniadjutantens ansvariga biträde vid
handhavandet och vården av kompaniförrådet, kadetternas inlämnade
persedlar, tvätts in- och utlämning, kompaniets övningsmateriel, ammunition
m. m., samt att ansvara för och sköta fältskjutningsförrådet
vid Hägerstalund. Utom dessa åligganden, vilka alla krävde befälsställning,
skulle han personligen ombesörja städning m. m. av dagofficers-
och övriga för kompaniet gemensamma lokaler.
Jämväl gymnastikvaktmästaren samt maskinisten borde innehava förmansställning.
Båda förrättade nämligen tvenne sysslor. Gymnastikvaktmästaren
hade måst tagas i anspråk som biträde till vapenunderofficeren
med ansvar för gevärs- och ammunitionsförråden, varjämte han
svarade för skjutbanan och dess iordningställande före och efter skjutning;
därjämte hade han att utföra ett betungande arbete med målskjutningsmaterielens
underhåll och vård. Maskinisten tjänstgjorde
även som badmästare, för vilken vid förra beräkningen av antal erforderlig
betjäning upptagits särskild lön. Han måste dessutom som
ansvarig för de dyrbara maskinerna i badhuset besitta en yrkesskicklighet,
som syntes böra betinga honom samma avlöning som förmännen,
i all synnerhet som han vid kursernas stora ökning, särskilt reservofficerskursens,
komme att betungas med ett högst väsentligt ökat
arbete.
Beträffande betjäningens avlöning hade chefen för krigsskolan redan
i underdånig skrivelse den 20 september 1913 gjort framställning om
höjandet av densamma, under anförande hurusom arbetspriserna stigit
väsentligt å alla områden till följd av de fördyrade levnadsomkostnaderna
under det krigsskolans betjäningspersonal kvarblivit å samma
inkomstståndpunkt som 1904 och därigenom kommit i en i detta av
Bihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 höft. 9
[14.]
66
Fjärde huvudtiteln.
[14.] seende sämre ställning än flertalet andra arbetare. Nämnda framställning
både emellertid icke lett till någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Sedan denna framställning gjordes, både snart sagt alla förnödenheter
ytterligare ökats i pris, och behovet av ökning av betjäningens
avlöning hade ävenledes ännu mer framträtt. En sådan åtgärd vore
så mycket mer behjärtansvärd, som det för krigsskolan vore av stor
vikt att tack vare ordentliga avlöningsförmåner kunna vid sig binda
en plikttrogen och kunnig arbetspersonal.
Enligt det av skolchefen uppgjorda statförslaget skulle betjäningens
avlöningsförmåner uppgå till sammanlagt 39,471 kronor 15 öre,
däri inräknat förenämnda belopp av 1,335 kronor 90 öre till 1 sjukvårdssoldat
och 1 spel. Förevarande titel skulle alltså ökas med 11,777
kronor 25 öre.
Departements- Med hänsyn till vad skolchefen anfört, torde betjäningspersonalen
0 ® en‘ vid krigsskolan böra ökas med 1 logementsuppassarförman, 1 logementsuppassare
och 1 maskinist och mässdräng. Likaledes har jag icke
något att erinra däremot, att gymnastikvaktmästaren och maskinisten
erhålla förmansställning och därav betingade ökade avlöningsförmåner.
Däremot anser jag mig icke kunna tillstyrka skolchefens framställning,
i vad densamma avser löneförhöjning åt betjäningspersonalen i dess
helhet. Att den till betjäningen utgående avlöningen är lågt beräknad
och väl kan erfordra någon höjning, torde icke kunna bestridas, men
med hänsyn till rådande statsfinansiella förhållanden torde med denna
frågas avgörande böra anstå till ett kommande år.
Med beräknande av samma avlöning, som för närvarande utgår till
personal i motsvarande befattningar, eller 2 kronor 70 öre om dagen
till förman och 2 kronor 35 öre om dagen till den övriga manliga betjäningspersonalen,
skulle således erfordras för 1 logementsuppassarförman
985 kronor 50 öre, för 1 logementsuppassare 857 kronor 75
öre, för 1 maskinist och mässdräng likaledes 857 kronor 75 öre, samt
för tillökning i lönen åt gymnastikvaktmästaren och den nuvarande
maskinisten 255 kronor 50 öre, således tillhopa 2,956 kronor 50 öre.
Det å staten för närvarande för betjäningen beräknade beloppet,
26,358 kronor, torde alltså böra ökas till i jämnt krontal 29,315
kronor.
Fjärde huvudtiteln.
67
Omkostnader.
[14.]
Under denna rubrik äro å staten upptagna
till stående bibliotek, tavelsamlingen och skrivmateri
alier
.................................................................................
» remontering av 1 häst, underhåll av seltyg, fordon,
redskap för skogsskötsel och åkerbruk m. m.
» praktiska övningar............................................................
» bränsle, lyse och vatten samt betjäningens kaser
nering
...............................................................................
» byggnadernas och parkens vård samt underhåll...
y> inventarier och husgeråd...............................................
)> stipendier..............................................................................
» extra utgifter ...................................................................
eller tillhopa
kronor 1,200: —
» 1,300: —
» 3,700: —
j) 7,400: —
» 10,900: —
» 3,000: —
» 6,000: —
» 7,311: 10
kronor 40,811: 10
Skolchefen har nu föreslagit höjning av flertalet av ifrågavarande skolchefens
titlar. Endast titlarna till biblioteket och till remontering syntes kunna fram,ta nmg''
bibehållas oförändrade, under förutsättning att det till extra utgifter
för närvarande beräknade beloppet icke nedsattes.
Anslagsposten till praktiska övningar, 3,700 kronor, hade under en
följd av år visat sig otillräcklig. För att skolans praktiska övningar
skulle kunna bedrivas i den omfattning, som vore nödvändig för att
ernå ett tillfredsställande utbildningsresultat, hade under de senaste
åren särskilda medel måst anvisas. Sålunda hade titeln genom kungl.
brev den 16 oktober 1914 och 1 oktober 1915 tillförts 4,300 kronor
för vardera av officerskurserna 1914—1915 och 1915—1916, vadan
skolan för dessa övningar kunnat och kunde disponera 8,000 kronor
vid ett kadettantal av högst 125 kadetter. Med en ökning av kadetternas
antal till 150, d. v. s. med 20 procent, erfordrades en motsvarande
ökning även i tillgångarna lör de praktiska övningarnas bedrivande.
Posten borde därför i den nya staten höjas till 9,600 kronor.
Under åren 1909—1914 hade kostnaderna under posten till bränsle,
lyse och vatten samt betjäningens kasernering uppgått till i medeltal
8,305 kronor, således överstigande den i staten upptagna summan,
7,400 kronor, med omkring 900 kronor. I och med utökningen av
antalet kadetter komme en ökning i kostnaderna för såväl bränsle och
lyse som vatten att inträda. Att beräkna storleken av denna summa
läte sig blott närmelsevis göra, och syntes den enda beräkningsgrunden
man kunde följa, vara att öka summan i samma proportion,
68
Fjärde huvudtiteln.
[14.] som . antalet kadetter ökades, d. v. s. med 20 procent. Man komme
då till en summa av i det närmaste 10,000 kronor. Emellertid tillkomme
en ny stor mässbyggnad, vars uppvärmning och belysning
komme att draga väsentliga kostnader, varjämte den föreslagna ökningen
av betjäningspersonalen ävenledes komme att bidraga till kostnadernas
ytterligare höjande å denna titel. Med anledning härav borde
denna anslagspost höjas till 12,000 kronor. Vid bedömandet av denna
utgiltstitels storlek vore att märka, att för belysning och uppvärmning
av den nya mässbyggnaden borde särskilt anslag beräknas i reservofficerskursens
stat, varigenom summan för oificerskursen kunde i motsvarande
grad minskas. Da det emellertid vore omöjligt att exakt
verkställa . en beräkning av kostnaderna i sin helhet för sagda byggnads
eldning och belysning, läte det sig ännu mindre göra att verkställa
någon fördelning på olika kurser.
Kostnaderna för byggnadernas och parkens värd samt underhåll hade
under åren 1909—1914 i medeltal uppgått till omkring 17,000 kronor,
och således överstigit anslagsposten, 10,900 kronor, med i runt tal
6,000 kronor. Då emellertid avsikten vore, att krigsskolan skulle inom
en nära liggande framtid flyttas från Karlberg, och man väl finge antaga
att, till vilket ändamål det nuvarande etablissemanget än komme
att användas, en genomgripande ombyggnad eller reparation måste
komma till stånd av hela etablissemanget, syntes man ej böra sträcka
sina omsorger under återstående åren längre än till att vidmakthålla
byggnaderna i ett nödtorftigt skick. Ehuru visserligen ett överskridande
av summan 10,900 kronor kunde bliva nödvändigt även blott
med sagda mål för ögonen, syntes dock, därest den i staten till extra
utgifter upptagna summan, eller 7,311 kronor 10 öre, finge bibehållas
i den nya staten samt den i förslaget till reservofficerskursernas stat
upptagna summan för byggnaders underhåll, 2,000 kronor, bleve fastställd,
en ökning icke vara ovillkorligen nödvändig å denna titel.
Under förutsättning att ett särskilt anslag för att på en gång
komplettera inventarier och materiel med hänsyn till ökningen i offi°
cerskursens storlek — rörande vilket anslag skolchefen hade för avsikt
att inkomma med särskild underdånig framställning — komme att beviljas,
behövde någon ökning i ovanstående titel icke ifrågasättas.
Anslagsposten till stipendier ansåge skolchefen böra höjas från
6,000 kronor till 16,000 kronor. Denna höjning sammanhängde med
de ekonomiska förhållandena bland kadetterna i allmänhet. Uti sitt
yttrande över väckt förslag att i samband med fastställandet av ny
förordning angående sättet för officers- och reservofficersaspiranters
Fjärde huvudtiteln.
G9
antagning och utbildning bestämma eu viss förmögenhetsgräns för att
kunna antagas till officersaspirant, hade chefen för krigsskolan framhållit,
att ett närmare aktgivande på kadetternas förhållanden i ekonomiskt
avseende vid ankomsten till krigsskolan och under vistelsen
därstädes samt icke minst de vid slutet av varje officerskurs från
kadetterna till chefen för krigsskolan insända ansökningarna om erhållande
av ekiperingsstipendium blottade sådana ekonomiska förhållanden,
att man endast måste önska en ändring härutinnan till det bättre så
fort som möjligt. För närvarande vore det ingalunda endast ett enstaka
fall, att ynglingar sökt och vunnit kommendering till krigsskolan,
utan att hava haft ens elevavgiften betryggad och därvid löpt risken
att jämlikt skolans reglemente bliva skilda från densamma på grund
av oförmåga att kunna inbetala stadgad summa. Mångfaldiga vore de
exempel endast från de sista tre åren, att kadetter icke kunnat uppbringa
de medel, vilka vore erforderliga för anskaffning av sådana persedlar,
om vilka målsman redan före vederbörande kadetts beordrande
till krigsskolan underrättats, att de under kursens lopp måste anskaffas,
utan gjort framställning om att av den för andra ändamål avsedda
elevavgiften få utbekomma summan i fråga. Lika många och måhända
ännu oftare förekommande vore de fall, då kadetter icke kunde i rätt tid
betala de räkningar, som beviljats dem hos leverantörer och hantverkare
av olika slag, och vad beträffade den ingalunda billiga officersekiperingen
syntes det sätt, varpå denna likviderades av ett flertal
nyutnämnda officerare, lämna mycket övrigt att önska. Att dessa
förhållanden menligt inverkade på vissa kadetters arbete vid krigsskolan,
föranledde dem till lånetransaktioner av ej alltid tilltalande
innebörd, tvingade dem till ett visst smyg med sina affärer, som
ingalunda stode i överensstämmelse med strävan från krigsskolebefälets
sida att vara deras ledare även å detta område, samt slutligen, vad
sorgligast vore, belastade dem såsom unga officerare på ett sådant
sätt, att tjänsten därav måste bliva lidande, vore emellertid ovedersägligt.
Några bestämmelser rörande viss ekonomisk garanti för krigsskolans
kadetter hade emellertid icke blivit utfärdade. Beträffande de ekonomiskt
tryckta förhållandena för ett flertal kadetter syntes någon ändring näppeligen
vara att hoppas på vare sig under den närmare eller fjärmare framtiden,
utan pekade den allmänna ekonomiska ställningen hos krigsskolekadetterna
hän på faran, att en ekonomiskt så svag officerskår så
småningom måste uppstå, att dess tjänstduglighet därav måste lida intrång.
Att medelst stipendier kunna häva ovanstående onda, läte sig
[14.]
70
Fjärde huvudtiteln.
[14.] naturligtvis icke göra, då härför skulle krävas vida större summor än
man kunde ifrågasätta. En ökning av de nuvarande stipendiernas antal
och storlek borde dock bidraga till en förbättring av förhållandena.
Sedan flera tiotal år tillbaka hade s. k. officersekiperingsstipendier, till
ett antal av 10 och storlek om 600 kronor, utdelats till från krigsskolan
utexaminerade kadetter. Redan på den tiden, då kadetternas
antal uppgått till ett 60- å 70-tal, hade dessa stipendier varit lika
många och stora som nu. Därest det på den tiden, då den ekonomiska
ställningen bland kadetterna i allmänhet varit bättre än för närvarande,
samtidigt som deras antal uppgått till högst hälften av det
antal, för vilket det nu föreliggande förslaget till stat hade beräknats,
ansetts önskligt att utdela ovanstående antal stipendier, måste med
kursernas fördubbling — även om man alldeles frånsåge skillnaden i
ekonomiska resurser hos kadetterna då och nu — en fördubbling av
stipendiesumman vid krigsskolan — från 6,000 kronor till 12,000 kronor
— anses vara en naturlig åtgärd. Toge man därjämte hänsyn till
det verkliga nödläge, i vilket enstaka kadetter på varje kurs befunne sig,
ävensom till den förminskade ekonomiska bärkraften hos flertalet av
de nutida kadetterna, framstode det som en åtgärd av stor betydelse,
att stipendiesumman i krigsskolans stat ökades ytterligare. Fogades
till ett beslut om anvisning av sagda summa även den bestämmelsen,
att chefen för krigsskolan ägde att fördela densamma i 4 stipendier å,
1,500 kronor, 4 stipendier å 1,000 kronor samt 10 stipendier å 600
kronor, skulle krigsskolan äga medel att kraftigt stödja de mest behövande,
som därav gjort sig förtjänta, och dessutom tillgodose de
därnäst mest hjälpbehövande i samma utsträckning som förut.
Genom en dylik höjning av de allmänna stipendiemedlen skulle
därjämte en utjämning i utsikterna att kunna erhålla hjälp för icke
adliga kadetter, jämförda med motsvarande utsikter för adliga kadetter,
för vilka senares räkning riddarkuset årligen utdelade ett visst antal
stipendier, komma till stånd, i det att sådana adliga kadetter, som erhållit
något av de mer betydande stipendierna från riddarhuset i regel
måste ställas utanför möjligheten att dessutom erhålla krigsskolestipendium.
I samband med titeln till byggnadernas och parkens underhåll samt
vård hade framhållits, hurusom den visserligen ganska stora summa,
som vore anslagen till extra utgifter, dock allt fortfarande måste kunna
beräknas för att bidraga till täckandet av den brist i anslaget till förstnämnda
titel, som kunde förutses, därest detta bibehölles vid sin nuvarande
summa. Då det likaledes under årens lopp visat sig, att de
Fjärde huvudtiteln.
71
anvisade medlen för titlarna till stående bibliotek m. m. och till remon- [14.]
tering m. m. stundom måst överskridas, varjämte medel alltid måste
finnas för täckande av sådana utgifter, vilka ej kunde förutses och ej
inrubricerades under någon av de upptagna titlarna, vore det för handhavandet,
av skolans ekonomi av stor vikt att äga tillgång till den nu
för dylika utgifter anslagna summan oförminskad.
Arméförvaltningen har uti sitt i ärendet avgivna utlåtande anfört, Arméförvaitatt
då titeln till stipendier hittills uppgått till allenast 6,000 kronor, yttrande,
det kunde ifrågasättas, huruvida det vore behövligt att nu företaga en
så stark höjning av densamma, som skolchefen föreslagit, hälst den
enskildes kostnad för utbildning till officer utan tvivel vore ringare än
utbildningskostnaderna på de flesta andra jämförliga levnadsbanor.
Stipendierna hade likväl ett dubbelt ändamål. De utgjorde belöningar
för visad flit och skicklighet samt ådagalagt gott uppförande.
Från den synpunkten vore icke någon större höjning av behovet påkallad.
Men de avsåge också att giva obemedlade elever en hjälp vid
ekiperingen, och från den synpunkten syntes titeln, som utgått med
oförändrat belopp under mer än 40 år, böra ökas i proportion till
den stora ökningen av elevantalet. I följd härav ansåge sig arméförvaltningen
icke skäligen kunna föreslå någon nedsättning i det föreslagna
beloppet.
Med hänsyn till vad skolchefen anfört, anser jag mig böra tillstyrka, Departemenuatt
posten till praktiska övningar höjes från 3,700 kronor till 9,600 chefen''
kronor och posten till bränsle, lyse och vatten samt betjäningens kasernering
från 7,400 kronor till 12,000 kronor.
Vad posten till stipendier angår, har denna, såsom skolchefen framhållit,
icke undergått någon förhöjning sedan den tiden, då kadettantalet
uppgick endast till ett 60- å 70-tal. Då kadettantalet för närvarande
plägar uppgå till omkring 115 å 120, torde en ökning av
ifrågavarande post vara betingad redan med hänsyn till det nuvarande
kadettantalet. Ån mera synes detta vara erforderligt, sedan kurserna
komma att räkna ett så stort antal elever som 150. På grund härav
och då det ur försvarssynpunkt måste anses som en fördel, därest man
genom höjning av anslaget till stipendier kan bidraga till att underlätta
inträdet på officersbanan för lämpliga aspiranter, oberoende av deras
förmögenhetsställning, anser jag mig böra tillstyrka, att förevarande
anslagspost ökas med 4,000 kronor eller från 6,000 kronor till 10,000
kronor.
72
Fjärde huvudtiteln.
[14.] Beträffande slutligen posten till extra utgifter torde denna icke
böra undergå annan ändring än den, som erfordras för avjämnande
av statens slutsumma.
Staten för reservofflcerskurserna.
Den för närvarande gällande staten för reservofflcerskurserna är
beräknad för två kurser, vardera om tre månader, och för 30 kadetter.
Kostnaderna för värjo kurs äro upptagna till 10,800 kronor. Staten
slutar följaktligen å ett belopp av 21,600 kronor. Emellertid bava
kurserna under de senare åren pågått i fyra månader, och antalet kadetter
har jämväl tidvis överstigit det beräknade. Särskilda medel utöver
de i staten upptagna hava därför måst av Kungl. Maj:t för ändamålet
anvisas.
Som ovan nämnts, beräknades i 1914 års härordningsproposition
för ifrågavarande ändamål ett belopp av 32,400 kronor. Utöver de
nuvarande två kurserna ansågs nämligen ytterligare en kurs böra
anordnas.
Skolchefens Chefen för krigsskolan har nu framhållit, att några bestämmelser
framställning. ang4en(Je reservofficerskursernas blivande omfattning med hänsyn till
kadettantalet visserligen ännu icke blivit meddelade, men att en väsentlig
ökning av detsamma finge anses under alla förhållanden förestående.
Då utrymmet vid krigsskolan efter nybyggnad av mässlokaler komme
att möjliggöra reservofficerskursernas ökande till 150 kadetter, och
då behovet att öka tillgången på reservofficerare inom armén vore
trängande, syntes man böra utgå från det antagandet, att de förhandenvarande
möjligheterna till reservofficerskursernas ökning, vad utrymmet
vid krigsskolan beträffade, åtminstone under närmaste åren komme att
utnyttjas och att desamma således komme att vardera uppgå till 150
kadetter. Behovet av en ökning av personalen såväl som av de olika
utgiftstitlarna i den nuvarande staten för reservofficerskurser vore sålunda
likaledes förhanden.
Departements- I vilken omfattning kadettantalet i krigsskolans reservofficerskurser
chefen. han bomma öhas j och me(} ^en nya härordningens genomförande, torde
vara vanskligt att redan nu avgöra, då man ännu icke har någon erfarenhet
att härutinnan bygga på. Att en väsentlig ökning kommer
att inträda, torde man dock hava all anledning antaga. Enligt för
-
Fjärde huvudtiteln.
73
Svarande bestämmelser använde reservofficern vid infanteriet, frånsett [14.]
de honom åliggande repetitionsövningarna, för sin utbildning omkring
15 Va månader, d. v. s. omkring 7 Va månader mera än den
dåvarande värnpliktstjänstgöringen. Genom den nya värnpliktslagen
har tjänstgöringstiden för studenter och med dem likställda, den kategori
värnpliktiga, från vilken reservofficersaspiranterna rekryteras, blivit,
utsträckt, till 485 dagar, reservtruppövning oräknad. För utnämning till
reservofficer kommer endast att fordras genomgående av vederbörlig
kurs å krigsskolan. I jämförelse med den till plutonchef utbildade
värnpliktige åtnjuter reservofficern förmånerna av officers ställning även
under fred, utsikten att vinna befordran till kaptens grad, ekiperingsbidrag
vid första utnämningen, officersavlöning efter innehavande grad
under tjänstgöring samt en mindre pension från fyllda 55 år. För vinnande
av dessa förmåner torde säkerligen ett avsevärt antal studenter
och likställda komma att underkasta sig den härför erforderliga jämförelsevis
korta utbildningstiden av fyra månader på krigsskolan. Vid
sådant förhållande och då det ur arméns synpunkt givetvis är av synnerligen
stor vikt, att så många reservofficerare som möjligt, utbildas,
anser jag i likhet med chefen för krigsskolan, att man vid uppgörandet
av stat för reservofficerskurserna bör utgå från, att varje kurs bör omfatta
det antal kadetter, för vilket förläggningsutrymme finnes tillgängligt,
eller för 150 kadetter i varje kurs.
Arvode till den ordinarie personalen för ökade göromål.
Allt sedan de första reservofficerskurserna år 1904 har å staten varit
upptaget ett arvode av 300 kronor för varje kurs till chefen för krigsskolan
för de ökade göromål, som tillkommo med sagda kurser.
Skolchefen har nu anfört, att i och med att kurserna ökades till skolchefen
150 kadetter och vardera kursen utsträcktes till fyra månader, komme fram3taIlningomfånget
av de arbeten, som chefen måste utföra för att kunna ansvara
för utbildningens riktiga gång, att flerdubblas. Det syntes därför
ej vara annat än rätt, att hans arvode på grund härav höjdes till 600
kronor för kurs. Genom en dylik höjning av detta arvode skulle
chefen för krigsskolan i fråga om avlöningsförmåner bliva i det närmaste
jämnställd med regementschef. Detta förhållande kunde ock vara
av betydelse i så mån, att krigsskolechef, som stode i tur att erhålla
regementsbefäl, men vars kvarstående i chefsbefattningen vid krigsskolan
av ett eller annat skäl kunde anses önskvärt, bereddes möjlighet
att utan ekonomisk uppoffring tvärstanna i sagda befattning.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 käft.
10
74
Fjärde huvudtiteln.
[14.]
Arméförvalt
ningens
yttrande.
Av övrig personal av staben, som pålades ett väsentligt ökat arbete
genom reservofficerskursernas ökning till 150 man, vore att märka
såväl adjutanten, intendenten som läkaren. Då, vad de båda förstnämnda
beträffade, i samband med officerskursens stat föreslagits anställande av
1 underofficer som biträde för vardera, för att lätta deras arbetsbörda,
syntes någon ökning i avlöningsförmåner ej böra ifrågasättas för dem.
Beträffande åter läkaren vore det endast med rätt och billighet överensstämmande,
att han för det väsentligt ökade arbetet vid vardera av de
stora kurserna erhölle något arvode, och syntes detta böra utgå med
förslagsvis 300 kronor.
Då i sammanhang med den löneförbättring, som vid 1913 års riksdag
tillerkändes läkaren, det åt denne dittills utgående arvodet å reservofficerskursernas
stat från och med år 1914 borttagits, har arméförvaltningen
förklarat sig icke kunna tillstyrka, att åt läkaren nu ånyo
arvode uppfördes å staten.
Departe- Då i och med reservofficerskursernas utökning det chefen påvilande
mentschefen. arbetet givetvis kommer att avsevärt ökas, synes det mig rättvist och
billigt, att det till honom för närvarande utgående arvodet något höjes.
Detsamma synes mig skäligen böra bestämmas till 500 kronor för varje
kurs.
Av skäl, som arméförvaltningen anfört, anser jag mig icke kunna
tillstyrka uppförande å staten av något arvode åt läkaren.
Arvoden till särskilt för kursen kommenderade.
Under denna titel upptager staten för närvarande 1 befälhavare
med arvode om 600 kronor, 4 subalternofficerare (kadettofficerare) med
arvoden om 500 kronor och förslagsvis 4 drängar med en ersättning
av tillhopa 846 kronor.
Att ett i hög grad ökat arbete och ökat ansvar vid kurser om 150
kadetter och med kursernas längd utsträckt till 4 månader måste tillkomma
befälhavaren, ansåge skolchefen ligga i öppen dag. Han hade icke blott
att övervaka och leda alla kompaniövningar, föreläsa i exercis- och tjänstgöringsreglemente,
verkställa kunskapsprövningar m. in., utan därjämte
tillkomme honom en övervakande och uppfostrande verksamhet inom
denna stora samling unga män, som krävde hans uppmärksamhet lika
mycket utom som i själva tjänsten. Det syntes med hänsyn härtill
icke vara annat än rätt och billigt, att det nuvarande arvodet höjdes
Skolchefens
förslag.
Fjärdo huvudtiteln. 75
med ett belopp av 150 kronor för kurs, så att befälhavarens arvode
skulle uppgå till sammanlagt 1,500 kronor.
Jämlikt undervisningsplanen för krigsskolans reservolficerskurs omfattade
undervisningen och utbildningen ämnena krigskonst, topografi,
tjänstgöringsreglemente, kompaniövningar samt gymnastik och idrott, av
vilka krigskonst och kompaniövningar krävde huvudparten av övningstiden.
Vid beräkning av den personal, som vore oundgängligen erforderlig
för att ett tillfredsställande utbildningsresultat skulle kunna nås, måste ock
skiljas på dem, åt vilka undervisningen i krigskonst med dithörande
omfattande föreläsningsskyldighet, skrivningar, krigsspel, taktiska övningar
i terrängen samt kunskapsprövningar uppdroges, och dem, som skulle
handhava kompaniövningarna med dithörande reglementskännedom,
skjutning, trupploring, förstärknings-, förbindelse- och lägerarbeten in. in.
Till den förra gruppens personal, lärarna, uppdroges även undervisningen
och kunskapsprövningen i topografi; den senare gruppen, kompanibefälet,
tilldelades undervisningen och kunskapsprövningen i tjänstgöringsreglemente.
I fråga om antalet lärare i krigskonst och topografi skulle för en
kurs av 150 kadetter och med samma stora omfattning av ämnet som
under nuvarande förhållanden behövas —- i likhet med å officerskursen
— 1 förste och 1 andre lärare samt 4 biträdande lärare. . Det
torde emellertid kunna förutsättas, att med den väsentligt grundligare
föregående utbildning, som borde känneteckna de blivande reservofficerskadetterna,
omfattningen av undervisningen i ämnet krigskonst borde
kunna något inskränkas och därigenom de eljest så tidsödande kunskapsprovningarna
något minskas till sitt omfång. Under den förutsättningen
syntes man åtminstone till de båda första kurserna år 1917 böra försöka
ordna undervisningen med 1 förste och 1 andre lärare samt 2
biträdande lärare.
Vad anginge arvodet för förste läraren i krigskonst, borde detta
bestämmas till "750 kronor för kurs. Åven om omfattningen av själva
ämnet krigskonst helt naturligt vore mindre än vid officerskursen,
krävdes dock av den för ämnet ansvarige förste läraren stor sakkunskap
och för dennas ernående omfattande självstudier, varjämte det sammanlagda
arbetet på två kurser årligen väl kunde jämföras med motsvarande
arbete för förste lärarna i krigsbyggnadskonst, vapenlära och topografi
vid officerskursen. Det syntes därför ur ämnets såväl som ur rättvisans
synpunkt mot läraren vara i hög grad önskvärt, att åt förste läraren i
krigskonst fastställdes ett sammanlagt arvode av 1,500 kronor.
[14.]
Fjärde huvudtiteln.
* I)
[14.] Beträffande antalet kadettofjicerare gällde för beräkningen av det
samma
enahanda grunder som vid officers kursen, dock med den skillnaden,
att kadettofficeren av kavalleriet vid denna kurs borde vid reservofficerskurserna
utbytas mot en kadettofficer av artilleriet. En specialutbildning
vid krigsskolan för kavallerikadetterna vore för närvarande ej möjlig
i annat än enstaka fall, då officerskursens hästar tillfälligtvis kunde disponeras,
och syntes, med hänsyn till att de blivande kavelleriofficerarna
numera även måste besitta fullgod infanteristisk utbildning, ej heller
vara oundgängligen nödvändig. Annorlunda ställde sig förhållandet
med kadetterna av artilleriet. Därest dessa över huvud taget skulle kunna
användas såsom troppchefer vid sitt truppslag, syntes det vara i hög grad
beaktansvärt att under utbildningen vid krigsskolan bedriva rent artilleristiska
övningar i så stor utsträckning som möjligt och för detta
ändamål bland kadettofficerarna hava tillgång till en artillerist. I överensstämmelse
med vad sålunda anförts, borde antalet kadettofficerare bestämmas
till 7.
Vad slutligen anginge utbildningsgrenen gymnastik och idrott, vore
det i hög grad önskligt, att den officer, som ledde dessa utbildningsövningar,
vore fullt sakkunnig och även besutte vana att organisera och
ordna övningar med en så stor styrka. Det vore därför synnerligen önskvärt,
att en av de båda lärarna i gymnastik och idrott vid officerskursen
finge användas även vid reservofficerskurserna. För möjliggörande
härav borde beräknas ett särskilt arvode av 150 kronor
för kurs.
Genom kungl. brev hade årligen anvisats ett arvode av 100 kronor
i månaden för en kompaniadjutant vid reservofficerskursen, och hade
denne uppburit detta arvode under 8 månader årligen. Hans arbete med
hänsyn till redovisning, förråd, persedlar, förberedelser för ny kurs
m. in. hade dock krävts även utöver dessa månader, ehuru han för
sådant arbete ej hade kunnat erhålla särskild ersättning. Med hänsyn
därtill och då med så stora officerskurser som 150 kadetter arbetet
för kompaniadjutanten vid officerskursen under höstmånaderna, då dubbla
kurser vore på Karlberg, bleve allt för omfattande för att kunna skötas
av honom ensam, borde beräknas ett arvode av 100 kronor i månaden
i 12 månader för kompaniadjutanten vid reservofficerskursen. Härigenom
möjliggjordes, dels att denne erhölle skälig ersättning för sitt
arbete, dels ock att arbetet för kompaniadjutanten å officerskursen under
höstmånaderna kunde fördelas på båda kompaniadjutanterna.
Vad slutligen betjäningen anginge, borde denna ökas med 1 logera
entsuppassarförman och 1 logementsuppassare.
77
Fjärdo huvudtiteln.
Mot det för kompanichefen (befälhavaren) föreslagna arvodet, 750 [14.]
kronor, torde icke vara något att erinra.
Att i och med kursernas utökning antalet kadettofficerare måste Departement»-ökas, är tydligt. Då det av skolchefen beräknade antalet icke är större chefeQ''
än som betingas av kursernas omfattning, anser jag mig böra tillstyrka
anställandet av ytterligare 3 dylika officerare.
Enligt det för krigsskolan gällande reglementet åligger det kompanichefen
och kadettofficerarna att bestrida undervisningen i de olika
läroämnena och övningarna ävensom att förrätta kunskapsprövningar.
Emellertid har det visat sig, att så snart kadettantalet överstigit det
i staten beräknade, nyssnämnda officerare icke kunnat medhinna att
både undervisa och leda övningarna, utan hava särskilda lärare måst
till kurserna beordras. I och med dessas utökande i föreslagen omfattning
måste därför särskild lärarpersonal anställas. Därest undervisningen
skall kunna på behörigt sätt ombesörjas, torde någon minskning
av den utav skolchefen föreslagna personalen icke kunna äga rum.
Med hänsyn till de arvoden, som utgå till de vid officerskursen anställda
lärarna, torde däremot de föreslagna arvodesbeloppen böra
jämkas sålunda, att arvodet till förste läraren bestämmes till 600 kronor,
för andre läraren till 400 kronor och för biträdande lärare till 400
kronor, allt för kurs räknat. Till följd av elevantalets ökning torde
det av skolchefen föreslagna särskilda arvodet åt lärare i gymnastik
och idrott vara erforderligt.
Med hänsyn till vad skolchefen anfört, torde jämväl å staten böra
upptagas arvode åt en kompaniadjutant, beräknat efter 1,200 kronor om
året, d. v. s. med 600 kronor på varje kurs.
Mot den av skolchefen föreslagna ökningen av betjäning’en med 1
logementsuppassarförman och 1 logementsuppassare har jag icke något
att erinra. I enlighet med vad skolchefen föreslagit, torde för dessa
likasom ock för de nuvarande 4 logementsuppassarna böra beräknas
en anställningstid av 121 dagar. Med beräknande av 2 kronor 70 öre
om dagen för förmannen och 2 kronor 35 öre om dagen för de övriga
skulle för ifrågavarande personals avlönande erfordras ett belopp av i
runt tal 1,750 kronor.
Omkostnader.
Under denna rubrik äro för närvarande å staten upptagna följande
poster:
[14.]
18 Fjärde huvudtiteln.
till stående bibliotek och skrifmaterialier........................ kronor 150: —
)) praktiska övningar........................................................... » 500: —
)) inventarier och husgeråd................................................ » 250: —
» bränsle, lyse, vatten och betjäningens kaserne
ring.
................... » 650: —
» undervisningsmateriel, tvätt och lagning, medi
kamenter
m. m. för eleverna .............................. » 5,000: —
» extra utgifter .............. » 504: —
eller tillhopa kronor 7,054: —
skolchefens Chefen för krigsskolan har meddelat, att det till stående bibliotek
förslag;. Qcjt ^rivmaterialur beräknade beloppet visat sig räcka för en kurs av
40 kadetter i 4 månader; för 150 kadetter under samma tid skulle således
erfordras 562 kronor, vilken summa borde avrundas till 600
kronor.
Posten till praktiska övningar hade visat sig otillräcklig, i synnerhet
sedan uti vinterreservofficerskursens praktiska övningar inlagts omkring
en veckas vinterövningar i Norrland. Anslagsbehovet å denna titel
uppginge till 3,000 kronor. Därest kostnaderna för vinterkursen på
grund av övningarna i Norrland även skulle något överskrida denna
summa, kunde dock beräknas, att motsvarande besparingar kunde göras
å anslaget för sommarkursen, och således det sammanlagda behovet för
båda kurserna täckas med 6,000 kronor.
Det för närvarande upptagna beloppet till inventarier och husgeråd
hade visat sig räcka för eu kurs av 40 kadetter i 4 månader. För 150
kadetter under samma tid skulle således erfordras 937 kronor 50 öre,
vilken summa borde avrundas till 1,000 kronor. Vid denna beräkning
hade, liksom vid officerskursens motsvarande titel, förutsatts, att ett
särskilt anslag, för att på en gång komplettera inventarier och materiel
med hänsyn till ökningen i reservofficerskursernas storlek, komme att
ställas till krigsskolans förfogande.
Beräknade efter samma grunder som utgifterna å titlarna till stående
bibliotek och skrivmateriel samt till inventarier och husgeråd, skulle
kostnaderna för bränsle, lyse, vatten och betjäningens kasernering uppgå
till 2,437 kronor, vilken summa borde avrundas till 2,500 kronor.
Posten till undervisningsmateriel, tvätt och lagning, medikamenter m. m.
för eleverna vore för närvarande för högt beräknad, vadan en lägre
beräkningsgrund än en proportionering från 40 till 150 kadetter kunde
användas. Enligt samma grunder som i fråga om titeln till bibliotek
Fjärde huvudtiteln.
7!)
m. m. skulle för 150 kadetter erfordras 18,750 kronor å denna titel, [14.]
men syntes denna summa kunna minskas till 10,000 kronor.
Anslagsposten till extra utgifter kunde behållas i huvudsak oförändrad.
I den nuvarande staten funnes ingen titel för byggnader. Då emellertid
en kurs om 150 kadetter icke kunde förläggas till ett etablissemang
i 8 månader om året utan att krav på reparationer oupphörligt
skulle uppstå, finge det anses rättvist, att icke alla utgifterna för byggnadernas
— ävensom parkens — underhåll och vård fördes på officerskursens
konto. Ur denna synpunkt, och då ingen höjning föreslagits
i titeln till byggnader m. m. för sistnämnda kurs, borde å staten för reservofficerskurserna
upptagas 1,000 kronor för bestridande av de kostnader,
vartill underhållet av samtliga reservofficerskursens lokaler kunde föranleda.
Mot de föreslagna posterna till stående bibliotek och skrivmateria- Departementslier,
till inventarier och husgeråd, till bränsle, lyse, vatten och betjä- c e en''
ningens kasernering samt till extra utgifter har jag icke något att erinra.
Vad posten till praktiska övningar angår, är denna huvudsakligen
avsedd för bestridande av kostnaderna för kadetternas färder till och
från de platser, där deras praktiska tillämpningsövningar äga rum.
I den mån som övningsmöjligheterna i närheten av Karlberg till följd
av traktens bebyggande och verkställda markupplåtelser till statens
järnvägar minskats, har det blivit nödvändigt att för övningarnas bedrivande
söka sig längre bort till lämpliga platser, och har man därvid
för att i möjligaste mån kunna utnyttja den relativt korta utbildningstiden
måst begagna sig av till buds stående järnvägsförbindelser. I
och med krigsskolans förläggning till Järvafältet kommer visserligen en
förbättring härutinnan att inträda, men intill dess måste man givetvis
allt fortfarande räkna med ifrågavarande utgifter. Härtill komma kostnaderna
för de vinterövningar i Norrland, som ansetts nödiga att anordna
för att bibringa kadetterna kännedom om de under vintern därstädes
rådande säregna förhållandena. Med hänsyn härtill och då posten
redan med det nuvarande kadettantalet visat sig otillräcklig, anser jag
mig icke kunna föreslå någon nedsättning i det av skolchefen äskade
beloppet. Enligt verkställda beräkningar utgör detta det minsta, som
erfordras, för att övningarna skola kunna bedrivas i den omfattning, som
är oundgängligen nödvändig.
Posten till undervisningsmateriel, tvätt och lagning, medikamenter
m. m. anser jag icke behöva upptagas till högre belopp än 8,000 kronor.
Åtskillig av den undervisningsmateriel, som anskaffats för den *
80
Fjärde huvudtiteln.
[14.] under nästlidet år å Fristad hed anordnade extra reservofficerskursen,
torde kunna finna fortsatt användning vid krigsskolans reservofficerskurser.
Med hänsyn därtill, att krigsskolan är avsedd att inom en nära
framtid förflyttas från Karlberg, torde någon särskild post för byggnadernas
och parkens vård och underhåll icke nu böra å staten för reservofficerskurserna
uppföras. Skulle det visa sig, att det å krigskolans
stat för samma ändamål beräknade beloppet icke räcker till för
ändamålet, torde, vad därutöver kan finnas vara oundgängligen erforderligt,
kunna anvisas från under Kungl. Maj:ts disposition stående medel.
Anmärkning till staten.
Vid den nuvarande staten finnes fogad en anmärkning av innehåll,
att elev äger att för inställelse till och återfärd från kursen åtnjuta
rese- och traktamentsersättning från fjärde huvudtitelns anslag till reseoch
traktamentspenningar.
Arméförvait- Arméförvaltningen har ansett denna anmärkning böra ur staten
framställning. enär reservofficersaspiranter skola anses likställda med värnpliktiga
samt ersättning för inställelse till och återfärd från reservofficerskursen
följaktligen borde utgå enligt de bestämmelser, som meddelats i § 60
av reglementet för arméns avlöning under fred rörande värnpliktiga.
Departements
chefen.
Härutinnan instämmer jag med arméförvaltningen.
Sammanfattning.
I enlighet med vad jag nu anfört, har jag låtit upprätta förslagtill
nya stater dels för krigsskolan och dels för krigsskolans reservofficerskurser
(se bil. 8 och 9). Den förra staten slutar å 140,500 kronor
eller 24,890 kronor mera än den nuvarande staten, och den senare å
49,400 kronor eller 27,800 kronor mera än den nu gällande. Totalökningen
under anslaget uppgår således till 52,690 kronor.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
till krig sriksdagen
att, med godkännande av bifogade förslag till
nya stater för krigsskolan och för krigsskolans reservofficerskurser
(se bil. 8 och 9) öka reservationsanslaget
skolan,
nu .............................. |
............................ kronor |
137,210: — |
|
med ........................... |
........................... » |
52,690: — |
|
% |
till.............................. |
............................ kronor |
189,900: — |
Fjärde huvudtiteln.
81
6. Volontärskoior.
I nästlidet års statsverksproposition föreslog Kungl. Maj:t riksdagen
att öka förevarande anslag med 70,000 kronor eller från 130,000 kronor
till 200,000 kronor. Den begärda ökningen föranleddes därav, att de
i samband med den nya härordningen beslutade högre underofficersskolorna
vore avsedda att taga sin början med utbildningsåret 1915—
1916. Visserligen förelåg icke vid statsverkspropositionens avlåtande
något utarbetat förslag till bestämmelser rörande den närmare organisationen
av ifrågavarande skolor, men då sådana bestämmelser kunde
hinna att under årets lopp utarbetas och fastställas, mötte ur denna
synpunkt icke något hinder för att låta skolorna taga sin början å den
i härordningspropositionen angivna tidpunkten.
Riksdagen beviljade den begärda anslagsökningen, under uttalande
av att upplysningar i avseende å de nya skolornas organisation samt
kostnadsberäkningarna för desamma ett följande år komme att för riksdagen
framläggas.
Under år 1915 hava förslag till organisation av ifrågavarande högre
underofficersskolor blivit utarbetade. Verkställda beräkningar hava även
givit vid handen, att kostnaderna för skolorna icke komma att överstiga
de för ändamålet beräknade 70,000 kronor. Under sistliden höst
väcktes emellertid av flera arméfördelningschefer fråga, om icke med
hänsyn till den stora befälsbrist, som på grund av rådande förhållanden
för närvarande förefinnes vid de särskilda truppförbanden, ifrågavarande
skolor måste uppskjutas till utbildningsåret 1916—1917. En ingående
undersökning gav vid handen, att skolorna icke för närvarande kunde
anordnas utan att medföra allvarliga svårigheter för den pågående
rekrytutbildningens behöriga bedrivande. I anledning härav har Kungl.
Maj:t beslutat, att ifrågavarande skolor icke skola anordnas under utbildningsåret
1915—1916. Vid sådant förhållande har deras organisation
ännu icke blivit av Kungl. Maj:t fastställd, vadan jag icke nu
är i tillfälle att härom meddela de av riksdagen begärda upplysningarna.
Med hänsyn till anslagets natur av förslagsanslag kan någon nedsättning
av detsamma icke äga rum med anledning därav, att ifrågavarande
skolor icke komma till stånd under innevarande år. I riksstaten
för år 1917 torde följaktligen böra upptagas
Volontärskoior, oförändrat ordinarie förslagsanslag ....... kronor 200,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 Käft. 11
82
Fjärde huvudtiteln.
[15.] 7. Si/liiitäriäkares och militärveterinärers undervisning.
Anslaget till militär läkares undervisning är i riksstaten för år
1916 upptaget med 6,350 kronor.
Uti de vid 1914 års härordningsproposition fogade kostnadsberäkningar
rörande lantförsvaret efter genomförd härordning beräknades
för ifrågavarande ändamål endast 5,720 kronor, beroende därpå, att
militärläkarkursen ansågs kunna förkortas från 90 till 75 dagar.
Däremot borde enligt härordningspropositionen under detta anslag
jämväl uppföras kostnaderna för värnpliktiga medicine kandidaters och
veterinärers fackutbildning, vilken vore avsedd att äga rum i särskilda
fackskolor under 3, respektive 2 månader. Dessa kostnader beräknades
till sammanlagt 7,250 kronor, därav 6,250 kronor för fackskolan för
medicine kandidater och 1,000 kronor för fackskolan för veterinärer.
I enlighet härmed upptogs förevarande anslag under benämningen
»Militärläkares och militärveterinärers undervisning, reservationsanslag,
» i kostnadsberäkningarna med ett belopp av (5,720 + 7,250=)
12,970 kronor.
Mot denna beräkning framställde riksdagen icke någon erinran.
Arméförvalt- Arméförvaltningen har nu hemställt, att förevarande anslag måtte,
framställning. i enlighet med förenämnda beräkningar, i staten för är 1917 upptagas
med 12,970 kronor under benämning »Militärläkares och militärveterinärers
undervisning».
Departe- Mot förevarande förslag, som utgör en konsekvens av den be
mentschefen.
giutac[e nya härordningen, har jag icke något att erinra. Jag får därför
hemställa, det täcktes Eders Kung], Maj:t föreslå riksdagen
dels att i riksstaten för år 1917 upptaga reservationsanslaget
till militärläkares undervisning under
titel »Militärläkares och militärveterinärers undervisning,
reservationsanslags,
dels ock att öka detta anslag
nu....................................... kronor 6,350: —
med........................................................ » 6,620: —
till............................................................. kronor 12,970: —
Fjärde huvudtiteln.
83
E. Avlöning, rekrytering (truppförbanden),
arvoden m. m.
1. Avlöning och rekrytering m. m. [16.]
Ökning eller minskning av antalet beställningar vid truppförbandeu enligt 1914- års
över gängse laner.
Vid uppgörandet av truppförbandens stater för år 1917 torde de
av Kungl. Maj:t den 13 november 1914 fastställda planerna för övergången
till den nya härordningen böra lända till efterrättelse. Härvid
torde dock, med anledning av riksdagens därom nästlidet år gjorda
uttalande, den avvikelse böra från övergångsplanerna göras, att för
vinnande av jämnare befordringsmöjligheter vid infanteriet upptagas
endast 5 nya majorsbeställningar i stället för 14 samt 11 nya kaptensbeställningar
av första klassen i stället för 2.
Jag anhåller nu att få närmare redogöra för de i enlighet härmed
vidtagna ändringarna i de särskilda truppförbandens stater.
Vid infanteriet hava åtskilliga nya officersbeställningar tillkommit i infanteriet,
och för reservorganisationens genomförande samt de båda för kustfästningarna
avsedda regementenas utökande till tre-bataljonsregementen.
Sålunda har 1 ny majorsbeställning upptagits vid vart och ett av följande
truppförband, nämligen: Svea livgarde, Första livgrenadjärregementet,
Kronobergs regemente, Hälsinge regemente och Ålvsborgs regemente.
A7idare har tillkommit 1 kaptensbeställning av första klassen vid vart
och ett av Livregementets grenadjärer, Västgöta regemente, Karlskrona
grenadjärregemente, Jönköpings regemente, Dalregementet, Norrbottens
regemente, Jämtlands fältjägarregemente, Norra Skånska infanteriregementet,
Vaxholms grenadjärregemente, Gottlands infanteriregemente och
Västernorrlands regemente samt 1 kaptensbeställning av andra klassen
vid Norrbottens regemente. 1 löjtnantsbeställning av första klassen har
tillkommit vid vart och ett av Göta livgarde, Första livgrenadjärregementet,
Karlskrona grenadjärregemente, Upplands infanteriregemente,
Skaraborgs, Södermanlands, Kronobergs, Jönköpings, Bohusläns, Västmanlands,
Norrbottens och Västerbottens regementen, Jämtlands fältjägarregemente,
Norra Skånska infanteriregementet och Vaxholms grenadjärregemente.
Dessutom hava vid vartdera av Karlskrona och Vax
-
“4 Fjärde huvudtiteln.
holms grenadjärregementen tillkommit 1 löjtnantsbeställning av andra
klassen samt 1 underlöjtnants- eller fänriksbeställning.
Beträffande underofjicerspersonalen har den förändring vidtagits, att
vid vartdera av Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen tillkommit
1 fanjunkare samt 1 sergeant av första och i sergeant av andra
klassen. Vidare har ifrågavarande personal vid Norrbottens regemente
ökats med 1 sergeant av första klassen samt vid Gottlands infanteriregemente
ökats med 1 fanjunkare och minskats med 1 sergeant av
andra klassen.
Vad manskapsklassen angår, hava vid vartdera av Karlskrona och
Vaxholms grenadjärregementen tillkommit 2 furirer av första klassen,
5 furirer av andra klassen, 1 korpral och 1 vicekorpral.
Officers- och reservofficersvolontärbeställningarna hava minskats med
2 vid vartdera av Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen samt
med 3 vid vart och ett av övriga infanteriregementen.
I fråga om officers- och underofjicerspersonalen vid kavalleriet hava
inga förändringar vidtagits.
Vad manskapsklassen angår, hava vid vart och ett av fördelningskavalleriregementena
tillkommit 9 meniga volontärer, 1 sjukvårdsryttare
och 1 hovslagarryttare, varemot ur staterna avförts 9 vicekorpraler, 2
officers- eller reservofficersvolontärer, 1 sjukvårdsvicekorpral och 1 hovslagarvicekorpral.
Vid vartdera av Skånska husar- och dragonregementena
hava tillkommit 4 furirer av andra klassen och 20 meniga
volontärer. Däremot hava ur dessa båda regementens stater avförts 1
korpral, 20 vicekorpraler, 4 officers- och reservofficersvolontärer och 2
hovslagarvicekorpraler, varjämte vid det förstnämnda regementet uteslutits
1 sjukvårdsvicekorpral och vid det sistnämnda regementet 2 dylika
beställningsmän.
Jag anhåller att i detta sammanhang få erinra därom, att Kungl.
Maj:t, med anledning av riksdagens därom gjorda framställning, genom
brev den 16 oktober 1915 anbefallt cheferna för Skånska husaroch
dragonregementena samt Vendes artilleriregemente att vid avslutandet
med rekapitulanter och nyanställda volontärer vid nämnda truppförband
av kontrakt rörande anställning för tiden efter den 1 november
1916 iakttaga, att större personal i de olika manskapsgraderna vid
truppförbandet icke antages än det, som högst motsvarar det antal
beställningar i vardera av dessa grader, som enligt övergångsplanerna
till 1914 års härordning skola efter ingången av år 1919 kvarstå vid
truppförbandet; dock att denna bestämmelse icke skall utgöra hinder
Fjärdo huvudtiteln. H:)
för antagande av meniga volontärer eller för sådan volontärs befordran
till underbefäl i olika grader till det i de olika årens stater för respektive
regementen upptagna högre antalet, under förutsättning att det i
förhållande till övergångsplanerna för år 1919 överskjutande antalet
ikläder sig förbindelse att från och med år 1919 låta förflytta sig till
Norrbottens kavallerikår, respektive Norrlands artilleriregemente.
Officerspersonalen vid fältartilleriet å fastlandet har vid samtliga
regementen utom Vendes artilleriregemente ökats med 1 löjtnant av
andra klassen, varjämte vid vart och ett av Norrlands, Upplands och
Smålands artilleriregementen tillkommit 1 överstelöjtnantsbeställning.
Under officerspersonalen har ökats med 1 styckjunkare vid Norrlands
artilleriregemente.
Manskapshlassen har ökats vid samtliga ifrågavarande regementen
med 1 hovslagarartillerist.
Däremot hava vid varje fältartilleriregemente utom Vendes artilleriregemente
ur staterna uteslutits 4 officers- och reservofficersvolontärer,
2 sjukvårdsvicekonstaplar, 2 hantverksvicekonstaplar och 1 hovslagarvicekonstapel.
Vid Vendes artilleriregemente hava ur staten avförts 5
officers- och reservofficersvolontärer, 2 sjukvårdsvicekonstaplar, 2 hantverksvicekonstaplar
och 2 hovslagarvicekonstaplar.
Vid Gottlands artillerikår har med avseende å manskapshlassen den
förändring vidtagits, att ur staten uteslutits 1 officers- eller reservofficersvolontär
och 1 sjukvårdsvicekonstapel.
Officerspersonalen vid Boden—Karlsborgs artilleriregemente har
ökats med 1 kapten av första klassen och 1 löjtnant av första klassen.
I fråga om underofficerspersonalen har den förändring skett, att 1
styckjunkare, 1 sergeant av första och 1 sergeant av andra klassen
tillkommit.
Manskapshlassen har ökats med 1 sjuk vårdsartillerist och 1 hovslagarkonstapel.
Däremot hava ur staten avförts 4 officers- och reservofficersvolontärer,
2 sjukvårdsvicekonstaplar och 1 hantverksvicekonstapel.
Vid Positionsartilleriregementet har manskapshlassen ökats med 1
sjukvårds- och 1 hovslagarartillerist. Ur staten hava däremot avförts
4 officers- och reservofficersvolontärer, 1 sjukvårdsvicekonstapel, 1 hantverksvicekonstapel
och 1 hovslagarvicekonstapel.
[16.]
FKltartilleriet
& fastlandet.
Fältaitilleriet
å Gottland.
Fästnings
artilleriet.
Positions
artilleriet.
86
Fjärde huvudtiteln.
[16.]
Fortifika
tionen.
Ingenjör trupperna -
Trängen.
1914 års
senare riksdags
beslut.
I staten för fortifikationen hava nyuppförts följande beställningar,
nämligen 1 major, 2 kaptener av första klassen, 2 kaptener av aifdra
klassen, 1 löjtnant av första klassen, 2 löjtnanter av andra klassen, 1
tanjunkare, 3 sergeanter av första klassen, 3 sergeanter av andra
klassen, 1 departementsskrivare och 2 radiotelegrafister.
Med avseende å ingenjörtrupperna har icke någon annan ändring
vidtagits, än att ur staterna för Svea och Gröta ingenjörkårer avförts 4
officers- och reservofficersvolontärer.
Vad ofjicevsper sonalen angar, har vid trängen ingen annan ändring
vidtagits, än att, jämlikt särskilda av Kungl. Maj:t under år 1915 meddelade
beslut, till den för officerare och underofficerare med vederlikar
vid trängen gemensamma staten från de särskilda trängkårernas stater
överförts tillsammans 6 kaptener av första klassen, 5 kaptener av andra
klassen, 6 löjtnanter av första klassen, 6 löjtnanter av andra klassen
och 9 underlöjtnanter och fänrikar.
Med avseende å underofjicerspersonalen har den ändringen vidtagits,
att vid Svea trängkår indragits 1 sergeantsbeställning av andra klassen
och vid Göta trängkår 1 fanjunkarbeställning, varjämte 1 musiksergeantsbeställning
av andra klassen vid Skånska trängkåren överflyttats
till den för officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen
gemensamma staten.
Enligt de fastställda övergångsplanerna är avsett att under år 1916
indraga 1 kaptensbeställning av andra klassen. Dessutom torde lämpligen
under samma år jämväl böra indragas 1 fanjunkarbeställning och
1 hantverkarbeställning. Då emellertid för närvarande icke kan avgöras,
å vilka stater dessa indragningar böra äga rum, kan någon härav
påkallad ändring icke nu i staterna vidtagas.
Med avseende å manskap sklassen har icke annan ändring skett än
att ur varje trängkårs stat avförts 1 olficers- eller reservofficersvolontärbeställning.
Musiken.
Uti 1914 års härordningsproposition föreslogs en del mindre ändringar
i organisationen av arméns musik. Därjämte framställdes i
vissa inom riksdagen avgivna motioner förslag om mera genomgripande
förändringar härutinnan.
I sin skrivelse den 14 september 1914 i fråga om ordnandet av
rikets försvarsväsende anförde riksdagen, att den vid övervägande av
Fjärde huvudtiteln.
S7
de framställda förslagen funnit vissa av motionärerna framställda syn- [16.]
punkter värda beaktande. Det ville synas, som om avsevärda besparingar
beträffande armémusiken kunde göras utan att nedsätta försvarsväsendets
effektivitet. Å andra sidan förelåge vid samtliga truppförband
ett stadigvarande behov av viss musikpersonal, vilket icke
syntes kunna fyllas av värnpliktig personal. Förbises finge icke heller,
att militärmusiken hade en ej ringa kulturell uppgift att fylla. Eu viss
varsamhet syntes emellertid höra iakttagas vid lösningen av frågan om
armémusikens organisation. Vid nu angivna förhållanden hade riksdagen
icke ansett sig kunna bifalla något av de föreliggande förslagen
till musikens omorganisation. Riksdagen hade dock ansett, att kostnaderna
för musiken borde, utan åsidosättande av berättigade intressen, kunna
nedbringas med minst en tredjedel av det för år 1914 för musiken
utgående beloppet. I anslutning- till vad sålunda anförts, anhöll riksdagen,
att Kung!. Maj:t måtte låta utarbeta och, om möjligt, för 1915
års riksdag framlägga förslag till sådan omorganisation av arméns
musik, att kostnaderna för densamma komme att uppgå till högst två
tredjedelar av statsverkets dåvarande utgifter för densamma.
Med anledning härav uppdrog jag, jämlikt den 17 september 1914 Tillkallande
erhållet nådigt bemyndigande, åt ledamöterna av riksdagens andra kam- 3Tsakkunniga,
mare grosshandlaren E. Å. Nilson och hovstallmästaren G. Tamm samt
musikunderlöjtnanten R. H. J:son Rune att såsom sakkunniga inom lantförsvarsdepartementet
biträda med verkställande av förevarande utredning.
Med skrivelse den 14 december 1914 överlämnade de sakkunniga
betänkande och förslag i ämnet. Utgående från att kostnaderna för
armémusiken, för år 1914 belöpande sig till 1,406,491 kronor 83 öre,
efter skedd omorganisation finge uppgå till högst två tredjedelar av
nämnda belopp eller 937,661 kronor 22 öre, föreslogo de sakkunniga
för vinnande av nämnda kostnadsbesparing en sådan organisation av
arméns musik, att fast anställd musikpersonal skulle finnas endast vid
infanterit rapp förbanden samt vid Skånska husar- och dragonregementena,
Kronprinsens husarregemente, Göta artilleriregemente, Göta ingenjörkår,
Skånska trängkåren och Västmanlands trängkår, men däremot^ indragas
vid samtliga övriga specialvapnen tillhörande truppförband. A var och
en av rikets 33 garnisonsorter skulle således, oavsett antalet därstädes
förlagda truppförband, finnas blott en musikkår utom beträffande Stockholm
och Linköping, där vartdera av de båda därstädes förlagda infanteriregementena
skulle hava egen musikkår. Enligt förslaget skulle
de särskilda musikkårerna ombesörja utförande av harmonimusik icke
blott vid egna truppförband utan jämväl, då så erfordrades, vid övriga
88
Fjärde huvudtiteln.
[16.] å garnisionsorten eventuellt förlagda truppförband utan musikkårer.
Det förefintliga behovet av signalblåsare skulle vid de specialvapnen
tillhörande truppförband, vilka icke hade musikkårer, tillgodoses genom
värnpliktiga spel. Vid truppförband, tillhörande artilleriet, fortifikationen
och trängen, skulle undervisningen i signalblåsning handhavas
av instruktör från å samma ort förlagt infanteriregemente, utom beträffande
värnpliktiga spel vid Karlsborgs artillerikår, vilkas undervisning
skulle handhavas av instruktör från Göta ingenjörkår. Vid kavalleriet
åter, där utbildning i ridning jämväl erfordrades, skulle undervisningen
handhavas av beridna instruktörer, tillhörande musikkårerna vid
Skånska husar- och dragonregementena samt Kronprinsens husarregemente.
Vad musikkårernas storlek och sammansättning anginge, skulle
infanteriregementenas musikkårer hava en normalbesättning av 24 man
och övriga kårer av 12 man. Musikanförarna vid de större musikkårerna
skulle benämnas musikdirektörer samt erhålla löjtnants av
första klassen tjänsteställning och därmed förenade löne- och pensionsförmåner.
Vid samtliga truppförband med egen musikkår skulle musikanföraren
föra befälet över musiken samt inför regementschefen föredraga
ärenden rörande densamma. Vidare skulle de nuvarande regementstrumslagarbeställningarna
vid infanteriet indragas och de med
dessa beställningar förenade åliggandena överflyttas på vederbörande
musikfanjunkare. Slutligen skulle vid samtliga musikkårer inrättas elevbeställningar
på stat. De årliga kostnaderna för arméns musik beräknades
komma att efter genomförd organisation uppgå till 929,116
kronor 50 öre.
De sakkunnigas ifrågavarande förslag blev omedelbart utställt till
yttrande av samtliga arméfördelningschefer, kommendanten i Boden och
militärbefälhavaren å Gottland, efter vederbörande truppförbandschefers
hörande, ävensom av chefen för generalstaben och arméförvaltningen.
Mui9i6nårsliSt ^å av^tandet till riksdagen av 1915 års statsverksproposition
stater” armu icke samtliga förenämnda myndigheter inkommit med sina utlåtanden
i ämnet, var jag icke då i tillfälle att underställa frågan Kungl.
Maj:ts prövning. I avvaktan på den proposition rörande armémusikens
organisation, som jag förväntade kunna komma att under riksdagens
lopp avlåtas, ansåg jag, att i de förslag till stater för år 1916, som
framlades för riksdagens godkännande, musikpersonalen borde upptagas
på enahanda sätt som uti 1915 års stater. Någon ändring föreslogs
följaktligen icke vare sig med avseende å antalet musikbeställningar
eller beträffande det antal dagar, för vilket hel eller halv dagavlöning
Fjärdo huvudtiteln.
89
vore avsedd att utgå. Med hänsyn till den blivande nya organisationens [16.]
genomförande ansågs dock böra vid vederbörande stater logas en anmärkning
av innehåll, att vid inträffande avgång i beställning inom
musikpersonalen fråga om återbesättandet av don vakanta beställningen
skulle underställas Kungl. Maj:t prövning.
De sålunda uppgjorda statförslagen blevo av riksdagen godkända.
Emellertid både de över de sakkunnigas förslag infordrade yttran- Myndigheterden
till Kungl. Maj:t inkommit. Av de hörda myndigheterna ställde
det övervägande flertalet sig bestämt avvisande mot förslaget, under sakkunniga»
framhållande av att dess genomförande skulle icke blott i hög grad förBlag''
försvåra utförandet av god harmonimusik vid truppförbanden utan, vad
betänkligare vore, i avsevärd mån nedsätta försvarsväsendets effektivitet.
Förslaget att vid flertalet truppförband av specialvapnen indraga de
nuvarande musikkårerna och överlämna signalblåsningen åt värnpliktiga
spel vore ur militär synpunkt oantagligt. Frånsett harmonimusikens
stora betydelse att vara respektive truppförband till förströelse och
vederkvickelse, förefunnes vid varje truppförband såväl under fredstjänsten
som i fält ett oavvisligt behov av fullt utbildade signalblåsare.
Att under den relativt korta tid, beväringsrekrytskolan påginge, utbilda
en i fält användbar signalist, vore emellertid, enligt vad all erfarenhet
hittills givit vid handen, icke möjligt. Vad särskilt kavalleriet anginge,
vore det en känd sak, att den nuvarande övningstiden icke vore tillräcklig
för att utbilda en fullt fältduglig ryttare. Ån mindre skulle
man på samma tid kunna utbilda en i fält användbar beriden signalist.
Jämväl vid artilleriet och trängen, där enligt de sakkunnigas förslag undervisningen
i signalblåsning skulle ombesörjas av instruktörer från infanteriet,
erfordrades i ridning fullt utbildade signalister. Det vore under
sådana förhållanden uppenbart, att behovet av signalblåsare vid dessa
truppslag måste tillgodoses genom fast anställd musikpersonal. Härtill
komme, att den nuvarande befälskadern vore beräknad med hänsyn
därtill, att musikpersonalen kunde tagas i anspråk för en hel del rent
militära uppdrag. Vid de truppförband, där musikkårerna skulle indragas,
komme därför att uppstå en betänklig brist i befälstillgången,
vilken brist måste på annat sätt fyllas, för att icke organisationen
skulle över hövan försvagas.
Förutom nu nämnda huvudanmärkning mot de sakkunnigas förslag
framställde myndigheterna åtskilliga andra anmärkningar mot förslagets
detaljer.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft.
12
90
Fjärde huvudtiteln.
[16.]
Omarbetning
av de
sakkunnigas
förslag.
Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 19 februari 1915 yttrade
jag till statsrådsprotokollet bland annat följande:
»Då även jag hyser den uppfattningen, att de sakkunnigas förslag
att indraga musikkårerna vid vissa truppförband icke kan ur militär
synpunkt godtagas, kan jag givetvis icke tillstyrka, att förslaget i dess
nuvarande skick lägges till grund för en framställning i ämnet till
riksdagen. Innan så sker, bör detsamma enligt min mening omarbetas
i sådan riktning, att det vid varje truppförband förefintliga behovet av
viss fast anställd musikpersonal bliver behörigen tillgodosett. Behovet
av en dylik omarbetning bestyrkes därav, att riksdagen i sin förenämnda
skrivelse uttalat, att vid samtliga truppförband förelåge ett
stadigvarande behov av viss musikpersonal, vilket icke syntes kunna
fyllas av värnpliktig personal, och att den ifrågasatta omorganisationen
borde ske utan att försvars väsendets effektivitet n edsattes.
Vid avgivandet av sitt förslag hava de sakkunniga enligt dem givet
uppdrag varit bundna av riksdagens uttalande, att kostnaderna för
armémusiken efter genomförd omorganisation finge uppgå till högst två
tredjedelar av statsverkets nuvarande utgifter för densamma. Huruvida
en ur militär synpunkt tillfredsställande organisation av musiken kan
inom den sålunda angivna kostnadsramen erhållas, torde efter den nu
verkställda utredningen få anses än mera ovisst än förut. Det synes
mig därför böra medgivas vederbörande att vid den blivande omarbetningen
av förslaget alternativt föreslå en höjning av kostnadssumman,
i den mån detta finnes oundgängligen erforderligt, för att icke försvarsväsendets
effektivitet må nedsättas eller andra oavvisliga intressen
undanskjutas.
Den sålunda erforderliga omarbetningen torde böra verkställas av
de redan förut tillkallade sakkunniga. För de rent militära synpunkternas
behöriga tillgodoseende torde det emellertid vara nödigt, att den
militära sakkunskapen varder bland de sakkunniga särskilt representerad.»
I enlighet med statsrådets hemställan bemyndigade Kungl. Maj:t
chefen för lantförsvarsdepartementet att tillkalla två officerare för att,
jämte de redan förut tillkallade sakkunniga, inom departementet biträda
med utarbetande av förslag till omorganisation av arméns musik
i den riktning, jag i mitt förenämnda yttrande angivit.
På grund av det sålunda erhållna bemyndigandet uppdrog jag åt
översten greve C. T. G. Rudenschöld och överstelöjtnanten G. Hedengren
att såsom sakkunniga deltaga i förevarande utredning. Efter det
grosshandlaren Nilson och hovstallmästaren Tamm, på därom gjord
framställning, entledigats från uppdraget, har jag såsom sakkunniga i
deras ställe tillkallat lektorn K. Starbäck och stadsnotarien N. Andersson.
Fjärde huvudtiteln. ■ 1
Då de sakkunniga ännu icke inkommit med något förslag i ämnet, [16.]
torde i avvaktan på att sådant förslag varder avgivet och proposi- Maaik.n enligt
tion i ärendet till riksdagen avlåten, någon ändring med avseende förelagsstater.
armémusiken icke böra vidtagas i de statförslag, som nu för riksdagen
framläggas. Antalet musikbeställningar ävensom det antal dagar, för
vilket hel eller halv dagavlöning är avsedd att utgå, är följaktligen
detsamma som enligt de för innevarande år fastställda staterna. Likaledes
har med hänsyn till en blivande omorganisations genomförande
bibehållits den vid 1916 års stater fogade anmärkningen, att vid inträffande
avgång i beställning inom musikpersonalen fråga om återbesättandet
av den vakanta beställningen skall underställas Kungl. Maj:ts
prövning.
Ändringar i truppförbandsstaterna föranledda av 1911 års riksdags beslut om
fältläkarkårens omorganisation.
När 1911 års riksdag beslöt omorganisation av fältläkarkåren,
bestämdes, bland annat, att vid truppförbanden skulle finnas följande orKani8aionordinarie
läkare, nämligen:
vid vart och ett av följande infanteriregementen: Svea livgarde,
Göta livgarde, Livregementets grenadjärer, Första och Andra Ogrenad]
ärregementena, Västgöta regemente, Karlskrona grenadjärregemente,
Upplands infanteriregemente, Skaraborgs, Södermanlands, Kronobergs
och Jönköpings regementen, Dalregementet, Hälsinge, Ålvsborgs, Hallands,
Bohusläns, Västmanlands, Västerbottens, Kalmar och Värmlands
regementen, Jämtlands fältjägarregemente, Norra och Södra skånska
infanteriregementena samt Västernorrlands regemente en regementsoch
en bataljonsläkare;
vid Vaxholms grenadjärregemente en regementsläkare;.
vid vart och ett av följande kavalleriregementen: Livgardet till
häst, Livregementets dragoner, Livregementets husarer, Smålands husarregemente,
Kronprinsens husarregemente och Norrlands dragonregemente
en bataljonsläkare;
vid vartdera av Skånska husar- och Skånska dragonregementena
en regements- och en bataljonsläkare;
vid vart och ett av följande artilleriregementen: Svea, Göta,
Vendes, Upplands och Smålands artilleriregementen en regements- och
en bataljonsläkare;
vid den i Östersund förlagda delen av Norrlands artilleriregemente
ävensom vid Positionsartilleriregementet en regementsläkare;
för Svea ingenjörkår och Fälttelegrafkåren en regements- och en
bataljonsläkare, uppförda å staten för fortifikationen;
92
Fjärde huvudtiteln.
[16.]
Åndringar i
organisationen
enligt 1914
&rs härordningsbeslnt.
Organisa
tionens
genomförande.
vid var och en av följande kårer: Svea, Göta och Norrlands trängkårer,
Skånska trängkåren, Västmanlands trängkår och Östgöta träno--kår en regemente- och en bataljonsläkare;
för Karlsborgs garnison och garnisonssjukhus en regemente- och
en bataljonsläkare, uppförda å staten för kommendantsstaten;
för Bodens garnison och garnisonssjukhus samt för bestridandet
av tjänsten såsom fästningsläkare vid kommendantskapet därstädes två
regemente- och två bataljonsläkare, uppförda å staten för kommendantsstaten;
och
för Gottlands trupper och deras sjukhus ävensom för bestridandet
av läkartjänsten vid militärbefälet å Gottland en regemente- och två
bataljonsläkare, uppförda å staten för Gottlands trupper.
Avlöningsförmånerna för icke blott dessa utan samtliga ordinarie
läkare vid armén bestämdes sålunda:
för regementsläkare: majors avlöningsförmåner,
för bataljonsläkare: kaptens av andra klassen avlöningsförmåner,
med tillägg å lön med 1,000 kronor för de 27 äldre batalionsläkarna;
samt
dessutom särskilda arvoden: dels å 1,000 kronor till envar av två
regementsläkare och två bataljonsläkare vid Bodens garnison samt
regementsläkaren och bataljonsläkaren vid garnisonssjukkuset i Stockholm,
dels ock å 500 kronor till regementsläkaren vid Vaxholms grenadjärregemente.
Uti den sålunda beslutade omorganisationen gjorde 1914 års senare
riksdag den ändringen, att, utöver förenämnda beställningar, skulle inrättas
en regementsläkarbeställning, avsedd för Norrlands ingenjörkår,
samt en bataljonsläkarbeställning vid vartdera av Vaxholms grenadjärregemente
och Norrlands artilleriregemente. Bataljonsläkarbeställningen
vid Vaxholms grenadjärregemente har redan uppförts i 1916 års stat.
Enligt planerna för övergången till den nya härordningen skall regementsläkarbeställningen
vid Norrlands ingenjörkår tillkomma först från
och med år 1918 och bataljonsläkarbeställniDgen vid Norrlands artilleriregemente
först från och med år 1919.
Genom riksdagens under åren 1912—1915 fattade beslut är den nya
organisationen rörande de ordinarie läkarna vid armén och deras avlöningsförmåner
efter ändringar i respektive från och med år 1916
gällande stater införd vid:
arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, Svea livgarde, Göta livgarde,
Andra livgrenadjärregementet, Västgöta regemente, Karlskrona grenad
-
.Fjärde huvudtiteln.
93
järregemente, Upplands infanteriregemente, Skaraborgs, Södermanlands
och Kronobergs regementen, Dalregementet, Ålvsborgs, Hallands, Bohusläns,
Västmanlands, Västerbottens, Kalmar och Värmlands regementen,
Jämtlands fältjägarregemente, Norra skånska infanteriregementet,
Vaxholms grenadjärregemente, Västernorrlands regemente, Livregementets
dragoner, Skånska husarregementet, Skånska dragonregementet,
Svea, Göta, Vendes, Norrlands, Upplands och Smålands artilleriregementen,
fortifikationen, Göta, Norrlands, Västmanlands och Ostgöta
trängkårer, kommendantskapet å Karlsborg och i Boden, militärbefälet
på Gottiand, garnisonssjukhuset i Stockholm samt krigsskolan.
I staterna för Livgardet till häst, Livregementets husarer, Smålands
och Kronprinsens husarregementen samt Norrlands dragonregemente
har, med uteslutande av regementsläkarbeställningen, upptagits
en bataljonsläkarbeställning enligt den nya organisationen, dock med
den anmärkningen, att, så länge den nuvarande regementsläkaren kvarstår,
han skall bibehållas vid sina innehavande avlöningsförmåner
samt att det belopp, varmed dessa avlöningsförmåner överstiga de i
staten uppförda, skall utgå från oanvända medel under avlöningsanslaget.
I fråga om övergängen till deD nya organisationen under år 1916
har riksdagen medgivit,
att, därest under år 1916 vakans i bataljonsläkarbeställning kommer
att inträffa vid något eller några av Livregementets grenadjärer,
Första livgrenadjärregementet, Jönköpings och Hälsinge regementen,
Södra skånska infanteriregementet, Positionsartilleriregementet, Svea
trängkår eller Skånska trängkåren, beställningen icke tillsättes, utan
den nya organisationen tillämpas vid dessa truppförband;
att, därest under år 1916 vakans i regementsläkarbeställning kommer
att inträffa vid något av ovan uppräknade truppförband, beställningen
tillsättes med avlöning för nye tjänstinnehavareu enligt ny stat,
därest den nya organisationen kan genomföras, men eljest efter den
gamla staten, till dess genom en av bataljonsläkarnas (vid Positionsartilleriregementet
bataljonsläkarens) avgång den nya organisationen
kan tillämpas vid detta truppförband; samt
att för genomförandet av fältläkarkårens nya organisation, i vad
den avser de ordinarie läkarna vid andra truppförband än dem, där
läkarbeställningarna redan blivit i staterna uppförda enligt förenämnda
organisation, må användas i första hand de löner och dagavlöningar,
som finnas uppförda i staterna för läkarbeställningarna vid de truppförband,
där sagda beställningar ännu äro uppförda enligt äldre organisation
och där vid vakans den nya organisationen får genomföras i
[16.]
94
Fjärde huvudtiteln.
[16.] överensstämmelse med förut angivna grunder, samt än vidare de medel,
som i truppförbandsstaterna uppförts för andra beställningar, men på
grund av vakanser i dessa icke komma till användning för desamma.
Arméförvait- Arméförvaltningen har nu anmält, att ämbetsverket i överensstämmnftänanem
me^8e med Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut ytterligare föranstaltat
om den nya organisationens införande vid Svea trängkår och Skånska
trängkåren. Vid dessa truppförband vore alltså ändring i staterna
enligt den nya organisationen erforderlig för år 1917.
Enär avlöningsanslaget numera vore av förslagsanslags natur, har
arméförvaltningen vidare ansett, att förenämnda vid staterna för Livgardet
till häst, Livregementets husarer, Smålands och Kronprinsens
husarregementen samt Norrlands dragonregemente fogade anmärkning
borde erhålla den ändrade formulering, att orden »oanvända medel under»
utginge.
I fråga om övergängen till den nya organisationen under år 1917
har arméförvaltningen hemställt, att förut återgivna för övergången
under år 1916 fastställda bestämmelser må i tillämpliga delar gälla.
Departements- Med hänsyn till vad arméförvaltningen anfört rörande den nya
chefen. organisationens genomförande vid Svea trängkår och Skånska trängkåren,
böra i staterna för dessa kårer uppföras 1 regementsläkare med lön
4,000 kronor, dagavlöning för 365 dagar å 5 kronor = 1,825 kronor,
summa 5,825 kronor, samt 1 bataljonsläkare med lön 2,400 kronor,
dagavlöning för 365 dagar å 4 kronor = 1,460 kronor, summa 3,860
kronor.
Vidare torde berörda anmärkning till staterna för nämnda fem
fördelningskavalleriregementen böra erhålla den av arméförvaltningen
föreslagna ändrade formuleringen.
Mot vad arméförvaltningen föreslagit i fråga om bestämmelserna
för övergången till den nya organisationen under år 1917, har
jag icke något att erinra.
Lönereglering för fältveterinärkåren.
Enligt för närvarande gällande stater åtnjuta arméns veterinärer
följande avlöningsförmåner, nämligen:
regementsveterinär: kaptens av andra klassen löneförmåner, eller lön
2,400 kronor och dagavlöning i 365 dagar å 4 kronor = 1,460 kronor,
summa 3,860 kronor;
Fjärde huvudtiteln. •
batalj onsvetcrinär: löjtnants av andra klassen löneförmåner, eller
lön 1,020 kronor och dagavlöning i 365 dagar å 3 kronor = 1,095,
summa 2,115 kronor; samt
fältveterinärstipendiat: arvode om 600 kronor för år.
Dessutom utgår till de 13 äldsta bataljonsveterinärerna ett årligt
tillägg å lönen av 480 kronor.
Under år 1912 gjorde Svenska fältveterinärsällskapet hos Kungl.
Maj:t framställning om förbättring av militärveterinärernas löneförhål
Uti
häröver den 7 november 1912 avgivet utlåtande framhöllo
arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse, att de till
militärveterinärerna för närvarande utgående löneförmånerna vore allt
för knappt tillmätta för att utgöra skälig ersättning för det dem påvilande
arbetet samt att en löneförbättning vore av behovet påkallad
för att icke fältveterinärkårens rekrytering skulle äventyras. Civila
departementet och sjukvårdsstyrelsen hemställde därför, att proposition
om löneförbättring åt militärveterinärerna enligt vissa närmare angivna
grunder måtte avlåtas till 1913 års riksdag.
Ifrågavarande framställning har emellertid ännu icke föranlett
någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Arméförvaltningen har nu ånyo gjort framställning i ämnet samt
därvid, under åberopande av den i förenämnda utlåtande förebragta
utredningen, ytterligare framhållit, att genom 1914 års härordning
visserligen icke vidtagits annan ändring i organisationen av fältveterinärkåren,
än att antalet beställningar ökats i följd av nyuppsatta formationer,
men att det dock vore tydligt, att veterinärerna vid armén på
grund av densamma måste underkasta sig ökad tjänstgöring, varigenom
möjligheten för dem att utöva enskild verksamhet komme att inskränkas.
Behovet av löneförbättring åt veterinärpersonalen på stat vid armén
framträdde därför kraftigare än förut. Då härtill komme, att ett flertal
veterinärbeställningar vid armén alltjämt vore vakanta och att nya
sådana enligt 1914 års härordning skulle tillsättas, ansåge armé förvaltningen
det vara ofrånkomligt att snarast möjligt genomföra löneförbättring
åt ifrågavarande kår, därest veterinärvården vid armén
skulle kunna nöjaktigt tillgodoses. Arméförvaltningen hemställde därför,
att Kungl. Maj:t måtte till 1916 års riksdag avlåta förslag om sådan
ändring i militärveterinärernas löneförmåner,
att fältveterinärstipendiat erhölle i årligt arvode 900 kronor samt
i dagarvode 8 kronor,
[16.]
Arméförvaltningens
framställning.
96
Fjärde huvudtiteln.
[16.] att bataljonsveterinär erhölle löjtnants av första klassen lön samt
dessutom rätt till ett ålderstillägg å 500 kronor att utgå efter en väl
vitsordad tjänstetid såsom bataljonsveterinär på stat av 5 år,
att bataljonsveterinären vid Positionsartilleriregementet utom avlöningsförmåner,
som ovan för bataljonsveterinär vore föreslagna, tilldelades
ett särskilt årligt arvode av 500 kronor,
att regementsveterinär, med bibehållande av sina hittills varande
löneförmåner, tillerkändes rätt till två ålderstillägg å 500 kronor vartdera,
att efter väl vitsordad tjänstgöring utgå, det första till den, som
varit bataljons- och regementsveterinär på stat under sammanlagt 10 år,
därav minst 5 år såsom regementsveterinär på stat, och det andra, då
han varit anställd såsom regementsveterinär i ytterligare 5 år, samt
att regementsveterinär eller bataljonsveterinär, som vid de ändrade
avlöningsvillkorens trädande i kraft innehade sådan beställning, skulle,
för åtnjutande av rätt till ålderstillägg enligt förenämnda grunder,
äga tillgodoräkna sig den tid, han dessförinnan innehaft anställning
vid armén.
Departements- Att en förbättring av militärveterinärernas löneförmåner måste äga
c 0 en'' rum inom en nära framtid, finner jag till fullo ådagalagt genom den i
ärendet nu och tillförene förebragta utredningen. Särskilt anser jag
detta vara erforderligt för att fältveterinärkåren skall kunna på ett
betryggande sätt rekryteras och veterinärvården av arméns dyrbara
hästmateriel därigenom bliva behörigen tillgodosedd. Med hänsyn till
rådande statsfinansiella förhållanden finner jag mig emellertid icke nu
kunna tillstyrka bifall till arméförvaltningens framställning, utan torde
med den ifrågasatta löneregleringen få anstå till ett kommande år.
Artilleriets fabriker och tyganstalter.
ökning och minskning av antalet beställningar.
Den för år 1916 fastställda staten för artilleriets fabriker och tygstater
upptager jämte annan personal 6 departementsskrivare, 10 tygunderofficerare,
14 besiktningsrustmästare eller tygverkmästare, 18 tygeller
fabriksskrivare och 55 tyghantverkare.
Enligt 1914 års härordningsbeslut skola efter genomförd härordning
vid artilleriets fabriker och tygstater finnas anställda, förutom
annan personal, 6 departementsskrivare, 18 besiktningsrustmästare eller
tygverkmästare, 9 tyg- eller fabriksskrivare samt 44 tyghantverkare,
men däremot icke några tygunderofficerare.
Fjärde huvudtiteln.
07
Med underdånig skrivelse den 23 oktober 1915 hava arméförvaltningens
artilleri- och civila departement överlämnat förslag till stat
för artilleriets fabriker och tygstater år 1917, därvid departementen
hemställt om vidtagande av följande ändringar i den för innevarande
år gällande staten.
I enlighet med vad arméförvaltningen i sin framställning angående
medelsbehovet för år 1917 föreslagit, borde å staten uppföras ytterligare
en departementsskrivare, vilken förutom övriga åligganden skulle
hava att utföra de å artilleridepartementet förekommande registratorsoch
bokhållargöromålen.
Då en tygunderofficers beställning på grund av innehavarens frånfälle
blivit vakant'' samt tre tygunderofficerare, som förklarat sig därtill
villiga, kunde utnämnas till tygverkmästare från och med den 1
januari 1917, borde tygunderofficerarnas antal minskas från 10 till 6
samt besiktningsrustmästarnas eller tygverkmästarnas antal ökas från
14 till 17.
Vidare borde på grund av skeende befordran antalet tyg- eller fabriksskrivare
minskas från 18 till 17.
Slutligen borde tyghantverkarnas antal minskas från 55 till 54,
enär en tyghantverkare på grund av ålder komme att under innevarande
år avgå.
Den i nuvarande stat intagna anmärkning 3, av innehåll att staten
beträffande tyghantverkare skulle genomföras endast i den mån nuvarande
vakanser och blivande avgång det medgåve utan överskridande
av de för tyghantverkares avlöning i staten anvisade medel, ansåge
departementen såsom icke erforderlig böra ur staten uteslutas och med
anledning härav viss jämkning i avfattningen av nuvarande anmärkning
4 vidtagas.
Mot vad sålunda föreslagits, har jag icke annat att erinra, än att
då det ifrågasatta uppförandet å staten av ytterligare en departementsskrivare
sammanhänger med det av arméförvaltningen framställda förslaget
om uppförande å ämbetsverkets stat av vissa nya beställningar,
vilket förslag jag för närvarande icke ansett mig kunna tillstyrka,
med inrättandet av förevarande departementsskrivarbeställning jämväl
bör tillsvidare anstå.
Gottgörelse för tjänstehästar.
Å nu gällande stat är upptagen gottgörelse åt fälttygmästaren för
två tjänstehästar med 1,530 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 käft. 13
[16.]
Förslag till
stat för &r
1917.
Departe
mentschefen.
98
Fjärde huvudtiteln.
[16.] Enligt 1915 års riksdags beslut i fråga om hästhållningen för
officerare vid armén skall fälttygmästaren hädanefter vara beriden
endast å en häst, vilken dock skall vara egen tjänstehäst.
Av skäl, som förut anförts, torde å staten för år 1917 fortfarande
böra beräknas hästgottgörelse åt fälttygmästaren enligt hittills
följda grunder, men torde det härför erforderliga beloppet böra upptagas
med förslagsvis högst 1,530 kronor. Huru vid övergången
till den nya ordningen skall förfaras, torde, på sätt föreslagits beträffande
andra stater, böra angivas uti en vid staten fogad anmärkning.
Ifrågasatt löneförbättring för tyg- och fabriksingenjörer.
Å staten för artilleriets fabriker och tygstater finnas uppförda
4 tyg- eller fabriksingenjörer med lön 3,000 kronor, dagavlöning
i 365 dagar å 4 kronor =1,460 kronor, summa 4,460 kronor. Ifrågavarande
beställningshavare äga dessutom efter 5 års väl vitsordad tjänst
uppbära ålderstillägg å lönen med 500 kronor. Med beställningen
följer inkvartering in natura eller inkvarteringsbidrag enligt gällande
bestämmelser.
Uti en till Kungl. Maj:t ingiven skrift av den 6 november 1915
hava fabriksingenjörerna C. Rundlöf och H. Korseman samt tygingenjören
E. Alland gjort underdånig framställning om löneförbättring
för tyg- och fabriksingenjörer samt därvid föreslagit, att lönen måtte
höjas från 3,000 kronor till 3,400 kronor samt att tre ålderstillägg å
500 kronor måtte få utgå efter respektive 5, 10 och 15 års väl vitsordad
tjänst. Därjämte hava sökandena med hänsyn till nu rådande
dyrtid hemställt, att de nya löneförmånerna måtte beräknas och utgå
från och med år 1916, ävensom att beställningshavare måtte berättigas
att för åtnjutande av de nya ålderstilläggen räkna sig tillgodo föregående
tjänstgöringstid.
Arméförvait- Arméförvaltningens artilleri- och civila departement hava i avgivet
artilleri- utlåtande tillstyrkt den gjorda framställningen.
och civila
departements
yttrande.
Departe- Med hänsyn till de arbetsuppgifter, som åligga ifrågavarande per
mentschefen.
sona^ finner jag visserligen den föreslagna löneförhöjningen i och för
sig befogad, men då löneregleringsfrågor av förut angivna skäl icke
synas för närvarande böra göras till föremål för framställning till
Fjärde huvudtiteln.
riksdagen, torde med förevarande lönereglerings genomförande liksom
med åtskilliga andra böra anstå till ett kommande år.
Sammanfattning.
I enlighet med vad sålunda anförts, har jag låtit uppgöra förslag
till ny stat för artilleriets fabriker och tyganstalter, såsom staten hädanefter
riktigare torde böra benämnas, och slutar denna å 320,875 kronor
eller 5,372 kronor 50 öre mindre än för innevarande år.
Gottgörelse för tjttnsteliästar.
Enligt 1915 års riksdags beslut angående hästhållningen för officerare
vid armén skola regementschefer vid infanteriet, samtliga officerare
vid kavalleriet utom fänrikar, cheferna för samtliga fältartilleriregementen,
chefen för Positionsartilleriregementet, chefen för Gottlands
artillerikår samt översten vid trängen vara beridna å två hästar, därav
dock, i motsats till vad för närvarande är förhållandet, den ena skall
vara en kronan tillhörig stamhäst. Chefen för Bodens (för närvarande
Boden—Karlsborgs) artilleriregemente, vilken nu är beriden å två
egna tjänstehästar, skall hädanefter vara beriden endast å en häst, vilken
skall vara egen tjänstehäst. Samtliga övriga officerare och vederlikar
vid truppförbanden, vilka för närvarande äro beridna å egna tjänstehästar,
skola enligt riksdagens beslut för framtiden göras beridna å
kronan tillhöriga stam hästar.
Av skäl, som under punkten 6 anförts, torde emellertid å truppförbandsstaterna
för år 1917 böra beräknas hästgottgörelse enligt hittills
tillämpade grunder. Huru vid övergången till den nya ordningen för
hästhållningen skall förfaras, torde, på sätt föreslagits beträffande andra
stater, böra angivas i en vid staterna fogad anmärkning.
Polispersonalen i Boden och å Karlsborgr.
För upprätthållande av allmän ordning och säkerhet inom Bodens
och Karlsborgs fästningars områden finnes viss polispersonal anställd.
Denna åtnjuter icke några å stat uppförda fasta avlöningsförmåner utan
uppbär endast arvoden med vissa belopp från de under titel II av ordinarie
byggnadsanslaget upptagna anslagsposterna till kommendantskapen
i Boden och å Karlsborg.
Förslag föreligger nu om dels ökning av polispersonalen vid såväl
Boden som Karlsborg, dels ock om samma personals uppförande å
ordinarie stat under avlöningsanslaget.
[16-]
[16].
100
Fjärde huvudtiteln.
Polispersonalen i Boden.
Anställande Genom brev den 13 mars 1903 förordnade Kungl. Maj:t, att för
pTu^i8 Boden, upprätthållande av allmän ordning och säkerhet inom arbetsområdena
vid Bodens fästning och närmaste trakten däromkring skulle tillsvidare
från och med den 1 maj samma år såsom fästningspolis anställas 1 poliskommissarie,
3 överkonstaplar och 3 konstaplar mot åtnjutande av vissa
årliga arvoden från extra anslaget till fortsättande av arbetena å rikets
lantbefästningar. Genom brev den 28 september 1907 medgav därefter
Kungl. Maj:t, att, utöver det förut bestämda antalet, ytterligare 2 överkonstaplar
och 2 konstaplar finge omedelbart antagas för tiden till 1908
års utgång, mot enahanda arvoden som de förutvarande för motsvarande
personal, att utgå från extra anslaget till fullbordande av befästningsarbetena
vid Boden.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beslöt
därefter 1908 års riksdag att under titel II av ordinarie byggnadsanslaget
skulle beräknas arvoden med vissa belopp åt ifrågavarande polispersonal.
I enlighet härmed och sedan riksdagen åren 1909 och 1912 medgivit
viss höjning av de förut bestämda arvodena, upptager den för
närvarande gällande staten för ordinarie byggnadsanslaget under titel II
följande arvoden åt polispersonalen i Boden, nämligen:
till 1 poliskommissarie ......... kronor 2,500: — summa kronor 2,500: —
» en var av 5 överkonstaplar » 1,800:— » » 9,000: —
» en var av 5 konstaplar... » 1,500:— » » 7,500:-—
Summa kronor 19,000: -—
Instruktion för fästningspolispersonalen är fastställd genom kungl.
brev den 1 november 1907.
Kommen- Uti särskild underdånig skrivelse den 6 september 1912 angående
slag*4”* 1912 ordnande av säkerhets- och bevakningstjänsten vid Bodens fästning
om åkning av framhöll dåvarande kommendanten, att den nuvarande fästningspolisP°nafenrS°"
personalen vore alltför fåtalig för att på ett något så när betryggande
sätt kunna fullgöra sina åligganden. Enligt kommendantens uppfattning
borde densamma ökas med 5 konstaplar.
Chefen för generalstaben framhöll i avgivet yttrande, att oavsett
frågan, huru den militära bevakningen av fästningen komme att ordnas,
den av kommendanten föreslagna ökningen av fästningspolispersonalen
vore önskvärd.
Fjärde huvudtiteln.
101
Arméförvaltningen, som jämväl yttrade sig i ärendet, förklarade
sig icke hava något att erinra mot det framställda förslaget. Då arvodena
åt de nya polismännen borde utgå med samma belopp som för de redan
inom fästningen anställda konstaplarna, borde, under förutsättning av
bifall till framställningen, ordinarie byggnadsanslaget ökas med 7,500
kronor.
Med anledning därav, att frågan om fästningarnas säkerhetsbesättningar
vid nämnda tidpunkt var föremål för utredning i samband med
frågan om försvarsväsendets ordnande, föranledde kommendantens förevarande
framställning emellertid icke någon åtgärd.
O O O
Uti underdånig skrivelse den 23 december 1913 gjorde kommendanten
i Boden ånyo framställning om ökning av fästningspolispersonalen
och föreslog i samband därmed, att densamma måtte uppföras
å ordinarie stat. Enligt kommendantens uppfattning borde polispersonalen
utgöras av 1 poliskommissarie, 5 överkonstaplar och 10 konstaplar
samt ett visst antal extra poliskonstaplar. Avlöningsförmånerna
för den ordinarie personalen borde utgå i form av lön, kallort stillägg
och inkvarteringsersättning samt sammanlagda utgöra för poliskommissarien
3,600 kronor, för överkonstapel 2,220 kronor och för konstapel
1,720 kronor. Därjämte borde utgå 2 ålderstillägg efter respektive
5 och 10 års väl vitsordad tjänst till poliskommissarien å 200
kronor samt till överkonstapel och konstapel å 100 kronor. För anställandet
av erforderligt antal extra poliskonstaplar beräknades ett
årligt belopp av omkring 21,300 kronor. I avvaktan på genomförandet
av den föreslagna organisationen borde sistnämnda belopp tillsvidare årligen
utgå för anställande av extra polispersonal.
Uti häröver den 31 december 1913 avgivet utlåtande biträdde arméförvaltningens
fortifikations- och civila departement kommendantens
framställning. Beträffande avlöningsförmånerna ansåge dock departementen,
att avlöningen,''som icke vore föreslagen efter någon i avseende å
beloppen förut inom armén gällande norm, borde utgå antingen under vanliga
civila avlöningsformer eller under militära avlöningsformer med ålderstillägg
i överensstämmelse med vad som bestämts för fortifikationskassörerna.
I intetdera fallet syntes den särskilda avlöningsformen »kallortstillägg»
böra ifrågakomma, med mindre sådan avlöningsförmån tillerkändes
jämväl andra militära och civilmilitära tjänstemän i Boden. För sin del
ansåge departementen avlöningen böra utgå efter militära avlöningsformer,
vilket även med hänsyn till pensionerna och den av kommendanten före
-
te.]
Kommendantens
förslag
år 1913 om
fästningspolisens
organisation
och
avlöning.
Arméförvaltningens
fortifikations-
och
civila departements
yttrande
den 31
december
1913.
[16.]
Anvisande
av medel
för ökad
polisbevakning.
Fjärde huvudtiteln.
slagna åldersgränsen för rätt till pension eller 55 levnadsår finge anses
lämpligast. I enlighet härmed föresloge departementen födande avlöningsförmåner
nämligen
för poliskommissarien: lön 2,200 kronor, dagavlöning i 365 dagar
å 3 kronor = 1,095 kronor, summa 3,295 kronor, samt 2 ålderstillägg
å lönen å 200 kronor, det ena efter 5 års och det andra efter 10 års
väl vitsordad tjänst;
för överkonstapel: lön 1,200 kronor, dagavlöning i 365 dagar å
2 kronor 50 öre = 912 kronor 50 öre, summa 2,112 kronor 50 öre,
samt 2 ålderstillägg å lönen å 100 kronor, det ena efter 5 års och det
andra efter 10 års väl vitsordad tjänst;
för konstapel: lön 780 kronor, dagavlöning i 365 dagar å 2 kronor
= 730 kronor, summa 1,510 kronor, samt 2 ålderstillägg å lönen med
100 kronor, det ena efter 5 års och det andra efter 10 års väl vitsordad
tjänst.
I anslutning till vad sålunda anförts, överlämnade departementen
förslag till stat för polispersonalen i Boden, slutande å 50,500 kronor,
därav 28,957 kronor 50 öre i avlöning åt den ordinarie personalen,
21,300 kronor i ersättning åt extra poliskonstaplar och 242 kronor 50
öre till polispersonalens resor m. m.; och hemställde departementen,
att berörda stat måtte upptagas under avlöningsanslaget och i följd
härav titel II av ordinarie byggnadsanslaget minskas med 19,000 kronor.
Av skäl, som förut anförts, föranledde icke heller detta förslag
någon framställning till riksdagen. Däremot medgav Kungl. Maj:t genom
brev den 9 januari 1914, att för anställande av extra polisbevakning i
Boden under år 1914 finge till kommendantens förfogande ställas ett
belopp av högst 21,300 kronor, att av arméförvaltningens civila departement
av omhänderhavande medel förskjutas för att framdeles anmälas
till ersättande.
I avvaktan på genomförandet av en omorganisation av polispersonalen
i Boden har Kungl. Maj:t, på därom av kommendanten gjord
framställning, genom brev den 31 december 1914 ställt till kommendantens
förfogande för år 1915 ett belopp av 6,300 kronor, därav 6,000
kronor skulle användas för anställande under hela året av 4 extra
poliskonstaplar samt 300 kronor för polispersonalens förstärkande vid
särskilda tillfällen.
Fjärdo huvudtiteln. • 103
Emellertid hade Kungl. Maj:t den 1 april 1912 utfärdat förordning [16.]
angående utlännings tillträde till arméns och marinens etablissemang Förslag om
och övningar m. m. (se Svensk författningssamling n:r 81). Uti § 1
av denna förordning stadgas följande: tion i samband
»1. Utlänning må ej tillåtas att inkomma inom befästningsområde, 0“e{^tf8rtgf1“.
ej heller att utan Konungens i statsrådet givna tillstånd bosätta sig inom ,je av skyddsskyddsområde,
som må vara för fästning bestämt. De villkor, på vilka °”[&t8efi?8tr_
utlänning må kunna tillåtas att tillfälligtvis uppehålla sig inom fäst- ningar.
nings skyddsområde, bestämmas likaledes av Konungen i statsrådet.
2. För varje fästning fastställes i kommandoväg ett eller flera
befästningsområden, innefattande fästningens samtliga verk och försvarsanstalter.
För annan befästningsanläggning fastställes i enahanda ordning
likaledes ett eller flera befästningsområden, innefattande dels själva
befästningen, dels ock, där så anses nödigt, ett kringliggande område.
3. Där så finnes erforderligt, fastställer Konungen i statsrådet visst
skyddsområde för fästning utanför befästningsområdet.»
Med anledning av vad sålunda blivit stadgat, anbefalldes chefen för
generalstaben den 1 juli 1912 att efter-samråd med vederbörande myndigheter
till Kungl Maj:t inkomma med förslag till bestämmande av
erforderliga skyddsområden för de till lantförsvaret hörande fästningarna.
Sedan chefen för generalstaben till åtlydnad härav inkommit med
förslag i ämnet, anbefallde Kungl. Maj:t den 29 september 1913 chefen
för generalstaben att — med beaktande av föreliggande förslag till
befästningsområden för Bodens och Karlsborgs fästningar —inkomma
med förslag till de villkor, på vilka utlänning måtte kunna tillåtas att
tillfälligtvis uppehålla sig inom fästnings skyddsområde, ävensom avgiva
yttrande angående de åtgärder, som kunde finnas erforderliga för åvägabringande
av nödig effektivitet i förevarande hänseende, samt rörande
samtliga de kostnader, som därav kunde föranledas.
Med anledning härav överlämnade chefen för generalstaben med
särskild skrivelse den 20 januari 1914 förslag i ämnet ävensom av
vederbörande kommendanter i ärendet avgivna yttranden.
Kommendanten i Boden framhöll därvid, att då Jen nuvarande
polispersonalen, enligt vad erfarenheten tydligt givit vid handen, redan
under rådande förhållanden vore allt för otillräcklig för att kunna fylla
de stora krav, som måste ställas på densamma, en ökning av polispersonalen
i enlighet med det av kommendanten den 23 december 1913
avgivna förslaget vore oavisligen nödvändig, oberoende av den föreliggande
frågan angående villkoren för utlännings tillfälliga uppehåll
104
Fjärde huvudtiteln.
[16.] inom landfästnings skyddsområde. Därest de av chefen för generalstaben
i berörda hänseende föreslagna bestämmelserna bleve fastställda,
måste emellertid ökningen göras något större än förhållandena eljest
syntes kräva, i det att ytterligare en konstapel erfordrades. Att märka
vore, att förutom denna konstapel även den övriga polispersonalen vid
sidan av sin övriga tjänstgöring måste medverka vid kontrollerandet
av att villkoren för utlännings tillfälliga uppehåll inom skyddsområdet
efterföljdes. En nödvändig förutsättning för att nödig kontroll i förevarande
hänseende skulle kunna åstadkommas vore således, att förenämnda
framställning om polispersonalens i Boden ökning i sin helhet
vunne Kungl. Maj:ts godkännande.
För egen del förklarade sig chefen för generalstaben icke hava
något att erinra mot vad kommendanten sålunda föreslagit.
Till följd av nådig remiss avgåvo härefter arméförvaltningens artilleri-,
fortifikations-, intendents-, och civila departement den 18 april
1914 yttrande i ärendet. Under hänvisning till förenämnda av fortifikations-
och civila departementen den 31 december 1913 avgivna förslag
till stat för polispersonalen i Boden, förklarade därvid departementen,
att fastställandet av de ifrågasatta bestämmelserna för utlännings
tillfälliga uppehåll inom skyddsområde icke syntes för närvarande
påfordra anvisande av medel för polisbevakning utöver det i nämnda
förslag till stat upptagna belopp eller 50,500 kronor.
Sedan Kungl. Maj:t härefter utfärdat kungörelser dels den 5 februari
1915 angående skyddsområden för Karlsborgs- och Bodens fästningar
(se Svensk författningssamling n:r 28) dels ock den 26 mars 1915
angående de villkor, på vilka utlänning må kunna tillåtas att tillfälligt
uppehålla sig inom landfästnings skyddsområde m. m. (se Svensk
författningssamling n:r 68), anbefalldes arméförvaltningens fortifikationsoch
civila departement den 6 juli 1915 att efter vederbörandes hörande
inkomma med det förslag rörande polisbevakning i Boden och å Karlsborg
samt avlöningsförmåner åt polispersonalen, vartill omständigheterna
dåmera kunde föranleda.
Kommendan- Till åtlydnad härav har nu arméförvaltningen överlämnat ett av
1den y20trasep! kommendanten i Boden den 20 september 1915 avgivet yttrande i ämnet,
tember 1915. Kommendanten har därvid framhållit, att efter utfärdandet av nyssnämnda
båda kungörelser behovet av en ökning av fästning spolispersonalens
styrka framträtt ännu skarpare än förut och att åtskilliga under
de senaste åren inträffade tilldragelser lämnat tydliga bevis på nödvändigheten
härav. Att med den nuvarande tillgången på personal effektivt
Fjärde huvudtiteln.
105
fylla do stora krav, som ställdes på polistjänsten, vore icke möjligt.
För att denna skulle på ett fullt betryggande sätt kunna omhänderhavas,
erfordrades, förutom poliskommissarien, 6 överkonstaplar och 24
konstaplar, vilka samtliga borde uppföras på ordinarie stat. De närmare
skälen för den sålunda föreslagna ökningen har kommendanten framlagt
i särskild skrivelse av samma dag.
Med avseende å fästningspolispersonalens avlöning vore att märka,
att polispersonalen i Boden hade högre levnadskostnader och fullgjorde
sin tjänst under ojämförligt svårare klimatiska förhållanden än å de
flesta andra håll. Med beaktande härav hade också numera officerare
och underofficerare jämte vederlikar vid i Boden förlagda truppförband
och formationer fått sig tillerkänt ett tillfälligt avlöningstillägg av 200
kronor för år. Polispersonalen vore vidare skyldig att ägna hela sin
verksamhet åt polistjänsten, utan rätt att mottaga annan befattning eller
annat uppdrag, under det att polispersonal å de flesta andra orter vore
i tillfälle att förskaffa sig biinkomster. Med avseende å polispersonalens
i Boden synnerligen viktiga åliggande att hindra utlänningar och andra
obehöriga att till skada för rikets försvar skaffa sig kännedom om fästningens
verk och anläggningar måste fordringarna på personalens duglighet
och plikttrohet ställas mycket högt. Då tjänsten i de ojämförligt
flesta fall vore att betrakta såsom detektivtjänst, bleve rekryteringen
med lämplig personal omöjliggjord, därest icke löne- och pensionsförhållandena
jämställdes med detektivpersonalens inom rikets poliskårer.
Framförallt vore det av synnerlig betydelse, att poliskommissariens avlöning
sattes så hög, att en väl kvalificerad person kunde erhållas för
den viktiga befattningen.
Vid bestämmandet av avlöningen borde hänsyn tagas till icke blott
att grundlönen höjdes utan även att ålderstilläggen utginge på sådant
sätt, att personalens intresse vidmakthölles under hela tjänstetiden. Då
denna skulle uppgå till 30 år för pensions erhållande, syntes det lämpligt
att bestämma ålderstilläggens antal till 3 och låta det sista utgå
först efter 15 tjänstår.
För beredande av ersättning åt polispersonal, som för särskilt
uppdrag inom skyddsområdet ett eller flera dygn uppehölle sig utanför
den vanliga boningsorten, samt för polispersonalens förstärkning vid
särskilda tillfällen borde ett belopp av 600 kronor årligen ställas till
kommendantens förfogande.
På grund av vad sålunda anförts, hemställde kommendanten, att
avlöningsförmånerna måtte bestämmas sålunda:
Bihang till riksdagens protokoll 11)16. 1 sand. 1 höft.
[IG.]
14
106
Fjärde huvudtiteln.
[16.] för poliskommissarien: grundlön 4,000 kronor samt 3 ålderstillägg
å 400 kronor efter respektive 5, 10 och 15 års väl vitsordad tjänst;
för överkonstapel: grundlön 2,200 kronor samt 3 ålderstillägg å 200
kronor efter respektive 5, 10 och 15 års väl vitsordad tjänst;
för konstapel: grundlön 1,800 kronor samt 3 ålderstillägg å 150
kronor efter respektive 5, 10 och 15 års väl vitsordad tjänst.
Med iakttagande av att 600 kronor beräknades för polispersonalens
resor och för dess tillfälliga förstärkning, skulle den årliga kostnaden
för fästningspolispersonalen komma att uppgå till sammanlagt 61,000
kronor.
En jämförelse mellan den sålunda föreslagna avlöningen för fästningspolispersonalen
i Boden och medelavlöningen för personalen vid
de detektiva avdelningarna vid rikets poliskårer ställde sig enligt verkställd
utredning sålunda:
Medelavlöning |
Föreslagen |
|
Kronor. |
Kronor. |
|
Detektivkommissarie: |
||
grundlön (+ kontant beklädnadsersättning).... |
4,120 |
4,000 |
ålderstillägg ............................................. |
1,100 |
1,200 |
slutlön.................................................... |
5,220 ») |
5,200 2) |
Detektivöverkonstapel: |
||
grundlön (+ kontant beklädnadsersättning).... |
2,370 |
2,200 |
ålderstillägg ............................................. |
480 |
600 |
slutlön..................................................... |
2,850 ») |
2,800 2) |
Detektivkonstapel: |
||
grundlön (+ kontant beklädnadsersättning).... |
1,750 |
1,800 |
ålderstillägg ............................................. |
440 |
450 |
slutlön.................................................... |
2,190 ») |
2,250 2) |
*) Uppnås efter 10 å 10,6 år.
2) » » 15 år.
Då polispersonalens pensionsavgifter i regel betalades av vederbörande
städer, ansåge kommendanten, att därest polispersonalen i
Boden personligen skulle erlägga dessa avgifter, den av honom föreslagna
årliga avlöningen borde ökas med ett den årliga pensionsavgiften
Fjärde huvudtiteln. 107
motsvarande belopp, för att likställigheten i avlöningsförmåner icke [16.]
skulle rubbas.
Då den föreslagna nya organisationen av polispersonalen i Boden
icke kunde tillämpas tidigare än den 1 januari 1917, men det vore av
behovet synnerligen påkallat, att avlöningsförmånerna snarast förbättrades
och erforderlig polispersonal ställdes till förfogande, hemställde kommendanten,
dels att den föreslagna löneregleringen måtte få provisoriskt
tillämpas för år 1916 så till vida, att föreslagen grundlön måtte få utgå
till poliskommissarien, 5 överkonstaplar och 5 konstaplar, dels ock att i
avvaktan på omorganisationens genomförande ett belopp av 7,500 kronor
måtte för år 1916 ställas till kommendantens förfogande för ökad polisbevakning.
Arméförvaltningen har för egen del anfört huvudsakligen följande: Arméförvait
Vad
kommendanten föreslagit beträffande antalet av den i fäst- {fr°r^.
ningen behövliga polisbevakning spersonalen ansåge sig arméförvaltningen ställning.
höra lämna utan erinran. Polispersonalen borde således från och med
år 1917 bestå av 1 poliskommissarie, 6 överkonstaplar och 24 konstaplar.
I överensstämmelse med sina i ärendet tidigare avgivna. utlåtanden
vidhölle arméförvaltningen den uppfattning, att . avlöningsförmånerna
till polispersonalen borde uppföras på särskilda stater
under avlöningsanslaget. I kommendantens förslag om uppförande av
avlöningsförmånerna i form av allenast en grundlön med därtill efter
vissa är kommande ålderstillägg kunde arméförvaltningen emellertid
icke instämma, utan vidbleve arméförvaltningen även i denna del sitt i
utlåtandet den 31 december 1913 gjorda uttalande, att avlöningen borde
utgå efter militära avlöningsformer, vilka bäst kunde förenas med den
fortfarande ifrågasatta lägre åldersgränsen för rätt till pension eller 55
år. Beträffande avlöningsbeloppens storlek ansåge sig emellertid arméförvaltningen
på grund av den utredning, som förebragts av kommendanten
i skrivelsen den 20 september 1915, böra föreslå vissa avvikelser
från de tidigare förslagen.
Vad kommendanten anfört rörande önskvärdheten av att ålderstilläggen
utginge på sådant sätt, att personalens intresse vidmakthölles
under hela tjänstetiden, ansåge nämligen arméförvaltningen beaktansvärt.
Då arméförvaltningen sålunda instämde med kommendanten däri,
att åld er stilläggens antal för polisbevakningspersonalen i dess helhet borde
bliva tre och att ålderstilläggen för de olika personalgrupperna borde
utgå efter respektive 5, 10 och 15 års väl vitsordad tjänst, hade armé
-
Fjärde huvudtiteln.
IG.] förvaltningen vid sitt löneförslags uppgörande funnit sig böra ändra
vissa av de förut föreslagna avlöningsposternas storlek. Ändring i det
tidigare förslaget betingades jämväl därav, att däri icke tagits hänsyn
tl11’ att överkonstaplarna och konstaplarna, vilka föreslagits att likställas
med underofficerare, enligt gällande bestämmelser, utöver de under avlonmgsanslaget
uppförda avlöningsförmåner samt dem tillkommande
inkvarterings- och servisbidrag, jämväl skulle komma i åtnjutande av
ersättning för bränsle och lyse med fastställt belopp. Slutligen hade
armeförvaltningen, med hänsyn därtill att från och med år 1915 från
särskilt anslag på extra stat ett tillfälligt lönetillägg av 200 kronor för
ar skulle tillgodokomma samtliga officerare och underofficerare med vederlikar
under tjänstgöring i Boden, funnit, att den sålunda utgående
löneförmånen jämväl borde tagas i betraktande vid lönestatens uppgörande.
Med iakttagande av vad sålunda framhållits och i syfte att såvitt
möjligt ernå överensstämmelse med de av kommendanten föreslagna
grundlöner och slutlöner för polisbevakningspersonalen, hade arméförvaltningen
låtit upprätta förslag till stat för polisbevakningspersonalen i
Boden slutande å 45,595 kronor. I likhet med det den 31 december 1913
uppgjorda förslaget upptoges i staten för poliskommissarien lön till 2 200
kronor samt dagavlöning såsom för subalternofficer med 3 kronor’ för
dag eller 1,095 kronor för år. Däremot hade beträffande denne tjänstinnehavares
ålderstillägg i stället för de förut upptagna 2 ålderstilläggen
å 200 kronor upptagits 3 ålderstillägg å 400 kronor i överensstämmelse
med kommendantens förslag. Med iakttagande härav samt då poliskommissanen
skulle komma i åtnjutande av dels subalternofficers
mkvaxtermgs- och servisbidrag av 300 kronor årligen, dels ock, på
aT. bestämmelserna rörande anslaget till provisoriskt avlöningstillägg
till officerare och underofficerare med vederlikar vid till Boden
förlagda truppförband och formationer, av sådant avlöningstillägg till
belopp av 200 kronor för år, skulle denne befattningshavares löneförf‘°er
Vld tjänstens tillträdande komma att uppgå till sammanlagt
3,795 kronor (mot av kommendanten föreslagen grundlön av 4 000
Samt ?ft6r 8amtli£a ålderstilläggens intjänande till sammanlagt
4,995 kronor (mot av kommendanten föreslagen slutlön av 5,200 kronor).
Poliskommissariens pension komme efter ålderstilläggens intjänande att
utgå med 80 procent av 3,400 kronor och således utgöra samma belopp,
som tillkomme kapten av första klassen.
Vad beträffade avlöningen åt överkonstaplarna, hade arméförvalt -
Fjärde huvudtiteln.
109
ningen vid beaktande av ovannämnda omständigheter funnit sig böra
frångå förslaget om löneförmånernas upptagande såsom för fanjunkare
och i stället föreslå, att dessa tjänstinnehavares lön, dagavlöning, inkvarterings-
och servisbidrag samt ersättning för bränsle och lyse ävensom
tillfälligt lönetillägg komme att utgå med de för sergeant av första
klassen bestämda beloppen. Vad ålderstilläggen för överkonstaplarna
anginge, hade arméförvaltningen i anledning av kommendantens framställning
funnit sig även böra frångå det tidigare förslaget och sålunda
i stället för att allenast upptaga 2 ålderstillägg å 100 kronor föreslå
tillerkännande åt dessa befattningshavare av 3 ålderstillägg å 200
kronor. Med tillämpning härav komme avlöningsförmånerna för överkonstapel
vid tjänstens tillträdande att uppgå till 2,110 kronor (mot av
kommendanten ifrågasatt grundlön av 2,200 kronor) samt etter samtliga
ålderstilläggens intjänande till 2,710 kronor (mot av kommendanten
föreslagen slutlön av 2,800 kronor), överkonstapels pension komme
efter ålderstilläggens intjänande att utgå med 80 procent av 1,500
kronor eller 1,200 kronor och således uppgå till ett belopp, som med
200 kronor överstege den fanjunkare tillkommande pension.
Vad slutligen beträffade avlöningsförmånerna för konstaplarna, hade
arméförvaltningen, likaledes på grund utav förenämnda särskilda omständigheter,
funnit sig böra, med frånträdande av sin tidigare hemställan
i huvudsak, d. v. s. i avseende å dagavlöning, inkvarteringsoch
servisbidrag, ersättning för bränsle och lyse ävensom tillfälligt
lönetillägg, upptaga desamma i likhet med vad som för sergeant av
andra klassen vore bestämt. Då arméförvaltningen emellertid i likhet
med kommendanten ansåge dessa befattningshavare böra komma i åtnjutande
av 3 ålderstillägg, vilkas belopp arméförvaltningen måst begränsa
till 100 kronor vardera för att icke förorsaka avlöningsminskning
för det fall, att en konstapel, vilken intjänat de 3 ålderstilläggen,
vunne befordran till överkonstapel, hade det befunnits nödigt att begränsa
lönen till allenast 600 kronor (i jämförelse med sergeant av
andra klassen lön av 780 kronor). Med iakttagande härav komme avlöningsförmånerna
för konstapel att vid tjänstens tillträdande uppgå
till 1,810 kronor (mot av kommendanten föreslagen grundlön av 1,800
kronor) samt efter samtliga ålderstilläggens intjänande till 2,110 kronor
(mot av kommendanten föreslagna 2,250 kronor). Konstapels pension
komme att efter ålderstilläggens intjänande utgå med lönen och
ålderstilläggen oavkortade eller sålunda med 900 kronor eller samma
belopp, som tillkomme sergeant av första klassen.
[16.]
no
Fjärde huvudtiteln.
[16.]
Departements
chefen.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har frågan om en
omorganisation av fästningspolisen i Boden sedan flera år stått på dagordningen.
Att densamma ännu icke erhållit sin lösning, har, såsom
förut nämnts, berott därpå, att den ansetts sammanhänga med frågan
om fästningens förseende med nödig säkerhetsbesättning. Sedan emellertid
denna angelägenhet blivit ordnad genom 1914 års härordningsbeslut,
föreligger icke längre ur denna synpunkt något hinder för
frågans upptagande till avgörande. Det har befunnits nödvändigt att
utfärda förenämnda nya bestämmelser i syfte att skydda rikets fästningar
och försvarsanstalter för obehöriga personer av utländsk nationalitet.
Därest dessa bestämmelser icke skola bliva mer eller mindre
illusoriska, måste man emellertid också tillse, att den personal, som
närmast har att övervaka deras efterlevnad, erhåller en sådan organisation,
att den verkligen bliver i stånd att på ett effektivt sätt fullgöra
sina åligganden. Enligt vad erfarenheten givit vid handen, kan fästningspolisen,
sådan den för närvarande är organiserad, icke fylla sin
uppgift i förevarande hänseende.
Ehuru jag av förut angivna skäl håller före, att organisations- och
löneregleringsfrågor för närvarande icke böra föranleda framställningar
till riksdagen, anser jag dock, att undantag härifrån bör göras med avseende
å frågan om fästningspolispersonalens organisation. Vissa under
den senare tiden inträffade händelser hava nämligen oförtydbart visat,
att ett ytterligare uppskov med denna frågas avgörande icke är tillrådligt.
I likhet med samtliga i ärendet hörda myndigheter anser även jag,
att fästningspolisen bör uppföras å ordinarie stat. Särskilt är detta
av vikt beträffande polispersonalen i Boden, där det för närvarande är
förenat med stora svårigheter att på lämpligt sätt rekrytera densamma.
De låga löneförmånerna i förening med en under större delen av året
mycket ansträngande tjänstgöring ävensom den osäkra ställning, ifrågavarande
personal intager, äro icke ägnade att locka dugliga och för
polistjänsten intresserade personer att taga anställning vid fästningspolisen.
Därest man skall kunna för framtiden påräkna att för dessa
befattningar erhålla dugliga och för sina uppgifter intresserade polismän,
måste man tydligen bereda dem icke blott avsevärt bättre löneförmåner
utan jämväl den tryggare ställning, ordinarie tjänst innebär.
Enligt det nu föreliggande förslaget skulle polispersonalen utgöras
av 1 poliskommissarie, 6 överkonstaplar och 24 konstaplar i
stället för såsom nu 1 poliskommissarie, 5 överkonstaplar och 5 eller,
om de för helt år anställda extra konstaplarna medräknas, 9 konstaplar.
Förslaget innebär alltså en avsevärd ökning av den nuvarande polis
-
Fjärde huvudtiteln. 111
styrkan. Med hänsyn till vad kommendanten i sin förenämnda särskilda [16.]
skrivelse den 20 september 1915 ant ört rörande den styrka, som erfordras
för eu effektiv bevakning av såväl befästnings- som skyddsområde,
anser jag mig emellertid icke kunna föreslå någon minskning av
nämnda personal.
Vad avlöningsförmånerna angår, ansluter jag mig till arméförvaltningens
förslag, som synes väl hava avvägt löneförmånerna med hänsyn
till de med de särskilda befattningarna förenade åliggandena och det militära
lönesystemet i övrigt. Att en del av avlöningen är avsedd att utgå
i form av upprepade ålderstillägg, finner jag särskilt beaktansvärt, enär
man därigenom i möjligaste mån bereder sig säkerhet för att personalen
icke i förtid lämnar sina befattningar för andra tjänster, något som
i förevarande fall måste tillmätas särskild betydelse. Det torde böra
framhållas, att även med inberäknande av inkvarterings- och servisbidrag,
provisoriskt avlöningstillägg samt i förekommande fall ersättningför
bränsle och lyse, de föreslagna avlöningsförmånerna komma att
understiga de löneförmåner, som, enligt den av kommendanten verkställda
utredningen, i medeltal utgå till motsvarande befattningshavare
vid de civila poliskårerna inom riket.
Den av kommendanten gjorda framställningen att de föreslagna
nya avlöningsförmånerna skulle redan under år 1916 få provisoriskt
utgå till den nuvarande personalen, finner jag mig icke kunna tillstyrka.
1 detta sammanhang torde böra omnämnas, att Kungl. Maj:t genom
brev den 23 december 1915 ställt till kommendantens förfogande ett
belopp av 6,300 kronor för anordnande av ökad polisbevakning under
innevarande år.
Polispersonalen å Karlsborg.
Jämlikt kungl. brev den 11 oktober 1907 ombesörjes bevakningen Nuvarande
av befästnmgsanordningarna a Vaberget invid Karlsborg ävensom narmaste
trakten däromkring av en överkonstapel och tre konstaplar. Den
förre åtnjuter ett arvode av 600 kronor om året jämte fri bostad. Åt
konstaplarna har i ersättning upplåtits nyttjanderätten till de under
hemmanen Mossebo lydande torpen Kommerud, Lund och Bygget. Därjämte
åtnjuta de båda konstaplar, som bruka sistnämnda båda torp,
vardera ett årligt arvode av 25 kronor.
Den till ifrågavarande polispersonal utgående kontanta avlöningen,
tillhopa 650 kronor, är uppförd under titel II av staten för ordinarie
byggnadsanslaget.
112
Fjärde huvudtiteln.
[16.] Sedan, såsom i det föregående redan omnämnts, chefen för general
förslag
an- staben den 29 september 1913 anbefallts att inkomma med förslag till
8peretnaien*B" villkor,. på vilka utlänning måtte kunna tillåtas att tillfälligtvis uppeorganisation!
hålla sig inom fästnings skyddsområde m. in., överlämnade chefen tor
>ed mS genera1 staben med sin särskilda skrivelse den 20 januari 1914 av
om faststäi- kommendanten å Karlsborg och chefen för tredje arméfördelningen i
skyddsområde ärendet avgivna yttranden i ämnet.
för rikets Kommendanten förklarade därvid, att för åstadkommande av en
fästningar, effektiv kontroll . över efterlevandet av förordningen den 1 april 1912
angående utlännings tillträde till arméns och marinens etablissemang
och övningar m. m. samt de ifrågasatta bestämmelserna rörande villkoren
för utlännings tillfälliga uppehåll inom fästnings skyddsområde
en omorganisation av den nuvarande fästningspoliseu vore erforderlig.
Därest fästningens befästningsområde fastställdes i enlighet med ett av
kommendanten avgivet förslag, borde polispersonalen bestå av 1 överkonstapel
och 3 konstaplar. Bleve däremot befästuingsområdet utsträckt,
måste bevakningspersonalen ökas. Personalen borde komma i åtnjutande
av fasta avlöningsförmåner och uteslutande ägna sig åt polistjänsten.
De nuvarande tre s. k. polistorparna på Vaberget borde därför
i samband med den nya organisationen indragas och torpen utarrenderas.
Lönen föresloge kommendanten till 1,500 kronor för överkonstapeln
och 1,200 kronor för konstapel. Dessutom borde dessa åtnjuta
iri vedbrand samt bostad in natura eller hyresersättning.
Chefen för tredje arméfördelningen, som för sin del förordade viss
utsträckning av befästuingsområdet, ansåg, att för en effektiv bevakning
av befästnings- och skyddsområden fordrades 1 överkonstapel
och 5 konstaplar.
Chefen för generalstaben anslöt sig till det av chefen för tredje
arméfördelningen framställda förslaget.
Uti sitt förut omnämnda den 18 april 1914 avgivna särskilda utlåtande
i ämnet förklarade arméförvaltningens artilleri-, fortifikations-,
intendents- och civila departement sig icke hava något att erinra mot
det av kommendanten avgivna och av chefen för tredje arméfördelningen
fullständigade förslaget till ordnande av bevakningen. I anslutning
tid vad fortifikations- och civila departementen i sitt förutnämnda
utlåtande den 31 december 1913 anfört i fråga om polispersonalen
i Boden, ansåge departementen, att avlöningen åt polispersonalen
vid Karlsborgs fästning borde hänföras under ordinarie avlöningsanslaget
och såsom följd härav de under kommendantskapsutgifter upptagna
arvodena till 1 överkonstapel och 2 konstaplar avföras från ordinarie
Fj linie huvudtiteln.
113
byggnadsanslaget. Vad de föreslagna avlöningsförmånerna anginge,
understege dessa do i nyssnämnda utlåtande för motsvarande beställningar
i Boden förordade. Då de med hänsyn till förhållandena vid
Karlsborg kundo anses skäliga och tillräckliga, ansåge departementen
dem icke kunna bringas till överensstämmelse med någon för militärperson
bestämd avlöning i form av lön och dagavlöning. Å andra
sidan syntes, såsom grundläggande för pensionsrätt, icke hela de för
överkonstapel och konstapel föreslagna avlöningsbeloppen böra utgå i
form av lön, utan uppdelas efter vanliga grunder i lön och tjänstgöringspenningar
med två tredjedelar såsom lön och en tredjedel såsom
tjänstgöringspenningar. Utom den föreslagna lönen hade kommendanten
ifrågasatt, att fri vedbrand, beräknad för varje till 60 kronor
för år, skulle vara förenad med ifrågavarande beställningar. För undvikande
av en mångfald avlöningsförmåner ansåge departementen sådan
förmån icke böra beviljas, utan borde överkonstapeln och konstaplarna
i stället erhålla rätt till ålderstillägg efter 5 års väl vitsordad tjänst
med 100 kronor och varje konstapel efter 10 års tjänstgöring med
ytterligare 100 kronor. Ännu en förmån hade föreslagits, nämligen
fri bostad eller hyresersättning beräknad å 150 kronor. Departementen
ansåge, att detta belopp borde kunna nedsättas till 100 kronor och
tilläggas lönen med anmärkning, i överensstämmelse med vad för vissa
vaktmästare vore stadgat, att därest fri bostad åtnjötes, 100 kronor
skulle avdragas å lönen.
I anslutning till vad sålunda anförts, föresloge departementen, att
under avlöningsanslaget måtte uppföras stat för polispersonalen a
Karlsborg, upptagande 1 överkonstapel med lön 1,100 kronor och tjänstgöringspenningar
500 kronor, summa 1,600 kronor, med rätt till ett
ålderstillägg å 100 kronor efter 5 års väl vitsordad tjänst samt 5 konstaplar,
en var med lön 900 kronor och tjänstgöringspenningar 400
kronor, summa 1,300 kronor, med rätt till två ålderstillägg å 100 kronor
efter 5 respektive 10 års väl vitsordad tjänst.
Statens slutsumma skulle följaktligen komma att uppgå till 8,100
kronor.
Sedan jag, på sätt förut nämnts, den 6 juli 1915 anbefallt arméförvaltningens
fortifikations- och civila departement att efter vederbörandes
hörande inkomma med förslag rörande polisbevakningen å
Karlsborg samt avlöningsförmåner åt polispersonalen, har nu arméförvaltningen,
under åberopande av ett utav kommendanten den 26 augusti
1914 avgivet förslag till polisväsendets ordnande å Karlsborg, inkommit
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 haft. lä
16.]
Arméförvaltningens
förevarande
framställning.
114
Fjärde huvudtiteln.
[16.]
Departements
chefen.
med förslag i ämnet. Enligt nämnda förslag skulle de tre nu befintliga
s. k. polistorparna indragas och torpen utarrenderas. I stället borde
anställas 1 överkonstapel och 3 konstaplar, vilka samtliga borde vara
fullt utbildade polismän.
För egen del har arméförvaltningen, med frångående av sitt tidigare
förslag, hemställt, att polispersonalens antal måtte, i överensstämmelse med
kommendantens nu framlagda förslag, från och med år 1917 bestämmas
till 1 överkonstapel och 3 konstaplar. Dessa borde, i enlighet med
vad tidigare föreslagits, uppföras å särskild stat under avlöningsanslaget.
Vad avlöningsförmånerna beträffade, funne arméförvaltningen, med
frångående utav vad i utlåtandet den 18 april 1914 anförts därom, att
desamma borde utgå efter civila avlöningsformer, skäligt, att avlöningsförmånerna
i stället utginge efter de militära avlöningsformerna och
efter samma grunder, som föreslagits för polispersonalen i Boden, i vad
de avsåge överkonstaplar och konstaplar. Personalens å Karlsborg
avlöningsförmåner komme emellertid för varje tjänstinnehavare att till
sitt sammanlagda belopp utgå med 200 kronor mindre än som vore
avsett att utgå till motsvarande personal i Boden, enär provisoriskt
avlöningstillägg givetvis icke skulle tillkomma personalen å Karlsborg.
I enlighet med vad sålunda anförts, hade arméförvaltningen upprättat
förslag till stat för polispersonalen å Karlsborg, upptagande
1 överkonstapel med lön 900 kronor och dagavlöning i 365 dagar
å 2 kronor = 730 kronor, summa 1,630 kronor, jämte 3 ålderstillägg
å lönen å 200 kronor efter respektive 5, 10 och 15 års väl vitsordad
tjänst, samt
3 konstaplar en var med lön 600 kronor och dagavlöning i 365
dagar å 2 kronor = 730 kronor, summa 1,330 kronor, jämte 3 ålderstillägg
å lönen å 100 kronor efter respektive 5, 10 och 15 års väl
vitsordad tjänst.
Statens slutsumma uppginge till 5,620 kronor.
Att det sätt, varpå polisbevakningen å Karlsborgs fästning för närvarande
är ordnad, måste betecknas såsom synnerligen otillfredsställande,
torde icke behöva närmare påvisas. Redan länge har behovet av en
förändring till det bättre gjort sig gällande, men av skilda anledningar
icke blivit tillgodosett. Såsom förberörda författningars utfärdande giva
vid handen, hava numera förhållanden inträtt, som ställa krav på en
verkligt effektiv polisbevakning. Vidtagandet av härför erforderliga
åtgärder kan därför icke längre uppskjutas.
Fjärde huvudtiteln. ''1 •’
Det föreliggande organisationsförslaget giver mig icke anledning
till någon erinran. Antalet befattningar är icke större än förhållandena
oundgängligen kräva och, vad avlöningsförmånerna beträffar, äro dessa
desamma, som föreslagits för motsvarande befattningshavare vid fästningspolisen
i Boden. Med hänsyn till de olika förhållanden, som äio
rådande i Boden och å Karlsborg, skulle visserligen kunna ifrågasättas,
huruvida icke löneförmånerna för polispersonalen å Karlsborg borde
sättas något lägre än för samma personal i Boden. Då emellertid detta
skulle försvåra rekryteringen med lämpliga personer och dessutom innebära
ett avsteg från den hittills följda principen, att befattningar av
enahanda slag skola vara förenade med lika avlöningsförmåner, oberoende
av platsen för tjänstens fullgörande, anser jag mig icke böra
framställa något förslag härutinnan.
Sammanfattning.
I överensstämmelse med vad sålunda anförts, har jag låtit uppgöra
förslag till stat för polispersonalen i Boden och å Karlsborg (se bil. 70),
slutande å 51,215 kronor. I likhet med _ armé förvaltningen anser
jag detta belopp böra upptagas under avlöningsanslaget. Såsom jag
får tillfälle längre fram omnämna, bör därjämte anslaget till ålderstillägg
höjas med sammanlagt 6,750 kronor. Den sammanlagda-årliga kostnaden
för fästningspolisen skulle alltså komma att uppgå till (51,215 +
6,750 =) 57,965 kronor. Vid bifall till förslaget bör emellertid titel
II av ordinarie byggnad sanslaget minskas med därunder beräknade
19,650 kronor för avlönande av den nuvarande polispersonalen, varjämte
särskilda medel för ökad polisbevakning i Boden, för innevarande
år uppgående till 6,300 kronor, icke vidare behöva anvisas.
De ökade utgifter, statsverket skulle på grund av den föreslagna
omorganisationen få vidkännas, komma följaktligen att uppgå till [57,965
(19,650 + 6,300) =] 32,015 kronor om året.
Med hänsyn därtill att avlöningen åt polispersonalen är avsedd att
utgå efter militära avlöningsformer, kommer givetvis med avseende å
densamma föreskrifterna i gällande avlöningsreglemente för armén att
lända till efterrättelse. Beträffande villkoren för polispersonalens tillsättande
på de nya staterna ävensom för dess tjänstgöringsskyldighet,
avgång m. m. torde, sedan den nya organisationen blivit beslutad,
Kungl. Maj:t komma att, efter vederbörandes hörande, meddela närmare
beslut.
Anslagets beräkning.
I enlighet med vad jag sålunda anfört, har jag låtit uppgöra förslag
till nya stater för truppförband av infanteriet, kavalleriet och ar
-
[16
116
Fjärde huvudtiteln.
[16.] tilleriet, för militärbefälet på Gottland, för överstelöjtnanter och majorer
vid de sex fördelningskavalleriregementena, för artilleriets fabriker och
tyganstalter, för fortifikationen, för ingenjörkårerna och Fälttelegrafkåren,
för officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen,
samt för trängkårerna. Därjämte har, som förut nämnts, uppgjorts förslag
till stat för polispersonalen i Boden och å Karlsborg. De i dessa
stater (se bil. 11—70) upptagna avlöningsförmånerna uppgå till sammanlagt
18,523,604 kronor 80 öre.
Under anslaget bör vidare såsom vanligt beräknas dels dagavlöning
till indelt manskap, dels rekryteringskostnader och dels kostnader för
musikelever vid infanteriet.
Vad dagavlöning åt indelt manskap angår, bör sådan först och
främst beräknas för den tid, dylikt manskap fullgör dem åliggande
vanlig tjänstgöring. Därjämte bör, i anslutning till vad jag längre fram
under punkten 22 kommer att föreslå, beräknas dagavlöning för korpraler,
vice korpraler och beställningsmän under 23,000 tjänstgöringsdagar och
för andra meniga under likaledes 23,000 tjänstgöringsdagar under tjänstgöring
i egenskap av underbefäl, instruktörer eller beställningsmän vid
skolor och övningar utom vanliga repetitionsövningar.
Rekryteringskostnader böra beräknas enligt vanliga grunder för det
i vederbörande stater uppförda antalet volontärer. Därjämte bör, i likhet
med vad under de senare åren ägt rum, utöver de ordinarie rekryteringskostnaderna,
upptagas ytterligare ett belopp av 200,000 kronor till
dylika kostnader.
Beträffande slutligen kostnaderna för musikelever vid infanteriet
torde dessa, i avvaktan på en blivande omorganisation av musiken,
böra beräknas enligt hittills följda grunder.
I anslutning härtill tiar jag låtit uppgöra eu beräkning över samtliga
utgifter från anslaget till avlöning och rekrytering m. m. år 1917.
Denna beräkning (se bil. 71) slutar å 18,990,602 kronor 67 öre.
Med anledning av under året inträffande vakanser i såväl befälssom
manskapsgraderna komma emellertid utgifterna under anslaget att
understiga de beräknade. Liksom för åren 1915 och 1916 ägt rum,
torde därför avlöningsanslaget böra i riksstaten upptagas med något
lägre belopp än det beräknade. Någon erfarenhet rörande de verkliga
utgifterna under anslaget, sedan detta omlades från fast anslag till
förslagsanslag, föreligger emellertid ännu icke. Först sedan 1915 års
räkenskaper blivit avslutade, kan man med någon större säkerhet bedöma,
med vilket belopp anslaget för framtiden bör i riksstaten uppföras.
Vid sådant förhållande anser jag försiktigheten bjuda, att man
Fjärde huvudtiteln.
117
i förevarande
jag förvissat
överskridande
beloppet.
Anslaget
nor 67 öre.
Jag får
riksdagen
hänseende framgår med en viss varsamhet. Enligt vad
mig om, torde dock anslaget utan någon risk för dess
kunna nedsättas med 700,000 kronor under det beräknade
skulle följaktligen för år 1917 uppgå till 18,290,602 kro
alltså
hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj .t föreslå
dels att, med godkännande av de uppgjorda förslagen
till nya stater (se bil. 11 — 70), minska förslagsanslaget
till avlöning och rekrytering m. m.,
nu ................................................. kronor 18,301,994: —
med, i jämnt krontal ................ » 11,391:
till................................................
kronor 18,290,603
16.]
dels ock medgiva,
att, därest under år 1917 vakans i batalj onsläkarbeställning
kommer att inträffa vid något eller några
av Livregementets grenadjärer, första livgrenadjärregementet,
Jönköpings och Hälsinge regementen,
Södra skånska infanteriregementet eller Positionsartilleriregementet,
beställningen icke tillsättes, utan
den nya organisationen tillämpas vid dessa truppförband
;
att, därest under år 1917 vakans i regementsläkarbeställning
kommer att inträffa vid något av ovan
uppräknade truppförband, beställningen tillsattes med
avlöning för nyaj tjänstinnehavaren enligt ny stat,
därest den nya organisationen kan genomföras, men
eljest efter den gamla staten, till dess genom , en av
bataljonsläkarnas (vid Positionsartilleriregementet bataljonsläkarens)
avgång den nya organisationen kan
tiliämpas vid detta truppförband; samt
att för genomförandet av fältläkarkårens nya organisation,
i vad den avser de ordinarie läkarna, vid
andra truppförband än dem, där läkarbeställningarna
redan blivit i staterna uppförda enligt förenämnda
organisation, må användas i första hand de löne- och
dagavlöningsmedel, som finnas uppförda i staterna för
läkarbeställningarna vid de truppförband, där sagda
118
Fjärde huvudtiteln.
beställningar ännu äro uppförda enligt äldre organisation
och där vid vakans den nya organisationen får
genomföras i överensstämmelse med förut angivna
grunder, samt än vidare de medel, som i truppförbandsstaterna
uppförts för andra beställningar men
på grund av vakanser i dessa icke komma till användning
för desamma.
2. Anställnings- och avskedspremier.
Ifrågavarande anslag, som med anledning av den beslutade nya
härordningen tillkom år 1915, är i riksstaten för innevarande år upptaget
med 367,200 kronor.
Anslaget är avsett för utbetalande av dels anställning spremier till
värnpliktiga, som under pågående utbildning taga fast anställning, dels
avskedspremier till fast anställt manskap, som vid avgång från tjänsten
har en tjänstetid av minst sex år. För det förra ändamålet har för
innevarande år beräknats 96,600 kronor och för det senare 270,600
kronor.
rörande utbe ^°r uikctalände av anställnings- och avskedspremier har Kungl. Maj:t
talande av an- den 22 januari 1915 fastställt följande grunder, att gälla i fråga om
ställnings-och anställmngspremierna intill den 1 november 1917 och i fråga om avskedspremier.
premierna intill den 1 november 1922.
Anställning spremie tilldelas den, som efter ingången av år 1915,
under det han tjänstgör såsom värnpliktig, tager annan fäst anställning
vid armen än som musikvolontär; och utbetalas premien oberoende av
den lega, som kan tillkomma den värnpliktige från de under avlöningsanslaget
eller eljest till rekryteringskostnader anvisade medel.
Anställningspremie utgår vid Hälsinge, Norrbottens och Västernorrlands
regementen samt Jämtlands fältjägarregemente med 120 kronor
för ett års och 400 kronor för minst två års anställning,
vid övriga infanteriregementen med undantag av fotgardesregementena
med 100 kronor för ett års och 300 kronor för minst två års anställning
samt
vid Norrlands artilleriregemente, Bodens artilleribataljon och Bodens
ingenjörkår med 300 kronor för minst två års anställning.
Ettarspremien utbetalas, då den anställde börjar tjänstgöringen
såsom fast anställd.
Av tvåårspremien utbetalas ena hälften vid samma tidpunkt som
ettårspremien och andra hälften, då den anställde börjar sitt andra
tjänstår såsom fast anställd.
[16.]
[17.]
1916 års
anslag.
Fjärde huvudtiteln.
no
Avskedspremie tilldelas vid armén fast anställt underbefäl av manskapet
— dock icke indelt sådant och musikunderbefäl — som efter
ingången av år 1916 efter minst sex års väl vitsordad tjänstgöring
avgår från beställning på stat utan att samtidigt beredas civilanställning
i statens tjänst.
Avskedspremie är av två slag: den lägre, som utgår efter minst sex
års tjänst, och den högre, som utgår efter minst nio års tjänst. 1
denna tid inräknas även värnpliktstjänstgöring, vapenövnings uppehåll
och tjänstledighet däri inbegripna.
Avskedspremien utgör
vid Norrbottens och Västernorrlands regementen
samt Jämtlands fältjägarregemente................
vid övriga infanteriregementen med undantag av
fotgardesregementena samt vid Norrlands
artilleriregemente, Bodens artilleribataljon
och Bodens ingenjörkår......................................
vid återstående truppförband.......................................
dock att vart och ett av de sålunda angivna premiebeloppen skall
för varje år av anställningstiden, vilket infaller före den 1 november
1913, minskas med: i fråga om den lägre premien Ve och den högre
premien Vs av samma belopp.
[17.]
Den lägre |
Den högre |
premien: |
premien: |
kr. 700: — |
1,100: — |
» 600: — |
1,000: — |
» 400: — |
700: — |
För utbetalande av anställningspremier torde för år 1917 böra be- Anslagets beräknas
samma belopp som för år 1916 eller 96,600 kronor. Däremot räärn“f17for
torde en ökning böra ske av det för utbetalande av avskedspremier
avsedda beloppet. Detta beräknas nämligen i förhållande till sammanlagda
antalet fast anställt underbefäl av manskapet (beställningsmän, men
ej indelta eller musikunderbefäl inräknade) det år, anslaget avser, och
detta antal är för år 1917 något större än för innevarande år. Enligt
verkställd beräkning (se bil. 72) skulle för ifrågavarande ändamål under
år 1917 erfordras 278,800 kronor.
Hela anslaget torde alltså i riksstaten för år 1917 böra upptagas
med 375,400 kronor eller 8,200 kronor mera än för innevarande år.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungi. Maj:t föreslå
riksdagen
att öka förslagsanslaget till anställnings- och
avskedspremier,
nu ......................................................... kronor 367,200: —
med..................................................... d 8,200: -
till........................................................ kronor 375,400: —
120
Fjärd» huvudtiteln.
[18.]
Arméförvalt
ningens
framställning.
Departe
mentschefen.
3. Ökad avlöning för de till tjänståldern äldsta bataljonsläkarna och
bataljonsveterinärerna.
Från detta anslag hava enligt den gamla organisationen av fältläkarkåren
de 45 äldsta bataljonsläkarna åtnjutit ett tillägg å lönen av
1,380 kronor jämte 1 krona i dagavlöning.
Riksdagen har beslutat,
att någon ökad avlöning för de till tjänståldern äldsta bataljonsläkarna
på gammal stat icke vidare skall tilläggas sådan bataljonsläkare,
utom i det fall, att det prövas skäligt att åt yngre bataljonsläkare, som
är anställd vid truppförband, där den nya organisationen icke är genomförd
och de nya avlöningsförmånerna icke börjat tillämpas, och som
är i tur till erhållande av ökad avlöning enligt den gamla organisationen,
tilldela sådan avlöning; skolande dock beloppet utgöra blott 1,000
kronor samt den tillagda avlöningen frånträdas vid övergången till den
nya organisationen och därmed förenade avlöningsvillkor; samt
att lönetillägg med 1,000 kronor enligt den nya organisationen
skall från anslaget till ökad avlöning för de till tjänståldern äldsta
bataljonsläkarna tillkomma var och en av de 27 till tjänståldern äldsta
batalj onsläkarna, som övergått eller övergår till ny stat.
Arméförvaltningen bär nu anmält, att den nya organisationen av
fältläkarkåren börjat tillämpas vid Svea trängkår. De vid detta truppförband
anställda bataljonsläkarna hade åtnjutit tillägg å lön och dagavlöning
enligt gamla organisationen, den ene med 1,745 kronor och
den andre med 1,000 kronor eller tillsammans 2,745 kronor, vilka
belopp icke vidare skulle behöva utgå. Då emellertid i stället tillkomme
ett lönetillägg av 1,000 kronor till batalj onsläkaren vid Svea
trängkår såsom tillhörande de 27 äldsta bataljonsläkarna enligt nya
organisationen, skulle den minskning i förevarande anslag, som nu
kunde genomföras, utgöra (2,745—1,000 =) 1,745 kronor.
Därest den ifrågasatta löneregleringen för arméns veterinärer
komme till stånd, kunde anslaget nedsättas med ytterligare 6,240
kronor.
Under erinran att i det föregående föreslagits vidtagande av de
ändringar i 1917 års stat för Svea trängkår, som föranledas av tilllämpningen
vid kåren av den n)m organisationen av fältläkarkåren,
finner jag mig böra tillst3^rka, att förevarande anslag nedsättes med
det av arméförvaltningen uppgivna beloppet eller 1,745 kronor.
Fjärde huvudtiteln.
121
På grund liärav och då jag, såsom förut anförts, icke ansett mig [18.]
kunna för närvarande biträda det framställda förslaget om lönereglering
för arméns veterinärer, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t
föreslå riksdagen
att minska förslagsanslaget till ökad avlöning för
de till tjänståldern äldsta bataljonsläkarna och bataljonsveterinärerna,
nu............................................................... kronor 57,283: —
med........................................................... » 1,745: —
till.............................................................. kronor 55,538: —
4. Avlöning till bataljonsläkare vid fäitläkarkåren. [19.]
Enligt det av 1911 års riksdag fattade beslutet om fältläkarkårens 1911 &»
omorganisation skall fältläkarstipendiatinstitutionen småningom avvecklas. nkadag''
För att ersätta stipendiaterna innehöll den kungl. propositionen
angående fältläkarkårens omorganisation (nr 126) förslag därom,
att vid armén skulle anställas högst 60 extra bataljonsläkare för
tjänstgöring under regementsövningar vid flertalet truppförband, vid
särskilda utbildningsskolor o. d., under tiden för de årliga inskrivningsförrättningarna
såsom vikarier i vissa fall för ordinarie läkare m. m.
samt under vakanser i ordinarie läkarbeställningar;
att extra bataljonsläkare skulle vara skyldig till 60 dagars tjänstgöring
varje år; samt
att extra bataljonsläkare skulle erhålla: lön 1,500 kronor med två
ålderstillägg, vartdera å 300 kronor, ett efter fem års och ett efter tio
års väl vitsordad tjänstgöring, samt dagarvode av 4 kronor vid tjänstgöring
inom och 8 kronor utom egen bostadsort.
Enligt plan, som intagits i det vid propositionen till 1911 års riksdag
fogade protokollet över lantförsvarsärenden (sid. 111), skulle år
1912 finnas 6, år 1913 12, år 1914 18, år 1915 24, år 1916 30 och
år 1917 36 extra bataljonsläkare.
Riksdagen gjorde emellertid den ändring i Kungl. Maj:ts förslag,
att extra balaljonsläkarnas antal bestämdes till högst 44 och deras tjänstgöring
till högst 75 dagar varje år. Under år 1912 skulle dock 6
extra bataljonsläkarbeställningar inrättas.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag medgav 1912 års riksdag i912 &n
inrättandet av ytterligare 6 sådana beställningar och uppförde i riks- riksdaeBihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 käft. 16
122
Fjärde huvudtiteln.
[19.]
1913 års
riksdag.
1914 och 1915
års riksdagar.
Arméförraltningens
framställning.
Departements
chefen.
staten ett nytt ordinarie anslag å 24,000 kronor, benämnt »avlöning
till extra bataljonsläkare, förslagsanslag».
På Kungl. Maj:ts förslag medgav därefter 1913 års riksdag, att
ytterligare 6 extra bataljonsläkarbeställningar finge inrättas, och uppförde
ifrågavarande anslag med 36,000 kronor.
I sammanhang härmed medgav riksdagen, såsom tillägg till det
vid 1911 års riksdag fattade beslutet rörande avlöningsförmånerna för
extra bataljonsläkare, att den, som redan utnämnts eller framdeles
komme att utnämnas till sådan beställning, skulle i avseende å rätten
att åtnjuta ålderstillägg äga tillgodoräkna sig jämväl den tid, han dessförinnan
innehaft beställning såsom bataljonsläkare på stat vid armén.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda förslag har riksdagen
sedermera åren 1914 och 1915 medgivit inrättandet av ytterligare
12 extra bataljonsläkarbeställningar. Från och med år 1916 finnas således
30 dylika beställningar. Anslaget är i riksstaten för sistnämnda år upptaget
till 60,000 kronor.
Nya beställningar.
Under framhållande av att inrättandet av de beslutade 44 extra
bataljonsläkarbeställningarna borde ske snarast möjligt, har nu arméförvaltningen
föreslagit, att antalet extra bataljonsläkarbeställningar under
år 1917 i likhet med föregående år ökas med ytterligare 6 och att förevarande
anslag med anledning härav höjes med 12,000 kronor.
Mot vad sålunda föreslagits, har jag icke något att erinra. Om de
extra bataljonsläkarnas antal ökas till 36, bör anslaget i enlighet med
de av 1911 års riksdag godkända grunderna för dessa läkares avlöning
beräknas sålunda:
löner för 36 beställningar å 1,500 kronor .................. kronor 54,000: —
dagarvoden under 75 dagar för
förslagsvis 24 beställningar å
8 kronor....................................... kronor 14,400: —
dagarvoden under 75 dagar för
förslagsvis 12 beställningar
å 4 kronor................................ » 3,600: — ^ ^g qqq._
Summa kronor 72,000: —
Fjärde huvudtiteln.
123
Specialutbildning för extra bataljonsläkare. [19.]
I sammanhang med sin framställning angående förevarande anslags- Arméförvaitberäkning
för år 1917 har armé för v al tninge n framhållit, att, i den mån ni"täiining.m
militärtjänstgöringen blivit utsträckt, behovet vid armén av militärläkare
med specialutbildning gjort sig kraftigare gällande. Visserligen funnes
de flesta medicinska specialiteter företrädda inom fältläkarkåren, men
de läkare, som ägde sådan utbildning, vore alldeles för få för att tillnärmelsevis
motsvara det nuvarande behovet av specialistbehandling,
ett behov, som med genomförandet av den nya bärordningen givetvis
ytterligare komme att stegras, därest icke i god tid åtgärd vidtoges
till främjande av specialstudier bland arméns läkare.
Sådan åtgärd syntes arméförvaltningen lämpligen kunna vidtagas
på det sätt, att extra bataljonsläkare, vilka ämnade förvärva sig specialutbildning
i sådana grenar av den medicinska vetenskapen, som vore av
särskild betydelse för sjukvårdstjänsten vid armén såsom kirurgi, öronoch
ögonsjukdomar, hygien, epidemiologi, röntgenbehandling och
psykiatri m. fl., och som för sådant ändamål under ett år idkade specialstudier
i egenskap av amanuens, underläkare eller assistent vid högskoleklinik
eller större sjukhus, finge anses fullgöra dem åliggande 75
dagars tjänstgöring vid armén samt åtnjuta under tiden för nämnda
studiers bedrivande, förutom lönen, i § 43 av gällande avlöningsreglemente
föreskriven reseersättning och traktamente samt ersättning motsvarande
extra bataljonsläkare tillkommande dagarvode för 75 dagars
tjänstgöring utom egen bostadsort. Antalet extra bataljonsläkare, som
på dessa villkor årligen, efter eget åtagande och under förutsättning att
arméns behov av läkare sådant medgåve, av generalfältläkaren borde
beordras till specialutbildning, kunde beräknas till 6.
Genom en sålunda ordnad fortsatt utbildning skulle, enligt arméförvaltningens
uppfattning, efter hand vinnas en avsevärd förbättring
av fältläkarkårens yrkesskicklighet inom förutnämnda specialgrenar
av läkarvetenskapen utan att särskilda statsmedel behövde för ändamålet
anvisas.
Att ett rationellt handhavande av sjukvården inom armén kräver till- Departementsgång
på tillräckligt antal läkare med erforderlig specialutbildning, torde chefen,
vara uppenbart. Det måste därför givetvis ligga vikt uppå, att, i den mån
tillgången å specialutbildade läkare icke motsvarar det förhandenvarande
behovet, åtgärder böra vidtagas för att i möjligaste mån tillgodose detsamma.
Enligt vad arméförvaltningen meddelat, råder för närvarande
124
Fjärde huvudtiteln.
[19.] inom armén brist på dylika läkare. Vid sådant förhållande och då det
av arméförvaltningen framställda förslaget att härutinnan åstadkomma
en förändring till det bättre, vilket förslag i sak innebär, att de med
extra bataljonsläkarbefattning förenade löneförmånerna skulle under det
år, ifrågavarande specialutbildning påginge, utgå såsom studiestipendium,
synes mig väl ägnat att främja det därmed avsedda ändamålet, på
samma gång som det ur ekonomisk synpunkt måste anses vara för
statsverket fördelaktigt, finner jag mig böra tillstyrka samma förslag.
Att 6 extra bataljonsläkare under sin ifrågavarande utbildningstid undandragas
sjukvårdstjänsten vid armén utgör visserligen en olägenhet, men
denna synes mig kunna på ett tillfredsställande sätt undanröjas'' därigenom,
att den av riksdagen beslutade avvecklingen av fältläkarstipendiatinstitutionen
i motsvarande mån tills vidare uppskjutes.
Beräkning av dagarvode i vissa fall åt extra bataljonsläkare.
Såsom ovan nämnts, är extra betaljonsläkare skyldig att tjänstgöra
högst 75 dagar varje år, och äger han att i avlöning uppbära, förutom
lön till visst belopp jämte ålderstillägg, dagarvode med 4 kronor vid
tjänstgöring inom och 8 kronor utom egen bostadsort.
Beträffande dagarvode åt militärläkare stadgas i § 43 mom. 2 av
gällande reglemente för arméns avlöning under fred följande:
»Extra bataljonsläkare äger att, förutom reseersättning och dagtraktamente
enligt resereglementet under förekommande resor till och
från tjänstgöringsort, uppbära dagarvode med 4 kronor vid tjänstgöring
inom och 8 kronor vid tjänstgöring utom egen bostadsort.
Stipendiat i fältläkarkåren, läkare i fältläkarkårens reserv, som icke
innehar fyllnadspension, ävensom läkare, som utan att innehava beställning
inom lantförsvaret förordnats att tjänstgöra inom detsamma,
äger att vid tjänstgöring åtnjuta dagtraktamente (dagarvode) med 8
kronor samt därjämte gottgörelse för resor till och från tjänstgöringsorten
lika med extra bataljonsläkare.
De enligt detta moment utgående utgifter bestridas från reseanslaget
förutom dagarvodet till extra bataljonsläkare, vilket gäldas från anslaget
till avlöning till extra bataljonsläkare.»
Faymarméföl“g • Uti u.n
ningens civila departement och sjukvårdsstyrelse, att vid tolkning av
0imenteochte'' bestämmelserna angående dagarvode åt extra bataljonsläkare någon
sjukvårds- tvekan uppstått, huruvida sådan läkare, som fullgjort honom åliggande
styrelse, tjänstgöring under 75 dagar samt därefter enligt eget åtagande tjänst
-
Fjärde huvudtiteln.
125
gjorde inom egen bostadsort, skulle åtnjuta dagarvode med allenast 4 [19.]
kronor eller äga rätt uppbära det högre dagarvodet med 8 kronor i
överensstämmelse med de avlöningsförmåner, som tillkomrne fältläkarstipendiat,
läkare i fältläkarkårens reserv m. fl. jämlikt bestämmelserna
i § 43 mom. 2. avlöningsreglementet.
Därest bestämmelsen om det lägre dagarvodet skulle tillämpas, vore
det uppenbart, att beredvilligheten hos extra bataljonsläkare att tjänstgöra
inom egen bostadsort utöver den tid, som honom författningsenligt
ålåge, skulle i avsevärd grad minskas. Erfarenheten hade också visat,
att behovet av läkare understundom måst fyllas genom beordrande av
extra bataljonsläkare, bosatt utom tjänstgöringsorten, eller fältläkarstipendiat,
ehuru extra bataljonsläkare funnits bosatt inom tjänstgöringsorten.
Statsverkets utgifter hade därigenom ökats med tillkommande
resekostnader.
Genom att tillerkänna extra bataljonsläkare, bosatt inom tjänstgöringsorten,
förmånen av dagarvode med 8 kronor vid tjänstgöring utöver
75 dagar, syntes möjligheten att förfoga över dylik läkare avsevärt
ökas, och en besparing för statsverket komme därigenom jämväl att
uppstå i betraktande av att någon resekostnadsersättning till honom icke
utginge. Jämväl ur synpunkten av att på bästa sätt kunna tillgodose
läkarvården vore det en fördel att under exempelvis ett längre vikariat
äga tillgång till en och samma läkare. Slutligen måste det anses vara
av icke ringa betydelse att i stället för fältskär stipendiater kunna i
större utsträckning använda de extra bataljonsläkarna, vilka i mognad
och erfarenhet stode före stipendiaterna.
På grund av vad sålunda anförts, hemställde civila departementet
och sjukvårdsstyrelsen, att Kungl. Maj:t måtte förklara, att extra bataljonsläkare,
som redan under året fullgjort honom åliggande tjänstgöring
av 75 dagar, finge, därest han kommenderades till tjänstgöring å egen
bostadsort under sådana förhållanden, att annan utom tjänstgöringsorten
boende extra bataljonsläkare eller fältläkarstipendiat skulle tagits i anspråk,
uppbära ett dagarvode av 8 kronor om dagen.
Då de extra bataljonsläkarbefattningarna år 1911 inrättades, avsågs Departementsdärmed
att i ersättning för de läkarbeställningar vid armén, som in- chefendrogos,
bereda erforderlig tillgång på läkare för tjänstgöring under
regementsövningar vid flertalet truppförband, vid särskilda utbildningsskolor
o. d. under tiden för de årliga inskrivningsförrättningarna,
såsom vikarier i vissa fall för ordinarie läkare m. m. samt under
vakanser i ordinarie läkarbeställningar. Enligt Kungl. Maj:ts proposition
126
Fjärde huvudtiteln.
[19.] i ämnet skulle extra bataljonsläkare vara skyldig till 60 dagars tjänstgöring
varje år. Av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
framgår, att ökad tjänstgöring borde bero av frivilligt åtagande. Med
hänsyn till bland annat de med ifrågavarande befattningar förenade löneförmånerna
ansåg emellertid riksdagen, att tjänstgöringsskyldigheten
skäligen kunde utsträckas till högst 75 dagar årligen.
Någon skyldighet för extra bataljonsläkare att under fredstid tjänstgöra
utöver 75 dagar årligen föreligger alltså icke, vare sig tjänstgöringen
äger rum inom eller utom bostadsorten. Med hänsyn till den
nuvarande avfattningen av § 43 mom. 2 avlöningsreglementet torde
emellertid vederbörande vara förhindrade att till extra bataljonsläkare, som
åtager sig att inom egen bostadsort tjänstgöra utöver honom åliggande
75 dagar om året, utbetala högre dagarvode än 4 kronor om dagen.
Då detta belopp näppeligen kan anses innebära skälig ersättning för
tjänstgöringen och det å andra sidan skulle, såsom civila departementet
och sjukvårdsstyrelsen framhållit, vara såväl för läkarvårdens inom armén
tillgodoseende som ur ekonomisk synpunkt fördelaktigt att genom utbetalande
av det högre dagarvodet förmå de extra bataljonsläkarna att i
förekommande fall åtaga sig sådan ökad tjänstgöring, varom här är fråga,
anser jag, att förenämnda bestämmelse i avlöningsreglementet bör undergå
härav påkallad jämkning. I likhet med civila departementet och
sjukvårdsstyrelsen håller jag före, att en förutsättning för utbetalande
av det högre dagarvodet bör vara, att tjänstgöringen äger rum under
sådana förhållanden, att annan utom tjänstgöringsorten boende extra
bataljonsläkare eller fältläkarstipendiat eljest skulle behövt tagas i
anspråk.
Såsom ovan nämnts, skola enligt § 43 mom. 2 avlöningsreglementet
utgående utgifter bestridas från reseanslaget förutom dagarvode till extra
bataljonsläkare, vilket gäldas från anslaget till avlöning till extra bataljonsläkare.
Då detta senare anslag är beräknat endast med hänsyn till
den extra bataljonsläkare åliggande ordinarie tjänstgöringen av högst
75 dagar om året, skulle följdriktigheten kräva, att dagarvode åt extra
bataljonsläkare för tjänstgöring utöver nämnda tid borde utgå från reseanslaget.
Då det emellertid kan inträffa, att överskott uppkommer å
den del av anslaget till extra bataljonsläkare, som beräknats för dagarvode,
till följd därav, att tjänstgöringstiden för en del läkare icke
under året uppgått till 75 dagar, torde det, jämväl med hänsyn tagen
därtill, att reseanslaget är hårt anlitat, vara lämpligt föreskriva, att ersättning
till extra bataljonsläkare för tjänstgöring, varom här är fråga,
skall utgå från sistnämnda anslag, endast i den mån vederbörandes tjänst
-
Fjärde huvudtiteln.
127
göringstid icke kan inräknas i de under anslaget till extra bataljons- [19.]
läkare för samtliga sådana läkare upptagna tjänstgöringsdagar.
Ändrad benämning å anslaget.
Med förmälan att benämningen »extra bataljonsläkare» givit anled- Arméförvaitning
till missförstånd och ingalunda motsvarade naturen av dessa be- mnBfåuninBam"
ställningar, vilka vore uppförda på ordinarie stat, har arméförvaltningen
framhållit, att eu förändring av ifrågavarande benämning vore önskvärd
och borde av praktiska skäl genomföras. Detta kunde lämpligen ske
på det sättet, att benämningen »extra bataljonsläkare» utbyttes mot
»bataljonsläkare». Därigenom skulle vinnas både en förenkling av benämningen
och ett riktigare uttryck för innehavarens ställning. Den
omständigheten att till följd härav inom fältläkarkåren komme att finnas
två slag av bataljonsläkare, nämligen bataljonsläkare vid truppförband
och bataljonsläkare vid fältläkarkåren, syntes icke komma att giva anledning
till förväxling i tjänsteangelägenheter.
Arméförvaltningen har därför hemställt, att förevarande anslag
måtte i riksstaten för år 1917 upptagas under benämningen »Avlöning
till bataljonsläkare vid fältläkarkåren».
Mot vad arméförvaltningen sålunda föreslagit, har jag icke något Departementaatt
erinra. Benämningen »bataljonsläkare vid fältläkarkåren» måste 0 e 9n
otvivelaktigt anses utgöra eu med hänsyn till ifrågavarande beställningars
natur riktigare benämning än den nuvarande.
Sammanfattning.
Under åberopande av vad jag ovan anfört, får jag hemställa, det
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
dels att i riksstaten för år 1917 upptaga förslagsanslaget
till''avlöning till extra bataljonsläkare under
titel »Avlöning till bataljonsläkare vid fältläkarkåren, förslagsanslag»;
dels
att öka detta anslag,
nu............................................................... kronor 60,000: —
med............................................................ » 12,000: —
till............................................................ kronor 72,000: —
128
[19.]
Fjärde huvudtiteln.
dels medgiva, att den för bataljonsläkare vid fältläkarkåren
(extra bataljonsläkare) föreskrivna tjänstgöringen
i högst 75 dagar må för högst 6 av dem
årligen anses vara fullgjord genom tjänstgöring under
ett år för specialistutbildning vid medicinsk högskola
eller större sjukhus i sådana grenar av den medicinska
vetenskapen, som äro av särskild betydelse för sjukvårdstjänsten
vid armén, samt att för denna tjänstgöring
må, förutom den vederbörande tillkommande lön ävensom
i förekommande fall rese- och traktamentsersättning
för färder till eller från den särskilda tjänstgöringsorten,
från förevarande anslag utgå ersättning
till belopp, motsvarande det bataljonsläkare vid fältläkarkåren
(extra bataljonsläkare) tillkommande dagarvode
för 75 dagars tjänstgöring utom egen bostadsort,
dels ock medgiva, att bataljonsläkare vid fältläkarkåren
(extra bataljonsläkare), som fullgjort honom
under året åliggande tjänstgöring av 75 dagar, må,
därest han beordras till tjänstgöring å egen bostadsort
under sådana förhållanden, att annan utom tjänstgöringsorten
bosatt bataljonsläkare vid fältläkarkåren
(extra bataljonsläkare) eller fältläkarstipendiat eljest
skulle tagits i anspråk, uppbära dagarvode med 8
kronor om dagen.
[20.]
Departements
chefen.
5. Extra lönetillägg.
För utbetalande av dylikt tillägg för år 1916 har armé/örv ältning en
beräknat, att å 1917 års stat erfordras, vad lantförsvaret angår, anvisande
av samma belopp som närmast föregående år eller 205 kronor.
Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet
över finansärenden denqa dag anfört i fråga om beredande
åt en del av statens tjänstemän och betjänte av extra lönetillägg
för år 1916, att uppföras i riksstaten för år 1917, får jag hemställa,
det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
över finansärenden denna dag angivna
grunder, av extra lönetillägg för innevarande år åt
vissa betjänte, som åtnjuta avlöning från fjärde huvudtitelns
medel, å extra stat för år 1917 såsom förslagsanslag
anvisa ett belopp av 205 kronor.
Fjärde huvudtiteln.
129
6. Ersättning åt vissa löntagare i följd av arméns omorganisation.
Detta anslag är i 1916 års riksstat upptaget med 2,584 kronor.
Arméförvaltningen bär anmält, att någon avgång bland beställningsliavare,
som uppbära ersättning från detta anslag, icke ägt rum under
år 1915.
På grund härav torde i riksstaten för år 1917 böra upptagas
Ersättning åt vissa löntagare i följd av arméns omorganisation,
oförändrat ordinarie förslagsanslag, högst kronor 2,584: —
7. Arméns reservstater.
Enligt 1914 års härordningsbeslut skola två särskilda reservstater
upprättas, nämligen en för arméns officerare och underofficerare och en
för fältläkarkåren. Sedan nästlidet års riksdag, med godkännande av
de utav Kungl. Maj:t för riksdagen framlagda förslagen till stater för
år 1916 för officerare och underofficerare å reservstat vid armén samt
för fältläkarkårens reservstat, i riksstaten under fjärde huvudtiteln uppfört
ett ordinarie förslagsanslag å 85,724 kronor, benämnt »arméns
reservstater», har Kungl. Maj:t den 5 november 1915 utfärdat förordning
angående arméns reservstater (se Svensk författningssamling,
nr 518). Beställningarna å reservstaterna äro ännu icke tillsatta, men
torde detta inom den närmaste tiden komma att ske.
Reservstaten för officerare och underofficerare.
Den för innevarande år fastställda staten upptager 2 överstar,
därav en i högre och en i lägre löneklassen, 6 majorer, 24 kompaniofficerare,
därav 5 i högsta, 9 i mellersta och 10 i lägsta löneklassen,
samt 24 underofficerare, därav 11 i högre och 13 i lägre löneklassen.
Enligt de av Kungl. Maj:t den 13 november 1914 fastställda planerna
för övergången till den nya härordningen skola för år 1917 å
staten tillkomma 1 generalsperson, 1 överste i lägre löneklassen, 5
majorer, 23 kompaniofficerare, därav 5 i högsta, 9 i mellersta och 9 i
lägsta löneklassen, samt 24 underofficerare, därav 11 i högre och 13 i
lägre löneklassen.
Jag har i enlighet härmed låtit upprätta förslag till stat för officerare
och underofficerare å reservstat vid armén år 1917 (se bil. 73),
och slutar denna å 168,700 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 höft.
17
130
Fjärde huvudtiteln.
[21.] Enligt gällande bestämmelser skall personal å reservstat under
tjänstgöring åtnjuta dagavlöning, dagtraktamente och annan tillfällig
avlöning enligt de för personal å aktiv stat gällande föreskrifter ävensom
rese- och traktamentsersättning för resor till och från tjänstgöringsorten.
Med hänsyn därtill, att tjänstgöringsskyldigheten är bestämd,
icke till viss tid för varje år, utan till ett visst antal dagar under
loppet av en två-års eller tre-årsperiod av tjänstetiden, kan uppenbarligen
icke bestämt angivas, huru mycket som för ifrågavarande ändamål
för varje år erfordras, utan kunna dessa poster endast förslagsvis beräknas.
Med tillämpning av de grunder, som följts uti de för 1915
års riksdag framlagda kostnadsberäkningarna, skulle under år 1917 erfordras
till dagavlöning, förslagsvis ................................ kronor 8,973: —,
till rese- och traktamentsersättning, förslagsvis.......... » 3,686: —.
Fältläkarkårens reservstat.
Den för år 1916 godkända staten upptager 1 fältläkare, 2 regementsläkare
och 1 bataljonsläkare.
Enligt de fastställda övergångsplanerna skola för år 1917 tillkomma
3 regementsläkare och 1 bataljonsläkare.
I överensstämmelse härmed har jag låtit uppgöra stat för fältläkarkårens
reservstat år 1917 (se bil. 74), slutande å ett belopp av 23,900
kronor.
Med tillämpning av förut nämnda grunder skulle därjämte erfordras
till dagavlöning, förslagsvis ................................................ kronor 1,090: —,
» rese- och traktamentsersättning, förslagsvis x> 324: —.
Sammanfattning.
I anslutning till vad ovan anförts, har jag låtit uppgöra beräkning
av kostnaderna för arméns reservstater år 1917 (se bil. 75), och slutar
denna å ett belopp av 206,673 kronor.
Motsvarande beräkning för år 1916 slutade å 105,724 kronor. Då
emellertid icke samtliga beställningar kunde beräknas bliva besatta
redan från och med årets början, ansågs nämnda belopp kunna nedsättas
med i runt tal 20,000 kronor. 1 enlighet härmed upptogs anslaget
i riksstaten endast med 85,724 kronor.
Av nyss angivna skäl och med hänsyn till under året inträffande
vakanser torde de för år 1917 beräknade utgifterna kunna nedsättas
med ett, för anslagets avjämnande, till 30,523 kronor beräknat belopp.
I enlighet härmed skulle anslaget upptagas med 176,150 kronor.
Fjärdo huvudtiteln.
131
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Magt föreslå [21.]
riksdagen
att, med godkännande av bifogade förslag till
stater för officerare och underofficerare å reservstat
vid armén samt för fältläkarkårens reservstat (se bil.
73 och 74), öka förslagsanslaget till arméns reserv -
nu............................... |
......... kronor |
85,724: —, |
med............................ |
......................... » |
90,426: —, |
till................................ |
......................... kronor |
176,150: —. |
8. Arméns personal över stat, oförändrat ordinarie
förslagsanslag............................................................. kronor 120,000:
9. Dagavlöningstiilägg åt indelt manskap. [22.]
Till beredande av ersättning åt indelt manskap för den ökade tjänstgöring,
som till följd av 1901 års härordning ålagts detsamma, har
riksdagen, på Kungi. Maj:ts förslag, alltsedan år 1902 årligen anvisat
ett förslagsanslag på extra stat. Ersättningen har utgått i form av
tillägg till dagavlöningen med visst belopp för dag för tjänstgöring i
egenskap av underbefäl, instruktör eller beställningsman vid skolor och
övningar utom vanliga repetitionsövningar. Från och med år 1908 har
riksdagen medgivit, att dagavlöningstillägget får utgå med 2 kronor
till korpral, vice korpral och menig beställningsman samt 2 kronor 10
öre till annan menig för tjänstgöring i nyss angiven egenskap.
För ifrågavarande ändamål är i riksstaten för år 1916 upptaget
ett belopp av 154,000 kronor.
Att indelt manskap hittills behövt i sådan utsträckning, som skett,
inkallas till tjänstgöring utöver vanliga repetitionsövningar, bär haft sin
grund i det synnerligen stora antalet vakanser bland underbefälet av
manskapet. Enligt 1914 års härordningsbeslut skola emellertid åtskilliga
åtgärder vidtagas för att i möjligaste mån säkerställa underbefälsbehovets
fyllande. Sådana åtgärder äro: omläggning av grunderna för
instruktörs- och befälstjänstgöringen, upprättande av truppslagsvis anordnade
gemensamma högre underofficersskolor, införande av avskedsoch
anställningspremier, införande av tjänstavtal på kortare tid än ett
år, beredande av förbättrade befordringsutsikter samt beredande av
132
Fjärde huvudtiteln.
[22.] förbättrade utsikter att efter avslutad militärtjänst vinna civil anställning.
I den måu man genom dessa åtgärder kan få underbefälsbeställningarna
besatta, kommer indelt manskap icke vidare att behöva inkallas
för sådan tjänstgöring, varom här är fråga.
Då man emellertid icke kan förvänta, att förenämnda åtgärder,
vilka delvis redan blivit genomförda, omedelbart skola visa sina verkningar,
måste man tillsvidare räkna med, att indelt manskap allt fortfarande
behöver i viss utsträckning inkallas för tjänstgöring såsom
underbefäl, instruktörer eller beställningsmän vid skolor och övningar
utom vanliga repetitionsövningar. Anslag för ifrågavarande ändamål
torde därför böra äskas jämväl för år 1917.
Antalet tjänstgöringsdagar av förevarande slag har för år 1916
beräknats till förslagsvis 35,000 dagar för korpraler, vice korpraler och
beställningsmän samt till 40,000 dagar för andra meniga. Med hänsyn
till de av 1914 års senare riksdag beslutade åtgärderna för säkerställandet
av underbefälstillgången vid truppförbanden, har jag låtit
undersöka, huruvida icke antalet tjänstgöringsdagar av förevarande slag
skulle kunna nedbringas under det för innevarande år beräknade, och
därvid kommit till det resultat, att detsamma kan begränsas till förslagsvis
23,000 tjänstgöringsdagar för korpraler, vice korpraler och
beställningsmän samt till 23,000 tjänstgöringsdagar för andra meniga.
Det för år 1917 erforderliga anslagsbeloppet bör följaktligen beräknas
sålunda:
23,000 tjänstgöringsdagar å 2 kronor........................... kronor 46,000: —
23,000 5) å 2 i> 10 öre ............ » 48,300: —
Summa kronor 94,300: —
Jag får därför hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
att för utbetalande av tillägg till dagavlöning åt
indelt manskap med 2 kronor till korpral, vicekorpral
och menig beställningsmän samt 2 kronor 10 öre till
annan menig för tjänstgöring i egenskap av underbefäl,
instruktör eller beställningsmän vid skolor och
övningar utom vanliga repetitionsövningar å extra
stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag av 94,300
kronor.
Fjärde huvudtiteln.
133
10. Hyra, expenser m. m. vid truppförbanden.
Detta anslag, som för år 1916 bestämts till 121,700 kronor, innefattar
dels 11,800 kronor för hyra, eldning och belysning samt städningvid
militär befälhavarens på Gottland och överstens vid trängen expeditioner
samt vid de icke kasernerade infanteriregementenas expeditioner
ävensom för oförutsedda utgifter (titel 1), dels ock 109,900 kronor för
expenser vid samtliga truppförband m. m. (titel 11).
Titel I.
ökning av posten till militärbefälhavarens pa Gottland expedition.
För militärbefälet på Gottland hava erforderliga expeditionslokaler
hittills varit upplåtna uti en å Gottlands artillerikårs förra kaserntomt
i Visby belägen, kronan tillhörig byggnad. För eldning och belysning
samt städning av dessa lokaler har under förevarande titel beräknats
ett belopp av 800 kronor.
Med anledning av riksdagens därom år 1905 fattade beslut hade
emellertid Kungl. Maj:t den 19 maj samma år föreskrivit, att ifrågavarande
tomt med därå befintliga byggnader skulle, sedan artillerikårens
nya kasernetablissemang blivit färdigt och taget i bruk, genom arméförvaltningens
fortifikationsdepartements försorg å allmän auktion eller
medelst infordrande av anbud till den högstbjudande försäljas med
den rätt, kronan därtill ägde, och för eu köpeskilling, ej understigande
100,000 kronor.
Uti underdånig skrivelse den 22 juli 1914 anmälde fortifikationsdepartementet,
att aktiebolaget Carl Degerman i Visby förklarat sig
villigt köpa ifrågavarande tomt med kronans infäste till tomten ävensom
å densamma uppförda byggnader och stängsel mot en köpeskilling av
100,000 kronor, att betalas med 10,000 kronor vid tillträdesdagen och
därefter 10,000 kronor om året jämte därå löpande 3 procent årlig
ränta, intill dess hela köpeskillingen blivit gulden. Uti infordrat yttrande
hade militärbefälhavaren på Gottland förklarat anbudet vara för
statsverket förmånligt, ävensom meddelat, att bolaget förklarat hinder
icke möta för militärbefälet att under en tid av tio år få disponera de
lokaler, det nu innehade, mot eu årlig hyra av 1,200 kronor, under
förbehåll att statsverket åtoge sig underhåll av dessa lokaler. Då fortifikationsdepartementet
funne det avgivna anbudet med hänsyn till be
-
[23.]
134
Fjärde huvudtiteln.
[23.]
Arméförvaltningens
fram
ställning.
Departements
chefen.
Arméförvaltningens
framställning.
Departements -
skaffenheten av kronans infästerätt vara för kronan förmånligt, hälst
anbudsgivaren förklarat sig villig att för rimligt pris upplåta lokaler
för militärbefälets expedition under så lång tid som tio år, hemställde
departementet om bemyndigande att i enlighet med det avgivna anbudet
fa sluta avtal om överlåtelse till nämnda bolag av den egendom
anbudet omfattade, och skulle i blivande köpekontrakt, utöver de bestämmelser,
anbudet innebölle, föreskrivas bland annat, att bolaget skulle
äga tillträda egendomen den 1 oktober 1914.
. Vid ärendets föredragning den 31 juli 1914 biföll Kungl. Maj:t, vad
fortifikationsdepartementet sålunda hemställt.
Under åberopande av Kungl. Maj:ts förenämnda beslut har nu
arméförvaltningen hemställt, att det för militärbefälhavarens på Gottland
expedition under förevarande titel hittills beräknade beloppet måtte höjas
med det på grund av förberörda avtal numera för expeditionslokalerna
utgående hyresbeloppet eller 1,200 kronor.
Då jag icke har något att häremot erinra, torde för militärbefälhavarens
på Gottland expedition böra beräknas (800 + 1,200 =) 2 000
kronor.
Minskning av posten för de icke kasernerade regementenas expeditioner.
För hyra, eldning och belysning samt städning vid de icke
kasernerade infanteriregementenas expeditioner har för år 1916 beräknats
ett belopp av 8,000 kronor, utgörande i medeltal 1,000 kronor för varje
regemente.
f Armeförvaltningen har nu anmält, att enligt meddelande från
arméns kasernbyggnadsnämnd kasernetablissemanget för Västgöta regemente
med all sannolikhet komme att under år 1916 överlämnas till
regementet. Det belopp av 1,000 kronor, som i förut uppgjorda beräkningar
över anslaget upptagits för hyra m. m. av nämnda regementes
expeditionslokaler, behövde följaktligen icke beräkuas för år
Med hänsyn till vad sålunda upplysts, bör ifrågavarande post i beräkningen
av anslaget för år 1917 upptagas med ett från 8,000 kronor
till 7,000 kronor minskat belopp.
Fjärde huvudtiteln.
135
Titel II.
Under förevarande titel har för ingenjörtrupperna beräknats ett
belopp av 4,900 kronor, därav 1,300 kronor för en var av Svea, Göta
och Bodens ingenjörkårers expeditioner och 1,000 kronor för Fälttelegrafkårens
expedition.
Arraéförvaltningen har nu anmält, att då enligt planen för genom- Arméförvaitförandet
av 1914 års härordning Fälttelegraf kåren skulle vara fullt
uppsatt vid 1917 års ingång, anslaget till expenser m. in. borde jämväl
för nämnda kår beräknas till 1,300 kronor.
Då Fälttelegraf kåren enligt 1914 års härordningsbeslut avsevärt Departements
utökats, har jag icke något att erinra mot vad arméförvaltningen härutinnan
föreslagit.
Sammanfattning.
I enlighet med vad jag sålunda anfört, har jag låtit uppgöra beräkning
av anslaget till hyra, expenser m. m. vid truppförbanden (se
bil. 76). Denna beräkning slutar å 122,200 kronor eller 500 kronor
mera än för innevarande år beräknats. Av det beräknade beloppet falla
12,000 kronor under titel I och 110,200 kronor under titel II. Jag får
alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att öka reservationsanslaget till hyra, expenser
m. m. vid truppförbanden,
nu.......................................................... kronor 121,700: —
med........................................ »_500: —
till........................................................ kronor 122,200: —
11. Landstormen. [24.]
Detta anslag är i riksstaten för år 1916 upptaget med 257,970
kronor.
Enligt den av Kungl. Maj:t fastställda staten för anslagets användande
under år 1916 är detsamma fördelat på följande poster, nämligen:
136
Fjärde huvudtiteln.
[24.]
Arvoden och expenser åt landstormsområdes-befälhavare och landstormsförrådsförvaltare |
kronor |
118,755: - |
Förhöjning av arvodena åt ordinarie landstorms-områdesbefälhavare, företrädesvis inom sjätte |
» |
|
8,220: — |
||
Reseersättningar åt landstormsområdesbefälha- |
||
vare............................................................... |
» |
20,570: — |
Underhåll av förrådsbyggnader in. m.................. |
» |
20,000: — |
Transport och vård av gevär och ammunition |
||
m. in................................................... |
» |
20,560: — |
Frivilliga landstormsövningar |
69,865: — |
Summa kronor 257,970
Då någon anledning att vidtaga ändring av de under 2:o) samt
4:o) och 5:o) upptagna posterna icke föreligger, torde dessa poster böra
för år 1917 upptagas med samma belopp som för år 1916.
Arvoden och expenser åt landstormsomrädesbefälhavare och landstorms
förrådsförvaltare.
Enligt 1914 års härordningsbeslut skola samtliga ännu icke organiserade
landstormsområden, i enlighet med ett av chefen för generalstaben
den 1 november 1912 upprättat förslag, organiseras såsom områden
av första klassen. Detta innebär bland annat, att landstormsområdesbefälliavare
och landstormsområdesförvaltare skola förordnas för
alla landstormsområden ävensom landstormsförråd inom dessa uppföras.
Av de 52 icke organiserade landstormsområdena skulle enligt berörda
förslag 24, av kasernbjggnadsfrågan oberoende områden organiseras
före 1916 års utgång. Återstående 28 områden, inom vilka förråden
vore avsedda att förläggas till sådana kronans byggnader, som
ännu och till dess vederbörliga regementen fått sin kasernbyggnadsfråga
ordnad, disponerades av dessa truppförband, skulle organiseras
först sedan dessa byggnader bleve för ändamålet disponibla.
I enlighet härmed föreslog Kungl. Maj:t i förra årets statsverksproposition,
att förevarande post måtte för beredande av arvoden och
expenser åt befälhavare och förvaltare inom förberörda 24 landstormsområden
från och med år 1916 höjas med 22,125 kronor till 125,820
kronor. I denna summa ingingo även arvoden och expenser åt befälhavare
och förvaltare vid fyra landstormsområden inom Ålvsborgs norra
inskrivningsområde, vilka enligt riksdagens tidigare lämnade medgivande
Fjärde huvudtiteln.
137
redan blivit organiserade med anlitande av förefintliga reservationer 24.]
under anslaget till landstormen.
Mot denna framställning hade riksdagen icke annat att erinra, än
att det icke syntes vara lämpligt, att då Kungl. Maj:t uppdragit åt sakkunniga
att utreda åtskilliga spörsmål rörande landstormen och frågan
om anordnandet av landstormsförråd sålunda vore under omprövning,
medel ansloges till avlönande av nya förrådsförvaltare. Riksdagen ansåg
därför den begärda anslagssumman böra minskas med det belopp, som
kunde beräknas åtgå till arvoden och expenser för de ifrågasatta 24
nya landstormsförrådsförvaltarna eller 7,200 kronor.
I samband med överlämnande av förslag till stat för år 1916 för
anslaget till landstormen framhöll arméförvaltningen, att enär landstormsförråd
redan funnes upprättade och landst orms förrådsförvaltare
förordnade inom fyra (förenämnda områden inom Ålvsborgs norra inskrivniugsområde)
av de områden, som under år 1916 skulle fullständigt
organiseras, det av Kungl. Maj:t av riksdagen äskade beloppet av
125,820 kronor till arvoden och expenser för landstormsområdesbefälhavare
och landstormsförrådsförvaltare rätteligen bort minskas med
7,065 kronor till 118,755 kronor och icke med 7,200 kronor till 118,620
kronor, såsom i de av riksdagen följda beräkningarna ägt rum. På
grund härav hade en brist av 135 kronor uppstått i slutsumman av
arvodes- och expensbeloppen, och hemställde arméförvaltningen, att
denna brist måtte tillsvidare täckas genom motsvarande minskning av
posten till frivilliga landstormsövningar.
Vid statens fastställande den 16 oktober 1915 biföll Kung]. Maj:t
vad arméförvaltningen sålunda hemställt, och upptogs i enlighet härmed
posten till frivilliga landstormsövningar i staten med 69,865 kronor i
stället för med beräknade 70,000 kronor.
Arméförvaltningen har nu anmält, att kasernbyggnadsarbetena fort- Arméförvaitskridit
så långt, att organisationen av förenämnda ännu icke organise- framställning,
rade 28 landstormsområden kunde börja genomföras under år 1917.
För dessa områden borde, i överensstämmelse med vad i 1914 års härordningsproposition
uttalats, landstormsområdesbelälhavare tillsättas. Av
skäl, som 1915 års riksdag anfört, borde däremot med tillsättande av
landstormsförrådsförvaltare tillsvidare anstå. Då enligt chefens för
generalstaben den 1 november 1912 avgivna organisationsförslag de
årliga arvodes- och expensutgifterna för befälhavarna inom ifrågavarande
28 landstormsområden komme att uppgå till sammanlagt 16,050
kronor, borde förevarande post för år 1917 höjas med detta belopp.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 höft. 18
138
Fjärde huvudtiteln.
[24.]
Departe
mentschefen.
Arméförvaltningen
8
framställning.
Departe
mentschefen.
Under åberopande av vad som förekommit vid fastställande av stat
för anslagets användande under år 1916, bar arméförvaltningen därjämte
hemställt, att posten måtte för år 1917 höjas med ytterligare
135 kronor.
Då arméförvaltningens förslag om anslagspostens höjning med 16,050
kronor står i överensstämmelse med såväl 1914 års härordningsbeslut
som 1915 års riksdags uttalande med avseende å landstormsförrådsförvaltare
inom de nyorganiserade områdena, har jag icke något att mot
samma förslag erinra. Jag tillåter mig i detta sammanhang omnämna,
att de av mig, jämlikt nådigt bemyndigande den 22 januari 1915, tillkallade
sakkunniga den 1 november 1915 överlämnat utredning och förslag
angående fortsatt anskaffning av intendenturmateriel för landstormen,
men däremot ännu icke slutligen behandlat frågan om beredande av
erforderliga förrådsutrymmen för samma utrustning.
Den av arméförvaltningen begärda höjningen av 135 kronor finner
jag mig böra tillstyrka.
Till arvoden och expenser åt landstormsområdesbefälhavare och
landstormsförrådsförvaltare böra följaktligen för år 1917 beräknas
(118,620 + 16,050 + 135 ==) 134,805 kronor.
Reseersättningar åt landstormsområdesbefälhavare.
Förevarande anslagspost, i staten för år 1916 upptagen med
20,570 kronor, är avsedd till bestridande av utgifter för de av landstormsområdesbefälhavarna
företagna resor inom vederbörliga områden
i och för utövandet av åliggandena med hänsyn till främjandet av
landstormsmännens och i allmänhet de värnpliktigas deltagande i skjutoch
andra frivilliga övningar. Beloppet är fördelat å vederbörande
arméfördelningschefer och disponeras av dessa.
Arméförvaltningen har hemställt, att under denna post måtte beräknas
erforderliga medel för bestridande av reseersättningar åt landstormsområdesbefälhavarna
inom de 28 land stormsområden, som vore
avsedda att organiseras under år 1917. Enligt chefens för generalstaben
förenämnda förslag den 1 november 1912 bifogad beräkning
erfordrades härför ett belopp av 3,780 kronor.
Mot vad arméförvaltningen sålunda föreslagit, har jag icke något
att erinra. Förevarande post torde alltså böra för år 1917 upptagas
med (20,570 + 3,780 =) 24,350 kronor.
Fjärde huvudtiteln.
139
Frivilliga landstormsövningar.
För ifrågavarande ändamål har riksdagen för år 1916 beräknat ett
belopp av 70,000 kronor. Såsom förut nämnts, har dock detta belopp
i den av Kungl. Maj:t fastställda staten minskats med 135 kronor för
täckande av brist å posten till arvoden och expenser. ^ Då jag i det föregående
föreslagit, att sistnämnda post för år 1917 må höjas med bland
annat berörda belopp, torde posten till frivilliga landstormsövningar i
beräkningarna för år 1917 böra upptagas med samma belopp, som uti
beräkningarna för år 1916 eller med 70,000 kronor.
[24.1
Sammanfattning.
Sammanfattas de olika posterna under anslaget, skulle följaktligen
för år 1917 erfordras:
befälhavare och landstormsförrådsförvaltare...... kronor 134,805:
d förhöjning av arvodena åt ordinarie landstormsområdesbefälhavare,
företrädesvis inom sjätte
arméfördelningen ......................................................... » ^,220;
» reseersättningar åt landstormsområdesbefälhavare » 24,350:
» underhåll av förrådsbyggnader m. m. .................... » 20,000:
» transport och vård av gevär och amunition m. m. » 20,560: —
» frivilliga landstormsövningar ................................. » 70,000: —
eller tillsammans kronor 277,935: —
Arméförvaltningen har meddelat, att reservationerna å anslaget till
landstormen vid 1914 års utgång utgjorde 405,347 kronor 89 öre, varav
17 731 kronor 35 öre folie under artilleridepartementets, 39,866 kronor
37’ öre under fortifikationsdepartementets och 347,750 kronor 17 öre
under intendentsdepartementets förvaltning.
Enligt vad arméförvaltningen tillförene upplyst, komma de å anslaget
förefintliga reservationerna att efter hand delvis åtgå för bestridande
av de kostnader, som bliva förenade med utsändandet till
landstormsområdena av intendenturutrustning. Av reservationerna torde
vidare böra tagas i anspråk, vad som under år 1916 erfordras för påbörjande
av den nya organisationens genomförande. Slutligen synas
dessa böra avses för bestridande av sådana utav den nya organisa
-
140 Fjärde huvudtiteln.
[24.] tionen föranledda utgifter, vilka icke nu kunna förutses, men som komma
att visa sig oundgängliga. Med hänsyn till nu angivna förhållanden
torde ej böra ifrågasättas att använda någon del av den anmälda reservationen
för tillgodoseende av de beräknade behoven för år 1917.
Jag hemställer alltså, det täcktes Eders Kungl. Makt föreslå riksdagen
att
öka reservationsanslaget till landstormen,
nu.......................................................... kronor 257,970: —
med...................................................... » 19,965: —
......................................................... kronor 277,935: —
[25.] 12- De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning m. m.
Detta anslag är i riksstaten för år 1916 upptaget med 6,012,312
kronor. Därav hava beräknats
till rullföringsväsendet å fastlandet
® ^ m. m. å Gottland, förslagsvis
~» färdkostnader, förslagsvis....................................
» inskrivnings- och mönstringskostnader samt
expenser, förslagsvis ..........................................
» penningbidrag...........................................................
» penningtillskott, förslagsvis ....................................
» understöd åt vissa värnpliktigas familjer, förslagsvis
.....................................................''
kronor 282,035: —
» 13,000: —
» 352,800: —
)) 170,000: —
» 4,822,869: 50
» 23,778: 50
» 347,829: —
Summa kronor 6,012,312: —
Någon anledning att vidtaga ändring av posterna till rullföringsväsendet
m. m. a Gottland samt till inskrivnings- och mönstringskostnader
samt expenser föreligger icke, vadan dessa poster böra för
år 1917 upptagas med samma belopp som för år 1916.
Färdkostnader.
Vad posten till färdkostnader angår, är denna avsedd till bestridande
av utgifterna för de värnpliktigas färder till och från inskrivningsförrättningarna
och vapenövningarna. Då enligt den nya värnpliktslagens
bestämmelser åtskilliga kategorier värnpliktiga, såsom studenter
och med dem jämnställda officers- och reservofficersaspiranter,
åkare och veterinärer m. fl., skola erhålla särskild specialutbildning,
komma för sådant ändamål särskilda skolor och utbildningskurser att
141
Fjärde huvudtiteln.
sammandragas. Härigenom kunna givetvis utgifterna under ifrågava- [25].
rande anslagspost komma att något ökas. Då emellertid icke nu kan avgöras,
med vilket belopp posten på grund härav bör böjas, torde densamma
jämväl för år 1917 böra upptagas med förslagsvis 352,800 kronor.
Rullf öring sväsendet ä fastlandet.
Av det under förevarande post beräknade beloppet utgå enligt
särskild av riksdagen godkänd stat 240,535 kronor i ersättning åt rullföringsbefälhavare
med biträden. Staten upptager för närvarande 84
biträden vid rullföringsområden i landsorten med en ersättning av 3
kronor om dagen eller 1,095 kronor för år.
Med anledning därav att genom Limhamns inkorporering med
Malmö stad göromålen å Malmö rullföringsområdesexpedition betydligt
ökats, medgav Kungl. Maj:t på därom gjorda framställningar genom
särskilda brev den 21 maj och den 23 september 1915, att vid nämnda
rullföringsexpedition finge för åren 1915 och 1916 anställas ett extra
rullföringsbiträde. Därjämte anbefallde Kungl. Maj:t i sistnämnda brev
arméförvaltningen att, därest behov av ifrågavarande biträde även efter
1916 års utgång skulle föreligga, därom gorå framställning i sammanhang
med angivandet av medelsbehovet för år 1917.
Arméförvaltningen har nu anmält, att enligt meddelande från be- Arméförvaitfälhavaren
för Malmöhus södra inskrivningsområde behov av ifråga- Din6gtänning.m’
varande extra rullföringsbiträde komrne att föreligga även för år 1917.
Med anledning härav hemställde arméförvaltningen, att ersättning åt
nämnda biträde måtte å staten beräknas från och med nämnda år.
Då jag icke har något att häremot erinra, har jag låtit uppgöra Departements,
förslag till ny stat för rullföringsbefälhavarna med biträden å fastlandet
(se bil. 77), slutande å 241,630 kronor eller 1,095 kronor mera än
den nu gällande. I enlighet härmed bör i beräkningen av värnpliktsanslaget
posten till rullföringsväsendet å fastlandet höjas med sistnämnda
belopp eller från 282,035 till 283,130 kronor.
Penningbidrag.
Enligt riksdagens beslut skall det värnpliktig jämlikt § 35 mom. 2
och § 39 mom. 1 värnpliktslagen tillkommande penningbidraget utgå
142
Fjärde huvudtiteln.
5.] under tjänstgöring i linjen med 50 öre om dagen och under reservtruppövning
och landstormsövning med 1 krona om dagen.
\id beräkningen av de värnpliktigas tjänstgöringsdagar under år
1917 torde, på sätt för innevarande år skett, böra tillämpas de uti
1914 års härordningsproposition (nr 58, sid. 145—151) angivna och
av riksdagen utan erinran lämnade grunderna för beräkning av tillgången
på värnpliktiga. Med hänsyn till planlagda övningar med landstormen
under år 1917 torde vidare landstormskontingenten böra upptagas
till 20,000 man.
I och med genomförandet av 1914 års härordning skola officersoch
reservofficersvolontärbeställningarna indragas och officers- och reservofficersaspiranter
under utbildningstiden likställas med värnpliktiga
studenter. I enlighet härmed komma de under utbildningstiden icke
att åtnjuta annan ersättning än dessa senare, d. v. s. penningbidrag
och penningtillskott enligt gällande bestämmelser. Då de genom kungörelsen
den 21 maj 1915 utfärdade bestämmelserna för officers- och
reservofficersaspiranters utbildning emellertid förutsätta, att denna utbildning
kommer att utsträckas utöver den tjänstgöringstid, som åligger
nämnda aspiranter såsom värnpliktiga studenter, torde, såsom arméförvaltningen
jämväl hemställt, vid beräkningen av antalet dagar för penningbidrag
och penningtillskott, till värnpliktiga studenter böra iakttagas,
att för de med dessa värnpliktiga likställda officers- och reservofficersaspiranterna
bör upptagas även den tid, de för sin utbildning till officerare
eller reservofficerare tjänstgöra utöver den för värnpliktiga studenter
fastställda tid, eller 485 dagar.
I enlighet med vad sålunda anförts, har jag låtit verkställa beräkning
av de värnpliktigas tjänstgöringsdagar under år 1917 för bestämmande
av det belopp, som bör för nu ifrågavarande ändamål
äskas. Enligt den uppgjorda beräkningen (se bil. 78) skulle antalet
tjänstgöringsdagar uppgå till sammanlagt 9,700,978, därav 9,243,468
med ett penningbidrag av 50 öre och 457,510 med ett penningbidrag
av 1 krona.
Penningbidraget för år 1917 bör alltså upptagas till (9,243,468 x
0,50 + 457,510 x 1 =) 5,079,244 kronor.
Penningtillskott.
Enligt §. 35 mom. 2 värnpliktslagen äger till beväringen hörande
värnpliktig, vilken tjänstgör såsom underbefäl, under tiden för sådan
Fjärde huvudtiteln. 14''5
tjänstgöring åtnjuta, förutom övriga förmåner, ett särskilt tillskott i
penningar. Penningtillskottet utgår enligt riksdagens beslut med 25
öre om dagen utom under tredje repetitions-(regements-)övniugen vid
fotfolket, då detsamma utgår med 50 öre om dagen till dem, som
tjänstgöra såsom underbefäl och uttagits enligt § 20 mom. 2 värnpliktslagen.
Jag har låtit verkställa beräkning av det belopp, som under år
1917 skulle för ifrågavarande ändamål erfordras, och utvisar denna
beräkning (se bil. 78), att penningtillskottet skulle behöva utgå under
186,936 dagar med 25 öre och under 46,020 dagar med 50 öre.
Penningtillskottet för år 1917 bör alltså upptagas till (186,936
x 0,25 + 46,020 x 0,50 =) 69,744 kronor.
Familj eunderstöd.
Jämlikt förordningen den 1 juni 1912 om understöd i vissa fall
åt värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd) med däri genom
kungörelse den 17 september 1914 vidtagen ändring utgår i förekommande
fall understöd för varje dag, den värnpliktige äger räkna
sig tillgodo såsom tjänstgöringsdag, in- och utryckningsdagarna inberäknade,
med ett efter hustruns arbetsförhet och barnens antal växlande
belopp av 75 öre, 1 krona och 1 krona 25 öre. Under den tid,
värnpliktig deltager i reservtruppövning eller landstormsövning, höjes
understödet med 40 procent.
Såsom ovan nämnts, har för år 1915 för ifrågavarande ändamål
beräknats ett belopp av 347,829 kronor.
Med anledning av planlagda landstorm sövningar under år 1917
erfordras eu höjning av förevarande anslagspost. Enligt verkställda
beräkningar skulle det erforderliga beloppet uppgå till 385,000 kronor.
Sammanfattning.
I enlighet med vad jag nu anfört, skulle värnpliktsanslaget för år
1917 (se bil. 79) uppgå till 6,352,918 kronor, eller 340,606 kronor mera
än för innevarande år.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
144
Fjärde huvudtiteln.
[25.]
att, med godkännande av bifogade förslag till ny
stat för rullföringsbefälhavare med biträden å fastlandet
(se bil. 77), öka förslagsanslaget till de värnpliktigas
avlöning, inskrivning och redovisning m. m.,
nu....................................................... kronor 6,012,312: —
med.................................................... » 340,606: —
till........................................................ kronor 6,352,918: —
[26.J
13. Ersättning för rustning och rotering.
Anslaget till ersättning för rastning och rotering är i riksstaten
för år 1916 upptaget med 585,000 kronor.
Med skrivelse den 23 oktober 1915 har statskontoret överlämnat
en inom arméförvaltningens intendentsdepartement uppgjord beräkning
av ifrågavarande anslag för år 1917 enligt av vederbörande truppförbandschefer
lämnade uppgifter om förhållandena den 31 december 1916.
Denna beräkning slutar å 454,250 kronor.
Statskontoret har meddelat, att vid inom ämbetsverket verkställd
granskning av beräkningen ingen anmärkning förekommit.
Departements
chefen.
Då beräkningen hänför sig till förhållandena den 31 december 1916,
men under loppet av år 1917 som vanligt sker avgång av personal och
hästar, för vilka beräknad full ersättning icke utgår, torde anslaget i
riksstaten för år 1917 icke behöva upptagas till hela det beräknade beloppet.
Enligt vad från intendentsdepartementet meddelats, torde det
kunna nedsättas till 425,000 kronor.
På grund härav får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Mai-t
föreslå riksdagen
att minska ordinarie förslagsanslaget till ersättning
för rustning och rotering,
nu.......
med....
till......
kronor 585,000: —
» 160,000: -
kronor 425,000: —
Fjärdo huvudtiteln.
145
14. Inteiulenturkåren. [27.]
ökning och minskning av antalet beställningar jämlikt 1914 ars
öv er g äng splaner.
Den för år 1916 fastställda staten för intendenturkåren upptager, i9ie år» »tat.
jämte annan personal, 50 kaptener av första klassen, 29 kaptener av
andra klassen, 15 löjtnanter av första klassen, 79 förvaltare, 4 sergeanter
av första klassen, 4 sergeanter av andra klassen, 3 furirer av första
klassen, 4 furirer av andra klassen ocli 5 korpraler ävensom 13
övertaliga vaktmästare.
Uti underdånig skrivelse den 7 oktober 1915 har generalintenden- Generai
ten
hemställt, att intendenturkårens stat för år 1917 måtte, jämlikt de av framställning.
Ivungl. Maj:t den 13 november 1914 fastställda planerna för övergången
till den nya härordningen, ökas med 1 kaptensbeställning av första
klassen, 1 kaptensbeställning av andra klassen, 2 sergeantsbeställningar
av första klassen, 2 sergeantsbeställningar av andra klassen, 1 furirbeställning
av första klassen, 2 furirbeställningar av andra klassen och
3 korpralsbeställningar samt minskas med 1 löjtnantsbeställning av första
klassen och 1 förvaltarbeställning.
Därjämte har generalintendenten hemställt, att antalet övertaliga
vaktmästarbeställningar, till följd av innehavarnas avgång eller transport
till de vid infanteriregementena från och med år 1916 nyinrättade
förrådsvaktmästarbeställningarna måtte i 1917 års stat minskas till två,
avsedda för två äldre vaktmästare, vilka till följd av lång tjänstetid
vid de centrala förråden icke lämpligen kunde överflyttas till något
truppförband.
Mot vad generalintendenten sålunda hemställt, har jag icke något Departementsatt
erinra.
Ifrågasatt inrättande av departementsskrivarbeställningar.
Uti underdånig skrivelse den 13 september 1913 gjorde generalintendenten
framställning om uppförande å intendenturkårens stat av
6 departementsskrivare, avsedda för arméförvaltningens intendentsdepar
-
tements tekniska revision.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 haft.
a
Generalintendentens
förslag
år 1913.
19
146
Fjärde huvudtiteln.
[27.] Arméförvaltningen tillstyrkte framställningen under framhållande
av fördelen av.att revisionsarbetet verkställdes av ordinarie personal i
stället för av tillfälliga arbetskrafter.
Ifrågavarande förslag föranledde emellertid icke någon Kungl. Maj:ts
åtgärd. Uti sitt till statsrådsprotokollet den 14 januari 1914 avgivna
yttrande angående lantförsvarets medelsbehov för år 1915 förklarade
föredragande departementschefen, att därest den tekniska revisionen
a intendentsdepartementet befunnes oundgängligen kräva förstärkning
av tillgängliga arbetskrafter, detta krav syntes kunna tillsvidare tillgodoses
genom anlitande av fjärde huvudtitelns allmänna besparingar.
samband^ '' ^i de^ y^randei 80m 1914 års generalskommission avgav över det
utarbetande 1 inom lantförsvarsdepartementet utarbetade förslaget till ny härordning,
härordning gJ0rdes ån7° gällande behovet av 6 departementsskrivare för den tekföraiag.
8 niska. revisionen å intendentsdepartementet. Några härför avsedda beställningar
blevo emellertid icke av Kungl. Maj:t upptagna i 1914 års
härordningsförslag,. och ett inom riksdagen motionsledes framställt yrkande
härom blev icke av riksdagen bifallet.
Anställande Med anledning av därom gjorda framställningar har Kungl. Maj:t
Uavdrrev&ision815 sede™?ra genom särskilda brev den 29 januari och den 26 juni 1915
biträden hos medgivit, att för förstärkning av arbetskrafterna å intendentsdepartepartementet.
" mentets tekniska revision finge för tiden intill 1915 års utgång anställas
högst sex underofficerare i reserven mot ett arvode för en var av
högst 105 kronor i månaden, att utgå från fjärde huvudtitelns allmänna
besparingar. Enahanda medgivande har genom brev den 23 december
1915 lämnats för år 1916.
General- Generalintendenten har nu framhållit, att den ökning i revisions
arbetet,
som den nya härordningen framkallat dels med hänsyn till
framställning, dess förhöjda budgeter i allmänhet, dels med anledning av ökningen
av arméns krigsberedskap i avseende å livsmedel och intendenturmateriel,
allt framgent krävde särskild personal för arbetets utförande. Då
det icke kunde vara ändamålsenligt, att ett dylikt arbete, som erfordrade
så mycken stadga och kontinuitet samt stor förtrogenhet och vana hos
revisionspersonalen med hithörande angelägenheter, i längden anförtroddes.
åt annan än härför kvalificerad, fast anställd personal, ansåge
generalintendenten, att 6 för ifrågavarande revisionspersonal avsedda
departementsskrivarbeställningar borde uppföras å intendenturkårens
stat. Med hänsyn till personalens lämpliga rekrytering borde av dessa
beställningar tre tillkomma för år 1917 och tre för år 1918.
Fjärde huvudtiteln. 147
I anslutning härtill har generalintendenten hemställt, att å inten- [27.]
denturkåreus stat för år 1917 måtte uppföras 3 departementsskrivare
med avlöningsförmåner om 2,595 kronor jämte två ålderstillägg å 500
kronor.
Arméförvaltnin^ens intendentsdepartement har tillstyrkt den gjorda Arméför
.
° * valtningens
framstälmingen. intendentsde
partements
yttrande.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har frågan om inrät- Departementstande
av för det tekniska revisionsarbetet å intendentsdepartementet 0 e enavsedda
departementsskrivarbeställningar varit föremål för Kungl. Maj:ts
och riksdagens prövning i samband med utarbetandet och antagandet
av den nya härordningen, men därvid ansetts icke böra föranleda någon
åtgärd. Ehuru jag icke vill bestrida, att åtskilliga fördelar skulle vara
förenade med uppförandet å ordinarie stat av den med ifrågavarande
revisionsarbete sysselsatta personalen, anser jag mig med hänsyn till
nyss angivna förhållande icke nu kunna tillstyrka den gjorda framställningen
och detta så mycket mindre som, enligt vad förut anförts, nya
ordinarie beställningar icke böra uppföras a 1917 års stater, för såvitt
icke alldeles särskilda omständigheter sådant påkalla. Intill dess ytterligare
ett eller annat års erfarenhet vunnits rörande omfattningen av
ifrågavarande revisionsarbete, torde den nuvarande anordningen med
extra revisionsbiträden fortfarande kunna tillämpas.
Sa mman fa ttning.
I enlighet med vad sålunda anförts, har jag låtit uppgöra förslag
till ny stat för intendenturkåren för år 1917 (se bil. 80), slutande å
711,654 kronor 20 öre eller 2,986 kronor 40 öre mera än den för innevarande
år fastställda.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
att, med godkännande av berörda förslag till stat
(se bil. 80), öka anslaget till intendenturkåren,
I1U ........................................................... kronor 708,668: —
med, i jämnt krontal .......... »_2,987: —
till............................................................ kronor 711,655: —
148
Fjärde huvudtiteln.
[28.]
15. Ålderstillägg.
Med anledning därav, att å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter
uppförts 3 nya beställningar för besiktningsrustmästare eller
tygverkmästare bör under förevarande anslag enligt sedvanliga grunder
beräknas ett belopp av - X 500 = 750 kronor. Då emellertid till följd
av statens minskning med 1 tyg- eller fabriksskrivarbeställning och 1
tyghantverkarbeställning ålderstillägg för dessa icke vidare behöva beräknas,
kan nyssnämnda belopp minskas med 300 kronor till 450 kronor.
Under punkten 16 har jag föreslagit, att polispersonalen i Boden
och å Karlsborg uppföres å ordinarie stat. Bland de löneförmåner, som
skulle tillkomma ifrågavarande personal, ingå jämväl 3 ålderstilläg å
400 kronor för poliskommissarie, å 200 kronor för överkonstapel och
å 100 kronor för konstapel. Vid bifall till detta förslag erfordras enligt
vanliga beräkningsgrunder höjning i anslaget till ålderstillägg med följande
belopp, nämligen:
för 1 poliskommissarie..
3» 7 överkonstaplar . ..
» 27 konstaplar ...........
........ 3 x ——- = 600 kronor;
2j
7x3x^55 = 2,100 »
27x3x555 = 4,050 »
Z
eller tillhopa 6,750 kronor.
Den under förevarande anslag erforderliga ökningen skulle alltså
uppgå till (450 + 6,750 =) 7,200 kronor.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
att öka förslagsanslaget till ålderstillägg,
nu ............................................................ kronor 102,150: —
med ...................................................... » 7,200: -
till......................................................... kronor 109,350: —
Fjärde huvudtiteln.
149
16. Mötesbidrag.
Med bifall till Kung-I. Maj:1b därom gjorda framställning anvisade
1915 års riksdag för tilldelande av mötesbidrag åt vissa officerare och
underofficerare med vederlikar enligt i kungl. brevet den 28 september
1914 angivna grunder å extra stat för år 1916 ett förslagsanslag av
130,988 kronor eller samma belopp, som för ändamålet anvisats för
år 1915.
Därjämte medgav riksdagen, i anledning av en inom riksdagen i
ämnet väckt motion, att enahanda bidrag finge från berörda anslag utgå
till vissa officerare och underofficerare med vederlikar, som ägde sitt
stadigvarande hemvist vid eller i omedelbar närhet till regementets
mötesplats för den tid, de vore beordrade att för deltagande i beväringsrekrytskola
eller repetitionsövning tjänstgöra å regementets å annan
plats belägna förläggningsort.
Beträffande anslagets användning har Kungl. Magt sedermera genom
brev den 18 juni 1915 för ordnat,
att till de gifta officerare och underofficerare med vederlikar vid
Första och Andra livgrenadjärregementena, Västgöta, Södermanlands,
Kronobergs och Kalmar regementen samt Norra och Södra skånska
infanteriregementena, vilka icke äga sitt stadigvarande hemvist vid eller
i omedelbar närhet till vederbörligt regementes mötesplats, skall under
år 1916 för varje dag, de äro beordrade att för deltagande i beväringsrekrytskola
eller repetitionsövning tjänstgöra å mötesplatsen, utgå ett
särskilt mötesbidrag med följande belopp, nämligen: till överste, överstelöjtnant,
major och kapten med vederlikar 2 kronor, samt till löjtnant,
underlöjtnant, fanjunkare och sergeant med vederlikar 1 krona 50 öre,
att enahanda bidrag ock må utgå till gifta officerare och underofficerare
med vederlikar vid nämnda regementen, som äga sitt stadigvarande
hemvist vid eller i omedelbar närhet till regementets mötesplats,
för den tid de äro beordrade att för deltagande i beväringsrekrytskola
eller repetitionsövning tjänstgöra å regementets å annan plats
belägna förläggningsort,
att med gift skall likställas den, som varit gift och fortfarande har
minderåriga barn hos sig, samt
att i fråga om åtnjutande och utbetalande av ifrågavarande mötesbidrag
skall i tillämpliga delar gälla vad i reglementet för arméns
avlöning under fred stadgas rörande åtnjutande och utbetalande av dagavlöning.
150
Fjärde huvudtiteln.
[29.]
Arméförvaltningens
framställning.
Departements
chefen.
Arméförvaltningen har nu anmält, att då under år 1917 någon
ändring icke torde komma att inträda beträffande den tid, under vilken
■ beväringsrekrytskolor och repetitionsövningar komme att förläggas till
mötesplatsen vid de infanteriregementen, som under samma år fortfarande
icke vore kasernerade, ifrågavarande anslag kunde för år 1917
för de olika truppförbandens vidkommande beräknas efter samma grunder
som 1916 års anslag. Någon ändring i nämnda beräkningsgrunder
syntes arméförvaltningen icke erfordras i anledning av de kostnader,
som uppstode för utbetalande av mötesbidrag till den fåtaliga personal’
vilken på grund av förenämnda av riksdagen från och med år 1916
lämnade, utsträckta medgivande komme i åtnjutande av sådant bidrag.
Vad beträffade antalet truppförband, för vilka anslaget borde beräknas,
hade arméförvaltningen hos arméns kasernbyggnadsnämnd inhämtat,
att kasernetablissemanget för Västgöta regemente enligt uppgjort
entreprenadkontrakt kunde förväntas bliva uppfört under 1916 års Topp.
Under förutsättning att vid Västgöta regemente 1916—1917 års beväringsrekrytskolor
samt 1917 ars repetitionsövningar kunde förläggas
till Vänersborg, syntes följaktligen något mötesbidrag vid detta regemente
icke behöva ifrågakomma under år 1917. Härav följde, att
anslagets slutsumma kunde minskas med en åttondel eller 16,373 kronor
50 öre.
Avsikten med ifrågavarande mötesbidrag är att för officerare och
underofficerare med vederlikar vid de icke kasernerade infanteriregementena
i någon man underlätta bärandet av de olägenheter, varmed
tjänstgöringen å regementenas övningsplatser är förenad. Då någon
förändring i nämnda personals tjänstgöringsförhållanden icke är att påräkna
under år 1917, torde mötesbidrag enligt de i brevet den 18 juni
1915 angivna grunder böra till densamma utgå jämväl under nämnda år.
Med hänsyn därtill, att Västgöta regemente kan beräknas bliva
kasernerat med ingången av år 1917, torde emellertid, i enlighet med
vad arméförvaltningen föreslagit, det för ändamålet erforderliga anslaget
kunna i riksstaten för år 1917 upptagas med ett från 130,988 till 114,615
kronor minskat belopp.
Jag får därför hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
att för tilldelande av mötesbidrag åt vissa officerare
och underofficerare med vederlikar enligt i kungl. brevet
den 18 juni 1915 angivna grunder å extra stat för år
1917 anvisa ett förslagsanslag av 114,615 kronor,
Fjärde hnvudtitcln.
151
17. Provisoriskt avlöningstillägg till officerare m. fl. vid till Boden förlagda [30.]
truppförband och formationer.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, har riksdagen,
i likhet med vad som ägt rum för år 1915, för beredande av
ett provisoriskt avlöningstillägg åt officerare och underofficerare med
vederlikar vid till Boden förlagda truppförband och formationer å extra
stat för år 1916 beviljat ett förslagsanslag av 60,000 kronor.
Beträffande detta anslags användning har Kungl. Maj:t genom
brev den 18 juni 1915 förordnat, att under år 1916 skall till officerare
och underofficerare med vederlikar vid till Boden förlagda truppförband
och formationer under tjänstgöring därstädes utgå ett provisoriskt
avlöningstillägg, beräknat efter 200 kronor om året för såväl officer
som underofficer med vederlikar. I fråga om åtnjutande och utbetalande
av detta avlöningstillägg skall i tillämpliga delar gälla, vad
i reglementet för arméns avlöning under fred stadgas om åtnjutande
och utbetalande av arvode.
Arméförvaltningen har nu anmält, att de skäl, som legat till grund Arméförvaitför
anvisande av nämnda avlöningstillägg för år 1916, komme att före- ""Sining.”
ligga även under år 1917.
Beträffande antalet av den personal, som under sistnämnda år borde
komma i åtnjutande av avlöningstillägg, hade emellertid redan nu inträtt
den ändringen, att i följd av förläggning till Boden av ett detachement
av Fälttelegrafkåren 2 officerare, 4 underofficerare och 1 civilmilitär
(telegrafist) vore berättigade till avlöningstillägg. Vidare komme,
därest i enlighet med arméförvaltningens framställning polispersonalen
i Boden bleve uppförd på stat, ytterligare 31 beställningshavare att
bliva berättigade till lönetillägg.
Med beräkning att härav skulle föranledas en ökning av anslagets
belopp med tillhopa [(7 + 31) x 200 =] 7,600 kronor, har arméförvaltningen
hemställt, att för beredande av provisoriskt avlöningstillägg åt
ifrågavarande personal i Boden måtte till riksdagen avlåtas proposition
om anvisande å extra stat för år 1917 av ett förslagsanslag å 67,600
kronor.
Under erinran att jag i det föregående funnit mig böra tillstyrka Departementsarméförvaltningens
framställning om polispersonalens i Boden upp- chefen.
152 Fjärde huvudtiteln
[30.] förande å ordinarie stat med 1 poliskommissarie, 6 överkonstaplar och 24
konstaplar, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
att för beredande av ett provisoriskt avlöningstillägg
åt officerare m. fl. vid till Boden förlagda truppförband
och formationer enligt i kungl. brevet den
18 juni 1915 angivna grunder å extra stat för år
1917 anvisa ett förslagsanslag av 67,600 kronor.
F. Intendenturen m. m.
i31-] 1. Arméns mathållning.
Detta anslag utgick under åren 1908—1912 efter 58 öre för man
och tjänstgöringsdag. För år 1913 användes samma beräkningsgrund,
men då denna visat sig väl låg, höjdes anslaget för detta år med i
runt tal förslagsvis 200,000 kronor.
För åren 1914 och 1915 blev anslaget beräknat efter 60 öre för
värjo manskapstjänstgöringsdag.
Med hänsyn till de betydligt stegrade kostnaderna för anskaffningen
av de i portionen ingående ingredienserna samt utgifterna för bränsle
och lyse m. m. hemställde arméförvaltningen uti sin skrivelse den 7
november 1914 angående lantförsvarets medelsbehov för år 1916, att
mathållningsanslaget måtte för sistnämnda år beräknas efter 65 öre för
man och tjänstgöringsdag.
Den sålunda föreslagna höjningen ansåg jag mig emellertid icke
kunna tillstyrka. Vid utarbetandet av 1914 års härordningsförslag hade
nämligen förutsatts, att icke oväsentliga besparingar med avseende å
kostnaderna för arméns förplägnad skulle kunna vinnas dels genom
förplägnadsanstalternas verksamhet och dels genom vidtagande av förbättrade
anordningar i fråga om upphandlingsväsendet samt att till
följd härav någon höjning av det beräknade portionspriset icke skulle
behöva ifrågakomma under eu tid framåt och i alla händelser icke under
tiden för övergången till den nya härordningen. Skulle dessa förutsättningar
visa sig vara oriktiga, måste givetvis portionspriset höjas
till det belopp, förhållandena påkallade. Intill dess tillräcklig erfarenhet
i angivna avseenden vunnits, syntes det nuvarande mathållningspriset
av 60 öre för tjänstgöringsdag fortfarande böra läggas till grund för
Fjärde huvudtiteln.
153
anslagets beräkning. I varje fall syntes det mig icke lämpligt att härutinnan
vidtaga någon ändring, förr än verkningarna av den från och
med år 1914 vidtagna höjningen och av andra ovan ornförmälda åtgärder
läte sig till fullo bedöma. Då det emellertid icke vore möjligt
att fullt överskåda förhållandena och då det vore av vikt att såvitt
möjligt förebygga förslagsanslags överskridande, ansåg jag försiktigheten
bjuda, att, i likhet med vad som skett för år 1913, anslaget, beräknat
efter dittills följda grunder, ökades med förslagsvis 300,000 kronor.
I enlighet med vad sålunda anförts, blev mathållningsanslaget i
1915 års statsverksproposition beräknat till 8,833,885 kronor; och upptog
riksdagen, som icke hade något att erinra mot de följda beräkningsgrunderna,
^anslaget i 1916 års riksstat med nyssnämnda belopp.
Arméförvaltningen har nu anfört, att förenämnda av mig nästlidet
år framhållna skäl mot eu höjning av mathållningspriset vore fortfarande
giltiga. Ehuru armé förvaltningen icke ansåge det sannolikt, att
när normala pris å livsförnödenheter åter inträdde, kostnaderna för
arméns mathållning kunde avsevärt nedbringas under det medelpris av
65 öre, som arméförvaltningen nästlidet år funnit sig böra beräkna, ansåge
sig arméförvaltningen likväl kunna tillstyrka, att den senast fastställda
beräkningsgrunden lämnades oförändrad, intill dess erfarenhet
vunnits om ovan ornförmälda åtgärders inflytande på mat.hållningskostnaden
samt den inverkan på livsmedelsprisen, som världskriget utövade,
upphört.
Under år 1914, då mathållningsanslaget uppgått till 7,166,612
kronor, hade utgifterna å anslaget belöpt sig till 8,719,590 kronor 43
öre, vadan alltså en brist av 1,552,978 kronor 43 öre uppstått. Att
förhållandena år 1917 skulle vara väsentligt bättre, vore knappast troligt.
Utöver den del av anslaget, som beräknades efter 60 öre för man och
dag, erfordras alltså ett tillskott, som förslagsvis syntes böra bestämmas
till 500,000 kronor.
Av skäl, som förut anförts, torde den hittills följda beräkningsgrunden
för mathållningsanslaget böra tillsvidare lämnas oförändrad.
Att anslaget under år 1914 så avsevärt överskridits, har givetvis
sin grund i den stegring av livsmedelspriserna, som inträdde i och med
världskrigets utbrott. Jämväl för år 1915 kommer, enligt vad jag
inhämtat, anslaget att visa en högst avsevärd brist, och med all sannolikhet
torde detta även bliva förhållandet med 1916 års anslag. I vad
mån världskriget kommer att inverka på livsmedelspriserna under år
1917, kan av helt naturliga skäl icke nu angivas. Skulle kriget dess
Bihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft. 20
[31.]
Arméförvaltningens
framställning.
Departements
chefen.
154
Fjärde huvudtiteln.
[31.] förinnan upphöra, torde man visserligen hava att emotse en sänkningav
nu gällande höga priser, men huruvida dessa komma att nedgå till
samma belopp som före krigets utbrott synes vara mera ovisst. De
finnas emellertid, som antaga, att ett blivande fredsslut skall åtföljas
av ett våldsamt prisfall. Huru härmed kommer att förhålla sig lärer
bero på omständigheter av ekonomiskt-politisk art, vilka för närvarande
undandraga sig alla säkra beräkningar. För min del har jag funnit det
vara en lämplig medelväg, att, i likhet med vad som för innevarande
år ägt rum, anslaget, beräknat efter hittills följda grunder, ökas
med förslagsvis 300,000 kronor.
På grund av anslagets avsevärda överskridande under de båda
sistförfluten åren har jag ansett det vara angeläget ej mindre att söka
undanröja de omständigheter, som må hava oberoende av aen allmänna
dyrtiden medverkat till ökande av kostnaderna för arméns mathållning,
än även att genom lämpliga åtgärder, vad denna mathållning angår,
motarbeta dyrtidens följder. Jag har därför, jämlikt den 31 december
1915 erhållet nådigt bemyndigande, tillkallat sakkunniga med uppdrag
att efter verkställd undersökning skyndsamt inkomma med yttrande
och förslag till de åtgärder, som må kunna omedelbart vidtagas till
nedbringande av kostnaderna för anskaffning av för armén erforderliga
provianterings- och andra förbrukningsartiklar.
Beträffande antalet manskapstjänstgöringsdagar har jag redan under
punkten 25 yttrat mig, i vad rör de värnpliktiga. För dem skulle antalet
tjänstgöringsdagar beräknas till 9,700,978.
I fråga om antalet tjänstgöringsdagar för fast anställt manskap,
musikmanskap och indelt manskap har jag låtit uppgöra beräkning (se
bil. 81), utvisande att detta antal bör upptagas till sammanlagt
4,898,974, därav 4,773,090 dagar för fast anställt manskap och musikmanskap
samt 125,884 dagar för indelt manskap. Vid denna beräkning
hava, beträffande förstnämnda båda kategorier, tillämpats enahanda
beräkningsgrunder som uti de för riksdagen i sammanhang med 1914
års härordningsproposition framlagda och av riksdagen i förevarande
hänseende utan erinran lämnade kostnadsberäkningar. Antalet tjänstgöringsdagar
för indelt manskap har beräknats enligt hittills följda, av
1912 års riksdag godkända grunder. Sålunda har dylikt manskap, i
den mån det ännu kvarstår i tjänst, beräknats vara i tjänstgöring under
repetitionsövningarna. Därjämte har, med ledning av från truppförbanden
under statsverkspropositionens utarbetande infordrade uppgifter,
en mindre del av samma manskap vid infanteriet beräknats tjänstgöra
viss tid såsom underbefäl, instruktörer och beställningsmän.
Fjärdo huvudtiteln.
ir>5
Hela antalet tjänstgöringsdagar för allt manskap ar 1917 skulle
således komma att uppgå till (9,700,978 + 4,898,974 =) 14 599,952.
I enlighet med vad nu anförts, har jag låtit uppgöra beräkning av
anslaget till arméns mathållning för år 1917 (se bil. 82), slutande a ett
belopp av 9,059,971 kronor 20 öre, och hemställer jag, det tacktes Hders
Kungl. Magt föreslå riksdagen
att öka förslagsanslaget till arméns mathållning,
nu
med, i jämnt krontal
till....................................
kronor 8,833,885
» 226,086
kronor 9,059,971
[31.]
2. Furagermg av arméns hästar. C32-]
Detta anslag har från och med år 1915 beräknats efter 1 krona
för häst och dag utom för de vid remontdepåerna befintliga hastarna,
för vilka beräknats eu årlig utfodringskostnad av 309 kronor tor
Anslaget är i riksstaten för år 1916 upptaget med 3,888,376 kronor.
Arméförvaltningen bar anfört, att förenämnda beräkningsgrund
visserligen vore för närvarande otillförlitlig, emedan furageprisen be- ställning,
tydligt stegrats. Då emellertid denna stegring finge anses ^ tillfällig,
ville arméförvaltningen icke ifrågasätta, att för den skull någon höjning
av ovan angivna utgångssiffror ägde rum. Däremot syntes det
bliva nödvändigt att, i likhet med vad som föreslagits beträffande mathållningsanslaget,
öka jämväl förevarande anslag med en rund summa
utöver" det belopp, som bestämdes enligt den angivna beräknings
er
runden. „ ,, • ,
Furageringsanslaget hade vid utgången av ar 1914 visat en ?nst
av 1 378 120 kronor 59 öre. Denna brist motsvarades dock av i reservförråd
upplagda furageartiklar. För att möta utgifterna å anslaget
under år 1917 ansåge arméförvaltningen ett extra tillskott av förslagsvis
500,000 kronor böra beräknas.
Med hänsyn till vad arméförvaltningen anfört, torde någon ändring Departementsav
de hittills följda grunderna för anslagets beräkning icke hora vidtagas
Med tillämpning av dessa grunder har jag låtit beräkna änskönt
för år 1917 (se bil. 83 och 84), och skulle anslaget enligt denna
beräkning uppgå till 4,266,052 kronor. Då det emellertid icke ar möjligt
att för närvarande fullt överblicka förhållandena under nämnda ar och
156
Fjärde huvudtiteln.
[32.]
dä det ar av vikt att såvitt möjligt förebygga förslagsanslags överskridande,
torde, i likhet med vad som föreslagits i fråga om mathållningsanslaget,
nämnda belopp böra ökas med förslagsvis 200,000 kronor
StU 16 aUtSå. k°m“a att uPPSå tiH 4,466,052 kronor eller
o i <,o7b kronor mera än för innevarande år.
.. 1914 åis härordningsbeslnt skola samtliga kompanichefer
vid infanteriet göras. beridna på kronan tillhöriga stamhästar. Denna
anordning kan dock icke fullständigt genomföras under år 1917. För
att kompanicheferna må bliva i möjligaste mån jämnställda i förevarande
hänseende, torde, i likhet med vad för innevarande år medgivits
järn val under år 1917 få utbetalas furageersättning åt de kompanichefer
som under repetitionsövningarna göra sig beridna på egen beforderlig
Nag°n böjning av anslaget är icke av denna anledning er
I
anslutning till vad sålunda anförts, får jag hemställa, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen,
att öka förslagsanslaget till furagering av arméns
hästar,
nu ...
med
till...
kronor 3,888,376
_»_ 577,676
kronor 4,466,052
[33 J 3- Arméns munderingsutrustning.
Från och med år 1915 har detta anslag beräknats efter 33 öre
om dagen för varje man samt 10 öre om dagen för var och en av
infanteriets, kavalleriets och trängens hästar. Kostnaderna för sadelmundering
och hästutredning vid artilleriet och ingenjörtrupperna utgå
från respektive ordinarie vapenanslaget och ordinarie byggnadsanslaget.
Anslaget är i nksstaten för år 1916 upptaget med 4,924,922 kronor.
Arméförvaltningens
framställning.
. Arméforvaltnmgen har anmält, att anslaget vid 1914 års utgånovisat_
en behållning av 3,559,686 kronor 3 öre. Denna avsevärda be°-hallmng hade emellertid redan förbrukats till följd av den stora åtgång
av munderingspersedlar, som uppkommit under den tid, värnpliktiga
vant inkallade till tjänst för upprätthållande av rikets neutralitet.
Någon möjlighet att minska det beräknade grundpriset för beklädnaden
och hästutredningen funnes alltså icke. Fast hellre såge sio
-
Fjärd»; huvudtiteln. 15?
arméförvaltningen med anledning av de betydligt stegrade prisen å ull [33.]
och läder nödsakad hemställa, att utöver det belopp, varmed anslaget
enligt hittills tillämpad beräkningsgrund borde upptagas, eu tillfällig
förhöjning med omkring 10 procent av detta belopp, eller i runt tal 500,000
kronor, måtte för år 1917 beviljas.
Att döma av den stora behållning, som vid 1915 års ingång före- Departementsfunnits
å anslaget, skulle det kunna förefalla, som om det för bekläd- ohefen''
naden och hästutredningen beräknade grundpriset vore för högt. Detta
är emellertid icke förhållandet. Att reservationerna under anslaget till
år 1915 uppgått till så avsevärt belopp, har, enligt vad jag inhämtat, i
främsta rummet berott därpå, att utgifterna å anslaget vid truppförbanden
så vitt möjligt hållits inom gränserna för den hushållsplan, som
tidigare blivit för varje truppförband upprättad och av vederbörande
arméfördelningschef fastställd. I enlighet med gällande författningar
hava ifrågavarande hushållsplaner upprättats i slutet av år 1913 och
grundats på det antal tjänstgöringsdagar, som under samma år fullgjorts.
Genom den extra inkallelsen av värnpliktiga under hösten 1914 blev
emellertid tjänstgöringsdagarnas antal betydligt större än tidigare kunnat
beräknas och i följd härav persedelslitningen ofantligt ökad och underhållskostnaderna,
vilka i stort sett icke kunde komma till synes förr än
under år 1915, även i motsvarande mån stegrade, fastän munderingsanslaget
från krigsfonden tillgodofördes stadgad slitningsersättning. Den
bokförda behållningen vid årsskiftet är emellertid numera, enligt vad
arméförvaltningen meddelat, redan förbrukad.
Någon ändring av grunderna för anslagets beräkning torde alltså
icke kunna ifrågasättas. På grund av vad arméförvaltningen anfört och
med hänsyn till anslagets natur av reservationsanslag torde jämväl försiktigheten
bjuda, att anslaget, beräknat enligt sedvanliga grunder,
ökas med det av arméförvaltningen föreslagna beloppet eller 500,000
kronor.
I enlighet härmed har jag låtit uppgöra beräkning (se bil. 85) av
anslaget för år 1917. Denna slutar å 5,574,455 kronor 16 öre.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
att öka reservationsanslaget till arméns munderingsutrustning,
nu............................................... |
......... kronor 4,924,922: — |
med, i jämnt krontal ......... |
.......... » 649,533: — |
till.............................................. |
......... kronor 5,574,455: — |
158
Fjärde huvudtiteln.
[34.]
Arméförraltningens
framställning.
Departements
chefen.
4. Arméns diverse intendenturbehov.
Detta anslag har under de senare åren beräknats efter ett belopp
av 6 öre för man och tjänstgöringsdag.
Anslaget är i 1916 års riksstat upptaget med 853,388 kronor.
Arméförvaltningen bar anmält, att till dess förfogande vid 1914
års utgång förefunnits en behållning under detta anslag av 542,931
kronor 69 öre, varförutom å de från anslaget av truppförbanden disponerade
medlen redovisats en behållning av 339,472 kronor 23 öre.
Den till arméförvaltningens förfogande stående delen av behållningen
vore fortfarande erforderlig för bestridande av kostnaderna för
pågående fordonsleverans, för vars bekostande medel under en följd av
år sammansparats.
Någon anledning att ändra beräkningsgrunden för detta anslag
ansåge arméförvaltningen ej förefinnas, utan syntes detsamma fortfarande
böra utgå med 6 öre för man och tjänstgöringsdag.
I likhet med arméförvaltningen håller även jag före, att någon
ändring i den hittills tillämpade beräkningsgrunden för anslaget icke
bör vidtagas. Enligt verkställd beräkning (se bil. 86) skulle anslagskravet
för år 1917 utgöra 875,997 kronor 12 öre.
Enligt vad jag inhämtat, äro de å anslaget förefintliga reservationerna
avsedda för bestridande av kostnaderna för dels redan kontraherad
fordonsleverans till ett värde av omkring 300,000 kronor, dels ock av
den nya härordningen betingad ytterligare anskaffning av fordonsmateriel
m. m. i högst avsevärd utsträckning. Med hänsyn härtill torde ej böra
ifrågasättas att använda någon del av den anmälda reservationen för
tillgodoseende av det beräknade medelsbehovet för år 1917.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
att öka reservationsanslaget till arméns diverse
intendenturbehov,
nu........................................................... kronor 853,388: —
med, i jämnt krontal........................ » 22,609: —
till............................................................ kronor 875,997: —
Fjärde huvudtiteln.
159
5. Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten. [35.]
Detta anslag har under de senare åren beräknats
dels för ved och lyse till underofficerare och vederlikar med 130
kronor till fanjunkare och likställd samt 100 kronor till sergeant och
likställd,
dels med 12 öre om dagen för varje man,
dels ock med 3 öre om dagen för varje häst vid truppförbanden.
Anslaget är i 1916 års riksstat upptaget till 2,097,461 kronor.
Arméförvaltningen har anmält, att till dess förfogande vid 1914 nfnr“énf°rfvra^.
års utgång förefunnits en behållning under detta anslag av 630,806 ställning.
kronorÖ48 öre, varförutom å de från anslaget av truppförbanden disponerade
medlen redovisats en behållning av 316,400 kronor 53 öre.
Såsom arméförvaltningen i sin framställning angående lantförsvarets
medelsbehov för år 1916 anmält, hade reservationerna å anslaget
från föregående år avsetts för anskaffning i förlag av eldnings- och
belysningsämnen. Arméförvaltningens mtendentsdepartement hade också
genom skrivelse den 26 september 1913 åt samtliga truppförbandschefer
uppdragit att varje års höst, i den mån prisläget ansåges gynnsamt
och befintliga utrymmen medgåve förvaring och god kontroll, låta
uppköpa så stora lager av bränsleförnödenheter, som motsvarade respektive
truppförbands behov under första hälften av nästföljande ar. De
högt uppdrivna prisen på dessa artiklar hade emellertid föranlett, att
anskaffningen icke kunnat fa den omfattning, som önskvärt varit. Den
vunna erfarenheten hade dock visat, huru nödvändigt det vore att genom
uppläggande av dylika förlag motverka följderna av onaturlig prisstegring.
Arméförvaltningen ämnade därför, så snart normala pris åter
inträdde, vidtaga åtgärder för att med anlitande av de befintliga besparingarna
å detta anslag uppköpa större förråd av eldnings- och belysningsämnen
för arméns behov.
Någon anledning att nu ändra beräkningsgrunden för detta anslag
ansåge arméförvaltningen därför icke förefinnas.
Då jag i likhet med arméförvaltningen anser, att någon ändring Departementsicke
bör vidtagas i fråga om de hittills tillämpade beräkningsgrunderna,
har jag i enlighet härmed låtit uppgöra beräkning av anslaget för år
1917 (se bil. 87 och 88). Den slutar å 2,158,547 kronor 47 öre.
160
Fjärde huvudtiteln.
•]
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
en
att öka reservationsanslaget till arméns kasernutredning
samt ved, ljus och vatten,
nu..................................
med, i jämnt krontal
kronor 2,097,461: —
» 61,086: —
till
kronor 2,158,547: —
6. Premiering av lastauiomobiler.
Den moderna lastautomobilens egenskap att hastigt, med ringa
personalåtgång och med användning av ett föga skrymmande och lätt
transportabelt drivmedel kunna framforsla stora laster gör den särskilt
ägnad att ersätta hästfordonskolonner inom det militära transportväsendet.
Inom stormaktsarméerna hava också lastautomobilerna redan
länge funnit en vidsträckt användning. Erfarenheten har emellertid visat,
att man måste ställa vissa strängare fordringar på lastautomobiler, som
äro avsedda för krigsbruk, än på sådana, som endast avses att användas
i den fredliga samfärdseln. För att säkerställa tillgången på för krigsbruk
fullt lämpliga lastautomobiler har man därför, exempelvis i Tyskland,
Österrike och Frankrike, tillgripit den utvägen att lämna statsbidrag
i form av premier till dem, vilka vid anskaffande av dylika for^0n
*nköpa vagnar, som fylla vissa av de militära myndigheterna
fastställda fordringar, dels även tillförbinda sig att på anfordran tillhandahålla
krigsmakten automobilen vid mobilisering ävensom under
vissa fredsövningar. Härigenom har staten tillförsäkrat sig dels inflytande
på automobiltillverkningen inom landet, varigenom denna
kunnat ledas i en för automobilernas militära användning lämplig riktning,
dels tillgång till en städse modern lastautomobilpark att tagas i
bruk under övningar eller vid mobilisering.
Aven i vårt land har man sedan länge med uppmärksamhet följt
det militära automobilväsendets utveckling. Praktiska prov hava ock
verkställts under de stora fälttjänstövningar, som avhöllos 1910 i Uppland
och 1912 i Västergötland. Vid dessa visade det sig, att automobilkolonner
hava vissa fördelar framför hästfordonskolonner, men att
till följd av den ytterst olika beskaffenheten hos de för tillfället förhyrda
automobiler, som ingingo i de under övningarna hopsatta koxonnerna,
missöden och svårigheter uppstodo, som skulle kunnat undvikas
Fjärde huvudtiteln. 1()1
därest ensartade och för krigsbruk fullt lämpliga lastautomobiler kunnat [36.]
anskaffas. Att sådana kunna framställas inom landet, har ådagalagts
genom en provfärd, som under synnerligen dåligt väglag med gott
resultat utfördes i april 1912 med eu av aktiebolaget Scania-Vabis tillverkad
och till förfogande ställd vagn.
Under framhållande av att staten borde skaffa sig inflytande på chejen^föt^
tillverkningen av lastautomobiler inom landet genom premiering av för ° {örsiag &r
krigsbruk lämpade lastautomobiler, hemställde chefen för generalstaben 1913.
i skrivelse den 8 april 1913 om beviljande av anslag för sådant ändamål.
Under antagande att i medeltal 20 lastautomobiler årligen premierades,
beräknade generalstabschefen de härmed lörenade kostnaderna
till 40,000 kronor under vartdera av de båda första åren, 50,000 kronor
under det tredje året, 60,000 kronor under det fjärde året, 70,000
kronor under det femte året samt 80,000 kronor under vart och ett av
följande år.
Huvudgrunderna för anslagets användande angav generalstabschefen
sålunda:
Premierna skulle vara av två slag: en inköpspremie om 2,000 kronor,
som skulle utbetalas såsom bidrag till inköpskostnaderna åt den,
som inköpte ny lastautomobil av svensk tillverkning och av typ, som
blivit av arméförvaltningen godkänd såsom för krigsbruk lämplig, samt
fyra underhållspremier om 500 kronor att utgå vid slutet av andra till
och med femte året efter den dag, inköpspremien utbetalts, under förutsättning
att automobilen fortfarande hölles i fältdugligt skick, användes
inom landet och vore försedd med fastställd utrustning.
Den, som erhölle inköpspremie, skulle skriftligen förbinda sig,
dels att under vart och ett av de fem första åren efter inköpspremiens
erhållande ställa automobilen jämte förare till förfogande för
militära fredsövningar i högst 14 dagar mot en hyra av 50 kronor för
dag ävensom att vid mobilisering mot samma hyra för dag uthyra automobilen
till militärt bruk, så länge sådant i anledning av mobiliseringen
påfordrades,
dels att för utrönande av automobilens fältduglighet vid anfordran
tillhandahålla denna för prövning — dels uthållighetsprov om två dagar
i följd, under vilka en väglängd av omkring 100 kilometer om dagen
skulle tillryggaläggas, dels besiktning för utrönande av att vagnen befunne
sig i gott skick — av den eller de personer, som arméförvaltningen
härför utsåge,
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 käft. 21
162
Fjärde huvudtiteln.
[36.] dels ock att över automobilens användning och beskaffenhet fora
dagbok enligt av arméförvaltningen fastställt formulär samt att vid ut -
er
fången av varje kalenderår insända utdrag ur dagboken till generalstabens
tekniska avdelning.
Arméförvalt- Sedan generalstabscheféns förslag remitterats till arméförvaltningen,
yttrande^den förklarade nämnda ämbetsverk i skrivelse den 30 september 1913,’
30 mtsmber att kostnaderna visserligen syntes mycket avsevärda, men att den
föreslagna utvägen säkerligen vore den enda att kunna tillförsäkra
kronan tillgång till behövligt antal lastautomobiler under krig, vilket
åter vore ett oundgängligt villkor för möjliggörande av hastiga transporter
av materiel och förnödenheter i trakter utan järnvägs- eller fartygsförbindelser.
Förutom det stöd och den uppmuntran åt utvecklingav
svensk industri i för härens krigsberedskap lämpade former, som
genom förslaget ernåddes, vunnes jämväl redan i fredstid någon ersättning
för de med detsamma förbundna stora kostnaderna, därigenom
att kronan erhölle tillgång under fälttjänstövningar till lastautomobiler
mot en jämförelsevis billig hyra. Det hade i övrigt Ansat sig ogörligt
att under den vanliga fälttjänstövningstiden kunna till övningar uppbringa
för dem och landets landsvägsförbindelser lämpliga lastautomobiler,
varför detta transportmedel måste för arméns övningar uteslutas,
därest man icke genom vidtagande av särskilda åtgärder kunde lyckas
att så småningom tillgodose behovet härav. Då premiering av lastautomobiler
skulle bliva erforderlig för längre tid framåt, syntes utgifterna
härför böra uppföras å ordinarie stat samt anslaget i fråga på
grund av kostnadernas natur bliva ett reservationsanslag.
På grund av vad sålunda i ärendet förekommit, föreslog Kungl.
Maj:t såväl i statsverkspropositionen den 14 januari 1914 som i statsverkspropositionen
den 14 maj samma år riksdagen att i riksstaten under
fjärde huvudtiteln uppföra ett nytt ordinarie anslag å 40,000 kronor,
benämnt »Premiering av lastautomobiler, reservationsanslag».
Uti häröver avgivet utlåtande (nr 1, punkten 34) framhöll särskilda
utskottet nr 1, att utskottet till fullo insåge behovet för arméns räkningav
lämpliga lastautomobiler för såväl freds- som krigsbruk, men att det
kunde sättas i fråga, om det föreslagna premieringssättet vore det i
ekonomiskt avseende lämpligaste. För många automobilägare skulle det
nämligen kunna medföra betydande olägenheter att nödgas i fredstid på
anfordran ställa sina automobiler till arméns disposition. Premiebeloppet
skulle sannolikt kunna nedbringas, därest kravet på automobilernas
Förslag till
1914 års
senare
riksdag.
Fjärde huvudtiteln.
obligatoriska ställande till arméns förfogande under fredstid kunde [36.]
frångås och premicringen avsåge endast att säkerställa tillgängen pa
erforderligt antal lastautomobiler för mobilisering. Fredsbehovet skulle
då fyllas dels genom inköp årligen av ett mindre antal lastautomobiler,
vilka vore erforderliga för personalens övning och säkerligen i åtskilliga
garnisonsorter skulle erhålla daglig användning under tiden
mellan fälttjänstövningarna, dels, i den mån så bleve behövligt,, genom
förhyrande på grund av frivillig uppgörelse av sådana automobiler, till
vilkas anskaffande staten lämnat bidrag. Utskottet ansåge därför, att
på sistnämnda grund eu utredning borde verkställas och föreläggas
riksdagen, innan något premieringssystem vunne tillämpning. För afl
emellertid bereda tillfälle till anskaffande av ett mindre antal lastautomobiler
av för armén lämplig typ ävensom för utförande av försök
med dessa ansåge utskottet, att det begärda anslaget borde anvisas å
extra stat; och hemställde utskottet av sådan anledning, att riksdagen
måtte för inköp av och försök med lastautomobiler på extra stat för
år 1915 anvisa ett anslag av 40,000 kronor.
Första kammaren biföll utskottets hemställan.
Vid ärendets behandling inom andra kammaren blev emellertid
utskottets förslag om anvisande av särskilda medel för inköp av och
försök med lastautomobiler icke av kammaren bifallet. Under såväl
överläggningen som i den av kammaren antagna motiveringen för dess beslut
framhölls, att en ytterligare utredning, särskilt beträffande möjligheten
att nedbringa det ifrågasatta premiebeloppet, vore nödvändig,
varvid dock det i propositionen framställda kravet pa automobilernas
obligatoriska ställande till arméns förfogande under fredstid icke borde
frångås.
Uti skrivelse den 23 september 1914 anmälde sedermera riksdagen,
att Kung!. Maj:ts ifrågavarande förslag icke för närvarande
kunnat vinna riksdagens bifall.
Då av frågans behandling inom riksdagen framgick, att riksdagen Tillkallande
principiellt anslutit sig till förslaget att genom premieringssystem söka
tillgodose arméns behov av lastautomobiler, ehuru en ytterligare utredning
beträffande möjligheten att nedbringa premiebeloppet synts
önskvärd, tillkallade jag, jämlikt den 5 december 1914 erhållet nådigt
bemyndigande, ledamoten kv riksdagens andra kammare grosshandlaren
E. A. Nilson och majoren G. J. Rabe för att såsom sakkunniga inom
lantförsvarsdepartementet skyndsamt verkställa utredning och utarbeta
förslag rörande lämpligaste sättet att tillgodose arméns behov i krig
och fred av lämpliga lastautomobiler.
164
Fjärde huvudtiteln.
[°6-] Med anledning av riksdagens beslut i ärendet hade emellertid
Stubin Chefen, för. £ene™!staben låtit verkställa ytterligare utredning i syfte
förslag 1914. undersöka möjligheten att nedbringa de med premieringen förenade
kostnaderna. Med underdånig skrivelse den 19 december 1914 överlämnade
också generalstabschefen ett inom staben utarbetat alternativt
förslag till den militära lastautomobilfragans lösning genom premielån0-av lastautomobiler. *
Beträffande de principer, som läge till grund för det nya förslaget
anförde generalstabschefen följande:
Ln minskning av inköpspremien hade visat sig icke kunna ifrågakomma.
Denna understege redan den i utlandet efter vunnen erfarenhet
såsom ett minimum fastslagna för att göra ett förvärv av en premierad
lastautomobil för allmänheten begärligt, även om den fastställda
vagntypen icke alltid vore den med hänsyn till den dagliga trafiken
för ägaren lämpligaste, och uppväga den med innehavandet av en dylik
förenade olägenheten av vissa förpliktelser gentemot staten.
Den årligen utgående underhållspremien, för vars tillgodonjutande
automobilens underhåll i fältdugligt, skick skulle utgöra villkoret, avsåge
att utgöra en ersättning för de årligen återkommande fältduglighetsprov,
som ägaren skulle vara skyldig att låta automobilen undergå,
för förandet av dagbok m. m. samt för de extra slitningskostnader och
olägenheter, som vore en följd av de likaledes årligen återkommande
militära övningarna, . ofta under ogynnsamma väderleksförhållanden
o. s. v. En nedsättning av kostnaderna för denna del av premieringen
torde kunna vinnas, dock endast genom motsvarande eftergift i fordringarna
med därmed följande mindre effektiv kontroll över automobilens
skötsel och underhåll i fältdugligt skick.
Därest emellertid ägare av premierad lastautomobil skulle fritagas
från dennas tillhandahållande för militära övningar i fredstid — en i
och för sig effektiv kontrollåtgärd — nödvändiggjorde detta, att kronan
förväivade ett antal dylika fordon, för så vitt ej detta transportmedel,
på grund av allt för dryga kostnader vid tillfällig förhyrning, skulle
helt uteslutas från arméns övningar i fred. Såsom tidigare framhållits,
gjorde sig även krav på utbildning av militära lastautomobilförare särskilt
gällande, och de härför erforderliga iastautomobilerna kunde i stor
utsträckning finna användning vid truppförbandens dagligen återkommande
transporter av förnödenheter av olika slag. Vid större fälttjänstövningar,
under vilka det enda tillfället erbjöde sig att vinna erfaren/
het om den fältmässiga tjänsten vid bilkolonnerna, krävdes dock ytter
ligare
sådana fordon utöver dem, som det sannolikt kunde vara eko -
Fjärd© huvudtiteln. ll)o
nomiskt fördelaktigt att innehava för dagligt bruk eller i förråd. [36.]
Man syntes därför icke kunna frångå tanken att vid dessa övningar
taga i anspråk premierade automobiler i och för uppnående av det erforderliga
antalet. Däremot syntes såväl antalet obligatoriska övningar
som den tid, under vilken fordonet för varje övning toges i anspråk,
kunna i väsentlig mån inskränkas, därest kronan förvärvade för fredsbruk
i allmänhet erforderliga sådana. Åven med hänsyn till ernåendet
av lämplig kontroll över de premierade fordonens beskaffenhet utöver
den, som vunnes vid en besiktning, vore möjligheten av deras disponerande
under enstaka fredsövningar önskvärd.
I anslutning till vad i förenämnda skrivelse anförts, hemställde
chefen för generalstaben i särskild underdånig skrivelse den 21 december
1914 om anvisande av medel för anskaffande av visst antal
lastautomobiler för arméns räkning.
Sedan chefens för generalstaben förenämnda båda skrivelser för i* »t
yttrandes avgivande överlämnats till förenämnda inom lantförsvars- yttrande och
departementet tillkallade sakkunniga, hava dessa till fullgörande av sitt förslag,
uppdrag med skrivelse den 28 april 1915 överlämnat dels »Utredning
och förslag rörande lämpligaste sättet att tillgodose arméns behov i
krig och fred av lämpliga lastautomobiler)), dels ock utlåtande över
chefens för generalstaben förenämnda särskilda skrivelse den 21 december
1914 angående anskaffning av lastautomobiler för armén.
Uti nämnda utredning hava de sakkunniga framhållit, att de
sätt, som för närvarande stode till buds för att fylla arméns behov i
krig och fred av lämpliga lastautomobiler, vore endast att efter frivillig
överenskommelse dels inköpa, dels förhyra erforderliga vagnar. Genom
förtydligande ändringar i 1895 års rekvisitions- och hästutskrivningslagar
kunde härtill komma tvångsköp eller tvångsförhyrande, så snart förordnande
meddelats om krigsmaktens ställande på krigsfot. Att uteslutande
grunda anskaffningen av behövliga lastautomobiler för arméns behov i
krig på vad sålunda kunde erhållas, vore icke betryggande. Antalet
inom landet befintliga krigsdugliga lastautomobiler vore nämligen enligt
tillgängliga uppgifter synnerligen ringa i. förhållande till den mobiliserade
härens behov av dylika fordon. Icke ens i fred kunde man
räkna på att genom förhyrning efter frivillig överenskommelse lyckas
erhålla det ringa antal lastautomobiler, som behövdes för en större
fälttjänstövning. Redan på grund härav måste särskilda åtgärder vidtagas.
Fjärde huvudtiteln.
166
[36.] Med hänsyn till. de fordringar, som måste ställas på lastautomo
biler,
lämpade lör militärt bruk, ansåge de sakkunniga det jämväl vara
nödvändigt för staten att skaffa sig inflytande på lastautomobiltillverkningen
i ändamål, att krigsdugliga och lör våra förhållanden passande
typer kunde framställas inom landet. Men det vore ej nog härmed.
Åtgärder måste även vidtagas från statens sida för att främja användningen
och spridningen inom riket av lastautomobiler av för krigsbruk
lämplig typ, på det tillräckligt antal krigsdugliga sådana måtte finnas
till härens förfogande vid mobilisering. Åvenså vore en allmännare användning
i civilt bruk av lastautomobiler av militärtyp av vikt, för att
en tillräckligt stor stam av med denna typ väl hemmastadda förare
skulle uppstå. Utan tvivel kunde nyss angivna mål genast och bäst
vinnas genom att använda ett lämpligt premieringssystem.
Visserligen kunde staten genom att på en gång inköpa ett större
antal lastautomobiler förskaffa sig tull tillgång på fullt tidsenliga och
krigsdugliga fordon av detta slag. Ett dylikt tillvägagångssätt vore
dock, enligt de sakkunnigas mening, behäftat ”med betydande olägenheter.
Därigenom vunnes icke något långvarigare inflytande på tillverkningen,
utan denna bleve endast påverkad vid tiden för inköpet. Någon allmännare
spridning av krigsdugliga lastautomobiltyper vore ej heller att förvänta,
enär man i civilt bruk i regel vore bättre betjänt med vagnar
med annan lastförmåga och svagare motorer än som för krigsbruk krävdes.
Mobiliseriugsbehovet av krigsdugliga lastautomobiler samt av kunniga
förare kunde under sådana förhållanden tydligen blott säkerställas därigenom,
att staten inköpte så gott som hela det erforderliga antalet automobiler.
Detta borde emellertid ur ekonomisk synpunkt undvikas, enär
blott en del av vagnarna kunde i fredstid erhålla ekonomiskt fördelaktig
användning för utförande av transporter för arméns behov. Enligt
verkställda beräkningar kunde endast i de av rikets garnisonsorter,
inom vilka omfattande transporter erfordrades för arméns behov, lastautomobiler
finna användning utan att ekonomisk förlust uppstode.
Det antal vagnar, som under sådan förutsättning kunde sättas i trafik,
borde även av staten inköpas på det arméns personal måtte kunna
förvärva den ingående kännedom om lastautomobilmaterielen, som vore
nödvändig för att denna skulle kunna rätt användas. Beaktas borde
vidare, att automobilmaterielen icke odelat före väl av att stå oanvänd
under längre tid. Åven om vagnarna uppställdes i goda lokaler och
sköttes väl, kunde det icke undvikas, att ventiler, rör, lager och utväxlingar
förorenades av damm, att oljan beckade sig och hjulen deformerades,
att de dyrbara gummiringarna torkade och förstördes o. s. v. Ett
Fjärtlc huvudtiteln.
1(57
inköp av flera vagnar än som kunde få arbete, borde följaktligen undvikas,
allra helst den faran även förefunnes, att niaterielen bleve föråldrad,
innan den bleve försliten.
Då tillgången på krigsdugliga lastautomobiler inom landet vore så
ringa, att det önskvärda antalet vagnar vid mobilisering icke kunde
erhållas genom rekvisition eller utskrivning eller ens fredsbehovet för
fälttjänstövningar med säkerhet kunde anskaffas genom förhyrning, och
då det vore olämpligt att inköpa flera lastautomobiler för armöns räkning
än som kunde få en ekonomiskt fördelaktig användning eller som
eljest oundgängligen erfordrades för personalens utbildning och övning,
ansåge de sakkunniga, att intet annat medel än premiering av krigsdugliga
lastautomobiler återstode för att betrygga tillgången på sådana
för armén.
Det premieringssystem, som borde tillämpas, borde, enligt de sakkunnigas
mening, bereda dels en spekulant på en lastautomobil sådana
fördelar, att dessa kunde förmå honom att skaffa sig en krigsduglig
vagn, dels kronan rättighet att mot skälig ersättning till ägaren få
förfoga över automobilen vid mobilisering samt vid större militära
övningar i fredstid. Detta vore även iakttaget i det av chefen för
generalstaben föreslagna premieringssystemet. Genom tillämpning av
ett dylikt system uppnåddes beaktansvärda fördelar, för så vitt premierna
hölles vid lämpliga och med hänsyn till såväl statens som premietagarnas
intressen väl avvägda belopp. Staten undginge nämligen
att inköpa flera vagnar än som oundgängligen behövdes i fredstid och
befriades från att binda ett stort kapital i en materiel, som inom kort
bleve föråldrad. Tillgång på vagnar vid fredsövningar och mobilisering
säkerställdes, och sedan systemet hunnit verka tillräckligt antal
år, komme en avsevärd reserv av vagnar att finnas att rekvirera eller
utskriva, enär en automobils livslängd kunde beräknas till 10 å 15 år
och alltså vore väsentligt längre än den tid, underhållsbidraget utginge.
Denna reserv torde tionde året efter premieringens införande kunna
beräknas uppgå till minst 40 vagnar, för så vitt det beräknade antalet
vagnar, 20 för år, bleve premierat. Under nyssnämnda förutsättning
borde staten alltså efter 10 år kunna räkna på en tillgång av minst
140 krigsdugliga lastautomobiler, vilka för sitt inköp under normala
prisförhållanden skulle fordrat ett kapitalutlägg av omkring 1,700,000
kronor, varå årliga räntan efter 5 procent utgjorde 85,000 kronor, under
det att statens utgifter för premieringen skulle komma att uppgå till
endast 65,000 kronor om året. Genom att det bleve statens myndigheter
förbehållet att bestämma de fordringar i konstruktivt m. fl. avse
-
[36
168
Fjärde huvudtiteln.
[36.] enden, en premieberättigad lastautomobil skulle fylla, vunnes garanti såväl
för att vagnar av lämplig och enhetlig typ erhölles som att materielen
komme att motsvara tidens krav, efter vilka konstruktionsfordringarna tid
efter annan naturligen borde ändras. Statens inflytande på tillverkningen
lortfore därjämte under hela den period, varunder anslag till premiering
lämnades. Man kunde därför hysa förhoppning om, att köparna småningom
skulle inse den trygghet, som för dem läge i att anskaffa en
av staten godkänd och på sätt och vis såsom tidsenlig, stark och framkomlig
av staten garanterad typ av lastautomobil, och att efterfrågan
å denna så skulle växa, att den kunde bliva en standardtyp. Genom
att uteslutande vagnar av svenskt materiel och svensk tillverkning premierades,
kunde slutligen den svenska automobilindustrien erhålla
ett stöd, som kunde bliva av gagn i kampen mot den utlänska konkurrensen.
Vid den granskning, som de sakkunniga underkastat det av chefen
för generalstaben framställda modifierade förslaget, hade de sakkunniga
funnit sig böra tillstyrka, att samma förslag i huvudsak lades
till grund för premiering av lastautomobiler i vårt land. Beträffande
inköps- och underhållspremiernas relativa storlek hölle de sakkunniga
före, att inköpspremien måste utgå med ett sådant belopp, att detta
verkade lockande å spekulanten, och måste detsamma vara så stort,
att det minst uppginge till prisskillnaden mellan en krigsduglig och
eu för vanligt bruk byggd lastautomobil av samma lastförmåga. Eu
krigsduglig vagn komme nämligen att ställa sig dyrare i pris på grund
av den hos eu sådan fordrade särskilda utrustningen och större styrkan
hos motorn m. m. Men för att automobiler av krigsduglig typ skulle
finna den önskade spridningen inom landet vore det även av vikt, att
inköpspremien kunde förmå spekulanten att köpa en militärvagn, trots
det att en vagn med vare sig större eller mindre lastförmåga bättre
skulle passa honom i hans rörelse. Hälst borde premien hava en
sådan storlek, att den rent av kunde locka till övergång till automobildrift.
Vad underhållspremien anginge, skulle denna utgöra ersättning
dels för den merkostnad en krigsduglig automobil droge i drift genom
sin kraftigare motor och den nödvändiga särskilda utrustningen, dels i
förening med den hyra staten gåve, då automobilen toges i anspråk för
dess räkning under militära övningar, för såväl den ökade underhållskostnad,
vilken orsakades av det större slitaget under sådana övningar
mot vid normal drift, som den olägenhet ägaren tillskyndades genom
att under den tid, automobilen vore borta, nödgas anskaffa annat transportmedel
i dess ställe. Anmärkas borde dock, att den kostnad, den
Fjärde huvudtiteln. 1'')''
större motorn medförde, utjämnades därigenom, att motorn icke behövde
ansträngas så hårt och därför stode bi längre än eu motor av
vanlig storlek. För underhållspremiens utbetalande borde vidare sådana
villkor stadgas, att premietagaren tvingades att väl underhålla sin vagn,
om han icke skulle gå premien förlustig. Den tid, för vilken underhållsbidrag
utbetalades, borde liksom den tid, varunder premietagaren
vore skyldig att vid behov tillhandahålla kronan automobilen, självfallet
begränsas. Lämpligast borde dessa tider sammanfalla och icke utsträckas
över det antal år, en väl underhållen automobil kunde anses äga sin
fulla tjänstbarhet eller fem år.
Huvuddragen av det av de sakkunniga förordade premieringssystemet
kunna sammanfattas sålunda:
Premierna skulle vara av två slag: inköpspremie om 2,000 kronor
samt underhdllspremie om 1,000 kronor. Inköpspremie skulle utbetalas
såsom bidrag till kostnaderna, då från svensk, såsom leverantör av
arméförvaltningen godkänd automobilfabrik inköptes nytillverkad lastautomobil
av svensk tillverkning och av sådan typ, att den vore lämplig
för krigsbruk; underhållspremie skulle utgå vid slutet av femte året
efter automobileris inköp, under förutsättning att automobilen med fastställd
materiel och verktygsutrustning under tiden av ägaren hållits i
fältdugligt skick.
För att svensk automobilfabrik skulle kunna erhålla arméförvaltningens
godkännande såsom leverantör av fältdugliga lastautomobiler skulle fordras,
att fabriken deltoge i prov, som i regel två gånger under varje femårsperiod
anställdes med lastautomobiler av sådan typ, att de vore lämpliga
för krigsbruk, samt att fabriken därvid befunnes vara i stånd att
framställa sådana automobiler. För att en lastautomobil skulle kunna
anses vara av sådan typ, att den vore lämplig för krigsbruk, erfordrades,
att den uppfyllde, förutom bestämmelserna i automobilförordningen, vissa
av arméförvaltningen uppställda villkor.
Före tillerkännandet av inköpspremie skulle automobilen i fråga vid
den genom arméförvaltningens försorg företagna besiktningen hava befunnits
vara i överensstämmelse med godkänd typ.
Ägare till premierad lastautomobil skulle skriftligen förbinda sig
att, om så påfordrades, vid militära övningar i fred högst två gånger
tillhandahålla automobilen fullt rustad jämte förare under en tid. av högst
10 dagar varje gång, färderna till och från avlämningsorten inräknade.
Vid mobilisering skulle automobilen, fullt rustad, men utan förare, tillhandahållas
under hela mobiliseringstiden. För varje tjänstgöringsdvgn,
färddagarna till och från avlämningsorten inberäknade, skulle ei läggas
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 högt. 22
170
Fjärde huvudtiteln.
!36.] en hyra av oO kronor, då automobilen tillhandahölles under militära
övningar i tred utan sammanhang med mobilisering, och av 40 kronor
då tillhandahållandet skedde vid mobilisering. I denna hyra inginge
jämväl ersättning för förare under såväl fredstjänstgöring som eventuella
färddagar till och från avlämnings orten vid mobilisering. Drivmedel,
jämväl för färderna till och från avlämningsorten, skulle tillhandahållas''
eller bekostas av staten. Då avståndet till avlämningsorten vore större
än 150 kilometer, skulle staten bekosta transport å järnväg, där sådan
lämpligen kunde äga rum. Vid mobilisering förbehölle sig staten rätt
att inlösa automobilen.
För skador, som åsamkades automobilen under den tid, den mot hyresersättning
stode till statens förfogande, och som uppstått utan förvållande
av ägaren eller av denne tillhandahållen förare, skulle staten
lämna ersättning; minskning i automobilens värde genom slitning och
dylikt skulle ej ersättas.
Vid varje inställelse till eller avlämning efter tjänstgöring skulle
automobilen undergå vederbörlig besiktning. Därjämte skulle staten
aga rätt . att, när så ansåges nödigt, låta besiktiga automobilen å
dess vanliga tjänstgöringsstation, dock högst en gång varje kalenderår,
därest icke särskild orsak prövades föreligga att oftare verkställa sådan
besiktning. I samband med besiktningen skulle provkörning få äga
rum med högst 20 kilometers färd för varje gång.
Återbärande av in köpspremie skulle ifrågakomma i vissa fall, nämligen
då
premierad automobil befunnes vara behäftad med sådana material-
och tillverkningsfel, att de ej inom en månad kunde fullständigt
avhjälpas,
då automobilen skadades och ej inom tre månader försattes i fältdugligt
skick,
då automobilen förstördes eller avyttrades till utlandet eller inom
landet komme i någons ägo, som icke ville övertaga ägarens gentemot
staten åtagna förpliktelser, och i nämnda fall ej inom tre månader insattes
annan godkänd automobil i den förras ställe, samt
då genom ägarens underlåtenhet att uppfylla sitt åtagande eller
eljest genom hans förvållande sådant förhållande inträffade, som medförde,
att staten icke kunde hava påräknad nytta av automobilen.
Ägde återbäring rum första året, skulle den omfatta hela inköpspremien,
andra året 1,500 kronor, tredje året 1,000 kronor och fjärde
året 500 kronor.
För uppfyllande av samtliga premietagare åliggande förpliktelser
ävensom för. återbetalning av inköpspremie eller del därav skulle avlämnas
behörig borgensförbindelse.
Fjärde huvudtiteln. I ‘1
Årméförvaltningen skulle äga att i samråd med chefen för generalstaben
utfärda närmare bestämmelser rörande automobilens beskaffenhet,
sättet för utförande av prov för godkännande till premieriug av krigsdugliga
lastautomobiler, lastautomobils utrustning med verktyg och reservdelar,
premieringskontrakt, märkning av premierad automobil ävensom
förordnande av besiktningsman.
Vad kostnaderna för premieringen anginge, hade dessa av chefen
för generalstaben beräknats till 60,000 kronor för år, sedan premieringen
kommit i full gång. Mot denna beräkning hade de sakkunniga
icke något att erinra. Härtill komme emellertid kostnader för utförande
av prov med och hållande av tävlingar mellan olika automobilfabrikat,
som fabrikanterna önskade få förklarade berättigade till premiering,
samt för besiktningar av premierade eller till premiering anmälda
vagnar. Uti skrivelse den 5 november 1913 hade dock arméförvaltningen
förklarat, att dessa kostnader kunde gäldas från anslaget
till arméns diverse intendenturbehov, utan att detta med anledning därav
behövde ökas. Vid anställd beräkning hade de sakkunniga funnit, att
nämnda kostnader i medeltal icke torde behöva uppgå till mer än 5,000
kronor om året. Hela den årliga kostnaden för premieringen komme
således icke att i medeltal överstiga 65,000 kronor.
Kostnaderna för användningen av lastautomobiler under fälttjänstövningar
m. m. borde framdeles som hittills utgå av anslaget till dylika
övningar eller eljest från anslaget till det ändamål, för vilket automobilerna
användes. Då dessa sistnämnda utgifter komme att erfordras,
vare sig premiering infördes eller icke, samt i senare händelsen med
säkerhet bleve större än om premierade lastautomobiler inkallades till
användning, saknade de sakkunniga anledning att sysselsätta sig med
denna kostnadsfråga.
På grund av vad sålunda anförts, hemställde de sakkunniga, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
dels att i riksstaten uppföra ett ordinarie årligt anslag, benämnt
»Premiering av lastautomobiler, reservationsanslag», de fem första åren
uppgående till 40,000 kronor samt därefter till 60,000 kronor att användas
enligt i huvudsak de grunder, som angåves i av de sakkunniga
upprättade, utredningen bifogade »förslag till kungörelse angående verkställande
av prov för godkännande till premiering av krigsdugliga lastautomobiler»
och »förslag till kungörelse angående premiering av krigsdugliga
lastautomobiler» jämte tillhörande »förslag till premieringskontrakt»,
[36.]
Fjärde huvudtiteln.
172
[36.] dels att å extra stat anvisa ett anslag, som för närvarande borde
beräknas till 303,600 kronor, för inköp av 20 stycken krigsdugliga
lastautomobiler, avsedda bland annat att bereda arméns personal kännedom
och vana vid kandhavande av dylika fordon i enlighet med vad
de sakkunniga uttalat i sitt underdåniga utlåtande över chefens för
generalstaben särskilda skrivelse den 21 december 1914.
dels ock att antaga sådana ändringar av lagarna den 24 maj 1895
angående skyldighet för kommuner och enskilda att fullgöra rekvisitioner
för krigsmaktens behov samt angående anskaffandet av hästar och
fordon för krigsmaktens ställande på krigsfot, att alla hinder för rekvisition
och utskrivning av automobiler vid krigsmaktens ställande på
krigsfot måtte undanröjas.
Arméförvait- Uti infordrat utlåtande den 30 april 1915 har arméförvaltningens
''dentsdeparte- intendentsdepartement hänvisat till vad departementet i samband med
merit. sitt _ år 1913 avgivna förslag till riksdagsäskanden uttalat samt framhållit,
att departementet ställde sig tveksamt, huruvida den nu ifrågasatta
nedsättningen av underhållspremien icke komme att avsevärt
minska utsikterna till ett allmännare införande av en för militärt bruk
fullt lämplig lastautomobil. Med hänsyn till det av 1914 års senare riksdag
uttalade önskemålet om premieringskostnadernas nedbringande och
då detta icke lämpligen syntes kunna ske på annat sätt än som av såväl
chefen för generalstaben som de sakkunniga föreslagits, ansåge sig
departementet likväl höra tillstyrka det nu föreslagna premieringssystemet.
Uti särskilt utlåtande den 30 april 1915 har intendentsdepartementet
tillstyrkt bifall till de sakkunnigas förslag, i vad detsamma avsåge
inköp av lastautomobiler för arméns räkning.
Departements- De åtgärder, som enligt de sakkunnigas förslag skulle vidtagas
chefen. för tillgodoseende av arméns behov i krig och fred av lämpliga lastautomobiler,
äro: dels införande av premiering av lastautomobiler, dels
inköp av visst antal dylika automobiler och dels vidtagande av sådana
ändringar i . 1895 års rekvisitionslagar, att alla hinder för rekvisition
och utskrivning av automobiler vid mobilisering undanröjas.
_Vad först angår frågan om införande av premiering av lastautomobiler,
har riksdagen, såsom förut nämnts, i princip anslutit sig till
en dylik anordning. I enlighet härmed upptog även 1914 års senare
riksdag i sina beräkningar över lantförsvarets ordinarie årliga kostnader
efter genomförd härordning för ifrågavarande ändamål ett särskilt an
-
173
Fjärde huvudtiteln.
(slag, benämnt »Premiering av lastautomobiler, reservationsanslag». I
avvaktan på den ytterligare utredning angående premieringskostnadernas
nedbringande, som riksdagen ansåg erforderlig, upptogs detta anslag
till 80,000 kronor eller samma belopp, vartill kostnaderna enligt det
då föreslagna premieringssystemet av Kungl. Maj:t beräknats komma
att uppgå.
Enligt det nu föreslagna premieringssystemet skulle erfordras ett
årsanslag av endast 60,000 kronor. Denna kostnadsminskning har
åstadkommits därigenom, att underhållspremien, vilken enligt det tidigare
förslaget skulle utgå med 2,000 kronor, fördelade på fyra år, ansetts
kunna nedsättas till 1,000 kronor. I och för sig är givetvis.eu dylik
nedsättning ägnad att minska utsikterna till ett allmännare införande
av för militärt bruk fullt lämpliga lastautomobiler. Å andra sidan är
dock att märka, att automobilägarens skyldigheter med avseende å
automobilers tillhandahållande under militära fredsövningar blivit i samband
med underhållspremiens nedsättning avsevärt inskränkta. Medan
enligt det tidigare förslaget ägaren av en premierad lastautomobil
skulle vara skyldig att under vart och ett av de fem första åren efter
inköpspremiens erhållande i högst fjorton dagar ställa automobilen till
de militära myndigheternas förfogande, har i det nu föreliggande förslaget
derina skyldighet begränsats därhän, att automobilen skall för
ifrågavarande ändamål tillhandahållas högst två gånger under en tid
av högst tio dagar varje gång. De för automobilägarna sålunda minskade
olägenheterna av att nödgas i fredstid på anfordran ställa sina
automobiler till arméns disposition torde fa anses fullt uppväga den
föreslagna minskningen av underhållspremien. Vid sådant förhållande
och då jag icke i övrigt har något att erinra mot det av de sakkunniga
föreslagna premieringssystemet, finner jag mig böra tillstyrka detsamma.
Då underhållspremier icke skola utbetalas förr än vid slutet av
femte året efter automobilernas inköp, erfordras under de fem första
åren endast medel till inköpspremier. För ifrågavarande ändamål har
av såväl chefen för generalstaben som de sakkunniga beräknats ett
belopp av 40,000 kronor om året. Mot denna beräkning har jag icke
något att erinra. Nyssnämnda belopp bör följaktligen under benämning
»Premiering av lastautomobiler, reservationsanslag» uppföras såsom
ordinarie anslag i 1917 års riksstat.
Vad härefter angår förslaget om inköp av visst antal lastautomobiler,
är det tydligt, att, i den mån tillgången å för militärt bruk
lämpliga lastautomobiler ökas, en del av den vid trängkårerna fast an
-
[36.
174
Fjärde huvudtiteln.
ställda personalen måste göras förtrogen med handhavandet av dylika
automobiler för att kunna organisera och leda lastautomobilkolonner.
ävensom att de värnpliktiga, vilka årligen uttagas till automobilförare’
måste bibringas kännedom om och vana att under fältmässiga förhållanden
föra lastautomobiler av militärtyp. Därest dylik utbildning icke
kommer till stånd, kan man givetvis icke förvänta, att den inom landet
till förfogande stående lastautomobilmaterielen skall vid inträffande mobilisering
bliva till den nytta, som den kan och bör vara. Genom införandet
av premiering av lastautomobiler minskas icke behovet av
utbildning i förevarande hänseende för arméns personal. Med hänsyn
till vederbörande automobilägares intresse kommer nämligen denna
personal icke att under fred föra till tjänst inkallade lastautomobiler.
Armens personal behöver alltså, oberoende av premieringens införande
tillgång till ett visst antal staten tillhöriga lastautomobiler för att kunna
förvärva sig nödig erfarenhet.
Enligt de sakkunnigas förslag skulle för ifrågavarande ändamål
inköpas 20 stycken lastautomobiler. Visserligen är detta antal något
mindre än som erfordras för ett rationellt ordnande av utbildningen.
Men då, enligt vad de sakkunniga påvisat, ett större antal lastautomobiler
näppeligen skulle kunna, under den tid, de icke tagas i anspråk
för utbildningsändamål, fa en ekonomiskt fördelaktig användning''
för utförande av transporter för arméns räkning, finner jag mig böra
tillstyrka bifall till de sakkunnigas förslag jämväl i förevarande avseende.
Mot de av de sakkunniga beräknade kostnaderna, 303,600 kronor,
har jag icke något . att erinra. Jag anser mig böra omnämna, att i
förevarande belopp ingå jämväl kostnaderna för anordnande av erforderliga
automobilstall och drivmedelsförråd. Beloppet torde i sin
helhet böra anvisas å extra stat för år 1917. Med hänsyn till angelägenheten
av att anskaffningen snarast möjligt må komma till stånd
torde Kungl. Maj:t bemyndigas att, i den mån så erfordras, redan
under år 1916 förskottsvis av tillgängliga medel utanordna ifrågavarande
belopp.
Vad slutligen beträffar de av de sakkunniga ifrågasatta ändringarna
i rekvisitionslagarna, tillåter jag mig erinra, att dessa redan blivit
genorn^ Kungl. Majrts med 1915 års riksdag fattade beslut vidtagna.
På grund av vad sålunda anförts, får jag hemställa, det täcktes
Eders Kungl, Maj:t föreslå riksdagen
att i riksstaten under fjärde huvudtiteln uppföra
ett nytt ordinarie anslag å 40,000 kronor, benämnt
T)Premiering av lastautomobiler, reservationsanslags.
Fjärde huvudtiteln.
175
7. Anskaffning av lastautomobiler m. m. [37.J
Under åberopande av vad jag under näst föregående punkt anfört,
får jag hemställa, det täcktes Éders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att för anskaffning av lastautomobiler m. m. å extra
stat för år 1917 anvisa ett anslag av 303,600 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att, i den mån så erfordras,
av tillgängliga medel under år 1916 förskjuta beloppet
för att sedermera ersättas av förevarande anslag.
8. Inventarier i nya kasernetabiissemang. [38.]
För anskaffning av inventarier i nya kasernetablissemang hava de
senare årens riksdagar anvisat särskilda extra anslag, beräknade efter
50.000 kronor för varje infanteriregemente, som inflyttat i ny kasern.
Arméförvaltningen har anmält, att enligt vad arméns kasern- Arméföryaitbyggnadsnämnd
meddelat, kasernetablissemanget för Västgöta regemente 111 stallning™
invid Vänersborg, som enligt plan skulle vara färdigt inom år 1917,
nu antoges kunna bliva uppfört redan under 1916 års lopp samt att
etablissemanget för Kronobergs regemente vid Växjö beräknades bliva
färdigt under år 1917. Möjligt vore även, att etablissemangen för
Södermanlands regemente vid Strängnäs och Kalmar regemente vid
Eksjö, vilka planerats vara färdiga först under loppet av år 1918, kunde
vara uppförda redan vid 1917 års slut. Med anledning härav har
arméförvaltningen hemställt, att för anskaffande av inventarier för ifrågavarande
fyra kasernetablissemang måtte för år 1917 anvisas tillhopa
200.000 kronor.
Med hänsyn till vad arméförvaltningen upplyst angående tiden för Departementsfärdigställandet
av kasernetablissemangen för Västgöta och Kronobergs Cltenregementen,
torde medel för anskaffande av inventarier för dessa båda
etablissemang nu böra av riksdagen äskas. Däremot synes detta icke
vara erforderligt beträffande de båda andra kasernetablissemangen, då
dessa icke med säkerhet kunna förväntas bliva färdiga före 1917 års
utgång. Jag får därför hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
att för inköp av inventarier i nya kasernetablissemang
å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av
100,000 kronor.
176
Fjärde huvudtiteln.
G. Inkvarterings-, rese- och traktamentskostnader.
1. Inkvarteringskostnader.
Enligt 1901 års härordningsbeslut skulle av de å intendenturkårens
stat uppförda 36 vaktmästarbeställningarna 19 beställningar indragas.
I likhet med vad förhållandet redan vore vid den garnisonerade armén,
ansågos nämligen några särskilda vaktmästare icke vidare erforderliga
vid truppförbanden. De göromål, som dittills bestritts av vaktmästarna,
skulle i stället övertagas av därtill beordrat manskap.
I den mån vederbörande truppförband garnisonerades (kasernerades)
samt förråden flyttades från mötesplatsen till garnisonsorten,
blevo till följd härav ifrågavarande vaktmästarbeställningar indragna.
Vid fattandet av 1914 års härordningsbeslut var emellertid övergången
ännu icke verkställd, enär kasernetablissemang för åtskilliga regementen
icke blivit uppförda.
Med anledning därav, att vaktmästare icke vidare skulle finnas vid
truppförbanden, hava vid de nyuppförda kasernetablissemangen bostadslägenheter
för sådana beställningsbavare icke beräknats eller iordningställts.
Genom 1914 års härordningsbeslut bar emellertid en återgång
skett till förhållandena före år 1901, i det att vid varje truppförband
av infanteriet och trängen skall finnas en särskild förrådsvaktmästare
såsom biträde åt förrådsförvaltaren. Ifrågavarande beställningar hava
från och med innevarande år blivit å vederbörande stater uppförda.
Innehavarna av dessa beställningar skola, i likhet med förrådsvaktmästare
vid fortifikationen, med vilka de i avlöniugshänseende äro likställda,
åtnjuta fri bostad, vilket också framgår av staterna. Då av
skäl, som förut nämnts, vid åtskilliga truppförband bostadslägenhet för
förrådsvaktmästare icke finnes anordnad, har fråga uppstått, huru i dylikt
fall skall förfaras.
Uti underdånig skrivelse den 5 november 1915 hava arméförvaltningens
fortifikations-, intendents- och civila departement förklarat sig
anse, att i de fall, då för förrådsvaktmästare vid infanteriregemente
eller trängkår avsedd bostadslägenhet funnes inredd, denna lägenhet
borde för ändamålet tagas i anspråk, samt att, där sådan lägenhet icke
funnes inredd åt förrådsvaktmästaren, vilken på grund av sin tjänstgöring
borde vara boende inom vederbörande truppförbands etablisse
-
Fjärtlo huvudtiteln.
17?
mang, sådan lägenhet borde där beredas, så snart omständigheterna det
medgåve. På grund härav och då ifrågavarande befattningshavare, även
om de endast innehade furirs tjänsteställning, i inkvarteringshänseende
borde närmast likställas med sergeanter, hemställde departementen, att
Kungl. Maj:t måtte dels bemyndiga samtliga chefer för infanteriets och
trängens truppförband att, i den mån sådant kunde ske utan att nuvarande
bostadsinnehavare fråntoges honom tilldelad bostadsförmån in natura,
använda för sergeant avsedd lägenhet till bostad för förradsvaktmästare,
dels ock föreskriva, att intill dess förrådsvaktmästare kunde få tillträda
dylik lägenhet, hyresersättning motsvarande sergeants inkvarteringsoch
servisbidrag finge till honom utgå från fjärde huvudtitelns anslag
till extra utgifter.
I likhet med arméförvaltningens nämnda departement anser även
jag, att vid de truppförband, där särskild för förrådsvaktmästare avsedd
bostadslägenhet icke finnes, för sergeant avsedd lägenhet tillsvidare
bör åt förrådsvaktmästaren upplåtas. Skulle emellertid någon
sergeantslägenhet icke finnas disponibel, torde, i avvaktan på att sådan
lägenhet kan förrådsvaktmästaren beredas, åt denne från anslaget
till inkvarteringskostnader få utbetalas inkvarterings- och servisbidrag
med belopp, som enligt gällande bestämmelser tillkommer sergeanter
och med dem likställda. Ehuru anslaget icke är häiför beräknat,
torde detsamma dock lämna tillgång för dessa kostnaders bestridande.
I riksstaten för år 1917 torde alltså böra uppföras
Inkvarteringskostnader, oförändrat ordinarie förslagsanslag.
..................................................-...... kronor 1,088,307:
2. inkvarteringens ordnande i Stockholm, oförändrat
ordinarie reservationsanslag.............................. » 21,450:
3. Bese- och traktamentspenningar, oförändrat ordi
narie
förslagsanslag .......................................... » 195,000:
4. Fiytiningshjäip, oförändrat ordinarie förslags
anslag.
.................................................................... * 12,000:
Bihang till riksdagens protokoll 191G. 1 samt. 1 höft.
23
178
Fjärde huvudtiteln.
H. Artilleribehov.
1. Arméns vapen, ammunition och målskjutningsmateriel samt
artilleriets övningar och materiel.
Detta anslag är i riksstaten för år 1916 upptaget med 2,708,850
kronor.
Enligt den av Kungl. Maj:t den 9 september 1915 fastställda
staten för anslagets användande under år 1916 är detsamma uppdelat
å nio särskilda titlar, av vilka titel II avser handvapen, titel III ammunition
och titel IV övningar.
Ifrågavarande tre titlar äro i staten upptagna sålunda:
Titel II. Handvapen:
Till underhåll och rengöring av gevärspersedlar, till
inventarier, materialier och förbrukningspersedlar
samt till kurser för utbildning i vapen vård kronor 190,000:_
Titel in. Ammunition:
a) för fältpjäser:
Till anskaffande av fältartilleriammunition (utom
krut och sprängladdningar) i stället för under
övningar förbrukad, till inventarier, materialier
och förbrukningspersedlar samt till allmänna
omkostnader vid ammunitionsförråden i Stockholm,
Göteborg, Kristianstad, Östersund, Uppsala,
Jönköping och Visby ..................................... » 520,000:_
b) för fästnings- och positionspjäser :
Till anskaffande av fästnings- och positionsartilleriammunition
(utom krut och sprängladdningar)
i stället för under övningar förbrukad, till inventarier,
materialier och förbrukningspersedlar
samt till allmänna omkostnader vid ammunitionsförråden
å Karlsborgs och Bodens fästningar
............................................................................. kronor 120,000: —
Fjärde huvudtiteln.
179
c) för handvapen: L39.J
Till bestridande av kostnaden, utom den för krutet,
för den årliga förbrukningen av ammunition för
handvapen (jämväl ammunition åt landstormen
under dess obligatoriska övningar) samt till kurser
för utbildning i ammunitionsvård kronor 844,000: —
d) kruttillverkning:
Till bestridande av kostnaden för den årliga förbrukningen
av krut och sprängladdningar samt för
kavalleriets sprängmedel
Titel IV. Övningar:
a) övningar för artilleriet...........................................
b) målskjutningsmateriel för handvapen:
Till anskaffande och underhåll av målskjutningsmaterielen
samt till belöningar för skicklighet
i skjutning med handvapen
Arméförvaltningen har nu gjort framställning om höjning av de Arméförvaitunder
förenämnda tre titlar beräknade beloppen samt därvid anfört framställning.
följande:
Allt ifrån år 1909 hade vapenanslaget utgått med oförändrat belopp.
Sedan dess och särskilt under senaste åren hade betydliga organisationsförändringar
blivit gjorda av den beskaffenhet, att desamma medförde
ökade behov av anslag under denna ordinarie anslagstitel, särskilt
beträffande de undertitlar, som avsåge ammunitionsanskaffning.
Redan vid genomförandet av 1901 års härorganisation hade de beräkningar,
som då uppgjorts rörande ifrågavarande anslag, visat, att vid
organisationens fullständiga genomförande ordinarie vapenanslaget skulle
komma att stiga till 3,176,000 kronor. Vad beträffade 1901 års organisation,
hade genom densamma bestämda nyformationer vid artilleriet ännu
ej blivit fullständigt genomförda, i det ännu vissa fälthaubitsbatterier,
nämligen två vid Norrlands artilleriregemente, ännu ej blivit uppsatta,
på grund av att därför erforderliga byggnader ännu ej hunnit uppföras.
Då emellertid dessa nybyggnader kunde antagas bliva färdiga före år
1917, borde även förutsättas, att dessa lelande fälthaubitsbatterier till
början av sistnämnda år hunne uppsättas, varav följde ett motsvarande
ökat anslagsbehov å vapenanslaget.
» 237,000: —
» 117,000: —
» 150,000: —
iso
Fjärde huvudtiteln.
[39.] _ . Vid genomförandet av 1914 års förbättrade härorganisation komme
ifrågavarande anslagsbehov att ytterligare i väsentlig grad ökas med
hänsyn till, bland annat, följande organisationsåtgärder, nämligen:
utsträckning av infanteriets övningstid i allmänhet,
kulspruteformationers införande vid infanteriet,
reservtruppövningars anordnande,
förlängd första tjänstgöring för studenter och med dem i värnpliktshänseende
likställda, samt
fästningsartilleriets utökning.
Utom direkta organisationsändringar, vilka inverkade på vapenanslaget,
både även under senare åren fordringarna på skjutskickligheten
ej oväsentligt höjts beträffande de olika vapenslagen, och hade i följd
därav i de fastställda skjutinstruktionerna ökade övningsskjutningar successivt
anbefallts, varigenom samtidigt ammunitionsförbrukningen höjts.
Om man toge hänsyn ej endast till de under nuvarande förhållanden
synnerligen, högt uppdrivna priserna å råmaterialier m. m., vilka
särskilt gjorde sig gällande vid de anskaffningar, som skedde för medel,
utgående från vapenanslaget, enär en stor del av råmaterialierna till
dessa anskaffningar måste hämtas från utlandet, utan även till de
successiva prisförhöjningar, som under senare åren i allmänhet förekommit,
torde klart framgå, att även av detta skäl anslaget måste erfordra
ej oväsentlig höjning.
Visserligen syntes vapenanslaget under samtliga åren hava lämnat
överskott av.något växlande storlek, men hade från artilleridepartementets
sida även förut framhållits, att vid förvaltandet av ett anslag av den
storlek, som vapenanslaget, den största försiktighet måste iakttagas vid
anskaffningars anordnande för att förebygga, att anslaget genom "oförutsedda
omständigheter överskredes, vadan alltid, såvitt möjligt vore, ett
ej obetydligt överskott för varje år borde reserveras. Detta överskott,
som förut under en följd av år uppgått till ungefär lika belopp, utvisande
att anslaget i sin helhet årligen förbrukats, hade emellertid för
de senare åren minskats, varav framginge, att anslaget under dessa år
ej varit tillräckligt.
En följd av anslagets knapphet hade varit, att, särskilt vid artilleriet,
skjutningar ej kunnat anordnas till den utsträckning, som i vederbörande
skjutinstruktion avsetts, varigenom dels batterierna ej fått
önskvärd övning, dels den personal, som i händelse av mobilisering
och avgång av ordinarie batterichefer skulle eventuellt kunna komma
att föra batteriernas eld, såsom reservofficerare och underofficerare, ej
fått tillfälle att erhålla den övning i eldens ledande, som i första hand
kunde erfordras, och som i skjutinstruktionerna avsåges.
Fjärde huvudtiteln.
1SI
Ehuruväl de orsaker, som i allmänhet i det föregående anförts [3
såsom bidragande till eu ökning av ordinarie vapen anslaget, komme att
i större eller mindre grad inverka på de flesta av anslagets undertitlar,
ansåge sig likväl arméförvaltningen med hänsyn till den i nådiga brevet
av den 12 augusti 1915 givna befallningen, att vid anslags äskande
största möjliga sparsamhet borde iakttagas, för närvarande endast böra
gorå framställning om anslagsförhöjningar å de undertitlar, där behovet
ej syntes endast önskvärt utan jämväl nödvändigt, om ej övningsförhållandena
vid armén skulle för framtiden försämras. Dessa titlar vore
titel II, handvapen, titel III, ammunition och titel IV, övningar: b) målskjutningsmateriel
för handvapen.
Vad titel II, handvapen, anginge, hade vederbörande truppslagsiuspektörer
beräknat, att den erforderliga ökningen av den årliga förbrukningen
av handvapenammunition för övningar uppginge till 50
procent av hittillsvarande förbrukning. Att härigenom en avsevärd
ökning erfordrades å förevarande anslagspost, varifrån bestredes bland
annat kostnaderna för handvapens underhåll och vård, ansåge armeförvaltningen
ligga i öppen dag. Denna senare ökning syntes dock ej behöva
göras proportionell med ökningen av ammunitionsförbrukningen
utan kunde tillsvidare begränsas till omkring 20 procent av det enligt
1916 års stat utgående beloppet. Förevarande titel, för år 1916 upptagen
till 190,000 kronor, borde alltså ökas med 40,000 kronor till
230.000 kronor.
Å titel III, ammunition, erfordrades ökning av samtliga undertitlar.
Enligt verkställda, arméförvaltningens skrivelse bilagda beräkningar
borde undertiteln a) ammunition för fältpjäser ökas med 125,000 kronor
eller från 520,000 kronor till 645,000 kronor, undertiteln b) ammunition
för fästnings- och positionspjäser med 160,000 kronor eller från 120,000
kronor till 280,000 kronor, undertiteln c) ammunition för handvapen
med 520,000 kronor eller från 844,000 kronor till 1,364,000 kronor
samt undertiteln d) kruttillverkning med 243,000 kronor eller från
237.000 kronor till 480,000 kronor.'' Ifrågavarande kostnadsberäkningar
vore uppgjorda med hänsyn tagen till den ökade årliga förbrukningen
av ammunition för pjäser och handvapen, som av vederbörande truppslagsinspektörer
i avgivna förslag ansetts erforderlig i och med övergången
till 1914 års härordning. De å-priser, som legat till grund för
dessa beräkningar, vore att anse såsom medelpriser för år 1914, och hade
i sagda priser den oerhörda prisstegring på råvaror och bränsle m. m.,
som inträtt med nu pågående krig, endast delvis gjort sig gällande.
Att nu beräkna kostnaderna för år 1917 till så höga belopp, som skulle
framgå av för närvarande gällande priser ä råvaror, syntes ej vara
182
Fjärde huvudtiteln.
[39.] erforderligt. Med hänsyn dels till att dessa nuvarande höga materialpriser
komme att påverka aminunitionspriset under en del år framåt,
och dels till att en sänkning av råvarupriserna till samma nivå som före
krigsutbrottet knappast torde vara att påräkna inom de närmaste åren,
syntes det emellertid vara nödvändigt att för år 1917 beräkna en ytterligare
prisförhöjning på ammunition utöver den, som framginge av
berörda medelpriser för år 1914. Arméförvaltningen hade i sina beräkningar
ansett sig böra begränsa denna ytterligare prisförhöjning till
omkring 10 procent, ehuru detta ej på långt när motsvarade förhöjningen
för närvarande i råvaruprisen.
Vad slutligen titel IV, övningar, anginge, borde av enahanda skål,
som anförts beträffande den under titel II föreslagna ökningen, undertiteln
b) målskjutningsmateriel för handvapen ökas med 30,000 kronor
eller från 150,000 kronor till 180,000 kronor.
De belopp, varmed vapenanslaget för år 1917 borde ökas, utgjorde
alltså:
• a |
titel |
II .................... |
kronor |
40,000 |
— |
» |
» |
III a)..................... |
» |
125,000 |
— |
» |
» |
III b)................... |
1) |
160,000 |
— |
» |
)) |
in c)................... |
» |
520,000 |
— |
y> |
» |
III d).................... |
)) |
243,000 |
— |
5) |
IV bj..................... |
ä> |
30,000 |
— |
|
eller tillhopa |
kronor |
1,118,000 |
— |
I enlighet härmed hemställde arméförvaltningen, att förevarande
anslag måtte i 1917 års riksstat upptagas med 3,826,850 kronor.
Departements- Enligt de för 1901 års riksdag i samband med förslag till ny härordning
framlagda kostnadsberäkningarna skulle ordinarie vapenanslaget,
som i 1901 års riksstat var upptaget med 1,441,175 kronor, efter genomförd
härordning, d. v. s. från och med år 1913, utgå med 3,176,000
kronor. Mot denna beräkning framställdes från riksdagens sida icke
någon erinran.
I enlighet härmed undergick anslaget successiva höjningar intill år
1909, då det i riksstaten uppfördes med sitt nuvarande belopp eller
2,708,850 kronor. Att någon höjning av anslaget därefter icke ägt
rum, har berott därpå, att arméförvaltningen uti sina årliga framställningar
angående lantförsvarets medelsbehov förklarat någon höjning
icke vara av behovet påkallad. Också hade anslaget, förutom till de
av arméförvaltningen omförmälda reservationer, lämnat tillgång till åt
-
Fjärde huvudtiteln.
183
skilliga tillfälliga och oförutsedda utgifter, exempelvis för ammunitionsförbrukningen
under 1912 års försöksmobilisering och för skjutfält.
Vid utarbetandet av förslag till 1914 års kärordningsproposition
upptogs ordinarie vapenanslaget uti de i samband därmed uppgjorda
kostnadsberäkningarna rörande lantförsvaret efter genomförd härordning
med samma belopp som dittills eller 2,708,850 kronor. Uti sitt över
berörda förslag den 13 maj 1914 avgivna yttrande framhöll arméförvaltningen,
att vapenanslaget, som vid uppgörandet av 1901 års härordningsförslag
beräknats uppgå till 3,176,000 kronor, vid fullständigt
genomförande av den föreslagna härordningen borde beräknas uppgå
till en summa, vilken, såvitt då kunde förutses, syntes böra upptagas
något högre än enligt förslaget. Med hänsyn till då kända förhållanden
blev emellertid vapenanslaget i de för riksdagen framlagda kostnadsberäkningarna
upptaget med sitt nuvarande belopp eller 2,708,850
kronor. Mot denna beräkning framställde riksdagen icke någon erinran.
Modell för kulspruta fastställdes den 24 september 1914.
Innan de förändrade övningsinstruktionerna, som av härordningsbeslutet
föranleddes, hunnit utarbetas, hade världskrigets erfarenheter
otvetydigt givit vid handen, att för önskvärt utnyttjande av den nya
härordningens möjligheter erfordrades betydligt mera övningsammunition
än förut antagits, på samma gång som man med ledning av dessa erfarenheter
måste räkna med så stora ammunitionsförråd, att en ökad
omsättning är nödvändig.
Redan i underdånig skrivelse den 3 juni 1915 anmälde också inspektören
för infanteriet, att genomförandet av 1914 års härordning komme
att medföra krav på en avsevärt ökad tillgång av övningsammunition
för eldhandvapen. De omständigheter, som vid infanteriet nödvändiggjorde
en ökning, vore införandet av särskild vinterutbildning, organiserandet
av kulsprutekompanier vid infanteriregementena, tillkomsten
av reservtrupp- och landstormsövningar samt införandet av särskild utbildning
för de till underbefäl uttagna värnpliktiga ävensom för värnpliktiga
studenter. Det ökade behovet av skarpa gevärspatroner för
infanteriet hade av chefen för skjutskolan beräknats till omkring
5,000,000 mera om året än förut. Denna ökning syntes inspektören
för infanteriet icke vara för hög. Snarare syntes ökningen böra beräknas
till omkring 6,000,000. Härtill komme med all sannolikhet även
krav å ökad skarp pistolammunition. Det ökade behovet av lös gevärsammunition
syntes böra bliva föremål för särskild utredning, vilken
endast, i den mån arbetet på de nya utbildningsföreskrifterna fortginge,
kunde åvägabringas. Förslagsvis syntes totalökningen icke böra
uppskattas till mindre än 3,000,000 patroner.
184
Fjärde huvudtiteln.
[39.] Sedan med anledning av förenämnda anmälan övriga truppslags
inspektörer
anbefallts att inkomma med uppgift, huruvida och i vad
mån genomförandet av 1914 års härordning prövades föranleda ändrad
tillgång å övningsammunition (skarp och lös, gevärs- och karbin ammunition
samt pistolammunition), meddelade dessa uti avgivna yttranden,
att övningsammunitionen vid samtliga truppslagen måste på grund av den
nya härordningen ökas i viss närmare angiven omfattning.
Uti härefter i ärendet den 26 juli 1915 avgivet yttrande meddelade
arméförvaltningens artilleridepartement, att ordinarie vapenanslaget
icke kunde med det belopp, varmed detsamma nu utginge, bära
några kostnader för ökad årlig förbrukning av handvapenammunition.
En ökning av förbrukningen enligt de av vederbörande truppslagsinspektörer
verkställda beräkningarna medförde, att anslaget måste höjas
med 530,000 kronor. Att genomförandet av 1914 års härordning skulle
medföra en ökning av vapenanslaget, hade arméförvaltningen framhållit
i sitt förenämnda yttrande över härordningsförslaget. Vid detta yttrandes
avgivande kunde emellertid ej överblickas vare sig den erforderliga
ökningens storlek eller tidpunkten, när densamma skulle erfordras.
Ej heller vid insändande av sill skrivelse den 7 november 1914 angående
lantförsvarets medelsbehov för år 1916 ägde arméförvaltningen
kännedom om, att någon ökning av anslaget för övningsammunition
erfordrades redan för sagda år. Då emellertid anslaget för år 1916
vore till sitt belopp av riksdagen fastställt, hemställde departementet,
att för den händelse den av truppslagsinspektörerna föreslagna
ökningen i ammunitions förbrukningen skulle träda i kraft redan år 1916,
vilket nog för övningarnas bedrivande kunde anses erforderligt, 530,000
kronor måtte för ändamålet ställas till förfogande för nämnda år.
Chefen för generalstaben förklarade i avgivet yttrande sig icke
hava något att erinra däremot, att de framställda förslagen i huvudsak
lades till grund för tillhandahållandet av övningsammunition under de
närmaste utbildningsåren.
Emellertid hade med anledning av den nya värnpliktslagens bestämmelser
angående de värnpliktigas utbildning tillkallade skjutkommitterade
utarbetat förslag till ny skjutinstruktion för trupper, beväpnade
med 6,5 mm. gevär. Berörda förslag var uppgjort med hänsyn
till de krav på ökad övningsammunition, som inspektören för infanteriet
i sin förenämnda skrivelse den 3 juni 1915 angivit.
Uti infordrat utlåtande meddelade arméförvaltningens artilleridepartement,
att tillämpandet av den föreslagna instruktionen kom me
att medföra kostnader för ammunition samt rengörings- och målskjutningsmateriel
m. m. till väsentligt högre belopp än i staten för ordi
-
Fjärde huvudtiteln.
185
narie vapenanslaget beräknats för sådant ändamål. Dessa kostnader
vore inräknade i förenämnda 530,000 kronor. Under förutsättning att
detta belopp ställdes till förfogande för år 1916, hade departementet ur
kostnadssynpunkt icke något att erinra mot fastställelse av det uppgjorda
förslaget till skjutinstruktion.
Då den förutvarande, under helt andra förutsättningar uppgjorda
skjutinstruktionen givetvis icke kunde tillämpas med avseende å de
värnpliktiga, som jämlikt den nya värnpliktslagens bestämmelser hösten
1915 inryckte till sin första tjänstgöring, medgav Kungl. Maj:t den 2
november 1915, att det av skjutkommitterade uppgjorda förslaget till
skjutinstruktion med däri av myndigheterna gjorda mindre ändringar
finge i stället för då gällande dylik instruktion försöksvis tillämpas tillsvidare
under utbildningsåret 1915—1916; och skulle härav föranledda
kostnader, i den mån de i staten för ordinarie vapenanslaget anvisade
medel icke lämnade tillgång till bestridande av desamma, förskjutas av
arméförvaltningens civila departement för att framdeles anmälas till
ersättande.
Enahanda beslut har sedermera den 31 december 1915 av Kungl.
Maj:t meddelats med avseende å kostnaderna för tillämpningen av ny
skjutinstruktion för trupper beväpnade med karbin ävensom av skjutinstruktion
för trupper beväpnade med kulspruta.
Av vad jag nu anfört framgår, att de antaganden, från vilka man
år 1914 utgick vid beräkningen av ordinarie vapenanslaget, icke kunna
vidhållas, och att en avsevärd höjning av anslaget måste äga rum.
En sådan höjning föranledes redan av inträdda stegringar i materialpriserna.
Sålunda har arméförvaltningen på grund av nu rådande
prisförhållanden ansett sig böra för år 1917 beräkna 10 procents förhöjning
av de under titel III upptagna, under normala förhållanden
erforderliga beloppen. Detta särskilda dyrtidstillägg uppgår enligt de
företedda beräkningarna till sammanlagt 250,580 kronor. En särskild
omständighet, som föranleder ökning av anslaget, är det av världskrigets
erfarenheter föranledda införandet vid vissa artilleripjäser av
moderna projektiler (spränggranater). Denna anordning betingar en
ökad anskaffningskostnad av omkring 120,000 kronor.
Den erforderliga ökningen av anslaget har av arméförvaltningen
angivits till sammanlagt 1,118,000 kronor. Vad denna ökning och de
under de särskilda titlarna upptagna beloppen angår, har jag vid granskning
av de företedda specialberäkningarna icke funnit anledning till
annan erinran, än att, med hänsyn ej mindre därtill, att anslagsökningarna
delvis föranledas av de abnorma prisförhållandena, än även
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt 1 höft. 24
[39.]
186
Fjärde huvudtiteln.
[39.] till det förhållandet, att övningsinstruktionerna icke äro definitivt fastställda,
en del av ökningen, i runt tal 400,000 kronor, torde böra upptagas
såsom tillfällig an slagsförhöjning.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
att öka reservationsanslaget till arméns vapen,
ammunition och målskjutningsmateriel samt artilleriets
övningar och materiel,
no ......................................................... kronor 2,708,850: —
med dels............................................ » 718,000: —
dels, såsom tillfällig anslagsförhöjning,
........................ » 400,000: —
till....................................................... kronor 3,826,850: —
I. Fortifikationsbehov.
[40.] 1. Arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt
fortifikationens övningar och materiel.
Detta anslag är i riksstaten för år 1916 upptaget med 1,778,340
kronor.
Jämlikt de för riksdagen framlagda beräkningarna och den av
Kungl. Maj:t fastställda staten för anslaget för år 1916 är detta fördelat
sålunda:
Tit. I. Lantförsvarets under arméförvaltningens
fortifikationsdepartementets vård och
uppsikt ställda fastigheter .................. kronor 1,417,000: —
Tit. II. Kommendantskapsutgifter........................... » 99,240: —
Tit. 111. Fortifikationens övningar .......................... j> 160,000: —
Tit. IV. Fortifikationens materiel.............................. » 102,100: —
Summa kronor 1,778,340: —
Titel I.
Under ifrågavarande titel äro beräknade bland annat, de årliga
underhållskostnaderna för arméns kasernetablissemang.
Uti sin framställning angående lantförsvarets medelsbehov för år
1916 hemställde arméförvaltningen, att under titeln måtte beräknas
kostnaderna för det årliga underhållet av de utav arméns kasernbygg
-
Fjärde huvudtiteln. 1M‘
nadsnämnd uppförda kasernetablissemangen för Livregementets grenad- [40.]
järer, Upplands infanteriregemente samt Skaraborgs, Jönköpings, Alvsborgs,
Bohusläns och Värmlands regementen. De årliga kostnaderna
för varje kasernelablissemang kunde med hänsyn till anläggningskostnaden
(2,200,000 kronor) beräknas uppgå till
under 1—4 året Va procent............................................. kronor 11,000: —
j> 5—8 » 3U )) ................................................ » 16,500: —
efter 9 » 1 » ..............................F............... » 22,000: —
I den män de nyuppförda etablissemangen tagits i bruk, hade
emellertid för vart och ett av dem disponerats 3,000 kronor av titel I
för år 1914 och 1915. För bestridande av underhållet, sedan etablissemangen
fullt tagits i bruk, erfordrades emellertid ytterligare medel,
vartill samma titel ej lämnade tillgång. Den nödvändiga ökningen
bleve således 7 x (11,000—3,000) = 56,000 kronor.
I enlighet härmed upptog Kungl. Maj:t sistnämnda belopp i anslagets
beräkning för år 1916, och blev detsamma jämväl av riksdagen
beviljat.
Arméförvaltningen har nu hemställt, att under titeln måtte be- ens
räknas medel för underhåll av Västgöta regementes kasernetabhsse- framställning,
mang, vilket enligt uppgift från arméns kaserubyggnadsnämnd beräknades
bliva färdigt på hösten 1916. Då enligt den av 1915 års riksdag
gillade beräkningsgrunden underhållet av de nyuppförda infanterikasernerna
de första fyra åren skulle beräknas till Va procent av anläffe-ning-ssumman,
borde för ifrågavarande ändamål titeln höjas med
11,000 kronor.
Såsom av det föregående framgår, har visserligen den årliga under- Departcmentshållskostnaden
för ifrågavarande nya kasernetablissemang under de fyra
första åren beräknats uppgå till det av arméförvaltningen angivna beloppet
eller 11,000 kronor, men då härav 3,000 kronor ansetts kunna
bestridas av övriga under titeln upptagna medel, har för ändamålet
endast beviljats 8,000 kronor. I enlighet härmed borde nu endast sistnämnda
belopp äskas. Då emellertid, enligt vad från armeförvaltningens
fortifikationsdepartement meddelats, något tillskott från titeln i
övrigt icke för framtiden kan påräknas till följd av de stora underhållskostnader,
som nu och framdeles skola av anslagstiteln bestridas,
torde hela det såsom erforderligt angivna beloppet böra under densamma
beräknas.
188
Fjärde huvudtiteln.
förevarande titel torde alltså böra upptagas med fl,417 000 4-
11,000 =) 1,428,000 kronor. ''
Titel II.
Det under denna titel för år 1916 upptagna beloppet, 99,240
kronor, är avsett att utgå med 1,500 kronor för Stockholm, 4 200
kronor för Karlsborgs fästning, 90,140 kronor för Bodens fästning
1,600 kronor för Gottland (Tingstäde) samt 1,800 kronor till oförutsedda
kommendantskapsutgifter, att disponeras av arméförvaltningens
fortifikationsdepartement.
Av dessa poster har nu föreslagits att höja den, som avser kommendantskapsutgifter
för Bodens fästning, med kostnaderna för underhåll
av landsvägen Boden—Lappträsk. Därjämte bör viss ändring i
samma post ävensom i posten för Karlsborgs fästning vidtagas med
anledning därav, att avlöning åt den vid nämnda båda fästningar anställda
polispersonalen föreslagits skola beräknas under avlöningsanslaget.
°
Underhåll av landsvägen Boden—Lappträsk.
I samband med beslut om anläggandet av en statsbanebyggnad
från Morjärv över Storträsk till Lappträsk beslöt 1904 års riksdag, att
en landsväg skulle anläggas från Boden till Morjärv och vidare från
Morjärv till Lappträsk.
Vägbyggnaden, som avsåg dels omläggning av den förutvarande
bygdevägen mellan Boden och Askogen och samma vägs utläggning till
6 meters i stället för dessförinnan 4 meters bredd, dels ock anläggning
av ny väg från Askogen till Morjärv samt vidare till Lappträsk, ombesörjdes
av järnvägsstyrelsen i sammanhang med statsbaneanläggningen
och blev fullbordad under loppet av år 1913. Vägen har en
längd av 123 kilometer och har dragit en kostnad av i runt tal
1,350,000 kronor.
Redan under det vägbyggnadsarbetet pågick, uppstod fråga angående
kostnaderna för landsvägens framtida underhåll. Då vägan läggningen
närmast betingats av militära skäl, ansågos nämligen berörda kostnader
icke kunna i sin helhet påläggas vederbörande väghållningsskyldiga,
utan borde desamma åtminstone till någon del bestridas från medel
under fjärde huvudtiteln.
Sedan framställningar i ämnet blivit gjorda av järnvägsstyrelsen,
kommendanten i Boden och Kungl. Maj ds befallningshavande i Norrbottens
län, upptog arméförvaltningen, som fått samtliga till ärendet
Fjärde huvudtiteln.
hörande handlingar till sig överlämnade, i sin framställning angående [40.]
medelsbehovet för år 1914 frågan om anvisande av medel till landsvägens
framtida underhåll. Arméförvaltningen förklarade sig därvid .
dela vederbörande myndigheters uttalanden rörande lämpligheten av att
vägen, såsom ägande en övervägande militär betydelse, ställdes under
uppsikt och vård av kommendanten i Boden. Innan full utredning
verkställts angående storleken av de bidrag, som för vägens underhåll
eventuellt kunde komma att utgå från de väghållningsskyldiga inom de
väghållningsdistrikt, som vägen genomlöpte, kunde visserligen icke med
full säkerhet bestämmas storleken av det belopp, som staten måste anvisa
till detta vägunderhåll. Då emellertid Kungl. Maj:ts bemälde befallningshavande
uttalat, att, oavsett de möjligen blivande bidragen till
underhållet av vägen från de väghållningsskyldiga, statens årliga utgift
för ändamålet ej borde beräknas till mindre än 10,000 kronor, funne
sig arméförvaltningen böra, under förutsättning att vägen ställdes under
uppsikt och vård av kommendanten i Boden, hemställa, att det för
vägunderhållet erforderliga beloppet, 10,000 kronor, upptoges under förevarande
titel av ordinarie byggnadsanslaget.
Då någon fullständig utredning angående storleken av det belopp, ^o^nadema
som staten måste anvisa för vägens underhåll, icke förelåg, ansåg före- underhåll
dragande departementschefen, att medel härför icke borde för det då- intill år 1917.
varande beräknas å riksstaten. En dylik utredning syntes emellertid
icke kunna åvägabringas, förr än man vunnit någon närmare erfarenhet
rörande de kostnader, underhållet kunde komma att draga med sig.
Intill dess en sådan erfarenhet vunnits, syntes fjärde huvudtitelns allmänna
besparingar kunna tagas i anspråk för bestridande av de med
vägunderhållet förenade kostnaderna.
I enlighet härmed föreslog Kungl. Maj:t i proposition (nr 68) till
1913 års riksdag, att av fjärde huvudtitelns allmänna besparingar måtte
för bestridande av kostnaderna för ifrågavarande landsvägs underhåll
intill utgången av år 1916 anvisas ett belopp av 25,000 kronor. Denna
framställning blev jämväl av riksdagen bilailen.
Genom brev den 25 april 1913 förordnade Kungl. Maj:t, att den
del av ifrågavarande landsväg, som vore belägen mellan Askogen och
Lapnträsk, skulle från och med den 15 maj 1913 ställas under uppsikt
av kommendanten i Boden, och anbefalldes arméförvaltningens fortifikationsdepartement
att ofördröjligen med Neder-Kalix väghållningsdistrikt
sluta avtal rörande de av distriktet gjorda åtagandena om bidrag
till underhållet av den del utav ifrågavarande landsväg, som folie
190
Fjärde huvudtiteln.
[40.] inom distriktet. Vidare medgav Kung!. Maj:t, att till Över-Luleå väghållningsdistrikt
finge årligen från och med år 1913 och tillsvidare
utgå bidrag för underhåll av den inom detta väghållningsdistrikt belägna
delen, av vägsträckan Boden—Åskogen med en tredjedel av det
belopp, vartill jämlikt § 46 i gällande väglag särskilda nämnden kunde
komma att uppskatta arliga kostnaden för underhållet av ifrågavarande
vägsträcka den tid, mark är bär. Därjämte bemyndigades kommendanten
i Boden att, därest han så funne lämpligt, träffa överenskommelse
med Bodens väghållningsdistrikt på de av detta distrikt erbjudna
villkor rörande ombesörjande av underhållet utav den inom distriktet
fallande delen av vägen mellan Boden och Askogen. Slutligen medgav
Kuugl. Maj:t, att för bestridande av kostnaderna för ifrågavarande landsvägs
underhåll intill utgången av år 1916 finge av fjärde huvudtitelns
allmänna besparingar utgå ett belopp av sammanlagt högst 25,000
kronor.
nin^eriaÅöre''- Arméförvaltningen har nu anfört, att då från och med ingången
varande fram-av ar 1917 ingå medel för underhåll av ifrågavarande landsväg mellan
ställning. Boden och Lappträsk funnes anslagna, härför erforderligt belopp syntes
böra beräknas under förevarande titel.
Enligt från kommendanten i Boden inkommen kostnadsberäkning
krävde underhållet av vägen Åskogen—Lappträsk 12,800 kronor om året,
vartill komme, att staten med en tredjedel eller 1,000 kronor skulle bidraga
till underhållet av vägen Boden—Åskogen, för vilken underhållet,
som ombesörjdes av Över-Luleå väghållningsdistrikt, beräknats
till 3,000 kronor. Då Neder-Kalix’ väghållningsdistrikt bidroge med
1,800 kronor till underhållet av vägen Askogen—Lappträsk, uppginge de
årliga underhållskostnader, som staten måste ikläda sig, till 12,000
kronor.
De underhållskostnader, som folie på staten, hade emellertid icke
kunnat bestämmas, förrän bidragen från väghållningsdistrikten fixerats.
Enligt meddelande från Kungl. Maj:ts befallningshavande i Norrbottens
län vore det bidrag, som Neder-Kalix väghållningsdistrikt årligen erlade,
. eller 1,800 kronor, snarare för stort, och det bidrag Över-Luleå väghållningsdistrikt
årligen erhölle, eller 1,000 kronor, snarare för litet,
enär vägen genom trafiken sletes långt mera än man kunnat förutse.
Härtill komme, att grusningen blivit betydligt dyrare, enär under de
första åren framkörda grusupplag funnits att tillgå längs densamma,
vilka nu tagit slut, vadan grus hädanefter jämväl måste framköras.
Någon .minskning av det beräknade beloppet, 12,000 kronor, kunde
alltså ej äga rum.
Fjärde huvudtiteln.
Genom riksdagens och. Kungl. Maj:ts förenämnda, år 1913 fattade beslut [40.]
är fastslaget, att kostnaderna för underhållet av ifrågavarande landsväg DeP"‘e”nent*-skola, i den mån de icke gäldas av vederbörande väghållningsdistnkt,
bestridas av statsmedel under fjärde huvudtiteln. Vid sådant förhållande
och då allmänna besparingarna under samma huvudtitel, vilka hittills
för ändamålet tagits i anspråk, icke kunna för framtiden beräknas lämna
tillgång för bestridande av underhållskostnaderna, anser jag i likhet
med arméförvaltningen, att härför erforderliga medel böra upptagas
under förevarande titel av ordinarie byggnadsanslaget.
De på statsverket belöpande underhållskostnaderna hava beräknats
uppgå till 12,000 kronor om året. Med hänsyn till vad arméförvaltningen
anfört, torde någon nedsättning av detta belopp icke kunna
äga rum.
Utbrytning ur titeln av avlöning till polispersonalen ä Karlsborg
och i Boden.
Från de till kommendantskapsutgifter vid Karlsborgs och Bodens
fästningar avsedda beloppen utgå för närvarande arvoden åt den därstädes
anställda polispersonalen med 650 kronor vid Karlsborg och
19,000 kronor vid Boden, eller tillhopa 19,650 kronor. Med anledning
därav, att polispersonalen vid dessa båda fästningar är avsedd att från
och med år 1917 uppföras å särskilda lönestater under avlöningsanslaget,
bör, såsom under punkten 16 framhållits, förevarande titel minskas
med sistnämnda belopp.
Arméförvaltningen har anmält, att för polispersonalen å Karlsborg
kräves under fortifikationsdepartementets anslag ett belopp av 7o0 kronor,
nämligen 200 kronor för underhåll och amortering av fyra velocipeder,
350 kronor för avgifter för sju telefoner för länsmän och fyra
konstaplar samt 200 kronor för oförutsedda utgifter, och har arméförvaltningen
hemställt, att titeln matte ökas med detta belopp.
Mot vad sålunda föreslagits, har jag icke annat att erinra, än att
avgifter för telefoner för länsmän icke torde böra beräknas. Jämlikt
4 § i kungörelsen den 31 december 1908 angående ersättning åt kronofogdar
och länsmän för vissa av deras polisverksamhet föranledda utgifter
m. m., äger nämligen länsman efter vissa angivna grunder uppbära
ersättning från anslag under riksstatens sjätte huvudtitel för till
tjänstelokalen anordnad telefonförbindelse. Det för telefonavgifter beräknade
beloppet bör därför, jämlikt det av Kungl. Maj:t den 29 november
1915 fastställda telefonreglementet, endast upptagas med (4 x 60 =)
Fjärde huvudtiteln.
[40.] 240 kronor samt ifrågavarande post följaktligen i dess helhet med 640
kronor i stället för 750 kronor.
Sammanfattning.
Sammanfattas de av mig under förevarande titel förordade ändringarna,
bliver resultatet alltså å ena sidan en ökning av (12,000 + 640 =)
12,640 kronor och å andra sidan en minskning av 19,650 kronor.
Titelns slutsumma bör således minskas med (19,650—12,640=) 7,010
kronor eller från 99,240 kronor till 92,230 kronor.
Titel III.
Enligt de av Kungl. Maj:t i samband med förslag till ny härordning
lör 1914 års senare riksdag framlagda och av riksdagen i förevarande
hänseende utan erinran lämnade kostnadsberäkningarna skulle
ifrågavarande titel, vilken för år 1915 beräknats till 143,750 kronor,
efter genomförd härordning upptagas till 186,000 kronor. Den å titeln
under övergången till den nya härordningen fallande ökningen skulle
följaktligen uppgå till (186,000—143,750 =) 42,250 kronor.
I enlighet med av chefen för fortifikationen uppgjorda beräkningar
angående övningsmedlen under övergångstiden hava av sistnämnda belopp
14,750 kronor upptagits för år 1916. Därjämte hava, för anordnande
vart annat år av en stabskurs för underofficerare vid fortifikationen
för .en kostnad av 3,000 kronor, under titeln beräknats härför erforderliga
medel eller 1,500 kronor. På grund härav utgör titelns slutsumma
för år 1916 (143,750 + 14,750+1,500=) 160,000 kronor.
Arméförvait- . Arméförvaltningen har nu anmält, att förevarande titel bör, järnframställning.
nämnda beräkningar angående övningsmedlen under övergångstiden,
för år 1917 ökas med 9,500 kronor.
Sedan berörda beräkningar utförts, hade emellertid, yttrar arméförvaltningen,
erfarenheterna från det pågående världskriget ådagalagt
flygvapnets synnerligen. stora betydelse. Av denna anledning hade
även flygvapnet med hjälp av extra anslag och frivilliga gåvor under
året utvecklats i långt högre grad, än som förut planerats, något som
med hänseende till krigsberedskapen varit av stor vikt. Materiel i
ganska avsevärd mängd hade tillkommit, och flygare hade i samband
härmed utbildats till ett större antal än förut beräknats. Utbildade
flygare borde emellertid städse hållas krigsberedda och därför årligen
övas. Härför borde anslaget för flygövningar ökas med 39,800
Fjärd© huvudtiteln.
193
kronor, för såvitt icke flygvapnets inom närmaste framtiden uppnådda [40.]
utveckling skulle gå tillbaka. S. k. flygtillägg hade beräknats komma
att fortfarande utgå av särskilda medel enligt kung!. brevet den 21 november
1914, för vars innehåll här nedan närmare redogöres.
I anslutning till vad sålunda anförts, har arméförvaltningen hemställt,
att förevarande titel måtte ökas med 49,300 kronor.
Mot den av arméförvaltningen föreslagna ökningen av 9,500 kro- Departenor
har jag icke något att erinra, då densamma är en följd av 1914 mentschefea,
års härordningsbeslut.
Vad beträffar den föreslagna ökningen av 39,800 kronor, står
denna däremot icke i samband med den nya härordningen utan är föranledd
av förhållanden, som inträtt efter härordningsbeslutets fattande.
Uti särskild skrivelse den 10 november 1915 har chefen för fortifikationen
framlagt en detaljerad beräkning av de under år 1917 erforderliga
övnings- och underhållsmedlen för flygvapnet. Det synes mig
emellertid icke lämpligt att till statsrådsprotokollet närmare redogöra
för denna del av ärendet; riksdagens vederbörande utskott torde därom
erhålla upplysningar genom berörda skrivelse, som kommer att tillhandahållas
utskottet. Då jag emellertid av vad i ärendet förekommit
finner mig övertygad om nödvändigheten av att öka anslaget för flygövningar
och de av chefen för fortifikationen i berörda skrivelse angivna
grunderna för anslagets beräkning icke giva mig anledning till någon
erinran, anser jag mig böra tillstyrka, att jämväl det såsom härför erforderligt
beräknade beloppet eller 39,800 kronor under titeln upptages.
I detta sammanhang torde böra omnämnas, att Svenska aeronatiska
sällskapet och Kungl. automobilklubben i underdånig skrivelse den
4 maj 1915 hemställt, att 300,000 kronor måtte ställas till deras förfogande
i och för bildandet av en för armén avsedd reserv av flygmaskiner
och flygmaskinsförare. Med hänsyn till nödvändigheten av
att först och främst tillgodose de ökade krav, som på grund av erfarenheterna
från det pågående kriget måste ställas på arméns eget flygvapen,
anser jag emellertid förevarande framställning för närvarande icke böra
till någon Kungl. Maj:ts åtgärd föranleda.
Uti underdånig skrivelse den 29 september 1914 framhöll chefen för
fortifikationen, att det visat sig omöjligt för den till flygtjänst kommenderade
personalen att under antagliga villkor erhålla försäkring i svenska
liv- och olycksfallsförsäkringsbolag samt att med anledning härav och
då, särskilt under senare tid, åtskilliga olycksfall inträffat under flygskolans
övningar, det vore att befara, att intresset för flygkonsten
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 höft. 25
194
Fjärde huvudtiteln.
[40.] komme att inom armen betänkligt nedgå, om den vid flygvapnet tjänstgörande
personalen ej komme i åtnjutande av ökade avlöningsförmåner.
På grund bärav och då inom andra arméer ökad avlöning för flygpersonal
sedan länge utgått, hemställde chefen för fortifikationen, dels att
för flygpersonal, tillhörande armén, utöver vederbörande enligt gällande
bestämmelser tillkommande dagtraktamente, ett flygtillägg, beräknat
efter 10 kronor för flygmaskinsförare, 8 kronor för spaningsofficerare
och 3 kronor för mekanici, allt för dag räknat, måtte få tillsvidare
utgå vid _ all tjänstgöring vid flygskola eller vid andra övningar i och
för . flygning, dels ock att ifrågavarande personal måtte förklaras berättigad
till erhållande av flygtillägget från och med flvgskolans början
år 1914.
Efter det arméförvaltningens fortifikations- och civila departement
häröver avgivit utlåtande, fann Kungl. Maj:t vid ärendets föredragning
den 21 november 1914, på grund av förekomna omständigheter, gott
medgiva, att av chefen för fortifikationen sålunda föreslagna flygtillägg
finge enligt angivna grunder utgå tillsvidare från och med denÖ2
februari 1914, dock med den inskränkning, att därest uppkommen
skada å vid skolan använd materiel eller materielens beskaffenhet i
övrigt utgjorde hinder för flygmaskinsförare eller spaningsofficer att
deltaga i flygning under en tidsföljd av mer än sju dagar, flygtillägg
ej finge till honom utgå för större del av den tid, hindret varat, In
nämnda sju dagar; och skulle härav föranledda kostnader av arméförvaltningens
civila departement förskjutas för att framdeles anmälas till
ersättande.
I likhet med arméförvaltningen anser jag, att kostnaderna för
^anordnande av flygtillägg tillsvidare, intill dess tillräcklig erfarenhet
vunnits angående dessa kostnaders storlek, icke böra å riksstaten beräknas.
Kungl. Maj:ts förevarande beslut torde dock lämpligen i detta
sammanhang böra bringas till riksdagens kännedom.
Likaledes torde till riksdagens kännedom böra bringas, att sedan
från och med år 1915 medel under ordinarie byggnadsanslaget anvisats
för övningar med flygmaskiner, Kungl. Maj:t genom särskilda brev den
20 januari och den 12 november 1915 medgivit, att till personal, som
beordrades att under åren 1915 och 1916 tjänstgöra vid Fälttelegrafkåren
för utbildning i flygtjänst, finge under kommenderingstiden utgå
tillfällig avlöning enligt §§ 35 och 36 i reglementet för arméns avlöning
under fred; och skulle härav föranledda kostnader, i vad avsåge
personal, som icke funnes upptagen på fortifikationens ordinarie stat,
Fjärde huvudtiteln. 1Jö
av arméförvaltningens civila departement förskjutas för att framdeles [40.]
anmälas till ersättande.
Förevarande titel bör således ökas med (9,500+39,800 ) 49,300
kronor eller från 160,000 kronor till 209,300 kronor.
Titel IV.
Enligt de för riksdagen i samband med 1914 års härordningsproposition
framlagda och av riksdagen härutinnan utan anmärkning lämnade
kostnadsberäkningarna skulle förevarande titel efter genomförd
härordning upptagas till 127,500 kronor. Då titeln för år 1915 beräknats
till 100,600 kronor, utgjorde ökningen således (127,500—
100,600 —) 26,900 kronor.
Enligt beräkningar, utförda med hänsyn till planen för materielanskaffningen
under övergångstiden har av detta belopp 1,500 kronor
beräknats för år 1916. Titelns slutsumma utgör således för detta år
102,100 kronor.
Arméförvaltningen har nu anmält, att förevarande titel bör järn- Arméjörvaitlikt
nyssnämnda beräkningar för år 1917 ökas med 9,400 kronor. framställning.
Av skål, som under titel III anförts, borde därjämte för underhåll
av nytillkommen flygmateriel under förevarande titel beräknas
ytterligare 67,795 kronor.
Under åberopande av vad jag under titel III anfört, finner jag mig Departementsböra
tillstyrka, att förevarande titel höjes med (9,400 + 67,795 =) 77,195
kronor eller från 102,100 kronor till 179,295 kronor.
Sammanfattning.
Sammanfattas de ändringar, som jag under de olika titlarna förordat,
bliver resultatet följande:
titel I höjning från kronor 1,417,000: — till kronor 1,428,000: —
» II minskning » » 99,240: — )) » 92,230: -
)> III höjning » )) 160,000: — » )) 209,300:
» IV »» » 102,100: — » » 179,295: —
total höjning från kronor 1,778,340:— till kronor 1,908,825:
Med anledning härav får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl.
Maj:t föreslå riksdagen
196
Fjärde huvudtiteln.
[40.]
att öka reservationsanslaget till arméns byggnader,
mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens
övningar och materiel,
nu............
med.........
till .........
kronor 1,778,340: —
» 130,485: —
. kronor 1,908,825: —
[41-]
2. Fullbordande av befästningsarbetena vid Boden.
För fullbordande av befästningsarbetena vid Boden beviljade 1906
års riksdag ett anslag av 7,134,500 kronor. Härav har riksdagen hittills
anvisat sammanlagt 6,848,000 kronor.
Å anslaget återstå således oanvisade 286,500 kronor.
De hittills beviljade medlen hava icke blott visat sig tillräckliga
för befästningsarbetenas fullbordande enligt de planer, som legat till
grund för anslagets beviljande, utan även lämnat visst överskott.0 Detta
överskott, vilket av arméförvaltningens artilleri- och fortifikationsdepartement
uti särskild skrivelse den 27 maj 1914 beräknades uppc^å
till omkring 150,000 kronor, har dock av Kungl. Maj:t och riksdagen
ansetts höra tagas i anspråk för de vidare befästningsarbeten vid Boden,
som enligt 1914 års härordningsbeslut skola verkställas och för vilka
kostnaderna i övrigt skola bestridas av värnskattemedel.
Vad beträffar de å anslaget oanvisade 286,500 kronor, vilka i de
ursprungliga beräkningarna avsetts för artillerikostnader, hemställde
armeförvaltningen uti sin underdåniga skrivelse den 7 november 1914
angående jantförsvarets medelsbehov för år 1916, att detta belopp
måtte anvisas för år 1916 för ökande av ammunitionsutrustningen i
Boden. Då emellertid arméförvaltningens artilleri- och fortifikationsdepartement
uti sin förenämnda skrivelse den 27 maj 1914 föreslagit
att dessa medel i sin. helhet skulle reserveras för inköp av mark, (fels
för skjutfält, dels vid forten, samt 1914 års senare riksdag vid sin
granskning av beräkningarna av det för ytterligare befästningsarbeten
vid Boden erforderliga beloppet jämväl förutsatt, att samma medel
skulle avses för markinköp, fann jag mig icke kunna på den i ärendet
da föreliggande utredningen tillstyrka arméförvaltningens förslag, utan
ansåg, att med anvisningen av ifrågavarande belopp borde anstå i avvaktan
på ytterligare utredning.
Fjärde huvudtiteln. 1,,‘
I enlighet härmed anbefallde Kungl. Maj:t den 18 juni 1915 armé- [41.]
förvaltningens artilleridepartement att i sammanhang med angivandet av
medelsbehovet för år 1917 inkomma med fullständig utredning rörande
användningen av de å förevarande anslag återstående, av riksdagen
ännu icke anvisade 286,500 kronor.
Med särskild underdånig skrivelse den 30 september 1915 har nu Arméförvaitarméförvaltningen
överlämnat en genom kommendantens i Boden för- fra3ng.
sorg av artilleri befälhavaren därstädes i ämnet verkställd utredning,
enligt vilken ifrågavarande belopp skulle användas för inköp av vissa
å bifogad karta närmare angivna och med III X betecknade markområden.
Av dessa borde i första hand förvärvas de med III—Vill
betecknade områdena om sammanlagt ungefär 330 hektar, vilka_ vore
erforderliga för fästningens artilleritörsvar. Därefter borde till inköp
ifrågakomma området IX, med en areal av omkring 19 hektar, i och
för beredande av erforderligt övningsfält för Bodens artilleriregemente.
I sista hand borde området X med en areal av omkring 900 hektar
inköpas dels för artilleriförsvarets betryggande och dels för erhållande
av ett för artilleriskjutövningarnas rationella bedrivande erforderligt
skjutfält. ,
Vad kostnaderna för ifrågavarande markmköp angar, har armeiorvaltningen
meddelat, att anbud erhållits å området IX, lydande å 32,000
kronor och gällande till den 1 juni 1916. Däremot hade varken försäljningsanbud
eller värderingsintyg å områdena III—VIII och X kunnat
anskaffas. Enligt inhämtat yttrande av fortifikationsbefälhavaren i Boden
vore anbudet å området IX synnerligen fördelaktigt. Kostnaderna
för de övriga markområdena hade beräknats till omkring 270 kronor
för hektar, vilket pris förut betalts för liknande mark. Kostnaderna
skulle alltså belöpa sig för områdena III—VIII till omkring 90,000
kronor och för området X till omkring 243,000 kronor. Om försäljningssummorna
för lälld skog inom samtliga områdena lades till det å
anslaget ännu oanvisade beloppet, 286,500 kronor, syntes dock större
delen av sist angivna område kunna ifrågakomma till inköp.
1 anslutning till vad sålunda och i övrigt anförts, har arméförvaltningen
uti sin framställning angående medelsbehovet för år 1917 hemställt,
att å förevarande anslag återstående 286,500 kronor måtte anvisas
för att användas till markinköp enligt nyssnämnda förslag, samt att
av nämnda belopp 32,000 kronor måtte ställas till arméförvaltningens
disposition före den 1 juni 1916.
Fjärde huvudtiteln.
Det synes mig icke lämpligt att till statsrådsprotokollet vidare än
som nu skett redogöra för detta ärende; riksdagens vederbörande utskott
torde därom erhålla närmare upplysningar genom de handlingar
som tillhandahållas utskottet. Då jag emellertid med hänsyn till vad
l ärendet blivit upplyst, anser, att förvärvandet av den mark, varom
har ar fråga, skulle vara av synnerligen stor betydelse för såväl fästningens
krigsberedskap som övningarnas bedrivande, anser jag m i ohora
tillstyrka det härutinnan framställda förslaget,
Jag får därför hemställa, det täcktes Eders Kungl. Makt föreslå
riksdagen J
att utav det för fullbordande av befästningsarbetena
vid Boden beviljade anslaget, 7,134,500 kronor, å extra
stat för år 1917 anvisa återstoden, 286,500 kronor,
med rätt lör Kungl. Maj:t att av omhänderhavande
medel under år 1916 förskjuta högst 32,000 kronor
för att sedermera ersättas av vad sålunda anvisats.
3. Inköp av mark för utökning av Järvafältet.
För inköp av egendomarna Säby, Bög, Knista och Väsby med
underlydande fastigheter jämte annan mark för utökning av Järvafältet
beviljade 1915 års riksdag ett anslag av 1,300.000 kronor och anvisade
darav pa extra stat för år 1916 ett belopp av 768,000 kronor
coo Armé förvaltning en har nu anhållit, att återstoden av anslaget, eller
532,000 kronor, måtte anvisas för år 1917.
[41.]
Departe
mentschefen.
Departements
chefen.
,, . 1 anslutning härtill får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl
Maj:t föreslå riksdagen ö
att av det till inköp av mark för utökning av
Järvafältet av 1915 års riksdag beviljade anslaget,
1,300,000 kronor, å extra stat för år 1917 anvisa
återstoden, 532,000 kronor.
Fjärde huvudtiteln.
199
4. Anskaffande av heliografer åt fälttelegraftrupperna. [43.]
Ett viktigt medel i det militära underrättelse- och förbindelseväsendet
är optisk signalering, för vars utförande signallampor och
flaggor äro införda vid fälttelegrafen. Det bästa medlet för optisk signalering
vid solljus är heliografer, varmed signaler snabbt kunna växlas
på avstånd av 100 kilometer och därutöver.
Genom generalorder den 31 december 1912 infördes heliografer
inom svenska armén, i det då fastställdes modell för heliograf för infanteriet,
kavalleriet och ingenjörtrupperna utom fälttelegraftrupperna.
Arméförvaltningen bar nu anmält, att under de senare åren på- ArméKrvait.
gått försök med heliografer av större lysvidd, vilket vore för fälttele- nmBfäUningam‘
graftrupperna nödvändigt. Därvid både utrönts, att förenämnda typ
kunde med fördel användas även för fälttelegrafen, därest spegelns
diameter bestämdes till 155 millimeter. Chefen för Fälttelegraf kåren
hade därför i skrivelse till fortifikationsdepartementet anhållit, att heliografer
snarast möjligt måtte anskaffas även för fälttelegraftrupperna,
och därvid föreslagit, att å varje sektion borde medfölje två heliografer.
På grund av vad sålunda förekommit, hemställde arméförvaltningen,
att för anskaffande av 76 heliografer för fälttelegraftrupperna måtte
av riksdagen äskas ett anslag av 24,700 kronor.
Med hänsyn till heliografens stora betydelse för den optiska sig- Depwtement»-naleringen har under de senare åren dylik materiel anskaffats för infanteriets
och kavalleriets räkning. Kostnaderna härför hava bestritts
från anslaget till arméns munderingsutrustning. Vad ingenjörtrupperna
angår, har visserligen modell å heliograf blivit fastställd för
ingenjörkårerna, men då enligt gällande signalinstruktion för armen
heliografer icke äro avsedda att ingå i dessa kårers utrustning, komma
några sådana icke att för dem anskaffas.
För fälttelegraftrupperna, vilka i främsta rummet hava att sörja
för det militära underrättelse- och förbindelseväsendets behöriga upprätthållande,
hava några heliografer ännu icke blivit anskaffade. Att
dessa trupper icke böra vara i saknad av ett så betydelsefullt signalmedel,
synes mig uppenbart. Sedan de verkställda lörsöken givit vid
handen, att den för övriga truppslag fastställda typen kan med viss
200
Fjärde huvudtiteln.
[43.] ändring användas jämväl för fälttelegraftrupperna, torde tiden vara
inne att gå i författning om anskaffandet åt dessa av erforderligt antal
heliografer. Enligt, verkställd beräkning skulle erfordras sammanlagt
76 apparater. Varje apparat med läderfodral, reservdelar och stativ
betingar ett pris av 325 kronor, under förutsättning att ett större
antal samtidigt beställes. Hela anskaffningskostnaden skulle alltså upp
Då de under ordinarie byggnadsanslaget för fortifikationens övningar
och materiel beräknade medlen icke lämna tillgång för ifrågavarande
kostnaders bestridande, torde särskilt anslag härför böra av
riksdagen äskas.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
att för anskaffande av heliografer åt fälttelegraftrupperna
å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag
av 24,700 kronor.
J. Övningar.
1. Arméns fält- och fälttjänstövningar, oförändrat ordinarie
reservationsanslag.................................. kronor 600,000:_
2. Vinterövningar.
Enligt 1914 års härordning skulle för möjliggörande av truppövningar
vintertid anvisas ett nytt ordinarie anslag å 320,000 kronor
under titel: vinterövningar, reservationsanslag. Då dylika övningar
vore avsedda att anordnas redan vintern 1915—1916, föreslog Kungl.
Maj:t 1915 års riksdag att i riksstaten för år 1916 upptaga ifrågavarande
anslag med hela det beräknade beloppet. Denna framställning
blev av riksdagen bifallen.
Förberedande åtgärder för påbörjandet av vinterövningar från och
med år 1916 äro nu vidtagna och komma sedermera sådana övningar
att regelbundet fortgå. I riksstaten för år 1917 bör följaktligen
upptagas:
Vinterövningar, oförändrat ordinarie reservationsanslag kronor 320,000: —
Fjlinie huvudtiteln.
201
3. Det frivilliga skytteväsendets befrämjande.
Under år 1914 liar verksamheten inom det frivilliga skytteväsendet
varit mer än vanligt omfattande. Sålunda hava under året icke mindre
än 107,231 nya medlemmar inskrivits. ökningen har väsentligen
omfattat medlemmar i beväringens första och andra uppbåd samt i landstormen.
Antalet nybildade skytteföreningar uppgick till 137.
Medlemsantalet i de frivilliga skytteföreningarna uppgick den 31
december 1914 till 238,214, därav 225,849 aktiva.
Av de aktiva medlemmarna hava 210,392 deltagit i skjutningarna,
och av dessa hava 188,214 lossat de för åtnjutande av statsunderstöd
föreskrivna 50 skarpa skott, utvisande i jämförelse med år 1913 en
ökning av 42,036 anslagsberättigade skyttar.
Under år 1914 hava lossats 20,210,990 skarpa skott, därav i fältmässiga
skjutningar omkring 2,500,000 skott.
För förvärvad skjutskicklighet hava under år 1914 utdelats följande
statens utmärkelsetecken för skjutskicklighet:
100 diplom för riksmedalj,
137 riksmedalj er,
1,596 diplom för årtalsmärke,
1,016 skyttemärken av guld,
2,672 d:o » silver,
4,295 d:o » brons.
Enligt vad skytteförbundens överstyrelse meddelat, har även under
år 1915 över hela riket visats stor livaktighet inom det frivilliga skytteväsendet,
särskilt bland bevärings- och landstormsmän. Antalet i verksamhet
varande skytteföreningar utgör för närvarande 2,465.
Uti den till 1915 års riksdag avlåtna statsverkspropositionen föreslog
Kungl. Maj:t riksdagen att till det frivilliga skytteväsendets befrämjande
å extra stat för år 1916 anvisa ett anslag av 1,125,000 kronor samt
medgiva, att av detta anslag ett belopp av 512,000 kronor, motsvarande
ammunitionsbidraget, ställdes till förfogande av armeförvaltningens
artilleridepartement för anskaffning av mobiliseringsammunition,
mot det att departementet till skytteförbundens överstyrelse utlämnade
12,800,000 skarpladdade patroner m/94.
[44.]
Det frivilliga
skytteväaendets
utveckling.
Nuvarande
anslag.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 höft.
26
202
Fjärde huvudtiteln.
[44.]
Av det sålunda äskade beloppet beräknades:
till skytteförbundens överstyrelse .................................. kronor
)) skytteförbunden............................................................ »
» skytteföreningarna:
årsunderstöd å 2 kronor till
160,000 skyttar, förslagsvis kronor 320,000: —
ammunitionsbidrag till 160,000
skyttar, förslagsvis .............. » 512,000: —
bibrag till nybildade skytteföreningar
för anskaffande av
målskjutningsmateriel......... » 3,000: —
till en riksskyttetävling i Göteborg, ordnande av
skjutbanor och andra utgifter för det frivilliga
skytteväsendet ......................................................... »
64,800: —
147,800: —
835,000: —
77,400: —
Summa kronor 1,125,000: —
Riksdagen biföll, vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit. Till följd av
den år från år ökade anslutningen till det frivilliga skytteväsendet och
de på grund härav stegrade kraven på statens understöd ansåg riksdagen
dock böra tagas under övervägande, huruvida icke statsunderstödet
till skytteföreningarna skulle kunna utgå med ett lägre belopp
för mycket unga skyttar för bedrivande av kammarskjutningsövningar
och med det vanliga beloppet för övriga skyttar för bedrivande av
skjutning med skarp ammunition.
Huvuddragen
av skytteförbundens
överstyrelses
framställning
för år 1917.
Uti skrivelse den 19 november 1915 har nu skytteförbundens överstyrelse
genom sitt verkställande utskott anmält anslagsbehovet för år
1917 och därvid hemställt, att till det frivilliga skytteväsendets befrämjande
måtte för år 1917 anvisas:
Till skytteförbundens överstyrelse ........................... kronor 67,300: —
» skytteförbunden ..................................................... » 179 600:_
» skytteföreningarna . ....................................... » 1,010’,500: —
)) en riksskyttetävling i Örebro, ordnande av
skjutbanor och andra utgifter för det frivilliga
skytteväsendet......................................... » 92,600:_
Summa kronor 1,350,000: —
med rätt för Kungl. Maj:t att under följande år använda, vad av anslaget
kan under år 1917 besparas.
20.3
Fjärde huvudtiteln.
Över överstyrelsens framställning har armélörvaltningen den 6 december
1915 avgivit yttrande.
Innan jag övergår till de särskilda huvudgrupper, vari anslaget är
uppdelat anhåller jag att, liksom föregående år skett, få yttra mig om
de omständigheter, som ligga till grund för hithörande beräkningar,
nämligen
Antalet anslagsberättigade skyttar.
Vid beräknandet av anslaget för år 1915 hade antalet anslagsberättigade
skyttar upptagits till 148,000.
I överstyrelsens anslagsäskande för år 1916. beräknades samma
antal till 160,000. Redan under år 1914 hade nämligen antalet anslagsberättigade
så kraftigt ökats, att detsamma vid 1915 års ingång säkerligen
komme att överstiga 150,000. Härtill komme, att landstormsmännen
i betydande grad anslöte sig till skytteföreningarna.
I enlighet härmed blev också i de för riksdagen framlagda beräkningarna
antalet anslagsberättigade skyttar för år 1916 upptaget till
160,000.
I sin förutnämnda skrivelse den 19 november 1915 har nu överstvrelsen
hemställt, att till grund för anslagsberäkningen och anslagsfördelningen
för år 1917 måtte, med frångående av förut tillämpat berakningssätt,
enligt vilket nästföregående års skytteantal varit bestämmande,
få läggas det antal, vartill de anslagsberättigade komme att
uppgå under år 1915. Alltsedan det frivilliga skytteväsendets organiserande
hade vid upprepade tillfällen framhållits såsom önskvärt och föi
verksamhetens bedrivande nödvändigt, att statsunderstöden till skytteföreningar
och skytteförbund kunde så tidigt på året som möjligt och
allra helst vid verksamhetsårets början komma skytteföreningar och
skytteförbund tillhanda. Åtgärder hade visserligen i sådan riktning
tidigare vidtagits, men det hade likväl visat sig, att någon avsevär
förbättring icke kunnat vinnas med bibehållande av nuvarande lördeinino-sgrunder
för statsunderstödets utgående. Det hade i stället med
tydlighet framträtt, att detta önskemål icke skulle kunna uppnås, utan
att en mera ingripande omläggning vidtoges beträffande de nuvarande
bestämmelserna. För närvarande utginge statsunderstödet till skytte
-
ri.]
1915 års
riksdag.
Överstyrelsens
förevarande
framställning.
''J04
Fjärde huvudtiteln,
[44.] föreningar och skytteförbund med det sistförfluten årets verksamhet
såsom beräkningsgrund, under det att för utdelningen av ammunitionsbi
draget i form av skarpladdade patroner lagts verksamheten under
det ar, som närmast föregått det nästförflutna året. Genom denna
anordning hade det blivit möjligt för skytteföreningarna att kunna erhålla
sm understödsammunition redan i januari månad, vilket visat siovara
synnerligen betydelsefullt för verksamhetens effektiva bedrivandet
Det for år 1915 tillämpade förfaringssättet att till grund för fördelningen
av ammunitionsunderstödet lägga verksamheten under det år
som närmast föregått det nästförflutna, erbjöde sålunda, efter vad
erfarenheten redan nu givit vid handen, tvivelsutan största möjligheten
att mom ramen av det tillvägagångssätt, som tillämpades'' rörande
disponerandet av riksdagens anslag, redan vid verksamhetsårets början
kunna tillhandahålla understödsammunition, och skulle även med fördel
kunna tillämpas i fråga om det kontanta understödet. En sådan åtgärd
skulle även i avsevärd grad underlätta arbetet med granskning av
skytteföreningarnas årsrapporter och redovisningar såväl i skytteförbundens
överstyrelse som ock i arméförvaltningen.
I händelse verksamheten under år 1915 finge läggas till grund för
anslagsberäkningen och anslagsfördelningen under år 1917, skulle granskning
av rapporter och redovisningar kunna ske i medio av år 1916
samt underdånigt förslag till plan för användningen av riksdagens
anslag under år 1917 i så god tid under år 1916 av skytteförbundens
överstyrelse avgivas, att dess fastställande kunde ske under sagda år
och understöden till vederbörande utsändas i januari 1917. Men då
skytteföreningar, som under år 1916 nybildades eller under året återupptagit
verksamheten, efter att under något år hava varit passiva
meT den, anordmn£b som ovan föreslagits, icke skulle erhålla något
U?jei!8tjd förrän år 1918, alltså efter två års förlopp, syntes det vara
nödvändigt- att för sådana skytteföreningar medgiva ett undantag, och
toresloge överstyrelsen, att för under år 1916 nybildade skytteföreningar
och för sådana äldre skytteföreningar, som under det året åter upptagit
verksamheten, Ange till grund för anslagsfördelningen läggas en deif 1
oktober samma år avgiven rapport, upptagande till sagda dag anslagsberattigade
medlemmar. °
Antalet anslagsberättigade skyttar komme att vid utgången av år
1915 uppgå till 170,000 eller 10,000 mera än det för år 1916 beräknade.
Enligt en med anledning av riksdagens förberörda uttalande i
råga om lägre understödsbelopp för mycket unga skyttar verkställd
Fjärde huvudtiteln. 205
utredning kunde beräknas, att av nämnda 170,000 skyttar 20,000 befunne
sig i åldern 12—14 år.
I likhet med överstyrelsen har arméförvaltningen ansett, att åtskilliga
fördelar skulle vinnas, därest beträffande fördelningen av de
anslagsposter, som skulle utgå i förhållande till antalet skyttar, icke vidare
komme att följas närmast föregående års skytteantal utan antalet
för det därförut förlupna året, d. v. s. beträffande 1917 års anslag
skytteantalet år 1915. Arméförvaltningen föresloge därför, att vid beräkningen
för år 1917 av anslagsposterna till årsunderstöd och ammunitionsbidrag
åt skytteföreningarna ett antal anslagsberättigade skyttar
av 170,000 måtte bliva bestämmande samt att lägre understödsbelopp
måtte upptagas för ett beräknat antal av 20,000 unga skyttar i åldern
12—14 år.
Då även jag är av den uppfattningen, att det av överstyrelsen
framställda förslaget angående anslagets beräkning och fördelning är
ägnat att medföra avsevärda fördelar, finner jag mig böra tillstyrka
bifall till samma förslag. De för år 1917 anslagsberättigade skyttarna
torde följaktligen böra beräknas till 170,000, därav 20,000 i åldern
12—14 år och 150,000 i åldern över 14 år. Jag anser mig böra framhålla,
att det ändrade beräkningssättet icke kommer att medföra någon
höjning av anslaget.
Skytteförbundens överstyrelse.
I den av Kungl. Maj:t fastställda planen för användningen av
ifrågavarande anslag finnas upptagna, bland annat, 4,700 kronor till
arvode åt skrivbiträden.
Överstyrelsen har nu hemställt, att utöver nämnda post till skrivbiträden
måtte beräknas 2,500 kronor för avlönande av en assistent åt
sekreteraren. Till stöd härför har överstyrelsen anfört följande:
På grund av skytterörelsens under de senare åren betydligt ökade
omfattning och livaktighet hade göromålen å överstyrelsens expedition
i hög grad ökats. Dessa göromål bestode icke allenast uti rena expeditionsgöromål,
utan förekomme årligen vid skilda tillfällen verkställandet
av olika slag av utredningar. Sålunda hade under år 1915 i och för
beräkningen av anslagsbehovet å expeditionen verkställts en synnerligen
omfattande utredning av åldrarna för samtliga medlemmar i de
[44.]
Arméförvalt
ningens
yttrande.
Departements
chefen.
Nuvarande
förhållanden.
Ö verstyrelsens
hemställan.
206 Fjärde huvudtiteln.
[44.] frivilliga skytteföreningarna och för närvarande arbetades å expeditionen
med kartläggning av samtliga skjutbanor i riket, ett synnerligen mödosamt
och tidsödande arbete, enär antalet skjutbanor utgjorde omkring
5,000, vilket dock hade sin stora betydelse såväl med hänsyn till de statsunderstöd,
som för ändamålet anvisats, som ock med tanke på ordnandet
av landstormsmännens skjutningar. Inom kort skulle påbörjas ett omfattande
utredningsarbete i och för förslag om bestämmande av kompetens
för rätt till statsunderstöd i skytteförening. Från myndigheter
komme tid efter annan framställningar om upplysningar, som betingade
vittgående utredningar och för den störa allmänheten vore skytteförbundens
överstyrelse med den omfattning, skytterörelsen nu vunnit, eu
ständigt anlitad upplysningsbyrå. överstyrelsens telefoner vore ständigt
anlitade och antalet in- och utgående skrivelser i oupphörligt stigande.
Det vore under sådana förhållanden en tvingande nödvändighet, att
sekreteraren till sin hjälp erhölle en manlig assistent, som, förtrogen
med skytteväsendets förhållanden, ej minst i praktiskt hänseende, kunde
biträda honom i utövandet av hans ansvarsfulla och krävande befattning.
Det vore. ju även nödvändigt att vidtaga åtgärder för att icke i händelse
av inträffande förfall för sekreteraren genom sjukdom eller annorledes,
rubbningar skulle inträffa i handhavandet av skytteväsendets
överledning. Till en sådan post lämpade sig icke kvinnliga biträden,
och för att kunna erhålla en duglig och för sitt arbete intresserad
person erfordrades sådana avlöningsförmåner, att en person därpå kunde
existera, och under en årslön av 2,500 kronor syntes detta ej vara
tänkbart.
förvfirmé" Arméförvaltningen har ansett sig icke kunna motsätta sig överstyrel
forvaitmngen.
sens förevarande förslag, särskilt med hänsyn därtill, att, vid förfall för
sekreteraren, en tillräckligt kvalificerad person borde finnas för att
övertaga ansvaret för arbetet å överstyrelsens expedition.
I likhet med vad fallet varit beträffande beräkningen av anslaget
för år 1916, hade överstyrelsen upptagit det för anordnande av kurser
för utbildning av instruktörer för de frivilliga skytteföreningarna avsedda
beloppet, 15,000 kronor, under rubriken »Skytteförbunden». Enligt
vad som tramginge av 1915 års statsverksproposition vore emellertid
dessa kurser avsedda att anordnas icke inom de särskilda skytteförbunden
utan på ett visst antal platser inom landet, som befunnes
vara härtill i alla avseenden mest lämpliga. Då kursernas anordnande
därför lämpligen syntes böra anförtros åt överstyrelsen, vilken även
borde erhålla i uppdrag att redovisa de härför anvisade medlen, hem
-
Fjärde huvudtiteln. *207
ställde arméförvaltningen, att berörda anslagspost måtte uti beräkningen [44.]
för år 1917 upptagas under rubriken »Överstyrelsen».
Ehuru jag icke vill bestrida, att en förstärkning av arbetskrafterna Departements
i överstyrelsens expedition kan vara av behovet påkallad, anser jag mig
dock med hänsyn till rådande statsfiuansiella förhållanden icke kunna
tillstyrka förslaget om anvisande av medel för anställande av eu assistent
åt sekreteraren. Härmed torde liksom med inrättandet över huvud
taget av nya befattningar, vilka icke kunna sägas vara oavvisligen
nödvändiga, böra anstå till ett kommande år.
Av skäl, som arméförvaltningen anfört, torde det under rubriken
»Skytteförbunden» för närvarande beräknade beloppet å 15,000 kronor
för utbildning av instruktörer för de frivilliga skytteföreningarna böra
upptagas under förevarande rubrik.
Anslagsposten till skytteförbundens överstyrelse torde alltså böra
upptagas med (64,800 + 15,000 =) 79,800 kronor.
Skytteförbunden.
I anslagsposten till skytteförbunden har skytteförbundens överstyrelse
föreslagit förhöjning från 147,800 kronor till 179,600 kronor
fördelat på följande poster:
till pris vid skytteförbundens tävlingar i skolskjutning, från nuvarande
45,000 kronor till 60,000 kronor;
till understöd för fältmässigt anordnade skjutningar, från nuvarande
44,000 kronor till 60,000 kronor;
till extra understöd åt Dalarnas skytteförhund, från nuvarande 600
kronor till 1,200 kronor; samt
till extra understöd åt Jämtlands skytteförbund, från nuvarande 800
kronor till 1,000 kronor.
Understödet till tävlingar i skolskjutning hade utgått med oförändrat Motiven tfn
belopp, 45,000 kronor, sedan år 1.911. Detta belopp skulle i första ÖTe”‘^‘e“8
hand uppdelas emellan de 26 skytteförbunden, och det belopp, som begäran,
komme på varje skytteförbund, skulle sedan ytterligare uppdelas på
fem olika skjutklasser, vadan det för varje klass och skytt komme att
bliva synnerligen anspråkslösa belopp, som utginge till pris. Det
högsta pris, som kunde komma att utgå till en skytt i högsta skjutklassen,
utgjorde 50 kronor, men i regel utginge prisen endast med
Över
styrelsens
anslags
begäran.
208
Fjärde huvudtiteln.
mycket små belopp, de flesta omkring 2 kronor. Dessa pris skulle då
utgöra belöning och uppmuntran för ett helt års uppoffringar och
strävanden och kunde naturligtvis i ingen mån ersätta, vad skytten själv
fått personligen vidkännas för sitt deltagande i skytteverksamheten.
Inom skytterörelsen rådde i fråga om statens anslag det förhållandet,
att ju större livaktigheten bleve, desto mindre bleve i själva verket
statens understöd per skytt räknat. Ty under det att statsunderstödet
år 1893, då skytterörelsen endast räknade 6,022 anslagsberättigade
skyttar, uppgick till 9 kronor 96 öre per skytt, utgjorde understödet
för år 1914, då skytterörelsen kunde uppvisa ej mindre än 188,214
anslagsberättigade skyttar, endast 5 kronor 18 öre per skytt. Detta
förhållande inverkade alldeles särskilt menligt på de till pris vid
tävlingsskjutningar avsedda medlen. Ju mera rörelsen ginge framåt
och därmed även skjutskickligheten stege, desto mindre bleve nämligen
för varje år möjligheten att genom uppmuntran kunna vidmakthålla
intresset hos skyttarna. Då det onekligen skulle vara tryggare för
dem, som både ledningen om hand, och rättvisare för skyttarna samt
ändamålsenligare för syftemålet med statens understödjande av skytterörelsen,
att särskilt understöden till pris utginge efter en enhetlig och
på verkliga fakta grundad beräkuingsnorm, kunde skytteförbundens
överstyrelse icke annat än ånyo föreslå, att understödet till pris vid
skolskjutning inom skytteförbunden måtte utgå efter en beräkning av
40 öre för anslagsberättigad skytt.
\ad nu anförts rörande understödet till pris vid skolskjutning,
gällde även i lika grad understödet till fältmässigt anordnade skjutningar.
Därtill komme, att av detta anslag även skulle bestridas kostnaderna
för fältskjutnings anordnande såsom för handräckningsmanskap,
materiel, instruktörer m. in., varigenom tillgången till pris avsevärt
minskades. Då skytterörelsen alltjämt ökades i omfattning och nya
skytteföreningar oupphörligt tillkomme, skulle denna viktiga utbildningsgren
icke kunna så tillgodoses, som förhållanden och hänsyn till
försvarets tillgodoseende ovedersägligen krävde.
Under de senare åren hade det tydligt visat sig, att de norrländska
skytteförbunden hade mycket stora svårigheter att bekämpa för
att kunna hålla sin verksamhet i jämnbredd med de övriga skytteförbunden
i riket. Sådana svårigheter vore, bland andra, de stora avstånden
och bristen på kommunikationer samt även befolkningens i
regel stora fattigdom. Av sådana skäl hade de extra understöden förhöjts
för Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens skytteförbund,
men däremot icke för Dalarnes och Jämtlands skytteförbund, ehuruväl
Fjärde huvudtiteln.
209
svårigheterna för dessa förbund vore enahanda soin för de förstnämnda, [44.]
särskilt vad beträffade den nordliga delen av Dalarne och Härjedalen.
Intresse för deltagandet i frivilliga skjutövningar vore nog även där till
finnandes, men svårigheterna vore så betydande, att det för dessa landsdelars
vidkommande krävdes särskilda åtgärder. Under sådana förhållanden
ansåge skytteförbundens överstyrelse det som en skyldighet att för
dessa två förbund hemställa om förhöjning av deras extra understöd.
Vad beträffade beräkningen av anslagsposterna till pris vid täv- Arméförvaitlingar
i skolskjutning samt till understöd för fältmässigt anordnade ytt°fnd".
skjutningar, ansåge armé förvaltningen, att då i det yttrande till statsrådsprotokollet,
som åtföljde 1912 års statsverksproposition angående
beräkningen av utgifterna under fjärde huvudtiteln för år 1913, uttalats,
att antalet anslagsberättigade skyttar framdeles icke borde uttryckligen
angivas såsom normerande grund för dessa posters beräknande,
samma poster för år 1917 borde upptagas till bestämda, utan
hänsyn till skytteantalet beräknade belopp. Någon höjning av dessa
poster syntes för övrigt icke kunna ifrågakomma, därest anslagsökningen
i dess helhet skulle kunna behörigen begränsas.
Såsom jag redan uti mitt till statsrådsprotokollet den 14 januari Departements1915
avgivna yttrande rörande anslagsberäkningen för år 1916 fram- chefenhöll,
anser jag, att anslagsposterna till pris vid tävlingar i skolskjutning
och till understöd för fältmässigt anordnade skjutningar fortfarande
böra upptagas till bestämda, utan hänsyn till antalet anslagsberättigade
skyttar beräknade belopp. På grund av den utveckling, som
skytterörelsen under de senare åren nått, och med hänsyn till de fältmässigt
anordnade skjutningarnas stora betydelse för skyttarnas utbildning
torde den härför avsedda posten böra höjas med 10,000 kronor
eller från 44,000 kronor till 54,000 kronor. Däremot anser jag mig
av skäl, som arméförvaltningen anfört, för närvarande icke kunna tillstyrka
någon höjning av anslagsposten till pris vid tävlingar i skolskjutning.
De skytteförbund, som för närvarande åtnjuta extra understöd äro:
Norrbottens skytteförbund med 4,000 kronor, Västerbottens och Väster- s
norrlands skytteförbund med vartdera 2,000 kronor, Jämtlands skytteförbund
med 800 kronor samt Dalarnas och Värmlands skytteförbund
med vartdera 600 kronor. Med hänsyn till vad överstyrelsen anfört,
torde en höjning av de till Jämtlands och Dalarnas skytteförbund utgående
understöden vara av behovet påkallad, och finner jag mig böra
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft. 27
210
Fjärde huvudtiteln.
[44.] tillstyrka, vad överstyrelsen härutinnan föreslagit. Härav föranledes en
anslagsökning av 800 kronor.
. t enlighet med vad jag förut anfört, bör förevarande anslagspost
minskas med de under rubriken »Överstyrelsen» upptagna 15,000 kronor
för utbildning av instruktörer för skytteföreningarna.
Anslagsposten till skytteförbunden, nu 147,800 kronor, bör således
u ena sidan ökas med 10,800 kronor och ä andra sidan minskas med
15,000 kronor samt följaktligen upptagas med 143,600 kronor.
Skytteföreningarna.
Överstyrelsens
anslags
begäran.
I anslagsposten till skytteföreningarna har skytteförbundens överstyrelse
föreslagit eu höjning från 835,000 kronor till 1,010,500 kronor.
Den äskade förhöjningen är föranledd, dels därav att antalet anslagsberättigade
skyttar för år 1917 beräknats till 170,000, dels därav
att årsunderstödet upptagits till 2 kronor 25 öre för eu var av 150,000
äldre skyttar och till 1 krona 25 öre för eu var av 20,000 unga skyttar
i stället tör såsom förut till 2 kronor för varje skytt samt att ammunitionsbidraget
beräknats efter 4 kronor eller'' 100 patroner för eu var av
förenämnda 150,000 äldre skyttar och efter 2 kronor 25 öre för eu
var av 20,000 yngre skyttar i stället för såsom hittills efter 3 kronor
20 öre eller 80 patroner för varje skytt.
överstyrelsens \ad /öri!öj''mngeri av år sänderstödet angår, har överstyrelsen såsom
anslags- kkäl härför framhållit de avsevärda kostnader, som skytteföreningarna
begäran, och givetvis därmed de enskilda medlemmarna finge vidkännas för
skytteverksamhetens uppehållande. Detta förhållande hade, såsom ock
överstyrelsen tidigare anfört, blivit avsevärt mera kännbart, sedan
det kontanta ammunitionsbidraget förändrats till att utgå i form av
skarpa patroner, i det att bland annat föreningarna måste anskaffa
medel för att kunna för de yngre skyttarna inköpa erforderlig övniimsammunition.
Vid en med anledning av 1915 års riksdags förenämnda uttalande
angående nedsättning av statsunderstödet åt mycket unga skyttar verkställd
utredning hade framgatt, att under förutsättning av kontant understöd
för bedrivande av kammarskjutmngsövningar eu reducerin0- å
tillsammans omkring 50,000 kronor skulle kunna göras i understödet
till skytteföreningarna. I sådant syfte föresloge överstyrelsen, att statsunderstöd
icke skulle få beräknas för medlemmar under 12 års ålder
och att för medlemmar i åldern 12—14 år ett lägre understöd skulle
Fjärde huvudtiteln.
211
få utgå, därutav dels årsunderstöd med 1 krona 25 öre och dels kontant
amraunitionsbidrag med 2 kronor 25 öre för skjutning med kammareller
övningsammunition. Medgivande att använda detta senare slag
av ammunition ansåge skytteförbundens överstyrelse för sin del vara
nödvändigt, enär det icke syntes bliva möjligt för alla skytteföreningar
att kunna anskaffa för kammarskjutning erforderlig materiel, och då
förberedande skjutövningar med fördel kunde utföras medelst användande
av övningsam munition. Införande av kamrnarskjutningsövningar
för unga skyttar såsom en utväg att kunna begränsa anslagsbehovet,
vore även nödvändigt för att, bättre än hittills kunnat ske, sörja för en
rationell skjutundervisning för dessa yngre skyttar.
1 fråga om ammunitionsbidraget till skarp ammunition vidhölle skytteförbundens
överstyrelse sitt ofta framförda önskemål, att varje skytt
måtte kunna tilldelas 100 fria skott, vilket torde vara ett minimum för
att någon verklig utbildning i skjutning skulle kunna vinnas. För att det
frivilliga skytteväsendet skulle kunna fylla sin uppgift, vore det första
villkoret, att skyttarna bereddes tillgång till fri eller åtminstone delvis
fri ammunition. Skulle detta krav åtminstone i den utsträckning, som
hittills skett, icke kunna tillgodoses, skulle detta för visso bliva ett
ödesdigert slag mot rörelsen i dess helhet. Att den ammunitionsmängd,
som för närvarande av staten såsom understöd utdelades till
det frivilliga skytteväsendet, icke vore tillräcklig, framginge med all
önskvärd tydlighet av det faktum, att under år 1914 å de frivilliga
skytteföreningarnas skjutbanor lossats över 20 miljoner protokollförda
skott, under det att statens ammunitionsunderstöd utgjort icke fullt
12 miljoner patroner. Skillnaden vore dock större än 8 miljoner, enär
särskilt vid fältskjutningar ej alla lossade skott bleve protokollförda.
Oaktat denna betydande skottmängd bleve det i medeltal endast omkring
100 skott per skytt, vilket från övningssynpunkt måste anses
alltför lågt. Att det icke vore större, berodde ingalunda på bristande
lust för skjutning, utan hade allenast sin grund uti de stora kostnader,
som den enskilde för fullgörande av denna fosterländska medborgarplikt
måste underkasta sig. Skulle sålunda det till skytteföreningarna
utgående ammunitionsunderstödet för framtiden icke komma att beräknas
efter samma pris för patron, som hittills tillämpats, så funnes intet annat
att göra än att vidtaga en motsvarande höjning av anslaget. Då Kung].
Maj:t och riksdagen från och med år 1914 vidtagit den ändring i sättet
för ammunitionsunderstödets utgående, att detta, frän att hava utgått i
kontant understöd, sladle utgå i form av skarpa patroner, i syfte att
därigenom en hastigare förbrukning av den äldre mobiliseringsammu
-
[44.]
212 Fjärde huvudtitel».
[44.] nitionen för övergång till spetskuleammunition skulle ske, hade överstyrelsen
förklarat sig beredvillig att därtill medverka, ehuru styrelsen
väl insett de olägenheter, som detta i flera avseenden skulle
komma att medföra för skytteföreningarna. Det skulle sålunda vara i
högsta grad beklagligt, om skytteväsendet utan egen förskyllan skulle
försättas uti en för dess bestånd högeligen farlig belägenhet. För att
i någon man utjämna olägenheterna av berörda förändring i sättet för
ammunitionsunderstödets utgående hade skytteföreningarna medgivits
rätt att behålla tomhylsorna, varigenom det varit möjligt för dem att
kunna för sina unga skyttar bereda möjlighet till förberedande skjutövningar
genom användande av kammarskjutnings- och övnmgsammunition.
Skulle denna förmån nu fråntagas skytteföreningarna, så skulle
desamma alldeles frånhändas möjligheten till skjutning utöver det antal
patroner, som av staten tilldeiades dem såsom understöd. För att
kunna skjuta mera skulle de nödgas till betungande utgifter för inköp
av tomhylsor, utan att likväl kunna av staten erhålla det för
sådant ändamål nödvändiga kontanta ammunitionsbidraget. Skulle ett
återtagande av förmånen att få behålla tomhylsorna verkligen ifrågasättas,
då finge detta icke utsträckas att omfatta alla tomhylsor, utan
åtminstone inskränkas därhän, att skytteföreningarna hade tillgång till
det för omladdning nödvändiga antalet dylika. Under alla tider både
ammunitionsfrågan för skytteintressets utbredning och vidmakthållande
varit grundvillkoret, och då ovedersägligen statsunderstödet i detta avseende,
såsom det gåves, ingalunda vore för stort, utan i stället alldeles
otillräckligt, vore det av högsta nöd påkallat, att i detsamma
icke några inskränkningar vare sig i den ena eller andra formen vidtoges.
Arméförval t- Vad anginge det belopp, som borde av riksdagen äskas såsom års
yttrfnde.
understöd, ansåge arméförvaltningen, att då det årsunderstöd, som
komme varje skytteförening till del, vore avsett att lämna tillgång till
sådana utgifter som för pris, för anställande av skytteinstruktörer m. fl.
sådana ändamål, vilka erfordrade ett på förhand beräknelig! anslagsbelopp
för varje skytt, anslagsposten i fråga borde upptagas förslagsvis
med visst belopp för skytt. I likhet med vad under flera föregående
år varit fallet, funne arméförvaltningen sig dock icke kunna tillstyrka
överstyrelsens förslag om höjning av detta belopp för de äldre skyttarna
utöver det förutvarande eller 2 kronor. Departementen föresloge
följaktligen, att posten upptoges med ett förslagsvis beräknat belopp av
(20.000 x 1 krona 25 öre) + (150,000 x 2 kronor) = 325,000 kronor.
213
Fjärde huvudtiteln.
Beträffande anslagsposten till ammunitionsbidrag har arméförvaltningen
anfört, att dä artilleridepartementet ej kunde in natura tillhandahålla
kammar- eller övning ^ammunition för skyttar i åldern 12—14
år, arméförvaltningen funne sig böra tillstyrka överstyrelsens förslag,
att för ifrågavarande ändamål beräknades ett belopp av 2 kronor 25
öre för en var av 20,000 skyttar eller tillhopa 45,000 kronor. Beträffande
den närmare användningen av detta belopp, som under anslaget
borde upptagas såsom fast, så att detsamma icke finge överskridas, om
till äventyrs flera skyttar än de beräknade bleve anslagsberättigade,
borde föreskrivas, att beloppet ställdes till förfogande för skytteförbundens
överstyrelse för att bland skytteföreningarna fördelas i förhållande
till antalet unga skyttar, som under år 1915 blivit anslagsberättigade.
Vad anslaget för skjutning med skarp ammunition för skyttar över 14
år anginge, hade överstyrelsen hemställt, att detta anslag skulle såsom
under åren 1914—1916 utgå i form av 6,5 mm. skarpa patroner flan
kronans förråd efter ett pris av högst det för sagda år fastställda,
d. v. s. 4 öre för styck, samt efter en beräkningsgrund av 4 kronor
(eller 100 patroner) för anslagsberättigad skytt, innebärande en ökningav
den under sagda år tillämpade beräkningsgrunden, uppgående till
80 öre (eller 20 patroner) för skytt. Med hänsyn till bestämmelserna
i kungl. brevet den 12 augusti 1915 angående vissa anvisningar i fråga
om äskandet av anslag för år 1917, och då dessutom det beräknade
patronpriset högst väsentligt måste ökas, ansåge sig arméförvaltningen
ej kunna för nämnda år tillstyrka den av överstyrelsen föreslagna ökning
av beräkningsgrunden till 100 patroner för skytt, utan syntes
densamma böra sättas till högst den under föregående år använda, 80
patroner för skytt.
Av Kungl. Maj:ts proposition till 1913 års riksdag framginge, att
det för ammunitionsutlämning mot ersättning direkt från skj^tterörelsens
anslag bestämda priset av 4 öre för styck, vilket med 2 öre understege
dåvarande självkostnadspris, motiverats av ifrågasatt övergång till ny
ammunition. Genom den härigenom vunna ökade omsättningen av
arméns befintliga mobiliseringsförråd av gammal ammunition skulle
en snabbare övergång till ny ammunition möjliggöras, vilket skulle
uppväga den förlust av 2 öre för patron, som åsamkades arméns
anslag till mobiliseringsammunition. Med anledning av den avsevärda
prisstegringen på råvaror m. m., som orsakats av nu pågående
krig, hade emellertid självkostnadspriset på skarpa patroner betydligt
ökats, och måste detta pris för närvarande beräknas till 8 öre för
[44.]
214
Fjärde huvudtiteln.
[44.] patron. Härigenom skulle, med bibehållande enligt överstyrelsens förslag
av ersättningspriset, 4 öre för styck, anslaget till mobiliseringsammunition
drabbas av en förlust av 4 öre för till skytterörelsen utlämnad
patron, eller med andra ord, den av skytterörelsen på dylikt
sätt erlagda ersättningen skulle täcka kostnaden för nyanskaffning av
endast halva antalet av de patroner, som från arméns mobiliseringsförråd
skulle för sagda ändamål utlämnas. Enligt den för år 1916 av
riksdagen bestämda patronutlämningen till skytterörelsen, uppgående
till 12,800,000 patroner, utgjorde denna förlust sammanlagt 512,000
kronor, vilket betydde en minskning av 6,400,000 patroner i det antal,
som annars skulle för beviljat anslag till mobiliseringsammunition hava
tillförts mobiliserings förrådet. Att även för kommande år låta ett för
visst ändamål beviljat anslag vidkännas så stora kostnader för annat
ändamål än det vore avsett för, även om detta senare ändamål vore
av. så stor betydelse, som fallet vore med skytterörelsen, skulle
enligt arméförvaltningens förmening vara oriktigt. Skulle således
ammunitionsbidraget till skytterörelsen fortfarande utgå i form av skarpa
patroner, borde det beräknade ersättningspriset för dessa höjas till
antingen 6 öre för patron jämte skyldighet för skytterörelsen att till
kronan avgiftsfritt återställa tomhylsor och laddramar till ett antal motsvarande
50 procent av den på detta sätt utlämnade ammunitionen, vilket
betalningssätt vore det för statens ammunitionsanskaffning fördelaktigaste,
eller 7 öre per styck utan återlämningsskyldighet av hylsor
och laddramar, vilka båda förslag med hänsyn till nuvarande värdet
av återlämnade tomhylsor m. m. kunde, ekonomiskt sett, anses iämns
tällda. J
Den förlust, som på grund av nu föreslagna priser fortfarande
skulle drabba anslaget till mobiliseringsammunition, torde i viss mån
uppvägas av den ökade omsättning av ammunition i mobiliseringsförrådet,
som härigenom vunnes.
Med hänsyn därtill, att, så länge nu pågående krig varade,
arméns mobiliseringsförråd av ammunition borde ökas i största möjliga
utsträckning, som tillverkning härav inom landet medgåve, uppstode
frågan,. huruvida det ej vore lämpligt, att ifrågavarande ammunitionsbidrag
in natura tillsvidare alldeles upphörde och i stället skytterörelsen,
i likhet med vad före år 1914 varit fallet, erhölle sitt ammunitionsanslag
kontant. Ett sådant förfaringssätt torde dock medföra svårigheter för
skytterörelsen, som då för erhållande av ammunition (omladdad eller
nytillverkad) vore hänvisad till den privata industrien och skytteföreningarnas
eventuella egna resurser. Under innevarande år hade det visat
Fjärde huvudtitel».
215
sig, att den privata industrien under nu rådande förhållanden ej kunnat
förse skytterörelsen med tändhattar ens för eget behov, som erfordrades
utöver den av kronan under året tillhandahållna ammunitionen, utan hade
artilleridepartementet mot ersättning måst tillhandahålla stora partier
dylika. Om, under förutsättning att nu rådande kris fortfore även
under år 1917, den från kronans förråd tillhandahållna ammunitionen in
natura skulle indragas, torde det, för att skytterörelsen för sina kontant
anslagna medel skulle kunna erhålla någon ammunition, bliva erforderligt,
att artilleridepartementet mot ersättning tillhandahölle alla för
skytteammunitionen erforderliga tändhattar. Dessas antal, lågt beräknat,
torde uppgå till minst 20,000,000 stycken, vilket antal dock departementet
med hänsyn till sin egen ammunition stillverkning sannolikt ej
skulle kunna avvara. För skytterörelsen skulle en synnerligen kännbar
ammunitionsbrist. härigenom bliva följden. På grund härav ansåge arméförvaltningen,
att ammunitionsbidragets utgående i form av skarpa
patroner borde bibehållas, dock med rätt för Kung! Maj:t att, om förhållandena
framdeles skulle så påfordra, utbyta detsamma mot kontant
bidrag till motsvarande belopp.
Om, såsom förut framhållits, beräkningsgrunden i överstyrelsens
förslag till ammunitionsbidrag, 100 patroner å 4 öre per skytt, ändrades
till 80 patroner å 6 öre jämte återlämningsskyldighet av 50 procent hylsor,
varigenom häremot svarande anslagsbelopp för skytt höjdes från av
överstyrelsen föreslagna 4 kronor till 4 kronor 80 öre, medförde detta
en höjning av ifrågavarande anslagsposts sammanlagda belopp från av
överstyrelsen föreslagna 600,000 till 720,000 kronor, under det att
sagda anslagspost för år 1916 vore upptagen till 512,000 kronor. Denna
till synes stora ökning av anslagsposten innebure dock ej någon verklig
ökning av statens sammanlagda bidrag till skytterörelsen, ty, som ovan
påvisats beträffande förhållandena under år 1916, utgjordes statens
bidrag för skytterörelsens ammunition ej blott av sistberörda å skj4terörelsens
statsanslag upptagna 512,000 kronor utan även av prisskillnaden
mellan anskaffning skostnadspriset och det för utlämningen till
skytterörelsen fastställda ersättningspriset, vilken prisskillnad, som för
år" 1916 kunde beräknas till 512,000 kronor, ehuru den rätteligen bort
gäldas av skvtteanslaget, belastade statsanslaget till mobiliseringsammunition.
Ökningen av skytterörelsens anslagspost till skarp ammunition
upp till ovanberörda 720,000 kronor innebure således endast, att
arméns ammuniticnsanslag befriades från vissa kostnader, som ej vore
avsedda att bestridas från detta anslag, och att dessa kostnader överfördes
till det anslag, vartill desamma rätteligen hörde. Den kostnad,
[44.]
216 Fjärde huvudtiteln.
[44.] som trots det föreslagna höjda ammunitionspriset kvarstode å arméns
ammunitionsanslag, torde dock, såsom ovan framhållits, uppvägas av
fördelen med hastigare omsättning av ammunitionen.
Visserligen skulle i här föreliggande fall anslaget till skytterörelsens
befrämjande kunna nedbringas genom att för antalet av överstyrelsen
angivna anslagsberättigade skyttar, 150,000 stycken, i stället
för det för åren 1914—1915 beräknade patronantalet för skytt, eller
80, beräkna ett lägre antal, exempelvis 70. Ehuru härigenom ifrågavarande
post skulle minskas med 90,000 kronor, ansåge arméförvaltningen
sig dock, med hänsyn till det avbräck, skytterörelsen härigenom
skulle lida, ej kunna förorda en sådan åtgärd.
På grund härav hemställde arméförvaltningen, att ammunitionsbidraget
för skjutning med skarp ammunition måtte få utgå i form av
6,6 mm. skarpa patroner m/94 efter ett pris av 6 öre för styck jämte
återlämningsskyldighet av hylsor och laddramar till ett antal motsvarande
50 procent av den utlämnade ammunitionen. Efter en beräkning av
80 patroner för varje under år 1915 anslagsberättigad skytt över 14
års ålder och ett beräknat antal skyttar av 150,000, skulle alltså under
skytteanslaget behöva uppföras ett belopp av (80 x 0:06 x 150,000 =)
720,000 kronor, vilket borde ställas till artilleridepartementets förfogande
mot skyldighet att på angivna villkor tillhandahålla skytterörelsen
12,000,000 patroner; dock med rätt för Kungl. Maj:t att, om förhållandena
framdeles skulle så påfordra, utbyta utlämningen av patroner
in natura mot kontant utbetalning av motsvarande belopp.
Departements- Såsom förut nämnts, bär nästlidet års riksdag ansett det böra tagas
chefen. imder övervägande, huruvida icke statsunderstödet till skytteföreningarna
skulle kunna utgå med ett lägre belopp för mycket unga skyttar
för bedrivande av kammarskjutningar och med det vanliga beloppet för
övriga skyttar för bedrivande av skjutning med skarp ammunition.
Den av skytteförbundens överstyrelse med anledning härav verkställda
utredningen har givit vid handen, att därest kontant bidrag lämnas för
bedrivande av kammarskjutningar, en dylik anordning skulle medföra
en icke oväsentlig besparing. Vid sådant förhållande och då införandet
av kammarskjutningar för unga skyttar, enligt vad överstyrelsen såväl
nu som tillförene framhållit, är av stor betydelse för en rationell skjututbildning,
finner jag mig höra tillstyrka, att det beräknade antalet anslagsberättigade
skyttar med hänsyn till årsunderstödets och ammunitionsbidragets
beräknande uppdelas, på sätt överstyrelsen föreslagit, i
två klasser, av vilka den ena omfattar skyttar över 14 år och den
217
Fjär*le huvudtiteln.
andra skyttar i åldern 12—14 år. I enlighet med vad förut aulörts,
torde antalet skyttar i den förra klassen böra beräknas till 150,000 och
i den senare till 20,000.
Vad årsunderstödet till äldre skyttar angår, har överstyrelsen upprepat
sin under en följd av år gjorda framställning, att detta måtte
höjas från 2 kronor till 2 kronor 25 öre för skytt. 1 likhet med arméförvaltningen
anser jag mig icke kunna tillstyrka denna framställning.
En höjning av årsunderstödet skulle, liksom ock den av överstyrelsen
föreslagna höjningen av ammunitionsbidraget, icke blott för år 1917
utan även för framtiden påverka slutsumman av det erforderliga anslaget
till skytterörelsens främjande i sådan omfattning, att de årliga
ökningarna i detsamma komme att vida överstiga de belopp, som under
de senare åren kunnat anvisas för ändamålet. För ifrågavarande ändamål
torde alltså böra beräknas förslagsvis (150,000 X 2 =) 300,000 kronor.
Årsunderstödet till skyttar i åldern 12—14 år har av överstyrelsen
och arméförvaltningen föreslagits till 1 krona 25 öre för skytt. Da
årsunderstödet till ifrågavarande skyttar synes böra utgå med hälften
av det för äldre skyttar bestämda, anser jag detta belopp böra nedsättas
till 1 krona för skytt. Förevarande post torde följaktligen böra upptagas
med förslagsvis 20,000 kronor.
I fråga om ammunitionsbidraget åt skyttar i åldern 12—14 år
finner jag mig böra tillstyrka, vad arméförvaltningen härutinnan föreslagit.
Denna post torde alltså böra beräknas efter 2 kronor 25 öre
för skytt men under anslaget upptagas såsom fast och fördelas bland
skytteföreningarna i förhållande till antalet under år 1915 anslagsberättigade
skyttar i nyssnämnda ålder. För ändamålet skulle alltså erfordras
(20,000 x 2,25 =) 45,000 kronor.
Vad ammunitionsbidraget åt äldre skyttar angår, torde av förut
angivet skäl den hittills följda beräkningsgrunden, eller 80 patroner
för var och en av de anslagsberättigade skyttarna, böra bibehållas.
Likaledes anser jag, i överensstämmelse med vad arméförvaltningen
föreslagit, att ammunitionsbidraget fortfarande bör utgå i form av
skarpladdade patroner m/94.
Med avseende å det pris, som bör för ammunitionen beräknas,
tillåter jag mig erinra därom, att då Kungl. Maj:t med anledning av
väckt förslag om övergång från den för närvarande vid armén brukade
ammunitionen m/ 94 till spetskuleammunition, i enlighet med vad
chefen för generalstaben ävensom försvarsberedningarna hemställt, föreslog
1913 års riksdag, att hela ammunitionsbidraget till skytteföre
BUtäng
till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 höft. 28
218
Fjärde huvudtiteln.
ningarna skulle valveras i patroner m 94, Kungl. Maj:t ansåg, att
denna valvering borde ske efter ett pris av 4,8 öre för varje patron utan
skyldighet för skytteföreningarna att återlämna patronhylsorna. Riksdagen,
som fann Kungl. Majits förslag välbetänkt, ansåg sig- emellertid
med hänsyn till de befarade olägenheter för skytteföreningarna, ammunitionsbidragets
valvering i patroner skulle kunna medföra, böra sänka
priset å varje patron från 4,8 öre till 4 öre utan skyldighet att återlämna
hylsorna.. Riksdagen fann en sådan prisnedsättning böra så
mycket mera vidtagas, som det av Kungl. Maj:ts utredning rörande
ifrågasatt övergång till spetskuleammunition framginge, att även med
en dylik, prissänkning och i följd därav möjliggjord ökad ammunitionsförbrukning
genom skytteföreningarna ett avsevärt parti patroner m/ 94
på grund av sådan övergång komme att erhålla allenast skrotvärde.
Av vad sålunda förekommit framgår, att det nuvarande priset av
4 öre för patron av riksdagen fastställts dels med hänsyn till skyttelöreningarnas
intresse, dels ock ur den synpunkten att detsamma jämväl
vore för staten fördelaktigt vid en eventuell övergång till spetskuleammunition.
. Arméförvaltningen har nu föreslagit, att ammunitionsbidragets valvering
i patroner måtte ske efter ett pris av 6 öre för patron med
skyldighet för skytteföreningarna att återlämna hylsor och laddramar
till ett antal motsvarande 50 procent av den utlämnade ammunitionen,
samt att förevarande anslagspost med anledning härav måtte upptagas
till. 720,000 kronor eller 240,000 kronor mera än som enligt hittills
följda beräkningsgrunder skulle utgå.
Vad arméförvaltningen sålunda föreslagit, anser jag mig icke kunna
tillstyrka. Då riksdagen år 1913 fastställde det nuvarande valveringspriset
till 4 öre för patron utan återlämningsskyldighet av hylsor och laddramar
beräknades statens självkostnadspris till 6 öre för patron, Den
förlust av 2 öre för patron, mobiliseringsanslaget därigenom tick vidkännas,
ansågs emellertid uppvägas av fördelen av eu hastigare omsättning
av mobiliseringsförrådet vid övergång till ny ammunition. Enligt
vad arméförvaltningen meddelat, skulle med bibehållande av det nuvarande
valveringspriset denna förlust komma att uppgå till 4 öre på
grund därav, att statens självkostnadspris numera uppgår till 8 öre
för patron. Det gäller då att tillse, huruvida icke denna förlust kan
på något sätt nedbringas.
Enligt .nuvarande bestämmelser äro skytteföreningarna icke skyldiga
att till artilleridepartementet återlämna patronhylsor och laddramar.
Dessa representera givitvis ett icke obetydligt värde, och arméförvalt
-
219
Fjärde huvudtiteln.
\
ningen har ju också hemställt, att hylsor och laddramar, motsvarande
50 procent av det utlämnade patronantalet, skulle till artilleridepartementet
återställas. Enligt vad jag inhämtat, kan värdet å dessa hylsor
jämte tillhörande laddramar för närvarande uppskattas till i genomsnitt
2 öre stycket. Genom att stadga skyldighet för skytteföreningarna att
återlämna samtliga hylsor och laddramar skulle således förlusten för
mobiliseringsanslaget nedbringas till samma belopp, som vid tiden för
fastställandet av det nuvarande valveringspriset.
En dylik återlämningsskyldighet torde kunna föreskrivas utan att
skytterörelsen därigenom åsamkas allt för stora svårigheter. Till skytteföreningarna
hava utlämnats för år 1914 10,800,000 patroner och för
år 1915 11,840,000 patroner. Antalet patroner, som innevarande år
utlämnas, uppgår till 12,800,000. Vid ingången av år 1917 böra skytteföreningarna
i och för omladdning hava tillgång å ett högst avsevärt
antal tomhylsor. Enligt vad jag inhämtat, pläga hylsorna inom skytteföreningarna
omladdas i genomsnitt tre gånger, understundom ända upp
till fem gånger. Åven om man tager hänsyn endast till de patroner,
som under innevarande år utlämnas, komma således skytteföreningarna
att genom omladdning bliva i tillfälle att lossa inemot 40,000,000
skott. Det synes mig under sådana förhållanden icke böra möta något
hinder att för år 1917 föreskriva, att samtliga hylsor och laddramar
skola av skytteföreningarna återställas till artilleridepartementet. Skytteförbundens
överstyrelse torde i sådant fall icke underlåta att fästa
vederbörande skytteföreningars uppmärksamhet på angelägenheten av
att i möjligaste mån ekonomisera med de tomhylsor, varöver de under
innevarande år komma att disponera.
Med den nu ifrågasatta anordningen skulle mobiliseringsanslaget
allt fortfarande få vidkännas vissa kostnader för det frivilliga skytteväsendet.
Dessa kostnader torde emellertid uppvägas av den fördel,
som en raskare omsättning av mobiliseringsförrådet otvivelaktigt innebär.
Visserligen är frågan om en övergång till ny ammunitionstyp för
närvarande icke aktuell, och ovisst är, när densamma åter kan komma
upp på dagordningen, men då av skäl, som arméförvaltningen anfört,
mobiliseringsförrådet av ammunition bör ökas i största möjliga utsträckning,
måste man givetvis också sörja för, att detta kan inom behörig
tid omsättas. Under förutsättning att mobiliseringsförrådet skall kunna
hållas uppe i det antal patroner, som ur krigsberedskapens synpunkt måste
betraktas som ett minimum, kan emellertid en omsättning icke äga
rum utan att skytterörelsen deltager i densamma. Skytterörelsens med
-
[44.]
220
Fjärde huvudtiteln.
[44.] verkan i förevarande hänseende måste alltså tillmätas en synnerligen
stor betydelse. 63
På. grund av vad jag sålunda anfört, anser jag, att ifrågavarande
ammunitionsbidrag bör bestämmas till (80 x 150,000 x 0,04=) 480 000
kronor. Detta belopp torde ställas till förfogande av arméförvaltningens
artdleridepartement. för anskaffning av ny ammunition, mot det att till
skytteförbundens överstyrelse utlämnas 12,000,000 skarpladdade patroner
m/94 med skyldighet för överstyrelsen att till artilleridepartementet
återställa tomhylsor och laddramar. I likhet med vad arméförvaltnmgen
föreslagit, anser även jag, att det bör medgivas Kungl. Makt
rätt, att därest förhållandena skulle sådant påkalla, till överstyrelsen
kontant utbetala förenämnda belopp, 480,000 kronor.
Anslagsposten till skytteföreningarna torde alltså böra upptagas
till sammanlagt 848,000 kronor.
Överstyrelsens
anslagsbegäran.
Ordnande av skjutbanor och andra utgifter för det frivilliga skytteväsendet.
Under denna anslagspost, som för år 1916 utgör 77,400 kronor
därav 10,000 kronor för en riksskyttetävling i Göteborg, har överstyrelsen
äskat dels 82,600 kronor till skjutbanors anordnande, dels ock
10,000 kronor till en riksskyttetävling i Örebro under år 1917.
I fråga om anslaget till skjutbanors anordnande har överstyrelsen
anfört, att stort behov därav fortfarande förefunnes, i det att för närvarande
hos skytteförbundens överstyrelse innelåge ansökningar om
sådant understöd till ett sammanlagt belopp av 183,128 kronor 39 öre.
Det av överstyrelsen föreslagna beloppet 82,600 kronor syntes alltså
vara väl behövligt.
Beträffande det begärda beloppet till en riksskyttetävling i Örebro
har. överstyrelsen framhållit, att det för främjande av intresset för det
frivilliga skytteväsendets strävanden visat sig vara särdeles gagneligt,
att tid efter annan på olika platser i landet allmänna tävlingsskjutnino-ar
kunde anordnas de. år, dylik tävling icke avhållits i huvudstaden. Ife
allmänna tävlingsskjutningar, som sålunda med understöd av statsmedel
anordnats på skilda platser i riket, såsom i Visby år 1911, i Östersund
år 1912 och i Malmö år 1914, hade för de kringliggande skytteföreningarna
varit till god hjälp i utövandet av deras verksamhet. På
samma gång som dessa tävlingar erbjöde en möjlighet till belöning åt
skyttarna för vad de oftast under en lång följd av år offrat för°sitt
deltagande i frivilliga skjutövningar, vore de att betrakta som offentliga
uppvisningar av vunna resultat. Såsom numera dessa riksskyttetävlingar
221
Fjiirde huvudtiteln.
vore anordnade, vore de i hög grad fostrande och hade även för de
enskilda skytteföreningarna en stor instruktiv betydelse.
Med hänsyn till den av arméförvaltningen såsom nödvändig ansedda
betydliga ökningen i anslaget till skytteföreningarna har arméförvaltningen
ansett sig icke kunna tillstyrka den av överstyrelsen föreslagna
höjning i det belopp, som skulle avses till »understöd för anordnande
av skjutbanor och andra utgifter för det frivilliga skytteväsendet»
eller från 67,400 kronor till 82,600 kronor. För avjämnande
av hela anslagets slutsumma borde posten sänkas till 66,900 kronor.
De av överstyrelsen begärda medlen, 10,000 kronor, för avhållandet
av en riksskyttetävling i Örebro 1917 ansåge arméförvaltningen böra
under anslaget uppföras.
Mot vad arméförvaltningen sålunda föreslagit, har jag icke annat
att erinra, än att posten till understöd för anordnande av skjutbanor
m. m. torde för avjämnande av anslagets slutsumma böra upptagas till
68,600 kronor.
Ifrågasatt bestämmelse om rätt att diponera besparingar å anslaget.
överstyrelsen har i likhet med föregående år anhållit, att Kungl.
Maj:t måtte utverka riksdagens medgivande att under följande år fa
använda, vad av anslaget kan under år 1917 besparas.
Arméförvaltningen har funnit framställningen i denna del icke behöva
föranleda något förslag till riksdagen, enär i det vid statsverkspropositionen
till 1914 års tidigare riksdag fogade utdraget av statsrådsprotokollet
anmälts, att då anslaget icke plägade. bindas vid något
visst år, utverkande av ifrågavarande medgivande icke syntes erforderligt.
I huvudsak kan jag härutinnan instämma med arméförvaltningen,
och anser jag således någon framställning till riksdagen i förevarande
hänseende icke erforderlig.
44.]
Arméförvalt
ningens
yttrande.
Departements
chefen.
Arméförvalt
ningens
yttrande.
Departements
chefen.
Sammanfattning.
I enlighet med vad jag nu anfört, skulle för år 1916 erfordras:
222 Fjär de huvudtiteln.
[44.] till skytteförbundens överstyrelse................................. kronor
» skytteförbunden.......................................................... »
» skytteföreningarna:
a) årsunderstöd
dels å 2 kronor till 150,000
äldre skyttar, förslagsvis kronor 300,000: —
dels å 1 krona till 20,000
skyttar i åldern 12—14
år, förslagsvis ................
b) ammunitionsbidrag
dels till likviderande av
12,000,000 patroner m 94
att genom arméförvaltningens
artilleridepartement
tillhandahållas
skytteföreningarna för att
utdelas till 150,000 anslagsberättigade
äldre
skyttar................................
dels att kontant tilldelas
skytteföreningarna i förhållande
till antalet anslagsberättigade
skyttar
med kammarammunition,
ett såsom fast bestämt
belopp av.........................
c) bidrag till nybildade skytte
föreningar
föranskaffande
av målskjutningsmateriel
» övriga utgifter:
riksskyttetävling i Örebro
år 1917 .............................. » 10,000: —
understöd för anordnande
av skjutbanor och andra
utgifter för det frivilliga
skytteväsendet................ » 68,600: — ^
Summa kronor
» 20,000: —
» 480,000: —
» 45,000: —
» 3,000: —
79,800: —
143,600: —
848,000: —
78,600: —
,150,000: —
Fjärde huvudtiteln. 223
Denna summa överstiger med 25,000 kronor anslaget å 1916 års
stat. Jag tillåter mig nämna, att anslagsökningen för år 1915 utgjorde
105,000 kronor och för år 1916 45,000 kronor.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
att till det frivilliga skytteväsendets befrämjande å
extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 1,150,000
kronor samt medgiva, att av detta anslag ett belopp
av 480,000 kronor, motsvarande ammunitionsbidraget
till skyttar över 14 års ålder, ställes till förfogande
av arméförvaltningens artilleridepartement för anskaffning
av mobiliseringsammunition, mot det att departementet
till skytteförbundens överstyrelse utlämnar
12,000,000 skarpladdade patroner m 94, med skyldighet
för överstyrelsen att återställa tomhylsor och laddramar,
dock med rätt för Kungl. Maj:t, att därest förhållandena
skulle sådant påkalla, till överstyrelsen
kontant utbetala sistnämnda belopp.
4. Vinterrekrytskolor vid vissa icke kasernerade infanteriregementen.
Under riksstatens fjärde huvudtitel är å extra stat för år 1916
uppfört ett förslagsanslag av 240,000 kronor för anordnande av vinterrekrytskolor
vid de icke kasernerade infanteriregementena, nämligen
Första och Andra livgrenadjärregementena, Västgöta, Södermanlands,
Kronobergs och Kalmar regementen samt Norra och Södra skånska
infanteriregementena.
Anslaget är avsett för bestridande av de särskilda kostnader, som
uppstå genom beväringsrekrytskolornas förläggande vintertid till andra
regementens kasernetablissemang eller till andra vinterkaserner.
Vid bestämmandet av anslagets belopp låg till grund en vid statsverkspropositionen
fogad kostnadsberäkning, i vilken upptogs, förutom
erforderliga medel till gäldande av transportkostnader m. m., traktamentsersättning
och hyresbidrag åt erforderligt antal officerare och underofficerare
för 155 dagar, under antagande att ifrågavarande skolor
komme att vara sammandragna under år 1916 dels från årets början
till början av april månad och dels från slutet av oktober månad till
årets slut.
[44.]
[45.]
Anslagets
beräkning och.
användning
för år 1916.
224
Fjärde huvudtiteln.
[45.]
Infordrande
av utredning
angående
anslagets
omläggning.
Arméförvaltningens
framställning.
Beträffande anslagets användning har Kungl. Maj:t genom brev den
18 juni 1915 föreskrivit, att vid de infanteriregementen, för vilka nya
kasernetablissemang ännu icke blivit uppförda och vilkas beväringsrekrytskolor
under år 1916 tidvis komma att vara förlagda till andra
regementens etablissemang eller till andra vinterkaserner, må från ifrågavarande
anslag utbetalas dels — utan hinder av bestämmelserna i gällande
reglemente för arméns avlöning under fred och brevet den 28 september
1907 angående hyresbidrag åt officerare och underofficerare
under tjänstgöring vid vissa skolor — till de officerare och underofficerare,
som komma att tjänstgöra vid vinterrekrytskolor, förlagda å annan ort
än förläggningsorten, under tiden för tjänstgöringen vid dessa skolor
såväl dagtraktamente enligt tariffen i bil. A till nämnda avlöningsreglemente
som ock, i den mån de icke komma i åtnjutande av inkvartering
i kronans hus eller eljest på kronans bekostnad, hyresbidrag med de i
sist omförmälda brev angivna belopp, ävensom under resor eller färder
till eller från vederbörande kommenderingsorter ersättning enligt resereglementet,
dels ock kostnaderna för skolkontingenternas förflyttning
till och från skolorna ävensom övriga transportkostnader.
Då det emellertid i vissa fall befunnits lämpligt att, med frångående av
den ursprungliga planen, sammandraga vinterrekrytskolorna på regementenas
förläggningsorter samt de under förevarande anslag beräknade medlen
för beredande av traktamenten och hyresbidrag med anledning härav
till avsevärd del ej kunde komma till användning, anbefallde Kungl.
Maj:t i brev den 18 juni 1915 arméförvaltningens civila departement
att i sammanhang med angivandet av medelsbehovet för år 1917 inkomma
med förslag till sådan omläggning av anslaget, att därav måtte
kunna bestridas kostnaderna för anordnande vintertid av beväringsrekrytskolor
jämväl å vederbörande regementens förläggningsorter.
Arméförvaltningen har nu anmält, att civila departementet i enlighet
med den sålunda erhållna befallningen i skrivelse till cheferna för första,
andra, tredje och fjärde arméfördelningarna anhållit, att dessa måtte,
efter vederbörande regementschefers hörande, inkomma med uppgift å
de kostnader, som under år 1917 kunde beräknas uppkomma för anordnande
av vinterrekrytskolor vid Första och Andra livgrenadjärregementena,
Västgöta, Södermanlands, Kronobergs och Kalmar regementen
samt Norra och Södra skånska infanteriregementena, vare sig dessa
kostnader avsåge de ändamål, varför enligt medgivande i brevet den
18 juni 1915 anslaget till anordnande av vinterrekrytskolor för år 1916
Fjärdo huvudtiteln.
finge tagas i anspråk, eller kostnaderna pa grund av skolornas förläggning0
till vederbörande regementes förläggningsort vore att hänföra
till särskilda av vinterrekrytskolorna föranledda utgifter såsom för
lokalhyror m. in., vilka icke skulle utgå av vederbörliga på ordinarie
stat uppförda anslag.
Av de från arméfördelningscheferna inkomna svaren framgmge,
dels att några utgifter under år 1017 från ifrågavarande anslag icke
behövde beräknas vare sig för Kalmar regemente, under förutsättning
att regementets vinterrekrytskolor komme att fortfarande vara förlagda
till etablissemanget å Ränneslätt, eller för Västgöta regemente,
enär regementet kunde förväntas bliva före utgången av år 1916 förlagt
till regementets nya kasernetablissemang.
Enligt vederbörande arméfördelningschefers kostnadsberäkningar i
övrigt skulle, därest förläggningarna komme att år 1917 vara ordnade
på det sätt, att vinterrekrytskolorna bleve förlagda vid Första och Andra
livgrenadjärregementena i huvudsak till hyrda lokaler i Linköping men
med två kompanier till volontäretablissemanget i Norrköping, vid Södermanlands
regemente till Livregementets grenadjärers kasärn, vid Kronobergs
regemente till hyrda lokaler i Växjö, vid Norra skanska infanteriregementet
med två bataljoner till hyrda eller eljest upplåtna lokaler
i Kristianstad och med en bataljon till Hallands regementes kasern
i Halmstad samt vid Södra skånska infanteriregementet till hyrda lokaler
i Lund, årskostnaderna komma att uppgå till följande belopp, nämligen
för dagtraktamenten och hyresbidrag 68,410 kronor oO öre, för transportkostnader
m. m. 11,625 kronor 20 öre samt för hyreskostnader
m. m. 90,150 kronor eller tillhopa 170,185 kronor 70 öre.
Mot de sålunda uppgjorda kostnadsberäkningarna hade arméförvaltningen
i huvudsak icke funnit något att erinra. Anmärkas borde dock,
att kostnaderna för dagtraktamenten och hyresbidrag beräknats icke
efter det till grund för 1916 års anslag liggande dagantalet 155 (den
1 januari—den 4 april samt den 1 november—den 31 december) utan efter
högre dagantal eller vid Södermanlands regemente 170 dagar, vid Norra
skånska infanteriregementet 180 dagar samt vid Livgrenadj ål-regementenas
kontingenter till Norrköping i sammanlagt 242 dagar (den 1 januari
den 30 juni = 181 dagar samt den 1 november—den 31 december =
61 dagar). Då emellertid Kungl. Maj:t i hittills meddelade beslut om
vinterrekrytskolornas förläggning utom regementenas övningsplatser
förordnat, att tiden för den särskilda förläggningen skulle omfatta »den
kallare årstiden», och Kungl. Maj:t, vad särskilt beträffade förläggningen
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft. 29
226
Fjärde huvudtiteln.
[45.] till Norrköping av en kontingent tillhörande Livgrenadjärregementena,
genom brev den 3 juni 1915 meddelat sådana föreskrifter, att rätten
för officerare och underofficerare att åtnjuta dagtraktamenten och
hyresbidrag från ifrågavarande anslag begränsats till tiden för vinterrekrytskolorna,
ansåge arméförvaltningen, att den för 1916 års anslag
använda beräkningsgrunden borde bibehållas även för år 1917. Utgifterna
för traktamenten och hyresbidrag syntes därför kunna nedsättas
med 12,657 kronor 50 öre till 55,753 kronor.
Slutligen ansåge sig arméförvaltningen böra framhålla, att till de
av chefen för första arméfördelningen upptagna kostnaderna för hyror
för Norra skånska infanteriregementets förläggning till Kristianstad
borde läggas den på år 1917 belöpande deien av hyran för de lokaler,
som enligt brev den 31 augusti 1915 under förstnämnda år eventuellt
kornme att tagas i anspråk för regementet. Härav betingades en
höjning av de beräknade hyreskostnaderna från 90,150 kronor till
96,650 kronor.
Med anledning av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen,
att för anordnande av vinterrekrytskolor under år 1917 vid de
infanteriregementen, som under samma år icke hunnit förläggas till
sina nya kasernetablissemang, måtte på extra stat för år 1917 i riksstaten
uppföras ett förslagsanslag sålunda beräknat:
för dagtraktamenten och hyresbidrag till vissa officerare
och underofficerare enligt bestämmelserna
i brevet den 18 juni 1915 ........ |
............................ kronor |
55,753 |
_ |
)) transportkostnader m. m.............. |
............................ » |
11,625 |
20 |
» hyreskostnader m. m....................... |
........................... » |
96,650 |
— |
eller tillhopa kronor |
164,028 |
20 |
Departement»- Enligt 1914 års härordning äro beväringsrekrytskolorna vid inchefen.
fanteriet avsedda att taga sin början omkring den 1 november. Då
vid tiden för härordnings förslagets framläggande kasernetablissemang
ännu icke voro uppförda för ovan omförmälda åtta infanteriregementen
och icke beräknades kunna bliva för samtliga regementen färdigställda
torr än till hösten 1919, utgick man från, att det skulle bliva nödvändigt
att förlägga dessa regementens beväringsrekrytskolor vintertid
till andra regementens kasernetablissemang eller till andra vinterkaserner.
Med hänsyn därtill, att denna anordning komme att medföra
kostnader dels för utbetalande av traktamentsersättning och
hyresbidrag åt befälet under vistelse å annan ort än förläggningsorten
Fjärde huvudtiteln. -- ‘
och dels för transporter m. m., blev för bestridande av dessa kostnader [45.]
förevarande anslag uppfört i riksstaten för år 1915.
Emellertid har, såsom förut antytts, förläggningen av vmterrekrytskolorna
vid ifrågavarande åtta regementen i viss mån ordnats på annat
sätt än ursprungligen avsetts. Vid en närmare prövning visade det
si o- nämligen, att det i flertalet fall skulle bliva ur ekonomisk synpunkt
fördelaktigare att sammandraga rekrytskolorna å vederbörande regementens
förläggningsorter än att varje ar, intill dess kasernetablissemangen
bleve färdigställda, under vintern förflytta dem till andra regementens
kasernetablissemang. På grund härav och då en dylik förflyttning
givetvis alltid komnie att medföra avsevärda olägenheter icke
blott för vederbörande personal utan jämväl för utbildningen och peisedelhushållningen
vid truppförbanden, har Kungl. Magt genom särskilda
under år 1915 meddelade beslut föreskrivit, att bevärmgsrekrytskolorna
vid Första och Andra livgrenadjärregementena, Kronobergs
och Kalmar regementen samt Norra och Södra skånska infanteriregementena
skola från och med hösten 1915 under den kallare liden helt
eller delvis förläggas till genom förhyrning eller eljest särskilt anskaffade
lokaler på regementenas förläggningsorter (regementschefernas
tjänstgöringsorter). Endast Västgöta och Södermanlands regementens
beväringsrekrytskolor hava i sin helhet mast förläggas till andra regementens
kasernetablissemang.
Med hänsyn till vad sålunda beslutits angående förläggningen av
beväringsrekrytskolorna vid ifrågavarande regementen torde en omläggning
av anslaget böra äga rum, så att därifrån må, kunna bestridas
icke blott såsom hittills kostnaderna för skolornas förläggning vintertid
till andra kasernetablissemang utan jämväl de särskilda utgifter, som
föranledas av skolornas sammandragning å respektive regementens förläggningsorter
(regementschefernas tjänstgöringsorter). ^
Enligt vad arméförvaltningen meddelat, komma några särskilda
utgifter för ifrågavarande ändamål icke att under år 1917 erfordras för
Västgöta regemente, enär detta förväntas bliva under år 1916 förlagt
till sitt nya kasernetablissemang i Vänersborg. Icke heller för Kalmar
regemente erfordras för ändamålet några särskilda medel, då detta
regementes beväringsrekrytskolor komma att, intill dess regementets
nya etablissemang i Eksjö bliver färdigställt, fortfarande vala förlag a
till Ränneslätt, där för'' vinterförläggningen erforderliga provisoriska
anordningar redan blivit vidtagna.
För anordnande av vinterrekrytskolor vid de Övriga sex regementena
skulle enligt arméförvaltningens beräkning för år 1917 erfordras
228
Fjärde huvudtiteln.
[45.] ett sammanlagt belopp av 164,028 kronor 20 öre eller 75,971 kronor
80 öre mindre än som för innevarande år för ändamålet beräknats. Då
jag icke har något att mot den gjorda beräkningen erinra, torde anslaget
böra i 1917 års riksstat upptagas med ett till 164,050 kronor
avjämnat belopp.
För vinterrekrytskolornas förläggning till vederbörande regementens
förläggningsorter (regementschefernas tjänstgöringsorter) hava givetvis
en hel del särskilda anordningar måst vidtagas. Sålunda hava förläggningslokaler
blivit förhyrda och en del erforderliga ändrings- och reparationsarbeten
m. m. verkställda. Då härav föranledda kostnader icke
kunnat bestridas från förevarande anslag med hänsyn till grunderna
för dess beräknande, har arméförvaltningens civila departement anbefallts
förskjuta dessa kostnader för att framdeles anmäla dem till ersättande.
På grund av de träffade anordningarna för rekrytskoloraas förläggning
vid vissa regementen kommer emellertid, såsom förut nämnts, en avsevärd
del av 1916 års anslag icke till användning. Enligt vad jag
inhämtat, torde av anslaget komma att användas omkring 118,000 kronor
mindre än det förslagsvis beräknade beloppet 240,000 kronor. Det
synes mig vid sådant förhållande lämpligt, att nyssnämnda kostnader
få, så långt ske kan, ersättas från 1916 års anslag. Härför erfordras
emellertid riksdagens medgivande.
På grund av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
dels att för anordnande av vinterrekrytskolor vid
vissa icke kasernerade infanteriregementen å extra stat
för år 1917 anvisa ett förslagsanslag av 164,050
kronor,
dels ock medgiva, att det för samma ändamål å
extra stat för år 1916 beviljade anslaget må tagas i
anspråk jämväl för täckande av förskjutna kostnader
för anordnande av vinterrekrytskolor under år 1916
å vederbörande regementens förläggningsorter (regementschefernas
tjänstgöringsorter).
[46.] 5. Kurser för utbildning av befäl och fackmän vid Sandstormen.
915 års Uti en till 1915 års riksdag avlåten proposition (nr 165) föresloe
Aungi.
Maj:t riksdagen att antaga ett propositionen bilagt förslag till
lag om skyldighet för vissa värnpliktiga att under år 1915 undergå
Fjärde huvudtiteln.
229
landstormsbefälsutbildning. Kostnaderna för ifrågavarande utbildning,
vilka approximativt beräknats till 425,000 kronor, voro avsedda att av
Kungl. Maj:t förskjutas för att sedermera anmälas till ersättande.
Riksdagen biföll Kungl. Maj ds förenämnda proposition, men ansåg,
att de för ändamålet erforderliga medlen borde uppföras å riksstaten.
I enlighet härmed anvisade riksdagen för bestridande av kostnaderna
för landstormsbefälsutbildning under år 1915 på extra stat för år 1916
ett förslagsanslag av 425,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att för
ändamålet under år 1915 förskjuta erforderligt belopp.
I enlighet härmed anordnades under nästlidet år särskilda kurser
för utbildning av officerare, adjutanter och intendenter vid landstormen.
Officerskurserna hade en varaktighet av 42 dagar och de båda övriga
av 21 dagar.
Uti underdånig skrivelse den 25 november 1915 har nu chefen för
generalstaben giort framställning om anordnande av obligatoriska landstormsbefälskurser
jämväl under innevarande år. Då 1915 års kurser
visat sig för kortvariga för att lämna ett tillfredsställande resultat,
skulle de nu ifrågasatta kurserna pågå något längre tid, nämligen
respektive 60 och 30 dagar. Därjämte skulle enligt förslaget anordnas
kurser även för kulspruteunderbefäl och sjukvårdsunderbefäl om respektive
30 och 15 dagar. Slutligen skulle jämväl enligt ‘närmare angivna
grunder anordnas en särskild kaderövning om 10 dagar.
pjl likhet med chefen för generalstaben anser jag det vara av synnerlig
vikt för landstormens krigsberedskap, att ifrågavarande befälskurser
komma till stånd. Ärendet föreligger emellertid ännu icke i
sådant skick, att jag nu kan underställa detsamma Kungl. Maj:ts prövning.
Först längre fram under riksdagen torde detta kunna äga rum.
Kostnaderna för ifrågavarande kurser torde enligt verkställd beräkning
komma att uppgå till omkring 850,000 kronor.
Jag får därför hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
att i avvaktan på den proposition, som kan
komma att avlåtas angående anordnande under år 1916
av kurser för utbildning av befäl och fackmän vid landstormen,
tillsvidare för ändamålet beräkna ett anslag
på extra stat för år 1917 av 850,000 kronor, med
rätt för Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel förskottsvis
redan under år 1916 utanordna beloppet.
[46.]
Chefens för
generalstaben
framställning.
Departements
chefen.
*
230
Fjärde huvudtiteln.
K. Sjukvård.
[47.] 1. Garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg och i Boden.
Förevarande anslag är i riksstaten för år 1916 upptaget med
112,200 kronor. Därav utgå enligt särskilda stater till garnisonssjuk--huset i Stockholm 82,300 kronor, till garnisonssjukhuset å Karlsborg
10,000 kronor och till garnisonssjukhuset i Boden 19,900 kronor.
Förslag föreligger nu om höjning av anslaget på grund av vissa
ändringar i staten för garnisonssjukhuset i Stockholm.
Förbättring'' ay belysningsanordningar och yinterbeklädnad samt anskaffande ay värmeskåp.
Framställning Uti underdånig skrivelse den 8 februari 1915 gjorde chefläkaren
ang&ende^ökad garnisonssjukhuset i Stockholm framställning'' om vidtagande av
belysning vissa, vid företagen inspektion av generalfältläkaren påyrkade förändm.
m. ringar med avseende å belysningsanordningarna inom sjukhuset ävensom
beträffande patienternas vinterbeklädnad.
Den konstgjorda belysningen utgjordes för närvarande av dels dygnet
om tillgänglig elektrisk’ belysning från stadens elektricitetsverk i
operationssalarna, polikliniklokaler och en del expeditionsrum, dels
morgon- och kvällsbelysning från eget elektricitetsverk i samtliga sjukhusets
lokaler, dels ock av nattbelysning (lysgas) från kl. 9 e. m. i korridorer
och mottagningslokaler. De i belysningsavseende erforderliga förändringarna
vore, dels att elektrisk belysning bleve tillgänglig dygnet
om i samtliga förvaringsrum, som för närvarande hade sekundär belysning,
dels att morgon- och kvällsbelysningen i sjukrummen ökades. Enligt
av allmänna svenska elektriska aktiebolaget upprättat kostnadsförslag
skulle kostnaden för installering av ljus från eget elektricitetsverk
uppgå till 1,305 kronor och från stadens elektricitetsverk för belysning
av förvaringsrum till 340 kronor, eller tillsammans till 1,645 kronor.
Den ökade driftkostnaden beräknades uppgå till 767 kronor 35 öre
för år.
De av generalfältläkaren påyrkade förändringarna beträffande patienternas
vinterbeklädnad utgjordes av anskaffning av kalsonger. För
att utbyten, tvätt och reparationer obehindrat skulle kunna fortgå, erfordrades
400 par. Anskaffningskostnaden belöpte sig till 700 kronor,
Fjärde huvudtiteln.
231
varjämte kostnaderna för tvätt och underhåll beräknades uppgå till 460 [47.]
kronor för år.
Då ifrågavarande kostnader icke kunde bestridas från sjukhusets
anslag, hemställde chefläkaren, att Kungl. Maj:t måtte anvisa särskilda
medel för ändamålet.
Uti underdånig skrivelse den 9 februari 1915 anmälde chefläkaren Framställning
vid garnisonssjukhuset, att det på grund av rådande lokala förhallan- angående''
den vore förenat med stor svårighet att servera patienterna maten skaffande av
varm. Då köksbyggnaden läge på ett par hundra meters avstånd från ™rme8k&Psjälva
sjukhusbyggnaden, bleve maten redan under transporten dit delvis
avkyld. Då vidare utportioneringen måste ske för alla patienterna
på en gång i matsalen och maten därefter kringbäras till sjuksalarna,
vore det nästan omöjligt att tillhandahålla denna vid en värmegrad,
som möjliggjorde ett fullt njutande av densamma. Visserligen uppvärmdes
servisen före uppbackningen i ett mindre värmeskåp, men däremot
saknades värmekälla att hålla maten varm under tiden för portionernas
fördelning.
Enligt vad erfarenheten ådagalagt, kunde berörda olägenheter lättast
undanröjas genom anskaffande av tre värmeskåp för portionernas
uppställande. Kostnaderna för dessa skåp uppginge. enligt infordrat
anbud till 1,785 kronor, vartill komme kostnaden för vissa håltagningsm.
fl. arbeten till ett belopp av 100 kronor. Då sjukhusets anslag icke
lämnade tillgång till bestridande av ifrågavarande utgifter, hemställde
chefläkaren, att för ändamålet måtte anvisas tillhopa 1,885 kronor.
Chefen för fjärde arméfördelningen tillstyrkte bifall till förenämnda Chefens för
av chefläkaren gjorda båda framställningar. förfiningen
yttrande.
Uti den 7 maj 1915 avgivet yttrande meddelade arméförvaltningens Arméförvaltcivila
departement och sjukvårdsstyrelse, att överintendentsämbetet, som
på anmodan granskat de gjorda kostnadsberäkningarna i vad de be- och sjukvårdsrörde
byggnadstekniska detaljer, ansett, att ytterligare kostnader borde s^e^e8Jnuberäknas
intill ett belopp av 450 kronor för håltagnings- och efterlag- 7 maj 1915.
ningsarbeten såväl vid installerandet av de föreslagna värmeskåpen som
för de nya elektriska belysningsanordningarna. Vad de senare beträffade,
hade ämbetet ansett, att gruppledningarna borde utföras enligt
annat system än det av chefläkaren förordade, vilket skulle betinga en
ökning i anläggningskostnaden med 345 kronor. Vidare syntes årskostnaden
för strömförbrukning böra ökas med 243 kronor 57 öre.
232
Fjärde huvudtiteln.
[47.] I anslutning härtill hemställde civila departementet och sjukvårds
styrelsen,
som tunne de av chefläkaren föreslagna åtgärderna erforderliga,
att Kungl. Maj:t måtte medgiva, att för anskaffande och uppsättande
av 3 värmeapparater å garnisonssjukhuset för anordnande av ökad
belysning därstädes samt för anskaffning av underkläder till sjukhusets
patienter finge disponeras tillhopa 5,025 kronor. Då några reservationer
å sjukhusets anslag icke kunde beräknas tillgängliga, syntes de erforderliga
medlen böra av civila departementet förskjutas för att framdeles
anmälas till ersättande.
Vad de årliga underhålls- och driftkostnaderna anginge, borde dessa,
vilka av chefläkaren uppskattats till 1,227 kronor 35 öre, i enlighet
med överintendentsämbetets beräkningar upptagas till 1,470 kronor 92
öre och framdeles intagas under garnisonssjukhusets stat. Då detta
kunde ske först från början av år 1917, föresloge departementet och
styrelsén, att erforderligt belopp för senare hälften av år 1915 och för
år 1916 finge av departementet förskjutas för att framdeles anmälas till
ersättande i sammanhang med förenämnda kostnader för anskaffning
och anläggning.
Kungl. Haj:ts Vid ärendets föredragning den 27 augusti 1915 fann Kungl. Maj:t
27*augusti de gjor(ia framställningarna för det dåvarande icke föranleda någon åti9i5.
gård, men anbefalldes arméförvaltningen att i sammanhang med angivandet
av lantförsvarets medelsbehov för år 1917 inkomma med förslag
till anvisande av medel för ifrågavarande ändamål.
Arméförvait- Arméförvaltningen har nu anmält, att chefläkaren vid garnisonswande
fram- sjukhuset i skrivelse till civila departementet den 24 september 1915
ställning, angående sjukhusets medelsbehov för år 1917 förnyat sin framställning
om anskaffning av värmeskåp samt förbättring av belysningsanordningarna
och vinterbeklädnad vid sjukhuset, men med hänsyn till de under
tiden stegrade materialprisen beräknat anläggnings- och anskaffningskostnaderna
till 5,480 kronor, därav 2,435 kronor för värmeskåpen,
2,135 kronor för belysningsanordningarna och 910 kronor för vinterbeklädnaden.
Chefläkaren hade föreslagit, att ifrågavarande belopp
måtte anvisas att utgå från extra stat. De årliga drift- och underhållskostnaderna
borde däremot beräknas å sjukhusets ordinarie stat.
För egen del funne sig arméförvaltningen böra tillstyrka den gjorda
framställningen. De för ändamålet erforderliga medlen ansåge emellertid
ämbetsverket icke behöva upptagas å riksstaten såsom extra anslag
utan kunna anvisas att utgå från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar,
vilka därtill lämnade tillgång.
Fjärde huvudtiteln. 233
Som allmänt torde vara bekant, är det i början av förra århun- [74.]
dradet uppförda garnisonssjukhuset i Stockholm synnerligen bristfälligt Dep»rtement«-och motsvarar icke längre i någon mån de fordringar, som numera cie,en''
måste uppställas på en dylik sjukvårdsanstalt. Sedan flera år tillbaka
bar också frågan om en genomgripande förändring av sjukhusets lokaler
stått på dagordningen. Att några åtgärder härutinnan icke blivit vidtagna,
har berott därpå, att ett nytt garnisonssjukhus är avsett att
uppföras å Järvafältet i samband med uppförandet av kasernetablissemang
därstädes för de till Stockholm förlagda truppförbanden.
Sedan numera beslut fattats om uppförande å Järvafältet av nytt
kasernetablissemang för Svea ingenjörkår, har tiden jämväl ansetts
vara inne att till avgörande upptaga frågan om garnisonssjukhusets
förläggande till Järvafältet. På därom av arméförvaltningens fortifikations-
och civila departement samt sjukvårdsstyrelse gjord framställning
har Kungl. Maj:t genom brev den 19 november 1915 anvisat erforderliga
medel för vidtagande av förberedande åtgärder härutinnan, bestående
i utarbetandet av förslagsritningar och kostnadsberäkningar för
uppförandet av ett garnisonssjukhus enligt paviljongsystem med byggnader
icke blott för medicinsk och kirurgisk behandling samt specialbehandling
av vissa sjukdomar, även smittosamma, utan även för laboratorier,
apotek, förbandsfabrik m. m.
Med hänsyn till det läge, vari garnisonssjukhusets byggnadsfråga
sålunda för närvarande befinner sig, böra givetvis icke några större
kostnader nedläggas på den nuvarande sjukhusbyggnaden. Däremot är
det å andra sidan tydligt, att man icke på grund härav bör underlåta
att vidtaga sådana mindre omfattande åtgärder, som för sjukvårdens
behöriga handbavande finnas vara av behovet påkallade. Till dylika
åtgärder torde vara att hänföra de av chefläkaren nu föreslagna anordningarna
beträffande belysningen och matens servering. Jag finner mig
därför böra tillstyrka dessa anordningars utförande.
Mot den föreslagna anskaffningen av viss vinterbeklädnad för patienterna
har jag icke något att erinra.
Anläggnings- och anskaffningskostnaderna hava beräknats numera
uppgå till sammanlagt 5,480 kronor. Mot denna beräkning har jag icke
något att erinra. I likhet med arméförvaltningen anser jag, att dessa
kostnader lämpligen kunna bestridas från fjärde huvudtitelns allmänna
besparingar. De årliga drift- och underhållskostnaderna böra däremot
beräknas å sjukhusets ordinarie stat.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 käft.
30
234
Fjärde huvudtiteln.
[47.]
Röntgeninstitut.
Tidigare för- Redan år 1901 anskaffades för besparingar å militärläkarkursens anslag
rättande It en röntgenapparat för 3,000 kronor, vilken monterades å garnisonssjukröntgeniabora-
huset. De fåtaliga röntgenundersökningar, som då för tiden voro ertormm.
forderliga, verkställdes vid sjukhuset av en enskild röntgenolog, med
vilken avtal träffats om ersättning för varje särskild undersökning. Redan
efter några få år hade emellertid röntgeninstrumentariet så mycket fullkomnats,
att man ställdes inför alternativet att antingen begära en
dyrbar modernisering av apparaten eller låta verkställa undersökningar
på främmande laboratorier. Sjukhusförvaltningen valde det senare alternativet.
Emellertid gjorde sig röntgenologien under sin tekniska fullkomning
mer och mer oumbärlig såsom hjälpmedel på de flesta sjukdomsområden,
och behovet av röntgenundersökning blev därför år efter år allt större.
Med anledning härav och då kostnaderna för undersökningarna hotade
att betunga garnisonssjukhusets anslag på ett sätt, som icke motsvarades
av dess bärkraft, gjorde sjukhusets dåvarande chefläkare i skrivelse
den 18 augusti 1913 hos arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse framställning
om anvisande av medel till anordnande av ett tidsenligt röntgenlaboratorium
vid sjukhuset. Denna framställning föranledde dock
icke någon åtgärd från styrelsens sida.
Anordnande I sammanhang med anvisande av medel för garnisonssjukhusets
eorUkt''röra- mobiliseringsutrustning medgav Kungl. Maj:t den 30 oktober 1914, att
geniaborato- för installering vid sjukhuset av ett tillfälligt röntgenlaboratorium finge
nära. utbetalas ett belopp av 2,500 kronor ävensom att till gäldande av driftkostnaderna
för laboratoriet finge tillsvidare intill den 1 juli 1915 utgå
högst 200 kronor i månaden. Ifrågavarande utgifter skulle utgå av de
till bestridande av kostnaderna för lantförsvaret på krigsfot anvisade
medel.
Genom särskilda brev den 2 juli och den 31 december 1915 har
Kungl. Maj:t anvisat ytterligare medel för bestridande av driftkostnaderna
för laboratoriet högst intill den 1 juli 1916.
Arméförvait- Arméförvaltningen har nu anmält, att chefläkaren vid garnisonsmDsgtänningam
sjukhuset, under åberopande av vad sålunda hittills blivit i saken åtgjort,
i sin förenämnda skrivelse den 24 september 1915 gjort framställning
om inrättande vid sjukhuset av ett permanent röntgeninstitut. En av
sjukvårdsstyrelsen till sjukhusets förfogande såsom lån ställd rörlig
Fjärde huvudtiteln.
röntgenapparat kunde icke fylla alla de krav, som på, ett last sjukhus [47.]
måste ställas på en sådan. ‘ Undersökningar av djupt liggande organ
kunde nämligen ej alls företagas på sjukhuset, utan måste fortfarande
verkställas på andra röntgeninstitut, vilket vållade extra kostnader.
Kostnaderna för anordnande av ett röntgeninstitut vid sjukhuset
hade av chefläkaren beräknats uppgå till 6,500 kronor, därvid hänsyn
tagits till, att lokaler för ändamålet iordningställts och att en del till
detsamma hörande inventarier anskaffats för de medel, som genom lörenämnda
brev den 30 oktober 1914 ställts till sjukhusets, förfogande.
Detta belopp hado chefläkaren hemställt måtte anvisas å extra stat.
Härtill komme årliga driftkostnader samt ersättning åt en föreståndare
för röntgeninstitutet, som borde upptagas å ordinarie stat
För egen del ansåge sig arméförvaltningen böra tillstyrka den gjorda
framställningen. Kostnaden för röntgeninstrumentariet ansåge arméforvaltnino-en
dock kunna, med hänsyn därtill att medel for ändamålet icke
vore inräknade i vare sig ifrågavarande eller annat anslag, anvisas aft
utgå från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar, vilka därtill lamnade
tillgång.
Såsom förut nämnts, har på grund av rådande förhållanden ett tillfälligt
röntgenlaboratorium redan anordnats vid garnisonssjukhuset. Med
hänsyn till den stora betydelse som röntgenologien numera erhållit inom
medicinen i såväl diagnostiskt som terapeutiskt avseende, torde ett dylikt
laboratorium även för framtiden böra finnas vid sjukhuset Jamval ur
ekonomisk synpunkt torde detta komma att visa sig fördelaktigt, enär
kostnaderna för undersökningarna därigenom kunna nedbringas. Jag
finner mig därför böra tillstyrka det framställda förslaget om inrättande
av ett permanent röntgeninstitut vid garnisonssjukhuset.
För att de med ett dylikt institut förenade fördelarna skola kunna
till fullo utnyttjas, erfordras, att detsamma förses med ett fullt modernt
röntgeninstrumentarium. Kostnaderna härför ävensom för detsammas
installering hava beräknats uppgå till 6,500 kronor. Detta belopp anser
jag i likhet med arméförvaltningen kunna bestridas från fjärde huvudtitelns
allmänna besparingar. Å sjukhusets ordinarie stat torde däremot
böra beräknas arvode åt institutets föreståndare ävensom kostnader» tor
drift och underhåll.
Ändringar i sjukhusets stat.
Såsom förut nämnts, slutar garnisonssjukhusets stat för närvarande
å 82,300 kronor. Ifrågavarande belopp är å staten upptaget under
’ Fjärde huvudtiteln.
[47.] tre särskilda titlar nämligen A) Löner, arvoden och dylikt, B) Kosthåll
och C) Till underhåll anslagna medel. Förslag föreligger nu om anställande
av viss ytterligare personal vid sjukhuset ävensom om höining- av
de för underhåll anslagna medel.
Anställande av ytterligare personal in. in.
r,S. titeJ A äro för närvarande upptagna jämte annan personal 2
pohklinikföreståndare med arvoden å 1,500 kronor, 1 operationssalssiuksköterska
med, förutom fri bostad med möbler, bränsle och lyse samt
kost och tvätt, arvode å 600 kronor jämte 2 tillägg å arvodet å 200
kronor, det ena efter 5 års och det andra efter 10 års väl vitsordad
tjänst, 2 översjuksköterskor med arvode å 500 kronor samt enahanda
alderstillagg och naturaförmåner, 3 undersjuksköterskor med enahanda
naturaförmåner och arvoden å 300 kronor samt 2 kökspigor med förutom
naturaförmåner, arvoden å 250 kronor. Därjämte upptager staten
dels arvode åt juridiskt biträde med 300 kronor dels ock till arvodesförhöjningar
ett belopp av förslagsvis 600 kronor.
Under titel B är beräknat kosthåll bland annat för sjuksköterskor
a 1 krona 50 öre för dag och för kökspigor å 75 öre för dag.
ntgen“- , ™ *in skrivelse den 30 september 1915 angående ^försvarets
ställning den medel8behov för år 1917 har arméförvaltningen anmält, att chefläkaren
30 september gjort framställning om följande tillägg och ändringar i staten.
Därest det föreslagna röntgeninstitutet komme till stånd, borde till
föreståndaren för röntgeninstitutet upptagas ett arvode av 1,500 kronor.
Enligt vad erfarenheten från civila sjukhus givit vid handen, skulle
anställandet av en husmoder vara av stor betydelse för åstadkommande
av klok sparsamhet och upprätthållande av sådan ordning och
snygghet, som vore oundgänglig för åstadkommande av trevnad och
hygien. Husmödrar vid Stockholms stads sjukhus erhölle i begynnnelsearvode
660 kronor samt slutarvode 1,20(1 kronor för år. Då emellertid
enligt Stockholms kommuns lönestat husmoder tillhörde samma
lönegrupp som operationssköterska, hemställde chefläkaren, att för
en husmoder måtte uppföras samma arvode jämte ålderstillägg som för
en operationssköterska.
Vidare borde anställas ytterligare en översjuksköterska. Denna vore
behöflig för avdelningen för veneriskt sjuka. Då garnisonssjukhuset
bland annat hade^ till uppgift att utbilda sjukvårdsmanskap, vore det
m j att. sjukvård . i största möjliga utsträckning måste överlämnas
till detta. Å andra sidan erbjöde emellertid behandlingen av veneriska
Fjärdo huvudtiteln.
237
sjukdomar så stora tekniska svårigheter, att den ej lämpligen kunde [47.]
överlämnas till sjukvårdssoldater, såvida ej en sköterska vore ständigt
närvarande och iämnade detta manskap erforderlig handledning.
Då den nuvarande ordinarie kökspersonalen icke vore tillfyllest
för att på ett tillfredsställande sätt sköta matlagningen, borde ytterligare
en kökspiga anställas. En ökning av personalen betingades av. ökade
krav på mathållningen, förorsakade dels av en större beläggning av
sjukhuset, dels av införda nya dietportionsstater.
Sedan arvodet för juridiskt biträde år 1907 bestämts till 300 kronor,
hade såväl de disciplinära ärendena ökats till antal som behovet
av biträde vid handläggande av förvaltningsärenden vuxit. Särskilt
under det senaste året hade det juridiska biträdet tagits i anspråk i en
omfattning, som icke stode i rimligt förhållande till dennes låga arvode.
På grund härav och då regementsauditörernas ekonomiska ställning från
och med ingången av nästkommande år komme att betydligt förbättras,
hemställde chefläkaren om en förhöjning av arvodet till 800 kronor
om året.
Arméförvaltningen funne sig böra tillstyrka, vad chefläkaren sålunda
föreslagit.
Uti underdånig skrivelse den 28 oktober 1915 har arméförvaltnin- Aiméförvaitgen
gjort framställning om anordnande vid sjukhuset av en poliklinik “^jj^ d“å
för veneriskt sjuka samt därvid anfört följande: . . 28 oktober
Uti skrivelse till civila departementet hade chefläkaren vid garnisonssjukhuset
framhållit önskvärdheten därav, att den provisoriska poliklinik
för veneriskt sjuka, vilken i augusti månad 1914 inrättats a
sjukhuset av en frivillig läkare, som utlovat sina tjänster härför, så
länge mobiliseringen påginge, även efter dennas upphörande kunde
fortsätta sin verksamhet. Härför erfordrades emellertid anslag till
arvode åt en föreståndare för polikliniken och eu biträdande sjuksköterska
ävensom medel till bestridande av driftkostnader (värme, belysning,
vatten, underhåll av instrumentarium, förbandsartiklar m. m.).
Då det för enhetlig vård av de på sjukhuset intagna och de polikliniskt
behandlade veneriskt sjuka syntes vara av vikt, att båda
dessa uppgifter lades på en läkare, ansåge chefläkaren det icke vara
möjligt att tillfredsställande ordna vården av de veneriskt sjuka på
annat sätt än genom anställande av en ny sjukhusläkare med bataljonsläkares
avlöningsfömåner. För biträde av en sköterska under polikliniktiderna
beräknades ett arvode av 840 kronor och till bestridande
av driftkostnaderna ett belopp av 1,000 kronor för år räknat. Kost
-
238
Fjärde huvudtiteln.
[47.] naderna för genomförandet av ifrågavarande förbättring i sjukvården
borde upptagas å sjukhusets stat för år 1917.
I avgivet utlåtande hade chefen för fjärde arméfördelningen endast
i så måtto tillstyrkt framställningen, att i sjukhusets stat för år 1917
måtte uppföras arvode åt en föreståndare för polikliniken för veneriska
sjukdomar med 1,500 kronor samt att antalet undersjuksköterskor måtte
ökas från 3 till 4.
För egen del ansåge arméförvaltningen, att poliklinikens verksamhet
borde utan avbrott få fortgå samt kostnaderna för densamma, så
snart ske kunde, uppföras å sjukhusets stat. För besparings vinnande
syntes föreståndarens avlöning kunna nedsättas på sätt arméfördelningschefen
föreslagit. I anslutning härtill hemställde arméförvaltningen,
att å garnisonssjukhusets stat måtte upptagas dels en föreståndare för
polikliniken för veneriskt sjuka med arvode om 1,500 kronor och skyldighet
att vårda de å sjukhuset intagna veneriskt sjuka, dels ock ytterligare
en undersjuksköterska.
Departements- Mot det av chefläkaren föreslagna arvodet om 1,500 kronor åt
chefen. föreståndaren för röntgeninstitutet har jag icke något att erinra. Detta
är detsamma, som utgår till föreståndarna för de vid sjukhuset befintliga
båda poliklinikerna.
I likhet med vederbörande myndigheter anser även jag, att anställandet
av en husmoder vid sjukhuset är ägnat att befordra sparsamhet
inom förvaltningen samt upprätthållandet av ordning och sn}^gghet
inom sjukhuset. De brister, som vidlåda detta på grund av dess gammalmodighet
och trångboddhet, komma säkerligen att göra sig mindre
kännbara, om en husmoder finnes, som kan understödja läkarna och
intendenten i tillsynen av de särskilda lokalerna. Mot de föreslagna
avlöningsförmånerna, eller, förutom fri bostad med möbler, bränsle
och lyse samt kost och tvätt, arvode å 600 kronor samt 2 tillägg å
arvodet å 200 kronor efter respektive 5 och 10 års väl vitsordad tjänst,
har jag icke något att erinra.
Med hänsyn till vad chefläkaren därom anfört och då den veneriska
avdelningen å sjukhuset numera är så stor, att uppsikten över
densamma kräver en särskild person, finner jag mig böra tillstyrka
förslaget om anställande av ytterligare en översjuksköterska vid sjukhuset.
Förslaget om kökspersonalens ökning med en kökspiga giver mig
icke anledning till någon erinran.
Någon höjning av arvodet till juridiskt biträde anser jag mig icke
kunna för närvarande tillstyrka. Visserligen vill jag icke bestrida, att
239
Fjärdo huvudtiteln.
en höjning av det nuvarande arvodet kan finnas erforderlig med lian- [47.]
syn därtill, att behovet av biträde med handläggandet av förvaltningsärenden
under de senare åren vuxit, men da a andra sidan det juridiska
biträdets befattning med de disciplinära målen i och med den nya
krigslagstiftningens ikraftträdande med ingången av innevarande år
upphört, torde med frågan om en eventuell arvodesförhöjning böra tillsvidare
anstå. _
Vad slutligen angår förslaget om inrättande vid sjukhuset av en
poliklinik för veneriskt sjuka, har nyttan av en dylik poliklinik redan
under den tid, densamma varit i verksamhet, gjort sig gällande. På
grund härav och då det syntes nödvändigt att åtminstone under den tid,
de extra inkallelserna av värnpliktiga fortgå, bibehålla polikliniken, har
Kung!. Maj:t genom brev den 12 november 1915 anvisat intill den 1
juli °1916 erforderliga medel för anordnande av en poliklinik för veneriskt
sjuka i enlighet med det nu föreliggande förslaget. För framtiden
torde poliklinikens bibehållande innebära så stor förbättring av sjukvården,
att de enligt armé förvaltningens förslag jämförelsevis obetydliga
kostnaderna äro väl motiverade. Vid sadant förhållande torde den
för ifrågavarande poliklinik erforderliga personalen, eller en föreståndare
med arvode om 1,500 kronor och en undersjuksköterska, höra upptagas
å 1917 års stat. Om detta förslag bifalles, torde hinder ej möta att
för återstående delen av år 1916 erforderligt belopp av Kungl. Maj:t
anvisas av tillgängliga medel.
Med anledning av uppförandet å staten av en husmoder och ytterligare
en översjuksköterska bör posten till arvodesförhöjningar enligt
sedvanliga grunder ökas med 400 kronor eller från 600 kronor till
1,000 kronor.
Ökning av de till underhåll anslagna medel.
Ifrågavarande anslagspost är för närvarande i staten uppförd med
35,651 kronor 25 öre.
Arméförvaltningen har anmält, att chefläkaren vid garnisonssjukhuset
gjort framställning om följande höjningar av förevarande
anslagspost. ,
Anordnandet av ett röntgeninstitut vid sjukhuset beräknades medföra
en årlig driftkostnad av 1,000 kronor.
Under förutsättning att medel anvisades till anskaffande av omförmälda
värmeskåp samt belysnings- och beklädnadsanordningar, erfordrades
för dessas drift och underhåll ett årligt belopp av 1,470
Arméförvaltningens
framställning
den
30 september
1915.
kronor 92 öre.
240
Fjärde huvudtiteln.
Departements
chefen.
[47.] . Medelstillgången för underhåll hade under såväl 1914 som 1915
visat sig för knapp, och hade brist därför å anslagsposten uppstått.
Under förutsättning att prisen å förnödenheter nedginge till de före
kristiden vanliga samt att sjuktillförseln icke överstege den vanliga med
mer än 25 procent, borde de för underhåll avsedda medlen för år 1917
ökas med 10,000 kronor.
Mot vad sålunda föreslagits, hade arméförvaltningen icke nåo-ot
att erinra. ö
ntTanefram- • Uti ,sin förkerörda skrivelse den 28 oktober 1915 har arméförvaltBtäiimng
den nin^sn hemställt, att ett belopp av 1,000 kronor måtte å staten be28
oktober räknas för bestridande av kostnaderna för driften av den föreslagna
polikliniken för veneriskt sjuka.
Mot förslaget att höja de till underhåll anslagna medlen med 1,000
kronor för röntgeninstitutet, 1,470 kronor 92 öre för belysnin°-sanordmngar
och värmeskåp samt 1,000 kronor för polikliniken för veneriskt
sjuka, tillhopa 3,470 kronor 92 öre, har jag icke något att erinra.
Enligt gällande bestämmelser skola från förevarande anslagstitel
bestridas kostnaderna för sjukvård åt stamanställda vid Stockholms
garnison,, d. v. s. vid Svea och Göta livgarden, Livgardet till häst,
Svea artilleriregemente, Svea ingenjörkår samt Fälttelegrafkåren, vare
sig dessa sjuka kunna vårdas å garnisonssjukhuset eller måste överföras
till Stockholms stads epidemisjukhus. För övriga å sjukhuset intagna
åtnjuter detta en särskild sjukvårdsersättning, vilken allt sedan
år 1861 utgår med 87 öre om dagen för varje å sjukhuset intagen menig,
som icke är stamanställd vid något av förenämnda truppförband. I den
mån detta belopp icke räcker till bestridande av sjukvårdskostnaderna,
skall skillnaden täckas av förevarande anslagspost.
Då sjukvårdsersättningen år 1861 bestämdes till 87 öre, uppgick
portionskostnaden till omkring 30 öre, vadan för bestridande av övriga
sjukvårdskostnader återstodo omkring 57 öre. Emellertid har portionskostnaden
sedan dess så småningom stigit och uppgick år 1914 till
51-59 öre och under år 191o till 65,8 öre. Härigenom har det för
Övriga sjukvårdskostnader disponibla beloppet i motsvarande mån minskats,
samtidigt med att alla omkostnader stegrats och nya ofrånkomliga
krav med avseende å sjukvården gjort sig gällande. Följden härav har
blivit,, att förevarande anslagspost, vilken beräknats med hänsyn till att
sjukvårdsavgiften skulle till någon mera avsevärd del täcka underhållskostnaderna,
icke längre är för sitt ändamål tillräcklig. I den mån
Fjärde huvudtiteln.
241
underhållsdagarna å sjukhuset ökats, har det jämväl visat sig omöjligt
att hålla sjukhusets utgifter inom ramen av tillgängliga medel.
Uti underdånig skrivelse den 18 maj 1915 anmälde sålunda chefläkaren,
att en brist å 11,000 kronor uppstått å sjukhusets anslag för
år 1914, samt hemställde om vidtagande av åtgärder för täckande av
såväl denna brist som den brist, vilken förväntades komma att uppstå
i sjukhusets stat för år 1915. Sedan arméförvaltningens civila departement
och sjukvårdsstyrelse avgivit yttrande i ärendet, medgav Kungl.
Maj:t genom brev den 10 september 1915, att för täckande av bristen
i garnisonssjukhusets stat för år 1914 finge utgå ett belopp av 11,000
kronor från befintliga reservationer å anslaget till garnisonssjukhusen i
Stockholm, å Karlsborg och i Boden. Vidare har Kungl. Maj:t, efter
det chefläkaren i underdånig skrivelse den 23 november 1915 anmält,
att bristen å sjukhusets stat för år 1915 komme att uppgå till 30,700
kronor, genom brev den 31 december 1915 medgivit, att det för bristens
täckande erforderliga beloppet finge av arméförvaltningens civila departement
förskjutas för att framdeles anmälas till ersättande.
Av vad jag nu anfört, torde framgå, att en höjning av de till
underhåll anslagna medlen är erforderlig. Med hänsyn till vad chefläkaren
anfört, torde höjningen för år 1917 kunna begränsas till 10,000
kronor.
De till underhåll anslagna medlen skulle således behöva ökas med
tillhopa 13,470 kronor 92 öre eller från 35,651 kronor 25 öre till
49,122 kronor 17 öre., vilket belopp för statens avjämnande torde böra
upptagas till 49,135 kronor.
Sammanfattning.
I enlighet med vad jag sålunda anfört, har jag låtit uppgöra förslag
till ny stat för garnisonssjukhuset i Stockholm (se bil. 89), slutande
å 102,750 kronor eller 20,450 kronor mera än den för närvarande
gällande.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen,
att, med godkännande av berörda förslag till stat
(bil. 89), öka reservationsanslaget till garnisonssjukhusen
i Stockholm, å Karlsborg och i Boden,
nu .................................................................. kronor 112,200: —
med............................................................... 3>_20,450: —
till............................................................ kronor 132,650: —
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 höft.
31
[47.]
242
Fjärde huvudtiteln.
t48-] 2. Arméns sjuk- och veterinärvård samt hovbeslag m. m.
Grunderna för anslagets beräkning.
Anslaget till armens sjuk- och veterinärvård samt hovbeslag m. m.
har hittills plägat beräknas efter 2 öre om dagen för varje man och
3,3 öre om dagen för såväl varje häst vid truppförbanden (stamhäst,
lejd häst och ersättningsremont) som varje remont vid remontdepåerna.
Anslaget är för år 1916 i riksstaten upptaget till 416,342 kronor.
Arméförval t- Arméförvaltningen har ansett, att de hittills tillämpade grunderna
framställning. för slagets beräkning böra följas jämväl för år 1917.
Departements- Häremot har jag icke något att erinra. Emellertid torde från och
chefen. med nämnda år höra under anslaget jämväl beräknas erforderliga medel för
Anställande av sjuksköterskor vid vissa av arméns truppförband.
Kungi. Maj:ts För främjande av ett gott samarbete redan i fredstid mellan arméns
anställandet v sjukvårdsväsende och de frivilliga sju k vård sföreningarna samt för åstadsjuksköterskor
kommande av bättre sjukvård bland värnpliktiga och stamanställda
vid armén, medgav Kungl. Maj it genom brev den 31 maj 1907, att sjuksköterskor
från föreningen Röda korset finge under året försöksvis anställas vid
vissa truppförband mot viss ersättning för varje dag, fria resor samt
naturaförmåner; och skulle kostnaderna bestridas från fjärde huvudtitelns
allmänna besparingar.
Med anledning av det synnerligen goda resultat, som härigenom
vanns, blev detta beslut följande år upprepat, och sjuksköterskornas
tjänstgöring till och med ökades.
Uti en av arméförvaltningen tillstyrkt skrivelse den 20 oktober
1909 hemställde arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, att sjuksköterskor
från Röda korsets sjuksköterskehem måtte erhålla ytterligare användning
vid armén och i viss mån vinna fast anställning.
Uti sitt till statsrådsprotokollet den 14 januari 1910 avgivna yttrande
angående anslag för befrämjande av det frivilliga sjukvårdsväsendet
i krig (se 1910 års statsverksproposition, punkten 41) förklarade
föredragande departementschefen sig åtminstone icke för det dåvarande
kunna tillstyrka sjukvårdsstyrelsens berörda hemställan. Däremot syntes
fjärde huvudtiteln.
243
den dittills tillämpade anordningen med sjuksköterskornas tjänstgöring
böra fortfara samt till och med utvidgas. Ty den medförde en förbättrad
sjukvård samt gåve tillika ökad erfarenhet och specialutbildning
åt de sjuksköterskor, som i händelse av krig komme att ställas till arméns
förfogande.
Mot detta departemenschefens uttalande framställde riksdagen icke
någon erinran.
På därom gjord framställning har Kungl. Maj:t sedermera varje
år medgivit anställande av sjuksköterskor vid vissa av arméns truppförband.
Antalet sjuksköterskor, som på detta sätt erhållit tillfällig
anställning vid armén, har år för år successivt ökats. Enligt kungl.
brev den 5 mars 1915 äro för närvarande 28 sjuksköterskor anställda
vid följande truppförband och militärsjukhus, nämligen:
inom första arméfördelningen: vid Kronobergs och Hallands regementen,
Norra och Södra skånska infanteriregementena, Skånska dragonregementet
och Vendes artilleriregemente,
inom andra arméfördelningen: vid Första livgrenadjärregementet,
Jönköpings och Kalmar regementen, Smålands husarregemente samt
Smålands artilleriregemente,
inom tredje arméfördelningen: vid Västgöta, Ålvsborgs och Bohusläns
regementen samt Göta artilleriregemente och militärsjukhuset i
Skövde,
inom fjärde arméfördelningen: vid Livregementets grenadjärer och
Södermanlands regemente,
inom femte arméfördelningen: vid Upplands infanteriregemente, Dalregementet,
Västmanlands och Värmlands regementen samt Upplands
artilleriregemente,
inom sjätte arméfördelningen: vid Hälsinge och Västerbottens regementen,
Jämtlands fältjägarregemente och Västernorrlands regemente, samt
inom Gottlands militärområde: vid Gottlands infanteriregemente.
Tjänstgöringen, som under de två första åren var begränsad till
tiden för repetitionsövningarna, utsträcktes därefter till tiden för beväringsrekrytskolor
och repetitionsövningar vid infanteriet och pågår numera
under hela året för alla sjuksköterskor med undantag för den vid
Smålands husarregemente tjänstgörande, vilken anställts för en tid av
7 månader.
Såsom löneförmåner hava samtliga ifrågavarande sjuksköterskor
åtnjutit, förutom fri bostad, kost och tvätt samt rese- och traktamentsersättning
enligt femte klassen i gällande resereglemente under resorna
till och från vederbörande tjänstgöringsort, kontant ersättning med 3
[48.]
244
Fjärde huvudtiteln.
[48.] kronor om dagen, om de varit anställda under tiden för rekrytskolor
och repetitionsövningar, men med 50 kronor i månaden, om de varit
anställda under ett års tid. Härav föranledda kostnader kava bestritts
av fjärde huvudtitelns allmänna besparingar ock beräknas för år 1915
uppgå till ett belopp av omkring 33,000 kronor.
Utom nu ifrågavarande sjuksköterskor kava jämlikt kungl. brev
den 13 mars 1914 sjuksköterskor varit tillfälligtvis anställda vid truppförband,
där arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse funnit sjukvårdsförhållandena
sådant kräva. Dessa tillfälligt anställda sjuksköterskor uppbära
dagarvode med 3 kronor. Kostnaderna för dessa sjuksköterskor
bestridas från sjuk vårdsanslaget.
Arméförvait- Arméförvaltningen kar nu gjort framställning om upprättandet av
framställning. arméQ avsedd sjuksköterskekår samt till stöd härför anfört föl
jande:
Under
den följd av år, som sjuksköterskor varit anställda vid armén,
kade deras arbete i den militära sjukvårdstjänsten blivit alltmera
beaktat och uppskattat. Detta framginge tydligt av de till sjukvårdsstyrelsen
avgivna rapporterna om deras verksamhet samt av de från
truppförbanden inkommande talrika ansökningarna om sjuksköterskor.
För närvarande funnes sjuksköterskor anställda för helt år vid
samtliga infanteriregementen, som icke ägde tillgång till större militärsjukhus,
med undantag för Andra iivgrenadjärregementet, som kade
regementssjukhus gemensamt med Första Iivgrenadjärregementet, samt
för Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen, vilka hittills varit
organiserade på två bataljoner, vidare vid alla fältartilleriregementen
utom vid Norrlands artilleriregemente, vilket hade ett detachement förlagt
i Boden-, samt vid Skånska dragonregementet. Då emellertid vid
Andra Iivgrenadjärregementet under år 1915 framträtt behov av en
sjuksköterska, vilken även efter regementets kasernering i Linköping
komme att tagas i anspråk på den ena av de båda därstädes planlagda
sjukpaviljongerna, syntes en sjuksköterska med årsanställning böra beräknas
även för detta regemente. Likaledes komme vid de båda fästningsgrenadjärregementena,
vilka enligt den nya härordningen skulle
utökas till tre bataljoner, behovet av sjuksköterskors anställande för
helt år att göra sig gällande. Antalet för helt år vid truppförband och
militärsjukhus anställda sjuksköterskor, som för närvarande vore 27,
behövde följaktligen ökas till 30. Detta antal ansåge arméförvaltningen
vara för ändamålet tillräckligt under en följd av år framåt.
245
Fjärde huvudtiteln.
Då anställandet av sjuksköterskor vid arméns truppförband medfört
avsevärda fördelar, som otvivelaktigt bidragit att väsentligt förbättra
sjukvårdsförhållandena vid armén och då de under en följd av år samlade
erfarenheterna utan undantag vore av synnerligen tillfredsställande
beskaffenhet, ansåge arméförvaltningen tidpunkten nu _ vara inne att
ordna dessa sjuksköterskors anställning och tjänstgöring efter mera
stadigvarande former genom upprättandet av en för armén avsedd sjuksköterskekår.
Denna sjuksköterskekår borde, enligt vad förut nämnts, omfatta
30 sjuksköterskor. Anställningen borde äga rum genom . sjukvårdsstyrelsens
försorg och avse en tid av högst 3 år. Denna tidsbegränsning
syntes nödvändig, för att sjuksköterskorna icke genom den mera
ensidiga militära sjukvårdstjänsten skulle förlora vana och rutin i allmän
sjukvård. Genom den kortare anställningstiden vunnes även den
fördelen, att ett flertal sjuksköterskor till gagn för krigsberedskapen
bereddes tillfälle att tjänstgöra vid armén och förvärva hithörande fackutbildning.
Vidare borde dessa sjuksköterskor i såväl tjänstens som
deras eget intresse anställas icke vid vissa bestämda truppförband utan
vid en kår, från vilken de årligen beordrades till tjänstgöring enligt
av sjukvårdsstyrelsen utfärdade närmare bestämmelser. Härigenom
kunde mera hänsyn tagas till tjänstens olika krav, deras lämplighet,
framställda önskningar och dylikt. Avlöningsförmånerna syntes kunna
bestämmas efter samma grunder, som för närvarande vore fastställda,
nämligen 50 kronor i månaden, fri bostad, kost och tvätt samt under
resoriTa till och från tjänstgöringsorten rese- och traktamentsersättning
enligt femte klassen i gällande resereglemente.
Kostnaderna hade av arméförvaltningen beräknats till följande belopp,
nämligen:
1 sjuksköterska,
lön i 12 månader å kronor 50: —
kost i 365 dagar » » 1: 50
tvätt i 365 dagar » J> 0: 10.
29 sjuksköterskor å kronor 1,184: —...
resekostnadsersättning å kronor 30: —
600: —
547: 50
36: 50
Summa kronor
1,184: —
34,336: —
900: —
36,420: —
[48.]
Vad de tillfälligt anställda sjuksköterskorna anginge, uppbure dessa
dagarvode av 3 kronor, under det att sjuksköterskor med arsanställning
åtnjöte månatligt arvode, motsvarande ett dagarvode av 1 krona 67
[48.]
Departementschefen.
“4b Fjärde huvudtiteln.
ore. Den tillfälliga anställningen av sjuksköterskor medförde alltså en
avsevärt större kostnad under tjänstgöringstiden. Det vore därför ur
kostnadssynpunkt fördelaktigt, om antalet tillfälligt anställda sjuksköterskor
kunde inskränkas. Detta kunde också med stor sannolikhet
forutsattas bliva fallet, därest förslaget om fast anställning av 30 sjuksköterskor
vunne statsmakternas bifall. Kostnaderna för dessa tillfälligt
anstalta sjuksköterskor både beräknats för år 1915 uppgå till ett belopp
av 3,519 kronor förutom resekostnadsersättning.
Pfj samtliga sjuksköterskors tjänstgöring vid armén enligt verkställa
beräkning medförde eu kostnad under år 1915 av 37,181 kronor
eller något mera än det belopp, 36,420 kronor, som erfordrades till
avlöning åt 30 sjuksköterskor med årsanställning vid armén, skulle
anvisandet . av medel till bestridande av kostnaderna för en sjuksköterskekår
enligt förut angivna grunder således icke medföra någon ökad
kostnad för statsverket.
, *°r. sjuksköterskornas avlöning erforderliga medel hade, såsom förut
framhållits, bestritts dels från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar
dels från. sjukvårdsanslaget. Vid genomförandet av den nu föreslagna
organisationen ansåge arméförvaltningen, att samtliga kostnader för
arméns sjuksköterskekår borde bestridas från sjukvårdsanslaget.
På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen, att
för anställande vid armén av 30 utbildade sjuksköterskor måtte anvisas
ett belopp av i runt tal 37,000 kronor, samt att detta belopp måtte uppföras
under anslaget till. arméns sjuk- och veteriuärvård samt hovbeslag
utöver den summa, vartill anslaget i övrigt enligt sedvanlio- beräkningkomme
att upptagas.
Att, anställandet av sjuksköterskor såsom biträde vid den militära
sjukvården varit ägnat att i avsevärd mån bidraga till att förbättra
^fvårdsförhåiiandena inom armén, hava de hittills anställda försöken
tillfullo ådagalagt. . Icke blott bland arméns sjukvårdsmyndigheter utan
Jämväl och icke minst bland befäl och manskap vid truppförbanden har
tillfredsställelsen med denna anordning varit mycket stor. Vid sådant
förhållande och då det med hänsyn till krigsberedskapen givetvis är av
vikt, att inom landet finnes tillgång å en med den militära sjukvården
val förtrogen sjuksköterskepersonal, torde en återgång till de före ifrågavarande
försöks anställande rådande förhållandena få anses vara utesluten.
Fastmera håller jag i likhet med arméförvaltningen före, att
tiden nu är inne att ordna dessa sjuksköterskors anställande och tjänst- ■
247
Fjärde huvudtiteln.
Röring efter mera stadigvarande former än hittills varit fallet. Jag
finner mig därför böra tillstyrka det av arméförvaltningen framställda
förslaget om upprättandet av en särskild för armén avsedd sjuksköterskekår.
Vad arméförvaltningen föreslagit med avseende å kårens storlek
samt sjuksköterskornas anställningstid och tjänstgöringsförhållanden,
giver mig icke anledning till någon erinran.
Avlöningsförmånerna har arméförvaltningen ansett böra bestämmas
efter hittills tillämpade grunder. Förutom fri bostad, kost och tvätt
samt rese- och traktamentsersättning enligt femte klassen i gällande
resereglemente under resor till och från vederbörande tjänstgöringsort,
skulle ifrågavarande sjuksköterskor uppbära ett arvode av 50 kronor i
månaden eller 600 kronor för år räknat. I jämförelse med de arvoden,
som enligt de för garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg och
i Boden fastställda staterna utgå till motsvarande befattningshavare, kan
nyssnämnda belopp möjligen förefalla något för högt tilltaget. Sålunda
ptgör det årliga arvodet för översjuksköterska å garnisonssjukhuset i
Stockholm 500 kronor samt för operations- och sjuksköterska å garnisonssjukhuset
å Karlsborg ävensom för sjuksköterska å garnisonssjukhuset
i Boden likaledes 500 kronor. Härvid är dock att märka, att dessa
sjuksköterskor, vilka icke tillsättas på någon viss begränsad tid, äro
berättigade att efter respektive 5 och 10 års väl vitsordad tjänst komma
i åtnjutande av arvodestillägg, de å garnisonssjukhuset i Stockholm med
200 kronor och de övriga med 100 kronor., Med hänsyn därtill,
att anställningstiden för de vid arméns sjuksköterskekår tjänstgörande
sjuksköterskorna kommer att vara begränsad till endast 3 år,
torde det emellertid vara befogat att tilldela dem ett något högre arvode
än nyssnämnda vid garnisonssjukhusen anställda sjuksköterskor.
Härtill kommer vidare, att det icke torde vara möjligt att för ett lägre
arvodesbelopp erhålla det erforderliga antalet sjuksköterskor. Enligt
vad sjukvårdsstyrelsen under hand meddelat, har det nämligen med
hänsyn till tjänstgöringens mera ensidiga beskaffenhet och andra med
densamma förbundna omständigheter varit förenat med avsevärda svårigheter
att förmå sjuksköterskor att åtaga sig ifrågavarande tjänstgöring
mot det nuvarande årsarvodet av 600 kronor. Vid sådant .förhållande
torde arvodet icke kunna, utan att organisationen äventyras,
sättas lägre än till nyssnämnda belopp.
Det för ändamålet erforderliga anslagsbeloppet har av arméförvaltningen
beräknats till i runt tal 37,000 kronor. Då detta belopp något
[48.]
248
Fjärde huvudtiteln.
[48.] understiger kostnaderna för sjuksköterskors anställande vid arméns
truppförband under år 1915, kommer den föreslagna anordningen icke
att medföra några ökade utgifter för statsverket. I stället torde eu
mindre besparing komma att uppstå.
I likhet med arméförvaltningen anser jag, att kostnaderna för
armens sjuksköterskekår lämpligen böra beräknas under sjukvårdsanslaget.
Jag tillåter mig erinra därom, att fjärde huvudtitelns allmänna
besparingar, varifrån de huvudsakliga kostnaderna för de vid truppförbanden
anställda sjuksköterskorna hittills utgått, till följd av avlöningsanslagets
omläggning från fast anslag till förslagsanslag komma att
högst väsentligt nedgå. Vare sig den nu föreslagna organisationen
kommer till stånd eller icke, måste, därest sjuksköterskor fortfarande
skola ^ anställas vid truppförbanden, andra medel för ändamålet tagas i
anspråk, enär allmänna besparingarna för framtiden icke vidare kunna
beräknas lämna tillgång för bestridande av de därmed förenade kostnaderna.
Sammanfa ttning.
I enlighet med vad jag nu anfört, har jag låtit uppgöra beräkning
av sjukvårdsanslaget för år 1917 (se bil.''90), slutande å ett belopp
av 473,042 kronor 49 öre.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
att öka reservationsanslaget till arméns sjuk- och
veterinärvård samt hovbeslag m. m.,
nu —>..................................................... kronor 416,342: —
med, i jämnt krontal.................... » 56,700:_
till............................................................ kronor 473,042: —
[490 3. Det frivilliga sjukvårdsväsendet i krig.
ILsifT Under en följd av år har riksdagen å extra stat beviljat ett an
användande.
slag av 10,000 kronor till befrämjande av det frivilliga sjukvårdsväsendet
i krig.
För varje år har Kungl. Maj:t, efter därom av Svenska frivilliga
sjukvårdsväsendets centralråd gjord framställning, fastställt plan för an
-
249
Fjärde huvudtiteln.
slagets användande. Genom brev den 5 december 1914 föreskrevs sa- [49.]
lunda beträdande det för år 1915 beviljade anslaget,
att 2,000 kronor linge användas till bestridande av administrationskostnader
för centralrådet, samt
att återstoden, 8,000 kronor, skulle tilldelas Svenska föreningen
Röda korset, att användas:
2.000 kronor till bestridande av nämnda förenings överstyrelses
administrationskostnader;
1.000 kronor till Röda korsets förening för frivillig sjukvård i krig;
2.000 kronor till Röda korsets kvinnoförening för främjande av
denna förenings syften; samt
3.000 kronor till föreningen Röda korsets sjuksköterskehem.
Sedan överstyrelsen för Drottning Sopbias förening till understödjande
av härens och flottans sjukvård samt för Svenska föreningen Röda användande,
korset anmält, att nämnda föreningar fattat beslut om föreningarnas
sammanslutning till en ny frivillig sjukvårdsförening, benämnd »Svenska
Röda korset», har Kungl. Maj:t den 23 juli 1915 —- med förklarande
att de genom brev den 8 juni 1906 fastställda stadgar för det
Svenska frivilliga sjukvårdsväsendets centralråd, grundstadgar för Svenska
föreningen Röda korset samt stadgar för sistnämnda förening^
överstyrelse skulle upphöra att gälla — fastställt stadgar för det frivilliga
sjukvårdsväsendets högsta ledning samt grundstadgar för Svenska
Röda korset (se Svensk författningssamling, nr 335).
Med anledning härav har det av riksdagen för år 1916 beviljade
anslaget fördelats på annat sätt, än hittills plägat ske. Sålunda har
Kungl. Maj:t, uppå framställning av överstyrelsen för Svenska Röda
korset, beträffande anslagets användande genom brev den 17 december
1915 föreskrivit,
att 4,500 kronor få användas till bestridande av kostnaderna för
hyrande av expeditions- och förråd slokaler in. m. för överstyrelsen, direktion
I (direktionen för kvinnans särskilda arbeten inom Röda korset)
och Stockholmsdistriktet, samt
att återstoden, 5,500 kronor, skola tilldelas direktion II (direktionen
för stiftelsen »Röda korsets sjuksköterskehem»), att användas:
3,500 kronor såsom bidrag till stiftelsen Röda korsets sjuksköterskehem
samt
2.000 kronor till organisation och matrikelföring m. m. av sjuksköterskor,
vilka icke tillhöra Svenska Röda korset, men i krig stå till
frivilliga sjukvårdsväsendets förfogande.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 höft.
32
250
Fjärde huvudtiteln.
[49.] Uti underdånig skrivelse den 30 oktober 1915 har nu överstyrel
aFyTveZlDref.
S°U för Svenska Röda korset anfört, att efter den skedda sammanslutsen
för Svenska ningen mellan de förutvarande frivilliga sjukvårdsföreningarna det bleve
Ruda korset, möjligt att kättare uppnå det mål, för vilket dessa arbetat, nämligen
understödjande i krig av svenska härens och marinens sjukvård. För
att kunna fylla denna uppgift ålåge det Svenska Röda körset att i fred
såväl utbilda. och vid sig binda och organisera sjukvårdspersonal av
olika kategorier som anskaffa behövlig sjukvårds- och annan materiel.
Da det emellertid ännu aterstode mycket arbete, innan den frivilliga
sjukvården inom landet kunde motsvara de uppgifter, som vid krigstillfälle
ålåge densamma, hemställde överstyrelsen, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att jämväl för år 1917 bevilja ett anslag om
10,000 kronor till befrämjande av det frivilliga sjukvårdsväsendet i krig.
nas ”manden Arméförvaltningens intendentsdepartement och sjukvårdsstyrelse
nas 3 rån en. ävensom marinförvaltningen hava tillstyrkt bifall till den gjorda framställningen.
DePcheefenntS'' Rfter samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet angående
det fortfarande behovet av ifrågavarande anslag får jag hemställa, det
täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att till befrämjande av det frivilliga sjukvärdsväsendet
i krig å extra stat för år* 1917 anvisa ett anslag
av 10,000 kronor.
L. Stipendier.
1. Resestipendier åt artilleri- och ingenjörofficerare,
oförändrat ordinarie reservationsanslag ........... kronor 7,000:_
2. Resestipendier åt officerare vid armén.
Från förevarande anslag har under år 1915 anvisats medel för anställande
av militärattachéer vid sadana Kungl. Maj:ts beskickningar,
där detta med hänsyn till det pågående världskriget ansetts nödigt. Då
emellertid genom anslagets fortsatta anlitande för ifrågavarande ändamål
detsamma icke skulle komma att lämna erforderlig tillgång för bestridande
av de utgifter för vilka detsamma i främsta rummet är
avsett, torde de med förenämnda militärattachéers anställande förenade
Fjärde huvudtiteln.
kostnaderna hädanefter böra förskjutas för att framdeles anmälas till
ersättande. I riksstaten för år 1917 torde böra upptagas
Resestipendier åt officerare vid armén, oförändrat
ordinarie reservationsanslag .......................... kronor 15,000:
3. Stipendier för fältläkarkåren och veterinärstaten.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för år 1916 uppfört med
26,400 kronor.
Den av riksdagen godkända staten för anslaget upptager 24 fältläkarstipendiater
med arvode om 900 kronor och 8 fältveterinärstipendiater
med arvode om 600 kronor.
Enligt det vid 1911 års riksdag fattade beslutet angående fältläkarkårens
omorganisation skall fältläkarstipendiatinstitutionen småningom
avvecklas. I överensstämmelse härmed har stipendiatbeställningarnas
antal minskats från 54 till 24. Minskningen utgjorde i staten
för år 1916 3 beställningar.
Arméförvaltningen har ansett, att någon ytterligare minskning i Arméförvaitfältläkarstipendiaternas
antal icke borde äga rum för år 1917. Behovet nm8^inrgam''
av extra läkare vid armén hade nämligen på grund av den nya härordningens
införande blivit sa väsentligt ökat, att detsamma icke kunde
beräknas bliva tillgodosett genom den av arméförvaltningen för år 1916
föreslagna ökningen av antalet extra bataljonsläkare. Ifrågavarande
anslag borde därför, i vad det avsage fältläkarkaren, i riksstaten för ar
1917 upptagas med oförändrat belopp.
Genomförandet av den ifrågasatta löneförbättringen för arméns
veterinärer betingade däremot en ökning av anslaget med 2,400
kronor.
Med hänsyn till vad arméförvaltningen anfört, torde någon minsk- DePahr“tsning
av fältläkarstipendiaternas antal icke böra äga rum för år 1917.
Vid sådant förhållande och då jag icke ansett mig kunna för närvarande
tillstyrka det av arméförvaltningen framställda förslaget om
löneförbättringar för arméns veterinärer, torde i riksstaten för år 1917
böra upptagas
Stipendier för fältläkarkåren och veterinärstaten,
oförändrat ordinarie anslag.................................................. kronor 26,400.
4. Resestipendier åt militärläkare, oförändrat ordinarie
reservationsanslag...................................................... ^ 2,000:
252
Fjärde huvudtiteln.
M. Remontering och hästlega.
[SO.] 1. Remontering m. m.
Anslagets Under detta anslag hava för år 1916 beräknats följande utgifter,
beår^i9i6.^r nämligen: ö ’
till remonteringsstyrelsen enligt stat............................. kronor 12,555:_
» inköp av remonter samt inlösen av tjänstehästar » 787,950:_
» transport-, rese- och diverse kostnader................ » 44,950:_
)) depåkostnader................................................................. » 84 588:_
» ersättning för å depå störtade remonter ............ » 11,436:_
Summa kronor 941,479: —
Till täckande av dessa utgifter hava emellertid beräknats inkomsterna
genom försäljning av vid truppförbanden utrangerade stamhästar,
med tillhopa 61,410 kronor.
Det av riksdagen beviljade anslagsbeloppet för år 1916 utgör därför
(941,479 — 61,410=) 880,069 kronor.
Reiiionteriiigsstyrelsen.
Å den nuvarande staten är upptagen gottgörelse åt chefen för
remonteringsstyrelsen för två tjänstehästar med tillhopa 1,530 kronor.
Enligt . 1915 års riksdags beslut i fråga om hästhållningen för
officerare vid armén skall emellertid chefen för remonteringsstyrelsen
hädanefter vara beriden endast a en häst, vilken dock skall vara egen
tjänstehäst.
Av skäl, som förut anförts, torde i staten för år 1917 fortfarande
böra beräknas hästgottgörelse åt chefen för remonteringsstyrelsen enligt
hittills följda grunder, men torde det härför erforderliga beloppet böra
upptagas med förslagsvis högst 1,530 kronor. Huru vid övergången
till den nya ordningen skall förfaras torde, på sätt föreslagits beträffande
andra stater, böra angivas uti en vid staten fogad anmärkning.
I enlighet härmed har jag låtit uppgöra förslag till ny stat för
remonteringsstyrelsen (se bil. 91), slutande å samma belopp som för
innevarande år eller 12,555 kronor.
Fjärde huvudtiteln.
253
Inktfp av remonter samt inlösen av tjänstehästar. L
De remonter, som årligen inköpas, avse i främsta rummet att ersätta
sådana stamliästar, som till följd av oduglighet utrangerats och
försålts. Antalet sådana remonter, er sättning sr emonter, plägar beräknas
till 9 procent av sammanlagda antalet stamhästar vid armén det ar,
beräkningen avser. Dessutom ske remontinköp för att öka stamliästantalet
till det enligt gällande härordning bestämda. Dylika remonter,
ökning sr emonter, inköpas till det antal, de för övergången till den nya
härordningen fastställda planerna för varje år upptaga. Utgifterna för
remontinköpen bestämmas av antalet ersättnings- och ökningsremonter
samt inköpsprisen. Enligt kungl. brev den 3 oktober 1913 är inköpspriset
för värjo remont bestämt till lägst 700 kronor och högst 1,200
kronor. Till grund för anslagets beräknande ligger emellertid ett visst
medelinköpspris, vilket från och med år 1914 upptagits till 850 kronor
för varje remont.
Jämlikt 1914 års liärordningsbeslut skola vid infanteriet vissa
officerare, vilka för närvarande äro beridna å egna tjänstehästar, göras
beridna å kronan tillhöriga stamhästar. Övergången till denna anordning
har ansetts delvis kunna ske genom inlösen av nämnda officerares
tjänstehästar. I vilken omfattning sådan inlösen beräknas kunna äga
rum, angives i förutnämnda övergångsplaner Inlösningspriset för ifrågavarande
hästar har för innevarande år beräknats till i medeltal 850
kronor för häst.
Remontantalet.
Sedan längre tid tillbaka har beräknats, att i medeltal 9 procent av Förslag om
stamhästarna vid de beridna truppslagen ^ för varje år utrangeras “ng“jd
och ersättas av remonter. Enligt 1914 års senare riksdags beslut hären av ntskall
emellertid denna beräkningsgrund icke tillämpas i fråga om kul- srtaan^sur.
sprutetropparnas hästar. De för kulsprutetjänsten erforderliga hästarna
äro nämligen avsedda att erhållas genom att äldre hästar, vilka eljest
skulle hava utrangerats, kvarliållas vid regementena. Hästanskaffningen
för kulspruteavdelningarna skulle således icke föranleda någon ökning
av remontbehovet.
Till följd av riksdagens därom gjorda framställning har inom lantförsvarsdepartementet
genom särskilt tillkallade sakkunniga verkställts
utredning angående användande av utrangerade stamhästar vid hären.
Uti sitt den 31 maj 1915 avgivna betänkande hava de sakkunniga föreslagit,
att vid kavalleriet utrangerade hästar, vilka äro lämpliga för
254
Fjärde huvudtiteln.
[50.] fortsatt användning, skola överföras dels till infanteriet för att därstädes
användas såsom stamhästar för kompanicheferna och kulsprutekompaniet,
dels till trängen för att i viss mån ersätta stamhästar och lejda hästar!
I sammanhang härmed hava de sakkunniga framhållit, att de för kulsprutetropparna
vid kavalleriet avsedda hästarna borde remonteras på
samma sätt som övriga hästar vid detta truppslag. Erfarenheten gåve
nämligen vid handen, att kulsprutetjänsten vid kavalleriet vore av en för
hästmaterielet ytterst slitande natur. På grund härav och då enligt
1915 ais riksdags oeslut angående hästhållningen för officerare vid
armén, kavalleriet skulle tillhandahålla visst antal stamhästar åt officerare
vid generalitet^, generalstaben, kommendantsstaten, undervisningsverken,
arméfördelningsstabernas reservgrupper och infanteriet, borde, med häns7n
jämväl tagen till de sakkunnigas förslag om utrangerade kavallerihästars
övei föiande för fortsatt användning till infanteriet och trängen
remonteringen vid kavalleriet ske efter delvis ändrade grunder. I enlighet
härmed föresloge de sakkunniga, att beräkningen av ersättningsremonter
till kavalleriet efter genomförd härordning måtte bestämmas sålunda,
att å 6,271 stamhästar beräknades 10 procent, varjämte kavalleriet
ytterligare skulle^ erhålla ersättningsremonter motsvarande det antal
stamhästar, som årligen skulle avlämnas till nyssnämnda officerare.
Över de sakkunnigas förslag hava yttranden avgivits av chefen
för generalstaben, samtliga truppslagsinspektörer och arméfördelningschefer,
kommendanten i Boden, militärbefälhavaren på Gottland, chefen
för fortifikationen, generalintendenten och generalfältläkaren ävensom
av armeförvaltningen. Av de sålunda hörda myndigheterna hava chefen
för generalstaben och inspektören för infanteriet bestämt avstyrkt de
sakkunnigas förslag angående utrangerade hästars fortsatta användning
vid hären samt därvid särskilt riktat sig mot förslaget, i vad det avser
infanteriets remontering med utrangerade stamhästar. Jämväl flertalet
Övriga myndigheter hava framställt åtskilliga anmärkningar mot såväl
förslaget i dess helhet som dess särskilda detaljer.
Arméförval t- Arméförvaltningen har nu anmält, att ämbetsverket, i likhet med
framställning. chefen för generalstaben och inspektören för infanteriet, hölle före, att
infanteriets. remontering . icke borde byggas på utrangerade kavallerihästar.
Frågan om ändring i remonteringsgrunderna borde därför göras
till föiemal för ytterligare utredning, innan förslag därom framlades för
riksdagen. I avvaktande härpå borde tillsvidare 1914 års senare riksdags
beslut om arméns förseende med ersättningsremonter under övergången
till den nya härordningen lända till efterrättelse.
Fjärd» huvudtiteln.
255
Vid bestämmandet av remonteringsbehovet för år 1917 borde däremot,
enligt arméförvaltningens uppfattning, beaktas, att under hösten
1914 samt våren 1915 ett antal hästar inköpts för arméns behov utöver
det normala samt att för närvarande vid arméns truppförband förefunnes
ett större antal hästar än planerna för övergången till den nya
härordningen förutsatte. Frågan vore då, huruvida remontering borde
beräknas i förhållande till detta större antal hästar eller efter någon
annan grund. Man skulle kunna tänka sig ett sådant tillvägagångssätt
tillämpat, att de övertaliga hästarna användes till fyllande av luckor
efter sådana stamhästar, som måste utrangeras, och att sålunda i mån
av skeende avgång stamhästantalet nedbragtes till det, som enligt de
ursprungliga planerna borde förefinnas. Härigenom skulle vid den tidpunkt,
då det politiska läget icke längre påkallade hållandet av större
stamhäststyrka än under normala förhållanden, all remontering upphöra,
till dess de övertaliga hästarna insatts i vakanser bland de ordinarie.
Men oavsett att man ännu icke kunde bedöma, när denna tidpunkt inträffade,
och alltså nödig försiktighet fordrade, att hästantalet hölles
uppe vid det, som krigsberedskapen krävde, så måste också hänsyn
tagas till, att uppfödarna av ädla hästar inom landet kunde påräkna
den konstanta efterfrågan från statens sida å hästar för arméns behov,
som vore ett villkor för, att denna hästavel skulle kunna hållas uppe.
Enligt arméförvaltningens mening borde alltså icke det ökade hästantalet
vid armén föranleda någon minskning i det antal ersättningsremonter,
som enligt vanlig beräkningsgrund borde anskaffas. Däremot
borde inköp av ökningsremonter inställas, till dess stamhästantalet så
nedgått, att de vid utarbetandet av övergångsplanerna beräknade förhållandena
åter inträtt.
På grund av vad sålunda blivit anfört, borde enligt arméförvaltningens
mening antalet remonter, som år 1917 skulle inköpas, bestämmas
till 810, motsvarande 9 procent av stamhästarnas antal vid 1917 års
början, eller 9,005, oberäknat kulspruteavdelningarnas hästar. Denna del
av remonteringsanslaget borde alltså upptagas till (810 x 850 =) 688,500
kronor. Härtill komrne ett belopp av 23,800 kronor för inlösen jämlikt
de fastställda övergångsplanerna av 28 tjänstehästar, tillhöriga officerare
vid infanteriet, efter ett inlösningspris av 850 kronor för varje häst.
Sedan riksdagen numera beslutit, att jämväl övriga officerare vid
armén, som hittills varit skyldiga att hålla egna tjänstehästar, skulle helt
eller delvis göras beridna å stamhästar, komme ytterligare medel att erfordras
för inlösen av tjänstehästar, men då frågan om ordningen för genomförandet
av denna förändring ännu icke vore slutligen prövad, ansåge
arméförvaltningen anslag härför ännu icke kunna av riksdagen äskas.
[50.]
Fjärde huvudtiteln.
256
[50.] Vad först beträffar det av förenäirmda sakkunniga framlagda for
De^chefeifnt8"
slaget om V]''88 ändring i hittills följda grunder för remonteringen, sammanhänger
detta dels med frågan om sättet för genomförandet av 1915
ars riksdags beslut angående hästhållningen för officerare vid armén,
dels ock med de sakkunnigas förslag om utrangerade stamhästars fortsatta
användning. Såsom jag förut under punkten 6 framhållit, är
förstnämnda fråga ännu föremal för utredning, och vad de sakkunnigas
förslag om fortsatt användning av utrangerade stamhästar angår, föreligger
detta ärende icke i sådant skick, att jag nu är i tillfälle att underställa
detsamma Kung], Majits prövning. Vid sådant förhållande
och då de sakkunniga själva synas hava avsett, att den föreslagna ändringen
av beräkningsgrunden för remonteringen skulle träda i tillämpning
först efter den nya härordningens genomförande, anser jag, i likhet
med arméförvaltningen, att man vid remonteringsanslagets beräknande
för år 1917 bör tillämpa enahanda grunder som hittills.
Såsom arméförvaltningen omnämnt, har under åren 1914 och 1915
vid de olika truppslagen inköpts visst antal hästar utöver det normala
behovet. Frågan om huru med dessa hästar lämpligen skulle förfaras, när
de förhållanden, som föranlett deras inköp, upphörde, har varit föremål
för utredning av såväl förutnämnda sakkunniga som av de sakkunniga,
som tillkallats för utarbetande av närmare bestämmelser angående hästhållningen
för officerare vid armén, och har man därvid kommit till det
resultatet, att de hästar, som därför lämpade sig, borde redan nu insättas
såsom stamhästar. Därigenom vunnes den för härens krigsberedskap
synnerligen stora fördelen, att övergången till den nya härordningen med
avseende å arméns stamhästar väsentligen påskyndades. I överensstämmelse
härmed har Kung! Maj:t medgivit dels den 18 juni 1915, att för
kavalleriets räkning inköpta 660 hästar Unge i egenskap av stamhästar
bibehållas vid kavalleriet, dels ock den 5 november 1915, att 40 av de
vid infanteriet befintliga, annat truppslag ej tillhöriga hästarna ävensom
respektive 270, 17 och 7 av de vid artilleidet, ingenjörtrupperna och
trängen hösten 1914 och under år 1915 inköpta hästarna finge i egenskap
av stamhästar bibehållas vid vederbörliga truppslag, samt att 70
stamhästar finge hösten 1915 överflyttas från fältartilleriet till fästningsoch
positionsartilleriet. Med anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
beslut bör antalet stamhästar vid 1917 års början beräknas uppgå, icke
såsom, för 1915 års riksdag angavs, till 9,005 utan till 9,999, därav
108 vid infanteriet, 6,280 vid kavalleriet, 3,109 vid artilleriet, 171 vid
ingenjörtrupperna och 331 vid trängen.
Fjärde huvudtiteln.
257
Enligt 1914 års härordningsbeslut skulle, efter genomförd härordning,
vid armén finnas sammanlagt 10,703 stamhästar, därav 756 vid
infanteriet, 6,160 vid kavalleriet, 3,237 vid artilleriet, 226 vid ingenjörtrupperna
och 324 vid trängen. Genom 1915 års riksdags beslut angående
hästhållningen för officerare vid armén har härutinnan gjorts den
ändringen, att stamhästantalet bestämts skola, efter genomförd härordning,
uppgå till 11,132, därav 784 vid infanteriet, 6,463 vid kavalleriet,
3,215 vid artilleriet, 231 vid ingenjörtrupperna och 331 vid trängen
samt tillhopa 108 hästar för generalitetet, generalstaben, artilleristaben,
kommendantsstaten, undervisningsverken och arméfördelningsstaberna.
Då emellertid frågan om sättet för genomförandet av de ändrade grunderna
angående hästhållningen för officerare ännu är föremål för utredning,
torde man vid remonteringsanslagets beräkning för år 1917 böra
bortse från 1915 års riksdagsbeslut och i stället utgå från vad genom
1914 års härordning rörande stamhästantalet blivit bestämt.
En jämförelse mellan antalet stamhästar vid de olika truppslagen
enligt 1914 års härordningsbeslut och det stamhästantal, som enligt
ovan beräknas finnas vid 1917 års början, giver vid handen, att kavalleriet
vid nämnda tidpunkt icke blott fått sitt stamhästantal fyllt utan
jämväl har ett överskott av 120 hästar. Å dessa bör givetvis icke någon
remontering beräknas. Att med hänsyn till berörda överskott
minska remonteringen vid kavalleriet, torde däremot icke vara tillrådligt.
Å ena sidan har man nämligen att räkna med en avsevärt större
avgång bland förenämnda 660 inköpta hästar än bland de övriga, och å
andra sidan är det, såsom förenämnda sakkunniga jämväl framhållit, av
mycket stor betydelse för kavalleriets krigsberedskap och fältduglighet,
att hästmaterialet föryngras något hastigare än hittills. Då infanteriet
skall erhålla sina stamhästar genom överflyttning av hästar från kavalleriet
och artilleriet, torde med hänsyn till berörda överskott å hästar
vid kavalleriet under år 1917 någon remontering icke böra beräknas å
infanteriets hästar. Vad trängen angår, har denna genom Kungl. Maj:ts
förenämnda beslut den 5 november 1915 redan fått det antal stamhästar,
som det enligt 1915 års riksdags beslut skall hava, eller 331,
vadan remontering torde böra beräknas å detta antal.
Det antal stamhästar, varå remontering i vanlig ordning bör för år
1917 beräknas, torde följaktligen böra upptagas till (6,160 + 3,109 +
171 + 331 =) 9,771. Med beräknande av samma kassationsprocent som
hittills, eller 9 procent, skulle således under året behöva inköpas 879
ersättning sr emonter.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 käft.
[50.1
33
258
Fjärde huvudtiteln.
[50.]
Chefens för
remonteringsstyrelsens
framställning.
Enligt arméförvaltningens förslag skulle inköpen av ökningsremonter
tillsvidare inställas. Då emellertid detta förslag står i strid med
förutsättningarna för Kungl. Majrts förenämnda båda beslut om insättande
av visst antal inköpta hästar såsom stamhästar, nämligen att med
begagnande av den situation, som uppstått genom förberörda hästinköp,
kunna påskynda den 113m härordningens genomförande, kan jag givetvis
icke biträda samma förslag, utan torde inköpen av ökningsremonter
böra försiggå i enlighet med vad de fastställda övergångsplanerna angiva.
Då emellertid kavalleriet och trängen redan erhållit det antal
stamhästar, de enligt den nya härordningen skola hava, samt några ökningsremonter
för infanteriet icke torde med hänsyn till merberörda
överskott å hästar vid kavalleriet behöva för år 1917 beräknas, skulle
under året erfordras inköp av ökningsremonter endast för artilleriets och
ingenjörtruppernas räkning. Enligt övergångsplanerna skulle för dessa
truppslag under år 1917 inköpas 39 remonter för fältartilleriet, 24 för
positions- och fästningsartilleriet samt 11 för ingenjörtrupperna. Då
emellertid i det för fältartilleriet angivna antalet inräknats 24 för infanteriet
avsedda remonter, bör för förstnämnda truppslag endast beräknas
15 remonter. Sammanlagt behöva således inköpas 50 ökningsremonter.
Jämlikt de fastställda övergångsplanerna torde slutligen böra inlösas
28 officershästar vid infanteriet.
Inköpsprisen.
Såsom förut nämnts, utgör för närvarande minimiinköpspriset för
remont 700 kronor och maximiinköpspriset 1,200 kronor. Medelinköpspriset
är beräknat till 850 kronor för varje remont.
Uti underdånig skrivelse den 10 november 1915 har chefen för
remonteringsstyrelsen anfört, att de priser, som från och med år 1914
kunnat betalas för remonterna, i allmänhet någorlunda tillfredsställt
hästuppfödarna. Under normala förhållanden hade desamma kanske
även varit tillräckliga någon tid framåt. Detta vore emellertid numera
icke fallet. Olfantligt förd}^rade foderpriser hade höjt uppfödningskostnaderna,
och exporten hade höjt hästpriset i allmänhet. Efterfrågan på
draghästar vore stor, och höga priser betalades för kallblodiga hästar
av alla kvaliteter och åldrar.
För den ädla hästaveln utgjorde försäljningen av treårsremonter
den förnämsta avsättningen. För hästar, som icke funne åtgång som
259
Fjärde huvudtiteln.
remonter, voro marknaden däremot icke stor. I motsats till den kallblodiga
aveln lönade det sig icke för den enskilde att halla varmblodig hingst
eller att uppföda hingstar, på vilka ingen efterfrågan tunnes. De
hingstföl eller hingstar, staten undantagsvis köpte, betingade anmärkningsvärt
låga priser. Vid de större jordbruken hade den ädla hästaveln
med få undantag helt och hållet nedlagts, och remontaveln bedreves
numera nästan uteslutande av mindre jordbrukare. Dessa vore
emellertid i allmänhet benägna att följa de större gårdarnas exempel
och övergå till den mera tacksamma och lönande kallblodiga hästaveln.
Överallt hade också denna mer och mer undanträngt den ädla hästaveln.
I de län, där remontavel bedreves i någon större omfattning,
gjorde den kallblodiga aveln hastiga framsteg på den varmblodiga
avelns bekostnad. Det vore därför tydligt, att tillgången pa ädla hästar
hastigt komme att minskas, så att icke blott möjligheten att erhålla
det årliga behovet av remonter riskerades, utan även behovet av ädla
hästar för landets försvar icke längre kunde tillgodoses.
Med hänsyn till nu angivna förhållanden vore det av vikt, att åtgärder
vidtoges för den ädla hästavelns vidmakthållande.. Ett medel
härtill vore remontprisets höjande. Chefen för remonteringsstyrelsen
hemställde därför, att för år 1916 måtte, utöver redan beviljade medel,
anvisas ett belopp av 50,000 kronor, så att medelpriset för remontera
kunde beräknas till 900 kronor samt maximipnset höjas från 1,200
kronor till 1,500 kronor.
Uti den 11 november 1915 avgivet yttrande, har inspektören för
kavalleriet ansett sig böra på det kraftigaste tillstyrka den gjoida
framställningen. Den nuvarande stora efterfrågan på kallblodiga hästar
hotade den inhemska varmblodiga hästaveln, och nödfallsutvägen att
från utlandet anskaffa remonter torde såväl nu som under en längre
tid framåt komma att vara stängd.
Åven arméförvaltningens intendentsdepartement har uti underdånigt
utlåtande den 30 november 1915 förklarat sig anse, att nu rådande
förhållanden å hästmarknaden syntes nödvändiggöra åtgärders
vidtagande i det av chefen för remonteringsstyrelsen angivna syftet.
Enda medlet att upprätthålla hästuppfödarnas intresse för den för
armén nödvändiga ädla hästaveln syntes vara att höja remontpriset i
samma mån som priset å kallblodiga hästar stege. Den ^föieslagna
höjningen av maximipriset för remonter under år 1916 ansåge departementet
icke vara för högt tilltagen, alldenstund kallblodiga hästar av
[50.]
Inspektörens
för
kavalleriet
yttrande.
Armé förvaltningens
inten
dentsdeparte
ments
yttrande.
260 Fjärde huvudtiteln.
[50.] jämförelsevis låg kvalitet för närvarande med begärlighet köptes till
detta pris.
De rådande konjunkturerna syntes också nödvändiggöra den höjning
av anslaget till inköp av remonter under år 1916, som chefen
för remonteringsstyrelsen föreslagit. Då under året något mer än 900
remonter erfordrades, uppginge den begärda anslagsökningen endast till
omkring 50 kronor för remont, vilken ökning måste anses synnerligen
lågt tilltagen under nuvarande förhållanden. Medelinköpspriset skulle
då bliva höjt från 850 kronor till omkring 900 kronor.
_ Behållningen å anslaget till remontering utgjorde vid 1915 års
början 87,891 kronor 43 öre. Intendentsdepartementet, som hölle före,
att reservationerna å anslaget vid årets slut komme att uppgå till
ungefär enahanda belopp, ansåge, att vid bifall till den av chefen för
remonteringsstyrelsen gjorda framställningen de härav föranledda ökade
kostnaderna kunde bestridas från ifrågavarande reservationer.
Med stöd av vad sålunda anförts hemställde intendentsdepartementet,
att Kungl. Maj:t måtte medgiva, dels att för inköp av remonter
under år 1916 finge, utöver de i staten för anslaget till remontering
m. m. för nämnda år anvisade medlen, användas ett belopp av högst
50,000 kronor, att gäldas från å anslaget befintliga reservationer, dels
ock att maximipriset å remont för år 1916 höides från 1,200 kronor
till 1,500 kronor.
DePchefrnent8 -^eC* hänsyn till va(l myndigheterna i ärendet anfört, torde en
höjning av maximiinköpspriset för remonter under år 1916 böra vidtagas.
Därest detta, såsom föreslagits, bestämmes till 1,500 kronor, skulle för
innevarande år erfordras högst 50,000 kronor utöver vad av riksdagen
för ändamålet beräknats. Då ifrågavarande höjning föranledes av de
på. grund av rådande förhållanden för närvarande gällande höga hästpriserna,
anser jag, i likhet med chefen för jordbruksdepartementet,
med vilken jag i ärendet samrått, att berörda ökade kostnader lämpligen
höra utgå från de under statskontorets förvaltning stående s. k.
hästförsäljningsmedlen.
På grund av den höjning av maximiinköpspriset, som sålunda
synes, höra äga rum för innevarande år, skulle det kunna ifrågasättas,
huruvida icke medelinköpspriset för remont borde för år 1917 höjas
från 850 kronor till 900 kronor. Då emellertid någon framställning
om en sådan höjning icke föreligger — arméförvaltningen har, såsom
ovan nämnts, i sin beräkning av anslaget för nämnda år utgått från
ett medelinköpspris av 850 kronor — och då det icke är möjligt att
Fjärde huvudtiteln. -’>I
för närvarande fullt överskåda förhållandena, anser jag, att man vid
anslagets beräkning för år 1917 bör utgå från samma medelinköpspris,
som hittills. Skulle en höjning av maximiinköpspriset jämväl för
detta år visa sig ofrånkomlig, torde härav föranledda ökade kostnader
kunna bestridas från de å anslaget förefintliga reservationerna.
I enlighet med vad sålunda anförts, torde för år 1917 böra beräknas
för inköp av ersättningsremonter (879 x 850 =) 747,150 kronor,
för inköp av ökningsremonter (50 x 850 =) 42,500 kronor och för
inlösen av vissa officerares tjänstehästar (28 x 850 =) 23,800 kronor,
eller tillhopa 813,450 kronor.
Transport-, rese- ocli diverse kostnader.
För bestridande av kostnaderna för transport av remonterna från
uppköpsplatserna till vederbörande depåer och truppförband ävensom
utgifter för resor m. m. i och för inköp av remonter har under de senare
åren plägat beräknas ett belopp av 50 kronor för varje remont.
Då någon anledning icke föreligger att härutinnan företaga någon
ändring, bör för ifrågavarande ändamål under anslaget beräknas (929
X 50 =) 46,450 kronor.
Depåkostnader.
Då ökningsremonterna icke uppställas vid depåerna utan från uppköpsplatserna
avlämnas direkt till vederbörande truppförband, beräknas
depåkostnader blott för ersättningsremonterna. Dessa omfatta avlöning
åt cheferna och övrig personal vid depåerna samt utgifter för underhåll
och expenser m. m. Härför har för år 1916 beräknats ett belopp
av 106 kronor för varje ersättningsremont.
Då denna beräkningsgrund fortfarande synes höra tillämpas, böra
depåkostnaderna för år 1917 upptagas till (879 x 106 =) 93,174 kronor.
Å depå störtade remonter.
Denna utgiftspost avser att bereda ersättning för sådana remonter,
som störta under vistelsen å depåerna. Antalet dylika remonter har
för år 1916 upptagits till 12, utgörande medeltalet av de under senare
åren störtade remonterna. Kostnaden lör varje störtad remont hai
beräknats till 953 kronor. Densamma har nämligen ansetts höra omfatta
icke blott det beräknade medelinköpspriset, 850 kronor, utan även
transport-, rese- och diverse kostnader för remonternas inköp, 50 kronor,
samt hälften av den för varje remont till 106 kronor beräknade
depåkostnaden.
[50.]
262
Fjärde huvudtiteln.
[50.] Arméförvaltningen har hemställt, att vid beräkningen av ifråga
varail^e
utgiftspost matte tillämpas enahanda grunder som för innevarande
år.
ningens
framställning.
Departementschefen.
Häremot har jag icke annat att erinra, än att antalet störtade remonter
synes med hänsyn till de ökade remontinköpen böra upptagas
till 15. Posten bör således beräknas till (15 x 953 =) 14,295 kronor.
Utrangerade hästar.
TiHo grund för beräkningen av denna inkomstpost har under de
senare åren lagts medeltalen av de under närmast föregående femårsperiod
försålda utrangerade stamhästarna och de därför influtna försäljningssummorna.
I enlighet härmed har för innevarande år beräknats
445 utrangerade hästar å 138 kronor.
ArnSslt'' Arméförvaltningen har beträffande förevarande post anfört, att sedan
framställning, numera genom förutnämnda sakkunniga utredning verkställts rörande
möjligheterna att för fortsatt militärt bruk begagna en del av de utrangerade
stamhästarna, samt denna utredning givit vid handen, att dylika
hästar borde kunna vara användbara för vissa ändamål vid infanteriet och
trängen, tiden syntes vara inne att försöksvis påbörja överföring av
bättre utrangerade kavallerihästar till nämnda båda truppslag. Visserligen
vore meningarna ännu delade om den omfattning, vari man skulle
kunna utnyttja dessa hästar, och som ovan anförts kunde arméförvaltningen
icke finna lämpligt, att infanteriets remontering i så hög grad,
som de sakkunniga föreslagit, grundades å utrangerade hästar, men då
sadana hästar åtminstone tillsvidare komme att begagnas såsom kulsprutehästar
vid kavalleriet, kunde de avses för dylik tjänst även vid infanteriet.
Likaledes syntes utrangerade kavallerihästar kunna användas
för körslor m. m. vid trängen. Under sådana förhållanden ansåge sig
arméförvaltningen böra beräkna, att under år 1917 omkring 100 utlangerade
kavallerihästar, vilka eljest skulle försäljas, borde kunna
användas för andra militära behov samt att alltså antalet hästar, för
vilka inkomster kunde beredas genom försäljning, icke finge uppskattas
till mer än 345.
Departements- Mot den av arméförvaltningen sålunda föreslagna beräkningsgrunden
chefen. bär jag icpe n^g0| att erinra. Förevarande post torde alltså böra
upptagas till (345x138=) 47,610 kronor.
Fjärde huvudtiteln.
263
Sammanfattning. [50.]
I anslutning till vad jag sålunda anfört, liar jag låtit uppgöra
beräkning av remonteringsanslaget (se bil. 92). Av denna beräkning
framgår, att den del av utgifterna för år 1917, som skulle beliöva
täckas genom anslag av riksdagen, utgör 932,314 kronor eller 52,245
kronor mera än vad riksdagen i förevarande avseende beviljat för år
1-916. l ,
Jae- hemställer alltså, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att, med godkännande av bifogade förslag till ny
stat för remonteriugsstyrelsen (se bil. 91), öka reservationsanslaget
till remontering m. m.,
nu ........................................................... kronor 880,069: —
med ......................................................... »_52,245:
till....................................................... kronor 932,314: —
2. Lega av hästar för truppförbandens övningar.
Ifrågavarande anslag är avsett att bestrida kostnaderna för lejning [51.]
av det antal hästar, som erfordras för bedrivande av truppförbandens
övningar i överensstämmelse med vederbörande utbildningsprogram.
Till grund för anslagets beräkning ligger dels det vid de särskilda
truppslagen erforderliga antalet hästlejningsdagar, dels ett med hänsyn
till lejningstidens längd och vissa andra förhållanden beräknat lejningspris
för dag.
Anslaget är i riksstaten för år 1916 upptaget till 882,330 kronor.
Innan jag ingår på frågan om anslagets beräkning för år 1917,
anhåller jag att få i korthet redogöra för resultatet av eu inom departementet
verkställd
Utredning angående lejningskostnadernas nedbringande.
Såsom under näst föregående punkt omnämnts, hava inom lantför- Sakkunnigas
svarsdepartementet tillkallade sakkunniga den 31 maj 1915 avgivit betänkande
angående användande av utrangerade stamhästar vid hären.
De sakkunniga hava därvid föreslagit bland annat, att vid kavalleriet
utrangerade stamhästar, vilka vore lämpliga för fortsatt militär användning,
skulle i viss utsträckning överföras till trängen för att därstädes
ersätta motsvarande antal lejda hästar. De för sådant ändamål överförda
hästarna skulle, där så utan avsevärda kostnader för kronan kunde
264
Fjärde huvudtiteln.
[51.] ske, under tiden mellan övningsperioderna utackorderas till fodervärdar.
Genom en dylik anordning skulle, enligt de sakkunnigas uppfattning,
kostnaderna för hästlejning vid trängen kunna i väsentlig mån nedbringas.
I sammanhang härmed hava de sakkunniga jämväl undersökt,
huruvida det icke skulle vara för statsverket ekonomiskt fördelaktigt att
utbyta lejda hästar vid hären mot inköpta. Då de försök i denna riktning,
som under de senare åren pågått vid Vendes artilleriregemente, syntes
mana till efterföljd, ansåge de sakkunniga sig böra principiellt tillstyrka,
att utbyte av lejda hästar mot inköpta måtte ske vid samtliga truppförband,
som hade behov av ökat antal hästar under vissa övningar och
för sådant ändamål hittills fått använda lejning, i den mån det läte sig
göra att utan avsevärda kostnader för kronan utackordera de inköpta
hästarna till fodervärdar under tiden mellan övningsperioderna. Kostnaderna
för såväl besiktning av de utackorderade hästarna som inköp
av nya hästar ävensom för bestridande av gottgörelse åt fodervärdar,
därest sådan befunnes oundgängligen erforderlig, borde anvisas från
anslaget till lega av hästar för truppförbandens övningar, vilket anslag
följaktligen borde bibehållas, intill dess visshet vunnits om möjligheten
att genomföra det föreslagna systemet.
heteraas Över de sakkunnigas förslag hava yttranden avgivits av chefen för
yttranden. generalstaben, samtliga truppslagsinspektörer och arméfördelningschefer,
kommendanten i Boden, militärbefäihavaren på Gottland, chefen för fortifikationen,
generalintendenten och generalfältläkaren ävensom av arméförvaltningen.
Av de sålunda i ärendet hörda myndigheterna hava chefen för
generalstaben och inspektören för infanteriet ställt sig avvisande mot de
sakkunnigas förslag. Sålunda har den förre framhållit, att ett bestämt
villkor för frågans lösning vore, att man kunde överse, vilka truppförband,
som behövde lejda hästar, var dessa truppförband vore förlagda
och framför allt, under vilken tid av året de behövdes. Detta vore
emellertid icke möjligt under den nuvarande övergångstiden, då åtskilliga
truppförband nyuppsattes eller omorganiserades samt bytte förläggningsorter
och då utbildningsprogrammen, särskilt beträffande vintertiden, ännu
icke vore ens tillnärmelsevis klara. Intill dess 1914 års härordning
åtminstone i huvudsak genomförts, måste alltså för varje år en särskild
plan för hästlejningen uppgöras och anslaget därefter beräknas, så att
arméns behov kunde tillfredsställas. Med hänsyn till de högst skiljaktiga
förhållandena i vårt långsträckta land ansåge inspektören för infanteriet
den enklaste försiktighet bjuda, att man i den föreliggande
frågan framginge med erforderlig varsamhet. Därtill manade ock det
Fjärdo huvudtiteln.
26f>
utackorderings-iodervärdssystem som tillämpats i Skåne före år 1902. [51.]
En tillfredsställande lösning av den föreliggande frågan syntes inspektören
för infanteriet icke kunna nås med att uteslutande tillämpa det
ena eller det andra systemet, utan syntes lösningen vara att finna i
föreskrifter, som kunde anpassas efter de å olika orter rådande förhållandena,
under förutsättning av att truppförbandens behov av hästar
komme att på ett tillfredsställande sätt tillgodoses, och att den erforderliga
krigsberedskapen i detta avseende bleve behörigen beaktad. Vid
sådant förhållande syntes frågan böra läggas på ett annat sätt än vad
de sakkunniga gjort, samt dess lösning grundas på erforderliga tillförlitliga
beräkningar angående ifrågavarande hästbehov under olika tider
av utbildningsåret, angående förhållandet i kostnadsavseende mellan lejningssystem
och inköpssystem med vad mera därtill kunde höra och vad
som vore erforderligt att känna för att det på grund därav skulle vara
möjligt att utfärda föreskrifter i ämnet.
Samtliga övriga militära myndigheter hava förklarat sig icke hava
något att ur principiell synpunkt invända mot de sakkunnigas förslag
såsom för staten ekonomiskt fördelaktigt och ägnat att i möjligaste
mån säkerställa truppförbandens tillgång på lämpliga draghästar. I åtskilliga
hänseenden lämnade det framställda förslaget dock rum för
anmärkningar.
Armé/örv ältning en har uti sitt i ärendet avgivna yttrande framhållit,
att de sakkunnigas förslag inuebure huvudsakligen ett fortsättande av
de försök att utbyta lejda hästar mot inköpta, som hittills med gott
resultat ägt rum vid Vendes artilleriregemente. Huru dessa försök i
större omfattning komme att utfalla, vore givetvis omöjligt att förutse,
men hade arméförvaltningen för sin del icke något att erinra mot att
dessa försök fortsattes, under förutsättning att desamma vidtoges med
tillbörlig varsamhet samt att i fråga om urvalet av hästar samt avtalen
om utackordering de avvikelser från det föreslagna tillvägagångssättet
iakttoges, som kunde anses påkallade av särskilda ortsförhållanden.
I likhet med flertalet i ärendet hörda myndigheter anser jag sanno- Departementslikt,
att ett utbyte av lejda hästar mot inköpta skulle för statsverket chefenmedföra
icke oväsentliga ekonomiska fördelar. Däremot synes det mig
tvivelaktigt, huruvida truppförbandens behov av hästar för sina övningar
kan på detta sätt tillfredsställande tillgodoses. Såsom de sakkunniga
i sitt betänkande själva framhållit, har man för närvarande
icke annan erfarenhet att bygga på än de vid Vendes artilleriregemente
anställda försöken. Åven om dessa slagit väl ut, är det långt ifrån
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 höft. 34
266
Fjärde huvudtiteln.
säkert, att samma goda resultat kan förväntas av systemets tillämpning
inom andra delar av landet. Det synes mig vid sådant förhållande
icke tillrådligt att redan nu övergå till detta system, utan torde, innan
beslut därom fattas, ytterligare försök böra anställas. Dessa synas
lämpligen böra äga rum dels vid något truppförband i mellersta Sverige,
dels ock med hänsyn till de i övre Norrland rådande säregna förhållandena
vid ett av de till Boden förlagda truppförbanden. Därjämte torde,
efter Kung], Maj:ts prövning i varje särskilt fall, böra medgivas, att
sådana under åren 1914 och 1915 på grund av rådande förhållanden
inköpta hästar, vilka icke ansetts lämpliga att insätta såsom stamhästar
men däremot kunna finna användning såsom draghästar, må fortfarande
vid truppförbanden kvarhållas, i den mån de utan några avsevärda
kostnader för kronan kunna under tiden mellan övningarna utackorderas
till fodervärdar. Av de erfarenheter, som under dessa försök
vinnas, torde sedermera kunna bedömas, huruvida och i vad mån det
nya systemet bör tillämpas i stället för det nuvarande. Kostnaderna
för ifrågavarande försök torde böra bestridas av behållningar å vederbörande
truppförbands hästiejningsanslag. I den mån dylika behållningar
icke förefinnas, torde för ändamålet erforderliga medel böra förskjutas
för att sedermera ersättas av nyssnämnda anslag.
Med hänsyn till vad jag nu anfört, torde hästlejningsanslaget för
år 1917 böra beräknas efter hittills vedertagna grunder.
Uti den för 1915 års riksdag framlagda beräkningen uppdelades
anslaget under två titlar, nämligen »Truppförbandens lejningsanslag»
och »Intendentsdepartementets lejningsanslag». Under den förra upptogos
de för de särskilda truppslagen erforderliga anslagsbeloppen och
under den senare det antal hästlejningsdagar, som erfordrades för större
fälttjänstövningar m. m. Samma indelningsgrund torde böra följas vid
beräkningen av anslaget för år 1917.
Truppförbandens lejningsanslag.
Infanteriet.
Vid ifrågavarande vapenslag erfordras hästlejning för kulspruteförbandens
övningar. För detta ändamål har för innevarande år beräknats
sammanlagt 45,276 lejningsdagar, därav 39,480 dagar k 2
kronor och 5,796 dagar å 3 kronor 50 öre. Det för infanteriet beräknade
beloppet utgör följaktligen 99,246 kronor.
Fjärde huvudtiteln.
Arméförvaltuingen har anmält, att inspektören för infanteriet i [51.]
avgivet yttrande angående behovet av lejda hästar för kulspruteförban- Arméförvaitden
vid infanteriet under år 1917 utgått från den förutsättningen, att ställning.
vid nämnda tidpunkt skulle finnas 6 stamhästar vid varje kulsprutekompani.
För att utbildningen skulle kunna tjäna sin bestämmelse och
kompaniet förvärva sig erforderlig duglighet under marsch, manöver
och strid krävdes därutöver ett minimiantal lejda hästar, olika under
olika tider av utbildningsåret. Dessa tider eller utbildningsperioder
vore, med hänsyn till behovet av lejda hästar, tre, nämligen:
a) tiden från mitten av november till mitten av mars påföljande
år, utgörande (från och ‘med den 18 november till och med den 16
mars) 120 dagar;
b) tiden från mitten av mars till början av årets regementsövning,
utgörande (från och med den 16 mars till och med den 11 september)
180 dagar; samt
c) regementsövningen, utgörande med in- och utryckningsdagar
32 dagar.
Under den första perioden fordrades — under förutsättning att 4
stamhästar kunde lör ändamålet tagas i anspråk, utan att deras lämplighet
för ridbruk därigenom minskades — lör enskild utbildning i
körning, klövjning, hästvård och dylikt minst 3 lejda hästar.
Under den andra perioden, då utbildning i pluton skulle äga rum,
fordrades under nyssnämnda lörutsättning minst 7 lejda hästar. Förutom
plutonchefens ridhäst behövdes 11 hästar (därav en i reserv) för
exercis och manöver i pluton, vadan — under nyss angivna förutsättning.
— 7 lejda hästar vore erforderliga under denna period.
Under regementsövningen, då kulsprutekompani måste vara organiserat
och övas på tre plutoner, fordrades 33 lejda hästar. Då kunde
icke några stamhästar användas för körning, klövjning och dylikt, enär
kompanichefen, tre plutonchefer, kompaniadjutanten och ammunitionsunderofficeren
skulle göras beridna på de 6 stamhästarna.
Antalet hästlejningsdagar skulle således utgöra vid varje infanteriregemente
:
under första perioden............................. 3 x 120 = 360 dagar,
» andra :» 7 x 180 = 1,260 »
j regementsövningen .................... 33 x 32 = 1,056 ))
Summa 2,676 dagar,
alltså för 28 infanteriregementen (28 x 2,676 —) 74,928 dagar.
268
Fjärde huvudtiteln.
[51-] Med tillämpning av denna inspektörens för infanteriet beräkning
samt med antagande av ett lejningspris av 2 kronor om dagen för
häst, som lejdes i 120 dagar och därutöver, samt 3 kronor 50 öre om
dagen för häst, som lejdes kortare tid, beräknade arméförvaltningen
infanteriets lejningsanslag komma ett uppgå till 194,208 kronor.
Depcahr‘ef”ent8- Uti 1914 års liärordningsproposition framhölls, att i och med kulsprutekompaniers
organiserande vid infanteriet framträdde även vid detta
vapenslag behov av lejda hästar. De för nämnda kompanier avsedda
6 stamhästarna vore nämligen icke för ändamålet tillräckliga. Verkställda
beiäkningar hade givit vid handen, att vid varje infanteriregemente
därutöver erfordrades under senare delen av rekrytskolan och början
av repetitionsövningarna 3 samt under återstoden av sistnämnda övningar
ytterligare 23 lejda hästar. Antalet hästlejningsdagar komma på grund
häi av. att vid varje infanteriregemente utgöra 889 och således för infanteriet
i dess helhet att uppgå till 24,892. I överensstämmelse härmed
upptogs infanteriets lejningsanslag uti de lör riksdagen framlagda kostnadsberäkningarna
rörande lantförsvaret efter genomförd härordnino- till
72,002 kronor. ö
Mot vad. sålunda i härordningspropositionen anförts och beräknats,
framställde riksdagen icke någon erinran.
Då inspektörens för infanteriet beräkning angående behovet av
lejda hästar för kulspruteförbanden under år 1917 är uppgjord under
förutsättning att vid nämnda tidpunkt 6 stamhästar finnas vid varje
kulsprutekompani, innebär det av honom framställda förslaget, att antalet
hästlejningsdagar vid infanteriet skulle för framtiden ökas från det
i härordningspropositionen beräknade antalet 889 vid varje regemente,
till 2,6(6 eller med andra ord tredubblas. Förevarande förslag, vilket
avser kulspruteutbildningens bedrivande enligt ett helt annat program
än det i härordningspropositionen förutsatta, anser jag mig så mycket
mindie kunna för närvarande tillstyrka, som frågan angående lämpligaste
sattet för kulsprutetjänstens ordnande ännu icke kan anses vara definitivt^
avgjord. Att märka är, att ännu icke någon årsklass värnpliktiga
erhållit fullständig'' utbildning enligt den nya värnpliktslagens bestämmelser,
vadan någon erfarenhet angående resultatet av utbildningens
bedrivande enligt de i 1914 års liärordningsproposition angivna förutsättningarna
icke föreligger.
Jag anser därför, att antalet hästlejningsdagar vid infanteriet bör
beräknas efter de i härordningspropositionen angivna grunder, allenast
med den avvikelse, som betingas därav, att under år 1917 beräknas
finnas endast en för kulsprutetjänst avsedd stamhäst vid varje regemente.
Fjärde huvudtiteln. -b*''
I överensstämmelse härmed skulle enligt verkställd beräkning lör år 1917 [51.]
erfordras 44,912 lejningsdagar.
Med antagande av samma lejningspris som för år 1916, skulle
infanteriets lejningsanslag uppgå till 110,872 kronor.
Kavalleriet.
För kulsprutetjänsten vid kavalleriet hava för innevarande år beräknats
sammanlagt 2,800 hästi ej ningsdagar eller samma antal, som
enligt de för 1914 års senare riksdag framlagda beräkningarna ansetts
böra tillkomma detta vapenslag efter genomförd härordning. Då lejningspriset
upptagits till 3 kronor 50 öre lör häst och dag, utgör kavalleriets
lejningsanslag följaktligen 9,800 kronor.
Arméförvaltningen har anmält, att någon anledning icke föreligger Arméförvaitatt
för år 1917 frångå de för år 1916 tillämpade beräkningsgrunderna. nin^’ni*rgam''
Vid sådant förhållande torde kavalleriets lejningsanslag alltså böra Departement»-för år 1917 upptagas med 9,800 kronor.
Artilleriet.
För detta vapenslag har för år 1916 upptagits sammanlagt 166,572
hästlejningsdagar. Lejningspriset har beräknats till 3 kronor 50 öre
för häst och dag. Anslaget utgör således 583,002 kronor.
Arméförvaltningen har anmält, att generalfälttygmästaren och in- Arméförvauspektören
för artilleriet i avgivet utlåtande meddelat, att därest ett av ^»ilning,
särskilda inom ^^försvarsdepartementet tillkallade sakkunniga framställt
förslag, att 270 av de vid artilleriet hösten 1914 samt år 1915 inköpta
övertaliga hästarna måtte överföras såsom stamhästar vid artilleriet,
bleve av Kungl. Maj:t bifallet, hästlejningsdagarnas antal vid detta vapenslag
borde beräknas på följande sätt.
A. Behov av lejda hästar enligt de grunder, som skola tillämpas
efter genomförd härordning:
66 åkande fältbatterier å fastlandet k 42 hästar i 42 dagar =
116,424 hästlejningsdagar;
3 ridande'' fältbatterier å fastlandet k 72 hästar i 42 dagar = 9,072
hästlejningsdagar;
Gottlands artillerikår 100 hästar i 42 dagar — 4,200 hästlejningsdagar; -
270
Fjärde huvudtiteln.
[51.] 6 positionsbatterier å fastlandet å 52 hästar i 42 dagar = 13,104
hästlejningsdagar;
Boden—Karlsborgs artilleriregemente i Karlsborg 40 hästar i 35
dagar = 1,400 hästlejningsdagar; samt
Boden—Karlsborgs artilleriregemente i Boden 40 hästar i 35 dagar
= 1,400 hästlejningsdagar; eller
tillsammans för ovanstående behov 145,600 hästlejningsdagar.
B. Behov av lejda hästar i ersättning för felande stamhästar:
Positionsartilleriet 18 hästar i 90 dagar = 1,620 hästlejningsdagar;
Boden Karlsborgs, artilleriregemente i Karlsborg 30 hästar i 90
dagar = 2,700 hästlejningsdagar; samt
Boden—Karlsborgs artilleriregemente i Boden 16 hästar i 90 dagar
— 1,440 hästlejningsdagar; eller
tillsammans för nu nämnda behov 5,760 hästlejningsdagar.
Utöver förenämnda behov hade general fälttygmästaren och inspektören
för artilleriet ansett 4,412 hästlejningsdagar erforderliga för
övningsmarscher, fältartilleriets samt fästnings- och positionsartilleriets
skjutskolor ävensom för artilleri- och ingenjörhögskolan m. m. Sammanlagda
behovet uppginge alltså till 155,772 hästlejningsdagar mot
166,572 för år 1916 beräknade.
Med tillämpning av denna beräkning samt under antagande att
medelpriset för häst och dag utgjorde 3 kronor 50 öre, har arméförvaltningen
beräknat artilleriets lejningsanslag för år 1917 till 545,202
kronor.
DePc&hefnn nte Såsom redan under nästföregående punkt omnämnts, har Kungl. Maj:t
c efen- den 5 november 1915 bifallit förenämnda förslag om bibehållande vid
artilleriet av 270 inköpta övertaliga hästar såsom stamhästar. Vid
sådant förhållande har jag icke något att erinra mot det antal hästlejningsdagar,
som beräknats för truppförbandens övningar eller
(145,600 + 5,760=) 151,360 dagar.
För övningsmarscher, fästnings- och positionsartilleriets skjutskola,
artilleri- och ingenjörhögskolan m. m. beräknades i 1914 års härordningsproposition
1,460 lejningsdagar. Däremot upptogs icke någon
hästlejning för fältartilleriets skjutskola. Enligt Kungl. Maj:ts förslag
till värnpliktslag skulle nämligen en 51 dagars sammanhängande tjänstledighet
i två omgångar ingå i de värnpliktigas vid fältartilleriet första
tjänstgöring om 249 dagar i en tjänstgöringsperiod om 300 dagar.
Härigenom komme under en tid av 102 dagar på sommaren tillgången
på stamhästar vid fältartilleriet att bliva så riklig, att ingen hästlejning
ansågs erforderlig för den under denna tid pågående skjutskolan för
Fjärde huvudtiteln.
271
fältartilleriet. Emellertid vann Kungl. Maj:ts förenämnda förslag an- [ÖL]
gående första tjänstgöringen vid fältartilleriet icke riksdagens bifall,
utan kom denna att såsom förut omfatta 281 dagar. Detta medför, att
stamhästar i erforderligt antal ej kunna från regementena lämnas till
skjutskolan. Med anledning härav och då dessutom är ifrågasatt att
under eu period förlägga skjutskolan till vintermånaderna, torde det
vara nödigt, att hädanefter för densamma beräkna erforderlig hästlejning.
Mot det av generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet för
ifrågavarande ändamål beräknade antalet hästlejningsdagar har jag icke
något att erinra.
Hela antalet hästlejningsdagar vid artilleriet bör följaktligen upptagas
till (151,360 + 4,412=) 155,772. Med beräknande av samma
lejningspris som hittills, eller 3 kronor 50 öre för häst och dag, skulle
artilleriets hästlejningsanslag för år 1917 alltså uppgå till (155,772 x
3,50=) 545,202 kronor eller 37,800 kronor mindre än för innevarande år.
Ingenjör trupp erna.
Antalet lejningsdagar för ingenjörtrupperna är för innevarande
år beräknat till 59,408. Lejningspriset utgör för häst och dag 2 kronor
50 öre vid Svea ingenjörkår, 2 kronor vid Göta ingenjörkår, 1 krona
50 öre vid Fälttelegrafkåren och 4 kronor vid Bodens ingenjörkår samt
för övningar i Norrland m. m. Anslaget belöper sig till 130,282 kronor.
Arméförvaltningen har meddelat, att det för ingenjörtrupperna er- Arméförvaitforderliga
antalet hästlejningsdagar under år 1917 av chelen för forti- fraå?tlunning.
fikationen upptagits på följande sätt:
för Svea ingenjörkår 15,600 lejningsdagar å
kr. 3: 50.................................................................................. kronor 54,600: —
för Göta ingeniörkår 15,600 lejningsdagar å
kr. 2:50......................................................... » 39,000: —
för Fälttelegrafkåren 16,526 lejningsdagar å
kr. 2:90............... » 47,925:40
för Bodens ingenjörkår 3,400 lejningsdagar å
kr. 4: —................................................................................... J> 13,600: —
för övningar i Norrland samt för övningsmarscher
m. m. 3,708 lejningsdagar å kr. 7:-—......................... » 25,956: —
I enlighet härmed hade arméförvaltningen beräknat anslagsbehovet
för ingenjörtrupperna till 181,081 kronor 40 öre.
*
272
Fjärde huvudtiteln.
[51.] Mot det beräknade antalet hästlejningsdagar, sammanlagt 54 834
DePchéfemnent8'' har JEg icke någ0t att erinra- Vad lejningspriset angår, har detta
upptagits till väsentligt högre belopp än uti 1914 års härordningsproposition
förutsattes och hittills blivit beräknat. Jag anser, att ingen
annan ändring i hittills beräknade lejningspriser bör göras, än att lejningspriset
vid Fälttelegrafkåren höjes från 1 krona 50 öre till 2 kronor
för häst och dag. I enlighet härmed bör ingenjörtruppernas lejningsanslag
upptagas till 131,684 kronor.
Trängen.
För trängen har för innevarande år beräknats det antal hästlejningsdagar,
som enligt 1914 ars härordningsbeslut skall efter genomförd
härordning tillkomma detta vapenslag, eller 24,000 dagar, efter
ett medelpris av 2 kronor 50 öre för häst och dag. Anslaget är i
enlighet härmed upptaget till 60,000 kronor.
ntnmensrfTram- • Arméförvaltningen har nu anmält, att t. f. inspektören för trängen
ställning. * skrivelse till intendentsdepartementet anfört, att han ansåge det i
1914 års härordning avsedda antalet hästlejningsdagar för trängen icke
tillräckligt tör ett ändamålsenligt bedrivande av den fältmässiga utbildningen.
^ Då han emellertid i annat sammanhang hemställt, att denna
fråga måtte tagas under omprövning i samband med praktiska försök
med användning av från kavalleriet utrangerade stamhästar av större
eller mindre tjänstbarhet, funne han sig icke för närvarande kunna
föreslå ökning av antalet hästlejningsdagar vid trängen. På grund av
vad sålunda förekommit, ansåge arméförvaltningen, att anslaget för
trängen borde upptagas till samma belopp som för år 1916.
Departe
mentschefen.
Mot vad sålunda föreslagits har jag icke något att
trängen bör alltså beräknas ett belopp av 60,000 kronor.
erinra.
För
Intendentsdepartementets lejningrsanslag’.
. f d® fur riksdagen i samband med 1914 års härordningsproposition
framlagda beräkningarna upptogos under denna rubrik 7,000 dagar
för lejning av hästar under större fälttjänstövningar m. m. I överensstämmelse
härmed har i anslagsberäkningarna för såväl år 1915 som
år 1916 upptagits detta dagantal. Däremot har icke något motsvarande
medelsbelopp beräknats, enär ifrågavarande lejningskostnader ansetts
kunna bestridas från förefintliga reservationer å anslaget.
Arméförvaltningens
framställning.
Armeförvaltningen har anmält, att samma tillvägagångssätt
kunna tillämpas även för år 1917.
syntes
Fjärde huvudtiteln.
273
1 sammanhang härmed har arméförvaltningen meddelat, att reser- [51.]
vationerna å hästlejningsanslaget den 31 december 1914 uppginge till
296,113 kronor 85 öre, varav 192,809 kronor utgjorde vid truppförbanden
befintliga reservationer och återstoden 103,304 kronor 85 öre
stode till arméförvaltningens förfogande.
Med hänsyn till vad arméförvaltningen anfört, torde några medel
för ifrågavarande hästlejning icke behöva för år 1917 beräknas under
anslaget.
Sammanfattning.
I enlighet med vad jag nu anfört, har jag låtit uppgöra beräkning Departementsav
anslaget till lega av hästar för truppförbandens övningar (se bil. 93), chefen''
slutande å ett belopp av 863,558 kronor eller 18,772 kronor mindre än
för innevarande år.
Jag hemställer alltså, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att
minska reservationsanslaget till lega av hästar
för truppförbandens övningar,
nu......................................................... kronor 882,330: —
med...................................................... » 18,772: -
till...................................................... kronor 863,558: —
N. Diverse.
1. Ersättning för förskott. [52. j
Arméförvaltningen har till ersättande anmält följande förskottsvis
utbetalda belopp, nämligen:
Till sakkunniga för avgivande av yttrande rörande
vissa byggnadsarbeten enligt kungl. breven den
31 juli 1908 samt den 3 juli 1914........................ kronor 91: 55
» kommissionen för undersökning av vissa förhållanden
inom rikets försvarsväsende m. m.,
civilkommissionen, enligt kungl. brev den 11
december 1908, den 29 januari, den 26 februari,
den 2 april och den 10 juli 1909 samt den
7 april och den 24 november 1911 .................... » 52,307: 99
» riksförsäkringsanstalten för ^.anordnande av
ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen
Transport kronor 52,399: 54
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 käft. 35
274
Fjärde huvudtiteln.
Transport
under militärtjänstgöring, samt gottgörelse för
handläggning av ärenden rörande dylik ersättning
enligt kungi. brev den 9 maj 1913............
Till beredningarna för utredning av frågor om rikets
försvarsväsende enligt kungl. brev den 1 och
30 december 1911, den 24 och 30 januari, den
14 och 28 februari, den 13, 20 och 28 mars,
den 18 och 24 april, den 1, 20 och 29 maj,
den 19 juni, 24 juli, den 25 september, den 9
och 16 oktober, den 13 november och den 31
december 1914 samt den 12 februari 1915
» ersättning åt officerare under vissa rekognosceringar
m. m. enligt kungl. brev den 15 mars
1912 .............................................................................
» sakkunniga för verkställande av utredning och
avgivande av förslag rörande höjning av de till
avskedat manskap vid armén från Vadstena
krigsmanshuskassa utgående underhåll och pensioner
enligt kungl. brev den 11 december
1914 ..............................................................................
» löjtnant C. G. Scbnell för följande av vissa försöksövningar
med kavalleri- och hjulryttarskidlöpartrupper
enligt kungl. brev den 2 mai
1913 ..............................................................................J
» kapten R. W. Berg under kommendering till
Norge enligt kungl. brev den 2 maj 1913.........
» personal för biträde vid utarbetande av förslag
i fråga om rikets försvarsväsende enligt kungl.
brev den 28 november 1913, den 18 mars, den
27 juni samt den 31 december 1914 ..................
» sakkunniga för biträde med utarbetande av förslag
till härordning m. m. enligt kungl. brev
den 18 mars samt den 1 och 29 maj 1914 ......
» ersättning åt generalmajoren P. R. Hasselrot för
visst uppdrag enligt kungl. brev den 1 mai
1914 .............................................................................
» sakkunniga för granskning av förslag till nytt
räkenskapssystem för armén enligt kungl. brev
den 29 maj 1914 och den 12 mars 1915............
kronor
>>
»
»
»
»
»
y>
»
»
52,399: 54
3,855: 94
81,503: 07
886: 35
400: —
160: 05
1,789: 70
47,477: 98
2,237: 93
390: —
1,570: —
Transport kronor 192,730: 56
Fjärtlo huvudtiteln.
275
Transport kronor 192,730:56 [52.]
Till ersättning för deltagande i generalskommissiouens
sammanträden enligt kungl. brev den 29
maj 1914 ..................................................................... » 1,060: —
» sakkunniga för utarbetande av förslag till vissa
ändringar i gällande inskrivningsförordning enligt
kungl. brev den 6 juni, den 22 augusti,
den 10 och 28 november, den 5 och 31 decem
-
ber 1914 samt den 29 januari 1915 ................... » 6,284: 78
» ersättning åt översten H. E. Hult och kaptenen
C. H. E. M. K. Kreiiger för visst uppdrag enligt
kungl. brev den 30 oktober 1914.................. » 1,800: —
)) ersättning åt majoren B. A. Tarras-Wahlberg
för visst uppdrag enligt kungl. brev den 6 november
1914.......................................................... » 80: —
eller tillsammans kronor 201,955: 34
Med anledning härav får jag hemställa, det täcktes EderB Kungl. DepartementsMaj:t
föreslå riksdagen chefen.
att till täckande av ifrågavarande förskott å extra
stat för år 1917 anvisa, i jämnt krontal, ett anslag
av 201,956 kronor.
2. Understöd åt föreningar och till skrifters utgivande,
oförändrat ordinarie reservationsanslag............ kronor 18,000: —
3. Extra Utqifter, oförändrat ordinarie reservationsan
slag
...................................................................... » 600,000: -
4. Civilanställning. [53.]
Uti en den 19 juni 1914 till riksdagen avlåten proposition (nr isi4 &rs
162) föreslog Kungl. Maj:t vidtagande av vissa åtgärder för rekryte- dag8 be8lut
ring och civilanställning av fast anställt manskap vid armén och
marinen.
Bland de åtgärder, som sålunda borde vidtagas, angavs uti det
vid propositionen fogade statsrådsprotokollet vara att för volontär, som
■J
[53.] med goda vitsord avslutat militärtjänst av minst fem års varaktighet
underlätta förvärvandet av fast anställning i statens civila tjänst0 om
han därtill befunnes duglig. _ För detta ändamål syntes lämpligt, att
volontär under sista anställningsåret å stat erhölle viss kortare tids
högst några månaders, ledighet från den militära tjänsten för fullgörande
av erforderlig övnings- och provtjänstgöring vid verket å tid
då ledigheten kunde beviljas utan avsevärd olägenhet för militärtjänsten!
Efter det ymlontäreu vunnit anställning vid verket och han på sådan
grund avgått från sin befattning vid krigsmakten, syntes böra honom
tilldelas ett med hänsyn till förhållandena i varje särskilt fall lämpat
understöd, avsett att befordra hans utkomst, intill dess han erhållit
ständig tjänstgöring vid verket. I mån av lägenhet och lämplighet
syntes detta understöd även kunna utgå in natura, i form av bostad
och portion i vederbörande kasern, mot skyldighet för den, som därav
begagnade sig, att vid ledighet från den civila tjänstgöringen förrätta
visst arbete tillhörande den militära tjänsten. Med utgångspunkt från
att vid postverket, som, särskilt med hänsyn till tiden för antagning
och provtjänstgöring, bäst syntes lämpa sig för försök i nu avsedda
riktning, väntedagarna, intill dess nyantagen f. d. volontär kunde erhålla
ständig tjänstgöring-, beräknats uppgå till sammanlagt tre å fyra månader,
^syntes understödet kunna begränsas till omkring 200 kronor.
Då riksdagen fann de nu angivna åtgärderna ändamålsenliga, medgav
riksdagen, att till underlättande för volontärer, som efter rekapitulation
tjänat minst fem år, att erhålla civilanställning i statens tjänst
finge utgå understöd i enlighet med i statsrådsprotokollet angivna
grunder och de särskilda bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelades
varjamte riksdagen för ifrågavarande ändamål å extra ståt för år 1915
anvisade ett förslagsanslag av 20,000 kronor.
dags beslut!'' JMed härjs>7u tiU att någon erfarenhet ännu icke förelåg med avseende
å storleken av det belopp, som för framtiden kunde komma att
ei fordras föi beredande av civilanställning åt ifrågavarande personal
anvisade 1915 års riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning, å extra stat för år 1916 för ändamålet ett förslagsanslag
till enahanda belopp, som beviljats för år 1915, eller 20,000 kronor b
Genom kungörelse den 19 februari 1915 (se Svensk författningssaming,
nr 104) bär Kungl. Maj:t utfärdat bestämmelser angående beredande
av anställning i postverket för viss personal vid armén, och skola
enligt dessa bestämmelser vissa kostnader för ändamålet utgå från
förevarande anslag.
Fjärdo huvudtiteln.
277
Arméförvaltningen liar uu hemställt, att då utgifter för det ända- [53.]
mål, som avses i nämnda kungörelse, även under år 1917 komma att Arméförvaitbliva
erforderliga samt hittills icke vunnits någon erfarenhet om och i n"^Xi>1g.m
så fall, med vilket belopp anslaget kunde behöva höjas, å extra stat
för år 1917 måtte för ändamålet anvisas ett förslagsanslag till enahanda
belopp, som beviljats för år 1916, eller 20,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda förekommit, får jag hemställa, Dorc^™entn''
det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att till åtgärder för civilanställning å extra stat
för år 1917 anvisa ett förslagsanslag av 20,000 kronor.
5. Omkostnader för riksförsäkringsanstalten. [54.]
Enligt kungl. förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, är staten
pliktig att utgiva ersättning enligt vissa grunder för kroppsskada, som
värnpliktig, volontär vid hären eller någon, som tillhör marinens stammanskap,
ådrager sig på grund av olycksfall under tjänstgöringen.
Ersättning utgår jämväl, om sjukdom med därav följande skada
yppas under eller efter slutad militärtjänstgöring och tjänstgöringen
skäligen kan antagas hava till sjukdomen bidragit. Ersättningen utgår
med sjukhjälp eller, därest bestående förlust av eller minskning i arbetsförmågan
av skadan förorsakats, med årlig livränta, i senare fallet
avpassad efter minskningen i arbetsförmågan, ävensom, om skadan
medfört döden inom viss tid, med begravningshjälp samt årlig livränta
till efterlevande änka och barn eller, i fall sådana ej finnas, till föräldrar,
som varit av den avlidnes arbete för sitt uppehälle huvudsakligen
beroende.
Kostnaderna härför hava enligt försäkringstekniska grunder beräknats
uppgå till omkring 170,000 kronor om året. Av detta belopp
hava 140,000 kronor ansetts kunna gäldas av inkomsterna från beväringsmanskapets
invalid- och pensionsfond. För bestridande av återstoden
finnes under riksstatens tionde huvudtitel uppfört ett ordinarie
anslag å 30,000 kronor benämnt »Bidrag till ersättning i anledning av
kroppsskada, ådragen under militär tjänstgöring».
278
Fjärde huvudtiteln.
[^•] Jämlikt förordningen den 18 juni 1909 angående tillämpning av
förordningen om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
militärtjänstgöring, tillkommer det riksförsäkringsanstalten att bestämma
ersättning enligt sistnämnda förordning. Genom särskilda tid efter
annan meddelade beslut har Kungl. Maj:t anvisat medel till bestridande
av utgifter i anledning av riksförsäkringsanstaltens befattning med
dylika ärenden, såsom arvoden till anstaltens chef och ledamöter
samt överläkaren, arvode till eu biträdande läkare, hyra, kostnad för
läkarintyg och undersökning i anledning av skador samt kostnader
för biträden, för anskaffning av inventarier, tryckning samt skrivmaterialier
och expenser. Ifrågavarande medel hava av arméförvaltningens
civila departement, förskjutits för att sedermera anmälas till ersättande.
Uti underdånig skrivelse den 4 december 1914 gjorde riksförsäklingsanstalten
framställning om gottgörelse för dess befattning under
år 1915 med ifrågavarande ärenden, och hemställde anstalten, att för
ändamålet måtte anvisas tillhopa 5,000 kronor, sålunda fördelade:
arvoden till riksförsäkringsanstaltens chef och tre leda -
möter samt överläkaren ........................................... kronor 1 500:_
arvode till en biträdande läkare........................................ » 500:_
hyresbidrag ........................................................................... » 300: -
kostnad för läkarbetyg och undersökning i anledning
av skador ............................................. » jqq. _
kostnad för biträden, för anskaffande av inventarier,
tryckning samt skrivmaterialier och expenser....... » 2,000: —
Summa kronor 5,000: —
Genom brev den 12 februari 1915 medgav Kungl. Maj:t, att till
riksförsäkringsanstalten finge för ovan angivna ändamål mot redovisning
utbetalas tillhopa 5,000 kronor, att av arméförvaltningens civila
departement förskjutas för att framdeles anmälas till ersättande. Därjämte
anbefalldes arméförvaltningen att vid avgivandet av framställning
rörande lantförsvarets medelsbehov för år 1917 i samråd med riksförsäkringsanstalten
inkomma med förslag till upptagande i riksstaten
under fjärde huvudtiteln av ett anslag för ifrågavarande utgifter.
Under framhållande av att under första halvåret 1915 flera framställningar
om utbekommande av ersättning för ådragen kroppsskada
blivit gjorda än under något föregående helt år, beroende på de särskilda
förhållanden, vilka vore rådande i fråga om landets försvarskrafter,
gjorde riksförsäkringsanstalten i underdånig skrivelse den 3
Fjärde huvudtiteln.
279
juli 1915 framställning om förhöjning av den enligt förenämnda brev [54.]
den 12 februari 1915 anvisade gottgörelsen åt anstalten. Sålunda hemställde
anstalten, att anslaget till arvoden åt chefen, ledamöterna och
överläkaren måtte höjas med 800 kronor till 2,300 kronor, att anslaget
till arvode åt eu biträdande läkare måtte ökas med 1,000 kronor till
1,500 kronor, att anslaget till kostnader för läkarbetyg och undersökning
i anledning av skador måtte höjas med 500 kronor till 1,200
kronor, samt att anslaget till kostnad för biträden, för anskaffande av
inventarier, tryckning samt skrivmaterialier och expenser måtte ökas
med 700 kronor till 2,700 kronor.
Genom brev den 23 september 1915 medgav Kungl. Maj:t, att
utöver de genom brevet den 12 februari 1915 anvisade medel finge för
bestridande av kostnader för läkarbetyg och undersökning i anledning
av skador utbetalas 500 kronor samt för biträden, för anskaffande av
inventarier, tryckning samt skrivmaterialier och expenser 700 kronor,
att med tillhopa 1,200 kronor av arméförvaltningens civila departement
förskjutas för att framdeles anmälas till ersättande; och förklarade
Kungl. Maj:t sig vilja, på förnyad framställning, efter utgången av år
1915 taga under omprövning frågan om anvisande av övriga utav riksförsäkringsanstalten
begärda belopp.
Till åtlydnad av den i brevet den 12 februari 1915 givna befall- Arméförvaitningen
har nu arméförvaltningen gjort framställning om anvisande av , ni“?®ns.
ilo -i n -r ° i , oi i* framställning.
medel å riksstaten för ifrågavarande ändamål. Armeförvaltningen har
därvid meddelat, att riksförsäkringsanstalten i avgivet yttrande beräknat
förevarande utgifter för år 1915 till 8,000 kronor, därav 2,300 kronor
såsom arvoden till riksförsäkringsanstaltens chef och ledamöter samt
överläkaren, 1,500 kronor till arvode åt en biträdande läkare, 300
kronor till hyra, 1,200 kronor till kostnad för läkarbetyg och undersökning
i anledning av skador och 2,700 kronor till kostnader för biträden,
för anskaffning av inventarier samt skrivmaterialier och expenser.
Riksförsäkringsanstalten hade ansett, att någon minskning av ifrågavarande
utgifter för år 1917 icke vore att förvänta, utan snarare en
förhöjning däri, varom det emellertid för närvarande icke vore möjligt
att lämna några bestämda uppgifter. Åven om nu rådande förhållanden
i fråga om inkallelse till krigstjänstgöring m. in. upphört till år 1917,
komme verkningarna av nämnda förhållanden i avseende å förevarande
ersättningsfrågor att göra sig gällande lång tid efter det dessa
förhållanden upphört. Härjämte hade man att räkna med den ökade
280
Fjärde huvudtiteln.
[54.] tjänstgöringsskyldigheten för värnpliktiga, som bleve en följd av den
nya värnpliktslagens ikraftträdande. Vidare hade riksförsäkringsanstalten
meddelat, att genom Kungl. Maj:ts dom den 10 september 1915 i
mål mellan t. korpralen Karl Gunnar Hultberg, å ena, samt Kung].
Maj: t och kronan, å andra sidan, riksförsäkringsanstalten förpliktats att
utgiva ersättning för rättegångskostnader med sammanlagt 300 kronor.
Då lör närvarande en annan rättegång av liknande beskaffenhet vore
anhängig och det möjligen kunde förväntas, att riksförsäkringsanstalten
även i detta mål kunde förpliktas att utgiva ersättning för rättegångskostnader,
ansåge anstalten lämpligt, att bland utgifterna för år 1917
även beräknades ett belopp av 500 kronor för nu ifrågavarande ändamål.
Kostnaderna för riksförsäkringsanstaltens befattning med frågor
om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
beräknades således för år 1917 uppgå till ett belopp av 8,500
kronor. Då ett par av posterna, nämligen kostnad för läk ar be ty g och
undersökning i anledning av skador samt rättegångskostnader vore av
den beskaffenhet, att de endast förslagsvis kunde beräknas, hade riksförsäkringsanstalten
föreslagit, att hela anslaget måtte upptagas såsom
ett förslagsanslag.
För egen del har arméförvaltningen, som ansåge, att de till arvoden
beräknade beloppen borde betraktas såsom bestämda och således
icke kunna utan Kungl. Maj:ts och riksdagens medgivande höjas, ifrågasatt,
huruvida det ej vore lämpligare, att, i stället för uppförande av
ett särskilt anslag under fjärde huvudtiteln för bestridande av nu ifrågavarande
utgifter, det under tionde huvudtiteln uppförda anslag å
30,000 kronor såsom bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring, ökades med ifrågavarande belopp,
8,500 kronor, vilket närmast syntes vara att anse såsom eu omkostnad
för ersättningarnas bestämmande, eller till 38,500 kronor. Därest emellertid
Kungl. Ma:jt skulle anse lämpligare, att ett särskilt anslag under
fjärde huvudtiteln uppfördes för bestridande av riksförsäkringsanstaltens
omkostnader för handläggning av nu ifrågavarande ärenden, hemställde
arméförvaltningen, som med hänsyn till vad riksförsäkringsanstalten
anfört, ansåge anslaget icke kunna sättas till lägre belopp än 8,500
kronor ävensom att anslaget borde uppföras såsom förslagsanslag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för bestridande av omkostnader
för riksförsäkringsanstaltens befattning med ärenden av nu ifrågavarande
art å extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag av 8,500
kronor under benämning: »Omkostnader för riksförsäkringsanstalten».
Fjärde huvudtiteln.
281
Med hänsyn därtill, att ifrågavarande utgifter äro av årlig natur, [54.]
torde de för deras bestridande erforderliga medlen icke vidare böra an-Departementsvisas
å förskottstitel utan i stället anslag för ändamålet å riksstaten
beräknas. Då förenämnda under tionde huvudtiteln uppföida
anslag å 30,000 kronor utgör ett efter försäkringstekniska grunder beräknat
pensionsbidrag, anser jag icke lämpligt att, såsom armélörvaltningen
ifrågasatt, under detsamma beräkna jämväl medel för bestridande
av de administrationskostnader, varom här är fråga. I enlighet
med vad i förenämnda brev den 12 februari 1915 angivits, torde för
ändamålet erforderligt anslag böra upptagas under fjärde huvudtiteln.
Detta har av riksförsäkringsanstalten och arméförvaltningen beräknats
till 8,500 kronor. Vad de särskilda posterna angår, har jag icke
något att erinra mot dem, som avse hyra, kostnad för läkarintyg och
undersökning i anledning av skador samt kostnader för biträden, för
anskaffande av inventarier, tryckning samt skrivmaterialier och expenser.
Såsom förut nämnts, hava dessa redan för år 1915 blivit av Kung! Majrt
bestämda till de nu föreslagna beloppen, respektive 300 kronor, 1,200
kronor och 2,700 kronor, och, med hänsyn till vad riksförsäkringsanstalten
anfört, torde någon nedsättning av desamma icke kunna för år
1917 ifrågasättas. Likaledes anser jag lämpligt, att för bestridande av
eventuella rättegångskostnader upptagas förslagsvis 500 kronor.
Vid fråga om ersättning i anledning av sjukdom har riksförsäkringsanstalten
att bestämma icke blott graden av den nedsättning, i arbetsförmågan,
som sjukdomen medfört, utan även huruvida militärtjänstgöringen
skäligen kan antagas hava bidragit till sjukdomen. Sistnämnda
fråga har visat sig sig vara synnerligen svårbedömd, särskilt i vad
angår lungtuberkulos. Vid fastställande av den invaliditetsgTad, som
lungtuberkulos och vissa andra sjukdomar medfört, maste också tilllämpas
grundsatser, vilka i åtskilliga avseenden skilja sig från dem,
som följas vid bedömande av olycksfallsskador. Då det med hänsyn
härtill visade sig nödvändigt, att riksförsäkringsanstalten vid handläggning
av dessa ärenden hade att tillgå en läkare, som vore specialist
särskilt på tung- och hjärtsjukdomar, medgav Kungl. Maj:t genom brev
den 13 mars 1914, att en biträdande läkare finge anställas hos riksförsäkringsanstalten
för att i samråd med överläkaren avgiva yttranden
rörande ansökningar om ersättning på grund av sjukdom; och bestämdes
arvodet till ifrågavarande läkare tillsvidare till 500 kronor för
år räknat.
Emellertid har det visat sig, att biträdande läkarens arbetsbörda
blivit avsevärt mycket större, än vid hans anställande förutsattes. Sa
Bihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 höft. 36
282
Fjärde huvudtiteln.
lunda hava antalet av honom avgivna utlåtanden, vilka år 1914 antogos
komma att uppgå till 200 å 300 för år, under år 1915 beräknats uppgå
till närmare 700. Enligt vad jag inhämtat, är någon mera avsevärd
minskning härutinnan under de närmaste åren icke att förvänta. Tydligt
är, att ett arvode å endast 500 kronor icke kan anses såsom skälig ersättning
för detta arbete, så mycket mindre som den biträdande läkaren
vid semester och tjänstledighet själv torde få vidkännas gottgörelse åt
sin vikarie efter avsevärt högre norm. En förhöjning av det till biträdande
läkaren utgående arvodet synes därför vara oundgängligen nödvändig,
därest riksförsäkringsanstalten skall för ifrågavarande befattningkunna
påräkna en verkligt duglig och för uppgiften intresserad läkare.
Med hänsyn härtill anser jag arvodet icke kunna sättas lägre än till
föreslaget belopp eller 1,500 kronor för år.
Till arvoden åt riksförsäkringsanstaltens chef och ledamöter samt
överläkaren har Kungl. Maj:t under de senare åren anvisat tillhopa
1,500 kronor, att fördelas eldigt riksförsäkringsanstaltens beslut. För
närvarande utgå härav 300 kronor till överläkaren. Av återstoden beräknas
275 kronor utgå till en var av chefen och de tre ledamöterna
samt tillhopa 100 kronor till de senares vikarier under semester. Enligt
nu föreliggande förslag skulle ifrågavarande post ökas med 800 kronor
till 2,300 kronor. Av riksförsäkringsanstaltens skrivelse den 3 juli 1915
framgår, att berörda 800 kronor äro avsedda att fördelas med 200 kronor
på en var av chefen och de tre ledamöterna. Däremot skulle någon
höjning icke äga rum av det till överläkareu utgående arvodet, enär
hans arbetsbörda med ifrågavarande ärendens behandling genom anställandet
av den biträdande läkaren icke blivit ökad.
Enligt vad chefen för civildepartementet meddelat, torde förslag
angående lönereglering för riksförsäkringsanstalten komma att framläggas
för innevarande års riksdag. Då utredningen härom ännu icke
är slutförd, kan för närvarande icke bedömas, huruvida några särskilda
arvoden åt riksförsäkringsanstaltens chef och ledamöter samt överläkare
för deras befattning med förevarande ersättningsfrågor vidare böra
utgå. Några härför erforderliga medel synas följaktligen icke böra i
detta sammanhang beräknas.
För bestridande av riksförsäkringsanstaltens omkostnader för handläggning
av ifrågavarande ärenden torde därför, i avvaktan på den proposition
angående lönereglering för anstalten, som kan komma att till
riksdagen avlåtas, böra under fjärde huvudtiteln beräknas ett belopp av
6,200 kronor. Detta belopp synes tillsvidare, intill dess ytterligare
erfarenhet vunnits rörande det anslag, som för framtiden kan finnas
Fjärde huvudtiteln.
vara för ändamålet erforderligt, böra upptagas såsom förslagsanslag å
extra stat.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen , . . ,
att i avvaktan på den proposition,, som kan
komma att avlåtas angående lönereglering för riksförsäkringsanstalten,
tillsvidare under fjärde huvudtiteln
å extra stat för år 1917 beräkna ett förslagsanslag
av 6,200 kronor för bestridande av vissa omkostnader
för riksför säkring sanstalten för handläggning
av ärenden rörande ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring.
Fjärde huvudtitelns anslag i sin helhet.
Fjärde huvudtitelns ordinarie anslag utgöra för år
1916 tillhopa.......................................................;-■ kronor 58,789,189: —
Genom de av mig å vissa anslag ifrågasatta tillökningarna
eller minskningarna skulle summan
av de ordinarie anslagen ökas med )>_3,369,615:
och alltså komma att för år 1917 utgöra ........... kronor 62,158,804.
Fjärde huvudtitelns extra anslag utgöra för år 1916
tillhopa....................................................................... kronor 45,334,511: —
Summan av de utav mig för år 1917 tillstyrkta
extra anslagen understiger motsvarande summa
för år 1916 med.............................................» 41,390,715.
och skulle således komma att utgöra ..................... kronor 3,943,796:
Härvid är emellertid att märka, att bland de extra anslagen för år
1916 ingå 39,914,886 kronor för täckande av under år 1914 förskjutna
kostnader enligt § 63 regeringsformen. Frånräknas detta belopp utgöra
fjärde huvudtitelns extra anslag för år 1916 5,419,625 kronor.
De av mig för år 1917 tillstyrkta extra anslagen understiga alltså
denna summa med 1,475,829 kronor.
Jag har låtit uppgöra en tabellarisk översikt i fråga om ökning
och minskning å de ordinarie anslagen ävensom i fråga om anslagen å
extra ordinarie stat (se bil. 94).
284
Fjärde huvudtiteln.
[54.] Huvudtitelns slutsumma, utgörande för år 1916 kronor 104,123,700: —
skulle, under förutsättning av bifall till mitt förslag,
uppgå till .............................................................. » 66,102,600: —
Y ad departementschefen sålunda i avseende å regleringen
av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel
yttrat, tillstyrkt och hemställt, täcktes, på tillstyrkan
av statsrådets övriga ledamöter, Hans Maj:t Konungen
gilla och bifalla; och skulle utdrag av detta protokoll
tillställas finansdepartementet till ledning vid författandet
av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående
statsverkets tillstånd och behov för år 1917.
Ur protokollet:
Harald Wiens.
285
Bil. nr 1.
Stat
för Generalitetsstaten■
E |
n |
h e |
s |
kost |
n |
a d. |
|||||||
Lön, arvode, |
Dagavlöning, furageersättning |
> |
Kronor. |
Summa kronor. |
|||||||||
löne- tillägg. Kronor. |
å kr. |
kronor. |
kronor. |
||||||||||
| |
1 |
Officerare. |
|||||||||||
8 000 6 000 500 |
-| |
7 6 |
— |
2 555 2 190 |
10 555 8190 1000 500 |
— |
Inspektör för infanteriet, inspektör generalstabschef........ Inspektör för kavalleriet..... Inspektören för kavalleriet, kommen-danten i Boden och militärbefäl-havaren å Gottland, arvoden . . |
11 1 3 8 |
116105 8190 3 000 4 000 |
— |
131 295 |
— |
|
Civilmilitär personal. |
|||||||||||||
4 500 |
— |
5 |
— |
1 825 |
— |
6 325 |
- |
Fältläkare............ Fältläkare, arvoden........ |
4 2 |
25 300 |
27 300 |
_ |
|
Gottgörelse för tjänstehästar. |
|||||||||||||
rf* O o |
1 |
365 |
765 |
Lönetillägg och furageersättning till varje arméfördelningschef, efter Transport |
4t |
35 19C |
— |
||||||
! |
: |
1 |
1- |
193 78ö|— |
286
(Bil. nr 1.)
Enhetskostnad.
Lön,
arvode,
löne
tillägg.
Kronor.
Dagavlöning, furageersättning |
|
å kr. |
kronor. |
Summa
kronor.
Transport
Hyra, expenser in. m.
Kronor.
Summa
kronor.
193 785
Till hyra, eldning, belysning och städning
av inspektörens för infanteriet,
inspektörens för militärläroverken
m. m., arméfördelningschefernas
samt inspektörens för
kavalleriet expeditioner ävensom
till skrivmaterialier, blanketter,
övriga tryckalster, underhåll av
expeditionsmateriel, inbindning
samt fyllnad i dagavlöning åt skrivbiträden
m. m. vid nämnda expeditioner
.........
Samma kronor
30 500 |
1 |
|||
— |
— |
— |
224 285 — |
Anm. 1.
Anm. 2.
Arméfördelningschefer åtnjuta för tjänsteresor till möten och mönstringar reseersättning enligt
gällande resereglemente, men ej traktamentsersättning. I
I den män kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller officerare
a.v generalitetet och inspektören för kavalleriet ävensom hos dem anställda adjutanter stamhästar
skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare utgå. Likaledes skall, i den
man kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager anskaffning och underhåll
av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage, vatten, ljus
veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel, det i staten
upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furageersättningen indragas.
287
Stat
Bil. nr 2.
för Generalstabens fast anställda personal. I
E |
n h |
e |
s k |
0 |
t n a |
d. |
|||||||||
Dagavlöning, |
> |
||||||||||||||
Lön, |
tj änstgörmgs |
- |
r*- |
Kronor. |
|||||||||||
arvode, |
penningar, |
Orts- |
|||||||||||||
löne- |
furageersättmng |
tillagt |
kronor. |
||||||||||||
tillägg. |
å kr. |
Pr |
|||||||||||||
dag i 3 65 |
kronor. |
A. Militärstaten. |
|||||||||||||
Kronor. |
dagar. |
Kronor. |
Överadjutanter. |
||||||||||||
6 000 |
2190 |
_ |
_ |
_ |
8 190 |
— |
Överstar............. |
2 |
16 380 |
— |
|||||
4 500 |
_ |
5 |
_ |
1825 |
— |
— |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnanter......... |
4 |
25 300 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
1 825 |
— |
— |
— |
5 825 |
— |
Maj orer............• |
13 |
75 725 |
|||
Stabsadjutanter. |
|||||||||||||||
3 400 |
4 |
1460 |
_ |
_ |
_ |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen .... |
23 |
111 780 |
— |
||||
2 400 |
4 |
_ |
1460 |
_ |
— |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen .... |
5 |
19 300 |
7— |
|||
1500 |
— |
3 |
— |
1095 |
— |
— |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . . . |
6 |
15 570 |
|||
Gottgörelse för tjänstehästar. |
|||||||||||||||
400 |
1 |
365 |
_ |
_ |
_ |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersättning |
|||||||
efter två hästar för varje officer, |
|||||||||||||||
förslagsvis, högst........ |
106 |
81 090 |
— |
345 145 |
— |
||||||||||
j |
B. Civilstaten. |
||||||||||||||
5 900 |
1200 |
_ |
_ |
7100 |
_ |
Professor1)............ |
1 |
7 100 |
— |
||||||
3 600 |
1800 |
_ |
400 |
_ |
5 800 |
— |
Krigsarkivarie 2)......... |
1 |
5 800 |
— |
|||||
1500 |
_ |
_ |
_ |
1500 |
— |
Bibliotekarie, arvode....... |
1 |
1 500 |
— |
||||||
i 1 500 |
_ |
_ |
1500 |
__ |
Aktuarier, arvoden........ |
3 |
4 500 |
— |
|||||||
900 |
_ |
450 |
_ |
150 |
— |
1500 |
— |
förste vaktmästare 3)....... |
1 |
1 500 |
— |
||||
700 |
350 |
_ |
150 |
_ |
1200 |
— |
Vaktmästare 4).......... |
3 |
3 600 |
— |
|||||
Vikariatsersättning under semester |
|||||||||||||||
för civila beställningsinnehavare |
|||||||||||||||
med lön på stat........ |
— |
630 |
— |
24 530 |
— |
||||||||||
Summa kronor |
— |
| 369675 |
— |
'')
’)
3)
‘)
Anm. 1.
Anm 2.
Anm. 3.
Efter 5 år kan lönen höjas med 600 kronor.
„ 5 „ ,, „ ,, » 500 » och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.
» 5 » » » » » 100 »
„ 5 „ „ „ „ » 100 » och efter 10 år med ytterligare 100 kronor.
Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle skall, så länge denna
förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, varjämte å lönen avdragas 100 kronor årligen.
Denna lönestat gäller under förutsättning, att föreskrift finnes därom, att samtliga ordinarie
civila tiänstinnehavare med lön på stat vid generalstaben skola, i den mån ej undantag kunna
anses, böra stadgas eller för särskilda fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet tillstädes
minst 6 timmar varje söckendag.
I den mån kronan enligt särskilda av Kung! Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller officerare
vid generalstaben stamhästar, skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare utgå.
Likaledes skall, i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager
anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum,
furage, vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs
skötsel, det i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furageersättningen
indragas.
288
Bil. nr 3.
Stat
för Artilleristaben.
E |
nhetskostnad. |
||||||||||||
Lön, arvode, lönetill- ägg- s Kronor |
Dagavlöning, tjänstgörings- penningar, furageersättning |
Orts tilläg |
g- |
Summa kronor. |
> ct- E- |
Kronor, i |
|||||||
a kr. per |
Kronor. |
Kronor. |
|||||||||||
4 000 1200 1000 750 700 |
— |
5 |
1825 350 |
— |
150 |
— |
5 825 1200 1000 750 1200 |
— |
Major, chef för staben . . . D:o » ..... D:0 a Vaktmästare1)...... Expenser, gratifikationer åt tillfälliga bi-träden, ved, ljus, rengöring m. m. . |
1 1 3 4 2 1 |
5 825 1500 3 600 4 000 2 600 |
— |
|
400 |
— |
1 |
— |
365 |
- |
— |
— |
765 |
— |
Gottgörelse för tjänstehästar. Lönetillägg och furageersättning till che-fen för artilleristaben efter två tjänste-hästar, förslagsvis, högst . . |
2 |
1530 |
i |
Summa kronor |
- | |
21 755 |
J) Efter 5 år kan lönen höjas med 100 kronor och efter 10 år med ytterligare 100 kronor.
Anm. 1. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad och bränsle, skall, så länge denna förmån
kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, varjämte å lönen avdragas 100 kronor årligen Av sistnämnda
belopp beräknas 85 kronor för bränsle. ”
Anm. 2. Därest chefen för artilleristaben enligt särskilda av Kung!. Maj:t meddelade bestämmelser göres
icke^vidare ^T^å^ tlllllörig stamlläst> ska11 den i staten upptagna gottgörelsen för tjänstehästar
289
Bil. nr 4.
Stat
för Kommendantsstaten.
Antal. |
Kronor. |
Summa kronor. |
||
i |
3 000 |
— |
||
i |
900 |
— |
||
— |
650 |
— |
||
2 |
1530 |
6 080 |
||
1 |
3 000 |
|||
1 |
3 000 |
— |
||
1 |
5 825 |
_ |
||
1 |
3 860 |
— |
||
1 |
2115 |
_ |
||
100 |
||||
2 |
1530 |
- |
19 430 |
|
1 |
8190 |
|||
— |
8190 |
— |
25 510 |
— |
Enhetskostnad.
Lön,
arvode,
löne
tillägg.
Kronor.
3 000
900
400
3 000
93 000
4 000
2 400
1020
400
6 000
Dagavlöning,
furageersättning
å kr.
pr dag
i 365
dagar.
kronor.
365
1825
1460
1095
365
2190
Summa
kronor.
3 000
900
765
3 000
3 000
5 825
3 860
2115
765
8190
a) Kommendantskapet i
Stockholm.
Kommendant, arvode.......
Vaktmästare, med skyldighet att bestrida
vaktmästargöromålen såväl
vid expeditionen som för arrestanterna,
arvode..........
Till vaktj ournaler, skrivmaterialier
för expeditionen och vakterna,
bokbindningskostnad, renhållning
i expeditions- och vaktrummen,
förstugor och korridorer, m. fl.
extra utgifter.........
Gottgörelse för tjänstehästar.
Lönetillägg och furageersättning till
kommendanten och en adjutant, efter
en häst för vardera, förslagsvis, högst
b) Kommendantskapet å
Karlsborg.
Kommendant, arvode.......
Garnisonspastor..........
Regementsläkare för Karlsborgs garnison
och garnisonssjukhus . . .
Bataljonsläkare för d:o d:o ....
Bataljonsveterinär för Karlsborgs
garnison............
Skrivmaterialier m. m.......
Gottgörelse för tjänstehästar.
Lönetillägg och furageersättning till
kommendanten och en adjutant, efter
en häst för vardera, förslagsvis, högst
c) Kommendantskapet i
Boden.
Kommendant...........
Transport
*) Därav 2 000 kronor i lön och 1 000 kronor i arvode.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 höft.
37
290
(Bil. nr 4.)
E |
n |
h e |
t s k o s t |
n |
a d. |
||||||||
Lön, arvode, |
Dagavlöning, |
Summa kronor. |
Äntå! |
Kronor. |
Summa kronor. |
||||||||
löne- tillägg. |
å kr. |
||||||||||||
i 365 |
|||||||||||||
Kronor. |
dagar. |
||||||||||||
Transport |
— |
8190 |
— |
25 510 |
— |
||||||||
— |
— |
— |
50 |
182 |
50 |
182 |
50 |
Skrivbiträde, sergeant, fyllnad till |
|||||
3 000 |
fanjunkares dagavlöning .... |
1 |
182 |
50 |
|||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
3 000 |
— |
G-arnisonspastor, arvode..... |
1 |
3 000 |
— |
|||
•) 5 000 |
— |
5 |
— |
1825 |
— |
6 825 |
— |
^Regementsläkare för - Bodens garni- |
|||||
2) 3 400 |
son och garnisonssjukhus samt |
2 |
13 650 |
||||||||||
— |
4 |
— |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Bataljonsläkare för Bodens garnison |
||||||
2)3 400 |
och garnisonssjukhus...... |
2 |
9 720 |
_ |
|||||||||
— |
4 |
— |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Regementsveterinär för Bodens gar- |
||||||
nison och fästningsveterinär vid |
1 |
4 860 |
|||||||||||
Eldning, städning och belysning . . |
— |
3 300 |
— |
||||||||||
Boden öppenhållande nattetid, på-ringningsavgifterna för de olika |
600 |
||||||||||||
Kostnader för skrivmaterialier, blan- |
|||||||||||||
kettel-, övriga tryckalster, underhåll |
— |
2100 |
— |
||||||||||
Gottgörelse för tjänstehästar. |
|||||||||||||
400 |
— |
1 |
— |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersättning till |
|||||
kommendanten och en adjutant efter |
|||||||||||||
häst för adjutanten, förslagsvis ^högst |
3 |
2 295 |
— |
47 897 |
50 |
||||||||
Summa kronor |
— |
- |
73407 |
5 0 j |
'') Därav 4 000 kr. i lön och 1 000 kr. i arvode.
2) » 2 400 » » » » 1000 » » »
Anm. I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahållerkommendanten
i Boden ävensom adjutanterna vid kommendantskapen stamhästar, skall i staten upptagen
gottgörelse för tjänstehästar icke vidare utgå. Likaledes skall, i den mån kronan enligt särskilda
av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering
samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage, vatten, ljus, veterinärvård och skoning
för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel, det i staten upptagna lönetillägget nedsättas,
till 250 kronor för år räknat samt furageersättningen indragas.
I
291
Bil. nr 5.
Stat
för Krigshögskolan.
Enhetstostnad.
Lön,
arvode,
lönetill
ägg
Kronor.
1200
4 500
1000
600
700
400
1000
Dagavlöning,
tjänstgörings
penningar,
furageersättning
ä kr.
per dag
i 365
dagar.
Kronor.
1825
350
365
Orts
tillägg.
Kronor.
Summa
kronor.
150
1200
6 325
1000
600
1200
765
1000
Utgifter, gemensamma för krigshögskolan
och vissa andra
institutioner.
Högskolebyggnadens uppvärmning
vattenförbrukningsavgift, elektrisk
ström och städning av gemensamma
lokaler.........
Maskinist, arvode.........
Krigshögskolans egna utgifter.
Chef..............
Adjutant, tillika redogörare, arvode
D:o, arvode........
V aktmästare 1).........
slagsvis, högst
Arvoden åt lärare.
het i veckan eller 300x32
Till lärarna i de valfria ämn
het i veckan eller 300 x 24
Läraren i ridning, arvode . .
G-ottgörelse för anordnande
ningsritter........
Repetitörer.........
Praktiska övningar.....
Till inköp och underhåll av
tarier, böcker och undervi
materiel.........
Expenser, städning m. m. . .
Summa kronor —
Antal. |
Kronor. |
|
_ |
5130 |
_ |
1 |
1200 |
|
1 |
6 325 |
|
1 |
1000 |
— |
1 |
600 |
— |
1 |
1200 |
|
2 s r |
1530 |
|
- r |
9 600 |
— |
7 200 |
— |
|
i |
1000 |
— |
— |
500 |
— |
— |
1000 |
— |
- |
14 500 |
|
950 |
— |
|
— |
2 595 |
— |
r — |
54330 |
— |
'') Åtnjuter dessutom
väl vitsordad tjänst.
två ålderstillägg å 100 kronor, det ena efter 5 års och det andra efter 10 års
292
Anm. 1
Anm. 2
Anm. 3
Anm. 4
(Bil. nr 5.)
Bärest maskinisten i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, nedsättes arvodet tlil 1 050
kronor.
Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån
kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, varjämte å lönen avdragas 100 kronor årligen.
Därest chefen enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser göres beriden, förutom å
en egen tjänstehäst, å en kronan tillhörig stamhäst, skall hästgottgörelse endast utgå för tjänstehästen.
Likaledes skall, i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser
övertager anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura
av stallrum, furage, vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer
tjänstehästs skötsel, det i staten upptagna lönetilllägget nedsättas till 250 kronor för år räknat
samt furageersättningen indragas. I
I fall under krigshögskolans egna utgifter skulle uppstå brist å en eller annan titel, som icke
avser avlöning, arvode eller stipendier, må till betäckande därav användas de å andra titlar under
krigshögskolans egna utgifter möjligen uppkommande besparingar, endast dessa utgifter i sin
helhet icke överskridas.
293
Bil. nr 6.
Stat
för Artilleri- och ingenjörhögskolan.
Enl |
e |
t s k o |
S |
i n a d. |
|||||||||||
Dagavlöning, |
> |
||||||||||||||
Lön, |
tjänstgörings- |
Orts |
P c+- |
Kronor. |
kronor. |
||||||||||
arvode, |
penningar. |
E- |
|||||||||||||
löne- |
furageersättning |
tillägg. |
|||||||||||||
tillägg. |
k kr. |
Kronor |
Avlöning. |
||||||||||||
Kronor. |
dagar. |
Kronor. |
|||||||||||||
Stab. |
|||||||||||||||
4 000 |
5 |
1825 |
_ |
_ |
_ |
5 825 |
— |
Chef............. |
i |
5 825 |
— |
||||
700 |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
700 |
— |
Adjutant, arvode......... |
i |
700 |
— |
|||
900 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
900 |
— |
Redogörare för medels- och persedel- |
900 |
|||||
1 |
uppbörden, arvode ....... För bibliotekets och samlingarnas |
i |
|||||||||||||
300 |
|||||||||||||||
vård och redovisning, arvode . . |
— |
— |
|||||||||||||
400 |
1 |
_ |
365 |
_ |
_ |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersättning |
||||||
till chefen efter tvä tjänstehästar, |
2 |
1530 |
— |
9 255 |
_ |
||||||||||
Anm. 1. Därest chefen enligt sär- |
|||||||||||||||
skilda av Kung! Maj:t med-delade bestämmelser göres |
|||||||||||||||
Lärare oeli repetitörer. |
|||||||||||||||
2100 |
_ |
2100 |
_ |
Lärare i artilleri och tillämpad me- |
|||||||||||
kanik vid högre artilleri-kursen, arvode ..... |
1 |
2100 |
_ |
||||||||||||
1500 |
_ |
_ |
__ |
_ |
1500 |
— |
D:o i artilleri vid allmänna ar- |
||||||||
tillerikursen med undervis-nings skyldighet jämväl vid |
1500 |
||||||||||||||
arvode ......... |
1 |
— |
|||||||||||||
1700 |
_ |
_ |
_ |
1700 |
_ |
D:o i befästningskonst vid högre |
|||||||||
• |
och allmänna fortifikations-kurserna, arvode .... |
1 |
1700 |
||||||||||||
1200 |
__ |
_ |
_ |
1200 |
D:o i förbindelselära och till- |
||||||||||
lämpad mekanik med |
1200 |
||||||||||||||
artillerikursen, arvode . . |
1 |
— |
|||||||||||||
1 |
Transport |
-| 6 50o|— |
| 9 25ö|— |
294
(Bil. nr 6.)
Enhetskostnad.
Lon,
arvode,
löne
tillägg.
Kronor.
900
1400
3 500
1200
2 200
2100
900
700
1200
Dagavlöning,
tjänstgörings -penningar,
furageersättning
ä kr.
per dag
i 365
dagar.
Kronor.
Orts
tillägg.
Kronor.
450
350
150
150
Summa
kronor.
900
1400
3 500
1200
2 200
2100
1500
1200
1200
Lärare
D:o
Transport
D:0
D:o
D:o
D:o
leri- och. fortifikatioi
serna, arvode . . .
^krigskonst vid älta
artilleri- och fortiiika
kurserna, arvode .
matematik, arvode .
byggnadskonst och
be -
i fysik, arvode
i kemi, arvode
lärare
Till biträdande
törer . . .
och repeti -
Elerer.
Till stipendier åt elever
Betjäning.
Förste vaktmästare1) ....
Y aktmästare 2)........
Maskinist, arvode......
Anm. 2. Därest vaktmästare i sådan
egenskap åtnjuter fri bostad
samt bränsle, skall, så länge
denna förmån kvarstår, ortstillägg
ej till honom utgå,
varjämte å lönen avdragas
100 kronor årligen. Tillkommer
dylik förmån ma.
skinisten i denna hans egenskap,
nedsättes hans arvode
till 1 050 kronor.
Transport
Antal. |
Kronor. |
Summa kronor. |
||
6 500 |
— |
9 255 |
— |
|
1 |
900 |
— |
||
i |
1400 |
|||
i |
3 500 |
|||
i |
1200 |
_ |
||
i |
2 200 |
— |
||
i |
2100 |
— |
||
— |
4 000 |
— |
21800 |
|
— |
— |
— |
3 000 |
— |
i |
1500 |
|||
i |
1200 |
— |
||
i |
1200 |
— |
3 900 |
_ |
— |
—| |
37 95ö| |
*) Åtnjuter dessutom 1
s) » » 2
ordad tjänst.
ålderstillägg å 100 kronor
» » 100 » ,
efter 5 års väl vitsordad tjänst.
det ena efter 5 års och det andra efter 10 års väl vits -
(Bil. nr G.)
295
| Antal. |
Kronor. |
Summa kronor. |
||
— |
— |
— |
37 955 |
— |
2 000 |
||||
— |
2 100 |
— |
||
— |
100 |
— |
||
— |
700 |
— |
||
— |
400 |
— |
||
— |
600 |
— |
||
— |
150 |
— |
||
_ |
14 350 |
_ |
||
— |
1700 |
— |
||
600 |
||||
_ |
1000 |
_ |
23 700 |
|
— |
1 |
|- |
61655 |
j_ |
Transport
Omkostnader och underhåll.
Biblioteket, fysiska kabinettet och kemiska laboratoriet..........
Lokalernas uppvärmning och belysning..................
Vattenförbrukningsavgift.........................
Inventariers underhåll..........................
Skrivmaterialier för undervisningen, expeditionen och redogörelsen.....
Städning och tvätt............................
Renhållning............................ • • •
Elevernas praktiska övningar samt rese- och traktamentskostnader ävensom
handräckning m. m. under övningarna .................
Reseersättningar.............................
Extra utgifter..............................
Anm. 3. Häruti äro inbegripna de enligt Kungl. Brevet den 13 januari 1824
till bestridande av kostnader för tryckning av läroböcker m. na. anslagna
300 kronor, att redovisas inför inspektören för militärläroverken
Till underhåll av skolans lokaler.....................
Summa kronor
Anm. 4. I de fall å en eller annan titel brist skulle uppstå, må till täckande därav användas de å andra
titlar möjligen uppkommande besparingar, endast anslaget i dess helhet icke överskrides.
Sammandrag
över staterna för Krigshögskolan samt Artilleri- och Ingenjörhögskolan,
Summa kronor. |
||
54 330 |
— |
|
Summa kronor |
115 9S5 |
- |
296
Stat
för Ridskolan.
Bil. nr 7.
Summa |
||||
kronor. |
||||
Avlöning. |
||||
1 chef, arvode motsvarande majors avlöning: |
||||
1011........................kr. 4 000: — |
||||
dagavlönmg å 5 kr. i 365 dagar........ » 1 825- |
5 825 |
|||
Lönetillägg å 400 kr. och furageersättning å 365 kr. åt chefen för |
||||
två tjänstehästar, förslagsvis, högst . . . |
1530 |
|||
1 förste lärare i ridning, arvode . |
2 500 |
|||
1 andre d:o i d:o , d:o |
1800 |
_ |
||
1 d:o d:o i d:o , d:o . . . |
1 800 |
|||
1 lärare i krigsvetenskap, d:o . . |
1 000 |
|||
1 lärare i veterinärlära och hovbeslag, med skyldighet tillika att om- |
||||
besörja sjukvården för samtliga de vid skolan befintliga hästar, |
600 |
|||
För bestridande af läkarvården vid skolan, arvode |
300 |
|||
1 räkenskapsförare, arvode . . |
800 |
|||
1 fodermarsk, förutom fri bostad och bränsle samt planteringsland, |
1100 |
|||
För beredande av två tillägg å arvodet åt fodermarsken å 150 kr |
||||
det ena efter fem års och det andra efter tio års väl vitsordad |
||||
tjänst ........ |
300 |
|||
Stallbetjänter, förslagsvis . . |
7 500 |
— |
25 055 |
|
Omkostnader. |
||||
För städning och tillsyn av möbler |
200 |
|||
» uppvärmning, förslagsvis .... |
4 000 |
|||
» belysning, d:o ...... |
650 |
|||
’ underhåll av möbler och sängkläder |
725 |
|||
* d:o av ridtyg och stallpersedlar .... |
600 |
_ |
||
* av vapen, förslagsvis . . |
150 |
_ |
||
d:o och reparationer av byggnader och hinderbana . |
4 000 |
_ |
||
> diverse och oförutsedda behof . |
4 370 |
— |
14 695 |
|
Ersättning. |
||||
Till lärare och elever för nödiga resor och transporter av tjänste- |
||||
hastar ävensom reseersättning för hästskötare, där dessas fort- |
||||
skaffande medfört kostnader, förslagsvis |
— |
— |
7 000 |
-! |
Summa kronor |
— |
-| |
46 750 |
Anm. 1.
Anm. 2.
Anm. 3.
Därest chefen enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser göres beriden
forutöm å en egen tjänstehäst, å en kronan tillhörig stamhäst, skall i staten upptagen
hastgottgorelse endast utgå för tjänstehästen. Likaledes skall, i den män kronan
lg\.^?rsk ... av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager anskaffning och
underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum
turage, vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer
tjänstehästs skötsel, det i staten upptagna lönetilllägget nedsättas till 250 kronor för
ar raknat samt furageersättningen indragas.
Lönlös officer, som kommenderas till ridskolan, erhåller dagavlöning från skolans stat.
kurage för lönlösa till ridskolan beordrade kavalleriofficerares egna tjänstehästar bekostas
av skolans anslag.
^ en t**®1 brist skulle uppstå, må till täckande därav användas å andra titlar
tulaventyrs uppkommande besparingar.
Stat
för Krigsskolan.
297
Bil. nr 8.
E |
n |
h e |
S |
kost |
n |
a d. |
|||||||
Dag avlöning, |
> |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
■"”“I |
furageersättnmg |
P |
kronor. |
||||||||||
Summa |
|||||||||||||
löne- |
å kr |
||||||||||||
tillägg. |
pr dag |
kronor. |
kronor |
a) Avlöning. |
|||||||||
Kronor. |
dagar. |
||||||||||||
Stab. |
1 |
||||||||||||
5 000 |
_ |
5 |
_ |
1825 |
— |
6 825 |
— |
Chef............... |
1 |
6 825 |
— |
1 |
|
1200 |
— |
— |
— |
— |
— |
1200 |
— |
Adjutant, tillika bibliotekarie, arvode |
1 |
1200 |
— |
||
1000 |
— |
— |
— |
— |
-- |
1000 |
— |
Slottspastor, arvode........ |
1 |
1000 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare*)......... |
1 |
3 860 |
— |
||
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
300 |
— |
Veterinär, arvode......... |
1 |
300 |
— |
||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Intendent, officer vid intendentur- |
|||||
kåren, uppbär avlöningsförmåner |
1 |
_ |
_ |
||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare, förvaltare samt tillika |
|||||
väbel och uppsyningsman över |
2112 |
||||||||||||
utägor ............. |
1 |
50 |
|||||||||||
400 |
— |
1 |
— |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersättning ef- |
|||||
ter två tjänstehästar till chefen |
3 |
2 295 |
— |
||||||||||
Kompanibefäl. |
|||||||||||||
1500 |
— |
— |
— |
— |
— |
1500 |
— |
Kompanichef, arvode....... |
1 |
1500 |
— |
||
1200 |
— |
— |
— |
— |
— |
1200 |
— |
Subalternofficerare, därav 1 av ka- |
|||||
valleriet och. 6 av infanteriet, ar-vode .....''......... |
7 |
8 400 |
_ |
||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare............ |
1 |
2 112 |
50 |
||
Lärare. |
|||||||||||||
1500 |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
1500 |
— |
Förste lärare i krigskonst, arvode . |
1 |
1500 |
— |
||
1000 |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Andre d:o i d:o , d:o |
1 |
1000 |
— |
||
1500 |
— |
— |
— |
— |
— |
1500 |
— |
Förste d:o i vapenlära och artil- |
|||||
leriexercisregle-mente, arvode . . |
1 |
1500 |
_ |
||||||||||
1000 |
_ |
— |
— |
. - |
— |
1000 |
— |
Andre d:o i d:o, d:o...... Förste d:o i krigsbyggnadskonst, |
1 |
1000 |
— |
||
1501 |
— |
— |
— |
— |
— |
1500 |
— |
||||||
arvode..... |
1 |
1500 |
— |
||||||||||
1000 |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Andre d:o i d:o, d:o...... |
1 |
1000 |
— |
||
1500 |
— |
— |
— |
— |
— |
1500 |
— |
Förste do i topografi, arvode . . |
1 |
1500 |
— |
||
1000 |
_ |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Andre d:o i d:o , d:o . . Lärare i gymnastik och vapenföring, |
1 |
1000 |
— |
|||
1500 |
— |
— |
— |
— |
— |
1500 |
— |
||||||
l |
arvode............. |
1 |
1500 |
— |
|||||||||
Transport |
— |
41105 |
*) Är i likhet med övriga bataljonsläkare berättigad till lönetillägg enligt 1911 års riksdags beslut.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 käft.
38
298
(Bil. nr 8.)
Enhetskostnad. |
||
Lön, arvode, löne- tillägg. Kronor. |
Dagavlöning, furageersättning |
Summa kronor. |
ä kr. |
kronor. |
1000
1000
750
400
500
1000
1000
750
400
500
Transport
krigslagar, tjänstgöringsoch
infanteriexercisreg
lemente, arvode . . .
stats- och samhällslära, ar
vode........
militärförvaltning, arvode
militär sundhets- och för
bandslära, arvode . . .
ridning, hästkännedom och
kavalleriexercisregle
mente, arvode . .
Biträdande lärare.......
Lärare
D:o
D:o
D:o
D:o
Betjäning.
Förslagsvis: 6 förmän, 1 skogvaktare,
tillika postbud, 1 tändare
och uppsyningsman över ledningarna,
20 drängar, 1 baderska och
1 städerska med i allmänhet hel
årstjänst samt 7 drängar för en
tid av 240 dagar om året .
1 sjukvårdssoldat, dagtraktamente
ä 1''50 krona
i 365 dagar . . .
munderingsutrustning
å 0''33 krona i 365
dagar.......120''45
1 spel, d:o d:o........
547''50 kr.
b) Omkostnader under nedanstående
titlar.
Stående bibliotek, tavelsamlingen
och skrivmaterialier......
Remontering av 1 häst, underhåll av
seltyg, fordon, redskap för skogsskötsel
och åkerbruk m. m. . . .
Praktiska övningar........
Bränsle, lyse och vatten samt betjäningens
kasernering......
Byggnadernas och parkens vård samt
underhåll...........
Inventarier och husgeråd.....
Stipendier............
Extra utgifter..........
Summa —
Antal. |
Kronor. |
Summa kronor. |
||
41105 |
— |
— |
||
i |
100C |
— |
||
i |
100C |
— |
||
i |
750 |
— |
||
i |
400 |
— |
||
i |
500 |
|||
9 800 |
||||
— |
29 315 |
— |
||
667 |
95 |
|||
— |
667 |
95 |
85 205 |
90 |
1200 |
||||
1300 |
||||
— |
9 600 |
— |
||
— |
12 000 |
|||
_ |
10 900 |
|||
— |
3 000 |
|||
— |
10 000 |
|||
— |
7 294 |
10 |
55 294 |
io |
-| |
-| |
140 50o| |
- |
299
Anm. 1•
Anm. 2
Anm. 3
Anm. 4
Anm. 5
(Bil. nr 8.)
Om brist på lingon titel uppstår, må till täckande därav användas å andra titlar möjligen uppkommande
besparingar, under villkor att anslaget i sm helhet icke överskrides. Under samma
villkor må besparingar å staten i dess helhet från ett år användas till utgifter under kommande
år.
Chefen erhåller inkvartering in natura på Karlberg och servisbidrag ävensom bostad för hästskötare
och stallrum för tjänstehästar därstädes, övrig personal av officers tjänsteställning ur
staben (slottspastorn och veterinären dock undantagna) eller kompanibefälet erhålla, förutom fri
bostad för hästskötare och stallrum för tjänstehästar å Karlberg, antingen inkvartering in natura
därstädes jämte servisbidrag eller ock, därest sådan till följd av bristande utrymme icke kan beredas
dem, inkvarterings- och servisbidrag. Underofficerarna erhålla inkvartering in natura
servisbidrag; betjäningen inkvartering och servis in natura samt bränsle och lyse. i män av utrymme
må chefen upplåta bostad å Karlberg åt skolans lärare. Inkvarterings- och servTsbulrag
skall, i den mån dylik förmån tillkommer skolans personal, som är bosatt i Stockholm eller a JvarJ
berg, utgå enligt tariffen för Stockholms stad.
Chefen äger dispositionsrätt över Karlbergs kungsgård m. m. på sätt i kimgl- t>reJe“
1815, den 26 januari 1894 och den 12 november 1897 blivit bestämt, dock skall all den kontanta
uppbörd, som på grund av denna dispositionsrätt inflyter, till_ statsverket mleveras.
Därest adjutant enligt eget truppförbands stat äger rätt till lönetillägg och furageersättmng för
tjänstehäst, utgår icke till honom de å denna stat upptagna motsvarande förmåner.
I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj-.t meddelade bestämmelser tillhandahåller chefen
och adjutanten stamliästar, skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare utg.
Likaledes skall, därest kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager an
skaffning och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av
furage, Vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs
skötsel, det i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år raknat samt furage
ersättningen indragas.
300
Stat
Bil. nr 9.
för Krigsskolans reservofficerskurser.
För en kurs om fyra månader. |
Kronor. |
Summa kronor. |
||
a) Avlöning. 1) Arvode till den ordinarie personalen vid krigsskolan för ökade göromål Chefen..... |
500 |
|||
2) Arvoden till särskilt för kursen kommenderade: Kompanibefäl: 1 kompanichef (befälhavare) . . 7 subalternofficerare å 500 kronor . 1 fanjunkare .... |
750 3 500 |
111 |
||
Lärare : 1 förste lärare i krigskonst och topo 1 andre » » » » „ 2 biträdande lärare å 400 kr. 1 lärare i gymnastik, vapenföring och idrott |
600 400 800 150 |
11 ii |
||
Betjäning: Förslagsvis: 1 förman och 5 drängar för en tid av 121 dagar |
1750 |
9 050 |
||
b) Omkostnader under nedanstående titlar. Stående bibliotek och skrivmaterialier Praktiska övningar . Inventarier och husgeråd . Bränsle, lyse, vatten och betjäningens kasernering eleverna...... Extra utgifter . . . |
600 3 000 2 500 8 000 |
1 1 1 1 1 IN |
15 650 |
|
Säger För ytterligare en kurs om fyra månader |
: |
24 700 24 700 |
||
Summa |
-1- |
49 400 |
Anm. 1.
Om brist på någon titel uppstår, må till täckande därav användas å andra titlar möinnd^rUPs»k0mmannt
b6Spr“gar Under villkor> att anslaSet i sin helhet ej överskridet
kursens bZv. V besPari^ar för kurs kunna få användas för andra
Anm. 2.
Anm. 3.
bek0Stande av elevernas mathållning tillsammans med officerskursens elever må
första rummet användas dem tillkommande portionsersättning samt vad därutöver
erfordras utgå från anslaget till arméns mathållning.
I män av utrymme må chefen upplåta bostad åt officerarna,
inkvartering och servis in natura samt erforderligt bränsle och
Betjäningen åtnjuter
lyse.
301
Bil. nr 10.
Sammandrag
av staterna för Krigsskolans officers- och reservofficerskurser.
Summa kronor. |
|||
Krigsskolan.............. |
140 500 49 400 |
— |
|
Samma kronor |
189900 |
— |
302
Bil. nr 11,
Stat
för Svea livgarde år 1917.
E |
n h |
e |
t s ! |
i o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
Summa |
||||||||||||
arvode |
furageersättning |
Summa |
e+- P |
jvronor. |
kronor. |
|||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6 000 |
— |
6 |
— |
365 |
2190 |
— |
8190 |
— |
Överste och sekundchef . . . |
1 |
8190 |
|||
4 500 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnant....... |
1 |
6 325 |
_ |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Majorer......... |
3 |
17 475 |
_ |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
8 |
38 880 |
_ |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
6 |
23 160 |
_ |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . |
10 |
25 950 |
_ |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . |
11 |
23 265 |
_ |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
10 |
18150 |
— |
161 395 |
_ |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare........ |
13 |
27 462 |
SO |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen . |
13 |
21190 |
_ |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen . |
12 |
18120 |
— |
66 772 |
50 |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer^av första klassen . . . |
14 |
10 955 |
|||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
29 |
15 732 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler.......... |
44 |
19 624 |
|||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler........ |
56 |
19 572 |
_ |
||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- ochreservofficersvolon- |
|||||
180 |
tärer ........... |
3 |
759 |
_ |
||||||||||
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......... |
360 |
91 080 |
_ |
|||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurirer av andra klassen |
2 |
1085 |
_ |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskorpraler...... |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Sjukvårdsvicekorpraler . . . |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdssoldater...... |
2 |
579 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Gevärshantverkarfurir av andra |
|||||
300 |
klassen.......... |
1 |
542 |
50 |
||||||||||
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Gevärshantverkarkorpral . . . |
1 |
446 |
||||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Gevärshantverkarvicekorpral . |
1 |
349 |
50 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Gevärshantverkarsoldat .... |
1 |
289 |
50 |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hovslagarvicekorpral..... |
1 |
349 |
50 |
162 954 60 |
|
Transport |
i |
391122 |
— |
(Bil. nr 11.)
:K)3
E |
n h |
e t |
s k |
o s t n |
a d. |
|||
Lön, arvode, löne- tillägg- Kronor. |
Dagavlöning, furageer8ättning |
Summa kronor. |
||||||
'' å kr. |
da- gar. |
kronor. |
||||||
1200 |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2 112 |
50 |
|
900 |
_ |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
780 |
_ |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
360 |
_ |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
300 |
_ |
_ |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
240 |
_ |
_ |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
1000 |
1000 |
_ |
||||||
4 000 |
_ |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
2 400 |
_ |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
900 |
_ |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
'') 980 |
95 |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
1163 |
45 |
400 |
1 |
365 |
365 |
765 |
_ |
Transport
Musikpcrsonal.
Musikfanjunkare.......
Musiksergeanter avförsta klassen
Musiksergeanter av andra klassen
Musikfurirer av andra klassen
Musikkorpraler.......
Musikvicekorpraler.....
Trumslagare eller hornblåsare
Civilmilitär personal.
Regementspastor, arvode . .
Regementsläkare......
Bataljonsläkare......
Gevärshantverkare.....
Förrådsvaktmästare ....
Gottgörelse för tjänstehästar.
Lönetillägg och furageersättning
till sekundchefen för
två tjänstehästar, till en var
var av övriga regementsofficerare
för en tjänstehäst samt
— i den mån stamhästar ej
tillhandahållas — till regementskvartermästaren
och en
var av regementsadjutanterna
för en tjänstehäst, förslags
-
Antal. |
Kronor. |
Summa kronor. |
||
— |
— |
391122 |
||
i |
2112 |
50 |
||
6 |
9 780 |
— |
||
5 |
7 550 |
— |
||
4 |
2 170 |
— |
||
4 |
1784 |
— |
||
4 |
1398 |
— |
||
12 |
3 474 |
— |
28 268 |
50 |
1 |
1000 |
|||
1 |
5 825 |
— |
||
1 |
3 860 |
— |
||
1 |
1630 |
— |
||
1 |
1163 |
45 |
13 478 |
45 |
7 |
5 355 |
— |
||
| |
|- |
| 438 223 95 |
Anm. 1.
Anm. 2.
Anm. 3.
Anm. 4.
Anm. 5.
Summa högst kronor
Därav 80,95 kr. i ersättning för ved och lyse m. m. Åtnjuter dessutom fri bostad.
b» ■- rffisSsÄ-IS ÄÄST.Ä
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
304
(Bil. nr 11.)
Anm. 6.
Anm. 7.
Anm. 8.
Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
1 ?womånakr°naVnJiSt särskilda av Ktmgl- Maj:t meddelade bestämmelser tillbandabåller sekund,
}egementsofficerama, regementskvartermästaren och regementsadjutanterna stambästar
krön O upptaff gotdSörelse för tj änstehästar icke vidare utgå. Likaledes skall, i den män
kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser överta|er anskaffning och underhåll
av tjänstehasts mundering samt tillhandahållande in natura av kallrum, furage, vatten lins
unnTa^^m1 sk°mn§ för d>’.^k häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel, det i staten
upptagna lönetillägget nedsattas till 2o0 kronor för år räknat samt furageersättningen indragas.
*
305
Bil. nr 12.
Stat
för Göta livgarde år 1917.
E |
n h |
e |
t S k |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
P> b |
Summa |
|||||||||||
arvode, |
furageersättning |
Summa |
kronor. |
|||||||||||
lone- |
kronor. |
|||||||||||||
tillägg |
a kr. |
i da- |
kronor |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6 000 |
6 |
365 |
2190 |
_ |
8190 |
_ |
Överste och sekundchef . . . |
i |
8190 |
— |
||||
4 500 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnant....... |
i |
b 325 |
— |
||
4 000 |
_ |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Majorer.......... |
3 |
17 475 |
— |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
8 |
38 880 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
6 |
23160 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . |
11 |
28 545 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . |
11 |
23 265 |
— |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
10 |
18 150 |
— |
163 990 |
— |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare......... |
13 |
27 462 |
50 |
|||
900 |
_ |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen . |
13 |
21190 |
— |
||
780 |
_ |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen . |
12 |
18120 |
— |
66 772 |
50 |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
14 |
10 955 |
— |
|||
360 |
_ |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . , . |
29 |
15 732 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler.......... |
44 |
19 624 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
SO |
Vicekorpraler........ |
Öb |
19 572 |
— |
||
180 |
_ |
__ |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- och reservofficersvolon- |
|||||
tärer ........... |
3 |
759 |
— |
|||||||||||
180 |
_ |
_ |
20 |
365 |
73 |
_ |
253 |
— |
Volontärer.......... |
360 |
91080 |
— |
||
360 |
_ |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurirer av andra klassen |
2 |
1085 |
— |
||
360 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
*446 |
— |
Sjukvårdskorpraler...... |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Sjukvårdsvicekorpraler .... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdssoldater...... |
2 |
579 |
— |
||
300 |
_ |
_ |
50 |
365 |
182 |
5P |
542 |
50 |
Gevärshantverkarfurir av andra |
|||||
klassen .......... |
1 |
542 |
50 |
|||||||||||
300 |
_ |
_ |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Gevärshantverkarkorpral . . . |
1 |
446 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Gevärshantverkarvicekorpral . |
1 |
349 |
50 |
||
180 |
_ |
_ |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Gevärshantverkarsoldat .... |
1 |
289 |
50 |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hovslagarvicekorpral..... |
1 |
349 |
50 |
162 954 |
50 |
Transport |
— |
— |
393 717 |
— |
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft.
306
(Bil. nr 12.)
E |
n h |
e |
t s 1 |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> |
Summa |
|||||||||||
arvode, |
furageersättning |
Summa |
e+- |
x^ronor. |
kronor. |
|||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
kronor. |
kronor. |
||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
t Transport |
— |
— |
— |
393 717 |
_ |
|||||||||
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Musikfanjunkare....... |
1 |
2112 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1 630 |
— |
Musiksergeanter av första klassen |
6 |
9 780 |
_ |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeanter av andra klassen |
5 |
7 550 |
_ |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Musikfurirer av andra klassen |
4 |
2170 |
_ |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Musikkorpraler........ |
4 |
1784 |
_ |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Musikvicekorpraler...... |
4 |
1398 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumslagare eller hornblåsare . |
12 |
3 474 |
- |
28 268 |
50 |
Cirilmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . |
1 |
1000 |
__ |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Regementsläkare...... |
1 |
5 825 |
_ |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare....... |
1 |
3 860 |
_ |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
G-evärshantverkare...... |
1 |
1630 |
_ |
||
>) 980 |
95 |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
1163 |
45 |
Förrådsvaktmästare..... |
1 |
1163 |
45 |
13 478 |
45 |
Gottgörelse för tjänstehästar. |
||||||||||||||
400 |
— |
1 |
— |
365 |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
|||||
ning till sekundchefen för |
||||||||||||||
av övriga regementsoffice-rare för en tjänstehäst samt |
||||||||||||||
— i den mån stamhästar ej |
||||||||||||||
mentskvartermästaren och en |
8 |
6120 |
||||||||||||
Summa högst kronor |
_ |
-1 |
441583 95 |
‘) Därav 80,95 kr. i ersättning för ved ock lyse m. m. Åtnjuter dessutom fri bostad.
Anm. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontär avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålles vid
„ or*tarbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Anm. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal memga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå
för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Anm. 3. Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålles
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten för
honom upptagna.
Anm. 4. Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
1507
Anm. 5
Anm. 6.
Anm 7
Amu. 8
(Bil. nr 12.)
Gevärshantverkare Åtnjuter 2 Alderstillägg A lönen a 150 kronor, det ena efter 5 Ars och det andra
efter 10 Ars väl vitsordad tjänst.
Officersaspiranter, som utexamineras frän krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Vid inträffande avgäng i beställning inom musikpersonalen skall frägan om Återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning. , ,, , ,
I den män kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser• tillhandahAller sekundchefen,
regementsofficerarna, regementskvartermästaren och regementsadjutanterna stamhästar,
skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare utgA. Likaledes skall i den män
kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager anskaffning och underhäll
av tjänstehästs mundering samt tillhandahAllande in natura av stallrum, furage, vatten, ljus
veterinärvärd och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel, det i staten
upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för År räknat samt furageersättmngen indragas.
308
Stat
Bil. nr 13.
för Livregementets grenadjärer år 1917.
Enl |
e |
t S |
tost! |
a |
d. |
|||
Lön, arvode, löne- tillägg. Kronor. |
Dagavlöning, furageersättning |
Summa kronor. |
||||||
å kr. |
i da |
kronor. |
||||||
6 00C |
— |
e |
365 |
2190 |
— |
8 19C |
— |
|
4 50C |
— |
P |
365 |
1825 |
6 325 |
— |
||
4 000 |
— |
F |
365 |
1825 |
5 825 |
— |
||
3 400 |
— |
4 |
365 |
1460 |
_ |
4 86C |
— |
|
2 400 |
— |
4 |
365 |
1460 |
_ |
3 86C |
— |
|
1500 |
— |
3 |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
|
1020 |
— |
3 |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
|
720 |
— |
3 |
365 |
1095 |
1815 |
— |
||
1200 |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
|
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
|
780 |
2 |
365 |
730 |
1510 |
— |
|||
600 |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
5 0 |
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
|
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
_ |
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
60 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
60 |
_ |
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
_ |
253 |
|
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
_ |
446 |
|
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
300 |
— |
40 |
365 |
146 |
446 |
|||
240 |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
|
180 |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
|
240 |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Officerare.
Överste och sekundchef . .
Överstelöjtnant......
Majorer..........
Kaptener av första klassen .
Kaptener av andra klassen .
Löjtnanter av första klassen
Löjtnanter av andra klassen
Underlöjtnanter och fänrikar
Underofficerare.
Fanjunkare
Sergeanter av andra klassen
Manskap.
Furirer av första klassen
Furirer av andra klassen ,
Korpraler.......
D:o , indelta . . . .
Vicekorpraler......
D:o , indelta . . .
Officers- och reservoffice
lontärer........
Volontärer......
Sjukvård skorpraler . •.
Sjukvårdsvicekorpraler
Sjukvärdssoldater . .
klassen .........
Gevärshantverkarkorpral . .
Gevärshantverkarvicekorpral
Gevärshantverkarsoldat . . .
Hovslagarvicekorpral ....
Transport —
Antal. |
Kronor. |
Summa kronor. |
||
1 |
8 19C |
- |
||
1 |
6 325 |
— |
||
2 |
1165C |
— |
||
9 |
43 740 |
— |
||
6 |
23 16C |
— |
||
10 |
25 950 |
— |
||
11 |
23 265 |
|||
10 |
18 150 |
— |
160 430 |
— |
13 |
27 462 |
50 |
||
13 |
21190 |
— |
||
12 |
18 120 |
— |
66 772 |
50 |
14 |
10 955 |
|||
29 |
15 732 |
50 |
||
39 |
17 394 |
— |
||
5 |
600 |
— |
||
33 |
11533 |
50 |
||
11 |
660 |
— |
||
3 |
759 |
_ |
||
60 |
15 180 |
— |
||
2 |
1085 |
— |
||
2 |
892 |
— |
||
2 |
699 |
— |
||
2 |
579 |
— |
||
1 |
542 |
50 |
||
1 |
446 |
|||
1 |
349 |
50 |
||
1 |
289 |
50 |
||
1 |
349) |
50 |
78 046 |
|
-1 |
-| |
305 248 |
50 |
(Bil. nr 13.)
309
Antal. |
Kronor. |
Summa kronor. |
|||
Transport |
— |
— |
— |
305 248 |
50 |
Musikpcrsonal. |
|||||
Musikfanjunkare....... |
i |
2112 |
50 |
||
Musiksergeanter a v första klassen |
2 |
3 260 |
— |
||
D:o |
3 |
4 629 |
— |
||
Musiksergeant av andra klassen |
1 |
1510 |
— |
||
D:o |
4 |
5 692 |
— |
||
Musikfurirer av andra klassen |
4 |
1996 |
— |
||
Musikkorpraler........ |
4 |
1644 |
80 |
||
Musikvicekorpraler...... |
4 |
1293 |
60 |
||
Trumslagare eller hornblåsare |
2 |
579 |
— |
||
D:o |
8 |
2107 |
20 |
24 824 |
10 |
Civilmilitär personal. |
|||||
Eegementspastor, arvode . . . |
1 |
1000 |
— |
||
Eegementsläkare....... |
1 |
5 225 |
— |
||
Bataljonsläkare....... |
1 |
2 115 |
— |
||
D:0 ....... |
1 |
1615 |
50 |
||
Gevärshantverkare...... |
1 |
1630 |
— |
||
Förrådsvaktmästare..... |
1 |
1163 |
45 |
12 748 |
95 |
Gottgörelse för tjänstehästar. Lönetillägg och furageersätt- |
|||||
ning till sekundchefen för |
|||||
av övriga regementsoffice-rare för en tjänstehäst samt |
|||||
var avregementsadjutantema |
5 355 |
||||
vis, högst.......... |
7 |
— |
— |
— |
|
Summa högst kronor |
— |
— |
-| 348176 55 |
Enhetskostnad.
Lön,
arvode,
löne
tillägg.
Kronor.
Dagavlöning,
furageersättning
å kr.
pr dag.
i dagar.
kronor.
Summa
kronor.
1200 |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
|
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
-- |
900 |
— |
1 2 |
— |
278 87 |
556 87 |
— |
| 1543 |
— |
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
780 |
— |
? |
— |
278 87 |
556 87 |
— |
j 1423 |
— |
360 |
— |
50 |
278 |
139 |
— |
499 |
— |
|
300 |
— |
— |
40 |
278 |
in |
20 |
411 |
20 |
240 |
— |
— |
30 |
278 |
83 |
40 |
323 |
40 |
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
180 |
— |
— |
30 |
278 |
83 |
40 |
263 |
40 |
1000 |
1000 |
|||||||
3 400 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 225 |
— |
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
1020 |
— |
{ ? |
50 |
32 333 |
96 499 |
50 |
| 1615 |
50 |
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
'') 980 |
95 |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
1163 |
45 |
400 |
1 |
365 |
365 |
765 |
Därav 80,95 kr. i ersättning för ved och lyse m. m. Åtnjuter dessutom fri bostad.
Anm. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Anm. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå
för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
310
(Bil. nr 13.)
Anm. 3.
Anm. 4.
Anm. 5.
Anm. 6:
Anm. 7.
Anm. 8.
Anm. 9.
Löntagare som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten
för honom upptagna.
Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Gevärshautverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Uppkommande vakanser i »indelta» korprals- eller vicekorpralsbeställningar skola återbesättas med
sådana av volontärer. Härigenom föranledda vakanser i volontärsbeställningar ersättas endast i
den mån statens slutsumma därigenom icke överskrides.
Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Vid inträifande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kung!. Majrts prövning.
I den mån kronan enligt särskilda av Kung!. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller sekundchefen.
regementsofficerarna, regementskvartermästaren och regementsadjutanterna stamhästar,
skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare utgå. Likaledes skall, i den mån
kronan enligt särskilda av Kung! Maj:t givna bestämmelser övertager anskaffning och underhåll
av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage, vatten, ljus,
veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel, det i staten
upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furageersättningen indragas.
311
Bil. nr 14.
Stat
för Första livgrenadjärregementet år 1917.
E |
n h e t |
s k |
o s t n |
a |
d. |
||||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> P er*- |
Kronor. |
Summa |
|||||||||||
arvode, |
furageersättning |
Summa |
P |
||||||||||||
löne- |
kronor. |
||||||||||||||
tillägg. |
å kr. |
da- |
kronor. |
||||||||||||
Kronor. |
jr dag. |
gar. |
|||||||||||||
I |
| |
Officerare. |
|||||||||||||
6 000 |
6 |
365 |
2190 |
8190 |
Överste och chef....... |
1 |
8190 |
||||||||
4 500 |
— |
5 |
365 |
1 825 |
6 325 |
Överstelöjtnant...... |
1 |
6 325 |
|||||||
4 000 |
_ |
5 |
365 |
1 825 |
5 825 |
Maj orer........... |
3 |
17 475 |
— |
||||||
3 400 |
_ |
4 |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
Kaptener av första klassen . . |
8 |
38 880 |
— |
|||||
2 400 |
_ |
4 |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
Kaptener av andra klassen . . |
6 |
23 160 |
— |
|||||
1500 |
3 |
_ |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . |
11 |
28 545 |
— |
||||
1020 |
3 |
_ |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . |
11 |
23 265 |
— |
||||
720 |
3 |
365 |
1095 |
_ |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och. fänrikar . |
10 |
18 150 |
— |
163 990 |
— |
|||
Underofficerare. |
|||||||||||||||
1200 |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare......... |
13 |
27 462 |
50 |
||||
900 |
2 |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen . |
13 |
21190 |
— |
|||||
780 |
2 |
_ |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen . |
12 |
18 120 |
— |
66 772 |
50 |
||
Manskap. |
|||||||||||||||
600 |
50 |
365 |
182 |
SO |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
14 |
10 955 |
— |
|||||
360 |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
29 |
15 732 |
50 |
|||||
300 |
_ |
_ |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler.......... |
39 |
17 394 |
— |
|||
120 |
_ |
_ |
120 |
— |
D:o , indelta...... |
5 |
600 |
— |
|||||||
240 |
_ |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler........ |
38 |
13 281 |
— |
||||
60 |
_ |
_ |
60 |
— |
D:o , indelta..... |
6 |
360 |
— |
|||||||
180 |
20 |
365 |
73 |
253 |
— |
Officers- och reservofficersvo- |
|||||||||
lontärer .......... |
3 |
759 |
— |
||||||||||||
180 |
20 |
365 |
73 |
253 |
— |
Volontärer.......... |
60 |
15180 |
— |
||||||
360 |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
60 |
Sjukvårdsfurirerav andra klassen |
2 |
1085 |
— |
||||
300 |
— |
_ |
40 |
365 |
146 |
446 |
Sjukvårdskorpraler...... |
2 |
892 |
— |
|||||
240 |
— |
_ |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Sjukvårdsvicekorpraler .... |
2 |
699 |
||||
180 |
— |
_ |
30 |
365 |
109 |
5C |
289 |
50 |
Sjukvårdssoldater...... |
2 |
579 |
||||
360 |
— |
50 |
365 |
182 |
5C |
542 |
50 |
Gevärshantverkarfurir av andra |
|||||||
klassen.......... |
1 |
542 |
BO |
||||||||||||
300 |
— |
40 |
365 |
146 |
446 |
Gevärshantverkarkorpral . . . |
• 446 |
||||||||
24C |
— |
30 |
365 |
109 |
5( |
349 |
6C |
Gevärshantverkarvicekorpral . |
1 |
34S |
50 |
||||
ISO |
— |
30 |
365 |
109 |
5( |
289 |
5C |
Gevärshantverkarsoldat .... |
289 |
BO |
|||||
240 |
)- |
3C |
365 |
109 |
5( |
349 |
ÖC |
Hovslagarvicekorpral..... |
349 |
50 |
79 493 |
50 |
|||
Transport |
-1 |
1- |
310 256 |
312
(Bil. nr lå.)
E |
n b |
e |
t S |
costi |
a |
d. |
|||||||||
Lön, arvode, |
Dagavlöning, furageersättning. |
Summa |
> 0 e+- P |
Kronor. |
Summa kronor. |
||||||||||
tillägg. Kronor. |
å kr. |
i da-gar. |
kronor. |
kronor. |
|||||||||||
1 |
Transport |
— |
— |
310 256 |
— |
||||||||||
120C 9UC 900 780 780 360 300 240 180 180 |
— — — — _ |
2 2 { ? {_? |
50 _ 50 40 30 30 30 |
365 365 278 87 365 278 87 278 278 278 365 278 |
912 730 556 87 730 556 87 139 in 83 109 83 |
50 — — 20 40 50 40 |
2112 1630 | 1543 1510 499 411 323 289 263 |
50 — 20 40 50 40 |
Musikpersonal. Musikfanjunkare...... Musiksergeanter avförsta klassen D:o Musiksergeant av andra klassen D:o Musikfurirer av andra klassen Musikkorpraler....... Musikvicekorpraler ...... Trumslagare eller hornblåsare |
1 2 3 1 4 4 4 4 2 8 |
2112 3 260 4 629 1510 5 692 1996 1644 1293 579 2,107 |
50 — 80 60 20 |
24 824 |
1 10 |
|
1000 1020 900 |
95 |
5 3 ? 2 |
50 50 |
365 365 32 333 365 365 |
1825 1095 96 499 730 182 |
50 50 |
1000 } 1615 1630 1163 |
50 45 |
Civilmilitär personal. Regementspastor, arvode . . . Regementsläkare....... Bataljonsläkare ...... D:o ....... Gevärshantverkare...... Förrådsvaktmästare..... |
1 1 1 1 1 1 |
1000 1615 1630 1163 |
50 45 |
12 748 |
95 |
|
400 |
1 |
365 |
365 |
765 |
Gottgörelse för tjänstehästar. Lönetillägg och furageersätt-ning till regementschefen |
7 |
5355 |
||||||||
Summa högst kronor |
— |
— |
-| |
353 184 |
05 |
*) Därav 80,95 kr. i ersättning för ved och lyse m. m. Åtnjuter dessutom fri bostad.
Anm. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
313
Anm. 2
Anm. 3
Anm. 4
Anm. 5
Anm. 6
Anm. 7
Anm. 8
Anm. 9
(Bil. nr 14.)
Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen
utgå för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
. Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten för
honom upptagna.
. Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
. Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
. Uppkommande vakanser i »indelta» korprals- eller vicekorpralsbeställningar skola återbesättas med
sådana av volontärer. Härigenom föranledda vakanser i volontärbeställningar ersättas endast i
den mån statens slutsumma därigenom icke överskrides.
. Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
. I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller regementschefen,
regementsofficerarna, regementskvartermästaren och regemenstadjutantema stamhästar,
skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare utgå. Likaledes skall,
i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager anskaffning
och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage,
vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel, det
i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furageersättningen
indragas.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 käft.
40
314
Bil. nr 15.
Stat
för Andra livgrenadjärregementet år 1917.
Enhetskostna |
d. |
|||||||||||||
Lön, |
Dasravlöning, |
►> p |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode, löne- tillägg. |
furageersättning |
Summa |
cft- p |
kronor. |
||||||||||
ä kr. |
i da- |
kronor. |
||||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6 000 |
— |
6 |
— |
365 |
2190 |
— |
8190 |
— |
Överste och. chef....... |
1 |
8190 |
_ |
||
4 500 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnant........ |
1 |
6 325 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Majorer............ |
3 |
17 475 |
— |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
8 |
38 880 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
6 |
23 160 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . . |
10 |
25 950 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
11 |
23 265 |
— |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
10 |
18 150 |
— |
161 395 |
_ |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1120 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare.......... |
13 |
27 462 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen . |
13 |
21190 |
— |
||
780 |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen |
12 |
18120 |
— |
66 772 |
50 |
|
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
14 |
10 955 |
_ |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . • . |
29 |
15 732 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
42 |
18 732 |
|||
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
D:o , indelta....... Vicekorpraler......... |
2 |
240 |
|||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
39 |
13 630 |
50 |
|||
60 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
60 |
— |
D:o , indelta..... Officers- och reservofficersvolon- |
5 |
300 |
_ |
||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
||||||
tärer ............ |
3 |
759 |
— |
|||||||||||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......... |
60 |
15 180 |
_ |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurirer av andra klassen |
2 |
1085 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
146 |
— |
Sjukvårdskorpraler...... |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Sjukvårdsvicekorpraler .... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdssoldater....... |
2 |
579 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Gevärshantverkarfurir av andra |
|||||
klassen ........... |
1 |
542 |
50 |
|||||||||||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Gevärshantverkarkorpral . . . |
1 |
446 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Gevärshantverkarvicekorpral . . |
1 |
349 |
50 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Gevärshantverkarsoldat .... |
1 |
289 |
so |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hovslagarvicekorpral..... |
1 |
349 |
60 |
80 761 |
— |
Transport |
-| |
- |
— 1 |
CO Oi o> CO o ce |
50 |
(Bil. nr 15.)
315
Enhetskostnad. |
||||||||||||||
Lön, arvode |
Dagavlöning, furageersättning |
Summa |
> P » |
Kronor. |
Summa kronor. |
|||||||||
löne- tillägg. Kronor. |
å kr. |
da- gar. |
kronor. |
kronor. |
||||||||||
Transport |
— |
308928 |
50 |
|||||||||||
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1120 900 780 780 360 300 240 180 180 |
— |
2 2 ? 2 u |
50 50 40 30 30 SO |
365 365 278 87 365 278 87 278 278 278 365 278 |
912 730 556 87 730 556 87 139 in 83 109 83 |
50 20 40 50 40 |
2 112 } 1543 1510 499 411 323 289 263 |
50 20 40 50 40 |
Musikfanjunkare . ... ■ ■ . Musiksergeanter av första klassen D:0 Musiksergeant av andra klassen Musikfurirer av andra klassen . Musikkorpraler........ Musikvicekorpraler...... Trumslagare eller hornblåsare . |
1 2 3 1 4 4 4 4 2 8 |
2112 3 260 4 629 1510 5 692 1996 1644 1293 579 2107 |
50 80 60 20 |
24824 |
10 |
Civilmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
95 |
5 4 2 |
50 |
365 365 365 365 |
1835 1460 730 182 |
50 |
1000 |
45 |
Regementspastor, arvode . • . Regementsläkare....... Bataljonsläkare........ Gevärshantverkare...... Förrådsvaktmästare...... |
1 1 1 1 1 |
1000 |
45 |
13 478 |
45 |
Gottgörelse för tjänstehästar. |
||||||||||||||
400 |
1 |
365 |
365 |
765 |
Lönetillägg och furageersätt-ning till regementschefen för |
e |
6120 |
— |
||||||
Summa högst kronor |
1 - |
1- |
| 35335105 |
») Därav 80,95 kr. i ersättning för ved och lyse m. in. Åtnjuter dessutom fri bostad.
Anm i Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöxes av menig volontärs avlöningsförmåner
j ämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgåendee sådant underbefäl bitlehåUes vid volontärbeställningen,
med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes^
Anm. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontämummer må under en ^ “^sva''
rande antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad ån den vakanta beställningen
utgå för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
316
Anm. 3
Anm. 4.
Anm. 6
Anm. 6.
Anm. 7,
Anm. 8.
Anm. 9.
(Bil. nr 15.)
Lö“*a?are- ?°m, tlllförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten för
honom upptagna.
Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura
Gevarshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 6 års och det andra,
etter 10 års väl vitsordad tjänst.
Uppkommande vakanser i »indelta» korprals- eller vicekorpralsbeställningar skola återbesättas med
sådana av volontärer. Härigenom föranledda vakanser i volontärbeställningar ersättas endast i
den man statens slutsumma därigenom icke överskrides.
Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
I den män kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller regementschefen
regementsofficerarna, regementskvartermästaren och regementsadjutanterna stamhastar,
skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare utgå. Likaledes skall
ncbe,^u^r?aifrOIlat aeililivfa frskilda. ay Ku«gl- Maj:t givna bestämmelser övertager anskaffning
och underlän av tjänstehasts mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage
vatten, ljus, vetennarvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel det
indragas Upptagna- lönetllliigget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furageersättningen
317
Bil. nr 16.
Stat
för Västgöta regemente år 1917.
E |
n h |
e t s k |
o s t n |
a |
d. |
|||||||||
Lön, |
Daeavlöning, |
> p |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode, |
fnrageersättning |
p |
kronor. |
|||||||||||
löne- |
kronor. |
|||||||||||||
tillägg. |
a kr. |
i da- |
||||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6 000 |
_ |
6 |
_ |
365 |
2190 |
_ |
8190 |
— |
Överste och chef....... |
i |
8190 |
— |
||
4 500 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnant........ |
i |
6 325 |
— |
||
4 000 |
_ |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Majorer........... |
2 |
11650 |
— |
||
3 400 |
_ |
4 |
_ |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
9 |
43 740 |
— |
||
2 400 |
_ |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
6 |
23160 |
— |
||
1500 |
_ |
3 |
_ |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen |
10 |
25 950 |
— |
||
1020 |
_ |
3 |
_ |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen |
11 |
23 265 |
— |
||
720 |
_ |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter ock fänrikar . |
10 |
18150 |
— |
160 430 |
— |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
_ |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare.......... |
13 |
27 462 |
50 |
||
900 |
_ |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen |
13 |
21190 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen |
12 |
18 120 |
— |
66 772 |
50 |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
_ |
_ |
50 |
365 |
182 |
BO |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
14 |
10 955 |
— |
||
360 |
_ |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
29 |
15 732 |
50 |
||
300 |
_ |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
40 |
17 840 |
— |
||
120 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
120 |
— |
D:o , indelta....... |
4 |
480 |
— |
||
240 |
_ |
_ |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
38 |
13 281 |
— |
||
60 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
60 |
— |
D:o , indelta..... |
6 |
360 |
— |
||
180 |
_ |
___ |
20 |
365 |
73 |
_ |
253 |
— |
Officers- ockreservofficersvolon- |
|||||
tärer ............ |
3 |
759 |
— |
|||||||||||
180 |
_ |
_ |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
V olontärer.......... |
60 |
15 180 |
— |
||
360 |
— |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
BO |
Sjukvårdsfnrirer av andraklassen |
2 |
1085 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskorpraler...... |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Sjukvårdsvicekorpraler .... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårds soldater....... |
2 |
579 |
— |
||
360 |
_ |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Gevärskantverkarfurir av andra |
|||||
klassen ........... |
1 |
542 |
50 |
|||||||||||
300 |
_ |
_ |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Gevärskantverkarkorpral . . . |
1 |
446 |
— |
||
240 |
_ |
— |
80 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Gevärskantverkarvicekorpral . . |
1 |
349 |
50 |
||
180 |
_ |
_ |
SO |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Gevärskantverkarsoldat .... |
1 |
289 |
50 |
||
240 |
— |
30 |
365 |
109 |
60 |
349 |
50 |
Hovslagarvicekorpral..... |
1 |
349 |
50 |
79 819|50 |
||
Transport |
| — |
1- |
307 022 |
318
(Bil. nr 16.)
E |
n h |
e |
t s k o s t n |
a |
d. |
|||||||||
Lön, arvode, löne- tillägg. Kronor. |
Dagavlöning, furageersättning |
Summa |
> P e+- P. |
Kronor. |
Summa kronor. |
|||||||||
å kr. |
j i da-gar. |
kronor. |
kronor. |
|||||||||||
Transport |
— |
— |
307 022 |
|||||||||||
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 900 900 |
— |
2 2 { ? |
50 |
365 365 278 87 |
912 730 556 87 |
50 |
2112 1630 ]• 1543 |
50 |
Musikfanjunkare....... Musiksergeanter av första klassen D:o |
1 2 3 |
2112 3 260 4 629 |
50 |
||
780 780 |
— |
2 { ! |
— |
365 278 87 |
730 556 87 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeant av andra klassen D:o |
1 4 |
1510 5 692 |
— |
||
360 300 240 180 180 |
— |
50 40 30 30 30 |
278 278 278 365 278 |
139 in 83 109 83 |
20 40 50 40 |
499 411 323 289 263 |
20 40 50 40 |
Musikfurirer av andra klassen . Musikkorpraler........ Musikvicekorpraler...... Trumslagare eller hornblåsare . |
4 4 4 2 8 |
1996 1644 1293 579 2107 |
80 60 20 |
24 824 |
10 |
|
CiTilmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
95 |
5 4 2 |
50 |
365 365 365 365 |
1825 1460 730 182 |
50 |
1000 |
45 |
Regementspastor, arvode . . . Regementsläkare...... Bataljonsläkare........ Gevärshantverkare..... Förrådsvaktmästare...... |
1 1 1 1 1 |
1000 |
45 |
13 478 |
45 |
Gottgörelse för tjänsteliästar. |
||||||||||||||
400 |
1 |
365 |
365 |
765 |
Lönetillägg och furageersätt-ning till regementschefen för |
7 |
5 355 |
|||||||
Summa högst kronor |
— |
- |
-| |
350 679|55 |
*) Därav 80,95 kr. i ersättning för ved och lyse m. m. Åtnjuter dessutom fri bostad.
Anm,. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Anm. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontämummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå
för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
319
Anm. 3
Anm. 4.
Anm. 5
Anm. 6
Anm. 7
Anm. 8
Anm. 9
(Bil. nr 16.)
Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten
Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst. . , , , .... ,
Uppkommande vakanser i »indelta» korprals- eller vicekorpralsbeställmngar skola återbesättas med
sådana av volontärer. Härigenom föranledda vakanser i volontärbeställmngar ersättas endast i
den mån statens slutsumma därigenom icke överskrides.
Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om åteibesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts[provning.
I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller re„e
mentschefen, regementsofficerarna, regerr.entskvartermästaren och regementsadjutanterna stamhästar,
skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare utgå. Likaledes skall,
i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser öveitager anskaffning
och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum furage
vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel det
i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor for år räknat samt furageersättmngen
indragas.
320
Stat
Bil. nr 17.
för Karlskrona grenadjärregemente år 1917.
E |
n h |
e |
t s k o s t n |
a |
a. |
|||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
r |
||||||||||||
arvode, |
furageersättning |
Summa |
Ct- |
ivronor. |
kronor. |
|||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6 000 |
— |
6 |
— |
365 |
2 190 |
— |
8190 |
— |
Överste och chef..... |
i |
8190 |
|||
4 500 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnant........ |
i |
6 325 |
_ |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Majorer.......... |
2 |
11 650 |
|||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
8 |
38 880 |
_ |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
6 |
23160 |
_ |
||
1500 |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen. . |
9 |
23 355 |
_ |
|||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
10 |
21150 |
_ |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
8 |
14 520 |
— |
147 230 |
|
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare......... |
12 |
25 350 |
|||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen . . |
11 |
17 930 |
_ |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen . . |
11 |
16 610 |
— |
59 890 |
|
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
14 |
10 955 |
_ |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
29 |
15 632 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
43 |
19 178 |
|||
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
Korpral, indelt........ |
1 |
120 |
_ |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
42 |
14 679 |
_ |
||
60 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
60 |
— |
D:o , indelta..... |
2 |
120 |
_ |
||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- och reservofficersvolon- |
|||||
tärer ........... |
2 |
506 |
_ |
|||||||||||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
V olontärer........ |
60 |
15 180 |
_ |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurirer av andra klassen |
2 |
1085 |
_ |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskorpraler..... |
2 |
892 |
_ |
||
240 |
— |
— |
30 |
36ö |
109 |
50 |
349 |
50 |
Sjukvårdsvicekorpraler . . |
2 |
699 |
_ |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdssoldater...... |
2 |
579 |
_ |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Gevärshantverkarfurir av andra |
|||||
klassen .......... |
1 |
542 |
50 |
|||||||||||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Gevärshantverkarkorpral |
1 |
446 |
|||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Gevärshantverkarvicekorpral . . |
1 |
349 |
50 |
||
180 |
— |
— |
So |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Gevärshantverkarsoldat . . |
1 |
289 |
50 |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hovslagarvicekorpral .... |
1 |
349 |
50 |
81 602 |
50 |
'' 1 |
Transport |
— |
-| |
288722 |
50 |
(Bil. nr 17.)
321
E |
n h |
e |
t s 1 |
osta |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> 0 |
Summa |
|||||||||||
arvode löne- |
furage ers ättning |
Summa |
P, |
kronor. |
||||||||||
tillägg |
a kr. |
i da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
— |
— |
— |
288 722 |
50 |
|||||||||
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
_ |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Musikfanjunkare....... |
1 |
2112 |
50 |
||
900 |
_ |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiks er ge ant er av första klassen |
3 |
4 890 |
— |
||
780 |
_ |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeanter av andra klassen |
3 |
4 530 |
— |
||
360 |
_ |
_ |
so |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Musikfurirer av andra klassen . |
2 |
1085 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Musikkorpraler........ |
2 |
892 |
— |
||
240 |
_ |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Musikvicekorpraler...... |
3 |
1048 |
50 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumslagare eller hornblåsare . |
7 |
2 026 |
50 |
16 584 |
50 |
Civilmilitfir personal. |
||||||||||||||
1000 |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . . . |
1 |
1000 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Regementsläkare....... |
1 |
5 825 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1 460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare........ |
1 |
3 860 |
— |
||
900 |
— |
{ ? |
— |
183 182 |
366 182 |
I |
| 1448 |
— |
Gevärshantverkare...... |
1 |
1448 |
— |
||
900 |
— |
{ ? |
— |
182 183 |
364 183 |
— |
| 1447 |
- |
D:o ...... |
1 |
1447 |
— |
||
l) 980 |
95 |
50 |
365 |
182 |
50 |
1163 |
45 |
Förrådsvaktmästare...... |
1 |
1163 |
45 |
14 743 |
45 |
|
Gottgörelse för tjänstehästar. |
||||||||||||||
400 |
_ |
1 |
_ |
365 |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
|||||
ning till regementschefen för |
||||||||||||||
mån stamhästar ej tillhanda-hållas — till regementskvarter-mästaren och en var av re- |
||||||||||||||
geni entsadj lanterna för en |
6 |
— |
— |
4 590 |
— |
|||||||||
Samma högst kronor |
— |
— |
— |
824640 |
45 |
i) Därav 80,95 kr. i ersättning för ved ock lyse m. m. Åtnjuter dessutom fri bostad.
Anm. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålles vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Anm. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå
för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Anm. 3. Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålles
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten
för honom upptagna. .
Anm. 4. Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. lhåfi. 41
(Bil. nr 17.)
322
Anm. 5. Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstiUägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och. det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Anm. 6. Uppkommande vakanser i »indelta» korprals- eller vicekorpralsbeställningar skola återbesättas med
sådana av volontärer. Härigenom föranledda vakanser i volontärbeställningar ersättas endast i
den mån statens slutsumma därigenom icke överskrides.
Anm. 7. Endast en gevärshantverkare skall efter genomförd organisation å stat förefinnas, varför, vid avgång
i sådan beställning, tillsättning först må ifrågakomma, då den erfordras för upprätthållande av
allenast en dylik beställning.
Anm. 8. Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Anm. 9. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kung! Maj:ts prövning.
Anm. 10. I den mån kronan enligt särkilda av Kung! Majrt meddelade bestämmelser tillhandahåller regementschefen,
regementsoffieerama, regementskvartermästaren och regementsadjutantema stamhästar,
skall i staten upptagen gottgörHse för tjänstehästar icke vidare utgå. Likaledes skall,
i den mån kronan enligt särskilda av Kung! Maj:t givna bestämmelser övertager anskaffning
och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage,
vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel, det
i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furageersättningen
indragas.
323
Bil. nr 18.
Stat
för Upplands infanteriregemente är 1917.
E n h e |
t |
s k |
o s t n a d. |
||||
Lön, |
Dagavlöning, |
||||||
arvode, |
furageersättning |
Summa |
|||||
löne- |
i |
kronor. |
|||||
tillägg. |
a kr. |
da- |
kronor. |
||||
Kronor. |
pr dag- |
gar. |
|||||
6 000 |
6 |
365 |
2190 |
8190- |
|||
4 500 |
5 |
365 |
1 825 |
6 325 — |
|||
4 000 |
5 |
365 |
1825 |
5 825 — |
|||
3 400 |
4 |
365 |
1460 |
4 860 — |
|||
2 400 |
4 |
365 |
1460 |
— |
3 860 - |
||
1500 |
3 |
365 |
1095 |
2 595 - |
|||
1020 |
3 |
365 |
1095 |
— |
2115- |
||
720 |
3 |
365 |
1095 |
1815 — |
|||
1200 |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2 112 so |
|
900 |
_ |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 — |
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
1510- |
|
600 |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 so |
||
360 |
_ |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 so |
300 |
_ |
40 |
365 |
146 |
— |
446 - |
|
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
120 — |
|
240 |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 50 |
|
60 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
60 — |
|
180 |
— |
20 |
365 |
73 |
253 — |
||
180 |
— |
20 |
365 |
73 |
253 — |
||
360 |
— |
_ |
50 |
365 |
182 |
BO |
542 50 |
300 |
— |
40 |
365 |
14t |
— |
446 — |
|
240 |
— |
30 |
365 |
105 |
5C |
349 so |
|
18C |
- |
SO |
365 |
105 |
5C |
289 50 |
|
36C |
- |
5C |
365 |
182 |
5( |
542 50 |
|
30C |
)- |
4( |
365 |
14< |
446 — |
||
24( |
)- |
3( |
365 |
10< |
5 |
349 50 |
|
18( |
)- |
3 |
365 |
10 |
1 5 |
289 so |
|
24( |
)- |
3 |
36. |
3 10 |
;) 5 |
349 50 |
Officerare.
Underofficerare.
Sergeanter av första klassen
Manskap.
Furirer av första klassen
Furirer av andra klassen
Korpraler........
D:o , indelta ....
Vicekorpraler......
D-.o , indelta . .
Officers- och reservofficers
tärer .........
Volontärer.......
Sjukvårdskorpraler.....
Sjukvårdsvicekorpraler . . .
Sjukvårdssoldater.....
G-evärshantverkarfurir av and
klassen..........
G-evärshantverkarkorpral . .
Gevärshantverkarvicekorpral .
Gevärshantverkarsoldat . . .
Hovslagarvicekorpral . . . .
Antal. |
Kronor. |
Summa kronor. |
|
1 |
8190 |
||
1 |
6 325 |
||
3 |
17 475 |
||
8 |
38 880 |
||
6 |
23 160 |
||
11 |
28 545 |
||
11 |
23 265 |
||
10 |
18 150 |
163 990 — |
|
13 |
27 462 |
50 |
|
13 |
21190 |
— |
|
12 |
18120 |
— |
66 772 50 |
14 |
10 955 |
||
29 |
15 732 |
50 |
|
36 |
16 056 |
— |
|
8 |
960 |
— |
|
40 |
13 980 |
||
4 |
240 |
||
3 |
759 |
||
61 |
15180 |
||
2 |
1085 |
||
2 |
892 |
||
2 |
699 |
— |
|
a |
579 |
— |
|
: |
542 |
5 |
|
: |
446 |
||
346 |
5 |
||
286 |
5 |
||
346 |
)«o| 79 094 50 |
Transport | —|
_ - 309 857 -
324
(Bil. nr 18.)
E n h |
e |
t s |
i o s t n a |
d. |
||||||||||
Lön, arvode, löne- tillägg. Kronor. |
Dagavlöning, furageersättning |
> 0 trt- P |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
å kr. |
i da • gar |
| krono |
r. |
kronor. |
||||||||||
Transport |
— |
309 85'' |
r — |
|||||||||||
1206 90C 90C 780 780 360 300 240 180 180 |
) — — — — — _ |
2 2 ! 2 {j |
50 _ _ 50 40 30 SO SO |
36E 36E 278 87 365 278 87 278 278 278 365 278 |
912 73C 556 87 730 556 87 139 in 83 109 83 |
50 — — 20 40 50 40 |
2112 | 1543 1510 499 411 323 289 263 |
50 — 20 40 50 40 |
Mnsikpersonal. Musikfanjunkare .... Musiksergeant av andra klassen D:o Musikfurirer av andra klassen . |
1 2 3 1 4 4 4 4 2 8 |
2112 3 26C 4 62S 151C 5 692 1996 1644 1293 579 2107 |
50 — — 80 60 20 |
24 824 |
10 |
1000 |
95 |
5 4 2 |
50 |
365 365 365 365 |
1825 1460 730 182 |
50 |
1000 |
45 |
Cirilmilitär personal. Regementspastor, arvode . . |
1 1 1 1 1 |
1000 |
45 |
13 478 |
45 |
400 |
I i ; |
1 |
365 ; '' 1 ; |
365 |
765 |
! |
Gottgörelse för tjänstehästar. Lönetillägg och furageersätt-ning till regementschefen för |
81 |
1 |
6120- |
||||
1 |
1 |
Summa högst kronor |
— | |
- 1- |
-| |
354 279|55l |
*) Därav 80,95 kr. i ersättning för ved och lyse m. m. Åtnjuter dessutom fri bostad.
Anm. 1.
Anm. 2.
Anm. 3.
Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsför
votntiirWäll
“lägg fÖr b®falsbeställlllngen, vadan avgående sådant underbefäl bibehållet vid
voiontarbestaUmngen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skilies
anTalkanSper- 1 und?rb^äls el|er beställnmgsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
^ lägr<3 grad d6n VaWa b-tällningen utgå
L°vidgtrnä Sf^ *lllförsakrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
för honom upjlagnt avlönmSsförmåller> där^* ba* icke själv önskar övergå till de i staten
(Bil. nr 18.)
325
Anm. 4.
Anm. 5.
Anm. 6.
Anm. 7.
Anm. 8.
Anm. 9.
Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Uppkommande vakanser i »indelta» korprals- eller vicekorpralsbeställningar skola återbesättas med
sådana av volontärer. Härigenom föranledda vakanser i volontärbeställningar ersättas endast i
den mån statens slutsumma därigenom icke överskrides.
Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller regementschefen,
regementsoffieerarna, regementskvartermästaren och regementsadjutanterna stamhästar,
skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare utgå. Likaledes skall,
i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager anskaffning
och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage,
vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel, det
i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furageersättningen
indragas.
326
Bil. nr 19.
Stat
för Skaraborgs regemente år 1917.
E |
n h |
e |
t s 1 |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> 0 |
Summa |
|||||||||||
arvode, |
furageersättning |
Summa |
et- P |
kronor. |
||||||||||
ione- tillägg. |
å kr. |
i da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6000 |
— |
6 |
— |
365 |
2190 |
— |
8190 |
— |
Överste och chef....... |
1 |
8190 |
— |
||
4 500 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnant........ |
1 |
6 325 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Majorer........... |
3 |
17 475 |
— |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
8 |
38 880 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
6 |
23 160 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . . |
11 |
28 545 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
11 |
23 265 |
— |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
10 |
18150 |
— |
163 990 |
— |
Und erofflcerare. |
||||||||||||||
1200 |
_ |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare.......... |
13 |
27 462 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen . . |
13 |
21190 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
—■ |
Sergeanter av andra klassen . . |
12 |
18120 |
— |
66 772 |
50 |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
14 |
10 955 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
29 |
15 732 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
42 |
18 732 |
— |
||
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
D:o , indelta....... |
2 |
240 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
38 |
13 281 |
— |
||
60 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
60 |
— |
D:o , indelta..... |
6 |
360 |
— |
||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- och reservofficersvolon- |
|||||
tärer ............ |
3 |
759 |
— |
|||||||||||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......... |
60 |
15 180 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurirer av andra klassen |
2 |
1085 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskorpraler...... |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Sjukvårdsvicekorpraler .... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdssoldater....... |
2 |
579 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Gevärshantverkarfurir av andra |
|||||
klassen ........... |
1 |
542 |
50 |
|||||||||||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
GevärshantverkaTkorpral . . . |
1 |
446 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Gevärshantverkarvicekorpral . . |
1 |
349 |
50 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Gevärshantverkarsoldat .... |
1 |
289 |
50 |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hovslagarvicekorpral..... |
1 |
349 |
50 |
80 471 |
50 |
Transport |
— |
— |
_ |
311 234 |
— |
(Bil. nr 19.)
327
E |
n h |
e t |
s k |
o s t n |
a d. |
|||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> P |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode, löne- |
furageersättning |
Summa |
kronor. |
|||||||||||
kronor. |
||||||||||||||
tillägg. |
ä kr. |
da- |
||||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
— |
— |
— |
311 234 |
— |
|||||||||
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
__ |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Musikfanjunkare....... |
1 |
2112 |
50 |
||
900 |
_ |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeanter av första klassen |
2 |
3 260 |
— |
||
900 |
— |
{ ? |
— |
287 87 |
556 87 |
— |
} 1543 |
— |
D:o |
3 |
4 629 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeant av andra klassen |
1 |
1510 |
— |
||
780 |
— |
{ ! |
— |
278 87 |
556 87 |
— |
| 1423 |
— |
D:o |
4 |
5 692 |
— |
||
360 |
_ |
50 |
278 |
139 |
_ |
499 |
— |
Musikfurirer av andra klassen . |
4 |
1996 |
— |
|||
300 |
_ |
_ |
40 |
278 |
in |
20 |
411 |
20 |
Musikkorpraler........ |
4 |
1644 |
80 |
||
240 |
_ |
_ |
30 |
278 |
83 |
40 |
323 |
40 |
Musikvicekorpraler...... |
4 |
1293 |
60 |
||
180 |
_ |
_ |
30 |
365 |
109 |
60 |
289 |
50 |
Trumslagare eller hornblåsare . |
2 |
579 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
278 |
83 |
40 |
263 |
40 |
D:o |
8 |
2107 |
20 |
24 824 |
10 |
Civilmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . . . |
1 |
1000 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Regementsläkare....... |
1 |
5 825 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare........ |
1 |
3 860 |
|||
900 |
_ |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
G-evärshantverkare...... |
1 |
1630 |
|||
*) 980 |
95 |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
1163 |
45 |
Förrådsvaktmästare...... |
1 |
1163 |
45 |
13 478 |
45 |
Gottgörelse för tjänsteliästar. |
||||||||||||||
400 |
— |
1 |
— |
365 |
365 |
— |
765 |
Lönetillägg och furageersätt- |
||||||
ning till regementschefen för |
||||||||||||||
gementsadj lanterna för en |
8 |
— |
6120 |
— |
||||||||||
Mumma högst kronor |
— |
| 355656 55 |
>) Därav 80,95 kr. i ersättning för ved och. lyse m. m. Åtnjuter dessutom fri bostad.
Anm. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Anm. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen
utgå för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Anm. 3. Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten för
honom upptagna.
328
(Bil. nr 19.)
Anm. 4. Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Anm. 5. Ge värst ant verkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och. det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Anm. 6. Uppkommande vakanser i »indelta» korprals- eller vicekorpralsbeställningar skola återbesättas med
sådana av volontärer. Härigenom föranledda vakanser i volontärbeställningar ersättas endast i
den mån statens slutsumma därigenom icke överskrides.
Anm. 7. Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Anm. 8. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kung!. Maj:ts prövning.
Anm. 9. I den mån kronan enligt särskilda av Kung!. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller regementschefen,
regementsofficerarna, regementskvartermästaren och regementsadjutantema stamhästar,
skall i staten upptagen gottgörelse för tj änstehästar icke vidare utgå. Likaledes skall,
i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager anskaffning
och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage,
vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel, det
i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furage ersättningen
indragas.
329
Bil. nr 20.
Stat
för Södermanlands regemente år 1917.
Enhetskostnad. |
||||||||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> g_ |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode |
furageersättning |
Summa |
P |
kronor. |
||||||||||
löne- |
||||||||||||||
tillägg. |
å kr. |
da- |
kronor |
|||||||||||
Kronor |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6 000 |
6 |
_ |
365 |
2190 |
8190 |
Överste och chef....... |
1 |
8190 |
||||||
4 500 |
5 |
365 |
1825 |
6 325 |
Överstelöjtnant........ |
1 |
6 325 |
|||||||
4 000 |
5 |
_ |
365 |
1825 |
5 825 |
Majorer........... |
3 |
17 475 |
||||||
3 400 |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
Kaptener av första klassen . . |
8 |
38 880 |
— |
||||
2 400 |
4 |
_ |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
Kaptener av andra klassen . . |
6 |
23160 |
— |
||||
1500 |
_ |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
Löjtnanter av första klassen |
11 |
28 545 |
— |
|||
1020 |
_ |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
11 |
23 265 |
— |
||
720 |
_ |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . . |
10 |
18150 |
— |
163 990 |
— |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
_ |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare.......... |
13 |
27 462 |
50 |
||
900 |
_ |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen |
13 |
21190 |
— |
||
780 |
_ |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen |
12 |
18 120 |
— |
66 772 |
50 |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Fnrirer av första klassen . . . |
14 |
10 955 |
— |
|||
360 |
_ |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
29 |
15 732 |
50 |
||
300 |
_ |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler . . . •....... |
42 |
18 732 |
— |
|||
120 |
_ |
_ |
_ |
_ |
120 |
— |
D:o , indelta....... |
2 |
240 |
— |
||||
240 |
_ |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
38 |
13 281 |
— |
|||
60 |
_ |
_ |
— |
60 |
D-.o , indelta..... |
6 |
360 |
— |
||||||
180 |
_ |
20 |
365 |
73 |
253 |
Officers- och reservofficersvolon- |
||||||||
tärer ............ |
3 |
759 |
— |
|||||||||||
180 |
_ |
20 |
365 |
73 |
253 |
Volontärer.......... |
60 |
15 180 |
||||||
360 |
_ |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurirer av andra klassen |
2 |
1085 |
|||
300 |
_ |
— |
40 |
365 |
146 |
446 |
Sjukvårdskorpraler...... |
2 |
892 |
|||||
240 |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Sjukvärdsvicekorpraler .... |
2 |
699 |
_ |
|||
180 |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdssoldater....... |
2 |
579 |
— |
|||
360 |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Gevärshantverkarfurir av andra |
||||||
klassen ........... |
1 |
542 |
50 |
|||||||||||
300 |
— |
4C |
365 |
146 |
446 |
Gevärshantverkarkorpral . _. . |
1 |
446 |
||||||
24C |
- |
30 |
365 |
109 |
5C |
349 |
5C |
Gevärshantverkarvicekorpral . . |
1 |
349 |
5C |
|||
18C |
- |
3C |
365 |
109 |
50 |
289 |
5C |
Gevärshantverkarsoldat . . . . |
3 |
282 |
50 |
|||
24C |
- |
8C |
365 |
106 |
5( |
342 |
SO |
Hovslagarvicekorpral..... |
1 |
349 |
5C |
80 471 |
50 |
|
Transport |
— |
I |
1- |
-| 311234 |
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft.
330
(Bil. nr SO)
Enhetskostnad.
Lön,''
arvode,
löne
tillägg.
Kronor.
1200
900
900
780
780
360
300
240
180
180
1000-4 000
2 400
900
‘) 980 95
Dagavlöning,
furageersättning
å kr.
pr dag.
400
i dagar,
kronor.
Summa
kronor.
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
— |
278 87 |
556 87 |
— |
} 1543 |
— |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
— |
278 2^5 |
556 87 |
— |
}• 1423 |
— |
50 |
139 |
— |
499 |
— |
|
40 |
278 |
in |
20 |
411 |
20 |
30 |
278 |
83 |
40 |
323 |
40 |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
30 |
278 |
83 |
40 |
263 |
40 |
1000 |
|||||
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
1163 |
45 |
365 |
365 |
765 |
Transport
Musikpersonal.
Musikfanjunkare . . . .
D:o
D:ö
Musikfurirer av andra klassen .
Musikkorpraler........
Musikvicekorpraler......
Trumslagare eller hornblåsare .
D:o
Civilmilitär personal.
Regementspastor, arvode . . .
Regementsläkare.......
Bataljonsläkare........
Gevärshantverkare......
Förrådsvaktmästare......
Gottgörelse för tjänsteliästar.
Lönetillägg och furageersättning
till regementschefen för
två tjänstehästar, till en var
av Övriga regementsofficerare
för en tjänstehäst samt
— i den mån stamhästar ej
tillhandahållas — till regementskvartermästaren
och en
var av regementsadjutantema
för en tjänstehäst, förslagsvis,
högst............
Summa högst kronor —
1) Därav 80,95 kr. i ersättning för ved och lyse m. m. Åtnjuter dessutom fri bostad,
Antal. |
Kronor. |
Summa kronor. |
||
— |
— |
311 234 |
||
1 |
2112 |
50 |
||
2 |
3 260 |
— |
||
3 |
4 629 |
— |
||
1 |
1510 |
— |
||
4 |
5 692 |
— |
||
4 |
1996 |
_ |
||
4 |
1644 |
80 |
||
4 |
1293 |
60 |
||
2 |
579 |
— |
||
8 |
2107 |
20 |
24 824 |
10 |
1 |
1000 |
|||
1 |
5 825 |
— |
||
1 |
3 860 |
— |
||
1 |
1 630 |
— |
||
1 |
1163 |
45 |
13 478 |
45 |
8 |
6120 |
|||
-| |
- | |
-| |
355 656 55 |
Anm. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Anm. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen
utgå för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
f
331
(Bil. nr 20.)
Anm. 3- Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten
för honom upptagna. .
Anm. 4. Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Anm. 5. Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Anm. 6. Uppkommande vakanser i »indelta» korprals- eller vicekorpralsbeställningar skola återbesättas med
sådana av volontärer. Härigenom föranledda vakanser i volontärbeställningar ersättas endast i
den mån statens slutsumma därigenom icke överskrides.
Anm. 7. Of de er? aspiran ter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Anm. 8- Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Anm. 9- I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller regementschefen,
regementsofficerarna, regementskvartermästaren och regementsadjutantema stamhästar,
skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare utgå. Likaledes skall,
i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager anskaffning
och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage,
vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel,
det i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furageersättningen
indragas.
332
Bil. nr 21,
Stat
för Kronobergs regemente år 1917.
! |
E |
n 11 |
e |
t s |
£ O S t E |
a |
d. |
|||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> |
||||||||||||
arvode, |
furage ers ättning |
Summa |
P >—• |
iu:onor. |
kronor. |
|||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
kronor. |
kronor. |
||||||||||
Kronor. |
pr dag |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6 000 |
— |
6 |
— |
365 |
2190 |
8190 |
_ |
Överste och chef....... |
1 |
8190 |
||||
4 500 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnant........ |
1 |
6 325 |
_ |
||
4000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Majorer........... |
3 |
17 475 |
_ |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
8 |
38 880 |
_ |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
6 |
23160 |
_ |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . . |
11 |
28 545 |
_ |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
11 |
23 265 |
_ |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . . |
10 |
18150 |
— |
163 990 |
_ |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare.......... |
13 |
27 462 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen . . |
13 |
21190 |
|||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen . . |
12 |
18 120 |
— |
66 772 |
50 |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
5 0 |
Furirer av första klassen . . . |
14 |
10 955 |
_ |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
59 |
Furirer av andra klassen . . . |
29 |
15 732 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
38 |
16 948 |
|||
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
D:o , indelta....... |
6 |
720 |
_ |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
41 |
14 329 |
50 |
||
60 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
60 |
— |
D:o , indelta..... |
3 |
180 |
_ |
||
ISO |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- och reservofficersvolon- |
|||||
tärer ............ |
3 |
759 |
_ |
|||||||||||
130 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer......... |
60 |
15180 |
_ |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurirer av andra klassen |
2 |
1085 |
_ |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskorpraler..... |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Sjukvärdsvicekorpraler . |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdssoldater....... |
2 |
579 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Gevärshantverkarfurir av andra |
|||||
klassen .......... |
1 |
542 |
50 |
|||||||||||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Gevärshantverkarkorpral |
1 |
446 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
3öö |
109 |
50 |
349 |
50 |
Gevärshantverkarvicekorpral . |
1 |
349 |
50 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Gevärshantverkarsoldat .... |
1 |
289 |
50 |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hovslagarvicekorpral..... |
1 |
349 |
5 01 |
80 036 |
— |
Transport |
— |
- | |
-| |
310 798 |
50 |
(Bil. nr 21.)
333
E |
n h |
e |
s k |
o B t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
5 |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode, |
furageersättning |
Summa |
JO |
kronor. |
||||||||||
ione- |
kronor. |
|||||||||||||
tillägg. |
å kr. |
da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
— |
— |
310 798 |
50 |
||||||||||
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
_ |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Musikfanjunkare....... |
1 |
2112 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeanter av första klassen |
2 |
3 260 |
— |
||
900 |
— |
? |
— |
278 87 |
556 87 |
— |
| 1543 |
— |
D:o |
3 |
4 629 |
— |
||
780 |
_ |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeant av andra klassen |
1 |
1510 |
— |
||
780 |
— |
; |
— |
278 87 |
556 87 |
— |
j 1423 |
— |
D:o |
4 |
5 692 |
— |
||
360 |
_ |
50 |
278 |
139 |
_ |
449 |
— |
Musikfurirer av andra klassen . |
4 |
1996 |
— |
|||
300 |
_ |
_ |
40 |
278 |
in |
20 |
411 |
20 |
Musikkorpraler........ |
4 |
1644 |
80 |
||
240 |
_ |
_ |
30 |
278 |
83 |
40 |
323 |
40 |
Musikvicekorpraler...... |
4 |
1293 |
60 |
||
180 |
_ |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumslagare eller hornblåsare . |
2 |
579 |
— |
||
180 |
_ |
_ |
30 |
278 |
83 |
40 |
263 |
40 |
Do |
8 |
2107 |
20 |
24 824 |
10 |
Civilmilitiir personal. |
||||||||||||||
1000 |
_ |
__ |
_ |
_ |
— |
— |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . . . |
1 |
1000 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
1 |
5 825 |
— |
|||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare........ |
1 |
3 860 |
— |
||
900 |
_ |
2 |
_ |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Gevärshantverkare...... |
1 |
1 630 |
— |
||
*) 980 |
95 |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
1163 |
45 |
Förrådsvaktmästare...... |
1 |
1163 |
45 |
13 478 |
45 |
Gottgörelse för tjänsteliästar. |
||||||||||||||
400 |
_ |
1 |
_ |
365 |
365 |
_ |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
|||||
ning till regementschefen för |
||||||||||||||
— i den män stamhästar ej |
||||||||||||||
tillhandahållas — till rege-mentskvartermästaren och en |
||||||||||||||
var av regementsadjutantema |
5 355 |
|||||||||||||
— |
||||||||||||||
Summa högst kronor |
— |
8ö4 456|o5 |
i) Därav 80,95 kr. i ersättning för ved och lyse m. m. Åtnjuter dessutom fri hostad.
Anm. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontär avlöningsförmåner
jämte tillägg för hefälsheställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Anm. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå
för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
334
(Bil. nr 21.)
Anm. 3. Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten för
honom upptagna.
Anm. 4. Allt manskap åtnjuter i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Anm. 5. Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Anm. 6. Uppkommande vakanser i »indelta» korprals- eller vicekorpralsbeställningar skola återbesättas med
sådana av volontärer. Härigenom föranledda vakanser i volontärbestftllningar ersättas endast i
den mån statens slutsumma därigenom icke överskrides.
Anm. 7. Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Anm. 8. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Anm. 9. I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller regementschefen,
regementsofficerama, regementskvartermästaren och regementsadjutanterna stamhästar,
skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare utgå. Likaledes skall,
i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager anskaffning
och underhåll av. tj änstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage,
vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel, det
i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furageersättningen
indragas.
335
Bil. nr 22.
Stat
för Jönköpings regemente år 1917.
E |
n h |
e |
t s 1 |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> 0 |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode, |
furageersättning |
JO |
kronor. |
|||||||||||
löne- |
||||||||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
||||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6 000 |
_ |
6 |
_ |
365 |
2190 |
_ |
8190 |
— |
Överste ocli chef....... |
1 |
8190 |
— |
||
4 500 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnant........ |
1 |
6 325 |
— |
||
4 000 |
_ |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Ma j orer........... |
2 |
11650 |
— |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
9 |
43 740 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
6 |
23160 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen |
11 |
28 545 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen |
11 |
23 265 |
— |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och. fänrikar |
10 |
18 150 |
— |
163025 |
— |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
_ |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare.......... |
13 |
27 462 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen |
13 |
21190 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen |
12 |
18120 |
— |
66 772 |
50 |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
_ |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
14 |
10 955 |
— |
||
360 |
_ |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
29 |
15 732 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
43 |
19 178 |
— |
||
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
Korpral, indelt........ |
1 |
120 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
38 |
13 281 |
— |
||
60 |
_ |
— |
_ |
_ |
— |
— |
60 |
— |
Korpral, indelt........ |
6 |
360 |
— |
||
180 |
_ |
_ |
20 |
365 |
73 |
_ |
253 |
— |
Officers- och reservofficersvolon- |
|||||
tärer ............ |
3 |
759 |
— |
|||||||||||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......... |
60 |
15 180 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurirer av andra klassen |
2 |
1085 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskorpraler...... |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
SO |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Sjukvårdsvicekorpraler .... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
385 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårds solda ter....... |
2 |
579 |
— |
||
360 |
_ |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Gevärshantverkarfurir av andra |
|||||
klassen........... |
1 |
542 |
50 |
|||||||||||
300 |
_ |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Gevärshantverkarkorpral . . . |
1 |
446 |
— |
||
240 |
_ |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Gevärshantverkarvicekorpral . . |
1 |
349 |
50 |
||
180 |
_ |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Gevärshantverkarsoldat .... |
1 |
289 |
50 |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hovslagarvicekorpral..... |
1 |
349 |
50 |
80 797 |
50 |
Transport |
— |
— |
310 595 |
— |
336
(Bil. nr 22.)
E |
n h |
e |
t s 1 |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> |
Summa |
|||||||||||
arvode, löne- tillägg. |
f urageers ättning |
Summa |
£ |
ivronor. |
kronor |
|||||||||
ä kr. |
i da- |
kronor. |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
— |
— |
310 595 |
— |
||||||||||
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Musikfanjunkare...... |
i |
2112 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeanter avförsta klassen |
2 |
3 260 |
_ |
||
900 |
— |
{ i |
278 87 |
556 87 |
— |
| 1543 |
— |
D:o |
3 |
4 629 |
— |
|||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeant av andra klassen |
1 |
1510 |
_ |
||
780 |
— |
{ ! |
— |
278 87 |
556 87 |
— |
}• 1423 |
— |
D:o |
4 |
5 692 |
— |
||
360 |
— |
50 |
278 |
139 |
— |
499 |
— |
Musikfurirer av andra klassen . |
4 |
1996 |
||||
300 |
— |
— |
40 |
278 |
in |
20 |
411 |
20 |
Musikkorpraler........ |
4 |
1644 |
80 |
||
240 |
— |
— |
30 |
278 |
83 |
40 |
323 |
40 |
Musikvicekorpraler...... |
4 |
1293 |
60 |
||
180 |
— |
— |
SO |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumslagare eller hornblåsare . |
2 |
579 |
_ |
||
180 |
— |
— |
30 |
278 |
83 |
40 |
263 |
40 |
D:o |
8 |
2107 |
20 |
24 824 |
10 |
Civilmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . . |
1 |
1000 |
_ |
||
3 400 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 225 |
— |
Regementsläkare....... |
1 |
5 225 |
_ |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Bataljonsläkare........ |
1 |
2115 |
_ |
||
1020 |
— |
? |
50 |
22 333 |
96 499 |
50 |
} 1615 |
50 |
D:o |
1 |
1615 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Gevärshantverkare...... |
1 |
1630 |
_ |
||
'') 980 |
95 |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
1163 |
45 |
Förrådsvaktmästare...... |
1 |
1163 |
45 |
12 748 |
95 |
Gottgörelse för tjänstehästar. |
||||||||||||||
400 |
— |
1 |
— |
365 |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
|||||
ning till regementschefen för |
||||||||||||||
av övriga regementsoffice-rare för en tjänstehäst samt |
||||||||||||||
mentskvartermästaren och en |
||||||||||||||
var av regementsadjutanterna |
||||||||||||||
högst........ |
7 |
— |
— |
5 355 |
— |
|||||||||
Summa högst kronor |
— |
- 1- |
353 523 os |
) Därav 80,95 kr. i ersättning för ved och. lyse m. m. Åtnjuter dessutom fri bostad.
Anm. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid
itärkest?llningen> med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Anm. a. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå
för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
337
Anm.
Anm.
Anm.
Anm.
Anm.
Anm.
Anm.
(Bil. nr 22.)
3. Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten för
honom upptagna.
4. Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
5. Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
6. Uppkommande vakanser i »indelta» korprals- eller vicekorpralsbeställningar skola återbesättas med
sådana av volontärer. Härigenom föranledda vakanser i volontärbeställningar ersättas endast i
den mån statens slutsumma därigenom icke överskrides.
7. Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
8. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
9. I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller rege
mentschefen,
regementsofficerarna, regementskvartermästaren och regementsadjutanterna stamhästar,
skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare utgå. Likaledes skall,
i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager anskaffning
och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage,
vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel, det
i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furageersättningen
indragas.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 käft.
43
338
Bil. nr 23.
Stat
för Dalregementet år 1917.
E |
n h |
6 |
t s k |
osta |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Daga vl önintr, |
> P |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode |
furageersättning |
Summa |
cf- 21 |
kronor. |
||||||||||
tillagg. |
å kr. |
i da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6 000 |
— |
6 |
— |
365 |
2190 |
— |
8190 |
— |
Överste och chef....... |
i |
8190 |
_ |
||
4 500 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnant........ |
i |
6 325 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Majorer........... |
2 |
11650 |
— |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
9 |
43 740 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
6 |
23160 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . . |
10 |
25 950 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
11 |
23 265 |
— |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
10 |
18150 |
— |
160430 |
|
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare.......... |
13 |
27 462 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen . . |
13 |
21190 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1 510 |
— |
Sergeanter av andra klassen . . |
12 |
18120 |
— |
66 772 |
50 |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
14 |
10 955 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
29 |
15 732 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
42 |
18 732 |
— |
||
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
D:o , indelta....... Vicekorpraler......... |
2 |
240 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
41 |
14 329 |
50 |
|||
60 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
60 |
— |
D:o , indelta..... Officers- och reservofficersvolon- |
3 |
180 |
— |
||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
||||||
tärer ............ |
3 |
759 |
— |
|||||||||||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......... |
60 |
15 180 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurirer avandraklassen |
2 |
1085 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskorpraler...... |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Sjukvårdsvicekorpraler . . . |
2 |
699 |
— |
||
360 |
— |
— |
40 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdssoldater . |
2 |
579 |
— |
||
180 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Gevärshantverkarfurir av andra |
|||||
300 |
klassen........... |
1 |
542 |
50 |
||||||||||
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Gevärshantverkarkorpral |
1 |
446 |
— |
||||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Gevärshantverkarvicekorpral . . |
1 |
349 |
50 |
||
180 |
— |
— |
SO |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Gevärshantverkarsoldat .... |
1 |
289 |
50 |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hovslagarvicekorpral..... |
1 |
349 |
50 |
81340 |
— |
Transport |
— |
308 542|bo |
(Bil. nr 23.)
339
Antal. |
Kronor. |
Summa kronor. |
||
— |
— |
308 542 |
50 |
|
i |
2112 |
50 |
||
2 |
3 260 |
— |
||
3 |
4 629 |
— |
||
1 |
1510 |
— |
||
4 |
5 692 |
— |
||
4 |
1996 |
— |
||
4 |
1644 |
80 |
||
4 |
1293 |
60 |
||
2 |
579 |
— |
||
8 |
2107 |
20 |
24 824 |
10 |
1 |
1000 |
|||
1 |
5 825 |
— |
||
1 |
3 860 |
— |
||
1 |
1630 |
— |
||
1 |
1163 |
45 |
13 478 |
45 |
7 |
_ |
5 355 |
||
I - |
|_ |
| 352 200 |
05 |
E |
n h |
e t |
s k |
o s t n |
a |
d. |
||
Lön, arvode, löne- tillägg. Kronor. |
Dagavlöning, furageersättning |
Summa kronor. |
||||||
å kr. |
da- gar. |
kronor. |
||||||
1200 |
2 |
60 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
|
900 |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
|
900 |
! |
— |
278 87 |
556 87 |
— |
| 1543 |
— |
|
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
780 |
— |
? |
— |
278 87 |
556 87 |
— |
| 1423 |
— |
360 |
— |
50 |
278 |
139 |
— |
499 |
— |
|
300 |
— |
— |
40 |
278 |
in |
20 |
411 |
20 |
240 |
— |
— |
30 |
278 |
83 |
40 |
323 |
40 |
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
180 |
— |
— |
30 |
278 |
83 |
40 |
263 |
40 |
1000 |
1000 |
|||||||
4 000 |
_ |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
*) 980 |
95 |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
1163 |
45 |
400 |
1 |
365 |
365 |
765 |
Transport
Musikpersonal.
Musikfanjunkare.....
Musiksergeanter av första klassen
D:0
Musiksergeant av andra klassen
D:0
Musikfurirer av andra klassen .
Musikkorpraler........
Musikvicekorpraler......
Trumslagare eller hornblåsare .
D:o
Civilniilitär personal.
Regementspastor, arvode . . .
Regementsläkare.......
Bataljonsläkare........
G-evärshantverkare......
Förrådsvaktmästare......
Gottgörelse för tjänsteliftstar.
Lönetillägg och furageersättning
till regementschefen för
två tjänstehästar, till en var
av övriga regementsofficerare
för en tjänstehåst samt
— i den mån stamhästar ej
tillhandahållas — till regementskvartermästaren
och en
var av regementsadjutanterna
för en tjänstehäst, förslagsvis,
högst............
Summa högst kronor
>) Därav 80,95 kronor i ersättning för ved och lyse m. m. Åtnjuter dessutom fri bostad.
Anm. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehåiies vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Anm 2 Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen
utgå för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Anm.
Anm.
Anm.
Anm.
Anm.
Anm.
Anm.
340
(Bil. nr 23.)
3. Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten
för honom upptagna.
4. Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
5. Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
6. Uppkommande vakanser i »indelta» korprals- eller vicekorpralsbeställningar skola återbesättas med
sådana av volontärer. Härigenom föranledda vakanser i volontärbeställningar ersättas endast i
den mån statens slutsumma därigenom icke överskrides.
7. Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
8. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kung! Maj:ts prövning.
9. I den mån kronan enligt särskilda av Kung! Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller rege
mentschefen,
regementsofficerarna, regementskvartermästaren och regementsadjutantema stamhästar,
skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare utgå. Likaledes skall,
i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager anskaffning
och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage,
vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel, det
i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furageersättningen
indragas. °
341
Bil. nr 24.
Stat
för Hälsinge regemente år 1917.
E |
n h |
e |
s k |
o s t n |
a |
a. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning |
> CJ |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode, |
furageersättning |
Summa |
kronor. |
|||||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da. |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6 000 |
_ |
6 |
_ |
365 |
2 190 |
_ |
8190 |
— |
Överste och. chef....... |
i |
8190 |
— |
||
4 500 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnant........ |
i |
6 325 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Majorer........... |
3 |
17 475 |
— |
||
3 400 |
_ |
4 |
_ |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
8 |
38 880 |
— |
||
2 400 |
_ |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
6 |
23160 |
— |
||
1500 |
_ |
3 |
_ |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . |
10 |
25 950 |
— |
||
1020 |
_ |
3 |
— |
365 |
1095 |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen |
11 |
23 265 |
— |
|||
720 |
_ |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
10 |
18 150 |
— |
161395 |
|
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
_ |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2132 |
50 |
Fanjunkare.......... |
13 |
27 462 |
50 |
||
900 |
_ |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1 630 |
— |
Sergeanter av första klassen . |
13 |
21190 |
— |
||
780 |
_ |
2 |
_ |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen . |
12 |
18 120 |
— |
66 772 |
50 |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furlrer av första klassen . . . |
14 |
10 955 |
— |
|||
360 |
_ |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
29 |
15 732 |
50 |
||
300 |
_ |
_ |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
41 |
18 286 |
— |
||
120 |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
_ |
120 |
— |
D:o , indelta....... |
3 |
360 |
— |
||
240 |
_ |
_ |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
41 |
14 329 |
50 |
||
60 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
__ |
60 |
— |
D:o , indelta..... |
3 |
180 |
— |
||
180 |
_ |
_ |
20 |
365 |
73 |
_ |
253 |
Officers- och reservofficersvolon- |
||||||
tärer ............ |
3 |
759 |
— |
|||||||||||
180 |
_ |
_ |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......... |
60 |
15 180 |
— |
||
360 |
_ |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurirer av andra klassen |
2 |
1085 |
— |
||
300 |
_ |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskorpraler...... |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Sjukvårdsvicekorpraler .... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukv&rdssoldater....... |
2 |
579 |
— |
||
360 |
_ |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Gevärshantverkarfurir av andra |
|||||
klassen........... |
1 |
542 |
50 |
|||||||||||
300 |
_ |
_ |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
Gevärshantverkarkorpral . . . |
1 |
446 |
— |
|||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Gevärshantverkarvicekorpral . . |
1 |
349 |
50 |
||
180 |
_ |
_ |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Gevärshantverkarsoldat • . . . |
1 |
289 |
50 |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hovslagarvicekorpral..... |
1 |
349 |
50 |
81 014 |
— |
Transport |
— |
| 309181 |
50 |
342
(Bil. nr 24.)
E |
n h |
e |
t s k o s t n |
a |
d. |
|||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> |
||||||||||||
arvode, löne- tillägg. |
furageersättning |
Summa |
a- P |
J^ronor. |
kronor |
|||||||||
å kr. |
i da- |
kronor. |
||||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
309 181 |
50 |
||||||||||||
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
60 |
Musikfanjunkare . . . |
l |
2112 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeanter avförsta klassen |
2 |
3 260 |
|||
900 |
— |
{ ? |
Z |
278 87 |
556 87 |
— |
}■ 1543 |
— |
D:o |
3 |
4 629 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeant av andra klassen |
1 |
1510 |
|||
780 |
— |
i ? |
— |
278 87 |
550 87 |
— |
} 1423 |
— |
D:0 |
4 |
5 692 |
— |
||
360 |
— |
50 |
278 |
139 |
— |
499 |
— |
Musikfurirer av andra klassen . |
4 |
1 996 |
||||
300 |
— |
— |
40 |
278 |
116 |
20 |
411 |
20 |
Musikkorpraler...... |
4 |
1644 |
80 |
||
240 |
— |
— |
30 |
278 |
83 |
40 |
323 |
40 |
Musikvicekorpraler . . |
4 |
1293 |
60 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumslagare eller hornblåsare . |
2 |
579 |
|||
180 |
— |
— |
30 |
278 |
83 |
40 |
263 |
40 |
D:o |
8 |
2107 |
20 |
24 824 |
10 |
Civilmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . |
1 |
1000 |
_ |
||
3 400 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 225 |
— |
Regementsläkare....... |
1 |
5 225 |
_ |
||
1 020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Bataljonsläkare........ |
1 |
2115 |
_ |
||
1020 |
— |
? |
50 |
32 333 |
96 499 |
50 |
| 1615 |
50 |
D:o |
1 |
1615 |
60 |
||
900 |
— |
i |
— |
183 182 |
366 183 |
— |
| 1448 |
— |
Gevärshantverkare...... |
1 |
1448 |
_ |
||
900 |
— |
? |
— |
182 183 |
364 182 |
— |
| 1447 |
— |
D:o |
1 |
1447 |
— |
||
:) 980 |
95 |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
1163 |
45 |
Förrådsvaktmästare . . . . • . |
1 |
1163 |
45 |
14 013 |
95 |
Gottgörelse för tjänstehästar. |
||||||||||||||
400 |
— |
1 |
— |
365 |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
|||||
ning till regementschefen för |
||||||||||||||
av övriga regementsoffice-rare för en tjänstehäst samt |
||||||||||||||
mentskvartermästaren och en |
7 |
5 355 |
||||||||||||
Summa högst kronor |
— |
— |
353 374 |
55 |
*) Därav 80,95 kr. i ersättning för ved och lyse m. m. Åtnjuter dessutom fri bostad.
Amn. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner,
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibebålles vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
343
(Bil. nr 24.)
Anm. 2.
Anm. 3.
Anm. 4.
Anm. 5.
Anm. 6.
Anm. 7.
Anm. 8.
Anm. 9.
Anm. 10.
Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå
för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten
för honom upptagna.
Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Uppkommande vakanser i »indelta» korprals- eller vicekorpralsbeställningar skola återbesättas med
sådana av volontärer. Härigenom föranledda vakanser i volontärbeställningar ersättas endast i
den mån statens slutsumma därigenom icke överskrides.
Endast en gevärshantverkare skall efter genomförd organisation å stat förefinnas, varför, vid avgång
i sådan beställning, tillsättning först må ifrågakomma, då den erfordras för upprätthållande av
allenast en sådan beställning.
Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
I den män kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller regementschefen,
regementsofficerarna, regementskvartermästaren och regementsadjutanterna stamhästar,
skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare utgå. Likaledes skall,
i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager anskaffning
och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage,
vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel, det
i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furageersättningen
indragas.
344
Bil. nr 25,
Stat
för Älvsborgs regemente år 1917.
E |
n h. |
e |
t s k o s t n |
a |
d. |
|||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> |
Summa |
|||||||||||
arvode, |
furageersättning |
Summa |
£L |
ivronor. |
kronor. |
|||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6 000 |
— |
6 |
— |
365 |
2190 |
— |
8190 |
— |
Överste och chef....... |
i |
8190 |
_ |
||
4 500 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnant ........ |
i |
6 325 |
_ |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
366 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Majorer........... |
3 |
17 475 |
_ |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
8 |
38 880 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1 460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
6 |
23 160 |
_ |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . . |
10 |
25 950 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
11 |
23 265 |
— |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
10 |
18150 |
— |
161 395 |
_ |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare.......... |
13 |
27 462 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen |
13 |
21190 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen |
12 |
18120 |
— |
66 772 |
50 |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
14 |
10 955 |
_ |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
29 |
15 732 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
42 |
18 732 |
— |
||
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
D:o , indelta....... |
2 |
240 |
_ |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
36 |
12 582 |
— |
||
60 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
60 |
— |
D:o , indelta..... |
8 |
480 |
_ |
||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- och reservofficersvolon- |
|||||
tärer .... • ....... |
3 |
759 |
_ |
|||||||||||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
V olontärer.......... |
60 |
15 180 |
_ |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurirer av andra klassen |
2 |
1085 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskorpraler...... |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Sj ukvårdsvicekorpraler .... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
3ö5 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukv&rdssoldater....... |
2 |
579 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Gevärshantverkarfurir av andra |
|||||
klassen........... |
1 |
542 |
50 |
|||||||||||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Gevärshantverkarkorpral . . . |
1 |
446 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Gevärshantverkarvicekorpral . . |
1 |
349 |
50 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Gevärshantverkarsoldat .... |
1 |
289 |
50 |
||
240 |
— |
— |
SO |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hovslagarvicekorpral..... |
1 |
349 |
50 |
79 892 |
50 |
Transport |
-1 |
_j |
_| |
308 060 |
— |
(jBil. nr 25.)
345
E |
n li |
e t s k |
o s t n |
a |
d. |
|||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> P |
Summa |
|||||||||||
arvode löne- |
furageersättning |
Summa |
fe |
kronor. |
||||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
||||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
— |
— |
— |
308 060 |
— |
|||||||||
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Musikfanjunkare....... |
1 |
2112 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeanter av första klassen |
2 |
3 260 |
— |
||
900 |
- |
{ l |
— |
278 87 |
556 87 |
— |
1 1543 |
— |
D:o |
3 |
4 629 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeant av andra klassen |
1 |
1 510 |
— |
||
780 |
— |
{ ? |
— |
278 87 |
556 87 |
— |
J- 1423 |
— |
D:o |
4 |
5 692 |
— |
||
3G0 |
— |
50 |
278 |
139 |
— |
499 |
— |
Musikfurirer av andra klassen . |
4 |
1996 |
— |
|||
300 |
— |
— |
40 |
278 |
in |
20 |
411 |
20 |
Musikkorpraler........ |
4 |
1644 |
80 |
||
240 |
— |
— |
40 |
278 |
83 |
40 |
323 |
40 |
Musikvicekorpraler...... |
4 |
1293 |
60 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
60 |
289 |
60 |
Trumslagare eller hornblåsare . |
2 |
579 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
278 |
83 |
40 |
263 |
40 |
D:o |
8 |
2107 |
20 |
24 824 |
10 |
Civllmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . . . |
1 |
1000 |
— |
||
4 000 |
— |
r> |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Regementsläkare....... |
1 |
5 825 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare........ |
1 |
3 860 |
— |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Gevärshantverkare...... |
1 |
1630 |
— |
||
*)980 |
95 |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
1163 |
45 |
Förrådsvaktmästare...... |
1 |
1163 |
45 |
13 478 |
45 |
(»ottgörelse för tjänstehästar. |
||||||||||||||
400 |
_ |
1 |
_ |
365 |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
|||||
ning till regementschefen för |
||||||||||||||
tillhandahållas — till rege-mentskvartermästaren och en |
||||||||||||||
var av regementsadjutanterna |
7 |
5 355 |
||||||||||||
Summa högst kronor |
— |
— |
351 717 |
55 |
1) Därav 80.95 kr. i ersättning för ved och lyse m. m. Åtnjuter dessutom fri bostad.
Anm. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Anm. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontämummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå
för dessa å stat anvisade avlöningsförmåner.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft.
44
Anm.
Anm.
Anm.
Anm.
Anm.
Anm.
Anm.
346 (Bil. nr 25.)
3. Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten
för honom upptagna.
4. Allt manskap åtnjuter åtöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura
5. Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
6. Uppkommande vakanser i »indelta» korprals- eller vicekorpralsbeställningar skola återbesättas med
sådana av volontärer. Härigenom föranledda vakanser i volontärbeställningar ersättas endast i
den mån statens slutsumma därigenom icke överskrides.
7. Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
8. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
9. I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller rege
mentschefen,
regementsofficerarna, regementskvartermästaren och regementsadjutanterna stamhästar,
skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare utgå. Likaledes skall,
i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager anskaffning
och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage,
vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik bäst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel, det
i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furageersättningen
indragas. &
347
Bil. nr 26.
Stat
för Hallands regemente år 1917.
E |
n h |
e |
s k |
o s t n |
a d. |
|||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> P |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode, löne- |
fnrageersättning |
Summa |
P, |
kronor. |
||||||||||
kronor. |
||||||||||||||
tillägg. |
ä kr. |
da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6 000 |
_ |
6 |
_ |
365 |
2190 |
_ |
8190 |
__ |
Överste och. chef....... |
1 |
8190 |
— |
||
4 500 |
_ |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnant........ |
1 |
6 325 |
— |
||
4 000 |
_ |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Majorer........... |
3 |
17 475 |
— |
||
3 400 |
_ |
4 |
_ |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
8 |
38 880 |
— |
||
2 400 |
— |
4 3 |
— |
365 3ti5 |
1460 1095 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
6 10 |
23160 |
— |
||
1020 |
_ |
3 |
_ |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
11 |
23 265 |
— |
||
720 |
_ |
3 |
_ |
365 |
1095 |
— |
1 815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
10 |
18 150 |
— |
161 395 |
— |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
_ |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare.......... |
13 |
27 462 |
50 |
||
900 |
_ |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen . . |
13 |
21190 |
— |
66 772 |
|
780 |
_ |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen . . |
12 |
18120 |
— |
50 |
|
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
752 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
14 |
10 955 |
— |
|||
360 |
_ |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . , . |
29 |
15 732 |
50 |
||
300 |
_ |
_ |
40 |
365 |
182 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
39 |
17 394 |
— |
||
120 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
120 |
— |
D:o , indelta....... |
5 |
600 |
— |
||
240 |
_ |
_ |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
36 |
13 582 |
— |
||
60 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
60 |
— |
D:o , indelta..... Officers- och reservofficersvolon- |
8 |
480 |
— |
||
180 |
_ |
_ |
20 |
365 |
73 |
_ |
253 |
— |
759 |
|||||
tärer ............ |
3 |
— |
||||||||||||
180 |
_ |
_ |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer . . . . •..... |
60 |
15 180 |
— |
||
360 |
_ |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
SjtLkvårdsfurirer av andraklassen |
2 |
1 085 |
— |
||
300 |
_ |
_ |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskorpraler...... |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Sjukvårdsvicekorpraler .... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
_ |
_ |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
60 |
Sjukvårdssoldater....... |
2 |
579 |
— |
||
360 |
_ |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Gevärshantverkarfurir av andra |
542 |
||||
klassen........... |
1 |
50 |
||||||||||||
300 |
_ |
_ |
40 |
365 |
146 |
446 |
Gevärshantverkarkorpral . . . |
1 |
446 |
— |
||||
240 |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Gevärshantverkarvicekorpral . . |
1 |
dé9 |
50 |
|||
180 |
_ |
_ |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Gevärshantverkarsoldat .... |
1 |
289 |
50 |
||
240 |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hovslagarvicekorpral..... |
1 |
349 |
50 |
79 914 |
50 |
|
Transport] — |
1 |
1- |
| 308 082|— |
348
(Bil. nr 26.)
E |
n h |
e |
t s k o s t n |
a |
d. |
|||||||||
Lön, arvode, löne- tillägg. |
Dagavlöning, furageersättning |
Summa |
Antal |
Kronor. |
Summa kronor. |
|||||||||
å kr. |
i da- |
kronor. |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
gar |
|||||||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
- |
— |
— |
Transport |
_ |
_ |
_ |
308 082 |
|
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Musikfanjunkare...... |
1 |
2112 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
36ö |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeant av första klassen |
2 |
3 260 |
|||
900 |
— |
f a |
_ |
278 87 |
556 87 |
— |
| 1543 |
— |
D:o |
3 |
4 629 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeant av andra klassen |
1 |
1510 |
|||
780 |
— |
! ? |
— |
278 87 |
556 87 |
— |
| 1423 |
— |
D:o |
4 |
5 692 |
_ |
||
360 |
— |
50 |
278 |
139 |
— |
499 |
_ |
Musikfurirer av andra klassen . |
4 |
1 996 |
||||
300 |
— |
— |
40 |
278 |
111 |
20 |
411 |
20 |
Musikkorpraler....... |
4 |
1644 |
80 |
||
240 |
— |
— |
SO |
278 |
83 |
40 |
323 |
40 |
Musikvicekorpraler .... |
4 |
1293 |
60 |
||
180 |
— |
— |
50 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumslagare eller hornblåsare . |
2 |
579 |
|||
180 |
— |
— |
30 |
278 |
263 |
40 |
83 |
40 |
D:o |
8 |
2107 |
20 |
24 824 |
10 |
Civilmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
_ |
Regementspastor, arvode . |
1 |
1000 |
|||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Regementsläkare...... |
1 |
5 825 |
|||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare . . |
1 |
3 860 |
|||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Gevärhantverkare...... |
1 |
1 630 |
|||
*) 980 |
95 |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
1163 |
45 |
Förrådsvaktmästare..... |
1 |
1163 |
45 |
13 478 |
45 |
Gottgörelse för tjänstehästar. |
||||||||||||||
400 |
— |
1 |
— |
365 |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
|||||
ning till regementschefen för |
||||||||||||||
av övriga regementsoffice-rare för en tjänstehäst samt |
||||||||||||||
— i den mån stamhästar ej |
||||||||||||||
mentskvartermästaren och en |
8 |
_ |
6120 |
|||||||||||
; |
Summa högst kronor |
-| |
-1 |
-| |
352 504 |
55 |
*) Därav 80,95 kr. i ersättning för ved och. lyse m. m. Åtnjuter dessutom fri bostad.
Anm. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Anm. 3. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå
för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
349
(Bil. nr 26.)
Anm. |
3. |
Anm. |
4. |
Anm. |
3. |
Anm. |
6. |
Anm. |
7. |
Anm. |
8. |
Anm. |
9. |
Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten
för honom upptagna.
Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Uppkommande vakanser i »indelta» korprals- eller vicekorpralsbeställningar skola återbesättas med
sådana av volontärer. Härigenom föranledda vakanser i volontäreställningar ersättas endast i
den mån statens slutsumma därigenom icke överskrides.
Officers aspiran ter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller regementschefen,
regementsofficerarna, regementskvartermästaren och regementsadjutanterna stamhästar,
skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare utgå. .Likaledes skall,
i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Ma.j:t givna bestämmelser övertager anskaffning
och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage,
vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel, det
i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furageersättningen
indragas.
I
350
Bil. nr 27.
Stat
för Bohusläns regemente år 1917.
Enke |
t s |
kostnad. |
| |
|||||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> |
||||||||||||
arvode |
fur agee rs ättning |
Summa |
-tt-ronor. |
kronor. |
||||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6 000 |
— |
6 |
— |
365 |
2100 |
— |
8190 |
_ |
Överste och chef....... |
1 |
8190 |
|||
4 500 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnant .... • . . . |
1 |
6 325 |
_ |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 285 |
— |
Majorer.....■..... |
3 |
17 475 |
_ |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
8 |
38880 |
_ |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
6 |
23160 |
_ |
||
1 500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . . |
11 |
28 545 |
_ |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
11 |
23 265 |
_ |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
10 |
18 150 |
— |
163 990 |
|
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare.......... |
13 |
27462 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen . |
13 |
21190 |
|||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1519 |
Sergeanter av andra klassen |
12 |
18 120 |
— |
66 772 |
50 |
|
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
— |
— |
60 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
14 |
10 955 |
_ |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
29 |
15 732 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler.......... |
39 |
17 394 |
|||
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
D:o , indelta....... |
5 |
600 |
_ |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
37 |
12 931 |
50 |
||
60 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
60 |
— |
D:o , indelta..... |
7 |
420 |
_ |
||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- och reservofficersvolon- |
|||||
tärer .......... |
3 |
759 |
_ |
|||||||||||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer....... |
60 |
15 180 |
_ |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurirer av andra klassen |
2 |
1085 |
_ |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskorpraler...... |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
SO |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Sjukvårdsvicekorpraler |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
60 |
Sjukvårdssoldater .... |
2 |
579 |
_ |
||
360 |
— |
— |
50 |
ö6ö |
182 |
50 |
542 |
50 |
Gevärshantverkarfurir av andra |
|||||
klassen ......... |
1 |
542 |
50 |
|||||||||||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Gevärshantverkarporpral |
1 |
446 |
|||
240 |
— |
— |
30 |
d6o |
109 |
50 |
349 |
50 |
Gevärhantverkarvicekorpral . |
1 |
349 |
50 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Gevärshantverkarsoldat . . . |
1 |
289 |
50 |
||
240 |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hovslagarvicekorpral . . . |
1 |
349 |
50 |
79 204 |
— |
|
Transport |
-1 |
-1 |
-1 |
309 966|5o |
(Bil. nr 27.)
351
E |
n h |
e |
s k |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
\> P |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode, löne- tillägg. |
furageersättning |
Summa |
P |
ktonor. |
||||||||||
å kr. |
da- |
kronor. |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
— |
— |
— |
309 966 |
50 |
|||||||||
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Musikfanjunkare....... |
1 |
2 112 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeanter av förstaklassen |
2 |
3 260 |
— |
||
900 |
— |
? |
278 87 |
556 87 |
_ |
j- 1543 |
— |
Do |
3 |
4 629 |
— |
|||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeant av andra klassen |
1 |
1510 |
— |
||
780 |
— |
! |
— |
278 87 |
556 87 |
— |
| 1423 |
— |
D:o |
4 |
5 692 |
— |
||
360 |
— |
50 |
278 |
139 |
— |
499 |
— |
Masikfurirer av andra klassen . |
4 |
1996 |
— |
|||
300 |
— |
— |
40 |
278 |
in |
20 |
411 |
20 |
Musikkorpraler........ |
4 |
1644 |
80 |
||
240 |
— |
— |
30 |
278 |
83 |
40 |
323 |
40 |
Musikvicekorpraler...... |
4 |
1293 |
60 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumslagare eller hornblåsare . |
2 |
579 |
— |
||
160 |
— |
— |
30 |
278 |
83 |
40 |
263 |
40 |
D:o |
8 |
2107 |
20 |
24 824 |
10 |
Civilmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . . . |
1 |
1000 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Regementsläkare....... |
1 |
5 825 |
|||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare........ |
1 |
3 860 |
— |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Gevärshantverkare...... |
1 |
1 630 |
|||
*) 980 |
95 |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
1163 |
46 |
Förrådsvaktmästare...... |
1 |
1163 |
45 |
13 478 |
45 |
Gottgörelse för tjiinsteliästar. |
||||||||||||||
400 |
— |
1 |
— |
365 |
365 |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
||||||
ning till regementschefen för |
||||||||||||||
av övriga regementsoffice-rare för en tjänstehäst samt |
||||||||||||||
—- i den mån stamhästar ej |
||||||||||||||
var av regementsadjutanterna |
8 |
6120 |
||||||||||||
Summa högst kronor |
- |
| 354 389 |
05 |
*) Därav 80,96 kr. i ersättning för ved och lyse m. m. Åtnjuter dessutom fri bostad.
Anm. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Anm. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontämummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå
för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
352
(Bil. nr 27.)
Anm. 3.
Anm. 4-Anm. 5.
Anm. 6.
Anm. 7.
Anm. 8.
Anm. 9.
Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten
för honom upptagna.
Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Uppkommande vakanser i »indelta» korprals- eller vicekorpralsbeställningar skola återbesättas med
sådana av volontärer. Härigenom föranledda vakanser i volontärbeställningar ersättas endast i
den mån statens slutsumma därigenom icke överskrides.
Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller regementschefen,
regementsofficerarna, regementskvartermästaren och regementsadjutanterna stamhästar,
skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare utgå. Likaledes skall,
i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager anskaffning
och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage,
vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel, det
i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furageersättningen
indragas.
353
Bil. nr 28.
Stat
för Västmanlands regemente år 1917.
E |
n h e t |
s k |
o s t n |
a |
d. |
|||||||||
Lön, |
Dag-avlöning, |
P |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode löne- |
furägeersättning |
Summa |
P |
kronor. |
||||||||||
tillägg. |
å kr. |
da- |
||||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6 000 |
_ |
6 |
_ |
365 |
2190 |
_ |
8190 |
_ |
Överste och chef....... |
1 |
8190 |
— |
||
4 500 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnant........ |
1 |
6 325 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Majorer........... |
3 |
17 475 |
— |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
8 |
38 880 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
6 |
23160 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen. . |
11 |
28 545 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen. . |
11 |
23 265 |
— |
||
720 |
— |
3 |
— |
965 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
10 |
18150 |
— |
163 990 |
— |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
_ |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare.......... |
13 |
27 462 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen |
13 |
21190 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen . |
12 |
18 120 |
— |
66 772 |
SO |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
_ |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Funder av första klassen . . . |
14 |
10 955 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
29 |
15 732 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
36 |
16 056 |
— |
||
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
D:o , indelta....... |
8 |
960 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
42 |
14 679 |
— |
||
60 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
60 |
— |
D:o , indelta..... |
2 |
120 |
— |
||
180 |
— |
_ |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- och reservofficersvolon- |
|||||
tärer ............ |
3 |
759 |
— |
|||||||||||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......... |
60 |
15180 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurirer av andra klassen |
2 |
1085 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskorpraler...... |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Sj ukvårdsvicekorpraler .... |
2 |
699 |
— |
||
18Q |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdssoldater....... |
2 |
579 |
— |
|||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Gevärshantverkarfurir av andra |
|||||
klassen ........... |
1 |
542 |
50 |
|||||||||||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Gevärshantverkarkorpral . . . |
1 |
446 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Gevärshantverkarvicekorpral . . |
1 |
349 |
50 |
||
18C |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Gevärshantverkarsoldat .... |
1 |
289 |
50 |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hovslagarvicekorpral..... |
1 |
349 |
50 |
79 673 |
50 |
Transport |
— |
1 - |
1- |
310 436 |
1- |
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft. 45
354
(Bil. nr 28.)
E |
n h |
e |
t s k o s t n |
a |
d. |
|||||||||
Lön, |
Dagavlönine, |
t |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode, löne- tillägg. |
furage ers ättning |
Summa |
P |
kronor. |
||||||||||
å kr. |
i da- |
kronor. |
||||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
— |
— |
— |
310 436 |
_ |
|||||||||
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Musikfanjunkare....... |
1 |
2112 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeanter avförsta klassen |
2 |
3 260 |
— |
||
900 |
— |
{ ? |
— |
278 87 |
556 87 |
— |
| 1543 |
— |
D:o |
3 |
4 629 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeant av andra klassen |
1 |
1510 |
_ |
||
780 |
— |
{ f |
— |
278 87 |
556 87 |
— |
}■ 1423 |
— |
D:o |
4 |
5 692 |
— |
||
360 |
— |
50 |
278 |
139 |
— |
499 |
— |
Musikfurirer av andra klassen . |
4 |
1996 |
_ |
|||
300 |
— |
— |
40 |
278 |
in |
20 |
411 |
20 |
Musikkorpraler........ |
4 |
1644 |
80 |
||
240 |
— |
— |
30 |
278 |
83 |
40 |
323 |
4 0 |
Musikvicekorpraler...... |
4 |
1293 |
60 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
5(1 |
289 |
50 |
Trumslagare eller hornblåsare . |
2 |
579 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
278 |
83 |
40 |
263 |
40 |
D:o |
8 |
2107 |
20 |
24 824 |
10 |
Civilmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
— |
— |
— |
— |
— |
—- |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . . . |
1 |
1000 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Regementsläkare....... |
1 |
5 825 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare........ |
1 |
3 860 |
— |
||
900 |
— |
{ i |
— |
183 182 |
366 182 |
— |
| 1448 |
— |
Gevärshantverkare...... |
1 |
1448 |
— |
||
900 |
— |
{ ! |
— |
182 183 |
364 183 |
— |
} 1447 |
— |
D:o ...... |
1 |
1447 |
— |
||
*)980 |
95 |
50 |
365 |
182 |
50 |
1163 |
45 |
Förrådsvaktmästare...... |
1 |
1163 |
45 |
14 743 |
45 |
|
Gottgörelse för tjänsteliästar. |
||||||||||||||
400 |
— |
1 |
— |
365 |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
|||||
ning till regementschefen för |
||||||||||||||
var av regementsadjutanterna |
8 |
6120 |
||||||||||||
Summa högst kronor |
— |
— |
356123 |
55 |
l) Därav 80,90 kr. i ersättning för ved och lyse m. m. Åtnjuter dessutom fri bostad.
Anm. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
355
Anm. 2.
Anm. 3.
Anm. 4.
Anm. 5.
Anm. 6.
Anm. 7.
Anm 8.
Anm. 9.
Anm. 10.
(Bil. nr 28.)
Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer inft under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den valcanta beställningen
utgå, för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten för
honom upptagna.
Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Uppkommande vakanser i »indelta» korprals- eller vicekorpralsbeställningar skola återbesättas med
sådana av volontärer. Härigenom föranledda vakanser i volontärbeställningar ersättas endast i
den mån statens slutsumma därigenom icke överskrides.
Endast en gevärshantverkare skall efter genomförd organisation å stat förefinnas, varför, vid avgång
i sådan beställning, tillsättning först må ifrågakomma, då den erfordras för upprätthållande
av allenast en dylik beställning.
Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kung!. Majits prövning.
I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. U ajit meddelade bestämmelser tillhandahåller regementschefen,
regementsofficerarna, regementskvartermästaren och regementsadjutanterna stamhästar,
skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare utgå. Likaledes skall,
i den mån kronan enligt särskilda av Kung! Maj:t givna bestämmelser övertager anskaffning
och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage,
vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel, det
i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furageersättningen
indragas.
356
Bil. nr 29.
Stat
för Norrbottens regemente år 1917.
E |
n h |
e |
t s k o s t n |
a |
d. |
|||||||||
Lön, |
Dagavlönine:, |
i> |
||||||||||||
arvode, |
furageersättning |
Summa |
e+- P. |
n.ronor. |
kronor. |
|||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6 000 |
— |
6 |
— |
365 |
2190 |
— |
8190 |
— |
Överste och chef....... |
1 |
8190 |
|||
4 500 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnant........ |
1 |
6 325 |
_ |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Majorer............ |
3 |
17 475 |
_ |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
10 |
48 600 |
_ |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
8 |
30 880 |
_ |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen. . |
12 |
31140 |
_ |
||
1 020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
11 |
23 265 |
_ |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
10 |
18 150 |
— |
184 025 |
_ |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
60 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare.......... |
15 |
31687 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen |
15 |
24 450 |
_ |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen |
11 |
16 610 |
— |
72 747 |
50 |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
14 |
10 955 |
_ |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
29 |
15 732 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
40 |
17 840 |
|||
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
D:o , indelta....... |
4 |
480 |
_ |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
41 |
14 329 |
50 |
||
60 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
60 |
— |
D:o , indelta..... |
3 |
180 |
_ |
||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- och reservofficersvolon- |
|||||
tärer ............ |
3 |
759 |
_ |
|||||||||||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......... |
60 |
15 180 |
_ |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurirer av andra klassen |
2 |
1085 |
_ |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdsko rpraler...... |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Sjukvårdsvicekorpraler . . . |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdssoldater....... |
2 |
579 |
_ |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Gevärshantverkarfurir av andra |
|||||
klassen .......... |
1 |
542 |
50 |
|||||||||||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Gevärshantverkarkorpral |
1 |
446 |
|||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Gevärshantverkarvicekorpral . |
1 |
349 |
50 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
so |
289 |
50 |
Gevärshantverkarsoldat .... |
1 |
289 |
50 |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hovslagarvicekorpral..... |
1 |
349 |
50 |
80 688 |
— |
Transport |
-| |
- |
-1 |
337 460 |
50 |
(Bil. nr 29.)
357
E |
n h |
e |
t s k |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> P |
Summa |
|||||||||||
arvode löne- tillägg. |
furageersättning |
Summa |
kronor. |
|||||||||||
å kr. |
i da- |
kronor. |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
— |
— |
— |
337 460 |
50 |
|||||||||
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
_ |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Musikfanjunkare....... |
i |
2112 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeanter av första klassen |
5 |
8150 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeanter av andra klassen |
5 |
7 550 |
— |
||
360 |
_ |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Musikfurirer av andra klassen . |
4 |
2170 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Musikkorpraler........ |
4 |
1784 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Musikvicekorpraler...... |
4 |
1398 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumslagare eller hornblåsare . |
10 |
2 895 |
— |
26 059 |
50 |
Civilmilitär personal. |
||||||||||||||
900 |
_ |
2 |
_ |
365 |
730 |
_ |
1630 |
_ |
Gevärshantverkare...... |
1 |
1630 |
— |
||
*)980 |
95 |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
1163 |
45 |
Förrådsvaktmästare...... |
1 |
1163 |
45 |
2 793 |
45 |
Gottgörelse för tjänstehästar. |
||||||||||||||
400 |
_ |
1 |
— |
365 |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
|||||
ning till regementschefen för |
||||||||||||||
— i den mån stamhästar ej |
||||||||||||||
tillhandahållas — till rege-mentskvartermästaren och en |
||||||||||||||
var av regementsadjutantema |
9 |
6 885 |
||||||||||||
Summa högst kronor |
— |
— |
373198 |
45 |
*) Bärav 80,95 kr. i ersättning för ved och lyse m. m. Åtnjuter dessutom fri hostad.
Anm. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl hibehålles vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Anm. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontämummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå
för dessa å stat anvisade avlöningsförmåner.
Anm. 3. Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, hibehålles
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten
för honom upptagna.
Anm. 4. Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Anm. 5. Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Anm.
Anm.
Anm.
Anm.
358 (Bil. nr 29.)
6. Uppkommande vakanser i »indelta» korprals- eller vicekorpralsbeställningar skola återbesättas med
sådana av volontärer. Härigenom föranledda vakanser i volontärbeställningar ersättas endast i
den mån statens slutsumma därigenom icke överskrides.
7. Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
8. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
9. I den mån kronan enligt särskilda av Kung!. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller rege
mentschefen,
regementsofficerarna, regementskvartermästaren och regementsadjutantema stamhästar,
skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare utgå. Likaledes skall,
i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager anskaffning
och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage,
vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel, det
i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furage ersättningen
indragas.
359
Bil. nr 30.
Stat
för Västerbottens regemente år 1917.
E |
n h |
e |
; s k |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> EJ |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode |
furageersättning |
P |
kronor. |
|||||||||||
löne- |
||||||||||||||
tillägg |
å kr. |
i da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6 000 |
_ |
6 |
_ |
365 |
2190 |
— |
8190 |
— |
Överste och chef....... |
l |
8190 |
— |
||
4 500 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnant........ |
i |
6 325 |
— |
||
4 000 |
_ |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Majorer........... |
3 |
17 475 |
— |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
8 |
38 880 |
— |
||
2 400 |
_ |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
6 |
23 160 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen |
ii |
28 545 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
ii |
23 265 |
— |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
10 |
18150 |
163 990 |
— |
|
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
_ |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare.......... |
13 |
27462 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen . |
13 |
21190 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen |
12 |
18120 |
— |
66 772 |
50 |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
_ |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
14 |
10 955 |
— |
||
360 |
_ |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . • |
29 |
15 732 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
39 |
17 394 |
— |
||
120 |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
D:o , indelta....... |
5 |
600 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
43 |
15 028 |
50 |
||
160 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
60 |
— |
Vicekorpral, indelt...... |
1 |
60 |
|||
80 |
_ |
_ |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- och reservofficersvolon- |
|||||
tärer ............ |
3 |
759 |
— |
|||||||||||
180 |
_ |
_ |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......... |
60 |
15 180 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårds furirer av andra klassen |
2 |
1085 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskorpraler...... |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Sjukvårdsvicekorpraler .... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
SO |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdssoldatcr....... |
2 |
579 |
— |
||
360 |
— |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Gevärshantverkarfurir av andra |
|||||
klassen ........... |
1 |
542 |
50 |
|||||||||||
300 |
_ |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Gevärshantverkarkorpral . . . |
1 |
446 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Gevärshantverkarvicekorpral . . |
1 |
349 |
50 |
||
180 |
_ |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Gevärshantverkarsoldat .... |
1 |
289 |
50 |
||
240 |
— |
— |
SO |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hovslagarvicekorpral..... |
1 |
349 |
50 |
80 941 |
— |
Transport |
— |
- |
311703 |
50 |
360
(Bil. nr 30.)
E |
n h |
e |
t s k o s t n |
a |
d. |
|||||||||
Lön, |
Dagavlöning-, |
> |
||||||||||||
arvode, löne- tillägg. |
furageersättning |
Summa |
d- |
Ä-ronor. |
kronor. |
|||||||||
å kr. |
i da- |
kronor. |
||||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
_ |
311703 |
50 |
|||||||||||
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Musikfanjunkare....... |
1 |
2112 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeanter avförsta klassen |
2 |
3 260 |
|||
900 |
— |
{ l |
278 87 |
556 87 |
— |
{ 1543 |
— |
D:o |
3 |
4 629 |
— |
|||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeant av andra klassen |
1 |
1510 |
_ |
||
780 |
— |
? |
278 87 |
556 87 |
— |
| 1423 |
— |
D:o |
4 |
5 692 |
— |
|||
360 |
— |
50 |
278 |
139 |
— |
499 |
— |
Musikfurirer av andra klassen . |
4 |
1996 |
||||
300 |
— |
— |
40 |
278 |
in |
20 |
411 |
20 |
Musikkorpraler....... |
4 |
1644 |
80 |
||
240 |
— |
— |
30 |
278 |
83 |
40 |
323 |
40 |
Musikvicekorpraler...... |
4 |
1293 |
60 |
||
180 |
— |
— |
SO |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumslagare eller hornblåsare . |
2 |
579 |
|||
180 |
— |
— |
30 |
278 |
83 |
40 |
263 |
40 |
D:o |
8 |
2107 |
20 |
24 824 |
10 |
Civilmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
— |
— |
— |
— |
1825 |
— |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . |
1 |
1000 |
_ |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
— |
5 825 |
— |
Regementsläkare...... |
1 |
5 825 |
_ |
|||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare........ |
1 |
3 860 |
_ |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Gevärshantverkare..... |
1 |
1630 |
_ |
||
J)980 |
95 |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
1163 |
45 |
Förrådsvaktmästare . . . |
1 |
1163 |
45 |
13 478 |
45 |
Gottgörelse för tjänstehästar. |
||||||||||||||
400 |
— |
1 |
— |
365 |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
|||||
ning till regementschefen för |
||||||||||||||
högst......... |
8 |
— |
— |
6120 |
— |
|||||||||
Summa högst kronor |
— |
— |
-i |
356 126 |
05 |
) Därav 0,9o kr. i ersättning för ved och lyse m. m. Åtnjuter dessutom fri bostad.
Anm. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid
, tarbest^UnlIlgen’ med dess å stat uPPtagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Anm. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontämummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen
utgå för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
361
(Bil. nr SO.)
Anm. 3.
Anm. 4.
Anm. 5.
Anm. 6.
Anm. 7.
Anm. 8.
Anm. 9.
Låntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten
för honom upptagna.
Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Uppkommande vakanser i »indelta» korprals- eller vicekorpralsbeställningar skola återbesättas med
sådana av volontärer. Härigenom föranledda vakanser i volontärbeställningar ersättas endast i
den mån statens slutsumma därigenom icke överskrides.
Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Yid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Majtts prövning.
I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller regementschefen,
regementsofficerare a, regementskvartermästaren och regementsadjutanterna stamhästar,
skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare utgå. Likaledes skall,
i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager anskaffning
och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage,
vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel, det
i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furageersättningen
indragas.
Bihang till riksdagens protokoll 1916.
1 samt.
1 höft.
46
362
Bil. nr 31.
Stat
för Kalmar regemente år 1917.
E |
ii h |
e |
t s k o s t n |
a |
a. |
|||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> |
||||||||||||
arvode, |
furageersättning |
Summa |
C4- P t—• |
Bk-ronor. |
kronor. |
|||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
| |
Officerare. |
|||||||||||||
6 000 |
— |
6 |
— |
365 |
2190 |
— |
8190 |
Överste och chef....... |
1 |
8190 |
||||
4 500 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 — |
Överstelöjtnant........ |
1 |
6 325 |
_ |
|||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
j — |
Majorer........... |
3 |
17 475 |
_ |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 8601— |
Kaptener av första klassen . . |
8 |
38 880 |
_ |
|||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
6 |
23160 |
_ |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595: — |
Löjtnanter av första klassen . . |
10 |
25 950 |
_ |
|||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
11 |
23 265 |
_ |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815!— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
10 |
18 150 |
— |
161 395 |
||
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 50 |
Fanjunkare.......... |
13 |
27 462 |
50 |
|||
900 |
— |
2 |
— |
265 |
730 |
— |
1630;- |
Sergeanter av första klassen . |
13 |
21190 |
||||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen |
12 |
18120 |
— |
66 772 |
50 |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
14 |
10 955 |
|||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542j 5 o |
Furirer av andra klassen . . . |
29 |
15 732 |
50 |
|||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
Korpraler........... |
35 |
15 610 |
||||
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
D:o , indelta....... |
9 |
1080 |
_ |
|||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349''50 |
Vicekorpraler......... |
36 |
12 582 |
_ |
|||
60 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
60 |
D:o , indelta..... |
8 |
480 |
_ |
|||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
Officers- och reservofficersvolon- |
||||||
tärer ............ |
3 |
759 |
_ |
|||||||||||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......... |
60 |
15180 |
_ |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
60 |
Sjukvårdsfurirer av andra klassen |
2 |
1085 |
_ |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskorpraler...... |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Sjukvårds vicekorpraler . |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdssoldater....... |
2 |
579 |
_ |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Gevärshantverkarfurir av andra |
|||||
klassen ........... |
1 |
542 |
50 |
|||||||||||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Gevärshantverkarkorpral |
1 |
446 |
|||
240 |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Gevärshantverkarvicekorpral . |
1 |
349 |
50 |
|||
Transport |
-| |
76 971 |so| |
228 167(50 |
(Bil. nr 31)
363
E |
n h |
0 t |
s k |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning:, |
P |
Kronor. |
Summa kronor. |
||||||||||
arvode löne- |
furageersättning |
Summa |
P |
|||||||||||
kronor. |
||||||||||||||
tillägg. |
å kr. |
da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
76 971 |
50 |
228 167 |
50 |
||||||||||
180 |
_ |
_ |
SO |
365 |
109 |
50 |
289 |
so |
Gevärshantverkarsoldat . . . . |
1 |
289 |
50 |
||
240 |
_ |
_ |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hovslagarvicekorpral..... |
1 |
349 |
50 |
77 610 |
50 |
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Musikfanjunkare ....... |
1 |
2112 |
5o |
|||
900 |
— |
2 |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeanter av första klassen |
2 |
3 260 |
— |
|||
900 |
— |
{i |
— |
278 87 |
556 87 |
— |
| 1543 |
- |
D:0 |
3 |
4 629 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeant av andra klassen |
1 |
1510 |
—■; |
||
780 |
— |
{ ? |
— |
278 87 |
556 87 |
— |
| 1423 |
— |
D:o |
4 |
5 692 |
— |
||
360 |
__ |
50 |
278 |
139 |
_ |
499 |
— |
Musikfurirer av andra klassen . |
4 |
1996 |
— |
|||
300 |
_ |
_ |
40 |
278 |
in |
20 |
411 |
20 |
Musikkorpraler........1 |
4 |
1 644 |
80 |
||
240 |
_ |
_ |
SO |
278 |
83 |
40 |
323 |
40 |
Musikvicekorpraler...... |
4 |
1 293 |
60 |
||
180 |
_ |
_ |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumslagare eller hornblåsare . |
2 |
579 |
—1 |
||
180 |
_ |
_ |
30 |
278 |
83 |
40 |
263 |
40 |
D:o |
8 |
2 107 |
20 |
24 824 |
10 |
Civilmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . . . |
1 |
1000 |
— |
||
4 000 |
_ |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Regementsläkare....... |
1 |
5 825 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare........ |
1 |
3 860 |
— |
||
900 |
— |
! ? |
— |
183 182 |
366 182 |
_ |
} 1448 |
— |
Gevärshantverkare...... |
1 |
1448 |
— |
||
900 |
— |
{ ? |
— |
182 183 |
364 183 |
— |
} 1447 |
— |
D:o ...... |
1 |
1447 |
— |
||
>) 980 |
95 |
50 |
365 |
182 |
50 |
1163 |
45 |
Förrådsvaktmästare...... |
1 |
1163 |
45 |
14 743 |
45 |
|
Gottgörelse för tjänste hästar. |
||||||||||||||
400 |
_ |
l |
_ |
365 |
365 |
_ |
765 |
_ |
Lönetillägg ock furageersätt- |
|||||
ning till regementschefen för |
||||||||||||||
mån stamhästar ej tillhanda-hållas — till regementskvarter-mästaren och en var av re- |
||||||||||||||
gementsadjlanterna för en |
8 |
6120 |
— |
|||||||||||
Summa högst kronor |
| |
851465)55 |
>) Därav 80,95 kr. i ersättning för ved ock lyse m. m. Åtnjuter dessutom fri bostad.
364
(Bil. nr 31.)
Anm. |
1. |
Anm. |
2. |
Anm. |
3. |
Anm. |
4. |
Anm. |
5. |
Anm. |
6- |
Anm. |
7. |
Anm. |
8. |
Anm. |
9. |
Anm. |
10. |
Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för b efälsb e ställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid
yolontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen
utgå för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten
för honom upptagna.
Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Uppkommande vakanser i »indelta» korprals- eller vicekorpralsbeställningar skola återbesättas med
sådana av volontärer. Härigenom föranledda vakanser i volontärbeställningar ersättas endast i
den mån statens slutsumma därigenom icke överskrides.
Endast en gevärshantverkare skall efter genomförd organisation å stat förefinnas, varför, vid avgång
i sådan beställning, tillsättning först må ifrågakomma, då den erfordras för upprätthållande
av allenast en dylik beställning.
Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller regementschefen,
regementsofficerarna, regementskvartermästaren och regementsadjutantema stamhästar
skall i staten upptagen gottgörelse för tj änstehästar icke vidare utgå. ’ Likaledes skall,
i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager anskaffning
och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage,
vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel, det
i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furageersättningen
indragas.
365
Bil. nr 32.
Stat
för Värmlands regemente år 1917.
E |
n h |
0 |
s k |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning:, |
> P» |
Summa |
|||||||||||
arvode |
furage ers ättning |
P |
kronor. |
|||||||||||
löne- |
||||||||||||||
tillägg. |
a kr. |
i da- |
||||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
• |
|||||||||||||
6 000 |
_ |
6 |
_ |
365 |
2190 |
_ |
8190 |
_ |
Överste och chef....... |
1 |
8190 |
— |
||
4 500 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnant........ |
1 |
6 325 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Majorer ''........... |
2 |
11650 |
— |
||
3 400 |
_ |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
8 |
38 880 |
— |
||
2 400 |
_ |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
6 |
23160 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . . |
10 |
25 950 |
— |
||
1020 |
_ |
3 |
— |
365 |
1095 |
_ |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
11 |
23 265 |
— |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
10 |
18150 |
— |
155 570 |
— |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
_ |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112] |
50 |
Fanjunkare.......... |
13 |
27 462 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen |
13 |
21190 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen |
12 |
18120 |
— |
66 772 |
50 |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
_ |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
14 |
10 955 |
— |
||
360 |
_ |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
29 |
15 732 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
40 |
17 840 |
— |
||
120 |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
D:o , indelta....... |
4 |
480 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
40 |
13 980 |
— |
||
60 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
60 |
— |
D:o , indelta..... |
4 |
240 |
— |
||
180 |
_ |
_ |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- och reservofficersvolon- |
|||||
tärer ............ |
3 |
759 |
— |
|||||||||||
180 |
— |
_ |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Y olontärer.......... |
60 |
15180 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurirer av andra klassen |
2 |
1085 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskorpraler...... |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
SO |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Sjukvårdsvicekorpraler .... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdssoldater....... |
2 |
579 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
G-evärshantverkarfurir av andra |
|||||
klassen........... |
1 |
542 |
50 |
|||||||||||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Gevärshantvérkarkorpral . . . |
1 |
446 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Gevärshantverkarvicekorpral . . |
1 |
349 |
50 |
||
Transport |
— |
79 759 |
50 |
222 342 |
50 |
366
(Bil. nr 32.)
E |
n h |
e |
t s ] |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> 0 |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode, |
furage ers ättning |
Summa |
c+- P |
kronor. |
||||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
180 |
365 |
Transport |
79 759 |
50 |
222 342 |
50 |
||||||||
— |
— |
SO |
109 |
50 |
289 |
50 |
Gevärshantverkarsoldat .... |
1 |
289 |
50 |
||||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hovslagarvieekorpral..... |
1 |
349 |
50 |
80 398 |
50 |
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
60 |
Musikfanjunkare....... |
1 |
2112 |
50 |
|||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiks erge anter av första klassen |
2 |
3 260 |
_ |
||
900 |
— |
{ ! |
z |
278 87 |
556 87 |
— |
j- 1543 |
— |
D:o |
3 |
4 629 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeant av andra klassen |
1 |
1510 |
_ |
||
780 |
— |
{ I |
— |
278 87 |
556 87 |
— |
| 1423 |
— |
D:o |
4 |
5 692 |
— |
||
360 |
— |
50 |
278 |
139 |
— |
499 |
— |
Musikfurirer av andra klassen . |
4 |
1996 |
_ |
|||
300 |
— |
— |
40 |
278 |
in |
20 |
411 |
20 |
Musikkorpraler........ |
4 |
1644 |
SO |
||
240 |
— |
— |
30 |
278 |
83 |
40 |
323 |
40 |
Musikvicekorpraler *..... |
4 |
1293 |
60 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumslagare eller hornblåsare . |
2 |
579 |
_ |
||
180 |
— |
— |
30 |
278 |
83 |
40 |
263 |
40 |
D:o |
8 |
2107 |
20 |
24 824 |
10 |
Civilmilitiir personal. |
||||||||||||||
1000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . . . |
1 |
1000 |
_ |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Regementsläkare....... |
1 |
5 825 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare........ |
1 |
3 860 |
— |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
1630 |
— |
Gevärshantverkare...... |
1 |
1630 |
_ |
|||
») 980 |
95 |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
1163 |
45 |
Förrådsvaktmästare...... |
1 |
1163 |
45 |
13 478 |
45 |
Gottgörelse för tjänstehästar. |
||||||||||||||
400 |
— |
1 |
— |
365 |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
|||||
ning till regementschefen för |
||||||||||||||
övriga regementsofficerare för |
||||||||||||||
mån stamhästar ej tillhanda-hållas — till regementskvarter-mästaren och en var av re-gementsadjutanterna för en |
7 |
5 355 |
||||||||||||
Summa högst kronor |
— |
— |
— |
346 398 |
55 |
*) Därav 80,95 kr. i ersättning för ved och lyse m. m. Åtnjuter dessutom fri bostad.
Anm. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
(Bil. nr 32.)
367
Anm. 2
Anm. 3
Anm. 4
Anm. 5
Anm. 6
Anm. 7
Anm. 8
Anm. 9
. Vid vakanser i underbefäls eller beställniugsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen
utgå för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
. Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten
för honom upptagna.
Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
. Uppkommande vakanser i »indelta» korprals- eller vicekorpralsbeställningar skola återbesättas med
sådana av volontärer. Härigenom föranledda vakanser i volontärbeställningar ersättas endast i
den mån statens slutsumma därigenom icke överskrides.
. Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
. I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller regementschefen,
regementsofficerarna, regementskvartermästaren och regementsadjutanterna stamhästar
skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare utgå. Likaledes skall,
i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager anskaffning
och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage,
vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel, det
i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furageersättningen
indragas.
«
368
Bil. nr 33.
Stat
för Jämtlands fältjägarregemente år 1917.
E |
n h |
e |
t s 1 |
o s t n |
a |
a. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> 0 |
Summa |
|||||||||||
arvode, löne- tillägg- |
furageersättning |
Summa |
et- E- |
kronor. |
||||||||||
å kr. |
i da- |
kronor. |
||||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6 000 |
— |
6 |
— |
365 |
2190 |
— |
8190 |
— |
Överste och chef....... |
i |
8190 |
— |
||
4 500 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnant........ |
i |
6 325 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Majorer ........... |
3 |
17 475 |
— |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
9 |
43 740 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
6 |
23 160 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . . |
11 |
28 545 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
11 |
23 265 |
— |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
10 |
18 150 |
— |
168 850 |
|
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare.......... |
13 |
27 462 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen . . |
13 |
21190 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen . . |
12 |
18120 |
— |
66 772 |
50 |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
60 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
14 |
10 955 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
29 |
15 732 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
43 |
19178 |
— |
||
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
Korpral, indelt........ |
1 |
120 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
43 |
15 028 |
50 |
||
60 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
60 |
— |
Vicekorpral, indelt...... |
1 |
60 |
— |
||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- och reservofficersvolon- |
|||||
tärer ............ |
3 |
769 |
— |
|||||||||||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......... |
60 |
15 180 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurirer av andraklassen |
2 |
1085 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
- |
Sjukvårdskorpraler...... |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
60 |
Sjukvårdsvicekorpraler . . . |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdssoldater....... |
2 |
579 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Gevärshantverkarfurir av andra |
|||||
klassen........... |
1 |
542 |
50 |
|||||||||||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Gevärshantverkarkorpral . . . |
1 |
446 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Gevärshantverkarvicekorpral . . |
1 |
349 |
50 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Gevärshantverkarsoldat .... |
1 |
289 |
50 |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hovslagarvicekorpral..... |
1 |
349 |
50 |
82 245 |
— |
Transport |
— |
— |
— |
317 867 |
50 |
(Bil. nr 83.)
369
E |
n li |
e |
t S li |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
Kronor. |
Summa |
|||||||||||
arvode löne- |
furageersättning |
Summa |
P |
kronor. |
||||||||||
kronor |
||||||||||||||
tillägg |
å kr. |
i da- |
||||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
— |
— |
317 867 |
50 |
||||||||||
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112150 |
Musikfanjunkare....... |
1 |
2112 |
50 |
|||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeanter av första klassen |
2 |
3 260 |
— |
||
900 |
— |
\ 1 |
— |
278 87 |
556 87 |
— |
| 1543 |
— |
D:o |
3 |
4 629 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeant av andra klassen |
1 |
1510 |
— |
||
780 |
- |
! ? |
278 87 |
556 87 |
— |
| 1423 |
— |
D:ö |
4 |
5 692 |
— |
|||
360 |
_ |
50 |
278 |
139 |
— |
499 |
— |
Musikfurirer av andra klassen . |
4 |
1996 |
— |
|||
300 |
— |
— |
40 |
278 |
in |
20 |
411 |
20 |
Musikkorpraler........ |
4 |
1644 |
80 |
||
240 |
— |
— |
30 |
278 |
83 |
40 |
323 |
40 |
Musikvicekorpraler...... |
4 |
1293 |
60 |
||
180 |
_ |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumslagare eller hornblåsare . |
2 |
579 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
278 |
83 |
40 |
263 |
40 |
D:o |
8 |
2107 |
20 |
24 824 |
10 |
Civilmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . . . |
1 |
1000 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Regementsläkare....... |
1 |
5 825 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare........ |
1 |
3 860 |
— |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Gevärshantverkare...... |
1 |
1630 |
— |
||
») 980 |
95 |
— |
50 |
365 |
182 |
— |
1163 |
45 |
Förrådsvaktmästare...... |
1 |
1163 |
45 |
13 478 |
45 |
Gottgörelse för tjänstehästar. |
||||||||||||||
400 |
— |
1 |
— |
365 |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
|||||
ning till regementschefen för |
||||||||||||||
gements adjutantorna för en |
8 |
— |
— |
6120 |
— |
|||||||||
Samma högst kronor |
— |
_ |
— |
362 290 |
05 |
*) Därav 80,95 kr. i ersättning för ved och lyse m. m. Åtnjuter dessutom fri bostad.
Anm. 1- Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibebålles vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Anm. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen
utgå för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 käft.
47
370
(Bil. nr 33.)
Anm. 3.
Anm. 4.
Anm. 5.
Anm. 6.
Anm. 7.
Anm. 8.
Anm. 9.
Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten
för honom upptagna.
Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Uppkommande vakanser i »indelta» korprals- eller vicekorpralsbeställningar skola återbesättas med
sådana av volontärer. Härigenom föranledda vakanser i volontärbeställningar ersättas endast
i den mån statens slutsumma därigenom icke överskrides.
Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
I den må kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller regementschefen,
regementsofficerarna, regementskvartermästaren och regementsadjutanterna stamhästar,
skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare utgå. Likaledes skall,
i den mån kronan .enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager anskaffning
och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage,
vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel,
det i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furageersättningen
indragas.
371
Bil. nr 34.
Stat
för Norra skånska infanteriregementet år 1917.
E |
n h |
e |
s k |
o a t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning |
> P |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode, |
furageersftttning |
Summa |
kronor. |
|||||||||||
löne- |
kronor. |
|||||||||||||
tillägg. |
å kr. |
da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
i 6 000 |
6 |
_ |
365 |
2190 |
_ |
8190 |
— |
Överste och. chef....... |
i |
8 190 |
— |
|||
4 500 |
_ |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnant........ |
i |
6 325 |
— |
||
4 000 |
_ |
5 |
_ |
365 |
1825 |
— |
5825 |
— |
Majorer........... |
2 |
11 650 |
— |
||
3 400 |
_ |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
9 |
43 740 |
— |
||
| 2 400 |
_ |
4 |
_ |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
6 |
23160 |
— |
||
1500 |
_ |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . . |
11 |
28 545 |
— |
||
1020 |
_ |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
11 |
23 265 |
— |
||
720 |
_ |
3 |
_ |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
10 |
18 150 |
— |
163 025 |
— |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
_ |
2 |
60 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare.......... |
13 |
27 462 |
50 |
||
900 |
_ |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen . . |
13 |
21190 |
— |
||
780 |
_ |
2 |
_ |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen . . |
12 |
18 120 |
— |
66 772 |
50 |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
14 |
10 955 |
— |
|||
360 |
_ |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
29 |
15 732 |
50 |
||
300 |
_ |
_ |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler......... |
41 |
18 286 |
— |
||
120 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
120 |
— |
D:o , indelta....... |
3 |
360 |
— |
||
240 |
_ |
_ |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
41 |
14 329 |
50 |
||
60 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
60 |
— |
D:o , indelta..... |
3 |
180 |
— |
||
180 |
_ |
_ |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- och reservofficersvolon- |
|||||
tärer ............ |
3 |
759 |
— |
|||||||||||
180 |
_ |
_ |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Yolontärer.......... |
60 |
15180 |
— |
||
360 |
__ |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurirer av andraklassen |
2 |
1 085 |
— |
||
300 |
_ |
_ |
40 |
365 |
146 |
— |
446- |
Sjukvårdskorpraler...... |
2 |
892 |
— |
|||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 50 |
Sjukvårds vicekorpraler .... |
2 |
699 |
— |
|||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 50 |
Sjukvårdssoldater....... |
2 |
579 |
— |
|||
360 |
_ |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 5o |
G-evärshantverkarfurir av andra |
||||||
| |
klassen........... |
1 |
542 |
50 |
||||||||||
300 |
40 |
365 |
146 |
446 |
Gevärshantverkarkorpral . . . |
1 |
44b |
|||||||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Gevärshantverkarvicekorpral . . |
1 |
349 |
50 |
||
180 |
— |
_ |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
! Gevärshantverkarsoldat .... |
1 |
289 |
50 |
||
240 |
— |
30 |
365 |
109 |
so |
349 |
50 |
Hovslagarvicekorpral..... |
1 |
349 |
50 |
81 014 |
||
1 |
Transport |
i — |
1 |
1- |
310 811 |
50 |
372
(Bil. nr 34.)
E |
n h |
e |
t s |
c o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Daga visning. |
> |
||||||||||||
arvode, löne- tillägg. |
furageersä ttning |
Summa |
9» |
ilronor. |
kronor. |
|||||||||
å kr. |
i da- |
kronor. |
||||||||||||
Kronor. |
pr dag |
gar. |
i |
|||||||||||
Transport |
— |
— |
— |
310 811 |
5 0J |
|||||||||
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Musikfanjunkare...... |
1 |
2112 |
50 |
||
900 |
_ |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
Musiksergeanter av första klassen |
2 |
3 260 |
||||
900 |
- |
{ ? |
_ |
278 87 |
556 87 |
— |
}• 1543 |
— |
D:o |
3 |
4 629 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeant av andra klassen |
1 |
1510 |
_ |
||
780 |
— |
{ ? |
I |
278 87 |
556 87 |
— |
} 1423 |
— |
D:o |
4 |
5 692 |
— |
||
360 |
— |
50 |
278 |
139 |
— |
499 |
— |
Musikfurirer av andra klassen . |
4 |
1 996 |
||||
300 |
— |
— |
40 |
278 |
in |
20 |
411 |
20 |
Musikkorpraler..... |
4 |
1 644 |
80 |
||
240 |
— |
— |
30 |
278 |
83 |
40 |
323 |
40 |
Musikvieekorpraler .... |
4 |
1293 |
60 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumslagare och hornblåsare . |
2 |
579 |
|||
180 |
— |
— |
30 |
278 |
83 |
40 |
263 |
40 |
D:o |
8 |
2107 |
20 |
24 824 |
10 |
CiTilmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . . . |
1 |
1000 |
_ |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Regementsläkare...... |
1 |
5 825 |
_ |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
395 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare........ |
1 |
3 860 |
_ |
||
900 |
— |
2 |
— |
865 |
730 |
— |
1630 |
— |
Gevärshantverkare . . . |
1 |
1630 |
_ |
||
*) 980 |
95 |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
1163 |
45 |
Förrådsvaktmästare..... |
1 |
1163 |
45 |
13 478 |
45 |
Gottgörelse för tjänsteliästar. |
. |
|||||||||||||
400 |
— |
1 |
— |
365 |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
|||||
ning till regementschefen för |
||||||||||||||
av övriga regementsoffice-rare för en tjänstehäst samt |
||||||||||||||
— i den mån stamhästar ej |
1 |
|||||||||||||
mentskvartermästaren och en |
'' |
|||||||||||||
för en tjänstehäst, förslagsvis, |
7 |
_ |
i -! |
5 355 |
||||||||||
; |
Summa högst kronor |
— | |
— |
-| |
354 469 |
05 |
1) Därav 80,95 kr. i ersättning för ved och lyse m. m. Åtnjuter dessutom fri bostad.
Anm. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid
T?--Jolo*ltftrbest:ällningeib med dess & stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Anm. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå
för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Anm.
Anm.
Anm.
Anm.
Anm.
Anm.
Anm.
(Bil. nr 84.) 373
3. Löntagare, aom tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehållas
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten för
honom upptagna.
4. Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
5. Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen ä ISO kronor, det ena efter 5 års och det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
6. Uppkommande vakanser i »indelta» korprals- och vicekorpralsbeställningar skola återbesättas med
sådana av volontärer. Härigenom föranledda vakanser i volontärbeställningar ersättas endast i
den mån statens slutsumma därigenom icke överskrides.
7. Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
8. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
9. I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller rege
mentschefen,
regementsoffieerarna, regementskvartermästaren och regementsadjutanterna stamhästar,
skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare utgå. Likaledes skall,
i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager anskaffning
och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage,
vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel,
det i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furageersättningen
indragas.
374
Bil. nr 35.
Stat
för Södra skånska infanteriregementet år 1917.
E |
n h |
e |
t s k o s t n |
a |
d. |
|||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> 0 |
Summa |
|||||||||||
arvode |
furageersättning |
Summa |
et- ta |
kronor. |
||||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
kronor. |
kronor. |
||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6 000 |
_ |
6 |
_ |
365 |
2190 |
_ |
8190 |
_ |
Överste och chef....... |
1 |
8190 |
_ |
||
4 500 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnant........ |
1 |
6 325 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Majorer............ |
3 |
17 475 |
— |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
8 |
38 880 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
6 |
23160 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . . |
10 |
25 950 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
11 |
23 265 |
— |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
10 |
18 150 |
— |
161 395 |
— |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare.......... |
13 |
27 462 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen . . |
13 |
21190 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen . . |
12 |
18 120 |
— |
66 772 |
50 |
Manska}). |
||||||||||||||
600 |
_ |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
14 |
10 955 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
29 |
15 732 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
36 |
16 056 |
— |
||
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
D:o , indelta....... |
8 |
960 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
42 |
14 679 |
— |
||
60 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
60 |
— |
D:o , indelta..... |
2 |
120 |
— |
||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- och reservofficersvolon- |
|||||
tärer ............ |
3 |
759 |
— |
|||||||||||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Yolontärer . . . . «..... |
60 |
15 180 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvärdsfurirer av andra klassen |
2 |
1085 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjuk vård skorpral er...... |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Sjukvårdsvicekorpraler .... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdssoldater....... |
2 |
579 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Gevärshantverkarfurir av andra |
|||||
klassen ........... |
1 |
542 |
50 |
|||||||||||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Gevärshantverkarkorpral .... |
1 |
446 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Gevärshantverkarvicekorpral . . |
1 |
349 |
50 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Gevärshantverkarsoldat .... |
1 |
289 |
50 |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hovslagarvicekorpral..... |
1 |
349 |
50 |
79 673 |
50 |
Transport |
— |
— |
307 841 |
— |
(Bil. nr 35.)
375
E |
n h |
e |
t s k |
O S t 11 |
tt |
d. |
|||||||||
Lön, |
Daeavlöning, |
> P |
Kronor. |
Summa |
|||||||||||
arvode, löne- tillägg. |
furageersättning |
Summa |
et- P |
kronor. |
|||||||||||
å kr. |
i da- |
kronor. |
|||||||||||||
Kronor. |
pr (lag. |
gar. |
|||||||||||||
Transport |
— |
— |
— |
307 841 |
— |
||||||||||
Musikpersoual. |
|||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
60 |
2112 |
50 |
Musikfanjunkare....... |
1 |
2112 |
50 |
|||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeanter av första klassen |
2 |
3 260 |
— |
|||
900 |
— |
{ i |
— |
278 87 |
556 87 |
— |
} |
1543 |
— |
D:0 |
3 |
4 629 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeant av andra klassen |
1 |
1510 |
— |
|||
780 |
- |
i ? |
— |
278 87 |
556 87 |
— |
\ i |
1423 |
— |
D:o |
4 |
5 692 |
— |
||
360 |
— |
50 |
278 |
139 |
— |
499 |
— |
Musikfurirer av andra klassen . |
4 |
1996 |
— |
||||
300 |
— |
— |
40 |
278 |
in |
20 |
411 |
20 |
Musikkorpraler........ |
4 |
1644 |
80 |
|||
240 |
— |
— |
30 |
278 |
83 |
40 |
323 |
40 |
Musikvicekorpraler...... |
4 |
1293 |
60 |
|||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumslagare eller hornblåsare . |
2 |
579 |
— |
|||
180 |
— |
— |
30 |
278 |
83 |
40 |
263 |
40 |
D:o |
8 |
2107 |
20 |
24 824 |
10 |
|
Civilmilitär personal. |
|||||||||||||||
1000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Begementspastor, arvode . . . |
1 |
1000 |
— |
|||
3 400 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 225 |
— |
Begementsläkare....... |
1 |
5 225 |
— |
|||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Bataljonsläkare........ |
1 |
2115 |
— |
|||
1020 |
— |
{ ? |
50 |
32 333 |
96 499 |
50 |
l ) |
1615 |
50 |
D:o ....... |
1 |
1615 |
60 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Gevärshantverkare...... |
1 |
1630 |
— |
|||
l) 980 |
95 |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
1163 |
45 |
Förrådsvaktmästare...... |
1 |
1163 |
45 |
12 748 |
95 |
|
Gottgörelse för tjänstehästar. |
|||||||||||||||
400 |
— |
1 |
— |
365 |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
||||||
ning till regementschefen för |
|||||||||||||||
av övriga regementsoffice-rare för en tjänstehäst samt |
|||||||||||||||
— i den mån stamhästar ej |
8 |
6120 |
|||||||||||||
Summa högst kronor |
- |
— |
— |
351 531 |
05 |
'') Därav 80,95 kr. i ersättning för ved och lyse m. m. Åtnjuter dessutom fri hostad.
Anm. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Anm. S. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå
för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
376
(Bil. nr 35.)
Anm. 3.
Anm. 4.
Anm. 5.
Anm. 6.
Anm. 7.
Anm. 8.
Anm. 9.
Löntagare, som tillförsäkrats ''andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, hibehålles
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten för
honom upptagna.
Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Uppkommande vakanser i »indelta» korprals- eller vicekorpralsbeställningar skola återbesättas med
sådana av volontärer. Härigenom föranledda vakanser i volontärbeställningar ersättas endast i
den mån statens slutsumma därigenom icke överskrides.
Offieersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kung! Haj:ts prövning.
I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller regementschefen,
regementsofficerarna, regementskvartermästaren och regementsadjutanterna stamhästar,
skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare utgå. Likaledes skall,
i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager anskaffning
och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage,
vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel,
det i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furageersättningen
indragas.
377
Bil. nr 36.
Stat
för Vaxholms grenadjärregemente år 1917.
En |
hetskostnad. |
|||||||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> P |
Kronor |
Summa |
||||||||||
arvode, |
furageersättning |
Summa |
P |
kronor. |
||||||||||
ione- |
||||||||||||||
tillägg |
å kr. |
i da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6 000 |
_ |
6 |
_ |
365 |
2 190 |
_ |
8190 |
_ |
Överste och clief....... |
1 |
8190 |
— |
||
4 500 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnant........ |
1 |
6 325 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Majorer........... |
2 |
11650 |
— |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
8 |
38 880 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
6 |
23160 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . . |
9 |
23 355 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
10 |
21150 |
— |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
8 |
14 520 |
— |
147 230 |
— |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
_ |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare.......... |
12 |
25 350 |
— |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen |
11 |
17 930 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen |
11 |
16 610 |
— |
59 890 |
— |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
_ |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
14 |
10 955 |
— |
||
360 |
_ |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
29 |
15 732 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
44 |
19 624 |
—* |
||
240 |
_ |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler........ |
44 |
15 378 |
— |
||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- och reservofficersvolon- |
506 |
||||
tärer ............ |
2 |
— |
||||||||||||
180 |
_ |
_ |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
V olontärer.......... |
60 |
15 180 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurirer av andra klassen |
2 |
1085 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskorpraler...... |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Sjukvårdsvicekorpraler .... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdssoldater....... |
2 |
579 |
— |
||
360 |
_ |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Gevärshantverkarfurir av andra |
|||||
klassen........... |
1 |
542 |
50 |
|||||||||||
300 |
_ |
_ |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Gevarshantverkarko rpral . . . |
1 |
446 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Gevärshantverkarvicekorpral . . |
1 |
349 |
50 |
||
180 |
_ |
_ |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Gevärshantverkarsoldat .... |
1 |
289 |
50 |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hovslagarvicekorpral..... |
1 |
349 |
50 |
82 606 |
50 |
Transport |
— |
— |
289 726|bo |
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 höft. 48
378
(Bil. nr 36’.)
Enhetskostnad. |
||||||||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> 0 |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode, |
furage ers ättning |
Summa |
fr*- P |
kronor. |
||||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
— |
— |
— |
289 726 |
50 |
|||||||||
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Musikfanjunkare....... |
1 |
2112 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeanter av första klassen |
3 |
4 890 |
_ |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
- |
1510 |
— |
Musiksergeanter av andra klassen |
3 |
4 530 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Musikfurirer av andra klassen . |
2 |
1085 |
_ |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Musikkorpraler........ |
2 |
892 |
_ |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Musikvicekorpraler...... |
3 |
1048 |
50 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumslagare eller hornblåsare . |
7 |
2 026 |
50 |
16 584 |
50 |
Civilniilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
— |
— |
— |
365 |
— |
— |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . |
1 |
1000 |
_ |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Regementsläkare....... |
1 |
5 825 |
_ |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare........ |
1 |
3 860 |
_ |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Gevärshantverkare...... |
1 |
1630 |
_ |
||
'') 980 |
95 |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
1 163 |
45 |
Förrådsvaktmästare...... |
1 |
1163 |
45 |
13 478 |
45 |
Gottgörelse för tjänstehästar. |
||||||||||||||
400 |
— |
1 |
— |
365 |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
|||||
ning till regementschefen för |
||||||||||||||
av övriga regementsoffice-rare för en tjänstehäst samt |
||||||||||||||
— i den mån stamhästar ej |
||||||||||||||
mentskvartermästaren och en |
||||||||||||||
var av regementsadjutantema |
||||||||||||||
högst .......... |
6 |
— |
— |
4 590 |
— |
|||||||||
Summa högst kronor |
— |
— |
324 379| 4 5 |
*) Därav 80,95 kr. i ersättning för ved och lyse m. m. Åtnjuter dessutom fri bostad.
Anm. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid volontärbeställningen,
med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Anm. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå för
dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Anm. 3. Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten för
honom upptagna.
Anm. 4. Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Anm. 5. Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
(Bil. nr 36.)
Anm. 6
Anm. 7
Anm. 8
379
Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
valcanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj-.t meddelade bestämmelser tillhandahåller regementschefen,
regementsofficerarna, regementskvartermästaren och regementsadjutanterna stamhästar,
skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare utgå. Likaledes skall,
i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager anskaffning
och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage,
vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel, det
i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furage ersättningen
indragas.
380
t
Bil. nr 37.
Stat
för Militärbefälet på Gottland samt Gottlands infanteriregemente
år 1917.
E |
n h |
e |
t s k o s t n |
a |
d. |
|||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
P |
||||||||||||
arvode, |
furageersättning |
Summa |
ct- P |
fc^ronor. |
kronor. |
|||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
I. Militärbefälet. |
|||||||||||
Officer. |
||||||||||||||
6 000 |
6 |
!— |
365 |
2190 |
— |
8190 |
Militärbefälhavare ...... |
1 |
_ |
_ |
||||
8190 |
_ |
|||||||||||||
Civilmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . . . |
1 |
1000 |
_ |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
36ö |
1 825 |
— |
5 825 |
— |
Regementsläkare....... |
1 |
5 825 |
_ |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare........ |
2 |
7 720 |
_ |
||
1 020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Bataljonsveterinär ...... |
1 |
2115 |
— |
16 660 |
|
Gottgörelse för tjänstehästar. |
||||||||||||||
400 |
— |
1 |
— |
365 |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersättning |
|||||
till militärbefälhavaren för två |
||||||||||||||
tjänstehästar samt — i den |
||||||||||||||
män stamhästar ej tillhanda- |
||||||||||||||
hållas — till en var av adju- |
||||||||||||||
tanterna vid militärbefälet för |
||||||||||||||
en tjänstehäst, förslagsvis, högst |
4 |
— |
— |
3 060 |
— |
|||||||||
Säger |
— |
— |
— |
27 910 |
— |
|||||||||
II. Gottlands infanteri- |
||||||||||||||
regemente. |
||||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
4 500 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnant........ |
1 |
6 325 |
|||
4 000 |
— |
5 |
— |
366 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Majorer........ |
3 |
17 475 |
_ |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
9 |
43 740 |
_ |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
6 |
23160 |
_ |
||
1 500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . . |
12 |
31 140 |
_ |
||
1 020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
11 |
23 265 |
_ |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar |
10 |
18 150 |
— |
163 255 |
_ |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare......... |
12 |
25 350 |
|||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen . . |
13 |
22 820 |
_ |
||
780 |
2 |
36ö |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen . . |
14 |
19 630 |
— |
67 800 |
— |
||
Transport |
— |
- |
—| 231 055 |
— |
(Bil. nr 37.)
381
E |
n li |
e |
t s k |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlönin", |
> |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode, |
furargeersättning |
Summa |
0 P |
kronor. |
||||||||||
tillägg |
å kr. |
i da- |
kronor. |
kronor. |
||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
— |
— |
231 055 |
— |
||||||||||
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
14 |
10 955 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
29 |
15 732 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
44 |
19 624 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
44 |
15 378 |
— |
||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- och reservofficersvolon- |
|||||
tärer ............ |
3 |
759 |
— |
|||||||||||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......... |
170 |
43 010 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurirer av andra klassen |
2 |
1085 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskorpraler...... |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
80 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Sjukvårdsvicekorpraler .... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdssoldater....... |
2 |
579 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Gevärshantverkarfurir av andra |
|||||
klassen ........... |
1 |
542 |
50 |
|||||||||||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Gevärshantverkarkorpral . . . |
1 |
446 |
— |
||
240 |
— |
— |
80 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Gevärshantverkarvicekorpral . . |
1 |
349 |
50 |
||
180 |
— |
— |
SO |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Gevärshantverkarsoldat .... |
1 |
289 |
50 |
||
240 |
— |
— |
SO |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hovslagarvicekorpral..... |
1 |
349 |
50 |
110 690 |
50 |
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Musikfanjunkare....... |
1 |
2112 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeanter av första klassen |
5 |
8150 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeanter av andra klassen |
5 |
7 550 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Musikfurirer av andra klassen . |
4 |
2170 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Musikkorpraler........ |
4 |
1784 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Musikvicekorpraler...... |
4 |
1398 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumslagare eller hornblåsare . |
10 |
2 895 |
— |
26 059 |
50 |
Civilmilitär personal. |
||||||||||||||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Gevärsliantverkare...... |
1 |
1630 |
— |
||
>) 980 |
95 |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
1163 |
45 |
Förrådsvaktmästare...... |
1 |
1163 |
45 |
2 793 |
45 |
Gottgörelse för tjänstehästar. |
||||||||||||||
400 |
— |
1 |
— |
365 |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
|||||
ning till en var av regements-officerarna för en tjänstehäst |
||||||||||||||
ej tillhandahållas — till rege-mentskvartermästaren och re- |
||||||||||||||
gementsadjutanterna för en |
4 |
— |
— |
3 060 |
_ |
|||||||||
Säger |
— |
— |
— |
373 658 |
45 |
|||||||||
Summa högst kronor |
— |
- |
- |
401568 |
45 |
*) Därav 80,96 kr. i ersättning för ved och. lyse in. m. Åtnjuter dessutom fri bostad.
282
(Bil. nr 37.)
Anm. 1.
Anm. 2.
Anm. 3.
Anm- 4.
Anm. 5.
Anm. 6.
Anm. 7.
Anm. 8.
Anm. 9.
Deri för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid volontärbeställningen,
med dess å stat upptagna förmåner till dess det jämväl därifrån skiljes.
Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontämummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen
utgå för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten för
honom upptagna.
Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Från avlöningsanslaget utgår överstes dagavlöning åt befälhavaren för infanteriregementet för den
tid militärbefälhavaren ej för omedelbart befäl över detsamma, men själv är berättigad uppbära
sin dagavlöning.
Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungi. Majrts prövning.
I den mån kronan enligt särskilda av Kung! Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller militärbefälhavaren,
regementsofficerarna, regementskvartermästaren och adjutanterna stamhästar, skall
i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare utgå. Likaledes skall, i den mån
kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager anskaffning och underhåll
av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage, vatten, ljus,
veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel, det i staten
upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furageersättningen indragas.
/
383
Bil. nr 38.
Stat
för Västernorrlands regemente år 1917.
E |
n h |
e |
s k |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
0 |
Summa |
|||||||||||
arvode, löne- tillägg |
furageersättning |
Summa |
P |
kronor. |
||||||||||
å kr. |
i da- |
kronor. |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6 000 |
_ |
6 |
_ |
365 |
2 290 |
_ |
8190 |
— |
Överste och chef....... |
1 |
8190 |
— |
||
4 500 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnant........ |
l |
6 325 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Majorer........... |
2 |
11650 |
— |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1 460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
9 |
43 740 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen ., . |
6 |
23 160 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen |
10 |
25 950 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen |
11 |
23 265 |
— |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
10 |
18 150 |
— |
160 430 |
_ |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare.......... |
13 |
27 462 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen . |
13 |
21190 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen . |
12 |
18120 |
— |
66 772 |
50 |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
_ |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
14 |
10 955 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
29 |
15 732 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
44 |
19 624 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
44 |
15 378 |
— |
||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- ooh reservofficersvo- |
|||||
lontärer.......... |
3 |
759 |
— |
|||||||||||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......... |
60 |
15 180 |
— |
||
360 |
_ |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjnkvårdsfurirer av andra |
|||||
klassen ........... |
2 |
1085 |
— |
|||||||||||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskorpraler...... |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Sjukvårdsvicekorpraler .... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdssoldater....... |
2 |
579 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Gevärshantverkarfurir av andra |
|||||
klassen ........... |
1 |
542 |
50 |
|||||||||||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
_ |
446 |
— |
Gevärshantverkarkorpral . . . |
1 |
446 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Gevärshantverkarvicekorpral . . |
1 |
349 |
50 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Gevärshantverkarsoldat .... |
1 |
289 |
50 |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hovslagarvicekorpral..... |
1 |
349 |
50 |
82 860 |
50 |
Transport |
— |
— |
310 063 |
— |
384
(Bil. nr 38.)
E |
n h |
e |
t s k o s t n |
a |
d. |
|||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode, löne- tillägg. |
furageersättning |
Sumra |
a |
et- |
kronor |
|||||||||
å kr. |
i da- |
kronor. |
||||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
_ |
_ |
310 063 |
|||||||||||
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Musikfanjunkare....... |
1 |
2112 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeanter av första |
|||||
klassen........... |
2 |
3 260 |
— |
|||||||||||
900 |
— |
{ i |
— |
278 87 |
556 87 |
— |
} 1543 |
— |
D:o |
3 |
4 629 |
— |
1 |
|
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeant av andra klassen |
1 |
1510 |
— |
||
780 |
— |
{ ? |
— |
278 87 |
556 87 |
— |
l 1423 |
— |
D:o |
4 |
5 692 |
— |
||
360 |
— |
50 |
278 |
139 |
— |
499 |
— |
Musikfurirer av andra klassen . |
4 |
1996 |
— |
|||
300 |
— |
— |
40 |
278 |
in |
20 |
411 |
20 |
Musikkorpraler........ |
4 |
1 644 |
80 |
||
240 |
— |
— |
30 |
278 |
83 |
40 |
323 |
40 |
Musikvicekorpraler...... |
4 |
1293 |
60 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumslagare eller hornblåsare . |
2 |
579 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
278 |
83 |
40 |
263 |
40 |
D:o |
8 |
2107 |
20 |
24 824 |
10 |
Civilmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . . . |
1 |
1000 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Regementsläkare....... |
1 |
5 825 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare........ |
1 |
3 860 |
— |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Gevärshantverkare...... |
1 |
1630 |
— |
||
>) 980 |
95 |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
1163 |
45 |
Förrådsvaktmästare...... |
1 |
1 163 |
45 |
13 478 |
45 |
Gottgörelse för tjänstehästar. |
||||||||||||||
400 |
— |
1 |
— |
365 |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
|||||
ning till regementschefen för |
||||||||||||||
var av regementsadjutanterna |
7 |
5 355 |
||||||||||||
Summa högst kronor |
-1 - |
-| 353 720 |
55 |
*) Därav 80,95 kr. i ersättning för ved och. lyse m. m. Åtnjuter dessutom fri hostad.
Anm. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Anm. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå
för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
385
Anm.
Anm.
Anm.
Anm.
Anm.
Anm.
(Bil. nr 38.)
3. Löntagare, som tillförsäkrats andra Sin de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten för
honom upptagna. .
4. Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
5. Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
6. Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
7. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kung! Maj:ts prövning.
8. I den män kronan enligt särskilda av tv un gl. Maj it meddelade bestämmelser tillhandahåller rege
mentschefen,
regementsoffieerarna, regementskvartermästaren och regementsadjutanterna stamhästar,
skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare utgå. Likaledes skall,
i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager anskaffning
och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage,
vatten ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel, det
i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furageersättningen
indragas.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 käft.
49
386
Bil. nr 39.
Stat
för Livgardet till häst år 1917.
E n h |
e |
t s |
c o s t n |
a |
a. |
|||||||||
Lön, |
Dagavlöningf, |
> |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode, löne- tillägg, |
furageersättning |
Summa |
E |
kronor. |
||||||||||
å kr. |
i da- |
kronor. |
||||||||||||
Kronor. |
pr dag |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6 000 |
— |
6 |
365 |
2190 |
8190 |
Överste och sekundchef .... |
i |
8190 |
_ |
|||||
3 400 |
— |
4 |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Hyttmästare av första klassen . |
5 |
24 300 |
— |
|||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Hyttmästare av andra klassen . |
2 |
7 720 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . . |
7 |
18 165 |
— |
|||
1 020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
6 |
12 690 |
— |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
5 |
9 075 |
— |
80140 |
_ |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare.......... |
6 |
12 675 |
_ |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen . . |
5 |
8150 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen . . |
5 |
7 550 |
— |
28 375 |
_ |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
5 |
3 912 |
50 |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
20 |
10 850 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
30 |
13 380 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
9 |
3145 |
50 |
||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- eller reservofficersvolon- |
|||||
tär . . • .......... |
1 |
253 |
— |
|||||||||||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......... |
210 |
53130 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurir av andra klassen |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskorpraler...... |
2 |
892 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdsryttare....... |
2 |
579 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Hovslagarfurirer avandraklassen |
2 |
1085 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hovslagarkorpraler...... |
4 |
1784 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Hovslagarryttare....... |
5 |
1447 |
50 |
||
300 |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hantverkskorpral....... |
1 |
446 |
— |
91 447 |
— |
|
Transport |
-1 -1 |
-| |
199 962 |
— |
(Bil. nr 39.)
387
E |
n h |
e |
s k |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> P |
Summa |
|||||||||||
arvode, löne- tillägg. |
furageersättning |
Summa |
P |
kronor. |
||||||||||
å kr. |
i da- |
kronor. |
||||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
— |
— |
— |
199 962 |
— |
|||||||||
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1 290 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Musikfanjunkare....... |
1 |
2112 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeanter avförstaklassen |
2 |
3 260 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeanter av andra klassen |
2 |
3 020 |
— |
||
360 |
_ |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Musikfurir av andra klassen . . |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Musikkorpraler . •...... |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
SO |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Musikvicekorpral....... |
1 |
349 |
50 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumpetare.......... |
3 |
868 |
50 |
11045 |
— |
Civilmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . . . |
1 |
1000 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare........ |
1 |
3 860 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Regementsveterinär...... |
1 |
3 860 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Bataljonsveterinär....... |
1 |
2115 |
— |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Gevärshantverkare...... |
1 |
1630 |
— |
12 465 |
— |
Gottgörelse för tjänsteliästar. |
||||||||||||||
400 |
_ |
1 |
— |
365 |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
41 310 |
||||
ning till varje officer för två |
54 |
|||||||||||||
häst, förslagsvis, högst .... |
||||||||||||||
Summa högst kronor |
— |
— |
— |
264 782 |
— |
Anm. 1.
Anm. 2.
Anm. 3.
Anm. 4.
Anm. 5.
Anm. 6.
Anm. 7.
Anm. 8.
Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålles vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå
för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålles
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten
för honom upptagna.
Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämVäl underhåll in natura.
Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Så länge den nuvarande regementsläkaren kvarstår, skall han bibehållas vid sina innehavande avlöningsförmåner:
lön 3,400 kronor och dagavlöning 1,825 kronor eller tillsammans 5,225 kronor.
Det belopp, varmed dessa avlöningsförmåner överstiga de i förslagsstaten uppförda, skall utgå
från avlöningsanslaget.
Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:te prövning.
388
(Bil. nr 39.)
Anm. 9. I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller officerare
och veterinärer stamhästar, skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke
vidare utgå. Likaledes skall, i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser
övertager anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande
in natura av stallrum, furage, vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom
ombesörjer tjänstehästs skötsel, det i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för
år räknat samt furageersättning indragas.
389
Bil. nr 40.
Stat
för Livregementets dragoner år 1917.
E |
n h |
e |
s k |
o s t n |
a |
a. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> |
Kronor |
Summa |
||||||||||
arvode, |
furageersättning |
P |
kronor. |
|||||||||||
löne- tillägg. |
å kr. |
i da- |
kronor. |
kronor. |
||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6 000 |
__ |
6 |
_ |
365 |
2190 |
_ |
8190 |
_ |
Överste och. sekundchef .... |
1 |
8190 |
— |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Hyttmästare av första klassen . |
5 |
24 300 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Hyttmästare av andra klassen . |
2 |
7 720 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . . |
7 |
18165 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
6 |
12 690 |
— |
||
720 |
_ |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
5 |
9 075 |
— |
80140 |
— |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare.......... |
6 |
12 675 |
— |
|||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen . . |
5 |
8 150 |
— |
||
780 |
_ |
2 |
_ |
365 |
730 |
_ |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen . . |
5 |
7 550 |
— |
28 375 |
— |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
5 |
3 912 |
50 |
||||
360 |
_ |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
20 |
10 850 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
30 |
13 380 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
8 |
2 796 |
— |
||
60 |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
60 |
— |
Vicekorpral, indelt...... |
1 |
60 |
— |
||
180 |
_ |
_ |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- eller reservofficersvolon- |
|||||
tär.............. |
1 |
253 |
— |
|||||||||||
180 |
_ |
_ |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......... |
210 |
53 130 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurir av andra klassen |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskorpraler...... |
2 |
892 |
— |
||
180 |
_ |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdsryttare....... |
2 |
579 |
— |
||
360 |
_ |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Hovslagarfurirer av andra klassen |
2 |
1 085 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hovslagarkorpraler...... |
4 |
1784 |
|||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Hovslagarryttare....... |
5 |
1 447 |
50 |
||
300 |
— |
40 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hantverkskorpral....... |
i |
446 |
91157 |
50 |
||
Transport |
1 - |
1- |
| 199 672)50 |
390
(Bil. nr 40.)
E |
n h |
e |
t s k o s t n |
a |
d. |
|||||||||
Lön, |
D afqvittning:. |
> 0 |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode, löne- tillägg. |
furageersättning |
Summa |
P |
kronor. |
||||||||||
å kr. |
** i da- |
kronor. |
||||||||||||
Kronor. |
pr dag |
gar. |
||||||||||||
Transport |
— |
— |
— |
199 672 |
50 |
|||||||||
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Musikfanjunkare....... |
1 |
2112 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeanter avförstaklassen |
2 |
3 260 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeanter av andra klassen |
2 |
3 020 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Musikfurir av andra klassen . . |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Musikkorpraler........ |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
so |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Musikvicekorpral....... |
1 |
349 |
60 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumpetare.......... |
3 |
868 |
5 0 |
11045 |
_ |
Civilmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
-- |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . |
1 |
1000 |
_ |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare........ |
1 |
3 860 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Regementsveterinär...... |
1 |
3 860 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
265 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Bataljonsveterinär...... |
1 |
2115 |
— |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Gevärshantverkare...... |
1 |
1 630 |
— |
12 465 |
_ |
Gottgörelse för tjfinstehästar. |
||||||||||||||
400 |
— |
1 |
— |
365 |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
|||||
ning till varje officer för två |
||||||||||||||
av veterinärerna för en tjänste-häst, förslagsvis, högst .... |
54 |
— |
— |
41 310 |
_ |
|||||||||
Summa högst kronor |
-1 |
_| |
264492 |
50 |
Anm. 1.
Anm. 2.
Anm. 3.
Anm. 4.
Anm. 5.
Anm. 6.
Anm. 7.
Anm. 8.
Anm. 9.
Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibebålles vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontämummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen
utgå för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten för
honom upptagna.
Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Uppkommande vakans i »indelt» vicekorpralsbeställning skall återbesattes med sådan av volontär.
Härigenom föranledd vakans i volontärbeställning ersättes endast i den mån statens slutsumma
därigenom icke överskrides.
Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kung! Maj:ts prövning.
I den mån kronan enligt särskilda av Kung! Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller officerare
och veterinärer stamhästar, skall i staten upptagen gottgörelse för tj änstehästar icke
vidare utgå. Likaledes skall, i den mån kronan enligt särskilda av Kung! Maj:t givna bestämmelser
övertager anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande
in natura av stallrum, furage, vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom
ombesörjer tjänstehästs skötsel, det i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor
för år räknat samt furageersättning indragas.
391
Bil. nr 41.
Stat
för Livregementets husarer år 1917.
E |
n h |
e |
t s k o s t n |
a |
d. |
|||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> 0 |
Summa |
|||||||||||
arvode, löne- tillägg. |
furageersättning |
Summa |
kronor. |
|||||||||||
å kr. |
i da- |
kronor. |
||||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6 000 |
_ |
6 |
_ |
365 |
2190 |
_ |
8190 |
_ |
Överste och sekundchef . • . . |
1 |
8190 |
— |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Ryttmästare av första klassen . |
5 |
24 300 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Ryttmästare av andra klassen . |
2 |
7 720 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen |
7 |
18165 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen |
6 |
12 690 |
— |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
5 |
9 075 |
— |
80,140 |
— |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
_ |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare.......... |
6 |
12 675 |
— |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen . |
5 |
8150 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1500 |
— |
Sergeanter av andra klassen . |
5 |
7 550 |
— |
28,375 |
— |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
_ |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
5 |
3 912 |
50 |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
00 |
Furirer av andra klassen . . . |
20 |
10 850 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler .......... |
29 |
12 934 |
— |
||
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
Korpral, indelt........ |
1 |
120 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
8 |
2 796 |
— |
||
60 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
60 |
— |
Vicekorpral, indelt...... |
1 |
60 |
— |
||
180 |
_ |
_ |
20 |
365 |
73 |
_ |
253 |
_ |
Officers- eller reservofficersvolon- |
|||||
tär............. |
1 |
253 |
— |
|||||||||||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer......• ... |
210 |
53130 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
180 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurir av andra klassen |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskorpraler...... |
2 |
892 |
— |
||
180 |
— |
— |
SO |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdsryttare....... |
2 |
579 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Hovslagarfurirer av andra klassen |
2 |
1085 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hovslagarkorpraler...... |
4 |
1 784 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Hovslagarryttare....... |
5 |
1447 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hantverkskorpral....... |
i |
446 |
— |
90 831 |
50 |
Transport |
— |
— |
— |
199 346 |
50 |
392
(Bil. nr 41.)
E |
n h |
e |
; s k |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> 0 |
Summa |
|||||||||||
arvode, löne- tillägg. |
furageersästning |
Summa |
P |
kronor. |
||||||||||
å kr. |
i da- |
kronor. |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
— |
— |
— |
199 346 |
50 |
|||||||||
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Musikfanjunkare....... |
1 |
2112 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeanter avförsta klassen |
2 |
3 260 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeanter av andra klassen |
2 |
3 020 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Musikfurir av andra klassen |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Musikkorpraler........ |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Musikvicekorpral....... |
1 |
349 |
50 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumpetare.......... |
3 |
868 |
50 |
11 045 |
_ |
Civilmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . . . |
1 |
1000 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare........ |
1 |
3 860 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Regementsveterinär...... |
1 |
3 860 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Bataljons veterinär...... |
1 |
2115 |
— |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Gevärshantverkare...... |
1 |
1630 |
— |
12 465 |
_ |
Gottgörelse för tjänstehästar. |
||||||||||||||
400 |
— |
1 |
— |
365 |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
|||||
ning till varje officer för två |
||||||||||||||
av veterinärerna för en tjänste-häst, förslagsvis, högst .... |
54 |
— |
— |
41 310 |
_ |
|||||||||
Summa högst kronor |
-1 |
— |
264,166 |
50 |
Anm. 1.
Anm. 2.
Anm. 3.
Anm. 4.
Anm. 5.
Anm. 6.
Anm. 7.
Den. för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontämummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre gård än den vakanta beställningen utgå
för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten
för honom upptagna,
Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Uppkommande vakanser i »indelta» korprals- eller vicekorpralsbeställningar skola återbesättas med
sådana av volontärer. Härigenom föranledda vakanser i volontärbeställningar ersättas endast i
den mån statens slutsumma därigenom icke överskrides.
Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Så länge den nuvarande regementsläkaren kvarstår, skall han bibehållas vid sina innehavande avlöningsförmåner:
lön 3,400 kronor och dagavlöning 1,825 kronor eller tillsammans 5,225 kronor.
Det belopp, varmed dessa avlöningsförmåner överstiga de i förslagsstaten uppförda, skall utgå
från avlöningsanslaget.
(Bil. nr 41.)
393
Anm.
Anm.
Anm.
8. Officersasniranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
9. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
10. I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller office
rare
och veterinärer stamhästar, skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare
utgå. Likaledes skall, i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser
övertager anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura
av stallrum, furage, vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer
tjänstehästs skötsel, det i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat
samt furageersättning indragas.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 Käft.
50
394
Bil. nr 42.
Stat
för Smålands husarregemente år 1917.
E |
n h |
e |
t s k o s t n |
a |
d. |
|||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
Summa |
||||||||||||
arvode, |
furageersättning |
Summa |
et- E, |
kronor. |
||||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
kronoi |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6 000 |
— |
6 |
— |
365 |
2190 |
_ |
8190 |
_ |
Överste och chef....... |
1 |
8190 |
_ |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Hyttmästare av första klassen . |
5 |
24 300 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Ryttmästare av andra klassen . |
2 |
7 720 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . . |
7 |
18165 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen |
6 |
12 690 |
— |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
- |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
5 |
9 075 |
— |
80140 |
_ |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare.......... |
6 |
12 675 |
_ |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen . |
5 |
8150 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
735 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen |
5 |
7 550 |
— |
28 375 |
_ |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
5 |
3 912 |
50 |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
20 |
10 850 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
30 |
13 380 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
6 |
2 097 |
— |
||
60 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
60 |
— |
D:o , indelta..... |
3 |
180 |
— |
||
180 |
— |
— |
20 |
265 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- eller reservofficersvolon- |
|||||
tär............. |
1 |
253 |
— |
|||||||||||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......... |
210 |
53130 |
— |
||
369 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurir av andra klassen |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskorpraler...... |
2 |
892 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdsryttare....... |
2 |
579 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Hovslagarfurirerav andra klassen |
2 |
1085 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hovslagarkorpraler...... |
4 |
1784 |
— |
||
180 |
— |
— |
SO |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Hovslagarryttare....... |
5 |
1447 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hantverkskorpral....... |
1 |
446 |
— |
90 578 |
50 |
Transport |
— |
199 093 |
50 |
(Bit. nr 42.)
395
E |
n h |
C |
s 1c |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> P |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode, |
furageersättnmg |
Summa |
P |
|||||||||||
löne- |
kronor |
|||||||||||||
tillägg. |
å lci |
da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr (lag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
— |
— |
— |
199 093 |
50 |
|||||||||
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1 200 |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Musikfanjunkare....... |
1 |
2112 |
50 |
|||
900 |
_ |
2 |
_ |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeanter av första klassen |
2 |
3 260 |
— |
||
780 |
2 |
_ |
365 |
730 |
_ |
1510 |
— |
Musiksergeanter av andra klassen |
2 |
3 020 |
— |
|||
360 |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Musikfurir av andra klassen . . |
1 |
542 |
50 |
|||
300 |
_ |
_ |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Musikkorpraler........ |
2 |
892 |
— |
||
240 |
_ |
_ |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Musikvicekorpral....... |
1 |
849 |
50 |
||
180 |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumpetare.......... |
3 |
868 |
50 |
11045 |
— |
||
Civilmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
_ |
_ |
_ |
— |
_ |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . . . |
1 |
1000 |
— |
|||
2 400 |
_ |
4 |
_ |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare........ |
1 |
3 860 |
— |
||
2 400 |
_ |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
Regementsveterinär...... |
1 |
3 860 |
— |
|||
1020 |
_ |
3 |
_ |
365 |
1095 |
— |
2115 |
Bataljonsveterinär...... |
1 |
2 115 |
||||
900 |
_ |
2 |
_ |
365 |
730 |
_ |
1630 |
Gevärshantverkare...... |
1 |
1 630 |
— |
12 465 |
___ |
|
\\ |
Gottgörelse för tjänsteliästar. |
|||||||||||||
400 |
_ |
1 |
_ |
365 |
865 |
Ji |
765 |
Lönetillägg och furageersätt- |
||||||
i |
ning till varje officer för två |
|||||||||||||
tjänstehästar samt till en var |
||||||||||||||
i |
1 |
av veterinärerna för en tjänste- |
||||||||||||
1 |
häst, förslagsvis, högst .... |
54 |
— |
— |
41 310 |
— |
||||||||
1 |
! |
Summa högst kronor |
| |
263 913|50 |
Anm. 1.
Anm. 2.
Anm. 3.
Anm. 4.
Anm. 3.
Anm. 6.
Anm. 7.
Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontär avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålles vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå
för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålles
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest lian icke själv önskar övergå till de i staten tor
honom upptagna. . , „ . ,
Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Uppkommande vakanser i »indelta» vicekorpralsbeställningar skola återbesättas med sådana av
volontärer. Härigenom föranledda vakanser i volontärbeställningar ersättas endast i den mån
statens slutsumma därigenom icke överskrides. ... , ,
Gevärshantverkare åtnjuter två ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter o års och det
andra efter 10 års väl vitsordad tjänst. . , „ ., . . ,
Så länge den nuvarande regementsläkaren kvarstår, skall han bibehållas vid sina innevarande avlöningsförmåner:
lön 3,400 kronor och dagavlöning 1,825 kronor eller tillsammans 5,225 kronor.
Det belopp, varmed dessa avlöningsförmåner överstiga de i förslagsstaten uppförda, skall utgå
från avlöningsanslaget.
Anm.
Anm.
Anm.
396 (Bil. nr 42.)
8. Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
9. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall fråga om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kung]. Maj:ts prövning.
10. I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller office
rare
och veterinärer stamhästar, skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare
utgå. Likaledes skall, i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser
övertager anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura
av stallrum, furage, vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer
tjänstehästs skötsel, det i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat
samt furageersättning indragas.
307
Bil. nr 43.
Stat
för Skånska husarregementet år 1917.
1 |
E |
n h |
e |
t s lc o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
>> P |
Summa |
|||||||||||
arvode, löne- tillägg. |
furage ersättning |
Summa |
r-s E- |
kronor. |
||||||||||
å kr. |
i da- |
kronor. |
||||||||||||
Kronor. |
pr (lag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6 000 |
— |
6 |
— |
365 |
2190 |
— |
8190 |
— |
Överste och chef....... |
1 |
8190 |
— |
||
4 500 |
— |
5 |
_ |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnant........ |
1 |
6 325 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Majorer........• . . |
2 |
11650 |
— |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Bvttmästare av första klassen . |
10 |
48 600 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Hyttmästare av andra klassen . |
3 |
11580 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . . |
14 |
36 330 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
12 |
25 380 |
— |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
11 |
19 965 |
— |
168 020 |
_ |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare.......... |
11 |
23 237 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1 630 |
— |
Sergeanter av första klassen . . |
10 |
16 300 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen . . |
10 |
15 100 |
— |
54 637 |
50 |
manskap. |
||||||||||||||
600 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
8 |
6 260 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
36 |
19 530 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler . •........ |
54 |
24 084 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
20 |
6 990 |
— |
||
180 |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- och reservofficersvolon- |
||||||
tärer ............ |
2 |
506 |
— |
|||||||||||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......... |
420 |
106 260 |
— |
||
600 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Sjukvårdsfurir av första klassen |
1 |
782 |
50 |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurir av andra klassen |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskorpraler...... |
3 |
1338 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Sjukvård svicekorpraler .... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdsryttare....... |
3 |
868 |
50 |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Hovslagarfurirer av andra klassen |
3 |
1627 |
50 |
||
300 |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hovslagarkorpraler...... |
6 |
2 676 |
— |
|||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hovslagarvicekorpraler .... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Hovslagarryttare....... |
7 |
2 026 |
50 |
||
300 |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hantverkskorpral....... |
1 |
446 |
— |
175335 |
50 |
|
Transport |
- 1- |
397 993 |
— |
398
(Bil. nr 43.)
E |
n h |
e |
s k |
o s t n |
a d. |
|||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode, löne- tillägg. |
lura |
geersättning |
Summa |
SJ |
kronor. |
|||||||||
å kr. |
i da- |
kronor. |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
— |
— |
— |
397 993 |
||||||||||
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
362 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Musikfanjunkare....... |
1 |
2112 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeanter av första klassen |
5 |
8150 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeanter av andra klassen |
4 |
6 040 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Musikfurirer av andra klassen . |
3 |
1627 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Musikkorpraler........ |
3 |
1338 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Musikvicekorpraler..... |
3 |
1048 |
50 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumpetare.......... |
9 |
2 605 |
50 |
22 922 |
— |
Civilmilitiir personal. |
||||||||||||||
1000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . . . |
1 |
1000 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Regementsläkare . ...... |
1 |
5 825 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare........ |
1 |
3 860 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Regementsveterinär...... |
1 |
3 860 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Bataljonsveterinärer...... |
2 |
4 230 |
— |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Gevärshantverkare...... |
2 |
3 260 |
— |
22 035 |
|
Gottgörelse för tjänstehästar. |
||||||||||||||
400 |
— |
1 |
— |
365 |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
|||||
ning till varje officer för två |
in |
84 915 |
||||||||||||
Summa högst kronor |
—• |
— |
— |
527 865 |
— |
Anm. 1.
Anm. 2.
Anm. 3.
Anm. 4.
Anm. 5.
Anm. 6.
Anm. 7.
Anm. 8.
Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontämummer må under tiden till motsva
.
rande antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen
utgå för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten för
honom upptagna.
Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen ä 150 kronor, det ena etter 5 års och det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller officerare
och veterinärer stamhästar, skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare
utgå. Likaledes skall, i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser
övertager anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura
av stallrum, furage, vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer
tjänstehästs skötsel, det i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat
samt furageersättning indragas.
399
Bil. nr 44.
Stat
för Skånska dragonregementet år 1917.
E |
n b |
e |
sk |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> P |
Kronor |
Summa |
||||||||||
arvode, |
furageersättning |
Summa |
kronor. |
|||||||||||
tillägg |
å kr. |
i da- |
Kronor. |
kronor. |
||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6 000 |
_ |
6 |
_ |
365 |
2190 |
— |
8190 |
— |
Överste och chef....... |
1 |
8190 |
— |
||
4 500 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnant........ |
1 |
6 325 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Majorer........... |
2 |
11 650 |
— |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Ryttmästare av första klassen . |
10 |
48 600 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Ryttmästare av andra klassen . |
3 |
11580 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . . |
14 |
. 36 330 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
12 |
25 380 |
— |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . . |
11 |
19 965 |
— |
168 020 |
_ |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
_ |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare.......... |
11 |
23 237 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen |
10 |
16 300 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen |
10 |
15 100 |
— |
54 637 |
50 |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
_ |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
8 |
6 260 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
36 |
19 530 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
54 |
24 084 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
20 |
6 990 |
— |
||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- och reservofficersvolon- |
|||||
tärer ............ |
2 |
506 |
— |
|||||||||||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......... |
420 |
106 260 |
— |
||
600 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Sjukvårdsfurir av första klassen |
1 |
782 |
50 |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurir av andra klassen |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskorpraler...... |
3 |
1338 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Sjukvårdsvicekotpral..... |
1 |
349 |
50 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdsryttare....... |
3 |
868 |
50 |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Hovslagarfurirer av andra klassen |
3 |
1627 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hovslagarkorpraler...... |
6 |
2 676 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hovslagarvicekorpraler .... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Hovslagarryttare....... |
7 |
2 026 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hantverkskorpral....... |
1 |
446 |
— |
174 986 |
— |
Transport |
— |
— |
— |
397 643)so |
400
(Bil. nr 44.)
1 |
E |
n h |
e |
t s k o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> 3 |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
J arvode, |
furageersättning |
Summa |
P |
kronor. |
||||||||||
ä kr. |
i da- |
Kronor. |
krono r. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
— |
— |
— |
397 643 |
50 |
|||||||||
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Musikfanjunkare....... |
i |
2112 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeanter av första klassen |
4 |
6 520 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeanter av andra klassen |
2 |
3 020 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Musikfurirer av andra klassen . |
3 |
1627 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Musikkorpraler........ |
3 |
1338 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Musikvicekorpraler...... |
3 |
1048 |
50 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumpetare.......... |
9 |
2 605 |
50 |
18 272 |
_ |
CiTilmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . . . |
1 |
1000 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Regementsläkare....... |
1 |
5 825 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare........ |
1 |
3 860 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Regementsveterinär...... |
1 |
3 860 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Bataljonsveterinärer . . |
2 |
4 230 |
— |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Gevärshantverkare .... |
2 |
3 260 |
— |
22 035 |
_ |
Gottgörelse för tjänstehästar. |
||||||||||||||
400 |
— |
1 |
— |
365 |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
|||||
ning till varje officer för |
||||||||||||||
var av veterinärerna för en |
in |
— |
— |
84 915 |
||||||||||
Summa högst kronor |
— |
&2286ö|5o |
Anm. 1.
Anm. 2.
i
Anm. 3.
Anm. 4.
Anm. 5.
Anm. 6.
Anm. 7.
Anm. 8.
Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontämummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå
för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten för
honom upptagna.
Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen a 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller officerare
och veterinärer stamhästar, skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare
utgå. Likaledes skall, i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser
övertager anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura
av stallrum, furage, vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer
tjänstehästs skötsel, det i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat
samt furage ersättning indragas.
401
Bil. nr 45.
Stat
för Kronprinsens husarregemente år 1917.
E |
n h |
e |
t s k o s t n |
a |
d. |
|||||||||
Lön, |
Dagavlöning:, |
> |
Summa |
|||||||||||
arvode, |
furageersättning |
Summa |
er e. |
Kronor. |
kronor. |
|||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6 000 |
— |
6 |
— |
365 |
2190 |
— |
8190 |
— |
Överste och chef....... |
1 |
8190 |
_ |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Ryttmästare av första klassen . |
5 |
24 300 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Ryttmästare av andra klassen . |
2 |
7 720 |
— |
||
1 500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löitnanter av första klassen |
7 |
18165 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen |
6 |
12 690 |
— |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . . |
5 |
9 075 |
— |
80 140 |
|
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare.......... |
6 |
12 675 |
_ |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen . |
5 |
8150 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen |
5 |
7 550 |
— |
28 375 |
|
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
5 |
3 912 |
50 |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
20 |
10 850 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
30 |
13 380 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler........ |
9 |
3145 |
50 |
||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- eller reservofficersvolon- |
|||||
tär............. |
1 |
253 |
_ |
|||||||||||
180 |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......... |
210 |
53 130 |
— |
|||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurir avlandra klassen |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskorpraler...... |
2 |
892 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdsryttare....... |
0 |
579 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
3Ö5 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Hovslagarfurirer av andra klassen |
2 |
1085 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hovslagarkorpraler...... |
4 |
1784 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Hovslagarryttare....... |
5 |
1447 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
315 |
182 |
so |
446 |
— |
Hantverkskorpral....... |
1 |
446 |
— |
91 447 |
|
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Musikfanjunkare....... |
1 |
2112 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeanter av första klassen |
2 |
3 260 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeanter av andra klassen |
2 |
3 020 |
— |
||
Transport |
— |
8 392 |
50 |
199 962 |
— |
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft. 51
402
(Bil. nr 45.)
E |
n h |
e |
t s k o s t n |
a |
d. |
|||||||||
Lön, |
Dasravlöning:, |
> 0 |
Kronor |
Summa |
||||||||||
arvode |
furageersättning |
Summa |
rf- P, |
kronor. |
||||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
8 392 |
50 |
199 962 |
|||||||||||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Musikfurir av andra klassen . . |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Musikkorpraler........ |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Musikvicekorpral....... |
1 |
349 |
50 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
55 |
289 |
50 |
Trumpetare.......... |
3 |
868 |
50 |
11045 |
|
Civilmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . . . |
1 |
1000 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare........ |
1 |
3 860 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1 460 |
— |
3 860 |
— |
Regementsveterinär...... |
1 |
3 860 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Bataljonsveterinär....... |
1 |
2115 |
— |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Gevärshantverkare...... |
1 |
1630 |
— |
12 465 |
|
Gottgörelse för tjänstehästar. |
||||||||||||||
400 |
— |
1 |
— |
365 |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
|||||
ning till varje officer för |
||||||||||||||
var av veterinärerna för en |
54 |
— |
41 310 |
— |
||||||||||
Summa högst kronor |
— |
— |
— |
264 782 |
— |
Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibebålles vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå
för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålles
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest lian icke själv önskar övergå till de i staten
för honom upptagna.
Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å ISO kronor, det ena efter 5 års och det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Så länge den nuvarande regementsläkaren kvarstår, skall han bibehållas vid sina innehavande avlöningsförmåner:
lön 3,400 kronor och dagavlöning 1,825 kronor eller tillsammans 5,225 kronor.
Det belopp, varmed dessa avlöningsförmåner överstiga de i förslagsstaten uppförda, skall utgå från
avlöningsanslaget.
Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller officerare
och veterinärer stamhästar, skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke
vidare utgå. Likaledes skall, i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser
övertager anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande
in natura av stallrum, furage, vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom
ombesörjer tjänstehästs skötsel, det i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor
för år räknat samt furageersättning indragas.
Anm. 1.
Anm 2.
Anm. 3.
Anm. 4.
Anm. 5.
Anm. 6.
Anm. 7-Anm. 8.
Anm. 9.
403
Bil. nr 46.
Stat
för Norrlands dragonregemente år 1917.
E |
n h |
e |
t s k |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> 0 |
Kronor |
Summa 1 |
||||||||||
arvode, löne- tillägg. |
furageersättning |
Summa |
et- P. |
kronor. |
: |
|||||||||
å kr. |
i da- |
kronor. |
■ : |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
Officerare. |
|||||||||||
6 600 |
_ |
6 |
_ |
365 |
2190 |
_ |
8190 |
_ |
Överste och. chef....... |
1 |
8190 |
— |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Hyttmästare av första klassen . |
5 |
24 300 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Ryttmästare av andra klassen . |
2 |
7 720 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen. . |
7 |
18 165 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
6 |
12 690 |
— |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
—- |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . . |
5 |
9 075 |
— |
80140 |
— |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
_ |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare.......... |
6 |
12 675 |
— |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen . . |
5 |
8150 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen. . |
5 |
7 550 |
— |
28 375 |
— |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
_ |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
5 |
3 912 |
50 |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
SO |
Furirer av andra klassen . . . |
20 |
10 850 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
30 |
13 380 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
9 |
3145 |
50 |
||
180 |
_ |
— |
20 |
365 |
73 |
_ |
253 |
— |
Officers- eller reservofficersvolon- |
|||||
tär............. |
1 |
253 |
— |
|||||||||||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......... |
210 |
53 130 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurir av andra klassen |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskorpraler...... |
2 |
892 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
SO |
Sjukv&rdsryttare....... |
2 |
579 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Hovslagarfurirer av andra klassen |
2 |
1085 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hovslagarkorpraler...... |
4 |
1784 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
ILovslagarryttare....... |
5 |
1447 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hantverkskorpral....... |
1 |
446 |
— |
91 447 |
— |
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Musikfanjunkare....... |
1 |
2112 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeanter av första klassen |
2 |
3 260 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeanter av andra klsssen |
2 |
3 020 |
— |
||
Transport |
— |
8 392(50 |
199 962 |
— |
404
(Bil. nr 46.)
E |
n h |
e |
t s k o s t n |
a |
d. |
|||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
t> |
Summa |
|||||||||||
arvode, |
furageersättning |
Summa |
rf- SL |
jvronor. |
kronor. |
|||||||||
tillägg |
å kr. |
i da- |
kronor. |
kronoi |
||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
_ |
_ |
_ |
365 |
182 |
Transport |
8 392 |
50 |
199 962 |
||||||
360 |
— |
— |
so |
50 |
542 |
50 |
Musikfurir av andra klassen . . |
1 |
542 |
50 |
||||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Musikkorpraler........ |
2 |
892 |
|||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Musikvicekorpral...... |
1 |
349 |
50 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumpetare.......... |
3 |
868 |
50 |
11,045 |
_ |
Civilmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . . |
1 |
1000 |
_ |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare....... |
1 |
3 860 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Regementsveterinär...... |
1 |
3 860 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Bataljonsveterinär....... |
1 |
2115 |
— |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Gevärshantverkare..... |
1 |
1630 |
— |
12,465 |
_ |
Gottgörelse för tjänsteliästnr. |
||||||||||||||
400 |
— |
1 |
— |
365 |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
|||||
ning till varje officer för |
54 |
41 310 |
||||||||||||
Summa högst kronor |
— |
— |
264,782 |
— |
Anm. 1
Anm. 2.
Anm. 3.
Anm. 4.
Anm. 5.
Anm. 6.
Anm. 7.
Anm. 8.
Anm. 9
Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen
utgå för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten
för honom upptagna.
Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Så länge den nuvarande regementsläkaren kvarstår, skall han bibehållas vid sina innehavande avlöningsförmåner:
lön 3,400 kronor och dagavlöning 1,825 kronor eller tillsammans 5,225 kronor.
Det belopp, varmed dessa avlöningsförmåner överstiga de i förslagsstaten uppförda, skall utgå
från avlöningsanslaget.
Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
I den mån kronan enligt särskilda av Kung!. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller officerare
och veterinärer stamhästar, skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke
vidare utgå. Likaledes skall, i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser
övertager anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande
in natura av stallrum, furage, vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom
ombesörjer tjänstehästs skötsel, det i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor
för år räknat samt furageersättning indragas.
405
Bil. nr 47.
Stat
för överstelöjtnanter och majorer vid de sex fördelningskavalleriregementena
år 1917.
E |
n h |
e |
s k |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, arvode, löne- tillägg. Kronor. |
Dagavlöning, furageersättning |
Summa |
> t» c*- P |
Kronor. |
Summa kronor. |
|||||||||
å kr. |
i da-gar. |
kronor. |
kronor. |
|||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
4 500 |
— |
5 5 |
- |
365 365 |
1825 1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnanter....... Majorer........... |
3 3 |
18 975 |
— |
36 450 |
—i |
Gottgörelse för tjänstehästar. |
||||||||||||||
400 |
1 |
365 |
365 |
765 |
Lönetillägg och furageersätt-ning till varje regements-officer för två tjänstehästar, |
12 |
9180 |
|||||||
Summa högst kronor |
— |
— |
— |
45630 |
— |
Anm. I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller officerarna
stamhästar, skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare utgå. Likaledes
skall, i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Ma.j:t givna bestämmelser övertager anskaffning
och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum,
furage, vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs
skötsel, det i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furageersättning
indragas.
t
406
Bil. nr 48.
Stat
för Svea artilleriregemente år 1917.
1 |
E |
n h |
e |
t s 1 |
o s t n |
a |
d. |
|||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> 3 |
Summa |
|||||||||||
arvode, |
furageersättning |
Summa |
ct- p. |
kronor. |
||||||||||
tillägg |
å kr. |
i da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Ofllcerare. |
||||||||||||||
6 000 |
— |
6 |
— |
365 |
2190 |
_ |
8190 |
_ |
Överste och chef....... |
1 |
8190 |
|||
4 500 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnant........ |
1 |
6 325 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Majorer........... |
3 |
17 475 |
— |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
10 |
48 600 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
8 |
30 880 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . . |
11 |
28 545 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
8 |
16 920 |
— |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . . |
10 |
18150 |
— |
175 085 |
_ |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Styckjunkare......... |
15 |
31687 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen . |
15 |
24 450 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen . . |
14 |
21140 |
- |
77 277 |
50 |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
18 |
14 085 |
_ |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
5 0 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
37 |
20 072 |
50 |
||
300 |
“ |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Konstaplar.......... |
44 |
19 624 |
_ |
||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- och reservofficersvolon- |
|||||
tärer ........... |
5 |
1265 |
— |
|||||||||||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.........• |
176 |
44 528 |
_ |
||
360 |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurirer av andra klassen |
2 |
1085 |
— |
|||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskonstaplar...... |
3 |
1338 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårds artillerister..... |
3 |
868 |
50 |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Hantverksfurir av andra klassen |
1 |
542 |
50 |
||
300. |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hantverkskonstaplar . . . |
3 |
1338 |
— |
|||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Hantverksartillerister..... |
4 |
1158 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Hovslagarfurir av andra klassen |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hovslagarkonstaplar .... |
5 |
2 230 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Hovslagarartillerister . . |
5 |
1447 |
50 |
110124 |
50 |
Transport |
— |
— |
362 487 |
— | |
<*
(Bil. nr 48.)
407
E |
n h |
e |
s k |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> fcj |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode, |
urageersättning |
Summa |
SI |
kronor. |
||||||||||
lone- |
||||||||||||||
tillägg |
å kr. |
i da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
— |
— |
- |
362 487 |
— |
|||||||||
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
_ |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Musikstyckjunkare...... |
1 |
2112 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeanter av första klassen |
4 |
6 520 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeanter av andra klassen |
6 |
9 060 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
9 |
2 605 |
50 |
20 298 |
— |
|
Civilmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . . . |
1 |
1000 |
— |
|||
4 000 |
_ |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Regementsläkare....... |
1 |
5 825 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare........ |
1 |
3 860 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Regementsveterinär...... |
1 |
3 86(J |
|||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Bataljonsveterinär...... |
1 |
2 115 |
— |
16 660 |
— |
Gottgörelse för tjänstehästar. |
||||||||||||||
400 |
_ |
1 |
_ |
365 |
365 |
_ |
765 |
Lönetillägg och furageersätt- |
||||||
ning till varje regements-officer för två tjänstehästar, |
10 |
7 650 |
||||||||||||
Summa högst kronor |
— |
— |
— |
407 095 |
Anm. 1. Ben för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Anm. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå
för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Ännu 3. Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten för
honom upptagna.
Anm. 4. Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Anm. o- Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Anm. 6. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Anm. 7- I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller regementsofficerarna
stamhästar, skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare
utgå. Likaledes skall i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser
övertager anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura
av stallrum, furage, vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst. ävensom ombesörjer
tjänstehästs skötsel, det.i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat
samt furageersättning indragas.
408
Bil. nr 49.
Stat
för Göta artilleriregemente år 1917.
E |
n h |
e |
t s |
t o s t n a |
d, |
| |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> |
||||||||||||
arvode, |
furageersättning |
Summa |
et- sa |
ilronor. |
kronor. |
|||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
kronor. |
kronor. |
||||||||||
Kronor. |
pr dag |
gar. |
||||||||||||
: |
1 1 |
Officerare. |
||||||||||||
6 000 |
— |
6 |
— |
365 |
2190 |
— |
8190 |
— |
Överste och chef...... |
l |
8 190 |
|||
4 500 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnant........ |
l |
6 325 |
_ |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Majorer ........... |
3 |
17 475 |
_ |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
10 |
48 600 |
_ |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
8 |
30 880 |
_ |
||
1 500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . . |
11 |
28 545 |
_ |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
8 |
16 920 |
_ |
||
720 |
— |
3 |
— |
36ö |
1095 |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
10 |
18 150 |
— |
175 085 |
||
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
— |
1 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
60 |
Styckjunkare......... |
15 |
31 687 |
50 |
||
900 |
— |
3 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen . . |
15 |
24450 |
|||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen . . |
14 |
21140 |
— |
77 277 |
50 |
|
Manskap. |
* |
|||||||||||||
600 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
18 |
14 085 |
|||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
37 |
20 072 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Konstaplar.......... |
44 |
19 624 |
|||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- och reservofficersvolon- |
|||||
tärer ........ |
5 |
1 265 |
_ |
|||||||||||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer....... |
176 |
44 528 |
_ |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurirer av andraklassen |
2 |
1085 |
_ |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjnkvårdskonstaplar...... |
3 |
1338 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdsartillerister..... |
3 |
868 |
.so |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Hantverksfurir av andra klassen |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hantverkskonstaplar..... |
3 |
1338 |
|||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Hantverksartillerister..... |
4 |
1158 |
_ |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Hovslagarfurir av andra klassen |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hovslagarkonstaptar..... |
5 |
2 230 |
— |
||
180 |
~ |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Hovslagarartillerister..... |
5 |
1447 |
50 |
110 124 |
50 |
|
Transport |
-1 |
- J |
-1 |
362 4871 |
— |
(Bil. nr 49.)
409
E |
n h |
e |
; s k |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Daeavlöning, |
> P |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode |
furageers ättning |
EL |
kronor. |
|||||||||||
löne- |
kronor. |
|||||||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
||||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
— |
— |
— |
362 487 |
— |
|||||||||
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
_ |
2 |
60 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Musikstyckjunkare...... |
i |
2112 |
50 |
||
900 |
_ |
2 |
_ |
365 |
730 |
— |
1 630 |
— |
Musiksergeantar av första klassen |
4 |
6 520 |
— |
||
780 |
_ |
2 |
_ |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeanter av andra klassen |
4 |
6 040 |
— |
||
360 |
_ |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Musikfurirer av andra klassen . |
2 |
1 085 |
— |
||
300 |
_ |
_ |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Musikkonstaplar....... |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
so |
Musikvicekonstaplar...... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
_ |
_ |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumpetare.......... |
3 |
868 |
50 |
18 217 |
— |
Civilmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
_ |
_ |
_ |
_ |
,- |
— |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . . . |
1 |
1000 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Regementsläkare....... |
1 |
5 825 |
— |
||
2 400 |
_ |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare........ |
1 |
3 860 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
2 860 |
— |
Regementsveterinär...... |
1 |
3 860 |
— |
||
1020 |
_ |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Bataljonsveterinär ...... |
1 |
2 115 |
— |
16 660 |
— |
Gottgörelse för tjänstehästar. |
||||||||||||||
400 |
_ |
1 |
_ |
365 |
365 |
_ |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
|||||
ning till varje regementsofficer |
||||||||||||||
för två tjänstehästar, förslags- |
||||||||||||||
vis, högst.......... |
10 |
— |
— |
7 650 |
— |
|||||||||
Summa högst kronor |
— |
— |
405 014 |
Anm. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
.iämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Anm. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvaande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen
utgår för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Anm. 3. Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålles
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i
staten för honom upptagna. .
Anm. 4. Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Anm. 5. Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Anm. 6. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj :ts prövning.
Anm. 7. I den mån kronan enligt särskilda av Kung!. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller regementsofficerarna
stamhästar, skall i staten upptagen gottgörelse för -tjänstehästar icke vidare
utgå. Likaledes skall i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser
övertager anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura
av stallrum, furage, vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer
tjänstehästs skötsel, det i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat
samt furageersättning indragas.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft.
52
410
Bil. nr 50.
Stat
för Vendes artilleriregemente år 1917.
E |
n h |
e |
; s k |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> P |
Summa |
|||||||||||
arvode, |
furageersättning |
Summa |
ct- |
kronor |
||||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6 000 |
— |
6 |
— |
365 |
2190 |
— |
8190 |
— |
Överste och chef....... |
1 |
8190 |
_ |
||
4 500 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnant........ |
1 |
6 325 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Majorer............ |
4 |
23 300 |
— |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
13 |
63180 |
— |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
3Hö |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
9 |
34 740 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . . |
13 |
33 735 |
— |
||
1 020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
10 |
21150 |
— |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
11 |
19 965 |
— |
210 585 |
|
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Styckjunkare......... |
17 |
35 912 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen . |
19 |
30 970 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen |
18 |
27 180 |
— |
94 062 |
50 |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
23 |
17 997 |
50 |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
47 |
25 497 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Konstaplar.......... |
56 |
24 976 |
— |
||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- och. reservofficersvolon- |
|||||
tärer ............ |
5 |
1265 |
— |
|||||||||||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......... |
224 |
56 672 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurirer av andra klassen |
2 |
1085 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukv&rdskonstaplar...... |
3 |
1338 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Sjukvårdsvicekonstapel .... |
1 |
349 |
50 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdsartillerister..... |
4 |
1158 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Hantverksfurir av andra klassen |
1 |
542 |
50 |
||
3oa |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hantverkskonstaplar...... |
3 |
1338 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
5 0 |
289 |
50 |
Hantverksartillerister..... |
5 |
1447 |
50 |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Hovslagarfurirer av andra klassen |
2 |
1085 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hovslagarkonstaplar,..... |
5 |
2 230 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Hovslagarartillerister..... |
6 |
1 737 |
— |
138 718 |
50 |
Transport |
— |
443 366 |
— |
(Bil. nr 50.)
411
E |
n h |
e |
s k |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode, |
furageersättning |
Summa |
P |
kronor. |
||||||||||
Lone- tillägg |
å kr. |
i da- |
kronor. |
kronor. |
||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
— |
— |
- |
443 366 |
— |
|||||||||
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Musikstyckjunkare..... |
1 |
2 112 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1 630 |
— |
Musiksergeanter av första klassen |
5 |
8 150 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeanter av andra klassen |
5 |
7 550 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Musikfurirer av andra klassen . |
2 |
1085 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Musikkonstaplar........ |
892 |
— |
|||
240 |
— |
— |
SO |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Musikvicekonstaplar...... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumpetare.......... |
4 |
1158 |
— |
21 646 |
50 |
Civilmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . . . |
1 |
1000 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Regementsläkare . ...... |
1 |
5 825 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare • . . • .... |
1 |
3 860 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Regementsveterinär...... |
1 |
3 860 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Bataljons veterinär....... |
1 |
2115 |
— |
16 660 |
— |
Gottgörelse för tjänstehästar. |
||||||||||||||
400 |
— |
1 |
— |
365 |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
|||||
ning till varje regementsofficer |
12 |
9180 |
||||||||||||
Summa högst kronor |
— |
— |
490 852 |
50 |
Anm. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Anm. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen
utgå för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Anm. 3. Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i
staten för honom upptagna.
Anm. 4. Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Anm. 5. Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Anm. 6. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Anm. 7. I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller regementsofficerarna
stamhästar, skall i staten upptagen gottgörelse för tj änstehästar icke vidare
utgå. Likaledes skall i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser
övertager anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura
av stallrum, furage, vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer
tjänstehästs skötsel, det i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 260 kronor för år räknat
samt furageersättning indragas.
412
Bil. nr 51.
Stat
för Norrlands artilleriregemente år 1917.
E |
n h |
e |
t s 1 |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> P |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode, löne- tillägg. |
furageersättning |
Summa |
kronor. |
|||||||||||
å kr. |
i da- |
kronor. |
||||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6 000 |
_ |
6 |
_ |
365 |
2190 |
_ |
8190 |
_ |
Överste och. chef....... |
1 |
8190 |
_ |
||
4 500 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnanter....... |
2 |
12 650 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Majorer........... |
3 |
17 475 |
— |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
10 |
48 600 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
8 |
30 880 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . . |
11 |
28 545 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
8 |
16 920 |
— |
||
720 |
— |
3 |
- |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
11 |
19 965 |
— |
183 225 |
_ |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
_ |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Styckjunkare......... |
16 |
33 800 |
_ |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1 630 |
— |
Sergeanter av första klassen . |
15 |
24 450 |
_ |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen . . |
14 |
21140 |
— |
79 390 |
_ |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
— |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Fnrirer av första klassen . . . |
18 |
14 085 |
_ |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
37 |
20 072 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Konstaplar.......... |
44 |
19 624 |
— |
||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- och reservofficersvolon- |
|||||
tärer ............ |
5 |
1265 |
— |
|||||||||||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Yolontärer.......... |
176 |
44 528 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurirer av andra klassen |
2 |
1085 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskonstaplar...... |
3 |
1338 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdsartillerister..... |
4 |
1158 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Hantverksfurir av andra klassen |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hantverkskonstaplar..... |
3 |
1338 |
— |
||
180 |
— |
— |
SO |
365 |
199 |
50 |
289 |
50 |
Hantverksartillerister..... |
4 |
1158 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Hovslagarfurir av andra klassen |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hovslagarkonstaplar..... |
5 |
2 230 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Hovslagarartillerister..... |
5 |
1447 |
50 |
110 414 |
— |
Transport |
— |
— |
— |
373 029 |
— |
(Bil. nr 51.)
413
E |
n h |
e |
t s k o s t n |
a |
d. |
|||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> 0 |
Summa |
|||||||||||
arvode, löne- tillägg. |
furageersättmng |
Summa |
et- |
kronor |
||||||||||
å kr. |
i da- |
kronor. |
||||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
— |
— |
— |
373 029 |
— |
|||||||||
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
SO |
Musikstyckjunkare...... |
1 |
2112 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeanter av första klassen |
5 |
8150 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeanter av andra klassen |
3 |
4 530 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Musikfurirer av andra klassen . |
2 |
1085 |
— |
||
300 |
— |
— |
4 0 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Musikkonstaplar....... |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
SO |
365 |
''109 |
50 |
349 |
50 |
Musikvicekonstaplar...... Trumpetare.......... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
3 |
868 |
50 |
18 337 |
— |
|
Civilmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . . . |
1 |
1000 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Regementsläkare....... |
1 |
5 825 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kegementsveterinär...... |
1 |
3 860 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Batalj onsveterinär....... |
1 |
2115 |
— |
12 800 |
— |
Gottgörelse för tjänstehästar. |
||||||||||||||
400 |
— |
1 |
— |
365 |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
|||||
ning till varje regementsofficer |
||||||||||||||
vis, högst.......... |
10 |
— |
— |
7 650 |
— |
|||||||||
Summa högst kronor |
— |
— |
— |
411 816 |
— |
Anm. 1.
Anm. 2.
Anm. 3.
Anm. 4.
Anm. 5.
Anm. 6.
Anm. 7.
Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå
för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten
för honom upptagna.
Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj ds prövning,
I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller regementsofficerarna
stamhästar, skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare
utgå. Likaledes skall, i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser
övertager anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura
av stallrum, furage, vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer
tjänstehästs skötsel, det i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat
samt furage ersättning indragas.
414
Bil. nr 52.
Stat
för Upplands artilleriregemente år 1917.
E |
n h. |
e |
t s k |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode |
t |
furageer s ättnin g |
Summa |
P |
kronor. |
|||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
kronor. |
kronor. |
||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6 000 |
_ |
6 |
_ |
365 |
2190 |
_ |
8190 |
_ |
Överste och chef....... |
1 |
8190 |
_ |
||
4 500 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnanter....... |
2 |
12 650 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
865 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Majorer........... |
o O |
17 475 |
— |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
10 |
48 600 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
8 |
30 880 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen |
11 |
28 545 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
8 |
16 920 |
— |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
10 |
18150 |
— |
181 410 |
_ |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
_ |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Styckjunkare......... |
15 |
31 687 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen |
15 |
24 450 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen |
14 |
21140 |
— |
77 277 |
50 |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
_ |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
18 |
14 085 |
_ |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
37 |
20 072 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
865 |
146 |
— |
446 |
— |
Konstaplar.......... |
44 |
19 624 |
— |
||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- och reservofficersvolon- |
|||||
tärer ............ |
5 |
1265 |
— |
|||||||||||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......... |
176 |
44 528 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurirer av andra klassen |
2 |
1085 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskonstaplar...... |
3 |
1338 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjnkvårdsartillerister..... |
3 |
868 |
50 |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Hantverksfurir av andra klassen |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hantverkskonstaplar..... |
3 |
1338 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Hantverksartillerister..... |
4 |
1158 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Hovslagarfurir av andra klassen |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hovslagarkonstapel...... |
5 |
2 230 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Hovslagarartillerister..... |
5 |
1447 |
50 |
110 124 |
50 |
Transport |
— |
- |
368 812 |
(Bil. nr 52.)
415
E |
n h |
e |
t s k o s t n |
a |
d. |
|||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
\> |
Summa |
|||||||||||
arvode, |
furageersättning |
Summa |
ct- P |
ivronor. |
kronor. |
|||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
— |
— |
— |
368 812 |
— |
|||||||||
Mnsikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Musikstyckjunkare..... |
1 |
2112 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1 630 |
Musiksergeanter av förstaklassen |
4 |
6 520 |
_ |
|||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeanter av andra klassen |
4 |
6 040 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Musikfurirer av andra klassen . |
2 |
1085 |
_ |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Musikkonstaplar....... |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
SO |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Musikvicekonstaplar...... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
36ö |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumpetare.......... |
3 |
868 |
50 |
18 217 |
_ |
Clvilinilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . . . |
1 |
1000 |
_ |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Regementsläkare....... |
1 |
5 825 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare....... |
1 |
3 860 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kegementsveterinär...... |
1 |
3 860 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Bataljonsveterinär...... |
1 |
2115 |
— |
16 660 |
_ |
Gottgörelse för tjänstehästar. |
||||||||||||||
400 |
— |
1 |
— |
365 |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
|||||
ning till varje regementsofficer |
— |
|||||||||||||
för två tjänstehästar, förslags- |
||||||||||||||
vis, högst.......... |
10 |
— |
— |
7 650 |
||||||||||
Summa högst kronor |
— |
— |
411339 |
— |
Anm. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibebålles vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Anm. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontämummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen
utgå för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Anm. 3. Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten för
honom upptagna.
Anm. 4. Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Anm. S. Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Anm. 6. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kung]. Maj:ts prövning.
Anm. 7. I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller regementsofficerarna
stamhästar, skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare utgå.
Likaledes skall, i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager
anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum,
furage, vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs
skötsel, det i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furageersättning
indragas.
416
Bil. nr 53.
Stat
för Smålands artilleriregemente år 1917.
E |
n h |
e |
; s k |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode |
furageersättnmg |
kronor. |
||||||||||||
löne- |
||||||||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
||||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6000 |
6 |
365 |
2190 |
_ |
8190 |
_ |
Överste och chef....... |
1 |
8190 |
— |
||||
4-500 |
_ |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnanter....... |
2 |
12 650 |
— |
||
4 000 |
_ |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Majorer........... |
3 |
17 475 |
— |
||
3 400 |
_ |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
10 |
48 600 |
— |
||
2 400 |
_ |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
8 |
30 880 |
— |
||
1500 |
_ |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . . |
11 |
28 545 |
— |
||
1020 |
_ |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
8 |
16 920 |
— |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
10 |
18150 |
— |
181 410 |
— |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
_ |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Styckjunkare......... |
15 |
31 687 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen . . |
15 |
24 450 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen . . |
14 |
21140 |
— |
77 277 |
50 |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
_ |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
18 |
14 085 |
— |
||
360 |
_ |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
37 |
20 072 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Konstaplar.......... |
44 |
19 624 |
— |
||
180 |
_ |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- ochreservofficersvolon- |
|||||
tärer ............ |
5 |
1265 |
— |
|||||||||||
180 |
_ |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Yolontärer.......... |
176 |
44 528 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurirer av andraklassen |
2 |
1085 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjnkvärdskonstaplar...... |
3 |
1338 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdsartillerister..... |
3 |
868 |
50 |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Hantverksfurir av andra klassen |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hantverkskonstaplar..... |
3 |
1338 |
— |
||
180 |
_ |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Hantverksartillerister..... |
4 |
1158 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Hovslagarfurir av andra klassen |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hovslagarkonstaplar..... |
5 |
2 230 |
— |
||
180 |
- |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Hovslagarartillerister..... |
5 |
1447 |
50 |
110 124 |
50 |
|
Transport |
— |
— |
368812 |
— |
(Bil. nr 53.)
417
E |
n h |
e |
t s k |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
► 3 |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode, löne- tillägg. |
furageersättning |
Summa |
C+" P |
kronor. |
||||||||||
å kr. |
i da- |
kronor. |
||||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
— |
— |
— |
368 812 |
— |
|||||||||
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Musikstyckjunkare...... |
1 |
2112 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeanter av första klassen |
5 |
8150 |
— |
||
780 |
— |
2 |
- |
365 |
730 |
— |
1 510 |
— |
Musiksergeanter av andra klassen |
4 |
6 040 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Musikfurirer av andra klassen . |
2 |
1085 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Musikkonstaplar....... |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Musikvicekonstaplar...... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumpetare.......... |
3 |
868 |
50 |
19 847 |
_ |
Civilmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . . . |
1 |
1 000 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Regementsläkare....... |
1 |
5 825 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare........ |
1 |
3 860 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Regementsveterinär...... |
1 |
3 860 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Bataljonsveterinär ...... |
1 |
2115 |
— |
16 660 |
_ |
Gottgörelse för tjänstehästar. |
||||||||||||||
400 |
— |
1 |
— |
365 |
360 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
|||||
ning till varje regements-officer för två tjänstehästar, |
10 |
7 650 |
||||||||||||
Summa högst kronor |
— |
— |
— |
412 969 |
— |
Anm. 1.
Anm. 2.
Anm. 3.
Anm. 4.
Anm. 5.
Anm. d.
Anm. 7.
Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibebålles vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå
för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för bo nom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibebålles
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest ban icke själv önskar övergå till de i staten för
honom upptagna.
Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade oestämmelser tillhandahåller regementsofficerama
stamhästar, skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare utgå.
Likaledes skall, i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager
anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum,
furage, vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs
skötsel, det i staten upptagna lönetilläget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt
furage ersättning indragas.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 höft.
53
418
Bil. nr 54
Stat
för Gottlands artillerikår år 1917.
E |
n h |
e |
s k |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Daeavlöninsr, |
> 0 |
Kronor |
Summa |
||||||||||
arvode, |
furageersättning |
Summa |
p |
kronor. |
||||||||||
tillägg |
å kr. |
i da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
4 500 |
_ |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnant och chef . . . |
1 |
6 325 |
— |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1 460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
4 |
19 440 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
2 |
7 720 |
— |
||
1 500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . . |
5 |
12 975 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
5 |
10 575 |
— |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
4 |
7 260 |
— |
64 295 |
— |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
_ |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Styckjunkare......... |
4 |
8 450 |
— |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen . . |
5 |
8 150 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen . . |
4 |
6 040 |
— |
22 640 |
_ |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
_ |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
5 0 |
Furirer av första klassen . . . |
7 |
5 477 |
50 |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
15 |
8137 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Konstaplar.......... |
22 |
9 812 |
— |
||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- eller reservofficersvolon- |
|||||
tär............. |
1 |
253 |
— |
|||||||||||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......... |
88 |
22 264 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurir av andra klassen |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskonstaplar...... |
2 |
892 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdsartillerister .... |
2 |
579 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Hantverksfurir av andra klassen |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hantverkskonstapel...... |
1 |
446 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Hantverksartillerister..... |
2 |
579 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Hovslagarfurir av andra klassen |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hovslagarkonstapel...... |
1 |
446 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Hovslagarartillerist...... |
1 |
289 |
50 |
50 803 |
— |
Musikpersonal. |
||||||||||||||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeant av första klassen |
1 |
1630 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Musikfurir av andra klassen . . |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Musikkonstapel........ |
1 |
446 |
— |
||
1 |
Transport |
— |
2 618 |
50 |
137 738 |
— |
(Bil. nr 54.)
419
E |
n h |
e t s k |
o s t n |
a |
d. |
|||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> s |
Kronor |
Summa |
||||||||||
arvode, löne- tillägg. |
furageersättning |
Summa |
p |
|||||||||||
å kr. |
i da- |
kronor. |
||||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
2 618 |
50 |
137 738 |
_ |
||||||||||
240 |
_ |
_ |
30 |
3(15 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Musikvicekonstapel...... |
1 |
349 |
50 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumpetare ......... |
2 |
579 |
— |
3 547 |
— |
Gottgörelse för tjänstehästar. |
||||||||||||||
400 |
_ |
1 |
_ |
365 |
365 |
_ |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
|||||
ning till kårchefen för två |
2 |
— |
— |
1530 |
— |
|||||||||
Summa högst kronor |
— |
— |
— |
142 815 |
— |
Anm.. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Anm. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen
utgå för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner. *
Anm. 3. Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i
staten för honom upptagna.
Anm. 4. Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Anm. 5. Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Anm. 6. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Anm. 7. I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller kårchefen
stamhäst, skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehäst icke vidare utgå. Likaledes
skall i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager anskaffning
och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage,
vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel,
det i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furageersättning
indragas.
420
Bil. nr 55.
Stat
för Boden—Karlsborgs artilleriregemente år 1917.
E |
n h |
e |
t s k o s t n |
a |
d. |
|||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
|||||||||||||
arvode, |
furageersättning |
Summa |
£ |
Jvronor. |
kronor. |
|||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
kronor. |
kronor. |
||||||||||
Kronor. |
pr dag |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6 000 |
— |
6 |
365 |
2190 |
— |
8190 |
_ |
Överste och chef....... |
i |
8190 |
||||
4 500 |
— |
5 |
365 |
1825 |
6 325 |
Överstelöjtnanter....... |
2 |
12 650 |
||||||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
Majorer........ |
3 |
17 475 |
_ |
|||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
11 |
53 460 |
_ |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
10 |
38 600 |
__ |
||
1 500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . . |
12 |
31140 |
_ |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
9 |
19 035 |
_ |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar |
12 |
21 780 |
— |
202 330 |
|
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Styckjunkare......... |
21 |
44 362 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen . . |
22 |
35 860 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen . . |
22 |
33 220 |
— |
113 442 |
50 |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
20 |
15 650 |
_ |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
40 |
21700 |
_ |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Konstaplar.......... |
48 |
21408 |
_ |
||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- och reservofficersvolon- |
|||||
tärer ............ |
4 |
1012 |
_ |
|||||||||||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Yolontärer.........• |
204 |
51 612 |
_ |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurirer av andra klassen |
2 |
1085 |
_ |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sj ukvårdskonstaplar |
3 |
1338 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdsartillerister..... |
4 |
1158 |
_ |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Hantverksfurirer av andra klassen |
2 |
1085 |
_ |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hantverkskonstaplar |
3 |
1338 |
_ |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Hantverksartillerister .... |
4 |
1158 |
_ |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hovslagarkonstapel .... |
1 |
446 |
— |
||
180 |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Hovslagarartillerister . . . |
2 |
579 |
— |
119 569 |
_ |
|
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Musikstyckjunkare..... |
2 |
4 225 |
_ |
||
900 |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeanter av första klassen |
2 |
3 260 |
— |
|||
Transport |
— 7 485 |
-i |
435 34l|50 |
(Bil. nr 55.)
421
E |
n h |
e |
t s k |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlönine, |
0 |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode, |
furageersättning |
Summa |
rf- SL |
kronor |
||||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
kronor |
kronor. |
||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
780 |
Transport |
7 485 |
435 341 |
50 |
||||||||||
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeanter av andra klassen |
2 |
3 020 |
— |
|||
360 |
— |
— |
5 0 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Musikfurirer av andra klassen . |
2 |
1085 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Öusikkonstaplar....... |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Musikvicekonstaplar ..... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
60 |
289 |
50 |
Trumpetare.......... |
4 |
1158 |
— |
14 339 |
_ |
Gottgörelse för tjänstehäst.ar. |
||||||||||||||
400 |
— |
1 |
— |
365 |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
|||||
ning till regementschefen för |
9 |
6 885 |
||||||||||||
Summa högst kronor |
— |
— |
— |
456 565 |
60 |
Anm. 1.
Anm. 2.
Anm. 3.
Anm. 4.
Anm. 5
Anm. 6.
Anm. 7.
Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen
utgå för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i
staten för honom upptagna.
Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller regementsofficerare,
regementskvartermästare och regementsadjutant stamhästar, skall i staten upptagen
gottgörelse för tj änstehästar icke vidare utgå. Likaledes skall, i den mån kronan enligt
särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager anskaffning och underhåll av tjänstehästs
mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage, vatten, ljus, veterinärvård
och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel, det i staten upptagna
lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furageersättning indragas.
422
Bil. nr 56.
Stat
för Positionsartilleriregementet år 1917.
E |
n h |
e |
t s k |
o s t n |
a |
d. |
l |
|||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
# |
0 |
Kronor. |
Summa |
|||||||||
arvode |
furargeersättning |
Summa |
P, |
kronor. |
||||||||||
ione- tillägg. |
å kr. |
i da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6 000 |
_ |
6 |
_ |
365 |
2190 |
_ |
8190 |
_ |
Överste och. chef....... |
1 |
8190 |
— |
||
4 500 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnant........ |
1 |
6 325 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Majorer ........... |
2 |
11650 |
— |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
6 |
29160 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
6 |
23160 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . . |
7 |
18165 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
5 |
10 575 |
— |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
6 |
10 890 |
— |
118 115 |
— |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
_ |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Styckjunkare......... |
12 |
25 350 |
— |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
830 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen . . |
12 |
19 560 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen . . |
12 |
18120 |
— |
63 030 |
— |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
_ |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
10 |
7 825 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
20 |
10 850 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Konstaplar.......... |
24 |
10 704 |
— |
||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- och reservofficersvolon- |
|||||
tärer ............ |
4 |
1012 |
— |
|||||||||||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......... |
96 |
24 288 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
180 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurir av andra klassen |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
-• |
446 |
— |
Sjukvårdskonstaplar...... |
2 |
892 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdsartillerister..... |
2 |
579 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
— |
542 |
50 |
Hantverksfurir av andra klassen |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hantverkskonstaplar...... |
2 |
892 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
5 0 |
Hantverksartillerister..... |
2 |
579 |
— |
||
360 |
— |
— |
30 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Hovslagarfurir av andra klassen |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hovslagarkonstaplar...... |
2 |
892 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Hovslagarartillerister..... |
3 |
868 |
50 |
61009 |
|
Transport |
— |
— |
| 242154 |
(Bil. nr 56.)
423
E |
n h |
e |
t s k |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> P |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode, löne- tillägg. |
furargeersättning |
Summa |
P |
kronor. |
||||||||||
å kr. |
i da- |
kronor. |
||||||||||||
Kronor. |
pr (lag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
— |
— |
— |
242 154 |
— |
|||||||||
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Musikstyckjunkare...... |
1 |
2112 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeanter av förstaklassen |
2 |
3 260 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeanter av andra klassen |
2 |
3 020 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Musikfurir av andra klassen . . |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
446 |
— |
446 |
— |
Musikkonstapel........ |
1 |
446 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
so |
349 |
50 |
Musikvicekonstaplar...... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumpetare.......... |
2 |
579 |
— |
10 659 |
— |
Civilmilitiir personal. |
||||||||||||||
3 400 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 225 |
— |
Regementsläkare....... |
1 |
5 225 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Bataljonsläkare........ |
1 |
2 115 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Bataljonsveterinär....... |
1 |
2115 |
— |
9 455 |
— |
Gottgörelse för tjänstehästar. |
||||||||||||||
400 |
— |
1 |
— |
365 |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
|||||
ning till regementschefen för |
||||||||||||||
var av övriga regementsoffice-rare för en tjänstehäst, för- |
3 825 |
|||||||||||||
slagsvis, högst........ |
5 |
— |
— |
— |
||||||||||
Summa högst kronor |
— |
— |
— |
266 093 — |
Anm. 1-
Anm. 2.
Anm. 3.
Anm. 4.
Anm. 5.
Anm. 6.
Anm. 7.
Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibebålles vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontämummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå
för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten för
honom upptagna.
Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller regementsofiicerama
stamhästar, skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare
utgå. Likaledes skall, i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser
övertager anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura
av stallrum, furage, vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer
tjänstehästs skötsel, det i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat
samt furageersättning indragas.
424
Bil. nr ,57.
Stat
för artilleriets fabriker och tyganstalter år 1917.
E |
n h |
e |
t s k o s t n |
a |
a. |
i |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
>■ |
Summa |
|||||||||||
arvode, |
furageersättning |
Summa |
c+- 9 |
kronor. |
||||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Fabriks- och tygpersonal. |
||||||||||||||
>) 6 300 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
8125 |
— |
Fälttygmästare........ |
i |
8125 |
_ |
||
a) 5 800 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
7 260 |
— |
Styresman3).......... |
3 |
21 780 |
_ |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Tygmästare av första klassen . |
1 |
5 825 |
_ |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
D:o av andra klassen . |
2 |
9 720 |
_ |
||
3 000 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 460 |
— |
Tyg- eller fabriksingenjörer4) . |
4 |
17 840 |
_ |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Departementsskrivareb) ... . |
6 |
15 570 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Tyg- eller fabriksförvaltare av |
|||||
första klassen5)....... |
17 |
44115 |
_ |
|||||||||||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Oververkmästare5)...... |
1 |
2 595 |
_ |
||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Tygförvaltare av andra klassen6) |
1 |
2112 |
50 |
||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Tygunderoffieerare...... |
6 |
12 675 |
— |
||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Besiktningsrustmästare eller tyg- |
|||||
verkmästare 4)........ |
17 |
35 912 |
50 |
|||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Verkmästare av första klassen4) |
6 |
12 675 |
_ |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
D:o av andra klassen4) |
2 |
3 260 |
_ |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Tyg- eller fabriksskrivare6) . . |
17 |
27 710 |
_ |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Tyghantverkare 7)....... |
54 |
88 020 |
— |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Fortmaskinister7)....... |
7 |
11410 |
— |
319 345 |
__ |
Gottgörelse för tjänstehästar. |
||||||||||||||
400 |
— |
1 |
— |
365 |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och. furageersättning |
|||||
till fälttygmäs faren för två |
||||||||||||||
tjänstehästar, förslagsvis, högst |
2 |
— |
— |
1530 |
1 |
|||||||||
Summa högst kronor |
- |
— |
-j |
320875 |
-| |
2>
s)
4)
5)
6)
7)
Därav 1,800 kronor i arvode.
» 2,400 » i »
Åtnjuta 1 ålders tillägg å lönen
»1 » » »
»2 » » »
» 1 » » »
»2 » » »
600 kronor efter 5 års väl vitsordad tjänst.
500 » » 5 » » » »
500 » , det ena efter 5, det andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.
300 » efter 5 års väl vitsordad tjänst.
150 » , det ena efter 5, det andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Anm. 1. Samtlig personal åtnjuter dessutom inkvarterings- och servisbidrag enligt författningarna.
Anm. 2. Tyg- eller fabriksförvaltare och departementsskrivare äga för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna
sig föregående tjänstetid i någon av dessa beställningar.
(Bil. nr 57.)
425
Anm. 3. Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan angivna avlöningsförmåner, bibohålles
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i denna stat
upptagna.
Anm. 4. Vid inträffande avgång i tygförvaltar-, tygunderofficers-, tygskrivar- eller tyghantverkarbeställning
skall frågan om återbesättande av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts
prövning.
Anm. 5. Därest, enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, fälttygmästaren göres beriden å
endast en tjänstehäst, skall i staten upptagen hästgottgörelse utgå endast för denna häst. Likaledes
skall, i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager
anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum,
furage, vatten, ljus, veterinärvård och skoning av dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs
skötsel, det i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furageersättningen
indrages.
Bihang till riksdagens protokoll 1916.
1 saml.
1 käft.
54
426
Bil. nr 58.
Stat
för Fortifikationen år 1917.
E |
n h |
e |
t s i |
o s t n |
a |
a. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
Summa |
||||||||||||
arvode, |
furageersättning |
Summa |
rrt- P |
kronor. |
||||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6000 |
— |
6 |
— |
365 |
2190 |
— |
8190 |
— |
Överstar........... |
2 |
16 380 |
_ |
||
4 500 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnanter....... |
4 |
25 300 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Majorer........... |
10 |
58 250 |
— |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
32 |
155 520 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
18 |
69 480 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen |
35 |
90 825 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
19 |
40 185 |
— |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
25 |
45 375 |
— |
501 315 |
|
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare.......... |
44 |
92 950 |
— |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen |
41 |
66 830 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen |
40 |
60 400 |
— |
220 180 |
|
Musikpersonal. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Musikfanjunkare....... |
3 |
6 337 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeanter avförstaklassen |
5 |
8150 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeanter av andraklassen |
6 |
9 060 |
— |
23 547 |
50 |
Civilmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . . . |
1 |
1000 |
_ |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Regementsläkare....... |
1 |
5 825 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare........ |
1 |
3 860 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Bataljons veterinär...... |
1 |
2115 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Fortifikationskassörer 2) .... |
11 |
28 545 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Departementsskrivare2) . . . . |
4 |
10 380 |
— |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Gevärshantverkares)..... |
3 |
4 890 |
— |
||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Tygverkmästare 4)....... |
6 |
12 675 |
— |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Tyghantverkare 3)....... |
27 |
44 010 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Radiotelegrafister....... |
7 |
10 570 |
— |
||
'') 980 |
95 |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
1 163 |
45 |
Förrådsvaktmästare...... |
4 |
4 653 |
80 |
128 523 |
80 |
Transport |
— |
873 566 |
30 |
(Bil. nr 58.)
427
E |
n li |
e |
t s 1 |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode |
furageersättning |
Summa |
kronor. |
|||||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
— |
— |
— |
873 566 |
SO |
|||||||||
Civil personal. |
||||||||||||||
1100 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1100 |
— |
Förste vaktmästare...... |
1 |
— |
— |
1100 |
— |
Arvoden till stabsofficerare |
||||||||||||||
in. fl. |
||||||||||||||
800 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
— |
Avdelningschefer ...... |
3 |
2 400 |
— |
||
600 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
600 |
— |
Stabsofficerare ........ |
10 |
6 000 |
— |
||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Gratifikationer till biträden å |
|||||
byggnadsavdelningen m. m. . |
— |
1600 |
— |
10 000 |
||||||||||
Gottgörelse för tjänstehästar. |
||||||||||||||
400 |
— |
i |
— |
365 |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersätt- |
|||||
ning till varje regements-officer för en tjänstehäst, i den |
14 |
10 710 |
||||||||||||
Summa högst kronor |
— |
— |
— |
895376 |
30 |
*) Därav 80.95 kronor i ersättning för ved och lyse m. m. Åtnjuta dessutom fri bostad.
2) Åtnjuta 2 ålderstillägg å lönen å 500 kronor, det ena efter 5, det andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.
*) » 2 » » » å 150 » , » » > 5, ö » » 10 » » » >
4) » 1 » » » å 500 » , efter 5 års väl vitsordad tjänst.
Anm. 1.
Anm. 2.
Anm. 3.
Anm. 4.
Anm. 5.
Fortifikationskassörer och departementsskrivare åtnjuta dessutom inkvarterings- och servisbidrag
enligt författningarna samt äga, för åtnjutande av ålderstillägg, rätt att tillgodoräkna sig den
tid, de dessförinnan tjänstgjort i någondera beställningen.
Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan angivna avlöningsförmåner bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i denna
stat för honom upptagna.
Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
I den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller regementsofficerarna
stamhästar, skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar icke vidare utgå.
Likaledes skall, i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser övertager
anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande in natura av stallrum,
furage, vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörjer'' tjänstehästs
skötsel, det i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt
furageersättning indragas.
428
Bil. nr 59.
Stat
för Svea ingenjörkår år 1917.
E |
n h |
e |
t s k |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön. |
Dagavlöning |
Summa |
Antal. |
Kronor. |
Summa kronor. |
|||||||||
i da- |
kronor. |
|||||||||||||
kronor. |
||||||||||||||
Kronor. |
pr (lag. |
gar. |
||||||||||||
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
9 |
7 042 |
50 |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
16 |
8 680 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
26 |
11596 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
26 |
9 087 |
— |
||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- och reservofficersvolon- |
|||||
tärer ............ |
4 |
1012 |
— |
|||||||||||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......... |
130 |
32 890 |
— |
||
600 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Hantverksfurirer av första klassen |
2 |
1565 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Hantverksfnrirer avandraklassen |
2 |
1085 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hantverkskorpraler...... |
8 |
3 568 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hantverksvicekorpraler .... |
10 |
3 495 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Gevärshantverkarkorpraler . . . |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Gevärsbantverkarvicekorpraler . |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Gevärsbantverkarsoldater . . . |
2 |
579 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurir av andra klassen |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskorpraler...... |
3 |
1338 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Sjukvårdsvicekorpraler .... |
3 |
1048 |
50 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdssoldater....... |
3 |
868 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hovslagarkorpral....... |
1 |
446 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
5 0 |
Hovslagarvicekorpral..... |
1 |
349 |
50 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Hovslagarsoldater....... |
2 |
579 |
— |
87 362 |
50 |
Musikmanskap. |
||||||||||||||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Musikfurir av andra klassen . . |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Musikkorpraler........ |
2 |
892 |
|||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Musikvicekorpraler...... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumpetare.......... |
3 |
868150 |
3 002 |
— |
|
Summa högst kronor. |
— |
— |
90 364 50 |
Anm. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålles vid
• volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Anm. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå
för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Anm. 3. Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Anm. 4. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
429
, Bil. nr 60.
Stat
för Göta ingenjörkår år 1917.
E |
n k |
e |
s k |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Dagavlöning |
> P |
Kronor. |
Summa |
|||||||||||
Lön. |
Summa |
V- |
||||||||||||
kronor. |
||||||||||||||
a kr. |
i da- |
|||||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
9 |
7 042 |
50 |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . • . |
15 |
8137 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
25 |
11150 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
25 |
8 737 |
50 |
||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Officers- och reservofficersvolon- |
|||||
tärer ............ |
4 |
1012 |
— |
|||||||||||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......• . . |
125 |
31 625 |
— |
||
600 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Hantverksfurir av första klassen |
1 |
782 |
50 |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Hantverksfurirer av andraklassen |
3 |
1627 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hantverkskorpraler...... |
8 |
3 568 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hantverksvicekorpraler .... |
9 |
3145 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Gevärshantverkarkorpral . . . |
i |
446 |
— |
||
240 |
— |
— |
SO |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Gevärshantverkarvicekorpraler . |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Gevärshantverkarsoldater . . . |
2 |
579 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurir av andra klassen |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskorpraler...... |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Sjukvårdsvicekorpraler .... |
3 |
1048 |
50 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdssoldater....... |
3 |
868 |
50 |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hovslagarvicekorpraler .... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Hovslagarsoldater.....• . |
2 |
579 |
— |
83181 |
50 |
Musikmanskap. |
||||||||||||||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Musikfurir av andra klassen . . |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Musikkorpraler........ |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Musikvicekorpraler...... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumpetare.......... |
3 |
868 |
50 |
3 002 |
— |
Summa högst kronor. |
— |
— |
86183 |
50 |
Anm. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen ntgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibebålles vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Anm. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontämummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå
för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Anm. 3- Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Anm. 4. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning. .
430
Bil. nr 61
Stat
för Fälttelegrafkåren år 1917.
E |
n h |
e |
t s k o s t n |
a |
d. |
|||||||||
Dagavlöning |
> 0 |
Kronor |
Summa |
|||||||||||
Lön. |
Summa |
p. |
kronor. |
|||||||||||
kronor. |
||||||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
8 |
6 260 |
_ |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
16 |
8 680 |
_ |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler......• .... |
24 |
10 704 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
25 |
8 737 |
50 |
||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......... |
125 |
31 625 |
— |
||
600 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Hantverksfurirer avförsta klassen |
2 |
1565 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
60 |
Hantverksfurirer av andra klassen |
3 |
1627 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hantverkskorpraler...... |
11 |
4 906 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hantverksvicekorpraler .... |
16 |
5 592 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
369 |
146 |
— |
446 |
— |
Gevärshantverkarkorpral . . . |
1 |
446 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Gevärshantverkarvicekorpral . . |
1 |
349 |
50 |
||
180 |
— |
— |
30 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Gevärshantverkarsoldat .... |
1 |
289 |
50 |
|||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Sjukvårdsfurir av andra klassen |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskorpral....... |
1 |
446 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Sjukvårdsvicekorpraler .... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdssoldat........ |
1 |
289 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hovslagarkorpral....... |
1 |
446 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hovslagarvicekorpral .... |
1 |
349 |
50 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Hovslagarsoldat........ |
1 |
289 |
50 |
83 844 |
_ |
Musikmanskap. |
||||||||||||||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Musikkorpral......... |
1 |
446 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Musikvicekorpral....... |
1 |
349 |
50 |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumpetare.......... |
2 |
579 |
— |
1374 |
50 |
Summa högst kronor |
— |
85 218 |
50 |
Anm. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibebålles vid volontärbeställningen,
med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Anm. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå
för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Anm. 3. Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Anm. 4. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
431
Bil. nr 62.
Stat
för Bodens ingenjörkår år 1917.
E |
n h |
e |
t s 1 |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Dagavlöning |
P |
Kronor. |
Summa |
|||||||||||
Lön. |
Summa |
E- |
kronor. |
|||||||||||
kronor. |
||||||||||||||
kronor. |
||||||||||||||
Kronor. |
pr aag. |
gar. |
||||||||||||
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
3 |
2 347 |
50 |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
6 |
3 255 |
_ |
||
300 |
— |
— |
4C |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
10 |
4 460 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
9 |
3145 |
50 |
||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......... |
60 |
15 180 |
— |
||
600 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Hantverksfurir av första klassen |
1 |
782 |
50 |
||
360 |
.- |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Hantverksfurirer av andra klassen |
2 |
1085 |
_ |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hantverkskorpraler ... • . . |
5 |
2 230 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hantverksvicekorpraler .... |
6 |
2 097 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Gevärshantverkarkorpral . . . |
1 |
446 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Gevärshantverkarsoldat .... |
1 |
289 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Sjukvårdskorpral....... |
1 |
446 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Sjukvårdsvicekorpral..... |
1 |
349 |
50 |
||
180 |
— |
— |
SO |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Sjukvårdssoldat........ |
1 |
289 |
50 |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hovslagarvicekorpral..... |
1 |
349 |
50 |
36 752 |
50 |
Mnsikmanskap. |
||||||||||||||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Musikfurir av andra klassen . . |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Musikkorpraler........ |
2 |
892 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Musikvicekorpraler...... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumpetare.......... |
2 |
579 |
— |
2 712 |
50 |
Summa högst kronor |
— |
— |
89465 |
— |
Anm. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid volontärbeställningen,
med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Anm. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå för
dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Anm. 3. Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Anm. 4. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kung!. Maj:ts prövning.
432
Bil. nr 63.
Stat
för officerare och underofficerare med vederlikar
vid trängen år 1917. l
E |
n h |
e |
; s k |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> |
Summa |
|||||||||||
arvode, |
furageersättning |
Summa |
P |
kronor. |
||||||||||
ione- tillägg |
å kr. |
i da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
6000 |
_ |
6 |
— |
365 |
2190 |
— |
8190 |
— |
Överste............ |
1 |
8190 |
— |
||
*) 5 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 825 |
— |
Överstelöjtnanter....... |
3 |
20 475 |
— |
||
l) 4 500 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Majorer........... |
3 |
18 975 |
— |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
6 |
29 160 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
5 |
19 300 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . . |
6 |
15 570 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
6 |
12 690 |
— |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
9 |
16 335 |
— |
140 695 |
|
Musikpersonal. |
||||||||||||||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeant av andra klassen |
1 |
— |
— |
1510 |
— |
Gottgörelse för tjänstehästar. |
||||||||||||||
400 |
— |
1 |
— |
365 |
365 |
— |
765 |
— |
Lönetillägg och furageersättning |
|||||
till översten för två tjänste-hästar och till en var av övriga |
8 |
6120 |
||||||||||||
Summa högst kronor |
— |
— |
— |
148 325 |
— |
l) Därav 500 kronor i arvode.
Anm. 1. Officers-, underofficers- och musikunderofficersbeställningarna samt de civilmilitära beställningarna
skola överflyttas till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen »i enlighet
med efterföljande bestämmelser.
a) Dä vakans inträffar i officers-, underofficers- eller musikunderofficersbeställning eller i
civilmilitär beställning och den vakanta beställningen ej skall indragas, överflyttas beställningen
före återbesättandet till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen».
b) Officers-, underofficers- eller musikunderofficersbeställning samt civilmilitär beställning
överflyttas till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen», därest
vederbörande beställningsinnehavare därom gör framställning.
Anm. 2. Intill dess antalet kaptensbeställningar av andra klassen och underlöjtnantsbeställningar nedbringats
till det i staten för genomförd härordning angivna, bestämmer Kungl. Maj.t vid uppkommande
vakans i någon av nämnda beställningar, huruvida återbesättande skall ske eller beställningen
indragas.
(Till. nr G3.)
433
Anm. 3
Anm. 4
Anm. 5
Offioersaspiranter, aom utexamineras frän krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Intill dess antalet underofficersbeställningar och hantverkarbeställningar nedbringats till det i
staten för genomförd härordning angivna, skall vid uppkommande vakans i fanjunkarbeställning,
sergeantsbeställning av första eller andra klassen eller hantverkarbeställning frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
I den mån kronan enligt särskilda av Kung! Maj:t meddelade bestämmelser tillhandahåller översten
och regementsofficerarna stamhästar, skall i staten upptagen gottgörelse för tjänstehästar
icke vidare utgå. Likaledes skall, i den mån kronan enligt särskilda av Kungl. Maj:t givna bestämmelser
övertager anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande
in natura av stallrum, furage, vatten, ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom
ombesörjer tjänstehästs skötsel, det i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för
år räknat samt furageersättning indragas.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sarnl. 1 käft.
55
434
Bil. nr 64
Stat
för Svea trängkår år 1917.
E |
n h |
e |
; s k |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Daeavlöning, |
> 0 |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode löne- tillägg. |
furageersättning |
Summa |
P. |
kronor. |
||||||||||
å kr. |
i da- |
kronor. |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
3 400 |
4 |
_ |
365 |
1460 |
_ |
4 860 |
_ |
Kaptener av första klassen . . |
3 |
14 580 |
— |
|||
2 400 |
_ |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kapten av andra klassen . . . |
1 |
3 860 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen |
3 |
7 785 |
— |
||
1020 |
__ |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen |
3 |
6 345 |
— |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnant eller fänrik . . . |
1 |
1815 |
— |
34 385 |
— |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
2 |
50 |
365 |
922 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare.......... |
6 |
12 675 |
— |
|||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen |
6 |
9 780 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen |
b |
7 550 |
— |
30 005 |
— |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
4 |
3130 |
— |
|||
360 |
_ |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
8 |
4 340 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
14 |
6 244 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
13 |
4 543 |
50 |
||
180 |
_ |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......... |
21 |
5 313 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hovslagarkorpral....... |
1 |
446 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hovslagarvieekorpral..... |
1 |
349 |
50 |
24 366 |
— |
Musikpersonal. |
||||||||||||||
900 |
_ |
2 |
_ |
365 |
730 |
_ |
1630 |
— |
Musiksergeant av första klassen |
1 |
1630 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeant av andra klassen |
1 |
1510 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Musikfurir av andra klassen . . |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Musikkorpral......... |
1 |
446 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Musikvicekorpraler...... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumpetare.......... |
2 |
579 |
— |
5 406 |
50 |
Transport |
-1 - 1- |
94 162 |
50 |
(Bil. nr 64.)
435
E |
n h |
e |
t s k o s t n |
a |
d. |
|||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
0 |
Kronor |
Summa |
||||||||||
arvode, |
furageersättning |
Summa |
ce |
kronor. |
||||||||||
lone- tillägg |
ä kr. |
i da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
— |
— |
— |
94 162 |
50 |
|||||||||
Civilmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Kegementspastor, arvode . . . |
1 |
1000 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1 825 |
— |
5 825 |
— |
Regementsläkare....... |
l |
5 825 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare....... |
l |
3 860 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Bataljonsveteriuär ...... |
i |
2 115 |
— |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Hantverkare......... |
4 |
6 520 |
— |
||
l) 980 |
95 |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
1163 |
45 |
Förrådsvaktmästare...... |
1 |
1 163 |
45 |
20 483 |
45 |
Summa högst kronor |
— |
— |
— |
114 645 |
95 |
*) Därav 80:9 5 kronor i ersättning för ved, lyse m. m. Åtnjuta dessutom fri bostad
Anm. 1.
Anm. 2.
Anm. 3.
Anm. 4.
Anm. 5.
Anm. 6.
Anm. 7.
Anm. 8.
Anm. 9-Anm. 10.
Anm. 11.
Vid uppkommande vakans i regementspastorsbeställningen skall beställningen ej återbesättas.
Officers-, underofficers- och musikunderoffieersbeställningarna samt de civilmilitära beställningarna
skola överflyttas till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen» i
enlighet med efterföljande bestämmelser.
a) Då vakans inträffar i officers-, underofficers- eller musikunderofficersbeställning eller i
civilmilitär beställning och den vakanta beställningen ej skall indragas, överflyttas beställningen
före återbesättandet till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen».
b) Officers-, underofficers- eller musikunderofficersbeställning samt civilmilitär beställning
överflyttas till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen», därest
vederbörande beställningsinnehavare därom gör framställning.
Intill dess antalet kaptensbeställningar av andra klassen och underlöjtnantsbeställningar nedbringats
till det i staten för genomförd härordning angivna, bestämmer Kungl. Maj:t vid uppkommande
vakans i någon av nämnda beställningar, huruvida återbesättande skall ske eller beställningen
indragas.
Intill dess antalet underofficersbeställningar och hantverkarbeställningar nedbringats till det i
staten för genomförd härordning angivna, skall vid uppkommande vakans i fanjunkarbeställning,
sergeantsbeställning av första eller andra klassen eller hantverkarbeställning frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Hantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra efter
10 års väl vitsordad tjänst.
Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen
utgå för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i
staten för honom upptagna
Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
«
436
Bil. nr 65,
Stat
0
för Göta trängkår år 1917.
E |
n h |
e |
t s '' |
£ o s t n |
a |
a. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> 0 |
Summa |
|||||||||||
arvode, |
furageersättning |
Summa |
£ |
kronor. |
||||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
2 |
9 720 |
_ |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kapten av andra klassen . . . |
1 |
3 860 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . . |
2 |
5190 |
— |
||
1020 |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
2 |
4 230 |
— |
|||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnant eller fänrik . . . |
1 |
1815 |
— |
24 815 |
_ |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare.......... |
5 |
10 562 |
50 |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen . . |
6 |
9 780 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen . . |
6 |
9 060 |
— |
29 402 |
50 |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
4 |
3130 |
_ |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
8 |
4 340 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
14 |
6 244 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
13 |
4 543 |
50 |
||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......... |
21 |
5 313 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hovslagarkorpral....... |
1 |
446 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
60 |
Hovslagarvicekorpral..... |
1 |
349 |
50 |
24 366 |
_ |
Musikpersonal. |
||||||||||||||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeant av första klassen |
1 |
1630 |
_ |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeant av andra klassen |
1 |
1510 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Musikfurir av andra klassen . . |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Musikkorpral......... |
1 |
446 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Musikvicekorpraler...... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumpetare.......... |
2 |
579 |
— |
5 406 |
50 |
Transport |
— |
— |
83 990 |
_ |
(Bil. nr C>5.)
437
E |
n h |
e |
t s k o s t n |
a |
d. |
|||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> P |
Kronor |
Summa |
||||||||||
arvode löne- tillägg |
furageersättning |
Summa |
P |
kronor. |
||||||||||
å kr. |
i da- |
kronor. |
kronor |
|||||||||||
kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
— |
— |
— |
83 990 |
— |
|||||||||
Civilmilitär personal. |
||||||||||||||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Regementsläkare....... |
1 |
5 825 |
_ |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare........ |
1 |
3 860 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Bataljonsveterinär....... |
1 |
2 115 |
— |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Hantverkare......... |
4 |
6 520 |
— |
||
>) 980 |
95 |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
1163 |
45 |
Förrådsvaktmästare...... |
1 |
1163 |
45 |
19 483 |
45 |
Summa högst kronor |
— |
— |
— |
103 473 |
45 |
'') Därav 80,95 kronor i ersättning för ved, lyse m. m. Åtnjuta dessutom fri bostad.
Anm. 1.
Anm. 2.
Anm. 3.
Anm. 4.
Anm. 5.
Anm. 6.
Anm. 7.
Anm. 8.
Anm. 9.
Anm. 10.
Officers-, underofficers- och musikunderofficersbeställningama samt de civilmilitära beställningarna
skola överflyttas till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen» i enlighet
med efterföljande bestämmelser.
a) Då vakans inträffar i officers-, underofficers- eller musikunderoffieersbeställning eller i
civilmilitär beställning och den vakanta beställningen ej skall indragas, överflyttas beställningen
före återbesättandet till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen».
b) Officers-, underofficers eller musikunderoffieersbeställning samt civilmilitär beställning
överflyttas till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen», därest vederbörande
beställningsinnehavare därom gör framställning.
Intill dess antalet kaptensbeställningar av andra klassen och underlöjtnantsbeställningar nedbringats
till det i staten för genomförd härordning angivna, bestämmer Kung!. Maj:t vid uppkommande vakans
i någon av nämnda beställningar, huruvida återbesättande skall ske eller beställningen indragas.
Intill dess antalet underofficersbeställningar och hantverkarbeställningar nedbringats till det i
staten för genomförd härordning angivna, skall vid uppkommande vakans i fanjunkarbeställning,
sergeantsbeställning av första eller andra klassen eller hantverkarbeställning frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kung! Maj:ts prövning.
Hantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra efter
10 års väl vitsordad tjänst.
Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå för
dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten för
honom upptagna.
Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
438
Bil. nr 66.
Stat
för Norrlands trängkår år 1917.
E |
n h |
e |
t s i |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dasravlöning, |
> Ö |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode, löne- tillägg. |
furageersättning |
Summa |
p |
kronor. |
||||||||||
å kr. |
i da- |
kronor. |
||||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
2 400 |
_ |
4 |
_ |
365 |
1460 |
_ |
3 860 |
_ |
Kapten av andra klassen . . . |
1 |
3 860 |
_ |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnant eller fänrik . . . |
1 |
1815 |
— |
5 675 |
|
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
_ |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare.......... |
6 |
12 675 |
_ |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen . . |
6 |
9 780 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1 510 |
— |
Sergeanter av andra klassen . . |
6 |
9 060 |
— |
31 515 |
|
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
_ |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
4 |
3130 |
_ |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
8 |
4 340 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
14 |
6 244 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
13 |
4 543 |
50 |
||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......... |
21 |
5 313 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
- |
446 |
— |
Hovslagarkorpral....... |
1 |
446 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hovslagarvicekorpral..... |
1 |
349 |
50 |
24 366 |
|
Musikpersonal. |
||||||||||||||
900 |
_ |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
_ |
Musiksergeant av första klassen |
1 |
1 630 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeant av andra klassen |
1 |
1510 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Musikfurir av andra klassen . . |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Musikkorpral......... |
1 |
446 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Musikvicekorpraler...... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumpetare.......... |
2 |
579 |
— |
5 406 |
50 |
Transport |
— |
66 962|so |
(Bil. nr G6.)
439
E |
D h |
e |
t s k |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön. |
Dagavlöning, |
> P |
Summa |
|||||||||||
arvode |
• |
furageersättning |
Summa |
et- sa |
kronor. |
|||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
kronor. |
kronor. |
||||||||||
Kronor |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
_ |
_ |
_ |
66 962 |
50 |
|||||||||
Civilmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . . . |
l |
1000 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Regementsläkare....... |
l |
5 825 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare........ |
l |
3 860 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Bataljonsveterinär....... |
l |
2115 |
— |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Hantverkare......... |
4 |
6 520 |
— |
||
»)980 |
95 |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
1163 |
4 5 |
Förrådsvaktmästare...... |
1 |
1163 |
45 |
20 483 |
45 |
Summa högst kronor |
— |
— |
87 445 |
95 |
*) Därav 80,95 kronor i ersättning för ved, lyse m. m. Åtnjuta dessutom fri bostad.
Anm,
Anm.
Anm.
Anm.
Anm.
Anm.
Anm.
Anm.
Anm.
Anm.
Anm.
1. Vid uppkommande vakans i regementspastorsbeställningen skall beställningen ej återbesättas.
2. Officers-, underofficers- och. musikunderofficersbeställningarna samt de civilmilitära beställningarna
skola överflyttas till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen» i enlighet
med efterföljande bestämmelser.
a) Då vakans inträffar i officers-, underofficers- eller musikunderofficersbeställning eller i
civilmilitär beställning och den vakanta beställningen ej skall indragas, överflyttas beställningen
före återbesättandet till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen».
b) Officers-, underofficers- eller musikunderofficersbeställning samt civilmilitär beställning
överflyttas till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen», därest vederbörande
beställningsinnehavare därom gör framställning.
3. Intill dess antalet kaptensbeställningar av andra klassen och underlöjtnantsbeställningar nedbringats
till det i staten för genomförd härordning angivna, bestämmer Kungl. Maj:t vid uppkommande vakans
i någon av nämnda beställningar, huruvida återbesättandet skall ske eller beställningen indragas.
4. Intill dess antalet underofficersbeställningar och hantverkarbeställningar nedbringats till det i
staten för genomförd härordning angivna, skall vid uppkommande vakans i fanjunkarbeställning,
sergeantbeställning av första eller andra klassen eller hantverkarbeställning frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
5. Hantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra efter
10 års väl vitsordad tjänst.
6. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid
volontärbeställuingen med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
7. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå för
dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
8. Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten för
honom upptagna.
9. Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
10. Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
11. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
440
Bil. nr 67.
Stat
för Skånska trängkåren år 1917.
E |
n h |
e |
t s k o s t n |
a |
d. |
|||||||||
Lön, |
Dagavlöninsr |
> |
Summa |
|||||||||||
arvode |
furageersättning |
Summa |
EL |
Kronor. |
kronor. |
|||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
2 |
9 720 |
_ |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
2 |
7 720 |
_ |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . |
2 |
5190 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
2 |
4 230 |
_ |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
2 |
3 630 |
— |
30 490 |
_ |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare.......... |
6 |
12 675 |
_ |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen |
6 |
9 780 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen |
6 |
9 060 |
— |
31 515 |
_ |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
4 |
3130 |
_ |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
8 |
4 340 |
_ |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
14 |
6 244 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
13 |
4 543 |
50 |
||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......... |
21 |
5 313 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hovslagarkorpral....... |
1 |
446 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hovslagarvicekorpral..... |
1 |
349 |
50 |
24 366 |
_ |
Musikpersonal. |
||||||||||||||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeant av första klassen |
1 |
1630 |
_ |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Musikfurir av andra klassen . . |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Musikkorpral......... |
1 |
446 |
|||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Musikvicekorpraler...... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumpetare.......... |
2 |
579 |
— |
3 896 |
50 |
Citilmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . . . |
1 |
1000 |
_ |
|||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Regementsläkare....... |
1 |
5 825 |
— |
||
Transport |
6 825 |
90 267 |
50 |
(Bil. nr 67.)
441
E |
n li |
e |
t s k |
o s t n |
a |
d. |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> Ö |
Summa |
|||||||||||
arvode |
> |
furageersättning |
Summa |
r+- |
kronor. |
|||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
6 825 |
90 267 |
60 |
|||||||||||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare........ |
1 |
3 860 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Bataljons veterinär ...... |
1 |
2 115 |
— |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Hantverkare......... |
4 |
6 520 |
— |
||
*) 980 |
95 |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
1163 |
45 |
Förrådsvaktmästare...... |
1 |
1163 |
45 |
20 483 |
45 |
Summa högst kronor |
— |
- 1- |
no 750 |
95 |
*) Därav 80,95 kronor i ersättning för ved, lyse m. m. Åtnjuta dessutom fri bostad.
Anm. 1.
Anm. 2.
Anm. 3.
Anm. |
4. |
Anm. |
5. |
Anm. |
6. |
Anm. |
7. |
Anm. |
8. |
Anm. |
9. |
Anm. |
10. |
Officers-, underofficers- och musikunderofficersbeställningarna samt de civilmilitära beställningarna
skola överflyttas till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen» i
enlighet med efterföljande bestämmelser.
a) Då vakans inträffar i officers-, underofficers- eller musikunderofficersbeställning eller i
civilmilitär beställning och den vakanta beställningen ej skall indragas, överflyttas beställningen
före återbesättandet till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen».
b) Officers-, underofficers- eller musikunderofficersbeställning samt civilmilitär beställning
överflyttas till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen», därest
vederbörande beställningsinnehavare därom gör framställning.
Intill dess antalet kaptensbeställningar av andra klassen och underlöjtnantsbeställningar nedbringats
till det i staten för genomförd härordning angivna, bestämmer Kungl. Maj:t vid uppkommande
vakans i någon av nämnda beställningar, huruvida återbesättande skall ske eller
beställningen indragas.
Intill dess antalet underofficersbeställningar och hantverkarbeställningar nedbringats till det i
staten för genomförd härordning angivna, skall vid uppkommande vakans i fanjunkarbeställning,
sergeantsbeställning av första eller andra klassen eller hantverkarbeställning frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Hantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra efter
10 års väl vitsordad tjänst.
Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontämummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå
för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i
staten för honom upptagna.
Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar. ''
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Ma.j:ts prövning.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 Käft.
56
442
Bil. nr 68,
Stat
för Västmanlands trängkår år 1917.
E |
n h. |
e |
t S ] |
o s t n |
a |
a |
||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> 0 |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode, |
furageersättning |
P |
kronor. |
|||||||||||
löne- |
kronor. |
|||||||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
||||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
3 400 |
__ |
4 |
— |
365 |
1460 |
_ |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
2 |
9 720 |
— |
||
2 400 |
_ |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kapten av andra klassen . . . |
1 |
3 860 |
— |
||
1500 |
_ |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . . |
3 |
7 785 |
— |
||
1020 |
_ |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
2 |
4 230 |
— |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnanter och fänrikar . |
2 |
3 630 |
— |
29 225 |
— |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
__ |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare.......... |
6 |
12 675 |
— |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen . . |
6 |
9 780 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen . . |
6 |
9 060 |
— |
31 515 |
— |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
4 |
3130 |
— |
|||
360 |
_ |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
8 |
4 340 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
14 |
6 244 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
13 |
4 543 |
50 |
||
180 |
_ |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volon tärer.......... |
21 |
5 dl3 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hovslagarkorpral....... |
1 |
446 |
— |
||
240 |
— |
— |
SO |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hovslagarvicekorpral..... |
1 |
349 |
50 |
24 366 |
— |
Mn sikpersonal. |
||||||||||||||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeant av första klassen |
1 |
1630 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeant av andra klassen |
1 |
1510 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Musikfurir av andra klassen . . |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Musikkorpral......... |
1 |
446 |
— |
||
240 |
— |
—- |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Musikvicekorpraler...... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumpetare.......... |
2 |
579 |
— |
5 406 |
50 |
Civilmilitär personal. |
||||||||||||||
1000 |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Regementspastor, arvode . . . |
1 |
1000 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Regementsläkare....... |
1 |
5 825 |
— |
||
Transport |
— |
6 825 |
_ |
90 512 |
50 |
(Bil. nr 68.)
443
E |
n h |
e |
t s k o s t n |
a |
d |
|||||||||
Lön, |
Dagavlöning, |
> P |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
arvode |
furageersättning |
P |
kronor. |
|||||||||||
löne- |
kronor. |
|||||||||||||
tillägg. |
å kr. |
i da- |
kronor. |
|||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Transport |
6 825 |
90 512 |
50 |
|||||||||||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare........ |
1 |
3 860 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 115 |
— |
Bataljonsveterinär ...... |
1 |
2 115 |
— |
||
900 |
_ |
2 |
_ |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Hantverkare......... |
4 |
6 520 |
— |
||
'') 980 |
95 |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
1 163 |
45 |
Förrådsvaktmästare...... |
1 |
1163 |
45 |
20 483 |
45 |
Summa högst kronor |
— |
— |
— |
110995 95 |
») Därav 80,95 kronor i ersättning för ved, lyse m. m. Åtnjuta dessutom fri bostad.
Anm. 1.
Anm. 2.
Anm. 3.
Anm. 4.
Anm. 5.
Anm. 6.
Anm. 7.
Anm. 8.
Anm. 9.
Anm. 10.
Officers-, underofficers- och musikunderofficersbeställningarna samt de civilmilitära beställningarna
skola överflyttas till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen» i enlighet
med efterföljande bestämmelser.
a) Då vakans inträffar i officers-, underofficers- eller musikunderofficersbeställning eller i
civilmilitär beställning och den vakanta beställningen ej skall indragas, överflyttas beställningen
före återbesättandet till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen».
b) Officers-, underofficers- eller musikunderofficersbeställning samt civilmilitär beställning
överflyttas till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen», därest vederbörande
beställningsinnehavare därom gör framställning.
Intill dess antalet kaptensbeställningar av andra klassen och underlöjtnantsbeställningar nedbringats
till det i staten för genomförd härordning angivna, bestämmer Kungl. Maj:t vid uppkommande
vakans i någon av nämnda beställningar, huruvida återbesättande skall ske eller beställningen
indragas.
Intill dess antalet underofficersbeställningar och hantverkarheställningar nedbringats till det i
staten för genomförd härordning angivna, skall vid uppkommande vakans i fanjunkarbeställning,
sergeantsbeställning av första eller andra klassen eller hantverkarbeställning frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Hantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen ä 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra efter
10 års väl vitsordad tjänst.
Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid
volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå
för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten för
honom upptagna.
Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
»
444
Bil. nr 69.
Stat
för Östgöta trängkår år 1917.
E |
n h |
e |
t s k o s t n |
a |
d. |
|||||||||
Lön, |
Dagavlöningr, |
> 0 |
Kronor |
Summa |
||||||||||
arvode, löne- tillägg. |
fnrageersättning |
Summa |
P |
kronor. |
||||||||||
ä kr. |
i da- |
kronor. |
||||||||||||
Kronor. |
pr dag. |
gar. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
3 |
14 580 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kapten av andra klassen . . . |
1 |
3 860 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . . |
2 |
5190 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 115 |
— |
Löjtnanter av andra klassen . . |
3 |
6 345 |
— |
||
720 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
1815 |
— |
Underlöjtnant eller fänrik . . . |
1 |
1815 |
— |
31 790 |
_ |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
— |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Fanjunkare].......... |
6 |
12 675 |
— |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen |
6 |
9 780 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen |
6 |
9 060 |
— |
31 515 |
__ |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
4 |
3130 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
8 |
4 340 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
14 |
6 244 |
— |
||
240 |
— |
— |
SO |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Vicekorpraler......... |
13 |
4 543 |
50 |
||
180 |
— |
— |
20 |
365 |
73 |
— |
253 |
— |
Volontärer.......... |
21 |
5 313 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Hovslagarkorpral....... |
1 |
446 |
— |
||
240 |
— |
— |
SO |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Hovslagarvicekorpral..... |
1 |
349 |
50 |
24 366 |
— |
Musikpersonal. |
||||||||||||||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Musiksergeant av första klassen |
1 |
1630 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Musiksergeant av andra klassen |
1 |
1510 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Musikfurir av andra klassen . . |
1 |
542 |
50 |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Musikkorpral......... |
1 |
446 |
— |
||
240 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
349 |
50 |
Musikvicekorpraler...... |
2 |
699 |
— |
||
180 |
— |
— |
30 |
365 |
109 |
50 |
289 |
50 |
Trumpetare.......... |
2 |
579 |
— |
5 406 |
50 |
Civilmilitär personal. |
||||||||||||||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Regementsläkare....... |
1 |
5 825 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Bataljonsläkare........ |
1 |
3 860 |
— |
||
1020 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2115 |
— |
Bataljons veterinär....... |
1 |
2 115 |
— |
||
• 900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Hantverkare......... |
4 |
6 520 |
— |
||
‘) 80 |
95 |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
1163 |
45 |
Förrådsvaktmästare.....■ |
1 |
1163 |
45 |
19 483 |
45 |
Summa högst kronor |
— |
— |
112560 |
95 |
*) Därav 80,95 kronor i ersättning för ved, lyse m. m. Åtnjuta dessutom fri bostad.
(Bil. nr 69.)
445
Anm. 1.
Anm. 2.
Anm. 3.
Anm. 4.
Anm. 5.
Anm. 6.
Anm. 7.
Anm. 8.
Anm. 9.
Anm. 10.
Officers-, underofficers- och musikunderofficersbeställningarna samt de civilmilitilra beställningarna
skola överflyttas till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen» i enlighet
med efterföljande bestämmelser
a) Då vakans inträffar i officers-, underofficers- eller musikunderofficersbeställning eller i
civilmilitär beställning och den vakanta beställningen ej skall indragas, överflyttas beställningen
före återbesättandet till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen»,
b) Officers-, underofficers- eller musikunderofficersbeställning samt civilmilitär beställning
överflyttas till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen», därest vederbörande
beställningsinnehavare därom gör framställning.
Intill dess antalet kaptensbeställningar av andra klassen och under! öjtnantsbeställningar nedbringats
till det i staten för genomförd härordning angivna, bestämmer Kungl. Maj:t vid uppkommande
vakans i någon av nämnda beställningar, huruvida återbesättande skall ske eller beställningen
indragas.
Intill dess antalet underofficersbeställningar och hantverkarbeställningar negbringats till det i
staten för genomförd härordning angivna, skall vid uppkommande vakans i fanjunkarbeställning,
sergeantsbeställning av första eller andra klassen eller hantverkarbeställning frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Hantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen ä 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra efter
10 års väl vitsordad tjänst.
Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid volontärbeställningen,
med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.
Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå för
dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.
Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten för
honom upptagna.
Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.
Yid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
446
Bil. nr 70.
Stat
för polispersonalen i Boden och å Karlsborg.
Enhet |
s |
kostnad. |
|||||||||||
Dagavlöning |
> P |
Kronor. |
Summa |
||||||||||
Lön. Kronor |
å kr. |
kronor. |
Summa kronor. |
i Boden. |
SL |
Kronor. |
|||||||
2 200 |
— |
3 |
— |
1095 |
— |
3 295 |
— |
Poliskommissariel)....... |
i |
3 295 |
— |
||
900 |
— |
2 |
— |
730 |
— |
1630 |
— |
Överkonstaplar2)........ |
6 |
9 780 |
— |
||
600 |
— |
2 |
— |
730 |
— |
1330 |
— |
Konstaplars).......... |
24 |
31920 |
— |
||
Till polispersonalens resor och till |
_ |
600 |
_ |
45 595 |
|||||||||
å Karlsborg. |
|||||||||||||
900 |
— |
2 |
— |
730 |
— |
1630 |
— |
Överkonstapel2)......... |
1 |
1630 |
— |
||
600 |
— |
2 |
— |
730 |
— |
1330 |
— |
Konstaplars).......... |
3 |
3 990 |
— |
5 620 |
— |
Summa högst kronor |
— |
— |
51215 |
— |
*) Efter B år kan lönen höjas med 400 kronor, efter 10 år med ytterligare 400 kronor och efter 15 år
med ytterligare 400 kronor.
2) Efter 5 år kan lönen höjas med 200 kronor, efter 10 år med ytterligare 200 kronor och efter 15''år
med ytterligare 200 kronor.
*) Efter 5 år kan lönen höjas med 100 kronor, efter 10 år med ytterligare 100 kronor och efter 15 år
med ytterligare 100 kronor.
Anm. 1. Personalen åtnjuter dessutom inkvarterings- och servisbidrag enligt författningarna, poliskommissarien
såsom snbalternofficer, överkonstaplar och konstaplar såsom sergeanter.
Anm. 2. Överkonstaplar och konstaplar åtnjuta dessutom ersättning för bränsle och lyse enligt författningarna
såsom sergeanter.
Anm. 3. Eör åtnjutande av ålderstillägg äger personalen räkna sig tillgodo föregående anställning på aktiv
stat vid armén och tjänst vid polispersonalen i Boden.
447
Beräkning
Bil. nr 71.
av statsanslaget till avlöning och rekrytering m. m. år 1917. * V
Kronor. |
Kronor. |
Summa kronor. |
|||
438 223 |
95 |
||||
441 583 |
95 |
||||
348 176 |
55 |
||||
353 184 |
05 |
||||
353 351 |
05 |
||||
350 679 |
55 |
||||
324 640 |
45 |
||||
354 279 |
55 |
||||
355 656 |
55 |
||||
355 656 |
55 |
||||
354 456 |
05 |
||||
353 523 |
05 |
||||
352 200 |
05 |
||||
353 374 |
55 |
||||
351 717 |
55 |
||||
352 504 |
55 |
||||
354 389 |
05 |
||||
356 123 |
55 |
||||
373 198 |
45 |
||||
356126 |
05 |
||||
351 465 |
55 |
||||
346 398 |
55 |
||||
362 290 |
05 |
||||
354 469 |
05 |
||||
351534 |
05 |
||||
324 379 |
45 |
||||
401 568 |
45 |
||||
353 720 |
55 |
10 078 870 |
80 |
||
264 782 |
|||||
264 492 |
50 |
||||
264166 |
50 |
||||
263 913 |
50 |
||||
527 865 |
— |
||||
522 865 |
50 |
||||
264 782 |
— |
||||
264 782 |
— |
||||
2 637 649 |
— |
10 078 870 |
80 |
— |
— |
l:o. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga
stater för:
Infanteriet.
Svea livgarde.....................
Göta d:o .....................
Livregementets grenadjärer..............
Första livgrenadjärregementet.............
Andra d:o .............
Västgöta regemente..................
Karlskrona grenadjärregemente............
Upplands infanteriregemente..............
Skaraborgs regemente...............
Södermanlands d:o ...............
Kronobergs d:o ...............
Jönköpings d:o ...............
Dalregementet ....................
Hälsinge regemente................
Alvsborgs d:o ................
Hallands d:o ................
Bohusläns d:o ................
Västmanlands d:o ................
Norrbottens d:o ................
Västerbottens d:o ................
Kalmar d:o ................
V ärmlands d:o ................
Jämtlands fältjägarregemente.............
Norra skånska infanteriregementet...........
Södra d:o d:o ...........
Vaxholms grenadjärregemente.............
Militärbefälet på Gottland samt Gottlands infanteriregemente
......................
Västernorrlands regemente..............
Kavalleriet.
Livgardet till häst..................
Livregementets dragoner...............
D:o husarer................
Smålands husarregemente...............
Skånska husarregementet...............
D:o dragonregementet...............
Kronprinsens husarregemente.............
Norrlands dragonregemente..............
Transport
448
(Bil. nr 71.)
Kronor. |
Kronor. |
Summa. kronor. |
||||
Transport |
2 637 649 |
10 078 870 |
80 |
_ |
_ |
|
Överstelöjtnanter och majorer vid de sex fördelnings- |
||||||
kavalleriregementena............... |
45 630 |
— |
2 683 279 |
_ |
||
Artilleriet. |
||||||
Svea artilleriregemente......''........ . |
407 095 |
— |
||||
Göta d:o ................ |
405 014 |
— |
||||
Yendes d:o ................ |
490 852 |
50 |
||||
Norrlands d:o ................ |
411816 |
— |
||||
Upplands d:o ................ |
411 339 |
— |
||||
Smålands d:o ................ |
412 969 |
— |
||||
Gottlands artillerikår................. |
142 815 |
— |
||||
Boden—Karlsborgs artilleriregemente......... |
456 565 |
50 |
||||
Positionsartilleriregementet.............. |
266 093 |
— |
||||
Artilleriets fabriker och tyganstalter.......... |
320 875 |
— |
3 725 434 |
_ |
||
Fortifikationen och ingenjörtrupperna. |
||||||
Fortifikationen.................... |
895 376 |
30 |
||||
Svea ingenjörkår................... |
90 364 |
50 |
||||
Göta d:o ................... |
86 183 |
50 |
||||
Fälttelegrafkåren................... |
85 218 |
50 |
||||
Bodens ingenjörkår.................. |
39 465 |
— |
1 196 607 |
80 |
||
Tränjon. |
||||||
Officerare och underofficerare med vederlikar..... |
148 325 |
_ |
||||
Svea trängkår ................... |
114 645 |
95 |
||||
Göta d:o ................... |
103 473 |
45 |
||||
Norrlands d:o ................... |
87 445 |
95 |
||||
Skånska trängkåren.................. |
110 750 |
95 |
||||
Västmanlands trängkår......•......... |
110 995 |
95 |
||||
Östgöta d:o ................ |
112 560 |
95 |
788 198 |
20 |
||
Polispersonalen. |
||||||
Polispersonalen i Boden och å Karlsborg....... |
— |
— |
51 215 |
— |
18 523 604 |
80 |
2:o. Dagavlöning till indelt manskap vid: |
||||||
Infanteriet. |
||||||
Korpraler i förslagsvis 14,540 dagar å 0,40 krona .... |
5 816 5178 |
— |
||||
dagar å 0,8 0 krona................ |
— |
|||||
Meniga i förslagsvis 87,704 dagar å 0,20 krona .... |
17 540 |
80 |
28 534 |
80 |
||
Kavalleriet. |
||||||
Korpraler i förslagsvis 44 dagar å 0,40 krona..... Vicekorpraler och beställningsmän i förslagsvis 616 dagar |
17 |
60 |
||||
a 0,80 krona................... |
184 |
80 |
||||
Meniga i förslagsvis 5,720 dagar å 0,20 krona . • . . . |
1144 |
— |
1346 |
40 |
29 881 |
20 |
Transport |
- |
- |
18 553 486 |
— |
(Bil. nr 71.)
449
Kronor. |
Kronor. |
Summa kronor. |
||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
18 553 486 |
— |
3:o. Rekryteringskostnader. |
||||||
Ordinarie rekryteringskostnader. |
||||||
Infanteriet. |
||||||
6,243 volontärer (officers- och reservofficersvolontärer frånräknade) å 60/s kr................ 604 musikvolontärer å 50/3 krona............ |
104 050 |
67 |
||||
Kavalleriet. |
||||||
2,873 volontärer (officers- och reservofficersvolontärer frånräknade) å 60/a kr................ 78 musikvolontärer å 50/s krona............ |
47 883 |
33 |
||||
Artilleriet. |
||||||
2,536 volontärer (officers- och reservofficersvolontärer frånräknade) å 60/» kr................ 76 musikvolontärer å 5% krona............ |
42 266 |
67 67 |
||||
Ingenj örtrupperna. |
||||||
836 volontärer (officers- och reservofficersvolontärer frän- räknade) å 60/3 kr.................. 27 musikvolontärer å 50/s krona............ |
13 933 |
33 |
||||
Trängen. |
||||||
372 volontärer å 60/» kr................. 36 musikvolontärer å 6% krona............ |
6 200 |
— |
||||
Intendenturkåren. |
||||||
18 volontärer å, 60/s kr................. |
300 |
— |
228 316 |
67 |
||
Ytterligare rekryteringskostnader.......... |
_ |
_ |
200 000 |
428 316 |
67 |
|
4:o. Kostnader för musikelever vid infanteriet. |
||||||
2 regementen å 600 kronor, 24 d:o å 300 kronor och 2 |
8 800 |
_ |
||||
Summa högst kronor |
— |
— |
18 990 602 |
67 |
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 käft.
57
450
Beräkning
Bil. nr 12.
av anslaget till anställnings- och avskedspremier år 1917.
Kronor. |
Summa kronor. |
|||
A. Anställningspremier. |
||||
Av årligen uppstående vakanser i det fast anställda manskapet beräknas |
||||
= 193 värnpliktiga å 300 kronor..... |
57 900 |
— |
||
580 X 2 _ oo7 inn - = 387 » > 100 » 3 ........ |
38 700 |
96 600 |
||
B. Avskedspremier. |
||||
Enligt staterna för år 1917 finnas av fast anställt underbefäl av man-, skåpet (beställningsmän, men ej indelta eller musikunderbefäl in-räknade) 6 330 man. Av dessa beräknas 4 % erhålla lägre pre-mier med 600 kronor och 2 % högre premier med 1 000 kronor. |
||||
6 330 X 4 0,, . „AA i -= 253 man a 600 kronor .... 100 • ...... |
151 800 |
— |
||
6 330 X 2 1Q7 . , AAA -=127 » a 1000 » .....• 100 ...... |
127 000 |
— |
278 800 |
|
Summa kronor |
— |
— |
375400 |
— |
451
Bil. nr 73.
Stat
för officerare och underofficerare å reservstat vid armén
år 1917.
Enhets |
|||||
kostnad, lön. |
►> P £ |
Kronor. |
|||
Kronor. |
|||||
Officerare: |
|||||
5 400 |
— |
Generalsperson......................... |
i |
5 400 |
— |
4 500 |
— |
Överste i högre löneklassen................... |
i |
4 500 |
— |
4 200 |
— |
Överste i lägre löneklassen................... |
2 |
8 400 |
— |
3100 |
— |
Majorer............................. |
11 |
34 100 |
— |
2100 |
— |
Kompaniofficerare i högsta löneklassen.............. |
10 |
21 000 |
— |
1650 |
— |
Kompaniofficerare i mellersta löneklassen ............ |
18 |
29 700 |
— |
1200 |
— |
Kompaniofficerare i lägsta löneklassen.............. |
19 |
22 800 |
— |
Underofficerare: |
|||||
1000 |
— |
Underofficerare i högre löneklassen............... |
22 |
22 000 |
— |
800 |
— |
Underofficerare i lägre löneklassen................ |
26 |
20 800 |
— |
Summa högst kronor |
— |
168 700 |
— |
Anm. Därest förhållandena sådant påkalla, äger Kungl. Maj:t vidtaga jämkning i antalet löntagare
inom de olika löneklasserna, dock att statens lönesumma för varje grad härigenom
icke må för året överskridas.
452
Bil. nr 74.
Stat
för fältläkarkårens reservstat år 1917.
Enhets- kostnad, lön. |
i> p c+- |
Kronor. |
|||
Kronor. |
|||||
4 200 |
_ |
Fältläkare............................ |
1 |
4 200 |
_ |
3100 |
— |
Regementsläkare......................... |
5 |
15 500 |
— |
2100 |
— |
Bataljonsläkare......................... |
2 |
4 200 |
— |
Samma högst kronor |
— |
23 900 |
— |
Beräkning
av anslaget för arméns reservstater år 1917.
A. Reservstaten för officerare och underofficerare.
Löner enligt stat (bil. nr 73)...................
Dagavlöning, förslagsvis:
1 generalsperson i 24 dagar å 7 kr. per dag...... 168: —
3 överstar i 24 dagar å 6 kr. per dag......... 432: —
11 majorer i 24 dagar å 5 kr. per dag......... 1 320: —
10 kompaniofficerare i högsta löneklassen i 18 dagar ä 4
kr. per dag..................... 720: —
18 kompaniofficerare i mellersta löneklassen i 27 dagar ä
4 kr. per dag.................... 1 944: —
19 kompaniofficerare i lägsta löneklassen i 35 dagar ä 3
kr. per dag..................... 1995:
22 underofficerare i högre löneklassen i 18 dagar å 2: 50
kr. per dag..................... 990: —
26 underofficerare i lägre löneklassen i 27 dagar å 2 kr.
per dag...................... 1 404: —
Bese- och tralctamentsersättning, förslagsvis:
1 generalsperson................... 50: —
3 överstar å 46 kr................... 138: —
11 majorer å 42 kr................... 462: —
47 kompaniofficerare å 36 kr.............. 1 692: —
48 underofficerare å 28 kr................ 1 344: —
B. Fältläkarkårens reservstat.
Löner enligt stat (bil. nr 74)...............
Dagavlöning, förslagsvis:
1 fältläkare och 5 regementsläkare i 27 dagar ä 5 kr.
per dag...................... 810: —
2 bataljonsläkare i 35 dagar ä 4 kr. per dag . • . . . 280: —
Rese- och traktamentsersättning, förslagsvis:
1 fältläkare och 5 regementsläkare å 42 kr....... 252: —
2 bataljonsläkare å 36 kr................ 72: —
Summa kronor
Kronor. |
Summa kronor. |
||
168 700 |
|||
8 973 |
— |
||
3 686 |
181 359 |
||
23 900 |
— |
||
1090 |
— |
||
324 |
— |
25 314 |
_ |
— |
206673 |
— |
454
Beräkning
Bil. nr 76.
av statsanslaget till hyra, expenser m. m. vid truppförbanden
år 1917.
l:o. Hyra, eldning och belysning samt städning
för:
Militärbefälhavarens på Gottland expedition......
Överstens vid trängen expedition...........
7 infanteriregementens expeditioner ä 1000 kronor i medeltal
Oförutsedda utgifter..................
2:o. Expenser m. m.
A. Till disposition av militärbefälhavaren på Gottland
samt arméns regementen och Icårer.
Infanteriet.
Militärbefälhavarens på Gottland expedition......
Expeditionerna vid 25 regementen, vid vilka äro inrättade
inskrivningsområdesexpeditioner, å 1 800 kronor
för varje regemente i medeltal, samt för Göta livgarde
2100 kronor ................
D:o vid övriga två regementen å 1 600 kronor för värjo
regemente i medeltal.............
Kavalleriet.
Expeditionerna vid 6 fördelningskavalleriregementen å 1,600
kronor för varje regemente i medeltal......
Skånska dragonregementets expeditioner.......
Skånska husarregementet:
expeditionerna vid huvudstationen i Hälsingborg
...........kr. 1 700:
d:o vid detachementet i Landskrona . . > 1100
d:o vid detachementet i Uppsala . . . > 300
Artilleriet.
4 fältartilleriregementen å 1800 kronor för värjo regemente
i medeltal samt för Yendes artilleriregemente 2 000
kronor ..................
Norrlands artilleriregemente:
expeditionerna vid huvudstationen i Öster -
sund .
d:o vid detachementet i Boden
kr. 1 500: —
1000: —
Kronor. |
Kronor. |
Summa kronor. |
|||
2 000 |
|||||
— |
— |
1000 |
— |
||
— |
— |
7 000 |
— |
||
— |
— |
2 000 |
— |
12 000 |
_ |
700 |
|||||
47 100 |
— |
||||
3 200 |
— |
51000 |
|||
9 600 |
|||||
2 000 |
|||||
3100 |
14 700 |
||||
9 200 |
— |
||||
2 500 |
_ |
||||
11700 |
— |
65 700 |
-1 |
12 000 |
— |
(Bil. nr 76.)
455
Kronor. |
Kronor. |
Summa kronor. |
||||
Transport Gottlands artillerikårs expeditioner......... |
11700 1000 |
— |
65 700 |
— |
12 000 |
— |
Boden-Karlsborgs artilleriregemente: expeditionerna vid stationen å Karlsborg kr. 1 000: — |
2 200 |
|||||
Positionsartilleriregementet............ |
1500 |
— |
16 400 |
_ |
||
Ingenjörtruppcrna. |
||||||
Svea, Göta och Bodens ingenjörkårers expeditioner ä 1,300 |
5 200 |
|||||
Trängen. |
||||||
Överstens vid trängen expedition........... 6 trängkårers expeditioner å 1 000 kronor i medeltal . . |
500 6,000 |
— |
6 500 |
_ |
||
Säger |
— |
— |
93 800 |
— |
||
B. Till arméförvaltningens civila departements dis-position för anskaffning av redovisningsblan-ketter m. m. samt till oförutsedda utgifter...... |
16 400 |
110 200 |
||||
Summa kronor |
— |
— |
-| 122 200 |
— |
456
Bil. nr 77.
Stat
för rullföringsb efälhavarna med biträden å fastlandet,
att från och med år 1917 tills vidare lända
till efterrättelse.
Ers |
ä t t n i n g |
Antal. |
Kronor. |
||||
å kr. pr dag. |
Kronor. |
||||||
6 |
2190 |
Befälhavaren för Stockholms stads rullfö- |
|||||
ringsområde.............. |
1 |
2190 |
— |
||||
5 |
— |
1825 |
— |
Bullföringsbefälhavare i landsorten .... |
73 |
133 225 |
— |
5 |
— |
1825 |
— |
Officerare vid Stockholms stads rullförings- |
|||
område................ |
O |
5 475 |
— |
||||
3 |
50 |
1277 |
50 |
Biträden vid Stockholms stads rullförings- |
|||
område................ |
6 |
7 665 |
— |
||||
3 |
— |
1095 |
— |
D:o vid rullföringsområden i landsorten |
85 |
93075 |
— |
Summa kronor |
— |
241(530 |
— |
457
Bil. nr 78.
Beräkning
av de värnpliktigas tjänstgöringsdagar under år 1917.
Tjänstgöringsdagar |
||||
med penningbidrag |
med penningtillskott |
|||
A. Beyäringen |
å 0,50 kr. |
å 1,00 kr. |
å 0,25 kr. |
ä 0,50 kr. |
I. Vapenföra: |
||||
Fotfolket................ |
5 513 478 |
204 285 |
128 880 |
46 020 |
Bytteriet................ |
502 409 |
24 300 |
— |
— |
Fältartilleriet.............. |
742 903 |
44 650 |
— |
— |
Positionsartilleriet........... |
80 943 |
4 825 |
— |
— |
Fästningsartilleriet........... |
138 345 |
5130 |
— |
— |
Fältingenjör- och fälttelegraftrupperna |
289 535 |
11475 |
— |
— |
Fästningsingenjörtruppema....... |
93 890 |
3 255 |
— |
— |
Trängen............... |
302 190 |
17 250 |
8100 |
— |
Intendenturtrupperna.......... |
81000 |
2 340 |
2 310 |
— |
Studenter m. fl.............. |
470 496 |
— |
47 646 |
— |
Säger |
8 215 189 |
317 510 |
186 936 |
46 020 |
IT. Icke vapenföra.......... |
1 028 279 |
— |
— |
— |
Säger för beväringen |
9 243 468 |
317 510 |
186 936 |
46 020 |
B. Landstormen.......... |
— |
140 000 |
— |
— |
Summa tjänstgöringsdagar |
9243468 |
457 510 |
186 936 |
46 020 |
9 700978 |
Bihang till riksdagens protokoll 1916.
1 samt
1 höft.
58
458
Bil. nr 79.
Beräkning
av statsanslaget till de värnpliktigas avlöning, inskrivning
och redovisning m. m. år 1917.
Kronor. |
Summa kronor. |
|||
Rullföringsväsendet å fastlandet: Till rullföringsbefälhavare med biträden, enligt fastställd stat . . . » byra, eldning, belysning samt städning av 74 expeditionslokaler å 500 kronor ....................... » bestridande av telefonavgifter................ |
241 630 37 000 |
— |
283130 |
|
Rullföringsväsendet å Qottland, förslagsvis ............. För tillsyn av förråd inom kompaniområdena, frivilliga övningar m. fl. |
10 000 3 000 |
13 000 |
||
Färdkostnader, förslagsvis..................... |
— |
— |
352 800 |
_ |
Inskrivnings- och mönstring skostnader samt expenser, förslagsvis .... |
— |
— |
170 000 |
— |
Penningbidrag. 9,243,468 dagar å 0: 50 kr. (bil. nr 78)............... 457,510 » ål: — » (bil. nr 78)............... |
4 621 734 |
— |
5 079 244 |
|
Penningtillskott, 186,936 dagar å 0: 25 kr. (bil. nr 78)........ D:o , 46,020 » å 0:50 >■ (bil. nr 78)........ |
46 734 |
— |
69 744 |
|
Till understöd åt vissa värnpliktigas familjer ............ |
— |
— |
385 000 |
— |
Samma kronor |
— |
— |
6 352 918 |
— |
Bil. nr 80.
459
Stat
för Intendenturkåren år 1917.
E |
n h. |
e |
; s k |
o s t n |
a |
a. |
||||||||
Dagavlöning |
> 0 et- |
Kronor. |
Summa |
|||||||||||
Lön |
Summa |
2- |
||||||||||||
kronor. |
kronor. |
|||||||||||||
i da- |
||||||||||||||
pr dag. |
gar. |
|||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
8 000 |
_ |
7 |
_ |
365 |
2 555 |
— |
10 555 |
— |
Generalintendent och. chef . . |
1 |
10 555 |
— |
||
6 000 |
— |
6 |
— |
365 |
2190 |
— |
8190 |
— |
Överstar.......... |
2 |
16 380 |
— |
||
4 500 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
6 325 |
— |
Överstelöjtnanter....... |
6 |
37 950 |
— |
||
4 000 |
— |
5 |
— |
365 |
1825 |
— |
5 825 |
— |
Majorer .......... |
8 |
46 600 |
— |
||
3 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
4 860 |
— |
Kaptener av första klassen . . |
51 |
247 860 |
— |
||
2 400 |
— |
4 |
— |
365 |
1460 |
— |
3 860 |
— |
Kaptener av andra klassen . . |
30 |
115 800 |
— |
||
1500 |
— |
3 |
— |
365 |
1095 |
— |
2 595 |
— |
Löjtnanter av första klassen . . |
14 |
36 330 |
— |
511 475 |
— |
Underofficerare. |
||||||||||||||
1200 |
_ |
2 |
50 |
365 |
912 |
50 |
2112 |
50 |
Förvaltare *)......... |
78 |
164 775 |
— |
||
900 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1630 |
— |
Sergeanter av första klassen |
6 |
9 780 |
— |
||
780 |
— |
2 |
— |
365 |
730 |
— |
1510 |
— |
Sergeanter av andra klassen . . |
6 |
9 060 |
— |
183 615 |
_ |
Manskap. |
||||||||||||||
600 |
_ |
_ |
50 |
365 |
182 |
50 |
782 |
50 |
Furirer av första klassen . . . |
4 |
3130 |
— |
||
360 |
— |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
542 |
50 |
Furirer av andra klassen . . . |
6 |
3 255 |
— |
||
300 |
— |
— |
40 |
365 |
146 |
— |
446 |
— |
Korpraler........... |
8 |
3 568 |
— |
9 953 |
— |
Civil personal. |
||||||||||||||
s) 1 200 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1200 |
— |
Vaktmästare vid generalinten- |
|||||
dentens expedition3) .... |
1 |
— |
— |
1200 |
— |
|||||||||
Vaktmästare. |
||||||||||||||
(Övertalig personal). |
||||||||||||||
4)773 |
10 |
— |
50 |
365 |
182 |
50 |
955 |
60 |
V aktmästare......... |
2 |
— |
— |
1911 |
20 |
Expenser m. m. |
||||||||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
För generalintendentens expe- |
|||||
dition........... |
— |
— |
— |
3 500 |
— |
|||||||||
Samma kronor |
— |
— |
711654 20 |
460
(Bil. nr 80.)
l) Åtnjuta ett ålderstillägg å lönen å 300 kronor efter 5 års väl vitsordad tjänst.
s) Därav 700 kronor i lön, 350 kronor i tjänstgöringspenningar och 150 kronor i ortstillägg.
8) Åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 100 kronor, det ena efter 5 års och det andra efter 10 års väl
vitsordad tjänst. — Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån
kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, varjämte å lönen avdragas 15 kronor årligen.
4) Därav 360 kronor i lön, 332: 15 kronor i beklädnads- och portionsersättning samt 80: 95 kronor i ersättning
för ved, lyse m. m. åtnjuta dessutom fri bostad.
Anm. 1. Övertalig vaktmästarbeställning skall vid beställningsinnehavarens avgång indragas.
Anm. 2. Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan angivna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke övergår till de i denna stat för honom
upptagna.
Anm. 3. Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
461
Bil. nr 81.
Beräkning
av tjänstgöringsdagar för fast anställt manskap, däri inbegripet
musikmanskap samt indelt manskap år 1917.
Fast anställt |
Musikmanskap. |
Summa tjänst- görings- dagar. |
|||
A. Fast anställt manskap och musik-manskap. |
Antal man. |
Tjänst- görings- dagar. |
Antal man. |
Tjänst- görings- dagar. |
|
Infanteriet................ Kavalleriet................ Artilleriet..........•..... Ingenjörtrupperna............ Trängen ................. Intendenturtrupperna........... |
*) 6 325 V 2 883 V 2 575 V 844 V 372 V 18 |
2 308 625 |
s) 604 V 78 V 76 V 27 |
140 820 9 855 |
2 449 445 1 080 765 6 570 |
Säger |
13 017 |
4 751 205 |
821 |
220 025 |
4 971 230 |
Avgå för hel- och halvårsvakanser .... |
— |
198 140 |
— |
— |
198140 |
Säger |
— |
4 553 065 |
— |
220 025 |
4 773 090 |
B. Indelt manskaps).......... |
— |
— |
— |
125 884 |
|
Summa tjänstgöringsdagar |
— |
— |
— |
— |
4 898 974 |
*) I 365 dagar.
a) Därav 440 st. i 184 dagar och 164 st. i 365 dagar.
®) Därav 119 504 dagar för infanteriet och 6 380 dagar för kavalleriet.
Anm. a) Års vakans er.
12 volontärer per infanteriregemente eller 336 på hela infanteriet beräknas vara vakanta
i 240 dagar, varjämte vid specialtruppslagen 100 st. beräknas vara vakanta under 365
dagar eller sammanlagt (80 640 + 36,500)............... 117 140 dagar
b) Halvårs vakans er.
Ärligen beräknas 450 st. volontärer rekapitulera på Va år, varigenom en
besparing i underhållsanslagen erhålles med 450 X 180 dagar .... 81 000 »
Summa 198 140 dagar.
462
Bil. nr 82.
Beräkning
av statsanslaget till arméns mathållning år 1917.
Kronor. |
Summa kronor. |
|||
Fast anställt manskap (se bil. nr 81). |
||||
4 898 974 tjänstgöringsdagar å 0: 60 krona.........- . . |
2 939 384 |
40 |
||
Värnpliktiga (se bil. nr 78). |
||||
9 700 978 tjänstgöringsdagar å 0: 60 krona............ |
5 820 586 |
80 |
8 759 971 |
20 |
Tillägg för mötande av oförutsedda omständigheter |
— |
— |
300 000 |
— |
Summa kronor |
— |
— |
9059971 |
20 |
463
Bil. nr 83.
Beräkning
av underhållsdagar för stam- och lejda hästar samt
remonter år 1917. *)
Under- |
Summa |
|||||
hålls- |
under- |
|||||
* |
dagar. |
hållsdagar. |
||||
A. Stamhästar. |
||||||
Infanteriet |
136 |
stamhästar i 365 |
dagar . . . |
49 640 |
||
Kavalleriet |
5,998 |
» i 365 |
» ... |
. . 2 189 270 |
||
D:o |
120 |
» i 365 |
» ... |
. . 43 800 |
||
I):o |
160 |
» i 365 |
» ... |
. . 58 400 |
||
D:0 |
2 |
rusthållshästar i 44 |
» ... |
. . 88 |
2 291 558 |
|
Artilleriet |
3,109 |
stamhästar i 365 |
dagar . . . |
1134 785 |
||
Ingenj örtrupperna |
171 |
» i 365 |
» ... |
62 415 |
||
Trängen |
331 |
» i 365 |
» ... |
120 815 |
3 659 213 |
|
B. Lejda hästar. |
||||||
Infanteriet . . . |
44 912 |
|||||
Kavalleriet . . . |
2 800 |
|||||
Artilleriet .... |
155 772 |
|||||
Ingenj örtrupperna |
64 834 |
|||||
Trängen ..... |
24 000 |
|||||
Intendentsdepartementet . |
7 000 |
299 318 |
||||
C. Kemonter. |
||||||
Vid truppförbanden 79S1) remonter i 45 dagar |
— |
35 910 |
||||
» remontdepåerna 798 |
» i 244 » |
. . . 194 712 |
||||
» » |
879 |
» i 200 » |
2) 370 512 |
|||
Summa underhållsdagar |
— |
3 994 441 |
*) Vid kavalleriet..........504
» artilleriet..........252
» ingenjörtrupperna...... 13
» trängen........... 29
798
3) Endast vid beräkning av veterinärvårdsanslaget.
464
Bil. nr 84.
Beräkning
av statsanslaget till furagering av arméns hästar år 1917.
Under- hålls- dagar. |
Summa under- |
Summa |
||
Vid remontdepåerna. |
hälls- dagar. |
kronor. |
||
879 remonter å 309 kronor............... |
— |
— |
271 611 |
— |
Vid truppförbanden. |
||||
Infanteriet. |
||||
136 stamhästar i 365 dagar............... |
49 640 |
|||
Lejda hästar..........•......... |
44 912 |
94 552 |
||
Kavalleriet. |
||||
6 278 stamhästar i 365 dagar............... |
2 291 470 |
|||
2 rusthållshästar i 4-1 dagar............. |
88 |
|||
Lejda hästar.................... |
2 800 |
|||
504 ersättningsremonter i 45 dagar........... |
22 680 |
2 317 038 |
||
Artilleriet. |
||||
3 109 stemhästar i 365 dagar............... |
1 134 785 |
|||
Lejda hästar................ . . . . |
155 772 |
|||
252 ersättningsremonter i 45 dagar........... |
IL 340 |
1 301 897 |
||
Ingenjörtrupperna. |
||||
171 stamhästar i 365 dagar............... |
62 415 |
|||
Lejda hästar.................... |
64 834 |
|||
13 ersättningsremonter i 45 dagar........... |
585 |
127 834 |
||
TrSngen. |
||||
331 stamhästar i 365 dagar............... |
120 815 |
|||
Lejda hästar.................... |
24 000 |
|||
29 ersättningsremonter i 45 dagar........... |
1305 |
146 120 |
||
Tid arméförvaltningens intendentsdepartement. Lejda hästar.................. |
7 000 |
|||
Summa underhållsdagar å 1 krona |
— |
3 994 441 |
3 994 441 |
— |
Säger |
— |
— |
4 266 052 |
— |
Tillägg för mötande av oförutsedda omständigheter |
— |
— |
200 000 |
— |
Summa kronor |
— |
— |
4466052 |
— |
465
Bil. nr 85.
Beräkning
av statsanslaget till arméns munderingsutrustning år 1917.
Kronor. |
|||
Fast anställt manskap (se bil. nr 81). |
|||
4 898 974 tjänstgöringsdagar å 0: 33 krona........... |
1 616 661 |
42 |
|
Värnpliktiga (se bil. nr 78). |
|||
9 700 978 tjänstgöringsdagar ä 0: 33 krona........... |
3 201322 |
74 |
|
Hästar. |
|||
Tid infanteriet. 94 552 underhålls dagar å 0: 10 krona (se bil. nr 83)....... |
. . . 9 455:20 |
||
Tid kavalleriet. 2 317 038 underhåll sdagar å 0: 10 krona (se bil. nr 83)...... |
. . 231 703: so |
||
Tid trängen. 146120 underhållsdagar å 0: 10 krona (se bil. nr 83)....... |
. . 14 612: - |
||
Arinéförvaltningens intendentsdepartement. hejda hästar i 7 000 underhållsdagar å 0: lo krona (se bil. nr 83) |
<1 O 0 1 |
256 471 |
|
Säger Tillägg för mötande av oförutsedda omständigheter |
5 074 455 500 000 |
16 |
|
Summa kronor |
5574455 |
16 |
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 käft.
59
466
Bil. nr 86.
Beräkning
av statsanslaget till arméns diverse intendenturbehov år 1917.
Kronor. |
||
Fast anställt manskap (se bil. nr 81). 4 898 974 tjänstgörings dagar å 0: 06 krona ................. |
293 938 |
44 |
Värnpliktiga (se bil. nr 78). 9 700 978 tjänstgöringsdagar å 0: 06 krona ................ |
582 058 |
68 |
Summa kronor |
875997 |
12 |
467
Bil. nr 87.
Beräkning
av antalet underofficerare med vederlikar vid armén
år 1917.
. |
Fan- junkare. |
Musik- fan- junkare. |
Summa fan- junkare. |
Ser- geanter. |
Musik- ser- geanter. |
Summa ser- geanter. |
Infanteriet........... |
363 |
28 |
391 |
729 |
274 |
1003 |
Kavalleriet........... |
58 |
8 |
66 |
no |
39 |
149 |
Artilleriet . . . . •....... |
160 |
9 |
169 |
339 |
62 |
401 |
Ingenjörtrupperna........ |
50 |
3 |
53 |
118 |
11 |
129 |
Trängen ............. |
35 |
— |
35 |
95 |
12 |
107 |
Intendenturkåren........ |
78 |
— |
78 |
12 |
— |
12 |
Krigsskolan........... |
2 |
— |
2 |
— |
— |
— |
Polispersonalen......... |
— |
— |
— |
34 |
— |
34 |
Samma |
746 |
48 |
794 |
1437 |
398 |
1835 |
I
468
Bil. nr 88.
Beräkning
av statsanslaget till arméns kasernutredning samt ved,
ljus och vatten år 1917.
Kronor. |
Summa kronor. |
|||
Ersättning för ved och lyse till underofficerare. |
||||
794 fanjunkare med vederlikar å 130 kronor (se bil. nr 85).... 1 835 sergeanter » d:o » 100 » (se bil. nr 85).... |
103 220 |
— |
286 720 |
|
Fast anställt manskap (se bil. nr 81). 4 898 974 tjänstgöringsdagar å 0:13 krona............ |
_ |
_ |
587 876 |
88 |
Värnpliktiga (se bil. nr 78). 9 700 978 tj änstgöringsdagar å 0: 12 krona............. |
— |
— |
1164 117 |
36 |
Hästar (se bil. nr 83). |
||||
Vid infanteriet. 94 552 hästunderhållsdagar å 0: OS krona............ |
2 836 |
56 |
||
Vid kavalleriet. 2 317 038 hästunderhållsdagar å 0: os krona............ |
69 511 |
14 |
||
Vid artilleriet. 1 301 897 hästunderhållsdagar å 0: 03 krona............ |
39 056 |
91 |
||
Vid ingenjörtrnpperna. 127 834 hästunderhållsdagar it 0: 03 krona............. |
3 835 |
02 |
||
Vid trängen. 146 120 hästunderhållsdagar å 0: OS krona............. |
4 383 |
60 |
||
Vid Arméförvaltningens intendentsdepartement. 7 000 hästunderhållsdagar å 0: 03 krona............. |
210 |
119 833 |
23 |
|
Samma kronor |
— |
2158 547 |
47 |
Bil. nr 89.
469
Stat
för garnisonssjukhuset i Stockholm.
A. L5ner, arvoden och dylikt (a): 1 Sjukhusläkare, chefläkare, regementsläkare i fältläkarkåren, förutom lön............................. dagavlöning å 5 kronor för dag................ |
Kronor. |
Summa kronor. |
||
4 000 |
_ |
|||
arvode ............................ 1 Sjukhusläkare, bataljonsläkare i fältläkarkåren, förutom fri bostad lön.............................. dagavlöning å 4 kronor för dag................ |
1000 2 400 |
— |
6 825 |
|
arvode ............................ 1 Underläkare, förutom fri bostad med möbler och bränsle, arvode å |
1000 |
= |
4 860 |
— |
3 kronor för dag....................... |
— |
— |
1095 |
— |
5 Underläkare, d:o ........................ |
— |
— |
5 475 |
— |
1 Föreståndare för öronpolikliniken, arvode............ |
— |
— |
1500 |
— |
1 Föreståndare för tandpolikliniken, arvode............ |
— |
— |
1500 |
— |
1 Föreståndare för röntgeninstitutet, arvode............ 1 Föreståndare för polikliniken för veneriska sjukdomar, med skyldig-het för denne att vårda å sjukhuset intagna veneriskt sjuka, |
1500 |
|||
arvode ............................ |
— |
— |
1500 |
— |
1 Apotekare, arvode ....................... |
— |
— |
3 500 |
— |
1 Sjukhuspredikant, arvode , . ''.......■......... 1 Sjukhusintendent, åtnjuter fri bostad, men uppbär löneförmåner å 1 Husmoder, förutom fri bostad med möbler, bränsle och lyse samt |
500 |
|||
kost och tvätt, arvode..................... 2 tillägg å arvodet å 200 kronor, det ena efter 5 års och det 1 Operationssalssköterska, förutom fri bostad med möbler, bränsle |
600 |
|||
och lyse samt kost och tvätt, arvode............. 2 tillägg å arvodet å 200 kronor, det ena efter B års och det 1 Oversjuksköterska, förutom fri bostad med möbler, bränsle och lyse |
600 • |
|||
samt kost och tvätt, arvode.................. 2 tillägg å arvodet å 200 kronor, det ena efter 5 års och det 2 Oversjuksköterskor, förutom fri bostad med möbler, bränsle och lyse |
500 |
|||
samt kost och tvätt, arvode................. . 2 tillägg å arvodet å 200 kronor, det ena efter 5 års och det |
1000 |
|||
Transport |
— |
— |
30 955 |
— |
470
(Bil. nr 89.)
Kronor. |
Summa kronor. |
|||
Transport |
30 955 |
|||
1 Undersjuksköterska, förutom fri bostad med möbler, bränsle och. lyse |
||||
samt kost och tvätt, arvode.................. |
— |
— |
300 |
— |
3 Undersjuksköterskor, d-.o .................... |
— |
— |
900 |
— |
1 Sjukhuspiga, förutom fri bostad med möbler, bränsle och lyse samt |
||||
kost och tvätt, arvode................« . . . |
— |
— |
350 |
— |
1 d:o, d:o............................. |
— |
— |
350 |
— |
1 Pörestånderska för tvätt och lagning, förutom fri bostad med möbler, |
||||
bränsle och lyse samt kost och tvätt, arvode......... |
— |
— |
650 |
— |
1 Tvättpiga, förutom fri bostad med möbler, bränsle och lyse samt |
||||
kost och tvätt, arvode .................... |
— |
— |
350 |
— |
2 Tvättpigor, d:o......................... |
— |
— |
700 |
— |
1 Tvättpiga, arvode........................ |
— |
— |
720 |
— |
1 Köksförestånderska, förutom fri bostad med möbler, bränsle och |
||||
lyse samt kost och tvätt, arvode............... |
— |
— |
400 |
— |
1 Kökspiga, förutom fri bostad med möbler, bränsle och lyse samt |
||||
kost och tvätt, arvode .................... |
— |
— |
250 |
— |
2 Kökspigor, d:o......................... |
— |
— |
500 |
— |
1 Portvakt, förutom fri bostad med bränsle och lyse, arvode .... |
— |
— |
400 |
— |
1 Maskinist, förutom fri bostad med bränsle och lyse, arvode . . . |
— |
— |
1200 |
— |
1 Maskinistbiträde, arvode .................... |
— |
— |
660 |
— |
1 Gårdsdräng för vedbärning och renhållning, förutom fri bostad med |
800 |
|||
bränsle och lyse, arvode ................... |
— |
— |
— |
|
1 Gårdsdräng, d:o ......... |
— |
— |
800 |
— |
Till sjukhusförvaltningens förfogande för tillkallande av specialister |
1500 1000 1000 300 1000 |
|||
för behandling av å sjukhuset intagna patienter, förslagsvis . . För upprätthållande av väbelsbefattningen............. » » » sjukhusunderoflicersbefattningen...... Arvode åt juridiskt biträde . . . ....... Till arvodesförhöjningar, förslagsvis........... |
— |
|||
För beredande av tjänstledighet åt operationssalssköterskan och över-sjuksköterskorna (med kostpengar för var och en å 25 kronor) samt |
500 |
|||
personal, förslagsvis ................... |
— |
5 300 |
— |
|
B. Kosthåll. |
||||
1 Husmoder å 1,50 kronor i 365 dagar.............. 8 Sjuksköterskor ä 1,50 kronor i 365 dagar........... |
547 4 380 |
50 |
||
1 Förestånderska för tvätt och lagning och 1 köksförestånderska å |
||||
1,25 kronor i 365 dagar.................... |
912 |
50 |
||
2 Sjukhuspigor, 3 tvättpigor och 3 kökspigor å 0,7 5 kronor i 365 |
||||
dagfcr ............................ |
2190 |
— |
80 30 |
_ |
C. Till underhållet anslagna........ |
49 135 |
|||
Summa kronor |
— |
— |
102 750 |
— |
Anm. 1. Dagavlöning för skottag bestrides från tillgängliga medel under anslaget.
Amn. 2. Arvoden till undersjuksköterskor utgå endast, för så vitt dessa platser icke beklädas
av sjuksköterskeelever från Böda korset.
(Bil. nr 89.)
471
Anm. 3. Kost in natura får, enligt sjukhusförvaltningens medgivande i varje fall, utbytas mot
därför i staten beräknat kontant belopp.
Anm. 4. Därest fri bostad tillhandahålles apotekaren, minskas under tiden hans arvode med
500 kronor för år räknat.
Anm. 5. Om samtliga underläkarbefattningar ej äro besatta, må av därigenom uppkommande
besparing förhöjt dagarvode av Kungl. Maj:t tilldelas tjänstgörande underläkare.
Anm. 6. För rätt att erhålla arvodesförhöjning äger sköterska tillgodoräkna sig föregående
tjänstgöring vare sig i samma befattning eller i befattning såsom sjuksköterska vid.
annat arméns gamisonssjukhus, med vilken rätt till arvodesförhöjning efter viss tids
tjänstgöring är förenad.
472
Bil. nr 90.
Beräkning
av statsanslaget till arméns sjuk- och veterinärvård samt
hovbeslag m. m. år 1917.
Kronor. |
Kronor. |
Summa kronor. |
|||
— |
— |
— |
— |
97 979 |
48 |
— |
— |
— |
— |
194 019 |
56 |
— |
— |
— |
— |
37 000 |
— |
3120 |
22 |
||||
76 462 |
25 |
||||
42 962 |
60 |
||||
4 218 |
52 |
||||
4 821 |
96 |
||||
231 |
131 816 |
55 |
|||
6 425 |
50 |
||||
5 801 |
40 |
12 226 |
90 |
144 043 |
45 |
— |
— |
— |
-| 473042 |
49 |
Fast anställt manskap (se bil. nr 81).
4 898 974 tjänstgöringsdagar ä 0,02 krona......
Värnpliktiga (se bil. nr 78).
9 700 978 tj änstgöringsdagar å 0,02 krona......
Arméns sjuksköterskekår......
Hästar (se bil. nr 83).
Vid truppförbanden.
Infanteriet.
94 552 tj änstgöringsdagar å 0,033 krona......
Kavalleriet.
2 317 038 underhåll sdagar å 0,033 krona......
Artilleriet.
1 301 897 under!]alIsdagar å 0,033 krona......
Ingenjörtrupperna.
127 834 underhållsdagar å 0,033 krona......
Trängen.
146 120 underhållsdagar å 0,033 krona......
Arméförvaltningens intemlentsdepartement.
7,000 underhållsdagar för lejda hästar å 0,033 krona
Vid remontdepåerna.
798 föregående årets ersättningsremonter från årets
början till dess de under sommaren föras till
truppförbanden omkring 244 dagar, 798 X 244 dagar
eller i 194 712 underhållsdagar å 0.033 krona . .
879 nyinköpta ersättningsremonter från sommaren till
årets slut eller omkring 200 dagar, 879 X 200 dagar
eller i 175 800 underhållsdagar å 0,033 krona . .
Summa kronor
473
Bil. nr 91.
Stat
för Remonteringsstyrelsen att från och med år 1917
tills vidare lända till efterrättelse.
Kronor. |
Summa kronor. |
|||
1 chef, arvode, motsvarande majors avlöning, lön......... |
4 000 |
|||
dagavlöning å 5 kronor i 365 dagar............. lönetillägg för två tjänstehästar å 400 kronor samt furageersätt- |
1825 |
_ |
||
ning å 1 krona om dagen för varje häst, förslagsvis, högst . |
1530 |
— |
7 355 |
— |
1 redogörare, arvode....................... |
— |
— |
1500 |
— |
Skrivbiträde och expenser.................... |
-r- |
— |
1600 |
— |
Hyra, ved, lyse och städning m. m. av expeditionslokaler..... |
— |
— |
2100 |
~ |
Summa kronor |
— |
— |
12555 |
Anm. 1. Chefen åtnjuter, förutom ovan upptagna avlöningsförmåner, inkvarterings- och servisbidrag
såsom major från statsanslaget till inkvarteringskostnader.
Anm. 2. Därest enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser chefen för remonteringsstyrelsen
göres beriden å endast en tjänstehäst, skall i staten upptagen hästgottgörelse
utgå endast för denna häst. I den mån kronan enligt särskilda av Kungl.
Maj:t givna bestämmelser övertager anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering
samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage, vatten, ljus, veterinärvård
och skoning av dylik häst ävensom ombesörjer tjänstehästs skötsel, skall det
i staten upptagna lönetillägget nedsättas till 250 kronor för år räknat samt furageersättningen
indragas.
Anm. 3. Därest besparing under året uppkommer å det för skrivbiträde och expenser anvisade
anslag, må dylik besparing användas följande år för enahanda ändamål.
4
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 käft.
60
474
Bil. nr 92.
Beräkning
av statsanslaget för remontering m. m. år 1917.
Utgifter: |
Kronor. |
Summa kronor. |
||
För remonteringsstyrelsen |
||||
enligt stat . ........................... |
12 555 |
— |
||
Inköp av remonter samt inlösen av egna tjänstehästar: |
||||
879 ersättningsremonter å 850 kronor......... 747 150: — 50 ökningsremonter » 850 » ......... 42 500: — 28 egna tjänstehästar................. 23 800: — |
813 450 |
|||
Transport-, rese- och diverse kostnader: |
||||
879 ersättningsremonter å 50 kronor.......... 43 950: — 50 ökningsremonter »50 » .......... 2 500: — |
46 450 |
|||
Depåkostnader: |
||||
879 ersättningsremonter å 106 kronor.............. |
93174 |
— |
||
För å depå störtade remonter: |
||||
15 remonter å 953 kronor.................... |
14 295 |
— |
979 924 |
— |
Summa kronor |
— |
— |
979 924 |
— |
Till täckande av ovanstående utgifter: |
||||
345 utrangerade stamhästar vid truppförhanden å 138 kronor . . . |
— |
— |
47 610 932 314 |
— |
Summa kronor |
— |
— |
979924 |
— |
Anm. 1. Vid utgången, av år 1916 finnas följande antal stamhästar:
vid infanteriet 68 + 40 = 108
» kavalleriet 5 620 + 660 = 6 160 (jämte 120 övertaliga stamhästar)
» artilleriet 2 839 + 270 = 3109
» ing.-trupperna 154+ 17 = 171
» trängen 324+ 7 = 331 g g7g
(Bil. nr 92.)
475
Anm. 2.
Anm. 3
Remontering bör räknas:
vid kavalleriet 0 160 hästar
» artilleriet 3 109 »
» ing.-trupperna 171 »
» trängen _331 »
9 771 x ö % = 879 remonter.
Vid utgången av år 1917 beräknas finnas följande antal stamhästar:
vid infanteriet 192 (108 + 28 + 32 + 24)
» kavalleriet 6 160
» artilleriet 3148
» ing.-trupperna 182
» trängen_331
476
Bil. nr 93.
Beräkning
av statsanslaget till lega av hästar för truppförbandens
övningar år 1917.
Beräknad |
||||||||
I. Truppförbandens |
kostnad |
Lejnings- dagar. |
Summa lejnings- dagar. |
| Kronor. |
Summa kronor. |
|||
lejningsanslag: |
ningsdag. |
|||||||
Infanteriet: |
||||||||
28 infanteriregementen....... |
2 |
— |
'') 26 880 |
— |
53 760 |
— |
||
28 » |
3 |
50 |
‘) 18 032 |
44 912 |
63 112 |
— |
116 872 |
|
Kavalleriet: |
||||||||
8 kavalleriregementen....... |
3 |
50 |
— |
2 800 |
— |
— |
9 800 |
— |
Artilleriet: |
||||||||
För truppförbandens övningar .... |
O O |
50 |
2) 151 360 |
— |
529 760 |
_ |
||
» övningsmarscher, fästnings- och |
||||||||
positionsartilleriets skjutskola, ar-tilleri- och ingenjörhögskolan m.m. |
3 |
50 |
4 412 |
155 772 |
15 442 |
545 202 |
||
Ingenjörtrupperna: |
||||||||
Svea ingenjörkår.......... |
2 |
50 |
15 600 |
— |
39 000 |
— |
||
Göta » ......• . . |
2 |
— |
15 600 |
— |
31200 |
— |
||
Fälttelegrafkåren.......... |
2 |
— |
16 526 |
— |
33 052 |
— |
||
Bodens ingenjörkår......... Övningar i Norrland, övningsmarscher |
4 |
3 400 3 708 |
— |
13 600 |
— |
|||
m. m............. |
4 |
54 834 |
14 832 |
— |
131684 |
|||
Träugen: |
||||||||
6 trängkårer............ |
2 |
50 |
— |
24 000 |
— |
— |
60 000 |
! |
II. Intendentsdepartementets |
||||||||
lej ningsan.slag...... |
— |
—i |
— |
s) 7 000 |
— |
— |
— |
|
Samma |
— |
—| |
_ j |
289 318 | |
— |
-| |
863558 |
*) Infanteriets behov av lejda hästar för dess kulsprutor beräknades under förutsättning
av en tillgång av 6 stamhästar enligt 1914 års härordning sålunda:
för ett regemente 3 hästar i 120 dagar å 2 kr. = 360 lejningsdagar
23 » » 23 » » 3: so » = 529 »
Säger 889 lejningsdagar
(Bil. nr 93.)
477
Under år 1917 beräknas emellertid finnas endast 1 för kulsprutetjänsten avsedd stamhäst
vid varje infanteriregemente.
För varje infanteriregemente erfordras ytterligare lejning av
5 hästar i 120 dagar å 2 kr. = 600 lejningsdagar
5 » » 23 » » 3:50 » = 115 »
eller tillsammans (360 -f- 600) = 960 »
(529 + 115) = 644
eller för 28 infanteriregementen 26 880 »
18 032
å 2 kr.
» 3: 50 »
» 2 »
»> 3: 50 »
2) Artilleriets behov av lejda hästar för dess övningar beräknas år 1917 vara:
A. Enligt de efter genomförd härordning gällande grunder:
66 åkande batterier å fastlandet å 42 hästar i 42 dagar .
3 ridande fältbatterier å fastlandet å 72 hästar i 42
dagar ......................
Gottlands artillerikår å 100 hästar i 42 dagar.....
6 positionsbatterier å fastlandet å 52 hästar i 42 dagar
Boden—Karlsborgs artilleriregemente å Karlsborg å 40
hästar i 35 dagar................
Boden—Karlsborgs artilleriregemente i Boden å 40 hästar
i 35 dagar ....................
116 424
9 072
4 200
13 104
1 400
___1 400 145 god lejningsdagar
B. Behov av lejda hästar i ersättning för felande stamhästar:
Positionsartilleriregementet 18 hästar i 90 dagar .... 1 620
Boden—Karlsborgs artilleriregemente å Karlsborg å 30
hästar i 90 dagar................ 2 700
Boden—Karlsborgs artilleriregemente i Boden å 16 hästar
i 90 dagar................... . 1 440 5 700 lejningsdagar
Summa 151 360 lejningsdagar
s) Kostnaderna bestridas av förefintliga reservationer å anslaget.
478
Bil. nr 94.
Fjärde huvudtiteln.
1916. |
1917. |
Ökning |
||||||||||||
Bilaga nr. |
Minskning |
|||||||||||||
Ordinarie anslag. |
Extra ordinarie anslag. |
Ordinarie anslag. |
Extra ordinarie anslag. |
med |
med |
|||||||||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
|||||||||
A. Departementet. |
||||||||||||||
1 |
Departementschefen........ |
17 000 |
— |
— |
— |
— |
17 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
Departementet.......... |
71150 |
— |
— |
—; |
— |
72 950 |
— |
— |
— |
1800 |
— |
— |
— |
3 |
Extra föredragande inom departementet |
— |
— |
10 000 |
— |
— |
— |
— |
10 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
Provisorisk lönereglering för departe- |
|||||||||||||
mentet, förslagsanslag..... |
— |
— |
8120 |
— |
— |
— |
8 070 |
— |
— |
— |
50 |
— |
||
5 |
Skrivmaterialier och expenser, ved |
|||||||||||||
kommandoexpedition, förslagsanslag |
13151 |
— |
— |
— |
— |
18160 |
— |
— |
— |
5 009 |
— |
— |
— |
|
6 |
Tryckningskostnader för departementet |
|||||||||||||
med dess kommandoexpedition, för-slagsanslag .......... |
7 000 |
— |
_ |
_ |
_ |
7 000 |
— |
— |
-'' |
— |
— |
— |
— |
|
Säger för departementet |
108301 |
— |
18 120 |
-1 |
- |
115110 |
— |
18 070 |
-! |
6 809 |
— |
50 |
— |
|
B. Arméforyaltningen. |
! |
|||||||||||||
1 |
Arméförvaltningen........ |
275 490 |
— |
— |
— |
— |
275 490 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
Skrivmaterialier, expenser och bränsle |
|||||||||||||
vationsanslag . . •...... |
30 900 |
— |
— |
— |
31 900 |
— |
— |
—| |
1000 |
— |
— |
— |
||
Säger för arméförvaltningen |
306 390 |
— |
— |
— |
— j |
307 390 |
— |
— |
_ |
1000 |
— |
— |
— |
|
C. Generalitet, staberna |
||||||||||||||
in. in. |
||||||||||||||
1 |
Generalitetsstaten......... |
194 020 |
— |
— |
— |
i |
224 285 |
— |
— |
— |
30 265 |
— |
— |
— |
2 |
Generalstabens fast anställda personal |
350 540 |
— |
— |
— |
2 |
369 675 |
— |
— |
— |
19 135 |
— |
— |
— |
3 |
Generalstabens övningar, expenser m. |
|||||||||||||
m., reservationsanslag..... |
78175 |
— |
— |
—1 |
— |
78175 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
4 |
Artilleristaben.......... |
21 755 |
— |
— |
—; |
O |
21755 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 |
Kommendantsstaten........ |
73 408 |
— |
— |
—! |
4 |
73 408 |
— |
— |
—| |
— |
— |
— |
|
Säger för generalitetet, staberna m. in. |
717 898 |
— |
— |
—1 |
— |
767 298 |
— |
— |
— |
49 400 |
— |
— |
— |
|
Transport |
1 132 589 |
— |
18 120 |
— |
— |
1 189 798 |
— |
18 070 |
— |
57 209 |
— |
50 |
— |
(Bil. nr 94.)
471)
1916. |
1917 |
Ökning |
||||||||||||
Minskning |
||||||||||||||
Ordinarie anslag. |
Extra ordinarie anslag. |
Bilaga nr. |
Ordinarie anslag. |
Extra ordinarie anslag. |
med |
med |
||||||||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
|||||||||
Transport |
1132 589 |
18120 |
— |
1 189 798 |
18 070 |
57 209 |
_ |
50 |
_ |
|||||
D. Undervisningsverken. |
||||||||||||||
1 |
Krigshögskolor, reservationsanslag . |
113 135 |
— |
— |
— |
5-6 |
115 985 |
— |
— |
2 850 |
— |
— |
— |
|
2 |
Ridskolan, reservationsanslag . . . |
46 750 |
— |
— |
— |
7 |
46 750 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
3 |
Skjutskolan för infanteriet och kaval- |
|||||||||||||
leriet, reservationsanslag . . • . Anordnande av vissa extra kurser vid |
62 250 |
— |
— |
— |
— |
67 650 |
— |
— |
5 400 |
— |
— |
— |
||
skjutskolan för infanteriet och ka-valleriet ............ |
22 100 |
22 100 |
_ |
|||||||||||
4 |
Artilleriskjutskolor, reservationsanslag |
27 000 |
— |
— |
— |
— |
27 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
5 |
Krigsskolan, reservationsanslag . . |
137 210 |
— |
— |
— |
8-10 |
189 900 |
— |
52 690 |
— |
— |
— |
||
6 |
Yolontärskolor, förslagsanslag . . . |
200 000 |
— |
— |
— |
— |
200 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
||
7 |
Militärläkares och militärveterinärers |
|||||||||||||
undervisning, reservationsanslag . |
6 350 |
— |
— |
— |
— |
12 970 |
— |
6 620 |
— |
— |
— |
|||
Säger för undervisningsverken |
592 695 |
— |
22 100 |
_ |
— |
660 255 |
— |
— |
67 560 |
— |
22 100 |
— |
||
E. Avlöning, rekrytering |
||||||||||||||
in. m. |
||||||||||||||
1 |
Avlöning och rekrytering m. m., för— |
|||||||||||||
slagsanslag.......... |
18 301 994 |
— |
— |
— |
11—71 |
18 290 603 |
— |
— |
— |
— |
— |
11391 |
— |
|
2 |
Anställnings- och avskedspremier, för- |
|||||||||||||
slagsanslag......... |
367 200 |
— |
— |
— |
72 |
375 400 |
— |
— |
8 200 |
— |
— |
— |
||
3 |
Ökad avlöning för de till tjänståldern |
|||||||||||||
äldste bataljonsläkarna och batal-jonsveterinärerna, förslagsanslag . |
57 283 |
55 538 |
1745 |
_ |
||||||||||
4 |
Avlöning till bataljonsläkare vid fält- |
|||||||||||||
läkarkåren, förslagsanslag .... |
60 000 |
— |
— |
— |
— |
72 000 |
— |
— |
12 000 |
— |
— |
— |
||
5 |
Extra lönetillägg, förslagsanslag . . |
— |
— |
205 |
— |
— |
— |
205 |
— |
— |
— |
— |
— |
|
6 |
Ersättning åt vissa löntagare i följd |
|||||||||||||
av arméns omorganisation, förslags-anslag, högst......... |
2 584 |
2 584 |
_ |
|||||||||||
7 |
Arméns reservstater, förslagsanslag . |
85 724 |
— |
— |
— |
73-75 |
176 150 |
— |
— |
— |
90 426 |
— |
— |
— |
8 |
Arméns personal över stat, förslags- |
|||||||||||||
anslag............ |
120 000 |
— |
— |
— |
— |
120 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
9 |
Dagavlöningstillägg åt indelt manskap, |
|||||||||||||
förslagsanslag......... |
— |
— |
154 000 |
— |
— |
— |
— |
94 300 |
— |
— |
— |
59 700 |
— |
|
10 |
Hyra, expenser m. m. vid trupper- |
|||||||||||||
banden, reservationsanslag . . . |
121 700 |
— |
— |
— |
76 |
122 200 |
— |
— |
— |
500 |
— |
— |
— |
|
Transport |
18 994 785 |
— |
154 205 |
— |
— |
19 214 475 |
— |
94 505 |
— |
in 126 |
— |
72 836 |
— |
|
Transport |
1 725 284 |
— |
40 220 |
— |
— |
1 850 053 |
18 070 |
—| |
m 769 |
— |
22 150 |
— |
480
(Bil. nr 94.)
IDIG. |
1917. |
Ökning |
||||||||||||
Bilaga nr. |
Minskning |
|||||||||||||
Ordinarie |
Extra ordinarie |
Ordinarie |
Extra ordinarie |
med |
med |
|||||||||
anslag. |
anslag. |
|||||||||||||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
|||||||||
Transport |
1 725 284 |
— |
40 220 |
_ |
1 850 053 |
— |
18 070 |
— |
124 769 |
i 22 150 |
_ |
|||
Transport |
18 994 785 |
— |
154 205 |
— |
— |
19 214 475 |
— |
94 505 |
— |
111126 |
_ |
72 836 |
_ |
|
11 |
Landstormen, reservationsanslag . . |
257 970 |
— |
— |
— |
— |
277 935 |
— |
— |
— |
19 965 |
— |
— |
|
12 |
De värnpliktiges avlöning, inskrivning |
|||||||||||||
1 |
och redovisning m. m., förslags-anslag ............ |
6 012 312 |
_ |
_ |
79 |
6 352 918 |
_ |
_ |
340 606 |
_ |
||||
i 13 |
Ersättning för rustning och rotering, |
|||||||||||||
förslagsanslag......... |
585 000 |
— |
— |
— |
— |
425 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
160 000 |
— |
|
14 |
Intendenturkåren ......... |
708 668 |
— |
— |
— |
80 |
711 655 |
— |
— |
— |
2 987 |
— |
— |
|
15 |
Ålder stillägg, förslagsanslag .... |
102 150 |
— |
— |
— |
— |
109 350 |
— |
— |
— |
7 200 |
— |
— |
|
16 |
Mötesbidrag, förslagsanslag .... |
— |
— |
130 988 |
— |
— |
— |
— |
114 615 |
— |
— |
— |
16 373 |
— |
17 |
Provisoriskt avlöningstillägg åt office- |
|||||||||||||
rare m. fl. vid till Boden förlagda |
60 000 |
67 600 |
7 600 |
|||||||||||
Säger för avlöning, rekrytering (trupp- |
||||||||||||||
förbanden), arvoden in. m. |
26 782 585 |
— |
345 193 |
— |
— |
27 091 333 |
— |
276 720 |
— |
489 484 |
249 209 |
— |
||
F. Inteudeutiiren in. m. |
||||||||||||||
1 |
Arméns mathållning, förslagsanslag . |
8 833 885 |
— |
— |
— |
82 |
9 059 971 |
— |
— |
226 086 |
— |
— |
||
2 |
Euragering av arméns hästar, förslags- |
|||||||||||||
anslag............ |
3 888 376 |
— |
— |
— |
83,84 |
4 466 052 |
— |
— |
— |
577 676 |
— |
— |
— |
|
3 |
Arméns munderingsutrustning, reser- |
649 533 |
||||||||||||
vationsanslag......... |
4 924 922 |
— |
— |
— |
85 |
5 574 455 |
— |
— |
— |
— |
— |
~ |
||
4 |
Arméns diverse intendenturbehov, re- |
|||||||||||||
servationsanslag........ |
853 388 |
— |
— |
— |
86 |
875 997 |
— |
— |
— |
22 609 |
— |
— |
— |
|
5 |
Arméns kasern utredning samt ved, ljus |
|||||||||||||
och vatten, reservationsanslag . . |
2 097 461 |
— |
— |
— |
87,88 |
2158 547 |
— |
— |
— |
61086 |
— |
— |
— |
|
6 |
Premiering av lastautomobiler, reser- |
|||||||||||||
vationsanslag......... |
— |
— |
— |
— |
— |
40 000 |
— |
— |
— |
40 000 |
— |
— |
— |
|
7 |
Anskaffning av lastautomobiler . . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
30o 60U |
— |
303 600 |
— |
— |
— |
8 |
Inköp av inventarier i nva kasern- |
|||||||||||||
etablissemang......... |
— |
— |
— |
— |
— 1 |
— |
— |
100 000 |
— |
100 000 |
— |
— |
— |
|
Säger för intendenturen m. m. |
20 598 032 |
— |
— |
— |
- 1 |
22 175 022 |
— |
403 600 |
| |
1 980 590 |
— |
— |
— |
|
G. Inkvarterings-, rese- och |
||||||||||||||
traktainentskostnader. |
||||||||||||||
1 |
Inkvarteringskostnader,/ors£a^sansZa<7 |
1088 307 |
— |
— |
— |
— |
1 088 307 |
— |
— |
— |
- |
— |
— |
|
2 |
Inkvarteringens ordnande i Stockholm, |
|||||||||||||
reservationsanslag..... . |
21 450 |
— |
— |
— |
— |
21450 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Transport |
L 109 757 |
— |
— |
— |
- | |
1 109 757 |
— |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
|
• Transport |
49 105 901 |
— |
385 413 |
— |
- I |
51116 408 |
— |
698 390 |
— |
2 594 843 |
— |
271 359 |
— |
{Bil. nr 94.)
481
1916. |
1917. |
Ökning |
||||||||||||
Bilaga nr. |
Minskning |
|||||||||||||
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
med |
med |
|||||||||
anslag. |
anslag. |
anslag. |
anslag. |
|||||||||||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
|||||||||
Transport |
49 105 901 |
385 413 |
51 116 408 |
698 390 |
2 594 843 |
271359 |
_ |
|||||||
Transport |
1 109 757 |
— |
— |
— |
— |
1109 757 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
3 |
Rese- och traktamentspenningar, för- |
|||||||||||||
slagsanslag.......... |
195 000 |
— |
— |
— |
— |
195 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
4 |
Flyttningshjelp, förslagsanslag . . . |
12 000 |
— |
— |
— |
— |
12 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Säger för inkvarterings-, rese- och |
||||||||||||||
traktamentskostnader |
1 316 757 |
— |
— |
— |
— |
1 316 757 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
H. Artilleribehov. |
||||||||||||||
1 |
Arméns vapen, ammunition och mål-skjatningsmateriel samt artilleriets |
|||||||||||||
övningar och materiel, reservations-anslag ............ |
2 708 850 |
— |
— |
— |
— |
3 826 850 |
— |
— |
— |
1118 000 |
— |
— |
— |
|
Säger för artilleribehov |
2 708 850 |
— |
— |
— |
— |
3 826 850 |
— |
— |
— |
1 118 000 |
— |
— |
— |
|
I. Fortiflkationsbehov. |
||||||||||||||
1 |
Arméns byggnader, mötesfält och kom- |
|||||||||||||
mendantskapsutgifter samt fortifika-tionens övningar och materiel, reser-vationsanslag ......... |
1 778 340 |
1 908 825 |
130485 |
|||||||||||
Uppförande av kasernetablissemang för |
— |
— |
1 744 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 744 000 |
— |
|
vissa truppförband....... |
— |
— |
125 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
125 000 |
— |
|
2 |
Fullbordande av befästningsarbetena vid Boden......’...... Anläggning av en elektrisk kraftstation |
— |
— |
33 500 |
— |
— |
— |
— |
286 500 |
— |
253 000 |
— |
— |
— |
i Boden........... |
— |
— |
99 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
99 000 |
— |
|
3 |
Inköp av mark för utökning av Järva- |
|||||||||||||
fältet ............. |
— |
— |
768 000 |
— |
— |
— |
— |
532 000 |
— |
— |
— |
236 000 |
— |
|
4 |
Anskaffande av heliografer åt fälttele-graftrupperna ......... Nybyggnadsarbeten för vissa träng- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
24 700 |
— |
24 700 |
— |
— |
— |
kårers trängförråd....... |
— |
78 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
78 000 |
— |
||
Säger för fortiflkationsbehov |
1778 340 |
— |
2 847 500 |
— |
— |
1 908 825 |
— |
843 200 |
— |
408 185 |
— |
2 282 000 |
— |
|
Transport |
54 909 848 |
— |
3 232 913 |
— |
— |
58 168 840 |
1 541 590 |
— |
4 121 028 |
—| |
2 553 359 |
— |
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 käft. 61
482
(Bil. nr 94.)
1916 |
1917. |
Ökning |
||||||||||||
Bilaga nr. |
Minskning |
|||||||||||||
Ordinarie |
Extra ordinarie |
Ordinarie |
Extra |
med |
med |
|||||||||
anslag. |
anslag. |
anslag. |
anslag. |
|||||||||||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
|||||||||
Transport |
54 909 848 |
_ |
3 232 913 |
___ |
_ |
58 168 840 |
_ |
1 541 590 |
_ |
4 121 028 |
2 553 359 |
|||
J. Övningar. |
||||||||||||||
1 |
Arméns fält- och fälttjänstövningar, |
|||||||||||||
reservationsanslag....... |
600 000 |
— |
— |
— |
600 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||
2 |
Vinter övningar, reservationsanslag |
320 000 |
— |
— |
— |
320 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
3 |
Det frivilliga skytteväsendets befräm- |
|||||||||||||
jande ............. |
— |
— |
1 125 000 |
— |
— |
— |
1 150 000 |
— |
25 000 |
— |
— |
— |
||
4 |
Yinterrekrytskolor vid vissa icke kaser- |
|||||||||||||
nerade infanteriregementen, förslags-anslag ............ |
240 000 |
164 050 |
75 950 |
|||||||||||
5 |
Kurser för utbildning av befäl och fack- |
|||||||||||||
män vid landstormen, förslagsanslag |
— |
— |
425 000 |
— |
— |
— |
850 000 |
-- |
425 000 |
— |
— |
— |
||
gående av reservbefälsutbildning in-kallade värnpliktiga, förslagsanslag |
— |
— |
127 000 |
— |
— |
— |
-- |
— |
— |
127 000 |
_ |
|||
Säger för övningar |
920 000 |
— |
1 917 000 |
_ |
- |
920 000 |
— |
2164 050 |
— |
450 000 |
— |
202 950 |
— |
|
K. Sjukvård. |
||||||||||||||
1 |
Garnisonssjukhusen i Stockholm, å |
|||||||||||||
Karlsborg och i Boden, reserva-tionsanslag .......... |
112 200 |
_ |
_ |
_ |
89 |
132 650 |
_ |
_ |
_ |
20 450 |
_ |
_ |
_ |
|
2 |
Arméns sjuk- och veterinärvård samt |
|||||||||||||
hovbeslag m. m., reservationsanslag |
416 342 |
— |
— |
— |
90 |
473 042 |
— |
— |
— |
56 700 |
— |
— |
— |
|
3 |
Det frivilliga sjukvårdsväsendet i krig |
— |
— |
10 000 |
— |
— |
— |
— |
10 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
Säger för sjukvård |
528 542 |
— |
10 000 |
-1 |
- |
605 692 |
— |
10 000 |
— |
77 150 |
— |
— |
— |
|
L. Stipendier. |
||||||||||||||
1 |
Resestipendier åt artilleri- och ingen- |
|||||||||||||
jörofficerare, reservationsanslag . . |
7 000 |
— |
— |
— |
— |
7 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
2 |
Resestipendier åt officerare och inten- |
|||||||||||||
denturtjänstemän, reservationsanslag |
15 000 |
— |
— |
— |
— |
15 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
3 |
Stipendier för fältläkarkåren och vete- |
|||||||||||||
rinärstaten.......... |
26 400 |
— |
— |
— |
— |
26 400 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
4 |
Resestipendier åt militärläkare, reser- |
|||||||||||||
vationsanslag......... |
2 000 |
— |
— |
— |
— |
2 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||
Säger för stipendier |
50 400 |
— |
— |
— |
— |
50 400 |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Transport |
56 408 790 |
— |
5159 913 |
— |
— |
59 744 932 |
3 715 640 |
4 648 178 |
— |
| 2 756 309 |
— |
(Bil. nr 94.)
483
1916. |
1917. |
Ökning |
||||||||||||
MinsKnmg |
||||||||||||||
Bilaga |
Ordinarie |
Extra |
med |
med |
||||||||||
Ordinarie |
nr. |
ordinarie |
||||||||||||
anslag. |
anslag. |
anslag. |
anslag. |
|||||||||||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
|||||||||
Transport |
56 408 790 |
5 159 913 |
59 744 932 |
_ |
3 715 640 |
_ |
4 648 178 |
_ |
2 756 309 |
— |
||||
M. Remontering och liästlega. |
||||||||||||||
1 |
Remontering m. m., reservationsanslag |
880 069 |
— |
— |
92 |
932 314 |
— |
— |
— |
52 245 |
— |
— |
— |
|
2 |
Lega ay hästar för truppförbandens |
863 558 |
18 772 |
|||||||||||
övningar, reservationsanslag . . . |
882 330 |
— |
— |
— |
93 |
— |
— |
-1 |
— |
— |
||||
Säger för remontering och hästlega |
1 762 399 |
_ |
— |
— |
— |
1 795 872 |
— |
_ |
— |
52 245 |
— |
18 772 |
— |
|
N. Diverse. |
||||||||||||||
1 |
Ersättning för förskott...... |
— |
— |
209 712 |
— |
— |
— |
— |
201 956 |
— |
- |
— |
7 756 |
— |
2 |
Understöd åt föreningar och till skrif- |
18 000 |
||||||||||||
ters utgivande, reservationsanslag |
18 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
10 000 |
||||
Förbundet »Soldaternas vänner» . . . |
— |
— |
10 000 |
''- |
— |
600 000 |
— |
|||||||
1 3 |
Extra utgifter, reservationsanslag . . |
600 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
I |
I |
||||
4 |
Civilanställning, förslagsanslag . . . |
~ |
20 000 |
20 000 |
| 20 000 |
|||||||||
Sverge ............ |
— |
— |
20 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
~ |
||||
5 |
Omkostnader för riksförsäkringsan-stalten, förslagsanslag..... Säger för diverse |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
6 200 |
— |
1 6 200 |
- |
— |
|
618 000 |
_ |
249 712 |
_ |
— |
618 000 |
— |
228 156 |
— |
6 200 |
37 756 |
— |
|||
Summa |
58 789189 |
— |
5419625 |
— |
— |
62158 804 |
3943 796 |
4 706 623 |
2812 837 |
I- |
||||
66 102 600: — |
||||||||||||||
Kostnader enligt § 63 |
||||||||||||||
regeringsformen. |
||||||||||||||
1 |
Till täckande av under år 1914 för- |
|||||||||||||
skjutna kostnader enligt § 63 re-geringsformen ......... |
_ |
39,914,886 |
||||||||||||
Summa |
58,789,189 |
— |
45,334,511 |
|||||||||||
104,123,700 |
BIHANG
TILL
RIKSDAGENS PROTOKOLL
VID
LAGTIMA RIKSDAGEN I STOCKHOLM
ÅR 1916.
FÖRSTA SAMLINGEN.
FÖRSTA BANDET. III.
Bilagor till Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 angående statsverkets tillstånd och behov
femte och sjätte huvudtitlarna.
Femte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över sjöförsvar särenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 14 januari 1916.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennnersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet Broström anmälde de frågor, som
tillhörde regleringen av riksstatens femte huvudtitel för år 1917, samt
yttrade.
Vid min framställning kommer jag att upptaga anslagen i den ordning,
vari de böra förekomma i den blivande riksstaten, därvid jag även
angiver de ordinarie anslag, beträffande vilka jag icke har någon förändring
att föreslå.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft.
1
2
Femte huvudtiteln.
I. MARINEN.
A. Departementet.
1. Departementschefen, oförändrat ordinarie
anslag .......................................................................................... kronor 17,000: —
2. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli
och kommandoexpeditionen.
[ 1- ] Sedan en extra föredragandebefattning med av riksdagen anvisat
mötets*ar- arv°de blivit under år 1913 inrättad inom sjöförsvarsdepartementet, har
delning ay föredragningen inom departementet varit fördelad på tre tjänstemän
Kkåneii^chtS me<^ Var s*n rote^ nämligen expeditionschefen, extra föredraganden och
kommando- den ena av de a departementets stat uppförda två kanslisekreterarna,
expeditionen. Denne kanslisekreterare tjänstgör därjämte för närvarande såsom före''
°andaiågT dragande inför regeringsrätten av denna domstol tillhörande mål från
departementet. Såsom biträden åt bemälda tre föredragande vid ärendenas
beredning samt uppsättning av protokoll och expeditioner
m. m. tjänstgöra sedan år 1908, förutom den andre å stat upptagna
kanslisekreteraren, tre amanuenser med fasta årliga arvoden av
1,500 kronor för varje amanuens, varjämte ett växlande mindre antal
amanuenser utan fasta arvoden är anställt i departementet.
En av de fast anställda amanuenserna är under expeditionschefens
semester och ledighet för större ärendens beredning, därvid
expeditionschefsämbetet i allmänhet förestås av extra föredraganden,
ävensom under extra föredragandens semester förordnad att bestrida
den sistnämndes befattning. Härigenom kommer denne amanuens att
under större delen av året hava sysselsättning å annan befattning. Det
återstående antalet biträden åt föredragandena — en kanslisekreterare
och två. fasta amanuenser — har med hänsyn särskilt till den väsentliga
ökning i departementets arbetsbörda, som de senare åren medfört,
visat sig alldeles otillräckligt. Till belysande av nämnda ökning torde
Femte huvudtiteln.
3
jag här få meddela följande uppgift å ärenden, som på föredragning [1.]
av departementet avgjorts av Kungl. Maj:t i statsrådet under åren
1911-1915.
Den åtgärd, som för närvarande bör vidtagas för att bereda föredragandena
erforderligt biträde vid deras sålunda väsentligt ökade
arbete, synes mig vara anställande av ytterligare två amanuenser med
fasta arvoden, och böra dessa arvoden enligt min mening icke sättas
lägre än till 1,500 kronor för varje amanuens. Genom en sådan anordning
skulle, om man bortser från den förut omförmälda amanuensen,
vilken under större delen av året bestrider extra föredragandens
tjänst, på expeditionschefens rotel kunna tjänstgöra en kanslisekreterare
och en fast amanuens, på extra föredragandens rotel två
fasta amanuenser och på kanslisekreteraren-föredragandens rotel en fast
amanuens. På detta sätt kommer visserligen i jämförelse med. förhållandena
inom andra departement, där på varje byrå i regel tjänstgöra
en kanslisekreterare och en, ofta två fasta amanuenser, endast ett minimum
av arbetskrafter att beredas å varje rotel, men givetvis skulle
en dylik förstärkning i allt fall vara av icke ringa betydelse för arbetets
behöriga gång.
Vidare anser jag mig icke kunna underlåta att i detta sammanhang
föreslå en böjning av beloppet, 1,500 kronor för år, av de tre
nu utgående fasta amanuensarvodena. Nämnda belopp måste nämligen i
betraktande av de nuvarande dyra levnadskostnaderna anses alltför lågt.
Också hava inom övriga departement amanuensarvodena under senare
tid i allmänhet undergått en icke oväsentlig förhöjning. En ökning
av amanuensarvodena kräves även med hänsyn till departementets
lämpliga rekrytering, vilken under de senare åren visat sig möta stora
svårigheter. Ett av de till förhöjning sålunda ifrågasatta årsarvodena
synes mig böra höjas från nuvarande 1,500 kronor med 900 kronor
till 2,400 kronor och de två övriga från 1,500 till 1,800 kronor eller
med 300 kronor för varje.
År
Antalet avgjorda
ärenden.
1911
1912
1913
1914
1915
839
998
1,023
1,129
1,467
4
Femte huvudtiteln.
# Sammanlagda beloppet av de sålunda föreslagna nya arvodena och
ökningen av de redan befintliga jämte vikariatsersättning under de nya
amanuensernas semester utgör omkring 4,700 kronor, fördelat på följande
sätt: r
Två nya amanuensarvoden å 1,500 kronor vartdera ... kronor 3,000: —
Höjning av ett amanuensarvode från 1,500 kronor till
2,400 kronor....................................................................... » qqq.
Höjning av två amanuensarvoden, vartdera från 1,500
till 1,800 kronor............................................................... » 0QQ.
Vikariatsersättning under semester för två nya amanu -
Någon möjlighet att inrymma detta belopp inom det nuvarande i
staten för sjöförsvarsdepartementets avdelning av Kuugl. Maj:ts kansli
och kommandoexpeditionen till departementschefens förfogande ställda
anslaget å 12,500 kronor till amanuenser, skrivbiträden och extra vaktmästare
förefinnes så mycket mindre, som detta anslag under flera
föregående och även under nästlidna år måst utfyllas, för sistnämnda
år med ett belopp av 2,900 kronor, vilket belopp av Kung!. Maj:t utanordnats
av extra utgifter. Då emellertid, därest mitt förslag om inrättande
av ytterligare två fasta amanuensbefattningar vinner bifall,
nyssnämnda belopp av 2,900 kronor, huvudsakligen utgörande gratifikationer
till amanuenser utan fasta arvoden, synes för framtiden åtminstone
till största delen, icke behöva utgå, anser jag, att ytterligare
ökning av anslaget för närvarande och innan ytterligare erfarenhet
vunnits icke bör begäras i vidare mån, än att nyssnämnda summa av
4,700 kronor torde böra avrundas till 5,000 kronor.
Jag får alltså i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen
dels att höja det till departementschefens förfogande ställda anslaget
till amanuenser, skrivbiträden och extra vaktmästare från 12,500
kronor med 5,000 kronor till 17,500 kronor;
dels ock, vid bifall härtill, i riksstaten för år 1917 höja anslaget
till sjöförsvarsdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli och
kommandoexpeditionen,
enser, förslagsvis
» 200: —
Summa kronor 4,700: —
nu .
med
till .
kronor 36,700: —
» 5,000: —
kronor 41,700: —
Femte huvudtiteln.
5
3. Extra föredragande inom departementets avdelning av
Kungl. Maj:ts kansli.
På framställning av Kungl. Maj:t i proposition nr 105 för år 1913
medgav riksdagen, att till arvode åt en extra föredragande i sjöförsvarsdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli finge från och
med den 1 juni 1913 tillsvidare intill 1914 års utgång av tillgängliga
medel utbetalas ett belopp av 6,800 kronor, för år räknat, att ersättas
från femte huvudtitelus allmänna besparingar.
Liknande medgivande lämnades av 1914 års riksdag för år 1915.
Till sistnämnda års riksdag hemställde Kungl. Maj:t, dels att omförmälda
arvode måtte med hänsyn till de avlöningsförmåner, som utginge
till tjänstinnehavare med motsvarande arbetsuppgifter i andra
avdelningar av Kungl. Maj:ts kansli, för år 1916 höjas till 7,000 kronor,
dels ock att beloppet måtte uppföras å extra stat för sistnämnda år;
och blev denna hemställan av riksdagen bifallen.
Behov av den förstärkning av sjöförsvarsdepartementets arbetskrafter,
som tillförts departementet genom ifrågavarande tjänst, kan
med visshet beräknas föreligga även för år 1917.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kung]. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till arvode åt en extra föredragande i sjöförsvarsdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli
bevilja på extra stat för år 1917 ett anslag av 7,000
kronor.
4. Provisorisk lönereglering1 för departementets avdelning
av Kungl. Maj:ts kansli och kommandoexpeditionen.
Till provisorisk lönereglering för befattningshavare i sjöförsvarsdepartementet
har riksdagen på extra stat för år 1916 anvisat såsom
förslagsanslag ett belopp av 4,115 kronor, därav högst 75 kronor
finge användas till höjning av vikariatsersättning under semester.
Under åberopande av vad chefen för justitiedepartementet till statsrådsprotokollet
över justitieärenden förut denna dag anfört i fråga om
behovet av provisoriska avlöningstillägg för befattningshavare i statsdepartementen
jämväl för år 1917, får jag beträffande sjöförsvars
-
[2.]
Extra föredragande
inom
sjöförsvarsdepartementet.
(Extra anslag.)
[3.]
Provisorisk
lönereglering
för departementets
avdelning
av
Kungl. Maj:ts
kansli och
kommandoexpeditionen.
(Extra anslag.)
6
Femte huvudtiteln.
[3.] departementet meddela, att anledning ej föreligger beräkna de provisoriska
lönetilläggen till befattningshavare därstädes för sistnämnda år
till annat belopp än för år 1916.
Å detta departements stat erfordras följaktligen 4,115 kronor till
provisoriska avlöningstillägg för år 1917.
För åtnjutande av det provisoriska avlöningstillägget torde böra
stadgas de villkor, chefen för justitiedepartementet i sitt anförande föreslagit,
och tillika för iakttagande vid utbetalningen av avlöningstilläggen
meddelas de av honom ifrågasatta föreskrifter.
Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen
att till provisorisk lönereglering för befattningshavare
i sjöförsvarsdepartementet, i enlighet med de
av mig tillstyrkta grunder och på de av mig förordade
villkor, på extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag
av 4,115 kronor, därav högst 75 kronor må
användas till höjning av vik^riatsersättning under
semester.
B. Marinförvaltningen och marinstaben.
1. Marinförvaltningen.
Advokatfiskaljänsten i marinförvaltningen.
[4.] Vid förvaltningens av sjöärendena ombildning år 1877 till den
Marinförvait- nuvarande marin förvaltningen bibehölls den tidigare gällande bestäm(Ordfnarie
melseni sekreteraren i ämbetsverket tillika skulle förrätta advokatansiag.
) fiskalsgöromålen därstädes och vid flottans station i Stockholm. På
framställning av Kungl. Maj:t till 1901 års riksdag uppfördes därefter
från och med år 1902 å marinförvaltningens stat en särskild advokatfiskalstjänst
med ett årsarvode av 2,500 kronor; och skulle tjänstens
innehavare, såsom dittills varit fallet, jämväl förrätta advokatfiskalsgöromålen
vid flottans nämnda station. Vid den av 1908 års riksdag
genomförda omorganisationen av marinförvaltningen höjdes advokatfiskalens
arvode till 3,000 kronor, med vilket belopp arvodet sedan dess
utgått.
Femte huvudtiteln.
7
Enligt gällande instruktion för marinförvaltningen har advokatfiskal
i ämbetsverket följande åligganden: att vara marinförvaltningens
ombud i frågor rörande kronans rätt; att avgiva utlåtanden i de ärenden,
som i sådant hänseende av marinförvaltningen eller avdelningschef
till honom remitteras; att, å kronans vägnar, när så prövas nödigt
deltaga i anbefallda inventeringar; samt att utföra ej mindre åtal för
fel och försummelse i tjänsten, som civil tjänsteman begår, än ock
övriga åtal, vilka av marinförvaltningen åt honom uppdragas.
Föreskrifter rörande advokatfiskal^ åligganden i egenskap av
advokatfiskal vid flottans station i Stockholm äro angivna i reglementet
för marinen, del I. Jämlikt dessa föreskrifter är han kronans ombud
i frågor rörande kronans rätt, vilka vid domstol göras anhängiga, samt
skall beivra brott och förseelser, som i tjänsten begås av stationen tillhörande
personal. Han bör vidare med uppmärksamhet följa behandlingen
av de vid stationskrigsrätten anhängiga mål samt äger att, så
ofta det finnes nödigt, övervara undersökningarna därstädes.
Hans åligganden i övrigt i denna hans egenskap äro:
a) att vara tillstädes vid inventeringar av stationens kassa i juni och
december månader för granskning av stationens säkerhetshandlingar ävensom
i övrigt vid betydligare inventeringar och kassationsbesiktningar
för att bevaka kronans rätt;
b) att, på remiss från stationsbefälhavaren eller varvschefen, avgiva
utlåtanden i förekommande juridiska frågor;
c) att, efter uppdrag av stationsbefälhavaren eller varvschefen, indriva
kronans fordringar;
d) att bevaka kronans fordringar i konkurser och vid årsstämningar,
sedan därför behövliga handlingar blivit advokatfiskalen från räkenskapskontoret
tillställda; varande han dels pliktig att vid bevakning i
konkurs anmäla att, därest beedigande av kronans fordran ifrågakommer,
edgången skall fullgöras av kamreraren vid stationen, dels ock i
övrigt ensam ansvarig för fullständigheten av bevakningsinlagor, varom
nu är sagt;
e) att besörja om kvarstad å gäldenärs egendom eller annan handräcknings
åtgärd, när omsorgen om kronans säkerhet sådant fordrar;
f) att tillse, det kronans säkerhet hos löftesmän för deras ingångna
förbindelser iakttages samt att borgens- och inteckningsförnyelser bliva
inom behörig tid verkställda, i vilket avseende alla borgens- och inteckningshandlingar
böra honom delgivas för anteckning i en för detta
ändamål förd bok;
8
Femte huvudtiteln.
g) att, efter uppdrag av stationsbefälhavaren eller varvsckefen, indriva
och redovisa försuttna viten och prisskillnader i följd av uraktlåtet
fullgörande av ingångna leverans- eller entreprenadkontrakt; samt
h) att föra diarium över alla till hans handläggning överlämnade
mål samt senast tionde dagen efter varje halvårs slut till stationsbefälhavaren
och varvschefen avgiva berättelse, utvisande vad han vid de
mål, som tillhört den enes eller andres prövning, tillgjord och vilka
däribland icke kunnat avslutas samt varpå detta beror.
Vidare stadgas i berörda reglemente för marinen, att advokatfiskalen
är kronan ansvarig för den förlust, kronan tillskyndas genom uraktlåtet
fullgörande av hans åligganden.
Advokatfiskalens dagliga arbetstid å tjänsterummet i marinförvaltningen
är för närvarande bestämd till två timmar varje söckendag. Viss
arbetstid för fullgörandet av hans åligganden såsom advokatfiskal vid
Stockholms station är icke fixerad.
Uti skrivelse den 3 oktober 1912 angående utgifterna under riksstatens
femte huvudtitel för år 1914 anmälde marinförvaltningen, hurusom
advokatfiskalen i ett till ämbetsverket avgivet memorial gjort
framställning om åtgärd i syfte att advokatfiskalstjänsten skulle överflyttas
på stat med lön i 2:a lönegraden eller ock att advokatfiskalens
arvode, 3,000 kronor, måtte höjas med skillnaden mellan detta belopp
och avlöningen för tjänsteman i 2:a lönegraden, ålderstillägg ej inberäknat,
eller med 2,800 kronor.
Marinförvaltningen anförde därvid, bland annat, att det vore obestridligt,
att advokatfiskalens göromål, efter det arvodesförhöjningen till
3,000 kronor vid 1908 års riksdag blivit beviljad, alltmer ökats och att
en dryg del därav finge utföras utom den tjänstetid av två timmar
dagligen på ämbetsrummet, till vilken advokatfiskalen enligt gällande
instruktion för marinförvaltningen vore förpliktad. En ytterligare förhöjning
av advokatfiskalens arvode syntes marinförvaltningen fördenskull
visserligen väl befogad. Emellertid ansåge ämbetsverket, att den
erforderliga förhöjningen tillsvidare skulle kunna uppföras på extra stat;
och hemställde ämbetsverket i sådant syfte, att Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen att till förhöjning av samma arvode bevilja ett extra
anslag för år 1914 av 1,000 kronor.
Denna framställning föranledde icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Sedan advokatfiskalen uti ingivet memorial återupptagit sin år 1912
gjorda framställning, har marinförvaltningen, då de i ämbetsverkets
skrivelse den 3 oktober samma år andragna skälen för en förhöjning
av arvodet till advokatfiskalen fortfarande kvarstode, i skrivelse den 30
Femte huvudtiteln.
9
september 1913 angående regleringen av utgifterna under femte huvudtiteln
för år 1915 upprepat sin i ämnet gjorda hemställan.
Ej heller denna framställning föranledde någon Kungl. Maj:ts
åtgärd.
1 ett till marinförvaltningen år 1914 ingivet memorial har advokatfiskal
förnyat sin de två närmast föregående åren gjorda framställning
och därvid åberopat, förutom vad han till stöd därför tidigare
anfört, en tillika ingiven uppgift å antalet under åren 1910—31 oktober
1914 av advokatfiskal handlagda mål, utvisande att antalet mål för år
under ifrågavarande tid i det närmaste fördubblats samt att advokatiiskalen
under samma tid haft att föra kronans talan i ett betydande
antal mål och ärenden utanför ämbetsverket vid under- och överrätt
eller vid särskilda sammanträden; och ansåg sig marinförvaltningen
höra ånyo anmäla behovet av medel till höjande av arvodet åt advokatfiskal
i ämbetsverket med 1,000 kronor.
Denna anmälan föranledde icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Enligt vad marinförvaltningen i skrivelse den 8 oktober 1915 angående
regleringen av utgifterna under femte huvudtiteln för ar 191t
nu meddelat, har advokatfiskalen i ett till ämbetsverket ingivet memorial
förnyat sin tidigare vid tre särskilda tillfällen gjorda framställning om
advokatfisknlstjänstens överflyttande på stat med lön i 2:a löneklassen
och därvid dels åberopat, förutom vad han till stöd därför tidigare
anfört, en tillika ingiven uppgift å under åren 1910—1 oktober 1915
av advokatfiskalen handlagda mål, utvisande att göromålen å advokatfiskalstjänsten
ökats stadigvarande; och har advokatfiskalen därvid i
övrigt anfört huvudsakligen följande.
Advokatfiskalstjänsten hos ämbetsverket vore av den art, att dess
innehavare, i den mån göromålen ej pakallade hans närvaro utom tjänsterummet,
lämpligen där borde finnas tillgänglig under den tid, som vore
fixerad såsom tjänstetid, d. v. s. sex timmar dagligen, beroende på att
i hans göromål inginge till icke ringa del besvarande av förfrågningar
från de olika avdelningarna i där under handläggning varande frågor
och meddelande av tillfälliga upplysningar i skilda ärenden. Då för
närvarande den för tjänsten avsedda tjänstetiden a ämbetsrummet fullt
upptoges med besvarande av ovan nämnda förfrågningar m. m., granskning
av kontrakt och borgensförbindelser, avgivande av yttranden^
smärre ärenden m. m., hade det blivit nödvändigt att beträffande sadana
ärenden, som fordrat vidlyftigare utredningar, helt och hållet
verkställa dessa utredningar utom den för advokatfiskalen fastställda
tjänstetiden. Det syntes emellertid ej rätt att förutsätta, att advokat
Bihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft. 2
10
Femte huvudtiteln.
[4.] fiskalen skulle tjänstgöra sex timmar om dagen å fastslagen tjänstetid
för det arvode av 3,000 kronor, som nu vore förenat med tjänsten.
Den kvalificerade arbetskraft, som erfordrades för skötande av ömbudsmannagöromål,
kunde ej skäligen stå till buds för eu så ringa avlöning,
om samtidigt påfordrades, att han skulle vara tillgänglig å ämbetsrummet
under sedvanlig tjänstetid. Advokatfiskalstjänsten i marinförvaltningen
borde väl få anses jämnställd med ombudsmannatjänsterna
i exempelvis domänstyrelsen, kammarkollegium, statskontoret och generalpoststyrelsen,
vilka alla vore 2:a grads tjänster; och tjänsten skulle
säkerligen, därest man vid omorganisationen av marinförvaltningen år
1908 kunnat förutse, att göromålen å tjänsten skulle komma att ökas
så stadigt, som skett under de senare sju åren, redan då hava uppförts
på stat i 2:a lönegraden.
För egen del har marinförvaltningen i sin berörda skrivelse funnit
den ständiga ökningen av den advokatfiskal påvilande arbetsbördan,
vikten av de göromål, advokatfiskal hade att utföra, samt den omständigheten,
att det alltmera visat sig nödvändigt att advokatfiskalen,
i den mån tjänsteåligganden icke påkallade hans närvaro utom ämbetsverket,
vore där tillgänglig under den för den övriga civila tjänstepersonalen
fastställda tjänstetiden av sex timmar, påkalla, att advokatfiskalstjänsten
i marinförvaltningens stat uppfördes såsom tjänst i 2:a
lönegraden, samt föreslagit vidtagande av därav betingade åtgärder.
DePcaheteTsnta . •C*en * ^et föregående omnämnda uppgiften å de av advokat
yttrande.
fiskalen i marinförvaltningen åren 1910—1915 handlagda mål framgår,
att antalet sådana mål, som år 1910 uppgått till 91, under år 1914
stigit till 224 och år 1915 intill den 1 oktober uppgått till 177. Vidare
har advokatfiskalen, enligt vad nämnda uppgift utvisar, under tiden 31
oktober 1914—1 oktober 1915 fört kronans talan vid underrätt i 5 mål
med 13 inställelser och hos Kungl. Maj:t i 2 revisionssaker samt varit
av justitiekanslersämbetet förordnad såsom särskild åklagare i 7 krigsrätter
med 13 inställelser ävensom uppträtt som kronans ombud i en
skiljenämnd med 3 sammanträden. Den sålunda lämnade redogörelsen
och vad advokatfiskalen i ärendet i övrigt anfört synes mig oförtvdbart
giva vid handen, icke blott att antalet av de till tjänsten hörande
göromålen under de senare åren i högst väsentlig grad ökats, utan ock
att dessa göromål i och för sig för närvarande äro alltför omfattande
för att det nuvarande arvodet av 3,000 kronor skall kunna utgöra skälig
ersättning för det i tjänsten nedlagda arbetet. Det ligger ock i sakens
natur, att de göromål, som tillhöra advokatfiskalstjänsten, till stor del äro
Femte huvudtiteln.
tl
av mera krävande och tidsödande beskaffenhet. Därtill kommer, att advokatfiskal
utan särskild ersättning har att ombesörja advokatfiskalsgöromålen
vid flottans station i Stockholm. Om ock det därmed förenade
arbetet, enligt vad jag inhämtat, i allmänhet icke är säiskdt betungande,
vållas dock härigenom en ytterligare ökning av advokatfiskal^^ arbetsbörda.
Jag torde i detta sammanhang få erinra därom, att i staten för
marinintendenturkåren är uppförd en särskild advokat fiskal stjänst vid
flottans station i Karlskrona, med vilken tjänst äro förbundna avlöningsförmåner
av tillhopa 2,500 kronor för år.
Av nu anförda skäl anser jag, att frågan om beredande av avlöningsförbättring
åt advokatfiskal i marinförvaltningen icke längre bör
undanskjutas. Jag kan dock icke dela ämbetsverkets uppfattning därom,
att befattningen redan nu bör uppföras såsom eu ordinarie tjänst i 2.a
lönegraden. Däremot synes det mig lämpligt att, på sätt marinförvaltningen
vid flera tidigare tillfällen föreslagit, arvodet till advokatfiskalen
höjes med 1,000 kronor, vilken arvodesförhöjning dock icke lärer böra
beviljas på extra stat, utan medgivas på sådant sätt, att ifrågavarande
arvode i staten för marinförvaltningen uppföres med 4,000 kronor i
stället för nuvarande belopp, 3,000 kronor. Härigenom skulle advokatfiskalens
arvode komma att uppgå till samma belopp, som i marinförvaltningen
och andra nyreglerade verk utgör grundavlöningen för
tjänsteman i l:a lönegraden, och anslaget till marinförvaltningen höjas
från nuvarande belopp, 133,000 kronor, till 134,000 kronor.
Skrivbiträdesbef(ritning ar.
1 enlighet med framställning av Kungl. Maj:t beslöt 1912 års riksdag
att å ordinarie staten för marinlörvaltmngen från och med ar 1913
uppföra 4 skrivbiträden. Avlöningen för dessa bestämdes därvid efter
den normala tvpen till: 700 kronor i lön, 350 kronor i tjänstgöringspenningar
och 150 kronor i ortstillägg, vartill skulle komma två ålderstillägg,
vartdera å 200 kronor, efter respektive 5 och 10 år.
I skrivelse den 24 november 1914 angående utgifterna under nksstatens
femte huvudtitel för år 1916 upptog marinförvaltningen till förnyat
övervägande frågan rörande behovet av fasta skrivbiträden i ämbetsverket
samt förklarade sig därvid på anförda skäl icke längre kunna
uppskjuta med förslag, att ett antal av ytterligare 4 skrivbiträdesbefatt
nino-ar
_ motsvarande det antal extra ordinarie skrivbiträden, som för
det& dåvarande hade stadigvarande sysselsättning i ämbetsverket året
om — bleve från och med ar 1916 uppförda a ämbetsveikets stat,
och blevo dessa nya befattningar jämväl upptagna i det förslag till
12
Femte huvudtiteln.
stat för marinförvaltningen, om vars godkännande ämbetsverket i samma
skrivelse gjorde hemställan.
Denna hemställan blev icke av mig förordad och föranledde icke
heller någon åtgärd från Kungl. Maj:ts sida.
Marinförvaltningen har nu i sin förut omförmälda skrivelse den 8
oktober 1915 förnyat sin framställning om upptagande å ämbetsverkets
stat av ytterligare 4 skrivbiträdesbefattningar samt därvid anfört huvudsakligen
följande.
Från den tid ämbetsverket avgav sin förberörda skrivelse den 24
november 1914 hade ytterligare extra arbetskrafter måst anlitas för utförande
av mera stadigvarande skriv- och andra göromål inom ämbetsverket.
Så vore för närvarande utom de ordinarie fyra skrivbiträdena
ytterligare sju skrivbiträden med stadigvarande sysselsättning året om
anställda, därav ett såsom expediera och biträde å registratorskontoret,
två. å revisions- och ett å bokslutskontoret samt de övriga å kansliets
skrivbyrå. . Dessutom hade sex andra extra ordinarie biträden haft
sysselsättning av mera tillfällig natur och tid efter annan inkallats till
tjänstgöring vid sjukdomsfall, annan ledighet eller då arbetet i övrigt
sä påkallat.
Enär ett anlitande i nu angiven utsträckning av extra arbetskrafter
för utförande av stadigvarande göromål å ämbetsverkets skrivbyrå
inom kansliet samt boksluts- och revisionskontoren ej syntes böra
längre få fortvara, hade marinförvaltningen i överensstämmelse med
sitt år 1914 i ärendet avgivna förslag nu rätteligen bort föreslå, att
ett antal av ytterligare sju skrivbiträdesbefattningar — motsvarande det
antal extra ordinarie skrivbiträden, som för närvarande hade stadigvarande
sysselsättning i ämbetsverket aret om — måtte från och med år
1917 upptagas å ämbetsverkets stat.
Då det emellertid ej syntes lämpligt att nu föreslå så stor ökning
av de fast anställda skrivbiträdenas antal, hade marinförvaltningen ansett
sig ej böra frångå sitt år 1914 i ärendet avgivna förslag. Ämbetsverket
hade sålunda nu funnit sig böra föreslå, att ett antal av
ytterligare fyra skrivbiträdesbefattningar måtte från och med år 1917
uppföras å ämbetsverkets stat.
I sammanhang med förslag om ökning av antalet skrivbiträden å
ordinarie stat borde, enligt vad marinförvaltningen vidare anfört, undersökas,
om och vilken minskning därav föranleddes i de marinförvaltningen
dels å stat, . dels genom extra ordinarie anslag anvisade medel
till »vikariatsersättning, arvoden till extra ordinarie tjänstemän och biträden
samt renskrivningskostnad m. m.»
Femte huvudtiteln.
13
För nyssnämnda ändamål vore nämligen å marinförvaltningens stat [4.]
uppfört ett belopp av 25,800 kronor. Som denna anvisning befunnits
för sitt ändamål otillräcklig, både på Kungl. Makts förslag riksdagen
för åren 1914, 1915 och 19IG till fyllnad däri beviljat ett anslag å
extra stat av 6,300 kronor om året. För bestridande av vikariatsersättning
och annan avlöning till extra skrivbiträden samt annan extra renskrivningskostnad
inginge ett beräknat belopp i den ordinarie anvisningen
av 5,125 kronor och i den extra av 1,483 kronor 33 öre.
Då vid 1912 års riksdag avlöning till 4 skrivbiträden i marinförvaltningen
uppfördes å ordinarie stat med tillhopa 4,800 kronor, hade
med samma belopp minskning gjorts i förutvarande anvisningen till
vikariatsersättningar m. in. i ämbetsverkets stat, eller från 30,600 kronor
till nuvarande 25,800 kronor.
Marinförvaltningen ansåge lämpligast, att liknande åtgärd nu vidtoges,
därest, på sätt ovan förordats, avlöning till ytterligare 4 skrivbiträden
uppfördes å ämbetsverkets stat. Härav skulle följa, att anvisningen
å denna stat till vikariatsersättningar in. m. bleve nedsatt
med beloppet av de 4 nya skrivbiträdenas avlöning, 4,800 kronor,
med avdrag likväl av vikariatsersättning under dessa skrivbiträdens
semesterledighet, beräknad i avrundat tal till ett belopp av till- ■
hopa 100 kronor, vadan anvisningen i fråga skulle bliva nedbragt till
21,100 kronor. Att därutöver förorda en sänkning av denna anvisning
eller någon minskning i det de två senaste åren beviljade extra
anslaget å 6,300 kronor till fyllnad i anvisningen ansåge marinförvaltningen
icke tillrådligt med hänsyn till den alltjämt pågående och
ytterligare motsedda ökningen av skrivgöromålen inom ämbetsverket.
Någon förhöjning av förslagsanslaget till ålderstillägg ansåge marinförvaltningen
icke behöva med anledning av det sålunda väckta förslaget
sättas i fråga.
I överensstämmelse med det anförda har marinförvaltningen uppgjort
förslag till ändrad stat för ämbetsverket samt hemställt om vidtagande
av övriga i samband därmed erforderliga åtgärder.
På sätt jag i det föregående erinrat, ansåg jag mig icke böra för- Departeorda
det av marinförvaltningen år 1914 väckta förslaget om uppförande
å marinförvaltningens stat av 4 nya'' skrivbiträdesbefattningar. Jag
finner mig icke heller nu kunna understödja ämbetsverkets förevarande,
i enahanda syfte gjorda framställning. Det behov av ytterligare
ordinarie arbetskrafter inom marinförvaltningen för utförande av ren
-
14
Femte huvudtiteln.
[4.] skrivning och därmed sammanhängande göromål, som under normala
förhållanden kan behöva fyllas, lärer svårligen för närvarande, då arbetet
inom ämbetsverket starkt ökats på grund av föreliggande särskilda
omständigheter, kunna med erforderlig tillförlitlighet bedömas. I allt
fall torde utan större olägenhet kunna anstå med förevarande frågas
lösning, till dess ytterligare erfarenhet i sagda avseende hunnit förvärvas,
helst i betraktande därav att den nuvarande anordningen med 4
ordinarie skrivbiträden icke ägt tillämpning under längre tid än från
och med år 1913.
På grund av vad jag sålunda under denna punkt anfört får jag
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att, med godkännande av stat för marinförvaltningen
av den lydelse, bilagan nr 1 vid detta protokoll
utvisar, i riksstaten för år 1917 höja anslaget till
marinförvaltningen,
nu........................................................ kronor 133,000: —
med................................................. »_1,000; —
till........................................................ kronor 134,000: —
2. Förstärkning av anslaget till marinförvaltningen.
Vikariatsersättning ra. in.
[5.] På sätt under nästföregående punkt erinrats, ingår i staten för
Förstärkning marinförvaltningen en post å 25,800 kronor till vikariatsersättning, årtal
marinför- v°den till extra ordinarie tjänstemän och biträden samt renskrivnings
valtningen.
kostnad m. IU.
(Extraanslag.) I enlighet med framställningar i 1913, 1914 och 1915 års stats
verkspropositionen
vilka framställningar grundats å förslag av marinförvaltningen,
har riksdagen för vartdera av åren 1914, 1915 och 1916
å extra stat anvisat ett belopp av 6,300 kronor till förstärkande av de
under nämnda post ingående anslagsmedlen. Sistberörda belopp hade
av marinförvaltningen beräknats enligt följande specifikation:
Femte huvudtiteln.
15
Ersättning till vikarier för ordinarie
tjänstemän ................................................
Arvoden och gratifikationer till amanuenser
och övriga e. o. tjänstemän
samt ersättning till vikarier för amanuenser
....................................................
Vikariatsersättning och annan avlöning
till extra skrivbiträden samt annan
extra renskrivningskostnad..................
Ersättning till extra vaktmästare .........
Anlitande av merkantilt konsulentskap
Förslagsvis
uppgjord
fördelning
enligt stat.
3,025: —
Beräknad erforderlig utgift. |
ökning. |
3,706: — |
681: — |
sistnämnda
13,150: — |
15,596: 61 |
2,446: |
61 |
5,125: — |
6,608: 33 |
1,483 |
33 |
1,500: — |
3,155: 50 |
1,655 |
50 |
3,000: — |
3,000: — |
— |
— |
25,800: — |
32,066: 44 |
6,266 |
44, |
p avrundat |
till kronor |
6,300 |
Förstärkning av arbetskrafterna å revisions- och bokslutskontoren.
Efter förslag av Kungl. Maj:t, som därvid åberopade hemställan av
marinförvaltningen, beviljade 1913 års riksdag på extra stat för år
1914 ett anslag av 9,400 kronor till förstärkning av arbetskrafterna å
revisions- och bokslutskontoren i marinförvaltningen.
Detta belopp var beräknat för anställande:
å revisionskontoret:
av en extra revisor för en kostnad av.............................. kronor 3,000: —
d biträden vid granskning av förrådsredogörelserna
för en kostnad av.......................................................... » 1,600: —
å bokslutskontoret:
» en extra revisor och bokhållare för en kostnad av b 3,000: —
» i övrigt erforderligt arbetsbiträde................................ » 1,800: —
Summa kronor 9,400: —
I enlighet med begäran av marinförvaltningen och därå grundade
förslag i 1914 och 1915 års statsverkspropositioner har riksdagen jämväl
för vart och ett av åren 1915 och 1916 å extra stat beviljat för
16
Femte huvudtiteln.
[5.]
Departements
chefens
yttrande.
samma ändamål enahanda belopp, 9,400 kronor, och därjämte till vikariatsersättning
under semester för ifrågavarande extra revisorer 250
kronor, eller således tillhopa 9,650 kronor.
I förenämnda skrivelse den 8 oktober 1915 har nu marinförvaltningen
erinrat, att för närvarande förelåge ett av sakkunniga avgivet
förslag till omläggning av redovisningsväsendet vid flottans stationer
med dithörande varv, men att detta förslag icke torde leda till någon
förenkling med därav föranledd minskning i göromål eu inom ämbetsverket.
Marinförvaltningen ville därför vidhålla sin redan tidigare uttalade
uppfattning, att någon utsikt till minskning i arbetskrafterna
inom ämbetsverket icke vore att förvänta. Vad särskilt anginge det i
anslaget å 6,300 kronor ingående belopp av 1,483 kronor 33 öre, som
beräknats för avlöning till extra skrivbiträden samt annan renskrivningskostnad,
hade förut under rubriken »Skrivbiträdesbefattningar» angivits
skälen, varför anslaget ej kunde nedsättas med nyssnämnda belopp,
även om fyra nya 6krivbiträdesbefattningar bleve uppförda å ordinarie
stat. De belopp, som under ifrågavarande extra anslagstitlar ansetts erforderliga
för åren 1915 och 1916, behövdes alltså, enligt marinförvaltningens
mening, jämväl för år 1917.
Vad först beträffar det av marinförvaltningen omförmälda ärendet
rörande omläggning av redovisningsväsendet vid flottans stationer med
dithörande varv, vartill förslag uppgjorts av särskilda sakkunniga, meddelade
jag vid föredragning den i.4 januari 1915 av frågan rörande
äskande hos samma års riksdag av här ifrågavarande anslagsbelopp
för år 1916, att nämnda ärende kommit i skick att kunna beredas till
föredragning inför Kungl. Maj:t, men att jag dels med hänsyn till
ärendets natur och dels på grund av de många andra betydelsefulla
och tidskrävande arbetsuppgifter, som förelegat, icke för det dåvarande
varit beredd att till prövning av Kungl. Maj:t framlägga ifrågavarande
ärende. Sedermera har emellertid, på grund av yppade skiljaktiga
meningar mellan marinförvaltningen och de sakkunniga i fråga om förslagets
huvudprinciper, de sakkunniga lämnats tillfälle att ånyo yttra
sig i ärendet. Efter det sådant yttrande inkommit, har ärendet återremitterats
till marinförvaltningen för avgivande av slutligt utlåtande.
Med hänsyn härtill har ärendet ännu icke kunnat underställas Kungl.
Maj:ts prövning.
En extra förstärkning av anslaget till marinförvaltningen i förut
angivna avseenden finner jag, med hänsyn till marinförvaltningens framställning,
som bestyrkts av erfarenheten, vara erforderlig jämväl för år
Femte huvudtiteln.
17
1917, och torde beloppet därav böra beräknas å enahanda sätt och till [5.]
samma storlek som i 1916 års riksstat.
Biträde vid kemiska undersökningar.
I enlighet med förslag av Kung]. Maj:t beviljade 1914 års riksdag
till anställande av ett biträde vid kemiska undersökningar i marinförvaltningen
på extra stat för år 1915 ett anslag av 4,500 kronor, med
rätt för Kimgl. Maj:t att av sistnämnda belopp låta utanordna 1,500
kronor redan under år 1914.
Med ifrågavarande anslag avsågs att bereda avlöning under senare
delen av år 1914 samt under år 1915 till ett sakkunnigt biträde åt
marinförvaltningens kemist.
I skrivelse den 30 september 1913 angående utgifterna under
riksstatens femte huvudtitel för år 1915, däri marinförvaltningen framlade
förslag om detta anslag, anförde ämbetsverket i fråga om behovet
av omförmälda biträde, bland annat, att det med bestämdhet
kunde förutses, att någon minskning i kemistens arbetsbörda icke
vore att under lång tid framåt förvänta, utan syntes förhållandet bliva
motsatt.
I enlighet med framställning i 1915 års statsverksproposition, vilken
framställning grundats å förslag av marinförvaltningen, beviljade
samma års riksdag på extra stat för år 1916 ett anslag av 3,000
kronor till anställande av ett biträde vid kemiska undersökningar i marinförvaltningen.
Marin förvaltningen har nu i förenämnda skrivelse den 8 oktober
1915, med erinran om ämbetsverkets nyss återgivna uttalande i skrivelsen
den 30 september 1913, vidare anfört, att detta uttalande allt fortfarande
ägde sin giltighet. Ämbetsverket ansåge det därför vara ett
oavvisligt behov, att medel bereddes för anställande jämväl under år
1917 av ett sakkunnigt biträde vid de kemiska undersökningar, som
ålåge ämbetsverkets kemist. Marinförvaltningen hemställde fördenskull,
.att ett extra anslag till belopp av 3,000 kronor måtte för ändamålet
begäras av innevarande års riksdag.
Jag har icke något att erinra
hemställan.
mot marinförvaltningens berörda
Departements
chefens
yttrande.
På grund av vad jag sålunda under denna punkt anfört, får jag
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 käft.
3
18
Femte huvudtiteln.
[5.] att på extra stat för år 1917 bevilja:
till beredande av fyllnad i den i marin förvaltningens
stat uppförda anvisningen till vikariatsersättning,
arvoden till extra ordinarie tjänstemän och biträden
samt renskrivningskostnad m. m. ett anslag
av 6,300 kronor,
till anställande av två extra revisorer i marinförvaltningen
och till förstärkning jämväl i övrigt av
arbetskrafterna å revisions- och bokslutskontoren därstädes
ett anslag av 9,650 kronor, därav högst 250
kronor må tagas i anspråk till vikariatsersättning
under semester för extra revisorerna,
samt till anställande av ett biträde vid kemiska
undersökningar i marinförvaltningen ett anslag av
3,000 kronor.
3. Marinstaben, oförändrat ordinarie anslag...... kronor 3,000:
4. Anställande av ett extra biträde i marinstaben.
[6.] 1 skrivelse den 8 november 1913 hemställde chefen för marin
Anstäiiande
staben, att proposition måtte avlåtas till 1914 års riksdag om uppförande
å ordinarie stat för marinstaben av en registrators- och aktuariemarinstaben.
befattning med begynnelselön av 3,000 kronor. Innehavaren av denna
(Extra anslag.) befattning skulle hava till åliggande, förutom diarieföring, registrering
och expediering inom marinstaben, även bearbetning av statistiskt material
inom staben samt utförande av för flottans övningar erforderliga
kostnadsberäkningar.
Dåvarande departementschefen uttalade till statsrådsprotokollet den
14 januari 1914, bilagt samma års förra statsverksproposition, att behovet
av ifrågavarande befattning med varje år torde bliva allt mera
trängande. Emellertid borde — yttrade departementschefen vidare —
innan befattningen uppfördes å ordinarie stat, någon tids erfarenhet
rörande densamma förvärvas, varför för det dåvarande endast borde
hos riksdagen begäras nödiga medel å extra stat för befattningens
uppehållande under år 1915. 1 enlighet härmed hemställde Kungl.
Maj:t till 1914 års riksdag, att å extra stat för år 1915 måtte anvisas
ett belopp av 3,000 kronor för anställande av ett extra biträde i marin
-
Femte huvudtiteln.
19
staben, med skyldighet att förrätta där förekommande registrator^- och
aktuariegöromåi m. in. Denna framställning blev av riksdagen bifallen.
Efter förslag av Kungl. Maj:t, som därvid stödde sig på framställning
av chefen för marinstaben, anvisade jämväl 1915 års riksdag
för enahanda ändamål på extra stat för år 1916 ett belopp av 3,000
kronor.
I skrivelse den 25 november 1915 har nu chefen för marmstaben
anfört följande.
Det behov, som sålunda för år 1916 fyllts, komme utan tvivel att
under följande år i ökad grad göra sig gällande. Enbart registratorsgöromålen,
som från början hade avsetts att för befattningsinnehavaren
utgöra en fyllnad i den huvudsakliga tjänsten, statistik och kostnadsberäkningar,
hade under det senaste året sa ökats, att de i och för sig
gåve full sysselsättning under den normala arbetstiden.
Med stöd av den erfarenhet, som nu i frågan förvärvats, speciellt
under den för marinstaben betydelsefulla mobiliseringsperioden, funne
chefen för marinstaben sig böra på det livligaste framhålla önskvärdheten
av, att marinstaben mer effektivt tillförsäkrades fördelen av att
kunna påräkna kontinuitet i kostnadsberäkningar för flottans övningar
och den för arbetet inom staben betydelsefulla expeditionsföringen.
Ett villkor härför vore givetvis, att befattningen i fråga uppfördes å
ordinarie stat. Tjänstebefattningens ansvar, de betydelsefulla kostnadsberäkningarna
och omfattningen av marinstabens hemliga expeditionsföring
påfordrade, att befattningsionehavaren tillförsäkrades _ en därav
förtjänt avlöning. I enlighet härmed borde löneförmånerna tills vidare
lämpligen bliva desamma som för tjänsteman av l:a lönegraden i
marinförvaltningen.
I fråga om kompetens för anställningen såsom registrator och
aktuarie syntes genomgången utbildning för anställning såsom marinunderintendent
böra sättas såsom villkor. En ingående kännedom om
såväl bokföring som övriga tjänsteförhallanden, speciellt ombord, vore
givetvis en betingelse för tillförlitliga kostnadsberäkningar för övningarna.
God allmän militär bildning vore en nödvändig egenskap för
militär expeditionsföring, och kännedom om flottans tjänsteförhållanden
en betingelse för förandet av marinstabens expedition, i synnerhet då
befattningsinnehavaren vid krigstillfälle vore avsedd att tjänstgöra hos
marinstabschefen i högkvarteret. Den ekonomiska utbildning och sjömilitära
allmänbildning, som sålunda samtidigt påfordrades, syntes ej
kunna fyllas på annat än nyss föreslaget sätt.
20
Femte huvudtiteln.
[6.] ^ _ Tjänstinnehavaren syntes böra utnämnas av Konungen på under
dånigt
förslag av chefen för marinstaben.
I. fråga om kungörelse av ledig tjänst, tjänstgöringstid, semester
och tjänstledighet för innehavaren ävensom i fråga om avlönings utgående,
avsked och pension borde motsvarande bestämmelser gälla som
för tjänsteman i l:a lönegraden i marinförvaltningen.
. i anslutning härtill har chefen för marinstaben hemställt, att proposition
måtte avlatas till innevarande års riksdag om godkännande av
uppgjort förslag till stat för staben, i vilket statförslag uppförts en
registrators- och aktuariebefattning med begynnelseavlöning av 4,000
kronor och tre ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter 5, 10 och 15
års tjänstgöring.
över denna marinstabschefens framställning har marinförvaltningen
den 9 december 1915 avgivit utlåtande och därvid, under förutsättning
att befattningen borde inrättas, förklarat sig icke hava något att erinra
mot. det av bemälde chef för sådant fall uppgjorda förslag till stat för
marinstaben.
Depchrefenrt8’ . Den ifrågavarande befattningen är onekligen, särskilt under nu
yttrande, rådande förhållanden, av icke ringa betydelse för arbetena inom marinstaben.
Otvivelaktigt är ock, att den av flottans mobilisering förorsakade
ökningen av göromålen inom marinstaben även för innehavaren
av denna befattning medfört en större arbetsbörda. Emellertid synes
mig icke härav med visshet kunna dragas den slutsatsen, att de åligganden,
som befattningshavaren under normala förhållanden har att
utföra, ännu äro sa omfattande, att befattningen redan nu bör uppföras
a ordinarie stat. För ett tillförlitligt bedömande härav lärer enligt min
mening ännu någon tids erfarenhet böra avvaktas, ''lag anser därför,
att för år 1917 bör för befattningens uppehållande på extra stat anvisas
samma belopp, 3,000 kronor, som beviljats för vartdera av åren
1915 och 1916.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att
för anställande av ett extra biträde i marinstaben,
med skyldighet att förrätta där förekommande
registrators- och aktuariegöromål m. m., bevilja å extra
stat för år 1917 ett belopp av 3,000 kronor.
Femte huvudtiteln.
21
C. Undervisningsverken.
1. Sj Ökrigshögskolan, oförändrat ordinarie reservationsanslag.
.......................................................................... kronor 27,225: —
2. Sjökrigsskolan.
I enlighet med riksdagens beslut är reservationsanslaget till sjökrigsskolan
i riksstaten för år 1916 upptaget till belopp av 43,825
kronor.
Med skrivelse den 20 november 1915 har chefen för sjökrigsskolan
avgivit förslag till stat för skolan för år 1917 och därvid anfört
följande.
Den av 1915 års riksdag godkända staten för sjökrigsskolan under
år 1916, vilken upptoge för vårterminen 13 och för höstterminen 14
undervisningstimmar i veckan å 300 kronor per läsår samt för vårterminen
92 och för höstterminen 87 undervisningstimmar i veckan å
150 kronor per läsår, grundade sig på, dels att elevantalet i l:a årets
kurs i land under höstterminen vore så stort, att undervisningen behövde
uppdelas i parallellklasser, men att i övrigt ingen sådan uppdelning
erfordrades, dels att förutom eu årskurs kustartillerikadetter enligt
senast antagen plan jämväl en årskurs sådana kadetter, som utbildades
enligt äldre bestämmelser, under vårterminen skulle bibringas undervisning
vid sjökrigsskolan.
Uti 1916 års stat upptoges arvoden för ifrågavarande undervisningstimmar
till följande belopp:
4/t av 13x300
4/t av 92 x 150
vårterminen
kr. 2,228: 57
» 7,885:71
3h av 14x300
3A av 87 x 150
höstterminen
................................................... kr. 1,800: —
.................................................... » 5,592: 86
Summa kr. 17,507:14.
I 1917 års stat erfordrades höjning av detta belopp till följd av
utsträckt användning av parallellklasser i skolan. Den under höstter
-
[7-]
Sjökrigsäko
lan.
(Ordinarie
anslag.)
22
Femte huvudtiteln.
[7.] minen 1916 anordnade parallellklassen i l:a årets kurs i land komme
nämligen att fortsätta under vårterminen 1917 i samma kurs och under
höstterminen 1917 i 2:a årets kurs i land. Dessutom skulle, jämlikt
§ 21 mom. 2 i gällande reglemente för sjökrigsskolan, parallellklass
anordnas under höstterminen 1917 i l:a årets kurs i land, sedan Kungl.
Maj:t den 5 november 1915 beslutat, att ett antal av högst 35 sjökadetter
skulle antagas under år 1916. Antalet undervisningstimmar
komme på grund härav att under år 1917 ökas under vårterminen med
5 och under höstterminen med 4 i veckan å 300 kronor per läsår samt
under vårterminen med 17 och under höstterminen med 22 i veckan å
150 kronor per läsår.
Däremot kunde i 1917 års stat minskning ske med det antal undervisningstimmar,
nämligen 4 i veckan å 300 kronor per läsår och 22 i
veckan å 150 kronor per läsår, som inginge i staten för år 1916 förde
enligt äldre grunder utbildade kustartillerikadetternas undervisning
under vårterminen.
Med iakttagande av ovanstående borde staten för år 1917 upptaga
följande antal undervisningstimmar, nämligen: under vårterminen
13 + 5 — 4=14 och under höstterminen 14 + 4=18 i veckan å 300
kronor per läsår samt under vårterminen 92 + 17 — 22 = 87 och under
höstterminen 87 + 22 = 109 i veckan å 150 kronor per läsår, för vilka
undervisningstimmar arvoden borde utgå sålunda:
vårterminen
V? av 14 x 300............................................................................. kr. 2,400: —
4/7 av 87 x 150.............................................................................. » 7,457: 14
höstterminen
s/t av 18 x 300............................................................................ kr. 2,314: 29
3/7 av 109 x 150 ............................................................................ » 7,007: 14
Summa kr. 19,178: 57.
Den erforderliga ökningen av sjökrigsskolans stat uppginge således
till 1,671 kronor 43 öre. I samband härmed torde för avrundning av statens
slutsumma anslaget »För maskinarbete samt annan extra undervisning
ävensom till vikariatsarvoden» samt »Till ved och lyse, modeller,
böcker, instrument, skrivmaterialier m. fl. expenser», vilket i 1916
års stat vore upptaget till........................................................... kr. 7,895: 36
böra ökas med ................................................................................ » 0: 57
till kr. 7,895: 93.
Femte huvudtiteln.
23
Någon annan förändring av sjökrigsskolans stat vore för närva- [7.]
rande icke av behovet påkallad.
Mot chefens för sjökrigsskolan beräkning av de medel, som erfordras Departementstill
bestridande av avlöning till lärare (icke lektorer) vid skolan under
år 1917, har jag icke något att erinra.
Övriga poster i det av bemälde chef uppgjorda statförslaget överensstämma
med motsvarande anvisningar uti innevarande års stat, med
undantag endast beträffande den föreslagna mindre jämkningen för
avrundning av statens slutsumma, och föranleda ej något särskilt uttalande
från min sida.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att, med godkännande av stat för sjökrigsskolan
av den lydelse, bilagan nr 2 vid detta protokoll utvisar,
i riksstaten för år 1917 höja reservationsanslaget
till sjökrigsskolan
nu............................................................. kronor 43,825: —
med......................................... »_1,672: —•
till............................................................... kronor 45,497: —
3. Skeppsgosseskolan.
Marinförvaltningen har i skrivelse den 19 november 1915 hemställt
om viss höjning av anslaget till skeppsgosseskolan samt därvid
anfört följande.
I skrivelse den 14 oktober 1915 till stationsbefälhavaren vid flottans
station i Karlskrona hade chefen för skeppsgossekåren framhållit,
bland annat att, enär skeppsgossarna, för närvarande 360 till antalet,
för undervisningen uppdelats på 10 avdelningar och då för undervisningen
i religion, som bestredes av tvenne lärare med vardera 4 undervisningstimmar
i veckan, anslagits en timme i veckan, vissa avdelningar
vid religionsundervisningen måst sammanslås, varigenom det inträffat,
att undervisning måst meddelas 74 skeppsgossar samtidigt.
Enär svårigheter uppstått vid meddelandet av undervisningen åt
så stort antal samtidigt och då arvodet till religionslärarna, vilket med
en undervisningsskyldighet av 8 timmar i veckan lör närvarande upp
-
[8.]
Skeppsgosse
skolan.
(Ordinarie
anslag.)
24
Femte huvudtiteln.
ginge till 5 kronor för undervisningstimme, icke syntes böra sänkas
genom att, utan motsvarande ökning av årsarvodet, öka antalet undervisningstimmar
för vecka till det antal av 10 timmar, som av kårchefen
ansåges erforderligt, hade bemälde chef hemställt om utverkande
av ökning av årsarvodet för undervisning i religion med sammanlagt
250 kronor.
I särskild skrivelse nyssnämnda den 14 oktober 1915 hade vidare bemälde
chef till stationsbefälhavaren vid flottans station i Karlskrona överlämnat
en från slöjdlärarna vid skeppsgosseskolan ingiven anhållan om
utverkande av förhöjt årsarvode med 200 kronor tillsammans, varvid kårchefen
bland annat anfört, att nu utgående arvode kunde beräknas uppgå,
för ordinarie undervisningstimme, till 1 krona för slöjdlärare och till 50
öre för biträdande slöjdlärare samt att den ordinarie undervisningstiden
i allmänhet överskridits. Kårchefen ansåge arvodena ganska låga
och tillstyrkte därför den gjorda framställningen om ökning av det
sammanlagda arvodet från 600 kronor med 200 kronor till 800 kronor
per år, vilken ökning av bemälde chef ansågs böra fördelas lika mellan
slöjdlärare och biträdande slöjdlärare med 50 kronor till var och en
av dem.
Nämnda båda skrivelser från chefen för skeppsgossekåren hade överlämnats
av stationsbefälhavaren i Karlskrona med skrivelse den 18 oktober
1915 till marinförvaltningen. Med anslutning till kårchefens utredning
om behovet av de ifrågasatta ökningarna av arvodena och då utsikterna
syntes goda att även framdeles hålla det bestämda antalet av
400 gossar fyllt eller i det närmaste fyllt samt stationsbefälhavaren
funne oavvisligt, att skolavdelningarnas för religionsundervisningen
numerär minskades, hade han anhållit, att de i staten för skeppsgosseskolan
upptagna beloppen måtte höjas på av kårchefen föreslaget sätt.
Vidare hemställde stationsbefälhavaren att, då det syntes honom skäligt,
att den föreslagna ökningen komme till stånd redan från och med
då pågående lästermin, intill dess förhöjningarna kunde uppföras i staten,
till hans förfogande måtte ställas ett belopp per termin av 125 kronor
för religionsundervisningen och 100 kronor för undervisningen i slöjd.
För egen del hade marinförvaltningen beträffande frågan om religionsundervisningens
ordnande funnit ett större antal elever än 40 i
medeltal icke lämpligen samtidigt böra meddelas undervisning i ämnet
i fråga av samma lärare, varför undervisningstimmarnas antal för närvarande
icke torde böra sättas lägre än till 10, i betraktande av att
elevantalet nu uppginge till 360 och enligt vad stationsbefälhavaren i
Karlskrona omförmält kunde väntas bliva utökat till närmare 400.
Femte huvudtiteln.
25
Av kårchefens utredning syntes visserligen framgå — yttrade marinförvaltningen
vidare — att antalet undervisningstimmar i veckan borde
ökas till 11. Genom lämplig ändring av den av bemälde chef angivna
uppdelningen i avdelningar, vilken uppdelning enligt vad ämbetsverket
erfarit vore underkastad jämkningar och sålunda redan nu vore eu
annan än den av kårchefen för den 14 oktober 1915 uppgivna, torde
likväl, såsom kårchefen föreslagit, det erforderliga antalet undervisningstimmar
kunna utan olägenhet inskränkas till 10.
Eu ökning av timantalet torde emellertid icke böra vidtagas utan
att jämväl årsarvodet i samma proportion ökades, så att arvodet per
timme fortfarande komme att utgöra samma belopp, 5 kronor. Den
ökning av årsarvodet, som sålunda för närvarande, då undervisningstiden
behövde utsträckas till 10 timmar i veckan, skulle erfordras, utgjorde
efter 2 timmar i veckan å 5 kronor under de 25 veckor, läsåret
omfattade, 250 kronor.
Då det emellertid möjligen torde kunna inträffa, att skeppsgossekårens
numerär i framtiden komme att väsentligt understiga det antal,
400, som staten upptoge, syntes ej årsarvodet böra fastslås till det nu
erforderliga beloppet. Det torde därför vara lämpligt att, i likhet med
vad fallet vore beträffande lärararvodena t. ex. vid sjökrigsskolan, i
staten bestämma det maximiantal undervisningstimmar i veckan, efter
vilket arvodet finge beräknas, och att i övrigt arvodet bestämdes till
visst belopp per undervisningstimme i veckan. Årsarvodet syntes därför
böra i staten upptagas till 1,250 kronor, beräknat efter 10 veckotimmar
med 125 kronor per veckotimme.
För att behovet av ökat arvode skulle kunna bliva tillgodosett även
under tiden intill dess förhöjningen kunde bliva uppförd i staten, syntes
medel böra för detta ändamål ställas till stationsbefälhavarens i Karlskrona
förfogande för år 1916. Däremot ansåge ämbetsverket icke att,
såsom stationsbefälhavaren föreslagit, någon åtgärd borde vidtagas beträffande
höstterminen 1915.
Vad anginge frågan om ökat arvode för undervisning i slöjd,
funne marinförvaltningen den gjorda framställningen behjärtansvärd och
beloppet av den föreslagna ökningen väl avvägt. Genom denna ökning
skulle slöjdlärare erhålla ett arvode per undervisningstimme av 1 krona
25 öre och biträdande slöjdlärare 75 öre eller per veckotimme 31
kronor 25 öre resp. 18 kronor 75 öre.
På grund av vad sålunda anförts har marinförvaltningen hemställt,
dels att Kungl. Maj:t måtte föreslå innevarande års riksdag att,
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 käft. 4
26
Femte huvudtiteln.
[8.] med godkännande av bilagt förslag till stat för skeppsgosseskolan,
höja anslaget till skolan från nuvarande belopp, 29,520 kronor, med
450 kronor till 29,970 kronor, dels ock att för möjliggörande av den nu
ifrågasatta anordningen i avseende å undervisningen i religion redan år
1916 av femte huvudtitelns allmänna besparingar för nästkommande år
måtte anvisas ett belopp av högst 250 kronor.
Departements- Emot marinförvaltningens förevarande framställning i fråga om höjning
yttrande. av det i staten för skeppsgosseskolan upptagna arvodet till lärare för
undervisning i religion vid skolan har jag icke något att erinra. Det synes
mig vara rättvist och billigt att, då skeppsgossarna för undervisningen
måst uppdelas på tio avdelningar för att undvika ett alltför stort antal
skeppsgossar i varje avdelning, arvodet för lärarna i religionsundervisning
för det därigenom ökade antalet undervisningstimmar bör beräknas
efter samma norm, 5 kronor för undervisningstimme, som ligger
till grund för det i staten nu upptagna arvodesbeloppet för dessa lärare.
Likaså finner jag ämbetsverkets förelag beträffande sättet för uppförande
i staten av det ökade arvodesbeloppet vara välbetänkt.
I likhet med marinförvaltningen anser jag ock den föreslagna höjningen
av arvodena till lärarna och biträdande lärarna i slöjd vid
skolan vara skäliga, varför jag tillstyrker framställningen jämväl i
denna del.
I fråga om marinförvaltningens hemställan om tillämpande av den
ifrågasatta anordningen beträffande arvodet för undervisningen i religion
även under år 1916 torde riksdagens beslut rörande skeppsgosseskolans
stat för år 1917 böra avvaktas, innan frågan härom underställes Kungl.
Maj:ts prövning.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att, med godkännande av stat för skeppsgosseskolan
av den lydelse, bilagan nr 3 vid detta protokoll
utvisar, i riksstaten för år 1917 höja anslaget till
skeppsgosseskolan
nu............................................................. kronor 29,520: —
med......................................................... » 450: —
till.............................................................. kronor 29,970: —
4. Marinintendentskolan, oförändrat ordinarie
reservationsanslag.............................................................. » 9,100: —
Femte huvudtiteln.
27
l). Flottan.
Avlöning, ersättningar m. m.
1. Avlöning för flottans kårer och stater.
Enligt de beräkningar, som av vederbörande utskott vid 1914 ars
senare riksdag verkställts, skulle personalbehovet lör officerskåren med
hänsyn till den av riksdagen för åren 1915 1919 beslutade, nybygg
nad
av fartygsmateriel komma att ställa sig, på sätt framgår av föl -
jande tabell:
Personal. |
1914 års stat. |
1919 års av |
Ökning för 1915—1919. |
i---------“ Flaggman................................................................ |
4 |
5 |
+ 1 |
Kommendörer ........................................................... |
8 |
9 |
+ 1 |
Kommendörkaptener av l:a graden................................ |
17 |
21 |
+ 4 |
» » 2:a » ................................. |
18 |
22 |
+ 4 |
Kaptener av l:a klassen............................................... |
65 |
88 |
+ 23 |
» » 2:a » .............................................. |
31 |
44 |
+ 13 |
| Löjtnanter.................................................................. |
101 |
no |
+ 9 |
1 Underlöjtnanter.........................................................1 |
50 |
55 |
+ 5 |
Summa |
294 |
354 |
+ 60 |
Ökningen med 60 officerare för femårsperioden i fråga giver^ för
varie år en ökning av i medeltal 12 officerare, vilken ökning för åren
1915 och 1916 också av riksdagen blivit godkänd. I samband med
personalberäkningarna förklarade sig 1914 års senare riksdag därjämte
förutsätta, att den erforderliga personalökningen vid flottan skulle
under perioden 1915—1919 komma att genomföras sa, att flottans bemanning
bleve fullt tillfredsställande.
En jämn fördelning av den av riksdagen godkända personalökningen
på de mellanliggande åren skulle giva följande resultat.
[9.]
Avlöning för
flottans kårer
och stater.
(Ordinarie
anslag.)
Officerskåren.
28
Femte huvudtiteln.
! Personal. |
1915. |
1916. |
1917. |
1918. |
1919. 1 |
Flaggman ................................................. |
4 |
4 |
4 |
4 |
5 |
Kommendörer ........................................... |
8 |
8 |
9 |
9 |
9 |
Kommendörkaptener av l:a graden |
19 |
20 |
20 |
21 |
21 |
» » 2:a » .................. |
19 |
20 |
21 |
22 |
22 |
Kaptener av l:a klassen................................. |
68 |
73 |
78 |
83 |
88 |
» » 2:a » .............................. |
33 |
36 |
39 |
41 |
44 |
Löjtnanter.............................................. |
104 |
105 |
106 |
108 |
110 j |
Underlöjtnanter ............ ... » |
|||||
1 Fänrikar .................................................j |
51 |
52 |
53 |
54 |
55 |
Summa |
306 |
318 |
330 |
342 |
354 |
Vid uppgörandet av förslag till stater för de olika åren måste
dock, enligt vad chefen för marinstaben i skrivelse till marinförvaltningen
den 12 november 1914 framhållit, hven tagas i betraktande
möjligheterna att i verkligheten hålla deras numerär fulltalig, men ansåg
chefen för marinstaben, att av sådan anledning ej borde vidtagas någon
jämkning i det beräknade antalet officersbeställningar för år 1916. Ö
Nu har emellertid chefen för marinstaben i skrivelse till marinförvaltningen
den 19 oktober 1915 med hänsyn till möjligheterna att
hålla numerären fulltalig förklarat sig anse, att för år 1917 endast bör
upptagas en ökning i 1916 års stat med:
Kommendör.......................................................................... 2
Kommendörkapten av 2:a graden ............................... 1
Marinförvaltningen har i det förslag till stat för flottans officerskår,
som förvaltningen med skrivelse den 2 november 1915 angående beräknande
av utgifterna å vissa femte huvudtitelns anslag för år 1917
överlämnat till Kungl. Maj:t, följt chefens för marinstaben förslag till
ökning av officerskåren.
Departement»- I mitt uttalande till statsrådsprotokollet den 14 maj 1914, bilagt
yttrande. PoroPosltlonen nr 60 till samma års riksdag, anförde jag bland annat
såsom en förklaring till de beräknade ökningarna av flottans stampersonal,
att redan då en betydande brist i mobiliseringsbehovet av
stampersonal förefunnes. Alla tidigare verkställda personalberäkningar
enligt dittills tillämpade beräkningsgrunder hade påvisat förefintligheten
av en sådan brist, och enahanda resultat lämnade den av chefen för
marinstaben enligt de omlagda beräkningsgrunderna verkställda utredningen.
Utöver den personalökning, som kunde bliva erforderlig för
Femte huvudtiteln.
•20
nytillkommande materiel, fordrades sålunda en omedelbar ökning- för
täckande av den redan förefintliga bristen.
Denna brist har, vad officerskåren beträffar, icke kunnat i erforderlig
grad reduceras genom de hittills verkställda ökningarna av kåren
utan den har tvärt om under det senaste årets omfattande fartygsrustningar
visat sig vara i hög grad kännbar. Ett antal viktiga befattningar
hava under hela den tid, då flottan varit delvis mobiliserad,
måst bestridas av personal i lägre tjänsteställning än den, som enligt
gällande mobiliseringsplaner avsetts för dessa befattningars innehavare.
Särskilt för tjänsten i land, som under denna långa tid varit i hög grad
krävande, har kunnat avses ett vida mindre antal officerare än mobiliseringsplanerna
upptaga, och stora svårigheter hava därigenom uppstått
för tjänstens skötande på ett tillfredsställande sätt, varjämte viktiga arbeten
ofta måst tillsvidare undanskjutas. Synnerligen betänkligt har
därjämte varit, att icke någon ersättningspersonal funnits tillgänglig att
möta på grund av sjukdomsfall eller andra oförutsedda omständigheter
uppstående tillfälliga behov, och denna brist har vid upprepade tillfällen
givit anledning till att mer eller mindre omfattande omplaceringar måst
verkställas för frigörande av lämplig personal för de vakanta befattningarnas
bestridande. I enstaka fall har det till och med inträffat,
att fartyg av brist på lämpligt befäl måst avrustas.
Under sådana förhållanden synes det vara i hög grad önskvärt,
att ökningen av^ officerskåren såvitt möjligt fortgår enligt den uppgjorda
planen. Å andra sidan bör även, såsom marinstabschefen framhållit,
hänsyn tagas till möjligheterna att hålla numerären fulltalig.
Vid övervägande ur båda dessa synpunkter av den föreliggande frågan
om ökning av officerskåren för år 1917 har jag för min del funnit
lämpligt att stanna vid en höjning för nämnda år med sex officersbeställningar.
Därvid har jag även tagit i betraktande den omständigheten,
att med hänsyn till den åren 1915 och 1916 antagna stora kontingenten
av 35 sjökadetter för vartdera året, vilka enligt gällande plan
skola hava genomgått sjökrigsskolan år 1918, resp. år 1919, den ökning
i officerskårens stat, som påfordras för de båda sistnämnda åren, skulle
bliva förhållandevis stor, därest allenast en så ringa höjning som den
av myndigheterna nu föreslagna genomfördes för år 1917.
De sex officersbeställningarna synas mig böra fördelas mellan offi -
cerskårens olika grader på följande sätt:
Kommendör......................................................... 1
Kommendörkapten av 2:a graden .............. 1
Kaptener av l:a klassen................................. 2
Kapten av 2:a » ............................ 1
Löjtnant ........................................... 1
Summa 6 officersbeställningar.
[9-3
30
Fernto huvudtiteln.
Någon svårighet att besätta de föreslagna kaptens- och löjtnantsbeställningarna
förefinnes icke, då ett stort antal officerare redan
fyller de för befordran till kapten, resp. löjtnant, stadgade kompetensvillkoren.
I fråga om de båda föreslagna regementsofficersbeställningarna
anhåller jag att få erinra följande. Behovet av regementsofficerare
har ytterligare ökats utöver det år 1914 beräknade dels genom
tillkomsten av en ny avdelningschefsbefattning i marin staben och dels
genom organiserandet av marinens flygvapen under en chef av regementsofficers
grad. Ett stort antal befattningar såväl ombord som i
land, vilka äro av den vikt att för deras bestridande i personalberäkningarna
upptagits regementsofficerare av stammen, äro också enligt gällande
mobiliseringstabell alltjämt avsedda att bestridas av stamofficerare
av lägre grad eller av officerare i reserven. Sålunda har exempelvis för
den viktiga befattningen såsom flaggkapten i högste befälhavarens över
kustflottan stab icke kunnat enligt plan avses en kommendör, utan har
denna befattning bestritts av en kommendörkapten, vilket ur befälssynpunkt
måste betecknas som mindre lämpligt. Vidare har den kommendör,
vilken är ordinarie innehavare av befattningarna såsom chef
för underofficers- och sjömanskårerna samt beväringsbefälhavare i Stockholm,
måst avses för sjökommendering såsom divisionschef i kustflottan,
och har hans befattning under större delen av den tid flottan varit
mobiliserad bestritts av en officer i reserven. Behovet av de båda föreslagna
regementsofficersbeställningarna synes mig därför vara av de
rådande förhållandena särskilt väl motiverat.
Efter den föreslagna ökningen av 6 |
officerare skulle staten för |
Flaggmän................................................. |
4 |
Kommendörer .......................................... |
9 |
Kommendörkaptener av l:a graden.... |
..... 20 |
» )) 2:a » |
..... 21 |
Kaptener av l:a klassen ....................... |
..... 75 |
» » 2:a » ....................... |
37 |
Löjtnanter .................................................. |
... 106 |
Underlöjtnanter och fänrikar............... |
.... 52 |
Summa 324 officersbeställningar.
Femte huvudtiteln.
31
Enligt verkställda beräkningar skulle kostnaden för avlöning enligt [9.]
stat till officerskårens personal efter vidtagande av denna ökning
komma att uppgå till 802,240 kronor. Då den nu för kåren gällande
staten utvisar ett kostnadsbelopp av 781,540 kronor, skulle alltså uppkomma
en ökning i statens belopp av 20,700 kronor.
Slutligen anser jag mig beträffande officerskåren böra erinra därom,
att Kungl. Magt genom nådigt beslut den 12 november 1915 föreskrivit,
att sjökadett, som under år 1915 avlägger sjöofficersexamen
och i övrigt är kompetent till befordran, skall anmälas till befordran
till fänrik. På grund härav hava de under år 1915 från sjökrigsskolan
utexaminerade sjökadetterna konstituerats till fänrikar, varigenom
övergång till den av 1914 års senare riksdag beslutade organisationen
i denna del verkställts.
I skrivelse till marinförvaltningen den 19 oktober 1915 har chefen Reservofficeför
marinstaben med ledning av de grunder för en förändring av r“|2n“d8e^‘
reservofficerarnas utbildning in. m., som framlades för 1914 års senare och repetiriksdag,
föreslagit staten för reservofficersaspiranter vid flottan för år ^mTrlåerv1917
till ett belopp av 27,900 kronor samt staten för reservofficerare officersaspiunder
l:a tjänstgöring och repetitionsövning vid flottan för samma år rantei''
till 45,440 kronor.
Marinförvaltningen har i sin förut omnämnda skrivelse den 2
november 1915 i huvudsak följt chefens för marinstaben förslag. Vad
angår staten för reservofficerare under l:a tjänstgöring och repetitionsövning
vid flottan har dock iakttagits, att beloppen för inkvartering
beräknats för halva antalet av dessa reservofficerare gällande för Karlskrona
station och för andra hälften gällande för Stockholms station,
varigenom staten ökats till ett belopp av 46,439 kronor 60 öre.
Den av myndigheterna föreslagna staten för reservofficersaspiranter Departementsöverensstämmer
med motsvarande av riksdagen år 1915 godkända stat. yct£reaf®“®
Vad beträffar staten för reservofficerare under l:a tjänstgöring och
repetitionsövning torde följande få anföras.
Den nya organisationen har avsetts att taga sin början med de
reservofficersaspiranter, som inträdde i utbildning den 1 oktober 1915.
Efter ett år, således den 1 oktober 1916, beräknas dessa att utnämnas
till fänrikar i reserven och att börja sin ettåriga officerstjänstgöring
enligt det nya systemet. Enär sålunda allenast eu fjärdedel av denna
tjänstgöringstid komme att infalla under år 1916, beräknades i staten
32
Femte huvudtiteln.
[9.] för samma år endast en därefter lämpad del av kostnaderna för den
ettåriga o ffic er st j än stgöringe n.
Då den nya organisationen i denna del numera blivit fullt genomförd,
har jag intet att erinra mot marinförvaltningens förslag till
beräkning av ifrågavarande anslag för år 1917, och anser jag sålunda,
att anslaget till reservofficerare under l:a tjänstgöring och repetitionsövning
vid flottan bör ökas från 22,549 kronor 82 öre med 23,889
kronor 78 öre och uppföras i 1917 års stat med 46,439 kronor 60 öre.
Beträffande beräkningen av anslaget torde böra erinras om, att
någon repetitionsövning enligt det nya systemet ännu ej kan ifrågakomma,
men att däremot vederbörande årgång reservofficerare enligt
den äldre organisationen skall under år 1917 inkallas till föreskriven
repetitionsövning.
Underofficer!!- Beträffande underofficerskåren skulle enligt de av 1914 års senare
kåren. riksdag godkända beräkningarna personalbehovet för perioden 1915—1919
ställa sig, på sätt framgår av följande tablå:
" Personal. |
1914 års stat. |
1919 års |
Ökning |
Flaggunderofficerare..................... |
222 |
243 |
+ 21 1 |
Underofficerare av 2:a graden .................. |
444 |
495 |
+ 51 |
Summa |
666 |
738 |
+ 72 |
Ökningen med 72 underofficerare för femårsperioden i fråga giver
för varje år en ökning med i medeltal 14 till 15 underofficerare, och
har riksdagen för vartdera av åren 1915 och 1916 godkänt en qkning
med 15 beställningar.
I förut omförmäld skrivelse till marinförvaltningen den 19 oktober
1915 har chefen för marinstaben uppställt följande schema för ökning
av underofficerskåren för perioden 1915—1919:
Personal. i |
1915. |
1916. |
1917. |
1918. |
1919. |
Flaggunderofficerare............ |
227 |
231 |
235 |
239 |
243 |
Underofficerare av 2:a graden... |
454 |
465 |
475 |
485 |
495 |
Summa |
681 |
696 |
710 |
724 |
738 j |
Femte huvudtiteln. , d
ävensom i anslutning härtill hemställt om eu ökning av kåren för 1917 [9.]
med 4 flaggunderofficerare, därav förslagsvis 2 flaggmaskmister, samt
10 underofficerare av 2:a graden, därav förslagsvis 4 maskinister. Dessa
siffror hava av marinförvaltningen tagits till ledning vid upprättande
av det förslag till stat för flottans underofficerskår, som ämbetsverket
inlämnat med omnämnda skrivelse den 2 november 1915.
Beträffande underofficerskåren finner jag mig höra tillstyrka det av »•Passmyndigheterna
i anslutning till 1914 års riksdags beräkningar avgivna ör- yttrande,
slag till ökning, enligt vilket staten för år 1917 skulle komma att upptaga:
Flaggunderofficerare 235
Underofficerare av 2:a graden .................. ^75
Summa 710
Enligt nämnda beräkningar skulle därjämte tillkomma ökning i fasta
lönen å 240 kronor till 92 flaggunderofficerare (maskinister). Medelsbehovet
för avlöningsstaten för underofficerskåren skulle därigenom okas
från nuvarande 863,730 kronor med 17,400 kronor till 881,130 kronor.
Beräkningarna från 1914 års senare riksdag visa vad angår sjömans- Sjömanskåren
följande siffror:
1914 års stat. |
1919 års |
Ökning |
|
l:a lönegraden............................................................ |
666 1,436 |
738 1,590 |
+ 72 + 154 |
1,036 |
1,047 |
-t- 11 |
|
862 |
1,025 |
+ 163 |
|
Summa |
4,000 |
4,400 |
+ 400 |
Med hänsyn till befintliga vakanser inom sjömanskåren avlät
Kungl. Maj:t icke något förslag till 1914 års riksdag om ökning i sjömanskårens
numerär för 1915 års stat, utan föreslogs allenast en omläggning
av fördelningen i lönegrader, vilket vann riksdagens gillande.
Chefen för marinstaben hade i skrivelse till marinförvaltningen
den 12 november 1914 anfört, hurusom en jämn ökning av sjömanskåren
från den fastställda staten för år 1915 till den av riksdagen beräkBihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 käft. 5
34
Femte huvudtiteln.
[9.]
Departements*
chefens
yttrande.
i
nade staten för år 1919 skulle fordra en årlig ökning av 100 man, varigenom
staten för år 1916 skulle uppgå till 4,100 man. Som vakanserna
syntes visa tendenser att avsevärt nedgå, ansåg chefen för marinstaben,
att någon minskning i den sålunda beräknade staten för år 1916 icke
med hänsyn till möjligheten att fylla staten vore erforderlig.
Marinförvaltningen upptog denna ökning i sitt förslag till stat
för år 1916.
På hemställan av Kungl. Maj:t beslöt också 1915 års riksdag att i
staten för år 1916 upptaga 4,100 man.
I skrivelse till marinförvaltningen den 19 oktober 1915 har chefen
för maxinstaben anfört, att någon reduktion av den planlagda ökningen
av sjömanskåren icke för år 1917 syntes vara tillrådlig, enär vakanserna
visade tendenser att avsevärt nedgå.
Marinförvaltningen har i sin ovan omnämnda skrivelse den 2
november 1915 följt marinstabschefens förslag och förutsatt sådan
ändring i nu gällande stat för sjömanskåren, att antalet löner skulle
ökas: inom l:a lönegraden med 14, inom 2:a lönegraden med 38, inom
3:e lönegraden med 5 samt inom 4:e lönegraden med 43, eller i allt
med 100 löner.
Pa sätt chefen för marinstaben påpekat, hava vakanserna inom
sjömanskåren visat ytterligare tendenser att nedgå, vilket torde få belysas
med nedanstående siffror beträffande antalet vakanser vid sjömanskåren
för tiden den 15 december 1913—15 december 1915:
Karlskrona station.
Stockholms station.
Tillsammans.
16/is 1913 .
‘Va 1914 .
‘Ve 1914 .
‘Va 1914 .
,5/u 1914 .
''Va 1915 .
‘Va 1915 .
16/« 1915 .
15/.a 1915 .
380
299
266
188
208 (177)
162 (165)
132 (142)
82 (135)
1CR OjUcn
535
516
511
468
501 (133)
425 (133)
402 (137)
346 (122)
Q71 /1
915
815
777
656
709 (310)
587 (,298)
534 (269)
428 (257)
Siffrorna inom parentes angiva det antal vakanser, som blivit tillsvidare
fyllt genom manskap, vars tjänstetid utgått hösten 1914 och
1915, men som jämlikt föreskrifter i nådiga breven den 22 september
Femte huvudtiteln.
35
1914 och den 30 juli 1915 — utan att rekapitulera enligt vanliga be- [9.]
stämmelser — erhållit förlängd anställning, intill dess nu pågående
krigstjänstgöring vid flottan upphör.
De anförda siffrorna kunna icke leda till någon mera bestämd förvissning
om att sjömanskårens stat skall kunna fyllas under år 1917,
särskilt om i densamma vidtages den ifrågasatta ökningen med 100
man. Det oaktat anser jag, att av organisatoriska hänsyn ävensom i
ändamål att åstadkomma eu jämn fördelning för åren 1915—1919 av de
anslagsbelopp, som motsvara riksdagens beräkning av ökning i .sjömanskårens
stat, den föreslagna ökningen i staten bör tillföras kåren
även för år 1917.
Efter en sådan ökning skulle staten för sjömanskåren för år 1917
upptaga:
1 :a lönegraden ................................................... 710 löner
2:a » 1,513 »
3:e )) i^037 »
l:e j> 940 »
Summa 4,200 löner
Enligt verkställda beräkningar skulle efter vidtagande av denna
ökning kostnaden för sjömanskåren enligt stat betinga ett belopp av
2,405,537 kronor 50 öre. Då den nu gällande staten utvisar ett kostnadsbelopp
av 2,362,366 kronor 50 öre, skulle alltså uppkomma en
ökning i staten för ifrågavarande ändamål av 43,171 kronor.
I Kungl. Maj:ts proposition nr 60 till 1914 års senare riksdag angives, Marinhurusom
verkställda beräkningar för år 1919 givit vid handen behovet ingenJork renav
en ökning av mariningenjörkåren med 3 mariningenjörer och 1
mariningenjör sstipendiat vid den egentliga mariningenjörsdetaljen samt
2 verkstadsingenjörer, 1 elektroingenjör och 1 artilleriingenjör. Enligt
statsverkspropositionerna till samma års riksdag föreslogs emellertid en
ökning av kåren för år 1915 endast med de 2 verkstadsingenjörerna,
vilket förslag blev av riksdagen bifallet. Vad beträffar personalbehovet
i övrigt för mariningenjörkåren, anförde riksdagen att, då hänsyn
toges till den av riksdagen för åren 1915-1919 beslutade nybyggnad
av fartygsmateriel i stället för den av Kungl. Maj:t för nämnda period
föreslagna, ytterligare 2 ingenjörer skulle erfordras för år 1919.
I anslutning till förutnämnda beräkningar avgav Kungl. Maj:t därefter
i statsverkspropositionen till 1915 års riksdag förslag om en ökning
av mariningenjörkåren för år 1916 med 1 artilleriingenjör och 1
mariningenjörsstipendiat. Enär riksdagen, på sätt nyss nämnts, utöver
36
Femte huvudtiteln.
den av Kungl. Maj:t förutsatta ökningen för perioden 1915—1919 beräknat
ytterligare 2 mariningenjörer, föreslogs därjämte en ökning för
år 1916 med 1 mariningenjör av 2:a graden. Vidare uppfördes av
skäl, som i det vid statsverkspropositionen till 1915 års riksdag fogade
statsrådsprotokollet närmare angivas, å staten för kåren för år 1916 1
miningenjör, vilken icke varit medtagen i de beräkningar, som framlagts
för 1914 års senare riksdag.
Mot vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit hade riksdagen icke något
att erinra; och uppfördes alltså å staten för mariningenjörkåren för år
1916 ytterligare 1 mariningenjör av 2:a graden, 1 miningenjör, 1 artilleriingenjör
och 1 mariningenjörsstipendiat.
Av den såsom behövlig ansedda personalökningen för nämnda femårsperiod
skulle sålunda återstå 4 mariningenjörer och 1 elektroingenjör.
Chefen för marinstaben har i sin förberörda skrivelse den 19 oktober
1915 föreslagit, att i 1917 års stat skulle ytterligare upptagas 1
mariningenjör av l:a graden.
I skrivelse den 2 november 1915 har marinförvaltningen hemställt,
att å staten för kåren år 1917 skulle upptagas: 1 marindirektör av l:a
graden, 1 mariningenjör av l:a graden, l:a löneklassen, 1 mariningenjör
av l:a graden, 2:a löneklassen, 1 elektroingenjör och 1 kemist.
Ämbetsverket har därvid till en början erinrat, hurusom marinöverdirektören
vid handläggning i marinförvaltningen redan år 1914 av
då ifrågasatt förstärkning av mariningenjörkåren för år 1916 anfört,
att en av de nya beställningarna för den egentliga mariningenjörsdetaljen
borde utgöra en marindirektörsbefattning, enär erfarenheten
givit vid handen olägenheterna och svårigheterna av att, såsom hittills
skett, besätta stabsingenjörstjänsten i kustflottan med en av de marindirektörer,
som eljest tjänstgjorde såsom mobiliseringsingenjörer å flottans
varv eller såsom marinöverdirektörsassistent i marinförvaltningen.
De numera ökade nybyggnadsarbetena och stegrade fordringarna på
fartygens krigsberedskap medgåve dessutom icke, att nämnda för flottans
varv och marinförvaltningen avsedda och där erforderliga marindirektörer
toges i anspråk för sjötjänstens behov. Vad marinöverdirektören
sålunda anfört hade marinförvaltningen visserligen funnit vara
synnerligen beaktansvärt, men hade ämbetsverket likväl ansett sig böra
avvakta den ytterligare erfarenhet i frågan, som flottans nuvarande
krigsberedskap kunde komma att lämna.
Vidare har nu marinförvaltningen i sin berörda skrivelse den 2
november 1915 uttalat, att ämbetsverket numera, efter den erfarenhet,
som vunnits under flottans mobilisering, ansåge, att eu av de nya be
-
Femte huvudtiteln.
37
ställningarna vid den egentliga mariningenjörsdetaljen borde vara en
befattning såsom marindirektör och såsom skäl härför anfört följande.
Den före mariningenjörkårens bildande (år 1906) varande mariningenjörstaten
hade bestått av en överdirektör, tre direktörer (motsvarande
nuvarande marin direktörer av l:a graden) och ett antal ingenjörer.
Av direktörerna hade en varit chef för ingenjördepartementet i Karlskrona,
en chef för motsvarande departement i Stockholm och en överdirektörsassistent.
De år 1904 utsedda sakkunniga för omorganisation av mariningenjörstaten
hade emellertid ansett, att chefen för ingenjördepartementet vore
alltför upptagen av ledningen av departementet i dess helhet för att
kunna medhinna att i detalj övervaka fartygsmaterielens krigsberedskap.
Omsorgen härom, yttrade de sakkunniga, krävde sin särskilda
man, vilken, för att vara i tillfälle att när som helst kunna fa personal
och materiel till sitt förfogande för upptäckta bristers avhjälpande,
borde hava en grad, som gjorde honom till förman för övriga å departementet
tjänstgörande ingenjörer, samt en tjänsteställning och eu
avlöning, svarande mot det ansvar, som uppdraget innebure. Sakkunniga
ansågo därför, att anställandet av marindirektörer av 2:a graden för
tjänstgöring, en å vartdera av flottans båda varv, vore av behovet påkallat
samt att antalet direktörer därför borde ökas från 3 till 5. Utan
angivande av särskild anledning därtill föreslogo sakkunniga, att av
de 5 direktörerna 3 skulle vara av 2:a graden och endast 2 av l:a graden.
I avgivet yttrande rörande bemälda sakkunnigas förslag framställde
varvschefen vid flottans station i Stockholm anmärkning mot, att endast
2 direktörer med värdighet av kommendörkapten av l:a graden upptagits,
under det att i förut gällande stat funnits 3. Han åberopade
i detta avseende ett av chefen för varvets ingenjördepartement i ämnet
avgivet yttrande, däri denne framhållit, att det syntes framgå av förslaget,
att cheferna för flottans båda varvs ingenjördepartement skalle
innehava nämnda högre värdighet, vadan degraderingen med tiden
skulle gälla överdirektörsassistenten, vilket vore mycket olämpligt.
Åven stationsbefälhavaren vid flottans station i Stockholm anförde,
att. han i likhet med varvschefen vid nämnda station ansåge, att platsen
som överdirektörsassistent, med hänsyn till att denne allt som oftast
måste ersätta marinöverdirektören under hans frånvaro för inspektionsresor
m. m., vore så viktig och maktpåliggande, att dess innehavare givetvis
borde vara direktör av l:a graden, vadan dessa borde såsom förut vara
3 i stället för 2, såsom de sakkunniga föreslagit.
Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut i detta hänseende blev emellertid
i överensstämmelse med sakkunnigas förslag.
38
Femte huvudtiteln.
Då de ansvarsfulla chefsposterna för varvens ingenjördepartement
otvivelaktigt borde — anförde marin förvaltningen vidare — beklädas av de
båda i kårens stat nu upptagna marindirektörerna av l:a graden, tjänstgjorde
de 3 marindirektörerna av 2:a graden, en såsom marinöverdirektörsassistent
och 2 såsom mobiliseringsingenjörer. Emellertid måste en
av dessa under kustflottans övningar lämna sin ordinarie tjänst för att
vara stabsingenjör, vilken befattning borde, såsom även de ovannämnda
sakkunniga ansett, bestridas av eu marindirektör.
Erfarenheten både numera till fullo givit vid banden olägenheterna
och svårigheterna av att på så sätt besätta stabsingenjörstjänsten i
kustflottan. Om den fartygsmateriel, som numera tillhörde flottans båda
stationer och som på grund av 1914 års senare riksdags beslut ytterligare
tillkomme, skulle kunna hållas i tillfredsställande krigsberedskap,
kunde mobiliseringsingenjören icke undvaras vare sig i Karlskrona eller i
Stockholm. Göromålen i marinförvaltningens ingenjöravdehiing både även
stegrats i sådan grad, att ej heller marinöverdirektörsassistenten kunde
därstädes undvaras för bestridande av stabsingenjörstjänsten i kustflottan.
Marinförvaltningen funne därför det vara synnerligen behövligt,
att mariningenjörkåren ökades med eu marindirektörsbefattning av l:a
graden, varigenom antalet sådana skulle bliva 3 i likhet med vad,
som ovan framhållits, förut varit fallet. Härigenom bleve eu marindirektör,
i regel en av 2:a graden, disponibel för tjänstgöring såsom
stabsingenjör i kustflottan. Denne direktör borde under den tid, då
han ej toges i anspråk för sjötjänst, tjänstgöra i marinens överstyrelse,
på det att den erfarenhet, han såsom stabsingenjör förvärvat, måtte
komma till godo vid erforderliga tekniska utredningar beträffande såväl
materielen som dess handhavaude.
Såsom förut angivits, skulle för tillgodoseende av det utav riksdagen
angivna behovet av ökad personaltillgång vid mariningenjörkåren
för åren 1915—1919 återstå en ökning av 4 mariningenjörer och
1 elektroingenjör. Då marinförvaltningen, enligt vad ovan anförts, ansåge,
att en av sagda mariningenjörer borde vara marindirektör av l:a
graden och i övrigt, ej minst med fastat avseende vid nuvarande stora
svårigheter att disponera erforderligt antal mariningenjörer för kontroll
av för flottan pågående nybyggnader, funne det vara av största vikt,
att kårens förstärkning komme att ske så hastigt som med hänsyn till
gällande kompetensbestämmelser för rekryteringen kunde ske, har ämbetsverket
avgivit sitt förut omförmälda förslag, enligt vilket i staten
för mariningenjörkåren för år 1917 skulle tillkomma 1 marindirektör
av l:a graden, 1 mariningenjör av l:a graden, l:a löneklassen, 1 mariningenjör
av l:a graden, 2:a löneklassen, och 1 elektroingenjör.
Femte huvudtiteln.
39
Härjämte har marin förvaltningen, såsom förut nämnts, hemställt,
att å mariningenjörkårens stat även måtte tillkomma 1 kemist; och har
ämbetsverket i sådant avseende anfört följande.
Den å Karlskrona varv sedan en lång följd av år befintliga materialprovningsanstalten
hade på senare åren, i och för möjliggörandet att å
varvet kunna utföra sådana undersökningar och kemiska analyser, som
erfordrades ej minst i samband med skeende materialupphandlingar,
måst utökas med ett kemiskt laboratorium, vars verksamhetsområde nu,
genom den å varvet bedrivna tillverkningen av smörjoljor för flottans
behov, i högst väsentlig grad ökats. Anstalten i fråga sköttes från
början av någon av de å varvet tjänstgörande mariningenjörerna, men
då det visade sig nödvändigt att för ändamålet kunna disponera över
en ingenjör med speciell kemisk-teknisk utbildning, antogs från och
med år 1912 å Karlskrona varv en kemist, avlönad å anslaget till flottans
nybyggnad och underhåll med 4,000 kronor per år. Innehavaren av
sagda kemistbefattning vore av varvschefen anställd genom kontrakt
med 6 månaders uppsägning.
Varvets kemist ålåge att utföra för anbudsprövningar, besiktningar
eller eljest för varvets ändamål ofta förekommande kemiska och mekaniska
undersökningar samt att förestå varvets oljefabrik, varest, såsom
framginge av nedanstående uppgifter, nu även, efter av kemisten verkställd
utexperimentering, upptagits tillverkning av specialoljor m. m.
Inleverering till materialförrådet från oljefabriken:
År 1913. År 1914.
flottans maskinolja................................................... |
kg. |
279,473 |
kokt linolja ............................................................. |
» |
— |
turbinolja....................................................................... |
16,271 |
|
dieselmotorolja........................................................... |
» |
2,895 |
verkstadsolja................................................................ |
» |
— |
mobilolja ....................................................................... |
» |
608 |
borrolja ....................................................................... |
» |
200 |
luftpumpolja ................................................................. |
» |
8 |
putspomada................................................................... |
» |
— |
Vid laboratoriet utförda undersökningar ...... Vid materialprovning sanstalten utförda prov- |
st. |
476 |
ningar .......................................................................... |
» |
154 |
401,810
22,250
11,650
6,125
1,690
993
325
17
527
571
159
Den verksamhet, som å denna anstalt bedreves, varigenom avsevärda
besparingar blivit gjorda och ytterligare sådana på nya förbrukningsområden
borde kunna vinnas, torde sålunda vara av sådan ekonomisk
betydelse, att stor vikt måste fästas vid, att arbetet leddes och
40
Femte huvudtiteln.
[9.] handhades av fullt sakkunnig person. Genom anställning på sätt nu
skedde torde man svårligen kunna påräkna att finna någon lämplig
person, som vore villig kvarstanna någon längre tid, och kunde upprepade
ombyten utan tvivel i detta fall medföra stora olägenheter och
förluster. Då det numera torde vara uteslutet, att behovet av en utbildad
kemist å Karlskrona varv skulle vara av övergående natur, ansåge
marinförvaltningen sig böra hemställa, att kemisten måtte upptagas
å mariningenjörkårens stat med samma ställning och med samma avlöningsförmåner
som för min-, torped-, elektro- och artilleriingenjör
vore gällande.
I enlighet med vad nu anförts beträffande mariningenjörkåren bär
marinförvaltningen uppgjort förslag till stat för nämnda kår för år
1917, slutande å ett belopp av 289,837 kronor 50 öre.
Departements- I de beräkningar, som legat till grund för Kungl. Maj:ts föreyttrande
nämnda proposition nr 60 till 1914 års senare riksdag, förutsattes, att av
den angivna ökningen under åren 1915—1919 skulle på år 1917 komma 1
mariningenjör av l:a graden, l:a löneklassen, och 1 elektroingenjör.
Marinförvaitningen har nu beträffande den egentliga mariningenjörsdetaljen
föreslagit en ytterligare ökning för år 1917 av dels 1 marindirektör av l:a
graden och dels 1 mariningenjör av l:a graden, 2:a löneklassen. Då
jag anser, att ökningen av mariningenjörkåren bör ske i så nära anslutning
som möjligt till nyssnämnda beräkning, kan jag icke tillstyrka
en höjning av kårens numerär i så stor omfattning, som marinförvaltningen
föreslagit. Med hänsyn emellertid därtill, att riksdagen utöver
den av Kungl. Maj:t förutsatta förstärkningen för perioden 1915—1919
beräknat ytterligare 2 mariningenjörer, anser jag mig kunna förorda
en ökning för år 1917, förutom av de båda enligt nyssnämnda beräkningar
förutsatta befattningarna, av 1 mariningenjör av 2:a graden.
På sätt jag här nedan tillåter mig närmare utveckla, anser jag därjämte,
att i stället för den enligt sagda beräkningar för år 1917 upptagna
mariningenjören av l:a graden, l:a löneklassen, bör avses en
marindirektör av 2:a graden.
Såsom marinförvaltningen erinrat, upptogos i den närmast före
mariningen jörkårens omorganisation år 1906 gällande staten för mariningenjörstaten
3 direktörer med värdighet av kommendörkapten av
l:a graden. Vid genomförandet av nämnda organisation inrättades, bland
annat, två nya tjänster för marindirektör av 2:a graden med åliggande
att under chefen för vardera stationens ingenjördepartement övervaka
dåvarande fartygsmateriels krigsberedskap (mobiliseringsingenjörer). Man
förutsatte därvid, att den marindirektör av 2:a graden, som vore an
-
Femte huvudtiteln.
41
ställd vid Stockholms station och vilkens tid ansågs icke bliva fullt
upptagen med fullgörandet av sagda åliggande, skulle under flottans
övningar tjänstgöra som stabsingenjör. Genom den nya organisationen
fördelades vidare de 5 direktörerna på sådant sätt, att endast 2
direktörer uppfördes av l:a graden — med värdighet av kommendörkapten
av l:a graden — och 3 direktörer av 2:a graden. Av dessa
äro de två marindirektörerna av l:a graden chefer en var för ingenjördepartementet
vid vardera av flottans stationer, två av marindirektörerna
av 2:a graden, såsom nyss nämnts, mobiliseringsingenjörer, eu vid vardera
stationen, och den* tredje marindirektören av 2:a graden assistent
åt marinöverdirektören (marinöverdirektörsassistent).
Om ock eu sådan organisation tidigare kunnat fungera tillfredsställande,
måste jag giva marinförvaltningen rätt i dess uttalande därom
att, därest de betydelsefulla och i omfattning alltjämt växande åligganden,
som under nuvarande förhållanden böra utföras av personal i
marindirektörs ställning, skola kunna på ett fullt nöjaktigt sätt fyllas,
å mariningenjörkårens stat bör uppföras ännu eu marindirektörsbeställning.
Härigenom skulle nämligen en särskild marindirektör kunna avses
för tjänsten såsom stabsingenjör vid kustflottan. Stabsingenjörens befattning,
i och för sig synnerligen viktig och ansvarsfull, har givetvis
i och med den fortgående ökningen och utvecklingen i tekniskt avseende
av flottans fartygsmateriel samt flottans alltmer utsträckta övningar
ytterligare vuxit i betydelse. På samma gång har det med
hänsyn till de ökade göromålen vid stationernas ingenjördepartement
visat sig möta allt större svårigheter att där kunna undvara någon av
mobiliseringsingenjörerna för tjänstgöring såsom stabsingenjör. Det
synes mig vid sådant förhållande nödvändigt att, därest fartygsmaterielens
krigsberedskap skall kunna på ett tillfredsställande sätt upprätthållas,
mariningenjörkåren tillföres en förstärkning i direktörsgraden.
Den nye direktören bör under den tid, då stabsingenjörstjänsten icke
upptager honom, biträda vid göromålen å marinförvaltningens ingenjöravdelning.
Inom nämnda avdelning bleve han med sin sakkunskap och
erfarenhet från tjänstgöringen såsom stabsingenjör en särdeles värdefull
hjälp vid behandling av frågor, som röra bristfälligheter beträffande
materielen o. d., och skulle i övrigt tillföra avdelningen en synnerligen
välbehövlig tillökning i dess arbetskrafter.
Huruvida den ifrågasatta nya marindirektörsbeställningen bör tillhöra
l:a eller 2:a graden, kan ju synas vara av mindre betydelse. Jag
anser emellertid för min del att befattningen bör uppföras i 2:a graden,
då det ändamål, man genom den nya beställningeus inrättande vill
vinna, därigenom synes bliva behörigen fyllt.
Bihang till riksdagms protokoll 1916. 1 samt. 1 käft.
6
42
Femte huvudtiteln.
Marinförvaltningen har vidare föreslagit, att å mariningenjörkårens
stat skall uppföras en kemist. Ehuru detta behov icke blivit framlagt
i propositionen nr 60 år 1914, anser jag mig dock böra understödja
ifrågavarande förelag. Det synes mig nämligen oomtvistligt, att den
verksamhet, som bedrives av den vid Karlskrona station för närvarande
mera tillfälligt anställda kemisten, är av den vikt för flottan, att befattningen
bör upptagas på stat. Härigenom kan ock den lovvärda och
icke minst i ekonomiskt avseende gynnsamma utveckling, som på detta
område kommit till stånd vid Karlskrona station, förväntas komma att
ytterligare fortgå. I detta avseende torde jag få nämna, att enligt en
mig från varvschefen vid flottans station i Karlskrona tillhandakommen
uppgift de besparingar, som under tiden från och med den 1 mars 1912
till och med den 31 december 1915 uppkommit genom fabrikationen
vid varvets oljefabrik, vilken förestås av kemisten, beräknats uppgå till
omkring 135,000 kronor å tillverkningen av maskinolja och till omkring
15,000 kronor å fabrikationen av linolja.
På grund av vad jag sålunda anfört förordar jag en ökning i
staten för mariningenjörkåren år 1917 av 1 marindirektör av 2:a graden,
1 mariningenjör av 2:a graden, 1 elektroingenjör och 1 kemist.
För kemisten torde, i överensstämmelse med marinförvaltningens
förslag, avlöningsförmånerna i staten böra upptagas enligt samma
grunder, som tillämpas beträffande min-, torped-, elektro- och artilleriingenj
ör.
Kostnaden för avlöning enligt mariningenjörkårens stat skulle efter
vidtagande av denna ökning komma att uppgå till 281,512 kronor 50
öre. Ökningen från 1916 års stat, 259,192 kronor 50 öre, utgör sålunda
22,320 kronor.
På sätt jag under punkt 16 här nedan får tillfälle att närmare utveckla,
anser jag, att ur staten för mariningenjörkåren bör uteslutas
ett belopp av 1,192 kronor 50 öre, utgörande den nu å nämnda stat
uppförda dagavlöningen och beklädnadsersättningen för mariningenjörselever
och -aspiranter. Härigenom skulle ökningen från 1916 års stat
minskas till 21,127 kronor 50 öre och kårens stat för år 1917 uppgå
till 280,320 kronor.
I detta sammanhang anhåller jag få erinra, hurusom vid tillsättande
av de två verkstadsingenjörsbeställningar, vilka från och med år
1915 uppförts i staten för mariningenjörkåren, det visat sig icke vara
möjligt att erhålla sökande, som uppfylla de i statsverkspropositionen
den 14 januari 1914 omförmälda kompetensfordringar. Dessa fordringar,
varom bestämmelser införts i reglemente för marinen, del I,
äro, att vid tekniska högskolan hava genomgått fullständig lärokurs i
Femte huvudtiteln.
43
fackskolan för maskinbyggnadskonst och däri blivit godkänd samt att
under minst 8 år, därav minst 7 år etter avslutandet av ovan nämnd
lärokurs och av dessa minst 4 år som arbetsföreståndare, hava varit
anställd vid mekanisk verkstad, i avseende å verksamhet likartad med
flottans varvs verkstäder, samt vid sådan anställning ådagalagt god förmåga
att leda vid dylik verkstad förekommande arbeten, uppgöra förslag
och kostnadsberäkningar samt att icke vid den tid, då ansökan till
ledigbliven plats senast skall vara inlämnad, hava fyllt 35 år.
Sedan ifrågavarande verkstadsingenjörsbefattningar två särskilda
gånger kungjorts till ansökan lediga, utan att någon kompetent sökande
därtill anmält sig, hemställde marinförvaltningen i skrivelse den 1.8
maj 1915 att, då det ej syntes kunna undvikas att medgiva en viss
sänkning av berörda fordringar såväl i tekniskt som praktiskt avseende,
bestämmelserna härom måtte erhålla följande ändrade lydelse: »att vid
tekniska högskolan hava genomgått fullständig lärokurs i fackskolan
för maskinbyggnadskonst eller vid tekniskt elementarläroverk hava genomgått
fullständig mekanisk-teknisk kurs0) och därvid blivit godkänd samt att
under minst 6 år efter avslutandet av ovan nämnd lärokurs och av
dessa minst 3 år som arbetsföreståndare hava varit anställd vid mekanisk
verkstad, i avseende å verksamhet likartad med flottans varvs
verkstäder, samt vid sådan anställning ådagalagt god förmåga att leda
vid dylik verkstad förekommande arbeten, uppgöra förslag och kostnadsberäkningar
samt att icke vid den tid, da ansökan till ledigbliven
plats senast skall vara inlämnad, hava fyllt 35 arj kunnande dock undantag
från dessa fordringar i ena eller andra hänseendet medgivas den, som
annorledes förvärvat sådan kunskap och skicklighet, att han otvivelaktigt är
lämplig för ifrågavarande befattning.» I anledning härav har Kungl.
Maj:t, i avvaktan på riksdagens uttalande i frågan, genom nådigt brev
den 11 juni 1915 anbefallt marinförvaltningen att till ansökning kungöra
förordnanden att uppehålla ifrågavarande befattningar tillsvidare,
intill dess de bleve med ordinarie innehavare besatta, med föreskrift
därjämte att för erhållande av sådant förordnande skulle gälla de av
ämbetsverket i dess berörda skrivelse den 18 maj samma år förordade
lägre kompetensfordringar.
Vidare har marinförvaltningen i skrivelse den 20 oktober 1915
meddelat, att erfarenheten visat, att den uteslutande fordran pa elektroteknisk
såväl teoretisk som praktisk utbildning, som innehölles i de
nu gällande kompetensfordringarna för miningenjör, icke längre
Dg med. kursiv stil betecknade orden angiva skiljuktighctci från de förut om
förmälda bestämmelserna.
44
Femte huvudtiteln.
[9.] med hänsyn till den riktning, i vilken minvapnet under senaste tiden
utvecklats - vore tillfyllest, utan att lika stor vikt borde läggas vid
en utbildning i mekaniskt-konstruktivt hänseende. Ändring i kompetensbestämmelserna
för anställning såsom miningenjör borde därför
vidtagas i det angivna syftet. Ämbetsverket har därför hemställt, att
nämnda bestämmelser måtte erhålla följande ändrade lydelse: »att vid
tekniska högskolan hava genomgått fullständig lärokurs i fackskolan
för elektroteknik eller mekanisk teknologi°) och däri blivit godkänd
samt att under minst 4 . år, därav minst 3 år efter avslutandet av
sådan lärokurs, hava varit anställd dels såsom arbetare, dels såsom
ritare inom det elektrotekniska eller det mekaniska yrket och vid
sådan anställning ådagalagt god kunskap i avseende på den praktiska
tillämpningen, samt att icke vid den tid, då ansökan till ledigbliven
plats senast skall vara inlämnad, hava fyllt 31 år.»
Genom nådigt beslut den 17 december 1915 har Kungl. Maj:t
interimistiskt lämnat samma medgivande i fråga om tillämpning av
de . ändrade kompetensvillkoren för anställning av miningenjör, som,
enligt vad nyss sagts, lämnats beträffande verkstadsingenjör.
dentnrkå*én • • ®e^r^ffan(^e marinintendenturkåren anfördes i Kungl. Maj:ts proposition
nr 60 till 1914 års senare riksdag, att de enligt dittills tillämpade
grunder verkställda personalberäkningarna icke påvisat behovet av någon
ökning av kåren för år 1919, varemot en mindre ökning visat sig erforderlig
för åren 1924 och 1934. Då frågan om marinens redovisningsväsende
och särskilt rörande möjligheten att därvid använda mindre
kvalificerade och billigare arbetskrafter vore under utredning, ansågs
emellertid icke lämpligt att vid kostnadsberäkningarna taga hänsvn till
detta ökade behov.
1 skrivelse den 9 december 1914 yttrade marinförvaltningen, att
ämbetsverket, som icke kände de grunder, enligt vilka beräkningarna i
nyssnämnda proposition nr 60 i detta hänseende blivit verkställda, funne
dessa beräkningar icke motsvara det verkliga behovet av intendenturpersonal.
Bristen på arbetskraft, som redan i fredstid gjorde sig starkt
gällande, hade under 1914 års mobilisering än starkare framträtt. Marinförvaltningen
ansåge sig på grund härav böra fästa Kungl. Maj:ts
uppmärksamhet på nödvändigheten av en snar förstärkning av arbetskrafterna
vid marinintendenturkåren.
Vid föredragning av marinförvaltningens berörda skrivelse angav
ja§o Pa sätt framgår av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden den
*) De me(1 kursiv stil betecknade orden angiva tillägg till nu gällande bestämmelser.
Femte huvudtiteln.
45
14 januari 1915, bilagt samma års statsverkspropositicm, den väg, å
vilken enligt min mening åtgärderna beträffande marintendenturkåren
borde inriktas. Jag uttalade därvid, bland anuat att, med fasthållande
av att marinintendenterna anlitades för arbete av sådan art, som betingade
den dem bibringade högre utbildning, en ökning av deras numerär
borde prövas på andra än hittills i allmänhet följda grunder. Mera
underordnat arbete borde lämnas åt mindre kvalificerad och billigare
arbetskraft, såsom åt underofficerare, värnpliktiga, tillfälliga biträden
o. s. v. Genomförandet av en dylik arbetsfördelning vore beroende på
ännu pågående utredningar. Härvid förtjänade även erinras — yttrade
jag vidare — att i enlighet med den av 1914 års senare riksdag
antagna värnpliktslagen en del värnpliktiga med vissa kvalifikationer
skulle erhålla särskild utbildning under 500 dagars tjänstgöring för att
därefter kunna tjänstgöra såsom värnpliktiga intendenter, och torde
flottan på så sätt vid mobilisering kunna tillföras ett icke oväsentligt
antal dylika tjänstemän.
På grund av förenämnda uppfattning och med stöd av Kungl. Maj:ts
av riksdagen utan erinran lämnade uttalande angående förevarande kår
i propositionen nr 60 för år 1914 fann jag mig icke böra för det dåvarande
till vidare behandling upptaga frågan om förstärkning av arbetskrafterna
vid marinintendenturkåren; och blev icke heller vid 1915 års
riksdag någon ökning av kåren genomförd.
Marinförvaltningen har nu i sin skrivelse den 2 november 1915
anfört, att ämbetsverket, som med förut omförmälda. utredningar icke
hade någon befattning, med hänsyn till den av mig i statsverkspropositionen
till 1915 års riksdag sålunda uttalade mening såge sig förhindrad
att för närvarande avgiva förslag beträffande ändring i marinintendenturkårens
stat; men ville marinförvaltningen fästa Kungl. Maj:ts
uppmärksamhet på vikten av, att berörda utredningar snarast slutfördes,
så att frågan om personal för intendenturtjänst skulle kunna lösas på
ett sätt, som motsvarade tjänstens krav.
Intill dess erforderliga arbetskrafter vid marinintendenturkåren bereddes
å ordinarie stat, måste extra biträden anställas såväl å räkenskapskontoren
som å vissa andra tjänstgöringsplatser å flottans stationer och
varv. Enahanda vore ock förhållandet i avseende på biträden för intendenturtjänsten
å kustfästningarna, på sätt framginge av marinförvaltningens
utlåtande den 27 mars 1915 beträffande anslag till extra biträden
åt tyg- och regementsintendenter.
Framställning om sagda behovs fyllande torde, för såvitt icke omförmälda
utredning gåve anledning till andra åtgärder, böra göras
46
Femte huvudtiteln.
[9.] hos riksdagen under förutsättning, att kostnaderna finge förskjutas av
tillgängliga medel och framdeles anmälas till ersättande.
Departements
chefens
yttrande.
Nu gällande stat för marinintendenturkåren daterar sig från och med
år 1912, sedan riksdagen år 1911 bifallit en av Kungl. Maj:t föreslagen
omläggning av kårens olika grader inom befintligt antal av 71 intendenturtjänstemän
för den egentliga marinintendenturtjänsten, huvudsakligen
i syfte att i ekonomiskt avseende förbättra ställningen för de
lägst avlövade tjänstegraderna inom kåren.
h rågan om behovet av intendenturtjänstemän sammanhänger på
det allra närmaste med fragan om ordnandet av marinens redovisningsoch
räkenskapsväsende, i vilket ämne visserligen utredning och förslag
av särskilt tillkallade sakkunniga lett till reformer i vissa delar, men
fullständig utredning ännu icke föreligger. Härtill kommer, att utredning
rörande organisationen av de till flottans stationer hörande myndigheterna
är under handläggning av andra därför tillkallade sakkunniga.
. Först efter det nu nämnda och därmed sammanhängande frågor
blivit slutligen avgjorda, lärer, på sätt jag i statsverkspropositionen till
1915 års riksdag antytt, spörsmålet om en därav eventuellt betingad
omorganisation av marinintendenturkåren kunna upptagas till definitiv
prövning, därvid den av mig i det föregående angivna riktlinjen för
mtendenturgöromålens fördelning mellan på olika sätt kvalificerade
arbetskrafter torde böra följas.
Jag finner sålunda någon ökning i staten för marinintendenturkåren
nu icke böra föreslås. Någon ändring i nämnda stat har icke
heller, såsom av det förut sagda framgår, av marinförvaltningen för närvarande
ifrågasatts.
I enlighet med framställning av Kungl. Maj: t medgav 1913 års
riksdag, att till beredande av förstärkning av arbetskrafterna vid marinintendenturkåren
femte huvudtitelns allmänna besparingar finge tillsvidare
efter Kungl. Maj:ts bestämmande tagas i anspråk. I statsverkspropositionen
till 1915 års riksdag anmälde jag, att även under år
1916 sådan förstärkning medelst extra biträden torde bliva erforderlig.
I samband därmed anförde jag att, därest på grund av den minskade
tillgången å allmänna besparingar år 1916 dessa ej skulle förslå till bestridande
av nödig kostnad för nämnda extra biträden, Kungl. Maj:t
torde böra äga att låta av tillgängliga medel förskjuta erforderlig fyllnad,
varom anmälan sedan borde göras hos riksdagen för förskottets
ersättande. Då behovet av en sådan tillfällig förstärkning av arbetskrafterna
vid marinintendenturkåren otvivelaktigt kommer att även
framgent göra sig gällande, lärer det för år 1916 avsedda förfarings
-
Femte huvudtiteln.
47
sättet för täckande av härav uppkommande kostnader få tillämpas jämväl
för år 1917.
Staten för marinintendenturkåren i flottans reserv för år 1916 upptager
ett belopp av 1,100 kronor. Detta belopp avses till avlöning åt
en marinunderintendent i flottans reserv under fullgörande av föreskriven
repetitionsövning.
Marinförvaltningen bar nu i förberörda skrivelse den 2 november
1915 anmält att, då ingen sådan repetitionsövning för reservpersonal
förekomme under år 1917, sagda belopp icke borde för sistnämnda år
upptagas vid beräknande av anslaget till avlöning för flottans kårer och
stater.
Marin förvaltningens sålunda gjorda anmälan föranleder icke något Dep"‘j“e8nta''
uttalande från min sida. yttrande.
I sin förut omförmälda skrivelse den 2 november_ 1915 bär marin- Ma"n“arförvaltningen
gjort framställning om ökning av marinläkarkåren med
2 marinläkarbeställningar av l:a graden samt därvid anfört följande.
Sedan marinläkarkåren med 1903 års ingång uppsattes, både kåren
— frånsett en år 1909 vidtagen ändring i kårens organisation i syfte
att med marinöverläkarens befattning icke vidare skulle förenas befattning
såsom förste läkare vid flottans station i Stockholm — ej undergått
annan utökning än den, som betingats av överförandet av kustartilleriets
läkare till marinläkarkåren. De tre marinläkartjänster av
l:a graden, som tillkommit (1906 och 1907), voro nämligen samtliga
avsedda för kustartilleriet, under det att för flottans vidkommande
kårens numerär alltjämt vore oförändrad. Under dessa 13 år både dock
tre pansarbåtar (Tapperbeten, Manligheten och Oscar II), en pansarkryssare
(Fylgia), ett minfartyg (Clas Fleming) och två divisioner jagare
blivit färdigbyggda, krävande tillsammans sju läkare; och våren
1916 beräknades pansarbåten Sverige vara färdig, krävande minst en
läkare. Genom materielens utveckling både sålunda behovet av åtta nya
läkarbeställningar tillkommit. Under samma tid hade de gamla kanonbåtarna
Skäggald och Verdande ombyggts till respektive depåfartyg
och lasarettsfartyg, varigenom de för längre tider än förut toge var
sin läkare i anspråk.
Samtidigt både utsträckningen av flottans övningar i hög grad
bidragit därtill, att för varje år allt större krav ställdes på marinläkarnas
tjänstgöring. De av kårens läkare, vilkas tjänstgöringsskyldighet
framför allt rönte inflytande av materielens utveckling och övningarnas
[9.]
Marinintendenturk&ren
i flottans
reserv.
48
Femte huvudtiteln.
längd, vore marinläkarna av 2:a graden och marinläkarstipendiaterna,
som enligt organisationen närmast vore avsedda till kommendering å
fartygen. De år 1911 för utredning av avlöningsvillkor m. m. vid
marinläkarkåren tillkallade sakkunniga påvisade i sitt utlåtande, att
marinläkarna av 2:a graden i genomsnitt tjänstgjorde per år 3 Va månader,
därav 2 månader 11 dagar till s]öss. En nu företagen undersökning
beträffande de nuvarande marinläkarnas av 2:a graden tjänstgöring
från och med anställningsdagen som stipendiat till och med den 30
september 1915 visade för dem en tjänstgöring av i medeltal 5 månader
per år, med 4 månader 11 dagar ombord och 19 dagar i land,
siffror, som visserligen sista årets mobilisering bidragit att böja, men
som likväl tydligen gåve vid handen, att tjänstgöringstiden för marinläkarna
av 2:a graden vore i avgjort stigande, särskilt beträffande tjänstgöringen
ombord.
Av bär anförda siffror framginge vidare, att marinläkarnas av 2:a
graden tjänstgöring per år väsentligt överstege den maximitjänstgöring
av 75 dagar per år, som tillförsäkrats arméns extra bataljonsläkare, den
mot marinläkaren av 2:a graden svarande läkarbeställningen vid armén.
Då . det sålunda vore tydligt, att den med marinläkaren av 2:a
graden jämnställde arméläkaren i fråga om tjänstgöringsskyldighet vore
gynnsammare ställd än hans vid marinen tjänstgörande kamrat, krävde
hänsynen till kårens goda rekrytering, att vad som kunde göras för
att i någon mån minska tjänstgöringstidens längd även gjordes. För
att marinläkarna skulle kunna beredas en lika kort tjänstgöring per år
som extra bataljonsläkarna skulle fordras en ökning i kårens numerär
av 15 nya platser, en omorganisation, som knappast kunde anses genomförbar,
såsom redan de förut omnämnda sakkunniga påvisat. Men däremot
syntes det vara av största vikt, att det antal läkare, varöver kåren
förfogade för tjänstgöring ombord, verkligen kunde disponeras härför.
Så vore dock icke nu förhållandet. Uppkomna behov hade under flera
års tid nödvändiggjort, att två marinläkare av 2:a graden måst avses
för tjänstgöring i land, varigenom den sjögående personalens numerär
blivit reducerad. Sålunda hade under störa delar av åren 1912, 1913
och 1914 samt under så gott som hela år 1915 en marinläkare av 2:a
graden måst kommenderas till tjänstgöring vid flottans station härstädes,
där det ökade sjukvårdsarbetet visat sig kräva eu ökning av
läkarkrafterna; och ända sedan 1906 hade en marinläkare av 2:a graden
varit tjänstgörande i marinförvaltningen såsom assistent hos marinöverläkaren.
Eu dylik placering av marinläkarna av 2:a graden till
långvarig tjänstgöring i land vore emellertid stridande mot marinläkarkåreus
organisation. Ett sådant frångående av denna organisation
Femte huvudtiteln.
49
kunde utan olägenhet ske, innan marinläkarnas av 2:a graden sjötjänstgöring
fått den omfattning, som nu vore tallet. Det ökade
arbete, som numera tillkomme marinläkarkåren, krävde dock med nödvändighet
ett fasthållande vid den princip, som läge till grund för
kårens organisation, nämligen att marinläkarna av l:a graden avsåges
för tjänstgöring i land och marinläkarna av 2:a graden för sjötjänstgöring.
_ .
Då dessutom erfarenheten givit vid handen, att de befattningar,
som uppehållits av dessa bada marinläkare av 2:a graden, ingalunda
representerade ett tillfälligt utan fastmer ett permanent behov, och da
dessa tjänster vidare vore av den art, att de för tjänstens behöriga
skötande borde så länge som möjligt uppehållas en var av samma
person, borde de utbytas mot fasta beställningar och omändias till
marinläkartjänster av l:a graden. . _ .
Vad först beträffade den för sjukvården vid flottans station i Stockholm
erforderliga marinläkaren, både ifrågavarande stationsläkarpersonal
på 50 år ej erhållit någon permanent förstärkning, utan utgjordes den
alltjämt av 3 ordinarie läkare. Under samma period hade stationens
personalstyrka mer än fyrdubblats och sjukvårdsarbetet hade i samband
härmed undergått en högst betydlig ökning, vilket bäst torde framgå
av det förhållandet, att antalet sjukdagar, som år 1871 belöpte sig till
4,317, år 1911 uppgick till icke mindre än 35,233, d. v. s. antalet hade
på 40 år mer än åttadubblats.
På grund av Stockholms stads stora utbredning genom inkorporering
av närliggande kommuner hade arbetet väsentligen ökats för de
båda läkare, vilka handhade sjukvården för den personal, som hade
bostad utanför stationens område. Dessa läkare kunde därför ej i någon
större utsträckning tagas i anspråk för sjukvårdsarbetet å Skeppsholmen.
Detta komme därför nästan uteslutande att vila på förste läkaren,
vilken dessutom handhade den å stationen befintliga numera synnerligen
omfattande sanitetsmaterielen. Till förste läkaren hörde dessutom
den viktiga besiktningen av rekryter, uppgående till 600 lOO man
per år. Då härtill komme en ej obetydlig expedition med talrika
tjänsteskrivelser och utredningar vid de ofta inträffande, sjuk- och
olycksfallen i tjänsten och därmed sammanhängande ersättningsanspråk,
torde det vara klart, att den arbetsbörda, som vilade på förste läkaren
vid Stockholms station, vore mycket stor, och att därför en stadigvarande
förstärkning av läkarkrafterna därstädes vore av nöden.
Vad beträffade den hos marinöverläkaren tjänstgörande marinläkaren
av 2:a graden, hade riksdagen redan tidigare beaktat .det berättigade
kravet på ett permanent biträde åt marinöverläkaren i dennes
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 höft. 7
50
Femte huvudtiteln.
expedition och år 1911 anvisat medel härför. Önskvärdheten av att denna
assistentbefattning bestredes av en marinläkare av l:a graden betingades
icke blott av det nu allt starkare framträdande kravet på att
kunna disponera samtliga marinläkare av 2:a graden för sjötjänstgöring,
som ovan framhållits, utan också med hänsyn till ärendenas behöriga
skötande å marinöverläkarens expedition. En dylik befattning borde
nämligen ej alltför ofta skifta innehavare, utan krävde kontinuitet, särskilt
med hänsyn därtill, att en bland marinöverläkarens uppgifter vore
att avgiva förslag angående placering vid kommendering av marinen
tillhörande stam-, reserv- och värnpliktiga läkare. För lösande av
denna uppgift, så att en var komme på rätt plats, vore det av vikt,
att den hos marinöverläkaren tjänstgörande marinläkaren sutte inne
med erforderlig personalkännedom. Det måste därför menligt inverka
på arbetets gång, om den hos marinöverläkaren tjänstgörande assistenten
toges därifrån och ersattes med en vid förhållandena ovan person.
Detta måste bliva fallet, så länge assistenten toges bland marinläkarna
av 2:a graden, och kunde endast undvikas därigenom, att ifrågavarande
assistent tillhörde marinläkarna av l:a graden eller högre grad.
I detta sammanhang torde böra framhållas, att den jämte överfältläkaren
hos generalfältläkaren tjänstgörande assistenten vore upptagen
på ordinarie stat och jämnställd med ordinarie bataljonsläkare,
således den tjänsteställning i armén, som motsvarade marinläkare av
l:a graden.
Av det ovan sagda syntes framgå, att behovet av marinläkarkårens
ökning med två marinläkartjänster av l:a graden vore nödvändigt.
En ökning av marinläkarkåren med 2 marinläkarbefattningar av
l:a graden medförde följande ökning av kårens stat:
lön............................................................................................... kronor 6,800: —
dagavlöning å 4 kronor .................................................... » 2,920: —
inkvarteringsbidrag .............................................................. » 1,000: —
Summa kronor 10,720: —.
Däremot avginge dagavlöning för 2 marinläkare av
2:a graden under tjänstgöring i land, 16 kronor
under 365 dagar .................................................... kronor 5,840: —
Den faktiska ökningen av kårens stat skulle sålunda
bliva ............................................................................... » 4,880: —
I enlighet med vad sålunda anförts ansåge marinförvaltningen sig
böra föreslå, att staten för marinläkarkåren ökades från det i staten för
år 1916 för kåren upptagna belopp............................. kronor 146,385: —
med ....................................................................................... » 4,880: —
till .......................................................................................... kronor 151,265: —.
Femte huvudtiteln.
51
Det sålunda viickta förslaget om uppförande å marinläkarkårens stat [9.]
av två nya beställningar för marinläkare av l:a graden synes mig icke ^r~t,
för närvarande böra understödjas. Väl ar sannt, att marmlakarkåren, yttrande,
sedan den erhöll sin organisation fastställd genom beslut av 1JUJ ars
riksdag, icke vunnit någon tillökning annat än i anledning av overlorande
till kåren av kustartilleriets läkare och att ur denna synpunkt en iorstärkning
av kårens personal kan synas befogad med hänsyn till den utveckling,
som flottan sedan dess undergått med avseende å saval personal
som materiel. I den utredning, som av tillkallade sakkunniga avgavs den
15 februari 1911 och som låg till grund för den av samma ars riksdag
beslutade omregleringen av marinläkarkårens avlönings- och tjänstgöringsvillkor
m. m., uttalades att, då tendenserna inom sjövapnet ginge
ut på allt längre utsträckta övningar med sjögående styrkor, behovet av
läkare för marinen i samma mån gjorde sig ytterligare gällande samt
att det därför icke kunde anses annat än välbetänkt att vidtaga åtgärder
till förekommande av befarade svårigheter för marmläkarkarens
rekrytering. Att i samband därmed öka antalet beställningar inom
kåren synes emellertid icke hava ifrågasatts. Icke heller hava de beräkningar
av personalbehovet inom marinens olika kårer, som verkställdes
för avlåtande till 1914 års senare riksdag av proposition angående
sjöförsvarets ordnande (propositionen nr 60), påvisat behov av
personalökning inom marinläkarkåren, vadan i nämnda proposition icke,
på sätt däremot skedde beträffande andra kårer, upptogs någon förstärkning
av denna kår för åren 1915-1919. Därest ett verkligt krav
på kårens ökning redan nu kan anses föreligga eller framdeles kan
visa sig påkallat, lärer beslut om en sådan ökning hora foregas av en
fullständig utredning av frågan om marinläkarkårens omorganisation l
sådant hänseende, sedd i dess helhet. Vad särskilt beträffar den hos
marinöverläkaren såsom assistent tjänstgörande mannlakaren vill jag
framhålla, att nyssnämnda 1911 års sakkunniga föreslagit, åt en i
Stockholm bosatt marinläkare av 2:a graden skulle kommenderas till biträde
åt marinöverläkaren. Slutligen torde ock böra uppmarksammas, att
o-enom en den 3 december 1915 beslutad författningsändring en väsentlig
nedsättning ägt rum i fråga om villkoren för befordran av marinläkare
av 2:a graden till marinläkare av l:a graden * mannlakarkaren,
vilken befordran, varmed följer tjänsteställning i kaptens tjansteklass,
visserligen icke medför lön på stat i den högre graden, men likväl
måste anses vara av viss betydelse för kårens rekrytering. Enligt den
sålunda genomförda ändringen erfordras numera for sådan befordran, i
stället för 5 års tjänstetid såsom marinläkare av 2:a graden, att mnehava
minst 2 års väl vitsordad tjänstetid i nämnda grad eller ock att hava
52
Femte huvudtiteln.
[9.]
Indragningsstaten
samt
båts m an skompanierna.
Departements
chefens
yttrande.
under anställning vid kåren på ett förtjänstfullt sätt fullgjort minst 24
månaders tjänstgöring ombord å flottans fartyg.
På grund av vad sålunda anförts anser jag mig icke för närvarande
böra hemställa om någon ökning av marinläkarkåren.
Marinförvaltningen har beräknat medelsbehovet
för indragningsstaten till ................................................................ 4 ggg. gg
och för båtsmanskompanierna till ..................................................... g72:_
eller summa kronor 5,338: 66
Emot denna beräkning har jag icke något att erinra.
Enligt de beräkningar jag sålunda meddelat skulle medelsbehovet under
anslagstiteln »Avlöning för flottans kårer och stater år 1917» bliva följande:
För 1916 Kronor. |
För 1917 Kronor. |
Ökning. Kronor. |
Minskning. Kronor. |
|||||
Officerskåren ....................................... Reservofficerare under l:a tjänstgöring och |
781,540 |
— |
802,240 |
— |
20,700 |
— |
— |
— |
repetitionsövning, förslagsvis.................. |
22,549 |
82 |
46,439 |
60 |
23,889 |
78 |
_ |
_ |
Reservofficersaspiranter...... |
27,900 |
— |
27,900 |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
Underofficerskåren ........ |
863,730 |
— |
881,130 |
— |
17,400 |
_ |
_ |
_ |
Sjömanskåren ....................................... |
2,362,366 |
50 |
2,405,537 |
50 |
43,171 |
— |
_ |
_ |
Skeppsgossekåren ................................ |
34,767 |
50 |
34,767 |
50 |
— |
_ |
_ |
_ |
Mariningenj örkåren. |
259,192 |
50 |
280,320 |
— |
21,127 |
50 |
_ |
_ |
Marinintendenturkåren |
291,365 |
— |
291,365 |
— |
_ |
_ |
_ |
|
Marinintendentnrkåren i flottans reserv...... |
1,100 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
1.100 |
|
Reservmarinintendentsaspiranter............... |
4,005 |
— |
4,005 |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
Ecklesiastikstaten ................................. |
8,900 |
— |
8,900 |
— |
_ |
_ |
_ |
|
Marinläkarkåren................................... |
146,385 |
— |
146,385 |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
Poliskåren ...... Inkvarteringsbidrag för officerare och under- |
77,100 |
— |
77,100 |
— |
— |
- |
— |
— |
officerare, förslagsvis.................... Indragningsstaten samt båtsmanskompani- |
297,200 |
— |
303,880 |
— |
6,680 |
— |
— |
— |
erna, förslagsvis................................. Dagavlöning till officerare och underoffice- |
6,615 |
99 |
5,338 |
66 |
— |
— |
1,277 |
33 |
rare, förslagsvis ................................. |
921,862 |
25 |
941,170 |
75 |
19,308 |
50 |
_ |
_ |
Avrundat med.. . . |
— |
44 |
— |
99 |
— |
55 |
— |
— |
Summa Därav 95 % |
6,106,580 5,801,251 |
— |
6,256,480 5,943,656 |
— |
152,277 |
33 |
2,377 |
33 |
Femte huvudtiteln. öd
Upptagandet av anslagstitelns slutsumma med 95 % av dess beräknade
belopp står i överensstämmelse med riksdagens beslut i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag i statsverkspropositionen till 1914 års
riksdag. .,
Anslaget till avlöning för flottans kårer och stater, som vid sammanläggning
av de särskilda avlöningsstaterna uppgår till ett belopp
av 6,256,480 kronor, utgör med tillämpning av nyssnämnda nedsättning
till 95 % av berörda belopp en summa av 5,943,656 kronor, med
vilket belopp anslaget sålunda föreslås till uppförande å 1917 års riksstat.
Då anslaget i 1916 års riksstat är uppfört med 5,801,250 kronor, skulle
alltså ökningen uppgå till 142,406 kronor. _ ,
På grund av det förut anförda hemställer jag, att Kders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen
dels att godkänna stater för flottans officerskår,
för reservofficerare under Pa tjänstgöring och repetitionsövning,
för flottans underofficerskår, för flottans
sjömanskår samt å dagavlöning till officerare och
underofficerare vid flottan ävensom för mariningenjörkåren
av den lydelse, bilagorna nr 4—9 vid detta
protokoll utvisa;
dels ock att, med godkännande av förordade
uteslutandet av det i stat upptagna beloppet till marinintendenturkåren
i flottans reserv samt minskningen
i anvisningen för indragningsstaten och båtsmanskompanierna,
i riksstaten för år 1917 öka förslagsanslaget
till avlöning för flottans kårer och stater
nu kronor 5,801,250: —
med::::::::::.......................... » 142,406: -
, kronor 5,943,656: —
54
Femte huvudtiteln.
2.
Personligt lönetillägg åt marindirektören av l:a graden
i flottan C. E. Richson.
[10.] På framställning av Kungl. Maj:t beviljade 1911 års riksdag till
..Per.S0°Iigt personligt lönetillägg åt dåvarande marindirektören av 2:a graden i
^mårindfrek-1 flottan Carl Eric Richson på extra stat för år 1912 ett belopp av 1,365
tören av pa kronor. Enahanda personliga lönetillägg anvisades av riksdagen jämväl
flottan "c. b. ^Ör vartdera av åren 1913 och 1914.
Kichson. Sedan Richson under år 1914 blivit utnämnd till marindirektör
(Extraan.iag.) av l:a graden i flottan, bär riksdagen i enlighet med förslag av Kungl.
Maj:t till personligt lönetillägg åt Richson på extra stat för vartdera
av åren 1915 och 1916 anvisat ett belopp av 2,365 kronor, därav 1,500
kronor skulle anses såsom lön, 365 kronor såsom dagavlöning och 500
kronor såsom inkvarteringsbidrag.
Enligt tillstyrkan av marinförvaltningen i förenämnda skrivelse den
8 oktober 1915 angående utgifterna under riksstatens femte huvudtitel
för år 1917 får jag hemställa, att Eders Kung]. Maj:t behagade
föreslå riksdagen
att till personligt lönetillägg åt marindirektören
av l:a graden i flottan Carl Eric Richson på extra
stat för år 1917 anvisa ett belopp av 2,365 kronor,
därav 1,500 kronor må anses såsom lön, 365 kronor
såsom dagavlöning och 500 kronor såsom inkvarteringsbidrag.
Personligt lönetillägg åt bataljonspredikanterna vid
flottans station i Karlskrona.
eu-]
Personligt
För att bereda bataljonspredikanterna vid flottans station i Karlslönetniä
"åt krona Ernst Alfred Waldemar Holmberg och Ernst Algot Collén ett
bataljons- personligt lönetillägg å 600 kronor vardera har, efter framställning av
predikanterna Kungl. Maj:t, riksdagen för vart och ett av åren 1908—1916 beviljat
etaMon7 ett anslag av 1,200 kronor på extra stat.
Karlskrona. I enlighet med tillstyrkan av marinförvaltningen i förenämnda skri(Extraanslag.
) ve]se jen g 0kt0per 1915 får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen
Femte huvudtiteln. i,:)
att till beredande av personligt lönetillägg av 600 [11.]
kronor för år åt en var av bataljonspredikanterna vid
flottans station i Karlskrona Ernst Alfred Waldemar
Holmberg och Ernst Algot Collén på extra stat för
år 1917 anvisa ett belopp av 1,200 kronor.
4. Extra lönetillägg åt vissa statens tjänstemän
och betjänte.
Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till stats- [12.]
rådsprotokollet över finansärenden denna dag anfört i fråga om extra Extra ibmlönetillägg
för år 1916 åt vissa statens tjänstemän och betjänte, får jag vissa statens
— med erinran att dylikt lönetillägg numera utgår endast till ett fåtal tjänstemän
befattningshavare under sjöförsvarsdepartementet — hemställa, det tacktes
Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
över finansärenden denna dag. angivna
grunder, av extra lönetillägg för år 1916 åt en del
tjänstemän och betjänte i ämbetsverk, kårer och stater,
hörande till sjöförsvarsdepartementet, på extra stat för
år 1917 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp av
500 kronor.
5. Ersättning för rustning och rotering.
Förslagsanslaget till ersättning för rustning och rotering är i nksstaten
för år 1916 upptaget till ett belopp av 6,000 kronor.
Till ledning för beräkning av anslagsbehovet för detta ändarna! tor
år 1917 har från statskontorets riksbokslutsbyrå meddelats marmförvaltningen,
att vid 1915 års början kvarstode i indelningsverket såsom
effektiva ett antal av 47 rust- och rotehållsnummer vid båtsmanshallet,
vilka för år 1915 tillkomme eu ersättning för rustnings- och rotermgsbesväret
av 5,064 kronor, samt att ifrågavarande förslagsanslag, som
under åren 1910—1914 varit i riksstaten uppfört med resp. 10,000,
8 000 8,000, 8,000 och 8,000 kronor, under åren 1910, 1912, 1916
och 1914 lämnat besparingar å resp. 330 kronor 83 öre, 706 kronor
66 öre, 1,510 kronor 42 öre och 2,400 kronor 83 öre, varemot tor ar
[13.]
Ersättning för
rustning och
rotering.
(Ordinarie
anslag.)
56
Femte huvudtiteln.
[13.] 1911 uppkommit en överbetalning å 488 kronor 86 öre. Med anmälan
härom har marinförvaltningen i sin förenämnda skrivelse den 8 oktober
1915 hemställt, att ifrågavarande anslag måtte i riksstaten för år 1917
uppföras med ett belopp av 5,000 kronor.
DePohefe“rt9 o .''Då Ja£ icke kar nåSot att erinra mot marinförvaltningens förslå.
yttrande. får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen
Si
att i riksstaten för år 1917 minska förslagsanslaget
till ersättning för rustning och rotering
11 n................................................................ kronor 6,000: —
med............................................................. » 1,000: —
till..................
kronor 5,000
Intendenturen.
6. Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna.
[14.] I förenämnda skrivelse den 2 november 1915 angående utgifterna
Beklädnad åt å vissa femte huvudtitelns anslag för år 1917 har marinförvaltningen
skeppsgosse- beräknat beklädnadsanslagets storlek på följande sätt:
kårerna.
(ansiåai)ie ^Ör 4?200 man av sjömanskåren 4,200 x 108
» 600 skeppsgossar 600 x 90
453,600 kronor
= 54,000 »
Beräknades, att 2,223 man bodde utom kasern,
borde enligt förut antagen beräkningsgrund dessutom
upptagas sängservis för 4,800 — 2,223 = 2,577 man å
3 kronor..................................................................
Vidare erfordrades till beredande av fri tvätt för
stammanskapet enligt beräkning i marinförvaltningens
skrivelse den 30 oktober 1913 .......................................
och till avlönande av 8 rustkammaruppbördsmän
(4 vid varje station) å högst 1,080 kronor vid Karlskrona
och högst 1,200 kronor vid Stockholms station,
sammanlagt högst ...............................................................
507,600 kronor
7,731 »
20,000 »
9,120
Summa kronor 544,451 kronor
Femte huvudtiteln.
r>7
1 nyssnämnda skrivelse den 2 november 1915 bär marinförvalt- [14.]
ningen vidare anfört följande:
Den ovan upptagna utgiftsposten å 20,000 kronor för bestridande
av stammanskapets tvätt hade ej i enlighet med marinförvaltningens
förslag blivit upptagen i 1916 års beklädnadsanslag, men både ämbetsverket
likväl med hänsyn till den ökade belastning, anslaget finge vidkännas
till följd av höjda underhållskostnader för beklädnad, ansett sig
böra för år 1917 upptaga sagda utgiftspost.
Fråga om ändrad sängservisstat för inkasernerat manskap vore
under utredning, och komme marinförvaltningen framdeles att underställa
densamma Kungl. Maj:ts prövning. I avvaktan härpå hade medelsbehovet
för sängservisens underhåll beräknats efter hittills följda grunder.
Såsom marinförvaltningen i sin skrivelse den 9 december 1914
anfört, beräknades underhållskostnaden för manskapets beklädnad komma
att ökas avsevärt genom till följd av kriget stegrade materialpriser, och
hemställde ämbetsverket, som ansåg det angeläget att i tid möta denna
eventualitet, om äskande av extra anslag till täckande av sålunda emotsedda
ökade utgifter å beklädnadsanslaget. Enligt vad av statsrådsprotokollet
för den 14 januari 1915, bifogat samma års statsverksproposition,
framginge, avstyrkte chefen för sjöförsvarsdepartementet denna
framställning under uttalande, att det för det dåvarande ej vore möjligt
förutse, huru förhållandena i detta avseende komme att gestalta
sig under år 1916, att, om det politiska och ekonomiska läget då nödvändiggjorde
tillskott utöver ramen av ordinarie anslag, medel för
sådant fäll torde få beredas, när den tiden komme, samt att Kungl.
Maj:t icke torde underlåta att så snart ske kunde begära riksdagens
medverkan därtill. Med avseende härå hade marinförvaltningen, oaktat
beklädnadspriserna ytterligare stegrats, sedan tiden för ämbetsverkets
berörda framställning gjordes, icke ansett sig redan nu böra göra förnyad
framställning om extra anslag till förstärkande av beklädnadsanslaget.
De av marinförvaltningen angivna årliga beloppen för bekläd- Departement»-nadskostnaderna, eller 108 kronor för man av sjömanskåren och 90 ycttreaf®åe.
kronor för skeppsgosse, samt för sängserviskostnaderna, eller 3 kronor
för varje man eller skeppsgosse, som bor i kasern, äro desamma, som
hittills tillämpats vid anslagets bestämmande. Med hänsyn härtill och
då jag förut föreslagit en ökning av sjömanskåren till 4,200 man, har
jag icke något att anmärka mot de två första posterna i marinförvaltningens
ovannämnda specifikation av anslagets beräkning för år 1917.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 Käft. 8
58
Femte huvudtiteln.
[14.] Ej heller har jag något att erinra mot den för avlöning till rustkammaruppbördsmän
upptagna posten.
Vad beträffar den återstående posten å 20,000 kronor till beredande
av fri tvätt åt stammanskap i vissa fall bar förutsatts, att kostnaden
i detta avseende skall gäldas av förevarande anslag. Då emellertid
manskapsstyrkan i sjömanskåren enligt stat, eller 4,200 man för
år 1917, lägges till grund för beräknande av anslaget, samt hittillsvarande
erfarenhet ej ingiver förvissning, att nämnda antal av sjömanskåren
skall kunna fyllas under nämnda år, anser jag mig nu, liksom
år 1915, kunna utgå från, att denna kostnad även under år 1917 skall
kunna bestridas av å anslaget uppkommande reservationer. Jag finner
därför ej skäl föreligga att biträda marinförvaltningens förslag därom,
att anslaget jämväl måtte höjas för bestridande av kronans kostnader
för ifrågavarande tvätt.
Vidkommande marinförvaltningens uttalande om de stegrade beklädnadspriserna
finner jag ej heller nu anledning att vidtaga några
särskilda åtgärder. Det torde nämligen alltjämt vara omöjligt att förutse,
huru förhållandena i detta avseende i framtiden komma att gestalta
sig. Skulle det politiska och ekonomiska läget nödvändiggöra tillskott
utöver ramen av ordinarie anslag, torde, på sätt jag uttalade i statsverkspropositionen
till 1915 års riksdag, medel för sådant fall få beredas,
när den tiden kommer, och lärer Kungl. Maj:t ej underlåta att
så snart sko kan begära riksdagens medverkan därtill.
Enligt vad jag nu anfört, bör det ordinarie anslaget till beklädnad
åt sjömans- och skeppsgossekårerna för år 1917 beräknas till 524,451
kronor, eller 20,000 kronor mindre än vad marinförvaltningen föreslagit.
I detta samband torde få erinras därom, att riksdagen år 1914
ifrågasatte, att flottans beklädnadsförråd för en gång borde tilldelas ett
extra anslag av sådan storlek, att det kunde dels täcka förrådstitlarnas
nuvarande brister och dels därutöver bilda erforderligt rörelsekapital,
samt att utredning i denna fråga borde verkställas.
Dylik utredning bar blivit igångsatt, men är ännu icke avslutad.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att
i riksstaten för år 1917 böja reservationsanslaget
till beklädnad åt sjömans- och skepsgossekårerna
mi.
................................................................. kronor 513,507
med........................................................... » 10,944
................................................................ kronor 524,451
Femte huvudtiteln.
59
7. Beklädnad åt sjöbeväringen.
Under punkt 14 av femte huvudtiteln vid statsverkspropositionen [15.]
den 14 januari 1914 lämnades redogörelse angående pågående anskaffa Beklädnad åt
ning av beklädnad åt sjöbeväringen. (Exnl^nefag")
Därav framgick i huvudsak, att till anskaffning av sådan beklädnad v
1907 års riksdag beviljat ett anslag av 938,000 kronor, för vilket
belopp avsetts att uppbringa förråden av dylik beklädnad till att omfatta
sammanlagt 2,400 ställ för eldare och 8,875 ställ för övriga värnpliktiga.
Av nämnda belopp hade riksdagen på extra stat för vart och
ett av åren 1908—1911 anvisat 234,500 kronor. Ifrågavarande anskaffning
hade så fortgått att, sedan Kungl. Maj:t den 28 november
1912 anbefallt vissa ändringar i gällande beklädnadsstat för flottans till
allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst inskrivna värnpliktiga samt
antalet beklädnaidsställ för eldare vid Karlskrona station ansetts böra
ökas med 300 ställ och antalet övriga beklädnadsställ minskas med
motsvarande antal, återstode att anskaffa beklädnadspersedlar till en
beräknad kostnad av 354,136 kronor 57 öre. Av det utav 1907 ars
riksdag beviljade anslaget å 938,000 kronor kvarstode emellertid en
behållning av endast 147,812 kronor 6 öre.
På framställning av Kungl. Maj:t medgav därefter 1914 års riksdag,
att för fortsatt anskaffning av beklädnad åt sjöbeväringen finge
av besparingar å reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och
skeppsgossekårerna tagas i anspråk ett belopp av 106,325 kronor.
I skrivelse den 9 december 1914 angående förslag till beräknande
av utgifterna å vissa femte huvudtitelns anslag för år 1916 anförde
marinförvaltningen, att anskaffningskostnaderna ökats betydligt över
förut beräknade, så att den ovan angivna beräknade kostnaden för förrådens
komplettering, 354,136 kronor 57 öre, ansetts böra höjas med
20 % och sålunda upptagas till 424,963 kronor 88 öre. Till täckande
av denna kostnad förfogade marinförvaltningen över dels förenämnda
återstod, 147,812 kronor 6 öre, å det av 1907 års riksdag beviljade
anslaget och dels det av 1914 års riksdag medgivna beloppet, 106,325
kronor. Summan av de till ämbetsverkets förfogande för ifrågavarande
ändamål stående medel utgjorde således 254,137 kronor 6 öre.
Det återstode alltså att täcka ett belopp av 170,826 kronor 82 öre,
och uttalade marinförvaltningen såsom sin åsikt, att besparingarna å
anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna, vid 1913
års utgång utgörande 154,730 kronor 86 öre, ävensom därefter even
-
Femte huvudtiteln.
[15.] tuellt uppstående besparingar å nämnda anslag syntes i första hand
böra tagas i anspråk för täckande av ifrågavarande medelsbehov.
I överensstämmelse med denna mening avgavs av Kungl. Makt
j18^ ^ ^rs riksdag, att för fortsatt anskaffning av be
klädnad
åt sjöbeväringen måtte få av besparingarna å reservationsanslaget
till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna tagas i anspråk
ett belopp av 100,000 kronor; och blev denna framställning av riksdagen
bifallen.
I sin förenämnda skrivelse den 2 november 1915 bär nu marinförvaltningen
anfört, att, enär priserna på beklädnadsmaterialier givetvis
fortfarande betydligt överstege de normala, kvarstode det föregående år
ramställd a kravet på ytterligare medel för att kunna bringa upp bevärmgsbeklädnadsförråden
till beräknad storlek.
-^•v till 1915 års slut disponibla medel för anskaffning av beväringsbeklädnad
beräknades vid årets utgång återstå omkring 64,000
kronor. Härtill komme för år 1916 det ovannämnda, av 1915 års riksdag
anvisade beloppet å 100,000 kronor, vadan sammanlagt omkring 164,000
kronor stode till förfogande för tillverkning under år 1916 av’sjöbeväringsbeklädnad.
Beräkningarna gåve emellertid vid handen, att
ytterligare omkring 70,000 kronor erfordrades för uppbringande av sjöbeväringsbeklädnadsförråden
till det antal ställ, desamma enligt vad
förut nämnts skulle omfatta eller 2,700 ställ för eldare och 8,575 ställ
föi övriga värnpliktiga. Denna summa, som i det närmaste motsvarade
den av ämbetsverket år 1914 beräknade förhöjningen i kostnaden för
förrådens komplettering till föreskriven storlek, kunde till följd av de
saregna och osäkra förhållanden, vilka vore rådande i avseende på
prisei å beklädnadsmaterialier, icke anses annat än approximativ, men
torde likväl vara den minsta, som måste för ändamålet begäras.
. Emellertid hade det såsom en erfarenhet av mobiliseringen visat
S!g, att det erfordrades ytterligare tillgång å beväringsbeklädnad för
att motsvara mobiliseringsbehovet och att det vore nödvändigt att hålla
ett så stort antal beväringsbeklädnader i förråd, att förslitna persedlar
kunde ersättas genom utlämning från förrådet utan att nyanskaffning
av beklädnad skulle behöva äga rum i allt för stor utsträckning,
under det flottan vore mobiliserad. Det kunde nämligen lätt inträffa, att
tillgången på beklädnadsmaterialier sinade ut eller, om tillgång funnes,
att priserna bleve i så hög grad stegrade, att tillverkningen bleve
mycket kostsam.
Med hänsyn härtill ansåge marinförvaltningen, att förråden ytter -
Femte huvudtiteln.
G1
likare borde uppbringa; och komnie ämbetsverket framdeles att göra [15.]
framställning om anvisande av för sådant ändamål erforderliga medel.
På grund av vad marinförvaltningen sålunda anfört beträffande
den beräknade merkostnaden för sjöbeväringsbeklädnadsförrådens uppbringande
till redan förut beräknad storlek bar ämbetsverket hemställt,
att Ivungl. Maj:t täcktes för fortsatt anskaffning av beklädnad åt sjöbeväringen
hos 1917 års riksdag äska ett extra anslag a 70,000
kronor.
Att anskaffningen av beklädnad åt sjöbeväringen utan avbrott fort- Depca^”eflnts''
sättes för fullföljande av den reviderade planen synes vara erfordeiligt yttrande,
och även stå i överensstämmelse med riksdagens beslut. Då från föregående
år återstående reservationer å anslaget till beklädnad åt sjömansoch
skeppsgossekårerna med hänsyn till de inträffade prisstegringarna
ej lämpligen torde böra beräknas att härför tagas i anspråk under ar
1917, ansluter jag mig till marinförvaltningens förslag därom, att de
erforderliga medlen böra beviljas på extra stat, och har jag ej heller
något att erinra mot det i sådant avseende föreslagna beloppet.
På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen,
att för fortsatt anskaffning av beklädnad åt sjöbeväringen
på extra stat för år 1917 bevilja ett anslag
av 70,000 kronor.
8. Värnpliktigs förmåner för sjökadetter m. fl.
I enlighet med uttalanden och förslag av Kungl. Maj:t till 1914 [16.]
års senare riksdag, mot vilka riksdagen icke haft något att erinra, värnpliktigs
skola under tjänstgöring officersaspiranter vid hären samt kustartilleri- f°-“kåand®rttfe°rr
kadetter åtnjuta enahanda förmåner som till beväringen hörande värn- m. fl.
pliktiga. Beträffande kustartillerikadetterna hava stadganden därom
meddelats i nådiga kungörelsen angående antagning och utbildning av
kustartillerikadetter den 11 december 1914.
Vid nämnda förhållande har anledning synts mig föreligga att till
övervägande upptaga frågan, huruvida liknande förmåner borde beredas
jämväl sjökadetterna; och bär jag genom skrivelse den 2 mars 1915
anmodat marinförvaltningen och chefen för marinstaben att inkomma
med gemensamt yttrande i detta ämne samt med det förslag, vartill
anledning kunde förefinnas.
62
Femte huvudtiteln.
[16.]
Departements
chefens
yttrande.
_ Till åtlydnad härav hava bemälda myndigheter den 8 april 1915
avgivit utlåtande i ärendet samt därvid överlämnat infordrat yttrande av
chefen för sjökrigsskolan.
I berörda yttrande har chefen för sjökrigsskolan uttalat, att det
vore med billighet och rättvisa överensstämmande, att sjökadetterna
under sin utbildning bereddes värnpliktigs avlöningsförmåner. Detta
kunde jämväl bliva nödvändigt med hänsyn till kadettkårens rekrytering.
Till följd av dels minskning i antalet antagna elever under år 1914, dels
ökning i avgången inom officerskåren, föranledd av respitårens borttagande,
dels ock den av riksdagen beslutade ökningen av officersbeställningarna
maste under vartdera av åren 1915 och 1916 antagas icke
mindre än 35 elever. Att erhålla ett sa stort antal dugliga elever kunde
bliva svårt. Men även andra rekryteringssvårigheter kunde för framtiden
befaras, då sjöofficersutbildningen krävde omkring ett år längre
tid än annan officersutbildning.
Föi egen del hava marinförvaltningen och chefen för marinstaben
i sitt förenämnda utlåtande anfört bland annat att, sedan mogenhetsexamen^
införts såsom kompetensvillkor vid sjökrigsskolan och hela
kadettkaren numera vore rekryterad enligt denna grund, någon anledning
icke längre förefunnes till olikhet i avlöningsförmåner mellan sjökadetter
och övriga officersaspiranter.
I sammanhang härmed hava sistbemälda båda myndigheter, under
erinran, att mariningenjörselever och -aspiranter redan av 1905 års riksdag
tillerkänts enahanda förmåner, föreslagit, att jämväl åt marininten- ''
dentselever och -aspiranter måtte utverkas värnpliktigs förmåner under
utbildningstiden. Skälen härtill vore, att såväl kompetens för antagning
som utbildningens längd och avlöningens storlek närmast efter
slutad utbildning vore desamma som för sjökadetter. Under utbildningstiden
tillfördes staten dessutom genom deras praktiska tjänstgöring en
för statsverket nyttig arbetsprodukt.
I likhet med myndigheterna anser jag, att sjökadetter samt marinmtendentselever
och -aspiranter böra komma i ''åtnjutande av till beväringen
hörande värnpliktigs förmåner under tjänstgöring. En ökning
av förslagsanslagen till naturaunderhåll åt personal vid flottan samt till
sjöbeväringens avlöning och beklädnad m. m. blir härigenom erforderlig,
och synes mig i samband härmed förstnämnda anslag böra ökas jämväl
med det belopp, som motsvarar kostnaden för naturaunderhåll till
mariningenjörselever och -aspiranter, vilken kostnad hittills ej varit
medtagen vid beräknandet av omförmälda anslag. Vidare lärer den nu å
mariningenjörkårens stat upptagna dagavlöningen och beklädnadsersätt
-
Femte huvudtiteln.
63
ningen för mariningenjörselever och -aspiranter böra utgå ur nämnda
stat och överföras till anslaget till sjöbeväringens avlöning och beklädnad
m. m.
En inom sjöförsvarsdepartementet verkställd beräkning bar givit
vid banden, att omförmälda båda anslag av nu nämnd orsak böra ökas
med nedan angivna belopp:
Anslaget till natur aunderhäll åt personal vid flottan:
för sjökadetter ........................................................................ kronor 25,084: 50
» mariningenjörselever och -aspiranter........................ » 1,120: 50
» marinintendentselever och -aspiranter ..................... »_4,684: 20
Summa kronor 30,889: 20,
vilket belopp torde böra avrundas till 30,890 kronor.
Anslaget till sjöbeväringens avlöning och beklädnad m. in.
för sjökadetter.............................................
» mariningenjörselever och -aspiranter
» marinintendentselever och -aspiranter
............. kronor 31,382:75.
.............. » 1,192: 50
.............. » 7,209: -
Summa kronor 39,784: 25
eller avrundat 39,785 kronor.
Å andra sidan kommer mariningenjörkårens stat att minskas med
nyss angivna belopp, 1,192 kronor 50 öre.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,
att sjökadetter samt marinintendentselever och
-aspiranter må från och med år 1917 under tjänstgöring
komma i åtnjutande av till beväringen börande
värnpliktigs förmåner.
9. Naturaunderhåll åt personal vid flottan.
Förslagsanslaget till naturaunderhåll åt personal vid flottan är i
riksstaten för år 1916 uppfört till belopp av 2,031,924 kronor.
I Kungl. Maj:ts proposition nr 60 för år 1914 angående sjöförsvarets
ordnande beräknas detta anslag för år 1917 till 2,061,346
kronor.
Till grund för upptagande av sistnämnda belopp låg följande
specifikation:
[16.]
[17.]
Naturaunderhåll
åt
personal vid
flottan.
(Ordinarie
anslag.)
64
Femte huvudtiteln.
1 |
K r |
o n o r. |
||||
Portionsersättning för 1 underofficer: |
||||||
225 dagar i land å 62 öre per dag................................. |
139 |
50 |
||||
140 » ombord » 88 » » » .... |
123 |
20 |
262 |
70 |
||
för 706 underofficerare ................. |
— |
— |
— |
— |
185,466 |
20 |
Portionsersättning för 1 reservofficersaspirant: |
||||||
365 dagar ombord ä 88 öre per dag........ |
— |
— |
321 |
20 |
||
för 20 reservoffieersaspiranter............. |
— |
— |
— |
— |
6,424 |
— |
Portionskostnad för 1 man av sjömanskären: |
||||||
195 dagar i land å 58 öre per dag ... |
113 |
10 |
||||
170 » ombord »88 » » » |
149 |
60 |
262 |
70 |
||
för 4,200 man av sjömanskåren.......................................... |
— |
— |
— |
— |
1,103,340 |
- |
Portionskostnad för 1 skeppsgosse: |
||||||
235 dagar i land å 58 öre per dag |
136 |
30 |
||||
130 » ombord å 88 » » » |
114 |
40 |
250 |
70 |
||
för 600 skeppsgossar ...... |
— |
— |
— |
— |
150,420 |
— |
Portionskostnad för beväring: |
||||||
841,720 tjänstgöringsdagar å, d" ^ 73 öre |
— |
— |
— |
— |
614,456 |
— |
Ersättning åt uppbördsmän vid vissa matinrättniDgar |
— |
— |
_ |
_ |
1,240 |
|
Summa |
— |
— |
— |
— |
2,061,346 |
20 |
De sålunda angivna portionsprisen äro desamma, som antagits för
anslagets beräknande för år 1916.
I förenämnda skrivelse den 2 november 1915 angående utgifterna
å vissa femte huvudtitelns anslag tör år 1917 har marinförvaltningen i
anslutning till beräkningen i förenämnda proposition föreslagit, att anslaget
i riksstaten för år 1917 måtte ökas med 29,422 kronor till
2,061,346 kronor.
Därefter har marinförvaltningen i skrivelse den 8 december 1915
hemställt att, förutom de uppbördsmän, som redan på grund av riksdagens
godkännande åren 1911 och 1913 åtnjöte särskild ersättning för
besvär, och ansvar i sina befattningar, även uppbördsmännen vid matinrättningarna
vid torpedberedskapen vid Karlskrona och Stockholms
stationer samt vid minberedskapen vid sistnämnda station med hänsyn
till det med dessa befattningar förenade arbete måtte erhålla dylik
gottgörelse, beräknad efter 10 kronor i månaden.
Femte huvudtiteln.
Of)
1 anslutning till uttalande i statsverkspropositionen den 14 maj [17.]
1914 liar Kung). Maj:t, såsom jag anhåller få erinra, genom nådigt s
brev
den 1 oktober 1914 angående regleringen av utgitterna undei riimle
riksstatens femte huvudtitel för år 1915 anmodat marinförvaltnmgen
___ som i skrivelse den 2G februari 1913 meddelat, att for utspisning
av lantportion å flottans fartyg skulle erfordras åtskilliga ändringar av
fartygens inredningar, vilken fråga av marinförvaltnmgen upptagits till
provning — att i samband därmed jämväl verkställa utredning, huruvida
och i vad mån under vissa förhållanden, såsom på grund av gynnsam
förläggningsplats eller andra omständigheter, sådana jämkningar
skulle kunna vidtagas i spisordningen ombord, att någon minskning i
priset för skeppsportion därigenom kunde ernås, samt till Kungl. Maj:t
inkomma med yttrande och förslag i dessa ämnen. _ ...
Sålunda anbefalld utredning har av marinförvaltningen avgivits i skrivelse
den 6 mars 1915, och har marinförvaltningen därvid på anförda
skäl uttalat, att ämbetsverket icke ansåge sig kunna föreslå vare sig
minskning i den kost, som bestås manskapet ombord, eller såsom en
följd därav eu minskning i beloppet av de kontanta medel, som ombord
bestås underofficerare till mathållning.
Med hänsyn härtill finner jag mig — utan att nu vilja, uttala mig
rörande möjligheten att åvägabringa någon omläggning i fråga om
spisordning*^ ombord — för närvarande icke kunna förorda jämkning
av skeppsportionspriset. ..
Marinförvalt.ningens hemställan beträffande särskild gottgorelse atuppbördsmännen
vid vissa angivna matinrättningar anser jag mig höra biträda.
I avseende å beräkningarna i ovanintagna tablå bär jag ingen annan
erinran än att antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga, på satt
jao- anmärkt under femte huvudtiteln, punkt 13, i statsverkspropositionen
''till 1915 års riksdag, bör utgöra 841,840 i stället för angivna 841,720
Såsom framgår av punkt 32 här nedan, ligger förstnämnda siffra till gran
även för beräkningen av anslaget till sjöbeväringens avlöning och beklädnad
in. in. Anmärkta oriktighet är dock så ringa, att den ej synes böra föranleda
ändring av slutsiffran för anslagets beräknade totalbelopp,
2,061,346 kronor. Ej heller torde sådan ändring erfordras på grund
därav, att beräkningen i nämnda tablå avser ett antal av <06 underofficerare,
medan i förslaget till stat för flottans underofficerskår för
år 1917 upptagits 710 underofficerare, eller med hänsyn till. den föreslagna
ersättningen till uppbördsmännen vid vissa matinrättningar.
Vidare anhåller jag få framhålla, att ifrågavarande anslag, i enlighet
med vad under punkt 16 sägs och under förutsättning av riksdagens
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 höft.
J ) Femte huvudtiteln.
[17. i bifall till däri gjord hemställan att värnpliktigs förmåner måtte få åtnjutas
jämväl av sjökadetter samt av marinintendentselever och -aspiranter,
bör ökas med ytterligare 30,890 kronor. Anslagets beräknade
ökning för år 1917 uppgår alltså till 29,422 + 30,890 = 60,312 kronor.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att,
under förutsättning av bifall till den i punkt
16 gjorda hemställan, i riksstaten för år 1917 öka förslagsanslaget
till naturaunderhåll åt personal vid flottan
1,11 kronor 2,031,924: —
med ............ » 60,312: -
kronor 2,092,236: —
Nybyggnad och underhåll.
10. Flottans nybyggnad och underhåll.
[18.] _ Reservationsanslaget till flottans nybyggnad och underhåll är i
byggnad och rlkssJatei1 för år 1916 uppfört med belopp av 2,963,950 kronor.
underhåll. 1 iorenamnda skrivelse den 8 oktober 1915 har marinförvaltnino-en
(°"e b„eträffande medelsbehoven för de ändamål, som skola tillgodoses genom
ag’ ifrågavarande anslag, anfört följande.
.1 likhet med föregående år hade varvscheferna vid flottans båda
stationer i sina förslag till beräknande av utgifterna för år 1917 i fråga
om detta anslag framhållit nödvändigheten av anslagets höjning.
Varvschefen vid flottans station i Karlskrona, som beräknat behovet
av underhållsmedel för år 1917 till 1,815,700 kronor, hade anfört, att
den höjning, 214,025 kronor, som det äskade beloppet innefattade i
jämförelse med den till därvarande varv för år 1915 anvisade delen av
anslaget, 1,601,675 kronor, betingades dels av tillkomsten av nya fartyg,
vilkas underhåll ålåge varvet, dels av den genom pågående krig inträffade
starka prisstegringen å så gott som alla materialier, vilken
prisstegring icke torde kunna förväntas snarligen skola upphöra, dels
ock av önskvärdheten att kunna bereda avlöningsförhöjning åt såväl
månads- som daglönare vid varvet. Varvschefen hade tillika framhållit,
att den begärda anslagsförhöjningen nödvändigt måste vidtagas, därest
varvet skulle bliva i stånd att till den utsträckning, som nu krävdes, kunna
hålla detsamma tilldelad fartygsmateriel i högsta möjliga krigsberedskap.
\ aivschefen vid flottans station i Stockholm hade återupprepat sin
under senare år gjorda framställning, att varvets andel av ifrågavarande
Femte huvudtiteln.
(»7
anslag måtte höjas med minst 220,000 kronor, för att materielen skulle
kunna underhållas i det skick, dess ändamål fordrade. Varvets andel,
som år 1915 vore 1,066,775 kronor, skulle sålunda behöva ökas till
1,286,775 kronor.
Stationsbefälhavarna hade beräknat, att till åtskilliga behov utom
varven erfordrades från ifrågavarande anslag för år 1917 ett belopp av
23,900 kronor i Karlskrona och 22,500 kronor i Stockholm.
Erforderligt anslag till flottans nybyggnad och underhåll för år
1917 skulle sålunda, med iakttagande därjämte att för marinförvaltningens
disposition avsåges det i propositionen nr 60 till 1914 års senare
riksdag för ändamålet angivna beloppet av 150,000 kronor, utgöra:
för Karlskrona varv och station 1,815,700 + 23,900 1,839,600.
för Stockholms varv och station 1,286,775 + 22,500 l,309,2/o.
till marin förvaltningens disposition 150,000.
Summa kronor 3,298,875: —
I den uti det till nyssnämnda proposition nr 60/1914 hörande statsrådsprotokollet
över sjöförsvarsärenden å sidan 278 intagna översiktstabell
över beräknade ordinarie och extra ordinarie kostnader för flottan
hade till flottans nybyggnad och underhåll för år 1917 upptagits
3,042,300 kronor, d. v. s. 256,575 kronor mindre än vad enligt förenämnda
redogörelse beräknats vara erforderligt.
Vid uppgörandet av de kostnadsberäkningar, som legat till grund för
de i ovannämnda översiktstabell angivna belopp, hade ansetts, att underhållskostnaderna
skulle kunna nedbringas till de däri upptagna beloppen
genom vissa åtgärder, såsom utrangering av föråldrade fartyg, förläggande
av vissa äldre fartyg i materielreserv och en del underhållsarbetens
utförande av fartygens besättningar. På grund av nu rådande förhållanden
hade emellertid dessa åtgärder icke kunnat i nämnvärd utsträckning
komma till utförande.
Sedan nyssnämnda beräkningar utfördes, hade emellertid såväl
arbets- som materialpriser i följd av pågående krig stegrats i en grad,
som ej kunnat förutses, och någon sänkning under de närmaste åren
torde ej kunna förväntas. Därtill komme, att fartygsmaterielen under
nuvarande förhållanden tagits i anspråk i en omfattning, varmed icke
heller vid beräkningarnas uppgörande räknats, och slutligen torde
frågan om avlönings! örhöjning åt varvens manads- och daglönai personal
icke kunna längre undanskjutas. I detta avseende hade marinförvaltningen
erinrat därom, att Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 27
augusti 1915 ställt till förfogande ett belopp av 50,000 kronor, att i
form av tillfällig löneförbättring användas till sådan ökning av arbetarnas
68
Femte huvudtiteln.
[18-]
Departements
chefens
yttrande.
vid flottans varv i Karlskrona löneförmåner för senare halvåret 1915
som av den rådande dyrtiden kunde betingas.
Det vore sålunda uppenbart, att en höjning av underhållsanslaget
utöver de i samma beräkningar angivna ''belopp vore oundgängligen
erforderlig, och ansåge marinförvaltningen med hänsyn härtill, att de
av stationsmyndigheterna uppgivna medelsbehoven borde tillgodoses.
Vid det förhållande att flera faktorer, som skulle kunna inverka
på bestämmandet av storleken av det ordinarie anslaget till flottans
nybyggnad och underhåll ännu behövde utredas, ansåge marinförvaltningen
sig icke böra föreslå, att detta anslag höjdes till ''det nu såsom
erforderligt beräknade beloppet, 3,298,875 kronor, utan endast till
3,042,300 kronor, såsom i propositionen nr 60/1914 angivits. Skillnadsbeloppet
eller 256,575 kronor, som till största delen erfordrades för av
kriget uppkomna ökade underhållskostnader ävensom till avlöningsförhöjningar
åt varvens arbetarpersonal, syntes i stället böra anvisas å extra stat.
På grund av det anförda har marinförvaltningen hemställt, att
Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att för år 1917 dels höja reservationsanslaget
till flottans nybyggnad och underhåll från det för år 1916
beviljade anslaget, 2,963,950 kronor, med 78,350 kronor till 3,042,300
kronor, dels. ock bevilja på extra stat ett belopp av 256,575 kronor
såsom tillfällig förstärkning av samma anslag.
Såsom jag vid behandlingen av frågan om förevarande anslag i
statsverkspropositionen till 1915 års riksdag erinrade, uttalades i förenämnda
proposition nr 60 1914 med avseende å de grunder, som däri
tillämpats vid beräkningen av anslaget, hurusom det funnits vara angeläget,
att sådana organisatoriska åtgärder vidtoges, som kunde verka
till. lättande av medelsbehovet för ifrågavarande anslag. Därvid syntes
i främsta rummet böra ifrågakomma utrangering av föråldrade fartyosamt
förläggande av vissa äldre fartyg i materielreserv. Sådana åtgärder
hade också förutsatts i det förslag till nybyggnads-, överförings- och
utrangeringsplaner, som i propositionen framlades.
Det beslut, som riksdagen fattade angående nybyggnad av krmsfartygsmateriel
under perioden år 1915—1919, avvek, såsom bekant, i
åtskilliga delar från Kungl. Maj:ts förslag i ämnet.
Med anledning därav anbefallde Kungl. Maj:t, såsom jag anhåller
ta erinra, den 17 september 1914 marinförvaltniugeu, chefen för marinstaben
och inspektören av flottans övningar till sjöss att, på grundvalen
av riksdagens berörda beslut samt med hänsyn till möjligheterna
för fartygsnybyggnadens utförande under de särskilda åren av perioden,
uppgöra och till Kungl. Maj:t inkomma med normalplaner för samma
Femte huvudtiteln.
6!)
period för sådan nybyggnad, för överföring av stridsfartyg från kustflottan
till lokalstyrkor, för fartygens utgående ur lokalstyrkor, för förläggning
i materiel reserv samt för utrangering av fartyg. Sådana normalplaner
hava av bemälda myndigheter avgivits med skrivelse den 16
april 1915, men hava dessa planer, vilka äro beroende av åtskilliga icke
uu kända omständigheter — såsom tidpunkten för nybyggda fartygs
färdigställande, erfarenheterna från nu pågående krig och flottans rustningar
m. in. — icke för närvarande ansetts böra fastställas.
Nämnda den 17 september 1914 anbefallde Kungl. Maj:t vidare
chefen för marinstaben att i anslutning till nyssnämnda planer uppgöra
och till Kungl. Maj:t inkomma med organisationsplan för flottan samt
med normalplan för flottans krigsberedskap och övningar, därvid sistnämnda
plan i vad rörde övningar ombord skulle uppgöras gemensamt
med inspektören av flottans övningar till sjöss. Arbetet med upprättande
av sålunda infordrade planer har ännu icke hunnit avslutas.
Jämväl anhåller jag få erinra, att jag beträffande de tillämpade
grunderna för beräkning'' av fartygens underhållskostnader vidare anförde
i förenämnda proposition nr 60, att den föreslagna utsträckningen
av övningstiden för de värnpliktiga och därmed sammanhängande övningsplan
föranledde, att vissa av flottans fartyg borde för det.kommande
beräknas vara rustade för övning längre tid årligen än hittills. I likhet
med den mening, som uttalats av andra försvarsberedningen,.ansåg
jag, att detta förhållande kunde komma att medföra en minskning ej
''blott i underhållskostnaderna, i det att eu del underhållsarbeten, vilka
nu försigginge på varven, skulle kunna utföras av fartygens besättningar,
utan även i de årligen erforderliga ut- och avrustningskostnaderna.
Med anledning härav hade jag ansett, att en reduktion borde
kunna göras i dittills beräknade enhetspriser för underhållet av l:a
klass pansarbåtar i kustflottan samt för l:a klass pansarbåtar och jagare
i lokalstyrkorna.
I skrivelse den 24 november 1914 angående utgifterna under
riksstatens femte huvudtitel för år 1916 har vidare av marinförvaltningen
framförts ett av varvschefen i Karlskrona väckt förslag att . till
underhållskostnadernas nedbringande maskin- och eldarpersonal från
fartygen skulle i viss utsträckning få användas till arbeten vid varvet;
och har Kungl. Magt i anledning härav den 18 juni 1915 anbefallt
marinförvaltningen, chefen för marinstaben och inspektören a"v flottans
övningar till sjöss att verkställa vidare utredning i detta ämne samt
gemensamt inkomma med det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.
Sådant förslag har ännu icke till Kungl. Maj:t avgivits.
Då sålunda, på sätt av marinförvaltningen framhållits och av mig
i det föregående närmare utvecklats, flera faktorer, som skulle kunna
[18-
70
Femte huvudtiteln.
inverka på bestämmande av en reviderad normal underhållsplan för år
1917, ännu äro under utredning eller eljest icke äro givna, synes mig
beträffande kostnaderna för en sådan normalplan, anledning icke föreigga
att frångå den beräkning av beloppet utav här ifrågavarande anslag
för år 1917, som angivits i propositionen nr 60 1914; och förordar
jag alltså, i likhet med ämbetsverket, att anslaget i riksstaten för
år 1917 uppföres med ett belopp av 3,042,300 kronor.
Beträffande därefter det av marinförvaltningen framställda förslaget
om anvisning på extra stat för år 1917 av ett belopp utav 256,575
kronor _ såsom tillfällig förstärkning av förevarande anslag vill jag till
en början erinra, att ämbetsverket i sin förutnämnda skrivelse den 24
november 1914 angående regleringen av utgifterna under riksstatens
eiJ1^ huvudtitel för år 1916 föreslagit enahanda tillvägagångssätt för
utfyllande av anslaget för sistnämnda år, utan att detta förslag föranledde
någon åtgärd från Kungl. Maj:ts sida. Det synes mig icke heller nu
vara erforderligt eller lämpligt, att eu dylik utväg anlitas. De omständigheter,
som av marinförvaltningen åberopats till stöd för detta förslag
hänföra sig huvudsakligen till av det pågående kriget uppkomna
ökade underhållskostnader ävensom till behövliga avlöningsförhöjnincar
åt varvens arbetarpersonal. I den mån i de ökade underhållskostnaderna
ingå utgifter för sådana rustnings- och underhållsarbeten, som
föranledas av den anbefallda mobiliseringen, komma utgifterna härför
givetvis att framgent som hittills bestridas av särskilda medel. I övngt
torde, även om med hänsyn till nu rådande pris på materialier
och arbete det icke. kan anses osannolikt, att en förstärkning av anslaget
kommer att visa sig nödvändig för år 1917, på grundvalen av
dessa pris för närvarande svårligen kunna göras någon ''tillförlitlig beräkning
av storleken utav eu sådan förstärkning. Därest emellertid
det ordinarie anslaget för år 1917 skulle visa sig otillräckligt, torde
Kungl. Maj:t böra äga att låta av tillgängliga medel förskjuta erforderlig
fyllnad, varom anmälan sedan lärer göras hos riksdagen för förskottets
ersättande. Jag tillåter mig i sådant hänseende erinra därom
att Kung!. Maj:t genom nådigt brev den 23 december 1915, i anslutning
till det förut omförmälda nådiga beslutet av den 27 augusti samma år,
ställt till varvschefens vid flottans station i Karlskrona förfogande ett
belopp av 50,000 kronor, att i form av tillfällig löneförbättring användas
till sådan ökning av arbetarnas vid flottans varv i Karlskrona löneförmåner
för första halvåret 1916, som av den rådande dyrtiden kunde
betingas; och skulle detta belopp av marinförvaltningen förskjutas och
sedermera till ersättande anmälas.
På grund av va(^ sålunda anförts kan jag icke understödja marinförvaltmngens
förslag i förevarande hänseende.
Femte huvudtiteln.
71
Jag
riksdagen
hemställer alltså, att Eders Kung]. Maj:t täcktes föreslå
att i riksstaten för år 1917 öka reservationsanslaget
till flottans nybyggnad och underhåll
nu...................................................... kronor 2,963,950: —
med......................................... »_78,350: —
till........................................................ kronor 3,042,300: —
[18-]
11. Krigsfartygsmateriel.
Vid 1914 års senare riksdag beslöts att för nyanskaffning under [19.]
åren 1915—1919 av krigsfartygsmateriel ^materiel8*"
a) bevilja ett anslag av 32,000,000 kronor och därav på extra stat (Ex”^"“agj
för år 1915 anvisa ett belopp av 6,400,000 kronor;
b) medgiva, att Kungl. Maj:t finge disponera de av 1911 års riksdag
för nyanskaffning av krigsfartygsmateriel beviljade, ännu icke använda
medel, 3,880,000 kronor, ävensom av 1912 och 1913 års riksdagar till
krigsfartygsmateriel avsatta medel, tillhopa 3,550,000 kronor, eller således
sammanlagt 7,430,000 kronor;
c) likaledes medgiva, att Kungl. Maj:t finge mottaga den av Svenska
pansarbåtsföreningen erbjudna gåvan, såvitt anginge två pansarbåtar,
alltså till ett belopp av 2,500,000 kronor; samt
d) under förutsättning att Kungl. Maj:t godkände riksdagens beslut
angående ny värnpliktslag och sjöförsvarets ordnande, bevilja ett ytterligare
anslag av 3,302,000 kronor, att utgå av värnskattemedel, samt
därav för år 1915 anvisa ett belopp av 100,000 kronor.
Riksdagen beslöt likaledes att ovan angivna belopp skulle användas
dels till byggande av två pansarbåtar och fyra jagare, dels till byggande
av undervattensbåtar för en sammanlagd beräknad kostnad av
9,750,000 kronor och dels för påbörjande eller byggande av ytterligare
krigsfartygsmateriel av slag, varom framdeles kunde av Konung och
riksdag bestämmas.
Vid anmälan den 17 september 1914 av riksdagens omförmälda
beslut blevo de av Kungl. Maj:t godkända i vad de avveko från
Kungl. Maj:ts förslag.
Av ovan omförmälda anslag å 32,000,000 kronor har därefter 1915
års riksdag, i enlighet med Kung]. Maj:ts förslag, på extra stat för år
1916 anvisat ett belopp av 6,400,000 kronor.
Jag tillåter mig att i detta sammanhang i korthet redogöra för de
åtgärder, som av Kungl. Maj:t vidtagits för anskaffning av ifrågavarande
krigsfartygsmateriel.
72
Femte huvudtiteln.
[19-] De1.1 17 september 1914 har Kung], Maj:t dels anbefallt marin
förvaltningen
att så skyndsamt som möjligt inkomma med huvudritningar
till en jagare av den typ, som av riksdagen ansetts böra komma
till användning . vid nybyggnad, och dels uppdragit åt eu kommission
av fyra sakkunniga att så skyndsamt som möjligt till Kung! Maj:t inkomma
med yttrande och förslag till typ för undervattensbåt i kustflottan.
Sedan Kungl. Maj:t den 25 september 1914 fastställt huvudritningar
till en l:a kl. pansarbåt och i samband därmed anbefallt marinförvaltningen
att från inhemska verkstäder infordra anbud å leverans av
skrov och andra huvudsakliga delar till två fartyg av ifrågavarande
slag, har Kungl. Maj:t den 1 december 1914 vid prövning av sålunda
infordrade anbud bemyndigat marinförvaltningen att avsluta kontrakt
med Kockums mekaniska verkstadsaktiebolag beträffande leverans av en
pansarbåt, vara arbetena skulle påbörjas samma år, och med Göteborgs
nya verkstadsaktiebolag beträffande leverans av en pansarbåt att
stapelsättas under år 1915.
\idare har Kung]. Maj:t, på framställning av marinförvaltningen
i skrivelse den 26 februari 1915, den 26 mars samma år fastställt
ritningar till de jagare, vartill 1914 års senare riksdag anvisat medel,
ävensom bemyndigat ämbetsverket att infordra anbud dels från
flottans varv i Karlskrona och inhemska skeppsbyggerifirmor å byggande
av skrovutrustning in. in. till eu eller eventuellt två dylika
jagare, dels ock från såväl inländska som utländska maskinverkstäder
å leverans av turbinmaskineri till desamma; och anbefalldes samtidigt
marinförvaltningen att med eget yttrande underställa Kungl. Maj:ts
Provning de ingivna anbuden och därvid avgiva förslag beträffande det
antal fartyg, som nu borde beställas. Kungl. Maj:t har därefter genom
nådigt brev den 9 juli 1915, efter framställning av marinförvaltningen,
dels antagit ett av Lindholmens verkstadsaktiebolag avgivet anbud å
leverans av skrov och skrovutrustning m. in. till två jagare, dels antagit
ett av aktiebolaget de Lavals ångturbin avgivet anbud å leverans av två
turbinmaskinerier m. in. till desamma, dels ock bemyndigat marinförvaltningen
att angående nämnda leveranser avsluta kontrakt med bemälda
anbudsgivare ävensom att gå i författning om anskaffning av
jagarnas utrustning i övrigt.
1 avseende slutligen å byggande av de undervattensbåtar, vartill
medel anvisats av 1914 års senare riksdag, hava, efter det förenämnda
kommission av sakkunniga avgivit yttrande rörande typfrågan, erforderliga
åtgärder vidtagits.
I detta sammanhang anhåller jag få erinra, att Kung]. Maj:t i proposition
(nr 130) till 1915 års riksdag föreslagit riksdagen att för sin de!
Femte huvudtiteln.
73
bestämma, att av de medel å tillhopa 45,232,000 kronor, som 1914 [19.]
års senare riksdag beviljat till nyanskaffning av krigsfartygsmateriel
under åren 1915—1919 eller vilkas disponerande för sådant ändamål
samma riksdag medgivit, den del, som beräknats icke åtgå till beslutade
två pansarbåtar och fyra jagare ävensom undervattensbåtar, eller
ett belopp av inemot 4,000,000 kronor, skulle användas till ytterligare
byggande av undervattensbåtar. Med anledning härav bestämde 1915
års riksdag, att av nämnda medel skulle, utöver vad som avsetts för
byggande av undervattensbåtmateriel enligt 1914 års senare riksdags
beslut, för samma ändamål användas ytterligare ett belopp av 1,950,000
kronor. Vid föredragning den 3 juni 1915 av riksdagens berörda skrivelse
godkände Kungl. Maj:t riksdagens beslut i vad det avvek från
Kungl. Maj:ts förslag, samt anbefallde marinförvaltningen att uppgöra
förslag till de åtgärder, som med anledning av Kungl. Maj:ts och riksdagens
beslut syntes böra vidtagas.
Marinförvaltningen har nu i förenämnda underdåniga skrivelse den
8 oktober 1915 föreslagit, att av det utav 1914 års senare riksdag för
nyanskaffning av krigsfartygsmateriel beviljade anslag å 32,000,000 kronor
måtte av riksdagen äskas anvisning för år 1917 av 6,400,000 kronor.
Då marinförvaltningens förevarande förslag står i överensstämmelse Departements
med den i propositionen nr 60 1914 antagna förutsättningen, att nybygg- yttrande,
nadsanslaget borde jämnt fördelas å de särskilda åren i nybyggnadsperioden,
har jag icke något att däremot erinra.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen
att av det av 1914 års riksdag for nyanskaffning
under åren 1915—1919 av krigsfartygsmateriel
beviljade anslag å 32,000,000 kronor anvisa på extra
stat för år 1917 ett belopp av 6,400,000 kronor.
12. Anskaffning av flygbåtsmateriel.
I proposition nr 60 angående sjöförsvarets ordnande till 1914 ars [20.]
senare riksdag framhölls (sid. 104 och 105), att en luftflotta, bestående Anskaffning
av flygbåtar, borde anskaffas samt att av ekonomiska skäl dennas omfattning
inom den närmaste tiden borde begränsas till 6 flygbåtar. Med (Extra anslag.)
en beräknad högsta livslängd av 3 år för flygbåtarna skulle, enligt
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 höft. 10
74
Femte huvudtiteln.
[20.] vad vidare anfördes i nämnda proposition, för vidmakthållande av en
dylik flygflotta den årliga nyanskaffningen omfatta 2 båtar.
I anslutning till dessa grunder begärde Kungl. Maj:t under femte
huvudtiteln hos riksdagen, att ett anslag av 73,750 kronor måtte beviljas
å extra stat för år 1915 till anskaffning av flygbåtsmateriel.
Denna framställning blev av riksdagen bifallen.
För att även under år 1916 2 flygbåtar måtte kunna anskaffas i
enlighet med uppgjord plan ^ till ett pris, beräknat till 35,000 kronor
för varje båt, beviljade därefter 1915 års riksdag, efter framställning
av Kungl. Maj:t, till anskaffning av flygbåtsmateriel på extra stat för
år 1916 ett anslag av 70,000 kronor.
Marinförvaltningen har nu i hemlig skrivelse den 8 oktober 1915
hemställt om utverkande hos riksdagen av ett anslag för ifrågavarande
ändamål av 185,000 kronor å extra stat för år 1917 samt därvid anfört,
bland annat, följande.
Oberäknat nyssnämnda, av 1915 års riksdag beviljade belopp å
70,000 kronor, förfogade marinen för närvarande över följande belopp
till anskaffning av flygbåtsmateriel, nämligen 200,000 kronor, överlämnade
från Allmänna försvarsföreningen, och 45,000 kronor från den
Björkquistska nationalinsamlingen. Erfarenheterna från nu pågående
krig hade givit vid handen, att åtminstone en del av luftflottan borde
vara av en större och starkare typ samt försedd med kraftigare motorer
än de hittills för marinens räkning förvärvade flygbåtarna, för vilka
kostnaderna, såsom förut nämnts, upptagits till 35,000 kronor för varje
flygbåt. Anskaffningskostnaden för flygbåtar av en sådan större typ
borde icke beräknas lägre än 50,000 kronor för flygbåt.
Med hänsyn till detta ärendes hemliga natur torde någon närmare
redogörelse i avseende å behovet av det av marinförvaltningen sålunda
äskade anslagsbeloppet icke lämpligen nu böra lämnas, utan torde de ämnet
rörande handlingarna få tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.
DePchetZTtB Såsom jag i statsverkspropositionen den 14 januari 1915 under
yttrande, femte huvudtiteln erinrade, hade såsom ett led i de rustningar, vilka
inom vårt land måst företagas på grund av det ännu pågående kriget,
anskaffats en del flygbåtsmateriel för marinen, för vilken kostnaderna
bestritts dels av de särskilda tillgångarna för sjöförsvarets sättande på
krigsfot och dels av gåvomedel. Ehuru sedan dess ytterligare gåvomedel
till icke oväsentliga belopp ställts till Kungl. Maj:ts förfogande
för ökning av marinens luftflotta, anser jag, att hos riksdagen nu bör
för ändamålet äskas ytterligare medel. Luftfartygens användning för
Femte huvudtiteln.
75
militära uppgifter har under kriget visat sig vara vida större och mångsidigare
än som före dess början kunnat antagas och samtidigt har
under trycket av förefintliga krigsbehov den tekniska utvecklingen pa
flygväsendets område gått synnerligen raskt framåt. Med hänsyn dart! ,
att nyanskaffningen av flygbåtar under år 1916 torde komma att bliva
relativt stor, synes emellertid enligt min mening kostnaden för ersättningsmateriel
under år 1917 icke behöva beräknas till högre belopp an
135,000 kronor eller 50,000 kronor mindre än mariniorvaltningen upptagit.
För att marinens flygvapen skall kunna bibringas erforderlig elfe -tivitet finner lag därjämte, i likhet med marinförvaltningen, av behovet
påkallat, att två olika typer, en tyngre och dyrbarare samt en fattare och
billigare, vid den fortsatta nyanskaffningen komma till användning
Jag hemställer fördenskull, att Eders Kungl. Magt behagade föreslå
riksdagen . , ,
att för anskaffning av flygbatsmatenel pa extra
stat för år 1917 bevilja ett anslag av 135,000 kronor.
[20.]
13. Periskop i reserv för undervattensbåtar.
1 sin förutnämnda hemliga skrivelse den 8 oktober 1915 har marin- [21.]
förvaltningen hemställt, bland annat, att Kungl. Maj-t måtte av riksdagen
på extra stat för år 1917 äska ett belopp av 120,000 kronor för undervattensanskaffning
av reservperiskop till undervattensbåtar, med ratt tor kung . ^ ,
Makt att redan år 1916 disponera hälften av nämnda belopp.
Berörda anskaffning avser visst antal reservperiskop dels till l:a
och dels till 2:a klass undervattensbåtar.
Med hänsyn till detta ärendes hemliga natur torde någon närmare
redogörelse i avseende å behovet av förevarande anslag icke lämpligen
nu höra lämnas, utan torde de ämnet rörande handlingarna få tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott.
Det synes mig med hänsyn icke minst därtill, att det nu pågående DeP=tssiökrio-et
starkt framhävt betydelsen av ett välordnat undervattensbåt- yttrande.
vapen? vara av största vikt, att inga åtgärder underlåtas, som tjäna att
vidmakthålla detta vapen. För sagda ändamål är det givetvis nödvändigt,
att periskop för undervattensbåtar finnas i reserv till erforderligt
antal. I främsta rummet lärer därvid föreliggande behov hora fyllas
beträffande undervattensbåtarna av l:a klass, varför jag icke har något
att erinra mot den för dessa båtar avsedda anskaffningen. Beträffande
‘b Femte huvudtiteln.
[21.] däremot anskaffning av här ifrågavarande materiel för 2:a klass undervattensbåtarna,
lärer få anses tillfyllest, om hälften av det utav marinförvaltningen
föreslagna antalet periskop inköpes. På grund härav synes
det ifrågasatta beloppet, 120,000 kronor, kunna minskas med ^4 000
kronor till 96,000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att
för anskaffning av periskop i reserv för undei
vattensbåtar pa extra stat för år 1917 bevilja ett
anslag av 96,000 kronor, med rätt för Kungl.''Maj:t
att därav disponera hälften eller 48,000 kronor redan
under innevarande år.
14. Modema arbetsmaskiner för flottans varv i Karlskrona.
[22.]
Moderna
arbetsmaskiner
för
flottans varv
i Karlskrona.
(Extra anslag.)
För anskaffning av moderna arbetsmaskiner för flottans varv i
Karlskrona beviljade 1915 års riksdag, på framställning av Kungl. Maj:t
ett anslag av 100,000 kronor, varav anvisades på extra stat för år 1916
ett belopp av 50,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta utanordna
sistnämnda belopp redan under år 1915.
Varvschefen vid flottans station i Karlskrona har i sitt till marinförvaltningen
år 1915 avgivna förslag angående beräknande av utgifterna
år 1917 för stationen i de delar, vilkas förvaltning tillhör honom
föreslagit, att anslagets återstående belopp, 50,000 kronor, måtte hos
riksdagen äskas på extra stat för år 1917. Tillika har varvschefen
hemställt, att ett ytterligare belopp av 50,000 kronor måtte för ändamålet
beviljas, och har varvschefen därvid anfört, att denna ökning med
ungefär halva beloppet behövdes till följd av inträffad högst betydlig
stegring i priset på arbetsmaskiner, vilken förorsakade, att de avsedda
maskinerna icke kunde erhållas för den därför beräknade kostnaden,
och till den andra hälften erfordrades för en anläggning för elektrisk
svetsning, vilken icke ingått bland de maskiner, varför det av riksdagen
beviljade anslaget beräknats.
Marinförvaltningen har i förenämnda skrivelse den 8 oktober 1915
meddelat, att ämbetsverket i samband med behandlingen av utsedda
kommitterades utredning och förslag angående utvidgning och modernisering
av flottans varv i Karlskrona komme att taga under prövning
varvschefens förslag om varvets förseende med anläggning för elektrisk
svetsning. Beträffande prisstegringen å de redan till anskaffning för
Femte huvudtiteln.
77
beviljade medel avsedda maskinerna instämde ämbetsverket i vad varvs- [22.J
chefen anfört; och har marinförvaltningen på grund härav hemställt
om utverkande hos riksdagen, att av det utav 1915 års riksdag för
ifrågavarande ändamål beviljade anslag återstående beloppet, 50,000
kronor, måtte anvisas å extra stat för år 1917 ävensom att för ändamålet
måtte beviljas ett ytterligare anslag å extra stat för år 1917 av
25,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att utanordna nämnda båda
belopp redan år 1916.
Mot marinförvaltningens berörda framställning har jag icke något
att erinra. Vad särskilt beträffar det föreslagna tilläggsbeloppet av m yttrande
25,000 kronor för anskaffning av ifrågavarande arbetsmaskiner, bland
vilka ingå en större axelsvarv och en elektrisk kompressor för en beräknad
kostnad av tillhopa omkring 60,000 kronor, finner jag detsamma
vara erforderligt med hänsyn till de pris, som maskiner av förevarande
slag för närvarande betinga. Då jag därjämte anser det vara av vikt,
att någon inskränkning uti ifrågavarande anskaffning icke äger rum,
enär dessa maskiner äro synnerligen behövliga för åstadkommande av
en ekonomisk varvsdrift, och det synes önskvärt, att anskaffningen i
sin helhet snarast möjligt verkställes, hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen
dels att av det utav 1915 års riksdag för anskaffning
av moderna arbetsmaskiner för flottans varv i
Karlskrona beviljade anslag av 100,000 kronor på
extra stat för år 1917 anvisa återstående, ännu icke
anvisade beloppet, 50,000 kronor,
dels ock att för omförmälda ändamål på extra
stat för år 1917 bevilja ett anslag av 25,000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att låta utanordna sistnämnda
båda belopp redan under innevarande år.
15. Transportmedel för flottans varv i Karlskrona.
Varvschefen vid flottans station i Karlskrona har i sitt till marinför- [23.]
valtningen år 1915 avgivna förslag till beräknande av utgifterna för Transportstationen
under år 1917 i de delar, vilkas förvaltning tillhör varvschefen, fv°rrv
hemställt om ökning av varvets transportmedel genom anskaffning av i Karlskrona,
följande materiel, nämligen: / (Extraanslag.)
78
Femte huvudtiteln.
[23.] dels 1 motorbåt för lättare transporter för en beräknad kostnad
av 20,000 kronor och
dels 2 150 tons kolpråmar av järn för en beräknad kostnad av
18,000 kronor för pråm eller tillsammans 36,000 kronor.
Beträffande den föreslagna motorbåten, för vilken hemställan om
medel av varvschefen gjorts under de två närmast förflutna åren, har
nämnde chef uttalat, att densamma vore avsedd att ersätta den nu 54
år gamla ångslupen Pilen, vilken enligt varvschefens mening dock icke
borde utrangeras utan förläggas i reserv för att vara tillgänglig vid
mobilisering och dylika tillfällen, då stora fordringar å tillgång av
transportmedel förekomme.
Vad beträffade de två kolpråmarna har varvschefen anfört,
hurusom åtskilliga av de varvet tillhöriga träpråmarna nu vore så gamla
och dyrbara att underhålla, att de borde utrangeras. Behovet av nya
pråmar för transport av kol m. m. gjorde sig för varje år alltmera
gällande och framträdde med särskild styrka under den år 1914 anbefallda
mobiliseringen av marinen.
Marinförvaltningen, som funnit de av varvschefen framhållna skälen
för de gjorda framställningarna till fullo motivera anskaffningen av den
begärda transportmaterielen, har i förberörda skrivelse den 8 oktober
1915 hemställt, att hos innevarande års riksdag måtte på extra stat för
år 1917 äskas ett anslag av 56,000 kronor för anskaffning av transportmateriel
för flottans varv i Karlskrona.
Departe
mentschefens
yttrande.
I likhet med myndigheterna anser jag, att en ökning av transportmaterielen
vid flottans varv i Karlskrona är erforderlig.
Beträffande den föreslagna motorbåten har varvschefen i Karlskrona
i den år 1913 till marinförvaltningen avlåtna skrivelse, vari begäran
första gången framställdes om denna anskaffning, anfört, att varvet för
lättare transporter och bogseringar för stationens och varvets behov
förfogade över — förutom några äldre f. d. fartygsångslupar — ångslupen
Blixten, då 42 år gammal, och den förut omnämnda ångslupen
Pilen. Dessa ångslupar vore så utslitna, att det icke kunde anses vara
med god ekonomi förenligt att fortfarande reparera och underhålla desamma.
Nämnda båda ångslupar vore jämväl synnerligen oekonomiska
därigenom, att deras fart numera vore ringa, i följd varav åter en dyrbar
tid ginge förlorad vid de ofta påkommande transporterna inom
Karlskrona fästnings skärgårdsområde, samt krävde mycket folk och
omkostnader, då de nästan ständigt måste hållas uppeldade. Den stora
alltjämt fortgående utvecklingen av arbetena å varvet nödvändiggjorde
fördenskull tillgång till en tidsenlig och besparande båt.
Femte huvudtiteln.
79
Deri utredning, som sålunda lämnats i förevarande hänseende, synes
mig giva vid handen, att anskaffning av ifrågavarande motorbåt icke
längre bör undanskjutas.
Med avseende å de till anskaffning ifrågasatta två större kolpråmarna
av järn skulle även dessa enligt min mening fylla ett föreliggande
behov. Men då Karlskrona station äger en synnerligen god och välordnad
mobiliseringskaj, varigenom behovet av anskaffning på en gång
av två sådana pråmar synes mindre trängande, och med hänsyn jämväl
till andra angelägna anslagsbehov anser jag, att med anskaffande av
den ena av dessa pråmar kan tills vidare anstå. Däremot finner jag,
att begäran nu bör till riksdagen framställas om beviljande av erforderliga
medel till en dylik pråm.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kung!. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att för anskaffning av transportmedel för flottans
varv i Karlskrona bevilja på extra stat för år 1917 ett
anslag av 38,000 kronor.
16. Utvidgning och modernisering av flottans varv i
Karlskrona.
I skrivelse den 30 maj 1913 angående regleringen av utgifterna
under riksstatens femte huvudtitel för år 1914 anhöll riksdagen, att
Kungl. Maj:t måtte föranstalta om erforderlig utredning rörande Karlskrona
örlogsvarvs utvidgning och modernisering, i syfte att å varvet
skulle kunna utföras nybyggnader av pansarbåtar och andra krigsfartyg,
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde
föranleda.
Med anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t den 2 april 1914 åt en
kommitté under ordförandeskap av vai-vschefen vid flottans station i
Karlskrona, kommendören A. B. Juel, att verkställa sådan utredning;
och föreskrev Kungl. Maj:t därvid tillika, att vid nämnda utredningsarbete
borde särskilt tagas i övervägande, huruvida den ifrågasatta utvidgningen
och moderniseringen av varvet lämpligen borde äga rum
successivt i särskilda perioder.
Nämnda kommitté avgav den 23 mars 1915 utredning och förslag
i ämnet. Kommittén anförde därvid, bland annat, att kommittén tänkt
sig de erforderliga åtgärderna för verkstädernas utvidgning och den
[23.]
[24.]
Utvidgning
och modernisering
av
flottans varv
i Karlskrona.
(Extra anslag.)
80
Femte huvudtiteln.
[24.] maskinella utrustningens anskaffande fördelade i tre grupper samt arbetenas
och anskaffningens utförande verkställda successivt i tre skeden
så att varje grupp av arbeten utfördes under motsvarande skede. Utvecklingsskedena
borde enligt kommitténs åsikt bliva följande:
l:a skedet: de moderniseringsarbeten, som vore nödvändiga för att
ställa verkstäderna i nivå med den moderna utvecklingen för fyllande av
de krav, som hittills ställts på Karlskrona varv;
2.a skedet: de förändringar och utvidgningar, som borde vidtagas
för att sätta varvet i stånd att jämte vanliga underhållsarbeten samtidigt
hava under byggnad intill fyra undervattensbåtar eller en jagare
och två undervattensbåtar; samt
3:e skedet: de förändringar och utvidgningar, som vore nödvändiga
för att samtidigt med ovannämnda underhållsarbeten och nybyggnader
kunna på rimlig tid bygga en l:a klass pansarbåt.
Enligt verkställda beräkningar skulle kostnaderna ställa sig på
följande sätt:
I ärendet hava marinförvaltningen och chefen för marinstaben den
19 november 1915 avgivit gemensamt utlåtande. Bemälda myndigheter
hava därvid förklarat sig anse att, för att Karlskrona varv snarast
möjligt skulle kunna fylla detsamma tillkommande uppgifter, de arbeten,
som enligt kommitténs förslag tillhörde l:a och 2:a skedena, borde
komma till utförande samtidigt. Frågan om utförande av de arbeten,
som enligt, förslaget skulle .tillhöra 3:e skedet, syntes böra ställas på
framtiden, i främsta rummet i avvaktan på de erfarenheter, som det pågående
världskriget kunde komma att lämna i avseende på eventuella
modifikationer i fråga om för våra förhållanden lämpliga fartygstyper
och försvarsanordningar i övrigt.
Kostnaderna för arbetena under l:a skedet hava av myndigheterna
beräknats till 962,200 kronor och under 2:a skedet, lika med kommittén,
till 365,700 kronor, eller tillhopa 1,327,900 kronor; och hava myndig
-
) Sedan det lios 1915 ars riksdag äskade anslaget till moderna ai''betsmaskiner
för flottans varv i Karlskrona bifallits, borde detta belopp enligt kommitténs mening
minskas med 100,000 kronor. s
l:a skedet..
2:a skedet..
3:e skedet...
kronor °)969,200: —
» 365,700: —
_ 941,400: —
Summa kronor 2,276,300: —
Femte huvudtiteln.
81
heterna hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå innevarande års riks- [24.]
dag att för modernisering av ilottans varv i Karlskrona bevilja ett
anslag av 1,327,900 kronor och därav anvisa på extra stat för år 1917
ett belopp av 450,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t dels att av
sistnämnda belopp disponera 150,000 kronor redan under år 1916 och
dels att med avseende å de föreslagna arbetenas utförande låta vidtaga
de ändringar, som under arbetets gång kunde finnas erforderliga och
som kunde ske inom ramen av de beräknade kostnaderna.
Förevarande synnerligen omfattande och betydelsefulla ärende be- Departementsfinner
sig ännu icke i det skick, att det kan underställas Kungl. Maj:ts yttrande,
prövning. Med hänsyn till vikten av att frågan snarast möjligt vinner
sin lösning anser jag emellertid, att medel för ändamålet böra tagas i
beräkning vid framställningen till riksdagen i fråga om anslagsbehoven
för år 1917. Kostnaderna i sådant hänseende synas mig kunna beräknas
till omkring 1,250,000 kronor och torde härav för år 1917 böra
upptagas ett belopp av 250,000 kronor.
Jag hemställer alltså, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att
i avvaktan på den proposition angående beviljande
av anslag för utvidgning och modernisering
av flottans varv i Karlskrona, Kungl. Maj:t må komma
att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål bland
de extra anslagen å femte huvudtiteln för år 1917 beräkna
ett belopp av 250,000 kronor.
17. Beklädnadsverkstäder och beklädnadsforråd m. m. vid
Karlskrona station.
I skrivelse den 14 februari 1911 har marinförvaltningen anmodat [25.]
stationsbefälhavaren vid flottans station i Karlskrona att framdeles, Beklädnadsdärest
anledning förefunnes att antaga, att de kostnader, som utginge T^kk]tääddneJd°Bch
för kronans tvätt, skulle kunna nedbringas genom anläggning av en förråd m. m.
tvättinrättning, avsedd antingen endast för flottans behov eller för Tld^taart1“0knrona
marinens och arméns avdelningar i Karlskrona gemensamt, inkomma (Bxtraanfll’ag)
med förslag i berörda hänseende.
Bihang till riksdag eris protokoll 1916. 1 samt. 1 höft.
11
82
Femte huvudtiteln.
[25.] Bemälde stationsbefälhavare har nu i skrivelse till marinförvaltningen
den 27 augusti 1915 gjort framställning om utverkande av erforderliga
medel dels för anläggning av en ny tvätt- och badinrättning vid stationen,
dels ock för anordnande av nya lokaler för skräddar- och skomakarverkstäder
samt beklädnadsförråd ävensom för förvaltningsdirektionen och
beklädnadsintendenten därstädes.
Beträffande den föreslagna anläggningen av en ny tvätt- och badinrättning
har därvid stationsbefälhavaren, med bifogande av till ärendet
hörande handlingar, anfört följande.
Under flera år hade det varit ett önskemål att erhålla en för stationen
och varvet gemensam tvättinrättning. Förutom tvättanstalten å
flottans sjukhus, vilken icke vore större än som erfordrades för sjukhusets
behov, ägde stationen endast den tvättinrättning, som vore anordnad
i sjömanskårens kokhus- och matsalsbyggnad. Denna tvättinrättning
toges alltjämt i anspråk till sin yttersta kapacitet, men förmådde
icke tillnärmelsevis utföra alla de tvättarbeten, som vore behövliga,
utan måste stationen, varvet och vid stationen liggande fartyg i
stor utsträckning anlita enskilda entreprenörer för att få tvätten verkställd.
Av uppgifter, som bifogats stationsbefälhavarens framställning,
framginge, att kostnaden för tvätt, som verkställts i den nuvarande
tvättinrättningen vid stationen, utgjorde, efter avdrag av de avgifter,
som inbetalts för tvätt, verkställd av stammanskapet självt, i jämnade
tal:
År 1911 ....................... 5,800 kronor.
» 1912 ........................ 5,900 »
» 1913 ........................ 8,200 »
» 1914 ........................ 8,600 i>
Sammanlagda utgifterna för tvätt, som för stationens, varvets och
vid stationen förlagda fartygs räkning verkställts i privata tvättinrättningar,
uppginge enligt omförmälda uppgifter i runda tal till:
År 1911..................... 15,400 kronor.
» 1912..................... 14,500 »
» 1913.................... 17,000 d *»)
Att en dylik fördelning och splittring i fråga om tvättarbetena —
yttrade stationsbefälhavaren vidare — måste för kronan vålla stor om -
*) För år 1914 saknas fullständig uppgift.
Femte huvudtiteln.
83
gång och onödigt dryg kostnad, torde ligga i öppen dag, och detta
desto mera som de privata tvättanstalterna i Karlskrona vore alldeles
otillräckliga för flottans årligen stigande behov, i följd varav entreprenörer
på långt håll utom stationen ofta mast användas. Sålunda
hade tvättinrättningar i Malmö, Växjö och på andra orter utfört en stor
del av förutnämnda tvätt. Att få denna tvätt ombesörjd vid Karlskrona
kustartilleriregemente eller Karlskrona grenadjärregemente hade ej låtit
sig göra, enär dessa regementens tvättanstalter icke kunde mottaga
arbeten utöver egna behovet.
Orsaken till att anordnandet av en för stationen och varvet gemensam
tvättinrättning under årens lopp blivit allt mera trängande
läge huvudsakligen uti flottans fortskridande utveckling och därav följande
ökning av personal och materiel. Men härtill komme, att kronan
numera, enligt medgivande av senare årens riksdagar, hade att ombesörja
och bekosta tvätten dels av de värnpliktigas kronoljeklädnadspersedlar
under detta manskaps förläggning i land, dels ock under den
kallare årstiden av såväl värnpliktigas som stammanskaps persedlar
under sjökommendering, varjämte likaledes medgivits, att under sjöexpeditioner
under den kallare årstiden tvättning av kojer, madrassöverdrag
m. fl. dylika inventarier Ange, efter fartygschefs beprövande,
äga rum i land på kronans bekostnad. Efter denna väsentliga utökning
av kronans åliggande att ombesörja tvätt måste kravet på en tidsenlig
tvättinrättning av tillräcklig kapacitet nu anses oavvisligt.
Stationens nuvarande badinrättning vore jämväl inrymd i kokhusoch
matsalsbyggnaden. Badinrättningen hade med hänsyn till det under
senare åren vid stationen förlagda stora antalet manskap — icke minst
värnpliktiga — visat sig alldeles otillräcklig och synnerligen olämpligt
belägen.
Den nuvarande tvätt- och badinrättningen kunde icke utvidgas.
En del av dess lokaler vore dessutom ytterst behövlig för att lämna
bättre utrymme för köksavdelningen och för den nyinrättade avdelningen
för korvtillverkning, vilka ändamål således närmare motsvarade
byggnadens egentliga uppgift och tillkomst. Vidare syntes en annan
del av lokalerna böra användas för marketenteri åt manskapet. För
närvarande vore nämligen marketenteriet hänvisat till några laga rum
i jordvåningen av kasern II, vilka även i avseende å utrymme vore i
hög grad otillfredsställande med hänsyn till den stora frekvensen. Behovet
för manskapet av en luftig och tilltalande marketenterilokal funne
stationsbefälhavaren synnerligen trängande.
[25.]
84
Femte huvudtiteln.
Anordningarna för tvätt och för bad borde otvivelaktigt fortfarande
vara sammanförda i en byggnad, enär därigenom åstadkommes väsentliga
besparingar i driftkostnader; och borde denna byggnad lämpligen
förläggas å Stumholmen.
I avseende å den föreslagna tvättinrättningens ekonomiska bärighet
ville stationsbefälbavaren särskilt framhålla den avsevärda årliga besparing
för kronan, som skulle uppkomma genom att i samband med
denna tvättinrättning anordna en anläggning för tvätt av trassel och
torkdukar. Härigenom skulle enligt gjord beräkning minst 12,000
kronor per _ år besparas. Då därtill komme, att tvätt å privata tvättanstalter,
vilken jämlikt förut meddelade uppgifter numera droge stor
kostnad, icke torde efter den nya tvättinrättningens tillkomst erfordras,
syntes det otvivelaktigt, att tvättinrättningen skulle bliva ekonomiskt
fördelaktig för kronan, även om, såsom naturligt vore, den nya större
anstalten komme att medföra ökad driftkostnad.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att stationsbefälhavaren i
Karlskrona förfrågat sig hos cheferna för övriga truppförband i Karlskrona,
huruvida jämväl de dem underställda truppförbanden behövde
anlita tvätt- och badinrättningen, för den händelse ny sådan komme att
anläggas vid Karlskrona station.
Chefen för Karlskrona kustartilleriregemente har till svar härå
meddelat, att regementet redan vore tillgodosett i förevarande avseende,
i det att såväl tvätt- som badinrättning funnes inrymd i regementets
exercishus. Då dessutom anslag beviljats för uppförande av en tvättstuga
å Ivungsholms fort i och för tvättning av därstädes förlagt manskaps
kläder, ansåge regementschefen det kunna ifrågasättas, huruvida
de fördelar, som möjligen skulle vinnas genom användande för regementets
räkning av den ifrågasatta nya tvättinrättningen, komme att
uppvägas av de olägenheter, vilka klädernas transport från de olika
platserna skulle medföra, samt den ökade kostnad för tvättningen,
som därigenom komme att uppstå. Regementschefen ansåge sig fördenskull
höra avböja, att stationens tvätt- och badinrättning jämväl avsåges
för regementet.
Chefen för Karlskrona grenadjärregemente har meddelat, att en
till Stumholmen förlagd tvätt- och badinrättning för Karlskrona station
ej lämpligen kunde beräknas finna användning för regementet, enär
regementet redan ägde egen badinrättning samt, vad tvättinrättning
beträffade, regementet hade utsikt att inom närmaste år erhålla egen
sådan, vilket vore en fördel, enär därigenom de långa transporterna
Femte huvudtiteln.
till Stumholmen av tvättkläder kunde undvikas och möjlighet beredas [25.]
att i egen tvättinrättning direkt kontrollera tvättklädernas behandling.
Kompanibefälhavaren för det i Karlskrona förlagda Gota ingen]orkårs
fästningskompani har meddelat, att kompaniet begagnade grenadjärregementets
badinrättning emot särskild ersättning och iinge sm
tvätt ombesörjd vid privat tvättinrättning. Skulle en tvätt- och badinrättning
på Stumholmen komma till stånd, ansåge kompanibefälhavaren,
att denna kunde finna användning för ingenjör kompaniet, om
kostnaderna ej bleve större än för närvarande samt baden kunde erhållas
på lämpliga tider.
Med avseende å de ifrågasatta nya lokalerna, för skraddar- och
skomakarverkstäder samt beklädnadsförråd ävensom för förr ältning sdirektionen
och beklädnadsintendenten har stationsbefälbavaren i Karlskrona i
förberörda skrivelse den 27 augusti 1915 yttrat följande.
De lokaler, som nu funnes för omförmälda ändamål, vore sedan
äldre tid inrymda i den s. k. modellsalsbyggnaden å varvet, vilken torde
hava uppförts under 1700-talet. I synnerhet verkstäderna, innefattande
arbetsrum för skrädderi och skomakeri, samt bekladnadsforradet för
förvaring av beklädnad och materialier därtill vore numera alldeles för
trånga och olämpliga samt kunde icke tillnärmelsevis gorå anspråk pa
att fylla de betingelser i avseende å utrymme, luftighet samt ovng
praktisk och hygienisk anordning, som numera måste stallas pa dylika
lokaler. Det vore också att förutse, att dessa överbefolkade verkstader
inom en snar framtid bleve utdömda såsom arbetslokaler. Därjämte
vore att märka, att under senaste åren tidsenliga maskiner for skomakeri
kommit till användning och att dessa, jande de som -ytterHo-are
torde komma att anskaffas, för sitt fulla utnyttjande krävde mera
utrymme och lämpligare uppställning än som kunde åstadkommas inom
nu disponerade lokaler. . .n
Förvaltningsdirektionens nuvarande expeditionslokaler, vilka tor
närvarande vore inrymda i samma byggnad som omförmalda verkstader
och förråd, skulle vid förflyttning på samma gång som namnda verkstader
och förråd komma till användning i samband med ett annat synnerligen
angeläo-et krav. Hit borde nämligen stations krigsrätten flyttas, vilken
nu disponerade tre större rum i samma våning som befälhavande amiralens
och station sbefälhavarens expedition. Med den utvidgning, som under
åren givits åt befälhavande amiralens och stationsbefälhavarens tjänsteområden,
hade det visat sig alldeles nödvändigt att bereda större utrymme
för dennes expedition. Ett sätt att tillgodose detta vore, att
8b Femte huvudtiteln.
[25.] åt stationskrigsrätten tillsvidare anvisades lokal, där förvaltnino-sdirektionen
för närvarande vore inrymd.
Beträffande disposition av nuvarande verkstads- och förrådsrum
vore stationsbefälhavaren icke för det dåvarande i tillfälle avgiva förslag.
Med den efterfrågan på utrymmen, som gjorde sig gällande, skulle de
emellertid säkerligen icke komma att bli oanvända.
I avseende å platsen för de nya lokalerna för ifrågavarande verkstäder
m. m. ansåge stationsbefälhavaren för tjänsten i hög grad önskvärt
att de förlädes till Stumholmen, där förut de till förvaltningsdirektionens
tjänsteområde hörande sjöbeväringens beklädnadsförråd
spannmåls- och proviantförråden, kronobageriet och kronokvarnen vore
belägna.
8*n förberörda skrivelse till marinförvaltningen den 27 augusti
i*iar ^tionsbefälhavaren i Karlskrona överlämnat, bland annat, av
vederbörande stationsingenjör uppgjorda alternativa förslag med tillhörande
ntningar till byggandet av här ifrågavarande etablissement, av
vilika det ena förslaget, betecknat med alternativ I, omfattar såväl tvättoch
badinrättning som verkstäder och förråd m. in. i en byggnad, placerad
omedelbart norr om Stumholmsbron, och det andra, alternativ II,
innefattar tvätt- och badinrättning i en byggnad å samma plats som
byggnaden enligt alternativ I samt verkstäder och förråd m. m. i en
annan byggnad å Stumholmen söder om nuvarande beväringsbeklädnadsförradet.
Sammanlagda kostnaderna beräknas enligt alternativ I till
601,300 kronor och enligt alternativ II till 617,200 kronor, därav för
byggnaden for tvätt- och badinrättningen 346.400 kronor och för byggnaden
för verkstäder och förråd m. m. 270,800 kronor. Det senare alternativet
ställer sig sålunda 15,900 kronor dyrare än det förra.
F°r ^ kar stationsingenjören förordat alternativ II, enär planerna
de olika byggnaderna härigenom kunde göras mera ändamålsenliga
och . bättre möjlighet funnes att i framtiden genomföra eventuellt behövliga
smärre förändringar eller tillägg i utrymmen. Alternativ II
nre ytterligare fördelen, att ny pannanläggning icke behövde
utföras, enär den nu i beklädnadsförrådet befintliga kunde komma till
användning, varjämte det för anläggningen i dess helhet erforderliga
anslagsbeloppet vid upptagande av två särskilda byggnader kunde fördelas
på flera år.
Över berörda, förslag hava förste läkaren och förvaltningsdirektionen
v.ar sig avgivit yttranden, därvid bemälda myndigheter, som ansett
sig böra giva företräde åt alternativ II, framställt vissa smärre anmärkningar
mot detta förslag.
Femte huvudtiteln. "1
Jämväl statiousbefälhavaren bär på av statiönsingenjören angivna [25.]
skäl såsom ojämförligt förmånligast förordat det förslag — alternativ
II _ gom upptoge två särskilda byggnader, samt förklarat sig icke hava
något väsentligt att erinra mot inredningen av de två byggnaderna, varjämte
stationsbefälhavaren ansett, att de av förste läkaren och förvaltningsdirektionen
föreslagna mindre ändringar borde vid byggnadsarbetets
utförande iakttagas.
Med en därefter den 8 oktober 1915 till marinförvaltningen avlaten
skrivelse har stationsbefälhavaren överlämnat av stationsingenjören uppgjort
förslag jämte ritning till vissa ändringsarbeten i de lokaler i sjömanskårens
kokhus- och matsalsbyggnad, vilka nu upptoges av tvattoch
badinrättningen. Dessa ändringsarbeten avse den nuvarande badavdelningens
inredning till lokal för korvtillverkning och kylrum för en
beräknad kostnad av 10,450 kronor samt den nuvarande tvättavdelningens
inredning till marketenteri in. m-, varför upptagits eu kostnad av 9,580
kronor. Kostnaderna för nämnda arbeten, däri inberäknat vissa andia
i samband därmed erforderliga ändringar för ett belopp av 2,410 kronor,
uppgå sålunda till sammanlagt 22,440 kronor. Mot detta förslag har
stationsbefälhavaren förklarat sig icke hava något att erinra.
Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 8 oktober 1915 angående
regleringen av utgifterna under femte huvudtiteln för år 1917
till behandling upptagit det av stationsbefälhavaren i Karlskrona sålunda
väckta byggnadsprojektet samt därvid anfört följande.
Vad tvättinrättningen beträffade ansåge marinförvaltningen, att den
av stationsbefälhavaren överlämnade utredningen till fullo visade, att
betydande besparingar kunde ernås genom anläggande av en för stationens
och varvets behov tillräcklig och för dem gemensam tvättinrättning,
avsedd att jämväl kunna utföra tvätt för till stationen förlagda
rustade fartyg. På samma gång marinförvaltningen funne påtagligt, att
Karlskrona grenadjärregemente borde hava sin egen badinrättning, ansåge
ämbetsverket, att grundad anledning förefunnes att, antaga, att
det för kronan vore ekonomiskt fördelaktigt att undvika den kostnad,
som skulle betingas av en särskild för nämnda regemente avsedd
tvättinrättning, för såvitt tvättning kunde erhållas i kronans tvättinrättning
Det vore emellertid icke av någon särskild vikt för frågans bedömande,
huruvida grenadjärregementets tvätt komme att ombesörjas i
den nya tvättinrättningen, enär denna i varje fall med hänsyn till växlande
behov måste erhålla sådan omfattning att, om så befunnes lämpligt,
även -sagda tvätt där kunde emottagas. Med stöd av vad sålunda
88
Femte huvudtiteln.
:25.] andragits ville marinförvaltningen tillstyrka stationsbefälhavarens i Karlskrona
förslag angående uppförande av en ny tvätt- och badinrättning
för stationen. °
Beträffande särskilt den föreslagna badinrättningen ansåge marinförvaltningen
ur hygienisk synpunkt vara av stor vikt, att åt den flottans
personal, som tjänstgjorde å Karlskrona station, varv eller ombord å till
stationen förlagda rustade fartyg, bereddes möjlighet att erhålla varmbad
i större utsträckning än som hittills varit möjligt med anlitande av
den nuvarande bristfälliga och otillräckliga badinrättningen. Denna
uppfyllde nämligen ej de berättigade krav, som i sådant hänseende
måste ställas pa en badinrättning för en station med så stor personal,
som i Karlskrona förekomme. Om emellertid en ny tidsenlig badinrättning
komme till stånd, syntes det lämpligt, att jämväl Karlskrona kustartillei
iregementes i Karlskrona förlagfla personal finge begagna densamma,
enär regementets egen badinrättning — enligt de upplysningar
marinförvaltningen inhämtat — icke kunde anses tillfredsställande i sitt
nuvarande skick, och det givetvis icke borde påkostas utbyggnad av densamma,
om en badinrättning på Stumholmen komme till stånd.
Enligt marinförvaltningens uppfattning vore vidare ur två särskilda
synpunkter viktigt att erhålla nya beklädnad sv evkstäder^ nämligen dels
emedan de nuvarande verkstäderna vore av så otillfredsställande hygienisk
beskaffenhet, att arbetarna lede men av att därstädes utföra arbetet,
och dels enär det med stöd av den erfarenhet, som vunnits såväl under
fredstjänstgöring som särskilt under mobiliseringen, visat sig nödvändigt,
att beklädnadsverkstäderna erhölle större kapacitet. Den arbetsprodukt’
som i de nuvarande verkstäderna kunde erhållas, motsvarade icke de krav’
vilka, även då fångvården i största utsträckning anlitades för tillverkning
av kläder och skodon, måste fyllas av beklädnadsverkstäderna.
Vidare hade erfarenheten under mobiliseringstiden till fullo ådagalagt^
faran ur militär synpunkt av att icke hava ett tillräckligt reservförråd
av beklädnadspersedlar och materialier. Åven ur ekonomisk
synpunkt hade denna brist visat betänkliga följder. En nödvändig förutsättning
för åstadkommande av ett dylikt''förråd vore, att tillgång
funnes å tillräckliga förrädslokaler av lämplig beskaffenhet. I detta avseende
motsvarade de nu disponibla lokalerna i samma hus som beklädnadsverkstäderna
icke behovet, och utvidgningsmöjlighet saknades.
Vad beträffade lokaler för förvaltningsdirektionen borde framhållas,
att behov av nya lokaler ej förelåge så länge de gamla beklädnadsverkstäderna
användes, men om dessa och beklädnadsförrådet flyttades,
bleve det givetvis för arbetets ledning och kontroll nödvändigt, att
Femte huvudtiteln.
89
jämväl förvaltningsdirektionens och beklädnadsintendentens lokaler inrymdes
i samma hus.
Med stöd av det anförda Unge marinförvaltningen tillstyrka stationsbefälhavarens
förslag till anläggning av nya beklädnadsverkstäder
och förråd, inrymmande jämväl lokaler för förvaltningsdirektionen och
beldädnadsintendenten.
I avseende på byggandet av ifrågavarande etablissement förelåge,
såsom förut nämnts,’ två alternativ. Det ena, alternativ I, avsågo att
sammanföra allt i eu och samma byggnad, under det att enligt, det
andra, alternativ II, tvätt- och badinrättningen skulle förläggas i eu
byggnad samt beklädnadsverkstäder m. in. i en annan. Sammanlagda
kostnaderna beräknades i förra fallet till 601,300 kronor och i senare
fallet till 617,200 kronor. Ehuru det sålunda ur kostnadssynpunkt
skulle vara förmånligare att välja det förra alternativet, hade stationsbefälhavaren
likväl förordat att bygga två byggnader med hänsyn till
de avsevärda olägenheter, som skulle uppkomma genom att sammanföra
anstalter med så vitt skilda uppgifter i en och samma byggnad. Marinförvaltningen
delade den av stationsbefälhavaren uttalade åsikten i detta
avseende, och hade ämbetsverket beträffande de uppgjorda ritningarna
och kostnadsförslagen intet i huvudsak att erinra. De smärre jämkningar,
som kunde påkallas av förvaltningsdirektionens och förste läkarens
erinringar, torde utan ökad kostnad kunna vidtagas, da detaljritningar
till byggnadernas uppförande utarbetades.
Ett av de skäl, på vilka stationsbefälhavaren grundat sin framställning
om förflyttning av de nuvarande i sjömanskårens m afrättning
inrymda tvätt- och badinrättningarna vore, att på sådant sätt i ledigblivande
lokaler i sagda hus skulle kunna beredas utrymme för marketenteri
samt bättre lokal för korvtillverkningen.
Behovet av ett bättre marketenteri för sjömanskårens kaserner.hade
sedan länge gjort sig gällande och jämväl blivit av marinförvaltningen
inför Kungl. Maj:t framlagt i samband med förslag till äskanden å femte
huvudtiteln för år 1914, utan att likväl föranleda någon Kungl. Maj.ffs
åtgärd. Behovet kvarstode emellertid oförändrat, och ansåge marinförvaltningen
det vara av vikt att detsamma snarast bleve fyllt. Ämbetsverket
ansåge sig icke höra underlåta att även fästa uppmärksamheten
på vikten därav att, enär nya kaserner för sjömanskåren i Karlskrona
icke torde kunna inom överskådlig tid påräknas, alla åtgärder snarast
vidtoges, som kunde bidraga till att i de gamla kasernerna tillgodose
manskapets trevnad och hygien, så långt omständigheterna det medgåve.
Det nya marketenteri, som enligt stationsbetälhavarens förslag
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 höft. 12
[25.]
90
Femte huvudtiteln.
[25.] skulle inrymmas i södra delen av kokkuset, där tvättinrättningen nu
vore belägen, finge där en ljus, rymlig och tillfredsställande lokal.
Kostnaden för ombyggnaden av denna del av kokhuset vore beräknad
till 9,580 kronor, under det att en marketenteribyggnad å kaserngården
enligt en av marinförvaltningen den 3 oktober 1912 avlåten skrivelse
upptagits till 32,000 kronor.
Korvtillverkning för sjömanskårens matinrättning, som sedan
någon tid bedreves i en tillfällig lokal i kokhuset, både visat sådant
resultat, att denna verksamhet borde ej endast fortfara utan ytterligare
utvecklas lör att tillgodose även andra kronans matinrättningar i Karlskrona.
. En större lokal erfordrades fördenskull för detta ändamål.
Lämplig lokal härför kunde erhållas i den norra delen av kokhuset, där
badinrättningen nu vore inrymd. I samma avdelning kunde ock plats
beredas för ett välbehövligt kylrum för att bevara charkuterivaror och
vissa andra proviantartiklar, som behövde hållas i förråd vid matinrättningen.
Kostnaderna för ombyggnad av denna del av kokhuset samt
för anskaffande av kylmaskineri vore beräknade till sammanlagt 10,450
kronor, varav kylmaskineriet ensamt betingade ett belopp av 5^200
kronor.
För ändringar i övrigt i kokhuset vore beräknat ett belopp av tillsammans
2,410 kronor, vadan sammanlagda kostnaderna för ändringsarbeten
i kokhuset, såsom förut nämnts, uppginge till 22,440 kronor.
De kostnader, som ovan angivits, utgjorde sålunda för:
Tvätt- och badinrättning...................................................... 346,400 kronor
Beklädnadsverkstäder m. m................................................... 270 800 »
Inredningsarbeten i kokhuset .............................................. 22,440 »
Summa 639,640 kronor.
Härtill borde emellertid läggas kostnader för maskineri till de nva
skräddar- och skomakarverkstäderna. För sådant ändamål borde dels
de i nuvarande verkstäderna befintliga maskinerna överflyttas till de
nya, dels ock maskiner nyan skaffas. Ett belopp av 30,000 kronor borde
för sagda ändamål avses, vadan förestående summa, 639,640 kronor,
borde ökas med detta belopp, och skulle sålunda sammanlagda kostnaderna
för sagda anläggningar utgöra 669,640 kronor.
Åtgärder för fyllande av förevarande behov ansåge marinförvaltningen
höra utan dröjsmål vidtagas, enär de avsåge dels anordningar
för avhjälpande av under mobiliseringen påvisade brister, dels anordningar
för manskapets hygien och trevnad, dels ock åstadkommandet
Femte huvudtiteln. -''I
av driftsbesparingar. Därest kostnaderna, för att icke alltför mycket [25.]
betunga budgeten, fördelades på tre år, kunde arbetet beräknas färdigt
först under loppet av år 1919.
Marinförvaltningen bär fördenskull hemställt, att Kungl. Maj:t måtte
av innevarande års riksdag för uppförande av tvätt- och badinrättning
samt beklädnadsverkstäder m. m. vid flottans station i Karlskrona
äska ett anslag av 6(59,640 kronor, därav på extra stat för år 1917
borde anvisas ett belopp av 223,000 kronor.
Det nu föreliggande byggnadsförslag^ synes mig vara förtjänt av Departementsstörsta
uppmärksamhet. Förslaget innefattar i sig två skilda delar och yttrande.
avser, såsom av det förut sagda framgår, dels att för skräddar- och
skomakarverkstäderna med beklädnadstörråd vid Karlskrona station bereda
rymliga och ändamålsenliga lokaler — innehållande även rum för
förvaltningsdirektionen och beklädnadsintendenten — i stället för de
nu befintliga, som ur flera synpunkter äro synnerligen otillfredsställande,
och dels att ersätta de nuvarande otillräckliga och omoderna tvätt- och
badinrättningarna vid stationen med sådana anordningar, som fylla
fordringarna på erforderlig effektivitet och tidsenlighet. Med utförandet
av den förstnämnda delen av förslaget skulle därjämte vinnas en behövlig
utvidgning av befälhavande amiralens och stationsbefälhavarens
expeditionslokaler därigenom att station skrigsrätten, vilken nu till sitt
förfogande har tre rum i samma våning- som befälhavande amiralens
och stationsbefälhavarens expedition, övertoge förvaltningsdirektionens
lokaler i det ledigblivna verkstads- och förrådshuset. Förverkligandet
av den sistnämnda delen av förslaget skulle dessutom möjliggöra
anordnande i de lokaler i sjömanskårens kokhus- och matsalsbyggnad,
som nu upptagas av tvätt- och badinrättningarna, av erforderliga_ rum
för ett nytt marketenteri och av ökat utrymme för köksavdelningen
och avdelningen för korvtillverkning.
Ehuru jag finner samtliga de ändamål, som genom ifrågavarande
byggnadsförslag sålunda skulle tillgodoses, särdeles beaktansvärda, anser
jag mig dock med hänsyn till den betydande statsutgift, som av
förslagets genomförande betingas, icke kunna förorda, att medel nu
begäras till utförande av förslaget i hela dess omfattning. Däremot
tvekar jag icke att tillstyrka, att en del av förslaget redan nu må
komma till utförande. Jag vill därvid förutskicka, att jag finner övervägande
skäl tala för, att byggnadsprojektet, vare sig det skulle komma
att realiseras på en gång eller successivt, bör uppdelas på två särskilda
byggnader, den ena omfattande verkstäder och förråd m.>m. och den
Femte huvudtiteln.
[25.] andra tvätt- och badinrättningar. I jämförelse med de avsevärda olägenheter,
som enligt myndigheternas av mig delade uppfattning skulle
förorsakas av ett sammanförande i en byggnad av nämnda etablissement
och vilka huvudsakligen äro att hänföra till dessa etablissements vitt
skilda uppgifter, synes nng den ökade kostnaden, 15,900 kronor vid
uppdelningen på två byggnader icke böra tillmätas större betydelse.
r inner jag mig sålunda av nyss angivet skäl för närvarande böra
förorda genomförandet av endast en del av det föreliggande byggnadsföretaget,
har jag efter omsorgsfullt övervägande av de olika på frågan
inverkande omständigheterna ansett mig böra giva avgjort företräde åt
byggnaden for verkstäder och förråd m. m. Vid besök i Karlskrona
station under 1915 års sommar har jag varit i tillfälle att taga de för
detta ändamål nu använda lokalerna i ögonsikte. Det har därvid synts
mig vara ett sjmnerligen starkt framträdande behov att åt det betydande
antal män och kvinnor — utgörande omkring 100 personer _
som dagligen äro sysselsatta i dessa trånga, låga, illa ventilerade och
illa belysta skraddar- och skomakarverkstäder, snarast möjligt bereda
lokaler, vilka motsvara nutida fordringar på utrymme och hygien. Detta
behov ar sålunda enligt min mening av den beskaffenhet, att det icke
later sig avvisa. Genom de nya lokalerna skulle ock, på sätt marinforvaitnmgen
framhållit, vinnas eu särdeles välbehövlig stegring av
dessa beklädnadsverkstäders kapacitet, i vilket avseende jag jämväl
anser mig böra understödja ämbetsverkets förslag om anvisande av ett
belopp av 30,000 kronor för anbringande i dessa lokaler av för ett
utökat arbete erforderliga maskinella anordningar. Vad vidare an o-år
kravet på tillräckliga förrådslokaler av lämplig beskaffenhet, vilket krav
de nuvarande förrådsutrymmena alldeles icke fylla, har av marin förvaltningen
erinrats, hurusom erfarenheten under mobiliseringstiden till fullo
adagalagt faran ur militär synpunkt att icke äga ett tillräckligt reservförråd
av beklädnadspersedlar och materialier samt att denna brist även
i ekonomiskt avseende visat sig medföra betänkliga följder.
I den ifrågasatta nya byggnaden för verkstäder och förråd skulle
enligt forslaget, såsom förut omnämnts, jämväl beredas rum för förvaltnmgsdirektionen
och beklädnadsintendenten. Jag tillåter mig i sådant
avseende erinra, att sakkunniga för utredning och uppgörande av
förslag rörande organisationen av de till flottans stationer hörande
myndigheter i ett den 14 augusti 1915 avgivet förslag hemställt, att
forvaltnmgsdirektionens åligganden i allmänhet måtte övertagas av
eu närmast under stationsbefälhavaren lydande stationsintendent, vid
vilkens sida ställts eu biträdande stationsintendent och i viktigare
Femte huvudtiteln.
93
ärenden jämväl en av stationsbefälhavaren kommenderad officer; och [25.]
har vid den omtäckning av reglemente för marinen, del I, Rom under
1915 års höst ägt rum, i reglementet införts av detta förslag påkallade
ändringar, vilka trätt i kraft den 1 januari 1916. Av förvaltningsdirektionens
sålunda verkställda avlösning genom eu stationsintendentur
torde måhända någon mindre ändring kunna föranledas i dispositionen
av lokalerna inom det nya verkstads- och förrådshuset.
Emellertid synes man vid förevarande frågas bedömande jämväl
böra aktgiva på, huruvida den nuvarande verkstads- och förrådsbyggnaden
i framtiden kan finna användning för andra ändamål. I sådant
avseende är redan i det föregående omnämnt, att de lokaler i denna
byggnad, som nu upptagas av förvaltningsdirektionen, skulle avses för
stationskrigsrätten, vars förut disponerade rum i samma våning som
befälhavande amiralens och stationsbefälhavarens expedition i stället
skulle läggas till denna expedition såsom en välbehövlig förstärkning i
utrymme. Beträffande dispositionen av nuvarande verkstads- och förrådsrum
har stationsbefälhavaren i sin förutnämnda skrivelse den 27
augusti 1915 anfört, att han då icke vore i tillfälle att avgiva förslag.
Emellertid har nu stationsbefälhavaren efter verkställd utredning meddelat
mig, att dessa verkstads- och förrådsrum skulle finna en synnerligen
välbehövlig användning dels såsom beväringsbeklädnadsförråd för
Karlskrona kustartilleriregementes räkning — ifrågavarande beklädnadsförråd
vore för närvarande inrymt å vinden till båtskjulet å Stumholmen,
eu lokal, som ingalunda kunde anses motsvara kraven på ett
förrådsrum för förvaring av så dyrbar materiel — dels såsom förvaringsrum
för det vid stationen nyupprättade bokförrådet och dels såsom
lokal för varvsdepartementet för hus och byggnader, vilket trätt i
verksamhet med innevarande års början.
Vad jag i det föregående anfört beträffande behovet av en nybyggnad
för beklädnadsverkstäder och förråd innebär, såsom redan förut
antytts, icke från min sida något förringande av betydelsen av kravet
på nya tvätt- och badinrättningar vid Karlskrona station. Tvärtom
synes det mig att, så snart erforderliga medel härtill kunna beredas,
denna viktiga fråga jämväl bör bringas till lösning, men torde dessförinnan
ytterligare utredning böra åvägabringas rörande dessa inrättningars
användande jämväl av övriga i Karlskrona förlagda truppförband.
Med avseende å det föreliggande kostnadsförslaget för utförande
av nybyggnaden för verkstäder och förråd, vilket förslag upptager en
slutsumma av 270,800 kronor, har jag ej funnit något att erinra. Till
detta belopp lärer, i anslutning till vad jag förut anfört, böra läggas
ett belopp av 30,000 kronor för maskinella anordningar i de nya verk
-
i >4
Femte huvudtiteln.
[25.] städerna, vadan den sammanlagda summa, som nu bör bos riksdagen
äskas, uppgår till 300,800 kronor. Det föreliggande ritningsförslaget
ger mig icke heller anledning till erinran i annan mån än att de
mindre ändringar, som påkallas av vad under ärendets behandling nu
föreslagits eller eljest vid byggnadsarbetets utförande finnas ändamålsenliga
och som icke föranleda ökning i kostnaderna, synas böra iakttagas.
Platsen för byggnadens uppförande å Stumholmen synes minväl
vald. * J
Det anslag, som sålunda erfordras för ifrågavarande byggnad, 300,800
kronor, bör enligt min mening fördelas på tre år.
I överensstämmelse med vad jag ovan anfört hemställer jag, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till uppförande av en byggnad för beklädnadsverkstäder
och beklädnadsförråd in. m. vid flottans
station i Karlskrona bevilja ett anslag av 300,800
kronor samt därav på extra stat för år 1917 anvisa
ett belopp av 100,270 kronor.
18. Transportmedel för flottans varv i Stockholm.
[26.] På framställning av Kungl. Maja beviljade 1915 års riksdag för
Transport- anskaffning av transportmedel för flottans varv i Stockholm på extra
flottans varv 1916 ett anslag av 80,000 kronor. Denna anskaffning avsåg
i Stockholm. 5 pråmar för tillhopa 30,000 kronor och 1 vattenbåt för 50,000 kronor.
(Extraanslag.) '' Uti sitt förslag till beräknande av utgifterna vid flottans varv i
Stockholm för år 1917 har nu varvschefen i Stockholm hemställt om
ökning av varvets transportmedel genom anskaffande av följande materiel,
nämligen:
dels 2 större bogserbåtar om 80 indikerade hästkrafter för en beräknad
kostnad av 45,000 kronor vardera,
dels 1 vattenbåt med motor för en kostnad av 65,000 kronor,
dels 2 däckade bogserbåtar av stål om cirka 15 meters längd och
20 nominella hästkrafters ångmaskin för en kostnad av 32,000 kronor
vardera,
dels 2 9,2 meter långa halvdäckade 8 hästkrafters motorbåtar av
trä med bogseringsanordning för en kostnad av 8,500 kronor vardera,
dels 5 pråmar av trä, starkt byggda, av omkring 18 meters längd
och 5 meters bredd samt med en lastdryghet av omkring 75 å 80 ton
för en kostnad av omkring 6,000 kronor per pråm.
Femte huvudtiteln.
9f>
Sammanlagda kostnaden för ifrågavarande transportmateriel utgör
således 266,000 kronor.
Beträffande de 2 större bogserbåtarna, för vilka hemställan om
medel av varvscliefen gjorts jämväl år 1915, tiar nämnde chef anfört,
att desamma vore i första hand erforderliga för att varvets behov
av transportmateriel skulle bliva avhjälpt. Bogserbatarna i fråga vore
nämligen avsedda att utgöra ersättning för varvets bogserbåtar Nordstjärnan,
nu 52 år gammal, och Löparen, 20 ar, vilka för varje år
bleve allt mer oekonomiska och skröpliga och i följd härav allt oftare
otjänstbara. Så hade Löparen under våren måst undergå reparationer,
uppgående till över 10,000 kronor. Anskaffningskostnaden för de föreslagna
bogserbåtarna hade på grund av nu rådande materiel- och dagsverkspriser
måst höjas från år 1915 med 12,000 kronor för varje.
Med avseende å behovet av den övriga transportmaterielen, för
vilken materiel hemställan om medel av varvschefen även gjorts år
1915, meddelar sagde chef, att detta behov gjorde sig fortfarande och
under nu fortgående mobilisering synnerligen starkt gällande. Utom
vattenbåten kunde dock denna materiel ersättas, den för skjutskola och
måldepå avsedda (2 mindre bogserbåtar och 2 motorbåtar med bogseranordning)
genom pansarbåtsångslupar, om nämligen icke Stockholms
station tillhörande pansarbåtar befunne sig på expedition, och pråmarna
genom förhyrning. Tillgången på privata vattenbåtar vore i Stockholm
svnnerligen dålig, och användandet vid skolor och måldepå av pansarbåtsångslupar,
vilka vore byggda för helt annat ändamål, förorsakade
stora reparationskostnader och gjorde det synnerligen svårt, att ej säga
omöjligt, att hålla dem i krigsberedskap. Vad slutligen förhyrandet av
pråmmateriel beträffade, borde detta på grund av de mycket dryga
kostnaderna ej ifrågakomma för annat än extra ordinära transporter.
Marinförvaltningen har i sin förenämnda skrivelse den 8 oktober
1915 beträffande föreliggande fråga anfört följande.
Vad beträffade den direkta kostnaden för bogseringar och pråmhyror,
som varvet på grund av bristande tillgång å egna transportmedel
fått vidkännas, hade ämbetsverket erfarit, att desamma under
tiden juli 1914—juni 1915 uppgått till följande belopp, nämligen:
| Bogseringar .................. I Pr&mhyror..................... |
Juli—dec. |
Jan.—juni |
Summa. |
31,643 68 46.299 79 |
15,087 12,295 |
82 20 |
46,731 50 |
Summa |
77,943 |47 |
27,383 02 |
105,326 49 |
96
Femte huvudtiteln.
[26.] Härtill komme kostnaden för förhyrningar av såväl bogserbåts- som
pråmm ateriel, verkställda genom försorg av högste behälbavaren över
kustflottan vid de tillfällen varvets transpormateriel redan varit disponerad,
ävensom de transporter, som ombesörjts medelst den för kustflottans
räkning mera konstant förhyrda transportmaterielen.
Visserligen kunde det enligt marinförvaltningens mening ej ifrågasättas,
att samtliga de under nu pågående mobilisering erforderliga
transporterna skulle ombesörjas med kronans materiel, men då den av
varvschefen begärda ökningen av transportmaterielen torde komma till
full användning även under vanliga fredsförhållanden, syntes det vara med
god ekonomi förenligt, att transportmedlen bleve på av honom föreslaget
sätt kompletterade.
beträffande av varvschefen omnämnda reparationskostnader för de
pansarbåtsångslupar, som användes i brist på de föreslagna, för skjutskola
och måldepå avsedda bogser- och motorbåtarna, både marinförvaltnmgen
inhämtat, att de av dessa kostnader, som uppkommit på
grund av att ångsluparna måst tagas i anspråk för andra ändamål än
dem, vartill de ursprungligen varit avsedda, kunde beräknas till 2,000
å 3,000 kronor per ångslup två gånger om året.
De av varvschefen i Stockholm nu och tidigare framhållna skälen
för de gjorda framställningarna syntes marinförvaltningen därför tillfullo
motivera anskaffningen av den av honom begärda transportmaterielen,
men med hänsyn till än viktigare anslagskrav ansåge sig ämbetsverket
beträffande berörda materiel för närvarande endast böra
upptaga anskaffning av följande transportmateriel för flottans varv i
Stockholm, nämligen:
1
1
1
1
5
större bogserbåt.................
vattenbåt.......................
mindre, däckad bogserbåt
motorbåt................................
pråmar....................................
......................... kronor 45,000: —
........................ » 65,000: —
........................ y> 32,000: —
....................... » 8,500: —
........................ » 30,000: —
eller tillhopa kronor 180,500: —
På grund härav bar marinförvaltningen hemställt, att Kungl. Makt
måtte föreslå riksdagen att å extra stat för år 1917 bevilja till transportmedel
för flottans varv i Stockholm ett anslag av 180,500 kronor.
Departements
chefens
yttrande.
Vikten av att flottans varv i Stockholm blir försett med nödig
transportmateriel bar av Kungl. Maj:t och riksdagen redan tidigare be
-
Femte huvudtiteln.
1*7
aktats. Senast har 1915 års riksdag, såsom förut omförmalts pa framställning
av Kimgl. Maj:t beviljat anslag för anskaffande av tern pramar
och en vattenbåt. Det synes mig ur såväl ekonomisk som kngsberedskapssynpunkt
nödvändigt, att man söker tillgodose de ytterligare
behov i förevarande avseende, som må anses mest framträdande.
Marinförvaltningen har i sin berörda skrivelse den 8 oktober 1915
påvisat, huruledes de kostnader, som för närvarande vid Stockholms
station utgå i pråmhyror, stigit till betydande belopp Bortsett derifrån
att dessa dryga kostnader för den angivna tiden (juli 1914—;juni 1915)
till den väsentligaste delen äro beroende på den anbefallda mobiliseringen
— vilket torde framgå därav, att, enligt vad jag inhämta!,
motsvarande kostnader för tiden juli _ 1913-juni 1914 endast uppgått
till 4 268 kronor 25 öre — synes det i allt fall ekonomiskt fördelaktigt,
att de nu föreslagna fem pråmarna, varför kostnaderna beräknats till
relativt lågt belopp eller 30,000 kronor, bliva anskaffade. Enligt
vad varvschefen i sin år 1914 till marinförvaltningen avlatna skrivelse
i denna fråga meddelat, vore dessa pråmar avsedda för transport
av den mångfald olika slag av proviant, utredning och inventarier,
som numera dagligdags förekomme, vilken transport icke kunde ombesörjas
med den till varvets förfogande nu stående delvis foraidrade
och i övrigt otillräckliga pråmmaterielen.
Yad vidare angår de ifrågasatta två större bogserbatarna, vill jag
erinra, hurusom chefen för varvets ekipagedepartement i skrivelse till
varvschefen år 1914 meddelat, bland annat, att ett flertal bogsermgar
dagligen förekomme till och från kruthus, kolförråd eskadrar liggande
i Sandhamn, Dalarö, Nynäshamn och å Hårsfjarden m. fl. platser i
Kostnaderna för bogseringar vid Stockholms varv hava enhgt -hämtad uppgift under tiden juli 1913—juni 1914 uppgått till 22,06
kronor 30 öre eller mindre än hälften av ovan angivna bogsermgskostnader
för tiden juli 1914-juni 1915. I dessa kostnader ingå »ven
utgifter till avlöning åt besättningen a de förhyrda bogserbatarn
ävensom för kolåtgång m. m. Aven i betraktande harav synas fullgoda
skäl föreligga, för att den nu förefintliga bristen på sådan materiel bor
avhjälpas. "Med hänsyn till den avsevärda, nu ytterligare okade kostnad,
som dessa båtar betinga, anser jag mig emellertid för närvarande icke
böra föreslå anskaffning av mer än en sådan större bogserbat foi en
kostnad av 45,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft.
[26.]
98
Femte huvad titeln.
[26.]
Beträffande däremot övrig ifrågasatt transportmateriel, nämligen en
vatten b åt, tv» mindre bogserbåtar och två motorbåtar, synes det mig
att, ehuru- kravet på denna materiel måste anses beaktansvärt, anskaffa
ningen harav for närvarande icke bör ifrågakomma.
... , ,På .yr''md vad Jag anfört hemställer jag, att Eders Kungl. Makt
tacktes föreslå riksdagen ° J
att för anskaffning av transportmedel för flottans
varv i Stockholm bevilja på extra stat för år 1917
ett anslag av 75,000 kronor.
[27.]
19. Tillbyggnader till vissa verkstäder vid flottans varv
i Stockholm m. m. <
Varvschefen vid flottans station
- - . - -------- ------— i Stockholm har i skrivelse till
SiÄ “ar“ °"al* Wg. om beräknande av ntgifterna vid varvet för
städer vid ^ 1^17 cUKÖlt, blclIlU. clllll3,t, följ Sill (3.6.
fstockhohn , Ehuraväl frågan om ingenjördepartementets öde för den närmaste
m. m. framtiden ännu icke vore avgjord, syntes det likväl vara ådagalagt, att
Extraanslag.) departementets nuvarande verkstäder icke på långt när kunde på ett
fllfredss täflande satt tillgodose de allt större anspråk, som ställdes på
tfem, särskilt från kustflottans sida för utförande av brådskande och
nödiga arbeten för fartygens hållande i full stridsberedskap. Detta
både särskilt framgått under den alltför forcerade drift, som på grund
av särskilda orsaker fortgått sedan förliden höst och under vilken tid
mgenjordepartementets verkstäders kapacitet, oaktat överarbete och
personalens ansträngande till det yttersta, icke torde kunna anses hava
motsvarat de krav, som borde kunna ställas på flottans varv, en
tydelse 8 ’ ^ SjnteS varvschefen vara av den allvarligaste be
Vare
sig ingenjördepartementets verkstäder komme att ombyggas
och utvidgas å nuvarande eller komme att förflyttas till annan plats,
kunde emellertid de nya anläggningar icke beräknas vara färdiga
för användning förrän tidigast efter omkring sex år, varför det ei
^fte® yajvschefen tillrådligt att längre uppskjuta vidtagandet av en
del åtgärder för ökande och höjande av ingenjör departementets verksta
ers kapacitet, i den män detta läte sig göra inom eu rimlig kostnad,
genom nagra smärre, provisoriska tillbyggnader samt omflyttning av vissa
Femte huvudtiteln.
verkstadsavdelningar och förråd, så ait bättre ekonomi och större arbetsmöjligheter
kunde vinnas. .
'' Varvschefen har därför hemställt, att extra statsanslag lor ar 1917
måtte begäras för utförande av
tillbyggnad av kopparslagarverkstäderna, beräknad
kostnad ......................................................................_ kronor
tillbyggnad av plåtslagarverkstäderna^ beräknad
kostnad...........................................................................
nytt kanonskjul för artilleridepartementet, beräknad
kostnad ............................................._■.......................
inredning av det nuvarande kanonskjulet till järnförråd
för ingenjördepartementet, beräknad
kostnad ...................................................................... 11
Summa kronor
21,000: —
70,000: —
9,500: —
5,000: —
105,500: —
[27.]
Såsom motiv för dessa arbeten har varvschefen framhållit,
att de nuvarande kopparslagarverkstäderna vore för små för ifrågakommande
arbeten samt att de nu till tre olika platser fördelade verkstäderna
borde sammanföras till en enda, varigenom arbetsintensiteten
genom möjligheten till förbättrad tillsyn samt enkelhet i arbetenas
planering skulle komma att ökas, ..
att fartygs- och pannplåtslagarverkstäderna, på vilka de största
fordringarna * måste ställas, avsåges skola utökas delsmed det utrymme,
som vunnes genom det ifrågasatta sammanförandet av kopparslagarverkstaden,
dels genom överbyggande av den mellan de båda verkstadslängorna
liggande öppna platsen, sedan det därstädes uppförda, för en
rationell verkstadsdrift hindrande skjulet och de synnerligen provisoriska
taken över en del arbetsmaskiner nedrivits, _
att för närvarande ingenjördepartementets större s. k. järn förråa
vore inrymt i ett av de söder om dockan .liggande galärskjulen, dit
till följd av bristande utrymme järnvägsspår i förbindelse med varvets
övriga spårnät icke kunde framdragas. Förrådets avlägsna belägenhet
vållade avsevärda kostnader för framtransporterande icke blott av
tyngre materiel utan även av lättare, varför det vore.i högsta grad
önskvärt, att ingenjör departementet finge disponera det i dess omedelbara
närhet liggande kanonskjulet för inrymmande däri av järnförrådet
samt att i anslutning därtill ett nytt kanonskjul för artilleridepartementet
uppfördes samt förlädes närmare artilleridepartementets
verkstäder. Härigenom skulle även materialförrådet vinna den för
-
100
Femte huvudtiteln.
[27.] delen, att deras till galärvarvet förlagda, under samma uppbördsman
lydande båda förråd komme att ligga i omedelbar närhet av varandra.
Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 8 oktober 1915 angående
utgifterna under femte huvudtiteln för år 1917 förklarat sig anse,
att vad varvschefen sålunda anfört utgjorde tillräckliga skäl för ifrågavarande
arbetens utförande samt på grund därav hemställt, att Kungl.
Magt måtte föreslå riksdagen att för tillbyggnader till kopparslagaroch
plåtslagarverkstäderna, inredning av ett kanonskjul till järnförråd
och uppförande av ett nytt kanonskjul å flottans varv i Stockholm
bevilja på extra stat för år 1917 erforderligt belopp, vilket av ämbetsverket
ansetts kunna begränsas till 105,000 kronor.
Vidare har chefen för ingenjördepartementet vid flottans varv i
Stockholm — under erinran om nyssnämnda förslag rörande utförande
av tillbyggnader till kopparslagar- och plåtslagarverkstäderna vid varvet
m. m. — i sitt till varvschefen ingivna förslag till arbetsplan för
nämnda departement år 1916 beträffande de under rubriken »hus och
byggnader)) upptagna anslagsbehov anfört, bland annat, följande.
De för år 1916 planerade arbetena, som skulle bestridas av de
under denna huvudrubrik sammanförda anslagstitlarna, hade, sedan
nödigt underhåll avsetts för hus och byggnader, i övrigt i första
hand inriktats på en omläggning av arbets-, förråds- och expeditionslokalerna
inom ingenjördepartementet till vinnande av bättre utrymme
inom verkstäderna samt större planmässighet och ordning vid arbetenas
utförande.
Upprepade gånger hade av myndigheterna och i av särskilda kommittéer
verkställda utredningar framhållits, att flottans station i Stockholm
— såsom 1907 års försvarskommitté uttryckte sig — »i sitt nuvarande
skick ingalunda tillfredsställer de fordringar, som med hänsyn
till varvsdriften över huvud och särskilt i mobiliseringshänseende måste
ställas på ett modernt örlogsetablissement, avsett att underhålla en betydande
del av landets dyrbara krigsfartygsmateriel». I samma uttalande
. framhölles ytterligare, »att varvets verkstäder äro i hög grad
otidsenliga och olämpligt belägna, vilket givetvis avsevärt fördyrar alla
vid dem bedrivna arbeten». Dessa omdömen, som redan tagit fast
form i dåvarande marinstabschefens uttalande den 8 december 1898
angående de strategiska grunder, vilka ansåges böra vara bestämmande
för fördelningen av flottans materiel, hade emellertid icke under de
gångna sjutton åren lett till att några mera effektiva åtgärder vidtagits
för de anmärkta bristernas avhjälpande. Medel hade visserligen be
-
Femte huvudtiteln.
101
viljats för smärre förbättringar, anskaffande av nya arbetsmaskiner
in. m., men någon modernisering och omläggning av verkstäderna
både ej genomförts.
Enär erfarenheterna under de gångna åren, särskilt under 1914
års forcerade arbeten, ytterligare styrkt befogenheten av de uttalade
anmärkningarna samt chefens för ingenjördepartementet bestämda övertygelse
vore att, i avbidan på den viktiga varvsförflyttningsfrågans
efter allt att döma fortfarande segslitna lösning, en provisorisk förbättring
i verkstadsdriften skulle kunna åstadkommas för en rimlig summa,
väl motsvarande den ekonomiska vinst och den ökning av verkstädernas
kapacitet, som därigenom skulle vinnas, tvekade han icke att
framhålla här nedan angivna önskemål i dessa hänseenden såsom de
för närvarande viktigaste vid planläggandet av verksamheten inom
hus- och byggnadsdetaljen för den närmaste tiden.
Förbättringarna avsåge i huvudsak, dels att arbetena inom de olika
verkstadsavdelningarna skulle kunna lättare planeras, överskådas och
ledas än under nuvarande synnerligen hopträngda förhållanden, då
under samma ledning sorterande avdelningar vore förlagda på vitt
skilda platser, dels att organisationen inom de olika arbetsposterna
såväl som inom departementskontoret skulle bliva enklare och fastare,
allt omständigheter, vilka gemensamt skulle bidraga till att göra verkstadsdriften
mera ekonomisk och bättre motsvarande tidens och ändamålets
krav.
Enligt uppgjorda planer, i vilka, på sätt här nedan sägs, jämväl
inginge de förut omförmälda tillbyggnaderna till kopparslagar- och
plåtslagarverkstäderna m. m., skulle utvidgningen och omflyttningen
omfatta:
1. Utvidgning av materialförrådets till galärvarvet förlagda lokaler
med nu av ritkontoret disponerat utrymme i nedre våningen av samma
byggnad.
2. Utvidgning av mekaniska verkstaden med nu av departementskontoret
disponerat utrymme i nedre våningen av samma byggnad.
3. Utvidgning av den i verkstadsbyggnadernas sydligaste skepp
anordnade övre våningen, så att utrymme bereddes för departementskontor,
bokförings- och redovisningskontor samt ritkontor jämte arkiv.
4. Tillbyggnad av kopparslagarverkstaden.
5. Tillbyggnad av plåtslagarverkstäderna.
6. Utvidgning av elektriska avdelningen samt flyttning av den
samma
jämte verkstad och förråd till nu av stationsingenjören disponerat
utrymme i träverkstaden.
[27.]
102
Femte huvudtiteln.
[27.] 7. Utvidgning av träverkstaden och snickarverkstaden med nu
av elektriska verkstaden disponerade utrymmen.
8. Anordnande av en vind över nuvarande utslagsplan i verkstadsbyggnadernas
nordligaste skepp samt inredning för modellförråd.
9. Inredning av det gamla kanonskjulet invid verkstadsbyggnaderna
till järnförråd för ingenjördepartementet.
10. Uppförande av nytt kanon skjul i det nyssnämndas ställe i
närbeten av artilleridepartementet.
11. Flyttning av målarverkstaden till nuvarande modellförråd i
galär skjulet nr 25.
12. Flyttning av stationsingenjörens kontor från träverkstaden
och arbetspostens »Hus- och byggnadsdetaljen» verkstad från stora slupskjulet
till nu av målarverkstaden disponerat utrymme i bodlängan
samt dennas påbyggnad.
13. Flyttning av arbetspostens »Maskindetaljen» lokaler och förråd
till nu av nyssnämnda arbetspost disponerat utrymme i stora slupskjulet.
14. Inredning av tjänsterum för mobiliseringsingenjören i stora
slupskjulet vid sidan av maskinisternas omklädningsrum och intill den
föreslagna platsen för arbetsposten »Maskindetaljen)).
Av dessa punkter både de under nr 4, 5, 9 och 10 upptagna redan
anmälts i förutnämnda förslag å sådana arbeten och anskaffningar, som
vore för varvet erforderliga och vilka ansåges böra genom extra statsanslag
under år 1917 utföras, samt därvid beräknats till resp. 21,000
kronor, 70,000 kronor, 5,000 kronor och 9,500 kronor eller sammanlagt
105,500 kronor. Kostnaden för dessa arbeten både chefen för ingenjördepartementet
icke ansett böra bestridas av ordinarie nybyggnads- och
underbållsanslag, då genom föreslagen reduktion i underhållet av bus
och byggnader i allmänhet under år 1916 till förmån för verkstäderna
ett så mycket större belopp under därpå följande år måste
avses för förstnämnda underhåll och därför några medel till förbättringars
genomförande då icke kunde beräknas bliva disponibla. Vad
däremot övriga punkter beträffade, ansåge bemälde chef dessa vara av
så stor vikt att snarast möjligt få utförda, att de icke borde uppskjutas
i avvaktan på extra statsanslags beviljande, utan borde de igångsättas
omedelbart, i den mån ordinarie anslagsmedel därtill lämnade tillgång.
Såsom särskilda motiv för de enligt ovannämnda grunder i arbetsplan
för år 1916 upptagna arbetena för utvidgning och omflyttning av
departementets verkstäder m. m. bär vidare chefen för ingenjördepartementet,
under hänvisning till ärendet tillhörande ritningar, av vilka
sammandrag här torde få bifogas (bilaga nr 10), vidare anfört följande.
Femte huvudtiteln.
103
Utrymmet för den till ingenjördepartementet förlagda delen av
materialförrådet, för närvarande inrymd i en mindre del av verkstadsbyggnadernas
sydligaste skepp, vore så knappt, att tillräcklig överskådlighet
över befintlig behållning av olika materiel icke kunde vinnas,
vilket åter ofta föranledde onödiga upphandlingar eller nödvändiggjorde
forcerade upphandlingar till orimligt höga pris. Mer eller mindre ömtålig
materiel samt mer eller mindre skrymmande gods måste även,
med nuvarande anordningar, förvaras om varandra i ett och samma rum.
Genom den föreslagna utvidgningen skulle dessa olägenheter avhjälpas,
förrådets utrymme ökas med cirka 30 % och särskilt rum kunna avses
för ömtåligare materiel. Samtidigt skulle även mekaniska verkstädernas
verktygsförråd bliva lämpligare anordnat med slip- och verktygsmaskiner
m. m. samt utlämningskontor i direkt förbindelse med själva förrådet.
De för dessa förändringar erforderliga kostnaderna vore så obetydliga,
att de ansåges kunna täckas av verkstadsbyggnadens ordinarie underhåll.
Mekaniska verkstadens utvidgning kunde ej längre uppskjutas, om
dess arbetskapacitet skulle kunna utvecklas i behövlig grad för att i
någon mån motsvara de stegrade anspråk, som år efter år ställts på
densamma och vid sjökrigsmaterielens fortsatta utveckling i än högre
grad koinme att ställas på densamma, vare sig eventuella nyanskaffningar
av fartyg skulle omfatta materiel av större eller mindre tonnage.
För närvarande stode en del arbetsmaskiner bokstavligen hopträngda,
en del i tillfälliga skjul utanför verkstäderna, vilket givetvis
ej kunde i rätt riktning påverka den önskvärda ökningen av arbetsintensiteten
eller höja verkstadens arbetsprestationer. Redan under nu
gångna arbetsår både en avsevärd förbättring, såsom av resultaten redan
kunnat förmärkas, vunnits genom anordnande av en läktare i
filarverkstaden, där en del lättare arbetsmaskiner uppställts, och vore
nu avsikten att utvidga nedre våningen i filarverkstaden genom att
därtill lägga intill belägna delar av departementskontoret, varigenom
utrymme skulle beredas för uppställning av en del tyngre arbetsmaskiner
å ljusa och tillräckliga platser. Kostnaden för denna förändring,
varigenom mekaniska verkstaden skulle ökas med cirka 120 kvadratmeter,
beräknades till 3,000 kronor.
För de av dessa utvidgningar berörda ingenjördepartementskontorslokalerna
och nedre ritkontoret skulle plats beredas genom tillbyggning
av den nu i verkstadsbyggnadernas sydligaste skepp anordnade övre
våningen, som disponerades av ingenjörerna, ritkontorets övre avdelning
samt kadetternas verkstad, vilken senare åter skulle inflyttas på
ena sidan av den nyuppförda läktaren i filarverkstaden. De ursprung
-
104
Femte huvudtiteln.
[27.] ligen av dessa kontor disponerade lokalerna, som vid sin tillkomst för
nära tjugu år sedan möjligen fyllde då kända behov, kunde numera, trots
vidtagna försök till utvidgning och förbättring, icke längre anses motsvara
kraven på planmässigt utrymme för de mångomfattande arbetenas
bedrivande på ett ekonomiskt och tidsenligt sätt. För hela departementets
behöriga ledning och arbetenas ostörda gång borde lokalarna
ordnas och sammanföras, så att de ej läge på allt för långt
skilda platser eller i olika byggnader och våningar, varigenom mycken
tidsspillan med nödvändighet måste uppstå och personalen arbeta splittrad
på ett sätt, som icke medgåve tillräcklig och önskvärd tillsyn.
Dessutom måste såväl skrivkontorets som ritkontorets allt dyrbarare
arkiv flyttas och ordentligt samlas, då det ej kunde anses tillbörligt,
att delar av dem vore sammanträngda på ett halvmörkt och svåråtkomligt
ställe bland takbjälkar på verkstadsbyggnadens vind. Någon egentlig
tillökning i de av dessa avdelningar för närvarande på skilda håll
disponerade utrymmen hade icke avsetts; kostnaden för tillbyggnaden
jämte inredning beräknades till 32,000 kronor.
* Den elektriska avdelningen, omfattande verkstad, förråd och ritkon
tor,
vore för närvarande inrymd i två små avbalkningar på nedra botten
och i övre våningen inom trä- och snickarverkstäderna, varjämte plats
för ingenjör och ritare tillfälligt beretts i departementets övre ritkontor.
Med den avsevärda tillökning, som den elektriska materielen under
senaste år vunnit särskilt genom tillkomsten av undervattensbåtarna,
samt därmed sammanhängande översyns- och underhållsarbeten å denna
dyrbara och ömtåliga materiel hade dessa lokaler redan länge visat sig
alltför otillräckliga, så att en mängd, även ganska enkla, arbeten måst
till högre kostnader utföras vid privata verkstäder, än som skulle
ifrågakommit, om varvets elektriska avdelning kunnat medgiva arbetenas
utförande därstädes inom rimlig tid. Sedan därjämte anslag
beviljats för varvets och stationens elektrifiering, bleve den materiel
än ytterligare tillökad, vars skötsel, vård och underhåll komme att
åligga den elektriska avdelningen, varigenom även behovet såväl av
ökat utrymme som av avdelningens samlande på ett ställe och ställande
under tekniskt sakkunnig ingenjörsledning komme att göra sig alltmera
kännbart. För den elektriska avdelningens behov hade plats
lämpligen ansetts kunna beredas i den nu av stationsingenjöreu för
expedition och ritkontor disponerade lokalen i träverkstadens östra del
samt angränsande områden. Avsikten vore att förlägga verkstaden
jämte huvudförrådet i nyssnämnda lokaler, utökade dels med passagen
Femte huvudtiteln.
105
mellan stationsingenjörens nuvarande ritkontor och torkrummet, dels
med den plats, som för närvarande upptoges av träverkstadens ångmaskiner,
vilka efter elektrifieringen icke längre behövdes. 1 den
nya elektriska verkstaden skulle den nu i departementskontoret befintliga
spiraltrappan uppställas för kommunikation till en nyuppförd övre
våning, innehållande lokaler för elektroingenjör, ritkontor och förråd av
lättare elektrisk materiel. Genom dessa åtgärders vidtagande skulle
den elektriska avdelningen vinna en välbehövlig utökning till något
mera än det dubbla nuvarande utrymmet. Kostnaden härför beräknades
till 6,000 kronor.
Träverkstaden och snickarverkstaden skulle utvidgas med de från
dem förut avskilda, för närvarande av elektriska avdelningen disponerade
delarna, varigenom särskilt för snickarverkstaden välbehövligt
bättre utrymme skulle vinnas för den årligen återkommande översynen
av fartygens möbler, för vilka erforderlig plats knappast kunnat beredas
i nuvarande snickeriavdelning, till stor olägenhet för hithörande
arbetens omsorgsfulla utförande.
Departementets dyrbara och synnerligen skrymmande förråd av
gjutmodeller vore för närvarande inrymt å vinden till det närmast söder
om dockan belägna galärskjulet nr 25 eller på ett avstånd av
omkring 300 meter från snickarverkstaden, dit de före varje användande
måste hämtas för översyn, justering m. m., vilket förorsakade
mycken tidsspillan för verkstadens personal såväl vid modellernas
framletande som vid deras transport. Olämpligheten av en
sådan placering torde vara ovedersäglig, liksom även de stora fördelarna,
som kunde vinnas genom att hava modellförrådet i snickarverkstadens
omedelbara närhet, varför avsetts att, ovanpå nuvarande
utslagsplan i den intill nyssnämnda verkstad liggande verkstadslängan
och med direkt ingång från denna, inreda en vind med fack för modellerna,
varuti dessa skulle kunna överskådligt och systematiskt ordnas.
Kostnaden för denna tillbyggnad jämte inredning m. m. beräknades till
12,000 kronor.
Till den sålunda efter modellförrådets flyttning disponibla vinden
i galärskjulet nr 25 skulle avsikten vara att överflytta målarverkstaden,
för närvarande inrymd i uthuslängan vid östra kanslihuset å Skeppsholmen
i en så trång lokal, att de flesta målningar av inventarier
och dylikt ej kunde utföras därstädes, utan antingen utomhus i dess
omedelbara närhet eller på skilda platser inom inventarie- och materialförråd,
varigenom dels målningsarbetena i hög grad fördyrades, dels det
vore omöjligt att utöva tillräcklig tillsyn över desamma. Enär emel
Bihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 höft. 14
[27.]
106
Femte huvudtiteln.
[27.] lertid de flesta inventarier före målningen översåges och iordningställdes
i de på galärvarvet förlagda verkstäderna samt även fartygen under
någon tid av utrustningsperioden, såvitt möjligt, dit förlädes för
dockning och andra arbeten samt målarverkstaden enligt varvsordningen
närmast^ sorterade under arbetsposten »Dockan», syntes det vara
såväl för ernående av bättre planläggning och tillsyn av arbetena som
för förenklingen av bokföringen icke blott naturligt, utan även synnerligen
önskvärt, att målarverkstaden överflyttades till närheten av dockan,
där en både rymlig och ljus verkstad kunde beredas å nuvarande
modellvind och underliggande förrådslokaler. Kostnaden härför beräknades
till 8,000 kronor.
Sedan jämlikt riksdagens uttalande vid behandling av utgifterna
under femte huvudtiteln vid 1914 års senare riksdag stationsingenjörens
nu under ingenjördepartementet lydande verksamhet torde komma att avskiljas
för bildande av ett särskilt byggnadsdepartement, skulle det givetvis
vara till stor olägenhet att hava detta lilla departements lokaler förlagda till
olika sidor av det varvet sönderdelande vattnet med stationsingenjörens
expeditions- och ritkontor på Galärvarvet samt arbetsbod och‘förråd på
Skeppsholmen. Enär det dessutom syntes vara önskvärt, att stationsiugenjören
bereddes kontors- och arbetslokaler så nära som möjligt de
myndigheter, varvschefen och stationsbefälhavaren, under vilka han
närmast komme att sortera, hade det ansetts synnerligen fördelaktigt
att för dessa behov avse dels den av nuvarande målarverkstaden disponerade
lokalen i uthuslängan vid östra kanslihuset, dels eu ovanpå
denna anordnad våning, dit såväl stationsingenjörens expeditions- och
ritkontor å Galärvarvet som arbetspostens »Hus- och byggnadsdetaljen»
arbetsbod i stora slupskjulet å Skeppsholmen skulle flyttas. Kostnaden
för påbyggnad och inredning beräknades till 10,500 kronor.
Till det utrymme i stora slupskjulets södra ända, som genom flyttning
av arbetsposten »Hus- och byggnadsdetaljen» bleve disponibel, hade vidare
avsikten varit att förlägga arbetsposten »Maskindetalj em med förråd, för
vilken, säkerligen av brist på annan då tillgänglig plats, för åtskilliga år
sedan lokaler bereddes i råseglarhnset på Skeppshol ms varvets norra
udde, d v. s. så långt som varit möjligt från ingenjördepartementets
huvudsakliga verkstäder, torpedbåtsskjul m. m. Eu stor del av denna
arbetsposts personal, i första hand maskinister och eldare, hade sitt
arbete å den till Galärvarvet förlagda materielen, särskilt å torpedbåtarna,
och torde det ej vara svårt att inse, vilken menlig och fördyrande
inverkan promenader om cirka 700 meter jämte ångfärjeturer,
som ofta# kunde förorsaka dröjsmål om 15—20 minuter, några gånger
Femte huvudtiteln.
107
om dagen mellan arbetspostens förråd och arbetsplatserna skulle hava
på kostnaderna och bedrivandet av underhållsarbetena å lartygsmaterielen.
En flyttning till en centralare plats på varvet för denna ganska
stora arbetspost, på vars arbetskapacitet ett nedbringande av underhållskostnaderna
i hög grad berodde, både varit ett länge närt önskemål
och syntes lämpligen kunna ske i samband med nu föreslagna
omflyttningar. En icke minst viktig fördel genom arbetspostens förflyttning
till södra ändan av stora slupskjulet skulle dessutom vinnas
därigenom, att uppbördsmannen vid arbetsposten på så sätt skulle kunna
ägna bättre tillsyn till maskinisternas på vinden ovanför den föreslagna
lokalen förlagda omklädningsrum. Kostnaden för förflyttningen beräknades
till 500 kronor.
Därjämte ansåge chefen för ingenjördepartementet, att den yttre
tjänsten vid departementet samt särskilt arbetena med fartygens förläggande
och hållande i anbefalld beredskap skulle vinna avsevärt,
om lämplig lokal å Skeppsholmsvarvet, i omedelbar närhet av maskindetaljen
och dess personal samt med utsikt över de viktigare till denna
del av varvet förlagda fartygen, kunde beredas mobilisering singenj öv en;
och har bemälde chef i anslutning härtill föreslagit inredning i stora
slupskjulets södra gavel vid sidan av maskinisternas omklädningsrum
för mobiliseringsingenjören jämte biträde. Kostnaden härför beräk-s
nades till 3,400 kronor.
För samtliga dessa utvidgningar och omflyttningar hade således i
arbetsplanen upptagits en sammanlagd summa av 75,400 kronor, vilken
summa i sin helhet upptagits i arbetsplanen för år 1916, enär de föreslagna
förändringarna hörde så intimt tillsammans med varandra, att
icke någon av dem kunde lösryckas från de övriga, utan att rubba den
logiska följden dem emellan. Då de viktigaste och mest trängande behoven
vore utvidgningen av elektriska verkstaden, mekaniska verkstaden
och materialförrådet, men dessa utvidgningar i sin ordning fordrade,
att stationsingenjörens och departemenschefens kontor flyttades,
måste platser för dessa i första hand beredas.
Slutligen har chefen för ingenjördepartementet hemställt att, därest
de sålunda angivna planerna skulle vinna varvschefens och marinförvaltningens
gillande, men erforderliga medel från ordinarie anslag
till flottans nybyggnad och underhåll för år 1916 icke helt skulle
kunna avses för deras genomförande, åtgärder måtte vidtagas för att
de sålunda icke täckta anslagsbehoven på annat sätt måtte ställas till
varvets förfogande under loppet av år 1916. Dessutom torde det
icke vara otänkbart — tillägger bemälde chef — att årets under
-
[27.]
108
Femte huvudtiteln.
[27.] hållsmedel skulle kunna medgiva, att något av arbetena kunde igångsättas
eller åtminstone materiel anskaffas redan under innevarande år.
I vad chefen för ingenjördepartementet sålunda anfört har varvschefen
förklarat sig instämma; och har varvschefen för den skull uti
sitt förslag till arbetsplan för år 191G upptagit samtliga de avsedda
arbetena, av vilka utvidgningen av snickarverkstaden, därför särskilt
belopp icke angivits i chefens för ingenjördepartementet berörda uttalande,
i förslaget till arbetsplan upptagits till en kostnad av 2,000
kronor, vadan totalkostnaden för de ifrågavarande arbetena skulle belöpa
sig till 77,400 kronor. Då varvschefen upptagit beloppet i sitt
förslag till arbetsplan för år 1916, har detta, enligt upplysning av
varvschefen, skett i syfte att, enär kravet på arbetenas utförande vore
högst trängande, desamma snarast möjligt efter ingången av år 1916
skulle kunna sättas i verket.
Marinförvaltningen har nu i skrivelse den 25 november 1915, med
erinran, att ämbetsverket i skrivelse samma dag angående förslag till
stater och arbetsplan för flottan framhållit, att kostnaderna för här
ifrågavarande arbeten ej kunde, på sätt varvschefen ifrågasatt, bestridas
av de ordinarie underhållsmedlen, vidare anfört, att för att varvet emellertid
skulle på ett någorlunda tillfredsställande sätt fylla de anspråk,
som redan under nu föreliggande förhållanden måste ställas på detsamma,
det syntes vara alldeles oavvisligt, att snarast möjligt samtliga
ifrågavarande arbeten komme till utförande.
Därest ämbetsverket redan vid avlåtande av sin skrivelse den 8
oktober 1915 angående regleringen av utgifterna under femte huvudtiteln
för år 1917 haft tillgång till och kunnat behandla varvschefens
skrivelse angående arbetsplan för 1916, skulle ämbetsverket i samband
med det i förstnämnda skrivelse upptagna, här ovan omhandlade anslagskravet
beträffande tillbyggnader till kopparslagar- och plåtslagarverkstäderna
m. m. gjort hemställan om äskande av medel hos 1916 års
riksdag jämväl för nu ifrågavarande arbeten.
Vid nu uppgivna förhållanden och då marinförvaltningen icke
ansåge sig kunna stå till svars för att flottans härvarande varv
icke snarast möjligt sattes i sådant skick, att det kunde åtminstone
nödtorftligen fylla sin för flottans krigsberedskap så viktiga uppgift,
har ämbetsverket, som under en anslagspost sammanfattat alla under
denna punkt upptagna arbeten, hemställt, att Kungl. Ma:jt måtte föreslå
riksdagen att för tillbyggnader till vissa verkstäder vid flottans
varv i Stockholm m. m. bevilja på extra stat för år 1917 ett anslag
Femte huvudtiteln.
109
av 182,400 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att härav låta utanordna [27.]
77,400 kronor redan under år 1916.
Till en början torde jag få erinra, att bestämmelser rörande det av
varvsmyndigheterna i det föregående omnämnda byggnadsdepartementet ycUrea"a8e.
med stationsingenjören som chef intagits i reglemente för marinen,
del I, vid den omtryckning av nämnda reglementsdel, som ägt rum
under 1915 års höst; och har byggnadsdepartementet i enlighet med
dessa bestämmelser trätt i verksamhet från och med innevarande års
början. . .
Såsom av det förut sagda framgår, fördelar sig det av marmfor
valtningen
för här ovan angivna till byggnadsarbeten till vissa verkstäder
vid flottans varv i Stockholm m. m. äskade beloppet, 182,400
kronor, på följande sätt a de särskilda arbetena.
Tillbyggnad av kopparslagar- och plåtslagarverkstäderna,
uppförande av nytt kanonskjul för artilleridepartementet
samt inredning av det nuvarande kanonskjulet
till järnförråd för ingenjördepartementet,
för vilka arbeten kostnaderna av varvschefen beräknats
till 105,500 kronor, men av marinförvaltningen
upptagits till ....................''...................................
Utvidgning av den mekaniska verkstaden ...................
» » viss lokal för ingenjördepartementets
kontor m. in.......................................
» » den elektriska avdelningen m. m.............
)> j> träverkstaden och snickarverkstaden ......
Anordnande och inredning av viss lokal för modellförråd.
...................................................................................
Flyttning av målarverkstaden ..............................................
» » stationsingenj örens kontor m. in.............
» x> arbetspostens »Maskindetaljen» lokaler och
förråd................................................•_..............
Inredning av tjänsterum för mobiliseringsingenjören......
Summa kronor
105,000 kronor
3.000 »
32.000 »
6.000 »
2,000 »
12.000 »
8,000 »
10,500 »
500 »
3,400 »
182,400 kronor.
Kostnaden för utvidgning av materialförrådets lokaler har däremot
ansetts kunna täckas av anslaget till flottans nybyggnad och underhåll.
Vid bedömande av föreliggande anslagskrav träder främst i förgrunden
den frågan, huruvida det över huvud taget må anses lämpligt,
no
Femte huvudtiteln.
att mybyggnadsarbeten under nuvarande förhållanden komma till utförande
å flottans station i Stockholm. Jag syftar härvid på det läge,
vari spörsmålet om flyttning av nämnda station för närvarande befinner
sig. Vid 1914 års senare riksdag avsattes, på framställning av Kungl.
Maj.t, för anläggande av ny docka vid stationen, vilken anläggning beräknats
kosta 1,400,000 kronor, för år 1915 ett belopp av 300,000
kronor. Därvid uttalade riksdagen, att riksdagen förutsatte att i sinom
tid få tillfälle att träffa avgörande i fråga om platsen för den nya
dockan. Till dockanläggningen avsattes av 1915 års riksdag ytterligare
750,000 kronor; och är det min avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att av
innevarande års riksdag begära anvisande för år 1917 av dels de för
ändamålet avsatta medlen, tillhopa 1,050,000 kronor, och dels det återstående
beräknade beloppet, 350,000 kronor.
\ idare anhåller jag få erinra, att Kungl. Maj:t genom nådigt brev
den 17 september 1914 anmodat marinförvaltningen, chefen för marinstaben
och inspektören av flottans övningar till sjöss att gemensamt inkomma
med yttrande, huruvida nämnda docka lämpligen borde förläggas
inom stationens nuvarande område och i sådant fall med förslag
till plats därför eller, därest dockan syntes böra förläggas utom samma
område, med därav föranlett yttrande och förslag. Till åtlydnad härav
hava nämnda myndigheter den 12 augusti 1915 avgivit utlåtande i
ämnet, därvid marinförvaltningen och inspektören hemställt, att den
nya dockan måtte förläggas å plats invid Lilla Värtan, i främsta rummet
å Lindarängen, men, därest oöverstigliga hinder härför mötte, vid
Kaknäs, under det chefen för marinstaben föreslagit, att dockan måtte
förläggas inom det nuvarande Galärvarvsområdet. Då det synts erforderligt
och lämpligt, att frågan om platsen för dockans förläggning
och därmed sammanhängande spörsmål underkastades ytterligare utredja§5
efter erhållet nådigt bemyndigande, den 15 december
1915 tillkallat mariudirektören I. J. Falkman och kommendörkaptenen
-F1'' Gylden att såsom sakkunniga biträda inom departementet
vid verkställande av sådan utredning. Denna fråga befinner sig ännu
icke i det skick, att jag kan underställa densamma Kungl. Maj:ts
prövning, men hoppas jag, att den ytterligare erforderliga utredningen
kan avslutas i så god tid, att proposition i ämnet hinner avlåtas
till innevarande års riksdag. Jag anser mig emellertid redan nu
kunna uttala, att jag med hänsyn till innehållet av den redan förebragta
utredningen icke kan tillstyrka Kungl. Maj:t, att den nya dockan
förlägges inom stationens nuvarande område. '' Under förutsättning
Femte huvudtiteln.
111
att Kungl. Maj:t gillar denna min uppfattning och riksdagen i anslutning
härtill skulle fatta beslut om dockans förläggning utom nämnda
område, lärer ett sådant beslut enligt min mening såsom konsekvens medföra,
att flottans varv inom de närmaste åren och; sedermera även
flottans station böra förflyttas från sin nuvarande plats. Givet är
emellertid, att en sådan förflyttning måste ske successivt och först
efter loppet av åtskilliga år kan vara fullbordad. Vid sådant förhållande
finner jag för min del, att man icke kan helt och hållet bortse
från de krav på förbättrade byggnadsanordningar vid stationen, som
redan nu göra sig gällande. Men jag anser å andra sidan, att man
därvid bör strängt fasthålla vid den principen, att endast sådana byggnadsanordningar,
som ur krigsberedskapens synpunkt äro oundgängligen
nödvändiga, böra ifrågakomma till utförande.
ör den nu nämnda synpunkten finner jag emellertid den föreliggande
framställningen om anvisande av medel för tillbyggnad av vissa
verkstäder vid flottans varv i Stockholm m. m. äga synnerligen goda
skäl för sig. Den uttömmande utredning, som av myndigheterna lämnats
i ärendet, har ytterligare bekräftat det kända sakförhållandet, att
verkstädernas vid härvarande varv kapacitet för närvarande ingalunda
motsvarar de krav, vilka måste uppställas för att den del av flottan, som
är hänvisad till detta varv för underhåll och reparation, skall kunna hållas i
full krigsberedskap. Det är givet, att olägenheterna härav med hänsyn till
den anbefallda mobiliseringen av flottan blivit särskilt kännbara; och
otvivelaktigt komma dessa olägenheter, därest intet åtgöres för att avhjälpa
desamma, att än skarpare framträda, när flottans flytande krigsmateriel
efter avslutad mobilisering måste undergå en av den starka påfrestningen
under en fortlöpande lång mobiliseringstid föranledd ingående och
omfattande översyn och reparation. Nödvändigheten bjuder därför enligt
min mening, att åtgärder vidtagas för att åtminstone i någon mån söka utjämna
det anmärkta missförhållandet. Vid besök, som jag avlade å varvet
under december månad förra året och därvid planen för de nu ifrågasatta
arbetena på platsen genomgicks med ledning av vederbörliga ritningar,
erhöll jag den bestämda övertygelsen, att denna plan i stort sett
är ägnad att på ett lyckligt sätt och för en relativt begränsad kostnad
åstadkomma en icke oväsentlig höjning av de ifrågavarande verkstädernas
prestationsförmåga samt att åvägabringa ändamålsenliga anordningar
i övrigt å varvet.
Åven en annan synpunkt förtjänar att vid frågans bedömande tagas
i betraktande. Såsom av varvsmyndigheterna framhållits, måste för när
-
[27.]
112
Femte huvudtiteln.
[27.] varande på grund av bristande utrymme inom varvsverkstäderna en del
arbeten, vilka eljest kunnat utföras å varvet, verkställas på privata
verkstäder och varv mot ersättning, som ofta särskilt med hänsyn till
arbetenas brådskande beskaffenhet blir oskäligt dryg. Så hava, enligt
vad jag inhämtat, kostnaderna för de under tiden 1 augusti 1914—20
december 1915 vid privata verkstäder och varv utförda reparations-,
underhålls- och förändringsarbeten’ å flottan tillhörande fartyg uppgått
till 591,754 kronor 94 öre. Större delen av dessa arbeten, med undantag
av sådana, som stå i samband med fartygens dockning och sliptagning,
borde hava kunnat utföras vid flottans härvarande varv, därest
en utvidgning i enlighet med nu föreliggande förslag varit genomförd.
Det otillräckliga utrymmet samt de olika verkstads- och förrådslokalernas
i flera fall olämpliga belägenhet förorsaka därjämte, att arbetets
administration och övervakande försvåras samt att arbetstid måste
offras utan motsvarande nytta. Åven i detta hänseende synes det
föreliggande förslaget erbjuda väsentliga förbättringar, vilkas värde icke
får underskattas. På grund av nu anförda omständigheter lärer med
allt skäl kunna beräknas, att det å de ifrågasatta anordningarnas
genomförande nedlagda kapitalet skulle komma att förräntas och, därest
dessa anordningar under någon tid komme till användning, bleve helt
eller åtminstone delvis amorterat.
Emellertid har jag med hänsyn dels till det läge, vari frågan om
förflyttning av Stockholms varv och station numera befinner sig, och
dels till nödvändigheten att i största möjliga mån begränsa kostnaderna
så, att även andra angelägna anslagsbehov under femte huvudtiteln må
kunna tillgodoses, ansett mig böra göra hemställan om vissa reduktioner
uti nu ifrågavarande anslagskrav. Till en början synes mig därvid
den ifrågasatta tillbyggnaden av plåtslagarverkstäderna kunna ur
förslaget utgå. Visserligen lider det enligt min mening intet tvivel,
att denna tillbyggnad är av stor betydelse för hithörande arbetens behöriga
utförande och att anordningen även ekonomiskt sett måste anses
bärkraftig. Men då man redan genom de nuvarande kopparslagarverkstädernas
sammanförande vinner ett icke obetydligt ökat utrymme
även för plåtslagarverkstäderna och, efter det plats för den nya dockan
och varvet blivit bestämd, en ny plåtslagarverkstad lärer jämsides med
dockanläggningen böra uppföras, har jag icke ansett mig nu böra tillstyrka
anvisande för denna tillbyggnad av det rätt avsevärda beloppet,
70,000 kronor. Skulle däremot varvet någon längre tid komma att
kvarbliva på Galärvarvet, måste enligt min åsikt förevarande arbete
nödvändigtvis komma till utförande.
Femte huvudtiteln.
113
Därjämte har jag funnit, att arbetena med inredning av artilleri- [27.]
departementets nuvarande kanonskjul till järnförråd för ingenjördepartementet,
och uppförande av ett nytt kanonskjul för artilleridepartementet
icke äro av den trängande beskaffenhet, att dessa arbeten
under nuvarande förhållanden böra verkställas. Härigenom skulle ytterligare
besparas 5,000 + 9,500 = 14,500 kronor. Slutligen synes det
mig, att kostnaden, 12,000 kronor, för den föreslagna inredningen av
en vind i galärskjulet n:r 25 för förrådet av gjutmodeller icke bör
tagas i beräkning, då modellförrådet tills vidare torde kunna kvarbliva
på sin nuvarande plats. För målarverkstaden, som enligt förslaget
skulle flyttas till modellförrådets nuvarande lokal, lärer i stället annat
utrymme kunna beredas, exempelvis i något av de två utav lotsverket
nu upptagna galärskjulen, sedan lotsverkets där förlagda förråd, på sätt
av 1915 års riksdag medgivits, flyttats till plats å Södra Djurgården.
I enlighet med vad jag sålunda anfört skulle det av marinförvaltningen
föreslagna beloppet, 1S2,400 kronor, nedsättas med 70,000
+ 14,500 + 12,000 = 96,500 kronor; och utgör sålunda det belopp, som
enligt min mening nu bör under denna punkt beräknas, 35,900 kronor.
Varvsmyndigheterna hava ifrågasatt, att kostnaderna för en del av
de ifrågasatta arbetenas utförande skulle kunna utgå av anslaget till
flottans nybyggnad och underhåll. Jag delar emellertid marinförvaltningens
uppfattning därom, att erforderlig tillgång icke lärer kunna från
omförmälda anslag beredas, och stöder mig därvid på den gångna
tidens erfarenhet rörande den starka belastning, som detta anslag redan
nu är underkastat. För ändamålet nödiga medel torde alltså böra av
riksdagen begäras såsom anslag på extra stat för år 1917.
Skola emellertid de av mig förordade byggnadsarbetena bliva till
avsedd nytta, är det av vikt, att de snarast möjligt komma till utförande.
Härför talar ock den omständigheten att, sedan 1914 års
senare riksdag för elektriska anläggningar vid flottans härvarande station
och varv beviljat ett anslag av 98,500 kronor — för vilket ändamål
enligt Kungl. Maj:ts medgivande den 31 december 1915 må på grund
av de stegrade materialpriserna användas ytterligare 27,500 kronor, att
utgå av anslaget till flottans nybyggnad och underhåll — samt en
transformatorsstation blivit uppförd å varvet, de nu ifrågavarande byggnadsanordningarna
böra komma till utförande, innan arbetet med de
elektriska installationerna inom de byggnader, som beröras av förändringarna,
påbörjas. Jag anser därför, att Kungl. Maj:t bör bemyndigas
att redan under innevarande år disponera hela det ifrågavarande
beloppet, 85,900 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 höft.
15
114
Femte huvudtiteln.
[27.] På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att för tillbyggnader till vissa verkstäder vid
flottans varv i Stockholm m. in. bevilja på extra stat
för år 1917 ett anslag av 85,900 kronor, med rätt
för Kungl. Maj:t att disponera detta belopp redan
under innevarande år.
20. Örlogsdepå i Göteborg.
[28.] I propositionen nr 60 år 1914 anförde jag, att de åtgärder, som
ÖGöfebor& 1 behövde Vi^tagas för en örlogsdepå i Göteborg, inskränkte sig till vissa
(Extra6anafag.) arbeten vid Nya varvet i Göteborg, avseende att bereda möjlighet att
dit förlägga en lokalstyrkas fartyg. Verkställda beräkningar gåvo vid
handen, att de erforderliga arbetena icke vore av större omfattning,
än att de borde kunna bestridas inom den beräknade årliga genomsnittsramen
för extra ordinarie utgifter (utom till fartygsbyggnader).
Vid^ sådant förhållande kunde frågan om ordnandet av denna örlogsdepå
lösas utan att särskild kostnad vid 1914 års riksdag behövde
beräknas.
Härvid har riksdagen icke haft något att erinra.
Genom nådigt brev den 1* september 1914 anbefalldes marinförvaltningen
att uppgöra och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till
ordnande av ifrågavarande örlogsdepå i enlighet med därför i propositionen
nr 60 år 1914 angivna grunder.
Till åtlydnad härav har marinförvaltningen i hemlig skrivelse den
22 november 1915 avgivit förslag i sådant hänseende. Ämbetsverket
har därvid anfört, bland annat, att de åtgärder, som betingades av en
förläggning av den ifrågavarande lokalstyrkans (Göteborgsavdelningen)
fartyg till Nya varvet, vore:
a) beredande av förtöjningsplatser och därmed sammanhängande
anordningar för avdelningen tillhörande örlogsfartyg;
b) beredande av upplagsplatser för förråd m. m., avsedda för avdelningens
samtliga fartyg;
c) beredande av inkvartering för den för tillsyn in. m. av förråden
avsedda personalen ävensom för dem av fartygsbesättningarna, som
borde vara förlagda till Nya varvet, samt beredande av lokaler för ordnande
av personalens övnings-, förplägnads-, verkstads-, sjukvårds-,
mess- m. fl. förhållanden.
Femte huvudtiteln.
115
Totala kostnaden för anordnandet av en örlogsdepå i Göteborg [28.]
skulle enligt marinförvaltningens beräkningar bliva:
för förtöjningsplatser m. in. ............................................. kronor 95,500: -
)> plats för förråd in. m............................................... » 100,400:
)j inkvarterings- m. fl. lokaler ........... » 299,000:
Summa kronor 494,900: —
eller avrundat 495,000 kronor.
Med hänsyn till storleken av det sålunda för depåns ordnande erforderliga
beloppet borde detsamma enligt marinförvaltningens mening
fördelas på en tidrymd av tre år.
Ämbetsverket bär på grund härav hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå innevarande års riksdag att till ordnande av en örlogsdepå
i Göteborg bevilja ett anslag av 495,000 kronor och därav på
extra stat för år 1917''anvisa ett belopp av 165,000 kronor; och borde
Kungl. Magt bemyndigas att av sistnämnda belopp disponera 100,000
kronor redan under år 1916.
Det av marinförvaltningen uti ifrågavarande ärende avgivna förslå- Dep“‘ef“e8nt8''
get har till Kungl. Maj:t inkommit först den 13 december 1915. Med yttrande,
hänsyn därjämte till ärendets natur och på grund av de många andra
betydelsefulla och tidskrävande arbetsuppgifter, som under senaste tiden
förelegat, är jag ännu icke beredd att, till prövning av Kungl. Maj:t
framlägga ifrågavarande ärende. Då emellertid frågan är av den betydelse,
att den snarast möjligt bör vinna sin lösning, synes det mig,
att medel för ändamålet böra tagas i beräkning vid framställningen till
riksdagen i fråga om anslagsbehoven för år 1917. På grund av nödvändigheten
att söka i största möjliga mån nedbringa statsutgifterna
har jag, efter samråd med chefen för marinförvaltningen, ansett mig
kunna utgå från att, utan eftersättande av de allra nödvändigaste arbetena,
det till inkvarterings- m. fl. lokaler upptagna beloppet skulle
kunna nedsättas med omkring 135,000 kronor, varigenom sammanlagda
kostnadsbeloppet kunde beräknas till omkring 360,000 kronor. Under
förutsättning av arbetenas fördelning i enlighet med marinförvaltningens
förslag på tre år borde alltså för år 1917 beräknas ett belopp
av 120,000 kronor.
Jag hemställer fördenskull, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen
att i avvaktan på den proposition angående beviljande
av anslag för anordnande av en örlogsdepå
116
Femte huvudtiteln.
[28.]
i Göteborg, Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen
avlåta, för berörda ändamål bland de extra anslagen
å femte huvudtiteln för år 1917 beräkna ett belopp
av 120,000 kronor.
21. Uppförande av ammunitionsförrådshus.
[29.] I sin berörda skrivelse den 8 oktober 1915 har marinförvaltningen
Uppförande anfört, att genomförandet av 1914 års nybyggnadsprogram för flottan
^tioZm-1 innebure anskaffandet för de nya fartygen av artilleriammunition utr&dshus.
över den utredning, som under normala förhållanden förvarades om(Extra
anslag.) bord. För den del av ammunitionen, som sålunda måste förvaras
i land intill dess den toges i anspråk för fartygen, saknades erforderligt
förrådsutrymme. Till följd härav bleve uppförandet av ett ammunitionsförrådshus
för vardera stationen behövligt. Kostnaden för varje
sådant förrådshus enligt hittills använd typ beräknades under nu rådande
förhållanden uppgå till 37,500 kronor eller för båda förrådshusen
till 75,000 kronor. Då en del av ifrågavarande ammunition
kunde beräknas färdigställd under vintern 1916—1917, borde förrådshusen
till dess vara tillgängliga. Till följd härav vore det behövligt,
att förenämnda anslag ställdes till Kungl. Maj:ts disposition redan
under år 1916.
Marinförvaltningen har därför hemställt, att Kungl. Maj:t ville för
uppförande av två ammunitionsförrådshus hos innevarande års riksdag
äska på extra stat för år 1917 ett anslag av 75,000 kronor, med
rätt för Kungl. Maj:t att härav disponera erforderligt belopp redan
under år 1916.
Departe- För närvarande finnas för förvaring av den för fartygen avsedda
“yttrande61''9 aadra amuiunitionsutredningen, vilken är avsedd att i mån av förbrukning
lämna ersättning för den ombord å stridsfartygen medförda utredningen,
tillsammans sex ammunitionsförrådshus och tre kruthus.
Genom det av 1914 års senare riksdag beslutade nybyggnadsprogrammet
för flottan kommer flottan att under de närmast följande åren
tillföras tre pansarbåtar, fyra jagare jämte undervattensbåtar med
därtill hörande ammunitionsutredning. På sätt här nedan under punkterna
38 och 67 omförmäles, anser jag mig därjämte böra föreslå Kungl.
Maj:t att hos riksdagen äska medel till förbättring av projektilutred
-
Femte huvudtiteln.
117
ningen för vissa pansarbåtar och för anskaffning av viss artillerimateriel [29.]
för flottan och kustartilleriet. Det synes mig med hänsyn till nu
nämnda förhållanden nödvändigt, att de av marinförvaltningen ifrågasatta
två nya ammunitionsförrådshusen snarast möjligt komma till utförande,
helst som, enligt vad jag inhämtat, de nuvarande ammunitionsförrådshusen
och kruthusen redan nu äro för sitt ändamål otillräckliga.
Mot den beräknade kostnaden av 37,500 kronor för varje
ammunitionsförrådshus har jag icke något att erinra.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå liks
att
för uppförande av två ammunitionsförrådshus
bevilja på extra stat för år 1917 ett anslag av 75,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att därav disponera
erforderligt belopp redan under innevarande år.
22. Tankpråmar för oljetransport.
Varvschefen vid flottans station i Karlskrona har i skrivelse till [30.]
marinförvaltningen den 30 september 1914 angående beräknande av
utgifterna för stationen för år 1916 i de delar, vilkas förvaltning till transport,
hör honom, framhållit behovet av cisterner eller pråmar för förvaring (Extra anslag.)
och transport av brännoljeutredning för fartygen.
Marinförvaltningen, ''som redan i en tidigare skrivelse uppmärksammat
behövligheten av cisterner för brännolja vid Karlskrona
varv, har i skrivelse den 24 november 1914 förklarat sig instämma i
vad bemälde varvschef anfört beträffande behovet av anordningar
uti ifrågavarande hänseende samt ansett det vara av vikt, att åtgärder
snarast vidtoges för dettas fyllande särskilt med hänsyn därtill, att oljeeldning
enligt 1914 års riksdagsbeslut skulle anordnas å ett flertal
av flottans fartyg, men bär ämbetsverket, enär ifrågavarande ärende
ännu vore under utredning, icke då gjort någon framställning i ämnet.
Sedermera har varvschefen i Karlskrona i skrivelse till marinförvaltningen
den 11 december 1914 avgivit förnyat yttrande i ämnet
och därvid framhållit, att genom 1914 års riksdagsbeslut om anvisande
av medel till anordningar för oljeeldning — förutom å jagare samt
pansarbåten Sverige och följande pansarbåtar av samma typ jämväl
å Karlskrona station tillhörande pansarbåtarna Dristigheten, Äran,
Wasa, Manligheten och Oscar II frågan om anordnande å Karlskrona
station av förvaringsrum för brännoljeutredning till fartygen kommit i
118
Femte huvudtiteln.
ett nytt läge. För att kunna hålla i förråd ett tillräckligt antal
utredningar av brännolja för samtliga angivna fartyg torde krävas ett
avsevärt utrymme. Det syntes därför vara erforderligt att utreda, huruvida
detta utrymme borde åstadkommas genom byggandet av endast
cisterner, endast tankpråmar eller både cisterner och tankpråmar samt
om storleken av den brännoljeutredning, för vars förvarande utrymme
skulle beredas. _ Varvschefen ansåge dock att, utan avvaktan på den
slutliga utredningen i ämnet, åtgärder snarast borde vidtagas för
mötande av det oavvisliga behovet av ökat utrymme för brännoljas
förvaring; och har varvschefen med hänsyn härtill — med bifogande
av ett genom stationens ingenjördepartement upprättat förslag jämte
ritning till pråm för brännolja om 180 tons rymd — föreslagit anskaffning
till en början av en dylik pråm för Karlskrona varv för en kostnad
av 47,400 kronor.
I skrivelse den 6 april 1915 har därefter marinförvaltningen ånyo
upptagit frågan om anordningar uti förevarande avseende samt därvid,
då ytterligare utredning erfordrades, vad anginge Karlskrona station,
rörande plats i land för samt antalet och storleken av cisterner för
brännoljeutredningens förvarande, ansett spörsmålet härom böra anstå,
tills fullständig utredning hunnit verkställas.
Aven om brännoljeförrådet förvarades i cisterner — yttrade marinförvaltningen
vidare — bleve dock tankpråmar för transporter erforderliga,
och ansåge ämbetsverket, i likhet med varvschefen i Karlskrona,
att åtgärder snarast borde vidtagas för mötande av det oavvisliga
behovet av sådana, i vilket syfte ämbetsverket föresloge anskaffande
till en början av en tankpram för vardera stationen. Den av varvschefen
i Karlskrona föreslagna pråmen med en rymd av 180 ton för en
kostnad av 47,400 kronor vore enligt ämbetsverkets förmenande väl
liten och borde ökas till en kapacitet av 200 ton samt borde kunna
framdrivas med egen motor. Enligt ämbetsverkets beräkning skulle
kostnaden lör en dylik pråm, på grund av under nuvarande förhållanden
rådande materialpris, ökas till omkring 55,000 kronor, en ökning, som
väl motiverades av de fördelar, som därmed vunnes. På grund härav har
marinförvaltningen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte hos 1915 års
riksdag äska å extra stat för år 1916 ett anslag av 110,000 kronor
till anskaffande av två motordrivna tankpråmar för oljetransporter.
Med hänsyn därtill, att marinförvaltningens nu omhandlade skrivelse
av den 6 april 1915 inkommit, till Kungl. Maj:t först den 21 i samma
månad, kunde någon framställning i ämnet icke medhinnas till samma
års riksdag.
Femte huvudtiteln.
119
Nu har marinförvaltningen i skrivelse deri 11 november 1915, under [30.]
åberopande av vad i detta ärende tidigare förekommit, anmält, att
varvsekefen i Karlskrona som plats för anläggande av tva cisternei,
vardera om 1,000 tons kapacitet, föreslagit eu av öarna i varvets
närhet, mot vilken plats befälhavande amiralen i Karlskrona ur militär
synpunkt ej haft något att erinra. Ämbetsverket har vidare anfört,
att enligt av chefen för ingenjördepartementet vid Karlskrona station
gjord beräkning, som av varvscheten översänts utan erinran, kostnaderna
för grundläggning av pumpar, rörledningar, duedalber, bryggor
m. m. skulle utgöra tillsammans 63,100 kronor. Marinförvaltningen
beräknade kostnaden för en cistern jämte armatur till 26,500 kronor,
om cisternen tillverkades av svensk plåt. Användes utländsk plåt,
minskades detta belopp med omkring 6,000 kronor. Ämbetsverket,
som likväl ansåge sig böra giva det förstnämnda alternativet företräde,
beräknade alltså totalkostnaden för cisternernas anläggning till 116,100
kronor.
Vad beträffade anläggning av brännoljecisterner för Stockhoims
station har marinförvaltningen erinrat, att de voro inbegripna i ämbetsverkets
förslag till anläggning av bränsledepå m. m. i Stockholms skärgård,
vartill medel begärts i ämbetsverkets skrivelse den 8 oktober
1915 angående regleringen av utgifterna under femte huvudtiteln för
år 1916.
Under erinran vidare, att kostnaden för två motordrivna tankpråmar,
av vilka en avsåges för vardera stationen, enligt marinförvaltningens
berörda skrivelse den 6 april 1915 beräknats till sammanlagt
110^000 kronor har ämbetsverket — som ansåge det vara en given följd
av brännoljans vidsträcktare användning å flottans fartyg, att nödvändiga
anordningar vidtoges för att tillhandahålla detta slags bränsle — med
hänsyn till den erfarenhet, som vunnits under, krigsåren, framhållit
vikten av att dylika anordningar utan dröjsmål vidtoges. Marinförvaltningen
ansåge fördenskull ej tillrådligt att på två eller flera år fördela
det ovan angivna medelsbehovet.
Ämbetsverket har på grund härav hemställt, att för brännoljecisterner
vid Karlskrona station och anskaffning av tva motordrivna
tankpråmar för oljetransporter måtte hos riksdagen pa extra stat för år
1917 äskas ett anslag av 226,100 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
av nämnda belopp använda redan under år 1916 ett belopp av 113,000
kronor.
På sätt förut nämnts, har 1914 års senare riksdag beslutat, att de Departementefem
yngsta pansarbåtarna, nämligen Dristigheten, Åran, Wasa, Manlig- y^Mde.
120
Femte huvudtiteln.
heten och Oscar II, skola förses med anordningar för oljeeldning. Åven å
pansarbåten lapperheten komma anordningar för oljeeldning att anbringas.
I planen för nybyggnad av pansarbåten Sverige samt de av
nyssnämnda riksdag till byggande beslutade två pansarbåtarna och fyra
jagarna ingå jämväl sådana anordningar. Vad beträffar de redan färdigbyggda
jagarna äro å dessa, på ett undantag när, anstalter anbringade
för partiell oljeeldning, och avsett är, att fullständiga oljeeldningsanordningar
skola med anlitande av för ändamålet tillgängliga medel anbringas
å alla jagarna.
I samma mån oljeeldning sålunda redan kommit eller i en nära
framtid kommer till användning a flottans stridsfartyg, måste givetvis särskilda
åtgärder vidtagas för att på ändamålsenligt sätt tillhandahålla
fartygen erforderligt förråd av brännolja. För detta ändamål har av
marinförvaltningen nu föreslagits dels uppförande i land vid flottans
stationer i Stockholm och Karlskrona av cisterner för förvaring av
brännolja och dels anskaffande av motordrivna tankpråmar, en för vardera
stationen, för oljans transporterande till fartygen.
Frågan om uppförande av oljecisterner vid flottans stationer är
ännu icke i det skick, att jag kan underställa densamma Kungl. Maj:ts
prövning. Vad först beträffar ifrågasatt anordnande av sådana cisterner
vid Stockholms station, sammanhänger spörsmålet om lämplig plats
för desamma omedelbart med frågan om varvets och stationens eventuella
förflyttning. Jag hoppas inom kort kunna inför Kungl. Maj:t anmäla ett
av de sjömilitära myndigheterna avgivet förslag rörande piatsen för den
nya docka vid nämnda station, vartill riksdagen åren 1914 och 1915 avsatt
medel. Därvid torde jag ock få tillfälle att närmare beröra, i vad mån
frågan om varvets och stationens förflyttning röner inflytande av det
beslut, som kommer att fattas i anledning av berörda förslag. För
Stockholms stations vidkommande lärer sålunda redan av nu nämnd
anledning något avgörande icke för närvarande böra träffas i fråga om
uppförande av oljecisterner vid stationen.
Bortsett emellertid från nu omförmälda särskilda omständigheter
beträffande Stockholms station, finner jag den föreliggande utredningen
rörande oljecisterners uppförande vid flottans stationer icke vara tillräckligt
uttömmande. Tillförlitlig vägledning för bedömande av dessa
cisterners storlek med hänsyn till det framtida behovet av brännoljeutredning
för fartygen synes mig icke föreligga, och utredningen torde
därjämte behöva kompletteras med undersökning beträffande cisternernas
anordnande med avseende å skydd för beskjutning och därav uppkommande
eldfara m. m. I betraktande härav lärer, intill dess fullstän
-
Femte huvudtiteln. /S1
dig utredning i ämnet blivit verkställd, böra anstå med frågan rörande [30.]
uppförande av de föreslagna oljecisternerna även vid Karlskrona station.
Däremot anser jag mig böra förorda marinförvaltningens förslag,
såvitt angår anskaffning av två motordrivna tankpråmar för djutransport
till fartygen. Sådana tankpråmar äro nämligen behövliga även utan
att cisterner i land finnas uppförda, då fartygen förmedelst dylika pråmar
tills vidare kunna tillföras olja från privata oljeupplag. Rörande
pråmarnas konstruktion och den beräknade kostnaden av 55,000 kronor
för varje pråm har jag icke någon invändning att framställa; och torde
i betraktande av anskaffningens brådskande beskaffenhet Kungi. Maj:t
böra bemyndigas att av den sammanlagda kostnaden, 110,000 kronor,
disponera hälften eller 55,000 kronor redan under innevarande år.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
,
att för anskaffning av tva tankpramar for olje
transport
på extra stat för år 1917 bevilja ett anslag
av 110,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att av
detta belopp disponera hälften eller 55,000 kronor
redan under innevarande år.
Övningar.
23. Flottans krigsberedskap och övningar.
1 enlighet med 1914 års senare riksdags efter framställning av Kungl. [31.]
Makt fattade beslut hava från och med år 1915 samtliga utgifter för Flottans krigsflottans
övningar, vare sig de äro att hänföra till stammens eller til övningar,
beväringens övningar, sammanförts under ett gemensamt reservations- (Ordinarie
anslag, benämnt anslaget till »flottans krigsberedskap och övningar», anslag.)
I detta hava sålunda uppgått dels det dittillsvarande reservationsanslaget
till »flottans övningar» och dels större delen av det förutvarande förslagsanslaget
till »sjöbeväringens vapenövningar samt beklädnad och
ersättning därför».
Enligt beräkningar, vilka på grundval av det förslag till normalövningsplan
för flottan, som chefen för marinstaben avgivit med skrivelse
den 25 september 1913, blivit utförda och vilka framlades i
propositionen nr 60 för år 1914 angående sjöförsvarets ordnande,
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 käft. 16
122
Femte huvudtiteln.
[31-]
Departements
chefena
yttrande.
skulle för perioden 1915-1919 följande belopp vara erforderlig för
anslaget till flottans kngsberedskap och övningar, nämligen för 8
1915
1916
1917
1918
1919
3.110.000 kronor
3.380.000 »
3.550.000 »
3.645.000 )) samt
3.680.000 o>
1 riksdagsskrivelsen nr 1 för år 1914 uttalades i denna fråga, att
lksdagen, som tagit del av de planer för flottans krigsberedskap och
l™gar’ 80m farm°s 1 namnda proposition nr 60 med tillhörande biagor
intagna, icke hade något att erinra mot de grunder, enligt vilka
dessa planer blivit uppgjorda, men ville riksdagen i samband ‘därmed
erinra darom, att ett genomförande av den av riksdagen antagna nyyggnadsplanen
skulle medföra vissa jämkningar i den av Kunul Makt
framlagda planen för krigsberedskap ich övningar. g J
¥.,For aren 1915 och 1916 uppförde riksdagen i enlighet med Kungl
oä 3,sp87o0oo z»; gaTarsnde an8lag med wopp - re»p
1q
£?a “arinStaben *[ar 1 skrivelse till marinförvaltningen den
9 oktober 1915 ansett anslaget böra för år 1917 ökas med 170 000
kronor eller till 3 550,000 kronor, vilken sistnämnda summa vore densamma
som beraknats i propositionen nr 60 till 1914 års senare riksda
Marmstabschefen har härvid anfört, att skäl till ändring i denna
beräkning ej för närvarande syntes föreligga, då ökningen i övningskostrmd
till stor del bestämdes av den osäkra tidpufkten förnytillkommande
fartygs färdigställande. ^
till Marmforvaltningen har i sin skrivelse den 2 november 1915 hänvisat
äsL?l T® °i Tann8tabeU omförmälda förslag och hemställt om
förtal?8mTsJ^000 Ä" iH=~de “*« 1
re^denng av normalplanen för flottans övningar, vilken betingas av
riksdagens beslut i fråga om nyanskaffning av krigsfartygsnniteriel
au förril r- 1915T1919- Xid 8ådant Erhållande fnse/fven jag
att för bestämmande av anslaget till flottans krigsberedskap och öv
-
Femte huvudtiteln.
123
ningar för år 1917 andra grunder icke kunna anlitas än de berftk- [31.]
ningar, som uppgjordes till förenämnda proposition nr 60 till 1914 års
senare riksdag. Planen för krigsberedskap och övningar för år 1917,
sådan den nu kan beräknas, torde därför böra ansluta sig till vad därför
i nämnda proposition förutsatts.
Jag hemställer alltså, att Eders Kung]. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att
i riksstaten för år 1917 höja reservationsanslaget
till flottans krigsberedskap och övningar
nu........................... |
......................... kronor 3,380,000: — |
med ........................... |
......................... » 170,000: — |
till............................ |
......................... kronor 3,550,000: —- |
24. Sjöbeväringens avlöning och beklädnad m. m.
Såsom redan blivit nämnt under punkt 31, beslöt 1914 års [32.]
senare riksdag i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag att i riksstaten sjöbeyärinför
år 1915 från dittillsvarande förslagsanslaget till »Sjöbeväringens vapen- och beklädnad
övningar samt beklädnad och ersättning därför» överflytta till reserva- (0”''.n“rie
tionsanslaget till flottans krigsberedskap och övningar ett belopp, som an8iag.)
motsvarade de egentliga övningskostnaderna för sjöbeväringen. I samband
därmed beslöts, att återstoden av förstnämnda anslag skulle i
riksstaten uppföras under ändrad benämning »Sjöbeväringens avlöning
och beklädnad m. in.» De utgifter för de värnpliktiga, som skola från
detta under nytt namn uppförda anslag bestridas, äro följande:
penningbidrag och penningtillskott,
understöd åt värnpliktigas familjer,
beklädnadskostnad,
hämtnings- och hemförskaffningskostnad ävensom extra utgifter för
sjöbeväringen samt kostnader för inskrivning, redovisning och inkasernering.
I sin förenämnda skrivelse till marinförvaltningen den 19 nästlidna
oktober har chefen för marinstaben anfört, att beträffande anslaget
till sjöbeväringens avlöning och beklädnad m. m. samma beräk
-
x"4 Femte huvudtiteln.
[32.] ningsgrunder torde böra användas för år 1917 som av honom föreslagits
för år 1916. ö
Enijgt dessa beräkningsgrunder skulle medelsbehovet å anslag-stiteln
i fråga bliva följande: ö
Penningbidrag:
841,840 tjänstgöringsdagar å 50 öre.................................. kr. 420,920-_
Penningtillskott :
Sjökaptener och styrmän: 50 man i 360 dagar
= 18,000 dagar
Maskinister: 20 man i 360 dagar = 7,200 »
Ingenjörer: 10 » i 195 » = 1,950 »
Intendenter: 10 » i 395 » = 3,950 »
Läkare: 8 » i 365 d = 2,920 »
summa 34,020 dagar å 25 öre » 8,505: —
Understöd åt vissa värnpliktigas familjer ............................ kr. 9,000-_
Beklädnadskostnad:
841,840 dagar å 41,5 öre, avrundat...................................... » 349,364:_
Hämtnings- och hemförska ffning skostnad:
2,481 man å kronor 15: —.................................. gy 215._
Extra utgifter, inskrivning och redovisning samt inkasernering:
Enligt
hittills använda beräkningsgrunder.......................... » 50,000-_
Summa kronor 875,004: —
Marinforvaltningen har i sin skrivelse den 2 november 1915 icke
hatt något att anmärka mot vad chefen för marinstaben anfört, och har
ämbetsverket hemställt, att anslaget måtte i riksstaten för år 1917
upptoras med oförändrat belopp eller 875,004 kronor.
Departementa
chefens
yttrande.
Beträffande ifrågavarande anslag har jag intet annat att erinra, än
att anslaget, 1 enlighet med vad jag under punkt 16 anfört och under
Femte huvudtiteln.
125
förutsättning av riksdagens bifall till däri gjord hemställan, bör ökas [32.]
med 39,785 kronor för beredande av värnpliktigs förmåner åt sjökadetter
samt åt marinintendentselever och -aspiranter ävensom för
överförande till detta anslag av å maringenjörkårens stat upptagen dagavlöning
och beklädnadsersättning för mariningenjörselever och -aspiranter.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att,
under förutsättning av bifall till den i punkt
16 gjorda hemställan, i riksstaten för år 1917 öka
förslagsanslaget till sjöbeväringens avlöning och beklädnad
m. m.
nu
med
till ..
kronor 875,004: —
» 39,785: —
kronor 914,789: —
Artilleribehov.
25. Skjutförsök och inskjutning- av kanoner.
Till skjutförsök och inskjutning av kanoner har riksdagen under [33.]
en längre följd av år anvisat medel genom extra anslag under femte skjutföraök
. J och inskjut
il
1.1 Vild.tltdll. ning av
Från ifrågavarande anslag hava bestritts kostnaderna i främsta kanoner,
rummet för erforderlig årlig prövning i viss tur och ordning av marinens (Extra ans,ae-)
ammunitionsförråd, vidare för inskjutning av kanoner och kastpjäser
och slutligen för sådana skjutförsök, som äro oundgängligen erforderliga
för utredande av frågor rörande artillerimaterielen, ammunitionen
och deras utveckling. I den mån ammunitionsförråden växt, hava
också kostnaderna för ammunitionens prövning stegrats. Och med den
hastiga utveckling, som artillerimaterielen och ammunitionen undergå,
har jämväl behovet av inskjutningar och försöksskjutningar alltmera
ökats.
Redan 1903 års riksdag bestämde ifrågavarande anslag till 30,000
kronor. Med detta belopp utgick anslaget därefter — med undantag
för en år 1907 vidtagen tillfällig höjning, avsedd för anskaffning av en
tubkanon för grövre kusthaubitser — under vart och ett av åren 1904
126
Femte huvudtiteln.
[33.] —1911 Efter framställning av Kung!. Maj:t höjde 1911 års riksdag
anslagets belopp för år 1912 till 35,000 kronor, varmed det även upptogs
1 1913 ars stat. Marinförvaltningen hade emellertid redan år
1912 hemställt om anslagets ökande till 50,000 kronor och förnyade
denna framställning i skrivelse den 30 september 1913 angående
anslagsbehoven för år 1915. I enlighet med förslag av Kund? Makt
begränsades av riksdagen den ifrågasatta höjningen till 5,000 kronor
kronor anB * ^15 års riksstat uppfördes med belopp av 40,000
I skrivelse den 24 november 1914 hade marinförvaltningen förklarat
sig alltjemt anse en höjning av anslaget till 50,000 kronor vara
synnerligen önskvärd. Men med hänsyn till angelägenheten av att jämväl
andra trängande behov måtte kunna tillgodoses, hade ämbetsverket
®J n%on höjning för år 1916 av förevarande anslag. Med
bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beviljade därefter
riksdagen för ifrågavarande ändamål för år 1916 samma belopp som
for ar 1915 eller 40,000 kronor.
i m ^ar*nft>rvaltningen har nu i sin berörda skrivelse den 8 oktober
1915 yttrat att, ehuru alltjämt skäl förelåge för en höjning under närmaste
ar av nu ifrågavarande anslag till 50,000 kronor, ämbetsverket
av samma anledning, som av ämbetsverket anförts för att icke ifrågasatte
någon höjning för år 1916, ansåge, att jämväl för år 1917 anslaget
borde utgå med enahanda belopp, som anvisats för närmast föregående
ar, och darfor hemställt, att ett belopp av 40,000 kronor måtte hos
riksdagen äskas å extra stat för sistnämnda år för skjutförsök och inskjutning
av kanoner.
Departements
chefens
yttrande.
J överensstämmelse med marinförvaltningens förslag hemställer jag,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till skjutförsök och inskjutning av kanoner på
extra stat för år 1917 bevilja ett anslag av 40,000
kronor.
26. Nya kärnrör för kanoner vid flottan.
t34-] Efter framställning av Kungl. Maj:t beviljade 1914 års riksdag till
Nya kärnrör torseende av kanoner vid flottan med nya kärnrör ett anslag av 136 150
vid flotta" kronor, varav 60,000 kronor av samma års riksdag anvisades på extra
(Extra anslag.)
Femte huvudtiteln.
127
stat för år 1915 och återstoden, 76,150 kronor, anvisades av 1915 års [34.]
riksdag- för år 1916, med rätt för Kungl. Maj:t att av sistnämnda belopp
disponera högst 30,000 kronor redan under år 1915.
Kungl. Maj:ts berörda framställning till 1914 års riksdag grundades
å hemställan av marin förvaltningen i skrivelse den 30 september 1913,
och hade ämbetsverket därvid beräknat den tid, på vilken arbetena
med de nya kärnrörens anskaffning och aptering i kanonerna borde
fördelas, till 2 å 2 Va år.
I skrivelse den 8 november sistnämnda år angående de viktigaste
kompletterings- och anskaffningsbehoven för marinen hade emellertid
marinförvaltningen framhållit, att under de närmast följande åren efter
det nyssnämnda anskaffning blivit verkställd krävdes, utöver berörda
summa, 136,150 kronor, ytterligare omkring 184,000 kronor för ersättande
av kärnrör i sådana kanoner vid flottan, vilka genom användning
vid skjutning fått refflingen försliten.
Marinförvaltningen har nu i förut omförmälda skrivelse den 8
oktober 1915 i anslutning till sitt uttalande i skrivelsen den 8 november
1913, meddelat, att för närvarande påginge försök för utrönande
av möjligheten att genom vissa förenklingar vid kärnrörens ersättande
nedbringa kostnaderna för pjäsernas reparation, varför icke nu med
säkerhet kunde angivas, huruvida hela det såsom ytterligare erforderligt
beräknade beloppet, 184,000 kronor, bleve behövligt för de åsyftade
arbetenas utförande. Det vore emellertid av vikt — anförde ämbetsverket
vidare — att ändringsarbetena kunde utan avbrott fortgå; och
därför vore anslag jämväl under närmast följande år erforderliga. Verkställd
utredning hade givit vid handen, att de i skrivelsen den 8 november
1913 angivna arbetena lämpligen kunde fördelas på tre år. Under
förutsättning att så skedde, torde beloppet för år 1917 böra bestämmas
till 60,000 kronor.
På grund härav har marinförvaltningen hemställt, att till nya kärnrör
för kanoner vid flottan måtte av riksdagen på extra stat för år 1917
äskas ett anslag av 60,000 kronor. I
I likhet med marinförvaltningen finner jag nödvändigt att, för vid- Departementsmakthållande
av flottan tillhörande kanoner i fullt användbart skick, ycthtre''®”“
det påbörjade arbetet med ersättande av kärnrör i sådana kanoner, som lått
refflingen försliten, utan avbrott fullföljes. 1 detta syfte synes det erforderligt
att, oaktat de av ämbetsverket igångsatta försöken för nedbringande
av kostnaderna i förevarande avseende ännu icke hunnit avslutas,
medel för ändamålet redan nu av riksdagen begäras. Mot det
128
Femte huvudtiteln.
[34.] av ämbetsverket därvid föreslagna beloppet av 60,000 kronor för år
1917 har jag icke något att erinra.
Jag hemställer fördenskull, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen
att till förseende av kanoner vid flottan med nya
kärnrör bevilja på extra stat för år 1917 ett anslag
av 60,000 kronor.
27. Tubkanonmekanismer.
[35.] _ På framställning av Kungl. Majrt har 1915 års riksdag för anskaff
mekanismer
ning aV. tubkanonmekaniemer beviljat ett anslag av 51,000 kronor och
(Extra anslag.) ^arav Pa extra stat för år 1916 anvisat ett belopp av 25,500 kronor.
Riksdagen har tidigare beviljat medel för anskaffning av s. k. tubkanoner,
vilka äro avsedda att insättas i loppen på de stridskanoner,
vid vilka övning försiggår. För eu del av dessa tubkanoner hava anskaffats
särskilda bakladdningsmekanismer, vilka under övningsskjutning
insättas i kanonerna i stället för de ordinarie mekanismerna för att inskränka
slitningen av dessa. Här ifrågavarande anslag är avsett att
komplettera anskaffningen av tubkanonmekanismer, så att samtliga tubkanoner
å lista klass pansarbåtar, utom Svea, Göta och Thule, ävensom
å pansarkryssaren Fylgia skola erhålla dylika.
Marinförvaltningan har nu i skrivelse den 8 oktober 1915 begärt,
att anslagets återstående belopp, 25,500 kronor, måtte hos riksdagen
äskas på extra stat för år 1917.
Departements- I överensstämmelse härmed får jag hemställa, att Eders KunH.
yttrande. MajA täcktes föreslå riksdagen
att av det av 1915 års riksdag för anskaffning
av tubkanonmekanismer beviljade anslag av 51,000
kronor på extra stat för år 1917 anvisa återstående,
ännu icke anvisade beloppet, 25,500 kronor.
28. 9 mm. pistoler m. m.
[36.] Sedan flera år tillbaka har pågått ombeväpning vid flottan med 9
9 mm. mm. pistol av samma modell som den för kustartilleriet och armén före(Ext»anslag1)
skrivna; och 1915 ars riksdag beviljade, i enlighet med därom av
Femte huvudtiteln.
129
Kungl. Maj:t gjord hemställan, för anskaffning av sådana pistoler med [36.]
hölster och ammunition för flottans befäl och underbefäl ett anslag av
60.000 kronor, varav på extra stat för år 1916 anvisades ett belopp av
30.000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta utanordna sistnämnda
belopp redan under år 1915. Anskaffningen avsåg ett antal av 1,000
pistoler med hölster, varför kostnaden beräknades till 54,000 kronor,
ävensom tillhörande ammunition för ett beräknat belopp av 6,000 kronor,
eller tillhopa 60,000 kronor.
I sin förut omförmälda skrivelse den 8 oktober 1915 har marinförvaltningen
gjort framställning därom, att hos riksdagen måtte för år 1917
äskas återstoden, 30,000 kronor, av det för ifrågavarande ändamål beviljade
beloppet, med rätt för Kungl. Maj:t att förfoga över sagda belopp
redan under år 1916.
I det vid statsverkspropositionen till 1915 års riksdag fogade proto- Dep^ef“ne9nt’''
kollet angående femte huvudtiteln, punkt 31, omförmäldes, hurusom de yttrande,
vapen, som här avsåges för nyanskaffning, dittills icke varit föremål
för tillverkning inom landet samt att det under då rådande förhållanden
icke visat sig möjligt att utbekomma ett mindre parti dylika från
utlandet för marinens räkning beställda vapen av ifrågavarande slag,
oaktat de blivit såväl färdigställda som av ombud för marinförvaltningen
besiktigade och godkända. Leverans av dessa vapen har ännu icke
kunnat äga rum. Vidare meddelades i nämnda statsrådsprotokoll, att
marinförvaltningen trätt i underhandling med svensk vapenfabrik om
tillverkning av dylika vapen inom landet. För egen del framhöll jag
vid samma tillfälle, att dessa vapen borde såvitt möjligt tillverkas inom
landet, och uttalade därvid, att god förhoppning om utförbarheten härav
funnes. Denna förhoppning har, såsom jag anhåller få erinra, numera
kunnat förverkligas, i det Kungl. Maj:t genom hemligt nådigt
brev den 22 januari 1915 bemyndigat marin förvaltningen och arméförvaltningen
att med den åsyftade svenska vapenfabriken sluta avtal om
tillverkning av visst antal pistoler av ifrågavarande slag, varav en del
avsetts för marinens och en del för arméns räkning.
I enlighet med marinförvaltningens i det föregående omförmälda
framställning hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen
att av det av 1915 års riksdag för anskaffning
av pistoler med hölster och ammunition för flottans
befäl och underbefäl beviljade anslag å 60,000 kronor
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft. 17
130
Femte huvudtiteln.
[36.] anvisa på extra stat för år 1917 återstående, ännu
icke anvisade beloppet, 30,000 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att låta utanordna sistnämnda belopp
redan under innevarande år.
29. Kanoner och kulsprutor i reserv.
[37.] Marinförvaltningen bar i sin förberörda skrivelse den 8 oktober
Kanoner och 1915 beträffande behovet av kanoner och kulsprutor i reserv för flottans
kDlrtr 1 fartyg anfört följande.
(Extraanslag.) För flottan hade med av riksdagen för ändamålet särskilt anvisade
medel för Jartygen anskaffats kanoner i reserv till ett antal, motsvarande
10 % av stridsfartygens bestyckning. Dessa kanoner vore avsedda
att ersätta förslitna eller eljest skadade fartygskanoner, att under
den tid insättning av nya kärnrör ägde rum ingå i bestyckningen i
stället för de ^kanoner, som reparerades, samt att möjliggöra utförandet
av ständigt återkommande provskjutningar av ammunition i förråd
leveransprovskjutningar vid beställningar av projektiler, krut och brandrör’
skjutprov mot pansar samt talrika skjutförsök i övrigt. För flottans
kulsprutor, vilka först under senaste tid kommit i bruk, hade hittills
icke anskaffats någon reserv; det vore emellertid påtagligt, att för dessa
för slitning hårt utsatta vapen reserv vore behövlig och att denna reserv
borde sättas högre än för kanonerna eller åtminstone till 20 ^ av förefintligt
antal.
Det nu pågående kriget hade bekräftat, att artillerimaterielen, såväl
kanoner som kulsprutor, utsattes för ofantliga påfrestningar; och våra
egna erfarenheter visade nödvändigheten av att, då artillerimaterielen
på grund av mycken användning under fredstid började förslitas, hava
ersättningsmateriel tillgänglig. Uppenbarligen vore det därför av stor
vikt, att erforderlig reserv bleve anskaffad för att möta påkommande
behov. Då tillverkningen krävde lång tid samt lämpligast borde ske i
samband med eller åtminstone i direkt anslutning till fartygspjäsernas
framställande, borde anskaffningen av erforderligt antal kanoner och
kulsprutor i reserv icke längre undanskjutas.
Såsom reserv för bestyckningen å de fartyg, vilka tillhörde nybyggnadsprogrammet
1915—1919, hade endast en 28 cm. kanon utöver
de i beväpning^ ingående pjäserna blivit anskaffad. Härutöver borde
nu anskaffas pjäser i reserv för jämväl övriga kanoner och kulsprutor
på grundvalen av den angivna beräkningen av 10 ^ reserv för kanoner
Femte huvudtiteln.
131
och 20 % reserv för kulsprutor, nämligen två 15 cm. kanoner, fyra [37.]
75 mm. kanoner och tre 6,5 mm. kulsprutor. Därjämte borde reserv
anskaffas för nu förefintliga 6,5 mm. kulsprutor med fyra pjäser, alltså
tillsammans sju 6,5 mm. kulsprutor.
Kostnaderna för dessa anskaffningar med besiktning och transport
hade beräknats till 275,000 kronor. Anskaffningen torde kunna fördelas
på tre år, men borde taga sin början så snart som möjligt.
På grund av vad sålunda anförts har marinförvallningen hemställt
om utverkande hos riksdagen av ett anslag för ifrågavarande ändamål
av 275,000 kronor, varav på extra stat för år 1917 borde anvisas 95,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att disponera sistnämnda belopp redan
under år 1916.
Det av marinförvaltningen sålunda framställda förslaget om an- Departementsskaffning
av kanoner och kulsprutor i reserv finner jag synnerligen be- rande
aktansvärt. Förslaget innebär, såsom av det förut sagda framgår, endast
tillämpning av en anordning, som med avseende å stridsfartygens nuvarande
kanonbestyckning redan vunnit godkännande. Jag finner mig
med så mycket större skäl kunna ansluta mig till det föreliggande förslaget,
som, på sätt också av marinförvaltningen framhållits, erfarenheterna
från nu pågående krig, med hänsyn till den utomordentligt
starka påfrestning, som artillerimaterielen under strid numera är underkastad,
kraftigt framhävt betydelsen av erforderlig tillgång på artillerimateriel
för undvikande av faran av en nedsättning i större eller mindre
grad av fartygens stridsvärde. Därvid förtjänar ock uppmärksammas,
att icke blott anskaffning av ny ersättningsmateriel, utan även mera
omfattande reparationer av förslitna eller skadade pjäser taga en avsevärd
tid i anspråk.
Enligt vad jag från marinförvaltningen inhämtat, är det av ämbetsverket
för ifrågavarande ändamål föreslagna beloppet, 275,000 kronor,
avsett att på följande sätt fördelas på de olika slagen av här ifrågavarande
artillerimateriel:
2 |
st. |
15 cm. kanoner................... |
.. kronor |
114,000 |
— |
|
2 |
75 mm. x> ..................... |
)) |
52,000 |
— |
||
2 |
» |
x> » » ..................... |
)) |
42,000 |
— |
|
7 |
6,5 mm. kulsprutor ............... |
» |
42,000 |
— |
||
10 |
o/ 7o |
ökning för dyrare materiel |
m. m. .. |
» |
25,000 |
— |
Summa kronor |
275,000 |
— |
132
Femte huvudtiteln.
[37.] Mot den sålunda uppgjorda kostnadsberäkningen har jag icke något
att anmärka.
Då icke heller marinförvaltningens förslag att fördela anskaffningen
på tre år föranleder någon erinran från min sida, hemställer jag, det
täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att för anskaffning av kanoner och kulsprutor i
reserv för flottans fartyg bevilja ett anslag av 275,000
kronor och därav på extra stat för år 1917 anvisa ett
belopp av 95,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att låta utanordna sistnämnda belopp redan under
år 1916.
30. Förbättring av projektilutredningen för vissa
pansarbåtar.
Pa sätt framgår av punkt 42 i statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
för den 14 januari 1913, bilagt samma års statsverksproposition,
hemställde marinförvaltningen i skrivelse den 3 oktober 1912
angående anslagsbehoven för år 1914, att till förbättring av projektilutredningen
för vissa pansarbåtar måtte hos riksdagen begäras ett extra
anslag å 372,000 kronor, därav hälften, eller 186,000 kronor, på 1914
års stat.
Vid ärendets föredragning nämnda den 14 januari 1913 uttalade
dåvarande departementschefen, bland annat, att det syntes riktigast,
att anslag år 1913 icke äskades till högre belopp än som kunde finnas
lämpligt för anskaffning under år 1914, vilken anskaffning borde avses
för de sex yngre pansarbåtarna, samt att det för år 1914 erforderliga
beloppet 6yntes kunna begränsas till 100,000 kronor.
Sedan framställning om extra anslag å nämnda belopp i enlighet
med departementschefens sålunda gjorda uttalande avgivits i statsverksproposition
till 1913 års riksdag, blev denna framställning av riksdagen
bifallen.
Marinförvaltningen meddelade därefter i skrivelse den 30 september
1913 angående utgifterna under riksstatens femte huvudtitel för år 1915,
hurusom ämbetsverket med anledning av departementschefens nyssnämnda
uttalande funnit sig böra taga hänsyn därtill, att i första hand
de sex yngre pansarbåtarnas behov bleve tillgodosett, samt gått i författning
om därav betingad anskaffning.
[38.]
Förbättring
av projektilutredningen
för vissa
pansarbåtar.
(Extra
anslag.)
Femte huvudtiteln.
133
I sin berörda skrivelse den 30 september 1913 hemställde marinförvaltningen
vidare av angivna skäl, att till förbättring av projektilutredningen
för vissa pansarbåtar måtte hos riksdagen äskas ett ytterligare
anslag av 275,000 kronor, varav för år 1915 borde anvisas hälften
eller 137,500 kronor.
Kungl. Maj:t, som i anslutning till de i 1913 års statsverksproposition
angivna grunder fann anslagsbeloppet för år 1915 kunna begränsas
till 100,000 kronor, gjorde i statsverkspropositionerna till 1914
års riksdagar framställning om beviljande för ifrågavarande ändamål av
detta belopp. Denna framställning blev av 1914 års senare riksdag
bifallen.
I skrivelse den 24 november 1914 angående utgifterna under riksstatens
femte huvudtitel för år 1916 hemställde därefter marinförvaltningen,
att för förbättring av projektilutredningen för vissa pansarbåtar
måtte begäras ett belopp av 175,000 kronor, och att av detta belopp
100,000 kronor måtte anvisas å extra stat för år 1916.
Denna hemställan föranledde emellertid icke någon framställning
till 1915 års riksdag.
Nu har marinförvaltningen i sin förberörda skrivelse den 8 oktober
1915 på anförda skäl föreslagit, att hos riksdagen måtte för förbättring
av projektilutredningen för vissa pansarbåtar äskas å extra stat för
år 1917 ett belopp av 200,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
härav redan under år 1916 disponera hälften eller 100,000 kronor.
Dessa medel skulle användas till anskaffande dels av ytterligare en
utredning moderna 15 cm. projektiler för pansarbåten Oscar II och
dels av 15 cm. granatkartescher för kustflottans pansarbåtar.
Då jag delar marinförvaltningens uppfattning om behovet av de
projektilanskaffningar, vilkas verkställande avses med de av marinförvaltningen
nu begärda medel, och icke har något att erinra mot den
för anskaffningarna beräknade kostnaden, hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till förbättring av projektilutredningen för
vissa pansarbåtar på extra stat för år 1917 bevilja ett
anslag av 200,000 kronor, med rätt för Kung], Maj:t
att disponera hälften av nämnda belopp, eller 100,000
kronor, redan under innevarande år.
134
Femte huvudtiteln.
31. Anskaffning av en lyftkran för Karlskrona varvs
skjutbana.
[39.] Varvschefen vid flottans station i Karlskrona kar i skrivelse till
tTefiyn- marinförvaltningen den 31 augusti 1915 beträffande behovet av en ny
kran för lyftkran för större tyngder å varvets skjutbana anfört följande.
v^rvlSkek°jnt- , Den„. nu å Söderstjerna befintliga lyftkranen, som ursprungligen
bana. byggts för lyftning av en maximivikt av cirka 24,000 kg., eller vikten
(Extra an«iag.) av en 27 cm. kanon M/76, hade hittills kunnat nödtorftligen användas
även för lyftning av 25 cm. kanon M/94 B och C med en vikt av
cirka 29,000 kg. Kranen vore likväl nu så gammal, att den icke längre
utan avsevärd fara för människor och materiel kunde användas för
uppläggning å skjutbanan av en 25 cm. kanon M/94 i och för kruteller
andra prov. Det vore därför nödvändigt att för skjutbanan snarast
anskaffa en ny lyftkran, vars kapacitet icke torde böra tilltagas alltför
ringa, utan så att kranen kunde användas för lyftandet av tyngder
upptill omkring 60,000 kg., varigenom densamma — om så i en framtid
skulle visa sig erforderligt — skulle kunna användas även för lyftandet
av 28 cm. kanoner. Kostnaden för en sådan kran med elektrisk drift
uPPglng_e soligt erhållet anbud till 32,000 kronor. Varvschefen ansåge
emellertid, att man tillsvidare kunde nöja sig med kranens manövrerande
för band, i vilket fall kostnaden kunde nedbringas till 29,650
kronor.
I sin skrivelse den 8 oktober 1915 angående regleringen av utgifterna
under femte huvudtiteln för år 1917 bar marinförvaltningen
erinrat, att det sålunda av varvschefen i Karlskrona påpekade behovet
av en lyftkran för större tyngder å Karlskrona varvs skjutbana vid
flera föregående tillfällen blivit för marinförvaltningen framlagt, utan
att ämbetsverket ansett sig kunna på grund av nödvändigheten att tillgodose
andra viktiga anslagskrav därom göra framställning. Marinförvaltningen
bar vidare i berörda skrivelse anfört, att kranen, som vore
av trä, på grund av ålder och slitning numera icke kunde utan fara
för personal och materiel användas för lyftning av tyngre kanoner
m. m., vilka ofta måste uppläggas å eller nedtagas från skjutbanan,
varför behovets tillgodoseende icke längre torde kunna undanskjutas.
Ämbetsverket ansåge emellertid, att kranen borde redan från början
vara anordnad för elektrisk drift och att härför erforderligt anslag
Femte huvudtiteln.
135
bordo av riksdagen äskas. Då kranen borde tillföras varvet så snart [39.]
ske kunde, torde anslaget böra begäras utgå redan under år 1916.
På grund härav har marinförvaltningen hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte hos riksdagen äska ett anslag å extra stat för år 1917 av 32,000
kronor för anskaffande av eu lyftkran för Karlskrona varvs skjutbana,
med rätt för Kung!. Makt att disponera ifrågavarande anslag redan
under år 1916.
Det av marinförvaltningen sålunda framställda förelaget om an- neparte
_
^ i n i /».. ir ii i • ,i ° ,mi ... mentschefei
skaffande av en ny lyftkran for Karlskrona varvs skjutbana till ersat- yttrande,
tande av den därstädes nu befintliga, vilken på grund av angivna omständigheter
icke vidare lämpligen kan för sitt ändamål användas, finner
jag mig böra understödja. Anskaffningen i fråga synes mig betingad
såväl av redan nu föreliggande oavvisligt behov som med hänsyn till
framtida krav på en lyftkran med väsentligt ökad kapacitet. I likhet
med marinförvaltningen anser jag, att kranen redan från början bör
vara anordnad för elektrisk drift, varigenom bör vinnas en besparing
vid kranens användande, som mer än väl uppväger den mindre betydande
ökningen i anskaffningskostnaden. Då den beräknade kostnaden
för en kran med elektrisk drift, 32,000 kronor, icke ger mig anledning
till erinran och den nuvarande kranen synes mig så snart sig göra
låter böra sättas ur bruk, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen
att för anskaffning av en lyftkran för Karlskrona
varvs skjutbana bevilja på extra stat för år 1917 ett
anslag av 32,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att låta utanordna detta belopp redan under innevarande
år.
Torped- och gnistsignalväsendet m. m.
t
32. Anskaffning av torpeder och torpedmateriel.
Till komplettering av torpedutredningen å fyra jagare med dubbel- [40.]
tuber beviljade 1915 års riksdag ett anslag av 204,000 kronor och Anskaffning
anvisade därav på extra stat för år 1916 ett belopp av 102,000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att låta utanordna sistnämnda belopp redan materiel,
under år 1915. Därjämte beviljade nämnda riksdag till anskaffning av (Extraanslag.)
136
Femte huvudtiteln.
[40.]
Departements
chefens
yttrande.
[41.]
Anskaffning
av varmluftsapparater
för
torpeder.
{Extra anslag.)
torpeder i reserv ett, anslag av 200,000 kronor, varav på extra stat för
år 1916 anvisades ett belopp av 50,000 kronor.
Den förra anskaffningen avsågs att fördelas på två och den senare
på fyra budgetsår.
I enlighet med vad marinförvaltningen föreslagit i sin förenämnda
skrivelse den 8 oktober 1915 hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
behagade föreslå riksdagen
dels att av det av 1915 års riksdag till komplettering
av torpedutredningen å fyra jagare med dubbeltuber
beviljade anslag å 204,000 kronor anvisa på
extra stat för år 1917 återstående, ännu icke anvisade
beloppet, 102,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj: t
att låta utanordna sistnämnda belopp redan under
innevarande år;
dels och att av det av 1915 års riksdag till anskaffning
av torpeder i reserv beviljade anslag å
200,000 kronor på extra stat för år 1917 anvisa ett
belopp av 50,000 kronor.
33. Anskaffning av varmluftsapparater för torpeder.
I ovanberörda skrivelse den 8 oktober 1915 angående utgifterna
under riksstatens femte huvudtitel för år 1917 har marinförvaltningen
anfört, bland annat, följande.
Alla hädanefter tillverkade torpeder komme att förses med en s. k. ångaPPar„a^i
vilken vore en ytterligare förbättring av varmluftsapparaten.
Ångtorpeder komme att tillverkas för de nya och några av de
äldre undervattensbåtarna ävensom för de nya pansarbåtarna och samtliga
förändrade eller nya jagare. Men för att få effektivare torpeder
för övriga fartyg av nämnda slag och för samtliga nyare torpedbåtar
vore det nödvändigt att förse en del äldre torpeder, å vilka nämnda
ångapparat icke kunde apteras, med varmluftsapparater.
De försök med varmluftsapparater för torpeder* vilka pågått vid
torpeddepartementet i Karlskrona, vore nu slutförda. Sådana apparater
hade insatts i såväl nytillverkade som en del äldre torpeder.
Marinförvaltningen ansåge anskaffning av varmluftsapparater till
Femte huvudtiteln.
137
ett visst antal äldre torpeder vara högeligen av behovet påkallad.
Kostnaden härför beräknades till 110,000 kronor.
På grund härav har ämbetsverket hemställt, att Kungl. Maj:t måtte
hos riksdagen på extra stat för år 1917 äska ett belopp av 110,000
kronor för anbringande av varmhtftsapparater i ett antal äldre torpeder.
Med hänsyn till vikten av att torpedvapnet utrustas med sådana
förbättrade anordningar, som bereda detsamma största möjliga effektivitet,
finner jag mig böra ansluta mig till marinförvaltningens förevarande
förslag.
Jag hemställer fördenskull, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen
att för anskaffning av varmluftsapparater för torpeder
bevilja på extra stat för år 1917 ett anslag av
110,000 kronor.
34. Anskaffning av torpedsikten m. m.
Marinförvaltningen har i skrivelse den 24 november 1914 angående
utgifterna under riksstatens femte huvudtitel för år 1916 anfört,
bland annat, att erfarenheten givit vid handen, hurusom för skjutning
av torpeder på långa avstånd de hittills brukliga synnerligen
enkla siktena icke vore tillfyllest, vadan ett noggrannare instrument,
s. k. kikarsikten, därtill erfordrades. Då det syntes marinförvaltningen
nödvändigt, att alla till buds stående hjälpmedel, som kunde bidraga
till skjutskicklighetens befrämjande, tillgodogjordes inom marinen, ansåge
marinförvaltningen, att det vore synnerligen nödvändigt att, i den
mån s. k. långdistanstorpeder komme i bruk, verkställa anskaffning av
ifrågavarande kikarsikten. Det vore enligt marinförvaltningens mening
önskligt, att kikarsikten till en början anskaffades för en division torpedjagare,
försedda med dubbeltuber; och har ämbetsverket på grund härav
hemställt om medel för anskaffning av kikarsikten till en division jagares
torpedtuber.
Denna hemställan föranledde emellertid icke någon framställning
till 1915 års riksdag.
Nu har marinförvaltningen i förberörda skrivelse den 8 oktober
1915 återupptagit frågan om denna anskaffning samt därvid anmält,
att högste befälhavaren över kustflottan i rapport den 1 juni 1915 ånyo
framhållit ifrågavarande behov samt föreslagit en förbättring av sikt
Bihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 Käft. 18
[41.]
Departements
chefens
yttrande.
[42.]
Anskaffning
av torpedsikten
m. m.
(Extra anslag.)
138
Femte huvudtiteln.
[42.] och avfyrningsanordningarna för jagarnas torpedbestyckning. Marinförvaltningen
har vidare meddelat, att ämbetsverket med anledning
härav utarbetat förslag till sådan anordning.
Kostnaden för denna anordning belöpte sig till 4,050 kronor
för varje jagare. Marinförvaltningen ansåge det vara av stor vikt, att
jagarna erhölle sådana eldledningsanordningar, att de nya långdistanstorpedernas
effekt kunde tillfullo utnyttjas. För detta ändamål erfordrades
ett belopp av 32,400 kronor, beräknat för samtliga 8 jagare.
Marinförvaltningen har fördenskull hemställt om utverkande hos
riksdagen av ett anslag på extra stat för år 1917 av 32,400 kronor till
anskaffning av torpedsikten m. m. å åtta jagare.
Departements- Lika med marinförvaltningen finner jag det vara av stor betydelse,
yttrande. att aHa ^e hjälpmedel, som stå till buds för höjande av skjutskickligheten
vid flottan, bliva tillgodogjorda. Icke minst gäller detta med avseende
å torpedvapnet, Då nu med de föreslagna nya siktanordningarna
å jagarna förbundits sådana eldledningsanordningar, varigenom
de nya långdistanstorpedernas effekt kan till fullo utnyttjas, synes därmed
jämväl vinnas en beaktansvärd höjning av jagarnas stridsvärde.
Jag anser mig därför böra biträda marinförvaltningens förslag i förevarande
hänseende.
På grund härav hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t behagade
föreslå riksdagen
att till anskaffning av torpedsikten m. m. å jagarna
bevilja på extra stat för år 1917 ett anslag av
32,400 kronor.
35. Anskaffning av nätsaxar till torpeder.
[43.] I förberörda hemliga skrivelse den 8 oktober 1915 har marinför
Anskaffning
välfången hemställt, att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen äska ett bena
torped”. 1°PP av 50,000 kronor å extra stat för år 1917 till anskaffning av nät(Extra
anslag.) saxar till torpeder.
Med hänsyn till detta ärendes hemliga natur torde någon närmare
redogörelse i avseende å behovet av förevarande anslag icke lämpligen
nu böra lämnas, utan torde de ämnet rörande handlingarna få tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott.
Femte huvudtiteln.
139
Det pågående sjökriget har framalstrat en mycket stark utveckling [43.]
i tekniskt hänseende icke minst inom torpedvapnets område. . Då det Departement»-med hänsyn till nämnda vapens betydelse måste anses synnerligen an- yttrande,
geläget, att sådana moderna anordningar beträffande detta vapen, som
under kriget vunnit tillämpning vid utländska mariner, även bliva tillgodogjorda
inom den svenska flottan, hemställer jag, att Kders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att för anskaffning av nätsaxar till torpeder på
extra stat för år 1917 bevilja ett anslag av 50,000
kronor.
36. Försök med torped-, gnist- och flygmateriel.
Till försök med torped- och gnistmateriel har riksdagen på be- [44.]
gäran av Kungl. Maj:t under en följd av år anslagit medel å extra Försök med
stat. 1910 års riksdag bestämde i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag tor^h’flyg-,t*
detta anslag för år 1911 till 20,000 kronor. Därefter framhöll marin- materiel,
förvaltningen i skrivelse den 27 september 1910, att den snabba ut- (ExtraanBlas-)
veckling, som gjorde sig gällande beträffande såväl torped som gnistmaterielen,
med nödvändighet betingade att, därest materielen skulle
kunna hållas i högsta stridsberedskap, fortsatt anställande av försök
av ifrågavarande slag ägde rum i allt större omfattning, vadan
det för år 1911 för ändamålet beviljade beloppet, 20,000 kronor, icke
längre bleve tillfyllest. I enlighet med marinförvaltningens förslag
anhöll Kungl. Maj:t hos 1911 års riksdag, att för omförmälda ändamål
ett anslag av 25,000 kronor måtte beviljas på extra stat för år 1912,
vilken framställning blev av riksdagen bifallen.
I skrivelse den 30 september 1911 anförde marinförvaltningen,
att de skäl, som legat till grund för anslagets höjande, fortfarande
och kanske i ännu högre grad än förut vore gällande, särskilt med
hänsyn till de försök med varmluftsapparater m. m., som skulle utföras,
varför ämbetsverket hemställde, att för ifrågavarande ändamål
måtte hos riksdagen äskas 25,000 kronor jämväl för år 1913. Detta
belopp blev också på Kungl. Maj:ts framställning av riksdagen beviljat.
Jämväl för vartdera av åren 1914 och 1915 har ett belopp av 25,000
kronor för ifrågavarande ändamål beviljats.
Marinförvaltningen anförde därefter i skrivelse den 24 november
1914, att försök med torped- och gnistmateriel fortfarande behövde
140
Femte huvudtiteln.
[44.]
Departements
tchefena
yttrande.
anställas i avsevärd utsträckning samt att det för att hålla den
nytillkomna flygm återigen i fullt tidsenligt skick fordrades, att försök
med densamma anställdes. Ämbetsverket fann på grund härav
nödigt, att för utförande av försök med torped- gnist- och flygmateriel
för år 1916 avsåges 50,000 kronor.
På framställning av Kungl. Maj:t beviljade emellertid 1915 års
riksdag för år 1916 till ifrågavarande ändamål ett belopp av endast
35,000 kronor.
Nu har marinförvaltningen i sin förenämnda skrivelse den 8 oktober
1915 gjort framställning om fortsatt anslag för ändamålet i fråga
och därvid anfört följande.
Försök med torped- och gnistmateriel vore fortfarande under utförande
och behövde anställas i avsevärd utsträckning. Särskilt befunne
sig under utveckling flera viktiga och genomgripande nyheter på radiotelegrafiens
och telefoniens område. Ehuru denna utveckling på skilda
håll avstannat i följd av det pågående kriget, ansåge sig marinförvaltningen
dock kunna fullfölja ^experimenterande! av eu del av dessa
nya anordningar, vilka dock erfordrade betydligt större anslag än dem,
som hittills för dylika försök stått till förfogande.
För att hålla även flygmaterielen i fullt tidsenligt skick fordrades,
att försök med sådan materiel fortfarande anställdes. Dessa försök
skulle bland annat omfatta: installering å flygbåtarna av bombkastningsapparater,
maskingevär, gniststationer m. in.
Då det för år 1916 beviljade beloppet, 35,000 kronor, vore otillräckligt,
har marinförvaltningen, som funnit nödigt att för utförande av
försök med torped-, gnist- och flygmateriel för år 1917 avsåges 50,000
kronor, föreslagit, att för omförmälda ändamål hos riksdagen måtte
äskas ett anslag å 50,000 kronor på extra stat för nämnda år.
Vid föredragning den 14 januari 1915 av marinförvaltningens då
föreliggande framställning om beviljande av ett till 50,000 kronor förhöjt
anslag till försök med torped-, gnist- och flygmateriel uttalade jag,
på sätt framgår av punkt 37 i statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
för samma dag, bilagt 1915 års statsverksproposition, att det av naturliga
skäl erbjöde svårigheter att rätt avväga storleken av ett permanent
årligt anslag till anställande av försök å förevarande områden, då
behovet att anställa dylika försök och kostnaden därför i hög grad
växlade genom inflytande av på förhand oberäkneliga faktorer. Men
såsom norm för beräknande av anslag av denna art torde — yttrade
jag vidare — med skäl kunna anföras, att anslaget, som ställdes till
Femte huvudtiteln.
141
vederbörande centrala ämbetsverks förfogande att efter dess bestäm- [44.]
mande .användas, ej borde sättas högre än vad som kunde anses motsvara
beräkneliga genomsnittsbehovet. Skulle på grund av nya uppfinningar
eller annat förhållande anställande av oförutsedda, dyrbara
försök visa sig erforderligt och anslagets belopp ej försloge härtill,
torde särskild framställning till riksdagen böra göras eller, därest på
grund av sakens brådska riksdagens beslut ej kunde avvaktas, Kungl.
Maj: t äga att låta förskjuta nödig kostnad och därefter anmäla denna
till ersättande av riksdagen. På grund av det sålunda anförda fann
jag ej skäl föreslå anvisande å stat av högre belopp än 35,000 kronor
för samtliga ifrågavarande ändamål; och beviljade riksdagen, såsom
förut omförmälts, på Kungl. Maj:ts i enlighet härmed gjorda framställning,
nämnda belopp för år 1916.
Då jag ej finner anledning frångå min sålunda uttalade uppfattning
i föreliggande fråga, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen
att till försök med torped-, gnist- och flygmateriel
på extra stat för år 1917 bevilja ett anslag av 35,000
kronor.
37. Nya luftkompressionspumpar till vissa pansarbåtar.
Marinförvaltningen har i sin förberörda skrivelse den 8 oktober [45.]
1915 angående utgifterna under riksstatens femte huvudtitel för år 1917 Nya luftanfört,
bland annat, följande. '' ^umplTtm"
Då torpedbestyckningen till de pansarbåtar, som vore försedda vissa pansarmed
undervattenssidotuber, till större delen bestode av äldre torpeder,
hade marinförvaltningen uppgjort förslag till dels anskaffning av nya'' xraansag
ångtorpeder för dessa fartyg, dels modernisering av en del äldre torpeder
genom att förse dem med varmluftsapparater.
De nya torpedernas anskaffande bekostades av anslaget till anskaffning
av torpeder och torpedmateriel. För de äldre torpedernas modernisering
begärdes medel i ovan omförmälda skrivelse.
Fyra av pansarbåtarna vore emellertid försedda med kompressionspumpar
av sådan konstruktion, att modernisering av torpedbestyckningen
omöjliggjordes.
Anskaffningen av fyra nya pumpar till dessa fartyg betingade
en kostnad av 36,000 kronor.
142
Femte huvudtiteln.
[45.]
Departements
chefens
yttrande.
[46.]
Anskaffning
av minmateriel.
(Extra anslag.)
I anslutning till det sålunda anförda har marinförvaltningen hemställt,
att Kungl. Magt ville hos riksdagen på extra stat för år 1917
för anskaffande av nya luftkompressionspumpar till fyra pansarbåtar äska
ett anslag av 36,000 kronor.
Då det synes mig vara av oavvisligt behov påkallat att undanröja
det hinder, som beträffande förenämnda fyra pansarbåtar för närvarande
föreligger för att kunna förse dem med modern torpedbestyckning,
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till anskaffning av nya luftkompressionspumpar
till vissa pansarbåtar bevilja på extra stat för år 1917
ett anslag av 36,000 kronor.
Minväsendet.
38. Anskaffning av minmateriel.
I hemlig skrivelse den 30 september 1913 angående medelsbehov
för minväsendet har marinförvaltningen beräknat det för anskaffningen
av handminmateriel för flottan erforderliga anslaget till 876,400 kronor.
I yttrande till propositionen nr 156 till 1914 års senare riksdag
uttalade jag såsom föredragande departementschef, hurusom med hänsyn
till de betydliga kostnader, som enligt nyssnämnda beräkning vore förbundna
med minvapnets utveckling, det kunde befaras att, om dessa
kostnader i sin helhet skulle utgå genom extra anslag under femte
huvudtiteln, de måste fördelas på flera år än vad som med avseende å
anskaffningens brådskande natur kunde vara tillrådligt. Jag ansåg
därför, att ett belopp av 300,000 kronor för ifrågavarande ändamål
borde beredas av värnskattemedel, vilket belopp syntes böra fördelas
med 50,000 kronor å år 1915 samt 125,000 kronor å vartdera av åren
1916 och 1917.
Sedan i enlighet härmed förslag av Kungl. Maj:t framlagts i berörda
proposition nr 156, har riksdagen, som likaledes ansett det vara
synnerligen angeläget, att behovet av minmateriel fylldes så skyndsamt
som möjligt, förklarat sig icke hava något att emot Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning erinra. I anslutning därtill beslöt 1914 års
senare riksdag att för anskaffning av minmateriel för flottan bevilja ett
Femte huvudtiteln.
143
anslag av 300,000 kronor, att utgå av värnskattemedel, samt därav för
år 1915 anvisa ett belopp av 50,000 kronor.
Marinförvaltningen bär vidare i hemlig skrivelse den 24 november
1914 angående medelsbehov för vissa ändamål, med erinran om vad
sålunda förekommit, i detta ämne uttalat följande.
Då riksdagen i sitt yttrande belijärtat behovet av en skyndsam
anskaffning av minor, under det att likväl för år 1915 anvisats endast
50,000 kronor för dylik materiel, och då krigserfarenheterna redan
visat minvapnets utomordentligt stora betydelse för krigföringen till
sjöss, tvekade marinförvaltningen icke att tillstyrka åtgärder i syfte
att så snart ske kunde tillföra flottan den minmateriel, som ämbetsverket
redan i förenämnda skrivelse den 30 september 1913 anmält
behövlig.
Marinförvaltningen ansåg sålunda, att ifrågavarande anskaffning
av minor till sammanlagd kostnad av förut angivet belopp, 876,400
kronor, borde genomföras under åren 1915—1917 med följande fördelning
av i samma skrivelse angivna, av anskaffningen föranledda
kostnader:
på år 1915:
50.000 kronor av värnskattemedel och 242,300 kronor att förskottsvis
disponeras av vanligt extra ordinarie anslag för år 1916,
eller tillsammans 292,300 kronor;
på år 1916:
125.000 kronor av värnskattemedel och 167,100 kronor att förskottsvis
disponeras av vanligt extra ordinarie anslag för år 1917, eller
tillsammans 292,100 kronor;
på år 1917:
125,000 kronor av värnskattemedel och 167,000 kronor att förskottsvis
disponeras av vanligt extra ordinarie anslag för år 1918, eller
tillsammans 292,000 kronor.
I anslutning till denna beräkning har 1915 års riksdag, efter särskilda
framställningar av Kungl. Maj:t, för anskaffning av minmateriel
för flottan dels för år 1916 anvisat ett belopp av 125,000 kronor, att
utgå av värnskattemedel, och dels på extra stat för samma år beviljat
ett anslag av 242,300 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta utanordna
detta belopp redan under år 1915.
[46.]
144
Femte huvudtiteln.
[46.] För att minanskaffnmgen obehindrat skulle kunna fortgå har nu
marinförvaltningen i förberörda hemliga skrivelse den 8 oktober 1915
hemställt, att hos innevarande års riksdag måtte för anskaffning av
minor äskas på extra stat för år 1917 ett anslag av 167,100 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att disponera detta belopp redan under år 1916.
Med hänsyn till detta ärendes hemliga natur torde någon närmare
redogörelse i avseende å behovet av förevarande anslag icke lämpligen
nu böra lämnas, utan torde de ämnet rörande handlingarna få tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott.
Departements- I anslutning till den i det föregående angivna planen för minyttrande,
anskaffningens genomförande under åren 1915—1917 till sammanlagd
kostnad av förut angivet belopp, 876,400 kronor, har uppgjorts och
återfinnes i riksdagens skrivelse nr 5 år 1915 följande översiktstabell: I
Minanskaffning. |
Av värn- skatte- medel. Kronor. |
Av extra Kronor. |
Summa. Kronor. |
År 1915................................................................... |
50.000 |
242,300 |
292,300 |
» 1916...................................................................... |
125,000 |
167,100 |
292,100 |
» 1917.................................■.................................... |
125,000 |
167,000 |
292,000 |
Summa kronor |
300,000 |
576,400 |
876,400 |
I enlighet med denna beräkning bör nu, på sätt av marinförvaltningen
i förutnämnda hemliga skrivelse den 8 oktober 1915 föreslagits,
av riksdagen äskas ett extra anslag för år 1917 av 167,100 kronor,
avsett att utanordnas redan under innevarande år.
Frågan om anvisande av värnskattemedel för år 1917 av erforderligt
belopp enligt berörda plan torde jag få underställa Kungl. Maj:t
i samband med övriga engångskostnader för sjöförsvaret.
Jag hemställer nu alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen
att för anskaffning av minmateriel för flottan bevilja
på extra stat för år 1917 ett anslag av 167,100
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta utanordna
detta belopp redan under innevarande år.
Femte huvudtiteln.
145
39. Anskaffning av kontraminmateriel.
Marinförvaltningen har i sin berörda hemliga skrivelse den 8 oktober [47.]
1915 gjort framställning därom, att hos riksdagen måtte för anskaffning Anskaffning
av kontraminmateriel utverkas ett anslag av 109,000 kronor, varav på av
extra stat för år 1917 borde anvisas halva beloppet eller 54,500 kronor. (Extraanslag.)
Ifrågavarande anskaffning avser att komplettera sjöstyrkornas föreliggande
behov av minsvep.
Med hänsyn till detta ärendes hemliga natur torde närmare redogörelse
i avseende å behovet av förevarande anslag icke lämpligen nu
böra lämnas, utan torde de ämnet rörande handlingarna få tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott.
På grund av de erfarenheter, det pågående sjökriget lämnat an- Depaitementsgående
minvapnets stora betydelse, finner jag synnerligen angeläget, ylande,
att behovet av här ifrågavarande materiel blir fyllt.
Det av marinförvaltningen i förevarande avseende föreslagna beloppet
synes mig ej för högt beräknat.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att
för anskaffning av kontraminmateriel för flottan
bevilja ett anslag av 109,000 kronor och därav på
extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 54,500
kronor.
40. Uppförande av ett minförrådshus.
I sin förberörda hemliga skrivelse den 8 oktober 1915 har marinförvaltningen
föreslagit Kungl. Maj:t att för uppförande av ett minförrådshus
hos riksdagen å extra stat för år 1917 äska ett anslag av
33,000 kronor, vilket anslag avsetts att utanordnas redan under inne- (Extra anslag.)
varande år.
Ett sådant förrådshus är betingat av den pågående ökade anskaffningen
av minmateriel.
På grund av detta ärendes hemliga natur torde någon närmare
redogörelse i avseende å behovet av förevarande anslag icke lämpligen
nu böra lämnas, utan torde de ämnet tillhörande handlingarna böra
tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 käft.
[48.]
Uppförande
av ett minförrådshus.
19
146
Femte huvudtiteln.
[48.] För att bereda erforderligt utrymme för förvaring av den dyrbara
Departement»- minmaterielen, varå tillgången, på sätt under punkt 46 här ovan näryttrande
mare omförmälts, kommer att efter hand väsentligen ökas, synes mig
nödvändigt, att ett nytt minförrådshus uppföres; och då jag icke har
något att erinra mot den av marinförvaltningen i sådant hänseende angivna
kostnaden samt arbetet med förrådshusets byggande utan dröjsmål
bör komma till utförande, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen
att för uppförande av ett minförrådshus på extra
stat för år 1917 bevilja ett anslag av 33,000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att låta utanordna detta
belopp redan under innevarande år.
41. Utvidgning av minverkstaden å flottans varv i Stockholm.
[49.] I hemlig skrivelse den 8 oktober 1915 angående medelsbehov för
utvidgning av utvidgning av minverkstaden å flottans varv i Stockholm har marinminverkitadtsn
förvaltningen anfört följande.
i Stockholm. I töljd. av de anspråk, som nu måste ställas på minmaterielen, samt
den utveckling och omfattning, minvapnet i senaste tid erhållit, vore
en utvidgning av den inom flottans varv i Stockholm befintliga minverkstaden
oundgängligen nödvändig. Därvid komme ock i betraktande,
å ena sidan, att det med avseende å denna materiels hemliga
natur icke läte sig göra att i större utsträckning än hittills för utförande
av hithörande arbeten anlita privat verkstad, och å den andra,
att det visat sig, att sådana arbeten för vapnet, vilka kunnat anförtros
åt privata verkstäder, blivit både dyrare och i kvalitet väsentligen underlägsna
motsvarande å minverkstaden utförda arbeten.
Enligt av marinförvaltningen i samråd med varvschefen vid flottans
station i Stockholm verkställd utredning beräknades kostnaden för
erforderlig tillbyggnad av min verkstaden jämte vatten-, avlopps- och
värmeledningar, inredning, maskiners installation ^samt nödig komplettering
av en del verkstadsinventarier uppgå till 50,000 kronor.
Å följande av riksdagen beviljade anslag hade, sedan de med dem
avsedda anskaffningar m. m. utförts, behållningar uppstått med nedan
angivna belopp, nämligen:
Femte huvudtiteln.
147
å det av 1906 års riksdag på extra stat beviljade anslaget
å 260,919 kronor för avslutande av arbetena
för minförsvarets ordnande och minpersonalens
inkvartering vid mobilisering.....................kronor 25,917: 99
å det av 1907 års riksdag på extra stat beviljade anslaget
å 156,000 kronor till ändring och komplettering
av skärgårdstelefonmateriel................
Därjämte beräknades, att å det av 1906 års riksdag
på extra stat beviljade anslaget å 127,150 kronor
för fasta minförsvaret komme, sedan samtliga
utgifter för de med anslaget avsedda ändamål
blivit bestridda, att uppstå en behållning
av minst 8,000 kronor, varav här utfördes
16,446: 64
7,635: 37
Summa kronor 50,000: —.
[49.]
Nämnda behållningar syntes marinförvaltningen lämpligen kunna
tagas i anspråk för den utvidgning av minverkstaden, varom nu vore
fråga. Med hänsyn därtill och då det vore av synnerlig vikt att utvidgningen
snarast möjligt matte komma till stånd, har marinförvaltningen
hemställt, att Kungl. Maj:t ville hos innevarande års riksdag begära
medgivande att för omförmälda utvidgning av minverkstaden å flottans
varv i Stockholm måtte få användas beröfda behållningar å sammanlagt
50,000 kronor.
Den sålunda ifrågasatta tillbyggnaden av omförmälda minverkstad Departementsfinner
jag med avseende å de av marinförvaltningen i det föregående ycttreJZ
anförda skäl synnerligen behövlig.
Mot det av ämbetsverket föreslagna sättet att täcka kostnaderna
för ifrågavarande arbete har jag icke något att erinra.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
medgiva,
att för utvidgning av minverkstaden å flottans
varv i Stockholm må användas
dels återstående belopp, 25,917 kronor 99 öre, av
det utav 1906 års riksdag på extra stat beviljade
anslaget för avslutande av arbetena för minförsvarets
ordnande och minpersonalens inkvartering vid mobilisering;
dels
återstående belopp, 16,446 kronor 64 öre,
av det utav 1907 års riksdag på extra stat beviljade
148
Femte huvudtiteln.
[49.] anslaget till ändring och komplettering av skärgårds
teiefomnateriel;
dels
ock av det utav 1906 års riksdag på extra
stat beviljade anslaget för fasta minförsvaret ett
belopp av 7,635 kronor 37 öre.
E. Kustartilleriet.
Avlöning.
1. Avlöning för kustartilleriets personal.
[50.] Med. överlämnande av förslag till stat för kustartilleriets personal
AkustarUUeÖr ^ar _ marinförvaltningen i sin förenämnda skrivelse den 2 november
rie t^pe r a o nai. 1915 angående beräknande av utgifterna å vissa femte huvudtitelns
(Ordinarie an- anslag för år 1917 anfört i huvudsak följande.
al*g'') Vad stamofficerare beträffade skulle enligt den av riksdagen godkända
uppsättDingsplanen för kustartilleriets personal under perioden 1915—
1919 för det första av de nämnda åren officersbeställningarnas antal ökas
med 11, men då riksdagen funnit, att samtliga dessa beställningar icke
kunde under år 1915 besättas, blev på grund därav ökningen för detta år
inskränkt till 7. [Jti.sitt förslag till stat för år 1916 hade chefen för kustartilleriet
upptagit ej blott de resterande 4 utan även den i uppsättningsplanen
beräknade ökningen med 10 i det för år 1915 angivna antalet
officerare. Såsom stöd härför hade nämnde chef åberopat, att en sådan
ökning, av officersnumerären då kunde genomföras, enär under år
1914 antagits 12 kustartillerikadetter, vilka beräknades bliva utexaminerade
år 1916, varjämte man ansett sig kunna motse transportsökande
till kustartilleriet i sadant antal, att uppsättningsplanens officersnumerär
för år 1916 skulle bliva fylld. Emellertid föreslogs i statsverkspropositionen,
till 1915 års riksdag för år 1916 allenast en ökning av officersbeställningarnas
antal med 9, nämligen samtliga de beställningar, som
enligt uppsättningsplanen skulle hava tillkommit sistnämnda år, med
undantag av en löjtnantsbeställning, varemot de 4 officersbeställningar, som
enligt uppsättningsplanen skulle hava tillkommit år 1915, men som i den
av riksdagen godkända staten för samma år uteslutits, ansåges böra
upptagas först framdeles, i den mån utsikter förefunnes att besätta
jämväl dessa platser; och blev detta förslag av 1915 års riksdag godkänt.
Femte huvudtiteln.
149
Uti sitt förslag till stat för kustartilleriets personal för år 1917
hade nu chefen för kustartilleriet erinrat, att enligt nämnda uppsättningsplan
kustartilleriets officersnumerär i jämförelse med 1916 års stat
skulle ökas med
kaptener av l:a klass ..................... 2
» » 2:a » .................... 4
löjtnanter ............................................. 8
underlöjtnanter och fänrikar ......... 3
Summa 17 officersbeställningar.
Då emellertid utsikter ej förefunnes att under år 1917 besätta mer
än en del av de nya beställningarna, hade chefen för kustartilleriet
ansett sig böra föreslå en ökning allenast med följande beställningar:
kaptener av l:a klass ........................ 2
» » 2:a )> ....................... 2
löjtnanter............................................... 3
underlöjtnant eller fänrik.................. 1
Summa 8 officersbeställningar.
Marinförvaltningen hade i sitt förslag till stat för kustartilleriets
personal för år 1917 inberäknat dessa nya officersbeställningar.
Beträffande reservofjicerare hade chefen för kustartilleriet erinrat,
att med hänsyn till gällande föreskrifter den i staten använda rubriken
»reservofficerare under repetitionsövning» torde böra ändras till »reservofficerare
under tjänstgöring». Vidare hade bemälde chef anfört, att i
enlighet med nådiga kungörelsen den 18 juni 1915 angående antagning,
utbildning och pensionering av befäl i kustartilleriets reserv under år
1917 högst två för mintjänst utbildade officerare i reserven borde inkallas
till ett års tjänstgöring med början den 1 oktober samma år; och
hade chefen för kustartilleriet på grund härav i 6tatförslaget upptagit, utöver
i 1916 års stat uppförd avlöning under 6 månader till 5 reservunderlöjtnanter,
lön och dagavlöning för två fänrikar i reserven under tre månader.
Marinförvaltningen, som ej hade något att erinra mot den ifrågasatta
ändrade benämningen av omförmälda rubrik i staten, meddelade,
att beloppet i staten för »reservofficerare under tjänstgöring» borde av
nyss angivet skäl ökas från 4,500 kronor med 900 kronor till 5,400 kronor.
Till 2 reservofjicersaspiranter, utbildade för mintjänst, hade chefen för
kustartilleriet i sitt statförslag för år 1917 jämlikt ovan omförmälda
nådiga kungörelse den 18 juni 1915 upptagit dagavlöning under 90 dagar.
[50.]
150
Femte huvudtiteln.
[50.] Vad underofficers- och manskapsbeställningarna beträffade anslöte sig
chefens för kustartilleriet statförslag noggrannt till uppsättningsplanen.
Till arvoden, rekrytering skostnad er samt till lönetillägg och uppmuntra
spenning ar hade chefen för kustartilleriet i sitt statförslag uppfört
samma belopp, som staten för år 1916 upptoge.
Inkvartering sbidrag hade av chefen för kustartilleriet upptagits till
ett sammanlagt belopp av 67,045 kronor.
I fråga om beklädnadshjälp till reservofficersaspiranter och fänrikar i
reserven hade chefen för kustartilleriet anmält, hurusom under år 1917
kunde förväntas, att högst 29 värnpliktiga antoges till reservofficersaspiranter
samt att 26 av dessa konstituerades till fänrikar. Med hänsyn
härtill hade bemälde chef till beklädnadshjälp till reservofficersaspiranter
och fänrikar i reserven upptagit ett belopp av 13,900 kronor.
I enlighet med vad chefen för kustartilleriet sålunda föreslagit hade
marinförvaltningen upprättat förslag till stat för kustartilleriets personal
för år 1917, slutande å en summa av 1,611,590 kronor 40 öre.
Om, i likhet med vad som skett för åren 1915 och 1916, förslagsanslaget
till avlöning för kustartilleriets personal beräknades till statens
med 4 procent nedsatta slutsumma, skulle enligt marinförvaltningens
förslag anslagsbeloppet för år 1917 bliva i jämnt tal 1,547,127 kronor,
vilket i jämförelse med anslagets belopp för år 1916, eller 1,471,256
kronor, utgjorde en ökning av 75,871 kronor.
Departements Mot marinförvaltningens sålunda avgivna förslag till stat för kustyttrande.
artilleriets personal och beräkning av anslagsbeloppet för år 1917 har jag
icke något att erinra.
Med avseende på det till inkvarteringsbidrag upptagna beloppet
tillåter jag mig anföra följande.
Antalet bostäder för officerare och underofficerare lärer icke komma
att ökas före 1917 års utgång, och böra således inkvarteringsbidrag
avses för de officerare och underofficerare, som enligt statförslaget
skulle tillkomma under nämnda år. Det belopp, som upptagits till
inkvarteringsbidrag för officerare och underofficerare, har i enlighet
härmed beräknats sålunda:
Enligt 1916 års stat.............................................................. 34,995:— kronor
Tillkommer:
4 kaptener ................................................................................ 1,600: — »
Transport 36,595: — kronor
Femte huvudtiteln.
151
4 subalternofficerare ................
3 underofficerare av l:a graden
6 » » 2:a »
Transport 36,595: — kronor
.................. 1,200: — »
720: — »
........... 1,080:— )-
Härtill böra läggas inkvarteringsbidrag för 2 fänrikar
i reserven under 3 månaders tjänstgöring........ 150: —_»_
Summa 39,745: — kronor.
[50.]
Till inkvarteiingsbidrag för uuderofticerskorpraler upptaget belopp
har beräknats på följande sätt:
Enligt 1916 års stat
I 1915 års stat var för ändamålet uppfört ett belopp
av 25,180 kronor. Mot en ökning i 1916 års
stat med 8 löner i l:a lönegraden svarade en
höjning av ifrågavarande anvisning med 1,000
kronor. För år 1917 föreslås en ökning med 9
löner i l:a lönegraden. Häremot svarar sålunda
en höjning av beloppet enligt 1916 års stat med
X 1 ■ = 1,125 kronor eller avrundat ............... 1,120:
26,180: — kronor
8
Summa 27,300: — kronor.
På framställning av Kungl. Maj:t har 1915 års riksdag under fjärde
huvudtiteln beviljat ett anslag på extra stat för beredande av provisoriskt
avlöningstillägg åt officerare och underofficerare med vederlikar
vid till Boden förlagda truppförband och formationer. Liknande framställning
har av Kungl. Maj:t gjorts även till innevarande års riksdag.
Avlöningstillägget är beräknat efter 200 kronor om året för såväl officer
som underofficer med vederlikar.
Sedan på grund av 1914 års senare riksdags beslut viss till kustartilleriet
hörande personal numera blivit förlagd till Notviken, vilken
ort med avseende på levnadskostnader måste anses vara jämnställd med
Boden, torde denna personal böra komma i åtnjutande av motsvarande
avlöningstillägg. Detta avlöningstillägg synes lämpligen kunna
utgå av förslagsanslaget till avlöning för kustartilleriets personal, men
lärer därav icke behöva föranledas höjning av nämnda anslag. I samband
härmed torde i staten för kustartilleriets personal böra införas en
ny anmärkning 2:o av följande lydelse:
152
Femte huvudtiteln.
[50.]
[51.]
Personligt
lönetillägg till
sergeanten
över stat vid
kustartilleriet
A. G. Sjöqvist.
(Extra anslag.)
»Officer eller underofficer med vederlike, som är kommenderad till
ordinarie tjänstgöring vid Notviken, åtnjuter provisoriskt avlöniugstillägg,
beräknat efter 200 kronor per år, vilket utgår enligt samma
grunder, som i reglemente för marinen finnas angivna för åtnjutande
och utbetalande av arvode.»
Då ifrågavarande kustartilleriet tillhörande personal varit ordinarie
förlagd till Notviken från och med den 1 oktober 1915, lärer dylikt
avlöningstillägg böra tillkomma densamma jämväl för tiden den 1 oktober
1915—den 31 december 1916; och torde avlöningstillägget för
nämnda tid lämpligen kunna bestridas av femte huvudtitelns allmänna
besparingar.
Till ärendet hörande hemliga handlingar torde få tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott.
På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen
dels att godkänna stat för kustartilleriets personal
av den lydelse, bilagan nr 11 vid detta protokoll
utvisar;
dels ock att i riksstaten för år 1917 öka förslagsanslaget
till avlöning för kustartilleriets personal
nu ........................................................ kronor 1,471,256: —
med .................................................... » 75,871: —
till................................................ kronor 1,547,127: —
2. Personligt lönetillägg till sergeanten över stat vid
kustartilleriet A. G. Sjöqvist.
Efter framställning av Kungl. Maj:t har riksdagen till personligt
lönetillägg till sergeanten över stat vid kustartilleriet Anders Gustaf
Sjöqvist på extra stat för vart och ett av åren 1914, 1915 och 1916
beviljat ett anslag av 580 kronor.
I enlighet med tillstyrkan av marinförvaltningen i förenämnda
skrivelse den 8 oktober 1915 angående utgifterna under riksstatens
femte huvudtitel för år 1917 hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen
att till personligt lönetillägg till sergeanten över
stat vid kustartilleriet Anders Gustaf Sjöqvist på
extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 580
kronor.
Femte huvudtiteln.
153
Intendenturen.
3. Beklädnad åt kustartilleriets manskap.
I fråga om anslaget till beklädnad åt kustartilleriets manskap bär [52.]
marinförvaltningen i sin förenämnda skrivelse den 2 november 1915 Beklädnad it
angående förslag till beräknande av utgifterna å vissa femte huvudtitelns riektu5''manskap,
anslag för år 1917 anfört, att ämbetsverket på skäl, som framginge av (ordinarie
vad i samma skrivelse yttrats beträffande anslaget till beklädnad åt anslag.)
sjömans- och skeppsgossekårerna, icke ansett sig för närvarande böra
göra framställning om medel till täckande av de merkostnader för
underhåll av beklädnaden, vilka betingades av de uppdrivna priserna
å beklädnadspersedlar och materialier. På grund härav har marinförvaltningen
hemställt, att ifrågavarande anslag måtte för år 1917 upptagas
till samma belopp som för år 1916 eller med 142,400 kronor.
Beträffande eventuell ändring i sängservisstaten har marinförvaltningen
hänvisat till vad som i förutnämnda skrivelse i sådant avseende
anförts under anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna.
Mot marinförvaltningens beräkning av ifrågavarande ordinarie Departementsanslag
för år 1917, vilken överensstämmer med den av mig i propositionen
nr 60 till 1914 års senare riksdag åberopade, har jag icke
något att erinra.
I enlighet härmed torde anslaget till beklädnad åt kustartilleriets
manskap böra upptagas såsom oförändrat ordinarie reservationsanslag
................................................................................ kronor 142,400: —.
4. Naturaunderhåll åt personal vid kustartilleriet,
oförändrat ordinarie förslagsanslag kronor 581,700: —.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 höft.
20
154
Femte huvudtiteln.
[53.]
Underhåll a
kustartilleriets
byggnader
och
materiel.
(Ordinarie
anslag.)
Nybyggnad och underhåll.
5. Underhåll av kustartilleriets byggnader och materiel.
Marinförvaltningen har i sin förenämnda hemliga skrivelse den
8 oktober 1915 erinrat, att anslaget till underhåll av kustartilleriets
byggnader och materiel i propositionen nr 60 till 1914 års senare
riksdag för åren 1915—1917 upptagits till enahanda belopp, 506,700
kronor.
Kommendanterna i kustfästningarna ävensom truppförbandscheferna
vid kustartilleriet hade nu — yttrade marinförvaltningen vidare — framhållit
angelägenheten av att erhålla förstärkning av underhållsanslaget.
Såsom skäl härför hade anförts bland annat, att vissa nyuppförda
byggnader krävde särskilda underhållskostnader, varjämte såväl priserna
för byggnadsmateriel och kol m. m. som även arbetskostnaderna väsentligen
stegrats. Genom den utsträckta tjänstgöringen för de värnpliktiga
under fredstid komme dessutom beväpningen att slitas mera
än tillförene, varför även höjning av kostnaderna för beväpningens
underhåll beräknats vara erforderlig.
Förutnämnda förstärkning av underhållsanslaget hade av kommendanter
och truppförbandschefer beräknats till sammanlagt 45,700 kronor.
Marinförvaltningen ansåge, att de av myndigheterna angivna skälen
för höjning av nu ifrågavarande anslag vore i de allra flesta fall av
den art, att den begärda ökningen icke kunde undanskjutas utan att
materielens tjänstduglighet eftersattes. I några fall syntes likväl en
minskning kunna utan större olägenhet åtminstone tills vidare göras.
Å andra sidan hade det visat sig erforderligt att något öka den del av
anslaget, som plägade ställas till marinförvaltningens disposition för
bestridande av oförutsedda utgifter för »Underhåll av kustfästningarnas
inventarier» och »Åtskilliga behov».
Eldigt marinförvaltningens åsikt vore följande ökningar behövliga,
nämligen för
Femte huvudtiteln.
155
I. Byggnader............................................................................. 11,500 kronor [53.]
II. Underhåll av kustfästningarnas inventarier 13,600 »
III. Åtskilliga behov ....................................... 18,700 »
Summa 43,800 kronor.
Vid beräkningen av anslaget till underhåll av kustartilleriets byggnader
och materiel hade i propositionen nr 60 till 1914 års senare
riksdag icke upptagits några kostnader för underhåll av Fårösunds
fästning. Då det för underhåll av denna fästning hittills utgående beloppet,
16,550 kronor, enligt nyssnämnda proposition avsetts att överflyttas
till andra kustartilleriets försvarsanstalter och där möta behovet
för år 1917 av höjning i underhållsanslaget, borde ovan angivna
ökning av 43,800 kronor minskas med det för Fårösunds fästning hittills
utgående beloppet och följaktligen upptagas till 27,250 kronor. Skulle
emellertid nämnda fästning komma att bibehållas även för år 1917, måste
det beräknade anslaget för underhåll av kustartilleriets byggnader och
materiel höjas med för fästningen hittills avsett belopp eller 16,550
kronor. Vidare hade under år 1915 Norrlands mineringsavdelning
uppsatts, och för dess underhåll krävdes ett belopp, beräknat till 1,200
kronor.
En sammanställning av för år 1917 erforderlig ökning av anslaget
till underhåll av kustartilleriets byggnader och materiel utvisade sålunda
följande belopp:
för Fårösunds fästning (eventuellt)......................................... 16,550 kronor
j> Norrlands mineringsavdelning .......................................... 1,200 ''»
» kustartilleriet i övrigt ................................. ..................... 27,250 »
Summa 45,000 kronor.
Marinförvaltningen har fördenskull hemställt, att Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen att i riksstaten för år 1917 höja reservationsanslaget
till underhåll av kustartilleriets byggnader och materiel, nu
506,700 kronor, med 45,000 kronor till 551,700 kronor. I
I propositionen nr 60 till 1914 års senare riksdag upptogs, såsom Departementsförut
nämnts, anslaget till underhåll av kustartilleriets byggnader ^terfae”*e
och materiel för år 1917 till samma belopp som enligt 1915 års
stat eller 506,700 kronor. Först från och med år 1918 förutsattes
anslaget behöva ökas, nämligen för nämnda år till 522,000 kronor,
156
Femte huvudtiteln.
[53.] för år 1919 till 529,000 kronor och för år 1924 till 557,000 kronor.
Att en ökning av anslaget nu torde erfordras redan för år 1917, beror
på flera omständigheter, för vilka jag anhåller få här nedan närmare
redogöra.
Det i riksstaten uppförda anslaget till underhåll av kustartilleriets
byggnader och materiel har i den av av Kungl. Maj:t fastställda staten
fördelats för tillgodoseende av vissa huvudgrupper av krav, vilka upptagits
under följande rubriker: I. Byggnader; II. Underhåll av kustfästningarnas
inventarier; III. Åtskilliga behov. Vidare har i staten
det för varje sådan huvudgrupp avsedda beloppet uppdelats mellan de
särskilda kustfästningarnajoch kustartilleriets truppförband (formationer)
för tillgodoseende av närmare angivna behov, varjämte viss del av
beloppet ställts till marinförvaltningens disposition för oförutsedda
utgifter.
I. Byggnader.
1 de enligt 1915 års stat under denna rubrik upptagna beloppen
hava av vederbörande lokalmyndigheter följande höjningar föreslagits:
för Vaxholms fästning ........................................................... 5,000 kronor
» Karlskrona fästning............................................................ 6,500 »
Summa 11,500 kronor.
Dessa höjningar hava motiverats med dels att, enligt vad erfarenheten
visat, åtskilliga utgiftsposter för närvarande vore alltför lågt beräknade,
exempelvis för underhåll av vatten- och avloppsledningar,
hägnader och vägar samt för eldstadsreparationer och sotning, dels att,
sedan underhållsanslagets nuvarande storlek bestämdes, flera nybyggnader
tillkommit, vilka krävde särskilda underhållskostnader, exempelvis
inom Vaxholms fästning sex underofficersbostäder, ett exercishus och
ett kallbadhus ävensom vissa kokinrättningar och förrådsbyggnader
samt inom Karlskrona fästning ett varmbadhus, ett stall och en del
andra byggnader.
Utöver vad ovan nämnts har anmälts behovet av en ny ångpanna
i Karlskrona kustartilleriregementes kokinrättning för en beräknad kostnad
av 8,800 kronor.
Marinförvaltningen har i sin förutnämnda skrivelse den 8 oktober
1915 angivit den erforderliga ökningen av här ifrågavarande anslag
Femte huvudtiteln.
157
under rubriken x>I. Byggnader» till 11,500 kronor och sålunda icke upptagit
kostnaderna för omförmälda ångpanna.
Under de senaste åren har i den av Kungl. Magt fastställda staten
för fördelning av ordinarie anslaget till underhåll av kustartilleriets
byggnader och materiel anvisats under rubriken »I. Byggnader», ett
belopp av 275,000 kronor, varav 50,000 kronor ställts till marinförvaltningens
disposition för bestridande av oförutsedda utgifter. Då. sistnämnda
belopp å 50,000 kronor är förhållandevis stort, synas mig de
av myndigheterna uppgivna behoven, i den mån de visa sig oundgängligen
nödvändiga, lämpligen kunna tillgodoses med anlitande av dessa
medel; och anser jag på grund härav, att någon ökning av anslaget
under förevarande rubrik icke bör beräknas.
II. Underhäll av kust fästningarnas inventarier.
Av vederbörande lokalmyndigheter hava under denna rubrik föreslagits
följande höjningar i de enligt 1915 års stat upptagna beloppen:
för Vaxholms fästning:
till underhåll av maskin- och timmermansinventarier 7,500 kronor
» Ålvsborgs fästning:
till underhåll av artilleriinventarier .............................. 600 »
d » » min- och torpedinventarier .............. 500 »
Summa 8,600 kronor.
Höjningen av det belopp, som är avsett till underhåll av maskinoch
timmermansinventarier i Vaxholms fästning, har motiverats därmed,
att viss materiel skulle från flottan överflyttas till nämnda fästning.
Den för Ålvsborgs fästning föreslagna ökningen av underhållsanslaget
har betingats därav, att viss materiel under år 1915 tillkommit.
Marinförvaltningen har vidare, på sätt förut nämnts, i berörda
skrivelse den 8 oktober 1915 framhållit, att det visat sig vara erforderligt
att något öka den del av kustartilleriets underhållsanslag, som
plägade ställas till ämbetsverkets disposition för bestridande av oförutsedda
utgifter för »Underhåll av kustfästningarnas inventarier», och i
samband härmed angivit den under nämnda rubrik erforderliga ökningen
158
Femte huvudtiteln.
[53.] av anslaget till 13,600 kronor eller 5,000 kronor mera än vad av lokalmyndigheterna
beräknats.
Vad beträffar den för Vaxholms fästning föreslagna böjningen, må
erinras, att i överensstämmelse med den plan för det fasta'' kustförsvarets
ordnande, som framlades i hemlig bilaga, del II, till propositionen
nr 60 till 1914 års senare riksdag, viss materiel skulle överflyttas från
flottan till kustartilleriet. I de beräkningar, som lågo till grund för
nyssnämnda proposition, både förutsatts, att i samband med dylik överflyttning
av materiel det för materielens underhåll erforderliga beloppet
skulle överföras till anslaget till underhåll av kustartilleriets byggnader
och materiel från anslaget till flottans nybyggnad och underhåll. Såsom
framgår av mitt yttrande till detta protokoll under punkten angående
anslaget till flottans nybyggnad och underhåll, är emellertid jämväl detta
anslag synnerligen starkt belastat. Vid sådant förhållande lärer någon
överföring av medel från berörda anslag till kustartilleriets underhållsanslag
icke kunna ifrågasättas, utan torde sistnämnda anslag i stället
böra förstärkas med ett belopp, motsvarande det, som bort dit överföras.
Viss materiel, som enligt planen för det fasta kustförsvarets ordnande
skulle överflyttas från flottan till Vaxholms fästning, torde icke
komma att dit överflyttas förr än efter år 1917. Årliga underhållskostnaden
för denna materiel har beräknats till omkring 2,400 kronor.
Med hänsyn härtill bör den ovan för år 1917 föreslagna ökningen av
underhållsanslaget för Vaxholms fästning, 7,500 kronor, minskas med
nyssnämnda belopp till 5,100 kronor.
Beträffande den för Ålvsborgs fästning föreslagna ökningen av
underhållsanslaget tillåter jag mig erinra, att Kungl. Maj:t på förslag
av chefen för kustartilleriet samt efter tillstyrkan av marinförvaltningen
och chefen för marinstaben genom hemligt nådigt brev den 23 mars
1915 anbefallt marinförvaltningen att låta verkställa vissa nya försvarsanstalter
inom Ålvsborgs fästning i stället för vissa förut befintliga.
Med denna åtgärd avsågs att höja fästningens krigsberedskap samt att
bereda handelssjöfarten på Göteborg möjlighet att fortgå ostörd även
efter en eventuell mobilisering av fästningen. Kostnaderna för ifrågavarande
försvarsanstalter, vilka beräknats uppgå till 100,000 kronor,
hava bestritts med dels ett belopp av 55,000 kronor, som på enskild
väg insamlats och överlämnats till Kungl. Maj:t, dels ett belopp av 45,000
kronor, som härför anvisats från handels- och sjöfartsfonden. De nya försvarsanstalterna,
som blevo färdigställda under september månad år 1915,
Femte huvudtiteln.
159
kräva icke någon ökning av den för Ålvsborgs fästning avsedda bemanningen,
men betinga en mindre höjning av det till fästningen utgående
underkållsanslaget, nämligen med 600 kronor för underhåll av
artilleriinventarier samt med 500 kronor för underhåll av min- och
torpedinventarier eller tillsammans 1,100 kronor.
I överensstämmelse med det ovan anförda skulle de av lokalmyndigheterna
föreslagna ökningarna av det till underhåll av kustfästningarnas
inventarier utgående beloppet kunna begränsas till 5,100 +
1,100 = 6,200 kronor.
På sätt förut nämnts, har av marinförvaltningen för underhåll av
kustfästningarnas inventarier, utöver de förhöjningar, som av lokalmyndigheterna
beräknats, upptagits eu ökning av 5,000 kronor, vilket belopp
synes vara avsett att ställas till ämbetsverkets disposition för bestridande
av oförutsedda utgifter. Då emellertid det för ifrågavarande
ändamål till marinförvaltningens disposition ställda beloppet under närmast
föregående år kunnat begränsas till omkring 10,000 kronor, finner
jag den begärda ökningen förhållandevis alltför stor och anser, att densamma
lämpligen bör kunna nedsättas till 3,000 kronor.
Beträffande det till underhåll av kustfästningarnas inventarier avsedda
beloppet har jag alltså funnit mig böra beräkna en höjning av
6,200 + 3,000 = 9,200 kronor i stället för den av marinförvaltningen
föreslagna ökningen, 13,600 kronor.
o
III. Åtskilliga behov.
I de enligt 1915 års stat under denna rubrik upptagna beloppen
hava vederbörande lokalmyndigheter föreslagit följande ökningar:
till sjöförbindelser i Vaxholms fästning.......................... 2,700: — kronor
)> Karlskrona kustartilleriregementes kaserninventarier.
................................................................................... 11,000: — »
» tillsyningspersonal i Karlskrona fästning............... 1,262: 50 »
» handvapensförråd vid Karlskrona kustartilleriregemente
................................................... 800: — »
Summa 15,762: 50 kronor.
Den föreslagna ökningen av det för sjöförbindelserna i Vaxholms
fästning för närvarande avsedda beloppet har i huvudsak motiverats
därmed, att Vaxholmssunden — på grund av en utav Kungl. Maj:t den
11 juni 1915 meddelad resolution på besvär angående förbud att med
ångbåt passera, bland annat, nämnda sund — numera icke, såsom hittills
[53.]
160
Femte huvudtiteln.
[53.] skett, avstängas för sjötrafik vintertid, till följd varav ångslupskommunikationer
måste anordnas över sunden jämväl under den del av året, då förut
isvägar kunnat användas Såsom ett bidragande skäl till den föreslagna
höjningen har vidare anförts, att avgifterna för civila passagerare å fästningens
kommunikationsbåtar på därom av ortsbefolkningen gjord framställning
blivit i någon mån nedsatta i enlighet med nådigt beslut den
5 mars 1913.
I skrivelse till marinförvaltningen den 31 juli 1915 har chefen för
Karlskrona kustartilleriregemente framhållit., att det för underhåll av
regementets kaserninventarier avsedda beloppet, 4,000 kronor, borde
ökas med 11,000 kronor. Chefen för kustartilleriet har emellertid i
skrivelse till marinförvaltningen den 1 september 1915 förklarat sig
anse, att den föreslagna ökningen kunde nedsättas med 8,500 kronor
till 2,500 kronor.
Höjningen av det för tillsyningspersonal i Karlskrona fästning
utgående beloppet bär betingats därav, att vissa byggnader, som förut
stått under varvets förvaltning, numera blivit ställda under fästningens
förvaltning.
Yad vidare beträffar den för underhåll av Karlskrona kustartilleriregementes
handvapensförråd föreslagna höjningen, har såsom skäl för
densamma angivits, att till följd av den utsträckta övningstiden för de
värnpliktiga handvapnen numera måste beräknas bliva utsatta för större
slitning än förut.
Marinförvaltningen har, såsom tidigare sagts, i sin förenämnda
skrivelse den 8 oktober 1915 bland annat framhållit, att det visat sig
erforderligt att något öka den del av kustartilleriets underhållsanslag,
som plägade ställas till ämbetsverkets disposition för bestridande av
oförutsedda utgifter för »Åtskilliga behov» och i samband härmed angivit
den under nämnda rubrik erforderliga ökningen till 18,700 kronor.
Beträffande den för sjöförbindelserna i Vaxholms fästning föreslagna
höjningen har jag icke något att erinra.
Den betydande ökning, som föreslagits i den för underhåll av
Karlskrona kustartilleriregementes kaserninventarier i 1915 års stat
upptagna anslagsposten, torde delvis böra tillgodoses genom överföring
av medel från det för underhåll av Karlskrona fästnings maskin- och
timmermansinventarier avsedda beloppet. En dylik överföring har betingats
genom vissa ändrade reglementsbestämmelser. Emellertid har jagansett
mig böra därjämte beräkna eu höjning av förstnämnda anslagspost
med det av chefen för kustartilleriet förordade beloppet, 2,500 kronor.
Femte huvudtiteln.
161
I samband med ovan omförmälda överflyttning av vissa byggnader [53.]
i Karlskrona fästning från varvets till fästningens förvaltning borde
rätteligen det för tillsyningspersonalen vid ifrågavarande byggnader
hittills utgående beloppet, 1,262 kronor 50 öre, hava överförts till anslaget
till underhäll av kustartilleriets byggnader och materiel från anslaget
till flottans nybyggnad och underhåll. Då emellertid, såsom förut erinrats,
jämväl sistnämnda anslag är synnerligen starkt belastat, lärer
någon överföring av medel från detta anslag icke böra ifrågasättas,
utan torde kustartilleriets underhållsanslag i stället böra ökas med
1,262 kronor 50 öre.
Vad slutligen beträffar den föreslagna höjningen av det för underhåll
av Karlskrona kustartilleriregementes handvapensförråd hittills utgående
beloppet, har jag icke något att däremot erinra. Då liknande
krav icke framställts från kustartilleriets övriga truppförband, men det
torde vara sannolikt, att dylika krav komma att göra sig gällande,
anser jag försiktigheten bjuda, att det belopp, som under rubriken »Åtskilliga
behov» avses att ställas till marinförvaltningens disposition för
bestridande av oförutsedda utgifter, undergår någon förhöjning.
I detta sammanhang torde böra nämnas, att den genom nådigt
brev den 1 december 1914 tillsatta kustbefästningskommissionen i hemlig
skrivelse den 31 mars 1915 på angivna skäl föreslagit, att nyanskaffning
av eldhandvapen för kustartilleriet hädanefter skulle avse gevär
med bajonett i stället för karbin. I häröver avgivet gemensamt yttrande
den 13 april samma år hava marinförvall ningen och chefen för
marinstaben tillstyrkt bifall till kommissionens ifrågavarande framställning,
och har jag för min del ansett mig böra biträda detta förslag. Någon
höjning av kustartilleriets underhållsanslag torde icke av nu nämnd anledning
erfordras.
Med stöd av det anförda har jag funnit mig böra beräkna utgifterna
under rubriken »Åtskilliga behov» till den av marinförvaltningen
angivna summan, minskad med ovan berörda nedsättning av det för
underhåll av Karlskrona kusfartilleriregementes kaserninventarier föreslagna
beloppet, eller 18,700 — 8,500 = 10,200 kronor.
Enligt min åsikt böra alltså hittills omhandlade höjningar av kustartilleriets
underhållsanslag kunna begränsas till följande under de särskilda
rubrikerna angivna belopp:
II. Underhåll av kustfästningarnas inventarier ............... 9,200 kronor
III. Åtskilliga behov ............................................................... 10,200 »
Summa 19,400 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft.
21
162
Femte huvudtiteln.
[53.]
Fårösunds fästning.
I de beräkningar över kustartilleriets ordinarie anslag under perioden
1915—1919, vilka framlades i propositionen nr 60 till 1914 års senare
riksdag, voro icke några kostnader upptagna för Fårösunds fästning,
utan förutsattes, att fästningens personal och materiel skulle överflyttas
till andra kustfästningar. Emellertid föreslogs i nämnda proposition,
att frågan om Fårösunds fästnings bibehållande eller indragande skulle
tills vidare hållas öppen; och nämnda riksdag uttalade i anslutning härtill,
att något definitivt beslut i frågan icke då borde fattas. Vid beräknandet
av kustartilleriets underhållsanslag för år 1917 har jag ansett
nödvändigt taga hänsyn till sannolikheten av att Fårösunds fästning
kommer att bibehållas jämväl under nämnda år.
I händelse Fårösunds fästning skulle komma att bibehållas under
år 1917, torde för nämnda fästning och härvarande detachement böra
av kustartilleriets underhållsanslag för nämnda år avses samma belopp,
som upptagits i den av Kungl. Maj:t för år 1915 fastställda staten,
eller 16,550 kronor.
Det lärer emellertid vara uppenbart att, även om Fårösunds fästning
skulle komma att indragas före år 1917, följande för nämnda
fästning och härvarande detachement i staten upptagna belopp böra
medräknas vid bestämmande av kustartilleriets underhållsanslag för
ifrågavarande år: II. III.
II. Underhåll av kustfästningarnas inventarier.................. 4,500 kronor
III. Åtskilliga behov:
Underhåll av kaserninventarier......................................... 500 »
Underhåll av handvapenförrådet ...................................... 150 »
Summa 5,150 kronor.
Fårösunds fästnings inventarier samt därvarande detachements
kaserninventarier och handvapen skulle nämligen under sistnämnda
förutsättning överflyttas till andra kustfästningar och givetvis fortfarande
kräva^ samma underhållskostnader som för närvarande.
Å andra sidan bör, om Fårösunds fästning icke skulle komma att
bibehållas under år 1917, kustartilleriets underhållsanslag för ifrågavarande
år minskas med nedan angivna för Fårösunds fästning och därvarande
detachement i staten upptagna belopp:
Femte huvudtiteln.
163
I. Byggnader...............
III. Åtskilliga behov:
Sjöförbindelser........
Tillsyningspersonal
Yttre renhållning.
9,500 kronor
........... 200 »
........ 1,400 »
.............. 300 ))
Summa 11,400 kronor.
Det belopp av 19,400 kronor, varmed kustartilleriets underhållsanslag
enligt vad jag här ovan uttalat beräknats böra höjas för år 1917,
torde sålunda, därest ifrågavarande fästning icke skulle komma att bibehållas
under år 1917, böra minskas med 11,400 kronor till 8,000 kronor;
och bör följaktligen, under förutsättning av fästningens bibehållande
för samma år, höjningen av anslaget upptagas med oförändrat belopp,
19,400 kronor.
Norrlands mineringsavdelning.
I de beräkningar, som lågo till grund för propositionen nr 60 till
1914 års senare riksdag, förutsattes, att minförsvaret i övre Norrland
icke skulle komma att anordnas förr än efter år 1917. Då emellertid
ifrågavarande minförsvar — under benämningen Norrlands mineringsavdelning
— redan blivit organiserat, bör givetvis härför erforderlig ökning
av kustartilleriets underhållsanslag medräknas vid bestämmande av
anslaget för sistnämnda år.
Det belopp, som bör avses för underhåll av byggnader och materiel
vid Norrlands mineringsavdelning, har av marinförvaltningen beräknats
till 1,200 kronor. Mot denna beräkning har jag icke funnit något att
erinra.
Sammanfattning.
En sammanfattning av ovan framlagda beräkningar utvisar, att
kustartilleriets underhållsanslag för år 1917 torde böra höjas med följande
belopp:
För Norrlands mineringsavdelning 1,200 kronor
» kustartilleriet i övrigt............................. 19ÅQ0 »
Summa 20,600 kronor
Till
ärendet hörande hemliga handlingar torde få tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott.
På grund av det anförda och då man, på sätt jag förut uttalat,
torde böra förutsätta, att Fårösunds fästning kommer att bibehållas jäm
-
[53.]
164
Femte huvudtiteln.
[53.] val under år 1917, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen
att i riksstaten för år 1917 höja reservationsanslaget
till underhåll av kustartilleriets byggnader
och materiel
nu ........................................................ kronor 506,700: •
med ......................................................... » 20,600: —
........................................................ kronor 527,300: —
6. Förläggning-sinventarier för Västra Hästholmsfort.
[54.] Befälhavande amiralen i Karlskrona har i skrivelse till marinför
Föriäggnings-
valtningen den 6 mars 1915 gjort framställning om åtgärder för tillv£tr»riHärt-r
g?do8eende av behovet av förläggningsinventarier för tillfällig förlägghoimefort.
nia§ av officerare och underofficerare å Västra Hästholmsfort samt an(Extra
anslag.) malt, att kostnaden härför beräknats till 6,200 kronor.
Marinförvaltningen har i skrivelse den 16 juni 1915 framhållit, att
förenämnda behov borde ur mobiliseringssynpunkt utan dröjsmål tillgodoses,
och hemställt, att ett belopp av 6,200 kronor måtte få för
ifrågavarande ändamål förskjutas för att framdeles anmälas till ersättande.
menucheféns 1 ProP°8itiouen nr 60 till 1914 års senare riksdag anfördes i fråga
yttrande.118 om det fasta kustförsvaret bland annat, att en utredning verkställts
rörande sådana behov av kompletteringar m. m., vilka förutsatts skola
under åren 1915 1919 tillgodoses genom extra anslag inom ramen av
den vanliga budgeten. Bland dessa kompletteringar m. m. hade även
upptagits anskaffning av förläggningsinventarier å Västra Hästholmsfort.
Under den år 1914 anbefallda mobiliseringen av kustfästningarna
b ev losten på förläggningsinventarier å Västra Hästholmsfort endast
tillfälligtvis avhjälpt därigenom, att dylika inventarier från andra anstalter
flyttades till fortet. Detta förfaringssätt visade sig emellertid
vara förenat med avsevärda olägenheter. Behovet av anskaffning av
förläggningsinventarier för nämnda fort kvarstår alltså fortfarande, och
bör detsamma enligt min mening snarast möjligt tillgodoses genom anvisande
för ändamålet av extra anslag.
Mot den av _ myndigheterna beräknade kostnaden för ifrågavarande
anskaffning har jag icke något att erinra.
På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kung''!. Makt
täcktes föreslå riksdagen
Femte huvudtiteln.
1(55
att för anskaffning av förläggningsinventarier [54.]
för Västra Hästholmsfort på extra stat för år 1917
bevilja ett anslag av 6,200 kronor.
7. Förplägnadsanstalt i Vaxholms fästning.
I statsverkspropositionen till 1915 års riksdag har Kungl. Maj:t [55.]
föreslagit riksdagen att till en förplägnadsanstalt i Vaxholms och Oscar- FörpiägnadsFredriksborgs
fästning — vilken fästning numera benämnes Vaxholms anstalt i
fästning — bevilja ett anslag av 333,514 kronor samt därav på extra fästning8
stat för år 1916 anvisa ett belopp av 166,757 kronor. Till det vid (Extraanslag.)
nämnda statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet yttrade jag,
bland annat, att planerna för ifrågavarande förplägnadsanstalt före
arbetenas verkställande borde underkastas den revidering, som tekniska
förbättringar efter ritningarnas utförande kunde betinga.
Berörda förslag bifölls av riksdagen, som därvid i anslutning till
mitt förenämnda yttrande uttalade, att riksdagen funne önskvärt, att
vid revideringen av planerna för anstalten även företoges sådana jämkningar
med hänsyn till utrymme, vartill de närmast därförut förflutna
månaderna torde hava givit anledning.
Marinförvaltningen har nu i förenämnda skrivelse den 8 oktober
1915 meddelat, att inom ämbetsverket påginge revidering av den förut
uppgjorda beräkningen av mobiliseringsproviantförrådet, varjämte vissa
jämkningar i byggnadsplanerna vore under utarbetande. De ändringar
i kostnadsberäkningen för förplägnadsanstalten, som härav föranleddes,
komme ämbetsverket att framdeles underställa Kungl. Maj:ts prövning.
Tillsvidare ansåge sig emellertid marin förvaltningen böra hemställa,
att av det till förplägnadsanstalten beviljade anslaget ä 333,514 kronor
återstående, ännu icke anvisade beloppet, 166,757 kronor, måtte anvisas
på extra stat för år 1917.
Sedermera har chefen för marinförvaltningen hos mig anmält, att
de jämkningar i byggnadsplanerna för förplägnadsanstalten, som ämbetsverket
ansåge böra vidtagas, skulle förorsaka eu ökning av de beräknade
kostnaderna med 120,000 kronor.
Då fullständig utredning i förevarande ärende ännu icke till Kungl. DeparteMaj:t
inkommit, kan jag icke för närvarande ingå i prövning av beho- my“*°nhde*en8
vet av tilläggsanslag för anordnande av en förplägnadsanstalt i Vaxholms
fästning. Vid sådant förhållande synes det riktigast att bland
de extra anslagen å femte huvudtiteln för år 1917 beräkna, förutom
166
Femte huvudtiteln.
[55.] den ännu icke anvisade delen, 166,757 kronor, av det för förplägnadsanstalten
beviljade anslaget, jämväl det av chefen för marinförvaltningen
angivna tilläggsbeloppet, 120,000 kronor.
På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen
att i avvaktan på den proposition angående anslag
till en förplägnadsanstalt i Vaxholms (och Oscar
Fredriksborgs) fästning, Kungl. Maj:t må komma att
till riksdagen avlåta, för berörda ändamål bland de
extra anslagen å femte huvudtiteln för år 1917 beräkna
ett belopp av 286,757 kronor.
8. Anskaffning av en motorpråm för Karlskrona fästning.
[56.]
Anskaffning
av en motorpråm
för
Karlskrona
fästning.
(Extra anslag.)
Uti sitt förslag till beräknande av utgifterna för tygförvaltningen
under år 1917 har befälhavande amiralen i Karlskrona upptagit, bland
annat, följande transportmateriel såsom erforderlig, nämligen
dels eu motorbåt för en beräknad kostnad av 25,000 kronor,
dels en automobil för en beräknad kostnad av 18,300 kronor,
dels eu motorpråm för transport av rörlig bestyckning för en beräknad
kostnad av 45,000 kronor,
dels ock två transportpråmar för trupper, bestyckning och materialier
för en beräknad kostnad av tillsammans 26,000 kronor.
Sammanlagda kostnaden för ifrågavarande materiel utgör således
114,300 kronor.
Beträffande den föreslagna motorbåten har befälhavande amiralen i
Karlskrona anfört, att vid utförandet av kommendanten åliggande inspektioner
m. m. av fästningens försvarsanstalter och truppernas övningar
kommendanten vore i behov av en snabbgående och sjövärdig
motorbåt för att utan onödig tidsutdräkt kunna förflytta sig inom det
vidsträckta området. Åven för att vid behov kunna i vad på kommendanten
ankomme övervaka efterlevnaden av nådiga kungörelsen
angående utlännings och utländskt fartygs vistelse inom fästningens
skyddsområde vore en sådan båt erforderlig. Särskilt för sistnämnda
ändamål ägde en motorbåt avgjort företräde framför en ångslup på
grund av den förras egenskap att hastigt kunna klargöras för gång.
Om behovet av en motorbåt för kommendanten redan i fredstid vore
påtagligt, vore det än mera erforderligt, att kommendanten, då fästningen
vore mobiliserad, förfogade över en dylik för att, då så påfordrades,
hastigt kunna förflytta sig dit hans närvaro krävdes. Visser
-
Femte huvudtitelu.
167
ligen stode det vid sådant tillfälle till buds att kunna rekvirera en
motorbåt, men torde icke med säkerhet stå att Unna eu sådan, som
motsvarade de nödvändiga kraven på snabbhet och sjöduglighet.
Med avseende å behovet av en automobil meddelar befälhavande
amiralen i Karlskrona, att det på grund av landfrontens stora utsträckning
inom fästningen vore av behovet påkallat, att eu rymlig automobil
anskaffades för kommendanten och fästningsstabens personal att användas
vid inspektioner, stridsövningar, rekognosceringar och andra tjänsteåligganden
redan under fredstid. I Karlskrona med omnejd hade dittills
endast under vissa perioder automobiler funnits att hyra, och ovannämnda
behov kunde alltså icke beräknas bliva fyllt genom förhyrning,
även om medel för ändamålet ställdes till kommendantens förlogande.
I Boden hade redan under fredstid en automobil anskaffats för kommendanten.
Beträffande den ifrågasatta motorpråmen har befälhavande amiralen
erinrat, att armé- och marinförvaltningarna i ett den 19 maj 1911
gemensamt avgivet utlåtande angående anordnandet av transportväsendet
inom kustfästningarna hemställt, att proposition måtte till riksdagen
avlåtas om anvisande av medel, bland annat, till anskaffande av 2 dylika
pråmar. Befälhavande amiralen har vidare i detta avseende anfört,
att en del av fästningens transportmateriel borde vara så byggd, att
den särskilt kunde användas till transport av rörlig bestyckning. Stora
fördelar skulle vinnas därigenom, att några av de för ändamålet erforderliga
pråmarna försåges med eget motormaskineri, varigenom dessa
utan tidsutdräkt vore klara för gång och särskild bogserbåt bleve
överflödig, vilket sistnämnda förhållande vore av stor betydelse vid
samtidig transport av ett flertal pråmar. 1 nyssnämnda skrivelse den 19
maj 1911 hade ock, såsom nyss nämnts, upptagits 2 motorpråmar för
Karlskrona fästning. För närvarande funnes bland fästningens kustartillerimateriel
ej några transportmedel, lämpliga att ombordtaga fästningens
tyngsta rörliga batteri, varjämte vart och ett av övriga
rörliga batterier med tillhörande strids- och bagageträng, endast uppdelat
på flera echelonger och med stor tidsförlust, kunde med användande
av nu till förfogande stående pråmar förflyttas sjövägen till
olika platser inom fästningen. Vid beräknandet av erforderligt antal
pråmar för den rörliga bestyckningen borde jämväl tagas i betraktande, att
dylika transportpråmar, vilka borde särskilt konstrueras och inredas för
sitt ändamål, ej kunde vid krigstillfälle anskaffas genom rekvisition,
utan måste byggas redan i fredstid. Anskaffningen av dylika transportmedel
syntes därför brådskande, och ville befälhavande amiralen nu
föreslå, att anslag åtminstone till en motorpråm begärdes av 1916 års
[56.]
168
Femte huvudtiteln.
[56.] riksdag. I samband härmed hade framhållits, att en motorpråm redan
funnes anskaffad i Vaxholm. I det föregående vore till nyanskaffning
upptagna 2 transportpråmar av järn för rörlig bestyckning, och torde det
bliva möjligt att med användande av dessa tillika med förutnämnda
föreslagna motorpråm, som lastad borde hava omkring 100 m :: deplacement,
utföra transporter av den omfattning, att i en och samma transport
två batterier med personal och tillhörande stridsträng, möjligen
med undantag för en del av hästarna, skulle kunna medtagas.
Vad slutligen angår de båda transportpråmarna har befälhavande
amiralen i Karlskrona anfört, att till förfogande för transporter av trupper
och bestyckning m. m. funnes av fästningens kustartiilerimateriel, förutom
en transportpråm för krut och de till minspärrningarna avsedda 2
handkranpråmarna, vilka dock icke lämpade sig för transport av annat
än minmateriel och av vilka den ena för övrigt vore en ändrad kanonjoll
och så bristfällig, att det torde kunna sättas i fråga, om den borde
vidare repareras, endast transportpråmen Björn och 7 gamla f. d. kanonad
lar, numera benämda transportpråmar. Intill år 1913 hade funnits
ytterligare en kanonjoll, n:r 3, som dock nämnda år måst kasseras.
Då det vore nödvändigt att vid mobilisering hava tillgång till transportmateriel
såväl för rörlig bestyckning som för trupper inom fästningen,
men å andra sidan en del för trupptransport användbara pråmar
vid krigstillfälle kunde rekvireras, skulle man för närvarande kunna
inskränka sig till att ersätta 2 av de ovannämnda gamla pråmarna
med nya. Transportpråmar av trä syntes vidare böra utbytas mot sådana
av järn, i den mån de förra måste slopas. I enlighet härmed
ville befälhavande amiralen föreslå nyanskaffning av 2 järnpråmar, vilka
lämpligen syntes böra byggas av något större typ än de förutvarande,
med däck och reling av sådan styrka, att rörlig bestyckning kunde å
pråmarna transporteras. De båda transportpråmarna torde komma att
betinga en kostnad av omkring 12,000 å 13,000 kronor för vardera, om de
lyyggdes med 100 m3 deplacement och med raka i stället för bockade
sidor. Priset vore beräknat för samtidig leverans av båda pråmarna.
Chefen för kustartilleriet har i hemlig skrivelse den 9 september 1915
yttrat sig över befälhavande amiralens i Karlskrona ovannämnda förslag
och härvid hemställt, att marinförvaltningen ville föreslå, att av 1916
års riksdag måtte beträfiande transportmedel för Karlskrona fästning
äskas anslag till anskaffning av förenämnda motorpråm.
Marinförvaltningen har nu i sin omförmälda skrivelse den 8 oktober
1915 till prövning upptagit befälhavande amiralens i Karlskrona förevarande
framställning och därvid uttalat, att de av bemälde amiral
framhållna skälen för anskaffningen av en motorbåt visserligen syntes
Femte huvudtiteln.
169
motivera denna anskaffning, men med hänsyn till viktigare anslagskrav [56.]
ansåge ämbetsverket, att densamma för närvarande ej borde förordas.
Ej heller har marinförvaltningen ansett det av befälhavande amiralen
framhållna behovet av en automobil vara så framträdande, att densamma
för närvarande borde ifrågakomma till anskaffning.
Beträffande den ifrågasatta motorpråmen har marinförvaltningen
erinrat, att ämbetsverket i skrivelse den 8 november 1913 upptagit en
dylik pråm att anskaffas för en kostnad, som då beräknades till 35,000
kronor. Åven andra, försvarsberedningen hade i sina överslagsberäkningar
av för kustartilleriet erforderliga normala extra ordinarie anslag
under femårsperioden 1915—1919 upptagit densamma under rubriken
»Behov, som anses böra tillfullo tillgodoses». Slutligen hade marinförvaltningen
i sin hemliga skrivelse den 15 april 1914 med yttrande
angående andra försvarsberedningens slutliga kostnadssiffror medtagit
motorpråmen bland de kompletteringar m. m., som av ämbetsverket
ansetts böra i första hand komma till utförande under de närmaste åren.
Marinförvaltningen, som erfarit, att den pråm av liknande beskaffenhet,
som anskaffats för Vaxholms och Oskar-Fredriksborgs fästning för av
1910 års riksdag anvisade medel, visat sig synnerligen lämplig för sitt
ändamål, har ansett, att de av befälhavande amiralen i Karlskrona
anförda skälen till fullo motiverade anskaffning redan under år 1917
av ifrågavarande motorpråm, varför kostnaden, såsom förut nämnts,
numera beräknades till 45,000 kronor.
Åven anskaffningen av de föreslagna två transportpråmarna för ett
sammanlagt belopp av 26,000 kronor har marinförvaltningen funnit
fullt motiverad.
På grund härav har marinförvaltningen hemställt, att Kung]. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att å extra stat för år 1917 bevilja till transportmedel
för Karlskrona fästning ett anslag av 71,000 kronor.
Liksom beträffande anskaffande av transportmedel för flottans varv
i Karlskrona, varom jag under punkt 23 här ovan uttalat mig, anser
jag, att en ökning av transportmaterielen för Karlskrona fästning är
erforderlig. Jag delar emellertid marinförvaltningens uppfattning därom,
att den av befälhavande amiralen i Karlskrona föreslagna anskaffningen
av en motorbåt och en automobil icke är av beskaffenhet att, åtminstone
för närvarande, böra komma till utförande. Beträffande de ifrågasatta
båda transportpråmarna lärer visserligen icke kunna bestridas, att desamma
på grund av den förefintliga bristen å duglig till Karlskrona
fästning hörande pråmmateriel skulle bliva till väsentligt gagn. Men då
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 höft. 22
Departe
mentschefens
yttrande.
170
Femte huvudtiteln.
[56.]
[57.]
Förändring
av torpedbatteriet
vid
Oxdjupet.
(Extra anslag.)
Departements
chefens
yttrande.
erforderlig tillgång till sådan transportmateriel torde vid förefallande
behov kunna utan större svårigheter beredas genom förhyrning eller
rekvisition, synes mig dessa transportpramars anskaffning, med hänsyn
jämväl till nödvändigheten att tillgodose andra viktigare anslagskrav,
böra tills vidare anstå. Däremot anser jag mig nu böra understödja
den föreliggande framställningen om inköp av en motorpråm för
transport av fästningens rörliga bestyckning. Behovet av en med eget
motormaskineri försedd pråm för nämnda ändamål har, på sätt av det
förut anförda framgår, sedan länge varit erkänt och torde icke vidare
utan verkligt men för fästningens transportväsen kunna skjutas å sido.
En dylik pråm torde ej kunna anskaffas för lägre kostnad än den av
befälkavande amiralen upptagna eller 45,000 kronor.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att för anskaffning av en motorpråm för Karlskrona
fästning bevilja på extra stat för år 1917 ett
anslag av 45,000 kronor.
9. Förändring av torpedbatteriet vid Oxdjupet.
Marinförvaltningen har i sin förenämnda hemliga skrivelse den 8
oktober 1915 anmält, att vissa anmärkningar framställts mot torpedbatteriet
vid Oxdjupet. Fördenskull hade ämbetsverket låtit verkställa
utredning rörande de anmärkta förrhållandena. Därvid hade visat sig,
att vissa ändringsarbeten och kompletteringar vore önskvärda eller
behövliga, och beräknades dessa betinga en kostnad av tillsammans
51,700 kronor.
Med stöd av den förebragta utredningen har marinförvaltningen
hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes hos riksdagen på extra stat för år
1917 äska nämnda belopp för ifrågavarande ändamål.
Samtliga de ändringsarbeten och kompletteringar å torpedbatteriet
vid Oxdjupet, som av marinförvaltningen i ovanberörda skrivelse föreslagits,
hava visserligen synts mig vara i hög grad önskvärda, men med
hänsyn till andra viktiga anslagskrav har jag icke ansett mig kunna
tillstyrka, att hela det av marinförvaltningen föreslagna beloppet äskas
hos innevarande års riksdag. Å andra sidan kan enligt min mening ifrågavarande.
ärende icke nu fullständigt undanskjutas. Bland de anmärkta
bristfälligheterna hos torpedbatteriet vid Oxdjupet är nämligen en, vilken
framkommit under den år 1914 anbefallda mobiliseringen, av den art,
Femte huvudtiteln.
171
att den synes mig snarast möjligt böra avhjälpas. Kostnaden härför [57.]
har i marinförvaltningens förenämnda skrivelse upptagits särskilt och
beräknats till 17,600 kronor.
Till detta ärende hörande hemliga handlingar torde få tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott.
Under hänvisning till berörda hemliga handlingar och med stöd
av mitt uttalande här ovan hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen
att till förändring av torpedbatteriet vid Oxdjupet
på extra stat för år 1917 bevilja ett anslag av 17,600
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta utanordna
detta belopp redan under innevarande år.
Övningar.
10. Kustartilleriets krigsberedskap och övningar.
Chefen för kustartilleriet har i hemlig skrivelse den 1 september [58.]
1915 till marinförvaltningen överlämnat en beräkning av erforderlig Kustartiiieökning
av anslaget till kustartilleriets krigsberedskap och övningar för J^ktp^och
år 1917. Enligt denna beräkning skulle anslaget för nämnda år behöva övningar,
höjas med 21,100 kronor. _
I förenämnda skrivelse den 2 november 1915 angående förslag till ansa&-beräknande av utgifterna å vissa femte huvudtitelns anslag har marinförvaltningen
hemställt, att anslaget till kustartilleriets krigsberedskap
och övningar för år 1917 måtte höjas med det av chefen för kustartilleriet
beräknade beloppet.
För år 1916 är ifrågavarande anslag i riksstaten uppfört med ett Departementsbelopp
av 451,700 kronor. Enligt myndigheternas förslag skulle
anslaget för år 1917 höjas med 21,100 kronor till 472,800 kronor.
I propositionen nr 60 till 1914 års senare riksdag beräknades anslaget
till kustartilleriets krigsberedskap och övningar böra för år 1917
utgå med ett belopp av 481,700 kronor. Att anslaget nu beräknats
till lägre belopp förklaras därav, att viss materiel, som vid tiden för
avlåtandet av nyssnämnda proposition förutsattes skola bliva färdig
under loppet av år 1917, icke lärer kunna tagas i bruk förr än efter
utgången av nämnda år.
Mot den beräkning av erforderlig höjning av anslaget, som framlagts
i chefens för kustartilleriet hemliga skrivelse till marinförvaltningen
172
Femte huvudtiteln.
[58.] den 1 september 1915, bär jag icke något att erinra. Nämnda skrivelse
torde få tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att
i riksstaten för år 1917 höja reservationsanslaget
till kustartilleriets krigsberedskap och övningar
nu ............................................................ kronor 451,700: —
med .................................................. » 21,100: —
tiu ........................................................... kronor 472,800:—.
11. Kustartilleribeväringens avlöning
och beklädnad, m. m., oförändrat ordinarie förslagsanslag
............................................................................ kronor 430,000: —
12. Krigsövningar vid kustfästningarna.
[59.] _ I enlighet med framställning av marinförvaltningen i förenämnda
KT?fkue”t-ar 8krivelse den 2 DOvember 1915 angående förslag till beräknande av
fästningarna. utgifterna å vissa femte huvudtitelns anslag hemställer jag, att Eders
(Ordinarie Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
anslag.)
att i riksstaten för år 1917 uppföra reservationsanslaget
till krigsövningar vid kustpositionerna
under ändrad benämning: krigsövningar vid kustfästningarna,
reservationsanslag, och med oförändrat be1°PP.
........................................................ kronor 15,000: —
Artilleribehov.
13. Nya kärnrör för kanoner vid kustbefästningarna.
[60.] På framställning av Kungl., Maj:t beviljade 1915 års riksdag till
Ny» kärnrör nya kärnrör för kanoner vid kustbefästningarna ett anslag av 93 850
ridknstbefäst- kronor> varav anvisades på extra stat för år 1916 ett belopp av 31,300
ningarna. kronor, med rätt för Kung]. Maj:t att disponera sistnämnda belopp
''Extra anslag.) redan under år 1915.
Departements- . I enlighet med vad marinförvaltningen föreslagit i sin förenämnda
yttrande. sk[lvelee den 8 oktober 1915 hemställer jag, att Eders Kungl. Mai:t
behagade föreslå riksdagen
Femte huvudtiteln.
173
att av det utav 1915 års riksdag till nya kärnrör [60.]
för kanoner vid kustbefästningarna beviljade anslag
av 93,850 kronor på extra stat för år 1917 anvisa ett
belopp av 31,300 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att disponera sistnämnda belopp redan under innevarande
år.
14. Eldledningsanordningar vid nuvarande kustbefästningar.
Efter framställning av Kungl. Maj:t beviljade 1915 års riksdag till
eldledningsanordningar vid nuvarande kustbefästningar ett anslag av
180,700 kronor samt anvisade därav på extra stat för år 1916 ett belopp
av 90,350 kronor.
[61.]
Eldledningsanordningar
vid nuvarande
kustbefästningar.
(Extra anslag.)
I överensstämmelse med marin förvaltningens förslag i förberörda Departementsskrivelse
den 8 oktober 1915 hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t yttrande,
täcktes föreslå riksdagen
att av det utav 1915 års riksdag till eldledningsanordningar
vid nuvarande kustbefästningar beviljade
anslag av 180,700 kronor anvisa på extra stat för år
1917 återstående, ännu icke anvisade beloppet, 90,350
kronor.
15. Skyddsanordningar för kustartilleriets kanonbetjäningar.
Sedan vid anställda försök utrönts, att rökhjälmar under strid [62.]
måste bliva synnerligen värdefulla och under vissa förhållanden ound- skyddsanordgängligen
behövliga ombord å stridsfartygen för att möjliggöra vistelse £infart.yr
å sådana platser, där krevad av projektiler ägt rum eller giftiga gaser Hets kanoneljest
utvecklats, hemställde marinförvaltningen i skrivelse den 24 no- botiäningar.
vember 1914 angående utgifterna under femte huvudtiteln för år 1916 (ExtraanslaB->
om äskande av medel för anskaffning av dylika hjälmar.
På framställning av Kungl. Maj:t beviljade ock 1915 års riksdag
till anskaffning av rökhjälmar för flottans fartyg på extra stat för år
1916 ett anslag av 13,500 kronor.
174
Femte huvudtiteln.
[62.] I sin förberörda skrivelse den 8 oktober 1915 har nu marinför
valtningen
anfört, bland annat, följande.
Då jämväl vid kustfästningarna vid strid förefunnes samma olägenheter
av giftiga gaser och rök som å fartygen, syntes det marinförvaltningen,
att åtgärder även borde vidtagas för att skydda kustartilleriets
kanonbetjäningar för dessa faror. Ovannämnda rökhjälm jämte
ett utexperimenterat mun- och nässkydd, vilket visat sig fullt användbart
och praktiskt, torde för detta ändamål och till den myckenhet, som
nedanstående tablå utvisade, böra anskaffas.
Behovet av nämnda skyddsanordningar hade beräknats efter följande
grunder:
bårpatruller om 4 man, tilldelade huvudsakligen sjöfrontsdivisionerna,
utrustas med rökhjälmar,
bemanning till pjäserna samt eldledningsavdelning, huvudsakligen
till sjöfrontsbatterier, utrustas med mun- och nässkydd.
Enligt dessa beräkningsgrunder utgjorde det erforderliga antalet:
Hökhjälmar. |
Mun- och nässkydd. |
|
för Karlskrona fästning............ |
24 |
390 |
» Vaxholms » ............ |
.......................... 36 |
500 |
» Alvsborgs » ............. |
......................... 12 |
100 |
)) Fårösunds » ............. |
........................... . |
50 |
)) Hörningsholms » .......... |
.......................... — |
50 |
Summa 72 |
1,090 |
Anskaffningskostnaderna härför beräknades till 350 kronor för varje
rökhjälm samt 1 krona 50 öre för varje mun- och nässkydd.
Med stöd av vad sålunda anförts har marinförvaltningen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen å extra stat för år 1917 äska ett
anslag av 26,835 kronor till anskaffande av skyddsanordningar för
kustartilleriets kanonbetjäningar.
Departements- Sedan 1915 års riksdag beviljat medel för anskaffning av rökyturande,
hjälmar för flottans fartyg, synes det mig vara en följdriktig åtgärd,
att liknande skyddsmedel anskaffas jämväl för kustartilleriets kanonbetjäningar,
då, på sätt marinförvaltningen påpekat, enahanda olägenheter
av giftiga gaser och rök som å fartygen förefinnas jämväl vid
kustfästningarna under strid.
Mot marinförvaltningens förslag till ifrågavarande anskaffning har
jag icke något att erinra.
Femte huvudtiteln.
175
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen
att till anskaffning av skyddsanordningar för kustartilleriets
kanonbetjäningar bevilja på extra stat för
år 1917 ett anslag av 26,835 kronor.
issiväsendet.
16. Permanenta mineringar vid kustbefästningarna.
Efter framställning av Kungl. Maj:t beviljade 1913 års riksdag för
ändring av de permanenta mineringarna vid Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs
samt Karlskrona fästningar ett anslag av 600,000 kronor,
varav på extra stat för år 1914 anvisades ett belopp av 120,000 kronor.
I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t har därefter 1914 års riksdag
dels medgivit, att omförmälda anslag finge enligt Kungl. Maj:ts
beprövande användas för anordnande av permanenta mineringar ej
endast vid förenämnda fästningar, utan även vid andra kustbefästningar,
dels ock av anslaget anvisat på extra stat för år 1915 ett belopp av
120,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att därav disponera hälften
eller 60,000 kronor redan under år 1914.
Därefter har 1915 års riksdag, på framställning av Kungl. Maj:t,
av berörda utav 1913 års riksdag beviljade anslag på extra stat för år
1916 likaledes anvisat ett belopp av 120,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att disponera hälften av detta belopp redan under år 1915.
I sin förenämnda hemliga skrivelse den 8 oktober 1915 har marinförvaltningen
beträffande ifrågavarande anslag gjort vissa uttalanden,
vilket jag med hänsyn till detta ärendes hemliga natur nu endast anhåller
få omnämna; och torde de ärendet rörande handlingarna få tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott. I
I överensstämmelse med förslag av marinförvaltningen i berörda
hemliga skrivelse den 8 oktober 1915 och då en del av anslaget synes,
i anslutning till riksdagens medgivande för tidigare år, böra få av Kungl.
Magt disponeras redan under år 1916, hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t behagade föreslå riksdagen
[62.]
[63.]
Permanenta
mineringar
vid kustbefästningarna.
(Extra anslag.)
Departe
mentschefens
yttrande.
176
Femte huvudtiteln.
[63.]
[64.]
Reservspeglar
till strålkastare.
(Extra anslag.)
Departe
mentschefens
yttrande.
[65.]
Utrustningsmateriel
för
utposter vid
kustbefästningarna.
(Extra anslag.)
att av det utav 1913 års riksdag för ändring av
de permanenta mineringarna vid Vaxholms (och OscarFredriksborgs)
samt Karlskrona fästningar beviljade
anslaget å 600,000 kronor anvisa för permanenta
mineringar vid kustbefästningarna på extra stat för
år 1917 ett belopp av 120,000 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att därav disponera hälften eller 60,000
kronor redan under innevarande år.
17. Reservspeglar till strålkastare.
I sin förutnämnda hemliga skrivelse den 8 oktober 1915 bar marinförvaltningen
hemställt, bland annat, att Kungl. Maj:t måtte av riksdagen
på extra stat för år 1917 äska ett belopp av 20,000 kronor för
anskaffning av reservspeglar till kustfästningarnas strålkastare.
Med hänsyn till detta ärendes hemliga natur torde någon närmare
redogörelse i avseende å behovet av förevarande anslag icke lämpligen
nu böra lämnas, utan torde de ämnet rörande handlingarna få tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott.
Då ifrågavarande anskaffning är ägnad att bereda ökad trygghet
för utnyttjandet av våra kustfästningars försvarskraft, hemställer jag,
att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för anskaffning av reservspeglar till kustfästningarnas
strålkastare på extra stat för år 1917 bevilja
ett anslag av 20,000 kronor.
18. Utrustningsmateriel för utposter vid kustbefästningarna.
I
I förenämnda hemliga skrivelse den 8 oktober 1915 har marinförvaltningen
anmält, att utredning påginge beträffande kostnaderna för
anskaffning av ^ erforderlig utrustningsmateriel för utposter vid kustbefästningarna.
Ämbetsverket hade för avsikt att, så snart utredningen
avslutats, inkomma med hemställan om äskande hos riksdagen av behövligt
anslag.
Femte huvudtiteln.
177
Dylik hemställan har sedermera avgivits av marin förvaltningen i [65.]
hemlig skrivelse den 1 december 1915. Kostnaderna för anskaffning
av ifrågavarande utrustningsmateriel har beräknats uppgå till 56,500
kronor.
De utposter, som här avses, hava till uppgift att bestrida bevak- Departements
ning
å kustfästningarnas sjöfronter. Med hänsyn till faran för dessa yttrande,
fästningar att bliva utsatta för överraskande anfall från sjösidan bör
ifrågavarande bevakning vid eu eventuell mobilisering kunna ordnas så
snabbt som möjligt. Ett av villkoren härför är givetvis, att för utposterna
behövlig utrustningsmateriel anskaffats redan i fredstid.
Komplettering av utrustningsmaterielen för utposterna å kustfästningarnas
sjöfronter har också i hemlig bilaga, del II, till propositionen
nr 60 till 1914 års senare riksdag upptagits bland de behov, som
förutsatts skola tillgodoses genom extra anslag under perioden 1915—
1919. Nödvändigheten av att ifrågavarande komplettering snarast
möjligt bliver verkställd har sedermera ytterligare bestyrkts genom
erfarenheterna från den år 1914 anbefallda mobiliseringen av kustfästningarna.
Med avseende på beräknandet av kostnaderna för anskaffningen
av här åsyftad utrustningsmateriel tillåter jag mig hänvisa till marinförvaltningens
ovannämnda hemliga skrivelse den 1 december 1915,
vilken torde få tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.
I överensstämmelse med marinförvaltningens förslag hemställer jag,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till anskaffning av utrustningsmateriel för utposter
vid kustbefästningarna på extra stat för år
1917 bevilja ett anslag av 56,500 kronor.
F. Flottan och kustartilleriet.
1. Reservstat för marinen.
1915 års riksdag har, med godkännande av ett utav Kungl. Maj:t [66.]
framlagt förslag till stat för reservstat för marinen, i riksstaten för år Reservstat för
1916 under femte huvudtiteln uppfört ett nytt, ordinarie förslagsanslag marinen;
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 käft. 23 anslag.)
178
Femte huvudtiteln.
[66.] till reservstat lör marinen till belopp av 12,549 kronor. 1 denna stat
äro för flottan uppförda 1 kommendörkaptensbeställning av l:a graden,
2 kaptensbeställningar och 1 underofficersbeställning samt för kustartilleriet
1 kaptens- och 1 underofficersbeställning.
Jämlikt av 1914 års senare riksdag angivna allmänna grunder för
reservstatens upprättande har därefter Kungl. Maj:t den 3 december
1915 utfärdat nådig förordning angående reservstat för marinen, enligt
vilken reservstaten skall omfatta en avdelning för flottan och en för
kustartilleriet.
I förenämnda skrivelse den 2 november 1915 angående förslag till
beräknande av utgifterna å vissa femte huvudtitelns anslag för år 1917
har marinförvaltningen i detta ämne anfört följande.
Enligt av chefen för marinstaben avgivet förslag syntes för år 1917,
vad flottan vidkomme, medel böra äskas för uppsättande under år 1917
av ytterligare 2 kaptensbeställningar och 1 underofficersbeställning,
vadan sålunda för nämnda år i reservstaten beträffande flottan skulle
komma att upptagas 1 regementsofficers-, 4 kaptens- och 2 underofficersbeställningar.
Mot detta förslag hade marinförvaltningen icke något
att erinra.
Vid beräkning av utgifterna för kustartilleriet för år 1917 hade
chefen för kustartilleriet avgivit förslag till reservstat för marinen beträffande
kustartilleriet, enligt vilket förslag till de förutvarande beställningarna,
1 kaptens- och 1 underofficersbeställning, skulle ytterligare
tillkomma 1 kaptens- och 1 underofficersbeställning. Ej heller mot
detta förslag fann marinförvaltningen skäl till erinran.
I enlighet härmed har marinförvaltningen upprättat förslag till
stat för reservstat för marinen för år 1917; och har ämbetsverket
därvid förklarat sig anse, att i staten borde upptagas dagavlöning för
ifrågavarande personal, varemot reseersättningar för densamma, vilka
icke beräknades uppgå till högre belopp än 370 kronor, syntes ämbetsverket
lämpligen böra utgå av det under femte huvudtiteln uppförda
anslaget till rese- och traktamentspenningar. Med iakttagande härav
slutade förslaget till stat för år 1917 å ett belopp av 20,311 kronor.
Departements- Det av marinförvaltningen avgivna förslaget till stat för reservstat
chefens för marinen för år 1917 upptager beträffande flottan och kustartilleriet
yttrande. ökning i antalet beställningar, som den i propositionen nr 246 till
1914 års senare riksdag framlagda uppsättningsplanen utvisar för andra
uppsättningsåret. I detta hänseende har jag icke något att erinra.
/
Femte huvudtiteln.
179
I den av riksdagen enligt Kungl. Maj:ts förslag godkända staten [66.]
för reservstat för marinen för år 1916 finnes icke upptagen dagavlöning
till personal å reservstaten under tjänstgöring. Kostnaderna för ifrågavarande
dagavlöning liksom även för rese- och traktamentsersättning
till personal å reservstaten hade däremot upptagits vid beräkningen av
det i riksstaten för nämnda år uppförda anslaget till reservstat för marinen.
Marinförvaltningen har i sitt nu avgivna statförslag, såsom förut
nämnts, upptagit dagavlöning åt personal å reservstaten under tjänstgöring,
men beträffande rese- och traktamentsersättning åt ifrågavarande
personal hemställt, att dylik ersättning måtte få utgå av anslaget till
rese- och traktamentspenningar. Detta förslag har jag ansett mig böra
biträda allenast med en mindre jämkning med avseende å det av
marinförvaltningen till dagavlöning förslagsvis upptagna beloppet, varigenom
staten för år 1917 skulle ökas med 7,819 kronor.
Genom förberörda nådiga förordning den 3 december 1915 har
personal å reservstaten under tjänstgöring tillerkänts tillfällig avlöning
i vissa fall enligt för motsvarande personal å aktiv stat gällande föreskrifter.
Sådan tillfällig avlöning åt personal å reservstaten torde, i
likhet med rese- och traktamentsersättning åt nämnda personal, böra
utgå av vederbörligt anslag.
På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen
att, med godkännande av stat för reservstat för
marinen av den lydelse, bilagan nr 12 vid detta protokoll
utvisar, i riksstaten för år 1917 höja förslagsanslaget
till reservstat för marinen
nu............................................................. kronor 12,549: —
med................................................. »_7,819: —
till........................................................... kronor 20,368: —
2. Viss artillerimateriel för flottan och kustartilleriet.
Marinförvaltningen har i skrivelse den 8 november 1913 angående [67.]
de viktigaste anskaffningarna för kompletterande av marinens krigsbe- Visa artnieriredskap
bland annat anmält, att för utrustning av handelsfartyg för ”fttanUh
krigsbruk fortfarande förelåge ett behov av 743,495 kronor; och ansåg kustartilleriet,
ämbetsverket, att detta behov med det snaraste borde fyllas. (Extraanslag.)
180
Femte huvudtiteln.
[67.] I proposition nr 60 år 1914 uttalade jag, att genom den ut
rangering
av äldre fartyg, som blivit föreslagen för perioden 1915—1919,
från dessa fartyg avförd materiel kunde avses för täckande av en stor
del av ifrågavarande behov, särskilt i vad anginge artilleripjäser, samt
att genom jämkningar i vissa fartygs bestyckning en del av behovet
jämväl kunde täckas. Jag beräknade därför, att för bestyckning av
handelsfartyg för krigsbruk erfordrades ytterligare omkring 16 lätta
artilleri pjäser. Någon framställning till riksdagen om beviljande av medel
till dylika pjäser bär emellertid icke blivit avlåten.
Marinförvaltningen har nu i hemlig skrivelse den 8 oktober 1915
hemställt, att för anskaffning av viss artillerimateriel för flottan och
kustartilleriet måtte av riksdagen äskas ett anslag av 405,000 kronor
och därav på extra stat för år 1917 anvisas 135,000 kronor, av vilket
senare belopp 100,000 kronor borde ställas till Kungl. Maj:ts förfogande
redan under år 1916. Denna marinförvaltningens framställning avser
anskaffning av lätta artilleripjäser jämte ammunition för förhyrda båtar
för tjänstgöring vid flottan och kustartilleriet såsom vedettbåtar; och
har ämbetsverket till stöd för framställningen dels åberopat erfarenheterna
från nu pågående mobilisering och dels hänvisat till det i nu gällande
mobiliseringstabeller upptagna antalet förhyrda vedettbåtar.
Med hänsyn till detta ärendes hemliga natur torde någon närmare
redogörelse i avseende å behovet av förevarande anslag icke lämpligen
nu böra lämnas, utan torde de ämnet rörande handlingarna få tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott.
DePchefensntS hjälpmedel för utförande av bevakningstjänst och av minsvepning
farande. m- m-7 som tillföres marinen genom att båtar i enskild ägo vid mobilisering
tagas i anspråk, vare sig genom förhyrning eller rekvisition, och
bestyckas för tjänstgöring såsom vedettbåtar, är givetvis av stor vikt
med hänsyn till såväl marinens begränsade tillgång på vedettbåtar som
den svenska kustens störa utsträckning och där förekommande betydande
skärgårdsområden. Under den gångna mobiliseringstiden har betydelsen
av detta hjälpmedel för försvaret än skarpare trätt i dagen, och bristen
på artilleribestyckning för dessa vedettbåtar har därunder i stor omfattning
gjort sig gällande. Jag anser därför, att frågan om anskaffning
av sådan artilleribestyckning icke längre bör undanskjutas, helst som
leveranser av ifrågavarande artillerimateriel tager avsevärd tid i anspråk.
Marinförvaltningens nu förevarande framställning avser anskaffning
av ett betydligt större antal artilleripjäser än vad jag i mitt ovan om
-
Femte huvudtiteln.
181
nämnda uttalande till propositionen nr 60 år 1914 beräknade såsom [67.]
erforderligt. Detta är beroende huvudsakligen dels på det under mobiliseringen
framträdande ökade behovet av vedettbåtar, vilket jämväl kommit
till uttryck i nu gällande mobiliseringstabell för flottan, och dels därpå,
att marinförvaltningens förslag avser fyllande jämväl av kustartilleriets
behov i förevarande avseende. Jag anser emellertid, att anskaffningen
åtminstone för närvarande kan inskränkas till omkring 2/s av den utav
marinförvaltningen föreslagna eller till 283,500 kronor; och torde av
de i den sålunda begränsade anskaffningen ingående artilleripjäserna 2/s
böra avses för flottan och Vs för kustartilleriet.
Förenämnda belopp, 283,500 kronor, bör enligt min mening fördelas
på tre år med 94,500 kronor för varje år; och torde Kungl. Maj:t
medgivas rätt att under innevarande år disponera 1U av förstnämnda
belopp, eller 70,875 kronor, för att snarast möjligt kunna igångsätta beställningen
av den ifrågavarande artillerimaterielen.
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att för anskaffning av viss artillerimateriel för
flottan och kustartilleriet bevilja ett anslag av 283,500
kronor och därav på extra stat för år 1917 anvisa
ett belopp av 94,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att av sistnämda belopp låta utanordna 70,875 kronor
redan under innevarande år.
3. Försök med minmateriel.
Efter framställning av Kungl. Maj:t har riksdagen vid särskilda [68.]
tillfällen under senare år beviljat anslag till försök med minmateriel. Försök med
Senast har 1915 års riksdag för ifrågavarande ändamål på extra stat
för år 1916 beviljat ett anslag av 30,000 kronor, med rätt för Kungl. xraansagMaj:t
att därav disponera 10,000 kronor redan under år 1915.
Vid avgivande av det förslag, som låg till grund för Kungl. Maj:ts
framställning i ämnet till 1915 års riksdag, anförde marinförvaltningen
att, därest minvapnet skulle kunna följa den snabba utveckling, som på
nästan alla områden kännetecknade den närvarande tiden, det vore
nödvändigt, att härför erforderliga försöksmedel fortfarande ställdeB till
ämbetsverkets förfogande.
Nu har marinförvaltningen i förenämnda hemliga skrivelse den 8
oktober 1915 framhållit, att under det pågående världskriget givetvis
182
Femte huvudtiteln.
[68.] framkomme en del erfarenhetsrön beträffande minväsendet samt att fortsatta
försök erfordrades för att dessa skulle kunna komma minvapnet
till godo; och bar marinförvaltningen på grund härav hemställt, att hos
riksdagen måtte utverkas ett extra anslag för år 1917 av 30,000 kronor
för försök med minmateriel.
Departe
mentschefens
yttrande.
I överensstämmelse med marinförvaltningen anser jag, att medel
böra anvisas å 1917 års stat för fortsatt anställande av försök med
minmateriel i syfte att följa utvecklingen å detta område. Enahanda
belopp, som av riksdagen för ändamålet beviljats för år 1916, eller
30,000 kronor, lärer nu, såsom av marinförvaltningen föreslagits, böra äskas
av innevarande års riksdag; och torde Kungl. Maj:t böra medgivas rätt att
av detta belopp disponera 10,000 kronor redan under innevarande år.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att
för försök med minmateriel på extra stat för
år 1917 bevilja ett anslag av 30,000 kronor, med rätt
för Kungl. Maj:t att därav disponera 10,000 kronor
redan under innevarande år.
G. Diverse.
1. Ålderstilläg''g", oförändrat ordinarie förslags
anslag.
......................................................................................... kronor 42,000: —
2. Ersättning'' åt officerare, ingenjörer
och intendenter under anställning eller kommendering
utrikes, oförändrat ordinarie reservations
-
anslag ......................................................................................... » 15,000: —
3. Resestipendium åt läkare vid marinläkarkåren,
oförändrat ordinarie reservationsanslag... » 2,000:
4. Rese- och traktamentspenningar, oförändrat
ordinarie förslagsanslag............................................ » 55,500: —~
5. Flyttningstidälp, oförändrat ordinarie förslagsanslag
...................... » 11,000: —
Femte huvudtiteln.
183
6. Sjukvård för marinen.
Förslagsanslaget till sjukvård för marinen är i riksstaten för år
1916 uppfört med ett belopp av 115,960 kronor.
Då de från detta anslag utgående utgifterna under de senare åren alltmer
ökats, så att desamma, som under år 1912 uppgingo till 115,623 kronor
79 öre, år 1913 belöpte sig till 129,700 kronor 89 öre och år 1914
till 139,301 kronor 91 öre, synes det, för att anslaget må komma att
motsvara medelsbehovet, vara erforderligt, att ökning av anslaget äger
rum. Denna ökning torde lämpligen böra bestämmas till 25,000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riks -
dagen
att i riksstaten för år 1917 öka förslagsanslaget
till sjukvård för marinen
nu ....................................................... kronor 115,960: —
med....................................................... » 25,000: —
till............................... kronor 140,960: —
7. Uppvärmning, belysning, renhållning samt tvättoch
badinrättningar.
I den för år 1916 fastställda riksstaten är förslagsanslaget till uppvärmning,
belysning, renhållning samt tvätt- och badinrättningar upptaget
till ett belopp av 315,000 kronor.
Marinförvaltningen har i förberörda skrivelse den 8 oktober 1915
anmält, att utgifterna å förevarande anslag år från år varit i stigande
och under år 1914 uppgått till 361,637 kronor 79 öre. Ehuru med
all sannolikhet utgifterna å anslaget under åren 1915 och 1916 skulle
bliva större än år 1914, ansåge sig ämbetsverket, då nu radande extra
ordinära förhållanden icke syntes böra läggas till grund för beräkningen
av anslagsbehovet, icke böra ifrågasätta någon höjning av anslaget
för år 1917.
Det torde visserligen vara uppenbart att, såsom marinförvaltningen
uttalat, de nu rådande förhållandena icke böra läggas till grund för
[69.]
Sjukvård för
marinen.
(Ordinarie
anslag.)
Departementschefens
yttrande.
[70.]
Uppvärmning,
belysning,
renhållning
samt tvättoch
badinrättningar.
(Ordinarie
anslag.)
Departements
chefens
yttrande.
184
Femte huvudtiteln.
[70.] beräkningen av beloppet utav ifrågavarande anslag för år 1917. Men
då utgifterna å anslaget även under tidigare år visat en fast tendens
till ökning, så att desamma, som år 1910 uppgått till 314,455 kronor
83 öre, år 1913 stigit till 336,287 kronor 17 öre, synes det mig vara
erforderligt att redan för år 1917 vidtaga en ökning av anslaget för
att detsamma må komma att motsvara det faktiska medelsbehovet.
Jag anser med hänsyn härtill, att anslaget för år 1917 bör ökas med
35.000 kronor, varigenom anslaget för samma år skulle uppg-å till
350.000 kronor. ö
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksakt
i riksstaten för år 1917 öka förslagsanslaget
till uppvärmning, belysning, renhållning samt tvättoch
badinrättningar
nu........................................................... kronor 315,000: —
med...................................................... b 35,000: —
till..............................
dagen
kronor 350,000
Arvoden åt
vid skeppsgossekåren
i Marstrand
anställda personer
samt
medikamenfcer,
bad m. m.
(Extra anslag.)
8. Arvoden åt vid skeppsgossekåren i Marstrand anställda
personer samt medikamenter, bad m. m.
[71.] _ _ I anledning av Kungl. Maj:ts till 1906 års riksdag avlåtna propo
sition
om förläggande av en skeppsgossekår till Marstrand beviljade
riksdagen på extra stat för år 1907 ett anslag av 5,000 kronor med
benämning: »arvoden åt vid skeppsgossekåren i Marstrand anställda
personer samt medikamenter, bad m. m.». Anslag för samma ändamål
har sedermera blivit av riksdagen årligen beviljat med tid efter annan
förhöjt belopp och är i riksstaten för innevarande år uppfört med
10,798 kronor.
Detta belopp är beräknat för särskilda ändamål enligt följande
specifikation:
Till l:e läraren, särskilt arvode.......................................... kronor
» religionsundervisning..................................................... »
» slöjdundervisning........................................................... #
» musikinstruktören.......................................................... Ä
» läkaren ...................................................
» sjuksköterskan.................................................................. j,
» medikamenter och bad ...............................................
» diverse behov..............................................................
» vakthållning .................................................................
»
»
600
500
500
250
2,000
1,300
2,200
1,000
2,448
Summa kronor 10,798
Femte huvudtiteln.
185
Ifrågavarande anslag torde, enligt vad marinförvaltningen i för- [71.]
berörda skrivelse den 8 oktober 1915 anmält, böra jämväl för år 1917
beräknas till samma belopp som för innevarande år, eller till 10,798
kronor. *
I statsverkspropositionen till 1915 års riksdag erinrade jag under Departement»-femte huvudtiteln (punkt 55), att Kungl. Magt på grund av rådande yttrande.
politiska förhållanden genom nådigt brev den 1 oktober 1914 föreskrivit,
att skeppsgossekåren i Marstrand tillhörande skeppsgossar skulle
från och med början av läsåret 1914 —1915 förläggas till flottans station
i Karlskrona. Emellertid hava numera nämnda skeppsgossar, efter
det såväl chefen för marinstaben som stationsbefälhavaren i Karlskrona
framhållit önskvärdheten av deras återförflyttning till Marstrand, enligt
nådigt brev den 3 september 1915 åter förlagts till Marstrand från och
med början av läsåret 1915—1916.
I enlighet med marinförvaltningens förslag får jag hemställa, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att för arvoden åt vid skeppsgossekåren i Marstrand
anställda personer samt medikamenter, bad
m. in. på extra stat för år 1917 bevilja ett anslag av
10,798 kronor.
9. Skrivmaterialier och expenser m. m.
I 1916 års riksstat är förslagsanslaget till skrivmaterialier och [72.]
expenser m. m. uppfört med ett belopp av 100,000 kronor. skrivmateri
Marinförvaltningen
har i förberörda skrivelse den 8 oktober 1915 exp][e8rer°^hm
anmält, att utgifterna under år 1914 å förevarande anslag uppgått till (Ordinarie
137,620 kronor 20 öre. Då emellertid vad av ämbetsverket yttrats be- ““^0
träffande ifrågasatt höjning av förslagsanslaget till uppvärmning, belysning,
renhållning samt tvätt- och badinrättningar jämväl torde gälla
nu ifrågavarande anslag, ansåge sig ämbetsverket icke böra för närvarande
ifrågasätta förhöjning av anslaget för år 1917. “ | 1
På sätt jag under punkt 70 uttalat beträffande höjning av anslaget Departementstill
uppvärmning, belysning, renhållning samt tvätt- och badinrättningar, y°ttreaf*å''
torde det visserligen vara uppenbart, att de nu rådande förhållandena
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 käft. 24
186
Femte huvudtiteln.
[72.]
[73.]
Trycknings
kostnader.
(Ordinarie
anslag.)
icke höra läggas till grund för beräkningen av beloppet av nu ifrågavarande
anslag för år 1917. Men då utgifterna å anslaget även under
tidigare år visat tendens till ökning, så att desamma, som år 1910
uppgått till 123,193 kronor 70 öre, år 1913 stigit till 127,470 kronor
59 öre, synes det mig vara erforderligt att redan för år 1917 vidtaga
en ökning av anslaget för att detsamma må komma att motsvara
det faktiska medelsbehovet. Jag anser med hänsyn härtill, att anslaget
för år 1917 bör ökas med 40,000 kronor, varigenom anslaget
för samma år skulle uppgå till 140,000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att
i riksstaten för år 1917 öka förslagsanslaget
till skrivmaterialier och expenser m. m.
......................................................... kronor 100,000: —
med ......................................... » 40,000: —
till.......................................................... kronor 140,000: —
10. Utgivande av läroböcker, beskrivningar,
reglementen och instruktioner m. m.,
oförändrat ordinarie anslag ................................................ » 25,000:_
11. Tryckningskostnader.
Beträffande detta anslag har jag icke någon annan ändring att
föreslå, än att för utjämnande av huvudtitelns slutsumma detsamma
måtte minskas med 34 kronor.
Jag hemställer fördenskull, att Eders Kungl. Makt täcktes föreslå
riksdagen
att i riksstaten för år 1917 minska förslagsanslaget
till tryckningskostnader från 25,082 kronor
med 34 kronor till 25,048 kronor.
12. Diverse behov, oförändrat ordinarie anslag kronor 22,254: —
Extra utgifter, oförändrat ordinarie anslag d 75,000: —
13.
Femte huvudtiteln.
187
14. Hyresutgifter.
Efter framställningar av Kungl. Maj:t har riksdagen till bestri- [74.]
dande av vissa hyresutgifter under femte huvudtiteln beviljat på extra Hyresutgifter.
stat för vart och ett av åren 1914, 1915 och 1916 ett anslag av 17,000 (Extraan,laekronor.
Med anslaget avses att bereda tillgång till bestridande av hyresutgifter
av mera varaktig beskaffenhet, och av redogörelser, som lämnats
vid Kungl. Maj:ts omförmälda framställningar, framgår, att i anslaget
inrymmas följande poster, nämligen till förhyrande av lokaler för
marinförvaltningen 5,000 kronor, för sjökrigshögskolan 8,000 kronor
och för kustartilleriets chefsexpedition 3,000 kronor samt såsom hyresbidrag
till sjöunderofficerssällskåpet i Karlskrona 1,000 kronor.
Därjämte har nästlidna års riksdag, likaledes på förslag av Kungl.
Maj:t, i samband med beviljandet av anslaget å 1916 års stat medgivit
att, därest till hyresutgifter för marinförvaltningen i detta anslag ingående
belopp av 5,000 kronor icke skulle visa sig tillräckligt för ändamålet,
vad därutöver erfordrades finge utgå av femte huvudtitelns allmänna
besparingar eller ock förskjutas av tillgängliga medel, att till
ersättande anmälas hos riksdagen. På sätt framgår av femte huvudtiteln
(punkt 57) i nästlidna års statsverksproposition, befann sig frågan om
beredande av erforderligt lokalutrymme för marinförvaltningen då ännu
under utredning, vadan det belopp, som komme att erfordras för bestridande
av nödiga hyreskostnader för ämbetsverket, icke kunde
bestämt angivas.
Utredningen rörande marinförvaltningens lokalfråga har emellertid
numera avslutats, och marinförvaltningen har i skrivelse den 11 mars
nästlidna år avgivit förslag till förhyrande av lokaler för ämbetsverket
samt därvid hemställt, att för ett belopp av 45,000 kronor årligen och
på i övrigt angivna villkor måtte få förhyras i ett med fastighetsaktiebolaget
Kvasten upprättat kontraktsförslag närmare angivna
lokaler i fastigheten nr 6 i kvarteret Kvasten här i staden (nr 6 vid
Mästersamuelsgatan). Efter det överintendentsämbetet avgivit utlåtande
i ärendet och därvid meddelat, att det årliga hyresbeloppet för ifrågavarande
lokaler blivit nedsatt till 43,000 kronor, har jag, då det sålunda
föreliggande förslaget icke syntes utan riksdagens hörande kunna
bringas till verkställighet, i skrivelse den 31 maj 1915 anmodat marinförvaltningen
att, därest annat förslag till ordnandet av ifrågavarande
angelägenhet icke för det dåvarande förelåge hos ämbetsverket, verk
-
188
Femte huvudtiteln.
[74.] ställa utredning, om och i så fall på vilka villkor ägaren av ifrågavarande
fastighet kunde befinnas villig uthyra angivna lokaler från tid,
som framdeles kunde bliva bestämd, under förutsättning att framställning
i ämnet komme att avlåtas till 1916 års riksdag och bleve av
riksdagen bifallen.
Med anledning härav har marinförvaltningen i skrivelse den 19
juni 1915 dels meddelat, att något annat förslag till lösning av ämbetsverkets
lokalfråga än det omförmälda icke förelåge, dels överlämnat nytt
förslag angående förhyrande av de föreslagna lokalerna under förutsättning
av riksdagens godkännande därav före den 15 mars 1916, dels
ock hemställt, att avtal i enlighet därmed måtte få avslutas med ägaren
av ifrågavarande fastighet; och har Kungl. Maj:t enligt nådigt brev den
9 juli 1915 bemyndigat marinförvaltningen att i huvudsaklig överensstämmelse
med ett av ämbetsverket med omförmälda skrivelse den 19
juni samma år överlämnat kontraktsförslag och under ovan angivna, i
kontraktet intagna förutsättning sluta avtal om förhyrande av lokaler
för ämbetsverket.
Marinförvaltningen har nu i sin förberörda skrivelse den 8 oktober
1915 meddelat, att ämbetsverket, med stöd av förenämnda nådiga brev
den 9 juli 1915, träffat, villkorligt avtal med fastighetsaktiebolaget
Kvasten om förhyrande i bolagets omförmälda fastighet av lokaler för
ämbetsverket mot en årshyra av 43,000 kronor, samt anmält, att ämbetsverket
i annat sammanhang komme att göra framställning om utverkande
av riksdagens medgivande till förhyrandet. Sådan framställning
har av marinförvaltningen sedermera gjorts i skrivelse den 15
november 1915.
Vidare har marinförvaltningen erinrat, att ämbetsverket i utlåtande
den 7 oktober 1915, i anledning av nådig remiss å en ansökning från
flottans varvs verkmästarförening i Karlskrona, hemställt, att såsom
hyresbidrag för år 1916 till samlingslokal för föreningen ett belopp av
800 kronor måtte få till föreningen utgå av femte huvudtitelns anslag
till extra utgifter, ävensom uttalat, att ämbetsverket, för den händelse
denna framställning vunne bifall, ämnade upptaga berörda hyresbidrag
i sitt förslag till beräknande av utgifterna under riksstatens femte
huvudtitel för år 1917. I anslutning härtill har marinförvaltningen
ansett sig böra under anslaget till hyresutgifter för år 1917 nu upptaga
jämväl ett belopp av 800 kronor för sistnämnda ändamål.
Under erinran vidare att i det för år 1916 till hyresutgifter beviljade
extra anslaget å 17,000 kronor inginge hyresbidrag för marinförvaltningen
med 5,000 kronor samt att anledning icke förekommit
Femte huvudtiteln.
189
till förändring av det för övriga hyresutgifter i anslaget för nämnda [74.]
år ingående beloppet, 12,000 kronor, har ämbetsverket hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå innevarande års riksdag att till bestridande
av vissa hyresutgifter under femte huvudtiteln bevilja på extra stat för
år 1917 ett anslag av 55,800 kronor.
Jag anhåller till eu början få erinra, hurusom enligt nådigt brev Departement.-den 23 oktober 1915 medgivits, att såsom hyresbidrag för år 1916 till yttrande,
samlingslokal för flottans varvs verkmästarförening i Karlskrona finge
av femte huvudtitelns anslag till extra utgifter utgå ett belopp av 800
kronor.
Marinförvaltningens beräkning av det erforderliga anslagsbeloppet
för år 1917 till bestridande av hyresutgifterna under femte huvudtiteln
ter sig, enligt vad av det förut sagda framgår, sålunda:
till förhyrande av lokaler för marinförvaltningen............... 43,000 kronor
» » » » » sjökrigshögskolan ........... 8,000 »
» » b » » kustartilleriets chefsexpedition
............................... 3,000 ))
» hyresbidrag till sjöunderofficerssällskapet i Karlskrona 1,000 »
b b b flottans varvs verkmästarförening i
Karlskrona........................... 800 »
Summa 55,800 kronor.
Med anledning av marinförvaltningens i det föregående omförmälda
skrivelse den 15 november 1915 med hemställan om utverkande
av riksdagens medgivande till förhyrande för ett årligt belopp av
43,000 kronor av lokaler för ämbetsverket i fastigheten nr 6 i kvarteret
Kvasten här i staden har överintendentsämbetet den 7 innevarande
januari avgivit infordrat utlåtande; och är det min avsikt att snarast
möjligt underställa denna fråga Kung). Maj:ts prövning. Jag anser
emellertid, att nämnda belopp, på sätt marinförvaltningen föreslagit, bör
tagas i beräkning vid framställningen till riksdagen i fråga om anslagsbehovet
under denna punkt.
På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen
att i avvaktan på den proposition angående förhyrande
av ämbetslokaler för marinförvaltningen,
Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen avlåta, till
bestridande av vissa hyresutgifter under femte huvudtiteln
bland de extra anslagen å samma huvudtitel för
år 1917 beräkna ett belopp av 55,800 kronor.
190
Femte huvudtiteln.
15. Ersättning för förskott.
[75.] Marinförvaltningen har i sin förut berörda skrivelse den 8 oktober
Erförskott f°r 1915 till ersättande anmält följande utgifter, som blivit med omhänder(Extra
anslag.) tavande medel bestridda för nedannämnda ändamål enligt särskilda
nådiga brev, nämligen:
för tryckning av exercisreglemente del II Handvapen
och landstigning, enligt nådigt brev den 1 juni 1912......
för tryckning av beskrivning över vissa belysta
militärleder, enligt nådigt brev den 4 september 1914.
för undersökning av farled vid Karlskrona, enligt
nådiga brev den 25 augusti och den 29 september 1911
för ersättning till trafikaktiebolaget Arendal för
reparation av en bolaget tillhörig ångslup, enligt nådigt
brev den 25 september 1914...................................................
för sängar till lasarettsfartyget Verdande, enligt
nådigt brev den 31 juli 1914 .................................................
för undersökning angående anläggande av koldepå
och torpedinskjutningsstation i Stockholms skärgård, enligt
nådigt brev den 20 september 1912 ......................................
för undersökning av områden för koldepå å Duv
bolmen,
enligt nådigt brev den 13 juni 1913.....................
för ersättning till stadsnotarien Nils Andersson för
mistade inkomster, enligt nådigt brev den 29 januari 1915
för extra biträde i marinstaben under år 1914, enligt
nådigt brev den 19 december 1913.........................................
för ersättning till dykeriarbete vid bärgning av vedett
båten
Drott, enligt nådigt brev den 12 februari 1915......
för flygtillägg till personal vid marinen, enligt nådigt
brev den 21 november 1914.............................................
för ordnande av Karlskrona stations arkiv, enligt nådigt
brev den 16 december 1910.............................................
för inköp av ett bydroaeroplan, enligt nådigt brev
den 5 december 1913.....................................................................
för anskaffning av en ny ballong till ballongfartyget
nr 1, enligt nådigt brev den 31 oktober 1913 ...............
kr. 2,210: —
» 499: 50
» 3,781: 57
» 725: —
b 2,500: —
» 5,872:21
» 2,576:01
» 1,483:32
» 1,783:34
3> 500: —
3> 6,174: —
3» 798:47
)) 10,255: 18
3) 11,954:42
Transport kr. 51,113: 02
Femte huvudtiteln.
191
Transport kr. 51,113: 02
för kostnader för marinens flygskola år 1913, enligt
nådigt brev den 26 september 1913 .................................... »
i anledning av kanonbåten Urds förolyckande, enligt
nådiga brev den 5 september och den 10 oktober
1913 samt den 29 maj 1914 ................................................ »
för anläggning av kloakledning vid Karlstens fästning,
enligt nådigt brev den 16 maj 1913 ........................ »
för kostnader för förläggning av fartyg till Göteborg,
enligt nådigt brev den 8 februari 1913 .................. »
för anskaffning av eldsläckningsmateriel för Vaxholms
fort, enligt nådigt brev den 18 juli 1913............... »
för försök med vintermärken, enligt nådigt brev den
12 december 1913...................................................................... »
för iståndsättande efter brandskada av en kokapparat
för Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning,
enligt nådigt brev den 15 augusti 1913.............................. :»
för reparation av pansarbåten Oscar II efter grundstötning,
enligt nådigt brev den 27 oktober 1914 ........ j>
5,839: 68
42,032: 64
4,948: 76
920:94
4,554: 58
1,969: 51
3,148: 10
27,159: 08
Summa kronor 141,686: 21.
I sin ovan omförmälda skrivelse den 8 oktober 1915 har marinförvaltningen
vidare anfört att, då det skulle kunna sättas i fråga, huruvida
icke någon del av detta förskottsbelopp borde gottgöras av allmänna
besparingarna, ämbetsverket ville angående dessas ställning meddela,
att av allmänna besparingarna för år 1914 allenast återstode en
disponibel tillgång av omkring 65,000 kronor samt att enligt nådigt
brev den 5 december 1914 skulle från allmänna besparingarna å femte
huvudtiteln täckas det till avlöning åt extra biträden å stationsbefälhavarnas
i Karlskrona och Stockholm expeditioner ävensom å räkenskapskontoren
vid flottans stationer under år 1915 anvisade beloppet
av högst 41,800 kronor. Marinförvaltningen kunde fördenskull icke
förorda någon viss del av förestående förskottsbelopp till gottgörande
av allmänna besparingarna, utan har ämbetsverket hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå innevarande års riksdag att till täckande av ovan
angivna förskottsbelopp å tillhopa 141,686 kronor 21 öre bevilja ett
anslag å extra stat för år 1917 å sistnämnda belopp.
Vidare har lotsstyrelsen i skrivelse den 23 mars 1915 till ersättande
anmält ett belopp av 6,718 kronor 18 öre samt därvid anfört följande.
[75.]
192
Femte huvudtiteln.
[75.] Genom nådiga brev nedannämnda dagar hade Kungl. Maj:t för
lotsverkets deltagande i Baltiska utställningen i Malmö år 1914 anvisat
följande belopp, att av lotsstyrelsen med omhänderhavande medel förskjutas
och framdeles anmälas till ersättande, nämligen:
den 30 maj 1913 för ordnande av lotsverkets utställning kr. 5,000: —
den 5 december 1913 för brandförsäkring av utställda,
lots verket tillhöriga föremål ........................................................ » 1,000: —
den 19 februari 1915 för sistnämnda ändamål ytterligare
.................................................................................................. » 200: —
Summa kr. 6,200: —.
Kostnaderna för lotsverkets deltagande i utställningen uppginge enligt
inkomna räkningar till 6,029 kronor 38 öre, vartill komme av lotsstyrelsen
utbetald del av platshyran med 350 kronor, eller tillhopa
6,379 kronor 38 öre. För dessa kostnaders täckande erfordrades alltså
ett belopp av 179 kronor 38 öre utöver för ändamålet anvisade medel.
Då dessutom kostnaderna för av överfyringenjören U. Grönwall företagna
resor för ordnande av lotsverkets ifrågavarande utställning, vilka
kostnader enligt av lotsstyrelsen godkända räkningar uppginge till
338 kronor 80 öre, lämpligast torde böra sammanföras med övriga
lotsverkets utgifter för ändamålet, har lotsstyrelsen anmält, att samtliga
lotsverkets utgifter för Baltiska utställningen sålunda uppgått till
sammanlagt 6,718 kronor 18 öre samt hemställt, att sistnämnda belopp
måtte få utgå av vid 1914 års slut befintlig behållning av fyr- och
båkmedlen.
Departements Emot deri av marinförvaltningen i det föregående omförmälda
yttrande framställning har jag icke något att erinra; och vill jag i detta sammanhang
nämna, att till följd därav att anslagen under femte huvudtiteln
till avlöning för flottans kårer och stater samt till avlöning för kustartilleriets
personal, vilka tidigare haft bestämt anslags natur, från och
med år 1915 i riksstaten uppförts såsom förslagsanslag, under samma
år relativt ringa belopp torde komma att tillföras huvudtitelns allmänna
besparingar.
Vad därefter beträffar lotsst.yrelsens föreliggande förslag om gottgörande
av omförmälda förskottsbelopp, 6,718 kronor 18 öre, av vid
1914 års slut befintlig behållning av fyr- och båkmedlen, anser jag detta
förslag icke kunna förordas med hänsyn till riksdagens år 1914 fattade
beslut därom att, därest fyr- och båkmedlen komme att enligt samma
års bokslut visa överskott utöver sammanlagda beloppen av de utgifter,
Femte huvudtiteln.
193
som av nämnda medel skulle bestridas enligt av Kung]. Maj:t meddelade [75.]
beslut, sådant överskott skulle tillföras statsverkets kassafond. Beloppet
synes mig i stället böra täckas genom extra anslag.
De förskott under denna punkt, för vilka jag anser ersättning böra
äskas av riksdagen, uppgå sålunda sammanlagt till belopp av 148,404
kronor 39 öre eller, för beräkning i riksstaten avrundat till helt krontal,
148,405 kronor.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att
till täckande av förskott under femte huvudtiteln
anvisa ett extra anslag för år 1917 till belopp
av 148,405 kronor.
II. HANDELN.
Sjökarteverket.
1. Avlöningar och underhåll m. m.
Enligt den organisation, som sjökarteverket av ålder haft och vilken [76.]
lämnades oförändrad vid genomförande av den utav 1912 års riksdag sjökartegodkända
löneregleringen för den civila personalen vid kartverket, är verketdetta
för utförande av mera maktpåliggande sjömätnings- och byråarbeten
huvudsakligen hänvisat till biträde av officerare vid flottan.
I skrivelse den 24 oktober 1913, varmed chefen för sjökarteverket
avgav förslag till beräknande av utgifterna för sjökarteverket under år
1915, upptog han de ordinarie anslagsmedlen till avlöning vid ämbetsverket
med samma belopp, som enligt nämnda lönereglering utgått
för åren 1913 och 1914. Då emellertid enligt chefens mening för de
karttekniska arbetena en förstärkning av den civila personalen krävdes
med två tjänstemän, nämligen en i mera överordnad ställning och benämnd
assistent samt den andre i mera underordnad ställning och benämnd
kartograf, men befattningarna då ej syntes kunna föreslås till
upptagande å ordinarie stat, hemställde chefen därjämte i nämnda skrivelse,
att dels ett extra anslag av 6,400 kronor måtte varda anvisat
för år 1915 till anställande av en dylik assistent och dels chefen bemyndigas
att av kartverkets medel för år 1914 disponera högst 1,200
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft. 25
194
Femte huvudtiteln.
kronor för anställande av en eller flera elever för utbildning till kompetens
för den ifrågavarande kartografsysslan.
Vid anmälan av detta ärende till den i januari 1914 avlåtna statsverkspropositionen
erinrade dåvarande departementschefen, att ny organisation
för sjökarteverket fastställts så nyligen som år 1912 samt att
tillräcklig erfarenhet svårligen ännu kunnat vinnas, om och i vad mån
ändringar därutinnan redan kunde vara erforderliga. På grund härav
fann departementschefen sig ej kunna biträda förslaget vare sig om
anställande av en assistent eller om rätt för kartverkschefen att av
verkets medel använda belopp för utbildning av kartografer.
Med hänsyn härtill och då någon annan ändring i riksstatsanslagen
för sjökarteverkets arbeten under år 1915 ej ifrågasatts, beräknade
departementschefen dem på enahanda sätt som för år 1914, nämligen
Ordinarie anslag:
bestämt anslag................................................... kronor 47,800: —
förslagsanslag .................................................. » 5,000: —
reservationsanslag............................................ » 49,000: — gQQ._
Extra anslag:
till utförande av sjömätningar.......................................... kronor 89,400: —
kronor 191,200: —
Därjämte beräknades såsom disponibla tillgångar för
sjökarteverket år 1915 dels behållningen av sjö
kortsförsäljningen
år 1914, omkring..................... kronor 35,000: —
och dels bidrag från handels- och sjöfartsfonden...... » 21,000: —
Summa kronor 247,200: —
Av hela detta belopp, 247,200 kronor, voro det bestämda anslaget,
47,800 kronor, och förslagsanslaget, 5,000 kronor, eller 52,800 kronor,
avsedda till avlöningar åt sjökarteverkets civila personal och återstoden,
eller 194,400 kronor, till verkets allmänna utgifter.
I omförmälda statsverksproposition framlades förslag till uppförande
i 1915 års stat av anslag till sjökarteverket och till utförande av sjömätningar
i enlighet med departementschefens nämnda åsikt.
Femte huvudtiteln.
195
Sedan riksdagen den 5 mars 1914 blivit upplöst, innan femte
huvudtiteln varit föremål för slutlig behandling, anmäldes ärendet ånyo
till statsverkspropositionen den 14 maj 1914, därvid jag, i likhet med
min företrädare, ej fann skäl förorda åtgärder för inrättandet av nya
civila beställningar vid sjökarteverket, vilket reglerats så nyligen som
år 1912. Jämväl i övrigt delade jag min företrädares uppfattning
angående för sjökarteverket behövliga anslag under femte huvudtiteln.
Sedan Kungl. Maj:t framlagt i enlighet härmed avfattade förslag,
uppförde riksdagen, med bifall till förslagen, ordinarie anslaget till sjökarteverket
för år 1915 med oförändrat belopp, 101,800 kronor, samt
beviljade på extra stat för samma år till utförande av sjömätningar ett
anslag av 89,400 kronor.
I skrivelse i oktober 1914 med förslag till beräknande av medelsbehoven
för sjökarteverket under år 1916 hade tjänstförrättande chefen
för verket hemställt om uppförande å ordinarie staten för den civila
personalen vid verket sistnämnda år av en assistent, en kartograf och
en redogörare.
Därvid hade bemälde chef till stöd för sin framställning huvudsakligen
anfört att, sedan dåvarande staten för den civila personalen
fastställts att gälla från och med år 1913, förhållandena i fråga om
tillgång å högre kvalificerade arbetskrafter utvecklat sig i en för kartverkets
drift ogynnsam riktning. Allt under det omfattningen av kartverkets
arbeten och sålunda också behovet av övervakande under senare
år vuxit, hade det blivit alltmera vanligt, att till tjänstgöring vid kartverkets
byråarbeten avsedda officerare av Kungl. Maj:t tagits i anspråk
för kommenderingar utom sjökarteverket. Därjämte hade tillgången
under senare år på kartografiskt utbildade officerare icke varit sådan,
att, såsom förut varit fallet, någon officer kunnat avses för tjänstgöring
vid verket hela året om. Och som dessutom en civil tjänsteman,
som förut funnits att tillgå såsom biträde vid ledning av kartverkets
arbeten, efter iråkad sjukdom avgått från kartverkets tjänst, utan att
kunna anses fullt ersatt med någon av de civila tjänstemännen, befunne
sig kartverkschefen dåmera i ett synnerligen ogynnsamt läge med hänsyn
till möjligheten att övervaka byråarbetena, särskilt sommartid. Vid
sjökarteverket inträffade numera ofta perioder, då chefen nödgades uppehålla
verksamheten med otillräcklig kompetent personal. Och torde
den meningen knappast kunna upprätthållas, att tillräcklig erfarenhet
icke skulle hava vunnits därom, att organisationen av kartverkets personal
behövde stärkas.
196
Femte huvudtiteln.
Såsom begynnelseavlöning för assistenten och kartografen hade
kartverkschefen föreslagit: för assistenten 6,400 kronor, därav 4,000
kronor lön och 2,400 kronor tjänstgöringspenningar, och för kartografen
3,000 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill skulle komma för assistenten ett ålderstillägg å 600
kronor och för kartografen fyra ålderstillägg, vart och ett å 500 kronor.
Vidare hade tjänstförrättande chefen för sjökarteverket erinrat, att
i den av 1912 års riksdag godkända staten för den civila personalen
vid kartverket inräknats i den summa, som anvisats till arvoden åt
extra personal, gratifikationer m. m., ett belopp av 2,500 kronor såsom
arvode till en bokförare. Löneregleringskommittén hade i sitt betänkande
den 14 december 1911 angående sjökarteverket anfört rörande
denna tjänst, hurusom det tilläventyrs kunde, ej utan fog, ifrågasättas
att vid sjökarteverket inrätta en ordinarie befattning för utförande av
en bokförares göromål, men att i avvaktan på ytterligare erfarenhet
det vore lämpligast, att de göromål, som vore avsedda att överlåtas på
bokföraren, tillsvidare bestredes av extra arbetskraft.
Den tilländalupna tiden — anförde kartverkschefen vidare — hade för
honom varit tillräcklig för att kunna överblicka och bedöma det arbete,
som av sistnämnda befattningshavare utförts, och hade därvid befästats uppfattningen
om behövligheten av en sådan tjänst samt lämpligheten av
att den vore inrättad på huvudsakligen nuvarande sätt. Chefen ansåge
därför, att jämväl bokförarbefattningen, vars innehavare rättare borde
betecknas såsom redogörare, borde uppföras på ordinarie stat. Det
syntes lämpligt, att redogörarens avlöning bestämdes till samma belopp,
som utginge till ritare och gravörer, eller till en begynnelseavlöning
å 2,400 kronor samt därtill fyra ålderstillägg, vart och ett å
400 kronor.
Därest omförmälda befattningar med avlöningsförmåner å tillhopa
11,800 kronor uppiördes å stat, skulle å andra sidan anvisningen i staten
till arvoden åt extra personal, gratifikationer åt ritar- och gravörelever
samt vikariatsersättningar kunna minskas från nu 12,800 kronor med
1,600 kronor till 11,200 kronor, vadan det bestämda anslaget till avlöning
enligt kartverkschefens förslag skulle beräknas för år 1916 med
förhöjning av 10,200 kronor från nu 47,800 kronor till 58,000 kronor.
I övriga ordinarie anslag till sjökarteverket hade chefen ej föreslagit
någon ändring, liksom han förutsatte, att å extra stat för år
1916 komme att anvisas till utförande av sjömätningar enahanda belopp
som för år 1915.
Femte huvudtiteln.
197
Kommissionen för de allmänna kartarbetena hade i den 7 november
1914 avgivet yttrande, beträffande förslaget angående inrättande av
omförmälda befattningar vid sjökarteverket, visserligen funnit sig böra
instämma i vad kartverkschefen anfört angående der, oavvisliga behovet
för sjökarteverket av personalfrågans ordnande på ett för arbetena betryggande
sätt, men däremot icke funnit sig övertygad om lämpligheten
av den lösning av frågan, kartverkschefen föreslagit. För en så genomgripande
förändring i den nyligen för sjökarteverket fastställda organisationen
ansåge kommissionen den utredning av frågan kartverkschefen
förebragt i vissa hänseenden ofullständig, i det att densamma uteslutande
behandlats såsom en sjökarteverkets inre organisationsfråga. Kommissionen
saknade därför tillfälle att överblicka frågans sammanhang
med personalfrågan inom marinen eller den beslutade nya reservstaten
inom densamma. På grund därav ansåg kommissionen sig ej kunna
tillstyrka bifall till ifrågavarande förslag. Men övertygad som kommissionen
vore om nödvändigheten av att personalfrågan vid sjökarteverket
betryggande ordnades, ville kommissionen framhålla vikten av
en skyndsam utredning av densamma samt anhålla, att Kungl. Maj:t
måtte, till dess frågan hunnit ordnas, till sjökarteverkets förfogande
ställa erforderligt anslag för anskaffning av nödiga arbetskrafter, som
utöver från flottan kommenderade officerare erfordrades för ett lämpligt
bedrivande av sjökarteverkets arbeten.
Ordinarie chefen för sjökarteverket både därefter i ärendet inkommit
med en skrivelse av den 18 november 1914, däri han, med avseende
å kommissionens hemställan om vidare utredning, anförde att, därest
det kunde ordnas så, att kartverkschefen finge medel att på extra stat
anställa två kartografer, eventuellt en kartograf (assistent) och en aspirant,
i underförstådd mening att desamma skulle framdeles övergå på
ordinarie stat, anordningen icke borde möta hinder från kartverkets sida.
Vid föredragning av sjökarteverkets anslagsbehov för år 1916 uttalade
jag, enligt vad som framgår av statsrådsprokollet den 14 januari
1915, bilagt samma års statsverksproposition, att jag beträffande de
ifrågasatta ändringarna i sjökarteverkets organisation delade den uppfattning,
som kommit till uttryck i kommissionens för de allmänna
kartarbetena berörda yttrande, nämligen att vid denna frågas lösning
dess lämpliga sammanhang med personalfrågan inom marinen och därvid
särskilt med den beslutade nya reservstaten vid marinen icke borde
lämnas ur sikte. Jag förklarade mig därför icke beredd att förorda
kartverkschefens förslag till uppförande av de ifrågasatta assistent- och
kartografbeställningarna å stat. Då sålunda frågan om förstärkning av
[76.]
198
Femte huvudtiteln.
[76.] arbetskrafterna vid sjökarteverket enligt min mening borde göras till
föremål för vidare utredning enligt antydda riktlinjer, ansåg jag ej
heller, att för det dåvarande nya befattningshavare vid sjökarteverket
borde uppföras å extra stat. Yad vidare beträffade förslaget att överflytta
bokföraren vid sjökarteverket å ordinarie stat, ansåg jag, att
även därmed lämpligen borde anstå, till dess större klarhet vunnits
i fråga om ovan berörda organisationsfrågor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts på min tillstyrkan till 1915 års riksdag
avgivna förslag uppförde ock samma års riksdag ordinarie anslaget
till sjökarteverket för år 1916 med oförändrat belopp, 101,800 kronor,
samt beviljade på extra stat för samma år till utförande av sjömätningar
ett anslag av 89,400 kronor. Därjämte beräknades sedvanligt
bidrag från handels- och sjöfartsfonden med 21,000 kronor och behållning
av sjökortsförsäljningen år 1915 med omkring 30,000 kronor.
Det under år 1916 till bestridande av sjökarteverkets utgifter tillgängliga
beloppet uppginge sålunda till sammanlagt 242,200 kronor.
Härav beräknades såsom förut, 52,800 kronor till avlöningar åt sjökarteverkets
civila personal och återstoden, 189,400 kronor, till verkets
allmänna utgifter.
Nu har chefen för sjökarteverket i skrivelse den 5 november 1915
avgivit förslag till beräknande av utgifterna för verket under år 1917
och därvid, beträffande till en början sjökarteverkets anslagsbehov till
avlöningar, återupptagit den förut väckta frågan om inrättande av nya
civila beställningar för en assistent, eu kartograf och en redogörare.
Kartverkschefen hade — yttrade han — i sina tidigare skrivelser i
ämnet, med erkännande att sjökarteverkets nuvarande organisation vore
relativt nyligen genomförd, sökt förklara, att det inträdda behovet av
personalökning grundade sig på erfarenheter och förhållanden, som icke
varit kända eller kunnat förutses, då planen till den nya organisationen
för kartverket under hösten 1909 utarbetades, i det att det senare visat
sig, att sjökarteverket icke kunde påräkna att få sitt tjänstemannabehov
under alla förhållanden fyllt vare sig kvantitativt eller kvalitativt genom
kommendering av officerare från flottan, så som förr varit brukligt.
I sådant hänseende ville kartverkschefen endast erinra, att otillräckligheten
med avseende på antalet kommenderade officerare icke sammanhängde
med den brist, som kunde anses föranledd av den ännu
fortgående mobiliseringen, utan hade börjat göra sig kännbar redan
hösten 1912. Kartverkschefen hade därjämte ingalunda fått uteslutande
disponera de för kartverkets arbeten lämpligaste sjöofficerarna, utan
Femte huvudtiteln.
199
torde det i allmänhet hava ordnats så, att kartverkschefeu fått de
officerare, som kunnat umbäras vid flottan. För vintern 1915—1916
förfogade chefen för sjökarte verket över i stället för fyra endast två
officerare, varav icke någon av kartverkschefen föreslagits, vilken omständighet
torde i någon mån belysa, vilken ringa grad av inflytande
kartverkschefen hade över tillsättandet av de tjänstemän, av vars understöd
han vore beroende för ansvarigt fullgörande av verkets åligganden.
Kartverkschefen ansåge, att det skulle vara ett uppgivande av
kartverkets intressen, om verkets chef icke sökte få antydda personalförhållanden
ordnade på lämpligt sätt. Att söka ändringen endast i den
riktningen, att vid kommendering av officerare till kartverket mera
hänsyn än hittills toges till kartverkets behov, torde knappast vara
nog. Ty även om detta villkor tillfälligt uppfylldes, kvarstode alltid
osäkerheten att kartverkschefen kunde komma att stå utan tjänstemän, om
behov av officerare för flottans del skulle uppstå. Som chefen dessutom
ansåge, att det skulle vara till fördel för kartverket såväl som för
dem, som använde sig av dess publikationer, om en eller två av verkets
tjänstemän vore fast anställda och uteslutande ägnade sig åt sjökarteväsendet
med vad därtill hörde, bland annat även kartornas tryckning,
ansåge han fortfarande, att lösningen borde sökas i den riktningen.
Sakkunskap beträffande exempelvis tryckfärger, kopparplåtar, kartpapper
och reproduktionsmetoder vore främmande för sjöofficeren,
vars intresse för sjökarteverket nästan uteslutande vore begränsat till
den nautiska sidan av arbetet, d. v. s. själva uppmätningen, för vilken
en person kunde hava både intresse och fallenhet utan att äga vare
sig intresse eller fallenhet för utarbetandet och utgivandet av kartor.
Att denna personalfråga skulle kunna lämpligen ordnas i samband
med den beslutade nya reservstaten vid marinen, syntes kartverkschefen
mindre sannolikt. Över huvud taget syntes kunna ifrågasättas, om det
kunde vara lämpligt och avsett, att statstjänsteman vore upptagen i
reservstat och sålunda uppbure statslön och vore berättigad till statspension
från två håll. Givetvis förutsatte anställandet av tjänstemän
efter sådana grunder ökat anslag till vikariatsersättningar. Väl skulle
en anordning i samband med reservstaten innebära fördelar för marinen,
men skulle icke upphäva osäkerheten i kartverkschefens dispositionsrätt
till dessa tjänstemän, i det att så länge de ansåges dugliga att tjänstgöra
vid flottan det vore att förmoda, att de för övningar och vid
mobilisering bleve inkallade till tjänst därstädes och kartverkschefen
befunne sig i samma läge som nu. Om kartverkets organisation borde
hava till huvudsyfte att inrama kartverket såsom en hjälpinstitution åt
[76.]
200
Femte huvudtiteln.
[76.] marinen, då vore den antydda utvägen kanske den bästa. Ville man
åter giva kartverket en organisation och tjänstemän, avpassade för dess
uppgifter, vore en systemändring nödvändig, så vida man ville undvika,
att frågan om några år åter komme upp. Enligt chefens åsikt borde
det vara ur alla synpunkter lämpligt, att vid kartverket funnes ett par
fackmässigt utbildade och fullt rutinerade tjänstemän, som icke bleve
bortkallade vid mobilisering, utan som då kunde utan avbrott fullfölja
verkets arbeten, även om alla officerare bortkallades till andra plikter.
Det skulle vara otidsenligt att nu söka lösningen av denna fråga i
annan huvudriktning än den av kartverkschefen år 1914 föreslagna.
Enligt chefens mening borde frågan icke lösas i samband med flottans
reservstat på annat sätt, än att det uttalades som ett önskemål, att vissa
av sjökarteverkets tjänstemän vore upptagna i reservstat vid marinen,
och att i så fall avlöningen från kartverkets stat minskades med belopp,
motsvarande det, vilket åtnjötes från reservstaten. Ty skulle det uppställas
som villkor för fast anställning i vissa befattningar vid sjökarteverket
att tillhöra marinens reserv, skulle detta måhända komma att
visa sig utgöra hinder för platsernas besättande. Under förutsättning
att två nya tjänster i befälsställning, nämligen för en assistent och
en kartograf, inrättades, ansåge kartverkschefen, att endast eu av dessa
kunde, men ej nödvändigtvis måste besättas med person, tillhörande
marinens reservstat. Beträffande den ifrågasatta redogörarbefattningen
funne kartverkschefen det vara mindre olägligt, om innehavaren tillhörde
reservstaten, ehuru det givetvis icke vore önskligt, att den,
som hade att uträkna avlöningar och pensionsinnehållningar, plötsligt
toges ifrån sin tjänst.
På grund av vad sålunda anförts har kartverkschefen hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte förelägga 1916 års riksdag proposition om inrättande
vid sj ökarte verket av tre nya tjänster, nämligen för en assistent,
en kartograf och en redogörare. Härigenom skulle staten för den civila
personalen vid sjökarteverket komma att ökas med 10,200 kronor.
Men då å andra sidan årliga behållningen av sjökortsförsäljningen gradvis
ökats så, att den nu vore ungefär 11,000 kronor större än år 1910,
ville det synas, som om statsverket borde kunna bekosta sjökarteverket
den föreslagna förbättringen i dess arbetsmöjligheter. Åven marinen
vunne därpå genom befrielse från tillhandahållande av ett antal officerare.
I händelse av bestämmelse att någon eller några av tjänstemännen
skola vara skyldiga att ingå uti reservstat, borde anslaget till vikariatsersättningar
ökas i förhållande därtill.
Femte huvudtiteln.
201
Kartverkschefen liar därjämte hemställt, att övergångsbestämmelse [76.]
måtte meddelas därom att, därest den nuvarande bokföraren antoges
till redogörare, han måtte för beräkning av ålderstillägg berättigas tillgodoräkna
sig den tid, han redan tjänstgjort vid sjökarteverket.
I samband härmed har bemälde chef anhållit, att Kungl. Maj:t
ville föranstalta om utredning, eventuellt genom löneregleringskommittén,
efter vilka grunder avlöning borde utgå och pensionsavgifter innehallas
för statstjänsteman, som samtidigt tillhörde ordinarie stat och reservstat.
Utredandet av denna fråga syntes vara av betydelse även för
andra verk än sjökarteverket. Då emellertid utredandet och lösandet
av detta spörsmål torde komma att erfordra avsevärd tid, borde enligt
kartverkschefens mening framläggandet av förslaget om inrättande av
de nya tjänsterna icke vila i avvaktan på sagda utrednings resultat.
Till bestridande av sjökarteverkets allmänna utgifter år 1917 beräknade
kartverkschefen ett belopp av 188,200 kronor.
Enligt vad ovan sagts skulle sjökarteverkets utgifter år 1917 beräknas
på följande sätt:
avlöningar m. m................................................................... kronor 63,000:
allmänna utgifter.................................................... £ 188,200:
Summa kronor 251,200: —
Under förutsättning att till täckande av dessa utgifter finge på-,
räknas dels behövligt vanligt bidrag från handels- och sjöfartsfonden,
21,000 kronor, dels ock behållningen av sjökortsförsäljningen år 1916,
approximativt beräknad till 35,000 kronor, eller tillsammans 56,000
kronor, skulle sålunda ytterligare erfordras 195,200 kronor av anslagsmedel.
Enligt samma fördelningsgrund, som hittills tillämpats, borde
dessa anslagsmedel utgå på följande sätt:
Ordinarie anslag:
bestämt anslag.................................................. 58,000: —
förslagsanslag............................................................... 5,000: —
reservationsanslag................................................ 49,000: — 112,000: —
Extra anslag:
till utförande av sjömätningar......................................................
Summa kronor
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 käft.
83,200: —
195,200: —
26
202
Femte huvudtiteln.
[76.] På grund av från chefen för sjöförsvarsdepartementet gjord anmodan
att vid avgivande av förslag beträffande anslag att äskas av 1916 års
riksdag iakttaga all den sparsamhet, som lämpligen läte sig göra, och
med hänsyn tagen till att på grund av avknappade sjömätningar åren
1914 och 1915 jämförelsevis avsevärda besparingar å kartverkets stat för
allmänna utgifter beräknades tillgängliga för år 1917, ansåge kartverkschefen,
att något extra anslag för nämnda år icke behövde begäras.
Enligt anmärkning 3:o°) uti stat för sj ökarte verkets allmänna utgifter
vore nämligen dylika besparingar tillgängliga för bestridande av utgifter
för kartverket. Ifrågavarande besparingar beräknades för år 1914 uppgå
till omkring 51,000 kronor och för år 1915 till omkring 83,000 kronor
eller sammanlagt omkring 134,000 kronor.
Kartverkschefen har fördenskull hemställt, att Kungl. Maj:t till
täckande av sjökarteverkets utgifter år 1917 måtte av 1916 års riksdag
äska allenast de anslag, i allt 112,000 kronor, som här ovan vore angivna
såsom ordinarie.
Kommissionen för de allmänna kartarbetena har i häröver avgivet
yttrande tillstyrkt bifall till de av kartverkschefen i förevarande förslag
gjorda framställningar med undantag av vad bemälde chef i beräkningen
av utgifterna för år 1917 föreslagit angående inrättande av vissa befattningar
vid sjökarteverket. Enär frågan om inrättande av dessa
befattningar befunne sig i samma läge, vari den befann sig, då kommissionen
den 7 november 1914 avgav sitt utlåtande över densamma,
fasthölle kommissionen vad den i frågan yttrat i detta utlåtande, till
vilket kommissionen hänvisade. Emellertid ville kommissionen ytterligare
framhålla nödvändigheten av att personalfrågan vid sjökarteverket
betryggande och skyndsamt ordnades, varför kommissionen anhållit,
att den utredning av frågan, vilken kommissionen framhållit såsom
synnerligen angelägen, måtte bliva verkställd så tidigt att, därest Kungl.
Maj:t funne, att resultatet av densamma borde göras till föremål för
riksdagens prövning, det måtte kunna framläggas redan för 1916 års
riksdag.
Från detta utlåtande var chefen för sjökarteverket såsom ledamot
av kommissionen av skiljaktig mening och fann icke anledning att på
grund av vad kommissionen uttalat frångå sitt förslag till beräkning
av utgifterna för år 1917.
*) Enligt nämnda anmärkning må besparing å viss anvisning till »allmänna utgifter»
under kommande år användas för det med anvisningen avsedda ändamålet
eller under samma år användas till bestridande av annan allmän utgift.
remte huvudtiteln.
203
Av den i det föregående av chefen för sjökarteverket lämnade [76.]
framställningen synes mig framgå, att särskilda åtgärder äro av nöden Departement,),
för att tillförsäkra sjökarteverket tillräcklig och fullt kvalificerad perso- yttrande,
nal för utförande av det verket åliggande, ur såväl försvarsväsendets
som sjöfartens synpunkt betydelsefulla arbetet. Kartverkechefen har
i sådaut hänseende vid avgivande av sitt förslag till beräknande av
utgifterna för verket under år 1917 återupptagit sin år 1914 gjorda
framställning om uppförande å staten för den civila personalen vid
verket av tre nya beställningar, nämligen för en assistent, en kartograf
och en redogörare. I anslutning till min i statsverkspropositionen till
1915 års riksdag under femte huvudtiteln uttalade uppfattning anser jag
emellertid, att prövningen av den sålunda ånyo väckta organisationsfrågan
bör föregås av en utredning i ämnet. Vid denna utredning bör, på
sätt jag i samband därmed omnämnde, föreliggande spörsmåls lämpliga
sammanhang med personalfrågan inom marinen och särskilt med den
beslutade nya reservstaten vid marinen icke lämnas ur sikte. Sedan
Kungl. Maj:t numera den 3 december 1915 utfärdat förordning angående
reservstat för marinen och den 17 i samma månad fastställt stat
för denna reservstat för år 1916, har jag funnit tidpunkten lämplig att
igångsätta eu sådan utredning; och har Kungl. Maj:t, såsom jag anhåller
få erinra, på min tillstyrkan den 31 december 1915 uppdragit
åt chefen för marinstaben, chefen för sjökarteverket och chefen för
rikets allmänna kartverk att snarast möjligt verkställa utredning rörande
de ändringar i sjökarteverkets organisation, som må finnas erforderliga
för att bereda verket erforderlig tillgång på lämpliga arbetskrafter,
därvid de av mig nyss angivna synpunkterna borde behörigen beaktas,
samt att till Kungl. Maj:t inkomma med det förslag till sådana ändringar
och med de framställningar i övrigt, vartill utredningen kunde
föranleda. Med hänsyn härtill ser jag mig givetvis förhindrad att för
närvarande förorda kartverkschefens omförmälda förslag. De ordinarie
anslagen till sjökarteverket, nu utgörande tillhopa 101,800 kronor, lära
alltså i 1917 års riksstat böra uppföras med oförändrat belopp.
Kartverkscliefen har vidare ifrågasatt, att det extra anslag till utförande
av sjömätningar, som årligen plägat av riksdagen begäras, icke
skulle äskas av 1916 års riksdag. Till täckande av de med sjömätningarna
under år 1917 förenade kostnaderna borde i stället enligt
kartverkschefens mening tagas i anspråk ett belopp av 83,200 kronor
av den besparing, uppgående vid 1915 års slut till omkring 134,000
kronor, som uppkommit å staten för sjökarteverkets allmänna utgifter
på grund av den åren 1914 och 1915 av de rådande förhållandena
204
Femte huvudtiteln.
[76.] påkallade inskränkningen i sjömätningarna. Uen sålunda föreslagna
anordningen finner jag lämplig och har jag sålunda icke något att
mot densamma erinra.
Från handels- och sjöfartsfonden torde, på sätt kartverkschefen
förutsatt, kanna för år 1917 påräknas ett belopp av 21,000 kronor.
Behållningen av sjökortsförsäljningen år 1916 har chefen för sjökarteverket
beräknat till omkring 35,000 kronor. Däremot synes mig
icke något vara att erinra.
Under nämnda förutsättningar skulle hela det år 1917 tillgängliga
beloppet till bestridande av sjökarteverkets utgifter bliva 241,000 kronor,
vilket belopp fördelas på följande sätt:
Ordinarie anslag:
bestämt anslag................................... kronor 47,800: —
förslagsanslag .................................... » 5,000: —
reservationsanslag.............................. » 49,000: — kronor
av vid 1915 års slut förefintlig besparing å staten
för sjökarteverkets allmänna utgifter .................. »
bidrag från handels- och sjöfartsfonden........................ »
beräknad behållning av sjökortsförsäljningen år 1916 »
101,800: —
83,200
21,000
35,000
Summa kronor 241,000
Av hela det sålunda tillgängliga beloppet beräknas 52,800 kronor
liksom i nu gällande stat till avlöningar åt sjökarteverkets civila personal
och återstoden, 188,200 kronor, till verkets allmänna utgifter.
I enlighet härmed torde anslaget till sjökarteverket böra upptagas
såsom oförändrat ordinarie anslag med.......................... kronor 101,800: —
Lots- och fyrväsendet.
2. Lots- och fyrinrättningen med livräddnings
anstalterna.
[77.] Efter framställning av Kungl. Maj:t har 1914 års senare riksdag
Lo‘8- och fyr- beslutat ingå i prövning av utgifterna för lots- och fyrinrättningen med
med lbTädd- hvräddningsanstalterna samt anvisa därför erforderliga kostnadsbelopp
ningsanstai- att bestridas av statsmedel, utan att vissa särskilda inkomsttitlar därtill
(Ordinarie anslogOS.
anslag.)
Femte huvudtiteln.
205
I anslutning härtill har riksdagen, med godkännande av stater för
lotsstyrelsen och lotsverket, att gälla från och med år 1915, nämligen:
avlöningsstater för lotsstyrelsen, för befälet vid lotsverket, för lotspersonalen,
för fyrpersonalen, för personalen å lotsverkets ångfartyg och
för personalen vid livräddningsanstalterna, stat för undervisningsanstalterna,
omkostnadsstat, övergångs- och indelningsstat samt pensionsstat,
bestämt anslaget till lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna
till ett mot staternas sammanlagda slutsumma svarande belopp
av 3,640,652 kronor, att utgå såsom förslagsanslag.
Vid 1915 års riksdag godkändes av Kungl. Maj:t framlagda förslagtill
nya avlöningsstater för lotspersonalen och för fyrpersonalen, varjämte
riksdagen, med godkännande tillika av ej mindre förordad ökning
i anvisningen för avlöningsstaten för personalen vid livräddningsanstalterna
än även förordad minskning i anvisningen för övergångs- och
indragningsstaten, i riksstaten för år 1916 ökade förslagsanslaget till
lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna från 3,640,652
kronor med 12,272 kronor till 3,652,924 kronor.
Med skrivelse den 8 september 1915 har nu lotsstyrelsen framlagt
förslag till reglering av lotsstyrelsens och lotsverkets utgiftsstater år 1917.
Därvid har lotsstyrelsen beträffande de särskilda staterna, såvitt däri
föreslagits ändringar, anfört följande.
Avlöningsstat för lotsstyrelsen.
Liksom lotsverkets fasta materiel hade även dess flytande materiel,
bestående av ångfartyg, motor- och segelbåtar, fyrskepp och pråmar,
ljud- och lysbojar m. m., år efter år ökats och i följd härav hade det
blivit av större betydelse för lotsstyrelsen att vid den närmare uppsikten
över och den vidare utvecklingen av denna materiel hava till sitt
förfogande en tekniker, som vore fullt hemmastadd uti hithörande
frågor. Skulle en dylik person kunna lämna lotsstyrelsen det biträde,
som vore erforderligt, måste emellertid hans arbete när som helst kunna
tagas i anspråk och han därför vara fast anställd samt under tjänstemannaansvar
utföra de uppdrag, som åt honom lämnades.
För handhavandet av denna lotsverkets flytande materiel hade lotsstyrelsen
hittills varit hänvisad att anlita någon äldre pensionerad tekniker
på området, vilken ställt sig till styrelsens förfogande mot ersättning
från det i styrelsens stat upptagna anslag till arvoden åt tekniska
biträden. År 1905 hade lotsstyrelsen lyckats att i egenskap av konsulterande
mariningenjör förvärva en uti hithörande saker synnerligen
206
Femte huvudtiteln.
[77.] erfaren och dugande man, nämligen förre »superintending marine engineer»
vid Förenta staternas fyrväsende AV. Sylvén, vilken då lämnade
nämnda anställning och återvände till hemlandet samt såsom pensionär
kunde ägna sig helt åt denna nya uppgift utan att därför göra anspråk
på full avlöning. De göromål, som ålegat konsulterande mariningenjören
hos styrelsen, vilken varit placerad å lotsbyråu, vore i hög grad
växlande till omfång och innebörd samt gåve periodvis en person fullt
arbete, men kunde däremellan vara av relativt mindre betydenhet. Det
läte sig därför icke göra att ordna denna tjänst så, att den anställdes
arbetsförmåga hela året om ständigt toges i anspråk enbart för denna
uppgift, men han måste alltid finnas disponibel vid förefallande behov.
Å andra sidan vore ej heller de mekanisk-tekniska arbetena å fyringenjörkontoret
av den omfattning, att de enbart för sig upptoge en fyringenjörs
hela tid. Den mekaniskt utbildade fyringenjören hade därför ock
i enlighet med gällande instruktion haft sig anförtrott utförandet av
byggnads- och reparationsarbeten i ganska stor utsträckning.
Genom mariningenjören Sylvéns år 1913 timade frånfälle inträdde
frågan om framtida ordnandet av de göromål, som fullgjorts av Sylvén,
i ett nytt skede. Lotsstyrelsen ägde då uti fyringenjör Hultman en
mariningenjör, som åtog sig och genom sin fasta anställning hos styrelsen
bättre än någon utomstående var lämplig att övertaga de göromål
med hänsyn till den flytande materielen, vilka hittills varit anförtrodda
åt ett tekniskt biträde i egenskap av konsulterande mariningenjör.
Lotsstyrelsen kunde därmed på bästa vis få sitt behov av
allsidig teknisk kunskap och erfarenhet fyllt, och den tekniska verksamheten
kunde för framtiden ordnas på ett mera praktiskt sätt än tillförene
varit möjligt. Denne fyringenjör fick nämligen vid nybyggnader
och förändringar av fyrskepp jämväl anordnandet av fyrbelysning och
mistsignalering å desamma om hand och kunde i ett sammanhang behandla
föreliggande frågor, vilket givetvis var till fördel för tjänsten.
Naturligt vore, att med eu sådan ändring uti fyringenjörernas
arbeten behovet av ökad tillgång på byggnadsteknisk arbetskraft å
fyringenjörkontoret måste göra sig gällande och på annat sätt fyllas,
vilket tillfälligtvis skett genom anställande av ett byggnadskunnigt tekniskt
biträde. För utförande av de teoretiska byggnadstekniska kalkyler
och konstruktioner, som inom fyrväsendet förekomme, hade emellertid
en teoretiskt utbildad ingenjör visat sig vara tillfyllest. Beträffande
en stor del av de vanligast förekommande byggnads- och reparationsarbeten,
som skulle genom fyringenjörkontoret utföras, krävdes ej någon
högre teknisk-teoretisk kunskap utan företrädesvis praktisk erfarenhet
Femte huvudtiteln.
207
som byggmästare. En dylik byggmästare, vilken, utöver sin praktiska [77.]
erfarenhet, uti byggnadsyrkesskola förvärvat färdighet i utförandet av
ritningar till enkla byggnader in. in. samt uti kopiering av byggnadsritningar,
vore särskilt lämplig att utfylla den minskning i bvggnadsteknisk
arbetskraft, som genom de marin- och maskintekniska'' ärendenas
överflyttande pa en fyringenjör givetvis uppstode. Härigenom skulle
ock den fördelen vinnas, att användandet av överkvalificerad och alltså
onödigt dj^rbar arbetskraft, som eljest näppeligen kunde undvikas, av
sig själv upphörde. Den anordning, för vilken sålunda redogjorts och
vilken av lotsstyrelsen med det anslag, som stått till dess förfogande
för anställande av tekniska biträden, på försök genomförts, vore avsedd
att åstadkomma den tekniska verksamhetens koncentrering å en teknisk
byrå samt därinom de tekniska ärendenas uppdelning på en byggnadsavdelning
samt en mekanisk och fartygsteknisk avdelning, vardera med
en fyringenjör och en verkmästare såsom fast anställd personal.
Anordningen hade nu provisoriskt fortgått sedan början av år
1914 och enligt den därunder vunna erfarenheten visat sig arbeta väl.
Kostnaden för anställning av en verkmästare å byggnadsavdelningen
hade utgått med 4,000 kronor per år från det i lotsstyrelsens stat upptagna
anslaget till tekniska biträden. Ett genomförande av förslaget
förutsatte, att bemälde verkmästare bleve upptagen som ordinarie
tjänsteman samt krävde ändring i lotsstyrelsens instruktion jämte
ändring i den av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda staten för
lotsstyrelsen.
Avlöningsförmånerna för den nu ifrågaställde verkmästaren skulle
utgöras av lön 2,200 kronor, tjänstgöringspenningar 1,500 kronor och
ortstillägg 300 kronor eller tillhopa 4,000 kronor jämte tre ålderstillägg
efter 5, 10 och 15 år å 500 kronor.
Därest verkmästaren å byggnadsavdelningen skulle, enligt vad nu
ifrågasattes, upptagas å ordinarie stat, skulle det till honom för närvarande
utgående arvodet från anslaget till tekniska biträden icke vidare
komma i fråga att utgå. Återstoden å anslaget, 2,500 kronor, hade
innehafts av en f. d. fyringenjör, som efter sin avgång från ordinarie
tjänst biträtt mot arvode å fyringenjörkontoret. Då emellertid nämnda
f. d. fyringenjör under innevarande år i följd av försvagad hälsa avgått
som tekniskt biträde samt det av honom innehavda arvode av 2,500
kronor icke vore tillräckligt att anskaffa annan kvalificerad person,
finge styrelsen föreslå, att i samband med upptagande i styrelsens stat
av ytterligare en verkmästare med begynnelselön av 4,000 kronor anslaget
i staten till tekniska biträden upptoges till 4,500 kronor i stället
för 6,500 kronor.
208
Femte huvudtiteln.
[77.] Med iakttagande av vad ovan yttrats och föreslagits hade upp
rättats
och bifogats förslag till avlöningsstat för lotsstyrelsen, vilket
slutade å ett belopp av 113,155 kronor och företedde en ökning i förhållande
till den nu gällande staten med 2,000 kronor.
Avlöningsstat för fyrpersonalen.
I skrivelse den 23 februari 1915 hade lotsstyrelsen av anförda
skäl och med anledning av bestämmelserna i anmärkning 2 vid gällande
avlöningsstat för fyrpersonalen °) anmält, att en fyrmästarbefattning å
ång- eller motorfyrskepp kunde utbytas mot fyrmästarbefattning å
annat fyrskepp, att en ledig fyrvaktarbefattning och en ledig fyrbiträdesbefattning
å fyrskepp kunde indragas och ersättas med extra
fyrbiträden samt att en ledig uppbördsfyrvaktarbefattning vid Ispeuddes
fyr kunde indragas i sammanhang med införande av gasbelysning vid
fyren; och hade lotsstyrelsen på grund härav hemställt, att styrelsen,
intill dess förändring i avlöningsstaten för fyrpersonalen kunde varda
genomförd, måtte få av de i nämnda stat dels för en fyrmästarbefattning
å ång- eller motorfyrskepp, dels för en fyrvaktarbefattning, dels för
en fyrbiträdesbefattning och dels för en uppbördsfyrvaktarbefattning
vid fast fyr upptagna avlöningar disponera så mycket, som erfordrades
till avlöning åt dem, som uppehölle ifrågavarande befattningar. Genom
nådigt brev den 19 mars 1915 hade Kungl. Maj:t lämnat bifall till vad
styrelsen sålunda hemställt.
Sedan styrelsen i skrivelse den 31 maj 1915 — med förmälan att
vid Ratans fyrplats personalen dittills utgjorts av en fyrmästare och
ett fyrbiträde, men att styrelsen samma dag på gjord ansökan beviljat
fyrmästaren vid platsen A. O. Röse avsked från fyrmästarbefattningen
— i anledning av bestämmelserna uti anmärkning 2 vid gällande avlöningsstat
för fyrpersonalen anmält, att fyrmästarbefattningen och fyrbiträdesbefattningen
vid Ratans fyrplats kunde utbytas mot en uppbörds
-
*) Anmärkning 2 vid gällande avlöningsstat för fyrpersonalen är av följande
lydelse:
Då ordinarie befattning å fyrstaten varder ledig, vilken av lotsstyrelsen anses
böra förändras till befattning med lägre avlöning eller indragas, skall anmälan därom
av lotsstyrelsen göras hos Kungl. Maj:t, som äger ej mindre besluta, att befattningen
skall tillsvidare icke återbesättas, än även, därest befattning prövas böra på angivet
sätt förändras, av den för befattningen i stat uppförda avlöning disponera så mycket,
som, intilldess förändring i staten kan varda genomförd, erfordras till avlöning åt
den, som förordnas att bestrida de med befattningen förenade göromål.
Femte huvudtiteln.
209
fyrvaktarbefattning och eu extra fyrbiträdesbefattning, både Kungl.
Maj:t genom nådigt brev den 11 juni samma år förordnat att, intill
dess förändring i staten för fyrpersonalen i ovan omförmälda hänseenden
kunde varda genomförd, fyrmästarbefattningen ävensom, vid uppkommande
ledighet, fyrbiträdesbefattningen vid Ratans fyrplats tills
vidare icke skulle återbesättas, samt bemyndigat styrelsen att av de för
ifrågavarande befattningar i stat uppförda avlöningsbelopp disponera så
mycket, som erfordrades till avlöning åt dem, som förordnades att bestrida
de med befattningarna förenade göromål. Fyrbiträdesbefattningen
vid Ratans fyrplats hade emellertid ännu icke blivit ledig.
Efter det lotsstyrelsen vidare den 25 maj 1915 på gjord ansökan
transporterat och konstituerat fyrvaktaren vid Grans fyrplats H. A.
Nvberg att vara fyrvaktare vid Storjungfruns fyrplats, hade styrelsen
i skrivelse samma dag med anledning av förutberörda bestämmelser i
anmärkning 2 vid gällande avlöningsstat för fyrpersonalen anmält, att
fyrvaktarbefattningen vid Grans fyrplats, intill dess mistsignalstation
blivit anordnad vid platsen, kunde utbytas mot fyrbiträdesbefattning,
samt på grund härav gjort framställning i fråga om disponerande av
de för förstnämnda befattning i stat uppförda avlöningsmedel för uppehållande
av de med befattningen förenade göromål, intill dess förändring
i staten för fyrpersonalen i berörda hänseende kunde varda
genomförd. Med anledning härav hade Kungl. Maj:t genom nådigt
brev den 11 juni 1915 förordnat att, intill dess förändring i staten för
fyrpersonalen i ovan omförmälda hänseende kunde varda genomförd,
fyrvaktarbefattningen vid Grans fyrplats tillsvidare icke skulle återbesättas,
varjämte Kungl. Maj:t bemyndigat lotsstyrelsen att av den
för ifrågavarande befattning i stat nppförda avlöning disponera så
mycket, som erfordrades till avlöning åt den, vilken förordnades att
bestrida de med befattningen förenade göromål.
I skrivelse den 1 september 1915 hade styrelsen anmält, att lediga
fyrmästarbefattningen vid Grans fyrplats kunde, intill dess mistsignalstation
blivit anordnad vid platsen, utbytas mot en fyrvaktarbefattning
med uppbörd samt anhållit att av avlöningen för nämnda fyrmästarbefattning
få disponera så mycket, som erfordrades till avlöning åt den,
vilken förordnades att bestrida de med uppbördsfyrvaktarbefattningen
förenade göromål.
Genom nådigt brev den 6 augusti 1915 hade Kungl. Maj:t, efter
framställning av lotsstyrelsen, förordnat att, intill dess förändring i
staten för fyrpersonalen i sådant hänseende kunde varda genomförd,
fyrbiträdesbefattningen vid Svangens fyrplats tills vidare icke skulle
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 käft. 27
[77.]
210
Femte huvudtiteln.
[77.] återbesättas. Indragning av denna befattning kunde emellertid av
angiven anledning icke äga rum under tiden till 1917 års utgång.
På grund av vad sålunda anförts har lotsstyrelsen föreslagit
uteslutande ur avlöningsstat för fyrpersonalen av en fyrmästare å ångeller
motorfyrskepp, 2,100 kronor, två fyrmästare å mindre fast fyr å
1.800 kronor vardera samt två fyrvaktare å 1,300 kronor vardera samt
upptagande i stället av en fyrmästare eller reservfyrmästare å fyrskepp,
1,900 kronor, och en uppbördsfyrvaktare å fast fyr, 1,450 kronor, ävensom
höjning av förslagsanslaget »Arvoden till extra biträden vid såväl
fasta fyrar som å fyrskepp» med 1,800 kronor, motsvarande arvoden
till två extra biträden å fyrskepp; och har styrelsen överlämnat ett i
enlighet härmed upprättat förslag till avlöningsstat för fyrpersonalen.
De bestämda anslagen i denna stat skulle enligt förslaget minskas
från 451,100 kronor till 446,150 kronor, förslagsanslagen höjas från
272.800 kronor till 274,600 kronor samt statens slutsumma bliva 720,750
kronor.
Vid bifall till vad sålunda föreslagits skulle medelsbehovet under
anslagstiteln »Lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna»
för år 1917 bliva följande:
Lotsstyrelsen.............................................
Befälet vid lotsverket ...........................
Lotspersonalen ........................................
Fyrpersonalen ........................................
Personalen å lotsverkets ångfartyg
Personalen å livräddningsanstalterna
Undervisningsanstalterna ......................
Omkostnadsstat........................................
Övergångs- och indragningsstat .......
Pensionsstat ............................................
............. kronor 113,155: —
.............. » 73,450: —
.............. » 1,656,400: —
.............. » 720,750: —
.............. » 86,750: —
......... » 9,570: —
............. » 13,000: —
............. » 684,549: —
.............. » 29,150: —
.............. » 265,000: -
Summa kronor 3,651,774: —
Departements- Beträffande de av lotsstyrelsen föreslagna ändringarna i avlöningsCherandeytt’
staten för lotsstyrelsen, vilka innebära uppförande å staten av en ny
verkmästarbefattning med begynnelselön av 4,000 kronor och i samband
därmed nedsättning av den i staten upptagna anvisningen till arvoden
åt tekniska biträden å 6,500 kronor med 2,000 kronor till 4,500 kronor,
synes det mig visserligen antagligt, att den anordning av det tekniska arbetet,
varav nämnda organisationsändringar påkallas, skulle bliva till
fromma för detta arbetes ändamålsenliga bedrivande. Men då denna anordning
synes mig vila på det mera tillfälliga förhållandet, att en av de å stat
Femte huvudtiteln.
211
anställda fyringenjörerna, vilken är mariningenjör av l:a graden vid [77.J
mariningenjörkåren i flottans reserv, lämpligen kunnat övertaga de
göromål med hänsyn till lotsverkets flytande materiel, som tidigare varit
anförtrodda åt ett tekniskt biträde i egenskap av konsulterande mariningenjör,
och i allt fall någon längre tids erfarenhet uti ifrågavarande
hänseende lärer böra förvärvas, innan rubbning sker i den från och
med år 1915 gällande staten, synas mig tillräckliga skäl ej föreligga
att nu förorda lotsstyrelsens ifrågavarande förslag.
Lotsstyrelsen har därjämte, såsom av det förut sagda framgår,
gjort framställning om vidtagande av vissa ändringar i avlöning sstaten
för fyrpersonalen. I sådant hänseende vill jag till en början erinra, att
Kungl. Maj:t i anledning av styrelsens i det föregående omförmälda
hemställan om utbytande av fyrmästarbefattningen vid Grans fyrplats
mot en fyrvaktarbefattning med uppbörd genom nådigt brev den 17
september 1915 för ordnat att, intill dess förändring i staten för fyrpersonalen
kunde vara genomförd, fyrmästarbefattningen vid nämnda
fyrplats tills vidare icke skulle återbesättas, ävensom bemyndigat styrelsen
att av den för ifrågavarande befattning i stat uppförda avlöning
disponera så mycket, som erfordrades till avlöning åt den, som förordnades
att bestrida de med en uppbördsfyrvaktarbefattning vid nämnda
fyrplats förenade göromål.
Då de av lotsstyrelsen i det föregående föreslagna organisationsändringarna
beträffande fyrpersonalen stå i överensstämmelse med den
tanke, som ligger till grund för ovannämnda anmärkning 2 i aylöningsstaten
för fyrpersonalen, och provisoriskt vunnit Kungl. Maj:ts godkännande,
har jag icke något att däremot erinra. Enligt lotsstyrelsens
förslag skulle i följd av dessa ändringar avlöningsstaten för fyrpersonalen
minskas från nuvarande belopp, 723,900 kronor, med 3,150 kronor till
720,750 kronor.
På grund av vad jag under denna punkt anfört hemställer jag,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att, med godkännande av avlöningsstat för fyrpersonalen
av den lydelse, bilagan nr 13 vid detta
protokoll utvisar, i riksstaten för år 1917 minska
förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen med
livräddningsanstalterna
nu........................................................ kronor 3,652,924: —
med..................................................... »_3,150:
till......................................................... kronor 3,649,774: —
212
Femte huvudtiteln.
3. Säkerhetsanstalterna för sjöfarten.
[78.]
Säkerhetsanetalternaför
sjöfarten.
(Extra anslag.)
Till säkerhetsanstalterna för sjöfarten har för vartdera av åren
1915 och 1916 av riksdagen på extra stat beviljats ett anslag- av
460,000 kronor.
I sin förberörda skrivelse den 8 september 1915 har lotsstyrelsen
föreslagit, att på extra stat för år 1917 måtte för ifrågavarande ändamål
beviljas enahanda belopp, 460,000 kronor; och har styrelsen därvid
anmält, att styrelsen senare skulle inkomma med närmare redogörelse
och motivering för de arbeten och anskaffningar, som enligt styrelsens
åsikt borde verkställas medelst tillgång av berörda anslag för år 1917.
Härefter har lotsstyrelsen i skrivelse den 17 december 1915 avgivit
sådan redogörelse jämte tillhörande motivering, därvid styrelsen meddelat,
att vid beräknande av ovanberörda extra anslag hänsyn tagits till
nedan angivna behov, vilka komme att nämnas i den ordning, de enligt
styrelsens mening borde tillgodoses; och har styrelsen, i avseende å de
för dessa ändamål erforderliga belopp och nödvändigheten av behovens
tillgodoseende, anfört följande.
Nytt maskineri till fyrskeppet n:r 23 Grundkallen.............. 54,000 kronor.
På grund av att sjöfarten på vissa norrlandshamnar under senare
åren kunnat fortgå till och med under januari månad och stundom
längre, hade lotsstyrelsen ehuru med tvekan medgivit, att bland andra
fyrskepp även det vid Grundkallegrunden ostvart om Öregrunds skärgård
förlagda fyrskeppet fått kvarligga å sin station in i januari månad,
ehuru tiden för dess intagning sedan år 1898 varit bestämd till den 31
december. Det numera vid denna station stationerade fyrskeppet n:r
23, som vore byggt under åren 1900—1901 och vars längd vore 26,5
meter, största bredd 6,85 meter och djupgående 3,3 meter, hade för sitt
framdrivande en ångmaskin med endast ungefär 60 effektiva hästkrafter,
som i gott väder framdreve fartyget med ungefär 5 knops fart. Då
emellertid sjöfarten på en del norrlandshamnar syntes komma att fortgå
om ej under hela så åtminstone en stor del av vintern, och ifrågavarande
fyrskepps maskinkraft vore alltför otillräcklig, i händelse fartill
följd av nedisning eller annan orsak nödgades lämna stationen
under storm med vinden mot de nära liggande grunden, ansåge lotsstyrelsen
med kännedom om de stormar och den isbildning, som vintertid
förekomme vid stationen, nödvändigt att, därest de sjöfarandes
Femte huvudtiteln.
213
anspråk på nämnda fyrskepps kvarliggande å stationen utöver den be- [78.]
stämda tiden skulle kunna tillgodoses, detsamma försåges med 160
effektiva hästkrafters maskinstyrka för fartygets framdrivande. Då
motorindustrien numera avsevärt utvecklats, ansåge lotsstyrelsen, att
den nya maskinen lämpligen borde bliva motor i stället för ångmaskin.
Från handelskamrarna i Gävle och Sundsvall hade även till lotsstyrelsen
under år 1915 gjorts framställningar om vidtagande av erforderliga åtgärder
för utläggande vid Grundkallegrunden av ett fyrskepp av sådan
beskaffenhet, att det i regel kunde kvarligga å sin station året om.
Nytt maskineri och ny fyrapparat till fyrskeppet
n:r 5 Svenska Björn ..................................................................... 84,000 kronor.
Fyrskeppet n:r 5 Svenska Björn, som hade sin station utanför
grunden mellan de i Stockholms yttre skärgård belägna Söderarms och
Svenska Högarnes fyrplatser, vore byggt åren 1865—1866 och hade en
längd av 27,9 meter, största bredd av 7.3 meter och ett djupgående av ungefär
3 meter. Fyrskeppet erhöll år 1887 en från fyrskeppet n:r 12 uttagen
högtrycksmaskin med ungefär 60 effektiva hästkrafters styrka, som vid
gott väder framdreve fartyget med ungefär 5 knops fart. Fyrskeppet
saknade fyrtorn, och de två fyrapparaterna upphissades å master. På
grund av att detta fyrskepp av samma skäl, som angivits för fyrskeppet
Grundkallen, fått kvarligga å sin station in i januari månad, hade till
följd av överisning inträffat, att fyrapparaterna icke kunnat upphissas,
utan måst ersättas av eu lanterna å däck. Masterna borde därför utbytas
mot ett fyrtorn av järn och de två fj^rapparaterna för fotogenbelysning
utbytas mot en fyrapparat med agabelysning. Samma skäl,
som här ovan anförts rörande behovet av starkare maskinkraft och utbyte
av ångmaskin mot motormaskineri för Grundkallens fyrskepp,
gällde även beträffande fyrskeppet Svenska Björn.
Fyra lysbojar samt en ljud- och lysboj jämte föra nh ing sy o ds, allt i
reserv.................................................................................................. 30,000 kronor.
Som det vid förefallande behov av att vid skeppsvrak eller njrupptäckt
grund tillfälligt utlägga lysboj eller vid skada å eller förlust
av uteliggande lysboj ersätta den skadade eller förlorade bojen med
reservlysboj visat sig nödvändigt att för tids vinnande och för undvikande
av dryga transportkostnader hava tillräckligt antal reservlysbojar
tillgängliga inom de olika lotsdistrikten, ansåge lotsstyrelsen, att
ytterligare tre lysbojar av typ B 100/1, en lysboj av tj^p B 300/1 och
en kombinerad lys- och ljudboj av typ BW 300 1 med tillhörande förankringsgods,
allt i reserv, erfordrades.
214
Femte huvudtiteln.
[78.] Förbättring av säkerhetsanstalterna vid Östergarns fyrplats...... 57,000 kronor.
För detta ändamål hade av riksdagen för år 1916 redan anvisats
det belopp, som för första byggnadsåret ansetts erforderligt, nämligen
68,500 kronor, vadan någon särskild motivering för behovet av förbättringen
i fråga ej syntes nu erfordras. Beträffande kostnaden för de arbeten
och anskaffningar, som för ändamålet vore nödiga, hade densamma,
såsom av lotestyrelsens skrivelse den 29 december 1914 framginge, beräknats
till inalles 108,500 kronor, och borde sålunda utöver redan för
år 1916 anvisade 68,500 kronor endast 40,000 kronor hava erfordrats
för arbetets fullbordande under år 1917. Den allmänna prisförhöjning,
som på senare tid inträffat och vilken under avsevärd framtid torde
komma att kvarstå särskilt vad beträffade maskinerier och dylikt, hade
emellertid nödvändiggjort en omräkning av det ursprungliga kostnadsförslaget,
varvid det visat sig, att totalkostnaden för ifrågavarande
byggnadsarbete m. m. ökats från 108,500 kronor till 125,500 kronor
eller med 17,000 kronor, vadan lotsstyrelsen såge sig nödsakad att för
ändamålet i fråga begära ett med sistnämnda summa ökat anslag.
Reparation av hamnen vid Dämmans fyrplats....................... 50,000 kronor.
Kostnaden för detta arbetes utförande under en tid av 3 år vore
i sin helhet beräknad till 140,000 kronor, såsom av lotsstyrelsens skrivelse
den 29 december 1914 framginge. Då riksdagen för år 1916 redan
anvisat 50,000 kronor för täckande av kostnaderna under första arbetsåret,
syntes någon särskild motivering för behovet av nu begärda belopp,
som avsåge kostnaderna under det andra arbetsåret, ej erfordras.
Nya fyrar för insegling nattetid till Lysekil och kringliggande
platser .................................................................... 21,500 kronor.
För sagda ändamål erfordrades 3 f}u:ar. På skäret Oäfven skulle
anordnas en fyr, försedd med linsapparat av 4:de ordningen och agabelysning,
inrymd i ett 9 meter högt fyrtorn av betong och järn. Det nu
å Oäfven befintliga stångmärket bleve efter fyrens uppförande obehövligt
och kunde borttagas. A södra Gulskäret skulle uppsättas en fyr
med agabelysning och 6:e ordningens lins, inrymd i ett 5 meter högt
fyrtorn av betong och järn. Å Flatholmens nordöstra udde skulle anbringas
en 6:e ordningens agafyr, inrymd i fyrkur av järn å fundament
av betong. Nämnda fyrar, vilka skulle förses med ljussektorer, ledande
fart}rgen över grundfritt vatten, komme att lämna god ledning vid insegling
västerifrån dels till den nu fyrbelysta skärgårdsleden, dels till
Femte huvudtiteln.
215
Lysekil och Fiskebäckskil samt kringliggande platser. För angörande
av denna del av skärgården vid dager funnes ett flertal utprickade farleder,
och hade det länge varit ett önskemål att genom lämplig fyrbelysning
kunna möjliggöra in- eller utpassering även nattetid. Flera
myndigheter och korporationer hade ock vid upprepade tillfällen hos
lotsstyrelsen gjort framställning om sådan belysning, vars anordnande
dock tills nu måst stå tillbaka för andra än mera trängande krav.
Förbättrad fyrbelysning i farleden Jslandsberg-Lysekil 5,500 kronor.
Fn ny fyr med agabelysning och 6:e ordningens linsapparat, inrymd
i fyr kur av järn å fundament av betong, vore avsedd att uppsättas å
Grö tö. Härigenom skulle farleden i sin helhet bliva fyrbelyst och med
mera trygghet kunna trafikeras nattetid. Fyren borde lämpligen uppsättas
i samband med uppförandet av ovannämnda fyrar för insegling
till Lysekil. I förslag till nya eller förbättrade säkerhetsanstalter för
sjöfarten, som av lotsstyrelsen avgivits den 12 oktober 1912, hade kostnaden
för denna fyr upptagits till 4,300 kronor. Att det nu begärda
anslaget vore högre, berodde dels därpå, att samtliga agafyrar, som
skulle brinna under större delen av året, numera försåges med s. k.
solventil, som automatiskt släckte fyren på morgonen och tände den
på kvällen, varigenom stor gasbesparing ernåddes, dels därpå att priset
å fyrkurar och fyrapparater sedan sagda tid stigit.
Ny fyr på Ramskär........................................................... 20,500 kronor.
Det nu begärda anslaget avsåge anordnandet av en fyr med agabelysning
och 4:e ordningens linsapparat, inrymd i ett 16 meter högt
fyrtorn av betong och järn.
Ny fyr på Svangen ............................................................... 6,500 kronor.
Anslaget vore avsett för uppförande av en fyr med agabelysning
och 4:e ordningens linsapparat, inrymd i fyrkur av järn å fundament
av betong.
Sistnämnda båda fyrar vore avsedda att ersätta den nuvarande
fyren å Svangen, vilken nu tjänade till ledning vid insegling till Kosterfjorden
från sydväst. Den nuvarande fyren å Svangen, som vore försedd
med två mans betjäning, vore belägen alltför långt in i skärgården, ’
cirka 5 latitudsminuter innanför de för sjöfarten farliga Segelskären
och Ramskär samt cirka 10 latitudsminuter innanför Persgrunden, för
vilka Svangens fyr skulle varna. Genom anordnande av en ny fyr å
21G
Femte huvudtiteln.
[78,] Ramskär, som visserligen under storm helt överspolades av sjön, men
varest dock för relativt ringa kostnad en agafyr kunde anordnas, skulle
avståndet mellan Persgrunden och den för desamma varnande fyren
förkortas till 5 latitudsminuter, varigenom större säkerhet för att fyren
vid mindre god sikt kunde iakttagas vid Persgrunden skulle ernås. Därjämte
skulle den nya fyren på Ramskär komma att varna för utanför
Väderöarna belägna grund. Den nva fyren å Svangen skulle i likhet
med den nuvarande, som skulle borttagas, lämna ledning mellan Ramskär
och Svangen och genom Kosterljorden. De anordningar, som lotsstyrelsen
här föreslagit, skulle möjliggöra, att bevakningspersonalen vid
Svangens nuvarande fyrplats skulle kunna indragas samt boningshus
och övriga byggnader disponeras för annat ändamål, varigenom stora
besparingar skulle kunna göras.
Ny fyr å skäret Klåback ........................................................... 6,500 kronor.
Den nya fyren skulle erhålla agabelysning och 4:de ordningens
linsapparat, inrymd i fyrkur av järn å fundament av betong. Genom
anordnande av denna fyr, som dessutom vore avsedd att varna för
utanför kusten belägna grund och skär, skulle fyrbelysningen i hög
grad förbättras å denna, för närvarande på ett ej fullt tillfredsställande
sätt belysta del av Hallandskusten. Redan 1896 års fyrkommitté hade
i sitt yttrande påpekat behovet av förbättrad fyrbelysning därstädes.
En ökning av den i 1912 års förslag beräknade kostnaden med 500
kronor hade förorsakats av sedan dess inträffade prisförhöjningar beträffande
fyrkur och fyrapparater.
Ny fyr vid Malöhamn................................................................. 5,500 kronor.
Förslaget avsåge en fyr med agabelysning och 6:e ordningens
linsapparat, inrymd i fyrkur av järn å fundament av betong. I det år
1912 avgivna förslaget upptoges kostnaden för denna fyr till 5,000
kronor. Beträffande den ökning i anslaget, som numera vore nödig,
hänvisades till vad ovan sagts angående fyren å Klåback. Malöhamn
vore en, i synnerhet av fiskefartyg, mycket anlitad nödhamn, vadan
det för sjöfarten vore av stor vikt, att denna hamn även nattetid kunde
angöras. 1896 års fyrkommitté hade av dessa sl^fil i sitt förslag upptagit
fyrbelysning för angörande av Malöhamn.
Ny fyr på låss-Lindö.................................................................. 5,500 kronor.
Ny fyr på Trollholmshällan ..................................................... 5,500 »
Ny fyr på Lönshuvud................................................................. 5,500 »
Femte huvudtiteln.
217
Ovannämnda 3 fyrar skulle förses med agabelysning och 6:e ordningens
linsapparater, inrymda i fyrkurar av järn på fundament av
betong. Ökningen i kostnad, jämförd med den i 1912 ars förslag upptagna,
vore beträffande fyrarna å Trollholmshällan och Liss-Lindö förorsakad
därav, att fyrarna nu beräknats utförda enligt numera sedvanlig
normaltyp för detta slags fyrar, d. v. s. med 6:e ordningens linsapparat,
inrymd i fyrkur av järn å fundament av betong, och försedda
med gasaccurnulatorer för ett helt års bränntid, under det att 1912
års förslag avsåge oskyddade fyrlyktor å fackverksställningar av järn
med gasmagasin endast för 1 månad och utan solventil. Den nu föreslagna
typen bleve högst avsevärt billigare i underhåll och skötsel,
varförutom den erbjöde större säkerhet för sjöfarten under vinterperioden,
då de oskyddade fyrlyktorna lättare bleve överisade eller täckta
av snö. Beträffande den ökade kostnaden för Lönshuvuds fyr ville
lotsstyrelsen hänvisa till vad här ovan anförts angående förbättrad fyrbelysning
i farleden Islandsberg-Lysekil rörande fyren å Grotö.
Förbättring av hamnen vid Storkläppens fyrplats.................. 5,000 kronor.
Vid denna längst ut i havsbandet belägna och för sjöns påverkan
synnerligen utsatta plats hade det visat sig nödvändigt att förbättra
den därstädes befintliga hamnen. Fyrplatsens båtar hade nämligen
upprepade gånger blivit mer eller mindre skadade, och vid ett tillfälle
hade en motorbåt gått helt förlorad på grund av den svåra in över
hamnen brytande sjön.
Till fortsatt införande av agabelysning vid mindre fyrar... 30,500 kronor.
Genom införande av denna belysning skulle fyrarnas ljusstyrka
ökas i hög grad, varjämte högst avsevärda besparingar skulle göras
beträffande de årliga kostnaderna för skötsel och underhåll Härtill
komme, att den för gasens framställning behövliga råvaran komme att
framställas inom landet, varigenom man bleve oberoende av den utländska
fotogenen, vars pris och beskaffenhet vore i hög grad fluktuerande
och om vars obehindrade import man aldrig kunde vara fullt
viss.
Gasverk med kompressorstation ......................................... 67,000 kronor.
Det å västra kusten redan nu stora antalet av med agabelysning
försedda fyrar, vilkas antal under de närmaste åren komme att ytterligare
i hög grad ökas, hade åstadkommit att, enligt lotsstyrelsens förmenande,
rätta tidpunkten nu vore inne för anläggning å denna kust
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 höft. 28
[78.]
218
Femte huvudtiteln.
[78.] av ett gasverk med kompressorstation för omladdning av gasaccumulatorer
till fyrar och lysbojar. Lotsverkets behov av agagas för västkustens
fyrar vore redan nu så stort, att det, ekonomiskt sett, lönade
sig för lotsverket att genom egen försorg tillverka den behövliga gasen,
vartill komme, att man under sådana förhållanden kunde vara förvissad
om att städse erhålla gas av prima beskaffenhet, varpå fyrarnas säkra
fungerande vore i hög grad beroende.
Alla fyrar, där ständig bevakning ej funnes, skulle enligt gällande
instruktion eu gång årligen besökas av kompetent person, varvid linser
m. m. skulle omsorgslulli. tillses och poleras. De med agabelysning
försedda fyrarna borde likaledes en gång om året tillses av en med befintliga
apparater väl förtrogen person, som härvid kontrollerade och
justerade klippapparater och solventiler samt översåge kranar och rörledningar
m. m. Vid agafyrarna skulle dessutom en gång om året
(vid vissa fyrar 2 gånger årligen) tömda gasaccumulatorer utbytas mot
nyfyllda, varvid transporterna och arbetet med ombytet hittills inom
västra lotsdistriktet i regel uttörts med tillhjälp av lotsdistriktets tjänstefartyg
och dess besättning. Med det växande antalet agafyrar hade
det emellertid visat sig allt svarare att kunna medhinna detta, varförutom
ju sådana transporter och resor med tjänstefartyget ställde sig
relativt dyrbara. Lotsstyrelsen hade därför tänkt sig, att i samband
med gasstationens anläggning lösa alla dessa frågor på för statsverket
ekonomiskt mest gynnsamt sätt, i det att vid gasstationen skulle anställas
en föreståndare och ett biträde, varjämte till stationens förfogande
skulle ställas en mindre motorpråm, vartill en för lotsningsändamål
kasserad större lotskutter skulle apteras. Stationens personal, som
på så sätt finge full sysselsättning året om, skulle få i uppdrag dels
att tillverka och i accumulatorerna komprimera erforderlig gas, dels att
utöva den årliga tillsyn av fyrar utan ständig bevakning, varom ovan
nämnts, i sammanhang varmed även ombyte av accumulatorer skulle
ske, vilka med tillhjälp av motorpråmen skulle till de olika platserna
medföras. Ersättningen till dessa personer syntes lotsstyrelsen till en
början, tills större erfarenhet vunnes, böra belasta förslagsanslaget till
konsumtionsartiklar för fyrar, mistsignalstationer och livräddningsstationer,
vilket anslag genom de vidtagna åtgärderna skulle vinna en
däremot svarande lättnad. Genom de anordningar, som ovan föreslagits,
anaåge lotsstyrelsen, att hithörande förhållanden skulle bliva ordnade
på ekonomiskt bästa sätt, på samma gång som sjöfartens säkerhet
ytterligare tryggades genom den synnerligen effektiva kontrollen och
tillsynen av fyrarna.
Femte huvudtiteln.
219
Kostnaden för anläggningen i sin
nedan angåves:
Bostadshus, uthus och källare m. m. ......
Bj^ggnad för gasverk och maskineri.........
Gasverk, maskinerier m. m.........................
Magasinsbyggnad............................................
Brygga och kaj..............................................
Transportspår och vagnar ..........................
Kranar..................................................................
Vägar och planering......................................
Motorpråm ........................................................
Roddbåt och övriga inventarier.................
Telefonledning, frakter, transporter och
helhet fördelade sig på sätt [78.]
18,000: —
10,500: —
18,300: —
1,500: —
3,500: —
1,500: —
800: —
1,000:—
5,800: —
500: —
oförutsedda utgifter 5,600: —
Summa kronor 67,000: —-
Vid granskning av lotsstyrelsens omförmälda förslag beträffande Departementssäkerhetsanstalterna
för sjöfarten har jag erhållit den uppfattning, att **“*”■.
samtliga sålunda avsedda arbeten och anskaffningar äro nödiga och
nyttiga, liksom jag ej funnit anledning till erinran mot de av lotsstyrelsen
beräknade kostnadsbeloppen. Vad särskilt beträffar de av
lotestyrelsen i fråga om vissa arbeten och anskaffningar upptagna ökade
kostnader mot vad tidigare beräknats, lärer någon nedsättning däri med
hänsyn till nu rådande förhållanden icke kunna påräknas.
Det av lotsstvrelsen till uppförande å plats vid västkusten föreslagna
gasverket med kompressorstation bör även enligt min mening
bliva till avsevärt gagn och synes mig jämväl ur ekonomisk synpunkt
bliva bärkraftigt. Lotsstyrelsens förslag, att ersättningen till den därstädes
sysselsatta personalen skulle utgå av det å omkostnadsstat för lotsoch
fyrinrättningen med livräddningsanstalterna uppförda förslagsanslaget
till konsumtionsartiklar för fyrar, mistsignalstationer och livräddningsstationer,
torde emellertid böra godkännas endast såsom en anordning
tillsvidare; och torde styrelsen höra, efter det anläggningen kommit i
gång och erfarenhet vunnits rörande behovet av personal vid densamma,
till Kungl. Maj:t inkomma med definitivt förslag till personalfrågans
ordnande.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att
till säkerhetsanstalterna för sjöfarten bevilja
på extra stat för år 1917 ett anslag av 460,000 kronor.
/
220
Femte huvudtiteln.
Undervisningsanstalter för sjöfart samt nautisk-meteorologiska byrån.
4. Undervisningsanstalter för sjöfart,
oförändrat ordinarie anslag .............................................. kronor 186,420: —
5. Nautisk-meteorologiska byrån, oförändrat
ordinarie anslag......................................................... » 26,100: —
6. Förstärkning av arbetskrafterna vid nautiskmeteorologiska
byrån.
[79.] I enlighet med förslag av Kung!. Maj:t har riksdagen för vart och
Förstärkning ett av åren 1913, 1914 och 1915 på extra stat beviljat ett anslag av
krJftern»t8vid 3,000 kronor för arvode åt ytterligare en assistent vid nautisk-metenauti«k-mete-
orologiska byrån. För enahanda ändamål beviljades av 1915 års riks0rbyrå!nka
^ag Pa extra stat för år 1916 ett till 3,500 kronor förhöjt belopp.
(Extra anslag.) Föreståndaren och chefen för byrån har nu i skrivelse den 17
december 1915, under framhållande av det stora och alltjämt ökade
behovet av förstärkning av arbetskrafterna vid byrån, hemställt, att av
1916 års riksdag måtte begäras ett anslag av 3,500 kronor för arvode
åt ytterligare en assistent vid byrån.
Departements- På sätt jag uttalade under punkt 63 i statsverkspropositionen till
yttrande. 1915 års riksdag, fann jag billighetsskäl tala för, att filosofie licentiaten
G. S. Ljungdahl, vilken den 31 december 1912 erhållit förordnande
såsom assistent vid nautisk-meteorologiska byrån, vid bestridande av
denna befattning under år 1916 finge komma i åtnjutande av ett arvode
å 3,500 kronor. För annan innehavare av befattningen borde arvodet
utgå med förutvarande belopp, 3,000 kronor.
Då detta mitt uttalande äger giltighet beträffande anslag för ifrågavarande
ändamål jämväl för år 1917, hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att för arvode åt ytterligare en assistent vid
nautisk-meteorologiska byrån på extra stat för år 1917
anvisa ett förslagsanslag å högst 3,500 kronor.
Femte huvudtiteln.
221
7. Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna
för sjöfart och föreståndaren
för nautisk-meteorologiska byrån, oförändrat
ordinarie förslagsanslag............................................ kronor 13,000: —
Beträffande de här ovan upptagna ordinarie anslag, vid vilka jag
icke gjort någon hemställan, har jag ingen ändring att föreslå.
Av femte huvudtitelns ordinarie anslag, som för innevarande år uppgå
för marinen........................... till kronor 20,286,106: —
» handeln.......................... » » 3,980,244: — 24,266,350: -
komma vid bifall till de av mig framställda förslag följande
anslag att höjas, nämligen:
till departementets avdelning av Kungl. Maj:
kommandoexpeditionen ... med kronor
marinförvaltningen..................
sjökrigsskolan..........................
skeppsgosseskolan ..................
avlöning för flottans kårer
och stater ..........................
beklädnad åt sjömans- och
skeppsgossekårerna .........
naturaunderhåll åt personal
vid flottan..........................
flottans nybyggnad och underhåll
................................
flottans krigsberedskap och
övningar ..............................
sjöbeväringens avlöning och
beklädnad m. m................
ts kansli och
5,000: —
1,000: —
1,672: —
450: —
142,406: —
10,944: —
60,312: —
78,350: —
170,000: —
39,785: —
[80.]
Transport kronor 509,919: —
222
Femte huvudtiteln.
/
Transport kronor 509,919:
till avlöning för kustartilleriets
personal .............................. med
3> underhåll av kustartilleriets
byggnader och materiel »
» kustartilleriets krigsbered
skap
och övningar............
3) reservstat för marinen .........
3> sjukvård för marinen............
» uppvärmning, belysning, renhållning
samt tvätt- och
badinrättningar................. 3> » 35,000:
» skrivmaterialier och expenser
in. m..................................... » » 40,000:
3>
3>
75,871:
20,600:
21,100
7,819
25,000
Summa kronor 735,309: —-
Om från denna summa dragas de av mig föreslagna
minskningarna i anslagen:
till ersättning för rustning och
rotering................................. med kronor
» tryckningskostnader ............. » »
» lots- och fyrinrättningen med
livräddningsanstalterna ... 3> 3>
Summa kronor
skulle de ordinarie anslagen ökas med:
för marinen (735,309 — 1,034)......
och minskas med:
för handeln .........................................
samt sålunda för år 1917
komma att uppgå till:
för marinen (20,286,106 + 734,275)
och för handeln (3,980,244 — 3,150)
1,000:
34:
3,150:
4,184:
kronor 734,275:
3>
3)
3,150: —
21,020,381: —
3,977,094: —
Summan av de av mig för år 1917 tillstyrkta extra
anslag:
för marinen ......................................... kronor 9,860,425: —
» handeln .......................................... » 463,500: —
24,997,475
10,323,925
Femte huvudtiteln.
223
överstiger i avseende å marinen
med ................................................ kronor 315.352: —
vad å extra stat för år 1916 anvisats
för marinen0) eller ......
men betecknar i avseende å handeln,
varför å extra stat för år 1916 anvisats
.............................................
en minskning med ..............................
vadan den föreslagna ökningen i
huvudtiteln utgör å extra stat
Huvudtitelns slutsumma för
innevarande år:
för marinen0)......................................
» handeln ..........................................
skulle under förutsättning av bifall
till mina förslag för år 1917
uppgå till:
för marinen ..........................................
» handeln .........................................
utvisande sålunda för år 1917
för marinen............................................
och en minskning med:
för handeln ............................................
» 9,545,073: — |
10,097,973: -
» 552,900: —)
» 89,400: —
» ....................... 225,952: —
» 29,831,179: —
» 4,533,144: — 34,364,323: —
» 30,880,806: —
» 4,440,594: — 35,321,400: —
i ökning med:
...................... kronor 1,049,627: —
...................... » 92,550: —
Vad departementschefen sålunda i ovan omförmälda
hänseenden tillstyrkt och hemställt behagade
Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan jämväl av statsrådets
övriga ledamöter, gilla och bifalla, med befallning
att utdrag av detta protokoll skulle till finansdepartementet
överlämnas för att tjäna till ledning vid
avfattandet av Kungl. Maj:ts nådiga proposition till
riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.
Ur protokollet:
R. Sundin.
*) Kostnaderna enligt § 63 regeringsformen äro härvid ej medräknade.
224
Femte huvudtiteln,
Bilaga nr 1.
Stat
för marinförvaltningen.
Arvoden |
|||||||||||
Tjänst- |
eller |
||||||||||
Lön. |
görings- |
Orts- |
felräk- |
Summa. |
|||||||
pennin- |
inlag |
S- |
nings- |
||||||||
gar |
pennin- |
||||||||||
gar |
|||||||||||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
|||||||
Artilleriavdelningen. |
f Efter 5, 10, 15 och. 20 |
||||||||||
1 Kemist....... |
4,500 |
500 |
5,000 |
J års tjänstgöring kan I lönen höjas varje |
|||||||
Fortifikations- |
|||||||||||
avdelningen. |
|||||||||||
1 Chef........ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,000 |
— |
1,000 |
— |
|
Civilavdelningen. |
|||||||||||
Chef: marinöverkom- |
|||||||||||
missarien...... |
6,000 |
— |
2,700 |
— |
800 |
— |
— |
— |
9,500 |
— |
fEfter 5 år kan lönen |
1 Amiralitetsråd . . . |
5,000 |
— |
2,500 |
— |
600 |
— |
— |
— |
8,100 |
— |
< höjas med 600 kro- |
( nor. |
|||||||||||
1 Tjänstemän i 2:a lö-negraden ...... |
3,600 |
— |
1,800 |
— |
, 400 |
— |
— |
— |
5,800 |
— |
v Efter 5 år kan lönen |
4 d:o......... |
14,400 |
— |
7,200 |
— |
1,600 |
— |
— |
— |
23,200 |
— |
med ytterligare 500 J kronor. |
1 Tjänsteman i l:a lö-negraden ...... |
2,200 |
— |
1,500 |
— |
300 |
— |
— |
— |
4,000 |
— |
Efter 5 år kan lönen |
8 d:o......... |
17,600 |
— |
12,000 |
— |
2,400 |
— |
— |
— |
32,000 |
— |
ytterligare 500 kro |
1 d:o, marinkassör . . |
2,200 |
_ |
1,500 |
_ |
300 |
_ |
500 |
_ |
4,500 |
_ |
nor och efter 15 år |
med än ytterligare |
|||||||||||
1 Advokatfiskal, som till- |
|||||||||||
lika förrättar advokat- |
|||||||||||
fiskalsgöromålen vid |
— |
_ |
— |
— |
— |
— |
4,000 |
_ |
4,000 |
_ |
|
Transport |
| |
97,100 |
— |
Femte huvudtiteln.
225
Arvoden |
|||||||||||
Tj änst- |
eller |
||||||||||
Lön. |
görings- |
Orts |
- |
felräk- |
Summa. |
||||||
pennin- |
tillägg. |
nings- |
|||||||||
gar. |
pennin- |
||||||||||
gar. |
|||||||||||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
|||||||
Transport |
97,100 |
_ |
\ Efter 5 år kan lönen |
||||||||
1 Skrivbiträde .... |
700 |
— |
350 |
— |
150 |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
höjas med 200 kro- |
3 d:o......... |
2,100 |
— |
1,050 |
— |
450 |
— |
— |
— |
3,600 |
— |
> nor och efter 10 år |
[Efter 5 år kan lönen |
|||||||||||
1 Förste vaktmästare . |
900 |
— |
450 |
— |
150 |
— |
— |
— |
1,500 |
— |
J höjas med 100 kro- |
{ nor. |
|||||||||||
''»Efter 5 år kan lönen |
|||||||||||
1 Vaktmästare .... |
700 |
— |
350 |
— |
150 |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
höjas med 100 kro- |
3 d:o......... |
2,100 |
— |
1,050 |
— |
450 |
— |
— |
— |
3,600 |
— |
/ nor och efter 10 år I med ytterligare 100 |
Till vikariatsersättning, |
|||||||||||
arvoden till extra or-dinarie tj änstemän och |
|||||||||||
mm......... |
25,800 |
— |
|||||||||
Summa kronor |
| |
134,000 |
— |
Anmärkningar :
l:o. Övrig, marinförvaltningen tillhörande personal av officers-, underofficers-, mariningenjör-,
marinintendentur- och marinläkarkårerna samt fortifikationen åtnjuter avlöning å
andra stater.
2:o. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så
länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, varjämte å lönen avdragas 100
kronor årligen.
3:o. Alderstillägg å lön utgå från femte huvudtitelns anslag till ålderstillägg.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft.
29
226
Femte huvudtiteln,
Bilaga nr 2.
Stat
för sjökrigsskolan.
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
|
A. Lärare. |
||||
1 lektor: |
||||
lön....................................................................................... |
2,600 |
_ |
||
tjänstgöringspenningar........................................................... |
L400 |
— |
4,000 |
_ |
1 lektor.................................................................................... |
— |
— |
4,000 |
_ |
Arvoden för läsår å 300 kronor för varje timmes undervisnings- |
||||
skyldighet i veckan för lärare i ämnena fysik och. franska |
||||
språket och å 150 kronor för lärare (icke lektorer) i andra |
||||
ämnen vid skolan i land: |
||||
Vårterminen 1917: |
||||
*h av 14 X 300 ................................................................. |
— |
— |
2,400 |
— |
ih » 87 X 150 ................................................................ |
— |
— |
7,457 |
14 |
Höstterminen 1917: |
||||
a/i av 18 X 300 .................................................................. |
— |
— |
2,314 |
29 |
V? » 109 X 150 ................................................................. |
— |
— |
7,007 |
14 |
1 lärare i gymnastik och vapenföring, tillika ledare av kadetternas |
||||
idrottsövningar ..................................................................... |
— |
— |
1,000 |
— |
B. Befälspersonal. |
||||
1 adjutant, tillika bibliotekarie, arvode per år .............................. |
— |
— |
450 |
— |
6 kadettofficerare från flottan för 12 månader efter arvode per år |
||||
a 450 kronor ........................................................................ |
— |
— |
2,700 |
— |
1 kadettofiicer från flottan för 3 månader efter arvode per år |
||||
å 450 kronor ........................................................................ |
— |
— |
112 |
50 |
1 kadettofiicer från kustartilleriet vid skolan i land, arvode per år |
||||
å 450 kronor.......................................................................... |
— |
— |
450 |
— |
1 läkare, arvode per år................................................................ |
— |
— |
865 |
— |
1 intendent, » » » ................................................................ |
— |
— |
1,095 |
— |
C. Betjäning. |
||||
1 vaktmästare: |
l |
|||
lön.................................... ............ |
700 |
_ |
||
tjänstgöringspenningar............................................................ |
350 |
— |
||
ortstillägg.............................................................................. |
150 |
— |
1,200 |
|
1 portvakt, arvode per år (jämte fri bostad).................................. |
— |
— |
750 |
— |
Transport |
— |
— |
35,801 |
07 |
Femte huvudtiteln,
227
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
|
Transport |
— |
— |
35,801 |
07 |
D. Diverse utgifter: |
||||
3 ekiperingsstipendier å 600 kronor.........................................■ För maskinarbete samt annan extra undervisning ävensom till |
( - |
— |
1,800 |
— |
vikariatsarvoden ................................................................ Till ved och lyse, modeller, böcker, instrument, skrivmaterialier m. fl. |
f ~ |
— |
7,895 |
93 |
Summa kronor |
— |
— |
45,497 |
- |
Anmärkningar:
Iso. Den tillökning i lön och tjänstgöringspenningar, som i enlighet med därom utfärdade bestämmelser
tillkommer lektor, utgår av det å riksstatens 5:e huvudtitel uppförda förslagsanslag till
ålderstillägg.
2:o. Chefen för sjökrigsskolan äger att till extra undervisning och vikariatsarvoden disponera
möjligen på grund av ändrad undervisningsplan uppstående besparingar i arvodesanslaget till lärarna.
Skulle genom ändring i undervisningsplanen brist i arvodesanslaget, beräknat efter 300
kronor per undervisningstimme i veckan för lärare i fysik och franska språket samt efter 150 kronor
per undervisningstimme i veckan för lärare (icke lektorer) i andra ämnen, uppstå, äger chefen för skolan
att av anslaget till extra undervisning fylla sådan brist.
3:o. Ovan upptagna arvoden äro, vad beträffar officer och vederlike, anvisade utöver dagavlöningen.
4:o. För vaktmästare ökas lönen efter fem års väl vitsordad tjänstgöring med 100 kronor och
efter 10 års sådan tjänstgöring med ytterligare 100 kronor att utgå av det å riksstatens 5:e huvudtitel
uppförda förslagsanslag till ålderstillägg.
5:o. Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna
förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, varjämte å lönen avdragas 100 kronor årligen.
228
Femte huvudtiteln.
Stat
Bilaga nr 3.
för skeppsgosseskolan,
Lön. |
Tjänst- görings- pennin- gar. |
Arvoden. |
Karls- krona station. |
Stock- holms station. |
Summa. |
|||||||
1 rektor ......................................... |
2,500 |
_ |
1,000 |
_ |
3,500 |
3,500 |
||||||
1 skollärare .............................. |
1,700 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,700 |
— |
— |
— |
1,700 |
— |
9 eko ................ |
15,300 |
— |
— |
— |
— |
— |
8,500 |
— |
6,800 |
— |
15,300 |
— |
Lärare för undervisning i religion, ar-vode å 12B kronor för varje timmes |
1,250 |
1,250 |
1,250 |
|||||||||
1 lärare för undervisning i slöjd ...... |
— |
— |
— |
— |
250 |
— |
250 |
— |
— |
— |
250 |
— |
1 d:o i d:o ...... |
— |
— |
— |
— |
250 |
— |
250 |
— |
— |
— |
250 |
— |
1 d:o i d:o, biträ-dande ....................................... |
— |
_ |
_ |
_ |
150 |
_ |
150 |
_ |
150 |
|||
1 lärare för undervisning i slöj d, biträ-dande ....................................... |
— |
_ |
_ |
_ |
150 |
_ |
150 |
_ |
_ |
150 |
||
Lärare för meddelande av undervis-ning åt de skeppsgossekåren i Mar-strand tillhörande skeppsgossar, |
350 |
350 |
350 |
|||||||||
18 monitörer å 5 kronor vardera i må-naden (under 8 månader) ............ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
480 |
_ |
240 |
720 |
||
För inövande av hornblåsare och trum-slagare ....................................... |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
2,350 |
_ |
2,000 |
4,350 |
||
För anskaffande och iståndsättning av |
1,334 |
666 |
2,000 |
|||||||||
Summa kronor |
1 1 |
| |
29,970 |
— |
Anmärkningar:
l:o. För rektor höjes avlöningen efter 5, 10, 15 och 20 års väl vitsordad tjänstgöring, vaije
gång med 500 kronor, varav 300 kronor utgöra lön och 200 kronor tjänstgöringspenningar.
2:o. För skollärarna höjes''lönen efter 5, 10 och 15 års väl vitsordad tjänstgöring, varje gång
med 300 kronor.
Femte huvudtiteln.
Bilaga nr 4.
229
Stat
för flottans officerskår.
Antal. |
Fast lön. |
||
1 |
Flaggman.......................................................................................... |
8,000 |
— |
3 |
l):o ............................................................................................. |
24,000 |
— |
1 |
Kommendör.......................................................................................... |
6,000 |
— |
8 |
Il: o ......................................................................................... |
48,000 |
— |
1 |
Kommendörkapten av l:a graden............................................................ |
4,500 |
— |
19 |
D:o av d:o .......................................................... |
85,500 |
— |
1 |
D:o av 2:a graden............................................................ |
4,000 |
— |
20 |
D:o av d:o ............................................................ |
80,000 |
— |
1 |
Kapten av l:a klassen........................................................................... |
3,400 |
— |
74 |
D:o av d:o ........................................................................... |
251,600 |
— |
1 |
D:o av 2:a klassen.......................................................................... |
2,400 |
— |
36 |
D:o av d:o ........................................................................... |
86,400 |
— |
1 |
Löjtnant ............................................................................................ |
1,500 |
— |
105 |
11:0 ........................................................................................... |
157,500 |
— |
1 |
Underlöjtnant eller fänrik ..............................................•''...................... |
720 |
— |
51 |
D:o d:o .................................................................... |
36,720 |
— |
324 |
Kronor Tillkommer: Årligt tillägg till fasta lönen åt innehavare av chefsbefattningen i marin-förvaltningen, chefsbefattningen i marinstaben, stationsbefälhavar-befattning eller befattningen såsom inspektör av flottans övningar |
800,240 |
|
lön, tillägget skall tilldelas den, som är i sin befattning äldst......... |
2,000 |
— |
|
Summa högst kronor |
802,240 |
— |
Anmärkningar:
l:o. Dagavlöning å 7 kronor till flaggman, 6 kronor till kommendör, 5 kronor till kommendörkapten
av l:a eller 2:a graden, 4 kronor till kapten av l:a eller 2:a klassen samt 3 kronor till löjtnant,
underlöjtnant eller fänrik eller halv dagavlöning efter vartdera av förestående belopp tillkommer i
den ordning, reglemente för marinen bestämmer.
2:o. Till officer, som icke åtnjnter fri bostad i kronans hus, utgår, i den ordning reglemente
för marinen bestämmer, inkvarteringsbidrag med ett efter år räknat belopp av:
vid Karlskrona station: vid Stockholms station:
för flaggman ................................... |
1,200 kronor |
1,500 |
kronor |
» kommendör.............................. • |
900 » |
1,200 |
» |
» kommendörkapten ......................... |
600 » |
1,000 |
» |
» kapten ........................................ |
400 » |
500 |
» |
» löjtnant, underlöjtnant och fänrik — |
300 » |
400 |
» |
3:o. Då befälhavande amirals- och stationsbefälhavareämbetena i Karlskrona innehavas av en
och samma person, åtnjuter innehavaren ett särskilt arvode av 3,000 kronor om året.
230
Femte huvudtiteln.
Bilaga nr 5.
Stat
för reservofficerare under l:a tjänstgöring och repetitions
övning
vid flottan.
Antal. |
Kronor. |
Summa. |
|||
1 |
Fänrik i reserven under l:a tjänstgöring: |
||||
lön under 12 månader å 60 kronor ... |
720 |
||||
dagavlöning å 3 kronor under 365 dagar.... |
1,095 |
_ |
|||
inkvarteringsbidrag för år ......... beklädnadsersättning för en gång _____ |
300 200 |
— |
2,315 |
||
15 |
Fänrikar i reserven under d:o ........... |
34,725 |
|||
1 |
Keservunderlöjtnant under repetitionsövning: |
||||
lön under 6 månader å 60 kronor................................. |
360 |
— |
|||
dagavlöning å 3 kronor under 6 månader........... |
540 |
||||
inkvarteringsbidrag under 6 månader å 25 kronor ... |
150 |
— |
1,050 |
||
7 |
Beservunderlöjtnanter under d:o ...... |
_ |
_ |
7,350 |
|
24 |
Kronor |
— |
— |
45,440 |
— |
Tillkommer skillnaden mellan inkvarteringsbidrag under tjänst-göring på Stockholms och på Karlskrona station, per månad |
999 |
60 |
|||
Summa högst kronor |
- |
46,439 |
60 |
Femte huvudtiteln,
231
Stat
Bilaga nr 6.
för flottans underofficerskår.
Antal. |
Fast lön. |
Bekläd nads- ersätt- ning. |
Ersätt- ning för ved och ljus. |
Summa. |
|||||
1 |
Flaggunderofficer ................................. |
900 |
200 |
130 |
_ |
1,230 |
_ |
||
234 |
D:o ................................. |
210,600 |
— |
46,800 |
— |
30,420 |
— |
287,820 |
— |
1 |
900 |
200 |
_ |
100 |
_ |
1,200 |
_ |
||
474 |
D:o ..................... |
426,600 |
— |
94,800 |
— |
47,400 |
— |
568,800 |
— |
Ökning i fasta lönen å 240 kronor till |
22,080 |
22.080 |
|||||||
! 710 |
Summa högst kronor |
661,080 |
— |
142,000 |
— |
78,050 |
— |
881,130 |
— |
Anmärkningar:
l:o. Av ovannämnda antal flaggunderofficerare och. underofficerare av 2:a graden skola minst
178, högst 349 vara maskinister.
2:o. Dagavlöning å 2 kronor 50 öre till flaggunderofficer (maskinist), 2 kronor 15 öre till flaggunderofficer
(ej maskinist) och underofficer av 2:a graden (maskinist) samt 1 krona 50 öre till underofficer
av 2:a graden (ej maskinist) eller halv dagavlöning efter vartdera av förestående belopp tillkommer i
den ordning, reglemente för marinen bestämmer.
3:o. Till underofficer, som icke åtnjuter fri bostad i kronans hus, utgår, i den ordning reglemente
för marinen bestämmer, inkvarteringsbidrag med ett efter år räknat belopp av:
vid Karlskrona |
vid Stockholms |
|
station: |
station: |
|
för flaggunderofficer......................... |
300 kronor |
|
» underofficer av 2:a graden ........ |
....... 180 » |
240 » |
4:o. Underofficers av 2:a graden löneförmåner må utgå till högst 10 kockar eller hovmästare,
korpraler, som visat framstående skicklighet i egen yrkesgren; och må vad av det härför erforderliga
medelsbelopp är odisponerat användas för att tilldela kockar och hovmästare, korpraler, avlöning i
sjömanskårens l:a lönegrad utöver antalet löner enligt stat för samma lönegrad, dock att antalet härigenom
avlönade kockar och hovmästare i sjömanskårens l:a lönegrad ej må överstiga antalet av de
för ändamålet disponibla underofficerslönerna.
232
Femte huyudtiteln,
Bilaga nr 7.
Stat
för flottans sjömanskår.
Antal. |
Kronor. |
Summa. |
|||
1 |
, , f 12 månaders månadslön å 45 kronor 1 l:a lönegraden -J l l dagavlöning å 80 öre i 365 dagar | |
832 |
— |
||
709 |
O o ö |
589,888 |
— |
||
1 |
_ , f 12 månaders månadslön å 23 kronor 1 2:a lönegraden < V l dagavlöning å 60 öre i 365 dagar J |
495 |
— |
||
1,512 |
D:o d:o |
748,440 |
— |
||
1 |
„ , (12 månaders månadslön å 15 kronor 1 3:e lönegraden < [. { dagavlöning å 50 öre i 365 dagar J |
362 |
50 |
||
1,036 |
L:o d:o |
375,550 |
— |
||
1 |
. , 1 12 månaders månadslön å 12 kronor ) 4:e lönegraden < l | dagavlöning å 30 öre i 365 dagar | |
253 |
50 |
||
939 |
ILo d:o |
238,036 |
50 |
1,953,857 |
50 |
4,200 |
|||||
Lega, räknad efter 12,50 kronor per år av anställningstiden för |
40,000 |
||||
Rekryteringskostnader å 40 kronor, därav högst 30 kronor |
_ |
32,000 |
|||
Arvode åt 137 kompanikorpraler å 5 kronor i månaden . |
— |
— |
8,220 |
_ |
|
Uppmuntringspenningar, förslagsvis .................................. |
— |
— |
31,460 |
_ |
|
Inkvarteringsbidrag, förslagsvis ......................................... |
— |
— |
240,000 |
_ |
|
Lönetillägg, förslagsvis ...................................................... |
— |
— |
100.000 |
— |
|
Summa högst kronor |
— |
-| |
2,405,537 |ö0 |
Anmärkningar:
l:o. Skulle det sålunda bestämda antalet i någon av de tre högre lönegraderna icke finnas
fulltaligt, må de löner, som i följd därav sakna innehavare, till så stor del, som erfordras, användas
till avlöning åt manskap i lägre lönegrad samt till bestridande av lega och rekryteringskostnader, om
rekryteringen skulle behöva omfatta flera än det förslagsvis upptagna antalet av 800 man.
2:o. Uppmuntringspenningar utgå under tjänstgöring i land till manskap, som tillhöra l:a, 2:a
eller 3.e uppmuntringsklassen, med respektive 15, 10 och 5 öre om dagen, enligt de för dagavlönings
åtnjutande gällande grunder.
Femte huvudtiteln,
233
3:o. Av det manskap, som erhållit vederbörligt tillstånd att bo utom kasern, äga högst 2,223
man under tjänstgöring i land och den, som är gift eller är änkling med minderårigt barn, även under
annan tjänstgöring att åtnjuta inkvarteringsbidrag till ett månatligt belopp för underofftcerskorpral vid
Karlskrona station av 15 kronor och vid Stockholms station av 20 kronor samt för övrigt manskap
vid den förra stationen av 10 kronor och vid den senare av 15 kronor.
4:o. Till den, som tillhör l:a lönegraden, utgår, om han vid sjömanskåren innehar en tjänstetid
av minst 108 månader (9 år), ett första lönetillägg av 5 kronor i månaden och, om han vid kåren
innehar en tjänstetid av minst 144 månader (l2 år), ett andra lönetillägg av 5 kronor i månaden.
Till den, som tillhör 2:a lönegraden och är underofficerskorpral eller korpral, utgår, om han vid
sjömansk&ren innehar en tjänstetid av minst 48 månader (4 år), varav minst 12 månader såsom korpral,
ett första lönetillägg av 10 kronor i månaden och, om han vid kåren innehar en tjänstetid av minst
144 månader (12 år), ett andra lönetillägg av 5 kronor i månaden.
5:o. Vid beräkning av tjänstetid vid sjömanskåren äger den, som karlskrivits från skeppsgossekåren
eller i egenskap av värnpliktig tjänstgjort vid flottan eller före anställningen varit inmönstrad
till sjöfart eller antagits i högre lönegrad än den lägsta, att tillgodoräkna sig extra tjänstetid enligt
de bestämmelser, som av Konungen meddelas.
1 saml.
Bihang till riksdagens protokoll 1916.
1 höft.
30
234
Femte huvudtiteln.
Stat
Bilaga nr 8.
å dagavlöning till officerare och underofficerare vid flottan.
Antal. |
Kronor. |
Summa. |
|||
Officerskåren. |
|||||
4 |
Flaggman dagavlöning å 7 kr. i 365 dagar...... |
10,220 |
— |
||
9 |
Kommendörer > > 6 » » 365 » |
19,710 |
— |
||
41 |
Kommendörkaptener > » 5 » > 365 » |
74,825 |
— |
||
112 |
Kaptener > > 4 > » 365 » |
163,520 |
— |
||
158 |
Löjtnanter, underlöjt- |
||||
nanter och. fänrikar > > 3 j > 365 » |
173,010 |
— |
441,285 |
||
324 |
|||||
Underofflcerskåren. |
|||||
235 |
Flaggnnderofficerare, dagavlöning å 2 kr. 15 öre i 365 dagar |
184,416 |
25 |
||
475 |
Underofficerare av 2:a graden, dagavlöning å 1 kr. 50 öre i |
||||
365 dagar ................ |
260,062 |
50 |
|||
Ökning i dagavlöning å 35 öre till förslagsvis 92 flaggunder- |
|||||
officerare (maskinister) i 365 dagar |
11,753 |
— |
|||
Ökning i dagavlöning å. 65 öre till förslagsvis 184 under- |
|||||
officerare av 2:a graden (maskinister) i 365 dagar......... |
43,654 |
— |
499,885 |
75 |
|
710 |
Summa högst kronor |
941,170 |75 |
Femte huvudtiteln.
235
Bilaga nr 9.
Stat
för mariningenj örkåren.
Antal. |
Kronor. |
Summa. |
|||
1 |
Marinöverdirektör: |
||||
fast arvode ............................................................... |
8,000 |
— |
|||
dagavlöning å 6 kronor ............................................ |
2,190 |
— |
10,190 |
— |
|
1 |
Marindirektör av l:a graden: |
||||
lön ........................................................................... |
6,000 |
— |
|||
dagavlöning ä 5 kronor ............................................. |
1,825 |
— |
7,825 |
— |
|
1 |
Marindirektör av l:a graden................................................ |
— |
— |
7,825 |
— |
1 |
Marindirektör av 2:a graden: |
||||
lön ........................................................................... |
5,000 |
— |
|||
dagavlöning å 5 kronor ............................................. |
1,825 |
— |
6 825 |
_ |
|
3 |
Marindirektörer av 2:a graden............................................. |
— |
— |
20,475 |
— |
1 |
Mariningenjör av l:a graden, l:a löneklassen: |
||||
lön ......................................................................... |
4,500 |
— |
|||
dagavlöning å 4 kronor ............................................. |
1,460 |
— |
5,960 |
_ |
|
8 |
Mariningenjörer av l:a graden, l:a löneklassen .................. |
— |
— |
47,680 |
— |
1 |
Mariningenjör av l:a graden, 2:a löneklassen: |
||||
lön ........................................................................... |
3,500 |
— |
|||
dagavlöning å 4 kronor ............................................ |
1,460 |
— |
4,960 |
— |
|
4 |
Mariningenjörer av l:a graden, 2:a löneklassen..................... |
— |
— |
19,840 |
— |
1 |
Mariningenjör av 2:a graden: |
||||
lön ........................................................................... |
3,000 |
— |
|||
dagavlöning ä 3 kronor ........................................... |
1,095 |
— |
4,095 |
||
7 |
Mariningenjörer av 2:a graden ......................................... |
— |
— |
28,665 |
— |
1 |
Extra mariningenjör: |
||||
arvode ................................................................... |
2,000 |
— |
|||
dagavlöning å 3 kronor ............................................. |
1,095 |
— |
3,095 |
_ |
|
30 |
Transport |
— |
167,435 |
— |
236
Femte huvudtiteln.
Antal. |
Kronor. |
Summa. |
|||
30 |
Transport |
_ |
__ |
167,435 |
_ |
3 |
Extra mariningenjörer ...................................................... |
— |
— |
9,285 |
— |
1 |
Stationsingenj ör: |
||||
lön .......................................................................... |
4,500 |
||||
tjänstgöringspenningar................................................ |
1,000 |
5 500 |
|||
1 |
Stationsingenjör ............................................................. |
— |
— |
5,500 |
— |
1 |
Verkstadsingenj ör: |
||||
lön ........................................................................... |
4,500 |
— |
|||
tjänstgöringspenningar............................................... |
1,000 |
_ |
5 500 |
||
1 |
Verkstadsingenjör ........................................................... |
— |
— |
5,500 |
— |
1 |
Miningenjör: |
||||
lön .......................................................................... |
4,500 |
— |
|||
tjänstgöringspenningar................................................ |
500 |
_ |
5 000 |
||
2 |
Miningenjörer .................................................................. |
— |
— |
10,000 |
— |
1 |
Torpedingenjör: |
||||
lön ......................................................................... |
4,500 |
— |
|||
tjänstgöringspenningar .............................................. |
500 |
_ |
5 000 |
||
2 |
Torpedingenjörer .............................................................. |
— |
— |
10,000 |
— |
1 |
Elektroingenj ör: |
||||
lön ...................................................... |
4,500 |
||||
tj änstgöringspenningar................................................ |
500 |
5 000 |
|||
3 |
Elektroingenjörer............................................................... |
— |
— |
15,000 |
— |
1 |
Artilleriingenj ör: |
||||
lön ........................................................................ |
4,500 |
— |
|||
tjänstgöringspenningar ........................ ................. |
500 |
_ |
5,000 |
||
1 |
Kemist: |
||||
lön ........................................................................... |
4,500 |
— |
|||
tjänstgöringspenningar............................................... |
500 |
— |
5,000 |
||
49 |
|||||
Arvode till den torpedingenjör, som förestår torpedverkstaden |
|||||
i Karlskrona............................................................. |
— |
— |
1,000 |
— |
|
Inkvarteringsbidrag, förslagsvis .......................................... |
— |
— |
14,600 |
— |
|
6 |
Mariningenjörsstipendiater, stipendier å 1,200 kronor............ |
— |
— |
6,000 |
— |
Summa högst kronor |
— |
-| |
280,320! |
— |
Femte huvudtiteln.
237
Anmärkningar:
l:o. För stations-, min-, torped-, elektro-, verkstads- och artilleriingenjör samt kemist, som åtnjuter
boställe i kronans hus, minskas fasta lönen med 400 kronor i Karlskrona och 500 kronor i Stockholm.
2:o. Till övrig personal vid mariningenjörkåren, som icke åtnjuter fri bostad i kronans hus,
utgår i den ordning, reglemente för marinen bestämmer, inkvarteringsbidrag med ett efter år rilknat
belopp av:
vid Karlskrona vid Stockholms
station: station:
för marinöverdirektör .............................. . 1,200 kronor.
» marindirektör.................. 600 kronor 1,000 n
n mariningenjör av l:a graden ............... 400 » 500 »>
.» mariningenjör av 2:a graden och extra
mariningenjör................................. 300 » 400 *
3:o. För min-, torped-, elektro- och artilleriingenjör samt kemist höjes lönen efter 5, 10, 15 och
20 års väl vitsordad tjänstgöring, varje gång med 500 kronor, och för stations- och verkstadsingenjör
efter 5, 10 och 15 års sådan tjänstgöring, varje gång med 500 kronor.
Bilaga nr 10.
.7/ar/a- o ver- J/wa/. J/o//c?z23 - varv ■_/ O/ocJp/o/rv ■ /9/S -
/öres/a
mes/- a ?2 va22c/e * av
c/e/o. • j/z/z?cr/ ///. 7/c
C>/c>e/>Ao/rz2 • J c/pe. /J///S.
• J/2 vez/yörc/eyo c/r/e 722 e 72/eA
Ä&V-rarc/e /ycptpaac/e 7^
rorooVCf/eA/V/.-
/yy3eoc//fe/y
b b
öre»/. (rr-A vos/Z/TZ) S
— 3/T3:/&/=>$A/oz. /v/zry
&>oe/eia S /Y se ///. //
5/pa/cf /: S>ooo
Femte huvudtiteln.
239
Bilaga nr 11.
Stat
för kustartilleriets personal.
Antal. |
Kronor. |
Kronor. |
Summa. | |
||||
I. Lön och dagavlöning m. m. |
|||||||
Officerare. |
|||||||
1 |
Chef för kustartilleriet: |
||||||
lön ........................................................ |
8,000 |
— |
|||||
dagavlöning å 7 kronor ........................... |
2,555 |
— |
10,555 |
_ |
|||
1 |
Överste: |
||||||
lön ......................................................... |
6,000 |
— |
|||||
dagavlöning å 6 kronor .......................... |
2,190 |
— |
8,190 |
_ |
|||
1 |
Överste ........................................................ |
— |
— |
8,190 |
— |
||
1 |
Överstelöjtnant: |
||||||
lön ......................................................... |
4,500 |
— |
|||||
dagavlöning å 5 kronor ........................... |
1,825 |
— |
6,325 |
||||
3 |
Överstelöjtnanter ............................................. |
— |
— |
18,975 |
— |
||
1 |
Major: |
||||||
lön ........................................................ |
4,000 |
— |
|||||
dagavlöning å 5 kronor ........................... |
1,825 |
— |
5,825 |
_ |
|||
7 |
Majorer ........................................................ |
— |
— |
40,775 |
— |
||
1 |
Kapten av l:a klassen: |
||||||
lön ......................................................... |
3,400 |
— |
|||||
dagavlöning å, 4 kronor ........................... |
1,460 |
— |
4,860 |
_ |
|||
27 |
Kaptener av l:a klassen.................................... |
— |
— |
131,220 |
— |
||
1 |
Kapten av 2:a klassen: |
||||||
lön ......................................................... |
2,400 |
— |
|||||
dagavlöning å 4 kronor ........................... |
1,460 |
— |
3,860 |
||||
20 |
Kaptener av 2:a klassen.................................... |
— |
— |
77,200 |
— |
||
1 |
Löjtnant: |
||||||
lön ......................................................... |
1,500 |
- |
|||||
dagavlöning å 3 kronor ........................... |
1,095 |
— |
2,595 |
— |
|||
65 |
Transport |
— |
318,570 |
— |
240
Femte huvudtiteln.
Antal |
Kronor. |
Kronor. |
Summa. |
||||
65 |
Transport |
_ |
_ |
318,570 |
|||
42 |
Löjtnanter ...................................................... |
— |
— |
108,990 |
|||
1 |
Underlöjtnant eller fänrik: |
||||||
lön ......................................................... |
720 |
— |
|||||
dagavlöning å 3 kronor ........................... |
1,095 |
— |
1,815 |
_ |
|||
22 |
Underlöjtnanter och fänrikar .......................... |
— |
— |
39,930 |
— |
469,305 |
1 |
130 |
|||||||
Reservofficerare under tjänstgöring. |
|||||||
1 |
Reservunderlöjtnant: |
||||||
lön under 6 månader å 60 kronor ............ |
360 |
— |
|||||
dagavlöning å 3 kronor under 6 månader... |
540 |
— |
900 |
||||
4 |
Reservunderlöjtnanter....................................... |
— |
— |
3,600 |
— |
||
1 |
Fänrik i reserven: |
||||||
lön under 3 månader ä 60 kronor ............ |
180 |
— |
|||||
dagavlöning å 3 kronor under 3 månader... |
270 |
— |
450 |
_ |
|||
1 |
Fänrik i reserven ......... ................................. |
— |
— |
450 |
— |
5,400 |
|
7 |
Reservofflcersaspiranter. |
||||||
1 |
Reservofficersaspirant, utbildad för mintjänst: |
||||||
dagavlöning å 3.50 kronor i 90 dagar......... |
— |
— |
315 |
_ |
|||
1 |
Reservofficersaspirant, utbildad för mintjänst ... |
— |
— |
315 |
— |
630 |
|
2 |
Underofficerare. |
||||||
1 |
Underofficer av l:a graden: |
||||||
lön ........................................................ |
1,200 |
— |
|||||
dagavlöning å 2.60 kronor ........................ |
912 |
50 |
|||||
ersättning för ljus och ved........................ |
130 |
— |
2,242 |
50 |
|||
65 |
Underofficerare av l:a graden........................... |
— |
— |
145,762 |
50 |
||
1 |
Underofficer av 2:a graden: |
||||||
lön ........................................................ |
1,100 |
— |
|||||
dagavlöning å 2.12 kronor ....................... |
773 |
80 |
|||||
ersättning för ljus och ved....................... |
100 |
— |
1.973 |
80 |
|||
132 |
Underofficerare av 2:a graden........................... |
— |
— |
260,541 |
60 |
410,520 |
40 |
199 |
Transport |
— |
— |
— |
— |
885,855 |
40 |
Femte huvudtiteln.
241
Antal. |
Kronor. |
Kronor. |
Summa. |
||||
Transport |
_ |
_ |
_ |
_ |
885,855 |
40 |
|
Manskap. |
|||||||
1 |
l:a lönegraden: |
||||||
lön ......................................................... |
540 |
— |
|||||
dagavlöning å, 80 öre .............................. |
292 |
— |
832 |
||||
231 |
l:a lönegraden ............................................... |
— |
— |
192,192 |
— |
||
1 |
2:a lönegraden: |
||||||
lön ....................................................... |
276 |
— |
|||||
dagavlöning a 60 öre .............................. |
219 |
— |
495 |
_ |
|||
336 |
2:a lönegraden .............................................. |
— |
— |
166,320 |
— |
||
1 |
3:e lönegraden: |
||||||
lön ......................................................... |
180 |
— |
|||||
dagavlöning å, 50 öre .............................. |
182 |
50 |
362 |
50 |
|||
424 |
3:e lönegraden ................................................ |
— |
— |
153,700 |
— |
||
1 |
4:e lönegraden: |
||||||
lön ......................................................... |
144 |
— |
|||||
dagavlöning å 30 öre .............................. |
109 |
50 |
253 |
50 |
|||
290 |
4:e lönegraden ................................................ |
— |
— |
73,515 |
— |
587,670 |
|
1,285 |
II. Arvoden. |
||||||
1 |
Regementspastor ............................................. |
— |
— |
1,000 |
— |
||
1 |
Fästningspredikant .......................................... |
— |
— |
120 |
— |
1,120 |
_ |
2 |
III. Rekryteringskostnader. |
||||||
Lega, räknad efter 12 kronor 50 öre per år, samt |
21,000 |
21,000 |
|||||
IV. Inkvarteringsbidrag. |
|||||||
Inkvarteringsbidrag för officerare och underoffi-cerare, förslagsvis .................................... |
_ |
_ |
39,745 |
_ |
|||
Inkvarteringsbidrag för underofficerskorpraler, |
— |
— |
27,300 |
— |
67,045 |
||
Transport |
— |
— |
— |
— |
1,562,690 |
40 |
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 höft. 31
242
Femte huvudtiteln.
Antal. |
Kronor. |
Kronor. |
Summa. |
||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
1,562,690 |
40 |
|
V. Lönetillägg och uppmuntrings-penningar. |
|||||||
Lönetillägg, förslagsvis .................................... Uppmuntringspenningar, förslagsvis .................. |
— |
— |
19.000 16.000 |
— |
35,000 |
||
VI. Beklädnadshjälp till reservofficers-aspiranter och fänrikar i reserven. |
|||||||
29 |
Reservofficersaspiranter, beklädnadshjälp å 300 |
8,700 |
|||||
26 |
Fänrikar i reserven, beklädnadshjälp å 200 kronor |
— |
— |
5.200 |
— |
13,900 |
_ |
Summa högst kronor |
— |
— |
— |
1,611,590 |
40 |
Anmärkningar:
l:o. Officer, jämväl reservofficer under tjänstgöring, och underofficer, som icke åtnjuta fri bostad
i kronans hus, uppbära inkvarteringsbidrag med ett efter år räknat belopp av:
i kustfästning
kronor
generalsperson.......................................... —
överste ................................................... 900
överstelöjtnant eller major ........................ 600
kapten .................................................. 400
subalternofficer ....................................... 300
underofficer av l:a graden ........................ 240
underofficer av 2:a graden ....................... 180
Officer eller underofficer, som är gift eller är änkling med hemmavarande barn, uppbär, om på
grund av förhållandena å förläggningsorten endast sådan bostad i kronans hus finnes att tilldela honom,
att han därstädes icke kan ordna eget hushåll, ävenledes inkvarteringsbidrag till ovan angivna belopp.
2:o. Officer eller underofficer med vederlike, som är kommenderad till ordinarie tjänstgöring vid
Notviken, åtnjuter provisoriskt avlöningstillägg, beräknat efter 200 kronor per år, vilket utgår enligt
samma grunder, som i reglemente för marinen finnas angivna för åtnjutande och utbetalande av arvode.
3:o. Underofficerakorpral med en tjänstetid vid kustartilleriet av minst 72 månader (6 år), som
är gift eller är änkling med minderårigt barn och som erhållit vederbörligt tillstånd att bo utom
kasern, åtnjuter inkvarteringsbidrag till ett månatligt belopp av 15 kronor i kustfästning och 20 kronor
i Stockholm eller Göteborg.
4:o. Skulle det här ovan bestämda antalet manskap i någon av de tre högre lönegraderna icke
finnas fulltaligt, må de löner, som till följd därav sakna innehavare, till så stor del, som erfordras,
användas till avlöning åt manskap i lägre lönegrad samt till bestridande av lega och rekryteringskostnader,
om det under III här ovan förslagsvis beräknade belopp därtill visar sig otillräckligt.
i Stockholm
eller Göteborg,
kronor.
1,500
1,200
1,000
500
400
300
240
Femte huvudtiteln.
243
5:o. Uppmuntringspenningar utgå under tjänstgöring i land till manskap, som tillhör l:a, 2:a
eller 8:e uppmuntringsklassen, med respektive 15, 10 och 5 öre om dagen enligt de lör dagavlönmgs
åtnjutande gällande grunder. ......
6:o. Till den, som tillhör l:a lönegraden, utgår, om han vid kustartilleriet innehar en tjänstetid
av minst 108 månader (9 år), ett första lönetillägg av 5 kronor i månaden och, om han vid kustartilleriet
innehar en tjänstetid av minst 144 månader (12 år), ett andra lönetillägg av 5 kronor i månaden.
Till den, som tillhör 2:a lönegraden och är underofflcerskorpral eller korpral, utgår,^ om han vid
kustartilleriet innehar en tjänstetid av minst 48 månader (4 år), varav minst 12 månader såsom korpral,
ett första lönetillägg av 10 kronor i månaden och, om han vid kustartilleriet innehar en tjänstetid av
minst 144 månader (12 år), ett andra lönetillägg av 5 kronor i månaden.
7:o. Vid beräkning av tjänstetid vid kustartilleriet äger den, som i egenskap av värnpliktig
tjänstgjort vid detta vapen eller antagits i högre lönegrad än den lägsta, att tillgodoräkna sig extra
tjänstetid enligt de bestämmelser, som av Konungen meddelas.
244
Femte huvudtiteln.
Bilaga nr 12.
Stat
för reservstat för marinen.
A. Flottan.
1 kommendörkapten av l:a graden ......................
4 kaptener i högsta löneklassen å 2,100 kr...........
2 underofficerare i högre löneklassen å 1,000 kr. .
Dagavlöning, förslagsvis:
1 kommendörkapten i 45 dagar å 5 kr. per dag....
4 kaptener i 20 dagar å 4 kr. per dag
2 underofficerare i 20 dagar å 2: 50 kr. per dag. ..
B. Kustartilleriet.
1 kapten i högsta löneklassen ............................
1 kapten i mellersta löneklassen .........................
1 underofficer i högre löneklassen.........................
1 underofficer i lägre löneklassen....................
3,500:
8,400:
2,000:
225
320
100
2,100
1,650
1,000
800
Dagavlöning, förslagsvis:
1 kapten i högsta löneklassen i 17 dagar å 4 kr. per dag... 68:
1 kapten i mellersta löneklassen i 25 dagar å 4 kr. per dag 100:
1 underofficer i högre löneklassen i 17 dagar å 2: 50 kr.
per dag ............................................................... 42: 50
1 underofficer i lägre löneklassen i 25 dagar å 2: 50 kr
Per dag............................................................... 62: 50
Summa högst kronor
Kronor.
13,900
645
Summa.
14,545
5,550
273
5,823
20,368
Femte huvudtiteln.
245
Bilaga nr 13.
Avlöningsstat för fyrpersonalen.
Bestämt anslag. |
Lön. |
Tj änst-görings-penningar. |
Beklädnads- bidrag. |
Summa. |
Efter resp. 3, 6 och 9 år |
|||||
1 fyrmästare å ång- eller mo-torfyrskepp ..................... |
1,200 |
— |
800 |
— |
100 |
— |
2,100 |
— |
||
11 eko å d:o |
13,200 |
— |
8,800 |
— |
1,100 |
— |
23,100 |
— |
||
1 fyrmästare å större fast fyr |
1,200 |
— |
700 |
— |
100 |
- |
2,000 |
— |
||
15 do å do 1 do eller reservfyr- mästare å fyrskepp ......... |
18,000 1,100 |
10,500 700 |
1,500 100 |
30,000 1,900 |
150 |
— |
||||
6 do do |
6,600 |
— |
4,200 |
— |
600 |
— |
11,400 |
— |
||
1 fyrmästare å mindre fast fyr |
1,100 |
— |
600 |
— |
100 |
- |
1,800 |
— |
||
54 d:o å d:o |
59,400 |
— |
32,400 |
— |
5,400 |
— |
97,200 |
— |
||
1 fyryaktare och befälhavare |
900 |
550 |
100 |
1,550 |
||||||
3 d:o å d:o |
2,700 |
— |
1,650 |
— |
300 |
— |
4,650 |
— |
||
1 uppbördsfyrvaktare å fast fyr................................. |
850 |
_ |
500 |
— |
100 |
— |
1,450 |
— |
||
14 d:o ä d:o |
11,900 |
— |
7,000 |
— |
1,400 |
— |
20,300 |
— |
100 |
— |
1 fyrvaktare....................... |
750 |
— |
450 |
— |
100 |
— |
1,300 |
— |
||
98 d:o ....................... |
73,500 |
— |
44,100 |
— |
9,800 |
- |
127,400 |
— |
||
1 fyrbiträde....................... |
700 |
— |
400 |
— |
100 |
— |
1,200 |
— |
||
94 d:o ....................... |
65,800 |
— |
37,600 |
— |
9,400 |
— |
112,800 |
— |
||
Provianteringsbidrag samt sär-skilda arvoden och ersätt-ningar ........................... |
6,000 |
|||||||||
446,150 |
— |
|||||||||
Förslagsanslag. |
||||||||||
Ålderstillägg ................. |
55,000: |
— |
||||||||
Hyresbidrag......................... |
21,600: |
— |
||||||||
Dagavlöning under vintertjänstgöring å fyrskepp..... |
15,500: |
— |
||||||||
Arvoden till å fyrskepp anställda personer, som tjänst-göra som styrmän eller maskinister....................... |
3,400 |
— |
||||||||
Ersättning för mistsignalering............. |
5,300 |
— |
Transport kronor 100,800:
446,150 I—I
246
Femte huvudtiteln.
Summa, j |
||||
Transport kronor |
100,800 |
446,150 |
||
Arvoden till personal vid mindre fyrar ......................................... |
39,000 |
— |
||
Proviant eller spisningspenningar till personalen å, fyrskepp............ |
47,500 |
— |
||
Arvoden till extra biträden vid såväl fasta fyrar som å fyrskepp |
46,700 |
— |
||
Vikariatsersättning ................................................................... |
15,600 |
— |
||
Kostnader för ved och lyse in natura .......................................... |
25,000 |
— |
274,600 |
— |
Summa kronor |
720,750 |
— |
Anm. 1. Vid fast fyr anställda fyrmästare, uppbördsfyrvaktare, fyrraktare och fyrbiträden erhålla,
där så ske kan, fri bostad jämte ved och lyse. Där bostad undantagsvis icke kan beredas personal
vid fast fyr, utgår, jämte ved och lyse in natura, hyresersättning enligt lotsstyrelsens bestämmande.
Till personalen å fyrskepp utgår hyresbidrag med 300 kronor till fyrmästare eller reservfyrmästare,
250 kronor till fyrvaktare och befälhavare eller reservfyrvaktare samt 200 kronor till fyrvaktare
och fyrbiträde.
Anm. 2. Då ordinarie befattning å fyrstaten varder ledig, vilken av lotsstyrelsen anses bara
förändras till befattning med lägre avlöning eller indragas, skall anmälan därom av lotsstyrelsen göras
hos Kungl. Maj:t, som äger ej mindre besluta, att befattningen skall tillsvidare icke återbesättas, än
även, därest befattning prövas böra på angivet sätt förändras, av den för befattningen i stat uppförda
avlöning disponera så mycket, som, intilldess förändring i staten kan varda genomförd, erfordras till
avlöning åt den, som förordnas att bestrida de med befattningen förenade göromål.
Anm. 3. Pension sunderlaget utgör för fyrmästare och reservfyrmästare 1,300 kronor, för fyrvaktare
och befälhavare, reservfyrvaktare ävensom uppbördsfyrvaktare 1,100 kronor, för annan fyrvaktare
1,000 kronor samt för fyrbiträde 900 kronor.
Femte huvudtiteln.
247
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Ordinarie |
Extra |
Std. |
||
I. Marinen. |
anslag. |
anslag. |
||
Kronor. |
Kronor. |
|||
A. Departementet. |
2. |
|||
1. |
Departementschefen................... |
17,000: — |
— |
|
2. |
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli och kom- |
41,700: - |
2. |
|
mandoexpeditionen................. |
||||
3. |
Extra föredragande inom departementets avdelning av Kungl. |
— |
7,000: - |
5. |
4. |
Provisorisk lönereglering för departementets avdelning av |
— |
4,115: — |
5. |
1.
2.
3.
4.
B. Marinforvaltningen och marinstaben.
Marinförvaltningen...............
Förstärkning av anslaget till marinförvaltningen
Marinstaben..................
Anställande av ett extra biträde i marinstaben .
134,000: —
• 3,000: —
_ 6.
18,950: — 14-
_ 18.
3,000: — 18
C. Undervisningsverken.
1. Sjökrigshögskolan....................
2. Sjökrigsskolan......................
3. Skeppsgosseskolan....................
4. Marinintendentskolan...................
27,225: — |
— |
21. |
45,497: — |
— |
21. |
29,970: — |
— |
23. |
9,100: — |
— |
26. |
D. Flottan.
Avlöning, ersättningar m. m.
1. Avlöning för flottans kärer och stater..........
2. Personligt lönetillägg åt marindirektören av l:a graden i
flottan C. E. Richson ................
3. Personligt lönetillägg åt bataljonspredikanterna vid flottans
station i Karlskrona E. A. W. Holmberg och E. A Collén
27.
2,365: — 54.
1,200: - 54.
248
Femte huvudtiteln.
Ordinarie
anslag.
Kronor.
Extra
anslag.
Kronor.
Sid.
4. Extra lönetillägg åt vissa statens tjänstemän och betjänte -
5. Ersättning för rustning och rotering........... 5,000'' _
500: — 55.
55.
Intendenturen.
6. Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna...... 524,451:
7. Beklädnad åt sjöbeväringen............... .
8. Värnpliktigs förmåner för sjökadetter m. fl........ .
9. Naturaunderhåll åt personal vid flottan......... 2,092,236:
- 56.
70,000: — 59.
-- 61.
-- 63.
Nybyggnad och underhåll.
10. Flottans nybyggnad och underhåll............ 3,042,300: _
11. Krigsfartygsmateriel................. . ''
12. Anskaffning av flygbåtsmateriel............. ..
13. Periskop i reserv för undervattensbåtar......... .
14. Moderna arbetsmaskiner för flottans varv i Karlskrona . . _
15. Transportmedel för flottans varv i Karlskrona...... .
16. Utvidgning och modernisering av flottans varv i Karlskrona __
17. Beklädnadsverkstäder och beklädnadsförråd m. m. vid Karls
krona
station.................. ■ _
18. Transportmedel för flottans va*'' i Stockholm...... .
19 Tillbyggnader till vissa verkstäder vid flottans varv i
Stockholm m. m............... .
20. Örlogsdepå i Göteborg.............. ..
21. Uppförande av ammunitionsförrådshus.......... .
22. Tankpråmar för oljetransport.............. .
— |
66. |
6,400,000 |
— 71. |
135,000 |
— 73. |
96,000 |
— 75. |
75,000 |
— 76. |
38,000 |
— 77. |
250,000 |
— 79. |
100,270 |
— 81. |
75,000 |
— 94. |
85,900 |
— 98. |
120,000 |
— 114. |
75,000 |
— 116. |
110,000 |
— 117. |
Övningar.
23. Flottans krigsberedskap och övningar
24. Sjöbeväringens avlöning och beklädnad m. m.
Artilleribehov.
25. Skjutförsök och inskjutning av kanoner
26. Nya kämrör för kanoner vid flottan........
27. Tubkanonmekanismer.........
28. 9 mm. pistoler m. m...........
29. Kanoner och kulsprutor i reserv.........
3,550,000: — - 121.
914,789: - - 123.
- 40,000: — 125.
- 60,000: — 126.
- 25,500: — 128.
- 30,000: — 128.
- 95,000: — 130.
Femte huvudtiteln.
249
Ordinarie |
Extra |
Sid. |
||
anslag. |
anslag. |
|||
Kronor. |
Kronor. |
|||
30. |
Förbättring av projektilutredningen för vissa pansarbåtar . |
— |
200,000: |
— 132. |
31. |
Anskaffning av en lyftkran för Karlskrona varvs skjutbana . |
— |
32,000: |
— 134. |
Torped- och gnistsignalväsendet |
m. m. |
|||
32. |
Anskaffning av torpeder och torpedmateriel....... |
— |
152,000 |
— 135 |
33. |
Anskaffning av varmluftsapparater för torpeder..... |
— |
110,000 |
— 136. |
34. |
Anskaffning av torpedsikten m. m............. |
— |
32,400 |
— 137. |
35. |
Anskaffning av nätsaxar till torpeder.......... |
— |
50,000 |
— 138. |
36. |
Försök med torped-, gnist- och flygmateriel....... |
— |
35,000 |
— 139. |
37. |
Nya luftkompressionspumpar till vissa pansarbåtar .... |
— |
36,000 |
— 141. |
Minväsendet. |
||||
38. |
Anskaffning av minmateriel............... |
— |
167,100 |
— 142. |
39. |
Anskaffning av kontraminmateriel............ |
— |
54,500 |
— 145. |
40. |
Uppförande av ett minförrådshus............ |
— |
33,000 |
— 145. |
41. |
Utvidgning av minverkstaden å flottans varv i Stockholm . |
— |
— |
146. |
E. Kustartilleriet. |
||||
Avlöning. |
||||
1. |
Avlöning för kustartilleriets personal .......... |
1,547,127: — |
— |
148. |
2. |
Personligt lönetillägg till sergeanten över stat vid kust- |
580 |
— 152. |
|
artilleriet A. G. Sjöqvist.............. |
||||
Intendenturen.. |
||||
3. |
Beklädnad åt kustartilleriets manskap.......... |
142,400: — |
—— |
153. |
4. |
Naturaunderhåll åt personal vid kustartilleriet....... |
581,700: — |
— |
153. |
Nybyggnad och underhåll. |
||||
5. |
Underhåll av kustartilleriets byggnader och materiel . . . |
527,300: — |
— |
154. |
6. |
Förläggningsinventarier för Västra Hästholmsfort .... |
— |
6,200 |
— 164. |
7. |
Förplägnadsanstalt i Vaxholms fästning......... |
— |
286,757 |
— 165. |
8. |
Anskaffning av en motorpråm för Karlskrona fästning . . |
— |
45,000 |
— 166. |
9. |
Förändring av torpedbatteriet vid Oxdjupet....... |
— |
17,600 |
— 170. |
Övningar. |
||||
10. |
Kustartilleriets krigsberedskap och övningar....... |
472,800: — |
— |
171. |
11. |
Kustartilleribeväringens avlöning och beklädnad m. m. . . |
430,000: — |
— |
172. |
12. |
Krigsövningar vid kustfästningarna........... |
15,000: — |
— |
172. |
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 höft.
32
250
Femte huvudtiteln.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
1.
2.
3.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
Artilleribehov.
Nya kärnrör för kanoner vid kustbefästningama.....
Eldledningsanordningar vid nuvarande kustbefästningar .
Skyddsanordningar för kustartilleriets kanonbetjäningar
Minväsendet.
Permanenta mineringar vid kustbefästningarna .....
Reservspeglar till strålkastare..............
Utrustningsmateriel för utposter vid kustbefästningama . .
F. Flottan och kustartilleriet.
Reservstat för marinen.................
Viss artillerimateriel för flottan och kustartilleriet ....
Försök med minmateriel............
G. Diverse.
Alderstillägg......................
Ersättning åt officerare, ingenjörer och intendenter under
anställning eller kommendering utrikes........
Resestipendium åt läkare vid marinläkarkåren......
Rese- och traktamentspenningar.............
Flyttningshjälp...............•......
Sjukvård för marinen..................
Uppvärmning, belysning, renhållning samt tvätt- och badinrättningar
.....................
Arvoden åt vid skeppsgossekåren i Marstrand anställda
personer samt medikamenter, bad m. m........
Skrivmaterialier och expenser m. m............
Utgivande av läroböcker, beskrivningar, reglementen och
instruktioner m. m..................
Tryckningskostnader..................
Diverse behov...................
Extra utgifter...................
Hyresutgifter...................
Ersättning för förskott..............
Ordinarie anslag. |
Extra anslag. |
Sid. |
Kronor. |
Kronor. |
|
— |
31,300: — |
172. |
— |
90,350: — |
173. |
26,835: — |
173. |
|
120,000: — |
175. |
|
— |
20,000: - |
176. |
56,500: — |
176. |
|
20,368: — |
177. |
|
— |
94,500: — |
179. |
30,000: — |
181. |
|
42,000: — |
_ |
182. |
15,000: — |
_ |
182 |
2,000: — |
— |
182. |
55,500: — |
— |
182. |
11,000: - |
— |
182. |
140,960: — |
— |
183. |
350,000: — |
— |
183. |
— |
10,798: — |
184. |
140,000: — |
— |
185. |
25,000: — |
— |
186. |
25,048: — |
— |
186. |
22,254: — |
— |
186. |
75,000: — |
— |
186. |
— |
55,800: — |
187. |
— |
148,405: — |
190. |
Summa för marinen kronor 21,020,381: —
9,860,425: —
Femte huvudtiteln.
Ordinarie
anslag.
Kronor.
Extra
anslag.
Kronor.
251
Std.
II. Handeln.
Sjökarteverket.
1. Avlöningar och underhåll m. m.............. 101,800: —
193.
Lots- och fyrväsendet.
2. Lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstaltema . . 3,649,774: — - 204.
3. Säkerhetsanstalterna för sjöfarten............ . 460,000: — 212.
Undervisningsanstalter för sjöfart samt nautiskmeteorologiska
byrån.
4. |
Undervisningsanstalter för sjöfart............ |
186,420: - |
— |
220. |
5. |
Nautisk-meteorologiska hyrån.............. |
26,100: — |
— |
220. |
6. |
Förstärkning av arbetskrafterna vid nautisk-meteorologiska |
— |
3,500: - |
220. |
7. |
Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna för |
13,000: — |
221. |
|
Summa för handeln kronor |
3,977,094: — |
463,500: - |
||
Summa summarum kronor |
24,997,475: - |
10,323,925: — |
Sjätte huvudtiteln.
1
Sjätte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14
januari 1916.
N ärvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenbeeg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
l:o.
Departementschefen, statsrådet von Sydow anmälde de frågor, som
tillhöra regleringen av riksstatens sjätte huvudtitel för år 1917, samt
anförde därvid följande.
Innan jag går att yttra mig rörande de särskilda anslag, som
synas böra under sjätte huvudtiteln äskas av 1916 års riksdag, ber jag
få framhålla, hurusom det jämväl innevarande år på grund av de
rådande förhållandena befunnits oundvikligt att även på de områden,
om vilka här är fråga, såvitt möjligt begränsa anslagsbehoven. Såsom
chefen för finansdepartementet förut i dag anfört, hava ock vederbörande
myndigheter i sådant syfte anmodats att vid avgivande av
förslag beträffande anslag att äskas av 1916 års riksdag iakttaga all
den sparsamhet, som lämpligen läte sig göra. Detta oaktat har det
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 käft. 1
2
Sjätte huvudtiteln.
icke kunnat undvikas, att huvudtitelns slutsumma i händelse av bifall
till de förslag, jag förelägger Kungl. Maj:t, skulle komma att förete en
ökning av ej mindre än 3,285,800 kronor. Härvid är emellertid att märka,
hurusom den största delen av denna ökning, eller ej mindre än 1,823,950
kronor, skulle belöpa sig på anslagen för sociala verk och inrättningar
— detta beroende huvudsakligen dels på den omständigheten, att en
del av dessa anslag äro av beskaffenhet, att en automatisk ökning därav
år efter år måste äga rum, dels ock därpå, att i sistnämnda belopp
inräknats ökat anslag till riksförsäkringsanstalten med 455,130 kronor
för genomförande av den ifrågasatta nya försäkringen för olycksfall i
arbete. Vidare har jag för avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att till täckande
av kostnader för understödjande åt arbetslösa upptaga ett belopp
av 425,000 kronor ävensom att höja vissa ordinarie förslagsanslag med
tillhopa 845,000 kronor. Frånsett nu angivna särskilda ändamål, skulle
huvudtitelns slutsumma sålunda komma att förete en ökning av endast
191,850 kronor.
Jag övergår nu att anmäla de särskilda frågor, som tillhöra regleringen
av utgifterna under sjätte huvudtiteln för år 1917, och upptager
jag desamma till behandling i den ordning, vari de förekomma i
riksstaten. Jag kommer därjämte att å behöriga ställen även angiva
de ordinarie anslag, beträffande vilka jag icke har någon ändring att
föreslå.
A. Departementet.
1. Statsministern, lönefyllnad, oförändrat ordinarie
anslag, förslagsanslag, högst ................................... kronor 6,500: —
2. Statsråden utan departement, tre å 15,000
kronor, oförändrat ordinarie anslag.................................. » 45,000: —
3. Departementschefen, oförändrat ordinarie anslag.
........................................................................................... » 17,000: —
4. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts
kansli, oförändrat ordinarie anslag .................................... j> 93,300: —
5. Handsekreterare åt statsministern.
[!•]
Handsekreterare
åt statsministern.
(Extraanslag.)
Till avlönande av en handsekreterare åt statsministern har riksdagen
på extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av 3,000 kronor.
Då enahanda anslag synes böra utgå jämväl för år 1917, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
Sjätte huvudtiteln.
3
att på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av [l.J
3,000 kronor att av Kungl. Maj:t ställas till statsministerns
förfogande för avlönande av en handsekreterare.
6. Provisorisk lönereglering för departementet.
Till provisorisk lönereglering för befattningshavare i civildeparte- [2.] ,
mentet har riksdagen på extra stat för år 1916 anvisat ett belopp av p>oviton$k
13,785 kronor, därav högst 325 kronor må användas till höjning av ^fdepartevikariatsersättning
under semester. mentet.
I enlighet med vad chefen för justitiedepartementet till statsråds- (Extraanslag.)
protokollet över justitieärenden förut denna dag anfört torde medel
enligt av honom angivna grunder även för år 1917 böra för ifrågavarande
ändamål begäras.
I avseende å beloppet föreligger, vad civildepartementet angår,
ingen anledning till jämkning.
För åtnjutande av det provisoriska avlöningstillägget torde i övrigt
böra stadgas de villkor, chefen för justitiedepartementet i sitt anförande
föreslagit, och tillika för iakttagande vid utbetalningen av avlöningstilläggen
meddelas de av honom ifrågasatta föreskrifterna.
Vad beträffar frågan om avdrag för registratorns sportelinkomst
kan, efter de upplysningar jag inhämtat, årliga medeltalet av denna
sportelinkomst fortfarande, såsom fallet varit under de närmast förflutna
åren, beräknas till omkring 700 kronor. Då riksdagen bestämt, att
avlöningstillägg för registrator skall minskas med det belopp, varmed
hans inkomst av sportler må överstiga 500 kronor, torde registratorn
i civildepartementet i likhet med föregående år även för år 1917 höra
vidkännas avdrag å sitt provisoriska avlöningstillägg med 200 kronor.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till provisorisk lönereglering för befattningshavare
i civildepartementet, i enlighet med de av chefen för
justitiedepartementet tillstyrkta grunder och förordade
villkor, på extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag
av 13,785 kronor, därav högst 325 kronor må
användas till höjning av vikariatsersättning under
semester.
4
Sjätte huvudtiteln.
[3.]
En extra föredragande
inom departementet.
(Extra anslag.)
[4-]
En andre
särskild
föredragande
inom departementet.
(Extra anslag.
[5.]
En tredje
särskild
föredragande
inom departementet.
(Extra anslag.)
7. Extra föredragande inom departementet.
Till avlönande av en extra föredragande inom civildepartementet
har riksdagen på extra stat för år 1916 anvisat ett belopp av 7,000
kronor, därav 2,500 kronor skulle anses såsom tjänstgöringspenningar.
Då behov av ifrågavarande extra föredragande fortfarande föreligger,
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till avlönande av en extra föredragande inom
civildepartementet på extra stat för år 1917 anvisa ett
belopp av 7,000 kronor, därav 2,500 kronor skola
anses utgöra tjänstgöringspenningar.
8. Eu andre särskild föredragande inom departementet.
Till avlönande av en andre särskild föredragande inom civildepartementet
har riksdagen på extra stat för år 1916 anvisat ett belopp av
4,000 kronor.
Sådan särskild föredragande erfordras jämväl för år 1917, och får
jag därför hemställa,’att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till avlönande av en andre särskild föredragande
inom civildepartementet på extra stat för år 1917 anvisa
ett belopp av 4,000 kronor.
9. En tredje särskild föredragande inom departementet.
Till avlönande av en tredje särskild föredragande inom civildepartementet
har riksdagen på extra stat för år 1916 anvisat ett belopp av
3,000 kronor.
Behovet av ifrågavarande föredragande kvarstår alltjämt oförändrat.
Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till avlönande av en tredje särskild föredragande
inom civildepartementet på extra stat för år 1917
anvisa ett belopp av 3,000 kronor.
Sjätto huvudtiteln.
5
10. Biträdande föredragande inom departementet.
Vid anmälan av de frågor, som tillhörde regleringen av riksstatens [6.]
sjätte huvudtitel för år 1914, anförde dåvarande departementschefen Biträdande^
beträffande anslagskraven för civildepartementets avdelning av Kungl. (ZTdepZil
Maj:ts kansli, bland annat, att av de ärenden, som handlades å andra mentet.
byrån inom departementet, ärendena angående stadsplaner samt bygg- (Extra anslag.)
nadsärendena under de sista aren visat eu stark stegring. . Han ansåg
det därför vara nödvändigt att erhålla ett särskilt anslag till en biträdande
föredragande å byrån, enär det eljest vore att befara, att dessa
viktiga ärenden ej alltid kunde komma i åtnjutande av den skyndsamma
behandling, som deras beskaffenhet krävde.
Med bifall till Kungl. Majits i enlighet därmed avlåtna proposition
anvisade riksdagen för avlönande av en biträdande föredragande inom
civildepartementet på extra stat för år 1914 ett belopp av 3,000 kronor,
och har sedermera enahanda belopp anvisats för åren 1915 och 1916.
Då behovet av sådan biträdande föredragande otvivelaktigt kommer
att kvarstå även under år 1917, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till avlönande av en biträdande föredragande
inom civildepartementet på extra stat för år 1917 anvisa
ett belopp av 3,000 kronor.
11. Förhöjning av amanuensarvoden m. in.
Under anslagstiteln civildepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts [7.]
kansli är till departementschefens förfogande för amanuenser, vikariats- Förhöjning
ersättning, renskrivning in. m. i riksstaten uppiort ett anslag, som 1 arvoden m. m.
den av riksdagen år 1878 lör departementet fastställda stat bestämdes (Extraanslag.)
till 15,000 kronor. Ifrågavarande anslag har därefter höjts år 1894
till 17,000 kronor, år 1903 till 22,000 kronor och år 1906 till 30,100 kronor.
Sedermera har riksdagen till förhöjning av de inom civildepartementets
avdelning av Kungl. Majits kansli anställda amanuensernas
arvoden m. m. på extra stat anvisat för vart och ett av åren 1909 —
1912 15,900 kronor och för vart och ett av åren 1913—1916 24,000 kronor.
Under åren 1913—1915, då båda ifrågavarande anslag utgått med
sitt nuvarande belopp, tillhopa 54,100 kronor, hava utgifter av natui
att skola av anslagen bestridas varit fördelade på de särskilda med anslagen
avsedda ändamålen på sätt i följande tablå, i avrundade tal,
angives. I tablån upptagas för jämförelses skull även siffrorna för år 1912.
6
Sjätte huvudtiteln.
Å r. |
Amanuens- arvoden. Kronor. |
Gratifika-tioner åt Kronor. |
Vikariatser- sättningar. Kronor. |
Kvinnliga bi-träden och ren-skrivning. Kronor. |
Extra vakt-mästare. Kronor. |
Summa. Kronor. |
1912 ............ |
20,898 |
8,200 |
5,971 |
11,127 |
5,802 |
r- 51,998 |
1913 ............ |
21,376 |
9,150 |
5,665 |
15,531 (därav 4,764 för renskrivning) |
5,960 |
57,682 |
1914 ......... |
24,425 |
9,250 |
6,266 |
15,064 (därav 3,665 för |
7,093 |
62,098 |
1915 ............ |
25,107 |
8,605 |
6,887 |
18,326 (därav 3,776 för |
8,292 |
67,217 |
Utgifterna ifraga hava, såsom av tablån synes, icke kunnat hållas
inom ramen av anslagen, utan under åren 1913—1915 överstigit den
sammanlagda anslagssumman med i runda summor respektive 3,600
kronor, 8,000 kronor och 13,000 kronor.
Till täckande av sålunda uppkomna brister hava medel av Kungl.
Maj:t anvisats från sjätte huvudtitelns anslag till extra utgifter eller
sjätte huvudtitelns allmänna besparingar.
Tablån utvisar, att särskilt utgifterna under rubrikerna amanuensarvoden
samt kvinnliga biträden och renskrivning avsevärt stigit.
Detta förhållande är beträffande utgifterna för amanuensarvoden
huvudsakligen beroende på dels att arvodena höjts åt de fast anställda
amanuenser, som avsevärt lång tid tillhört departementet eller ägna så
gott som hela sitt arbete åt denna tjänst, dels även att de fast avlönade
amanuensernas antal måst ökas på grund av den departementet påvilande
ständigt växande arbetsbördan.
Inom departementet äro för närvarande fast anställda 13 amanuenser.
Tva av dessa tjänstgöra såsom särskilda föredragande för vissa
mål hos regeringsrätten, men uppbära såsom sådana, förutom av riksdagen
anvisad särskild gottgörelse, ett amanuensarvode av 2,000 kronor
vardera. Övriga fasta amanuensers arvoden uppgå till följande belopp,
nämligen för en 3,000 kronor, för två 2,500 kronor, för två 2,000
kronor, för en 1,500 kronor, för en 1,300 kronor, för tre 1,200 kronor
och för en 900 kronor.
Utom dessa amanuenser finnas för närvarande inom departementet
anställda 12 amanuenser, som hava alls ingen fast inkomst från departementet,
utan äro hänvisade till de gratifikationer, som tilldelas dem,
jämte tilläventyrs någon vikariatsersättning.
Sjätte huvudtiteln.
De gratifikationer, som under år 1915 utbetalts till de icke fasta
amanuenser, som under hela året tjänstgjort inom departementet, växlade
från 600 kronor till 950 kronor. Medeltalet var 760 kronor, vilket belopp
måste anses vara eu låg ersättning för det under året utförda arbetet.
Orsakerna till stegringen av kostnaderna för kvinnliga biträden och
renskrivning äro väsentligen att söka i att den allmänna ökningen av
departementets arbetsbörda medfört ett högst betydligt ökat behov av
kvinnliga skrivbiträden och att biträdenas avlöningsförmåner reglerats
enligt de grunder, som fastställts för kvinnliga biträdesbefattningar,
som äro uppförda å ordinarie stat.
Under år 1915 funnos sålunda inom departementet 9 kvinnliga
skrivbiträden. Ett av dessa tjänstgör såsom biträde hos registratorn.
De övriga hava sysselsatts med renskrivning, men dessutom biträtt med
expediering och uppsättning av enklare expeditioner — en anordning,
som visserligen föranlett, att för renskrivning måst anlitas arbetskrafter
utom departementet i större utsträckning än eljest blivit förhållandet,
men å andra sidan medfört den fördelen, att amanuenserna kunnat användas
huvudsakligen för mera kvalificerade göromål, vilket visat sig
nödvändigt för att inom departementet uppehålla arbetets behöriga gång.
Beträffande de extra vaktmästarna inom Kungl. Maj:ts kansli är
att märka, att dessa från och med år 1914 beretts avlöningsförmåner
enligt enhetliga grunder sålunda, att extra vaktmästare därstädes med
full tjänstgöring från och med nämnda år erhåller ett arvode av 1,100
kronor för år. Härav förklaras den ökning av utgifterna för extra
vaktmästare i departementet, som ovan intagna tablå utvisar.
Det lärer icke vara möjligt att med den stegrade arbetsbördan inom
departementet inskränka antalet därstädes nu befintliga extra arbetskrafter.
Någon reduktion i deras avlöningsförmåner torde än mindre låta sig göra.
Då det vidare icke synes vara lämpligt, att sjätte huvudtitelns
anslag till extra utgifter eller huvudtitelns allmänna besparingar, på
sätt som under de senare åren skett, årligen användas för regelbundet
återkommande utgifter, för vilka ett annat anslag är avsett, torde en
förhöjning av det för ifrågavarande ändamål av riksdagen beviljade
extra anslaget vara oundgängligen av behovet påkallad.
I detta sammanhang torde böra nämnas, att det befunnits lämpligt
att anställa en portvakt i kanslihuset. Uppdraget skulle eventuellt anförtros
en av civildepartementets extra vaktmästare. Den härav föranledda
utgiften torde böra bestridas av nu ifrågavarande anslag.
Med hänsyn till storleken av de belopp, som måst från annat håll
anvisas, sjmes mig den ifrågasatta höjningen av anslaget ej höra sättas
lägre än till 10,000 kronor.
8
Sjätte huvudtiteln.
[7.] Den brist i anslaget, som kan komma att uppstå under år 1916,
torde kunna bestridas av sjätte huvudtitelns anslag till extra utgifter
eller från sjätte huvudtitelns allmänna besparingar.
På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till förhöjning av de inom civildepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli anställda amanuensernas
arvoden m. m. på extra stat för år 1917 anvisa
ett belopp av 34,000 kronor.
B. Regeringsrätten.
Avlöningsstat, oförändrat ordinarie anslag ............ kronor 93,700: —
C. Överståt håll arämbetet.
1. Överståthållarämbetet, oförändrat ordinarie anslag kronor 97,822: —
2. Provisorisk förbättring av de hos överståthållarämbetet anställda manliga
och kvinnliga extra tjänstinnehavares avlöningsförmåner.
[8.] För provisorisk förbättring av de hos överståthållarämbetet an
ProvisoHsk
ställda manliga och kvinnliga extra tjänstinnehavares avlöningsförmåner
lÖrin°grbför'' har riksdagen på extra stat anvisat anslag av för år 1914 10,200 krotxtra
tjänst- nor, för år 1915 10,300 kronor och för år 1916 10,600 kronor.
''utöver- Löneförbättringen har beräknats sålunda, att arvodesbeloppen skola
ståthåUar- motsvara, för 3 kanslister vad som är bestämt för landskanslisterna i
ämbetet. Stockholms län, för ett kvinnligt biträde avlöningen efter den högre och
(Extraanslag. för 2 kvinnliga biträden efter den lägre av de vid 1912 års riksdag
godkända avlöningstyperna för kvinnliga biträden, dock med avdrag
för envar av ifrågavarande tjänstemän och biträden av 50 kronor, svarande
mot pensionsavgift för ordinarie tjänstinnehavare.
Dessutom har ålderstillägg ansetts böra utgå efter samma grunder
som för ovannämnda ordinarie befattningshavare.
Sjätte huvudtiteln. J
I enlighet härmed hava de ifrågavarande extra befattningshavarna
beräknats för år 1916 böra åtnjuta följande avlöningsbelopp:
1 kanslist
1 » .................
1 » .................
1 kvinnligt biträde
1 » »
1 » »
Arvode. Ålderstillägg. Summa.
....... kronor |
2,150 |
— |
900: |
3,050 |
— |
...... >.» |
2,150 |
300: — |
2,450 |
||
)) |
2,150 |
— |
300: |
2,450 |
— |
)) |
1,550 |
400: — |
1,950 |
||
........ » |
1,150 |
— |
400: — |
1,550 |
— |
......... » |
1,150 |
— |
— |
1,150 |
— |
kronor |
10,300 |
— |
2,300: |
12,600 |
— |
Dessutom beräknades medel vara erforderliga för:
vikariatsersättningar åt nyssnämnda befattningshavare.
.............................................. kronor
vikariatsersättningar åt ordinarie befattningshavare.
..............................................
1 extra notarie ............................. »
gratifikationer m. m........................................ »
Summa kronor 15,600: —
Då det ordinarie anslaget bibehölls oförändrat
å...................................................... kronor 5,000: —
erfordrades extra anslag för år 1916 till
ovan nämnt belopp » 10,600: 15,600: —
550:
700: —
1,200: —
550:— 3 000;
I skrivelse den 21 september 1915 har överståthållarämbetet gjort
framställning om anslag för ifrågavarande ändamål för år 1917 till
enahanda belopp som det för år 1916 anvisade att utgå efter samma
grunder, som tillämpats vid beräknande av sistnämnda anslag.
Då intet synes vara att erinra häremot, tillåter jag mig hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för provisorisk förbättring av de hos överståthållarämbetet
anställda manliga och kvinnliga extra tjänstinnehavares
avlöningsförmåner på extra stat för år 1917
anvisa ett anslag av 10,600 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 käft.
2
10
Sjätte huvudtiteln.
3. Anlitande av sakkunniga till biträde vid utredningar in. in.
[9.] . Den 12 augusti 1915 hade jag tillfälle att inför Kungl. Maj: t fram -
Anlitande av hålla behovet av särskilt anslag till anlitande av sakkunniga vid utredtiii
biträde vid ?in&ar hos överståthållarämbetet och Kungl. Majrts befallningshavande
utredningar i länen. Jag anförde därvid, att något anslag för anlitande av sakkunm.
m. niga till biträde vid utredningar eller eljest för verkställande av underantiåg1)6
sökningaU som kräva särskild kostnad'', icke för närvarande stode till
länsstyrelsernas förfogande. För dylika fall vore länsstyrelserna hänvisade
att för varje gång göra framställning hos Kungl. Maj:t. Med de
mångskiftande åligganden och initiativ, som ankomma på länsstyrelserna
inom snart sagt alla områden av förvaltningen, syntes anslag för nämnda
ändamål, särskilt vad anginge länsstyrelserna i de större länen, vara
av behovet påkallat. Närmare utredning om behovet och det lämpliga
beloppet av anslag för ändamålet syntes emellertid böra åvägabringas.
I enlighet med min hemställan förordnade också Kungl. Maj:t om
inhämtande av utlåtanden i ämnet från överståthållarämbetet och Kung],
Maj:ts befallningshavande i länen.
Sedan dessa utlåtanden numera inkommit, ber jag att under denna
punkt få. i ett sammanhang lämna en redogörelse för deras innehåll
och i övrigt anföra följande.
från1 nden Såväl överståthållarämbetet som samtliga Kungl. Maj:ts befallningshåUarSmbetet
havande vitsorda anslagets nödvändighet. Beträffande frågan, huru °de
Ma-ht9Kbefaii körda myn digheterna hittills kunnat i förekommande fall gå i land med
ningshavånde! sadana ärenden, där sakkunnigt biträde varit av nöden, utmärka utlatandena,
att man stundom genom underdånig framställning utverkat
för ändamålet erforderligt belopp. I andra fall, exempelvis vid länsstyrelserna
i Stockholms och Gottlands län, har man anlitat hushållningssällskapets
eller landstingets kassa. Men det långt övervägande
antalet länsstyrelser, såsom i Stockholms, Uppsala, Kronobergs, Blekinge,
Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Jämtlands och
Norrbottens län, hava i särskilda fall antingen lyckats av saktekniker
erhålla kostnadsfri hjälp eller ock betingat sig erforderliga medel därtill
genom enskildas offervillighet; i ett fall, inom Örebro län, har till
och med landssekreteraren personligen vidkänts kostnaden för anlitande
av sakkunnig. Det framhålles från några håll, att sådant ej kan vara
lämpligt eller med kronans värdighet överensstämmande.
Sjätte huvudtiteln. 11
Vidkommande de fall, för vilka man hus de börda myndigheterna
tänkt sig att eventuellt anslag skulle erfordras, förekomma några, vilka
synts mig ingalunda vara av den art, att det nu ifrågasatta anslaget bör
för deras utredande få tagas i anspråk.
Sålunda erinrar överståthållarämbetet om det icke ovanliga behovet
av kemisk och fysiologisk utredning vid förundersökningar i
brottmål. Vad Stockholm och övriga städer med egen jurisdiktion
angår, där polis- och åklagarväsendet tillhör staden att uppehålla, torde
enligt min mening utgifter av ifrågavarande slag i allmänhet höra bestridas
med stadens medel. Och tör landsbygden lära samma utgifter
böra gottgöras av andra statsmedel enligt förordningen den 31 december
1908 angående ersättning åt kronofogdar och länsmän för vissa av
deras polisverksamhet föranledda utgifter. Lika litet finner jag det
kunna ifrågakomma, att anslaget skulle få begagnas, såsom Kungl.
Maj:ts befallningshavande i Kopparbergs län ifrågasatt, för sakkunnigt
biträde vid prövning hos länsstyrelsen av reglementen för besparingsskogarna
i Dalarna eller, på sätt Kungl. Maj:ts befallningshavande i
Västernorrlands län yttrat, för genomsökande av länsstyrelsens diarier,
konceptutslag m. m. rörande något där på prövning beroende mål eller
för bekostande av länsstyrelsens ämbetsmäns resor ute i orterna för
inhämtande av lokalkännedom i något förekommande mål. Då Kungl.
Majrts befallningshavande enligt läkarinstruktionen den 30 december
19il äger att rörande allmänna hälso- och sjukvården påkalla råd och
anvisning av förste provinsialläkaren, anser jag ej heller, att, såsom
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands
län menat, utgifter för sakkunnigs råd och utredning i hälsovårdsfrågor,
åtminstone icke såvitt sådant biträde på bemälde läkare kan ankomma,
böra utgå av nu ifrågasatta anslag.
Däremot hava länsstyrelserna ganska allmänt och såsom mig synes
med allt fog framhållit behovet av ett anslag av statsmedel för bekostande
av sakkunnigt biträde vid handläggning av mål i vissa fall
enligt byggnadsstadgan för rikets städer samt lagen angående stadsplan
och tomtindelning, vid prövning av vissa förelägganden beträffande
väg- och brounderhåll samt av frågor om förorening av vatten och
luft, elektriska kraftledningars framdragande, vattenrätt, allmän flottled
och farled, fiskets bedrivande, förbud emot bearbetande av viss gruvfyndighet
med mera sådant. Vad särskilt de nordligaste länen angår,
hava i nu förevarande hänseende dessutom angivits frågor om lappväsendet
samt rörande underhåll av vissa kapellbyggnader och de för
kommunikationsändamål uppförda fjällstugor.
12
Sjätte huvudtiteln.
Slutligen hava Kung]. Majrts befallningshavande i Stockholms samt
i Göteborgs och Bohus län erinrat om vikten därav, att bestämmelserna
angående anslagets användning icke måtte göras för snäva utan snarare
så vittomfattande som möjligt. Förstnämnda länsstyrelse har särskilt
uttalat, att några inskränkande bestämmelser icke erfordrades eller annan
kontroll påkallades än den vanliga granskningen i kammarrätten.
Statskontoret har enligt befallning inkommit med utlåtande av den
15 november 1915.
Efter, att hava, i huvudsaklig överensstämmelse med det ovan
sagda, erinrat om vissa fall, där utgift från det ifrågasatta anslaget
icke borde ifrågakomma eller där det åtminstone syntes tvivelaktigt, om
medel finge för uppgivet ändamål användas, yttrar statskontoret huvudsakligen
följande.
Ehuru från några länsstyrelsers sida framhållits såsom önskemål,
att de bestämmelser, som komme att utfärdas angående anslagets användande,
måtte åt Kungl. Maj:ts befallningshavande inrymma så vittgående
befogenhet som möjligt, vore det likväl av vikt, att dessa bestämmelser
gåves sådan form, att man därigenom förebyggde möjligheten
av anslagets användande för andra ändamål än "det avsedda.
Särskilt torde i bestämmelserna böra framhållas, att det anlitade biträdet
skall äga speciell sakkunskap å det ifrågavarande området och
därtill eu sakkunskap, som icke kan förutsättas hos länsstyrelsens egna
tjänstemän. Om härtill fogades de fordringarna, att den ifrågavarande
utredningen eller undersökningen skulle vara erforderlig för något på
Kungl. Maj:ts befallningshavandes egen handläggning ankommande
ärende samt av beskaffenhet att ej kunna av andra medel bekostas,
torde därmed villkoren för anslagets användning få anses i huvudsak
tillräckligt angivna. Att fastställa några grunder för bestämmandet av
ersättningsbeloppeu åt de sakkunniga syntes svårligen låta sig göra.
Vad auginge frågan om det erforderliga anslagets storlek, utgjorde
summan av de utav Kungl. Maj:ts befallningshavande begärda belopp
32,200 kronor. Då emellertid några länsstyrelser, till exempel i Göteborgs
och Bohus, Ålvsborgs samt Västernorrlands län, syntes hava beräknat
väl höga belopp (resp. 4,000, 3,000 och 3,000 kronor), torde
anslaget kunna nedsättas under förstnämnda summa. Men då å andra
sidan vissa länsstyrelser, till exempel i Örebro län (300 kronor), beräknat
måhända allt för låga belopp, torde minskningen i det hela ej
kunna göras synnerligen stor, vadan statskontoret föreställde sig, att
ett anslag av 25,000 å 30,000 kronor borde hos riksdagen begäras;
Sjätte huvudtiteln.
13
och syntets detta belopp böra såsom »förslagsanslag, högst» upptagas [9.J
på ordinarie stat under sjätte huvudtiteln 1). Åven de belopp, som
från detta anslag av Kungi. Magt anvisades till förfogande av Kungl.
Maj:ts befallningshavande, torde böra erhålla samma karaktär, så att
alltid den del av anslaget, som ej för året åtginge, tillgodokomme statsverkets
kassafond. Den fördelning av anslaget, som torde komma att
av Kungl. Magt verkställas, sedan anslaget å riksstaten uppförts, syntes
kunna fastställas att gälla tillsvidare, tills Kungl. Maj:t annorlunda förordnade,
och syntes böra företagas dels med ledning av de nu från de
olika hållen framställda önskemålen, dels oek med hänsyn tagen till
länens storlek och länsstyrelsernas av andra omständigheter beroende
olika arbetsbörda.
Vid övervägande av vad sålunda förekommit har jag funnit mig Dopavtementsytterligare
stärkt i den mening, åt vilken jag gav uttryck i statsrådet cieenden
12 augusti 1915. Att, såsom i några fall skett, Kungl. Maj:ts befallningshavande
skola nödgas lita till hushållningssällskapet eller landstinget
för erhållande av medel till utredning genom sakkunnig av på
länsstyrelsens prövning beroende ärenden, kan icke vara lämpligt och
är i varje fall, likasom eu hänvändelse till Kungl. Maj:t, tidsödande.
Än mindre kan det anses lämpligt eller med kronans värdighet överensstämmande,
att Kungl. Maj:ts befallningshavande i sådana fall skola
genom enskildes offervillighet sättas i tillfälle att bestrida utgift för
sådan sakkunskaps förvärvande.
Det är särskilt den moderna lagstiftningen på näringsrättens och
den speciella privaträttens område, som medför prövning hos länsstyrelserna
av frågor, där särskilda facktekniska upplysningar och iusikter
erfordras för ett rätt bedömande av det föreliggande fallet. Men givetvis
är det även andra, för länet och det allmänna ofta viktigare frågor
än de nyssnämnda, för vilkas utredning kräves eu sakkunskap, varöver
länsstyrelsen icke alltid förfogar. Jag tänker härvid exempelvis på
kommunikationsfrågor eller liknande angelägenheter, i vilka vederbörande
landshövding eller länsstyrelse finner sig böra taga initiativ eller
som eljest äro beroende på länsstyrelsens prövning.
Fullt fog synes mig för den skull finnas för äskande av anslag
för ifrågavarande ändamål, vilket såsom »förslagsanslag, högst»
torde böra uppföras som ordinarie anslag. Med hänsyn till riksstadens
uppställning lärer emellertid eu del av ifrågakomna medel
böra såsom särskilt anslag avses för överståthållarämbetet. Medlen
i övrigt torde, på sätt statskontoret anmärkt, böra ställas till Kungl.
14
Sjätte huvudtiteln.
[9.] Maj-.ts förfogande för fördelning mellan de skilda länsstyrelserna
i förhållande till länens storlek och länsstyrelsernas av andra omständigheter
beroende olika arbetsbörda, och torde beträffande sättet
för denna fördelning jämväl i övrigt böra lända till efterrättelse vad
statskontoret därutinnan föreslagit.
Beträffande det sammanlagda anslagsbeloppet synes mig, innan
närmare erfarenhet vunnits, en summa av 25,000 kronor vara för
ändamålet tillfyllest. Av sistnämnda summa torde 1,000 kronor böra
ställas till överståthållarämbetets förfogande.
Vad angår de bestämmelser, som böra gälla till överståthållarämbetets
och Kungl. Maj:ts befallningshavandes efterrättelse vid medlens
användning, håller jag å ena sidan före, att det icke är möjligt
att på förhand angiva alla de fall, där eu sådan användning skall vara
tillåten. Å andra sidan måste, efter min uppfattning, åt samma bestämmelser
givas den begränsning, att anslaget icke kommer att användas
för exempelvis sådana fall, om vilka jag här förut anmärkt, att
de icke synas vara av beskaffenhet, att statsmedel må för antytt
ändamål användas. Lika med statskontoret anser jag böra i huvudsak
gälla, att medlen i fråga få användas endast för att i något på överståthållarämbetets
eller Kungl. Maj:ts befallningshavandes prövning beroende
ärende, där speciell fackteknisk sakkunskap icke kan hos nämnda
myndigheter eller underlydande tjänstemän förutsättas, åstadkomma den
för sakens avgörande nödiga utredning eller undersökning — detta
under förutsättning tillika, att icke enligt särskilda instruktioner eller
författningar sakkunnig man står till samma myndigheters förfogande.
Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att från och med år 1917 i riksstaten under
sjätte huvudtiteln uppföra ett ordinarie förslagsanslag
om högst 1,000 kronor att användas till anlitande
vid överståthållarämbetet av sakkunniga för att biträda
med utredningar in. in.
4. Utgivande av »Polisunderrättelser».
[10.] Under en följd av år har riksdagen beviljat ett gemensamt anslag
Utgivande av till utgivande av tidningarna »Polisunderrättelser)) och »Meddelanden
"rättdser»*'' angaende automobiltrafik». I samband med införande av en ordnad
(Extra anslag.) registrering av automobiler särskildes emellertid genom beslut vid 1915
års riksdag kostnaderna för de båda publikationerna, och anvisades till
Sjätte huvudtiteln.
IT)
fortsatt utgivande av tidningen »Polisunderrättelser» på extra stat, för
år 1910 ett belopp av 20,400 kronor.
I skrivelse den 1 november 1915 meddelade överståthållarämbetet,
att, enligt ett sedan den 1 januari 1909 gällande kontrakt mellan redaktionen
för tidningen »Polisunderrättelser» och Aftonbladets aktiebolag,
nämnda bolag verkställt tryckningen av tidningen för sådant pris, att
det av riksdagen anvisade belopp varit tillräckligt. Detta kontrakt
löpte emellertid för ett år i sänder med tre månaders uppsägningstid;
och hade bolaget förklarat sig i följd av den inträdda högst betydliga
stegringen av såväl sättnings- och trycknings- som pappersprisen nödsakat
att i sinom tid uppsäga kontraktet till 1917 års början samt för
fortsatt tryckning av tidningen under sistnämnda år fordra omkring
30 % högre ersättning.
På grund därav hemställde överståthållarämbetet i sin nämnda skrivelse
om beredande för år 1917 av ett anslag av 30,400 kronor till
fortsatt utgivande under nämnda år av ifrågavarande tidning.
Efter det omförmälda skrivelse avlåtits, hava kung], kungörelser
den 23 oktober 1915 angående länskungörelser och angående ändring i
bestämmelserna om polisunderrättelser utkommit (Sv. förf.-saml. nr 421
och 422). Enligt dessa kungörelser, som träda i kraft den 1 januari
1916, skola efterlysningar införas i »Polisunderrättelser» i större omfattning
än förut varit stadgat, varemot efterlysningarna i länskungörelserna
skola upphöra.
I skrivelse den 23 november 1915 har överståthållarämbetet meddelat,
att detta ökade anlitande av »Polisunderrättelser» beräknats komma
att föranleda en utvidgning med två sidor av varje nummer av tidningen.
För en sådan utvidgning koinme emellertid att behövas ett ytterligare
anslag, av ämbetet beräknat till omkring 6,500 kronor om
året, därav för papper och tryckning 5,000 kronor samt för ytterligare
ett redaktionsbiträde 1,500 kronor.
På grund därav och då omförmälda kungörelse angående ändring
i bestämmelserna om polisunderrättelser, såsom nämnts, skall tillämpas
redan från den 1 januari 1916. har överståthållarämbetet hemställt, att
Kungl. Maj:t täcktes dels avlåta proposition till riksdagen om beviljande
för år 1917 av ett anslag av "tillhopa 36,900 kronor till fortsatt utgivande
under nämnda år av tidningen »Polisunderrättelser», dels ock
ställa till överståthållarämbetets förfogande ett anslag av 6,500 kronor
till täckande av den ökade kostnad, som beräknas uppstå för tidningens
utgivande under år 1916.
[10.]
16
Sjätte huvudtiteln.
[10.] 1 infordrat utlåtande av den 1 december 1915 bar statskontoret —
statskontoret, under anförande att ämbetsverket ej vore i tillfälle att kunna yttra sig
rörande beloppet av den erforderliga anslagshöjningen — dels meddelat,
att å ifrågavarande extra anslag funnes en reservation från föregående
år av 2,384 kronor 35 öre, men att denna dock i betraktande
av anslagets ändamål knappast syntes kunna disponeras för följande år,
dels ock hemställt, att anslaget för år 1917 måtte varda förhöjt med
erforderligt belopp samt att vad som utöver det för år 1916 beviljade
anslaget å 26,400 kronor prövades för samma år vara behövligt måtte
få av statskontoret utbetalas under förskottstitel för att i vanlig ordning
anmälas till ersättande.
DePchef™nDt8 b)en av överståthåilarämbetet beräknade kostnadsökningen för år
1917 å sammanlagt 10,500 kronor, varav 4,000 kronor på grund av
prisförhöjningar å tryckalster och 6,500 kronor till följd av utvidgning
pa angivet sätt av »Polisunderrättelser», har ej föranlett erinran från
min sida. Jag förutsätter dock, att överståthåilarämbetet genom att i
vanlig ordning infordra anbud å tryckningen söker såvitt möjligt nedbringa
kostnaden.
För täckande av det för år 1916, utöver redan beviljat anslag,
erforderliga beloppet av 6,500 kronor torde förutnämnda reserverade
medel, 2,384 kronor 35 öre, kunna tagas i anspråk och återstoden anvisas
att utgå av huvudtitelns allmänna besparingar. Härom lärer jag
sedermera få göra särskild hemställan.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till fortsatt utgivande av tidningen »Polisunderrättelser»
på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag
av 36,900 kronor.
5. Registrering av automobiler.
[11.] Enligt 37 § i förordningen den 21 september 1906 om automobil
Registrering
trafik skulle vissa beslut eller åtgärder av Ivungl. Maj ds bcfallningshavande,
varom i nämnda förordning omförmäldes, genom Kungl. Maj:ts
(Extraanslag.) befallningshavandes försorg kungöras för rikets polismyndigheter, på
sätt särskilt förordnades. Med anledning därav förordnade Kungl.
Majd genom cirkulär till överståthåilarämbetet och Kungl. Majds befallningshavande
i länen, att ovanberörda beslut och åtgärder skulle
meddelas och kungöras genom deras införande i den under nästföregående
punkt omförmälda publikationen »Meddelanden angående
Sjätte huvudtiteln.
17
automobiltrafik», vilken skulle utgivas av redaktionen för den under
överståthållarämbetets inseende utkommande tidningen »Polisunderrättelser»
och i sammanhang med denna tidning utdelas till vederbörande.
Omförmälda bestämmelse i automobilförordningen har ändrats
genom en av Kungl. Maj:t, efter inhämtande av riksdagens yttrande,
den 11 juni 1915 utfärdad förordning om ändring i vissa delar av förordningen
den 21 september 1906 om automobiltrafik (Sv. förf.-saml.
nr 189). Genom förordningen den 11 juni 1915 stadgas, bland annat,
att bos Kungl. Maj:ts befallningshavande skall föras automobilregister
för inskrivning av de uppgifter rörande automobiler, om vilka i förordningen
förmäles eller vilkas intagande i registret eljest bliver föreskrivet.
Vidare bär uti förordningen meddelats bestämmelser om anmälningar
av automobiler och motorcyklar till registret ävensom föreskrivits,
att vad i automobilregistret antecknats skall, i den omfattning
och på det sätt, som Kungl. Maj:t bestämmer, genom Kungl. Maj:ts
befallningshavandes försorg kungöras för rikets polismyndigheter. Sedermera
har genom nådiga kungörelsen den 12 november 1915 om automobilregisters
förande in. m. (Sv. förf.-saml. nr 449) föreskrivits, att
det åligger Kungl. Maj:ts befallningshavande att om vidtagen registrering
skyndsamt göra anmälan, genom utdrag av registret, till överståthållarämbetet
för polisärenden, som i enlighet med vad särskilt kan
förordnas har att ombesörja registreringens kungörande i »Meddelanden
angående automobiltrafik».
Därefter har Kungl. Maj:t den 17 december 1915 uppdragit åt
överståthållarämbetet att från och med år 1916 låta redigera och i
publikationen »Meddelanden angående automobiltrafik» intaga de från
Kungl. Maj:ts befallningshavande i enlighet med de nya bestämmelserna
om registrering av automobiler inkomna utdragen av automobilregistren,
varvid meddelanden angående automobiler och angående motorcyklar
borde, var för sig, länsvis kungöras. Tillika har Kungl. Maj:t bemyndigat
överståthållarämbetet att meddela Kungl. Maj:ts befallningshavande
de närmare föreskrifter med avseende å avfattandet av nämnda
utdrag eller eljest, vartill överståthållarämbetets befattning med utgigandet
av sistnämnda publikation kan föranleda. Vidare har Kungl.
Maj:t föreskrivit, att »Meddelanden angående automobiltrafik» böra tillhandahållas,
förutom de myndigheter och tjänstemän, som hittills erhållit
denna publikation, jämväl, i två exemplar, chefen för generalstaben.
Vid införande av det genom förordningen den 11 juni 1915 föreskrivna
registreringsförfarandet har man utgått ifrån att de med registreringen
och kungörandet förenade kostnaderna skulle täckas genom
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 käft. 3
eu-]
18
Sjätte huvudtiteln.
[11.] för registreringsanmälningarna upptagna avgifter. I enlighet härmed
har genom förenämnda kungörelse den 12 november 1915 stadgats, att
avgift för registrering och dess kungörande skall utgå:
a) då automobil första gången anmäles till registrering eller när
överflyttning av automobil från ett automobilregister till ett annat
sökes, med............................................................................................... 15 kronor,
b) då motorcykel första gången anmäles till registrering
eller när överflyttning av motorcykel från ett automobilregister
till ett annat sökes, med ....................................................... 5 >>
c) då anmälan till automobilregistret eljest sker av annan
än vederbörande Kungl. Maj:ts befallningshavande:
när anmälan avser automobil, med .............................. 5 »
när anmälan avser motorcykel, med.............................. 3 »
Vägras registrering, skall, sedan beslutet vunnit laga kraft, den
erlagda avgiften på därom framställd begäran återställas.
De registreringsavgifter, som komma att erläggas under år 1916,
hava beräknats till omkring 76,000 kronor. Enär emellertid i överensstämmelse
med grunderna för riksstatens uppställning inkomsterna
och utgifterna för registreringen böra fullständigt upptagas i staten,
har i riksstaten för år 1916 bland inkomsterna uppförts avgifter för
registrering av automobiler med 76,000 kronor, under det att riksdagen,
med bifall till Kungl. Majrts därom gjorda framställning, till bestridande
av utgifter för registrering av automobiler på extra stat för
år 1916 anvisat ett förslagsanslag av 46,000 kronor att i första hand
utgå av inflytande registreringsavgifter för automobiler.
Uti skrivelse den 23 december 1915 har överståthållarämbetet hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte för bestridande av kostnaderna för utgivande
och tillhandahållande av publikationen »Meddelanden angående
automobiltrafik» ställa till överståthållarämbetets förfogande ett belopp
av 7,000 kronor för år 1916 samt 2,000 kronor för år 1917.
Därvid har överståthållarämbetet bifogat en av poliskommissarien
A. G. Kempe avgiven redogörelse rörande kostnaderna för registreringsuppgifternas
kungörande. Kempe har däruti anfört, bland annat, följande:
»Under de första fyra månaderna av 1916 skola alla före 1916 registrerade
automobiler och motorcyklar omregistreras och registreringen kungöras för rikets
polismyndigheter m. fl.
Man vet ej huru många av dessa finnes kvar i bruk. En del torde vara
sålda till utlandet, andra förstörda och nedskrotade. Sammanlagda antalet automobiler
och motorcyklar i riket har emellertid beräknats till nära 9,000.
Yarje förändring av äganderätten skall också hädanefter kungöras å anfört
sätt.
19
Sjätte huvudtiteln.
Enligt uppgift från tidningsaktiebolaget Aftonbladet, som tryckt »Medde- [11.]
landena», skulle tryckningskostnaderna för omregistreringen av de gamla auto
-
mobilerna och motorcyklarna belöpa sig till c:a........................... kronor 5,000: —
tryckningskostnaden för nyregistrerade automobiler och motorcyklar
......................................................................................... » 1,500: —
tryckning av adresslappar..............-................................................. » 50: —
arvode för uppsättning och redigering till....................................... » 400: —
S:a kronor 6,950: —
Kostnaden för tidningen »Meddelanden angående automobiltrafik» för år
1916 beräknas sålunda bliva kronor 6,950, vilken summa torde böra avrundas
till jämnt 7,000 kronor.
Yarje upplaga utgör 2,500 exemplar.
Kostnaden för tidningen »Meddelanden angående automobiltrafik» från och
med år 1917 torde ställa sig sålunda. Arvode för uppsättning och redigering ................. |
........................ kronor |
400: — |
Tryckningskostnad cirka.......................................... |
........................ » |
1,500: — |
Oförutsedda utgifter................................................. |
......................... » |
50: — |
S:a kronor |
1,950: — |
Summan torde emellertid för säkerhets skull böra avrundas uppåt till jämt
2,000 kronor.»
Vid föredragning den 31 december 1915 av överståthållarämbetets Departementeskrivelse
bar Kungl. Maj:t anbefallt statskontoret att till överståthållar- chefen''
ämbetet från det av riksdagen för år 1916 anvisade förslagsanslaget å
46,000 ''kronor till bestridande av utgifter för registrering av automobiler
utbetala det av överståthållarämbetet för sistnämnda år begärda
beloppet.
Vad angår det anslag, som för registrering av automobiler bör av
riksdagen äskas för år 1917, har överståthållarämbetet beräknat kostnaderna
under nämnda år för utgivande och tillhandahållande av publikationen
»Meddelanden angående automobiltrafik» till 2,000 kronor. Det vill
förefalla som om detta belopp — liksom det begärda kostnadsbeloppet
för 1916 — möjligen är väl knappt beräknat. Då jag emellertid icke är
i tillfälle att framlägga annan beräkning, har jag — med hänsyn jämväl
till ifrågavarande anslags natur av förslagsanslag — ej funnit mig
böra ifrågasätta någon ändring i vad överståthållarämbetet härutinnan
föreslagit. Av en skrift, som sedermera ingivits av poliskommissarien
Kempe, framgår, att i det beräknade beloppet för 1917 icke ingår någon
del av de gemensamma kontorskostnaderna för berörda publikation och
tidningen »Polisunderrättelser». För år 1915 hava dylika kostnader
påförts »Meddelanden angående automobiltrafik» med 600 kronor, och
bär Kempe hemställt, att samma belopp måtte bliva för ändamålet till
-
20
Sjätte huvudtiteln.
[11.]
[12.]
Tjänstemän
och betjänt t
vid länsstyrelserna.
(Ordinarie
anslag.)
Uppförande &
ordinarie stat
av ytterligare
ett skrivbiträde
vid länsstyrelsen
i
Kronobergs
län.
1906 års
riksdag.
gängligt även under år 1917. Häremot synes mig intet vara att erinra.
Ytterligare böra från anslaget i fråga åtgå kostnader för tryckning av
blanketter till automobilregister, vilka enligt kungörelsen den 12 november
1915 tillhandahållas efter rekvisition hos registratorn i civildepartementet.
För år 1916 har denna tryckningskostnad beräknats till 700 kronor. Då
en del av den tryckta upplagan icke lär åtgå under innevarande år,
torde tryckningskostnaderna för år 1917 kunna beräknas till 400 kronor.
Hela det behövliga anslagsbeloppet skulle alltså bliva 3,000 kronor.
På grund av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till bestridande av utgifter för registrering av
automobiler på extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag
av 3,000 kronor att i första hand utgå
av inflytande registreringsavgifter för automobiler.
D. Landsstaterna i länen.
1. Landshövdingarna, oförändrat ordinarie anslag..... kronor 318,500: —
2. Tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna.
I skrivelse den 5 augusti 1915 har Kungl. Maj:ts befallningshavande
i Kronobergs län gjort framställning om uppförande å ordinarie
stat av ytterligare ett skrivbiträde vid länsstyrelsen i nämnda län.
Till följd av remiss har löneregleringskommittén den 28 oktober
1915 avgivit yttrande över framställningen.
Kommittén har därvid, i avsikt att belysa det föreliggande ärendet,
lämnat en redogörelse för tillämpliga delar av den tidigare behandlingen av
frågan om uppförande i stat av vissa biträden hos ämbetsverk och myndigheter.
Innan jag ingår på Kungl. Maj:ts befallningshavandes i Kronobergs
län nyssnämnda framställning, tillåter jag mig återgiva det
huvudsakliga av vad kommittén i angivna hänseende anfört.
I anledning av riksdagens skrivelse den 23 maj 1906 med begäran om utredning,
huruvida och i vilken män personer, som vore hos statens ämbetsverk
och myndigheter på ett stadigvarande sätt sysselsatta med skrivgöromål och
Sjätte huvudtiteln.
21
dylika sysslor, skulle kunna erhålla någon fastare anställning, forördmuhyivuiigl. [(12.J
Maj:t den 22 februari 1907, att handlingarna i ärendet skulle överlämnas till löneregleringskommittén
med uppdrag att yttra sig i ämnet.
Kommittén avgav den 31 oktober 1907 betänkande (delen VII) angående
fastare anställning för vissa biträden hos statens ämbetsverk och myndigheter.
I detta betänkande lämnades en utredning angående dåvarande förhållanden.
Av de upplysningar, som vunnits, hade framgatt, att uti det hänseende,
varom fråga var, statsmyndigheterna voro — med vissa särskilda undantag — att
hänföra till tre skilda huvudgrupper, nämligen _
dels sådana, hos vilka ej funnos ständiga biträden av ifrågavarande slag
(varvid med ständiga biträden avsåges sådana, som hade stadigvarande anställning
och i denna anställning hade sin uteslutande eller åtminstone sin huvudsakliga
sysselsättning), ... ,
dels statsmyndigheter, hos vilka funnos ständiga bitraden av ifrågavarande
slag, vilka biträden dock icke eller blott till mindre del avlönades direkt av
staten
dels slutligen statsmyndigheter, hos vilka funnos ständiga biträden av
ifrågavarande slag, vilka biträden helt eller huvudsakligen avlönades direkt av
Till sistnämnda grupp hörde, bland andra myndigheter, Konungens befall
ningshavande
i Kronobergs län. . .
Hos bemälda Konungens befallningshavande tjänstgjorde tva kvinnliga biträden.
Färdighet i maskinskrift fordrades beträffande dessa biträden.
Uti kommitténs ovannämnda betänkande lämnades ock en översikt över
statsmyndigheternas ställning i allmänhet till spörsmålet om fastare anställning föi
biträden av ifrågavarande slag. . ,
Därvid meddelades, att av länsstyrelsens i Kronobergs lan yttrande ej med
bestämdhet framginge, om och i vad mån länsstyrelsen avsåge, att åt ifrågavarande
biträden borde beredas en annan, fastare ställning än för det dåvarande. Länsstyrelsen
hemställde emellertid, att dess ständiga biträden måtte upptagas i lonestaten
med rätt till semester, sjukhjälp och pension. I avlöning föreslogs för
vartdera biträdet 800 kronor med ett alderstillägg av 100 kronor efter tio år.
Slutligen må nämnas, att länsstyrelsen i Kronobergs län, i fråga om antalet
biträden, uttalade, att den fortfarande behövde två.
Löneregleringekommitténs
betänkande
31/io
1907 (delen
VII).
Sedan underdåniga utlåtanden över kommitténs förenämnda betänkande av- 1910 års
givits från myndigheter och institutioner, upptogs den av kommittén i betän- rl s ae
landet
avhandlade frågan i hela dess vidd till behandling i statsverkspropositionen
till 1910 års riksdag, under andra huvudtiteln. . .
I anförande i ämnet till statsrådsprotokoll den 14 januari 1910, i sammanhang
med fråga om lönereglering för fångvårdsstyrelsen, förklarade sig chefen för
justitiedepartementet lika med kommittén anse synnerligen önskvärt, att nya bestämmelser
bleve meddelade i syfte att en fastare och även i andra avseenden
förbättrad ställning bereddes ifrågavarande biträden.
Departementschefen sade sig ävenledes dela kommitténs asikt darom, att
fasta biträdesbefattningar borde inrättas endast när för vederbörande myndighet
förelåge ett verkligt och stadigvarande behov av biträde samt myndigheten kunde
för statstjänsten utnyttja biträdets arbetskraft helt eller i huvudsakligen samma
omfattning som den ordinarie personalens.
22
Sjätte huvudtiteln.
[12.] I fall, där dessa båda förutsättningar vore uppfyllda, borde ock, enligt de
partementschefens
mening, en dylik biträde sbefattning uppföras å myndighetens
ordinarie stat. J ö
I överensstämmelse. härmed föreslog Kungi. Maj.-t uppförande å fångvårdsstyrelsens
stat av ett skrivbiträde, likasom ock, i särskild proposition, uppförande
å avlöningsstat för generaltullstyrelsen av två kvinnliga skrivbiträden.
1910 års riksdag biföll ock dessa biträdens upptagande å ordinarie stat.
Då avsett var, att beträffande de övriga, efter framställningar vid senare
årens riksdagar, nyreglerade Ämbetsverk, inom vilka behov av dylika fast anställda
biträden förefunnes, till riksdagen avlåta framställningar om uppförande
i stat av erforderligt antal sådana biträden, anmodades ifrågavarande ämbetsverk
att till vederbörande statsdepartement inkomma med det" yttrande och förslag
uti ifrågavarande hänseende, vartill omständigheterna kunde “föranleda.
Sedan skrivelser, innefattande sadana yttranden och förslag, inkommit från
åtskilliga ämbetsverk och myndigheter, förordnade Kungl. Maj:t den 8 oktober
1910, att saväl nyssberörda skrivelser som ock de skrivelser i ämnet, vilka ytter
ligare \ore att förvänta, men da ännu ej inkommit, skulle överlämnas till löneregleringskommittén,
med befallning till'' kommittén att, så snart ske kunde avgiva
underdånigt utlåtande och förslag i ärendet.
. _ Med skrivelser från finansdepartementet överlämnades därefter till kommittén
yttranden i ämnet från, bland andra ämbetsverk och myndigheter länsstyrelserna
i samtliga län.
Löneregie- Kommittén avgav den 29 juni 1911 betänkande (delen XXIX) angående upp
ӎnb
bottin*" * stat av vissa biträden lios ämbetsverk och myndigheter,
kande ^ detta betänkande lämnades en kortfattad redogörelse rörande de olika
1911 uppfattningar och krav, som uti ifrågavarande hänseende framställts av veder(deien
xxix.) hörande ämbetsverk och myndigheter.
Enligt denna redogörelse hade länsstyrelsen i Kronobergs län anfört, att hos
länsstyrelsen funnes anställda två kvinnliga biträden, vilka sysselsattes med
renskrivning, det ena för landskansliets och det andra för landskontorets räkning.
Då, emellertid för dessa biträden vore föreskriven en ordinarie daglig arbetstid
å de respektive tjänsterummen av allenast fem timmar, en arbetstid, som kunde
antagas bliva tillräcklig åtminstone ännu ett eller annat år framåt, hade länsstyrelsen
ansett sig icke böra för det dåvarande göra framställning om beredande
av fastare anställning åt dess biträden av ifrågavarande slag.
Kommittén ansåg, i likhet med flertalet länsstyrelser, att å länsstyrelsernas
stater. i allmänhet borde uppföras ett eller flera ordinarie skrivbiträden. Enligt
kommitténs uppfattning _ borde vid dessa biträdesbefattningars definitiva tillsättande
endast kvinnor ifrågakomma.
Vidkommande antalet dylika skrivbiträden vid de särskilda länsstyrelserna
lamnade kommittén en detaljerad redogörelse för sin uppfattning därutinnan.
Länsstyrelsen i Kronobergs län hade meddelat, att för de två där anställda
skrivbiträdena den ordinarie dagliga arbetstiden vore allenast fem timmar och
att denna arbetstid kunde antagas bliva tillräcklig åtminstone ännu ett eller
annat år framåt, och hade länsstyrelsen fördenskull ansett sig icke böra för det
dåvarande göra framställning om beredande av fastare anställning åt dess biträden
av ifrågavarande slag. Av ett vid länsstyrelsens yttrande i ärendet fogat
protokollsutdrag framginge emellertid, att biträdena vore skyldiga att för arbetes
Sjätte huvudtiteln.
23
utförande uppehålla sig å tjänsterummen även utöver nämnda 5 timmar den tid,
som av vederbörande avdelningschef bestämdes. Vid sålunda antydda förhållanden
syntes det kommittén, att fog funnes för uppförande å länets stat av ett
skrivbiträde.
Vad anginge de avlöningsförmåner, som kunde böra tillerkännas ordinarie
skrivbiträde vid länsstyrelse, hade kommittén ansett dessa böra bestämmas efter
normaltyp, med iakttagande därvid, att ortstillägg endast utginge i överensstämmelse
med vad som redan gällde för ordinarie befattningshavare vid vederbörande
länsstyrelse.
I sådant hänseende erinrades, att enligt den vid 1908 års riksdag antagna
avlöningsstat för tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna _ ortstillägg allenast
utginge dels vid länsstyrelsen i Stockholms län, dels ock vid länsstyrelserna i
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. I de tre sistnämnda länen utgjorde
det vederbörande befattningshavare tillkommande ortstillägg hälften av
vad motsvarande befattningshavare vid länsstyrelsen i Stockholms län åtnjöte.
Kommittén hemställde i sitt betänkande den 29 juni 1911, att vid följande
länsstyrelser måtte uppföras å stat kvinnliga skrivbiträden till nedannämnda
antal:
vid var och en av länsstyrelserna i Malmöhus, Göteborgs och Bohus,
Kristianstads, Gävleborgs och Västernorrlands län 3 biträden,
vid var och en. av länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands,
Jönköpings, Kalmar, Älvsborgs, Örebro, Kopparbergs, Jämtlands och Västerbottens
län 2 biträden, samt .
vid var och en av länsstyrelserna i Östergötlands, Kronobergs, Blekinge,
Skaraborgs, Värmlands, Västmanlands och Norrbottens län 1 biträde.
Frågan om fasta biträden hos länsstyrelserna upptogs till behandling i
statsverkspropositionen till 1912 års riksdag, sjätte huvudtiteln.
Enligt det vid propositionen fogade statsrådsprotokoll över civilärenden
den 13 januari 1912 erinrade chefen för civildepartementet därom, att chefen för
finansdepartementet förut samma dag yttrat sig angående fasta biträdens uppförande
i stat hos vissa ämbetsverk och myndigheter.
I fråga om uppförande av dylika biträden i länsstyrelsernas stat ansåg
chefen för civildepartementet sig kunna i allt väsentligt åberopa vad chefen för
finansdepartementet anfört, allenast med vissa tillägg och erinringar på grund av
särskilda förhållanden vid länsstyrelserna.
Chefen för civildepartementet meddelade, att i yttranden, som vederbörande
länsstyrelser avgivit angående kommitténs betänkande den 29 juni 1911,^ intet
annat förekommit i fråga om antalet biträden, än att dels länsstyrelsen i Kronobergs
län förklarat sig ej hava något att erinra mot förslaget att å länsstyrelsens
stat uppföra ett biträde, dels ock länsstyrelsen i Gottlands län hemställt om bifall
till en av länsstyrelsen förut gjord framställning att erhålla ett biträde å stat.
Under uttryckande av den uppfattning, att antagligen snart komme att av
länsstyrelserna påfordras skrivbiträden utöver det antal, som då kunde ifrågasättas,
förklarade chefen för civildepartementet, att mot vad kommittén föreslagit
i fråga om det antal biträden, som då borde anställas hos vederbörande länsstyrelse!'',
departementschefen icke hade någon erinran att gorå annat än i avseende
å Gottlands län, för vilket han, av anförda skäl, enligt länsstyrelsens hemställan
tillstyrkte ett biträde.
24
Sjätte huvudtiteln.
[12.] I fråga om allmänna villkor och bestämmelser för biträdesbefattningarna ansåg
chefen för civildepartementet böra i tillämpliga delar gälla vad chefen för finansdepartementet
i sådant hänseende föreslagit. I full överensstämmelse med dennes yttrande
syntes därutöver för länsstyrelsernas del böra stadgas, att biträde, som
vid uppförande i länsstyrelsernas stat av tjänst, varom fråga var, vore anställt
hos länsstyrelsen och antoges till innehavare av sådan tjänst, ägde att för åtnjutande
av löneförhöjning genom ålderstillägg räkna sig till godo den tid, biträdet
därförinnan innehaft stadig anställning hos styrelsen.
För det dåvarande erfordrades hos länsstyrelserna icke skrivbiträden av
annan än den av chefen för finansdepartementet föreslagna normaltypen.
Fasta biträdesbefattningar av här ifrågavarande art var, på sätt av chefens
för finansdepartementet yttrande framginge, närmast avsedda för kvinnor, och
det vore enligt chefens för civildepartementet mening viktigt, att denna regel
även med avseende å länsstyrelserna upprätthölles. I annat fall inträffade sannolikt
emellanåt, att personer, som aspirerade på befordran till landsstatstjänster,
vunne anställning som skrivbiträden. Men därmed vore genomförandet av grundsatsen
om uppdelning i mera mekaniskt och mera kvalificerat arbete samt anställandet
för dessa båda slag utav arbete av biträden med olika kvalifikationer
i fara.
Emellertid framginge av vederbörande Länsstyrelsers uppgifter, huru med
renskrivning och dylika göromål då förfores, att på ett och annat håll sedan
längre tid manliga renskrivare voro anställda. Att vid första tillsättningen utesluta
dessa från möjligheten att vinna befordran till fast skrivbiträde vore måhända
obilligt, varför chefen för civildepartementet fann skäligt, att vid första
tillsättningen av fasta skrivbiträden vid länsstyrelserna jämväl man, som vid
länsstyrelse oavbrutet åtminstone från 1912 års ingång innehaft stadig anställning
för utförande av huvudsakligen renskrivningsgöromål, måtte kunna ifrågakomma
till befordran till fast skrivbiträde vid samma länsstyrelse.
Efter framställning i ämnet i statsverkspropositionen vid 1912 års riksdag
i överensstämmelse med chefens för civildepartementet hemställan anmälde riksdagen
i sin skrivelse den 30 maj 1912, n:r 6, att riksdagen ej haft något att erinra
mot det föreslagna antalet biträdesbefattningar vid de olika länsstyrelserna, samt
att riksdagen
dels uppfört å ordinarie stat från och med år 1913 vid följande länsstyrelser
skrivbiträden till nedannämnda antal:
vid var och en av länsstyrelserna i Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Kristianstads,
Gävleborgs och Västernorrlands län tre biträden,
vid var och en av_ länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands,
Jönköpings, Kalmar, Alvsborgs, Örebro, Kopparbergs, Jämtlands och Västerbottens
län två biträden samt
vid var och en av länsstyrelserna i Östergötlands, Kronobergs, Gottlands,
Blekinge, Skaraborgs, Värmlands, Västmanlands och Norrbottens län ett biträde;
dels förklarat, att till ifrågavarande skrivbiträdestjänster skulle antagas
kvinnor, dock att vid första tillsättningen av dylik tjänst jämväl man, som oavbrutet
åtminstone från 1912 års ingång vid länsstyrelse innehaft stadig anställning
för utförande av huvudsakligen renskrivningsgöromål, finge befordras till
skrivbiträde vid samma länsstyrelse;
dels medgivit,
att lön och tjänstgöringspenningar finge för ifrågavarande biträden utgå med
Sjätte huvudtiteln.
25
lön 700 kronor och tjänstgöringspenningar 350 kronor, vartill kundo komma två [12.]
ålderstillägg till lönen, det ena med 200 kronor efter fem år och det andra, likaledes
med 200 kronor, efter ytterligare fem år, samt
att därutöver finge utgå ortstillägg för biträde vid länsstyrelsen i Stockholms
län med 150 kronor samt för biträde vid länsstyrelserna i Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län med 75 kronor;
dels såsom tillägg till de genom kung! kungörelsen den 18 september 1908
stadgade villkor för åtnjutande av de från 1909 års början fastställda löneförmånerna
för tjänstemän och betjänte vid länsstyrelser beslutat, att biträde, som
vid ikraftträdandet av ifrågavarande ändring i staten för landsstaterna i länen
vore anställt hos länsstyrelse och antoges till biträde å denna stat, ägde att för
åtnjutande av löneförhöjning genom ålderstillägg räkna sig till godo den tid,
biträdet därförinnan innehaft stadig anställning hos styrelsen;
dels ock beslutat, att för åtnjutande av de för kvinnliga biträden i staten
upptagna avlöningsförmåner skulle gälla de i fråga om fasta biträden hos nedre
justitierevisionen av riksdagen beslutade allmänna villkor och bestämmelser för
åtnjutande av deras avlöningsförmåner.
Den 10 juni 1912 utfärdades kung! kungörelse (svensk författningssamling
n:r 151) angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla för å vissa dom
stolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar.
Bland nämnda myndigheter voro ock länsstyrelserna.
I punkten 2 av de i kungörelsen intagna allmänna villkor och bestämmelser
stadgades,
att biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara sex timmar, men i verk,
där nämnda arbetstid är för tjänstemännen bestämd till sju timmar, denna tid,
samt att, då arbetstiden är sex timmar, biträdet skall vara pliktigt att i särskilda
fall, när arbetets behöriga gång det kräver, kvarstanna i arbetet å tjänsterummet
intill ytterligare en timme.
Det torde i detta sammanhang böra erinras om kungl. cirkuläret den 4 december
1908 till Kungl. Maj:ts befallningshavande i länen (bihang till svensk författningssamling
n:r 92) angående viss arbetstid å tjänsterummet för länsstyrelsernas
tjänstemän och betjänte.
Enligt detta cirkulär skall för ordinarie tjänstinnehavare, i den mån ej i
cirkuläret annorlunda stadgas, den dagliga arbetstiden å tjänsterummet varje
söckendag utgöra sex timmar.
Den 25 september 1914 har utfärdats kungl. kungörelse (svensk författningssamling
n:r 420) angående förtydligande av gällande bestämmelser i fråga om rätt
för kvinnligt biträde att i visst fall för åtnjutande av löneförhöjning genom ålderstillägg
räkna sig till godo föregående anställningstid. I
Författningar
angående
kvinnliga
biträden.
I den nu föreliggande skrivelsen av den 5 augusti 1915 från Kungl. Kungi. Maj:ts
Majits befallningshavande i Kronobergs län har befallningshavanden
erinrat om sina föregående utlåtanden rörande de två kvinnliga bi- Kronobergs
trädesbefattningarna vid länsstyrelsen i nämnda län ävensom därom, att
genom kungl. cirkulär den 29 juni 1912 vid länsstyrelsen å ordinarie
stat från och med år 1913 uppförts ett skrivbiträde.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft.
4
26
Sjätte huvudtiteln.
[12.] Under anförande vidare att det slags arbete, som vore avsett att
vid länsstyrelsen utföras av kvinnliga skrivbiträden, till sin myckenhet
ökats, så att det under de två senaste åren blivit icke blott möjligt
att för statstjänsten utnyttja de bägge biträdenas arbetskraft i fullkomligt
samma omfattning som den ordinarie personalens utan detta även
blivit en oavvislig nödvändighet, har Kungl. Maj:ts befallningshavande
anhållit, att å ordinarie staten måtte från och med år 1916 uppföras
ytterligare ett skrivbiträde vid länsstyrelsen med avlöningsvillkor i likhet
med vad som gäller för det därå redan uppförda.
Yttrande av
löneregleringskommittén.
Beträffande denna framställning yttrar löneregleringskommittén nu,
efter att hava lämnat ovan återgivna utredning, följande:
»Av flen i det föregående lämnade redogörelsen framgår, att redan vid den
tidpunkt, då utredning verkställdes i anledning av 1906 års riksdags skrivelse i
fråga om fastare anställning för vissa biträden hos statens ämbetsverk och myndigheter,
hos länsstyrelsen i Kronobergs län funnos anställda två kvinnliga skrivbiträden,
vilket antal länsstyrelsen då fann vara fortfarande behövligt. Länsstyrelsen
hemställde om dessa biträdens upptagande å lönestaten med rätt till
semester, sjukhjälp och pension.
Vid den undersökning, som sedermera föregick framläggandet vid 1912 års
riksdag av frågan om fasta biträden hos, bland andra myndigheter, länsstyrelserna,
meddelade länsstyrelsen i Kronobergs län, att hos densamma fortfarande
funnos anställda två kvinnliga biträden, vilka sysselsattes med renskrivning, det
ena för landskansliets och det andra för landskontorets räkning. Enär för dessa
biträden var föreskriven en ordinarie daglig arbetstid å de respektive tjänsterummen
av allenast fem timmar, och denna arbetstid kunde antagas bliva tillräcklig
åtminstone ännu ett eller annat år framåt, hade länsstyrelsen ansett sig icke
böra för det dåvarande göra framställning om beredande av fastare anställning
åt nämnda biträden.
Löneregleringskommittén, som erfarit, att biträdena voro skyldiga att för
arbetes utförande uppehålla sig å tjänsterummen även utöver nämnda fem timmar
den tid, som av vederbörande avdelningschef bestämdes, ansåg emellertid fog
finnas för uppförande å länets stat av ett skrivbiträde.
Detta blev ock, i enlighet med framställning av Kungl. Maj:t, bifallet av
1912 års riksdag.
Vad länsstyrelsen i sin nu förevarande skrivelse av den 5 augusti 1915
anfört giver vid handen, att ett verkligt och stadigvarande behov av bägge de
ifrågavarande biträdena föreligger och att bägges arbetskrafter icke blott kunna
utan även måste för statstjänsten utnyttjas i samma omfattning som den ordinarie
personalens i övrigt.
Då alltså av statsmakterna vedertagna betingelser numera torde föreligga
för uppförande å stat även av den andra av de ifrågavarande två skrivbiträdesbefattningarna
hos länsstyrelsen i Kronobergs län, synes det kommittén icke
vara något att erinra mot bifall till den därom gjorda framställningen, i vad den
avser själva uppförandet å ordinarie stat av ytterligare ett skrivbiträde vid länsstyrelsen.
Sjätte huvudtiteln.
27
Med hänsyn till de avgjorda betänkligheter, som av riksdagen vid upprepade
tillfällen uttalats mot att beslut angående avlöningsförmåner skulle givas
retroaktiv verkan, anser sig kommittén emellertid icke kunna tillstyrka, att skrivbiträdet
i fråga uppföres å stat förrän från och med den 1 januari 1917.
I avseende å avlöningsförmåner torde vad därutinnan för närvarande är
stadgat beträffande befattningshavare av omförmälda slag böra gälla även för det
nu föreslagna biträdet. Avlöningen skulle således — då i förevarande fall ortstillägg
ej kan ifrågakomma — utgå med lön 700 kronor och tjänstgöringspenningar
350 kronor, tillhopa 1,050 kronor, jämte två ålderstillägg, vartdera å 200
kronor, efter respektive 5 och 10 år.
Vidare torde böra komma i användning enahanda avlöningsvillkor och enahanda
övergångsstadgande i fråga om rätt till ålderstillägg, som för de år 1912
på ordinarie stat uppförda skrivbiträdena hos länsstyrelserna.
Utgifter av här ifrågavarande beskaffenhet bestridas, undantagandes ålderstilläggen,
från det ordinarie anslaget till tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna,
vilket anslag i riksstaten för år 1916 är upptaget till 922,725 kronor. Vid
bifall till förevarande framställning skulle detta anslag behöva höjas med 1,050
kronor till 923,775 kronor. Ålderstillägg skulle, såsom vanligt, utgå av det under
sjätte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg.»
Såsom löneregleringskommittén närmare utvecklat, synas fullgoda
skäl föreligga för uppförande å ordinarie stat av även det andra av
de bägge vid länsstyrelsen i Kronobergs län anställda kvinnliga skrivbiträdena.
Med hänsyn till den inom riksdagen i dylika frågor tillämpade
praxis anser jag mig emellertid, i likhet med löneregleringskommittén,
icke kunna tillstyrka, att det ifrågavarande skrivbiträdet uppföres å
ordinarie stat förrän från och med den 1 januari 1917.
Vad löneregleringskommittén i avseende å avlöningsförmånerna och
i övrigt föreslagit har icke givit mig anledning till erinran. Emellertid
torde, i likhet med vad år 1912 ägde rum vid uppförande å länsstyrelsernas
stat av skrivbiträdesbefattningar, uttryckligt stadgande böra
meddelas, att till ifrågavarande skrivbiträdestjäust skall antagas kvinna.
I skrivelse den 30 november 1915 har vidare Kung!. Maj:ts befallningshavande
i Norrbottens län gjort framställning om uppförande å
ordinarie stat av ytterligare ett skrivbiträde vid länsstyrelsen i nämnda län.
Ivungl. Maj:ts befallningshavande har därvid anfört följande:
»Genom nådigt brev den 29 juni 1912 har Kung! Maj:t fastställt sådan
ändring i staten för landsstaterna i länen, att från och med år 1913 å ordinarie
stat uppförts 43 fasta skrivbiträden, varav för Norrbottens län ett sådant biträde
med tjänstgöring å landskansli! Då emellertid under de senaste åren behovet
av ytterligare ett fast skrivbiträde, avsett för landskontoret, gjort sig allt mera
kännbart. v|gar Kung! Maj:ts befallningshavande härmed underdånigst hemställa,
[12.]
Departementschefen.
Uppförande
å ordinarie
stat av ytterligare
ett
skrivbiträde
vid länsstyrelsen
i Norr
bottens län.
28
Sjätte huvudtiteln.
[12.] att Kungi. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för uppförande, så snart ske kan, å ordinarie
stat av ännu ett skrivbiträde för Norrbottens län. Såsom skäl för denna
sin anhållan tillåter sig Kungi. Maj:ts befallningshavande underdånigst anföra
följande.
Det torde vara en känd sak, att den länsstyrelserna åliggande arbetsbörda
under de senaste åren allt mera ökats, dels genom den av ökningen i länens
folkmängd och den fortgående utvecklingen betingade ökningen i antalet av de
ärenden, länsstyrelserna sedan gammalt haft att handlägga, dels ock därigenom,
att en hel mängd nya ärenden lagts under länsstyrelsernas förvaltning. Att denna
ökning icke minst drabbat Norrbottens län, torde vara uppenbart, om man besinnar
den hastiga folkmängdsökning och den fortgående utveckling på alla områden,
som detta län haft att uppvisa under de senaste åren.
Yad^ särskilt landskontoret beträffar, torde det vara tillräckligt att framhålla
endast några få förhållanden, som bidragit till att under de senaste åren öka
landskontorets arbetsbörda. När i sammanhang med räntmästartjänsternas indragning
länsstyrelsernas kassarörelse överflyttades på riksbanken, förutsattes,
att denna förändring skulle komma att i väsentlig mån lindra landskontorens
arbete. Erfarenheten har dock visat, att denna omorganisation i stället för att
medföra lindring tvärt om medfört ökat arbete dels genom en mera vidlyftig bokföring,
dels genom ett mångsidigt rapportsystem m. m. Genom föreskriften, att
alla tjänstemän skola äga att uppbära sina löner månadsvis i stället för, såsom
förut skett, kvartalsvis, har ett betydligt ökat arbete pålagts landskontoret, som
numera vid varje månadsskifte har att avlöna 300 å 400 löntagare. Även de
ändrade bestämmelserna angående uppbärande och redovisning av pensionsavgifter
hava vallat ökat arbete genom utskrivning för varje månad av långa listor i
flera exemplar, genom utanordningar och omföringar av avgifter m. m. Vidare
hava de nva skattelagarna av år 1910 med sitt mera invecklade taxeringsförfarande
bidragit till att öka arbetet på så sätt, att förberedelserna för prövningsnämnden,
vilka visserligen direkt åligga landskamreraren, men till en stor del utföras av
underordnade tjänstemän, numera måste göras mycket vidlyftigare än förut.
Slutligen torde det vara tillräckligt att erinra om tillkomsten av den nya ecklesiastika
boställsordningen, lagen om allmän pensionsförsäkring och nådiga förordningen
om understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn, vilka alla
författningar palagt och för framtiden komma att pålägga landskontoret icke obetydligt
ökat arbete.
Av länets arbetsredogörelse framgår ock, att antalet på landskontoret handlagda
ärenden under de senaste åren varit i stadigt stigande. Här nedan följer
en uppgift a antalet under åren 1910—1914 till landskontoret inkomna nya ärenden:
Ä landskontoret hava under de senaste åren varit anställda förutom de
tjänstemännen tre extra landskontorister, därav två med ständig tjänstgöring
och en med mera tillfällig anställning, vilken senare vid behov förordnats
såsom t. f. häradsskrivare, såsom förrättare av mantalsskrivningar, kontrollant av
år 1910 .
» 1911 .
» 1912 .
» 1913 .
» 1914
— w,, suyc
.... 6,801 »
.... 7,060
.... 7,221
.... 7,619 »
6,542 stycken
Sjätte huvudtiteln.
29
kronouppbörder o. d. Av de extra landskontoristerna med ständig tjänstgöring
har den ena året om varit upptagen med bokförings- och räkenskapsgöromål, dels
såsom t. f. länsbokhållare under tjänstledigheter och under tiden för landsbokens
upprättande, dels såsom biträde åt länsbokhållare^
Till avlöning åt dessa extra tjänstemän har Kungi. Maj:ts befallningshavande
till sin disposition hälften eller 2,750 kronor av det för länet anvisade anslag å
5,500 kronor till arvoden åt extra länsnotarie^ extra länsbokhållare och Övriga
extra biträden samt dessutom vikariatsersättning och tjänstgöringspenningar
under de ordinarie tjänstemännens semester och tjänstledighet.
Men förutom nu nämnda extra tjänstemän har Kungl. Maj:ts befallningshavande
under de senaste åren nödgats i och för de rena skrivgöromålen ständigt
anlita ett extra skrivbiträde, till vilket utbetalats ersättning med 50 öre per ark
för verkställd renskrivning. Det har emellertid visat sig svårt att för denna ersättning
kunna behålla en person någon längre tid. Emellertid är även för denna
tjänstgöring en viss vana med göromålen av behovet påkallad, och ett fast anställt
skrivbiträde torde kunna förutom de rena skrivgöromålen medhinna en del arbeten,
vilka nu utföras av de extra landskontoristerna. Under sådana förhållanden
torde dessas antal i regel kunna begränsas till två, och då det nu till landskontoret
utgående extra anslaget sålunda för en rätt lång tid framåt ej torde
behöva höjas, torde den verkliga utgiften för statsverket genom anvisande å stat
av anslag till ett andra fast skrivbiträde för Norrbottens län bliva liten eller ingen.»
[12.]
I sitt utlåtande över löneregleringskommitténs betänkande den 31 Departementsoktober
1907 (delen VII) hemställde länsstyrelsen i Norrbottens län, att chefen''
endast ett fast biträde, avsett för landskansliet, för det dåvarande måtte
uppföras å ordinarie stat. Vad landskontoret beträffade, hade renskrivningsgöromålen
dittills kunnat i huvudsak utföras av där anställda
extra ordinarie tjänstemän, på grund varav länsstyrelsen ansåg, att med
anställande av fast skrivbiträde därstädes tills vidare borde anstå. I
anslutning härtill föreslog också löneregleringskommittén i sitt förut
omförmälda betänkande av den 29 juni 1911 (delen XXIX), att vid
nämnda länsstyrelse ett biträde måtte uppföras å ordinarie stat. Sedan,
på sätt jag förut omnämnt, i samband med frågan om fasta biträden
hos länsstyrelserna i allmänhet enahanda förslag framställts i statsverkspropositionen
till 1912 års riksdag, blev detta jämväl riksdagens beslut.
Till statsverkspropositionen hade föredragande departementschefen emellertid
såsom sin uppfattning uttalat, att skrivbiträden utöver det antal,
som då kunde ifrågasättas, antagligen snart komme att av länsstyrelserna
påfordran.
Vad Kungl. Maj:ts befallningshavande i Norrbottens län i sin ovan
återgivna skrivelse anfört, giver vid handen, att ett verkligt och stadigvarande
behov av ytterligare ett för landskontoret avsett skrivbiträde
vid länsstyrelsen numera föreligger och att biträdets arbetskraft skall
30
Sjätte huvudtiteln.
[12.] kunna utnyttjas i samma omfattning som den ordinarie personalens i
övrigt. Jag anser mig därför böra tillstyrka även denna framställning.
Avlöningsförmånerna torde böra bliva desamma som för det å länsstyrelsens
stat redan uppförda biträdet.
Åven beträffande denna skrivbiträdestjänst torde böra meddelas
uttryckligt stadgande, att till densamma skall antagas kvinna.
Med åberopande av vad sålunda beträffande bägge de ifrågavarandeskrivbiträdesbefattningarna
anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
dels medgiva, att å ordinarie stat må från och med
år 1917 uppföras ej mindre vid länsstyrelsen i Kronobergs
län ytterligare ett skrivbiträde med en avlöning av
1,050 kronor, därav 700 kronor lön och 350 kronor
tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma två ålderstillägg
till lönen, det ena med 200 kronor efter fem
år och det andra, likaledes med 200 kronor, efter
ytterligare fem år, än även vid länsstyrelsen i Norrbottens
län ytterligare ett skrivbiträde med en avlöning
av 1,125 kronor, därav 700 kronor lön, 350
kronor tjänstgöringspenningar och 75 kronor ortstilllägg,
vartill kunna komma två ålderstillägg till lönen,
det ena med 200 kronor efter fem år och det andra,
likaledes med 200 kronor, efter ytterligare fem år;
dels förklara,
att till ifrågavarande skrivbiträdestjänster skola
antagas kvinnor,
att för åtnjutande av nämnda avlöningsförmåner
skola lända till efterrättelse de föreskrifter, som
äro eller kunna varda utfärdade angående allmänna
villkor och bestämmelser att gälla för å vissa domstolars,
ämbetsverks och myndigheters stater uppförda
biträdesbefattningar, samt
att biträde, som vid ikraftträdandet av ifrågavarande
ändring i staten för länsstyrelserna i Kronobergs
och Norrbottens län är anställt hos länsstyrelse
och antages till biträde å denna stat från samma tidpunkt,
må äga att för åtnjutande av löneförhöjning
genom ålderstillägg räkna sig till godo den tid, biträdet
31
Sjätte huvudtiteln.
omedelbart därförinnan innehaft stadig anställning hos [12.]
länsstyrelsen;
dels ock av nu ifrågavarande anledning från och
med år 1917 höja det ordinarie anslaget till tjänstemän
och betjänte vid länsstyrelserna från 922,725 kronor
med 2,i75 kronor till 924,900 kronor.
3. Övergångsstat, oförändrat ordinarie anslag ... kronor 56,800: —
4. Anlitande av sakkunniga till biträde vid utredningar m. in.
Under åberopande av vad jag under punkt 9 här ovan anfört, [13.]
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen Anlitande av
sakkunniga
. . till biträde
att från och med år 1917 i riksstaten under vid utredsjätte
huvudtiteln uppföra ett ordinarie förslagsanslag n™aar m- mom
högst 24,000 kronor att användas till anlitande anäugo
vid länsstyrelserna av sakkunniga för att biträda vid
utredningar m. m.
5. Arvoden åt extra länsnotarie^ extra länsbokhållare och övriga
extra biträden vid länsstyrelserna m. m.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beslöt
1908 års riksdag i samband med lönereglering för landsstaterna i länen
att för beredande av tillgång till arvode åt extra länsnotarier och öv
O
o ...» rbuvuricr t
riga extra biträden hos länsstyrelserna samt till vikariatsersättmng (Ordinarie
under semester för därtill berättigade tjänstemän på ordinarie stat an- anslag->
visa ett reservationsanslag av 193,000 kronor. Riksdagen förklarade
därvid, att efter indragning av lanträntmästartjänst Kungl. Maj:ts vederbörande
befallningshavande skulle äga att uppbära samt mot redovisning
och med besparing av anslag från nyssnämnda reservationsanslag,
på sätt Kungl. Maj:t kunde finna gott stadga, till extra biträdens avlöning
använda de den indragna tjänsten tillhörande provisioner.
[14.]
Arvoden åt
extra läns
-
32
Sjätte huvudtiteln.
[14.]
Kungl. Maj-.ts
befallningshavandes
i
Södermanlands
län framställning
den
Ve 1915.
Beloppet av nämnda anslag förblev sedermera oförändrat, intill
dess 1914 års förra riksdag på Kungl. Maj:ts förslag medgav en förhöjning
av anslaget med 20,000 kronor till 213,000 kronor. Denna
förhöjning skedde för beredande av vikariatsersättning under semester
för de vid länsstyrelserna anställda skrivbiträden och vaktmästare samt
av ökade medel till förstärkning av länsstyrelsernas extra arbetskrafter.
Jag tillåter mig nu att ånyo bringa Irågan om förhöjning av omförmälda
anslag under Kungl. Maj:ts övervägande. Anledningen härtill
är närmast den, att anslaget, oaktat den redan skedda förhöjningen,
tagits så hårt i anspråk, att medel icke synas vara att tillgå för de
flerstädes yppade trängande behov av förstärkta arbetskrafter hos länsstyrelserna.
I detta sammanhang ber jag emellertid att särskilt få uppehålla
mig vid en av Kungl. Maj:ts befallningshavande i Södermanlands län
den 7 maj 1915 gjord underdånig framställning därom, att hos länsstyrelsen
måtte, med bibehållande av nuvarande extra länsnotarietjänsten,
antingen inrättas en andra länsnotarietjänst eller, därest
denna anhållan icke omedelbart eller alldeles icke kunde vinna bifall,
få anställas ytterligare en extra länsnotarie med arvode tillsvidare
av högst 2,500 kronor om året. På skäl, som längre
fram skola anföras, finner jag mig förhindrad att hemställa om bifall
till ifrågavarande framställning, såvitt den avser inrättande i nämnda
län på ordinarie stat av en andra länsnotariesyssla. Emellertid hava
under detta ärendes förberedande behandling hos de hörda myndigheterna
synpunkter framhållits, vilka jag anser för bedömande av
nu förevarande ärende i dess helhet så belysande, att jag vill, om ock
i sammanträngd form, redogöra för vad i ärendet förekommit.
Till stöd för sin hemställan åberopade befallningshavanden följande.
Genom nytillkomna författningar och bestämmelser rörande krigsberedskapen,
tillsynen över utlänningar m. m. hade Kungl. Maj:ts befallningshavande fått
sig ålagd en ny arbetsbörda, som under hittillsvarande förhållanden medförde, att
landskansli^ i länet övriga många och olikartade tjänsteåligganden icke kunde
medhinnas inom skälig tid, därest icke landskansliets arbetspersonal, som varit
otillräcklig även före tillkomsten av ovannämnda nya arbetsbörda, ökades åtminstone
med ytterligare en tjänsteman med juridisk bildning.
Vid krig eller krigsfara skulle det bliva alldeles omöjligt för länsstyrelsen
att med nuvarande antal tjänstemän, av vilka dessutom en eller flere då eventuellt
måste beordras till civil tjänstgöring å annat håll, nöjaktigt fullgöra sina
tjänsteåligganden. b ö
Sjätte huvudtiteln.
33
Under senare åren liade de egentliga mobliserings- ocli rekvisitionsärendena
närmast oinhänderliafts av en tjänsteman å landskontoret samt de å landskansli
upptagna ärendena rörande krigsberedskapen av en tjänsteman å landskansli.
Såväl för länsstyrelsens arbete som för vinnande av fullt enhetlig behandling
av ifrågavarande ärenden vore det helt visst lämpligast, att alla ärenden
rörande krigsberedskapen upptoges å samma avdelning av länsstyrelsen — landskansli
— och omhänderhades av en där anställd särskild föredragande med
stadigvarande biträde av en annan tjänsteman, som på så sätt samlade tillräckliga
insikter och erfarenhet för att vid förfall kunna tjänstgöra såsom dylik föredragande.
Ett sådant uppdrag skulle givetvis icke kunna anförtros åt annan tjänsteman
än den, som ägde juridisk bildning och på grund av flerårig tjänstgöring
hos länsstyrelsen hade ingående kännedom om länsstyrelsens och landsstatens
befogenhet och arbetssätt samt om vissa förhållanden inom länet, särskilt länets
indelning i olika hänseenden samt vederbörande myndigheters och personers
namn ocli adresser.
Statskontoret har i infordrat utlåtande, avgivet den 9 september
1915, yttrat följande.
Yad länsstyrelsen i sin framställning anfört syntes knappast utgöra någon
starkare motivering för behovet av en ny stadigvarande tjänst hos länsstyrelsen,
varför statskontoret, jämväl med hänsyn därtill att den på länsstyrelsens behov
av arbetskrafter delvis inverkande frågan om fögderiförvaltningens ordnande ännu
icke blivit löst, ej kunde tillstyrka någon framställning till riksdagen om inrättande
av en andre länsnotarie^änst hos befallningshavanden i Södermanlands län.
Huruvida åter de rådande förhållandena kunde kräva en mera tillfällig förstärkning
av länsstyrelsens arbetskrafter, vore en fråga, som syntes statskontoret
böra prövas i sammanhang med andra länsstyrelsers anspråk på ökade anslag
till extra biträden.
I avseende härå ville statskontoret emellertid framhålla, att, sedan genom
nådigt brev den 26 mars 1915 höjda anslag till avlönande av extra biträden
blivit vissa länsstyrelser från och med samma årbeviljade — därvid, bland annat,
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Södermanlands län fått sitt årliga anslag ökat
från 5,000 till 6,500 kronor — det av länsstyrelsen nu för anställande av ytterligare
en extra länsnotarie begärda beloppet av 2,500 kronor icke torde kunna
anvisas, med mindre det för dylika ändamål till buds stående ovan omnämnda
reservationsanslaget bleve ytterligare ökat.
Med avseende å vad sålunda förekommit hemställde statskontoret, att länsstyrelsens
framställning ej måtte för det dåvarande till någon åtgärd föranleda.
Efter det Kungl. Maj:ts ifrågavarande befallningshavande tagit
kännedom om statskontorets ovanberörda utlåtande, har befallningshavanden
i ärendet inkommit med ytterligare en underdånig skrivelse,
dagtecknad den 21 september 1915.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft.
[14.]
Statskontoret.
Kungl. Maj:ts
befallningshavande
i
Södermanlands
län den
21/o 1915.
5
34
Sjätte huvudtiteln.
Befallningshavanden utvecklar däruti sin ovannämnda tidigare framställning
samt framhåller därvid tillika ytterligare några omständigheter, som synas befallningshavanden
böra beaktas vid ärendets avgörande.
Med åberopande av vad i befallningshavandens omförmälda båda framställningar
blivit anfört, hemställer befallningshavanden slutligen, att Kungl.
Maj:t täcktes dels vidtaga åtgärder för att hos länsstyrelsen i Södermanlands län,
med bibehållande av nuvarande extra länsnotarie^''änsten, så snart som möjligt
inrätta en andre länsnotarie^ änst, dels ock, i avbidan därå att sådan ordinarie
tjänst bleve inrättad, av möjligen befintliga besparingar å reservationsanslaget
till extra biträden hos länsstyrelserna anvisa, utöver det i stat upptagna beloppet
av 6,500 kronor, från och med år 1916 ett belopp av 3,500 kronor om
året, nämligen 2,500 kronor för anställande hos länsstyrelsen av en eller möjligen
två extra tjänstemän med juridisk utbildning och 1,000 kronor till möjliggörande
av högre arvoden åt dem av landskansliets extra tjänstemän, som ej hade sådan
utbildning.
Därest Kungl. Maj:t ej skulle finna skäl att bifalla denna framställning,
anhåller befallningshavanden, det Kungl. Maj:t täcktes dels medgiva, att hos länsstyrelsen
finge från och med år 1916, med bibehållande av nuvarande extra länsnotarietjänsten,
anställas ytterligare en extra länsnotarie med arvode av högst
2,500 kronor om året, dels av möjligen tillgängliga besparingar å förenämnda
anslag anvisa från och med år 19i6 tillsvidare ett belopp av 2,500 kronor om
året till arvode åt denne nye tjänsteman ävensom ett belopp av 1,000 kronor om
året för möjliggörande av högre arvoden åt vissa av landskansliets övriga extra
tjänstemän.
Skulle det av befallningshavanden begärda beloppet 3,500 kronor icke
kunna anvisas av det från och med år 1915 av riksdagen beviljade anslaget till
avlöning åt extra biträden vid länsstyrelserna, hemställer befallningshavanden
till sist, att Kungl. Maj:t måtte dels av besparingar å nämnda anslag anvisa för
år 1916 så högt belopp, som förhållandena kunde medgiva, för anställande hos
länsstyrelsen av en eller två extra tjänstemän med juridisk utbildning och för
möjliggörande av högre arvoden åt vissa av landskansliets extra tjänstemän, som
saknade dylik utbildning, dels hos riksdagen göra de propositioner, som kunde
vara nödvändiga för fullständigt bifall till endera av befallningshavandens i sistnämnda
skrivelse gjorda två framställningar.
Genom remiss den 23 september 1915 anmodades löneregleringskommittén
att avgiva yttrande över den av Kungl. Maj:ts befallningshavande
i Södermanlands län gjorda framställningen.
Efter att hava kastat en återblick på den grundsats i fråga särskilt om
antalet länsnotarie!'' i de olika länen, vilken gjorts gällande hos landsstatskommittén
av år 1873, nämligen att företrädesvis målens antal borde därvid vara
bestämmande, anmärker löneregleringskommittén, att 1873 års kommitté dock
icke stått främmande för den tanken, att även länens folkmängd övade inflytande
på frågan om antalet länsnotarietjänster. Med denna sin uppfattning hade landsstatskommittén
föreslagit i flera län två, men i de övriga endast en länsnotarie.
Civilministern hade vid föredragning i statsrådet av landsstatens regleringsfråga
den 4 januari 1878 anfört, att det syntes honom vara att, framför landsstatskommitténs
förslag beträffande antalet länsnotarie!’, föredraga att, såsom kammar
-
Sjätte huvudtiteln.
kollegium och statskontoret i ett senare avgivet yttrande tillstyrkt på ordinarie
stat tillsätta endast en länsnotarie i varje län, men att, med överlämnande till
Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall av frågan, om och för huru läng tid
anställandet av ännu en länsnotarie vore i vissa län nödigt, bereda för sådana
extra länsnotariers avlöning tillgång till arvoden att till högst visst belopp, efter
Kungl. Maj:ts beprövande, ställas till Kungl. Maj ds befallningsliavandes förfogande
i de län, där extra länsnotarie!- ansåges behövliga.
Yad departementschefen sålunda hemställt vann Kungl. Maj:ts godkännande,
och i enlighet därmed framlades förslag i ämnet i proposition till 1878 åra riksdag.
I den utav riksdagen i anledning av propositionen antagna och av Kungl.
Mai:t den 31 maj 1878 fastställda staten för vissa tjänstemän samt för vaktbetjänte
vid landsstaten fanns ock såsom dittills uppförd allenast en ordinarie
länsnotarie i varje län. . ...
Med anmärkning, att olikheten i folkmängd således icke vid 18 <8 ars ionereglerino-
föranledde olika antal ordinarie länsnotarie!’ i de skilda länen, men att
nämnda°olikhet dock i annat avseende tillerkänts företrädesvis bestämmande betydelse
i berörda lönereglering, påvisar löneregleringskommittén, att uti vad beträffande
länsnotarietjänsternas antal bestämts genom 1878 års allmänna landsstatsreglering
icke någon ändring skedde förrän genom 1908 års motsvarande
reo-lerin». Oavsett därom gjorda yrkanden inrättades icke under mellantiden nya
tjänster!3 men, i enlighet med vad civilministern år 1878 förordat och riksdagen
godkänt, tillsattes extra länsnotarie!- efter hand i den utsträckning, att vid början
av år 1906 två extra länsnotarie!- funnos i vartdera av Malmöhus och Göteborgs
och Bohus län samt en sådan tjänsteman i vart av de övriga länen med undantag
endast för fyra av dem. Hos statsmakterna har således den uppfattning såväl
vid 1878 års reglerings genomförande varit antagen som ock under dess giltighetstid
förblivit gällande, att särskilda länsstyrelsers behov av nya arbetskrafter
icke gärna borde föranleda inrättande av nya ordinarie befattningar därstädes
utan ''vinna beaktande genom anställande av blott extra biträden, intill dess en
förnyad allmän reglering funnits påkallad. . ,
Grunden för denna .uppfattning syntes påtaglig och till sm befogenhet
väsentligen oemotsäglig. Ändring i den eu gång efter jämförelse mellan samtliga
länsstyrelser inbördes fastställda uppskattningen av de särskilda. styrelsernas
behov av ordinarie tjänstepersonal borde vidtagas allenast efter förnyad sådan
allmän prövning. Skedde dylik ändring — särskilt där den avsage en ökning av
den ordinarie personalen — för en länsstyrelses vidkommande, utan att därvid
undersökning och jämförelse ägt rum, huruvida förhållandena hos andra länsstyrelser
påkallade en lika ändring även för deras del, så kunde lätteligen uppkomma
en ojämnhet de särskilda länsstyrelserna emellan, vilken icke vore förenlig
med god förvaltningsorganisation och som säkerligen skulle visa sig föranleda
olägenhet i skilda hänseenden. . 1 .
Sedermera, och efter det statskontoret av förekommen anledning den 14
oktober 1902 till Kungl. Maj:t avgivit utlåtande angående av ämbetsverket verkställd
allmän revision av avlöningsförhållandena vid landsstaten med därpå grundat
förslag till lönereglering, hade löneregleringskommittén på befallning behandlat
den sålunda då föreliggande löneregleringsfrågan och den 27 februari
1906 avgivit sitt betänkande. Därvid hade kommittén, med erinran att hos fansstyrelserna
i mån av arbetets ökning extra arbetskrafter under de gångna arens
lopp måst anlitas i allt vidsträcktare mån, understundom till och med i större
[14.]
36
Sjätte huvudtiteln.
omfattning an som torde kunna anses ur det allmännas synpunkt gagneligt oeli
lamphgt, uttalat att det syntes kommittén påkallat, att åtgärder vidtoges till
förstärkning av de ordinarie arbetskrafterna lios eu del länsstyrelser Målens
antal borde därvid icke tillaggas avgörande betydelse, enär ytterst folkmängdens
it°Wk M?!eV!rStamma g0rTålen*S. hos länsstyrelserna omfattning och besvär:
f, . ^e<. tillämpning av denna aven av statskontoret tidigare biträdda urm
a
tmng både loneregleringskommittén föreslagit, förutom en ordinarie länsnotarie
i varje lan, i Malmöhus lan 1 andre och 1 tredje länsnotarie, i 16 andra län 1
andre länsnotarie i varje varemot i Övriga 7 län icke någon ytterligare länsnotanesyssla
ansetts erforderlig. b
Loneregleringskommittén fäster uppmärksamhet därvid, att, efter det 1908
ars lönereglering genomfördes, icke någon ytterligare ordinarie länsnotariebefattnnig
nirattats, likasom ej heller antalet av övriga ordinarie befattningar vid de
särskilda lansstyrelserna sedan dess undergått någon förändring, änskönt med
allt skal kunde antagas, att den lansstyrelserna påvilande arbetsmängden efter
nyssnämnda tidpunkt maste anses undergått en icke obetydlig ökning
.. ”a grund av vad nu erinrats rörande tillkomsten av den senast verkställda
onereg-enngen for lansstyrelserna och i fråga om den därefter förflutna tiden
tunne kommittén påtaglig^ att for denna reglering varit grundläggande och alltjämt
upprätthållits enahanda uppfattning av dess allmänna karaktär och svfte
som, pa satt ovan framhållits, var hos statsmakterna gällande i fråga om 1878
ars motsvarande reglering eller således att icke någon ny ordinarie befattning
bolde hos en särskild länsstyrelse inrättas, med mindre vid förnyad allmän reglering
eller efter eljest verkställd jämförande prövning av vederbörliga förhållanden
hos de Övriga lansstyrelserna säkerhet vunnits, att ej en sakligt icke motiverad
ojämnhet i avseende å ordinarie arbetskrafter uppstode länsstyrelserna
emellan För bifall till en enstaka lansstyrelses begäran om ny ordinarie tjänst
^ara.erforderligt, att till stod för denna begäran förefunnes sådana
särskilda förhållanden mom styrelsens arbetsområde, som icke föreligga eller icke
aga likvärdig motsvarighet för andra länsstyrelser.
Med fasthållande av nu angivna synpunkter beträffande gällande organisatmn
av lansstyrelserna borde enligt loneregleringskommitténs mening förevarande
framställning från Kung! Majrts befallningshavande i Södermanlands län om
inrättande därstädes av en andre länsnotarietjänst prövas. Vid 1908 års lönereglering
både, förutom vad anginge Malmöhus län med ett invånartal av vida
over 400,000, och dar fördenskull två ytterligare länsnotarietjänster inrättats, ett
olkmangdstal av mera an 200,000 satts såsom norm för beviljande av en andre länsnotanesyssla;
dock att beträffande Stockholms län och de tre nordligaste länen, änskönt
de vid den tiden icke hade så högt folkmängdstal, eu sådan tjänst ansetts betingad
av saregna förhållanden. Då nu varken invånarantalet eller kända säregna
omständigheter syntes för Södermanlands län kräva inrättande av en andre
fansnotarietjanst pa ordinarie stat, ansåge loneregleringskommittén, i anslutning
till statskontorets mening, att tillräcklig motivering icke av Kung! Maj:ts befallstyrelsen''1''1^6
an^lts ^e^10vet av en ny stadigvarande tjänst hos läns
För
den händelse Kungl. Maj:t ej skulle finna skäl vidtaga åtgärder för att
lios lansstyrelseu i Södermanlands län måtte, med bibehållande av nuvarande
extra lansnotanetjansten, så snart som möjligt inrättas en andre länsnotarie
-
Sjätte huvudtiteln.
37
befattning, både befallningshavanden i länet i skrivelsen den 21 september 1915
gjort vissa hemställanden, på sätt ovan är angivet.
Dessa hemställanden avsåge möjliggörande av dels anställande hos länsstyrelsen
av ytterligare (åtminstone) en extra tjänsteman med juridisk utbildning
(extra länsnotarie), dels ock höjning av nu utgående arvoden åt vissa extra tjänstemän
å landskansliet, vilka icke äga dylik utbildning; och skulle för dessa ändamål
erforderliga medel anvisas från ordinarie reservationsanslaget till arvoden åt
extra länsnotarier m. m.
Det skulle bliva för vidlyftigt att här återgiva vad löneregleringskommittén
härutinnan anfört, och jag måste därför nöja mig med att
omförmäla, hurusom kommittén betonat, att spörsmålet om anvisande
av medel från reservationsanslaget i fråga för sådan förstärkning av
länsstyrelsens arbetskrafter, som här avses, borde prövas icke ensamt
för sig utan i sammanhang och under jämförelse med andra länsstyrelsers
anspråk på ökade medel för extra biträden av ett eller annat
slag. Det ifrågavarande reservationsanslagets natur syntes nödvändiggöra
ett sådant förfaringssätt.
I samband härmed vill jag omnämna, att jag i skrivelse till kommittén
den 11 november 1915 anmodat kommittén att vid behandlingen
av det till kommittén remitterade ärendet jämväl taga under
övervägande, huruvida anledning kunde anses föreligga att hos riksdagen
göra framställning om höjning av nämnda anslag.
Med föranledande även av denna anmodan har kommittén meddelat, att för
kommittén vore känt, hurusom hos Kungl. Maj:t för det närvarande jämväl från
andra länsstyrelser än Kungl. Maj:ts befallningskavande i Södermanlands län
föreligga framställningar, innefattande anspråk på ökade medel från anslaget i
fråga. Skulle Kungl. Maj:t ävenledes finna, att ett eller flera av dessa^ anspråk
borde i större eller mindre mån utan uppskov tillmötesgås, vore det så mycket
hellre att antaga, att det nämnda anslaget med dess nuvarande belopp, 213,000
kronor, ej kan anses tillräckligt för ett behörigt fyllande av de ändamål, som
äro därmed avsedda.
Oavsett vad rörande nyssberörda framställningar från andra befallningshavande
än i Södermanlands län komme att beslutas, ville kommittén, under
hänvisning till vad ovan av kommittén anförts, alltså uttala, att, därest vid sådan
gemensam och jämförande prövning, som här förut omförmälts, av samtliga föreliggande
framställningar om ökade medel för ändamål, för vilka det ordinarie
reservationsanslaget till arvoden åt extra biträden vid länsstyrelserna m. m. är
avsett, Kungl. Maj:t skulle finna dess befallningskavandes i Södermanlands län
förevarande anhållan om anvisande av medel från nämnda anslag för sådan förstärkning
av dess arbetskrafter,’- varom nu vore fråga, böra snarast tillgodoses,
framställning torde böra göras till 1916 års riksdag om höjning av ifrågavarande
ordinarie reservationsanslag med belopp, som i följd av nyssberörda prövning
kunde finnas erforderligt och i övrigt lämpligt.
38
Sjätte huvudtiteln.
[14.]
Departements
chefen.
På de skäl, som av statskontoret och löneregleringskommittén
anförts och då anledning icke nu synes mig förekomma att nu underkasta
organisationen och frågan om antalet av de erforderliga ordinarie
arbetskrafterna hos länsstyrelserna en allmän revision, finner jag mig
ej kunna förorda Kungl. Maj:ts befallningshavandes i Södermanlands län
framställning, såvitt den avser inrättandet av en ny ordinarie tjänst.
I överensstämmelse härmed får jag avstyrka bifall jämväl till särskilda
framställningar om inrättande av ny ordinarie länsnotarieeller
länsbokhållartjänst, vilka inkommit från Kungl. Majrts befallningshavande
i Uppsala, Jönköpings samt Göteborgs och Bohus län.
Vad angår Kungl. Maj:ts befallningshavandes i Södermanlands län
framställning i övrigt, nämligen i fråga om behovet av ökat anslag för
beredande av extra biträden hos länsstyrelsen, får jag erinra därom,
att sådant behov gjorts gällande i flera andra från skilda länsstyrelser
under senare tid inkomna och ännu på prövning beroende ansökningar.
Lika med statskontoret och löneregleringskommittén har
jag ansett även detta spörsmål böra på en gång och allsidigt undersökas
och bedömas. Så länge det av riksdagen för ändamålet anvisade
reservationsanslaget ännu lämnade tillgång för tillgodoseende av de tid
efter annan från länsstyrelserna inkommande anmälningarna om ökat
behov av anslag, kunde sådant i varje fall prövas. Då anslaget nu
är i det allra närmaste taget i anspråk, så att fråga kan uppstå om
behovet av en förhöjning, synas de skilda länens behov böra på
en gång tagas under omprövning för att, i den mån förhöjt anslag
prövas oavvisligt, för riksdagen anmälas.
Ledd av en sådan uppfattning har jag i cirkulärskrivelse till Kungl.
Majrts samtliga befallningshavande den 19 november 1915 meddelat,
att jag för vinnande av en jämförande översikt ansett av nöden att
åstadkomma en fullständig utredning angående ifrågavarande reservationsanslags
användning hos de skilda länsstyrelserna. Jag anmodade
fördenskull Kungl. Majrts befallningshavande att till mig inkomma med
uppgifter om 1
1. antalet hos en var länsstyrelse nu anställda
a) extra länsnotarie!’,
b) extra länsbokhållare,
c) extra landskanslister med ständig tjänstgöring,
d) extra landskontorister » » »
e) extra landskanslister med tjänstgöring av mera tillfällig art,
f) extra landskontorister med tjänstgöring av mera tillfällig art.
39
Sjätte huvudtiteln.
2. det belopp, som under år 1915 utginge till en var av dessa tjänstemän:
a) såsom arvode omedelbart från anslaget,
b) » vikariatsersättning » » ,
c) för andra av Kungl. Maj:ts befallningshavande dem anförtrodda uppdrag
i statens tjänst såsom sekreterarskap i prövningsnämnd, vikariat
för fögderi tjänstemän m. m.,
3. för en var sådan extra tjänsteman:
a) lians nuvarande levnadsålder och ålder vid vunnen anställning,
b) hans avlagda examina,
c) hans ungefärliga dagliga arbetstid under tjänstgöring hos länsstyrelsen.
Vidare anmodade jag Kungl. Maj:ts befallningshavande, att, för den
händelse länsstyrelsen enligt nådigt bemyndigande uppbure samt mot
redovisning till extra biträdens avlöning använde de den i vissa län
indragna lanträntmästartjänsten tillhörande provisioner, befallningshavanden
måtte jämte ovan infordrade uppgifter lämna upplysning om det
belopp, vartill samma provisioner för år 1914 uppgått.
Slutligen och då *det vore av vikt att i detta sammanhang på en
gång inhämta underrättelse, huruvida nu gällande fördelning av ifrågavarande
anslag inom de skilda länen finge anses vara för den närmaste
framtiden tillfredsställande eller i vad mån göromålens mängd tilläventyrs
gjorde en förhöjning oavvislig, anhöll jag, att Kungl. Maj:ts befallningshavande
ville samtidigt även i detta hänseende yttra sig. Vid
en eventuell framställning om sådan förhöjning borde möjligast exakta
uppgifter lämnas om de förhållanden, varav densamma betingades.
De inkomna svaren på denna min cirkulärskrivelse synas mig innebära
ett ojävaktigt vittnesbörd därom, att i främsta rummet ökningen
av målens antal under de senaste 8 å 10 åren omöjliggör för länsstyrelserna
i stort sett att fylla de på dessa ämbetsmyndigheter i vår tid
vilande uppgifter, med mindre det i riksstaten uppförda reservationsanslaget
till arvoden åt extra länsnotarier, extra länsbokhållare och
övriga extra biträden vid länsstyrelserna m. m. icke oväsentligt höjes.
Sålunda framhålles i svarsskrivelserna, att helt och hållet nya grupper
av mål genom senaste tids lagstiftning fallit på länsstyrelsernas lott.
Dit höra sådana ärenden som dessa myndigheters befattning med
krigsberedskapen, med tillsynen över i riket vistande utlänningar,
den pågående avlösningen av frälseräntor, i många län till ett betydande
antal, utarrendering av prästerskapets löneboställen enligt den
nya lagstiftningen om prästerskapets avlöning, mål som äga samband med
pensionsförsäkringslagen, med författningarna om värnskatt och krigskonjunkturvinst,
utvecklingen av statens kassarapportsystem och där
-
[14.]
40
Sjätte huvudtiteln.
med sammanhängande särskild redovisning av vissa medel o. s. v. Men
icke blott ökningen av antalet mål är för mig bestämmande för uppfattningen
om behovet av anslagets böjning. Möjligheten att vinna och
bibehålla dugliga arbetskrafter beror naturligen i hög grad på de förmåner,
staten bjuder. Då befordringsutsikterna vid landsstaten icke äro
de bästa, inses lätt, att, såsom också flera länsstyrelser framhållit, detta
förhållande i vår tid ganska kännbart spelar in och i sin mån liksom
de stegrade levnadskostnaderna försvårar Kungl. Maj:ts befallningshavandes
bemödanden att skaffa extra arbetskrafter. 1 följd härav
har till exempel i Örebro län den ordinarie andre länsnotarietjänsten
stått tidtals obesatt på grund av svårigheten att anskaffa en vikarie
under den tid innehavaren förvaltat annan tjänst; och hava de ordinarie
tjänstemännen i Göteborgs och Bohus och i Västernorrlands län samt
annorstädes av samma orsak icke kunnat erhålla dem tillförsäkrad
semester i full utsträckning:.
Härmed anser jag mig hava uppvisat det ofrånkomliga nödtvånget
av en förhöjning i det ifrågavarande reservationsanslaget, och anser jag
mig böra tillstyrka en icke obetydlig ökning av detsamma. Jag vill i
sammanhang därmed framhäva ett missförhållande i fråga om det hittills
tillgängliga anslagets fördelning, som jag ansett, att man borde
söka undanröja. Anslagets begränsade belopp har nämligen nödgat
Kungl. Maj:t att reducera länsstyrelsernas krav på andel i anslaget,
vilket i sin ordning medfört, att förnyade framställningar alltjämt inkommit.
Obestridligt är, att härav vållats en viss ojämnhet,''emellan
länen, som måhända understundom övergått till obillighet; och vill jag
såsom exempel därå åberopa vad Kungl. Maj:ts befallningshavande i
Göteborgs och Bohus län framhåller, nämligen att länsstyrelsen i detta
län måst månad efter månad utan gottgörelse begagna extra tjänstemäns
arbete. Sådant anses numera med skäl icke förenligt med statens
värdighet, desto mindre som anställandet av extra tjänstemän mot
ingen eller alldeles otillräcklig ersättning kan grundlägga för dem en
undergrävd ekonomi, som ofta nog icke under ett helt liv kan botas.
Vidkommande den gottgörelse, som lärer böra varje enskild extra
tjänsteman beredas, anser jag mig, trots nu rådande dyrtid, icke böra
ga utöver de belopp, som på sin tid ifrågasattes av löneregleringskommittén
i dess den 27 februari 1906 avgivna betänkande, sid. 275, och
vilka sedermera vunnit tillämpning i nu gällande 1908 års lönereglering
för länsstyrelserna. Innan jag går in på uppgiften att beräkna de
skilda länens behov av andel uti ifrågavarande reservationsanslag, har
Sjätte huvudtiteln.
41
jag ansett mig böra förutskicka några anmärkningar, vartill de inkomna
yttrandena giva anledning.
Av handlingarna bär jag sålunda inhämtat, att man i ett och annat
län, med avseende på av en extra tjänsteman utfört renskrivningsarbete,
tilldelat honom ett avrundat ersättningsbelopp ur sjätte huvudtitelns
anslag till skrivmaterialier, expenser, ved m. m. och sålunda berett sig
så att säga en tillökning i den länet medgivna andel av reservationsanslaget
för arvoden åt extra tjänstemän. I avseende härå vill jag uttala
den uppfattning, som också delats av löneregleringskommittén,
att extra ordinarie tjänstemän icke skola sysselsättas med renskrivning
eller dylikt arbete, utan att härtill böra anlitas särskilda renskrivare
med användande av därför avsett anslag.
Vidare föranlåtes jag framhålla vikten därav, att Kungl. Maj:ts befallningshavande,
även om de såsom bruket är antaga till extra ordinarie
landskanslister eller landskontorister ett flertal unga män, vilka
anses äga förutsättningar att med tiden befordras på landstatsbanan,
dock icke till tjänstgöring i länsstyrelsen inkalla flera sådana extra
tjänstemän än göromålens mängd oundgängligen kräver. Till en förmodan,
att denna gräns överskridits, har jag föranletts av den upplysningen,
som handlingarna lämna, att i ett par icke alltför stora län
ej mindre än 13 extra tjänstemän i nämnda grad under senaste tid anlitats.
Att utöver det vanliga behovet av ständigt tjänstgörande extra
tjänstemän anledning skall understundom förekomma att begagna sig
av tillfälliga extra biträdens hjälp, finner jag uppenbart, men jag anser
på samma gång all nödig och möjlig begränsning därvidlag vara ur
såväl statens som de extra tjänstemännens intresse att förorda.
Av de inkomna uppgifterna framgår, att vissa länsstyrelser låta
en extra tjänsteman, som fått visst årsarvode sig tillförsäkrat, åtnjuta
detta oavkortat, även om han under större eller mindre del av året
genom vikariat på ledigvarande ordinarie beställning uppbär därmed
förenade tjänstgöringspenningar. Andra länsstyrelser däremot iakttaga
den regeln, att sådan tjänsteman får, med avseende på de uppburna
tjänstgöringspenningarna från den av honom förvaltade ordinarie tjänst,
av sitt årsarvode avstå ett passande belopp, vilket då i allmänhet torde
användas till ersättning åt tillfälliga extra biträden. Åven om, vilket
jag ej vill bestrida, skäl kunna anföras för såväl det ena som det andra
tillvägagångssättet, anser jag ett sådant olika förfaringssätt icke tillfredsställande,
utan synes enhetlighet härutinnan böra åstadkommas i
den riktning att vederbörande för sådant fall får avstå en del av
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft. 6
[14-]
Sjätte huvudtiteln.
[14.] arvodet Att sådant däremot icke kan ifrågasättas med avseende på
extra tjänstemän med mera tillfällig anställning, vilkas arvode i allmänhet
har karaktär av gratifikation, ligger i sakens natur.
Vidkommande därefter beloppet av den ifrågasatta an slagsförhöjningen
har jag, med ledning av Kungl. Maj:ts befallningshavandes inkomna
redogörelser för de olika länens anslagsbehov för extra tjänstemän
samt med fästat avseende på länens folkmängd och därav i främsta
rummet beroende arbetsbörda, på antalet av å stat i varje län uppförda
ordinarie tjänster, antalet handlagda mål inom de särskilda länen samt
kända säregna förhållanden inom vissa län m. m., sökt att, så vitt det
vant möjligt, beräkna den summa, som för en tid framåt lärer böra
varje län anvisas.
För sådant ändamål har jag inom departementet med biträde av
tillkallade sakkunniga låtit länsvis dels göra en sammanfattning av vad
de skilda länsstyrelserna i huvudsak anfört och dels i en tablå uppställa
det på den verkställda undersökningen grundade resultatet.
Nämnda sammanfattning, som har formen av en P. M., hemställer jag
måtte jämte tablån få såsom bilaga åtfölja statsrådsprotokollet.
Av innehållet i nämnda handlingar framgår, att de sakkunniga
funnit, att för ett någorlunda nöjaktigt tillgodoseende av länsstyrelsernas
behov skulle för arvoden åt extra länsnotarier, extra länsbokhållare
och extra biträden fordras ett belopp av 213,750 kronor. Av det nuvarande
anslaget disponeras eu del av omkring 46,800 kronor till
vikariatsersättning samt avlöning åt extra vaktbetjäning, vadan av
anslaget återstår ett belopp av omkring 166,200 kronor att användas
till arvoden av förut omförmäld art. Då någon mindre del av anslaget
torde höra finnas reserverad för att kunna användas vid oförutsedda
eller tillfälliga behov, hava de sakkunniga hos mig framhållit önskvärdheten
av att en ökning av anslaget komme att äga rum med i runt tal
55,000 kronor.
Det har givetvis icke varit möjligt för mig att bilda mig ett slutgiltigt
omdöme om i vad mån de av de sakkunniga för de olika länen
föreslagna anslagsbeloppen kanna utgöra grundval för en blivande fördelning
av ett behövligt ökat anslag för ifrågavarande ändamål. Vid
den ytterligare utredning, som bör föregå en sådan fördelning, torde
det måhända visa sig erforderligt att i ett eller annat avseende frångå
vad de sakkunniga i fråga om nämnda fördelning föreslagit. Att märka
är ju ock, att de sakkunnigas förslag härutinnan tillkommit endast i
syfte att giva en utgångspunkt för frågan i vad mån en förhöjning av
Sjätte huvudtiteln.
43
anslaget bör äga rum. I huvudsak synes mig emellertid icke vara
något att erinra mot det resultat, vartill de sakkunniga kommit. Jag
finner mig därför böra tillstyrka en förhöjning av anslaget med av de
sakkunniga förordat belopp av 55,000 kronor. Med den förhöjning av
anslaget, som sålunda blivit ifrågasatt, torde med detsamma jämväl
kunna bestridas erforderlig vikariatsersättning i anledning av uppförande
å ordinarie stat av de två kvinnliga skrivbiträden, varom i nästföregående
punkt omförmäles.
På grund av vad jag sålunda yttrat, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att från och med år 1917 höja det å ordinarie
stat uppförda reservationsanslaget till arvoden åt extra
länsnotarier, extra länsbokhållare och övriga extra biträden
vid länsstyrelserna m. m., nu 213,000 kronor, med
55,000 kronor eller till 268,000 kronor.
6. Fögderiförvaltningarna.
I skrivelse den 11 december 1913 meddelade statskontoret, att
jämlikt särskilda nådiga brev nedannämnda länsmansboställen indragits
till statsverket, nämligen den 14 mars 1911, enligt nådigt
brev den 3 februari 1911, det länsmanstjänsten i Frösåkers härads
södra distrikt av Stockholms län anslagna bostället 3U mantal Sanda
nr 5 med i stat beräknad avkomst av 500 kronor, det länsmanstjänsten
i Frösåkers härads norra distrikt av samma län anslagna
bostället Va mantal Fors lir 5 med ett avkomstbelopp beräknat till
240 kronor samt det länsmanstjänsten i Frosta härads västra distrikt
av Malmöhus län anslagna bostället Vs mantal Slagstorp nr 3 med
i stat beräknad avkomst av 760 kronor; den 14 mars 1912, enligt nådigt
brev den 11 november 1910, det länsmanstjänsten i Kinda härads
norra distrikt av Östergötlands län anslagna bostället Va mantal Aska
mellangärden nr 1 med i stat beräknad avkomst av 360 kronor samt,
enligt nådigt brev den 9 februari 1912, det länsmanstjänsten i Kinda
härads södra distrikt av samma län anslagna bostället Va mantal Norra
Rothult nr 2 och V» mantal Humpen nr 1 med en beräknad avkomst
av sammanlagt 820 kronor; den 14 mars 1913, enligt nådigt brev den
[14.]
[15.]
Fögderiför
valtningarna.
(Ordinarie
anslag).
44
Sjätte huvudtiteln.
[15.] 1 november 1912, det länsmanstjänsten i Bankekinds distrikt av sist
nämnda
län anslagna bostället V2 mantal Unnerstad mellangärden nr 2
med. ett beräknat avkomstbelopp av 520 kronor, enligt nådiga brev den
29 juni 1912, det länsmanstjänsten i Fräkne distrikt av Göteborgs och
Bohus län anslagna bostället 1 mantal Resteröd östra nr 2 med i stat
beräknad avkomst av 720 kronor, det länsmanstjänsten i Sörbygdens
distrikt av samma län anslagna bostället. 1 mantal Hellesäter nedra nr 1
med ett till 520 kronor beräknat avkomstbelopp samt, enligt nådigt
brev den 7 mars 1913, det länsmanstjänsten i Tössbo härad av Ålvsborgs
län anslagna bostallet Vs mantal Näs nr 1 med i stat beräknad
avkomst av 385 kronor.
Därjämte erinrade statskontoret, att Kungl. Maj:t, enligt föreskrift
i särskilda nådiga brev, lörordnat, att nedannämnda länsmansboställen
skulle den 14 mars 1914 till statsverket indragas, nämligen, jämlikt
nådigt brev den 6 september 1912, det länsmanstjänsten i Skytts härads
västra distrikt av Malmöhus län anslagna bostället V''4 mantal Stora
Hammar nr 14 med ett avkomstbelopp beräknat till 680 kronor, enligt
nådigt brev den 9 maj 1913, det länsmanstjänsten i Våla distrikt av
Västmanlands län anslagna bostället 1 mantal Kullarbo nr 1 med en
beräknad avkomst av 440 kronor samt, enligt nådigt brev den 3 oktober
1913, det länsmanstjänsten i Ydre härads norra distrikt av Östergötlands
län anslagna bostället ZU mantal Bestorp nr 1 med i stat beräknat
avkomstbelopp av 500 kronor.
Vidare både jämlikt nådigt brev den 11 mars 1909 i Södermanlands
läns stat sedan ar 1912 den kontanta lönen till länsmannen i Villåttinge
härad ökats med 5 ^ ränta å 251 kronor eller 12 kronor 55
öre, under det att den beräknade avkastningen av det nämnda länsmanstjänst
anslagna bostället 1 mantal Malma nr 1 minskats med motsvarande
belopp, sedan länsmannen i nämnda härad G. E. Eckerberg
den 17 februari 1911 beviljats avsked.
På grund av det anförda, och då hänsyn till dessa omständigheter
icke blivit tagen vid bestämmande av beloppet av anslaget till fögderiförvaltningarna,
hemställde statskontoret, att nämnda anslag måtte förhöjas
med, i avrundat tal, 6,458 kronor.
Under erinran om vad sålunda anförts, meddelade statskontoret
därefter i skrivelse den 25 januari 1915, att, förutom de i statskontorets
ovan återgivna skrivelse omnämnda, följande länsmansboställen
sedel mera jämlikt särskilda nadiga brev den 14 mars 1914 indragits
till statsverket, nämligen, enligt nådiga brevet den 5 februari 1914,
45
Sjätte huvudtiteln.
det länsmanstjänsten i Bråbo härad av Östergötlands län anslagna bostället
1 2 mantal Döverstad nr 1 med i stat beräknad avkomst av 640
kronor samt, enligt nådiga brev den 28 februari 1914, det länsmanstjänsten
i Rasbo härad av Uppsala län anslagna bostället 3 b mantal
Skeke nr 3 med ett avkomstbelopp beräknat till 640 kronor, det länsmanstjänsten
i Vista härads lantdistrikt av Jönköpings län anslagna
bostället 1 2 mantal Reaby nr 3 Smedgård med i stat beräknad avkomst
av 770 kronor och det länsmanstjänsten i Gammalstorps distrikt
av Blekinge län anslagna bostället Va mantal Möllekulla nr 1 med ett
beräknat avkomstbelopp av 504 kronor 72 öre. Därjämte hade Kungl.
Maj:t förordnat, att den 14 mars 1915 följande länsmansboställen
skulle indragas till statsverket, nämligen, jämlikt nådiga brevet den 5
september i913, det länsmanstjänsten i Skinnskattebergs distrikt av
Västmanlands län anslagna bostället Va mantal Laggarbo nr 1 med i
stat beräknad avkomst av 400 kronor och, enligt nådiga brevet den 28
februari 1914, det länsmanstjänsten i Ölands Södra Mota södra distrikt
av Kalmar län anslagna bostället 7/ie mantal Bredinge nr 10 med en
beräknad avkomst av 215 kronor.
Den utgiftsökning, som indragningen till statsverket av samtliga
i dessa skrivelser av den 11 december 1913 och den 25 januari 1915
omförmälda länsmansboställen medförde för anslaget till fögderiförvaltningarna,
belöpte sig således till inalles 9,627 kronor 27 öre.
Vid sådant förhållande och då någon hänsyn till berörda utgiftsökning
icke tagits vid bestämmande av beloppet av nämnda anslag för
år 1915, hemställde statskontoret, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen,
att anslaget till fögderiförvaltningarna, som i riksstaten för år
1915 upptagits till 1,625,635 kronor, måtte för år 1916 höjas med ett
avrundat belopp av 9,628 kronor.
Vid föredragning av detta ärende den 12 februari 1915 fann
Kungl. Maj:t den av statskontoret gjorda framställningen icke föranleda
till annat yttrande, än att Kungl. Maj:t anbefallde statskontoret att före
den 1 december 1915 till Kungl. Maj:t inkomma med framställning om
den av ovannämnda anledning i riksstaten för år 1917 erforderliga ökningen
av anslaget till fögderiförvaltningarna.
Till åtlydnad därav har statskontoret nu i skrivelse den 27 november
1915 — under åberopande av vad statskontoret i sin ovan omförmälda
skrivelse den 25 januari 1915 anfört angående den utgiftsökning
för ifrågavarande anslag, som då var för handen och vilken,
såsom ovan nämnts, belöpte sig till 9,627 kronor 27 öre — anmält,
[15.]
46
Sjätte huvudtiteln.
[15.]
[16.]
Tillfällig
löneförbätt
ring åt kronofogdar,
häradsskrivare
och
länsmän.
(Extraanslag.)
att, jämlikt nådigt brev den 7 februari 1896, den i Södermanlands läns
stat upptagna kontanta lön till länsmannen i Åkers härad komme att,
sedan länsmannen i nämnda härad O. F. Flodman beviljats avsked med
utgången av maj månad 1915, från och med år 1916 ökas med ett
emot den årliga räntan efter fem procent å 698 kronor 20 öre svarande
belopp eller 34 kronor 91 öre, under det att den beräknade avkastningen
av det nämnda länsmanstjänst anslagna bostället, 5/s mantal
Valsberga nr 2, komme att minskas med motsvarande belopp.
Ökningen av de kontanta årliga utgifterna för fögderiförvaltningarna
belöpte sig alltså till sammanlagt 9,662 kronor 18 öre. Med
nämnda belopp eller, efter avrundning av detsamma uppåt till jämnt
krontal, med 9,663 kronor borde fördenskull från och med år 1917
anslaget till fögderiförvaltningarna höjas.
Statskontoret har fördenskull hemställt, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att från och med år 1917 höja det ordinarie anslaget
till fögderiförvaltningarna, vilket anslag även i riksstaten för år 1916
är uppfört med 1,625,635 kronor, med 9,663 kronor till 1,635,298
kronor.
Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att från och med år 1917 höja det å riksstaten
uppförda ordinarie anslaget till fögderiförvaltningarna
från 1,625,635 kronor med 9,663 kronor till 1,635,298
kronor. 7
7. Tillfällig löneförbättring åt kronofogdar, häradsskri vare och länsmän.
I sammanhang med föredragning den 14 januari 1914 av frågan om
reglering av utgifterna under sjätte huvudtiteln uttalade dåvarande departementschefen
förhoppning att under riksdagens lopp bliva i tillfälle
att förelägga Kungl. Maj:t förslag till fögderiförvaltningarnas omorganisation
och lönereglering för tjänstemännen därstädes. Enligt departementschefens
mening skulle det i sammanhang därmed komma att
visa sig nödvändigt att höja anslaget till fögderiförvaltningarna med
visst beräknat belopp.
Det sålunda bebådade förslaget hann dock ej framläggas för riksdagen
före dess upplösning.
Sjätte huvudtiteln.
47
I det vid den till 1914 års senare riksdag avlåtna statsverkspropositionen
fogade protokollet över civilärenden anförde jag, att frågan om
fögderiförvaltningarnas omorganisation tillhörde de frågor, rörande vilka
meningarna inom riksdagen varit i hög grad delade, och syntes därför
icke lämpligen böra göras till föremål för behandling vid sistnämnda
riksdag. Någon ändring i det å ordinarie stat upptagna anslaget till
tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna ägde ej heller rum.
Det var då min avsikt att förelägga Kungl. Maj:t förslag till proposition
i förevarande ämne att avlåtas till 1915 års riksdag. Denna
avsikt kunde emellertid ej förverkligas. Då den sedermera inträdda
situationen ställde staten inför nödvändigheten att iakttaga den strängaste
sparsamhet, ansågs det nämligen icke lämpligt att förelägga 1915 års
riksdag förslag till allmän lönereglering inom någon del av statsförvaltningen.
Jag hade nu hyst förhoppning, att frågan skulle kunna framläggas
för den snart sammanträdande riksdagen, och detta så mycket hellre
som det nuvarande provisoriet i fråga om landsstaten är förenat med
allvarliga olägenheter. I någon mån torde visserligen verkningarna av
dessa olägenheter minskas, om mitt förslag angående ökning av anslaget
till extra länsnotarier, extra länsbokhållare och övriga extra biträden
vid länsstyrelserna m. m. vinner Kungl. Maj:ts och riksdagens
bifall; i huvudsak lära de dock kvarstå.
Emellertid har det krav på sträng sparsamhet, som alltjämt måste
upprätthållas, ansetts nödvändiggöra, att frågan även vid denna riksdag
skjutes åt sidan, något som jag är den förste att beklaga. På samma
gång tillåter jag mig meddela, att åtgärder vidtagits för redan föreliggande
vidlyftiga förslags vidare bearbetande.
På grund av dessa förhållanden torde tillfällig löneförbättring böra
beredas åt kronofogdar, häradsskrivare och länsmän jämväl under år
1917 enligt samma grunder, som hittills varit gällande under åren
1910—1916.
Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag
av 793,500 kronor för beredande av tillfällig
löneförbättring under samma år åt 117 kronofogdar,
116 häradsskrivare och 516 länsmän, att utgå med
följande belopp, nämligen:
för 11 kronofogdar (i Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län) en var 800 kronor, därav 200
48
Sjätte huvudtiteln.
[16-] kronor skola anses utgöra lön, 400 kronor tjänst
göringspenningar
och 200 kronor ortstillägg;
för en var av övriga 106 kronofogdar 600 kronor,
därav 200 kronor skola anses utgöra lön och
400 kronor tjänstgöringspenningar;
för 10 häradsskrivare (i Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län) en var 900 kronor, därav 200
kronor skola anses utgöra lön, 500 kronor tjänstgöringspenningar
och 200 kronor ortstillägg;
för 106 häradsskrivare (i övriga län) en var 700
kronor, därav 200 kronor skola anses utgöra lön och
500 kronor tjänstgöringspenningar; och
för samtliga häradsskrivare extra förvaltningsbidrag
med 75 kronor för varje fullt 5,000-tal av
folkmängden i tjänstedistrikret;
för 4 länsmän (i Tärna distrikt av Västerbottens
län samt i Arjeplogs, Jukkasjärvi och Karesuando distrikt
av Norrbottens län) en var 1,000 kronor, därav
600 kronor skola anses utgöra lön, 200 kronor ortstillägg
och 200 kronor förvaltningsbidrag;
för 66 länsmän (övriga länsmän i Västerbottens
och Norrbottens län samt länsmännen i Jämtlands
län) en var 1,800 kronor, därav 600 kronor skola anses
utgöra lön, 300 kronor tjänstgöringspenningar,
200 kronor ortstillägg och 200 kronor förvaltningsbidrag;
samt
för en var av övriga 446 länsmän 1,100 kronor,
därav 600 kronor skola anses utgöra lön, 300 kronor
tjänstgöringspenningar och 200 kronor förvaltningsbidrag.
8. Polisväsendet på landsbygden m. m.
[17.] Efter att under en följd av år hava å extra stat till avlöning och
Polisväsendet underhåll av särskild polisstyrka på landet anvisat ett förslagsanslag av
pa lands- 350,000 kronor, har 1914 års senare riksdag för ifrågavarande ända(Extraanslag.
) mai pa extra stat lor ar 1915 anvisat ett förslagsanslag av 425,000
kronor. Denna förhöjning betingades dels av en successivt ökad belastning
å anslaget, dels ock av en ifrågasatt provisorisk förstärkning
Sjätte huvudtiteln.
49
av polisväsendet för bättre möjliggörande av brotts upptäckande och [17.]
misstänkta personers efterspanande i särskilda fall.
För åstadkommandet av denna förstärkning, som i viss mån också
har avseende å städerna, blevo sedermera nödiga anstalter träffade.
I enlighet med Kung! Maj:ts därom gjorda framställning har därefter
1915 års riksdag för ifrågavarande ändamål på extra stat för år
1916 anvisat ett förslagsanslag av 425,000 kronor.
Anledning till ändring av nu utgående anslagsbelopp torde, såvitt
nu kan bedömas, icke föreligga.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen
att på extra stat för år 1917 ställa till Kungl.
Maj:ts förfogande ett förslagsanslag av 425,000 kronor
att, huvudsakligen under de i statsrådsprotokollet över
civilärenden den 21 februari 1908 angivna villkor för
åtnjutande av bidrag från anslaget, användas till avlöning
och underhåll av särskild polisstyrka på landet,
där sådan kan av förhållandena påkallas, under medgivande
tillika, * dels att av detta anslag erforderligt
belopp må användas till åtgärder i särskilda fall för
grövre brotts upptäckande och misstänkta personers
efterspanande och gripande, dels ock att Kungl. Maj:t
må av anslaget använda lämpligt belopp till årsarvode
åt den polistjänstemän, som förordnas att inom civildepartementet
biträda ej mindre vid förande av register
över den polisstyrka, som kan komma att ur vissa
städers poliskårer ställas till länsstyrelsernas förfogande
för beredande av polisskydd vid oroligheter å
rikets landsbygd, än ock vid beredning inom departementet
av frågor om samma polisstyrkas användning
i förekommande fall.
9. Arvode åt lappfogdar in. m.
På framställning av Kungl. Maj:t har riksdagen för vart och ett [18.]
av åren 1891—-1900 beviljat anslag på extra stat till ersättning för Arvode åt
juridiskt biträde åt de svenska lapparne i Norge samt till lappfogdar lappfogdar
och lappförmän. Detta anslag utgjorde till och med år 1895 10,000 (Extraanslag.)
kronor samt därefter 13,000 kronor. Från anslaget utgingo arvoden
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 höft. 7
50
Sjätte huTudtiteln.
[18.] till lappombud i Norge och till lappfogdar i Jämtlands och Norrbottens
län samt från och med år 1896 till lappfogde jämväl i Västerbottens
län, varförutom av anslaget utbetalts gratifikationer till vissa lappförmän.
Från och med år 1901 utgick anslaget med förhöjt belopp av
17,500 kronor och bestredos därvid av detsamma jämte förut nämnda
utgifter jämväl ersättning till ordningsmän i lappbyarna inom Västerbottens
och Norrbottens län. År 1908 blev anslaget höjt med ytterligare
3,000 kronor i syfte att åt de tre lappfogdarna, vilkas årsarvode
dittills utgjort 3,000 kronor jämte dyrtidstillägg av 300 kronor, bereda
ett årsarvode av 4,000 kronor; och har anslaget sedermera utgått med
det belopp, 20,500 kronor, vartill det sålunda höjdes.
Av olika anledningar torde nu påkallas en ytterligare höjning av
anslagets belopp.
Kungl. Maj:ts befallfallningshavande i Norrbottens län har nyligen
väckt fråga om förordnande av ännu en lappfogde i detta län. I en
den 2 nästlidna december avlåten underdånig skrivelse anför Kungl.
Maj:ts befallningskavande härom bland annat:
Lappfogdeinstitutionen hade för varje år visat sig allt mera behövlig
för länet. De mångahanda bestyr, som ålåge lappfogden, särskilt
de synnerligen angelägna resorna till de olika lappbyarna för att undersöka
och övervaka deras förhållanden, vilka resor till följd av länets
vidsträckthet och delvis klena kommunikationer vore både tidsödande
och ansträngande, gjorde emellertid, att endast en lappfogde i längden
icke syntes kunna tillfredsställande fylla det med befattningen avsedda
ändamålet. På grund härav hade Kungl. Maj:ts befallningshavande
länge haft under övervägande möjligheten av att få i länet anställd
ytterligare en lappfogde; och då nu genom norrbottniska lappfondens
tillkomst utväg att pröva fördelarna av en sådan anordning syntes förefinnas,
trodde sig Kungl. Maj:ts befallningshavande böra ifrågasätta,
att Kungl. Maj:t ville försöksvis för år 1916 förordna två lappfogdar
för länet. Kungl. Maj:ts befallningshavande hemställde alltså, att
Kungl. Maj:t ville ur Norrbottens lappfond för år 1916 anvisa ett
anslag, beräknat efter 4,000 kronor för året, att utgå såsom arvode
till ytterligare en lappfogde, ävensom bevilja erforderliga medel till
täckande av hans rese- och traktamentsersättning, att likaledes utgå
enligt fjärde klassen i resereglementet; och ville Kungl. Maj:ts befallningshavande
så fort sig göra läte och antagligen redan under loppet
av januari månad 1916 inkomma med förslag å lämplig person till
erhållande av förordnande tillika med förslag å tjänstgöringsområde för
vardera lappfogden.
Sjätte huvudtiteln.
Denna framställning synes mig synnerligen beaktansvärd. Med
hänsyn till såväl omfattningen av den renskötsel, vilken bedrives inom
Norrbottens län — därvarande renstock torde uppgå till två tredjedelar
av hela landets — som renbetestrakternas oerhörda utsträckning vill
det synas, som om en enda lappfogde icke i längden kan medhinna
att nöjaktigt fullgöra den viktiga uppgift, som åligger honom. Skulle
det under en snar framtid visa sig nödvändigt att för undvikande
av en ödesdiger överbelastning av höst-, vinter- och vårbeten i de
nordligaste lapptrakterna förflytta ett antal lappar och renar till
sydligare fjälltrakter, är det även av denna anledning angeläget att
för dessa sydligare delar av länet förordnas en särskild lappfogde,
som kan medverka till förberedande och reglerande av de genomgripande
förändringar en dylik förflyttning skulle medföra. I likhet
med Kungl. Maj:ts befallningshavande anser jag alltså önskvärt, att
ytterligare en iappfogde försöksvis får anställas, och det torde vara
lämpligt, att han utses med det snaraste. För hans avlönande under
den närmaste tiden lärer det emellertid icke vara ovillkorligen nödvändigt
att äska anslag av riksdagen, då härför erforderliga belopp
torde kunna bestridas av Norrbottens lappfond eller andra tillgängliga
medel. Däremot synes för år 1917 eu höjning av nu förevarande
anslag böra komma till stånd, i syfte att den nya lappfogdens verksamhet
må kunna omfatta även sagda år. Att detta möjliggöres är
önskvärt, särskilt om den tillämnade tjänstemannen skall kunna i väsentligare
grad medverka vid förut antydda omreglering av lappväsendet i
Norrbottens län.
Arvodet för den nya lappfogden torde böra bestämmas till samma
belopp som utgår till hittillsvarande lappfogdar, eller 4,000 kronor för
år. Härtill kommer rese- och traktamentsersättning, som emellertid
utgår av annat anslag.
Fråga har vidare yppats om höjning av det arvode, som för närvarande
utgår till de svenska lapparnas ombud i Norge. Detta ombud
har enligt gällande bestämmelser till uppgift att meddela lapparna råd
och biträde vid de tvister och rättegångar, som kunna uppstå mellan
dem och den jordbrukande befolkningen i Norge. Arvodet bär alltifrån
1888 varit bestämt till 1,800 kronor, varjämte ombudet åtnjutit gottgörelse
för resekostnader och för biträde av tolk intill ett belopp av 500
kronor. För närvarande är till ombud antagen Overretssagförer Cornelius
Holmboe i Tromsö. I den årsberättelse, som denne i enlighet med gällande
föreskrifter avgivit över sin verksamhet under år 1915, har han framhållit,
att en ökning av arvodet vore av nöden. I detta avseende har
[18.]
52
Sjätte huvudtiteln.
[18.j ombudet framställt två alternativa förslag, åsyftande, det ena att väsentligen
höja arvodets belopp, sa att ombudet kunde, på sätt i berättelsen
närmare angives, ägna sig huvudsakligen åt verksamhet i lapparnas intresse,
och det andra att, med bibehållande av ombudets nuvarande,
mera begränsade uppgift, öka arvodet till ett belopp av 3,000 kronor,
vilken ökning enligt ombudets mening vore nödvändig, om, med hänsyn
till nu. rådande förhållanden, arvodet skulle i verkligheten motsvara
vad som vid det nuvarande beloppets beviljande därmed avsågs.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Norrbottens län har avgivit utlåtande
med anledning av denna framställning och därvid anfört:
Enligt Kungl. Majrts befallningshavandes förmenande vore det nuvarande
arvodet även med de uppgifter, som nu påvilade ombudet, alldeles
för lågt. Ville man för ändamålet hava tillgång till en person
med den duglighet och initiativkraft, som platsen otvivelaktigt krävde,
bleve det nödvändigt att icke tillmäta avlöningsförmånerna alltför knappt.
Eljest riskerade man att få nöja sig med en mindre skicklig man eller
med. ett ombud, som toge sin uppgift alltför lätt. Kungl. Maj:ts betallningshavande
måste därför för sin del förorda, att lappombudet —
även om hans uppgift icke för närvarande skulle, såsom Holmboe ifrågasatt,
väsentligen utvidgas — erhölle en avsevärd arvodesförbättring,
och ville Kungl. Maj:ts befallningshavande i sådant avseende föreslå,
att årsarvodet bestämdes till 3,000 kronor. Då, enligt vad Kungl. Maj:ts
befallningshavande försport, de skadeersättningsanspråk, som från norsk
sida. komme att år 1916 framställas mot lapparna, torde bliva osedvanligt
stora, vore det givetvis önskvärt, om det förhöjda arvodet
kunde utgå redan under år 1916. Holmboe hade i sin berättelse framlagt
ett förslag om utvidgning av lappombudets uppgift, huvudsakligen
gående ut därpå, att ombudet redan vid »taxternas» hållande skulle vara
närvarande för att på detta tidigare och i allmänhet för skadeersättningsfrågans
avgörande viktiga stadium biträda lapparna. Därest detta
förslag skulle vinna gillande, hade Holmboe framställt anspråk på ytterligare
en väsentlig förhöjning av arvodet. Vad Holmboe till stöd för
sitt berörda förslag andragit syntes Kungl. Maj:ts befallningshavande
förtjänt av all .uppmärksamhet. Taxternas upptagande utgjorde säkerligen
det praktiskt sett viktigaste momentet av skadeersättningsfrågan.
Emellertid förefölle det Kungl. Maj:ts befallningshavande, som om''man,
innan man definitivt beslöte sig för att i antydd riktning utvidga ombudets.
uppdrag, borde avvakta någon tids erfarenhet. Kungl. Maj:ts
befallningshavande hölle sålunda före, att man tillsvidare borde stanna
vid att låta ombudet under de närmaste åren närvara vid ett antal
Sjätte huvudtiteln.
5i3
taxter och därom med ombudet träffa särskild överenskommelse. Medel [18.]
till gäldande av därav uppkommande kostnader syntes kunna tagas ur
länets lappfond. Kungl. Maj:ts befallningshavande inskränkte sig alltså
för närvarande till den hemställan, att lappombudet för åren 1916 och
1917, med bibehållande av sitt uppdrag i hittillsvarande omfattning,
tillerkändes ett årsarvode av 3,000 kronor, vilket för år 1916 skulle
påkalla ett tilläggsanslag av 1,200 kronor. Därjämte skulle såsom hittills
under år 1917 utgå gottgörelse för resor och tolk med högst 500 kronor.
För min del anser jag tillräcklig anledning ej förekomma att för
närvarande, medan förhandlingarna om de svenska lapparnas rättigheter
i Norge alltjämt pågå, taga under övervägande frågan om en mera
genomgripande omreglering av lappombudets åligganden och därav betingad
väsentligare arvodesförhöjning. Däremot torde, av skäl som
Kungl. Maj:ts befallningshavande anfört och med hänsyn till den förändring
penningvärdet undergått sedan den tid, då arvodet bestämdes
till sitt nuvarande belopp, arvodet skäligen böra ökas till 3,000 kronor
jämte gottgörelse för resor och tolk intill 500 kronor. Denna ökning
synes höra träda i verket redan innevarande år, men då densamma
lärer för året kunna åvägabringas medelst anlitande av medel, som
annorledes stå till Kungl. Maj:ts disposition, torde det ej vara av nöden
att hos riksdagen göra framställning om omedelbart anvisande av medel
för ändamålet.
Övriga av ifrågavarande anslag utgående utgifter bestå väsentligen
i ersättningar till ordningsmän samt gratifikationer åt lappförmän.
Dessa utgifter hava under år 1915 uppgått till sammanlagt 6,565 kronor,
varjämte förekommit vissa obetydliga löpande utgifter för telefon, telegram
m. m. Då motsvarande utgifter torde bliva av nöden även under
nu ifrågavarande statsregleringsperiod, synes totalbeloppet av anslaget
böra sättas till 26,300 kronor.
Jag tillåter mig alltså i underdånighet hemställa, att Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen
att till juridiskt biträde åt de svenska lapparna i
Norge samt ersättning åt lappfogdar och lappförmän
ävensom ordningsmän inom lappbyarna m. m. på extra
stat för år 1917 anvisa ett belopp av 26,300 kronor.
54
Sjätte huvudtiteln.
E. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
1. Väg- och vattenbyggnads8taten,
a) oförändrat ordinarie anslag.................................... kronor 137,800:_
Reservationsanslag:
b) till expenser för allmänna
arbeten ........................... kronor 45,000: —
c) till vägundersökningar........ j> 45,000: —
Oförändrat ordinarie anslag................................... » 90,000: —
2. Inspektion av enskilda järnvägars rullande materiel.
[19.] För möjliggörande av en verksam kontroll å enskilda järnvägars
av Enskilda rullande materiel bär anslag av riksdagen för varje år från och med
ajärnvägar, 1905 beviljats, och bär senast nästlidet års riksdag på extra stat för
materiel år 1916 för detta ändamål anvisat ett anslag av 7,400 kronor, därav
(Extra aiildä ) 6,000 kronor skulle utgå såsom avlöning till en maskininspektör och
110 agv 1,400 kronor såsom tilläggsarvode till den extra ingenjör å styrelsens
järnvägsbyrå, som bar att biträda maskininspektören.
I skrivelse den 24 augusti 1915 anmäler väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att behovet av detta anslag är oförminskat. Styrelsen
hemställer fördenskull, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att
för anordnande av inspektion av enskilda järnvägars rullande materiel
på extra stat för år 1917 anvisa 7,400 kronor att för ändamålet ställas
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande.
I enlighet med vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt
tillstyrker jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för anordnande av inspektion av enskilda järnvägars
rullande materiel på extra stat för år 1917 anvisa
7,400 kronor att för ändamålet ställas till vägoch
vatten byggnadsstyrelsens förfogande.
3. Vägar och kommunikationer, oförändrat ordinarie
anslag, kronor................................................‘ 12,000:_
4. Undersökningar av mindre hamnar och farleder m. in.
[20.] Till undersökningar av mindre hamnar och farleder ävensom till upp
Undersöknin-
rättande av planer till anläggning eller ombyggnad av broar, då dylika
hamnar''''oth aid,eten icke ar0 lörenade med vägföretag, har riksdagen på extra stat
farleder m. m. för varf och ett av åren 1899—1916 beviljat ett belopp av 10,000 kronor
(Extra anslag.; * r r
55
Sjätte huvudtiteln.
Då detta anslag fortfarande är behövligt, får jag, i anslutning till [20.]
vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sin skrivelse den 24 augusti
1915 hemställt, tillstyrka, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag
av 10,000 kronor till undersökningar av mindre hamnar
och farleder ävensom till upprättande av planer till
anläggning eller ombyggnad av broar, då dylika arbeten
icke äro förenade med vägföretag.
5. Understödjande av brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader
m. in.
Till understödjande av brobyggnader och, företrädesvis mindre, [21.]
hamnbyggnader samt upprensning av aar och farleder har anslag utgått Understod
Sedan
ar 1894. . * brobyggnader
Nämnda år utgick anslaget med 150,000 kronor, höjdes från och och, före
med
år 1899 till 300,000 kronor samt från och med år 1906 till 400,000
kronor för att ytterligare ökas av 1911 års riksdag till 500,000 kronor byggnader
och av 1913 års riksdag till 600,000 kronor. ™" .
I skrivelse den 24 augusti 1915 anför väg- och vattenbyggnads- xtra a,is a°-''
styrelsen, att anslaget måste anses vara för sitt ändamål otillräckligt.
En ytterligare ökning av anslaget syntes därför styrelsen vara av behovet
påkallad. Med hänsyn till den anmodan att vid avgivande av
förslag beträffande anslag att äskas av årets riksdag iakttaga all den
sparsamhet, som lämpligen låter sig göra, vilken tillställts de under
civildepartementet hörande ämbetsverken, har styrelsen emellertid ansett
sig icke nu böra ifrågasätta någon ökning av anslaget, utan hemställer,
att detta måtte för år 1917 upptagas med oförändrat belopp.
Då anslag för berörda ändamål till nu utgående belopp är starkt
av behovet påkallat, men förhållandena ej medgiva anslagets ökning
för närvarande, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att på extra stat för år 1917 ställa till Kungl.
Maj:ts förfogande till understödjande av brobyggnader
och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning
av åar och farleder ett anslag av 600,000 kronor.
6. Skyddsåtgärder för Falkenbergs yttre hamn.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet har 1915 års riksdag
såsom bidrag till bestridande av kostnaden för utförande av skyddsåtgärder
för Falkenbergs yttre hamn i överensstämmelse med ett av
(Extra armtag.)
[22.]
Skyddsåtgärder
för
Falkenbergs
yttre hamn.
56
Sjätte huvudtiteln.
[22.] professorn W. Fellenius upprättat förslag med däri av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
gjorda ändringar och tillägg beviljat ett anslag av
130,000 kronor samt därav på extra stat för år 1916 anvisat ett belopp
av 50,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel
förskottsvis redan under år 1915 utanordna beloppet.
I en till mig avgiven promemoria bar chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
hamnavdelning anfört, att återstående beloppet, 80,000
kronor, av det för ändamålet beviljade statsbidraget syntes böra anvisas
för år 1917, med rätt för Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel
förskottsvis redan under år 1916 utanordna beloppet.
Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att av det såsom bidrag till bestridande av kostnaden
för utförande av skyddsåtgärder för Falkenbergs
yttre hamn beviljade anslaget å 130,000 kronor för år
1917 anvisa återstående beloppet 80,000 kronor, med
rätt för Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel förskottsvis
redan under år 1916 utanordna beloppet.
Angående det I detta sammanhang ber jag få erinra, att 1915 års riksdag såsom
TcvUjade^n- bidrag. till bestridande av kostnaden för iståndsättande av Sandvikens
slaget för hamn i Persnäs socken på Öland beviljat ett anslag av 248,000 kronor
iStandlsäav samt därav På extra ,stat för ar 1916 anvisat ett belopp av 50,000
Sandvikens kronor, dock under villkor att vederbörande landsting jämte Persnäs
hamn. kommun förbunde sig att ansvara för den framtida underhållskostnaden
för hamnanläggningen. Sedermera har emellertid Kungl. Maj:ts befallningshavande
i Kalmar län med underdånig skrivelse den 19 oktober
1915 överlämnat en skrift från Kalmar läns södra landsting, däruti
landstinget meddelat, att landstinget icke funnit skäl ikläda sig den
ifrågasatta förbindelsen. Något ytterligare anslag erfordras sålunda ej
för ifrågavarande ändamål; och har Kungl. Maj:t den 12 november 1915
föreskrivit, att det av riksdagen anvisade anslaget å 50,000 kronor
skall överföras till statsverkets kassafond.
7. Bidrag till anläggning eller förbättring av Yägar m. in.
[23.] . Till bidrag för anläggning av nya samt förbättring eller omlägg
aniä^nin1
av backiga eller eljest mindre goda vägar har riksdagen sedan
eller för- längre tid tillbaka årligen på extra stat beviljat anslag till belopp, som
bättring av tid efter annan ökats, senast år 1914 med 750,000 kronor, så att an
väg
ar m. m. 11
(Extra anslag.)
Sjätte huvudtiteln.
57
■slaget för år 1915 utgjorde 2,500,000 kronor. Sistnämnda belopp har [23.]
jämväl beviljats för år 1916.
I sin skrivelse den 24 augusti 1915 anmäler väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att behovet av detta anslag är oförminskat. Styrelsen
hemställer fördenskull, att till bidrag för anläggning av nya samt förbättring
av backiga eller eljest mindre goda vägar på extra stat för år
1917 måtte anvisas ett belopp av 2,500,000 kronor.
I enlighet med vad väg- och vatten byggnad sstyrelsen hemställt
tillstyrker jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till bidrag för anläggning av nya samt förbättring
eller omläggning av backiga eller eljest mindre goda
vägar på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av
2,500,000 kronor.
I detta sammanhang tillåter jag mig till behandling upptaga ett [24.]
ärende i fråga om befrielse för vederbörande intressenter att fullborda Angående
vissa väg ar inom Över-Kalix socken i Norrbottens län. _ llderblranL
Genom nådigt brev den 30 oktober 1891 har Kungl. Maj:t till intressenter
anläggning av den del av utfartsväg från Talljärv med flera byar inom fäglniäg^nnämnda
socken, som faller mellan Bönälven och Heden, av 1891 års gar från Taiivägbyggnadsfond
anvisat ett statsanslag av 11,600 kronor, vilket anslag
sedermera genom nådigt brev den 17 juli 1896, i följd av ändring i i Norrbottens
planen, ökats med 6,800 kronor att utgå från 1896 och 1897 års vägbyggnadsfonder.
Väganläggningen, med en längd av 13,427 meter, blev
den 3 januari 1898 avsynad och godkänd.
Vidare har Kungl. Maj:t, för fullbordande av återstående delar av
samma utfartsväg, genom särskilda nådiga brev dels den 17 februari
1893 för anläggning av den del av vägen, som faller mellan Kölmjärv
och Bönälven, vilket arbete beräknats kosta 21,100 kronor, av 1893
års vägbyggnadsfond beviljat ett statsbidrag av 12,000 kronor ävensom
fastställt plan för arbetet, dels den 28 september 1893, med ändring
av sistnämnda plan och med fastställelse av ny plan för utfartsvägen
i avseende å den del av densamma, som sträcker sig från Tallsjön
förbi Bredträsk till Bönälven eller Bönkroken — en vägdel, som beräknats
kosta 21,180 kronor — medgivit, att den beviljade anslagssumman, 12,000
kronor, finge användas till sistberörda vägarbete, dels ock den 17 mars
1894 för anläggning av de delar av nämnda utfartsväg, som sträckte
sig från Talljärv till Bredträsk och från Kölmjärv till Tallsjön, vilket
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 höft. 8
58
Sjätte huvudtiteln.
[24.]
Väg- och
vattenbyggnads
styrelsens
skrivelse den
t0U 1903.
1904 års
riksdag.
arbete beräknats kosta 31,210 kronor, anvisat ett anslag av 20,800
kronor att utgå av 1894 års vägbjggnadsfond ävensom fastställt plan
för arbetet.
Av förenämnda genom nådiga breven den 17 februari 1893 och
den 17 mars 1894 beviljade statsbidrag hava utbetalts
å det förra ................................................. 9,600 kronor.
å det senare ............................................... 13,000 »
eller tillhopa 22,600 kronor.
Uti skrivelse till Kungl. Maj:t av den 30 april 1903 meddelade
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att distriktschefen i övre norra vägoch
vattenbyggnadsdistriktet, beträffande vägdelarna från Kölmjärv till
Tallsjön, från Tallsjön förbi Bredträsk till Bönälven eller Bönkroken
samt från Talljärv till Bredträsk, anmält, att delägarna i de fattiga byar,
som åtagit sig vägarnas utförande, saknade möjlighet att förskaffa sig
nödiga penningmedel för vägarbetets vidare bedrivande. Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen överlämnade tillika en skrivelse från Kungl.
Maj:ts befallningshavande i Norrbottens län, däri Kungl. Maj:ts befallningshavande
hemställde om framställning till riksdagen angående
ifrågavarande vägföretags fullbordande uteslutande på statens bekostnad.
Såväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som chefen för generalstaben
biträdde Kungl. Maj:ts befallningshavandes hemställan.
I enlighet härmed föreslog Kungl. Maj:t i proposition till 1904 års
riksdag, nr 34, att riksdagen måtte medgiva, att till fullbordande av
anläggning av vägdelarna från Kölmjärv till Tallsjön, från Tallsjön
förbi Bredträsk till Bönälven eller Bönkroken samt från Talljärv till
Bredträsk anslag måtte, under förutsättning att vederbörande väghållningsskyldiga
i behörig ordning ålades att för framtiden underhålla
ovannämnda vägsträckor, kunna från av riksdagen till vägbyggnader
beviljade medel anvisas utan iakttagande av det för vägbyggnadsfondens
anlitande i allmänhet stadgade villkor, att statsbidraget icke må utgå
med högre belopp än två tredjedelar av den för väganläggningen beräknade
kostnaden.
Med anledning härav anförde riksdagen i skrivelse den 17 maj
1904, nr 141, följande:
Då den väganläggning, varom Kungl. Maj:ts proposition handlade,
vid beslutet om statsanslags beviljande prövats vara av den beskaffenhet,
att för anslagets utgående det i liknande fall stadgade villkoret
borde iakttagas, att statsbidraget icke finge utgå med högre
belopp än två tredjedelar av den för väganläggningen beräknade kost
-
Sjätte huvudtiteln.
59
nåden, både riksdagen hyst allvarliga betänkligheter mot att medgiva O4-]
upphävande av det sålunda fastställda villkoret. Då vidare den ifrågavarande
väganläggningen icke syntes hava eu sådan mera allmän betydelse,
att, från denna synpunkt sett, anledning skulle finnas till att
staten ensam borde bekosta densamma, samt då i fråga om vagstrackornas
underhåll intressenterna å orten förklarat sig sakna förmåga att
därom draga försorg, och det fördenskull kunde befaras, att, aven om
vederbörande väghållningsskyldiga skulle bibehållas vid sagda underhållsskyldighet,
staten ändock skulle kunna bli nödsakad att åtaga sig
densamma, hade riksdagen icke kunnat bifalla Kungl. Maj:ts proposition.
Huruvida billighetsskäl kunde tala för att intressenterna, i händelse
vägföretaget skulle komma att avstanna, i större eller mindre
grad borde befrias från skyldigheten att återbära av dem uppburna
statsmedel - därom ansåg sig riksdagen för det dåvarande e] hora
göra något uttalande, då något förslag härom ej förelegat till riksdagens
PTO'' Riksdagen anmälde alltså, att Kungl. Maj:ts förevarande proposition
icke föranlett till någon riksdagens åtgärd.
I skrivelse den 17 augusti 1914 har nu väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anfört: nadsstyreiee
»Dis triktsin veni ören i övre norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet har uti it/8 19i4.
sin för 1908 avgivna inspektionsberättelse anmält, att vägstamman i Over Kafix
socken den 13 september 1908 beslutat bidraga med ett belopp av 2o0 kronor
till förbättrande av vägen Bredträsk—Bönkroken—Heden sedim de iid vagen
boende intressenterna förbundit sig att med arbete motsvarande 500 kronor,
bidraga till samma ändamål, men att vägen i övrigt torde befinna sig; l samma
skick som för cirka 8 år sedan, då förslag uppgjordes till vagens fullbordande
med enbart statsmedel. , . , . , • it
I anledning härav har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i skrivelse den 15
mai 1909 hos Kungl. Maj:ts befallningshavande i Norrbottens lan anhaliit att
Kungl. Maj:ts befallningshavande ville taga frågan om vaganlaggningarnes fullbordande
under omprövning och sedermera meddela styrelsen underrättelse om
den åtgärd, som enligt Kungl. Maj:ts befallnmgshavandes asikt lämpligen borde
vidtagas I inspektionsberättelse för 1909 har forenamnda distnktsmgenjor upprepat
sina erinringar mot ifrågavande väganläggnmgar, och har styrelsen i anledning
därav, och då svar ännu saknades a sist omformalda skrivelse, hos Kung .
Mai ds befallningshavande förnyat sin däri framstallda anhållan.
Under åberopande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens forenamnda skri
velser har nu Kungl. Maj:ts befallningshavande, med överlämnande av en till
styrelsen ställd skrivelse från direktionen för vägbyggnadsforetagen den lb mars
1914 däri direktionen anhållit om befrielse for intressenterna från deras
åtagande att fullborda vägföretagen, för sin del anfört att pa grund av särskilda
omständigheter, som vore att söka företrädesvis uti för lag uppskattning
av anläggningskostnaden och i följd därav för knappt tillmätt bidrag av stats
-
60
[24.]
Statskontoret.
Domän
styrelsen.
Sjätte huvudtiteln.
medel till företagen ävensom uti vägintressenternas alltför svaga ekonomiska,
barkraft, vagforetagen icke kunnat fullbordas. Åtskilligt arbete hade dock
utförts på vaganläggningarna, och hade detta av distriktsingenjören, kaptenen
O. Skarstedt, värderats till lägst 35,000 kronor. Någon utsikt att vägföretagen
under för handen varande förutsättningar skola bringas till fullbordan funnes
icke, och da upphörandet av arbetet med ifrågavarande vägföretag vore att tillskrrva
svårigheter och andra förhållanden, som vägintressenterna även med god
vilja icke vant mäktiga att övervinna, har Kung! Maj ds befallningshavande tillstyrkt,
att vagintressenterna måtte befrias från deras åtagande i avseende å ifrågavarande
vägföretag. °
, befallningshavande har i detta sammanhang erinrat om att
det pa ifrågavarande vägföretag nedlagda kapital och arbete icke torde vara bortkastat,
aven om intressenterna i vägföretagen befriades från sina åtaganden med
avseende å företagens fullbordan. Med fog sjntes det Kungl. Maj:ts befallningshavande
kunna framhållas, att de ifrågavarande vägarna kunna antingen för sig
eller såsom led uti ett mera omfattande vägföretag framdeles komma till utförande
såsom vägar av enklare beskaffenhet, vartill bidrag av statsmedel torde
kunna erhållas enligt de i Kung! Maj:ts kungörelse den 14 november 1913 givna
bestämmelser. Det på förenämnda vägföretag redan nedlagda arbete, som visserligen
genom bristande underhåll sjunkit något i värde, torde då komma den
framtida vagbyggnaden till godo.»
För egen del har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, på de av
Kungl. Maj.ts befallningshavande i Norrbottens län och distriktsingenjören
Skarstedt angivna skäl och då på ifrågavarande väganläggning,
som eventuellt under annan form torde i framtiden komma att införlivas
med vägnätet inom länet, arbete uttörts motsvarande det uppburna
statsanslaget. 22,600 kronor och mera än 50 procent därutöver, hemställt
om bifall till framställningen om befrielse för vägintressenterna
från deras åtagande att fullborda vägföretagen.
. Statskontoret, som anbefallts att i ärendet avgiva utlåtande, har
inskränkt sig till att meddela, vilka belopp som utbetalats av de till
ifrågavarande väganläggningar av Kungl. Maj:t anvisade medlen, samt
hemställt, att, vid bifall till förevarande framställning, statskontoret
måtte erhålla bemyndigande att till statsverkets kassafond överföra de
å de båda anslagen innestående beloppen, tillhopa 10,200 kronor.
Enär förevarande vägar skulle framgå genom eller i närheten av
kronan tillhöriga skogar, har utlåtande infordrats även från domänstyrelsen,
som anfört:
»Ifrågavarande vägar, vilka beträffande de delar, som äro brutna, i stort sett
befinna sig i mycket dåligt skick samt för hjuldon äro trafikabla allenast med
svårighet, skulle efter behörigt fullbordande bliva av avsevärd betydelse för de
Sjätte huvudtiteln.
Öl
byar, som av dem beröras, synnerligast därest vägföretaget framdeles kornme att [24.]
fortsättas från Tallsjön västerut till Långsel i Ilåneå socken, varigenom ernåddes
kortare förbindelse med järnvägen vid Avafors station, sedan den redan beslutade
vägsträckan Långsel—Hoflösel fullbordats.
Då emellertid trafiken å dessa vägar icke torde bliva av avsevärdare storlek,
synes bygdens behov av väg till fullo böra bliva fyllt, med anläggande av sådan
enklare väg, varom förmäles i nådiga kungörelsen den 14 november 1913 angående
villkoren för erhållande av statsbidrag från anslaget till enklare vägar i Norrbottens,
Västerbottens och Jämtlands län. I enlighet härmed och då de kontrakt
rörande utförande av berörda vägar, som träffats mellan vägintressenterna och
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, torde avse ett brytande eller byggande av vägen
med större fordringar i avseende på vägens bredd, lutningsförhållanden och beskaffenhet
i övrigt än som med hänsyn till den framtida påräkneliga trafiken kan
påkallas, anser domänstyrelsen, i likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att intressenterna böra medgivas befrielse från fullgörande av deras åtagande
rörande vägens fullbordande.
Vägföretaget berör visserligen å flera ställen kronans skogar, men ett fullbordande
av detsamma har icke någon betydelse med hänsyn till virkesprodukternas
från skogarna avsättning, enär denna sker ojämförligt billigast medelst
flottning uti de samma skogar berörande flottlederna, nämligen Bönälven med
biflöden samt Töreåns källflöden Granån och Tallån. Däremot skulle ett anläggande
av enklare körvägar i dessa orter vara av ej ringa gagn för underlättande
av dessa avlägsna kronoskogars förvaltning och bevakning. Domänstyrelsen är
av sådan anledning av den mening, att visst bidrag från domänfondens avkastning
till brytande av vägarna i vad de beröra kronoparkerna — sammanlagt cirka 10
kilometer — vore skäligt. Detta så mycket mera som den fullbordade vägen
bleve utfartsväg för en vid Bönkroken anlagd bostadslägenhet för kronojiigare
ävensom för å kronoparkerna upplåtna skogstorp och odlingslägenlieter.
Efter vad domänstyrelsen har sig bekant, lärer i maj 1915 vederbörande
vägstämma hava beviljat 5,000 kronor till vissa reparationsarbeten å ej blott nu
ifrågavarande vägsträcka utan även å den en gång färdiga och avsynade men nu
ävenledes i avsevärd grad förfallna vägen Bönkroken—Heden via Över-Kalix, och
hava dessa arbeten därefter påbörjats. Det lärer emellertid erfordras ett betydligt
större belopp allenast till utförande av nödtorftiga reparationer å de delar
av vägsträckan, som förut varit trafikabla, men vilka i brist på underhåll under
årens lopp förfallit. Domänstyrelsen håller i övrigt före, att det ifrågasatta anordnandet
av enklare väg mellan nu ifrågavarande byar icke bör uppskjutas
längre än vad är oundgängligen nödvändigt, då i annat fall redan utgjorda
arbeten torde komma att bliva i det närmaste värdelösa.»
De vägar, varom nu är fråga, äro belägna inom Över-Kalix socken Departementsoch
skulle framdragas, den ena från sjön Talljärv österut förbi Bredträsk
till Bönälven vid Bönkroken, där den skulle vinna anslutning till
den redan färdigbyggda och avsynade vägen till byn Heden vid ÖverKalix
kyrka, och den andra från Bredträsk norr ut förbi Tallsjön till
Kölmjärv. Vägen från Talljärv till Bönkroken har en längd av omkring
17 kilometer, medan bivägen från Bredträsk till Kölmjärv är omkring
9 kilometer lång. Till vägarna har Kungl. Maj:t den 17 februari
62
Sjätte huvudtiteln.
[24.] och den 28 september 1893 samt den 17 mars 1894 från av riksdagen
beviljade anslag till väganläggningar anvisat tillhopa 32,800 kronor,
utgörande icke fullt två tredjedelar av den enligt ett år 1882 uppgjort
kostnadsförslag till 52,390 kronor beräknade kostnaden. Av de beviljade
statsbidragen hava 22,600 kronor utbetalats till intressenterna, under
det att återstoden, 10,200 kronor, innestår i statskontoret.
Efter arbetenas påbörjande visade sig, att det beviljade statsanslaget
icke på långt när räckte till att betäcka två tredjedelar av den
kostnad, som vägarna i verkligheten komme att betinga. Intressenterna
i företagen anhöllo då hos Kungl. Maj:ts befallningshavande i Norrbottens
län, att Kungl. Maj:ts befallningshavande ville föranstalta om
ny undersökning av väglinjeu och i sammanhang därmed om upprättande
av nytt kostnadsförslag. Med anledning därav uppgjordes år
1903 ett sådant förslag, vari kostnaden för redan verkställda arbeten
beräknades till 25,084 kronor 20 öre samt återstående kostnad för företagens
fullbordande till 112,770 kronor eller tillhopa till 137,854 kronor
20 öre. Anledningen till att kostnaden så väsentligt ökats berodde
åtminstone delvis på att såväl arbetslöner som priset på materialier i Norrland
betydligt stegrats under de tjugu år, som förflutit, sedan det ursprungliga
kostnadsförslaget upprättades. Då intressenterna, vilka utgjordes
av fattiga hemmansägare och åbor i inre delen av Över-Kalix socken,
saknade förmåga att fullborda företagen, föreslog Kungl. Maj:t 1904 års
riksdag medgiva, att hela kostnaden för vägarnas utförande måtte få anvisas
från medel, som riksdagen beviljat till vägbyggnader. Såsom förut
omnämnts, blev denna Kungl. Maj:ts proposition icke av riksdagen bifallen.
I stället har nu direktionen för vägbyggnadsföretagen anhållit om
befrielse för intressenterna från deras åtagande att fullborda vägarna.
Med anledning därav har distriktsingenjören Skarstedt verkställt uppskattning
av det på väganläggningarna numera utförda arbetet samt
därvid värderat detsamma till lägst 35,000 kronor. Ehuru, enligt vad
Kungl. Maj:ts befallningshavande upplyst, det å vägföretagen nedlagda
arbetet genom bristande underhåll något sjunkit i värde, är det dock
ingalunda bortkastat, därest ifrågavarande vägsträckor framdeles skulle
komma till utförande såsom vägar av enklare beskaffenhet. För att
förhindra, att det utförda vägarbetet ytterligare förfaller, har jag igångsatt
utredning, huruvida icke från av riksdagen anvisade medel till anläggande
av enklare vägar i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands
län anslag kan för ändamålet inom den närmaste tiden beviljas.
Detta sätt att ordna frågan synes mig numera vara det lämpligaste.
Att påfordra, att intressenterna fullgöra de ingångna kontrakten
angående vägföretagens utförande, mot att de erhålla återstoden av
O Ö O 7
63
Sjätte huvudtiteln.
de beviljade statsbidragen, lär icke billigtvis böra komma i _ fråga
redan av den anledningen, att det under arbetets gång visat sig, att
den beräknade kostnad, som ligger till grund för statsbidraget, måste
överskridas med mer än 160 procent. Därtill kommer, att en stor del
av de byamän, som på grund av kontrakt eller ingångna borgensförbindelser
äro ansvariga för vägarnas färdigbyggande, avlidit eller
överlämnat sina fastigheter till anhöriga eller sålt sina hemman. Enligt
uppgift av Kungl. Maj:ts befallningshavande äro de nu levande vägintressenterna
medellösa med undantag av en, som äger ett till 5,200
kronor taxerat hemman jämte nödtorftig lösegendom. Att av honom
påfordra de lyftade statsbidragens återbetalande skulle uppenbarligen
medföra, att han bleve ekonomiskt utblottad, utan att staten skulle
återfå mer än någon del av de utbetalade beloppen.
Jag anser mig alltså böra tillstyrka bifall till ansökningen. Riksdagen
synes också i sin skrivelse den 17 maj 1904 hava tänkt sig den
möjligheten för sakens ordnande, att intressenterna befriades från dem
eljest åliggande återbetalningsskyldighet av statsbidragen. Frågan härom
torde emellertid böra underställas riksdagens prövning. Visserligen
uppgå de uppburna statsbidragen icke fullt till två tredjedelar av det
belopp, vartill de å vägarna utförda arbetena värderats, men intet av
de olika vägföretagen är fullbordat. Intressenterna hava alltså icke
fullgjort något av de kontrakt, som, i enlighet med de av riksdagen
för bidrag från anslagen till väganläggningar föreskrivna villkoren, med
dem avslutats angående vägarbetenas fullbordande utan anspråk på ytterligare
bidrag av allmänna medel.
I händelse ansökningen bifalles, torde jag framdeles få inför
Kungl. Maj:t anmäla statskontorets hemställan om bemyndigande att
överföra de icke lyftade delarna av statsbidragen, tillhopa 10,200 kronor,
till statsverkets kassafond.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
a|t de, vilka på grund av avslutade kontrakt
eller eljest äro ansvariga för fullbordande av anläggning
av vägdelarna från Kölmjärv till Tallsjön, från
Tallsjön förbi Bredträsk till Bönälven eller Bönkroken
samt från Talljärv till Bredträsk, må befrias
från dem i sådant hänseende åliggande skyldighet,
utan att de till väganläggningarna beviljade och redan
uppburna statsbidragen åter bäras.
[24.]
64
Sjätte huvudtiteln.
[25.J I sin skrivelse den 28 maj 1915, nr 6, angående reglering av ut
vnikor
för gifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, har riksdagen anmält, att
statsbidrag, riksdagen medgivit, att i avseende å de av riksdagen för år 1916 beviljade
statsbidrag till väganläggningar och vägförbättringar samt till
bro- och hamnbyggnader ävensom upprensning av åar och farleder
skulle gälla de allmänna villkor och bestämmelser, vilka finnas intagna
i riksdagens skrivelser den 31 maj 1907 och den 27 februari 1914;
dock att, därest statskontorets befattning med bestridande av utgifter
för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen komme att på grund av Kungl.
Maj:ts beslut upphöra, den befattning med ärenden angående statsbidrag
från av riksdagen beviljade anslag till väganläggningar och vägförbättringar
samt till bro- och hamnbyggnader ävensom upprensning av
åar och farleder, som enligt riksdagens nämnda skrivelser tillkomme
statskontoret, finge från den tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämde, övertagas
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
De allmänna villkor och bestämmelser, som innehållas i riksdagens
ovannämnda skrivelser den 31 maj 1907 och den 27 februari 1914, äro
till allmänhetens kännedom meddelade genom nådig kungörelse den 27
juni 1914 (sv. förf.-saml. nr 320).
Sedan Kungl. Maj:t den 12 augusti 1915 beslutat, att väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens kassarörelse skulle från och med den 1 januari
1916 överflyttas på riksbanken, har Kungl. Maj:t, i anslutning till vad
riksdagen i förenämnda skrivelse den 28 maj 1915 anfört, genom kungörelse
den 29 oktober 1915 (sv. förf.-saml. nr 440) förordnat, bland
annat, att den befattning, som enligt kungörelsen den 27 juni 1914
tillkomme statskontoret med ärenden beträffande statsbidrag för nu
ifrågavarande ändamål, skulle från och med den 1 januari 1916 övertagas
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
1 detta sammanhang tillåter jag mig även erinra, hurusom Kungl.
Maj:t vid underdånig föredragning den 9 september 1915 av åtskilliga
till Kungl. Maj:t inkomna framställningar om upphävande av det för åtnjutande
av statsbidrag till väganläggningar och vägförbättringar med
två tredjedelar av anläggningskostnaden stadgade villkoret, att för anläggningen
eller förbättringen erforderlig mark kostnadsfritt skulle tillhandahållas
av landsting, kommuner eller enskilda, förordnat, att ifrågavarande
framställningar ävensom liknande framställningar, vilka framdeles
kunde komma att till Kungl. Maj:t ingivas, skulle överlämnas till
de sakkunniga för verkställande av utredning angående de åtgärder,
som kunde finnas nödiga för åvägabringande av en jämnare fördelning
av väghållningsbesvären m. m., för att tagas under övervägande vid
avgivande av det förslag, vartill nämnda utredning kunde föranleda.
Sjätte huvudtiteln.
65
Sedermera hava ett flertal liknande framställningar ingivits och hava
dessa överlämnats till nämnda sakkunniga. Ytterligare framställningar
i ämnet torde möjligen vara att förvänta. Något förslag från de sakkunniga
har ännu icke avgivits.
Under åberopande av vad jag under punkterna 21 och 23 härovan
anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avseende å de statsbidrag, som för år 1917
kunna av riksdagen beviljas till väganläggningar och
vägförbättringar samt till bro- och hamnbyggnader
ävensom upprensning av åar och farleder, skola gälla
de grunder, vilka finnas angivna i riksdagens skrivelser
den 31 maj 1901, den 27 februari 1914 och den 28
maj 1915.
[25.]
8. Anläggande av enklare vägar i Norrbottens, Västerbottens och
Jämtlands län.
Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning i ämnet har 1913 års
riksdag på extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av 500,000 kronor
att, i enlighet med de till statsrådsprotokollet angivna grunder, användas
till anläggande av enklare vägar i Norrbottens, Västerbottens och
Jämtlands län.
Sedan därefter kungörelse angående villkoren för erhållande av
understöd från ifrågavarande anslag den 14 november 1913 utfärdats
(sv. förf.-saml. 1913 nr 346), har på extra stat för vartdera av åren
1915 och 1916 anvisats 500,000 kronor att i enlighet med de i nämnda
kungörelse angivna grunder användas till omförmälda ändamål.
I riksdagens skrivelse den 28 maj 1915, nr 6, varuti riksdagen
anmälde sitt beslut i fråga om anvisande av anslag för år 1916, uttalade
riksdagen, i anslutning till vad riksdagen, såsom i nästföregående
punkt omnämnts, föreslagit skola stadgas beträffande sättet för utbetalningen
av understöd från de anslag, som av riksdagen beviljats till
väganläggningar och vägförbättringar m. m., att, med hänsyn till
lämpligheten av att likformiga bestämmelser gällde för utbetalningar av
alla statsunderstöd för vägföretag, det syntes önskvärt, att motsvarande
stadgande meddelades jämväl beträffande av riksdagen beviljade anslag
till enklare vägar i de tre nordligaste länen.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 höft.
[26.]
Anläggande
av enklare
vägar i Norrbottens,
Västerbottens
och
Jämtlands
län.
(Extraanslag.)
Viss ändring
i villkoren.
9
66
Sjätte huvudtiteln.
[26.] Genom den i nästföregående punkt omnämnda nådiga kungörelsen
den 29 oktober 1915 har Kungl. Maj:t därefter förordnat, att den befattning,
som enligt nådiga kungörelsen den 14 november 1913 tillkomme
statskontoret med ärenden beträffande statsbidrag för nu ifrågavarande
ändamål, skulle från och med den 1 januari 1916 övertagas av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Fördelning av Sedan Kungl. Maj:t anbefallt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att
i Ti Sochms. efter inhämtande av yttranden från Kungl. Majrts befallningshavande i
Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län avgiva förslag till fördelning
mellan länen av ifrågavarande, för åren 1915 och 1916 anvisade
anslag, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i skrivelse den 21 oktober
1915, med överlämnande av yttranden från ovanbemälda befallningshavande,
avgivit förslag i ämnet.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Norrbottens län har i sitt avgivna yttrande,
bland annat, framhållit, att den genom befallningshavanden för tioårsperioden
1914—1923 upprättade planen för anläggande av enklare vägar inom länet av
förekommen anledning sedermera måst ändras och att densamma ännu icke vore
erforderligen omarbetad. Med angivande av de vägarbeten, som borde komma i
åtnjutande av bidrag från anslagen för 1915 och 1916, har Kungl. Maj:ts befallningshavande
föreslagit, att av vartdera av nämnda anslag minst 200,000 kronor
måtte tilldelas Norrbottens län, varjämte Kungl. Maj:ts befallningshavande framhållit,
att, därest, såsom önskligt vore, större andel kunde tilldelas länet, därigenom
kunde tillgodoses vägföretag, vilka eljest måste anstå, men vilkas utförande
vore synnerligen behövligt.
Kungl. May.ts befallningshavande i Västerbottens län har i sitt yttrande, bland
annat, framhållit, att länet vore i synnerligt behov av kraftigt understöd för
kommunikationernas utveckling, samt hemställt, att länet måtte för vartdera av
åren 1915 och 1916 från ifrågavarande anslag tilidelas minst lika stort belopp
som för år 1914 eller 200,000 kronor. Kungl. Majrts befallningshavande har tilllika
uppgjort förslag till fördelning av dessa medel.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Jämtlands län har i sitt avgivna yttrande,
under åberopande av en yttrandet bifogad utredning, hemställt, att, då de vägar,
vilka redan nu kunde beräknas inom länet böra utföras med bidrag från ifrågavarande
anslag, enligt approximativ beräkning skulle draga en kostnad av omkring
2,000,000 kronor, det belopp av 100,000 kronor, som från början tänktes
skola av ifrågavarande anslag komma på Jämtlands län, måtte fortfarande även
för åren 1915 och 1916 tilldelas detsamma.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för egen del, då en fördelning mellan
nämnda län av ifrågavarande anslag, på sätt Kungl. Maj:ts befallningshavande i
länen föreslagit, syntes vara lämplig, hemställt, att Kungl. Maj :t täcktes beträffande
såväl det för år 1915 som det för år 1916 beviljade anslaget besluta, att 200,000
kronor skulle tilldelas vartdera av Norrbottens och Västerbottens län och 100,000
kronor Jämtlands län.
Sjätte huvudtiteln. 67
Därefter liar Kungl. Maj:t den 5 november 1915 fördelat såväl [26.]
det för år 1915 som det för år 1916 anvisade anslaget sålunda, att
200.000 kronor finge utgå till vartdera av Norrbottens och Västerbottens
län samt 100,000 kronor till Jämtlands län att, i enlighet med
föreskrifterna i omförmälda kungörelse den 14 november 1913 och,
vad angår det för år 1916 beviljade anslaget, jämväl förenämnda kungörelse
den 29 oktober 1915, användas till anläggande av enklare vägar
i nämnda län. Därjämte har Kungl. Maj:t uppdragit åt väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen att, på sätt styrelsen funne lämpligt, fördela
de länen sålunda tilldelade anslagsbelopp å de olika vägföretagen.
Vidare har Kungl. Maj:t anbefallt statskontoret att, med iakttagande
av bestämmelserna i berörda kungörelse den 14 november 1913, till
vederbörande utbetala statsbidraget för år 1915 samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att, med iakttagande av sistnämnda bestämmelser
ävensom bestämmelserna i kungörelsen den 29 oktober 1915, till vederbörande
utbetala statsbidraget för år 1916. Slutligen bär Kungl. Maj:t
anbefallt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att till civildepartementet i
sinom tid inkomma med redogörelse rörande ifrågavarande anslags användning.
I
I skrivelse den 24 augusti 1915 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt om anvisande av anslag för år 1917 för ifrågavarande
ändamål till enahanda belopp, som beviljats för ett vart av åren
1914—1916.
Sedermera har Kungl. Maj:ts befallningshavande i Västerbottens län
i skrivelse den 15 oktober 1915 gjort framställning om förhöjning av
den till Västerbottens län utgående delen av anslaget i fråga. Kungl. Maj:ts
befallningshavande har därvid till ledning för bedömande av frågan
om storleken av det anslag, som för omförmälda ändamål syntes böra
utgå för år 1917, åberopat, att, enligt uppgift av vederbörande distrikt8tjänsteman,
de förordnanden, som meddelats till förslags upprättande
beträffande ej mindre än sexton vägföretag av enklare typ
inom Västerbottens län, — utom de i Kungl. Maj:ts befallningshavandes
ovanberörda yttrande angående förslag till fördelning av de för
åren 1915 och 1916 beviljade anslagen omförmälda — innefattade en
approximativt beräknad sammanlagd längd av omkring 23 nymil. Med
en kostnad av allenast 3 kronor per meter skulle ifrågavarande sexton
vägar, för vilkas utförande statsbidrag under år 1917 och närmast därefter
följande år borde få räknas, betinga en anläggningssumma av omkring
690.000 kronor. På grund härav har Kungl. Maj:ts befallningshavande
anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes hos 1916 års riksdag begära fortsatt
68
Sjätte huvudtiteln.
[26.] särskilt anslag för år 1917 till anläggning av enklare vägar inom de
nordligaste länen i riket till så stort belopp, att vid anslagets fördelning
minst 250,000 kronor med säkerhet kunde vara att påräkna för
Västerbottens län.
Uti infordrat utlåtande har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört,
att styrelsen, med hänsyn till den anmodan att vid avgivande
av förslag beträffande anslag att äskas av årets riksdag iakttaga
all den sparsamhet, som lämpligen läte sig göra, vilken tillställts
de under civildepartementet hörande ämbetsverken, icke föreslagit
någon höjning i de av 1915 års riksdag beviljade anslagen. I händelse
av Kungl. Maj:ts och riksdagens bifall till styrelsens framställning
i ämnet torde, enligt styrelsens förmenande, liksom förut
200,000 kronor vara att påräkna för år 1917 till anläggning av enklare
vägar inom Västerbottens län. Då sålunda med hänsyn till de
förhållanden, vilka givit anledning till ovan nämnda anmaning, någon
höjning för år 1917 av anslaget till anläggning av enklare vägar i de
tre nordligaste länen icke lämpligen torde kunna ifrågasättas, och Norrbottens
och Jämtlands län tydligtvis med fog komme att göra anspråk
på lika stora delar av anslaget i fråga, som hittills ansetts böra tilldelas
dessa län, samt i fråga om Västerbottens län någon fördelning
av vare sig 1914 års eller, ännu mindre, 1915 och 1916 års anslagsbelopp
ännu icke kunnat av väg- och vattenbyggnad sstyrelsen verkställas,
har styrelsen för sin del hemställt, att den av Kungl. Maj:ts
befallningshavande i Västerbottens län gjorda framställningen icke måtte
för det närvarande föranleda till någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.
Departements- Då frågan om här omförmälda anslag till anläggande av enklare
ohefen. vägar i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län första gången
förevar, avsågs, att anslaget skulle utgå under en längre följd av år.
Behovet av anslaget kvarstår också oförminskat. I likhet med vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen anser jag emellertid, att i allt fall under
nuvarande förhållanden en förhöjning av anslaget icke bör ifrågakomma.
Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag
av 500,000 kronor att i enlighet med de i nådiga
kungörelserna den 14 november 1913 och den 29
oktober 1915 angivna grunder användas till anläggande
av enklare vägar i Norrbottens, Västerbottens och
Jämtlands län.
Sjätte huvudtiteln.
69
9. Jordförluster genom kanal och väganläggningar,
oförändrat ordinarie anslag, förslagsanslag (därav
ersättningar 4,567 kronor)...................................................... kronor 7,267: -
10. Till gäldande av Sveriges bidrag till den ständiga
internationella föreningen för frågor rörande vägväsendet,
oförändrat ordinarie anslag, förslagsanslag...... » 365:
F. Medicinalstaten samt hälso- ocli sjukvården.
Medicinalstyrelsen med dithörande stater.
1 Medicinalstyrelsen.
Uti den till 1914 års senare riksdag avlåtna statsverkspropositionen [27.]
framlade Kungl. Maj:t förslag till omorganisation och lönereglering av Medicinal
medicinalstyrelsen. # ''ordinarie
I skrivelse den 9 september 1914 anmälde riksdagen, att riksdagen, ^ane'',™“e
med bifall till Kungl. Maj:ts berörda förslag, bland annat, dels godkänt
i riksdagens skrivelse intagna ordinarie stat och övergångsstat för
medicinalstyrelsen, dels ock höjt det å riksstaten uppförda ordinarie
anslaget till medicinalstyrelsen till 193,100 kronor, därav 8,100 kronor
å övergångsstat.
Det ordinarie anslaget till medicinalstyrelsen utgår för år 1916 med
oförändrat belopp.
Till en början torde böra underställas Kungl. Maj:ts prövning stahimpekfrågan
om uppförande av statsinspektören över köttkontrollen å medi- köttkontrollen
cinalstyrelsens ordinarie stat, en fråga, vars föredragning i första hand uppförande å
emellertid lärer ankomma på chefen for jordbruksdepartementet.
Beträffande denna fråga anförde härefter chefen för jordbruksdepartementet,
statsrådet friherre Beck-Friis följande.
»Redan år 1908 gjorde svenska veterinärläkarföreningen i skrivelse
till Kungl. Maj:t framställning om anställande av en statens inspektör
för slakthus- och köttbesiktningsväsendet. Ärendet remitterades till
medicinalstyrelsen och lantbruksstyrelsen, vilka först den 4 december
1912 yttrade sig i detsamma. Uppskovet var föranlett av då pågående
70
Sjätte huvudtiteln.
[27.] utredningar rörande ändringar i slakthuslagen samt i fråga om bestämmelser
angående införsel och utförsel av kött, vilka utredningar hade
inflytande på den ifrågasatte inspektörens verksamhet. I sitt utlåtande
tillstyrkte ämbetsverken anställande av en dylik befattningshavare, dock,
enär saken ännu vore för Sverige ny och oprövad, endast medelst förordnande
tillsvidare och mot åtnjutande av arvode från anslag å extra
stat. Arvodesbeloppet borde under inga förhållanden sättas lägre än
5,800 kronor.
Sedan 1913 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag antagit lag angående
köttbesiktning och slakthus samt Kungl. Maj:t den 10 oktober
1913 utfärdat dels lag härom, dels kungörelse med särskilda föreskrifter
om besiktning och stämpling av kött enligt nämnda lag, dels förordning
angående exportslakterier in. in. och dels förordning angående
kontroll vid utförsel av kött, föreslog Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
till 1914 års förra riksdag på föredragning av chefen för jordbruksdepartementet
riksdagen att till arvode åt en statsinspektör över
köttkontrollen å extra stat för år 1915 under nionde huvudtiteln anvisa
ett anslag av 5,800 kronor. Departementschefen framhöll, att inspektören
borde utöver arvodet erhålla resekostnads- och traktamentsersättning
enligt tredje klassen i resereglemente! att utgå från nionde huvudtitelns
anslag till rese- och traktamentspenningar.
Riksdagen fann sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag allenast med
den ändring, att riksdagen ansåg den föreslagna avlöningen böra minskas
med 200 kronor, motsvarande vad ifrågavarande befattningshavare,
därest han varit å ordinarie stat, skolat hava att erlägga i pensionsavgifter.
I enlighet härmed anvisade riksdagen för ändamålet ett anslag
av 5,600 kronor.
Samma belopp har även anvisats för år 1916.
Den 23 december 1914 utfärdade Kungl. Ma:jt instruktion för statsinspektören
över köttkontrollen. Enligt denna instruktion förordnas
inspektören på medicinalstyrelsens förslag av Kungl. Maj:t tillsvidare.
För att kunna föreslås till dylik statsinspektör fordras aitt vara legitimerad
veterinär och att innehava beprövad, genom praktisk verksamhet
förvärvad erfarenhet i allt, som hör till köttkontrollen. Statsinspektören
tillhör medicinalstyrelsens veterinärbyrå och står under närmaste förmanskap
av byråchefen å denna byrå. Han har att å medicinalstyrelsens
vägnar övervaka efterlevnaden av de lagar och övriga författningar,
vilka avse ordnandet av ej mindre slakthus- och köttbesiktningsväsendet
i riket än även in- och utförseln av kött. För detta
ändamål har han att företaga inspektions- och andra tjänsteresor samt
71
Sjätte huvudtiteln.
däröver avgiva rapport till medicinalstyrelsen. Vidare skall lian be- [27.]
arbeta de från slakthus, köttbesiktningsanstalter, exportslakterier och
andra under offentlig kontroll ställda slakteriinrättningar inkommande
rapporter. Han skall därjämte biträda byråchefen å veterinärbyrån med
utredningar av ärenden, som röra slakthus- och köttbesiktnmgsväsendet
eller in- och utförseln av kött, samt av eget initiativ göra framställningar
i dessa ämnen till medicinalstyrelsen och följa utvecklingen av
den svenska köttexporten, jämväl i vad den avser förhållandena i utlandet.
När sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång
och utan att vikarie förordnas, äger statsinspektören åtnjuta semester
under en och eu halv månad årligen.
I skrivelse den 12 november 1915 har nu medicinalstyrelsen gjort Medicmaiframställning
om att denne statsinspektör måtte såsom ordinarie tjänsteman
uppföras å styrelsens stat. Medicinalstyrelsen har därvid, under
framhållande att behovet av en sådan statsinspektör även under år 1917
och allt fortfarande komme att göra sig gällande, antört huvudsakligen
följande.
»Med fäst avseende ej mindre på den omfattning, köttbesiktningen i riket
numera tagit, än även det stora gagn, statsinspektörens verksamhet redan under
detta år medfört, synes det medicinalstyrelsen vara uppenbart, att såväl tillsättningen
av denne tjänsteman som ock avlöningsförmånerna för honom höra givas
mera fasta former, än vad som hittills varit fallet. Av de skäl, som medicinalstyrelsen
här nedan kommer att anföra, är det, enligt styrelsens förmenande, till
och med en bjudande nödvändighet att så sker.
Beträffande omfattningen av statsinspektörens göromål tillåter sig medicinalstyrelsen
hänvisa till Eders Kungl. Majds nådiga instruktion för statsinspektören
över köttkontrollen den 23 december 1914. Redan av denna instruktion
framgår, att statsinspektörens verksamhet blivit mera omfattande än
från början varit avsett. Denna har nämligen icke, liksom fallet är i eu
del andra länder, kunnat inskränkas till blott en rent kontrollerande sådan,
utan det har i praktiken visat sig nödvändigt, att inspektören under tiden mellan
resorna mera direkt sysselsätter sig med veterinäradministrationen, i vad den
rör såväl den inrikes köttkontrollen som ock framför allt köttexporten. I verkligheten
har därför den, enligt § 6 av instruktionen för statsinspektören, honom
åliggande skyldigheten att, i enlighet med av byråchefen å medicinalstyrelsens
veterinärbvrå lämnade anvisningar, biträda denne med utredningar av ärenden,
som röra slakthus- och köttbesiktningsväsendet m. m., måst utvidgas därhän, att
statsinspektören i likhet med styrelsens övriga tjänstemän ålagts sex timmars
tjänstgöring å ämbetsrummet alla de dagar, han ej är av sina inspektionsresor
därtill förhindrad. Denna anordning har, bland annat, betingats därav, att statsinspektören
dagligen måste kunna anträffas av allmänheten.
Det har jämväl befunnits ur flera synpunkter lämpligt att låta, statsinspektören
övertaga handläggningen av flertalet mål, som röra köttbesiktningsväsendet,
72
Sjätte huvudtiteln.
exportslakterierna m. m., då dessa ärenden mycket ofta beröra statsinspektörens
kontrollerande verksamhet, och han har från och med den 1 oktober innevarande
år jämväl övertagit föredragningen av dessa ärenden.
Har statsinspektörens verksamhetsområde av dessa skäl kommit att bliva
mera omfattande, än man från början kunnat förutse, så har detsamma även
blivit ganska avsevärt utvidgat därigenom, att ej blott den offentliga kommunala
köttkontrollen vinner insteg i allt flera kommuner, utan jämväl på den
grund att flertalet exportslakterier betydligt utvidgats.
En av veterinärbyrån uppgjord jämförande tablå mellan dessa förhållanden
vid _ tiden för avlåtande av medicinalstyrelsens och lantbruksstyrelsens underdåniga
utlåtande den 14 december 1912 och närvarande tid åskådliggör denna
stegring.
Via 1912. |
3> 1915. |
||
Antal offentliga slakthus................ |
5 |
6 |
(Under anläggning i 2 städer, näm-ligen i Hälsingborg och Norr-köping, vilka slakthus träda i (Under uppförande i Hässleholm, (Under ordnande bland annat i |
» exportslakterier .................... |
20 |
20 |
|
» kommuner med obligatorisk köttbesikt-ning och under kontroll ställda kött-besiktningsbyrder (förutom i städer |
21 |
27 |
Genom den ökning av nyssnämnda anstalters antal, som sålunda redan ägt
rum och som, åtminstone vad angår exportslakterier och kommunala köttbesiktningsbyråer,
fortfarande torde komma att försiggå, har statsinspektörens verksamhetsområde
utsträckts, och detta gäller ej minst beträffande antalet av de
veterinära tjänstemän, som, jämlikt föreskrift i § 2 punkt 2 av den för statsinspektören
gällande instruktion, blivit ställda under hans speciella uppsikt.
Vid de offentliga slakthusen, exportslakterierna eller de kommunala köttbesiktningsanstalterna
äro för närvarande förordnade följande antal besiktningsmän,
nämligen: 75 ordinarie besiktningsmän och 33 ställföreträdare för de ordinarie
besiktningsmännen eller tillsammans 108 veterinära besiktningsmän.
Av vad ovan anförts framgår, enligt styrelsens förmenande, med all önskvärd
tydlighet, att befattningen i fråga helt kräver sin man, och att det därför
även ur denna synpunkt är lämpligt, att densamma uppföres på ordinarie stat.
Vid bestämmandet _ av de avlöningsförmåner, som böra tillkomma statsinspektören,
så hava medicinalstyrelsen och lantbruksstyrelsen i sitt ovanberörda
underdåniga utlåtande framhållit, att arvodet icke »under några förhållanden»
borde sättas lägre än till 5,800 kronor.
Genom Eders Kungl. Maj:ts med riksdagen fattade beslut har arvodet emellertid
för åren 1915 och 1916 bestämts till 5,600 kronor för år. Om även detta
senare belopp kunde visa sig vara något så när tillfyllest vid det provisoriska
Sjätte huvudtiteln.
73
inrättandet av statsinspektörsbefattningen, så är detta icke fallet nu med den
utsträckta tjänstgöring som beatämts för statainapektören. Ihågkomma^ bor oc i
inke* allenast U|dt befattningen är ett slaga chefspost, utan även att «
besiktnings väsendet arbetande, i kommunal tjänst anstallda vetennarerna .no
myCtRiktigheten av detta sista påstående bekräftas av infordrade uppgifter rörande
en del kommunalt anställda, vid köttkontrollen arbetande veterinärers avlöningsförhållanden.
^ yeterinärernas bättre avlöningsförhållanden torde ock liava
varit anledningen till att. då ansökningstiden till förordnandet på ifrågavarande
tjänst under hösten 1914 utgick, endast två sökande hade anmalt sig. _ Uta\
dessa sökande var nuvarande innehavaren av förordnandet, sanitetsvetennaren
vid Stockholms stads offentliga slakthus, J. H. Hansson, som uppmanats att
söka tiänsten den ene, och blev han, efter av medicinalstyrelsen avgivet underdånigt
förslag, av Eders Kungl. Maj:t den 20 december 1914 forordnad att från
och med den 1 januari 1915 tillsvidare vara statsmspektor over kottkontrollem
Av nyssnämnda tablå framgår, att även sanitetsvetermarens vid Stockholms
stads offentliga slakthus avlöningsförmåner aro icke oväsentligt högre an dem,
som för närvarande tillkomma statsinspektören, vartill kommer att samtetsveterinären
åtnjuter avgiftsfri pension av 4,800 kronor. Under sadana förhållanden
kan man ej förundra sig över, att sanitetsvetennaren Hansson som torde kunna
få åtnjuta tjänstledighet från denna sin tjänst aven under ar 1.916’j°ke !““erjug
kunna behålla förordnandet som statsmspektor over kottkontiollen eftei sist
nämnda tid, därest ej statstjänsten innan dess kan erhålla en fastare organisation
tillförsäkras bättre avlöningsförmåner än de nuvarande. .
På grund härav och då det endast, om åt statsinspektörsbefattningen gives
fastare anställningsform och minst de avlöningsförmåner, styrelsen har nedan
föreslagit är för styrelsen möjligt att vid denna befattning aven för framtiden
binda en’ veterinär, som, på samma gång lian kan odelat agna tag ^.fikationer
äger den vetenskapliga och praktiska utbildning samt de Övriga kvalifikationer,
som måste fordras av innehavaren utav denna saval viktiga som grannlaga befattning,
anser medicinalstyrelsen, att befattningen såsom statsmspektor over kottkontrollen
bör uppföras på ordinarie stat och da val lämpligast pa medicinal
styrelsens. Vidkommande de avlöningsförmåner som hora tillkomma denne befattningshavare
anser styrelsen, att desamma icke bora sattas lägre an till 7,500
£0^^5,000 kronor som lön och 2,500 kronor som tjänstgoringspennmgar,
eller ett avlöningsbelopp, motsvarande det, som uppbära av avdelnmgsforest
dåre vid centralanstalten för försöksvasendet pa jordbruksområdet Samma
avlöning åtnjuta också föreståndarna för statsmedicinska anstaltens rattskemiska
och meaicinskt-bakteriologiska avdelningar samt föreståndaren for statens veten
närbakteriologiska anstalt från och med år 1916.»
Med stöd av vad sålunda anförts har medicinalstyrelsen hemställt,
att Kund. Makt måtte föreslå riksdagen att från och med år 1917 a
styrelsens stat uppföra nämnda statsinspektörsbefattmng med den av
styrelsen föreslagna avlöning. Styrelsens stat komme då att okas.med
7,500 kronor, varemot det hittills under .nionde huvudtiteln anvisade
anslao-et å 5,600 kronor å extra stat icke vidare skulle utgå.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 hiijt.
10
74
[27.]
Statskontoret.
Sjette hnvudtiteln.
De utav medicinalstyrelsen åberopade uppgifter angående vissa i
kommunal tjänst anställda veterinärers avlöningar äro av styrelsen sammanfattade
i en tablå, av vilken inhämtas, bland annat, följande. Samvete
veterinär vid Stockholms offentliga slakthus — vilken befattning
mnehaves av den till statsinspektör nu förordnade veterinären Hansson
- åtnjuter eu begynnelseavlöning av 7,000 kronor, som genom två
Riders tillägg efter respektive 5 och 10 år stiger till 8,000 kronor. För
bostad om 6 rum och kök med bränsle och belysning avdragas 1 400
kronor. Ännu högre avlöning hava direktören vid Stockholms offentliga
s1™’ .tllllka saluhallsdirektör, nämligen 12,000 kronor med avdrag
m i 5b- r °r ,bostad m- m- samt direktörerna vid Göteborgs och
Malmo offentliga slakthus med respektive lägst 6,500 och högst 7,500 kronor
samt lägst 6 000 och högst 7,000 kronor jämte i bägge fallen fri bostad,
bränsle och lyse. Förste besiktnmgsveterinären vid Stockholms slakthus
bär lägst 5,800 och högst 7,300 kronor med 1,160 kronors avdrag för
bostad, bränsle och lyse. Föreståndaren för de bägge köttbesiktningsS™!.
1! tockholm samt andre stadsveterinären därstädes hava lägst
o,800 och‘högst 7,300 kronor samt förste stadsveterinären i Stockholm
agst 7,000 och högst 8,000 kronor. De fyra sistnämnda befattningshavarna
hava icke bostadsförmån. Flertalet av nu nämnda befattningshavare
uppgivas dessutom hava avsevärda biinkomster, vilka för sanitetsvetennären
uppgivas kunna beräknas till 1,200 å 1,500 kronor om
äröt,
Över medicinalstyrelsens förevarande framställning
toret avgivit utlåtande den 30 november 1915 och därvid
anfört följande:
har statskon,
bland annat,
, , »Alldenstund befattningen såsom statsinspektör över köttkontrollen inrättats
först från och med ar 1915 och följaktligen endast jämförelsevis ringa erfa
omfåne-ä^a^d^r^
forvarv?%bet™ffande betydelsen av nämnda befattning och
d f v-m mW /ensa“ma Prydande göromål, och då dessutom under hela den
ti(f varamlersidaa erfarenhet vunnits, extraordinära förhållanden varit rådande
a köttmarknaden i synnerhet med avseende på exportförhållandena, kan måhända
ifrågasattas lämpligheten av att redan nu föreslå uppförandet å ordinarie stat av
sagda mspektorsbefattmng, for vars uppehållande under åren 1915 och 1916 anvisats
extra anslag under nksstatens nionde huvudtitel. Därest emellertid med
lrden moby®ring- som dels förebragtes, då anslag till arvode åt en
statsinspektör over kottkontrollen första gången begärdes av riksdagen dels av
medicinalstyrelsen i dess förevarande framställning framförts, ifrågavarande be
uandaTgattnfinSrmb0dra
V"??"?5 ?PPföras’ har statskontoret icke kunnat
undöå att finna den for tjänsten föreslagna avlöning vara väl hög. Medicinalstyrelsen
har ifrågasatt en avlöning, ej understigande 7,500 kronor. Något ål
-
75
Sjätte huvudtiteln.
derstillägg har visserligen icke föreslagits, men lärer förhållandet, att så ej skett,
bero på ett förbiseende. Ett bifall till medicinalstyrelsens framställning i donna
del skulle således i allt fall medföra, att statsinspektoren over kottkontrolien
med avseende å begynnelseavlöning skulle bliva likställd med ordinarie professor
vid rikets universitet med flera vetenskapliga institutioner. Men med sådan
befattningshavare torde väl nämnde inspektör knappast kunna jamstallas ltraga
om för vederbörande befattningar erforderliga kvalifikationer. A andra sidan synas
de med tjänst i andra normallönegraden förenade avlöningsförmåner knappast
kunna anses fullt tillfredsställande för innehavaren av en befattning av den
nu ifrågavarandes vikt och betydelse. . „ ... ,.. •.
Statskontoret har därför ansett sig härvidlag hora ga en medelväg och föreslå
en avlöning för berörda tjänst, motsvarande den, som for närvarande utgår
till yrkesinspektör, stationerad i Stockholm, eller 6 600 kronor för år darav 4,200
kronor lön, 2,000 kronor tjänstgöringspenmngar och 400 kronor ortstillagg, jamte
rätt till två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter respektive fem och tio ars
tjanstgoim^. ^ . Eders Kungl. Maj:ts nådiga instruktion för statsinspektoren
över köttkontrollen den 23 december 1914 äger inspektören, nar sadant kan ske
utan hinder för göromålens behöriga gång och utan att vikarie forordnas, åtnjuta
semester under eu och en halv månad årligen å tid, som generaldirektören och
chefen för medicinalstyrelsen bestämmer, och synes inspektören a vem om hans
befattning varder uppförd å ordinarie stat, böra fortfarande fa tillgodonjuta sådan
ledighet under lika lång tid årligen. Beträffande frågan huruvida alltjamt vikarie
icke skall förordnas under statsinspektörens semester, har medicinalstyrelsen uti
sin förevarande framställning visserligen icke yttrat sig härom, men. enligt vad
statskontoret inhämtat, lärer dock meningen hava vant, att vikarie vid sadant tillfälle
skulle förordnas. Statskontoret, som icke har något att häremot erinra, tillåter sig
allenast framhålla, hurusom, i sådant fall, den å medicinalstyrelsens stat upptagna
anslagsposten till vetenskapliga rådet, veterinärrådet yikariatsersattnmgar m. m
49 900 kronor, torde böra ökas med ett de för nämnde inspektor föreslagna tjanstgöringspenningar
för eu och en halv månad motsvarande belopp eller med 2o0
kronor Det belopp, med vilket statens för medierna styrelsen slutsumma, vid
bifall till vad statskontoret nu föreslagit, inalles skulle okas, uppgår alltså till
6,850 Därest befattningen såsom statsinspektör över köttkontrollen kommer att
uppföras såsom ordinarie tjänst å medicinalstyrelsens stat, torde jamval inne avaren
av nämnda befattning böra bliva underkastad de för Övriga ordmare manliga
befattningshavare å sagda stat fastställda avlömngsvillkor. _ _
Skulle emellertid det anses lämpligare, att tillsvidare avlöningen till statsinspektören
över köttkontrollen fortfarande utgmge i form av arvode, torde med
hänsyn därtill, att några pensionsavgifter i så fall icke behövde av namnda befattningshavare
erläggas, sagda arvode lämpligen hora bestammas till 6,400 krono!,
för år räknat, och torde härför erforderligt anslag, i likhet med vad förut skett
böra anvisas å extra stat. Dock synes ifrågavarande anslag hora i fallet för
att såsom hittills upptagas å nionde huvudtiteln, uppforas a sjätte huvudti e
under rubriken »Medicinalstyrelsen med dithörande stater.»
[27.]
76
Sjätte huvudtiteln.
[27.] Såsom medicinalstyrelsen framhållit, kommer behovet av att hava
Sdbrukt1 Gn atatsin8Pektö.r över köttkontrollen anställd otvivelaktigt att allt fortdeparte-
farande göra sig gällande. I detta hänseende förefinnas alltså uppenmentet.
barhgen de nödiga förutsättningarna, för att ifrågavarande befattning
skall kunna förändras till ordinarie tjänst. Om man icke desto mindre
ansåge sig icke böra nu taga ett sådant steg, skulle väl detta bero
på, att ännu icke tillräcklig erfarenhet skulle hava vunnits för att
tillförlitligen bedöma frågan om denna befattnings uppgift och ställning
i statsförvaltningen samt om de avlöningsförmåner, som böra förenas
med densamma. Jag kan dock för min del icke finna annat än att
hittills förvärvad erfarenhet giver fullt tillräcklig ledning i nu angivna
hänseenden. Därest befattningen förändras till ordinarie, synes& den
givetvis böra uppföras å medicinalstyrelsens stat. Dess innehavare tillkör
enligt instruktionen medicinalstyrelsens veterinärbyrå, varest han
på sätt nämnda styrelse meddelat, erhållit ansvarsfulla och självständiga
arbetsuppgifter. Hans ställning såsom en speciellt kvalificerad tjänsteman
å denna byrå synes mig alldeles given.
Såväl med denna ansvarsfulla ställning inom medicinalstyrelsen som
med statsinspektörens överordnade och kontrollerande befattning gent
emot den talrika och i regel mycket väl avlönade kåren av vid slakthus,
exportslakterier med flera inrättningar anställda veterinärer följer enligt
min mening ovedersägligen behovet, att en tryggare ställning och en
högre avlöning än nu tillförsäkras honom. Det kan eljest befaras, att
det blir förenat med största svårighet att vid denna tjänst bibehålla en
för densamma skicklig och lämplig person och att vid vakans kunna
till densamma förvärva en sådan person. Till belysande att denna
eventualitet redan inträtt, kan jag nämna, att den nuvarande statsmspektören,
vilken såsom sanitetsveterinär vid Stockholms slakthus åtnjuter
vida högre avlöningsförmåner än såsom statsinspektör samt dessutom
har tillfälle till avsevärda biinkomster och rätt till avgiftsfri
pension a 4,800 kronor, förklarat sig nödsakad att avsäga sig för^ares^
icke åtgärder vidtagas för inspektörsbefattningens
uppförande å ordinarie stat och för avlöningsförhållandenas förbättring.
Ifall man på grund av avlöningens knapphet skulle vara
tvungen att till tjänsten antaga en veterinär av mera underlägsen
kompetens, skulle detta enligt min mening vara i hög grad ofördelaktigt.
Jag vill erinra, att min närmaste företrädare i ämbetet den
14 januari 1914 framhöll, att en sakkunnig och effektiv inspektion
av de under år 1913 utfärdade köttkontrollbestämmelsernas efterlevnad
vore nödvändig för att det med dessa bestämmelser avsedda ändamålet
77
Sjätte huvudtiteln.
skulle vinnas, vilket vore av betydelse icke blott för den inrikes kötthandeln
och köttkonsumtionen utan minst lika mycket för befordrande
och säkerställande av vår köttexport samt också ytterst borde verka
till främjande av den för jordbrukarna så viktiga produktionen av slaktdjur.
Inspektionen måste därför handhavas av en person, vilkens
kunskaper och övriga egenskaper förläna honom verklig auktoritet
inom sitt område. Att anställningen på extra stat samt de nuvarande
avlöningsförmånerna icke äro tillfyllest för . att i längden tillförsäkra
befattningen en sådan innehavare, anser jag icke kunna förnekas.
Ifråga om det belopp, vartill avlöningen bör höjas, hava delade
meningar vppats mellan medicinalstyrelsen och statskontoret. Aven
medicinalstyrelsens förslag avser dock en avlöning, som, då det verkliga
värdet av '' den av sanitetsveterinär vid Stockholms slakthus tillkommande
bostadsförmån jämte bränsle och lyse tagas i betraktande,
knappast torde uppgå till en sådan sanitetsveterinärs avlöning, och denne
har ju dock även betydliga biinkomster. Friheten från pensionsavgift
för sanitetsveterinären är för denne en avsevärd förmån, som dock torde
någorlunda motvägas av det högre pensionsbelopp, som skulle erhållas
vid avlöning enligt styrelsens förslag.
Men om också vid avlöningens bestämmande viss hänsyn maste
tagas till de avlöningar i kommuners eller enskild tjänst, som bjudas
eu veterinär med motsvarande kompetens, torde dock i förevarande fall
jämförelsen böra främst ske med andra befattningar i statens tjänst.
Härvid är att märka, att den av medicinalstyrelsen föreslagna avlöningen
är densamma, som nu åtnjutes av professorer vid veterinär ögskolan
samt föreståndaren för statens veterinärbakteriologiska anstalt.
Mot ett likställande med dessa befattningshavare har statskontoret gjort
invändning från synpunkten av de för vederbörande befattningar erforderliga
kvalifikationer. Det må nu möjligen vara riktigt, att av
statsinspektören icke nödvändigtvis kräves samma höga grad av vetenskaplig
kompetens som av nämnda befattningshavare, men han måste
dock stå på höjden av sin tids teori och praktik i de frågor, som tillhöra
hans ämbetsområde, samt för sådant ändamål vara val msatt i
dem och uppmärksamt följa deras utveckling såväl mom som utom
landet. Han skall, såsom förut framhållits, kunna intaga en obestridd
ledande, rådande och kontrollerande verksamhet gent emot veterinärer,
vilka på grund av sin skicklighet utsetts till innehavare av de ^ mest
ansvarsfulla tjänster inom detta speciella område, och måste då äga
därtill nödvändig kompetens. Därjämte kan framhållas, att hans tjänst
kräver personliga kvalifikationer i särskilt hög grad, för att mspek
-
[27
78
Sjätte huvudtiteln.
[27.] tionsarbetet skall kunna utföras till det helas båtnad med undvikande
av onödiga slitningar.
. Vad beträffar den av statskontoret gjorda jämförelsen med yrkesmspektörer
synes kunna framhållas, att densamma, bland annat, så till
vida icke torde vara fullt hållbar, som statsinspektören under tiden
mellan tjänsteresor är ålagd att tjänstgöra i medicinalstyrelsen med sex
timmars daglig arbetstid å tjänsterummet och med uppdrag att självständigt
utreda och föredraga en stor och viktig grupp av ärenden.
•i x ^essa ®käl oc^ På grund av en livlig övertygelse om den stora
vikten tor saval producenter som konsumenter av att denna befattning
mnehaves av en på sitt område verkligt framstående person anser
jag mig höra tillstyrka, att avlöningsförmånerna bestämmas på sätt
medicmalstyrelsen föreslagit, dock med tillägg av ett ålderstillägg å
f„ j^nor e^er ^em års tjänst, vilket medicinalstyrelsen synes hava
På sätt statskontoret framhållit, lärer den i medicinalstyrelsens stat
upptagna anslagspost till vikariatsersättningar m. m. böra höjas med
ett belopp, motsvarande tjänstgöringspenningar till statsinspektören för
en och en halv månad. Med den av mig tillstyrkta avlöningen blir
detta belopp 312 kronor 50 öre.
Statsinspektörens rese- och traktamentsersättning bör uppenbarligen
efter hans överflyttande på medicinalstyrelsens stat utgå från sjätte
icke nionde, huvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar.»
Chefen för civildepartementet, statsrådet von Sydow, som förklarade
sig åberopa vad chefen för jordbruksdepartementet sålunda anfört,
yttrade härefter vidare. 7
,. } den av riksdagen antagna staten för medicinalstyrelsen upptogs,
vetenskapliga bland annat, en anslagspost om 49,900 kronor till vetenskapliga rådet
rådet m. «. veterinärrådet, vikariatsersättningar och extra tjänstemän m. m.
I händelse av statsinspektörens över köttkontrollen uppförande å
ordinarie stat erfordras, på sätt förut omförmälts, en höjning av ifrågavarande
anslagspost med 312 kronor 50 öre. Härutöver påkallas emelertid
en ökning av anslagsposten för att med densamma må kunna
bestridas vissa kostnader för den nämnd, som jämlikt nådigt brev den
3 december 1915 skall tillsättas för avgivande av yttrande angående
sökande av apoteksprivilegium.
Genom nämnda nådiga brev har Kungl. Maj:t förordnat, att, sedan
ansökningar om erhållande av personligt privilegium å apotek inkom
-
79
SjUtto huvudtiteln.
mit till medicinalstyrelsen, styrelsen efter granskning av ansökningshandlingarna
skall insända desamma till en för avgivande av yttrande
angående sökande av apoteksprivilegium tillsatt nämnd. Denna nämnd
skall utgöras av en ordförande, vilken förordnas av Kungl. Maj:t, samt
två privilegieinnehavare och två legitimerade apotekare, som ej innehava
privilegium å apotek eller arrendera apotek, utsedda, de förra
jämte två suppleanter av apotekarsocietetens direktion och de senare,
likaledes jämte två suppleanter, av medicinalstyrelsen, efter det centralstyrelsen
för Sveriges farmaceutförbund lämnats tillfälle att yttra sig i
ämnet. Ordföranden samt medlemmarna av nämnden och deras suppleanter
utses för en tid av tre år. Därest privilegieinnehavare upphör
att innehava apotek eller legitimerad apotekare, som blivit utsedd till
ledamot eller suppleant med hänsyn därtill att han icke innehade apoteksprivilegium
eller arrenderade apotek, tillträder apoteksprivilegium
eller arrende av apotek under tid, för vilken han är utsedd till medlem
eller suppleant i nämnden, skall hans befattning i densamma genast
upphöra. Bliver nämnden till följd härav eller av annau anledning ej
fulltalig, skall nämnden kompletteras genom utseende av erforderligt
antal inedlemmar för den återstående tiden av treårsperioden i den
ordning ovan sägs. Nämnden, som inom viss tid till medicinalstyrelsen
skall avgiva yttrande över den av nämnden verkställda granskningen,
har jämväl att i förekommande fall, på begäran av medicinalstyrelsen,
avgiva yttrande angående sökande av arrende av apotek.
Kungl. Maj:t har tillika angående den ordföranden uti ifrågavarande
nämnd samt medlemmarna av densamma tillkommande ersättning förordnat,
att medlem skall äga att för tiden, under vilken han deltager
i nämndens arbeten, åtnjuta arvode av tio kronor om dagen samt ordföranden
femton kronor om dagen, varjämte ordföranden och medlemmarna
för av uppdraget föranledda resor skola åtnjuta resekostnadsoch
traktamentsersättning enligt tredje klassen i gällande resereglemente,
därest de icke eljest äro till gottgörelse efter högre klass berättigade.
Beträffande ersättningar till ordförande och medlemmar i nämnden
för år 1916 har Kungl. Maj:t anbefallt statskontoret att av under händer
varande medel utbetala de arvoden samt resekostnads- och traktamentsersättningar,
som i överensstämmelse med ovan angivna grunder kunna
en var av dem tillkomma.
Då resekostnads- och traktamentsersättning till nämndens ledamöter,
vilken kostnad väl endast i undantagsfall torde komma att utgå,
lämpligen torde böra bestridas av sjätte huvudtitelns anslag till rese
-
80
Sjätte huvudtiteln.
[27.] och traktan] entspenningar, kommer kostnaden för varje sammanträde i
nämnden att uppgå till 55 kronor, och då i genomsnitt något mera än
ett sammanträde i månaden torde vara erforderligt, lärer kostnaden
för denna nämnd böra beräknas till 1,000 kronor om året.
Från och med år 1917 lärer nämnda kostnad lämpligen böra bestridas
av omförmälda anslagspost till vetenskapliga rådet, veterinärrådet
vikariatsersättningar och extra tjänstemän m. m. I följd härav samt
med hänsyn till den höjning av anslagsposten, som erfordras i samband
med statsinspektörens över köttkontrollen uppförande å ordinarie stat,
torde en sammanlagd ökning av anslagsposten höra äga rum med i
avrundat tal 1,300 kronor.
Ändring i
övergångsstaten.
Den av riksdagen antagna övergångsstaten för medicinalstyrelsen
var av följande lydelse:
B. Övergångsstat, v
Lön. |
Tjänst- görings- pennin- gar. |
Summa. |
||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
||
1 kamrerare........ |
3,000 1,800 |
1,500 1,400 |
4,500 3,200 400 |
|’Efter 5 år kan lönen |
1 registrator och aktuarie . |
1 höjas med 500 kr. |
|||
Till personligt avlöningstillägg åt skrivbiträdet |
i ytterligare 500 kr. |
|||
Summa | |
- |
— | |
8,100 |
Sedan Kungl. Maj:t den 26 februari 1915 i nåder utnämnt och
förordnat den i förenämnda övergångsstat upptagne registratorn och
aktuarien att vara sekreterare hos medicinalstyrelsen, torde, såsom
medicinalstyrelsen i underdånig skrivelse den 23 oktober 1915 framhållit,
det å övergångsstaten till nämnda befattningshavare upptagna anslaget
3,200 kronor höra utgå samt i följd härav det ordinarie anslaget
till medicinalstyrelsen minskas med motsvarande belopp.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
81
Sjätte huvudtiteln
dels medgiva ej mindre att å avlöningsstaten för
medicinalstyrelsen må från och med år 1917 uppföras
eu statsinspektör över köttkontrollen i riket med en
årlig avlöning av 7,500 kronor, därav 5,000 kronor
lön samt 2,500 kronor tjänstgöringspenningar, än även
att innehavaren av nämnda tjänst må äga rätt till ett
ålderstillägg å 600 kronor efter fem års tjänstgöring;
dels förklara, att innehavaren av nämnda tjänst
må årligen, när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske, åtnjuta semester under en
och en halv månad, ävensom att för åtnjutande av
de med sagda tjänst förenade avlöningsförmåner skola
gälla vad i nådiga kungörelsen den 1 oktober 1914
angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av
avlöningsförmåner enligt den från och med år 1915
gällande ordinarie stat för medicinalstyrelsen finnes
stadgat ifråga om å nämnda stat upptagna ordinarie
maniiga befattningshavare;
dels från och med år 1917 höja den å medicinalstyrelsens
ordinarie stat upptagna anslagsposten till
vetenskapliga rådet, veterinärrådet, vikariatsersättningar
och extra tjänstemän in. m. från 49,900 kronor
med 1,300 kronor till 51,200 kronor;
dels godkänna sådan ändring i ordinarie övergångsstaten
för medicinalstyrelsen, att det däri uppförda
anslaget till 1 registrator och aktuarie ur staten
uteslutes;
dels ock, vid bifall till vad ovan föreslagits beträffande
förändringar i staten för medicinalstyrelsen,
från och med år 1917 höja det å riksstaten uppförda
ordinarie anslaget till medicinalstyrelsen från 193,100
kronor med 5,600 kronor till 198,700 kronor, därav
4,900 kronor å övergångsstat.
[27.]
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 Käft.
11
82
Sjätte huvudtiteln.
[28.]
Ang. ålderstillägg
åt
notarien
hos medicinalstyrelsen
friherre
E. J. A.
Klinckowstrom.
I detta sammanhang tillåter jag mig till behandling upptaga en
av medicinalstyrelsen i skrivelse den 20 april 1915 gjord framställning
om ålderstillägg åt en befattningshavare i medicinalstyrelsen, vilket
ärende dock icke inverkar på huvudtitelns slutsumma. Medicinalstyrelsen
yttrar i nämnda skrivelse följande.
Den 22 februari 1909 förordnades nuvarande notarien hos medicinalstyrelsen
friherre Ernst Johan Axel Klinckowström i avvaktan å
styrelsens omorganisation att tillsvidare bestrida en notarietjänst bos
styrelsen mot åtnjutande av med ifrågavarande tjänst förenade lön och
tjänstgöringspenningar. Då sedermera den nya ordinarie staten för
medicinalstyrelsen den 1 januari 1915 trädde i kraft, förordnades
Klinckowström att tillsvidare hos styrelsen uppehålla eu notarietjänst,
vilkens innehavare samtidigt förordnats att uppehålla en i den nya
staten upptagen sekreter artjänst. Anledningen till att nu ifrågavarande
båda tjänster tillsvidare måste uppehållas på förordnande, var
den, att mot av medicinalstyrelsen upprättat förslag till besättande av
de två då ännu lediga sekreterartjäusterna i styrelsen anförts besvär,
vilka vid tiden för den nya statens trädande i kraft ännu voro beroende
på Kungl. Maj:ts prövning. Sedan Kungl. Magt den 26 februari
1915 utnämnt innehavare av förenämnda sekreterartjänster, utnämndes
Klinckowström den 27 februari 1915 av medicinalstyrelsen till tjänsteman
i första lönegraden (notarie) hos styrelsen.
Genom nådig kungörelse den 1 oktober 1914 angående villkor och
bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt den från och
med år 1915 gällande ordinarie stat för medicinalstyrelsen har Kungl.
Maj:t stadgat, bland annat, att för åtnjutande av löneförhöjning genom
ålderstillägg löntagare bör tillgodoräknas den tid, som före den nya
avlöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen
eller annan samma lönegrad tillhörande befattning i medicinalstyrelsen,
vare sig på grund av fullmakt eller konstitutorial eller på
grund av förordnande i följd av frågan om medicinalstyrelsens omorganisation.
Klinckowström hade, enligt vad ovan anförts, redan vid den
nya avlöningsstatens trädande i kraft under mer än fem år oavbrutet
uppehållit en notarietjänst hos styrelsen. Då Klinckowström därjämte
under mer än fyra femtedelar av berörda tid med gott vitsord
bestritt ifrågavarande tjänst, hade han alltså redan vid den nya statens
ikraftträdande med avseende å tjänstetid uppfyllt de fordringar, som i
ovan omförmälda kungörelse den 1 oktober 1914 stadgats för rätt till
förhöjning av lönen genom ålderstillägg.
Sjätte huvudtiteln.
83
Då Klinckowström numera utnämnts till tjänsteman i första löne- [28.]
graden (notarie) hos styrelsen, samt Klinckowström, på sätt ovan
anförts, redan vid ikraftträdandet av den nya staten för medicinalstyrelsen
med avseende å tjänstetid uppfyllt stadgade fordringar för
åtnjutande av första löneförhöjning genom ålderstillägg, ansåge styrelsen,
att han borde komma i åtnjutande av dylik löneförhöjning.
Den omständigheten, att Klinckowström icke omedelbart vid den
nya lönestatens trädande i kraft kunnat utnämnas till sin befattning,
utan under tiden från och med den 1 januari 1915 till och med den
26 februari samma år allenast uppehållit befattningen på förordnande,
borde enligt medicinalstyrelsens förmenande icke inverka på Klinckowströms
rätt till förhöjning av den honom tillkommande lönen. Därest
ifrågavarande omständighet skulle tillerkännas en sådan inverkan,
skulle detta för Klinckowström medföra en ekonomisk förlust, som,
under förutsättning att Klinckowström komme att innehava sin förevarande
tjänst till uppnådd pensionsålder, skulle uppgå till ej mindre
än 8,000 kronor. Att ett tillfälligt förhållande ifråga om tidpunkten
för den formella utnämningen skulle ådraga en tjänstinnehavare dylik
påföljd syntes medicinalstyrelsen icke vara med rättvisa eller billighet
överensstämmande.
Medicinalstyrelsen har därför hemställt, att Kungl. Maj:t måtte
medgiva Klinckowström rätt att från och med år 1915 eller, därest
detta icke kunde bifallas, från och med månaden näst efter den,
under vilken han utnämnts till tjänsteman av första lönegraden, det
vill säga från och med mars månad år 1915, åtnjuta första förhöjning
genom ålderstillägg i den med hans befattning förenade lönen.
Till följd av nådig remiss har statskontoret den 8 maj 1915 av- statskontoret,
givit utlåtande i ärendet och därvid yttrat sig sålunda:
I nådiga kungörelsen den 1 oktober 1914 angående villkor och bestämmelser
för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt den från och med år 1915 gällande
ordinarie stat för medicinalstyrelsen stadgades, bland annat, att löntagare för
åtnjutande av löneförhöjning genom ålderstillägg bör tillgodoräknas den tid, som
före den nya avlöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till
befattningen eller annan samma lönegrad tillhörande befattning i medicinalstyrelsen,
vare sig på grund av fullmakt eller konstitutorial eller på grund av
förordnande i följd av frågan om medicinalstyrelsens omorganisation.
Med hänsyn till grunden för detta stadgande syntes detsamma böra anses
tillämpligt blott i fråga om sådan löntagare, som omedelbart vid den nya lönestatens
trädande i kraft överginge å den nya staten eller tillträdde ordinarie
tjänst inom styrelsen, vadan Klinckowström endast i det fall, att han den 1
januari 1915 tillträtt tjänst i första lönegraden, syntes hava ägt att på grund av
84
Sjätte huvudtiteln.
[28.]
Löneregle
ringskom
mittén.
berörda stadgande räkna sin tjänstgöring såsom tillförordnad notarie från den 22
februari 1909 sig till godo för ålderstilläggs åtnjutande.
I avseende därå ville statskontoret även åberopa Kungl. Maj:ts beslut den
31 december 1914 rörande ifrågasatt ålderstillägg för protokollssekreteraren
J. E. Fast.
Att ej Klinckowström från årets början blev innehavare av sin nuvarande
tjänst, hade emellertid berott på den tillfälliga omständigheten, att den sekreterarbefattning
i medicinalstyrelsen, till vilken Klinckowströms företrädare å notarietjänsten
befordrats, till följd av anförda besvär över styrelsens förslag till befattningens
tillsättande ej hunnit bliva tillsatt förr än efter 1915 års ingång. Då
statskontoret i likhet med medicinalstyrelsen funne det vara obilligt, om Klinckowström
i följd av berörda omständighet skulle få sina ålderstillägg fem år senare
än om han blivit före 1915 års ingång utnämnd till innehavare av notarietjänsten,
hemställde statskontoret, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva, att
Klinckowström finge, utan hinder därav att han först efter 1915 års ingång tillträtt
sin notarietjänst, räkna sig sin tjänstgöring såsom tillförordnad notarie före
nämnda tidpunkt till godo för ålderstilläggs åtnjutande.
Sedermera har löneregleringskommittén den 17 december 1915 avgivit,
infordrat yttrande och därvid anfört följande:
»Till fullständigande av de i remissakten anförda omständigheter vill löneregleringskommittén
här meddela en del från medicinalstyrelsen och jämväl annorledes
inhämtade upplysningar.
Anledningen därtill att Klinckowström den 22 februari 1909 allenast förordnades
att tillsvidare bestrida en ledigbliven notarietjänst hos styrelsen var den
att, sedan Kungl. Maj:t den 13 juni 1908 uppdragit åt en kommitté att verkställa
utredning och avgiva förslag i fråga om förändringar i medicinalstyrelsens organisation
m. m., blivit genom kungl. brev den 19 juni 1908 föreskrivet, att, i avvaktan
på möjligen ifrågakommande förändringar av organisationen av medicinalstyrelsen,
tjänst inom ämbetsverket, vilken enligt instruktionen skulle av styrelsen
tillsättas, finge, intill dess annorlunda blivit av Kungl. Maj:t bestämt, tillsättas
allenast medelst förordnande tills vidare.
Det omförmäles i medicinalstyrelsens skrivelse den 20 april 1915, att Klinckowström,
då den nya staten för ämbetsverket den 1 januari 1915 trädde i kraft,
förordnades att tillsvidare hos styrelsen uppehålla en notarietjänst, vars innehavare
samtidigt förordnades att uppehålla en i den nya staten upptagen sekreterareänst.
Under det att å den gamla staten funnos tre notarietjänster, upptogos i
den nya staten endast två sådana tjänster. Den befattning, som sålunda bortföll,
var, efter vad upplyst blivit, den, som ditintills på förordnande uppehållits
av Klinckowström.
Detta var sålunda orsaken till att med ingången av år 1915 förordnande
meddelades Klinckowström å den notarietjänst, av vilken han genom utnämningen
den 27 februari 1915 blev ordinarie innehavare.
Det synes härvid kunna erinras, att i och för sig den omständigheten, att sistnämnda
tjänst icke var den notarietjänst, Klinckowström bestritt till den 1 januari
1915, ej vid prövning av förevarande fall torde böra tilläggas någon för Klinckowström
menlig betydelse i betraktande därav att, enligt åberopade stadgandet i
Sjätte huvudtiteln. °!J
förenämnda kungörelse den 1 oktober 1014-, där avsedd löntagare äger för åt- [28.]
njutande av löneförhöjning genom ålderstillägg tillgodoräknas den tid, som före
den nya avlöningsstatens trädande i kraft förflutit från lians tillträde till befattningen
eller annan samma lönegrad tillhörande befattning i medicinalstyrelsen.
Statskontoret har i sitt utlåtande åberopat ett av Kung! Maj:t den 31
december 1914 meddelat beslut angående av nedre jnstitierevisionen ifrågasatt
ålderstillägg åt protokollssekreteraren därstädes J. K. Fast.
I detta ärende förhöll sig emellertid så, att Fast visserligen, på sätt statskontoret
i infordrat utlåtande framhöll, från och med den 25 juni 1909 intill utgången
av år 1911 uppehållit en protokollssekreterartjänst, vilken till följd av
frågan om den med 1912 års början inträdda regleringen av löneförhållanden
in. m. vid nedre justitierevisionen icke besatts med ordinarie innehavare, men
att han först den 26 april 1912 utnämnts till ordinarie innehavare av en under
loppet av februari månad samma år ledigbliven protokollssekreterartjänst.
På grund därav och vad i övrigt av statskontoret anförts, fann Kungl.
Maj:t den 31 december 1914 framställningen om ålderstillägg för Fast icke kunna
bifallas.
Detta fall torde emellertid knappast kunna sägas överensstämma med det
nu föreliggande, då Klinckowström redan vid ikraftträdandet av den nya staten
för medicinalstyrelsen oavbrutet under mer än fem ar på det ovanberörda vakansförordnandet
uppehållit en och samma befattning.
Löneregleringskommittén ansluter sig emellertid till statskontorets uppfattning,
att ovan omförmiilda stadgande i kungl. kungörelsen den 1 oktober 1914, med
hänsyn till grunden för detsamma, torde böra anses tillämpligt blott i fråga om
sådan löntagare, som omedelbart vid den nya lönestatens trädande i kraft övergått
å den "nya staten eller tillträtt ordinarie tjänst inom medicinalstyrelsen,
samt att Klinckowström sålunda icke äger någon rätt att tillgodoräkna sig föregående
tjänstgöring såsom tillförordnad notarie för åtnjutande av ålderstillägg å
nu innehavande befattning.
Med hänsvn till de särskilda omständigheter, som här föreligga, har kommittén
likväl ur billighetssynpunkt ansett sig ej böra avstyrka framställning till
riksdagen, att Klinckowström må, utan hinder därav att han först efter ingången
av år 1915 tillträtt sin innehavande tjänst, räkna sig föregående tjänstgöring
såsom tillförordnad notarie till godo för ålderstilläggs åtnjutande.
Medicinalstyrelsen har föreslagit, att förmånen av ålderstillägg skulle tillgodokomma
Klinckowström från och med ingången av år 1915 eller, därest
detta icke kunde bifallas, från och med månaden näst efter den, under vilken
han utnämnts till tjänsteman av första lönegraden, alltså mars månad 1915.
Statskontoret har icke framställt något förslag i fråga om den tidpunkt,
varifrån ålderstillägg borde få tillgodonjutas. _
Att Klinckowström skulle kunna erhålla ålderstillägg från och med mgången
av år 1915, således redan innan han blivit utnämnd till ordinarie tjänsteman,
synes kommittén uteslutet. Ej heller torde denna förman böra tillerkännas
honom från det senare av medicinalstyrelsen alternativt föreslagna datum, den 1
mars 1915. Regeln är ju, att förmånen av ålderstillägg tilldelas befattningshavare
först från och med ingången av ett kalenderår. Närmare till hands läge
då att tänka sig, att ifrågavarande förmån kunde beredas Klinckowström från
och med den 1 januari 1916. Med hänsyn till de av riksdagen vid upprepade
tillfällen uttalade betänkligheter mot att beslut angående avlöningsförmåner givas
86
Sjätte huvudtiteln.
[28.]
Departements
chefen.
retroaktiv verkan, anser sig kommittén emellertid icke kunna tillstyrka, att ålderstillägg
beredes honom tidigare än från och med ingången av år 1917.»
I enlighet med vad statskontoret och löneregleringskommittén antört
torde ovanberörda, på riksdagens beslut grundade stadgande angående
_ beräkningen av tiden för åtnjutande av ålderstillägg ej vara
tillämpligt i avseende å Klinckowström, då han icke omedelbart vid den
nya lönestatens trädande i kraft den 1 januari 1915 tillträtt ordinarie
tjänst bos styrelsen. Starka billigbetsskäl synas mig emellertid tala
för att åtgärder till Klinckowströms förmån vidtagas i det avseende,
framställningen avser. Att Klinckowström skulle kunna erhålla ålderstillägg
från och med ingången av år 1915, då han ännu icke blivit
utnämnd till ordinarie tjänsteman, anser jag emellertid i likhet med
löneregleringskommittén uteslutet. Ett beredande av ålderstillägg åt
Klinckowström från och med dagen för tillträdandet av den ordinarie
befattningen, den 27 februari 1915, eller ock från och med mars 1915
torde ej heller kunna ifrågakomma i betraktande av att ålderstillägg
pläga utgå från och med ingången av kalenderåret näst efter det, varunder
de för ålderstilläggets erhållande stadgade villkor blivit uppfyllda.
Med strängt fasthållande utav den av riksdagen i lönefrågor tillämpade
praxis att icke bevilja sådana förmåner för förfluten tid, skulle Klinckowström,
såsom löneregleringskommittén påpekat, ej kunna erhålla ålderstillägg
förrän från och med den 1 januari 1917. Emellertid synas mig
alldeles särskilda omständigheter tala för att i detta fall medgiva ett
undantag från nämnda praxis såtillvida, att ålderstillägg beredes
Klinckowström från 1916 års ingång. Det förhåller sig nämligen så,
att Ivungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av medicinalstyrelsen
till följd av riksdagsupplösningen år 1914 kom att framläggas
för riksdagen vid en senare tidpunkt än annars blivit fallet. Detta
åter hade till följd att riksdagens skrivelse i ämnet och Kung]. Maj:ts
i anledning därav fattade beslut kommo att expedieras så sent, att de
i medicinalstyrelsens här ovan återgivna skrivelse omförmälda utnämningsfrågorna,
i vilka besvär anfördes, kunde slutligt avgöras först
efter ingången av år 1915. Om åter riksdagsupplösning ej ägt rum,
hade propositionen blivit framlagd tidigare, och torde såväl riksdagens
som Kungl. Maj:ts beslut då hava blivit fattade så tidigt, att nyssnämnda
frågor blivit slutligt avgjorda redan under år 1914. Givetvis
hade då även Klinckowström fått tillträda sin ifrågavarande befattning
redan den 1 januari 1915 och vid denna tidpunkt jämväl erhållit första
ålderstillägget. Att märka är också, att framställningen om ålderstillägg
åt Klinckowström inkom till Kungl. Maj:t i april månad 1915, men att
Sjätte huvudtiteln.
87
ärendet förelåg i slutligt berett skick så sent, att detsamma lämpligen [28.]
icke ansågs böra föreläggas den då ännu sittande riksdagen. Hade
emellertid så skett, torde väl Klinckowström beviljats ifrågavarande
förmån från ingången av år IDIG.
Det lärer knappast behöva tilläggas, att, för den händelse en framställning
av här avsett innehåll bifalles av Kungl. Maj:t och riksdagen,
detta helt naturligt icke får anses prej adderande för framtiden.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,
att notarien hos medicinalstyrelsen friherre Ernst
Johan Axel Klinckowström må, utan hinder därav
att han först efter ingången av år 1915 tillträtt sin
nu innehavande tjänst, för ålderstilläggs åtnjutande
räkna sig sin tjänstgöring före nämnda tidpunkt såsom
tillförordnad notarie till godo i så måtto, att han må
från och med år 1916 uppbära första ålderstillägget
å lönen.
2. Personligt avlöningstillägg till en befattningshavare i medicinalstyrelsen.
I statsverkspropositionen till 1914 års senare riksdag föreslog Kungl. [29.]
Maj:t riksdagen att på extra stat för år 1915 anvisa ett anslag av 2,100 Personligt
kronor för beredande av personliga avlöningstillägg under sistnämnda “läggliu^n
år för å övergångsstat uppförda befattningshavare hos medicinalstyrel- tefattningssen
i enlighet med de för provisorisk lönereglering för befattnings-
havare i medicinalstyrelsen för år 1914 gällande grunder och villkor, (text™ anslag.)
Enligt av Kung!. Maj:t i samband med frågan om medicinalstyrelsens
omorganisation framlagt förslag skulle nämligen en kamrerare och
registrator!! hos medicinalstyrelsen, med bibehållande av sina dåvarande
avlöningsförmåner på ordinarie stat, uppföras å övergångsstat. För att
bereda dessa befattningshavare ersättning för de provisoriska avlöningstillägg,
de under åren 1912—1914 åtnjutit, men som med tillämpande
av de nya staterna för styrelsen skulle komma att upphöra, begärdes
det ifrågavarande anslaget; och blev detsamma jämväl av riksdagen
beviljat.
I enlighet med Kung]. Maj:ts framställning har 1915 års riksdag
för ifrågavarande ändamål på extra stat för år 1916 beviljat ett anslag
av likaledes 2,100 kronor.
88
Sjätte huvudtiteln.
[29.] Av anslaget till förevarande avlöningstillägg äro 800 kronor av
sedda
för den i föregående punkt omförraälde registratorn och aktuarie^
vilken, såsom jämväl framgår av vad i samma punkt meddelats,
den 26 februari 1915 i nåder utnämnts och förordnats att vara sekreterare
hos medicinalstyrelseu.
Då, såsom medicinalstyrelsen uti skrivelse den 23 oktober 1915
framhållit, anslaget i fråga följaktligen kan minskas med 800 kronor,
får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag
av 1,300 kronor för beredande av personligt avlöningstillägg
under nämnda år för en å övergångsstat uppförd
befattningshavare hos medicinalstyrelsen i enlighet
med de för provisorisk lönereglering för befattningshavare
i medicinalstyrelsen för år 1914 fastställda
grunder och villkor.
3.
anslag
Statsmedicinska anstalten, oförändrat ordinarie
kronor 69,150:
4. Farmaceutisk! laboratorium vid statsmedicinska anstalten.
laboratorium
vid statsmedi
duska
anstalten.
i Extra anslag.
[30]. På framställning av Kungl. Maj:t har 1914 års senare riksdag för
Farmaceutisk inredning, utrustning och drift av ett i huvudsaklig överensstämmelse
med den i statsrådsprotokollet över civilärenden den 14 maj 1914 angivna
plan vid den statsmedicinska anstalten tillsvidare inrättat farmaceutiskt
laboratorium, vilket skulle ställas under tillsyn och vård av
föreståndaren för den rättskemiska avdelningen, å extra stat för år
1915 anvisat ett belopp av 30,350 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att låta förskottsvis under år 1914 av tillgängliga medel utanordna
14,750 kronor.
Genom nådigt brev den 4 september 1914 har Kungl. Maj:t därefter
förordnat, att ett farmaceutiskt statslaboratorium skall i huvudsaklig
överensstämmelse med ovanberörda plan tillsvidare inrättas vid
den statsmedicinska anstalten samt ställas under tillsyn och vård av
föreståndaren för anstaltens rättskemiska avdelning.
Sedan 1915 års riksdag därefter, på framställning av Kungl. Maj:t,
för upprätthållande av driften av ifrågavarande farmaceutiska laborato
-
Sjätte huvudtiteln.
89
riura på extra stat för år 1916 anvisat ett belopp av 15,600 kronor, [30.
bär Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 18 juni 1915 fastställt avlönings-
och omkostnadsstat för laboratoriet att tillämpas under år 1916
samt ställt ifrågavarande anslag å 15,600 kronor till medicinalstyrelsens
förfogande att för därmed avsett ändamål användas.
I skrivelse den 18 oktober 1915 har medicinalstyrelsen, då ifrågavarande
laboratorium syntes böra äga bestånd även under år 1917,
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte för ändamålet hos riksdagen begära
anvisande på extra stat för år 1917 av ett belopp av 15,600 kronor.
1 enlighet härmed hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att för upprätthållande av driften av ett vid den
statsmedicinska anstalten tillsvidare inrättat farmaceutisk
laboratorium å extra stat för år 1917 anvisa ett belopp
av 15,600 kronor.
Frovinsialläkarstaten.
5. Förste provinsialläkare och provinsialläkare, oförändrat ordinarie
anslag .................................................................................. kronor 865,200: —
6. Resestipendier åt förste provinsialläkare in. ti.
1 förslaget till riksstat för år 1916 hade Kungl. Maj:t under [31.]
»Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården» såsom oförändrade ordi- jlesatiptnnarie
anslag, reservationsanslag, uppfört till resestipendier dels åt förste dier åt förste
provinsialläkare, provinsialläkare, extra provinsialläkare, biträdande pro- mZTmf/i.
vinsialläkare och stadsläkare 2,500 kronor, dels åt vid rikets hospital (Ordinarie
och asyler anställda läkare 500 kronor, dels åt ordinarie läkare vid anelag)
länslasarett och därmed likställda sjukhus 1,500 kronor, dels ock åt
läkare, som anmäla sig vilja i utlandet studera tuberkulosens igenkännande,
behandling eller hygien, 1,000 kronor.
I samband med behandlingen av frågan om åtgärder för ernående
av största möjliga sparsamhet i statsutgifterna hade jag i ingressen
till det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet över
civilärenden den 14 januari 1915 meddelat, att Kungl. Maj:t genom
kungörelse den 17 december 1914 föreskrivit, att med åtgärder för
utdelning för år 1915 av vissa resestipendier skulle tillsvidare anstå,
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 höft. 12
90
Sjätte huvudtiteln.
[31.] samt att det vore all anledning förmoda, att de ifrågakomna beloppen
icke alls komme att utgå för det med respektive anslag avsedda ändamål
utan komme att inbesparas till statsverket. Bland dessa resestipendieanslag
angav jag, förutom vissa andra under sjätte huvudtiteln
uppförda anslag, varom nu ej är fråga, ovanberörda ordinarie
reservationsanslag. Med hänsyn till de jämförelsevis små belopp, vartill
samtliga de av mig sålunda angivna anslagen uppginge, ansåg jag, att
inbesparandet för år 1915 av dessa belopp icke borde föranleda till
motsvarande nedsättning av de anslagsbelopp, som äskades för år 1916.
Riksdagen höll emellertid före, att, då de på omförmälda reservationsanslag
uppkommande besparingar utan vidare bleve under år 1916
för respektive ändamål tillgängliga, det icl?e vore behövligt att å samma
års riksstat uppföra dessa anslag. Riksdagen beslöt alltså, att omförmälda
fyra ordinarie reservationsanslag till resestipendier skulle ur
riksstaten för år 1916 uteslutas. (Riksdagens skrivelse nr 6, p. 29, 32,
34 och 39).
Genom nådig kungörelse den 10 december 1915 (Sv. förf.-saml.
nr 573) har Kungl. Maj:t sedermera förordnat, att med åtgärder för
utdelning för år 1916 av vissa angivna resestipendier, däribland de här
ovan omförmälda, skall tills vidare anstå.
Enligt från statskontoret erhållen uppgift finnas för ifrågavarande
ändamål tillgängliga följande belopp:
Riksstats-anvisning |
Reserva-tion från |
Summa. |
||||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
||||
Till resestipendier åt förste provinsialläkare, provinsialläkare, Till resestipendier åt vid rikets hospital och asyler anställda |
2,500 |
1,750 |
4,250 |
|||
läkare .............................................................. |
500 |
— |
500 |
— |
1,000 |
— |
Till resestipendier åt ordinarie läkare vid länslasarett och |
1,500 |
2,250 |
_ |
3,750 |
_ |
|
Till resestipendier åt läkare, som anmäla sig vilja i utlandet |
1,000 |
_ |
_ |
_ |
1,000 |
_ |
Enahanda skäl, som förelågo för uteslutande av ifrågavarande anslag
ur 1916 års riksstat, lära alltså fortfarande förefinnas.
[31.]
Sjätte huvudtiteln. !,1
Anslagen i fråga torde sålunda ej heller böra upptagas i riksstaten
för år 1917.
Till do i tabellen under 2:o—4:o upptagna stipendier återkommer
jag härnedan.
Under förevarande punkt hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen besluta,
att det ordinarie reservationsanslaget till resestipendier
åt förste provinsialläkare, provinsialläkare, extra
provinsialläkare, biträdande provinsialläkare och stadsläkare
skall ur riksstaten för år 1917 uteslutas.
7. Till avlöning åt femton civila läkarstipen
diater,
oförändrat ordinarie anslag, reservationsanslag kronor 22,500:
8. Bidrag till extra provinsialläkares avlönande,
oförändrat ordinarie anslag, förslagsanslag....................... ® 30,000: -
9. Tilläggsarvoden åt extra provinsialläkarna i Mala och Bjurholms
distrikt.
Riksdagen har år 1913 med anledning av en inom riksdagen väckt
motion å extra stat för år 1914 beviljat ett anslag av 1,400 kronor
att användas som tilläggsarvode åt extra provinsialläkaren i Malå distrikt,
omfattande Malå socken i Västerbottens län, med 800 kronor
under år 1914 och med rätt för Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel,
vid eventuellt tillsättande av nämnda extra provinsialläkartjänst redan
under år 1913, använda av återstående 600 kronor så mycket som belöpte
på den efter tjänstens tillsättande fallande del av året.
Därefter har 1914 års förra riksdag i enlighet med Kungl. Maj:ts
hemställan såsom tilläggsarvode åt extra provinsialläkaren i nämnda
distrikt på extra stat för år 1915 anvisat ett belopp av 800 kronor.
Sistnämnda riksdag har vidare med anledning av en inom riksdagen
väckt motion å extra stat för år 1915 beviljat ett anslag av 750
kronor att användas såsom tilläggsarvode åt extra provinsialläkaren i
Bjurholms extra provinsialläkardistrikt med 500 kronor under år 1915
samt med rätt för Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel och vid
eventuell tillsättning av befattningen redan under år 1914 använda
[32.]
Tilläggsarvoden
åt
extra
provinsialläkarna
i
Malå och
Bjurholms
distrikt.
(Extra anslag.)
[32.]
[33.]
Höjning av
anslaget till
hospitals
underhåll.
(Ordinarie
anslag.)
Sjätte huvudtiteln.
återstående 250 kronor eller så stort belopp därav som med ett tillläggsarvode
av 500 kronor för år belöpte på den tid av året, varunder
befattningen vederbörligen uppehölles.
Sedermera har 1915 års riksdag i enlighet med Kungl. Maj:ts hemställan
på extra stat för år 1916 anvisat ett belopp av 1,300 kronor
till beredande av tilläggsarvoden åt extra provinsialläkarna i Malå och
Bjurholms distrikt med 800 kronor för den förre och 500 kronor för
den senare.
Enligt vad från medicinalstyrelsen i skrivelser den 1 oktober och
den 21 december 1915 meddelats äro, på grund av brist på sökande,
ifrågavarande tjänster alltjämt obesatta. Vad Malå distrikt vidkommer,
bär länets landsting i samband med väckt fråga om fortsatt oktroj för
distriktet efter utgången av år 1916 under visst villkor beslutit ökning
av landstingets bidrag till läkarens avlöning. Då svårigheterna att under
nuvarande ringa läkartillgång få ifrågavarande extra provinsialläkartjänster
vederbörligen uppehållna äro av den art, att ökat statsbidrag
fortfarande är av behovet påkallat, hemställer jag, i likhet med medicinalstyrelsen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att på extra stat för år 1917 bevilja ett anslag
av 1,300 kronor till beredande av tilläggsarvoden åt extra
provinsialläkarna i Mala och Bjurholms distrikt med
800 kronor för den förre och 500 kronor för den
senare.
Sjukvårdsanstalterna.
Sinnessjukvårdsanstalterna.
10. Hospitals underhåll.
I enlighet med Kungl. Maj:ts hemställan höjdes förslagsanslaget
till hospitals underhåll av 1914 års senare riksdag från 3,500,000 kronor
till 3,850,000 kronor.
Vid undersökning har det emellertid visat sig, att från och med
år 191 i ytterligare förhöjning av anslaget är erforderlig. I sådant
hänseende ber jag att få åberopa en av föredraganden för hospitalsärenden
i . medicinalstyrelsen, medicinalrådet R. Stenbeck överlämnad promemoria
av följande innehåll:
DS
Sjätte huvudtiteln.
»Anmodad att lämnad en beräkning över statens utgifter för hospitalens
underhåll för år 1917 får jag härmed vördsamt anföra följande.
Till en början lämnas en översikt av utgifter och inkomster för åren 1912
-1914.
Å r. |
Medeltal vårdade. |
Summa Kronor. |
Summa Kronor. |
Erforderliga statsbidrag. Kronor. |
Medelkostnad Kronor. |
1912.................................... |
*) 8,063 |
6,159,374 |
2,357,684 |
3,801,690 |
471 |
1913.................................... |
8,791 |
6,498,498 |
2,532,643 |
3,965,855 |
451 |
1914.................................. |
8,959 |
6,567,591 |
2,589,803 |
3,977,788 |
444 |
Summa |
25,813 |
19,225,463 |
7,480,130 |
11,745,333 |
455 |
*) Därav 150 å Säters och Västerviks vanföreanstalter.
Antalet sjukplatser å statens hospital — Korsbergakolonien och länsplatserna
medräknade — för år 1917 kan beräknas till 9,578. Det erforderliga statsbidraget
blir alltså 9,578 X 455 = 4,357,990 kronor.»
Enligt denna beräkning skulle den årliga medelkostnaden av statsmedel
för år och. patient vid en medelbeläggning av 8,604 patienter
uppgå till omkring 455 kronor. * Motsvarande kostnad upptogs vid år
1911 framlagd beräkning till omkring 444 kronor och angavs år 1914
till 422 kronor. Det synes mig emellertid antagligt, att kostnadssiffran
kommer att uppgå till den i promemorian beräknade. Utgår
man från denna siffra samt det i promemorian likaledes angivna antalet
vårdplatser, torde förslagsanslaget till hospitals underhåll böra höjas
med 500,000 kronor, för att det skall svara mot den ökade belastningen
å detsamma.
Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att från och med år 1917 höja det å ordinarie
stat uppförda förslagsanslaget till hospitals underhäll
med 500,000 kronor eller från 3,850,000 kronor till
4,350,000 kronor.
[33.]
94
Sjätte huvudtiteln.
[34.]
Arvoden åt
två bokhållare,
predikant
och sekreterare
vid
Östersunds
hospital samt
förhöjt arvode
åt sekreteraren
vid Piteå
hospital och
asyl.
Östersunds
hospital.
I detta sammanhang har jag att underställa Kung]. Maj:t fråga
om arvoden åt två bokhållare, en predikant och en sekreterare vid Östersunds
hospital samt om förhöjt arvode åt sekreteraren vid Piteå hospital
och asyl.
Genom nådigt brev den 30 juni 1913 har Kungl. Maj:t bemyndigat
medicinalstyrelsen, bland annat, att efter ingången av år 1915, tillsvidare
under den tid det nya hospitalet vid Östersund organiserades och
mottoge första uppsättningen av patienter, av förslagsanslaget till hospitals
underhåll bestrida de utgifter, som erfordrades för fullgörandet av
de göromål vid anstalten, vilka motsvarade sekreterarens och predikantens
vid andra dylika anstalter, samt till avlönande av nödigt biträde
åt anstaltens syssloman.
Uti skrivelse den 21 oktober 1915 har medicinalstyrelsen anfört,
att, då hospitalet med år 1916 blir fullt organiserat och till fullo belagt
samt i anledning härav tiden torde vara inne att i vederbörlig ordning
fastställa avlöningarna till nu ifrågavarande tjänstemän, anstaltens styresmän
vid en under 1915 års sommar förrättad inspektion anmodats
att vidtaga åtgärder för avgivande av förslag till avlöning åt tjänstemännen
ifråga. Med föranledande härav hade anstaltens direktion i skrivelse
till medicinalstyrelsen den 14 september 1915 hemställt, att följande
årliga arvoden måtte fastställas att från ingången av år 1917 utgå till
nedan nämnda tjänstemän vid anstalten nämligen:
två bokhållare, vardera 1,000 kronor jämte fastställda
naturaförmåner,...........................................................
eu predikant .......................................................................
en sekreterare .....................................
2,000
1,200
1,000
kronor
För egen del har medicinalstyrelsen funnit de av direktionen föreslagna
avlöningarna skäliga och det ifrågasatta antalet tjänstemän väl
avvägt, ^ varför styrelsen för sin del tillstyrkt bifall till det av direktionen
framställda förslaget.
Till belysning av de föreslagna arvodenas förhållande till motsvarande
arvoden vid andra hospital har styrelsen åberopat följande tablå:
Sjätte huvudtiteln.
(.)f>
Arvoden 1111 amanuenser, bokhållare, sekreterare och predikanter vid rikets hospital
enligt nuvarande stat.
34.] * I
Antal pa- tien- ter.*) |
Amanuens. |
Bokhållare. |
Sekreterare. |
Predikant. 1 |
||
Anstå |
1 t. |
tT Ar7H,]e- |
An_ i Arvode. 1 Summa. |
An- . ■, , , Arvode. rM |
1 Arvode. taL ! i |
II
Stockholms hospital |
............... 255 |
1 |
2.000 |
1 |
1,000 |
—1 |
1 |
800 |
- |
1 |
800 |
— |
|
Uppsala » |
och asyl ......: 1,264 |
- i |
— |
o |
2,000 |
— |
1 |
1,200 |
_ |
1 |
1,400 |
||
Nyköpings » |
................ 206 |
- |
— |
— |
— |
— |
1 |
500 |
— |
1 |
500 |
— | |
|
Vadstena » |
och asyl ......, 800 |
— |
— |
2 |
2,000 |
1 |
1.000 |
— |
1 |
1,800 |
— |
||
Växjö » |
med krinuavd. j 390 |
— |
— |
— |
1 |
1,000 |
1 |
800 |
— |
1 |
800 |
— |
|
Västerviks » |
.................1 830 |
— |
— |
- |
2 |
2.000 |
_ |
1 |
1,200 |
— |
1 |
1,400 |
— |
Visby » |
............ 63 |
_ |
- |
- |
— |
— |
- |
1 |
200 |
— |
1 |
400 |
— |
Lunds » |
och asyl .....; 1,232 |
1 |
2,000 |
- |
2 |
O O O <*r |
- |
1 |
1,200 |
- |
1 |
1,400 |
|
Malmö asyl .......... |
......| 124 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||
Göteborgs hospital |
......... 355 |
— |
— |
i |
1,000 |
— |
1 |
800 |
— |
1 |
1,000 |
||
Vänersborgs » |
och asyl ......i 1,080 |
— |
— |
- |
2 |
2,000 |
— |
1 |
1,200 |
— |
1 |
1,400 |
— i |
Kristinehamns » |
...I 800 |
— |
— |
2 |
2,000 |
— |
1 |
1,000 |
— |
| 1 |
1,400 |
||
Säters » |
...j 830 |
— |
— |
- |
2 |
2,000 |
— |
1 |
1,200 |
— |
1 |
1,600 |
— |
Härnösands » |
..........| 269 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
500 |
— |
1 |
800 |
— |
Piteå » |
och asyl ......j 370 |
— |
— |
- |
1 |
1,000 |
— |
1 |
500 |
— |
1 |
1,000 |
— |
Östersunds » |
......| 560! — |
- |
I det uppgivna antalet äro inberäknade platserna a vederbörande läns upptagningsanstalter.
Arvodet till sekreteraren vid Piteå hospital och asyl utgör jämlikt Piteå hospital
nådigt brev den 14 juli 1893 500 kronor om året.
Med skrivelse den 14 augusti 1915 har direktionen vid Piteå hospital
och asyl till medicinalstyrelsen insänt en av sekreteraren vid anstalten
gjord ansökning om utverkande av förhöjning av arvodet till
nämnda "befattningshavare till 800 kronor om året från och med den
1 januari 1916.
I sin nämnda skrivelse har direktionen för hospitalet, med hänsyn
till det med sekreterarbefattningen förenade arbetet, tillstyrkt den
gjorda framställningen. Tillika har direktionen, under åberopande av
en jämförelse med de arvoden, som utgå till sekreterarna vid Stockholms,
Växjö och Göteborgs hospital, uttalat, att direktionen funne det
föreslagna avlöningsbeloppet skäligt. Slutligen har direktionen till
förmån för ansökningen åberopat den löneförhöjning från 800 till 1,000
kronor om året, som genom Kungl. Maj:ts nådiga brev den 28 november
96
Sjätte huvudtiteln.
[34.] 1913 beretts en annan befattningshavare vid anstalten, nämligen dess
predikant.
För egen del har medicinalstyrelsen i sin förenämnda skrivelse i
förevarande ärende anfört följande:
Vid bestämmandet av ifrågakomna sekreterararvode torde hänsyn
böra tagas, förutom till de av hospitalsdirektionen åberopade förhållandena,
jämväl till den omständigheten, att Piteå hospital har ett avlägset
läge och att det lärer möta avsevärda svårigheter att erhålla lämplig
person för sekreterarbefattningens upprätthållande. Härjämte torde höra
anmärkas, att såväl predikanten som sysslomannen vid anstalten fått
sina avlöningsförmåner förbättrade sedan deras avlöningsbelopp år
1893 för första gången fastställdes. Med hänsyn härtill funne medicinalstyrelsen
den nu ifrågasatta höjningen av arvodet till sekreteraren
vid Piteå hospital och asyl väl motiverad och av behovet påkallad.
På grund av vad sålunda anförts har medicinalstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t täcktes till 1916 års riksdag avlåta nådig proposition,
att det belopp av högst 50,100 kronor, som av riksdagen beviljats till
arvoden åt tjänstemän, vilka icke äro i hospitalens och asylernas lönestater
upptagna, måtte höjas med 4,500 kronor till högst 54,600 kronor,
på det att arvoden måtte kunna utgå till ovan angivna befattningshavare
med av styrelsen föreslagna belopp.
Departements- Till en början tillåter jag mig erinra, att Östersunds hospital är
eu en. avsett för 560 sinnessjuka. Vidare torde böra anmärkas, att vid föregående
fastställelse av avlöning för predikant- och sekreterarbefattningar
vid rikets hospital respektive avlöningsbelopp knappast satts i direkt
förhållande till patientantalet, utan att även andra lokala omständigheter
därvid spelat in. För bokhållarna har däremot samma arvode fastställts
över hela linjen.
Vad särskilt beträffar bokhållarbefattningarna, må vidare erinras,
att 1907 års riksdag på Kungl. Maj:ts framställning fastställde avlöningen
för bokhållare till 600 kronor, varefter ifrågavarande tjänstemän
vid 1910 års riksdag på förslag av Kungl. Maj:t erhöllo en''till 1,000
kronor förhöjd avlöning med rätt till bostad med möbler och sängkläder,
lyse, bränsle, tvätt och kost ävensom ett ålderstillägg å 300 kronor.
Av 1913 års riksdag bestämdes, att kost till bokhållarna skulle utgå
enligt av medicinalstyrelsen särskilt fastställd utspisningsstat.
Avlöningsförmånerna till de två bokhållarna vid Östersunds hospital
torde, såsom jämväl blivit föreslaget, böra bestämmas i enlighet med
de sålunda fastställda principerna för bokhållarnas avlöning.
Sjätte huvudtiteln.
97
Beträffande avlöningen till predikanterna vid hospitalen må anmärkas,
att denna, på sätt den förut meddelade tablån utvisar, växlar med
olika belopp vid olika hospital från lägst 400 kronor vid Visby hospital till
högst 1,800 kronor vid Vadstena hospital. Den föreslagna avlöningen
till predikanten i Östersund 1,200 kronor är 200 kronor lägre än den
som är bestämd för flertalet av de stora hospitalen, men, räknat efter
antalet patienter, proportionsvis högre än för någon av predikanterna
vid dessa utom vid Vadstena hospital. Å andra sidan är avlöningen,
om man undantager avlöningen vid Växjö hospital, proportionsvis betydligt
lägre än vid de mindre hospitalen. Med hänsyn till hospitalets
relativt avlägsna läge från staden Östersund finner jag mig böra tillstyrka
den föreslagna avlöningen till predikanten i fråga.
Beträffande den ifrågasatta avlöningen till sekreteraren vid Östersunds
hospital synes densamma vara väl avvägd.
Vidkommande den föreslagna förhöjningen av avlöningen till sekreteraren
vid Piteå hospital synes den mig fullt motiverad. Med hänsyn
till den i dylika frågor tillämpade praxis torde förhöjningen böra träda
i tillämpning först från 1917 års ingång.
Arvoden till såväl de ovan omhandlade befattningarna vid Östersunds
hospital som ock sekreteraren vid Piteå hospital utgå av det
utav riksdagen beviljade beloppet till arvoden åt tjänstemän, vilka
icke äro i hospitalens och asylernas lönestater upptagna. Detta
belopp bestämdes av 1913 års riksdag till högst 50,100 kronor. Härav
är eu summa av 49,800 kronor för närvarande disponerad till arvoden
åt ifrågavarande tjänstemän, vadan av beloppet finnes tillgängligt allenast
300 kronor. Att disponera denna jämförelsevis obetydliga summa
till avlöning åt någon av de i förevarande ärende ifrågakomna tjänstemän
torde vara mindre lämpligt, då summan ifråga lätt kan bliva behövlig
för fyllande av något särskilt behov, som kan framträda under
loppet av ett år.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
dels att det belopp av högst 50,100 kronor, som av
riksdagen beviljats till arvoden åt tjänstemän, vilka
icke äro i hospitalens och asylernas lönestater upptagna,
höjes med 4,500 kronor till högst 54,600
kronor, på det att arvoden må kunna från och med
år 1917 utgå med följande belopp:
[34.]
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 håft.
13
98
Sjätte huvudtiteln.
[34.] Piteå hospital och asyl:
till sekreteraren...................................... kronor 800: —
Östersunds hospital:
till predikanten ....................................... kronor 1,200: —
» sekreteraren.............................. » 1,000: —
» två bokhållare, vardera 1,000
kronor, ....................................... » 2,000: —
med rätt för bokhållarna till bostad med möbler och
sängkläder, lyse, bränsle, tvätt och kost enligt av
medicinalstyrelsen särskilt fastställd utspisningsstat
samt till en arvodesförhöjning å 300 kronor efter fem
års väl vitsordad tjänstgöring;
dels ock att vad som erfordras för beredande av
nu ifrågavarande avlöningsförmåner skall utgå av förslagsanslaget
till hospitals underhåll.
11. Resestipendier åt vid rikets hospital och asyler anställda läkare.
[35.]
Resestipendier att
åt vid rikets
hospital och
asyler anställda
läkare.
(Ordinarie
anslag.)
Under åberopande av vad jag anfört under punkt 31 hemställer jag,
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta,
att det ordinarie reservationsanslaget till resestipendier
åt vid rikets hospital och asyler anställda läkare
skall ur riksstaten för år 1917 uteslutas.
12. Anläggning av hospital vid Strängnäs.
[36.] I anledning av Kungl. Maj:ts proposition i ämnet har 1913 års
Anläggning riksdag för uppförande av en för 800 sinnessjuka avsedd statsanstalt
aVst°änltnäsld f biskopsbostället Sundby nr 1 om 2 mantal i Strängnäs socken och
(Extra anslag.) -Å-kers härad av Södermanlands län samt gäldande av de ersättningsbelopp,
som i anledning av boställets avstående borde utgå till vederbörande
rättsägare, beviljat ett belopp av 3,300,000 kronor samt därav
på extra stat för år 1914 anvisat 150,000 kronor.
Sjätte huvudtiteln.
99
Därefter har 1914 års förra riksdag av ifrågavarande anslag på [36.]
extra stat för år 1915 anvisat ett belopp av 800,000 kronor.
Genom nådigt brev den 31 december 1914 bär Kungl. Maj:t gillat
och till efterrättelse fastställt av arkitekten Gustaf Wickman uppgjorda
ritningar till hospitalet med iakttagande av en utav överintendentsämbetet
mot ritningarna gjord detaljanmärkning angående murpelarnas
beskaffenhet ävensom uppdragit åt medicinalstyrelsen att föranstalta om
byggnadsarbetets verkställande, med rättighet för styrelsen att därvid
vidtaga sådana smärre avvikelser från de fastställda ritningarna, som
utan att rubba huvuddragen i desamma eller vålla överskridande av det
utav riksdagen för ändamålet beviljade anslaget funnes ändamålsenliga.
I sammanhang härmed har Kungl. Maj:t, bland annat, med anledning
av en av riksdagens revisorer i deras år 1914 avgivna berättelse
framställd anmärkning, anbefallt medicinalstyrelsen att, med biträde,
där så erfordrades, av särskilda sakkunniga, dem styrelsen skulle äga
tillkalla, skyndsamt verkställa ytterligare undersökning av grundförhållandena
å det område, där byggnaderna för hospitalet avsåges att
uppföras, samt vidtaga de förändringar i avseende å de särskilda byggnadernas
förläggning, som vid undersökningen funnes lämpliga och
kunde bidraga att nedbringa grundläggningskostnaderna och möjliggöra
bättre ordnande av avloppsförhållandena.
Därefter har 1915 års riksdag av ifrågavarande anslag på extra
stat för år 1916 anvisat ett belopp av 800,000 kronor, vilket belopp
genom nådigt brev den 18 juni 1915 blivit ställt till medicinalstyrelsens
förfogande att för avsett ändamål användas.
1 skrivelse den 8 september 1915 har medicinalstyrelsen gjort fram- Anslag för
ställning om ett anslag av 750,000 kronor till ifrågavarande hospitals- 4r m7-anläggning för år 1917.
Enligt vad jag inhämtat har medicinalstyrelsen, med anledning av DePart«mentsförenämnda
i nådiga brevet den 31 december 1914 meddelade föreskrift, chefenmed
biträde av tillkallade sakkunniga, överläkaren vid Vänersborgs
hospital och asyl E. Lauritzen samt arkitekten T. Stenberg, verkställt
ytterligare undersökning av grundförhållandena å det område, där byggnaderna
för hospitalet avsetts att uppföras, samt därefter godkänt ett
av arkitekten Wickman uppgjort förslag till förändring av läget för
vissa av anstaltens byggnader med av Lauritzen föreslagna jämkningar
i detsamma. Medicinalstyrelsen har vidare på entreprenad upplåtit utförande
av grundläggningsarbetena och socklarna till anstaltens byggnader.
100
Sjätte huvudtiteln.
[36.] Enligt vad av den förut lämnade redogörelsen framgår har riks
dagen
för ifrågavarande hospitalsanläggning redan anvisat 1,750,000
kronor. Då kostnaden för anläggningen beräknats till 3,300,000 kronor,
skulle ytterligare erfordras 1,550,000 kronor, varav enligt medicinalstyrelsens
förslag 750,000 kronor skulle anvisas för år 1917.
Med hänsyn till önskvärdheten att i möjligaste mån nedbringa
utgifterna under huvudtiteln vill jag för min del tillstyrka, att anslagsbeloppet
för nästkommande år sättes till 550,000 kronor eller 200,000
kronor lägre än medicinalstyrelsen ifrågasatt. Enligt vad jag inhämtat
torde, även om en sådan avknappning av anslaget sker för år 1917,
anläggningen kunna fullbordas inom beräknad tid.
Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att av det för uppförande av en för 800 sinnessjuka
avsedd statsanstalt å biskopsbostället Sundby nr
1 om 2 mantal i Strängnäs socken av Södermanlands
län m. m. beviljade anslaget å 3,300,000 kronor på
extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 550,000
kronor.
13. Angående om- och tillbyggnad av Lunds hospital och asyl.
[37.] Med anledning av särskilda vid 1912 års riksdag i ämnet väckta
Om-och till■ motioner anhöll riksdagen i skrivelse den 30 maj 1912, nr 6, att Kungl.
Lund^hospi- Maj :t täcktes snarast möjligt föranstalta om utredning i fråga om erfortai
och asyl. derliga åtgärder för tillgodoseende av behovet av ökad sinnessjukvård
(Extra anslag.) i riket, därvid även borde tagas i övervägande, huruvida ändamålet
kunde vinnas genom utvidgning av vissa bland nu befintliga vårdanstalter
för sinnessjuka.
I sin förenämnda skrivelse framhöll riksdagen, bland annat, att
erfarenheten givit vid handen, att de under senaste tiden utförda och
beslutade hospitalsanläggningarna ej vore tillräckliga för att råda bot
på de svåra missförhållanden i fråga om möjlighet att förhjälpa sinnessjuka
till erhållande av erforderlig hospitalsvård, vilka vore rådande i
landet, varför det synts riksdagen nödvändigt, att ytterligare åtgärder
vidtoges för desammas avhjälpande. Vid sådant förhållande hade riksdagen
funnit de i sådant syfte gjorda framställningarna behjärtans
-
101
Sjätte huvudtiteln.
värda, och gillade riksdagen vad som anförts i fråga om nödvändigheten
att åvägabringa en utredning i dylikt avseende, lliksdagen, som
funnit vad som anförts beträffande möjligheten att genom utvidgning
av redan befintliga hospital söka bereda ökad vård åt sinnessjuka värt
allt beaktande, både fäst sin uppmärksamhet därvid, att åtskilliga av
hospitalen i riket t. ex. Piteå, Växjö och Göteborg lämpligen syntes
kunna utvidgas, och hölle riksdagen före, att vid en utredning i ämnet
borde tillses, huruvida icke genom en dylik utvidgning av några av de
förefintliga sinnessjukvårdsanstalterna behovet av ökad hospitalsvård
skulle kunna snabbare och på ett mera nöjaktigt sätt tillgodoses. .
Vid anmälan den 29 juni 1912 av riksdagens omförmälda skrivelse
beslöt Kungl. Maj:t anbefalla medicinalstyrelsen att, så fort ske kunde,
inkomma med utredning, bland annat, huruvida behovet av ökad sinnessjukvård
i riket skulle kunna vinnas jämväl genom utvidgning av vissa
bland nu befintliga vårdanstalter för sinnessjuka.
Till åtlydnad härav inkom medicinalstyrelsen uti skrivelse den 26
mars 1913 med utredning och förslag i ämnet.
Styrelsen framhöll därvid till en början, att frågan huruvida och i vad man
rikets hospital kunde utvidgas med något större antal sjukplatser till huvudsaklig
del vore beroende på dels storleken av de till hospitalen hörande områdena, dels
möjligheten att för måttligt pris kunna förvärva lämpligt område invid hospitalen
till plats för nybyggnader, dels ock den begränsning, som betingades därav, att
anstalterna ej finge vara alltför stora. Efter att hava från nu nämnda synpunkter
ingått på en redogörelse för möjligheten till utvidgning vid de särskilda hospitalen,
kom styrelsen till det resultat, att sådan möjlighet förelåge huvudsakligen
beträffande Växjö hospital samt Piteå hospital och asyl. Med framhållande av
att de större anstalterna icke borde utvidgas, om detta ej erfordrades för att tillfredsställa
något alldeles särskilt behov i sjukvårdshänseende, uttalade styrelsen
vidare, att beträffande Lunds hospital och asyl, som vore hänförligt till de större
anstalterna, ett sådant särskilt behov emellertid förefunnes, enär antalet platser
för metodisk övervakning av sjuka vore otillräckligt och det inom nu befintliga
lokaler ej funnes någon möjlighet att anordna sådan övervakning i tillräcklig utsträckning.
Anstaltens läkare hade därför föreslagit uppförande av tvenne paviljonger,
avsedda vardera för 25 sjuka, sålunda en utvidgning av anstalten med
50 platser. Prågan om den sålunda föreslagna utvidgningen syntes i detta sammanhang
böra upptagas till närmare prövning. Den bästa lösningen härutinnan
syntes möjligen kunna tänkas vara, att genom ominredning av nuvarande förstaklass-paviljonger
bereda övervakningsavdelningar för sjuka av allmän klass och
att för sjuka av första klass uppföra en ny paviljong. Styrelsen vore emellertid
icke för det dåvarande i tillfälle att framlägga slutligt program för hospitalets
utvidgning för att avhjälpa förefintliga brister, utan syntes kommande utredningar
böra avvaktas.
Genom nådigt brev den 19 september 1913 anbefallde Kungl. Maj:t
därefter medicinalstyrelsen att tillsätta kommissioner med åliggande att
[37.]
102
Sjätte huvudtiteln.
[37.]
utarbeta och till styrelsen ingiva fullständiga förslag med tillhörande
ritningar och kostnadsberäkningar till ny- och ombyggnader vid Växiö
hospital samt vid Piteå och Lunds hospital och asyler för det antM
sinnessjuka, som kunde av förhållandena betingas. Då styrelsen efter
mottagande av dylikt förslag, till Kung! Maj:t avgåv/ yttrande i
amnet, borde styrelsen tillika, så vitt ske kunde, föreslå plan för de
erforderlig^ anslagens fördelning på lämpligt antal år. Tillika förordnade
Kung! Maj:t, att ifrågavarande kommissioner skulle bestå av f d
generaldirektören, medicine doktorn Klas Mauritz Linroth, såsom ord^
vhTdp6’ Sam/''],8a®om Jedamoter i varje särskild kommission överläkaren
vid den anstalt för sinnessjuka, vars utvidgning vore föremål för utred
andra
urniT8810^’ arkitekteD h°8 medicinalet^ls- —* två
17 oktriher^fcn „ay.,P^n\llda..|:>emynd.,''San(te utsåg medicinalstyrelsen den
av Knn bf \|91f r1 1®da™oter av .ifrågavarande kommissioner, utom de
av Kungl. Maj:t förordande, medicinalrådet G. R. Stenbeck och överläkaren
vid Vänersborgs hospital och asyl E. K. Lauritzen
sionpir11* utvidgu''ug av Lunds hospital och asyl tillsatta kommis
Detta
den/?imaUgU8i1 1915 utlåtande tdl medicinalstyrelsen.
Detta utlåtande med tillhörande ritningar och kostnadsberäkningar har
eder mera medicinalstyrelsen med skrivelse den 22 september 1915
jamte infordrat yttrande av direktionen för Lunds hospital och asvl’
överlämnat till Kungl. Majrt. p a ocn asyl,
nen» utåt- i. Utl, Sltt utlåtande erinrar kommissionen, bland annat, att i en av
tanda och dåvarande generaldirektören Linroth den 30 mai 1913 avgiven berät
1,%!“ in8pekti°* " L-d8 ^ 4 i ärendei
tmvi
var anyo föremål för ovetande. Såsom inhämtas av berättelse™ ef 1912 åS
inspektion aro forsta-klass-paviljongerna vid anstalten i behov av modernisering
r PZ- darfor1 uppkommit, att man möjligen kunde kombinera dessa
bada byggnadsfrågor sålunda, att de nuvarande första-klass-paviWernaom
n«v,TleS tdl overvakmngsavdelnmgar och att i stället uppförde? nyi forsta-klåra
pavdjonger a lamphg plats, exempelvis å området på andra sidan väfen mitt
hospitalslakarbostaden. Overlakaren avstyrkte emellertid för sin&del föri
&e oc* framhöll, bland annat, att övervakningsavdelningarna i så fall skulle
komma val långt bort från hospitalets Övriga avdLunga^XÄiffiÄS
1 jongen for man vore belägen alltför nära stora vägen till Malmö för att
Kommissio -
Sjätte huvudtiteln.
103
lämpligen kunna användas till övervakning av oroliga; att en annan olägenhet
vore, att man finge övervakningsavdelningar en trappa upp, vilket vore mindre
lämpligt och skulle kräva extra skyddsanordningar; att i de nuvarande förstaklass-paviljongerna
vore inrymda öppen-dörr-avdelningar, en för vartdera könet,
och att för dessas patienter man, ifall förslaget realiserades, måste bygga särskilda
paviljonger. Det här ovan ifrågasatta läget för en ny första-klass-paviljong
vore ej heller fullt lämpligt, enär all trafik till och från hospitalet framginge å
den förbi platsen ledande vägen. Härtill komme, att, om nya första-klass-paviljonger
uppfördes, fordran med all sannolikhet komme att uppställas, att desamma
skulle avses för ett större antal än det nuvarande patientantalet (15 män
+ 15 kvinnor), men större första-klass-avdelningar skulle medföra en betydande
ökning i läkarepersonalens arbete. Det föreliggande förslaget till övervakningsavdelningar
(nya paviljonger enligt A. Kumliens förslag) vore därför att föredraga,
om det ock numera vore så gammalt, att det borde undergå omarbetning,
innan det framlades till fastställelse. För inspektor syntes det därför, att de
av överläkaren gjorda erinringarna förtjänade stort avseende».
[37.]
Kommissionen anför vidare:
»Kommissionen har tagit noggrann kännedom om första-klass-paviljongernas
vid Lunds hospital läge och inredning m. m. och för sin del kommit till den
övertygelsen, att de i här ovan refererade uttalanden berörda byggnadsfrågor^
bäst och billigast kunna och böra lösas var för sig, så att de båda gamla förstaklass-paviljongerna,
efter behövlig modernisering, fortfarande få samma användning
som hittills, och att nya byggnader för övervakning komma till stånd i
huvudsaklig överensstämmelse med det förslag, som redan 1908 uppgjordes. Då
emellertid den erforderliga förändringen av första-klass-paviljongerna icke ligger
inom ramen för det kommissionen givna uppdraget, kan detsamma här icke vidare
avhandlas, utan övergår kommissionen till den andra frågan, den om åstadkommande
av övervakningslokaler för allmän klass.
I första rummet får kommissionen då uttala sig om behövligheten av sådana
lokaler vid Lunds hospital, då någon annan anledning till utvidgning av
denna anstalt enligt kommissionens mening icke föreligger. För närvarande finnas
vid den kombinerade anstalten Lunds hospital och asyl följande antal övervakningsplatser:
Hospitalet.
........... 35 för män, 35 för kvinnor. Summa 70
Asylen ............... 46 » » 69 » » » 115
Tillsammans 81 för män, 104 för kvinnor. Summa 185
Då hela antalet sjukplatser för allmän klass är på liospitalsavdelningarna
183 och på asylavdelningarna 418 för vartdera könet, så utgöra övervakningsplatserna
i procent av samtliga sängarna:
På hospitalet .............................. 19 %
» asylen .................................... 13,7 %
» anstalten såsom ett helt...... 15,4 %
104
Sjätte huvudtiteln.
[37.] .. Till jämförelse härmed erinras därom, att å det under 1915 i bruk tagna
Östersunds hospital övervakningsplatsernas antal är 40 % av hela beläggningssiffran
(224 av 560) och att motsvarande antal å det beslutade Strängnäs&hospital
beräknats till 48,8 %, om i antalet inräknas vissa sovsalar, som inrättats så,
att de kunna tjäna även övervakningsändamål.
Den så kallade övervakningen betecknar, som bekant, en reform i humanitär
riktning av hospitalsvården och har till samhällets och de sjukas fromma under
de senaste decennierna fått en allt större användning på våra hospital. Detta
har vad de äldre anstalterna beträffar kunnat åstadkommas dels genom mindre
omfattande nybyggnader, dels ock genom förändring av äldre, på grund av det
moderna behandlingssättets införande obehövliga cellavdelningar till lägenheter
för övervakning. Även vid Lunds hospital och asyl hava liknande utvägar anlitats.
De av Malmöhus län vid hospitalet anlagda upptagningspaviljongerna
hava i sin helhet tagits i anspråk för övervakning, och hospitalets egna C-paviljonger
med celler hava försetts med utbyggnader och även till sina äldre delar
så långt som möjligt förändrats efter de nyare kraven. Slutligen har inom asylen,
i den utsträckning det låtit sig göra, övervakning anordnats i äldre därför ursprungligen
icke avsedda lokaler. — De utvägar anstalten erbjudit hava således
fullt utnyttjats, utan att malet mera än till en del kunnat nås. Resurserna för
övervakning äro ännu i Lund långt underlägsna dem på de nyare hospitalen.
Vill man fortgå på utvecklingens väg — och kommissionen finner detta högeligen
önskvärt ■— gives intet annat sätt än att utföra nybyggnad i den sedan liera år
planerade utsträckningen.
För själva hospitalet kan nybyggnad så mycket hellre tillstyrkas, som därigenom
beredes tillfälle att till vård mottaga ett lika stort antal nya patienter
som de föreslagna nya övervakningsplatsernas. Om dessa, såsom kommissionen
föreslår, bliva 50, så skulle proportionen övervakningsplatser på hospitalet också
ökas från förenämnda 19 % till drygt 30 %, varigenom Lunds egentliga hospital
även i detta avseende skulle bliva tidsenligt.
På asylavdelningarna ställer sig saken annorlunda. De inrättades ursprungligen
för enbart kroniskt sjuka, obotliga individer, och med hänsyn därtill beräknades
utrymmet knappare än på hospital i allmänhet varit fallet. Utom sov- och
dagrum finnas endast några smärre lokaler för kroppsligt sjuka, och trängseln
är, i synnerhet på daglokalerna, stor. Badrum och separationsrum äro likaledes
tilltagna i knappaste laget. Emellertid har det visat sig, dels att övervakning
för ej så få patienter även av de här vårdade kategorierna har en synnerligen
stor betydelse genom att bekämpa deras anti-sociala böjelser, dels att det är
mycket vanskligt att uppdraga en bestämd gräns mellan botliga och obotliga
sinnessjuka. Det ena med det andra har åstadkommit, att behov av övervakningsavdelningar
i hög grad gjort sig kännbart även på asylen, under det att
för ändamålet erforderliga lägenheter hittills icke kunnat beredas i behövlig
utsträckning. Försöken hava strandat därpå, att dylika lokaler kräva vida större
utrymme både för patienterna och för den talrikare sjukvårdspersonal, som övervakningen
fordrar, än som förut ansetts kunna bestås på asylavdelningar. Det
nya behovet kan således icke tillgodoses med mindre antingen beläggningen å
asylen i avsevärd mån minskas eller ock nytt utrymme beredes genom tillbyggnad
utan anspråk på att vinna platser för ökad beläggning. Den förra utvägens
anlitande har kommissionen ansett uteslutet med hänsyn till den ännu stora
Sjätte huvudtiteln.
105
platsbristen på våra sinnessjukvårdsanstalter och får därför uttala sig för den
senare lösningen. Kommissionen föreslår för den skull tillbyggnad till en paviljong
på varje könsavdelning. Därigenom ernås eu ökning av övervakningsplatserna
från 13,7 % till 22 % av asylens beläggningssiffra.
I enlighet med vad sålunda anförts föreslår kommissionen att vid hospitalet,
på platser i närheten av de så kallade länspaviljonerna, uppföras tvenne övervakningspaviljonger,
en var för 25 sängar, den ena för mans- och den arndra för
kvinno-sidan. Deras inredning och ändamål framgår tillfyllest av ej mindre ett
inom kommissionen utarbetat, vid kommissionens utlåtande bilagt program än
även de av arkitekten Wickman med ledning därav uppgjorda och av kommissionen
granskade ritningar. Då paviljongerna i fråga avses för övervakning även
av oroliga patienter, äro sjuklokaler förlagda endast till bottenvåningen. I vindsvåningen
hava anordnats bostäder för betjäning, förrådsrum m. m. Läget har
valts med hänsyn till vikten av att få till stånd nödigt samarbete mellan de nya
avdelningarna och de för övervakningsändamål redan nu begagnade, Malmöhus
län tillhöriga, å hospitalsområdet förlagda tvenne envåningspaviljongerna. I detta
sammanhang torde också böra erinras, att de nya paviljongerna^ såsom i programmet
angives, böra kunna tillfälligtvis mottaga patienter även från första-klassavdelningarna,
så länge dessa äro i saknad av utvägar för övervakning av dithörande
sjuka.
Kostnadsförslaget upptager:
Egentliga byggnadskostnader ä 81,500 kr. för vardera paviljongen 163,000 kronor
Värme-, vatten- och avloppsledningar............................................... 39,000 »
Elektrisk belysningsanläggning............................................................ 4,500 »
Arkitektsarvode samt kostnader för kontrollant ooh besiktningar 6,000 »
Summa 212,500 kronor
Fördelad på de 50 nyvunna sängplatserna utgör detta 4,250 kronor för
varje plats.
Vad därefter asylen angår, så föreslår kommissionen tillbyggnader till de
båda nuvarande så kallade A-paviljongerna enligt av ingenjören Ivar Jakobsson
i Lund utarbetade och av kommissionen granskade ritningar, för vilka kommissionen
får lämna följande redogörelse. Vardera tillbyggnaden rymmer:
1) I källarvåningen ett stort och två mindre rum; det ena av dessa mindre
rum är avsett till förvaringsrum för diverse antiseptica, infekterade persedlar och
förbandsmaterial, som ej böra inblandas i övriga smutskläder; det andra jämte
det större rummet äro avsedda till skölj- och resp. torkrum. Sådana äro nödvändiga
i samband med övervakningsavdelningen en trappa upp.
2) I bottenvåningen tillkommer ett rum (avsett för fyra patienter) i öppen
förbindelse med ett förut befintligt sjukrum samt två enkelrum. Det dubbelrum
(på åtta platser), som sålunda uppstår, är avsett för sådana kroppsligen nedsatta
patienter, som visserligen behöva sängläge men dock ej nödvändigt permanent
tillsyn.
3) Våningen en trappa upp är avsedd till övervakningsavdelning. Här tillkomma
fyra enkelrum. De två av de förut befintliga, som ligga rätt ovanför bottenvåningens
badrum, sammanslås till ett badrum. Klosett finnes förut.
4) I våningen två trappor upp tillkomma fyra enkelrum.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 käft.
[37.]
14
106
Sjätte huvudtiteln.
[37.]
5) I våningen tre trappor upp hava anordnats för betjäning tre rum med
vartdera två sängplatser. För att tillträde skall vinnas till dem, har en del av
den förut befintliga sovsalen avskilts till korridor. Härigenom får denna sovsal
samma storlek som motsvarande sal i underliggande våning och sängantalet minskas
från 16 till 11.
. Då hela våningen en trappa upp apteras till övervakningsavdelning, kräves
härtill för kvinnoavdelningen ytterligare 3 ä 4 sköterskor. Emellertid vinnas i
tillbyggnaden 6 platser för betjäning. Därför kunna till avdelningen hörande
sköterskor, som nu bo annorstädes, erhålla sin bostad i de nya rummen och de
efter dem ledigblivna rummen tagas i anspråk för patienter eller annan sjukvårdsbetjäning.
J
Även å mansavdelningen medför förslaget platsvinst för sjukvårdsbetjäningen-
Här kräves ytterligare minst 5 sköterskor för den nya övervakningsavdelningen.
Genom de föreslagna tillbyggnaderna skulle sålunda hela A-avdelningen en
trappa upp å såväl mans- som kvinnoavdelningen apteras till övervakningsavdelning
för sjuka, och härigenom skulle sjukvårdens tillgodoseende kunna ske på
ett helt annat sätt, än som nu är händelsen, varjämte omsättningen av sjuka
även skulle komma att gynnsamt påverkas. Avdelningarnas förläggande en trappa
upp är visserligen en olägenhet, men annan lösning av byggnadsfrågan i dessa
äldre, otidsenliga hus, därvid kostnaderna böra begränsas så mycket som möjligt,
har kommissionen ej tilltrott sig att föreslå.
Kostnaden för de båda paviljongernas till- och ombyggnad enligt ovannämnda
förslag har beräknats på följande sätt:
Byggnadsarbeten enligt ingenjören Ivar Jakobssons beräkning kr. 76,760: —
Yärme- och sanitära anläggningar äro enligt ingenjören G. Bengtsons
beräkning upptagna till 21,300, vilket belopp enligt in
jören H. Theorells beräkning kan sänkas till....................
Elektriska ledningar och åskledare ............................................
Ändringar av staket och promenadgårdar...............................
Arkitekt- och byggnadskontrollarvoden......................................
15,500: — |
|
1,580: — |
|
» |
200: - |
3,200: — |
|
kr. |
97,240: —» |
Med stöd av vad sålunda anförts liar kommissionen hemställt, att
åtgärder måtte vidtagas för
dels uppförande vid Lunds hospital av två nya övervakningspaviljonger
för sammanlagt 50 sjuka till en beräknad kostnad av
212,500 kronor;
dels tillbyggnad av de båda A-paviljongerna vid Lunds asyl för
en beräknad kostnad av 97,240 kronor.
Det, åberopade programmet till de två sjukhuspaviljongerna vid
hospitalet är av följande lydelse:
»Program till 2:ne sjukvårdspaviljonger vid Lunds hospital.
Paviljong, avsydd för övervakning, med platser för ett beräknat antal av
25, uppföres i en våning; å vinden anordnas rum för sjukvårdsbetjäning ävensom
förrådsrum.
Sjätte huvudtiteln.
107
Övervakning srummens inbördes anordning — tre rum bör vara sådan, att [37 ,j
övervakningssynpuukten tillgodoses i möjligast bästa måtto och platsantalet i
rummen bör vara resp. 9, 5 och 5. I ytterligare ett rum ordnas liggplatser för
6; detta sistnämnda rum kan ligga mera avsides, då en del av patienterna tänkas
vara konvalescenter, vilka beräknas vara uppe en del av dagen, några kanske
hela dagen och ej äro i behov av nattlig direkt övervakning.
Enkelrum böra finnas 5 eller möjligen 6 och ligga i omedelbar anslutning
till och kommunikation med övervakningsrummen; de böra ej ingå i beläggningssiffran
utan stå som reserver, varvid erinras därom, att första-klass-patienter beräknas
emellanåt komma att hysas här, enär särskild övervakning ej finnes å
första klass.
Till avdelningen höra vidare:
Klosett (vatten), i särskilt rum, lätt tillgängligt från övervakningsrummen
och med utrymme för lavemangsättning och en avdelning såsom snyggningsrum
därintill. ,
Badrum med 4 badkar, till bruk även för prolongerade bad; i detta badrum
vattenklosett.
Dagrum tillräckligt stort för åtminstone halva beläggnmgssiffran, förslagsvis
beräknat för 15, vilket rum därjämte kunde tjäna till matrum för de uppevarande
patienterna; övriga sjuka beräknas intaga sina måltider i vaksalarna.
Kök.
1 betjäningsrum å nedra botten för 2 sköterskor.
1 mindre badrum med ett kar, avsett för badande av nykomna m. fl., med
klosett. . . .
1 rum för läkarnes undersökning samt tillfällig operativ behandling av sjuka.
1 rum för de anhörigas besök.
Förrådsrum.
Skrubb för borstar, spannar o. dyl.
D:o för skor. ,, ... . ... ,
A vinden, 1 rum för översköterskan och 4 rum (om möjligt) for s skoterskor.
(Kunna flera betj.: rum erhållas, är det förmånligt.) Utrymme för förrådsrum
bör finnas.
I källaren: sköljbassin med tork samt rum för uppvärmning.»
Direktionen för Lunds hospital och asyl har i sitt förenämnda D^^ionen
yttrande förklarat sig icke hava något att erinra mot det av kommissionen
avgivna förslaget. Direktionen har tillika framhållit, att direktionen
med hänsyn såväl till de i kommissionens skrivelse påpekade förhållanden
som ock därtill, att psykiatrisk klinik (undervisning för medicine kandidater)
vore förlagd till anstalten — funne det vara av behovet påkallat,
att förslagets realiserande snarast möjligt kunde ske.
För egen del har medicinalstyrelsen icke funnit något att erinra Med^imot
det av kommissionen framlagda förslaget. Kostnaderna för det- Byresen''
sammas genomförande, uppgående sammanlagt till 309,740 kronor eller
hospital och
asyl.
108
Sjätte huvudtiteln.
[37.] i avrundat tal till 310,000 kronor, har styrelsen ansett böra fördelas
med 150,000 kronor pa år 1917 och 160,000 kronor på år 1918.
1 detta sammanhang meddelar styrelsen, beträffande övriga anstalter
för sinnessjuka vilkas om- och tillbyggnad jämlikt nådiga brevet
den 19 september 1913 skola göras till föremål för kommissionens
overvagande, att arbetet mom kommissionerna fortskridit så långt, att
styreisen hade anledning antaga, att styrelsen skulle kunna till Kund.
ibuPrOVan?e /7ra,n%ga förslag rörande Piteå hospital och asyl år
191b och rörande Växjö hospital år 1917.
A + På. /ruTnd av styrelsen sålunda anfört, har styrelsen hemställt,
„ , * Kungl. Maj:t till riksdagen avlåta proposition om ett anslag
av 310,000 kronor för om- och tillbyggnad av Lunds hospital och asyl,
av vilket anslag 150,000 kronor borde anvisas på extra stat för år 1917.
dentsämbetét. „ • ^ a7 h» överintendentsämbetet den 26 oktober 1915
avgivit utlåtande i ärendet, överintendentsämbetet har därvid anfört
att ämbetet beträffande de föreslagna, övervakningspaviliongerna vid
hospitalet icke funnit något att erinra. Vidkommande förslaget till tillbyggande
av de båda A-paviljongerna vid asylen hade ämbetet däremot,
med hänsyn till patienternas säkerhet i händelse av eldsvåda
ansett detsamma knappast vara tillrådligt med mindre en genom alla
vaningarna gående trappa anordnades i-slutet av korridoren i till by ognaderna.
Ämbetet hade beräknat kostnaderna för två sådana trappor
till ungefär 10,000 kronor. I följd härav borde anslagssumman för
ifrågavarande arbeten, enligt ämbetets förmenande, höjas till 320 000
kronor. J ’
Departements
chefen.
Såsom av den nu lämnade redogörelsen framgår skulle föreliggande
torslags realiserande medföra en ökning av nuvarande antalet, 1,204
p atser vid Lunds hospital med 50; stycken. Jag tillåter mig därför
till belysande av behovet av ökat platsantal för sinnessjuka få meddela
följande översikt.
Sjätte huvudtiteln.
109
[37.]
översikt över antalet platser och expektanter vid rikets anstalter för sinnessjuka
1900—1915.
År. |
Antal platser |
Antal expek-tanter vid |
Platsantalet har förändrats genom |
1906 ................................... |
6,356 |
1,848 |
|
1907 .................................... |
6,774 |
2,178 |
430 platser vid Kristinehamn, vid Visby |
1908 .................................... |
6,794 |
2,404 |
20 platser vid Härnösand. |
1909 .................................... |
6,822 |
2,554 |
28 platser vid Vänersborg. |
1910 .................................... |
6,916 |
3,064 |
62 platser vid Göteborg, 5 vid Nyköping, |
1911 .................................... |
8,522 |
2,807 |
5 platser vid Lund, 1 vid Visby, 800 vid |
1912 ................................... |
8,522 |
2,694 |
|
1913 .................................... |
8,559 |
3,299 |
5 platser vid Lund, 32 vid Kristinehamn. |
1914 .................................... |
9,107 |
3,293 |
560 platser vid Östersund; vid Göteborg |
D. 15/n 1915 ........................ |
9,107 |
3,391 |
F. n. tinnes ett hundratal platser lediga |
Av denna översikt framgår, att antalet expektanter långt ifrån att
minskas tvärtom vuxit i samma mån, som tillgången på platser vid hospitalen
blivit större. Erfarenheten har visat, att detta förhållande har
sin orsak däruti, att vid öppnandet av en ny anstalt ansökningar om
hospitalsvård för kroniska sinnessjuka gjorts till väsentligt större antal
än som motsvarat det nyvunna platsantalet, detta givetvis i hopp om
att den bättre tillgången på platser dock skulle möjliggöra inträde för
dessa sjuka. Därtill kommer, att den raska industriella utvecklingen
framkallat större behov av vårdplatser för de sinnessjuka. Trångboddhet
och omöjlighet att anskaffa nödig tillsyn åt även en stilla sinnessjuk
inom ett industrisamhälle nödvändiggör nämligen anstaltsvård i betydligt
högre grad än vid motsvarande förhållande bland jordbruksarbetande
befolkning. Slutligen har den allmänna uppfattningen om kravet om
god vård åt de sinnessjuka åstadkommit ökat antal ansökningar om anstaltsvård.
Den ökning med 50 platser, som ett genomförande av föreliggande
förslag skulle medföra, är sålunda synnerligen obetydlig i förhållande
till det alltjämt stegrade behovet. Det är emellertid att hoppas, att
åtminstone vid 1917 års riksdag skola kunna framläggas förslag om en
no
Sjätte huvudtiteln.
mera betydande ökning av antalet vårdplatser vid ett eller annat av
rikets hospital.
I detta sammanhang anser jag mig böra meddela, att medicinalstyrelsen
framlagt ett förslag om förvärvande av nödig mark för utvidgning
av Växjö hospital med ett till minst 300 beräknat antal nya
platser. Nämnda inköp skulle emellertid vara förenat med betydande
kostnader 137,550 kronor endast för markförvärv, alltså omkring
450 kronor för beräknad ny plats. Särskilt med hänsyn härtill anser
jag mig icke höra förorda detta förslag. Medicinalstyrelsen har vidare
gjort, underdånig framställning om anslag till uppförande av 2 nya
paviljonger för oroliga sjuka vid vartdera av Säters och Västerviks
hospital, beräknade till en kostnad av 623,380 kronor, med plats för
30 sjuka i varje paviljong. Då även denna beräknade kostnad är ansenlig,
har det synts mig angeläget att undersöka, huruvida icke kostnaden
per plats skulle kunna nedbringas genom uppförandet av paviljonger
för ökat antal sjuka, och har Kungl. Maj:t i enlighet med min
hemställan tidigare anbefallt medicinalstyrelsen att verkställa sådan utredning.
Den förut omnämnda, jämlikt nådigt brev den 19 september
1913 tillsatta kommissionen för verkställande av utredning angående
utvidgning av vissa hospital har, enligt vad jag inhämtat, under behandling
frågan om utvidgning av Piteå hospital och asvl med omkring
130 platser, och torde detta ärende kunna föreläggas 1917 års riksdag.
Av rikets övriga anstalter för sinnessjuka torde det under förra året i
bruk tagna Östersunds hospital, med ett platsantal av 560, kunna utvidgas
med ett eller annat hundratal platser.
Det nu. föreliggande förslaget i avseende å Lunds hospital och
asyl syftar ej heller i första rummet till en platsutökning, utan att bereda
bättre vard för de sinnessjuka vid hospitalet och asylen genom
åstadkommande av anordningar, som möjliggöra övervakning av patienterna.
En dylik övervakning avser, att oroliga sjuka under åtnjutande av
sängvila skola vara under ständig tillsyn och vård av sjukvård sbetjäning.
. För sådant ändamål få de sjuka ligga i gemensamma salar
eller i enskilda rum, som genom öppen dörr stå i förbindelse med
någon sådan gemensamhetssal, så att betjäningen kan ägna de sjuka
nödig vård. Sedan systemet med övervakning kommit till användhava
hospitalen helt ändrat karaktär. De forna tvångsmedlen
äro nästan .alldeles ur bruk, tvångströja användes numera icke och isoering
av sjuk i cell förekommer ej. Systemet har sålunda verkat humaniserande
å vården. Där detsamma har kommit till användning, vårdas de
Sjätte huvudtiteln.
in
sinnessjuka å hospitalen på samma sätt som kroppsligt sjuka å lasaretten
i ljusa, väl möblerade, snygga salar under ständig vård av betjäning
i stället för att isoleras i mörka, omöblerade celler, vilka på
grund av de sjukes osnygghet omöjligen kunna hållas rena.
Den förut lämnade redogörelsen ger vid handen, att antalet övervakningsplatser
vid Lunds hospital och asyl är mycket ringa i förhållande
till antalet sådana platser vid de senast beslutade hospitalsanläggningarna.
Antalet övervakningsplatser å Lunds hospital och asyl utgör
sålunda 185, motsvarande 15,4 % av samtliga sängarna. Till jämförelse
härmed erinras, att å Östersunds hospital övervakriingsplatsernas
antal är 40 % av hela beläggningssiffran, och att motsvarande antal å
det beslutade Strängnäs hospital beräknats till 48,8 %.
Vad kostnaden för de ifrågasatta nya paviljongerna vid hospitalet
beträffar, kan densamma vid första påseendet förefalla något
hög. Att märka är emellertid, att, med hänsyn till paviljongernas ändamål
att mottaga endast oroliga och våldsamma sjuka, paviljongerna
måste hava ett relativt stort antal rum, avsedda för endast en sjuk
eller ett fåtal sjuka. Lokalinredning för att bereda möjlighet att behandla
de oroliga sjuka med långbad medför ock stora kostnader och
paviljongernas uppförande endast i eu våning bidrager jämväl till den
höga kostnaden per plats. Enligt vad medicinalstyrelsens arkitekt framhållit,
torde ock bemärkas, att kostnaderna äro beräknade efter nuvarande
priser, vilka beträffande särskilt rörledningar, elektriska anordningar
och dylikt äro högt uppdrivna.
Då en ökning av antalet övervakningsplatser vid Lunds hospital
och asyl torde vara nödvändig för att göra hospitalet mera tidsenligt,
samt de föreslagna anordningarna, vad hospitalet beträffar, jämväl
skulle avhjälpa en förefintlig brist på platser, anser jag mig böra tillstyrka,
det framlagda förslaget till om- och tillbyggnad vid anstalten
ifråga. Härvid synes emellertid beträffande tillbyggnaden vid asylen,
till förekommande av olyckshändelse vid eldsvåda, trappor i tillbyggnaden
böra anordnas på sätt överintendentsämbetet föreslagit.
Med hänsyn till de rådande förhållandena finner jag mig böra tillstyrka,
att anslaget i fråga fördelas på tre år samt att för år 1917 för
ändamålet anvisas 100,000 kronor.
På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för om- och tillbyggnad av Lunds hospital och
asyl bevilja ett belopp av 320,000 kronor samt därav
på extra stat för år 1917 anvisa 100,000 kronor.
r»7.]
112
Sjätte huvudtiteln.
14. Inköp av ett område vid Yadstena hospital och asyl.
[38.] På framställning av direktionen över Vadstena hospital och asyl har
inköp av ett medicinalstyrelsen uti skrivelse den 15 december 1915 anhållit om an°Vadstena
slag till inköp av ett jordområde för utvidgning av Vadstena hospitals
hospital och och asyls område.
(Extraanslag.) Innan jag närmare ingår på medicinalstyrelsens förevarande framställning,
må det tillåtas mig att erinra om följande.
Tidigare inköp
av mark för
hospitalets
räkning.
Vadstena hospital består av två huvudavdelningar, belägna i var
sin del av staden, av vilka användas, den södra, gemenligen kallad
asylen, för vård av män och den norra för kvinnor, tillhörande allmän
betalningsklass, samt patienter av l:a betalningsklassen. De kvinnliga
patienterna, tillhörande allmänna betalningsklassen, äro inrymda huvudsakligen
i Vadstena gamla nunneklosters byggnad.
I proposition till 1909 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen
att bevilja anslag till införande av elektrisk belysning och värmeledning
vid norra delen av Vadstena hospital. Denna proposition blev av riksdagen
avslagen.
Ett vid 1910 års riksdag framlagt förslag av liknande innehåll,
allenast med lägre kostnader, rönte samma öde. Sistnämnda beslut
torde väsentligen hava föranletts av den farhågan, att de för ledningarnas
framdragande nödvändiga ingreppen i nunneklostrets murar och
valv skulle förringa klosterbyggnadernas kulturhistoriska värde.
I ett den 19 maj 1911 avgivet utlåtande över en framställning
från vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien angående ifrågavarande
klosterbyggnader anförde medicinalstyrelsen, bland annat, att
ett nödvändigt villkor för klosterbyggnadernas fortfarande bruk för
sjukvårdsändamål vore, att de erhölle modern uppvärmning, men att
sådan uppvärmning efter vad i förevarande fråga förefallit icke syntes
vara att påräkna. Styrelsen hemställde fördenskull om utredning angående
nunneklostrets ersättande av nybyggnader samt i sammanhang
därmed om nödvändiga ändringar och nybyggnader inom hospitalets
övriga delar. Styrelsen ifrågasatte därvid, bland annat, uppförande av
4 nya paviljonger för sjuka av allmän klass och anförde, att hospitalets
nuvarande område icke vore tillräckligt stort och icke lämnade tillgång
till passande byggnadsplats för de föreslagna nya paviljongerna med
sina promenadgårdar.
Uti skrivelse den 19 februari 1912 hemställde medicinalstyrelsen
därefter, att Kungl. Maj:t måtte till samma års riksdag avlåta propo
-
113
Sjätte huvudtiteln.
sition om förvärvande för Vadstena hospitals och asyls räkning av visst
Vadstena stad tillhörigt, intill hospitalet gränsande markområde. Området
ifråga, utgörande tillsammans 4,4985 hektar, skulle betinga enkostnad av
18,609 kronor 50 öre, motsvarande ett pris av 41,4 öre per kvadratmeter.
Till stöd för denna framställning anförde medicinalstyrelsen, bland
annat, att Vadstena hospitals område endast utgjorde omkring 20 hektar,
en i förhållande till anstaltens platsantal (800) jämförelsevis mycket
liten areal, även om klosterbyggnadens ersättande med nya paviljonger
icke skulle under den närmaste tiden komma till utförande. Det avsedda
markområdet skulle möjliggöra framtida utveckling av hospitalet
och tillfredsställa måttliga krav på ökad areal. Hospitalets läge inom
stadens planlagda område gjorde, att förvärvandet av mark alltid måste
vara förenat med relativt höga kostnader, och att man i varje fall nödgades
för denna anstalt inskränka sina anspråk i detta avseende till de
minsta möjliga. Hospitalet vore på alla sidor, utom åt det håll där det
till inköp ifrågasatta området vore beläget, begränsat av gator eller
bebyggda tomter, vadan utvidgning icke kunde ske åt något annat håll
än det nu föreslagna. Det nya områdets läge i en för det närvarande
obebyggd stadsdel skulle framför allt bereda lämplig plats för eventuella
nybyggnader för hospitalets behov, i vilket hänseende det inbördes
läget mellan hospitalets nuvarande område och det till inköp föreslagna
vore gott och väl avpassat.
Sedan Kungl. Maj:t härefter avlåtit framställning till 1912 års riksdag
om inköp av ifrågavarande jordområde och denna framställning av
riksdagen bifallits, blev området av medicinalstyrelsen jämlikt bemyndigande
den 29 juni 1912 inköpt för hospitalets räkning.
Uti skrivelse den 15 december 1915 har medicinalstyrelsen anfört
följande.
Den utvidgning hospitalsområdet genom berörda inköp vunnit är icke tillräcklig
för att erbjuda plats för eventuella nybyggnader i klosterbyggnadernas
ställe. För att vinna härför erforderligt utrymme är det nödvändigt att för anstaltens
räkning förvärva ytterligare område invid det nuvarande anstaltsområdet.
I sådant avseende har inom anstaltens direktion fråga väckts om förvärv av ett
jordstycke om 4,72 hektar, benämnt stadsjordslotterna n:ris II b och II c i Yadstena
stad och beläget omedelbart öster om hospitalets gamla. område samt
gränsande i norr till Yättern och i söder till det förenämnda, jämlikt nådiga
brevet den 29 juni 1912 inköpta jordområdet. Nämnda jordstycke har emellertid
direktionen tillförene icke ansett sig kunna föreslå till inköp, enär dess ägare,
bryggaren E. O. Regnstrand, för detsamma fordrat det höga priset av 25,000
kronor jämte åtskilliga andra betungande köpevillkor. Sedan bemälde Regnstrand
numera avlidit, hava emellertid delägarna i sterbhuset efter honom hembjudit
området i fråga till medicinalstyrelsen för ett pris, som till en början
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft. 15
[38.]
114
Sjätte huvudtiteln.
[38.] angavs till 1,500 kronor för tunnland, men efter åtskillig förhandling sänkts till
1,300 kronor för tunnland, det vill säga för hela området 12,429 kronor 70 öre.
Detta pris, som är avsevärt lägre än det av statsverket för angränsande område
erlagda, synes medicinalstyrelsen antagligt. Med hänsyn härtill och då ett förvärv
av område invid anstaltens gräns är nödvändigt för att säkerställa möjligheten
till framtida nybyggnader vid anstalten, synes det medicinalstyrelsen vara
att tillråda, att kronan genom antagande av det gjorda anbudet utan uppskov
försäkrar sig om området i fråga. Skulle möjligen efter vidare utredning angående
riktlinjerna för hospitalets framtida utveckling Kungi. Maj:t komma till den
slutsats, att någon nybyggnad vid anstalten icke borde komma i fråga, lärer det
icke möta någon svårighet för kronan att på fördelaktiga villkor åter avhända
sig förevarande, inom stad belägna och till byggnadsplats användbara område.
Under åberopande av vad sålunda anförts har medicinalstyrelsen
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte medgiva, att de delägarna i stärbhuset
efter bryggeriägaren E. O. Regnstrand tillhöriga, inom Vadstena
stads område belägna stadsjordslotterna n:r II b om 4,1075 hektar och
II c om 0,6125 hektar finge för utvidgning av Vadstena hospitals och asyls
område inköpas för en köpeskilling av 12,429 kronor 70 öre.
Departements- Det föreslagna markinköpet motiveras av medicinalstyrelsen med
önskvärdheten att bereda utrymme för en förutsatt framtida tillbyggnad
vid Vadstena hospital, vilken då närmast skulle avse att ersätta
det nuvarande nunneklostret. Under nuvarande ekonomiska förhållanden
och med den platsbrist, som för närvarande råder, torde någon
sådan tillbyggnad ej vara att tänka på, men klokheten synes mig dock
bjuda, att man begagnar sig av den nu föreliggande möjligheten att
förvärva ifrågakomna område. Skulle en nybyggnad vid anstalten en
gång i framtiden bliva verklighet, är eu utvidgning av hospitalets areal
oundgängligen nödvändig. Den nu erbjudna marken är också för detta
ändamål synnerligen lämplig. Och i varje fall är en tillökning av
hospitalets område av omständigheterna väl påkallad. Det är nämligen
att märka, att Vadstena hospital, trots den förut skedda utvidgningen,
i förhållande till patientantalet har den minsta arealen av alla rikets
hospital. Därvid förbiser jag ingalunda, att stora områden vid en del
andra hospital utgöras av för jordbruksändamål använd, på sina ställen
utarrenderad jord, men, även om man uteslutande håller sig till det för
hospitalets eget behov använda trädgårds- och parkområdet, är arealen
vid Vadstena ganska begränsad.
Priset på den till inköp ifrågasatta marken synes, med hänsyn till
densammas belägenhet och vid jämförelse med priset för det år 1912
inköpta området, ej giva anledning till erinran; snarast kan det anses
billigt. Om ett uppskov med markförvärvet skulle äga rum, komme
115
Sjätte huvudtiteln.
därför priset antagligen att stegras. Jag anser mig alltså böra tillstyrka
det föreslagna markinköpet.
Med åberopande av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
dels medgiva, att stadsjordlotterna nr II b och
II c om tillhopa 4,72 hektar må för utvidgning av Vadstena
hospitals och asyls areal inköpas för en köpeskilling,
ej överstigande 12,429 kronor 70 öre;
dels ock till gäldande av förenämnda köpeskilling
på extra stat för år 1917 bevilja ett anslag av i jämnat
tal 12,430 kronor.
15. Anstalter för obildbara sinnesslöa.
Det ordinarie förslagsanslaget till anstalter för obildbara sinnesslöa
höjdes från och med år 1913 från 75,000 kronor till 120,000 kronor
och från och med år 1915 från 120,000 kronor till 180,000 kronor.
Enligt av statskontoret lämnade uppgifter hava utgifterna å anslaget
uppgått till följande belopp:
1908. 1909. 1910. 1911. 1912. 1913. 1914.
69,250 76,500 92,250 106,250 144,000 160,250 182,250
Med anledning av den ökning i anslagsbehovet, som sålunda
torde kunna påräknas, synes lämpligt att höja anslaget till 225,000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att från och med år 1917 höja det å ordinarie
stat uppförda förslagsanslaget till anstalter för obildbara
sinnesslöa från 180,000 kronor med 45,000 kronor
till 225,000 kronor.
16. Anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke
äro fallandesjuka, oförändrat ordinarie anslag, förslagsanslag
........................................................................... kronor 331,000:
17. Epileptikeranstalter, oförändrat ordinarie
anslag, förslagsanslag.......................................................... » 22,000:
[38.]
[39.]
Anstalter för
obildbara
sinnesslöa.
(Ordinarie
anslag.)
116
Sjätte huvudtiteln.
anslag
Övriga sjukvårdsanstalter:
18. Lasaretts underhåll, oförändrat ordinarie
kronor 15,774:
19. Besestipendier åt ordinarie läkare vid länslasarett in. fl.
[40.] Beträffande dessa stipendier ber jag att fä erinra, att i enlighet
WS?? j* grunder som antyddes i nästlidet års statsyerksproposition,
läkare vid andraue bestämmelser i avseende a stipendierna i fråga den 29 oktoUn^arett
ber 1915 blivit utfärdade, så att dessa numera kunna utdelas för resor
saväl inom som utom riket. *
Under åberopande av vad jag anfört under punkt 31 härovan, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta,
att det ordinarie reservationsanslaget till resestipendier
åt ordinarie läkare vid länslasarett och därmed
likställda sjukhus skall ur riksstaten för år 1917
uteslutas.
in. fl.
(Ordinarie
anslag.)
20.
Till underhåll av Järvsjö sjukhus för spe -
tälska, oförändrat ordinarie anslag
kronor 22,000: —
21. Uppförande av spetälskesjuklius i Dalarna.
[4L] tv \ 8^rivelse den 28 maJ 1912> nr 233> har riksdagen anhållit, att
Xlt gf Maj:t täcktes föranstalta om utredning angående de åtgärder,
sjukhus ^ ^ vidtagas för kraftigt bekämpande av spetälskesjukdomen i
i Dalarna, landet, samt för riksdagen framlägga det förslag i ämnet, vårtill denna
(Extra anslag.] utredning kunde giva anledning.
medicinalstyrelsen, till följd av remiss, den 21 december
1J14 avgivit utlåtande i anledning av riksdagens förberörda skrivelse
samt överintendentsämbetet yttrat sig över ett av styrelsen i utlär
tandet framlagt förslag till nytt spetälskesjuklius i Dalarna, ber jag
att inför Kungl. Maj:t få anmäla frågan om de åtgärder, som närmast
synas böra vidtagas för spetälskesjukdomens bekämpande.
e.. fn början vill jag härvid, på grundval av medicinalstyrelsens
iorenamnda utlåtande ävensom en av styrelsen den 29 november 1905
i ämnet avlåten skrivelse, lämna en redogörelse för spetälskans tidigare
orekomst inom landet samt de viktigaste åtgärder, som hittills vidtagits
tor nämnda sjukdoms bekämpande.
Sjätte huvudtiteln.
117
Spetälskan liar redan under medeltiden funnits spridd i vårt land, vilket
framgår, bland annat, därav, att särskilda försörjnings- och vårdanstalter funnos
inrättade för de av denna sjukdom angripna. Dessa anstalter, så kallade S:t
Görans hus, som underhöllos med eu del av tionden och, likasom all allmän
fattig- och sjukvård, närmast besörjdes av kyrkan, försvunno emellertid med den
indragning av kyrkans inkomster och egendom, som genomfördes i sammanhang
med Gustaf Vasas reformationsverk.
Under de närmast följande 200 åren känner man föga om sjukdomens förekomst
i Sverige. Men från 1700-talets mitt träffar man åter uppgifter om densamma
i en och annan provinsialläkares berättelse. I en dissertation över Lepra
redogör Linné för sjukdomens förekomst i Sverige och uppräknar de landsdelar,
där densamma då förekom. I de flesta av de hos honom och av den tidens
provinsialläkare nämnda trakterna träffas ännu sporadiska fall av sjukdomen.
Däremot är det påfallande, att i berörda källor intet nämnes om sjukdomens
förekomst i Hälsingland och Dalarna, de två landskap, inom vilka nu de flesta
fallen träffas. Det tyckes sålunda, som om sjukdomen först efter sistberörda tid
uppträtt i dessa trakter eller som om den på 1700-talet endast sparsamt förekommit
och först senare där vunnit större utbredning.
Talrikast har sjukdomen under 1800-talet uppträtt inom Hälsingland. En
räkning av de spetälska, utförd år 1856 av provinsialläkarna i Hälsingland på
uppdrag av sundhetskollegium, gav till resultat 67 fall. Det är också först inom
detta landskap, som spetälskan i nyare tid blev föremål för en planmässig behandling.
Den första åtgärd, som i detta hänseende vidtogs, var, att genom nådigt
brev den 11 oktober 1861 sundhetskollegium erhöll bemyndigande att uppdraga
åt en av de i Hälsingland anställda provinsialläkare att, medelst på lämplig tid
och minst en gång varje år verkställda ämbetsresor, tillse de inom nämnda provins
av spetälska angripna sjuka ävensom att över sin verksamhet i berörda avseende
till sundhetskollegium avgiva särskilda redogörelser.
I anledning av inom riksdagen väckta motioner om anslag till uppförande
av ett hospital för spetälska på lämplig plats inom Hälsingland anslog därefter
1863 års riksdag, under villkor av kommunala bidrag, 9,000 kronor att utgå
under påföljande statsregleringsperiod med en tredjedel årligen, att användas
såsom understöd för vård och skötsel av de i Hälsingland befintliga spetälskesjuka.
Länets landsting beviljade även för sin del till samma ändamål ett lika
belopp av 3,000 kronor om året. Härefter förordnade Kungl. Maj:t den 11 mars
1864, att statsbidraget jämte länets bidrag för år 1864 finge disponeras till anskaffande,
helst i Järvsö socken, av erforderlig lokal för inrättande av ett sjukhem
för spetälska personer. Ett sådant hem inrättades också redan samma år, till
en början för några få patienter i förhyrd lokal, men från år 1870, då sjukhusbyggnaden
med ett för nämnda år av 1869 års riksdag beviljat särskilt byggnadsanslag
av 8,500 kronor blivit fullt färdig, för 20 personer Landstingets bidrag
utgjorde alla dessa år till och med år 1872 liksom riksdagens bidrag 3,000
kronor. För åren 1873—75 anslog riksdagen 4,000 kronor om året, med villkor
att landstingets anslag höjdes till samma belopp.
Ända från sjukhusets öppnande hade den grundsats tillämpats, att vården
skulle vara fullt kostnadsfri, men dittills hade endast varit fråga om intagning av
sjuka från Gävleborgs län. Emellertid började vid denna tid allt flera ansökningar
om inträde inkomma även från andra trakter, vilket gjorde, att riksdagens
anslag från år 1876 höjdes till 7,500 kronor, med villkor att landstingets anslag
[41.]
Spetal skans
tidigare förekomst
inom
landet.
Spetälske
föreståndare
Hälsingland.
Järvsö
spetälske
sjukhus.
118
Sjätte huvudtiteln.
[41.]
Betydelsen
av Järvsö
sjukhus för
spetälskans
bekämpande.
oförändrat utgick med 4,000 kronor samt att spetälskesjuka även från andra län
än Gävleborgs mottogos till vård å anstalten. Samtidigt ökades platsernas antal
till 25. Men även detta utrymme befanns med åren otillräckligt, varför 1887 års
riksdag beviljade, utom det förra anslaget av 7,500 kronor, för år 1888 till sjukhusets
utvidgning för eu gång en summa av 16,000 kronor, varigenom platsernas
antal bragtes upp till 46. I följd av denna sjukhusets utvidgning höjdes
årliga anslaget och utgick för åren 1888—1899 med 14,000 kronor. Ända till
sistnämnda år utgick även landstingets bidrag med oförändrat belopp.
Sjukhusets förvaltning överlämnades år 1864 åt en direktion, tillsatt av
Gävleborgs läns landsting, men år 1889 förordnade Kungl. Maj:t, att sjukhuset
från och med 1890 skulle lyda under medicinalstyrelsen såsom överstyrelse
och att dess förvaltning skulle handhavas av en direktion, vars medlemmar skulle
av Kungl. Maj.t utses med undantag av en medlem, vilken skulle väljas av landstinget,
samt att bestämmelserna i stadgan angående sinnessjuka ''skulle i tilllämpliga
delar gälla saväl för sjukvården som för användning och redovisning av
till sjukhuset anslagna medel. Därjämte bestämdes, att sjuka från Gävleborgs
län skulle äga företräde till intagning å sjukhuset. Sedermera hava 1899 års och
följande riksdagar beviljat ett till 18,000 kronor förhöjt årsanslag till sjukhusets
underhåll och drift, varvid länets bidrag skulle bortfalla, sjukhuset och’ dess förvaltning
helt och hållet övertagas av staten och företrädesrätten för sjuka från
Gävleborgs län upphöra. I sammanhang härmed ändrades från 1901 års ingång
sättet för direktionens utseende därhän, att landstinget ej vidare skulle utse
någon ledamot i densamma. Från och med år 1912 uppfördes statsanslaget å
ordinarie stat och förhöjdes till 22,000 kronor, med vilket belopp det även för
närvarande utgår.
Innan jag ingår på frågan om de åtgärder i övrigt, som vidtagits
för spetälskanB bekämpande, ber jag att få redogöra för den inverkan
på sjukdomens utbredning, inrättandet av Järvsö sjukhus visat sig medföra.
Jag åberopar härutinnan vad medicinalstyrelsen i detta avseende
anförde i sin skrivelse den 29 november 1905.
Järvsö sjukhus var ända till år 1888 synnerligen starkt belagt. Efter den
då gjorda betydliga utvidgningen har förhållandet något bättrats, så att till
exempel under år 1902 av anstaltens 46 ä 50 platser endast 36 varit året om belagda.
Denna anstalt har utövat ett synnerligen stort inflytande på spetälskans
frekvens inom Hälsingland. Från början inrättad endast för beredande av vård
åt de olyckligaste bland de spetälskesjuka, övergick densamma mera till en isoleringsanstalt,
där så många som möjligt och framför allt de mest smittosamma
fallen borde intagas och vårdas. Detta skedde sedan upptäckten av leprabacillen
på 1870-talet låtit sjukdomens natur av en smittosam endemisk sjukdom allt
mera träda i förgrunden och även anvisat den enda säkra vägen till sjukdomens
utrotande, nämligen isolering av de sjuka.
Såsom ovan nämnts, beräknades de spetälskas antal i Hälsingland efter
provinsialläkarnas uppgifter år 1856 till 67. Genom den noggrannare efterforskning,
som blev en följd av tillsättande av en särskild föreståndare för spetälskesjukvården
i Hälsingland, upptäcktes allt flera fall; möjligt är också, att sjukdomen
en tid något utbredde sig. Största antalet kända spetälskesjuka inom
Hälsingland faller på år 1874, vilket år deras antal uppgives till 122. Av dessa
Sjätte huvudtiteln.
119
vårdades endast 34 eller eu fjärdedel under året på sjukhuset. Men redan isoleringen
av en relativt så ringa procent av de sjuka visade snart sin inverkan på
frekvensen. År 1878 hade de sjukas antal nedgått till 101, år 1886 till 76 och
vid 1902 års slut till 33.
Men ännu påtagligare visar sig isoleringens inverkan på sjukdomens avtagande,
om man följer minskningen inom de särskilda församlingarna. Man
finner då, att det just är inom de närmast till sjukhuset belägna församlingarna,
Järvsö, Ljusdal, Delsbo och Färila, alla förut starkt angripna av spetälska, som
minskningen varit proportionsvis störst. Det har alltså visat sig vara en lycklig
åtgärd att förlägga sjukhuset mitt i den trakt, där sjukdomen var mest spridd.
Samtidigt kan föga inverkan av sjukhuset såsom isoleringsanstalt märkas
på frekvensen inom andra landskap. Det synes till och med som om sjukdomsfallens
antal tilltagit inom vissa delar av landet. Så har särskilt varit händelsen
med Dalarna. Möjligt är, att denna ökning till en del berott på noggrannare
efterforskning av spetälskefallen, men, även om man tager i betraktande denna
möjlighet, kan man svårligen få annan uppfattning än att sjukdomen i Dalarna
hotar att tilltaga.
Jag övergår härefter till frågan om de huvudsakliga åtgärder i
övrigt, som tidigare vidtagits för spetälskans bekämpande.
Frågan om åtgärder i övrigt för spetälskans bekämpande har upprepade
gånger varit föremål för uppmärksamhet. I underdånig skrivelse den 18 mars
1896 meddelade sålunda medicinalstyrelsen, hurusom styrelsen genom cirkulärskrivelse
av samma datum anmodat vederbörande läkare inom de län, där spetälska
förekomme eller kunde komma att yppas, att efterforska spetälska och i sina
årsberättelser bifoga förteckningar såväl å sådana sjuka som ock över sådana
personer, som vore för denna sjukdom misstänkta m. m. Styrelsen hemställde
tillika dels om bemyndigande för styrelsen att genom lämplig läkare låta undersöka
sjukdomsfall, som hos styrelsen angåves som misstänkta för spetälska, dels
om utfärdande av föreskrifter rörande betryggande tvångsisolering av spetälskesjuka,
dels ock om vissa lättnader för spetälskesjukas resor med järnväg.
Genom nådigt brev den 28 januari 1898 biföllos de gjorda framställningarna
med undantag dock av de utav medicinalstyrelsen föreslagna föreskrifterna
beträffande spetälskesjukas tvångsinternering.
Emellertid utfärdades samma dag kungörelser angående ändrad lydelse av
vissa delar av hälsovårdsstadgan för riket, förordningen angående åtgärder mot
införande och utbredning av smittsamma sjukdomar bland rikets invånare samt
läkarinstruktionen, enligt vilka ändrade bestämmelser spetälskan i vissa avseenden
likställdes med akuta smittsamma sjukdomar, dock att isoleringstvång ej ålades
de sjuka.
I sin ovanberörda skrivelse den 29 november 1905 gjorde medicinalstyrelsen
hemställan, att Kung! Maj:t täcktes dels bemyndiga styrelsen att uppdraga
åt någon av de i Dalarna boende provinsialläkare att vara föreståndare för
spetälskesjukvården därstädes, dels till 1906 års riksdag avlåta nådig proposition
om beviljande av ett anslag å 55,000 kronor för uppförande av ett spetälskesjukhus
i Mora socken i Dalarna.
Genom nådigt brev den 16 november 1906 biföll Kungl. Maj:t för viss tid,
som sedermera förlängts, den underdåniga framställningen, för så vitt den berörde
anställande av en föreståndare för spetälskesjukvården i Dalarna, men fann
framställningen i övrigt icke föranleda någon åtgärd.
[41-]
Andra åtgärder
för spetälskans
bekämpande.
(Författningsändringar.
Spetälskeföreståndare
i Dalarna
m. m.)
120
Sjätte huvudtiteln.
[41.]
Spetälsk ans
utbredning
under de senaste
åren.
I fråga om spetälska^ utbredning under de senaste åren inom vårt
land yttrar styrelsen i sitt utlåtande den 21 december 1914 följande:
År 1897 kände man endast 9 fall av spetälska i Dalarna, varav 7 inom Mora
och 2 inom Leksands provinsialläkardistrikt. Vid år 1904 företagen noggrannare
efterforskning påträffades ensamt inom Mora och Våmhus församlingar icke
mindre an 14 fall av sjukdomen. Från och med 1905 hava de kända fallen i
Dalarna varit:
år 1905 — 21 fall, därav nyupptäckta 1
» 1906 — 21 »
» 1907 — 26 » » » 2
» 1908 — 23 » » » i
» 1909 — 23 » » i
» 1910 — 22 » » » 2
» 1911 — 19 » » » o
» 1912 — 20 » » »2
» 1913 — 21 » » »4
Någon minskning av sjukdomsfallens antal har sålunda icke kunnat påvisas
under _ de sista 9 åren och all anledning finnes antaga, att nya fall fortfarande
skola inträffa.
I Gävleborgs län förhålla sig siffrorna från och med år 1905 sålunda:
år 1905 — 35 fall, därav nyupptäckta 6
» 1906 — 38 » > » 6
» 1907 — 38 » » » i
» 1908 — 30 » » 2
» 1909 — 29 » » 2
» 1910 — 32 » » »6
» 1911 — 30 » » » 3
» 1912 — 31 » » » 3
» 1913 — 31 » » » i
. Såsom av ovanstående uppgifter synes, har sjukdomens frekvens under den
sista 12-arsperioden hållit sig tämligen oförändrad.
Yad de i tabellerna omnämnda »nyupptäckta» fallen beträffar, må erinras
därom, att i många sådana fall sjukdomen kan hava förvärvats redan ett eller
flera år, innan den upptäckts. Emellertid är det likafullt konstaterat, att verkhgt
nya sjukdomsfall allt fortfarande så gott som årligen uppträda såväl i Kopparbergs
som i Gävleborgs län.
Beträffande sjukdomens förekomst i riket i övrigt inhämtas ur medicinalstyrelsens
årsberättelse för år 1911, att under detta år 17 fall av spetälska förefunnits
inom riket, franräknat Kopparbergs och Gävleborgs län.
Av dessa 17 sjukdomsfall förekommo
2 i Stockholms stad
1 i » län
1 i Uppsala län
1 i Kalmar län
2 i Gottlands län
2 i Göteborgs och Bohus län
1 i Älvsborgs län
Sjätte huvudtiteln.
121
5 i Västernorrlands län
2 i Jämtlands län;
av dessa vårdades 7 i hemorten och 10 å Järvsö sjukhus.
Nya fall av sjukdomen hava sedan dess iakttagits endast i Värmland, där
under år 1913 ett fall kommit till vederbörande provinsialläkares kännedom.
Läkare har beordrats dit för ytterligare forskningars vidtagande.
Av de ovannämnda 17 fallen hava sedan dess, för så vitt hittills är känt,
4 avlidit, nämligen 2 från Göteborgs och Bohus län samt 1 från vartdera av
Jämtlands och Vasternorrlands län.
Medicinalstyrelsen framhåller, att de sålunda lämnade uppgifterna
tyda på, att spetälska!! är på väg att i de län, där endast enstaka sjukdomsfall
finnas, helt försvinna. Något bestämt påstående i denna riktning
torde dock enligt styrelsens åsikt ännu icke böra göras.
I de båda län däremot, där sjukdomen är mera spridd, synes man,
enligt vad styrelsen framhåller, endast hava kommit till ett visst jämviktsläge,
i det att de nytillkomna fallen ungefär motsvara dödsfallen
bland de spetälskesjuka. Styrelsen anför, att siffrorna för Dalarna för
år 1913 med 4 nyupptäckta fall dock icke bådade gott, men att man
torde få hoppas, att höjningen berott på den allt större kännedom om sjukdomens
utbredning, som spetälskeföreståndaren under årens lopp förvärvat.
Jag ber härefter att få övergå till de av medicinalstyrelsen i dess
utlåtande den 21 december 1914 föreslagna åtgärder till spetälskesjukdomens
bekämpande.
Medicinalstyrelsen, som i frågan inhämtat yttranden från, bland
andra, Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kopparbergs län samt förste
provinsialläkarna och föreståndarna för spetälskesjukvården i Gävleborgs
och Kopparbergs län, anför i nyss angivna hänseende följande:
»Föreståndaren för spetälskesjukvården i Kopparbergs län har i yttrande den
2 mars 1914 angående de i detta län då kända sjukdomsfallen (en patient avled
i årets början) meddelat, att 7 vårdades å Järvsö sjukhus och 13 i sina hem
samt att av dessa 13 ej mindre än 8 nödvändigt borde intagas å spetälskesjukhus.
Föreståndaren för samma sjukvård i Gävleborgs län meddelar, att efter de
iakttagelser, han gjort vid inspektionen av de i hemmen befintliga spetälskesjuka
i Hälsingland, det synes honom uppenbart, att isoleringen och vården av dessa
i flera fall lämna mycket övrigt att önska dels till följd av trångboddhet och
osnygghet och dels till följd av vanskötsel av förefintliga sår. Av de 14 i hemmen
vårdade leva 5 under sådana förhållanden, att det ej torde kunna förnekas,
att de kunna utgöra en fara för sin omgivning. 17 av länets sjuka vårdas på
sjukhuset i Järvsö.
Av det sagda framgår alltså, att ej mindre än 13 spetälskesjuka — 8 i Dalarna
och 5 i Hälsingland — enligt läkarnas mening nödvändigt borde vårdas å
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 käft. 16
[41.]
Medicinalstyrelsen
ang.
ytterligare
åtgärder till
spetälskesjukdomens
bekämpande.
122
Sjätte huvudtiteln.
[41.] sjukhus. Å Järvsö sjukhus funnos vid 1914 års början 31 patienter. Sjukhuset
har förut beräknats kunna rymma omkring 50 patienter, ehuru denna siffra sedermera
något sänkts. Emellertid har medicinalrådet Bissmark vid inspektion av
sjukhuset 1914 funnit beläggningssiffran icke utan nödfall böra överskrida 34 _
en uppfattning, som även delas av sjukhusets läkare. Man torde vid bedömandet
av denna fråga erinra sig, att patienterna skola leva här långa tider — 10—20
år — och att många lida av sårnader, som lätt medföra svår lukt, varför betydelsen
av god ventilation och god renhållning år påtaglig. Det är även en plikt att
tillse, att dessa patienter å sjukhuset kunna finna någon trevnad i smårum, där
de så länge skola vistas.
Om alltså Järvsö sjukhus beräknas för 34 patienter, befinnes det, att av de
ovannämnda 13 patienterna, som med nödvändighet böra erhålla sjukhusvård,
endast 3 skulle kunna mottagas vid Järvsö.
Redan av denna anledning är en ökning av antalet sjukhusplatser för de
spetälska av nöden. En utvidgning av Järvsö sjukhus kunde under sådana förhållanden
tänkas lämplig, men en mycket viktig omständighet talar däremot.
Såsom medicinalstyrelsen redan förut framhållit, är det för de sjuka av stor personlig
betydelse, att de vid sin, i regel livslånga, internering å sjukhus icke föras
för långt från hemmet. Liksom minsta svårigheterna möta att förmå de patienter,
som bo i närheten av sjukhuset i Järvsö, att låta sig där intagas, på samma sätt
skulle man med tillhjälp av ett sjukhus i Dalarna lättare kunna förmå de sjuka i
Kopparbergs län att gå med på en internering. Med hänsyn till dessa sjukas
beklagansvärda tillstånd synes det medicinalstyrelsen, att det är det allmännas
plikt att så vitt möjligt tillmötesgå de sjuka i deras så naturliga önskan att på
nära håll få ett sjukhem. Av rent humanitära skäl alltså, men även och det i
lika grad av sanitära skäl — behovet av förbättrad isolering och vård av de
sjuka o. s. v. — anser medicinalstyrelsen därför, att ett verkligt och stort behov
av en sjukvårdsanstalt i Dalarna för de spetälskesjuka föreligger.»
Beträffande sjukhusets storlek anför medicinalstyrelsen följande:
»Såsom ovan sagts, vårdas för närvarande 7 patienter från Dalarna å Järvsö
sjukhus, . varjämte 8 av de i hemmen i Dalarna vårdade sjuka nödvändigt borde
erhålla sjukhusvård.
Alltså bör plats finnas i främsta rummet för dessa 15 patienter. Då det är
önskvärt, att de spetälskesjuka i så stor utsträckning som möjligt intagas å sjukhus,
synes det medicinalstyrelsen skäligt, att ytterligare minst 5 platser anordnas
vid det föreslagna sjukhuset i Dalarna, helst några platser även böra finnas för
patienter tillhörande andra län, för den händelse nya fall skulle inträffa. Det
föreslagna sjukhuset bör alltså beräknas för 20 patienter.»
Beträffande platsen för sjukhuset hade medicinalstyrelsen redan i
sin skrivelse den 29 november 1905 föreslagit, att sjukhuset skulle
förläggas å ett Korsnäs sågverksaktiebolag tillhörigt område uti Hemus
by inom Mora socken. Styrelsen framhåller nu, att styrelsen ej funnit
någon anledning att frångå förslaget om sjukhusets förläggande å nämnda
område, vilket bolaget enligt inhämtat meddelande fortfarande vore
villigt att försälja. Styrelsen fortsätter:
Sjätte huvudtiteln.
123
»Priset, som år 1905 betingades, var 5,000 kronor, men bär bolaget numera
liöjt detta pris till 7,500 kronor. Då området enligt lämnad beskrivning omfattar
25,8 kappland åker, 1 tunnland 19, i kappland skog samt 5 tunnland 27,2 kappland
impedimenter (numera bevuxna med vacker ungskog) samt består av sandjord
och är högt och fritt beläget mellan östra Dalälven och Hemusån på ett avstånd
av knappt 2 kilometer från Mora kyrka, torde priset få anses antagligt.
För att ernå lättare kommunikationer med Mora kyrkoby är en mindre väganläggning
(540 meter väg jämte en bro) erforderlig. I det av arkitekten Kumlien
år 1905 uppgjorda kostnadsförslaget har kostnaden för denna vägbyggnad med
bro upptagits till kronor 1,620: —.
Vid granskning av de år 1905 uppgjorda ritningarna har medicinalstyrelsen
funnit önskvärt, att vissa ändringar komme till utförande, varför styrelsen, sedan
Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 10 juli 1914 anvisat därför erforderliga medel,
anmodat sin arkitekt att uppgöra nya ritningar och ny kostnadsberäkning.
Sedermera har styrelsen i anledning härav fått mottaga ritningar i 8 planscher
jämte kostnadsförslag å kronor 83.000 eller, om den till 3,600 kronor beräknade
kostnaden för ena uthusbyggnaden, vilken, som här nedan skall visas, torde vara
obehövlig, avdrages, leronor 79,400.
På grund av sålunda gjord utredning kan kostnaden för sjukhusets uppförande
alltså beräknas sålunda:
tomt.......................................................................... kronor 7,500: —
sjukhus, vaktmästarbostad jämte nödigauthus samt
desinfektionsapparat med ångpanna ............ » 73,800: —
ritningar, kontrollantarvode och oförutsedda utgifter.
................................................................ » 5,600: —
väganläggning........................................... »_1,620: —
Summa kronor 88.520: —
(Förslaget
år 1905).
( 5,000: —)
(46,082: —)
( 2,298: -)
( 1,620:—)
(55,000: —)
Såsom av ovanstående synes understeg 1905 års kostnadsförslag avsevärt
det nu framlagda förslaget. Beträffande anledningarna härtill må först erinras
om, att priset för tomten, såsom redan förut nämnts, höjts med 2,500 kronor
till 7,500 kronor. Kostnaden för väganläggningen har upptagits till samma belopp
som år 1905.
Beträffande sjukhusets byggnader ställer sig saken på följande sätt.
I 1905 års förslag beräknas kostnaden för själva sjukhusbyggnaden, som
mäter 3,336 kbm. efter ett pris av 12 kronor per kbm., till kronor 40,032: —.
Med de priser, som nu — 9 år efter förslagets upprättande — råda, torde samma
byggnad icke kunna beräknas uppförd för en kostnad understigande 16 kronor
per kbm. eller kronor 53,376:—.
I det nu framlagda förslaget beräknas kostnaden för sjukhuset och boställshuset
till kronor 47,300 + 9,500 eller tillsammans kronor 56,800: —. Med tillägg
av kostnaderna för centraluppvärmning — kronor 7,200 — och vatten- och avloppsledningar
— kronor 1,500 — blir" slutsumman för sagda byggnader kronor
65,500: —. För den sålunda föreslagna höjningen av kostnaderna med kronor
12,124 erhållas följande förmåner.
124
Sjätte huvudtiteln.
[41.] I sjukhuset anordnas centraluppvärmning och i samband därmed måste även
källare byggas. Golvet å nedre bottnen utföres av bjälklag av armerad betong
och därpå gjutet cementgolv, belagt med linoleum med magnesiumisolering meh
lan det senare och cementen, en konstruktion, som är betydligt hållbar och
alltså kräver mindre underhåll än träkonstruktion.
Vatten- och avloppsledningar hava på grund av de därmed förenade fördelarna
ansetts böra å förslaget upptagas.
Då utredningen visat, att 20 sängplatser äro önskvärda, hava i varje avdelning
upptagits 10 platser med en något ändrad och lämpligare fördelning av antalet
sängplatser i de särskilda sjukrummen. Dessutom hava två badrum — ett
för patienter och ett för personal — anordnats. I 1905 års förslag voro upptagna
9 platser och 1 badrum å varje avdelning eller alternativt 10 platser utan
något badrum. Bland övriga ändringar må antecknas, att kök och skafferi förlagts
åt norr samt att läkarrummet (operationsrummet) flyttats och förbättrats,
varjämte dagrummen även torde hava något vunnit på ändringen. Utanför matsalen
har en öppen veranda föreslagits.
Beträffande vindsvåningen hava följande ändringar vidtagits. Då i 1905 års
förslag endast ett boningsrum fanns för sköterskepersonal och ett för kökspersonal,
har i det nu framlagda förslaget översköterskan fått ett rum och hennes biträde
ett rum. Dessutom äro dit förlagda ett isoleringsrum och ett expeditionsrum,
det senare även avsett för direktionens sammanträden. Bör den personal,
som icke har direkt med sjukvården att göra, vaktmästare, hushållerska och biträde,
kunde plats lämpligen icke beredas å vinden, varför för dem ett mindre,
särskilt boställshus föreslagits, vilket på grund av sjukhusets speciella art även
synes önskligt. I boställshuset har lämplig rotfruktskällare kunnat anordnas för
sjukhusets behov.
De här ovan påpekade förmånerna torde anses väl motsvara den höjning
med kronor 12,124 av kostnaderna för sjukhusbyggnaden och bostadshus, som
det nu framlagda förslaget medfört.
Yad desinfektionshuset angår, upptogos kostnaderna därför i 1905 års förslag
till kronor 1,200 efter en beräkning av 8 kronor per kbm. Bör närvarande kan
kostnaden per kbm. för en sådan byggnad icke beräknas lägre än 14 kronor per
kbm., det vill säga kronor 2,240:—. Det nu framlagda förslaget är emellertid
betydligt dyrare, beroende på följande omständigheter.
Då tvättstuga icke upptagits i 1905 års förslag och då en dylik likväl synes
höra finnas vid en anstalt av ifrågavarande art, har densamma förlagts till desinfektionshuset.
Detta har därigenom betydligt förstorats, helst en mindre utökning
av desinfektionsrummet även ansetts nödvändig. Huset har dessutom försetts
med bjälklag av armerad betong och cementgolv samt stentrappor. I kostnaden
ingår även sköljbassäng av betong, tvättbord och golvtralla i tvättstugan.
Att nedbringa kostnadsförslaget har icke ansetts kunna göras.
Uthusbyggnaden, som upptogs i 1905 års förslag, synes nu kunna undvaras,
enär såväl vedbod som visthusbod och under denna liggande källare bliva onödiga,
sedan i det nya förslaget ej mindre än tre källarrum upptagits å ritningarna
till sjukhuset och stor rotfruktkällare i boställshuset. Å vinden till desinfektionshuset
kan dessutom utrymme beredas för diverse upplag. Medicinalstyrelsen
anser sig därför icke behöva upptaga uthusbyggnaden i sitt förslag, varigenom
kostnaderna nedbringas med 3,600 kronor.
Sjiitto huvudtiteln.
125
Även må erinras om, att taken å samtliga byggnader enligt det nu framlagda
förslaget skola beläggas med tegel på pappunderlag, vilket både vad utseende och
hållbarhet beträffar är att föredraga.
Angående sista posten uti 1905 års förslag (tillsyn vid arbetets utförande,
oförutsedda utgifter m. m.), upptagen till kronor 2,298, märkes, att kostnad för
arbetsritningar icke synes vara medräknad. Detta förklarar höjningen av nämnda
post till kronor 5,600 i det nu framlagda förslaget.
Det nu framlagda kostnadsförslaget är beräknat efter normala priser och
det är därför ganska möjligt, att vid förslagets eventuella utbjudande på entreprenad
anbud inkomma, som gå under de ovan beräknade priserna. Medicinalstyrelsen
har emellertid i sina beräkningar icke kunnat taga hänsyn härtill.»
Vad angår omkostnaderna för den årliga driften av sjukhuset, yttrar
medicinalstyrelsen, att densamma förslagsvis kan beräknas på följande
sätt.
»Till grund för beräkningen kan läggas erfarenheten från Järvsö sjukhus.
Det föreslagna |
(1905 års |
Sjukhuset i |
||||
sjukhuset. |
förslag.) |
Järvsö. |
||||
Kronor |
Kronor. |
Kronor. |
||||
Personal. |
||||||
Läkare ......................................................... |
750 |
— |
(750) |
— |
750 |
— |
Predikant .................................................... |
200 |
— |
(200) |
— |
300 |
— |
Syssloman...................................................... |
400 |
— |
(400) |
— |
600 |
— |
Vaktmästare, jämte bostad, kost och lyse........... |
300 |
— |
(250) |
•- |
300 |
— |
Hushållerska.................................................. |
360 |
— |
(300) |
— |
360 |
— |
Översköterska (sköterska) ................................. |
500 |
— |
(350) |
- |
500 |
— |
Undersköterska................................................ |
250 |
— |
(200) |
— |
250 |
— |
Tvätterska...................................................... |
— |
— |
(-) |
- |
250 |
— |
1 tjänarinna................................................... |
144 |
- |
(120) |
— |
144 |
— |
1 » .................................................. |
— |
— |
(-) |
— |
144 |
— |
Summa |
2,904 |
_ |
(2,570) |
— |
3,598 |
— |
Utspisningskostnaden för varje vid Järvsö sjukhus utspisad person (7 tillhörande
personalen + 33 patienter) uppgick under år 1913 till 8,761 kronor eller
omkring 219 kronor per person och år. För Mora sjukhus, med ett beräknat
Satientantal av 20 + 5 tillhörande personalen, torde alltså utspisningskostnaden
öra upptagas till 5,475 kronor för år.
Vad »övriga kostnader» beträffar, uppgingo de vid Järvsö sjukhus under år
1913 till 7,302 kronor, vari kostnader för underhåll och reparationer av byggnader
samt för nybyggnader och större reparationer icke medtagits, alltså omkring 221
kronor per patient och år.
[41.]
126
Sjätte huvudtiteln.
For det föreslagna sjukhuset i Mora med 20 patienter torde alltså »övriga
utgifter» hora beräknas till 4,420 kronor eller, om kostnader för byggnaders underhåll
och dylikt upptagas till 1,000 kronor per år, till 5,420 kronor per år.
Sammanlagda driftkostnaden torde sålunda kunna begränsas till:
Anmärkas ma, att denna beräkning är utförd under det antagande, att sjukhuset
är fullt belagt.
Kostnaderna för anskaffande av sängar och övrig utredning för sjukhuset
torde kunna beräknas till i runt tal 500 kronor per säng eller alltså — med ett
sangantal av 20 — till inalles 10,000 kronor.»
Beträffande frågan om huruvida andra åtgärder än den nu föreslagna
äro erforderliga för att motverka spetälskesjukdomens spridning
yttrar medicinalstyrelsen följande:
!>I jj®11 motion, som föranledde riksdagens omnämnda skrivelse, har påyrkats
skarpta föreskrifter angående, de sjukas isolering och anstaltsvård samt dessutom
föreslagits, att internerad sjuk familjeförsörjare måtte beredas ett till familjen
utgående understöd svarande emot den förvärvsförmåga familjen går förlustig genom
interneringen.
Beträffande utfärdande av strängare föreskrifter angående de sjukas isolering
och anstaltsvård må erinras om för närvarande gällande''föreskrifter. Spetälskan
har genom nådig kungörelse den 28 januari 1898 delvis likställts med de akuta
smittsamma sjukdomarna, varigenom hälsovårds- och kommunalnämnd förpliktas
att, så vitt möjligt, bringa till verkställighet av läkaren föreskrivna åtgärder mot
smittans spridande. Rätt att tvinga in spetälskesjuk på särskilt sjukhus förefinnes
dock icke,^ men å andra sidan äger läkaren att, om förhållandena i den
sjukes hem äro sådana, att fara för smittans spridning uppenbart föreligger, lämna
skriftlig anvisning till kommunalnämnden om erforderliga åtgärder till förekommande
av sjukdomens utbredning och därvid kan läkaren i särskilda fall helt
visst även påyrka anordnandet av lämpligare bostad för den sjuke. Det är också,
såsom ovan sades, nämndens plikt att så vitt möjligt bringa läkarens föreskrifter
till verkställighet.
Såsom av det sagda framgår, äro nu gällande föreskrifter i alla händelser
tämligen obestämda och räcka icke alltid till att framtvinga nödvändiga åtgärder.
Motionären saknar därför ingalunda skäl för sitt förslag om skärpta föreskrifter
0
undantag av förste provinsialläkaren i Kopparbergs län, vilken senare finner bestämmelser
angående tvångsinternering icke vara tillrådliga.
För egen del finner medicinalstyrelsen lämpligast att, innan frågan om utfärdandet
av skärpta föreskrifter avgöres, först avvakta resultatet av det nu föreslagna
sjukhusets i Dalarna verksamhet. Det torde nämligen med rätt stor sä
-
avlöningar............
utspisning...........
övriga utgifter......
• kronor 2,904
» 5,475
» 5,420
eller tillsammans......... kronor 13,799: — per år.
Sjätte huvudtiteln.
127
kerliet kunna antagas, att ett sådant sjukhus i hög grad skulle underlätta strävandena
att förmå de under dåliga hygieniska förhållanden levande spetälskesjuka
att frivilligt underkasta sig internering på sjukhus.
Styrelsen vill även erinra om ett av förste provinsialläkaren i Kopparbergs
län framställt förslag om utvidgning av dispensärverksamheten till att omfatta
även de spetälske. Den övervakning och tillsyn, som dispensärerna kunna utöva
över dessa sjuka och deras familjer, är icke att underskatta, och torde en sådan
verksamhet, med kraft utövad, även kunna minska behovet av skärpta lagföreskrifter.
Yad åter angår frågan om ekonomiskt understöd åt internerade sjuka personers
jamiljer, må anföras följande.
Genom den nya lagen om allmän pensionsförsäkring har denna fråga kommit
i ett i viss mån annat läge. Spetälskesjuk, som är oförmögen till arbete, men
vistas i hemmet, kommer numera i åtnjutande av ett visst pensionstillägg, vilket
emellertid fråntages honom, om han interneras på sjukhus; pensionstillägget tillfaller
nämligen då — jämlikt § 9 i lagen -— sjukvårdsanstalten. Det pensionstillägg
vidare, som utgår till internerad arbetsför spetälskesjuk, tillfaller icke heller
den sjuke utan sjukhuset.
Det är utan vidare tydligt, att denna omständighet, särskilt då det gäller
icke arbetsföra sjuka, kommer att medföra en ökad obenägenhet för internering
å sjukhus, då avståendet av ett kontant, om än ringa, årligt belopp för en familj
i små omständigheter icke är utan betydelse. Det synes därför medicinalstyrelsen
nödvändigt, att direktion för spetälskesjukhus erhåller nådig föreskrift att till
de å sjukhuset intagna sjukas familjer överlämna de pensionstillägg, som jämlikt
lagen tillfalla sjukhusen.
Genom en sådan anordning kommer varje på sjukhus internerad spetälskesjuk
person respektive hans familj i åtnjutande av ett årligt ekonomiskt understöd.
Erinras må emellertid därom, att pensionstillägget är tämligen obetydligt.
(Styrelsen har i sin framställning icke tagit hänsyn till jämlikt den nya lagen utgående
pensioner, vilka ännu icke äro av någon betydelse, utan endast till pensionstilläggen.
) I sådana fall, där den sjukes internering å sjukhus för familjen
är liktydig med förlusten av en arbetsför familjeförsörjare, blir därför den ersättning,
som pensionstillägget lämnar, allt för obetydlig. Då vidare interneringen
sker så gott som uteslutande för det allmännas skull och därtill i regel räcker
under många år, är det ej att undra över om den sjuke, som nogsamt vet vad
hans internering betyder för familjen, högst ogärna går med på en sådan.
Medicinalstyrelsen kan därför icke undgå att finna det skäligt, att staten i
dylika fall ingriper och lämnar ekonomisk ersättning åt familjen, börande ersättningens
storlek stå i visst förhållande till den sjukes arbetsförtjänst under tiden
närmast före interneringen samt kunna växla mellan förslagsvis 100—500 kronor
per år allt efter omständigheterna. Åt arbetsför sjuk tilldelad ersättning må med
sjunkande arbetsförmåga kunna sänkas, varvid dock särskild hänsyn även torde
böra tagas till familjens egen förvärvsförmåga.
Lämpligast torde vara, att det överlämnas åt spetälskesjukhusens direktioner
att i enlighet med av Eders Kungl. Maj:t fastställda grunder bestämma åt vilka
sjuka och med vilka belopp ersättning av statsmedel må utgå.
Ansökningar om erhållande av sådant statsbidrag torde, innan ärendet avgöres,
först böra prövas på landsbygden av kommunal- och fattigvårdsnämnd,
[41.]
128
Sjätte huvudtiteln.
[41.]
Överinten
dentBämbetet.
kronolänsman och tjänsteläkare samt i län, där spetälskeföreståndare finnes, även
av denne. I stad och köping sker prövning på motsvarande sätt.
Beträffande statsverkets kostnader för dylika ersättningar må erinras, att,
om antalet på sjukhus internerade spetälskesjuka beräknas till 54 (34 i Järvsö
och 20 i Mora) och bidrag antages utgå till hälften av dessa eller till 27 personer
med i medeltal 250 kronor per år, så uppgår den årliga kostnaden till 6,750
kronor. Detta belopp torde bliva fullt tillräckligt, då ju arbetsförmågan hos fler
talet internerade spetälskesjuka är väsentligt nedsatt och ofta alldeles borta.»
På grund av vad sålunda anförts har medicinalstyrelsen hemställt
om avlåtande av proposition till riksdagen dels om beviljande
av ett anslag av 88,520 kronor för förvärvande av ovannämnda jordområde
inom Mora socken i närheten av Mora strand och uppförande
därå av ett sjukhus för spetälska med 20 sängar i huvudsaklig överensstämmelse
med handlingarna bifogat förslag och närmast avsett för
Dalarnas behov och dels ej mindre om beviljande av ett förslagsanslag
å 6,750 kronor att användas till ersättning åt på sjukhus internerade,
arbetsföra spetälskesjukas familjer på sätt och i enlighet med de grunder,
som av Kungl. Maj:t bestämdes, än ock om meddelande av »föreskrift
att direktion för spetälskesjukhus skulle till de å sjukhuset intagna sjukas
familjer överlämna pensionstillägg, som jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring
tillfaller sjukhuset. Tillika har styrelsen anhållit, att
Kungl. Maj:t, därest sjukhusets uppförande beslötes, täcktes anbefalla
medicinalstyrelsen att gå i författning om beslutets verkställande ävensom
att i god tid före sjukhusets fullbordande göra framställning om
de belopp, som erfordrades ej mindre till dess utrustning med inventarier
än även för dess drift.
Som ovan nämnts, har överintendentsämbetet avgivit utlåtande över
styrelsens förslag till nytt spetälskesjukhus i Dalarna. Styrelsen anför
härutinnan följande:
»Emot det föreliggande förslaget har ämbetet icke funnit något att erinra,
men har ämbetet velat framhålla, att en icke oväsentlig minskning av den till
88,500 kronor beräknade kostnaden skulle kunna vinnas genom att i stället för
värmeledning anordna kakelugnar och genom att utbyta den föreslagna, dyrbarare
desinfektionsanordningen, beräknad att betinga en kostnad av 8,300 kronor, emot
en enkel desinfektionsgryta eller en formalinkammare med Breslauerapparat, anordnad
i ett enkelt skjul. Genom vidtagande av den först nämnda åtgärden
följer, å ena sidan, mindre behov av källarutrymme, vilket kan inskränkas till
området under byggnadens mittparti, och, å den andra, uppförande av skorstensstockar
och insättande av lokala eldstäder. Även i det sålunda minskade källarutrymmet
torde emellertid ersättning kunna beredas för de lokaler, som inrymts
i det av medicinalstyrelsen uteslutna uthuset, ävensom för en mindre tvättstuga.
Sjätte huvudtiteln.
129
Kostnaderna för anläggningen skulle, under förutsättning att vad ämbetet
bär ovan framhållit komma till utförande och med användande i tillämpliga delar
av de siffror, förslaget upptager, kunna beräknas sålunda:
[41.]
Sjukhuspaviljong...................................................................................... kr. 47,200: —
Bostadsbyggnad för betjäning ............................................................ » 9,500: —
Desinfektionsskjul med apparat .......................................................... » 1,500: —
Vatten- och avloppsledningar samt badrumsinredningar inom sjukhuspaviljongen
och bostadsbyggnaden ....................................... » 1,500: —
Ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter ......... » 5,400: —
Summa kronor 65,100: —
Härtill komme:
Tomt ...................................................................................................... kr. 7,500: —
Väganläggning.......................................................................................... » 1,620: —
Summa kronor 74,220: —
Genom de sålunda angivna ändringarna skulle kostnadssumman alltså kunna
nedbringas från kronor 88,500: — till kronor 74,220: — eller med kronor 14,280: —»
1 en promemoria, avgiven med anledning av överintendentsämbetets
berörda utlåtande, har från medicinalstyrelsens sida anförts följande:
»Vid uppgörandet av styrelsens förslag ansågs centralvärmeledning böra före- Medioinalslås
såsom varande mera lämplig för ett sjukhus. Särskilt må anföras, att man styrelsen ang.
i och med slopandet av centralvärmeledningen går miste om varmvatten i bad- övermtenrum,
kök och operationsrum, vilket är eu stor olägenhet. För badrummen behöves
särskild badkamin, vartill kommer, att rummens uppvärmning även torde förslag,
möta svårigheter. Ämbetets förslag om värmeledningens ersättande med kakelugnar
är sålunda att anse såsom en avgjord försämring. Anses det av kostnadshänsyn
önskvärt att lika fullt föredraga kakelugnarna, så kan sjukhuset naturligtvis
ändock användas, ehuru skötseln försvåras. Bränslekostnaderna torde även
ställa sig billigare för centralvärmeledning än för kakelugnar.
Beträffande den av styrelsen föreslagna desinfektionsanordningen må erinras,
att densamma ensamt icke betingar en kostnad av 8,300 kronor, utan att för denna
kostnad även skulle uppföras en ordentlig tvättstuga. Vidare må framhållas, att
sjukhuset icke kan anses vara betjänat med en enkel desinfektionsgryta, då
en sådan väl endast plägar användas för desinfektion av orena tvättkläder före
bykningen. Vad en formalinkammare med Breslauerapparat beträffar, må erinras,
att dennas desinfektionsförmåga är tämligen begränsad och exempelvis icke kan
användas för desinfektion av sängutredning tillhörande madrasser och kuddar.
Vid desinfektion efter fall av smittsam sjukdom plägar, där desinfektionen göres
ordentligt, den sjukes säng- och gångkläder och dylikt desinfekteras i desinfektionsugn,
under det att formalinbehandling användes för sjukrummet och bostaden
i övrigt. Fn annan omständighet av betydelse är, att formalinbehandlingen
icke förgör ohyra, såvida icke vacuum anordnas, vilket tydligtvis icke av ämbetet
avsetts, då en sådan anordning är dyrbar och även i skötseln ömtålig. Något
skäl att vid en statens anläggning av ifrågavarande art följa ämbetets förslag i
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 höft. 17
130
Sjätte huvudtiteln.
[41.]
clenna del synes alltså icke föreligga. Även torde böra framhållas, att den av
styrelsen föreslagna desinfektionsanordningen kan bliva av nytta, då desinfektion
av effekter från spetälskesjukas hem är önskvärd, vilket ingalunda är sällsynt,
eller då desinfektioner av annan anledning kunna behövas. I 1905 års förslag
var även en desinfektionsugn upptagen, utan att överintendentsämbetet däremot
då anförde någon anmärkning.
Ämbetet har vidare såsom en följd av de omnämnda ändringsförslagen föreslagit,
att tvättstugan skulle förläggas i källaren under sjukhuspaviljongen. Eu
sådan anordning kan naturligtvis göras, men att en fritt liggande tvättstuga, såsom
styrelsen föreslagit, är att föredraga, är dock av skäl, som icke här torde behöva
uppgivas, tämligen klart.
Beträffande den av ämbetet beräknade kostnadsminskningen med 14,280
kronor har det synts anmärkningsvärt, att ändringarna kunnat anses medföra så
avsevärd nedsättning. Visserligen sparas på den föreslagna ändringen av desinfektionsanordning
och tvättstuga omkring 6,800 kronor. Att däremot centralvärmeledningens
ersättande med kakelugnar skulle medföra omkring 7,000 kronors kostnadsminskning
är svårare att förstå. Under hand hava därför närmare upplysningar
erhållits, av vilka inhämtas, bland annat, följande.
I samband med centralvärmeledningens borttagande har det varit ämbetets
mening, att betongvalvet över källaren skulle borttagas och ersättas med
bjälklag av trä samt trägolv. Linoleummattor, som av styrelsen föreslagits och
beräknats till en kostnad av 2,556 kronor, har av ämbetet avsetts att inläggas
endast i kök, matsal och serveringsrum för en beräknad kostnad av 595
kronor o. s. v.
Av det sagda torde framgå, att de av överintendentsämbetet föreslagna ändringarna
i högst avsevärd grad minska sjukvårdsanstaltens värde.»
Departements Den sålunda förebragta utredningen giver vid handen, att i Gävleborgs
och Kopparbergs län, där spetälskan huvudsakligen förekommer, sjukdomen
under de senaste åren ej visat tecken till avtagande. Kraftiga
åtgärder torde därför erfordras för att söka förhindra sjukdomens ytterligare
utbredning och få den att så småningom helt försvinna. Det bästa
medlet i denna riktning är givetvis att bereda vård och isolering å
sjukhus åt de olyckliga, som angripits av sjukdomen i svårare form.
För närvarande synas åtminstone 13 sådana spetälskesjuka vara i avsaknad
av erforderlig sjukhusvård. Den av medicinalstyrelsen lämnade
redogörelsen visar tillika, att, om de å Järvsö sjukhus internerade spetälskesjuka
skola kunna beredas en tillfredsställande vård, det nuvarande
platsantalet å nämnda sjukhus icke medgiver tillgång till intagande
därstädes av mer än ytterligare ett par sjuka. Lika med medicinalstyrelsen
håller jag före, att det ökade platsbehovet lämpligen ej bör
tillgodoses genom en utvidgning av Järvsö sjukhus, utan att ett nytt
sjukhus i Dalarna för ändamålet bör upprättas. Redan den omständigheten,
att Järvsö sjukhus visat sig äga betydelse för sjukdomens
tillbakagång huvudsakligen beträffande de i närheten av sjukhuset
Sjätte huvudtiteln.
belägna socknarna, synes tala liärför. Härtill kommer, att de sjuka
vida lättare besluta sig för intagning å sjukhus, om detta är beläget
i deras hemtrakt, varigenom tillfälle beredes dem att mottaga besök
av anhöriga och jämväl någon gång resa till sina hem. Genom förläggande
av ett sjukhus till Mora socken — den del av provinsen,
där de flesta spetälskefallen förekommit — skulle föreståndarens
för spetälskesjukvården arbete i hög grad underlättas såväl beträffande
vården av de sjuka som, vilket är av största vikt, även i fråga
om de sjukas familjers skyddande mot smittans utbredning. Då det
gäller en så föga smittsam sjukdom som spetälska, kan man nämligen
säga, att de sjukas isolering genom intagning å sjukhus är praktiskt
taget fullständig, även om de sjuka där få mottaga besök av sina anhöriga.
Den fostran till iakttagande av snygghet och renlighet, som
på sjukhuset påtvingas de sjuka, verkar även vid de sjukas tillfälliga
besök i hemmen så, att dessa besök ej kunna anses i högre grad farliga
för smittans utbredning.
Av dessa skäl finner jag mig böra förorda anslag för uppförande
av nytt spetälskesjukhus i Dalarna. Emellertid anser jag, med hänsyn
till de fördelar, nämnda provins skulle beredas genom sjukhusets förläggande
därstädes, såsom villkor för byggnadsanslaget böra uppställas,
att den för sjukhusets uppförande avsedda mark kostnadsfritt upplåtes
av landsting, kommuner eller enskilda.
Beträffande kostnaderna för sjukhuset har överintendentsämbetet,
enligt vad jag förut omnämnt, ansett dessa kunna nedbringas genom
vidtagande av vissa förenklingar vid sjukhusets inredning. Dessa förenklingar
avse huvudsakligen dels att den av medicinalstyrelsen föreslagna
desinfektionsanordningen skulle utbytas mot en enkel desinfektionsgryta
eller en formalinkammare med Breslauerapparat, anordnad i
ett enkelt skjul, dels ock att i stället för värmeledning kakelugnar
skulle anordnas.
I fråga om betydelsen av anordnandet i sjukhuset av en sådan
desinfektionsanordning, som medicinalstyrelsen föreslagit, ber jag att
med ledning av uppgifter från styrelsen få meddela följande.
De av överintendentsämbetet föreslagna desinfektionsanordningarna
kunna — icke ens om de anordnas samtidigt — anses som en tillräcklig
desinfektionsanordning vid ett spetälskesjukhus. I en enkel desinfektionsgryta
kunna endast smittrenas föremål, som tåla kokning. Med en
Breslauerapparat, där desinfektionen sker genom formaldehydångor,
kan endast åstadkommas en ytlig desinfektion, och även för vinnande
av detta resultat fordras helt andra anordningar än apparatens anordnande
i ett enkelt skjul.
[41.]
[41.]
132
Sjätte huvudtiteln.
Den enda desinfektionsanordningen, som på ett snabbt och fullt
säkert satt oskadliggör nu ifrågavarande smittämnen utan att förstöra
de föremål, som skola smittrenas, är strömmande vattenånga vid 100
grader Celsius eller högre temperatur. En sådan anordning skulle ernås
genom godtagande av medicinalstyrelsens förslag. Densamma skulle
jamvai aga stor betydelse för vidtagande av desinfektionsåtgärder vid
andra tall av smittsamma sjukdomar i trakten. I samband härmed
vill jag anmärka, att inom Mora provinsialläkardistrikt under år 1914
förekommit av scharlakansfeber 15 sjukdomsfall, av difteri och strypsjuka
1 sjukdomsfall och av lungsot 23 dödsfall.
.... Beträffande betydelsen av anordnandet av centraluppvärmning i det
föreslagna sjukhuset tillåter jag mig hänvisa till vad medicinalstyrelsen
härutinnan meddelat.
Då vad sålunda anförts torde giva vid handen, att de av överlntendentsambetet
föreslagna ändringarna skulle komma att i avsevärd
glad. minska sjukvårdsanstaltens värde, finner jag mig böra tillstyrka
medicinalstyrelsens förslag i ämnet oförändrat. Kostnadssumman för
sjukhuset, utgörande — oberäknat kostnaden för tomt — 81 020 kronor
lärer med hänsyn till rådande förhållanden böra fördelas på två år och
torde för år 1917 böra anvisas ett belopp av 40,000 kronor.
„ Såsom förut framhållits, finnas för närvarande inga föreskrifter angående
tvångsinternering av spetälska. Med hänsyn till den stora betydelse,
sjukhuset i Järvsö haft för spetälskesjukdomens bekämpande
mom Gävleborgs län, och i avvaktan på resultatet av sjukhusets i
alarna verksamhet, anser jag, i likhet med medicinalstyrelsen, att bestämmelser
av dylik innebörd icke böra för närvarande utfärdas.
Vad medicinalstyrelsen yttrat om driftkostnaderna för sjukhuset
samt anskaffande av inventarier till detsamma torde icke för närvarande
påkalla något yttrande från min sida. Likaså synes med avgörande av
ragan om anslag för beredande av ekonomiskt understöd åt internerad
spetaiskesjuks familj lämpligen kunna anstå, tills det nya sjukhuset är
färdigt att tagas i bruk.
på grund av vad jag nu anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t
matte föreslå riksdagen
att under villkor att för ändamålet kostnadsfritt
av landsting, kommuner eller enskilda tillhandahålles
ett Korsnäs sågverksaktiebolag tillhörigt, i
Hemus by av Mora socken beläget område, enligt
uppgift innehållande 25,8 kappland åker, 1 tunnland
19,1 kappland skog samt 5 tunnland 27,2 kappland
Sjätte huvudtiteln. 1
impedimenter — för uppförande å nämnda område
av ett spetälskesjulchus bevilja ett anslag av 81,020
kronor samt därav på extra stat för år 1917 anvisa
40,000 kronor.
22. Anslag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter.
I anledning av Kungl. Maj:ts framställningar bär riksdagen för vart
och ett av åren 1909—1914 på extra stat anvisat ett belopp av 400,000
kronor till bidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter,
företrädesvis tuberkulossjukstugor, tuberkulossjukhus och tuberkulosavdelningar
å andra sjukvårdsanstalter. För år 1915 bar riksdagen
till ifrågavarande ändamål på extra stat anvisat ett belopp av 600,000
kronor och för år 1916 ett belopp av 400,000 kronor.
Därjämte bär riksdagen för åtnjutande av ifrågavarande statsbidrag
fastställt vissa allmänna bestämmelser — vid 1914 års förra riksdag
något jämkade i förhållande till förut gällande — varjämte riksdagen
medgivit, att, därest av riksdagen till ifrågavarande ändamål för åren
1909—1916 förut beviljade belopp icke bliva till fullo tagna i anspråk
de år, varför de anvisats, återstoden må för ändamålet disponeras under
ett annat år.
Vidare bar riksdagen från och med år 1912 medgivit, att jord, som
står under kronans omedelbara disposition eller tillhör någon av de under
bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar eller
någon av de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar,
vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas fond,
stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, må, efter av Kungl. Maj:t i
varje särskilt fall verkställd prövning, utan särskild ersättning till kronan
på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas
till landsting, kommuner, föreningar eller enskilda för anläggningav
tuberkulossjukvårdsanstalter.
Kungl. Maj:t har senast den 27 juni 1914 (sv. förf.-sand. nr 292)
utfärdat kungörelse angående statsbidrag för uppförande eller inrättande
av tuberkulossjukvårdsanstalter m. m., i vilken kungörelse nyssnämnda
medgivande intagits.
Enligt vad jag förut nämnt, har riksdagen för ifrågavarande ändamål
hittills anvisat sammanlagt 3,400,000 kronor. Under åren 1909 —
1915 har Kungl. Maj:t av dessa medel beviljat bidrag till de å följande
tabell upptagna tuberkulossjukvårdsanstalter.
[41.]
[42.]
Anslag till
uppförande
eller inrättande
av
tuberkulossjukvårdsanstalter.
(Extra anslag.
134
Sjette huvudtiteln.
Anstaltens namn. |
Beräknad byggnads- kostnad. Kronor. |
Plats- antal. |
Högsta stats- bidrag med Kronor. |
j Stockholms län: Löwenströmska lasarettet |
184,270 |
70 |
70,000 |
1 Uppsala län: Vattholma |
26,000 |
13 |
13.000 |
Södermanlands län: Löt |
470,000 |
98 |
98,000 |
| Östergötlands län: Linköping |
68,150 |
30 |
30,000 |
* ''■ å Lösings häradsallmänning i Krokeks s:n... |
945,000 |
180 |
165,000 |
! Jönköpings län: Eksjö..... |
350,000 |
no |
110,000 |
1 Kronobergs län: Kronobergs kungsgård |
348.700 |
80 |
80,000 |
| Kalmar län: Målilla .......................................... |
426,500 |
100 |
100.000 |
Gottlands län: Norrbys.. . |
82,500 |
25 |
25,000 |
| Blekinge län: Pur .............................. |
115,000 |
47 |
47.000 |
i Kristianstads län: Brohy |
555,500 |
102 |
102,000 |
1 Malmöhus län: Gamla Kungshult |
116,500 |
40 |
40,000 |
» : Bosjökloster............................ |
763,000 |
150 |
150,000 |
» : Blinkarp . |
22,580 |
_ |
11,290 |
j Hallands län: Obbhult ................................. |
450,000 |
96 |
96,000 |
Göteborgs och Bohus län: Svenshögen |
214,000 |
80 |
80,000 |
j Älvsborgs län: Södra Bäckebol |
136,742 |
51 |
51,000 |
* : » » (tillägg) .... |
83,900 |
30 |
30,000 |
» : Dalbobergen.................................... |
102,500 |
34 |
28,000 |
» : Borås......................................... |
245,000 |
50 |
50.000 |
» : Sjö-Gunnarsho ........................................ |
600,000 |
120 |
120,000 |
» : Alingsås......... |
135,000 |
30 |
13,000 |
| Skaraborgs län: Stora Ekeberg . |
887,200 |
180 |
180,000 |
! Värmlands län: Arvika..... |
380,046 |
no |
110,000 |
! Örebro län: Lindesberg______ |
62,900 |
25 |
25,000 |
» : Anstå..................... |
143,000 |
40 |
40,000 |
» : Garphyttan........ |
368,000 |
92 |
92,000 |
» : Kopparberg......... |
77,300 |
26 |
26,000 |
j Västmanlands län: Västerås |
367.000 |
70 |
70,000 |
Kopparbergs län: Högbo ........................... |
172,000 |
67 |
67,000 |
” » (tillägg) ...................... |
553,000 |
100 |
100,000 |
» : Ludvika............. |
28,714 |
12 |
12,000 |
» : Bj urfors ..... |
54,000 |
29 |
29,000 |
) Landstinget deltager med 2/s och Norrköpings stad med */s -
Sjätte huvudtiteln.
[42.]
135
Anstaltens n a in n. |
Beräknad 1 Kronor. |
Plats- antal. |
rlögsta stats- bidrag med |
*) Kopp arbergs län: Tjärnans by ....................................... |
400,000 |
102 |
102,000 |
I Gävleborgs län: Bollnäs .................................................. |
41,442 |
18 |
18,000 |
1 » : Mohed...................................................... |
405,000 |
109 |
109,000 |
l Västernorrlands län: Baldershage ...................................... |
280,000 |
100 |
100,000 |
Jämtlands län: Östersund.................................................. |
110,000 |
40 |
40,000 |
1 0 | Västerbottens län: Umea ................................................... |
182,230 |
50 |
50,000 |
» Skellefteå ............................................ |
630,950 |
50 |
50,000 |
| Norrbottens län: Edefors ................................................... |
162,525 |
80 |
80,000 |
» Hälsan ................................................... |
18,000 |
18 |
9,000 |
i Malmö stad: Bosjö kloster ................................................ |
195,000 |
60 |
60,000 |
Göteborgs stad: Kålltorp................................................... |
828,000 |
190 |
175,000 |
138,000 |
40 |
35,000 |
|
Summa |
[ 12,925,149 |
3,144 |
3,088,290 |
*) Äges av svenska livförsäkringsbolags sanatorieförening u. |
p. a. |
Därjämte har Kungl. Maj:t, sedan 1912 års riksdag medgivit, att
ett belopp av 54,000 kronor och 1914 års senare riksdag att 29,200
kronor finge utgå av ifrågavarande anslag till sanatoriet vid Apelviken,
beviljat sanatoriet nämnda belopp i byggnadsbidrag.
Av de anslagna medlen hava disponerats:
Under år 1909..................................... kronor
1910 .......................................
1911 .......................................
1912 ......................................
1913 ..................................
1914 .....................................
1915 .....................................
»
»
x>
»
»
3)
»
»
))
»
»
))
»
))
»
))
693.000
484.000
264.000
496.000
402,200
630,290
202.000
Summa kronor 3,171,490
De beviljade bidragen motsvara sålunda nära de av riksdagen anslagna
beloppen. Till fullföljande av den uppgjorda planen för anskaffande
av det behövliga antalet vårdplatser skulle för år 1917 erfordras
ett belopp, som av medicinalstyrelsen ansetts kunna begränsas
till 400,000 kronor; och torde detta belopp nu böra äskas av riksdagen.
136
Sjätte huvudtiteln.
[42.] Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
dels att till bidrag för uppförande eller inrättande
av tuberkulossjukvårdsanstalter, företrädesvis tuberkulossjukstugor,
tuberkulossjukhus och tuberkulosavdelningar
på andra sjukvårdsanstalter, på extra stat för
ar 1917 anvisa ett belopp av 400,000 kronor;
dels besluta, att i avseende å allmänna bestämmelser
för åtnjutande av statsbidrag från berörda anslag
skall gälla av Kungl. Maj:t fastställda grunder;
dels ock medgiva,
att, därest av riksdagen till ifrågavarande ändamål
förut beviljade belopp icke bliva till fullo tagna
i anspråk de år, varför de anvisats, återstoden må för
ett annat år för ändamålet disponeras; samt
att. jord, som står under kronans omedelbara
disposition eller tillhör någon av de under bruk och
bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar
eller någon av de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade
kronoegendomar, vilka icke upplåtits till
förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna
e^er Vadstena krigsmanshusfond, må, efter av Kungl.
Maj:t. i varje särskilt fall verkställd prövning, utan
särskild ersättning till kronan pa de villkor i övrigt,
Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas
till landsting, kommuner, föreningar eller enskilda för
anläggning av tuberkolossjukvårdsanstalter.
23. Anslag till driftkostnader vid tuberknlossjukvårdsanstalter.
[4^-] Med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning har riks
dHftkostnader
fjg?* ^ drtftko8tn.aderna vid tuberkulossjukvårdsan
vid
tuberku- 8taIter pa extra stat tor 1916 anvisat ett förslagsanslag av 500,000
kronor, dele ock 1 avseende å allmänna bestämmelser för åtnjutande av
(Extr i ^ ifrågavarande statsanslag beslutit:
l:o) att statsbidrag må utgå allenast till sådan anstalt, som prövas
vara på tillfredsställande sätt anordnad och där avgiften för vårdplats
i allmän sjuksal icke utgår med högre belopp än 1 krona för dag,
dock att, där anstalt är avsedd för personer, tillhörande viss kommun
Sjätte huvudtiteln.
137
eller landstingsområde, hinder för statsbidrags åtnjutande ej må föran- [43.]
ledas av den omständigheten, att avgiften för vård av person frän
annan ort utgår med högre belopp;
2:o) att statsbidraget må bestämmas till högst 50 öre för dag och
patient, för vilken avgiften ej är högre än 1 krona om dagen, dock
med den inskränkning att för län eller stad, som ej deltager i landsting,
statsbidrag ej i något fäll må utgå till flera sjukplatser än en på varje
tusental av länets eller stadens invånare, häri dock ej inberäknat antalet
sjukplatser å kustsjukhus och kustsanatorier för skrofulösa barn eller
tuberkulossjukvårdsanstalt, som är avsedd för vård av sjuka från hela
riket utan företräde för sjuka från visst län eller viss stad, samt med
undantag därjämte beträffande Jämtlands och Norrbottens län, där statsbidrag
må utgå för varje sjukplats utan inskränkning i förhållande till
invånarantalet; och
3:o) att Kungl. Maj:t i övrigt må föreskriva de bestämmelser och
villkor, som för statsbidragets åtnjutande kunna finnas lämpliga att
stadga.
Genom nådigt brev den 18 juni 1915 har Kungl. Maj:t sfällt
nämnda anslag till medicinalstyrelsens förfogande, att emot redovisningsskyldighet
för därmed avsett ändamål användas med iakttagande
av de i nådiga kungörelsen angående statsbidrag för driftkostnaderna
vid tuberkulossjukvårdsanstalter den 27 juni 1914 (sv. förf.-saml. n:r
293) givna föreskrifter.
Någon anledning att föreslå ändring i grunderna för åtnjutande av
ifrågavarande statsanslag synes mig för närvarande icke föreligga.
Efter befallning har medicinalstyrelsen den 11 november 1915 inkommit
med förslag till beräkning av det anslag, som borde för år
1917 äskas för ifrågavarande ändamål. Styrelsen har till grund för
beräkningen lagt dels de officiella rapporter för år 1914, som till styrelsen
insänts från de då befintliga tuberkulossjukvårdsanstalter, varvid
även befintliga kustsanatorier och kustsjukhus för skrofulösa barn medtagits,
dels ock de meddelanden, som på annat sätt till medicinalstyrelsen
inkommit rörande en del under byggnad varande eller av landsting
beslutade tuberkulossjukvårdsanstalter, vilka kunna antagas bliva
öppnade år 1916—1917.
Vid beräkningen har hänsyn icke tagits till tuberkulosavdelningar
vid fattighus eller dylikt eller till sådana smärre anstalter, om vilka
saknas uppgift, i vad mån de motsvara berättigade fordringar på en
statsunderstödd anstalt.
Resultatet av beräkningen framgår av följande tablå:
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 höft.
18
138
Sjätte huvudtiteln,
Län eller städer, som
ej deltaga i landsting.
Vårdanstalter.
Antal vilka stats- bidrag beviljats eller sökts. |
Ytter-ligare vilka stats- bidrag torde beviljas. |
Summa vård- platser 1916, fö |
Folkmängc 1914. |
Statsbidrag, Kr. |
|
241 |
i |
||||
232 386!) |
— |
i 386 |
386,270 |
70,445 |
_ |
130J |
— |
1 |
|||
70 |
— |
70 |
225,787 |
12,775 |
|
23 |
— |
) |
|||
> 67 |
131,751 |
12,228 |
_ |
||
44 |
— |
1 |
|||
24 |
_ |
| |
|||
98 |
— |
[ 122 |
183,450 |
22,265 |
— |
30 |
— |
| |
|||
30 |
— |
> 240 |
299,561 |
43,800 |
_ |
— |
180 |
1 |
|||
— |
113 |
113 |
218,063 |
20,623 |
— |
80 |
— |
80 |
156,863 |
14.600 |
— |
— |
100 |
100 |
227,529 |
18,250 |
— |
25 |
— |
25 |
55,525 |
4,563 |
— |
47 |
— |
47 |
150,499 |
8,578 |
|
102 |
— |
102 |
234,554 |
18,615 |
|
58 |
— |
||||
27 |
— |
||||
■ *) 108 |
'') 108,004 |
19,710 |
|||
— |
60 |
Stockholms stad
Stockholms län
Uppsala län
Södermanlands län
än.....|
Östergötlands län .
Jönköpings län.....
Kronobergs län....
Kalmar län.........
Gottlands län .....
Blekinge län........
Kristianstads län .
Malmö stad.
Tuberkulossjukhus.
Sabbatsberg...........
S:t Göran..............
Söderby.................
Löwenströmska lasaret
tet
....................
Vattholma..............
Akademiska sjukhuset
(Uppsala) ...........
Blommenhof...........
Löt.......................
Stratomta...............
Linköping..............
Kolmården..............
Eksjö.....................
Lugnet ..................
Målilla ..................
Norrbys..................
.Fur.......................
Broby.....................
Malmö allm. sjukhus
Malmö tuberkulosanstalt
Tuberkulossjukvårdsanstalten
vid Höör
(Orupssanatoriet).....
Faktiska antalet vårdplatser: Sabbatsbergs 32, S:t
’) Antalet reducerat med hänsyn till folkmängden
Göran 246, Söderby 452 = tillhopa 730.
2) I stället för 145. Reducerat med hänsyn till folkmängden.
s) Häri inräknad folkmängden i den med Malmö stad den 1 januari 1915 inkorporerade Limhamns köping.
Sjätte huvudtiteln.
139
Län eller städer, som |
Vårdanstalter. |
Antal vård- platser 1915, för vilka stats- bidrag beviljats eller sökts. |
Ytter- ligare antal vård- platser 1916, för vilka stats- bidrag torde beviljas. |
Summa vård- platser 1916, för vilka stats- bidrag torde beviljas. |
Folkmängd december 1914. |
Statsbidrag, utgå 1917. Kr. |
|
Lund........................ |
16 |
||||||
Kungshult.................. |
40 |
— |
|||||
Malmöhus län............ |
Blinkarp ................... |
33 |
— |
. 239 |
1)364,964 |
43,618 |
|
Tuberkulosanstalten vid |
|||||||
Höör (Orupssanato- |
|||||||
riet...............,........ |
— |
150 |
|||||
Hallands län............... |
Fagered..................... |
96 |
— |
96 |
147,015 |
17,520 |
— |
1 |
Kall torp..................... |
135] |
|||||
Göteborgs stad .........< |
Hemmet för lungsots- |
1>) 181 |
— |
181 |
181,500 |
33,033 |
— |
sjuka i Göteborg...... |
46) |
||||||
Göteborgs och Bohus] |
|||||||
län......................J |
Svenshögen ................ |
80 |
40 |
120 |
*)219,168 |
21,900 |
— |
Trollhättan................ |
12 |
— |
|||||
ICroppefjäll ................ |
81 |
— |
|||||
Borås........................ |
50 |
||||||
Älvsborgs län............. |
Vänersborg................ |
28 |
— |
.‘)292 |
292,888 |
53,290 |
|
Sjö-Gunnarsbo............ |
— |
120 |
|||||
Alingsås .................. |
— |
30 |
|||||
Skaraborgs län........... |
St. Ekeberg............... |
— |
180 |
180 |
241,129 |
32,850 |
— |
Värmlands län........... |
Arvika...................... |
no |
— |
no |
260,327 |
20,075 |
- |
Lindesberg ................ |
26 |
— |
|||||
Örebro län...............• |
Garphyttan............... |
92 |
— |
■ 184 |
211,808 |
33,580 |
|
Anstå (Örebro)............ |
40 |
— |
|||||
Kopparberg ............... |
26 |
— |
|||||
| |
Kolbäck..................... |
16 |
_ |
| |
|||
Västmanlands län......< |
\ 86 |
161,092 |
15,695 |
— |
|||
\ |
Skogsfjället (Västerås)... |
70 |
— |
1 |
*) Häri ej inberäknad Malmö stad.
a) I stället för 234. Reducerat med hänsyn till folkmängden.
8) Häri ej inberäknad Göteborgs stad.
4) I stället för 321. Reducerat med hänsyn till folkmängden.
[43.]
140
Sjätte huvudtiteln,
Ytter- |
|||||||
ligare |
Summa |
||||||
Län eller städer, som |
Vårdanstalter. |
platser 1915, för |
antal vård- platser 1916, föi |
vård- platser 1916, föi |
Folkmäng |
Statsbidrag, |
|
sökts. |
torde beviljas. |
beviljas. |
Kr. |
||||
Ludvika (nedbrann den |
|||||||
80/e 1915)......... |
|||||||
Folkarbo.............. |
29 |
||||||
Kopparbergs län..... |
Bergebo (Domnarvet)... |
24 |
— |
'''') 342 |
241,183 |
62,415 |
|
Högbo ...................... |
67 |
100 |
|||||
Grängesberg.............. |
16 |
— |
|||||
Tjäxnan (Solbacken)2 3 * *)... |
— |
106 |
|||||
Gävle stad ................ |
Jonas Selggrens sanat. |
35 |
— |
35 |
35,937 |
6,388 |
|
Gävleborgs län .........j |
Sandviken........ Mohed .... |
20 109 |
— |
| 129 |
s) 223,018 |
23,543 |
— |
Västernorrlands län....j |
Utanede..................... |
20 |
— |
| 120 |
258,683 |
21,900 |
|
Baldersbage.............. |
100 |
_ |
— |
||||
Jämtlands län |
Solliden.... |
40 |
— |
40 |
122,902 |
7,300 |
|
Västerbottens län......j |
Umeå lasarett |
50 |
— |
[■ 100 |
168,378 |
||
Skellefteå lasarett ...... |
— |
50 |
18,250 |
— |
|||
Norrbottens län... 1 |
Sandträsk.................. Antnäs ... |
80 18 |
— |
125 |
171,759 |
22,813 |
|
1 |
|||||||
l |
Kaptensgården............ |
— |
27 |
||||
Kustsanatorier och kustsjukhus för |
|||||||
skrofulösa barn. |
|||||||
Kronprinsessan Victorias kustsanatorium vid Bark- |
|||||||
åkra.......... |
4) 180 |
_ |
_ |
30,518 |
|||
Kustsanatoriet vid Apelviken, Varberg 6 7)........ |
188 |
_ |
188 |
6) 17,202 |
|||
Styrsö kustsjukhus . |
’) 148 |
_ |
— |
17,572 |
|||
Summa |
- | |
- | |
- I |
— |
765,914 | |
_ |
’) 236 + 106.
fn- tä »t Ee.du^tl0n m.ea tm folkmängden torde böra förekomma endast beträffande anstalter avsedda
ÄÄ*”81 denna är aV6edd fdr ™ - **• «■ ^ —
3) Häri ej inräknat Gävle stad.
*) Under tiden Vs—so/9, övriga delen av året 158 platser.
; Öppet endast under sommaren.
®) Beräknat för 6 månader (183 dagar).
7) Under tiden 15/s—‘Va 148 platser, övriga delen av året 70 st.
Sjätte huvudtiteln.
141
Enligt tablån skulle alltså storleken av det för bidrag till bestridande
av driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter för år 1917
erforderliga anslaget belöpa sig till i runt tal 766,000 kronor. Vid
denna beräkning Lava tillämpats omförmälda av riksdagen meddelade
och sedermera i kungörelsen den 27 juni 1914 upptagna bestämmelser
angående statsbidrag för ifrågavarande ändamål samt tillika förutsatts,
att bidrag kommer att utgå med högsta medgivna belopp per dag eller
50 öre. Såsom av tablån framgår, skulle städerna Stockholm, Göteborg
och Malmö ävensom Ålvsborgs län komma att röna inverkan av omförmälda
beträffande statsbidraget föreskrivna begränsning. För Stockholm
skulle nämligen statsbidrag komma att utgå efter ett antal vårdplatser
av högst 386 i stället för 730, för Göteborg efter högst 181 i
stället för 234, för Malmö efter högst 108 i stället för 145 samt för
Ålvsborgs län efter högst 292 i stället för 321. Möjligt är visserligen,
enligt vad medicinalstyrelsen anför, att detta förhållande kan komma
att i någon mån hava ändrats vid 1916 års utgång på grund av ökad
folkmängd i dessa städer eller län, men någon avsevärd ökning av
statsbidraget till driftkostnaderna torde dock icke härav orsakas.
Enligt medicinalstyrelsens motsvarande beräkning år 1914 skulle
storleken av det för år 1916 erforderliga anslaget till bidrag till bestridande
av driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter sistnämnda
år uppgå till omkring 753,000 kronor. I enlighet med Kungl. Maj:ts
i ämnet gjorda framställning anvisade emellertid 1915 års riksdag, på
sätt jag förut nämnt, för ändamålet ett förslagsanslag av endast 500,000
kronor. I mitt anförande till det vid 1915 års statsverksproposition
fogade statsrådsprotokoll anförde jag beträffande denna fråga, att de
under vartdera av åren 1911—1913 för ifrågavarande ändamål utanordnade
beloppen uppgått i medeltal till allenast 60 % av det för
respektive år anvisade anslaget, vartill huvudsakliga anledningen syntes
vara dels att icke alla de beräknade platserna bleve färdiga på uppgiven
tid, dels att åtskilliga platser belädes med högre avgift än för
statsbidrag vore medgivet. Då någon ändring i dessa förhållanden ej
kunde förväntas inträffa, syntes det mig kunna antagas, att under år
1916 i själva verket icke komma att utanordnas mer än omkring 450,000
kronor, och att, om anslaget bestämdes till ett belopp av 500,000 kronor,
det sålunda med all sannolikhet bleve tillfyllest för mötande av
de krav, som kunde förväntas bliva ställda å detsamma.
I sin förevarande skrivelse framhåller medicinalstyrelsen, att de
utanordnade beloppen under år 1914 uppgått till 433,972 kronor, utgörande
omkring 72,5 % av det för samma år anvisade anslaget 598,000
kronor.
[43.]
142
Sjätte huvudtiteln.
[43.] . Styrelsen påpekar vidare, att det ovan anmärkta förhållandet, att
icke alla de beräknade platserna bliva färdiga på uppgiven tid,’ vid
anslagsberäkningen för år 1917 icke borde tillmätas samma betydelse
som tillförene, enär tack vare de under byggnad varande eller av
landsting beslutade tuberkulossjukvårdsanstalter, vilka kunna antagas
bliva öppnade under åren 1916—1917, det beräknade tillskottet
av platser måste antagas bliva i och för sig självt avsevärt mindre än
de under de närmast föregående åren beräknade motsvarande tillskotten.
Styrelsen anser emellertid, att, därest anslaget för 1917 reduceras
till i runt tal 600,000 kronor, motsvarande närmast 78Vs % av det av
styrelsen beräknade maximala anslagsbehovet för samma år, 766,000
kronor, detta anslag med sannolikhet torde bliva tillfyllest för mötande
av de krav, som kunna förväntas bliva ställda å detsamma.
I enlighet med vad medicinalstyrelsen sålunda anfört får jag hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen .
dels att till bidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter
på extra stat för år 1917 anvisa
ett förslagsanslag av 600,000 kronor;
dels ock att i avseende å allmänna bestämmelser
för åtnjutande av ifrågavarande statsanslag besluta:
a) att statsbidrag må utgå allenast till sådan anstalt,
som prövas vara på tillfredsställande sätt anordnad
och där avgiften för vårdplats i allmän sjuksal
icke utgår med högre belopp än 1 krona för dag,
dock att, där anstalt är avsedd för personer, tillhörande
viss kommun eller landstingsområde, hinder
för statsbidrags åtnjutande ej må föranledas av den
omständigheten, att avgiften för vård av person från
annan ort utgår med högre belopp;
b) att statsbidraget må bestämmas till högst 50
öre för dag och patient, för vilken avgiften ej är högre
än 1 krona om dagen, dock med den inskränkning
att för län eller stad, som ej deltager i landsting,
statsbidrag ej i något fall må utgå till flera sjukplatser
än en på. varje tusental av länets eller stadens invånare,
. däri dock ej inberäknat antalet sjukplatser å
kustsjukhus och kustsanatorier för skrofulösa barn
eller tuberkulossjukvård sanstalt, som är avsedd för
14:5
Sjätte huvudtiteln.
vård av sjuka från hela riket utan företräde för sjuka [43.]
från visst län eller viss stad, samt med undantag där
jämte
beträffande Jämtlands och Norrbottens län, där
statsbidrag må utgå för varje sjukplats utan inskränkning
i förhållande till invånarantalet; och
c) att Kungl. Maj:t i övrigt må föreskriva de bestämmelser
och villkor, som för statsbidragets åtnjutande
kunna finnas lämpliga att stadga.
24. Resebidrag till vissa patienter vid kustsanatorierna.
Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning har riksdagen på extra [44.]
stat för vart och ett av åren 1914, 1915 och 1916 beviljat ett förslags- Resebidrag
anslag å 10,000 kronor för beredande av bidrag till medellösa eller tillraja
mindre
bemedlade personer för resor till och från de vid västkusten kustsana-?.
belägna statsunderstödda kustsanatorierna att utgå under de villkor tonerna. 1.
Kungl. Maj:t bestämde. _ (Extraanslag.)
Efter medicinalstyrelsens hörande har Kungl. Maj:t sedermera den
27 juni 1914 utfärdat kungörelse angående berörda statsbidrag att
lända till efterrättelse tillsvidare, så länge anslag för ifrågavarande
ändamål utgår. (Sv. förf.-saml., n:r 294.)
I skrivelse den 14 september 1915 har medicinalstyrelsen hemställt,
att även för år 1917 måtte för ändamålet anvisas enahanda belopp,
10,000 kronor.
Jag hemställer förty, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att på extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag
å 10,000 kronor för beredande av bidrag till
medellösa eller mindre bemedlade personer för resor till
och från de vid västkusten belägna statsunderstödda kustsanatorierna,
att utgå under de villkor Kungl. Maj:t
bestämmer.
25. Stipendier för utbildning av tuberkulosläkare.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda förslag har 1910 års Stipendier
riksdag på extra stat för år 1911 anvisat ett anslag av 5.400 kronor
att användas till stipendier för läkare, som genomgå utbildningskurser läkare.
144
Sjätte huvudtiteln.
i tuberkulossjukvård, med rätt för Kungl. Maj:t att låta av detta belopp
förskottsvis under år 1910 av tillgängliga medel för ifrågavarande
ändamål utanordna 2,700 kronor. Sedermera har riksdagen för ett vart
av åren 1912—1916 på extra stat för samma ändamål anvisat ett anslag
av 2,700 kronor.
Närmare bestämmelser i avseende å ifrågavarande stipendier finnas
meddelade genom nådigt brev till medicinalstyrelsen den 12 september
1910. Enligt dessa bestämmelser utgör stipendiebeloppet 450 kronor.
I skrivelse den 14 september 1915 har medicinalstyrelsen anfört,
bland annat:
»Angående användningen av dessa studiestipendier under åren 1910—1914
får styrelsen anföra, att
år 1910 kommo till användning 5 stipendier
» 1911 » » » 2 »
» 1912 » » > 4 »
» 1913 kom » » intet stipendium
» 1914 kommo » » 2 stipendier
således i medeltal 2 ä 3 stipendier årligen.
Anledningen till denna relativt ringa användning av anslaget torde vara dels
den för närvarande rådande läkarbristen, varigenom en viss svårighet förefinnes
att erhålla vikarie, dels stipendiernas ringa storlek. Då emellertid behovet av
för speciell tuberkulossjukvård utbildade läkare alltjämt är stort och med den
livliga utvecklingen av sanatorie- och dispensärverksamheten för tuberkulos är i
ständigt stigande, får medicinalstyrelsen hemställa, att stipendiebeloppen något
ökas, så att varje stipendium beräknas till 550 kronor för fullständig 2-månaders
kurs i stället för nu till 450 kronor. Då emellertid, att döma av hittills vunnen
erfarenhet, så många stipendier som sex knappast torde komma att bliva använda
årligen, vill styrelsen tillika hemställa, att stipendiernas antal minskas till 4,
vadan anslaget skulle komma att minskas till 2,200 kronor.»
Under åberopande av vad styrelsen sålunda anfört, har styrelsen
hemställt, att anslag för nu förevarande ändamål till belopp av 2,200
kronor måtte begäras för år 1917.
Departements
chefen.
Mot vad medicinalstyrelsen föreslagit i fråga om stipendiernas
antal och storlek har jag icke något att erinra.
Något anslag för ifrågavarande ändamål torde emellertid icke behöva
begäras för år 1917. Enligt vad jag inhämtat, har nämligen det
för år 1915 anvisade anslaget å 2,700 kronor icke till någon del tagits
i anspråk och dessutom finnas reservationer å tidigare för samma ändamål
beviljade anslag till ett belopp av 7,660 kronor 50 öre, vadan sålunda,
förutom det för år 1916 beviljade anslaget å 2,700 kronor,
sammanlagt 10,360 kronor 50 öre finnas tillgängliga.
Sjätte huvudtiteln.
145
26. Resestipendier åt läkare för studier i tuberkulossjukvård.
Under åberopande av vad jag anfört under punkt 31 härovan [45.]
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta, xWstiPen
dier
åt läkare
att det ordinarie reservationsanslaget till resestipendier
åt läkare, som anmäla sig vilja i utlandet sjukvård,
studera tuberkulosens igenkännande, behandling eller hygien,
skall ur riksstaten för år 1917 uteslutas.
27. Folksanatoricrna.
I anledning av inom riksdagen väckta motioner har riksdagen år [46.]
1904 till upprätthållande av verksamheten vid de genom medel ur
Konung Oscars II:s jubileumsfond inrättade s. k. folksanatorierna, under (Extra anslag.)
villkor att något lotteri till förmån för sanatoriernas verksamhet icke
anordnades, för år 1905 anvisat ett belopp av 400,000 kronor, varav
hälften eller 200,000 kronor finge av tillgängliga medel förskjutas under
år 1904.
Genom nådigt brev den 8 juli 1904 har Kungl._ Maj:t rörande
ifrågavarande anslag meddelat bestämmelser; och torde jag beträffande
deras innehåll få hänvisa till det vid statsverkspropositionen till 1907
års riksdag fogade statsrådsprotokollet över civilärenden för den 12
januari 1907, punkt 32.
På därom av Kungl. Maj:t gjorda framställningar har därefter
riksdagen för vart och ett av åren 1906—1916 anslagit för ifrågavarande
ändamål ett belopp av 200,000 kronor att användas i enlighet
med av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.
Överstyrelsen för ifrågavarande fond har i skrivelse den 22 september
1915 anfört, att jämväl efter utgången av år 1916 behov av
statsunderstöd för ifrågavarande ändamål är för handen, och har överstyrelsen
med anledning härav hemställt, att Kungl. Maj:t matte till
innevarande års riksdag avlåta proposition om anvisande jämväl för år
1917 av anslag till belopp av 200,000 kronor.
Medicinalstyrelsen, som på grund av remiss yttrat sig 1 ärendet,
har därvid tillstyrkt bifall till överstyrelsens hemställan.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 höft. 19
146
Sjätte huvudtiteln.
Av vederbörande revisorers berättelse för år 1914 rörande förvaltningen
av ifrågavarande jubileumsfond framgår, att under år 1914 inkomsterna,
inberäknat statsanslaget, utgjort 602,441 kronor 65 öre
däri inbegripet från reserverade medel överförda 20,943 kronor 99 öre’
samt utgifterna likaledes 602,441 kronor 65 öre, däri inberäknat avskrivningar
till belopp av 38,294 kronor 48 öre.
I överstyrelsens årsberättelse för 1914 anföres, bland annat, följande: -
det Vlf;at sig allt svårare att vid jubileumsfondens sanatorier — med
bibehållande av de till beloppen för över femton år sedan fastställda sjukvårdsavgilterna,
medan däremot samtliga omkostnader alltjämt stegras — på ett tillfredsställande
sätt uppehålla driften, har överstyrelsen i skrivelse till jubileumsfondens
herrar huvudmän, vilka, jämlikt bestämmelse i § 5 av de för jubileumsfonden
gällande stadgar, hava att besluta i fråga om dagavgifterna vid sanatorierna,
framställt förslag om höjning av berörda dagavgifter.
Uti sin motivering för denna framställning har överstyrelsen — efter erinran
om att 1913 års räkenskaper utvisat en brist av över 23,000 kronor samt att
under ar 1914 någon brist visserligen icke uppstått, men att detta år någon avsknvnmg
icke kunnat göras å sanatoriets fastigheter — framhållit det betänkliga
i ett sadant förhållande, att jubileumsfondens tillgångar icke skulle medgiva vissa
ärd8a. avskrivningar å sanatoriefastigheternas värden, särskilt med hänsyn till
nödvändigheten att kunna möta eventuella behov av större reparationer vid
sanatorierna.
Vid övervägande av möjligheterna att förbättra jubileumsfondens bekymmersamma
stallning har överstyrelsen funnit sig hava att välja mellan två utgifternaantmS?en
utverkandet av högre årligt statsanslag eller höjandet av dagav
Då
överstyrelsen under nu rådande förhållanden icke ansett sig böra ifrågasatta
att betunga statsverket med högre årligt bidrag, har överstyrelsen sett sig
nödsakad välja den andra av nyssnämnda utvägar.
1 u y.ida-£ar överstyrelsen erinrat om den "i § 2 av gällande stadgar meddelade
föreskriften: Skulle ekonomiska orsaker nödvändiggöra höjning av förut
stadgade avgifter, skall sådan höjning alltid i första rummet läggas på den eller
de högst betalande klasserna och i sista hand på de---lägre betalande
sistnämnda
öknmg får aldrig ske med högre procent, än som förut drabbat de
nogre klassernas avgifter.’
1)6 beräkningar, överstyrelsen med iakttagande av denna föreskrift verkställt
rörande huru stor höjning av dagavgifterna, som kunde visa sig erforderlig,
för att jubileumsfondens inkomster skulle kunna anses något så när motsvara
omkostnaderna för fondens verksamhet, hava utvisat, att de nuvarande dagavgifterna
torde höra höjas med i genomsnitt 20 % inom varje betalningsklass med
undantag dock för den högst betalande klassen, där större höjning ifrågasatts.
... anförda skäl har överstyrelsen slutligen hemställt, att huvudmännen
matte besluta, att dagavgifterna vid jubileumsfondens sanatorier måtte från och
med ar 1916 och tills vidare utgå med följande förhöjda belopp, nämligen:
147
Sjätte huvudtiteln.
för plats i enskilt rum, förliöjt från kr. 3: 50 till kr. 4: 50 [46.]
» » i halvenskilt » » » » 2; 50 » » 3: —
» » i allmänt » dels » » » 1''. 25 » » 1: 50
och » » » » 0: 50 » »0: 60.»
Enligt en av överstyrelsen gjord approximativ beräkning torde
fondens inkomster för år 1915, inberäknat det av riksdagen beviljade
anslag å 200,000 kronor, uppgå till 619,340 kronor 60 öre samt utgifterna
till 635,327 kronor 45 öre, vadan en brist å 15,986 kronor 85
öre skulle uppkomma för år 1915.
Enligt vad jag inhämtat, har det av överstyrelsen hos jubileums- Depc"‘®“ent'',''
fondens huvudmän framställda förslaget om höjning av dagavgifterna
vid sanatorierna blivit av huvudmännen bifallet. Genom denna förhöjning
beräknas ett belopp av omkring 39,800 kronor om året komma
jubileumsfonden till godo. Då emellertid statsbidrag alltjämt erfordras
till samma belopp, som nu utgår, hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till upprätthållande av verksamheten vid de
genom medel ur Konung Oscars ll:s jubileumsfond
inrättade s. k. folksanatorierna på extra stat för år
1917 anvisa ett belopp av 200,000 kronor att användas
i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.
28. Understödjande av dispensäx^verksamhet.
I anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen till 1914 års [47.]
senare riksdag gjorda framställning har riksdagen på extra stat för år understöd1915
beviljat ett'' förslagsanslag å 60,000 kronor att användas till stats- $£££.
bidrag till understödjande av dispensärverksamhet under villkor i huvud- verksamhet.
saklig överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet över civilären- (Extraanslag.)
den den 14 maj 1914 angivits, dock med undantag att ett i mom. 2
omförmält villkor angående anordningen av vederbörande läns tuberkulosanstaltsvård
icke finge uppställas.
Därefter har Kungl. Maj:t genom nådig kungörelse den 1 oktober
1914 fastställt villkor och bestämmelser för åtnjutande av statsbidrag
till understödjande av dispensärverksamhet att lända till efterrättelse
tillsvidare, så länge anslag för ifrågavarande ändamål utgår. (sv. förf.-saml. nr 400.)
148 Sjätte huvudtiteln.
[47.] ^ På därom av Kungl. Maj:t gjord framställning har därefter 1915
års Pa extra stat för år 1916 för ifrågavarande ändamål beviliat
ett förslagsanslag å 60,000 kronor. Genom nådigt brev den 18 juni
1915 har Kungl. Maj:t ställt detta anslag till medicinalstyrelsens förfogande
att mot redovisningsskyldighet för därmed avsett ändamål
användas med iakttagande av de uti berörda kungörelse givna föreSKriiter.
I skrivelse den 18 oktober 1915 bär medicinalstyrelsen, med hänsyn
till den stora uppgift dispensärverksambeten fyller i striden mot
tuberkulosen och då understöd för nämnda verksamhet fortfarande är av
behovet påkallat, hemställt, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå 1916 års
riksdag att på extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag å 60,000
kronor att användas för ifrågavarande ändamål.
För att häi avsedda anslag skall medföra den varaktiga nytta, som
med detsamma avsetts, torde det böra utgå under en längre följd av år.
Att beräkna hur stort statsbidrag, som med hänsyn till de stadgade villkoren
och bestämmelserna kan komma att under år 1917 tagas i anspråk,
låter sig, då så ringa erfarenhet ännu föreligger, knappast göra. För
år 1915 har av anslaget visserligen icke tagits i anspråk mer än 29,000
kronor, men det är emellertid att hoppas, att insikten om dispensärverksamhetens
synnerliga betydelse för en verkligt framgångsrik kamp
mot tuberkulosen efter hand skall vinna allt större insteg och följaktligen
de för ändamålet tillgängliga statsmedlen allt mer anlitas. De
erforderliga medlen torde därför fortfarande böra beviljas i form av förslagsanslag
och till enahanda belopp, som nu utgår.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att på extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag
å 60,000 kronor att användas till statsbidrag
till understödjande av dispensärverksamhet under
villkor i huvudsaklig överensstämmelse med de nu
gällande.
29. Behandling av medellösa lupuspatienter.
^ enlighet med vad medicinalstyrelsen i skrivelse den 14 septem
avtTdtuZ
Xd1!15 fÖreslaglt hemstälIer jagt att Kungl. Maj:t behagade föreslå
lupus- agen
Patient''r■ att, i likhet med vad för år 1916 ägt rum, på
(Extraanslag.) extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag av
149
Sjätte huvudtiteln.
15,000 kronor att enligt därom av Kung!. Maj:t med- [48.]
delade bestämmelser användas till bekostande av behandling
enligt den s. k. ljusmetoden av medellösa, med
sjukdomen ))lupus vulgaris» behäjtade personer från landsorten,
under villkor att genom bidrag från vederbörande
landsting eller kommuner eller annorledes bestrides
det belopp, som erfordras för patientens resa
fram och åter mellan hemorten och den anstalt, där
behandlingen äger rum, ävensom för hans underhåll,
så länge behandlingen varar.
Vanföreväsendet.
30. Kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och
Hälsingborg m. m.
Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning har riksdagen på extra [49.]
stat anvisat dels för anordnande av kliniker vid vanföreanstalterna i Kliniker vid
Stockholm, Göteborg och Hälsingborg ett anslag, som bestämts för år J^luXai
1913 till 65,000 kronor, för år 1914 till 88,200 kronor, med rätt för Stockholm,
Kungl. Maj:t att redan under år 1913 av tillgängliga medel utanordna
11,500 kronor, samt för vartdera av åren 1915 och 1916 till 76,650 m. m.
kronor, dels för anordnande av polikliniker vid ifrågavarande anstalter (Extraanslag.)
ett anslag för vart och ett av nämnda år av 9,000 kronor. Samtliga
beloppen skulle utgå under de villkor för anslagens åtnjutande, som
kunde av Kungl. Mapt bliva bestämda.
Genom nådigt brev den 6 december 1912 bestämde Kungl. Maj:t
villkor för åtnjutande av ifrågavarande anslag. Dessa villkor voro i
huvudsak, att statsbidrag för anordnande av klinik vid ovannämnda
vanföreanstalter skulle utgå med 1 krona 50 öre för varje dag, varunder
vårdplats vid kliniken visades hava varit upptagen av vanför, för vilken
vårdavgiften till anstalten, förutom ersättning förs. k. ortopediska bandage,
icke varit högre än 1 krona 50 öre för dag, samt att statsbidrag
icke för någon dag finge utgå för flera belagda vårdplatser än 35 vid
vardera av anstalterna i Stockholm och Göteborg samt 49 vid anstalten
i Hälsingborg. ........
Beträffande de för åren 1914—1916 beviljade anslagen till kliniker
och polikliniker har Kungl. Maj:t bestämt, att de genom nådiga brevet
150
Sjätte huvudtiteln.
[49.] den 6 december 1912 föreskrivna villkor och bestämmelser skulle vara
gällande med den ändring, att statsbidrag icke för någon dag finge utgå
för flera belagda vårdplatser än 35 vid anstalten i Stockholm, 56 vid
anstalten i Göteborg samt 49 vid anstalten i Hälsingborg.
I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift hava styrelserna för föreningen
för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm, för föreningen för bistånd
åt vanföra i Göteborg och för föreningen för bistånd åt vanföra i Skåne
hos . Kungl. Maj:t anhållit om statsunderstöd till enahanda belopp som
för år 1916 för fortsatt drift under år 1917 efter samma principer, enligt
vilka understöd förut utgått.
Medicinalstyrelsen har i infordrat utlåtande den 9 september 1915
tillstyrkt bifall till ansökningen.
I enlighet härmed hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa
dels för anordnande av kliniker vid vanf öreanstalterna
i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg ett anslag av
76,650 kronor;
dels ock för anordnande av polikliniker vid nämnda
anstalter ett anslag av 9,000 kronor;
båda beloppen att utgå under de villkor för anslagens
åtnjutande, som kunna av Kungl. Maj:t bliva
bestämda.
I detta sammanhang tillåter jag mig något redogöra för en på
sista tiden väckt fråga om inrättande av en vanföreanstalt i Norrland.
Bristen på platser å vanföreanstalterna, som redan förut varit
mycket kännbar, har gjort sig än mera gällande, sedan, tack vare pensionsstyrelsens
sjukvårdande verksamhet, i ett stort antal förut icke
uppmärksammade fall dylik vård och yrkesutbildning blivit ifrågasatt.
De vanföra få i allmänhet vänta alltför lång tid, ej sällan ett år,
för att vinna inträde såsom elever i yrkesskolorna. Det är klart, att
ju längre tid, som förgår, innan yrkesutbildning kan meddelas den vanföre,
och ju äldre han blir, desto mindre äro utsikterna, att han genom
yrkesutbildning skall kunna göras arbetsduglig. Till vanförevården
knyter sig icke endast en rent sjukvårdande verksamhet utan även
uPPå>iften förutom att bibringa den vanföre nämnda yrkesutbildning
Sjiitto huvudtiteln.
151
-— att söka bereda möjlighet för den vanföre att tack vare denna utbildning
för framtiden försörja sig själv.
Denna sistnämnda uppgift är icke den minst viktiga. Om eu vanför,
som bibringats en viss utbildning, efter utskrivningen från anstalten
icke erhåller arbete, glömmer han lätt de förvärvade kunskaperna och
återfaller till sin förra arbetsoduglighet. Ett önskemål beträffande vanföra
är därför att i sammanhang med vanförevården kunna upprätta
arbetsinrättningar, i vilka de vanföra få arbeta, till dess de kunna
erhålla sysselsättning annorstädes.
Den nuvarande vanförevården är till stor del byggd på privat
grund. Den handhaves av förutnämnda tre vanföreanstalter i Stockholm,
Göteborg och Hälsingborg, vilka ägas av enskilda föreningar,
under det staten och landstingen lämna bidrag till drift- och vårdkostnaderna
m. m.
Särskilt å anstalternas yrkesskolor är väntetiden mycket lång. Sålunda
lågo enligt uppgift från vanföreanstalten i Stockholm den 12
december 1915 inne ansökningar till anstaltens yrkesskola från 65
sökande. Av dessa töra 15 erhålla plats i januari och 15, möjligen 20,
i augusti 1916. Återstoden torde kunna intagas under loppet av tiden
intill den 1 augusti 1917.
Det synes mig icke vara något tvivel om, att inom en nära framtid
vidtagen utvidgning av vanförevården är i högsta grad av behovet
påkallad. En sådan utvidgning är jämväl en för pensionsförsäkringsverksamheten
synnerligen angelägen fråga.
Frågan har vid sammanträde med pensionsrådet bragts på tal, och
man uttalade sig därvid för inrättandet av ytterligare en vanföreanstalt.
Såsom plats för densamma föreslogs Sundsvall. Pensionsstyrelsen
borde för detta ändamål träda i underhandlingar med svenska vanföreanstalternas
centralkommitté, vilken redan haft sin uppmärksamhet
riktad på denna fråga. Samtidigt borde emellertid även möjligheterna
för de nuvarande vanföreanstalterna att kunna mottaga större antal vanföra
undersökas.
Vid ett kort därefter inom pensionsstyrelsen hållet sammanträde,
varvid voro närvarande delegerade för ovannämnda centralkommitté,
beslöts, att centralkommittén skulle verkställa undersökning, huruvida
och i vad mån utvidgning av yrkesskolorna inom de nuvarande vanföreanstalterna
kunde äga rum. Förut nämnda förslag om inrättande
av en ny vanföreanstalt i Sundsvall biträddes. Den nya anstalten borde
lämpligen organiseras på samma sätt som de nuvarande. Åtgärder
skulle vidtagas för bildande av en förening för vanförevården i Norr
-
152
Sjätte huvudtiteln.
[49.]
[50.]
Anslag till
driftkostnader
vid skol• och
uppfästning shem
för
vanföra.
(Extra anslag.)
land, till vars verksamhet den nya vanföreanstalten skulle anknytas.
Denna plan har sedermera fullföljts på så lyckligt sätt, att det torde
finnas utsikter, att en sådan vanföreförening för Norrland redan under
närmaste framtiden kan komma till stånd. Föreningen torde omedelbart
komma att föranstalta om bidragsteckning från enskilda personer. Det
synes sålunda finnas goda utsikter, att planerna på upprättande av en
vanföreanstalt för Norrland inom en icke alltför avlägsen framtid skola
kunna förverkligas.
31. Anslag till driftkostnader vid skol- och nppfostringshem för vanföra.
I den till riksdagen den 14 januari 1914 avlåtna statsverksproposition
föreslog Kungl. Maj:t, att riksdagen måtte på extra stat för år
1915 anvisa ett anslag av 32,900 kronor att under de villkor, som
kunde av Kungl. Maj:t bliva bestämda, utgå såsom bidrag till underhåll
av i samband med vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg
anordnade skol- och uppfostringshem. Vad Kungl. Makt sålunda
föreslog biföll riksdagen.
Därefter har Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 27 juni 1914
ställt förberörda anslag till medicinalstyrelsens förfogande att för därmed
avsett ändamål användas med iakttagande av följande villkor och
bestämmelser, nämligen:
att statsbidrag för underhåll av sådant skol- och uppfostringshem
skall utgå med 1 krona för varje dag, varunder vårdplats vid hemmet
visas hava varit upptagen av vanför;
att statsbidrag icke för någon dag må utgå för flera upptagna
vårdplatser än 30 vid vart och ett av ifrågavarande hem; samt
att statsbidrag skall till styrelsen för vederbörande anstalt enligt
förenämnda grunder av medicinalstyrelsen utbetalas halvårsvis efter utgången
av. juni och december månader, sedan styrelsen godkänt till
densamma insänd uppgift om antalet underhållsdagar vid hemmet under
det gångna halvåret, grundad på utdrag ur anstaltens journal och försedd
med granskningspåskrift av vederbörande folkskolinspektör.
I fråga om tillsynen över skolundervisningen i omförmälda hem
har Kungl. Maj.t föreskrivit, att det skall tillkomma folkskolöverstyrelsen
att utöva densamma.
Då de ifrågavarande skol- och uppfostringshemmen enligt tillgängliga
upplysningar kunde antagas vara färdiga att tagas i bruk, det i
Hälsingborg den 1 april 1915, det i Stockholm den 1 juli 1915 och
153
Sjätte huvudtiteln.
det i Göteborg den 1 juli 1916, samt i anledning därav ett belopp av [50.]
i runt tal 19,000 kronor komme att besparas av 1915 års anslag, föreslog
Kungl. Maj:t — efter beräkning av sammanlagda anslagsbehovet
för år 1916 till 27,400 kronor — i den till riksdagen den 14 januari
1915 avlåtna statsverksproposition, att riksdagen måtte dels på extra
stat för år 1916 anvisa ett anslag av 8,400 kronor att under de villkor,
som kunde av Kungl. Maj:t bliva bestämda, utgå såsom bidrag till
underhåll av omförmälda skol- och uppfostringshem, dels ock medgiva,
att härutöver finge för enahanda ändamål användas de besparingar, som
kunde uppkomma å det för samma ändamål på extra stat för år 1915
anvisade anslaget.
Sedan riksdagen bifallit vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, ställde
Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 18 juni 1915 ifrågavarande anslag
å 8,400 kronor till medicinalstyrelsens förfogande att för därmed avsett
ändamål användas med iakttagande av ovannämnda genom nådiga brevet
den 27 juni 1914 föreskrivna villkor och bestämmelser samt bemyndigade
medicinalstyrelsen att härutöver för nyssnämnda ändamål
använda de besparingar, som kunde uppkomma å det för samma ändamål
på extra stat för år 1915 anvisade anslag.
I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift hava styrelserna för före- Anslag för &r
ningen för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm, föreningen för
bistånd åt vanföra i Göteborg och föreningen för bistånd åt vanföra i
Skåne anhållit, att Kungl. Maj:t måtte av riksdagen äska ett anslag för
år 1917 av 32,900 kronor att utgå såsom bidrag till underhåll av ovannämnda
skol- och uppfostringshem, och har därvid tillika meddelats,
att samtliga hemmen komme att träda i verksamhet före den 1 januari
1917.
Medicinalstyrelsen har i infordrat utlåtande av den 9 september Medicinai1915
— under framhållande av att det med säkerhet kunde antagas, det»]9el[9°[
att samtliga ifrågavarande hem skulle vid tiden för 1917 års ingång
vara i full verksamhet, — tillstyrkt bifall till framställningen ävensom
hemställt, att för åtnjutande av det ifrågasatta statsbidraget måtte meddelas
enahanda villkor och bestämmelser, som stadgats med avseende
å det för år 1916 beviljade anslaget.
Uti en till Kungl. Maj:t ingiven skrift av den 9 oktober 1915 har Ansökning ^
styrelsen för föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm, anstalten om
under erinran om det i förenämnda nådiga brev den 27 juni 1914 viss ändring i
w villkoren.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 höft.
154
Sjätte huvudtiteln.
[50.] föreskrivna villkor, att statsbidrag- till ifrågavarande skol- och uppfostringshem
icke för någon dag finge utgå för flera upptagna vårdplatser
än 30 vid vart och ett av ifrågavarande hem, anfört, att, då
endast skol- och uppfostringshemmet i Stockholm trätt i verksamhet
under år 1915 och vidare hemmen i Göteborg och Hälsingborg ej
kunde väntas bliva öppnade förrän den 1 juli 1916, en betydande besparing
komme att uppstå å för ifrågavarande ändamål beviljade anslag
för åren 1915 och 1916. Med anledning av förefintligheten av
denna besparing och då styrelsen utan svårighet kunnat anordna
plats för 40 vårdade vanföra inom dess skol- och uppfostringshem,
både styrelsen, jämväl på grund av den starka tillströmningen av ansökningar,
ansett sig böra i hemmet intaga ovannämnda antal vårdade.
Styrelsen har på grund härav anhållit om sådan ändring av villkoren
för åtnjutande av statsbidrag för ovannämnda skol- och uppfostringshem,
att, intill dess de båda övriga skol- och uppfostringshemmen i Göteborg
och Hälsingborg trätt i verksamhet, hemmet i Stockholm måtte äga
rätt att åtnjuta det ovannämnda statsbidraget av 1 krona per dag och
vårdad för ett antal av högst 40 vårdplatser per dag i stället för
det i ovannämnda nådiga brev bestämda antalet av högst 30 vårdplatser
per dag.
Medicinal- Medicinalstyrelsen, som på anmodan yttrat sig över sistberörda
d. 16Ao 1915. framställning, har i skrivelse den 16 oktober 1915 förklarat sig icke
hava något att erinra mot bifall till framställningen.
DePchefment8 Enligt vad jag inhämtat var skol- och uppfostringshemmet i Stockholm
färdigt att tagas i bruk den 1 juli 1915 och blev omedelbart
därefter fullständigt belagt. Hemmen i Göteborg och Hälsingborg
komma däremot icke att kunna tagas i bruk, det förra förr än den
1 juli 1916 och det senare förr än i september samma år. På de av
föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm anförda skäl
torde föreningens hemställan om statsbidrag för 40 vårdplatser under
tiden, innan de båda övriga hemmen blivit belagda med tillhopa 60
platser, skäligen böra bifallas. Under förutsättning härav skulle med
ett statsbidrag av 1 krona per dag och individ av det för år 1915
anvisade anslaget komma att åtgå för skolhemmet i Stockholm för 40
platser per dag 7,360 kronor. Anslaget skulle däremot icke alls komma
att tagas i anspråk för skolhemmen i Göteborg och Hälsingborg. Av
hela anslaget för år 1915, 32,900 kronor, skulle sålunda icke mer än
7,360 kronor komma till användning. En besparing å detta anslag
155
Sjätte huvudtiteln.
av sammanlagt 25,540 kronor eller i runt tal 25,500 kronor torde följaktligen
vara att påräkna.
För 1916 skulle för skolhemmet i Göteborg, därest, det kommer
att öppnas den 1 juli 1916, komma att erfordras statsbidrag med omkring
5,500 kronor och för skolhemmet i Hälsingborg, därest detta
öppnas den 1 september 1916, i runt tal 3,700 kronor Under förutsättning
av bifall till förenämnda av föreningen för bistånd åt lytta
och vanföra i Stockholm gjorda hemställan om statsbidrag lor 40 vårdplatser
skulle för hemmet i Stockholm för år 1916 i statsbidrag erfordras
_för 40 platser under tiden 1 januari—31 augusti och för 30 platser
under tiden 1 september—31 december 1916 — i runt tal 13,400 kronor.
Sammanlagda anslagsbehovet för år 1916 kommer således att uppgå
till 22 600 kronor i stället för beräknade 27,400 kronor. Med tillgodogörande
-under år 1916 av besparingarna, 25,500 kronor, a anslaget
för år 1915 och det för år 1916 beviljade anslaget a 8,400 kronor
skulle således uppkomma en besparing till år 1917 & 11,300 kronor.
Detta inbesparade belopp synes med riksdagens begivande lämpligen
böra användas för ifrågavarande ändamål under år 1917. .
Sammanlagda anslagsbehovet för de tre hemmen för ar 1917 torde
böra beräknas till samma belopp som vid beviljandet av anslaget tor
år 1915 eller till 32,900 kronor. Därest de beräknade besparingarna,
11 300 kronor, å anslagen för åren 1915 och 1916 få tillgodogöras
under år 1917, kan emellertid, såsom av det föregående framgår, anslaget
för sistnämnda år begränsas till 21,600 kronor.
Slutligen vill jag omnämna, att, enligt vad jag inhämtat, det torde
kunna antagas, att hemmet i Stockholm. skall kunna allt framgent anordna
40 vårdplatser. Skulle så visa sig bliva förhållandet, torde tor
ändamålet erforderligt ökat belopp för 1917 kunna äskas av nästkommande
års riksdag. . , ,
Med stöd av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj.t
måtte föreslå riksdagen att
dels på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag
av 21,600 kronor att under de villkor, som kunna av
Kungl. Maj:t bliva bestämda, utgå såsom bidrag till underhällav
i samband med vanf öreanstaltema i Stockholm, Göteborg
och Hälsingborg anordnade skol- och uppfostringshem;
dels ock medgiva, att härutöver må för enahanda
ändamål användas de besparingar, som må uppkomma
å de för samma ändamål på extra stat för åren 1915
och 1916 anvisade anslagen.
^ Sjätte huvudtiteln.
32. Bidrag till resor för vanföra.
[51.] Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning har riksdagen dels för
Bresorffr b Hl de van/öras jämte vårdares resor till eller från de i samband
vanföra. med va.nf öreanstalterna i .Stockholm, Göteborg och Hälsingborg anord
(Bxtra
anslag.) nade skof- och uppfostringshem och dels för bidrag till resor för de
vanföra jämte vårdare till eller från nämnda vanföreanstalter på extra
fat [or vartdera av åren 1915 och 1916 anvisat ett förslagsanslag av
15,000 kronor att utgå under de villkor för anslagets åtnjutande, som
kunde av Kungl. Majrt bliva bestämda.
... kungörelse den 1 december 1914 har Kungl. Maj:t meddelat
föreskrifter rörande nämnda reseunderstöd (sv. förf.-saml. nr 459).
Anam7Ör är ,.. J. en ^ungl Majrt ingiven skrift hava styrelserna för föreningen
.or bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm, för föreningen förbistånd
åt vanföra i Göteborg och för föreningen för bistånd åt vanföra i Skåne
anhalht om anvisande av anslag för år 1917 för omförmälda ändamål
till samma belopp som för år 1916 att utgå under de villkor, som blivit
för sistnämnda anslag bestämda.
, Medminalstyrelsen har i utlåtande av den 9 september 1915 tillstyrkt
bifall till ansökningen. J
Departement». Då anledning till ändring av förevarande anslagsbelopp icke förehgger,
tillstyrker jag, att Kungl. Majrt måtte föreslå riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag
av 15,000 kronor att användas för bidrag till
de vanföras jämte vårdares resor till eller från vanföreanstalterna
i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg eller
de i samband med nämnda vanföreanstalter anordnade
skol- och uppfostringshem att utgå under de villkor för
anslagets åtnjutande, som kunna av Kungl. Maj:t bliva
bestämda.
33. Understöd åt undervisningsanstalter för vanföra.
[52.] Sedan år 1900 har riksdagen anslagit medel till bidrag åt förenin
inderJd
gMrn,a8 fö.r. underst°d åt vanföra undervisningsverksamhet. 1905 års
åt undervis- r] 8dag höjde det dittills för ifrågavarande ändamål utgående beloppet
trSvTföraer f, 12’000 kronor- Detta På extra stat anvisade anslag har använts
(Extraanslag.) . 8 1 överensstämmelse med de av vederbörande departementschef angivna
grunder till understöd åt de i Göteborg, Hälsingborg och Stoek
-
157
Sjätte huvudtiteln.
holm av respektive föreningar för bistånd åt vanföra inrättade undervisningsanstalterna
för vanföra, dels ock för bekostande av dessa anstalters
inspektion. Sedermera har 1910 års riksdag, i anledning av Kungl.
Maj:ts i ämnet gjorda framställning och en inom riksdagen väckt motion,
på extra stat för år 1911 anvisat ett belopp av 30,000 kronor att användas
dels i överensstämmelse med i motionen angivna grunder till
understöd åt ovanberörda undervisningsanstalter för vanföra, dels ock
för bekostande av dessa anstalters inspektion. Dessa grunder voro: bidrag
av statsmedel skulle utgå med 125 kronor för år räknat för varje
person, som uti någon av ifrågavarande anstalter erhölle undervisning,
samt därutöver för varje person, åt vilken av vederbörande förening
anskaffades förmån av middagsspisning, bostad eller fullt underhåll, ett
däremot avpassat belopp, dock ej överstigande 125 kronor. Riksdagens
ifrågavarande beslut, i vad det icke överensstämde med Kungl.
Maj-ts framställning, blev genom nådigt beslut den 18 juni 1910 godkänt.
Jämväl för vartdera av åren 1912, 1913 och 1914 har riksdagen
på extra stat, efter Kungl. Maj:ts framställning, anvisat ett belopp av
30.000 kronor att användas dels i överensstämmelse med förutnämnda
grunder till understöd åt ifrågavarande undervisningsanstalter, dels ock
för bekostande av dessa anstalters inspektion.
Sedan därefter 1914 års förra riksdag på extra stat för år 1915
till omförmälda ändamål anvisat likaledes ett belopp av 30,000 kronor,
inkommo ovannämnda föreningar med framställning dels om ifrågavarande
anslags höjning till 45,000 kronor att utgå enligt samma normer som
dittills d. v. s. med 250 kronor per år för intern elev och 125 kronor
per år för extern elev, dels ock om ett extra anslag för täckande av
den brist, som på grund av det dåvarande anslagets otillräcklighet med
säkerhet under år 1914 komme att uppstå, enligt gjord beräkning högst
15.000 kronor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts på grund härav i statsverkspropositionen
till 1914 års senare riksdag framställda förslag beviljade riksdagen,
utöver det av samma års förra riksdag på extra stat för år 1915
anvisade beloppet av 30,000 kronor, på extra stat för år 1915 ett förslagsanslag
av likaledes 30,000 kronor att användas i överensstämmelse
med dittills gällande grunder till understöd åt de i Göteborg, Hälsingborg
och Stockholm av föreningarna för bistånd åt vanföra inrättade
undervisningsanstalterna för vanföra, med rätt för Kungl. Maj:t att av
tillgängliga medel förskottsvis redan under år 1914 utanordna erforderligt
belopp.
[52.]
158
Sjätte huvudtiteln.
[52.] På sätt av det ovan anförda framgår var av de för år 1915 för
ifrågavarande ändamål anvisade anslagen om tillhopa 60,000 kronor ett
belopp av 15,000 kronor avsett att täcka under år 1914 vid anstalternas
drift uppkommen brist, vadan det för bidrag till anstalterna under år
1915 avsedda beloppet uppgick till 45,000 kronor.
För år 1916 har riksdagen, efter Kungl. Maj:ts framställning, på
extra stat anvisat ett förslagsanslag av 45,000 kronor att användas dels
i överensstämmelse med förutnämnda grunder till understöd åt ifrågavarande
. undervisningsanstalter, dels ock för bekostande av dessa anstalters
inspektion.
Aneiagjför år I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift hava nu styrelserna för förenämnda
tre föreningar för bistånd åt vanföra anhållit, att för berörda
ändamål måtte å extra stat för år 1917 anvisas anslag till sistnämnda
belopp att utgå enligt gällande grunder.
Medicinalstyrelsen har i utlåtande av den 9 september 1915 tillstyrkt
bifall till framställningen.
Departemente- De skäl, som föranlett riksdagen att höja detta anslag efter ett
c efen- beräknat årsbehov av 45,000 kronor, föreligga alltjämt. Jag hemställer
därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag
av 45,000 kronor att användas dels i överensstämmelse
med förut angivna grunder till understöd åt
de i Göteborg, Hälsingborg och Stockholm av föreningarna
för bistånd åt vanföra inrättade undervisningsanstalterna
för vanföra, dels ock för bekostande av dessa anstalters
inspektion.
Hälsovård i allmänhet.
34. Till bestridande av kostnader för allmän
hälso- och sjukvård, oförändrat ordinarie anslag, förslagsanslag
............;................................................................ kronor 225,000: —
35. Ortopediska institutet, oförändrat ordinarie
anslag ..................................................................................... » 8,250: —
Sjätte huvudtiteln.
159
36. Skyddskoppympning^» anordnande.
Under titel vaccinationens befrämjande är för närvarande å ordinarie [53.]
stat anvisat ett reservationsanslag av 7,700 kronor. Skyddskopp
Det
är min avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att för 1916 års riks- ya^ordnan!de.
dag framlägga förnyat förslag till ny lagstiftning om skyddskoppymp- (Ordinarie
ning. Enligt detta förslag skulle för nu förevarande ändamål emeller- anslag.)
tid ett avsevärt ökat anslag, uppgående till 110,000 kronor, bliva erforderligt.
Enligt vad jag inhämtat, förefanns emellertid å ovannämnda
reservationsanslag å 7,700 kronor vid 1916 års början en besparing av
64,746 kronor 91 öre. Då riksdagens bemyndigande torde böra utverkas
att för nu ifrågavarande ändamål använda den sålunda uppkomna besparingen,
torde anslagsbehovet för år 1917 kunna begränsas till i runt
tal 50,000 kronor.
För närvarande hemställer jag sålunda allenast, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att i avbidan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående ny lagstiftning om skyddskoppympning,
med uteslutande ur staten av anslaget till
vaccinationens befrämjande, 7,700 kronor, i stället å
ordinarie stat för år 1917 uppföra ett förslagsanslag
till skyddskoppympning ens anordnande av 50,000 kronor.
37. Karantänsanstalten på Käusö.
Kungl. Maj:t har den 9 november 1915 utfärdat förnyat nådigt
reglemente för karantänsanstalten på Känsö att gälla från och med
den 1 januari 1916. Enligt detta reglemente är anstalten, som förut
stått under uppsikt av Kungl. Maj:ts befallningshavande i Göteborgs
och Bohus län, ställd under överinseende av medicinalstyrelsen.
Någon förändring av det för karantänsanstalten i riksstaten uppförda
ordinarie anslaget påkallas emellertid ej av berörda överflyttning,
utan torde fortfarande för karantänsanstalten böra uppföras oförändrat
ordinarie anslag, förslagsanslag, högst kronor 16,600:
Karantänsanstalten
på Känsö.
(Ordinarie
anslag.;
160
Sjätte huvudtiteln.
38. Karantänsanstalten pa Känsö för skötseln av koloxidapparaten.
[54.] Riksdagen har för vartdera av åren 1914 och 1915 för bestridande
KZZZ'' r\,koStTd1erna1 för 8kötseln av dea å karantänsanstalten å Känsö bep&
Känsö för tmtliga koloxidapparaten på extra stat anvisat ett belopp av höjrst
skötseln av 1,400 kronor. rr °
apparaten. Därefter bär riksdagen för enahanda ändamål på extra stat för år
(Extra anslag.) 1916 anvisat ett förslagsanslag högst 1,000 kronor.
I en till Kungl. Maj:t ingiven skrivelse av den 25 oktober 1915
bär Kungl. Majits befallningshavande i Göteborgs och Bohus län anhållit,
att för år 1917 måtte för ifrågavarande ändamål ställas till Kungl.
Majits befallningshavandes förfogande enahanda anslag som för år 1916.
• •• ^ av nådig remiss har medicinalstyrelsen avgivit utlåtande
i ärendet av den 8 november 1915. Styrelsen har därvid framhållit
att anslag för ifrågavarande ändamål vore erforderligt även för år 1917!
Under förutsättning emellertid att, såsom föreslaget vore, karantänsanstalten
komme att ställas under medicinalstyrelsens förvaltning, ansåge
styrelsen, att anslaget borde ställas till styrelsens och ej, såsom förut
ägt rum, till Kungl. Majits befallningshavandes i Göteborgs och Bohus
läns förfogande.
På sätt jag under föregående punkt omnämnt, är karantänsanstalten
numera, jämlikt föreskrift i förnyat nådigt reglemente för anstalten,
ställd under överinseende av medicinalstvrelsen. Anslaget ifråga
torde därför hädanefter böra ställas till stvrelsens förfogande I 8 6
av samma reglemente är stadgat, att försatt antagas till käran tänsbiträde
erfordras bland annat sådan yrkesutbildning, som med hänsyn
till arten av vid anstalten förekommande arbeten erfordras. Genom
denna bestämmelse har möjliggjorts att erhålla maskinutbildat biträde
tor apparatens skötsel med mindre kostnad än vad för närvarande är
taltet. Då bestämmelsen ifråga emellertid icke kan tillämpas förr än
vid antagande av nytt karantänsbiträde, torde för närvarande icke
någon nedsättning i anslaget för apparatens skötsel böra äga rum.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att för bestridande av kostnaderna för skötseln av
den å karantänsanstalten på Känsö befintliga koloxidapparaten
på extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag
högst 1,000 kronor.
Sjätte hnvudtitcln.
161
39. Personligt lönetillägg åt karantänsläkaren vid karantänsanstalten
på K Sill so Gustaf Ernst Hjortzberg.
Av 1914 års förra och 1915 års riksdagar har på extra stat för
vart och ett av åren 1915 och 1916 anvisats ett anslag av 500 kronor
till personligt lönetillägg åt karantänsläkaren vid karantänsinrättningen
på Känsö Gustaf Ernst Hjortzberg att utgå, så länge han under sistnämnda
två år på grund av Kungl. Majits förordnande uppehölle ifrågavarande
karantänsläkarbefattning.
Sedan det senast beviljade anslaget genom nådigt brev den 18 juni
1915 ställts till Kungl. Maj:ts befallningshavandes i Göteborgs och Bohus
län förfogande, har Kungl. Maj:ts befallningshavande i skrivelse den 25
oktober 1915 hemställt, att anslag till enahanda belopp måtte för ifrågavarande
ändamål anvisas jämväl för år 1917.
Då de skäl, som föranledde, att omförmälda anslag för åren 1915
och 1916 beviljades, alltjämt föreligga, hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag
av 500 kronor till personligt lönetillägg åt karantänsläkaren
vid karantänsanstalten på Känsö Gustaf Ernst
Hjortzberg att utgå, så länge han under år 1917 på
grund av Kungl. Maj:ts förordnande uppehåller ifrågavarande
karantänsläkarbefattning.
40. Svenska läkarsällskapet, oförändrat ordinarie
anslag...........................................................................................
kronor 3,000: —
41. Resestipendier åt civila läkare.
Å sjätte huvudtiteln finnes uppfört ett ordinarie anslag till resestipendier
åt civila läkare till belopp av 3,500 kronor. Stipendierna
utdelas av Kungl. Maj:t och utgå, det ena med 2,000 kronor och det
andra med 1,500 kronor. I enlighet med de grunder, som antyddes i
nästlidet års statsverksproposition, hava ändrade bestämmelser i avseende
å stipendierna ifråga den 29 oktober 1915 utfärdats, så att dessa
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 Käft. 21
[55.]
Personligt
lönetillägg åt
karantänsläkaren
G. E.
Hjortzberg.
(Extraanslag.)
[56.]
Resestipendier
åt civila
läkare.
(Ordinarie
anslag.)
162
Sjätte huvudtiteln.
[56.]
[57.]
Stipendier
för deltagande
i
medicinska
fortsättningskurser.
(Extra anslag.)
numera kunna utdelas för resor såväl inom som utom riket. (Sv förfsaml.
nr 504.) v ‘
in 0?oenT d?Sirider P"nk\31 provan omförmälda kungörelsen den
1° december 191 ar Kung!. Maj:t även angående dessa stipendier
lorordnat, att med åtgärder för deras utdelning för år 1916 skall tillsvidare
anstå Därest de icke komma att utdelas för år 1916, kommer
forenamnda belopp av 3,500 kronor att utgöra behållning å anslaget och
1 t''!? -Vldi rårftS 8 Uj overforas t,n besparingarna. Jag anser emeler
id onskhgt, att detsamma må få kvarstå å anslaget och överföras
r2 f gå“gi 1,11 år,.191.7- 0m så sker, kommer nämligen nytt
anslag for ar 1917 ej att för ändamålet erfordras.
belopp081^6* bÖr naturligtvis fraradeles åter upptagas med oförminskat
Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
dels medgiva, att vad vid utgången av år 1916
må kvarstå oanvänt å det ordinarie anslaget till resestipendier
åt civila läkare må under år 1917 användas
för det ändamål, för vilket anslaget varit avsett,
dels och, vid bifall härtill, besluta, att ifrågavarande
anslag skall ur riksstaten för år 1917 uteslutas.
42. Stipendier för deltagande i medicinska fortsättningskurser.
Av 1914 års förra riksdag har på extra stat för år 1915 anvisats
ett anslag av 4,500 kron0r tlll stipendier för i statens, landstings eller
kommuns tjänst anstalta läkare för bevistande av medicinska fortsättningskurser
i Stockholm, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela närmare
bestämmelser angående stipendiernas åtnjutande.
Genom nådigt brev den 28 november 1914 (sv. förf.-saml. nr 515)
meddelade Kungl. Maj:t vissa bestämmelser att lända till efterrättelse
i avseende a ifrågavarande stipendier.
\ skrivelse den 1 oktober 1915 har medicinalstyrelsen gjort fram
rIag
för Sr 1917 ftr -■*
»Sedan berörda
än 49 sökande anmält
stipendier kungjorts till ansökning lediga, liava icke mindre
sig till erhållande av desamma; och har medicinalstyrelsen
Sjätte huvudtiteln.
1(53
genom beslut den 18 augsti 1915 tilldelat eu var av femton tjänsteläkare ett sti- [57.]
P“dri tiaen 20 3eptcmber-9 oktober
1915, Lava utom nämnda femton stipendiater deltagit ett stort antal läkare
Under hänvisning till vad medicinalstyrelsen i sitt utlåtande den 26 no
vember 1913 anfört beträffande nyttan och fördelarna av dessa kurser far medicinalstyrelsen
härmed framhålla, att den‘erfarenhet, som vunnits rörande intresset
för desamma, giver vid handen, att de äro i hög grad av behovet påkallade, samt
att det torde vara önskvärt, att så stort antal läkare som möjligt sattes i t
fälle ^t be^ka nämnd annämn(ja av Kungl. Maj:t beviljade anslag, fördelat på
belopp om 300 kronor - vilket belopp visserligen ei tacker kostnaden för kursernas
bevistande, men torde utgöra ett avsevart bidrag till densammas bestridande
- förslår allenast till femton stipendiater, och då det med hänsyn till
ovan framhållna omständigheter synes medicinalstyrelsen lämpligt, att ett något
större antal stipendier finnes tillgängligt, finner styrelsen för sm del, ^huvudsaklig
överensstämmelse med vad föreningen för medicinska foitsattnin|sk
Stockholm i sin underdåniga framställning den 5 november 1913 anfoit, att ett
belopp om högst 300 kronor borde tilldelas en var av minst 20 stipendiater, da
kurserna, enligt vad hittills varit brukligt, efter två ars mellanrum åter komma
att a^rdnasnd ^ ^ sålunda anförts får medicinalstyrelsen — under anhållan
att framdeles få inkomma med förslag till ändring i b^J™e^er^.atnfädce^®
stipendiernas åtnjutande — i underdånighet hemställa, att Kung!. May t tack tes
ti]/ 1916 års riksdag avlåta nådig proposition om ett anslag a extra stat för a
1917 å 6 000 kronor att ställas till medicinalstyrelsens förfogande för utdelning,
enligt av Kungl. Maj:t fastställda bestämmelser, av stipendier, vart och ett a
högst 300 kronor, att tilldelas i statens, landstings eller kommuns tjänst anstalta
läkare, som önska besöka de i regel vartannat år förekommande medicinska fortsättningskurserna
i Stockholm.»
Vidkommande till en början de huvudsakliga fördelarna med ifrågavarande
fortsättningskurser vill jag från fragans föregående behandling
endast i korthet erinra om vikten av att landets lakarkar sattes i tillfälle
att uppfriska och vidmakthålla de under studietiden forvarvade
kunskaper samt att göra sig praktiskt förtrogna med nya undersöknings-
och behandlingsmetoder på den medicinska vetenskapens område.
Möiliffheten härtill stod förr endast öppen för de svenska lakarna genom
att begagna sig av de repetitions- och fortsättningskurser, som
finnas anordnade vid åtskilliga utländska universitet — eu utväg, som
emellertid medförde betydande kostnader för resa, uppehälle och kurs
aVg
Beträffande antalet av ifrågavarande stipendier torde hora erinras
därom, att föreningen för medicinska fortsättningskurser i Stockholm redan
i sin underdåniga framställning den 5 november 1913 hemställde om ett
anslag av 6,000 kronor för 20 stipendier, vartdera a 300 kronor, men
164
[57.]
[58.]
Upprätthållande
av riksförsäkring
sanstaltens
verksamhet
m. m.
(Extra anslag.)
Sjätte huvudtiteln.
att Kimgl Maj:t uti statsverkspropositionen till 1914 års förra riksdagined
föranledande av vad medicinalstyrelsen i ärendet då anförde giorde
framställning om endast ett anslag av 4,500 kronor för 15 stipendier.
.Sedan nu medicinalstyrelsen, med frångående av sin förut uttalade
menmg om antalet stipendier, hemställt om förhöjt anslag, och de fakfiska
förhållandena otvetydigt givit vid handen, att det nuvarande antalet
stipendier ar för litet i förhållande till antalet sökande, får jag med
anledning av vad sålunda förekommit hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
att till stipendier för i statens, landstings eller kommuns
tjänst anställda läkare för bevistande av medicinska
fortsättningskurser i Stockholm på extra stat för år
1917 anvisa ett anslag å 6,000 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser angående
stipendiernas åtnjutande.
43. Till gäldande av Sveriges andel i kostnaderna
för den internationella hälsovårdsbyrån i Paris, oförändrat
ordinarie anslag, förslagsanslag................................ kronor 7,000-_
1.
G. Sociala verk och inrättningar.
Riksförsäkringsanstalten.
Upprätthållande aT riksförsäkringsanstaltens verksamhet
in. m.
d?n 8\ ålderd°msförsäkringskommittén den 19 oktober
1915 inkommit med förslag till lag om försäkring för olycksfall i arbete,
hava yttranden från vederbörande myndigheter och korporationer infordrats
och till stor del redan inkommit.
ht • är mm ,avs„ikt att under riksdagens lopp kunna underställa Kungl.
Maj:t förevarande fråga. I samband härmed torde jämväl böra till behandling
upptagas frågan om omorganisation av riksförsäkringsanstalten
°ch anstalteiis uppförande å ordinarie stat. Emellertid låter sig det
tor förevarande ändamål erforderliga anslag för närvarande endast för
-
105
Sjätte huvudtiteln.
slags vis beräknas. Då under alla förhållanden en stor del av det för
år 1917 behövliga anslaget torde böra utgå på extra stat, synes mig
lämpligast, att för närvarande hela det belopp, som bör för ändamålet
beräknas, upptages å extra stat; och lärer hinder ej mota att vid slutlio-t
förslag i ämnet kunna hemställa om uppförande av lämplig de! av
det behövliga anslaget på ordinarie stat. Jag tillåter mig redan nu
påpeka, att utgifterna under det första organisationsåret givetvis bliva
väsentligt högre än den normala årskostnaden.
Jag hemställer således för närvarande endast, att Kungl. Maj: t
måtte föreslå riksdagen
att i avbidan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående genomförande av försäkring för
olycksfall i arbete och administrationen härav, på extra
stat för år 1917 beräkna ett anslag för ändamålet av
700,000 kronor.
2. Ersättning till postsparbanken för dess bestyr för riksförsäkrings
anstaltens
räkning.
I anledning av Kungl. Maj:ts proposition beslöt 1902 års riksdag,
i sammanhang med riksförsäkringsanstaltens inrättande, att från och
med år 1903 finge till ersättningar åt postsparbanken för uppbörd av
försäkringsavgifter och utbetalning av ersättningsbelopp för riksförsakringsanstaltens
räkning årligen användas förslagsvis 20,000 kronor a
utgå från arbetarförsäkringsfondens intressemedel. .
I enlighet med de i nämnda proposition angivna grunder meddelade
Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 31 oktober 1902 bestämmelser
i anledning av postsparbankens anlitande for uppbörd, förvaltning
och utbetalning av medel för riksförsäkringsanstaltens rakning.
ö Då 1908 års riksdag, på Kungl. Maj:ts framställning, beslöt anordna
en särskild för fiskare avsedd försäkring, medgavs tillika, att de
ökade kostnader, som kunde uppkomma för postsparbanken for dess
bestyr med nämnda försäkring, finge utgå från det av riksdagen från
arbetarförsäkringsfondens intressemedel till postsparbanken förslagsvis
redan anvisade anslag. ... ,
Sedermera har riksdagen till ersättning åt postsparbanken för dess
bestyr med uppbörd och utbetalningar för riksförsäkringsanstalten anvisat
på extra stat förslagsvis för år 1912 15,500 kronor, for ar 1913
[58.]
[59.]
Ersättning
till postsparbanken
för
dess bestyr för
riksförsäkringsanstaltens
räkning.
(Extra anslag.)
[59.]
166
Sjätte huvudtiteln.
20,000 kronor, för år 1914 30,000 kronor, för år 1915 31,000 kronor
och för år 1916 35,900 kronor. ’
Genom nådigt brev den 30 juni 1913 fastställde Kung]. Makt ändrade
grunder för ersättningens utgående till postsparbanken att gälla
tran och med år 1914, så att densamma numera för handläggning av
göromål, tillhörande riksförsäkringsanstalten och fiskarförsäkringen^ utgår
med 7 öre för varje av postsparbanken förmedlad inbetalning eller
utbetalning samt med 0,4 procent å beloppet av institutionernas av
banken förvaltade medel vid årets utgång.
I en till mig avgiven promemoria i fråga om beloppet av den
ersättning, som för år 1917 antages böra tillgodokomma postsparbanken
förutom for dess bestyr för barnmorskornas pensionsanstalt, för vilket
ersättning utgår från. ett å tionde huvudtiteln uppfört anslag _ för
biträde vid .handläggning av göromål för riksförsäkringsanstaltens och
hskarförsäknngens räkning, har postsparbanksdirektören anfört följande:
., r.>>Aj?t''a:let'' av postsparbanken förmedlade inbetalningar och utbetalningar för
frkS1fqTr''rmgS^lte\S • °Cll~ “-ingens räkning kunna beräknas under
ar 1915 uppgå till omkring 54,000 stycken samt beloppet av sistnämnda tvenne
talSt7250000SkTOno?StSParbanken forvaltade medel vid samma års slut till i runt
1Q1U eu anta§ande att antalet in- och utbetalningar komma att under åren
tu u i 1‘,°ras 1 ?amma proportion, som ägt rum under åren 1914 och 1915
skulle hela antalet under ar 1917 av postsparbanken förmedlade in- och utbetalmngar
uppgå till cirka 76,000 stycken samt beloppet av de förvaltade medlen vid
sistnämnda ars slut utgöra i runt tal 8,450,000 kronor.
.•mi. Enllgt de grunder för ersättningens utgående till postsparbanken, som fastsy.
1*8 genom nådigt beslut den 30 juni 1913, torde följaktligen beloppet av denna
ersättning hora for ar 1917 upptagas till 39,000 kronor.»
Då det, för närvarande icke låter sig med full säkerhet bedöma,
huruvida behovet av förevarande anslag för år 1917 kommer att påverkas
av. det ifrågasatta genomförandet av den nya försäkringen för
olycksfall i arbete, hemställer jag allenast, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att i avbidan på den proposition, som kan komma
att i ämnet avlåtas, på extra stat för år 1917 beräkna
ett förslagsanslag av 39,000 kronor att användas till
ersättning åt postsparbanken för dess bestyr med uppbörd
och utbetalningar för riksförsäkringsanstalten.
3.. Till bestridande av statens bidrag till fiskares
försäkring, oförändrat ordinarie anslag, förslagsanslag kronor 16,000:_
Sjätte huvudtiteln.
167
Socialstyrelsen.
4. Avlönings- och omkostnadsstat för socialstyrelsen.
I skrivelse den 4 oktober 1915 bar socialstyrelsen avgivit förslag
beträffande de anslag till ändamål inom styrelsens förvaltningsområde,
som styrelsen ansett böra äskas av 1916 års riksdag.
Till en början föreslår styrelsen ökning av det å ordinarie stat uppförda
anslaget till socialstyrelsen.
Genom remiss den 10 november 1915 har Kungl. Maj:t anbefallt
löneregleringskommittén att avgiva utlåtande över socialstyrelsens framställning
i denna del. Till följd av mängden av de till kommittén
remitterade ärenden av brådskande natur har kommittén emellertid
ännu icke hunnit avgiva detta utlåtande, men är det, enligt vad jag
inhämtat, att snart nog förvänta. Jag torde därför senare under riksdagen
få återkomma till denna fråga.
Redan nu vill jag emellertid nämna, att styrelsens förslag innebär
dels uppförande å ordinarie stat av nedannämnda befattningar med följande
avlöningar, nämligen:
en sekreterare å första byrån.............................................
en första aktuarie å fjärde byrån ...................................
fyra kvinnliga biträden i andra normalgraden ............
» » s> D första » ............
dels ock höjning av den i ordinarie staten upptagna
anslagsposten till amanuenser, sakkunniga, extra
biträden, gratifikationer och vikariatsersättningar för
beredande av ytterligare medel till arvoden åt amanuenser
med ........................................ kronor 2,600: —
samt, i anledning av de föreslagna
nya tjänsterna, för beredande
av ytterligare medel till vikariatsersättningar
med.................................... » 1,170: —
kronor
5,800
5.800
6,400
4.800
3,770: —
eller således sammanlagt kronor 26,570: —
[60.]
Avlöning soch
omkostnadsstat
för
socialstyrelsen(Ordinarie
anslag.)
168
Sjätte huvudtiteln.
[60.] Då, såsom nämnts, den närmare utredningen, i vad mån dessa an
slagskrav
böra tillmötesgås, ännu icke är avslutad, hemställer jag för
närvarande allenast, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen Ö
att i avbidan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående ändring i staten för socialstyrelsen,
för ändamålet beräkna en höjning från och
med år 1917 av det å ordinarie stat upptagna anslaget
till socialstyrelsen, nu 148,200 kronor, med
26,570 kronor till 174,770 kronor.
upprätthål
lande av
8 odal styrelsens
verksamhet.
5. Anslag för upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet.
[61.] 1915 års riksdag har för upprätthållande av socialstyrelsens verk
Ansiag
för samhet, utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år 1916 an
uprrattm.
vigat ett belopp ay 44i30() kronor>
I förenämnda skrivelse den 4 oktober 1915 har socialstyrelsen anmält,
att behov föreligger att jämväl för år 1917 erhålla anslag å extra
(Extraanslag.) stat för ifrågavarande ändamål förutom det å ordinarie stat uppförda.
Styrelsen har emellertid tillika närmare utvecklat, hurusom, därest styrelsens
under nästföregående punkt omförmälda förslag beträffande höjning
av det ordinarie anslaget vinner bifall, å extra stat för år 1917
skulle erfordras allenast 36,300 kronor, alltså 8,000 kronor mindre än
för år 1916.
Av enahanda skäl, som under nästföregående punkt anförts ifråga
om där omförmält anslag, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att i avbidan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående ändring i staten för socialstyrelsen,
tills vidare beräkna ett anslag på extra stat
för år 1917 för upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet
av 36,300 kronor.
6. Medling i arbetstvister.
[62.] För varje år från och med år 1907 har av riksdagen på extra
Medling i stat anvisats ett förslagsanslag att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande
(ExtiTnBiag) °cl1 anvandas tdl ersättning åt förlikningsmän för medling i arbets
-
169
Sjätte huvudtiteln.
tvister. För åren 1907 och 1908 var detta anslag bestämt till 20,000 [62.]
kronor årligen, men därefter har detsamma utgjort 25,000 kronor
om ™t.^ ekrivelse den 4 oktober 1915 har socialstyrelsen anfört, att
sistnämnda belopp torde vara tillräckligt jämväl för år 1917, därest
förlikningsmannainstitutionen bibehålies vid sin nuvarande organisation.
Med avseende härå erinrar styrelsen emellertid, att Kungl. Maj:t den
18 juni 1915 uppdragit åt styrelsen att verkställa undersökning, huruvida
och i vad mån åtgärder, särskilt på lagstiftningens väg, kunde
åstadkommas för att mildra verkningarna av arbetstvister mellan arbetsgivare
och arbetare, ävensom att skyndsamt inkomma med yttrande
angående resultatet av den sålunda anbefallda undersökningen, btyrelsen
hade i anledning härav omedelbart anordnat erforderliga utredningar,
men vore det för närvarande icke möjligt förutse, till vilka
åtgärder desamma kunna giva anledning. I avvaktan på frågans vidare
utveckling syntes sålunda böra för ändamålet beräknas samma belopp
som under senaste åren eller 25,000 kronor.
Måhända kan under riksdagens lopp hinnas för Kungl Maj :t framläggas
förslag till ny lagstiftning i ovan angivet syfte. _ Med största
sannolikhet skulle de nuvarande formerna för medling i arbetstvister
komma att påverkas av en sådan lagstiftning. Till följd harav later sig
storleken av det för nu förevarande ändamål erforderliga anslag tor
närvarande ej med säkerhet bedöma. Jag hemställer sålunda nu endast,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avbidan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående ny lagstiftning om medling i
arbetstvister, på extra stat för år 1917 beräkna ett
förslagsanslag av 25,000 kronor att ställas till Kungl.
Maj:ts förfogande och användas till ersättning åt förlikningsmän
för medling i arbetstvister.
7. Understödjande av den offentliga arbetsförmedlingen.
Till befrämjande och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen
i riket har riksdagen anvisat förslagsanslag till belopp av, för
vart och ett av åren 1907-1910 15,000 kronor, för vart och ett av
åren 1911—1913 40,000 kronor, för 1914 55,000 kronor samt för vart
och ett av åren 1915 och 1916 65,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 käft.
[63.]
Understödjande
av
den offentliga
arbetsförmedlingen.
(Extra anslag.)
170
Sjätte huvudtiteln.
[63.] Den 3 december 1915 har Kungl. Maj:t anbefallt socialstyrelsen att
inkomma med yttrande, bland annat, beträffande erfarenheterna av
statens medverkan i avseende å den offentliga arbetsförmedlingens utveckling
samt rörande frågan, huruvida någon omläggning eller jämkning
härutinnan kan anses önskvärd och lämplig.
Måhända bliver jag i tillfälle att under riksdagens lopp underställa
Kungl. Maj:t förevarande fråga. Till följd härav låter sig storleken av
det for andamålet erforderliga anslag för närvarande ej med säkerhet
bedöma. Jag hemställer sålunda nu endast, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att i avbidan på den proposition, som kan komma
att avlåtas, angående befrämjande och organiserande av
den offentliga arbetsförmedlingen i riket, på extra stat
för ar 1917 för ändamalet beräkna ett förslagsanslag*
av 70,000 kronor.
8. Underlättande av medellösa arbetssökandes resor.
[64.] För vartdera av åren 1913, 1914 och 1915 har riksdagen på förslag
Medellösa av Kungl. Ma]:t å extra stat anvisat ett förslagsanslag av högst 10 000
sökandes ^r°nor att ställas till förfogande av Sveriges offentliga arbetsförmedling
re,or. till tackande av viss del av de utgifter, arbetsförmedlingen nödgats vid”
(Extra anslag.) kannas för forskottermg av resekostnader för medellösa arbetssökande
som av arbetsförmedlingsanstalt anvisats plats å annan ort.
... ..därav att understöd från ifrågavarande anslag endast
lamnades till .täckande av hälften utav den förlust, som anstalt åsamkats
vid torskottenng av arbetssökandes resekostnader, beviljade anstalterna
endast i ringa omfattning förskott. Härtill torde hava bidragit de
jamval i övrigt tämligen stränga villkor, som av försiktighetsskäl stadgats
för understödets åtnjutande. Då detta system sålunda visat sig
foga. effektivt och i varje fall icke kunde anses motsvara det under
loreliggande förhållanden stegrade behovet av bistånd i nu förevarande
avseende från statens sida, anvisade 1914 års senare riksdag på Kungl.
“JfJjJj. framställning På extra. stat för år 1915 ett förslagsanslag av
JO,000 kronor att i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
över civilärenden den 17 september 1914 angivna grunder
utgå som bidrag till resekostnader för medellösa arbetssökande, som av
arbetsförmedlingsanstalt anvisats arbete å annan ort, med rätt för
Sjätte huvudtiteln.
171
Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel redan under år 1914 utanordna [64.]
erforderliga belopp. Denna anordning avsåg tiden den 1 oktober 1914—
den 31 maj 1915, under vilken tid statsbidrag från förstnämnda anslag icke
var avsett att utgå. Närmare föreskrifter angående användningen av
anslaget å 20,000 kronor meddelades genom kungörelse den 28 september
1914.
I proposition den 20 april 1915, nr 161, föreslog Kungl. Maj:t
1915 års riksdag medgiva, att ovanberörda på extra stat för år 1915
anvisade förslagsanslag av högst 10,000 kronor för täckande av förluster
å förskotteringar av resekostnader finge i huvudsaklig överensstämmelse
med de i statsrådsprotokollet för sistnämnda dag angivna
grunder under år 1916 utgå såsom bidrag till resekostnader för medellösa
arbetssökande, som av arbetsförmedlingsanstalt anvisats arbete å annan
ort, än där de vistas. Detta förslag innebar, att det för år 1915 anvisade
anslaget å 10,000 kronor, vilket, i enlighet med vad jag ovan
anfört, beräknades icke till någon del skola komma att tagas i anspråk
under samma år, i stället skulle utgå under år 1916 under enahanda
villkor, som bestämts beträffande ovannämnda anslag å 20,000 kronor.
Något särskilt anslag erfordrades sålunda icke för år 1916.
Kungl. Maj:ts framställning blev av riksdagen bifallen.
Närmare föreskrifter att lända till efterrättelse med avseende å
resekostnader av ifrågavarande beskaffenhet under tiden från och med
den 1 juni 1915 intill utgången av år 1916 hava därefter meddelats
genom kungörelse den 18 juni 1915 (sv. förf.-saml. nr 294).
I sin skrivelse den 4 oktober 1915 har socialstyrelsen beträffande A°,1®g1*ör
nu förevarande anslag anfört:
»Det system för underlättande av medellösa arbetssökandes resor, som i
anledning av krisläget provisoriskt anordnades genom nådiga kungörelsen den
28 september 1914 och vilket jämlikt Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut skall
fortsätta jämväl under år 1916, synes numera hava kommit i mera allmän tilllämpning.
Då emellertid styrelsen funnit önskvärt att kunna till en något senare
tidpunkt framskjuta infordrandet av uppgifter härom från de olika arbetsförmedlingsanstalterna,
anhåller styrelsen att framdeles få redogöra för resultaten av
sina utredningar samt framlägga närmare förslag i ämnet. Yare sig det nyssberörda
systemet skulle komma att fortfarande användas eller en återgång befinnes
böra ske till det före krisen tillämpade, synes det vara tillräckligt att för
år 1917 beräkna samma belopp som för år 1915 eller 10,000 kronor att utgå såsom
förslagsanslag.»
I enlighet härmed hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
172
Sjätte huvudtiteln.
[64.] att i avbidan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående underlättande av medellösa arbetssökandes
resor för tillträdande av plats, som av arbetsförmedling
sanstalt anvisats å annan ort, för ändamålet
beräkna ett förslagsanslag på extra stat för år 1917
av 10,000 kronor.
9. Det mellanfolkliga arbetsamtet i Basel.
[65.] _ För vart och ett av åren 1906—1916 bar riksdagen såsom bidrag
folkiigflr- , det meli.anfolk%a arbetsamtet i Basel beviljat ett anslag av 750
betsamtet i kronor. I sin skrivelse den 4 oktober 1915 bar socialstyrelsen bemställt
om utverkande av anslag för ifrågavarande ändamål jämväl för
(Extra anslag.) 2917. J
Ifrågavarande institution, vilken åtnjuter understöd från åtskilliga
främmande stater, bar även under den rådande krisen fyllt sin uppgift
att förmedla kännedomen om olika länders sociala förhållanden Institutionen
synes för sin verksamhet alltjämt vara förtjänt av understöd
jämväl från svenska statens sida, och jag hemställer därför, att KungL
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att såsom bidrag till det mellanfolkliga arbetsamtet
i Basel på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp
av 750 kronor.
Arbetarskydd.
10. Yrkesinspektionen.
[66.] . 1914 års förra riksdag beslöt på Kungl. Maj:ts förslag vissa änd
Ansiag
till rmgar i yrkesinspektionens stat och böjde i samband därmed det orditZnZe
'' narie anslaget till yrkesinspektionen med 4,480 kronor till 81,680 kronor.
(Ordinarie Vidare anvisades för upprätthållande av yrkesinspektionens verkansiag.
) samhet, utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år 1915 ett
belopp av 88,000 kronor.
Bägge de ifrågavarande anslagen äro av riksdagen bestämda att
för år 1916 utgå med oförändrade belopp.
I skrivelse den 4 oktober 1915 bar socialstyrelsen gjort framställning
om anslag för yrkesinspektionens behov för år 1917; och torde
jag i förevarande punkt i ett sammanhang få redogöra för styrelsens
äskanden i fråga om såväl det ordinarie som det extra anslaget.
Sjätte huvudtiteln.
173
Styrelsen anför inledningsvis följande:
»I sin underdåniga framställning beträffande yrkesinspektionens stat för år
1916 framhöll styrelsen, bland annat, med erinran om vad styrelsen redan anfört
därom i avseende å staten för år 1915, beliovet av ökade kvinnliga arbetskrafter
inom yrkesinspektionen samt av ett anslag å 3,000 kronor till gottgorelse
specialsakkunniga inspektörer, men fann sig styrelsen, väsentligen med hänsyn
till den anbefallda stränga begränsningen av statens utgifter, ej hora tor det dåvarande
påkalla några anslagsäskanden för tillgodoseende av narnnda behov.
Ehuru dessa behov, såsom av erfarenheten ytterligare bekräftats, fortfarande gorå
sig gällande, har styrelsen, då samma sparsamhet med statens medel Jemväl tor
år 1917 måste iakttagas, ansett sig ej heller nu kunna hos Kungl. Maj:t hemställa
om åtgärd för behovens tillgodoseende.»
Socialstyrelsen liar vidare hemställt, att det ordinarie anslaget för
yrkesinspektionen måtte för år 1917 höjas med 1,000 kronor eller från
nuvarande 81,680 kronor till 82,680 kronor.
I det ordinarie anslaget innefattas för närvarande — förutom anslag
till avlöning av yrkesinspektionens personal — ett anslag av
21,280 kronor till yrkesinspektörernas och yrkesinspektrisens kontorskostnader
samt vikariatsersättningar m. m.
Nämnda anslag å 21,280 kronor har av Kungl. Maj:t den 31 december
1914 fördelats på följande sätt:
till vikariatsersättningar samt expensarvode till
yrkesinspektören i första distriktet ................................ kronor
till register, kontorsböcker och andra trycksaker x>
till hyra för expeditionslokaler ..............;................ • »
samt till belysning, uppvärmning, städning, skrivbiträde,
telefon och allmänna expenser........................
[66.]
Den kvinnliga
inspektionsverksamheten
och specialinspektörer.
Ordinarie
anslaget.
Anslaget till
kontorskostnader
och
vikariatsersättningar
-
800
3,000
5,445
12,035:
Summa kronor 21,280: —
Socialstyrelsen yttrar beträffande det ordinarie ''anslaget följande:
»På framställningar av styrelsen har Kungl. Ma,j:t till anskaffande av kontorsmateriel
och kontorsinventarier för yrkesinspektörsexpeditionerna ställt till
styrelsens förfogande dels den 6 december 1912 ett belopp av högst 17,900 kronor
och dels den 13 november 1914 ett belopp av högst 1,000 kronor Sistberorda
belopp är nu i det närmaste förbrukat, oaktat de från yrkesinspektörernas sida
framställda anspråk endast delvis vunnit tillmötesgående. ^ ... ,
Såsom i den senare av omförmälda framställningar papekats, maste tydligtvis
ifrågavarande materiel och inventarier tid efter annan kompletteras och förnyas
Då man ej skäligen kan begära, att yrkesinspektorerna skola bestrida
därav föranledda kostnader med sina expensmedel, som aro avsedda till skrivmateriel,
litteratur och dylikt, torde det vara oundgängligen pakallat, att särskilda
medel anvisas härtill. Med hänsyn till att dessa kostnader otvivelaktigt lära
permanent återkomma, synes det vara riktigast och lämpligast att för dem i yrkes
-
174
[66.]
Extra anslaget.
Ortstillägg
till en underinspektör.
Viss ändring
i avlöningsvillkoren
för
yrkesinspektionens
befattningshavare.
Sjätte huvudtiteln.
inspektionens stat beräknas ett särskilt belopp å anslaget till yrkesinspektörernas
och yrkesinspektrisens kontorskostnader samt vikariatsersättningar m. m.
Beträffande storleken av detta belopp torde det, då yrkesinspektionens fast avlönade
personal uppgår till 41 personer och den hittills anskaffade uppsättningen
av kontorsmateriel och kontorsinventarier dels varit ganska knapphändig och
dels, da däri ingår åtskilliga föremål, anskaffade under yrkesinspektionens tidigare
skede, kan förväntas snart börja bliva till vissa delar försliten, ej gärna kunna
sattas lägre än till 1,000 kronor».
Det på extra stat anvisade anslaget för upprätthållande av yrkesinspektionens
verksamhet 88,000 kronor är beräknat till, bland annat,
. arvoden åt 18 underinspektörer, av vilka tre i Stockholm stationerade
skola äga tillgodonjuta en var ett ortstillägg med 300 kronor.
Beträffande detta anslag anför socialstyrelsen:
„ »Vid yrkesinspektionens upprättande i sin nuvarande organisation vid ingången
av år 1913 fördelades underinspektörerna på sådant sätt, att, bland annat
lista och 2:dra yrkesmspektionsdistrikten, båda med stationsort i Stockholm tilldelades
en, respektive två underinspektörer, under det till 4:de distriktet, ''med
stationsort i Jönköping, förlädes tre underinspektörer. Under den därefter förflutna
tiden har det visat sig, att den underinspektör åliggande tillsynen måste
““sW blivit avsevärt bättre tillgodosedd med arbetskrafter i 4:de än i 1-sta
och 2:dra distriktet. Under det senast förflutna året bär för övrigt nämnda
ojämnhet ytterligare skärpts genom en underinspektörs inkallelse till fortvarande
militärtjänst. Med hänsyn härtill har det synts påkallat att överflytta en underinspektör
från 4:de distriktet till tjänstgöring inom lista och 2:dra distrikten.
l ??,tre forut 1 stockholm stationerade underinspektörerna äro tillerkända ett
ortstillägg av 300 kronor vardera, torde emellertid en sådan överflyttning kräva
beviljandet av ännu ett dylikt tillägg.»
Socialstyrelsen har sålunda hemställt om en höjning med 300 kronor
för år 1917 av det extra anslaget för upprätthållande av yrkesinspektionens
verksamhet, varefter detta anslag skulle komma att uppgå
till 88,300 kronor.
Vid fastställande av avlönings- och omkostnadsstat för yrkesinspektionen
godkände 1912 års riksdag vissa villkor och bestämmelser för
åtnjutande av de i avlöningsstaten upptagna avlöningsförmåner, däribland
att befattningshavare, där så utan hinder för göromålens behöriga
gång kunde ske, årligen under fjorton dagar skulle äga vistas
utom det tjänstgöringsområde, för vilket han vore anställd, dock att
anmälan därom på förhand borde göras hos yrkesinspektionens chefsmyndighet.
Sedermera har kungörelse i ämnet utfärdats den 18 oktober 1912
(sv. förf.-saml. nr 237).
I sin skrivelse har socialstyrelsen uti nu ifrågavarande hänseende
anfört följande:
Sjätte huvudtiteln.
175
»I en till styrelsen den 6 juli 1915 inkommen skrivelse liava samtliga
yrkesinspektörer jämte yrkesinspektrisen hemställt, att styrelsen ville taga i
övervägande i vilken mån semesterledighet, i likhet med vad fallet i regel torde
vara för statens tjänstemän, kunde beredas befattningshavarna inom yrkesinspektionen.
För närvarande äga yrkesinspektörerna och yrkesinspektrisen enligt de av
Kungl. Maj:t den 18 oktober 1912 utfärdade villkor och bestämmelser för åtnjutande
av de från och med 1913 års början fastställda avlöningsförmåner för yrkesinspektörerna
att, där så utan hinder för göromålens behöriga gång kan sjre,
årligen under fjorton dagar vistas utom de tjänstgöringsområden, för vilka de
äro anställda, börande dock anmälan därom på förhand göras hos yrkesinspektionens
chefsmyndighet. Genom nådigt brev den 18 oktober 1912 angående
fastställande av stat för yrkesinspektionen, i vilket brev bland annat föreskrives,
att för yrkesinspektörsassistenterna i tillämpliga delar skola gälla samma avlöningsvillkor
som för yrkesinspektörerna, hava jämväl nämnda assistenter tillerkänts
rätt att årligen under fjorton dagar vistas utom sina distrikt. Slutligen har
styrelsen på grund av Kungl. Maj:ts den 4 juni 1913 meddelade bemyndigande
att fastställa avlöningsvillkor för underinspektörerna utsträckt nu ifrågavarande
förmån att gälla även för sistnämnda befattningshavare med det villkor likväl,
att vederbörande yrkesinspektör skall lämna sitt godkännande med hänsyn till
valet av tid för ledigheten. Nu berörda rätt till vistelse utom distriktet överensstämmer
för övrigt med vad som gällde för yrkesinspektörerna före yrkesinspektionens
omorganisation ävensom med yrkesfarekommitténs förslag i ämnet.
Anledningen till att man ej tillerkänt yrkesinspektionens ovannämnda befattningshavare
rätt till semester i vanlig ordning torde vara att söka däri, att
man ansett deras verksamhet vara av den omväxlande natur och därjämte erbjuda
sådana tillfällen till rekreation, att de icke i samma mån som andra tjänstemän
med mera enformigt, stillasittande byråarbete vore i behov av ledighet.
Styrelsen vill ej förneka, att ett dylikt betraktelsesätt kan äga visst fog för sig,
men anser sig å andra sidan böra påpeka, att jämväl yrkesinspektionens befattningshavare,
synnerligast assistenterna, hava åtskilligt byråarbete samt att inspektionsverksamheten
med dess i många fall ansträngande och jäktande arbete
ofta nog torde vara ganska uppslitande. Därjämte må med hänsyn till merberörda
rätt till fjorton dagars vistelse utom distriktet framhållas, att densamma är alltför
kort för att medgiva genomgående av bad- eller brunnskurer samt att den ej
kan anses medföra samma välgörande verkan som en verklig semester, varunder
tjänstemannen känner sig helt befriad från ansvaret för tjänstens uppehållande.
Ehuru styrelsen sålunda finner beaktansvärda skäl kunna anföras för förevarande
framställning, har styrelsen likväl med hänsyn till den anbefallda begränsningen
av statsutgifterna icke ansett sig för närvarande böra påkalla genomförande
av den begärda semesteranordningen, som, särskilt i betraktande av att
erforderliga vikarier ej finnas att tillgå inom yrkesinspektionen, onekligen skulle
medföra avsevärd kostnad för statsverket. Däremot vill det synas styrelsen, som
om man utan större olägenhet kunde gå framställningen till mötes på sådant
sätt, att tiden för vistelsen utom distriktet utsträcktes från fjorton dagar till tre
veckor.»
Styrelsen har sålunda hemställt dels om sådan ändring i nådiga
kungörelsen den 18 oktober 1912 angående villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de från och med 1913 års början fastställda avlö
-
[66.]
176
Sjätte huvudtiteln.
[66.J ningsförmåner för yrkesinspektörerna, att den däri ordinarie befattningshavare
inom yrkesinspektionen medgivna rätt att årligen under fjorton
dagar vistas utom det tjänstgöringsområde, för vilket han är anställd,
utsträckes till att omfatta en tid av tre veckor, och dels om nådig förklaring,
att den sålunda ändrade bestämmelsen jämväl skall gälla för
yrkesinspektörsassistenterna.
Departements• Vad socialstyrelsen anfört beträffande behovet av ökade kvinnliga
chefen. arbetskrafter inom yrkesinspektionen samt av vissa specialinspektörer
synes mig icke för närvarande påkalla något yttrande från min sida.
Anslaget till yrkesinspektörernas och yrkesinspektrisens kontorskostnader
samt vikariatsersättningar m. m. är, enligt vad den ovan
intagna redogörelsen för anslagets fördelning utvisar, icke avsett
för täckande av kostnader för inköp av kontorsmateriel och kontorsinventarier.
Särskilda medel för sådant ändamål hava ock vid föregående
tillfällen anvisats av Kungl. Maj:t. Då kostnaderna ifråga, på
sätt socialstyrelsen anfört, otvivelaktigt lära permanent återkomma,
finner jag styrelsens yrkande om beräknande för ändamålet av ett belopp
å sistnämnda anslag vara befogat. Mot storleken av det utav
styrelsen i sådant avseende föreslagna belopp, 1,000 kronor, har jag
intet att erinra.
Det av styrelsen föreslagna ortstillägget till ytterligare en underinspektör
äger direkt samband med vad styrelsen anfört om behovet att
överflytta en underinspektör från fjärde distriktet med stationsort i Jönköping
till tjänstgöring inom första och andra distrikten med stationsort
i Stockholm. I avseende härå må framhållas, att av från socialstyrelsen
meddelade uppgifter inhämtas, att ifrågavarande arbetskrafter särskilt
i andra distriktet visat sig alldeles otillräckliga. Vid inspektioner å vederbörande
distrikts expeditioner har framgått, att i fjärde distriktet redan
nära nog samtliga arbetsställen, vilka falla under underinspektörs tillsyn,
blivit inspekterade, därav en del upprepade gånger, under det stora
delar av andra distriktet ännu ej hunnit att besökas. I fjärde distriktet
voro sålunda vid 1914 års utgång inspekterade inom jordbruket 1,744,
inom hantverket 443 och inom övrig verksamhet 619 eller tillhopa 2,006
arbetsställen, vilket antal torde väsentligen motsvara antalet inom
distriktet befintliga, underinspektörs tillsyn underkastade arbetsställen.
Inom andra distriktet åter hade vid samma tid inspekterats inom jordbruket
1,224, inom hantverket 314 och inom övrig verksamhet 323 eller
tillhopa 1,861 arbetsställen. I detta distrikt torde återstå ett i det
närmaste lika stort antal icke inspekterade arbetsställen; antalet här
ifrågavarande arbetsställen inom distriktet lär nämligen kunna beräknas
177
Sjätte huvudtiteln.
uppgå till omkring 3,500. Vid sådant förhållande synes den av styrelsen [66.]
föreslagna förflyttningen vara av behovet påkallad; och tillstyrker jag. i
följd härav vad styrelsen i fråga om förutnämnda ortstillägg föreslagit.
Någon rätt till semester finnes ej tillerkänd yrkesinspektionens befattningshavare,
och socialstyrelsen har ej heller för närvarande gjort
framställning om sådan rätt. Jag behöver därför ej närmare ingå på
denna fråga, men jag vill dock ej underlåta att framhålla, att en förändring
i den av styrelsen antydda riktningen säkerligen skulle draga
med sig konsekvenser för andra befattningshavare, t. ex. fartygsinspektörer
och folkskoleinspektörer, vilkas lönevillkor reglerats så nyligen
som vid 1914 års senare riksdag, och således medföra icke obetydliga
kostnader och svårigheter med anskaffning av vikarier. .Vad däremot
beträffar det nu föreliggande förslaget att bereda yrkesinspektörerna
tillfälle att, i fall av behov, under en något längre tid bereda sig
rekreation, har jag intet att erinra mot socialstyrelsens framställning om
att den dem tillkommande rätten att årligen vistas utom tjänstgöringsdistriktet
måtte utsträckas till att omfatta en tid av tre veckor, under
förutsättning att genom en sådan anordning någon som helst ökad
kostnad ej uppkommer för statsverket. _
På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
dels medgiva, att det i ordinarie staten för yrkesinspektionen
uppförda anslaget till yrkesinspektörernas
och yrkesinspektrisens kontorskostnader samt vikariatsersättningar
m. m. må från och med år 1917 upptagas
till ett förhöjt belopp av 22,280 kronor;
dels från och med samma år godkänna sådan
ändring i de av riksdagen antagna villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de i avlöningsstaten för
yrkesinspektionen upptagna avlöningsförmåner, att
innehavare av ordinarie befattning inom yrkesinspektionen
må, där så utan hinder för göromålens behöriga
gång och utan kostnad för statsverket kan ske,
årligen under tre veckor vistas utom det tjänstgöringsområde,
för vilket han är anställd, dock att anmälan
därom på förhand bör göras hos yrkesinspektionens
chefsmyndighet;
dels ock, under förutsättning av bifall till vad som
föreslagits beträffande ovan angivna anslag, från och
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 käft. 23
178
Sjätte huvudtiteln.
[66.] med år 1917 höja det ordinarie anslaget till yrkesinspek
tionen
med 1,000 kronor till 82,680 kronor.
11. Anslag till upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet.
[67.] Under åberopande av vad jag under nästföregående punkt anfört,
Anslag m hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet,
utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat
för år 1917 anvisa ett belopp av 88,300 kronor.
12. Bidrag till föreningen för arbetarskydd i Stockholm.
I en till Kungl. Maj:t ställd skrift har föreningen för arbetarskydd
föreningen * Stockholm gjort framställning om statsbidrag för år 1917.
för arbetar- Beträffande föreningens ändamål må först nämnas, att föreningen,
stockhoL. som stiftades år 1905, enligt stadgarna bar till uppgift att till före(Extra
anslag.) kommande av olycksfall i arbete och till förebyggande av förhållanden,
som kunna menligt inverka på arbetarnas liv och hälsa, söka medelst
samlande av modeller, ritningar och beskrivningar å skyddsanordningar
mot olycksfall och ohälsa i arbete, anordnande av utställningar av dylika
föremål ävensom genom tillhandahållande åt allmänheten av litteratur
och hållande av föredrag i ämnet m. m. väcka och underhålla intresset
för åstadkommande och begagnande av lämpliga skyddsanordningar i
berörda syfte.
För ändamålet har föreningen i Stockholm anordnat en för allmänheten
avgiftsfritt tillgänglig ständig utställning av skyddsanordningar
mot olycksfall i arbete. Denna utställning, som förut varit
förlagd i huset nr 23 vid Birgerjarisgatan, har, enligt vad föreningen
nu meddelar, i början av år 1915 flyttats till en i huset nr 32 vid
nämnda gata belägen lokal, ur utställningssympunkt erbjudande flera
förmåner framför den äldre.
Föreningen har åtnjutit statsunderstöd alltsedan sin tillkomst. På
därom gjord framställning beviljade Kungl. Maj:t nämligen enligt beslut
den 16 november 1906 föreningen för samma år ett belopp av 2,000
kronor till bestridande av hyresavgiften för den av föreningen förhyrda
lokalen till förberörda utställning.
Från och med år 1907 har riksdagen, enligt framställning av
Kungl. Maj:t, på extra stat anvisat anslag såsom bidrag till bestridande
m''jsjj r i* k inhållande
av
yrkesinspektionens
verksamhet.
(Extra anslag.)
[68.]
179
Sjätte huvudtiteln.
av kostnaderna för den av föreningen anordnade permanenta utställningen
av skyddsanordningar mot olycksfall och ohälsa i arbetet. Detta
anslag har senast för vart och ett av åren 1912—1916 utgått med ett
belopp av 4,000 kronor.
I förenämnda skrift har föreningen anhållit, att Kungl. Mapt tacktes
hos riksdagen göra framställning om ett anslag till föreningen för
år 1917 av 4,000 kronor, och har föreningen beträffande sm verksamhet
anfört, bland annat, följande. . ... ...
Efter förflyttningen hade föreningens utställning, for att bliva
mer tillgänglig för allmänheten, hållits avgiftsfritt öppen varje söckendag
klockan 12—1 e. m. samt därjämte lördagar klockan 5—8 e. m.
och söndagar klockan 1—3 e. m. Den hygieniska avdelningen å utställningen
hade utvidgats, varjämte material, belysande risken vi
lastnings- och lossningsarbete ombord å fartyg, insamlats och utstalJts.
Föreningen hade påbörjat ordnandet av ett mindre bibliotek med litteratur
rörande arbetarskyddslagstiftning, skyddsanordningar, yrkesfara och
andra med arbetarskyddet närbesläktade sociala ämnen.
Av skriften bifogat exemplar av förvaltningsutskottets inom styrelsen
för föreningen berättelse för år 1914 inhämtas huvudsakligen
följande:
Föreningens verksamhet liar fortgått på den från föreningens stiftande inslagna
vägen att söka väcka och vidmakthålla intresset för arbetarskyddet genom
utställning av detsamma berörande föremål, genom föredrag och bidrag for uppe
hållande av tidskriften »Arbetarskyddet». i
Sålunda har vid föreningens årsmöte den 9 ma] 1914 avdelningschefen i
Norges riksforsikringsanstalt kaptenen Sverre Gregersen hållit ett av grafis a
omändra tabeller rikt belyst föredag om den elkonomiska betydelsi“ ^
anordningar i försäkringspliktiga företag, vilket föredrag finnes i sammandrag
återgivet i »Arbetarskyddet» för 1914, häftena 6 och 7.
Samma tidskrift utgör allt fortfarande föreningens organ och bär dess av
delning för arbetarskydd även under sistnämnda år redigerats av föreningen
sekreterare. uppgjorda skyltarna med korta anvisningar till
skydd mot yrkesfara hava under året kompletterats med ytterligare två. Före
ningens arbete på denna gren av dess verksamhet har krönts med framgång, och
visar efterfrågan å dessa skyltar ett alltjämt stegrat intresse för desamma
Föreningen har fortsatt med ett utbyte av trycksaker med eu del motsvarande
institutioner i andra länder. . ... i™"„4.„_DVr,ian
Föreningens sekreterare har under året i Malmo och vid tegelmastarskolan
i Svedala hållit föredrag om arbetarskydd i allmänhet och med särskild hänsyn
till tegelbruksdriften.
Utställningen har riktats med en del bidrag.
[68.]
Föreningens
framställning
om anslag
för &r 1917.
180
[68.]
Sjätte huvudtiteln.
Förfrågningar rörande olika skyddsanordningar, lämpliga koklådor m. m.
nava i stort antal inkommit, visande att allmänheten allt mera lärt att umiskat.t»
föreningens verksamhet och de råd, som därifrån kunna lämnas.
... öreningen har för år 1914 åtnjutit ett bidrag från Stockholms stadsfullmäktige
av 1,000 kronor.
lande ^ medlemmar” ^ räknade föreningen 107 stiftande och 129 årligen betaFöreningens
inkomster och utgifter under år 1914 hava varit:
„ Inkomster:
Saldo från år 1913:
Kontant i kassan...............................................
Innestående å sparkasseräkning........................
Avgifter av 129 årligen betalande medlemmar
Avgifter av 5 stiftande medlemmar....................
Statsbidrag för år 1914 ......................................
Stockholms stads bidrag för år 1914...............i
Hyra av Nationalföreningen mot tuberkulos.....
Ersättning för städning av d:o ..........................
Nettobehållning av försålda skyltar .................
Bäntor för år 1914...............................................
Diverse inkomster.........................
Lokalhyra........................
Städning och rengöring
Belysning........................
Utgifter:
Elektrisk kraft................................................]
Maskinistens avlöning....................................
F örsäkringsavgif ter...............................................
Tryckningskostnader.............................................
Postporto...........................................................
Sekreterarens arvode.......................................
Skrivbiträde........................................................
Prenumerationsavgifter till »Arbetarskyddet»...
Bidrag till »Arbetarskyddet»..............................
Diverse utgifter .............................................
Saldo till 1915:
Kontant i kassan........................
Innestående å sparkasseräkning
kronor 393:39
— -—7: 69 kronor 1,161:08
........................... » 1,300: —
........................... » 500: —
........................... » 4,000: —
........................... » 1,000: —
........................... » 600: -
........................... » 60: —
........................... » 182:55-
........................... » 176:21
........................... .1:65
Summa kronor 8,981:49
.......... kronor 3,600: —
.......... » 304:34
.......... » 45:3a
.......... » 162:25
.......... » 12:55
.......... » 769:35
.......... » 87:98
.......... » 115:75
.......... » 175:01
.......... » 900: —
.......... » 113: —
......... » 916: —
......... » 165:85
......... » 660:84
kronor 230: 60
—- ■ ^22:69 * 953:29
Summa kronor 8,981:49
Föreningen har slutligen meddelat, att föreningens verksamhet är
avsedd att under år 1917 fortgå efter i huvudsak samma grunder som
181
Sjätte huvudtiteln.
Till följd av nådig remiss har socialstyrelsen den 26 oktober 1915 [68.]
avgivit utlåtande i ärendet och därvid, med hänsyn därtill att uuåunde^v
föreningen fortfarande måste anses fullgöra en betydelsefull, uppgift sen
för arbetarskyddslagstiftningens tillämpning, förordat bifall till iramställningen.
Av vad ovan anförts såväl beträffande föreningens för arbetarskydd Departementändamål
och dess åtgärder till förverkligandet därav som i fråga om
föreningens ekonomiska ställning torde framgå, att föreningen fortfarande
både förtjänar och är i behov av att konyxta i åtnjutande av
statsunderstöd med nu utgående belopp.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
under år 1917 för den av föreningen för arbetarskydd i
Stockholm anordnade permanenta utställningen av skyddsanordningar
mot olycksfall och ohälsa i arbetet pa extra
stat för år 1917 anvisa ett belopp av 4,000 kronor.
Socialförsäkring.
13. Sjulikasseväsendets befrämjande.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har 1915 sjukkasseårs
riksdag från och med år 1916 höjt det å ordinarie stat uppförda 6"/0fde.
förslagsanslaget till sjukkasseväsendets befrämjande med 143,200 kronor (Ordinarie
eller från 1,256,800 kronor till 1,400,000 kronor. * ... anslag'')
Beträffande nu förevarande anslag anför socialstyrelsen i sin skrivelse
den 4 oktober 1915 följande:
»Såvitt nu kan beräknas, kommer socialstyrelsen under år 1915 att till sådana
sjukkassor, vilka äro registrerade enligt lagen om sjukkassor den 4 juli 1910,
utbetala sammanlagt cirka 1,375,000 kronor. Härtill bör emellertid läggas det
belopp, som av Kungl. Maj:ts befallningsliavande i länen under året utbetalas till
kassor, registrerade enligt lagen om sjukkassor den 30 oktober 1891 och som
torde kunna beräknas till ungefär 150,000 kronor. Sammanlagda statsutgifterna
för år 1915, vilka falla på det här ifrågavarande anslaget, skulle sålunda kunna
uppskattas till ungefär 1,525,000 kronor, vilket belopp mahända till och med bör
betraktas såsom en minimisiffra. Vid sådant förhållande skulle det till synes
vara påkallat att föreslå en höjning av anslaget ifråga för år 1917. Med avseende
härå må emellertid framhållas, att i ovannämnda summa, 1,375,000 kronor, jämväl
ingår ett icke oväsentligt belopp, som av styrelsen jämlikt nådigt brev den 6 juni
182
Sjätte huvudtiteln.
[69.]
Anslag till
sjukkassor,
som meddela
moderskap
sunderstöd.
(Extra anslag.)
Departements
chefen.
1914 utan ordnats till vissa sjukkassor såsom tillägg till dem förut tilldelade statsbidrag
för åren 1911 och 1912, ävensom att allt statsbidrag till de sjukkassor —
sannolikt uppgående till åtskilliga hundratal —, vilka av olika anledningar antingen
icke kunna bliva registrerade enligt 1910 års lag eller ock underlåta att
söka dylik registrering, bortfaller från och med år 1916.»
Av nu nämnda orsaker har socialstyrelsen ansett sig icke böra
föreslå någon höjning av anslaget till sjukkasseväsendets befrämjande
för år 1917.
Med hänsyn till vad socialstyrelsen anfört torde det ordinarie förslagsanslaget
till sjukkasseväsendets befrämjande böra upptagas ined
oförändrat belopp kronor 1,400,000.
14. Anslag till sjukkassor, som meddela moderskapsundcrstöd.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda förslag bar riksdagen
för vartdera av åren 1913 och 1914 för understödjande av sjukkassor,
som meddela moderskapsunderstöd, på extra stat anvisat ett
förslagsanslag av 25,000 kronor att fördelas i enlighet med de grunder
och på de villkor, som av Kungl. Maj:t bestämdes. För vartdera av
åren 1915 och 1916 har för ändamålet anvisats ett förslagsanslag'' av
50,000 kronor. .
Genom nådig kungörelse den 30 juni 1913 (sv. förf.-saml. nr 136)
hava fastställts villkoren för statsbidrag till sjukkassor, som meddela
moderskapshjälp. Dessa villkor lända till efterrättelse tillsvidare, så
länge anslag för ifrågavarande ändamål fortfarande utgår.
I skrivelse den 4 oktober 1915 bar socialstyrelsen, då någon anledning
att påkalla ändring av nuvarande anslagsbelopp icke synes föreligga,
hemställt, att för ändamålet måtte på extra stat för år 1917 anvisas
ett belopp av 50,000 kronor.
Med hänsyn till den alltjämt fortgående utvecklingen av förevarande
gren av sjukkassornas verksamhet torde det bliva erforderligt att under
år 1917 äga tillgång till anslag för ifrågavarande ändamål till samma
belopp som innevarande år.
Jag tillåter mig alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att för understödjande av sjukkassor, som meddela
moderskapsunderstöd, på extra stat för år 1917 anvisa
183
Sjätte huvudtiteln.
ett förslagsanslag av 50,000 kronor att fördelas i [69.]
enlighet med de grunder och på de villkor, som av
Kungl. Maj:t bestämmas.
15. Tillsyn över understödsföreningar.
1912 års riksdag antog i anledning av Kungl. Maj:ts proposition [70.]
lag om understödsföreningar. _ Tillsyn över
I statsverkspropositionen till samma riksdag uttalades, att det syntes “"ree”nffasr''.
vara mest ändamålsenligt, att åtminstone under dä förhandenvarande (EXtra anslag.)
förhållanden försäkringsinspektionen utsåges till den tillsynsmyndighet,
varom i lagen lämnades föreskrift; och föreslog Kungl. Maj:t till
förstärkande av inspektionens arbetskrafter en ökning av det å dess
stat upptagna förslagsanslaget till vikariatsersättningar m. m.
Sedan emellertid 1912 års riksdag, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition, godkänt stat för ett nytt centralt ämbetsverk lör sociala
ärenden, socialstyrelsen, uttalade samma års riksdag, att det syntes
kunna ifrågasättas, huruvida det lämpligaste vore, att nämnda tillsyn
överlämnades till försäkringsinspektionen, att riksdagen läst sin uppmärksamhet
vid, att socialstyrelsens verksamhet vore avsedd att omfatta
den med tillsynen över understödsföreningar i viss mån likartade
tillsynen över sjukkassorna, samt att riksdagen vid sådant förhållande
ansett frågans lösning bäst främjas, om de för år 1913 för tillsyn å
understödsföreningarna erforderliga medel anvisades å extra stat och
Kungl. Maj:t lämnades tillfälle att till 1913 års riksdag inkomma med
förslag till slutgiltigt ordnande av frågan om tillsynen över nämnda
föreningar. I enlighet härmed anvisade riksdagen för ändamålet pa
extra stat för år 1913 ett anslag av 6,000 kronor.
Därefter har Kungl. Maj:t den 8 november 1912 dels genom nådig
kungörelse förordna!, att ifrågavarande tillsyn tillsvidare skall förläggas
till socialstyrelsen, dels ock ställt nyssnämnda anslag till styrelsens förfogande.
.
Då vid tiden för avlåtande av statsverkspropositionen till 1913 ars
riksdag dåvarande departementschefen ännu icke var i tillfälle att framlägga
fullständig utredning för definitivt avgörande, huruvida tillsynen
över understödsföreningar i sin helhet borde förläggas till det ena eller
andra ämbetsverket eller om tilläventyrs en uppdelning borde ske efter
föreningarnas olika karaktär, ansåg departementschefen, att för år 1914,
såsom för år 1913, ej borde upptagas något anslag å någotdera ämbetsverkets
stat.
184
Sjätte huvudtiteln.
[70.] Kung!. Maj:ts i enlighet med departementschefens hemställan av
låtna
förslag om anvisande på extra stat för år 1914 av ett anslag av
6,000 kronor att ställas till Kungl. Majrts förfogande för uppehållande
under nämnda år av tillsyn över understödsföreningarna blev jämväl av
riksdagen bifallet.
Enahanda förhållanden förelågo vid tiden för avlåtandet av statsverkspropositionerna
till 1914 års förra riksdag samt 1915 års riksdag.
Med bifall till Kungl. Majrts förslag anvisade sålunda riksdagen på
extra stat för vart och ett av åren 1915 och 1916 ett anslag av 6,000
kronor att ställas till Kungl. Majrts förfogande för uppehållande under
nämnda år av tillsynen över understödsföreningarna.
I skrivelsen den 4 oktober 1915 har socialstyrelsen nu hemställt,
att för utövande genom socialstyrelsen av nämnda tillsyn enahanda
belopp måtte å extra stat anvisas för år 1917.
Depcahef“nntS'' • Kännedom om den nya lagstiftningen angående understödsföreningar
har synbarligen endast långsamt vunnit insteg bland understödsföreningarna.
Sedan någon tid tillbaka synes emellertid en livligare
verksamhet vara på väg att utveckla sig bland föreningarna. Med avseende
härå må tillika framhållas, att den respittid av tre år, som lagen
om understödsföreningar nredgivit de äldre föreningar, vilka voro
i verksamhet vid lagens ikraftträdande den 1 januari 1913, utgått med
år 1915, och att lagen sålunda träder i full kraft även för dessa äldre
föreningars vidkommande med ingången av innevarande år. Då styrelseledamöter
och andra vederbörande utsätta sig för straffpåföljd,
därest förening försummar att låta registrera sig, torde man kunna
förvänta, att ifrågavarande föreningar nu omedelbart komma att vidtaga
erforderliga registreringsåtgärder. Under sådana förhållanden har
det synts vara naturligast och riktigast, att det samarbete, som börjat
komma till stånd mellan socialstyrelsen och understödsföreningarna,
finge ostört fortgå och vidare utveckla sig till dess att inregistreringen
av dessa äldre föreningar fullbordats. Först därefter och sedan
sålunda någon mera ingående erfarenhet vunnits, torde den frågan
lämpligen kunna upptagas till prövning, huruvida nuvarande anordning
beträffande tillsynen över understödsföreningarna skall för framtiden
bibehållas eller om andra anstalter härför böra träffas.
I enlighet härmed har Kungl. Majrt genom nådigt brev den 12
augusti 1915 anbefallt socialstyrelsen att före den 1 juni 1916 till Kungl.
Maj:t inkomma med utredning angående frågan, huruvida socialstyrelsen
fortfarande bör vara tillsynsmyndighet för understödsföreningar, eller om
tillsynen över berörda föreningar bör förläggas till annat ämbetsverk.
185
Sjätte huvudtiteln.
Då frågan om det slutliga ordnandet av tillsynen över understöds- [70.]
föreningarna således kan bliva föremål för provning, tidigast under
1917 års riksdag, torde anslag för år 1917 böra anvisas i enahanda
ordning som för åren 1913—1916.
Mot det av socialstyrelsen föreslagna anslagsbeloppets storlek har
lag icke något att anmärka.
Jag hemställer därför, att Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag
av 6,000 kronor att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande
för uppehållande under nämnda år av tillsyn
över understödsföreningarna.
16. Internationella föreningen för arbetslöshetens bekämpande.
1914 års senare riksdag har på de i statsrådsprotokollet över civil- [71.]
ärenden den 14 maj 1914 angivna villkor såsom bidrag för åren 1914
och 1915 till internationella föreningen för arbetslöshetens bekämpande föreningen
på extra stat för år 1915 anvisat ett belopp av 1,500 kronor, med rätt
för Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel förskottsvis redan under år kämpande.
1914 utanordna ett belopp av 750 kronor. . (Extraanslag.)
Beträffande föreningens ändamål, organisation och verksamhet tilllåter
jag mig hänvisa till den utförliga redogörelse, som lämnades i
nyssnämnda statsrådsprotokoll.
Därefter har 1915 års riksdag, med bifall till Kungl. Majtts.därom
gjorda framställning, för ifrågavarande ändamål för år 1916 anvisat ett
belopp av 750 kronor.
I skrivelsen den 4 oktober 1915 har socialstyrelsen hemställt om
anvisande av anslag för ändamålet för 1917.
På grund av kristillståndet i Europa har internationella föreningen Departement.-för arbetslöshetens bekämpande nödgats nästan helt inställa sin verksamhet.
Då det emellertid är att förvänta, att föreningen efter ett
blivande fredsslut skall ånyo kunna upptaga arbetet för sina betydelsefulla
uppgifters främjande och Sveriges aktiva medverkan på detta
område synes vara mycket önskvärd, hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att såsom bidrag för år 1917 till internationella
föreningen för arbetslöshetens bekämpande på extra stat
för år 1917 anvisa ett belopp av 750 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 käft.
24
186
Sjätte huvudtiteln.
Nykterketsverksamheten.
17. Alkoholistvärden.
[72.] Till främjande av alkoholistvården, som med utfärdandet av lagen
Aikohoiisi- om behandling av alkoholister den 30 juni 1913 lärer kunna anses hava
(Extraansia .) in„trätt i ett nTtt; skede> har riksdagen till anordnande av en statens
vårdanstalt för alkoholister upplåtit Venngarns kungsgård från den 14
mars 1915 samt anslagit nödiga medel för anstaltens anordnande och
förseende med inventarier, varjämte på extra stat för år 1915 anvisats ett
förslagsanslag å 10,000 kronor till anstaltens driftkostnader.
Vidare har riksdagen ar 1915 med anledning av nådig proposition
(nr 166) på extra stat för år 1916 anvisat till alkoholistvården:
dels ett förslagsanslag av 30,000 kronor såsom bidrag till driftkostnaderna
för nämnda vårdanstalt å Venngarn;
dels ett förslagsanslag av 125,000 kronor såsom bidrag till erkända
och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader;
dels ett förslagsanslag av 10,000 kronor till bestridande av statens
kostnader för farliga alkoholister, handräckning, läkarutlåtanden, vittnesersättningar
m. m.;
dels ett anslag av 30,000 kronor såsom bidrag till anordnande av
erkända alkoholistanstalter;
dels ock ett anslag av 3,600 kronor till sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen
för ärenden rörande alkoholistvård,
eller tillhopa 198,600 kronor.
Vid beviljandet av anslaget till driftkostnader vid Venngarnsanstalten
för år 1916 uttalade riksdagen, att den förutsatte, att det
på 1915 års stat beviljade anslag av 10,000 kronor till sådana kostnader
skulle komma att besparas statsverket. Vidare anförde riksdagen,
att den ansåg sig kunna förvänta, att Kungl. Maj:t vid början av
1916 års riksdag skulle framlägga förslag till stat för nämnda anstalts
personal, så att riksdagen måtte kunna fatta beslut i frågan i så
god tid, att de löneförmåner, som för år 1917 kunde komma att beviljas,
skulle kunna, åtminstone i huvudsak, vinna tillämpning jämväl
under år 1916.
Uti nämnda proposition (nr 166) hade uppdragits grundlinjerna
för statens verksamhet med hänsyn till alkoholistvården. Sedan riksdagen
i huvudsak bifallit propositionen, hava inom departementet ut
-
187
Sjätte huvudtiteln.
förts eu del arbeten för eu närmare utformning av erforderliga be- [72.]
stämmelser rörande nämnda vård. Ehuru lagen om behandling av
alkoholister ej torde komma att förklaras träda i kraft förrän den
1 juli 1916 eller vid den tid, då statens alkoholistanstalt å Venngarn
kan förväntas vara färdig att mottaga patienter, hava sålunda den 17
december 1915 utfärdats följande författningar, vilka det ansetts önskvärt
att först få promulgerade, nämligen: nådig instruktion för uppsiktsmyndigheten
över alkoholistvården, nådig kungörelse angående
alkoholistanstalts erkännande såsom allmän samt nådig kungörelse angående
statsbidrag till driftkostnaderna vid alkoholistanstalter.
Beträffande storleken av de olika anslagsbehoven för alkoholistvården
under år 1917 möter det stora svårigheter att göra några tillförlitliga
beräkningar, då man för närvarande saknar möjlighet att bedöma,
i vilken omfattning denna vård i dess nya former kommer att
anlitas och huru de nya bestämmelserna rörande densamma komma
att verka. I sin underdåniga framställning rörande anslag till alkoholistvården
för nämnda år meddelar socialstyrelsen, att på vissa orter
visserligen försports ett livligt intresse för att tillgodose behovet av
vårdanstalter, men att den nuvarande krisens verkningar gjort sig gällande
även på detta område, så att någon mer avsevärd ökning i tidigare
beräknat antal anstalter och vårdplatser näppeligen lärer vara
att förvänta till år 1917. Vid sådant förhållande har styrelsen ansett
sig kunna vid sin beräkning av anslagsbehoven för ifrågavarande år
utgå från de förutsättningar, som ligga till grund för anslaget för år
1916.
Vad angår statens vårdanstalt för alkoholister å Venngarn, tillåter
jag mig till behandling först upptaga frågan om avlöningsstat för per- å Venngarn.
sonalen.
Såsom förut nämnts, hade 1915 års riksdag i samband med beviljandet
av anslag till driftkostnaderna vid alkoholistanstalten å Venngarn
under år 1916 givit uttryck åt den förväntan, att Kungl. Maj:t
vid början av samma års riksdag skulle framlägga förslag till avlöningsstat
för anstaltens personal. Med anledning härav har jag anmodat
den av Kungl. Maj:t tillsatta kommissionen för anordnande av berörda
anstalt (Venngarnskommissionen) att inkomma med förslag till sådan stat.
Uti den skrivelse, varmed kommissionen överlämnat sitt statförslag,
anför kommissionen beträffande förslaget följande:
188
[72.]
Avlönings
stat.
Yenngarns
kommiff
sionen.
Sjätte huvudtiteln.
»Det av kommissionen uppgjorda förslaget till lönestat hänför sig
- närmast till det förslag, som legat till grund för Kungl. Maj:ts framställningar
till riksdagen; se proposition till 1914 års senare riksdag
nr 155 och vid 1915 års riksdag nr 166. Sålunda har liksom i detta
i lönestaten upptagits: 1 föreståndare, 1 bokhållare, 1 husfader, 1 befallningsman,
1 maskinist, 3 vårdare (med eget hushåll), 4 vårdare (i
anstaltens kost), 1 sjukvårdare och 1 hushållerska, varjämte upptagits
arvode till läkare och predikant. Däremot har det ansetts lämpligast
att icke i staten upptaga den för jordbruket och trädgården anställda
personalen, utan torde den sammanlagda summan av de härför beräknade
beloppen 3,500 kronor i stället böra belasta jordbruket. Likaledes
bär det synts mindre lämpligt att upptaga särskilda poster för
bagerska, tvätterska och köksbiträden, utan synas de för dem beräknade
avlöningsbeloppen 1,550 kronor kunna sammanföras under posten
extra personal och vik ari atsar voden, förut upptagen till 2,750 kronor
vilken post torde böra ingå i förslagsanslaget till anstaltens drift.
Vad beträffar storleken av de avlöningar, som böra utföras i lönestaten,
har från flera hall anmärkts, att de belopp, som upptagits i det
ovannämnda för riksdagen framlagda _ förslaget, för vissa befattningshavare
vant för knappt tillmätta, och i propositionen till 1915 års riksdag
föreslogs också av Kungl. Magt en höjning av den förut till
27,000 kronor upptagna lönestaten ''med 3,000 kronor. Tvivelsutan
skola svårigheter möta att till anstaltens skötande erhålla kvalificerad
personal,, och det är naturligen därför av stor betydelse att de löner
som erbjudas, ej äro alltför knappt tillmätta. Ej minst gäller detta
under de första åren av anstaltens verksamhet. En höjning torde
också vara påkallad därav, att enligt riksdagens uttalande någon jämkning
i lönebeloppen ej får förekomma, såsom från början synes varit
avsett I den av kommissionen nu upprättade lönestaten hava lönerna
hoj ts. för föreståndare och bokhållare med 500 kronor för dem var för
maskinisten med 200 kronor samt för en var av 3 vårdare med ’l00
kronor. . Lönestaten skulle då komma att sluta å 20,700 kronor, oberäknat
ålderstillägg och naturaförmåner. I likhet med vad som förekommer
inom fångvården och å statens uppfostringsanstalt å Bona, har
därjämte upptagits beklädnadsersättning för vårdarna med 100 kronor.»
Det av kommissionen uppgjorda förslag till avlöningsstat hade
följande avfattning:
Sjette huvudtiteln.
189
[72.]
Förslag till avlöningsstat
vid
Statens vårdanstalt för alkoholister å Yenngarn.
Lön. Kronor. |
Tjänst- görings- penningar. Kronor. |
Summa, j Kronor, i |
|
1 föreståndare ........................... |
3,000 |
1,500 |
| 4,500 | |
1 bokhållare.............................. |
1,200 |
900 |
2,100 | |
i 1 husfader................................. |
900 |
700 |
1,600 l |
i 1 befallningsman........................ |
900 |
700 |
1,600 ) |
| 1 maskinist .............................. |
800 |
'' 600 |
1,400 i |
j 1 vårdare ................................. |
600 |
500 |
1,100 |
! 2 d:o .................................. |
1,200 |
1,000 |
2,200 1 |
i 1 d:o .................................. |
350 |
250 |
600 j |
: 3 d:o .................................. |
1,050 |
750 |
1,800 |
I 1 sjukvårdare eller -sköterska ...... |
350 |
250 |
600 |
| 1 hushållerska........................... |
350 |
250 |
600 |
J Läkare, arvode......................... |
— |
— |
2,000 |
Predikant, arvode ...................... |
— |
— |
600 |
Summa kronor |
— |
_ |
| 20,700 1 |
Sfter 5 år kan lönen höjas med
500 kronor och efter 10 år med
ytterligare 500 kronor.
Efter 5 år kan lönen höjas med
200 kronor och efter 10 år med
ytterligare 200 kronor.
fter 5 år kan lönen höjas med
100 kronor och efter 10 år med
ytterligare 100 kronor.
[Därjämte fri kost''
och möblerad
bostad.
l):o.
D:o.
D:o.
Fria resor.
D:o.
Efter 5 år kan
lönen höjas
med 75 kronor
och efter
10 år med
ytterligare 75
kronor.
Anm.
Med undantag av läkare och predikant, erhålla alla fri bostad, fri uppvärmning (eller bränsle) och
elektrisk belysning (enligt styrelsens bestämmande). Vårdarna (inklusive sjukvårdaren) bekomma
beklädnadsersättning med 100 kronor. Vissa befattningshavare tilldelas trädgårds- eller planteringsland.
Därest föreståndaren tillika ombcsöijer läkarvården eller predikantens
tilläggas härför föreslaget arvode.»
göromål, må han kunna
Över Venngarnskommissionens statförslag har sedermera infordrats
utlåtande av löneregleringskommittén. I en historik över frågans ut- mittén.
veckling redogör kommittén, bland annat, för de förslag beträffande
personalens sammansättning och avlöning, som uppgjorts av de enligt
nådigt bemyndigande den 12 september 1913 inom civildepartementet
tillkallade sakkunnige (benämnda »kommitterade») samt av de sak
-
190
Sjätte huvudtiteln.
[72.] kurmiga, som inom samma departement tillkallats den 28 mars 1914°).
Beträffande själva förslaget till avlöningsstat anför lönereglerin o-skommittén
följande:
»Enligt vad löneregleringskommittén inhämtat, bär Venngarnskommissionen
icke åsyftat, att statens vårdanstalt för alkoholister å Yenngarn omedelbart skulle
uppföras å ordinarie stat, utan avsett, att den tillsvidare allenast skulle uppföras
å extra stat.
. Givetvis är det ock lämpligt att låta anstå med anstaltens upptagande å
ordinarie stat, till dess genom praktisk tillämpning närmare erfarenhet vunnits
om ändamålsenligheten av den föreslagna organisationen.
Icke förty bör dock till prövning föreläggas 1916 års riksdag frågan om
avlöningsförmånerna för särskilda befattningshavare, i all synnerhet som 1915
års riksdag, på sätt ovan nämnts, uttalat förväntan att Kungl. Maj:t vid början
av 1916 års riksdag komme att framlägga förslag till stat för anstaltens personal.
Så skedde även åren 1910 och 1911 beträffande statens uppfostringsanstalt
å Bona, ehuru denna anstalt avsågs att, såsom jämväl blev fallet, tillsvidare förbliva
å extra stat.
Därest statens vårdanstalt för alkoholister å Venngarn, såsom Venngarnskommissionen
avsett, uppföres a extra stat, torde emellertid befattningshavarna
böra å de i staten upptagna avlöningarna vidkännas avdrag med belopp, som i
avrundade tal svara mot de pensionsavgifter, vederbörande tjänstinnehavare skulle
hava haft att erlägga, därest befattningarna uppförts å ordinarie stat. Till denna
fråga återkommer kommittén i det följande.
Det av Venngarnskommissionen framlagda förslaget till avlöningsstat för
anstalten skiljer sig i första hand i avseende å omfattningen från det av de
inom civildepartementet sist tillkallade sakkunniga upprättade förslaget till avlöningar.
Sålunda har kommissionen ansett lämpligast att icke i staten upptaga den
för jordbruket och trädgården anställda personalen. Fördenskull hava de i sist-''
bemälda sakkunnigas förslag för trädgårdsmästare, ladugårdsförman, stallförman
och fördräng beräknade avlöningarna, tillhopa 3,500 kronor, ansetts i stället böra
belasta jordbrukets konto.
Det bör i detta sammanhang nämnas, hurusom Venngarnskommissionen
avsett, att beträffande jordbruket och trädgården skulle i driftkostnadsstaten för
anstalten upptagas allenast nettoinkomsten därav, alltså vad som beräknas återstå
i ren behållning, sedan samtliga utgifter fråndragits.
Därest det nu gällde anstaltens uppförande å ordinarie stat, kunde det,
kommitténs mening, väl ifrågasättas, huruvida ej trädgårdsmästaren och
tilläventyrs även ladugårdsförmannen borde upptagas i avlöningsstaten. Då fråga
emellertid nu är allenast om uppförande av anstalten å extra stat, har kommittén
ej ansett sig böra framställa någon invändning mot Venngarnskommissionens
förslag i fråga om den för jordbruket och trädgården avsedda personalen. Det
synes kommittén dock, att vid avlåtande av framställning till Kungl. Maj:t om
*) Båda dessa förslag finnas återgivna i propositionen nr 155 till 1914 års senare riksdag.
Bet senare förslagets utgifts- och inkomststat samt lönestat återfinnas även i propositionen
nr 166 till 1915 års riksdag.
Sjätte huvudtiteln.
191
.■iskalldo av anslag till anstalten för år 1918 bör av vederbörande meddelas upp- [72.]
gift å beloppen av de avlöningar, som tillkomma särskilda befattningshavare å
jordbrukets och trädgårdens konto.
Venngarnskommissionens förslag skiljer sig vidare i förevarande hänseende
frän sistnämnda sakkunnigas förslag därutinnan, att kommissionen hänfört de av
de sakkunniga beräknade, särskilt upptagna beloppen till bagerska, tvätterska
och 3 köksbiträden, sammanlagt 1,550 kronor, till posten »extra personal och
vikariatsersättningar», av de sakkunniga upptagen till 2,750 kronor, vilken post
kommissionen därjämte ansett böra ingå, icke i avlöningsstaten utan direkt i
driftkostnadsstaten.
Mot anordningen att föra avlöningsbeloppen till bagerska, tvätterska och
köksbiträden under utgiftsposten till extra personal och vikariatsersättningar har
löneregleringskommittén ej haft något att erinra; och då det kanske till en början
ej varder så lätt att avgöra, i vad mån kostnaden för extra personal må böra
belasta det ena eller andra särskilda kontot, har kommittén ej heller ansett sig
böra göra någon erinran mot att utgiftsposten i fråga upptagits å driftkostnadsstaten
och ej å den särskilda avlöningsstaten. Spörsmålet torde böra tagas under
vidare övervägande, då fråga framdeles uppkommer om anstaltens överförande
till ordinarie stat.
Såsom nämnts, skulle emellertid å ifrågavarande utgiftspost även utgå
vikariatsersättningar. Enligt vad kommittén inhämtat, har Venngarnskommissionen
nu, då det allenast gäller anstaltens uppförande å extra stat, icke avsett, att
befattningshavarna skulle åtnjuta semester. Yikariatsersättning skulle således
endast förekomma vid sjukdomsfall.
Såvitt kommittén har sig bekant, hava anslag till vikariatsersättningar tidigare
i regel avsett allenast vikariat vid semester. På senare tid, då i sammanhang
med kvinnliga biträdens uppförande å ordinarie stat befunnits, att vid sådan
befattningshavares sjukdom tjänstgöringspenningarna icke äro tillräckliga för
avlönande av vikarie, hava under titeln vikariatsersättningar medel beräknats
även till beredande av fyllnad i tjänstgöringspenningarna åt vikarie för kvinnligt
biträde, som åtnjuter tjänstledighet för sjukdom.
På enahanda sätt har ock plägat förfaras med avseende å vikariatsersättning
vid sjukdomsförfall för vaktmästare.
Kommittén har velat erinra härom, utan att utöver vad nu skett yttra sig
rörande den i driftkostnadsstaten upptagna utgiftsposten till extra personal och
vikariatsersättningar.
Kommittén övergår nu till frågan om avlöningsbeloppen för de särskilda i
avlöningsstaten upptagna befattningshavarna.
Yad då först angår föreståndaren, har kommittén icke något att erinra mot
den för honom föreslagna kontanta avlöningen, 4,500 kronor med två ålderstillägg,
vartdera å 500 kronor, efter respektive 5 och 10 år. Efter avdrag, på
sätt nedan säges, av ett pensionsavgift motsvarande, avrundat belopp, kommer
denna avlöning att bliva lika med den, som är bestämd för föreståndaren vid
statens uppfostringsanstalt å Bona.
Kommittén bär ej heller något att erinra mot de av Yenngarnskommissionen
föreslagna arvoden åt läkare, 2,000 kronor, och predikant, 600 kronor, angående
vilka arvoden jämväl föreslagits, att de må kunna läggas till föreståndarens
ovanberörda avlöning, därest denne tillika ombesörjer läkarvården eller predikantens
göromål.
192
Sjätte huvudtiteln.
[72.] Beträffande bokhållaren har, såvitt löneregleringskommittén rätt fattat Venn
garnskommissionens
mening, åsyftats, att han skulle sköta den löpande expeditionen
och bokföringen samt därjämte biträda föreståndaren vid anstaltens
skötsel och vid förfall för denne övertaga ledningen av anstalten. Då bokhållaren
på grund av sin tjänst torde komma att få kännedom om alla delar av anstaltsverksamheten,
bör han enligt kommissionens uppfattning vara mest lämpad
för sistnämnda uppgift, en uppfattning, som även löneregleringskommittén delar.
I avlöning skulle bokhållaren bekomma 500 kronor mer än husfadern och
befallningsmannen eller 2,100 kronor, vartill skulle komma två ålderstillägg efter
respektive 5 och 10 år, vartdera å 200 kronor.
I fråga om bestämmandet av vikarie för föreståndaren skulle det visserligen
kunna sägas, att de lämpligaste egenskaperna för en vikarie ej med säkerhet
äro att finna hos någon viss av nämnda tre befattningshavare och att det
därför kunde böra ordnas så, att möjlighet förelåge att välja mellan dem, antingen
på det sätt att föreståndaren för varje fall bestämde, vem som skulle
vara . hans vikarie, eller så att anstaltens styrelse förordnade någon viss av befattningshavarna
att i allmänhet eller för visst fall vara vikarie.
Venngarnskommissionen har emellertid, enligt vad löneregleringskommittén
erfarit, ansett, att en dylik anordning icke vore utan sina olägenheter och att
det både för anstaltens styrelse och föreståndaren i regel vore bättre, att vikariatet
vore fästat vid en viss tjänst. I så fall skulle vid tillsättande av denna
tjänst hänsyn komma att tagas till sökandes lämplighet även för denna del av
tjänsten. Den ställning och högre avlöning, tjänsten sålunda skulle komma att
medföra, syntes också vara ägnad att locka mera kvalificerade sökande.
Venngarnskommissionen har emellertid framhållit, att bokhållarens egenskap
av ställföreträdare för föreståndaren icke vore det enbart avgörande, då det
gällde _ att bestämma avlöningen. Bokhållarens befattning komme nämligen att
bliva i och för sig så maktpåliggande, att den kunde anses böra förenas med
något högre avlöning än den, som skulle tillkomma husfadern och befallningsmannen.
Vad Venngarnskommissionen anfört i avseende å de med ifrågavarande befattning
förenade kontanta avlöningsförmåner och de befattningshavaren åliggande
göromål, föranleder ej erinran från löneregleringskommitténs sida.
Beträffande befattningshavarens benämning har kommittén emellertid, med
hänsyn till dennes ovan angivna uppgifter, funnit titeln assistent och räkenskapsförare
bättre giva uttryck för hans åligganden och ställning än benämningen
bokhållare.
Uppmärksammas må, att bland de å fångvårdsstaten förekommande tre
klasser av assistenter finnes en, vars kontanta begynnelseavlöning är lika med
den, som föreslagits för nu omförmälde befattningshavare vid Venngarnsanstalten.
I fråga om nyssnämnde befattningshavare vill kommittén till sist icke underlåta
att framhålla, hurusom, då kommittén skolat taga ståndpunkt i denna fråga,
kommittén jämväl tagit hänsyn därtill, att det nu allenast gäller anstaltens uppförande
å extra stat, och att fördenskull, därest erfarenheten till äventyrs skulle
giva vid handen, att en annan anordning beträffande vikariatet för föreståndaren,
an den nu föreslagna, skulle vara förmånligare, en sådan framdeles må kunna
åstadkommas.
193
Sjätte huvudtiteln.
De för husfadern och befallningsmannen ifrågasatta avlöningarna, 1,600 kro- [72.]
nor, jämte två ålderstillägg efter respektive 5 och 10 år, vartdera å 200 kronor,
överensstämma, sedan avdrag motsvarande pensionsavgifter skett, med dem, som
tillkomma andre läraren, tillika avdelningsföreståndare, samt bokhållaren vid
Bona, och hava ej föranlett anmärkning från löneregleringskommitténs sida.
I avseende å maskinistens avlöning hade de sist inom civildepartementet
tillkallade sakkunniga föreslagit 1,200 kronor.
De såsom kommitterade betecknade sakkunniga hade emellertid funnit detta
belopp för lågt.
För denna befattning behövdes nämligen enligt kommitterades mening en
fullt skicklig yrkesman med kompetens därjämte att verkställa reparationsarbeten
samt eventuellt även att handhava patienternas undervisning i vissa metallarbeten.
Då vidare endast patienter beräknats till hans biträde vid skötseln av de
vidlyftiga uppvärmnings- och belysningsanordningarna, vilka skulle fördelas på
tvenne långt ifrån varandra belägna anstaltsbyggnader, måste befattningen tydligen
bliva både krävande och ansvarsfull.
Medicinalstyrelsen, som delat kommitterades uppfattning, att den kontanta
avlöning, som föreslagits för maskinisten, vore för liten, om det skulle bliva
möjligt att på denna post få en fullt skicklig yrkesman med kompetens att
därjämte verkställa reparationsarbeten, hade föreslagit, att lönen för ifrågavarande
befattningshavare sattes till 1,400 kronor eller samma belopp, varmed
den kontanta avlöningen utginge till maskinisten vid ett mindre hospital, t. ex.
HärnöStiii(is !
Yenngarnskommissionen har i sitt förslag till avlöningsstat upptagit avlöningen
för maskinisten till sistnämnda belopp med två ålderstillägg ä 100 kronor
efter respektive 5 och 10 år.
Till den vid statens uppfostringsanstalt å Bona anställda maskinisten utgår
i begynnelseavlöning 1,300 kronor, varifrån dock avdrages ett pensionsavgift motsvarande
belopp. Med hänsyn till de särskilda krav som, i enlighet med vad
ovan anförts, ansetts böra ställas på maskinisten vid Venngarn, har löneregleringskommittén
ej velat göra erinran mot att han erhåller den av Venngarnskommissionen
förordade avlöning.
Avlöningen till tre av vårdarna hade av omförmälda sakkunniga föreslagits
till 1,000 kronor för var och en av dem. Yenngarnskommissionen har föreslagit
höjning av denna avlöning till 1,100 kronor, vartill skulle kunna komma två
ålderstillägg, vartdera å 100 kronor, efter respektive 5 och 10 år. Avlöningen
för dessa vårdare skulle således, efter avdrag av pensionsavgift motsvarande
belopp, komma att bliva densamma som för förman vid statens uppfostringsanstalt
å Bona; och har löneregleringskommittén för sin del ej funnit anledning
till erinran däremot.
För återstående befattningshavare — vårdare med fri kost och möblerad
bostad, sjukvårdare eller -sköterska samt hushållerska — har av Venngarnskommissionen
föreslagits såsom begynnelseavlöning enahanda belopp, som av nyssnämnda
sakkunniga förordats och som återgivits i propositionen nr 166 till 1915
års riksdag. Därtill skulle emellertid komma två ålderstillägg, vartdera å 75
kronor, efter respektive 5 och 10 år.
Löneregleringskommittén har icke ansett sig höra göra erinran mot avlöningsbeloppen
och deras fördelning i lön och tjänstgöringspenningar.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 höft. 25
194
Sjätte huvudtiteln.
Mot de av Venngarnskommissionen i övrigt i dess förslag till avlöninnsstat
upptagna formaner för befattningshavare vid anstalten har lönereglerineskommittén
i och för sig icke något att invända.
I avseende å förmånen av fri elektrisk belysning torde emellertid, såsom
riksdagen pa senare tider velat, böra utsägas, att vederbörande befattningshavare
sjaiv har att bekosta armatur och lampor. Kommittén förutsätter därjämte, att
anstaltens styrelse meddelar erforderliga bestämmelser i avseende å den myckenhet
elektrisk energi, som högst må tillkomma befattningshavare.
Beträffande förmanen av fritt bränsle förutsätter kommittén, att kuggning
och sugning av bränslet skall ombesörjas eller bekostas av befattningshavaren
i •• ^ fråga o°m eYerd„ued förmån av trädgårds- eller planteringsland torde man
hora utgå från, att sådant tilldelas vederbörande befattningshavare efter anvisning
av styrelsen för anstalten och att därvid tillses, att missbruk av förmånen
ej ma komma att äga rum.
Såsom ovan nämnts, torde, i likhet med vad som sker beträffande, bland
annat, den juni val på extra stat uppförda personalen vid Bona, böra å den del
aJ ovan angivna avlöningar, som motsvarar lön, avdragas, efter år räknat, så
stort belopp — avrundat för föreståndaren, assistenten och räkenskapsföraren
husfadern och befallningsmanneu till närmast högre femtio- eller hundratal vad
maskinisten beträffar till 30 kronor, för vårdare med den högre avlöningen till
Lo kronor samt för vårdare med fri kost och möblerad bostad, sjukvårdare eller
-sköterska samt hushållerska till 15 kronor — som motsvarar den pensionsavgift
vilken enligt lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, skulle av
dessa befattningshavare erläggas såsom bidrag till egen pensionering, om berörda
lag vore tillämplig å dem.
Avdraget skulle enligt dessa grunder nu uppgå till följande belopp:
för föreståndare...................................................
» assistent och räkenskapsförare ...................
» husfader.........................................................
» befallningsman .............................................
» maskinist .......................................................
» vårdare med den högre avlöningen.............
* d:o med fri kost och möblerad bostad
» sjukvårdare eller -sköterska ........................
» hushållerska....................................................
Yad slutligen beträffar villkor och bestämmelser för åtnjutande av de föreslagna
avlöningsförmånerna, har löneregleringskommittén inhämtat, att Venngarnskommissionen
tänkt sig, att vid avfattandet av desamma skulle i tillämpliga
delar tagas till förebild vad genom kungl. brev den 15 december 1911 i sådant
hänseende är stadgat i avseende å de i staten för uppfostringsanstalten å Bona
uppförda befattningar.
Häremot har löneregleringskommittén icke ansett sig böra göra nåuon
erinran.» ”
Kran kommitténs beslut hade tva av dess ledamöter, herrar Carl Persson
iVn Pe,s’ reservcrat si§ under yrkande, att den i avlöningsstaten upptagna
bokhållaren borde uppforas med samma avlöningsbelopp som husfadern och
... 150 kronor,
... 50
.. 50
... 50
... 30
... 25
... 15 »
... 15
... 15 »
Sjätte huvudtiteln. 195
befallningsmannen samt att i statou borde upptagas ett särskilt belopp av 500
kronor såsom arvode åt den av nämnda tre befattningshavare, åt vilken uppdroges
att i förekommande fall vara föreståndarens ställföreträdare.
Beträffande frågan, huruvida avlöningarna til! anstaltens personal
böra uppföras å ordinarie eller extra stat, torde det, såsom även löneregleringskommittén
framhållit, vara lämpligast att tillsvidare icke upptaga
anstalten å ordinarie stat. I likhet med vad som lärer kunna sägas
gälla om vården av internerade alkoholister i allmänhet, torde nämligen
förevarande anstalts verksamhet, åtminstone till en början, i avsevärd
mån få karaktären av ett försök.
Vid jämförelse med det av de år 1914 tillkallade sakkunniga uppgjorda
förslag till avlöningarnas bestämmande företer Venngarnskommissionens
förslag den största avvikelsen i avseende å statens omfattning.
Kommissionen har nämligen, såsom förut framhållits, funnit sig
föranlåten att från den i staten uppförda personalen avskilja ej blott
trädgårdsmästare, ladugårdsförman, stallförman och fördräng, vilkas avlöningar
ansetts böra belasta jordbrukets konto, utan även bagerska,
tvätterska och köksbiträden, för vilka avlöningarna påförts utgiftsposten
»extra personal och vikariatsersättningar». Sistnämnda post har därjämte
utbrutits för att direkt upptagas i driftkostnadsstaten. Detta
tillvägagående i avseende å jordbruks- och kökspersonalens avlöningar
torde vara ägnat att bereda anstaltens styrelse ökad frihet i den ekonomiska
förvaltningen, något som torde låta försvara sig med hänsyn
till svårigheten att på förhand fixera omfattningen av erforderliga arbetskrafter
och avlöningar på ifrågavarande områden. Lika med löneregleringskommittén
ansluter jag mig sålunda till Venngarnskommissionens
förslag i denna de!, därvid jag förutsätter, att anstaltens styrelse
meddelar Kungl. Maj:t uppgift å beloppen av de bestämda avlöningarna.
Under frågans tidigare behandling hava från flera håll påkallats
förhöjningar av de utav nyssnämnda sakkunniga föreslagna avlöningsbelopp
åt anstaltens personal. I propositionen (nr 166) till 1915 års
riksdag angående anslag till alkoholistvården har jag även ställt mig
tillmötesgående mot dessa krav och förordat en höjning av det utav''
de sakkunniga föreslagna anslaget till avlöningar från 27,000 till 30,000
kronor. I likhet med löneregleringskommittén har jag ej heller nu
något att erinra mot de av Venngarnskommissionen föreslagna löneförhöjningarna,
nämligen åt föreståndaren och bokhållaren med vardera
500 kronor, åt maskinisten med 200 kronor och åt tre vårdare med
vardera 100 kronor eller sammanlagt 1,500 kronor.
72.]
Departe
mentschefen.
1!"> Sjätte huvudtitel».
\ad särskilt angår bokhållaren eller assistenten och räkenskapsföraren,
såsom löneregleringskommittén föreslagit hans benämning,
synas övervägande skäl tala för att vid denna befattning knvta uppdraget
att vara föreståndarens ställföreträdare och av denna anledning
bestämma avlöningen till det av VenngarnskommissioAen och löneregleringskommitténs
flertal förordade belopp.
Med hänsyn till att avlöningarna till anstaltens personal uppföras
å extra, stat, torde desamma, såsom löneregleringskommittén påpekat,
böra minskas med belopp, motsvarande i runda tal vad vederbörande
befattningshavare skulle haft att erlägga i pensionsavgifter, om de blivit
anställda på ordinarie stat.
Mot den av Venngarnskommissionen föreslagna fördelning av avlöningen
i lön och tjänstgöringspenningar samt de i kommissionens
statförslag, utöver nämnda avlöning, upptagna avlöningsförmåner synes
mig ej något vara att invända. Beträffande förmånerna av fri elektrisk
belysning och fritt bränsle samt trädgårds- eller planteringsland anser
jag mig emellertid böra biträda vad löneregleringskommittén anfört.
Venngarnskommissionen har i sitt förslag till avlöningsstat upptagit
ålderstillägg åt samtliga i staten uppförda befattningshavare med
undantag av läkaren och predikanten. Häremot har löneregleringskommitten
ej haft något att erinra. Jämväl enligt min mening torde
det vara skäligt, att anstaltens personal, i likhet med befattningshavare
i jämförlig ställning, får komma i åtnjutande av ålderstillägg.
I överensstämmelse med vad ovan anförts torde sålunda avlöningsförmånerna
för personalen vid statens alkoholistanstalt å Venngarn böra
bestämmas i enlighet med Venngarnskommissionens här förut återgivna
förslag till avlöningsstat med den avvikelse allenast, förutom utbyte av
benämningen »bokhållare» mot »assistent och räkenskapsförare», att
från befattningshavarnas löner avdragas följande pensioneringsbidrag,
nämligen för föreståndare 150, för assistent och räkenskapsförare,
husfader och befallningsman 50, för maskinist 30, för vårdare med den
högre avlöningen 25 samt för vårdare med fri kost jämte möblerad
bostad, sjukvårdare eller -sköterska och hushållerska i5 kronor. För
det fall att föreståndaren kommer i åtnjutande av båda de för honom
föreslagna ålderstilläggen, torde han, i likhet med direktören vid statens
uppfostringsanstalt å Bona, emellertid böra få vidkännas ett avdrag
för pensioneringsbidrag av 200 kronor.
Avlöningsstaten skulle sålunda erhålla följande avfattning:
Sjätte huvudtiteln.
197
Kronor. |
|||||||
L ö n. |
Tjänst- |
1 |
|||||
Pensions- |
görings- |
Summa. |
|||||
Oredu- |
avgift |
ltedu- |
pénnin- |
||||
cerat |
mot- |
cerat |
|||||
belopp. |
svarande |
belopp. |
gar. |
||||
belopp. |
i |
||||||
(Efter 5 år kan lönen höjas med |
|||||||
| 1 föreståndare....... |
3,000 |
150 |
2,850 |
1,500 |
4,350 |
{ 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor. |
|
1 1 assistent och |
|||||||
j räkenskapsförare.. |
1,200 |
50 |
1,150 |
900 |
2,050 |
I Efter 5 år kan lönen höjas med |
|
1 husfader........... |
900 |
50 |
850 |
700 |
1,550 |
[■ 200 kronor och efter 10 år med |
|
! 1 befallningsman .. |
900 |
50 |
850 |
700 |
1,550 |
I ytterligare 200 kronor. |
|
| 1 maskinist .......... |
800 |
30 |
770 |
600 |
1,370 |
| Efter 5 år kan lönen höjas med |
|
600 |
25 |
575 |
500 |
1,075 |
j. 100 kronor och efter 10 år med |
||
2 d:o ............ |
1,200 |
50 |
1,150 |
1,000 |
2,150 |
I ytterligare 100 kronor. |
|
(Därjämte fri kost |
|||||||
1 d:o ............ |
350 |
15 |
335 |
250 |
585 |
Efter 5 år kan |
|
1,755 |
( bostad. D:o. |
lönen höjas med 75 kro- |
|||||
1 3 d:o ............ |
1,050 |
45 |
1,005 |
750 |
nor och efter |
||
i 1 sjukvårdare eller |
350 |
15 |
335 |
250 |
585 |
D:o. |
10 år med |
-sköterska ......... |
kronor. |
||||||
i 1 hushållerska ...... |
350 |
15 |
335 |
250 |
585 |
D:o. |
|
i Läkare, arvode ...... |
— |
— |
— |
— |
2,000 |
||
'' Predikant, arvode .. |
— |
— |
— |
— |
600 |
||
Summa kronor |
— |
— |
- |
— |
20,205 |
Anm. Med undantag av läkare och predikant erhålla alla fri bostad, fri uppvärmning (eller bränsle) och
elektrisk belysning (enligt styrelsens bestämmande). Huggning och sågning av bränsle ävensom armatur
och lampor för elektrisk belysning bekostas dock alltid av befattningshavaren. Vårdarna (inklusive
sjukvårdaren eller sjuksköterskan) bekomma beklädnadsersättning med 100 kronor. Befattningshavare
må kunna tilldelas trädgårds- eller planteringsland (enligt styrelsens bestämmande).
Därest föreståndaren tillika ombesörjer läkarvården eller predikantens göromål, må han kunna
tilläggas härför föreslaget arvode. , ,,
För det fall att föreståndaren åtnjuter båda de för befattningen uppförda ålderstillaggen, skall
det pensionsavgift motsvarande belopp, som skall avdragas å lönen, utgöra 200 kronor och sålunda
avlöning till honom utgå med 5,300 kronor.
För åtnjutande av de föreslagna avlöningsförmånerna synas mig,
såsom löneregleringskommittén förordat, lämpligen höra gälla i huvudsak
enahanda villkor och bestämmelser, som uti nådigt brev den 15
december 1911 blivit fastställda i avseende å befattningshavarna vid
198 Sjätte huvudtiteln.
[i2.] statens uppfostringsanstalt å Bona. De i samma brev meddelade bestämmelser
angående fri läkarvård för viss personal torde böra äga i
huvudsak motsvarande tillämpning beträffande den nu ifrågavarande
anstalten.
inkoms°tCh , *[aS överSår till Venngarnsanstaltens utgifts- och inkomststat i
atat dess helhet.
I propositionen (nr 166) till 1915 års riksdag angående anslag
till alkoholistvården hade man vid beräkning av det för år 1916
erforderliga bidraget till anstaltens driftkostnader utgått från, att det
för helt år behövliga bidragsbeloppet skulle utgöra 46,000 kronor.
Socialstyrelsen har även i sin underdåniga framställning om anslagsbehoven.
för alkoholistvården under år 1917 upptagit ifrågavarande
bidrag till nu angivna belopp.
kommissionen. . .Til] ^rligÄre utredning i frågan har jag från Venngarnskom
missionen
infordrat yttrande rörande anstaltens utgifts- och inkomststat
för år 1917. Med anledning härav har jag från kommissionen fått
mottaga följande yttrande jämte statförslag:
5>Uti den utgifts- och inkomststat, som uppgjorts av de inom civildepartementet
under år 1914 tillkallade sakkunniga, vidtogos en del
ändringar redan vid beräkning av 1916 års stat. Enligt vad statsrådet
och chefen för kungl. civildepartementet anförde vid föredragning i
statsrådet av frågan om anslag till alkoholistvården under år 1916 (se
Kungl. Maj:ts .proposition till 1915 års riksdag nr 166), borde inkomsten
av patientavgifter beräknas allenast till 1 krona per dag under 350
dagar och .alltså inkomsten härav till 35,000 kronor i stället för 52,500
kronor. Vidare beräknades utgiften för värme och lyse till 16 000
kronor i stället för 13,000 kronor.
Därest de av Venngarnskommissionen i dess skrivelse den 28 september
1915 till Kungl. Maj:t gjorda framställningar bifallas, skulle
posten avlöningar, förut upptagen till 30,000 kronor, uppföras med
20,700 kronor samt därutöver till extra personal och vikariatsarvoden
upptagas 4,300 kronor, varemot avlöningar för personal vid jordbruk
och trädgård 3,500 kronor uteslutas ur avlöningsstaten och’i stället
avdragas å det för inkomst av jordbruk och trädgård beräknade belopp,
som alltså skulle nedgå från 15,000 kronor till 11,500 kronor.
Vad beträffar staten i övrigt, är att märka, att utgifterna beräknats
under den tid, då normala priser rått å olika förnödenheter. Om nu
gällande priser beräknas för behövliga artiklar, skulle utgifterna komma
199
Sjätte huvudtiteln.
att stiga ej obetydligt. Sålunda må nämnas, att vid utgiftsstatens upp- [72.]
görande år 1914 priset för koks beräknats, efter ett tioårigt medelpris,
till 1 krona 30 öre för hektoliter, under det kommissionen för ett
nyligen inköpt parti fått betala efter 2 kronor 35 öre för hektolitern.
Det lär emellertid ej vara möjligt att med någon sannolikhet beräkna
de priser, som kunna vara gällande vid den tid, då anstaltens inköp
för år 1917 skola göras, och det synes därför ej föreligga anledning
att nu göra nya beräkningar rörande de olika utgiftsposterna.
Den beräknade inkomsten av patientavgifter utgår ifrån full beläggning
av anstalten. Det undandrager sig naturligen all beräkning,
huruvida anstalten kan komma att bliva fullt belagd redan under år
1917. Försiktigheten bjuder att ej räkna härmed, särskilt som, enligt
vad kommissionen erfarit, å de enskilda alkoholisthemmen för närvarande
rätt många platser stå obesatta. Möjligt kan vara, att anstalten under
år 1917 ej kommer att beläggas mer än till hälften, och nämnda inkomstpost
borde då nedsättas i enlighet härmed. Emellertid motsvaras
den sålunda uppkommande minskningen i inkomster, 17,500 kronor, av
en ungefär motsvarande minskning i utgifterna, nämligen med 14,000
kronor i utspisningskostnader och 3,000 kronor i flitpenningar, vartill
kommer, att kostnaden för personalen blir mindre, vadan det ej lärer
vara av nöden att på grund härav göra någon förändring i statförslaget.
Slutligen bör samma reservation göras som av kommissionen gjorts
i dess underdåniga skrivelse den 5 februari 1915 rörande 191Ö års
driftkostnader, nämligen att det synes tvivelaktigt, huruvida under anstaltens
första verksamhetsår så stor behållning av jordbruk, trädgårdsskötsel
och verkstäder kan vinnas, som i nämnda statförslag förutsättes.
Någon exakt beräkning av dessa poster torde ej heller nu kunna utföras.
Utgifts- och inkomststaten för år 1917 skulle alltså få följande
utseende:
Utgifter:
Avlöningar högst ................................................................. kronor
Extra personal och vikariatsersättningar ..................... »
Utspisning för personal, 15 personer 365 dagar
å 0: 80 .... ................................................................... »
20,700: —
4,300: —
4,380: —
Transport kronor 29,380: —
200
Sjätte huvudtiteln.
[72.]
Transport kronor 29,380: —
Utspisning för patienter, 100 personer 350 dagar
å 0: 80 .......................................................................... » 28,000: —
Beklädnad............................................................................... » 1 000:_
Värme och lyse ...\................................................................. » 16,000! —
Tvätt och renhållning ....................................................... » 2,000:_
Fastighetens underhåll......................................................... » 4,000:_
Underhåll och nyanskaffning av inre inventarier...... » 1,000:_
Inköp av arbetsmaterial...................................................... » 3,000:_
Underhåll och anskaffning av jordbruksinventarier,
inköp av utsäde, foder etc........................................ » 6,000:_
Flitpenningar........................................................................... » 6*000: —
Läkemedel och instrument ................................................ » 1 000:_
Diverse omkostnader........................................................... » 3,620:_
Summa kronor 101,000
Inkomster:
Avgifter för 100 patienter å 1 krona under 350 dagar kronor
Inkomst av patienternas arbete inom anstalten......... »
Inkomst av jordbruk och trädgård................................ »
Statens tillskott......................................................... »
35,000: —
10,000: —
11,500: —
44,500: —
Summa kronor 101,000: — j>
Sociaistyrei- . Socialstyrelsen, till vilken här anförda yttrande jämte statförslag
remitterats, har förklarat sig lämna desamma utan erinran.
De>=r‘s- Bortsett från de olikheter, som äro föranledda av förut behand
lade
förändringar i avseende a avlöningsstaten, företer Venngarnskommissionens
förslag till utgifts- och inkomststat för anstalten ej andra avvikelser
från det av 1914 års sakkunniga uppgjorda statförslaget än
beträffande utgiftsposten för värme och lyse samt inkomstposten för
patientavgifter, vilka båda avvikelser emellertid godtagits av 1915 års
riksdag. Då det, såsom från flera håll betonats, ej nu torde vara
pöjligt att med någon större säkerhet beräkna anstaltens utgifter och
inkomster, har jag ansett mig icke — utöver vad som föranledes av
nämnda förändringar i avlöningsstaten — böra framställa någon erinran
mot innehållet uti ifrågavarande förslag till utgifts- och inkomststat
för Venngarnsanstalten.
Sjätte huvudtiteln.
201
I huvudsaklig överensstämmelse med vad som ägt rum i fråga om
statens uppfostringsanstalt å Bona synes för Venngarnsanstalten böra
uppföras ett särskilt anslag till avlöningar och vikariatsersättningar åt
tjänstemän vid anstalten samt ett anslag för anstaltens driftkostnader
i övrigt. Det förra anslaget skulle avse de i lönestaten upptagna avlöningarna
om tillhopa 20,205 kronor jämte den i utgifts- och inkomststaten
bland utgifterna upptagna posten »extra personal och vikariatsersättningar»
4,300 kronor och således bestämmas till i jämnat tal
24,500 kronor. Det senare anslaget, vilket torde böra givas karaktär
av förslagsanslag, skulle, med tillämpning av vad jag förut anfört, bestämmas
till 19,500 kronor.
Såsom förut omnämnts, har av riksdagen för år 1916 beviljats ett
förslagsanslag av 125,000 kronor såsom bidrag till erkända och enskilda
alkoholistanstalters driftkostnader. Beträffande grunderna för bidragets
fördelning bestämdes, att erkända anstalter skulle kunna per vårddag
tilldelas ett bidrag av högst 1 krona 50 öre för tvångsinternerad och
1 krona 25 öre för frivilligt internerad patient. Till enskilda anstalter
skulle bidraget kunna utgå med högst 1 krona per vårddag.
Bidrag skulle dock endast utgå i avseende å sådana patienter, för vilka
vårdavgiften ej överstiger 3 kronor för dag. Till förekommande av
alltför stora rubbningar i de då befintliga anstalternas ekonomi bestämdes
emellertid därjämte, att under en övergångstid av tre år nämnda
anstalter skulle tillförsäkras ett statsbidrag, uppgående till minst 90 %
av det bidrag, anstalten uppburit för det nästföregående året.
I fråga om förevarande anslagsbelopp anmärker socialstyrelsen, att
eu successiv sänkning av bidragen visserligen kan förväntas inträda i
avseende å en del anstalter. Å andra sidan vore emellertid denna sänkning
begränsad till ett mindre belopp (såsom här ovan angivits 10 .^),
och syntes någon ökning av det för år 1916 beräknade antalet vårdplatser
vara sannolik. Med hänsyn till det nu anförda ansåg styrelsen
det ej finnas anledning att vid anslagets beräkning avvika från de
grunder, som tillämpats vid bestämmandet av anslaget för år 1916. I
enlighet härmed föreslog styrelsen, att anslaget, med någon avrundning
uppåt, borde upptagas till 175,000 kronor.
Ifråga om grunderna för bidragets utgående, vilka grunder för
övrigt, såsom tidigare antytts, genom en nådig kungörelse fastställts
till efterrättelse i avseende å bidrag för år 1916, föreställer jag mig,
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft. 26
[72.]
Statsbidrag
till erkända
och enskilda
alkoholi stanstalters
driftkostnader.
Socialstyrel
sen.
Departements
chefen.
202
Sjätte huvudtiteln.
[72.] att det ej finnes anledning att vidtaga någon ändring. Beträffande
anslagets belopp torde det ej vara möjligt att finna någon mer tillförlitlig
beräkningsgrund, än den socialstyrelsen tillämpat. Jag anser mig
sålunda böra förorda, att såsom bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader under år 1917 uppföres ett förslagsanslag
å 175,000 kronor.
utgifter för Till bestridande av statens utgifter för omhändertagande och vård av
hoiister, hand- farlig» alkoholister, kostnader för handräckning, ersättningar åt vittnen
rakningm.m. samt kostnader för läkarutlåtanden m. m. har för år 1916 beviljats ett
anslag av 10,000 kronor. Med hänsyn till att lagen om behandling av
alkoholister ej kunde väntas träda i kraft förrän den 1 juli 1916, var
nämnda belopp emellertid, ehuru avsevärt avrundat, ej beräknat att
täcka ifrågavarande omkostnader för mer än ett halvt år. I överensstämmelse
med vad socialstyrelsen föreslagit, anser jag, att samma beräkningsgrunder,
som tillämpats i avseende å anslaget för år 1916,
lämpligen torde kunna komma till användning vid bestämmandet av
anslagets belopp för år 1917. För nu berörda omkostnader torde sålunda
böra upptagas ett förslagsanslag av 17,000 kronor.
statsbidrag På förslag av Kungl. Maj:t anslog 1915 års riksdag till bidrag för
de merkända anordnande av erkända alkoholistanstalter för år 1916 en summa av
anstalter. 30,000 kronor, varav sammanlagt 24,092 kronor voro avsedda såsom
bidrag till vissa av riksdagen prövade anordningar vid fem redan i
verksamhet varande enskilda anstalter.
Sociaistyrei- Rörande behovet av statsbidrag för ifrågavarande ändamål framsen
håller socialstyrelsen, bland annat, att, även om nyss berörda anstalter
komma att fungera såsom allmänna samt Stockholms och Göteborgs
städer, såsom varit ifrågasatt, anordna erkända anstalter, tillgången
på vårdplatser för internerade lärer bliva knapp. Det torde
sålunda visa sig behövligt att ytterligare uppmuntra strävandena för
anstaltsvårdens utveckling. Efter den nuvarande krisens slut kunde
man, enligt styrelsens förmenande, vänta en större livaktighet jämväl
beträffande alkoholistvården, och vore det då av stor vikt att kunna
från statens sida ekonomiskt stödja arbetet för vårdverksamhetens utvidgning.
Till Kungl. Maj:ts förfogande borde sålunda för förevarande
ändamål ställas ett belopp, ej understigande det för år 1916 beviljade.
I fråga om betingelser för erhållande av statsbidrag förordar socialstyrelsen,
att det provisoriskt borde gälla, att sådant bidrag till an
-
203
Sjätte huvudtiteln.
ordnande av ny anstalt ej får överstiga 1,000 kronor per vårdplats och [72.]
ej heller gå utöver vad från annat håll tillskjutes. I avseende å bidrag
till reparationer och andra förbättringar borde likartade synpunkter
gälla, men skulle därvid tagas hänsyn till den sammanlagda summan
av förut beviljade och ytterligare ifrågakommande belopp.
Genom antagandet av lagen om behandling av alkoholister måste v^*™*''*-statsmakterna, såsom vid flera tillfällen framhållits, anses hava iklätt
sig en viss förpliktelse att sörja för erforderlig tillgång på vårdplatser.
Med minsta kostnad torde staten förverkliga denna förpliktelse genom
att stödja och uppmuntra det enskilda initiativet på förevarande område.
Såsom socialstyrelsen utvecklat, synes behovet av vårdplatser
för internerade ej bliva tillbörligen tillgodosett genom de anstalter,_ som
kunna påräknas träda i verksamhet under den närmaste framtiden.
Särskilt vill jag i detta sammanhang erinra om, att statens alkoholistanstalt
å Yenngarn endast är avsedd för manliga patienter och att staten
ej lärer kunna undandraga sig att sörja för tillgång på anstaltsvård
i motsvarande form jämväl för kvinnliga alkoholister. Med^ hänsyn till
dessas relativt ringa antal skulle tillgång på sådan vård möjligen kunna
beredas å någon anstalt, som anordnades på enskild^ väg men med
bidrag av statsmedel. Jag finner mig sålunda böra föreslå, att till Kungl.
Maj:ts förfogande måtte ställas ett belopp att användas till bidrag till
anordnande av erkända alkoholistanstalter och att berörda belopp, i
likhet med motsvarande anslag för år 1916, måtte bestämmas till 30,000
^^Beträffande de grunder, efter vilka bidrag av förevarande slag skulle
utgå, torde först böra framhållas, att sådana bidrag i likhet med vad
som gäller med hänsyn till anslaget för år 1916 böra förbehållas det
enskilda arbetet för utvidgad eller förbättrad vårdverksamhet och sålunda
ej kunna komma kommuner eller landsting tillgodo, ^överensstämmelse
med vad medicinalstyrelsen och socialstyrelsen framhållit rörande 1916
års anslag och nu ånyo betonats av sistnämnda ämbetsverk, borde vidare
bidraget, när fråga är om anordnande av nya anstalter, ej få överstiga
1,000 kronor för vårdplats och ej heller vad från annat håll tillskjutes.
Vad angår bidrag till reparationer och förbättringar skulle
hänsyn tagas till de statsbidrag, varav anstalten tidigare kommit i åtnjutande,
så att det sammanlagda bidragsbeloppet ej komme att överskrida
nyss angivna begränsningar. Slutligen torde, såsom i propositionen
till 1915 års riksdag utvecklats, bidragstagare böra, i den mån
^04 Sjätte huvudtiteln.
[72.] det skäligen kan påfordras, genom inteckningssäkerhet trygga statens
rätt att återbekomma bidragsmedlen, om anstalten framdeles kommer
att användas för annat ändamål.
av^onford åkallade kommitterade för utredning av vissa frågor
till alkohol^t- rörande alkoholistvården hade fäst uppmärksamheten på, att militära
anstalter, lägerplatser, som icke vidare användes för sitt ändamål, lämpligen kunde
Komitterade. tagas i anspråk för anordnande av allmänna alkoholistanstalter samt att
även andra kronan tillhöriga domäner lämpade sig för enahanda användning.
Då anskaffande av mark för upprättande av alkoholistanstalter
kunde medföra betydande kostnader, därest erforderligt område måste
inköpas av enskilda, vore det uppenbarligen önskvärt att erhålla sådan
genom statens medverkan. Alkoholistanstalterna behövde visserligen i
allmänhet en jämförelsevis stor areal med goda jordbruksmöjligheter,
men sådana områden torde i många fall kunna tillhandahållas å kronans
mark utan avsevärd ekonomisk uppoffring för staten. För att
underlätta tillkomsten av nödigt antal vårdplatser för tuberkelsjuka hade
Kungl. Maj.t förordnat, att landsting, kommuner, föreningar och enskilda,
vilka ämnade uppföra tuberkulossjukvårdsanstalter, kunde efter
Kungl. Maj ds prövning utan särskild ersättning erhålla upplåtelse av
för anläggningen erforderlig, kronan tillhörig mark. Kommitterade,
som ansett det vara av synnerlig vikt för alkoholistvårdens utveckling
att underlätta anskaffandet av anläggningsplatser för alkoholistanstalter,
hade föreslagit träffande av motsvarande bestämmelser i avseende å
sistnämnda slag av anstalter.
Departements
chefen.
Uti förut berörda proposition (nr 166) till 1915 års riksdag angående
anslag till alkoholistvarden var härovan anförda förslag återgivet,
och framhöll jag beträffande detsamma, att det utan tvivel vore
ägnat att kraftigt främja tillkomsten av erkända alkoholistanstalter.
Med hänsyn till de jämförelsevis stora områden, som i allmänhet torde
erfordras för anordnande av alkoholistanstalter, eller av andra skäl
kunde visserligen hinder möta för tillmötesgående av framställningar
i förevarande syfte. I sådana fall, där avsevärdare olägenheter
eller förluster för statsverket icke kunde förväntas uppkomma därav,
uttalade jag mig emellertid för att landsting, kommuner, föreningar,
stiftelser och enskilda, vilka ämnade uppföra erkända alkoholistanstalter,
borde kunna, efter av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning,
utan särskild ersättning till kronan och på de villkor i övrigt,
205
Sjlitte huvudtiteln.
Kungl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma, erhålla upplåtelse av för
anläggningen erforderlig, kronan tillhörig mark i enahanda omfattning,
som är stadgad i fråga om upplåtelse av kronomark till tuberkulossjukvårdsanstalter.
Sedan vederbörande utskott under hand inhämtat, att proposition
i ämnet vore att förvänta till en kommande riksdag, fann riksdagen
icke något yttrande över förevarande fråga vara påkallat.
1 samband med mitt härovan återgivna yttrande meddelade jag,
att en framställning om rätt att disponera en förutvarande militär lägerplats
för ifrågavarande ändamål redan förelåg. Härmed åsyftade jag
en framställning från föreningen Flöda kolonier u. p. a., som önskade
anordna en alkoholistanstalt å Västmanlands regementes förutvarande
mötesplats Salbohed. Enligt vad jag inhämtat från arméförvaltningen,
har även beslut numera fattats om upplåtande av nämnda lägerplats på
arrende åt omförmälda förening. Denna upplåtelse lärer emellertid vara
att anse såsom en provisorisk anordning, och skulle det givetvis vara
synnerligen önskvärt för föreningen att få disponera lägerplatsen under
de mer betryggande och förmånliga betingelser, som med här ifrågasatta
anordning avsetts.
I överensstämmelse med vad ovan framhållits, torde sålunda böra
medgivas, att jord, som står under kronans omedelbara disposition,
eller som tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödigt
skogsfång upplåtna allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens
försorg utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits
till förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena
krigsmanshus fond, må, efter av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd
prövning, utan särskild ersättning till kronan på de villkor i
övrigt, Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas till landsting,
kommun, förening, stiftelse eller annan för anordnande av allmän
alkoholistanstalt.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen för år 1916
beviljat 3,600 kronor till sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för
ärenden rörande alkoholistvården. Genom förut omnämnda nådiga
instruktion för uppsiktsmyndigheten över alkoholistvården har uppsikten
över berörda vård uppdragits åt socialstyrelsen, och föreskrives däri, bland
annat, att hos styrelsen skall finnas anställd en särskild sakkunnig (expert)
för ärenden av omförmälda art. Då det ej lärer finnas något skäl
till ändring i förevarande avseende för år 1917, torde jämväl för detta
år böra anslås 3,600 kronor till sådant biträde hos socialstyrelsen.
[72.]
Sakkunnigt
biträde hos
socialstyrelsen
för ärenden
rörande
alkoholistvården.
206
Sjätte huvudtiteln.
[72.]
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa:
dels ett anslag om 24,500 kronor till avlöningar
och vikariatsersättningar åt tjänstemän vid statens
vårdanstalt för alkoholister vid Venngarn,
dels ett förslagsanslag av 19,500 kronor såsom
bidrag till driftkostnaderna i övrigt för samma anstalt,
dels ett förslagsanslag av 175,000 kronor såsom
bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader,
dels ett förslagsanslag av 17,000 kronor till
bestridande av statens kostnader för farliga alkoholister,
handräckning, läkarutlåtanden, vittnesersättningar
m. m.,
dels ett anslag av 30,000 kronor såsom bidrag
till anordnande av erkända alkoholistanstalter,
dels ock ett anslag av 3,600 kronor till sakkunnigt
biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande
alkoholistvården,
eller sålunda till bestridande av kostnader för
alkoholistvården tillhopa 269,600 kronor,
ävensom medgiva,
att jord, som står under kronans omedelbara
disposition eller som tillhör någon av de under bruk
och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar
eller någon av de genom domänstyrelsens försorg
utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits
till förenade mötespassevolanskassornas fond,
stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, må, efter
av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning,
utan särskild ersättning till kronan på de villkor
i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma,
upplåtas till landsting, kommun, förening, stiftelse eller
annan för anordnande av allmän alkoholistanstalt.
Sjätte huvudtiteln.
207
18. Främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens följder.
Enligt § 25 i nådiga förordningen angående försäljning av bränn- [73.]
vin den 9 juni 1905 i dess ursprungliga avfattning skulle de avgifter, Vräkande av^
som enligt samma förordning inflöte lör rättigheterna till detaljhandel motarbetande
med brännvin, ävensom den nettovinst av rörelsen, som däri omförmälda
bolag enligt § 21 hade att avstå, fördelas på det sätt, att, be- fadder.
träffande stad, tjugunio hundradelar av bolagets nyssnämnda avgifter (Extra anslag.)
och nettovinst tillföll o st aden och återstoden insattes i statskontoret,
varemot för landsbygd hela beloppet insattes i statskontoret.
Av de andelar, vilka sålunda ingingo till statskontoret, skulle avsättas
ett belopp, motsvarande en hundradel av samtliga avgifter och
vinstmedel för riket, för att användas till främjande av nykterhet och
motarbetande av dryckenskapens följder.
Genom det av 1913 års riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
fattade beslut om brännvinsmedlens indragning till statsverket
m. m. har nyssnämnda bestämmelse i § 25 av brännvinsförsäljningsförordningen
bortfallit. Därvid förutsattes emellertid, att särskilt anslag
till främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens följder
skulle från och med år 1915 uppföras å riksstaten. I enlighet härmed
uppförde ock riksdagen, på därom av Kungl. Maj:t gjord framställning,
under riksstatens sjätte huvudtitel pa extra stat för ar 1915 ett anslag1
av 252,746 kronor till främjande av nykterhet och motarbetande av
dryckenskapens följder.
Enligt vad jag framhöll vid anmälan av frågan om anslag tor lyib
för nu förevarande ändamål, ingingo i nämnda för 1915 beviljade belopp
å 252,746 kronor en del specialanslag, vilka enligt såväl min som
chefens för ecklesiastikdepartementet mening voro av beskaffenhet att
böra överföras från sjätte till åttonde huvudtiteln. En sådan överföring
ägde ock rum vid begäran om anslag av 1915 års riksdag.
I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning beviljade därefter 1915
års riksdag under riksstatens sjätte huvudtitel på extra stat för åi 1916
ett anslag av 69,400 kronor till främjande av nykterhet och motarbetande
av dryckenskapens följder.
Jag vill i detta sammanhang erinra, att bidrag till upprättande av
och understöd åt alkoholistanstalter frän och med år 1916 utgå från
de anslag till alkoholistvården, varom i nästföregående punkt törmäles.
Anslaget för år 1916 till främjande av nykterhet och motarbetande av
dryckenskapens följder var emellertid avsett för förstnämnda ändamål
[73.]
Svenska \
siykfcerhetssällskapet.
208 Sjätte huvudtiteln.
i så måtto, att däri ingick ett belopp om tillhopa 40,650 kronor för
beredande av bidrag av angiven beskaffenhet till vissa alkoholistanstalter
för år 1915.
Jag övergår härefter till behandlingen av inkomna framställningar
om statsbidrag för 1917 från nu ifrågavarande anslag.
_ För vart och ett av åren 1895—1903 har riksdagen på extra stat
beviljat ett anslag av 4,000 kronor för utgivning och spridning av nykterhetsskrifter.
Dessa anslag'' hava ställts till förfogande av svenska
nykterhetssällskapet eller, såsom detsamma, sedan Kungl. Maj:t den 7
februari 1902 fastställt nya stadgar för sällskapet, benämnes, svenska
sällskapet för nykterhet och folkuppfostran, det år 1837 stiftade svenska
nykterhetssällskapet.
Med anledning av Kungl. Maj:ts framställningar har riksdagen för
vart och ett av åren 1904 — 1908 på extra stat anvisat enahanda belopp
för befrämjande av den verksamhet, som enligt fastställda stadgar ålåg
nämnda sällskap.
År 1908 medgav riksdagen, att av de enligt 25 § i brännvinsförsäljningsförordningen
till främjande av nykterhet och motarbetande av
dryckenskapens följder avsatta brännvinsförsäljningsmedlen finge för
främjande under ar 1909 av sällskapets verksamhet utgå ett belopp av
4.000 kronor. Under vart och ett av åren 1909—1914 anvisades för
samma ändamål av ifrågavarande medel 8,000 kronor att användas för
sällskapets verksamhet under åren 1910—1915. Till främjande av sällskapets
verksamhet under år 1916 anvisades under år 1915 likaledes
8.000 kronor, att utgå från anslaget till främjande av nykterhet och
motarbetande av dryckenskapens följder.
I underdånig framställning den 28 september 1915 har sällskapets
styrelse, med bifogande av årsberättelse för sin verksamhet under arbetsåret
1914—1915 ävensom sina under året utgivna publikationer,
anfört:
Sällskapets skriftutgivning hade under arbetsåret 1914—1915 omfattat
"ii ^Inalles hade under arbetsåret spritts 128,000 exemplar av
sällskapets skrifter och publikationer, därav 126,000 kostnadsfritt genom officerare,
präster, lärare, föreningar m. fl. Av diakonistyrelsens och Stockholms stadsmissions
skrifter hade genom sällskapets medverkan spritts 70,715 exemplar å
lagerplatser och bevakningsstationer, vadan totalsumman av de genom sällskapets
försorg spridda skrifterna uppginge till 199,000 exemplar. Sällskapets byrå
hade formedlat anskaffning av böcker till nedsatt pris åt regements-, folk-, komförsamlings-,
skol- och föreningsbibliotek samt studiecirklar till ett boklådsvärde
av 20,415 kronor 25 öre. Yandringsbibliotek hade varit utlånade å 55
Sjätte huvudtiteln.
209
olika platser. Föreläsningar och föredrag hade på sällskapets bekostnad hållits för [73.]
värnpliktiga och skolungdom till ett antal av 76, åhörda av i runt tal 25,000
personer. Sällskapets skolkökskurser i Norrland hade besökts av 245 deltagarinnor.
För värnpliktsmanskapets behov av läsning hade upprättats 15 nya
vandringsbibliotek, som varit oavbrutet utlånade. Till de statsunderstödda folkbiblioteken
samt övriga bibliotek, varmed sällskapets byrå stode i förbindelse,
hade det av sällskapet utgivna månadshäftet Illustrerad Tidskrift sänts gratis.
En årsbok för värnpliktiga, avsedd att utdelas vid inskrivningsförrättningarna,
vore under utarbetande och en tredje upplaga förbereddes av »Flaggan opp!»,
som hittills utdelats i 20,000 exemplar bland sjömän.
Med stöd av årsberättelsen och nu lämnade uppgifter ävensom av
vad sällskapet vid föregående tillfällen uttalat i fråga om behövligheten
av det understöd, som från statens sida kunde lämnas dess strävanden,
har sällskapets styrelse hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att av anslaget till främjande av nykterhet och motarbetande av
dryckenskapens följder till sällskapet för år 1917 anvisa ett belopp av
8,000 kronor att användas för den verksamhet, som enligt fastställda
stadgar åligger sällskapet.
Socialstyrelsen har i infordrat utlåtande den 15 december 1915 tillstyrkt
bifall till förevarande framställning.
Med hänvisning till dels den utredning om sällskapets verksamhet, Departementssom
lämnats i det vid Kung]. Maj:ts proposition nr 184 till 1909 års chefenriksdag
fogade utdrag av statsrådsprotokollet, dels bär ovan meddelade
redogörelse för arbetsåret 1914—1915 och då sällskapets verksamhet
fortfarande torde vara förtjänt av all uppmuntran från statens sida,
anser jag ifrågavarande ansökning böra bifallas.
Med anledning av särskilda framställningar av Kungl. Maj:t med- Sveriges
gav riksdagen år 1909, att för främjande av Sveriges lärares nykterhets- nykterhet3-förbunds verksamhet finge under år 1910 av ifrågavarande brännvins- förbund,
försäljningsmedel utgå ett belopp av 2,000 kronor. Under vart och ett
av åren 1910—1914 anvisades av samma medel ett belopp av 3,000
kronor att användas för främjande av förbundets verksamhet under
åren 1911—1915. För år 1916 har till förbundet likaledes anvisats ett
belopp av 3,000 kronor att utgå från anslaget till främjande av nykterhet
och motarbetande av dryckenskapens följder.
I en den 29 september 1915 dagtecknad ansökning har nu sagda
förbund anhållit om utverkande av riksdagens medgivande, att för främjande
av förbundets verksamhet under år 1917 finge under de villkor,
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 käft. 27
210
Sjätte huvudtiteln.
[73.] Kung!. Maj:t täcktes bestämma, utgå ett anslag av 3,000 kronor. Till
stöd härför har i ansökningen anförts, bland annat, följande:
Förbundets verksamhet för hälso- och nykterhetsundervisningens höjande hade
fått ett samlat uttryck genom det under sommaren 1915 hållna förbundsmötet,
som på grund av såväl det relativt stora antalet deltagare som det gedigna programmet
torde få anses haft stor betydelse. Under höstterminen 1915 behandlade
förbundets lokalföreningar hälso- och nykterhetsundervisningsfrågan i dess
helhet med anledning av de yttranden och förslag, som avgivits av folkundervisningskommittén
och av de för frågan om nykterhetsundervisningen tillkallade sakkunniga.
Förlidet arbetsår hade tvenne studieämnen utsänts, nämligen nykterhetskommitténs
betänkande samt rashygienen, båda med inledande artiklar i
förbundets årsbok och programblad. Till samtliga skolråd i riket hade under
fjolåret utsänts förbundets läroplan för nykterhetsundervisningen. Från lärare
och lärarinnor hade uppgifter begärts om skolbarnens renlighet, om skolbad och
om skolsparverksamhet, enär förbundsstyrelsen fortfarande arbetade för främjande
av dessa sidor av skolans fostran. Fjärde upplagan av förbundets läsebok
Hälsolärans grunder av professor T. Thunberg förbereddes för närvarande.
Tvenne småskrifter av samma författare hade utgivits: Om njutningsmedel samt
Tobak. Professor Thunberg arbetade nu på en andra del av läseboken, vilken
skulle behandla socialhygienen. Förbundets provinsombud — för närvarande 25
— hade under året fortsatt sin verksamhet för hälso- och nykterhetsundervisningens
befrämjande i respektive områden, och hade förbundet efter hand kompletterat
den åskådningsmateriel, som de för denna verksamhet förut erhållit.
Till den av Sveriges lärares nykterhetsförbund gemensamt med Sveriges studerande
ungdoms helnykterhetsförbund bedrivna nykterhetsverksamheten bland
barn i förbundet Sveriges Yår hade förbundet även under 1915 anslagit ett belopp
av 1,000 kronor. Förbundets medlemsantal hade under 1914 ökats med
307 personer och uppginge numera till 3,469, varav i allmänna avdelningen 2,410
och i seminarieavdelningen 1,059. Antalet lokalföreningar vore ökade med 6
till 70.
Socialstyrelsen har i sitt utlåtande den 15 december 1915 tillstyrkt
bifall till ansökningen.
Departements- Av det anförda framgår, att förbundets verksamhet fortgår i huvudsak
efter den plan, som finnes angiven i Kungl. Maj:ts proposition
nr 282 till 1913 års riksdag, sid. 36 och 37. Då förbundet fortfarande
torde vara förtjänt av understöd från statens sida, har jag ej något att
erinra mot bifall till förbundets framställning.
För vart och ett av åren 1909—1916 har riksdagen till främjande
av järnvägsmännens helnykterhetsförbunds verksamhet anvisat ett belopp
av 2,000 kronor.
Hos Kungl. Maj:t har nu Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamling
i skrivelse den 30 september 1915 anhållit om anslag med
Järnvägs
männens
helnykterhets
förbund.
Sjätte huvudtiteln. -*1 * * * * * *
enahanda belopp till främjande av förbundets verksamhet under [73.]
år 1917.
Av ingiven årsberättelse över förbundets verksamhet under arbetsåret
1914—1915 inhämtas, att såväl statsbidraget som ock av svenska
järnvägsföreningen och svenska järnvägsmannaförbundet lämnade anslag,
vartdera å 500 kronor, uteslutande använts till nykterhetsagitation
bland järnvägsmännen samt att även vissa andra medel disponerats för
samma ändamål.
Förbundets medlemsantal, som den 31 mars 1914 uppgick till 4,403,
hade till den 31 mars 1915 nedgått till 4,226 eller med 177 personer.
Förbundsstyrelsens expedition under arbetsåret omfattade 600 ankomna
och 650 avsända expeditioner, däruti ej inräknade paket och arbetsmaterial.
I en vid representantförsamlingens berörda skrivelse fogad skrift
har förbundsstyrelsen meddelat följande:
Det för år 1917 äskade anslaget vore avsett till bestridande av kostnader
för föredrag och föreläsningar för järnvägsmän och deras familjer å så många
olika platser inom landet, som anslaget medgåve, samt för spridande av ströblad
och broschyrer bland järnvägsmännen. Vidare anför styrelsen: Som föredragshållare
och föreläsare användes endast för nykterhetssaken bland järnvägsmännen
varmt intresserade personer, såväl i som utan järn vägstjänsten. Föredragen och
föreläsningarna avhandlade uteslutande faran av rusdrycksbruk för de i järnvägarnas
tjänst anställda och därmed sammanhängande frågor. De ströblad och
broschyrer, som hittills utgivits genom förbundets försorg, hade samtliga insänts
till järnvägsstyrelsen och svenska järnvägsföreningen, och skulle även så
förfaras under år 1917 med de trycksaker, som eventuellt kunde komma att av
förbundet utgivas och bekostas av statsanslaget. Förbundsstyrelsen rotfäste sig att
på bästa sätt använda de medel, som kunde komma att anslås till främjande av
förbundets verksamhet för år 1917.
I sitt utlåtande den 15 december 1915 har socialstyrelsen tillstyrkt
bifall till framställningen.
Mot bifall till ifrågavarande ansökning har jag intet att erinra. Departement
För vart och ett av åren 1910—1916 har riksdagen till främjande gt8Jde"^sde
av Sveliges studerande ungdoms helnykterhetsförbunds verksamhet anslagit 8„“ga™s''
4,000 kronor. helfn.ytkbtue[rift8
I skrivelse den 30 september 1915 har nu Sveriges nykterhets
sällskaps
representantförsamling hos Kungl. Maj:t hemställt om anslag
med enahanda belopp till främjande av förbundets verksamhet under
år 1917.
212
Sjätte huvudtiteln.
[73.] Av förbundets årsredogörelse för sista arbetsåret inhämtas, att
inkomsterna uppgått till 9,334 kronor 47 öre och utgifterna till 10,583
kronor 70 öre, vadan sålunda uppstått en brist å 1,249 kronor 23 öre.
Förbundet har under året utvecklat en livlig föredrags-, studie- och
biblioteks- samt förlagsverksamhet i syfte att bland den studerande ungdomen
väcka intresse för nykterhetssaken samt anskaffa nya medlemmar
i organisationen. Dess medlemsantal har under arbetsåret
nedgått från 8,909 till 7,960.
Socialstyrelsen har i sitt utlåtande den 15 december 1915 tillstyrkt
bifall till ifrågavarande ansökning, och har jag ej heller något
att erinra däremot.
För vart och ett av åren 1910—1916 har riksdagen för främjande
av Sveriges nykt erh et ssä l Is kap s representantförsamlings upplysning sby ras
verksamhet anvisat ett belopp av 8,000 kronor.
Hos Kungl. Maj:t har nu representantförsamlingen i skrivelse den
30 september 1915 anhållit om anslag med enahanda belopp för upprätthållande
av upplysningsbyråns verksamhet under år 1917.
Till stöd för sin framställning har representantförsamlingen anfört:
1 frå"a om upplysningsbyråns verksamhet under förlidna arbetsåret framhålles,
att av. det alltjämt ökade antalet skriftliga förfrågningar hos byrån 244
avsett olika sidor av det organisatoriska nykterhetsarbetet i in- och utlandet,
276 gällt upplysningar rörande rusdryckslagstiftningen i Sverige och andra länder.’
tolkning av gällande lagstiftning i Sverige, anvisningar och råd rörande beivrande
av lagöverträdelser, biträde med uppsättande av skrivelser av olika slag o. s. v.,
12 gällt rent statistiska uppgifter från Sverige eller utlandet, 169 avsett andra
byråns arbetsområde berörande ärenden o. s. v. Av förfrågningarna hade 96 ingått
från utlandet, och en hel del av såväl de svenska som utländska föranlett rätt
omfattande, utredningar.
. 1 förfrågningarna beträffande nykterhetsarbetet hade begärts råd och fingervisningar
i organisationsarbetet, om lämplig litteratur rörande olika sidor av
nykterhetsfrågan, uppgifter av statistisk art, råd och hjälp i registreringsärenden
rörande fastighetsförvärv, ansökningar om bidrag från det allmänna och andra
framställningar till kommunala och andra myndigheter.
I fråga om rusdryckslagarnas tolkning och efterlevnad hade upplysningar
nu som under föregående år framförallt gällt gästgivares utskänkningsrätt, bryggeriers
och vinfabrikers försäljning och försändning av sina produkter, tillfälliga
rättigheter, möjligheterna att få beviljade men missbrukade rättigheter indragna
samt hjälp och råd vid beivrandet av överträdelser av gällande rusdrycksförsäljningslagar.
J
Rätt mycket arbete hade beretts byrån för att besvara alla in- och utländska
förfrågningar rörande de olika kontrollsystemen för försäljning av brännvin, särskilt
emedan ända till på sista tiden varit rådande brist på litteratur i ämnet,
till vilken man för utförligare studier kunnat hänvisa.
Sveriges
nykterhets
sällskaps
representant
församlings
upplysnings
byrå.
213
Sjätte huvudtiteln.
För att i enlighet moll den för byrån utfärdade instruktionen kunna följa [73.]
den svenska pressens ställning till nykterlietsfrågan både hållits över ett hundratal
tidningar från landets skilda delar, varigenom ock byrån haft möjlighet att
noga följa nykterhetsarbetet landet runt. Dessa tidningar både dag för. dag
genomgåtts, vad av intresse iakttagits urklippts och förvarats i s. k. registrenngsböcker,
varjämte, där oriktiga uppgifter iakttagits, dessa av byrån sakligt bemötts.
Alla utländska tidningar och tidskrifter av någon betydelse för nykterhetsfrågan
hölles och följdes.
I enlighet med instruktionen hade till de anslutna sällskapens organ samt
till några utländska byråer varje vecka utsänts meddelanden om vad byrån i den
in- ocli utländska pressen funnit, som ansetts kunna vara av intresse för det
svenska nykterhetsarbetet. Dessa i korrekturavdrag sända meddelanden hade
under året omfattat 115 längre eller kortare artiklar och uppsatser samt 166
notiser och mera kortfattade uppgifter. ........ .
Under arbetsåret hade byrån liksom föregående ar stått i förbindelse^ med
internationella byrån i Lausanne för alkoholismens bekämpande samt ett 20-tal
andra utländska upplysningsbyråer och andra organisationer med syfte att bekämpa
alkoholismen.
Från byrån hade under arbetsåret avgått 2,o74 brev och andra postforsändelser
Byrån
hade liksom under föregående år alla vardagar hållits öppen för
allmänheten kl. 10 f. m.— 3.3 0 e. in. samt i regel kl. 5—8 e. m., och både de personliga
besöken å byrån samt förfrågningar per telefon från myndigheter, organisationer
och enskilda varit synnerligen talrika, varjämte ett ökat antal intresserade
å byrån studerat där befintlig materiel och tillgodogjort sig de anvisningar
byråföreståndaren varit i tillfälle att lämna.
De ekonomiska förhållanden, varunder Sveriges nykterhetssallskaps representantförsamling
arbetade, omöjliggjorde att upprätthålla upplysningsbyran utan
hittills utgående statsanslag. De många uppgifter byrån både att fylla gjorde
det i hög grad nödvändigt, att detta anslag fortfarande beviljades.
I sitt utlåtande den 15 december 1915 har socialstyrelsen tillstyrkt
beviljandet av det begärda anslaget av 8,000 kronor.
Beträffande nu ifrågavarande anslag vill jag erinra, att Kungl. DepartementsMaj:t
vid föredragning den 18 sistlidna juni av riksdagens skrivelse den chefen''
28 ''maj 1915, nr 6, innefattande, bland annat, anmälan om beviljande av
medel till främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens
följder, av förekommen anledning dels anbefallt socialstyrelsen meddela
representantförsamlingens arbetsutskott, att Kungl. Maj:t, såsom också
riksdagen i förberörda skrivelse framhållit, funnit i hög grad klandervärt,
att upplysningar rörande enskilda personers ställning till nykterhetssaken
lämnats från byrån, samt att Kungl. Maj it förväntade, att det klandi ade
förfaringssättet icke komme att upprepas, dels ock såsom villkor för
åtnjutande av det till främjande av upplysningsbyråns verksamhet under
år 1916 anvisade anslaget stadgat, att upplysningar rörande enskilda
214
[73.]
Internationella
byrån
för alkoholismens
bekämpande.
Anslag till
Knngl. Maj:ts
förfogande.
Departements
chefens
hemställan.
Sjätte huvudtiteln.
personers ställning till nykterhetssaken icke finge lämnas från byrån
eller dess tjänstemän, varjämte åt socialstyrelsen uppdragits att från
arbetsutskottets ledamöter infordra förbindelse att återbetala statsbidraget,
därest mot detta villkor brötes. Därest anslag till främjande
av byråns verksamhet under år 1917 kommer att anvisas, torde jämväl
beträffande detta anslag ett villkor av sistnämnda beskaffenhet böra
uppställas. Då härigenom nödig trygghet för att upplysningsbyrån
icke meddelar otillbörliga upplysningar rörande enskilda personer får
anses vunnen samt dess verksamhet otvivelaktigt fortfarande är av stor
betydelse för nykterhetsarbetets främjande, anser jag mig böra tillstyrka
den föreliggande ansökningen.
På grund av särskilda framställningar har riksdagen för vart och
ett av åren 1910—1916 beviljat ett anslag av 750 kronor till styrelsen
för internationella byrån i Lausanne för alkoholismens bekämpande.
I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift har filosofie doktorn Johan
Bergman såsom ordförande i byråns styrelse anhållit om ett understöd
åt byrån jämväl för år 1917 av 750 kronor.
I sitt utlåtande den 15 december 1915 har socialstyrelsen tillstyrkt
ifrågavarande anslag.
Mot bifall till ansökningen är från min sida intet att erinra.
Jag vill slutligen erinra, att sedan åtskilliga år ett mindre belopp,
senast 3,000 kronor, utöver de särskilda anslagen till vissa organisationer
och ändamål plägat av riksdagen anvisas för att efter Kungl.
Maj:ts beprövande användas för främjande på annat sätt av nykterhet
och motarbetande av dryckenskapens följder. På grund av vunnen erfarenhet
rörande vikten av att allt framgent bereda utväg för stödjande
av olika mera tillfälliga eller oförutsedda uppslag och strävanden i
nykterhetssyfte tillstyrker jag, att jämväl för år 1917 ett belopp av
3,000 kronor måtte äskas för ifrågavarande ändamål.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t behagade föreslå riksdagen
dels att till främjande av nykterhet och motarbetande
av dryckenskapens följder på extra stat för år
1917 anvisa ett anslag av 28,750 kronor;
dels ock besluta, att av nämnda belopp skola under
de villkor, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå:
215
Sjlitte huvudtiteln.
till främjande av svenska sällskapets |
kronor |
8,000: — |
till främjande av Sveriges lärares |
3,000: — |
|
till främjande av järnvägsmännens |
» |
2,000: — |
till främjande av Sveriges studerande |
» |
4,000: — |
till främjande av Sveriges nykter-lietssällskaps representantförsam-lings upplysningsbyrås verksamhet |
y> |
8,000: — |
såsom bidrag till uppehållande av |
)) |
750: — |
Summa kronor |
25,750: — |
[73.]
samt att återstående 3,000 kronor skola ställas
till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande på annat
sätt av nykterhet och motarbetande av drycken skapens
följder.
Allmänna pensionsförsäkringen.
19. Pensionsstyrelsen, oförändrat ordinarie anslag... kronor 234,600: .
20. Anslag för upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet in. in.
Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition i ämnet beviljade 1913 [74.]
års riksdag för år 1914, förutom ett anslag å ordinarie stat till pen- uf^ätthåisionsstyrelsen
av 28,900 kronor, å extra stat ett förslagsanslag av pensions547,
100 kronor för upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet,
I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har 1914 vtrJa2.''
års senare riksdag, jämte det riksdagen höjt det ordinarie anslaget till (Extraanslag.)
pensionsstyrelsen från 28,900 kronor till ovan upptagna belopp, 234,600
216
Sjätte huvudtiteln.
[74.] kronor, tillika för upprätthållande av styrelsens verksamhet m. m., utöver
anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år 1915 anvisat ett förslagsanslag
å 381,000 kronor.
Med bifall till Kung!. Maj:ts därom gjorda framställning har vidare
1915 års riksdag för ifrågavarande ändamål, utöver anslaget å ordinarie
stat, å extrajfstat för år 1916 anvisat ett förslagsanslag till samma
belopp som för år 1915jeller till 381,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t genom beslut den 18 juni 1915 fastställt
följande stat för de pensionsstyrelsens avlöningar och omkostnader
för år 1916, som icke äro upptagna i ordinarie stat:
lönetillägg till generaldirektören ........................................ 4,000 kronor
ersättning till sakkunniga hos styrelsen ........................... 12,000 »
avlöning åt tillfälliga ledamöter, extra tjänstemän och
amanuenser samt andra extra biträden ävensom extra
vaktmästare, förslagsvis ...................................................... 84,000 »
ersättning till medicinskt biträde hos styrelsen, högst 3,000 »
ersättning åt styrelsens ombud, förslagsvis .................... 70,000 »
resekostnadsersättning åt nämnda ombud, förslagsvis... 70,000 »
resekostnadsersättning åt styrelsen, högst........................ 5,000 »
hyra av ämbetslokal, förslagsvis ......................................... 21,400 )>
städning av ämbetslokalen, värme och belysning, förslagsvis
................................................................................... 8,000 j>
skrivmaterialier, telefon, böcker, bindning av kontorsböcker
m. m., förslagsvis ................................................ 20,000 »
tryckningskostnader, förslagsvis.......................................... 60,000 »
inköp av inventarier, inklusive skriv- och räknemaskiner,
samt diverse utgifter, förslagsvis ............................ 23,600 »
Summa 381,000 kronor.
Genom samma beslut har Kungl. Maj:t, såsom i den till grund för
riksdagens beslut liggande propositionen jämväl förutsattes, tillika
föreskrivit, att hos pensionsstyrelsen tillsvidare under år 1916 skola
utöver de i den ordinarie staten upptagna befattningshavare vara anställda
ytterligare en byråchef, en sekreterare, två notarier samt tre
kvinnliga biträden med följande arvoden:
till byråchefen 7,800 kronor, därav 2,500 kronor skola anses motsvara
tjänstgöringspenningar;
till sekreteraren 5,600 kronor, därav 1,800 kronor skola anses motsvara
tjänstgöringspenningar;
Sjätte huvudtiteln.
217
till notarierna vardera 3,900 kronor, därav 1,500 kronor skola anses [74.]
motsvara tjänstgöringspenningar;
till ett, kvinnligt biträde 1,550 kronor, därav 550 kronor skola anses
motsvara tjänstgöringspenningar; samt
till de två andra kvinnliga biträdena vartdera 1,150 kronor, därav
350 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar.
Därjämte har Kungl. Maj:t föreskrivit, att dessa befattningshavares
arvoden,'' tillhopa 25,050 kronor, skola utgå av det uti avlönings- och
omkostnadsstaten för år 1916 uppförda anslaget å 84,000 kronor till
avlöning åt tillfälliga ledamöter, extra tjänstemän och amanuenser samt
andra extra biträden ävensom extra vaktmästare.
I skrivelse den 24 september 1915 har pensionsstyrelsen gjort An,1“| 18r kv
framställning om anslag för år 1917 för upprätthållande av styrelsens
verksamhet.
Styrelsen anför därvid följande:
»De förhållanden, under vilka styrelsen hittills arbetat, kunna i fråga^ om
förvaltningskostnaderna icke anses måttgivande för framtiden. Yad särskilt åren
1915 och 1916 beträffar, komma med all sannolikhet dessa kostnader att överskrida
de beräknade till följd av den år 1915 beslutade utvidgningen av försäkringens
omfattning. Enligt gjorda beräkningar skulle halftannat hundratusental
personer på grund av ifrågavarande utvidgning bliva berättigade till understöd
från och med den 1 januari 1916. Arbetet för handläggningen av de nya ärenden,
som till följd härav inströmma till styrelsen, har redan tagit sin början,
och kommer givetvis den avsevärda ökning i förvaltningsarbetet, som föranledes
av utvidgningen, att fortfara lång tid framåt. A andra sidan är från början förutsatt,
att det styrelsen åliggande mera ordinarie arbetet kommer att år för år
stegras, och att även på sådan grund förvaltningskostnaderna komma att ökas.
Att emellertid med ledning av den hittills vunna erfarenheten verkställa
några mera exakta beräkningar angående förvaltningskostnaderna för år 1917 låter
sig av ovan angivna orsak icke göra.
Såsom av ovanstående framgår, har i staten för år 1916 såsom ersättning
till medicinskt biträde hos styrelsen upptagits ett belopp av högst 3,000 kronor.
Det har redan visat sig nödvändigt för styrelsen att i stor utsträckning anlita
medicinskt biträde, särskilt i och för den sjukvårdande verksamhet, som under
år 1915 tagit sin början. I den män denna verksamhet ökas, tages det medicinska
biträdet allt mera i anspråk. Även vid behandlingen av pensionsärenden är
det i hög grad behövligt att äga tillgång till medicinskt biträde i stor utsträckning
för bedömande av den viktiga invali dite tsfrågan. Styrelsen anser därför,
att för ifrågavarande ändamål bör anvisas ett avsevärt högre belopp än det, som
för närvarande utgår, och att ifrågavarande belopp för år 1917 icke gärna bör
beräknas lägre än till omkring 8,000 kronor. Med ett dylikt anslag finnes möjlighet
för styrelsen att anlita två eller flera läkare, vilket ur specialiseringssynpunkt
är av stor betydelse. Utgiften för anlitande av medicinskt biträde vid
behandlingen av sjukvårdsärenden och av invaliditetsfrågan kommer helt säkert
att visa sig vara god ekonomi.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft.
28
218
Sjätte huvudtiteln.
IW Med all sannolikhet kommer ökat anslag att erfordras för avlöning åt till
fälliga
ledamöter, extra tjänstemän och amanuenser samt andra extra biträden
ävensom extra vaktmästare. Jämväl en och annan av de övriga posterna i den
för 1916 fastställda staten, såsom för resekostnader, hyra m. m., torde komma
att visa sig vara för knappt tilltagna beträffande 1917.
Då emellertid, såsom ovan nämnts, noggrannare beräkningar av dessa poster
icke kunna göras, har styrelsen ansett sig icke för närvarande böra föreslå ökning
av ifrågavarande förslagsanslag.»
Med åberopande av vad sålunda anförts har pensionsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för upprätthållande
av'' pensionsstyrelsens verksamhet m. m., utöver anslaget å ordinarie
stat, å extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag å 381,000
kronor.
DePcahr“ts- o Såsom av det anförda framgår torde med sannolikhet höjning för
år 1917 bliva erforderlig beträffande några av de särskilda posterna
i den för år 1916 fastställda staten. Utan tillräcklig erfarenhet, som
möjliggör säkrare beräkningar angående de nödiga utgiftsbeloppen,
torde man dock icke böra inlåta sig på ändring av ifrågavarande förslagsanslag.
Vad styrelsen anfört synes mig i varje fall innefatta bärande
skäl att åtminstone icke föreslå någon nedsättning av anslagets
belopp.
Jag har alltså intet att erinra mot styrelsens förslag att anslaget
för år 1917 upptages till samma belopp som för åren 1915 och 1916
eller till 381,000 kronor.
Jag hemställer förty, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet
m. m., utöver anslaget å ordinarie stat, å extra
stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag å 381,000
kronor.
21. Anslag till pensionsförsäkringens genomförande.
[75.] Enligt 10 § i lagen om allmän pensionsförsäkring den 30 juni
Pensi°n,- 1913 bestrides kostnaden för de jämlikt samma lag utgående pensionsfond
tilläggen till 3 4 av staten och till b 4 av landstingen och kommunerna.
förande. Detsamma gäller i fråga om understöd, som utgå enligt 33 § i nämnda lag.
(Extra anslag.) Angående pension på grund av frivilliga avgifter är i 34 § samma
lag stadgat, att till den i 11 § av lagen omförmälda fond skall för
Sjätte huvudtiteln.
219
varje år av statsmedel tillskjutas ett belopp, motsvarande '' « av sura- [75.]
man av de under året erlagda frivilliga avgifter.
För år 1914 uppförde 1913 års riksdag på extra stat ett förslagsanslag
av 2,660,000 kronor för bestridande av på staten belöpande
kostnad för genomförande av en allmän pensionsförsäkring. Med detta
anslag ansågs såväl statens andel av kostnaden lör pensionstillägg och
understöd som statens tillskott till den frivilliga försäkringen kunna
bestridas.
Vid 1914 års senare riksdag skedde en uppdelning av ifrågavarande
anslag i två särskilda anslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning
i ämnet beviljade nämligen riksdagen för år 1915 på extra
stat dels ett förslagsanslag av 3,600,000 kronor för bestridande av den
på staten belöpande kostnad för pensionstillägg och understöd jämlikt
lagen om allmän pensionsförsäkring, dels ock ett förslagsanslag av
125,000 kronor till gäldande av statens bidrag för samma år till den
jämlikt samma lag anordnade, på frivilliga avgifter grundade försäkring.
För år 1916 beviljade riksdagen på extra stat ett förslagsanslag
av 4,500,000 kronor för det förra och ett förslagsanslag av 125,000
kronor för det senare ändamålet.
1 skrivelse den 24 september 1915 har pensionsstyrelsen gjort Anslag för
framställning om anslag för år 1917 för bestridande av de på staten
belöpande kostnader för genomförande av den allmänna pensionsförsäkringen.
Styrelsen anför därvid till en början beträffande statens
kostnad för pensionstillägg och understöd följande:
»Av det för år 1914 beviljade anslaget Lava utbetalts dels 1,230,104 kronor statens
67 öre till bestridande av den på staten belöpande kostnad för pensionstillägg kostnad för
och understöd, som samma år av vederbörande utkvitterats, dels 1,389 kronor t.Pe”slo“®''h
19 öre såsom tillskott för samma år till den frivilliga försäkringen. Önd«stöd
Anledningen till att den faktiska kostnaden för pensionstillägg och understöd
år 1914 så väsentligt understigit det belopp, som beräknats, torde vara att
söka, bland annat, däri, att eu stor del av dem, för vilka rätten till understöd
inträtt redan från och med eller under loppet av nämnda år, först senare inkommit
med sina ansökningar eller att under året ingivna sådana ej hunnit slutbehandlas.
Under de tilländalupna åtta månaderna av år 1915 hava, frånsett
jämkningar av förut beviljade pensioner, beviljats pensionstillägg och understöd
till ett sammanlagt årligt belopp av 944,439 kronor 37 öre, och av nämnda bebelopp
hänföra sig 822,494 kronor 32 öre till pensioner eller understöd, till vilka
rätten inträtt redan under år 1914. Av sistnämnda belopp belöpa */t eller 616,870
kronor 74 öre på staten. _ _ ....
Att med ledning av de understöd, som hittills beviljats, eller eljest förefintliga
uppgifter verkställa någon mera exakt beräkning rörande det anslag, som
220
Sjätte huvudtiteln.
[75.] är erforderligt för år 1917, låter sig icke göra. Med stöd av de uppgifter som
regeringsrådet Lindstedt lämnat till första försvarsberedningen angående statens
kostnad under de närmaste åren för den allmänna pensionsförsäkringen har
statens och kommunernas sammanlagda kostnad för pensionstillägg och understöd
för år 1917 beräknats till 7,270,000 kronor, Av detta belopp skulle V. eller
TTg,?’450-000, kronor komma på staten. Det synes icke företinnas något skäl
att föreslå annat belopp.
. * underdåniga skrivelse angående anslag för ifrågavarande ändamål för
år 1916 framhöll styrelsen, att jämlikt lagen den 11 september 1914 om ändrad
bf“e„av vissa paragrafer i lagen om allmän pensionsförsäkring det tillägg gjorts
+*ii j a..^rl-d bestämmande av årsinkomst enligt 7 § hänsyn icke skulle tagas
till understöd. från Vadstena krigsmanshuskassa, genom flottans pensionskassa
utgående pensioner till avskedade båtsmän och marinsoldater eller gratifikationer
och pensioner från invalidhusfonden. Härigenom ävensom genom de jämlikt
samma lag införda ändringarna i 6 § om avrundning av pensionsbelopp samt i
dl § om tiden för pensions utgående komme visserligen, anförde styrelsen
Yidarc, det allmännas kostnad för pensionstillägg och understöd att något ökas
utöver enligt förut gällande grunder beräknat belopp, men denna ökning syntes
icke vara av sådan betydelse, att anslagsbeloppet för den skull behövde höjas
btyrelsen har icke heller nu funnit anledning att på grund av dessa lagändringar
föreslå någon höjning av det beräknade beloppet.»
I detta sammanhang vill jag erinra, att genom lagen den 8 juni
1915 om övergångsbestämmelser i anledning av lagen den 30 juni 1913
om allmän pensionsförsäkring ett stort antal personer, som förut varit
uteslutna från försäkringen, berättigats till understöd i enlighet med
de i 33 § av sistnämnda lag angivna grunder. Den ökade kostnad för
statsverket, som föranledes av ifrågavarande utvidgning av försäkringen,
är icke inbegripen i det anslagsbelopp, varom här är fråga, utan ber
jag nedan att få återkomma till kostnaderna i anledning av nämnda
utvidgning.
Styrelsen anför vidare beträffande statens bidrag till den frivilliga
försäkringen följande:
Siaten8 »Vidkommande statens bidrag till den frivilliga försäkringen har. såsom förut
'' frivilliga ?amnts> *°r vartdera av åren 1915 och 1916 beräknats ett belopp av 125,000
försäkringen. kronor. Det bidrag, som staten lämnat till denna försäkring för år 1914, uppgår
såsom förut angivits till allenast 1,389 kronor 19 öre. För år 1915 torde bidraget
icke komma att väsentligt överstiga sistnämnda belopp, och anledning synes
icke vara att antaga, att den frivilliga försäkringen skall inom närmaste tiden
uugon vidare stor anslutning. Det har därför synts styrelsen onödigt att
i-ii - i , • 1^r"lSavarande anslag vid sitt nuvarande belopp, utan torde det vara
tillräckligt, att anslaget för år 1917 upptages med ett till omkring 25,000 kronor
nedsatt belopp.»
Sjätte huvudtiteln.
221
Med åberopande av vad sålunda anförts bär pensionsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för år 1917 på extra stat bevilja dels ett förslagsanslag av
5,450,000 kronor för bestridande av den på staten belöpande kostnad
för pensionstillägg och understöd jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring
enligt dess lydelse före den 8 juni 1915, dels ock ett förslagsanslag
av 25,000 kronor till gäldande av statens bidrag för 1917
till den jämlikt samma lag anordnade, på frivilliga avgifter grundade
försäkring.
Vad styrelsen sålunda hemställt har icke givit mig anledning till
erinran.
Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för år 1917 på extra stat bevilja dels ett
förslagsanslag av 5,450,000 kronor för bestridande
av den på staten belöpande kostnad för pensionstillägg
oc!l understöd jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring
enligt dess lydelse före den 8 juni 1915, dels ock
ett förslagsanslag av 25,000 kronor till gäldande av
statens bidrag till den jämlikt samma lag anordnade, på
frivilliga avgifter grundade försäkring.
22. Bidrag till understöd åt de personer, som genom lagen den 8 juni
1915 blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen.
Genom lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning
av lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring hava i
rätten till understöd enligt 33 § i sistnämnda lag inbegripits dels de
vid 1914 års ingång befintliga invalider, som fyllt 15 men ej 67 år
och år 1913 under sammanlagt mer än fyra månader åtnjutit full försörjning
antingen endast av enskilda personer eller delvis av enskilda
personer och delvis av fattigvården eller välgörenhetsinrättningar, dels
ock de personer, som vid 1914 års ingång fyllt 67 år, med undantag
av de då befintliga invalider, som år 1913 under sammanlagt mer än
fyra månader åtnjutit full försörjning av fattigvården eller välgörenhetsinrättningar.
För de nytillkomna grupperna bestämmes beloppet av
understöd eller ökning därav till 50 procent av i lagen om allmän
pensionsförsäkring eljest stadgat belopp. Å andra sidan har genom
[75.]
Departements
chefen.
[76.]
Bidrag till
understöd åt
de personer,
som genom
lagen den 8
juni 1915
blivit delaktiga
i den allmänna
pensionsförsäkringen.
(Extra anslag.)
222
Sjätte huvudtiteln.
[76.] den nya lagen gjorts den inskränkning i pensionsrätten enligt lagen
den 30 juni 1913, att beloppet av pensionstillägg, understöd och ökning
därav för deri, som under aren 1919—1929 förvärvat sådan rätt,
bestämmes till 90 i stället för 100 procent av i sistnämnda lag eljest
stadgat belopp.
I sin skrivelse den 27 maj 1915, nr 191, däri riksdagen anmälde
sitt beslut i förevarande fråga, redogjorde riksdagen till en början för
den utvidgning av pensionsförsäkringen, som sedermera kom att innefattas
i lagen den 8 juni 1915 och vilken i huvudsak överensstämde med ett
av enskilda motionärer i riksdagen framställt förslag. Med anslutning
till ett av pensionsstyrelsen gjort uttalande om gäldande av de för ifrågavarande
ändamål erforderliga kostnaderna yttrade riksdagen härefter
följande.
»Därest, såsom pensionsstyrelsen antagit kunna utan olägenhet ske, till grund
för den nuvarande generationens pensionering lägges en räntefot av 4%, kan ur
arbetarförsäkringsfonden för ifrågavarande ändamål disponeras ett belopp, vilket
deiy 1 januari 1915 uppgick till 26,406,000 kronor, men vilket, med tillägg av
1915 års ränteinkomst, beräknats uppgå till 27,462,000 kronor. Återstående kostnader
för medtagande i försäkringen av samtliga de grupper, som enligt motionärernas
förslag skulle komma att inbegripas i försäkringen, motsvara ett kapitalvärde
den 1 januari 1916 av 26,224,000 kronor och skulle täckas dels av ett belopp,
_ motsvarande den besparing i nu beräknade kostnader för understöd och
pensionstillägg till i försäkringen redan inneslutna invalider, som skulle uppkomma
vid en utsträckning av övergångstiden i enlighet med motionärernas nyss
angivna förslag, dels ock genom ett årligt statsanslag under åren 1917—1940 av
662,000 kronor eller under åren 1917—1950 av 548,000 kronor.
Riksdagen, som haft tillfälle att förvissa sig om, att de av pensionsstyrelsen
verkställda beräkningarna äro utförda med mycken försiktighet, anser för sin del
att till grund för beräkningen av kostnaderna för den nuvarande generationens
pensionering kan läggas en räntefot av 4 %. Det är sannolikt, att under den
närmaste tiden en icke obetydligt högre ränta kan påräknas. Arbetarförsäkringsfonden
är för närvarande placerad till en genomsnittsränta av 4,4 %. Statens
senast upptagna lån löpa med en räntefot av 5 %. Det lärer också vara all anledning
antaga, att vi, för den närmare framtiden åtminstone, hava att räkna med
en period av hög ränta. Även om sedermera en nedgång av räntefoten skulle
komma att ske, må uppmärksammas, att fondplaceringar endast successivt under
loppet av flera år röna inverkan härav. De sakkunniga, som i juli 1914 tillkallades
av försäkringsinspektionen och då avgåvo yttrande angående räntefoten å
vissa fondplaceringar, uttala också, att, helst om man räknar med en medelränta
under en längre tidsperiod, anledning saknas antaga, att sådan placering till 4 %
icke kan även framdeles uppnås. Försäkringsinspektionen uttalar också i underdånigt
utlåtande av juli 1914, att antagande av en räntefot av 4 % vid beräkningen
av premier och premiereserv för lifförsäkring bör anses i och för sig betryggande.
Sjätte huvudtiteln.
223
Någon tvekan att godtaga den ståndpunkt, som pensionsstyrelsen intagit i [76.]
fråga om användandet av arbetarförsäkringsfonden, bär därför icke synts riksdagen
böra förefinnas.
Vad angår det årliga statsbidrag, som skulle ytterligare erfordras för genomförande
av motionärernas förslag, är detta, resp. 662,000 kronor eller 548,000
kronor, ganska ringa i förhållande till det stora antal invalider, som härigenom
skulle bliva delaktigt i pensionsförsäkringen.
I själva verket kan, efter vad från pensionsstyrelsen inhämtats, antagas, att
de beräkningar, som legat till grund för hela pensionsförsäkringen, äro så försiktigt
uppgjorda, att goda utsikter förefinnas, att det statsbidrag, som för genomförande
av motionärernas förslag skulle under en följd av år erfordras, fullt
eller åtminstone till stor del skulle komma att falla inom ramen av de beräknade
statsanslagen för de enligt nu gällande bestämmelser utgående pensionstillägg
och understöd. De periodiska undersökningar av pensionsförsäkringsfonden, som
komma att äga rum, skola enligt riksdagens uppfattning komma att ådagalägga,
att pensionsförsäkringen även inom avgiftspensioneringen äger betydelsefulla
vinstkällor, till vilka hänsyn icke tagits vid de försäkringstekniska beräkningarna.
I detta sammanhang torde böra erinras, att något som helst ytterligare
statsbidrag i allt fall icke behöver anvisas förrän för år 1917.»
I samma skrivelse uttalade riksdagen tillika, att hinder icke förefunnes,
att Kungl. Maj:t, utan särskilt bemyndigande av riksdagen,
meddelade de närmare föreskrifter, som för disponerande av för ändamålet
behövliga medel ur pensionsförsäkringsfonden kunde befinnas
erforderliga.
Uti skrivelse den 24 september 1915 har pensionsstyrelsen gjort Anslag för
framställning om statsanslag för ifrågavarande ändamål under 1917. ftr m7‘
Styrelsen har därvid beträffande frågan, huruvida det årliga statsanslaget
borde utgå under åren 1917 —1940 eller under åren 1917—1950,
förklarat sig anse det förra alternativet vara att föredraga, enär därigenom
de medel, som beräknats behöva förskotteras av pensionsförsäkringsfonden,
bleve mindre och hastigare kunde återbördas till densamma,
samt den årliga kostnaden för de nytillkomna grupperna redan
före 1940 beräknats hava sjunkit under det årliga statsanslaget. Pensionsstyrelsen
ansåge därför, att såsom bidrag till kostnaden för dessa
gruppers pensionering borde utgå ett årligt statsanslag å 662,000 kronor
under åren 1917—1940.
Med åberopande av vad sålunda anförts har pensionsstyrelsen
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för år 1917 bevilja
ett belopp av 662,000 kronor att utgå såsom bidrag till täckande
av statens kostnad för understöd enligt 33 § i lagen den 30 juni 1913
om allmän pensionsförsäkring åt de personer, som genom lagen den 8
juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning av förstnämnda lag
blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen.
224
[76.]
Departements
chefen.
[77.]
Anslag för
vidtagande av
åtgärder till
förebyggande
och hävande
av invaliditet.
Sjätte huvudtiteln.
På sätt av den förut lämnade redogörelsen framgår synes man vid
genomförande av den ifrågavarande utvidgningen av pensionsförsäkringen
närmast hava tänkt sig, att det för ändamålet erforderliga statsbidraget
skulle utgå antingen under åren 1917 —1940 med 662,000 kronor årligen
eller under åren 1917—1950 med 548,000 kronor om året. Pensionsstyrelsen
har i sin framställning anslutit sig till det förra av dessa
båda alternativ.
Med hänsyn såväl till den föreliggande ekonomiska situationen
som till den av riksdagen betonade möjligheten att det statsbidrag,
som erfordras till täckande av nu ifrågavarande pensionsförsäkring,
åtminstone till stor del kan komma att rymmas inom ramen för de
beräknade statsanslagen till förut gällande pensionsförsäkring — en
möjlighet, som ej för närvarande med säkerhet kan bedömas — torde
det vara lämpligast, att statsbidrag för ändamålet åtminstone för de
närmaste åren bestämmes till det lägre beloppet eller 548,000 kronor
årligen, varefter sedermera, om sådant skulle befinnas nödigt eller
önskvärt, en ökning av anslaget kan äga rum.
Med stöd av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för år 1917 på extra stat bevilja ett belopp
av 548,000 kronor att utgå som bidrag till täckande
av statens kostnad för understöd enligt 33 § i lagen
den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring åt de
personer, som genom lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser
i anledning av förstnämnda lag blivit delaktiga
i den allmänna pensionsförsäkringen.
23. Anslag för vidtagande av åtgärder till förebyggande och hävande av
invaliditet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet framlagda proposition medgav
1914 års senare riksdag, att för vidtagande av åtgärder till förebyggande
och hävande av invaliditet finge jämlikt de föreskrifter, som av
Kungl. Maj:t. meddelades, av pensionsstyrelsen disponeras ett belopp av
högst 200,000 kronor, att utgå med högst 50,000 kronor av det för
år 1914 av riksdagen på extra stat anvisade förslagsanslag för bestridande
av på staten belöpande kostnad för genomförande av en allmän
pensionsförsäkring samt med återstående belopp av det förslagsanslag
225
Sjätte huvudtiteln.
för bestridande av den på staten belöpande kostnad för pensionstillägg
och understöd jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring, som riksdagen
för år 1915 anvisat.
I skrivelse den 9 oktober 1914 hemställde pensionsstyrelsen om
anvisande av medel för ifrågavarande ändamål jämväl för år 1916.
Stvrelsen anförde därvid, bland annat, att då det vore svårt att på
förhand fullt exakt beräkna de kostnader, som föranleddes av redan
inledd sjukbehandling eller dylikt, styrelsen ansåge nödvändigt, att
anslaget icke begränsades till visst maximum, utan att detsamma erhölle
karaktär av förslagsanslag.
I anledning av denna hemställan anförde jag vid ärendets iöiedragning
inför Kungl. Maj:t den 14 januari 1915, att med hänsyn därtill,
att nu omförmälda verksamhet alltjämt en tid iramåt torde få
karaktär av rent försöksarbete, det syntes lämpligast, att de för ändamålet
tillgängliga medlen åtminstone tills vidare begränsades till visst
fixt belopp. _ _
I detta sammanhang omnämnde jag, att pensionsstyrelsen vid avgivande
av förslag till föreskrifter rörande användningen av de för ifrågavarande
ändamål anvisade medel hemställt, att dessa medel matte fa
användas jämväl såsom bidrag till underhåll åt sjukbehandlad persons
familj. I anledning av denna hemställan uttalade jag, att jag funnit styrelsens
förslag i nämnda hänseende i allo beaktansvärt, men att, da en
dylik användning av medlen icke vore avsedd eller ens varit på tal vid
anslagsfrågans behandling i riksdagen, jag ansåge mig förhindrad tillstyrka,
att föreskrift i enlighet med styrelsens förslag i denna del utfärdades,
med mindre riksdagen haft tillfälle taga del av förslaget. Då
emellertid en dylik utvidgad användning av ifrågavarande anslagsmedel
skulle vara ägnad att icke oväsentligt befordra det med anslaget avsedda
ändamålet, meddelade jag, att det vore min avsikt att, därest riksdagen
ej hade något att erinra mot förslaget, vid frågans upptagande till vidare
behandling tillstyrka bifall till pensionsstyrelsens ifrågavarande
framställning.
I enlighet med min hemställan föreslog Kungl. Maj:t därefter 1915
års riksdag att på extra stat för år 1916 anvisa ett anslag av 200,000
kronor att i enlighet med de föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelades,
användas för vidtagande av åtgärder till förebyggande och
hävande av invaliditet.
Beträffande mitt ovanberörda uttalande angående användningen av
medlen yttrade riksdagen, att den till fullo behjärtade det ändamål,
Bihang till riksdagms protokoll 1916. 1 saml. 1 höft. 29
[77.]
226
Sjätte huvudtiteln.
[77.] pensionsstyrelsen med sin omförmälda framställning velat tillgodose,
men att riksdagen å andra sidan icke kunde förbise, att vid en sålunda
ifrågasatt utvidgad användning av anslaget möjlighet till missbruk icke
vore helt utesluten. Då riksdagen ansåge sig böra lämna utan erinran
vad jag anfört om lämpligheten av bifall till pensionsst3rrelsens ifrågavarande
förslag, hade riksdagen emellertid velat uttala den förväntan,
att pensionsstyrelsen skulle ägna noggrann uppmärksamhet åt att missbruk
av ifrågavarande medgivande icke måtte äga rum. Emellertid blev
Kungl. Maj:ts framställning av riksdagen bifallen.
I underdånig skrivelse den 24 september 1915 har pensionsstyrelsen
r g.)01-* framställning om anslag för ifrågavarande ändamål för år 1917.
Styrelsen anför därvid följande:
»P elision sstyrelsens sjukvårdande verksamhet har först år 1915 kunnat taga
sin början. Till och med den 18 september utgjorde antalet sjukvårdsärenden
1,234, därav 861 hade föranletts av framställning från pensionsnämndsordförande
och 373 upptagits på styrelsens eget initiativ i anledning av anmärkningar, som
förekommit vid granskning av inkomna pensionsansölmingar. Till samma tid hade
slutligen avgjorts 603 dylika ärenden, därav 300 föranlett sjukvård eller annan
åtgärd i förebyggande syfte och 303 icke föranlett till någon åtgärd. Flertalet
övriga ärenden hade blivit föremål för behandling, i det att de remitterats för
läkarundersökning eller voro beroende på annan utredning eller dylikt.
Av de 300 slutligen avgjorda ärenden, som föranlett sjukvård, hade hänvisning
förekommit till:
vanföreanstalter i 60 fall, sanatorier i 98, kurorter i 81, lasarett i 41, lupushem
i 3, hantverksskolan för blinda i Kristinehamn i 8, yrkesutbildning hos privata
yrkesidkare i 2, massageinstitut i 1, vilohem i 1, anskaffande av ortopedisk
bandageanordning genom annan än vanföreanstalt i 1 och handelsskola i 4 fall.
Beträffande dem, som beretts uppehåll vid kurort, voro sjukdomsorsakerna:
kronisk ledgångsreumatism (de flesta fall), allmän svaghet, blodbrist, nevros, inflammation
i rygg- och bukmuskler, astma m. m. Samtliga, som hänvisats till
sanatorievård, voro behäftade med tuberkulos. Lasarettsvård har sökts för följande
sjukdomar: magkatarr, magsår, blodpropp, lungsäcksfistel (ett fall), tuberkler
i knä och höfter, ledgångsreumatism, bråck (i och för operation) m. m.
I fråga om den sjukvårdande verksamheten torde man kunna säga, att densamma
överallt i bygderna mötts med största intresse och förståelse, och det
synes vara all anledning antaga, att densamma skall komma att bliva till stort
gagn jämväl därigenom, att den visat sig kunna hos allmänheten väcka intresse
för pensionsförsäkringen.
Hur mycket av det för år 1915 anvisade anslaget kommer att tagas i bruk
är för närvarande svårt att säga. Att det icke kommer att användas i sin helhet
är emellertid säkert. Detta beror icke därpå, att icke behovet av sjukvårdande
åtgärder är stort, utan snarare därpå, att styrelsen ansett sig böra till en början
gå försiktigt tillväga. I viss mån har även härtill medverkat, att styrelsen på
grund av annat brådskande arbete hindrats att ägna så mycken tid åt denna
227
Sjiittc huvudtiteln.
verksamhet, som varit önskvärt. Sannolikt är emellertid, att det för är 19IG beviljade
beloppet av 200,000 kronor skall komma att tagas fullt i anspråk. Det
är i varje fall givet, att man har att räkna med denna verksamhets successiva
ökning år för år samt med en: därmed sammahängande ökning av anslagsbehovet.
Då emellertid med hänsyn till de nuvarande ekonomiska förhållandena
någon större ökning av anslaget icke torde böra ifrågasättas, anser sig pensionsstyrelsen
böra inskränka sig till att för år 1917 begära en förhöjning av detsamma
med 100,000 kronor.
Önskligt vore, om detta anslag finge uppforas såsom förslagsanslag, men
har styrelsen på grund av vad ovan anförts ansett sig icke böra göra någon
hemställan härom.»
Med åberopande av vad sålunda anförts har pensionsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen att på extra stat för år
1917 anvisa ett anslag av 300,000 kronor att i enlighet med de föreskrifter,
som av Kungl. Magt meddelas, användas för vidtagande av
åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet.
I avseende å pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet har jag
från styrelsen införskaffat ytterligare uppgifter, däri meddelas, bland
annat, följande.
»Antalet inkomna sjukvårdsärenden utgjorde vid utgången av november 1915
1 860, varav 1,265 tillkommit genom framställning från pensionsnämndsordförande
och återstoden 595 genom att pensionsstyrelsen på eget initiativ till sjukvårdande
behandling föreslagit sådana personer, från vilka pensionsansöknmgar förelegat.
Vid berörda tid hade 1,073 sjukvårdsärenden blivit slutligen avgjorda Bestraffande
488 av dessa hade beslut om sjukvårdande åtgärder fattats och 58o
fall föranlett avslag. Av sistnämnda antal rörde en proportionsvis mycket stor
del sådana personer, för vilka nämnderna fattat beslut om understöd. Vid den
särskilda undersökning, som i regel föregår behandlingen av sjukvårdande ärenden,
har emellertid kunnat konstateras sådana omständigheter, att pensionsansökningen
kunnat avslås. Då nämnda personer eljest ofta skulle tilldelats pension,
har härigenom sålunda en ej oväsentlig besparing i försäkringskostnaderna kunnat
uppnås. . . . „
Antalet sjukvårdsärenden under 1915 har sålunda vant relativt ringa. Ursakerna
härtill hava varit flera. På det experimentella stadium, som denna verksamhet
står, har pensionsstyrelsen icke ansett lämpligt att forcera verksamheten
samt iakttagit stor försiktighet i fråga om beviljande av sjukvård. Styrelsen söker,
särskilt genom »Tidskrift för den svenska pensionsförsäkringen», öka kännedomen
om sjukvårdsverksamheten och dess betydelse. I den män allt flera personer
erhålla sjukvård med bidrag från pensionsstyrelsen tilldrager sig verksamheten
allt mer och mer allmänhetens uppmärksamhet. Även om i en kommun endast
ett eller annat dylikt fall förekommit, blir detta snart känt inom kommunen, och
man ser därför också, att sjukvårdsansökningarna ofta i stort antal inkomma från
en och samma kommun, under det att vissa kommuner och till och med hela
län äro tämligen oberörda av verksamheten. — Beträffande fördelningen på län
av sjukvårdsärendena hänvisas till följande statistik.
[77.]
[77.]
228
Sjätte huvudtiteln.
Sjukvärdsärendenas fördelning å Stockholms stad samt de olika länen
t. o. in. november månad 1915.
Män. |
Kvinnor. |
Summa. |
||||
Stockholms stad ...... |
7 |
12 |
19 |
|||
Stockholms |
län .... |
23 |
26 |
49 |
||
Uppsala |
» |
10 |
10 |
20 |
||
Södermanlands |
.. ..... |
40 |
33 |
73 |
||
Östergötlands |
» ..... |
37 |
41 |
78 |
||
Jönköpings |
» |
50 |
50 |
100 |
||
Kronobergs |
n |
44 |
36 |
80 |
||
Kalmar |
» |
42 |
47 |
89 |
||
Gottlands |
» ..... |
13 |
12 |
25 |
||
Blekinge |
39 |
23 |
62 |
|||
Kristianstads |
» |
39 |
40 |
79 |
||
Malmöhus |
» ..... |
27 |
19 |
46 |
||
Hallands |
» ..... |
25 |
31 |
56 |
||
Göteborgs och Bohus |
» |
53 |
62 |
115 |
||
Alvshorgs |
» ..... |
75 |
87 |
162 |
||
Skaraborgs |
» ..... |
47 |
60 ! |
107 |
||
Värmlands |
» ..... |
57 |
91 |
148 |
||
Örebro |
» |
26 |
22 |
48 |
||
Västmanlands |
» |
21 |
19 |
40 |
||
Kopparbergs |
» |
42 |
37 |
79 |
||
Gävleborgs |
» |
46 |
34 |
80 |
||
Västernorrlands |
» |
88 |
62 |
150 |
||
Jämtlands |
» |
17 |
18 |
35 |
||
Västerbottens |
» |
40 |
45 |
85 |
||
Norrbottens |
» ...... |
20 1 |
15 |
35 |
||
Summa |
928 [ |
932 |
1,860 |
Eu sak, som torde bidragit till att under 1915 icke så synnerligen stort
antal sjukvårdsansökningar inkommit, är den, att såväl pensionsnämndsordförandena
som ombuden under sista halvåret 1915 varit strängt upptagna med arbetet
för pensionering av de genom 1915 års riksdagsbeslut nytillkomna invaliderna.
Erån och med 1916 torde detta arbete bliva väsentligt mindre och pensionsnämndsordförandena
och ombuden komma i tillfälle att mera ägna sin uppmärksamhet
åt sjukvårdsverksamheten. Ett hinder för detta arbete har även varit,
229
Sjätte huvudtiteln.
att av de stora mängder pensionsansökningar, som för närvarande inströmma till
styrelsen, iir det ett jämförelsevis ringa antal, för vilka sjukvårdande åtgärder
kunna ifrågakomma. Stora flertalet av dessa äro antingen på grund av hög ålder
eller — de som år 1913 voro fullt försörjda av enskilda — allt för nedsatta till
sin arbetsförmåga för att förutsättningar för sjukvårdande åtgärder kunna föreligga.
Bland de personer, vilka under 1914, alltså under tiden före sjukvårdsverksamhetens
början, tilldelats pension, finnas helt visst ett icke ringa antal, som
lämpligen borde kunna göras till föremål för sjukvårdande åtgärder. För den
eftergranskning av dessa ansökningar, som härmed skulle följa, har emellertid
hittills nödig tid och erforderliga arbetskrafter saknats under styrelsens nuvarande
arbetsförhållanden. Under 1916 bör emellertid detta arbete delvis kunna
verkställas.
Ehuru antalet av de fall, vilka under 1915 förelegat till behandling beträffande
sjukvårdande åtgärder, sålunda varit relativt litet, sa kan man emellertid
med sannolikhet förvänta, att antalet dylika ärenden hastigt kommer att stiga.
Erfarenheten från Tyskland visar på, att förståelsen för det sjukvårdande arbetet
under verksamhetens första början icke är så stor, men sedermera ganska hastigt
stiger. Utgifterna för sjukvårdande åtgärder inom den tyska pensionsförsäkringen
uppgingo under år 1892 endast till Mk 31,884, men hade 1896 stigit till
Mk 1,175,504 och under 1909 till Mk 19,346487.
Antalet sjukvårdsärenden, som under 1915 slutbehandlats, har varit relativt
ringa. Härpå hava många omständigheter inverkat. Arbetet kom icke i gång
förrän ett gott stycke in på året. Svårigheterna att kunna bereda plats på vanföreanstalterna,
lasaretten och sanatorierna hava varit ganska störa. ^ Bristen på
för mindre bemedlade personer avsedda vinterkurorter har även vallat svårigheter.
Största svårigheten har emellertid förorsakats av den omständigheten, att
då styrelsen ansett lämpligt att under verksamhetens början låta resp. kommuner
ombesörja verkställigheten av den sjukvård, till vilken styrelsen lämnat
bidrag, så har behandlingen av dessa ärenden i kommunerna i regel skett mycket
långsamt. Hetta har varit beroende dels därpå, att kommunerna ofta icke kunnat
fullfölja ett dylikt ärende, förrän kommunalstämma avhållits, och dels på en hel
del andra omständigheter. Styrelsen har emellertid nu träffat sådana anordningar,
att styrelsen från och med år 1916 själv kan ombesörja fullföljandet
av beslut om sjukvårdande åtgärder och sedermera i sin tur från kommunerna
uttaga den andel, som dessa skola bära. Härigenom komma sjukvårdsärendena
att bliva behandlade på ett snabbare, säkrare och mera uniformt sätt. Vederbörande
sjukvårdsanstalter komma sålunda härefter uteslutande att hava med
pensionsstyrelsen att göra.
En följd av dessa omständigheter, såväl bristen på platser på sjukvårdsanstalterna
som kommunernas svårigheter att kunna expediera sjukvårdsärendena,
har blivit, att endast en ganska obetydlig del av det anslag, som för år 1915
stått till pensionsstyrelsens disposition, kommer att förbrukas. Hetta anslag är
200,000 kronor, under det att de kostnader, som från pensionsstyrelsens sida
komma att utbetalas under året för sjukvårdande åtgärder, sannolikt icke komma
att överstiga 20,000 kronor.
He låga sjukkostnadsbelopp, som komma att utbetalas under 1915, kunna
icke föranleda till den slutsatsen, att de begärda sjukvårdsanslagen för 1916 och
1917 _ reSp. 200,000 och 300,000 kronor — skulle vara för högt tilltagna. Snarare
blir fallet tvärtom.
230
Sjätte huvudtiteln.
[77.] För närvarande betala så gott som alla landsting två tredjedelar av kost
naderna
för vanföras vård, behandling och yrkesutbildning å vanföreanstalt.
Pensionsstyrelsen brukar i dylika fall tillskjuta återstående tredjedel. Genom
styrelsens sjukvårdsverksamhet har emellertid antalet fall, då vanföra erhållit
behandling och vård, stigit i ej ringa grad, och antagligt är, att så även framdeles
kommer att ske. Härav blir följden, att landstingens anslag komma att
visa sig allt mer otillräckliga.
Beträffande vården av personer, lidande av lungtuberkulos, är ju för närvarande
förhållandet det, att väntetiden för deras intagande å sanatorium är
ganska lång, i synnerhet inom vissa län. I den mån det ena länet efter det
andra upprättar eget sanatorium kommer väntetiden emellertid allt mer att inskränkas,
vilket förhållande i sin tur kommer att medföra, att pensionsstyrelsens
kostnader för ifrågavarande vård komma att stegras. Styrelsen brukar bestrida
två tredjedelar ä tre fjärdedelar av kostnaderna för sanatorievård, och tillskjutes
i allmänhet återstående beloppet av sökandens mantalsskrivningskommun eller
enskild person.»
Departements Såsom jag vid liera föregående tillfällen framhållit, bär avsetts, att
chefen. kostnaderna för vidtagande av åtgärder till förebyggande och hävande
av invaliditet framdeles skola bestridas av medel från den i 11 § av
pensionsförsäkringslagen omförmälda fond. Med hänsyn till den utomordentliga
vikt, som frågan om denna med tiden kolossala fonds förvaltning
och placering obestridligen äger, har Kungl. Maj:t genom nådigt
brev den 18 juni 1915 uppdragit åt en kommitté att verkställa utredning
och avgiva förslag beträffande förvaltningen och placeringen av
fonden i fråga. Denna kommitté har ännu icke avgivit utlåtande, men
utsikter torde förefinnas, att kommitténs betänkande inkommer i så
god tid, att frågan kan föreläggas 1916 års riksdag. På sätt av mig
tidigare uttalats, lärer det emellertid ej lämpligen böra ifrågakomma att
anlita fonden för nu förevarande ändamål, förrän denna fråga blivit
definitivt löst.
De av pensionsstyrelsen lämnade uppgifterna angående styrelsens
sjukvårdande verksamhet utvisa, att de för ändamålet för år 1915 beviljade
medlen endast till en ringa del förbrukats. Vad styrelsen
anfört synes mig emellertid giva anledning till antagande, att man
under de närmaste åren har att vänta en kraftig stegring av styrelsens
sjukvårdande arbete. Lika med styrelsen håller jag därför före,
att anslaget för 1916, 200,000 kronor, näppeligen kan anses för högt
tilltaget och att fullgiltiga skäl förefinnes för antagande, att för år
1917 för ändamålet erfordras ett till 300,000 kronor förhöjt belopp.
Emellertid synes det mig kunna undvikas att för år 1917 äska
särskilt anslag för ändamålet. Då förslagsanslaget för bestridande av
den på staten belöpande kostnad för pensionstillägg och understöd
231
Sjätte huvudtiteln.
jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse före den [77.]
8 juni 1915, vilket anslag av mig ovan föreslagits skola för år 1917
utgå med ett belopp av 5,450,000 kronor, med ledning av tidigare
erfarenheter kan antagas vara rikligt tillmätt, har jag nämligen ansett
mig böra ifrågasätta, att riksdagens bemyndigande skulle utverkas att
av nämnda förslagsanslag för nu ifrågavarande ändamål använda erforderligt
belopp, högst 300,000 kronor. Mot en sådan åtgärd har chefen
för pensionsstyrelsen på förfrågan förklarat sig ej hava något att erinra.
Med stöd av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att av det förslagsanslag, som kan komma att
för år 1917 beviljas för bestridande av den på staten
belöpande kostnad för pensionstillägg och understöd
jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring enligt dess
lydelse före den 8 juni 1915, ett belopp av högst 300,000
kronor må, i enlighet med de föreskrifter, som av
Kungl. Maj:t meddelas, användas för vidtagande av
åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet.
24. Ersättning till postsparbanken för bestyret med pensionsut
betalningar
in. m.
På framställning av pensionsstyrelsen har Kungl. Maj:t genom be- [78.]
slut den 28 november 1913 förordnat, att utbetalning av pension eller
understöd, som utgår på grund av bestämmelserna i lagen om allmän \ankenför
pensionsförsäkring den 30 juni 1913, skall tillsvidare verkställas vid bestyret med
vederbörande postanstalt genom postsparbankens förmedling. Samtidigt utbetahdngar
har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående försäkring på grund av m- mfrivilliga
avgifter jämlikt 34 § i pensionslagen och meddelat föreskrifter (Extra an8lae )
om postsparbankens bestyr med sistnämnda försäkring.
Beträffande ersättningen till postsparbanken och posttjänstemännen
för bestyren såväl med den allmänna pensionsförsäkringen som med
pensioneringen på grund av frivilliga avgifter förklarade Kungl. Maj:t
sig vilja framdeles meddela beslut.
Sedermera har riksdagen på extra stat för vartdera av åren 1915
och 1916 till ersättning till postsparbanken för bestyret med pensionsutbetalniDgar
samt biträde med den frivilliga försäkringens genomförande
beviljat ett förslagsanslag av 50,000 kronor.
232
Sjätte huvudtiteln.
[78.] Genom nådigt brev den 27 juni 1914 har Kungl. Maj:t meddelat
bestämmelser att tillsvidare lända till efterrättelse beträffande ersättning
till postsparbanken och postverket för bestyret med pensionsutbetalningar
samt biträde med den frivilliga pensionsförsäkringens genomförande.
För innehållet i dessa bestämmelser har lämnats redogörelse
i det vid 1915 års statsverksproposition fogade protokollet över civilärenden.
Anslag för I skrivelse den 24 september 1915 har pensionsstyrelsen gjort
år i9i7. framställning om anslag för år 1917 för ifrågavarande ändamål. Styrelsen
anför därvid följande:
»Då genom riksdagens beslut år 1915 försäkringens omfattning blivit väsentligt
utvidgad, och man på grund härav från och med år 1916 har att vänta en
högst avsevärd ökning av antalet pensionärer och pensionsutbetalningar, torde
det vara sannolikt, att nämnda belopp kommer att visa sig otillräckligt. Jämväl
för följande år komma med all säkerhet kostnaderna särskilt för pensionsutbetalningar
att avsevärt stegras till följd av nämnda utvidgning. Att lämna någon
exakt beräkning över det belopp, som erfordras, därest hittills gällande ersättningsgrunder
fortfarande skola tillämpas, låter sig icke göra, då man icke kan
på förhand mera exakt beräkna antalet pensioner och följaktligen icke heller det
antal pensionsutbetalningar, som skall läggas till grund för ersättningens beräknande.
Enligt de approximativa beräkningar, som emellertid verkställts, skulle man
kunna antaga antalet utanordningar i medeltal för en pensionär till mellan 8 och
9 och pensionärernas antal till omkring 200,000. Det erforderliga anslaget skulle
därför komma att belöpa sig till omkring 100,000 kronor.»
Pensionsstyrelsen har på grund härav hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att på extra stat för år 1917 till ersättning
till postsparbanken för bestyret med pensionsutbetalningar samt biträde
med den frivilliga försäkringens genomförande bevilja ett förslagsanslag
av 100,000 kronor.
Därjämte har pensionsstyrelsen meddelat, att styrelsen rörande
denna sak rådgjort med chefen för postsparbanken, som förklarat sig
tillstyrka styrelsens förevarande hemställan.
I enlighet med vad pensionsstyrelsen hemställt och på de av
styrelsen anförda skäl tillstyrker jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att på extra stat för år 1917 till ersättning till
postsparbanken för bestyret med pensionsutbetalningar samt
biträde med den frivilliga försäkringens genomförande
bevilja ett förslagsanslag av 100,000 kronor.
Sjätte huvudtiteln.
23a
25. Ersättning till häradsskrivarna för uppgörande av den i 14 § av
pensionsförsäkringslagen omförmälda förteckning m. m.
Jämlikt 14 § i lagen om allmän pensionsförsäkring den 30 juni [79.]
1913 åligger det mantalsskrivniugsförrättare att varje år, sedan man- Ersättning
talslängden för kommunen blivit i stadgad ordning justerad, uppgöra
förteckning enligt fastställt formulär över de i längden upptagna per- uppgörande
soner, som vid årets början uppnått 15 men icke 66 års ålder. I för- aaVdpensionsteckningen
skall för varje person angivas namn, födelseår och dag, forsäkringscivilstånd
och yrke samt bostad, varjämte för envar, som under nästföregående
år varit undantagen från avgiftsplikt, anteckning skall göras teckning m.m.
därom. (Extra an8la^
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda förslag har 1914
års senare riksdag för beredande av ersättning åt mantalsskrivningsförrättare
för upprättande av omförmälda förteckningar samt avskrifter
därav på extra stat för år 1915 beviljat ett förslagsanslag å 80,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1914 av tillgängliga
medel utanordna erforderligt belopp.
Sedermera har Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 13 november
1914 föreskrivit, att ersättningen till häradsskrivarna för upprättande av
de i 14 § av åberopade lag omförmälda förteckningar skall för åren 1914
och 1915 utgå med två öre för varje i förteckningarna upptagen person,
samt att för år 1914 ersättning tillika skall utgå för upprättande av
avskrifter av samma förteckningar med ett hälft öre för varje däri
upptagen person.
Därjämte har Kungl. Maj:t anbefallt statskontoret att till pensionsstyrelsen,
på rekvisition, i mån av behov, av ifrågavarande anslag utbetala
de belopp, som kunde komma att erfordras till anskaffande av
avskrifter av omförmälda förteckningar från mantalsskrivningsförrättare
i städerna.
I statsverkspropositionon till 1915 års riksdag anfördes, att förslaget
till lönereglering för fögderiförvaltningarna icke komme att framläggas
för den då sammanträdande riksdagen och att ifrågakomna
ersättning fördenskull syntes böra utgå även under år 1916. Då avskrifter
av ifrågavarande förteckningar allenast erfordrades för år 1914,
men ersättning för upprättande av originalförteckningarna icke avsetts
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft. 30
234
Sjätte huvudtiteln.
[79.] skola utgå till mantalsskrivningsförrättare i städerna, såsom framginge
av omförmälda nådiga brev av den 13 november 1914, syntes det mig
lämpligt att uttryckligen begränsa anslagets användning till beredande
av ersättning uti ifrågavarande avseende till mantalsskrivningsförrättare
på landet och i de städer, där magistrat ej finnes, d. v. s. häradsskrivarna.
I enlighet med min hemställan föreslog Kungl. Maj:t riksdagen,
att för beredande av ersättning åt häradsskrivarna för upprättande
av omförmälda förteckningar på extra stat för år 1916 bevilja
ett förslagsanslag å 50,000 kronor.
Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslog biföll riksdagen.
Genom beslut den 18 juni 1915 har Kungl. Maj:t därefter föreskrivit,
att ersättning till häradsskrivarna för upprättande av ifrågavarande
förteckningar skall för år 1916 utgå med två öre för varje i
förteckningarna upptagen person.
Anslag för år I särskild skrivelse den 24 september 1915 har pensionsstyrelsen
gjort framställning om beredande av medel för här omförmälda ändamål
för år 1917. Styrelsen har därvid meddelat, att de avskrifter, som år
1914 inkommit till pensionsstyrelsen från de olika fögderierna, sammanlagt
upptagande omkring 2,456,000 personer, lagts till grund vid beräknandet
av anslag för år 1916, och anser det för 1917 för ändamålet
erforderliga beloppet böra beräknas enligt samma grunder, som tillämpats
beträffande anslaget för 1916.
Styrelsen framhåller därjämte, att häradsskrivarna genom skyldigheten
att upprätta ifrågavarande förteckningar obestridligen pålagts ett
högst betydligt arbete och att det fördenskull är billigt, att de erhålla
särskild ersättning för detsamma.
Pensionsstyrelsen har därför hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes
föreslå 1916 års riksdag att på extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag
av 50,000 kronor för beredande av ersättning åt häradsskrivarna
för upprättande av omförmälda förteckningar.
Departements- Såsom jag i annat sammanhang framhållit, torde frågan om lönechefen.
reglering för fögderiförvaltningarna ej heller nu komma att föreläggas
riksdagen. Omförmälda ersättning torde därför böra utgå även under
år 1917.
Någon anledning att frångå den nu tillämpade, av styrelsen jämväl
för år 1917 föreslagna grunden för ersättningens beräknande, 2 öre
för varje i förteckningen upptagen person, synes mig ej föreligga.
Sjätte huvudtiteln. 235
Det föreslagna anslagsbeloppet har ej heller givit mig anledning till
anmärkning.
Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för beredande av ersättning åt häradsskrivarna
för upprättande av de i 14 § av lagen om allmän
pensionsförsäkring omförmäla förteckningar på extra
stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag ä 50,000
kronor.
Diverse sociala ändamål.
26. Anslag till nationalföreningen mot emigrationen.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda förslag har riksdagen
för vart och ett av åren 1909—1916 beviljat ett anslag på extra
stat av 10,000 kronor för understödjande av nationalföreningens mot
emigrationen verksamhet.
I skrivelse den 26 oktober 1915 har centralstyrelsen för nämnda
förening gjort framställning om enahanda anslag för år 1917. I ansökningen
anför styrelsen följande:
»Föreningen har under 1914, föreningens sjunde arbetsår, och den gångna
delen av 1915 kunnat glädja sig åt en fortsatt gynnsam utveckling av sin verksamhet.
Visserligen förorsakade under 1914 först den inre politiska oron och sedan
krigsutbrottet föreningen ett visst avbräck. Medlemsantalet minskades under året,
om än obetydligt, då den naturliga avgången av medlemmar vid årets början
icke kunde som vanligt under hösten ersättas. Givetvis kunde icke heller själva
föreningsarbetet undgå att röna intryck: föreläsningsverksamheten måste sålunda
väsentligt inskränkas, och byråarbetet visade under augusti avsevärd tillbakagång.
Men redan följande månad inträdde åter ökning. Eesultatet av byråarbetet,
själva ryggraden i föreningens verksamhet, blev också fullt tillfredsställande.
Antalet personer, som under 1914‘anlitade föreningens byråer, visar i förhållande
till 1913 en ökning av cirka 30 % — under första halvåret uppgick ökningen
till cirka 50 %, under det senare stannade den vid cirka 15 %.»
Föreningens ekonomiska ställning framgår av följande tablåer:
[79.]
[80.]
Anslag till
nationalföreningen
mot
emigrationen.
(Extra anslag.)
Framställning
av föreningen.
236
Sjätte huvudtiteln.
[80.]
Föreningens ekonomiska ställning den 31 december 1914:
Inkomster:
Avgifter till centralbyrån
av ständiga medlemmar ................................................... 1,300: —
» stödjande » ................................................... 2,280: —
» ordinarie » .................................................. 7,276: —
Anslag av staten till föreningens allmänna verksamhet ........ 10,000: —
» » landstingen ................................................................. 6,850: —
> » hushållningssällskapen............................................... 5,250: —
Statsbidrag för jordförmedlingsverksamheten:
rest från 1913 ................................................................... 209: 85
1914 års anslag..................................................................... 9,550: —
Anslag av Stockholms stadsfullmäktige............
Bidrag av Ekmanska fonden ..............................
Gåvor av diverse personer.................................
Anslag för San Eranciscoutställningen ............
» » Nyköpingsutställningen ..................
» » arbetet mot Australienemigrationen
Administrationsbidrag av:
Mälareprovinsernas Egnahems Aktiebolag........................ 1,800: —
A.-B. Svensk Jordförmedling............................................. 900: —
A.-B. Upplandshem ............................................................ 2,000: —
Egnahemsfonden............................................................... 200: —
Broschyrer, inkomst av försäljning ............................................
Publikationer, > » » .........................................
Kvartalsbladet, » » annonser ...........................................
Bitningar till försäljning, vinst....................................................
Representationskonto, å 1913 års kostnader återburet belopp
Ränteöverskott................................................................................
10,856: —
22,100: —
9,759: 85
800: —
13,800: —
3,689: 60
12,000: —
200: —
1,000: —
4,900: —
89:14
504: 30
3,555:14
11:14
231: 05
292: 42
Utgifter:
Löner vid centralbyrån:
Ombudsmannen] .......................................
Övriga löntagare.......................................
Omkostnader vid centralbyrån:
Hyra för lokal ..........................................
Bränsle och belysning.............................
Städning ..................................................
Böcker, tidningar, skrivmateriel m. m.
Telefoner ................................................
Summa kronor 83,788: 64
....... 6,000: —
........: 11’995: ~ 17,995: —
4,000: —
539: 95
491: 48
1,841: 62
719: 75
4
Transport 7,592:80
Sjette huTudtiteln.
237
Transport 7,592:80
Omkostnader för inkassering och medlemsanskaffning... 494:25
Annonser ........................................................................... 211: 82
Extraarbeten å byrån ........................................................ 439: 66
Porton och telegram............................................................ 2,992: 89
Diverse omkostnader.......................................................... 1,152: 86 ^ 884: 28
Ombudsmötet ................................................................................................ 988: 31
Årsmötet ........................................................................................................ 67: 73
Resor............................................................................................................. 844:15
Föredragsverksamheten.......................................... 236: —
Tryckning och redigering m. m. av »Hem i Sverige».............................. 6,025: 78
Broschyrserien............................................................................................... 122: 77
Publikationer................................................................................................ 3,057:53
Mot Australienemigrationen ........................................................................ 1,213: 85
Trycksaker..................................................................................................... 1,057: 30
Egnahemskatalogen ....................................................................................... 53: 58
Egnahemsntställningen: diverse omkostnader............................................ 517:10
Baltiska utställningen................................................................................. 1,988: 30
Nyköpingsutställningen ................................................................................. 368: 50
San Eranciscoutställningen........................................................................... 6,905: 99
»Svenska Allmogehem» ................................................................................ 168. —
Byrån i Uppsala........................................................................... 2,075: —
» » Eskilstuna........................................................................ 1,400: —
» » Jönköping........................................................................ 500: —
» » Yäxjö .............................................................................. 2,500: —
» » Västervik ............................................''•........................... 1,200: —
» » Kalmar ........................................................................... 1,050: —
» » Malmö.............................................................................. 398: —
» » Halmstad.............................................................. 350: —
» » Göteborg ........................................................................ 3,150:50
» » Vänersborg ..................................................................... 1,200: —
» » Skövde ........................................................................... 1,025: —
» » Karlstad.......................................................................... 1,585: 94
» » Bollnäs .......................................................................... 180: —
» » Umeå ............................................................................. 1,900:— 18,514: 44
Ombudet i Minneapolis................................................................................. 268: 74
Avskrivningar:
å centralbyråns inventarier................................................ 698: 37
å egnahemsutställningens inventarier .............................. 1,115: 99
å balanserad kostnad för medlemsanskaffning .............. 2,061: 07
å aktier................................................................................ 200: —
å diverse personers konto................................................... 36: 85
å beläggningsstämplar.......................................................-.5: — 4,117: 28
Balans konto:
Rest å anslag för San Franciscoutställningen ............................... 5,094:01
Avsättning till ständiga medlemmars fond....................................... 1,300: —
Summa kronor 83,788: 64
238
Sjätte huvudtiteln.
[80.]
Tillgångar:
Kontant i kassan ..........................................................................................
Å checkräkning .............................................................................................
Inventarier å centralbyrån ...........................................................................
» » egnahemsutställningen............................................................
Aktier: 167 st. i Hotell A.-B. Hembygden ä 50 %.................. 8,350: —
» 100 » i A.-B. Svensk Jordförmedling ....................... 10,000: —
Best å statsbidrag för jordförmedlingsverksamheten.................................
Outtaget anslag av Stockholms stad .........................................................
Utestående medlemsavgifter .......................................................................
Annonsfordringar ..........................................................................................
Medlemsanskaffningens konto ...................................................................
Tidskriften »Hem i Sverige» för 1915........................................................
Utredningars konto ......................................................................................
Broschyrer ...................................................................................................
Publikationer.................................................................................................
A kostnaderna för arbetet mot Australienemigrationen balanseras.........
Egnahemskatalogen ......................................................................................
Bitningar till försäljning ..............................................................................
Svenska Allmogehem ....................................................................................
Värmlands länsförening för redovisning.....................................................
Hotell A.-B. Hembygden..............................................................................
Egnahemsfonden............................................................................................
A.-B. Upplandshem ......................................................................................
Mälareprovinsernas Egnahems Aktiebolag...................................................
Diverse personers konto ..............................................................................
816: —
—:34
6,285: 36
2,000: —
18,350: —
4,900: —
800: —
332: -680: 75
2,897: 24
200: —
2,639: 37
650: —
751:13
250: —
22:50
270: —
70: —
510: -5,258: —
480: 25
2,644: 56
9,880: 83
602: 45
Summa kronor 61,290: 78
Skulder:
A kreditivräkning ......................................................................................... 10,203:58
Ständiga medlemmars fond........................................................................... 39,800: —
Outbetalda anslag........................................................................................ 950: —
Obetalda räkningar ...................................................................................... 1,301:16
Stödjande medlemmars konto 1915 ....................................................... 10: —
A.-B. Svensk Jordförmedling....................................................................... 3,000: —
Best å anslag för San Eranciscoutställningen .......................................... 5,094: 01
Diverse personer ................................................................................... 932: 03
Summa kronor 61,290: 78
Egnahemsfondens ställning den 31 december 1914:
Inkomster:
100: —
1,909: 93
Gåva...............
Bäntors konto
Summa kronor 2,009: 93
Sjätte huvudtiteln.
239
Utgifter:
Avskrivningar å utlämnade lån ... Omkostnads konto ....................... Administrations konto.................. Årets vinst .................................... |
.................................. 1,692: — ................................ 35:05 .................................. 200: — .................................. 82:88 Summa kronor 2,009: 93 |
|
Kassa konto ................................. |
Tillgångar: |
................................. 178:43 |
Aktiers konto.............................................................
Aktiebolaget Stockholms Diskontobank, checkräkning
Diverse personers kapitalskuld .......................................
» > ränteskuld .........................................
26: 05
57,732: 42
2.004: 09
Summa kronor 139,940: 99
Skulder:
Egnahemsfonden ........................ ......................
Nationalföreningen mot emigrationen ...........
Vinst- och förlustkonto ...................................
137,570: 33
480: 25
1.890: 41
Summa kronor 139,940: 99
Den så kallade spårvägsfondens ställning den 31 december 1914:
Inkomster:
Balans från 1913.......................................................................................... 1^9: 33
Räntors konto ............................................................................................86: j_f
245:52
Utgifter
Omkostnads konto..........................................
Balans till 1915...............................................
5:10
240: 42
245: 52
Tillgångar:
Kassa konto................................................................................................... 319:59
Aktiers konto................................................ 4,000:
A.-B. Stockholms Diskontobank .............................................................. 2: 25
Diverse personers konto............................................... 20,918: 58
Summa kronor 25,240:42
Skulder:
25,000: —
240: 42
Spårvägsfonden.............
Vinst- och förlustkonto
Summa kronor 25,240:42
240
Sjätte huvudtiteln.
[80.] Centralstyrelsen anför vidare:
»Yad beträffar verksamheten under den gångna delen av 1915 giver den
göda löften om ett efter förhållandena gynnsamt årsresultat. Antalet ärenden å
föreningens byråer under de tre första kvartalen framgår av nedanstående tablå,
som jämväl innehåller motsvarande siffror för 1914.
Handlagda ärenden å föreningens byråer under tiden januari—september
åren 1914-1915.
Ärendenas natur. |
1914. |
1915. |
||
1) Jordförmedling: |
||||
a) fastigheter till salu .................................................. |
1,0G7 |
957 |
||
b) Fastighetsköpare......... |
2,576 |
3,389 |
||
Förmedlade köp1) ..................................... ................ |
— |
223 |
— |
339 |
2) Egnahemslån..................... |
2,079 |
2,444 |
||
3) Arbetsförmedling: |
||||
a) Arbetstillfällen |
246 |
308 |
||
b) Arbetssökande.......... |
836 |
945 |
||
Förmedlade platser1)................................................. |
— |
196 |
_ |
226 |
4) Svensk medborgarrätt . |
346 |
268 |
||
5) Katt att idka näring eller besitta fast egendom |
157 |
101 |
||
6) Värnpliktsförhållanden ........... |
549 |
464 |
||
7) Fall, som ej kunna anses höra under någon av ovanstående |
||||
rubriker,.................. |
1,735 |
2,198 |
||
Summa |
9,591 |
- | |
11,074 |
— |
l) Antalet »förmedlade köp» och »Förmedlade platser» äro ej inräknade i summasiffrorna.
Ökmngen i frekvensen uppgår till mellan 15 och 16 %, vilket torde få anses
fullt tillfredsställande. Man bör nämligen därvid erinra sig, att frekvensen av utlandssvenskar,
som under vartdera av åren 1913 och 1914 omfattat cirka 2,700
personer, under 1915 av naturliga skäl blir väsentligt reducerad, vilket även
antydes av siffrorna för de ärenden — medborgarrätts- och värnpliktsfrågor
etc. — som företrädesvis gälla denna kategori. Särskilt jordförmedlingen visar
däremot trots de oroliga tiderna gott resultat. Antalet avslutade köp under
januari—september 1915 uppgår till 339 mot 223 samma tid 1914, sålunda en
ökning av något över 50 %.
Vad föreningens övriga verksamhet under den gångna delen av 1915 beträffar
kan erinras om, att föreningen med särskilt bidrag av statmedel till världsutställningen
i San Francisco utgivit en omfattande handbok över den svenska
egnahemsrörelsen, varjämte föreningen även i övrigt genom småskrifter, biograf
-
Sjätte huvudtiteln.
241
films etc. sökt sörja för att göra sin verksamhet bekant för San Franciscout- [80.]
ställningens svensk-amerikanska publik.
I allmänhet hava dock helt naturligt tidsförhållandena tvungit föreningen att
ställa på framtiden nya uppslag och företag, allra helst även föreningens ekonomiska
resurser blivit under de senaste årens kraftiga utveckling synnerligen
hårt anlitade. För närvarande träffar föreningen emellertid förberedelser för att
kunna i tid och med energi möta den emigrationsperiod, som med säkerhet klätt
vänta efter världskrigets slut; så utkommer i dagarna en närmast för tidningspressen
avsedd sakkunnig framställning om arbetsförhållandena i Amerika
under kristiden. Därjämte ägnas krafterna åt inre organisationsarbete, varigenom
såväl själva föreningen som särskilt byråverksamheten kan bibringas ökad stadga.»
Socialstyrelsen har i infordrat utlåtande av den 15 december 1915, sociaimed
konstaterande att föreningens verksamhet även under år 1915 8tyrel8en''
varit stadd i tillväxt, tillstyrkt bifall till centralstyrelsens framställning.
Av vad ovan anförts torde framgå, att föreningen fortfarande är Departementsförtjänt
och, för att kunna uppehålla och vidare utveckla sin verksam- chefen''
het, jämväl i behov av statsunderstöd.
Jag hemställer därför, att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för understödjande av nationalföreningens mot
emigrationen verksamhet på extra stat för år 1917 bevilja
ett anslag av 10,000 kronor.
27. Anslag till hemmet Fristad.
Med bifall till Kungl. Maj:ts propositioner i ämnet har riksdagen [81.]
till understöd åt stiftelsen Hemmet Fristad på extra stat för vart och Anslag till
ett av åren 1914, 1915 och 1916 anvisat ett belopp av 10,000 kronor Fristad.
att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t bestämde. (Extraanslag.)
I en till Kungl. Maj:t ställd, av Kungl. Majrts befallningshavande
i Stockholms län med skrivelse den 22 september 1915 överlämnad
skrift har styrelsen för hemmet anhållit om anslag med nyssnämnda
belopp även för år 1917.
Till stöd härför har styrelsen anfört:
»De skäl, som år 1911 och 1912 föranledde styrelsen för stiftelsen Hemmet
Fristad att hän vän da sig till Kungl. Maj:t, äga allt fortfarande och uti icke mindre
utsträckning sin giltighet. Yerksamheten fortgår efter samma plan som hitintills''
och med bibehållande av förut upptagna utbildningsgrenar.
Antalet skyddslingar var å hemmets bägge avdelningar den 1 januari 1915
tillsammans 41, och hava under året ytterligare 14 upptagits. Från hemmet hava
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 höft. 31
242
Sjätte huvudtiteln.
under samma tid utsänts 4 flickor efter 3 års utbildningstid och 3 efter något
kortare sådan. Av olika anledningar hava intill den 31 augusti 15 lämnat hemmet.
Den 1 september 1915 funnos i hemmets bägge avdelningar sammanlagt
33 flickor.
Till följd av de under de nuvarande förhållandena onaturligt uppdrivna
prisen på livsmedel och icke minst bränsle hava utgifterna trots all iakttagen
sparsamhet icke kunnat nedbringas, utan snarare stegrats. Och å andra sidan,
hava, med anledning därav att allmänhetens offervillighet under kristiden för nya
och delvis synnerligen trängande ändamål blivit starkt anlitad, inkomsterna
minskats, därigenom att gåvor uti mycket liten utsträckning under året kommit
verksamheten till del.»
Vid skriften har fogats revisionsberättelse angående hemmets räkenskaper
och förvaltning för år 1914. Ur denna torde följande utdrag
få meddelas:
Utgifter under året:
Hushållet .................................................................................. 12,646: 94
Kläder ........ 827:59
Arbetsmaterialier ...................................................................... 999: 22
Tvätt och rengöring .............................................................. 1,007:29
Bränsle.......................................................................................... 5,352: 30
Diverse omkostnader................................................................ 2,440: 09
Frakt och porto........................................................................... 192:45
Löner och läkararvode............................................................... 5,350: —
Utskylder och skatter .............................................................. 484: 06
Utrustning................................................................................... 1,007: 34
Medicin .............................................. 570: —
Lyse ............................................................................................ 632:56
Beparationer............................................................................... 1,990: 88
Trädgården ............................................................................... 32:07 33 532:79
Kronor 33,532: 79
Inkomster under året: r
Årsavgifter.................................................................................... 2,478: —
Gåvor.................... 2,788:91
Gåvor till skyddslingamas utrustning .................................... 1,007: 34
Fattigvårdsnämnden .................................................................. 2,692:88
Norrköpings fattigvård.............................................................. 1,400: —
Gävle fattigvård........................................................................... 781:30
Malmö fattigvård............................ 848: 63
Gåvor till mottagningshemmet ......................... 210: —
Statsanslag.................................................................................... 10,000: —
Arbetsförtjänst ........................................................................... 3,081:59
Inackordering........................ 686: 86
Jordbruket.................................................................................... 3,121:71 £9 097 • 22
vadan sålunda en brist uppstått av Kr. 4,435: 57
243
Sjätte huvudtiteln.
Ställningen den 31 december 1914.
Tillgångar:
Tomter och byggnader
Inventarier och möbler
280,142: 07
13,336:14 293,478: 21
Mottagning shemmet:
Fastigheten Elim ................................
d:o Klippan.............................
Å Vinst och Förlustkonto balanserade
Skulder:
13,500: —
8''500: — 22,000: —
................ 1.961:95
Kronor 317,440: 16
Fru Alice Cervins gåvofond (åtgått till inköp av stiftelsen
tillhörande områden, byggnaders uppförande m. m.)... 300,000: —
Checkräkning.............................................................................. 4,567: 66
Gåvor, till skyddslingarnas utrustning.................................... 1,135: 79 305,703: 45
Mottagningshemmet:
Checkräkning........................ 636: 71
Inteckning i fastigheten Elim .............................................. 4,100:
Häntefritt lån från Diakonissanstaltens Magdalenahems
byggnadsfond..................................................................... 7,000: 11,736: 71
Kronor 317,440:16
Med förenämnda skrivelse av den 22 september 1915 har Kungl.
Maj:ts befallningshavande jämväl överlämnat yttrande av kronofogden
i Svartsjö fögderi, som anfört, att hemmet fortfarande på ändamålsenligt
sätt utövade sin samhällsgagnande verksamhet och för dess fullföljd
vore i behov av det begärda anslaget, vadan kronofogden hemställde,
att Kungl. Maj:ts befallningshavande ville förorda ansökningen
till bifall.
För egen del har Kungl. Maj:ts befallningshavande, med vitsordande
att den bästa ordning fortfarande upprätthölles vid hemmet och
att hemmets verksamhet med gott resultat fortginge i samma syfte och
efter samma grunder som förut, tillstyrkt bifall till ansökningen..
Till följd av remiss har socialstyrelsen avgivit utlåtande i ärendet
av den 15 december 1915; och har styrelsen därvid, då verksamheten
syntes fortgå efter samma grunder och i samma omfattning
som förut, och hemmet vore i stort behov av det begärda statsunderstödet,
tillstyrkt bifall till framställningen.
Enligt vad jag inhämtat hava för år 1915 hemmets inkomster beräknats
till omkring 24,000 kronor samt dess utgifter till omkring 28,000
kronor, vadan för året en brist å omkring 4,000 kronor beräknats uppkomma.
244
Sjätte huvudtiteln.
[81.] Hemmet synes således alltjämt vara i starkt behov av ekonomiskt
understöd för sin behjärtansvärda verksamhet. Och då samma skål,
som förut föranlett statsmakterna att lämna sådant understöd, fortfarande
synas gälla, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till understöd åt stiftelsen Hemmet Fristad på
extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 10,000
kronor att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer.
28. Anslag till Drottning Sophias skyddshem.
[82.] I skrivelse den 28 september 1915 har styrelsen för Drottning
Anslag tui Sophias skyddshem gjort framställning om understöd av statsmedel åt
Drottning hemmet.
skyddshem. Drottning Sophias skyddshem — under en följd av år kallat
(Extra anslag.) Hemmet för frigivna kvinnor i Stockholm och sedermera, intill Hennes
Maj:t Änkedrottning Sophias frånfälle, benämnt Drottningens skyddshem
— stiftades år 1860 av dåvarande hertiginnan av Östergötland.
Enligt stadgarna har hemmet till ändamål att lämna vård och skydd
åt kvinnor, som straffats för brott eller av polismyndighet varnats för
begångna förseelser, men lämna hopp om förbättrad vandel, därest bistånd
och ledning beredas dem. Utan att vara straffade eller varnade
kunna unga kvinnor, som hemfallit åt brottslig vanart, på förslag av
någon ledamot av hemmets styrelse antagas såsom hemmets skyddslingar,
försåvitt de ännu ej överskridit sitt adertonde eller i undantagsfall
sitt tjugoförsta år samt nödigt utrymme förefinnes i hemmet. Till hemmets
skyddsling kan kvinna antagas, oberoende av inom vilken del av
riket hon har sitt hemvist. Kvinna, som hängivit sig åt ett lösaktigt
levnadssätt, intages icke i hemmet.
Kvinna intages till en början på prov i hemmet under fyra veckor,
varunder kortfattade anteckningar om henne föras i hemmets journal.
Efter denna tids förlopp skall hon, om hon får kvarstanna i hemmet,
såsom hemmets skyddsling införas uti en särskild matrikel. Vistelsen
i hemmet beräknas till omkring ett år. Åt skyddsling, som avflyttar
med vederbörligt tillstånd, sökes lämplig tjänst eller arbetstillfälle, varjämte
hon på hemmets bekostnad utrustas med nödig beklädnad.
Hemmets angelägenheter handhavas av en styrelse, bestående av
ordförande, vice ordförande och sex ledamöter, tre manliga och tre
kvinnliga. Styrelsen kompetterar sig själv. På ordförandens förslag
245
Sjätte huvudtiteln.
utser styrelsen bland de kvinnliga ledamöterna en rådgivande ledamot
samt bland de manliga ledamöterna en verkställande direktör och en
kassaförvaltare.
Rådgivande ledamoten skall övervaka hemmets inre angelägenheter,
granska hushållsräkenskaperna, i tvistiga fall avgöra, huruvida de från
hemmet avflyttande kvinnorna få antaga erbjudna tjänsteplatser och i
allmänhet med råd och upplysningar söka främja hemmets ändamålsenliga
verksamhet.
Verkställande direktören skall övervaka hemmets yttre angelägenheter,
granska och godkänna de utbetalningar, som ske direkt genom
kassaförvaltaren, själv eller genom sakkunnig person tillse, att hemmets
fastighet behörigen underhålles, avgiva förslag till berättelse om hemmets
verksamhet, då styrelsen bestämmer, att sådan skall offentliggöras,
samt besluta i sådana angelägenheter, vilka fordra skyndsamt avgörande.
Hemmet äger och disponerar fastigheten nr 7 i kvarteret Dykärret
större i Stockholm med adressnummer 39 A vid Maria Högbergsgata.
Av en för åren 1860—1910 avgiven berättelse över hemmets verksamhet
samt i övrigt tillgängliga uppgifter inhämtas, att det bokförda
värdet å fastigheten är 50,000 kronor och att densamma är brandförsäkrad
för all framtid i Stockholms stads brandförsäkringskontor för
40,000 kronor. Taxeringsvärdet är 100,000 kronor. Till grund för
taxeringen ligger i väsentlig grad värdet å tomten, vilken utgör ej
mindre än 2,314 kvadratmeter. En försäljning av egendomen skulle
dock, enligt styrelsens i nämnda berättelse uttalade mening, med all
säkerhet giva en högst väsentligt större köpeskilling. Då härtill kommer,
att husets ålder och grundens mindre gynnsamma beskaffenhet göra
underhållet rätt dyrt, har styrelsen, på verkställande direktörens förslag,
börjat se sig om efter annan lämplig tomt. Något beslut i denna fråga
är dock ännu ej fattat.
Vad så angår hemmets ekonomi, må följande siffror meddelas ur
revisionsberättelserna för åren 1910—1913.
Inkomster. |
Utgifter. |
Överskott. |
Underskott. |
Kapital-behållning |
||||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
<5. |
|
1910................................. |
6,213 |
19 |
5,694 |
29 |
518 |
90 |
_ |
_ |
107,905 |
62 |
1911............................... |
6,003 |
71 |
5,310 |
47 |
693 |
24 |
— |
108,598 |
86 |
|
1912................................ |
6,095 |
61 |
6,455 |
11 |
— |
359 |
50 |
108,239 |
36 |
|
1913................................. |
7,559 |
71 |
8,146 |
05 |
— |
— |
586 |
34 |
107,653 |
02 |
[82.]
246
Sjätte huru dtiteln.
[82.] Revisionsberättelsen för år 1914 utvisar följande.
Hemmets behållning den 1 januari 1914 utgjorde enligt
bokslutet ......................................................................................... kronor 107,653:02
Inkomster under år 1914:
Bidrag av kung! fångvårdsstyrelsen ............... kronor 800: —
» » borgerskapets bemedlingskommis -
sion................................................ |
» |
750 |
_ |
Gåva.................................................................... |
50 |
— |
|
» ..................................................................... |
» |
100 |
— |
» av diverse personer................................ |
» |
160 |
— |
Käntor.................................................................. |
3,196 |
60 |
|
Behållning av vid hemmet utfört arbete........ |
» |
1,391 |
33 |
Summa kronor |
6,447 |
93 |
|
Utgifter under år 1914: |
|||
Hushållet ............................................................ |
kronor |
3,086: 12 |
|
Beklädnad............................................................ |
» |
982: 59 |
|
Avlöningar............................................................ |
» |
1,712: 49 |
|
Pension till hemmets förutvarande husmoder |
|||
fru A. Widén (*/2 år).................................... |
» |
200 |
_ |
Inventarier............................................................ |
77:24 |
||
Fastigheten ......................................................... |
» |
209: 67 |
|
Diverse omkostnader.......................................... |
» |
1,386: 80 |
|
Summa kronor 7,654: 91 |
Utgifterna hava sålunda överstigit inkomsterna med .............. » 1,206: 98
i följd varav kapitalbehållningen vid årets slut uppgick till ... kronor 106,446:04
Härtill kommer en av‘framlidna Hennes Maj:t Änkedrottning
Sophia till hemmet gjord donation å................................... » 10,000: —
som särskilt bokförts under namn av »Drottning Sophias
fond».
Av föreståndarinnan hava förskotterats ....................................... » 1,345: 83
i följd varav hemmets tillgångar vid årets slut uppgingo till... kronor 117,791: 87
Dessa tillgångar redovisas sålunda:
Kontant i kassan ...............................................
Egendomen.........................................................
Inventarier ..........................................................
Obligationer .......................................................
................. kronor 166:14
................. » 50,000: —
................. » 1,000: —
................. » 57,905: —
Transport kronor 109,071:14
Sjätte huvudtiteln.
247
Transport kronor 109,071: 14 [82.]
Depositioner ................................................................................. » G,000: —
Sparkassemedel ............................................................................. » 2,181:64
Intressemedel ................................................................................ _;)G9: 09
Summa kronor 117,791: 87
För år 1915 liava hemmets inkomster utgjort ........................... kronor 4,116: 68
och dess utgifter..................................................... »_6,833: 80
vadan en brist uppstått å............................................................... kronor 2,717:12
I föreliggande framställning av den 28 september 1915 har styrelsen
för hemmet anfört huvudsakligen följande.
Hemmet hade under sin femtiofemåriga verksamhet givit vård och skydd åt
584 unga kvinnor. I genomsnitt hade antalet skyddslingar, som samtidigt
vistats i hemmet, varit 10 ä 11; för närvarande vore antalet 14.
Hemmets ekonomi vore baserad dels på kapitaltillgång, huvudsakligen placerad
i hemmets fastighet, Högbergsgatan 39 a, Stockholm, dels på räntor å hemmets
lösa egendom.
I och för de löpande utgifterna vore hemmet huvudsakligen hänvisat dels
till inkomsten av skyddslingarnas arbeten, dels till bidrag från kungl. fångvårdsstyrelsen,
årligen lämnat till växlande belopp, från Borgerskapets bemedlingskommission
till ett årligt belopp av 750 kronor, samt i övrigt till frivilliga bidrag
från olika håll.
De numera i hög grad ökade kostnaderna för såväl skyddslingarnas som
fastighetens underhåll hade gjort, att under senare år hemmet endast med svårighet
hade kunnat upprätthållas i önskvärd omfattning. Sålunda hade för år
1914, oaktat den största sparsamhet, utgifterna överstigit inkomsterna med ett
belopp av kronor 1,206:98. Då härtill komme trängande behov av reparation
och ombyggnad av hemmet, vore den ekonomiska ställningen för närvarande
brydsam.
Då hemmet syntes fylla ett från det allmännas synpunkt högst behövligt
och belijärtansvärt ändamål, hade hemmets styrelse trott sig kunna ingå till
Kungl. Maj:t med en underdånig framställning om något understöd från statens
sida för att sättas i tillfälle att upprätthålla och om möjligt i någon vidsträcktare
mån utveckla verksamheten. Särskilt framstode för styrelsen såsom ett önskemål
att kunna anlita lärarkrafter till skyddslingarnas fostran och utbildning,
utöver vad nu vore fallet.
Under erinran att statsunderstöd till årligt belopp av 10,000 kronor under
senare år beviljats det till sin uppgift med Drottning Sophias skyddshem nära
överensstämmande hemmet Fristad anhöll styrelsen, det Kungl. Maj:t ville hos
riksdagen utverka ett årsanslag till Drottning Sophias skyddshem, vilket anslag
med hänsyn till behovet syntes böra sättas till 2,500 kronor.
I infordrat utlåtande av den 4 november 1915 har överståthållar- överståtämbetet
anfört följande: håiiarambeti
»Av revisionsberättelserna för åren 1911—1913 synes, att, under det 1911
års verksamhet lämnat överskott, utgifterna under de följande två åren, likasom
fallet varit år 1914, ej obetydligt överskridit inkomsterna.
248
Sjätte huvudtiteln.
[82.] Under sistnämnda år har visserligen anstalten kommit i åtnjutande av en
donation å 10,000 kronor, men, enligt vad föreståndarinnan vid skyddshemmet
muntligen meddelat, har under år 1915 ett belopp av omkring 7,000 kronor använts
till behövliga reparationer och förbättringar å fastigheten och däribland
till nyinredning av tre rum. De förändringar, vilka sålunda vidtagits å fastigheten,
kunna icke antagas medföra någon förbättring i anstaltens ekonomiska
ställning, men väl möjliggöra en utvidgning av den vid anstalten bedrivna verksamheten.
En sådan utvidgning medför emellertid ytterligare utgifter, och, såsom
redan påpekats, förslå anstaltens inkomster icke ens att täcka" kostnaderna för
verksamheten i den omfattning den hittills bedrivits.
Då anstalten enligt överståthållarämbetets mening fyller ett från det allmännas
synpunkt behövligt och behjärtansvärt ändamål, och en utvidgning av
dess verksamhet följaktligen måste anses önskvärd, får överståthållarämbetet för
sin del tillstyrka, att understöd av statsmedel utöver det bidrag, som enligt handlingarna
fångvårdsstyrelsen lämnar, beredes anstalten.»
S°Mieiny'' Till av remiss ^ar socialstyrelsen, i närvaro av en represen
Ben''
tant för fångvårdsstyrelsen, den 15 december 1915 avgivit utlåtande
i ärendet. Styrelsen har därvid yttrat sig sålunda:
»Det synes styrelsen uppenbart, att hemmets uppgift att till arbetsdugliga
och nyttiga samhällsmedlemmar återföra vilsekomna unga kvinnor måste anses
vara en samhällelig angelägenhet av stor betydelse. Det är ock tydligt, att
hemmet i denna sin verksamhet uppnått goda resultat, då, såsom handlingarna
utvisa, icke mindre än ungefär tre fjärdedelar av dess skyddslingar återgått till
ett oförvitligt och laglydigt liv.
För uppehållande av verksamheten har hemmet i väsentlig mån varit hänvisat
till avkastningen av härför fonderade medel. Dessa uppgå ju i och för sig
till en ganska betydande summa och hava tidigare jämte bidrag från skilda håll,
bland annat från fångvårdsstyrelsen, varit fullt tillräckliga. Under de senare
åren har emellertid av flera anledningar — såsom levnadskostnadernas stegring,
de ökade anspråken i fråga om avlöning från personalens sida samt strävan att
i allt större omfattning anlita lämpliga lärarekrafter för skyddslingarnas fostran
— en årligen allt större brist uppstått. Enligt revisionsberättelser och räkenskapsutdrag
lämnade sålunda verksamheten under år 1911 ett överskott på 693: 24
kronor. Sedermera har emellertid under de följande åren brist förelegat. Denna
utgjorde under vartdera av åren 1912, 1913 och 1914 resp. 359: 50, 586: 34 och
1,206: 98 kronor och kommer under 1915 att uppgå till över 2,700 kronor.
Då någon annan möjlighet att täcka den sålunda uppkomna bristen icke
stått till buds än att härför anlita kapital tillgången, lärer ett fortsättande av
verksamheten på detta sätt så småningom leda därhän, att hemmet i en icke
alltför avlägsen framtid står inför nödvändigheten att inskränka och omsider
nedlägga sin verksamhet till följd av brist på medel. En sådan eventualitet
synes emellertid ur samhällets synpunkt synnerligen betänklig, särskilt som den
uppfattningen numera börjat att alltmer tränga igenom, att staten bör så långt
möjligt genom vård och uppfostran förhjälpa frigivna fångar och andra dylika
individer till upprättelse och lovlig utkomst. Yid sådant förhållande synes det
framför allt ändamålsenligt att ekonomiskt stödja den enskilda verksamhet, som
249
Sjätte huvudtiteln.
arbetar för samma mål. Styrelsen finner det sålunda naturligt, att staten här i
det föreliggande fallet träder hjälpande emellan.
I sammanhang härmed anser sig styrelsen böra framhålla, att hemmets
fastighet i Stockholm, där verksamheten är inrymd, numera representerar ett
ganska betydande värde — fastigheten är bokförd för 50,000 kronor, men torde
i verkligheten vara värd, lågt räknat, 100,000 kronor — och att hemmet genom
att försälja denna och utbytta till landet skulle kunna på ett mer ekonomiskt
sätt utnyttja sina tillgångar. I själva verket lärer denna tanke ej heller vara
främmande för hemmets ledning, ehuru med dess realiserande under nuvarande
tidsförhållanden ansetts böra anstå. Nu anförda synpunkt synes emellertid icke
böra utgöra hinder för bifall till förevarande framställning.
Beträffande statsbidragets storlek har styrelsen i någon mån varit tveksam,
huruvida det vore liimpligt att tillstyrka hela det begärda beloppet 2,500 kronor.
Det torde nämligen vara en riktig princip, att staten i dylika fall icke lämnar
större bidrag än vad som är ovillkorligen nödvändigt att hålla verksamheten i
gång eller med andra ord att den årliga bristen får vara den norm, enligt vilken
årsbidragets storlek bör utmätas. Visserligen överstiger bristen år 1915 det begärda
bidragets belopp, men på grund av de abnorma förhållanden, som nu äro
rådande, torde det icke vara riktigt att tillmäta samma år någon mera avgörande
betydelse i ifrågavarande avseende. Framhållas må emellertid, att den stora bristen
för 1915 i icke oväsentlig grad är beroende på tillökningen i antalet vårdplatser
från elva till fjorton platser och fördenskull måste väntas till avsevärd del bliva
bestående år efter år. Då styrelsen därjämte förmodar, att fångvårdsstyrelsens
bidrag till hemmets verksamhet — som för närvarande utgör 800 kronor — icke
längre kommer att utgå i händelse av bifall till denna framställning, finner styrelsen
sig kunna tillstyrka det begärda statsbidraget oavkortat.»
Den av Drottning Sophias skyddshem bedrivna verksamhet att
genom vård och uppfostran återföra vilsekomna unga kvinnor till ett
samhällsnyttigt liv synes mig i hög grad behjärtansvärd och väl värd
att understödjas av statsmyndigheterna.
Vad hemmets ekonomiska förhållanden angår, har jag icke kunnat
undgå att finna, hurusom det med all sannolikhet torde ställa sig väsentligt
fördelaktigare för hemmet att realisera dess fastighet Maria
Högbergsgata nr 39 A i Stockholm och att utflytta ur staden — en
tanke som, på sätt av det förestående framgår, icke är hemmets styrelse
främmande, men som under nu rådande förhållanden icke torde
kunna realiseras.
Lika med socialstyrelsen anser jag emellertid nyss anförda synpunkt
icke böra utgöra hinder för bifall till framställningen. I betraktande
av den stora brist, som enligt 1915 års räkenskaper föreligger,
och då densamma enligt vunnen upplysning beror icke allenast på
stegrade priser utan även på en tillökning av antalet vårdplatser från
11 till 14, har jag icke heller ansett mig böra föreslå någon avprut
Bihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 käft. 32
350
Sjätte huvudtiteln.
[82.] ning på det begärda beloppet. Jag förutsätter emellertid, att det av
fångvårdsstyrelsen av för densamma tillgängliga medel hittills anvisade
bidraget vid bifall till vad jag sålunda förordat icke längre kommer att
utgå. Slutligen vill jag framhålla, att, därest ansökningar även framdeles
komma att göras om statsunderstöd åt hemmet, det jämväl torde
böra tagas under omprövning, huruvida hemmets ekonomiska ställning
medgiver, att understödet bestämmes till ett lägre belopp än det nu
föreslagna.
Jag hemställer alltså, att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till understöd åt Drottning Sophias skyddshem
på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 2,500
kronor att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer.
29. Anslag till husmoderskolor in. ni.
[83.] Genom särskilda framställningar till Kungl. Maj:t hava dels cen
Ansiag
till tralstyrelsen för svenska skolkökslärarinnornas förening den 30 september
skoi™°mrm. 1915 och dels styrelsen för fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala
(Extraanslag.) den 12 oktober 1915 hemställt om proposition till riksdagen om anslag
till understödjande av s. k. husmoderskolor m. m. Förevarande
framställningar remitterades omedelbart till socialstyrelsen, där frågan
nu är föremål för närmare utredning. Ehuru denna utredning ännu ej
föreligger avslutad, lärer dock, enligt vad jag inhämtat, styrelsens utlåtande
vara att emotse i tillräckligt god tid för att eventuell proposition
i ämnet skall hinna avlåtas till innevarande års riksdag.
Under sådana förhållanden och då strävandena att upprätta husmoderskolor
och husmoderskurser synas mig böra vara förtjänta av
uppmuntran och stöd från statens sida, hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att i avvaktan på den proposition angående anslag
till s. k. husmoderskolor m. m., som kan komma
att avlåtas, tills vidare för ändamålet beräkna ett anslag
å extra stat för år 1917 av 50,000 kronor.
Sjätte huvudtiteln.
251
H. Försäkringsinspektionen.
I skrivelse den 31 augusti 1915 har försäkringsinspektionen gjort [84.]
framställning om höjning av det å ordinarie stat upptagna reservations- Vpprätthdianslaget
till upprätthållande av försäkringsinspektionens verksamhet. försäkrings
Då
framställningen ifråga åsyftar beredande av ökade försäkrings- inspektionens
tekniska arbetskrafter hos inspektionen, torde det vara lämpligt att erinra (0rdinarie
om vad som vid ämbetsverkets uppförande å ordinarie stat förekom i anslag.)
avseende å dess utrustning med sådan personal.
I skrivelse den 5 januari 1909 gjorde försäkringsinspektionen fram- ^“inställning
angående viss omorganisation av ämbetsverket samt lönereg- skrivelse den
ring ior detsamma.
Inspektionen anförde därvid, att det visat sig nödvändigt, att överdirektören
vid sin sida både en person, som biträdde honom vid utredningen av
tekniska frågor, speciellt rörande livförsäkringen, och att därför under åren^ 1906
—1908 en assistent varit anställd med ett arvode av 3,000 kronor, som utgått av
expensmedlen. .
Med särskild hänvisning till den viktiga kontrollen av livförsäkringsbolagens
fondberäkningar framhöll inspektionen, att behovet av sådant tekniskt bitiäde
vore oavvisligt och konstant, och ansåg inspektionen fördenskull, att vid ämbetsverket
borde inrättas en aktuarietjänst i stället för den tillfälliga assistentbefattningen.
Mbd hänsyn till de gedigna matematiska kunskaper, som kom me
att fordras av den sålunda föreslagna aktuarien, måste kompetensfordringarna
beträffande honom vara desamma, som i nådiga kungörelsen den 31 december
1903 stadgats angående behörighet att vara aktuarie vid livförsäkringsbolag, och
då det vore synnerligen önskvärt att ej allt för täta ombyten av befattningens
innehavare ägde rum, ansåg inspektionen tjänsten böra hänföras till andra graden.
Försäkringsinspektionen inkom därefter till Kungl. Maj:t med en F°"äkkt™gesni8n‘
den 13 juli 1909 dagtecknad skrivelse. skrivelse den
J . .. . 13/7 1909.
Under erinran att inspektionen uti ovanberörda skrivelse den 5 januari
1909 föreslagit dels inrättande av en aktuariebefattning vid inspektionen dels
viss lönereglering åt en del tjänstinnehavare, anförde inspektionen, att, då denna
hemställan, som upptagit de önskemål, vilka ansetts mest trängande, ännu icke
kunnat av Kungl. Maj:t prövas och frågan sålunda icke kunde avgöras tidigare
än vid 1910 års riksdag, inspektionen funnit sig böra bringa under Kungl. Maj:ts
prövning ett förslag till fullständigare lösning av dess omorganisationsfråga än
som varit avsedd med framställningen i januari 1909.
Vid verket vore anställda, utom överdirektören och sekreteraren, en ordinarie
tjänsteman, registratorn, samt fyra extra ordinarie, nämligen en assistent (matematiker)
och tre amanuenser.
252
Sjätte huvudtiteln.
[84.] Efter att liava redogjort för sekreterarens åligganden anförde inspektionen,
hurusom registrator! hade att, utöver sådan tjänsteman vanligen tillkommande
skyldigheter, biträda vid utarbetandet av den årliga statistiken över in- och utländska
försäkringsanstalters verksamhet och att förrätta de göromål, vilka inspektionen
kunde finna lämpligt att uppdraga åt honom.
Av de extra ordinarie tjänstemännen hade assistenten samma tjänstgöringstid
som de ordinarie. Den ene amanuensen hade 4 timmars, den andre 3 timmars
och den tredje 2 timmars daglig tjänstgöring. De båda sistnämnda hade
dock under år 1909 och delvis under föregående år haft respektive 5 och 4 timmars
tjänstgöring för att forcera det statistiska arbetet.
Under de första åren hade inspektionen naturligtvis varit upptagen med
åtskilligt arbete, som ej vidare återkomme i samma omfattning, t. ex. granskning
av bolagsordningar och av livförsäkringsbolagens grunder. Detta arbete hade
under de senare åren reducerats till normala mått, så att man dåmera kunde
bedöma, huru mycket arbetskraft, som behövdes och allt framgent komme att
minst behövas för att inspektionen under normala förhållanden skulle kunna
fungera på vederbörligt sätt.
Det hade därvid befunnits, att granskningen av bolagens räkenskapsuppgifter
och den statistiska bearbetningen av desamma fullt ut krävde de arbetskrafter,
som inspektionen för det dåvarande för ändamålet förfogade över: registratorn
och de tre amanuenserna. I detta hänseende vore också att märka,
att dessa räkenskapsuppgifter lämnades enligt föråldrade formulär. Nya formulär
komme att fastställas under år 1909 och därpå följande år. Därefter komme
statistiken att bliva fullständigare men också att kräva ökat arbete.
Att överdirektören behövde en aktuarie vid sin sida, vitsordades även
kraftigt av erfarenheten.
Vid bedömande av den arbetskraft, som vore behövlig för de löpande ärendenas
tillbörliga skötande, vore även att märka, att med de arbetskrafter, som
dittills stått inspektionen till buds, det varit omöjligt att i den utsträckning, som
varit önskvärd, företaga fullständiga inspektioner av de olika anstalterna. Sådana
inspektioner hade gjorts nästan endast när särskild anledning funnits att misstänka,
att ej allt varit i god ordning. Kontrollen hade i övrigt måst inskränkas
till en granskning av säkerhetshaudlingarna samt av de berättelser, som anstalterna
ingivit till inspektionen. Ej blott inspektionen utan även anstalterna hade
känt detta som en brist, som måste avhjälpas, om inspektionen skulle kunna
göra det gagn, som man väntat sig av densamma.
Systemet att låta kontrollen huvudsakligen bestå i granskning av bolagens
uppgifter till inspektionen kunde möjligen medföra en besparing av arbetskrafter
inom inspektionen, enär granskning på ort och ställe av bolagens förvaltning
vore mera tidsödande. Men om på detta sätt inspektionens budget minskades
och sålunda bolagens direkta utgifter för inspektionen reducerades, ökades däremot
bolagens indirekta utgifter för inspektionen och det sannolikt i högre grad.
Ty om granskningen pa ort och ställe måste inskränkas till ett minimum, erfordrades,
att inspektionen av bolagen krävde mera detaljerade uppgifter för
granskning på ämbetsrummet. Sådan kontroll på ort och ställe bleve även vida
mer effektiv än den, som kunde vinnas genom granskning av uppgifter enligt ett
formulär.
Aven ug eu annan synpunkt vore det enligt försäkringsinspektionens åsikt
önskvärt, att inspektionen organiserades så, att dess verksamhet i jämförelsevis
Sjätte huvudtiteln.
253
stor utsträckning komme att bestå i granskning av bolagens förvaltning på ort [84.]
och ställe. Därigenom bringades nämligen inspektionens tjänstemän i nära beröring
med det praktiska arbetet. Yad betydelse detta kunde hava, syntes inspektionen
ligga i öppen dag.
Av vad sålunda anförts ansåg inspektionen framgå, att ett utbyte av två
extra ordinarie tjänstemän mot två ordinarie icke innebure större ökning av inspektionens
arbetskrafter än som redan vore väl behövlig. Försäkringsväsendets
starka utveckling gjorde det ock enligt inspektionens mening mer än sannolikt,
att en ytterligare ökning snart nog skulle visa sig nödvändig.
De två nya ordinarie tjänstemän, som enligt försäkringsinspektionens förslag
borde anställa,s hos inspektionen, borde båda vara matematiker med den
formella kompetens, som i nådiga kungörelsen av den 31 december 1903 föreskrivits
för anställning som aktuarie vid livförsäkringsbolag. Deras titel kunde
lämpligen vara aktuarie.
Den ene aktuarien skulle ersätta den dåvarande assistenten. Hans uppgift
skulle vara densamma som dennes, nämligen att biträda överdirektören med
matematiskt-tekniska utredningar och vid inspektioner, särskilt av livförsäkringsbolag.
Den andre aktuarien borde vara statistiker. Såsom förut anförts, ålåge det
registratorn att biträda vid uppgörandet av den årliga statistiken. Enär den dåvarande
registratorn vore synnerligen kompetent därtill, hade åt honom uppdragits
den mest maktpåliggande delen av statistiken, nämligen den, som rörde
livförsäkringsbolagen och övriga större bolag. Anställdes en aktuarie som statistiker,
borde denne erhålla detta uppdrag. Han borde även i samband med den
statistiska bearbetningen av bolagens uppgifter underkasta dem den första granskningen,
som sedan fullföljdes av överdirektören och, beträffande livförsäkringsbolagen,
även av den först omförmälde aktuarien. Därjämte borde även aktuarienstatistikern
vara överdirektören behjälplig vid inspektioner, särskilt av sakförsäkringsbolag.
För registratorn skulle gälla samma instruktion som dittills. Men i stället
för de större bolagens statistik skulle han sysselsätta sig med en del av de
mindre bolagens, vilken dittills varit helt och hållet överlåten åt en av amanuenserna.
Dennes plats skulle alltså åtminstone tills vidare indragas. Kunde genom
den tänkta arbetsfördelningen registratorn få mera tid än dittills åt verkliga
arkivariegöromål, vore detta högst önskvärt. Dessa hade måst stå tillbaka för
de statistiska arbetenas skull.
Sedan ärendet remitterats till löneregleringskommittén, avgav kom- Löneregiemittén
den 25 januari 1910 betänkande i ämnet. "mitten”"
Löneregleringskommittén fann inrättandet av den i försäkringsinspektionens
skrivelse den 5 januari 1909 föreslagna befattningen, som skulle träda i stället
för den tillfälliga assistentbefattningen vid verket, ändamålsenligt. Innehavaren
av denna befattning skulle biträda överdirektören vid utredningar av matematiskttekniska
frågor och vid inspektioner, särskilt av livförsäkringsbolag.
Kommittén förklarade, att den ej tilltrott sig föreslå att för den ifrågavarande
nya befattningen vid försäkringsinspektionen sätta kompetensfordringarna
254
Sjätte huvudtiteln.
[84.]
Försäkringsinspektionens
utlåtande
den ®/t 1910.
1910 års
riksdag.
lägre än vad inspektionen hemställt; och då en person med sådana matematiska
kunskaper som dem, vilka sålunda skulle erfordras, syntes kunna erhålla anställning
lios livförsäkringsbolag mot ganska betydande avlöning, hade det synts
kommittén ej kunna göras någon erinran mot ifrågavarande befattnings uppförande
i andra graden.
Yid sådant förhållande ansåg kommittén det emellertid icke vara lämpligt,
att innehavaren av befattningen benämndes aktuarie. Tjänstinnehavare med
denna benämning tillhörde nämligen i allmänhet inom andra ämbetsverk första
gradens tjänstemän. Kommittén hade fördenskull ansett sig böra föreslå, att
ifrågavarande befattningshavare hos försäkringsinspektionen måtte benämnas förste
aktuarie.
Förutom nyss nämnda tjänsteman hade försäkringsinspektionen, såsom förut
omförmälts, uti sin senare framställning ansett ännu en ordinarie befattningshavare,
även denne benämnd aktuarie, erforderlig. Denne skulle enligt försäkringsinspektionens
mening övertaga det statistiska arbete, som för det dåvarande
utfördes av registratorn i verket. Han skulle ock vara överdirektören
behjälplig vid inspektioner, särskilt av sakförsäkringsbolag.
Kommittén hade emellertid icke funnit sig övertygad om behovet av den
sålunda ifrågasatta nya befattningen.
Särskilt med hänsyn till den längre arbetstid å tjänsterummet, som i sammanhang
med en lönereglering borde stadgas för de ordinarie tjänstemännen
hos försäkringsinspektionen, hade det synts kommittén, att de göromål, som enligt
inspektionens förslag skulle uppdragas åt den ifrågavarande nya befattningshavaren,
borde kunna medhinnas av annan eller andra ordinarie tjänstemän med
tillhjälp, i erforderlig mån, av extra tjänstemän eller kvinnliga biträden.
I den 9 februari 1910 avgivet utlåtande över löneregleringskommitténs
betänkande upptog försäkringsinspektionen till bemötande vad
kommittén anfört i avseende å den senast omförmälda, av inspektionen
ifrågasatta befattningshavaren.
Försäkringsinspektionen framhöll därvid, hurusom enligt inspektionens
mening kommittén underskattat den arbetsbörda, som vilade på
verket, och motiverade inspektionen utförligt denna sin uppfattning.
I proposition, nr 73, till 1910 års riksdag framlade Kungl. Maj:t
därefter förslag angående reglering av löneförhållandena m. m. vid försäkringsinspektionen.
Till det propositionen bifogade protokollet över civilärenden den
18 februari 1910,yttrade departementschefen, bland annat, följande.
Försäkringsinspektionen syntes hava anfört vägande skäl för sitt förslag om
uppförande av två aktuariebefattningar å ordinarie stat.
Enligt 136 § av lagen om försäkringsrörelse ålåge det försäkringsinspektionen
att övervaka försäkringslagens efterlevnad och tillse, att ej avvikelser skedde
från bolagsordning eller från övriga för bolagets verksamhet stadfästa grunder.
Dessa grunder, som huvudsakligen gällde i fråga om livförsäkringsverksamheten,
Sjätte huvudtiteln. 25d
avsåge företrädesvis beriikningen av försäkringspremierna ocli av den för försäkringens
soliditet så viktiga fond, som i lagen kallades premiereserv, ävensom
beräkningen och fördelningen av den vinst, som kunde tillkomma försäkringstagarna.
Försäkringsinspektionen hade vidare enligt samma § att tillse, att de till
redovisning av föreskriven försäkringsfond avsatta tillgångar vore tillräckliga.
Funnes, att avvikelse skett från lagen, bolagsordningen eller de stadfästa
grunderna, eller visade sig, att försäkringsfondens tillgångar icke vore tillräckliga,
ägde försäkringsinspektionen förelägga bolaget att vidtaga åtgärder, som prövades
erforderliga för rättelses vinnande. Jämväl i det fall att en bolagsordning eller
övriga för ett bolags verksamhet stadfästa grunder icke längre funnes vara betryggande,
hade försäkringsinspektionen, enligt stadgande i 136 §, att ingripa
genom att till Kungl. Maj:t göra anmälan därom för vinnande av erforderlig
rättelse.
De åligganden, som sålunda tillkomme försäkringsinspektionen, förutsatte
naturligtvis — såsom också uttalats av förutvarande professorn, numera regeringsrådet
A. Lindstedt, vilken uppgjort förslaget till försäkringsinspektionens
organisation — att inspektionen icke allenast i allmänhet övervakade de olika
bolagens verksamhet och endast ingrepe, då den genom anmälan från intresserade
personer eller eljest tillfälligtvis erhölle kännedom om förhållanden, som
borde ändras, utan att inspektionen även tid efter annan, utan att särskild anledning
vore för handen, företoge noggranna undersökningar eller inspektioner
av bolagens räkenskaper och handlingar i övrigt. I fråga om livförsäkringsbolagen,
vilkas verksamhet vore föremål för särskilt ingående och för försäkringstagarnas
säkerhet betryggande lagbestämmelser, hade professor Lindstedt ansett
dylika inspektioner böra återkomma periodvis, t. ex. minst en gång vart femte
år eller åtminstone en gång vart tionde år.
Nu vore emellertid fallet, att försäkringsinspektionen under de sex år, den
varit i verksamhet, på grund av bristande arbetskrafter icke kunnat underkasta
mer än två livförsäkringsbolag en mera ingående inspektion, och även ifråga
om andra försäkringsbolag hade sådana inspektioners antal varit alldeles förringa.
Att detta måste betraktas såsom ett missförhållande, som borde undanrödjas,
syntes uppenbart.
Skulle man stanna vid löneregleringskommitténs förslag att uppföra allenast
en aktuarietjänst på ordinarie stat, komrne försäkringsinspektionen i själva verket
icke att erhålla någon förstärkning i arbetskraft, då denne aktuarie skulle ersätta
den assistent, som allt sedan år 1906 varit anställd i verket. Om åter försäkringsinspektionen
erhölle ytterligare en aktuarie med sådana kvalifikationer, att
åt honom kunde överlämnas en del av det mera krävande statistiska arbetet,
skulle den andra matematiskt-tekniskt utbildade tjänstemannen kunna ägna mera
tid åt att biträda överdirektören vid undersökningar och inspektioner på ort och
ställe, och försäkringsinspektionen sålunda på ett mera effektivt sätt fullgöra sina
viktiga åligganden. .
Då de medel, som vore särskilt avsedda för upprätthållande av försäknngsinspektionens
organisation och verksamhet, mer än väl försloge för att organisera
ämbetsverket på ett sätt, som fullt motsvarade dess uppgift, syntes däri ligga
ytterligare en anledning att följa försäkringsinspektionens förslag i förevarande
avseende. På dessa och de av försäkringsinspektionen i övrigt anförda grunder
ansåge departementschefen följaktligen, att två nya tjänstemän borde uppföras å
256
Sjätte huvudtiteln.
[84.] försäkringsinspektionens stat. Att båda de nya befattningshavarna borde tilldelas
avlöningsförmåner, motsvarande tjänstemäns i andra lönegraden, därför syntes
försäkringsinspektionen hava anfört övertygande skäl. Deras benämning borde
lämpligen bliva förste aktuarie.
Om detta förslag bifölles, syntes emellertid anslaget till omkostnader, som
av löneregleringskommittén upptagits förslagsvis till 19,600 kronor, kunna minskas
med 1,600 kronor, motsvarande den ungefärliga kostnaden för en amanuens.
I det av Kung]. Maj:t framlagda statförslaget upptog-os sålunda,
bland annat, två första aktuarier med avlöningsförmåner enligt andra
normalgraden samt ett anslag till omkostnader, förslagsvis 18,000
kronor.
I skrivelse den 6 maj 1910, nr 92, anmälde riksdagen sitt beslut
i anledning av Kung], Maj:ts förenämnda proposition.
Vidkommande försäkringsinspektionens organisation hade, yttrade riksdagen,
föreslagits den förändring i den dåvarande tjänstemannapersonalen, att dels den
för biträde åt överdirektören med matematisk-tekniska utredningar och vid inspektioner,
särskilt av livförsäkringsbolag, avsedda assistentbefattningen, som hade
avlönats med arvode å 3,000 kronor från expensmedlen, skulle förvandlas till en
tjänst av andra graden, vars innehavare skulle benämnas förste aktuarie, dels
ock en ytterligare förste aktuarietjänst skulle inrättas, huvudsakligen avsedd för
de mera maktpåliggande delarne av den granskning och statistiska bearbetning
av försäkringsbolagens berättelser, som för det dåvarande utfördes av registratorn
med biträde av amanuenser. Då behovet av den förstnämnda av de båda sålunda
föreslagna nya tjänsterna syntes riksdagen, av vad därom i statsrådsprotokollet
förekomme, ådagalagt, hade riksdagen ansett sig böra bifalla förslaget i denna
del. Beträffande däremot den senare, för det statistiska arbetet huvudsakligen
avsedda förste aktuarie^''änsten hade riksdagen i likhet med löneregleringskommittén
icke funnit sig övertygad om att icke, åtminstone för det dåvarande,
ämbetsverket med den ökade dagliga arbetstid, som kunde antagas enligt riksdagens
beslut komma att av tjänstemännen utkrävas, borde kunna på ett tillfredsställande
sätt medhinna den ämbetsverket åliggande verksamheten utan att ytterligare
en förste aktuarietjänst behövde inrättas; och hade riksdagen alltså icke
ansett sig kunna bifalla uppförandet i staten av denna tjänst.
Anslaget till omkostnader, vilket av Kungl. Maj:t föreslagits till 18,000
kronor, borde höjas med ett belopp, motsvarande det amanuensarvode, 1,600
kronor, som vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av en för det
statistiska arbetet avsedd förste aktuarietjänst skulle hava blivit inbesparat, och
anslaget således upptagas med 19,600 kronor.
Den av riksdagen godkända staten för försäkringsinspektionen hade
följande utseende:
Sjätto huvudtiteln.
257
Kronor.
Lön. |
Tjänst- görings- penningar. |
Ortstillägg. |
Summa. |
|
A. Avlöningar. Överdirektören och chefen............... |
6,200 |
2,800 |
1,000 |
10,000 |
1 ledamot, arvode............... |
— |
— |
— |
3,000 |
1 d:o d:o .......................... |
— |
— |
— |
3,000 |
1 ledamot och sekreterare............... |
3,600 |
1,800 |
400 |
1 5,800 |
1 förste aktuarie ....................... |
3,600 |
1,800 |
400 |
1 5,800 |
1 registrator ................................ |
2,200 |
1,500 |
300 |
2 4,000 |
1 vaktmästare ......................... |
700 |
350 |
150 |
3 1.200 |
1 För den ledamot, som tillika är sekreterare, ävensom för förste aktuarien kan lönen
efter fem år höjas med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor.
2 För registratom kan lönen efter fem år höjas med 500 kronor, efter tio år med
ytterligare 500 kronor och efter femton år med än ytterligare 500 kronor.
3 För vaktmästaren kan lönen efter fem år höjas med 100 kronor och efter tio år
med ytterligare 100 kronor. — Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri
hostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom
utgå ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.
Till ålderstillägg, förslagsvis.................................................................
B. Omkostnader.
Till vikariatsersättningar, ersättningar till extra tjänstemän och andra biträden,
resekostnads- och traktamentsersättningar, tryckningskostnader, hyra, kostnader
för belysning, uppvärmning, städning, möbler, böcker, tidningar, kontorsrekvisita
m. m. ävensom till extra ordinarie arbetskrafter vid möjligen förekommande
särskild administration av livförsäkringsbolag, förslagsvis............
32,800
600
33,400
19,600
Summa
53,000
Riksdagen medgav tillika, att kostnaderna för försäkringsinspektionens
verksamhet enligt den fastställda staten finge utgå av de bidrag,
som enligt lagen om försäkringsrörelse den 24 juli 1903 och lagen av
samma dag om utländsk försäkringsanstalts rätt att driva försäkringsrörelse
här i riket skola av försäkringsanstalterna årligen erläggas till bestridande
av kostnaden för försäkringsinspektionens organisation och verksamhet.
Genom nådigt brev den 12 augusti 1910 fastställde Kungl. Maj:t därefter
den av riksdagen godkända staten att träda i kraft den 1 januari 1911.
[84.]
Vidare fastställde Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 23 december Grunder för
1910 grunder för avlöning till den extra personalen hos ämbetsverket. avlönins till
döD 6xtfä
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 käft. 33 personalen.
258
Sjätte huvudtiteln.
Därvid stadgades, bland annat, att, under förutsättning att föreskrift
av försäkringsinspektionen meddelades därom, att arbetstiden å tjänsterummet
för fast anställd amanuens skulle i allmänhet utgöra tre till
fyra timmar varje söckendag, finge, i den mån ej undantag av försäkringsinspektionen
funnes böra stadgas eller för särskilt fall medgåves,
till dylik amanuens utgå arvode, i regel begynnande med 1,500 kronor
för år, vilket arvode finge, där så prövades skäligt, förhöjas intill
2,000 kronor för år samt, beträffande amanuens, som utövat föregående
praktisk försäkringsverksamhet inom annan försäkringsgren än
livförsäkring, till 2,500 kronor.
Därefter har 1911 års riksdag beslutat att till upprätthållande av
försäkringsinspektionens verksamhet å ordinarie stat uppföra ett reservationsanslag
av 53,000 kronor att utgå av försäkringsanstalternas bidrag
till försäkringsinspektionens organisation och verksamhet, under
förutsättning tillika att de å dessa bidragsmedel uppkommande överskott
fortfarande såsom dittills skulle efter vederbörligt tillstånd användas
för det med anslaget avsedda ändamål.
Ändring i Sedan 1912 års riksdag godkänt utav Kungl. Maj:t i ämnet fram
lagt
förslag, har Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 29 juni 1912 till
efterrättelse från och med den 1 januari 1913 fastställt sådana ändringar
i den för försäkringsinspektionen jämlikt förenämnda nådiga
brev den 12 augusti 1910 gällande stat, att dels i staten skulle uppföras
avlöning till ett kvinnligt biträde med lön 900 kronor, tjänstgöringspenningar
550 kronor och ortstillägg 150 kronor eller tillhopa 1,600
kronor, med förklarande att för nämnda biträde lönen efter fem år
kunde höjas med 200 kronor och efter tio år med ytterligare 200
kronor, dels ock det uti staten till vikariatsersättningar, ersättningar till
extra tjänstemän och andra biträden, resekostnads- och traktamentsersättningar,
tryckningskostnader, hyra, kostnader för belysning, uppvärmning,
städning, möbler, böcker, tidningar, kontorsrekvisita m. m.
ävensom till extra ordinarie arbetskrafter vid möjligen förekommande
särskild administration av livförsäkringsbolag upptagna förslagsanslag
å 19,600 kronor skulle nedsättas till 18,200 kronor, att utgå av försäkringsanstalternas
bidrag till försäkringsinspektionens organisation
och verksamhet. Genom dessa ändringar kom staten för försäkringsinspektionen
att sluta å 53,200 kronor.
[84.]
1911 års
riksdag.
Försäkrings*
inspektionens
skrivelse den
81/s 1915.
I föreliggande skrivelse av den 31 augusti 1915 har försäkringsinspektionen
meddelat, att den arbetsbörda, som, på sätt ovan nämnts,
år 1909 föranledde försäkringsinspektionen att göra framställning om
259
Sjätte huvudtiteln.
inrättandet av ytterligare en förste aktuariebefattning, sedermera väsentligen
ökats.
Sedan till en början efter fastställandet genom förenämnda nådiga
brev den 12 augusti 1910 av försäkringsinspektionens stat det arbete,
som ej kunde medhinnas av de ordinarie tjänstemännen, verkställts av
amanuenser och tillfälligt anställda extra tjänstemän, växte emellertid,
anför inspektionen vidare, arbetsbördan så, att försäkringsinspektionen
i början av år 1914 fann sig nödsakad anställa två extra tjänstemän
med full tjänstgöringsskyldighet i likhet med ordinarie befattningshavare
och en avlöning motsvarande tjänstemännens i första lönegraden.
Enligt inspektionens uppfattning torde det otvivelaktigt inom en ej
allt för avlägsen tidrymd komma att visa sig nödvändigt för inspektionen
att inkomma med förslag till erforderliga ökningar av de ordinarie
tjänstemännens antal. Under förhandenvarande omständigheter har
inspektionen emellertid ansett sig böra inskränka sig till att hemställa
om höjning av anslaget till vikariatsersättningar m. m.
Till ådagaläggande av nödvändigheten att detta anslag höjes, har
försäkringsinspektionen meddelat följande tablå över anslagets anlitande
dels under åren 1912—1914 i deras helhet, dels ock under januari—juli
månader åren 1912—1915.
Tablå I.
Hela året. |
Januari—juli |
|||||||||||||
1912 |
1913 |
1914 |
1912 |
1913 |
1914 |
1915 |
||||||||
Resekostnader ..................... |
498 |
05 |
1,129 |
95 |
1,243 |
48 |
301 |
75 |
685 |
55 |
837 |
40 |
655 |
92 |
Vikariatsersättningar ............ |
6,118 |
73 |
5,079 |
91 |
9,478 |
82 |
3,531 |
64 |
2,746 |
22 |
5,031 |
87 |
4,818 |
99 |
Tryckning........................... |
5,385 |
56 |
5,960 |
63 |
252 |
55 |
3,849 |
66 |
3,199 |
48 |
252 |
55 |
5,793 |
44 |
Hyra ................................. |
3,500 |
— |
3,500 |
— |
3,500 |
— |
2,625 |
— |
2,625 |
— |
2,625 |
— |
2,625 |
— |
Städning ........................... |
625 |
— |
679 |
50 |
678 |
37 |
375 |
— |
429 |
50 |
428 |
37 |
435 |
— |
Belysning och uppvärmning... |
665 |
62 |
648 |
60 |
698 |
41 |
595 |
82 |
580 |
15 |
603 |
41 |
660 |
88 |
Inventarier ....................... |
431 |
40 |
714 |
98 |
2,124 |
17 |
353 |
40 |
436 |
73 |
1,570 |
61 |
156 |
25 |
Böcker och tidskrifter............ |
1,149 |
79 |
1,027 |
05 |
778 |
32 |
904 |
83 |
698 |
54 |
566 |
27 |
727 |
81 |
Skrivmaterialier .................. |
599 |
59 |
408 |
77 |
661 |
94 |
587 |
34 |
402 |
02 |
646 |
19 |
748 |
51 |
Renskrivning och översättning |
227 |
62 |
220 |
— |
292 |
20 |
134 |
29 |
115 |
35 |
126 |
85 |
134 |
70 |
Telefon och telegram............ |
252 |
67 |
243 |
60 |
260 |
01 |
226 |
92 |
221 |
40 |
198 |
21 |
195 |
35 |
Postavgifter........................ |
334 |
97 |
1,042 |
99 |
1,178 |
40 |
141 |
49 |
105 |
96 |
495 |
39 |
217 |
86 |
Diverse .............................. |
150 |
04 |
219 |
39 |
250 |
46 |
104 |
62 |
154 |
71 |
119 |
08 |
145 |
11 |
Kungörelser........................ |
— |
— |
5 |
10 |
14 |
66 |
— |
— |
5 |
10 |
— |
— |
4 |
49 |
Livboht Kronans adm.......... |
— |
— |
4,724 |
12 |
1,233 |
62 |
- |
— |
2.736:89 |
1,147 |
72 |
137 |
50 |
|
Summa |
19,939 |
04 |
25,604 |
59| 22,645 |
41 |
13,73176 |
15,142j60| 14,648 |
92 |
17,456|81 |
[84.]
260
Sjätte huvudtiteln.
[84.] Inspektionen framhåller, att den år 1913 inträffade, väsentliga ök
ningen
av utgifterna å ifrågavarande anslag, såsom av tabellen framgår,
till någon del har sin grund i utgifter för administrationen av
det i likvidation försatta livförsäkringsbolaget Kronan, men att emellertid
utgifterna för år 1915, jämförda med motsvarande belopp för åren
1912—1914, visa sig hava varit synnerligen stora.
En ganska avsevärd böjning av anslaget synes inspektionen sålunda
erfordras för att detsamma ej varje år skall överskridas, och
bar inspektionen hemställt, att detsamma förslagsvis måtte bestämmas
till 24,000 kronor. Inspektionen bar därjämte föreslagit, att anslaget
till ålderstillägg, förslagsvis 600 kronor, höjes till 900 kronor.
Med iakttagande av vad sålunda föreslagits skulle staten för försäkringsinspektionen
komma att upptaga till avlöningar 34,400 kronor,
till ålderstillägg förslagsvis 900 kronor och till vikariatsersättningar
m. m. förslagsvis 24,000 kronor eller sammanlagt 59,300 kronor.
Försäkringsinspektionen ingår vidare i sin föreliggande skrivelse på
frågan, huruvida ett bifall till inspektionens framställning skulle medföra
en ökning av försäkringsanstalterna åliggande skyldighet att bidraga
till försäkringsinspektionens verksamhet.
I avseende å bolagens skyldighet i angivna hänseende må följande
erinras.
Till bestridande av kostnaden för inspektionens organisation och
verksamhet skall, enligt 133 § av lagen om försäkringsrörelse den 24
juli 1903, försäkringsbolag årligen erlägga bidrag enligt bestämmelser,
som meddelas av Konungen. Detta bidrag må icke i något fall överstiga
en femtedels procent av bolagets hela inkomst av avgifter för näst föregående
kalenderår för försäkringar, som tillhöra bolagets rörelse här i riket.
Enligt 162 § åligger dock sådan bidragsskyldighet ej ömsesidigt
försäkringsbolag, vars verksamhet endast avser att meddela försäkring
av egendom inom ett län.
Bidrag erlägges ej heller av de från lagens tillämplighetsområde
undantagna, uti 163 § angivna slag av anstalter.
I fråga om utländsk försäkringsanstalt gäller enligt 16 § av lagen
den 24 juli 1903 om sådan anstalts rätt att driva försäkringsrörelse bär
i riket, att även dylik anstalt skall efter enahanda beräkningsgrunder
som inhemsk försäkringsanstalt erlägga bidrag till bestridande av kostnaden
för försäkringsinspektionen.
Då enligt 21 § av lagen angående utländsk försäkringsanstalt denna
lag icke äger tillämpning å utländsk försäkringsanstalt, vars rörelse bär
Sjätte huvudtiteln.
261
i riket allenast avser återförsäkring, är sådan anstalt naturligen icke [84.]
heller bidragsskyldig.
Genom kungörelse den 31 december 1903 (sv. förf.-saml. nr
134) har Kungl. Maj:t bestämt försäkringsanstalternas bidrag till bestridande
av kostnaden för försäkringsinspektionen till eu tiondels procent
av vederbörande anstalts hela inkomst av avgifter för näst föregående
kalenderår för försäkringar, som tillhöra anstaltens rörelse här
i riket. Anstalt, som meddelat återförsäkring, är dock icke skyldig att
för avgift för sådan försäkring lämna bidrag, därest annan försäkringsanstalt
är pliktig att för det återförsäkrade beloppet utgiva bidrag.
Försäkringsinspektionen framhåller i sin förevarande skrivelse, hurusom
försäkringsanstalternas omförmälda bidrag ej åtgå till bestridande
av kostnaderna för försäkringsinspektionen, utan att varje år ett överskott
uppstått såsom framgår av nedanstående, av försäkringsinspektionen
meddelade tablå.
Tablå II.
Å r. |
Inkomst. |
Utgift. |
Balans till |
|||
1904 .......................................... |
43,351 |
02 |
39,840 |
_ |
3,511 |
02 |
1905 .......................................... |
46,211 |
45 |
30,490 |
— |
19,232 |
47 |
1906 ......................................... |
50,189 |
80 |
43,989 |
96 |
25,432 |
31 |
1907 .......................................... |
52,188 |
91 |
43,180 |
— |
34,441 |
21 |
1908 .......................................... |
58,759 |
48 |
44,843 |
75 |
48,356 |
94 |
1909 .......................................... |
67,534 |
78 |
49,850 |
— |
66,041 |
72 |
1910 ....................................... |
78,979 |
18 |
49,558 |
31 |
95,462 |
59 |
1911 ......................................... |
70,758 |
56 |
52,500 |
49 |
113,720 |
66 |
1912 ......................................... |
72,874 |
53 |
52,500 |
— |
134,095 |
19 |
1913 .......................................... |
76,528 |
87 |
62,700 |
— |
147,924 |
06 |
Försäkringsinspektionen anför slutligen, att, enligt vad av ovanstående
tablå framgår, ett bifall till inspektionens framställning icke
kräver någon ökning av bolagens bidragsplikt, och förefinnes enligt inspektionens
mening ej heller något hinder att, på sätt inspektionen i
skrivelse den 1 april 1913 föreslagit, det föreskrivna bidraget nedsättes
till *V4 pro mille.
Här ovan hår lämnats en redogörelse för de olika meningar i av- Departementsseende
å försäkringsinspektionens behov av försäkringstekniska arbets- chefenkrafter,
som gjorde sig gällande, då ämbetsverket år 1910 uppfördes
262
Sjätte huvudtiteln.
[84.] å ordinarie stat. Såsom av denna redogörelse framgår, hade försäkringsinspektionen
livligt hävdat den uppfattningen, att inspektionen, för
att kunna på ändamålsenligt sätt fullgöra sina åligganden, krävde tillgång
till två tjänstemän i andra lönegraden med sådan försäkringsteknisk
utbildning, som berättigade till anställning som aktuarie vid
försäkringsbolag. Denna uppfattning understöddes jämväl kraftigt av
dåvarande chefen för civildepartementet. Riksdagen fattade sitt beslut
i ämnet i enlighet med den av löneregleringskommittén företrädda mening,
att å ordinarie stat erfordrades allenast en dylik tjänsteman.
Den fortgående ökningen av arbetet inom försäkringsinspektionen
har emellertid allt mer ådagalagt nödvändigheten av en ökning av inspektionens
försäkringstekniska arbetskrafter. I detta hänseende må nämnas,
att försäkringsstatistiken före år 1912 uppgjordes på grundvalen av
äldre, mindre omfattande uppgifter. Bearbetningen av dessa uppgifter
medhanns då av en extra tjänsteman med en daglig tjänstetid av 3
till 4 timmar dagligen med biträde av registratorn och det kvinnliga
biträdet. Från och med år 1912 är statistiken emellertid grundad på
betydligt vidlyftigare uppgifter, och då dessa i slutet av år 1913 började
bearbetas, växte arbetsbördan så, att inspektionen såg sig nödgad
att från och med den 15 februari 1914 utsträcka den dagliga arbetstiden
för nämnda extra tjänsteman till den för ordinarie tjänsteman
gällande, 6 timmar, därvid arvodet för honom av inspektionen höjdes
till 4,000 kronor, eller samma belopp, som i begynnelseavlöning tillkommer
ordinarie tjänsteman i första normalgraden.
Vid likvidationen av livförsäkringsbolaget Kronan biträddes försäkringsinspektionen
av en särskild person. Sedan de matematiska
beräkningar, som därvid skulle verkställas, blivit slutförda, förefanns
emellertid behov av biträde med annat matematiskt arbete, vilket ej
kunde medhinnas av förste aktuarien, och anställdes därför nämnda
person från och med den 1 november 1913 såsom amanuens med arvode
av 100 kronor i månaden. Från den 15 februari 1914 ökades
hans dagliga tjänstgöringstid till 6 timmar, varvid inspektionen höjde
arvodet till 4,000 kronor. När han den 26 februari 1915 utnämndes
till förste aktuarie, antogs en ny extra tjänsteman.
Utöver vad sålunda angivits hava tillfälligt anställda personer, såväl
manliga som kvinnliga, använts att biträda med arbeten av brådskande
natur.
Enligt vad från försäkringsinspektionen meddelats mig skulle det
icke hava varit möjligt för inspektionen att utan förenämnda tillskott
i arbetskraft medhinna den fondberäkningskontroll, som i följd av
Kronans administration måst uppskjutas. Nu kunde emellertid under
Sjätte huvudtiteln.
263
år 1914 verkställas inspektion och detaljerad kontroll av fondberäkningen
i ej mindre än fem livförsäkringsbolag.
Under år 1914 och förra hälften av 1915 har vidare ingående
undersökning verkställts av flertalet livförsäkringsbolags omkostnader,
ett arbete, som haft sin betydelse dels ur inspektionssynpunkt, dels
såsom grundval för uppgörande av sådan omkostnadsplan, som efter
de under år 1914 vidtagna ändringarna i försäkringslagen skall ingå i
grunderna för livförsäkringsverksamheten. Sedan denna undersökning
utförts och resultatet bearbetats, har försäkringsinspektionen verkställt
en del undersökningar angående de nya premie- och reservberäkningsmetoder,
som kunna komma till användning enligt de nya lagbestämmelserna.
Dessa undersökningar hava krävt synnerligen vidlyftiga beräkningar
och äro ännu endast i sin början. Ett led i dessa arbeten
är den utredning angående de icke läkarundersökta livförsäkrades dödlighet,
för vars utförande Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 5 november
1915 bemyndigat försäkringsinspektionen att använda visst belopp.
Sistnämnda, särskilt anvisade medel äro emellertid icke till någon del
avsedda för beredande av ersättning åt vid försäkringsinspektionen
anställda extra tjänstemän utan till arvode åt tillfälliga biträden för
statistikkorts utskrivande och ordnande.
Den ständigt fortgående ökningen av försäkringsinspektionens arbete
låter med bestämdhet förutse, att det även efter avslutandet av de
arbeten, som föranledas av ändringarna i försäkringslagen, blir nödvändigt
för försäkringsinspektionen att bibehålla två extra tjänstemän med
full tjänstgöring, tills antalet ordinarie tjänstemän ökats.
1 vad mån den ovan omförmälda, ökade användningen av extra
personal och densamma i anledning av tjänstgöringstidens utsträckning
tillerkänd högre ersättning stegrat belastningen å omkostnadsanslaget,
framgår av följande, av mig infordrade specifikation av den i tablå I
härovan upptagna posten »Vikariatsersättningar».
Tablå III.
Hela året
Januari—juli
1912 |
1913 |
1914 |
1912 |
1913 |
1914 |
1915 |
||||||||
Arvoden till amanuenser och |
4,154 |
84 |
2,631 |
40 |
7,525 |
2,333 |
31 |
1,389 |
71 |
4,191 |
63 |
3,939 |
64 |
|
Ken vikariatsersättning......... |
428 |
89 |
513 |
01 |
23 |
33 |
83 |
33 |
238 |
01 |
— |
— |
253 |
35 |
Tillfällig arbetskraft ............ |
635 |
— |
1,460 |
50 |
1,030 |
49 |
215 |
— |
1,118 |
50 |
815 |
24 |
176 |
— |
Tillkallade sakkunniga ......... |
900 |
— |
475 |
— |
900 |
— |
900 |
— |
— |
— |
25 |
— |
450 |
— |
Summa |
6,118 M 5,079 91 |
9,478 |82 |
3,531 |
64 |
2,746 22 |
5,031 [87 |
4,818 |99 |
[84.]
264
Sjätte huvudtiteln.
[84.]
sig
Posten »Arvoden till amanuenser och extra tjänstemän» fördelar
åter sålunda:
Tablå IV.
1912. |
1913. |
1914. |
||||||
En extra tjänsteman ... |
2,500 |
En extra tjänsteman... |
2,431 |
40 |
En extra tjänsteman... |
3,875 |
||
En d:o (allenast en kor- |
En d:o (fr. o. m. 1 nov.) |
200 |
— |
En d:o.................... |
3,650 |
— |
||
tare tid).............. |
154 |
84 |
2,631 |
40 |
7,525 |
_ |
||
Ett kvinnligt biträde... |
1,500 |
— |
||||||
4,154 )84 |
Såsom av tablå IV framgår, har i posten »arvoden till amanuenser
och extra tjänstemän» för år 1912 inräknats ersättning till det då ännu
å extra stat anställda kvinnliga biträdet. För år 1913 visar anslagsposten
en minskad belastning, beroende därpå, att omförmälda kvinnliga
biträde från och med det året uppfördes å ordinarie stat och att först
i slutet av samma år en ny manlig tjänsteman anställdes. Från och
med år 1914 visar sig emellertid en stark stegring till följd av anställandet
av sistnämnda tjänsteman och ökning av arvodena i samband
med utsträckning av arbetstiden.
I avseende å tablå I vill jag i detta sammanhang påpeka, hurusom
den tryckningskostnader avseende posten för år 1914 belöper sig till
ett obetydligt belopp, men däremot för första halvåret av 1915 företer
eu även i förhållande till åren 1912 och 1913 synnerligen stark ökning.
Enligt av försäkringsinspektionen meddelad uppgift beror detta därpå,
att. tryckningen av den del utav försäkringsinspektionens statistik, som
utkom under år 1914, på grund av ovan omförmälda vidlyftigare uppgiftsformulär
blivit färdig så sent, att betalning skett först under år
1915. Belastningen å ifrågavarande post för år 1915 har därför blivit
onormalt hög.
Den till inventarier avsedda posten visar för år 1914 en synnerligen
kraftig stegring. Detta har, enligt vad jag inhämtat, sin orsak däri, att
en räknemaskin nämnda år inköptes för en kostnad av 825 kronor. Samma
år skedde jämväl inköp av ett större antal kartonger, som erfordrades
för förvaring av försäkringsinspektionens handlingar. Den härav föranledda
utgiften uppgick till 575 kronor. Det torde ej alltid kunna undvikas,
att utgifterna för inventarier något enstaka år uppgår till ett dylikt,
mer betydande belopp. Om man beräknar en genomsnittsbelastning å
denna post av 1,000 kronor, torde det dock vara tillräckligt.
Sjätte huvudtiteln.
265
Den avsevärda ökningen av postavgifterna åren 1913 och 1914 i
förhållande till år 1912 är orsakad därav att skrivelser eller cirkulär
måst avlåtas till omkring 0,000 försäkringstagare i livförsäkringsbolaget
Kronan.
Vad sålunda i fråga om försäkringsinspektionens personalbehov
och i övrigt anförts torde otvetydigt giva vid handen, att anslaget till
vikariatsersättningar m. m., därest det skall kunna svara mot utgifterna å
detsamma, måste höjas. För bestämmande av denna ökning torde man
kunna utgå från de i tablå 1 meddelade uppgifterna för år 1914. Därvid
är å ena sidan att märka, att, ehuru likvidationen av livförsäkringsbolaget
Kronan visserligen på grund av svårigheten att under nuvarande
förhållanden försälja en bolaget tillhörig fastighet ännu icke är
avslutad, några mera betydande utgifter för denna likvidation knappast
vidare komma att åsamkas försäkringsinspektionen. Kostnader för detta
ändamål torde väl sålunda kunna uteslutas ur kalkylen. Vidare företer
nämnda års räkenskaper ovanligt störa utgifter för inventarier. Såsom
ovan angivits, torde man kunna utgå från en medelbelastning å
denna post av 1,000 kronor. Likaså har man anledning att räkna med
betydligt mindre postavgifter än de för år 1914, då, som jämväl ovan
nämnts, en avsevärd del av dessa utgifter för sistnämnda år föranletts
av omförmälda likvidation. Å andra sidan är emellertid att uppmärksamma,
att posten tryckningskostnader för år 1914 av förut angivet
skäl är mycket långt under det normala beloppet.
Efter beräknande sålunda, i den mån sig göra låter, av genomsnittsbelastningen
å de särskilda, i anslaget till vikariatsersättningar ingående
posterna har jag ej heller funnit något att erinra mot beloppet
av den av försäkringsinspektionen föreslagna ökningen, 5,800 kronor,
varigenom anslaget skulle komma att uppgå till 24,000 kronor.
Innan jag lämnar frågan om höjning av anslaget till vikariatsersättningar
m. m., vill jag emellertid beträffande arvodena till de extra
tjänstemännen framhålla, att det vid meddelandet av ovan omförmälda
grunder för avlöning till den extra personalen hos försäkringsinspektionen
säkerligen icke avsågs, att arvodena skulle, såsom enligt inspektionens
uppgift nu är fallet, uppgå till belopp, motsvarande den ordinarie
tjänsteman i första normalgraden tillkommande begynnelseavlöning,
4,000 kronor. Med hänsyn till den omfattande tjänstgöring, som numera
kräves av dessa extra tjänstemän och som vid nämnda grunders
fastställande förvisso ej heller var beräknad, har jag emellertid icke
funnit någon anledning till erinran mot inspektionens förfogande i berörda
hänseende, därvid jag emellertid förutsatt, att, på sätt i dylika fall
Bihang till rikdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 käft. 34
[84.]
266
Sjätte huvudtiteln.
[84.] plägar ske, ett belopp, motsvarande de pensionsavgifter, som åligga
ordinarie tjänsteman i första normalgraden, avdrages från arvodet.
Mot den av inspektionen ifrågasatta höjningen av anslaget till
ålderstillägg till förslagsvis 900 kronor — enligt vad jag erfarit motsvarande
det belopp, som för närvarande utgår i ålderstillägg åt befattningshavare
i ämbetsverket — har jag intet att erinra.
Summan av de å försäkringsinspektionens stat ingående belopp slutar,
som nämnts, för närvarande på ett belopp av 53,200 kronor. Vid
bifall till vad jag nu föreslagit skulle härtill läggas en ökning å anslaget
till ålderstillägg av 300 kronor och å anslaget till vikariatsersättningar
m. m. av 5,800 kronor, eller sammanlagt 6,100 kronor, vadan
staten alltså skulle komma att sluta å 59,300 kronor. Det å ordinarie
stat upptagna reservationsanslaget till upprätthållande av försäkringsinspektionens
verksamhet utgår för närvarande med 53,000 kronor
eller 200 kronor mindre belopp än det, varå försäkringsinspektionens
stat efter de däri år 1912 vidtagna ändringarna i densamma slutar.
Därest nu väckta förslag bifallas, torde sålunda ifrågavarande reservationsanslag
böra höjas, utöver nyssnämnda belopp 6,100 kronor, med
200 kronor eller med sammanlagt 6,300 kronor till 59,300 kronor.
Med stöd av vad jag sålunda anfört och under erinran att, enligt
vad av det ovanstående framgår, ett bifall till inspektionens framställning
icke kräver någon ökning av bolagens bidragsplikt, får jag
alltså hemställa, att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen från och med
år 1917 höja
dels det i försäkringsinspektionens stat till ålderstillägg
upptagna förslagsanslag från 600 kronor
till 900 kronor eller med 300 kronor att utgå av försäkringsanstalternas
bidrag till försäkringsinspektionens
organisation och verksamhet,
dels det i samma stat till vikariatsersättningar,
ersättningar till extra tjänstemän och andra
biträden, resekostnads- och traktamentsersättningar,
tryckningskostnader, hyra, kostnader för belysning,
uppvärmning, städning, möbler, böcker, tidningar, kontorsrekvisita,
m. m. ävensom till extra ordinarie arbetskrafter
vid möjligen förekommande särskild administration
av livförsäkringsbolag upptagna förslagsanslag
från 18,200 kronor till 24,000 kronor eller med 5,800
kronor att likaledes utgå av försäkringsanstalternas
Sjätte huvudtiteln.
267
bidrag till försäkringsinspektionens organisation och [84.]
verksamhet,
dels ock vid bifall härtill ordinarie reservationsanslaget
till upprätthållande av försäkringsinspektionens
verksamhet, att av nyssnämnda bidrag till försäkringsinspektionen
direkt utgå, med 6,300 kronor
eller från 53,000 kronor till 59,300 kronor.
I. Diverse.
1. Skematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall.
Med bifall till Kung!. Maj:ts därom gjorda framställningar har [85.]
riksdagen alltsedan år 1910 anvisat särskilda anslag till verkställande Skematisk
av undersökningar och arbeten för åstadkommande av en skematisk VhTeskrivförteckning
och beskrivning över Sveriges vattenfall. ning över
Ifrågavarande arbeten verkställas av vattenfallsstyrelsen, hydro- Vattenfall.
grafiska byrån samt den under vetenskapsakademien lydande meteoro- (Extra anslag.)
logiska centralanstalten.
De av riksdagen för ändamålet beviljade anslagsbeloppen framgå
av följande tablå, varuti även deras fördelning å de särskilda institutionerna
angivits.
Å r. |
Anslagsbelopp. |
Summa. |
||
Vattenfalls- styrelsen. |
Hydrografiska byrån. |
Meteorologiska |
||
1910 ..................................................... |
7,000 *) |
13,500 |
3,000 |
23.500 |
1911 ...................................................... |
7,000 |
13,500 |
1,500 |
22,000 |
1912 ..................................................... |
7,000 |
16,000 |
4,000 |
27,000 |
1913 ...................................................... |
— |
17,500 |
5,500 |
23,000 |
1914 ...................................................... |
— |
35,000 |
7,500 |
42,500 |
1915 ...................................................... |
7,000 |
27,500 |
7,000 |
41,500 |
*) Därjämte 3,500 kronor att förskottsvis utgå under år 1910.
268
Sjätte huvudtiteln.
[85.] Ändamålet med den skematiska förteckningen och beskrivningen
över Sveriges vattenfall torde kunna angivas vara erhållandet av en
möjligast tillförlitlig inventering av landets tillgångar på vattenkraft.
Genom nådigt brev den 22 juni 1911 har Kungl. Maj:t fastställt
av vattenfallsstyrelsen upprättat förslag till plan för ifrågavarande arbete.
Sedermera har Kungl. Maj:t, efter av vattenfallsstyrelsen därom
framställt förslag, genom nådigt brev den 30 juni 1913 fastställt viss
ändring i denna plan. Då i statsverkspropositionen till 1914 års förra
riksdag en utförlig redogörelse lämnades såväl för denna plan som för
omfattningen av de av arbetet berörda undersökningsområdena och av
längdprofileringen, torde det icke vara erforderligt att nu upprepa densamma.
Här må allenast erinras, att enligt förstnämnda nådiga brev
förteckning och beskrivning först skall upprättas rörande Dalälvens och
de större norrländska älvarnas flodområden, dock att, i den mån den
hydrografiska byråns undersökningar i allt fall komma att omfatta flodsystem
i landets södra delar, dessa undersökningar böra kompletteras i
syfte att kunna publiceras i vattenfallsförteckningen.
Denna förteckning kommer att bestå i ett antal blad, som beräknas
för Dalälvens och de större norrländska älvarnas flodområden till
omkring 200, vartill kommer, att omkring 50 torde kunna jämsides utföras
rörande södra och mellersta Sverige.
Bladen kunna utkomma i vilken ordning som helst, men ordnas
sedan till ett helt, vare sig för flodområde eller landet i sin helhet.
De förses med ett nummer, som betecknar såväl flodområdet som biflodsområdena
och flodsträckan. Varje blad skall innehålla beskrivning,
tabell och plansch, för vilket allt föreståndaren för hydrografiska byrån
närmare redogjort i en till statsutskottet vid 1913 års riksdag ingiven
och dess utlåtande n:r 6 vidfogad P. M., till vilken jag härutinnan tilllåter
mig hänvisa.
Vad tiden för arbetets fullbordande vidkommer, har man tänkt sig,
att förteckningen skulle föreligga avslutad till omkring år 1921. Härvid
har man utgått från att arbetet skall inskränka sig till de norrländska
vattendragen och Dalälven samt där omfatta de 27 områden,
vilkas areal överstiger 1,000 km.2, och huvudsakligen de delar av dessa,
som ligga nedom de stora sjöarna.
Av de i arbetet å upprättandet av den skematiska förteckningen
och beskrivningen ingående detaljerna har längdprofileringen från början
antagits bliva mest tidsödande. Följande av föreståndaren för hydrografiska
byrån, filosofie doktor Axel Wallén meddelade översikt visar, i
vad mån arbetet med längdprofileringen fortskridit.
Sjätte huvudtiteln.
269
V attendrag.. |
Till och med 1914. |
Under 1915. |
Till och med 1915. |
|||
Avvägd sträcka. Km. |
Mot- svarande antal kartblad. |
Avvägd sträcka. Km. |
Mot- svarande antal kartblad. |
Avvägd sträcka. Km. |
Mot- svarande antal kartblad. |
|
Luleälv från Stora Lulevatten till havet...... |
220 |
6 |
220 |
6 |
||
Umeälv från Storuman till havet............... |
260 |
7 |
— |
— |
260 |
7 |
Vindelälven från Storvindeln till utflödet ... |
300 |
8 |
— |
— |
300 |
8 |
Ångermanälven från Volgsjön till havet...... |
10 |
1 |
250 |
6 |
260 |
7 |
Paxälven från Kxarnbergsvattnet till utflödet |
80 |
2 |
180 |
5 |
260 |
7 |
Indalsälven från Storsjön till havet............ |
220 |
6 |
— |
220 |
6 |
|
Ljungan från Klövsjö till havet ............... |
— |
— |
220 |
6 |
220 |
6 |
Ljusnan från Hede till havet ................... |
— |
— |
300 |
8 |
300 |
8 |
Dalälven från Siljan till Brunnbäck .......... |
160 |
4 |
— |
— |
160 |
4 |
Västerdalälven från Fulunäs till utflödet .... |
120 |
3 |
100 |
3 |
220 |
6 |
Lagan från källan till havet..................... |
220 |
6 |
— |
— |
220 |
6 |
Toftaån från källan till utflödet ............... |
— |
— |
120 |
3 |
120 |
3 |
Skålån från Plåren till utflödet ................ |
— |
— |
10 |
1 |
10 |
1 |
Bolmån från källan till utflödet ............... |
40 |
1 |
120 |
3 |
160 |
4 |
Gullspångsälven från källan till Lidetorp ... |
200 |
5 |
— |
— |
200 |
5 |
Summa |
1,830 |
49 |
1,300 |
35 |
3,130 |
84 |
Sammanlagda längden av de vattendrag, över vilka längdprofiler
skola upprättas, utgör enligt den fastställda planen 7,370 kilometer.
I skrivelse den 15 oktober 1915 har vattenfallsstyrelsen gjort framställning
om anvisande av för ifrågavarande ändamål erforderligt anslag
för år 1917. Vattenfallsstyrelsen erinrar därvid till en början, att det
för år 1916 av styrelsen begärda anslaget var beräknat på följande sätt:
Till vattenfallsstyrelsen:
Utredningar i administrativa, tekniska och geologiska frågor,
tryckningen av vattenfallsförteckningen m. m..................... kronor 10,000: —
Till hydrografiska hyrån med under densamma omedelbart
lydande observationsstationer:
Extra biträden, förslagsvis
Publikationer, »
Expenser, »
Resekostnader, »
................. kronor 11,000: —
.................. » 1,000: —
................. » 1,000: —
................. » 13,000: —_
Transport kronor 26,000: — 10,000: —
[85.]
270
Sjätte huvudtiteln.
[85.]
Transport kronor 26,000: — 10,000: —
Utrustning, förslagsvis..................................................... » 2,000: —
Observatörers arvoden, förslagsvis................................. > 5,500: — gg ^qq,
Till de meteorologiska observationerna:
Observatörers arvoden, förslagsvis................................. kronor 6,500: —
Stationernas underhåll » ................................ » 500: — 7 qqq._
eller tillhopa kronor 50,500: —
Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den 14 januari 1915
yttrade jag, bland annat, följande:
Med hänsyn till rådande förhållanden hade det synts mig nödvändigt att
undersöka, huruvida ej den förut beräknade tidpunkten för ifrågavarande arbetens
fullbordande kunde framflyttas och därigenom det för år 1916 erforderliga anslagsbehovet
minskas. Jag hyste emellertid den även av min företrädare i ämbetet
uttalade uppfattningen, att det med hänsyn till de rent praktiska behov,
som förteckningen i första hand avser att främja, framför allt en ekonomisk och
planmässig användning av staten och enskilda tillhörig vattenkraft, skulle vara
olämpligt att helt och hållet förskjuta planen. Därvid borde ej heller lämnas
obeaktat, att såväl hydrografiska byrån som meteorologiska anstalten organiserat
sina arbeten och anställt arbetskrafter med beräkning att den en gång uppgjorda
planen skulle fullföljas. Om denna allt för mycket bleve förskjuten, skulle följden
därav bliva, att dessa verk måste i väsentlig mån omlägga sina arbeten och avskeda
åtskilliga extra biträden, något som ur många synpunkter givetvis vore
mindre önskvärt. Emellertid hade jag av vattenfallsstyrelsen inhämtat, att den på
grund av anordnandet av nya stationer för hydrografiska byrån ifrågasatta ökade
personalen med hänsyn till rådande förhållanden tillsvidare icke skulle behöva
anställas, varigenom det bleve möjligt att minska anslaget till extra biträden och
resekostnader med tillhopa högst 6,000 kronor. Vidare hade chefen för styrelsen
meddelat mig, att det äskade tryckningsanslaget till styrelsen skulle kunna
minskas med högst 3,000 kronor. Båda dessa nedsättningar av de föreslagna
beloppen skulle kunna ske utan att medföra sådana menliga följder, som ovan
antytts. Anslagets uppdelning i de särskilda posterna skulle då bliva följande:
Hydrografiska byrån: Extra biträden.............................. 8,000
Publikationer .............................. 1,000
Expenser .................................... 1,000
Resekostnader .............................. 10,000
Utrustning................................... 2,000
Observatörers arvoden.................... 5,500
Summa 27,500
Meteorologiska centralanstalten: Observatörers arvoden...... 6,500
Nya stationer ............ 500
Summa 7,000
Vattenfallsstyrelsen: Tryckningskostnader m. m...........,.... 7,000
Totalsumma 41,500
Sjätte huvudtiteln.
271
I enlighet med min hemställan föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att [85.]
för fortsättande av undersökningarna och arbetena för åstadkommande
av en skematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall i
huvudsaklig överensstämmelse med av Kungl. Maj:t fastställd plan på
extra stat för år 1916 anvisa ett anslag av 41,500 kronor.
Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslog biföll riksdagen.
Lika stora belopp, som för år 1916 anvisats till vattenfallsstyrelsen Anslag
och meteorologiska centralanstalten, äro, säger styrelsen i nyssnämnda or
skrivelse, även för år 1917 behövliga för fortsättande av motsvarande
arbeten för vattenfallsförteckningen enligt den av Kungl. Maj:t godkända
planen för arbetets utförande.
Beträffande de arbeten, vilkas utförande ankommer på hydrografiska
hyrån, anför vattenfallsstyrelsen därefter följande:
»Vad åter angår anslaget till hydrografiska byrån, så har byrån till följd av
ovannämnda minskning i anslaget icke kunnat anställa en av de avvägare, som
beräknades vara behövliga, därest arbetena skulle medhinnas enligt den bestämda
planen. Det är tydligt, att därigenom i någon mån tiden för arbetenas slutförande
måste påverkas, och detta blir givetvis än mera fallet, därest även för
åren efter år 1916 arbetena måste i motsvarande grad inskränkas. Under åberopande
av vederbörande departementschefs i bilaga till 1915 års statsverksproposition
uttalade mening, att det skulle vara olämpligt att helt och hållet förskjuta
planen, har därför styrelsen för hydrografiska byrån i skrivelse till vattenfallsstyrelsen
den 22 september 1915 ansett sig böra föreslå, att anslag äskas för år
1917 enligt den ursprungliga kostnadsberäkningen för år 1916. Skulle likväl förhållandena
fortfarande göra det nödvändigt, att anslaget minskas, ansåge styrelsen
för hydrografiska byrån det böra ske med 6,000 kronor på samma sätt som för
år 1916.»
Under förmenande att det icke torde tillkomma vattenfallsstyrelsen
att bedöma, huruvida den av styrelsen för hydrografiska byrån ifrågasatta
begränsningen av anslaget är påkallad, har vattenfallsstyrelsen för
fortsättande under år 1917 av arbetena för vattenfallsförteckningen beräknat
följande belopp:
till vattenfallsstyrelsen.......................
» hydrografiska byrån......................
» meteorologiska centralanstalten
............. kronor 7,000
.............. » 33,500
.............. » 7,000
Summa kronor 47,500
På grund av vad sålunda anförts har vattenfallsstyrelsen hemställt,
det täcktes Kungl. Maj:t föreslå 1916 års riksdag att för fortsättande
272
Sjätte huvudtiteln.
[85.] av undersökningarna och arbetena för åstadkommande av en skematisk
förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall för år 1917 anvisa
ett anslag av 47,500 kronor.
Departements- De 8käl, som nästlidet år föranledde mig att tillstyrka en nedsättcieen''
ning av anslaget för ifrågavarande ändamål, föreligga alltjämt. Jag
anser mig därför nödgad föreslå, att anslaget till hydrografiska byrån
för år 1917 bestämmes till samma belopp som för år 1916. Skulle förhållandena
ett kommande år det medgiva, synes emellertid, för att undvika
att planen för arbetets slutförande i alltför hög grad kommer att
förskjutas, frågan om en förstärkning av byråns arbetskrafter för ändamålet
ånyo böra tagas under övervägande.
Anslaget för förevarande undersökningar och arbeten skulle i enlighet
härmed utgå med oförändrat belopp för år 1917.
I enlighet med vad hittills ägt rum torde beloppet såsom ett
gemensamt anslag böra uppföras under sjätte huvudtiteln.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp
av 41,500 kronor att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande
för verkställande av undersökningar och arbeten
för åstadkommande av en skematisk förteckning och beskrivning
över Sveriges vattenfall i huvudsaklig överensstämmelse
med av Kungl. Maj:t fastställd plan.
2. Anordnande av inspektion över elektriska anläggningar för belysning eller
arbetsöverföring.
[86.] För anordnande av inspektion över elektriska anläggningar för be
Anordnande
lysning eller arbetsöverföring har riksdagen på extra stat för vart och
av inspektion ett av åren 1905—1912 anvisat 20,000 kronor till arvoden under samma
°Ziäglningkar år åt fyra inspektörer med 5,000 kronor till var, för år räknat.
för belysning Till ett skriv- och ritbiträde åt bemälda inspektörer har riksdagen
*överföring''. därjämte anvisat medel med 1,200 kronor om året för åren 1906—1911
(Extra anslag.) samt med 1,400 kronor för år 1912.
Därefter har 1912 års riksdag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om provisorisk lönereglering för nämnda inspektörer, för
ifrågavarande ändamål på extra stat för år 1913 anvisat dels 24,800
kronor till arvoden under samma år åt fyra inspektörer med 6,200 kro
-
Sjätte huvudtiteln.
278
nor till envar av dem, för år räknat, dels ock 1,400 kronor till ersättning
till ett skriv- och ritbiträde åt bemälda inspektörer ävensom
förklarat, att för åtnjutande av denna provisoriska lönereglering skulle
i tillämpliga delar gälla vad för befattningshavare i kommerskollegium
i sådant avseende vore stadgat. Enahanda belopp hava av riksdagen
för berörda ändamål anvisats för åren 1914 och 1915.
Till arvoden åt fyra inspektörer anvisades jämväl för år 1916
24,800 kronor.
Uti en till kommerskollegium ställd skrift av den 28 november
1914 framhöllo inspektörerna behovet av ökade medel till bestridande
av omkostnaderna för skriv- och ritarbetens utförande samt hemställde, att
till erforderliga skriv- och ritbiträden åt inspektörerna måtte för år 1916
anslås en summa av 2,000 kronor och att för år 1915 måtte utöver
redan beviljade medel få disponeras ett belopp av 600 kronor.
I skrivelse den 18 december 1914, varmed kommerskollegium överlämnade
inspektörernas framställning, uttalade kollegium, att, med den
kännedom kollegium vunnit om den arbetsbörda, som åvilade ifrågavarande
skriv- och ritbiträde, det framlagda förslaget syntes kollegium
innefatta allenast den minsta ökning, anslaget måste undergå, för att
det därmed avsedda ändamålet fortfarande skulle vinnas. Anslagskravet
hade ock, enligt vad kollegium inhämtat, uteslutande med hänsyn till
de fordringar på största möjliga sparsamhet, vilka rådande förhållanden
betingade, av inspektörerna begränsats till de begärda beloppen.
I enlighet med Kungl. Maj:ts på min hemställan gjorda framställning
anvisade därefter 1915 års riksdag 2,600 kronor till ersättning åt
skriv- och ritbiträden åt bemälda inspektörer, med rätt för Kungl.
Maj:t att låta av nämnda anslag förskottsvis under år 1915 av tillgängliga
medel utanordna 600 kronor.
Anslag för anordnande av inspektion över elektriska anläggningar
för belysning eller arbetsöverföring erfordras även för år 1917. Beträffande
anslaget till skriv- och ritbiträden har föreslagits ytterligare
förhöjning.
Uti en till kommerskollegium ställd skrift av den 2 december 1915
hava nämligen de elektriska inspektörerna anfört följande:
»I ovannämnda skrift av den 28 november 1914 har påpekats, hurusom omfattningen
av den elektriska inspektionens verksamhet i och med kraftindustriens
utveckling i hög grad ökats. Exempelvis har från år 1903, då inspektionen inrättades,
till slutet av år 1914 antalet av Kungl. Maj:t beviljade koncessioner
för elektriska anläggningar, som skola stå under inspektörernas tillsyn, stigit från
176 till 1,600. Ökningen per år utgör för närvarande omkring 250 stycken.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 höft. 35
[86.]
274
Sjätte huvudtiteln.
[86.] Det är enbart härav påtagligt, att arbetet med koncessiönsansökningars behandling,
anläggningsbesiktningar, korrespondens av allehanda slag m. m. under denna
tid väsentligen stegrats. Härtill kommer det arbete, som måste ägnas de allt
oftare framträdande allmänna spörsmålen på hithörande områden. Av det sagda
torde framgå, att efter hand en ökning kräves av de arbetskrafter, som befunnos
erforderliga, då denna inspektion för 12 1/2 år sedan trädde i verksamhet. För
att uppehålla inspektionens verksamhet erfordras därför med nödvändighet, att
inspektörerna hava möjlighet att anlita erforderlig hjälp för kontorsarbetens
utförande.»
Efter att hava påpekat, att nu utgående anslag härtill visat sig
icke vara för ändamålet tillräckligt, framhålla inspektörerna, att det
närmast kräves, att ytterligare 1,000 kronor per år få disponeras för
ifrågavarande ändamål för att nödvändiga arbeten ej i allt för hög
grad skola behöva undanskjutas.
Inspektörerna hava därför hemställt, att till erforderliga skrivoch
ritbiträden åt dem måtte för år 1917 anslås en summa av 3,000
kronor.
Kommerskollegium har med skrivelse den 4 december 1915 överlämnat
ifrågavarande framställning. Med hänsyn till angelägenheten av
att icke handläggningen av ärendena hos inspektörerna bleve på grund av
den hos inspektörerna rådande brist på biträdande arbetskrafter fördröjd,
har kollegium, som icke haft något att erinra mot beloppet av den önskade
anslagsförhöjningen, därvid anhållit, att Kungl. Maj:t täckes vidtaga
åtgärd för anvisande på extra stat för år 1917 av 3,000 kronor till
ersättning åt skriv- och ritbiträden åt inspektörerna.
Departements- Vad angår arvodena till omförmälda inspektörer, torde de böra
0 e en'' utgå med samma belopp som för närvarande eller med 6,200 kronor
till en var av dem. För åtnjutande av den provisoriska löneregleringen
lärer vad för befattningshavare i kommerskollegium är i sådant avseende
stadgat böra fortfarande förklaras skola i tillämpliga delar
gälla.
Framställningen om ökning av anslaget till rit- och skrivbiträden
till 3,000 kronor, för år räknat, anser jag mig jämväl böra förorda.
Det inspektörerna åliggande arbetet har nämligen på de senare åren
alltmera ökats och den förhöjning av anslaget, som skedde vid nästlidet
års riksdag, torde numera icke vara för ändamålet tillräcklig.
För att bereda inspektörerna tillräckligt biträde för utförande av enklare
skriv- och ritgöromål, så att handläggningen av ärendena icke fördröjes,
lärer sålunda en ytterligare förhöjning av anslaget vara nödvändig.
Sjätte huvudtiteln. 275
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen [86.]
att för anordnande av inspektion över elektriska anläggningar
för belysning eller arbetsöverf''äring på extra
stat för år 1917 anvisa dels 24,800 kronor till arvoden
under samma år åt fyra inspektörer med 6,200
kronor till en var av dem, för år räknat, dels ock
3,000 kronor till ersättning åt skriv- och ritbiträden
åt bemälda inspektörer.
3. Statens biografbyrå.
Till bestridande av utgifterna för statens biografbyrå bar riksdagen [87.]
på extra stat anvisat för år 1913 23,000 kronor, för år 1914 26,000 statens
kronor samt för vart och ett av åren 1915 och 1916 26,000 kronor, ^°3rafby^-^
samtliga beloppen i form av förslagsanslag att i första hand utgå av 1 1 ra ans ag''
inflytande avgifter för granskning av biografbilder.
I skrivelse den 28 oktober 1915 bar föreståndaren för statens
biografbyrå avgivit förslag till stat för byrån för år 1916 och därvid
ifråga om inkomstberäkningen anfört följande:
»På grund av ökad livaktighet inom biografrörelsen och framför allt på
grund av stegrad konkurrens i filmförmedlingsbranschen genom tillkomsten av
nya firmor inom densamma har materialet för bildgranskningen så väsentligt
ökats, att de inflytande granskningsavgifterna för 1915 torde komma att överstiga
30,000 kronor mot beräknade 26,000 kronor. I dessa förhållanden är icke någon
förändring för år 1916 att förutse, vadan summan av inflytande granskningsavgifter
även för år 1916 torde komma att väsentligt överstiga förslagsanslagets
belopp. Med denna ökning i granskningsmaterialet och därav följande inkomstökning
följer emellertid ett ökat behov av expeditionella krafter och även i övrigt
ökade expenser, vilken stegring icke på förhand låter sig exakt beräknas, men
skäligen torde kunna anslås till i runt tal 2,000 kronor. Då det av riksdagen
beviljade anslaget har karaktären av förslagsanslag, och då dess överskridande
sammanhänger med eventualiteten av i mera än motsvarande grad ökade inkomster,
vågar jag föreslå, att inkomster och utgifter få beräknas balansera varandra
med 28,000 kronor.» I
I fråga om utgiftsberäkningen innebär densamma icke någon annan
avvikelse från 1915 års stat än att posten arvode till biträdande personal,
hyra m. m. beräknats till förslagsvis 8,200 kronor eller 2,000
kronor mer än i staten för år 1915.
276
Sjätte huvudtiteln.
[87.] Genom nådigt brev den 12 november 1915 bär Kungl. Maj:t där
efter
för år 1916 för byrån fastställt följande
Stat:
1 ordinarie granskningsman ......................................................... kronor
1 ordinarie granskningsman ........................................................ »
och skola för vardera ordinarie granskningsmannen 4,000
kronor anses motsvara lön samt 2,000 kronor tjänstgöringspenningar;
byråföreståndaren,
tilläggsarvode, vilket anses såsom lön, ......... »
extra granskningsman, arvode, förslagsvis .................................. »
ordinarie granskningsmännens suppleant, arvode, förslagsvis ... »
extra granskningsmännens suppleant, arvode, förslagsvis............ »
militär extra granskningsman, arvode, förslagsvis........................ »
militäre extra granskningsmännens suppleant, arvode, förslagsvis »
kassörskan............................................................... »
1 maskinist .................................................................................... »
1 maskinist ...................................................................................... »
skolande för kassörskan och vardera maskinisten 1,000
kronor anses motsvara lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar,
arvode till biträdande personal, hyra m. m. förslagsvis ............ »
6,000: —
6,000: —
500:-1,000: —
1,000: —
200: —
400: —
200: —
1,500: —
1,500: —
1,500: —
8,200: —
Summa kronor 28,000: —
Därjämte har stadgats villkor för avlöningens åtnjutande.
Vad beträffar anslagsbehovet för år 1917, har föreståndaren för
biografbyrån i en ytterligare skrivelse av den 28 oktober 1915, med
åberopande av ovan omförmälda inkomst- och utgiftsberäkningar för
år 1916, vilka, så vitt kunde bedömas, syntes äga giltighet även för
år 1917, hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes av 1916 års riksdag för
ifrågavarande ändamål för år 1917 äska ett anslag på extra stat av
28,000 kronor.
Därjämte har meddelats, att inkomsten av försålda stämplar i statens
biografbyrås verksamhet torde för år 1917 böra beräknas till 3,000
kronor.
Mot vad sålunda föreslagits har jag ej funnit anledning till erinran.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till bestridande av utgifterna för statens biografbyrå
på extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag
av 28,000 kronor att utgå i första hand av
inflytande avgifter för granskning av biografbilder.
Sjätte huvudtiteln.
277
4. Understödjande av det frivilliga brandviisendet.
Jämlikt särskilda nådiga brev den 20 september 1912 och den 27
juni 1914 bar åt Sveriges riksförbund av frivilliga brandkårer med anlitande
av sjätte huvudtitelns allmänna besparingar beretts understöd
med 2,500 kronor för vart och ett av åren 1912—1914.
i en till Kungl. Maj:t ingiven skrift anhöll förbundet sedermera,
att Kungl. Maj:t täcktes hos riksdagen göra framställning om ett årligt
understöd åt riksförbundet av 5,000 kronor under vartdera av åren
1915 till och med 1919, att användas med fyra femtedelar till arvode
åt en brandkonsulent med åliggande att mot åtnjutande av dagtraktamente
och reseersättning biträda kommunala myndigheter vid upprättandet
av brandordningar och vid vården om brandväsendet på landet
samt med en femtedel till andra riksförbundets verksamhet rörande
utgifter.
I anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen av den 14
januari 1914 framställda förslag i ämnet anvisade 1914 års förra riksdag
därefter till understöd åt Sveriges riksförbund av frivilliga brandkårer
på extra stat för år 1915 ett anslag av 2,500 kronor.
Anslag för ifrågavarande ändamål har jämväl av 1915 års riksdag
anvisats till enahanda belopp å extra stat för år 1916.
I eu till Kungl. Maj:t ingiven skrift har riksförbundet anhållit,
att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen göra framställning om ett statsbidrag
för år 1917 av 2,500 kronor för möjliggörande av förbundets
fortsatta verksamhet.
Förbundets ekonomiska ställning framgår av följande vid ansökningen
fogade, av förbundets skattmästare upprättade tablå:
Sammandrag av Sveriges riksförbunds av frivilliga brandkårer
kassaräkenskaper för år 1915-
InJcomster:
Kassabehållning från 1914 .................
Statsanslag för år 1915 ......................
Bidrag från Tariff öreningen.................
Allmänna Brandförsäkringsverket .....
Brandförsäkringsaktiebolaget Svea.....
Städernas Allmänna brandstodsbolag
Stockholms läns brandstodsbolag .....
Brandförsäkringsbolaget Tor ..............
. kronor 524:11
2,500: —
» 1,500: —
500: —
500: —
100: —
100: —
» 100: —
Transport kronor 5,824:11
[88.]
Understödjande
av det
frivilliga
brandväsendet.
(Extra anslag.)
278
Sjätte huvudtiteln.
[88.] Transport kronor 5,824
Nyköpings läns brandstodsbolag...................................................... » 275
Försäkringsbolaget Allmänna brand................................................ » 220
Östergötlands läns brandstodsbolag .............................................. » 100
Kalmar norra läns » ............................................... > 96
Brandförsäkringsföreningen Samarbete .......................................... » 87
Gävleborgs läns brandstodsbolag..................................................... » 52
Djurvännernas Nya Förening........................................................... » 200
Göinge härads brandstodsbolag................................. » 100
Oxie m. fl. » » » 100
Villands » » » 60
Rönnebergs » » » 55
Luggude » » » 50
Ingelstads » » » 40
Färs och Frosta nya » » » 41
Ljunitso » » » 21
Norra Åsbo » » » 20
Färs och Frosta » » » 10
Södra Åsbo » » » 50
Personliga medlemsavgifter............................................................. » 320
Diverse inkomster............................................................................. > 115
kronor 7,838
11
86
46
Utgifter:
Tills dato utbetalt:
Konsulentens lön januari—november ........
Arvode åt sekreteraren januari—november
Konsulentens resor ......................................
Sekreterarens resor .....................................
Centralstyrelsens sammanträden..................
Arbetsutskottets » .................
Trycksaker och skrivmateriel.......................
kronor 3,666: —
» 450: —
» 1,050: —
» 290: —
» 113: —
» 161: —
» 693:96
6,423: 96
Tillkommer:
Konsulentens lön från december....................................... kronor
Sekreterarens arvode från december................................. »
Skuld till Skånska brandkårsförbundet........................... »
Ej likviderade räkningar å trycksaker m. m................... »
Disponibla medel för täckande av konsulentens resekostnader
under november och december............... »
334: —
50: —
325: —
150: —
555:04 ^414. 04
kronor 7,838: —
Departement- Beträffande brandkårsförbundets organisation, dess ändamål och
chefen. verksamhetsformer torde det vara tillräckligt att här allenast hänvisa
till den utförliga redogörelse därför, som lämnades vid föredragning av
statsverkspropositionen till 1914 års förra riksdag. De skäl, som legat
279
Sjätte huvudtiteln.
till grund för beviljande av understöd åt riksförbundet för åren 1915
och 1916, torde i enahanda omfattning alltjämt föreligga. Jag anser
mig alltså böra tillstyrka framställningen.
I enlighet därmed hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till understöd åt Sveriges riksförbund av frivilliga
brandkårer på extra stat för år 1917 bevilja ett
anslag av 2,500 kronor.
I detta sammanhang tillåter jag mig erinra om vissa av Kungl.
Maj:t den 31 december 1915 fattade beslut om brandväsendets ordnande,
vilka synas vara av beskaffenhet att böra bringas till riksdagens
kännedom.
Genom lag den 13 juni 1913 om ändrad lydelse av vissa paragrafer
i förordningen om kommunalstyrelse på landet har vidtagits
sådan ändring av § 74 i nämnda förordning, att bland där uppräknade
beslut, ämnade att såsom kommunalstadgar tillämpas och vilka må av
kommun beslutas, men kräva Kungl. Maj:ts befallningshavandes godkännande,
inrymts även beslut till befrämjande av vård om brandväsendet.
Frågan om ett ordnande av brandväsendet på landsbygden har
sedermera ytterligare dragits under Kungl. Maj:ts prövning. Sålunda
har riksdagen i skrivelse den 19 maj 1915, nr 123, anhållit, att Kungl.
Maj:t täcktes låta utarbeta och, såvitt på riksdagens medverkan ankomme,
för riksdagen framlägga förslag till stadganden i angivet syfte.
Vid föredragning av detta ärende inför Kungl. Maj:t den 31 december
1915 framhöll jag, hurusom vissa skäl, varpå jag i detta sammanhang
ej torde behöva ingå, talade emot att nu omedelbart skrida
till ett allmänt reglerande av denna angelägenhet. Jag framhöll tilllika,
att man genom omförmälda ändring av § 74 i förordningen om
kommunalstyrelse på landet åsyftat att, i avbidan på den allmänna
slutliga regleringen av hithörande spörsmål, bereda de landskommuner,
vilka hade behov av ett ordnat brandväsen, utan att dock tillämpning
av brandstadgan för städerna kunde anses påkallad, en utväg att i
nämnda hänseende ordna sig på ett efter förhållandena lämpat sätt.
Hitintills hade kommunerna icke begagnat sig av den sålunda öppnade
utvägen. Emellertid vore det — med hänsyn, bland annat, till den erfarenhet,
som genom stadgandets tillämpning skulle kunna tillgodogöras
[88.]
280
Sjätte huvudtiteln.
[88.] för eu mer omfattande lagstiftning i frågan — av synnerlig vikt att
tillse, i vad mån något kunde redan nu åtgöras för förverkligande av
syftet med ifrågavarande förändring av kommunalförordningen. Att
denna förändring hitintills icke burit någon frukt, berodde tvivelsutan
dels på bristande kännedom om den vidtagna förändringens innebörd
och möjligen bristande förståelse för dess behövlighet, dels på
tveksamhet därom, vilka mått och steg lämpligen kunna och böra
av vederbörande kommuner i ämnet vidtagas. I alla dessa hänseenden
skulle emellertid säkerligen lätt kunna vinnas en ändring, därest kommunerna
från det allmännas sida erhölle behövlig ledning genom en
rationell och planmässig upplysningsverksamhet. I sådant syfte borde
åt Kungl. Maj:ts befallningshavande och underlydande ortsmyndigheter
i de särskilda länen uppdragas att för kommunalmyndigheterna i vederbörande
landskommuner och särskilt sådana, där ett tätare bebyggande
redan ägt rum eller vore att vänta, framhålla angelägenheten av brandväsendets
ordnande och den möjlighet härför, som numera vore dem
genom kommunalförordningen beredd, att tillhandahålla dem lämpliga
normalutkast till ordningsstadgar i ämnet och att jämväl i övrigt bispringa
dem med råd och dåd för ordnande av ifrågavarande angelägenhet
på ett efter ortsförhållandena lämpat sätt. I detta syfte hade
inom civildepartementet genom tillkallade sakkunniga utarbetats dels
en promemoria, innefattande vissa anvisningar och synpunkter vid hithörande
frågors ordnande inom landskommun, dels ock ett normalutkast
till brandordning, lämpat att tjäna såsom ordningsstadga i ämnet
inom dylik kommun.
I enlighet med min hemställan har därefter Kungl. Maj:t i cirkulärskrivelse
till samtliga länsstyrelser den 31 december 1915 funnit
gott anbefalla dem att genom underlydande ortsmyndigheter framhålla
för kommunalmyndigheterna i vederbörande landskommuner angelägenheten
av brand väsendets ordnande med tillämpning av § 74 i förordningen
om kommunalstyrelse på landet, till dem överlämna exemplar
av omförmälda promemoria och normalutkast till brandordning samt
jämväl i övrigt gå dem till hända för frågans ordnande på ett efter
ortsförhållandena lämpat sätt.
Slutligen vill jag erinra, att frågan om brandväsendets ordnande
vid nämnda tillfälle jämväl från en annan synpunkt var föremål för
Kungl. Maj:ts prövning. Med anledning av det vid upprepade tillfällen
framhållna behovet av brandskyddsföreskrifter för byggnader och lägenheter,
använda som offentliga samlingslokaler eller för drivande av
hotell- eller pensionsrörelse eller dylikt, fann Kung]. Maj:t nämligen i
281
Sjlitte huvudtitel».
enlighet med min hemställan gott bemyndiga mig att genom fem inom [88.]
civildepartementet tillkallade sakkunniga personer utreda frågan om
behövliga föreskrifter i sådant syfte.
5. Utredning angående inre vattenvägar.
Uti särskilda till Kung], Magt ingivna framställningar hava under [89.]
år 1914 stadsfullmäktige i Jönköping, Norrköping, Motala och Linköping utredning
tramhållit, hurusom Göta kanals östgötalinje icke motsvarade de krav, an9fende mre
man nu måste ställa på en dylik samfärdsled, och med anledning därav (Extraanslag.)
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte låta utarbeta förslag till ombyggnad av
nämnda del av Göta kanal] och till riksdagen avlåta proposition i ämnet.
Med anledning av den utav stadsfullmäktige i Norrköping gjorda
framställningen har Kungl. Maj:ts befallningshavande i Östergötlands län
inkommit med yttrande och däruti hemställt, att Kungl. Maj:t måtte,
med hänsyn till frågans stora vikt, föranstalta om eu fullständig utredning
samt, ifall omständigheterna skulle därtill föranleda, låta utarbeta
förslag till och vidtaga övriga nödiga åtgärder för en blivande ombyggnad
av Göta kanals östgötalinje med förläggande av kanalens ändpunkt
till Norrköping.
Vattenfallsstyrelsen har jämväl den 8 maj 1914 avgivit utlåtande
i fråga om ombyggnad av Göta kanals östgötalinje, vilket utlåtande
utmynnade i en hemställan, att Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om en
allmän utredning angående behovet av befintliga inre vattenvägars förbättring
liksom av nya vattenvägars anläggning.
Ytterligare har handels- och industrikammaren för Örebro och
Västmanlands län hemställt, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa en
allsidig utredning rörande kanalväsendets ordnande i Sverige samt till
riksdagen avlåta proposition i ärendet.
Vid ärendets föredragning i statsrådet den 5 januari 1915 framhöll
jag, bland annat, hurusom insikten om de inre vattenvägarnas betydelse
alltmer trängt igenom och att det syntes mig angeläget, att spörsmålet
om våra inre vattenvägar upptoges till förnyad omprövning. En utredning
i det syfte, vattenfallsstyrelsen angivit, ansåg jag närmast böra omfatta
den väckta frågan om modernisering av Göta kanal eller vissa
delar därav och vidare utveckling av det vattenvägssystem, som hade
sammanhang med Vänern och Mälaren. Inom ramen av denna undersökning
folie även frågan om förbättrande av vattenförbindelsen mellan
* Hjälmaren och Mälaren och av Strömsholms kanal. Tillika syntes utredningen
böra omfatta sammanbindningen av Vänerns och Mälarens
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 käft. 36
282
Sj ätt© huvudtiteln.
[89.] vattensystem. Jag meddelade vidare, att kostnaden för en ändamålsenlig
utredning i angivna avseenden säkerligen torde komma att överstiga
200,000 kronor, samt att det syntes mig skäligt, att de orter,
som skulle kunna förväntas draga nytta av de ifrågasatta förbättrade
vattenvägsförbindelserna, bidroge till en väsentlig del av kostnaden för
utredningen.
Kungl. Maj:t beslöt också i enlighet med min hemställan anbefalla
överståthållarämbetet att från Stockholms stadsfullmäktige samt Kungl.
Maj:ts befallningshavande i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands,
Jönköpings, Göteborgs och Bohus, Ålvsborgs, Skaraborgs,
Värmlands, Örebro, Västmanlands och Kopparbergs län att från vederbörande
landsting samt inom respektive län belägna städer och kommuner,
vilka kunde antagas hava större intresse av att den föreslagna
utredningen komme till stånd, infordra yttranden, huruvida och i vad mån
de ville bidraga till bestridande av kostnaderna för omförmälda utredning.
Sedermera har Kungl. Maj:ts befallningshavande i Örebro län den
28 januari 1915 med förord överlämnat en av stadsfullmäktige i Örebro
den 16 januari 1915 avlåten underdånig skrivelse, som åtföljdes av
magistratens i Örebro yttrande. Stadsfullmäktige instämma i vad
vattenfallsstyrelsen anfört om vikten av en allmän utredning om
vattenvägarna och framhålla, att det skulle vara av synnerligen stor
betydelse för handel och industri inom Örebro stad och län, om en
vattenfarled, förbindande Örebro med såväl Östersjön som Västerhavet,
komme till stånd. Stadsfullmäktige anhålla till sist, att Kungl. Maj:t
täcktes låta verkställa en allsidig utredning rörande kanalväsendets ordnande
i Sverige, därvid särskilt borde utredas möjligheten av den s. k.
Svea-kanalen, samt att Kungl. Maj:t därom ville till riksdagen avlåta
proposition. Magistraten uttalar i sitt den 20 januari 1915 daterade
yttrande sin livliga anslutning till vad stadsfullmäktige anfört och till
det goda uppslag, som vattenfallsstyrelsen och senast stadsfullmäktige
i den viktiga frågan givit, och tillstyrka fördenskull bifall till stadsfullmäktiges
framställning.
Vidare har 8:de allmänna handelskammarmötet i Malmö den 5 sistlidna
november enhälligt uttalat sig för nödvändigheten och behovet av
en snar allsidig utredning beträffande Sveriges inre vattenvägar.
Sedan av Kungl. Maj:t den 5 januari 1915 infordrade yttranden
numera i huvudsak inkommit, synes mig tiden vara inne att åter upptaga
ärendet till behandling.
Jag tillåter mig då till en början lämna en sammanställning av
de bidrag till kostnaden för den ifrågasatta vattenvägsutredningen, vilka
å skilda orter tecknats.
Sjätte huvudtiteln.
283
Sammanställning
över de bidrag, som av landsting, kommuner, korporationer eller enskilda
tecknats till betäckande av kostnaden för utredning rörande förbättring
eller anläggning av inre vattenvägar i Sverige.
Stockholms stad.......................... |
5,000 |
Stockholms län: |
|
Södertälje.................................... |
2,000 |
Sundbybergs köping..................... |
200 |
Uppsala län: |
|
Landstinget ................................. |
1,500 |
Uppsala stad .............................. |
2,000 |
500 |
|
Södermanlands län: |
|
Eskilstuna och Torshälla............... |
3,000 |
Gillberga kommun........................ |
100 |
Husby-Bekarne kommun ............. |
100 |
Östergötlands län: |
|
Landstinget................................. |
5,000 |
Transport |
19,400 |
Särskilda villkor eller andra anmärkningar.
Att staten bidrager till kostnaderna med minst
lika stort belopp, som kommuner eller landsting
tillskjuta, samt att utredningen jämväl
kommer att omfatta sådana farleder, som hava
direkt betydelse för sjöfarten på Stockholm.
Att utgå av uttaxerade medel för 1916.
Att utgå av 1916 års stat.
Att utgå med 500 kr. för vart och ett av åren
1916—1919.
Att fördelas på fyra år.
Att, beträffande Eskilstuna stads andel, tillhandahållas
först, då fullständig utredning rörande
Sveakanalen eller förbindelse mellan Mälaren,
Hjälmaren och Vänern föreligger.
Om utredningen komme att beröra Hjälmaren
och Mälaren.
Under framhållande av önskvärdheten av att
ombyggnaden av Gröta kanals östgötalinje
icke må förhöjas av de omfattande utredningar
ang. utvidgning eller förbättring av
andra inre vattenvägar inom vårt land, som
äro eller kunna bliva ifrågasatta, samt under
uttalande, att den nu befintliga delen av Göta
kanal, som har sin ändpunkt i Söderköping,
måtte, oavsett att en ny kanal anlägges till
Norrköping, för framtiden bibehållas och hållas
i stånd, enär i annat fall såväl Söderköpings
stad som angränsande delar av landsbygden
skulle tillfogas stort avbräck i ekonomiskt
hänseende.
Bidrags -
Bidragstecknare
belopp.
284
Sjätte huvudtiteln
Bidragste ckn are. |
Bidrags- belopp. |
Särskilda villkor eller andra anmärkningar. |
|
Transport |
19,400 |
||
Linköping.................. |
1,500 |
Under förutsättning att det av Östergötlands |
|
Norrköping ............................... |
9,000 |
— |
Att bestridas med 4,500 kr. ur hamnmedel och |
Motala ............................. |
500 |
— |
|
Vadstena .................................... |
500 |
— |
|
Motala landsförsamlig.................. |
500 |
— |
|
Jönköpings län: |
|||
Jönköping........................... |
4,000 |
— |
Att utgå av uttaxerade medel med 1,000 kr. för |
Huskvarna .................. |
1,000 |
— |
Att fördelas på fyra år. |
Jönköpings & Vulcans Tändsticks- |
|||
fabriks A.-B............................ |
2,000 |
— |
Att fördelas på fyra eller fem år. |
Huskvarna Vapenfabriksaktiebolag |
1,000 |
— |
|
Krönleins Bryggeri-aktiebolag ...... |
500 |
— |
|
Jönköpings Mek. Verkstad............ |
500 |
— |
|
A.-B. Norrahammars Bruk............ |
500 |
— |
|
Munksjö Aktebolag ........ |
500 |
— |
|
Göteborgs och Bohus län: |
|||
Uddevalla..................... |
Stadsfullmäktige vilja för närvarande ej bidraga, |
||
Skaraborgs län: |
|||
Landstinget....................... |
2,000 |
— |
Att utgå under fyra år med 500 kr. årligen |
Lidköping.......................... |
1,000 |
— |
|
Hjo............................................. |
500 |
— |
|
Karlsborgs socken........................ |
100 |
— |
|
Värmlands län: |
|||
Landstinget.......................... |
Vill ej undandraga sig att bidraga till kost-naden, men som landstingets löpande utgifter |
||
Transport |
45,000 |
— |
Sjätte huvudtiteln.
285
Bidragstecknare. |
Bidrags- belopp. |
Särskilda villkor eller andra anmärkningar. |
|
Transport |
45,000 |
_ |
|
Karlstad .................................... |
2,000 |
— |
|
Örebro län: |
|||
Landstinget ................................. |
9,000 |
— |
Att med 3,000 kr. årligen utgå för vart och ett |
Örebro stad................................. |
3,000 |
— |
Att med 1,000 kr. årligen utgå för vart och ett |
300 |
|||
100 |
|||
300 |
Att uppföras å kommunens stat för 1916. |
||
Hammars » ........................... |
300 |
— |
|
200 |
_ |
||
Nysunds » ........................... |
200 |
— |
Under förutsättning att utredningen kommer |
Nora » .......................... |
200 |
— |
|
Västmanlands län: |
|||
Västanfors socken ...................... |
200 |
— |
|
Kopparbergs län: |
|||
Söderbärke kommun..................... |
100 |
— |
|
Norrbärke » ..................... |
200 |
— |
|
Ludvika köping ........................... |
100 |
— |
|
61.200 |
— |
På det närmare innehållet i de på grund av remissen avgivna
yttrandena, vilka uppgå till ett synnerligen stort antal, anser jag mig
icke böra ingå. Jag vill dock framhålla, att de med få undantag för
sådana, som icke uttrycka någon mening i frågan, uttala en livlig
anslutning till tanken på en allsidig utredning, och att jämväl från
många håll, där bidrag icke tecknats, en sådan utrednings betydelse
och nytta framhålles. Dock hävdas ofta, att åtgärden i fråga
borde betraktas såsom en statens och icke en kommunernas angelägen
-
[89.]
286
Sjätte huvudtiteln.
[89.] het, och att man av detta skäl icke ansett sig böra belasta landsting,
respektive kommuner, med utgifter för ändamålet. I några få förut
angivna fall har för bidragets tecknande gjorts vissa förbehåll, vilka
dock icke äro av natur att hindra dess utbetalande, därest utredningen
gives den omfattning, som varit avsedd. Jag vill dessutom påpeka, att
från några håll, exempelvis Värmlands läns landsting och under viss
förutsättning Uddevalla stad, bidrag längre fram ställts i utsikt. I avseende
på tiden för bidragens utbetalande är att märka, att av hela
det nu tecknade beloppet, 61,200 kronor, något mera än en tredjedel
beslutats utgå under 3 eller 4 år (1916—1918 respektive 1919) med lU
respaktive Vs årligen, varemot återstoden torde vara att i sin helhet
påräkna redan under 1916.
Den tecknade totalsumman synes mig visserligen icke representera
något betydande belopp i penningar; den uppgår icke till mer än omkring
30 % av den uppskattade minimikostnaden för utredningen. Å
andra sidan bör emellertid beaktas, dels att denna väg att undersöka
orternas intresse för en utredning av denna omfattande art hittills icke
ifrågakommit, åtminstone här i landet, dels ock att remissen oförtydbart
visat, att för närvarande stora sympatier för den ifrågasatta utredningen
förefinnas på de flesta håll och alldeles särskilt inom huvudstaden samt
Örebro, Jönköpings, Östergötlands, Uppsala och Stockholms län.
1 detta sammanhang bör påpekas, att Stockholms stad visat sitt
intresse för vattenvägarnas förbättring genom sitt beslut om Hammarbyledens
utförande, och att Norrköpings stad redan på egen bekostnad låtit
verkställa och till Kungl. Maj:t inlämna ett förberedande förslag till kanal
mellan Roxen och Bråviken förbi Norrköping. De ringa bidragen från Västmanlands
och Södermanlands län torde i viss mån sammanhänga därmed,
att motsvarande landsändar i allt fall få sina Mälarstränder synnerligen
väl förbundna med havet genom Hammarbyleden och ytterligare
väl genom en ombyggnad av Södertälje kanal, varom fullständig, av
vattenfallsstyrelsen verkställd utredning föreligger, och om vars påbörjande
jag har för avsikt att under den närmaste tiden inför Kungl.
Maj:t. framlägga förslag. För Södermanlands vidkommande föreligger
också redan ett på enskilt initiativ tillkommet förslag till den s. k. Nyköpings
kanal, avsedd att sammanbinda sjöarna Naten, Båven, Lidsjön,
Långhalsen, Yngaren och Hallbosjön med Östersjön.
Såsom sammanfattning av vad sålunda anförts kan sägas, att frågan
om en allmän vattenvägsutredning för närvarande uppbäres av ett
synnerligt vittutgrenat intresse.
287
Sjette huvudtiteln.
Denna fråga har redan gamla anor. Med förbigående av de åt*
gärder i berörda syfte, vilka företogos i början av 1800-talet, men icke
ledde till något resultat, sedan det då nya samfärdsmedlet, järnvägarna,
börjat och fortsatt sitt segertåg runt om världen, ber jag
få erinra därom, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen redan år 1898
gjorde underdånig framställning om en teknisk och statistisk utredning
om åtskilliga kanal- och segelleder i mellersta Sverige, och att Kungl.
Maj:t, sedan kommerskollegium och andra myndigheter och korporationer
tillstyrkt framställningen, också föreslog 1900 års riksdag att för
ändamålet bevilja ett anslag av 173,000 kronor. Riksdagen avslog
visserligen detta förslag, men ej på grund av att den underkände frågans
vikt. Tvärtom uttalade riksdagen, att frågan om eu utvidgning av de
inre vattenvägarna i vårt land otvivelaktigt vore av den betydelse, att
det måste anses önskvärt, att genom statens försorg åtgärder vidtoges
för vinnande av den närmare utredning, som erfordrades för att kunna
bedöma, i vad mån viktigare företag för berörda ändamål lämpligen
borde komma till utförande. Riksdagen ansåg emellertid, att resultatet
av den undersökning, som Kungl. Maj:t år 1896 igångsatt rörande förbättrad
farled Vänern—Kattegatt, och vilken undersökning borde lämna
god vägledning, bland annat, beträffande de lämpligaste dimensionerna
för de inre vattenvägarna, först borde avvaktas. Därest särskilda omständigheter
påkallade undersökning för någon viss del av en kanalled,
syntes det riksdagen däremot önskligt, att en sådan undersökning utfördes
genom statens försorg, utan att den fullständigare utredningen
avvaktades.
Riksdagen fann samtidigt angeläget, att frågan om reglering av
vattenhöjden i Vänern måtte vinna den utredning, som i Kungl. Maj:ts
framställning åsyftades, enär en sådan reglering kunde inverka ej blott
på Göta kanal och den ifrågasatta Sveakanalen utan även på sättet för
ombyggnad av Trollhätte kanal, och anvisade fördenskull det belopp
av 15,000 kronor, som beräknats erforderligt för detta ändamål, Denna
utredning verkställdes genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg,
och dess resultat iakttogos vid den nya Trollhättekanalens planläggning.
Själva regleringsproblemet är emellertid för närvarande föremål
för revidering av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen
gemensamt.
Med anledning av vad som förekom vid samma riksdag vid behandlingen
av eu väckt motion om undersökning för reglering av
Mälarens vattenstånd, och sedan Kungl. Maj:t anbefallt väg- och vatten
-
288
Sjätte huvudtiteln.
[89.] byggnadsstyrelsen att yttra sig härom, uppdrog Kungl. Maj:t den 8
mars 1901 åt samma styrelse att verkställa denna undersökning, på sätt
styrelsen föreslagit och i den omfattning, att den bleve tillräcklig för
bedömande av frågan om vissa huvudleders uppränsning därhän, att de
bleve tillgängliga för fartyg, som med fördel kunde användas även i
transmarin fart, samt anvisade härför ett belopp av 36,000 kronor.
Denna undersökning utmynnade i det underdåniga utlåtande över förslag
till reglering av Mälarens vattenstånd och uppränsning av dess
farleder, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 18 maj 1908 avgav.
Förslaget omfattade, bland annat, åtgärder för Södertälje kanals
ombyggnad. Sedermera har den år 1911 tillsatta s. k. Södei-täljekommissionen,
vilken närmast hade att utreda sättet för stambanans omläggning
mellan Rönninge och Järna, utarbetat förslag till ombyggnad
av Södertälje kanal, och sist har fullständig utredning rörande
denna sistnämnda kanalled verkställts av vattenfallsstyrelsen, vars utlåtande,
vari även uppränsning av Mälarens huvudfarleder beröres, avgavs
den 16 januari 1914.
Emellertid återkom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i underdånig
skrivelse den 27 juni 1902 till frågan om en allmännare kanalutredning.
Styrelsen förklarade då, att, sedan de anbefallda undersökningarna rörande
Trollhätte kanal och Vänerns reglering fullbordats, tiden syntes
vara inne för fullföljande av de delar av de år 1898 föreslagna kanalundersökningarna,
vilka skulle avse att utröna, huruvida och på vad
sätt farleden Kattegatt—Vänern kunde fullbordas till Östersjön samt
leden från Vänern över Hjälmaren till Mälaren eller den s. k. Sveakanalen
anordnas.
Styrelsen framhöll särskilt betydelsen av, att dessa undersökningar
företoges inom den närmaste tiden, enär nya vattenkraftverk i av kanalen
eventuellt berörda vattendrag och nya järn- och landsvägar anlades till
allt större antal och därigenom de för en segelleds framdragande hindrande
omständigheter komme att ökas. Om däremot kanalleden utstakades,
kunde under behandlingen av frågan om dess anläggning
iakttagas, att leden i minsta möjliga mån hindrades av den fortgående
utvecklingen på andra områden. Styrelsen hemställde till sist, att
Kungl. Maj:t täcktes till utförande av undersökning ej mindre av Göta
kanal med alternativ från Norsholm till Norrköping, än även av den
s. k. Svea kanal, anvisa ett belopp av 100,000 kronor. För denna
summa skulle visserligen ej kunna utföras en sådan detaljerad undersökning
som för farleden Vänern—Kattegatt, men dock fullständig
289
Själte huvudtiteln.
rekognoscering för kanallinjens bestämmande, utstakning, avfattning i
plan och jordborrning ävensom bestämmande av slussarnas lägen m. m.
Denna framställning föranledde icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Emellertid må nu framhållas, att Trollkätte kanals ombyggnad
snart är ett fullbordat faktum, i det att redan under hösten 1916 fartyg
med ett djupgående av fyra meter även vid lägsta vattenstånd kunna
befara kanalen och inkomma i Vänern. Åven Mälaren lär, som förut
anmärkts, inom en närmare framtid bliva tillgänglig för sjögående
fartyg.
Det måste då vara angeläget att se till, i vad mån de ändrade
transportförhållanden, som därigenom uppkomma, kunna betinga modernisering
av de inre vattenvägar, vilka mynna i dessa inhav, och om
vissa nyanläggningar måhända kunna anses motiverade. Till samma
förhållanden bör givetvis tagas hänsyn vid den begärda utredningen
rörande ombyggnad av Göta kanals östgötalinje. Beträffande denna
senare fråga framhåller också vattenfallsstyrelsen i sitt förut omnämnda
yttrande den 16 januari 1914, att den ej borde bedömas blott för sig.
Det skulle exempelvis kunna tänkas, att Vättern lämpligast kunde
öppnas för trafik med större fartyg genom en utvidgning av kanallinjen
mellan Vättern och Vänern. I sammanhang härmed vore av vikt
att tillse, om och på vad sätt en framtida kanalförbindelse mellan Hjälmaren
och Mälaren, å ena, samt Vänern och Vättern, å andra sidan,
bäst skulle kunna ordnas.
Jag anser mig i detta sammanhang böra erinra därom, att frågan
om en dylik förbindelse, ett led i den s. k. Sveakanalen, var föremål
för behandling av den år 1909 tillsatta s. k. kanalkommissionen,
vilken hade att avgiva utlåtande angående uppgjorda förslag till anordnande
av förbättrad farled mellan Vänern och Kattegatt m. m. Kommissionen
ansåg det icke vara nationalekonomiskt berättigat att mellan
Östersjön och Kattegatt anlägga en vattenväg för stora havsgående fartyg,
men ville därmed icke hava uttalat den åsikten, att ej framdeles
fråga kunde uppstå om anläggning av en farled genom Svealand med
mindre dimensioner. Kommissionens tekniska delegerade hade yttrat
sig om de dimensioner, som lämpligen borde givas å en framtida kanal
mellan Vänern och Mälaren liksom åt viktigare utgreningar av mellersta
Sveriges kanalsystem, och hade uttalat såsom sin åsikt, att djupet
för dessa inlandskanaler borde bestämmas till 3 meter. Kommissionen
ansåg sig icke hava anledning göra något bestämt uttalande häröver,
men ville i likhet med de tekniska delegerade framhålla såsom önsk
Bihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 käft. 37
[89.
290
Sjätte huvudtiteln.
89.] värt, att vid en kommande utredning rörande utvecklingen av det inre
svenska kanalsystemet en allmän normaltyp måtte bliva antagen, och
att därvid den av delegerade förordade typen måtte tagas i allvarligt
övervägande.
Allt detta synes mig peka på, att en enhetlig utredning av riktlinjerna
för våra inre vattenvägars utveckling nu bör komma till stånd.
Denna utredning borde vara såväl av teknisk som kanske framför allt
av ekonomisk art. Först sedan dylika riktlinjer föreligga färdiga, kunna,
såsom vattenfallsstyrelsen påpekar, vederbörande ur det allmännas synpunkt
riktigt bedöma behoven av förbättrade vattenvägar och värdet av
framkomna förslag till uya sådana. Först därigenom kan också en
möjligast genomförd standardisering av farledsmåtten vinnas. Denna
omständighet är givetvis av största betydelse för transportkostnaderna,
då därigenom samma fartyg får möjlighet att trafikera en större del av
vattenvägsnätet och sålunda en ekonomisk transitotrafik från den ena
kanalen till den andra kan uppstå. Därigenom kan man ock få en överblick
av kostnaderna, av trafikspörsmålen och av den inverkan, vattenvägarna
utöva på andra intressen i vattendragen, såsom vattenkraftens
utnyttjande, flottningen, möjligheterna till vattenavledning m. m. Ödesdigra
misstag kunna på sådant sätt förebyggas.
Betydelsen av att på detta sätt åstadkomma en efter fullt rationella
grunder utarbetad plan för vattenvägspolitiken har också sedan lång
tid tillbaka vunnit tillbörligt beaktande i andra kulturländer. Den länge
dominerande åsikten, att järnvägarna vore det enda verkligt ekonomiska
befordringsmedlet, har så småningom fått vika för ett uppskattande jämväl
av de under järnvägarnas kraftiga uppblomstring försummade vattenvägarnas
mission särskilt för befordran av tungt och skrymmande
gods. Såväl i Frankrike och Tyskland som i Österrike finnas dylika
kanalplaner utarbetade och särskilt i de båda förstnämnda länderna
till stor del realiserade. I Italien tillsattes 1900 en kanalkommission,
vilken redan 1903 avgav sitt utlåtande med förslag till plan för ett
enhetligt kanalnät för viss del av landet. Ett av motiven för utredningen
angavs i koncis form sålunda, att, om även befintliga vattenvägar
ännu vore av obestridlig nytta för det ekonomiska utbytet av de
olika landsdelarnas produkter dem emellan, de likväl vore långt ifrån
att bereda alla de fördelar, som deras antal, deras topografiska läge
och deras utsträckning kunde giva rätt att av dem vänta. Hittills
hade sålunda intet allvarligt försök gjorts att ordna dem till ett enhetligt
system eller att nöjaktigt sammanbinda dem; de erbjöde ännu mycket
Sjätte huvudtiteln.
291
växlande betingelser i avseende på kapacitet och lämpade sig icke för [89.
transitotrafik med båtar av enhetlig storlek på större avstånd. Dessa
betraktelser äga sin fulla giltighet även för vårt vidkommande.
I England och Amerika, där de mäktiga järnvägsbolagen drivit en
mördande konkurrens med de otidsenliga kanalerna och där det till
och med gått så långt, att järnvägsbolagen inköpt konkurrerande
kanaler för att i många fall rent av stoppa trafiken å dem, hava statsmakterna
jämväl igångsatt utredningar av ifrågavarande art.
Då jag sålunda kommit till den övertygelsen, att en allmän utredning
angående våra inre vattenvägar bör komma till stånd, och tilllåter
mig förorda en sådan, anser jag mig till ytterligare stöd för mitt
förslag böra med några ord belysa vattenvägarnas nationalekonomiska
betydelse och de synpunkter, som med hänsyn härtill vid eu utredning
böra vinna noga beaktande.
De inre vattenvägarnas huvudsakliga syfte ur nationalekonomisk
synpunkt måste vara att gentemot andra samfärdsmedel, närmast järnvägarna,
åstadkomma en besparing i transportkostnaderna, med andra
ord att, såsom den tekniska termen lyder, förkorta det »ekonomiska
avståndet». Transportkostnaderna äro ur nationalekonomisk synpunkt
en utgift, som med hänsyn till att den varken frambringar nya eller förbättrar
befintliga värden bör såvitt möjligt nedbringas inom skäliga
gränser, och varje ekonomiskt möjlig minskning är av betydelse för
industri, handel och näringar. Varje kanalplan bör sålunda i främsta
rummet vara inriktad på en minskning av det »ekonomiska avståndet»
och bedömas med hänsyn härtill. Man kommer då omedelbart in på
problemet om konkurrensen mellan järnväg och vattenväg, och det
gäller att undersöka, huruvida en ny eller förbättrad vattenväg kan
inverka skadligt på en tävlande, redan befintlig järnväg. Så behöver
emellertid ej vara fallet. Det finnes många exempel på, att ett motsatsförhållande
i verkligheten ej existerar mellan de båda samfärdsmedlen.
I sådant avseende må endast erinras därom, att på båda sidor längs
Rhenfloden, på vilken oerhörda godsmängder framföras, löpa mäktiga
järnvägslinjer med väldig trafik. Ett annat exempel är Trollhätte
kanal och den jämlöpande Bergslagsbanan. En snart övergående avmattning
av kanaltrafiken uppstod efter banans anläggning, men sedan
ökades bådas trafik i rask takt. Det är nämligen så, att järnvägar och
vattenvägar genom den av dem åstadkomna ökade rörelsen och utvecklingen
på olika områden skapa trafik åt varandra, och så småningom
sker en bestämd artuppdelning av godset dem emellan. Det »ekono
-
292
Sjätte huvudtiteln.
[89.] miska avståndet» är olika för olika slags gods. På vattenvägarnas del
faller det tunga, skrymmande godset, som huvudsakligast har behov av
låg transportkostnad, och därjämte i viss mån sådant styckegods, för vilket
transporttiden ej spelar någon mera avgörande roll. Resten kommer järnvägarna
till godo. Vattenvägarna befordra sålunda med fördel i huvudsak
trä och dess förädlingsprodukter, malm, spannmål, oljor, socker,
stenkol, koks, ved, torv, sten, tegel, grus, gödningsämnen och dylikt
massgods. Såsom exempel må nämnas, att av trafiken på Trollhätte
kanal omkring 40 % består av trävaror och pappersmassa och omkring
25 % av stenkol och koks. Lapplandsmalm tillföres bruken i Värmland
via Narvik, Göteborg och Trollhätte kanal. Järnvägsfrakten Lappland—
Värmland är för denna vara så betydande, att den verkar prohibitiv. Vid
utredningen om en vattenväg måste man sålunda söka göra sig en föreställning
om arten av det gods, som med hänsyn till upplandets beskaffenhet
kan komma att befordras, liksom självfallet om den mängd
gods, som kan väntas komma att fraktas på vattenvägen. I detta sammanhang
bör uppmärksammas, i vad mån s. k. kombinerade transporter,
d. v. s. transport delvis på vatten, delvis på järnväg, kunna åstadkommas
genom ordnande av lämpligt utrustade och belägna omlastningsplatser,
lämplig tariffering och dylikt.
Vid utredningen må ej heller förglömmas vattenvägarnas strategiska
betydelse och de lokala fördelar, de kunna medföra för de trakter,
de genomlöpa. Särskilt för jordägarna erbjuda de betydlig lättnad för
transport av jordbrukets produkter och av ved, virke, grus, sten, gödningsämnen
m. m. Ofta kunna genom en vattenvägs framdragande
naturtillgångar av ringa absolut värde med fördel tillgodogöras, vilka
förut till följd av för höga transportkostnader ej kunnat avyttras. En
erfarenhet, som gjorts på många håll, är jämväl den, att vattenvägarna
bjuda industrien lämpliga förläggningsplatser och bidraga till en industriens
decentralisation, som, bland annat, ur social synpunkt måste anses
vara till stor fördel.
Vattenvägarna bidraga sålunda till uppkomsten av nya och utvidgning
av bestående industrier, till gagn för det allmänna och till gagn
för de enskilda, ej minst för järnvägarna, vilka automatiskt erhålla sin
betydande anpart av den ökade rörelsen. Förbigås må ej heller de
inre vattenvägarnas betydelse för samfärdseln under tider som de nuvarande,
då järnvägarna icke kunna upptaga den väldiga trafiken och
sjöfarten på haven är utsatt för stora svårigheter och hinder.
En allmän utredning om våra inre vattenvägars utveckling bör i
Sjätte huvudtiteln.
293
möjligaste mån taga hänsyn till nu omnämnda och andra liknande faktorer,
så att en plan för denna utveckling, så gott den på förhand kan
utformas, må komma till stånd.
Den utredning, jag nu ifrågasätter, borde, såsom jag förut angivit,
enligt min mening närmast omfatta den senast väckta frågan om modernisering
av Göta kanal eller vissa delar därav och vidare utveckling
av det vattenvägssystem, som har mera direkt sammanhang med Vänern
och Mälaren. Inom ramen av denna undersökning faller då även frågan
om förbättring av vattenförbindelsen mellan Mälaren och Hjälmaren
och mellan denna senare sjö och Vänern eller Vättern samt av Strömsholms
kanal.
En dylik utredning tager givetvis, om den skall lämna pålitliga
resultat, sin rundliga tid. Detta innebär emellertid, såsom jag redan
förut haft tillfälle påpeka, icke att resultatet av hela utredningen med
nödvändighet behöver avvaktas, innan viss del därav framlägges, om så
befinnes ändamålsenligt. Å andra sidan är det icke min mening, att utredningen
utan vidare skulle utmynna i förslag till utförande inom närmaste
framtid av ett större moderniserat kanalnät; de ekonomiska förhållandena
lära icke göra något sådant möjligt. Det är endast riktlinjerna,
som jag anser önskligt, ja nödvändigt att få utan uppskov
angivna, så att varje uppkommande lokalförslag må kunna bedömas ur
synpunkten av det helas nytta.
Vad beträffar utredningens organisation, har vattenfallsstyrelsen föreslagit,
att utredningen skall anförtros åt en särskild kommission, i vilken
de båda centrala verk, vilka hava med kanaler att skaffa, väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen, böra representeras.
Inrättande av en sådan kommission synes mig i detta fall, då det gäller
ett utredningsarbete, som bör taga hänsyn till många olika intressen,
hava vissa fördelar för sig, gentemot ett gemensamt uppdrag till de
berörda ämbetsverken. Särskilt bör eu kommission kunna arbeta snabbare
och mindre tvungen av de former, vilka i andra fallet verka bindande
på arbetets gång. Emellertid torde beslut om utredningsarbetets
organisation icke behöva av Kungl. Maj:t fattas, förrän riksdagen behandlat
ärendet och eventuellt givit sitt bifall till utredningens föranstaltande.
Kostnaderna för utredningen har jag vid frågans behandling i statsrådet
den 5 januari 1915 uppskattningsvis angivit komma att överskrida
200,000 kronor. En noggrann beräkning av dylika kostnader är av
naturliga skäl synnerligen vansklig att åstadkomma. Statsmakterna
[89.]
294
Sjätte huvudtiteln.
[89.] äga ju alltid möjlighet att kontrollera, att utredningen icke sväller till
för stort omfång och vållar utgifter, vilka icke motsvaras av dess
värde. Jag anser mig därför böra upptaga vattenfallsstyrelsens förslag,
att anslag beviljas år från år, i den mån sådant efter erhållen
redogörelse för utredningsarbetets fortgång och för plan till dess fortsättning
prövas erforderligt. Statsmakterna hava då också i sin hand
att giva nödiga direktiv för detsamma och tillse, att utgifterna givas
lämplig begränsning.
Utredningen bör enligt min mening påbörjas under år 1916 särskilt
med hänsyn därtill, att lämpliga arbetskrafter finnas disponibla under
nämnda år, då åtskilliga statens arbetsföretag bliva slutförda eller
nalkas sin fullbordan, samt att de tecknade bidragen redan under nämnda
år till stor del inflyta. Dock kan utredningsarbetet knappast kunna förväntas
komma i full gång förr än under år 1917. För dessa båda år
beräknas omkring 100,000 kronor bliva erforderliga. Då av de bidragsbelopp,
som tecknats av landsting, kommuner och enskilda, större delen
eller något mera än 40,000 kronor torde bliva tillgänglig redan under år
1916 och ytterligare mellan 6,000 och 7,000 kronor under år 1917,
behöva dock inga statsmedel anvisas för 1916, och anslaget för 1917
synes kunna begränsas till 50,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen,
att för påbörjande av en allmän utredning rörande
Sveriges inre vattenvägar, i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig skisserad plan, på extra 6tat för
år 1917 anvisa ett belopp av 50,000 kronor.
6. Täckande av kostnader för understödjande av arbetslösa.
[90.] I anledning av Kungl. Maj:ts i proposition (nr 279) till 1914 års
senare riksdag gjorda framställning bemyndigade riksdagen Kungl.
Maj:t att såsom bidrag till understödjande av arbetslösa använda och
av tillgängliga medel, mot framtida anmälan till ersättande, förskjuta
ett belopp av förslagsvis 5,000,000 kronor. Sedan kungörelse i ämnet
den 28 september 1914 (sv. förf.-saml. nr 237) utfärdats, påbörjades
redan i oktober 1914 sådan understödsverksamhet, som i kungörelsen
avses.
295
Sjätte huvudtiteln.
Då de lokala understödsorganen rekvirera statsbidragen från länsstyrelserna
och dessa sedermera medtaga dem i avräkning med statskontoret,
kunna genom dessa myndigheter först efter någon tid uppgift
erhållas å statens utgifter för ändamålet. Däremot får socialstyrelsen
regelbundet mottaga rapporter från understödsorganen rörande utbetalade
understöd. Sedan dessa rapporter nu i detalj kompletterats, torde de
lämna i stort sett korrekta upplysningar rörande de utbetalda understöden.
På grundval av dessa rapporter har i socialstyrelsen upprättats
följande tablå.
Utbetalade understöd till arbetslösa. *)
(Enligt kungörelsen den 28 september 1914.)
Antal städer |
Antal lands-kommuner, |
Understödens totalbelopp. |
Därav |
|||||
där understöd lämnats. |
Kronor. |
Kronor. |
||||||
1914. |
||||||||
Oktober ..... |
5 |
2 |
663 |
_ |
180 |
_ |
||
November ____ |
19 |
13 |
56,623 |
_ |
14,069 |
_ |
||
December....... |
34 |
23 |
125,373 |
_ |
62,836 |
— |
||
Summa |
182,659 |
— |
77,085 |
- |
||||
1915. |
||||||||
Januari......... |
42 |
38 |
175,622 |
— |
89,522 |
— |
||
Februari ....... |
48 |
45 |
183,131 |
— |
91,685 |
— |
||
Mars............ |
44 |
47 |
157,228 |
— |
86,038 |
— |
||
April............ |
38 |
43 |
139,821 |
— |
86,779 |
— |
||
Maj ............ |
15 |
19 |
6,837 |
— |
2,428 |
— |
||
Juni ............ |
6 |
11 |
2,584 |
— |
1,048 |
— |
||
Juli ............. |
5 |
3 |
800 |
— |
— |
— |
||
Augusti......... |
4 |
3 |
1,393 |
— |
— |
— |
||
September...... |
4 |
4 |
1,393 |
— |
— |
— |
||
Oktober......... |
3 |
4 |
1,172 |
— |
152 |
— |
||
November...... |
4 |
3 |
1,380 |
— |
219 |
— |
||
Summa |
671,361 |
— |
357,871 |
— |
i) Under tiden intill slutet av april 1915 erhöllo även arbetslösa tobaksarbetare understöd enligt
kungörelsen den 28 september 1914 till ett beräknat belopp av 150,000 å 160,000 kronor.
Till utgången av november månad 1915 hade sålunda omkring 854,000
kronor utbetalats i understöd enligt kungörelsen den 28 september 1914.
[90.]
296
Sjätte huvudtiteln.
[90.] Då statens bidrag i regel utgår med halva understödsbeloppet, dock
med viss begränsning, som emellertid endast beträffande Stockholms
stad torde hava ägt någon praktisk betydelse, lärer statens andel i de
till den 1 december 1915 utbetalda understöden kunna beräknas uppgå i
det närmaste till omkring 425,000 kronor.
Anslag till täckande av det sålunda förskjutna beloppet torde böra
av riksdagen äskas på extra stat för år 1917.
I fråga om fortsatta åtgärder från statens sida för att mildra
verkningarna av eventuellt uppkommande arbetslöshet torde jag måhända
snart nog bliva i tillfälle att göra anmälan hos Kungl. Maj:t.
På grund av vad jag nu anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till täckande av kostnader för understödjande
av arbetslösa på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp
av 425,000 kronor.
7. Ersättning för av statskontoret gjorda förskott.
[91.] Enligt vad statskontoret anmält, har nämnda ämbetsverk förskjutit
Ersättning för följande belopp, vilka torde böra anmälas till ersättning av riksdagen
“kontoret under sjätte huvudtiteln, nämligen:
gjorda för
skott.
enligt nådiga breven den 23 september 1912, den 9
(Extraanslag.) maj 1913^ den 13 mars 1914 samt den 6 augusti
och den 23 september 1915 utbetalda kostnader
för apotekskommittén ............................................... kronor 22,152: 40
enligt nådiga breven den 28 juni 1907, den 14 september
1914 och den 26 februari 1915 utbetalda
kostnader för järnvägstaxekommittén..................... » 8,657: 56
enligt nådiga breven den 11 september 1909, den
6 oktober 1911, den 31 december 1914 samt
den 19 februari och den 16 och 24 april 1915
utbetalda kostnader för hälsovårdsstadgekommittén
............................................................................ » 16,677:44
Transport kronor 47,487: 40
Sjätte huvudtiteln.
297
Transport kronor
enligt nådiga breven den 13 december 1907, den
28 februari 1908, den 16 december 1910 och
den 25 juli 1912 utbetalda kostnader för ålder
domsförsäkringskommittén.
....................................... »
enligt nådiga brevet den 19 februari 1915 utbetalda
kostnader för sakkunniga biträden inom civildepartementet
vid beredning av frågan om fögderiförvaltningens
omorganisation ............................... »
enligt nådiga brevet den 26 mars 1915 utbetalda
kostnader för sakkunniga för utredning rörande
kiselmangan m. m. ..................................................... »
enligt nådiga brevet den 6 maj 1910 utbetalda kostnader
för utredning av frågan om tillgodogörande
av kronan tillhörig vattenkraft ................ »
enligt nådiga brevet den 28 februari 1914 utbetalda
kostnader för införskaffande av vissa uppgifter
rörande lappbefolkningen samt för verkställande
av biologiska och etnografiska undersökningar
bland lapparna.............................................................. »
enligt nådiga brevet den 9 juli 1915 utbetalda kostnader
för ersättning till professorn E. Sjövall
såsom särskild sakkunnig inom medicinalstyrelsen
angående rättsmedicinalväsendets ordnande......... »
enligt nådiga brevet den 30 maj 1913 utbetalda
kostnader för utmärkande av viss del av sjögränsen
mellan Sverige och Norge m. m.......... »
enligt nådiga breven den 22 juni 1911, den 29 mars
1912, den 25 juli 1913, den 31 december 1914
samt den 22 januari och den 26 mars 1915 utbetalda
kostnaderna för elektriska kraftkommittén
......... »
enligt nådiga brevet den 19 januari 1912 utbetalda
kostnader för biträde för utredning rörande arbetslöshetsförsäkringens
utveckling samt nuvarande
läge i Sverige och utlandet m. m............. »
enligt nådiga breven den 28 juni, den 31 oktober
och den 28 november 1913, den 12 juni, den
Transport kronor
47,487:40
14,153: 18
649: 81
7,475: 42
5,000: —
2,500: —
172: —
330: 02
12,564: 62
2,100: —
92,432: 45
[91.]
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 höft.
38
298
Sjätte huvudtiteln.
Transport kronor 92,432: 45
23 december och den 31 december 1914 samt
den 19 mars, den 24 april (två särskilda), den
3 juni och den 9 september 1915 utbetalda
kostnader för sakkunniga för utredning rörande
de mindre bemedlade klassernas bostadsförhål
-
landen ............................................................................ » 58,220: —
enligt nådiga breven den 1 maj 1914 samt den 12
februari och den 1 oktober 1915 utbetalda kostnader
för sakkunniga för utredning i fråga om
åtgärder mot kronisk arsenikförgiftning.............. » 19,678: 80
enligt nådiga breven den 6 juni 1912, den 14 februari
1913 samt den 31 januari och den 13
november 1914 utbetalda kostnader för sakkunniga
inom civildepartementet för utredning
i fråga om med sjukvård sysselsatta kvinnors
arbetsförhållanden m. m........................................... » 3,405: —
enligt nådiga brevet den 11 oktober 1912 utbetalda
kostnader för sakkunniga vid utredning om
förändrade bestämmelser i avseende å läns
kungörelserna
........................................................... » 3,198:03
enligt nådiga brevet den 21 februari 1913 utbetalda
kostnader för utredning inom socialstyrelsen
rörande skogsarbetarnas ställning och levnadsförhållanden
i Norrland m. m.................................. » 275: 02
enligt nådiga breven den 12 september 1913, den
12 juni, den 6 november och den 31 december
1914 samt den 10 april 1915 utbetalda kost
nader
för sakkunniga för viss utredning rörande
alkoholistanstalter..................................................... » 2,697:09
enligt nådiga breven den 21 november 1913 samt
den 26 februari, den 26 mars och den 18 juni
1915 utbetalda kostnader för biträden inom
Kungl. civildepartementet vid utarbetande av
förslag till lag angående förbud för vissa utlänningar
att i riket vistas m. m......................... » 6,242: 05
enligt nådiga breven den 31 december 1913, den 28
februari 1914 och den 29 januari 1915 utbetalda
Transport kronor 186,148: 44
Sjette huvudtiteln.
291)
Transport kronor 186,148: 44
kostnader för sakkunniga för verkställande av
utredning i fråga om vård av skolungdomens
tänder .............................................................................. » 6,237: 12
enligt nådiga brevet den 13 november 1914 utbetalda
kostnader för sakkunniga för omorganisation
och lönereglering av medicinalstyrelsen............... » 600: —
enligt nådiga breven den 12 september 1913 samt
den 14 januari och den 5 februari 1915 utbetalda
kostnader för sakkunniga för utredning
angående pensionering av statens järnvägars
och telegrafverkets extra personal ........................ » 7,424: 87
enligt nådiga breven den 5 december 1913, den 13
maj och den 28 november 1914 samt den 2
juli, den 30 juli, den 30 augusti och den 8
oktober 1915 utbetalda kostnader för kommittén
för kommunala nybildningar.................................... » 6,601: 98
enligt nådiga breven den 12 september och den 24
oktober 1913, den 5 februari 1914 samt den 16
april 1915 utbetalda kostnader för sakkunniga
för revision av stadgan angående sinnessjuka
m. m............................ » 10,448: —
enligt nådiga breven den 14 september och den 31
december 1914 utbetalda kostnader för utredning
i fråga om personalens å rakstugor m. fl.
ställen arbetsförhållanden m. m...............................
enligt nådiga brevet den 9 juli 1915 utbetalda kostnader
för ersättning till landssekreteraren D.
Ekelund för mistade avlöningsförmåner vid tjänstledighet
för fullgörande av offentligt uppdrag
enligt nådiga breven den 6 mars, den 1 maj, den
17 juli och den 5, 11 (tre särskilda) och 31
(tre särskilda) december 1914 samt den 26 februari,
den 19 mars, den 2 juli och den 1 oktober
1915 utbetalda kostnader för 1914 års
kommitté angående löneförhållandena vid statens
järnvägar .....................................................................
d 19,300: —
» 1,701: —
» 37,669: 71
Transport kronor 276,131: 12
[91.]
300
Sjätte huvudtiteln.
Transport kronor
enligt nådiga brevet den 27 augusti 1915 utbetalda
kostnader för sakkunniga för utredning angående
uppförande av en alkoholistanstalt vid Venn
garns
kungsgård........................................................... »
enligt nådiga breven den 29 januari, den 12 mars,
den 28 maj och den 26 juni 1915 utbetalda
kostnader för statens arbetslöshetskommission... »
enligt nådiga brevet den 24 april 1914 utbetalda
kostnader till tryckning av medicinalstyrelsens
utlåtande över betänkande, avgivet av sakkunniga
för verkställande av iitredning rörande den
lägre hospitalspersonalens uppförande å ordinarie
stat m. m....................................................................... »
enligt nådiga brevet den 16 oktober 1914 utbetalda
kostnader för utredning rörande införande av
obligatorisk sjukförsäkring...................................... j>
enligt nådiga breven den 28 november 1914 och den
21 maj 1915 utbetalda kostnader för biträde vid
granskning av visst lagförslag rörande automobiltrafik
ävensom utarbetande av proposition i
ämnet ............................................................................ »
enligt nådiga brevet den 10 juli 1914 utbetalda kostnader
för omarbetning av ritningarna till ett
spetälskehus i Dalarna m. m.................................. »
enligt brevet den 29 januari 1915 utbetalda kostnader
till inlösen av 500 exemplar av ett utav
svenska förbundet mot vaccinationstvånget avgivet
yttrande rörande skyddskoppympningens
ordnande.......................................................................... »
enligt nådiga breven den 26 februari och den 10
april 1915 utbetalda kostnader för biträde inom
civildepartementet vid beredning av ärende angående
gränsröjning mot Norge.............................. »
enligt nådiga brevet den 19 februari 1915 utbetalda
kostnader för ersättning till landssekreteraren
A. Schotte för vissa uppdrag inom civildepartementet
........................................................................... »
Transport kronor
276,131: 12
235: —
2,399: 09
575: 75
524: 19
829:18
700: —
250: —
923: 10
1,875: —
284,242: 43
Sjätte huvudtiteln.
301
Transport |
kronor |
284,242: 43 |
enligt nådiga brevet den 31 december 1914 utbetalda |
x> |
7,491: 49 |
enligt nådiga brevet den 30 mars 1915 utbetalda |
325: — |
|
enligt nådiga brevet den 21 maj 1915 utbetalda |
» |
400: — |
enligt nådiga brevet den 14 maj 1915 utbetalda kost-nader för ersättning till byråchefen H. I. Elliot |
150: — |
|
enligt nådiga brevet den 10 april 1915 utbetalda |
4,013: 71 |
|
enligt nådiga brevet den 24 april 1915 utbetalda |
23,827: — |
|
enligt nådiga brevet den 18 juni 1915 utbetalda kost-nader för ersättning till byråchefen E. G. Buss |
» |
350: — |
enligt nådiga brevet den 26 juni 1915 utbetalda |
» |
500: — |
enligt nådiga breven den 26 juni och den 12 augusti |
5 |
1,971: 90 |
Transport kronor 323,271: 53
302
Sjätte huvudtiteln.
[91.]
Transport kronor 323,271: 53
enligt nådiga brevet den 16 april 1915 utbetalda
kostnader för anordnande av kurser för utbildande
av koleraläkare............................................. » 1,250: —
enligt nådiga brevet den 20 augusti 1914 utbetalda
kostnader till förekommande av pestens och
kolerans införande och utbredning i riket ......... » 25,000: —
enligt nådiga brevet den 26 juni 1915 utbetalda
kostnader för sakkunniga för utredning angående
pensionering av statens vattenfallsverks extra
personal..................................................................... » 696: —
enligt nådiga brevet den 16 oktober 1915 utbetalda
kostnader för biträde inom medicinalstyrelsen
vid revision av författningar angående kolera
och pest.......................................................................... » 600: —
enligt civildepartementets skrivelse den 6 mars 1903
utbetalda kostnader för ersättning för mark från
länsmansbostället Fråstad nr 5 Arvidsgården ... » 10: —
enligt nådiga brevet den 9 maj 1902 utbetalda kostnader
för ränta å expropriationsmedel för länsmansbostället
Brunna nr 1 .................................... » 33: 70
enligt nådiga brevet den 7 februari 1896 utbetalda
kostnader för ersättning för mark från länsmansbostället
Valsberga nr 2 ................................. » 34: 91
enligt nådiga brevet den 20 augusti 1897 utbetalda
kostnader för ersättning för mark från länsmansbostället
Blackstad nr 3................................... » 52:85
enligt nådiga brevet den 7 februari 1913 utbetalda
kostnader för ränta å expropriationsmedel från
länsmansbostället Vara Stommen .......................... » 7: —
enligt nådiga brevet den 31 oktober 1913 utbetalda
kostnader för ränta å expropriationsmedel för
länsmansbostället Baltack Backegården .............. » 5:60
enligt nådiga brevet den 31 oktober 1913 utbetalda
kostnader för ränta å expropriationsmedel från
länsmansbostället Hassla Västergården................. » 110:34
Transport kronor 351,071: 93
Sjätte huvudtiteln.
303
Transport kronor 351,071: 93 [91.]
enligt nådiga breven den 19 december 1913 och
den 6 november 1914 utbetalda kostnader för
ersättning till häradsskrivaren Burman för biträde
vid utredning av frågor rörande lappväsendet
......................................................................... »
enligt nådiga brevet den 5 september 1913 utbetalda
kostnader för uppförande av stängsel mellan
sjöarna Gräsvattnet och Stora Umevattnet i
Tärna socken.................................................................. »
enligt nådiga brevet den 7 augusti 1914 utbetalda
kostnader för från utlandet hemvändande medellösa
svenska undersåtars resor till hemorten ... »
enligt nådiga brevet den 27 juni 1914 utbetalda
kostnader för ersättning för medel förskingrade
av länsmannen A. Bergström ............................... »
enligt nådiga breven den 31 maj 1878, den 7 mars,
den 9 maj och den 3 oktober 1913 samt den
5 och den 28 (tre särskilda) februari utbetalda
kostnader för lönefyllnad till länsmän................. »
enligt nådiga breven den 23 (tre särskilda) och den
29 maj, samt den 5 december 1914 utbetalda
kostnader för släckning av skogsbrand ............... »
» 4,266:86
» 5,000: —
» 2,855:80
» 743: 36
» 4,358:05
_» 25,822: 53
Summa kronor 394,118: 53
Med iakttagande av grundsatsen om anslags bestämmande till
jämnt tal av kronor hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till betäckande av omförmälda av statskontoret
förskottsvis bestridda utgifter på extra stat för år 1917
anvisa ett belopp av 394,119 kronor.
8. Extra lönetillägg.
Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet
över finansärenden denna dag anfört i fråga om beredande
åt vissa statens tjänstemän och betjänte av extra lönetillägg för år
1916, att uppföras i riksstaten för år 1917, hemställer jag, att Kung].
Maj:t behagade föreslå riksdagen
[92.]
Extra
lönetillägg.
(Extra anslag.)
304
Sjätte huvudtiteln.
[92.]
[93.]
Rese- och
traktamentspenningar.
(Ordinarie
anslag.)
[94.]
Postavgifter
för tjänstebrev
och
dylika försändelser.
(Ordinarie
anslag.)
att till beredande, i enlighet med de i nyssnämnda
statsrådsprotokoll angivna grunder, av extra lönetillägg
för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte
i de till civildepartementet hörande ämbetsverk och
kårer å extra stat för år 1917 anvisa såsom förslagsanslag
ett belopp av 20,000 kronor.
9. Till ålderstillägg, oförändrat ordinarie anslag,
förslagsanslag .......................................................... kronor 375,000: —
10. Rese- och traktamentspenningar.
Till rese- och traktamentspenningar är å ordinarie stat uppfört
ett förslagsanslag, som av 1912 års riksdag bestämdes till 150,000
kronor och därefter ej undergått förändring.
Enligt av statskontoret meddelad uppgift hava utgifterna å anslaget
uppgått till följande belopp i hela krontal:
1910. 1911. 1912. 1913. 1914.
117,096 117,612 118,301 190,084 232,666
De sålunda meddelade siffrorna visa, att en ökning av anslagsbeloppet
torde böra ske. Med hänsyn särskilt därtill, att utgifterna
från anslaget under år 1914 på grund av rådande säregna förhållanden
varit osedvanligt stora, synes denna ökning kunna begränsas till 50,000
kronor. Vid bifall härtill skulle anslaget komma att uppgå till 200,000
kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att från och med år 1917 höja det å ordinarie
stat uppförda förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar
med 50,000 kronor eller från 150,000 kronor
till 200,000 kronor.
11. Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser.
Till postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser är å ordinarie
stat uppfört ett förslagsanslag, som av 1914 års senare riksdag
bestämdes till 1,000,000 kronor. Vid 1915 års riksdag gjordes häri
ingen ändring.
Sjätte huvudtiteln.
305
Enligt av statskontoret meddelad uppgift kava utgifterna å an- [94.]
slaget uppgått till nedanstående belopp i hela krontal:
1010. 1911. 1912. 1913. ■; 1914.'',;;
679,021 904,081 958,687 1,016,848 1,089,424
För mötande av de stegrade kraven å detta anslag, som berör
icke allenast civildepartementet utan jämväl statsförvaltningen i övrigt,
sjmes anslaget böra ökas till 1,250,000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att från och med år 1917 höja det å ordinarie
stat uppförda förslagsanslaget till postavgifter för
tjänstebrev och dylika försändelser med 250,000 kronor
eller från 1,000,000 kronor till 1,250,000 kronor.
12. Extra utgifter, oförändrat ordinarie anslag,
reservationsanslag ............................................................. » 12,000: —
13. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.,
oförändrat ordinarie anslag, förslagsanslag.................. » 350,000: —
14. Tryckningskostnader.
Beträffande anslaget till tryckningskostnader, som för år 1916 är
upptaget till 198,970 kronor, torde för utjämning av huvudtitelns slutsumma
en ökning böra ske med 520 kronor.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen
att från och med år 1917 höja det för bestridande [95.]
av tryckningskostnader under sjätte huvudtiteln uppförda Tryckningsordinarie
förslagsanslaget av 198,970 kronor med 520
kronor till 199,490 kronor. anslag.)
/
Beträffande de här ovan upptagna ordinarie anslag, vid vilka jag
icke gjort något yrkande, har jag ingen ändring att föreslå.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft.
39
306
Sjätte huvudtiteln.
Sjätte huvudtitelns ordinarie anslag, som för innevarande år uppgå
till .............................................................................. kronor 13,628,638: —
komma, vid bifall till de av mig framställda förslag,
att ökas med ............................................................ » 1,015,628: —
och sålunda för år 1917 uppgå till...........................
Summan av de extra anslagen, som för innevarande
år uppgår till .............................................
kommer, därest de av mig framställda förslagen
vinna bifall, att ökas med ....................
och kommer sålunda för år 1917 att uppgå till
» 14,644,266: —
» 13,914,562: —
» 2,270,172: —
» 16,184,734: —
Huvudtitelns slutsumma för innevarande år ...........
skulle, under förutsättning av bifall till de av mig
framställda förslag, för år 1917 uppgå till............
vilket innebär en ökning av .......................................
O I
» 27,543,200: —
» 30,829,000: —
» 3,285,800: —
I vad föredragande departementschefen hemställt
och föreslagit beträffande anslagen under sjätte huvudtiteln
instämde statsrådets övriga ledamöter; och behagade
Hans Maj:t Konungen bifalla, vad sålunda
blivit av statsrådet tillstyrkt, samt förordnade tillika,
enligt statsrådets hemställan, att utdrag av detta
protokoll skulle till finansdepartementet överlämnas
till ledning vid författandet av Kungl. Maj:ts nådiga
proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd
och behov.
Ur protokollet:
Carl Stålhammar.
Sjätte huvudtitel».
HOT
Bilaga
(angående arvoden till
extra länsnotarie!’ m. in.)-
P. M.
Malmöhus läu.
Konungens befallningshavande erinrar, att landssekreteraren såsom ledamot
av riksdagens första kammare icke bestritt landssekreterare änsten i länet under
den tid riksdagsarbetet pågått samt, att lian dessutom varit tjänstledig under en
del av året för kommittéuppdrag. Även landskamreraren bär under flera år varit
av offentligt uppdrag hindrad att förrätta sin tjänst. Samtidigt har länsstyrelsens
arbetsbörda avsevärt ökats genom bestämmelserna om utlänningars övervakande,
ärenden angående den civila krigsberedskapen m. m. Dessa omständigheter, sammanställda
med att, förutom landssekreteraren, tre ordinarie länsnotarie!- inom länet
åtnjutit dem tillkommande rätt till semester, hava föranlett, bland annat, anställandet
av en under hela året biträdande länsnotarie. I anledning härav och
do, det vore angeläget att vid länsstyrelsen kunna knyta yngre jurister, som
visa håg och fallenhet för arbetet inom landsstaten, hemställes, att en extra länsnotarietjänst
måtte få inrättas. Ur samma synpunkt men även av andra skäl hemställes
om inrättande från och med år 1916 av en extra länsbokhallartjänst.
På sprund av landskamrerarens och de tre ordinarie länsbokhållare^ semesterledigheter
samt landskamrerarens ledighet för förberedande av taxeringsarbetet och
förste länsbokhållarens ledighet för landsbokens upprättande har landskontoret
under 10 1/2 månader om året behov av en juridiskt bildad tjänsteman för förordnande
å länsbokhållareänst. Genom arvoden från biträdesanslaget jämte
vikariatsersättningar hava två sådana tjänstemän av sin anställning vid länsstyrelsen
redan fått åtnjuta ett arvode av 2,500 kronor vardera.
Beträffande övriga extra biträden med ständig tjänstgöring hava hittills
varit anställda tre å kansliet och två å kontoret. Nu erfordras ytterligare ett
biträde å kansliet, vadan behovet av extra personal hos länsstyrelsen skulle
utgöra eu extra länsnotarie, en extra länsbokhållare, fyra extra landskanslister
och två extra landskontorister.
Behovet av en extra länsnotarie och en extra länsbokhållare synes icke vara
av de ordinära förhållandena inom länet eller av vad Konungens befallningshavande
som skäl för sin framställning i övrigt anfört alldeles obestridligt. ^ Visserligen
är länet rikets största län och arbetsmängden i följd därav samt på grund
av länets egenskap av genomfartslån i betydande grad för utlandstrafiken synnerligen
stor, men i länet finnas dock anställda tre ordinarie länsnotarie^ och
tre ordinarie länsbokhållare, vilket icke är fallet i något annat län. Åtskilliga
andra län hava visserligen, inklusive extra länsnotarie och extra länsbokhållare,
tre tjänstemän av nämnda grad å vardera avdelningen, men högre arbets
-
308
Sjätte huvudtiteln.
prestation bör få påräknas av ordinarie tjänstemän än av extra. Med hänsyn
till att såväl landssekreteraren som landskamreraren av offentliga uppdrag äro
hindrade att uppehålla sina tjänster torde emellertid böra medgivas, att vid länsstyrelsen
_ tillsvidare, så länge nämnda förhållande fortfar, få anställas en extra
länsnotarie och en extra länsbokhållare. Yad angår framställningen om extra
tjänstemän i övrigt synes, vid jämförelse med förhållandena i de övriga länen
intet vara att däremot erinra.
För avlönande av den extra länsnotarien och den extra länsbokhållaren
samt sex ^ extra biträden med ständig tjänstgöring, varav fyra å landskansliet
och två å landskontoret, ävensom till gratifikationer åt biträden med tjänstgöring
av tillfällig art finnas tillgängliga dels den indragna räntmästartjänsten i
lanet tillhörande provisioner omkring 4,470 kronor och dels vikariatsersättningar.
som ai 1915 beräknats till sammanlagt cirka 3,900 kronor. Det uppgivna ytterligai
e ©rforderliga beloppet 8,700 kronor, uppgående till 1,200 kronor mera än
det nu utgående, synes sålunda böra utverkas, varigenom erforderligt belopp
jämväl erhålles till gratifikationer åt behövliga tillfälliga biträden.
Göteborgs och Bohus län.
Konungens befallningshavande framhåller, att den extra länsnotarietjänsten
därstädes inrättades redan år 1905 och att tiden därför nu vore inne att uppföra
densamma a ordinarie stat. Oavvisligt behov förelåge därjämte av tre extra landskanslister
samt dessutom av medel till avlöning åt extra biträden med tjänstgöringav
mera tillfällig art. Skulle framställningen om extra länsnotariens uppflyttande
o i arlC *cke v^nna nådigt avseende, erfordras till extra länsnotarien
•i, j kronor- tl}1
tjänst) 1,200 kronor till vardera samt till tillfälliga biträden 1,000 kronor tillhopa
< ,400 kronor. 1
Beträffande landskontorets arbetskrafter hemställer Konungens befallningshavande
om uppförande å ordinarie stat av en nv länsbokhållartjäust eller, om
detta icke kan beviljas, om inrättande av en extra länsbokhållartjanst. Alltsedan
ar 1905 hava tre tjänstemän, de nuvarande båda ordinarie länsbokhållare och
en tjänsteman med länsbokhållarkompetens, varit sysselsatta å länsbokhållarexpeditionen.
Ett konstant behov av ytterligare en länsbokhållare föreligger sålunda
Det erinras om de nya uppgifter, som på senare tiden tillkommit för
landskontoren. Ärenden rörande mobiliseringen och krigsberedskapen handläggas
*4*rwf a landskontoret. Slutligen anföres, att i Kristianstads län med cirka
10,000 lägre folkmängd en extra länsbokhållare finnes förutom två ordinarie
sådana. Jämte en ny länsbokhållare erfordras två extra tjänstemän med stånds
tjänstgöring å landskontoret. Da dessa varit anställda inom landsstaten
längre ticl än fem ar, böra deras arvoden sättas till 1,500 kronor för vardera,
bor landskontoret skulle då erfordras till extra länsbokhållare 2,500 kronor,
till två ständiga biträden 3,000 kronor samt för avlönande av tillfälliga bitraden
200 kronor, tillhopa 5,700 kronor. För båda avdelningarna begäras sålunda
13,100 kronor, innebärande en ökning av det nuvarande anslaget med 3 600
kronor.
309
Sjätte huvudtiteln.
Med hänsyn till länets storlek och de ökade uppgifter, som på senare
åren pålagts särskilt landskontoren, synes det vara påkallat, att eu ny länsbokhållare
anställes. Att uppföra denna befattning å ordinarie stat torde dock icke
böra ifrågakomma lika litet som beträffande den hos länsstyrelsen redan förut
anställde extra länsnotarien. Mot Konungens befallningshavandes uppgift om
behov av extra personal i övrigt torde icke vara något att erinra, och då de för
den extra personalen begärda arvodesbelopp icke överstiga vad som i sådant
avseende ansetts i allmänhet skäligt, torde Konungens befallningshavandes framställning
om ett anslag av 13,100 kronor befinnas befogad och böra bifallas.
Östergötlands län.
Konungens befallningshavande har redan fått sig medgivet att anställa en
extra länsnotarie och en extra länsbokhållare. Därjämte äro anställda fyra extra
landskanslister samt fyra extra landskontorister, alla med ständig tjänstgöring.
Vidare finnas å landskansliet två och å landskontoret ett extra biträde med
tjänstgöring av mera tillfällig art.
Vid jämförelse med det uppgivna behovet av extra personal för Malmöhus län
samt Göteborgs och Bohus län vill det synas som om, förutom den extra länsnotarien
och den extra länsbokhållaren, ytterligare tre extra tjänstemän med ständig tjänstgöring
å vardera avdelningen borde vara tillräckliga. Då emellertid för ändamålet
yrkats en höjning av det nuvarande anslaget 8,000 kronor med allenast 1,500
kronor till 9,500 kronor, synes detta belopp höra anvisas.
Älvshorgs län.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län, som har lika antal ordinarie tjänstemän som
Östergötlands län och likasom detta fått bemyndigande anställa en extra
länsnotarie och en extra länsbokhållare, uppgiver behovet av extra landskanslister
till fyra och extra landskontorister till tre. Biträden med tjänstgöring av tillfällig
art anlitas icke. I
I likhet med vad som erinrats beträffande behovet av extra personal i det
något större Östergötlands län synes nämnda personal med ständig tjänstgöring
böra även i Älvsborgs län kunna något nedsättas. Antalet extra landskanslister
torde sålunda böra kunna hållas till tre, då extra länsnotarie finnes. Därigenom
skulle den begärda ökningen med 3,300 kronor av det nuvarande anslaget 7,000
kronor kunna begränsas åtminstone så, att anslaget för Älvsborgs län utgår med
lika belopp som i Östergötlands län eller med 9,500 kronor.
310
Sjätte huvudtiteln.
Värmlands län.
Konungens befallningshavande ifrågasätter för landskansliet en extra personal
av fyra biträden med ständig tjänstgöring förutom den befintliga extra
länsnotarien, eller lika stor extra personal som Malmöhus län uppgivit, och ett
extra kanslibiträde mera än i Göteborgs och Bohus län. Anslag begäres till
belopp av 9,950 kronor.
Vid jämförelse med de nämnda större länen synes för Värmlands län antalet
extra landskanslister med ständig tjänstgöring kunna inskränkas till tre, varigenom
den beräknade anslagsökningen skulle kunna nedsättas med omkring 950
kronor till 1,350 kronor och anslaget sålunda sättas till 9,000 kronor, motsvarande
en ökning i det nuvarande anslaget av 1,350 kronor.
Gävleborgs län.
Å landskansliet finnas för närvarande anställda 2 extra biträden med ständig
tjänstgöring, det ena av dem med juridisk utbildning. Därjämte anlitas tidvis
tillfälliga extra biträden. Konungens befallningshavande anser ytterligare två
ständiga biträden å kansliet vara nödvändiga, ett av dem med juridisk utbildning.
Mängden av fattigvårdsmål i länet gör, att den ene av de ordinarie länsnotarierna
så gott som uteslutande är upptagen med handläggning av dylika mål
såsom särskild föredragande. Handläggning av övriga länsnotariegöromål ombesörjes
av den andre länsnotarien och det nuvarande juridiska biträdet. Denna
arbetsstyrka är emellertid otillräcklig, varav följden blir, att ärendenas avgörande
fördröjes. Det nya juridiskt bildade biträdet, som förmenas böra anställas, skulle
därjämte förordnas att såsom särskild föredragande handhava de på Konungens
befallningshavande ankommande ärenden angående mobiliseringsväsendet och den
civila krigsberedskapen med vad därtill liörer. Konungens befallningshavande
hemställer, att en extra länsnotarie må få anställas mot ett arvode av 2,500 kronor
samt, att till ytterligare ett juridiskt bildat biträde måtte anvisas likaledes
2,500 kronor. Till de övriga två biträdena med ständig tjänstgöring å kansliet
erfordras l,800o kronor till vartdera och till tillfälliga biträden därstädes beräknas
600 kronor. Å landskontoret, varest för närvarande äro anställda två biträden
med ständig tjänstgöring, kräves i följd av göromålens fortgående ökning anställande
av ytterligare ett ständigt biträde. För dessa tre biträden å landskontoret
begäres ett anslag av 4,500 kronor. Sammanlagt äskas sålunda för båda
avdelningarna ett anslag av 13,700 kronor.
Med hänsyn till folkmängden och väl även övriga inverkande förhållanden
är Gävleborgs län att jämställa närmast med Värmlands och Västernorrlands
län. Länsstyrelsen i samtliga de tre länen har ock försetts med enahanda antal
311
Sjätte huvudtiteln.
ordinarie tjänstemän. Vid sådant förhållande och då extra länsnotarie finnes i
såväl Värmlands söm Västernorrlands län, synes anställandet av sådan tjänsteman
även i Gävleborgs län vara betingat av giltiga skäl. Icke heller lärer anspråket
på 3 extra kanslister och 3 extra kontorister kunna anses obefogat, även
om arvodet åt en av dessa tjänstemän å vardera avdelningen bör kunna sättas
lägre än för de två övriga. Med denna utgångspunkt och då arvodet åt en extra
länsnotarie bör sättas till 2,500 kronor och åt 2 extra landskanslister och 2 extra
landskontorister till 1,500 kronor för en var samt för ytterligare en extra tjänsteman
å vardera avdelningen till högst 1,000 kronor, skulle anslagsbehovet för den
extra personalen stanna vid 10,500 kronor, innefattande en ökning av nuvarande
anslaget med 5,500 kronor eller med mera än 100 %. Väl har länsstyrelsen
äskat ytterligare 3,200 kronor, men vid den nyss föreslagna begränsningen har
hänsyn tagits dels därtill, att ersättningen för de extra tjänstemännens användning
vid semestertjänstgöring enligt antagna grundsatser bör föranleda avsättning
av någon del utav deras arvodesbelopp för gottgörelse åt tillfälliga biträden och
dels till det allmänt kända förhållandet, att Konungens befallningshavande annorledes
bör vara i tillfälle att kunna genom andra uppdrag skaffa sina extra
tjänstemän någon förbättring uti inkomsten från arvodesanslaget.
Västernorrlands län.
Konungens befallningshavande framhåller, bland annat, att länets landsbygd
har större folkmängd än något av rikets övriga län undantagandes Malmöhus
samt Göteborgs och Bohus län. Behövlig och oundgänglig extra personal uppgives
till å landskansliet en extra länsnotarie och fyra extra lanskanslister med
ständig tjänstgöring jämte tillfälliga extra biträden och å landskontoret tre extra
landskontorister med ständig tjänstgöring och ett biträde med tjänstgöring av
tillfällig art. I avlöningsförmåner beräknas till extra länsnotarien 2,500 kronor,
till vardera av två extra landskanslister med ständig tjänstgöring 1,500 kronor,
till två andra sådana 1,200 kronor till vardera samt till tillfälliga biträden 800
kronor, tillhopa 8,400 kronor för landskansliet.
För landskontoret äskas till två ständiga biträden 1,500 kronor till vartdera
och till ett annat sådant 1,300 kronor samt till biträden med tjänstgöring av tillfällig
art 500 kronor, tillhopa 4,800 kronor, varifrån avdragits 800 kronor beräknade
vikariatsersättningar, då för landskontoret kvarstode ett anslagsbehov av
4,000 kronor. I ett för allt begäras för båda avdelningarna 12,700 kronor eller
3,200 kronor utöver nu utgående anslaget 9,500 kronor.
Arbetsmängden hos länsstyrelsen i Västernorrlands län är givetvis betydande.
Länet är statt i livlig utveckling. Ett flertal mål och ärenden å landskansliet
såsom väg-, flottnings-, vatten- och fiskemål äro av särskilt besvärlig och
krävande beskaffenhet. Detta uppgives hava medfört, bland annat, att tjänstemännens
å landskansliet arbetstid uppgått till i medeltal minst åtta timmar samt
att de icke kunnat komma i fullt åtnjutande av dem tillförsäkrad semester.
312
Sjätte huvudtiteln.
Det uppgivna antalet extra personal med ständig tjänstgöring är därför,
ehuru stort, måhända erforderligt, helst som länet har blott två ordinarie kanslister.
Emellertid synes det begärda anslaget kunna begränsas till 12,000 kronor
dels på grund av den av Konungens befallningskavande vid anslagsberäkningen
vidtagna avrundningen uppåt med 300 kronor och dels med beloppet av vikariatsersättningar
å landskansliet, som icke av Konungens befallningshavande avräknats,
men som synas kunna upptagas till omkring 400 kronor. Ifrågavarande
anslag skulle då i alla fall överstiga anslagen för andra jämförliga län och anslagsökningen
för länet uppgå till 2,500 kronor.
Kopparbergs län.
Under åberopande av målens ständiga tillväxt (1910: 14,081; 1914: 18,841),
motsvarande på fem år eu ökning med omkring 34 %, yrkas anställandet av en extra
länsnotarie. Därjämte uppgivas fyra extra landskanslister med stadigvarande
tjänstgöring vara å kansliet erforderliga jämte två extra biträden med tjänstgöring
av tillfällig art. För landskontoret krävas tre extra kontorister med ständig tjänstgöring.
För extra länsnotariens avlöning begäras 2,500 kronor, för två extra biträden
å vardera avdelningen 1,500 kronor för en var samt 1,000 kronor för var
och en av de återstående tre biträdena å båda avdelningarna ävensom 1,000 kronor
till biträden med tillfällig anställning. Sammanlagt begäras sålunda 12,500
kronor i stället för nu utgående 6,500 kronor.
Yad beträffar anställandet av en extra länsnotarie synes, med hänsyn till
länets storlek och arbetsmängden hos länsstyrelsen samt vid det förhållande att
en dylik tjänsteman redan finnes anställd i det till folkmängden lika stora Skaraborgs
län, framställningen härom vara befogad och böra bifallas. Däremot torde
kunna få anses vara tillräckligt med högst tre extra landskanslister med ständig
tjänstgöring. Därjämte lärer det beräknade beloppet för biträden med tillfällig
anställning kunna uteslutas, och dessa biträden beredas gratifikationer till skäliga
belopp genom besparingar, som böra uppkomma på nu ifrågavarande anslag i de
fall, då extra tjänstemän med stadigvarande anställning för ordnas att uppehålla
ordinarie tjänst. Härigenom skulle ökningen av det nuvarande anslaget för länet
kunna begränsas till 4,000 kronor och anslaget kunna sättas till 10,500 kronor.
Skaraborgs län.
Å landskansliet äro anställda en extra länsnotarie och två extra kanslister
med ständig tjänstgöring samt en med tjänstgöring av tillfällig art och å landskontoret
tre extra landskontorister med ständig tjänstgöring.
För den extra länsnotarien begäres ett arvode av 2,500 kronor, för den
ene extra landskanslisten 1,500 kronor och för den andre 1,000 kronor. För
den extra landskanslisten med tjänstgöring av tillfällig art avses de under ledigheten
uppkomna vikariatsersättningarna (cirka 700 kronor). Beträffande landskontoret
erinras om de ökade göromålen samt det förhållandet att räntmästartjänsten
därstädes är indragen. Anställandet av en extra länsbokhållare vore
Sjätte huvudtiteln.
313
därför högeligen av behovet påkallat. Därjämte erfordras tre extra landskontorister
med ständig tjänstgöring. För den extra länsbokhållaren beräknas ett arvode
av 2,000 kronor, för vardera av två extra landskontorister med ständig tjänstgöring
1,500 kronor. För den tredje extra kontoristen angives icke något belopp,
men detta torde i anslutning till begärd ersättning för den yngsta extra landskanslisten
kunna upptagas till 1,000 kronor. Med dessa avlöningssatser skulle erfordras
för landskansliet 5,000 kronor och för landskontoret 6,000 kronor, förutom utgående
vikariatsersättningar.
Förutom de den indragna räntmästartjänsten tillhörande provisioner (cirka
1,720 kronor) begäres ett anslag av 9,400 kronor, motsvarande en ökning i det
nuvarande av 2,800 kronor.
Då räntmästartjänsten i länet är indragen och med hänsyn till länets storlek
samt ökningen av göromålen för landskontoren, torde yrkandet om inrättandet
av en extra länsbokhållartjänst vara befogat. Då de extra tjänstemännen särskilt
å landskansliet äro komna till avsevärd levnadsålder (respektive 52 och 29
år) samt länge varit anställda därstädes, lära de beräknade avlöningsbeloppen
icke vara för högt upptagna. Det yrkade anslaget 9,400 kronor synes därför böra
beviljas.
Kristianstads län.
Å landskansliet finnas anställda tre extra biträden med ständig tjänstgöring
och å landskontoret en extra länsbokhållare samt två extra landskontorister med
ständig tjänstgöring. Extra länsbokhållaren har ett arvode av 2,500 kronor, två
extra kanslister och en kontorist en var 1,500 kronor samt en kanslist 800 kronor
och en kontorist 1,200 kronor, varjämte till biträden med tjänstgöring av
tillfällig art å kansliet utbetalts omkring 357 kronor. Hela det erforderliga beloppet
skulle sålunda uppgå till 9,357 kronor, varifrån dock avräknas de den
indragna räntmästartjänsten tillhörande provisioner omkring 1,746 kronor. Skillnaden
skulle då uppgå till 7,611 kronor, vilket belopp i länsstyrelsens framställning
avrundats till 8,000 kronor.
Mot det uppgivna antalet extra biträden och för dem beräknade arvoden
synes intet vara att erinra. Men då för deras avlönande även torde kunna beräknas
någon andel av uppkomna vikariatsersättningar, synes anslaget kunna
bestämmas till 7,700 kronor, motsvarande en ökning av det nuvarande anslaget
med 700 kronor.
Kalmar län.
Å landskansliet äro anställda två extra landskanslister samt å landskontoret
en extra länsbokhållare och fyra extra landskontorister, samtliga med ständig tjänstBihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 höft. 40
314
Sjätte huvudtiteln.
göring. Den extra länsbokhållaren avlönas med 2,500 kronor och för övriga
extra, som samtliga varit anställda under en följd av år, äskas 1,500 kronor till
en var med undantag för en å landskontoret nyanställd extra tjänsteman, för
vilken begäras 800 kronor. Sammanlagt erfordras 10,800 kronor, varifrån dock
avräknas de den indragna räntmästartjänsten tillhörande sportler 1,650 kronor.
Således begäres ett anslagsbelopp av 9,150 kronor.
Yid jämförelse med andra till storlek och arbetsmängd likställda län synes
antagligt, att landskontoret skulle kunna vara skäligen tillgodosett med tre extra
landskontorister och en extra länsbokhållare. Om en extra landskontorist, t. ex.
den yngste, skulle kunna anses umbärlig, vilket synes antagligt, borde anslaget
kunna nedsättas till omkring 8,500 kronor, utgörande en ökning av det nuvarande
anslaget med 1,000 kronor.
Stockholms län.
Å landskansliet finnas anställda en extra länsnotarie, tio kanslister med
ständig tjänstgöring och ett biträde med tjänstgöring av mera tillfällig art, å
landskontoret en extra länsbokhållare, två fasta biträden och tre biträden med
tillfällig tjänstgöring. Till avlönande av dessa extra tjänstemän har Konungens
befallningshavande haft till förfogande från reservationsanslaget 9,000 kronor samt
de den indragna räntmästartjänsten tillhörande provisioner omkring 2,500 kronor,
sammanlagt 11,500 kronor. Av besparingarna å nämnda anslag hava därjämte för
innevarande år till länsstyrelsens förfogande tillfälligtvis ställts ytterligare 3,000
kronor, av vilka använts 1,800 kronor till avlönande av ett juridiskt bildat biträde
vid fattigvårdsmålens beredning samt 1,200 kronor till ett extra biträde för skötande
av fattigvårdsdiariet med tillhörande arbete. I länet kommer från och med år
1916 å ordinarie stat att uppföras ytterligare en landskanslisttjänst, vadan något
anslagsbelopp för avlönande av ett extra biträde för skötandet av fattigvårdsdiariet
icke vidare påkallas. Däremot anser Konungens befallningshavande, att
det för år 1915 anvisade beloppet av 1,800 kronor för avlönande av juridiskt biträde
för fattigvårdsmålens beredning fortfarande bör anvisas. Genom Bromma
sockens inkorporering med Stockholms stad torde de inkomna fattigvårdsmålen
komma att nedgå, ehuru i mindre avsevärd grad, men Konungens befallningshavande
hemställer, att anslaget likväl må få utgå åtminstone för år 1916, för
att den nuvarande goda ställningen med avseende å fattigvårdsmålen må kunna
bibehållas. För handläggning av ärenden rörande mobiliseringsväsendet och den
civila krigsberedskapen med vad därtill hörer erfordras förstärkta arbetskrafter,
och anslag härför begäres med 2,000 kronor. Vidare äskas för förbättrande av
de knappa avlöningsvillkoren för den extra personalen å båda avdelningarna
sammanlagt ytterligare 2,800 kronor. Slutligen hemställes, att, med hänsyn till
de fördyrade levnadskostnaderna i Stockholm, arvodet till den extra vaktmästaren
hos länsstyrelsen med daglig arbetstid av 5 ä 6 timmar måtte höjas från 600
kronor till 700 kronor.
315
Sjätte huvudtiteln.
Beträffande det allenast för år IDIG begärda beloppet av 1,800 kronor till
arvode åt biträde vid fattigvårdsmålens beredning faller detta utom den nu föreliggande
beräkningen. Vad vidare angår kravet å 2,000 kronor till arvode för
fullgörande av Konungens befallningshavandes åligganden med avseende å den
civila krigsberedskapen m. m. har sådant krav, ehuru i mindre omfattning, framställts
även av ett par andra länsstyrelser. Då det övervägande antalet länsstyrelser
icke funnit särskilt anslag erforderligt för ifrågavarande ändamål, har
sådant ansetts icke böra anvisas.
Efter frånräknande av ovan sist angivna tvenne belopp skulle Konungens
befallningshavandes anspråk å andel i reservationsanslaget måhända kunna begränsas
till 11,800 kronor, utvisande en ökning av det ordinarie anslaget för år
1915 av 2,800 kronor, varvid är att erinra att från och med år 1916 vid länsstyrelsen
inrättas en ny ordinarie kanslistbefattning. — Inklusive tillgängliga
räntmästarprovisioner till belopp av omkring 2,500 kronor skulle i varje fall till
Konungens befallningshavandes förfogande för avlönande av extra biträden således
stå ett sammanlagt belopp av 14,300 kronor.
Förutom förordade anslagsbelopp å 11,800 kronor synas, på sätt jämväl
hemställts, för den extra vaktmästaren böra anslås ytterligare 100 kronor, varigenom
hans årsarvode skulle uppgå till 700 kronor.
Jönköpings län.
Å landskanslist finnas för närvarande anställda fyra extra tjänstemän med
ständig tjänstgöring, en av dem med juridisk utbildning. Konungens befallningshavande
hemställer, att det måtte medgivas anställandet av en extra
länsnotarie med en avlöning av 2,500 kronor samt att till tre extra biträden med
ständig tjänstgöring måtte anvisas, för det ena 1,500 kronor och för en var
av de båda övriga 1,200 kronor. För tillfälliga biträden beräknas 340 kronor.
Sammanlagt äskas för avlönande av extra biträden vid landskanslist
6,740 kronor. Beträffande landskontoret yrkas, att den nuvarande extra länsbokhållaren
uppföres på ordinarie stat. I övrigt erfordras tre ständiga biträden.
Bifalles icke begäran om uppflyttande av den extra länsbokhållaren å ordinarie
stat, erfordras för avlönande av biträdande personalen å landskontoret nu utgående
4,450 kronor jämte till den indragna räntmästareänsten hörande provisioner.
Anslagsbeloppet för länstyrelsens båda avdelningar skulle således uppgå
till 11,190 kronor.
Yad angår uppförandet av den extra länsbokhållare"änsten å ordinarie stat,
har det ansetts, att anordnandet av nya ordinarie tjänster vid länsstyrelserna
icke bör i detta sammanhang ifrågakomma. Ej heller synes framställningen om
anställandet av en extra länsnotarie vara oundgängligen påkallad. I länet finnas
liksom i de övriga större länen två ordinarie länsnotarier. I Kalmar och
Kristianstads län, båda med högre folkmängd, finnes icke och har icke heller
ifrågasatts extra länsnotarie. För Kopparbergs län har visserligen nu föreslagits
en sådan, men dels har detta län högre invånarantal och dels synes målens
316
Sjätte huvudtiteln.
ökning därstädes, cirka 34 % på en period av fem år, vara betydligt större än i
Jönköpings län, varest enligt uppgift målen å landskansli år 1914 ökats i förhållande
till år 1905 med 8,5 %.
Det yrkade anslaget 11,190 kronor synes därför böra nedsättas med skillnaden
mellan det högsta arvodet för en extra länsnotarie och motsvarande arvode
för en extra landskanslist eller med 1,000 kronor till 10,200 kronor, motsvarande
en ökning av det nuvarande anslaget med 925 kronor.
Örebro län.
Konungens befallningshavande hemställer att få anställa en extra länsnotarie
i länet samt uppgiver därjämte behov av tre ständiga extra landskanslister. Å
landskontoret finnes anställd en extra länsbokhållare, varjämte erfordras därstädes
tre ständiga extra landskontorister. För den begärda nya extra länsnotarien
äskas 2,000 kronor, för tre ständiga extra landskanslister respektive
1,500, 1,400 och 1,200 kronor samt för en landskanslist med tillfällig anställning 900
kronor eller sammanlagt för landskansliet ett anslagsbehov av 7,000 kronor.
Extra länsbokhållarens arvode beräknas till 2,200 kronor, till två ständiga biträden
begäres tillhopa 2,800 kronor och för ett tillfälligt extra biträde 900 kronor,
tillhopa 5,900 kronor. Till bestridande av dessa arvoden finnas disponibla räntmästarprovisioner
1,900 kronor och vikariats ersättningar omkring 1,300 kronor,
då det för landskontoret erforderliga anslagsbeloppet uppgives till 2,700 kronor.
Sammanlagt äskas sålunda för länet 9,700 kronor.
Av skäl, som anförts beträffande Konungens befallningshavandes i Jönköpings
län yrkande att få anställa en ny extra länsnotarie, synes icke heller
i Örebro län med nödvändighet behöva anställas någon extra länsnotarie. Länet
har redan två ordinarie länsnotarier och i Kalmar samt Kristianstads län,
båda med större folkmängd, finnes icke och har icke heller ifrågasatts någon
extra länsnotarie. Det begärda anslaget, mot vars belopp för övrigt icke något
synes vara att erinra, skulle då kunna nedsättas med 1,000 kronor till 8,700
kronor, motsvarande en ökning i nuvarande anslaget av 2,950 kronor.
Södermanlands län.
Å landskansliet äro anställda en extra länsnotarie och fyra extra landskanslister
samt å landskontoret två extra landskontorister, samtliga med ständig
tjänstgöring. Två av de extra kanslisterna uppgivas dock hava »övervägande och i
stor omfattning biträtt med renskrivningsarbete och maskinskrivning». Av det
nu utgående anslaget 6,500 kronor hava 2,500 kronor tilldelats extra länsnotarien,
2,000 kronor den övriga extra personalen å landskansliet samt 2,000 kronor landskontorets
extrajsiträden.
317
Sjätte huvudtiteln.
Ärendena angående krigsberedskap förorsakade nu och för framtiden en
högst betydande ökning i arbetet. Under senare halvåret 1915 hade detta arbete
krävt åtminstone två tjänstemäns hela arbetskraft, men torde framgent kunna
fullgöras av en juridiskt bildad man med biträde av andra tjänstemän. Även
andra grupper av ärenden hade vållat stegring i arbetsbördan. I övrigt åberopande
sina tidigare framställningar i ämnet gör Konungens befallningshavande
följande alternativa yrkanden:
l:o) att, med bibehållande av nuvarande extra länsnotarietjänsten, en ordinarie
andre länsnotariebefattning inrättas samt, i avbidan därå, att nuvarande
anslaget .............................................................................
förstärkes med ".....................................................................
...... kronor |
6,500: — |
...... » |
3,500: — |
Kronor 10,000: — |
|
..... kronor |
2,500: — |
...... » |
1,000: — |
nämligen för 1 ä 2 juridiskt bildade extra tjänstemän ...
och till förbättring av övriga extra biträdenas arvoden..
Inrättas en ordinarie länsnotarietjänst, kan anslaget nedsättas till 7,500
kronor.
2:o) att, med bibehållande av nuvarande extra länsnotarietjänsten och länets
redan beviljade anslag,................................................................. kronor 6,500: —
en ny extra länsnotarie måtte få tillsättas med arvode............... » 2,500: —
samt att för förbättring av övriga biträdenas arvode bestås...... » 1,000: —
Kronor 10,000: —
Vad angår det genom de nytillkomna göromålen för den civila krigsberedskapen
länsstyrelserna förorsakade arbetet, är detta helt visst för det närvarande
ganska betydande, men sedan de grundläggande åtgärderna därför behörigen avslutats,
torde det kunna förväntas, att detta arbete i fortsättningen skall bliva
mindre betungande än vad det nu kan förefalla. Ehuruväl jämväl åtskilliga andra
länsstyrelser betonat det nämnda arbetets inverkan på Konungens befallningshavandes
arbetsbörda, har dock endast ett fåtal av dem därå grundat framställning
om personalförstärkning. I Södermanlands län finnas nu anställda två länsnotarie^
därav en ordinarie och en extra. Att anställa ytterligare en extra länsnotarie
synes icke vara oundgängligen nödvändigt. Även om förstärkning av de extra
arbetskrafterna, särskilt kvalitativt, är behövlig, torde detta kunna vinnas genom en
något mindre förhöjning av det nuvarande anslaget än den begärda. I underdånig
skrivelse den 30 november 1914 begärde Konungens befallningshavande ett anslag
av 7,500 kronor, varav 2,500 kronor avsetts till den extra länsnotarie^ 3,000 kronor
till extra biträden å landskansliet och 2,000 kronor till landskontorets båda
extra biträden. Genom en förhöjning av det nu utgående anslaget med 2,500
kronor till 9,000 kronor skulle, sedan till den extra länsnotarien utgått 2,500
kronor, för länsstyrelsens båda avdelningar säkerligen erhållas tillräckliga medel
till nöjaktigt avlönande av den övriga extra personal, som, efter jämförelse med
de övriga länen, för den närmaste framtiden kan anses vara därstädes behövlig.
318
Sjätte huvudtiteln.
Norrbottens län.
Å landskanslist finnas anställda fyra extra landskanslister med ständig
tjänstgöring, därav en med juridisk utbildning sysselsattes huvudsakligen med
göromål, som åligga men icke medhinnas av de ordinarie länsnotarierna. Ä landskontoret
finnas två ständiga extra biträden och ett biträde med tjänstgöring av
mera tillfällig art.
Till arvode åt det extra biträdet med juridisk utbildning, som nu avlönas
med 1,500 kronor, begäras 1,800 kronor och till de övriga biträdena å kansliet
respektive 1,400, 1,300 och 1,200 kronor. De extra tjänstemännen å landskontoret
hava avlönats dels från det nuvarande anslaget med 2,750 kronor och dels
med vikariatsersättningar, som år 1915 uppgått till 532 kronor. Någon höjning
av landskontorets andel av anslaget ifrågasättes icke.
Då länsstyrelsen redan disponerar två ordinarie länsnotarier, synes förhöjt
anslag för anlitande av ett ständigt extra biträde med juridisk utbildning icke
vara oundgängligen erforderligt. Det av Konungens befallningshavande begärda
anslaget av 8,450 kronor, mot vilket i övrigt icke synes vara något att erinra,
skulle sålunda kunna begränsas till 8,150 kronor, motsvarande en förhöjning av
det nuvarande anslaget med 1,150 kronor.
Västerbottens län.
Å landskansliet äro anställda sju extra biträden och å landskontoret fem
extra biträden, samtliga med ständig tjänstgöring. Någon minskning av detta
antal extra biträden uppgives icke vara möjlig. De tillgängliga arbetskrafterna
hava ändock icke räckt till att ombesörja nödig registrering. Konungens befallningshavande
äskar nu ett anslag av 10,000 kronor till avlöning åt extra biträden
och beträffande användningen av detsamma hänvisas till Konungens befallningshavandes
underdåniga skrivelse den 4 november 1914. För landskansliet
begärdes då till ett biträde med juridisk utbildning 1,500 kronor, för tre extra
biträden 900 kronor till en var och för övriga extra biträden å kansliet 800
kronor, tillhopa 5,000 kronor. För kontoret begärdes för ett biträde med länsbokhållarkompetens
1,500 kronor, för två andra biträden respektive 1,000 kronor
och 900 kronor samt för övriga extra biträden tillhopa 600 kronor eller
sammanlagt för kontoret 4,000 kronor. Länsstyrelsens ifrågavarande behov anmäldes
nämnda år till sammanlagt 9,000 kronor. Sedan räntmästaren i länet
avgått från sin tjänst, har Konungens befallningshavande den 9 november 1915
erhållit tillstånd att anställa en extra länsbokhållare. Behovet av övriga extra
biträden å landskontoret hade emellertid icke därigenom minskats. Extra länsbokhållaren
bleve fullständigt sysselsatt med de göromål, som förut ålegat räntmästaren.
319
Sjätte huvudtiteln.
Vad beträffar det sålunda uppgivna behovet av extra biträden hos länsstyrelsen
i Västerbottens län, synes detta, vid jämförelse med övriga likartade län, vara
oproportionellt högt. I Norrbottens län anmäles behov av fyra extra landskanslister
och två extra landskontorister, i vartdera av Jönköpings och Örebro län
tre extra biträden av vartdera slaget o. s. v. Högre antal än fyra extra biträden
med ständig tjänstgöring å kansliet och tre extra biträden jämte en extra
länsbokhållare å kontoret lärer icke kunna vara erforderligt, om arbetet ordnas
rationellt och för detsamma fullt användbara extra tjänstemän anställas. Det
må erinras, att 2 ordinarie länsnotarier finnas i länet.
Beräknas arvodet för den extra länsbokhållaren till högst 2,500 kronor, för
en extra landskanslist och en extra landskontorist till 1,500 kronor för vardera
samt för övriga 5 extra biträden till i medeltal 1,000 kronor för var och en,
lärer anslagsbehovet vara tillbörligen tillgodosett, särskilt om uppkomna vikariatsersättningar
jämväl tagas i beräkning. Summan av de sålunda beräknade arvodena
uppgår till sammanlagt 10,500 kronor. Avdragas härifrån de den indragna
räntmästartjänsten tillhörande provisioner omkring 2,100 kronor, skulle ett anslag
av 8,400 kronor vara behövligt. Det för år 1915 anvisade anslaget 6,750 kronor
skulle därigenom ökas med 1,650 kronor.
Yästmanlands län.
A landskansliet finnas nu anställda två biträden med ständig tjänstgöring,
båda juridiskt bildade, samt ett biträde med tjänstgöring av mera tillfällig art.
A landskontoret finnas likaledes två ständiga och ett tillfälligt biträde, de ständiga
biträdena båda med länsbokhållarkompetens.
Med erinran att räntmästartjänsten i länet indragits och att göromålen å
landskontoret under senare tid väsentligen ökats, hemställer Konungens befallningshavande,
att i länet liksom i regel skett i övriga län, där räntmästare icke
finnes, måtte få anställas en extra länsbokhållare. Vidare framhåller Konungens
befallningshavande nödvändigheten av att få anställa en extra länsnotarie i länet.
Svårigheten under nuvarande förhållanden att kunna förvärva och behålla juridiskt
bildat biträde är synnerligen stor, och de täta ombytena inverka störande
på arbetets behöriga gång. Extra länsnotarier finnas redan i Blekinge, Hallands
och Kronobergs län, som var för sig äro mindre än Yästmanlands län, och i
Jämtlands län äro två ordinarie länsnotarier anställda. Jämte en extra länsnotarie
och en extra länsbokhållare erfordras ett ständigt och ett tillfälligt biträde
å vardera av länsstyrelsens avdelningar. Arvodet till de ständiga biträdena beräknas
till 1,500 kronor för vardera och hälften till var och en av de tillfälliga.
Slutligen hemställes om ett arvode av 1,000 kronor att fördelas mellan två av
de vid länsstyrelsen anställda extra biträdena för förberedande handläggning av
ärenden rörande mobiliseringsväsendet och den civila krigsberedskapen samt vad
därmed sammanhänger.
Konungens befallningshavandes framställning att få anställa en extra länsnotarie
och en extra länsbokhållare synes vara av omständigheterna påkallad
320
Sjätte huvudtiteln.
och höra bifallas. Någon invändning synes heller icke kunna göras mot uppgiften
om behovet av extra biträden i övrigt eller för dem beräknade arvoden.
Däremot synes särskilt arvode för den förberedande handläggningen av Konungens
befallningshavande åliggande göromål rörande mobiliseringsväsendet och den
civila krigsberedskapen icke böra ifrågakomma. Till avlönande av extra biträden
skulle då erfordras sammanlagt 9,500 kronor, varifrån dock böra avgå räntmästartjänsten
tillhörande provisioner enligt uppgift 1,900 kronor. Ett anslag av 8,600
kronor skulle sålunda vara behövligt. Det nuvarande anslaget komme härigenom
att ökas med 3,600 kronor.
Kronobergs län.
A landskansliet finnas anställda en extra länsnotarie, en extra landskanslist
med ständig tjänstgöring och ett tillfälligt extra biträde. A landskontoret hava
varit anställda tre extra landskontorister med ständig tjänstgöring och en sådan
med tjänstgöring av tillfällig art. Den extra länsnotarien åtnjuter ett arvode av
2,500 kronor och den extra landskanslisten med ständig tjänstgöring 1,500 kronor.
För att kunna undvika nu förekommande täta ombyten av tillfälliga biträden
å landskansliet framhålles önskvärdheten av att för sådana disponera ett
belopp av 1,200 kronor. Vidare hemställes, med hänsyn till ökningen av landskontorets
arbetsbörda och den kvarstående räntmästarens höga ålder, att en
extra länsbokhållare måtte få anställas med ett årsarvode av 2,000 kronor, varjämte
arvode erfordras åt två ständiga biträden å landskontoret.
Med hänsyn till länets storlek och i jämförelse med andra likartade län
synes någon extra länsbokhållartjänst icke böra inrättas i Kronobergs län, så
länge räntmästaren kvarstår i tjänst därstädes. Konungens befallningshavandes
anmälda behov av förhöjt anslag till extra biträden skulle då kunna nedsättas
med 500 kronor, varigenom det behövliga anslaget komme att uppgå till 7,850
kronor, motsvarande en ökning av det nuvarande anslaget med 1,600 kronor.
Blekinge läu.
Å landskansliet finnas anställda en extra länsnotarie och två extra landskanslister
samt å landskontoret två extra landskontorister, samtliga med ständig
tjänstgöring. Till avlöning åt dessa fem extra tjänstemän ävensom till gratifikationer
åt tillfälliga biträden äskas ett sammanlagt belopp av 7,450 kronor, vilket
torde få anses skäligt. Det nuvarande anslaget skulle härigenom ökas med
1,700 kronor.
Hallands län.
Å landskansliet finnas anställda en extra länsnotarie och två extra landskanslister
samt å landskontoret en extra landskontorist, samtliga med ständig
Sjlitte huvudtiteln.
321
tjänstgöring, varjämte gemensamt för båda avdelningarna anlitas två tillfälliga
biträden. Den extra länsnotarien uppbär ett arvode av 2,400 kronor och de
övriga extra tjänstemännen med ständig tjänstgöring respektive 1,300, 1,300 och
1,000 kronor. Dessa arvoden äro uppdelade i belopp, motsvarande lön och
tjänstgöringspenningar för ordinarie tjänstemän. Med hänsyn till nuvarande
höga pris på livsförnödenheter och det av de extra tjänstemännen särskilt å
landskansliet utförda arbetet anser Konungens befallningshavande dessa arvoden
vara alldeles otillräckliga. Den extra länsnotariebefattningen har varit inrättad
sedan år 1880 och borde därför rätteligen ombildas till ordinarie tjänst. Eu
dylik ombildning påyrkas emellertid icke direkt, men däremot en förhöjning av
den extra länsnotarie^ arvode till 3,000 kronor. En sådan förhöjning vore desto
mera berättigad som den nuvarande extra länsnotarien innehaft sin anställning
under 5 1/i år, utan att någon som helst avlöningsförhöjning kunnat beredas honom.
Vidare hemställer Konungens befallningshavande om inrättandet av en ordinarie
andre länsbokhållartjänst eller, om detta icke kan bifallas, att en extra länsbokhållare
måtte få anställas med en avlöning av 2,500 kronor. Göromålen å
landskontoret hade under femårsperioden 1910—1914 ökats med mera än 40 %,
vartill kommer, att genom innehavarens av räntmästartjänsten den 14 december
1915 inträffade frånfälle landskontoret förlorat en kvalificerad arbetskraft.
Med hänsyn till räntmästarens nyss inträffade frånfälle samt den på senare
tiden inträffade betydliga ökningen av göromålen å landskontoret lärer böra anställas
eu extra länsbokhållare med ett arvode av 2,500 kronor.
Den ifrågasatta förhöjningen av arvodet till den extra länsnotarien torde
däremot icke böra medgivas, utan arvodet även till denne få beräknas till 2,500
kronor. Åt var och en av länsstyrelsens tre övriga extra tjänstemän, vilka samtliga
varit flera år anställda därstädes, synas böra utgå arvoden med 1,500 kronor.
Vid sådant förhållande skulle för den extra personalens avlöning erfordras sammanlagt
9,500 kronor, varifrån dock böra avdragas de den indragna räntmästartjänsten
tillhörande provisioner omkring 1,100 kronor. Ett anslag av 8,400 kronor skulle
sålunda vara behövligt, utvisande en ökning av det nuvarande anslaget med 2,400
kronor.
Uppsala län.
Å landskansliet finnas anställda två extra biträden, det ena med juridisk
utbildning, och å landskontoret två biträden, samtliga med ständig tjänstgöring.
Därjämte anlitas å vardera avdelningen åtminstone ett biträde med tjänstgöring
av mera tillfällig art. Konungens befallningshavande framhåller, att det hittills
anvisade anslaget är alldeles otillräckligt. Årbetsmängden och målens beskaffenhet
å landskansliet nödvändiggöra anställandet där av en extra länsnotarie. En
sådan har visserligen faktiskt varit anställd under de senaste 20 åren, men till hans
avlönande hava av tillgängliga medel kunnat disponeras allenast 1,200 kronor
per år. Vidare erinras om de nya åligganden, som ålagts länsstyrelserna genom
författningarna angående den civila krigsberedskapen m. m. Dessa nya göromål
erfordra lämplig biträdeshjälp och till ersättning därför samt till tillfälliga biBihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 Käft. 41
322
Sjätte huvudtiteln.
träden å landskansliet äskas ett helopp av 500 kronor. Till en extra länsnotarie
beräknas ett arvodesbelopp av 2,500 kronor samt till två ständiga biträden å
kansliet tillhopa 2,000 kronor. För landskontoret begäras för två ständiga biträden
2,500 kronor, därav för det ena med länsbokhållarkompetens 1,500, samt
till tillfälliga biträden därjämte 500 kronor. Sammanlagt äskas sålunda 8,000
kronor till avlönande av extra biträden hos länsstyrelsen.
Då vid länsstyrelsen i Uppsala finnes allenast en ordinarie länsnotarie, torde
framställningen om anställandet av jämväl en extra sådan med ett arvode av
högst 2,500 kronor få anses vara av omständigheterna påkallad. Yid sådant förhånande
lärer emellertid, på grund av jämförelse med andra likartade län, allenast
ett arvode, som dock torde sättas till 1,500 kronor, böra anvisas för landskansliets
behov av ytterligare biträdeshjälp. Om vidare till två ständiga biträden
vid landskontoret anslås tillhopa 2,500 kronor och till tillfälliga biträden vid båda
avdelningarna sammanlagt 50Ö kronor, torde anslagsbehovet för extra tjänstemän
vid ifrågavarande länsstyrelse kunna anses skäligen tillgodosett. Sammanlagt
skulle då utgå ett anslag av 7,000 kronor, utgörande en ökning av det nuvarande
med 3,000 kronor.
Jämtlands län.
Å landskansliet lära vara anställda fyra extra landskanslister med ständig
tjänstgöring och två tillfälliga biträden samt å landskontoret två landskontorister
med ständig tjänstgöring och fyra med tillfällig tjänstgöring.
Det nuvarande anslaget till extra biträden uppgår till 7,500 kronor, vartill
komma de den indragna räntmästartjänsten tillhörande provisioner omkring 1,150
kronor.
Konungens befallningshavande framhåller, att det ofta är svårt att erhålla
dugliga biträden mot den låga avlöning, som står till buds, samt att det vissa
tider varit nödvändigt att fylla behovet av arbetskraft med tillfälliga biträden,
som icke kunnat beredas någon som helst ersättning, men Konungens befallningshavande
förklarar sig likväl icke nu vilja göra någon framställning om förhöjning
av det nu utgående anslaget.
I betraktande av länets folkmängdstal och det förhållande att å landskansliet
finnas två ordinarie länsnotarier, synes emellertid antalet extra tjänstemän
därstädes vara jämförelsevis högt.
Gottlands län.
Å landskansliet finnes anställd en extra landskanslist'' och å landskontoret
en extra landskontorist, båda med ständig tjänstgöring, varjämte å landskontoret
tidvis anlitas tillfälligt biträde. Till arvoden åt de extra tjänstemännen med
ständig tjänstgöring skulle erfordras 1,500 kronor till dem vardera samt till det
tillfälliga biträdet 200 kronor, varjämte till extra vaktbetjäning ifrågasättes ett
belopp av 100 kronor per år eller sammanlagt 3,300 kronor. Efter frånräknande av
323
Sjätte huvudtiteln.
beräknade vikariatsersättningar och de den indragna räntmästartjänsten tillhörande
provisioner hemställes om ett anslag å 2,300 kronor, varav 100 kronor till extra
vaktbetjäning.
Arvode till extra vaktbetjäning vid länsstyrelsen i Gottlands län torde icke
vara av omständigheterna oundgängligen påkallat. Däremot synes intet vara att
erinra mot Konungens befallningshavandes framställning i övrigt, varför ett anslag
av 2,200 kronor torde för ifrågavarande ändamål böra anvisas. Det nuvarande
anslaget skulle härigenom ökas med 500 kronor.
Stockholm i januari 1916.
HERMAN UDDÉN.
ROB. HAGEN.
324
Sjätte huvudtiteln.
Län. |
Folkmängd |
läns- nota- rier. |
O läns- bok- hållare. |
r d i lands-kans-li ster. |
n a r i lands- konto- rister. |
e ränt- mäs- tare. |
Sum- ma. |
Malmöhus..................................................... |
472,968 |
3 |
3 |
4 |
4 |
14 |
|
Göteborgs och Bohus....................................... |
400,668 |
2 |
2 |
4 |
4 |
i |
13 |
Östergötlands ............................................... |
299,561 |
2 |
1 |
3 |
3 |
i |
10 |
Älvsborgs ..................................................... |
292,888 |
2 |
1 |
3 |
3 |
i |
10 |
Värmlands..................................................... |
260,327 |
2 |
1 |
2 |
2 |
i |
8 |
Gävleborgs..................................................... |
258,955 |
2 |
1 |
2 |
2 |
i |
8 |
Västernorrlands ............................................. |
258,683 |
2 |
1 |
2 |
2 |
i |
8 |
Kopparbergs.................................................. |
241,183 |
2 |
1 |
2 |
2 |
i |
8 |
Skaraborgs...................................................... |
241,129 |
2 |
1 |
2 |
2 |
— |
7 |
Kristianstads.................................................. |
234,554 |
2 |
2 |
2 |
2 |
— |
8 |
Kalmar ......................................................... |
227,529 |
2 |
1 |
2 |
2 |
— |
7 |
Stockholms .................................................. |
225,787 |
2 |
1 |
4)3 |
2 |
— |
8 |
Jönköpings ................................................... |
218,063 |
2 |
1 |
2 |
2 |
— |
7 |
Örebro ....................................................... |
211,808 |
2 |
1 |
2 |
2 |
— |
7 |
Södermanlands............................................... |
183,450 |
1 |
1 |
2 |
2 |
i |
7 |
Norrbottens .................................................. |
171,759 |
2 |
1 |
2 |
2 |
i |
8 |
Västerbottens ................................................ |
168,378 |
2 |
1 |
2 |
2 |
— |
7 |
Västmanlands ................................................ |
161,092 |
1 |
1 |
2 |
2 |
— |
6 |
Kronobergs ................................................. |
156,863 |
1 |
1 |
2 |
2 |
i |
7 |
Blekinge .................................................. |
150,499 |
1 |
1 |
2 |
2 |
i |
7 |
Hallands .................................................... |
147,015 |
1 |
1 |
2 |
2 |
— |
6 |
Uppsala......................................................... |
131,751 |
1 |
1 |
2 |
2 |
i |
7 |
Jämtlands...................................................... |
122,902 |
2 |
1 |
2 |
2 |
— |
7 |
Gottlands ...................................................... |
55,525 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
4 |
Summa |
5,293,337 |
42 |
28 |
54 |
53 |
12 |
189 |
*) Så länge landssekreteraren och landskamreraren äro upptagna av särskilda offentliga uppdrag.
s) Härar 3,000 kr. tillfälligtvis under år 1915.
*) 100 kr., anslag till extra raktbetjäning, inräknade.
4) F. o. m. år 1916, förut 2 st.
5) Härar 1,000 kr., tillfälligtvis, för ökning av extra biträdens arvoden år 1914.
Obs.! Siffrorna inom parentes i summakolumnerna omfatta i motsats mot övriga siffror även det beräknade
antalet extra tjänstemän med tjänstgöring av tillfällig art.
Sjätte huvudtiteln,
325
Yrka |
<1 e |
o x t r |
a |
Summa sum- marum. |
Nu- varande anslag. |
Yrkat anslag. |
För- ordat anslag. |
Provi- sioner å |
|||||||
länsnotarier |
länsbokhållare |
landskans-li ster |
1 andskonto-rister |
Sum- ma. |
|||||||||||
nuva- rande. |
ytter- ligare yrkade. |
nuva- rande. |
ytter- ligare yrkade. |
med ständig tjänst- göring. |
med till- fällig tjänst- göring. |
med ständig tjänst- göring. |
med till- fällig tjänst- göring. |
||||||||
_ |
*) i |
_ |
*) i |
4 |
(5) |
2 |
(6) |
8 |
(19) |
22 |
(33) |
7,500 |
8,700 |
8,700 |
4,470 |
i |
— |
— |
i |
3 |
(2) |
2 |
(1) |
7 |
(10) |
20 |
(23) |
9,500 |
13,100 |
13,100 |
— |
i |
— |
i |
— |
4 |
(2) |
4 |
(1) |
10 |
(13) |
20 |
(23) |
8,000 |
9,500 |
9,500 |
— |
i |
— |
i |
— |
4 |
— |
3 |
— |
9 |
(9) |
19 |
(19) |
7,000 |
10,300 |
9,500 |
— |
i |
— |
— |
— |
4 |
— |
3 |
— |
8 |
(8) |
16 |
(16) |
7,650 |
9,950 |
9,000 |
— |
— |
i |
— |
— |
3 |
(1) |
3 |
(1) |
7 |
(9) |
15 |
(17) |
5,000 |
13,700 |
10,500 |
— |
i |
— |
— |
— |
4 |
(1) |
3 |
(1) |
8 |
(10) |
16 |
(18) |
9,500 |
12,700 |
12,000 |
— |
— |
i |
— |
— |
4 |
(2) |
3 |
— |
8 |
(10) |
16 |
(18) |
6,500 |
12,500 |
10,500 |
— |
i |
— |
— |
i |
2 |
(1) |
3 |
— |
7 |
(8) |
14 |
(15) |
6,600 |
9,400 |
9,400 |
1,720 |
— |
— |
i |
— |
3 |
(1) |
2 |
— |
6 |
(7) |
14 |
(15) |
7,000 |
8,000 |
7,700 |
1,746 |
— |
— |
i |
— |
2 |
— |
4 |
— |
7 |
(7) |
14 |
(14) |
7,500 |
9,150 |
8,500 |
1,650 |
i |
— |
i |
— |
10 |
(1) |
2 |
(3) |
14 |
(18) |
22 |
(26) |
12,000 |
3)13,900 |
3)11,900 |
2,500 |
— |
i |
i |
— |
3 |
(1) |
3 |
— |
8 |
(9) |
15 |
(16) |
9,275 |
11,190 |
10,200 |
1,070 |
— |
i |
i |
— |
3 |
(1) |
3 |
— |
8 |
(9) |
15 |
(16) |
5,750 |
9,700 |
8,700 |
1,900 |
i |
i |
— |
— |
2 |
(2) |
2 |
— |
6 |
(8) |
13 |
(15) |
6,500 |
10,000 |
9,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
— |
2 |
(1) |
6 |
(7) |
14 |
(15) |
7,000 |
8,450 |
8,150 |
— |
— |
— |
i |
— |
7 |
— |
4 |
(1) |
12 |
(13) |
19 |
(20) |
6) 7,750 |
10,000 |
8,400 |
2,100 |
— |
i |
— |
i |
1 |
(1) |
1 |
(1) |
4 |
(6) |
10 |
(12) |
5,000 |
9,600 |
8,600 |
1,900 |
i |
— |
— |
i |
1 |
(1) |
2 |
— |
5 |
(6) |
12 |
(13) |
6,250 |
8,350 |
7,850 |
— |
i |
— |
— |
— |
2 |
(1) |
2 |
(1) |
5 |
(7) |
12 |
(14) |
5,750 |
7,450 |
7,450 |
— |
i |
— |
— |
i |
2 |
(1) |
1 |
(1) |
5 |
(7) |
11 |
(13) |
6,000 |
9,000 |
8,400 |
1,100 |
— |
i |
— |
— |
2 |
(1) |
2 |
(1) |
5 |
(7) |
12 |
(14) |
4,000 |
8,000 |
7,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
(2) |
2 |
(4) |
6 |
(12) |
13 |
(19) |
7,500 |
7,500 |
7,500 |
1,150 |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
1 |
(1) |
2 |
(3) |
6 |
(7) |
1,700 |
3)2,300 |
2,200 |
385 |
ii |
8 |
8 |
6 |
79 |
(27) |
59 |
(24) ||l71(222) |
360(411)166,225 |
232,44o| 213,750 |
21,691 |
Punkt.
326
Sjätte huvudtiteln,
ep
E
3
H
2 1
8
8
8
1
2
Sammandrag och register
till
Sjätte huvudtiteln.
Ordinarie anslag. |
Extra anslag. |
Ordinarie anslag. |
Extra anslag. |
|||||
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
|
A. Departementet. |
||||||||
Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, |
6,500 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
Statsråden utan departement, 3 å 15,000 kronor |
45,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Departementschefen .................................... |
17,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts |
93,300 |
_ |
_ |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
Handsekreterare åt statsministern ............... |
— |
— |
3,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
Provisorisk lönereglering för departementet, |
— |
— |
13,785 |
— |
_ |
— |
— |
— |
Extra föredragande inom departementet ...... |
— |
— |
7,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
Till en andre särskild föredragande inom |
— |
_ |
4,000 |
_ |
_ |
_ |
— |
_ |
Till en tredje särskild föredragande inom |
— |
_ |
3,000 |
_ |
__ |
_ |
||
Till en biträdande föredragande inom depar-tementet ............................................. |
_ |
_ |
3,000 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
Till förhöjning av de inom departementet an-ställda amanuensernas arvoden m. m. ... |
_ |
_ |
34,000 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
Säger för departementet |
161,800 |
— |
67,785 |
— |
||||
B. Regeringsrätten. |
||||||||
Regeringsrätten .......................................... |
93,700 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Säger för regeringsrätten |
93,700 |
_ |
_ |
|||||
C. Överståthällarämbetet. |
||||||||
Overst&th&llarämbetet ................................ |
97,822 |
_ |
_ |
_ |
_ |
|||
Provisorisk förbättring av de hos överståt-hållarämbetet anställda extra tjänstinne-havares avlöningsförmåner..................... |
10,600 |
|||||||
Transport |
97,822 |
— |
10,600 |
— |
255,500 |
— |
67,785 |
- |
Punkt.
Sjutte huvudtiteln.
327
ep £ |
fe! |
Ordinarie anslag. |
Extra anslag. |
Ordinarie anslag. |
Extra anslag. |
|||||
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
|||
Transport |
97,822 |
— |
10,600 |
_ |
255,500 |
__ |
67,785 |
_ |
||
10 |
3 |
Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m., |
1,000 |
— |
— |
_ |
— |
— |
_ |
— |
14 |
4 |
Till utgivande av »Polisunderrättelser»......... |
— |
— |
36,900 |
— |
— |
— |
— |
— |
16 |
5 |
Till bestridande av utgifterna för registrering |
3,000 |
|||||||
Säger för överst&thållarämbetet |
98,822 |
— |
50,500 |
— |
||||||
D. Landsstaten. |
||||||||||
20 |
1 |
Landshövdingarna...................................... |
318,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
20 |
2 |
Tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna |
924,900 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
31 |
3 |
Övergångsstat............................................. |
56,800 |
— |
— |
— |
-- |
— |
— |
— |
31 |
4 |
Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m., |
24,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
31 |
5 |
Till arvoden åt extra länsnotarie^ extra läns-bokhållare och övriga extra biträden vid |
268,000 |
_ |
||||||
43 |
6 |
Fögderiförvaltningarna................................. |
1,635,298 |
— |
— |
— |
— |
- |
— |
- |
46 |
7 |
Tillfällig löneförbättring åt kronofogdar, |
— |
— |
793,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
48 |
8 |
Till avlöning och underhåll av särskild polis-styrka på landet m. m., förslagsanslag...... |
— |
— |
425,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
49 |
9 |
Till juridiskt biträde åt de svenska lapparna |
_ |
_ |
26,300 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
Säger för landsstaten |
3,227,498 |
— |
1,244,800 |
— |
||||||
E. Väg- och vattenbyggnadsväsendet. |
||||||||||
Väg- och vattenbyggnadsstaten: |
||||||||||
54 |
1 a |
Bestämt anslag....................................... Reservationsanslag: |
137,800 |
" |
“ |
" |
~ |
- |
||
54 |
lb |
Till expenser för allmänna arbetsn .......................... 45,000: — |
||||||||
54 |
1 C |
Till vägundersökningar......... 45,000: — |
90,000 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
Transport |
227,800|— |
1- |
3,581,820 |
— |
1,368,0851— |
328
Sjätte huvudtiteln.
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||||||||
g g. |
CO £ |
anslag. |
anslag. |
anslag. |
anslag. |
||||||
e*- |
Kröner. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
|||
Transport |
227,800 |
— |
— |
_ |
3,581,820 |
— |
1,363,085 |
_ |
|||
19 |
54 |
2 |
Till anordnande av inspektion av enskilda järn- |
||||||||
vägars rullande materiel....................... |
— |
— |
7,400 |
— |
— |
— |
— |
— |
|||
54 |
3 |
Vägar och kommunikationer ........................ |
12,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
20 |
54 |
4 |
Till undersökningar av mindre hamnar och |
||||||||
farleder m. m........................................ |
— |
— |
10,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
|||
21 |
55 |
5 |
Till understödjande av brobyggnader och, före- |
||||||||
trädesvis mindre, hamnbyggnader samt |
— |
— |
600,000 |
_ |
— |
— |
— |
— |
|||
22 |
55 |
6 |
Till skyddsåtgärder för Falkenbergs yttre |
||||||||
_ |
80,000 |
_ |
_ |
||||||||
23 |
56 |
7 |
Till bidrag för anläggning av nya samt för- |
||||||||
bättring eller omläggning av backiga eller |
|||||||||||
24 |
57 |
eljest mindre goda vägar ..................... |
_ |
: |
2,500,000 |
: |
_ |
— |
— |
_ |
|
25 26 |
64 65 |
8 |
Till anläggande av enklare vägar i Norr- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
bottens, Västerbottens och Jämtlands län |
— |
— |
500,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
|||
69 |
Jordförluster genom kanal- och väganlägg- |
||||||||||
ningar, förslagsanslag: |
|||||||||||
9a |
Direkt anvisning ................. 2,700: — |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||
9b |
Ersättningar ........................ 4,567: — |
7,267 |
— |
_ |
— |
_ |
— |
_ |
_ |
||
69 |
10 |
Till gäldande av Sveriges bidrag till den stän- |
|||||||||
(liga internationella föreningen för frågor |
365 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||
Säger för väg- och vattenbyggnadsväsendet |
247,432 |
— |
3,697,400 |
_ |
|||||||
F. Medicinalstaten samt hälso- |
|||||||||||
och sjukvården. |
|||||||||||
27 |
69 |
1 |
Medicinalstyrelsen med dithörande stater. |
198,700 |
|||||||
28 |
82 |
||||||||||
29 |
87 |
2 |
Personligt avlöningstillägg till en befattnings- |
1,300 |
|||||||
havare i medicinalstyrelsen .................. |
— |
— |
— |
||||||||
88 |
3 |
Statsmedicinska anstalten .......................... |
69,150 |
— |
— |
— |
|||||
30 |
88 |
4 |
Farmaceutiskt laboratorium vid statsmedi- |
||||||||
cinska anstalten.................................... |
— |
— |
15,600 |
-* |
|||||||
89 |
5 |
Förste provinsialläkare och provinsialläkare |
865,200 |
— |
— |
— |
|||||
Transport |
1,133,050 |
— |
16,900 |
- |
3,829,252 |
— |
5,060,485 |
— |
Sjätte huvudtiteln.
329
Punk |
CD SJ |
izj ►i |
Ordinarie |
Extra anslag. |
Ordinarie anslag. |
Extra anslag. |
|||||
1 rf- |
Kronor, j ö. |
Kronor. |
B. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
||||
Transport |
1.133.050 |
— |
16.900 |
_ |
3,829,252 |
5,060,485 — |
|||||
31 |
89 |
6 |
Till resestipendier åt förste provinsialläkare |
_ |
_ |
||||||
91 |
7 |
Till avlöning åt femton civila läkarstipendiater, |
22.500 |
_ |
_ |
_ |
|||||
91 |
8 |
Bidrag till extra provinsialläkares avlönande, |
30,000 |
_ |
_ |
||||||
32 |
91 |
9 |
Tilläggsarvoden åt extra provinsialläkarna i |
_ |
1,300 |
_ |
1,185,550 |
18,200 |
|||
Sjukvårdsanstalterna. |
|||||||||||
33 |
92 |
10 |
Sinnessj ukv år dsans taltema: Hospitals under-håll, förslagsanslag 4,350,000: — — |
||||||||
34 |
94 |
||||||||||
35 |
98 |
u |
Till resestipendier |
||||||||
36 |
98 |
12 |
Till uppförande av Sundby ............ — 550,000: — |
||||||||
37 |
100 |
13 |
Om- och tillbygg-nad av Lunds hospital och asyl — 100,000: — |
||||||||
38 |
112 |
14 |
Inköp av jordom-råde vid Vadstena hospital och asyl — 12,430: — |
||||||||
39 |
115 |
15 |
Anstalter för obild-bara sinnesslöa, förslagsanslag ...... 225.000: — — |
||||||||
115 |
16 |
Anstalter för bild-bara sinnesslöa, |
|||||||||
115 |
17 |
Epileptikeranstal- ter, förslagsanslag 22,000: — — |
-4,928,000 |
662,430 |
|||||||
Övriga sjukvärdsanstalter: |
|||||||||||
116 |
18 |
Lasaretts underhåll 15,774: — |
|||||||||
Transport 15,774: — — |
4,928,000 |
662,430 |
—! 5,014,802 |
— |
5,078,685 |
_ |
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 höft. 42
Punkt.
330
Sjätte huvudtiteln.
k m
a. t»
Ordinarie Extra Ordinarie Extra
anslag. anslag. anslag. anslag.
Kronor, ö. Kronor, ö. Kronor, ö. Kronor, ö.
Transport |
15,774: - |
— |
||
116 |
1 |
Till resestipendier |
||
åt ordinarie läkare m. fl................... |
||||
116 |
Till underhåll av |
|||
Järvsö sjukhus för |
22,000: - |
— |
||
41 116 |
21 |
Bidrag till upp- |
||
förande av ett |
40,000: — |
|||
42 133 |
22 |
Bidrag för upp- |
||
förande eller in-rättande av tuber-kulossjukvårdsan-stalter ............... |
400,000:- |
|||
43136 |
23 |
Bidrag för drift- |
||
kostnaderna vid |
600,000: — |
|||
1 |
24 |
Resebidragtill vissa |
||
patienter vid kust-sanatorierna, för-slagsanslag ......... |
10,000: — |
|||
1 |
25 |
— |
— |
|
451 |
26 |
Resestipendier åt |
||
läkare för studier |
— |
— |
||
461 |
27 |
Till de genom me- |
||
del ur Konung |
200,000: — |
|||
47 147 |
28 |
Statsbidrag till dis-pensärverksamhet, |
60,000: |
|
481 |
29 |
Till bekostande av |
||
behandling enligt |
||||
lösa, med sjuk-domen »lupus vul-garis» behäftade |
* |
|||
slagsanslag ......... |
— |
15,000: — |
4.928,000 - 662,430- 5.014,802 — | 5.078,
Transport 4,965,774 —| 1.987,430—| 5,014,802 —
5,078,685|-
Sjätte huvudtiteln
331
— |
— |
||||||||||
5 |
5-’ |
n |
Ordinarie anslag. |
Extra anslag. |
Ordinarie anslag. |
Extra anslag |
|||||
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
0. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
||||
Transport |
4,965,774 |
— |
1,987,430- |
5,014,802 |
— |
5,078,685 |
— |
||||
Vmiföreväsendet: |
|||||||||||
49]140 |
30 |
Till anordnande av kliniker och |
|||||||||
50152 |
31 |
Till underhåll av skol- och upp- fostringshem för vanföra...... 21,600: — |
|||||||||
51 |
156 |
32 |
Bidrag till resor för vanföra |
||||||||
52 |
156 |
33 |
Till understöd åt de i Göteborg, Hälsingborg och Stockholm |
167,250 |
4,965,774 |
2,154,680 |
|||||
Hälsovård i allmänhet. |
V |
||||||||||
158 |
34 |
Till bestridande av kostnader för allmän hälso-och sjukvård, förslagsanslag.................. |
225,000 |
— |
— |
— |
|||||
158 |
35 |
Ortopediska institutet ................................. |
8,250 |
— |
— |
— |
|||||
53 |
159 |
36 |
Skyddskoppympningens anordnande, förslags-anslag.................................................... |
50,000 |
— |
— |
— |
||||
159 |
37 |
Karantänsanstalten på Känsö, förslagsanslag, |
16,600 |
— |
— |
— |
|||||
54 |
160 |
38 |
Till skötsel av den å karantänsanstalten på |
_ |
_ |
1,000 |
_ |
||||
55161 |
39 |
Personligt lönetillägg åt karantänsläkaren på |
— |
— |
500 |
— |
|||||
161 |
40 |
Svenska läkarsällskapet ............................. |
3,000 |
— |
— |
— |
|||||
56 |
161 |
41 |
■Resestipendier åt civila läkare..................... |
— |
— |
— |
— |
||||
57 |
162 |
42 |
Stipendier för bevistande av medicinska fort-sättningskurser .................................... |
— |
— |
6,000 |
— |
||||
164 |
43 |
Till gäldande av Sveriges andel i kostnaderna |
7,000 |
_ |
_ |
309,850 |
7,500 |
_ |
|||
Säger för medicinalstaten samt hälso- och |
............ |
6.461,174 |
2,180,380 |
||||||||
Transport |
— |
— |
— |
10,290,426 |
-| 7,240,865 |
— |
332
Sjätte huvudtiteln.
►d g p ?? |
& |
Ordinarie anslag. |
Extra anslag. |
Ordinarie anslag. |
Extra anslag. |
||||||
cf- |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
|||
Transport |
— |
— |
— |
— |
10,290,426 |
— |
7,240,865 |
— |
|||
G. Sociala verk och inrättningar. |
|||||||||||
Riksförsäkringsau stalten: |
|||||||||||
58 |
164 |
1 |
Till genomförande av försäkring för olycks-fall i arbete m. m............................... |
700,000 |
|||||||
59 |
165 |
2 |
Till ersättning åt postsparbanken för dess |
39,000 |
|||||||
166 |
3 |
Till bestridande av statens bidrag till fiska-res försäkring, förslagsanslag .............. |
16,000 |
_ |
_ |
16,000 |
739,000 |
||||
Socialstyrelsen: |
|||||||||||
60 |
167 |
4 |
Socialstyrelsen ....................................... |
174,770 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
61 |
168 |
5 |
Till upprätthållande av socialstyrelsens |
_ |
36,300 |
||||||
62 |
168 |
6 |
Medling i arbetstvister, förslagsanslag ...... |
— |
— |
25,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
63 |
169 |
7 |
Till den offentliga arbetsförmedlingen i |
— |
_ |
70,000 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
64 |
170 |
8 |
Till underlättande av medellösa arbetssökan-des resor, förslagsanslag ..................... |
— |
_ |
10,000 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
65 |
172 |
9 |
Bidrag till det mellanfolkliga arbetsamtet |
_ |
_ |
750 |
__ |
174,770 |
142,050 |
||
Arbetarskydd: |
|||||||||||
66 |
172 |
10 |
Yrkesinspektionen ................................. |
82,680 |
— |
— |
— |
||||
67 |
178 |
11 |
Till upprätthållande av yrkesinspektionens |
_ |
_ |
88,300 |
|||||
68 |
178 |
12 |
Bidrag till den i Stockholm anordnade per-manenta utställningen av skyddsanord-ningar mot olycksfall och ohälsa i ar-betet ............................................. |
4,000 |
82,680 |
92,300 |
|||||
1 |
Socialförsäkring: |
||||||||||
181 |
13 |
Till sjukkassevftsendets befrämjande, för-slagsanslag......................................... |
1,400,000 |
— |
— |
— |
|||||
I 69 |
182 |
14 |
Till sjukkassor, som meddela moderskaps-understöd, förslagsanslag .................... |
_ |
_ |
50,000 |
_ |
||||
Transport |
1,400,000 |
— |
50.000 |
— |
10,563,876 |
— |
8,214,215 |
— |
Punkt.
Sjätte huvudtiteln.
■m
Extra anslag. |
|
Kronor. |
tf. |
50,000 |
_ |
6,000 |
— |
750 |
— |
Ordinarie anslag. |
Extra anslag. |
Kronor, tf. |
Kronor, tf. |
7 2
183
185
186
17
Transport
Till tillsyn över understödsföreningarna
Bidrag till den internationella föreningen
för arbetslöshetens bekämpande .........
Nykterhets verksamhet:
Anslag till alkoholistvården:
Avlöningar åt tjänstemän vid
statens vårdanstalt å Venngarn
för alkoholister m. m. 24,500: —
Bidrag till driftkostnaderna i
övrigt för samma anstalt,
förslagsanslag .................. 19,500: —
Bidrag till erkända och enskilda
alkoholistanstalters
driftkostnader, förslagsanslag
................................. 175,000: —
Statens kostnader för farliga
alkoholister m. m., förslagsanslag
.............................. 17,000: —
Bidrag till anordnande av erkända
alkoholistanstalter... 30,000: —
Sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen
för ärenden
rörande alkoholistvården... 3,600: —
genom lagen den 8 juni 1915 blivit delaktiga
i den allmänna pensionsförsäkringen
.............................................
Transport
Ordinarie
anslag.
j 73 |
207 |
18 |
Främjande av nykterhet och motarbetande |
Allmänna pensionsförsäkringen: |
|||
215 |
19 |
Pensionsstyrelsen ................................. |
|
i 74 |
215 |
20 |
Till upprätthållande av pensionsstyrelsens |
;75 |
218 |
21 |
Till bestridande av den på staten belöpande |
75 |
21 |
Till statsbidrag till den jämlikt lagen om |
|
76 |
221 |
22 |
Bidrag till understöd åt de personer, som |
Kronor, a.
1,400,000
234,600
234,600]-
269,600
28,750
381,000
5,450,000
25,000
548,000
10,563,876 —
1,400,000
8,214,215
56,750
298,350
6,404,000 -ill,963,876|- 8,569,315j
334
Sjätte huvudtiteln.
hj g P K* |
CD E |
hl |
Ordinarie anslag. |
Extra anslag. |
Ordinarie anslag. |
Extra anslag. |
|||||
et- |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
u. |
... Kronor. |
H |
|||
77 |
2‘>l |
23 |
Transport |
234,600 |
6,404,000 |
— |
11.963.876 |
- |
8,569,315 |
i |
|
78 |
231 |
24 |
Ersättning till postsparbanken för bestyret |
100,000 |
___ |
||||||
79 |
233 |
25 |
Ersättning till häradsskrivarna för pen-8ionsförteckningar in. m., förslagsanslag |
_ |
| 50,000j — |
234,600 |
6,554,000 |
_ |
|||
Diverse sociala ändamål: |
|||||||||||
80 |
235 |
26 |
Till nationalföreningens mot emigrationen |
_ |
_ |
10,000 |
_ |
_ |
|||
81 |
241 |
27 |
Understöd åt stiftelsen »Hemmet Fristad» |
— |
— |
10,000 |
— |
_ |
— |
— |
— |
82 |
244 |
28 |
Understöd åt Drottning Sophias skyddshem |
— |
— |
2,500 |
— |
— |
— |
— |
|
83 |
250 |
29 |
Husmodersskolor m. m......... |
_ |
_ |
50,000 |
_ |
72,500 |
|||
.......... |
|||||||||||
Säger för sociala verk och inrättningar |
_ |
'' '' |
— |
1,908,050 |
— |
7,954,950 |
_ |
||||
H. Försäkringsinapektionen. |
|||||||||||
84 |
251 |
1 |
Till upprätthållande av försäkringsinspektio-nens verksamhet, reservationsanslag, att av |
59,300 |
- |
_ |
1 |
||||
Säger för försäkringsinspektionen |
— |
— |
59,300 |
||||||||
I. Diverse. |
|||||||||||
85 |
267 |
1 |
Till undersökningar och arbeten för åstad-kommande av en skematisk förteckning |
41,500 |
|||||||
86 |
272 |
2 |
Till inspektion över elektriska anläggningar |
27,800 |
_ |
_ |
_ |
_ |
|||
87 |
275 |
3 |
Till bestridande av utgifterna för statens bio-grafbyrå, förslagsanslag, att utgå i första |
_ |
28,000 |
i |
|||||
88 |
277 |
4 |
Till understöd åt Sveriges riksförbund av fri-villiga brandkårer....................... |
— |
— |
2,500 |
_ |
_ |
_ |
_j |
|
89 |
281 |
5 |
Utredning angående inre vattenvägar ....... |
— |
50,000 |
— |
— |
— |
|||
90 |
294 |
6 |
Till täckande av kostnader för understödjande |
_ |
425,000 |
_ |
_ |
_ |
_ |
||
91 |
296 |
7 |
Till täckande av vissa utav statskontoret för-skottsvis bestridda utgifter .................. |
_ |
— |
394,119 |
_ |
_ |
- |
_ |
|
Transport |
968,919 |
— |
12,257,776 |
-1 |
15,195,815 |
— |
Punkt.
Sjtttte huvudtiteln.
335
ce £ |
Ordinarie anslag. |
Extra anslag. |
Ordinarie anslag. |
Extra anslag. |
||||||
* |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
t). |
||
Transport |
. |
968,919 |
12,257,776 |
_ |
15,195,815 |
_ |
||||
303 |
8 |
Extra lönetillägg för kr 1916, förslagsanslag... |
— |
_ |
20,000 |
- |
- |
— |
— |
|
304 |
9 |
Ålderstillägg, förslagsanslag......................... |
375,000 |
— |
— |
— |
- |
— |
— |
|
304 |
10 |
Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag |
200,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
304 |
11 |
Postavgifter för tjänstebrev och dylika för-sändelser, förslaqsamslag ........................ |
1,250,000 |
— |
-r— |
_ |
— |
— |
— |
|
305 |
12 |
Extra utgifter, reservationsanslaq .................. |
12,000 |
— |
_ |
- |
— |
- |
— |
— |
305 |
13 |
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., för- |
350,000 |
|||||||
305 |
14 |
Tryckningskostnader, förslagsanslag.............. |
199,490 |
- |
— |
— |
— |
— |
||
Säger för diverse |
— |
— |
_ |
2,386,490 |
— |
988,919 |
— |
|||
Summa j ,........... |
... |
... |
14,644,266 |
— |
16,184,734 |
— |
Summa för huvudtiteln kronor 30,829,000: —
BIHANG
TILL
RIKSDAGENS PROTOKOLL
VID
LAGTIMA RIKSDAGEN I STOCKHOLM
ÅR 1916.
FÖRSTA SAMLINGEN.
FÖRSTA BANDET. IV.
Bilagor till Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 angående statsverkets tillstånd och behov
sjunde och åttonde huvudtitlarna.
Sjunde huvudtiteln.
1
Sjunde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över finansärenden, liållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14
januari 1916.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WALLENBERG,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet Vennersten redogjorde härefter för
de frågor, som tillhörde regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde
huvudtitel för år 1917.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
1
2
Sjunde huvudtiteln.
A. Departementet.
1. Departementschefen, oförändrat ordinarie anslag kronor 17,000.
2. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts
kansli, oförändrat ordinarie anslag .......................................... kronor 58,000.
3. Provisorisk lönereglering för departementet.
[1.] Till provisorisk lönereglering för befattningshavare i finansdeparte
tönengierin
meQtet har för ett vart av åren 1911—1916 på extra stat anvisats förhör
Jeparte- slagsanslag, som i riksstaten upptagits för vartdera av åren 1911 och
mentet. 1912 med 7,820 kronor, för år 1913 med 7,770 kronor, för år 1914
(extra anslag.) med 7^965 kronor, för år 1915 med 7,865 kronor och för innevarande
år med 7,965 kronor, därav högst 175 kronor varit avsedda till höjning
av vikariatsersättning under semester. Skillnaden i anslagsbeloppen
beror dels därpå, att anslagsbehovet i viss mån är beroende av, i vilken
omfattning ålderstillägg å den ordinarie avlöningen utgå, och dels, vad
beträffar 1914 års anslag, på 1913 års riksdags beslut i fråga om provisoriska
ålderstillägg åt förste vaktmästare och vaktmästare. För år
1917 är ej att motse någon omständighet, som bör medföra ändring i
anslagsbeloppet, sådant det bestämts för innevarande år.
Under åberopande av vad chefen för justitiedepartementet till statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden denna dag anfört i fråga
om provisorisk lönereglering för nämnda departement och med tillkännagivande,
att, enligt vad jag inhämtat, registratorns i finansdepartementet
sportelinkomst under de senaste åren icke överstigit 500 kronor om året,
får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till provisorisk lönereglering för befattningshavare
i finansdepartementet, i enlighet med de i berörda
statsrådsprotokoll angivna grunder och på de i
detsamma förordade villkor, på extra stat för år 1917
bevilja ett förslagsanslag av..................... kronor 7,965,
därav högst ................................................... y> 175
må användas till höjning av vikariatsersättning under
semester.
Sjunde huvudtiteln.
it
4. Extra föredragande i finansdepartementet.
För uppehållande av en del utav den finansdepartementet ålig- [2.]
gande föredragningsskyldigheten hos regeringsrätten har riksdagen för
åren 1913—1916 anvisat extra anslag, som för innevarande år utgår finansdeparu,-med 7,000 kronor och användes till arvode åt en extra föredragande. mentet
Av beloppet anses 2,500 kronor motsvara tjänstgöringspenningar. (extra an3,a?-)
Då behov av extra föredragande för regeringsrättsmål lärer komma
att föreligga jämväl nästa år, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att för beredande av ersättning åt en extra föredragande
i finansdepartementet å extra stat för år
1917 anvisa ett anslag av........................ kronor 7,000.
5. Särskild föredragande i finansdepartementet.
På framställning av Kungl. Maj:t beviljade 1913 års riksdag till [3.]
arvode åt en extra kanslisekreterare i finansdepartementet med tjänst- S䣙*Jeor‘''
göringsskyldigbet enligt grunder, angivna i det 1913 års statsverks- fiaamdeparteproposition
åtföljande protokollet över finansärenden för den 14 januari
samma år, å extra stat för år 1914 ett belopp av 7,975 kronor med (“tra anslag.)
rätt för Kungl. Maj:t att därav redan under år 1913 disponera 2,725
kronor.
Med detta anslag avsågs att bereda medel för anställande från
och med den 1 juli 1913 av bemälde extra tjänsteman med avlöningav
5,050 kronor om året, varjämte till ersättning åt vikarie för honom
under semester beräknades 200 kronor för vartdera av åren 1913
och 1914.
I detta ämne erinrades till nyssnämnda statsrådsprotokoll till en
början, att genom en den 28 november 1912 utfärdad kungörelse, som
trätt i kraft den 1 januari 1913, Kungl. Maj:t förordnat, bland annat, att
till finansdepartementet skulle höra ärenden angående kommunernas
finanshusbållning.
De ärenden, som på grund härav överflyttades till finansdeparte -
4
Sjunde huvudtiteln.
mentet, hade förut till största delen handlagts inom civildepartementet
och utgöras huvudsakligen av
dels sådana frågor om upptagande av lån för landskommuner,
municipalsamhällen, köpingar, städer och landsting, vilka författningsenligt
skola underställas Kung]. Maj:t,
dels underställningsfrågor rörande försäljning, pantförskrivning eller
utbyte av någon sådan landskommun, stadskommun eller länskommun
tillhörig fastighet, som för något dess gemensamma nytta avseende
ändamål genom gåva eller testamente tillfallit kommunen, ävensom
överenskommelse, som medför förändring i de rättigheter, kommunen
äger till sådan fastighet,
dels ock underställningsärenden rörande beslut av kyrkostämma
eller landsting om påläggande av avgifter, vilka erfordra uttaxering för
längre tid än fem år.
Jämväl från ecklesiastikdepartementet övertog finansdepartementet
en grupp av ärenden, nämligen ansökningar om fastställelse av sädana
av kyrkostämma fattade beslut, som skola underställas Kungl. Maj:t.
Dessa angå dels försäljning, pantförskrivning eller utbyte av någon sådan
kyrkoförsamlingen tillhörig fastighet, som, utan att"kunna räknas till
kyrkoegendom, för något församlingens gemensamma nytta avseende
ändamål genom gåva eller testamente tillfallit densamma, ävensom
överenskommelse, vilken medför förändring i de rättigheter, kyrkoförsamlingen
äger till sådan fastighet, dels upptagande av lån, dels
ock påläggande av avgifter, vilka erfordra uttaxering för längre tid
än fem år.
I fråga om syftet med de kommunala finansärendenas överflyttning
till finansdepartementet framhölls i ovannämnda statsrådsprotokoll,
att uppdelningen av nämnda ärenden på två departement givetvis medfört,
att behandlingen av desamma icke alltid kommit att äga rum efter
enhetliga grunder, vilket ifråga om ärenden av den betydelse, det här
gällde, måste anses utgöra eu olägenhet. Genom ifrågavarande ärendens
sammanförande till ett departement hade man avsett att undanröja denna
olägenhet, och genom deras förläggande till finansdepartementet hade
man dessutom trott sig vinna ökad garanti för att dessa frågor städse
komme att behandlas under behörig hänsyn till finansläget såväl inom
som utom landet ävensom till övriga faktorer av mera allmän ekonomisk
natur, som inverkade på den kommunala lånepolitiken.
I sammanhang härmed betonades angelägenheten av att ärendena
angående kommunernas finanshushållning redan från början erhölle en
Sjunde huvudtiteln. 5
så omsorgsfull och ingående behandling, att det angivna dubbla syftet
med deras överflyttning verkligen vunnes, vilkt-t under för handen
varande förhållanden icke läte sig lämpligen ordna utan ifrågavarande
ärendens överlämnande till en särskilt förordnad föredragande.
Den särskilda tjänsteman, som skulle föredraga ifrågavarande
- ärenden, borde, enligt vad departementschefen till protokollet anförde,
tilläggas ytterligare tvenne arter av åligganden, däribland föredragning
av ännu en särskild ämnesgrupp, som vore stadd i betydande tillväxt
inom finansdepartementet.
En mera enhetlig ledning av statens byggnadsverksamhet hade
länge framstått såsom ett önskemål. Såväl riksdagens revisorer som riksdagen
själv hade givit uttryck häråt, och från Kung]. Maj.ts sida hade
igångsatts utredning om vad i förevarande hänseende kunde vara att
göra. Att ett sammanförande av byggnadsfrågorna, så långt sig göra
läte, till ett departement bleve en av de första åtgärderna för vinnande
av angivna syfte syntes vara otvivelaktigt. Ett och annat steg i denna
riktning hade också redan tagits, i det att byggnadsfrågor, som dittills
tillhört annat departements föredragning, på senaste tiden vid några
tillfällen överlämnats till handläggning av finansdepartementet.
I huvudsakligen samma syfte, som man haft med koncentreringen
av byggnadsfrågor till finansdepartementet, hade departemeutschefen redan
under år 1912 vidtagit åtgärder för att ärenden rörande förhyrande av
lokaler åt ämbetsverk och kommittéer måtte komma att beredas i och
föredragas från finansdepartementet. Förut hade dylika frågor handlagts
i det departement, under vilket vederbörande ämbetsverk lytt eller
från vilket vederbörande kommitté utsetts. Departementschefen förklarade
sig övertygad därom, att genom dessa frågors sammanförande under det
departement, som har att främst handlägga ärenden angående kronans
publika hus, många tillfällen att göra besparingar för statsverket skulle
yppa sig, vilka eljest ej bleve beaktade.
Departementschefen förordade nu, att föredragningen även av den
ifrågavarande gruppen — byggnads- och hyresärenden — överlämnades
åt den särskilda tjänsteman, som visats vara erforderlig för föredragningen
av kommunala lånefrågor.
Slutligen borde åt samma person lämpligen anförtros att biträda
expeditionschefen med beredningen särskilt av ärenden, avsedda att framläggas
för riksdagen.
I fråga om avlöning åt den nya funktionären uttalade departementschefen,
att densamma åtminstone tillsvidare icke borde sättas
(i Sjunde huvudtiteln.
högre än avlöning åt kanslisekreterare eller till 5,050 kronor om året.
Vid sådant förhållande borde han ock helst betecknas såsom extra
kanslisekreterare.
I överensstämmelse med vad departementschefen sålunda uttalat
begärde Kungl. Magt av 1913 års riksdag erforderligt anslag till arvode
åt en extra kanslisekreterare. Detta anslag beviljades, på sätt redan
nämnts, av riksdagen, som därvid anförde:
»Då sammanförandet av samtliga ärenden rörande kommunernas
finanser till ett departement givetvis bereder möjlighet till deras behandling
efter mera enhetliga grunder än som hittills under deras uppdelning
på två departement kunnat äga rum, synes det riksdagen, att Eders
Kungl. Maj:t haft goda skäl för denna åtgärd. Och har riksdagen för
sin del icke funnit något att i princip erinra mot dessa ärendens förläggande
för närvarande till finansdepartementet och nödiga provisoriska
åtgärders vidtagande därstädes för ärendenas omsorgsfulla handläggning.
Eu sådan anordning, som med hänsyn till mängden av föreliggande
ärenden av denna art samt det önskvärda i att desamma må erhålla
en i möjligaste mån likartad, sakkunnig och skyndsam behandling,
synes vara omedelbart påkallad, behöver, enligt riksdagens förmenande,
icke innebära något prejudicerande av vare sig detta arbetes framtida
organisation eller finansdepartementet såsom slutlig plats för ifrågavarande
ärendens framtida behandling. Vid sådant förhållande och då
den av Eders Kungl. Magt för ändamålet nu begärda förstärkningen i
departementets arbetskrafter sjmes vara erforderlig, har riksdagen ansett
sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag.»
För enahanda ändamål beviljade riksdagen på extra stat för år
1915 ett anslag av 5,250 kronor.
Då i den till 1915 års riksdag avgivna statsverkspropositionen
medel begärdes till arvode åt en extra kanslisekreterare för år 1916,
meddelade chefen för finansdepartementet, att det visat sig under vissa
förhållanden kunna vara önskvärt, att innehavaren av den extra kanslisekreterartjänsten
icke utförde just de åligganden, för vilkas förrättande
tjänsten tillkommit, utan att dessa åligganden, vilka i regel
vore mer krävande än det arbete, som vanligen fordrades av en kanslisekreterare,
uppdroges åt någon av departementets ordinarie kanslisekreterare.
Det syntes därför departementschefen vara läm|»ligast, att
den extra kanslisekreterarbefättningen, som fortfarande vore mer än
väl behövlig till följd av departementets stora arbetsbörda, icke förbundes
med någon bestämd tjänstgöringsskyldighet.
Sjunde huvudtiteln. 7
Med förklarande att riksdagen icke haft något att erinra mot
Kungl. Maj:ts nu omförmälda framställning, beviljade riksdagen för
ifrågavarande ändamål på extra stat jämväl för år 1916 ett anslag av
5,250 kronor.
Sedermera bär jag den 21 december 1915 förordnat en av departementets
ordinarie kanslisekreterare att tillsvidare under år 1916 dels
bereda och föredraga ärenden angående kommunernas finanshushållning
samt angående statens byggnader ävensom förhyrande av lokaler åt
ämbetsverk och kommittéer, dels ock biträda expeditionschefen med
beredningen särskilt av ärenden, som äro avsedda att föreläggas riksdagen.
Den sålunda särskilt förordnade föredragandens avlöning är den,
som tillkommer honom såsom kanslisekreterare.
Den föredragningsskyldighet beträffande kommunala finansärenden,
som utgör den väsentligaste delen av ifrågavarande uppdrag, har under
den jämförelsevis korta tid, uppdraget varit meddelat, utvecklat sig till
ett väsentligt mera krävande arbete än man från början torde haft anledning
att räkna med.
Beredningen av kommunernas ansökningar om tillstånd att upptaga
lån, vilka ärenden utgöra den vida övervägande delen av de kommunala
finansärendena, har nämligen blivit i olika riktningar alltmera
ingående.
Jag ber att i detta sammanhang få erinra därom, att frågan om
kommunernas skuldsättning varit föremål för särskild utredning inom
finansdepartementet. Enligt nådigt bemyndigande den 12 augusti 1912
tillkallade dåvarande chefen för finansdepartementet i oktober månad
samma år sakkunniga för verkställande av utredning rörande statens
och kommunernas skuldsättning. I avseende å den sistnämnda erhöllo
de sakkunniga i uppdrag att undersöka, huruvida en ökad kontroll från
statens sida över densamma vore av omständigheterna påkallad. I sitt
den 10 september 1914 avgivna betänkande uttalade sig kommitterade
för en begränsning av kommunernas skuldsättning och förordade i sådant
syfte en något ökad statskontroll, varjämte de angåvo några riktlinjer
för anordnande härav. Vad de sakkunniga härom anfört har jag funnit
vara värt beaktande. Emellertid tarva de sakkunnigas anvisningar ytterligare
utredning för att kunna omsättas i tillämpningen. Sådan utredning
är också av mig igångsatt.
Jag bär nu ansett, att redan innan densamma hunnit slutföx-as
granskningen av de kommunala låneärendena kan och bör göras mera
8 Sjunde huvudtiteln.
ingående. Härav har föranletts väsentligt ökat arbete för föredraganden,
vilket jag skall tillåta mig att något närmare belysa.
Vid meddelande av tillstånd att upptaga lån har Kungl. Maj:t
plägat fastställa den tid, inom vilken lånet skall vara återbetalat. Denna
tid bestämdes förr med hänsyn till lånesummans storlek. I avseende
härå har det synts mig, att amorteringstiderna böra rättas efter varaktigheten
av de anstalter, till vilka lånemedlen användas, så att varaktighetstiden
betecknar maximum för den tid, som kan tillmätas för återbetalningen.
Där genom ett och samma lån medel skola anskaffas
för flera ändamål med olika maximiamorteringstider kan lånets amorteringstid
lämpligen bestämmas till medeltalet av de olika ändamålens
amorteringstider. En nedsättning av amorteringstiden under ett sålunda
uppställt maximum torde också kunna vara i vissa fall påkallad. I
såöant hänseende vill jag erinra, att omförmälda sakkunniga såsom en
uppgift att fullfölja vid utövningen av statens kontroll öwr den kommunala
upplåningen angivit befrämjandet av, att skattemedel komme
till användning även för sådana ändamål, för vilka på grund av deras
art anlitande av lånemedel icke vore uteslutet. De sakkunniga anvisade
flera olika sätt att ernå ett sådant resultat och bland annat hänvisades
till möjligheten att göra amorteringstiden i väsentligare mån kortare
än som med hänsyn blott och bart till anstaltens varaktiglietstid
krävdes.
I anslutning till nu angivna synpunkter hava på mitt uppdrag
genom samråd med sakkunniga uppgifter samlats rörande de varaktighetstider,
som kunna beräknas för de allmännast förekommande
låneändamålen, uppgifter som i mån av behov i enskilda fall kompletterats.
Därigenom har det varit möjligt att vid låneärendenas prövning se till,
att amorteringstiden icke fått överskrida den beräknade varaktighetstiden.
Nedsättning av amorteringstiden med hänsyn till önskvärdheten att
befordra användningen av skattemedel har givetvis kunnat tillämpas
endast med största försiktighet och med behörig hänsyn tagen till vederbörande
kommuns ekonomiska bärkraft.
Det har vidare synts mig synnerligen önskvärt, att vid beredning
av låneärendena undersökning föranstaltas till utrönande, huruvida de
anstalter, som skola bekostas med lånemedel, äro nödvändiga för kommunen.
På den vägen har jag slagit in, då jag anmodat vederbörande
att verkställa särskild utredning med hänsyn till nu rådande världskris
i alla låneärenden, som nu komma under Kungl. Maj:ts prövning. Denna
utredning, som åvägabringas genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes
Sjunde huvudtiteln. 9
försorg, avser att få utrett, huruvida de anstalter, för vilkas förverkligande
lånet ilrågasatts, äro så nödvändiga för kommunen eller om deras snara
utförande är av andra orsaker så angeläget, att det icke kan anstå
med lånets upptagande till dess mer normala förhållanden inträtt. Jag
begagnar här tillfället att i förbigående meddela, att en del kommuner
funnit sig kunna följa den vädjan, som den sålunda föranstaltade utredningen
från min sida innebar, och avstått tills vidare från tanken
på upplåning, antingen helt och hållet eller för ett eller annat ändamål.
Vid den nu omförmälda särskilda utredningen har fördelen av de kommunala
låneärendenas sammanförande till finansdepartementet varit särskilt påtaglig.
Vidare remitteras ansökningar, som avse upplåning för folk- eller
småskolbyggnader, numera till folkskolöverstyrelsen för att få utrönt,
huruvida de beslutade byggnaderna äro för vederbörande församling
erforderliga. Då särskild anledning föreligger och i den mån tillgängliga
resurser det medgiva, kommer även i fråga om upplåning för andra
ändamål företagens nödvändighet att prövas.
Beträffande den lånande kommunens ekonomi införskaffas från vederbörande
kommunala myndigheter utförliga uppgifter.
Det torde knappast behöva närmare påvisas, att en beredning av
kommunernas låneärenden, om vars karaktär jag nu givit några antydningar,
ställer betydligt större krav på den, som skall handlägga ärendena
än den väsentligen formella tillsyn, som tidigare ägnats desamma.
Detta gäller med hänsyn icke blott till själva granskningen av ansökningarna
och dem åtföljande handlingar utan även till den skriftväxling
med kommunala myndigheter, som erfordras för beredningen. Och då
arbetet på att kunna underkasta ärendena en noggrannare prövning
alltjämt pågår i finansdepartementet, kommer arbetsbördan inom den
närmaste framtiden säkerligen att ytterligare ökas. Redan nu har det
visat sig, att beredningen och föredragningen av låneärendena jämte
byggnadsärendena taga den särskilde föredragandens tid så starkt i
anspråk, att han icke i den utsträckning som meningen varit kunnat
skäligen tagas i anspråk för biträde vid beredning av riksdags
ärenden.
En i annat syfte uppgjord statistik över de under år 1913 avgjorda
mål och ärenden, som handlagts inom finansdepartementet, utvisar,
att av chefen för beskattnings byrån föredragits 485 mål och ärenden
» » » handelsbyrån » 503 » » »
Samt av den ifrågavarande särskilde
föredraganden.................................. » 309 » » »
I sistnämnda siffra ingå emellertid de till föredragningen numera
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 2
[3.]
10 Sjunde huvudtiteln.
[3.] hörande byggnadsärendena endast för senare halvåret med 32 ärenden,
varför siffran torde kunna höjas med enahanda belopp till 341.
Summan av dessa mål och ärenden utgör 1,329.
Härav komma sålunda på beskattningsbyrån ........................ 36.5 procent
» handelsbyrån................................... 37.8 »
» särskilde föredragandens byrå ... 25.7 »
I den statistik, varur först nämnda siffror äro hämtade, äro ärendena
uppdelade i större, ordinära och mindre, betecknade med respektive
1, 2 och 3. Ur denna statistik har jag låtit göra följande sammanställning,
som utvisar huru ärenden av olika valör fördela sig på de bägge
byråcheferna och den särskilde föredraganden.
Mål och ärenden, föredragna av: |
1 |
2 |
3 |
Summa |
byråchefen å beskattningsbyrån: |
||||
avgjorda i statsrådet: besvärsmål....................................... |
— |
4 |
— |
4 |
ärenden .......................................... |
8 |
258 |
133 |
399 |
» i regeringsrätten ................................................ |
9 |
66 |
7 |
82 |
Summa |
17 |
328 |
140 |
485 |
byråchefen å handelsbyrån: |
• |
|||
avgjorda i statsrådet: besvärsmål....................................... |
— |
11 |
— |
11 |
ärenden .......................................... |
7 |
344 |
109 |
460 |
» » regeringsrätten ................................................ |
7 |
24 |
1 |
32 |
Summa |
14 |
379 |
no |
503 |
särskilda föredraganden: |
||||
avgjorda i statsrådet: |
||||
ärenden rörande kommunernas finanshushållning ......... |
98 |
163 |
16 |
277 |
> rörande kronans byggnader m. m.'') ............... |
8 |
50 |
6 |
64 |
Summa |
106 |
213 |
22 |
341 |
Inom var och en av de tre byråerna hava målen och ärendena
sålunda i procent fördelat sig på följande sätt å de olika grupperna:
1 |
2 |
3 |
Summa |
|
beskattningsbyrån............................................................ |
3.5 |
67.6 |
28.9 |
100 |
handelsbyrån .................................................................. |
2.8 |
75.3 |
21.9 |
100 |
extra föredragandens byrå ............................................... |
31.0 |
62.5 |
6.5 |
100 |
*) Dessa siffror äro erhållna genom fördubbling av statistikens motsvarande siffror, vilka
avse halvt år.
Sjunde huvudtiteln. 11
Frånräknar man för en var av byråerna de till grupp 3 hörande
mål och ärenden, vilka föranleda endast obetydligt arbete, återstå för
beskattningsbyrån .......................... 345 eller 32.6 %
handelsbyrån..................................... 393 » 37.2 %
och extra föredragandens byrå ... 319 » 30.2 % av dessa
ärendens summa ............................. 1.057
Den fördelning av ärendena i tre grupper efter deras olika valör,
som gjorts i nämnda statistik, gör givetvis på intet sätt anspråk på
exakthet. En sådan uppskattning, som det bär är fråga om, måste alltid
bliva mer eller mindre subjektiv. Med tämligen stor säkerhet torde
man emellertid kunna ur statistiken utläsa, att den särskilda föredraganden
har på sin lott väsentligt flere stora ärenden än någon av byråcheferna.
Det vill synas mig, att denna större kvalitativa belastning
bör kunna anses uppväga det kvantitativa överskottet på de andra byråerna.
De ordalag, med vilka chefen för finansdepartementet vid föredragningen
av 1914 års statsverksproposition yttrade sig om den avlöning,
som borde tillkomma den ifrågavarande föredraganden, visa, att
man tänkt sig möjligheten av att den föreslagna anordningen icke kunde
bliva annat än provisorisk. Genom vad jag ovan anfört tror jag mig
hava ådagalagt, att den arbetsbörda, som åligger föredraganden, icke
oväsentligt vuxit sedan tjänsten tillkom.
Vid sådant förhållande har jag icke ansett mig kunna längre dröja
med att göra framställning, i syfte att åt ifrågavarande föredragande
måtte beredas den avlöning, som på grund av tjänstens art bör enligt
min mening tillkomma honom.
Denna avlöningsförhöjning torde lämpligen böra ordnas så, att
den extra kanslisekreterartjänsten indrages och ersättes med en särskild
föredragandetjänst, även den givetvis på extra stat och avlönad med 7,000
kronor för år eller samma belopp, som utgår till vissa andra särskilda
föredragande i olika departement. Av beloppet torde 2,500 kronor böra
anses motsvara tjänstgöringspenningar. Efter denna beräkning erfordras
för vikariatsersättning under semester 312 kronor 50 öre eller i avrundat
tal 315 kronor. Den ökning i kostnad, som vid bifall till min förevarande
framställning skulle uppstå, belöper sig, då anslaget till den
extra kanslisekreterartjänsten, på sätt ovan är nämnt, hittills utgått med,
inräknat semesterarvode, 5,250 kronor, till 2,065 kronor. Där ordinarie
kanslisekreterare förordnas att uppehålla den nu föreslagna föredragande
-
12
Sjunde huvudtiteln.
[3.] tjänsten, skall lian givetvis avstå alla sina avlöningsförmåner såsom
kanslisekreterare åt den förordnade vikarien.
Jag tillåter mig slutligen i anledning av 1913 års riksdags ovan
återgivna uttalande anmärka, att ett bifall till mitt förevarande förslag,
lika litet som inrättandet på sin tid av den extra kanslisekreterartjänsten,
prejudicerar vare sig det framtida organiserandet av det arbete, som
åligger föredraganden, eller finansdepartementet såsom slutlig plats för
ifrågavarande ärendens handläggning.
.Då jag i och för statsverkspropositionen för år 1916 gjorde framställning
rörande arvode till en extra kanslisekreterare, begagnade jag
tillfället att erinra, att Kungl. Maj:t den 6 november 1914 för tiden
till samma års utgång förordnat en särskild tjänsteman att bereda och
föredraga en nytillkommen grupp av ärenden, nämligen sådana som rörde
utfärdande av utförselförbud, upphävande av dylika förbud och meddelande
av dispens från desamma m. m., samt att nämnda förordnande
den 31 december 1914 förnyats att gälla tillsvidare intill utgången av
mars månad 1915. Jag anförde vidare, att med hänsyn till den tillfälliga
karaktären av denna förstärkning av finansdepartementets arbetskrafter
och då det vore att hoppas, att den ej skulle behöva bliva alltför
långvarig, något särskilt anslag icke syntes böra för ändamålet
då begäras av riksdagen, utan borde de förskotterade utgifterna i vanlig
ordning för riksdagen anmälas till ersättande.
Sedermera har Kungl. Maj:t genom flere särskilda beslut förlängt
berörda förordnande ytterligare intill slutet av år 1915.
Sedan den huvudsakliga delen av de uppgifter, som ålegat omförmälde
särskilt förordnade tjänsteman, överflyttats till handelskommissionen
och densamma från innevarande års början fått sin kanslipersonal
för ändamålet förstärkt, har ett förnyande av förordnandet icke
varit erforderligt, varom jag i detta sammanhang ansett mig böra erinra.
På grund av vad jag här ovan förut anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till arvode åt en särskild föredragande i
finansdepartementet samt till ersättning åt vikarie för
honom under semester på extra stat för år 1917 bevilja
ett anslag av ............................................... kronor 7,315.
6. Biträde inom finansdepartementet vid beredning av ärenden
rörande bankväsendet m. m., oförändrat ordinarie förslagsanslag,
högst.................................................................................. kronor 4,700.
Sjunde huvudtiteln.
13
B. De centrala ämbetsverken.
Kammarkollegium.
1. Kammarkollegium, oförändrat ordinarie anslag
............................................................................................... kronor 128,000.
2. Anställande av en extra advokatfiskal hos kammarkollegium.
Frågan om förstärkning av arbetskrafterna å kammarkollegii advokatfiskalskontor
väcktes i samband med det aktuellt vordna spörsmålet
om tillvaratagandet av kronans tvistiga rätt till vattenfall. I sådant avseende
meddelade Kungl. Maj:t under år 1912 särskilda uppdrag för
vice häradshövdingen Ernst Hagelin och dåvarande revisionssekreteraren
greve H. A. H. Hamilton att utföra rättegångar angående vissa vattenfall
och verkställa undersökningar rörande kronans rätt till vatten i
övrigt i vissa älvar. Dessa uppdrag avsågo, för Hagelin förhållanden i
Dalälven samt för greve Hamilton förhållanden i Indalsälven ävensom i
Ume och Lule älvar.
Enligt nådigt brev till kammarkollegium den 1 december samma
år meddelade Kungl. Maj:t sedermera beslut av huvudsakligen följande
innehåll.
Det skulle åligga kammarkollegium att tillsvidare och intill dess
annorlunda kunde varda förordnat i fall, där icke undantag enligt det
nådiga beslutet vore särskilt bestämda, låta med biträde av kammaradvokatfiskalskontoret
verkställa undersökning rörande den rätt, kronan
kunde äga beträffande samtliga vattendrag inom Kopparbergs, Gävleborgs,
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,
ävensom de delar av Dalälven, som tillhörde Uppsala och Västmanlands
län, samt att, i den mån tillgången på arbetskrafter det medgåve, jämväl
verkställa undersökning av kronans rätt till strömfall söder om Dalälven,
ävensom att, där verkställd undersökning därtill föranledde, låta genom
kammaradvokatfiskalsämbetet anhängiggöra och utföra kronans talan i
fråga om bättre rätt till vatten och grund jämte utmål.
Greve Hamilton och dåvarande revisionssekreteraren N. Wihlborg
förordnades att tillsvidare tjänstgöra såsom extra advokatfiskal hos
kammarkollegium. Därvid skulle till en början greve Hamilton hava
att fullfölja de honom av Kungl. Maj:t i förevarande ämne förut med
-
[4-]
Anställande
av en extra
advokatfiskal
hos kammarkollegium.
(extra anslag.)
14 Sjunde huvudtiteln.
delade uppdrag. Wihlborg åter skulle närmast hava att verkställa
undersökning för utrönande, huruvida i fråga om vattenfallen i Dalälven
och de norrländska älvarna fara för tjuguårig hävd förelåge. I övrigt
skulle fördelningen av arbetet mellan advokatfiskalen och de båda extra
advokatfiskalerna bestämmas av kollegium.
De vice häradshövdingen Hagelin i ämnet meddelade uppdrag
skulle fortfarande bestå. Dessa uppdrag skulle dock icke anses innebära,
att undersökning skulle verkställas av honom för utrönande, huruvida
fara för hävd förelåge.
Vice häradshövdingen Hagelin har emellertid under år 1912 på
begäran entledigats från sitt ovanberörda uppdrag; och har Ivungl. Maj:t
i stället förordnat revisionssekreteraren C. G. T. Borell att tillsvidare
tjänstgöra såsom advokatfiskal hos kammarkollegium med den tjänstgöringsskyldighet,
kollegium bestämde.
Sedermera har Kungl. Maj:t jämväl, på deras därom gjorda ansökningar,
entledigat Wihlborg och greve Harnilton från förenämnda
dem meddelade förordnanden, Wihlborg med utgången av år 1914 och
greve Hamilton med utgången av september månad år 1915, dock med
skyldighet för dem att fortfarande såsom extra advokatfiskal hos
kammarkollegium utföra Kungl. Maj:ts och kronans talan i åtskilliga
redan anhängiggjorda rättegångar angående bättre rätt till vatten och
grund i vissa vattendrag m. m. samt, vad beträffade greve Hamilton,
med skyldighet för honom tillika att tillsvidare vid förefallande behov
fortfarande deltaga i handläggningen inom kollegium av ärenden rörande
kronans rätt till strömfall.
Sedan kammarkollegium i skrivelse den 30 december 1911 framhållit,
att kollegii ordinarie advokatfiskal oaktat förutnämnda av Kungl.
Maj:t vidtagna åtgärder att uppdraga utförandet av vissa på advokatfiskalskontoret
ankommande arbeten åt särskilt förordnade personer vore
alltför betungad, och förty hemställt om förstärkning av arbetskrafterna
å advokatfiskalskontoret, medgav Kungl. Maj:t genom beslut den 26
januari 1912, att hos kollegium finge tillsvidare intill den 1 juli 1912
anställas en extra advokatfiskal att biträda med de på advokatfiskalsämbetet
ankommande åtgärder, med den arbetsfördelning mellan ordinarie
och extra advokatfiskalen, som av kollegii chef bestämdes; och förordnades
en hos kollegium anställd amanuens att uppehålla nämnda extra
advokatfiskalsbefattning, med rätt för honom — vilken skulle hava att
åt den, som under tiden uppehölle hans amanuensbefattning, avstå de
därmed förenade löneförmåner — att uppbära arvode efter 5,600 kronor
Sjunde huvudtiteln. 15
för år räknat, därav 1,800 kronor skulle anses motsvara tjänstgöringspenningar.
I sammanhang därmed uppdrog Kungl. Maj:t åt löneregleringskommittén
att verkställa utredning, huruvida och i vad mån ett mera
varaktigt behov av förstärkning av arbetskrafterna å kammarkollegii
advokatfiskalskontor förelåge, samt avgiva det utlåtande, vartill utredningen
kunde föranleda.
I avgivet utlåtande förklarade sig löneregleringskommitt.én hava
kommit till den uppfattning, att en varaktigare förstärkning av arbetskrafterna
å kammarkollegii advokatfiskalskontor vore av behovet påkallad.
Kommittén tillstyrkte alltså, att, i anslutning till den av Kungl. Maj:t
för tillfället träffade anordning, en extra advokatfiskal hos kammarkollegium
fortfarande för tiden från och med den 1 juli 1912 och tillsvidare,
så länge behov därav förefunnes, måtte hos kollegium anställas.
Med anledning av vad sålunda förekommit föreslog Kungl. Maj:t
riksdagen i en den 29 mars 1912 avlåten proposition att för anställande
hos kammarkollegium av en extra advokatfiskal på extra stat för år
1913 bevilja ett anslag av 9,200 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
redan under år 1912 av anslaget disponera 3,200 kronor.
I skrivelse den 30 maj 1912 angående regleringen av utgifterna
under riksstatens sjunde huvudtitel anförde riksdagen, att den i ärendet
förebragta utredningen syntes riksdagen hava till fullo ådagalagt, att
de advokatfiskalsämbetet åliggande viktiga och invecklade ärenden, även
med de särskilda åtgärder, som redan vidtagits för behandling av frågor
angående tillvaratagandet av kronans rätt till vattenfall, krävde en förstärkning
av ämbetets arbetskrafter. Särskilt torde en dylik förstärkning
bliva nödvändig för ett rätt bedrivande av undersökningarna rörande
kronans bättre rätt till fast egendom. Det syntes nämligen av vikt, att
dessa undersökningar, oaktat den skyndsamhet, med vilken de måste
utföras, dock bleve så omsorgsfullt och noggrant utförda, att talan om
återvinnande av sådan egendom icke bleve i något fall anställd utan
verkliga skäl och sakliga grunder. Vid sådant förhållande ansåge riksdagen
sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag i denna del så mycket mer,
som riksdagen i övrigt icke funnit något att erinra däremot.
För anställande hos kammarkollegium av en extra advokatfiskal
anvisade riksdagen alltså på extra stat för år 1913 ett anslag av 9,200
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1912 av anslaget
disponera 3,200 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar har
riksdagen sedermera för ifrågavarande ändamål å extra stat för vart
[4-]
Kammar
kollegium.
Departements
chefen.
16 Sjunde huvudtiteln.
och ett av åren 1914, 1915 och 1916 beviljat ett anslag av 6,000
kronor.
Den extra advokatfiskal uppbär arvode efter 5,600 kronor, för
år räknat, därav 1,800 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar.
Återstoden av det utav riksdagen för varje år för ändamålet
anvisade beloppet, 400 kronor, är avsedd till vikariatsersättningar under
semester. För den extra advokatfiskal gälla i tillämpliga delar de
jämlikt kungörelsen den 26 maj 1909 stadgade villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de från och med den 1 juni 1909 fastställda nya
avlöningsförmånerna för kammarkollegium.
I skrivelse den 30 september 1915 har nu kammarkollegium gjort
framställning om anslag jämväl för år 1917 till förstärkning av arbetskrafterna
å kollega advokatfiskalskontor, därvid kollegium åberopat ett
skrivelsen bifogat, den 14 berörda september avgivet tjänstememorial,
vari kollega advokatfiskalsämbete anfört, bland annat, följande:
»Sammanlagda antalet till advokatfiskalsämbetet inkomna mål och ärenden
har under vart och ett av åren 1912—1914 utgjort 492, 828 och 1,023. Under år
1915 hava intill denna dag inkommit 816 mål och ärenden; motsvarande antal under
år 1914 utgjorde 734. Antalet från ämbetet utgående expeditioner och skrivelser
utgjorde under år 1912 1,247 och under år 1914 1,262. Under år 1915 hava intill
denna dag härifrån expedierats 925 skrivelser; motsvarande antal under samma tid
1914 uti;jorde 749. I nu angivna siffror äro icke inräknade de mål och ärenden,
som fallit under den särskilt anordnade vattenavdelningens handläggning.
Arbetet å advokatfiskalskontoret synes alltså fortfarande påkalla en advokatfiskal
vid sidan av den ordinarie, och lär, då antalet mål och ärenden, som tillhöra
advokatfiskalsämbetets handläggning alltjämt ökas, detta behov kunna anses av
stadigvarande beskaffenhet. Vid sådant förhållande och under erinran, att med
utgången av år 1916 i det närmaste fem år komma att hava förflutit, sedan ifrågavarande
advokatfiskal först anställdes, samt att således fråga synes kunna uppstå
om lämpligheten av denne tjänstemans uppförande å ordinarie stat från och med
år 1917. får advokatfiskalsämbetet härigenom vördsamt hemställa, att kungl. kollegium
ville hos Kungl. Maj:t göra framställning om fortsatt anställande hos kollegium
av en andra advokatfiskal.»
Åberopande de av advokatfiskalsämbetet anförda skäl, har kammarkollegium
— jämte förklarande, att kollegium för det närvarande icke
fuune skäl påkalla ifrågavarande befattningshavares uppförande å ordinarie
stat — hemställt, det Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen göra framställning,
att för fortsatt anställande hos kollegium av en extra advokatfiskal
på extra stat för år 1917 måtte beviljas ett anslag av 6,000 kronor.
Vid tillstyrkande av den nådiga propositionen i förevarande ämne
till 1912 års riksdag yttrade dåvarande chefen för finansdepartementet,
Sjunde huvudtiteln. 17
att av vad i ärendet förekommit syntes framgå, att ett mera varaktigt [4.j
behov av förstärkning av arbetskrafterna å kammarkollegii advokatfiskalskontor
förefunnes. Då de omständigheter, som lågo till grund för denna
uppfattning, fortfarande förefinnas, vill jag tillstyrka kammarkollegii nu
gjorda framställning i berörda sylte. Vid bifall härtill skulle sålunda
för en extra advokatfiskal hos kollegium för år 1917 utgå ett arvode
med 5,600 kronor, varav 1,800 kronor skulle anses motsvara tjänstgöringspenningar;
och bör därjämte ett belopp av 400 kronor beräknas
för de med den extra advokatfiskalens rätt till semester förenade kostnader
för vikarie.
I likhet med vad nu är medgivet, torde den extra advokatfiskalen
jämväl böra tillerkännas rätt till aktoratsarvode.
De jämlikt kungörelsen den 26 maj 1909 gällande villkor och
bestämmelser för åtnjutande av de från och med den 1 juni 1909 fastställda
nya avlöningsförmånerna för kammarkollegium lära såsom hittills
i tillämpliga delar böra gälla även den extra advokatfiskalen.
Jag anser mig böra i detta sammanhang uttryckligen framhålla,
att behov av den extra advokatfiskalen föreligger alldeles oberoende av
frågan om fullföljande av kronans vattenfallsprocesser.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för anställande hos kammarkollegium av en
extra advokatfiskal på extra stat för år 1917 bevilja
ett anslag av ................................................ kronor 6,000.
3. Ordnande av vissa kammarkollegii andra arkivkontor
tillhörande handlingar.
Med anledning av en av kammarkollegium i skrivelse den 1 decem- [5.]
ber 1911 gjord framställning om beredande av medel till ersättning åt Ordnande av
ett tillfälligt biträde å kollegii dåvarande aktuariekontor, numera dess ^oiiegii^Tndra
andra arkivkontor, för ordnande av vissa äldre handlingar, föreslog arkivkontor
Kungl. Maj:t i en den 29 mars 1912 avlåten proposition riksdagen, handlingar
bland annat, att på extra stat för år 1913 för berörda ändamål anvisa (extr, anslag)
ett belopp av 1,500 kronor.
Beträffande den utredning, som i detta hänseende förebragtes, och
vad av dåvarande chefen för finansdepartementet i ärendet yttrades,
anhåller jag att få hänvisa till det vid propositionen fogade utdraget av
statsrådsprotokollet över finansärenden berörda den 29 mars.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
3
18
Sjunde huvudtiteln.
I skrivelse den 30 maj 1012 angående regleringen av utgifterna
under riksstatens sjunde huvudtitel anförde riksdagen, att det syntes
riksdagen för bringande av ordning och reda i ifrågavarande handlingar
nödvändigt att, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, därför anställa särskild
person, då det med hänsyn till det omfattande arbete, som synbarligen
vore därmed förbundet, icke kunde förväntas, att detsamma skulle
kunna medhinnas av ämbetsverkets ordinarie personal utan åsidosättande
av övriga göromål. I fråga om den ersättning, som ansetts
böra utgå till eu dylik person, hade riksdagen intet att erinra; och
anvisade riksdagen alltså på extra stat för år 1913 för ordnande av
vissa till kaminarkollegii auktariekontor hörande handlingar ett belopp
av 1,500 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar, har
riksdagen sedermera för vart och ett av åren 1914, 1915 och 1916 anvisat
enahanda belopp för omförmälda ändamål; och har, vad beträffar
det för sistnämnda år anvisade anslaget, kammarkollegium genom Kungl.
Maj:ts beslut den 18 juni 1915 anbefallts att vidtaga nödiga åtgärder
för anslagets användning för avsett ändamål, varjämte statskontoret erhållit
befallning att till kammarkollegium på rekvisition i mån av behov
utanordna anslagsbeloppet.
Beträffande den tid, ifrågavarande arbete i sin helhet komme att
kräva, anförde kollegium i den ämbetsverkets skrivelse, som lag till
grund för framställningen i ämnet till 1915 års riksdag, att samma tid
linge beräknas till åtminstone sex år.
Utförandet av arbetet har av kollegium anförtrotts åt filosolie
licentiaten Wilh. Westling, vilken, med en daglig arbetstid å tjänsterummet
av fem timmar, därför åtnjuter ett arvode av 125 kronor för
månad.
I skrivelse den 30 september 1915 har nu kammarkollegium gjort
framställning om anvisande av ett anslag av 1,500 kronor för ändamålet
i fråga jämväl för år 1917.
Tillika har kollegium hemställt om bemyndigande att bevilja den
person, åt vilken uppdraget att utföra arbetet komme att lämnas,
kostnadsfri semester under högst tre veckor.
Kammarkollegii berörda framställning får jag tillstyrka.
Rörande den ifrågasatta semestern vill jag erinra, att genom medgivande
av sådan rätt statsverket icke åsamkas någon särskild kostnad,
enär någon vikarie under semestertiden icke lämpligen lärer kunna
förordnas.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
Sjunde hnrudtiteln. 19
att för ordnande av vissa till kammarkollegii
andra arkivkontor hörande handlingar på extra stat
för år 1917 anvisa ett belopp av............ kronor 1,500.
4. Ytterligare förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium.
Efter av Kungl. Maj:t därom gjord framställning, beviljade näst!idet
års riksdag för anställande hos kammarkollegium under tiden från och
med den 1 juli 1915 till utgången av år 1916 av en adjungerad
ledamot, en extra arkivarie och en extra notarie m. m. på extra stat
under sjunde huvudtiteln för år IDIG ett anslag av 19,225 kronor, med
rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1915 av anslaget disponera
6,700 kronor.
1 skrivelse den 30 september 1915 har nu kammarkollegium hemställt
om förstärkning av ämbetsverkets arbetskrafter, bland annat dels
under år 1916 ytterligare med två adjungerade ledamöter, tre extra
notarier och tre extra skrivbiträden, därav ett biträde hos kollegii advokatfiskalsämbete,
dels och under år 1917 med tre adjungerade ledamöter,
en extra arkivarie, fyra extra notarier och tre extra skrivbiträden.
Genom nådigt brev den 31 december 1915 har Kungl. Maj:t meddelat
erforderliga föreskrifter angående förstärkning av kollegii arbetskrafter
för tiden från 1916 års början till utgången av därpåföljande
juni månad, och har Kungl. Maj:t samtidigt uppdragit åt löneregleringskommittén
att. avgiva utlåtande över kollegii framställning, i vad densamma
gäller tiden efter utgången av juni månad 1916.
Sedermera har kammarkollegium i skrivelse den 22 december 1915
gjort framställning om ytterligare förstärkning under tiden 1 juli 1916
—31 december 1917 av arbetskrafterna å ämbetsverkets advokatfisk alskontor,
vilken skrivelse överlämnats till löneregleringskommittén för att
tagas i övervägande vid avgivande av kommitténs utlåtande angående
kollegii förstberörda framställning.
Lön ereed erm yskommi tténs utlåtande i ämnet har ännu icke inkommit
men är att förvänta inom den närmaste tiden. Under sådana
förhållanden är jag icke beredd att nu inför Kungl. Maj:t framlägga
förslag i detta ämne.
De av kammarkollegium ifrågasatta åtgärderna äro emellertid
av sådan beskaffenhet, att, därest utredningen giver vid handen, att
desamma böra genomföras, anslag av riksdagen erfordras. Kostnaderna
för ändamålet, i vad de belöpa på tiden från och med den 1 juli 1916,
[6.]
Ytterligare
förstärkning
av arbetskrafterna
hos
kammarkollegium.
(extra anslag.)
20 Sjunde huvudtiteln.
hava av kollegium beräknats i- dess förra skrivelse till 60,100 kronor,
därav 14,225 kronor för år 1916, och i kollega senare skrivelse till ytterligare
9,400 kronor eller sålunda sammanlagt till 69,500 kronor.
På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avbidan på den proposition om anvisande
av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,
för ytterligare förstärkning av kammarkollegii
arbetskrafter bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln
för år 1917 beräkna ett belopp
av .................................................................. kronor 69,500.
Statskontoret.
Statskontoret.
Vid anmälan av de till sjunde huvudtiteln hörande ärendena i nästlidet
års statsverksproposition uttalade jag, att det varit min förhoppning,
att den viktiga frågan om inrättandet av ett riksrevisionsverk skulle
kunna föreläggas 1915 års riksdag, men att vid frågans behandling inom
■finansdepartementet visat sig angeläget att i vissa avseenden ytterligare
utreda densamma. Sedermera hade jag tillfälle meddela, att den i ärendet
erforderliga utredningen icke hann slutföras under nämnda års riksdag.
Under ärendets fortsatta behandling inom finansdepartementet har
det befunnits vara förenat med betydande svårighet icke minst på grund
av de skiftande uppslag för frågans lösning, som framkommit under
den föregående utredningen, att utarbeta ett slutligt förslag i ämnet.
Särskilt har en omständighet, som synes hittills icke hava vunnit tillbörligt
beaktande, allt mera framträtt såsom betydelsefull.
Revisionskommitterade hava under utredning frågan om ordnande
av de specialrevisioner, som för närvarande finnas inrättade inom de
affärsdrivande verken och vissa andra administrativa ämbetsverk. Utlåtande
lärer komma att inom kort från dem föreligga beträffande
statens järnvägar, varefter kommitterade hava för avsikt att verkställa
utredning beträffande vattenfallsverken. Vidare kommer nu marinförvaltningens
revision att, på grund av särskilt nådigt uppdrag, inom
den närmaste tiden bliva föremål för undersökningar av de sakkunniga,
vilka inom sjöförsvarsdepartementet tillkallats för att verkställa utredning
och framlägga förslag beträffande förenkling av marinens redo
-
Sjunde huvudtiteln. 21
visningsväsen. Förslag om ordnande av domänstyrelsens revision äro
ock att vänta från de kommitterade, vilka den 7 november 1913 tingo
i uppdrag att verkställa utredning och avgiva förslag beträffande skogsbokföringens
ordnande och därmed sammanhängande frågor.
Det synes mig nu kunna med fog ifrågasättas, om icke frågan
om specialrevisionernas anordnande i förhållande till det centrala revisionsverket
bör klarläggas, innan frågan om organiserandet av ett riksrevisionsverk
upptages till slutligt avgörande. Före ett dylikt avgörande
eller åtminstone i samband därmed torde ock böra lösas den på dagordningen
stående frågan beträffande omläggning av den administrativa
processen i anmärkningsmål.
Med hänsyn till nu angivna omständigheter har jag kommit till
den uppfattningen, att frågan om inrättandet av ett riksrevision sverk
ej befinner sig i det läge, att den bör föreläggas den nu börjande riksdagen.
Under sådana förhållanden och då ej heller i övrigt anledning
förekommit att företaga ändring i det ordinarie anslaget till statskontoret,
torde detsamma böra oförändrat bär upptagas sålunda:
5. Statskontoret, oförändrat ordinarie anslag ...... kronor 169,000.
6. Förstärkning av arbetskrafterna å statskontorets riksbokslutsbyrå.
För anställande av en extra revisor å statskontorets riksboksluts- [<•]
byrå har riksdagen på extra stat anvisat medel för åren 1914 — 1916,
för sistnämnda år till belopp av 3,100 kronor. krafterna å
I skrivelse den 25 september 1915 har nu statskontoret gjort
framställning om beredande av medel för anställande under år 1917 å byrå.
ämbetsverkets riksbokslutsbyrå av en extra förste revisor, i stället för (extra anslag.)
den hittillsvarande extra revisorn, samt ett särskilt biträde. Kostnaderna
härför har statskontoret beräknat till 7,000 kronor.
Tillika har statskontoret — under erinran att statskontoret i skrivelse
den 14 januari 1915 angående av riksdagens revisorer framställda
anmärkningar beträffande tiden för utgivande av den s. k. statsliggaren
ställt i utsikt åtgärder i syfte att möjliggöra statsliggarens utgivande
inom den av revisorerna angivna tid, början av mars månad, men tillika
antytt, att dessa åtgärder möjligen komme att nödvändiggöra någon
förstärkning av riksbokslutsbyråns arbetskrafter — hemställt, att för de
nio sista månaderna av år 1916 måtte anställas en extra förste revisor
22 Sjunde huvudtiteln.
och ett extra biträde å riksbokslutsbyrån i stället för den extra revisor,
för vilken anslag anvisats å riksstaten för innevarande år ävensom att
härför måtte få dels disponeras sistnämnda anslag, dels ock därutöver
beredas medel till belopp av 2,975 kronor.
Kungl. Magt har anbefallt löneregleringskommittén att avgiva
utlåtande med anledning av statskontorets berörda framställning. Så snart
dylikt utlåtande inkommit, torde jag få ånyo anmäla ärendet.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avbidan på den proposition om anvisande
av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,
till förstärkning av arbetskrafterna å statskontorets
riksbokslutsbyrå bland de extra anslagen under
sjunde huvudtiteln för år 1917 beräkna ett belopp
av ..................................................................... kronor 9,975.
Mynt- och justeringsverket.
I skrivelse den 15 september 1915 har mynt-och justeringsverket
föreslagit vissa regleringar av de i staten för ämbetsverket upptagna
avlöningarna ävensom en förstärkning av verkets arbetskrafter.
Genom beslut den 16 oktober 1915 har Kungl. Maj:t anbefallt
löneregleringskommittén att avgiva utlåtande över mynt- och justeringsverkets
ifrågavarande framställning.
Vidare har mynt- och justeringsverket med skrivelse den 30 september
1915 inkommit med förslag till utgiftsstat för verket, vilket
förslag överlämnats till löneregleringskommittén för att vara tillgängligt
vid avgivandet av det från kommittén infordrade utlåtandet.
Då det med hänsyn till det myckna arbete, som åvilar löneregleringskommittén,
icke torde med någon säkerhet kunna påräknas, att
kommittén hinner inkomma med sitt yttrande i sådan tid, att proposition
i frågan kan avlåtas till instundande riksdag, har jag icke nu att
föreslå någon ändring i anslaget till mynt- och justeringsverket.
Här upptages sålunda följande oförändrade anslag:
7. Bestridande av de med mynt- och justerings verkets drift förenade
kostnader, oförändrat ordinarie reservationsanslag, att utgå direkt
av inkomst av myntning och justering............................. kronor 915,000.
Sjunde huvudtiteln.
Kommerskollegium.
slaf)
8. Kommerskollegium, oförändrat ordinarie an
.
.............................................................................. kronor 144,165.
9. Provisorisk lönereglering för befattningshavare i kommerskollegium.
Med bifall till Kung! Maj:ts därom gjorda framställning har riksdagen
till provisorisk lönereglering för kommerskollegium, i enlighet
med angivna grunder och på vissa villkor, såsom förslagsanslag pa
extra stat för år 1916 anvisat ett belopp av 12,345 kronor, av vilket
högst 375 kronor avsetts till höjning av vikariattsersättning under semester.
Nämnda grunder och villkor återfinnas i kungörelse i ämnet den
18 juni 1915.
I skrivelse den 4 december 1915 har nu kommerskollegium gjort
framställning om provisoriskt lönetillägg åt befattningshavare i ämbetsverket
jämväl för år 1917.
Den provisoriska löneregleringen för kommerskollegium har tillkommit
i avbidan a den definitiva reglering av löneförhållandena i
ämbetsverket, som väntas komma till stånd i samband med förändrad
organisation av detsamma. Dylik reglering och omorganisation har redan
genomförts för kollegii avdelning för näringsstatistik, att gälla från och
med år 1913, och befattningshavare å nämnda avdelning komma till
följd därav icke längre i åtnjutande av provisoriska lönetillägg.
Frågan om omorganisation av kommerskollegium i övrigt och
därmed sammanhängande reglering av löneförhållandena inom ämbetsverket
återstår emellertid ännu oavgjord. Denna fråga har varit föremål
för utredning av en för ändamålet tillsatt kommitté, och den åvägabragta
utredningen föreligger i ett under år 1913 avgivet betänkande, varöver
kommerskollegii utlåtande infordrats. Enligt vad meddelats mig, finnes
ifrågavarande ärende sedan mer än ett ar tillbaka inom kollegium i
fardigberett skick. Det liar emellertid ansetts lämpligast, att med avlämnande
av det infordrade utlåtandet skulle anstå tills ärendet i och
för framställning till riksdagen bleve föremål för Kungl. Maj:ts prövning.
Med hänsyn till nödvändigheten att under nuvarande förhållanden
i möjligaste mån undvika utgiftsökningar anser jag mig icke kunna
tillstyrka, att frågan om omorganisation av kommerskollegium förelägges
innevarande års riksdag. Jag kan dock ej underlåta att framhålla
Pro »isorisk
lönereglering
för kommerskollegium.
(extra anslag.)
24 Sjunde huvudtiteln.
[8.] angelägenheten av att denna organisationsfråga, som utan tvivel äger
en stor betydelse för vårt lands näringsliv och dess utveckling, icke
undanskjutes längre än som är alldeles oundgängligt. De nya slag av
uppgifter, som under senare tider i alltjämt ökad omfattning tillagts
kommerskollegium, liksom den ökning av kollega verksamhet över huvud
taget, som ständigt pågår, kräva utan tvivel redan nu eu på samma
gång fastare och mera tidsenlig organisation. Därjämte synes påtagligt,
att detta ämbetsverk måste erhålla en bättre och rikligare utrustning i
fråga om personal och organisation för att möta de högst maktpåliggande
krav, som måste antagas komma att efter det pågående världskrigets
slut ställas på ett ämbetsverk med kommerskollegii uppgifter.
Då sålunda definitiv lönereglering för kommerskollegium icke nu
ifrågasättes, torde anslag för provisorisk lönereglering åt de befattningshavare
i kommerskollegium, som icke redan kommit i åtnjutande av
definitiv lönereglering, böra äskas jämväl för år 1917.
De för beredande av de provisoriska avlöningstilläggen nödiga
beloppen framgå av följande beräkning:
1 j j På ordinarie stat uppförda befattningshavare |
Nuvarande begynnelse- avlöning |
Provisoriskt avlöningstillägg (oreducerat) |
Till provisoriskt |
P ensionsavgift |
Till höj-ning av , |
||||||||
Lön |
0 |
Ö 3 O: cS *<8 “ |
Summa |
Lön |
Tjänst- görings- penningar |
O ►1 rr- Cfl e£ J* cr$ crq |
Summa |
Beräknat |
Avrundat |
||||
| 1 generaldirektör och chef .. |
6,200 |
2,800 |
9,000 |
800 |
200 |
1,000 |
2,000 |
360 |
400 |
25 |
|||
1 kommerseråd och byråchef |
4,400 |
2,000 |
6,400 |
600 |
500 |
600 |
1,700 |
— |
313 |
60 |
350 |
62 |
5 0 i |
1 |
4,400 |
2,000 |
6,400 |
600 |
500 |
600 |
1,700 |
— |
313 |
60 |
350 |
62 |
50 |
1 » > |
4,400 |
2,000 |
6,400 |
600 |
500 |
600 |
1,700 |
— |
280 |
— |
300 |
62 |
501 |
| 1 sekreterare ..................... |
3,000 |
1,500 |
4,500 |
600 |
300 |
400 |
1,300 |
— |
211 |
60 |
250 |
37 |
50 |
1 1 * .................... |
3,000 |
1,500 |
4,500 |
600 |
300 |
400 |
1,300 |
— |
188 |
60 |
200 |
37 |
50; |
! i » .................... |
3,000 |
1,500 |
4,500 |
600 |
300 |
400 |
1,300 |
— |
165 |
60 |
200 |
37 |
50; |
1 registrator och arkivarie ... |
1,800 |
1,200 |
3,000 |
400 |
300 |
300 |
1,000 |
— |
99 |
90 |
100 |
25 |
|
1 kassör och sjöpassnotarie.. |
1,800 |
1,200 |
3,000 |
400 |
300 |
300 |
1,000 |
— |
81 |
40 |
100 |
25 |
— j |
1 förste vaktmästare............ |
800 |
300 |
1,100 |
100 |
150 |
150 |
400 |
100 |
30 |
— |
30 |
— |
— |
1 vaktmästare..................... |
500 |
300 |
800 |
200 |
50 |
150 |
400 |
— |
24 |
— |
25 |
— |
i |
1 » ..................... |
500 |
300 |
800 |
200 |
50 |
150 |
400 |
— |
24 |
— |
25 |
— |
1 |
Summa |
— |
- |
— |
— |
-1 |
— |
14,2001 |
100 |
— |
— |
2,330 |
375 |
-1 |
Sjunde huvudtiteln. 25
De provisoriska avlöningsbeloppen skulle alltså, inberäknat det |8:|
provisoriska ålderstillägget åt eu vaktmästare, uppgå till 14,300 kronor.
Efter avdrag av pensionsavgifter motsvarande belopp men med tilläggav
det belopp, som avsetts till höjning av vikariatsersättning under
semester, skulle återstoden eller 12,345 kronor sålunda utgöra det belopp,
vartill anslaget för ändamålet torde böra bestämmas.
De för åtnjutande av de provisoriska lönetilläggen för år 191b
fastställda villkor och bestämmelser böra givetvis bliva gällande jämväl
ifråga om den provisoriska lönereglering för kommerskollegium för år
1917, som må komma till stånd.
På grund av vad jag anfört hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen
att till provisorisk lönereglering för befattningshavare
i kommerskollegium, i enlighet med av mig
tillstyrkta grunder och på av mig förordade villkor,
på extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag
av .................................................................. kronor 12,345
därav högst ............................................... » 375
må användas till höjning av vikariatsersättning under
semester.
10. Förstärkning av arbetskrafterna å kommerskollegii industribyrå.
Genom den år 1891 genomförda omorganisationen av kommers- [9.J
kollegium blev kollegii administrativa verksamhetsområde uppdelat å *''är*tarkmuy
tre byråer, varav en lor handläggning av ärenden angående bergs- krafterna å
hanteringen och andra industriella näringar. Enligt den samma år fast- kommersställda
stat för kollegium erhöll denna byrå, liksom envar av de båda ''^tribyTt''
andra, en ordinarie personal, bestående av ett kommerseråd såsom byrå- (extra ^
chef och en sekreterare. Därjämte hava städse å byrån tjänstgjort extra
ordinarie tjänstemän till växlande antal.
Emellertid visade sig arbetskrafterna på industribyrån med tiden
otillräckliga, och en tillfällig förstärkning av desamma måste tid efter
annan åvägabringas.
När vikten och omfattningen av göromålen på byrån medfört behov
av ökad arbetskraft, har det närmast varit biträde med ärendenas föredragning,
som erfordrats. Givet är nämligen, att huvudparten av byråns
arbetsbörda faller på byråchefen, vilken måste handlägga samtliga ärenden,
antingen dessa äro av natur att kunna avgöras av honom ensam
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 4
26 Sjunde huvudtiteln.
eller av honom skola för avgörande föredragas i kollega plenum eller
inför generaldirektören. År 1906 såg sig också kollegium med hänsyn
till antalet och beskaffenheten av de till byråns handläggning hörande
ärenden nödsakat hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes dels förordna en
av kollega sekreterare att under en tid av högst fyra månader under
samma år såsom adjungerad ledamot biträda kollegium med föredragning
och handläggning i övrigt av de till byrån hörande ärenden, som av
kollegium till honom för ändamålet överlämnades, dels ock bemyndiga
kollegium att förordna lämplig person att under samma tid såsom
sekreterare biträda den adjungerade ledamoten. Denna hemställan
bifölls av Kungl. Maj:t och erforderliga medel för ändamålet anvisades.
Efter därom av kollegium för varje år gjord framställning, medgav
Kungl. Maja, sedermera förstärkning av arbetskrafterna å byrån på
samma sätt för år 1907 under tre månader samt för vart och ett av
åren 1908, 1909 och 1910 under fyra månader. Genom beslut den 30
december 1910 förordnade slutligen Kungl. Maj:t om samma åtgärders
vidtagande även för år 1911 under högst sex månader.
Med förmälan att dessa åtgärder icke längre kunde fylla byråns
behov av arbetskrafter, hemställde kollegium år 1911 om andra anordningar
till förstärkning av arbetskrafterna å byrån och förordade i sådant
hänseende, att för tiden från och med den 1 april 1912 till och med
den 31 december 1913 eu extra byråchef och eu sekreterare åt denne
ställdes till kollega förfogande. Till avlöning åt dessa föreslog kollegium
ett belopp av 7,800 kronor åt den extra byråchefen, för år räknat, och
ett belopp av 3,000 kronor årligen åt sekreteraren, varjämte kollegium
hemställde om ett särskilt anslag till vikariatsersättning under den extra
byråchefens semester.
Detta förslag lades till grund för en Kungl. Maj:ts framställning
till 1912 års riksdag, dock att tidpunkten, från vilken det erforderliga
anslaget begärdes, därvid sattes till den 1 juli samma år. Kungl. Maj:t
föreslog alltså riksdagen att å extra stat för år 1913 till förstärkningav
arbetskrafterna å kommerskollegii industribyrå anvisa ett belopp av
16,513 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att därav för år 1912 disponera
5,400 kronor.
I skrivelse den 30 maj 1912 angående regleringen av utgifterna
under riksstatens sjunde huvudtitel förmälde riksdagen beträffande förevarande
anslagsfråga, att behovet av en extra föredragande å kommerskollegii
industribyrå under de år, som återstode till dess det pågående
utredningsarbetet angående kollega ombildning kunde leda till genomförandet
av en definitiv omreglering av ämbetsverket, syntes vara till
Sjunde huvudtiteln. 27
fullo ådagalagt. Då emellertid med hänsyn till det. åsyftade utredningsarbetet
de åtgärder, som nu kunde komma i fråga för beredande av
ökade arbetskrafter åt byrån, måste bliva av temporär varaktighet
och helt provisoriska, syntes det riksdagen icke vara lämpligt att tillgodose
byråns förenämnda behov av en extra föredragande genom eu
så läst anordning som uppförandet av eu extra byråchef. 1 överensstämmelse
med de grunder, efter vilka ersättning utgått till den av
kollegii sekreterare, som liaft tillfälliga förordnanden som adjungerad
ledamot å industribyrån, satte riksdagen avlöningen till 7,250 kronor,
därav 2,250 kronor borde anses såsom tjänstgöringspenningar. Emot
Kungl. Maj:ts förslag till ersättning åt en extra sekreterare hade riksdagen
icke något att erinra.
O ö # # .
För ifrågavarande ändamål anvisade riksdagen förty ett belopp
av 15,657 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att därav för år 1912
disponera 5,125 kronor.
I den del av anslaget, som var avsett för år 1913, eller 10,532
kronor, hade till vikariatsersättning under den extra föredragandens
semester beräknats ett till 282 kronor avrundat belopp.
Sedermera har riksdagen för vart och ett av åren 1914—1916 för
ifrågavarande ändamål anvisat 10,532 kronor.
Beträffande det av riksdagen senast anvisade anslagets användning
har Kungl. Magt genom nådigt brev den 8 oktober 1915 dels förordnat,
att å kollegii industribyrå skulle under år 1916 anställas en extra
föredragande, vilken enligt den närmare arbetsfördelning, kollegium
ägde föreskriva, skulle biträda kollegium med handläggning av industribyrån
tillhörande ärenden ävensom fullgöra åligganden, som i övrigt
aukomme på ordinarie byråchef, dels bestämt, att av den för den extra
föredraganden anvisade avlöningen 5,000 kronor skulle betraktas såsom
lön och 2,250 kronor såsom tjänstgöringspenningar, dels ock bemyndigat
kollegium att för år 1916 förordna lämplig person att såsom sekreterare
biträda den extra föredraganden mot åtnjutande av ett arvode av 3,000
kronor, därav 1,800 kronor skulle utgå såsom lön och 1,200 kronor såsom
tjänstgöringspenningar. I sammanhang därmed har Kungl. Maj:t föreskrivit,
att de jämlikt kungörelserna den 5 juni 1891 och den 18 juni
1915 för åtnjutande av de kollegii ordinarie personal tillkommande löneförmåner
gällande villkor och bestämmelser skulle för den extra föredraganden
i tillämpliga delar lända till efterrättelse, ävensom bemyndigat
kollegium att meddela de närmare föreskrifter beträffande den biträdande
sekreterarens åligganden, som kunde finnas erforderliga.
I skrivelse den 4 december 1915 har nu kommerskollegium gjort
[9.
Departementschefen -
[10.]
Teknisk konsulent
å kommerskollegii
industribyrå.
(extra anslag.)
28 Sjunde huvudtiteln.
framställning om beredande av anslag för ifrågavarande ändamål för
år 1917 till samma belopp som för innevarande år.
Att de extra arbetskrafter, som genom riksdagens beslut åren
1912—1915 tillförts kommerskollegii industribyrå, äro behövliga jämväl
under år 1917 torde vara otvivelaktigt, vadan hos riksdagen torde böra
äskas nödigt anslag att användas i enlighet med hittills tillämpade
grunder och villkor. Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att å extra stat för år 1917 till förstärkning av
arbetskrafterna å kommerskollegii industribyrå, i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig angivna grunder
och på de av mig förordade villkor, anvisa ett belopp
av ................................................................ kronor 10,532.
11. Teknisk konsulent å kommerskollegii industribyrå.
I den till 1913 års riksdag avlåtna statsverkspropositionen föreslog
Kungl. Maj :t riksdagen att å extra stat för år 1914 till avlönande
av en teknisk konsulent å kommerskollegii industribyrå, i huvudsaklig
överensstämmelse med de av chefen för finansdepartementet vid ärendets
föredragning inför Kungl. Maj:t den 14 januari 1913 angivna grunder
och på de av honom därvid förordade villkor, anvisa ett belopp av
5,825 kronor. Av detta belopp beräknades 5,600 kronor till avlöning
åt nämnda tjänsteman och 225 kronor till ersättning åt vikarie för
honom under semester.
Sedan riksdagen i skrivelse den 30 maj 1913 angående regleringen
av . utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel anmält, att Kungl.
Maj:ts berörda framställning vunnit riksdagens bifall, har Kungl. Maj:t
den 14 november 1913 — jämte förklarande, att den tekniska konsulenten
skulle tillsättas av Kungl. Maj:t medelst förordnande tills vidare
efter förslag av kommerskollegium — låtit utfärda instruktion för den
tekniska konsulenten, att träda i kraft med ingången av år 1914.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar, har
riksdagen för samma ändamål på extra stat för vartdera av åren 1915
och 1916 anvisat enahanda belopp.
I skrivelse den 4 december 1915 har nu kommerskollegium gjort
framställning om anvisande av medel jämväl för år 1917 till avlönande
av en teknisk konsulent å kollegii industribyrå.
Sjunde huvudtiteln. 29
Då anslag för ifrågavarande ändamål torde böra utgå även för år [ 10.]
1917 med samma belopp och under samma villkor som för innevarande
år, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att å extra stat för år 1917 till avlönande av eu
teknisk konsulent å kommerskollegii industribyrå anvisa
ett belopp av ....................................... kronor 5,825.
12. Handläggning hos kommerskollegium av ärenden rörande svenska
fartygs registrering m. m.
Till bestridande av kostnaderna för handläggning hos kommers- [11.]
kollegium av ärenden rörande svenska fartygs registrering anvisade riks- Handläggning
dagen för vart och ett av åren 1905—1908 å extra stat 7,500 kronor, kollegium av
I sammanhang med att kostnaderna för utgivande av »Sveriges ärenden mskeppslista»
anvisades att utgå ur nämnda anslag, höjde riksdagen fartygs reseanslaget
för år 1909 till 11,100 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att rening m.m.
därav redan år 1908 disponera ett belopp av 1,400 kronor, vadan följ-
Jämväl för år 1910 anslog riksdagen för samma ändamål 9,700
kronor.
För vart och ett av åren 1911 —1914 beviljades anslaget att utgå
med 10,850 kronor, vilken ökning föranleddes av den provisoriska löneregleringen
för befattningshavare inom kommerskollegium.
Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning, anvisade riksdagen för
år 1915 för ifrågavarande ändamål ett anslag av 10,050 kronor. Sänkningen
av anslaget föranleddes därav, att den till 800 kronor beräknade
kostnaden för tryckning av »Sveriges skeppslista» icke inbegreps i anslagsbeloppet.
På därom av kommerskollegium gjord framställning,
föreskrev Kungl. Maj:t sedermera genom nådigt brev den 9 oktober
1914, att berörda kostnad från och med år 1915 skulle bestridas från
det under riksstatens sjunde huvudtitel uppförda förslagsanslaget till
bestridande av tryckningskostnader.
Jämväl för år 1916 har riksdagen på Kungl. Maj:ts framställning
för ifrågavarande ändamål beviljat 10,050 kronor.
Beträffande användningen av det för innevarande år avsedda
anslaget för kommerskollegii fartygsregistreringsavdelning har, på förslag
av kommerskollegium, Kungl. Maj:t enligt nådigt brev den 8 oktober
1915 — jämte det kollegium erhållit bemyndigande att åt någon av
kollega sekreterare eller de hos kollegium anställda extra ordinarie
[11-] |
30 Sjunde huvudtiteln. tjänstemän, vilka kollegium ägde förordna till vikarie för kommerseråd, I skrivelse den 4 december 1914 har kommerskollegium gjort Då nämnda belopp torde böra för ändamålet anvisas även för år att till bestridande av kostnader för handlägg-ning hos kommerskollegium av ärenden rörande |
[12.] |
13. Förkandskontroll å fartygs sjövärdighet. I en den 29 maj 1914 till riksdagen avlåten proposition föreslog |
(extra anslag.) gtämmelse med de av chefen för finansdepartementet i nämnda proto -
Sjunde huvudtiteln. 31
kol] angivna grunder å extra stat under sjunde huvudtiteln för år 1915
bevilja ett anslag å 171,400 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att därav
redan under år 1914 förskottsvis av tillgängliga medel anvisa 3,275
kronor, samt att besluta, att från och med år 1915 det i riksstaten
under sjunde huvudtiteln upptagna ordinarie anslaget å 11,500 kronor
till befrämjande i allmänhet av handel och sjöfart skulle ur riksstaten
utgå.
Ifrågavarande statskontroll skulle enligt nyssnämnda grunder vara
dels preventiv och dels repressiv.
Organen för den preventiva statskontrollen skulle utgöras av dels
eu central tillsynsmyndighet, dels ock lokala tillsynsmyndigheter under
den centrala myndighetens ledning.
Den centrala tillsynsmyndigheten skulle bliva kommerskollegium,
vars byrå för ärenden angående utrikes handeln och sjöfarten (utrikesbyrån)
skulle förstärkas med en särskild avdelning för berörda ändamål.
I spetsen för avdelningen skulle ställas en chef, överinspektören.
Denne skulle visserligen närmast sortera under chefen för kommerskollegii
utrikesbyrå, men i övrigt vara beklädd med den vidsträckta
beslutanderätt, som ärendenas ofta brådskande beskaffenhet krävde.
(ivriga föreslagna tjänstemän voro en sekreterare, en förste byråinspektör
och eu byråinspektör. Denna organisation skulle dock vara provisorisk
i avbidan på genomförandet av kommerskollegii omorganisation.
Den lokala inspektionen skulle anförtros åt ett antal lokala fartygsinspektörer.
På grund av göromålens beskaffenhet föreslog Kungl.
Maj:t anställande av dels sex förste inspektörer med ingenjörsutbildning,
dels ock sexton andre inspektörer, placerade å förslagsvis angivna
orter, av vilka inspektörer tre skulle hava ingenjörsutbildning. Fart.ygsinspektörerna
med ingenjörsutbildning skulle förnämligast verkställa
sjövärdighets- och passagerarfartygsbesiktningar, övriga fartvgsinspektörer,
vartill skulle utses personer med praktisk erfarenhet inom det
nautiska och fartygsmaskinella området, skulle företrädesvis hava till
åliggande att dels biträda förste inspektörerna var med sin speciella
kompetens vid de av dem utförda förrättningarna, dels ock på egen
hand, men under de förres förmanskap verkställa fortlöpande inspektion
i synnerhet å fartygens underhåll, utrustning och lastning samt
rörande de sociala förhållandena ombord. Vidare skulle, särskilt
i fråga om arbetsinrättningar för lastning och lossning ombord å fartyg,
anordnas ett visst samarbete mellan fartygsinspektionens och yrkesinspektionens
myndigheter, därvid för undvikande av dubbelinspektion
i nyssnämnda avseende borde tillses, i vad mån fartygsinspektörerna
32 Sjunde huvudtiteln.
[12.] kunde förordnas att utöva jämväl yrkesinspektionens tillsynsverksamhet.
Tillsyn å bemanningen skulle åligga, förutom fartygsinspektörerna, jämväl
ombudsmännen vid sjömanshusen. De sistnämnda skulle sålunda
inom av sjölag och utfärdade författningar angivna gränser särskilt vid
mönstringsförrättningarna utöva sin kontrollerande verksamhet rörande
besättningens tillräcklighet och kvalifikationer.
Organen för den repressiva kontrollens utövande skulle utgöras
av dels såsom hittills kommerskollegii sjötekniska biträde, dels ock en
inom kollegium nyanställd sjöåklagare.
Beträffande grunderna i övrigt för den nya organisationen ber jag att
få hänvisa till den utredning, som finnes intagen i det vid förutnämnda
proposition fogade utdraget av protokollet över finansärenden.
De särskilda belopp, som skulle ingå i det av Kungl. Maj:t hos
riksdagen äskade anslaget, fördelade sig på följande sätt:
Arvode till 1 överinspektör och chef för fartygsinspek tionsavdelningen -
» »1 sekreterare å ............... »
» » 1 förste byråinspektör å »
» » 1 byråinspektör å............ »
Arvoden» 2 amanuenser å ............... »
Arvode » 1 kvinnligt biträde å...... »
» »1 » » å...... ))
kronor
»
»
»
»
»
»
7,500: —
5,600: —
5,600: —
3,900: —
3,300: —
1,550: —
1,150: —
Vikariatsersättningar och extra biträden, allt för fartygsinspektionsavdelningen
(1,100+1,000+200)
Ersättning för arbetshjälp åt kommerskollegii sjötekniska
biträde ..............................................................
Arvode till särskild sjöåklagare hos kommerskollegium
Arvoden till 6 förste fartygsinspektörer å 5,950 kr.
» »16 andre » å 3,000 kr.
Ortstillägg till i Stockholm stationerade fartygsinspektörer
......................................................................
Rese- och traktamentsersättning till fartygsinspektörerna
..........................................................................
Ersättning för skrivmaterialier, lokalhyra och andra
kontorskostnader åt fartygsinspektörerna, kostnaderna
för överdragskostvmer inberäknade
(6,300+6,600) ............................................................
» 2,300: —
» 1,500: —
» 3,000: —
» 35,700: —
» 48,000: —
» 1,300: —
29,800: —
» 12,900: —
Transport kronor 163,100: —
Sjunde huvudtiteln. 33
Transport kronor 103,100: —
Ersättning till vikarier för fartygsinspektörerna ...... » 3,000: —
Sakkunniga biträden vid förrättningar inom Sverige » 2,000: —
kronor 168,100: —
varjämte beräknades arvode för tiden 1 oktober—31
december 1914 åt fartygsinspektionsavdelningens
chef och sekreterare................................................... » 3,275: —
Summa kronor 171,375: —
eller i mera avrundat tal.................................................. )) 171,400: —
1 skrivelse den 4 september 1914 anmälde riksdagen, att riksdagen
med anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition beslutat,
dels att i huvudsaklig överensstämmelse med de av Kungl. Maj:t angivna
grunder å extra stat under sjunde huvudtiteln för år 1915 bevilja
ett anslag å 171,400 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att därav redan
under år 1914 förskottsvis av tillgängliga medel anvisa 3,275 kronor,
dels ock att från och med år 1915 det i riksstaten under sjunde huvudtiteln
upptagna ordinarie anslaget å 11,500 kronor till befrämjande av
handel och sjöfart skulle ur riksstaten utgå.
Genom nådigt brev den 25 september 1914 förordnade Kungl. Magt,
att i kommerskollegium skulle tillsvidare från och med år 1915 vara inrättad
en fartygsinspektionsavdelning, och att å denna avdelning skulle
— förutom andra befattningshavare, om vilka Kungl. Maj:t ämnade framdeles
förordna — finnas en överinspektör och chef för avdelningen, en
sekreterare, en förste byråinspektör och en byråinspektör, var och en med
det arvode, som i förenämnda proposition beräknats, samt att de jämlikt
kungörelserna den 5 juni 1891 och den 2 april 1914 i fråga om åtnjutande
av de kollegii personal tillkommande löneförmåner gällande villkor och
bestämmelser skulle för omförmälda fyra befattningshavare å fartygsinspektionsavdelningen
i tillämpliga delar lända till efterrättelse.
Överinspektörs- och sekreterarbefattningarna. blevo av Kungl.
Maj:t besatta redan från och med den 1 oktober 1914.
Enligt nådigt brev den 6 november 1914 förordnade Kungl. Maj:t
därefter, att inom vart och ett av de sex distrikt, vari riket för utövande
av den lokala statskontrollen å fartyg skulle vara indelat, skulle
anställas, förutom förste fartygsinspektörer till förut nämnt antal och
med förut angivna arvoden, sexton andre fartygsinspektörer. Härjämte
lämnade Kungl. Maj:t, som förklarade sig framdeles vilja besluta rörande
tillsättande av sjöåklagare, ytterligare föreskrifter angående användningen
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 5
34 Sjunde huvudtiteln.
av de utav riksdagen anvisade medlen i överensstämmelse med Kungl.
Maj:ts i förutnämnda proposition angivna och av riksdagen i dessa delar
godkända plan samt förordnade, i enlighet med vad i samma proposition
förutsatts, att, i den män besparing vunnes å den lokala tillsynen
avseende utgiftspost, med andra dylika poster åsyftade utgifter finge
efter kommerskollegii närmare bestämmande till totalsumman ökas.
Genom nådigt brev den 11 december 1914 förordnade vidare Kungl.
Maj:t, att en var andre fartygsinspektör skulle åtnjuta årsarvode med
3,000 kronor.
I detta sammanhang vill jag erinra, att Kungl. Maj:t den 31 därpåföljande
december utfärdade kungörelse angående resekostnads- och
traktamentsersättning åt vissa befattningshavare inom fartygsinspektionen
m. fl.
I den till nästlidet års riksdag avlåtna statsverkspropositionen föreslog
Kungl. Maj:t, att under nu förevarande anslag skulle inbegripas
allenast de utgifter, som direkt hänförde sig till den preventiva fartygskontrollen,
vadan från detsamma borde avföras de poster å respektive
1,500 kronor och 3,000 kronor, vilka avsåge ersättning för arbetshjälp
åt kommerskollegii sjötekniska biträde samt arvode till särskild sjöåklagare
hos kollegium, samt att anslagets titel på grund därav skulle
förändras till »Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet». Vidare föreslogs
att sänka posten till »vikariatsersättningar och extra biträden,
allt för faiiygsinspektionsavdelningen» med ett belopp av 200 kronor,
som varit avsett till biträde för uppläggande av ett kortregister över
svenska fartyg, men som ansågs icke vara behövligt för år 1916.
Kungl. Maj:t, som under särskilda punkter gjorde framställningar om
anslag till arbetshjälp åt det sjötekniska biträdet och till sjöåklagaren,
föreslog i enlighet härmed, att anslaget till förhandskontrollen å fartygs
sjövärdighet skulle för år 1916 utgå med 163,400 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning, anvisade riksdagen
sistnämnda belopp..
Genom nådigt brev den 16 oktober 1915 meddelade Kungl. Maj:t
därefter bestämmelser angående användande av 1916 års anslag till
anordnande av förhandskontroll å fartygs sjövärdighet, vilka överensstämde
med dem, som varit gällande beträffande anslaget för år 1915.
I nämnda nådiga brev föreskrives, bland annat, att envar fartygsinspektör
äger uppbära ersättning med 300 kronor för skrifmaterialier
och övriga kostnader, med undantag av lokalhyra men inbegripet kostnader
för anskaffning och renhållning av överdragskostymer. Då
Sjunde huvudtiteln. 35
emellertid tillika stadgas, att, i den man besparing- vinnes å den lokala [12.]
tillsynen avseende anslag, med andra dylika poster åsyftade utgifter
må efter kommerskollegii närmare bestämmande ökas, kunna på grund
härav ytterligare medel till ersättning åt fartygsinspektör för skrivmaterialier
och övriga kostnader varda i mån av behov anvisade. Enär
föreskrift om kontroll rörande användningen av de belopp, som för nu
avsedda ändamål kunna ifrågakomma, hittills saknats, har Kungl. Maj:t,
på kommerskollegii framställning, genom beslut den 31 december 1915
förordnat, att de medel för år 1916, vilka avse ersättning åt fartygsinspektör
för skri vin aterialier och övriga kostnader-, skola mot redovisning
för ändamålet användas.
I skrivelse den 14 december 1915 har kommerskollegium gjort Kommasframställning
om beredande av anslag för år 1917 för ifrågavarande kolle9™mändamål.
Kollegium har därvid anfört följande:
»Då fullt tillräcklig erfarenhet angående det hittills tillämpade kontrollsystemets
verkningar ej ännu torde kunna anses vunnen, saknar kommerskollegium,
beträffande de flesta i anslaget för år 1916 ingående posterna, anledning att föreslå
någon ändring i fråga om de belopp, som för år 1917 böra beräknas.
Det under »vikariatsersättningar och extra biträden, allt för fartygsinspektionsavdelningen»
för år 1916 beräknade belopp, 2,100 kronor, bör enligt kollega mening
ökas med 800 kronor, därav 400 kronor till beredande av förut icke beräknad
ersättning åt vikarier för överinspektören och för andra tjänstemän å fartygsinspektionsavdelningen
under desses resor i tjänsten samt 400 kronor till ersättning för
vaktmästare]^ älp åt fartygsinspektionsavdelningen.
Genom nådiga kungörelsen angående resekostnads- och traktamentsersättning
åt vissa befattningshavare inom fartygsinspektionen m. fl. av den 31 december 1914
har Kungl. Maj :t "förordnat, att för extra förrättning i statens ärenden sådan ersättning
skall, där ej annorlunda blivit stadgat, tillkomma förste fartygsinspektör enligt
tredje samt andre fartygsinspektör enligt femte klassen i resereglemente! av den 16
december 1907. Uti en till kollegium inkommen, till Eders Kungl. Maj:t ställd
skrift hava samtliga andre fartygsinspektörer i riket på anförda skäl hemställt,
att för extra tjänsteförrättning resekostnads- och traktamentsersättning måtte till
dem utgå enligt fjärde klassen i gällande resereglemente. Yad sökandena i nämnda
skrift anfört till stöd för sin framställning synes kollegium i det väsentliga förtjäna
beaktande. Kollegium anser ock, att en så betydande åtskillnad mellan förste och
andre fartygsinspektör, som i avseende å resekostnads- och traktamentsersåttningen
kommit till uttryck, icke med fördel kan upprätthållas. Genom nämnda föreskrift
i nådiga kungörelsen av den 31 december 1914 är andre fartygsinspektör i förevarande
avseende för närvarande likställd med underofficer, något som skulle kunna
verka missvisande beträffande sådan inspektörs verkliga uppgift och ställning.
Kollegium, som förut icke haft anledning göra något eget uttalande i förevarande
avseende, finner sig alltså böra tillstyrka bifall till andre fartygsinspektörernas fram
-
36 Sjunde huvudtiteln.
[12.] ställning. Den ökning av det för ''rese- och traktamentsersättning till fartygsinspektörerna’
beräknade belopp, som nu ifrågasatta förändring i avseende å klass
skulle medföra, lärer kunna, åtminstone till en början, begränsas till 3,000 kronor.
Genom nådiga brevet av den 16 oktober 1915 angående användning av 1916
års anslag till anordnande av förhandskontroll å fartygs sjövärdighet bar Eders
Kung! Maj:t förordnat, bland annat, att envar fartygsinspektör skall äga uppbära
ersättning med 900 kronor för skrivmaterialier och övriga kostnader, med undantag
av lokalhyra men inbegripet kostnader för anskaffning och renhållning av överdragskostymer.
Då emellertid ifrågavarande ersättningsbelopp, 300 kronor, visat sig för
ändamålet otillräckligt, bland annat på gruud därav att biträde till renskrivning
behövt anlitas i större utsträckning än ursprungligen antagits, samt telefon måste
i vidsträckt omfattning begagnas för meddelanden m. m. i tjänsten, borde en ökning
med 100 kronor för envar fartygsinspektör, således med tillhopa 2,200 kronor, vara
erforderlig. I anslutning till vad kollegium i särskild underdånig skrivelse av
innevarande dag hemställer i enahanda ämne för år 1916 har kollegium utgått
från, att de för fartygsinspektörernas skrivmaterialier och övriga kostnader avsedda
medel skola jämväl efter år 1916 av dem uppbäras mot redovisningsskyldighet.
Under förutsättning, såvitt angår de för centralmyndigheten avsedda poster,
att omorganisation av kollegium icke kommer till stånd från och med år 1917, får
alltså kollegium hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för beredande
av anslag för år 1917 till anordnande av förhandskontroll å fartygs sjövärdighet,
att utgå med ett belopp av etthundrasextioniotusenfyrahundra kronor.
I anslutning till vad Eders Kungl. Maj:ts beslut av den 6 november 1914
och den 16 oktober 1915 på denna punkt innehålla, får kollegium tillika framhålla
såsom fortfarande önskvärt, att, i den mån besparing finnes å den lokala tillsynen
avseende utgiftspost, med andra dylika poster åsyftade utgifter må kunna till totalsumman
ökas.»
Kollegium har därjämte överlämnat den av andre fartygsinspektörerna
till kollegium ingivna skriften.
Departements- Då, såsom jag redan förut framhållit, frågan angående omorga
chefen.
nisation av kommerskollegimn icke kan föreläggas innevarande års riksdag,
torde särskilt anslag för ifrågavarande ändamål böra utgå för år
1917 såväl för den centrala tillsynsmyndigheten som för de lokala
myndigheterna.
Kommerskollegium har i sin skrivelse föreslagit, att vissa poster
i anslaget skulle höjas med sammanlagt 6,000 kronor, nämligen dels
posten för vikariatsersättning m. m. inom fartygsinspektionen med 800
kronor för att möjliggöra viss förut icke beräknad dylik ersättning
ävensom gottgörelse för vaktmästarbiträde, dels posten för rese- och
traktamentsersättning till fartygsinspektörerna med 3,000 kronor för att
andre fartygsinspektörerna skola kunna få ersättning av sistnämnda
slag enligt fjärde i stället för femte klassen i gällande resereglemente, dels
ock slutligen posten för ersättning för skrivmaterialier m. m. med
Sjunde huvudtiteln. 37
2,200 kronor för beredande av 100 kronors ökad dylik gottgörelse åt
en var fartygsinspektör.
Beträffande höjningen av posterna för vikariatsersättning och skrivmaterialler
har jag icke funnit anledning till erinran. Däremot har jag
icke blivit övertygad om lämpligheten att redan nu, så kort tid efter
den lokala fartygsinspektionens inrättande, vidtaga någon förändring av
bestämmelserna för rese- och traktamentsersättning åt andre fartygsinspektörerna.
Då jag sålunda icke anser mig kunna förorda den ifrågasatta
höjningen av anslagsposten för sistberörda ändamål, skulle alltså
enligt min mening anslaget till förhandskontroll å fartygs sjövärdighet,
nu 163,400 kronor, böra för år 1917 höjas med allenast 3,000 kronor.
De villkor och bestämmelser i övrigt, som äro gällande för användningen
av anslaget för innevarande år, torde böra äga giltighet
jämväl för användningen av dylikt anslag för år 1917.
På grund härav får jag sålunda hemställa, att Eders Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till anordnande av förhandskontroll å fartygs
sjövärdighet, i huvudsaklig överensstämmelse med.av
mig angivna grunder, å extra stat för år 1917 bevilja
ett anslag å ............................................ kronor 166,400.
14. Sjötekniskt biträde hos kommerskollegium m. m.
Till arvode åt ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium har
riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts framställningar i ämnet, på
extra stat anvisat för vartdera av åren 1906 och 1907 ett belopp av
2.000 kronor och för vart och ett av åren 1908—1916 ett belopp av
3.000 kronor.
Med anledning av de delvis förändrade arbetsuppgifter, som efter
den nya sjösäkerhetslagstiftningens tillämpning skulle åligga det sjötekniska
biträdet, har Kungl. Maj:t den 31 december 1914 för denne
befattningshavare utfärdat ny instruktion.
Vad angår det för nämnda ändamål för innevarande år beviljade
anslaget, har, i likhet med vad för de tio nästföregående åren ägt rum,
Kungl. Maj:t, efter av kommerskollegium avgivet förslag, meddelat
förordnande tills vidare för år 1916 för ett sjötekniskt biträde hos
kollegium.
Såsom jag vid anmälan av frågan om anslag för förhandskontrollen
å fartygs sjövärdighet m. m. redan haft tillfälle att beröra, föreslog
[12.]
[13.]
Sjötekniskt
biträde hos
kommerskollegium
m. m.
(extra anslag.)
38 Sjunde huvudtiteln.
[13.] Kungl. Maj:t i propositionen den 29 maj 1914 riksdagen att i samband
med anslag för fartygskontrollen anvisa medel till ersättning för arbetshjälp
åt kommerskollegii sjötekniska biträde. Enligt planen för ifrågavarande
kontrollverksamhet skulle nämligen de åligganden, som skulle
komma att påvila det sjötekniska biträdet, utgöra ett så stort arbetstillskott,
att för deras fullgörande syntes böra till biträdets förfogande
ställas viss underordnad personal. Särskilt skulle detta gälla arbetet
med sammanförande av de statistiska uppgifterna rörande sjöolyckorna
ävensom införing i liggare och andra mindre kvalificerade uppgifter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts berörda framställning beräknade
riksdagen även under det å riksstatens sjunde huvudtitel för år 1915 å
extra stat uppförda anslaget till anordnandet av utvidgad statskontroll
å fartygs sjövärdighet in. in. ett belopp av 1,500 kronor såsom ersättning
för arbetshjälp åt kommerskollegii sjötekniska biträde.
Enligt vad jag redan i sammanhang med frågan om anslag till
förhandskontrollen å fartygs sjövärdighet m. m. erinrat, innebar Kungl.
Maj:ts förslag i nästlidet års statsverksproposition angående dylikt anslag
för år 1916, att under anslaget skulle upptagas allenast sådana utgifter,
so in direkt hänförde sig till den preventiva fartygskontrollen, och att i
enlighet härmed bland annat ersättningen för arbetshjälp åt det sjötekniska
biträdet skulle från samma anslag avföras.
. Kungl. Maj:t föreslog också under särskild punkt i nämnda proposition
riksdagen att till ersättning för arbetshjälp åt det sjötekniska
biträdet på extra stat för år 1916 anvisa ett belopp av 1,500 kronor.
Denna framställning blev av riksdagen bifallen.
Kommerskollegium har nu i skrivelse den 15 december 1915 gjort
Iraraställning om beredande av medel för ifrågavarande ändamål för
år 1917.
utlaka Kollegium har därvid överlämnat en av det sjötekniska biträdet,
biträdel sjökaptenen Ernst P:son Perno, till kollegium ingiven skrift, däri denne
anhållit, att kollegium måtte i vad på kollegium ankomme, vidtaga åtgärder
för att det sjötekniska biträdet måtte beredas avlöningsförmåner
motsvarande sådana för en tjänsteman i andra lönegraden.
Perno har därvid bland annat omförmält, att befattningen ifråga
numera, oaktat den arbetshjälp, som beviljats det sjötekniska biträdet,
fordrade lika mycken tid av sin innehavare som en ordinarie tjänst
inom kollegium, samt vidare framhållit, att inom socialstyrelsen inrättats
en byråassistentbefattning i andra lönegraden för sjöfartsärenden, vilken
Sjunde huvudtiteln. 39
befattnings vikt, nytta eller arbetsbörda icke kunde anses vara det sjötekniska
biträdets överlägsna.
Beträffande ökningen av det sjötekniska biträdets arbetsbörda har
Perno anfört följande:
»Belysande den ökning i arbetet, varpå ovan hänsyftats, ber jag få anföra,
att enligt liggaren antalet ärenden, som under år 1915 intill den 1 december av
sjötekniska biträdet behandlats, är 648 emot 298 under samma tid år 1914 samt
320 år 1913. De i kommerskollegium under särskilda nummer diarieförda handlingar,
som rörande ovannämnda ärenden inkommit till behandling hos sjötekniska
biträdet, äro till antalet för samma tider respektive 1,032, 372 och 419. (Dock är
siffran 1,032 något för låg, emedan ännu icke alla handlingar för november inkommit.)
De ärenden, som fordrat särskilt yttrande av sjötekniska biträdet äro till antalet
respektive 401, 216 och 229. Då emellertid de av pågående krig förorsakade sjöolyckorna
i denna framställning måste lämnas utan avseende, torde siffrorna ställa
sig ungefär sålunda: 350, 200 och 229. Dessa senare siffror äro naturligtvis endast
approximativa, dels emedan det i vissa fall är omtvistligt, huruvida sjöolyckan skall
hänföras till de av kriget förorsakade eller ej, dels emedan de vanliga sjöolyckorna
med all säkerhet varit talrikare, om normala förhållanden varit rådande. De nu
genom kriget förlorade fartygen, de efter krigsutbrottet till utlandet försålda fartygen
samt de fartyg, som på grund av kriget icke varit i verksamhet, hade
nämligen under vanliga förhållanden naturligtvis ökat antalet sjöolyckor för 1914
och 1915. Vid denna statistik bör avseende fästas vid att december månad är en
bland de rikaste på sjöolyckor. En jämförelse mellan hela åren 1915, 1914 och
1913 skulle sålunda utan tvivel än kraftigare framhålla den stora skillnaden mellan
1915 och de föregående åren.
På grund av fartygsbefälhavarnes från och med år 1915 till alla sjöolyckor
utsträckta rapportskyldighet enligt den nya 40 § sjölagen tillkommer emellertid den
största ökningen i arbetet. Varje rapport måste genomgås, ofta med tillhjälp av
sjökort, nautiska tabeller, tidvattenstabeller, seglingsbeskrivningar etc. Efter rapporten
skall, såvida sjöförklaring avgives i Sverige, från rådstuvurätten inkomma
underrättelse om blivande sjöförhör för det fall, att olyckan är att hänföra under
317 § sjölagen. Nu skall först avgöras, huruvida skäl finnes för det sjötekniska
biträdet att i enlighet med § 5 i hans instruktion närvara vid sjöförhöret, varför
underrättelse från rådstuvurätten emellanåt ånyo förorsakar ett genomgående av
rapporten. Understundom påkallas genom sjöolyckans natur biträdets närvaro vid
sjöförhöret och detta oftare i den mån så kan ske utan extra utgifter för statsverket,
d. v. s. när sjöförhöret sker i Stockholm, varför ock den tid, som härtill
åtgår, bör i detta sammanhang beaktas. När så protokollet över sjöförhöret inkommit
till kollegium fordras åter ett genomgående av ärendet i samma ordning
som förut varit brukligt för yttrande rörande sjöolyckans art och orsak och vad
annars kan anses vara lämpligt att i ärendet vidröra.
Härutöver förekommer vid ett flertal sjöolyckor, att ytterligare yttranden infordras
från sjötekniska biträdet, och dessa äro i allmänhet, liksom de memorial,
som föregått dem, på grund av den noggrannhet och säkerhet, varmed de måste
utarbetas, särdeles tidsödande.
40 Sjunde huvudtiteln.
[13.] Likaså kräva de utredningar, som jämlikt § 4 i instruktionen på anmodan
av sjöåklagaren hos kommerskollegium eller allmän åklagare av sjötekniska biträdet
utarbetas, synnerligen stor omtanke och grundlighet. Dessa utredningar, vilka ju
röra sig om missgrepp av olika slag utav personer, vilkas verksamhet regleras av
sjölagen, måste anses vara av synnerligen stor vikt och fordra därför opartiskhet,
lugn och en klar sakkännedom samt stor ansvarskänsla. Det är tydligt, att dylika
arbeten därför fordra ett tidsödande och ofta tungt arbete.
Det muntliga dryftandet av ärendena emellan sjöåklagaren och sjötekniska
biträdet torde också böra beräknas taga ett visst mått av tid i anspråk.
På grund av vad i § 2 av instruktionen anbefalles sjötekniska biträdet, har
även den hans verksamhet, som här åsyftas, utvidgats, i det att även insändandet av
rapport om sjöolycka, och således icke längre blott av sjöförhörsprotokoll, till
kommerskollegium skall av biträdet övervakas i den mån sådant låter sig göra.
Detta sker närmast med tillhjälp av tidningspressen och särskilt Nya Dagligt Allehanda,
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, Svensk Sjöfartstidning och Shipping
Gazette samt tager en icke obetydlig tid i anspråk.
Förutom vad ovan framhållits har det sjötekniska biträdets arbete ökats
även till följd av fartygsinspektionens tillkomst i enlighet med § 3 av instruktionen.
Förutom de i instruktionen anbefallda skriftliga meddelandena till fartygsinspektionen
rörande respektive fartygs tillstånd med avseende på bristande sjövärdighet eller
andra brister, förekommer också, att yttranden från sjötekniska biträdet av kollegium
infordras rörande förhållanden tillhörande fartygsinspektionens preventiva verksamhet,
och torde sådana yttranden även i framtiden komma att bliva påkallade.
Det tillkommer vidare det sjötekniska biträdet att hålla vederbörande i socialstyrelsen
underrättade om inkomna rapporter rörande olycksfall ombord å fartyg
samt att åt dess representant tillhandahålla såväl dessa som andra dithörande
handlingar, varvid ock ofta följer någon diskussion av föreliggande frågor.
Ovan anförda bevis för det ökade arbetet i befattningen torde med all säkerhet
stärkas med tanke på sjöfartens uveckling i allmänhet samt därigenom, att det förr
förekommande bruket av tonnagets uppläggning vintertid mer och mer försvinner.
Det är emellertid icke endast de diarieförda ärendena, vilka taga det sjötekniska
biträdets tid i anspråk på ämbetsrummet. Biträdets skyldighet att i allmänhet
tjänstgöra som rådgivare i sjöfarten berörande stycken inom kollegium har
visat sig påkalla hans närvaro i ganska stor utsträcknirg. Huruvida biträdets tid
tages mera i anspråk härtill nu än förr kan jag ej yttra mig om direkt, men med
tanke på den kortare tid, som innehavaren av befattningen förr tillbragte på ämbetsrummet
samt på sjöfartens utveckling i allmänhet, törs jag emellertid förmoda, att
även i detta avseende arbetet ökats.»
Kommers- Kommerskollegium har för egen del till en början erinrat dels
kollegium. kommerskollegiikommittén och departementalkommitterade i sitt under
år 1913 avgivna betänkande i fråga om inrättande av ett handelsdepartement
på anförda skäl uttalat den uppfattningen, att ett sjötekniskt
biträde fortfarande borde finnas anställt hos kollegium, samt föreslagit,
att denne befattningshavare, som skulle erhålla benämningen nautisk
assistent, uppfördes på ordinarie stat, dels ock att de uppgifter, som de
41
Sjunde huvudtiteln.
båda kommittéerna velat tilldela den nautiske assistenten redan i huvudsak
ålagts dot sjötekniska biträdet genom den av Kungl. Maj:t den 31 december
1914 utfärdade nya instruktionen för kommerskollegii sjötekniska biträde.
Rörande omfattningen och beskaffenheten av det arbete, som är
förenat med dessa uppgifter, har kollegium hänvisat till Pernos förutnämnda
skrift.
Därefter har kollegium beträffande anslagsbehovet för år 1917 för
ett sjötekniskt biträde samt arbetshjälp åt detta biträde anfört följande:
Då sjötekniska biträdet alltså redan fyller sådana uppgifter inom kollegium,
för vilka avsetts en tjänsteman med ordinarie anställning, borde rätteligen biträdesbefattningen
vara uppförd på ordinarie stat. Men å andra sidan lär väl en sådan
ändring i befattningens natur böra ske först i samband med verkets fullständiga omreglering.
Med avseende härå vill kollegium tillika erinra om, hurusom i avvaktan
på omorganisationen extra ordinarie natur förlänats åt åtskilliga nyinrättade befattningar
inom kollegium såsom befattningarna inom fartygsinspektionsavdelningen samt
befattningarna såsom hantverkskonsulent och redaktör av den periodiska skriften
»Kommersiella meddelanden». Dessa befattningars innehavare, vilka äro i tjänstgöringsskyldigheter
jämställda med kollega ordinarie tjänstemän, åtnjuta samma
resp. avlöningsförmåner som den ordinarie personalen, vilken som bekant åtnjuter
provisorisk lönereglering.
Redan på grund av ovan anförda omständigheter torde det icke vara med
billighet och rättvisa överensstämmande, att sjötekniska biträdet skulle få vänta på
en motsvarande förbättring i sina löneförmåner, tills omorganisationen av kollegium
kan komma att genomföras, i synnerhet som tiden härför nu undanskjutits än längre,
då, enligt vad meddelats kollegium, frågan om omorganisationen icke skall föreläggas
1916 års riksdag.
Yad beträffar omfattningen av den löneförbättring, som sålunda enligt kollegii
mening bör tillerkännas sjötekniska biträdet, må erinras, att de båda ovannämnda
kommittéerna föreslagit, att avlöningsförmånerna för nautiske assistenten skulle sättas
till vad som motsvarar första lönegraden. Sedermera har inom socialstyrelsen med
1915 års ingång å extra stat inrättats en byråassistentbefattning för sjöfartsärenden,
som är förenad med ett årligt arvode, motsvarande de effektiva avlöningsförmånerna
för nyreglerad ordinarie tjänst av andra lönegraden. De av kollegium över kommittébetänkandet
hörda sjöfartsorganisationerna, nämligen Sveriges allmänna sjöfartsförening
och Sveriges redareförening, förorda ock båda, att nautiske assistenten hos
kollegium erhåller andra gradens löneförmåner, vilket ock sjötekniska biträdet i den
bilägga framställningen begärt.
Vid övervägande av frågan om de med andra lönegraden förenade löneförmåner
skulle tillerkännas sjötekniska biträdet, har kollegium särskilt beaktat den
omständigheten, att sådana löneförmåner äro förenade med den nyssnämnda assistentbefattningen
hos socialstyrelsen. Då denna befattning icke torde med fog kunna
sägas kräva större praktisk och teoretisk kompetens av sin innehavare än ifrågavarande
befattning hos kollegium, kan, om hänsyn skulle tagas endast härtill, icke
råda tvivel om att innehavaren av sistnämnda befattning har berättigade anspråk
på att bliva i löneavseende fullt ut jämnställd med byråassistenten hos socialstyrelsen.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 6
42 Sjunde huvudtiteln.
[13.] Kollegium har emellertid för närvarande funnit sig böra stanna vid att hemställa,
att den provisoriska löneförbättringen bestämmes så, att den bereder biträdet de
löneförmåner, som med den för närvarande gällande provisoriska löneregleringen
tillkomma ordinarie tjänsteman i kollegium av första lönegraden. Dessa förmåner
innefatta, efter avdrag för beräknat pensionsbidrag av 100 kronor, en begynnelselön
av 3,900 kronor, varav 2,400 kronor utgöra lön jämte ortstillägg och 1,500 kronor
tjänstgöringspenningar. Sjötekniska biträdet skulle alltså enligt nyss angivna grunder
äga uppbära en årlig avlöning av 3,900 kronor.
För åtnjutande av den ifrågasatta provisoriska löneförbättringen bör sjötekniska
biträdet givetvis bliva underkastad enahanda villkor, som gälla för den
övriga personal i kollegium, vars avlöningar blivit provisoriskt reglerade. Detta
innefattar, bland annat, att honom kan avfordras den för ordinarie befattningshavare
stadgade arbetstiden å tjänsterummet. Detta vore synnerligen lyckligt för handläggningen
icke blott av de ärenden rörande sjöfartssäkerheten, som utgöra biträdets
egentliga arbetsområde, således rörande efterhandskontrollen (den repressiva) å fartygs
sjövärdighet, utan även av andra på kollegium ankommande sjöfartsärenden.
Ty då i sistnämnda ärenden esomoftast uppstår behov av att från sjötekniska
biträdet inhämta råd, upplysningar och annan utredning i sjötekniska frågor, kunna
sådana erhållas utan den tidsutdräkt, som under hittills rådande förhållanden i många
fall icke kunnat undvikas. Antalet sådana ärenden har redan med sjöfartens kraftiga
utveckling hastigt vuxit, och torde ytterligare stegring vara att motse. Med hänsyn
bland annat härtill är det givetvis önskvärt, att den provisoriska löneförbättringen
genomföres redan från och med nästkommande år.
Därest sjötekniska biträdet skulle åläggas full tjänstgöringsskyldighet, torde
ock böra beredas honom i likhet med ordinarie tjänsteman av första lönegraden
semester under en månad årligen. Till vikariatsersättning under semestern fordras ett
belopp av 125 kronor per år, motsvarande biträdets tjänstgöringspenningar under eu
månad, eller för åren 1916 och 1917 tillhopa 250 kronor.
Till ersättning för arbetshjälp åt sjötekniska biträdet torde dessutom, i likhet
med vad som skett för vartdera av åren 1915 och 1916, jämväl för år 1917 anvisas
ett belopp av 1,500 kronor.
Kollegium får alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga
åtgärder för beredande av anslag för år 1917 dels å 4,025 kronor till avlönande av
ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium dels ock å 1,500 kronor till ersättning
för arbetshjälp åt sjötekniska biträdet.
För den händelse Eders Kungl. Maj:t skulle finna gott beakta det här ovan
vidrörda önskemålet om genomförande redan från och med år 1916 av provisorisk
löneförbättring åt sjötekniska biträdet, erfordras en ökning i anslaget, såvitt angår
avlönandet av biträdet, med 1,025 kronor att, jämte det av 1915 års riksdag för
ändamålet beviljade beloppet å 3.000 kronor, av Eders Kungl. Maj:t disponeras under
år 1914.»
Departements- De skal, som inom kommerskollegium anförts till förmån för att
chef en. bereda det sjötekniska biträdet ersättning såsom en tjänsteman i första
lönegraden å extra stat, har jag funnit fullt övertygande. Jag förordar
sålunda, att åt nämnda biträde, dock allenast från och med 1917 års
Sjunde huvudtiteln. 43
ingång, tillerkännes avlöning med 3,900 kronor, därav 1,500 kronor böra [13.]
anses såsom »tjänstgöringspenningar, samt att till vikariatsersättning
under semester för biträdet anslås ett belopp av 125 kronor, kör uppbärande
av den förhöjda avlöningen torde i tillämpliga delar böra gälla
de villkor och bestämmelser, som för år 1917 bliva gällande för åtnjutande
av å ordinarie stat upptagna löneförmåner jämte provisoriskt avlöningstillägg.
Då vidare arbetshjälp åt det sjötekniska biträdet måste anses erforderligt
för år 1917 i lika stor utsträckning som för innevarande år,
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels till avlönande av ett sjötekniskt biträde hos
kommerskollegium m. m. på extra stat för år 1917
anvisa ett belopp av................................... kronor 4,025,
dels ock till ersättning för arbetshjälp åt det sjötekniska
biträdet likaledes på extra stat för år 1917
anvisa ett belopp av................................... kronor 1,500.
15. Särskild sjöåklagare hos kommerskollegium.
I det av riksdagen till »anordnande av utvidgad statskontroll å [14.]
fartygs sjövärdighet» beviljade, för år 1915. avsedda anslaget å 168,100 f
kronor ingick bland annat arvode till särskild sjöåklagare hos kommers- kommers.
kollegium med ett belopp av 3,000 kronor. kollegium.
Den 31 december 1914 fastställde Kungl. Maj:t instruktion för (extra ansIas-)
denne tjänsteman, i huvudsak upprättad efter de grunder, som i sådant
avseende angivits i det vid Kungl. Maj:ts proposition till 1914 års senare
riksdag om anordnande av utvidgad statskontroll å fartygs sjövärdighet
m. m. fogade statsrådsprotokollet över finansärenden.
Såsom jag redan haft tillfälle att i samband med framställning om
anslag till förhandskontrollen å fartygs sjövärdighet m. m. erinra, blevo
i den till nästlidet års riksdag avlåtna statsverkspropositionen under
nämnda anslag upptagna allenast sådana utgifter, som direkt hänförde
sig till den preventiva fartygskontrollen, och i enlighet härmed blev
bland annat arvodet till särskild sjöåklagare hos kollegium från samma
anslag avfört.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i särskild proposition den 10 april
1915 framställda förslag, anvisade riksdagen till arvode åt en sjöåklagare
för år 1916 ett belopp av 3,000 kronor.
44
Sjunde huvudtiteln.
[14.] I skrivelse den 4 december 1915 har nu kommerskollegium gjort
framställning angående beredande av medel för ifrågavarande ändamål för
år 1917 till samma belopp som för innevarande år.
Då anslag till en sjöåklagare torde böra utgå jämväl för år 1917,
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till beredande av arvode åt en särskild sjöåklagare
hos kommerskollegium på extra stat för år
1917 anvisa ett belopp av ...................... kronor 3,000.
16. Utgivande av “Kommersiella meddelanden".
_ I anledning av Kungl. Maj:ts i 1913 års statsverksproposition
“Kommer- gjorda framställning anvisade riksdagen, för utgivande genom kommerssieiia
med- kollega försorg av en periodisk publikation »kommersiella meddelanden»,
delanden". [ huvudsaklig överensstämmelse med en av chefen för finansdeparte(.
extra anslag.) mentet förordad, i det vid berörda statsverksproposition fogade utdraget
av protokollet över finansärenden den 14 januari 1913 angiven plan, å
extra stat för år 1914 10,000 kronor.
Enligt beslut den 20 juni 1913 anbefallde Kungl. Maj:t kommerskollegium
att till Kungl. Maj:t inkomma med utlåtande och förslag i
anledning av riksdagens berörda beslut.
I skrivelse den 30 därpå följande september avgav kommerskollegium
det begärda förslaget och förordade därvid beträffande planen för
tidskriftens utgivande, att tidskriften skulle redan från sin första början
komma att innehålla:
1. Konsulernas årliga och tillfälliga berättelser samt handelsattachéernas
rapporter.
2. Översikt av den ekonomiska situationen i överensstämmelse
med av Kungl. Maj:t den 18 juli 1913 fastslälld plan.
3. Månadsstatistiken över utrikeshandeln.
4. Uppgifter rörande nyanmälningar och förändringar i industriregistret.
5. Månads- och kvartalsuppgifter från fartygsregistret angående
svenska handelsflottans nyförvärv och ur densamma avförda fartyg.
6. förtryck ur de statistiska årsberättelserna över industri och
bergshantering, sjöfart samt handel.
7. Översikter över vissa varu- och penningmarknader.
8. översikt över svenska bankers förhållande till utlandet.
Sjunde huvudtiteln. 45
9. G rosshan delsprisernas förändringar i Sverige och utlandet.
10. Referat av utländska konjunkturöversikter.
11. Från konsuler, svenska handelskammare m. fl. insända eller
i utländska publikationer tillgängliga meddelanden angående leveransanbud,
exporttillfällen m. m.
12. Meddelanden om utländska marknaders behov och köpkraft,
förändrade tulltaxor och skeppsavgifter, hamnförhållanden, industriella
nyanläggningar m. m.
13. På konsulernas berättelser m. fl. rapporter och statistiska
uppgifter grundade komparativa sammanställningar i sylte att i största
möjliga utsträckning belysa den svenska produktionens slutliga avsättningsorter.
14. Meddelanden från redaktionen för de storindustriella specialundersökningarna,
medan berättelse över desamma ännu ligger under
utarbetning.
15. Referat och bearbetningar av utländsk närings- enkannerligen
handelsstatistik, artiklar i ekonomiska och näringspolitiska tidningar och
tidskrifter samt utdrag ur utländska konsulsberättelser.
16. Referat av svensk och utländsk näringslagstiftning, av inoch
utländska kommittébetänkanden samt av vissa kollegii beslut och
utlåtanden samt Kungl. Maj:ts beslut i motsvarande ämnen.
Kommerskollegium, som ansåg, att frågan om upplagans storlek
borde tillsvidare hållas öppen, förordade vidare, att publikationen måtte
utgivas i samma format som Sveriges officiella statistik, samt framhöll,
att dess utgivningstid lämpligen borde bestämmas till var fjortonde dag,
varjämte vid sidan av de sålunda utkommande huvudhäftena dessemellan
efter föreliggande behov häften och blad borde utgivas för meddelande
av sådana upplysningar, vilka för att bliva till praktiskt gagn för affärsvärlden
måste så skyndsamt som möjligt offentliggöras.
Tillika föreslog kommerskollegium, som förutsatte, att kostnaderna
för tryckning och papper finge bestridas av det a riksstaten under
sjunde huvudtiteln för sådana ändamål uppförda förslagsanslag samt att
en del av dessa kostnader skulle kunna återbäras genom införande i
publikationen av enskilda firmors och företags annonser, att övriga för
tidskriftens redigering och utgivande nödiga kostnader borde för år 1914
bestridas med de av riksdagen anvisade medlen, 10,000 kronor, enligt
av kollegium i skrivelsen angiven specifikation.
Genom nådigt brev den 24 oktober 1913 uppdrog Kungl. Maj:t
åt kommerskollegium att i överensstämmelse med den av kollegium angivna
planen föranstalta om utgivande med minst två nummer i månaden
[15.]
46 Sjunde huvudtiteln.
[15.] från 1914 års början av en periodisk publikation, »kommersiella meddelanden».
Därjämte ställde Kungl. Maj:t till kollega förfogande det av
riksdagen å extra stat för år 1914 för ifrågavarande ändamål anvisade
belopp, tiotusen kronor, att användas i enlighet med ovanberörda specifikation,
samt medgav, att kostnaderna för tidskriftens tryckning och
därtill erforderligt papper finge bestridas av det å riksstaten under
sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslag till bestridande av tryckningskostnader,
varjämte Kungl. Maj:t bemyndigade kollegium att till införande
i tidskriften mottaga annonser från enskilda firmor och företag.
I den till riksdagen den 14 januari 1914 avlåtna statsverkspropositionen
föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att höja ifrågavarande anslag
till 12,000 kronor. Nämnda belopp var avsett att användas i huvud
-
saklig överensstämmelse med följande specifikation:
Arvode åt en huvudredaktör ............................................. kronor 5,600:_
» » » amanuens med minst 5 timmars daglig
tjänstgöring.................................................................... » 2,500: —
Ett kvinnligt räkne- och skrivbiträde med kvalificerad
kompetens och 6 timmars daglig arbetstid ............ » 1,600: —
Arvoden åt speciella sakkunniga för utarbetande av
översikter över viktigare varu- och penningmarknader
samt arvode för översättningar....................... » 2,300: —
Summa kronor 12,000: —.
I skrivelse den 3 mars 1914 i anledning av vissa av Kungl. Maj:t
i statsverkspropositionen under sjunde huvudtiteln gjorda framställningar
anmälde riksdagen, att riksdagen för ifrågavarande ändamål på extra
stat för år 1915 anvisat ett belopp av 12,000 kronor, men erinrade
därvid, att det i specifikationen uppförda arvodet för ett kvinnligt räkneoch
skrivbiträde borde minskas med ett belopp, motsvarande avgift för
egen pensionering, vilken minskning riksdagen emellertid ansåg icke
behöva föranleda ändring i det begärda anslagets storlek.
Åven för år 1916 anvisades av riksdagen 12,000 kronor för ifrågavarande
ändamål.
q Genom särskilda nådiga brev har Kungl. Maj:t ställt de av riksdagen
för åren 1915 och 1916 sålunda anvisade beloppen till kommerskollegii
förfogande att användas i enlighet med ovan intagna specifikation, dock
med iakttagande därav, att det i specifikationen upptagna arvodet å
1,600 kronor till ett kvinnligt räkne- och skrivbiträde skulle minskas
med ett belopp, motsvarande avgift för biträdets pensionering. Tillika
har Kungl. Maj:t, enligt av kommerskollegium gjord framställning, med
-
Sjunde huvudtiteln. 47
givit, att kostnaderna för tidskriftens tryckning och därtill erforderligt [15.]
papper Unge även för åren 1915 och 191(1 bestridas av det å riksstaten
under sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till bestridande
av tryckningskostnader.
I skrivelse den 6 december 1915 har nu kommerskollegium gjort
framställning om anvisande av enahanda belopp jämväl för år 1917 för
utgivande av ifrågavarande publikation.
Kommerskollegii berörda framställning får jag tillstyrka. Liksom
under innevarande år torde det erforderliga beloppet 12,000 kronor böra
användas enligt ovan intagna specifikation, dock att det kvinnliga
biträdets arvode bör minskas med ett belopp, motsvarande avgift för
biträdets egen pensionering.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för utgivande genom kommerskollegii försorg
av en periodisk publikation, »kommersiella meddelanden»,
i huvudsaklig överensstämmelse med fastställd
plan, på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp
av ............................................................... kronor 12,000.
17. Arvode till en extra vaktmästare i kommerskollegium.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar, har [16.]
riksdagen till beredande av arvode åt en vaktmästare hos kommers- Ar?°d° tM en
kollegium på extra stat anvisat dels för vart och ett av aren 1905—1910 kommerskoiuett
belopp av 800 kronor, dels ock för vart och ett av åren 1911—1916 9mmett
belopp, som med hänsyn till den av riksdagen beslutade provisoriska (extra anslag l
löneregleringen för kommerskollegii ordinarie personal bestämts till
1,175 kronor.
I skrivelse den 4 december 1915 har nu kommerskollegium, med
förmälan att behov av dylikt vaktmästarbiträde komme att föreligga
även för år 1917, gjort framställning om beredande jämväl för nämnda
år av medel för anställande av en extra vaktmästare i ämbetsverket.
I anledning härav och då arvode till en dylik vaktmästare, under
förutsättning att provisorisk lönereglering varder jämväl för år 1917
genomförd för befattningshavare i kommerskollegium, synes böra bestämmas
till enahanda belopp som för år 1916, eller till 1,175 kronor,
därav 350 kronor skola anses såsom tjänstgöringspenningar, hemställer
jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
Sjunde huvudtiteln.
att till beredande av arvode åt en extra vaktmästare
hos kommerskollegium på extra stat för år
1917 anvisa ett belopp av........................ kronor 1,175.
Kammarrätten.
Kammarrätten.
Av skäl, som jag förut vid anmälan av det ordinarie anslaget
till statskontoret anfört i fråga om uppskov med inrättandet av ett
riksrevisionsverk, har jag icke nu att föreslå någon ändring av det
ordinarie anslaget till kammarrätten. Här torde sålunda få upptagas
följande oförändrade anslag:
18. Kammarrätten, oförändrat ordinarie anslag ... kronor 258,300.
19. Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten.
[17.] Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda%framställning anvisade
F°™1 arbets- nastli(iet ars riksdag till förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkraftema
hos rätten med två adjungerade ledamöter, två amanuenser, fyra extra
k°ZttZ revisorer och fyra extra räknebiträden m. m. på extra stat för år 1916
(extra anslag) ett anslag av 33,709 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att redan under
s ar 1915 därav disponera 4,925 kronor. Sistnämnda del av anslaget var
avsett att användas för anställande hos ämbetsverket under senare halvåret
1915 av två adjungerade ledamöter och erforderlig kanslipersonal.
- De adjungerade ledamöternas arvoden beräknades efter 2,500 kronor för år.
I skrivelse den 30 september 1915 har nu kammarrätten gjort
framställning om beredande av medel för förstärkning av ämbetsverkets
arbetskrafter dels under år 1917 i samma utsträckning som under år
1916, dels ock under tiden från och med den 1 juli 1916 till utgången
av år 1917 med ytterligare två extra revisorer och ett extra räknebiträde.
Därjämte har kammarrätten hemställt, att arvodena till de
adjungerade ledamöterna måtte för år 1917 beräknas efter 3,000 kronor
om året. De av kammarrättens sålunda ifrågasatta förstärkning föranledda
kostnaderna hava av ämbetsverket beräknats till i runt tal 41,400
kronor.
48
[16.]
Sjunde huvudtiteln. 49
Kungl. Maj:t liar anbefallt löneregleringskommittén att avgiva [17.J
utlåtande med anledning av kammarrättens förevarande framställning.
Så snart utlåtande härom inkommit från nämnda kommitté, torde jag
få åuvo anmäla ärendet.
Jag hemställer nu, att Eders Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen
att i avbidan på den proposition om anvisande
av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,
till förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten
bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln
för år 1917 beräkna ett belopp av kronor 41,400.
Statistiska centralbyrån.
20. Avlöningsmedel för statistiska centralbyrån,
oförändrat ordinarie anslag ..................................................... kronor 76,900.
21. Arvoden åt tillfälliga biträden samt vikariats
ersättningar,
oförändrat ordinarie reservationsanslag ......... kronor 22,790.
22. Provisorisk lönereglering för befattningshavare i statistiska
centralbyrån.
På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar har riks- [18.]
dagen till provisorisk lönereglering för "befattningshavare i statistiska
centralbyrån i enlighet med angivna grunder och på vissa villkor på för statistiska
extra stat beviljat förslagsanslag för vartdera av åren 1914 och 1915 centralbyrån.
till belopp av 10,370 kronor och för år 1916 till belopp av 10,420 (extra anslag.)
kronor, därav högst 325 kronor finge användas till höjning av vikariatsersättning
under semester.
Kungörelse innefattande de för åtnjutande av de för år 1916
beviljade provisoriska avlöningstilläggen stadgade villkor utfärdades den
18 juni 1915.
I skrivelse den 7 december 1915 har statistiska centralbyrån gjort
framställning om beredande av erforderliga medel för ifrågavarande
ändamål jämväl för år 1917, vilka medel av ämbetsverket beräknats till
samma belopp som för innevarande år.
Då förslag till definitiv lönereglering för statistiska centralbyrån
icke lärer av Kungl. Maj:t komma att föreläggas innevarande års
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 7
Sjunde huvudtiteln.
[18.] riksdag, bör anslag till provisorisk lönereglering för befattningshavare
i centralbyrån beräknas även för år 1917. Anslaget torde böra utgå
med 10,420 kronor. Den provisoriska löneregleringen för år 1917 bör
givetvis genomföras i enlighet med de grunder och på de villkor, som
i ifrågakomna hänseende äro gällande för år 1916.
På grund av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till provisorisk lönereglering för befattningshavare
i statistiska centralbyrån, i enlighet med de
av mig tillstyrkta grunder och på de av mig förordade
villkor, på extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag
av ...................................................... kronor 10,420
därav högst................................................... » 325
må användas till höjning av vikariatsersättning under
semester.
23. Arvoden åt en extra ordinarie förste aktuarie och lyra extra
ordinarie aktuarier i statistiska centralbyrån.
[19.] I samband med det förslag till provisorisk omorganisation av
A7°oenföårltel statistiska centralbyrån, som Kungl. Maj:t föreläde 1912 års riksdag,
aktuarie och föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att å extra stat för år 1913 anvisa ett
iaktuarier an8^ao av 17,300 kronor till arvoden åt en extra ordinarie förste aktuarie
(extra anslå ) 0°k tre. extra ordinarie aktuarier i nämnda ämbetsverk.
Riksdagen, som beslöt, att, i stället för att uppföra en av Kungl.
Maj:t föreslagen byråchef å centralbyråns ordinarie stat med en begynnelseavlöning
av 6,400 kronor, å extra stat anvisa arvode åt en extra
ordinarie aktuarie med 3,900 kronor, biföll därför ej oförändrad Kungl.
Maj:ts nyssnämnda framställning, utau anvisade på extra stat för år
1913 dels till arvode åt en extra ordinarie förste aktuarie i statistiska
centralbyrån ett anslag av 5,600 kronor, varav 1,800 kronor skulle motsvara
tjänstgöringspenningar, dels till arvoden åt fyra extra ordinarie
aktuarier i samma ämbetsverk ett anslag av 3,900 kronor för vardera, varav
1,500 kronor skulle motsvara tjänstgöringspenningar, eller tillsammans till
arvoden åt en extra ordinarie förste aktuarie och fyra extra ordinarie
aktuarier i statistiska centralbyrån ett anslag av 21,200 kronor.
Jämväl för vart och ett av åren 1914—1916 anvisade riksdagen
för enahanda ändamål å extra stat ett belopp av 21,200 kronor.
I skrivelse den 7 december 1915 har nu statistiska centralbyrån
Sjunde huvudtiteln. • 51
hemställt, att jämväl för år 1917 måtte för ändamålet beredas medel [19.]
till samma belopp, som därtill beräknats för vart och ett av åren
1913—1916.
Då behovet av ifrågavarande å extra stat inrättade tjänster alltjämt
kvarstår, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa dels till
arvode åt eu extra ordinarie förste aktuarie i statistiska
centralbyrån ett anslag av ..................... kronor 5,600,
dels till arvoden åt fyra extra ordinarie aktuarier
i samma ämbetsverk ett anslag av, för
var och en,................................................... kronor 3,900,
eller tillsammans till arvoden åt en extra ordinarie
förste aktuarie och fyra extra ordinarie aktuarier i
statistiska centralbyrån ett anslag av... kronor 21,200.
24. Förstärkning av de till arvoden åt tillfälliga biträden in. in. hos
statistiska centralbyrån anslagna medel.
Enär det å ordinarie stat uppförda reservationsanslaget till arvoden [20.]
åt tillfälliga biträden hos statistiska centralbyrån samt till vikariats- Föa’n‘t^1^3
ersättningar därstädes, för närvarande utgörande 22,790 kronor, under arvoden åt.
eu följd av år visat sig otillräckligt, har riksdagen å extra stat för vart ^
och ett av åren 1906—1916 till förstärkning av nämnda anslag anvisat hot staiuiuka
medel till växlande belopp. De å extra stat för åren 1915 och 1916 i
sådant avseende beviljade medlen utgöra för vartdera året 9,900 kronor. medel.
De beräkningar, som legat till grund för bestämmande av nämnda (extra anslag.)
belopp, återfinnas i den utredning i ärendet, som är intagen i punkterna
3 och 4 av det vid 1914 års senare statsverksproposition fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden, rörande sjunde huvudtiteln,
för den 14 maj samma år. Jag vill här endast erinra, att i den
sammanlagda summan, 32,690 kronor, av ifrågavarande ordinarie och
extra anslag beräknades ingå följande poster:
Vikariatsersättningar ............................... kronor 4,525: —
Ett extra manligt biträde ........................ » 2,400: —
Sex extra kvinnliga biträden .................. » 7,200: —
Amanuenser................................................... » 15,000: —
Extra arbete i övrigt och betingsarbete » 3,600: —
Summa kronor 32,725: —.
52 Sjunde huvudtiteln.
L-f)-j Av sistnämnda summa ansågos 22,790 kronor böra falla på det
ordinarie anslaget och resten, avrundad till 9,900 kronor, upptagas på
extra stat. Jag vill redan nu omförmäla, att de extra kvinnliga biträdenas
årsarvode utgår med 1,150 kronor, vadan den verkliga kostnaden för
samtliga sex dylika biträden utgör tillhopa blott 6,900 kronor.
Statistiska Nu bär statistiska centralbyrån i skrivelse den 7 december 1915
centralbyrån, anhållit om förstärkning av sina kvinnliga arbetskrafter och i sådant
avseende anfört följande:
»I överensstämmelse med de i statistiska centralbyråns underdåniga skrivelse
den 8 oktober 1912 omförmälda beräkningar rörande personalbehovet under år 1914
hade för nämnda år beviljats anslag till avlönande av 34 sä kallade tillfälliga biträden
inom ämbetsverket, varav 5 för rättsstatistiken, 8 för jordbruks- och fiskeristatistiken,
6 för finansstatistiken och återstående 15 för centralbyråns arbeten i
övrigt, huvudsakligen befolkningsstatistiken. I nyssnämnda underdåniga skrivelse
hade emellertid anmärkts, att en noggrann beräkning av personalbehovet för jordbruks-
och fiskeristatistiken samt rättsstatistiken icke för det dåvarande kunde utföras.
I överensstämmelse med vad av7 statistiska centralbyrån i underdånig skrivelse
den 29 september 1913 hemställts blevo därefter från början av år 1915 av
förenämnda 34 biträden 27 uppförda på ordinarie stat samtidigt med att anslag på
extra stat beviljades för avlönande av återstående 7 biträden, varav ett manligt.
Att centralbyrån icke föreslog samtliga biträdenas uppförande på ordinarie stat,
motiverades av ämbetsverket därmed, att en fullt säker beräkning av personalbehovet
för rättsstatistiken, jordbruks- och fiskeristatistiken samt finansstatistiken
ännu icke kunde ske, samt att ur rekryteringshänsyn behov förelåge, att vid sidan
av de ordinarie biträdena funnes ett antal extra biträden.
Redan under sistförflutna året var emellertid för statistiska centralbyrån
tydligt» att den för jordbruks- och fiskeristatistiken beräknade personalen icke
komme att vara tillräcklig —■ rörande rättsstatistiken saknades då ännu erfarenhet.
Med hänsyn till de kritiska förhållanden, som rådde under hösten 1914. ansåg sig
emellertid statistiska centralbyrån vara nödsakad att till ett kommande år uppskjuta
att gorå framställning om ökade anslag till biträden. Då likväl enligt centralbyråns
mening ett försenande av jordbruksstatistikens bearbetning måste ovillkorligen
undvikas, icke minst med hänsyn till den särskilda betydelse denna statistik
erhållit under nu rådande förhållanden, nödgades centralbyrån, för beredande av
erforderliga arbetskrafter åt jordbruksstatistiken, i betydlig män minska den för
centralbyråns övriga arbeten avsedda personalen. Följden härav har naturligtvis
blivit, att nämnda arbeten på ett beklagligt sätt försenats, så att en betydlig
arbetsbalans uppstått, vilken beträffande befolkningsstatistiken uppgår till omkring
ett helt års arbete. Under normala förhållanden hade det givetvis varit centralbyråns
plikt att nu göra underdånig framställning om beredande av medel för bortarbetande
av den sålunda uppkomna arbetsbalansen, men med hänsyn till förhandenvarande
finansiella förhållanden torde härmed få anstå till ett kommande år. Däremot
synes oavvisligen nödvändigt, att centralbyråns arbetskrafter förstärkas i den
utsträckning, att den arbetsbalans, som kommer att förefinnas vid ingången av år
1917, icke än ytterligare ökas. Det minsta antal biträden, som härvid erfordras,
Sjunde huvudtiteln.
är tre för jordbruks- och fiskeristatistiken samt två för rättsstatistiken. För finansstatistiken
synes åtminstone för närvarande ingen personalökning behövlig, men
däremot erfordras ytterligare ett biträde för centralbyråns arbeten i övrigt. Hörande
sistnämnda biträde torde centralbyrån få särskilt anföra följande. Vid den beräkning
av personalbehovet under år 1914, som ovan omnämnts, hade centralbyrån
icke ifrågasatt något särskilt biträde för redigerandet av Statistisk årsbok, utan
tänkte sig att detta arbete skulle kunna fördelas på de olika avdelningarna. Ehuru
en sådan anordning till en viss grad också genomförts, har det likväl visat sig
oundgängligt, att därjämte under tiden från mitten av september till förra hälften
av februari månad ett särskilt kvalificerat biträde anställts uteslutande för att biträda
vid årsbokens redaktion. Som nämnts, ingår icke detta biträde i det antal
av 34, som enligt vad ovan anförts beräknats erfordras för år 1914 (och följande
år). Från början av år 1916 kommer därjämte den nya äktenskapslagstiftningen
och därmed sammanhängande förhållanden att medföra en ökning av arbetet på den
befolkningsstatistiska avdelningen. Dels kommer centralbyrån att bliva skyldig att
i varje fall — för närvarande endast i undantagsfall — avisera äktenskapsskillnader
till vederbörande pastorer, dels och framför allt har centralbyrån i sammanhang
härmed ålagts aviseringsskyldighet till vederbörande domstol ifråga om frånskilds
omgifte. I den nådiga förordning angående kyrkoböckers förande, som den 3 dennes
av Eders Kungl. Maj:t utfärdades, åläggas nämligen pastorerna att, då frånskild ingår
äktenskap, härom underrätta statistiska centralbyrån, och har Eders Kungl. Majrt,
enligt vad centralbyrån under hand erfarit, samtidigt anbefallt statistiska centralbyrån
att, så snart sådan underrättelse ingått, om äktenskapet underrätta viss domstol.
För fullgörande av denna underrättelseskyldighet måste centralbyrån anordna
en noggrann och ingående registrering av alla äktenskapsskillnader. Tillsammans
med förutnämnda arbete med redigeringen av Statistisk årsbok kommer nu omnämnda
registreringsarbete att giva full sysselsättning åt ett biträde under hela
året. Under den tid, biträdet är sysselsatt med årsboken, måste givetvis en del av
registreringsarbetet överlämnas till annat biträde, men beredes centralbyrån ersättning
härför därigenom, att under den återstående delen av året förstnämnda biträde
icke torde bliva uteslutande sysselsatt med registreringsarbetet utan att kunna i
någon mån biträda vid annat arbete inom centralbyrån.
Det ytterligare antal kvinnliga biträden, varför enligt centralbyråns åsikt
anslag erfordras för år 1917, utgör alltså sex. Såväl dessa som de sex extra
biträden, för vilkas avlönande medel finnas tillgängliga å 1916 års stat, komma
med all säkerhet att bliva för framtiden behövliga, och borde de samtliga till följd
härav rätteligen uppföras på ordinarie stat, varvid i överensstämmelse med den
proportion, som år 1914 följdes vid uppförande av kvinnliga biträden på ordinarie
stat i statistiska centralbyrån, hälften eller sex skulle bliva av andra och hälften
av första lönegraden. Med hänsyn dels till förut berörda finansiella förhållanden,
dels och framför allt till den omständigheten, att sistlidne riksdag begärt utredningom
en inskränkning i den officiella statistiken, anser statistiska centralbyrån sig
icke kunna nu ifrågasätta något sådant. Visserligen anser centralbyrån som otvivelaktigt,
att den av riksdagen begärda utredningen kommer att visa, det en inskränkning
icke kan ske beträffande centralbyråns statistik, men intill dess utredningen
ifråga verkställts, torde det enligt centralbyråns uppfattning vara lämpligast, att
inga nya ordinarie befattningar inrättas i de statistiska ämbetsverken. Skulle
! -JO.
54 Sjunde huvudtiteln.
[20.j emellertid Eders Kung!. Maj:t finna nu angivna omständigheter icke vara till hinders
för inrättande i annat ämbetsverk av nya ordinarie statistiska tjänster, synas även
törenämnda tolv biträdesbefattningar i statistiska centralbyrån böra uppföras på
ordinarie stat.
Under förutsättning att detta icke blir fallet, erfordras medel på extra stat
för avlönande av ifrågavarande biträden. Härvid torde av sparsamhetshänsyn avlöningen
böra beräknas till samma belopp som för biträde i första lönegraden med
avdrag av 50 kronor, motsvarande pensionsavgift. För ett biträde torde dock avlöningen
böra beräknas såsom för biträde i andra lönegraden med nyssnämnt avdrag,
nämligen för det biträde, som skulle anställas för Statistisk årsbok och skilsmässeregistrering.
Hennes arbete blir nämligen av sä kvalificerad och maktpåliggande
natur, att hennes befattning synes böra bliva av den högre graden.
För att tydligt angiva, att ifrågavarande biträden vid blivande befordran till
ordinarie skola för åtnjutande av ålderstillägg äga räkna sig till godo sin tjänstgöring
Såsom extra biträden, synes lämpligt, att särskilt anslag för dessa biträden
uppföres på riksstat*®. På 1916 års stat är uppfört ett extra anslag av 9,900
kronor till förstärkning av de till arvoden åt tillfälliga biträden m. m. anslagna
medel. I detta anslag ingår beräknad avlöning till förenämnda sex biträden med
7,200 kronor, vilken avlöning dock i verkligheten utgår med endast 6,900 kronor;
återstående 3,000 kronor användas för avlönande av tillfälliga biträden m. m., och
samma belopp erfordras jämväl år 1917 för ifrågavarande ändamål. Då vikarier
under de extra biträdenas semester icke torde behöva förordnas, erfordras ej heller
anslag för sådana vikariers avlönande.
På grund av vad ovan anförts får statistiska centralbyrån i underdånighet
hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t i nådig proposition föreslå instundande
riksdag att på extra stat för år 1917 uppföra följande anslag:
Arvoden åt ett extra ordinarie biträde av andra lönegraden och elva extra
ordinarie biträden av första lönegraden, ................................... 14,200 kronor; samt
Förstärkning av de till arvoden åt tillfälliga biträden in. m.
anslagna medel ....................................................................................... 3,000 kronor.»
Ueparternenis
chtfen.
Statistiska centralbyrån bär sålunda begärt följande nya kvinnliga
biträden, nämligen ett biträde med kvalificerad arbetsuppgift och avsett
huvudsakligen för den statistiska årsboken och skilsmässoregistreringen
samt fem andra biträden, därav tre för jordbruks- och fiskeristatistiken
och två för rättsstatistiken.
Vad statistiska centralbyrån i ärendet anfört, synes mig hava
ådagalagt, att ämbetsverket väl är i behov av någon förstärkning av sin
kvinnliga arbetspersonal. Däremot torde det kunna ifrågasättas, om det
under nuvarande förhållanden är oundgängligen nödvändigt att utöka
samma personal med så stort antal nya biträden, som ämbetsverket
föreslagit. Åven hänsynen till den av riksdagen begärda, av centralbyrån
jämväl omförmälda utredningen om inskränkning i den officiella statistiken
kräver, att, innan samma utredning slutförts, allenast minsta möjliga ut
-
Sjunde huvudtiteln. 55
vidgning av den mera fast anställda personalen företages. På grund härav
anser jag mig böra förorda någon reduktion av centralbyråns förslag.
Mot anställandet av ett extra biträde med kvalificerad arbetsuppgift
för arbetet med Statistisk årsbok och för skilsmässoregistreringen har
jag intet att erinra. Vad åter angår den föreslagna förstärkningen av de
för jordbruks- och fiskeristatistiken samt rättsstatistiken avsedda arbetskrafterna
med fem nya extra biträden, håller jag det för tillrådligast att
åtminstone tillsvidare inskränka berörda förstärkning till tre nya biträden.
Enligt mitt förslag skulle sålunda statistiska centralbyrån utöver
förutvarande sex extra kvinnliga biträden erhålla fyra nya dylika biträden,
därav ett skulle äga kvalificerad kompetens.
Då vidare någon anmärkning icke torde vara att göra mot de
ifrågasatta årsarvodena till de nya biträdena eller 1,550 kronor till
biträdet med kvalificerad arbetsuppgift och 1,150 kronor till ett vart av
de övriga biträdena, erfordras för avlönande av ifrågavarande extra
biträden ett med 5,000 kronor ökat anslag till statistiska centralbyrån.
Med sistnämnda belopp torde det extra anslaget till förstärkningav
de till arvoden åt tillfälliga biträden in. m. hos statistiska centralbyrån
å ordinarie stat anvisade anslaget böra höjas och sålunda för år
1917 ökas från 9,900 kronor till 14,900 kronor.
Med anledning av vad statistiska centralbyrån yttrat rörande specificering
i riksstaten av anslagsbeloppet vill jag erinra, att genom en
sådan specificering ej skulle vinnas det av centralbyrån därmed avsedda
ändamålet, då rätten för extra biträde att efter befordran till ordinarie
få^ för ålderstillägg räkna sig till godo tjänstgöringstiden såsom extra
måste bliva beroende på uttrycklig föreskrift därom i avlöningsvillkoren.
Emellertid lärer till vinnande av större överskådlighet över statistiska
centralbyråns anslagsbehov berörda belopp, stort 11,900 kronor, kunna
i beslutet om detsamma särskilt angivas.
På grund av vad här anförts hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till förstärkning av det till arvoden åt tillfälliga
biträden hos statistiska centralbyrån samt till
vikariatsersättningar därstädes å ordinarie stat anvisade
anslag å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag
av..................................................................... kronor 14,900,
därav till extra kvinnliga biträden ...... » 11,900.
25. Bibliotekets underhållande, oförändrat ordinarie reservationsanslag
.............................................................................................. kronor 2,000.
[20.]
56
Sjunde huvudtiteln.
[21.]
Provisorisk
lönereglering
för överintendent
Sämbetet.
(extra anslag.)
Överintendfentsåm betet.
26. Overintendentsämbetet, oförändrat ordinarie
anslag................................................................................................ kronor 50,600.
27. Provisorisk lönereglering för befattningshavare i overintendentsämbetet.
Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har
1915 års riksdag till provisorisk lönereglering för befattningshavare i
overintendentsämbetet, med undantag av kassören och bokhållaren, i
enlighet med angivna grunder och på vissa villkor, på extra stat för
år 1916 beviljat ett förslagsanslag av 6,695 kronor, därav högst
145 kronor finge användas till höjning av vikariatsersättning under
semester.
Den 18 juni 1915 utfärdades nådig kungörelse angående provisoriska
avlöningstillägg för år 1916 åt befattningshavare i överintendentsämbetet,
vilken kungörelse innehåller nämnda grunder och villkor.
I underdånig skrivelse den 21 september 1915 har överintendentsämbetet
anhållit, att, därest icke ny stat bleve för ämbetsverket fastställd,
framställning till 1916 års lagtima riksdag måtte göras om anvisande med
hittills utgående belopp av medel för beredande av provisoriska avlöningstillägg
för tjänstinnehavare i ämbetsverket jämväl för år 1917.
Förslag till omorganisation av overintendentsämbetet och lönereglering
för ämbetsverket har visserligen den 22 december 1915 inkommit
från de för ändamålet tillkallade sakkunniga, men, då yttrande
häröver måste inhämtas från ett flertal myndigheter, lärer redan av
denna anledning förslag i ämnet ej kunna föreläggas instundande riksdag.
Då sålunda framställning om definitiv lönereglering för överintendentsämbetet,
ej lär komma att göras till 1916 års riksdag, torde
provisorisk lönereglering för befattningshavare i ämbetsverket böra åvägabringas
jämväl för år 1917. En sådan lönereglering bör givetvis äga
rum i enlighet med de grunder och på de villkor, som äro i enahanda
hänseende gällande för år 1916.
Det för ifrågavarande lönereglering för år 1917 erforderliga beloppet
är detsamma, som blivit för samma ändamål i 1916 års stat anvisat,
eller 6,695 kronor.
Sjunde huvudtiteln. 57
Jag får alltså hemställa, att Eders Kiingl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen
att till provisorisk lönereglering för befattningshavare
i överintendentsämbetet, med undantag av
kassören och bokhållaren, i enlighet med de av mig
tillstyrkta grunder och på de av mig förordade villkor,
på extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag
av
..................................................................... kronor 6,695,
därav högst .................................................. » 145
må användas till höjning av vikariatsersättning under
semester.
28. Förstärkning av arbetskrafterna hos överintendentsämbetet.
Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar beviljade
1914 och 1915 års riksdagar till förstärkning av arbetskrafterna
hos överintendentsämbetet i huvudsaklig överensstämmelse inefl angivna
grunder på extra stat för år 1915 resp. 1916 ett anslag av 10,000 kronor.
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 16 oktober 1915 har på grund av
det senare beslutet förordnats, att under år 1916 skola hos överintendentsämbetet
anställas dels å den tekniska avdelningen en extra föredragande
med ett arvode av 5,600 kronor dels ock å den administrativa avdelningen
en extra notarie med arvode av 3,900 kronor; och har rörande dessa tjänstemän
vidare förordnats bland annat, att för dem skola lända till efterrättelse
i tillämpliga delar bestämmelserna i kungörelsen den 18 juni
1915 angående provisoriska avlöningstillägg för år 1916 åt befattningshavare
i överintendentsämbetet, samt att ifrågavarande tjänstemän må
åtnjuta semester, varunder må utgå såsom ersättning till vikarie för extra
föredraganden 225 kronor och till vikarie för den extra notarien 125
kronor. Härjämte har medgivits, att vad som av förevarande anslagåterstår,
sedan såväl avlöningsförmåner som ersättning för bestridd
semestertjänstgöring utgått, må användas till förstärkning av överintendentsämbetets
anslag till vikariatsersättning, arvoden åt extra biträden
och extra ordinarie arkitekter samt renskrivningskostnad m. m.
I underdånig skrivelse den 21 september 1915 har överintendentsämbetet anhållit,
att, därest icke ny stat bleve för ämbetsverket beviljad, framställning till
1916 års lagtima riksdag måtte göras om anvisande på extra stat jämväl för år
1917 av ett anslag å 10,000 kronor till förstärkning av arbetskrafterna hos överintendentsämbetet.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
[22.3
Förstärkning
av arbetskraft
terna hos öve r
intendcntsämbetet.
(extra anslag.)
8
58 Sjunde huvudtiteln.
Då, såsom jag nyss anmärkt, förslag till definitiv omorganisation
av överintendentsämbetet icke lär bliva framlagt för instundande riksdag,
torde en förstärkning av arbetskrafterna inom ämbetsverket jämväl för
år 1917 böra äga rum och verkställas i enlighet med de grunder, som
äro gällande för år 1916.
Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Magt täcktes föreslå
riksdagen
att till förstärkning av arbetskrafterna hos överintendentsämbetet,
i huvudsaklig överensstämmelse med
av mig härovan angivna grunder, på extra stat för år
1917 bevilja ett anslag av ..................... kronor 10,000...
Patent- och registreringsverket.
29.Upprätthållande av patent- och registreringsverkets verksamhet,
oförändrat ordinarie reservationsanslag att utgå direkt av patentoch
varumärkes- samt registreringsavgifters medel......... kronor 540,600.
30. Kostnader, som föranledas av överståthållarämbetets och länsstyrelsernas
befattning med vissa slag av registrering.
[23.] Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar, har
f°m''fet an- riksdagen till bestridande av kostnaderna för den överståthållarämbetet
ledas av över- och länsstyrelserna åliggande befattning med registreringar och anmälbetets
och luns ningar till förenings-, försäkrings- och handelsregistren å extra stat för
styrelsernas växt och ett av åren 1912—1916 anvisat ett förslagsanslag å 4,000
befattning kronor ävensom medgivit, att de till nämnda myndigheter inflytande
av registrering, avgifter för sadana registreringar och anmalmngar finge tillföras detta
i extra anslag.) anslag såsom särskilda uppbördsmedel.
Då enahanda anslag på grunder, som finnas närmare utvecklade
i det vid statsverkspropositionen till 1911 års riksdag fogade statsrådsprotokoll
över finansärenden för den 13 januari samma år, jämväl för
nästkommande år är av behovet påkallat, hemställer jag, att Eders
Kungl. Magt täcktes föreslå riksdagen
att till bestridande av kostnaderna för den överståthållarämbetet
och länsstyrelserna åliggande befatt
-
Sjunde huvudtiteln. 59
ning med registreringar och anmälningar till förenings-,
försäkrings- och handelsregistren å extra stat för år
1917 anvisa ett förslagsanslag å............... kronor 4,000
ävensom medgiva, att de till nämnda myndigheter
inflytande avgifter för sådana registreringar och anmälningar
må tillföras detta anslag såsom särskilda
uppbördsmedel.
Bankinspektionen.
31. Bankinspektionen.
Det ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande av bankinspektionens
verksamhet, för närvarande 58,000 kronor, torde i staten
för år 1917 böra upptagas med ett till 63,400 kronor förhöjt belopp. I avseende
härå vill jag erinra, att Kungl. Magt den 29 oktober 1915 på
därom av bankinspektionen gjord framställning bland annat dels fastställt
bankbolagens bidrag till bestridande av bankinspektionens verksamhet
att från och med år 1916 tills vidare utgå med 9/iooo procent
av bolagens egna fonder vid utgången av nästföregående kalenderår
ävensom härom låtit utfärda kungörelse dels, med ändring av den
för bankinspektionen gällande staten, bestämt, att det å samma stat
uppförda anslaget till extra biträden, vaktbetjäning, lokalhyra, uppvärmning,
belysning och andra expenser m. m. skulle från och med år
1916 höjas med 5,400 kronor till 10,000 kronor, dels ock förklarat, att
berörda anslagsförhöjning skulle utgå av det i riksstaten upptagna
reservationsanslaget till upprätthållande av bankinspektionens verksamhet.
Vid föredragning inför Kungl. Maj:t av nyssnämnda ärende yttrade
jag bland annat:
»Bankinspektionens stat, som vid dess fastställande den 26 november 1909
belöpte sig till ett belopp av 39,000 kronor, har sedermera undergått vissa förändringar
och slutar numera från och med år 1914 å en summa av 58,000 kronor.
Häremot svarar ett reservationsanslag till upprätthållande av bankinspektionens
verksamhet, vilket anslag i riksstaten för senare år upptagits till ett belopp av likaledes
58,000 kronor och som utgår av bankbolagens för ifrågavarande ändamål lämnade
bidrag. Enligt 239 § i lagen om bankrörelse den 22 juni 1911 skola nämligen
bankbolagen till bestridande av kostnaden för bankinspektionens organisation och verksamhet
årligen erlägga bidrag enligt bestämmelser, som meddelas av Konungen,
(23.1
[24.]
Bankinspek
tionen.
(ordinarie
anslag.)
60 Sjunde huvudtiteln.
[24.] dock icke till högre belopp än 7,00 procent av bankbolagens egna fonder, och
jämlikt kungörelse den 15 december 1911 utgå dessa bidrag tillsvidare med 7/,000
procent av nämnda fonder.
Sedan Kungl. Maj:t den 24 april 1915 för beredande av ökat utrymme åt lantbruksstyrelsen
förklarat, att bankinspektionen skulle senast den 1 oktober 1915
hava avflyttat från de åt inspektionen upplåtna lokalerna inom det statsverket tillhöriga
s. k. Hebbeska huset, har Kungl. Maj:t den 30 i samma månad bemyndigat
överintendentsämbetet att för inspektionens räkning förhyra en våning i huset nr
16 vid Sturegatan här i staden för en tid av fem år, räknat från och med den 1
oktober 1915, och för en årlig hyressumma av 3,600 kronor, varefter överintendentsämbetet
den 14 maj 1915 bemyndigats förhyra ifrågavarande lägenhet jämväl för
tiden 1 juni—30 september för en hyressumma av högst 500 kronor.
1 skrivelse den 19 innevarande oktober har bankinspektionen, med förmälan
att inspektionen numera inflyttat i förberörda lägenhet, erinrat därom, att
inspektionen i förutnämnda den 24 april 1915 avgjorda ärende framhållit, att vid en
belastning av inspektionens stat med lokalhyra det skulle bliva nödvändigt att
redan från och med år 1916 bestämma bankernas bidrag till 9/1000 procent av
fonderna, samt vidare anfört bland annat följande:
''Kostnaderna för bankinspektionen utgjorde år 1914 icke fullt 54,000 kronor,
och belöpte sig de inbesparade bidragsmedlen vid samma års utgång till mellan
18,000 och 19,000 kronor. Bankbidragen för innevarande år uppgå till 45,998
kronor och kunna med hänsyn till nuvarande fondställning för år 1916 beräknas
till omkring 46,400 kronor. Såvitt nu kan beräknas, komma 1915 års kostnader
för bankinspektionen att utgöra omkring 58,000 kronor och de inbesparade bidragsmedlen
att vid årets utgång hava nedgått till 6—7,000 kronor.
De av ombytet av ämbetslokal direkt betingade nya årliga kostnaderna belöpa
sig till 3,600 kronor för hyra, omkring 450 kronor för uppvärmning, omkring
350 kronor i ökade utgifter för städning, eldning och rengöring samt omkring 200
kronor i ökade telefonavgifter. I bankinspektionens stat är för närvarande uppfört
ett expensanslag av 4,600 kronor, och redan under 1914 närmade sig utgifterna
under denna anslagstitel med kronor 4,364: 47 den sålunda fastställda gränsen. Med
hänsyn till nyss angivna, nu tillkomna årliga kostnadsökning och då jämväl något
utrymme torde böra finnas för extraordinära utgifter, synes anslaget böra från och
med år 1916 i staten upptagas med ett till 10,000 kronor förhöjt belopp. Bankinspektionens
stat skulle härigenom komma att sluta på 63,400 kronor. En höjning
på sätt ovan föreslagits av bankernas bidrag till 9/1000 procent av fondema
skulle uppbringa detsamma till närmare 60,000 kronor. Denna summa stannar visserligen
under den nyss för bankinspektionens stat föreslagna, men dels ökas densamma
med den fortgående fondökningen, dels torde fortfarande liksom hittills (åtminstone
under de närmaste åren) vissa besparingar komma att årligen uppstå å
anslaget för resekostnader, dels återstå, som nämnts, ännu vid 1915 års utgång
några tusen kronor i besparade bidragsmedel. En höjning sådan som den föreslagna
torde av anförda skäl nu vara tillfyllest.’»
Med åberopande av vad sålunda förekommit hemställer jag, att
Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
Sjunde huvudtiteln. 61
att från och med år 1917 upptaga det ordinarie |24.]
reservationsanslaget till upprätthållande av bankinspektionens
verksamhet med ett belopp av kronor 63,400,
att utgå direkt av bidrag till bankinspektionen.
C. Bergsbruket.
1. Bergsstaten, oförändrat ordinarie anslag.............. kronor 33,000.
2. Provisorisk lönereglering för bergmästarna.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar, har [2m]
riksdagen för beredande av provisorisk lönereglering för bergmästarna ^TgZritg
i enlighet med särskilt angivna grunder och på vissa villkor å extra för berg.
stat bevilja! förslagsanslag av 11,150 kronor för år 1913, 11,200 kronor maata,naför
år 1914 och 11,250 kronor för vartdera av åren 1915 och 1916.
De för åtnjutande av de sålunda för innevarande år avsedda provisoriska
avlöningstilläggen åt bergmästarna fastställda villkoren jämte
övriga bestämmelser i ämnet återfiunas i kungörelse den 18 juni 1915,
till vilken jag tillåter mig att hänvisa.
I skrivelse den 4 december 1915 har nu kommerskollegium gjort
framställning om beredande av provisoriska lönetillägg åt bergmästarna
jämväl för år 1917.
Ifrågavarande lönetillägg hava tillkommit i avvaktan på en definitiv
lönereglering för bergsstaten. Enär förslag till sådan lönereglering icke
lärer föreläggas innevarande års riksdag, torde åtgärder nu höra vidtagas
för att jämväl för år 1917 tillförsäkra bergmästarna provisoriska
lönetillägg. Härför erfordras samma belopp som för år 1916 anslagits
till ändamålet.
De villkor och bestämmelser, som föreskrivits för åtnjutande
av de provisoriska lönetilläggen åt bergmästarna för innevarande år,
torde böra gälla jämväl för år 1917.
På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för beredande av provisorisk lönereglering åt
bergmästarna, i enlighet med av mig tillstyrkta grunder
och på av mig förordade villkor, å extra stat för år
1917 bevilja ett förslagsanslag av......... kronor 11,250.
62
Sjunde huvudtiteln.
3. Befrämjande i allmänhet av bergsbruket.
Befrämjande . , .Få, därom av Kungl. Maj:t gjord framställning beslöt nästlidet
* allmänhet av ais riksdag att för år 1916 nedsätta det ordinarie reservationsanslaget
bergsbruket, till reseunderstöd åt personer, som önska i främmande länder förvärva
(°ntir,ie ?kad in8ikt °cl1 skick%het 1 vad bergshanteringen hörer, från 6,000
5'' kronor till 3,000 kronor.
Såsom jag längre fram under punkten 42 torde få tillfälle närmare
utveckla, erfordras ej heller för år 1917 för ifrågavarande ändamål högre
Bislag a riksstaten än 3,000 kronor. Jag hemställer därför, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för år 1917 bestämma det i ordinarie anslagstiteln
»Befrämjande i allmänhet av bergsbruket»
ingående reservationsanslaget till reseunderstöd åt personer,
som önska i främmande länder förvärva ökad
insikt och skicklighet i vad till bergshanteringen hörer,
.................................................................. kronor 3,000.
V id bifall härtill skulle det ordinarie anslaget till
allmänhet av bergsbruket för år 1917 utgå med oförändrat
belopp ........................................................................
varav bestämt anslag.................................................
och reservationsanslag: ..
ö .........................................................
befrämjande i
kronor 5,700,
» 2,700''
» 3,000.
4. Bergsskolorna i Filipstad och Falun.
[2^-J Alltsedan år 1873 har riksdagen årligen på extra stat anvisat
i Fiii^staT ans|ag såsom ^ bidrag till uppehållande av undervisningen vid bergsoch
Falun, skolorna i Filipstad och Falun. Detta anslag, som för vart och ett av
(extra anslag.) åren 1874—1904 utgått med ett belopp av 14,000 kronor, blev på
Kungl. Maj:ts förslag av 1904 års riksdag höjt till 23,000 kronor. Med
sistnämnda^ belopp beviljades anslaget jämväl för vart och ett av åren
1905 1912. Anslagets förhöjning föranleddes därav, att skolorna på
grund av brukssocietetens under år 1903 fattade beslut organiserats
enligt eu i åtskilliga avseenden förändrad och ökade omkostnader medförande
plan, för vilken en närmare redogörelse lämnats i det utdragav
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 12 januari 1904,
Sjunde Ii liv mit i teln. 33
som fogats vid den till samma års riksdag avlåtna statsvorksproposi- [27.]
tionen. Statsanslaget liar från och med år 1904 beviljats under villkor,
att skolorna fortsatte sin verksamhet i huvudsaklig överensstämmelse
med omförmälda plan och underkastade sig den inspektion, Kung!.
Maj:t funne skäligt bestämma. Årliga totalkostnaden för de båda
skolorna har enligt för dem av brukssocieteten fastställda stater utgjort
under åren 1874—1903 23,000 kronor och under åren 1904—1911
38,000 kronor. Skillnaden mellan statsanslaget och totalkostnaden har
bestritts av järnkontorets medel.
Vid allmän ordinarie sammankomst den 30 maj 1911 antog emellertid
brukssocieteten nya stater för ifrågavarande två bergsskolor att,
under förutsättning av statsanslagets vederbörliga ökande, gälla från
och med år 1912. De nya staterna inneburo nämligen en höjning- av
totalkostnaden för de båda skolorna. Denna kostnad skulle för år 1912
utgöra 43,000 kronor och för år 1913 uppgå till 44,000 kronor.
På grund av Kungl. Maj:ts framställning anvisade 1912 års riksdag-
å extra stat för år 1913 26,650 kronor att utgå såsom bidrag till
uppehållandet av undervisningen vid bergsskolorna. Denna ökning i
anslaget avsåg i främsta rummet, att de vid skolorna anställda lärarna
skulle komma i åtnjutande av fyra ålderstillägg, ett vart å 500 kronor.
Berörda för år 1913 beviljade anslag utgjorde ungefär av de för
sistnämnda år för skolorna beräknade kostnaderna, eller så stor del av
kostnaderna för dessa skolor, varmed staten alltsedan år 1904 brukat
bidraga.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar anvisade
riksdagen dels år 1913 å extra stat för år 1914 25,400 kronor
såsom bidrag till uppehållande av undervisningen vid bergsskolorna, dels
ock år 1914 å extra stat för år 1915 för samma ändamål 25,100 kronor.
Riksdagen medgav därjämte såväl år 1913 som år 1914, att vad som
kunde varda bespax-at å det för bei-edande av understöd av ifrågavarande
slag å vart och ett av sistnämnda års riksstat anvisade anslag finge i
mån av behov under nästpåföljande år för ändamålet tagas i anspråk.
Att besparing å de för åren 1913 och 1914 anvisade anslagen beräknades
kunna ifrågakomma, hade sin grund däri, att de såsom totalkostnader för
de båda skoloima uppgivna beloppen, efter vilka statsbidragen för nämnda
två år avpassats, enligt vad sedei-mera utrönts, upptagits för högt. Däri
hade nämligen för vart och ett av nämnda två år ingått 1,000 kronor
för beredande av ålderstillägg åt lärare, vilka emellertid av vissa anledningar
icke kommit i åtnjutande av de avsedda löneförhöjningarna.
Vid sin allmänna ordinarie sammankomst den 28 maj 1914 fast -
[27.]
Brukssocietetens
fullmäktige
i
järnkontoret.
64 Sjunde huvudtiteln.
ställde brukssocieteten vissa förändringar i fråga om anordningen av
undervisningen vid de båda bergsskolorna, dock under förutsättning av
statsbidrags erhållande för den därav föranledda ökningen av utgifterna
för skolorna i samma proportion som staten plägat lämna bidrag till
täckande av nämnda utgifter. Rörande beskaffenheten av nämnda förändringar
och den utredning, som låg till grund för desamma, anhåller
jag att få hänvisa till det vid 1915 års statsverksproposition fogade
utdrag ur protokollet över finansärenden den 14 januari nämnda år, i
vilket protokollsutdrag närmare redogörelser i omförmälda avseenden
lämnas.
I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift av den 25 september 1914
anhöllo fullmäktige om bidrag till uppehållande av undervisningen vid
bergsskolorna under år 1916. Utgifterna för skolorna för sistnämnda
år beräknades därvid till 47,000 kronor och beloppet av statsbidraget
enligt dittills tillämpade grunder till 28,447 kronor 32 öre.
Över sistnämnda framställning avgav kommerskollegium utlåtande,
därvid kollegium anförde, bland annat, att då en lärare vid bergsskolan
i Filipstad under år 1914 entledigats från sin befattning samt vid
sådant förhållande ett för honom från och med den 1 januari 1915
beräknat ålderstillägg å 500 kronor icke komme att utgå, statsanslaget
för sistnämnda år komme att med 23/38 av berörda belopp, eller 302
kronor 63 öre, överskrida vad statsverket enligt vanlig beräkningsgrund
rätteligen bort vidkännas. Kollegium ansåge därför, att det begärda
statsanslaget för år 1916 borde minskas med omförmälda belopp till i
runt tal 28,100 kronor under förutsättning, att vad som bleve besparat
å anslaget för år 1915 finge i mån av behov tagas i anspråk under
år 1916.
I enlighet härmed föreslog Kungl. Maj:t i 1915 års statsverksproposition
riksdagen dels att å extra stat för år 1916 anvisa 28,100
kronor såsom bidrag till uppehållande av undervisningen vid de båda
bergsskolorna, dels ock att medgiva, att vad som kunde varda besparat
å det för beredande av understöd av ifrågavarande slag å 1915 års
riksstat anvisade anslag finge i mån av behov under år 1916 för förevarande
ändamål tagas i anspråk.
Kungl. Maj:ts berörda framställning blev av riksdagen bifallen.
I en till Kungl. Maj:t ställd skrift av den 2 oktober 1915 hava
nu brukssocietetens fullmäktige i järnkontoret gjort framställning om
anslag för ifrågavarande ändamål jämväl för år 1917.
Fullmäktige hava därvid anfört, bland annat, följande:
Sjunde huvudtiteln. 65
»Det har visat sig vara förenat med flera olägenheter, att, sedan lärarne
tillerkänts älderstillägg, fasthålla vid den nu tillämpade ordningen för bestämmande
av statens bidrag till bergsskolorna.
Framställning om bidrag måste göras mer än ett år före ingången av det
år, för vilket bidraget är avsett. Det är givet att under den mellanliggande tiden,
ävensom under det år, för vilket anslaget är anvisat, oförutsedda förändringar i
skolornas lärarekårer kunna inträffa.
En sådan oförutsedd förändring föranleder, såvitt densamma gäller en lärare,
som är berättigad att tillgodonjuta älderstillägg, ändring icke blott i bidragsbeloppet
för det år, som närmast är ifråga, utan inverkar även på bidraget för
året närmast före detta, vilket bidrag då redan är anvisat, men icke utbetalt.
Under sådana förhållanden synes det fullmäktige önskvärt att söka förenkla
de förmer, under vilka bidragen bestämmas och utgå.
I sådant syfte få fullmäktige anhålla, att det årliga statsbidraget för en tidsperiod
framåt exempelvis fem eller tio år bestämmes till ett visst belopp, som motsvarar
medeltalet av statsbidragen, som efter hittills tillämpade grunder skulle
komma att utgå för samma tidsperiod, beräknat efter det nuvarande beräkningssättet
och med den nuvarande lärarpersonalen.»
»För år 1917 komma kostnaderna för bergsskolorna, för såvitt de nu kunna
beräknas, att belöpa sig till 48,000 kronor, därav älderstillägg för ett sammanlagt
belopp av 3,000 kronor.
Under ovan angivna förutsättning, att de nuvarande lärarne komma att
kvarstå såsom lärare vid skolorna, komma ålderstilläggen under 5 år från och med
1917 att uppgå till 20.500 kronor eller i medeltal 4,100 kronor om året och under
tio år från och med 1917 att uppgå till 56,000 kronor eller i medeltal 5,600 kronor
om året.
De belopp, som skulle läggas till grund för beräkningen av statsbidraget,
därest Eders Kung!. Maj:t godkänner det av fullmäktige härovan föreslagna beräkningssätt,
skulle då bliva 49,100 kronor, om bidraget skall bestämmas för 5 år och
50,600 kronor, om bidraget skall bestämmas för 10 år; i förra fallet skulle statsbidraget
bliva 23/3s av 49,100 kronor eller 29,718 kronor 42 öre och i senare fallet
-V38 av 50,600 kronor eller 30,626 kronor 30 öre.»
På grund av nådig remiss har kommerskollegium den 12 oktober
1915 avgivit infordrat utlåtande i ärendet och därvid anfört följande:
»I sin nu föreliggande ansökning om statsanslag för år 1917 hava fullmäktige
uppgivit 1917 års kostnader, för så vitt de nu kunde beräknas, till 48,000 kronor.
I jämförelse med de uppgivna kostnaderna för år 1916 företer alltså beloppet en
höjning av 1,000 kronor beroende på att ålderstilläggen till lärare vid skolorna
blivit i framställningen om anslag för är 1916 angivna till endast 2,000 kronor
men för år 1917 upptagas till 3,000 kronor.
På senare år har till följd av de från och med år 1912 utgående ålderstilläggens
inverkan på utgiftsstaten anslaget till skolorna, såsom framgår av den
underdåniga framställningen, varit underkastat icke obetydliga växlingar. Ett sätt
att i detta avseende åstadkomma större stadga har av fullmäktige nu föreslagits
Bihang till riksdagens protokoll 1910. 1 sand. 9
Kommers
kollegium,
66 Sjunde huvudtiteln.
[27.] genom av dem ifrågasatt beräknande av anslaget, i vad det rör ålderstilläggen,
efter ett alternativt för fem eller tio år uträknat medeltal.
Mot en sådan förenkling'' har kollegium icke något att i princip invända.
Enligt de av fullmäktige framlagda beräkningarna uppgå ålderstilläggen för
tiden 1917—1921 till sammanlagt 20,500 kronor samt under åren 1917—1926 till
56,000 kronor. Under nu förhandenvarande förutsättningar skulle alltså det årliga
beloppet, uträknat efter ett femårsmedeltal, för åren 1917—1921 bliva 4,100 kronor
och under åren 1922—1926 7,100 kronor samt, om det beräknas efter tio års
medeltal, under åren 1917 -1926 5,600 kronor.
Då emellertid en anordning, sådan som den föreslagna, betager statsverket
möjligheten att såsom nu vid anslagets bestämmande draga fördel av den sänkning
i ålderstilläggens totalsumma, som uppstår vid tilläggsberättigad lärares opåi’äknade
avgång ur tjänsten, men detta givetvis blir fallet i mindre grad vid en uträkning
efter femårsmedeltal än vid beloppets bestämmande efter tioårsmedeltal, får kollegium
tillstyrka, att den å ålderstilläggen belöpande delen av anslaget beräknas efter den
förstnämnda grunden. Eu ytterligare motvikt mot berörda olägenhet skulle kunna
vinnas genom någon mindre reduktion i anslaget, som från att utgöra a:i/;ss av totalkostnaden
lämpligen kunde fastslås till att utgå med s/5 av densamma.
Med tillämpning av ovanstående skulle följaktligen statsbidraget för år 1917
utgå med dels s/6 av den efter frånräknande av ålderstilläggen till 45,000 kronor
uppgående totalkostnaden eller 27,000 kronor och dels % av ålderstilläggens för
åren 1917—1921 till 4,100 kronor beräknade årliga medeltal eller 2,460 kronor.
Kollegium hemställer alltså i underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen att å extra stat för år 1917 anvisa 29,460 kronor att under
huvudsakligen enahanda villkor, som hittills varit fasta vid statsunderstöd för ifrågavarande
ändamål, utgå såsom bidrag till uppehållande av undervisningen vid bergsskolorna
i Filipstad och Falun.»
Departements- Jämväl för år 1917 torde anslag'' för ifrågavarande ändamål
chefen. i -
hora utgå.
De av brukssocietetens fullmäktige i järnkontoret framhållna olägenheterna
av det under de senaste åren tillämpade sättet för bestämmande
av anslagets belopp motivera otvivelaktigt en förändrad metod för statsunderstödets
bestämmande, så att tillfälliga växlingar av till lärarpersonalen
utgående ålderstillägg icke påverka understödets storlek utan större
stabilitet i avseende å detsamma vinnes, och jag har ej något att erinra
emot den föreslagna anordningen, att för ålderstillägg åt lärare beräknas
ett visst bestämt belopp för en följd av år. Härvid förutsätter jag, att
vid beräkningens uppgörande hänsyn tages till under perioden med
säkerhet påräkneliga minskningar i utgifterna för ålderstillägg. Såsom
kommerskollegium framhållit torde perioden ej böra utsträckas över
fem år. Jag må i detta sammanhang nämna, att enligt nu gällande
avlöningsstat föreståndaren vid vardera skolan liksom var och en av de
två lärare, som äro anställda vid varje skola, äger uppbära 4 ålderstillägg
å 500 kronor, utgående efter respektive 5, 10, 15 och 20 års tjänst.
Sjunde huvudtiteln. 67
Ej heller har jag någon erinran att göra mot kommerskollegii
förslag, att sådan jämkning göres av det proportions t al, efter vilket
statsunderstödet beräknas, att statsanslaget komme att utgå med 3/r. i
stället för hittills tillämpade 2C/38 av kostnaderna för skolorna och sålunda
reduceras med Vi90 av berörda kostnader.
Kostnaderna för år 1917 hava beräknats till 45,000 kronor oberäknat
ålderstilläggen. För femårsperioden 1917—1921 hava ålderstilläggen
uppgivits till 20,500 kronor eller i medeltal till 4,100 kronor årligen.
Statens bidrag för år 1917 till ifrågavarande skolor skulle alltså
enligt den av mig förordade beräkningsgrunden uppgå till 29,460 kronor.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att å extra stat för år 1917 anvisa kronor 29,460,
att under huvudsakligen enahanda villkor, som hittills
varit fästa vid statsunderstöd för ifrågavarande ändamål,
utgå såsom bidrag till uppehållande av undervisningen
vid bergsskolorna i Filipstad och Falun.
I). Handel och sjöfart.
1. Bidrag till underhållande av handelshögskolan i Stockholm.
Till upprättande och underhållande av en handelshögskola i Stockholm
har riksdagen på extra stat anvisat anslag av 30,000 kronor för
vart och ett av åren 1910—1916.
Vid tillstyrkande den 19 februari 1909 av nådig proposition
angående nämnda statsbidrag redogjorde dåvarande chefen för finansdepartementet
närmare för eu på föranstaltande av handelshögskoleföreningen
i Stockholm utarbetad plan för en blivande handelshögskolas
organisation och verksamhet. Jag tillåter mig hänvisa till vad departementschefen
därvid anförde.
Tillika torde jag få erinra om, att Kungl. Maj:t fastställt dels den
27 maj 1909 grundstadgar för handelshögskolan i Stockholm, dels ock
den 3 december 1909 stadgar för handel shögskoleföreningen i Stockholm,
samt att direktionen för handelshögskolan den 13 oktober 1909 antagit
ordningsstadga för samma skola. För grunddragen av dessa stadgar
[27.
Statsbidrag
till handelshögskolan
i
Stockholm.
(extra anslag.)
[28.]
Handelshögskoleföreningens
framställning
om statsbidrag
för läsåret
1916-1917.
68 Sjunde huvudtiteln.
redogjorde vederbörande departementschef i yttrande till statsrådsprotokollet
över linansärenden den 14 januari 1910.
De slutsummor, å vilka handelshögskolans inkomster och utgifter
balanserat, hava under de gångna åren ökats ganska väsentligt. Efter
att för läsåret 1909—1910 hava beräknats, inkomsterna, statsanslaget
ej inberäknat, till 82,500 kronor och utgifterna till 111,000 kronor, upptogos
samma poster i framställningen om anslag för läsåret 1910—
1911 till 101,500 kronor respektive 122,000 kronor, i framställningen
om anslag för läsåret 1911—1912 till 101,500 kronor och 134,500
kronor, i framställningen om anslag för läsåret 1912—1913 till 118,125
kronor och 148,800 kronor, i framställningen om anslag för läsåret
1913—1914 till 119,020 kronor och 149,340 kronor, i framställningen
om anslag för läsåret 1914—1915 till 121,950 kronor och 152,240
kronor samt i framställningen om anslag för läsåret 1915—1916 till
119,450 kronor och 149,720 kronor.
Vid beviljandet av anslagen till handelshögskolan har riksdagen
fäst det villkoret, att vid högskolan skulle finnas visst antal friplatser,
för de senare åren minst 12.
Nu har styrelsen för handelshögskoleföreningen i skrivelse den 11
november 1915 gjort framställning om statsanslag jämväl för verksamhetsåret
1 juli 1916—30 juni 1917.
I detta avseende meddelar styrelsen till en början, att den utgiftsstat,
som av direktionen för handelshögskolan uppgjorts för nästkommande
läsår, är av följande lydelse:
A) Fasta löner och arvoden.
Rektor: lön kr. 6,700, tjänstgöringsp.
1 professor: lön kr. 5,700 »
3 » » » 5,700 »
Docent i nationalekonomi: arvode
» i handelsteknik »
» i ekonomisk geografi »
1 lektor: arvode.................................
4 » » ...............................
1 » (ryska språket): arvode
Tillfälliga kurser, förslagsvis .........
Bibliotekarie: arvode.........................
1 amanuens: » .........................
2 » » ........................
3.300....... kronor 10,000 |
— |
2,800........ » 8,500 |
— |
2.800........ » 25,500 |
— |
................... » 5.000 |
— |
................... » 4,000 |
— |
.................. » 4,000 |
— |
................... » 3,000 |
— |
................... » 12,000 |
— |
................... » 4,000 |
— |
................... » 9,000 |
— |
................... » 2.500 |
— |
................... » 600 |
— |
................... » 1,200 |
— |
Transport kronor 89,300 |
— |
Sjunde huvudtiteln.
69
Skrivbiträde (rektors): arvode
Biträde i biblioteket »
Vraktbetjäning: »
Transport kronor 89,300:
................. » 1,800: —
................ > 1,080: —
................. » 3,040; —
95,220: —
B) Bok- och materialinköp, expenser in. in.
Biblioteket .......................................................................
Institutioner ....................................................................
Skrivmaterialier, tryck, annonser m. m., förslagsvis
Hyra, inklusive uppvärmning ........................................
Belysning och rengöring m. m., förslagsvis ................
» 5,500: —
» 3,000: —
» 6,000: —
» 27,000: —
» 5,000: — 46,500: —
C) Diverse utgifter för högskolan.
Reseanslag till lärarna ...................................
Inventariers underhåll ...................................
Oförutsedda utgifter, förslagsvis ..................
Direktionens expedition....................................
» 3,000: —
» 1,500: —
» 2,500: —
» 1,500:— 8,500: —
Summa kronor 150,220: —
Därefter anför styrelsen:
»Den angivna slutsumman överstiger med kronor 500 den i staten 1915—
1916 upptagna summan, och beror denna ökning på att direktionen ansett sig böra
anslå ett högre belopp till utgifter för skrivmaterialier, tryck, annonser o. d.
För bestridande av handelshögskolans utgifter har styrelsen huvudsakligen
att räkna med räntemedel från handelshögskoleföreningen jämte avgifter från de
studerande. Enligt de av högskolans rektor verkställda kalkyler kan det beräknas,
att sistnämnda avgifter skola uppgå till följande belopp:
Inskrivningsavgifter (65 st. å 25 kr.) ............... kronor 1,625: —
Terminsavgifter (120 st. ä 250 kr.).................... » 30,000:
Examensavgifter .................................................... » 900: —
Extra elevers avgifter............................................ » 1,500: — kronor 34,025: —
Läggas därtill räntemedel, omkring 81,000 kronor, blir den summa, som
styrelsen på ovan angivet sätt anser sig kunna åstadkomma, endast omkring
115,000 kronor.
Då emellertid handelshögskolans utgifter måste, såsom ovan nämnts, beräknas
till 150,220 kronor, är högskolan sålunda i synnerligen stort behov av statens
understöd. Endast under förutsättning av att högskolan får i statsbidrag åtnjuta
samma belopp som hitintills, kan styrelsen se sig i stånd att ordna de ekonomiska
förhållandena så, att verksamheten kan bedrivas efter den av direktionen uppgjorda
planen. .
Yad beträffar det av riksdagen uttalade önskemålet om ett visst antal tnplatser
för de studerande, vill styrelsen meddela, att det jämväl för nu ifrågavarande
studieår beräknats, att 12 friplatser komma att finnas vid högskolan.
70
Sjunde huvudtiteln.
[28.J ^ i å giund av vad sålunda anlörts tår styrelsen i underdånighet hemställa att
Kung!. Maj:t täcktes till nästkommande års riksdag göra framställning därom, att
riksdagen måtte, såsom bidrag till underhållande av handelshögskolan i Stockholm.
på extra stat för år 1917 anvisa, ett belopp av 30,000 kronor att till styrelsen utbetalas
med ena hälften under senare halvåret 1916 och andra hälften under förra
halvåret 1917.»
Kommers- Over denna styrelsens framställning liar kommerskollegium den 4
hoUegivm. december 1915 avgivit infordrat underdånigt utlåtande. Efter att i utlåtandet
hava återgivit vad styrelsen för handelshögskoleföreningen upplyst
rörande beräkningarna av högskolans inkomster och utgifter för
läsåret 1916—1917 anför kollegium följande:
»Att handelshögskolan för bedrivande av verksamheten enligt hittills följd
plan är i behov av statsunderstöd jämväl under läsåret 1916—1917, synes kollegium
uppenbart.
Den avvikelse från utgiftsstaten för läsåret 1915—1916. som föreslås, giver
icke kollegium anledning till något särskilt yttrande. Kollegium har icke heller
anledning att föreslå annat anslagsbelopp för läsåret 1916—1917 än för de sju föregående
läsåren. Därvid åberopar kollegium vad kollegium i detta avseende yttrat
i sina skrivelser av den 16 november 1909 och den 18 november 1910 rörande
statsanslag till handelshögskolan.»
Departements. Eå jag icke bär något att erinra mot den gjorda framställningen,
chefer,. hemställer jag, att Eders Kung! Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, under förutsättning att verksamheten vid
handelshögskolan i Stockholm fortsattes efter i huvudsak
den nu följda planen, såsom bidrag till underhållande
av samma skola på extra stat för år 1917 anvisa ett
anslag av..................................................... kronor 30,000,
att till handelshögskoleföreningens i Stockholm styrelse
utbetalas med hälften under höstterminen år 1916 och
återstående hälften under vårterminen år 1917, under
villkor att minst tolv friplatser för studerande vid högskolan
under läsåret 1916—1917 inrättas.
Handelsundervisningsanstalter.
2. Handelsgymnasier, oförändrat ordinarie förslagsanslag
högst........................................................................ kronor 115,000.
3. Handelsundervisningsinspektionen, oförändrat
ordinarie förslagsanslag högst .............................................. » 1,500.
Sjunde huvudtiteln.
71
4. Understöd till Hälsingborgs haudelsgyninnsiitni.
1 deri år 1914 till riksdagen uvlåtna senare statsverkspropositionen
föreslog'' Kungl. Magt riksdagen att till understöd åt Hälsingborgs
handelsgyinnasium på extra stat för är 1915 bevilja ett anslag å 10,000
kronor, med skyldighet för Hälsingborgs kommun att själv eller genom
enskilda donatorer till läroanstalten lämna understöd till minst samma
belopp, som hittills utgått från kommunen, samt på de villkor i övrigt,
som Kungl. Magt kunde finna skäligt bestämma.
Beträffande den närmare utredning, som låg till grund för nämnda
framställning, ber jag att få hänvisa till det utdrag av protokollet över
finansärenden den 14 maj 1914, som fanns bifogat berörda proposition.
Den av Kungl. Maj:t sålunda gjorda framställningen blev av riksdagen
bifallen.
Genom nådigt brev den 19 februari 1915 fastställde Kungl. Maj:t
följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av berörda understöd
nämligen:
l:o) att undervisningen skulle fortgå under minst 30 läsveckor om
året, påsk- och pingstlov samt tillfälliga lovdagar inräknade;
2:o) att kommunen skulle själv eller genom enskilda donatorer till
handelsgymnasiet lämna understöd till minst samma belopp, som hittills
utgått från kommunen;
3:o) att terminsavgifterna i den tvååriga normalkursen skulle uppgå
till högst 150 kronor för år och att läroanstalten skulle vara skyldig
att åt lärjungar i nämnda kurs bevilja befrielse från eller nedsättning
i de vid läroanstalten utgående terminsavgifter till så stor utsträckning,
att den minskning i avgifter som härigenom uppkörande, utgjorde minst
15 procent av det belopp, vartill terminsavgifterna skolat uppgå, därest
samtliga lärjungar i den tvååriga kursen erlagt fulla avgifter;
4:o) att handelsgymnasiets styrelse skulle till kommerskollegium
inkomma före den 1 juli 1915 och före den 15 januari 1910 med uppgift
å beloppet av lärjungarnas avgifter under den senast förflutna terminen
jämte upplysning angående befrielse från eller nedsättning i
nämnda avgifter, ävensom före den 15 januari 191G med redogörelse
för inkomster och utgifter under det förflutna räkenskapsåret samt för
tillgångar och skulder vid nämnda års slut;
5:o) att styrelsen skulle före den 1 juli 1915 och före den 15
januari 1916 till kollegium inkomma med handlingar, som visade, att
Understöd till
Hälsingborgs
handels
gymnasium.
(extra anslag.)
72 Sjunde huvudtiteln.
[29.] kommunen eller enskilda donatorer åtagit sig den i punkt 2 omförmälda
förpliktelse för den senast förflutna terminen;
6:o) att av understödet Ange lyftas lialva beloppet efter utgången
av vårterminen 1915 och återstoden efter utgången av påföljande hösttermin,
sedan de i punkterna 4 och 5 omförmälda handlingar för vardera
terminen inkommit och inspektören för de statsunderstödda handelsgymnasierna
intygat, att undervisningen under den tist förflutna terminen
bedrivits i sådan omfattning och utsträckning samt på sådant sätt, att
den kunde anses överensstämmande med läroanstaltens ändamål; samt
7:o) att handelsgymnasiet skulle stå under inseende av kommerskollegium
och vara underkastat den kontroll och de bestämmelser i
övrigt, som Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, anvisade
nästlidet års riksdag på extra stat för år 1916 för ifrågavarande ändamål
enahanda belopp under samma villkor som för år 1915.
Genom nådigt brev den 16 oktober 1915 fastställde Kungl. Maj:t
därefter villkor och bestämmelser för åtnjutande av sistnämnda understöd,
till innehållet motsvarande dem, som genom ovanberörda nådiga
brev den 19 februari 1915 föreskrivits.
Sedan styrelsen för Hälsingborgs handelsgymnasium hos kommerskollegium
hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för att gymnasiet måtte
erhålla understöd jämväl för år 1917, till belopp av 10,000 kronor, har
kollegium gjort anmälan härom i skrivelse den 16 november 1915; och
har kollegium därvid jämväl överlämnat ett av inspektören för de statsunderstödda
handelsgymnasierna, rektorn Alfred Nordfelt, över nämnda
framställning avgivet yttrande.
Rektor Nordfelt har i sitt berörda yttrande förordat framställningen,
under framhållande att med hänsyn till lämnade upplysningar
om gymnasiets ekonomiska ställning behovet av statsunderstöd å 10,000
kronor även för år 1917 vore på ett tillfredsställande sätt motiverat.
Kommerskollegium har även för egen del tillstyrkt ansökningen
under samma villkor, som äro gällande för det för innevarande år beviljade
statsunderstödet.
l>''VYt!ererini '' Då jaK icke funnit anledning till erinran mot förevarande fram
ställning,
får jag, i enlighet med kommerskollegii förslag, hemställa, att
Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till understöd åt Hälsingborgs handelsgymnasium
på extra stat för år 1917 bevilja ett
anslag å ..................................................... kronor 10,000,
Sjunde huvudtiteln. 73
med skyldighet för Hälsingborgs kommun att själv [29. |
eller genom enskilda donatorer till läroanstalten lämna
understöd till minst samma belopp, som hittills utgått
från kommunen, samt på de villkor i övrigt, som
Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.
5 och h. Export- och handelsstudiestipeudier.
För vart och ett av åren 1897—1908 beviljade riksdagen på [30, 31.j
extra stat anslag till handelsstipendier. Anslaget utgick med 10,000 ^Zl^udiekronor
för vartdera av åren 1897 och 1898, 20,000 kronor för vart och stipendier.
ett av åren 1899—1904 och 30,000 kronor för vart och ett av åren (extra anslag)
1905—1908.
I skrivelse den 30 december 1907 gjorde kommerskollegium framställning
om förändrade föreskrifter i fråga om sättet och villkoren för
utdelande av statens handelsstipendier samt hemställde därvid, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att, med indragning av anslaget till handelsstipendier,
anvisa tvenne anslag, vartdera å 20,000 kronor om året,
för att på i skrivelsen närmare angivet sätt användas, det ena till exportstipendier
och det andra till handelsstudiestipendier.
Med bifall till en i anslutning härtill avlåten proposition, anvisade
1908 års riksdag å extra stat för år 1909
dels, såsom reservationsanslag, ett belopp av 20,000 kronor för
att utdelas såsom understöd under benämning av exportstipendier till
personer, som, utan officiell ställning, företrädesvis i Ryssland, på Balkanhalvön
eller i länder utom Europa verkade för avsättning av svenska
expor t artiklar; samt
dels ett belopp av likaledes 20,000 kronor till handelsstudiestipendier,
att tjäna såsom understöd för förvärvande utomlands av praktiska
insikter i handelsyrket.
I fråga om nämnda stipendiers utdelning och de fordringar, som
borde ställas å deras innehavare, meddelade Kungl. Maj:t i nådigt brev
den 17 juni 1908 bestämmelser, för vilka redogörelse lämnats i statsrådsprotokollet
den 14 januari 1910, bifogat samma års statsverksproposition.
På därom av Kungl. Maj:t gjorda framställningar, beviljade riksdagen
för vart och ett av åren 1910—1915 anslag till exportstipendier
och handelsstudiestipendier till enahanda belopp, som anvisats för år
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 10
74 Sjunde huvudtiteln.
[30, 31.] 1909, varvid bör anmärkas, att vid 1911 års riksdag- jämväl anslaget
till handelsstudiestipendier erhöll reservationsanslags natur.
Efter av kommerskollegium på grund av den rådande utrikespolitiska
situationen gjord framställning, förordnade Kungl. Maj:t emellertid
den 17 december 1914, att med åtgärder för utdelning av liandelsstudiestipendierna
för år 1915 skulle tillsvidare anstå.
Vid föredragning inför Kungl. Magt den 14 januari 1915 av frågan
om anslag för ifrågavarande ändamål för innevarande år uttalade jag
med avseende å anslaget till exportstipendierna att någon förändring
i dess belopp icke borde ske. Däremot framhöll jag, vad beträffade
anslaget till handelsstudiestipendierna, att det kunde ifrågasättas att
helt och hållet indraga detsamma, i likhet med vad som ansågs
komma att bliva fallet med flertalet anslag till uppskjutna stipendier,
men, då det syntes vara angeläget, att de efter krigets slut rådande
utländska handelsförhållandena snarast möjligt gjordes till föremål för
studier och då sålunda sannolikt vore, att handelsstudiestipendierna
komme att tidigare utdelas än andra uppskjutna stipendier, förordade
jag, att anslaget till handelsstudiestipendier under år 1916 skulle endast
delvis indragas.
1 den till nästlidet års riksdag avlåtna statsverkspropositionen föreslog
Kungl. Maj:t också, i enlighet med min hemställan, riksdagen att
anvisa medel för år 1916 till exportstipendier med enahanda belopp som
för år 1915 eller 20,000 kronor och till handelsstudiestipendier med ett
till 10,000 kronor nedsatt belopp.
Denna Kungl. Maj:ts framställning blev av riksdagen bifallen.
Genom beslut den 18 juni 1915 har Kungl. Maj:t rörande anslagen
för år 1916 ej mindre förklarat, att i fråga om dessa stipendiers utdelning
och de fordringar, som å deras innehavare borde ställas, skulle
gälla vad i ovannämnda nådiga brev den 17 juni 1908 förordnats i
avseende å dylika stipendier för år 1909, än även uppdragit åt kommerskollegium
att, jämte utfärdande av vederbörlig kungörelse rörande
sättet och villkoren för sökande av stipendium från ifrågavarande stipendieanslag,
till Kungl. Maj:t, med bifogande av inkomna ansökningshandlingar,
avgiva förslag till stipendiater, det belopp, som ansåges böra
envar av dem tillkomma, och de närmare bestämmelser angående stipendiats
verksamhet m. m., som kunde finnas böra meddelas.
Genom kungörelse den 10 december 1915 har emellertid Kungl.
Maj:t på framställning av kommerskollegium förordnat, att med åtgärder
för utdelning av handelsstudiestipendierna för år 1916 skulle tillsvidare
anstå.
Sjunde huvudtiteln. 75
1 skrivelse den 16 oktober 1915 har nu kommerskollegium hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen sitt jämväl för år 1917 bevilja
anslag till export- och handelsstudiestipendier till enahanda belopp som
för år 1916.
I fråga om anslaget till exportstipendierna torde någon förändring
för år 1917 icke böra äga rum, då det visat sig, att dylika stipendier
även under nuvarande förhållanden kunna i vanlig ordning utdelas och
även siv vederbörande tagas i anspråk.
Ej heller beträffande anslaget till handelsstudiestipendier synes
någon förändring böra ifrågakomma. Visserligen äro de av riksdagen
för åren 1915 och 1916 anvisade anslagen för ändamålet fortfarande disponibla,
men för tiden närmast efter återinträdet av normala förhållanden
torde behovet av dylika stipendier bliva så stort, att anslag till samma
belopp som för innevarande år torde böra upptagas jämväl i riksstaten
för år 1917.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att
på extra stat för år 1917 anvisa
dels, såsom reservationsanslag,
ett belopp av................................................ kronor 20,000
för att utdelas såsom understöd under benämning av
exportstipendier till personer, som, utan officiell ställ1
ning, företrädesvis i Ryssland, på Balkanhalvön eller
i länder utom Europa verka för avsättning av svenska
exportartiklar,
dels ock, likaledes såsom reservationsanslag, ett
belopp av...................................................... kronor 10,000
till handelsstudiestipendier, att tjäna såsom understöd
för förvärvande utomlands av praktiska insikter i
handelsyrket.
7. Bidrag till Sveriges allmänna exportförening.
Sveriges allmänna exportförening bär alltsedan sin tillkomst år
1887 åtnjutit statsunderstöd. För år 1914 uppgick nämnda understöd
till 30,900 kronor förutom ersättning för årets postavgifter med högst
5,500 kronor. Nämnda statsunderstöd utgick med 5,000 kronor från
handels- och sjöfartsfonden, 9,100 kronor ur manufakturförlagslånefonden
[30, 31.]
Departementschef
en.
Bidrag till
Sverige*
allmänna
exportförening.
(extra anslag.;
76 Sjunde huvudtiteln.
samt 16,800 kronor riksstatsanslag, anvisat på extra stat för år 1915.
Ersättningen för postavgifter utgick från manufakturförlagslånefonden.
\ id avlatandet till nästlidet ars riksdag av framställning om anvisande
å riksstaten av statsunderstödet för år 1915 för föreningen beräknades
detta i sin helhet, ersättning för postavgifter dock oräknad, till
ett belopp av 24,850 kronor. Nedsättningen, 6,050 kronor, avsågs skola
falla på den från manufakturförlagslånefonden utgående delen av statsunderstödet,
vilken således skulle komma att utgöra 3,050 kronor.
Från handels- och sjöfartsfonden skulle utgå oförändrat belopp 5,000
kronor och det erforderliga extra anslaget skulle sålunda likaledes upptagas
med samma belopp som för år 1914 eller med 16,800 kronor.
I skrivelse den 28 maj 1915 angående regleringen av utgifterna
under riksstatens sjunde huvudtitel anförde riksdagen, att riksdagen,
som icke haft något att erinra mot den till grund för anslagsäskandet
liggande beräkningen av statsunderstödets belopp, icke velat underlåta
att framhålla, hurusom det syntes kunna ifrågasättas, om åtgärden att
låta hela minskningen av statsunderstödet tillgodokomma manufakturförlagslånefonden
vore den lämpligaste, och om icke fasthellre åtminstone
en del av denna minskning bort beräknas på riksstatsanslaget. Riksdagen
ville dock ej motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag, men ansåg sig i
allt fall böra uttala önskvärdheten av att vid framtida anslagsäskanden
lör ifrågavarande ändamål Irågan om den lämpligaste uppdelningen av
statsunderstödet på de båda fonderna och riksstatsanslaget toges under
förnyat övervägande. /
Under villkor att Sveriges allmänna exportförening fortfarande
bedreve sin verksamhet i huvudsakligen samma form som under år 1914
samt att i granskningen av föreningens räkenskaper deltoge en av
Kungl. Maj:t lörordnad revisor, anvisade riksdagen också såsom bidrag"
till föreningens verksamhet under år 1915 å extra stat för år 1916 ett
belopp av 16,800 kronor, med rätt för Kungl. Magt att redan under år
1915 disponera detsamma.
I eu till Kungl. Maj:t ingiven skrift bär nu Sveriges allmänna
exportförenings styrelse hemställt, att Kungl. Magt måtte bereda föreningen
statsunderstöd för år 1916 med ett till 34,850 kronor förhöjt belopp,
ersättning för postavgifter oräknad.
Över berörda framställning har kommerskollegium den 15 december
1915 avgivit infordrat utlåtande.
Då emellertid ytterligare utredning erfordras i det av riksdagen
angivna avseendet, har kommerskollegium anbefallts att avgiva förnyat
utlåtande i ärendet.
•Sjunde huvudtiteln. 77
Anslag’ för ifrågavarande ändamål torde emellertid vara erforderligt
jämväl för innevarande år. Det belopp, som skalle anvisas å extra stat
för år 1917, har av kollegium beräknats till 2(i,000 kronor.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen,
att i avbidan på den proposition om anvisande
av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,
såsom bidrag till Sveriges allmänna exportförenings
verksamhet under innevarande år bland de
extra anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1917
beräkna ett belopp av............................. kronor 2ti,000.
8. Statsunderstöd till handelskamrarna i riket.
Med anledning av ett flertal till Kungl. Magt inkomna framställningar
bland annat från vissa handelskamrar om beredande av statsunderstöd
åt dem ävensom från det sjätte allmänna handelskammarmötet
i Stockholm år 1912 om vidtagande av åtgärder för auktorisering av
handelskamrarna anbefalldes den av Kungl. Maj:t den 13 november 1908
tillsatta kommittén för utredning av frågan om förändrad organisation av
kommerskollegium och löneförhållandena vid nämnda ämbetsverk m. in.
att yttra sig i frågan.
Nämnda kommitté, den s. k. kommerskollegiikommittén, har sedermera
den 1 juli 1914 avgivit betänkande och förslag angående handelskamrarna.
Over berörda betänkande har kommerskollegium, efter hörande
bland annat av samtliga handelskamrar i riket, den 18 maj 1915 avgivit
infordrat utlåtande.
Kommittén har i sitt betänkande till eu början lämnat eu historisk
översikt över frågans tidigare utveckling samt en redogörelse för de
svenska handelskamrarnas ekonomiska och organisatoriska förhållanden.
Därefter har kommittén beträffande handelskamrarna i första
rummet hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes utfärda kungörelse angående
auktoriserade handelskamrar av det innehåll, som ett vid betänkandet
fogat förslag utvisar.
o < ...
Auktoriseringen av handelskamrarna skulle enligt kommitténs
förslag ske i| den form, att varje särskild handelskammares stadgar
skulle av Kungl. Maj:t uppå därom gjord ansökning stadfästas.
[32.]
[33. J
Statsunderstöd,
au
handelskamrarna
i riket.
(extra anslag.)
Kommerskotteffiikommittén.
78 Sjunde huvudtiteln.
För möjliggörande av eu prövning härutinnan enligt enhetliga grunder
har kommittén enligt förslaget till kungörelse i ämnet tänkt sig dels
fastställande på förhand av vissa grundlinjer, med vilka auktoriserad
handelskammares stadgar borde stå i överensstämmelse för att påräkna
stadfästelse, dels fastslående av vissa förhållanden, som skulle utgöra
förutsättning för eller konsekvens av en auktorisering. Åven om kommittén
sålunda utgått från, att i viss utsträckning enhetliga normer borde
fastställas för auktoriserade handelskamrar, innebär kommitténs förslag
dock ej, att en genomgripande unifiering av de olika nu bestående
handelskamrarnas organisation skulle bliva behövlig. Allenast i en eller
annan mindre väsentlig punkt skulle de befintliga handelskamrarnas
stadgar behöva undergå jämkning för vinnande av överensstämmelse
med nämnda normer.
Kommittén har vidare hemställt, att Kungl. Magt måtte vidtaga
åtgärder för beredande av statsunderstöd åt auktoriserade handelskamrar
i viss utsträckning och enligt närmare angivna grunder.
Härom har kommittén anfört följande:
»Motiven för framställningarna om statsunderstöd för handelslcamrarna vila
dels på behovet hos kamrarna av ekonomiskt bistånd, dels på den uppfattningen,
att statsunderstöd bör utgå såsom vederlag för de tjänster, handelskamrarna utföra
gent emot det allmänna.
Vad det förra motivet beträffar, framgår utan vidare av vad som i det föregående
anförts rörande de olika handelskamrarnas ekonomiska ställning, att det
äger särskild tillämplighet för vissa av kamrarna, vilka i saknad av tillräckliga
medel äro nödsakade att inskränka sin verksamhet till en mindre omfattning än vad
önskvärt är. För ett par handelskamrar med mindre folktäta eller ur näringslivets
synpunkt mindre utvecklade distrikt har det till och med visat sig vanskligt att i
medlemsavgifter kunna uppbringa tillräckliga medel för att över huvud kunna utöva
en mera regelbunden verksamhet. Om denna omständighet redan hittills varit ur
det allmännas liksom ur vederbörande ortsintressens synpunkt beklaglig, skulle
olägenheterna bliva än mer framträdande, därest, sedan bestämmelser om auktorisering
av handelskamrarna blivit utfärdade, det komme att visa sig, att på antydda
grunder de inom vissa områden inrättade handelskamrar icke skulle kunna komma
i åtnjutande därav. Den allsidighet i bedömandet av näringslivets spörsmål, man
genom anlitande av handelskamrarnas medverkan vill ernå, kan lätteligen bliva
lidande, om större eller mindre geografiska områden på detta sätt icke komme att
bliva företrädda vid ett ärendes behandling.
Särskilt för ett slag av utgifter måste det anses synnerligen önskvärt, för
att ej säga nödvändigt, att kamrarna äro i besittning av tillräckliga medel, nämligen
för avlönande av en väl kvalificerad sekreterare. Kommittén vill uttryckligen framhålla
den stora betydelse för en handelskammares förmåga att fylla sina uppgifter
den omständigheten äger, huruvida kammaren kan påräkna, att en person ägnar
hela sin tid eller åtminstone sin huvudsakliga tid åt arbete i kammarens tjänst.
Endast på detta sätt kan det bliva möjligt att åstadkomma de ofta tidsödande ut
-
79
Sjunde huvudtiteln.
redningar och undersökningar, .som måste föregå kammarens uttalanden i många av |
de frågor, vilka den får att handlägga.
Uppfattar man åter statsbidraget .såsom i främsta rummet avsett att utgöra
vederlag för de förpliktelser till arbete i det allmännas tjänst, som på sätt iöreslagits
skulle i och med auktoriseringen åläggas handelskamrarna, tinnes uppenbarligen
icke något fog för en åtskillnad mellan de olika kamrarna annat än från synpunkten
av det sätt, varpå ifrågavarande uppgifter utföras.
Det är också kommitténs uppfattning, vilken i det följande närmare utvecklas,
att de anförda skälen böra föranleda därtill, att åt varje auktoriserad handelskammare,
som därom gör framställning, tilldelas ett visst årligt statsbidrag såsom
ersättning för de kammaren gentemot statsmyndigheterna åvilande förpliktelser.
Uppmärksammas ma ock, att staten dels genom auktoriseringen dels genom
det pekuniära understödet får ökade anspråk på allsidighet och objektivitet uti de
utredningar, som av kamrarna lämnas. Däri ligger enligt kommitténs mening ett
ytterligare viktigt skäl för att frågorna om auktorisering och om statsbidrag böra
lösas i ett sammanhang.»
Kommittén framhåller vidare, att i den av kommittén föreslagna författningen
endast behövde intagas eu allmän bestämmelse, att statsbidrag till auktoriserad
handelskammare skulle utgå enligt därför gällande särskilda bestämmelser.
Därefter fortsätter kommittén:
»Påtagligt är emellertid, att med handelskamrarnas sinsemellan väsentligt
skiftande så väl ekonomiska betingelser som övriga förhållanden det ställer sig
vanskligt att på förhand uppställa så väl avvägda grunder för fördelning av ett
eventuellt statsanslag, att de i behörig mån tillgodose billighetens fordringar vid
sidan av statsintresset.
Man torde till eu början böra utgå därifrån, att auktoriserandet av en handelskammare
innebär ett erkännande från statens sida, att kammaren i fråga anses
försvara sin plats som ett av leden i den som helhet betraktade, till allmänt och
enskilt gagn tillkomna handelskammarinstitutionen, och att den i sådant hänseende
befunnits skickad att uppbära sin tillbörliga anpart i institutionens allmänna och
gemensamma förpliktelser mot staten. Denna har under sådan förutsättning städse
ett direkt intresse av dem alla. Ett sådant betraktelsesätt synes följdriktigt för
staten medföra på samma gång en förpliktelse och ett intresse av att efter en viss,
i huvudsak likformig måttstock lämna varje auktoriserad handelskammare så att
saga eu grundplåt till dess ekonomi. Även om en sådan handelskammare, såsom
varande av större omfattning eller förhållandevis mera betydande än en annan, ur
denna synpunkt skulle kunna äga fog för större anspråk på staten än de andra,
äro de dock i det hänseendet jämnställda, att de alla behövas såsom länkar i organisationen
i dess helhet. Det kan därjämte anses, att, åtminstone inom vissa gränser,
nämnda olikheter mellan kamrarne väsentligt uppvägas därav, att för en större
handelskammare själva behovet av understöd är proportionsvis mindre. Kommittén
har på grund av nu angivna omständigheter i förening funnit sig böra föreslå, att
av det anslag, som må varda beviljat åt handelskamrarna, ett fast belopp bestämmes
att med nedan angivna begränsning utgå lika till samtliga auktoriserade barn
delskamrar. Detta fasta belopp anser kommittén lämpligen höra uppgå till 3,000
kronor för var handelskammare. Kommittén finner det emellertid utgöra en från
80
Sjunde huvudtiteln.
statens ståndpunkt erforderlig garanti för anslagets berättigande, att det lokala
intresset för en handelskammare är förenat med nöjaktig ekonomisk offervillighet
för dess upprätthållande. 1 enlighet härmed anser kommittén det böra sättas såsom
villkor, att handelskammaren kan uppvisa ett minst lika stort, från andra källor
härflytande inkomstbelopp. På detta sätt skulle minimiinkomsten för en statsunderstödd
handelskammare komma att uppgå till 6,000 kronor, och detta belopp synes
kommittén också vara det minsta, som måste erfordras för att handelskammaren
skall kunna utöva en framgångsrik verksamhet, för vilket ändamål kommittén,
såsom nämnt, anser tillgång till en väl kvalificerad sekreterare vara eu nödvändig
förutsättning.
Det är emellertid utan vidare tydligt, att, även om staten enligt kommitténs
åsikt kan anses äga ett visst principiellt intresse av att i lika mån ekonomiskt
stödja de skilda handelskamrar, som befinnas förtjänta av att erhålla officiellt erkännande,
dessa dock inbördes ofta måste hava mycket växlande förutsättningar för
att kunna förverkliga sina syften och att i övrigt deras betydelse och gagn för det
allmänna ej sällan måste ställa sig ganska olika. En mängd skiftande, på förhand
oberäkneliga förhållanden öva härvidlag sitt inflytande, och även dessa böra i tillbörlig
män avspeglas vid fördelningen av det för handelskammarinstitutionen ifrågasatta
statsanslaget. Kommittén har tänkt sig. att detta syfte lämpligen skulle kunna
vinnas på det sätt. att beträffande någon del av anslaget fördelningen sker med
hänsyn tagen till de olika förhållanden, som skäligen böra därvid inverka, i främsta
rummet de olika handelskamrarnas ekonomi samt deras allmänna verksamhet och
arbetsprestationer. Eu del av anslaget .skulle i enlighet härmed bliva av rörlig
natur. Denna rörliga del anser kommittén lämpligen kunna anslås till sammanlagt
‘24,000 kronor.
Sammanlagda beloppet av ärliga statsanslaget för nu befintliga tolv handelskamrar
skulle alltså, under förutsättning, att de samtliga begära och erhålla auktorisering
och statsunderstöd, komma att utgöra det av handelskammarmötet föreslagna,
eller 60,000 kronor. Detta belopp synes kommittén utgöra ett ganska
måttligt vederlag för den nytta staten bör kunna vinna av handelskammarinstitutionen.
Glenom dess beviljande skulle säkerligen, såsom redan antytts, de skilda
handelskamrarnas känsla av ansvar i fråga om fyllande av förpliktelserna mot staten
stärkas, liksom ock i motsvarande mån deras möjligheter till framgångsrikt arbete
härför skulle ökas. Kommittén erinrar ock om att redan 1883 års kommitté ifrågasatte
ett årligt statsanslag å 40,000 kronor för handelskamrama.
För att bereda handelskamrama förmånen av en viss stadga i deras ekonomi
för en skälig tid framåt synes det kommittén lämpligast, att anslagen till handelskamrarna
bestämmas att utgå för perioder av tre är i sänder, därest icke i särskilda
fall omständigheterna giva anledning till bestämmande av kortare tid, exempelvis
då fråga är om anslag för en gång för visst angivet ändamål.
Efter det anslag för ifrågavarande ändamål av statsmakterna ställts till förfogande,
böra handelskamrama genom kommerskollegiets försorg lämnas tillfälle att
inkomma med ansökningar om statsunderstöd för vederbörande treårsperiod. Ansökningarna
böra vara ställda till Kung!. Maj:t och ingivas till kommerskollegiet
före den 1 maj under det första av de år, för vilka statsunderstöd sökes.
I ansökning böra meddelas upplysningar i fråga om
a) handelskammarens verksamhet under den senaste treårsperioden och sär -
81
Sjunde huvudtiteln.
skilt de till statsmyndigheter från handelskammaren avgivna utlåtanden eller avlåtna [33.]
framställningar samt kammarens samarbete i övrigt med statsmyndigheterna;
b) den för handelskammaren fastställda arbetsordning samt utfärdade instruktioner
för handelskammarens tjänstemän och andra föreskrifter för handelskammarens
verksamhet;
c) handelskammarens fast anställda personal och dess löneförmåner;
d) medlemsavgifternas storlek samt beloppet av de under de senaste tre åren
influtna avgifter;
e) inkomster och utgifter under senaste tre år samt tillgångar och skulder
vid sistförflutna årets slut ävensom beräknade inkomster och utgifter för det
löpande året; och
f) samtliga de förhållanden i övrigt, vilka kunna öva inflytande på frågan
om beviljande åt handelskammaren av statsunderstöd och om dess storlek.
Efter den bestämda ansökningstidens utgång skall det åligga kommerskollegiet
att till Kungl. Maj:t insända samtliga ansökningshandlingarna jämte eget underdånigt
förslag om anslagets fördelning. Kollegiet kan härvid förutsättas äga möjlighet
grunda sitt förslag i ämnet jämväl å den ej ringa erfarenhet om resultatet
av varje handelskammares verksamhet, särskilt i vad angår förhållandet till staten,
vilken kollegiet bör hava förvärvat under det föregående samarbetet med handelskammaren.
Kollegiet bör jämväl föreslå de särskilda villkor, som kollegiet må
finna erforderliga beträffande anslagen i allmänhet eller beträffande anslaget åt viss
handelskammare.
Slutligen vill kommittén framhålla, att det bör tillhöra kommerskollegiet att
under loppet av den treårsperiod, för vilken understöd av Kungl. Maj:t beviljats,
med uppmärksamhet följa det sätt, varpå handelskamrarna uppfylla förutsättningarna
för statsunderstödets tillgodonjutande.»
Kommerskollegium har i sitt utlåtande först till behandling upp- Kommers.
tao-it frågan om auktoriserande av handelskamrar och har därvid an- kolle9lum
o
# ~
fört följande:
»Handelskammarinstitutionen i vårt land har för närvarande nått den utveckling,
att ett ordnande av statens ställning till densamma synes väl påkallat.
Redan "i underdånigt utlåtande av den 18 maj 1886 angående ett då föreliggande
kommittéförslag om obligatoriskt inrättande av handels- och industrikamrar uttalade
kollegium den uppfattning, att det praktiska gagnet av den ifrågasatta institutionen
väsentligen berodde på i vad mån behovet av institutionen gjort sig bland näringsidkarna
själva kännbart och om allmänt intresse för saken vore att hos dem påräkna,
I motsatt fall kunde institutionen lätt få karaktären av en främmande och
konstlad inrättning utan inneboende livskraft och dess verksamhet bliva utan nytta
för att icke säga skadlig. Med hänsyn till vid dåvarande tidpunkt rådande förhållanden
i nämnda hänseende kunde kollegium för sin del ej biträda kommittéförslaget
om obligatoriskt inrättande av handelskamrar, utan ansåg kollegium riktigast
vara, att erfarenhet om institutionens lämplighet för våra förhållanden och om bästa
sättet för dess genomförande vunnes genom handelskamrars inrättande på frivillighetens
väg. Den senare tidens utveckling har bekräftat riktigheten av denna uppfattning.
Det enskilda intresset för åstadkommande och upprätthållande av handelsBUtäng
till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 11
82 Sjunde huvudtiteln.
[33.] kamrar har på senare tid visat sig synnerligen livligt och lett till bildandet i olika
landsdelar av handelskamrar, vilkas distrikt sammanlagt nu omfatta praktiskt taget
hela riket. Resultatet av deras hittills bedrivna verksamhet har enligt kollegii
åsikt till fullo motsvarat de förväntningar man ställt å dessa institutioner. Med
stöd av sin under samarbetet med handelskamrama vunna erfarenhet är nämligen
kollegium i tillfälle vitsorda, att ett av de huvudsakligaste syftena mad handelskamrarna
eller åstadkommande av en ordnad växelverkan mellan administrationen
och näringsidkarna härigenom kraftigt befrämjats. Jämte det handelskamrama nedlagt
ett nyttigt arbete, var och en inom sitt särskilda verksamhetsområde, för
näringarnas stödjande och förkovran, hava de ock, en var efter måttet av sina
resurser, ur en vidare synpunkt gagnat det allmänna genom att medverka vid lösningen
av ekonomiska spörsmål, som förelegat till prövning av statens organ. För
vinnande av en säkrare grundval för institutionen i fråga synes emellertid angeläget,
att förhållandet mellan handelskamrama och det allmänna regleras.
Kollegium anser tidpunkten nu vara inne för staten att för sådant ändamål
skänka handelskamrama stödet av det officiella erkännande, som en auktorisering
innebär. Därigenom skulle institutionen erhålla ökad auktoritet och stadga samt
sättas i stånd att än mera effektivt än hittills förverkliga sina syften. Kollegium
hyser den farhåga, att ett längre uppskov med ordnandet av frågan om handelskamrarnas
ställning tilläventyrs kan leda till, att intresset för handelskamrama,
åtminstone på vissa håll, slappas, varigenom det bärande underlaget för verksamheten
skulle försvagas och institutionens betydelse minskas.
På grund av det anförda tillstyrker kollegium, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
vidtaga åtgärd för beredande för handelskamrama av möjlighet att erhålla statlig
auktorisering.»
Efter en granskning av det utav kommittén upprättade författningsförslaget
har kommerskollegium vidare angående frågan om statsunderstöd
åt handelskamrar i riket anfört följande:
»De skäl, som av kollegium här ovan åberopats till stöd för förslaget att
bereda möjlighet för handelskamrama att erhålla statlig auktorisering, synas kollegium
med samma styrka tala för vidtagande av åtgärd för beredande av statsunderstöd
åt handelskamrama. Redan i sitt underdåniga utlåtande av den 25
oktober 1909 angående då föreliggande framställning från några enstaka handelskamrar
om statsunderstöd tillstyrkte kollegium beviljande åt dessa av anslag.
Kollegium har så mycket större anledning biträda det nu föreliggande förslaget om
anvisande av ett gemensamt anslag till fördelning efter enhetliga grunder mellan
alla handelskamrama som den efter nämnda tidpunkt vunna erfarenheten till fullo
ådagalagt, att handelskamrarnas verksamhet för näringarnas befrämjande är av så
stor betydelse för det allmänna, att ett anslag från statens sida till institutionen i
dess helhet kan anses väl berättigad.
Frågan om auktorisering av handelskamrama synes kollegium nära sammanhänga
med spörsmålet om statsunderstöd åt dem. Kommittéförslaget innefattar
såsom ett av de främsta villkoren för beviljande av auktorisering, att handelskammare
har en sådan ekonomisk ställning, att den kan antagas hava förutsättningar
för fyllandet av sin uppgift. Man torde kunna utgå från att flera av de
mindre handelskamrama ej skola, såframt ej bidrag från statens sida är att påräkna,
Sjunde huvudtiteln. 8:S
vara i stånd lämna garanti för uppfyllande av nämnda villkor. Auktorisering lärer [33. ]
för sådant fall ej kunna lämnas. En sålunda icke auktoriserad handelskammare kan
givetvis ej påräkna att åtnjuta samma prestige som de institutioner, vilka erhållit
officiellt erkännande. Konsekvensen härav torde bliva, att en sådan handelskammare
får se sin betydelse minskad eller rent av sin existens äventyrad. För värjo fall
torde vara att befara, att ett uteblivande av statsunderstöd skall leda till, att den
lovande utveckling av handelskammarinstitutionen, som den senaste tiden har att
uppvisa, bleve hämmad, samt att det för det allmänna betydelsefulla önskemålet om
åvägabringande av en hela riket omfattande organisation av auktoriserade handelskamrar
ej bleve inom en närmare framtid uppfyllt. Ett tillvägagående i den riktning,
att staten bereder möjlighet till auktorisering utan att samtidigt i någon mån
bidraga till säkerställande av handelskamrarnas ekonomi, skulle sålunda kunna verka
i viss mån till nackdel för lösning av handelskammarfrågan i dess helhet. Kollegium
anser därför ej lämpligt att avgöra den förra frågan oberoende av anslagsfrågan.
På ovan anförda skäl hemställer kollegium, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
vidtaga åtgärd för beredande av anslag till understöd åt handelskamrarna samt att
först, sedan detta spörsmål vunnit sin lösning, auktoriseringsfrågan definitivt bringas
å bane.
I fråga om grunderna för fördelningen av ett eventuellt statsanslag hava i
flera av de inkomna yttrandena uttalats en från kommitténs förslag i ämnet avvikande
mening och i stället förordats, att anslaget skulle lika fördelas mellan handelskamrarna.
Det ifrågasatta statsanslaget är huvudsakligen avsett att vara ett vederlag
för det arbete, handelskamrarna utföra i statens tjänst och till det allmännas gagn.
Vid fördelningen bör tagas i betraktande å ena sidan betydelsen av handelskammarinstitutionens
verksamhet i sådan riktning samt å andra sidan i främsta rummet
behovet för varje särskild handelskammare av ekonomiskt stöd. Det vill synas
kollegium, som om genom kommitténs förslag om anslagets uppdelning i dels ett
fast belopp att fördelas mellan auktoriserade handelskamrar med lika andelar, dels
en rörlig del att mellan dem fördelas efter särskild prövning beredes möjlighet till
en rättvis och lämplig fördelning ur synpunkten av både statens och de enskilda
handelskamrarnas intresse. Kollegium föreställer sig, att tillämpningen av de föreslagna
grunderna för fördelningen skall giva till resultat, att det rörliga anslaget
till väsentlig del kommer att utgå till de medelstora handelskamrarna, vilkas
ekonomiska hjälpmedel i regel ej stå i motsvarighet till betydelsen av den verksamhet
de utöva. De större handelskamrarna hava merendels bättre ekonomiska
resurser och beträffande de små handelskamrarna föreligger det förhållandet, att den
verksamhet de utöva har jämförelsevis mindre omfattning.
Mot storleken av det av kommittén begärda sammanlagda anslaget åt handelskamrarna,
60,000 kronor, har kollegium ej något att erinra och ej heller mot de
av kommittén i övrigt antydda grunder för understödens bestämmande eller föreslagna
föreskrifter angående sättet för prövning av ansökningar om erhållande av
statsanslag.»
I en till Kungl. Maj:t ställd skrift har åttonde svenska handels- Åttonde sven.
kammarmötet i Malmö år 1915 hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes redan
vid 1916 års riksdag framlägga proposition om anslag till handelskam
-
84 Sjunde huvudtiteln.
[33.] rama i enlighet med kommerskollegiikommitténs förslag och i samband
därmed vidtaga de åtgärder, som kunna prövas nödvändiga för beredande
av auktorisation åt handelskamrarna.
Handelskammarmötet har därvid, under framhållande av att alla delar av
riket numera vore anslutna till handelskammarorganisationen, uttalat såsom sin
mening, att den påyrkade auktorisationen icke längre borde fördröjas, då nämligen
handelskamrarna ansåge densamma nödvändig för att kunna fullt organisera sin
verksamhet såsom handelns, industriens och sjöfartens representativa organ. Att
handelskamrarna i denna sin egenskap hade en mängd viktiga uppgifter sig förelagda,
därpå både särskilt under den av kriget skapade situationen givits flera nya
bevis, samtidigt med att också förhållandena varit ägnade att skärpa uppfattningen
om auktorisationens betydelse.
Då emellertid flera handelskamrar svårligen kunde utan bidrag av statsmedel
fylla de för auktorisationen nödvändiga ekonomiska betingelserna eller i full utsträckning
fullgöra de funktioner, som på grund av de ständigt ökade kraven ställdes på
dem, framstode behovet av statsanslag åt handelskamrarna såsom sammanhörande
med kravet på auktorisation.
Innan jag vidare yttrar mig angående frågan om auktorisering av
handelskamrarna och beredande av statsunderstöd åt desamma, vill jagerinra,
att kommerskollegiikommitten i sitt förenämnda betänkande jämväl
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte taga i övervägande, huruvida icke,
i samband med ett upphävande av de i gällande författningar givna
bestämmelser i fråga om tillsättande av handels- och sjö fartsnämnd, de
uppgifter, som åligga dessa nämnder, kunde i den omfattning, som avkommittén
angivits, överftyttas å auktoriserade handelskamrar.
Kommitténs förslag i sistnämnda del avser icke att åt handelskammare
skall inrymmas utövandet av sådana självständiga administrativa
befogenheter, som nu tillkomma handels- och sjöfartsnämnd i vissa
frågor, utan ifrågasattes allenast, att auktoriserad handelskammare skulle
hava att beträffande vissa angivna slag av ärenden avgiva förslag eller
yttrande.
I fråga om handels- och sjöfartsnämndernas ställning har kommittén
uttalat den uppfattning, att nämndernas samtliga författningsenliga
uppgifter utan olägenhet för det allmänna eller för enskilda
intressen skulle kunna utan deras medverkan behörigen utföras samt
att det därföre ej förelåge något intresse att genom bibehållande av de
i. vissa författningar givna bestämmelser om dessa nämnder göra deras
tillvaro obligatorisk. Tillvaron av dem borde vara beroende av behovet
inom kommunalförvaltningen av en sakkunnig nämnd för behandling avhandels-
och sjöfartsfrågor.
I syfte att undanröja behovet av obligatoriska handels- och sjöfartsnämnder
har kommittén uttalat sig för att deras befattning med
(sjunde huvudtiteln. 85
mäklare-, skeppsklarerare- och notam puhliciärendeu in. in. skola över- [33.]
Hyttas å vissa andra korporationer eller statsmyndigheter.
1 ^ Kommittén har emellertid icke framlagt förslag till de författningsändringar,
vilka erfordras för den ifrågasatta överflyttningen, och har
såsom skäl härför anfört, att vissa av de angivna frågorna syntes stå
i det nära sammanhang med vidlyftiga lagstiftningsspörsmål, att deras
lösning knappast omedelbart kunde äga rum. Detta bär kommittén icke
heller ansett nödvändigt för beredande åt handelskamrarna av en officiellt
erkänd ställning.
Kommerskollegium har för sin del i förenämnda utlåtande av
den 18 maj 1915 uttalat, att frågan om överflyttande från handels- och
sjöfartsnämnderna till andra håll av administrativa uppgifter i de av
kommittén angivna hänseenden samt om handelskamrarnas ställning till
dessa uppgifter icke lämpligen borde omedelbart upptagas till prövning,
utan syntes därmed böra anstå, till dess frågan om beredande av tillfälle
för handelskammare att erhålla auktorisering blivit avgjord samt eventuella
ansökningar om sådan auktorisering blivit slutligen prövade.
Kollegium ansåge nämligen, att för bedömande av frågan, i vilken utsträckning
administrativa uppgifter av här åsyftat slag lämpligen borde
åt handelskammare uppdragas, det måste vara av vikt att äga visshet
om, vilka handelskamrar befunnes förtjänta av att erhålla auktorisering.
Om den betydelsefulla roll handelskamrarna spela för vårt närings- Dep^V^nls''
liv behöver jag endast i korthet uttala mig. Handelskamrarna, som
bildats efter mönster av de i utlandet sedan lång tid tillbaka förekommande
institutionerna med samma namn, hava såsom handelns, industriens
och sjöfartens representativa organ att tillvarataga dessa näringars
allmänna intressen genom framställningar och utlåtanden till myndigheterna
och att å sin sida tillhandagå dessa myndigheter med utredningar
och upplysningar i näringsfrågor. Under den korta tid de ägt
bestånd hava de svenska handelskamrarna också nedlagt ett synnerligen
förtjänstfullt arbete vid framförandet och klarläggandet av viktiga
spörsmål rörande näringslagstiftning, tullförhållanden, kommunikationsväsen,
yrkesutbildning m. m., och åt de statliga myndigheterna hava
de lämnat ett värdefullt bistånd vid en mångfald utredningar. Vid sidan
om dessa sina huvuduppgifter hava handelskamrarna också utijvat en
omfattande upplysningsverksamhet till näringsidkarnes tjänst, utgivit
värdefulla årsredogörelser över affärsläget, ombestyrt statistiska publikationer
angående näringslivet inom vederbörande distrikt, anordnat föreläsningskurser,
gjort uttalanden om handelskutymer och tjänstgjort som
86 Sjunde huvudtiteln.
[33.] skiljedomstolar i tvistemål, varjämte de under nu rådande förhållanden
i stor utsträckning anlitats vid utfärdande av de ursprungsbevis och
trovärdigbetsintyg, som de krigförande länderna fordra vid varuomsättningen.
Med ett städse ådagalagt intresse för sin uppgift, hava handelskamrarna
sökt att till allt flera områden utsträcka sitt arbete för de
ifrågavarande näringarnas utveckling.
Tiden synes också vara inne för staten att lämna handelskamrarna
ett yttre erkännande för deras uppskattade arbete samt bereda dem det
ekonomiska stöd, som särskilt för en del av dem torde vara av största
vikt, för att de skola kunna på ett tillfredsställande sätt fullfölja sin
verksamhet. Ett stärkande av handelskamrarnas ställning torde för
övrigt i nuvarande stund vara så mycket angelägnare, som efter återinträdandet
av normala utrikespolitiska förhållanden stora möjligheter
säkerligen komma att föreligga för handelskamrarna att främja de nya
och vidsträckta uppgifter, som sannolikt då vänta handeln, industrien
och sjöfarten. Denna omständighet har för mig varit avgörande. Med
hänsyn till densamma har jag ej hyst tvekan att även under nuvarande
statsfinansiella förhållanden tillstyrka anslag för ett helt nytt ändamål.
Kommittén har föreslagit, att statens erkännande skulle lämnas i
form av dels auktorisering av handelskammarinstitutionen dels ock statsbidrag
till kamrarnas verksamhet. Härigenom skulle å ena sidan handelskamrarna
tillföras ökad stadga och säkerhet såväl i ekonomiskt avseende
som i hela deras verksamhet samt å andra sidan staten eller det
allmänna vinna en ganska stark garanti för, att det även i framtiden
skall finnas lämpliga lokala organ för tillvaratagande av här berörda
näringars intressen och för biträde åt staten och dess myndigheter vid
utredningar av för samma näringar betydelsefulla ärenden.
Den sålunda föreslagna vägen synes mig vara synnerligen lämplig.
1 likhet med kommerskollegium anser jag emellertid, att åtgärden att
bereda statsunderstöd åt handelskamrarna i riket först bör genomföras,
innan formen för auktoriseringen slutligen fastställes. Eu given förutsättning
för auktoriseringen är nämligen, att statsunderstöd kan beredas
de auktoriserade handelskamrarna. Jag anhåller därför att få återkomma
till den närmare prövningen av förslaget om auktorisering, sedan det visat
sig, om förslaget att bereda statsbidrag åt handelskamrarna vinner bifall.
Emot kommitténs förslag i fråga om anordnandet av statens ekonomiska
understödjande av handelskamrarnas verksamhet har jag i
huvudsak intet att erinra.
Enligt berörda förslag skulle för ändamålet erfordras ett anslag å
60,000 kronor. Därav skulle eu del, 36,000 kronor, utgå i form av fast
Sjunde huvudtiteln. 87
understöd å 3,000 kronor till en var av de tolv nuvarande handelskamrarna,
under förutsättning att vederbörande handelskammare visade
sig hava erhållit understöd till minst samma belopp från annat håll.
Återstoden av anslaget, 24,000 kronor, skulle fördelas mellan de handelskammare,
som med hänsyn till sin ekonomi och på grund av sin allmänna
verksamhet vore för fyllande av sin uppgift förtjänta av större
understöd.
Emot en sådan uppdelning av anslaget i en fast och en rörligdel
hava visserligen i några av de till kollegium inkomna yttranden gjorts
invändningar och yrkats, att hela anslaget skulle lika fördelas mellan
samtliga handelskammare. På de av kollegium anförda skäl ansluter jag
mig dock till kommitténs förslag. Jag anser dock, att jämväl som
villkor för åtnjutande av understöd från den rörliga delen av anslaget
bör åtminstone i regel gälla, att ett mot sistberörda understöd svarande
belopp visas vara från annat håll tillgängligt.
Mot kommitténs förslag i övrigt, såvitt detsamma angår frågan
om statsunderstöd, har jag ej annat att erinra, än att, så länge statsanslaget
utgår å extra stat, de särskilda handelskamrarna icke torde
kunna beviljas understöd för mer än ett år i sänder.
I fråga om omfattningen av de nuvarande handelskamrarnas verksamhetsområden
tillåter jag mig hänvisa till kommerskollegiikommitténs
redogörelse därför å sid. 23—25 i det förenämnda betänkandet; och vill
jag här endast tillägga, att de av kommittén omförmälda ifrågasatta utvidgningarna
av handelskamrarnas i Malmö och Luleå distrikt numera
genomförts.
Kommerskollegiikommitténs förenämnda förslag om avskaffande
av obligatoriska handels- och sjöfartsnämnder anser jag i likhet med
kommerskollegium icke böra i detta sammanhang upptagas till prövning.
Jag anser mig dock böra här framhålla, att, lör den händelse
framdeles i samband med åtgärder i berörda syfte auktoriserade handelskammare
skulle få sig tillagda en del nya uppgifter, detta i och för
sig icke bör få föranleda höjning av de utav mig nu förordade statsbidragen
till handelskamrarna.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att såsom understöd till handelskamrarna i riket,
att fördelas i huvudsaklig överensstämmelse med av
mig förordade grunder, på extra stat för år 1917 anvisa
ett anslag å ...................................... kronor 60,000.
[33.]
88
Sjunde huvudtiteln.
[34.]
Bidrag till
en internationell
byrå i
Bryssel för
handelsstatistik.
(extra anslag.)
9. Bidrag till en internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik.
Den 31 december 1913 avslöts mellan ett flertal länder, bland dem
Sverige, ett avtal, enligt vilket i Bryssel skulle inrättas en internationell
handelsstatistisk byrå, vilken skulle stå under belgiska regeringens överinseende
och hava till ändamål att vid sidan av den särskilda, av varje
land upprättade handelsstatistiken verkställa en på gemensam beteckning
för ett visst antal av de viktigaste import- och exportvarorna med angivande
av deras värde och om möjligt även vikt m. m. grundad statistik.
Till byrån skulle varje till avtalet anslutet land årligen insända två exemplar
av sin årsberättelse över handeln samt till Belgiens utrikesminister under
första kvartalet av varje år inbetala sitt efter handelsomsättningens storlek
bestämda bidrag till byråns underhåll, för Sverige för närvarande belöpande
sig till 900 francs för år. Å andra sidan skulle varje land av
byrån3 årsbulletin erhålla tio exemplar för varje summa av 100 francs,
varmed det bidroge till byråns underhåll, jämte årsberättelse om byråns
ekonomi och verksamhet. Avtalet vore gällande för en tid av sju år,
räknat från den 1 juli 1914, med rätt för varje till avtalet anslutet land
att tolv månader före utgången av nyssnämnda tid hos belgiska regeringen
uppsäga sin anslutning till avtalet, i vilket fall likväl meddelaktighet
i byråns gemensamma fond förlorades. Utebleve uppsägning
inom nyss angiven tid, vore avtalet utan vidare gällande under ytterligare
sju år och så undan för undan.
I den till 1914 års riksdag avlåtna senare statsverkspropositionen
föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att, under förutsättning av att förenämnda
avtal bleve av vederbörande stater ratificerat, till täckande av
den å Sverige belöpande delen av kostnaderna för en internationell byrå
i Bryssel för handelsstatistik såsom förslagsanslag på extra stat för år
1915 anvisa ett belopp av 650 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts berörda framställning och under den
av Kungl. Maj:t omförmälda förutsättningen, anslog riksdagen på extra
stat för år 1915 ett belopp av 650 kronor för ifrågavarande ändamål.
Den 27 juni 1914 beslöt Kungl. Maj:t, att förenämnda avtal skulle
för Sveriges del ratificeras.
För samma ändamål beviljade även nästlidet års riksdag enligt
Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning enahanda belopp för år 1916.
Jämväl för år 1917 torde anslag i omförmälda avseende bliva
Sjunde huvudtiteln. 89
erforderligt; och får jag på grund härav hemställa, att Eders Kungl. [34.]
Maj:t täcktes föreslå riksdagen,
att till täckande av den å Sverige belöpande
delen av kostnaderna för en internationell byrå i Bryssel
för handelsstatistik såsom förslagsanslag på extra stat
för år 1917 anvisa ett belopp av............... kronor 650.
10. Bidrag till internationella statistiska institutets permanenta byrå i Haag.
Det år 1885 stiftade internationella statistiska institutet beslöt vid
möte i Wien i september 1913 att upprätta en internationell statistisk
byrå. Nämnda byrå, vars officiella benämning är »Office permanent de nelia statisstatistique
sous 1’autorité de Institut international de statistique», har
till ändamål: att samla ett internationellt statistiskt bibliotek och arkiv, nenta byrå i
att verka för enhetlighet i statistikens metoder m. m., för att resultaten Haagav
densamma må bliva i möjligaste mån jämförbara, att offentliggöra (extra anslag-''
en internationell årsbok, en tidskrift och, om så finnes lämpligt, även
andra publikationer, samt att biträda institutets ämbetsmän vid förberedande
av mötesprogrammen. Publikationerna utgivas på franska språket.
Byråns säte är detsamma som institutets eget, d. v. s. för närvarande
och sannolikt för en lång framtid Haag. Ledningen av byrån är anförtrodd
åt institutets generalsekreterare. Utgifterna för byrån skola betäckas •
genom l:o bidrag av institutet, 2:o understöd, varom institutet skall
göra framställning hos stater och samfund, 3:o gåvor och 4:o inkomst
av försålda publikationer m. m. Byråns finansiella förhållanden skola
vara fullständigt skilda från institutets, och intet belopp, som är anslaget
till byrån, får användas till annat ändamål. Byrån är avsedd att samarbeta
med övriga internationella institutioner av liknande slag.
Sedan från institutet gjorts framställning om bidrag från Sverige
till ifrågavarande byrå, hemställde Kungl. Maj:t i den till nästlidet års
riksdag avlåtna statsverkspropositionen, att riksdagen måtte såsom bidrag
till byrån på extra stat för år 1916 anvisa ett belopp av 1,000 kronor;
och blev Kungl. Maj:ts berörda framställning av riksdagen bifallen.
För ifrågavarande ändamål torde anslag till enahanda belopp böra
utgå jämväl för år 1917. Det bör emellertid lör detta liksom för anslaget
för år 1916 förutsättas, att erforderligt antal exemplar av byråns publikationer
kostnadsfritt överlämnas till vederbörande svenska myndigheter.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
Bihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
12
90 Sjunde huvudtiteln.
att såsom bidrag till internationella statistiska
institutets permanenta byrå i Haag på extra stat för
år 1917 anvisa ett belopp av.................. kronor 1,000.
11. Ersättning till sjömanshusen.
[36.] Under rubrik »ersättning till sjömansbusen» anvisade riksdagen å
3E&S! extra stat för vart ocl1 ett. av åren 1900—1911 ett anslag å 30,000
fextra anslag) kl;onor ^ör beredande åt sjömanshusen av skälig ersättning för dem
åliggande bestyr med värnpliktiges inskrivning och redovisning samt
med utarbetande av sjöfartsstatistiska uppgifter, dock under villkor att
avlöningarna till tjänstemännen vid sjömanshus, som erhölle sådan ersättning,
icke finge utan kommerskollegii medgivande höjas.
På därom av Kungl. Maj:t i 1911 års statsverksproposition gjord
framställning, höjde samma års riksdag anslaget till 40,000 kronor.
Kungl. Maj:ts berörda framställning föranleddes närmast av en den 29
oktober 1910 från kommerskollegium avlåten skrivelse, för vilken dåvarande
chefen för finansdepartementet vid ärendets anmälan inför
Kungl. Maj:t närmare redogjorde. Jag tillåter mig hänvisa till vad
nämnda departementschef därvid anförde.
Åven för vart och ett av åren 1913—1916 har riksdagen för
ifrågavarande ändamål på extra stat anvisat 40,000 kronor.
Vid de anslag, som riksdagen anvisat för åren 1914—1916 har
emellertid icke varit fästat förutnämnda villkor, att avlöningarna till
tjänstemännen vid sjömanshus, som erhölle ersättning av förevarande
beskaffenhet, icke finge utan kommerskollegii medgivande höjas. Såsom
dåvarande chefen för finansdepartementet vid föredragning inför Kungl.
Maj:t den 14 januari 1913 av frågan om beredande av anslag för
ifrågavarande ändamål erinrade, åligger det nämligen numera enligt §
7 i förordningen den 13 juli 1911 angående sjömanshusen i riket m. m.
sjömaushusdirektion att underställa kommerskollegium sjömanshusets
avlöningsstat samt, om ändring däri erfordras, göra framställning i
ämnet hos kollegium.
Med anledning av en inom riksdagen väckt motion har riksdagen
i skrivelse den 29 maj 1915 anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes verkställa
utredning rörande sjömanshusen i riket, i syfte att dessa institutioner
på ett ändamålsenligare sätt än hittills måtte komma att tillvarataga
sjöfolkets intressen.
Sjunde huvudtiteln. 91
Sedan kommerskollegium anbefallts att avgiva utlåtande över riks- [36.]
dagens berörda framställning, har kollegium i skrivelse den 14 december
1915 avgivit dylikt utlåtande.
Kollegium har därvid föreslagit, att åt ämbetsverket måtte uppdragas
att med tillhjälp av sakkunniga verkställa utredning angående
sjömanshusen i riket i syfte att dessa institutioner på ett bättre sätt
än hittills måtte kunna fylla sitt ändamål.
Detta ärende har ännu icke varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning.
I skrivelse den 21 september 1915 har nu kommerskollegium,
under åberopande av vad kollegium anfört i ovan berörda skrivelse av
den 29 oktober 1910, hemställt om beredande åt sjömanshusen jämväl \
för år 1917 av statsbidrag till belopp av 40,000 kronor.
Då nämnda belopp torde böra för ändamålet anvisas även för år
1917, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att å extra stat för år 1917 under benämning
»ersättning till sjömanshusen» anvisa
ett anslag av................................................ kronor 40,000
för beredande åt sjömanshusen av skälig ersättning för
dem åliggande bestyr med värnpliktiges inskrivning
och redovisning samt med utarbetande av sjöfartsstatistiska
uppgifter.
12. Arvoden till två dispaschörsassistenter.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar, har [37.]
riksdagen för vart och ett av åren 1912—1916, såsom anslag till
dispaschörsväsendet, på extra stat anvisat till arvode åt två dispaschörs- dispaseUrsassistenter,
anställda den ene i Stockholm och den andre i Göteborg, assistenter.
2,000 kronor åt dem var eller tillhopa 4,000 kronor. (extra anslag
Då
enahanda anslag erfordras jämväl för nästkommande år, hemställer
jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att såsom anslag till dispaschörsväsendet å extra
stat för år 1917 anvisa till arvode åt två dispaschörsassistenter,
anställda den ene i Stockholm och den
andre i Göteborg............................................. kronor 2,000
åt dem var eller tillhopa........................... » 4,000.
92
Sjunde huvudtiteln.
Anordnande av stormvarningar vid rikets kuster.
[38.] Alltsedan år 1905 hava genom lantbruksstyrelsens försorg efter
A''aJdstnrme samr^ med föreståndaren för meteorologiska centralanstalten stormvamingar
vid varningar blivit offentliggjorda å lämpliga platser vid rikets västra kust
rikets bister. och sedermera även å landets sydkust. Kostnaderna för dessa stormvarningar
hava bestritts av medel, som för varje år blivit av Kungl.
Maj:t anvisade från handels- och sjöfartsfonden. För år 1913 anvisades
, sålunda för ifrågavarande ändamål ett belopp av 5,900 kronor.
I en den 11 april 1913 avlåten proposition föreslog Kungl. Maj:t
riksdagen att bevilja anslag för anordnande av stormvarningar å rikets
hela kust. Därvid förutsattes, att det belopp av 5,900 kronor, som av
Kungl. Maj:t från handels- och sjöfartsfonden dittills anvisats för bestridande
av utgifterna för stormvarningarna å rikets västra och södra kust,
fortfarande skulle komma att utgå. För ändamålet skulle enligt Kungl.
Maj:ts förslag under nämnda förutsättning erfordras i anläggningskostnad
23,550 kronor, därav för år 1914 10,000 kronor och för år 1915 13,550
kronor, samt i årlig driftkostnad år 1914 7,000 kronor, år 1915 15,090
kronor och för följande år 18,640 kronor om året.
I skrivelse den 30 maj 1913 angående regleringen av utgifterna
under riksstatens sjunde huvudtitel anmälde riksdagen, att riksdagen,
med bifall till Kungl. Maj:ts berörda framställning, dels till bestridande
av anläggningskostnaderna för anordnande av stormvarningar vid Sveriges
kuster, i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
över finansärenden den 11 förutnämnda april tillstyrkta grunder, beviljat
ett anslag av 23,550 kronor samt därav på extra stat under sjunde
huvudtiteln för år 1914 anvisat ett belopp av 10,000 kronor, dels ock
till bestridande av den med anledning härav erforderliga årliga driftkostnaden
likaledes på extra stat under sjunde huvudtiteln för år 1914
beviljat ett anslag av 7,000 kronor.
På grund av nådig befallning avgåvo lantbruksstyrelsen, efter
samråd med meteorologiska centralanstalten, samt lotsstyrelsen och
kommerskollegium särskilda utlåtanden angående användningen av omförmälda
anslag.
Lantbruksstyrelsen anförde därvid, att det till bestridande av anläggningskostnaderna
för anordnande av stormvarningar beviljade anslagav
23,550 kronor beräknats skola räcka till inrättande av 49 nya och
Sjunde huvudtiteln. 93
komplettering av 8 äldre stationer; och förklarade sig styrelsen anse
lämpligast, att under år 1914 inrättades stationer med endast dagsignalering
samt att först sedan erfarenheten visat, huruvida sättet för
denna kunde anses lämpligt, de stationer, vid vilka även nattsignalering
ifrågasatts, fullständigades med anordningar härför.
Beträffande sättet för signalering förordade lantbruksstyrelsen det
s. k. internationella systemet samt hemställde, i fråga om redan befintliga
stormvarniugsstationer, att övergång till detta system måtte från
och med år 1914 äga rum.
Styrelsen föreslog vidare inrättande å rikets ostkust av 34 nya
stormvarningsstationer, av vilka 12 skulle tillika vara kontrollstationer,
och dessutom av två nya stationer vid väst- och sydkusten samt lämnade
specificerade uppgifter å de beräknade anläggnings- och driftkostnaderna
för år 1914.
Genom nådigt brev den 30 januari 1914 förordnade Kungl. Maj:t,
att, utöver redan förefintliga stormvarningsstationer, stationer för meddelande
av stormvarningar skulle genom lantbruksstyrelsens försorg efter
samråd med föreståndaren för statens meteorologiska centralanstalt under
år 1914 anordnas av den beskaffenhet och å de platser, som av lantbruksstyrelsen
föreslagits, samt föreskrev, att det skulle åligga dels lantbruksstyrelsen
att hava överinseendet över samtliga för dessa stormvarningar
erforderliga inrättningar samt de styrelsen underlydande
fiskeritjänstemännen att utöva den närmare uppsikten över stationerna,
och dels föreståndaren för statens meteorologiska centralanstalt att i
huvudsaklig överensstämmelse med dittills gällande förhållanden vidtaga
på anstalten ankommande åtgärder för stormvarningarnas uppsättande
och meddelande till stationerna.
Vidare föreskrev Kungl. Maj:t, att dagsignalering vid ifrågavarande
stormvarningsstationer skulle ske enligt det internationella systemet för
dagsignalering, ävensom att detta system därefter skulle tillämpas jämväl
vid de redan inrättade stationerna.
Slutligen ställde Kungl. Magt till lantbruksstyrelsens förfogande
dels till bestridande av anläggningskostnaderna för anordnande av stormvarningar
vid Sveriges kuster det av riksdagen på extra stat för år
1914 för ändamålet anvisade beloppet, 10,000 kronor, dels ock till bestridande
av driftkostnaderna under samma år för såväl redan befintliga
som blivande stormvarningsstationer ej mindre det av riksdagen anvisade
anslaget å 7,000 kronor än även från handels- och sjöfartsfonden ytterligare
ett belopp av 6,000 kronor, eller sålunda ett sammanlagt belopp
[38.]
94 Sjunde huvudtiteln.
av 23,000 kronor, att användas i huvudsaklig överensstämmelse med
förenämnda planer och kostnadsberäkningar; och anbefalldes statskontoret
att till lantbruksstyrelsen på rekvisition och mot redovisningsskyldighet
utanordna berörda belopp.
Sedan lantbruksstyrelsen hemställt om anvisande av medel för
ifrågavarande ändamål för år 1915, föreslog Kungl. Maj:t i den till
riksdagen den 14 januari 1914 avlåtna statsverkspropositionen riksdagen
dels att av det utav riksdagen till bestridande av anläggningskostnaderna
för anordnande av stormvarningar vid Sveriges kuster
beviljade anslag av 23,550 kronor på extra stat för år 1915 anvisa
återstoden eller 13,550 kronor, dels till bestridande av den med anledning
härav erforderliga årliga driftkostnaden likaledes på extra stat för
år 1915 bevilja ett anslag av 15,090 kronor, dels ock medgiva, att vad
av föregående års av riksdagen beviljade anslag för sagda ändamål vid
1914 års slut icke blivit taget i anspråk finge under år 1915 av Kungl.
Maj:t för ändamålet användas.
Kungl. Maj:ts berörda framställning blev av riksdagen bifallen.
Med skrivelse den 1 oktober 1914 överlämnade lantbruksstyrelsen
en till styrelsen från föreståndaren för statens meteorologiska centralanstalt,
professorn Nils Ekholm inkommen skrift, däri meddelats, bland annat, att
alltsedan den 5 därförutgångna augusti inga väderlekstelegram ankommit
till meteorologiska centralanstalten från Island, Färöarna och brittiska
öarna; att enligt inkommen upplysning brittiska rikets militärcensur
förbjudit nämnda telegrams vidare befordran till kontinenten;
att från Frankrike, Ryssland, Tyskland och Österrike åtskilliga väderlekstelegram
visserligen fortfarande ankomme, men att av dessa endast
de, som avsändes från Tyskland, vore fullständiga samt komme regelbundet
och i rätt tid, under det att de övriga vore antingen så ofullständiga
eller så försenade, att de vore till föga eller ingen nytta för
anstaltens väderlekstjänst; samt att det under sådana förhållanden icke
vore möjligt för anstalten att i tillräcklig tid utsända behövliga stormvarningar.
Med anledning av vad professorn Ekholm anfört hemställde
lantbruksstyrelsen om inställande tillsvidare av stormvarningarna.
Sedan kommerskollegium avgivit infordrat utlåtande, förordnade
Kungl. Maj:t den 5 oktober 1914, att tills vidare och intill dess de för
väderlekstjänstens behöriga skötande behövliga väderlekstelegrammen
åter kunde erhållas några stormvarningstelegram icke skulle utsändas
vare sig till rikets väst- och sydkust eller till de nya stormvarnings
-
Sjunde huvudtiteln. 95
stationer, vilka jämlikt nådiga brevet den 30 januari 1914 dels redan
blivit inrättade, dels ännu skulle inrättas under den återstående delen
av år 1914.
I skrivelse den 4 december 1914 anmälde lantbruksstyrelsen, att
samtliga de i nådiga brevet den 30 januari 1914 omförmälda stormvarningsstationerna
redan blivit inrättade eller enligt ingångna överenskommelser
övertagna till anläggning utom den station, som skulle inrättas
på Spårö, samt hemställde, under erinran om Kungl. Maj:ts förutnämnda
beslut den 5 oktober 1914, att med inrättandet av storm varningsstationen
å Spårö måtte få tills vidare anstå.
Genom nådigt beslut den 19 december 1914 medgav Kungl. Maj:t
det sålunda ifrågasatta anståndet.
Beträffande användningen av de av riksdagen för år 1915 anvisade
medlen avgav lantbruksstyrelsen förslag i skrivelse den 22 oktober 1914,
varefter lotsstyrelsen avgav utlåtande samt lantbruksstyrelsen ånyo
yttrade sig.
Genom nådigt brev den 12 februari 1915 förordnade Kungl. Maj:t,
att, utöver redan befintliga stormvarningsstationer, 16 nya stationer för
meddelande av stormvarningar skulle genom lantbruksstvrelsens försorg
efter samråd med föreståndaren för statens meteorologiska centralanstalt
under år 1915 anordnas av den beskaffenhet och å de platser, som
lantbruksstyrelsen föreslagit eller förordat. Bland dessa nya stationer
ingick även en station vid Hölick utanför Hudiksvall, vilken, utöver de
i propositionen den 11 april 1913 upptagna platser, ansetts lämplig såsom
stationsort.
Vidare föreskrev Kungl. Maj:t, att kvällsvarningar skulle införas
vid samtliga fullbordade stationer samt att nattsignalering enligt det
s. k. tvålanternsystemet skulle införas vid följande stationer, nämligen
Varberg, Hälsingborg, Malmö, Trälleborg, Sandhammaren, Utlängan,
Furusund, Söderarm, Arholma, Öregrund, Ulvön, Skagsudde, Järnäs och
Bjuröklubb.
Slutligen ställde Kungl. Maj:t till lantbruksstyrelsens förfogande
för ifrågavarande ändamål ej mindre de av riksdagen på extra stat för
år 1915 anvisade beloppen, tillhopa 28,640 kronor, samt till bestridande
av driftkostnaderna från handels- och sjöfartsfonden ett belopp av 6,000
kronor, än även de besparingar, som uppstått å föregående års av riksdagen
beviljade anslag.
[38.]
96 Sjunde huvudtiteln.
Sedan lantbruksstyrelsen gjort framställning om anvisande av medel
till bestridande av driftkostnaderna för stormvarningarna för år 1916,
därvid styrelsen med anledning av de rådande internationella förhållandena
och därav följande svårighet för stormvarningsanordningarna att kunna
träda i funktion beräknat, att för ändamålet icke skulle erfordras högre
belopp än för år 1915, eller 15,090 kronor, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen
i den nästlidet år avlåtna statsverkspropositionen att på extra
stat för år 1916 anvisa sistnämnda belopp samt att medgiva, att vad
av föregående års av riksdagen beviljade anslag för sagda ändamål vid
1915 års slut icke blivit taget i anspråk finge under år 1916 av Kungl.
Magt för ändamålet användes.
Kungl. Maj:ts berörda framställning blev av riksdagen bifallen.
Sedan Kungl. Maj:t anbefallt lantbruksstyrelsen att efter samråd
med meteorologiska centralanstalten till Kungl. Maj:t inkomma med
förslag rörande användningen av sistnämnda medel, anförde lantbruksstyrelsen
i skrivelse den 28 september 1915, bland annat, att på grund
av den rådande kristiden något arbete för anordnande av nya stormvarningsstationer
eller äldre stationers utvidgning under år 1915 icke
utförts samt att under nämnda år verksamheten vid samtliga stationer
med undantag av kontrollstationerna varit inställd. Lantbruksstyrelsen
beräknade emellertid, att, under förutsättning att stormvarningsverksamheten
åter kunde upptagas i början av år 1916, driftkostnaderna under
sistnämnda år komme att uppgå till 24,995 kronor. Av det å extra
stat för år 1914 anvisade anslaget, 17,000 kronor, skulle intill utgången
av år 1915 högst 14,000 kronor komma att tagas i anspråk, varjämte,
förutom återstoden av nyss nämnda anslag, hela det å extra stat för
år 1915 uppförda anslaget, 28,640 kronor, ävensom de för åren 1914
och 1915 från handels- och sjöfartsfonden anvisade beloppen, tillhopa
12,000 kronor, fortfarande stode till lantbruksstyrelsens förfogande. Vid
sådant förhållande ansåge sig styrelsen — även för den händelse, att de
nya stormvarningsstationer, som jämlikt nådiga brevet den 12 februari
1915 bort under samma år anordnas, kunde under år 1916 komma till
stånd, i vilket fall kostnaden för dessa, i berörda nådiga brev beräknad
till 14,200 kronor, borde tilläggas driftkostnadernas slutsumma, så att
sammanlagda utgifterna för stormvarningsväsendet under år 1916 skulle
uppgå till 39,195 kronor — sakna anledning att göra framställning om
inbetalande av det å extra stat för år 1916 anvisade anslaget å 15,090
kronor utan hemställde endast om godkännande av det uppgjorda förslaget
till beräkning av driftkostnaderna för samma år.
Sjunde huvudtiteln. 97
Genom nådigt brev den 29 oktober 1915 godkäude Kungl. Maj:t, [38.]
■efter lotsstyrelsens hörande, den av lantbruksstyrelsen gjorda beräkningen
av driftkostnaderna för stormvarningsväsendet, att i huvudsak gälla för
år 1916.
I särskild skrivelse den 28 september 1915 har lantbruksstyrelsen Lantbruk»-vidare gjort framställning om beredande av medel för ifrågavarande styreUen.
ändamål även för år 1917.
Lantbruksstyrelsen har därvid till en början erinrat, att styrelsen
i sitt förutnämnda utlåtande den 28 september 1915 angivit, vilka stormvarningsstationer
på grund av Kungl. Maj:ts särskilda förordnanden
vore avsedda att vara i verksamhet under år 1916. Antalet av dessa
stationer skulle uppgå till 100, varvid Betten utanför Oxelösund och
Norra Gattet vid Fårösund upptagits såsom särskilda stationer, medan
antalet stormvarningsstationer, som uppräknas i Kungl. Maj ris proposition
den 11 april 1913, utgjorde endast 96. Härigenom hade utgifterna
för stationernas underhåll och skötsel måst i lantbruksstyrelsens förberörda
utlåtande beräknas något högre än i propositionen förutsatts.
Någon anledning att föreslå ändring i antalet kontrollstationer,
sådant detta angivits i propositionen den 11 april 1913, förefunnes icke.
Vidare har lantbruksstyrelsen anfört följande:
»Uti nådiga propositionen den 11 april 1913 har det årliga arvodet till de
observatörer, som göra kontrolliakttagelser över hård vind och storm samt därom
insända telegram och månadsrapporter, upptagits till 50 kronor. Då det med detta
arvode visat sig möta svårigheter att erhålla pålitliga observatörer, anser lantbruksstyrelsen,
att arvodet bör höjas till i medeltal 90 kronor, varigenom en ökad
utgift av 840 kronor för år räknat skulle uppstå.
De i lantbruksstyrelsens förberörda underdåniga skrivelse av denna dag beräknade
driftkostnaderna för stormvarningarnas skötsel under år 1916, 24,995 kronor,
skulle under sagda förutsättning under år 1917 komma att uppgå till 25,835 kronor.
För gäldande av detta belopp synes böra få tagas i anspråk vad av föregående
års anslag för ifrågavarande ändamål vid 1916 års slut icke kommer att
tagas i anspråk, därav det å extra stat för år 1916 uppförda anslaget utgör
15,090 kronor samt det beräknade överskottet å redan till lantbruksstyrelsens
disposition stående medel enligt förberörda underdåniga skrivelse denna dag utgör
4,445 kronor, eller tillhopa 19,535 kronor. Återstoden, 6,300 kronor torde i sinom
tid kunna anvisas från handels- och sjöfartsfonden.
På grund av vad sålunda blivit anfört, får lantbruksstyrelsen i underdånighet
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes hos riksdagen göra framställning, att
riksdagen må medgiva, att vad av föregående årens av riksdagen beviljade anslag
för ifrågavarande ändamål vid 1916 års slut icke blivit taget i anspråk må under
är 1917 av Eders Kungl. Maj:t användas för bestridande av driftkostnader för anordnande
av stormvarningar vid rikets kuster.»
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand.
13
[38.]
Departements
chefen.
[39.]
Bidrag till
byggandet av
en flytdocka
i Göteborg.
(extra anslag.)
98 Sjunde huvudtiteln.
Såsom redan förut blivit omnämnt, hava de besparingar, som kunnat
äga rum å de för ifrågavarande ändamål anvisade medel, uppstått på
grund därav, att under de nu rådande internationella förhållandena stormvarningsanordningarna
icke ännu kunnat träda i full verksamhet. Av
lantbruksstyrelsens utredning framgår, att nämnda besparingar uppgå till
sådana belopp, att de, om driftkostnaderna för år 1917 beräknas till
allenast 840 kronor högre än för år 1916, kunna jämte ett från handelsoch
sjöfartsfonden utgående belopp, som endast obetydligt skulle överstiga
det hittills årligen från nämnda fond för ändamålet disponerade medel,
förslå till täckande av kostnaderna för förstnämnda år. Till följd därav
lärer av riksdagen endast erfordras medgivande att under år 1917 använda
besparingarna å de anslag, som riksdagen för ändamålet anvisat
för tidigare år.
På grund av vad jag sålunda anfört får jag alltså hemställa, att
Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att vad av föregående års av riksdagen
beviljade anslag till anordnande av stormvarningar
vid rikets kuster vid 1916 års slut icke blivit
taget i anspråk må under år 1917 av Kungl. Maj:t
för ändamålet användas.
13. Bidrag till byggandet av eu flytdocka i Göteborg.
I den till 1914 års senare riksdag avlåtna statsverkspropositionen
föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att till understöd för byggandet av en
flytdocka i Göteborg bevilja ett anslag å 625,000 kronor att uppbäras
på vissa villkor.
Sedan under senare delen av år 1913 för sjöfartens och skeppsbyggnadsindustriens
utveckling intresserade persouer i Göteborg stiftat
ett aktiebolag, vars första uppgift skulle vara att omedelbart söka anskaffa
en flytdocka i Göteborgs hamn, hade stiftarna av berörda dockaktiebolag
i en till Kungl. Maj:t ställd skrift hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte vidtaga åtgärder för anskaffande åt dockaktiebolaget av ett statsbidrag
å förutnämnda belopp till byggandet av en dylik docka, för
vilken totalkostnaden beräknades komma att uppgå till 1,750,000 kronor.
Av vid nämnda skrift fogade handlingar framgick, bland annat, att det
i stiftelseurkutden för det tilltäukta dockaktiebolaget angivna minimiaktiekapital
500,000 kronor fulltecknats, samt att samtliga tecknare av
Sjunde huvudtiteln. 99
nämnda aktiekapital träffat överenskommelse med Göteborgs nya verkstads
aktiebolag, varigenom kontrahenterna förbunde sig att ingå avtal
i enlighet med uppgjort förslag av innebörd, att dockaktiebolaget skulle
till verkstadsaktiebolaget uthyra den ifrågasatta dockan under vissa villkor.
Vidare utvisade berörda handlingar, att Göteborgs stadsfullmäktige den 11
december 1913 besluta, bland annat, att bemyndiga stadens drätselkammare
att — på ansökan av dockaktiebolaget och efter prövning av betingade
lånevillkor — ikläda Göteborgs stad garanti till kapital och ränta för av
bolaget utgivna obligationer till ett sammanlagt kapitalbelopp av högst
625,000 kronor samt att göra giltigheten av sitt beslut i frågan beroende
därav, att ett anslag, ej understigande 625,000 kronor, bleve av 1914
års riksdag beviljat för anordnande i Göteborg av en flytdocka.
Det av Kungl. Maj:t ifrågasatta statsbidraget ansågs böra utgå i
tre terminer, nämligen
1) sedan kölplåten lagts,
2) sedan dockan sjösatts, och
3) sedan dockan anmälts färdig och blivit avsynad,
dock att den första utbetalningen i intet fall borde äga rum förr
än år 1915.
I fråga om utredningen i övrigt tillåter jag mig hänvisa till det
vid nämnda proposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
den 14 maj 1914.
Riksdagen, som beträffande storleken av statsbidraget samt de
villkor, som borde uppställas för detsammas åtnjutande, hade en i vissa
avseenden från Kungl. Maj:ts förslag avvikande mening, beviljade för
ifrågavarande ändamål ett anslag å 500,000 kronor att disponeras enligt
de i ovannämnda statsrådsprotokoll angivna grunder och på följande
villkor, nämligen:
att Göteborgs stad i enlighet med sitt åtagande, dock utan inskränkning
till angiven tid av 40 år, medgåve, att dockan förlädes i
stadens hamn ävensom att staden, jämväl enligt åtagande, verkställde
och underhölle för ändamålet erforderlig muddring i Göta älv samt,
under förutsättning av Kungl. Maj:ts tillstånd, iklädde sig garanti till
kapital och ränta för av det för dockans anskaffande bildade dockaktiebolaget
uterivna obligationer till ett sammanlagt belopp av minst
625,000 kronor;
att dockan uthyrdes till Göteborgs nya verkstads aktiebolag på
villkor, som i allt huvudsakligt överensstämde med det handlingarna i
ärendet bilagda förslag till avtal;
100 Sjunde huvudtiteln.
[39.] att ägaren respektive arrendatorn av dockan visade sig äga obe
hindrad
och fri spårförbindelse till dockans förläggningsplats;
att dockan byggdes vid varv i Sverige;
att dockan icke erhölle mindre dimensioner än att fartyg med en
dockningsvikt av 10,000 tons, en längd av 165 meter, en bredd av 23.5
meter och ett djupgående av 7.5 meter kunde däri intagas;
att ritningarna till dockan med dess pumpsystem ävensom arbetets
utförande skulle vara underkastade den granskning och kontroll, som
Kungl. Maj:t bestämde;
att plåtarbetet för dockan skulle vara påbörjat den 1 oktober 1915;.
att avgifterna för dockans begagnande skulle utgå enligt av Kungl.
Maj:t fastställd taxa;
att kronans fartyg skulle äga företrädesrätt till dockans begagnande
framför enskildas fartyg, även i det fall att dessa blivit tidigare
anmälda, dock att kronans fartyg icke skulle hava sådan rätt framför
anmäld haverist eller annat enskilt fartyg, som vore i trängande behov
av att intagas i docka, därest ej kronans fartyg ävenledes vore haverist;
att för kronans fartyg avgiftsfrihet varje år skulle äga rum intill
ett belopp, motsvarande tre procent av det beviljade statsanslaget;
att kronan beträffande dess fartyg, vilka vore av för stora dimensioner
för att kunna intagas i annan i Göteborg befintlig docka, skulle
äga rätt att själv eller genom annan verkstad, som vederbörande myndighet
bestämde, utföra reparationsarbeten i dockan, därvid kronan eller
den verkstad, som utförde arbetet, skulle vara skyldig att kontant ersätta
arrendatorns av dockan kostnader för dockans arrendering inklusive
assurans, underhåll och avlöning till fasta dockpersonalen under den tid,
dockan för dylik genom kronan eller annan enskild verkstad utförd
reparation vore upptagen, efter avdrag av den enligt fastställd taxa
utgående avgiften för dockan under samma tid, vilken avgift skulle avgå
å det belopp, för vilket kronan ägde rätt att disponera dockan;
att, om vid bestämmandet av storleken av det ersättningsbelopp,
kronan eller annan enskild verkstad sålunda skulle betala till arrendatorn,
och vid vars beräknande hänsyn endast skulle tagas till de dagar av
året, som dockan varit i bruk för dockning av fartyg, enighet ej kunde
uppnås, tvisten skulle hänskjutas till avgörande av skiljemän i enlighet
med lagen om skiljemän den 28 oktober 1887;
att, därest dockan skulle komma att förr än 60 år efter det densamma
tagits i bruk icke vidare användas för sitt ändamål, ägaren skulle
vara skyldig att av det utbetalade statsanslaget återbära så stor del, som
efter beräkning av V6o därav för varje helt år belöpte sig å vad av
Sjunde huvudtiteln. 101
de nämnda sextio åren återstode, jämte 4 procent ränta från den dag,
dockans begagnande för det avsedda ändamålet upphörde; samt
att Göteborgs stad förbunde sig att, för den händelse det bildade
dockaktiebolaget skulle upplösas, svara för uppfyllandet av de till statens
förmån föreskrivna villkoren för understödets åtnjutande.
Till beredande av sådant understöd under år 1915 anvisade riksdagen
på extra stat för samma år ett belopp av 200,000 kronor.
Genom beslut den 18 september 1914 anbefallde Kungl. Magt
sedermera kommerskollegium att i anledning av riksdagens berörda beslut,
så snart ske kunde, efter vederbörandes hörande till Kungl. Maj:t
inkomma med utlåtande och förslag i ärendet.
Sådant utlåtande hade ännu icke inkommit, då jag den 12 mars
1915 inför Kungl. Maj:t anmälde frågan om ytterligare anvisning å det
av riksdagen beviljade anslaget. Jag förmälde emellertid, att jag under
hand inhämtat, att kommerskollegium anmodat Kungl. Maj:ts befallningshavande
i Göteborgs och Bohus län att från Göteborgs stad och
övriga vederbörande infordra yttrande i ärendet, särskilt rörande de
för anslagets disponerande angivna grunder och villkor; och hade sedermera
Kungl. Maj:ts befallningshavande med eget utlåtande till kollegium
överlämnat berörda yttranden. Av dessa yttranden framginge, att Göteborgs
stadsfullmäktige för sin del godkänt de förändringar i och tillägg
till villkoren för statsbidragets åtnjutande, vilka år 1914 gjordes av riksdagen,
samt att staden i övrigt vidhållit sina den 11 december 1913
fattade beslut i förevarande ämne, dock under förutsättning att dockaktiebolaget,
utöver i bolaget redan tecknat aktiekapital jämte statsanslaget
och obligationslånet, tillfördes det ytterligare aktiekapital intill
ett belopp av högst 125,000 kronor, som kunde finnas erforderligt för
anskaffning i fullt färdigt skick och förläggning å anvisad plats av en
flytdocka av den beskaffenhet, som av riksdagen vid anslagets beviljande
blivit bestämd. Vidare hade under hand meddelats mig, att anskaffandet
av berörda, eventuellt ytterligare erforderliga aktiekapital torde vara
tryggat.
Tillika anförde jag, att till min kännedom kommit, att de av
Kungl. Maj:t och riksdagen bestämda terminerna för statsbidragets
utbetalande icke ansåges fullt ändamålsenliga. Man hade nämligen mot
desamma anmärkt, att de voro anknutna till de tidsperioder, vari
byggandet av ett fartyg kunde indelas, men att samma indelning icke
med fördel kunde komma till användning i fråga om byggandet av
ifrågavarande flytdocka. Denna flytdocka vore avsedd att byggas i tre
[39.]
102 Sjunde huvudtiteln.
[39.] sektioner. Av tekniska anledningar ock för att utrymmet å det varv,
där dockan skulle byggas, icke skulle onödigtvis upptagas, syntes det
vara fördelaktigare, att varje sektion fullbordades för sig. På grund
därav hade det varit lämpligare, att betalningsterminerna hänförts till
vissa tidsperioder av de olika dockdelarnas fullbordande.
Det för dockans anskaffande bildade bolaget, aktiebolaget Göteborgs
skeppsdockor, hade också i en till kommerskollegium ingiven skrift framhållit
såsom för bolaget lämpligt, att terminerna begränsades till två,
den första då första dockdelen sjösatts och den andra då dockan i sin
helhet sjösatts, avprovats och godkänts. Vid inträffandet av vardera
av nämnda två tidpunkter skulle hälften av det beviljade statsbidraget
utgå. Bolaget hade därjämte förklarat sig ej behöva äga tillgång
till första hälften av statsbidraget förrän år 1916. Andra hälften
skulle ej behöva utbetalas förrän år 1917.
Sedan kommerskollegium med eget yttrande till Kungl. Maj:t överlämnat
dockaktiebolagets nyssnämnda skrift, avlät Kungl. Maj:t berörda
den 12 mars 1915 proposition i ämnet (nr 65) till riksdagen.
Enligt det vid nämnda proposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden förklarade jag mig icke hava något att
erinra emot den ifrågasatta förändringen av betalningsterminerna. Då
riksdagen å extra stat för år 1915 för ifrågavarande ändamål anvisat
ett belopp av 200,000 kronor samt vid första terminen, vilken icke
skulle inträffa förrän år 1916, ett belopp av 250,000 kronor skulle
utbetalas, skulle för nämnda likvid ett ytterligare belopp av 50,000
kronor erfordras.
Kungl. Maj:t föreslog också i enlighet med min hemställan riksdagen
att dels av det utav riksdagen till understöd för byggandet av
en flytdocka i Göteborg beviljade anslag å 500,000 kronor å extra stat
för år 1916 anvisa ett belopp av 50,000 kronor, dels ock medgiva, att i
fråga om utbetalandet av det beviljade anslaget finge tillämpas de förändrade
bestämmelser, som nyss angivits.
Riksdagen biföll Kungl. JVlaj:ts berörda framställning. Härvid fäste
emellertid riksdagen uppmärksamhet å det förbehåll om anskaffande av
ytterligare aktiekapital, som stadsfullmäktige i Göteborg fäst vid sitt
godkännande av de utav riksdagen vidtagna ändringarna i och tilläggen
till villkoren för statsbidragets åtnjutande; och uttalade riksdagen i anslutning
härtill, att man icke kunde anse sig för det dåvarande äga säker
kännedom, att något för Göteborgs stad bindande godkännande av ifrågavarande
villkor förelåge, i följd varav det syntes böra tillses, att, innan
Sjunde huvudtiteln. 103
någon del av statsbidraget utbetalades, samtliga de av riksdagen uppställda
villkoren vore uppfyllda.
Genom nådigt brev den 18 juni 1915 anbefallde Kungl. Maj:t
kommerskollegium att, i anledning av riksdagens sist angivna beslut,
efter vederbörandes hörande till Kungl. Maj:t inkomma med utlåtande
och förslag i ämnet.
Kommerskollegium inkom med utlåtanden i ärendet den 25 augusti
och den 30 oktober 1915; och överlämnade kollegium till ämbetsverket
inkomna handlingar i förevarande ämne, utvisande, bland annat, att enligt
ett den 24 juli 1915 dagtecknat kontrakt mellan aktiebolaget Göteborgs
skeppsdockor såsom beställare och Göteborgs nya verkstadsaktiebolag
såsom leverantör rörande byggnad och leverans av en flytdocka leverantören
garanterade, att totala ersättningen för vad han åtagit sig ej skulle
överstiga 1,750,000 kronor med förpliktelse för leverantören att i likvid
för den del av kostnadssumman, som överstege 1,625,000 kronor till
pari teckna aktier i aktiebolaget Göteborgs skeppsdockor, samt att
stadsfullmäktige i Göteborg numera förklarat sig finna det av staden
uppställda förbehållet om viss teckning av aktier i aktiebolaget Göteborgs
skeppsdockor fullgjort genom det mellan sistnämnda bolag och Göteborgs
nya verkstadsaktiebolag sålunda träffade avtal.
Den 8 oktober 1915 uppdrog Kungl. Maj:t åt t. f. förste fartygsinspektören
i Göteborgs distrikt J. Rosengren att vara statens kontrollant
vid ifrågavarande dockbyggnadsföretag, med åliggande, bland annat, att
övervaka iakttagandet av de av riksdagen godkända villkoren i avseende
å dockans dimensioner, att tillse, att statsverkets intressen bleve vid
byggnadsföretaget behörigen tillgodosedda, samt atf verkställa dockans
avsyning.
Genom nådigt brev den 19 november 1915 fann Kungl. Maj:t gott
dels anbefalla statskontoret att efter ingången av år 1916 och sedan
genom intyg av den av Kungl. Maj:t förordnade kontrollanten vid
dockbyggnadsföretaget styrkts, att första delen av dockan sjösatts och
övriga för utbetalande av första bälften av anslaget föreskrivna villkor
blivit fullgjorda, till aktiebolaget Göteborgs skeppsdockor utbetala av
riksdagen på extra stat för åren 1915 och 1916 anvisade belopp för
ifrågavarande ändamål, eller tillhopa 250,000 kronor, dels och uppdraga
åt Kungl. Majrts befallningshavande i Göteborgs och Bohus län att i
god tid före dockans avsynande från vederbörande infordra förslag till
ej mindre taxa å avgifter än även reglemente för dockans begagnande
[39.]
104 Sjunde huvudtiteln.
[39.] samt till Kungl. Majrt inkomma med de förslag, som på grund därav
kunde varda avgivna, jämte eget utlåtande.
Slutligen må erinras, att Kungl. Maj:t genom beslut den 27 januari
1915 medgivit, att Göteborgs stad finge ikläda sig garanti till kapital
och ränta för av dockaktiebolaget utgivna obligationer till ett sammanlagt
belopp av 625,000 kronor.
Departements■ Enligt den plan för statsbidragets utbetalande, som av Kungl.
chefen. Maj:t och riksdagen godkänts, skulle återstoden av nämnda bidrag eller
250,000 kronor utgå år 1917. Anslag till nämnda belopp torde därför
böra av riksdagen äskas för ändamålet; och hemställer jag alltså, att
Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att av det utav riksdagen till understöd för byggandet
av en flytdocka i Göteborg beviljade anslag
å ................................................................. kronor 500,000
å extra stat för år 1917 anvisa återstoden kronor 250,000.
14. Bidrag till internationell patrulleringstjänst i Norra Atlanten.
[40.] Å den i London under vintern 1913—1914 hållna internationella
Bidrag till sjösäkerhetskonferensen träffades nödiga anstalter för anskaffande genom
''patrullerings- Nordamerikas Förenta Staters försorg av två fartyg, avsedda för intertjanst
i nationell patrulleringstjänst i de av is hemsökta trakterna av Atlantiska
AuåZen. Oceanens norra del. Bestämmelser härom finnas intagna i den vid ifråga(extra
anslag.) varande konferens ingångna, i London den 20 januari 1914 undertecknade
konventionen, varest stadgas, att nämnda två fartyg skola
användas under hela den årstid, då is förekommer, för efterforskningar
av drivis och under resten av året till undersökningar och observationer
angående isförhållandena samt till oskadliggörande av vrak. I planen
ingår, att utgifterna för denna patrulleringstjänst skola i viss proportion
erläggas av olika stater, därvid på Sveriges lott skulle komma två procent
av de till ett årligt belopp av högst 40,000 pounds sterling beräknade
kostnaderna.
Redan den 15 februari 1914 började amerikanska tullbevakningsfartyget
»Seneca» tjänstgöra såsom internationellt patrullfartyg, ehuru
konventionen då ännu icke trätt i kraft.
Sedan kommerskollegium avgivet infordrat utlåtande, föreslog Kungl.
Maj:t i en den 10 juli 1914 avlåten proposition riksdagen att såsom bidrag
från Sverige till uppehållande av internationell patrulleringstjänst i Norra
105
Sjunde huvudtiteln.
Atlanten m. in. under åren 1914 och 1915 å extra stat under sjunde [40.]
huvudtiteln för år 1915 bevilja ett, förslagsanslag å högst 27,375 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att därav under år 1914 använda högst
12,775 kronor.
Beträffande innehållet av kommerskollegii utlåtande och den i
övrigt till grund för nämnda proposition liggande utredning ber jag att
få hänvisa till det vid propositionen lögade utdrag av protokollet över
finansärenden berörda den 10 juli.
Kungl. Maj:ts framställning blev av riksdagen bifallen.
Den 17 december 1914 beslöt Kungl. Maj:t att för Sveriges del
ratificera ovannämnda konvention, vilken skulle den 1 juli 1915 träda
i kraft.
För ifrågavarande ändamål har riksdagen å extra stat för år 1910
beviljat ett förslagsanslag å högst 15,360 kronor.
1 skrivelse den 16 oktober 1915 bär kommerskollegium hemställt f°^mersom
anvisande av för ändamålet erforderliga medel jämväl för år 1917. ,0
Kommerskollegium har därvid erinrat, att Sveriges ifrågavarande bidrag visserligen
kunde efter föregående uppsägning upphöra såväl den 1 september 1916
som ock samma dag år 1917. Kommerskollegium funne emellertid för sin del
bidraget böra utgå åtminstone intill utgången av år 1917.
Vid beräknandet av det belopp, vartill Sveriges andel i kostnaderna för år
1917 för berörda patrulleringstjänst m. m. borde uppgå, har kollegium utgått från
det för sammanlagda kostnaden fastslagna maximibeloppet, 40,000 pounds sterling för
år. Det för år 1917 från Sverige utgående bidraget skulle uppgå till 2 procent av
sammanlagda kostnaden, alltså högst till 800 pounds sterling, vilket i svenskt mynt,
utan avseende å den för tillfället osedvanligt låga kursen, torde böra upptagas till
samma belopp som för år 1916 och således till 15,360 kronor.
Såsom kommerskollegium framhållit, torde anslag även för år 1917 Departementsböra
utgå för ifrågavarande ändamål. Anslaget torde dock icke böra chetenupptagas
till högre summa än det för år 1915 avsedda anslagsbeloppet
eller 14,600 kronor.
På grund härav hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att såsom bidrag från Sverige till uppehållande
av internationell patrulleringstjänst i Norra Atlanten
m. in. å extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag
å högst............................................. kronor 14,600.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 14
106
Sjunde huvudtiteln.
Understöd till
aktiebolaget
svenska östasiatiska-
kompaniet
för
fortsatt uppehållande
av
regelbunden
av g far tygsförbindelse
mellan
Sverige och
Ostasien.
(extra anslag:.)
/
15. Understöd till aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniet för fortsatt
uppehållande av regelbunden åugfartygsförbindelse mellan Sverige och
Ostasien.
På grund av beslut vid 1911 års riksdag samt i enlighet med ett
mellan Kungl. Magt och kronan, å ena, och aktiebolaget svenska östasiatiska
kompaniet, å andra sidan, träffat avtal är nämnda bolag berättigat
att såsom understöd för fortsatt uppehållande under tiden 1
augusti 1912—31 december 1917 av regelbunden ångbåtsförbindelse
mellan Sverige och Ostasien uppbära för år 1917 ett belopp av 250,000
kronor. Av nämnda belopp bör jämlikt riksdagens beslut 165,000
kronor anvisas å riksstaten och resten utgå av vissa besparingar.
Emellertid bär bolaget gjort framställning om upphävande av
ifrågavarande avtal och därvid erbjudit sig att till statsverket återbetala
vad bolaget på grund av samma avtal hittills uppburit i subvention.
Utredningen i denna fråga är ännu icke avslutad, varför jag icke är i
stånd att nu underställa densamma Kungl. Maj:ts prövning. Då emellertid
på utfallet av denna prövning lärer bliva beroende, huruvida anslag
till subvention åt bolaget blir för år 1917 erforderligt eller ej, är sålunda
icke heller möjligt att nu intaga definitiv ståndpunkt i berörda anslagsfråga.
Det nödiga beloppet torde alltså böra tillsvidare beräknas i
förslaget till riksstat.
Jag hemställer fördenskull, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att i avbidan på den framställning i ämnet, som
kan varda till riksdagen avlåten, till understöd åt aktiebolaget
svenska ostasiatiska kompaniet för fortsatt
uppehållande av regelbunden ångbåtsförbindelse mellan
Sverige och Ostasien bland de extra anslagen under
sjunde huvudtiteln för år 1917 beräkna ett belopp
av................................................................. kronor 165,000.
Sjunde huvudtiteln.
107
E. I(Minstri. hantverk oeli slöjd.
1. Befrämjande i allmänhet av slöjderna.
Genom kungörelse flen IT december 1914 förordnade Kungl. |4-.j
Maj:t, att det tillsvidare skulle anstå med åtgärder för utdelning för år
1915 av, bland annat, följande reseunderstöd, nämligen reseunderstöd åt siejdcnm.
idkare av hantverk och annan mindre industri, reseunderstöd åt arbetare (ordinarie
i de särskilda näringsyrkena samt reseunderstöd åt verkmästare och ansls")
förmän inom industrien. Samtliga dessa reseunderstöd utgingo från den
under sjunde huvudtiteln å ordinarie stat såsom reservationsanslag uppförda
anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet av slöjderna», vilken, bland
andra anslagsbelopp, omfattade ett reservationsanslag å 18,000 kronor
för reseunderstöd åt idkare av hantverk och annan mindre industri, ett
bestämt anslag å 50,000 kronor för reseunderstöd åt arbetare i de särskilda
näringsyrkena samt ett reservationsanslag å 15,000 kronor för
reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom industrien.
Dessutom föreskrev Kungl. Maj:t i nådigt brev till kommerskollegium
samma den 17 december, att det tillsvidare skulle anstå med åtgärder
för utdelning för år 1915 av vissa belopp av det i anslagstiteln
»Befrämjande i allmänhet av bergsbruket» ingående reservationsanslaget
till reseunderstöd åt personer, som önska i främmande länder förvärva
ökad insikt och skicklighet i vad till bergshanteringen hörer, samt av
det till anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet av slöjderna» hörande
reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade
tekniker, vilka icke ägna sig åt bergshanteringen. De genom sistnämnda
beslut innehållna medlen utgjorde för bergstekniker 3,000 kronor och
för övriga tekniker 12,500 kronor eller halva beloppet av vartdera anslaget.
På grund av nu omförmälda beslut hava av 1915 års anslag innehållits
följande belopp, nämligen
1) reseunderstöd åt idkare av hantverk och
annan mindre industri............................................................ kronor 18,000: —
2) reseunderstöd åt arbetare i de särskilda
näringsyrkena..................................................................... » 50,000: —
Transport kronor 08,000: —
108
Sjunde huvudtiteln.
Transport kronor 68,000: —
3) reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom
industrien.................................................................................... » 15,000: —
4) reseunderstöd åt bergstekniker........................... » 3,000: —
5) reseunderstöd åt andra tekniker ........................ » 12,500: —
Summa kronor 98,500: —
På förslag av Kungl. Maj:t har 1915 års riksdag
ej mindre medgivit, att vad som under år 1915 kunde varda
besparat å ordinarie anslaget till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda
näringsyrkena, finge under år 1916 tagas i anspråk för tillgodoseende
av det med anslaget avsedda ändamålet,
än även för år 1916,
dels indragit sistnämnda ordinarie anslag, stort 50,000 kronor,
dels nedsatt det ordinarie reservationsanslaget till reseunderstöd åt
teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen,
förut 25,000 kronor, med 12,500 kronor till 12,500 kronor.
dels nedsatt det ordinarie reservationsanslaget till reseunderstöd åt
personer, som önska i främmande länder förvärva ökad insikt och skicklighet
i vad till bergshanteringen hörer, förut 6,000 kronor, med 3,000
kronor till 3,000 kronor,
dels indragit det ordinarie reservationsanslaget till reseunderstöd åt
idkare av hantverk och annan mindre industri, stort 18,000 kronor,
dels ock indragit det ordinarie reservationsanslaget till reseunderstöd
åt verkmästare och förmän inom industrien, stort 15,000 kronor. I
I skrivelse den 26 oktober 1915 har kommerskollegium, efter att
hava redogjort för Kungl. Maj:ts och riksdagens av mig nu omförmälda
beslut, vidare anfört:
»För tillgodoseende av de med ifrågavarande anslag avsedda ändamål kunna
sålunda för år 1916, förutom från äldre anslag möjligen förefintliga besparingar,
följande belopp komma till användning nämligen
1) reseunderstöd åt idkare av hantverk och annan mindre
industri ............................................................................................... kronor 18,000: —
2) reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena » 50,000: —
3) reseunderstöd åt verkmästareochförmäninomindustrien » 15,000: —
4) reseunderstöd åt bergstekniker ........................................ » 6,000: —
5) reseunderstöd åt andra tekniker .................................... » 25,000: —
Summa kronor 114,000: —
Då emellertid de ogynnsamma internationella förhållanden, som torde hava
föranlett Eders Kungl. Maj:ts uppskovsbeslut den 17 december 1914, fortfarande
Sjunde huvudtiteln.
109
äro rådande, och grundad förhoppning om eu ändring till det bättre under den
närmare framtiden icke lärer kunna hysas, synes det kollegium riktigast, att vid
fördelningen av 1916 års anslag till reseunderstöd av här ifrågavarande art, endast
en del av anslagen tages i anspråk.
Vid den fördelning, som sålunda skulle ifrågakomma, borde enligt kollega
förmenande reseunderstöd utgå, beträffande bergstekniker och andra tekniker, allenast
för studieresor till Amerika och, beträffande de tre återstående grupperna, allenast
för studieresor inom landet samt till neutrala länder. Beträffande storleken av de
anslagsbelopp, som skulle ifrågakomma till fördelning, anser kollegium, att av anslaget
till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena bör fördelas
15,000 kronor, medan av övriga anslag hälften av förut angivna, till utdelning
disponibla belopp bör användas till med vederbörande anslag avsedda ändamål.
De medel, som skulle kunna besparas, skulle sålunda uppgå till 67,000 kronor,
anvisade å ordinarie stat.
Kollegium finner däremot icke anledning föreslå någon ändring i anslagen
till resestipendier för år 1917, utan synas desamma böra utgå med sedvanliga belopp,
ordinarie stat 114,000 kronor.
Därest Eders Kung!. Maj:t finner lämpligt, att anslagen till stipendier i ovan
nämnd utsträckning besparas för andra ändamål, får kollegium hemställa, att Eders
Kungl. Maj:t måtte förordna,
att på kollegium ankommande åtgärder för fördelning år 1916 av nedannämnda
reseunderstöd må avse allenast fördelning av följande belopp, nämligen
reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, som icke ägna sig
............................................................ kronor 1 ''* r
nämligen på
åt bergshanteringen
reseunderstöd åt personer, vilka önska
förvärva ökad insikt
reseunderstöd
industri......................
reseunderstöd
reseunderstöd
i vad till
åt idkare
i främmande länder
hörer ............
hantverk och annan mindre
bergshanteringen
av
åt verkmästare och förmän inom industrien
åt arbetare i de särskilda näringsyrkena
Genom beslut den 12 november
kom merskollegii
ifrågavarande
förslag
1915 bär
rörande
Kung!
fördelning
12,500:
3,000: —
9,000: —
7,500: —
15,000: —.»
Maj:t bifallit
av reseunder
-
stöd under år 1916.
Å berörda anslag
1916 tillgängliga belopp
till reseunderstöd lära sålunda följande, för år
komma att besparas, nämligen
lj reseunderstöd åt idkare av hantverk och annan
åt arbetare i de särskilda
mindre industri.............
2) reseunderstöd
näringsyrkena......................................................................
3) reseunderstöd åt verkmästare och förmän
industrien ..........................................
4) reseunderstöd åt bergstekniker.
kronor 9,000:
35,000:
mom
5) reseunderstöd
åt andra tekniker.
........... » |
7.500: — |
........... » |
3,000: — |
........... » |
12,500: — |
umma kronor |
67.000: —. |
[4
[42.]
Departement
ehefen.
110 Sjunde huvudtiteln.
I likhet med kommerskollegium anser jag, att för år 1917 böra
de före den nu rådande kristiden sedvanliga beloppen av ifrågavarande
reseunderstöd finnas till förfogande, nämligen av
1) reseunderstöd åt idkare av hantverk och
annan mindre industri ...................................................... kronor 18,000: —
2) reseunderstöd åt arbetare i de särskilda
näringsyrkena........................................................................ » 50,000: —
3) reseunderstöd åt verkmästare och förmän
inom industrien.................................................................... » 15,000: —
4) reseunderstöd åt bergstekniker ..................... » 0,000:_
5) reseunderstöd åt andra tekniker..................... » 25,000:_
Summa kronor 114,000:—.
För vinnande av detta resultat erfordras, dels att riksdagens medgivande
inhämtas att under år 1917 få disponera besparingarna från
år 1915 å anslaget till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena
för tillgodoseendet av det med anslaget avsedda ändamålet, dels
ock att under respektive anslagstitlar för år 1917 äskas sådana belopp,
att de tillsammans med besparingarna uppgå till de nyss anförda summorna
för de olika reseunderstöden.
För användningen av de anslag, som sålunda skulle återupptagas
i riksstaten, böra givetvis gälla samma bestämmelser, som voro i tilllämpning
före anslagens tillfälliga uteslutande ur riksstaten.
Beträffande anslaget till reseunderstöd åt bergstekniker har jagredan
under punkten 26 gjort framställning.
Jag får alltså nu hemställa, att Eders Kung-1. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att, i fråga om särskilda anslag under den å
ordinarie stat uppförda anslagstiteln »Befrämjande i
allmänhet av slöjderna»,
ej mindre medgiva, att besparingar, uppkomna
ä det i 1915 års riksstat upptagna ordinarie anslaget
till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena,
må under år 1917 tagas i anspråk för tillgodoseende
av det med anslaget avsedda ändamålet,
än även för år 1917
dels återupptaga ett anslag till reseunderstöd åt
arbetare i de särskilda näringsyrkena samt bestämma
detsamma till................................................ kronor 15,000,
in
Sjunde huvudtiteln.
dels bestämma reservationsanslaget till reseunder- [425. J
stöd åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, vilka
icke ägna sig åt bergshanteringen, till kronor 12,500,
dels återupptaga ett reservationsanslag- till reseunderstöd
åt idkare av hantverk och annan mindre
industri samt bestämma detsamma till kronor 9,000,
dels ock likaledes återupptaga ett reservationsanslag-
till reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom
industrien samt bestämma detsamma till kronor 7,500.
Vid bifall härtill skulle det ordinarie anslaget till befrämjande i
allmänhet av slöjderna,
i 1910 års riksstat upptaget med ....................................... kronor 13,500
såsom bestämt anslag och ........................................................ » 12,500
som reservationsanslag till reseunderstöd åt teoretiskt och
praktiskt bildade tekniker, vilka icke ägna sig åt bergshanteringen,
eller tillhopa .................................................
höjas med.......................................................................................
till...................................................................................................
varav såsom bestämt anslag..
och ..........
utgörande
»
)>
x>
x>
»
särskilda reservationsanslag till reseunderstöd
åt tekniker, som nyss nämnts, åt idkare av hantverk
och annan mindre industri samt åt verkmästare och
förmän inom industrien.
20,000,
31.500
57,500,
28.500
29,000,
2. Vävskolan 4 Borås.
För inrättande av en vävskola, ställd i samband med tekniska [43.]
elementarskolan i Borås, anvisade 1868 års riksdag på extra stat, jämte vth£k°£n 1
4,500 kronor till skolans första uppsättning av maskiner och redskap, ^ ^
ett belopp av 3,000 kronor för skolans underhåll, mot villkor att från {ex ™ an
länets landsting eller eljest inom orten tillskötes ett därutöver för ändamålet
behövligt ytterligare belopp av 1,500 kronor. Sedermera har riksdagen
årligen för skolans underhåll på extra stat beviljat anslag, som
utgått med 3,000 kronor till och med år 1872 och därefter till och
med år 1914 med 3,800 kronor, mot villkor att av länets landsting
eller eljest för ändamålet tillskötes ett belopp, motsvarande minst hälften
av statsanslaget.
112 Sjunde huvudtiteln.
Vidare har riksdagen årligen för tiden från och med år 1882 till
och med år 1914 såsom bidrag till avlönande av en andre lärare vid
skolan, likaledes på extra stat, anvisat ett anslag av 1,000 kronor,
under villkor att enahanda belopp bleve för ändamålet från Älvsborgs
läns landsting eller eljest tillskjutet. 1909 års riksdag beviljade dessutom
på extra stat för år 1910 såsom bidrag till personlig löneförbättring
för föreståndaren och förste läraren vid skolan Arthur Krebs ett
belopp av 500 kronor och såsom bidrag till sådan löneförbättring för
andre läraren därstädes Sven H. von Schedvin ett belopp av 250 kronor,
under villkor att lika belopp, tillhopa 750 kronor, bleve för ändamålet
från Ålvsborgs läns landsting eller eljest tillskjutna. Sammanlagda
anslagsbeloppet av statsmedel för år 1910 utgjorde alltså 5,550 kronor;
och har riksdagen jämväl för vart och ett av åren 1911—1914 för omförmälda
ändamål på extra stat beviljat anslag å tillhopa sistnämnda
belopp. Älvsborgs läns landsting bär å sin sida tillskjutit de för statsunderstödets
tillgodonjutande erforderliga belopp, utgörande under tiden
1910—1914 tillsammans 3,650 kronor om året.
1 en till Kungl. Maj:t ställd, av kommerskollegium med skrivelse
den 28 oktober 1913 överlämnad skrift gjorde styrelsen för tekniska
elementarskolan i Borås framställning om höjning av statsbidraget till
vävskolan för år 1915.
Beträffande den av styrelsen till stöd för berörda framställning
iörebragta utredning och innehållet av kollega omförmälda skrivelse ber
jag att få hänvisa till det utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden,
som finnes fogat vid den till riksdagen den 14 januari 1914
avlåtna statsverkspropositionen.
På grund av vad sålunda förekommit, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen
att på extra stat för år 1915 bevilja dels såsom bidrag till upprätthållande
av vävskolan i Borås ett belopp av 5,600 kronor, under
villkor att från Älvsborgs läns landsting eller eljest tillskötes ett belopp,
motsvarande minst hälften av berörda statsanslag, dels såsom bidrag till
avlönande av en andre lärare vid samma skola ett belopp av 1,500
kronor, under villkor att enahanda belopp bleve för ändamålet från
nämnda landsting eller eljest tillskjutet, dels ock såsom bidrag till personlig
löneförbättring för föreståndaren och förste läraren vid skolan
Arthur Krebs ett belopp av 750 kronor, under villkor att Krebs’ avlöningsförmåner
för år 1915 icke sattes till lägre belopp än 4,500 kronor, och
såsom bidrag till sådan löneförbättring för biträdande lärarinnan därstädes
Hilma Stenwall ett belopp av 300 kronor, under villkor att mot
-
Sjunde huvudtiteln. 113
svarande belopp, tillhopa 1,050 kronor, bleve för ändamålet från om- [43.J
förmälda läns landsting eller eljest tillskjutna.
Med bifall till Kuugl. Maj:ts framställning, blevo de begärda anslagen
under de föreslagna villkoren av riksdagen anvisade.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag beviljade även 1915 års riksdag för
ifrågavarande ändamål på enahanda villkor samma belopp på extra stat
för år 1916.
Nu bär kommerskollegium med eget yttrande den 12 oktober 1915
överlämnat dels eu av styrelsen för tekniska elementarskolan i Borås
till kollegium ingiven, till Kungl. Maj:t ställd skrift, däri styrelsen gjort
framställning om anvisande av statsbidrag för år 1917 till vävskolan i
Borås till samma belopp som för innevarande år beviljats, dels ock utdrag
av protokoll, hållet vid lagtima landsting i Älvsborgs län den 21
september 1915, utvisande, att landstinget till uppehållande av vävskolans
verksamhet under år 1916 och såsom bidrag till lärarlöner
beviljat de belopp å tillhopa 5,350 kronor, som för statsbidragens utfående
äro erforderliga.
Kommerskollegium har i sitt berörda yttrande tillstyrkt, att åtgärd
vidtoges för anvisande på extra stat för år 1917 av de begärda bidragen
under enahanda villkor, som blivit lasta vid anslagen för innevarande år.
Såsom min företrädare i ämbetet vid tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
framställning i ämnet år 1914 till riksdagen framhöll, har den av Kungl.
Magt tillsatta kommittén för avgivande av utlåtande och förslag rörande
förändrad anordning av den lägre tekniska undervisningen den 11 juni
1912 avgivit sitt betänkande, däri kommittén, bland annat, föreslagit,
att vävskolan i Borås skulle omorganiseras till en fackskola för textilindustrien.
Då ärendet emellertid ännu icke föreligger i fullt utrett
skick, torde proposition i ämnet icke kunna föreläggas innevarande års
riksdag. Skolan lärer alltså även under år 1917 komma att verka i
samma form som hittills.
I fråga om statsunderstödets storlek och fördelning samt villkoren
för dess åtnjutande torde icke någon förändring böra ske i de för innevarande
år gällande förhållanden. Såsom särskild förutsättning för bidraget
till personlig löneförbättring för föreståndaren och förste läraren
vid skolan Arthur Krebs torde för år 1917, liksom för åren 1915 och
1916, böra uppställas det villkoret, att Krebs’ avlöningsförmåner icke
sättas till lägre belopp än 4,500 kronor.
På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
15
114 Sjunde huvudtiteln.
[43.] att på extra stat för år 1917 bevilja
dels såsom bidrag till upprätthållande av vävskolan
i Borås ett belopp av .................. kronor 5,600,
under villkor att från Alvsborgs läns landsting eller
eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften
av berörda statsanslag,
dels såsom bidrag till avlönande av en andre lärare
vid samma skola ett belopp av.............. kronor 1,500,
under villkor att enahanda belopp varder för ändamålet
från nämnda landsting eller eljest tillskjutet,
dels ock såsom bidrag till personlig löneförbättring
för föreståndaren och förste läraren vid skolan
Arthur Krebs ett belopp av........................... kronor 750
och såsom bidrag till sådan löneförbättring för biträdande
lärarinnan därstädes Hilma Stenwall ett belopp
av .................................................................... kronor 300,
under villkor att dessa löneförbättringar motsvarande
belopp varda för ändamålet från om förmälda läns landsting
eller eljest tillskjutna samt, beträffande löneförbättringen
för Krebs, därjämte, att hans avlöningsförmåner
för år 1917 ej sättas till lägre belopp än 4,500
kronor.
3. Understöd till Sveriges hantverksorganisation.
[44.] Genom ombildning av den år 1893 upprättade centralstyrelsen för
valsverk Sveriges hantverks- och industriföreningar lades år 1905 grunden till
''hantverk*? Sveriges hantverksorganisation. Organisationen, som avser att såsom
organisation, gemensamt organ för de olika hantverksföreningarna inom landet till(extra
anslag.) varataga de mera yrkesmässiga hantverksintressena, har för utgivande
av Hantverks- och industritidning eller, såsom den sedermera benämnts,
Svensk hantverkstidning alltsedan år 1906 tilldelats understöd av statsmedel,
vilket understöd från och med år 1909 årligen utgått med ett
belopp av 3,000 kronor från manufakturförlagslånefonden, varjämte
organisationen från och med år 1911 i egenskap av förmedlare av utlåningen
från fonden för befrämjande av hantverk och därmed jämförlig
mindre industri åtnjutit ett av riksdagen årligen beviljat anslag av 2,000
kronor.
I särskilda till Kungl. Maj:t under år 1912 inkomna skrifter gjorde
»Sjunde huvudtiteln. 115
styrelsen för Sveriges hantverksorgauisation framställning om anslag å
7.000 kronor för vartdera av åren 1913 och 1914 till upprätthållande
av organisationens allmänna verksamhet.
Med anledning härav tilldelade Kungl. Maj:t enligt beslut den 14
januari 1913 under vissa i statsrådsprotokollet över finansärenden för
samma dag angivna villkor hantverksorganisationen såsom bidrag till
dess verksamhet under år 1913 ett belopp av 3,000 kronor, att utgå
från manufakturförlagslånefonden. I anledning av en av Kung]. Maj:t
gjord framställning anvisade vidare riksdagen på berörda villkor å extra
stat för år 1914 ett belopp av 4,000 kronor, varjämte Kungl. Maj:t genom
beslut den 20 juni 1913 på samma villkor tilldelade hantverksorganisationen
såsom bidrag till dess verksamhet år 1913 ytterligare 4,000 kronor
och för samma ändamål år 1914 3,000 kronor, att utgå ur manufakturförlagslånefonden.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar, har
riksdagen sedermera på extra stat för vartdera av åren 1915 och 1916
såsom bidrag till Sveriges hantverksorganisations verksamhet på de för
statsbidrags åtnjutande dittills gällande villkor anvisat ett belopp av
4.000 kronor; och har Kungl. Maj:t sedermera genom särskilda beslut
på samma grunder, utöver vad riksdagen sålunda anvisat, tilldelat hantverksorganisationen
för dess verksamhet under vartdera av sistnämnda
år ytterligare ett belopp av 3,000 kronor, att utgå av manufakturförlagslånefonden.
Nu har styrelsen för Sveriges hantverksorganisation i en till Kungl.
Maj:t ställd skrift gjort framställning om statsanslag å 7,000 kronor åt
organisationen jämväl för år 1917.
Över denna framställning har kommerskollegium avgivit utlåtande
och därvid, under åberopande av de skäl, som kollegium förut anfört
till stöd för sitt tillstyrkande av motsvarande anslag för åren 1913—
—1916, hemställt om bifall till framställningen.
Fortfarande och på de av dåvarande departementschefen vid föredragning
den 14 januari 1913 av ansökning om motsvarande understöd
för åren 1913 och 1914 angivna grunder anser jag Sveriges hantverksorganisation
val förtjänt av bidrag från statens sida. Av det begärda
anslaget, mot vars belopp jag icke har något att erinra, torde, i likhet
med vad förut varit förhållandet, 3,000 kronor böra utgå från maiiufakturförlagslånefonden;
och är det min avsikt att framdeles underställa
denna fråga Kung]. Maj:ts prövning. För erhållande av återstående
4,000 kronor torde framställning till riksdagen böra göras.
Därest statsunderstöd tilldelas organisationen för år 1917, torde, i
[44.]
116 Sjunde huvudtiteln.
[44.] överensstämmelse med de för åtnjutande av understödet för åren 1913
— 1910 föreskrivna villkor, organisationen böra åläggas dels att före den
1 maj 1918 till chefen för finansdepartementet avgiva redogörelse för
användandet av understödet och berättelse rörande organisationens verksamhet
under år 1917, dels att, efter beprövande av redaktionen för
Svensk hantverkstidning, i nämnda tidning offentliggöra reseberättelser,
som av idkare av hantverk och annan mindre industri ävensom av
arbetare i de särskilda näringsyrkena avgivas rörande av dem med statsunderstöd
företagna studieresor, dels och att till kommerskollegium avlämna
åttio exemplar av organisationens publikationer för att genom
kollega försorg utdelas till de tekniska undervisningsanstalterna för
deras bibliotek samt till användande såsom belöning åt därav förtjänta
lärjungar vid dessa undervisningsanstalter.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att under de här ovan av mig tillstyrkta villkor
såsom bidrag till Sveriges hantverksorganisations verksamhet
å extra stat för år 1917 anvisa
ett belopp av ............................................... kronor 4,000.
4. Understöd åt föreningen för svensk hemslöjd.
[4b-] På därom av styrelsen för föreningen för svensk hemslöjd gjord
^eni^enfi framställning, föreslog Kung!. Maj:t i den till nästlidet års''riksdag
svensk hem- avlåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behov riks*to^8]a
dagen att, i likhet med vad för vart och ett av åren 1907—1915 ägt
mm, åt nämnda förening såsom bidrag till uppehållande av dess verksamhet
under år 1916 på extra stat för samma år anvisa ett belopp av
15,000 kronor.
I skrivelse den 28 maj 1915 angående regleringen av utgifterna
under riksstatens sjunde huvudtitel anmälde riksdagen, att riksdagen,
på grund av Kungl. Maj:ts berörda framställning, till föreningen för
svensk hemslöjd såsom bidrag till uppehållande av dess verksamhet
under år 1916 på extra stat för samma år anvisat ett belopp av 15,000
kronor; och har därefter Kungl. Maj:t vid föredragning den IS juni
1915 av riksdagens berörda skrivelse i nu ifrågavarande del förklarat
iöreningen berättigad att åtnjuta förenämnda av riksdagen anvisade
anslag, 15,000 kronor, mot skyldighet för föreningen att före den 1 maj
1917 till chefen för linansdepartementet avgiva redogörelse för använ
-
117
Sjunde huvudtiteln.
(landet av understödet och berättelse rörande föreningens verksamhet
under år 1916.
Nu har styrelsen för omfönnälda förening i eu till Kungl. Magt
ställd skrift anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att åt
föreningen såsom bidrag för uppehållande av dess verksamhet under
år 1917 på extra stat för samma år anvisa enahanda belopp som för
år 1916; och har styrelsen därvid tillika överlämnat berättelse över föreningens
verksamhet under år 1914. Köreningens kamrerare, f. d. byråchefen
J. Robber t har dessutom avgivit eu förklaring av vissa i berättelsen
meddelade siffror.
Av berörda berättelse och förklaring framgår, bland annat, följande.
Den försäljningsrörelse, som genom den av föreningen upprättade permanenta
utställningen i Stockholm sedan flere år utövades, hade under år 1914 till följd av
då inträffade allmänna ekonomiska förhållanden något nedgått. Omsättningen, som
under år 1913 utgjorde något över 292,400 kronor, uppgick under år 1914 till
269,400 kronor.
Vid 1914 års slut uppgingo föreningens tillgångar till 134,505 kronor 16 öre.
Föreningen ägde då en behållning i kassa och hank av tillsammans 3,226
kronor 49 öre samt förskott, utestående till belopp av 1,262 kronor 60 öre.
Större delen av sistnämnda belopp utgjordes av driftmedel för Stockholms spetssömnadsskola
och väntades efter hand kunna återintagas genom försäljning av
tillverkade spetsar, varav lagret måst ökas för deltagande i Baltiska utställningen.
Återstoden utgjorde förskott till löpande utgifter vid föreningens snickeriskola i
Vittsjö.
Vidare hade föreningen en lånefordran vid 1914 års slut av 3,600 kronor.
Av detta belopp hade 3,000 kronor lämnats såsom understöd i form av lån till en
i Halland med tillvaratagande av gammal tradition under senare år ordnad slöjd,
den s. k. bindslöjden, som gåve arbete med stickning av ylleartiklar. Återstående
600 kronor utgjorde i form av lån lämnad förskottslikvid för arbete till ett i berättelsen
omförmält större samlingsverk, omfattande fotografiska efterbildningar av
svensk textilslöjd jämte text.
Föreningens övriga tillgångar lågo bundna såsom förlagsmedel hos dess permanenta
utställning och landsortsmagasin samt i tillverkningsartiklar vid dess undervisningsverksamhet
såsom färdiga, osålda spetsar och korgar. Såsom fordran hade
därjämte upptagits köpeskillingen för föreningens hemslöjdsmagasin i Norrköping,
som under är 1914 överlåtits till enskilda personer.
A andra sidan hade föreningen eu vid 1914 års slut återstående skuld, 3,534
kronor 76 öre. å ett i permanenta utställningens namn upptaget kreditivlån samt en
låneskuld å 40,000 kronor. Båda dessa lån hade föreningen nödgats under år 1914
upptaga dels enär en stor del av föreningens utställningsföremål vid Baltiska utställningen
icke kunnat avyttras, dels ock emedan den permanenta utställningens resurser
för deltagande i Baltiska utställningen varit mycket anlitade och genom inträdandet
av den allmänna kristiden ytterligare ansträngdes, vartill ytterligare kommit behovet
av medel för slöjdares sysselsättande under den uppkomna arbetslöshetstiden. Vidare
häftade föreningen i skuld dels till enskild person med ett belopp av 2,406 kronor
Kommer skollegium.
Departements
chefen.
118 Sjunde huvudtiteln.
93 öre, som nedlagts såsom förlagsmedel för Östergötlands spetsknypplingsskola,
dels ock till hushållningssällskap och landsting för ett i den permanenta utställningens
lager placerat lån å 17,000 kronor. Övriga medel till förutnämnda förlag hade samlats
genom vad som kunnat besparas av årsavgifter och gåvor samt genom en erhållen
donation och den föreningen av Kungl. Maj:t tilldelade andelen i överskottet från
tombolalotteriet vid 1909 års utställning för konsthantverk och konstindustri i
Stockholm m. m.
Genom den föreningen tilldelade andelen i berörda överskott hade föreningen
kommit i en sådan ställning, att den kunnat uppvisa en skulderna överskjutande
kapitaltillgång. Denna hade under år 1914 något nedgått, från 15,121 kronor 54
öre vid 1913 års utgång till 13,257 kronor 14 öre vid 1914 års slut.
Med utgången av år 1915 hade permanenta utställningen, som därförut skötts
av enskild person, övertagits av en särskilt för ändamålet bildad ekonomisk förening,
svensk hemslöjds försäljnings förening u. p. a. Samtidigt hade sistnämnda
förening övertagit de hemslöjdsmagasin i landsorten, som föreningen för svensk
hemslöjd förut själv omhänderhaft. Såsom medlemmar i försäljningsföreningen hade
ingått föreningen för svensk hemslöjd med insats av de medel, den haft innestående
såsom förlagsmedel i permanenta utställningen och sina hemslöjdsmagasin i landsorten,
ävensom det förut bildade föreningens för svensk hemslöjd förlagsaktiebolag
med sitt aktiekapital som insats samt därjämte några för den svenska hemslöjdens
utveckling intresserade personer.
I anledning av föreningens framställning liar kommerskollegium
avgivit infordrat utlåtande. Kollegium har därvid liksom vid flera föregående
tillfällen, då fråga varit om statsunderstöd åt föreningen, framhållit,
att föreningens verksamhet vore synnerligen förtjänstfull samt
att det med hänsyn härtill vore önskvärt, att föreningen genom understöd
från statens sida bereddes tillfälle att fortsätta och ytterligare utveckla
sin verksamhet; och har kollegium förty tillstyrkt bifall till framställningen.
Föreningen torde allt fortfarande vara i behov av understöd för
att kunna vidmakthålla sin ställning och än ytterligare utveckla området
för sin verksamhet. Då vidare denna verksamhet synes mig vara
förtjänstfull och värd uppmuntran samt föreningen numera såsom arbetsgivare
åt en stor mängd med hemslöjd sysslande personer intager eu
icke obetydlig plats inom vårt näringsliv, tvekar jag icke tillstyrka, att
statsunderstöd till samma belopp som för innevarande år måtte tilldelas
föreningen jämväl för år 1917.
I likhet med vad som under de tio nästföregående åren ägt
rum, torde ett särskilt extra anslag höra för nu ifrågavarande ändamål
anvisas.
Sjunde huvudtiteln. 119
.lag hemställer alltså, att Eders Kung]. Magt täcktes föreslå riksdagen
att
åt föreningen för svensk hemslöjd såsom
bidrag till uppehållande av dess verksamhet under
år 1917 på extra stat för samma år anvisa ett belopp
av ......................... ....................................... kronor 15,000.
E. Sk »t t kostnader.
1. Tullverket.
1 skrivelse den 22 oktober 1915 har generaltullstyrelsen avgivit
förslag till reglering av tullverkets utgiftsstater för år 1917.
Beträffande först
Avloningsstaten för generaltullstyrelsen
hemställer styrelsen, dels att de å extra stat för år 1916 uppförda
fyra revisorstjänsterna å styrelsens revisionsbyrå måtte uppföras å extra
stat jämväl för år 1917, dels ock att å styrelsens extra stat för år 1917
måtte uppföras en extra andre byråassistent å nämnda byrå.
Beträffande först de av generaltullstyrelsen begärda revisorstjänsterna
biträder jag, då behov av samma tjänster alltjämt föreligger,
generaltullstyrelsens härutinnan gjorda framställning. För ändamålet
torde böra beräknas enahanda belopp, som i 1916 års stat upptagits,
eller tillhopa 16,000 kronor. På sätt riksdagen i sin den 3 mars 1914
avlåtna skrivelse nr 7 i anledning av vissa av Kungl. Magt i statsverkspropositionen
till 1914 års tidigare riksdag under sjunde huvudtiteln
gjorda framställningar anmärkt, lära visserligen de för de extra
revisorerna avsedda arvodena, 4,000 kronor, böra minskas med belopp,
motsvarande avgift för egen pensionering, men då det möter vissa
hinder att på förhand beräkna den minskning av arvodena, som vederbörande
på denna grund kunna komma att få vidkännas, anser jag,
[46.]
Förstärkning
av arbetskrafterna
hos
generaltullstyrelsen.
Fyra extra
revisorer.
Departements
chefen.
120
Sjunde liuvndtiteln.
[46.] lika med riksdagen, någon sänkning av ovan om förmälda anslagsbelopp,
16,000 kronor, icke av nyss antydd anledning böra ifrågakomma. [
överensstämmelse med vad riksdagen beträffande det för år 1915 för
nu ifrågavarande ändamål äskade anslaget ansett lämpligt, synes emellertid,
för att möjliggöra ett omedelbart överförande av uppkommen besparing
till statsverkets kassafond, anslagets art böra fastställas till förslagsanslag,
högst.
Bestämmelser rörande bär ifrågavarande avdrag hava meddelats i
kungörelse den 18 juni 1915.
För innehavare av revisorstjäust å extra stat för år 1917 torde i
tillämpliga delar böra gälla de villkor och bestämmelser, som enligt
kungörelsen den 18 juni 1910 äro stadgade för åtnjutande av de från
och med 1911 års början fastställda nva avlöningsförmånerna för generaltullstyrelsen.
En extra
andre byrå
assistent.
Vad angår den av generaltullstyrelsen begärda extra andre byråassistenttjänsten
vill jag till eu början erinra, att den stora ökningen
under senare år av de på handläggning av chefen för styrelsens revisionsbyrå
ankommande ärenden föranledde styrelsen att i skrivelse den 17
maj 1915 hemställa om särskild Kungl. Maj:ts åtgärd till förebyggande
av ytterligare tillväxt av å byrån uppkommen balans och möjliggörande
av en önskvärd snabbare handläggning av vissa på byrån ankommande
ärenden.
Därvid anförde generaltullstyrelsen bland annat följande:
Cent tal tull- Vid åtskilliga tillfällen hade generaltullstyrelsen haft anledning fästa Kungl.
styreUm (ten Maj:ts uppmärksamhet därå, att den stora mängden av ärenden, som ankomme på
17 maj 1915. handläggningen av chefen för styrelsens revisionsbyrå tid efter annan förorsakat,
att föredragning och avgörande av sådana ärenden icke kunnat medhinnas inom
önskvärd tid, vilket i sin ordning föranlett ökning i balansen av oavgjorda ärenden.
På grund härav hade styrelsen upprepade gånger sett sig nödsakad att hos
Kungl. Maj:t utverka partiell tjänstledighet för revisionsbyråchefen för beredande
av möjlighet för denne att avarbeta sålunda uppkommen balans.
Styrelsen framhöll emellertid, att en dylik åtgärd vore en nödfallsutväg,
som icke längre kunde försvaras, vare sig från trafikens eller statsverkets synpunkt,
sedan det kunde anses ådagalagt, att behovet av ökad arbetskraft vore konstant.
Sjunde huvudtiteln.
121
Generaltullstyrelsen åberopade sig i sistberörda avseende på följande tablåer.
utvisande antalet koncept till generaltullstyrelsens utgående expeditioner i revisionsärenden
under åren 1908, 19''3 och 1914.
År. |
A ii t a 1 k o n |
o p t ti |
1 1 |
; Summa summarum koncept |
|
protokoll om |
övriga expeditioner |
||||
till Kungl. |
andra. |
summa. |
|||
1908 ............................ |
833 |
61 |
460 |
521 |
1,374 |
1913 .............................. |
1,045 |
148 |
627 |
775 |
1,820 |
Ökning 1908-1913............ |
192 |
87 |
167 |
254 |
446 |
1908 .............................. |
853 |
61 |
460 |
521 |
1,374 |
1911 .............................. |
!) 972 |
201 |
622 |
823 |
1,795 |
Ökning 1908—1914........... |
119 |
140 |
162 |
302 |
421 |
1) Härunder liar upptagits antalet koncept till protokoll om dispositionen av varor i allmänhet,
cirkushästar och cirkuseffekter samt om tullindring vid återinförsel.
2) Därav under månaderna januari—juni: 601.
Nr 2.
Tablå
utvisande antalet koncept till generaltullstyrelsens utgående expeditioner i revisionsärenden
under* tiden */io 1914—81fa 1915.
Tid. |
Anta |
1 koncept ti |
1 1 |
Summa summarum koncept. |
|
protokoll om |
övriga expeditioner |
||||
till Kungl. |
andra. |
summa. |
|||
1914: |
• |
||||
Oktober........................... |
61 |
28 |
58 |
86 |
147 |
November ...................... |
63 |
17 |
(54 |
81 |
144 |
December ........................ |
57 |
19 |
97 |
116 |
173 |
Säger |
181 |
64 |
219 |
283 |
464 |
1915: |
|||||
Januari ........................... |
51 |
17 |
64 |
81 |
132 |
Februari........................... |
52 |
26 |
63 |
89 |
141 |
Mars .............................. |
50 |
21 |
49 |
70 |
120 |
Säger |
153 |
64 |
176 |
240 |
393 |
Summa Vt» 1914—1»Va 1915 |
334 |
128 |
395 |
523 |
857 i |
'') Härunder har upptagits antalet koncept till protokoll om disposition av varor i allmänhet,
cirkushästar och cirkuseffekter samt om tullindring vid återinförsel.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand.
16
[46.]
122
Sjunde huvudtiteln.
Nr 3.
Tablå
utvisande antalet av generaltullstyrelsen utfärdade restitutionsanordningar
under åren 1S08, 1913 och 1914.
År. |
Antal anordningar. |
1908 ........................................................................ |
770 |
1913 ........................................................................ |
796 |
Ökning 1908—1913 ................................................... |
26 |
1908 ....................................................................... |
770 |
1914 ........................................................................ |
815 |
Ökning 1908—1914 ................................................... |
45 : |
Nr 4.
Tablå
utvisande antalet av generaltullstyrelsen beviljade framställningar om tidlindring för
återinkomna reparerade varor o. d- under åren 1908, 1913 och 1914.
År. * |
Antal fram-ställningar. |
1908 ........................................................................ |
718 |
1913 ........................................................................ |
*) 1,211 |
Ökning 1908—1913 .................................................. |
493 |
1908 ....................................................................... |
718 |
1914 ........................................................................ |
*) 1,049 |
Ökning 1908—1914 ................................................... |
331 |
J) Därav under månaderna augusti—december: 549.
s) Därav under månaderna augusti—december: 286.
Beträffande ovan åberopade tablåer ansåge sig styrelsen böra meddela några
närmare förklaringar. Av dessa tablåer vore nr 1 och nr 2 avsedda att åskådliggöra
det arbete för revisionsbyråchefen, varåt gåves uttryck genom antalet justerade
expeditioner — underdåniga utlåtanden, skrivelser och protokoll. År 1908 eller året
närmast efter det, då den omreglering vidtogs, som var föranledd av tullbehandlingsoch
upplysningsbyråns inrättande, både tagits till utgångspunkt för jämförelse dels
med det normala året 1913 dels med år 1914 dels ock med ett halvår — från och
Sjunde huvudtiteln. 123
med oktober 1914 till och med mars 1915 — av den speciella kristiden. Den enda
grupp av i tablåerna upptagna ärenden, som icke även under kristiden företett ett i
huvudsak stadigvarande stigande, vore »protokoll om disposition mot tulldeposition
o. d.» Nedgången i antalet koncept till beslut i dessa ärenden vore emellertid
direkte förorsakad just av kristiden och torde efter krigets slut förbytas i en alldeles
särskild stegring. Den ojämförligt största delen av dessa ärenden avsåge
nämligen rätt till disposition i Sverige av utländska handolsprov, och det sade sig
självt, att frekvensen i Sverige av resande för utländska handelshus från och med
augusti månad 1914 måst högst väsentligt hava avtagit. Eu jämförelse mellan
tablåernas övriga sifferuppgifter utvisade, att summan av koncept till Övriga expeditioner
varit i ständigt stigande dels från år 1908 till år 1913, dels från år 1913
till år 1914 och dels särskilt under halvåret oktober 1914—mars 1915, ställt i
förhållande till hela året 1914, ävensom att denna ökning av konceptantalet gjort
sig särskilt gällande beträffande utlåtanden och skrivelser till Kungl. Maj:t. Procentsiffran
av denna ökning framginge av nedanstående sammanställning, som jämväl
särskilt angåve procentsatsen av det ökade antalet till Kungl. Maj:t ställda skrivelser
och utlåtanden:
Från 1908 till 1913 ökning 48.8 procent, varav på und. skr. och utlåt. 142.6 procent
» 1908 » 1914 »58 » »»»»»» 229.5 »
» 1913 » 1914 » 6.2 » » » » » » » 35.8
Halvåret oktober 1914—mars 1915 proportionellt jämfört med hela året
1908 utvisade en ökning av 100.8 procent, varav på underdåniga skrivelser och
utlåtanden belöpte 319.7 procent.
Tablån nr 3, likaledes omfattande åren 1908, 1913 och 1914, avsåge en stor
grupp revisionsärenden av synnerligen maktpåliggande natur, vilka emellertid, med
högst få undantag expedierades utan särskild skrivelse men medels anordningar
ställda på vederbörande tullförvaltningar. I denna tablå vore upptagna antalet utfärdade
anordningar angående restitution av tull- eller andra avgifter, som uppbäras
av tullverket. Tablån gåve vid handen, att ökningen av dessa ärenden från 1908
till 1913 utgjort 3.-1 procent samt från 1908 till 1914 5.8 procent.
Att ökningen av dessa ärendens antal icke varit större, än vad denna tablå
utvisade, torde till stor del bero därpå, att tullverket sedan 1913 års början icke
längre hade någon befattning med uppbörd av skogsvårdsavgifter, av vilka avgifter
förut restitution plägat beviljas i ganska stor omfattning.
Tablån nr 4, jämväl omfattande åren 1908, 1913 och 1914, avsåge ärenden
angående tullindring vid återinförsel av varor, som i utlandet undergått reparation
eller bearbetning, i den mån dessa ärenden expedierats utan särskild skrivelse endast
med påskrift å ansökningshandlingen. Dessa ärenden vore i allmänhet av jämförelsevis
enkel beskaffenhet och betungade huvudsakligen genom sin mängd. Tablån gåve
vid handen, att ökningen av dessa ärenden från 1908 till 1913 utgjort 6S.7 procent
men från 1908 till 1914 allenast 46.i procent. Nedgången i antalet av dessa
ärenden år 1914 vid jämförelse med år 1913 folie uteslutande på årets fem sista
månader, under vilken tid antalet av ifrågavarande ärenden uppgått till 286 emot
549 under de fem sista månaderna år 1913. Denna nedgång^ torde således med
bestämdhet kunna sägas hava förorsakats av kristiden och alltså vara tillfällig.
Då såsom förut blivit framhållet redan under normala förhållanden visat sig,
[46. j
124 kSjundc huvudtiteln.
[46.] att revisionsärendenas föredragning icke kunnat medhinnas inom önskvärd tid, och
giltig anledning syntes vara att förmoda, att den ökning av dessa ärenden, som
föranletts av nu rådande krisförhållanden, även efter krigets slut fortfarande skulle —
möjligen i än högre grad — göra sig gällande på grund av uppgående konjunkturer
för handel och industri, hade styrelsen med stöd av vad här förut blivit anfört
funnit sig böra hos Kungl. Maj:t anhålla om förordnande av särskild tjänsteman,
lämpligen benämnd »extra andre byråassistent», att vara särskild föredragande förvissa
revisionsärenden, med skyldighet därjämte att lämna revisionsbyråchefen det
biträde, som av honom påkallades.
Denna anordning med extra föredragande för vissa ärenden hemställde
styrelsen vidare måtte få fortvara tillsvidare i avbidan på den slutliga omorganisation,
som kunde tänkas bliva resultatet av 1914 års tullkommissions arbete.
Kungi. Majts Med anledning av denna framställning bemyndigade Kungl. Maj:t
''K3maj genom beslut den 25 maj 1915 generaltullstyrelsen att efter kungörande
i vanlig ordning förordna lämplig person att från och med den 1 juli
1915 tillsvidare till utgången av samma år tjänstgöra såsom extra andre
byråassistent å revisionsbyrån med skyldighet för honom ej mindre att
såsom ledamot i styrelsen föredraga vissa grupper av revisionsärenden
samt särskilda sådana ärenden, allt i den omfattning, som av generaltulldirektören
bestämdes, än även att därjämte lämna revisionsbyråchefen
det biträde, som av honom påkallades i och för beredningen till föredragning
av andra ärenden samt utförandet av övriga arbeten inom
revisionsbyrån. Tillika förordnades, bland annat, att den extra andre
byråassistenten skulle äga åtnjuta arvode efter 4,000 kronor för år räknat,
därav 1,500 kronor skulle anses såsom tjällstgöringspenningar.
Beträffande den extra andre byråassistenttjänsten anför generaltullstyrelsen
i sin ifrågavarande skrivelse den 22 oktober 1915 huvudsakligen
följande.
Qencraltull- Sedan anslag å förordnandet till den extra andre byråassistenttjänsten i
•tyrehen. vederbörlig ordning utfärdats samt generaltulldirektören jämlikt ovanberörda bemyndigande
närmare bestämt, vilka grupper av revisionsärenden, som av den extra
andre byråassistenten skulle föredragas, blev den 30 juni 1915 ifrågavarande förordnande,
efter prövning av inkomna ansökningar, tilldelat kammarskrivaren vid tullförvaltningen
i Stockholm K. T. E. Jansson.
Erfarenheten under den tid, som förflutit, sedan den extra andre byråassistentens
tjänstgöring börjat, hade givit vid handen, att någon möjlighet icke
skulle hava förefunnits för revisionsbyråchefen att utan det synnerligen värdefulla
biträde, som lämnats av förenämnde förordnade tjänsteman, vederbörligen medhinna
handläggningen av revisionsärendena.
På grund härav och under åberopande av styrelsens förenämnda skrivelse
den 17 maj 1915 hemställde styrelsen dels att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga styrelsen
att för år 1916 förordna angående uppehållande av en extra andre byråassistenttjänst
å styrelsens revisionsbyrå på i ovan åberopade nådiga brev den 25 maj 1915
Sjunde huvudtiteln. 12o
bestämda villkor, dels och att å styrelsens extra stat för år 1917 mätte upplära»
en andre byråassistenttjänst å revisionsbyrån med de åligganden för innehavaren
av sagda tjänst, som omförmälas i förenämnda nådiga brev, samt med avlöning i
likhet med övriga å styrelsens extra stat uppförda tjänster av första lönegraden.
General tull styrelsens ifrågavarande framställning har redan delvis
vunnit bifall, i det att Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 12 november
1915 medgivit, att från och med den 1 januari till och med den
30 juni 1910 finge å styrelsens revisionsbyrå vara anställd en extra
andre byråassistent med de åligganden, som omförmäldes i ovanberörda
nådiga brev den 25 maj 1915, och mot arvode, bestämt på enahanda
sätt som i samma nådiga brev angivits.
Vad beträffar berörda framställning i övrigt torde den nu få ånyo
upptagas till behandling.
Att generaltullstyrelsen har oavvisligt behov av ifrågavarande befattning,
även för tiden efter den 30 juni 1916, synes mig vara påtagligt.
Med hänsyn härtill och då behovet torde vara av mera stadigvarande
art, lärer medel för detsammas tillgodoseende böra äskas av riksdagen.
Den extra andre byråassistenten, som torde böra uppföras å extra
stat, bör åtnjuta avlöning till samma belopp och på samma villkor som
extra revisor hos generaltullstyrelsen. Då årsavlöningen sålunda skulle
bliva högst 4,000 kronor, erfordras för tjänstens uppehållande under
tiden 1 juli 1916—31 december 1917 ett belopp av högst 6,000 kronor.
Medel för sistberörda ändamål torde få begäras i samband med
anslagsäskandet till de extra revisorerna; och anhåller jag att under
nästkommande punkt få göra i frågorna erforderlig framställning.
Vidkommande därefter
Aylöningsstaten för lokaltullförviUtningen samt kast- och gränsbevakningen
hava allenast nedannämnda framställningar inkommit till generaltullstyrelsen,
nämligen:
från tullkammaren i Oskarshamn om uppförande å tullkammarens
ordinarie stat för år 1917 av en uppsyningsmanstjänst av klass 2;
från tullkammaren i Hälsingborg om överflyttning å ordinarie stat
av å extra stat för tullkammarens räkning uppförda en kontrollörstjänst,
en kammarskrivartjänst och två vaktmästartjänster samt om uppförande
å extra stat för år 1917 av en ny kontrollörstjänst, två nya kammarskrivartjänster
och tre nya vaktmästartjänster av klass 1;
[46.]
Veparte
mcntschefen.
Sammanfattning
av de
hos generaltullstyrelsen
gjorda framställningarna.
126 Sjunde huvudtiteln.
[46.] från packhusinspektionen i Malmö därom, att överinspektören och
överkontrollören vid inspektionen, som nu vore uppförda i klass 2, måtte
uppflyttas i klass 1 och att härav betingade avlöningsförbättringar måtte
få åtnjutas från och med 1916 års ingång; samt
från tullkammaren i Skellefteå om uppförande å tullkammarens
ordinarie stat för år 1917 av en kustvaktstjänst.
Härjämte hava tullkamrarna i Malmö och Landskrona, utan att
göra något direkt yrkande, framhållit behovet av förstärkning av arbetskrafterna,
vardera tullkammaren med två nya kammarskrivartjänster.
Slutligen hava tullkamrarna i Uppsala, Norrköping, Karlskrona
och Landskrona samt gränsinspektionen i Funäsdalen framhållit behovet
av dyrorts- eller dyrtidstillägg för respektive tullförvaltnings personal.
Efter det generaltullstyrelsen närmare redogjort för innehållet i
berörda framställningar, anför styrelsen i skrivelsen av den 22 oktober
1915, bland annat, följande:
OeneraituU- Då generaltullstyrelsen nu ginge att för egen del yttra sig över ovanberörda
styrelsen. framställningar, hade styrelsen haft att taga hänsyn dels till en styrelsen tillhandakommen
ämbetsskrivelse av den 23 sistlidne juli från statsrådet och chefen för
finansdepartementet, i vilken skrivelse bemälde departementschef på nådigste befallning
anmodat styrelsen att vid avgivande av förslag beträffande anslag att äskas
av 1916 års riksdag iakttaga all den sparsamhet, som lämpligen läte sig göra, dels
ock därtill, att samme departementschef, enligt honom givet nådigt bemyndigande,
den 1 september 1914 tillkallat särskilda sakkunniga för att efter verkställd utredning
avgiva förslag till omorganisation av tullverket. Dessa omständigheter hade
ock beaktats av ett stort antal tullförvaltningar, vilka i inkomna skrivelser förmält
sig på grund därav icke vilja göra framställningar om personalförstärkning, som
vore väl behövlig.
Sedan generaltullstyrelsen härefter på anförda skäl avstyrkt framställningarna
från tullkamrama i Oskarshamn, Hälsingborg och Skellefteå samt förklarat sig icke
kunna nu förorda det av packhusinspektionen i Malmö framställda förslaget, fortsätter
generaltullstyrelsen sålunda:
Vidkommande de gjorda framställningarna om beredande åt tullpersonal av
ortstillägg tilläte styrelsen sig att nu, liksom i underdånig skrivelse den 17 oktober
1914, hänvisa till vad styrelsen i sin underdåniga skrivelse den 27 oktober 1913
angående tullverkets utgiftsstater för år 1915 anfört med anledning av då föreliggande
framställningar i samma ämne. Vad slutligen anginge de alternativt
gjorda framställningarna om dyrtidstillägg hade styrelsen, ehuruväl styrelsen vore
övertygad att under nu rådande förhållanden ett tillfälligt dyrtidstillägg för flera
kategorier av tjänstemän vore synnerligen av behovet påkallat, likväl icke ansett
sig kunna i detta sammanhang ifrågasätta en sådan förmån för vare sig personalen
vid de tullförvaltningar, som därom gjort framställning, eller tullverkets personal i
allmänhet.
Sjunde huvudtiteln. 127
1 likhet med generaltullstyrelsen anser jag de nu gjorda framställ- [46.]
ningarna om inrättande av nya tjänster, löneuppflyttningar och tjänsters Jgwfc
överflyttande från extra till ordinarie stat icke böra föranleda någon men *c
åtgärd.
Beträffande frågan om tillfälligt dyrtidstillägg eller krigstidshjälp
åt den lägre avlönade personalen får jag hänvisa till vad jag i annat
sammanhang därom anfört.
Vad angår frågan om beredande åt tullpersonal av orfstillägg i
större utsträckning än för närvarande är medgivet tillåter jag mig åberopa
vad i statsrådsprotokollen för den 14 januari 1914 och den 14 januari
1915 vid anmälande av tullverkets utgift sstater av min företrädare i
ämbetet och av mig yttrats till förmån för uppskov med avgörandet av
denna fråga.
I skrivelse den 8 maj 1915 hade generaltullstyrelsen hemställt om Dens°artde''"ane
sådan förändring av den av ett enskilt bolag bekostade tullstationen i ^
Limhamn, att en tullstation med vissa å tullverkets stat avlönade tjänste- uppförande av
män måtte inrättas i den del av nämnda stad, som före 1915 års ingång
utgjort köpingen Limhamn. I anslutuing härtill har styrelsen, i sin Malmö — Limförutnämnda
skrivelse den 22 oktober 1915 hemställt, att de för ifråga-a<»»»»fortvarande
tullstations behov erforderliga tjänsterna, en uppsyningsmantjänst
av klass 1 och tre vaktmästartjänster av klass 1, finge uppföras
å 1917 års ordinarie stat.
De anordningar, vari generaltullstyrelsen sålunda ifrågasatt vissa
förändringar, grunda sig på ett nådigt brev av den 21 april 1882.
Genom berörda nådiga brev har Kungl. Maj:t på det sätt bifallit en av
skånska cementaktiebolaget i Malmö gjord ansökning om inrättande
av tullstation i bland annat Limhamn inom Malmö tullkammardistrikt,
att tullplats finge tills vidare och så länge sådant utan särskild uppoffring
för tullverket kunde ske anordnas därstädes med föreståndare av
någon vid denna plats posterad kustvakt, som generaltullstyrelsen kunde
finna lämplig att därtill förordna, och under förbehåll att bolaget antingen
årligen betalade 300 kronor till kustvakten eller ock tillhandahölle honom
bostad av två rum och kök jämte lämplig expeditionslokal.
Med anledning härav har allt sedan juni månad 1882 tullstation
på de av Kung]. Maj:t sålunda föreskrivna villkor varit anordnad vid
Limhamn. Trafikens ökning har emellertid nödvändiggjort förstärkning
av personalen vid ifrågavarande station, sa att under ar 1915 voro
till bevakningsbiträden åt stationsföreståudaren inkallade ej mindre än tre
extra ordinarie kustroddare mot dagavlöning av 2 kronor 75 öre till
[46.]
Tulldirekt
Ur lits i
Malmö skrivelse
den 12
septem ber
1914.
Skånska
eementaktie
bolaget.
Tulldirektörens
i Malmö
utlåtande den
29 mars 1915.
128 Sjunde huvudtiteln.
eu var av dem, vilken avlöning i enlighet, med bestämmelserna i ovanberörda
nådiga brev bekostats av bolaget.
Till grund för förslaget om en förändring i tullförkållandena i
Limhamn ligger en av tulldirektören i Malmö i skrivelse till generaltullstyrelsen
den 12 september 1914 gjord framställning i ämnet.
I sin berörda skrivelse har tulldirektören — under erinran att Kungl. Maj:t
genom nådigt brev den 12 december 1913 förordnat, att Limhamns köping skulle
från och med år 1915 i judiciellt, administrativt och kommunalt avseende införlivas
med Malmö stad — hemställt, att tullstationen i Limhamn måtte även efter inkorporeringen
bibehållas men förestås av en uppsyningsman med biträde av tills
vidare tre vaktmästare, varvid skånska cementaktiebolaget skulle tillhandahålla
lämpliga lokaler m. m. Därjämte framhöll tulldirektören, att trafiken vid ifrågavarande
tullstation nått en högst betydande omfattning och kunde antagas komma
att ytterligare snabbt tillväxa, i det nya industriella anläggningar kunde förväntas
komma att uppstå å denna plats, samt erinrade om att Limhamn vore ett samhälle
på över 10,000 invånare med ett tiotal större fabriker. På grund av sålunda anförda
förhållanden ansåge tulldirektören, att, även oavsett Limhamns inkorporering
med Malmö, en omläggning av de provisoriska bevakningsförhållandena i Limhamn
vore av behovet påkallad.
Sedan skånska cementaktiebolagets yttrande i anledning av tulldirektörens
ifrågavarande framställning inhämtats, både bolaget i en till
tulldirektören ställd skrift, med förmälan att enligt särskilda generaltullstyrelsens
beslut bolaget ålagts att till arvoden åt stationsföreståndaren
i Limhamn och bevakningsbiträden åt honom utgiva belopp, som för år
1913 uppgått till ej mindre än 3,311 kronor 25 öre, förklarat sig icke
vidare än till och med utgången av juni månad 1915 vilja vidkännas
någon kostnad i och för tullstationen i Limhamn.
Till stöd härför både bolaget anfört bland annat:
Rörelsen i Limhamn hade under årens lopp vuxit ut till sådant omfång, att
mera än 2,400 fartyg under år 1913 dit in- och utklarerats. Statens uppbörd i
lastpenningar samt fyr- och båkavgifter hade för samma år överstigit 40,000 kronor,
och därjämte hade å nämnda plats uppstått andra fabriker, vilka för sin in- och
utförsel begagnade hamnen. Under sådana omständigheter syntes det bolaget fullständigt
orimligt, att icke kostnaderna för tullärendenas bestridande och klarering
av fartyg bestredes av statsverket och kostnaden för nödiga tjänstelokaler av Malmö
stad, som för importerade tullpliktiga varor åtnjöte tolagsersättning.
Med e°:et utlåtande den 29 mars 1915 både tulldirektören överlämnat
berörda skrift till generaltullstyrelsen samt anfört:
Ehuru exempel saknades därå, att jämte huvudtullförvaltningen en tullstation
funnes anordnad i en och samma stad, hade tulldirektören likväl, då en tullavdelning med
129
Sjunde huvudtiteln.
chefskap av en tullkamniartjänsteman, som under andra förhållanden väl skulle vara [4t5.
den råtta anordningen i Limhamn, icke ännu vore av behovet påkallad, ansett sig
böra föreslå en fast tullstation i Limhamn att förestås av en uppsyningsman, som
jämte erforderliga biträden borde, då stationen numera kunde sägas vara ett allmänt
behov, uppföras å tullverkets stat. Emellertid tilltrodde tulldirektören sig icke att
bedöma, huruvida skånska cementaktiebolaget, som utan tvivel fortfarande hade
största intresset av att klarering finge ske i Limhamn, eller Malmö stad borde
vidkännas kostnaden för lokaler m. m. åt tullverkets personal i Limhamn.
Med sin förenämnda skrivelse den 8 maj 1915 hade general- Oeneraituiiv
tullstyrelsen till Kungl. Maj:t överlämnat samtliga ärendet tillhörande
handlingar, därvid styrelsen till en början till upplysning om trafikens 8 maj mr>
i Limhamn omfattning åberopat en hos styrelsen uppgjord tabell av
följande innehåll:
År |
Inklarerade fart |
y g |
U t k |
lare |
rade fartyg |
|||
för Skånska Cement A.-B. räkning st. |
för andra bolags etc. räkning st. |
fartyg inkomna |
Summa st. |
för Skånska Cement A.-B. räkning st. |
för andra bolags etc. räkning st. |
fartyg utgående |
Summa st. |
|
1910 |
112 |
585 |
378 |
1,075 |
124 |
610 |
18 |
752 |
1911 |
79 |
589 |
285 |
953 |
101 |
591 |
19 |
711 |
1912 |
164 |
857 |
402 |
1,423 |
217 |
912 |
17 |
1,146 |
1913 |
116 |
974 |
469 |
1,559 |
127 |
1,002 |
40 |
1,169 |
1914 |
46 |
591 |
341 |
978 |
51 |
636 |
42 |
729 |
År |
Las |
ipenningar |
Pyr- o |
a h b å k a |
v g i f t |
Tull- uppbörd kr. |
|
Inkommande kr. |
1 Utgående kr. |
Summa kr. |
Inkommande kr. |
Utgående kr. |
Summa kr. |
||
1910 |
4,601.0 2 |
1,743.88 |
6,344.90 |
8,994.5 7 |
8,152.12 |
17,146.69 |
— |
1911 |
4,352.14 |
2,591.17 |
6,943.31 |
9,091.01 |
9,675.61 |
18,766.62 |
3.71 |
1912 |
4,096. s 6 |
2,797.9 5 |
6,894.81 |
8,886.6 9 |
10,717.79 |
19,604.48 |
- |
1913 |
5,770.— |
3,939.76 |
9,709.76 |
14,681.59 |
16,878.50 |
31,560.09 |
— |
1914 |
4,387.85 |
1,584.98 |
5,972.83 |
10,573.7 0 |
8,225.54 |
18,799.24 |
18.05 |
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 17
130 Sjunde huvudtiteln.
I anslutning till den i tabellen förekommande uppgiften angående
tulluppbörden i Limhamn hade styrelsen meddelat, att tull för i Limhamn
efter särskilt tillstånd lossade och tullbehandlade tull pliktiga varor plägade
uppdebiteras och redovisas vid tullförvaltningen i Malmö samt att den
i tabellen förekommande uppgiften om tulluppbörd avsåge tullavgift för
överskott av skeppsprovision.
Härefter hade generaltullstyrelsen vidare anfört:
»I likhet med tulldirektören i Malmö anser styrelsen, att den avsevärt ökade
och numera ganska betydande trafiken vid tullstationen i Limhamn betingar en förändring
i den nuvarande anordningen i tullhänseende därstädes. Ett ytterligare skäl
för en sådan åtgärd måste anses ligga i den med innevarande års början inträdda
inkorporeringen av Limhamns köping med Malmö stad. Emellertid har genom inkorporeringen
Limhamn icke kommit att i tullhänseende tillhöra Malmö stad. Det
område, inom vilket i en stapelstad lossning'' av från utrikes ort ankommande fartygmå
utan särskilt tillstånd äga rum och som utgör vad i tullstadgan och den s. k.
sporteltaxan benämnes tullplats, består av stadens hamnområde. Något sådant område
synes icke vara bestämt för Malmö; och hamnen i Limhamn, vilken för övrigt
är enskild tillhörighet, kan därför icke utan vidare anses hava genom inkorporeringen
erhållit karaktären av tullplats. Ett särskilt förklarande i sådan riktning
synes därför vara erforderligt. Under förutsättning- av ett sådant förklarande och
då det synes uppenbart, att beträffande Limhamn ett mera allmänt behov av lossningsrätt
och andra en tullplats tillhörande förmåner föreligger, än att anordningarna
därför, särskilt vid det förhållande att Limhamn numera utgör en del av Malmö
stad, böra bekostas av enskild person eller bolag, torde det ej mindre få anses
skäligt, att den för tullverkets ändamål erforderliga personal därstädes uppföres å
tullverkets stat och att, intill dess sådant kan ske, densamma provisoriskt avlönas
av tullverket än även att staden Malmö ålägges att tillhandahålla tullverket erforderliga
expeditions- och packhuslokaler m. m. med inventarier. Detta skulle
egentligen innebära, att en verklig avdelning av tullförvaltningen i Malmö skulle
förläggas till Limhamn. På sätt tulldirektören i Malmö anfört, lärer emellertid
icke en så betydande anstalt redan nu vara av behovet påkallad. Enligt styrelsens
uppfattning synes det böra för närvarande vara tillräckligt liksom även såväl för
tullverket som för staden minst kostsamt, att anordningar vidtagas för att lossning
av tullfritt gods ur fartyg, som icke innehar annan last än sådant gods, samt inoch
utklarering av fartyg må fortfarande utan särskild omgång kunna äga rum i
Limhamn. Detta skulle kunna ske genom anställande därstädes av en uppsyningsman
med erforderliga biträden av vaktmästare, vilkas antal icke lärer kunna bestämmas
till mindre än det nuvarande antalet bevakningsbiträden, eller tre; och
borde avlöningen till dessa tjänstemän bekostas av tullverket men erforderliga
lokaler m. m. av staden. Visserligen bleve genom en sådan anordning Limhamn
icke att i tullhänseende anse såsom en del av stapelstaden Malmö, i ty att lossning
och tullbehandling av tullpliktigt gods icke utan särskilt medgivande skulle kunna
äga rum därstädes och ej heller nederlags- och transitrörelse därstädes förekomma;
men sådant torde icke nu, mera än före inkorporeringen, vara av något verkligt
Sjunde huvudtiteln. ,;il
behov påkallat. Det tullpliktiga gods, som hittills efter särskild ansökning lossats
och tullbehandla^ i Limhamn, har uteslutande bestått av maskiner eller massgods
för därvarande fabrikers räkning; och någon ändring i detta förhållande torde icke
vara att förvänta. 1 stort sett skulle alltså den nuvarande tullstationen äga bestånd
och förändringen väsentligen bestå i en överflyttning av kostnaden för densamma
dels på statsverket dels på Malmö stad. Vad beträffar tullstationens namn torde
detta, för att på en gång antyda, att stationen visserligen är belägen i en del av
staden Malmö men å andra sidan icke åtnjuter stapel stadsrätten, lämpligen kunna
bestämmas till tullstationen i Malmö-Limhamn. För det tullpliktiga gods, som tilläventyrs
komrne att tullbehandla vid stationen på grund av särskilt tillstånd av
generaltullstyrelsen, bör staden Malmö givetvis fortfarande åtnjuta tolagseisättning.
Vidkommande de för stationens behov erforderliga tjänster — en uppsymngsmanstjänst
och tre vaktmästartjänster — torde dessa, dä tjänsternas innehavare
skulle vara bosatta å ett område, som ovedersägligen utgör eu del av Malmö stad,
böra uppföras i samma avlöningsklass, som de vid tulliörvaltningen i Malmö anställda
uppsyningsman och vaktmästare, eller klass 1. Begynnelseavlöningen föi
dem skulle sålunda utgöra, för uppsyningsmannen 2,050 kronor och för vaktmästarne
1,750 kronor. Statsverkets kostnader för tjänstemännens avlöning skulle
alltså utgöra, eventuella avlöningsförhöjningar oberäknade, 7,300 kronor. Med
åberopande av Eders Ivungl. Maj:ts nådiga brev till styrelsen deri 22 maj 1868.
enligt vilket nämnda års riksdag medgivit, att när inträffade förändringar i löihållandena
påkallade förökande av personalen vid en eller annan tullplats, arvoden
till enahanda belopp, som för motsvarande befattningar funnes i stat uppförda, finge
under tiden intill dess förändringen efter riksdagens provning hunne att i staten
införas, av tullmedlen utgå till de personer, som erhölle förordnanden att bestrida
nya dylika tjänster, ifrågasätter styrelsen, att Kungl. Maj:t täcktes tillåta, att ifrågavarande
fyra tjänster må av styrelsen genom förordnanden, gällande från och med
den 1 juli 1915 tills vidare, tillsättas med rätt för dem, som sålunda förordnas, att
åtnjuta enahanda avlönings- och de övriga förmåner, som enligt 1915 års stat äro
tillerkända innehavare av motsvarande ordinarie befattningar vid tulliörvaltningen i
Malmö, ävensom att avlöningsbeloppen må bestridas av tullmedlen, intill dess tjänsterna
kunna varda uppförda å ordinarie stat. . .
Med stöd av vad sålunda anförts hemställer styrelsen i underdånighet,
att en tullstation, lydande under tulldirektören i Malmö, måtte från och med
den 1 juli 1915 inrättas i‘den del av sagda stad, som före 1915 års ingång utgjort
köpingen Limhamn, samt benämnas tullstationen i Malmö-Limhamn;
att för stationens behov måtte inrättas en uppsyningsman^änst av klass 1
och tre vaktmästartjänster av klass 1; . , Ä
att styrelsen måtte bemyndigas att, intill dess dessa tjänster kunna varda å
stat uppförda, genom förordnanden, gällande från och med den 1 juli 1915, tillsätta
ifrågavarande fyra tjänster, med rätt för dem, som förordnas å tjänsterna, att åtnjuta
enahanda avlönings- och de övriga förmåner, som enligt 19 lo års stat tillkomma
innehavare av motsvarande ordinarie befattningar vid tulliörvaltningen i
Malmö, ävensom att bestrida avlöningsbeloppen av tullmedlen: samt
att Malmö stad måtte - med bibehållen rätt till tolagsersättnmg för det
tullpliktiga gods, som efter särskilda medgivanden må komma att tullbehandlas vid
stationen - åläggas att tillhandahålla tullverket för stationens behov erforderliga
lokaler, bestående av tre rum med nödiga möbler och inventarier.
132
Sjunde huvudtiteln.
[40.] Slutligen tillåter styrelsen sig anmärka, att, därest Eders Kungl. Maj:t icke
skulle finna skäl bifalla styrelsens här ovan gjorda framställningar eller Malmö stad
skulle vägra att tillhandahålla tullverket sagda lokaler in. m., följden härav enligt
styrelsens åsikt lärer bliva, att någon tullstation i annan form än den för närvarande
befintliga icke skulle kunna ifrågakomma, eller alltså, om bolaget skulle vidhålla
sitt bestridande att betala kostnaden för stationen, att icke någon tullstation skulle
finnas för betjänande av trafiken i Limhamns hamn. Ett dylikt tillstånd lärer dock,
såväl ur tullverkets som ur trafikens synpunkt, få anses i hög grad otillfredsställande.
»
*$*** Sedan Kung-I. Maj:ts befallningshavande i Malmöhus län erhållit
havande i befallning att efter stadsfullmäktiges i Malmö hörande över generalMahnöhuslän.
tullstyrelsens ifrågavarande framställning avgiva utlåtande, hade bemälde
befallmngshavande med skrivelse den 19 juni 1915 överlämnat bland
annat, dels utdrag av protokollet, hållet vid stadsfullmäktiges i Malmö
sammanträde den 4 juni 1915 och utvisande, att stadsfullmäktige, sedan
stadens hamndirektion av-givit yttrande, vid behandling av ifrågavarande
ärende beslutit återremittera detsamma till hamndirektionen, dels ock
en till Kungl. Maj:t ställd skrift, däri skånska cementaktiebolaget förbundit
sig att tills vidare och i varje fall, om sådant påfordrades, intill dess
de vid stationen föreslagna tjänsterna kunde varda å stat uppförda, tillhandahålla
tullverket omförmälda, för stationens behov erforderliga
lokaler.
Tillika både upplysts, att bolaget vore villigt att låta vid den
dåvarande anordningen beträffande bevakningsförhållandena i Limhamn
tills vidare förbliva, i avvaktan på det beslut, som, efter det stadsfullmäktiges
yttrande i ärendet inkommit, kunde komma att av Kungl. Maj:t
meddelas.
Sedermera har Kungl. Maj:ts befallningshavande i Malmöhus län
med eget utlåtande den 25 oktober 1915 överlämnat bland annat en till
Kungl. Maj:t ställd skrivelse, däri stadsfullmäktige i Malmö, jämlikt sitt
vid sammanträde den 15 berörda månad fattade beslut, förklarade, att
staden för närvarande saknade anledning att tillhandahålla tullverket
för tullstationen i Limhamn erforderliga lokaler med möbler och inventarier;
och har Kungl. Maj:ts befallningshavande, med förmälan att
Kungl. ^Maj:ts befallningshavande föreställde sig, att Malmö stad icke
kunde åläggas att tillhandahålla för en tullstation i Limhamn nödiga
lokaler med möbler och inventarier, tillika framhållit, att det måste
anses otvivelaktigt, att ett allmänt behov förelåge, att de eu tullplats
tillkommande förmåner tillerkändes Limhamn.
Vidare har skånska cementaktiebolaget i en till Kungl. Maj:t ingiven
skrift hemställt om bifall till den av generaltullstyrelsen gjorda
. Sjunde huvudtiteln. 133
framställningen, att Malmö stad måtte åläggas att tillhandahålla erfor- [40.)
derliga tullokaler i Limhamn.
På grund av nådig remiss har generaltullstyrelsen den 4 november
1915 avgivit förnyat yttrande i ärendet och därvid hemställt, att, låtande dm 4
för den händelse Kungl. Maj:t skulle finna det icke kanna åläggas Malmö november
stad att, på sätt styrelsen i sin skrivelse den 8 maj 1915 ifrågasatt, tillhandahålla
tullverket de för tullstationens i Malmö—Limhamn behov
erforderliga lokaler med nödiga möbler och inventarier, den av styrelsen
i berörda skrivelse föreslagna förändringen ändock måtte på i skrivelsen
om förmält sätt genomföras, med villkor att skånska cementaktiebolaget
förbunde sig att fullgöra den sålunda för staden ifrågasatta skyldigheten.
Vid föredragning av förevarande ärende den 10 december 1915 bar
Kungl. Maj:t dels, med ändring av föreskrifterna i nådiga brevet den 21
april 1882, förordnat, att i den del av staden Malmö, som före 1915 års
ingång utgjort köpingen Limhamn, skall tills vidare under år 1916 finnas
en under tulldirektören i Malmö lydande tullstation, benämnd Malmö—
Limhamn, samt att för stationens behov skola inrättas en uppsyningsmanstjänst
av klass 1 och tre vaktmästartjänster av klass 1, allt dock
under förutsättning att skånska cementaktiebolaget tillhandahåller tullverket
för stationen erforderliga lokaler, bestående av tre rum med
nödiga möbler och inventarier, dels ock bemyndigat generaltullstyrelsen
ej mindre att genom förordnanden, gällande tillsvidare under år 1916, tillsätta
nyssnämnda fyra tjänster, med rätt för dem, som förordnas å
tjänsterna att åtnjuta enahanda avlöningar, som enligt 1916 års stat för
tullverket tillkomma innehavare av motsvarande ordinarie befattningar
vid tullförvaltningen i Malmö, än även att bestrida avlöningarna från
det i avlöningsstaten för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och
gränsbevakning uppförda förslagsanslaget till vikariatsersättning, extra
biträden m. m.
För vidare utredning av frågan om tillhandahållandet för framtiden
av erforderliga lokaler för ifrågavarande tullstation har ärendet
remitterats till kommerskollegium.
Tullstationen i Malmö—Limhamn har i enlighet med bestämmelserna
i nyssnämnda nådiga brev den 10 december 1915 efter innevarande
års ingång fortsatt sin verksamhet.
Under förutsättning att vederbörliga lokaler med möbler och in- Dcpariemenitventarier
tillhandahållas tullverket, torde de genom nådiga brevet den chefen.
10 december 1915 under viss förutsättning och provisoriskt under år
[40.]
Den extra
staten för
lokalförvaltningen.
Generaltull
styrelsen.
134 Sjunde huvudtiteln.
1916 inrättade tjänsterna böra jämväl efter sistnämnda års utgång bibehållas,
men, då ju frågan om tillhandahållandet för framtiden av omförmälda
lokaler är svävande, torde vara lämpligast, att tjänsterna uppföras
allenast å extra stat för år 1917.
Då jag för närvarande, såsom av det förut sagda framgår, saknar
skäl föreslå ökning eller minskning i den ordinarie avlöniugsstaten skalle
alltså nämnda avlöningsstat för år 1917 uppgå till samma belopp som
år 1916 eller................................................................... kronor 4,850,7u0: —
Samtliga å extra stat för år 1916 upptagna tjänster vid lokalförvaltningen
hava av generaltullstyrelsen, då ingen av dessa tjänster
enligt styrelsens åsikt kunde undvaras, upptagits på extra stat för år
1917. Några nya tjänster å extra stat för lokalförvaltningen har generaltullstyrelsen,
såsom redan antytts, icke ansett sig under förhandenvarande
omständigheter böra äska.
I fråga om den extra staten för berörda förvaltning hemställer
generaltullstyrelsen alltså, att å dylik stat för ar 1917 måtte uppföras
följande å extra stat för år 1916 upptagna tjänster, nämligen
sjutton kontrollörstjänster, därav eu för tullkammaren och sex för
packhusinspektionen i Stockholm, fyra för packhusinspektionen i Malmö,
en för tullkammaren i Hälsingborg, fyra för packhusinspektionen i Göteborg
och en för tullkammaren i Borås;
trettiofyra kammarskrivartjänster, därav eu för tullkammaren, tio
för packhusinspektionen och två för ut derlagskontoret i Stockholm, två
för tullkammaren i Norrköping, fyra för packhusinspektionen i Malmö,
en för tullkammaren i Hälsingborg, två för tullkammaren i Trälleborg,
två för tullkammaren och nio för packhusinspektionen i Göteborg samt
en för tullkammaren i Gävle; samt
femton vaktmästareänster av klass 1, därav sju för packhusinspektionen
i Stockholm, fyra för tullkammaren i Norrköping, två för tullkammaren
i Hälsingborg och två för tullkammaren i Trälleborg.
Beträffande de tjänster, om vilkas uppförande på extra stat styrelsen
sålunda gör framställning, föreslår generaltullstyrelsen,
att de i §§ 1, 2, 3, 6, 7, 9, 11, 13, 14, 16, 17, 19 och 22 av
avlöningsreglementet för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt
kust- och gränsbevakning ävensom i övergångsbestämmelserna till samma
reglemente meddelade bestämmelser rörande ordinarie tjänst eller tjänstinnehavare
måtte förklaras skola i tillämpliga delar gälla även beträffande
tjänst, uppförd å extra stat för år 1917 samt tjänsteman, förordnad å
Sjunde huvudtiteln. ‘do
sådan tjänst eller i omedelbar eller medelbar succession efter å sådan [46.]
tjänst förordnad tjänsteman.
Då jag i likhet med generaltullstyrelsen håller före, att de å extra
stat för år 1916 uppförda tjänsterna äro behövliga jämväl under år 1917,
har jag ansett mig böra i lörslagct upptaga samtliga dessa tjänster,
varjämte, på sätt jag nyss framhållit, å extra stat för år 1917 torde
böra uppföras jämväl de för tullstationens i ÄJalmö-Limham behov för
närvarande provisoriskt inrättade en uppsyningsmans- och tre. vaktmästare
äust er, samtliga av klass 1, med en sammanlagd avlöning av
7,300 bönor.
Jämväl beträffande den vid lokalförvaltningen anställda extra personalen
gäller emellertid vad jag vid behandlingen av frågan angående
förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen anfört om pensionsavdrag.
Av skäl, som därvid aberopats, torde alltså det för de nu
ifrågavarande tjänsterna erforderliga anslaget böra fastställas till förslagsanslag,
högst.
Vad generaltullstyrelsen föreslagit i fråga om villkor och bestämmelser
för åtnjutande av avlöning å extra stat föranleder icke någon
erinran från min sida.
Enligt vad jag här förut ifrågasatt skulle den extra avlöningsstaten
för lokaltullförvaltningen komma att upptaga
dels avlöningen vid följande tjänster, nämligen:
sjutton kontrollörstjänster.....................................................
trettiofyra kammarskrivartjänster .....................................
en uppsyningsmanstjänst av klass 1................................
aderton vaktmästareäuster av klass 1..............................
71,400:—''
95,200: —
2,050: —
31,500: —
Sammanfattning
av departementschefens
förslag
angående
den extra
avlöningsstaten.
dels och ortstillägg vid
sju kontrollörstjänster å kr. 290: — ......... kr. 2,030: —
tretton kammarskrivartjänster å kr. 210: — » 2,730: —
sju vaktmästareänster av klass 1 å kr.
131: —........................................................... 917: — » 5,677: —
alltså sammanlagt ................................................................. kr. 205,027:
eller i runt tal kronor 205,830.
I fråga om detta belopp, som överstiger slutsumman av den extra
avlöningsstaten för år 1916 med 7,300 kronor, ber jag att längre fram
få göra framställning.
46.]
136
Vad beträffar
Sjunde huvudtiteln.
Generaltull
styrelsen.
Departementschefen.
Generaltull
styrelsen.
Departements
chefen.
Övergångsavlöniiigsstatett
anmäler generaltullstyrelsen i sin förutnämnda skrivelse den 22 oktober
1915, att någon förändring av densamma icke vore att ifrågasätta, liksom
ej heller upptagande av något särskilt belopp för denna stat erfordrades.
Styrelsen hemställer emellertid, att Kungl. Maj:t, i överensstämmelse
med vad som skett vid föregående tillfällen, måtte förklara, att
för bestridande av avlöning åt de tjänstinnehavare, vilka komme att
uppföras å 1917 års övergångsavlöuingsstat med åtnjutande av de avlöningsförmåner,
som tillkomme dem enligt 1904 eller 1910 års stat,
finge i den mån sådant vore erforderligt användas de avlöningsmedel,
som enligt den avlöningsstat, Kungl. Maj:t kunde finna skäl fastställa,
bleve avsedda för avlönande av de befattningar, vilka i mån av nyssnämnda
tjänstinnehavares avgång komme att besättas.
Mot vad generaltullstyrelsen sålunda föreslagit bär jag icke funnit
anledning till erinran.
Beträffande jämväl
Indragningsstaten
anmäler generaltullstyrelsen, att någon förändring icke inträtt, varför
styrelsen föreslår, att densamma upptages med samma belopp som 1916
års indragningsstat eller 12,460 kronor.
Häremot bär jag intet att erinra. Jag anser mig emellertid i detta
sammanhang böra omförmäla, att förutvarande innehavaren av en vaktmästartjäust
vid den indragna tullstationen i Nordmaling vaktmästaren
A. Rönnmark, som i enlighet med Kungl. Maj:ts av nästlidet års riksdag
godkända förslag uppfördes på indragningsstaten för år 1916, icke kunnat
konstitueras till ny ordinarie tjänst, vadan han alltså fortfarande lärer
böra kvarstå å indragningsstat.
Beträffande tullverkets övriga stater, nämligen ålderstilläggsstaten,
pensionsstaten för avskedade tjänstinnehavare, pensionsstaterna för avlidna
tjänstinnehavares efterlämnade änkor och barn samt omkostnadsstaten,
har jag icke någon ändring att föreslå.
Sjunde huvudtiteln. 137
Under förutsättning av bifall till vad jag bär förordat skulle tull- [46.]
verkets ordinarie utgiftsstater för år 1917 komma att utvisa följande
slutsummor:
Den ordinarie avlöningsstaten .................................... kronor 4,850,700: —-
Ålderstilläggsstaten ......................................................... » 450,000: —
Övergångsavlöningsstaten ............................................. » —
Indragningsstaten ............................................................ )> 12,460: —
Pensionsstaten för avskedade tjänstinnehavare ...... » 300,000: —
Pensionsstaterna för avlidna tjänstinnehavares efterlämnade
änkor och barn .................................... » 35,000: —
Omkostnadsstaten ............................................................ » 1,144,890: —
eller tillsammans kronor 6,793,050: —
sålunda samma summa som i staterna för år 1916.
Tullverkets utgiftsstater, sådana de nu av mig föreslagits för år
1917, torde få såsom bilaga A fogas vid protokollet.
Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att
dels för år 1917 bestämma det ordinarie anslaget
för tullverket till ett mot utgiftsstaternas för tullverket
slutsumma svarande belopp av......... kronor 6,793,050,
att såsom förslagsanslag utgå (Bil. A),
dels och medgiva, att för år 1917 till avlöning
åt de tjänstinnehavare, vilkas innehavande befattningar
antingen bibehållas i den nya organisationen eller därstädes
ersättas med befattningar i lägre tjänstegrad,
men vilka komma att kvarstå å äldre stat, må disponeras
erforderliga belopp av avlöningarna vid motsvarande
befattningar i den nya staten.
Departe
mentschefens
hemställan.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
18
138
Sjunde huvudtiteln.
Förslag
till
Utgiftsstater för tullverket att tillämpas under år 1917.
Bil. A.
Kronor.
A. Avlöningsstaten.
Lön.
Tjänst
görings
penningar.
Orts
tillägg.
Summa.
I. Generaltullstyrelsen. |
||||
1 generaltulldirektör........................... |
7,000 |
3,000 |
1,000 |
11,000 |
1 byråchef ....................................... |
5,000 |
2,500 |
600 |
8,100 |
3 byråchefer ............................ ..... |
— |
24,300 |
||
Kansliet. 1 sekreterare .................................... |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
1 sekreterare ................................... |
— |
— |
5,800 |
|
1 registrator .................................... |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
1 notarie .......................................... |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
3 notarier.......................................... |
— |
— |
— |
12,000 |
1 kvinnligt skrivbiträde ..................... |
700 |
350 |
150 |
1,200 |
1 kvinnligt skrivbiträde .................... |
— |
— |
— |
1,200 |
Kameralbyrån. |
||||
1 kamrerare .................................... |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
1 förste revisor ................................. |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
1 revisor och bokhållare..................... |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
3 revisorer och bokhållare .................. |
— |
— |
— |
12,000 |
Revisionsbyrån. 1 förste aktuarie .............................. |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 | |
1 aktuarie ...................................... |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
2 aktuarier ....................................... |
— |
— |
8,000 |
|
1 revisor .......................................... |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
7 revisorer ......................................I |
— |
— |
28,000 |
|
Transport |
j |
_ 1 |
_ |
154,800 |
t Efter 5 år kan lönen höjas
I med 600 kr.
I Efter 5 år kan lönen höjas
I med 500 kr. och efter;
f 10 år med ytterligare!
I 500 kr.
Efter 5 år kan lönen höjas j
med 500 kr., efter 10 år!
med ytterligare 500 kr.j
och efter 15 år med änj
ytterligare 500 kr.
| Efter 5 år kan lönen höjas:
| med 200 kr. och efter!
10 år med ytterligare!
200 kr.
}Ef ter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr. och efter 10
år med ytterligare 500 kr.
Efter 5 år kan lönen höjas;
med 500 kr., efter 10 år
med ytterligare 500 kr.
och efter 15 år med än
ytterligare *500 kr.
| f Ef ter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr. och efter 10
år med ytterligare 500 kr.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr., efter 10 år
med ytterligare 500 kr,
och efter 15 år med än
ytterligare 500 kr.
Sjunde huvudtiteln.
139
K r o |
a o r. |
|||
Tjänst- |
Summa. |
|||
Lön. |
görings- penningar. |
tillägg. |
||
Transport Tullbehandlings- och upplysningsbyrin. |
— |
154,800 |
||
1 byråassistent ................................. |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
1 byråassistent ................................ |
— |
5,800 J |
||
1 andre byråassisten!...................... Till vikariatsersättning samt arvoden |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 j I 1 |
slagsanslag................................... därav till gratifikationer åt extra _____ |
125,000 |
|||
1 förste vaktmästare1 ........................ |
900 |
'' 450 |
150 |
1,500 / |
t 1 vaktmästare 1 ................................. |
700 |
350 |
150 |
1,200 1 |
1 6 vaktmästare1 ................................. |
• |
7,200 | 1 1 |
med 500 kr., efter 10 år
med ytterligare 500 kr.
och efter 15 år med än
ytterligare 500 kr.
Transport!
305,300
1 Åtnjuta beklädnad eller beklädnadsersättning samt kostnadsfri läkarvård jämte medikamenter i
enlighet med vad i sådant avseende gäller beträffande till samma förmån berättigade befattningshavare vid
tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning. Om vaktmästare hos styrelsen i sådan egenskap
åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom
å lönen avdragas 100 kr. årligen.
140
Sjunde huvudtiteln.
[46.]
i |
K r o |
n o r. |
||||
1 1 |
Fast av-löning. |
Summa. |
Efter resp. 3, |
Pen- sions- under- lag. |
||
Transport |
— |
_ |
1 i |
i 305,300 |
— |
_ |
II. Lokalförvaltningen samt |
i '' 1 |
i |
■ |
■ |
||
1. Tjänstemän av högre grad. a) Med bestämd tjänstgöringsort. |
; |
|||||
| i kustbevakningschef i Skåne och Blekinge |
5,500 |
5,500 |
] 4,400 |
|||
borgs och Bohus lan........................... 1 gränsbevakningschef i Dalsland, Vfirm- |
5,500 |
|||||
land och Dalame .................... |
4,800 |
4,800 |
3,600 |
|||
1 överinspektör av klass 1 vid packhus- |
||||||
inspektionen i Stockholm .................. |
7,300 |
7,300 |
||||
1 överinspektör av klass 1 vid d:o i Göte-hor& ............................................... |
7,300 |
15,000 ! |
||||
1 överinspektör av klass 2 vid d:o i Malmö 2 överinspektörer av klass 2 vid tullbevak- |
6,300 |
6,300 |
||||
ningsinspektionerna i Stockholm och |
12,600 |
t 400 |
4,500 : |
|||
1 överinspektör av klass 3 vid d:o i Malmö |
5,500 |
5,500 |
; |
4,400 |
||
i Stockholm................................... |
6,300 |
6,300 |
||||
! 12 tullförvaltare av klass 1 vid d:o i Norr- |
||||||
köping, Malmö, Hälsingborg, Trälleborg, |
1 • |
75,600 |
. | |
1 |
4,500 1 |
|
1 tullförvaltare av klass 2 vid tullkamma- |
||||||
ren i Kalmar ............................. |
5,500 j 1 |
5,500 |
4,000 |
|||
4 tullförvaltare av klass 2 vid d:o i Lands- |
1 |
|||||
Transport |
_ i |
142,200 |
— ■ ^ |
305,300 |
— |
Sjunde huvudtiteln.
141
Kronor. |
||||||
1 |
Etter resp. 3, |
|||||
: |
6 och 9 ara |
Pen- |
||||
Fast av- |
tjänstgöring |
sions- |
||||
löning. ! |
avlöningen |
under- lag. |
||||
| |
1 |
gång med: |
||||
Transport |
1 |
142,200 1 |
— |
305,300 |
— |
— |
krona och Halmstad samt vid konfiska- |
i |
|||||
Höns- och kassörskontoren i Stockholm |
||||||
och Göteborg .................................... |
_ |
22,000 |
1 |
4,000 |
||
1 tullförvaltare av klass 3 vid tullkamma- |
||||||
ren i Uppsala.................................... |
4,800 |
4,800 |
||||
19 tullförvaltare av klass 3 vid d:o i Ny- |
1 |
|||||
köping, Jönköping, Oskarshamn, Visby, |
1 j |
|||||
Karlskrona, Karlshamn, Åhus, Lund, |
1 3,600 |
|||||
Ystad, Varberg, Strömstad, Borås, Karl- |
( |
|||||
stad, Örebro, Söderhamn, Hudiksvall, |
||||||
Härnösand, Luleå och Haparanda......... |
- |
91,200 |
||||
1 tullförvaltare av klass 4 vid d:o i Söder- |
• |
|||||
tälje ................................................ |
4,000 |
4,000 |
||||
20 tullförvaltare av klass 4 vid d:o i Eskils- |
||||||
tana, Linköping, Väslervik, Ronneby, |
1 |
|||||
Sölvesborg, Simrishamn, Falkenberg, |
400 |
3,300 |
||||
Lysekil, Uddevalla, Lidköping, Mon, |
- |
|||||
I Charlottenberg, Västerås, Falun, Örn- |
||||||
sköldsvik, Östersund, Storlien, Umeå, |
||||||
Skellefteå och Riksgränsen.................. |
— |
80,000 |
||||
1 tullförvaltare av klass 5 vid d:o i Mera |
3,300 |
3,300 |
- |
1 |
||
3 tullförvaltare av klass 5 vid d:o i Vad- |
1.2,700 i |
|||||
stena, Marstrand och Piteå.................. |
- |
9,900 |
1 |
|||
! 1 överkontrollör av klass 1 vid packhus- |
# |
|||||
1 inspektionen i Stockholm..................... |
6,300 |
6,300 |
1 4,500 |
|||
j 1 överkontrollör av klass i vid d:o i Göteborg |
— |
6,300 |
1 |
|||
1 överkontrollör av klass 2 vid tullkamma- |
||||||
ren i Stockholm................................. |
5,300 |
5,300 |
||||
j 3 överkontrollörer av klass 2 vid d:o i |
3,800 |
|||||
Malmö och Göteborg samt vid packhus- |
||||||
inspektionen i Malmö ........................ |
15,900 |
391,200 |
. |
|||
t Transport |
391,200 |
305,300 |
— |
142
Sjunde huvudtiteln.
1 |
! • • |
K r |
o n o r. |
|||
j Efter resp. 3, |
||||||
6 och 9 ars |
Pen- |
|||||
i Fast av- |
tjänstgöring |
|||||
Summa. |
kan den fasta |
|||||
löning. |
avlöningen |
under- |
||||
1 |
gång med: |
lag. |
||||
i Transpor |
| i — |
1 |
i | 391,200 |
305,300 |
— |
— i |
b) Övriga tjänstemän av högre grad. |
1 |
! |
||||
4,800 |
4,800 |
|||||
16 förste kontrollörer ........................... |
76,800 |
j 3,000 | |
||||
1 kontrollör ....................................... |
4,200 |
4,200 |
||||
82 kontrollörer (därav 3 kontrollörer och |
| |
|||||
uppbördskassörer samt 7 bevaknings- |
3,300 j |
|||||
kontrollörer) .................................... |
— |
344,400 |
I 1 |
i |
||
1 kammarskrivare ............................. |
2,800 |
2,800 |
. |
4ni) |
1 |
|
j 245 kammarskrivare .............................. |
— |
686,000 |
| 2,100: |
|||
1 tullinspektor................................... |
2,600 |
2,600 |
||||
t 7 tullinspektörer (därav 2 gränsinspektorer) |
— |
18,200 |
||||
1 tullfisk ji 1.......................................... |
3,000 |
3,000 |
2,000 j |
|||
3 tulltiskaler...................................... |
— |
9,000 |
1,151,800 |
|||
2. Tjänstemän av lägre grad. j |
||||||
1 överuppsyningsman av klass 1 ......... |
2,600 |
2,600 |
| |
|||
1 överuppsyningsman av klass 1 ......... |
2,600 |
1 |
| 300 |
|||
) 1 överuppsyningsman av klass 2 ......... |
2,300 |
2,300 |
| | |
j |
||
3 överuppsyningsman av klass 2 (därav |
; 200 |
l,700j |
||||
1 befälhavare & kustbevakningsängare) |
— |
6,900 |
||||
1 gränsöveruppsyningsman .................. |
2,600 |
2,600 |
| |
300 |
| |
|
1 kustöveruppsyningsman..................... |
2,100 |
2,100 |
||||
26 kustöveruppsvningsmän..................... |
— |
54,600 |
1 |
1,300 |
||
1 uppsyningsman av klass 1 ............... |
2,050 |
2,050 |
||||
4i uppsyningsman av klass 1 ............... |
— |
84,050 |
150 |
|||
1 uppsyningsman av klass 2 ............... |
1,900 |
1,900 |
! 1,200 i |
|||
22 uppsyningsman av klass 2 ............... |
— |
41,800 |
1 |
|||
1 uppsyningsman av klass 3 ............... |
1,750 I |
1,750 |
1 |
1,100 1 |
||
Transport'' |
— |
205,250 | |
1,543,000 | |
305,300 j |
_ |
I |
Sjunde huvudtiteln.
143
K r o |
n o r. |
|||||
Fast av-löning. |
Summa. |
Efter resp. 3, 6 och Ö urs |
Pen- ! sions-under- j lag* ; |
|||
Transport |
— |
205,250 |
1,543,000 |
305,300 |
— |
_ |
23 uppsyningsman av klass 3 ............... |
— |
40,250 |
| |
1,100 |
||
1 gr&nsuppsyningsman ........................ |
2,050 |
2,050 |
150 |
l 1,300 |
||
6 gränsuppsyningsmän ........................ |
— |
12,300 |
1 |
• |
||
1 kustuppsyningsman........................... |
t,650 |
1,650 |
||||
65 kustuppsyningsmän........................... |
— |
107,250 |
1,100 |
|||
1 vaktmästare av klass 1.................... |
1,750 |
1,750 |
• |
|||
4% vaktmästare av klass 1..................... |
— |
868,000 |
||||
1 vaktmästare av klass 2..................... |
1,500 |
1,500 |
1 |
|||
190 vaktmästare av klass 2 (därav 2 an* |
1 1,000 1 |
|||||
ställda å kustbevakningsångare) ......... |
— |
285,000 |
1 |
|||
1 vaktmästare av klass 3..................... |
1,200 |
1,200 |
100 |
j 900 j 1 |
||
62 vaktmästare av klass 3.................... |
— |
74,400 |
||||
1 gränsridare....................................... |
1,500 |
1,500 |
1 |
|||
163 gränsridare.................................... |
— |
244,500 |
1,000 |
|||
1 kustvakt.......................................... |
1,300 |
1,300 |
I I |
|||
41 k us t vakter....................................... |
— |
53,300 |
* |
|||
1 kustroddare .................................... |
1,200 |
1,200 |
'' 900: |
|||
225 kustroddare ................................... |
— |
270,000 |
2,172,400 |
|||
Till ortstillägg åt befattningshavare vid lokal- |
||||||
tull förvaltningarna i Stockholm, Hapa- |
| |
|||||
randa och Riksgränsen, förslagsanslag |
— |
__ |
56,000 |
|||
Till arvoden åt föreståndare för tullförvalt- |
I |
|||||
ningsavdelning i Götehorg och Malmö |
||||||
för utövande av i § 18 i avlöningsreg- |
||||||
lementet omförmält uppdrag, förslags• |
||||||
anslag högst.................................... |
— |
- |
2,000 |
|||
Transport |
— |
| - |
3,773,400 |
305,300 |
— |
" - i |
144
Sjunde huvudtiteln.
46.]
K r o |
n o r. |
||||
Fast av-löning. |
Summa. |
Efter resp. 3, 6 och 9 ars |
Pen- sions- under- lag. |
||
— |
3,773,400 |
305,300 |
— |
— |
|
— |
— |
12,000 |
|||
— |
— |
10,000 |
|||
— |
— |
750,000 |
4,545,400 |
||
_ |
— |
— |
4,850,700 |
— |
— |
Transport
Till arvoden åt tullexpeditions- och grfinsstationsföreståndare,
förslagsanslag
Till arvoden åt ordinarie tjänstemän för
tullbehandling av passagerareffekter,
förslagsanslag.................................
Till vikariatsersättning, extra biträden m. m.,
förslagsanslag.................................
därav för utbetalande av flyttningshjälp
åt tjänstemän högst 2,000 kronor.
B. Ålderstilläggsstaten.
Förslagsanslag.............................
Säger | —
450,000
Transport15,300,700
Sjunde huvudtiteln.
145
Krön |
o r. |
! |
||||
För befattningen upp- |
1 |
|||||
Tjänst- |
tagen avlöning i |
Kronor, t |
||||
Lön. |
gönngs- |
— |
||||
pennin- |
1915 |
1904 |
1910 |
|||
års |
års |
års |
||||
stat. |
stat. |
stat. |
||||
Transport |
5,300,700 |
|||||
1 C. Overgångsavlöningsstaten. |
||||||
Stockholm. |
||||||
Generaltullstyrelsen. |
||||||
6,200 |
2,800 |
9,000 |
||||
Anm. Ämbetet utbytes vid innehavarens avgång mot ett |
||||||
j generaltulldirektörsämbete med ................................. |
— |
— |
11,000 |
— |
||
Tullkammaren. |
• |
|||||
Andre kontrollören E. G. M. Lindh .............................. |
2,500 |
500 |
■ |
3,000 |
— |
|
Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens avgång mot |
||||||
! en kontrollörstjänst med......................................... |
— |
4,200 |
— |
|||
Tullbevakn ingsinspektionen. |
||||||
jÖverinspektoren N. G. Nordquist3................................. |
4,200 |
800 |
— |
— |
5,000 |
|
Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens avgång mot |
1 |
|||||
J en överinspektorstjänst med .................................... |
— |
— |
6,300 |
— |
— |
* |
Västervik. |
||||||
Tullförvaltaren H. V. E. Moberg ................................. |
3,000 |
1,000 |
— |
4,000 |
_ |
|
Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens avgång mot en |
||||||
tullförvaltartjänst med ........................... |
— |
— |
4,000 |
- |
||
Transport — |
— |
25,500 |
7,000 |
14,000 |
5,300,700 |
1 Åtnjuter bostiillsvåning i ett staten och Stockholms stad gemensamt tillhörigt hus enligt kungl.
brev den 23 februari 1825.
a Åtnjuter boställsvåning i ett staten och Stockholms stad gemensamt tillhörigt hus enligt kungl.
brev den 10 maj 1867.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
19
[46.]
146
Sjunde huvudtiteln.
Krön |
o r |
|||||
För befattningen upp- |
||||||
Tjänst- |
tagen avlöning i |
Kronor. |
||||
görings- |
||||||
pennin- gar. |
1915 |
1904 |
1910 |
|||
års |
års |
års |
||||
stat. |
stat. |
stat. |
||||
Transport |
— |
— |
25,500 |
7,000 |
14,000 |
5,300,700 |
Oöteborg. |
| |
|||||
Packhusinspektionen. |
||||||
Överinspektören J. H. Lindquist.................................... |
4,000 |
3,000 |
— |
7,000 |
— |
|
Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens avgång mot |
||||||
en överinspektorstjänst med ................................... |
7,300 |
• — |
— |
|||
Säger |
— |
— |
32,800 |
14,000 |
14,000 |
|
Transport |
- |
— |
- |
5,300,700 |
i
D. Indragningsstaten.
Visby.
Jaktuppsyningsmannen T. A. Thomsson ...........................
Malmö.
Kustvakten till häst J. A. Möller ....................................
Landskrona.
i
Kustroddaren A. P. L. Bahr ...........................................
Hälsingborg.
Kronor.
Transport —
5,300,700;
Transport! 2,560 6,300,700
Kustvakten till fot C. J. Persson
Sjunde huvudtiteln.
147
[46.]
Kronor. |
||
Transport |
2,560 |
5,300,700 |
Halmstad. |
||
Kustroddaren J. R. Bengtsson.................................................................................... |
700 |
|
Falkenberg. |
||
Kustuppsyningsmannen C. G. Meyer........................................................................... |
800 |
|
Jaktuppsyningsmannen G. F. Andersson .................................................................... |
1,100 |
|
Varberg. |
700 |
|
Kustroddaren J. A. Berndtsson ................................................................................. |
||
» J. A. A. Gustafsson............................................................................. |
700 |
|
» A. Andersson.......................... .......................................................... |
700 |
|
asteborg. |
800 |
|
Kustuppsyningsmannen A. G. Christensson.................................................................. |
||
Kustroddaren E. Svensson ....................................................................................... |
700 |
|
» A. L. Sätherström................................................................................. |
700 |
|
Lysekil. |
700 |
|
Kustroddaren C. W. H. Öfverman................................................................... .......... |
||
Härnösand. |
700 |
|
Vaktmästaren N. F. Rosenqvist ................................................................................. |
||
Östersand. |
700 |
|
Gränsridaren J. P. Bodin.......................................................................................... |
• |
|
Umeå. |
900 |
|
Vaktmästaren A. Rönnmark .................................................................................... |
12,460 |
|
E. Pensionsstaten lör avskedade tjänstinnehavare. |
||
Förslagsanslag ..................................................................................................... |
— |
300,000 |
F. Pensionsstaterna lör avlidna tjänstinnehavares efter-lämnade änkor och barn. a) För beredande av den genom nädiga reglementet den 16 februari 1833 stadgade pen- |
||
sionering, förslagsanslag .............................................................................. |
25,000 |
|
b) Bidrag till tullstatens enskilda pensionsinrättning, bestämt anslag ........................... |
10,000 |
35,000 |
Gr. Omkostnadsstaten. |
||
Anslag till vissa arvoden enligt särskild förteckning, förslagsanslag ........................... |
7,570 |
'' |
» » rese- och traktamentskostnader, förslagsanslag.......................................... |
20,000 |
|
» » tullhusbyggnader och reparationer samt hushyror och tomtören, förslagsanslag |
15,000 |
|
Transport |
42,570 |
5,648,160 |
148
(Sjunde huvudtiteln.
[46.]
i- ------- |
K r o |
n o r. |
|
Transport |
42,570 |
5,648,160 |
|
Anslag till underhåll och drift av tullverkets ångare samt bränsle för kustbevaknings- |
|||
* |
personalens tjänstebåtar, förslagsanslag .................................................. |
30,000 |
|
» » |
expenser, förslagsanslag ....................................................................... |
125,000 |
|
» > |
post- och telegramporto, förslagsanslag .................................................. |
20,000 |
|
» > |
läkarvård och medikamenter samt begravningshjälp, förslagsanslag ........... |
15,000 |
|
> > |
skeppsmätningskostnad, förslagsanslag ..........j;. ................................... |
38,200 |
|
» > |
gratifikationer åt krono- och lots- samt kanalbetjänte, som utmärka sig genom |
1,500 |
|
» » | |
jakt- och båtlega samt hästlegn och resekostnader, förslagsanslag............... |
175,000 |
|
» » | |
utbildning i tulltjänsten, förslagsanslag .............................. |
21,000 |
|
* * |
tulltjänstemäns av lägre grad beklädnad och beväring, förslagsanslag |
125,000 |
■ c* ■ i |
> > |
beslagarandelar, tullstatens enskilda pensionsinrättnings andelar av böter samt |
.500,000 |
i « i |
» » |
hemliga utgifter.................................................................. |
6,000 |
j |
» » |
diverse utgifter, förslagsanslag ........................................,...................... |
45,620 |
1,144,890; |
Summa kronor
6,793,050»
Förteckning å arvoden på tullverkets omkostnadsstat för år 1916.
Kronor. |
|
i Stockholms rådstuvurätts avdelning för tullmål: |
i |
1 ordförande ............................................................................................. (^00-_ |
j |
2 ledamöter å 375 kronor........................................................................... 750;_ |
|
1 notarie................................................................................................... 75Q. _ |
2,100 |
j Övriga rådstuvurätter för avgörande av tullmål enligt nådiga breven den 15 februari 1841 och |
|
den 6 april 1858, tillsammans förslagsvis upptagna................................................... |
1,900 |
t Arvode till särskild ordförande i gränstullrätterna inom Jämtlands län ................................. |
750 |
» » » »i gränstullrätten inom Norrbottens län ................................. |
2,000 |
l » » tolk för finska språket vid » » » » ................................. |
300 |
j » > präst i Sandhamn ......................ii..................................................... |
250 |
f » » skollärare i Landsort........................................................................................ |
70 |
» » »i Huvudskär.................................................;.................................. |
100 |
» » »i Sandhamn................................................................. |
100 |
Summa kronor |
7,570 |
Sjunde huvudtiteln.
149
2. Förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen.
Med åberopande av vad jag under nästföregående punkt anfört i [47.]
fråga om uppförande å extra stat för år 1917 av fyra revisorstjänster
samt en extra andre byråassistenttjänst å generaltullstyrelsens revisions- krafterna hos
byrå, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen "‘styrelsen
att för förstärkning av arbetskrafterna hos general- (extra anslag.)
tullstyrelsen, i enlighet med vad jag i mitt berörda
Yttrande närmare utvecklat, på extra stat för år 1917
anvisa ett förslagsanslag, högst............ kronor 22,000,
med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 191(1
av anslaget disponera högst.................... kronor 2,000.
3. Förstärkning av arbetskrafterna vid tullverkets lokalförvaltning.
Med åberopande av vad jag under punkt 46 anfört i fråga om [48.]
uppförande å extra stat av vissa tjänster vid tullverkets lokalförvaltning Förstärkning
för nästkommande år, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte krafu^a vid
föreslå riksdagen tullverkets
. lokal
att
för förstärkning av arbetskrafterna vid tull- förvaltning.
verkets lokalförvaltning, i enlighet med vad jag i mitt (extra anslag.)
berörda yttrande närmare utvecklat, på extra stat för
år 1917 anvisa ett förslagsanslag, högst kronor 205,830.
4. Kontrollstyrelsen, oförändrat ordinarie anslag... kronor 34,200.
5. Förstärkning av kontrollstyrelsens arbetskrafter.
Med bifall till Kungl. Maj:ts den 19 mars 1915 avlåtna proposition, [49.]
nr 82, angående förstärkning av kontroll styrelsens arbetskrafter, har Förstärkning
riksdagen för detta ändamål i huvudsaklig överensstämmelse med an- -^J,0fr
givna
grunder på extra stat för år 1916 beviljat ett anslag av 19,500 betskrafter.
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1915 därav dispo- (extra anslag.*
nera 6,500 kronor.
150 Sjunde huvudtiteln.
[49.] Ifrågavarande grunder finnas angivna i det vid omformälda pro
position
fogade utdrag ur statsrådsprotokollet.
Den föreslagna utvidgningen av kontrollstyrelsen skulle för år
betinga
till arvode åt en extra ledamot ............................................ kronor 5,600
i> » » » biträdande tjänsteman .............................. » 3,900
)> vikariatsersättningar, extra biträden, renskrivning m. m.
samt ersättning åt sakkunniga .......................................... » 3,500
Summa för år kronor 13,000.
Beträffande posten å 3,500 kronor beräknades
till vikariatsersättningar .......................................................... kronor 350
» extra biträden, renskrivning m. in. .............................. » 2,100
» ersättning åt sakkunniga .............................................. » 1,050
eller tillhopa kronor 3,500.
Beträffande användningen av det anvisade anslaget har Kungl.
Maj:t i nådigt brev den 30 juni 1915, bland annat, förordnat, att hos
kontrollstyrelsen skulle under år 1915 ävensom under innevarande år
anställas dels en extra förste aktuarie, vilken skulle hava att, med enahanda
befogenhet och ansvar som ordinarie ledamot, såsom extra ledamot
handlägga ärenden rörande kontrollen över försäljningen av brännvin
och att beträffande sådana ärenden ansvara för uppsättandet av konceptexpeditioner,
dels ock en extra aktuarie, vilken det skulle åligga att biträda
den extra förste aktuarien vid utförandet av hans tjänsteåligganden
samt att, i den mån sådant uppdroges åt honom, jämväl i övrigt biträda
med inom ämbetsverket förekommande göromål, särskilt vid utarbetandet
av den statistiska berättelsen, i vad den avser brännvinsförsäljningen,
att i arvoden till den extra förste aktuarien och den extra aktuarien
skulle utgå, för helt år räknat, till den förre 5,600 kronor, därav 1,800
kronor skulle anses motsvara tjänstgöringspenningar, samt till den senare
3,900 kronor, därav 1,500 kronor skulle räknas såsom tjänstgöringspenningar,
att för ifrågavarande extra tjänstemän skulle i tillämpliga
delar gälla de genom kungörelsen den 22 oktober 1909 stadgade villkor
och bestämmelser för åtnjutande av de från och med 1910 års början
för ämbetsverket fastställda avlöningsförmåner, att vad i avseende å
ämbetsresa av överingenjör funnes stadgat i 11 § av gällande instruktion
för ämbetsverket eller eljest blivit förordnat skulle tillämpas jämväl beträffande
den extra förste aktuarien, att den extra förste aktuarien skulle
Sjunde huvudtiteln. 151
för ämbetsresa åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning enligt [19.
tredje klassen i gällande resereglemente, att i övrigt nämnda instruktion
skulle i tillämpliga delar lända till efterrättelse för ifrågavarande extra
tjänstemän, samt att under år 19lö finge såsom vikariatsersättningar
under semester för den extra första aktuarien och den extra aktuarien
utgå till vikarie för den förre högst 225 kronor och till vikarie för den
senare högst 125 kronor.
Vidare har Kungl. Maj:t i omförmälda nådiga brev förordnat, att
vid kontrollstyrelsens sida skulle finnas särskilda, av Kungl. Magt förordnade
sakkunniga till det antal, Kungl. Maj:t bestämde, med uppgift
att avgiva yttranden och förslag ej mindre angående meddelande av
föreskrifter i avseende å inköp av, försäljningspris för samt alkoholstyrka
hos brännvin samt i fråga om räkenskapers förande inom brännvinsförsäljningsbolagen
ävensom i avseende å dessa bolags förvaltning i övrigt,
än även beträffande övriga av kontrollstyrelsen till dem hänskjutna frågor;
och skulle det därjämte, efter anmodan av överdirektören, åligga sakkunnig
att beträffande ärende, vari han ägde speciell sakkunskap, tillhandagå
styrelsen med särskild utredning eller dylikt arbete, att sakkunnig,
som efter kallelse inställde sig hos kontrollstjnrelsen, skulle äga
att för de dagar, han deltoge i utredning och behandling av ärende hos
styrelsen, åtnjuta arvode av tio kronor om dagen, att, därest åt sakkunnig
anförtroddes särskild utredning eller annat mera omfattande
arbete, han skulle — utöver den honom för inställelse hos kontrollstyrelsen
tillkommande gottgörelse, där sådan inställelse påfordrades —
erhålla den ersättning, som för varje fall bestämdes av styrelsen, dock
ej mer än femtio kronor för ett och samma ärende; samt att sakkunnig,
som ej vore bosatt i Stockholm eller i dess omedelbara närhet eller
därstädes uppehölle sig på grund av annat allmänt uppdrag, skulle åtnjuta
ej mindre resekostnads- och traktamentsersättning för av uppdraget
föranledda resor än även traktamentsersättning under vistelsen i Stockholm,
allt enligt tredje klassen i resereglemente!, därest han icke eljest
vore till gottgörelse efter högre klass berättigad.
Tillika har Kungl. Maj:t föreskrivit, att, där ej för särskilt fall
av chefen för finansdepartementet annorlunda bestämdes, skulle tillsvidare
inom kontrollstyrelsen uppsättas förslag till expeditioner i sådana på
Kungl. Maj:ts prövning och avgörande ankommande mål och ärenden,
med vilkas beredande till underdånig föredragning överdirektören eller
ledamot jämlikt 6 § av den för ämbetsverket gällande instruktion biträtt.
Genom beslut den 26 juli 1915 har Kungl. Maj:t, jämte det bestämmelse
meddelats, att de sakkunniga, som hade att på sätt nyss
152 Sjunde huvudtiteln.
nämnts biträda kontrollstyrelsen, skulle tillsvidare utgöra sex med fyra
suppleanter för dem, utsett dylika sakkunniga och suppleanter.
Den här omförmälda förstärkningen av arbetskrafterna föranleddes
huvudsakligen av den utvidgning av kontrollstyrelsens befogenhet, som ägde
rum genom förordningen den 3 juni 1915 om ändrad lydelse av 15 § 1, 3,
4, 5, 8 och 9 mom. samt 17 § 2 mom. i förordningen den 9 juni 1905
angående försäljning av brännvin. Enligt sagda förordning skall nämligen
brännvinsförsäljningsbolag vid utövande av sin verksamhet stå
under överinseende av kontrollstyrelsen och hava att ställa sig till efterrättelse
de föreskrifter, kontrollstyrelsen i avseende å inköp av, försäljningspris
för samt alkoholstyrka hos brännvin ävensom angående räkenskapers
förande och i övrigt beträffande bolagets förvaltning eller eljest
i de i brännvinsförsäljningsförordningen särskilt angivna hänseenden kan
meddela.
1 skrivelse den 14 december 1915 har nu kontrollstyrelsen, efter
att hava redogjort för de av mig nu angivna förhållandena, vidare anfört
följande:
»Under den förberedande behandlingen av ifrågavarande författningsändring
framhöll kontrollstyrelsen i sitt underdåniga utlåtande av den 11 februari 1915, att
ej mindre den befogenhet, som blivit tillagd styrelsen genom förordningen den 18
juli 1913 och som innebär, att kontrollstyrelsen skulle besluta om ansvarsfrihet för
bolagen, än även den för det dåvarande ifrågasatta befogenheten, att styrelsen
skulle få överinseendet över bolagens ekonomiska förvaltning, krävde en förstärkning
av styrelsens arbetskrafter, så att styrelsen skulle kunna på ett effektivt sätt
tillvarataga statens intresse att å brännvinshandeln uppkommande vinst så oavkortad
som möjligt tillfölle staten. Någon tids erfarenhet vore emellertid nödvändig,
innan personalbehovet kunde på ett mera definitivt sätt bestämmas, och styrelsen
ansåg därför, dels att den för arbetskrafternas förstärkning erforderliga anslagsökningen
skulle anvisas att utgå allenast på extra stat, dels att anslagsäskandet
skulle begränsas till vad som under alla förhållanden kunde anses vara oundgängligen
erforderligt.
I överensstämmelse med vad kontrollstyrelsen föreslagit i sitt utlåtande av
den It februari 1915 äskade Eders Kungl. Maj:t av riksdagen anslag till förstärkning
av kontrollstyrelsens arbetskrafter (proposition nr 82/1915 avlåten den 19
mars 1915).
Kort tid efter berörda anslagsäskande framlade emellertid Eders Kungl. Maj:t
genom propositionen nr 187/1915 förslag till förordning om ändring i vissa delar av
brännvinsförsäljningsförordningen. Detta förslag avsåg att utvidga och befästa de
nya riktlinjer i brännvinsförsäljningslagstiftningen, som för första gången fått sitt
uttryck i förordningen den 25 september 1914 om ändrad lydelse av 1, 3, 5, 6, 15
och 40 §§ i brännvinsförsäljningsförordningen. Sedan riksdagen skärpt de i berörda
förslag ifrågasatta författningsändringarna särskilt genom stadgande^, att kon
-
Sjunde huvudtiteln. 153
trollen å utminuteringen av brännvin skulle gälla all utminutering och vara verksam,
utfärdade Eders Kungl. Maj:t i överensstämmelse med riksdagens beslut förordningen
den 8 juni 1915 om ändring i vissa delar av förordningen den 9 juni
1905 angående försäljning av brännvin. Genom sagda förordning tillädes kontrollstyrelsen
ytterligare omfattande och betydelsefull befogenhet i fråga om brännvinsförsäljningens
utövande. Styrelsen skall nämligen
a) handlägga frågor om godkännandet dels av grunderna för bolagens föreskrifter
i fråga om kontrollen vid utminuteringen av brännvin dels av ändringar i
berörda grunder,
b) verkställa indelning av riket i kontrollområden och vidtaga de jämkningar
i denna indelning, som av förhållandena betingas,
c) utfärda föreskrifter om medgivande för person att verkställa inköp av
brännvin inom annat kontrollområde, än där han är boende,
d) pröva hos styrelsen anförda besvär från person, som förmenar, att bolag
obehörigen vägrat att till honom utminutera brännvin eller lämna honom medgivande
att verkställa inköp hos bolag inom annat kontrollområde, än det där han
är boende,
e) pröva besvär över av bolag beträffande ämne, varom det tillkommer kontrollstyrelsen
att meddela föreskrift, vidtagen åtgärd, som kränker klagandens enskilda
rätt eller strider mot förordningens syfte,
f) företaga granskning av den förteckning, som vid varje års slut skall till
kontrollstyrelsen överlämnas beträffande till riket infört brännvin.
Genom ett övergångsstadgande till nu ifrågavarande förordning bemyndigades
styrelsen att anvisa kontrollområden åt bolag, som redan infört sådan kontroll, som
avsågs i förordningen den 25 september 1914.
Någon emot ifrågavarande betydande utvidgning av styrelsens befogenhet
och göromål svarande ytterligare förstärkning av arbetskrafterna ifrågasattes emellertid
icke, och torde en väsentligt bidragande orsak härtill hava varit, att riksdagens
beslut i fråga om de genom proposition nr 187 framlagda förslag fattades
så sent, att någon ändring beträffande det äskade anslaget till förstärkning av styrelsens
arbetskrafter icke kunde ifrågakomma. Såsom också framgår av statsutskottets
utlåtande nr 107, avsåg riksdagen vid beviljandet av det äskade anslaget
endast den provisoriska förstärkning av arbetskrafterna, som var erforderlig för
att styrelsen skulle kunna utöva överinseendet över bolagens verksamhet i ekonomiskt
avseende.
Visserligen måste det förutsättas, att en del av de betydande göromål, som
tillagts kontrollstyrelsen genom förordningen den 8 juni 1915, skulle komma att
bliva av mera övergående natur. Till denna grupp äro att räkna godkännandet av
grunderna för bolagens kontrollföreskrifter, indelningen av riket i kontrollområden
och utfärdandet av föreskrifter om medgivande för person att verkställa inköp av
brännvin inom annat kontrollområde än det, där han är boende. I desto högre
grad har handläggningen av dessa ärenden upptagit styrelsens tid under innevarande
år, i det att, sedan avdelningen för brännvinsförsäljningsärenden trädde i funktion
den 1 juli detta år, avdelningens arbetskrafter nästan helt och hållet upptagits av
frågorna om kontrollområdesindelningen och grunderna för kontrollföreskrifterna.
Trots det yttersta utnyttjande av arbetskrafterna hava så gott som alla frågor om
överinseendet av bolagens ekonomiska förvaltning måst skjutas på framtiden; bland
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 20
[49.]
[49.]
154 Sjunde huvudtiteln.
annat bär sålunda prövningen av dechargefrågan för brännvinsförsäljningsbolagen
icke ännu kunnat äga rum.
Till den grupp av ärenden, som tillagts styrelsen genom förordningen den 8
juni 1915 och som säkerligen kommer att taga en ej obetydlig del av arbetskrafterna
i anspråk, är att räkna handläggningen av här ovan under punkterna d) och
e) nämnda besvärsärenden. Visserligen har styrelsen ännu ej haft någon känning
av, hur pass omfattande dess arbete i nyssberörda avseende kan bliva, enär förordningen
i vad den avser besvärsrätten ännu ej trätt i kraft, men med tagen hänsyn
till de skarpa meningsbrytningarna, som för närvarande göra sig gällande ej
mindre i fråga om utövandet av kontrollen vid utminuteringen av brännvin än även
beträffande bolagens förvaltning, torde det kunna förväntas, att styrelsens arbetsbörda
beträffande prövning av inkomna besvär kommer att bliva betydande, särskilt
under de närmaste åren, innan stadga inträtt på dessa områden.
Under innevarande år har kontrollstyrelsen i utövandet av befogenheten att
hava överinseendet över bolagen och meddela föreskrifter beträffande bolagens ekonomiska
förvaltning icke medhunnit annat än att lämna föreskrifter dels om försäljningspris
för och alkoholhalt hos renat brännvin och högprocentig sprit, dels om
inköp av renat brännvin intill utgången av år 1916, dels ock om överlåtelse av
utminuteringsrättighet. Ännu återstår utfärdandet av föreskrifter beträffande dels
försäljningspris för andra slag av brännvin än renat sådant, dels inköp av brännvin
från och med år 1917, dels överlåtelse av utskänkningsrättighet, dels ock bolagens
förvaltning och räkenskaper. Frågorna ensamt om ordnandet av bolagens inköp av
brännvin och fastställandet av villkoren för överlåtelse av utskänkningsrättighet
torde komma att upptaga för styrelsen en ej obetydlig tid nästkommande år, enär
de på grund av sin invecklade och svåröverskådliga beskaffenhet kräva utförandet
av omfattande förberedande utredningar. Frågorna om föreskrifter i olika avseenden
beträffande bolagens förvaltning m. m. kunna antagligen upptagas till behandling
först under år 1917, och kommer utarbetandet av dylika föreskrifter att kräva
en ansenlig tid. Till nu nämnda göromål kommer den årliga ansvariglietsprövningen
beträffande bolagens förvaltning, ett göromål, som torde taga åtminstone två
månader i anspråk varje år. Då ansvarighetsprövningen innevarande år måste
skjutas på det kommande året, kan denna prövning under år 1916 beräknas taga
i anspråk en tid av åtminstone fyra månader. Behandlingen av frågorna om föreskrifter
för bolagens inköp och beträffande överlåtelse av utskänkningsrättigheter
kommer helt säkert att taga minst lika lång tid. Lägges härtill den tid, som åtgår
att sköta den löpande expeditionen och arbetet med styrelsens berättelse, inses lätt,
att göromålen för styrelsens avdelning för brännvinsförsäljningsärenden under år
1916 äro av den omfattande beskaffenhet, att de komma att helt lägga beslag på
de tillgängliga arbetskrafterna. För år 1917 synes ej heller någon lindring i arbetsbördan
vara att förvänta. Utom den ordinarie ansvarighetsprövningen har styrelsen
att upptaga till behandling ordnandet av bolagens förvaltning och räkenskaper,
frågor, vilka allt på grund av sin invecklade natur taga en betydlig tid. Härtill
kommer det löpande arbetet, vilket otvivelaktigt ökas i den mån styrelsen söker
realisera grundtankarna för de under år 1915 beslutade ändringarna i brännvinsförsäljningsförordningen.
Säkerligen komma därför under år 1917 redan tillgängliga
arbetskrafter att vara lika strängt anlitade som de varit under år 1915 och som de
bliva under år 1916.
Sjunde huvudtiteln. 1 T>5
Hittills har styrelsen vid angivandet av arbetsuppgifterna för dess avdelning
för brännvinsförsåljningsärenden icke uppehållit sig vid en mycket viktig sida. Styrelsen
avser nämligen härmed utövandet av överinseendet över bränn vi utforsa Ij ningxbolagens
verksamhet. Detta överinseende kan ej lämpligen utföras annat än genom
ofta återkommande inspektioner, varigenom styrelsen blir i stånd att dels tillse, att
förordningens stadganden och styrelsens föreskrifter efterföljas, dels upptäcka brister
i handhavandet av bolagens förvaltning i och för vidtagande av rättelse, dels ock
åvägabringa en närmare beröring mellan styrelsen och de särskilda bolagen för
åstadkommande av behörigt samarbete. Visserligen synas de kontrollerande uppgifterna
åtminstone i viss mån kunna utföras av revisorerna. Emellertid torde i
de många olika hänseenden, som styrelsen anser vara av intresse för att vinna en
överblick av bolagens verksamhet, den årligen återkommande revisionen icke lämna
tillräckliga upplysningar. Såvitt styrelsen redan nu av föreliggande revisionsberättelser
kan bedöma, har det i åtskilliga fall varit önskligt, om styrelsen kunnat
genom någon sin tjänsteman företaga inspektion, ett önskemål, som emellertid ej
kunnat fullföljas på grund av styrelsens strängt upptagna tid.
Behövligheten av dylika inspektioner har redan länge varit insedd och stadgande
härom finnes i 15 § 6 mom. av brännvinsförsäljningsförordningen. Med hänsyn
till styrelsens av göromål på andra områden upptagna tid hava emellertid dylika
inspektioner hittills mera sällan kommit i fråga. Sedan bolagens avkastning odelat
tillfaller statsverket samt statsmakterna genom särskilda författningsändringar sökt
åvägabringa garantier för att sagda avkastning inflyter till statsverket så oavkortad
som möjligt, får givetvis ur statens synpunkt inspektionen av bolagens förvaltning
en förhöjd betydelse. Det gäller ju här en synnerligen omfattande affärsrörelse,
som kräver en ständig övervakning. Erinras må därom, att under år 1913 brännvinsförsäljningsbolagen
tillsammantagna balanserade på 67 miljoner kronor.
Med den förstärkning av arbetskrafterna inom styrelsen, vartill anslag beviljades
av 1915 års riksdag, avsågs ju, bland annat, att styrelsen skulle sättas i
tillfälle att på vederbörligt sätt genom inspektioner utöva överinseendet över bolagen.
Av vad som anförts härovan om styrelsens kommande verksamhet under åren 1916
och 1917 framgår emellertid, att man ej med styrelsens nuvarande arbetskrafter
kan räkna med att någon mera planmässig inspektion kan komma i fråga. Önskvärt
är givetvis, att en dylik inspektion kunde äga rum åtminstone en gång om
året vid varje bolag. Då bolagens antal för närvarande är 128, och inspektionen
av varje bolag i medeltal skulle komma att taga två dagar, skulle inspektionsverksamheten
enbart nästan fullständigt lägga beslag på en tjänstemans tid.
På grund av vad sålunda anförts, får styrelsen uttala den uppfattningen, att
styrelsen, för att tillvarataga de intressen den är satt att bevaka, och för att tillgodose
de syften, som fått uttryck i förordningen den 3 juni 1915, utöver den förstärkning
i arbetskrafterna, vartill 1915 års riksdag anvisade medel på extra stat,
jämväl behöver en extra tjänsteman med huvudsaklig uppgift att inspektera brännvinsförsäljningsbolagen.
I den mån som denna tjänsteman icke skulle medhinna de
årliga inspektionerna eller i fall, där särskilda förhållanden det kräva, skulle styrelsens
chef eller extra ledamoten utföra erforderliga inspektioner.
Vidkommande arvodet till den extra tjänstemannen lärer detsamma, så länge
ledamöterna i kontrollstyrelsen äro ställda i andra lönegraden, icke kunna föreslås
högre än att motsvara första gradens avlöning. Med hänsyn tagen till den första
[49.]
156
Sjunde huvudtiteln.
[49.] gradens tjänsteman åliggande avgift för egen pensionering och i överensstämmelse
med vad i flera andra fall blivit bestämt, torde arvodet till den extra tjänstemannen
böra, i likhet med vad som föreskrivits beträffande arvodet till extra aktuarien hos
styrelsen, utgå med 3,900 kronor för år, därav 1,500 kronor skulle anses motsvara
tj änstgöringspenningar.
För åtnjutande av den sålunda föreslagna avlöningen bör enligt styrelsens
mening i tillämpliga delar gälla de för ordinarie befattningshavare hos styrelsen
genom kungörelsen den 22 oktober 1909 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande
av de från och med 1910 års början för ämbetsverket fastställda avlöningsförmåner.
I likhet med den hos styrelsen anställde extra aktuarien bör den nye tjänstemannen
komma i åtnjutande av semester, och bör tiden för densamma bestämmas
till en månad.
Godtages styrelsens förslag i detta hänseende, skulle till ersättning åt vikarie
för den ifrågavarande tjänstemannen beräknas ett belopp av 125 kronor, motsvarande
på semestertiden för honom belöpande tjänstgöringspenningar.
Kontrollstyrelsen tillåter sig desslikes föreslå, att den ifrågavarande tjänstemannen
— inspektören av brännvinsförsäljningsbolagen — ävensom vikarie för
honom förklaras berättigade till resekostnads- och traktamentsersättning enligt
fjärde klassen i gällande resereglemente.
Kontrollstyrelsen får vidare beträffande det extra anslaget till förstärkning
av styrelsens arbetskrafter anföra följande.
Genom det förut omförmälda nådiga brevet den 30 juni 1915 har ett extra
anslag å 2,100 kronor anvisats styrelsen till extra biträden, renskrivning m. m.
Då detta belopp visat sig alltför knappt tillmätt, anser styrelsen, att detsamma bör
för år 1917 höjas med 1,000 kronor eller till 3,100 kronor.
Likaså har det till ersättning åt sakkunniga avsedda belopp — 1,050 kronor
— visat sig för knappt, varför ifrågavarande belopp torde få, med iakttagande av
vad som erfordras för vinnande av jämn anslagssumma, beräknas till 1,425 kronor
för år.
Enligt de av styrelsen antydda beräkningarna skulle alltså — för år räknat
— erfordras:
I överensstämmelse med vad som i allmänhet plägar vara fallet beträffande
anslag av ifrågavarande natur, bör styrelsen emellertid inom den nämnda anslagssumman,
5,000 kronor, äga att, utan avseende å den beräknade fördelningen mellan
de nämnda anslagsposterna, för därför avsedda ändamål fritt disponera beloppet
i fråga.
Den nu av kontrollstyrelsen föreslagna utvidgningen av styrelsen skulle
alltså för år betinga
till vikariatsersättningar ......................
■» extra biträden, renskrivning m. m,
» ersättning åt sakkunniga ..............
m................. » 3 lön
. kronor 475
eller tillhopa kronor 5,000.
Sjunde huvudtiteln.
157
till arvode åt en extra ledamot...................
» » » » biträdande tjänsteman ...
» » » » biträdande tjänsteman ...
j> vikariatsersättningar, extra biträden,
samt ersättning åt sakkunniga ...
................................... kronor 5,600 [49-]
................... » 3,900
.................................. » 3,900
renskrivning m. m.
................................... » 5,000
Summa för år kronor 18,400.
Då den föreslagna inspektörsbefattningen är strängt av behovet pakallad
redan under senare hälften av år 1916, anser kontrollstyrelsen, som finner någon
förmån av semester icke behöva beredas den nye tjänstemannen under omförmälda
år, att ett mot hälften av årsarvodet svarande belopp av 1,950 kronor bör för år
1310 bcräknäs
Den sammanlagda kostnaden för senare delen av år 1916 och för år 1917
skulle sålunda uppgå till 20,350 kronor.
I likhet med vad kontrollstyrelsen anfört i sitt ovanberörda, den 11 februari
1915 avgivna utlåtande tillåter sig styrelsen slutligen betona, att den förstärkning
av styrelsens arbetskrafter, varom styrelsen nu gjort framställning, endast är att
anse såsom ett provisorium. Enligt styrelsens mening måste nämligen med nödvändighet,
så snart det sig göra låter, företagas en fullständig omorganisation av
styrelsen, därest densamma på ett tillfredsställande vis skall fylla sina manga ur
statsfinansiell synpunkt viktiga uppgifter.»
Det är uppenbarligen av stor vikt, att kontrollstyrelsen sättes i stånd Departement,.
att väl fylla de för det allmänna och särskilt statskassan betydelsefulla uppgifter,
som tillagts styrelsen genom de under senare år vidtagna ändringarna
i brännvinsförsäljningsförordningen. Också har ju i anledning av
nämnda lagändringar en betydande förstärkning av kontrollstyrelsens
arbetskrafter blivit åvägabragt. Emellertid saknades vid fattandet av
besluten om berörda förstärkning nödig erfarenhet för bedömande av
storleken och beskaffenheten av den arbetsbörda, som skiille komma att
tillföras kontrollstyrelsen. Givetvis har ej heller ännu tillräcklig erfarenhet
vunnits för att en definitiv organisation av ämbetsverket skall kunna
genomföras. Men under den redan gångna tiden har det dock tydligt
visat sig, att den beslutade förstärkningen av kontrollstyrelsens organisation
varit väl knapp. Såsom framgår av kontrollstyrelsens yttrande,
synes särskilt den för styrelsens verksamhet viktiga funktionen att vara
inspekterande myndighet för brännvinsförsäljningsbolagen icke kunna
med styrelsens nuvarande personal på ett tillfredsställande sätt tillgodoses.
Jag år därför ense med kontrollstyrelsen, att styrelsens arbetskrafter
böra redan från mitten av innevarande år för ändamålet förstärkas
med en särskild tjänsteman i första lönegraden.
Ej heller i övrigt har jag något att erinra mot vad kontroll -
158 Sjunde huvudtiteln.
[49.] styrelsen föreslagit i fråga om höjning av vissa poster under ifrågavarande
anslag.
Rörande anslagets användning torde, med iakttagande av de nu
ifrågasatta förändringarna, böra i tillämpliga delar följas enahanda
grunder, som fastställts för dispositionen av innevarande års anslag.
Med åberopande av vad i detta ärende anförts får jag alltså hem0
ställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till förstärkning av kontrollstyrelsens arbetskrafter
i huvudsaklig överensstämmelse med av mig
angivna grunder å extra stat för år 1917 anvisa ett
anslag av...................................................... kronor 20,350,
med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916
därav disponera .......................................... kronor 1,950.
6. Kontroll å tillverkningsavgifter.
[50.] Förslagsanslaget till kontroll å tillverkningsavgifter bestämdes av
jfoniroK å 1913 års riksdag till 900,000 kronor och har sedan dess bibehållits
avgifter. oiorändrat.
(ordinarie Utgifterna å anslaget hava uppgått till följande avrundade belopp:
anslag.)
År 1910 |
År 1911 |
År 1912 |
År 1913 |
År 1914 |
845,400 |
818,550 |
818,350 |
837,500 |
750,800 |
Anslaget torde med hänsyn härtill lämpligen böra minskas med
100,000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att minska det ordinarie förslagsanslaget till
kontroll å tillverkningsavgifter
nu................................................................ kronor 900,000
med............................................................... » 100,000
till ............. » 800,000.
7. Stämpelomkostnader, oförändrat ordinarie förslagsanslag
.................................................................................... kronor 420,000.
Sjunde huvudtiteln.
159
8. Kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet.
Förslagsanslaget till kostnader för taxering till skatt å inkomst [51.]
och förmögenhet blev på förslag av Kungl. Maj:t av 1912 års riksdag Kt0as^°^rt^[
uppfört i 1913 års riksstat med ett från 400,000 kronor till 720,000 skatt & mkronor
förhöjt belopp. Ifrågavarande anslag är avsett för bestridande jkomst
... , a s • -n j c- förmögenhet.
av dels kostnader for beredande jämlikt 54 § 1 mom. i gällande lor- (ordinarie
ordning om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering av er- anslag.)
sättning åt ordförandena och de av Kungl. Maj:ts befallningshavande
förordnade ledamöterna i taxeringsnämnderna, arvoden för protokollsoch
längdföringen hos prövningsnämnderna, arvode åt kronans ombud
hos Stockholms stads prövningsnämnd ävensom gottgörelse för det i
samband med taxeringsförrättningarne i övrigt lämnade biträde av
städernas tjänstemän dels ock vissa andra taxeringskostnader såsom
kostnader för biträde åt kronans ombud, blankettryck m. m.
Utgifterna å anslaget hava uppgått till följande belopp:
År 1910 |
ÅT 1911 |
År 1912 |
År 1913 |
År 1914 |
436,600 |
569,650 |
567,700 |
834,500 |
822,500 |
De i nyssnämnda lagrum omförmälda ersättningarna bestämmas
för varje år av Kungl. Maj:t, efter av Kungl. Maj:ts befallningshavande
avgivna förslag, med iakttagande att för berörda ändamål må utgå ett
belopp av högst två procent av rikets hela inkomst- och förmögenhetsskattesumma
för året, sådan denna enligt taxeringsnämndernas beslut
beräknats.
Då Kungl. Maj:t, såsom nyss nämnts, år 1912 föreslog riksdagen
att höja omförmälda anslag, var, på sätt av det vid den till riksdagen
den 13 januari 1912 avlåtna statsverkspropositionen fogade protokollet
över finansärenden närmare framgår, syftet därmed att bereda ifrågavarande
funktionärer vid taxerings arbetet något så när skäliga arvoden
för deras arbete.
I skrivelse den 30 maj 1912 angående regleringen av utgifterna
under riksstatens sjunde huvudtitel, däri riksdagen anmälde sitt bifall
till den föreslagna anslagsförhöj ningen, framhöll emellertid riksdagen, att
riksdagen förutsatte, att Kungl. Maj:t icke skulle underlåta att vid anslagsbeloppets
disponerande tillse, att ersättningarna till de särskilda funktio
-
160 Sjunde huvudtiteln.
[51.] närerna hölles inom lämpliga gränser, för vilken händelse syntes kunna
förväntas, att anslaget skulle bliva tillfyllest jämväl till täckande av alla
övriga till detsamma hänförliga kostnader.
Emellertid har Kungl. Maj:t nödgats att för ett vart av åren 1913,
1914 och 1915 till ersättningar åt taxeringsfunktionärerna anvisa ett
belopp av något över 685,000 kronor; och på grund härav hava, vad
beträffar åren 1913 och 1914, utgifterna å anslaget, såsom jag förut
angivit, kommit att rätt avsevärt överskrida anslagsbeloppet, 720,000
kronor. Jämväl 1915 års anslag lärer av enahanda orsak komma att
uppvisa brist. Jag vill dock erinra därom, att de av Kungl. Maj:t
fastställda ersättningsbeloppen framkommit genom en högst väsentlig
reducering av de av Kungl. Maj:ts befallningshavande föreslagna beloppen,
vilka för berörda tre år sammanlagt belöpte sig till, i runda
tal, 809,000 kronor för år 1913, 829,000 kronor för år 1914 och
820,000 kronor för år 1915.
Enär de av Kungl. Maj:t bestämda ersättningarna ingalunda kunna
anses för högt tilltagna, torde någon minskning av utgifterna å förevarande
anslag icke kunna för framtiden emotses. Jag ifrågasätter
därför, att anslaget förhöjes med ett belopp, som med hänsyn till de
under senaste åren från anslaget bestridda utgifterna torde böra sättas
till 100,000 kronor.
På grund härav hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att höja det ordinarie förslagsanslaget till kostnader
för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet
nu .............................................................. kronor 720,000
med ........................................................... » 100,000
till .............................................................. » 820,000.
9. Observations- och uppbördsprocenter m. m.
[52.]
Observationsoch
uppbördsprocenter
m. m.
(ordinarie
anslag.)
Förslagsanslaget till observations- och uppbördsprocenter m. m.
bestämdes av 1906 års riksdag till 10,000 kronor och har sedan dess
bibehållits oförändrat.
Utgifterna å anslaget hava uppgått till följande avrundade belopp:
År 1910 |
År 1911 |
År 1912 |
År 1913 |
År 1914 |
11,700 |
14,650 |
13,800 |
14,550 |
20,550 |
Sjunde huvudtiteln. 161
Med hänsyn härtill synes anslaget lämpligen böra ökas med 10,000 [52.]
kronor.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
höja det ordinarie förslagsanslaget till observations-
och uppbördsprocenter m. m.
nu .............................................................. kronor 10,000
med ............................................................... t> 10,000
till ................................................................ » 20,000.
G. Kronans publika hus.
1. Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm,
oförändrat ordinarie förslagsanslag.......................................... kronor 50,000.
2. Byggnader och reparationer, oförändrat ordinarie reservationsanslag
........................................................................................... kronor 370,000.
3. Uppförande av byggnad för en statens provningsanstalt.
I skrivelse den 7 januari 1914 har styrelsen för tekniska hög- [53.]
skolan — med förmälan att högskolans materialprovningsanstalt den
23 december 1913 hemsökts av en eldsvåda, som ödelagt vissa av för en statens
anstaltens lokaler — hemställt om anslag till verkställande av nybygg
nad
för en statens provningsanstalt. . (extra anslag.)
Efter remisser hava häröver utlåtanden avgivits dels den 4 maj
1914 av de sakkunniga, vilka, jämlikt nådiga bemyndigauden den 29
juni 1912 och den 31 oktober 1913, tillkallats för uppgörande av förslag
till en allmän plan för statens byggnadsverksamhet i Stockholm m. m.
samt för utredning av frågan om Djurgårdens bevarande i största
möjliga utsträckning såsom naturlig park, dels den 7 juli 1914 av överinténdentsämbetet,
dels den 5 oktober 1915 av kommerskollegium, som
även hört fullmäktige i järnkontoret, svenska teknologföreningen och
Sveriges industriförbund, dels ock den 30 november 1915 av riksmarskalksämbetet
efter Djurgårdsförvaltningens hörande.
Enligt kommerskollegii förslag skulle kostnaden för ifrågavarande
Bihang till rilcsdagens protokoll 1916. 1 samt. 21
162 Sjunde huvudtiteln.
[53.] byggnad uppgå till 841,000 kronor Som det för ytterligare utrednings
erhållande funnits nödigt att jämväl inhämta yttrande från styrelsen
för tekniska högskolan, dit ärendet den 22 nästlidna december remitterats,
är jag icke nu beredd att underställa förslaget i dess helhet Eders
Kungl. Maj:ts prövning.
Emellertid synes proposition i frågan böra avlåtas till innevarande
års riksdag och något belopp för ändamålet nu böra reserveras å riksstaten
för år 1917. Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att i avbidan på den proposition i ämnet, som
må komma att avlåtas till riksdagen, för uppförande
av byggnad för en statens provningsanstalt bland de
extra anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1917
beräkna ett belopp av........................... kronor 250,000.
4. Inredningsarbeten i gamla kungshusets källarvåning.
[54.] Sedan lantränteriernas bestyr med stämpelväsendet på sin tid över
%ttats
till statskontoret, befanns den härav föranledda förstärkningen
gamla Tung.*. av statskontorets arbetskrafter nödvändiggöra en utvidgning av ämbetshusets
miar. verkets lokaler i det s. k. gamla kungshuset i Stockholm. Åt statsvåmng.
kontoret upplätos med anledning därav två i våningen 1 trappa upp i
(extra anslag.) ngmn(ja byggnad belägna rum, över vilka kammarkollegium dittills
förfogat.
Kammarkollegium har nu, då dess advokatfiskalskontor vore i
oavvisligt och trängande behov av ökat utrymme i anslutning till
kollega övriga lokaler, hemställt, att nämnda bägge rum måtte återställas
till kollega disposition för advokatfiskalsämbetets räkning.
Over nämnda framställning hava utlåtanden avgivits av statskontoret
och överintendentsämbetet. Utredningen i ärendet är icke avslutad,
men vad hittills förekommit giver vid handen, att en tillfredsställande
lösning av frågan kan vinnas därigenom, att statskontoret, som
ju numera befriats från bestyret med stämpel väsendet, avstår från de
bägge ovan avsedda rummen och erhåller ersättning genom inredande
till ämbetslokaler av några under statskontorets våning och under borggårdens
nivå befintliga rum. Kostnaden för härför erforderliga arbeten
har av överintendentsämbetet beräknats till 15,000 kronor.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
Sjunde huvudtiteln. 163
att i avbidan på den proposition om anvisande
av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,
för inredande av vissa rum i det s. k. gamla
kungshusets källarvåning till ämbetslokaler in. m. bland
de extra anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1917
beräkna ett belopp av .............................. kronor 15,000.
5. Ändringsarbeten i lantmäteristyrelsens lokaler.
I skrivelse den 5 oktober 1915 fäste lantmäteristyrelsen Kungl.
Maj:ts uppmärksamhet på angelägenheten av att åtgärder omedelbart arbeun % lantbleve
vidtagna för lösningen av lantmäteristyrelsens lokalfråga. Nämnda
skrivelse remitterades till överintendentsämbetet, vars utlåtande i ärendet ^ anslag
ännu icke hunnit avlåtas. Med hänsyn till svårigheten att vinna en
tillfredsställande lösning av berörda lokalfråga lärer jag icke bliva i tillfälle
att förelägga Eders Kungl. Maj:t ett definitivt förslag i ärendet i
så god tid, att proposition i ärendet kan avlåtas till instundande riksdag.
Emellertid är en av anledningarna till lantmäteristyrelsens framställning
av den natur, att jag icke ansett mig kunna avvakta utredningens slutförande,
innan jag för Kungl. Maj:t framlägger förslag i viss del av
ärendet. Lantmäteristyrelsens dyrbara arkiv är nämligen inrymt i
lokaler, vilka icke äro tryggade mot eldfara. Jag anser därför, att
redan nu sådana åtgärder böra vidtagas, att eldfarlighet förebygges.
Kostnaden härför torde, efter beräkning som på mitt föranstaltande
gjorts i överintendentsämbetet, kunna antagas belöpa sig till 30,00J)
kronor; och ämnar jag, så snart utlåtande från överintendentsämbetet i
nyssberörda avseende inkommit, underställa sistnämnda fråga Kungl.
Maj:ts prövning.
Jag hemställer emellertid, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen,
att i avvaktan på den proposition i ämnet, som
kan varda förelagd riksdagen, för ändringsarbeten i
lantmäteristyrelsens lokaler bland de extra anslagen
under sjunde huvudtiteln för år 1917 beräkna ett
belopp av......................................*.............. kronor 30,000.
164
Sjunde huvudtiteln.
[56, 57,
58.]
Brandförsäkring
av operabyggnaden
och
dramatiska
teaterns byggnad
m. m.
(extra anslag:.)
a) Byggnaderna.
Departe
mentschefen.
b) Lösegendom
i operan.
H. De kung!, teatrarna.
1. Kung!, operan, oförändrat ordinarie anslag ...... kronor 60,000.
2, 3 och 4. Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns
byggnad ävensom av staten tillhörig, i dessa byggnader
förvarad lösegendom.
För brandförsäkring av de staten tillhöriga teaterbyggnaderna i
Stockholm har, vad angår operan allt ifrån år 1900 och vad dramatiska
teatern beträffar sedan år 1910, ett extra anslag varit av riksdagen
anvisat, vilket i riksstaten för vart och ett av åren 1911—1915
upptagits med ett belopp av 40,175 kronor och för år 1916 med 40,176
kronor.
Nu har överintendentsämbetet i skrivelse den 21 september 1915 hemställt,
att, därest Kungl. Maj:t skulle pröva lämpligt, att byggnaderna allt fortfarande
brandförsäkrades på sätt för närvarande ägde rum, Kungl. Maj:t måtte hos 1916
års lagtima riksdag göra framställning om anvisande på extra stat för år 1917 av
dels 18,314 kronor för gäldande av årspremie för brandförsäkring av operabyggnaden
under ett år, räknat från klockan tolv på dagen den 15 juli 1916, dels ock
21,862 kronor för bestridande av kostnaderna för erläggande av särskild avgift till
Stockholms stads brandförsäkringskontor samt årspremie för brandförsäkrande av
dramatiska teaterns byggnad vid Nybroplanen i Stockholm under ett år, räknat
från klockan tolv middagen den 1 juli 1916.
Då jag icke finner anledning till erinran mot vad ämbetet föreslagit,
biträder jag dess hemställan, i enlighet med vilken anslaget skulle
upptagas med samma belopp som 1916 års anslag.
På framställning av Kungl. Maj:t anvisade 1910 års riksdag ett
anslag å extra stat för år 1911 av 3,668 kronor till gäldande av årspremie
för brandförsäkring av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad
lösegendom. Jämväl därefter har på förslag av Kungl. Maj:t
enahanda anslag av riksdagen för ändamålet beviljats.
I skrivelse den 12 oktober 1915 har nu styrelsen för kungl. teaterns aktiebolag
hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes till styrelsens förfogande ställa behövliga
Sjunde huvudtiteln. 165
medel för förnyande av brandförsäkringen av ifrågavarande lösegendom för tiden
15 juli 1916—15 juli 1917.
För brandförsäkring av ifrågavarande inventarier erfordras för
nästkommande försäkringsår samma belopp som för det löpande. Medel
för ändamålet torde böra anvisas genom anslag på extra stat för år 1917.
Till gäldande av årspremier för brandförsäkring av staten tillhörig,
i dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom bär riksdagen enligt
Kungl. Maj:ts förslag på extra stat för åren 1913—1916 anvisat ett
anslag av 1,735 kronor.
Styrelsen för kungl. dramatiska teaterns aktiebolag har i skrivelse den 11
oktober 1915, jämte meddelande att premien för försäkring av samma lösegendom
komme att under år 1917 bliva oförändrad, hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes
vidtaga erforderliga åtgärder, för att berörda brandförsäkring fortfarande måtte få
bekostas av allmänna medel.
Då nämnda lösegendom lärer vid löpande försäkringsårs utgång
den 15 juli 1916 fortfarande böra på statens bekostnad försäkras för
ytterligare ett år, torde anslag härför böra i 1917 års riksstat uppföras
med samma belopp, som utgår för år 1916.
Samtliga bär ifrågavarande brandförsäkringspremier skola erläggas
i förskott; och torde vid sådant förhållande anslagen få disponeras redan
innevarande år.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa
dels till gäldande av årspremier för brandförsäkring
av operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad
ett anslag av .................................. kronor 40,176;
dels till gäldande av årspremie för brandförsäkring
av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad
lösegendom ett anslag av ........................ kronor 3,668;
dels ock till gäldande av årspremie för brandförsäkring
av staten tillhörig, i dramatiska teaterns
byggnad förvarad lösegendom ett anslag
av......................................................... kronor 1,735;
med rätt för Kungl. Maj:t att redan innevarande
år disponera berörda belopp å tillhopa kronor 45,579.
[56, 57,
58.]
Departe
mentschefen.
e) Lösegendom
i dramatiska
teatern.
Departe
mentschefen.
166
Sjunde huvudtiteln.
I. Diverse.
1. Ålderstillägg, oförändrat ordinarie förslagsanslag kronor 55,000.
2. Ersättning till städerna för mistad tolag.
[59.]
Förslagsanslaget till ersättning till städerna för mistad tolag beErsättning
m stämdes av 1913 års riksdag till 3,000,000 kronor och har sedan dess
Ät bibehålla, oförändrat. ______
(ordinarie Utgifterna å anslaget hava uppgått till följande avrundade belopp:
anslag.)
År 1910 |
År 1911 |
År 1912 |
År 1913 |
År 1914 |
3,064,160 |
3,152,000 |
3,136,700 |
3,315,750 |
3,567,650 |
De angivna siffrorna rörande utgifterna å anslaget torde böra
föranleda en ökning av samma anslag med 500,000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
höja det ordinarie förslagsanslaget till ersättning
till städerna för mistad tolag
nu............................................................... kronor 3,000,000
med.......................................................... » 500,000
till ............................................................ » 3,500,000.
3. Städers friheter, oförändrat ordinarie förslagsanslag.
......................................................................................... kronor 44,700,
varav direkt anvisning 44,670 kronor och friheter 30
kronor.
4. Restitutioner, oförändrat ordinarie förslagsanslag
......................................................................................... kronor 300,000.
Sjunde huvudtiteln.
167
5. Bidrag till landsting och städer, som icke deltaga i landsting.
Såsom jag tidigare i dag vid beräkningen av statsverkets tillgångar
för de behov, vilka vid statsregleringen för år 1917 borde fyllas, föreslagit
och Kungl. Maj:t godkänt, skall i statsverkspropositionen bland
egentliga statsinkomster upptagas såsom bevillning av fast egendom
samt av inkomst ett belopp av 1,600,000 kronor.
Ett däremot svarande belopp torde böra upptagas såsom extra
anslag å sjunde huvudtiteln, att utgå till landsting och städer, som icke
i landsting deltaga; och hemställer jag alltså, att Eders Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att å extra stat för år 1917 anvisa ett belopp
av............................................................ kronor 1*,600,000,
att fördelas mellan landsting och städer, som icke
deltaga i landsting, efter förhållandet mellan den bevillning
av fast egendom samt av inkomst, som debiterats
på grund av vederbörande prövningsnämnds år
1917 verkställda eller fastställda taxeringar inom landsm
tingsområde eller stad, varom nu nämnts, och den i
samma ordning debiterade bevillningssumman för hela
riket.
6. Ersättning till vissa städer och köpingar för till statsverket
indragna brännvinsförsäljningsmedel.
Enligt 1 § i förordningen den 18 juli 1913 angående ersättning
till städer och vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap för
till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel skall av statsverket
till de i paragrafen angivna städer och köpingar utbetalas bestämda
ersättningsbelopp, som för år 1917 utgöra sammanlagt 5,139,684
kronor.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen,
att det ordinarie anslaget till ersättning till
vissa städer och köpingar för till statsverket indragna
brännvinsförsäljningsmedel för år 1917 upptages till
ett belopp av.......................................... kronor 5,139,684.
[60.]
Bidrag till
landsting och
städer, som
icke deltaga i
landsting.
(extra anslag.)
[61.]
Ersättning
till vissa
städer och
köpingar för
till statsverket
indragna
brännvinsförsäljningsmedel.
(ordinarie
anslag.)
168
[62.]
Till täckande
av förskott.
(extra anslag.)
Sjunde huvudtiteln.
7. Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga i lands
ting,
för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel, oförändrat
ordinarie anslag........................................................................ kronor 3,100,000.
8. Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter, oförändrat
ordinarie förslagsanslag ............................................................ kronor 100,000.
9. Till täckande av förskott.
n
De förskottsvis bestridda utgifter, som tillhöra sjunde
och böra till ersättande bos riksdagen anmälas, äro enligt
börande ämbetsverk lämnade uppgifter:
A. Av statskontoret bestridda utgifter:
till kostnader för verkställande av utredning angående
åtgärder mot olägenheter av vissa slag
av fabriksdrift............................................................
kostnader för den under den 3 oktober 1902
tillsatta löneregleringskommittén .......................
kostnader för kommittén för avgivande av förslag
rörande förändrad organisation av kommerskollegium
...........................................................
kostnader för den under den 6 mars 1908 till -
kostnader för bokföringskommissionen...............
kostnader för revision av skattelagstiftningen
kostnader för de sakkunniga för avgivande av
ändringsförslag i anledning av framställda anmärkningar
mot utarbetat förslag till värde
stegringsskatt
å fastighet.......................................
kostnader för verkställande av viss förberedande
utredning i fråga om alkoholmissbrukets motarbetande
.....................................................................
kostnader för anbringande av registreringsnummer
å svenska fartyg ...................................
kostnader för genomförande av en central kassakontroll
.....................................................................
kostnader för kommunalskattekommitterade......
kostnader för de s. k. Drottningholmsbroarnas
vård och underhåll...................................................
huvudtiteln
från veder
-
kronor |
12,062: 74 |
20,931: 45 |
|
11 |
, 493: 32 |
11 |
27,023: 68 |
11 |
18,100: — |
11 |
7,908: 32 |
11 |
1,238: 52 |
11 |
2,000: — |
11 |
250: 50 |
11 |
4,200: — |
11 |
35,101: i o |
11 |
12,202: 89 |
kronor |
141,512: 52 |
Sjunde huvudtiteln.
transport kronor
till
11
11
11
kostnader för utförande av kronans talan och
vidtagande av åtgärder för bevakande av kronans
rätt till strömfall m. in..............................
kostnader för folkräkningen den 31 december
1910.........................v...................................................
kostnader för utredning inom kammarkollegium
i fråga om fiskerättsförhållandena vid kusterna
av de forna danska provinserna m. m.............
kostnader för beredande av erforderliga lokaler
åt statsdepartementen .............................................
kostnader för tobaksskattekommitterade............
kostnader för nykterhetskommittén.....................
kostnader för verkställande av utredning rörande
väghållningsbesvärets utjämning m. in.............
kostnader för kommissionen för fastställande
av provtyper å mjöl, varå restitution av tull
är medgiven...............................................................
kostnader för verkställande av utredning angående
förekomsten inom landet av truster
och karteller m. in.................................................
kostnader för Sveriges ombud vid skandinaviska
konferenser rörande trälastlinje och farliga
skeppslaster in. in...........................................
kostnader för utredning rörande användningen
av statens tomter och byggnader i Stockholm
m. m...............................................................
kostnader för utredning rörande utveckling av
sjöfartsförbindelserna mellan Sverige och Ryssland
..............................................................................
kostnader för utredning angående statens centrala
räkenskaps- och revision sväsende.......................
kostnader för granskning av förslag till inrättande
av ett riksrevisionsverk in. m.............
kostnader för utredning beträffande den så kallade
regalrätten till inom riket förekommande vattendrag
..............................................................................
ii
ii
ii
169
141,512: 52
48,105: 5 3
23,500: —
1,810: 4i
13,225: —
18,564: 49
27,337: 72
7,644: 13
580: 5 6
3,390: —
429: 40
13,050: —
2,620: —
8,798: 22
582: 45
9,015: 66
[62.]
transport kronor 320,166: 09
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 22
170
Sjunde huvudtiteln.
[62.]
till
n
n
11
ii
ii
ii
ii
ii
ii
ii
ii
ii
ii
ii
ii
transport
kostnader för utredning'' rörande levnadskostnader
och arbetslöner m. m..................................
kostnader för ersättning till biträde i finansdepartementet
vid behandling av förslag till
ändring i vissa delar av sjölagen......................
kostnader för verkställande av utredning rörande
vissa personal- och befordringsfrågor inom
tullverket.....................................................................
kostnader för utredning inom finansdepartementet
rörande statens och kommunernas skuldsättning
........................................................................
kostnader för verkställande av statistisk undersökning
av taxeringslängder m. m...................
kostnader för behandling av frågan om den
lägre liandelsundervisningens ordnande .....,......
kostnader för verkställande av utredning rörande
statens upphandlings- och entreprenadväsende
kostnader för utredning av den s. k. åborätts
frågan.
........................................................................
kostnader för utredning rörande inhemsk tillverkning
av mineraloljor och svavel in. m. ...
kostnader för verkställande av ändrings- och
reparationsarbeten inom lantförsvarsdeparte
mentets
lokaler .........................................................
kostnader för utredning rörande ifrågasatt
centralisering av pensionsanstalter, understödda
av staten .....................................................................
kostnader för utredning rörande omorganisation
av överintendentsämbetet......................................
kostnader för malmkommissionen........................
kostnader för utredning om förändrad lagstiftning
i fråga om införsel, tillverkning och användning
av sackarin m. m..................................
kostnader för utarbetande av metoder för undersökning
av sirap ......................................................
kostnader för sakkunniga biträden vid bered -
kronor |
320,166: 09 |
11 |
259: 35 |
11 |
8,959: 6 4 |
11 |
215: 15 |
11 |
281: 24 |
11 |
50,345: 12 |
11 |
5,002: 4 9 |
11 |
14,441: 39 |
11 |
19,212: 87 |
11 |
5,928: 83 |
11 |
2,000: — |
11 |
6,620: — |
11 |
3,644: 44 |
11 |
4,366: 60 |
11 |
2,511: 45 |
11 |
925: 20 |
transport kronor 444,879: 8 6
0
Sjunde huvudtiteln.
171
transport kronor 444,879: 86
till
ii
ii
11
ii
ii
ii
ii
ii
ii
ii
ii
ii
ii
v
ningen inom linansdepartemcntet av vissa skatte
och
andra linansfrågor .......................................... n
kostnader för arvoden åt adjungerade ledamöter
hos kammarrätten in. m....................................... n
kostnader för verkställande av vissa för nykterhetslagstiftningens
reformerande . erforderliga
specialutredningar ................................................... n
kostnader för sakkunniga biträden inom finansdepartementet
rörande nykterhetskommitténs
förslag.......................................................................ii
kostnader för utredning rörande sulfitsprit
industriens
utveckling m. m.................................. „
kostnader för arvoden åt adjungerade ledamöter
hos kammarkollegium in. m............................... „
kostnader för utredning rörande skatteplikt fölutlänningar,
som i Sverige åtaga sig eller
utföra arbete............................................................... »
kostnader för utredning rörande omorganisation
av tullverket.................. »
kostnader för utredning av uppkommen fråga
rörande exportförbud å oarbetat virke............... ,,
kostnader för handläggning inom finansdepartementet
av ärenden rörande utfärdande och upphävande
av utförselförbud .................................. „
kostnader för extra biträde i statskontoret för
arbete med statsliggaren .......................................'' „
kostnader för utarbetande av föreskrifter rörande
sjöfartssäkerheten.............................................. „
kostnader för utredning rörande utvidgning av
riksdagens bibliotek till ett centralt förvaltnings
bibliotek
..................................................._•................ n
kostnader för utarbetande av förslag till ändrad
lydelse av vissa delar av brännvinsförsäljnings
förordningen.
............................................................. „
kostnader för statens handelskommission ......... „
kostnader för utredning rörande rikets ekonomiska
krigsberedskap .................................... »
transport kronor
266: 88
6,800: —
488: 15
535: —
6,461: 42
3,838: 44
1,645: —
8,728: 06
765: 31
7,679: 44
1,300: —
5,334: 5 2
200: —
300: —
16,535: —
990: —
506,747: 08
172
Sjunde huvudtiteln.
transport kronor 506,747: o 8
till kostnader för ytterligare utredning rörande
kommunernas skuldsättning
„ kostnader för sakkunniga för ordnande av
krigsförsäkring å fartyg och fartygslaster m. m.
„ kostnader för utredning av frågan om banks
rätt att förvärva aktier ..........
„ kostnader för utredning rörande den kommunala
finansstatistiken......................................
,, kostnader för utarbetande av förslag till ändrad
tull å vissa slag av järn .....................................
„ kostnader för förhyrande av tillfälliga lokaler
för länsstyrelsen och lantmäterikontoret i Falun
u kostnader för hyra för bostad åt landshövdingen
i Västernorrlands län ...................................
„ kostnader för ersättning för skattefrälseräntor
„ kostnader för inlösen av skattefrälseräntor......
„ kostnader för statens industrikommission.........
tillhopa kronor 662,769: 5 8
B. Av överintendentsämbetet bestridd utgift:
till kostnader för verkställd påbyggnad å viss del
av f. d. Preisiska huset i Stockholm ........................ ,, 12,027'' 08
Summa kronor 674,796: 6 6
Med iakttagande av grundsatsen om anslags bestämmande till
jämnt tal av kronor hemställer jag, att Eders Kungl. Magt täcktes hos
riksdagen göra framställning
att till gäldande av omförmälda förskott å extra
stat må för år 1917 anvisas ett belopp
av......................................................... kronor 674,797.
10. Rese- och traktamentsersättning, oförändrat ordinarie förslag sansltt9.
..................................................................................... kronor 50,000.
400: —
100: —
671: 9 4
242: so
509: 20
2,136: 7 2
4,000: —
83,332: 81
48,599: 43
16,029: 60
Sjunde huvudtiteln.
178
11. Skrlvmaterialier och expenser, ved in. in.
Förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. in.
bestämdes av 1912 års riksdag, sedan från anslaget utbrutits ett särskilt
förslagsanslag till tryckningskostnader å 130,034 kronor, till 100,000
kronor. Anslaget har härefter bibehållits oförändrat.
Utgifterna å sistberörda anslag hava uppgått till, i runda tal,
117,800 kronor år 1913 och 113,700 kronor år 1914.
Då det torde vara att förutse, att utgifterna för här ifrågavarande
ändamål komma att för framtiden snarare ökas än minskas, synes mig
vara försiktigast att i 1917 års riksstat upptaga anslaget med ett med
20,000 kronor förhöjt belopp.
Jag får alltså hemställa, att Eders Kung!. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att höja det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m.
nu .............................................................. kronor 100,000
med............................................................... )) 20,000
till ............................................................. » 120,000.
12. Tryckningskostnader.
För utjämning av huvudtitelns slutsumma hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att nedsätta det å sjunde huvudtiteln uppförda ordinarie
förslagsanslaget för bestridande av tryckningskostnader,
nu............•..................................................... kronor 133,137,
med............................................................ » 14,
till.................................................................. » 133,123.
13. Extra lönetillägg för vissa tjänstemän och betjänte.
Under åberopande av vad jag till statsrådsprotokollet förut denna
dag anfört i fråga om beredande åt vissa statens tjänstemän och betjänte
av ett extra lönetillägg för år 1916, att uppföras i riksstaten för
år 1917, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
[63.]
Sk rivmat eri
alicr och
expenser,
ved m. m.
(ordinarie
anslag.]
[64.]
Trycknings
kostnader.
(ordinarie
anslag.)
[65.]
Extra lönetillägg
föivissa
tjänstemän
och
betjänte.
(extra anslag.)
174 Sjunde huvudtiteln.
att, till beredande i enlighet med de i berörda
statsrådsprotokoll angivna grunder, av extra lönetillägg
för innevarande år åt en del tjänstemän och
betjänte i till finansdepartementet hörande ämbetsverk
och kårer, å extra stat för år 1917 anvisa såsom förslagsanslag
ett belopp av....................... kronor 500.
14. Extra utgifter, oförändrat ordinarie reservationsanslag
................................................................................... » 32,000.
Beträffande här förut omförmälda ordinarie anslag, vid vilka jag
icke gjort någon framställning, har jag icke att föreslå någon förändring.
Av sjunde huvudtitelns ordinarie anslag, som för innevarande år
uppgå till................................................................................. kr. 24,193,774: —
komma vid bifall till de av mig framställda förslag
följande anslag att höjas, nämligen
till bankinspektionen
med........................ |
kr. |
5,400: — |
|
5) |
befrämjande i all- |
||
mänhet av slöj- |
|||
derna med............ |
» |
31,500: — |
|
)) |
kostnader för faxe- |
• |
|
ring till skatt å |
|||
inkomst och för- |
|||
mogenhet med ... |
» |
100,000: — |
|
)) |
observations- och |
||
uppbördsprocen- |
|||
ter m. m. med... |
» |
10,000: — |
|
)) |
ersättning till stä- |
||
derna för mistad |
|||
tolag med............ |
500,000: — |
||
3> |
skrivmaterialier |
||
och expenser, ved |
|||
m. in. med ......... |
20,000: — |
transport kr. 666,900: —
kr. 24,193,774:
Sjuude huvudtiteln. 175
transport kr. 666,900:— kr. 24, L93,7 74: —
Om från denna summa
dragés av mig föreslagna
minskningar
i anslagen
till kontroll åtillverk
ningsavgifter
med kr. 100,000: —
» ersättning till vissa
städer och köpingar
för till statsverket
indragna brännvinsförsäljnings
medel
med ......... » 155,748: —
» tryckningskostnader
med............... » 14: —
eller tillhopa............................................ » 255,762: —
skulle de ordinarie anslagen ökas med ....................... kr. 411,138: —
och sålunda för år 1917 komma att uppgå till ........ kr. 24,604,912: —
Summan av de utav mig tillstyrkta extra
anslag överstiger med ......................................................... » 214,462: —
vad under sjunde huvudtiteln anvisats å extra stat
för år 1916, nämligen .................................................. » 3,793,426: —
Huvudtitelns slutsumma innevarande år ........... » 27,987,200: —
skulle under förutsättning av bifall till mitt förslag
uppgå till.............................................................................. » 28,612,800: —
I vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt och föreslagit instämde statsrådets övriga
ledamöter; och behagade Hans Maj:t Konungen i nåder
bifalla vad sålunda blivit tillstyrkt.
Ur protokollet:
Albert Tondén.
176
Sjunde huvudtiteln.
Innehållsförteckning.
Punkt Ordinarie |
Extra |
Sid. |
||
anslag |
anslag |
|||
Krön oi- |
Kronor |
|||
A. Departementet. |
||||
Departementschefen ............................................... Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts |
17,000 |
2 |
||
kansli .................................................................... |
58,000 |
2 |
||
[l-l |
Provisorisk lönereglering för departementet........ |
7,965 |
2 |
|
[2.] |
Extra föredragande i finansdepartementet............ |
7,000 |
3 |
|
[3.J |
Särskild föredragande i finansdepartementet........ Biträde inom finansdepartementet vid beredning |
7,315 |
3—12 |
|
av ärenden rörande bankväsendet m. m......... |
4,700 |
12 |
||
B. De centrala ämbetsverken. |
||||
Kammarkollegium. |
||||
Kammarkollegium .................................................... |
128,000 |
13 |
||
[4-] |
Anställande av en extra advokatfiskal hos kam- |
|||
markollegium ....................................................... |
6,000 |
13-17 |
||
[5.1 |
Ordnande av vissa kammarkollegii andra arkiv- |
|||
kontor tillhörande handlingar ............................ |
1,500 |
17—19 |
||
[6.1 |
Ytterligare förstärkning av arbetskrafterna hos |
|||
kammarkollegium ................................................ |
69,500 |
19—20 |
||
Statskontoret. |
||||
Statskontoret ........................................................... |
169,000 |
20—21 |
||
[7-] |
Förstärkning av arbetskrafterna å statskontorets |
|||
riksbokslutsbyrå..................................... |
9.975 |
21-22 |
Sjunde huvudtiteln.
177
Punkt Ordinarie Extra
anslag anslag
Kronor Kronor
Mynt- och jnsteringsverket.
Bestridande av de med mynt- och justerings
verkets
drift förenade kostnader .................... 915,000
Kommerskollegium.
Kommerskollegium ............................................... 144,165
[ 8. ] Provisorisk lönereglering för befattningshavare
i kommerskollegium ...................................... 12,345
[ 9. ] Förstärkning av arbetskrafterna å kommers
kollegii
industribyrå ........................................ 10,532
[10.] Teknisk konsulent å kommerskollegii industribyrå
................................................................... 5,825
]11.] Handläggning hos kommerskollegium av ärenden
rörande svenska fartygs registrering m. m. 10,050
[12.] Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet............ 166,400
[13.] Sjötekniskt biträde hos kommerskollegium m. m. 5,525
[14.] Särskild sjöåklagare hos kommerskollegium .... 3,000
[15.] Utgivande av »Kommersiella meddelanden» .. 12,000
[16.] Arvode till en extra vaktmästare i kommerskollegium
............................................................ 1,175
Kammarrätten.
Kammarrätten ........................................................ 258,300
[17.] Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten.
................................................................... 41,400
Statistiska centralbyrån.
Avlöningsmedel för statistiska centralbyrån .... 76,900
Arvoden åt tillfälliga biträden samt vikariats
ersättningar
....................................................... 22,790
[18.] Provisorisk lönereglering för befattningshavare
i statistiska centralbyrån ............................... 10,420
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
Sid.
22
23
23-25
25—28
28— 29
29— 30
30— 37
37-43
43— 44
44- 47
47- 48
48
48- 49
49
49
49- 50
23
178
Sjunde huvudtiteln.
Punkt |
Ordinarie |
Extra |
Sid. |
|
anslag |
anslag |
|||
Kronor |
Kronor |
|||
£19.] |
Arvoden åt en extra ordinarie förste aktuarie |
|||
och fyra extra ordinarie aktuarier i stati-stiska centralbyrån............................................ |
21,200 |
50-51 |
||
£20.] |
Förstärkning av de till arvoden åt tillfälliga |
|||
biträden m. m. hos statistiska centralbyrån |
14,900 |
51—55 |
||
Till bibliotekets underhållande ............................ |
2,000 |
55 |
||
Överintendentsämbetet. |
||||
Överintendentsämbetet ....................................... |
50,600 |
56 |
||
1.21-] |
Provisorisk lönereglering för befattningshavare |
|||
i överintendentsämbetet................................... |
6,695 |
56—57 |
||
£22.] |
Förstärkning av arbetskrafterna hos överinten- |
|||
dentsämbetet........................................................ |
10,000 |
57-58 |
||
Patent- och registreringsverket. |
||||
Upprätthållande av patent- och registrerings- |
||||
verkets verksamhet............................................ |
540,600 |
58 |
||
123.] |
Kostnader, som föranledas av överståthållar- |
|||
ämbetets och länsstyrelsernas befattning |
4,000 |
58—59 |
||
Bankinspektionen. |
||||
£24.] |
Upprätthållande av bankinspektionens verk- |
|||
samhet ................................................................ |
63,400 |
59—61 |
||
C. Bergsbruket. |
||||
Bergsstaten ............................................................ |
33,000 |
61 |
||
£25] |
Provisorisk lönereglering för bergmästarna .... |
11,250 |
61 |
|
£26.] |
Befrämjande i allmänhet av bergsbruket ........ |
5,700 |
62 |
|
£27.] |
Bergsskolorna i Filipstad och Falun ................ |
29,460 |
62—67 |
Sjunde huvudtitel».
179
Punkt
Ordinarie
anslag anslag
Kronor Kronor
bid.
D. Handel och sjöfart.
[28.] Bidrag till underhållande av handelshögskolan
i Stockholm ....................................................... 30,000
Handelsgymnasier.................................................... 115,000
Handelsundervisningsinspektionen........................ 1,500
[29. | Understöd till Hälsingborgs handelsgymnasium 10,000
[BO, 31.] Export- och handelsstudiestipendier ............ 30,000
[32.] Bidrag till Sveriges allmänna exportförening.... 26,000
[33.] Statsunderstöd till handelskamrarna i riket .... 60,000
[34.] Bidrag till en internationell byrå i Bryssel för
handelsstatistik................................................... 650
[35.] Bidrag till internationella statistiska institutets
permanenta byrå i Haag ................................ 1,000
[36.] Ersättning till sjömanshusen................................ 40,000
[37.] Arvoden till två dispaschörsassistenter ........... 4,000
[38.] Anordnande av stormvarningar vid rikets kuster —
[39.] Bidrag till byggandet av en flytdocka i Göteborg 250,000
[40.] Bidrag till internationell patrulleringstjänst i
Norra Atlanten.................................................... 14,600
[41.] Understöd till aktiebolaget svenska ostasiatiska
kompaniet för fortsatt uppehållande av regelbunden
ångfartygsförbindelse mellan Sverige
och Ostasien........................................................ 165,000
67—70
70 .
70
71—73 •
73—75
75-77
77-87
88—89
. 89—90
90-91
91
92—98
98-104
104-105
106
E. Industri, hantverk och slöjd.
[42.] Befrämjande i allmänhet av slöjderna................ 57,500
[48.] Vävskolan i Borås ................................................
[44.] Understöd till Sveriges hantverksorganisation
[45.] Understöd åt föreningen för svensk hemslöjd
8,150
4,000
15,000
107—111
111—114
114—116
116-119
180
Sjunde huvudtiteln.
Punkt
Ordinarie Extra
anslag anslag
Kronor Kronor
Sid.
F. Skatteomkostnader.
[46.]
[47.]
[48.]
* [49-]
[50.]
[51.]
[52.]
Tullverket................................................................ 6,793,050
Förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen
........................................................
Förstärkning av arbetskrafterna vid tullverkets
lokalförvaltning ................................................
Kontrollstyrelsen.................................................... 34,200
Förstärkning av kontrollstyrelsens arbetskrafter
Kontroll å tillverkningsavgifter............................ 800,000
Stämpelomkostnader ....................... 420,000
Kostnader för taxering till skatt å inkomst och
förmögenhet........................................................ 820,000
Observations- och uppbördsprocenter m. m..... 20,000
119-148
22,000
149
205,830
20,350
149
149
149-158
158
158
159- 160
160— 161
0. Kronans publika hus.
Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika
hus i Stockholm................................................
Byggnader och reparationer.........,......................
[53.] Uppförande av byggnad för en statens prov
ningsanstalt
........................................................
[54.] Inredningsarbeten i gamla kungshusets källarvåning
................................................................
[55.] Ändringsarbeten i lantmäteristyrelsens lokaler
50,000
370,000
161
161
250,000
161—162
15.000 162-163
30.000 163
H. De kungl. teatrarna.
Kungl. operan.......................................................
[56.] Brandförsäkring av operabyggnaden och av
dramatiska teaterns byggnad............................
[57.] Brandförsäkring av staten tillhörig, i operabyggnaden
förvarad lösegendom ........................
[58.] Brandförsäkring av staten tillhörig, i dramatiska
teaterns byggnad förvarad lösegendom
60,000
40,176
3,668
1,735
164
164—165
164—165
164-165
Sjunde huvudtiteln.
181
Punkt
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
Sid.
I. Diverse.
[59. |
[60.]
[61.]
[62.]
[63.]
[64.]
[65.].
Ålderstillägg ....................................................... 55,000
Ersättning till städerna för mistad tolag........ 3,500,000
Städers friheter.................................................... 44,700
Restitutioner ........................................................ 300,000
Bidrag till landsting och städer, som icke deltaga
i landsting................................................
Ersättning till vissa städer och köpingar för
till statsverket indragna brännvinsförsälj
-
ningsmedel ....................................................... 5,139,684
Ersättning till landsting och städer, soin ej
deltaga i landsting, för till statsverket indragna
brännvinsförsäljningsmedel ................ 3,100,000
Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter 100,000
Till täckande av förskott...................................
Rese- och traktamentsersättning........................ 50,000
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m..... 120,000
Tryckningskostnader........................................... 133,123
Extra lönetillägg för vissa tjänstemän och
betjente ............................................................
Extra utgifter........................................................ 32,000
1,600,000
674,797
500
166
166
166
166
167
167
168
168
168—172
172
173
173
173—174
174
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
24
Åttonde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14
januari 1916.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Yennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet Westman anhöll att få föredraga de
frågor, som tillhörde regleringen av riksstatens åttonde huvudtitel för år
1917, samt anförde därvid följande:
Då jag den 14 januari 1915 för Kungl. Maj:t framlade förslag till
reglering av åttonde huvudtiteln för år 1916, lämnade jag i sammanhang
därmed en detaljerad redogörelse för de besparingar, som ansågos på
grund av rådande ekonomiska förhållanden kunna göras å de på 1915 års
stat under nämnda huvudtitel uppförda anslag. Jag anhåller nu att, för
vinnande av större överskådlighet i den följande framställningen, få något
uppehålla mig vid vissa av de anslag, om vilka jag vid berörda tillfälle
uttalade mig.
Bland de extra anslag på 1915 års stat, som ansågos kunna i sin
helhet reserveras till ett kommande år, voro åtskilliga avsedda för reseunderstöd
eller liknande ändamål. Dessa anslag voro följande:
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
1
2
1916. Åttonde huvudtiteln: Inledning.
Kronor.
1) Till
2) >
3) >
4) >
5) >
6) »
7) >
8) »
9) »
10) »
11) >
12) >
resestipendier åt prästmän...................................................... 8,000: —
resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid rikets universitet
och karolinska institutet....................................... 10,000: —
resestipendier åt lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter
................................................................................... 9,000: —
resestipendier och till studieunderstöd åt föreståndarinnor
och lärarinnor vid lärarinneutbildningsanstalter
i huslig ekonomi ävensom åt skolkökslärarinnor vid
andra läroanstalter................................................................. 2,000: —
resestipendier åt lärarpersonalen vid kommunala mellan
skolor.
...................................................................................... 1,200: —
resestipendier åt rektorer samt övriga lärare och lärarinnor
vid folkskoleseminarierna ..................................... 2,000: —
resestipendier åt lärarpersonalen vid högre folkskolor... 1,200: —
resestipendier åt folkskollärare och folkskollärarinnor.. 8,000: —
resestipendier åt lärare och lärarinnor vid småskolor m. fl. 3,000: —
resestipendier åt föreståndare, lärare och lärarinnor
vid rikets abnormskolor (dövstumskolor, blindskolor
och sinnesslöanstalter)............................................................ 1,000: —
resestipendier åt föreståndare och facklärare vid lägre
tekniska läroanstalter.......................................................... 3,000: —
beredande för svenska forskare av tillfälle till vetenskapligt
arbete vid en eller flera utländska biologiska
stationer ................................................................................. 1,800: —
På därom gjord framställning i den till 1915 års riksdag avlåtna statsverkspropositionen
medgav riksdagen, att ifrågavarande anslag finge för
enahanda ändamål användas under år 1916.
Det är emellertid antagligt, att dessa anslag ej heller år 1916 böra
tagas i anspråk för sitt ändamål. Genom kungörelse den 10 december
1915 har Kungl. Maj:t föreskrivit, att med åtgärder för utdelning för
år 1916 av sådana resestipendier och likartade understöd, som skulle utgå
från bland andra ovan omförmälda anslag, skall tills vidare anstå, och
jag kommer under punkterna 28, 110, 134—136, 158—161, 183, 199 och 218
här nedan att hemställa om utverkande av riksdagens medgivande, att
ifrågavarande på extra stat för år 1915 beviljade anslag må för enahanda
ändamål användas under år 1917.
Jag torde här böra erinra om ytterligare två extra anslag på 1915
års stat, vilka ännu icke tagits i anspråk, nämligen:
1916. Åttonde huvudtiteln: Inledning.
Kronor.
3
13) Till understödjande av skididrotten bland ungdomen..
14) Bidrag till en antarktisk expedition åren 1915—1919
30,000: —
27,000: —
I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning medgav 1915 års riksdag,
att även dessa anslag finge för enahanda ändamål användas under år 1916.
Då emellertid de anordningar, som avsetts med det under 13) omnämnda
anslaget, funnits böra tills vidare uppskjutas samt de nuvarande förhållandena
lagt hinder i vägen för åvägabringande av det företag, tills vars
understödjande det under 14) upptagna anslaget beviljats, kommer jag att
under punkterna 204 och 221 här efteråt föreslå, att riksdagens medgivande
utverkas därtill, att de för år 1915 till dessa ändamål anvisade medlen
må för samma ändamål tagas i anspråk under år 1917.
Såsom jag erinrade i mitt anförande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 14 januari 1915, ingå även i åtskilliga under åttonde
huvudtiteln uppförda ordinarie anslag vissa anslagsposter, som avse studieresor
eller likartade ändamål. Dessa anslagsposter äro följande:
15) å det bestämda anslaget till nationalmuseet: till utländska Kronor.
studieresor...............................................................................;............
16) å reservationsanslaget till de allmänna läroverken: till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk.....................
17) å samma anslag: till reseunderstöd åt lärare vid de allmänna
läroverken, särskilt vid de läroverk, där provårskurs
är anordnad .........................................................................................
18) å förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor: till under
stöd
för utbildning av lärare och lärarinnor vid dylika läroanstalter,
högst ...................................................................................
19) å det bestämda anslaget till de tekniska läroverken: till
stipendier åt lärare vid tekniska högskolan för utrikes studieresor
..................................................................................................
6,000: —
3,000: —
1,800: —
Dessa anslagsbelopp hava under år 1915 endast till någon mindre del
tagits i anspråk, och genom ovanberörda kungörelse den 10 december 1915
hava bestämmelser meddelats rörande uppskov med utdelande för år 1916
av resestipendier m. in. även från de nu nämnda anslagen.
Besparingar, som uppkomma å de under 16) och 17) omförmälda
utgiftsposterna, kvarstå å reservationsanslaget till de allmänna läroverken;
eventuell behållning å det under 18) nämnda förslagsanslaget till understöd
åt folkhögskolor tillföres statsverkets kassafond; vad som besparas å
4 1916. Åttonde huvudtiteln: Inledning.
de under 15) och 19) omförmälda beloppen kommer däremot att in o-å till
åttonde huvudtitelns allmänna besparingar.
Då genom inbesparande för år 1916 av de under 16) och 17) omnämnda
anslagsposterna skulle å reservationsanslaget till de allmänna läroverken
uppstå en utgiftsminskning med ett så avsevärt belopp som 21,000
kronor, läge det ju nära till hands att göra en motsvarande nedsättning
i anslagets belopp för år 1917. På sätt jag i det följande kommer
att närmare omförmäla, har emellertid vid en utredning, som
inom ecklesiastikdepartementet blivit genom sakkunnig person verkställd
rörande det möjligen förefintliga behovet av anslagets ökande på
grund av inrättandet under de senare åren av nya lärarbefattningar, framgått
såsom resultat, att besparingar å det årliga anslaget äro att motse
endast för ett fåtal år framåt och att, sedan dessa besparingar därefter
förbrukats, anslaget måste höjas för att kunna möta de krav, som på Grund
av redan nu bestående förhållanden komma att ställas på detsamma.
Jag anser därför försiktigheten bjuda att beträffande ifrågavarande anslag
tills vidare icke vidtaga någon nedsättning.
I detta sammanhang torde jag böra omnämna, att för år 1915 nåo-ra
resestipendier ej utdelats från det under åttonde huvudtiteln uppförda
ordinarie reservationsanslaget å 45,000 kronor till »resestipendier samt
läroböckers, tidskrifters och lärda verks utgivande». Besparingarna kvarstå
å anslaget och kunna givetvis ett följande år användas för något av de
med anslaget avsedda ändamålen.
Jag övergår nu till de särskilda, till regleringen av åttonde huvudtiteln
hörande äskanden, som jag ansett mig böra understödja, och anmäler desamma
i den ordning, vari de ansetts höra förekomma i riksstaten. Jag
kommer därjämte att å behöriga ställen angiva de ordinarie anslå»-, beträffande
vilka jag icke har någon ändring att föreslå.
1916. Åttonde huvudtiteln: Departementet.
5
A. Departementet.
1. Departementschefen, oförändrat ordinarie
anslag .............................................................. kronor 17,000: —
2. Departementets avdelning av Kungl. Mapts
kansli, oförändrat ordinarie anslag ......... » 88,900: —
3. Omläggning av undervisningsstatistiken m- m. På därom av
Kungl. Maj:t gjord framställning beviljade 1914 års riksdag för omläggningav
undervisningsstatistiken samt till biträden vid de statistiska arbetena
inom ecklesiastikdepartementet på extra stat för år 1915 ett anslag av
19,600 kronor, och enahanda anslag har sedermera beviljats på extra stat
för år 1916. Enligt beslut vid 1893 års riksdag finnes vidare på departementets
ordinarie stat uppfört ett anslag å 2,000 kronor »för anställande
av ett biträde vid utförande av de inom departementet förekommande
statistiska arbetena».
I den framställning angående undervisningsstatistikens omorganisation,
som förelädes 1914 års senare riksdag, har följande beräkning lämnats rörande
användningen under år 1915 av de båda för ifrågavarande ändamål av
I
sedda anslagen, tillhopa 21,600 kronor:
Arvode till en ledare av undervisningsstatistikens omorganisation.
........................................................................ kronor 7,800: —
Arvode till en biträdande tjänsteman (e. o. aktuarie) ... » 3,900: —
Arvode till fem kvinnliga biträden....................................... » 7,400: —
Till ytterligare personalförstärkning, vikariatsersättning
m. m................................................................... > 2,500: -
Summa kronor 21,600: —
I det anförande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den
14 maj 1914, som beledsagade nyssberörda framställning till riksdagen,
yttrade jag, att i sammanhang med omläggning av den hittills bearbetade
statistiken och upptagande av nya arbetsområden samt för utförande av
tillfälliga utredningar någon ytterligare förstärkning av den biträdande
personalen syntes bliva erforderlig. Någon tillförlitlig beräkning härutinnan
läte sig i frågans dåvarande läge näppeligen göra, om än det kunde förutsättas,
att därest den tilltänkta utvidgningen genomfördes med tillbörlig
[1.]
Omläggning
av undervisningsstatistiken
ro. m.
6
1916. Åttonde huvudtiteln: Departementet.
[l.J omtanke och förenklade arbetsmetoder i möjligaste mån komme till användning,
denna ökning skulle kunna hållas inom tämligen snäva gränser.
Beträffande fortgången under år 1915 av ifrågavarande organisationsarbete
har den av Kungl. Maj:t förordnade ledaren för samma arbete,
lektorn E. Göransson, lämnat en redogörelse av följande innehåll:
Nya tabellformulär för folkskolestatistiken hava av Kungl. Maj:t den 14 maj
1915 blivit fastställda.
Förslag till uppgiftsformulär för de högre folkskolorna bar upprättats ocli remitterats
till folkskolöverstyrelsen. Förslag till plan för folkhögskolornas och de med dessa
förenade lantmannaskolornas årsredogörelser, vilken plan vad folkhögskolorna beträffar
enligt nådiga kungörelsen den 21 november 1913 angående understöd åt folkhögskolor
in. m. skall fastställas av folkskolöverstyrelsen, har utarbetats inom departementets
statistiska avdelniug och tillställts folkskolöverstyrelsen för ytterligare överarbetning.
Enligt nådigt brev den 26 juni 1915 uppdrogs åt läroverksöverstyrelsen att
tillsammans med ledaren av undervisuingsstatistikeus omorganisation utarbeta förslag
till bestämmelser rörande planer för årsredogörelser, terminskataloger och skolläkarnas
berättelser, avseende såväl de allmänna läroverken som kommunala och enskilda läroanstalter.
Dessa arbeten hava fortskridit så långt, att förslag uppgjorts, som av läroverksöverstyrelsen
remitterats till de allmänna läroverkens och kommunala mellanskolornas
rektorer samt till kollegiet vid högre lärarinneseminariet. På grund av de
inkomna utlåtandena har förslaget överarbetats, och torde ärendet inom kort kunna
underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Under arbete är också inom statistiska avdelningen en plan för folkskoleseminariernas
berättelser.
De statistiska uppgifternas bearbetning har påskyndats. Följande fem berättelser,
nämligen folkskolornas för åren 1912 och 1913 samt de allmänna läroverkens för läsåren
1911—1912, 1912—1913 och 1913—1914, hava under året utgivits. Av dessa
berättelser har den sistnämnda utarbetats efter i åtskilliga delar förändrad plan. Inom
statistiska avdelningen pågår arbetet med folkskoleberättelsen för år 1914, med läroverksberättelsen
för läsåret 1914—1915 samt med en berättelse över folkskoleseminarierna
för läsåret 1914—1915, vilken sistnämnda berättelse skulle utgivas tillsammans
med berättelsen över folkskolorna. Seminariernas årsberättelser hava förut icke gjorts
till föremål för bearbetning.
Beträffande de områden av undervisningsstatistiken, som hittills bearbetats, hava
arbetena således fortskridit så långt, att departementets berättelser böra kunna utgivas
inom ett år efter det primäruppgifterna inkommit, så att läroverksberättelsen för
läsåret 1914—1915 beräknas kunna utkomma under våren 1916 och folkskoleberättelsen
för år 1914, till vilken primäruppgifterna enligt gällande bestämmelser skolat inkomma
före den 1 augusti 1915, under hösten 1916.
I fråga om det arbete i övrigt, som under den närmaste tiden kommer
att påvila departementets statistiska avdelning, har Göransson meddelat
följande:
Utom ovannämnda berättelser över de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna
och folkskolorna föreligga under senare hälften av år 1916 till bearbetning uppgifter
från kommunala och enskilda melianskolor, högre flickskolor, högre goss- och samskolor,
statens högre lärarinneseminarium och de privata lärarinneseminarierna.
7
1916. Åttonde huvudtiteln: Dcj/ar temeritet.
Vad folkskolestatistiken angår hava uppgifter rörande förhållandena den 30 juni
1915 och skolrådsordförandenas uppgifter för redovisningsåret x/7 1914—80/6 1915 enligt de
nya formulären numera till största delen inkommit. De torde icke böra göras till föremål
för en särskild berättelse, utan eu översikt över dem kan lämpligen inflyta i den berättelse,
som utarbetas på grundval av uppgifter för redovisuingsåret 1L 1915—8%
1916, vilka .skola inkomma till departementet före den 15 september 1916. Uppgifterna
för redovisningsåret 1915—1916 äro i likhet med dem, som i det följande skola ingivas
vart femte år, utförligare iin de övriga. Visserligen bar en avsevärd minskning i arbetet
med folkskolestatistiken vunnits därigenom, att uppgifterna över skoldistriktens
ekonomiska förhållanden utgått ur de nya formulären, men då den första berättelsen
efter de nya formulären enligt det förut anförda skulle omfatta mer än ett år, nämligen
tiden 1/1 1915 — 30/6 1916, och därtill eu del specialundersökningar, såsom beträffande
skolgången, barnens åldersfördelning vid inskrivning i småskolan, flyttning till
folkskolan, avgång m. m., torde de för folkskolestatistiken hittills använda arbetskrafterna
icke vara fullt tillräckliga. I likhet med vad fallet varit under år 1915, kommer
också distribueringen av uppgiftsblanketterna rörande folkskolestatistiken, vilka enligt
nådiga brevet den 14 maj 1915 skola tillhandahållas av departementets statistiska avdelning,
att kräva åtskilligt arbete.
För år 1917 torde för bearbetning av de i det föregående omnämnda delarna av
undervisningsstatistiken behövas ytterligare tre kvinnliga arbetskrafter. Redan under
senare hälften av år 1916 erfordras emellertid en ökning av arbetskrafterna, eu sak
som är förutsedd i framställningen till 1915 års riksdag, där det heter, att för den
händelse det för år 1916 anslagna beloppet skulle visa sig otillräckligt, möjlighet torde
förefinnas att vare sig förskottsvis eller annorledes täcka det ökade behovet.
Under år 1916 komma förslag till planer att uppgöras för berättelser över abnormundervisningen,
över tekniska elementarskolor och lägre tekniska skolor samt statistik
över universitet och högskolor att planläggas. Det är omöjligt att förutsäga, huru
mycket av detta kan under året medhinnas, då ledaren av undervisningsstatistikens
omorganisation också är upptagen med planläggandet av de inkomna uppgifternas
bearbetning. Så mycket torde dock vara säkert, att under år 1917 ytterligare nya
delar av statistiken kunna bearbetas, vadan det i framställningarna till 1914 och 1915
årens riksdagar under rubriken »Till ytterligare personalförstärkning, vikariatsersättning
m. m.» upptagna beloppet å 2,500 kronor behöver höjas, förslagsvis till 3,500
kronor.
För att ekonomisera med arbetskrafterna inom statistiska avdelningen hava under
år 1915 två skrivmaskiner anskaffats och vissa förenklingar införts vid svarsskrivelsers
uppsättande. Det är också grundad anledning att hoppas, att de nu fastställda och
under arbete varande uppgiftsformulären skola vålla mindre missförstånd än de äldre
och att således anmärkuingsskrivelserna skola nedgå i antal och omfattning. Därtill
skall ock bidraga, att avdelningen i framtiden kommer att tillhandahålla folkskoleseminarierua
uppgiftsformulär, för att eleverna må få undervisning i desammas
ifyllande.
Fn lindring i avdelningens arbete beträffande folkskolestatistiken är i det föregående
berörd. Genom nådigt brev till statistiska centralbyrån den 27 augusti 1915
anbefalldes centralbyrån och ''folkskolöverstyrelsen att efter samråd med ledaren av
undervisningsstatistikens omorganisation till Kungl. Maj:t inkomma med gemensamt
underdånigt utlåtande och förslag om åvägabringande, för tiden från och med år 1915,
av de för folkskolestatistiken erforderliga uppgifterna rörande skoldistriktens finanser.
8
1916. Åttonde huvudtiteln: Departementet.
[I.] Överläggningarna hava resulterat i förslag om att hädanefter det, som rör skoldistriktens
finanser, skall bearbetas av statistiska centralbyrån och även publiceras av centralbyrån,
möjligen också i folkskoleberättelsen.
Departe
mentschefen.
I skrivelse deri 26 maj 1915 anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t måtte
taga i övervägande, huruvida och på vad sätt en minskning av utgifterna
för Sveriges officiella statistik kunde komma till stånd i samband med
förändringar av statistikens utarbetande, offentliggörande och distribution.
Den synpunkt, som här fått ett uttryck, nämligen att utgifterna för
den officiella statistiken böra i möjligaste mån begränsas, har ock beaktats
vid de åtgärder, som under det gångna året vidtagits i fråga om undervisningsstatistikens
omorganisation. Såsom Göransson erinrat, har en betydande
arbetsbesparing kunnat vinnas därigenom, att primäruppgifter
rörande skoldistriktens ekonomiska förhållanden icke vidare infordras till
ecklesiastikdepartementets statistiska avdelning utan ingå endast till statistiska
centralbyrån, där uppgifterna sedermera bearbetas. Det dubbelarbete,
som hittills förekommit på detta område, har således numera upphört. I övrio-t
hava vid fastställande av de nya tabellformulären för folkskolestatistiken betydande
förenklingar gjorts, bland annat genom föreskrift därom, att uppgifter
rörande vissa av Göransson omnämnda förhållanden — såsom beträffande skolgången,
barnens åldersfördelning m. m. — skola avgivas allenast vart femte år i
stället för årligen, såsom i de avgivna förslagen varit ifrågasatt.
Det har emellertid varit motsett — såsom jag framhöll redan i mitt
anförande till statsrådsprotokollet den 14 maj 1914 — att den avsedda
omläggningen av undervisningsstatistiken näppeligen skulle kunna genomföras
utan ytterligare förstärkning av den biträdande personalen. En sådan
förstärkning nödvändiggöres såväl av folkskolestatistikens i alla händelser
betydande utvidgning som ock därav, att nya områden efter hand
komma att göras till föremål för statistisk bearbetning. Jag finner m i ofördenskull
böra till väsentlig del understödja den av Göransson gjorda
framställningen om anslagshöjning för år 1917.
Göransson har hemställt, att för sistnämnda år måtte beredas medel
till avlönande av ytterligare tre kvinnliga biträden samt till höjning med
1,000 kronor av det belopp, som hittills varit avsett till ytterligare personalförstärkning,
vikariatsersättning m. in. Jag har härvid intet annat att
erinra, än att antalet nya kvinnliga biträden, särskilt med hänsyn till vikten
av att iakttaga all möjlig sparsamhet, synes böra begränsas till två.
I enlighet med den plan, jag framlade i mitt anförande till statsrådsprotokollet
den 14 maj 1914, hava av de å statistiska avdelningen nu anställda fem
kvinnliga biträdena två tillerkänts arvode enligt de grunder, som inom åtskilliga
andra ämbetsverk gälla beträffande dylika biträden i andra lönegraden,
9
1916. Åttonde huvudtiteln: Departementet.
samt övriga tre bitråden erhållit arvode enligt de för biträden i första [1.]
lönegraden gällande grunder. Enär det arbetstillskott, som nu kommer
att tillföras statistiska avdelningen, kan antagas på det hela taget vara i
kvalitativt hänseende likartat med det arbete, som hittills ålegat avdelningen,
synes det önskvärt, att även de nya biträden, till vilka anslag nu begäres,
fördelas mellan de båda lönegraderna, så att ett biträde hänföres
till andra och ett till första lönegraden. Sammanlagt skulle sålunda
tre biträden erhålla arvode enligt reglerna för andra lönegraden och
fyra biträden uppbära arvode enligt reglerna för första lönegraden. På
sätt redan tillämpats beträffande de nu anställda biträdena, bör från det
sålunda beräknade arvodet avdragas, i stället för belöpande pensionsavgifter,
ett belopp av i runt tal 50 kronor. De nu anställda biträdena hava ock,
i överensstämmelse med den framställning, som lämnades i nyssberörda
statsrådsprotokoll, ansetts böra få för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna
sig sin föregående tjänstgöring inom departementet. Enligt de
beräkningsgrunder, jag nu angivit, skulle det sammanlagda arvodesbeloppet
för de sju biträdena komma att år 1917 uppgå till omkring
10,400 kronor.
För nämnda år skulle således krävas anslag för tillgodoseende av följande
behov:
Arvode till en ledare av undervisningsstatistikens omorganisation
......................................................................... kronor 7,800: —
Arvode till en biträdande tjänsteman (e. o. aktuarie) ... » 3,900: —
Arvode till sju kvinnliga biträden ....................................... » 10,400: —
Till ytterligare personalförstärkning, vikariatsersättning
m. m..................................................................................... » 3.500: -
Summa kronor 25,600: —
Med frånräknande av det på ordinarie stat tillgängliga anslaget å
2,000 kronor »för anställande av ett biträde vid utförande av de inom
departementet förekommande statistiska arbetena» torde alltså för ifrågavarande
ändamål böra på extra stat för år 1917 äskas ett anslag av 23,600
kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att för omläggning av undervisningsstatistiken samt ökat anslå
till biträden vid de statistiska arbetena inom ecklesiastikdepartementet
bevilja på extra stat för år 1917 ett
anslag av 23,600 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
2
[2.]
Provisorisk
lönereglering.
Minskat anslag.
10 1916. Åttonde huvudtiteln: Departementet.
4. Provisorisk lönereglering. Till provisorisk lönereglering för
befattningshavare i ecklesiastikdepartementet har riksdagen på extra stat
för de senare åren anvisat förslagsanslag till följande belopp: för vartdera
av åren 1911 och 1912 12,145 kronor, för år 1913 12,095 kronor, för
år 1914 12,140 kronor samt för vartdera av åren 1915 och 1916 12,090
kronor; av dessa belopp finge högst 275 kronor användas till höjning av
vikariatsersättning under semester.
Under åberopande av vad chefen för justitiedepartementet denna dag
yttrat angående anslag till provisorisk lönereglering för statsdepartementen
får jag meddela, att beträffande de till ecklesiastikdepartementet hörande tjänster,
om vilka här är fråga, under tiden till och med år 1917 icke är att motse
någon annan förändring, än att två kanslisekreterare synas vara berättigade att
från och med år 1917 åtnjuta, den ene ett och den andre två ålderstillägg å sin
lön. På grund därav bör det belopp, som motsvarar pensionsavgiften för den
förres tjänst, höjas med 50 kronor och följaktligen anslaget minskas med samma
belopp. Tillkomsten av ett nytt ålderstillägg för den andre av nyssnämnda befattningshavare
föranleder däremot icke någon jämkning i anslagsberäkningen.
Registratorns årliga sportelinkomst har hittills beräknats till omkring
1,000 kronor, betingande ett avdrag från det provisoriska avlöningstillägget
å 500 kronor. I det beräknade inkomstbeloppet torde möjligen, såsom
en följd av ifrågasatta författningsändringar, en rätt väsentlig minskning
vara att motse för år 1917. Någon ändring i det av sportelinkomsten betingade
avdraget från avlöningstillägget anser jag mig dock ej böra nu
föreslå.
För år 1917 erfordras följaktligen å ecklesiastikdepartementets stat
ett anslag av 12,040 kronor, därav högst 275 kronor må användas till höjning
av vikariatsersättning under semester.
För åtnjutande av det provisoriska avlöningstillägget torde böra stadgas
de villkor och förbehåll, chefen för justitiedepartementet i sitt förutnämnda
anförande förordat. Jag ansluter mig jämväl till hans förslag
beträffande de föreskrifter, som böra meddelas i fråga om utbetalningen av
avlöningstilläggen.
På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
dels till provisorisk lönereglering för befattningshavare
i ecklesiastikdepartementet, i enlighet med vad
nu av mig angivits, bevilja på extra stat för år 1917
ett förslagsanslag av 12,040 kronor, varav högst 275
kronor må användas till höjning av vikariatsersättning
under semester,
1916. Åttonde huvudtiteln: Departementet. 11
dels ock godkänna av mig förordade villkor och
föreskrifter för åtnjutande av de provisoriska avlöningstilläggen
samt till iakttagande vid utbetalningen av dessa.
5. Extra byråchef. Sedan åtskilliga år tillbaka har på extra stat
utgått ett anslag av 7,800 kronor för beredande av arvode åt en extra
byråchef inom ecklesiastikdepartementet.
Samma anslag är behövligt även under år 1917.
Jag hemställer om förslag till riksdagen
att för beredande åt en extra byråchef inom ecklesiastikdepartementet
av arvode å 7,800 kronor, varav
2,500 kronor må anses motsvara tjänstgöringspenningar,
anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag av 7,800 kronor.
6. Extra föredragande m. m. För beredande av arvoden åt extra
föredragande i ecklesiastikdepartementet m. in. hava under åtskilliga år
av riksdagen beviljats anslag på extra stat, för vart och ett av åren 1914
—1916 till belopp av 10,050 kronor. Härav hava 5,050 kronor utgått
till en extra kanslisekreterare, 500 kronor såsom avlöningsförhöjning till
en var av två kanslisekreterare, vilka tjänstgöra såsom särskilda föredragande,
2,000 kronor till en amanuens, som delvis uppehåller den ene
särskilde föredragandens kanslisekreterartjänst, samt 2,000 kronor till en
amanuens, som är anställd såsom biträde åt den andre särskilde föredraganden.
Såsom jag omnämnde i mitt anförande till statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden den 14 januari 1915, har det under senare tiden visat
sig nödvändigt att bereda dessa två amanuenser någon ökad ersättning
utöver ovanberörda arvoden. Denna ökade ersättning har emellertid hittills
kunnat utgå från andra tillgängliga medel.
Den nyssnämnda anordningen, enligt vilken två kanslisekreterare tjänstgöra
såsom särskilda föredragande, har medfört, att dessa befattningshavares
ordinarie tjänster måst sedan lång tid tillbaka huvudsakligen uppehållas
genom extra ordinarie tjänstemän. Då givetvis icke samma anspråk med avseende
å arbetets omfattning kunnat ställas på dessa lågt avlönade vikarier som
på ordinarie innehavare av motsvarande befattningar, hava därav vållats betydande
svårigheter med avseende å arbetets gång inom departementet.
Jag erinrar vidare, att såsom framgår- av den under nästföregående punkt
gjorda framställningen, en byråchefstjänst i departementet under åtskilliga
år uppehållits på förordnande. Dessa och andra provisoriska anordningar
inom departementet komma säkerligen, när någon mer eller mindre ingri
-
[3-]
Extra
byråchef.
[4.]
Extra föredragande
m. no.
12 1916. Åttonde Inmidtiteln: Departementet.
[4.] pande reform av förhållandena inom statsdepartementen kan komma till
utförande, att avlösas av eu fastare organisation.
Jag ämnar emellertid för närvarande ej ifrågasätta någon ändring i de anordningar,
jag nu berört, eller hemställa om någon anslagshöjning för beredande
av ökad ersättning åt de tjänstemän, mellan vilka ovanberörda anslagssumma
å 10,050 kronor hittills fördelats. Den ökade ersättning, som i vissa
fall redan visat sig erforderlig och fortfarande kan ifrågakomma, torde
även för år 1917 kunna beredas från tillgängliga medel. Däremot nödgas
jag av annan anledning påkalla höjning av berörda anslag.
Chefen för finansdepartementet har förut i dag omnämnt en från kammarkollegium
inkommen underdånig framställning, däri kollegiet hemställt
om en betydande förstärkning av ämbetsverkets arbetskrafter. Den begärda
förstärkningen har huvudsakligen motiverats med den ökning i kollegiets
arbetsmängd, vartill handläggningen av ärenden rörande prästerskapets
lönereglering gåve anledning. Det är av samma skäl, jag nu vill hemställa
om åtgärder i syfte att vinna någon förstärkning även av arbetskrafterna
inom ecklesiastikdepartementet.
Enligt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december
1910 skola nya löneregleringar för prästerskapet i de särskilda pastoraten
av Kungl. Maj:t fastställas för en tid av tjugu ecklesiastikår, räknat från
det, då förut fastställd lönereglering upphör att gälla. Av dessa äldre
löneregleringar hava 12 upphört att äga tillämpning den 30 april 1914
och 34 hava upphört samma dag år 1915. Antalet löneregleringar, som
utlöpa under de närmaste åren, är följande: 110 år 1916, 179 år 1917,
202 år 1918, 204 år 1919, 222 år 1920, 156 år 1921, 113 år 1922 och
59 år 1923. År 1924 och de näst därefter följande åren är antalet utlöpande
löneregleringar jämförelsevis ringa.
De löneregleringsärenden, om vilka här är fråga, måste i stort sett
anses vara av ganska invecklad och arbetskrävande beskaffenhet. Därom
vittnar ock den redogörelse, som av kammarkollegium lämnats i dess ovanberörda
framställning. Vad angår dessa ärendens handläggning inom
ecklesiastikdepartementet giver erfarenheten vid handen, att en föredragande
i allmänhet icke kan medhinna mera än i medeltal fem dylika ärenden
i veckan.
Under den gångna tiden har inom ecklesiastikdepartementet arbetet
med de ifrågavarande löneregleringarna, varit provisoriskt ordnat med anlitande
av tillgängliga arbetskrafter och avlöningsmedel. Detta har, om än
med betydande svårighet, dock låtit sig göra, så länge ännu antalet löneregleringar
varit förhållandevis ringa, men i den mån antalet löneregleringar
växer, kan det icke undvikas, att särskilda åtgärder påkallas till mö
-
1916. Åttonde huvudtiteln: Departementet. 13
tande av den ökade arbetsmängden. Detta är så mycket mera angeläget,
som, efter vad chefen för justitiedepartementet förut i dag omförmält,
frågan om en deiinitiv lönereglering för departementens befattningshavare
icke lärer kunna, såsom man förut haft anledning hoppas, föreläggas innevarande
års riksdag och till följd därav den ökning i ecklesiastikdepartementets
arbetskrafter, som i sammanhang med en dylik lönereglering kan förväntas,
kommer att tills vidare undanskjutas.
Jag torde här böra nämna, att det ansetts lämpligt utreda, huruvida
beträffande de prästerliga löneregleringarna en sådan anordning kunde med
fördel vidtagas, att de personer, vilka under ett tidigare skede av dessa
ärendens handläggning föredroge desamma i kammarkollegium, komme
att beträffande samma ärenden vara föredragande i ecklesiastikdepartementet.
I ett den 19 november 1915 till ecklesiastikdepartementet avgivet
utlåtande har emellertid kammarkollegium uttalat den meningen, att tillräckliga
skäl icke förelåge för en dylik anordning, som jämväl skulle kräva,
att kollegiets arbetskrafter än ytterligare ökades. Då utredningen synes
giva vid handen, att anställandet inom departementet av särskild föredragande
för dessa ärenden icke skulle medföra större kostnadsökning,
än som betingas av nyssberörda anordning med föredragande, gemensamma
för departementet och kollegiet, men att därigenom skulle vinnas större
trygghet för att ärendena komme att avgöras efter likartade grunder, har
jag ansett frågan om gemensamma föredragande böra få förfalla.
Den hemställan om anslag till ökade arbetskrafter inom ecklesiastikdepartementet,
som jag i det följande kommer att framställa, avser år
1917. Visserligen vore en motsvarande ökning även för år 1916 i hög
grad önsklig, men då dylika anslagsäskanden för det löpande året så vitt
möjligt böra undvikas, vill jag icke göra någon framställning i detta syfte.
För år 1916 torde därför arbetsförhållandena inom departementet få, så
gott sig göra låter, ordnas med anlitande av de medel, som kunna stå
till buds för att under en kortare tid tillgodose behovet.
Det är av vikt, att Ivungl. Maj:ts beslut angående de nya löneregleringarna
meddelas i god tid före deras ikraftträdande. Enligt 64 § 1
mom. i ecklesiastik boställsordning den 9 december 1910 skall nämligen,
när ny lönereglering första gången blivit fastställd för prästerskapet inom
visst pastorat, husesyn å varje inom pastoratet beläget boställe hållas året
före den nya löneregleringens inträdande, och dessa syner böra förrättas
så tidigt på året, att tillfälle lämnas vederbörande att verkställa de byggnadsarbeten,
som vid synerna kunna föreskrivas.
Till handläggning inom ecklesiastikdepartementet komma att föreligga
under år 1917 den del av de år 1918 utlöpande löneregleringarna,
14
1916. Åttonde huvudtiteln: Departementet. ?
som icke raedhunnits under år 1916, samt en del av de löneregleringar,
som utlöpa år 1919; under år 1918 den del av 1919 års löneregleringar, som
icke förut medhunnits, samt en del av 1920 års löneregleringar o. s. v.
Man kan således för de närmaste åren framåt räkna med att inom departementet
skola handläggas i medeltal något mer än 200 löneregleringar för år. Under antagande
att eu föredragande kan, i likhet med vad hittills varit fallet, i medeltal
handlägga fem löneregleringar i veckan, skulle således denne föredragande
komma att vara upptagen av ifrågavarande arbete under något mera än 40 veckor
om året. Härtill komma emellertid vissa särskilda ärenden angående
prästerskapets avlöning, angående ecklesiastika boställen m. m., vilka omedelbart
sammanhänga med löneregleringarna och fördenskull lämpligen
böra handläggas av den föredragande, åt vilken löneregleringsärendena äro
överlämnade. På detta sätt skulle denne föredragande utan tvivel bliva
fullt upptagen hela den del av året, som icke bör avses för semesterledighet.
Såsom ersättning åt den särskilda föredraganden torde böra äskas
enahanda belopp, som tillkommer vissa extra föredragande inom några av
de övriga departementen, eller 7,000 kronor för år. Skulle det befinnas
nödigt att, med hänsyn till de ifrågavarande ärendenas krävande natur,
såsom särskild föredragande anställa någon tjänsteman, som ej kan för arbetet
förvärvas utan att någon ytterligare gottgörelse beredes honom, torde
det erforderliga tillskottet få tills vidare utgå av tillgängliga medel.
Den särskilda föredraganden bör hava tillgång till erforderligt arbetsbiträde.
Möjligen skulle det ligga närmast till hands att vid hans sida
ställa en extra kanslisekreterare, vars avlöning då borde bestämmas till
samma belopp, som redan tillerkänts en dylik befattningshavare inom
ecklesiastikdepartementet, eller 5,050 kronor för år. Det torde dock vara
möjligt att ordna arbetet på annat sätt, och jag vill därför inskränka mig
till att hemställa, att för ändamålet måtte beräknas en anslagsökning av
4,000 kronor.
Enligt vad erfarenheten ådagalagt, har kostnaden för renskrift inom
departementet avsevärt stigit genom det nu tillkomna löneregleringsarbetet,
och detta ej minst till följd därav, att löneregleringsresolutionerna måste
i avskrifter expedieras till ett flertal olika myndigheter. Denna ökade
renskrivningskostnad torde kunna uppskattas till 600 kronor för år.
För det inom ecklesiastikdepartementet förekommande arbetet med
de prästerliga löneregleringarna skulle alltså, i enlighet med vad jag nu
anfört, för år 1917 erfordras anslag till en särskild föredragande 7,000
kronor, till biträde åt honom 4,000 kronor och till täckande av ökade
kostnader för renskrivning 600 kronor, tillhopa 11,600 kronor. Lägges
1916. Åttonde huvudtiteln: Departementet. 15
härtill det å 1916 års stat uppförda beloppet, 10,050 kronor, kommer det
anslag, som för nu ifrågavarande ändamål bör äskas å 1917 års stat, att
uppgå till 21,650 kronor.
Jag hemställer därför om förslag till riksdagen
att till arvoden åt extra föredragande i ecklesiastikdepartementet
in. m. bevilja på extra stat för år 1917
ett anslag av 21,650 kronor.
7. Arvoden till amanuenser m. m. Riksdagen har till förhöjning
av de inom ecklesiastikdepartementet anställda amanuensernas arvoden
m. m. anvisat på extra stat för vart och ett av åren 1910—1912 10,950
kronor, för vartdera av åren 1913 och 1914 13,950 kronor samt för vartdera
av åren 1915 och 1916 9,950 kronor.
Jämväl för år 1917 erfordras för berörda ändamål ett anslag till enahanda
belopp som för år 1916.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till förhöjning av de inom ecklesiastikdepartementet
anställda amanuensernas arvoden m. m. bevilja
på extra stat för år 1917 ett anslag av 9,950 kronor.
Ökat anslag.
[5.]
Arvoden till
amanuenser
m. m.
[6.]
Ytterligare
ålderstillägg
för vaktmästaren
vid
arkivdepån
i Visby.
16 1916. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.
B. Arkiv, bibliotek och museer.
Arkiv.
1. Riks- och landsarkiven, oförändrat ordinarie
anslag............................................. kronor 103,380: —
2. Ytterligare ålderstillägg för vaktmästaren vid arkivdepån i
Visby. Enligt beslut av 1908 års riksdag uppfördes i den för arkivdepån i
Visby gällande avlöningsstaten dels för en vaktmästare, jämte fri bostad, 600
kronor, därav 400 kronor lön och 200 kronor tjänstgöringspenningar, med
rätt för vaktmästaren att efter fem år erhålla förhöjning å lönen med 100
kronor, dels ock för skötsel av värmeledning ett belopp av 150 kronor.
Vid fastställande år 1909 av ny stat för arkivdepån i Visby skedde
ingen förändring i vaktmästarens avlöningsförhållanden. Nyssnämnda stat
är införd i kungl. kungörelsen den 11 juni 1909 angående ny stat för
landsarkiven m. m. De för ifrågavarande vaktmästare gällande avlöningsvillkoren,
vilka återfinnas i det vid statsverkspropositionen till 1908 års
riksdag fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 13 januari
1908, punkten 2, hava fastställts genom nådigt brev den 13 juni 1908.
På framställning av Kungl. Maj:t medgav därefter 1911 års riksdag,
att vaktmästaren vid arkivdepån i Visby C. J. Hallgren finge för erhållande
av ålderstillägg i sin innehavande befattning tillgodoräkna sig jämväl
den tid, han före år 1909 uppehållit vaktmästar- och eldargöromålen
vid sagda depå.
Vidare har 1913 års riksdag beslutat sådan ändring i den för nämnda
arkivdepå gällande staten, att vaktmästaren skulle äga åtnjuta, utan avdrag
å lönen, förutom bostad jämväl bränsle och lyse, med skyldighet dock
för honom att själv bekosta elektrisk armatur och lampor.
Nu har föreståndaren för arkivdepån i en av riksarkivarien med underdånigt
utlåtande den 27 september 1915 överlämnad skrivelse hemställt,
att vaktmästaren vid arkivdepån Hallgren måtte erhålla ett andra ålderstillägg.
Föreståndaren har därvid, genom hänvisning till statsverkspropositionen vid 1911
års riksdag, erinrat, hurusom vid nämnda riksdag vaktmästarna vid landsarkiven i
Vadstena, Uppsala, Lund och Göteborg, efter därom gjord framställning, tillerkändes
ett andra ålderstillägg å 100 kronor, under det att beträffande vaktmästaren vid arkivdepån
i Visby ävensom vaktbetjänte och likställda befattningshavare vid vissa andra
1916. Åttonde huvudtiteln: År Jäv, bibliotek och museer. 17
institutioner vederbörande departementschef, i saknad av utredning i ämnet, icke velat
föreslå någon ändring uti ifrågavarande hänseende utan ansett därmed böra anstå, till
dess sådan utredning verkställts.
I övrigt har föreståndaren framhållit, hurusom arkivdepån i Visby intoge en säregen
ställning bland likartade institutioner i Sverige. Både föreståndaren och vaktmästaren
stode utom de på andra orter tillämpade förhållanden. Arbetet i arkivdepån
tarvade dock sina män, och det vore på grund därav vederbörligt, att vaktmästaren,
sedan han numera blivit ordinarie, likställdes med vaktmästare i landsarkiven. I sin
tjänst hade vaktmästaren Hallgren ådagalagt nit, flit och intresse. För staten skulle
det vara en ren förlust, om arkivdepån skulle nödgas mottaga en ny vaktmästare,
för vars lärande i stilläsning och insättande i göromålen lång tid komme att förstöras.
Riksarkivarien har funnit den av föreståndaren gjorda framställningen
vara synnerligen behjärtansvärd och för sin del förordat densamma. Till
stöd därför har riksarkivarien anfört bland annat följande:
En jämförelse mellan avlöningen för vaktmästaren vid arkidepån i Visby, å ena
sidan, och eu vid landsarkiv anställd vaktmästare, å andra sidau, ställde sig sålunda:
Lön och tjänstgöringspenningar, jämte fri bostad....................
Skötsel av värmeledning ...........................................................
Summa
Vaktmästaren vid arkivdepån i Visby hade således endast 60 procent av en landsarkivvaktmä-itares
avlöning, skillnaden givetvis beroende därpå, att tjänstgöringen måste
anses vara lindrigare vid arkivdepån än vid ett landsarkiv. Men därtill komme vidare,
att landsarkivens vaktmästare numera hade två ålderstillägg, under det att vaktmästaren
i Visby endast hade ett.
Fråga kunde vara, om skillnaden i detta hänseende vore tillräckligt motiverad,
när skillnaden i övriga löneförmåner vore så stor som 500 kronor.
Vaktmästaren i arkivdepån vore i själva verket oumbärlig, alldenstund föreståndaren
vore ensam tjänsteman vid depån. Det vore nödvändigt att till vaktmästare
hava en person, som icke blott vore fullt pålitlig utan som även kunde i viss mån
ersätta de extra biträden, som funnes vid landsarkiven; han borde kunna deltaga i
ordnings- och förteckningsarbeten, läsa gamla stilar o. s. v.
Alla rimliga fordringar i sådant hänseende uppfylldes av den nuvarande vaktmästaren
Hallgren. Riksarkivarien kunde vitsorda föreståndarens uppgift, att Hallgren
visat nit, flit och intresse och att han såtillvida i hög grad gjort sig förtjänt,
av någon förbättring i sina lönevillkor. Han hade varit tillstädes ej blott de
tolv timmarna i veckan, som föreståndaren minst vore skyldig att tjänstgöra, utan
även på tid därutöver dels för vissa arkivarbeten, som han utfört, dels för att övervaka
forskare, som fått tillstånd att arbeta någon längre tid än den i iustruktionen
såsom den normala angivna. Billigheten syntes fördra, att han med avseende på ålders
Bihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 3
vid lands
arkiv.
I visbv.
Kronor.
Kronor.
[6.]
18
[60
1916. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.
tillägg likställdes med vaktmästare i landsarkiven. Det kunde ifrågasättas, om icke
skillnaden i deras löneförmåner ändå vore väl stor. För skötseln av värmeledningen
uppbure den förre sålunda endast hälften av den ersättning, som vid landsarkiven vore
för ändamålet anvisad, och arbetet därmed i arkivdepån kunde nog anses motsvara
mer än hälften av motsvarande arbete i ett landsarkiv.
Det ville synas riksarkivarien, som om frågan om ett andra ålderstillägg för vaktmästaren
vid arkivdepån i Visby kunde lösas oberoende av en allmän lönereglering
för vaktmästare vid riks- och landsarkiven samt övriga ämbetsverk. Må vara att avlöningen
åt vaktmästaren vid arkivdepån i Visby ej hade någon motsvarighet i statskontorets
stat. Staten för det offentliga arkivväsendet borde emellertid enligt riksarkivariens
mening betraktas som ett helt för sig och en viss proportion i fråga om
gällande löneförmåner råda emellan riksarkivet, landsarkiven och en arkivdepå av mindre
slag. Arkivdepåföreståndarens avlöning hade icke heller någon motsvarighet i
statskontorets stat, och han både icke dess mindre fatt tre ålderstillägg.
Riksarkivarien hemställde, huruvida icke proposition kunde framställas till 1916
års riksdag om ett andra ålderstillägg för vaktmästaren vid arkivdepän i Visby; och
tilläde riksarkivarien därvid, att vaktmästaren Hallgren enligt vanliga villkor skulle
vara berättad att från och med år 1916 komma i åtnjutande av ett sådant.
På grund av nådig remiss har löneregleringskommittén den 12 no
O
O ö O
vember 1915 avgivit underdånigt utlåtande i detta ärende och därvid anfört
bland annat följande:
Den avlöning för ifrågavarande vaktmästare, som riksarkivarien föreslog i skrivelse
den 9 november 1903 och som sedermera bestämdes vid 1908 års riksdag, både
beräknats under hänsynstagande till de dåvarande avlöningsförmånerna för vaktmästarna
vid landsarkiven.
Dessa avlöningsförmåner utgjorde då 800 kronor, varav 500 kronor lön och 300 kronor
tjänstgöringspeuningar, med 100 kronors ålderstillägg, men förbättrades vid 1909 års
riksdag till 1,050 kronor, varav 700 kronor lön och 350 kronor tjänstgöringspenningar,
med ett ålderstillägg av 100 kronor efter fem år. Sedermera hade 1911 års riksdag
tillerkänt dessa befattninghavare efter ytterligare fem år ännu ett ålderstillägg av 100
kronor.
Vaktmästarens vid arkivdepån i Visby avlöningsförmåner hade däremot alltjämt
förblivit vid vad därutinnan, på grundvalen av ett redan år 1903 upprättat förslag, år
1908 blivit bestämt.
Vid sådant förhållande och då det nu ej vore fråga om ändring av ingångsavlöningen
för vaktmästaren vid arkivdepån utan allenast om ytterligare ett ålderstilllägg
åt honom, varigenom i sistnämnda hänseende skulle beredas denne vaktmästare
en förmån, som redan vid 1911 års riksdag medgivits vaktmästarna vid landsarkiven,
ansåge kommittén sig ej böra göra någon erinran mot bifall till den föreliggande framställningen.
Det torde i detta sammanhang ej heller alldeles böra förbises, att föreståndaren
för arkivdepån i Visby, vars avlöning tidigare utgick i form av ett arvode utan ålderstillägg,
vid 1909 års riksdag tillerkändes ej mindre än tre ålderstillägg.
Slutligen torde ock till ytterligare upplysning kunna anföras, att då vid 1913
års riksdag ålderstilläggen för betjäningen vid akademien för de fria konsterna och
musikaliska akademien bringades till överensstämmelse med vad redan förut gällde i
1916. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och, museer. 19
fråga om vaktmästare vid nyreglerade centrala verk, ett andra ålderstillägg av 100
kronor tillerkändes ej blott åt de egentliga vaktmästarna (eldaren vid musikaliska akademien
likställd med förste vaktmästare) utan även åt portvakterna, vilka åtnjöto lägre
ingångsavlöning än vaktmästarna.
Med avseende å vad sålunda blivit i ovanberörda hänseende anfört, ansåge sig
kommittén alltså böra tillstyrka, att framställning till riksdagen gjordes om beredande
av ännu ett ålderstillägg å 100 kronor åt vaktmästaren vid arkivdepån i Visby.
Med hänsyn till de avgjorda betänkligheter, som av riksdagen vid upprepade tillfällen
uttalats mot att beslut angående avlöningsförmåner skulle givas retroaktiv verkan,
kunde kommittén emellertid icke tillstyrka, att omförmälda förmån komme den nuvarande
vaktmästaren Hallgren till godo förr än från och med den 1 januari 1917.
1 anslutning till vad löneregleringskominittén anfört finner jag mig höra
tillstyrka, att vaktmästaren vid arkivdepån i Visby tillerkännes rätt till ett
andra ålderstillägg å 100 kronor att utgå efter 10 år. För åtnjutande av
detta andra ålderstillägg torde böra bestämmas samma villkor, som gälla
i fråga om tillträde till det första ålderstillägget; dock torde det nu ifrågasatta
ålderstillägget icke böra utgå tidigare än från och med den 1 januari
1917.
Jag hemställer sålunda, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att
dels medgiva, att staten för arkivdepån i Visby
från och med år 1917 ändras sålunda, att lönen för
vaktmästaren må kunna höjas ej blott efter fem år
med 100 kronor utan jämväl efter tio år med ytterligare
100 kronor,
dels ock bestämma, att för tillträde till det sålunda
medgivna andra ålderstillägget skola gälla enahanda
villkor, som stadgats för tillträde till det första ålderst
illägget.
3. Utgivande av historiska handlingar. Från och med år 1912
har riksdagen årligen å extra stat anvisat ett anslag å 4,500 kronor till
utgivande genom riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt för
fäderneslandets historia. Därjämte har riksdagen medgivit, att för varje
år finge för ändamålet disponeras vad som ej blivit använt av anslaget
under tidigare år.
Riksarkivarien har nu i underdånig skrivelse den 28 september 1915
meddelat:
Av konung Gustaf l:s registratur väntades del 29 (1559 och 1560), som börjat
tryckas år 1914, bliva färdig före 1915 års slut. Detsamma gällde om del 14 (1650)
av svenska riksrådets protokoll; texten vore tryckt och registret snart fullbordat. Av
Departe
mentschefen.
[7.]
Utfå vande
v historiska
handlingar.
20
1916. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.
svenska riksdagsak ter, andra serien, del 3 (riksdagen 1731 och början av riksdagen
1734), vore hittills tryckta 17 ark, och torde under återstoden av år 1915 ytterligare
omkring 5 ark komma att tryckas. Den nya publikationen »Frihetstidens grundlagar
och konstitutionella stadgar» beräknades bliva färdigtryckt till slutet av år 1915 (omkring
30 ark). Manuskript till publikationen »Protokoll och handlingar rörande försöken
att vid riksdagen 1769—70 förbättra frihetstidens statsskick» vore utskrivet och
torde år 1916 kunna läggas under pressen. Behållningen å anslaget från år 1914, utgörande
3,098 kronor 38 öre, komme antagligen att under år 1915 förbrukas jämte sistnämnda
års anslag å 4,500 kronor.
Riksarkivarien har därjämte anhållit om utverkande även för år 1917
av anslag för ifrågavarande ändamål till förut beviljat belopp, 4,500 kronor,
samt av enahanda medgivande, varom förut nämnts.
Jag tillstyrker förslag till riksdagen att
dels till fortsatt utgivande genom riksarkivet av
sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets
historia, på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av
4,500 kronor,
dels ock medgiva, att för enahanda ändamål må
disponeras vad som icke blivit använt av de för ändamålet
av 1915 års riksdag anslagna medlen.
[8.] 4. E. o. tjänstemän vid landsarkiven. På extra stat har riksda
E.
o. tjänste- gen under ett flertal år anvisat 1,800 kronor till en amanuens vid ett
landsarkiven, vart av landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Lund och Göteborg ävensom
medgivit Kung!. Maj:t rätt att, om särskilda förhållanden skulle därtill
föranleda, bestämma om medlens användande till ersättning åt flera extra
biträden. Vidare har riksdagen på extra stat för vart och ett av åren
1913—1916 anvisat till ersättning åt extra biträden vid landsarkivet i
Uppsala 800 kronor och vid landsarkivet i Lund 1,000 kronor.
I skrivelse den 28 september 1915 har riksarkivarien anhållit, att
nämnda anslag, som fortfarande vore erforderliga för landsarkivens verksamhet,
måtte äskas jämväl för år 1917 samt att därvid anslaget till ersättning
åt extra biträden vid landsarkivet i Uppsala måtte höjas till 1,000
kronor.
Till stöd för sin hemställan i sistnämnda hänseende har riksarkivarien
anfört följande:
Landsarkivarien i Uppsala hade i skrivelse till riksarkivarien framhållit, att det
vore mycket önskvärt, om det skulle vara någon möjlighet att få anslaget höjt till
1,000 kronor i likhet med förhållandet vid landsarkivet i Lund. Riksarkivarien ansåge
sig också böra förorda en sådan förböjning. När frågan första gången var före vid
21
1916. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.
1912 års riksdag, hade Kungl. Maj:t föreslagit 1,000 kronor, men beloppet nedsattes
av riksdagen till 800 kronor, sedan statsutskottet funnit det vara för högt i förhållande
till det betydligt större landsarkivet i Lund. Den skillnad mellan de_ bada
landsarkiven, som onekligen förefunnits under de forsta åren av deras tillvaro ocn som
varit anledningen till att landsarkivet i Lund åtskilliga ar i förväg erhållit extra anslag,
hade emellertid redan vid nämnda tidpunkt börjat utjämnas, och under de senaste
åren hade landsarkivet i Uppsala i flera hänseenden utvecklats starkare än landsarkivet
i Lund, vilket framginge av en skrivelsen bilagd tabell. En likställighet med
avseende på det extra anslagets belopp syntes därför numera vara med billigheten
överensstämmande, i synnerhet som i Uppsala vore anställda fyra amanuenser, av
vilka två delade det fasta arvodet å 1.800 kronor, under det att landsarkivarien i
Lund med nu tillgängliga medel icke avlönade mer än ett extra biträde utom en amanuens,
som uppbure det fasta arvodet.
Den i riksarkivariens skrivelse åberopade tabellen hade följande utseende: -
Uppgifter rörande landsarkiven i Uppsala och Lund.
År. |
Accessioner, |
Forsknings- besök. |
| Framtagna |
Utlånade j volymer. |
Inlånade |
|||||
Uppsala. |
Lund. |
Uppsala. |
Lund. |
Uppsala. |
Lund. |
Uppsala. |
Lund. | |
Uppsala. |
Lund. |
|
1911 |
5,194 |
3,518 |
1,785 |
1,530 |
3,376 |
4,765 |
104 |
SO |
187 |
79 |
1912 |
3,425 |
1,828 |
2,336 |
1,203 |
3.538 |
3,630 |
169 |
113 |
232 |
no |
1913 |
3,837 |
2,642 |
2,013 |
1,309 |
3,700 |
4,292 |
246 |
129 |
423 |
297 |
1914 |
882 |
1,371 |
2,077 |
1,394 |
1 3,948 |
4,435 |
338 |
153 |
208 |
112 |
Summa |
13,338 |
9,359 |
8,211 |
5,436 |
i 14,562 |
17,122 |
j 857 |
475 |
1,050 |
598 |
Anm. 1. Uppgifter rörande antalet in- och utgående skrivelser äro icke upptagna
i tabellen, emedan de ej äro fullt jämförbara i anseende till olika praxis i diarieföringen
vid de båda landsarkiven. _ _ . .
Arm. 2. Uti Uppsala landsarkivs accessioner ingår en deposition från armeförvaltDingen
å 1,358 volymer, men även om denna frånräknas, blir slutsumman större
än för landsarkivet i Lund.
På grund av vad riksarkivarien anfört hemställer jag om förslag till
riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa
dels till arvode åt en amanuens vid vart och ett
av landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Lund och Göteberg
1,800 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t, vad angår
vart och ett av dessa belopp, att, om särskilda för
-
Ökat anslaj
[9-]
Nattlig
bevakning
vid kungl.
bibliotekets
byggnad.
22 1916. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.
hållanden skulle därtill föranleda, bestämma om medlens
användande till ersättning åt flera extra biträden vid
landsarkivet i fråga,
dels ock till ersättning åt extra biträden vid vartdera
av landsarkiven i Uppsala och Lund 1,000
kronor,
eller tillhopa 9,200 kronor.
Bibliotek.
Kungl. biblioteket.
5. Nattlig bevakning vid kungl. bibliotekets byggnad. I skrivelse
den 30 september 1915 har riksbibliotekarien gjort framställning om
utverkande av medel till bestridande av kostnaderna för nattlig bevakningvid
kungl. bibliotekets byggnad i Humlegården.
Riksbibliotekarien har till stöd härför anfört följande:
Att kungl. bibliotekets byggnad genom sitt isolerade läge i Humlegården,
fönstrens obetydliga höjd över marken m. m. innebure ytterst ringa säkerhet mot inbrott,
hade länge varit föremål för betänklighet hos dem, vilka närmast hade ansvaret
för där förvarade dyrbara samlingar. En framställning, som gjorts redan av framlidne
överbibliotekarien Klemming om anordnande av militärbevakniug vid byggnaden, hade
icke kunnat bifallas, och åtgärder, som i senare tid flera gånger föreslagits vid överintendentsämbetets
årliga besiktningar, såsom att förse fönstren i nedre våningen med
järnluckor eller att där anbringa elektriska larmkontakter, hade dels befunnits vara
alltför kostsamma, dels avstyrkts såsom föga effektiva. En under sommaren 1914 inträffad
stöld av värdefulla föremal från naturhistoriska riksmuseets mineralogiska avdelning
hade ånyo bragt a bane frågan om beredande av skydd, särskilt för de i visningssalen
till allmänhetens beskådande framlagda oersättliga böcker och handskrifter.
Några av dessa representerade betydande penningvärden, och erfarenheten från utlandet
hade visat, att bokrariteter icke miudre än konstverk varit utsatta för olovligt
tillgrepp. Att sådana kunde vara svåra att konstatera och medföra oersättliga förluster
framginge bland annat därav, att ur handskrifter utskurna miniatyrer förekomme
i konsthandeln och stundom betingade avsevärda pris. Vid en besiktning, som kort efter
den ovan omnämnda stölden pa begäran verkställts av Stockholms polismyndighet, hade
konstaterats det otillfredsställande i det nuvarande förvaringssättet.
Med anledning härav ausåge riksbibliotekarien en åtgärd omedelbart böra vidtagas,
och efter övervägande av olika förslag hade med aktiebolaget Svensk nattvakt
träffats eu provisorisk överenskommelse om byggnadens yttre bevakning. Sedan dess
hade en person i detta bolags tjänst varje natt, från klockan 9 på aftonen till klockan
7 på morgonen, åtföljd av^ en hund patrullerat kring byggnaden. Hans vaksamhet
kontrollerades dels genom å byggnaden anbragta kontrollur, dels genom besök flera
gånger varje natt av bolagets inspektörer; en elektrisk larmapparat, varigenom vakten
1916. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer. 23
kunde varsko de i byggnaden boende vaktmästarna, vore under uppsättning genom
övelintendentsämbetets försorg.
Innan den träffade anordningen definitivt antoges, hade emellertid en försökstid
ansetts nödvändig; den därunder vunna erfarenheten hade nu synts bekräfta, att den
äsyftade säkerheten icke på lämpligare eller effektivare sätt kunde åstadkommas. Den
erforderliga kostnaden, vilken uppginge* till 150 kronor i månaden, således 1,800 kronor
för år, hade hittills blivit bestridd med de medel, som kungl. biblioteket vore berättigat
att rekvirera från åttonde huvudtitelns anslag till skrivmaterialier och expenser, ved in. in.,
men då eu bestående utgift icke utan vederbörligt tillstånd torde kunna av detta anslag
utgå, anhölle riksbibliotekarien om gillande av den vidtagna åtgärden samt om
anvisande på lämpligt sätt av medel för fortsatt bestridande av kostnader för ifrågavarande
bevakning.
På grund av remisser hava utlåtanden i ärendet avgivits den 12
oktober 1915 av överintendentsämbetet och den 5 november 1915 av statskontoret.
Överintendentsämbetet har uttalat den meningen, att därest den ifrågavarande
nattbevakuingen komme att skötas på ett tillfredsställande sätt med fullt pålitligt folk,
en dylik anordning givetvis innebure den tillförlitligaste säkerhet för avlägsnande av
de faror, som avsetts att därigenom förebyggas, vadan ämbetet, som icke hade något
att invända mot det begärda årliga kostnadsbidragets storlek och som icke hade medel
till sin disposition för gäldande av samma bidrag, vilket uteslutande avsåge skydd
genom yttre vidtaganden för bibliotekssamlingarna, ansåge sig för sin del böra tillstyrka
bifall till riksbibliotekariens föreliggande framställning.
I statskontorets utlåtande har anförts, bland annat, att det av riksbibliotekarien
begärda beloppet med hänsyn såväl till sin storlek som till den permanenta arten av
ifrågavarande behov icke torde kunna anvisas från åttonde huvudtitelns anslag till extra
utgifter och att, då denna kostnad icke heller torde vara av beskaffenhet att, såsom
under försökstiden ägt rum, böra drabba huvudtitelns förslagsanslag till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m., annan utväg icke torde återstå än att hos riksdagen äska
anslag för ändamålet. Då beloppet lämpligen syntes böra upptagas å kungl. bibliotekets
ordinarie stat, torde alltså anslaget till detta bibliotek böra från och med år
1917 ökas med 1,800 kronor.
Enligt nådigt beslut den 17 december 1915 har Kungl. Maj:t dels låtit
bero vid riksbibliotekariens hittills vidtagna åtgärd för anordnande av nattlig
bevakning vid kungl. bibliotekets byggnad, i den mån därav ej föranletts
utgift, beträffande vilken anmärkning redan blivit hos kammarrätten framställd,
dels och anbefallt statskontoret att till bestridande av kostnaden för
biblioteksbyggnadens yttre bevakning tills vidare, intill dess annorlunda varder
av Kungl. Maj:t bestämt, förskottsvis av tillgängliga medel till riksbibliotekarien
på rekvisition utbetala 150 kronor i månaden.
Jag delar riksbibliotekariens uppfattning om nödvändigheten av att
en effektiv bevakning nattetid av kungl. bibliotekets byggnad även för
[9.]
Departe
mentschefen.
24
1916. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.
Ökat anslag.
[10.]
Gemensam
accessionskatalog
för Sveriges
offentliga
bibliotek.
[11.]
Tioårsregister
till aecessionskatalogen.
framtiden åvägabringas, och en sådan bevakning synes icke kunna
anordnas för lägre kostnad än det av riksbibliotekarien angivna
beloppet.
Beträffande det sätt, varpå kostnaden framdeles bör bestridas, ansluter
jag mig till statskontorets uppfattning och hemställer fördenskull, det
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att å kungl. bibliotekets stat efter där nu upptagna
belopp uppföra ett anslag av 1,800 kronor till bestridande
av kostnaderna för nattlig bevakning vid kungl. bibliotekets
byggnad samt för ändamålet höja det ordinarie anslaget till
kungl. biblioteket, nu 131,800 kronor, med 1,800 kronor
till 133,600 kronor.
6. Gemensam accessionskatalog för Sveriges offentliga bibliotek.
Till redigering av den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogen
har riksdagen för vart och ett av åren 1907—1916 på extra
stat anvisat 1,500 kronor.
I underdånig skrivelse den 29 september 1915 har riksbibliotekarien
anmält, att denna katalogs 29:e årgång, omfattande året 1914 och utgörande
en volym om 682 sidor, utkommit redan före den tid, som
för dess fullbordande varit beräknad, eller i augusti 1915. Riksbibliotekarien
har tillika anhållit om beredande på extra stat för år 1917 av ett
anslag å 1,500 kronor till redigering av katalogens 31:a årgång, omfattande
år 1916.
Jag hemställer om avlåtande av förslag till riksdagen i?:r
o Ö Ö
att till redigering av den för Sveriges offentliga
bibliotek gemensamma accessionskatalogens 31:a årgång,
omfattande år 1916, på extra stat för år 1917 anvisa
ett anslag av 1,500 kronor.
7. Tioårsregister till accessionskatalogen. Till redigering av ett
tioårsregister, omfattande årgångarna 1896—1905 av denna katalog, anvisade
riksdagen på extra stat för år 1907 ett belopp av 3,000 kronor, och
för redigering av ett tioårsregister till katalogens 21:a—30:e årgångar,
omfattande åren 1906—1915, beviljade 1914 års riksdag ett belopp av
6,000 kronor, varav på extra stat för vartdera av åren 1915 och 1916 anvisats
1,500 kronor.
I sin omförmälda skrivelse den 29 september 1915 har nu riksbiblio -
1916. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.
25
tekarien anhållit, att på extra stat för år 1917 måtte för ifrågavarande
ändamål anvisas ett anslag av likaledes 1,500 kronor.
Jag tillstyrker, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till redigering av ett tioårsregister till den för
Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens
21:a—30:e årgångar, omfattande åren 1906—
1915, av redan beviljade medel på extra stat för år 1917
anvisa 1,500 kronor.
8. Bindning och katalogisering av äldre böcker. För vartdera
av åren 1909 —1916 har riksdagen till inbindning av böcker i kungl.
bibliotekets äldre samlingar anvisat på extra stat ett anslag av 10,000
kronor. Till utarbetande av katalog över ofullständigt förtecknade delar
av dessa samlingar har riksdagen likaledes på extra stat anvisat 10,000
kronor för vart och ett av åren 1909—1911, 11,000 kronor för vartdera
av åren 1912 —1913 och 11,800 kronor för vart och ett av åren 1914—
1916. Anslagsökningen från och med år 1914 avsåg att åt de fyra i
katalogiseringsarbetet deltagande kvinnliga biträdena bereda en arvodesförhöjning,
motsvarande ett ålderstillägg å 200 kronor.
1 berörda skrivelse den 29 september 1915 har riksbibliotekarien
anfört:
Bibliotekets utgifter för bokbindning, som år 1914 uppgått till 21,611 kronor
31 öre, hade för år 1915 intill skrivelsens dag belöpt sig till 18,034 kronor 31 öre.
De i följd av inskränkning i den utländska litterära produktionen minskade bokköpen
hade visserligen medgivit användande av större belopp till bokbindning än förut kunnat
ske, men detta oaktat förefunues fortfarande behov av extra anslag för ändamålet.
Beträffande anslaget till katalogiseringen hänvisade riksbibliotekarien till en förevarande
skrivelse bilagd redogörelse av den utav Kungl. Maj:t förordnade föreståndaren
för arbetet, omfattande 1915 års verksamhet intill den 15 september. Även detta anslag
vore fortfarande för därmed avsedda ändamål oavvisligt.
Riksbibliotekarien anhölle fördenskull, att anslag till samma belopp som för år
1916 måtte äskas för ifrågavarande ändamål även för år 1917.
Jag tillstyrker, att förslag måtte avlåtas till riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa
dels till inbindning av böcker i kungl. bibliotekets
äldre samlingar 10,000 kronor,
dels och till utarbetande av katalog över ofullständigt
förtecknade delar av dessa samlingar 11,800
kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand.
[12.]
Bindning
och katalogisering
av
äldre böcker.
4
26
19!6. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.
[13.] 9. Förstärkande av anslaget till vikariatsersättning m. m.
Förstärkande Den för kungl. biblioteket år 1909 fastställda staten upptog ett anslag å
tm vikarfats 20,000 kronor »till vikariatsersättning, arvoden, flitpenningar åt extra biersättning
träden, renskrivning, ef termi ddagstjänst m. m.» I sammanhang därmed
“• m- att frän och med år 1913 å bibliotekets stat uppfördes ett kvinnligt biträde
med en avlöning av 1,200 kronor bestämdes, att nyssnämnda anslag
skulle under förändrad benämning »till vikariatsersättning, arvoden, flitpenningar
åt extra biträden, tillfällig renskrivning, eftermiddagstjänst m. m.»
upptagas med ett till 19,100 kronor nedsatt belopp.
I skrivelse den 29 september 1915 har riksbibliotekarien hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen göra framställning om beviljande
å extra stat för år 1917 av ett anslag av 1,900 kronor, att användas som
fyllnad till berörda anslag å 19,100 kronor.
Till stöd för denna hemställan har riksbibliotekarien anfört:
Att för en institution, hvars verksamhet på så gott som alla områden vore stadd
i livlig utveckling, behovet av ökade penningmedel skulle göra sig gällande, behövde
ej närmare framhållas. Ehuru kungl. biblioteket så nyligen som år 1909 fått sin stat
reglerad, hade med nya krav önskvärdheten av tillgångar för deras mötande på flera
håll framträtt, Särskilt gällde detta arbetskrafternas förstärkning för att kunna bestrida
de göromål, som föranleddes av det ständigt ökade anlitandet från allmänhetens
sida.
Att få det å bibliotekets stat uppförda anslaget till vikariatsersättning, arvoden,
flitpenningar m. m. att räcka för sitt ändamål hade visat sig alltmera svårt: medan
från början avsetts, att därmed skulle bekostas sex extra ordinarie tjänstemän, hade
tillgång ej kunnat beredas till avlönande av mer än fem, och den därigenom uppkomna
bristen i arbetskraft hade blivit fylld genom anställande av biträden, företrädesvis
kvinnliga, vilka kunnat erhållas för lindrigare kostnad. Flera av dessa biträden hade
emellertid förvärvat en betydande skicklighet, och deras arbete vore numera för biblioteket
alldeles oundgängligt. Att löna detta arbete med så låga belopp som hittills
hade dock länge befunnits olämpligt, ej minst i bibliotekets eget intresse, dä därigenom
medel saknades att kvarhålla personer, vilkas arbetskraft inom biblioteket blivit skolad
och för göromålens behöriga fullgörande måste påräknas. Det hade därför redan år
1914 inom biblioteket föreslagits, att hos Kungl. Maj:t borde göras framställning om
uppförande på bibliotekets stat av två kvinnliga ordinarie biträden, det ena med 1,600
kronor, det andra med 1,200 kronor i utgångslön. I händelse det kunnat utverkas, att ovannämnda
anslag till vikariatsersättning m. m. icke samtidigt lidit någon minskning, skulle
tillgång även hava vunnits att honorera biträden, som nu vore helt och hållet oavlönade.
Emellertid syntes under rådande förhållanden en framställning i ovan sagda syfte ej
heller nu böra avgivas. Däremot syntes det riksbibliotekarien, att han med något hopp
om framgång skulle kunna hos Kungl. Maj:t anhålla om en förhöjning av det ifrågavarande
anslaget från 19,100 kronor till 21,000 kronor, varigenom det mest trängande
behovet tills vidare skulle kunna fyllas. Förslagsvis skulle anslaget i sådant fall få
följande användning, varmed till jämförelse de faktiska utgifterna för är 1914 blivit
sammanställda:
27
1916. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.
Vikariatsersättningar ......................
Arvoden åt e. o. tjänstemän............
» » extra vaktmästare .......
Flitpenningar åt extra biträden......
Tillfällig renskrivning.....................
Eftermiddagstjänst...........................
Uppassning i tamburen ..................
År 1914. |
Forsla;; för ar 1 |
|
Kronor. |
Kronor. |
|
1,805 |
13 |
2,000: — |
8,199 |
99 |
8,500: — |
1,500 |
— |
1,500: — |
3,665 |
— |
5,100: — |
499 |
88 |
400: — |
2,830 |
— |
2,900: — |
600 |
— |
600: — |
19,100 |
— |
21,000: — |
i 13.]
Såsom härav syntes, skulle den ifrågasatta tillökningen huvudsakligen komma de
extra biträdena till godo, och dem skulle även de besparingar tillfalla, som möjligen
komme att uppstå på en del av de andra utgiftsposterna. Det skulle härigenom bland
annat bliva möjligt att, om ock ej med större belopp än 500 å 600 kronor om året,
honorera två nu oavlönade kvinnliga biträden, vilka blåna annat, turvis tjänstgjorde
i låneexpeditionen, där den ökade frekvensen nu dagligen krävde tre arbetskrafter,
då man förut kunnat nöja sig med två.
Enär den föreslagna anslagsförhöjningen avsåge tillfälligt tillgodoseende av ett
behov, vars definitiva fyllande syntes böra uppskjuta^, hade riksbibliotekarien trott
sig endast böra ifrågasätta, att densamma måtte uppföras å extra stat.
På förekommen anledning har riksbibliotekarien, till närmare motivering
av vad sålunda anförts, i skrivelse den 4 oktober 1915 framlagt en
förslagsberäkning angående användningen av posten »flitpenningar», dels
sådan densamma för år 1915 blivit bestämd jämlikt § 6 av gällande instruktion
för biblioteket, dels sådan den skulle utfalla, i händelse ifrågavarande
framställning bleve bifallen. Denna förslagsberäkning har följande
utseende:
Beräkning för år 1915. |
För år 1917. |
||
Ett manligt biträde ..... |
................ 1,000: — ............. 600: — |
1,200 600 |
— |
Ett kvinnligt biträde..... |
............... 1,000: — ................ 600: — |
1,500 800 |
— |
_ |
500 |
— |
|
> » 3 ..... |
— |
500 |
— |
Summa 3,200: — |
5,100 |
— |
Riksbibliotekariens föreliggande framställning synes mig vittna därom, m^£ef;n
att de avlöningsmedel, som kunna avses till extra biträden vid biblioteket,
icke äro tillräckliga för att bereda dessa biträden en någorlunda tillfredsställande
gottgörelse för det ökade arbete, som på grund av bibliotekets
alltjämt fortgående utveckling måst av dem krävas. Den ersättning, som
till dem utgått — s. k. flitpenningar — måste redan vid en jämförelse med
Nytt anslag.
[14.]
Stifts- och
lärorerksbiblioteket
i
Linköping.
[15.]
Pedagogiska
biblioteket i
Stockholm.
28 1916. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.
vad som i allmänhet inom ämbetsverken kan bjudas biträden, vilkas huvudsakliga
göromål utgöras av vanlig renskrift, anses vara ganska ringa, och
än knappare ter sig denna ersättning, om hänsyn tages till arbetets art.
Såväl. på grund härav som ock med hänsyn till angelägenheten av att
lämplig arbetskraft av ifrågavarande slag må kunna förvärvas åt biblioteket
och där bibehållas synes det mig önskvärt, att, på sätt av riksbibliotekarien
ifrågasatts, ett ytterligare belopp av 1,900 kronor ställes till förfogande
för berörda ändamål.
1 likhet med riksbibliotekarien anser jag, att det begärda beloppet bör
uppföras på extra stat.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t behagade föreslå riksdagen
att till förstärkande av det på kungl. bibliotekets
stat uppförda anslaget till vikariatsersättning, arvoden,
flitpenningar åt extra biträden, tillfällig renskrivning,
eftermiddagstjänst m. in. bevilja på extra stat för år
1917 ett belopp av 1,900 kronor.
Stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping.
10. Stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping1. För beredande
av arvodesökning åt bibliotekarien vid stifts- och läroverksbiblioteket i
Linköping har riksdagen för vart och ett av åren 1910—1916 anvisat på
extra stat ett anslag av 1,500 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva. Sådana bestämmelser
meddelades den 30 september 1910.
Domkapitlet i Linköping har i underdånig skrivelse den 22 september
1915 anmält, att ett dylikt anslagsbelopp fortfarande är behövligt.
Under hänvisning till den utredning i ämnet, som finnes framlagd
i det vid statsverkspropositionen år 1909 fogade utdraget av statsrådsprotokollet.
över ecklesiastikärenden den 12 januari 1909, punkten 156,
hemställer jag om förslag till riksdagen
att till arvodesökning åt bibliotekarien vid stiftsoch
läroverksbiblioteket i Linköping på extra stat för
år 1917 anvisa ett anslag av 1,500 kronor att utgå
enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.
Pedagogiska biblioteket i Stockholm.
11. Pedagogiska biblioteket i Stockholm. Till detta bibliotek
har av riksdagen på extra stat beviljats årligt understöd med följande belopp:
för åren 1900—1902 2,500 kronor, för år 1903 6,000 kronor,
29
1916. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.
åren 1904—1906 4,000 kronor, för åren 1907—1911 4,500 kronor, för
åren 1912—1913 5,500 kronor och för år 1914 8,300 kronor. Av 1903
års understöd voro 2,000 kronor avsedda till bestridande av tillfälliga utgifter,
belöpande på år 1902, och 4,000 kronor beräknades utgöra det
egentliga årsanslaget. På liknande sätt voro av 1914 års understöd 1,800
kronor avsedda för täckande av tillfälliga utgifter under närmast föregående
år (hyresförhöjning för bibliotekets dittillsvarande lokal och kostnad
för dess flyttning till ny sådan), vadan det egentliga årsanslaget
för år 1914 utgjorde 6,500 kronor. Höjningen av detta senare med 1,000
kronor var föranledd av ökad kostnad för hyra, uppvärmning och belysning
av den nya lokalen samt ökat arvode åt bibliotekarien. För vartdera
av åren 1915 och 1916 har samma belopp anvisats som det egentliga års
anslaget
för år 1914, eller 6,500 kronor.
T anledning av ett utav 1911 års riksdag gjort uttalande fäste Kungl.
Maj:t genom beslut den 8 december 1911 vid anslagets utgående vissa
villkor, vilka alltjämt plägat upprepas vid anslagets utanordnande. Så
föreskrevs, då anslaget för år 1916 ställdes till vederbörandes förfogande,
att anslaget skulle användas till bibliotekets skötsel och utveckling, att
biblioteksstyrelsen skulle till ecklesiastikdepartementet ingiva dels före den
1 mars 1917 summarisk översikt över bibliotekets ekonomiska ställning
under år 1916, utvisande, bland annat, om och i vilken mån Stockholms
lärarsällskap under året bidragit till bibliotekets upprätthållande, dels ock
före den 1 april 1917 berättelse över verkställd granskning av bibliotekets
förvaltning och räkenskaper för år 1916, samt att, därest Stockholms
lärarsällskap upplöstes eller förklarade sig icke längre vilja taga befattning
med biblioteket, det skulle överlämnas till Kungl. Maj:t att bestämma,
huru med bibliotekets egendom skulle förfaras.
Enligt vad till mig meddelats, har Stockholms lärarsällskap för vart
och ett av åren 1912 —1915 till biblioteket lämnat ett bidrag av 100
kronor.
Biblioteksstyrelsen har nu anhållit om utverkande av anslag å 6,500
kronor för år 1917. På grund av remiss hava läroverks- och folkskolöverstyrelserna
den 4 oktober 1915 avgivit gemensamt utlåtande över
ansökningen och därvid förordat densamma.
Jag tillstyrker avlåtande av förslag till riksdagen
att såsom bidrag till pedagogiska biblioteket i Stockholm
under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva, bevilja på extra stat för år 1917 ett anslag
av 6,500 kronor.
[16.]
Skandinaviska
bibliotekarien
vid
S:te Genevievebiblioteket
i Paris.
30 1916. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.
S:te Genevievebiblioteket i Paris.
12. Skandinaviska bibliotekarien vid S:te Genevievebiblioteket
i Paris. Såsom bidrag till avlöning åt den skandinaviska bibliotekarien
vid nordiska avdelningen av S:te Genevievebiblioteket i Paris har riksdagen
på extra stat från och med år 1913 anvisat ett årligt anslag av
800 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde
finna gott meddela.
Enligt kungl. brev den 13 september 1912 anbefalldes statskontoret
att till chefen för utrikesdepartementets personal- och räkenskapsavdelning
utbetala det för år 1913 anvisade anslaget att för därmed avsett ändamål
tillhandahållas svenske ministern i Paris, och föreskrevs tillika, att genom
ministerns försorg erforderlig del av avlöningsbidraget skulle tillställas
vederbörande i slutet av varje kvartal, efter det S:te Geneviévebibliotekets
administratör intygat, att den skandinaviska bibliotekarien vid den nordiska
avdelningen av nämnda bibliotek under kvartalet på tillfredsställande
sätt fullgjort sina åligganden, och, vad sista kvartalet av år 1913
vidkomme, sedan dessutom genom bevis från kungl. biblioteket blivit
styrkt, att före den 1 oktober 1913 dit inkommit en av den skandinaviska
bibliotekarien i Paris för år 1912 avgiven redogörelse med statistiska uppgifter
angående nyförvärv, besök och utlåning m. in. vid den nordiska
biblioteksavdelningen, vilken redogörelse borde vara avfattad så, att av
densamma skulle kunna bedömas gagnet av ifrågavarande institution för
Sverige och svenskarna i Paris. Motsvarande bestämmelser hava av Kungl.
Maj:t meddelats beträffande de för åren 1914—1916 beviljade anslagen.
I en den 7 september 1915 dagtecknad skrivelse har den skandinaviska
bibliotekarien vid nämnda biblioteksavdelning F. Palmer avgivit följande
redogörelse för avdelningens verksamhet under år 1914:
Medan årets förra del förflutit under normala förhållanden, hade det under senare
hälften av året rådande krigstillståndet i ej ringa mån påverkat avdelningens
verksamhet. Fonds scandinaves franske bibliotekarie, M. Eug. Capet hade i egenskap
av reservoffieer omedelbart utkallats till tjänstgöring i armén. Avdelningens vaktmästare
hade likaledes utkallats, och då på grund av rådande personalbrist ingendera
kunnat ersättas, hade bibliotekets verksamhet därefter uppehållits av Palmer ensam.
Å andra sidan hade givetvis krigsutbrottet utövat starkt inflytande på antalet av
dem, som använde sig av bokavdelningen. Största delen av de icke bofasta pariserskandinaverna
hade lämnat staden, och fransmännen i åren 18—45 befunne sig även
i regel på au nät håll.
På grund av de av krigstillståndet framkallade kommunikationsrubbuingarna
hade Palmer förhindrats; att från sommarferier i Sverige återvända till Paris förrän i
medio av oktober, varför avdelningen måst hållas stängd från den 15 september till
nämnda tidpunkt.
1916. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer. 31
Utidningsverksamheten under år 1914 framginge av nedanstående tablå:
Månad. |
Antal utlåningar. |
Antal utlånta volymer. |
Antal 1 besökare. |
Januari................................. |
66 |
199 |
150 |
Februari............................. |
65 |
200 |
168 |
Mars.................................... |
59 |
158 |
140 |
i April.................................... |
33 |
113 |
115 |
Maj .................................... |
52 |
150 |
162 |
(Juni .................................... |
42 |
135 |
100 |
''Juli ................................... |
6 |
16 |
42 |
Oktober .............................. |
1 |
4 |
25 |
! November ........................... |
15 |
39 |
82 |
; December ........................... |
13 |
22 |
105 |
Summa |
352 |
1,036 |
Cfc 00 V* |
Katalogiseringsarbetet hade under året fortgått, dock naturligtvis i reducerat
omfång. Nyförvärvens antal uppginge till 463 volymer och häften, tidningar och tidskrifter
oberäknade. Under året hade 38 nya låntagare inskrivits, varav 13 svenskar.
På grund av remiss har riksbibliotekarien den 17 september 1915 i
ärendet avgivit yttrande och därvid anfört bland annat följande:
Att gagnet av ifrågavarande institution för Sverige och svenskarna i Paris, vilket
efter den avgivna redogörelsen bort bedömas, icke kunnat bliva sa stort som under
vanliga förhållanden vore uppenbart. Då emellertid, så vitt för riksbibliotekarien vore
bekant, intet inträffat, som borde föranleda en indragning av det redan i flera år utgående
statsbidraget, tillstyrkte riksbibliotekarien, att även under år 1917 ett anslag
av 800 kronor mätte få för ifrågavarande ändamål utgå under enahanda villkor, som
förut stadgats.
Det synes mig önskvärt, att anslag till den ifrågavarande biblioteksavdelningens
verksamhet må kunna fortfarande beredas, och hemställer jag
därför, det Eders Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen
att såsom bidrag till avlöning åt den skandinaviska
bibliotekarien vid nordiska avdelningen av S:te Genevievebiblioteket
i Paris anvisa på extra stat för år 1917 ett
anslag av 800 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.
32
1916. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.
[17.]
Utställningssal
i nationalmuseibyggnaden.
Museer.
Nationalmuseet.
13. Nationalmuseet: Oförändrat ordinarie bestämt.
anslag....................................................
Oförändrat ordinarie reservationsanslag:
Till konstsamlingarnas
ökande ......................... kronor 15,000: —
Till konstslöjdsainlingens
ökande ........................... >
Till samlingarnas vård
och underhåll...............
Till boksamlingen .........
Till inlösen av levande
svenska konstnärers
arbeten ...........................
4,000: —
4,000: —
1,000: —
cremor 75,300:
* 15,000: — kronor 39,000:
14. Utställningssal i nationalmuseibyggnaden. På framställning
av överintendenten och chefen för nationalmuseum anvisade Kungl. Maj:t
genom beslut den 1 oktober 1915 av tillgängliga medel ett belopp av
högst 1,000 kronor till anställande av prov för inredning av en utställningssal
i museibyggnadens mellanvåning.
Sedan dylika prov blivit anställda, har överintendenten i skrivelse
den 30 oktober 1915 hemställt, att ett anslag av 6,740 kronor måtte hos
riksdagen utverkas för inredning av en utställningssal enligt en i berörda
skrivelse angiven plan.
För varje modernt museum vore det — anför överintendenten — ett oavvisligt
behov att kunna förfoga över eu särskild avdelning för tillfälliga utställningar. Även
för nationalmuseum vore det av stor vikt att redan på det nuvarande stadiet av dess
omorgauisation och utvidgning kunna för detta ändamål förfoga över en tillräckligt
rymlig och ändamålsenligt inredd sal. Denna skulle vara avsedd för utställningar av
museets nyförvärv och tillfälliga depositioner samt för minnesutställningar av avlidna
konstnärers arbeten och för andra konsthistoriska utställningar, anordnade vare sig
genom lån eller genom urval ur statens samlingar. Det vore av vikt, att allmänheten
hade tillfälle att på särskild plats taga kännedom om nyförvärvade föremål, innan
dessa inordnades på sina blivande platser i samlingarna. Endast på detta sätt kunde
den intresserade allmänheten i detalj följa gången av museets utveckling och tillväxt
och successivt tillägna sig de nya konstnärliga värden, som tillfördes museet. Genom
mottagande och utställande av deponerade föremål av värdefull beskaffenhet kunde
museet intaga en ledande ställning inom utställningsverksamketen, till höjande av
konstbildningen och konstintresset.
Härtill skulle även medverka minnesutställningar och andra konsthistoriska utställningar,
varigenom allmänhetens kännedom såväl om vissa konstnärer som om de
1916. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.
63
särskilda konstperioderna skulle kompletteras och befästas. En på detta sätt anordnad
rörlig avdelning inom museet skulle åstadkomma, att detta komme att mera regelbundet
än hittills besökas av den konstälskande allmänheten, och därmed skulle även
följa en avsevärd ökning av inträdesavgifterna.
Under den närmaste tiden förestode eu flyttning av samlingen av de svenska
skulpturverken från den så kallade Sergelsalen i mellanvåningen till övre hallen, så
snart som där pågående målningsarbeten blivit fullbordade, och när den särdeles vackra
Sergelsalen sålunda blivit utrymd, skulle den med fördel kunna inredas till en värdig
utställningssal, därest medel kunde beredas till anskaffande av nödig utställningsmateriell.
Med användande av de genom nådigt brev den 1 oktober 1915 anvisade medel
hade överintendenten ^experimentera! modeller till den för ifrågavarande sal lämpligaste
inredningen, som skulle bestå av följande föremål till nedan angivna pris:
3 skåp med dubbla rörliga flyglar, att uppsättas vid 3 pelare mot
gårdssidan, med beklädnad och målning ..............................
(Vart och ett av dessa skåp erbjöde 10 utställningsytor i storlek
230 x 245 cm.)
5 stora skärmar, av vilka 3 skulle uppställas mellan 3 pelarpar åt
gårdssidan och 2 mellan 2 pelarpar i salens mittskepp, storlek
215 x 362 cm., med beklädnad och målning ..............................
5 mindre skärmar, av vilka 3 skulle uppställas å ömse sidor om de
ovannämnda stora skärmarna åt gårdssidan och 2 vid 2 pelare
åt fasadsidan mot museiparken, storlek 230 x 245 mm., med
beklädnad och målning..................................................................
8 stora lösa skärmar på rullar, storlek 215 x 362 cm., med beklädnad
och målning....................................................................................
5 mindre, lösa skärmar på rullar, storlek 230 x 245 cm., med beklädnad
och målning.....................................................................
Härtill komme arkitektarvode för ritningar till skärmar och skåp,
uppgående till.................................................................................
[17.]
kronor 2,150:
1,000: —
750
1,760
880
200
Summa kronor 6,740: —
Efter härå erhållen remiss har överintendentsämbetet den 16 november
1915 avgivit utlåtande i ärendet och därvid anfört följande.
Mot de föreslagna anordningarna hade ämbetet icke funnit något att för sin del erinra.
Vad åter den angivna kostnaden anginge anmärkte ämbetet, dels att den i de
föreliggande beräkningarna ingående posten för »arkitektarvode för ritningar till
skärmar och skåp» vore satt till allenast 200 kronor, ehuru ytterligare kompletterande
ritningar tvivelsutan komme att bliva erforderliga, dels ock att i samma, i allt fall
skäligen låga beräkningar icke förekomme något belopp för »oförutsedda utgifter»,
fastän det torde få anses önskvärt, att vid inredningsarbetets utförande på samma gång
något starkare som även lättare och prydligare konstruktioner än de enligt det framlagda
förslaget tilltänkta i vissa avseenden finge användning. På grund härav hölle
ämbetet för sin del före, att den begärda anslagssumman borde höjas med sammanlagt
760 kronor eller till 7,500 kronor.
På
ämnet anfört
grund
av vad överintendenten och chefen för nationalmuseum
synes det mig önskvärt, att i
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
samband med nu pågående
5
j Departementschefen
.
Nytt anslag.
[18.]
Livrust
kammarens
9amlingar.
[19.]
Bostadsförmån
för en
vaktmästare
vid naturhistoriska
riksmuseet.
34 1916. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.
omändringsarbeteu i nationalmuseum anordnas en utställningssal enligt
den plan, överintendenten framlagt. Med hänsyn till de av överintendentsämbetet
gjorda erinringarna torde dock kostnadsberäkningen för ifrågavarande
arbeten böra höjas till 7,500 kronor; och tillstyrker jag, att för
ändamålet ett extra anslag till nyssnämnda belopp utverkas hos riksdagen.
Jag hemställer sålunda, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen
att till inredning av en utställningssal i nationalmuseibyggnaden
på extra stat för år 1917 anvisa ett
anslag av 7,500 kronor.
Livrustkammaren.
15. Livrustkammarens samlingar. För tillsyn, underhåll och vård
av livrustkammarens samlingar har riksdagen sedan åtskilliga år på extra
stat beviljat ett årligt anslag av 6,200 kronor. Vidare har riksdagen för
åren 1912—1916 till iståndsättande av vissa föremål i nämnda samlingar
anvisat ett årligt extra anslag av 300 kronor.
Med skrivelse den 17 september 1915 har nordiska museets nämnd
överlämnat och därvid tillstyrkt en av intendenten och föreståndaren för
livrustkammaren gjord framställning om beredande av enahanda anslag
jämväl för år 1917.
Jag hemställer om förslag till riksdagen
att på extra strit för år 1917 anvisa
dels för tillsyn, underhåll och vård av livrustkammarens
samlingar 6,200 kronor,
dels ock för iståndsättande av vissa föremål i nämnda
samlingar 300 kronor.
Naturhistoriska riksmuseet.
16. Museet: Oförändrat ordinarie bestämt
anslag .................................... kronor 170,310: —
Oförändrat ordinarie reservationsanslag.
................................................. » 44,800: —
17. Bostadsförmån för en vaktmästare vid naturhistoriska riksmuseet.
Det har visat sig, att den ganska omfattande parkanläggning,
som omgiver de för naturhistoriska riksmuseet, uppförda nya byggnaderna
vid Frescati, för sin skötsel och vård kräver avsevärt mera arbete, än man
35
1910. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.
från början antagit. Fråga har därför uppkommit, att en av museets vaktmästare,
vilken är trädgårdskanna och närmast har i uppdrag att sköta
parkanläggningen, skulle under tiden maj—september få sin dagliga tjänstgöring
utsträckt från 8 till 10 timmar och såsom ersättning för den sålunda
ökade arbetsskyldigheten erhålla förmånen av fri bostad jämte bränsle utan
avdrag å lönen. Innan jag närmare ingår på detta förslag, torde jag få
i korthet redogöra för vaktmästarnas vid museet nuvarande avlöningsförmåner
och gällande föreskrifter rörande deras tjänstgöringsskyldighet.
I den stat för naturhistoriska riksmuseet, som, efter framställning i
statsverkspropositionen, godkändes av 1914 års senare riksdag, upptogos
en förste vaktmästare och sex vaktmästare med de för dylika befattningshavare
vid nyreglerade centrala ämbetsverk bestämda kontanta avlöningar,
nämligen för förste vaktmästaren lön 900 kronor, tjänstgöringspenningar
450 kronor och ortstillägg 150 kronor, tillhopa 1,500 kronor, jämte ett
ålderstillägg å 100 kronor efter 5 år, samt för en var av vaktmästarna lön
700 kronor, tjänstgöringspenningar 350 kronor och ortstillägg 150 kronor,
tillhopa 1,200 kronor, med rätt till två ålderstillägg å 100 kronor vartdera
efter respektive 5 och 10 år. Fri bostad jämte bränsle skulle, utöver den
kontanta avlöningen, tillkomma dels förste vaktmästaren för tillsyn över
museets byggnader vid Frescati, dels ock den vaktmästare, åt vilken
uppdroges att bestrida portvaktsgöromål. Vidare bestämdes, att därest
annan vaktmästare än förste vaktmästaren och den vaktmästare, som tillika
vore portvakt, i sin egenskap av vaktmästare åtnjöte fri bostad jämte
bränsle, skulle, så länge denna förmån kvarstode, ortstillägg ej utgå till
honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.
T fråga om vaktmästarbefattningarna vid museet framhöll riksdagen
i sin skrivelse den 2G augusti 1914, nr 8, angelägenheten därav att, även
om i blivande ny instruktion för museet eller eljest vaktmästarnas åligganden
mer eller mindre detaljerat angåves, det föreskreves skyldighet
för vaktmästarna att utföra även andra uppdrag och arbeten, exempelvis
vården av de yttre anläggningarna vid museet, som skäligen kunde åläggas
dem för museets räkning.
Sedan vetenskapsakademien med underdånig skrivelse den 9 december
1914 överlämnat ett av akademien godkänt, tryckt förslag till instruktion
för naturhistoriska riksmuseet, har Kung!. Maj:t genom beslut den 15 december
1914 förklarat, dels att Kungl. Maj:t för det dåvarande ej velat
ingå i prövning av vissa i §§ 19, 25, 30 och 32 av instruktionsförslaget
behandlade frågor, dels att vissa befattningar vid museet skulle tillsättas
efter befattningarnas ledigförklarande genom kungörelse i allmänna tidningarna,
dels ock att vaktmästarna vid museet skulle vara skyldiga att
36 19J6. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.
[19.] utföra, jämte dem eljest tillhörande göromål, även andra uppdrag och
arbeten, exempelvis vården av de yttre anläggningarna vid museet, som
skäligen kunde åläggas dem för museets räkning.
Tillika föreskrevs, att det av vetenskapsakademien förordade förslaget
till instruktion för museet skulle med de ändringar, som föranleddes "av
nyssnämnda förklarande, tjäna till efterrättelse, vad anginge tillsättning av
tjänster, omedelbart och i övrigt från början av år 1915, allt tills vidare
och intill dess instruktion för museet kunde efter vederbörandes hörande
varda slutligt fastställd.
1 det nämnda instruktionsförslaget behandlas i § 25 åligganden för
förste vaktmästaren vid naturhistoriska riksmuseet.
§ 26 är av följande lydelse:
Övriga vaktmästare, av vilka minst eu skall vara kunnig i trädgårdsskötsel och
en skall tjänstgöra såsom portvakt, skola minst åtta timmar varje söckendag stå till
vederbörande intendenters förfogande. Under denna tid skola de under högst sex
timmar utföra de . arbeten, som åläggas dem av förste intendenten, samt under den
återstående arbetstiden ombestyra vaktmästargöromål för den avdelning, till vilken de
höra. Dessutom skola de, i den ordning förste intendenten bestämmer, deltaga i bevalrningen,
då skadesamlingarna under sön- eller helgdagar äro öppna för allmänheten.
0 * a §ruijd av den tjänstgöring, som åligger vaktmästarna på söndagarna, må de
pa annan veckodag erhålla en motsvarande lindring i tjänstgöringstiden.
Av § 27 lyda första och andra punkterna sålunda:
Samtliga vaktmästare skola deltaga i skådesamlingarnas bevakning samt före
och efter varje förevisning företaga nödvändig mindre städning i förevisningssalarna
och varje mandag deltaga i den grundligare rengöring, som skall utföras såväl inom
skadesamlingarna som inom buvudsamlingarna, samt även utföra övriga arbeten inom
samlingslokalerna, som av förste intendenten prövas behövliga.
Den ti ädgcii dslcunnige vaktmästaren skall ansvara för att tomtens planteringar,
gräsmattor och vägar hållas i gott stånd och skall därvid under den varma årstiden
erhålla biträde av eldarna samt, da sa prövas nödigt, även av andra vaktmästare. I
I eu av vetenskapsakademien med eget utlåtande den 27 oktober 1915
överlämnad skrivelse har förste intendenten vid naturhistoriska riksmuseet,
professor Einar Lönnberg föreslagit vissa åtgärder till åstadkommande
därav, att på bästa möjliga sätt, i den mån tillgångarna det medgåve,
museets omgivningar hölles i snyggt och vårdat skick.
Enligt detta förslag skulle den trädgårdskunnige vaktmästaren, som närmast hade
i uppdrag att sköta museets parkanläggning (med vederbörligt biträde av andra vaktmästare
och eldarna), åläggas en daglig tjänstgöringstid av 10 timmar under tiden
1 maj 1 oktober. Därigenom skulle utan någon ändring i den tid av två timmar
dagligen, som den ifrågavarande vaktmästaren ägde att tjänstgöra vid den av museets
avdelningar (den botaniska), vid vilken han särskilt vore anställd, han kunna ägna 8
timmar åt parkanläggningens skötsel, vilket syntes Lönnberg vara väl behövligt. Så
-
1916. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer. 37
som skälig ersättning för deii sålunda förökade arbetsskyldigheten skulle den träd- |l!i.]
gårdslcunnige vaktmästaren erhålla förmånen av fri bostad utan avdrag på lönen.
Dessutom föreslog Lönnberg, att den trädgårdskunnige vaktmästaren, bland vars
åligganden det inginge att anlägga drivbänkar och plantskolor till parkens behov och
att leda trädgårdsarbetena, tillädes titeln riksmuseets trädgårdsmästare.
På samma gång som Lönnberg anhölle, att vetenskapsakademien måtte besörja
förverkligandet av anförda förslag, tillkännagav lian även, att nuvarande innehavaren
av tjänsten Pehr Boierth, som vore en nitisk och i trädgårdsmästaryrket väl förfaren
man, förklarat sig villig att mot omnämnda gottgörelse åtaga sig den föreslagna ökade
arbetsskyldigheten.
Vetenskapsakademien har under åberopande av Lönnbergs framställning
anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga nödiga åtgärder för att
naturhistoriska riksmuseets trädgårdskunnige vaktmästare måtte dels undertiden
den 1 maj—1 oktober kunna åläggas en arbetstid av 10 timmar varje
söckendag (järnte den för alla vaktmästare gemensamma tjänstgöringen
om söndagarna), men i vederlag erhålla bostad utan avdrag på lönen, dels
ock i sammanhang därmed erhålla titel av naturhistoriska riksmuseets
trädgårdsmästare.
På grund av nådig remiss har löneregleringskommittén den 3 december
1915 yttrat sig i ärendet och därvid anfört följande.
Då vetenskapsakademien i skrivelse den 5 juni 1912 framlade förslag till ny stat
för naturhistoriska riksmuseet, hade akademien avsett, att en av de föreslagna vaktmästarna
skulle vara trädgårdskunnig och hava till uppgift att vårda de yttre anläggningarna
vid museets byggnader vid Frescati. Under det att akademien hemställt,
att förste vaktmästaren och en av de övriga vaktmästarna skulle för bestridande av
vissa angivna göromål erhålla förmånen av fri bostad jämte bränsle utan avdrag å den
kontanta avlöningen, hade akademien upptagit den trädgårdskunnige vaktmästaren bland
dem, som, därest fri bostad jämte bränsle kunde beredas dem, skulle vidkännas stadgat
avdrag å de kontauta avlöningsförmånerna. I anslutning härtill vore ock bestämmelse
meddelad i anmärkning till den av 1914 års senare riksdag godkända staten
för museet.
Enligt nu föreliggande framställning skulle emellertid arbetsskyldigheten för
den ifrågavarande befattningshavaren bliva ej oväsentligt större än man från början
syntes hava tänkt. Därest detta vore av verkligt och stadigvarande behov påkallat för
behörig skötsel och vård av park- och trädgårdsanläggningarna, varom vetenskapsakademien
väl finge antagas hava förvissat sig, syntes det ej vara obilligt, att den ifrågavarande
befattningshavaren erhölle förmånen av fri bostad jämte bränsle utan avdrag
på den kontanta avlöningen.
I framställningen hemställdes, att i sammanhang därmed befattningshavaren
skulle erhålla titel av naturhistoriska riksmuseets trädgårdsmästare; och då vetenskapsakademien
anhölle, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga nödiga åtgärder ej blott i fråga
om den fria bostaden utan i sammanhang därmed även i titelfrågan, avsåges antagligen,
att befattningshavaren skulle i staten upptagas såsom naturhistoriska riksmuseets
trädgårdsmästare. Kommittén ansåge sig ej kunna tillstyrka framställningen i denna
Departe
■entschefen.
[20.]
Nordiska
museet.
38 1916. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.
del; vid bifall därtill skulle det kanske ej dröja länge, innan anspråk på högre avlöningsförmåner
för den ifrågavarande befattningshavaren framkomme.
I den år 1914 godkända staten för naturhistoriska riksmuseet vore såsom anmärkningar
2 och 3 upptagna följande bestämmelser:
2. Den vaktmästare, åt vilken uppdrages att bestrida portvaktsgöromål, äger,
utöver den kontanta avlöningen, åtnjuta fri bostad jämte bränsle.
3. Därest preparator eller annan vaktmästare än förste vaktmästaren och den
vaktmästare, som tillika är portvakt, i sin egenskap av preparator eller vaktmästare
åtnjuter fri bostad jämte bränsle, skall, så länge denna förmän kvarstår, ortstillägg ej
utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.
Vid bifall till förevarande framställning, i vad den avsåge förmånen av fri bostad
jämte bränsle utan avdrag å kontanta avlöningsförmåner, borde dessa anmärkningar
erhålla ändrad lydelse.
Man synes kunna godtaga det framställda förslaget att för tiden maj
—september av naturhistoriska riksmuseets trädgårdskunnige vaktmästare
fordra en daglig tjänstgöringstid av 10 timmar, mot det att han såsom
ersättning för det ökade arbete, som sålunda skulle åläggas honom, erhåller
förmånen av fri bostad jämte bränsle utan avdrag å lönen. För detta
ändamål torde framställning böra göras till riksdagen.
Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att besluta, att de till staten för naturhistoriska
riksmuseet hörande anmärkningarna 2 och 3 skola erhålla
följande ändrade lydelse:
2. Den vaktmästare, åt vilken uppdrages att bestrida
portvaktsgöromål, ävensom den av vaktmästarna,
åt vilken trädgårdsmästargöromålen särskilt anförtros,
äga, utöver den kontanta avlöningen, åtnjuta fri bostad
jämte bränsle.
3. Därest preparator eller annan vaktmästare än
förste vaktmästaren och de båda i anmärkning 2 omnämnda
vaktmästarna i sin egenskap av preparator
eller vaktmästare åtnjuter fri bostad jämte bränsle, skall,
så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till
honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.
Nordiska museet.
18. Nordiska museet. Till nordiska museet har riksdagen på extra
stat anvisat, för vart och ett av åren 1901 —1911 50,000 kronor, för
vartdera av åren 1912 och 1913 70,000 kronor samt för vart och ett av
åren 1914—1916 80,000 kronor. Alltifrån år 1904 har riksdagen före
-
1916. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.
39
skrivit, att anslaget skulle ställas till nordiska museets nämnds förfogande
för att enligt dess bestämmande användas för museet tillhörande ändamål,
under villkor att utav ledamöterna i nämnden en vore av Kung!.
Maj:t förordnad ävensom på de övriga villkor, Kungl. Maj:t kunde finna
lämpligt föreskriva.
Nordiska museets nämnd har nu i underdånig skrivelse den 17 september
1915 anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes till riksdagen avlåta proposition
om beviljande jämväl för år 1917 av ett anslag å 80,000 kronor
till museet.
Då anslag till det begärda beloppet fortfarande synes vara erforderligt
för museets verksamhet, hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa till nordiska
museet ett anslag av 80,000 kronor att, under villkor
att en ledamot i museets nämnd är av Kungl. Maj:t
förordnad ävensom på de övriga villkor, Kungl. Maj:t
föreskriver, utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande
användas till museets ändamål.
Kulturhistoriska museet i Lund.
19. Kulturhistoriska museet i Lund. Till detta museum, som står [21.]
under ledning av kulturhistoriska föreningen för södra Sverige, har riks- Kuiturhistodagen
beviljat på extra stat för vart och ett av åren 1903—1908 ett be- "^LunT***
lopp av 5,000 kronor, för vart och ett av åren 1909—1911 ett belopp av
10.000 kronor och för vart och ett avåren 1912—1916 ett belopp av
15.000 kronor. För år 1916 anvisade riksdagen tillika på extra stat ett
belopp av 5,000 kronor till täckande av brist i föreningens stat för arbetsåret
1914—1915.
Under de senare åren har riksdagen beträffande det årliga anslaget
föreskrivit, att detsamma skulle under de villkor, Kungl. Maj:t kunde finna
skäligt föreskriva, ställas till förfogande av föreningens styrelse för att användas
för museets förvaltningskostnader och i främsta rummet till avlöning
åt två vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid museet.
Kungl. Maj:t har den 26 juni 1915 ställt de båda för år 1916 anvisade
anslagen å tillhopa 20,000 kronor till styrelsens förfogande. I sammanhang
därmed föreskrevs beträffande anslaget å 15,000 kronor, att såsom
villkor för dess utgående skulle gälla, dels att utav ledamöterna i
styrelsen en vore förordnad av Kungl. Maj:t, dels att föreningen icke
40 1916. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.
tinge utan Kungl. Maj:ts tillstånd föryttra något museets samlingar tillhörande
föremål med undantag av dupletter, dels oek att en förteckning
på under år 1916 gjorda nyförvärv före den 1 mars 1917 överlämnades
till ecklesiastikdepartementet.
1 underdånig skrivelse har nu föreningens styrelse, med bifogande av
tryckt redogörelse för föreningens verksamhet under arbetsåret 1914—1915,
gjort framställning om utverkande hos 1916 års riksdag av ett anslag på
förut bestämda villkor till ett belopp av 20,000 kronor, därav 5,000 kronor
— om Kungl. Maj:t funne sådant lämpligt — såsom nödhjälp för
år 1916.
Till stöd för sin framställning har styrelsen anfört följande:
När kulturhistoriska föreningens styrelse hösten 1914 hemställde om avlåtande
av proposition till 1915 års riksdag rörande det sedvanliga årsanslaget å 15,000 kronor
till föreningen, hade styrelsen därjämte anhållit om beviljande av en nödhjälp av
10,000 kronor på grund av föreningens bekymmersamma ekonomiska förhållanden under
krigsåret 1914.
Kungl. Maj:t hade med anledning av styrelsens framställning och med stöd av
de i densamma anförda skälen hos 1915 års riksdag begärt en nödhjälp åt föreningen
av 5,000 kronor, vilken också av riksdagen beviljats. Såsom syntes av föreningens
vid skrivelsen bilagda årsberättelse för 1914—1915, hade denna nödhjälp ingått redan
i de räkenskaper, som avslutats den 1 mars 1915.
Trots detta understöd och det extra anslag av 1,000 kronor, som för samma
ändamål beviljats av Malmöhus läns landsting, hade det dock icke varit möjligt att
uppbringa föreningens inkomster under räkenskapsåret 1914—1915 till mera än 44,080
kronor 97 öre mot 55,982 kronor 83 öre året förut.
Då under det gångna året föreningens ränteutgifter stigit till nära 15,000 kronor
och de nödvändiga reparations- och konserverinaskostnaderna till 8.500 kronor, återstode
för alla övriga utgifter icke mer än 20.500 kronor, vilket förhållande tvingat
styrelsen att ikläda sig ansvaret för en ytterligare ökning av föreningens skuldbörda
med 12,000 kronor, varigenom föreningens hela skuld sprungit upp till i runt tal 300,000
kronor.
För det löpande året komme härtill, att det konstindustrilotteri, föreningen
dreve, under år 1914 i stället för en beräknad vinst av 5,000 kronor medfört en förlust
av 3,000 kronor, vilket alltså för löpande år gjorde en omkastning från kredit
till debet av 8,000 kronor.
Då det skulle vara oförsvarligt att ytterligare öka museets skuldbörda, skulle
styrelsen på grund av anförda förhållanden hava sett sig nödsakad att, på sätt i årsberättelsen
närmare utvecklades, redan hösten 1915 ingå till Kungl. Maj:t med ansökan
om tillstånd till försäljning av museets utländska konstslöjdmaterial, om icke dels
förhoppningen om eu statsnödhjälp av minst 5,000 kronor även för år 1916, dels det
glädjande förhållandet, att den höstmarknad, som i oktober 1915 hållits på museet,
medfört en behållning av 9,000 kronor, gjorde det för styrelsen möjligt att i avvaktan
på Kungl. Maj:ts beslut i museets livsfråga, penninglotteriet, söka hålla ut ännu
ett år, innan styrelsen måste tillgripa den eljest enda återstående utvägen till bringande
av balans i föreningens finanser — en försäljning ur samlingarna motsvarande
skuldbördan.
41
1916. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.
Efter remiss hava över denna framställning tillstyrkande utlåtanden [21.]
avgivits den 2 november 1915 av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
samt den 18 november 1915 av överintendenten och chefen för
nationalmuseum.
Såsom jag vid framläggande av museets anslagsbehov för år 1916
erinrade, anhöll styrelsen i eu den 1 oktober 1914 dagtecknad skrivelse
om tillstånd att anställa ett penninglotteri, vars till omkring 500,000 kronor
beräknade behållning skulle användas dels till betalande av kulturhistoriska
museets byggnadsstil, 280,000 kronor, dels till successivt
genomförande av en i skrivelsen omförmäld byggnadsplan. Denna framställning
remitterades till yttrande av den utav Kungl. Magt den 21 november
1913 tillsatta fornminnesvårdskommittén, som erhållit till uppgift,
bland annat, att undersöka möjligheten av och, i den mån omständigheterna
därtill kunde föranleda, avgiva förslag till ekonomiskt understödjande av
fornminnesmuseerna i landsorten. Kommittén har ännu icke avgivit utlåtande
i ämnet.
Enligt, vad i det föregående erinrats, begärde Kungl. Maj:t i statsverks- DePart«-propositionen till 1915 års riksdag för kulturhistoriska museet i Lund, mentschefe
utom det sedvanliga årsanslaget till belopp av 15,000 kronor, ett särskilt anslag
av 5,000 kronor till täckande av brist i föreningens stat för arbetsåret
1914—1915. Detta förslag var grundat därpå, att föreningen då befann
sig i ett särdeles brydsamt läge och att det till följd därav framstod
som en tvingande nödvändighet, att staten trädde hjälpande emellan.
Vid anslagets beviljande framhöll riksdagen, att ett bifall till förslaget ej
finge anses prejudicierande, för den händelse ytterligare krav på statens
bistånd för liknande ändamål skulle komma att framställas.
Emellertid måste det sägas, att föreningens ekonomiska läge även nu
gör ett dylikt bidrag såsom nödhjälp synnerligen önskvärt. Av den
redogörelse för sin ekonomi, som föreningen senast lämnat, framgår, att
ogynnsamma påverkningar motsvarande dem, som föranledde framställningen
till föregående riksdag, även sedermera av den alltjämt fortgående
krisen utövats på föreningens ekonomiska ställning''. Frågan om
anordnande av ett lotteri till förmån för museet är ännu oavgjord, och
det omfattande spörsmålet om landsortsmuseernas ställning inom landets
museiväsende och deras understödjande av statsmedel väntar likaledes på
sin lösning. Under sådana förhållanden finner jag mig böra tillstyrka, att
utöver det sedvanliga årsbidraget till museet, vilket bidrag torde böra upptagas
till oförändrat belopp, 15,000 kronor, ett särskilt''anslag av 5,000
kronor begäres för stödjande av föreningens ekonomi under arbetsåret
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 6
[22.]
Musik
historiska
museet.
42 1916. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.
1915—1916, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916 låta av
tillgängliga medel förskottsvis utanordna sistnämnda belopp.
Jag hemställer sålunda, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa till kulturhistoriska
museet i Lund
dels ett anslag av 15,000 kronor att under de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva, utgå till
styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige
för att användas för museets förvaltningskostnader
och i främsta rummet till avlöning åt två vetenskapligt
och fackmässigt utbildade biträden vid museet,
dels ock ett belopp av 5,000 kronor till stödjande
av föreningens ekonomi under arbetsåret 1915—1916,
med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916 låta av
tillgängliga medel förskottsvisutanordnasistnämndabelopp.
Musikhistoriska museet.
20. Musikhistoriska museet. Till understöd åt musikhistoriska
museet, vilket inrättats i syfte att sammanföra sådana föremål, som anslöte
sig till musikens historia, däribland musikinstrument, vilka såvitt
möjligt borde försättas i brukbart skick, beviljades av 1907 års riksdag
ett anslag av 9,000 kronor att utgå under tre år på de villkor och under
de förbehåll, Kungl. Maj:t kunde finna skäligt föreskriva. Av anslaget
anvisades på extra stat för vart och ett av åren 1908—1910 ett belopp
av 3,000 kronor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställningar beviljade
riksdagen sedermera till understöd åt museet enahanda belopp på extra
stat för vart och ett av åren 1911 — 1916.
Nu har styrelsen för museet den 29 oktober 1915 anhållit, att samma
anslag som för år 1916 matte beviljas jämväl för år 1911, och har musikaliska
akademien, efter sin läroverksstyrelses hörande, i utlåtande den 25
november 1915 tillstyrkt bifall härtill.
■lag hemställer, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till musikhistoriska museet anvisa på extra stat
för år 1917 ett anslag av 3,000 kronor att på de villkor
och under de förbehåll, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva,
utgå till museets styrelse för museets ändamål.
43
1916. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.
Svenska skolmuseet.
21. Svenska skolmuseet. Till understödjande av svenska skol- [23.]
museet har riksdagen anvisat på extra stat för vart och ett av åren Svenska
1912—1914 ett anslag av 3,000 kronor samt för vart och ett av åren sko,muse*
1915 och 1916 ett anslag av 4,500 kronor att på de villkor, Kungl. Maj:t
kunde finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärarförening för museets ändamål.
Vid ärendets anmälan den 26 juni 1915 fann Kungl. Maj:t gott ställa
det för år 1916 beviljade anslaget till centralstyrelsens förfogande under
villkor, att anslaget användes till museets skötsel och utveckling, att centralstyrelsen
till ecklesiastikdepartementet ingåve dels före den 1 mars
1917 summarisk översikt över museets ekonomiska ställning under år 1916,
utvisande bland annat om och i vilken män Sveriges allmänna folkskollärarförcning
under året bidragit till museets upprätthållande, dels ock
före den 1 april 1917 berättelse över verkställd granskning av museets
förvaltning och räkenskaper för år 1916, samt att, därest föreningen upplöstes
eller förklarade sig icke längre vilja taga befattning med museet,
det skulle överlämnas till Kungl. Maj:t att bestämma, huru med museets
egendom skulle förfaras.
Beträffande museets verksamhet under år 1914 har museistyrelsen den
12 februari 1915 avgivit berättelse, ur vilken jag torde få återgiva följande:
Museet, som hade sin lokal i Whitlockska skolans hus, Eriksbergsgatan 8 A, hade
under år 1914 hållits öppet alla helgfria måndagar, onsdagar och fredagar kl. 6—8
e. m. under tiden 2 januari—22 juni och 17 augusti—31 december, sammanlagt
143 dagar. För särskilt intresserade, som därom uttryckt önskan, hade museet hållits
tillgängligt även å andra tider än de fastställda. Under sommarferierna hade samlingarna
förevisats för deltagarna i de då i huvudstaden pågående fortbildningskurserna
för lärare. Sammanlagda antalet besök i museet under året hade utgjort 1,360, alltså
9 per dag.
På anmodan av vederbörande bestyrelse!- hade museet under sommaren anordnat
utställningar av nyare undervisningsmateriell vid ll:e allmänna flickskolemötet i Linköping,
Karlstads stifts 12:e folkskollärarmöte i Arvika och Skara stifts 49:e folkskollärarmöte
i Borås.
Det uppdrag;, skolmuseets styrelse år 1912 erhållit av Kungl. Magt att vid baltiska
utställningen i Malmö anordna en exposition av föremål, belysande uppfostran
och undervisning, hade under år 1914 fullgjorts i enlighet med den plan, som den av
styrelsen för ändamålet tillsatta kommittén utarbetat och som av styrelsen godkänts.
Genom förmedling av skolmuseet hade under år 1914 expedierats 37 rekvisitioner
å undervisningsmateriell till ett sammanlagt värde av 2,584 kronor 32 öre. Av dessa
hade 23 kommit från 15 folk- och småskolor, 9 från 6 högre flickskolor, 1 från privat
seminarium och 4 från enskilda personer.
Upplysningar och råd i fråga om anskaffande av undervisningsmateriell och skolinventarier
hade på grund av ingångna förfrågningar lämnats ett stort antal skolor i
skilda delar av landet.
44
1916. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.
Museets samlingar hade under året betydligt ökats. Antalet nummer i aceessionskatalogen
både vid årets början utgjort 2,409, vid dess slut 2,810. Samlingarnas värde
uppginge till 15,184 kronor 92 öre. Dessutom ägde museet inventarier och möbler
till ett värde av 3,155 kronor 70 öre.
De sammanlagda utgifterna för museets verksamhet under är 1914 hade uppgått
till 6,544 kronor 73 öre, därav för lokalhyra 3,000 kronor, för uppvärmning och belysning
488 kronor 20 öre, för tjänstgöring vid museet och särskilda utställningar
779 kronor 20 öre, till inköp av ny undervisningsmateriell 1,651 kronor 5 öre och till
inventarier 285 kronor 20 öre. Till bestridande av dessa utgifter hade styrelsen mottagit
i anslag av staten 3,000 kronor, av Sveriges allmänna folkskollärarförening
3,300 kronor (därav 300 kronor beviljade för år 1913 men då ej använda), samt av
flick- och samskoleföreningen 200 kronor, vartill komme en behållning från år 1913
av 94 kronor 95 öre.
I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift har nu centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärarförening anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes
hos riksdagen äska ett anslag av 4,500 kronor för understödjande av
svenska skolmuseet under år 1917, och har centralstyrelsen tillika upplyst,
att ett belopp av 3,000 kronor skall, enligt centralstyrelsens beslut,
av föreningens medel utgå till museet under vart och ett av åren 1915—1917.
Därjämte har centralstyrelsen bifogat följande beräkning av inkomster och
utgifter för museet under år 1917:
Inkomster:
Statsbidrag ............................................................... kronor 4,500: —•
Klick- och samskoleföreningen................................. » 200: —
Sveriges allmänna folkskollärarförening.................. > 3,000: —
Utgifter:
Hyra för museilokalen............................................. kronor 3,000: —
Uppvärmning och belysning.................................... » 500: —
Tillsyn och vakttjänstgöring.................................... » 600: —
Specialutställningar och demonstrationer.................. » 400: —
Utställningar i landsorten....................................... > 400: —
Inköp av materiell................................................... » 1,800: —
Inventarier ............................................................... » 300: —
Katalogisering ...................................................... » 200: —
Telefonavgift ............................................................ » 45: —
Brandförsäkring........................................................ » 10: —
Tryckningskostnader .............................................. » 100: —
Skrivmaterialier och porton .................................... 2 30: —
Städning och renhållning.......................................... » 160: —
Transporter.............................................................. » 50: —
Diverse utgifter....................................................... » 105: —
kronor
kronor
7,700: —
7,700: —
45
1916. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.
Uti infordrat utlåtande den 7 oktober 1915 har folkskolöverstyrelsen, [23.]
under erinran att det sökta anslaget uppginge till samma belopp som
anslagen för åren 1915 och 1916, tillstyrkt bifall till ansökningen, överstyrelsen
har därvid anfört, att anslag till ifrågavarande belopp vore, enligt
vad den lämnade redogörelsen gåve vid handen, behövligt även för år
1917 samt att museets verksamhet i allt högre grad visat sig vara av
värde för skolväsendet.
Enligt vad jag inhämtat, har det bidrag å 3,000 kronor, som av Sve- mfI^ahr^.
riges allmänna folkskollärarförening anvisats åt museet för år 1915, under
nämnda år kommit museistyrelsen tillhanda.
Med åberopande av de skäl, som folkskolöverstyrelsen anfört, hemställer
jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till svenska skolmuseet anvisa på extra stat för
år 1917 ett anslag av 4,500 kronor att på de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen
för Sveriges allmänna folkskollärarförening
för museets ändamål.
46
1916. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål.
C. Kyrkliga ändamål,
Kieresistaten.
1. Kieresistaten, oförändrat ordinarie för
slagsanslag
.............................................. kronor 90,000: —
2. Lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga än
damål,
oförändrat ordinarie förslagsanslag
............................................................ » 4,000: —
[24.] 3. Ersättning; för prästerskapets tionde. Enligt lagen om in
Ersåttning
för dragning till statsverket och avskrivning av prästerskapets tionde samt
prfcrterskupe*6 om ersättning därför den 9 december 1910 skola prästerskapet enligt förut
givna författningar tillkommande tionde, vare sig tertial-, smör-, fisk- eller
kvicktionde, ävensom alla andra avgifter av fast egendom indragas till
statsverket mot gottgörelse i penningar under titel: ersättning for prästerskapets
tionde (1 §). — Indragningen skall för varje pastorat äga rum från
och med ecklesiastikåret näst efter det, med vars utgång den på grund av
förordningen den 11 juli 1862 eller förordningen den 1 november 1872
fastställda löneregleringen för prästerskapet i pastoratet upphör att gälla
(2 §). — För varje församling skall uträknas, dels huru mycket för ecklesiastikåret
näst före det, efter vars utgång indragningen skall äga rum,
bort i persedlar och penningar enligt gällande lönereglering utgöras av
varje fastighet i församlingen, dels ock vilka belopp i penningar persedlarna
motsvara efter medeltalen av medelmarkegångsprisen under de femtio
åren 1864—1913. Kammarkollegium har att, efter sålunda gjord uträkning,
fastställa den summa i penningar, till vilken samtliga omförmälda
avgifter skola för varje församling vid indragningen beräknas (3 §). —
Ersättning för de till statsverket indragna avgifterna skall för varje församling
från och med det ecklesiastikår, indragning där äger rum, för
all framtid utgå med den av kammarkollegium jämlikt 3 § fastställda
summan, och skall denna summa för varje ecklesiastikår vid dess början
inlevereras från statsverket till kyrkofonden (4 §). — De till statsverket
indragna avgifter skola under loppet av tjugu ecklesiastikår, räknade för
varje pastorat från och med det år, då indragningen där vidtager, av
-
1916. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål. 47
skrivas i sådan ordning, att av den summa, kammarkollegium enligt 3 § lastställt,
inom vederbörande församling till statsverket årligen erläggas under
de första tio åren sextio procent, under därpå följande fem år fyrtio procent
och under de sista fem åren tjugu procent, varefter från och med det
tjugoförsta året återstoden eftergives. Vad av den för en församling fastställda
avgiftssumma enligt sålunda stadgade grunder icke den oO april
1944 förfallit till betalning skall omedelbart avskrivas (5 §). — De ytterligare
föreskrifter, som för tillämpning av bestämmelserna i nämnda lag
kunna finnas erforderliga, meddelas av Konungen (7 §).
Jag erinrar vidare därom, att, på grund av nyssberörda stadgande i
7 §, särskilda föreskrifter rörande lagens tillämpning meddelats av Kungl.
Maj:t genom nådig kungörelse den 11 december 1914.
I lagen om kyrkofond den 9 december 1910 stadgas ytterligare, att
till kyrkofonden skall ingå vad enligt lagen om indragning till statsverket
och avskrivning av prästerskapets tionde samt om ersättning därför årligen
skall av" statsverket gäldas såsom ersättning för tionde och andra
avgifter av fast egendom, vilka på grund av förut givna författningar tillkommit
prästerskapet, samt att inleverering till kyrkofonden av denna ersättning
vidtager med avseende å varje pastorat från och med ecklesiastikåret
näst efter det, med vars utgång den på grund av förordningen den
11 juli 1862 eller förordningen den 1 november 1872 fastställda löneregleringen
för prästerskapet i pastoratet upphör att gälla.
Vid anmälan av anslagsäskandena under riksstatens åttonde huvudtitel
för år 1915 anförde min företrädare i statsrådsämbetet till statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 14 januari 1914, att tillämpningen
av dessa bestämmelser komme att äga rum första gången under år 1914
men att, då markegångstaxorna för år 1913 icke varit till ledning för ovannämnda
uträkning tillgängliga förr än i november 1913, det ännu icke
kunde exakt uppgivas, vilka belopp som erfordrades till gäldande av ifrågavarande
ersättning vare sig för ecklesiastikåret 1914—1915 eller för ecklesiastikåret
1915 — 1916, för vilka bägge ecklesiastikår anslag till gäldande
av ifrågavarande ersättning borde begäras hos 1914 års riksdag. Enligt
vad departementschefen erinrade, hade emellertid, på grundvalen av prästlöneregleringskommitténs
beräkningar för ecklesiastikåret 1896 1897,i sam
band
med proposition till 1909 års riksdag nr 39 med förslag till lag om
reglering av prästerskapets avlöning m. m. uppgjorts och för riksdagen
framlagts en tablå utvisande »statsverkets i anslutning till förhållandena
ecklesiastikåret 1896—1897 beräknade årliga kostnad för fullgörande a^
dess ersättningsskyldighet till kyrkofonden med anledning av kyrkotionde^
48
1916. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål.
och övriga fastighetsavgifters indragning, samtidigt med det att omförraälda
avgifter varda avskrivna». Enligt ifrågavarande tablå, som jämväl
åberopades i den vill 1910 års riksdag avlåtna propositionen i ämnet nr
85 och vilken i sin helhet är intagen i ovanberörda statsrådsprotokoll den
14 januari. 1914, punkten 35, skulle till fullgörande av statsverkets ersättningsskyldighet
i förevarande hänseende, efter frånräknande av vad församlingarna
komme att utgöra till statsverket, för ecklesiastikåren 1914—
1915 och 1915—1916 erfordras sammanlagt 59,196 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning i ärendet beslöt riksdagen
å.r 1914, att, för fullgörande av den statsverket åliggande skyldigheten°att
till kyrkofonden betala ersättning för avskrivning av prästerskapets tionde,
uppföra på ordinarie stat å åttonde huvudtiteln ett förslagsanslag å 60,000
kronor med titel: ersättning för prästerskapets tionde.
Vid anmälan av detta riksdagens beslut fann Kungl. Maj:t gott bemyndiga
statskontoret att redan under år 1914 av tillgängliga medel förskottsvis
utanordna så stort belopp, som enligt av kammarkollegium i författningsenlig
ordning verkställd uträkning, vars resultat kollegium hade
att så snart ske kunde delgiva statskontoret, erfordrades för fullgörande
av den statsverket åliggande skyldigheten att till kyrkofonden betala ersättning
för avskrivning av prästerskapets tionde under ecklesiastikåret
1914 1915, med rätt för statskontoret att för vad sålunda förskötes efter
ingången av år 1915 gottgöra sig ur ifrågavarande, för år 1915 beviljade
förslagsanslag. Därjämte anbefalldes kammarkollegium att snarast möjligt
till Kungl. Maj:t inkomma med uppgift om de belopp, som erfordrades
till gäldande av ifrågavarande ersättning ej mindre för edklesiastikåret
1914—1915 än även för vart och ett av ecklesiastikåren 1915—1916 och
1916 1917. Till åtlydnad härav anförde kammarkollegium i underdånigt
utlåtande den 22 december 1914 bland annat följande:
Jämlikt stadgandet i 3 § 2 mom. i lagen om indragning (ill statsverket och avskrivning
av prästerskapets tionde samt om ersättning därför den 9 december 1910
hade kollegium beträffande samtliga de församlingar, för vilkas prästerskap de på
grund av förordningen den 11 juli 1862 fastställda löneregleringar upphört att gälla
den 30 april 1914, med undantag för Norrköpings stads församlingar, genom särskilda
beslut, om vilka statskontoret erhållit meddelande, fastställt de summor i penningar,
till vilka samtliga i 1 § i lagen omförmälda avgifter skulle vid indragningen beräknas
och varmed enligt 4 § ersättning skulle fråu och med ecklesiastikåret 1914—1915 utgå
från statsverket till kyrkofonden. De sålunda fastställda beloppen utgjorde sammanlagt
24.536 kronor 9 öre. För Norrköpings stads församlingar hade beloppet förslagsvis
beräknats till 6.604 kronor 54 öre. Det belopp, som erfordrades till gäldande av
i fi aga vai ande ersättningar för ecklesiastikåret 1914—1915, beräknade kollegium alltså
förslagsvis till i runt tal 31,200 kronor.
49
1916. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål.
Kollegium hade icke medhunnit att fastställa beloppen av de avgifter, som jämlikt
nyssnämnda 1 § skulle från och med ecklesiastikåret 1915—1916 indragas till
statsverket och för vilka alltså ersättning skulle från och med samma ecklesiastikår
inbetalas från statsverket till kyrkofonden. Efter de förhållanden, som varit rådande
ecklesiastikåret 1896—1897, kunde berörda avgifter beräknas till omkring 89,500 kronor,
vilket belopp emellertid, dä medeltalen av medeltnarkegåugsprisen under de femtio
åren 1864—1913, efter vilka medeltal indragnings- och ersättningsbeloppen skulle
beräknas, med i genomsnitt omkring 12 procent överstege medelrnarkegångsprisen för
år 1896, vilka legat till grund för utdebiteringen av avgifterna för nyssnämnda ecklesiastikåret
1896—1897, torde för den föreliggande beräkningen böra höjas med sagda
procenttal och alltså upptagas till i runt tal 100,300 kronor.
Då beräkningen av beloppen av de avgifter, som jämlikt oftanämnda 1 § skulle
från och med ecklesiastik året 1916—1917 indragas till statsverket och för vilka alltså
ersättning skulle från och med sist omförmälda ecklesiastikår inbetalas från statsverket
till kyrkofonden, vore beroende på utdebiteringen uuder ecklesiastikåret 1914—1915,
hade kollegium dittills icke kunnat vidtaga några åtgärder för dessa belopps fastställande,
men med ovannämnda beräkningsgrund skulle desamma kunna uppskattas till i
avrundat tal 345.000 kronor. 1 följd härav borde hela ersättningsbeloppet för ecklesiastikäret
1916—1917 förslagsvis beräknas till 476,500 kronor.
Det av riksdagen år 1914 beviljade ordinarie anslaget, 60,000 kronor,
från vilket skulle utgå ersättning för de båda ecklesiastikåren 1914—1915
och 1915—1916, hade beräknats på det sätt, att från den ersättning, som
statsverket hade att betala till kyrkofonden, avdragits ett belopp, motsvarande
vad församlingarna skulle utgöra till statsverket. När jag den 14 januari
1915 hade att anmäla de ärenden, som tillhörde regleringen av utgifterna
under riksstatens åttonde huvudtitel för år 1916, uttalade jag, att
det måhända kunde befinnas riktigast att, sedan förhållandena i förevarande
hänseende hunnit något stadga sig, på inkomstsidan i riksstaten uppföra
det beräknade bidraget från församlingarna och såsom utgift under åttonde
huvudtiteln upptaga bruttobeloppet av den ersättning, som skulle av statsverket
betalas till kyrkofonden. Jag ansåg dock, att för det dåvarande
anledning icke förelåge att avvika från det förfarande, som följdes i framställningen
till 1914 års riksdag och då icke mötte någon erinran från
riksdagens sida, nämligen att allenast upptaga på utgiftssidan det nettobelopp,
som angåve statsverkets ersättningsskyldighet efter avdrag av de
på församlingarna vilande avgifterna.
Med frånräknande av ifrågavarande avgifter, vilka under de närmaste
åren skola utgå med 60 procent av den utav kammarkollegium för varje
särskild församling fastställda ersättningssumman, beräknades sålunda statsverkets
nettotillskott till kyrkofonden för indragen tionde m. m. för ecklesiastikåret
1916—1917 till i runt tal 190,000 kronor. Och på Kungl.
Maj:ts framställning höjde 1915 års riksdag det å ordinarie stat uppförda
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 7
[24. j
50 1916. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål.
[24.] förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde från dess dåvarande
belopp, 60,000 kronor, med 130,000 kronor till 190,000 kronor.
Sedan Kungl. Maj:t den 26 juni 1915 anbefallt kammarkollegium att
inkomma med yttrande i fråga om den ökning av berörda anslag, som
borde påkallas för år 1917 till bestridande av det för ecklesiastikåret
1917—1918 .erforderliga ersättningsbeloppet, har kammarkollegium i utlåtande
den 26 oktober 1915 anfört:
Yad beträffade de från och med ecklesiastikåret 1914—1915 indragna avgifterna
av ifrågavarande slät; hade kollegium numera fastställt beloppet för Norrköpings städs
församlingar till 8,048 kronor 72 öre, vadan sammanlagda ersättningsbeloppet för detta
ecklesiastikår uppginge till 32,584 kronor 81 öre. Jämväl för de avgifter, som enligt
lagen om indragning till statsverket och avskrivning av prästerskapets tionde samt om
ersättning därför indragits från och med ecklesiastikåret 1915—1916, hade ersättningsbeloppen
numera blivit av kollegium bestämda med undantag för vissa från Bergsjö
till Hassela församling överflyttade fastigheter. Fråga hade nämligen uppstått, om de
från dessa fastigheter utgående avgifter borde redan nu indragas till statsverket, en
fråga som vore beroende av ett Kungl. Maj:ts prövning underställt ärende angående
ändring i viss del av den för prästerskapet i Bergsjö pastorat senast fastställda lönereglering.
Då berörda fråga torde få antagas komma att lösas på det sätt, att avgifterna
från omförmälda fastigheter funnes icke böra nu indragas, torde det för dem
till 41 kronor 60 öre uppskattade ersättningsbeloppet böra lämnas utom räkningen.
Under denna förutsättning uppginge sammanslagna ersättningsbeloppet för de avgifter,
som indragits till statsverket från och med ecklesiastikåret 1915—1916, till 99,746
kronor 59 öre. Detta belopp kunde tilläventyrs komma att undergå någon förändring,
alldenstund besvär blivit hos Kungl. Maj:t reservationsvis anförda angående beräkningen
av vissa utav här ifrågavarande prästlöneavgifter.
Beträffande de avgifter, som skulle från och med ecklesiastikåret 1916—1917 indragas
till statsverket och för vilka alltså statsverket skulle lämna ersättning från och
med samma ecklesiastikår, hade kollegium icke medhunnit att fastställa beloppen av
dessa avgifter, men funne kollegium, i likhet med vad kollegium i sitt förberörda utlåtande
den 22 december 1914 uttalat, dessa avgifter kunna beräknas till sammanlagt
345,000 kronor.
Vad slutligen anginge beloppen av de avgifter av förevarande beskaffenhet, som
skulle från och med ecklesiastikåret 1917—1918 indragas till statsverket och för vilka
ersättning alltså skulle från och med omförmälda ecklesiastikår inbetalas från statsverket
till kyrkofonden, vore beräkningen av samma avgifter beroende på utdebiteringen
under ecklesiastikåret 1915 — 1916, varför kollegium hittills icke kunnat vidtaga
några åtgärder för beloppens fastställande. Efter de förhållanden, som varit rådande
ecklesiastikåret 1896—1897, kunde berörda avgifter beräknas till omkring 510,000
kronor. Förböjdes på i nyssnämnda utlåtande angivet skäl detta belopp med 12 procent
eller till 571,200 kronor, skulle man alltså erhålla beräkneliga beloppet av de
avgifter, för vilka ersättning av statsmedel skulle från och med eckiesiastikåret 1917—
1918 utgå till kyrkofonden.
Den summa, som erfordrades till gäldande av samtliga ifrågavarande ersättningar
för sistnämnda ecklesiastikår, kunde alltså beräknas till i avjämnat tal 1,048,500
kronor.
1916. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål. 51
I riksstaten för år 1916 liade, i likhet med vad förfarits i närmast föregående [24.]
års, förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde uppförts på så sätt, att
allenast på utgiftssidan upptagits det nettobelopp, som angåve statsverkets ersättningsskyldighet
efter avdrag av de på församlingarna fortfarande vilande avgifterna. T)a
sistnämnda avgifter under de närmaste åren skulle utgå med 60 procent av de ersättningsbelopp,
som statsverket hade att erlägga till kyrkofonden, kunde dessa avgifter
för år 1917 beräknas till 629,100 kronor. Statsverkets nettotillskott till kyrkofonden
skulle således utgöra 419,400 kronor. Under förutsättning att någon ändring i sättet
för anslagets upptagande icke ansåges böra äga rum, torde fördenskull det å ordinarie
stat uppförda förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde böra för år 1917
höjas trän 190,000 kronor med 229,400 kronor till 419,400 kronor.
1 fråga om prästlöneavgifter för berörda, från Bergsjö församling till
Hassela församling överflyttade fastigheter har Ivungl. Maj:t den 23 oktober
1915 meddelat beslut i den av kammarkollegium förväntade riktning.
Efter remiss har statskontoret den IG december 1915 avgivit yttrande
beträffande sättet för upptagande i kronans räkenskaper och eventuellt i
riksstaten av de avgifter från församlingarna, som indragits till statsverket
på grund av förutnämnda lag den 9 december 1910 om indragning till
statsverket och avskrivning av prästerskapets tionde samt om ersättning
därför. Statskontoret anför:
Av kammarkollegii utlåtande den 26 oktober 1915 svutes framgå, att frågan icke
sedan år 1914 kommit i något förändrat läge. Enligt statskontorets åsikt förefunnes,
intill dess förhållandena i förevarande hänseende hunnit något stadga sig, ingen anledning
att avvika från det förfarande, som följdes i framställningen till 1914 och 1915
årens riksdagar, nämligen att allenast upptaga på utgiftssidau det nettobelopp, som
angåve statsverkets ersättningsskyldighet efter avdrag av de på församlingarna vilande
avgifterna.
Som den ifrågavarande ersättningens nettobelopp enligt den i ärendet
verkställda utredningen torde kunna för år 1917 antagas utgöra i runt
tal 419,400 kronor, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t behagade föreslå
riksdagen
att höja det å ordinarie stat uppförda förslagsan- ®kat ftnslagslaget
till ersättning för prästerskapets tionde från dess
nuvarande belopp, 190,000 kronor, med 229,400 kronor
till 419,400 kronor.
4. Ersättning för vissa prästerskapet tilldelade
statsanslag, oförändrat ordinarie
anslag........................................... kronor 304,074: —
[25.]
Stipendier
för
utbildande
av präster,
förtrogna
med finska
språket.
[26.]
Religiös och
social verksamhet
bland
svenskar i
utländska
hamnstäder.
52 1916. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål.
5. Stipendier för utbildande av präster, förtrogna med finska
språket. Riksdagen har år 1914 till tre stipendier för utbildande vid
universitet av präster, förtrogna med finska språket, beviljat 6,750 kronor,
därav på extra stat för vart och ett av åren 1.915 och 1916 anvisats 2,250
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser,
som kunde erfordras rörande anslagens användande.
Vid anmälan den 26 juni 1915 av riksdagens beslut i fråga om det
för år 1916 anvisade anslaget förordnade Kungl. Maj:t, att i avseende å
dess användande skulle gälla de bestämmelser, som av Kungl. Maj:t den
13 juni 1908 meddelats angående användningen av ett motsvarande anslag
för åren 1909—1911. Dessa bestämmelser finnas återgivna i det vid 1914
års första statsverkspropositioa fogade utdraget av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden den 14 januari 1914, punkten 29.
Jag hemställer nu, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till tre stipendier för utbildande vid universitet
av präster, förtrogna med finska språket, av förut
beviljade medel på extra stat för år 1917 anvisa återstoden
eller 2,250 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
meddela de närmare bestämmelser, som må erfordras
rörande de sålunda anvisade medlens användande.
6. Religiös och social verksamhet bland svenskar i utländska
hamnstäder. Till beredande av religionsvård åt svenska sjömän m. fl. i
utländska hamnar samt åt andra därstädes sig uppehållande landsmän har
riksdagen på extra stat anvisat medel alltsedan år 1875, då därtill beviljades
8,000 kronor för år 1876. Anslagets årliga belopp har sedermera
utgjort: till och med år 1878 8,000 kronor, åren 1879—1900 10,000
kronor, åren 1901—1907 15,000 kronor samt åren 1908 —1912 25,000
kronor. För år 1913 utgick anslaget med ett till 34,000 kronor förhöjt
belopp, och enahanda belopp har, ehuru under den med hänsyn till arten
av ifrågavarande verksamhet förändrade rubriken: för religiös och social
verksamhet bland svenskar i utländska hamnstäder, anvisats jämväl för
vart och ett av åren 1914—1916.
Den 26 juni 1915 ställdes anslaget för år 1916 till svenska kyrkans
missionsstyrelses förfogande att användas till avlönande under år 1916 av:
1) en svensk sjömanspräst i Kiel.......................................... kronor 4,000: —
2) en d:o i West-Hartlepool ................................................... » 4,500: —
Transport kixmor 8,500: —
53
1916. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål.
3)
4)
5)
6)
7)
8)
9)
Transport kronor
en svensk sjömanspräst i Calais-Dunkerque, som tillika
innehar pastorsbefattningen i svenska Sofiaförsam
lingen
i Paris....................................................................... *
en d:o i Stettin.................................................................... *
den av missionsstyrelsen förordnade prästman, som
har att bereda behövlig religiös och sedlig omvårdnad
åt samt utöva social verksamhet bland i Köpenhamn
vistande svenska sjömän samt andra dit
8,500: —
2,000:
4,000:
lande svenskar .............
en svensk sjömanspräst
en d:o i Antwerpen.......
en d:o i Rotterdam ......
en d:o i Kristiania.........
London
4,000: — |
|
3,500: — |
|
*> |
3,000: — |
7> |
4,500: — |
4,500: — |
|
Summa kronor |
34,000: — |
Fråga har nu blivit väckt om beredande av ökade löneförmåner för
den i Köpenhamn anställde, under 5) omnämnde prästmannen.
Genom nådigt brev den 5 oktober 1900 föreskrev Kungl. Maj:t, att i
Köpenhamn skulle av missionsstyrelsen från och med den 1 januari 1901
tills vidare förordnas en svensk prästman med uppgift att bereda i Köpenhamn
vistande svenska sjömän samt andra dit utflyttade eller därstädes
sig tillfälligtvis uppehållande svenskar behövlig religiös och sedlig omvårdnad,
ävensom att nämnde prästman av förberörda, utav riksdagen för
år 1901 beviljade extra anslag skulle under samma år uppbära en avlöning
av 4,000 kronor att till honom av styrelsen kvartalsvis utbetalas. Vid
fördelningen av det utav riksdagen för vart och ett av de följande åren
till här ifrågavarande ändamål beviljade anslaget bär enahanda belopp
ställts till missionsstyrelsens förfogande för avlönande av bemälde prästman.
Nu har Kungl. Maj:ts minister i Köpenhamn i skrivelse till ministern
för utrikes ärendena anfört bland annat följande:
Nuvarande pastorn vid svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn Arvid Boman
hade för ministern framhållit otillräckligheten av sina löneförmåner, särskilt under
nuvarande dyrtid. Han hade också hos missionsstyrelsen gjort framställning om tillökning,
vilken så tillvida beviljats, att Boman tillerkänts ett tillfälligt dyrtidstillägg
för år 1915 av 500 kronor. Men även med detta tillägg vore lönen otillräcklig, och
Boman hade sett sig nödsakad alt göra skulder.
Bomans företrädare å platsen, numera kyrkoherden i Saltsjöbadens pastorat N.
Widner hade av missionsstyrelsen uppburit lönetillägg å 2,000 kronor, och dessutom
hade medgivits honom rätt att i Lund utöva viss verksamhet, som enligt uppgift inbringat
mellan 3,000 och 4,000 kronor årligen. Att Bomans lön, 4,000 kronor, vore
26
54
1910. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål.
otillräcklig för honom såsom gift och med en son på 3 år ville ministern, med sin
kännedom om förhållandena i Köpenhamn, med bestämdhet påstå. Det vore icke alldeles
obetydliga extra utgiftskrav, som ställdes på pastorn och vilka han på grund av
sin ställning icke gärna kunde underlåta att fylla. Sålunda borde ban vara medlem
i en del föreningar, som funnes i Köpenhamn, och där betala medlemsavgift, medförande
sådant medlemskap hven åtskilliga andra obligatoriska utgifter. Likaledes
kunde han icke undandraga sig att utöva eu viss välgörenhet mot fattiga, som hänvände
sig till honom. Även med det beviljade tillfälliga dyrtidstillägget av 500 kronor
vore lönen rör liten. Ministern ansåge, att 6 000 kronor eller samma lön som
Widner haft vore skälig avlöning, och hemställde därför, huruvida icke, intill dess en
definitiv lönereglering Jrunde komma till stånd, Boman genom tillfällig anordningskulle
kunna erhålla sådan avlöning, att han icke behövde skuldsätta sig. En tillökning
redan nu vore alldeles särskilt påkallad av rådande dyra levnadskostnader.
o O™ sin föregående prästerliga verksamhet hade Boman uppgivit, att han vid 1915
ars utgång tjänstgjort 10 år som präst och av dessa 5 år utomlands. Han hade tillbragt
31/2 år i tropikerna i svenska missionskolonier, där grundläggningsarbetet varit
både krävande och förenat med personliga ekonomiska uppoffringar.
Sedan, ministerns skrivelse genom utrikesdepartementet överlämnats
till ecklesiastikdepartementet, har svenska kyrkans missionsstyrelse, på
grund av remiss, den 31 augusti 1915 avgivit yttrande i detta ärende och
därvid anfört:
Ett avlöniugsbelopp av 4,000 kronor för år hade visat sig för den förutvarande
innehavaren av pastorsbefattningen i Köpenhamn, Widner, vara otillräckligt, så mycket
mera som han därav även hade att betala hyra för bostad. Styrelsen både därför tilldelat
honom av gavomedel, influtna för ifrågavarande gren av styrelsens verksamhet,
personliga lönetillägg frän och med år 1904 av 1,200 kronor, frän och med år 1907
av 1,500 kronor samt från och med år 1908 av 2.000 kronor, så att hans sammanlagda
löneförmåner från och med sistnämnda år uppgått till 6.000 kronor, varjämte
han, efter det svensk kyrka i Ivöpeuhamn blivit uppförd, erhållit förmånen av fri bostad
inom dennas bygguadskomplex. Den 3 november 1911 hade kyrkoordning för
svenska Gustafsförsamliugen i Köpenhamn blivit fastställd. Med tillämpande därav
skulle diasporaverksamheten i nämnda stad icke längre komma att stå under missionsstyrelsens
ledning utau pastor i sin ämbetsutövning lyda under ärkebiskopen och domkapitlet
i Uppsala. När fråga uppstått om befattningens återbesättande efter Whdners
befordran till kyrkoherde i hemlandet, hade missionsstyrelsen dock genom nådigt brev
den 24 januari 1914 erhållit Kungl. Maj:ts bemyndigande att tills vidare, och intill
dess annorlunda kunde varda av Kungl. Maj:t bestämt, förordna prästman till befattningens
uppehållande. Styrelsen ansåge emellertid det icke längre ankomma på styrelsen
att i annan måtto understödja verksamheten i Köpenhamn än att, jämte utbetalandet
till vederbörande prästman därstädes av det utav Kungl. Maj:t bestämda avlöningsbeloppet,
4,000 kronor, fortfarande avlöna en förnämligast för sjömansvården
anställd assistent samt i övrigt lämna ett för nämnda verksamhet avsett Årligt anslag.
Villigt medgåves, att det nyssnämnda, till pastorn vid Gustafsförsamlingen i Köpenhamn
Arvid Boman utgående avlöningsbeloppet av 4,000 kronor även under vanliga
förhallanden vore ganska knappt, särskilt i betraktande av de ekonomiska förpliktelser,
han i sin ställning svårligen kunde undandraga sig, samt att beloppet under nu
1916. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål. 55
rådande dyrtid måste betraktas såsom otillräckligt. Styrelsen både också bebjärtat
detta förhållande och i den mån sökt träda hjälpande emellan, att styrelsen för år
1915 beviljat Boman förut omförmälda dyrtidstillägg av 500 kronor. På grund av begränsnin.
en av de medel, som för sjömansvården och diasporaarbetet intlöte genom
kollektör och andra frivilliga gåvor, samt med avseende å de särskilda utgifter, varmed
sjömansvårdsarbetet under den närvarande kristiden vore förenat, allra helst efter den
utvidgning av arbetsområdet, som ägt rum därigenom, att styrelsen måst övertaga sjöinausvård
i Hull jämte verksamhet bland fastboende svenskar och emigranter därstädes,
såge sig styrelsen emellertid icke i stånd att av de genom kollektör och andra frivilliga
gåvor inflytande medel ytterligare anslå tilläggsbelopp till Bomans avlöning.
Visserligen skulle genom eu annan fördelning av det här ifrågavarande, av riksdagen
anvisade anslaget ett högre belopp kunna anslås till avlöning åt den svenske prästmannen
i Köpenhamn, men detta skulle åter inverka menligt på verksamheten i det
hela, i det att därigenom avlöningsbeloppen till andra i styrelsens tjänst anställda sjömans-
och diasporapräster måste med motsvarande belopp minskas.
Avlöningen till pastor vid svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn borde, enligt
vad Kungl. Maj:ts minister i Köpenhamn föreslagit, höjas till 6,000 kronor, och jämväl
missionsstyrelsen ansåge detta belopp skäligt. Ehuru styrelsen under nu rådande
förhållanden helst velat undvika att göra framställning om ökat anslag för den religiösa
och sociala verksamheten bland svenskar i utländska hamnstäder, föranlätes
styrelsen dock på grund av den till styrelsen remitterade skrivelsen frän ministern i
Köpenhamn att hemställa, huruvida ej Kungl. Maj:t kunde finna skäl hos riksdagen
göra framställning om förhöjt anslag för år 1917 för religiös och social verksamhet
bland svenskar i utländska hamnstäder, i syfte att pastorn vid svenska Gustafsförsamlingen
i Köpenhamn skulle kunna få sin avlöning förhöjd från 4,000 kronor till
6.000 kronor.
Mi-sionsstyrelsen hade sig nogsamt bekant, att i en senare tid riksdagen i regel
ej varit benägen att medgiva avlöningsförhöjuing från tidigare tidpunkt än början av
året näst efter det, varunder förhöjningen av riksdagen beviljats. Det vore emellertid
mycket önskvärt, om i nu förevarande fall avlöningsförhöjningen kunde få komma till
stånd redan för år 1916. 1 sådan händelse skulle anslaget för religiös och social verk
samhet
bland svenskar i utländska hamnstäder för år 1917 behöva bestämmas till
38.000 kronor, med rätt för Kungl. Majt att därav redan under år 1916 disponera
2.000 kronor.
Missionsstyrelsen ansåge sig till sist ej böra underlåta att erinra, hurusom på
framställningar av Kungl. Maj:t riksdagen under eu följd av år till avlöning åt pastorn
vid svenska Victoriaförsamlingen i Berlin anvisat på extra stat ett belopp av 6,000
kronor.
Slutligen har statskontoret den 26 oktober 1915 avgivit infordrat utlåtande
i ärendet och därvid yttrat:
Statskontoret hade för sin del ej något att invända mot den av vederbörande
myndigheter uttalade uppfattningen, att en ärlig lön av 4,000 kronor numera kunde
anses otillräcklig för ifrågavarande pastor; och det ville syna», snm om någon annan
utväg att bereda honom den ifrågasatta löneförhöjningen å 2,000 kronor knappast
stode till buds än att hos riksdagen äska motsvarande ökning av extra anslaget till
religiös och social verksamhet bland svenskar i utländska hamnstäder.
[26.]
[26.]
Departe
mentschefen.
56 1916. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål.
I § 34 av den för svenska Gnstafsförsamlingen i Köpenhamn genom
nådig resolution den 3 november 1911 fastställda kyrkoordningen har
beträffande tillsättningen av pastorsbefattningen i nämnda församling föreskrivits
bland annat, att »Kungl. Maj:t vill, sedan ärkebiskopen och församlingen
blivit över inkomna ansökningar hörda, till pastor utnämna en
bland de sökande, för vilken nådig fullmakt utfärdas». Då emellertid den
ifrågavarande prästmannens avlöning utgår från anslag å extra stat, har
befattningen hittills icke kunnat på det i kyrkoordningen angivna sätt tillsättas
medelst fullmakt. Genom nådigt brev den 24 januari 1914 har
Kungl. Maj:t i berörda avseende dels förklarat, att de i § 34 av kyrkoordningen
meddelade stadgandena angående pastorsbefattningens tillsättande
icke må tillämpas förrän, sedan erforderlig avlöning blivit pastor tillförsäkrad,
Kungl. Maj:t därtill lämnat tillstånd, dels ock, föreskrivit, att svenska
kyrkans missionsstyrelse må tills vidare, och intill dess annorlunda kan
varda av Kungl. Maj:t bestämt, äga att förordna prästman till pastorstjänstens
uppehållande.
Jag har velat erinra om dessa förhållanden utan att för närvarande
ifrågasätta någon ändring i desamma. Det torde emellertid, när ledighet
å pastorsbefattningen kan nästa gång vara att motse, böra komma under
övervägande, huruvida icke förordnande å densamma lämpligen bör meddelas
av Kungl. Maj:t i stället för, såsom genom nådiga brevet den 24
januari 1914 föreskrivits, av missionsstyrelsen.
De skäl, som anförts för en ökning av de löneförmåner, vilka nu tillkomma
pastor vid svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn, synas mig värda
allt behjärtande, särskilt om hänsyn tages till de anspråk av ekonomisk
art, som, enligt vad erfarenheten visat, ställas på denne prästman och
vilka knappast låta sig avvisas. För jämförelses skull vill jag nämna, att
avlöningen till pastor vid svenska församlingen i Paris, inberäknat honom
tillkommande ersättning såsom sjömanspräst i Calais-Dunkerque, beräknats
till 7,489 kronor samt att pastor vid svenska församlingen i London äger
uppbära en avlöning av 460 pund sterling, d. v. s. vid normal växelkurs
något mer än 8,000 kronor. Dessa båda prästmän äga därjämte, liksom
pastor i Köpenhamn, åtnjuta bostadsförmån. Till pastor vid svenska församlingen
i Berlin har från och med år 1908 av statsmedel utgått en
årlig lön av 6,000 kronor.
Då utvägen att bereda pastor vid svenska församlingen i Köpenhamn
en löneförhöjning genom förändrad fördelning av det till religiös och social
verksamhet bland svenskar i utländska hamnstäder nu utgående anslagsbeloppet,
enligt vad missionsstyrelsen framhållit, skulle menligt inverka
på verksamheten i det hela och därför icke synes böra anlitas, torde
57
1916. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål.
löneförbättringen lämpligen böra åstadkommas genom motsvarande ökning
av nyssberörda extra anslag. Vad beträffar beloppet av denna löneförbättring
torde man emellertid kunna stanna vid 1,000 kronor. Det torde
vidare, synes mig, icke vara oundgängligen nödvändigt att låta löneförhöjningen
inträda redan under nu löpande kalenderår.
För genomförande med 1917 års ingång av berörda förhöjning erfordras,
att anslaget i fråga, nu 34,000 kronor, för år 1917 utgår med
ett till 35,000 kronor förhöjt belopp.
I övrigt har någon ändring med avseende å de i berörda extra anslag
ingående särskilda posterna icke blivit ifrågasatt, och hemställer jag därför,
att Eders Kungl. Maj:ts täcktes föreslå riksdagen
att för religiös och social verksamhet bland svenskar ökat anslag,
i utländska hamnstäder anvisa på extra stat för år 1917
ett anslag av 35,000 kronor.
7. Pastor vid svenska Victoriaförsamlingen i Berlin. Till av- [27.]
lömng åt pastorn vid svenska Victoriaförsamlingen i Berlin har riksdagen på Pastor vid
framställning av Kungl. Maj:t anvisat på extra stat för vart och ett av
åren 1908—1916 ett belopp av 6,000 kronor. lingen i Ber
I
en med skrivelse från utrikesdepartementet den 6 september 1915 lin''
överlämnad ansökning har Victoriaförsamlingens kyrkoråd anhållit, att anslag
å enahanda belopp måtte utverkas även för år 1917 samt att därvid
måtte tagas i övervägande, huruvida ej anslaget kunde överföras på ordinarie
stat.
I ärendet hava domkapitlet i Uppsala och statskontoret avgivit infordrade,
respektive den 22 september och den 26 oktober 1915 dagtecknade
yttranden.
Anslag till ifrågavarande ändamål är tydligen erforderligt även för
år 1917. Däremot anser lag sådana förhållanden icke förelysa, att anslaget
bör uppröras på ordinarie stat, och jag hemställer fördenskull, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till avlöning åt pastorn vid svenska Victoriaförsamlingen
i Berlin anvisa på extra stat för år 1917
ett belopp av 6,000 kronor.
8. Resestipendier åt prästmän. Riksdagen har år 1914 till rese- [28.]
stipendier åt prästmän under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t
kunde finna gott föreskriva, anvisat på extra stat för år 1915 ett belopp ’er
.av 8,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
8
[29].
Utredning
rörande ecklesiastika
boställen.
58 1916. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål.
Med åberopande av vad jag anfört i början av min framställning
rörande anslagsbehoven under åttonde huvudtiteln, hemställer jag om förslag
till riksdagen
att medgiva, att det på extra stat för år 1915 anvisade
belopp av 8,000 kronor till resestipendier åt
prästmän må under de villkor och bestämmelser, Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva, för enahanda ändamål
användas under år 1917.
9. Utredning rörande ecklesiastika boställen. Till bestridande
av kostnaderna för utredning rörande ecklesiastika boställen har riksdagen
för vårt och ett av åren 1903—1916 på extra stat beviljat ett förslagsanslag
av 10,000 kronor, vilket anslag emellertid under åtskilliga år endast
till en mindre del och under år 1913 icke alls togs i anspråk.
Intill år 1914 omhänderhades omförmälda arbete av särskilda av
Kungl. Maj:t förordnade personer, senast notarien i kammarkollegium
Gustaf Hedin.
Sedan emellertid 1913 års riksdag med anledning av den ringa tid,
som under de senare åren kunnat av den till utredning förordnade personen
användas för uppdraget, framhållit nödvändigheten av att för ifrågavarande
arbete anställdes en person, som kunde åt detsamma ägna den
huvudsakliga delen av sin tid, har Kungl. Maj:t för vart och ett av åren
1914—1916 uppdragit åt kammarkollegium att genom tjänsteman, som
därtill av kollegium förordnades, tills vidare fullfölja ifrågavarande utredning,
i samband varmed de för samma år av riksdagen för ändamålet beviljade
anslag ställts till kollegiets förfogande. I avseende å användningen
av det för år 1916 beviljade anslaget har Kungl. Maj:t genom beslut
den 26 juni 1915 föreskrivit:
att för den tid, varunder ifrågavarande arbete påginge, den därtill förordnade,
vilken finge benämnas extra arkivarie, skalle vara berättigad att av berörda anslag
åtnjuta ett arvode av 5.600 kronor för år, därav 3,800 kronor skulle betraktas såsom
lön och 1,800 kronor såsom tjänstgöringspenningar, med skyldighet för honom, därest
han vore ordinarie tjänsteman, att avstå samtliga med den ordinarie tjänsten förenade
löneförmåner, sedan därav guldits honom åliggande avgifter för egen pensionering;
och skulle vid beräknande av ovanberörda arvode avdrag icke göras för under året
åtnjuten ledighet under höirst eu och en halv månad;
att ifrågavarande tjänsteman skulle för de av uppdraget föranledda resor äga
från samma anslag åtnjuta resekostnads- och traktamentsersätining enligt tredje klassen
i gällande resereglemente;
att såsom ersättning till biträden vid ifrågavarande arbete, inberäkna! kostnad
för renskrivning, finge från samma anslag utgå ett belopp av högst 3,500 kronor;
samt
"1 1916. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål. 59
att från anslaget likaledes finge utgå erforderligt belopp till täckande av tryckningskostnader.
Kammarkollegium har nu i underdånig skrivelse den 30 september
1915 hemställt, att hos riksdagen måtte även för år 1917 utverkas ett
förslagsansla" å 10,000 kronor för ifrågavarande ändamål. Kollegium har
därvid yttrat:
1 enlighet med av kollegium meddelade förordnanden både omförmälda utredningsarbete
från 1914 års ingång omhänderhafts av Hedin och, sedan Hedin den 18
juni 1914 avlidit, av nuvarande notarien i kollegium Harald Skoglund. Arbetet hade
under år 1915 oavbrutet fortgått med undantag för 15 dagar, under vilka Skoglund
varit i åtnjutande av semester. Av det för år 1915 anvisade anslaget hade, förutom
det till Skoglund utgående arvodet, intill den 30 september 1915 utbetalts ett belopp
av 1,658 kronor 15 öre till renskrivning och arvode åt en amanuens.
Rörande fortgången av arbetet har Skoglund i en till kollegium den
30 september 1915 avlämnad redogörelse anfört följande:
Efter det Skoglund den 22 oktober 1914 lämnat redogörelse för ifrågavarande
arbete, hade utredningen rörande de ecklesiastika boställena i Västerbottens och
Norrbottens län, med vilka han uteslutande varit sysselsatt, så fortskridit, att redogörelser
för samtliga pastorat nu förelåge i utarbetat skick och vore under tryckning.
Arbetet torde kunna utkomma av trycket under loppet av november 1915.
Den av Skoglund omförmälda utredningen rörande de ecklesiastika boställena
i Västerbottens och Norrbottens län har numera utkommit av
trycket.
För arbetets fortsatta bedrivande lärer även för år 1917 erfordras anslag
till enahanda belopp, som hittills utgått, och hemställer jag därför,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till bestridande av kostnaderna för utredning
rörande ecklesiastika boställen bevilja på extra stat för
år 1917 ett förslagsanslag å 10,000 kronor.
Domkapitlens expeditioner.
10. Domkapitlens expeditioner, oförändrat
ordinarie anslag................................... kronor 91,350:— [30]
11. Förstärkande av det ordinarie anslaget till domkapitlens röra8f^nd*
expeditioner. Sedan riksdagen år 1903 bifallit Kungl. Maj:ts proposition ordinarie
angående förändring av rikets indelning i stift samt allmänna kyrkomötet
expeditioner.
60 1916. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål.
[30.] nämnda är jämväl för sin del godkänt den ifrågasatta förändringen, förordnades
genom nådig kungörelse den 27 oktober 1903, att från°och med
den 1 januari 1904 Västerbottens och Norrbottens län skulle frånskiljas
Härnösands stift för att bilda ett särskilt stift med benämningen Luleå
stift och med biskopssäte i Luleå samt att, när någon av de dåvarande
innehavarna av biskopsämbetena i Växjö och Kalmar stift avginge från
sin befattning, det stiftsområde, den avgångne innehaft, skulle tilläggas
det andra stiftet, som därefter skulle bära benämningen Växjö stift och
hava biskopssäte i Växjö.
Förutsättningen för stiftssammanslagningen inträdde i och med det
att biskopen i Kalmar stift H. W. Tottie den 11 juni 1913 avled. Med
anledning därav föreskrev Kungl. Maj:t den 20 juni 1913, att domkapitlet
i Kalmar skulle fortfarande tills vidare, och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda
förordnade, under äldste ledamotens ordförandeskap utöva förvaltningen
av Kalmar stift. Sedermera förordnade Kungl. Maj:t den 24 oktober
1913, att biskopen i Växjö stift N. J. O. H. Lindström skulle från och
med den 1 januari 1914 övertaga de episkopala och eforala funktionerna
jämväl i Kalmar stift, varjämte åt Lindström uppdrogs att tillsammans
med vissa andra personer avgiva yttrande och förslag dels angående tidpunkten,
då sammanslagningen av stiften skulle äga rum, dels ock beträffande
de övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter, som i anledning
av sammanslagningen kunde erfordras.
De sålunda utsedda personerna avgåvo den 20 december 1913 det
äskade yttrandet. Efter det vederbörande blivit hörda häröver samt åtskilliga
framställningar i ämnet inkommit, förordnade Kungl. Maj:t genom
nådig kungörelse den 30 juni 1915, att sammanslagningen av Växjö och
Kalmar stift skulle äga rum den 1 augusti 1915 samt att i följd härav
domkapitlet i Växjö skulle från och med sistnämnda dag övertaga de
funktioner, som dittills tillkommit domkapitlet i Kalmar. Intill utgången
av år 1915 skulle emellertid vissa ärenden rörande det gamla Kalmar stift
fortfarande tills vidare handläggas av domkapitlet i Kalmar.
Samtidigt meddelades vissa föreskrifter rörande bland annat avlöningsförmånerna
för biskopen i det nya Växjö stift och för tjänstemännen vid
därvarande domkapitel. Innan jag närmare redogör härför, anhåller jag
att få gorå några erinringar beträffande de anslag, som hittills utgått till
domkapitlens expeditioner.
I samband med beslut om förändrad stiftsindelning medgav 1903 års
riksdag, att av biskopslöneregleringsfonden finge användas för biskopen i
det nya Växjö stift, utöver biskopslönen i det dåvarande Växjö stift, såsom
lönetillägg 2,000 kronor årligen samt att för domkapitlet i det nya
1916. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål. 61
Växjö stift förhöjning finge äga rum av notariens avlöning till 4,500 kronor,
därav 3,000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar,
samt av amanuensens arvode till 1,800 kronor. Dessa belopp överstego
med respektive 700 kronor och 200 kronor vad som år 1903 utgick och
därefter under tiden intill sammanslagningen utgått till notarien och
amanuensen vid domkapitlet i Växjö.
Genom beslut vid 1903 års riksdag höjdes vidare det ordinarie anslaget
till domkapitlens expeditioner från dess dåvarande belopp, 79,580 kronor,
till 85,930 kronor. Till förstärkande av det ordinarie anslaget beviljades
därjämte på extra stat för år 1904 ett anslag av 2,970 kronor, motsvarande
det årliga belopp, som utöver det ordinarie anslaget ansågs erforderligt
till täckande av vissa utgifter för domkapitlet i Kalmar under den
tid, Kalmar stift komme att kvarstå såsom särskilt sådant.
Det ordinarie anslaget till domkapitlens expeditioner är från och med
år 1913 i riksstaten uppfört med 91,350 kronor. Till det ordinarie anslaget
har för varje år överförts det för samma år till anslagets förstärkande
beviljade extra anslaget. Ursprungligen 2,970 kronor, har det extra
anslaget från och med år 1912 utgått med höjt belopp och uppgår för
år 1916 till 8,240 kronor.
Då stiftssammanslagningen väntats kunna till fullo genomföras under
år 1914, hava i det extra anslaget från och med år 1915 icke inräknats
några kostnader för domkapitlet i Kalmar. För det fall att detta domkapitel
skulle komma att under någon del av år 1915 fortfarande vara i
verksamhet, anbefallde Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 21 augusti
1914 statskontoret att förskottsvis av tillgängliga medel utbetala, i den
mån det ordinarie anslaget till domkapitlens expeditioner ej därtill lämnade
tillgång, och sedermera hos Kungl. Maj:t till ersättande anmäla vad
som för ifrågavarande tid erfordrades till bestridande av avlöningar och
vissa andra kostnader vid domkapitlet.
Såsom ersättning för fullgörandet under år 1914 av förutberörda,
biskopen Lindström lämnade uppdrag att från och med den 1 januari 1914
övertaga de episkopala och eforala funktionerna jämväl i Kalmar stift
har genom nådigt beslut den 19 december 1914 tilldelats Lindström ett
belopp av 2,000 kronor att av statskontoret till honom av tillgängliga medel
utbetalas och därefter hos Kungl. Maj:t anmälas till ersättande. Enligt
nådigt beslut den 31 december 1915 skall förskottet gäldas av biskopslöneregleringsfondens
medel.
o r> 1
1 samband med ovanberörda, den 30 juni 1915 meddelade beslut angående
stiftssammanslagningen har Kungl. Maj:t samma dag — jämte före
-
62 1916. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål.
f30.] skrift att den med lönen för biskopen i Kalmar stift dittills förenade ersättning
för kronotiondespannmål skulle indragas till biskopslöneregleringsfonden
— dels anbefallt statskontoret att, såsom ersättning för fullgörande
under tiden från och med den 1 januari till och med den 31 juli 1915
av de episkopala och eforala, funktionerna i Kalmar stift, till biskopen
Lindström utbetala ett belopp, beräknat efter 2,000 kronor för år, att
framdeles hos Kungl. Maj:t till ersättande anmälas, dels förklarat biskopen
i Växjö stift berättigad att från och med den 1 augusti 1915 ur biskopslöneregleringsfonden
uppbära, utöver honom på grund av gällande lönereglering
tillkommande belopp, ett lönetillägg av 2,000 kronor årligen, att
kvartalsvis utbetalas, dels förklarat notarien och amanuensen vid domkapitlet
i Växjö berättigade att från och med den 1 augusti 1915 i årlig avlöning
uppbära, notarien 4,500 kronor, därav 3,000 kronor lön och 1,500
kronor tjänstgöringspenningar, samt amanuensen arvode till belopp av
1,800 kronor, dels ock förklarat, att de genom nådiga brevet till statskontoret
den 21 augusti 1914 meddelade föreskrifter rörande bestridande av
de kostnader, som kunde föranledas därav, att domkapitlet i Kalmar komme
att under någon del av år 1915 fortfarande vara i verksamhet, skulle äga
tillämpning jämväl för tiden från och med den 1 augusti 1915 tillsvidare
intill årets utgång, dock att under denna tid notariens avlöning skulle
utgå med visst minskat belopp. Aven nyssberörda, av statskontoret förskotterade
ersättning till biskopen Lindström för tiden den 1 januari—den 31
juli 1915 skall, enligt Kungl. Maj:ts beslut den 31 december 1915, gäldas
ur biskopslöneregleringsfonden.
Jag har redan nämnt, att det ordinarie anslaget till domkapitlens
expeditioner från och med år 1913 utgår med ett till 91,350 kronor förhöjt
belopp. Om härtill lägges det anslag å 8,240 kronor, som på extra
stat för år 1916 beviljats till förstärkande av det ordinarie anslaget, kommer
summan, 99,590 kronor, att angiva det belopp, som för ifrågavarande
ändamål är tillgängligt för år 1916.
De behov, för vilkas täckande sagda belopp är avsett, hava blivit i
detalj av riksdagen prövade i sammanhang med anslagens beviljande.
Beloppet i fråga, 99,590 kronor, fördelar sig sålunda:
Kronor.
6 notarier vid domkapitlen i Uppsala, Växjö, Lund, Göteborg,
Härnösand och Luleå, å 4,500 kronor ........................... 27,000: —
6 amanuenser vid samma domkapitel, å 1,800 kronor............... 10,800: —
5 notarier vid domkapitlen i Linköpiug, Skara, Strängnäs,
Västerås och Karlstad, å 3,800 kronor.................................... 19,000: —
Transport 56,800: —
1916. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål.
Kronor.
63
Transport 56.800: —
5 amanuenser vid samma domkapitel, ä 1,600 kronor............... 8.000: —
1 notarie vid domkapitlet i Visby................................................ 3,000: —
Vikariatsersättning, extra biträde, renskrivning in. in. vid
sistnämnda domkapitel............................................................... 500: —
1 notarie vid Stockholms stads konsistorium.............................. 2,000: —
Vikariatsersättning, extra biträde, renskiivning m. m. vid
samma konsistoiium ......................................................... ...... .500: — 70,800: —
Ersättning för seinestervikariat........................................................................ 1,441:66
Extra biträden: vid domkapitlet i Uppsala................................. 1,550: —
» » » Linköping ........................... 700: —
» » » Skara.................................... 300: —
» » » Strängnäs ........................... 300: —
» » » Västerås................................ 400: —
» > » Växjö.................................... 400: —
» » »Lund ............................... 2.720: —
» » » Göteborg.............................. 1.400: —
» > »Karlstad ............................. 600: —
» » » Härnösand .......................... 1 600: —
» » » Luleå ................................... 1,600: —
» » » Visby.................................... 500: —
» Stockholms stads konsistorium .............. 600:— 12.670: —
Amanuensen vid domkapitlet i Lund, ökat arvode ....................................... 1,200: —
Vaktbetjäning: vid domkapitlet i Uppsala ................................ 440: —
» » » Linköping.............................. 615: —
» » » Skara ................................... 1,000: —
> » » Strängnäs.............................. 665: —
» » » Vä>terås................................ 900: —
» » » Växjö.................................... 400: —
» » » Lund .................................... 1.200: —
» » » Göteborg .............................. 1.100: —
» » » Karlstad................................ 1,000: —
» » » Härnösand.............................. 950: —
» » » Luleå .................................... 800: —
» » » Visby .....................v............ 700: —
» Stockholms stads konsistorium ............... 800:— 10,570: —
Hyra in. m.: domkapitlet i Luleå................................................ 1,500: —
» »Visby................................................ U400:— 2,900: —
Odisponerat........................................................................................................8: ^4
Summa 99,590: —
Rörande tillhandahållande åt vederbörande konsistorier av dem tillkommande,
för år 1916 tillgängliga medel hava bestämmelser meddelats
64
1916. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål.
genom nådigt brev den 26 juni 1915. I sammanhang därmed har föreskrivits,
att arvode till hos domkapitel anställt extra biträde icke finge
överstiga 1,400 kronor för år.
Jag går nu att redogöra för de framställningar, som av konsistorierna
gjorts rörande beviljande av anslag till här ifrågavarande ändamål för år
1917. Dessa framställningar avse i åtskilliga fall ökning av de för år 1916
anvisade beloppen.
Domkapitlet i Uppsala anför i skrivelse den 22 september 1915:
Domkapitlets verksamhet hade högst betydligt utvidgats genom nya lagar och
förordningar, såsom de den 9 december 1910 tillkomna lagarna dels om reglering av
prästerskapets avlöning, dels om emeritilöuer för präster och dels om kyrkofond samt
ecklesiastik boställsordning av samma dag ävensom förordningen angående utarrendering
av prästerskapets löneboställen den 15 september 1911, förordningen angående
reglering av det extra ordinarie prästerskapets avlöning m. m. den 18 april 1914 och
nådiga kungörelsen av samma dag angående framställningar om ålderstillägg i vissa
fall åt ordinarie präster. Särskilt ecklesiastik boställsordning och förordningarna om
utarrendering av prästerskapets löneboställen och angående reglering av det extra
ordinarie prästerskapets avlöning m. m. hade lagt en mängd nya och delvis mycket
krävande^ uppgifter på domkapitlet, ^ och dessa uppgifter vore av sådan beskaffenhet,
att de maste till väsentlig del vila pa konsistorienotarien och hans medhjälpare i expeditionen.
Domkapitlet ville ock starkt betona, att göromåleu för domkapitlets tjänstemän
under de senare åren i mycket betydande mån ökats och att all anledning vore
att antaga, att en stegring, härutinnan ytterligare komme att inträda, synnerligast genom
de nu pågående löneregleringarna för prästerskapet med allt vad därtill hörde.
För expeditiousarbetet måste extra biträde nu anlitas i högre grad än tillförene, varför
ock högre anslag för ändamålet erfordrades; och borde detta anslag enligt domkapitlets
mening ej understiga 2 500 kronor. Då domkapitlet i Lund till avlöuande
av extra biträden erhållit 2,720 kronor, förutom 1,200 kronor till ökat arvode åt amanuensen,
och då expeditionsgöromålen vid Uppsala domkapitel ej torde vara mindre
än vid Lunds domkapitel, funne domkapitlet sin begäran om ett till 2,500 kronor förhöjt
anslag vara synnerligen blygsam. Av detta belopp borde minst 1.800 kronor
utgå till domkapitlets mångåriga extra biträde, fröken Ester Edquist, som under sin
mer än 20-åriga tjänstetid därstädes förvärvat framstående skicklighet och förfarenhet
i expeditionsarbetet och städse med berömlig trohet och flit fullgjort de dryga och
mångskiftande arbetsuppgifter, vilka blivit henne anförtrodda under en daglig tjänstgöringstid
å tjänsterummet, uppgående till 6 å 7 timmar på förmiddagen.
Det anslag av 1,050 kronor, som vore ställt till domkapitlets disposition för bestridande
av utgifter för vakt betjäning, utginge med 440 kronor av statsmedel och
med 610 kronor från domkyrkans kassa. Detta arvode kunde under nuvarande förhållanden
icke anses tilbäckligt. Den hos domkapitlet anställde vaktmästaren, som
svårligen kunde skaffa sig extra arbetsförtjänst, då hans huvudsakliga tid upptoges av
vaktmästarsysslan, och hade familj att försörja, kunde omöjligen existera på en lön av
1,050 kronor. Som inga naturaförmåner inginge i avlöningen, ansåge domkapitlet
1916. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål. 65
rimligt och skäligt, att statsanslaget höjdes med 150 kronor eller från 440 kronor
till 590 kronor.
Statskontoret, som på grund av nådig remiss den 25 november 1915
avgivit utlåtanden över domkapitlens förevarande framställningar, yttrar beträffande
nyssnämnda anslagsbehov:
Med hänsyn till fröken Edquists långa, väl vitsordade tjänstgöring hos domkapitlet
samt hennes ganska dryga arbetstid å tjänsterummet syntes det kunna ifrågasättas,
om ej för henne borde medgivas ett undantag från den i nådiga brevet den
26 juni 1915 meddelade föreskriften, att arvode till hos domkapitlet anställt extra biträde
icke finge överstiga 1,400 kronor för år, och ett personligt avlöningstillägg å
400 kronor beredas henne. Vad domkapitlet i ärendet anfört torde vidare ådagalägga
behovet av att, utöver arvodet till fröken Edquist, något belopp ställdes till domkapitlets
förfogande för anlitande av annat extra biträde; och syntes detta belopp ej böra
sättas lägre än till 500 kronor.
Beträffande vaktmästaren, som enligt vad domkapitlet upplyste svårligen vore i
tillfälle att skaffa sig extra arbetsförtjänst, ville statskontoret ej motsätta sig den för
honom begärda avlöningsförhöjningen.
Enligt statskontorets förslag skulle således anslaget till extra biträden
höjas med 750 kronor, därav 400 kronor till fröken Edquist och 350
kronor till annat extra biträde, samt anslaget till vaktbetjaning höjas med
150 kronor.
Domkapitlet i Strängnäs har, med anledning av en till domkapitlet
ställd skrift från dess vaktmästare C. A. Finnberg, i skrivelse den 22 september
1915 hemställt, att anslaget till domkapitlets vaktmästare måtte
från och med år 1917 höjas från dess nuvarande belopp, 665 kronor, till
765 kronor, varjämte domkapitlet i en annan skrivelse av samma dag anhållit
om tillfällig löneförbättring åt Finnberg med 100 kronor för vart
och ett av åren 1915 och 1916.
Finnberg har i sin ovanberörda skrift anställt en jämförelse mellan
de avlöningar, som utgå till vaktmästarna vid vissa av rikets domkapitel,
samt i övrigt anfört:
Då framställning skulle göras om anslag till domkapitlets i Strängnäs expedition
för år 1917, anhölle Finnberg, att domkapitlet ville föreslå någon höjning av vaktmästarens
avlöning, som för närvarande utgjorde 900 kronor, därav statsmedel 665
kronor och anslag av Strängnäs domkyrka 235 kronor, jämte in natura två famnar ved.
Utom tjänsten kunde Finnberg förskaffa sig endast obetydlig tillfällig arbetsförtjänst.
På grund härav och med hänsyn till de för närvarande högt uppdrivna priserna på
livsmedel vore en förhöjning av vaktmästarlönen av behovet påkallad. Billighetsskäl
syntes även tala för att vaktmästaren vid domkapitlet i Strängnäs i avlöningshänseende
jämställdes med åtminstone vaktmästaren vid domkapitlet i Skara, vilkens avlöning
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 9
66 1916. Åttonde huTudtiteln: Kyrkliga ändamål.
utgjorde 1,000 kronor. Finnberg vågade därför anhålla, att domkapitlet ville föreslå
en förhöjning av 100 kronor i hans från staten utgående lön.
Men då denna löneförhöjning, om den beviljades, skulle inträda först år 1917,
hemställde Finnberg tillika, att domkapitlet ville anhålla om ett extra anslag å 100
kronor för vart och ett av åren 1915 och 1916 såsom tillfällig löneförbättring.
I fråga härom yttrar statskontoret:
Den av domkapitlet i Strängnäs gjorda framställningen om ökning av anslaget
till vaktbetjäning med 100 kronor ansåge sig statskontoret böra tillstyrka, varjämte
statskontoret i anledning av domkapitlets begäran, att anslagsförhöjningen måtte få av
vaktmästaren tillgodonjutas redan från och med år 1915, hemställde om bifall därtill
i så måtto, att löneförhöjningen måtte medgivas från och med år 1916.
Domkapitlet i Växjö har i skrivelse den 29 september 1915 anfört,
att till extra biträden vid domkapitlets expedition bidrag av allmänna medel
vore för år 1917 erforderligt till belopp av 500 kronor. Höjningen,
100 kronor, vore beroende på den nu verkställda sammanslagningen av
Växjö och Kalmar stift ävensom i någon mån på det ökade arbete, som
vållades av genomförandet av de nya löneregleringarna för prästerskapet
i det sammanslagna stora stiftet.
Denna framställning har av statskontoret tillstyrkts.
Domkapitlet i Lund anför i skrivelse den 23 september 1915:
Extra biträdet vid domkapitlets expedition F. Malmström hade hos domkapitlet
anhållit, att med hänsyn till hans mångåriga tjänstgöring vid expeditionen och de
alltjämt stegrade levnadskostnaderna, vilka numera gjorde det omöjligt för honom att
medelst det för närvarande till honom utgående arvodet av 1,600 kronor för år bereda
sig jämte hustru och tre barn anständig bärgning, domkapitlet ville göra framställning
om höjning från och med år 1916 av hans arvode till belopp ej understigande 2,500
kronor för år räknat.
På grund av de utav Malmström sålunda åberopade bevekande omständigheter
funne domkapitlet skäligt hemställa, det Kungl. Maj:t täcktes vidtaga erforderlig åtgärd
för att hans arvode måtte från och med år 1916 varda höjt intill ett belopp av 2,500
kronor årligen; och ville domkapitlet i detta ärende andraga följande.
Med föranledande av den av konsistorienotarier och amanuenser vid flertalet
ecklesiastika konsistorier i riket gjorda ansökning om en väsentligt förbättrad avlöningsstat
för befattningshavare vid de ecklesiastika konsistorierna hade domkapitlet i
skrivelse till löneregleringskommittén den 30 september 1914 lämnat av kommittén
begärda uppgifter och upplysningar beträffande verksamheten vid Lunds stifts konsistorium
samt därvid även redogjort för de vid domkapitlet anställda ordinarie befattningshavare
och extra biträden ävensom dessas löneförmåner. Det till domkapitlets
förfogande från och med år 1914 ställda årliga anslaget av 2,720 kronor till extra
biträden disponerades fortfarande sålunda, att 1,600 kronor utbetalades såsom arvode
till ovannämnda ständiga extra biträde Malmström, 720 kronor till en vid expeditionen
anställd maskinskriverska och återstående 400 kronor till ett mera tillfälligt biträde,
som konsistorienotarien anlitade till hjälp vid räkenskaper och bokföring.
1916. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål. 67
Angående Malmström meddelade domkapitlet löneregleriugskommittén, att lian,
som vore född den 23 mars 1872, varit anställd vid domkapitlets expedition alltsedan
år 1893 samt att han före denna anställning åtnjutit undervisning vid högre allmänt
läroverk, genomgått bokhållerikurs och handelsskola samt därefter under några år
innehaft elevplats å affärskontor, vilken föregående utbildning gjort honom särdeles
lämplig för bestridandet av de med hans nu innehavande syssla förenade göromål,
såväl rena skrivgöromål som en mängd andra vid expeditionen förekommande, vilka i
regel krävde både noggrannhet och insikter. Den avlöning, han åtnjöte, eller 1,600
kronor, vore enligt beslut av 1912 års riksdag beviljad genom nådigt brev den 10 juni
samma år. Beloppet blev då höjt från 1,200 kronor till 1,600 kronor. Domkapitlet, som
hade begärt en förhöjning till 1,800 kronor, ansåge fortfarande en höjning av hans
arvode vara både skälig i förhållande till hans arbete och av de alltjämt stegrade
levnadsomkostnaderna och andra nutida förhållanden påkallad.
Under åberopande av vad domkapitlet sålunda redan om Malmström meddelat
och då hans dagliga arbetstid av i regel 7—8 timmar å expeditionen ej medgåve honom
att innehava någon stadigvarande bisyssla samt då rådande dyrtid torde ytterligare
motivera en mera avsevärd arvodestillökning för hans egen och familjens bärgning,
hyste domkapitlet den tillförsikten, att dess nu gjorda framställning måtte finnas
vara förtjänt av nådigt avseende.
Enär vidare Kung!. Maj:t i nådigt brev till statskontoret angående förstärkande
av ordinarie anslaget till domkapitlens expeditioner m. m. den 26 juni 1915 till iakttagande
meddelat bestämmelse om, att för år 1916 arvode till hos domkapitel anställt
extra biträde icke Unge överstiga 1,400 kronor för år, men extra biträdet Malmström,
såsom ovan blivit nämnt, på grund av 1912 års riksdags beslut och nådiga brevet den
10 juni samma år fått sig tillerkänt ett årligt arvode av 1,600 kronor, hemställde
domkapitlet tillika, att Kungl. Maj:t måtte förklara sagda bestämmelse ej äga tillämpning
å merbemälda extra biträde. I
I häröver den 25 november 1915 avgivet särskilt utlåtande yttrar
statskontoret:
Enligt nådiga brevet den 26 juni 1915 angående, bland annat, anslag för år
1916 till extra biträden hos domkapitlen finge arvode till sådant biträde icke överstiga
1,400 kronor för år. Denna begränsning, som härledde sig från en jämförelse
med de i stat fastställda avlöningsförmånerna för de hos vissa myndigheter anställda
ordinarie kvinnliga skrivbiträden, torde dock ej gälla det hos domkapitlet i Lund anställda
manliga skrivbiträdet F. Malmström, helst som, på sätt i domkapitlets framställning
erinrades, 1912 års riksdag på förslag av Kungl. Maj:t anvisade medel till
höjning av Malmströms arvode till dess nu utgående belopp av 1,600 kronor.
Med hänsyn därtill att, såsom domkapitlet nu upplyst, Malmströms dagliga arbetstid
å expeditionen i regel uppginge till 7 å 8 timmar och att han därför vore
för sin egen och familjens bärgning så gott som uteslutande hänvisad till den avlöning,
han uppbure från domkapitlet, hade statskontoret för sin del ej något att erinra mot
att hans arvode bleve ytterligare höjt med förslagsvis 400 kronor, vilken arvodeshöjning
givetvis i likhet med den vid 1912 års riksdag beviljade borde betraktas såsom
en personlig avlöningsförmån.
I händelse av bifall härtill syntes avlönings förhöj ningen skäligen böra få inträda
redan från och med år 1916.
[30.]
68 1916. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål.
Domkapitlet i Härnösand har i skrivelse den 22 september 1915
anfört:
Det hade visat sig vara av oundgängligt behov påkallat att under varje årets
arbetsdag hava ett extra biträde anställt vid domkapitelsexpeditionen. Men vid vissa
tillfällen både det varit nödvändigt att såsom extra biträden anlita flera personer.
Beträffande det permanenta extra biträdet ville domkapitlet framhålla, att på nämnda
biträde måste ställas stora anspråk på duglighet och pålitlighet, i vilket avseende särskilt
förtjänade bemärkas, att ifrågavarande biträde måste kunna sköta eu stor del av
amanuensens åligganden, då denne hade att uppehålla konsistorienotarietjänsten under
notariens semester eller vid de tillfällen i övrigt, då notarien kunde vara förhindrad
att själv sköta sin befattning. Den nuvarande kvinnliga innehavaren av befattningen
som permanent biträde hade varit anställd i nämnda egenskap sedan den 1 april 1904
och därunder ådagalagt utmärkt både nit och skicklighet. Av det nu utgående anslaget
å 1,600 kronor till anställande av extra biträden vid domkapitelsexpeditionen
uppbure nyssnämnda permanenta biträde 1,400 kronor och kunde därmed ingalunda
anses överbetald. Återstoden, 200 kronor, åtginge för avlönande av extra biträden
av mera tillfällig art. Men här framträdde ett nytt penningbehov med oavvislig
styrka. Domkapitlet måste nämligen hava eu särskild räkenskapsförare anställd. Domkapitlet
kunde ej av konsistorienotarien med avseende å domkapitlets kassor och fonder,
vilka vid den sista inventeringen uppgiugo till det betydande beloppet av 760,735
kronor 26 öre, begära mer än att han förvaltade samma kassor och fonder. Räkenskapsföringen
vore däremot anförtrodd åt eu av de i domkapitlet sittande lektorerna.
Denne hade på grund av nådiga brevet den 8 mars 1901 såsom ersättning uppburit
vissa provisioner å tre under domkapitlets förvaltning stående fonder, nämligen Bergs
pastorats skogsfond, Ytterhogdals kyrkoherdeboställes fond och Aråsfonden, vilka provisioner
tillhopa uppgått till omkring 600 kronor om året. Men jämlikt vad genom
kammarrättens, av regeringsrätten fastställda utslag förklarats finge dessa provisioner
icke mer utgå till räkenskapsföraren. Då domkapitlet ej kunde av räkenskapsföraren
fordra, att han skulle utföra sitt dryga och maktpåliggande arbete utan någon ersättning,
och det ej heller rimligtvis kunde ifrågasättas, att notarien-kassaförvaltaren av
sina mycket begränsade löneförmåner skulle avstå någon del till räkenskapsförarens
avlönande, såge domkapitlet ingen annan utväg än att hos Kungl. Maj:t anhålla, att
anslaget till extra biträden måtte redan från och med år 1916 höjas till 2,100 kronor,
på det att räkenskapsföraren, som domkapitlet ej kunde undvara, måtte från nämnda
anslag kunna erhålla någon ersättning. Då anslaget till extra biträden vid Lunds
domkapitel utginge med 2,720 kronor, ansåge sig domkapitlet häri hava en särskild
anledning till förhoppning, att anslaget för samma ändamål till dess egen arbetstyngda
expedition måtte kunna ökas till 2,100 kronor.
Eu annan omständighet, nämligen att till ökat arvode åt amanuensen vid domkapitlet
i Lund utginge 1,200 kronor, hade givit domkapitlet mod att hemställa, att
i ökat arvode åt amanuensen vid Härnösands domkapitel måtte anvisas ett årligt belopp
av 500 kronor att utgå från och med år 1916, intill dess lönereglering för domkapitelstjänstemännen
komme till stånd. Den vid domkapitlet anställde amanuensen
hade ingen ringa arbetsbörda. Det fordrades av honom, att han skulle vara närvarande
å expeditionen minst tre timmar varje söckendag, sysselsatt med arbete för domkapitlets
räkning. Den nuvarande avlöningen av 1.800 kronor måste i betraktande
härav och med hänsyn till att levnadskostnaderna i Härnösand vore synnerligen höga
«
69
1916. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål.
anses vara on alltför knapp avlöning. Dä avseende vidare fästes vid en konsistorieamanuens
ringa befordringsmöjligheter, bleve lians ställning ännu dystrare. En löneförhöjning
av 500 kronor redan från och med år 1916 syntes därtör vara av högsta
behov påkallad. _ .
Domkapitlets vaktmästare åtnjöte för det närvarande av statsmedel eu avlöning
av 950 kronor, och samma belopp vore jämväl anvisat för ändamalet för år 1916. Vid
upprepade tillfällen både domkapitlet funnit sig nödsakat att inför Kungl. Maj:t såsom
sin uppfattning uttala, att vaktmästarens kontanta avlöning särskilt med hänsyn till
de höga levnadskostnaderna och de dryga kommunalutskylderna i Härnösand borde
utgå med ett belopp, ej understigande 1,000 kronor. Och denna uppfattning kvarstode
orubbad.
Statskontoret har beträffande denna framställning yttrat:
Domkapitlet i Härnösand hade dels, i syfte att kunna avlöna eu särskild räkenskapsförare,
hemställt om en ökning med 500 kronor i det till extra biträden bos
domkapitlet utgående belopp av 1,600 kronor, dels ock, med åberopande därav, att
konsistorieamanuensen i Lund sedan år 1913 uppburit ett tilläggsarvode av 1,200
kronor, anhållit, att amanuensen hos domkapitlet i Härnösand, vilkens arvode enligt
stat utgjorde, i likhet med konsistorieamanuensens i Lund, 1,800 kronor, måtte från
och med år 1916 beredas ett arvodestillägg av 500 kronor. I fråga om domkapitlets
förstnämnda hemställan ville statskontoret framhålla, att bestyret med förandet av
domkapitlets räkenskaper tillhörde konsistorienotariens ordinarie åligganden. Men då
en jämförelse mellan de tillgångar, som redovisades i de olika domkapitlens räkenskaper,
torde giva vid banden, att domkapitlets i Härnösand fondförvaltning vore avsevärt
större än något annat domkapitels, ville statskontoret för sin del ej motsätta sig,
att domkapitlets anslag till extra biträden från och med år 1916 höjdes med 500 kronor
för beredande av tillgång till ersättning åt det extra biträde, konsistorienotarien kunde
behöva anlita vid ifrågavarande räkenskapsföring. Beträffande amanuensens arvode
kunde anmärkas, att när konsistorieamanuensen i Lund erhöll sitt ovanberörda arvodestillägg,
upplysning förelåg därom, att dennes dagliga tjänstgöringstid utgjorde omkring
6 timmar. Då, enligt vad domkapitlet i Härnösand meddelat, för dess amanuens
vore föreskriven en tjänstgöringstid av blott minst 3 timmar, syntes här ej föreligga
lika stor anledning till arvodesforhöjning som i fråga om amanuensen vid Lunds domkapitel.
Vidare hade domkapitlet i Härnösand ånyo upprepat sin förut avslagna begäran
om höjning med 50 kronor i vaktmästarens av statsmedel utgående avlöning å 950
kronor. Denne vaktmästare åtnjöte visserligen, enligt vad i annat sammanhang i
remissakten uppgåves, dessutom omkring 275 kronor från andra medel ävensom fri
bostad. Med avseende å den begärda ökningens ringa belopp ville dock statskontoret
för sin del ej vidare motsätta sig densamma.
Domkapitlet i Visby har i skrivelse den 22 september 1915 anfört:
Domkapitlet funne sig icke kunna underlåta att dels begära anslaget till arvode
åt domkapitlets vaktmästare för år 1917 förhöjt från 700 kronor till 1,200 kronor,
dels äska ett tilläggsanslag för år 1916 å 500 kronor för samma ändamål. Såsom
skäl härför åberopades vad domkapitlets vaktmästare Oscar Molin i en bifogad, till
domkapitlet ingiven skrift i saken anfört ävensom att bibehållande av den för når
-
70 1916. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål.
[30.] varande utgående jämförelsevis låga avlöningen säkerligen skulle medföra täta ombyten
av vaktmästare med ty åtföljande olägenheter samt jämväl vålla svårighet att
få fullt lämpliga sökande till platsen. Omreglering av domkapitelsvaktmästarnas avlöningsförhållanden
vore visserligen begärd och beroende på Kungl. Maj:ts prövning,
men behovet av en höjning utav vaktmästarens vid Visby domkapitel avlöning vore
verkligen så trängande, att därmed icke kunde anstå, tills antydda fråga vunnit sin
lösning.
I berörda skrift yttrar Molin:
Molin anhölle, att domkapitlet ville hos Kungl. Maj:t utverka, att han från och
m®d den 1 januari 1916 finge sin avlöning förhöjd med 500 kronor årligen. Såsom
skäl för denna anhållan framhölle Molin, att han sedan början av år 1908 såsom bisyssla
innehaft anställning såsom extra stadsgevaldiger i Visby mot ett arvode av 500
kronor för år jämte inkassoprovision, men på grund av alltjämt ökade göromål vore
det honom omöjligt att längre bibehålla nämnda biförtjänst, och hade Molin ej heller
någon utsikt att få den därigenom uppkomna förlusten ersatt. Att föra en något så
när dräglig tillvaro för 700 kronor om året vore under nuvarande förhållanden alldeles
omöjligt, alldenstund Molin med dessa penningar måste bidraga till ved och
lyse, enär det ej lyckats honom att få någon lägenhet på två rum och kök i närheten
av domkapitlets expedition för mindre än 300 kronor och det övriga av de till bostad,
ved och lyse anslagna medlen, 400 kronor, ej räckte till ved och lyse.
Aven Unge Molin framhålla, att vaktmästarna i allmänhet vid statens verk och
inrättningar tilldelades en löneförhöjning efter respektive 5 och 10 års tjänst samt
att Molin nu varit i domkapitlet anställd i över 11 år och under denna tid endast
fatt 200 kronor i löneförhöjning år 1907.
Statskontoret har härom yttrat:
Domkapitlet i Visby hade för domkapitlets vaktmästare begärt eu löneförhöjning
från och med ar 1916 å 500 kronor, varigenom hans avlöning skulle komma att uppgå
till 1,600 kronor och sålunda avsevärt överstiga andra domkapitelsvaktmästares. Då
levnadskostnaderna i Visby vid jämförelse med orter inom landet snarare torde vara
låga än höga, funne statskontoret ej anledning tillstyrka denna framställning.
Slutligen har Stockholms stads konsistorium — som dels av det ordinarie
anslaget till domkapitlens expeditioner åtnjuter ett belopp av 500
kronor till vikariatsersättning, extra biträde, renskrivning m. m., dels ock
därutöver uppbär ett enligt beslut av 1914 års senare riksdag från 500
kronor till 600 kronor förhöjt belopp till enahanda ändamål — i skrivelse
den 21 september 1915 gjort framställning i syfte att sistberörda belopp,
som till och med år 1915 varit i riksstaten uppfört såsom ett särskilt
anslag pa extra stat, måtte höjas till 750 kronor för år, att utgå från
och med år 1916. Till stöd härför har konsistoriet anfört:
1 den framställning av konsistoriet, som lag till grund för riksdagens beslut att
från och med år 1915 höja det extra anslaget till vikariatsersättning, extra biträde,
renskrivning m. m. vid konsistoriet från 500 kronor till 600 kronor, vttrade konsisto
-
1916. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål. 71
riet bland annat följande: Det hos konsistoriet anställda skrivbiträdet ålåge att tjänstgöra
under expeditionstiden, vilken bestämts till eu timme tre dagar i veckan men i
regel utsträcktes till tre timmar varje gång, samt att utföra all utskrift, som numera
vore av så stor omfattning, att den till största delen måste utföras i hemmet. Den
ersättning, som härför utgmge till skrivbiträdet, hade sedan år 1910 utgjorts av 500
kronor, 250 kronor av det ordinarie anslaget och 250 kronor av det extra anslaget.
Konsistoriet ansåge, att denna ersättning i betraktande av det väsentligt ökade arbete,
som ålåge skrivbiträdet, vore synnerligen otillräcklig, varför en ökning i skrivbiträdets
arvode med ytterligare 250 kronor eller till 750 kronor måste anses mer än väl
befogad.
De skrivbiträdet åliggande göromålen hade ingalunda minskats under år 1915
utan syntes fastmera kräva ökad tid, i regel ej blott tre timmar varje expeditionsdag
utan genom arbete, utfört i hemmet, i det närmaste lika lång tid under var och eu
av de övriga söckendagarna, och det syntes konsistoriet hart när omöjligt att bibehålla
eller anskaffa något så när väl kvalificerad arbetskraft utan höjning av ifrågavarande
arvode.
Statskontoret har tillstyrkt, att ifrågavarande till Stockholms stads
konsistorium utgående anslagsbelopp måtte för år 1917 höjas med 150
kronor.
Vad i detta ärende nu förekommit synes mig vara ägnat att ytterligare
understryka det sedan länge kända behovet av att vid de ecklesiastika
konsistorierna mera ordnade förhållanden åvägabringas beträffande personalens
anställning och avlöning. Jag vill i detta avseende erinra, att
frågan om lönereglering för denna personal för närvarande är under behandling
av löneregleringskormnittén samt att Kungl. Maj:t den 13 november
1914 uppdragit åt en särskild kommitté att avgiva utlåtande och
förslag angående omorganisation av de kyrkliga konsistorierna. På grund
därav böra för närvarande några mera ingripande förändringar icke vidtagas
beträffande anslagen till dessa konsistorier.
För de krav på ökade anslag, som framförts från konsistorierna, synas
mig emellertid i en del fall så pass starka skäl tala, att ett tillmötesgående,
helt eller delvis, av de framställda kraven bör kunna från statsmakternas
sida förväntas. Vad i sådant avseende av statskontoret föreslagits är jag
beredd att, med vissa avvikelser, som jag genast skall angiva, för min
del förorda.
Beträffande den ifrågasatta arvodesökningen för extra biträdet vid Uppsala
domkapitel Ester Edquist, skulle ett bifall till domkapitlets härutinnan
gjorda framställning innebära, att Ester Edquists arvode komme att med
400 kronor överstiga det för extra biträden hos domkapitel i allmänhet
gällande maximibeloppet av 1,400 kronor. Därest detta tillägg får betraktas
130.]
Departe mentschefen -
72 1916. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål.
såsom rent personligt, synes emellertid en dylik förhöjning icke kunna
åberopas som grund för liknande anspråk från andra håll. Då det vidare
icke torde vara något tvivel om att domkapitelsexpeditionen i Uppsala är
ganska svagt utrustad med arbetskrafter och då synnerligen goda vitsord
lämnats om Ester Edquists arbetsduglighet, vill jag icke motsätta mig, att
ett personligt avlöningstillägg å 400 kronor beredes henne.
Något hinder torde ej heller böra möta för att extra biträdet vid
Lunds domkapitel F. Malmström kommer i åtnjutande av högre arvode
än det i ärendet omförmälda beloppet av 1,400 kronor.
Vad därefter angår de tre vaktmästare, för vilka avlöningsförhöjning
nu begäres, nämligen de vid domkapitlen i Uppsala, Strängnäs och Härnösand,
torde böra erinras, att för de vid länsstyrelserna anställda vaktmästarna,
med vilka domkapitlens vaktmästare närmast torde kunna jämföras,
avlöningen utgör, där ortstillägg ej förekommer, 1,050 kronor jämte två
ålderstillägg, vartdera å 100 kronor, efter respektive o och 10 år. Med avseende
härå torde det icke möta något hinder att bereda den vid domkapitlet i
Strängnäs anställde vaktmästaren den begärda avlöningsförhöjningen av 100
kronor. — Den nuvarande vaktmästaren vid domkapitlet i Uppsala har enligt
inhämtade upplysningar tillträtt sin befattning år 1911. Han skulle således,
därest de för länsstyrelsernas vaktmästare gällande avlöningsregler för honom
ägde tillämpning, med ingången av år 1917 kunna komma i åtnjutande
av första ålderstillägget och därigenom erhålla en sammanlagd avlöning
av 1,150 kronor. Jag anser därför, att hans nuvarande avlöning,
1,050 kronor, bör från 1917 års ingång höjas med 100 kronor. — Vaktmästaren
vid domkapitlet i Härnösand åtnjuter för närvarande, inberäknat ett
särskilt tillskott på omkring 275 kronor från stiftets prästerskap, bättre
avlöningsförmåner, än som kunna högst tillkomma länsstyrelsernas vaktmästare.
På grund därav synes någon avlöningsförhöjning nu icke böra
för honom ifrågakomma.
Bland domkapitlens äskanden ingå vissa anslagsbelopp, som äro avsedda
att användas under år 1916. Med avseende därå vill jag erinra,
att, i anledning av vad riksdagen i skrivelse den 30 maj 1913 angående
regleringen av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, punkten 43,
uttalat i fråga om äskande hos riksdagen av anslag till domkapitlen för
löpande år, Kungl. Maj:t därefter årligen meddelat föreskrift av innebörd,
att domkapitlen och Stockholms stads konsistorium skola varje år före den 1
oktober inkomma med anmälan om de bidrag av allmänna medel, som
kunna varda erforderliga för det år, vars statsreglering skall behandlas av
nästföljande riksdag. Under sådana förhållanden finner jag mig hindrad att
biträda de nu föreliggande framställningar, som avse anslag att tagas i
73
1916. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål.
anspråk under år 1916. Jag vill emellertid i detta sammanhang fram- [30.]
hålla, att åtminstone vissa av de hos konsistorierna anställda personer,
för vilka avlöningsförhöjning begärts redan från och med år 1916, säkerligen
skulle komma att för nämnda år bliva delaktiga av den för åtskilliga
grupper av befattningshavare avsedda krigstidshjälp, om vilken chefen för
finansdepartementet förut i dag yttrat sig.
I enlighet med vad jag nu anfört skulle för år 1917 kostnaderna för
domkapitlens expeditioner beräknas till samma belopp som för år 1916,
99,590 kronor, med tillägg av följande särskilda poster: till extra biträden
vid domkapitlet i Uppsala 750 kronor, vid domkapitlet i Växjö 100 kronor,
vid domkapitlet i Lund 400 kronor, vid domkapitlet i Härnösand 500
kronor samt vid Stockholms stads konsistorium 150 kronor, eller tillhopa
1,900 kronor, samt för vaktbetjäning vid domkapitlet i Uppsala
100 kronor och vid domkapitlet i Strängnäs likaledes 100 kronor, eller
tillsammans 200 kronor. Det sammanlagda kostnadsbeloppet för år 1917
skulle sålunda uppgå till 101,690 kronor. Då det ordinarie anslaget utgör
91,350 kronor, skulle alltså på extra stat för år 1917 erfordras 10,340
kronor.
Med åberopande av vad jag nu anfört hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t behagade föreslå riksdagen
att till förstärkande av det ordinarie anslaget till °kat
domkapitlens expeditioner bevilja på extra stat för år
1917 ett anslag av 10,340 kronor.
Kyrkors underhåll in. m.
12. Kyrkors underhåll:
oförändrat ordinarie bestämt anslag kronor 1,028: —
oförändrat ordinarie förslagsanslag,
Ersättningar....................................... » 169,400: —
13. Svenska kyrkan i Paris, oförändrat
ordinarie anslag .................................... > 4,119: —
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
10
74
1916. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. m.
[31.]
Internationell
katalog över
naturvetenskaplig
litteratur.
D. Akademier m. m.
1. Svenska akademien, oförändrat ordinarie
anslag ............................................................ kronor 8,250:
Vetenskapsakademien.
2. Till diverse akademiens behov, ränte
gottgörelse
m. m., oförändrat ordinarie
anslag ........................................................... kronor 14,460: —
3. Internationell katalog över naturvetenskaplig litteratur.
för inlösen av fullständiga exemplar och enstaka delar av en internationell
fortlöpande katalog över naturvetenskaplig litteratur, som utgives på föranstaltande
av Royal Society i London, har riksdagen anvisat på extra
stat för vart och ett av åren 1902—1916 2,000 kronor. Därjämte har
riksdagen för upprätthållande under åren 1901—1916 av en för ifrågavarande
katalogarbete avsedd s. k. regionalbyrå för Sverige anvisat på
extra stat för år 1902 2,000 kronor och för vart och ett av åren 1903—1916
1,600 kronor.
Vetenskapsakademien, som den 7 juni 1901 erhållit Kungl. Maj:ts
befallning att draga försorg om regionalbyråns ordnande, har nu i skrivelse
den 8 september 1915 anfört, att enär den internationella katalogen
över naturvetenskaplig litteratur åtminstone tills vidare upphört att utkomma
och då redan för åren 1915 och 1916 anvisade medel utan tvivel
bleve tillräckliga för inköp av de delar, som, därest arbetet åter upptoges,
kunde utkomma under år 1917, akademien ansåge obehövligt att för
inköp av fullständiga exemplar och enstaka delar av denna katalog begära
något anslag för år 1917. Då det emellertid vore av vikt, att arbetet på
denna katalog inom Sverige ej komme att något år ligga nere, samt detta
arbete vore av stor betydelse för svenska forskare även i det fall, att katalogen
ej vidare utkomme, anhölle akademien, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå
1916 års riksdag att till bestridande av kostnaderna för regionalbyrån
under år 1917 anvisa enahanda belopp, som beviljats för år 1916.
1916. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. m.
75
På grund härav hemställer jag, att Eders Kung!. Maj:t mätte föreslå
riksdagen
att pa extra stat för år 1917 bevilja 1,600 kronor för
upprätthållande under samma år av den för utgivande
av en internationell, fortlöpande katalog över naturvetenskaplig
litteratur anordnade regionalbyrån för Sverige.
4. Internationell förening för tidssignalering. På därom av
Kungl. Maj:t framställt förslag beslöt 1914 års senare riksdag att till bestridande
av den för åren 1914—1920 på Sverige belöpande andelen i
kostnaderna för den internationella föreningen för tidssignalering m. m.
bevilja ett anslag av 4,060 kronor samt därav på extra stat för år 1915
anvisa ett för åren 1914 och 1915 beräknat belopp av 1,160 kronor.
Sedermera har 1915 års riksdag på extra stat för år 1916 anvisat till
samma ändamål ett belopp av 580 kronor.
Såsom jag anförde till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den
14 maj 1914, bifogat statsverkspropositionen till 1914 års senare riksdag,
grundar sig Sveriges anslutning till ifrågavarande förening på en för tiden
intill utgången av år 1920 gällande internationell överenskommelse, vilken
för Sveriges del den 31 januari 1914 jämlikt nådigt bemyndigande undertecknats
av Kungl. Maj:ts minister i Paris.
Då anslag för ändamålet till belopp av 580 kronor erfordras jämväl
för år 1917, hemställer jag om förslag till riksdagen
att av det till bestridande av den för åren 1914—
1920 på Sverige belöpande andelen i kostnaderna för
den internationella föreningen för tidssignalering m. m.
beviljade anslaget av 4,060 kronor på extra stat för år
1917 anvisa ett belopp av 580 kronor.
Meteorologiska centralanstalten.
5. Meteorologiska centralanstalten, oförändrat
ordinarie anslag.................................kronor 27,200: —
6. Meteorologiska centralanstalten m. m. Med anledning av särskilda
framställningar av Kungl. Maj:t uppförde 1913 års riksdag för år
1914 dels på ordinarie stat för uppehållande av meteorologiska centralanstaltens
verksamhet ett belopp av 27,200 kronor, dels ock på extra stat
[32.J
Internationell
förening
för tidssignalering.
[33]
Meteorologiska
centralanstalten
m. m.
76 1916. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. m.
[33.] särskilda anslag för åtskilliga närmare angivna ändamål inom den verksamhetsgren,
som centralanstalten företräder.
I skrivelse den 30 maj 1913, däri riksdagen anmälde sitt beslut i
ärendet, anförde riksdagen följande:
Av löneregleringskommittén hade framställts tanken att till en gemensam institution
sammanföra en dtd vetenskapliga mindre anstalter, såsom hydrografiska byrån,
nautisk-meteorologiska byrån och meteorologiska centralanstalten. Departementschefen''
hade emellertid icke kunnat biträda denna uppfattning. Riksdagen hade likväl icke
av vad departementschefen anfört mot en dylik anordning blivit övertygad om att
icke densamma skulle kunna visa sig både ur organisatorisk och ekonomisk synpunkt
fördelaktig. Något bestämt uttalande i denna fråga ansåge sig riksdagen dock icke
kunna i ärendets dåvarande skick göra. En av Kung! Maj:t föranstaltad utredning i
ämnet syntes emellertid önskvärd.
Den sålunda ifrågasatta utredningen blev av Kungl. Maj:t anbefalld
och uppdrogs åt löneregleringskoramittén.
Jag har inhämtat, att löneregleringskommittén, med hänsyn till den
omfattande arbetsuppgift, som i övrigt åligger kommittén, icke är i tillfälle
att i ovanberörda fråga avgiva utlåtande i så god tid, att förslag
i ämnet kan hinna föreläggas innevarande års riksdag. Vid sådant förhållande
har jag icke att löreslå någon ändring beträffande det ordinarie
anslaget till meteorologiska centralanstalten, 27,200 kronor, vilket också
här ovan under 5 upptagits såsom »oförändrat ordinarie anslag». På sätt
under åtskilliga föregående år ägt rum, torde emellertid vissa anslag för
meteorologiska ändamål höra äskas på extra stat för år 1917, och anhåller
jag nu att få redogöra för de framställningar, som i sådant syfte inkommit.
1
1 den ordinarie staten för meteorologiska centralanstalten ingick till
och med år 1913 ett reservationsanslag å 16,000 kronor till arvoden åt
observatörerna vid rikets meteorologiska stationer samt för räknebiträden,
anskaffande och underhåll av instrument, underhåll av meteorologiska
centralanstaltens telegraf och materiell m. m. Enligt beslut vid 1913 års
riksdag uppfördes detta anslag med ett till 14,800 kronor nedsatt belopp
för år 1914 på extra stat, och har riksdagen jämväl för vart och ett av
åren 1915 och 1916 på extra stat anvisat ett anslag för ändamålet å sistnämnda
belopp.
Vetenskapsakademien har nu i skrivelse den 8 september 1915, under
åberopande av en utav centralanstaltens föreståndare till akademien avlåten
framställning i ämnet, anhållit, att för ifrågavarande ändamål ett
anslag å 14,800 kronor måtte beredas även för år 1917.
1916. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. m.
77
Då anslaget är att anse såsom fortfarande behövligt, torde framställning
i ärendet få avlåtas till riksdagen.
Till upprätthållande av fullständigt ordnad väderlekstjänst vid meteorologiska
centralanstalten utgick under åren 1907—1913 på extra stat ett
årligt belopp av 10,250 kronor. Därefter anvisades till utvidgad väll er lelstjänst
vid anstalten på extra stat för år 1914 21,000 kronor, för år 1915
27,360 kronor och för år 1916 25,000 kronor. Av sistnämnda tre anslag
beräknades vissa belopp till bestridande av kostnaderna för sådan väderlekstjänst,
som påkallades för anordnande av stormvarningar vid rikets
kuster.
Efter framställning av föreståndaren för centralanstalten har vetenskapsakademien
i sin omförmälda skrivelse den 8 september 1915 anhållit,
att till utvidgad väderlekstjänst vid anstalten måtte på extra stat för år
1917 äskas enahanda belopp, 25,000 kronor, som beviljats för år 1916.
Föreståndaren för centralanstalten har i sin framställning till vetenskapsakademien
erinrat, hurusom Kungl. Maj:t på grund av de hinder, som det pågående världskriget
vållade den telegrafiska väderlekstjänsten, genom beslut den 5 oktober 1914
förordna!, att tills vidare, och intill dess de för väderlekstjänstens behöriga skötande
behövliga väderlekstelegrammen åter kunde erhållas, några stormvarningstelegram icke
skulle utsändas vare sig till rikets väst- och sydkust eller till de nya stormvarningsstationer,
vilka jämlikt nådigt brev den 30 januari 1914 dels redan blivit inrättade,
dels ännu skulle inrättas under den återstående delen av år 1914. Till följd därav
komme nu ifrågavarande anslag måhända icke att behöva i sin helhet tagas i anspråk
under år 1917. Men i betraktande av sannolikheten därav, att världskriget upphörde
före 1916 års slut och nämnda hinder för vädérlekstjänsten och stormvarningarna därigenom
bortfölle, syntes man böra antaga, att nyssnämnda anslag, 25,000 kronor, behövdes
under år 1917 för angivna ändamål.
Centralanstaltens föreståndare har på given anledning närmare yttrat
sig angående de besparingar, som kunde väntas uppkomma å det extra
anslaget till utvidgad väderlekstjänst vid anstalten, och därvid meddelat
följande:
Annan besparing å detta anslag än den, som kunde uppstå genom minskning
av portot för väderlekstelegram, vore icke att påräkna. Den dagliga väderlekstjänsten
fortginge nämligen enligt fastställd plan, ehuru stormvarningstelegram ej utsändes.
Likaså forttringe de vetenskapliga undersökningar med komplettering och
klassificering av väderlekskartor, som avsåge att framdeles giva en allt större tillförlitlighet
åt väderleksutsikter och stormvarningar, så snart de hinder upphörde, som
världskriget lade i vägen för befordringen av vissa utländska väderlekstelegram.
I kostnaden för väderlekstelegram hade emellertid någon besparing gjorts, enär
vissa utländska väderlekstelegram icke vidare ankomme till anstalten och således portot
för dem bortfallit. Dessa bortfallna porton utgjorde år 1914 296 kronor 21 öre och
år 1915 1,257 kronor 36 öre samt kunde för år 1916, om kriget då fortfore, beräknas
[38.]
78 1916. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. m.
till 1,329 kronor 68 öre. Besparingen vore emellertid endast skenbar, ty under år
1914 betalade centralanstalten till svenska telegrafverket räknintrar å tillsammans 3,452
kronor 50^ öre för befordran av väderlekstelegram under år 1913; detta betydde alltså,
att 1914 års anslag tagits i anspråk för att täcka en utgiftspost å 3.452 kronor 50 öre,
s?m rätteligen bort utbetalas av 1913 ars anslag. Likaledes hade 1915 års anslag måst
till någon del tagas i anspråk för gäldande av kostnader för befordran av väderlekstelegram
under år 1914.
Med avseende å vad centralanstaltens föreståndare sålunda anfört synes
mig intet vara att erinra mot att till utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska
centralanstalten äskas för år 1917 ett extra anslag till samma belopp,
25,000 kronor, som för ändamålet är uppfört å 1916 års stat.
För vart och ett av åren 1907 — 1914 har riksdagen till upprätthållande
av två meteorologiska stationer, den ena i Gällivare och den andra i
norra Värmland eller norra Dalarna, på extra stat anvisat ett belopp av
600 kronor, och för vartdera av åren 1915 och 1916 har riksdagen likaledes
på extra stat beviljat ett anslag av samma belopp till upprätthållande
av två meteorologiska stationer, den ena i Gällivare och den andra i Sårna.
I sin förut omnämnda skrivelse den 8 september 1915 har vetenskapsakademien,
med åberopande av en skrivelsen bilagd framställning från
meteorologiska centralanstaltens föreståndare, anhållit om beredande för år
1917 av enahanda anslag; och torde förslag därom få avlåtas till riksdagen.
Med anledning av särskilda, av Kungl. Maj:t gjorda framställningar
beslöt 1907 års riksdag, att, i huvudsaklig överensstämmelse med vissa av
chefen för jordbruksdepartementet till statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
för den 21 december 1907 angivna grunder, en hydrografisk undersökning
av Sveriges färskvatten skulle företagas under ledning av en särskild,
för ändamålet bildad hydrografisk byrå. Därjämte anvisades på extra stat
för år 1908 dels för ifrågavarande ändamål ett anslag under riksstatens
nionde huvudtitel, dels ock till utförande under meteorologiska centralanstaltens
ledning och kontroll av vissa meteorologiska observationer för
nämnda undersökning under åttonde huvudtiteln ett belopp av 10,800
kronor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag beviljade sedermera riksdagen
för sistnämnda ändamål på extra stat under åttonde huvudtiteln
för år 1909 ett belopp av 12,300 kronor, för vart och ett av åren 1910
—1913 ett belopp av 13,700 kronor samt för vart och ett av åren 1914
—1916 ett belopp av 12,100 kronor.
I skrivelse den 11 november 1915 har nu vetenskapsakademien hemställt,
att hos riksdagen måtte äskas ett anslag för år 1917 av 12,100
kronor till utförande under meteorologiska centralanstaltens ledning och
1910. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. m. 79
kontroll av de meteorologiska observationer, som för hydrografiska byråns
arbeten äro behövliga. Vid skrivelsen har fogats en av anstaltens föreståndare
framlagd beräkning av kostnaderna för berörda undersökningar,
vilken beräkning såsom slutsumma upptager nämnda belopp, 12,100 kronor.
Enär anslag till enahanda belopp fortfarande lärer vara för ändamålet
behövligt, torde framställning böra avlätas till riksdagen i enlighet med
vetenskapsakademiens hemställan.
Såsom bidrag från Sverige till bekostande av den internationella kommissionens
för vetenskaplig luftsegling publikation av undersökningar rörande
de högre lujtlaaren har 1913 års riksdag för åren 1914—1916 beviljat
ett anslag av 2,160 kronor, därav på extra stat för vart och ett avsistnämnda
tre år anvisats ett belopp av 720 kronor.
I skrivelse den 8 september 1915 har vetenskapsakademien, under
åberopande av en skrivelsen bifogad framställning från meteorologiska centralanstaltens
föreståndare, anhållit, att för berörda ändamål måtte jämväl
för år 1917 anvisas samma belopp, 720 kronor.
Då anslag för ändamålet synes böra fortfarande utgå, torde framställning
få avlåtas till riksdagen i enlighet med vetenskapsakademiens hemställan.
För meteorologiska centralanstaltens förseende med dagliga meteorologiska
telegram under tjugu års tid från Färöarna och Island beviljade
1900 års riksdag ett extra anslag av 144,000 kronor. Av detta anslag
anvisades på extra stat för vart och ett av åren 1901, 1902 och 1903 ett
belopp av 7,200 kronor. Såsom framgår av den utredning i ämnet, som
under punkten 158 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 13
januari 1911 lämnades av dåvarande departementschefen, användes dessa
belopp, tillhopa 21,600 kronor, för träffande av avtal med Det store nordiske
Telegrafselskab i Köpenhamn om femårigt abonnemang från den 14
februari 1907, mot en avgift av 6,000 francs för år räknat, å meteorologiska
telegram från Färöarna och Island. För att detta abonnemang, då
detsamma den 14 februari 1912 utginge, skulle kunna förnyas, gjorde
Kungl. Maj:t hos 1911 års riksdag framställning om anvisande på extra
stat för år 1912 av 4,320 kronor av ovanberörda anslag, och blev denna
framställning bifallen av riksdagen. Till enahanda ändamål anvisades av
riksdagen på extra stat för år 1913 4,320 kronor, för år 1914 4,442 kronor,
för år 1915 2,256 kronor och för år 1916 3,000 kronor. För år 1915
fanns, jämte det anvisade anslaget, att tillgå en å vissa föregående års anslag
uppkommen besparing å 2,082 kronor, och för år 1916 bestämdes anslaget
80 1916. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. m.
[33.] till det angivna beloppet, 3,000 kronor, med hänsyn till de besparingar
å ,1914 och 1915 års anslag, som skulle uppkomma till följd därav, att
några meteorologiska telegram från Färöarna och Island icke ingått till
meteorologiska centralanstalten sedan början av augusti 1914.
Vetenskapsakademien har i sin oinförmälda skrivelse den 8 september
1915, med åberopande av en framställning i ärendet från meteorologiska
centralanstaltens föreståndare, anhållit, att för år 1917 måtte för nu ifrågavarande
ändamål utverkas ett anslag å 4,338 kronor.
I sistberörda framställning har centralanstaltens föreståndare anfört, att av 1915
års anslag dittills endast en ringa del behöft tagas i anspråk, emedan, till följd av
brittiska regeringens den 5 augusti 1914 ikraftträdda förbud mot ifrågavarande telegrams
befordran å brittiska telegraflinjer, Det store nordiske Telegrafselskab mot en
överenskommen avgift av 500 francs om året befordrat de meteorologiska uppgifterna
med vanlig post till meteorologiska centralanstalten. Ett liknande förhållande komme
antagligen att gälla i fråga om 1916 års anslag, därest världskriget då fortfore. Men
i betraktande av världskrigets sannolika upphörande före 1916 års slut, varmed torde
följa ett upphävande av brittiska regeringens nämnda förbud mot dessa telegrams befordran
å brittiska telegraflinjer, syntes för år 1917 erfordras det förut med Det store
nordiske Telegrafselskab avtalade beloppet, 6,000 francs eller, enligt en kurs av 72
kronor 30 öre för 100 francs, 4,338 kronor för nämnda telegrams befordran till meteorologiska
centralanstalten under är 1917.
Då, såsom förut framhållits, besparingar redan uppstått å de för omförmälda
ändamål anvisade anslagen för åren 1914 och 1915 och ytterligare
kunna väntas uppkomma å 1916 års anslag samt dessa besparingar,
vilka kunna ett följande år för ändamålet tagas i anspråk, torde vara fullt
tillräckliga för bestridande av kostnaderna för meteorologiska centralanstaltens
förseende med ifrågavarande telegram under år 1917, därest det
i början av nämnda år utlöpande avtalet skulle komma att förnyas, synes
något nytt anslag för ändamålet icke behöva äskas på 1917 års stat.
Till utgivande genom meteorologiska centralanstaltens försorg av
^Meteorologiska iakttagelser i Sverige» jämte bihang anvisade riksdagen på
extra stat för vart och ett av åren 1915 och 1916 ett reservationsanslag
av 5,500 kronor.
I sin ovanberörda skrivelse den 8 september 1915 har vetenskapsakademien,
med bifogande av en utav centralanstaltens föreståndare gjord
framställning i ämnet, anhållit om beredande för ifrågavarande ändamål
av enahanda anslag för år 1917.
Jag biträder detta anslagsäskande och hänvisar därvid till mitt yttrande
till statsrådsprotokollet den 14 maj 1914, punkten 40.
1916. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. rn, 81
I överensstämmelse med vad jag sålunda anfört hemställer jag, att
Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa
a) till arvoden åt observatörerna vid rikets meteorologiska
stationer samt för räknebiträden, anskaffande
och underhåll av instrument, underhåll av meteorologiska
centralanstaltens telegraf och materiell ävensom
för andra behov vid anstalten ett reservationsanslag av
14,800 kronor,
b) till utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska
centralanstalten 25,000 kronor,
c) till upprätthållande av två meteorologiska sta•
tioner, den ena i Gällivare och den andra i Sårna, 600
kronor,
d) till utförande under meteorologiska centralanstaltens
ledning och kontroll av meteorologiska observationer
för den hydrografiska undersökningen av Sveriges
färskvatten 12,100 kronor,
e) såsom bidrag från Sverige för år 1917 till bekostande
av den internationella kommissionens för vetenskaplig
luftsegling publikation av undersökningar rörande
de högre luftlagren 720 kronor, samt
f) till utgivande genom meteorologiska centralanstaltens
försorg av »Meteorologiska iakttagelser i Sverige»
jämte bihang ett reservationsanslag av 5,500
kronor;
eller tillhopa 5S,720 kronor, därav 20,300 kronor
reservationsanslag.
7. Meteorologiska observationer å Pårtefååkko. Till fullföljande
under två år av professorn i geografi vid universitetet i Uppsala
Axel Hambergs vetenskapliga undersökningar av en del av Lule lappmarks
fjällområde i huvudsaklig överensstämmelse med av Hamberg angiven plan
med av hydrografiska byråns styrelse därtill föreslaget tillägg beviljade
1913 års riksdag ett anslag av 17,000 kronor att utgå. under de närmare
villkor, Kungl. Maj:t kunde finna skäl bestämma, varjämte riksdagen
av anslaget anvisade på extra stat för år 1914 ett belopp av 11,000 kronoi.
Därefter anvisade 1914 års senare riksdag på extra stat för år 1915 av
ifrågavarande anslag återstående beloppet 6,000 kronor.
Genom särskilda beslut den 4 juli 1913 och den 14 september 1914
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 11
[34.]
Meteorologiska
observationer
ä
Part etj åkko.
82
1916. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. m.
[34.] ställde Kungl. Maj:t nämnda belopp mot redovisningsskyldighet till förfogande
av en kommission, bestående av professor Hamberg, professor
Filip Åkerblom, Uppsala, och professor Nils Ekholm, Stockholm, jämte
den eller de personer, kommissionen kunde vilja med sig adjungera, att
användas till upprättande och underhållande under åren 1914 och 1915 av
ett meteorologiskt höjdobservatorium å platån Pårtetjåkko inom Sareks
nationalpark, varjämte Kungl. Maj:t föreskrev, att kommissionen hade att,
sedan arbetena slutförts, till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till fördelning
mellan vederbörande vetenskapliga institutioner av de vetenskapliga
instrument, som för statsanslaget inköpts.
Berörda kommission har nu anhållit, att Kungl. Maj:t måtte till riksdagen
avlåta proposition om beviljande av ett anslag å 12,000 kronor
för fortsättande av dessa observationer under ännu två’ års tid, räknat
från den 1 juli 1916.
Till en början överlämnade kommissionen till Kungl. Maj:t en till
kommissionen avlåten skrift av professor Hamberg, dagtecknad den 26
februari 1915 och av i huvudsak följande innehåll:
Sedan Kung], Maj:t genom beslut den 4 juli 1913 ställt det av 1913 års riksdag
beviljade anslaget till kommissionens förfogande, hade kommissionen vidtagit
förberedande åtgärder för observatoriets upprättande. I mitten av februari 1914 hade
till observator antagits filosofie licentiaten Axel Jönsson samt till assistent filosofie
magistern Hilding Köhler, varjämte såsom hantlangare anställts arbetaren Teodor
Nordlund. I början av år 1914 både för observatoriet behövliga instrument beställts,
och hade därvid den i propositionen till 1913 års riksdag omförmälda planen i huvudsak
följts.
Sedan Jönsson och Köhler i början av juni 1914 anlänt till Uppsala och övningsbestämningar
med några apparater företagits, anträddes i mitten av samma månad
färden till Lappland. Över Kvikkjokk forslades instrument och tillbehör till den
omkring 700 meter över havet liggande Pårekhyddan samt därifrån till observatoriebyggnaden
å Pårtetjåkko. Under det fraktningen till Pårtetjåkko verkställdes, påbörjade
Hamberg och hans medhjälpare byggandet av en förrådshydda vid Pårek; och
hade hyddan i fråga, vilken även vore avsedd att användas av hantlangaren vid dennes
färder mellan Kvikkjokk och observatoriet, blivit färdigbyggd i slutet av augusti 1914.
Förberedelser till inrättande av ifrågavarande observatorium hade under de
närmast föregående åren vidtagits. Invid det å Pårtetjåkko redan förut befintliga
boningshuset hade år 1912 uppsatts en nederbördsmätare samt på högsta toppen av
Pårtetjåkko (2,000 meter över havet) eu termometerbur. Eu förut befintlig meteorograf
ombyggdes år 1913, varjämte boningshusets vind ombonades för att tjäna till
sovplats åt hantlangaren. 1 juli 1914 hade de slutliga åtgärderna för observatoriets
inrättande vidtagits. Ett av byggnadens rum ordnades såsom laboratorierum, och här
anbragtes de flesta apparaterna. På omkring 20 meters avstånd från observatoriebyggnaden
upprestes en 5 1/2 meter hög järnställning, uppbärande vindfana och elektriskt
registrerande anemometer, vilken medelst en väl skyddad blykabel stod i förbindelse
med en s. k. chronographe totalisateur i laboratorierummet. I närheten av vind
-
83
1916. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. m.
tornet uppställdes på särskilda platser tre för uppmätning av rimfrostbildningen avsedda
rimfrostkulor av olika storlek, en snönfttningsställning samt en fotografisk solskensregistrator.
Sedan de viktigaste förberedelserna till observatoriets iordningställande avslutats,
vidtogo den 1 juli 1914 observationerna, avsedda att omfatta i huvudsak följande
iakttagelser. Luftens temperatur och fuktighet, lufttryck, vindens riktning och hastighet,
molnighet, molnslag och molnens rörelseriktning samt nederbördens art skulle
observeras varje timme. Luftens ionmängd skulle bestämmas sex gånger under dygnet,
nederbörden skulle uppmätas varje morgon klockan 8; i händelse av rimfrostväder
skulle den på rimfrostkulorna avsatta rimfrosten bestämmas klockan 8 varje morgon
och afton. Varje lördags morgon skulle jordtemperaturen undersökas i en halv och
eu meters djup. Den på högsta toppen av Pårtetjåkko uppsatta termometerburen med
däri befintliga termograf och hydrograf med vardera en veckas gång skulle tillses
varje måndag. Härförutom skulle självregistrerande apparater av olika slag vara i
verksamhet för registrerande av solsken, av lufttryckets växlingar, av luftens, temperatur
och fuktighet samt av vindens hastighet. Vid förekomst av rimfrostväder, vilket
kornme att förorsaka rubbningar i de självregistrerande apparaternas arbete, skulle
desamma kompletteras av observatörernas iakttagelser.
Den sålunda uppgjorda planen för observationerna, som de första veckorna uppehållits
medelst provisoriska anordningar, hade sedermera följts till den 7 påföljande
augusti, då såväl Jönsson som Köhler blivit inkallade till krigstjänstgöring. Sedan de
på ansökan därifrån befriats, hade de omkring den 24 i samma månad återvänt till
observatoriet, varefter observationerna återupptagits och sedan dess oavbrutet fortsatts
enligt förenämnda plan.
Hamberg, som under augusti 1914 uppehållit sig å olika platser inom Sarektrakten,
återkom i slutet av månaden till observatoriet, och sedan han på vägen mellan
observatoriet och Kvikkjokk uppsatt nio snömätningsställningar samt anvisat platser
för ytterligare åtta sådana, vilka vore avsedda att senare uppsättas, hade han i början
av september lämnat Kvikkjokk.
Observatörerna hade regelbundet i början av varje månad till Hamberg översänt
observationerna för närmast föregående månad. Endast de luftelektriska observationerna
hade lämnat åtskilligt övrigt att önska, enär kollektorn till den därför avsedda apparaten
blott vid gynnsam väderlek kunnat användas. Eu ny kollektormodell både
sedermera framställts men ännu icke tagits i bruk. Flera av observatoriets instrument
hade under den gångna tiden måst repareras, och en del nyanskaffningar hade måst
ske. Något avbrott i observationerna hade emellertid icke därigenom förorsakats.
Temperaturförhållaudena å Pårtetjåkko hade visat sig ganska jämna. Juli månad
hade visserligen varit ovanligt varm med eu medeltemperatur av -f- 6,2°, vilket finge
ställas i samband med den i övriga delar av riket då rådande höga temperaturen.
I september, oktober och november utgjorde medeltemperaturen respektive — 3,4°, —5,i°
och —10,i°. Under december och januari hade temperaturen växlat mellan —6°
och —19,8° respektive —8,i° och —22,3°. Oväntat starka stormar hade förekommit,
och vid fyra tillfällen hade en vindhastighet av omkring 30 meter per sekund
iakttagits.
Det av staten för år 1914 beviljade anslaget utgjorde 11,000 kronor. Häri
inginge även tjänstemännens avlöning för ett år. Då observatoriet icke kunnat börja
sin verksamhet med 1914 års ingång, emedan trakten i fråga vid årsskiftet på grund
•av de korta dagarna vore mycket svårtillgänglig, utan först den 1 juli 1914,
84 1916. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. m.
skulle det för nämnda år beviljade anklaget räcka till den 1 juli 1915. Emellertid
både av detta anslag omkring 10,500 kronor utgivits, vadan till den 1 juli 1915 en
brist, troligen uppgående till omkring 2,500 kronor, skulle uppkomma. Det för år
1915 beviljade anslaget torde ej böra anlitas förr än den 1 juli 1915 och skulle
användas till bestridande av kostnaderna för observationerna intill den 1 juli 1916.
Även detta anslag torde dock komma att visa sig vara för litet, då posterna för
bränsle och lyse samt oförutsedda utgifter vore för lågt upptagna. Kostnaderna för
bränsle (fotogen) hade nämligen visat sig med mer än det dubbla överstiga vad som
beräknats. Hamberg ville emellertid icke begära, att dessa brister skulle täckas
genom anslag av statsmedel, utan ville han söka genom egna medel utjämna
desamma.
Då Hamberg år 1912 hos Kungl. Maj:t sökt statsanslag för observatoriets inrättande
och tjänstemännens avlöning, hade han framhållit, att för erhållande av någorlunda
antagliga medeltal oavbrutna observationer under minst två år skulle krävas. Att
redan da begära anslag för längre tid hade han ansett olämpligt på den grund, att
man ej kunnat med visshet förutse, huru ett sådant, med ganska stora svårigheter
förknippat företag kunde lyckas. Arbetena uppe vid observatoriet hade nu pågått
över ett halvt år, och de för tjänstemännen antagligen obehagligaste delarna av året,
hösten och midvintern, hade förflutit utan större olägenhet. Det vore därför troligt,
att naturförhållandena och de vidtagna anordningarna skulle medgiva arbetenas ostörda
fortsättande även under ganska många år, om unga män fortfarande skulle kunna
intresseras för att uppehålla sig på den ifrågavarande platsen och medel för deras
underhåll kunde anskaffas. Ehuru synnerligen värdefulla resultat genom de två årens
arbeten torde erhållas, skulle dock hela företaget mycket vinna i värde, om det
kunde fortsättas ett större antal år. Att permanent vidmakthålla ett observatorium
på platsen ansåge Hamberg emellertid icke vara lämpligt på grund av de därstädes
rådande svåra förhållandena och de relativt stora kostnaderna. Däremot syntes det
rimligt, att observationerna tillsvidare fortsattes, så att observationsserier för åtminstone
fem eller högst tio år erhölles.
I de å observatoriet vidtagna anordningarna vore avsevärda kostnader och ett
svårutfört arbete nedlagda, som vida bättre skulle tillgodogöras, om observationerna
finge fortsättas över flera år. Ytterligare skäl för observationernas fortsättande läge
i den omständigheten, att genom de hittills bestämda två årens arbeten likväl ej fullständiga
observationer för två år körnare att erhållas. Under augusti 1914 ägde
nämligen såsom nämnts ett avbrott på närmare tre veckor rum. Vidare hade vissa
slag av observationer, bland annat regelbundna observationer över snötäckets täthet,
vilka skulle göras av hantlangaren, samt vissa luftelektriska arbeten ännu icke kommit
fullt i gång.
I andra delar av Sarek-trakten påginge antingen hela året eller vissa årstider
meteorologiska observationer. Dessa arbeten utvidgades för närvarande och kunde ej
inom så kort tid som två år vara avslutade. Till jämförelse med dessa meteorologiska
detaljundersökningar i terrängen vore observationerna på det fritt och högt liggande
observatoriet på Pårtetjåkko av oskattbart värde.
Många viktiga skäl talade sålunda för att observatoriets arbete kunde fortsättas,
men detta nödvändiggjorde beviljande av ytterligare årliga statsanslag, vilka borde
bibehållas vid samma belopp, som för år 1915 anvisats, eller 6,000 kronor. Detta
belopp vore visserligen ej fullt tillräckligt, men bristen syntes ej behöva bliva större,
än att den torde kunna täckas av Hamberg genom privata medel.
85
1916. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. m.
På grund av nådig remiss låt vetenskapsakademien i ärendet höra
sina sakkunniga ledamöter f. d. professorn II. k. Hamberg och professorn
V. Carlheim-Gyllensköld, vilka på det livligaste tillstyrkte akademien att
lämna sitt förord till av kommissionen gjord anhållan om ytterligare statsanslag,
varefter akademiens dåvarande preses, f. d. generaldirektören Klas
Linroth, och dess sekreterare, professorn Chr. Aurivillius, i skrivelse den
24 mars 1915 å akademiens vägnar hemställde om bifall till ifrågavarande
anhållan. . ,
Styrelsen för hydrografiska byrån avgav den 30 mars 19lo infordrat
utlåtande i ärendet och anförde därvid bland annat:
I utlåtande den 16 november 1912 angående statsanslag för ifrågavarande undersökningar
hade styrelsen framhållit den stora betydelse, som de av Hamberg organiserade
och föreslagna observationerna skulle få jämväl för de praktiskt hydrografiska
undersökningarna i de stora norrländska älvarna, speciellt Luleälven; och hade styrelsen
även påpekat, hurusom det redan vid hydrografiska byråns inrättande av styrelsen
ansetts synnerligen påkallat, att Hambergs observationer, därest de av någon anledning
ej kunde av honom fortsättas, bleve genom statens försorg vidmakthålla. Jriydro^rafiska
byråns senare erfarenhet hacle alltjämt bekräftat den stora betydelse, som en
närmare kännedom om de klimatiska förhållandena i våra fjälltrakter hade för de
hydrografiska undersökningarna. Fortsättandet utav de av Hamberg på ett förträffligt
sätt organiserade undersökningarna under den av honom ifrågasatta tidrymden av 5
till 10 år, därest det visade sig möjligt att fortfarande få observatörer och hantlangare
för den prövande tjänsten, syntes därför styrelsen icke blott i hög grad värdefullt
utan med hänsyn till de nedlagda organisationskostnaderna och det ökade värde, som
därigenom observationsserierna skulle erhålla, nära nog oavvisligt. Med hänsyn härtill
förordade styrelsen bifall till ifrågavarande framställning.
Sedermera överlämnade kommissionen med skrivelse den 15 december
1915 eu ny av Hamberg avgiven, den 11 i samma månad dagtecknad
rapport rörande verksamheten vid ifrågavarande meteorologiska observatorium.
Denna rapport innefattade under särskilda rubriker redogörelse för
personalen vid observatoriet, tjänstgöringens fördelning under dygnet, den
instrumentella utrustningen, ett besök av Hamberg i Sarektrakten sommaren
1915, montering av registreringsapparat för vindens riktning, mätningar
över snötäckets tjocklek och specifika vikt, observationernas omfattning,
resultat och publicering samt observatoriets ekonomiska förhållanden.
I nämnda rapport har Hamberg anfört bland annat följande:
Den 1 juli 1915 hade observatorn A. Jönsson nedlagt sin befattning och efterträtts
av dåvarande assistenten H. Köhler. Såsom assistent hade inträtt filosofie
magistern A. Johansson från Uppsala.
Då på grund av de oroliga politiska förhållandena tjänstemännens plötsliga inkallelse
till extra krigstjänst kunde befaras, hade kommissionen sökt trygga sig mot
avbrott i arbetet av sådan anledning genom att hos Kungl. Maj:t anhålla om befri
-
[34.]
86
1916. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. m.
[34 .] else från krigstjänst för tjänstemännen under deras tjänstgöringsperiod. Kommissio
nens
ansökningar angående sådan befrielse både av Kungl. Maj:t bifallits.
Sedan, på sätt Hamberg i sin föregående rapport omnämnt, ett mycket ledsamt
avbrott i observationsarbetet inträffat den 7 augusti 1914 genom tjänstemännens mobilisering,
hade observationerna först den 24 i samma månad åter kunnat taga sin början.
Genom flera självregistrerande instrument både likväl för några meteorologiska
element, såsom lufttemperatur, luftfuktighet, vindkastighet och vindriktning, kontinuitet
helt eller delvis kunnat upprätthållas. Oavsett avbrottet i augusti 1914 förelåge
följande observationsserier:
lufttrycket vid början av varje timme,
lufttemperaturen vid början av varje timme,
den absoluta och relativa luftfuktigheten vid början av varje timme,
vindriktningen vid början av varje timme,
vindhastigheteu huvudsakligen i medeltal för varje timme (vid rimfrostväder under
ett kortare moment i början av timmen),
solskenets varaktighet under varje timme sann soltid,
molnighet vid början av varje timme,
molnslag och molnens hastighet vid början av varje timme, då sådana observationer
låtit sig göra,
hydrometeorernas art (såsom dimma, regn, snöblandat regn o. s. v.) vid början
av varje timme,
nederbördens mängd kl. 8 f. m. varje dag sedan samma tid föregående dag,
den under tolv timmar sedan kl. 8 e. in. och 8 f. in. på två (eller tre) kopparkulor
av diametern 10 cm. resp. 20 cm. anhopade rimfrostmängden,
jordtemperaturen varje lördag kl. 8 f! m. vid V2 meters och (med avbrott 14
november 1914—juli 1915) vid 1 meters djup,
observationer över snötäckets djup och täthet, från den 25 januari till den 30
juni 1915 varannan dag samt från den 1 oktober 1915 varje dag avläsning av snöytans
höjd över marken och omkring var tredje dag bestämning av tätheten,
avläsning av snötäckets tjocklek vid snöställningarna utmed farleden Kvikkjokk—Pårek—Pårtetjåkko
vid 16 olika tillfällen mellan den 12 januari och den 17
juni 1915.
Härtill komme observationer över de luftelektriska förhållandena. Långa observationsserier
förelåge över luftens elektricitetsmängd vid 6 olika tider på dygnet. Dessa
serier vore dock ingalunda fullständiga, utan rätt stora luckor funnes särskilt under
ovädersperioder. Sådana luckor vore dock vanliga även å andra gynnsammare belägna
stationer. Över potentialfallet hade i början endast under mycket gynnsamma väderleksperioder
erhållits observationer. Sedan den nya kollektorn i maj 1915 uppsatts,
både fullständigare serier erhållits: likväl vore det fortfarande omöjligt att erhålla
några resultat under starkare nederbörd, enär då städse jordledning uppstode.
Iakttagelser över norrsken vore även gjorda, likväl förelåge ännu inga detaljerade
rapporter därom.
1913 års riksdag hade beviljat penningmedel dels till observatoriets upprättande
i den av Hamberg två år förut uppförda hyddan, dels till avlöningar för tjänstemän
under två år, nämligen från den 1 juli 1914 till den 30 juni 1916. Dessvärre hade
de beräknade utgifterna på grund av oanade svårigheter och av andra skäl måst ganska
väsentligt överskridas. Statsanslaget för instrumentinköp och avlöningar under
forsta observationsaret uppgick till 11,000 kronor, men utgifterna för dessa poster
1916. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. m. 87
hade uppgått till omkring 14,400 kronor. Det felande beloppet hade Hamberg själv
måst tillägga.
För observationsåret 1 juli 1915—30 juni 1916 funnes ett statsanslag av 6,000
kronor att tillgå, å vilket en brist av omkring 1,500 å 2,000 kronor syntes komma
att uppstå.
Med huvudsakligt bibehållande av nuvarande avlöningar ansåge Hamberg, att
årsutgifterna för observatoriets vidmakthållande och observationernas fortsättande borde
beräknas till minst följande belopp:
avlöning till observatorn .......................................... kronor 2,400
» » assistenten............................................. » 1,680
» » hantlangaren ....................................... » 1,643
fotogen .................................................................. » 300
torrelement till elektriskt registrerande instrument
och ficklampor .................................................. » 100
frakter ....................................................................... » 400
reparationer, nyanskaffningar och oförutsedda utgifter » 1,077
Summa kronor 7,600
Dessutom borde ett anslag av 400 kronor beräknas till ersättning för tjänstemännens
resor.
Kommissionen har i sin ovanberörda skrivelse den 15 december 1915
för egen del anfört: I
I Hambergs rapport den 26 februari 1915 hade framhållits önskvärdheten från
vetenskaplig synpunkt därav, att observationerna vid meteorologiska observatoriet å
Pårtetjåkko fortsattes ännu några år. Visserligen vore det sant, att genom de två
årens observationer ett synnerligen värdefullt material skulle erhållas, men detta skulle
dock vinna betydligt i värde, om observationerna kunde fortsättas.
Härför talade flera skäl, såsom också framginge av Hambergs rapport den 11
december 1915. Augusti 1914 blev nämligen genom mobiliseringen icke fullständig.
Några observatiousserier hade av olika i nämnda rapport anförda grunder ej kunnat
igångsättas redan från början. Trots de två årens arbete kunde det sålunda ej bliva
alldeles fullständiga serier för denna tid. Till följd av den rörlighet, som alla meteorologiska
element ådagalade, läge det i sakens natur, att genom en tvåårig serie erhållna
medelvärden ej kunde bliva verkliga normalvärden. Flera troligen abnorma
väderleksförhållanden syntes under den gångna tiden hava förekommit, såsom den
höga medeltemperaturen under juli 1914 och den höga nederbörden under juli 1915,
den höga temperaturen under februari 1915, som varit 3° högre än under mars och
1,2° högre än under januari samma år.
Ett annat skäl för observationernas fortsättande på Pårtetjåkko vore följande.
Inom Sarektrakten påginge utom arbetena på Pårtetjåkko talrika andra naturvetenskapliga
undersökningar, däribland meteorologiska på en mängd lägre liggande punkter,
där observationer jämförelsevis lätt kunde erhållas genom självregistreraude apparater.
I samband med dessa arbeten vore observationerna på Pårtetjåkko av stor betydelse,
då därigenom en jämförelse med förhållandena på en hög topp erhölles. Såsom
i tidigare skrivelser framhållits, kunde på Pårtetjåkko genom den starka rimfrostbildningen
tillförlitliga observationer genom självregistrerande apparater icke åstadkom
-
88
1916. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. m.
mas; de som nu gjordes där uppe genom observatörer vore däremot vida noggrannare och
utförligare än de, som i dalgångar och på fjällsidor kunde erhållas genom självregistrerande
apparater, och bleve därigenom av oskattbart värde såsom för de högre luftlagren
gällande noggranna värden, med vilka observationerna på de olika belägna
terrängpunkterna utan alltför stora felkällor kunde jämföras.
Visserligen vore det sant, att nuvarande oroliga tider manade till yttersta sparsamhet
med statens medel samt att det hade varit olämpligt att under nuvarande förhållanden
ifrågasätta statsunderstöd för upprättande av ett nytt observatorium, men
då så stora kostnader och så mycket arbete nedlagts på observatoriets inrättande, ansåge
kommissionen det vara synnerligen önskvärt, att verksamheten därstädes finge pågå,
tills bästa möjliga valuta erhållits, eller åtminstone för en tid av ytterligare två år.
De övriga arbeten, som utfördes i Sarektrakten och som bestått i byggandet avhyddor,
uppförandet av apparater samt utförandet av forskningsfärder av olika slag,
hade redan anlitat Hambergs privata tillgångar så starkt, att han omöjligen utan
statsunderstöd syntes kunna under ytterligare två år upprätthålla det meteorologiska
-observationsarbetet på Pårtetjåkko. "Av flera skäl syntes det kommissionen otillfredsställande
att anhålla om anslag för endast ett år, särskilt av hänsyn till att tjänstemännen
borde anställas i god tid. Då det, tills Kungl. Maj:t och riksdagen fattat
sitt beslut, måste förbliva oavgjort, huruvida observationerna skulle kunna fortsättas
efter den 30 juni 1916, kunde ej ett definitivt anställande av tjänstemän ske, vilket särskilt
på grund av de synnerligen svåra transportförhållandena vore beklagligt, då proviant
och utrustning helst borde uppfraktas vintertiden. Genom ett beslut om anslag för
två år skulle sådan ovisshet beträffande det sista observationsåret ej förekomma.
Vad beloppets storlek beträffade hade Hambergs sistnämnda rapport visat, att
strängt taget ett högre belopp per år räknat än det, som beviljades för år 1915 och
vilket utgjorde 6,000 kronor, vore behövligt. På grund av den sparsamhet med statens
medel, som anbefallts, ansåge kommissionen dock, att ett högre belopp icke borde
ifrågasättas.
Kommissionen hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte avlåta proposition till
riksdagen om beviljande av ett anslag av 12,000 kronor för fortsättande av de meteorologiska
observationerna vid observatoriet på Pårtetjåkko under tiden den 1 juli 1916
—den 30 juni 1918 och att av detta anslag finge utanordnas 3,000 kronor under år
1916, 6,000 kronor under år 1917 och 3,000 kronor under år 1918.
På grund av remiss har vetenskapsakademien, efter hörande av sina
sakkunniga ledamöter, förbemälde H. E. Hamberg och V. Carlheim-Gyllensköld,
den 21 december 1915 yttrat sig i ärendet. Dessa sakkunniga
ledamöter hava funnit den i A. Hambergs rapport den 11 december 1915
lämnade redogörelsen för verksamheten vid observatoriet vittna om sällsport
vetenskapligt intresse, sakkunskap, offervillighet och förslagenhet i
brydsamma förhållanden samt på de av A. Hamberg och kommissionen
åberopade skälen förordat det begärda anslaget å 12,000 kronor för observationernas
fortsättande. För egen del har akademien tillstyrkt kommissionens
sistberörda framställning.
Styrelsen för hydrografiska byrån har i infordrat, den 23 december
1915 dagtecknat utlåtande anfört bland annat, att styrelsen alltjämt hade
89
1916. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. m.
den uppfattningen, att ett fortsättande av ifrågavarande, på ett förträffligt
sätt organiserade undersökningar icke blott vore i hög grad värdefullt
utan med hänsyn till de nedlagda organisationskostnaderna och det ökade
värde, som observationsserierna därigenom skulle erhålla, nära nog oavvisligt.
På given anledning har Hamberg lämnat en närmare redogörelse för
den betydelse ur vetenskaplig synpunkt, som borde tillmätas de ifrågavarande
''meteorologiska höjdobservationerna på Pårtetjåkko, och därvid anfört
följande:
Den stora vikten av meteorologiska köjdstationer tiar ofta från sakkunnigaste håll
framhävts. Redan de tidigaste internationella meteorologiska kongresserna, såsom den
i Wien år 1873 och den i Rom år 1879, hava betonat detta. Den sistnämnda enade
sig om följande uttalande: »Kongressen anser det mycket gagneligt, att observatorier
upprättas på bergstopparna och att fullständiga rapporter över där gjorda iakttagelser
offentliggöras, så att de kunna stå till förfogande för alla meteorologer och användas
till belysande av framdeles uppkommande vetenskapliga spörsmål».
Inom Centraleuropas kulturländer och även inom kaukasiska Ryssland hava därför
en hel mängd så kallade bergsstationer blivit upprättade, bland vilka följande torde
vara de viktigaste (åtminstone intill världskrigets utbrott funktionerande):
Namn. Höjd över havet.
Trakt.
Pic du Midi
Puy de Döme
Mont Aigoual
Mont Yentoux
Frankrike
Pic du Midi 2,859 m.
Puy de Döme 1,467 »
Mont Aigoual 1,554 »
Mont Ventoux 1,900 »
Colle di Yaldobbia 2,548 »
Sestola 1,092 »
Monte Cimone 2,171 »
ergine 1,270 »
2,945 »
2,500 »
m 1,787 »
Franska Pyreneerna.
Auvergne.
Cevennerna.
Provence.
Piemont.
Apenninerna i Emilien.
Italien
i
» » Campanien.
Sicilien.
Schweiz.
Tyska rikets Broeken
(Schneekoppe
(Zugspitze
Belchen
Zugspitze 2,964 »
Belchen 1,394 »
Broeken 1,143 »
Schneekoppe 1,603 »
Obir 2,044 »
Sckmittenhölie 1,966 »
Sonnblick 3,106 »
Roxalpe 1,803 »
Donnersberg 835 »
Dobogökö 700 »
Sydbayern.
Vogeserna, Elsass.
Harz, prov. Sachsen.
Riesengebirge mellan Sachsen o.
Österrike- (
Ungern
IKobi
tGudaur
IChoucha
2,204
Schlesien.
Kärnthen.
Salzburg.
mellan Salzburg och Tyrolen.
Nieder-Österreieh.
Böhmen.
Ungern.
Kaukasus.
Ryssland
»
Armeniern
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand.
i
12
[34.]
Departe
mentschefen.
90 1916. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. m.
Aven på andra platser i Europa hava höjdobservatorier varit i verksamhet under
längre eller kortare tid, såsom på Bjelasnica i Bosnien (2,067 meter), på Mont Blanc
vid olika höjder, Monte Rosa, o. s. v. På Ben Nevis (1,343 meter), högsta punkten i
Storbrittanien, var ett huvudsakligen genom enskilda medel bekostat meteorologiskt
höjdobservatorium i verksamhet under åren 1883—1903. Sistnämnda år nedlades
det dels av ekonomiska skäl (kostnaderna = 1,000 pund för år), dels emedan vissa
vetenskapsmän ansågo de erhållna 20-åriga serierna tillräckliga.
Utom Europa finnas även en hel del höjdobservatorier anlagda, bland vilka kunna
nämnas: Pikes peak (4,308 meter) i Colorado samt Mt Washington (1,916 meter) i
Maine, Nordamerika; Mt Kosciusko (2,234 meter, nedlagt efter 5 år) i Australien; Tosari
(1,777 meter) på Java; Bagnio (1,512 meter) på Filippinerna.
Det stora flertalet höjdobservatorier tillhöra Medeleuropas berg. Den yttersta
utposten mot Skandinavien är Broeken på Harz på 52° nordlig bredd, sedan observatoriet
på Ben Nevis vid 56° 48'' blivit nedlagt.
På högre breddgrader har mig veterligen någon meteorologisk bergsstation icke
blivit anlagd. I Norge finnas visserligen några tämligen högt belägna tredje klassens
stationer. Den högsta är Hjerkin i Gudbrandsdalen på 952.s meter över havet. Alla
dessa norska stationer synas dock hava karaktären av dalstationer.
Det meteorologiska observatoriet på Pårtetjåkko är det första på eu avsevärt
hög breddgrad. Dess geografiska latitud är 67° 9''. Det befinner sig ungefär 165 mil
norr om det närmast nordligaste, nämligen Broeken, vars höjd (1,143 meter) dock även
är avsevärt mindre än Pårtetjåkkos (1,850 meter). Genom sitt enastående läge borgar
det sistnämnda för att resultat av stort vetenskapligt värde skola kunna påräknas.
Man kan nämligen ingalunda genom de talrika på låglandet liggande svenska
meteorologiska stationerna draga slutsatser angående de meteorologiska förhållandena
på de höga topparna i den nordsvenska fjällkedjan, emedan klimatet ändrar sig alldeles
ofantligt med höjden över havet. Exempelvis kan nämnas, att av de redan
gjorda observationerna på Pårtetjåkko (vid 1,850 meter) framgår, att sommartftnperaturen
där avviker lika mycket från det närbelägna Kvikkjokks (vid 305 mete^ som
Stockholms sommartemperatur från Nordafrikas; nederbörden på Pårtetjåkko är minst
dubbelt så stor som i Kvikkjokk och vindhastigheten ungefär lika stor som på norska
kustens stormigaste delar. På Pårtetjåkko utgöres en väsentlig del av nederbörden
icke av regn eller snö utan av en egendomlig rimfrost, som i tjocka kakor avsätter sig
på alla fasta föremål. Någon motsvarighet till detta slag av rimfrostbildning träffas
ej på det svenska låglandet. Dessa undersökningar över nederbörden hava för övrigt
även ett stort praktiskt intresse, emedan de komplettera kännedomen om vattentillförseln
till våra norrländska älvar genom nya data från de högst liggande fjälltrakterna,
från vilka för övrigt inga observationer erhållas.
Det är emellertid ej endast nya klimatiska data, som skulle erhållas, utan även
uppgifter om luftströmmarnas riktning i de högre lagren kunna påräknas; såsom bekant
äro dessa ingalunda överensstämmande med dem på lägre höjd utan kunna högst
väsentligt avvika. Särskilt intresse torde observationerna på Pårtetjåkko kunna erhålla
därigenom, att en stråkväg för lufttrycksminima kommande från Atlanten framgår
över denna del av Lappland.
De meteorologiska observationer å Pårtetjåkko, om vilka nu är fråga,
ingå såsom ett, om ock synnerligen viktigt led i en av professorn Axel
Hamberg och medhjälpare sedan ett tjugutal år tillbaka bedriven natur
-
91
1916. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. m.
vetenskaplig undersökning av Sarektrakten eller högfjällstrakten mellan
Kvikkjokk, Stora Sjöfallet och slätterna öster om Virihaure.
Detta omfattande arbete började ar 1896 såsom en slags omplantering
av svenskt polarforskarintresse på eu storslagen, men nästan okänd
högfjällstrakt inom våra egna landamäre]!. Det avsåg att börja med endast
av Hamberg själv utförda undersökningar av traktens glaciärer, topografi
och geologi, men övergick snart till att bliva en allmän och detaljerad
naturvetenskaplig utforskning av det ifrågavarande området, vars areal
ungefär uppgår till Gottlands. I undersökningen hava, utom Hamberg
själv, över tjugo huvudsakligen yngre vetenskapsmän deltagit.
På detta arbete, sett i dess helhet, hava nedlagts betydande kostnader,
vilka till eu del täckts av statsbidrag. Sålunda har riksdagen på
extra stat för åren 1903 samt 1906—1908 till ifrågavarande vetenskapliga
undersökningar samt för bearbetning och utgivning av deras viktigaste
resultat anvisat anslag å tillhopa 25,500 kronor, vartill kommer det förut
omnämnda, av 1913 års riksdag beviljade anslaget a l/,000 kronor till de
meteorologiska observationerna. Därjämte har Hamberg lör ändamålet kunnat
förfoga över några smärre understödsbelopp, som tilldelats honom från vissa
vetenskapliga institutioner, men den övervägande delen av kostnaden har
täckts genom bidrag av Hamberg själv och hans familj. Det belopp, som
på detta sätt tillskjutits av Hamberg och hans familj, uppgår sammanlagt
till i runt tal 100,000 kronor.
Den stora vetenskapliga betydelsen av de ifrågavarande undersökningarna
har tidigare vitsordats från sakkunnigt håll och, vad angår de meteorologiska
observationerna å Pårtetjåkko, ytterligare framhållits i de utlåtanden,
som avgivits över de nu föreliggande framställningarna. Att
emellertid dessa observationer även ur praktisk synpunkt åro av stort värde
bär särskilt betonats av hydrografiska byrån. Det ligger ock i öppen dag,
att den ökade kännedom, som på detta sätt vinnes om vattentillförseln
till de norrländska älvarna, måste för de hydrografiska undersökningarna
vara av största betydelse.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har under den tid, de
meteorologiska observationerna hittills bedrivits, ett opåräknat avbrott i
desamma förekommit, i det att såväl den vid observatoriet tjänstgörande
observatorn som hans assistent i augusti 1914 inkallades till tjänstgöring
för rikets försvar. Jämväl en del andra, i kommissionens skrivelse den 15
december 1915 berörda omständigheter föreligga, som göra det önskvärt,
att observationerna icke komma att upphöra sommaren 1916 utan kunna
fortsättas ännu en tid.
Om sålunda av rent sakliga skäl ett fullföljande under ytterligare två
år av ifrågavarande observationer måste anses påkallat, så förtjänar det
92
1916. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. m.
Hytt anslag.
även framhållas, att det hängivna arbete, professor Hamberg nedlagt på
detta verksamhetsområde, och den sällsynta offervillighet han därvid ådagalagt
äro förtjänta av allt erkännande, och ett sådant erkännande skulle nu
beredas honom därigenom, att ett fortsatt understöd av staten komme
honom till del.
Jag vill i detta sammanhang erinra, att under nu rådande förhållanden
åtskilliga indragningar och besparingar förekommit på andra
närliggande områden. Efter vad chefen för finansdepartementet förut
i dag meddelat, kräves för år 1917 icke något nytt anslag till anordnande
av stormvarningar vid rikets kuster, för vilket ändamål finnes i
riksstaten för år 1916 under sjunde huvudtiteln upptaget ett extra anslag
av 15,090 kronor. Bland anslagsäskandena under åttonde huvudtiteln
saknas två sedan någon tid årligen återkommande extra anslag, det ena
å 2,000 kronor till inlösen av en internationell fortlöpande katalog över
naturvetenskaplig litteratur och det andra å 1,424 kronor till bestridande
av Sveriges andel i kostnaderna för den internationella jordmätningen.
Jag har vidare under punkten 33 omförmält, att en del besparingar kunnat
göras å vissa, under rubriken meteorologiska centralanstalten uppförda anslag.
Under dessa förhållanden anser jag mig, även med tillbörligt beaktande
av sparsamhetens krav, kunna biträda det av förutnämnda kommission
framställda anslagsäskandet. Jag anser sålunda, att anslag bör utverkas
för de ifrågavarande observationernas fortsatta bedrivande under
den av kommissionen angivna tiden av ytterligare två år från och med
juli 1916 eller sålunda till utgången av juni 1918.
Emot kommissionens beräkning av anslagets storlek har jag icke funnit
något att erinra, och torde det begärda beloppet, 12,000 kronor, böra
lika fördelas på riksstaterna för åren 1917 och 1918, med rätt för Kungl.
Maj:t att under år 1916 av tillgängliga medel förskottera hälften av det
belopp, 6,000 kronor, som skulle uppföras på 1917 års stat, och att under
år 1917 förskottera hälften av anvisningen för år 1918.
På grund av det anförda får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen
att för fortsättande under två år från och med
juli 1916 av de meteorologiska observationerna å Pårtetjåkko
bevilja ett anslag av 12,000 kronor att utgå
under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma,
och därav på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp
av 6,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att för ändamålet
låta av tillgängliga medel redan under år 1916
förskottsvis utanordna 3,000 kronor.
1916. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. m.
93
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.
8. Akademien:
oförändrat ordinarie bestämt anslag.... kronor 90,900: —
oförändrat ordinarie reservationsanslag » 1,000: —
9. Undersökning av en påbyggnad vid Alvastra. På därom av
Kung]. Maj:t gjord framställning beviljade 1911 års riksdag för undersökning
av en vid Alvastra anträffad påbyggnad från stenåldern för år
1912 ett extra anslag av 6,000 kronor. För samma ändamål anvisade
riksdagen för vartdera av åren 1913—1916 ett extra anslag av 2,000
kronor.
Såsom framgår av den utredning i ämnet, som under punkten 151
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 13 januari 1911 lämnats
av dåvarande departementschefen, hade ifrågavarande arbete påbörjats
redan år 1909. Kostnaderna därför under åren 1909 och 1910 hade betäckts
av det årsanslag å 6,000 kronor, som för undersökningar av fornlämningar
står till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens förfogande.
Då sagda anslag emellertid måst anlitas jämväl för en stor del
andra undersökningar, hade å detsamma uppstått en brist, som vid 1910
års slut beräknades uppgå till omkring 2,000 kronor. Det av riksdagen
för år 1912 anvisade beloppet, 6,000 kronor, avsåg dels att täcka berörda
brist, dels att bereda tillgång till fortsättande jämväl under åren 1911 och
1912 av ifrågavarande undersökningsarbete, för vilket kostnaden beräknats
uppgå till 2,000 kronor för vartdera året.
Redan i den av akademien den 4 oktober 1910 avlåtna skrivelse, som
föranledde Kungl. Maj:ts förenämnda framställning i ämnet, framhöll akademien,
att ifrågavarande undersökning, vilken gällde en av de märkligaste
arkeologiska upptäckter, som på många år gjorts i norden, naturligtvis
måste utföras med största möjliga noggrannhet. På grund därav krävde
densamma mycken tid och mycket arbete samt komme enligt akademiens
uppfattning att taga ytterligare några år i anspråk.
I underdånig skrivelse den 7 september 1915 har nu akademien
anfört:
Under sommaren 1915 hade undersökningen pågått enligt uppgjord plan, om ock
i avsevärd mån hindrad av olämplig väderlek. Då emellertid — såsom akademien i
sin skrivelse den 8 september 1914 framhållit — arbetet torde komma att kräva ytterligare
några år, anhölle akademien, det Kungl. Magt täcktes av riksdagen på extra
stat äska ett belopp av 2,000 kronor till täckande av 1917 års utgifter för ifrågavarande
undersökning.
[35.]
Undersökning
av eu
påbyggnad
vid Alvastra,
94
1916. Åttonde huvudtiteln: Akademier in. m.
Under hänvisning till de övertygande skäl, som föranlett Kungl. Maj:ts
föregående framställningar till riksdagen i ämnet, tillstyrker jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för fortsatt undersökning av en pålbyggnad vid
Alvastra anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag av
2,000 kronor.
Akademien för de fria konsterna.
10. Akademien:
oförändrat ordinarie bestämt anslag ...... kronor 68,850: —
oförändrat ordinarie reservationsanslag » 33,100: —
Musikaliska akademien.
11. Akademien:
oförändrat ordinarie bestämt anslag » 78,635: —
oförändrat ordinarie reservationsanslag » 15,000: —
1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.
95
E. Universiteten, den medicinska undervisningen
m. m.
1. Universitetskanslersexpeditionen:
oförändrat ordinarie bestämt anslag... kronor 8,200: —
oförändrat ordinarie förslagsanslag,
högst ........................................................... » 1,350: —
Uppsala universitet.
2. Universitetsstaten. Vid bifall till vad jag under punkterna 59,
60 och 64 här nedan föreslår kommer det ordinarie anslaget till Uppsala
universitet, universitetsstaten, nu 846,542 kronor, att ökas med 8,000 kronor
till 854,542 kronor.
3. Akademiska sjukhuset, oförändrat ordinarie
förslagsanslag ............................ kronor 10,000: —
4. Lärare i symbolik. För vart och ett av åren 1913—1916 har
riksdagen beviljat ett extra anslag av 1,500 kronor till arvode åt en lärare
i symbolik vid universitetet i Uppsala med den undervisnings- och examinationsskyldighet,
som i vederbörlig ordning bestämmes. Den 10 juni
1912 äro bestämmelser om anslaget meddelade av Kungl. Maj:t.
Nu påkallas anslag till samma ändamål för år 1917.
Jag tillstyrker, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till arvode åt en lärare i symbolik vid universitetet
i Uppsala med den undervisnings- och examinationsskyldighet,
som i vederbörlig ordning bestämmes,
anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag av 1,500
kronor.
5. Det praktisk-teologiska övningsinstitutet. Till materiell m. m.
för det praktisk-teologiska övningsinstitutet i Uppsala har riksdagen för
vart och ett av åren 1915 och 1916 anvisat ett extra anslag av 300 kronor.
[36.]
TJni versi tetsstaten.
[37.]
Lärare i
symbolik.
[38.]
Det praktiskteologiska
övningsinstitutet.
[39]
Ny- och ombyggnad
rid
akademiska
sjukhnset.
Ökat anslag.
[40.]
Undervisningskurs
i
allmän kemi.
96 1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.
Anslaget är erforderligt även för år 1917, och får jag därför hemställa
om förslag till riksdagen
att till materiell in. m. för det praktisk-teologiska
övningsinstitutet vid universitetet i Uppsala på extra stat
för år 1917 bevilja ett anslag av 300 kronor.
6. Ny- och ombyggnad vid akademiska sjukhuset. Av ett utav
riksdagen år 1914 beviljat anslag å 993,000 kronor, avsett att jämte vissa
av Uppsala läns landsting och från Uppsala universitets sida till förfogande
ställda medel användas till ny- och ombyggnad vid akademiska sjukhuset
i Uppsala, anvisades på extra stat för år 1915 ett belopp av 150,000 kronor.
Härav ställdes genom nådigt beslut den 19 november 1914 75,000 kronor
till det större akademiska konsistoriets i Uppsala förfogande för avsett
ändamål, under det att återstående 75,000 kronor besparades för att kunna
tagas i anspråk under år 1916. Denna återstod, 75,000 kronor, ävensom
ett belopp av 125,000 kronor, som på extra stat för år 1916 anvisats att
utgå ur ovannämnda anslag å 993,000 kronor, hava numera blivit ställda
till det större akademiska konsistoriets förfogande under år 1916.
Nu hava vederbörande vid universitetet och kanslern för rikets universitet
anhållit, att för ifrågavarande byggnadsföretag ett belopp av 400,000
kronor måtte anvisas för å.r 1917. Jag anser, att beloppet med hänsyn
till rådande förhållanden lämpligen bör nedsättas till 200,000 kronor eller
samma belopp, som, enligt vad av det ovan sagda framgår, av statsmedel
sammanlagt utgår under år 1916 till byggnadsföretaget.
Jag hemställer därför om förslag till riksdagen
att av det för ny- och ombyggnad vid akademiska
sjukhuset i Uppsala beviljade anslaget, 993,000 kronor,
på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 200,000
kronor.
7. Undervisningskurs i allmän kemi. För anordnande vid institutionen
för medicinsk och fysiologisk kemi vid universitetet i Uppsala
av den i stadgan för medicinska examina föreskrivna undervisningskursen
i allmän kemi har riksdagen beviljat på extra stat för vart och ett av
åren 1911 —1916 anslag å tillhopa 3,500 kronor, därav 2,500 kronor åt
en lärare och 1,000 kronor till förhöjning av institutionens ordinarie anslag
till materiell m. m.
Behovet av detta anslag kvarstår även för år 1917.
1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet. 97
Jag hemställer om förslag till riksdagen
att för anordnande vid institutionen för medicinsk
och fysiologisk kemi vid universitetet i Uppsala av den
i stadgan för medicinska examina föreskrivna undervisningskursen
i allmän kemi bevilja på extra stat för
år 1917
dels till arvode åt eu lärare vid kursen 2,500
kronor,
dels ock till höjning av institutionens anslag till
materiell m m. 1,000 kronor,
eller tillhopa 3,500 kronor.
8. Materiell m. m. för hygieniska institutionen. År 1912 beviljade
riksdagen på framställning av Kungl. Maj:t medel för inrättande av
en professur i hygien och bakteriologi vid universitetet i Uppsala.
Kungl. Maj:ts berörda framställning grundade sig på medicinska fakultetens
uttalande till dess protokoll den 8 maj 1911. Däri anfördes rörande
behovet av en institution med erforderlig utrustning m. in. för den nya
professuren:
En oundviklig konsekvens av inrättandet av den föreslagna professuren vore beredandet
av nödiga yttre förutsättningar för den nya professorns verksamhet inom sina
läroämnen. Ingen av de medicinska institutionsbyggnaderna ägde tillräckligt utrymme,
för att ett nytt laboratorium skulle kunna där im ättas. Ej heller funnes någon annan
universitetets byggnad för ändamålet disponibel. ^ Skulle på grund av omständigheter,
som då ej med någon visshet läte sig beräkna, så bliva fallet under de närmaste åren,
vore det ju möjligt, att den hygieniska institutionen skulle kunna beredas plats där.
Fakulteten ansåge sig emellertid ej redan då kunna utgå från en sådan möjlighet utan
måste förutsätta, att eu nybyggnad vore erforderlig. En fullständig utredning av de
med en sådan ny institutionsbyggnad förbundna kostnaderna vore fakulteten icke i stånd
att för det dåvarande avgiva. Detta måste överlämnas till den blivande innehavaren
av platsen, vars sakkunskap vore av nöden för att i detalj kunna utarbeta ett sadant
förslag.
Kostnaderna för inredning av lokalerna och en första utrustning av instrument,
termostater, steriliseringsapparater, glasvaror m. m. beräknades av fakulteten till omkring
20,000 kronor. Det årliga materiellanslaget ansågs icke kunna sättas lägre än
2,500 kronor, varjämte anslag erfordrades till avlöning åt amanuens och vaktmästare.
Sedan framställning gjorts till 1913 års riksdag om beviljande av anslag
till materiell m. m. för en hygienisk institution vid ifrågavarande
universitet, anvisade riksdagen för sagda ändamål på extra stat för år 1914
ett belopp av 8,000 kronor. Då detta anslag ej i sin helhet förbrukats
under år 1914, förklarade Kungl. Maj:t, på därom gjord framställning,
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 13
[41.]
Materiell
m. m. fölhygieniska
institutionen
98
1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.
genom beslut den 12 mars 1915 hinder icke möta för användande under
åren 1915 och 1916 av det överskott, som vid 1914 års utgång förefunnits
å anslaget.
Nu har medicinska fakulteten gjort framställning om utverkande på
extra stat för år 1917 av ett anslag å 10,000 kronor till den hygieniska
institutionen, med rätt för institutionens prefekt att använda anslaget även
till täckande av utgifterna för institutionen för år 1916. Till stöd härför
har fakulteten anfört, bland annat, följande:
Behovet av en byggnad för den hygienisk-bakteriologiska institutionen kvarstode
fortfarande. Det^ av det pågående kriget förorsakade ekonomiska läget i vårt land
vore emellertid sadant, att fakulteten av hänsyn till det allmänna icke ansåge sig för
närvarande böra framlägga något förslag till nybyggnad, utan funne sig nu endast
höra erinra om behovets förefintlighet. Genom tillmötesgående från den patologiska
institutionens prefekt hade å denna institution beretts nödtorftiga lokaler för undervisningen
i hygien och bakteriologi, nämligen arbetsrum för professor och lokal för
kurser och föreläsningar. Dessa lokaler hade icke utan olägenhet kunnat avstås
av den patologiska institutionens redan förut knappa utrymme. Den nuvarande anordningen
vore ogynnsam för arbetet saväl inom den patologiska som den hygieniska
institutionen och kunde därför endast tillstyrkas som ett kortvarigare provisorium; så
fort förhållandena det medgåve, komme förslag att avgivas om det definitiva ordnandet
av institutionsfrågan.
Av det år 1913 anvisade anslaget å 8,000 kronor hade under år 1914 åtgått omkring
4,000 kronor; återstoden beräknades åtgå under år 1915.
Da universitetets anslagskrav för ar 1916 anmäldes, kom på grund av vederbörande
professors frånvaro från universitetsstaden något belopp för den hygienisk-bakteriologiska
institutionen ej att upptagas bland dessa. För år 1916 hade således denna
institution inga medel till sitt förfogande.
Under förutsättning att den hygieniska institutionen finge provisoriskt inrymmas
i den patologiska institutionen, ansåge fakulteten, att för upprätthållande av undervisningen
samt det vetenskapliga arbetet a den hygienisk-bakteriologiska institutionen
krävdes ett belopp av 5,000 kronor för vart och ett av åren 1916 och 1917, tillhopa
10,000 kronor.
De beräknade utgifterna utgjordes av följande poster:
Amanuensarvode............................................................................... kronor
Vaktmästare...................................................................................... >
Vattenavgift.......................................................................................... »
Kokgas..................................................................................................... »
Värme ...................................................................................................... „
Gas för viss uppvärmning, elektrisk kraft för motordrift och elektrisk
uppvärmning av termostater samt elektriskt ljus.............................. »
Inköp och underhåll av försöksdjur......................................................... ,
Glasvaror............................................................................. ,
Näringssubstrat, reagens m. m................................................................ »
Inköp av apparater och annan undervisningsmateriell ........................ »
1,200: —
500.—
100: —
200: —
200: —
250
400
500
300
1.350
Summa kronor 5,000
1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet. 99
Fakulteten ville påpeka, att de utgifter, som med dessa medel komma att göras
för inköp av apparater m. m., naturligtvis komine att i motsvarande grad minska kommande
krav för institutionens utrustning.
Anslagskravet har tillstyrkts av det större akademiska konsistoriet
ävensom av kanslern för rikets universitet i den skrivelse av den 5 oktober 1915,
varmed han till Kungl. Maj:t överlämnade universitetets s. k. riksdagspetita.
Det anslag, som för anskaffande av materiell in. m. för den hygieniska
institutionen i Uppsala anvisades av 1913 års riksdag, är förbrukat;
redan för nu ingångna kalenderår saknar institutionen alltså medel för
ändamålet. Det har fördenskull blivit nödvändigt att på en gång begära
anslag ej endast för nästa statsregleringsperiod utan även för år 1916.
En tydlig försummelse föreligger härvidlag från det håll, som närmast
står i ansvar för att institutionens drift uppehälles. Man kan
emellertid ej låta undervisningen under år 1916 lida i följd av nyssnämnda
försummelse, utan sådana anordningar måste träffas, att institutionens
verksamhet även det året upprätthålles. För ändamålet är det nödigt att
å 1917 års stat uppföra medel för två års behov.
Vad angår beloppet av det erforderliga anslaget är, så vitt jag kan
finna, intet att invända i fråga om de särskilda poster, som upptagits i
den vid universitetet gjorda beräkningen, slutande å 5,000 kronor för vartdera
av de båda åren.
Kungl. Maj:t lärer böra tillförsäkras rätt att redan under år 1916
av tillgängliga medel utanordna för det året behövligt belopp, motsvarande
hälften av det extra anslag, 10,000 kronor, som för ändamålet bör uppföras
å 1917 års stat.
*8
Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till materiell m. m. för hygieniska institutionen
vid universitetet i Uppsala anvisa på extra stat
för år 1917 ett belopp av 10,000 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att redan under år 1916 förskottsvis av
tillgängliga medel för ändamålet utanordna ett belopp
av 5,000 kronor.
9. Extra ordinarie amanuens vid anatomiska institutionen. Medicinska
fakulteten vid universitetet i Uppsala har bland de anslagskrav,
som fakulteten önskade få framlagda för 1916 års riksdag, upptagit ett,
som avser ökat arbetsbiträde vid anatomiska institutionen. För denna institution
äro i universitetets stat uppförda arvoden å 1,200 kronor till en
Departe
mentschefen.
Nytt anslag.
[42.]
Extra ordinarie
amanuens
vid anatomiska
institutionen.
[42.]
100 1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.
var av tvä amanuenser. Den ene av dem tjänstgör å anatomisalen, den
andre vid institutionens histologiska avdelning, vilken förestås av den ene
professorn i anatomi. För denna avdelning har fakulteten ansett behövligt
att under läsåret 1916—1917 hava att tillgå statsanslag till arvode av 800
kronor åt en extra ordinarie amanuens.
Till stöd för det i avseende härå framställda yrkandet har till fakultetens
protokoll den 26 april 1915 anförts:
Under de senare årtiondena har mikroskopet för läkaren blivit ett allt mångsidigare
utnyttjat och allt oumbärligare hjälpmedel. Det mikroskopiska arbetssättet
är emellertid av den art, att det förutsätter en ingående skolning av den blivande
läkaren, därest han skall kunna å ena sidan rätt tillgodogöra sig mikroskopets resurser,
å andra sidan undvika de talrika källor till misstag och feltolkningar, som detta
arbete innebär och vilkas förbiseende vid läkarkallets utövning lätt kan hava de allvarligaste
följder. Den huvudsakliga skolningen i mikroskopets bruk äger vid det
medicinska studiet sedan gammalt rum vid kursen i histologi för medicine kandidatexamen.
Sedan mer än trettio år tillbaka bär med hänsyn härtill vid fakulteten undervisningen
i histologi väsentligen ägt rum i form av föreläsningar vid mikroskopet,
vilka såsom handledning vid observerandet anknyta sig till bestämda föreliggande
mikroskopiska preparat under ständig kontroll från lärarens sida, att preparatets bilder
av lärjungen riktigt uppfattats. Detta undervisningssätt har visat sig för det
ifrågavarande ändamalet äga väsentliga fördelar men ställer förhållandevis höga krav
pa tillgängen av lärarkrafter. Med hänsyn härtill bar ock å ena sidan professorn i
ämnet varje år frivilligt ägnat denna undervisning mer än dubbelt så många undervisningstimmar,
som det statutenligt ålegat honom, å andra sidan amanuensens biträde
vid dyn personliga handledningen vid mikroskopet i stor utsträckning tagits i anspråk
pa sadaut sätt, att grupper av studerande alternerande vid olika föreläsningar handletts
än av professorn, än av amanuensen.
Klart är, att en undervisning av dylik art, där sålunda, personlig handledning
och kontroll under föreläsningens fortgång ägnas varje särskild deltagare, ej i samma
grad som vanliga föreläsningar är oberoende av antalet i densamma deltagande studerande,
utan att, därest arbetet skall inom skälig tid kunna fullgöras, tillgängliga
lärarkrafter maste sta i eu viss relation till antalet lärjungar. Antalet deltagare i
den histologiska årskursen var under tjuguårsperioden 1888—1908 i medeltal mellan
19 och 20, högsta antalet (läsaret 1888—1889) 29. Då vid den tiden kurseu omfattade
läsårets alla månader, var det under denna period möjligt, om än vissa år icke
utan arbetstidens förlängning, att med biträde av en amanuens bestrida undervisningen.
Efter den nya stadgans för de medicinska examina ikraftträdande den 1 januari
1908 har emellertid antalet deltagare i samma undervisning väsentligen ökats, så att
motsvarande genomsnittssiffra för läsåren 1908—1914 uppgick till nära 87, högsta antalet
(läsåret 1913—1914) till 45. Under läsåret 1914—1915 utgjorde motsvarande
siffra 44. Da studietiden lett till en i sådant hänseende ändamålsenlig koncentrering
av ifrågavarande undervisning till 4y2 månader, såsom i gällande studieplan skett,
har det i regel icke visat sig möjligt att utan amanuenskrafternas förstärkande tillgodose
undervisningen i ämnet.
101
1910. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.
För vört och ett av läsåren 1908—1909, 1909—1910, 1910 —1911, 1911—1912,
1913—1914 och 1914—1915 har sålunda från universitetets reservfond på hemställan
från fakulteten anvisats ett belopp av 500 kronor såsom arvode åt eu extra ordinarie amanuens
i ämnet, och även för läsåret 1915—1916 synas förhållandena nödvändiggöra
en liknande framställning. Allenast läsåret 1912 —1913 var antalet kursdeltagare icke
högre (27), än att den ordinarie amanuensen (som därtill det året, i motsats till vad
eljest plägar vara fallet, hade sin personliga erfarenhet såsom amanuens under ett föregående
år att bygga på) ensam kunde tillgodose amanuensgöromålen. Då dessa göromål
utöver den ovan antydda muntliga undervisningen även omfatta dels handledandet
vid de preparationer, som kursdeltagarna själva utföra, dels preparatförfärdigande för
kursens räkning, hava desamma, även de år amanuensplatsen dubblerats under de månader
kursen fortgått, ställt synnerligen höga krav på amanuensernas arbetsförmåga
och från morgon till kväll bundit dem vid göromålen.
Man bar i det längsta föreställt sig, att den ökade tillströmning till den medicinska
studiebanan, som under senare år yppat sig, skulle visa sig vara av övergående
natur. Då emellertid vid nyligen skedd preliminär anmälning till deltagande i den
histologiska kursen läsåret 1915 — 1916 48 studerande antecknats, och dä vidare under
läsåret 1914—1915 48 studerande börjat medicinska studier vid fakulteten, av vilka
ett flertal först läsåret 1916—1917 kan förväntas bliva färdigt deltaga i den histologiska
undervisningen, synas knappast längre sådana förhållanden av tillfällig natur
bär föreligga, till vilkas täckande universitetets reservfond är avsedd, utan en framställning
till riksdagen om behovets tillgodoseende genom anslag på extra stat böra
göras. Hemställan i sådant syfte gjordes ock av fakulteten redan våren 1914, men i
anseende till sedan inträdda politiska förhållanden fullföljdes detta såväl som flertalet
av universitetets s. k. riksdagspetita icke av det större konsistoriet.
Med hänsyn till att den bär ifrågavarande amanuensens huvudsakliga tjänsteuppgifter
torde kunna begränsas till tiden under och närmast efter den histologiska kursen
eller cirka 6 månader, vill det .synas fakulteten, som om arvode med det mindre
belopp av 800 kronor, vilket utgår till vissa andra amanuenser vid fakulteten, borde
vara för ändamålet tillfyllest. Då å andra sidan amanuensen i fråga under dessa månader
får hela sin arbetsdag strängt upptagen och härunder ej äger möjlighet fullfölja
egna examensstudier, synes detta belopp icke för högt tillmätt. Dä vidare det
för amanuensens i fråga arbete är i hög grad tjänligt, att han är å institutionen boende,
får fakulteten föreslå, att boställsrum, vartill institutionen lämnar tillgång, åt honom
upplåtes.
Amanuensbefattning, motsvarande den här ifrågasatta, finnes, såvitt fakulteten
har sig bekant, icke vid fakulteten i Lund eller vid karolinska institutet.
Såväl det större akademiska konsistoriet i Uppsala som kanslern för
rikets universitet hava understött medicinska fakultetens ifrågavarande anslagsbegäran.
Kanslern yttrar i avseende därå i sin skrivelse den 5 oktober
1915:
Behovet av en extra ordinarie amanuens vid anatomiska institutionen i Uppsala
syntes av vad medicinska fakulteten anfört i ämnet vara till fullo ådagalagt. Då behovet
likaledes vore av permanent natur och följaktligen reservfondens medel ej borde
användas för amanuensens avlöning, syntes anslag böra utverkas hos riksdagen.
102
1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.
Att ledaren av den histologiska undervisningen i Uppsala under de
förhållanden, som ovan angivits, starkt känt behovet av ökad arbetshjälp
är lätt förklarligt. För läkarutbildningen är denna undervisning, såsom
den enligt fakultetens framställning är anordnad, av den stora vikt, att
den ej bör få lida avbräck på grund av för liten ledarpersonal.
Behovet av denna personals ökning sammanhänger med den starka
ökningen av de studerandes antal. Det är omöjligt att förutse, huruvida
antalet kommer att framgent hålla sig uppe — kunde man fastslå, att
antalet ej skulle nedgå, borde ju nödigt anslag till lärarkrafternas förstärkning
beviljas på ordinarie stat och ej, såsom nu begärts, blott för ett läsår
i sänder. Å andra sidan måste man giva fakulteten och kanslern rätt däruti,
att behovet av ytterligare lärarbiträde utöver de fasta lärarkrafterna
under de senare åren visat sig så pass stadigt, att reservfondens medel ej
längre böra anlitas till behovets avhjälpande. Kan alltså ifrågavarande
behov anses tillsvidare komma att kvarstå, och härpå peka de av fakulteten
angivna siffrorna för de studerandes antal, bör staten träda emellan
och tillse, att nödiga medel stå fakulteten till buds.
Fakulteten har begärt statsanslag för läsåret 1916—1917. Jag anser
emellertid lämpligt, att statsanslaget beviljas för år 1917, och förutsätter
då, att reservfonden anlitas för bestridande av nödigt extra amanuensarvode
under höstterminen 1916. Statsanslaget för år 1917 torde böra
ställas till vederbörandes förfogande först vid en tidpunkt, då det kan
visas vara antagligt, att de studerandes antal under nämnda år gör anställandet
av en extra ordinarie amanuens nödigt. Därvid bör jämväl
beaktas, att förhållandena härutinnan kunna vara olika under vårterminen
och under höstterminen 1917.
Den extra ordinarie amanuensens arbetstid har angivits till omkring
sex månader. Jag föreställer mig, att Kungl. Maj:t, på vilken det bör
ankomma att meddela närmare bestämmelser om anslagets användning,
bör föreskriva, att arvodet till amanuensen skall utgå med en sjättedel av
arvodesbeloppet för varje månad intill sex.
Arvodet till den extra ordinarie amanuensen hav från universitetets
reservfond utgått med 500 kronor för år. Nu begäres ett anslag av 800
kronor eller samma belopp, som enligt universitetets stat utgår för en var
av de tre amanuenser, vilka äro anställda vid följande till medicinska fakulteten
hörande institutioner, nämligen fysiologiska institutionen, institutionen
för medicinsk och fysiologisk kemi samt farmakologiska institutionen.
Jag anser, att arvodet kan sättas till 600 kronor, varigenom månadsarvodet
skulle komma att utgöra 100 kronor.
1910. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet. 103
fakulteten avser, att den extra ordinarie amanuensen härjämte bör
av institutionen erhålla boställsrum. 1 avseende härå vill jag erinra, att
sedan frågan om lönereglering för de å ordinarie stat uppförda assistenterna
och amanuenserna m. fl. vid universiteten samt karolinska institutet
varit förelagd 1912 års riksdag, Kungl. Maj:t genom nådigt brev den IG
maj 1913 meddelat bestämmelser angående bostadsförmån åt nämnda befattningshavare,
en angelägenhet, som berörts i det för riksdagen framlagda
löneregleringsärendet. Det heter i nämnda nådiga brev:
Därest det ur vederbörande institutions eller kliniks synpunkt befinnes önskvärt,
att assistent eller amanuens har sin bostad förlagd i sammanhang med institutionen
eller kliniken, må sådan bostad, i den mån omständigheterna det medgiva, åt honom
kostnadsfritt upplåtas.
I överensstämmelse härmed lärer hinder ej böra möta för anatomiska
institutionen i Uppsala att förse den extra ordinarie amanuensen med tillgänglig
bostad vid institutionen.
I den av medicinska fakulteten gjorda framställningen i nu förevarande
ämne anmärkes, att amanuensbefattning motsvarande den ifrågasatta
icke, såvitt fakulteten hade sig bekant, funnes vid medicinska fakulteten
i Lund eller vid karolinska institutet. Jag har gjort mig underrättad
om huru det därstädes förhåller sig med behovet av extra lärarkrafter
i anatomi och i vilken mån detta behov kunnat tillgodoses.
Från anatomiska institutionen i Lund har då meddelats mig, att samma undervisningsmetod
i histologi, som användes i Uppsala, även tillämpas i Lund. Frekvenssiffrorna
vid de bistologiska kurserna därstädes angivas för åren 1908—1915 sålunda: 37,28,
25, 27, 32, 24, 33 och 38. När kursdeltagarnas antal stigit till en så hög siffra, torde,
heter det, undervisningsresultatet ej med å stat uppförda lärare — en professor och
en amanuens — kunna bliva så gott som önskvärt vore. Emellertid hade en lönlös,
men med bostad å institutionen försedd extra ordinarie amanuens sedan lång tid tillbaka
kunnat förvärvas till biträde vid undervisningen. Under förutsättning att den
extra ordinarie amanuensen under sitt »träningsår» skött sig väl, hade han därefter
ryckt upp till ordinarie amanuens för ett år.
Från karolinska institutets histologiska institution har meddelats, att undervisningen
i histologi påginge under läsårets alla månader, med mindre antal lästimmar
i veckan än vid universiteten. Olikheten i anordningen vore emellertid ej ägnad att
på någotdera hållet minska det kvantitativa undervisningsarbetet. Med samma tillgång
på ordinarie arbetskrafter som vid vartdera universitetet, hade man även vid
karolinska institutet haft för regel att årligen anställa en eller oftast flera extra ordinarie
amanuenser vid den histologiska institutionen. För den ofta rätt verksamma
hjälp, dessa lämnade vid undervisningsarbetet, kunde de ej påräkna någon som helst
ersättning. Den ordinarie amanuensen hade till uppgift att verkställa den ojämförligt
större delen av de intill 300 mikroskopiska preparat, som varje kursdeltagare — dessa
utgjorde 50—60 i var kurs — under kursens gång erhölle för självstudier till examinatorier
och tentamen. Redan detta innebure ett drygt arbete för amanuensen. Han
Nytt anslag.
[43.]
Materiell för
anatomiska
institutionen.
[44.]
Biträdande
lärare i
medicin.
104 1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.
deltoge därjämte vid handledande! av kursdeltagarnas egna preparationsövningar samt
i de varje foreläsningsdag återkommande demonstrationerna och examinatorierua. Det
vore den ordinarie amanuensens drvga preparationsarbete och handledningen av kursdeltagarna,
som ofta krävde hjälp av tillgängliga extra ordinarie amanuenser. Kunde en
avlönad extra ordinarie amanuens anställas vid institutionen och således bestämda anspråk
ställas på denne amanuens, skulle undervisningsarbetet härpå vinna högst betydligt.
Det kan väl knappast anses såsom annat än en nödfallsutväg, vilken
icke bör uppställas såsom en allmännare förebild, att, på sätt vid Lunds
universitet och karolinska institutet skett, för vinnande av den förstärkning
av lärarkrafterna uti ifrågavarande ämne, som där visat sig nödvändig,
såsom oavlönade amanuenser anställa unga, oftast helt säkert obemedlade
medicine studerande, vilkas studietid till följd av denna anställning
givetvis måste komma att avsevärt förlängas.
Under åberopande jämväl av vad jag i övrigt under denna punkt
anfört tillstyrker jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till arvode åt en extra ordinarie amanuens vid
Uppsala universitets anatomiska institution, att utgå
enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj:t
meddelas, anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag
av 600 kronor.
10. Materiell för anatomiska institutionen. Till höjning av materiellanslaget
för anatomiska institutionen vid universitetet i Uppsala, vilket
anslag år 1892 bestämts till 6,000 kronor, har riksdagen anvisat för vart
och ett av åren 1914—1916 ett extra anslag av 2,000 kronor.
Dylik höjning av materiellanslaget är erforderlig jämväl för år 1917.
Jag hemställer om förslag till riksdagen
att till höjning av materiellanslaget för anatomiska
institutionen vid universitetet i Uppsala anvisa på extra
stat för år 1917 ett anslag av 2,000 kronor.
11. Biträdande lärare i medicin. För vart och ett av åren
1908—1916 har riksdagen till arvode åt biträdande lärare i medicin vid
universitetet i Uppsala anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor. Vid det
för år 1916 beviljade anslaget var det villkoret bundet, att därest vederbörande
lärare är innehavare av fast docentstipendium, arvodet skall minskas,
så att detsamma jämte stipendiet ej överstiger 5,000 kronor.
Då anslaget år erforderligt även för år 1917, hemställer jag om förslag
till riksdagen
att till arvode åt biträdande lärare i medicin vid
universitetet i Uppsala anvisa på extra stat för år 1917
ett anslag av 3,000 kronor, med villkor att, därest
vederbörande lärare är innehavare av fast docentstipen
-
1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet. 105
(lium, arvodet skall minskas, så att detsamma jämte
stipendiet ej överstiger 5,000 kronor.
12. Lärarkrafterna i kirurgi. Till förstärkande av lärarkrafterna
i kirurgi vid universitetet i Uppsala erfordras enligt av universitetsmyndigheterna
gjord framställning anslag för år 1917 till samma belopp,
som under vart och ett av åren 1908—1916 för ändamålet utgått på
extra stat, eller 2,000 kronor.
Jag får fördenskull hemställa om förslag till riksdagen
att till förstärkande av lärarkrafterna i kirurgi vid
universitetet i Uppsala anvisa på extra stat för år 1917
ett anslag av 2,000 kronor.
13. Assistent vid akademiska sjukhusets i Uppsala röntgenavdelning.
Sedan några år utgår ett för universitetet i Uppsala uppfört
extra anslag såsom bidrag till arvode åt en assistent å akademiska sjukhusets
i nämnda stad röntgenavdelning. Anslaget, som för vart och ett
av åren 1908—1910 utgjorde 500 kronor, har för åren 1911—1916 utgått
med 1,500 kronor för år. Vid det höjda anslaget har fästs det villkoret,
att för ifrågavarande assistents avlöning ett lika stort belopp utginge
från akademiska sjukhusets stat. Beträffande assistentens tjänstgöring
äro bestämmelser utfärdade den 2 december 1910.
Då fortsatt anslag för ändamålet av vederbörande vitsordats vara
erforderligt för år 1917, tillstyrker jag förslag till riksdagen
att på extra stat för år 1917 såsom bidrag till arvode
åt en assistent å akademiska sjukhusets i Uppsala
röntgenavdelning med den tjänstgöring, som av Kungl.
Maj:t bestämmes, anvisa ett anslag av 1,500 kronor,
under villkor att för ifrågavarande assistents avlöning
ett lika stort belopp för samma år utgår från akademiska
sjukhusets stat.
14. Universitetslektorer. Till lektorer i tyska, franska och engelska
språken vid universitetet i Uppsala beviljade riksdagen för vart och
ett av åren 1889 — 1903 ett belopp av 6,000 kronor att utgå med 2,000
kronor till en var av sagda lektorer. Från och med år 1904 har nämnda
anslag utgått med förhöjt belopp eller 9,000 kronor årligen, fördelat med
3,000 kronor till en var av ifrågavarande lektorer. Anslaget har av riksdagen
plägat beviljas för perioder av sex år, och hava därav årligen anvisats
vederbörliga belopp. I enlighet med av riksdagen uppställt villkor
Bihang till riksdagens protokoll 11)16. 1 sand. 14
[45.]
Lärarkrafterna
i kirurgi.
[46.]
Assistent rid
akademiska
sjukhusets
i Uppsala
röntgenavdelning.
[47.]
Universitets
lektorer.
[48.]
Lär arbi träde
i ryska.
[49.]
Lärare i
estetik samt
litteratur- och
konsthistoria.
106 1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.
för anslagets utgående fastställde Kungl. Maj:t den 4 december 1903 reglemente
för universitetslektorerna.
För ifrågavarande ändamål har riksdagen år 1913 för ytterligare sex
år beviljat ett anslag av 54,000 kronor, därav på extra stat för vart och
ett av åren 1914—1916 anvisats ett belopp av 9,000 kronor.
Dylikt anslag erfordras jämväl för år 1917.
Jag hemställer om förslag till riksdagen
att av det år 1913 beviljade anslaget för anställande
vid universitetet i Uppsala av lektorer i tyska,
franska och engelska språken anvisa på extra stat för
år 1917 ett belopp av 9,000 kronor.
15. Lärarbiträde i ryska. Till arvode åt infött lårarbiträde vid
praktiska språkövningar i ryska inom seminariet för slaviska språk vid
universitetet i Uppsala har riksdagen på Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning beviljat på extra stat för vartdera av åren 1915 och 1916
ett anslag av 500 kronor.
Behovet av dylikt anslag kvarstår jämväl för år 1917.
Jag hemställer om förslag till riksdagen
att till arvode åt infött lärarbiträde vid praktiska
språkövningar i ryska inom seminariet för slaviska
språk vid universitetet i Uppsala anvisa på extra stat
för år 1917 ett belopp av 500 kronor.
16. Lärare i estetik samt litteratur- och konsthistoria. För
vartdera av åren 1908 och 1909 beviljade riksdagen ett anslag av 2,500
kronor till arvode åt en lärare vid universitetet i Uppsala med åliggande
att biträda professorn i estetik samt litteratur- och konsthistoria vid
uppehållande av undervisnings- och examinationsskyldigheten i hans
ämnen, vilka ämnen i 1907 års examensstadga upptagas såsom litteraturhistoria
med poetik samt konsthistoria med konstteori. För enahanda
ändamål har för vart och ett av åren 1910—1916 beviljats ett belopp av
3,500 kronor.
Bestämmelser rörande anslaget äro den 1 november 1907 meddelade
av Kungl. Maj:t. I fråga om det högre anslagsbeloppet har stadgats
såsom villkor, att därest vederbörande lärare innehade docentstipendium,
arvodet för undervisningen skulle minskas, så att detsamma jämte stipendiet
ej överstege 5,000 kronor.
Dylikt anslag erfordras jämväl för år 1917.
1916. Åttonde linvodtiteln: Uppsala universitet. 107
Jag hemställer om förslag till riksdagen
att till arvode åt en lärare vid universitetet i Uppsala
med åliggande att biträda professorn i estetik samt
litteratur- och konsthistoria vid uppehållande av undervisnings-
och examinationsskyldigheten i hans ämnen
enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj:t
meddelas, på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag
av 3,500 kronor, med villkor att, därest vederbörande
lärare är innehavare av docentstipendium, arvodet skall
minskas, så att detsamma jämte stipendiet ej överstiger
5,000 kronor.
17. Psykologiska laboratoriet- På framställning av Kungl. Maj:t
anvisade riksdagen till upprätthållande av verksamheten å psykologiska
laboratoriet vid universitetet i Uppsala för vartdera av åren 1915 och
1916 ett extra anslag av 1,000 kronor.
Enahanda anslag erfordras även för år 1917.
Jag hemställer om förslag till riksdagen
att till upprätthållande av verksamheten å psykologiska
laboratoriet vid universitetet i Uppsala anvisa på
extra stat för år 1917 ett anslag av 1,000 kronor.
18. Pedagogiska seminariet och övningsskolan. Sedan riksdagen
för vartdera av åren 1912 och 1913 beviljat extra anslag till belopp av
5,000 kronor, avsedda att utgöra bidrag till uppehållande av verksamheten
vid det pedagogiska seminariet vid universitetet i Uppsala och den
med seminariet förbundna övningsskolan, har anslag för enahanda ändamål
av riksdagen uppförts på extra stat för vart och ett av åren 1914
—1916 med ett till 7,000 kronor höjt belopp.
Nu hava vederbörande gjort framställning om att anslag med det
höjda beloppet måtte för samma ändamål anvisas jämväl för år 1917.
Då behov därav föreligger, hemställer jag om förslag till riksdagen
att såsom bidrag till uppehållande av verksamheten
å pedagogiska seminariet vid universitetet i Uppsala och
den därmed förbundna övningsskolan anvisa på extra
stat för år 1917 ett anslag av 7,000 kronor.
19. Statistiska seminariet. Till statistiska seminariet vid universitetet
i Uppsala har riksdagen på extra stat anvisat för år 1915 1,000
[50.]
Psykologiska
laboratoriet.
[Öl.]
Pedagogiska
seminariet
och övningsskolan.
[52.]
Statistiska
seminariet.
. [53.]
Örningarna
rid kemiska
institutionen.
[54.]
Seismologiska
undersökningar
vid
meteorologiska
observatoriet.
108 1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.
kronor, därav 500 kronor till anskaffande av undervisningsmateriell, samt
för år 1916 750 kronor, därav 250 kronor till anskaffande av undervisningsmateriell.
Med anledning av gjord framställning, att anslag för ifrågavarande
ändamål måtte fortfarande beredas universitetet, hemställer jag om förskott
riksdagen ö
att till statistiska seminariet vid universitetet i
Uppsala anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag av
750 kronor, därav 250 kronor till anskaffande av undervisningsmateriell.
20. Övningarna vid kemiska institutionen. För åren 1908—1916
hava medel på extra stat av riksdagen anvisats till uppehållande av övningarna
å institutionen för allmän och analytisk kemi vid universitetet i
Uppsala. Anslaget har utgjort 1,500 kronor för år.
Fortsatt anslag till samma belopp kräves för år 1917.
Jag hemställer om förslag till riksdagen
att till uppehållande av övningarna å institutionen
för allmän och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala
anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag av 1,500
kronor.
21. Seismologiska undersökningar vid meteorologiska observatoriet.
Från och med år 1904 har årligen utgått ett av riksdagen beviljat
extra anslag å 2,000 kronor till avlöning åt en assistent vid det meteorologiska
observatoriet i Uppsala samt till bestridande av löpande utgifter
för de vid observatoriet anordnade seismologiska undersökningarna.
Framställning har blivit gjord om beviljande av enahanda anslag
jämväl för år 1917.
Jag hemställer om förslag till riksdagen
att till avlöning åt en assistent vid meteorologiska
observatoriet i Uppsala samt till bestridande av löpande
utgifter för de vid observatoriet anordnade seismologiska
undersökningarna bevilja på extra stat för år 1917 ett
anslag av 2,000 kronor.
109
1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.
22. Assistent vid fysiska institutionen. Riksdagen beviljade år [55.]
1908 ett anslag av 7,500 kronor till arvode åt en för biträde vid arbetet Assistent vid
med den internationella solarforskningen anställd assistent vid den fysiska 6fitutionén.
institutionen vid universitetet i Uppsala. Av detta anslag har riksdagen
för vart och ett av åren 1909 — 1913 anvisat en femtedel eller 1,500
kronor.
Sedermera beviljade 1913 års riksdag för enahanda ändamål ett anslag
av likaledes 7,500 kronor. Detta anslag var, liksom det förstnämnda,
avsett att räcka för en femårsperiod, och riksdagen har därav på extra
stat för vart och ett av åren 1914—1916 anvisat ett belopp av 1,500 kronor.
Då nu vederbörande anmält, att motsvarande belopp är behövligt även
för år 1917, hemställer jag om förslag till riksdagen
att av det anslag å 7,500 kronor, som år 1913 beviljats
till arvode åt en för biträde vid arbetet med den internationella
solarforskningen anställd assistent vid den fysiska
institutionen vid universitetet i Uppsala, anvisa på
extra stat för år 1917 ett belopp av 1,500 kronor.
23. Driftkostnader för Klubbans biologiska station. Den stora rgg -i
betydelse, som en på levande material grundad undervisning har för de Driftköst_
biologiska studierna, är sedan gammalt erkänd. Inom den moderna biologien nåder för
är ett sådant studiematerial oumbärligt ej minst vid studiet av de talrika uoiogiskL
och viktiga djurgrupper, som antingen uteslutande eller till övervägande station,
del uppehålla sig i havet, liksom även vid undersökningar rörande de i
havet befintliga lägre växterna. Och att kunskapen om havets biologi
i våra dagar måste tillmätas en stor betydelse icke endast som ett led
i den biologiska allmänbildningen, utan också i praktiskt avseende, framgår
till fullo av den framskjutna plats, de biologiska undersökningarna
intaga inom den internationella havsforskningen, som företrädesvis har
till syfte att utreda de ekonomiskt viktiga havsdjurens levnadsförhållanden.
I nämnda forskning har vårt land tagit del ej mindre genom sin anslutning
till de internationella havsbiologiska undersökningar, som bedrivas
i de nordiska haven, ån även genom upprättande på 1880-talet av en
zoologisk station, Kristineberg, i närheten av Fiskebäckskil i Göteborgs och
Bohus län. Till underhåll av denna station är för vetenskapsakademien uppfört
ett ordinarie anslag av 4,000 kronor.
Denna stations huvuduppgift är att bereda plats åt forskare, som arbeta
med speciella, vetenskapliga uppgifter. Genom välvilligt tillmötesgående
hava emellertid biologie och särskilt zoologie studerande vid våra
universitet m. fl. i viss utsträckning erhållit handledning vid Kristineberg,
Ilo 1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.
[56.] där plats beretts dem för inhämtande av de första kunskaperna om havets
fauna och flora. Någon skyldighet för stationen att anordna grundläggande
havsbiologiska kurser har emellertid icke förefunnits, och man kunde äventyra
att förrycka stationens verksamhet, om man krävde, att densamma
mera direkt inriktades på ett undervisningssyfte.
Målsmän för zoologiens studium synas länge hava önskat att
erhålla en vid havet belägen institution, där de studerande under sakkunnig
ledning kunde erhålla en grundläggande, på studiet av den levande
naturen baserad undervisning inom havsbiologiens område. En av zoologiens
representanter vid universitetet i Uppsala, professorn i jämförande
anatomi A. Appellöf, har i en till matematisk-naturvetenskapliga sektionen
vid nämnda universitet ingiven och i sektionens protokoll den 8 september
1915 intagen skrift erinrat om förefintligheten sedan lång tid av nämnda
önskemål vid universitetet i Uppsala.
Den undervisning, yttrar Appellöf, som meddelas vid universitetet, vare sig genom
övningskurser eller i föreläsningar, måste — i varje fall beträffande havsdjuren
— huvudsakligen baseras på konserverat material, och tillfälle att demonstrera levande
sådant är endast undantagsvis och blott för ett jämförelsevis ringa fåtal former möjligt.
Ännu mindre låter det sig naturligtvis göra att vid universitetets laboratorier anordna
experiment eller företaga exkursioner i syfte att studera havets djur- och växtvärld.
Fortsättningen av denna skrift ligger till grund för anslagsäskandet
under nu förevarande punkt. Innan jag vidare redogör för skriftens innehåll,
ber jag emellertid att få omnämna vad som utgjort utgångspunkten för
berörda anslagsäskande: tillkomsten av en donation till fromma just för
den havsbiologiska, på studiet av den levande naturen grundade undervisningen.
Nämnda donation har tillgodokommit universitetet i Uppsala genom
följande av konsuln Robert Bunsow å Saltsjöbaden utfärdade
Gåvobrev.
Till Uppsala kungl. universitet överlämnar jag härmed såsom gåva den mig tillhöriga,
från Y20 mantal Evensås nr i i Skaftö socken avsöndrade lägenheten »Klubbans
biologiska station nr 1» om 1,0160 hektar med därå uppförda byggnader samt
befintliga inventarier att användas i främsta rummet för zoologiska studier och, i den
mån sådaut kan ske utan inskränkning på de sistnämnda, även för botaniska studier
i det omfång föreståndaren kan finna skäligt och lämpligt.
Vid denna gåva fästes det villkor, att professor A. Appellöf utses till föreståndare
för denna institution under sin tjänstetid, liksom att institutionens föreståndare
allt framgent skall vara en zoolog. Saltsjöbaden den 6 maj 1915.
Bob. Bunsow.
Bevittnas: E. Andersson, Saltsjöbaden; J. A. Skogli, Saltsjöbaden.
1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet. 111
Innan det större akademiska konsistoriet till kanslern för rikets universitet
känsköt frågan om donationens mottagande, hade vissa därmed
sammanhängande frågor varit i betraktande inom den matematisk-naturvetenskapliga
sektionen. Vid dess sammanträde don 28 april 1915 förklarade
sig professorn Appellöf villig åtaga sig att vara föreståndare för
Klubbans station samt att därstädes årligen under sommaren giva en kurs
i marin zoologi mot ett sammanlagt arvode av 500 kronor årligen, huvudsakligen
beräknat som ersättning för hyra av bostad och för resor, och
utan att göra anspråk på minskning i undervisningen under läsåret. Vidare
too- man i övervägande, huruvida inrättandet av en särskild biologisk station
för Uppsala universitet kunde medföra mindre lyckliga följder därigenom,
att densamma skulle söka att uppträda såsom konkurrent till Kristineberg
och därifrån till sig draga även sådana Uppsalazoologer, som
sysselsatte sig med självständiga vetenskapliga uppgifter. De skulle i så
fall vara hänvisade till en mindre, i alla avseenden ofullkomligare utrustad
station än den, som stode deras kamrater från Lund och Stockholms
högskola till buds. De skulle också gå miste om den för deras vetenskapliga
utveckling betydelsefulla beröring med zoologer från våra övriga
högskolor och från utlandet, som erbjödes dem vid Kristineberg. Dessutom
kunde det knappast väntas, att staten skulle finnas villig att understödja
två med varandra tävlande stationer i samma trakt.
Professorn i zoologi vid universitetet A. Wirén har uttalat sig i nu berörda spörsmål
och ansett, att det borde uttryckligen framhållas, att den nya institutionen icke
borde vara och ej heller vore avsedd att vara någon konkurrent till Kristineberg.
Wirén hade emellertid ansett sig böra från ledaren av Kristinebergs station, professorn
H. Théel, erhålla förklaring, att upprättandet av en särskild station för Uppsala universitet
icke skulle oförmånligt inverka på Upp-ala-zoologers rätt att erhålla arbetsplats
vid Kristineberg. Wirén hade frän Théel erhållit ett svar, som gåve uttryck åt
den största välvilja mot den universitetet erbjudna stationen och som syntes utvisa, att
förhållandet mellan de båda stationerna med god vilja borde kunna ordnas så, att de
samverkade och ej motverkade varandra.
Théels svar är av Wirén ingivet till matematisk-naturvetenskapliga
sektionens protokoll den 10 maj 1915 och där intaget.
Théel säger sig däri, i likhet med förutvarande professorn i zoologi vid Uppsala
universitet T. Tullberg, vara fullt övertygad, att Klubban, i enlighet med hela sin anläggning,
ej tillkommit i syfte att konkurrera med Kristineberg. Théel och Tullberg
hade också lämnat Appellöf all den hjälp de kunnat för realiserandet av hans planer.
Théel förklarar vidare, att han fortfarande som hittills, allt efter som utrymmet det
medgåve, komme att vid Kristineberg mottaga studerande från Uppsala och Lunds
universitet samt Stockholms högskola, ävensom lärare och lärarinnor när det vore möjligt;
att han funne det vara en lättnad för Kristineberg, om en del studerande finge
under sin egen lärares ledning avsluta sin zootomiska kurs vid egen station; att en
112
1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.
[56.]
dylik anordning för de studerande själva vore nyttigast; samt att Kristineberg i främsta
rummet bleve en härd för rent vetenskaplig självständig forskning, om också plats i
möjligaste mån bereddes yngre, ej blivande zoologer.
På förslag av Wirén och Appellöf förklarade sektionen, efter antecknandet
av Théels meddelanden, att universitetet borde med tacksamhet
mottaga konsul Bunsows donation. Därjämte uttalade sig sektionen om de
blivande driftkostnaderna för Klubban, vilka enligt Appellöfs uppgift
kunde förväntas komma att uppgå till ett belopp, ej överstigande 2,000
kronor för år.
I anledning av föreskriften i gåvobrevet, att Klubban under viss förutsättning
även finge användas för botaniska studier, togs till protokollet
en av professorn i växtbiologi R. Sernander utarbetad promemoria angående
växtbiologiens ställning vid stationen. Till denna promemoria återkommer
jag i det följande.
Aven drätselnämnden yttrade sig i frågan och tillstyrkte donationens
mottagande. Under förutsättning att så komme att ske förordade drätselnämnden
bifall till en av Appellöf gjord hemställan om ett anslag ur
reservfonden å 1,600 kronor för institutionens drift under år 1915.
Såsom redan antytts, begärde det större konsistoriet av universitetskanslern
bemyndigande att till förvaltning mottaga konsul Bunsows ifrågavarande
donation. Konsistoriet tillstyrkte även Appellöfs nyssnämnda
begäran.
Den 29 maj 1915 meddelade kanslern det begärda bemyndigandet och
medgav, att omförmälda anslag av 1,600 kronor till institutionens drift
under år 1915 finge utgå ur reservfonden.
Jag återgår nu till redogörelsen för Appellöfs förutnämnda skrift,
i vilken som sagt grunden för det i denna punkt föreliggande anslagsyrkandet
är att finna.
Universitetet både, yttrar Appellöf, med stor tacksamhet mottagit konsul Bunsows
gåva av eu fullt utrustad, speciellt för undervisning i havsbiologi inrättad institution.
Denna utgjordes av en tvåväningsbyggnad med tillhörande större tomtareal.
Första våningen innehölle ett större laboratorium med 12 arbetsplatser och ett stort
antal arbetsakvarier, samt 3 mindre rum, varav ett vore beräknat för föreståndaren
och de två andra (med en arbetsplats i varje) vore avsedda för studerande, som möjligen
under föreståndarens ledning önskade arbeta med något biologiskt specialämne.
Andra väningen innehölle 6 boningsrum för de studerande med 2 sängplatser i varje.
Angående inredningen kunde ytterligare tillfogas, att den rymliga källarvåningen bland
annat innehölle ett särskilt akvarium med 7 mindre och 3 större akvarier, dit också
allmänheten hade tillträde.
Institutionen hade sommaren 1915 för första gången varit i verksamhet, i det att
Appellöf därstädes givit eu zoologisk kurs, förbunden med ett autal exkursioner. Samtliga
12 arbetsplatser hade därvid varit upptagna av studerande från Uppsala universitet.
113
1916. Åttonde: huvudtiteln: Uppsala universitet.
Institutionens huvuduppgift skulle vara undervisning i form av biologiska kurser.
De zoologiska kurser, som det vore avsikten att hålla därstädes varje sommar, komme
att omfatta dels exkursioner med deltagarna, varvid dessa finge tillfälle att själva genom
direkt iakttagelse bilda sig en uppfattning av de naturförhållanden, under vilka
de olika djurlbrmerna förekomme, dels föreläsningar och demonstrationer av insamlat
material. Det viktigaste vore dock, att de studerande genom goda akvarieinrättningar,
som institutionen erbjöde, bleve i tillfälle att studera djurens liv i sa stor utsträckning,
som det under sädana omständigheter överhuvud vore möjligt. Framhållas borde
också, att. de studerande under kursens fortgång säkerligen ofta hleve uppmärksamma
på ett eller annat problem, värt ett närmare studium, och att kurserna pa detta sätt
ej endast främjade undervisningen utan också gåve impulser till vidare gående studier.
Angående planerna för den botaniska undervisningen vid institutionen ville Appellöf
hänvisa till en promemoria frän professor Sernander.
Vid Kristineberg hade genom välvilligt tillmötesgående handledning i viss utsträckning
givits universitetets biologie och särskilt zoologie studerande. Det vore emellertid
klart, att en sådan ordning i flera avseenden frän universitetets synpunkt icke
kunde vara tillfredsställande. Alldeles bortsett från att denna handledning när som
helst kunde tänkas upphöra, kunde universitetet aldrig antagas få något inflytande
på arten och omfånget av deu undervisning, som där meddelades. Oeh° härtill komme
ännu en annan, ingalunda oviktig omständighet, nämligen platsfrågan. Då Kristinebergs
station hade måst upplåta plats icke endast åt studerande från Uppsala utan också
åt sådana från Lund och Stockholm samt dessutom åt lärare och lärarinnor från skolorna,
hade följden blivit, att stationen ej alltid kunnat mottaga alla, som ansökt om plats.
Vid Appellöfs skrift var fogat ett kostnadsförslag för stationens årliga
drift. Förslaget, som uppgjorts på grundval av erfarenheterna från institutionens
verksamhet sommaren 1915, innehåller följande poster:
1) En man dagligen under ungefär 3x/2 månads tid för draggningar,
skötsel av motor och pump för sjövattensledningen, redskap etc.
samt för tillsyn med byggnad och inventarier under vintern........ kronor
2) Eu extra man för draggningar i 50 dagar å 4 kronor för dag......... »
3) Hyra av motorbåt för 20 exkursioner å 13 kronor för dag ............... »
4) Petroleum och olja för pumpmotorn och motorbåten........................... »
5) Hjälp i laboratoriet (springpojke) och renhållning i lokalerna........... »
6) Underhäll av båtar och inventarier, reparationer, anskaffande av kon
serveringsvätskor
och reagenser samt diverse utgifter.................... *
7) Arvode åt institutionens föreståndare ................................................... » I
500: —
200: —
260: —
230: —
45: —
465: —
500: —
Summa kronor 2 200: —
I ovanstående summa ingå, enligt vad Appellöf uppgivit, också utgifterna
för de botaniska kurser, som eventuellt komma att hållas vid Klubbans
biologiska station.
Till ovanstående kostnadsförslag har Appellöf fogat följande upplysningar.
Post 1. Någon särskild vaktmästare finnes ej å statiouen och är heller icke nödvändig,
då stationen är öppen för studerandena endast under sommarmånaderna (juni,
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 15
114
1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.
[ 56.J juli, augusti). Men under, liksom några dagar före och efter den tid den är öppen
fordras eu man, dels för draggningar, dels för att hålla redskap, båtar och övriga inventarier
i ordning, sörja för pumpning av sjövatten två gånger i dygnet samt för
övrigt stå till tjänst vid förefallande behov. lian måste dessutom åtaga sig att taga
vara på båtarna under vintern samt tillse, att byggnad och inventarier under samma
tid ej lida skada.
Post 2. Draggningar utföras oftast på större djup och kräva åtminstone 2 man
i arbete. En extra man utom den i 1) nämnde är därför behövlig.
Post 3. Stationen äger ej själv motorbåt utan måste hyra eu större sådan. Eu
större motorbåt är absolut nödvändig, så snart exkursioner skola företagas med deltagarna
i kursen, dels av platshänsyn, dels på grund av nödvändigheten att oftast företaga
långväga exkursioner. Dessutom är den nödvändig också vid många andra
draggningsexkursioner, när det gäller att hämta levande material långväga ifrån eller
från större djup.
Post 4. Av ekonomiska hänsyn bör institutionen själv bekosta petroleum till
motorbåten. Dessutom användes en petroleumsmotor för pumpning av sjövatten till
akvarierna.
Post 7. På grund av donators i gåvobrevet uppställda villkor är undertecknad
utsedd till institutionens föreståndare. Jag har likaledes förbundit mig till att därstädes
leda de zoologiska kurserna mot en ersättning av 500 kronor. Då ingen bostadslägenhet
för föreståndaren finnes i byggnaden, måste en sådan hyras för sommaren.
Då hyrorna äro jämförelsevis höga och kostnaderna för resan fram och tillbaka från
Uppsala tillkomma, åtgår det nämnda beloppet i det allra närmaste för att täcka dessa
utgifter. Något särskilt arvode för mitt arbete vid kursen är ej beräknat.
A. Appdlöf.
Den av Appellöf omförmälda promemorian av professor Sernander är
i väsentliga delar av följande lydelse:
För den växtbiologiska forskningen och undervisningen vid Uppsala universitet
skulle det ur flera synpunkter vara synnerligen välkommet och har för mig länge varit
ett önskemål att vid någon punkt av Bohusläns kust, där landets marina växtvärld
som bekant är rikast utvecklad, la använda en institution med tillgång till båtar,
arbetsplatser, akvarier, boningsrum etc. Det faller sålunda av sig självt, att jag
med stort intresse tagit del av konsul Biinsows frikostiga anbud, som i sig innebär,
att växtbiologien skulle i den redan färdiga, rymliga och praktiska stationen vid Klubban
invid Fiskebäckskil få dessa möjligheter väl tillgodosedda.
Det är då tydligen på sin plats att i korthet redogöra för hur Uppsala-växtbiologien
hittills arbetat vid våra kuster, vilka vidare planer härutinnan föreligga och de
önskemål, växtbiologien för sin del ställer på en marin station.
Kristm< bergs zoologiska station, till vilken Klubban åsyftas bliva ett mera speciellt
biologiskt komplement, har, om man frånser Hägra av Kjellmans och Kylius
undersökningar, ej varit utgångspunkt för några växtbiologiska studier i egentlig mening.
Då plats funnits, har eu eller annan algolog här idkat studier över algernas
systematik, anatomi och fysiologi. Under de sista åren har också föreståndaren skaffat
de algologiska forskarne friskt undervisningsmaterial. För någon växtbiologisk eller
överhuvud taget botanisk undervisning har här ej funnits tillfälle.
För min del har jag hittills kommit att lägga min undervisning över den marina
vegetationens biologi till andra delar av Skandinavien. Så har det växtbiologiska se
-
1910. Åttonde huvudtiteln: Upphala universitet. 115
minariet för detta kapitel av nordens växtsamhälle, som utgör ämnet för dess nuvarande
verksamhet, haft exkursioner —• naturligtvis också med andra uppgifter — till
Utö, Gottland och Bergens skärgård.
Den enligt min åsikt mest rationella och praktiska utvecklingen av de påbörjade
studierna och undervisningskurserna över vår marina växtvärlds för den närmaste framtiden
biologi är följande. Ett visst ej alltför litet område vid vår västkusts yttre skärgård
underkastas en växtfysiognomisk analys; alla härvarande växtsamhällen särskiljas
och analyseras. Eu växtfysiognomisk karta med höjd- och djupkurvor upprättas över
den manna och angränsande delar av den supramarina regionen. Denna karta blir
underlaget för framtida forskningar över och demonstrationer av de marina växtsamhällenas
och deras konstituenters ekologi och speciella biologi. Att man i samband
härmed skulle söka få i gång eu allsidig undersökning av havets fytoplankton, i vars
utforskning vi svenskar tyvärr nu stå så långt efter våra grannar norrmännen och
danskarne, faller av sig självt.
Havet och sträuderna kring Gullmarsfjordens mynning med Klubban som medelpunkt
ägna sig i själva verket idealiskt för utskiljandet av ett dylikt område. Yi ba
den yttre skärgårdens salta och friska vatten, en yppig och omväxlande algvegetation
samt dessutom stora arealer av Zostera-botten. Den supralitorala regionen är praktfullt
utbildad och kan nå ända till ett 10-tal meter i vertikal höjd. Klippstrandstypen
är naturligtvis dominerande, men även flera andra ståndortsformer äro representativt
företrädda. Då å andra sidan Klubban med sin stationsbyggnad, dess goda inredning
för marina biologiska studier, sina motor- och segelbåtslägenheter, sina möjligheter
för billigt vivre o. s. v. i rikligt mått erbjuder det, vilket nyss framhölls
som önskemål för en marinstation för växtbiologisk undervisning och forskning, är det
klart att undertecknad å sin professurs vägnar är livligt intresserad av att universitetet
och statsmakterna med nödiga ekonomiska bidrag stödja detta företag.
Jag tillåter mig också framhålla betydelsen av det samarbete mellan zoologisk
och botanisk marin biologi, som här kunde åstadkommas. Särskilt skulle jag vilja ^betona
vikten för zoologien av att på nyss antytt sätt få växtsamhällena inom området
utredda och kartlagda. Man behöver ej mycket känna den moderna zoo-ekologien för
att få en fast övertygelse om växtsamhällenas genomgripande betydelse för det i desamma
levande djurlivets sammansättning och hela livshistoria.
Vad kostnadsfrågan beträffar utgår jag från att botanisterna varken så talrikt
eller så många veckor av året komma att frekventera stationen som zoologerna,
att de få plats på zoologernas motorbåtsfärder samt erhålla roddbåt eller en mindre
segelbåt till sin egen disposition vid förefallande behov. De ökade kostnader för arbetshjälp
vid enbart botaniska draggningar och planktonbåvningar, som kanske skulle
gå över vad professor Appellöf beräknat på hithörande poster, stanna säkerligen med
tanke på opåräknade utgifter omkring 100 kronor. Jag upptager denna summa som
det tillägg, med vilket professor Appellöfs budget bör ökas för att effektivt tillgodose
de växtbiologiska behoven de är de botauiska undervisningskurserna pågå.
Vidare utgår jag från att den växtbiologiska institutionen vid Uppsala universitet
och de studerande själva skola anskaffa de speciella instrument, som icke Klubban anser
sig böra hålla, samt vidare, att jag för min personliga del för eventuell undervisning
och ledning vid stationen varken fordrar minskad akademisk tjänstgöring under
terminerna, ej heller någon slags ersättning för arbete, resor, vivre eller annat.
Uppsala den 30 april 1915.
Rutger Sernander.
116
1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.
[56.] Under åberopande av det anförda hemställde Appellöf, att matematisk
naturvetenskapliga
sektionen måtte vidtaga åtgärder för utverkande av ett
årligt anslag å 2,200 kronor till drift av Klubbans biologiska station, och
sedan professor Wirén tillstyrkt Appellöfs hemställan, beslöt sektionen
att bland sina riksdagspetita upptaga begäran om ett anslag å nämnda
belopp, att för ändamålet utgå på extra stat för år 1917.
Detta anslagsäskande har understötts av det större akademiska konsistoriet
i l ppsala, som, i likhet med drätselnämnden, ansett anslaget böra
uppföras å ordinarie stat.
I sin underdåniga skrivelse den 5 oktober 1915 yttrar universitetskanslern,
att det äskade anslaget syntes honom nödvändigt för uppehållande av verksamheten
vid institutionen, och då kanslern funne talande skäl härför anförda
och intet hade att erinra mot det föreslagna beloppet, tillstyrkte
han detta anslags uppförande å ordinarie stat.
Departe
mentschefen.
Den frikostiga gåva, Uppsala universitet fatt mottaga från konsul
Bttnsow, vilken förut genom upprepade donationer till universitetet främjat
de zoologiska studierna och den zoologiska forskningen, har synbarligen
tillfallit universitetet i läglig tid. Den har tillfredsställt ett länge
känt önskemål, och universitetet har i professor Appellöf en utmärkt
ledare för den nya institutionen. Det är naturligt, att universitetet
skyndat att hos universitetskanslern utverka bemyndigande att till förvaltning
mottaga den vackra donationen, vars betydelse för den biologiska
undervisningen och forskningen vid universitetet så övertygande framhållits
av Appellöf och Sernander. Lika naturligt finner jag, att staten
bör bispringa universitetet med det anslag, som erfordras för stationens
drift.
Såsom av det föregående framgår har man övervägt, huruvida den nya stationens
tillkomst skulle kunna på något sätt medföra menliga följder med
hänsyn till en möjlig konkurrens med Kristinebergs havsbioiogiska station.
Den utredning, man härutinnan företagit, är upplysande och ägnad att
undanröja alla farhågor i berörda hänseende. Och det synes ej heller vara anledning
befara, att Kristineberg skulle efter tillkomsten av Klubbans station
undandraga sig att i möjligt omfång i enlighet med sin särskilda
uppgift fortfarande lämna den zoologiska undervisningen och forskningen
vid universitetet i Uppsala sitt stöd.
Beloppet av det årsanslag, som enligt Appellöfs senaste, på sommarens
erfarenhet grundade beräkning skulle krävas, utgör 2,200 kronor. Jag
fäster uppmärksamheten därå, att i detta belopp enligt Appellöfs uppgift
ingår kostnaden för de botaniska kurser, som eventuellt komma att hållas
1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet. 117
vid Klubban. Sernanders anmälan av ett tilläggsbelopp av 100 kronor såsom
erforderligt för att tillgodose de växtbiologiska behoven hänför sig
till den av Appellöf under våren 1915 gjorda överslagsberäkningen av
2,000 kronor såsom ett antagligt anslagsmaximum. Den nu föreslagna anslagssumman,
2,200 kronor, mot vilken jag ej har någon erinran att göra,
synes lämna tillgång även till täckande av kostnaden lör algologiska kurser.
Enligt vad till matematisk-naturvetenskapliga sektionens protokoll den
10 maj 1915, på föranledande av professorn i botanik N. E. Svedelius,
antecknats, skulle dessa kurser de år, då de eventuellt komme att hållas
vid Klubban, draga en kostnad av omkring 300 kronor.
Det är givet, att betydelsen av den nya stationen i väsentlig grad
kommer att bero av möjligheten att för densamma äga en lämplig föreståndare.
Härmed är väl beställt, så länge universitetet kan påräkna Appellöf
såsom föreståndare. Därmed kan ock, såsom av det anförda framgår,
spörsmålet om ökad kostnad för ersättning åt föreståndaren eller om inskränkning
för honom i hans undervisning under terminerna nu lämnas
åsido. Frågan om huru härmed framdeles kommer att ställa sig må tills
vidare bero. Jag vill blott anmärka, att det i och för sig icke synes orimligt,
att man bestämmer undervisningsskyldigheten för en universitetsprofessor,
vars undervisningsverksamhet i en viss riktning lämpligast kan
bedrivas under sommarferierna, med hänsyn till detta förhållande, sedan
de yttre förutsättningarna för en sådan verksamhet tillskapats.
I fråga om anslagets natur ansluter jag mig till den mening, att det
bör uppföras å extra stat.
Enligt vad jag inhämtat, har universitetet numera erhållit lagfart å
ifrågavarande fastighet.
Jag tillstyrker, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till bestridande av driftkostnader vid den universitetet
i Uppsala tillhöriga Klubbans biologiska station
på extra stat för År 1917 anvisa ett anslag av 2,200
kronor.
24. Överskottsmedel å anslaget till zoologiska institutionens nybyggnad.
År 1912 beviljade riksdagen till uppförande av en ny byggnad
för zoologiska institutionen vid universitetet i Uppsala ett anslag av
532,463 kronor och anvisade därav på extra stat för år 1913 ett belopp
av 90,000 kronor. Återstoden av anslaget har genom särskilda beslut av
1913 och 1914 år3 riksdagar anvisats på extra stat för åren 1914 och 1915.
Nytt anslag.
. [57.]
Överskottsmedel
å anslaget
till zoologiska
institutionens
nybyggnad.
118
[57.|
1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.
Under år 1915 ingav professorn i zoologi vid sagda universitet A.
Wirén en skrivelse till det större akademiska konsistoriet, i vilken skrivelse
han anförde:
Då Wirén i maj 1911 framlade förslag angående en nybyggnad för den zoologiska
institutionen, hemställde han också, att konsistoriet ville »utverka, att möjligen
uppkommande besparingar å byggnadsanslaget måtte få användas till komplettering
av den zoologiska institutionens materiell och instrumentala utrustning».
Detta yrkande tillstyrktes av matematisk-naturvetenskapliga sektionen och av
universitetets drätselnämnd. Enligt Wiréns uppfattning tillstyrktes det också av det
större konsistoriet vid dess sammanträde den 30 september 1911, men genom ett missförstånd
kom detta ej till synes i protokollet, där endast angavs, att konsistoriet tillstyrkte
byggnadsanslaget samt upplåtelse av tomten, varemot intet yttrades om Wiréns
yrkande i avseende å användande av eventuella besparingar. Den påpekade ofullständigheten
i protokollet syntes vara orsaken till att under ärendets senare behandling
frågan om besparingarnas användning alldeles bortfallit. Varken universitetskanslern
eller chefen för ecklesiastikdepartementet hade yttrat sig därom, ej heller
både riksdagen därom fattat något beslut.
Sedan nu byggnadsarbetet fortskridit så långt, att det kunde så gott som med
visshet förutses, att ett överskott komme att uppstå, sannolikt uppgående till inemot
15,000 kronor, ville W irén ännu en gång framställa sitt yrkande om dessa medels
användande.
En av de viktigaste orsakerna till att en ny byggnad för den zoologiska institutionen
°behövde uppföras hade varit, att flera och bättre arbetsplatser än de, som
funnes pa den gamla institutionen, behövde beredas för med vetenskapliga undersökningar
arbetande personer. Sedan detta behov nu blivit avhjälpt, vore det, för att den nya
byggnaden helt skulle kunna fylla sitt ändamål, i hög grad önskvärt, att också den
hittills befintliga bristen på mikroskop, mikrotomer och termostater med flera till bruk
vid de vetenskapliga arbetena erforderliga instrument i samband med inflyttningen i
den nya lokalen kunde avhjälpas. Vidare borde, då en lämplig föreläsningssal, som
hittills saknats, nu erhållits, en projektionsapparat anskaffas för att föreläsningarna
skulle kunna illustreras med ljusbilder. Slutligen behövde också, såsom Wirén ävenledes
år 1911 framhållit, undervisningsmateriellen i vissa avseenden kompletteras, särskilt
genom inköp av några större och dyrbarare skelett.
Om överskottet å byggnadsanslaget verkligen komme att uppgå till det belopp,
som för närvarande kunde beräknas, syntes det bliva tillräckligt att i huvudsak fylla
de nu angivna behoven.
Wirén slutade sin framställning till konsistoriet med anhållan om
utverkande av rätt att till komplettering av den zoologiska institutionens
materiell och instrumentala utrustning använda möjligen uppkommande
besparingar å nybyggnadsanslaget.
Sedan konsistoriet till kanslern för rikets universitet överlämnat Wiréns
framställning, har kanslern i skrivelse den 28 oktober 1915, i enlighet
med konsistoriets begäran, hemställt om avlåtande av proposition till
riksdagen i det av Wirén avsedda syftet.
1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.
119
På förekommen anledning har Wirén till ecklesiastikdepartementet 157.
ingivit en skrivelse till ytterligare utredning i detta ärende.
I denna skrivelse lämnar Wirén till en början en beräkning rörande storleken
av det överskott å ifrågavarande anslag, som lian väntar skola komma att uppstå.
Det framgår av skrivelsen, att byggnaden jämte tillliörande gas-, vatten-, avloppsoch
värmeledningar är slutbesiktigad och godkänd. Efter avdrag av redan utbntalade
eller genom leveransavtal m. m. bundna belopp återstod den 1 november 1915 av
bvggnadsanslaget odisponerat ett belopp av 22,822 kronor 41 öre. Efter en anställd
undersökning och med avräkning av vissa belopp för arbeten, om vilka leveransavtal
ännu ej träffats, finner Wirén det kunna anses sä gott som säkert, att ett överskott
av omkring 15,000 kronor skall uppstå.
Beträffande användningen av dessa överskottsmedel, därest de ställas
till institutionens förfogande, yttrar Wirén i skrivelsen:
Såsom jag redan i min framställning i maj 1911 framhållit, behöver den zoologiska
institutionens undervisningsmateriell kompletteras särskilt med en del dyrbarare
skelett, vilka för undervisningen äro särskilt viktiga men som institutionen likväl hittills
icke haft råd att anskaffa.
De åsyftade skeletten äro: Riksmark, Kronor.
gorilla, hane och hona, samt Orycteropus ............................................... 2,004:34
noshörning, råskelett enligt offert 1914 ................................
flodhäst .......................................................................................
elefant........................................................................omkring
Ceratodus m. fl. lungfiskar enligt en äldre offert ..................
Av instrument, på vilka den hastigt sig utvecklande undersökningstekniken
ställer allt större fordringar, förefinnes ett
synnerligen trängande behov såväl för den elementära undervisningen
som i synnerhet för de vetenskapliga arbetena på institutionen.
De närvarande behoven kunna på ett tillfredsställande sätt
fyllas genom anskaffande av följande instrument, som här nedan
angivas, ehuru, om medel beviljas, jag måste förbehålla mig
rätt att i en blivande rekvisition göra de ändringar, som de
disponibla medlens storlek, underhandlingar med fabrikanterna
eller andra omständigheter kunna föranleda.
Riksmark. |
|
500 |
_ |
500 |
— |
1.000 |
— |
500 |
— |
2,500 |
— |
2,250: —
1.
2.
Diverse optiska och andra instrument för övningslaboratoriet
Komplettering av de befintliga mikroskopen, av vilka de flesta
1,550: 20
sakna tillräckligt starka förstoringar: 22 st. objektiv av 12 olika slag ......................... |
................ 948 |
I st. 1,5 mm. apochromat..................................... II st. okulär av 7 olika slag.............................. |
................. 350 |
................ 123 |
3.
Två större Zeiss’ mikroskop, i hög grad behövliga för vetenskapliga
undersökningar:
stativ I C med bidelar.........................................................
» III D » » ........................................................
1,421
— 1,278:90
450: —
340: —
120
1916. Åttonde liu va dtiteln: Uppsala universitet.
slädobjektiv-växlare................................
6 st. slädar med låda .........................
linsuppsättning till båda mikroskopen
4.
5.
Riksmål^.
8: —
63: —
617: —
Kronor.
1,478
Loupstativ och preparationsmikroskop samt louper med tillbehör
från Zeiss, Jena: förutom vad som användes vid den elementära
undervisningen äger institutionen nu endast två goda
louper och ett preparermikroskop, vilket är ytterligt otillräckligt,
då ofta 12—14 personer samtidigt behöva dylika instrument
av olika slag:
1 st. loupstativ nr I å rmk 40: —, 6 st. nr II å rmk 15: — 130
5 » stativ, Mayers modell, å rmk 110:—........................... 550
bidelar till dessa......................... 1<>6
5 st. raonokulära bilduppresande överdelar nr X ............... 375
1 » binokulär » överdel nr X b ............... 110
linser till föregående .................................................. 114
preparersystem nr 116001 å rmk 40: —, nr 116003 å rmk
35: — ....... 75
23 st. aplanatiska louper ................................................... 414
10 » anastigmatiska louper ................................................ 220
1 » planktonloup ............................................................... 48
2 ■» infällbara louper ......................................................... 90
35 » loupringar .................................................................. 60
2,292
Teckningsapparater från Zeiss: finnas nu i alldeles otillräckligt
antal:
1 st. ritbord, Bernhards modell............................................ 52
5 st. Abbes teckningsapparater å rmk 60: — ..................... 300
1 » » teckningsapparat ........................................ 72
— 1,330:20
- 2,062:80
6.
7.
8.
Projektionsapparat med bilder från Zeiss, avsedd för projek-tion under föreläsningar och demonstrationer av såväl van-liga diapositiv som mikroskopiska preparat samt ogenomskin- |
424: — |
381: 60 |
liga bilder (s. k. epidiaskop) ........................................... 2 st. Zimmermanus mikrotomer enligt Minots modell, behöv- |
2,605: — |
2,344:50 |
liga för förfärdigande av mikroskopiska preparat .................. 7 st. Bangs elektriska termostater å kronor 125: —............... |
1,004:80 |
904:32 |
Summa kronor |
— |
14,981: 86 |
Härtill kommer för vissa apparater och instrument ett avsevärt belopp i tullavgifter,
vilket belopp emellertid svårligen kan i förväg beräknas, då det utgår efter
de importerade instrumentens vikt.
Slutligen tillåter jag mig fästa uppmärksamheten på att, då zoologiska institutionens
årsanslag från och med är 1916 ökats från 3,500 kronor till 10.100 kronor, grundade
sig deuna ökning endast på att den nya lokalen beiäknades föranleda höjda kostnader
för uppvärmning, belysning och renhållning samt för vatten och elektrisk kraft.
1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet. 121
Den största av dessa poster — för uppvärmningen — beräknades efter ett kokspris av
1 krona 50 öre för hektoliter. Nu kostar emellertid koksen mera än 2 kronor 40 öre
för hektoliter. Så länge priset huller sig så högt, kommer sålunda utan allt tvivel
årsauslaget att visa sig otillräckligt. På grund härav och då även själva flyttningen
och samlingarnas uppställning i eu ny ljusare lokal medför en del ofrånkomliga extra
kostnader, torde det för en lång tid framåt vara omöjligt att använda någon del av
ärsanslaget till ovan angivna anskaffningar.
Jag finner mig böra tillstyrka, att av överskottet å ifrågavarande
byggnadsanslag ett belopp av högst 15,000 kronor må användas för det
av Wirén angivna ändamålet. Givet är, att Wirén ej i varje detalj behöver
känna sig bunden av de anvisningar, han lämnat beträffande medlens
användning. Han har i allt fall genom sin senare framställning tillbörligen
ådagalagt den nydanade institutionens behov av tillökad och förbättrad
materiell; han har visat, att betydliga belopp, uppgående ungefär
till den beräknade besparingssumman, erfordras för detta behovs tillfredsställande
samt att institutionens ordinarie materiellanslag ej kan anlitas
härför, såvida man önskar att inom de närmaste åren se institutionen vederbörligen
rustad för sin uppgift.
Jag hemställer om förslag till riksdagen att medgiva,
att av det överskott, som må komma att uppstå på
det av riksdagen år 1912 beviljade anslaget å 532,463
kronor till uppförande av en ny byggnad för zoologiska
institutionen vid universitetet i Uppsala, ett belopp av
högst 15,000 kronor må användas till komplettering av
institutionens materiell och instrumentala utrustning.
25. Undervisning i bokföring. För vart och ett av åren 1909 —
1916 har av riksdagen på extra stat anvisats ett anslag av 600 kronor
för anordnande av undervisning i bokföring vid universitetet i Uppsala.
Bestämmelser rörande anslagets användande äro av Kungl. Maj:t meddelade
den 18 december 1908.
På grund av förekomna omständigheter torde i fråga om erforderligt
försatt anslag till samma belopp ändrade föreskrifter böra givas beträffande
kursens förläggning och omfattning. Jag hemställer om förslag till riksdagen
att för anordnande vid universitetet i Uppsala av
undervisning i bokföring enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott meddela, på extra stat
för år 1917 anvisa ett anslag av 600 kronor.
26. Vaktmästare och tamburvakt vid universitetsbiblioteket.
För tillbyggnad till och ändrad inredning i Uppsala universitets biblioteksbyggnad
samt erforderlig utrustning därstädes beviljade 1913 års riksdag
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 16
Departe
mentschefen.
[58.]
Undervisning
i bokföring.
[59.]
Vaktmästare
och tamburvakt
vid
universitetsbiblioteket.
122 1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.
[59.] 599,000 kronor, och har riksdagen därav på extra stat anvisat för vart
dera
av åren 1914 och 1915 ett anslag av 200,000 kronor samt för år
1916 återstående 199,000 kronor. Det ifrågavarande tillbyggnads- och
ändringsarbetet vid biblioteksbyggnaden väntas bliva avslutat under loppet
av år 1916, och skall hela arbetet, inberäknat all inredning, enligt plan
och kontrakt vara färdigt den 1 september 1916.
Kungl. Maj:ts framställning till 1913 års riksdag var föranledd av
en utav överbibliotekarien Aksel Andersson gjord utredning. Av denna
utredning med tillhörande kostnadsförslag framgick, att ifrågavarande byggnadsföretag
avsåg dels vissa ändrings- och inredningsarbeten i huvudbyggnaden,
där bland annat entresolering av bottenvåningen skulle äga rum
samt en omfattande inredning av våningen två trappor upp företagas,
dels ändrad inredning i och tillbyggnad till en flygelbyggnad, dels nödig
utvidgning av den redan befintliga värmeledningen, dels införande av
elektrisk belysning, dels ock anläggning av vacuum cleaner och hissar m. m.
Genom biblioteksbyggnadens nu omförmälda betydande tillökning
samt de förändrade anordningar, som i övrigt vidtagas, uppkommer behov
av ökad personal samt av ökade medel till bestridande av driftkostnader.
I överbibliotekariens ovannämnda utredning framhölls ock detta.
Ett av dessa behov har redan blivit tillgodosett, i det att 1915 års
riksdag på framställning av Kungl. Maj:t beviljat erforderliga medel till
avlöning åt en maskinist vid biblioteksbyggnaden.
Då nu, som nämnt, byggnadsföretaget nalkas sin fullbordan, har överbibliotekarien
återkommit till frågan om ökat arbetsbiträde samt om höjt
materiellanslag. Det större akademiska konsistoriet i Uppsala, varest överbibliotekarien
anmält sina önskemål, har emellertid avböjt att i den av
överbibliotekarien önskade utsträckningen nu begära höjt anslag för arbetsbiträde.
Endast i den del, där frågan härom vunnit konsistoriets, likasom
ock sedermera universitetskanslerns understöd, skall jag här framlägga
överbibliotekariens yrkanden i fråga om personalens förstärkning; under
nästa punkt kommer jag att omförmäla ett yrkande om höjt anslag till
biblioteksbyggnadens uppvärmning och belysning m. m.
Innan jag redogör för vederbörliga delar av överbibliotekariens framställning
i personalfrågan, nämligen så vitt den angår uppförande å ordinarie
stat av ytterligare en vaktmästarbefattning samt beredande av medel
till avlöning åt en kvinnlig tamburvakt, bör jag nämna några ord rörande
en post i den av riksdagen år 1909 godkända staten för universitetsbiblioteket
i Uppsala. I denna stat är upptaget ett anslag å 15,000 kronor
till arvoden, flitpenningar åt extra biträden, renskrivning, eftermiddagstjänst
m. m. Genom nådigt brev den 17 december 1909 har Kungl. Maj:t lära
-
1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet. 123
nät föreskrifter rörande användning av nämnda anslag, enligt vilka före- [59.]
skrifter, bland annat, 600 kronor skola utgå såsom avlöning till eu extra
vaktmästare samt 3,000 kronor skola utgöra ersättning till extra ordinarie
tjänstemän och vaktmästare för eftermiddagstjänst.
överbibliotekariens nyssnämnda framställning innehåller uti ifrågavarande
hänseende:
Överbibliotekarien hade redan tidigare fäst uppmärksamheten därå, att bibliotekets
extra vaktmästare, som hade samma åligganden som de ordinarie vaktmästarna, atnjöte
en avlöning av endast 600 kronor jämte, i likhet med ordinarie vaktmästare, extra
ersättning för eftermiddagstjänst med omkring 370 kronor om året. Det vore uppenbart,
att en man med erforderliga kvalifikationer icke med denna avlöniDg kunde bliva
stadigvarande i tjänsten: och dock vore detta rent av oundgängligt för arbetet i
ett stort vetenskapligt bibliotek, där eu vaktmästare endast genom lång inövning i
detta arbete bleve duglig för detsamma, liksom det ock av andra, lätt insedda skäl
vore av största vikt att i en institution av detta slag äga en stadigvarande och pålitlig
personal. Då nu denna vaktmästarbefattning vore oumbärlig för institutionen,
torde även billigheten fordra, att dess innehavare bleve genom sin tjänst nödtorftligen
försörjd, och överbibliotekarien tillstyrkte därför, att en ny ordinarie vaktmästarbefattning
bleve uppförd på bibliotekets stat. Liksom universitetets vaktmästare i allmänhet
borde den nya vaktmästaren åtnjuta en avlöning av 1,050 kronor, därav 700
kronor lön och 350 kronor tjänstgöringspenningar, jämte rätt till två ålderstillägg,
vartdera å 100 kronor, efter respektive 5 och 10 års väl vitsordad tjänstgöring.
Oundgängligen erforderlig under loppet av år 1916 bleve en tamburvakt för emottagande
av de besökandes ytterkläder, vilka eljest skulle sakna all tillsyn. För anställande
av en kvinnlig sådan fordrades ett belopp av 600 kronor. Detta belopp borde
utgå ur anslagsposten »arvoden, flitpenningar åt extra biträden, renskrivning, eftermiddagstjänst
m. m.»
Överbibliotekariens ifrågavarande anslagsäskanden hava, såsom ovan
antytts, tillstyrkts av det större akademiska konsistoriet samt av universitetskanslern
i hans skrivelse den 5 oktober 1915.
Beträffande den nya ordinarie vaktmästarbefattningen yttrade konsistoriet, att
det icke syntes med universitetets värdighet förenligt eller över huvud försvarligt att
med ett så lågt belopp som 600 kronor årligen avlöna en person, som redan nu faktiskt
gjorde full tjänst såsom vaktmästare. Och kanslern uttalade sig i samma riktning:
billigheten syntes kräva, att en person, som utförde full vaktmästartjänst, också
uppbure härför vedertagen avlöning.
I fråga om arvodet till en tamburvakt förklarade konsistoriet, att behovet av en
sådan finge anses betingat av de ändrade förhållandena till följd av bibliotekets omoch
tillbyggnad. Kanslern anförde, att behovet av en tamburvakt vid biblioteket torde
hava konstaterats av envar, som gjort ett besök därstädes. Om det redan förut varit
att anse som en brist, att en dylik'' ej funnits, syntes behovet numera bliva oavvisligt.
Jag finner vad som anförts till stöd för överbibliotekariens ifråga- m^c"[efen
varande äskanden böra föranleda, att desamma föreläggas riksdagen. De
124
1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.
[59.] påkalla blott så tillvida en förändring i bibliotekets stat, att avlöning
med ovan angivet belopp måste uppföras åt den nye ordinarie vaktmästare^
Vid bifall härtill kommer biblioteket att till sitt förfogande äga, jämte
en förste vaktmästare, tre ordinarie vaktmästare.
Yad beträffar den föreslagna tamburvakten vill jag erinra, att, såsom
framgår av den under punkten 13 lämnade redogörelsen, vid kungl. biblioteket
ett belopp av 600 kronor är anslaget till »uppassning i tamburen».
Enahanda för den nya tamburvakten i Uppsala föreslagna arvodesbelopp
skulle komma att utgå ur ovannämnda anslag å 15,000 kronor. Detta anslag
kommer likväl ej att behöva höjas; det blir nämligen befriat från den
med samma belopp därur hittills utgående avlöningen till den extra vaktmästaren.
Förutnämnda den 17 december 1909 meddelade föreskrifter böra
undergå nödig ändring i händelse av riksdagens bifall till det förslag, jag
under denna punkt vill förorda.
De ålderstillägg, som vaktmästaren skall komma att åtnjuta, torde få
utgå från det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget
: ålderstillägg. Det synes billigt, att, därest innehavaren av den nuvarande
extra vaktmästarbefattningen varder antagen till den nya ordinarie
befattningen, han må räkna sin tjänstgöring i den extra vaktmästarbefattningen
sig till godo för åtnjutande av ålderstillägg, i den mån denna
tjänstgöring varit av samma omfattning som de ordinarie vaktmästarnas.
På grund av vad jag nu anfört tillstyrker jag, att Eders Kungl.
Maj :t täcktes föreslå riksdagen
ök»t anslag. dels att i utgiftsstaten för Uppsala universitet, av
delningen
A) Avlöningar m. in., under rubriken c) Tjänstemän
och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar
m. m., Biblioteket, uppföra ytterligare en
vaktmästarbefattning med enahanda avlöningsförmåner,
som tillkomma övriga vaktmästare vid biblioteket, och
med skyldighet för befattningens innehavare att vara
underkastad de för dessa förmåners åtnjutande fastställda
villkoren och bestämmelserna; dock att, därest
den nu vid biblioteket anställda extra vaktmästaren
varder antagen till den nya ordinarie befattningen, han
må för åtnjutande av ålderstillägg å lönen äga tillgodoräkna
sig den tid, han innehaft den extra vaktmästarbefattningen
med tjänstgöring av samma omfattning
som de ordinarie vaktmästarnas,
1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet. 125
dels ock att för ändamålet höja det ordinarie anslaget
till Uppsala universitet, universitetsstaten, med
1,050 kronor.
27. Ökning av universitetsbibliotekets materiellanslag. I enlighet
med vad jag under punkten 59 nämnt har jag att till behandling upptaga
frågan om höjt anslag till uppvärmning och belysning av universitetets
i Uppsala biblioteksbyggnad.
överbibliotekarien Aksel Andersson har i sin till det större akademiska
konsistoriet ställda, under punkten 59 berörda skrivelse till stöd för
yrkandet om förhöjt anslag till ovannämnda ändamål anfört:
Beträffande bräuslebehovet för uppvärmning av nybyggnaden samt av de hittills
icke uppvärmda lokalerna inom den gamla byggnaden både civilingenjören H. Theorell
år 1914 uppgjort en kostnadsberäkning slutande å 3,750 kronor för år. Theorell
hade under år 19i5 på begäran meddelat, att han fortfarande ansåge denna kostnadsberäkning
giltig för framtiden. Under förutsättning att en förhöjning av uppvärmningsanslaget
med nämnda belopp beviljades, komme det i staten för biblioteket uppförda
naturaanslaget av 10 famnar ved icke vidare att behöva utgå.
Yad anginge den årliga driftkostnaden för den elektriska anläggningen hade
civilingenjören J. Blomquist för densamma uppgjort en beräkning slutande på 3,571
kronor 52 öre. Genom en förändring i programmet för själva anläggningens utförande,
vilken visserligen medförde en något större anläggningskostnad, hade emellertid driftkostnaden
kunnat avsevärt nedbringas. Denna uppginge enligt Blomqvists beräkning
till 2,956 kronor 85 öre. Till belysning utginge för närvarande ett anslag av 1,200
kronor, vadan en förhöjning med 1,756 kronor 85 öre vore erforderlig.
Vid överbibliotekariens skrivelse äro fogade ovanberörda, av Theorell
och Blomqvist uppgjorda kostnadsberäkningar.
I skrivelsen hemställde överbibliotekarien om upptagande bland äskanden
till 1916 års riksdag av ett belopp av 5,506 kronor 85 öre, innefattande
ovannämnda höjning av bibliotekets anslag till uppvärmning och belysning.
Sagda hemställan blev också av konsistoriet tillstyrkt, och kanslern
för rikets universitet har i skrivelsen den 5 oktober 1915 uttalat sig för
avlåtande av proposition till 1916 års riksdag om beviljande av ifrågavarande
anslagshöjning.
Under avdelningen B) Till materiell m. in. i utgiftsstaten för universitetet
i Uppsala finnes under rubriken biblioteket upptaget dels ett
belopp å 1,500 kronor till bränsle för värmeledningen och maskinistens
avlöning, dels ock ett belopp å 1,200 kronor för elektrisk belysning m. m.
Ur förenämnda belopp å 1,500 kronor har hittills utgått särskild ersättning
av omkring 800 kronor åt förste vaktmästaren vid biblioteket för
hans fullgörande av en maskinists åligganden. Sedan numera från och
[60.]
Ökning av
nniversitetaMbliotekeU
materiellnnslag.
Departe mentschefen -
ökat anslag.
[61.]
TTniYersitets
biblioteket.
126 1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.
med år 1916 en maskinistbefattning vid biblioteket är uppförd på ordinarie
stat, kommer anslaget å 1,500 kronor icke vidare att behöva anlitas
för berörda ändamål. Härav följer dock icke, att detta anslag kan nedsättas.
Enligt av överbibliotekarien lämnade ekonomiska uppgifter rörande
biblioteket hava nämligen kostnaderna för uppvärmning under de senaste
åren uppgått till närmare 3,000 kronor för år. Bristen i denna utgiftspost
har till skada för bibliotekets skötsel måst täckas genom inknappning
på bibliotekets materiellbehov i övrigt. Att märka är vidare, att det nu
begärda tilläggsanslaget å 3,750 kronor beräknats under förutsättning att
anslaget å 1,500 kronor kommer att i sin helhet stå till förfogande för
uppvärmning av biblioteket.
Jag anser behovet av de omförmälda beloppen å 3,750 kronor för uppvärmning
och å 1,756 kronor 85 öre för belysning, tillhopa den äskade
summan av 5,506 kronor 85 öre, vara ådagalagt. Summan torde lämpligen
kunna avrundas till 5,500 kronor. Enär såväl detta sammanslagna
belopp som de nu i staten upptagna beloppen å respektive 1,500 kronor
och 1,200 kronor avse uppvärmning och belysning in. m., synas mig
samtliga beloppen böra i staten sammanföras till ett anslag för sagda ändamål,
slutande å 8,200 kronor.
Såsom ovan anförts kommer det i staten för biblioteket uppförda
naturaanslaget av 10 fammar ved icke vidare att behöva utgå. Detta föranleder
dock icke någon annan ändring i staten för universitetet, än att
vedanslaget torde komma att fördelas på andra institutioner, vilka äro i
behov av ökat vedanslag. Frågan härom år redan bragt å bane och har
underställts Kungl. Maj:ts prövning. •?
Jag tillstyrker, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att, för beredande under avdelningen B) Till materiell
m. in. i utgiftsstaten för Uppsala universitet av tillgång
till ett belopp av 8,200 kronor för uppvärmning
och belysning m. m. vid universitetsbiblioteket, öka det
ordinarie anslaget för universitetet i Uppsala, universitetsstaten,
med 5,500 kronor.
28. Universitetsbiblioteket. För åren 1908 —1916 har av riksdagen
anvisats ett årligt extra anslag å 10,000 kronor till Uppsala universitets
bibliotek.
Dylikt anslag är jämväl för år 1917 erforderligt.
Jag hemställer om förslag till riksdagen
att till Uppsala universitets bibliotek anvisa på
extra stat för år 1917 ett anslag å 10,000 kronor.
1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet. 127
29. Universitetets årsskrift. Till utgivande av Uppsala universitets
årsskrift har riksdagen för vart och ett av åren 1912—1916 beviljat
ett extra anslag av 5,000 kronor.
Vederbörande myndigheter hava nu anmält, att för ifrågavarande ändamål
ett lika stort belopp är behövligt jämväl under år 1917.
Jag hemställer om förslag till riksdagen
att till utgivande av Uppsala universitets årsskrift
bevilja på extra stat för år 1917 ett anslag av 5,000
kronor.
30. Tillfällig löneförbättring för gymnastikläraren och biträdande
gymnastikläraren. Gymnastikläraren vid universitetet i Uppsala
åtnjuter på ordinarie stat en avlöning av 2.000 kronor jämte 6 famnar
ved, beräknade till ett värde av 90 kronor. För den biträdande gymnastikläraren
är å samma stat uppfört ett arvode av 500 kronor.
För vart och ett av åren 1913—1916 har till dessa befattningshavare
utgått tillfällig löneförbättring med 910 kronor till den förre, därav 410
kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar, samt med 250 kronor
arvode åt den senare. Löneförbättringen till gymnastikläraren har utgått
under visst av riksdagen fastställt villkor.
Jämväl för år 1917 är ifrågavarande förbättring av gymnastiklärarens
och biträdande gymnastiklärarens löneförmåner av nöden, och jag hemställer
om förslag till riksdagen att
dels medgiva, att gymnastikläraren och biträdande
gymnastikläraren vid universitetet i Uppsala må för år
1917 komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring
med följande belopp:
gymnastikläraren 910 kronor, därav 410 kronor
lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar, samt
biträdande gymnastikläraren 250 kronor arvode;
dels för bestridande av berörda avlöningsförbättringar
anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag av
1,160 kronor;
dels ock beträffande gymnastikläraren föreskriva såsom
villkor för åtnjutandet av ifrågavarande avlöningsförbättring,
att han icke må med sin tjänst förena annan
tjänstebefattning, allmän eller enskild, så framt ej kanslern
för rikets universitet, uppå därom gjord framställning
och efter prövning, att tjänstebefattningen ej må
[62.]
Universitetet*
årsskrift.
[63.]
Tillfällig
löneförbättring
för
gymnastikläraren
och
biträdande
gymnastikläraren.
[64.]
Kvinnligt
biträde vid
räntekammaren.
128 1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.
anses inverka hinderlig! för tjänstgöringen vid universitetet,
finner befattningen kunna få tills vidare mottagas
och bibehållas.
31. Kvinnliga biträde vid räntekammaren. Med skrivelse den 5
oktober 1915 har kanslern för rikets universitet till Kungl. Maj:t överlämnat
en av det större konsistoriet vid universitetet i Uppsala gjord, av
bifogade handlingar åtföljd framställning om kanslerns medverkan till att
å detta universitets ordinarie stat måtte uppföras en kassörska vid räntekammaren.
Yrkandet härpå har utgått från universitetets drätselkammare, till
vars protokoll den 11 maj 1915 i detta ämne anförts följande:
Med hänsyn till den betydande, under årens lopp allt mer omfattande och mångfaldiga
verksamhet, som ålåge akademiräntmästaren, hade det länge synts drätselnämnden
som ett önskemål, att räntmästaren befriades från en del av sina åligganden
med karaktär av rena kassörsgöromål, på det att han mera ostörd av dem
måtte kunna ägna sin tid åt de omfattande administrativa uppgifter, som ålåge
honom.
Till närmare upplysning om, i huru hög grad sistnämnda göromål under de
senaste åren ökats, hade drätselnämnden anställt vissa i protokollet meddelade jämförelser
mellan förhållandena vid tiden för fastställandet av 1885 års stat för universitetet
och enahanda förhållanden, sådana de framginge av nu gällande stat och senast
fullbordade räkenskaper.
.Beträffande de administrativa uppgifter, som ålåge räntmästaren, framhölls särskilt,
hurusom i enlighet med föreskrifter i universitetets statuter och gällande instruktion
räntmästaren skulle tillse, att universitetets fastigheter, hus och byggnader
inom Uppsala vederbörligen vårdades och hölles vid makt.
I följd därav hade räntmästaren att så gott som dagligen i ett eller annat avseende
taga befattning med mindre reparations- eller andra arbeten för ifrågavarande
fastigheter. Därjämte skulle han för utrönande av behovet av större reparationer
med biträde av sakkunnige årligen hålla besiktning å fastigheterna och till drätselnämnden
inkomma med besiktningsprotokoll, upptagande alla anmärkta brister, förslag
huru de skulle avhjälpas och beräkning av kostnaden därför.
Att en ökning, sådan den i protokollet angivits, inträtt i fråga om dessa besiktningar
och därmed sammanhängande arbete, hade givetvis sin egentliga grund i
tillkomsten av en hel del nya institutionsbyggnader eller tillökning av förutvarande.
Sålunda hade under de sista trettio åren följande byggnader för universitetets räkning
uppförts eller större förändringar i förutvarande institutionsbyggnader genomförts:
1)
institutionsbyggnad, prefektbostad och vaktmästarbostad för meteorologiska in
stitutionen,
2) tillbyggnad av anatomiska institutionsbyggnaden,
3) tillbyggnad av patologiska institutionsbyggnaden,
4) nybyggnad för fysiologiska institutionen,
129
1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.
5) uppförande av ekonomibyggnad, sjukhuspaviljong för tre kliniker och isolerings
byggnad
för akademiska sjukhusets behov ävensom om- och tillbyggnad av
gamla sjukhusbyggnaden,
6) bostadshus för botaniska institutionens prefekt och örtagårdsmästaren samt bo
stadshus
för underträdgårdsmästaren m. fl.,
7) nybyggnad för kemiska institutionen,
8) nybyggnad för fysiska institutionen och boställsbyggnad för institutionens prefekt,
9) vaktmästarbostad för de båda sistnämnda institutionerna,
10) en gymnastikbyggnad och ett idrottshus,
11) nybyggnad för växtbiologiska institutionen.
Vidare vore under uppförande
12) nybyggnad för zoologiska institutionen,
13) tillbyggnad av universitetsbibli teket,
varjämte inom den närmaste tiden komme att påbörjas
14) nybyggnader för akademiska sjukhuset och ombyggnad av en del av dess nu
varande
byggnader.
Dessutom hade under de senaste åren ett ej ringa antal större ombyggnadsföretag
skett, såsom till exempel förändringsarbeteu för erhållande av nya institutionslokaler
efter kemiska och fysiska institutionernas inflyttande i nybyggnaderna,
restaurering och modernisering av allmänt kemiska, medicinskt-kemiska, meteorologiska
och astronomiska prefekternas boställs våningar, ombyggnad av musikdirektörens boställslägeuhet
m. m.
Givetvis toge alla dessa ny- och ombyggnadsföretag även i andra än de angivna
hänseendena räntmästare^ tid i anspråk. På grund av dessa företags i regel betydande
omfattning måste räntmästaren ägna en icke oväsentlig del av sin tid åt undersökningar,
förhandlingar och andra förberedande åtgärder för ordnande av dylika
byggnadsarbeten, liksom ock dessa byggnadsföretag medförde, att han måste använda
eu dryg tid åt förberedelser för därmed sammanhängande ärendens föredragning i
drätselnämnden.
Universitetets penningförvaltning, som länge varit betydande, krävde allt mera
omtanke och bestyr för räutmästaren. Tillväxten i penningförvaltningen berodde utom
av andra orsaker huvudsakligen på den mängd nya donationer, som till folie universitetet
och som skulle förvaltas av detsamma, ävensom i någon mån på förutvarande
donationers tillväxt. Vid 1885 års början hade de av universitetet förvaltade fonders
och donationers tillgodohavanden uppgått till 3,180.383 kronor 18 öre, under det att
tillgodohavandena vid 1914 års utgång stigit till 7.707,371 kronor 17 öre.
Eu annan faktor, som i betydandeo grad inverkade å räntmästarens göromål,
vore tillkomsten av nya institutioner. År 1885 hade institutionernas antal uppgått
till 24, medan de för närvarande utgjorde 46. Det höjda institutionsantalet med
därav följande ökning i materialanslag och utgiftsposter medförde stegring i kassaarbetet,
och därjämte förekomine vid institutionerna en mångfald ekonomiska ärenden,
vari räntmästaren rådfrågades och som påkallade hans omedelbara åtgärder eller skulle
av honom förberedas till föredragning hos drätselnämnden.
Utom de krav, som ställdes på räntmästaren såsom föredragande av drätselnämndens
stadig tillväxt visande ärenden av mångfaldig art samt såsom ledamot i konsistorierna
vid ekonomiska ärendens prövning ävensom på grund av de honom eljest
jämlikt statuter och instruktionen åliggande mångahanda uppgifter, toges hans tid i
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 17
130 1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.
anspråk genom ledamotskap i flera universitetet tillhörande delegationer, såsom årsskriftens
redaktion, styrelsen för universitetets gymnastikinrättning, direktionen för
universitetets pensionsinrättning för tjänstemäns änkor och barn, direktionen för vaktbetjäningens
pensionsinrättning, tillfälliga kommittéer m. m.
Samtidigt därmed hade de å räntekammaren förekommande rena kassörsgöromålen
i hög grad tillvuxit.
Medan 1885 års stat upptog universitetets utgiftssumma till 606,862 kronor 41
öre, uppginge motsvarande summa i nu gällande stat med de efter dess fastställande
gjorda tillägg till 1,031,878 kronor.
Antalet institutioner hade sedan år 1885 i det närmaste fördubblats.
Antalet löntagare (däri inberäknade på extra och indragningsstat uppförda, men
ej skogsbetjänte och akademirättare), som år 1885 varit 150, uppginge nu till 259.
Antalet av universitetet förvaltade donationer och fonder, som år 1885 uppgått
till 224, utgjorde nu 355.
Kassakontot, som år 1885 balanserat med ett belopp av 1,405,722 kronor 99 öre,
balanserade år 1914 med 3,443,686 kronor 71 öre. Universitetets bokförda kapitaltillgångar
hade år 1885 visat ett slutbelopp av 3,944,464 kronor 22 öre; motsvarande
siffra år 1914 var 8,617,571 kronor 33 öre. »Assignerade räkningar (utgiftsverifikationer)»
hade år 1885 uppgått till 2,810 pagina, medan de under år 1914 nått till 8,136
pagina.
Det lämpligaste sättet att åstadkomma eu lindring i akademiräntmästarens tjänstgöring
både drätselnämnden under sådana förhållanden funnit vara, att å akademiräntekammaren
anställdes en kassörska, som efter akademiräntmästarens attesterande
av vederbörandes räkningar och kvittenser samt på akademiräntmästarens ansvar hade
att verkställa utbetalningarna och mottaga inflytande likvider samt i övrigt biträda vid
vissa bokförings- och skrivgöromål inom akademiräntekammaren.
Att en sådan anordning även verkligen i hög grad befordrade det syfte, man
därigenom avsåge att vinna, fann drätselnämnden ådagalagt av den erfarenhet, nämnden
redan erhållit därom.
På framställning av drätselnämnden hade nämligen, enligt ett den 3 februari
1914 av universitetskanslern lämnat medgivande, sedan den 1 april samma år varit
vid räntekammaren anställd en kassörska, vilken det dock ålegat att utom ovau angivna
göromål jämväl på tider, då hennes närvaro å akademiräntekammaren icke erfordrades,
biträda universitetets rektor med skrivgöromål, huvudsakligen maskinskrivning
efter rektors närmare anvisning.
Till avlöning åt denna tjänstinnehavare hade kanslern anvisat ett arvode av
1,500 kronor för är att utgå av universitetets reservfond jämte 100 kronor såsom missräkningspenningar.
Sistnämnda belopp inginge i den akademiräntmästaren tillkommande
ersättning för expenser men hade av honom avståtts till kassörskan, varigenom
hennes arvode kommit att uppnå till 1,600 kronor för år räknat.
Detta kanslerns medgivande hade på framställning av drätselnämnden förnyats
för ytterligare ett år. Det hade visat sig, att den förändring i räntmästarens tjänstegöromål,
som efter tillkomsten av kassörskebefattningen kunnat vidtagas, varit särdeles
ändamålsenlig. Den syntes väl ägnad att åstadkomma en behövlig lindring i räfltmästareus
åligganden.
Då med den utveckling, vari universitetets ekonomiska förvaltning vore stadd,
någon lindring i räntmästarens göromål icke syntes vara att förvänta, borde åtgärder
1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.
vidtagas för erhållande av statsanslag för kassörskans anställande vid akademiräntekammaren.
.
I fråga om den avlöning, som borde tillkomma den föreslagna^ kassörskan, Iramhöll
drätselnämnden, att, såvitt för drätselnämnden vore bekant, någon fullt motsvarande
befattning inom statsförvaltningen icke tunnes. Enligt vad för drätselnämnden
vore känt, avlönades kvinnliga innehavare av kassörstjänster vid bankinstitut — vilka
befattningar i allmänhet måste anses mera krävande än till exempel skrivbiträdesplatser
— med belopp varierande mellan 1,200 och 3,000 kronor eller däröver.
Med hänsyn därtill och till det arbete, som kassörskan vid räntekammaren dittills
presterat och framdeles skulle komma att utföra under 5 å 6 timmars daglig
tjänstgöring, till större delen bestående i kassörs- och bokföringsgöromål, syntes visserligen
för drätselnämnden den avlöning, som av kanslersämbetet medgivits henne,
vara väl så låg.
Då emellertid befattningen närmast ansågs kunna likställas med de i kammarrätten
anställda kvinnliga räknebiträden av högre lönegrad, som uppbure en begvnnelseavlöning
av 1.600 kronor, uppdelad i lön 900 kronor, tjänstgöringspennmgar 550
kronor och ortstillägg 150 kronor, med rätt till tva alderstillägg a 200 kronor eftei
5 och 10 års tjänstgöring, hemställde drätselnämnden, att den föreslagna kassörskans
avlönin«r måtte sättas till samma belopp, som enligt medgivande av kanslern dittills
tillerkänts henne, eller 1,500 kronor, därav lön 900 kronor och tjänstgöringspennmgar
600 kronor, och med rätt till samma alderstillägg, som vore för ovannämnda räknebiträden
fastställda. Därjämte och sedan nuvarande räntmästaren, i händelse anslag
av statsmedel i angivet syfte beviljades, förklarat sig vilja av de expensmedel, som
för honom vore anslagna och som dels avsåge bestridande av renskrivning och dels
vore missräkningspenningar, avstå ett belopp av 100 kronor årligen åt kassörskan
till sistnämnda ändamål, borde nämnda belopp överföras tran .räntmästarens till kassörskans
avlöning.
Jämte ovannämnda löneförmåner borde ifrågavarande befattningshavare ta ratt
till pension enligt lagen om civila tjänstinnehavares rätt till pension samt rätt till
en månads semester. Tillika borde rätt att räkna sig föregående tjänstgöring vid
räntekammaren tillgodo för erhållande av alderstillägg medgivas den nu tjänstgörande
kassörskan.
Till stöd för sin på drätselnämndens anförande grundade framställning
i ämnet åberopade det större konsistoriet, att framställningen gällde en
befattning, som, trots utgiften, syntes bliva till ekonomisk fördel för universitetet,
enär räntmästaren därigenom bereddes bättre tillfälle att ägna
sig åt de mera krävande sidorna av universitetets vidlyftiga ekonomiska
förvaltning och det dessutom, efter vad erfarenheten visat, vore av vikt
och för universitetet ekonomiskt, att rektor ägde snabb tillgång till ett
maskinskrivbiträde.
Universitetskanslern uttalade i sin förutnämnda skrivelse, att behovet
av en kassörska med tiden gjort sig allt mera kännbart vid universitetet
i Uppsala.
På grund av de enligt kanslerns mening tvingande skäl, som anförts av universitetets
drätselnämnd, hade kanslern i början av år 1914 medgivit, att en kassörska
132
1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.
finge under nämnda år anställas såsom biträde åt räntmästaren, och hade kanslern
ur reservfonden anvisat därtill nödiga medel. Då drätselnämnden hemställt om anställande
av samma kassörska även för år 1915, hade drätselnämnden sagt sig ämna
gorå framställning om begärande av anslag från 1916 års riksdag till ifrågavarande
ändamål. Och i den resolution, som den 9 mars 1915 av tillförordnade kanslern för
universitetet avgivits i ämnet, hade framställningen bifallits med särskild hänsyn till
drätselnämndens uttalade avsikt att göra framställning om anslag från 1916 års riksdag
för tillgodoseende av ifrågavarande ändamål.
Den av drätselnämnden nu lämnade motiveringen syntes kanslern otvetydigt
giva vid handen, att det för skötandet av universitetets ekonomiska göromål skulle
vara synnerligen fördelaktigt, om en befattning av ifrågavarande slag bleve inrättad.
Kanslern hade sig personligen bekant, att akademiräutmästarens tid varit synnerligen
upptagen av arbeten, som med lätthet kunde anförtros åt mindre kvalificerade arbetskrafter,
och då det syntes kanslern allt mer nödvändigt, att tid och tillfälle bereddes
akademiräntmä-taren att ägna sig åt de mera krävande sidorna av universitetets ekonomiska
förvaltning, ville kanslern förorda uppförande i stat av ifrågavarande kassörskebefattning.
Den föreslagna avlöningen syntes kanslern väl avvägd.
Beträffande vad i övrigt föreslagits rörande denna befattningshavare hade kanslern
intet att erinra.
Löneregleringskommittén har den 14 december 1915 avgivit infordrat
utlåtande i ämnet och därvid till en början rörande räntmästarens tjänståligganden
meddelat:
För räntmästaren vid universitetet i Uppsala fastställdes instruktion genom kauslersbrev
den 29 mars 1870. I denna instruktion föreskrives, bland annat, följande.
Räntmästaren äger säte och stämma i det större akademiska konsistoriet i alla
ekonomiska mål. I drätselnämnden ar han ständig ledamot och föredragande. Det
tillkommer räntmästaren att hava tillsyn över universitetets hemman och andra lägenheter
samt å alla universitetets fastigheter i Uppsala. Alla till universitetet donerade
eller under dess förvaltning stående kapital och fonder skola vårdas av räntmästaren,
flan har vidare att verkställa uppbörden av alla inkomster av universitetets fastigheter
i Uppsala och att mottaga universitetets övriga inkomster. Räntmästaren skall ock
uppbära alla de avgifter, vilka skola erläggas enligt särskilda vid universitetet skeende
debiteringar, samt överlämna medlen till vederbörande.
I de av Kungl. Magt den 27 november 1908 för universiteten i Uppsala och
Lund utfärdade statuter föreskrives i § 136, att förvaltningen av all universitetets
egendom handhaves av en drätselnämnd, bestående av rektor, räntmästaren eller den,
som förestår hans tjänst, och tre av universitetets ordinarie lärare.
Räntmästaren bereder ärendena och föredrager dem inför nämnden (§ 137).
Räntmästaren och kamreraren skola med biträde av övriga, till räntekammaren
hörande tjänstemän förvalta universitetets drätselverk under närmaste tillsyn av rektor
och drätselnämnden (§ 144).
I § 145 innefattas följande särskilda bestämmelser beträffande räntmästaren:
Räntmästaren aligger tillse, att uppbörd av universitetet tillfallande arrenden
och all annan inkomst, av vad namn den vara må, i rätt tid verkställes och till
räntekammaren inlevereras; hava närmaste vård om dess kapital, lånehandlingar och
kassabelopp; mottaga inbetalningar, verkställa likvider och vederbörligen anordnade
133
IDIG. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.
utbetalningar; tillse, att universitetets fastigheter, hus och byggnader vederbörligen
värdas och hållas vid makt; och så-om drätselverkets huvudman vaka över, att
samtliga därvid anställda tjänstemän fullgöra sina tjänsteplikter. Varje till räntekammaren
gjord inbetalning skall företes hos kumreraren till anteckning i därtill bestämd
dagbok, och skall beviset därå förses med hans påskrift.
I § 147 hänvisas beträffande räntmästaren med flera tjänstemän till vad i avseende
å räkenskaper, redovisning och andra tjänstegöromål i särskilda instruktioner
och reglementen föreskrives.
Härefter yttrar löneregleringskommittén:
Med hänsyn till de mångskiftande och krävande, till sina huvudsakliga delar
ovan angivna göromål, vilka ankomma på räntmästaren vid Uppsala universitet, och
i betraktande av den betydande ökning av desamma på senare tider, som de remitterade
handlingarna giva vid banden, synes det löneregleiingskommittén rimligt, att,
på det räntmästaren skulle erhålla nödig tid för skötseln av de mera krävande delarua
av tjänsten, ett kvinnligt extra biträde blivit anställt å räntekammaren; och då behovet
av detta biträde, efter vad av handlingarna i ärendet synes framgå, torde
få anses stadigvarande och den i regel för dylika biträden å ordinarie stat avsedda
arbetstid torde kunna antagas erforderlig även för det nu till uppförande å
ordinarie stat föreslagna biträdet, allrahelst hon även skulle biträda universitetets rektor
(som ju ock är ordförande i drätselnämnden), har kommittén ieke ansett sig böra
göra någon erinran mot att det ifrågavarande biträdet uppföres å ordinarie stat.
Att, såsom från universitetets myndigheter förutsatts, befattningshavaren i fråga
skulle uppföras å staten under benämningen kassörska, anser kommittén sig dock ej
böra tillstyrka utan föreslår, att hon å staten uppföres med benämningen kvinnligt
biträde.
Avlöuingen synes kommittén höra bestämmas till enahanda belopp som för kvinnliga
biträden i andra normalgraden vid centrala ämbetsverk, det vill säga, dä ortstillägg
ej i förevarande fall bör ifrågakomma, 1,450 kronor, därav 900 kronor lön och
550 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma två ålderstillägg efter respektive
5 och 10 år, vartdera å 200 kronor.
Kommittén ingår härefter på frågan om de missräkningspenningar,
som den nuvarande räntmästaren förklarat sig villig att, för den händelse
anslag av statsmedel i angivet syfte beviljades, under sin tjänstetid av
honom enligt avlöningsstat tillkommande expensmedel årligen avstå åt
den föreslagna kassörskan. Kommittén yttrar härom:
Då chefen för ecklesiastikdepartementet den 6 mars 1908 inför Kungl. Maj:t
föredrog frågan om lönereglering för rikets universitet m. m., omförmälde lian, hurusom
i då gällande stat för universitetet i Uppsala var uppfört ett belopp av 500
kronor såsom missräknings- och renskrivningspenningar åt räntmästaren därstädes. Det
större akademiska konsistoriet i Lund hade påyrkat motsvarande förmån för akademiräntmästaren
i Lund. Departementschefen ansåg ock, att såsom missräknings- och
renskrivningspenningar borde tilldelas akademiräntmästaren i Uppsala då utgående
belopp av 500 kronor och akademiräntmästaren i Lund ett belopp av 300 kronor.
Detta blev jämväl Kungl. Maj:ts förslag (kungl. proposition nr 97 år 1908).
134
1916. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.
I skrivelse den 1 juni 1908, nr 8, anförde riksdagen utan vidare motivering,
att den ansåge berörda lönetitlar böra upptagas med förändrad rubrik, »expensmedel»,
varjämte beloppet av des
kunna nedsättas till 300 kronor.
Då det förefaller kommittén icke vara tydligt och klart, för vilka särskilda ändamål
expensmedlen äro avsedda, synes det kommittén angeläget, att utredning härom
sker, i varje fall innan förändring i dispositionen av desamma vidtages. Vid en sådan
utredning torde även böra tagas under övervägande, huruvida de akademiräntmästaren
i Uppsala tillkommande expensmedel vid ombyte av tjänstinnehavare må till följd av
inrättandet av den nu ifrågasatta biträdesbefattningen böra till större eller mindre
del indragas.
Att förmån av missräkningspenningar nu skulle å stat tillerkännas biträdet, kan
kommittén i varje händelse så mycket mindre tillstyrka, som enligt kommitténs mening
av handlingarna i ärendet icke låter sig med tydlighet och säkerhet bedömas, vilken
ställning i avseende å ansvarighet för omhänderhavda medel och kassagöromål i övrigt
biträdet skulle erhålla.
Den utredning, som kommittén ifrågasatt beträffande de särskilda ändamål, för
vilka expensmedlen åt universitetens räntmästare äro avsedda, torde lämpligen även
böra utsträckas till de kamreraren vid universitetet i Uppsala tillkommande expensmedel,
i gällande stat upptagna till 200 kronor (i den stat, som gällde för år 1908,
var sistnämnda belopp upptaget såsom »renskrivnings- och skrivmateriellpenningar»).
Vidare yttrar kommittén:
Vad i förevarande ärende hemställts beträffande semester för det föreslagna biträdet
har ej föranlett erinran från kommittéus sida; och vill kommittén ej heller avstyrka
vad föreslaget blivit i fråga om eventuell rätt att för erhållande av ålderstillägg
få tillgodoräkna föregående tjänstgöring vid räntekammaren. Att, om biträdet uppföres
på ordinarie stat, lagen om civila tjänstinnehavares rätt till pension varder å
henne tillämplig, är självfallet.
Kommittén gör härefter i sin skrivelse en sammanfattande hemställan
beträffande det anslag, som bör äskas för beredande av avlöning åt ifrågavarande
skrivbiträde, samt de förmåner i övrigt, vilka böra tillkomma
benne, ävensom beträffande de ytterligare bestämmelser, som bliva erforderliga,
därest befattningen varder upprättad.
sparte
achefen.
Med fäst avseende å vad löneregleringskommittén anfört i detta ärende
framställning
böra till riksdagen avlåtas i full anslutning till
anslag
finner jag
vad kommittén hemställt. Den utredning beträffande vissa expensmedel,
som kommittén ansett vara av nöden, lärer böra införskaffas genom universitetskanslern.
Jag tillstyrker, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att
dels i utgiftsstaten för Uppsala universitet, avdelningen
A) Avlöningar m. m., under rubriken c) Tjän
-
stemän och betjänte vid universitetets
samlingar
och
191 G. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet. 135
inrättningar in. in., Drätselverket, uppföra ett kvinnligt
biträde, avsett att tjänstgöra å räntekammaren och jämväl
hos universitetets rektor, med en avlöning av 1,450
kronor, därav 900 kronor lön och 550 kronor tjänstgöringspenningar,
och med rätt till två ålderstillägg till
lönen, det ena med 200 kronor efter fem år och det
andra, likaledes med 200 kronor, efter ytterligare fem år;
dels föreskriva, att biträdet må äga åtnjuta en månads
semester årligen, när, utan kostnad för det allmänna,
sådant av universitetets rektor prövas kunna ske utan
hinder för göromålens behöriga gång; att med avseende
å biträdet skola i övrigt lända till efterrättelse de föreskrifter,
som äro eller kunna varda utfärdade angående
allmänna villkor och bestämmelser att gälla för å vissa
domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda
biträdesbefattningar; ävensom att biträde, som vid
ikraftträdandet av ifrågavarande ändring i staten för
Uppsala universitet är anställt hos universitetet med
tjänstgöring av omförmälda slag och antages till biträde
å denna stat från samma tidpunkt, må äga att för åtnjutande
av löneförhöjning genom ålderstillägg räkna
sig till godo den tid, biträdet omedelbart därförinnan
innehaft stadig anställning hos universitetet;
dels av nu ifrågavarande anledning höja det ordinarie
anslaget till universitetet i Uppsala, universitetsstaten,
med 1,450 kronor;
dels och medgiva, att ovanberörda ålderstillägg må
utgå av det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda
förslagsanslaget: ålderstillägg.
Lands universitet.
32. Universitetsstaten. Vid bifall till vad jag under punkterna
82, 84 och 85 här nedan föreslår kommer det ordinarie anslaget till Lunds
universitet, universitetsstaten, nu 719,666 kronor, att ökas med 6,250
kronor till 725,916 kronor.
[65.]
Uniyersitets
staten.
[66.]
Lärare i symbolik.
[67.]
Propedeutisk
undervisningskurs
för
juris studerande.
[68]
Nybyggnad
vid Malmöhus
läns
sjukvårdsinrättningar
i Lund.
136 1916. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.
33. Lärare i symbolik. Till arvode åt en lärare i symbolik vid
universitetet i Lund med den undervisnings- och examinatioiisskyldighet,
som i vederbörlig ordning bleve bestämd, har riksdagen på extra stat för
vart och ett av åren 1914—1916 uppfört ett anslag av 1,500 kronor.
Huvudsakliga bestämmelser rörande användningen av detta anslag
återfinnas i nådigt brev den 21 november 1913.
Enligt vad anmält blivit, erfordras för här ifrågavarande ändamål
under år 1917 anslag till samma belopp som de förut beviljade.
Jag hemställer om förslag till riksdagen
att till arvode åt en lärare i symbolik vid universitetet
i Lund med den undervisnings- och examinationsskyldighet,
som i vederbörlig ordning bestämmes, anvisa
på extra stat för år 1917 ett anslag av 1,500 kronor.
34. Propedeutisk undervisningskurs för juris studerande. Till
arvode åt ledaren av den civilrättsliga delen av den propedeutiska undervisningskursen
inom juridiska fakulteten vid universitetet i Lund har riksdagen
för vart och ett av åren 1914—1916 beviljat ett extra anslag av
750 kronor.
Enahanda anslag är, enligt vad vederbörande myndigheter meddelat,
fortfarande erforderligt.
Jag hemställer om förslag till riksdagen
att till arvode åt ledaren av den civil rättsliga delen
av den propedeutiska undervisningskursen inom juridiska
fakulteten vid universitetet i Lund bevilja på extra
stat för år 1917 ett anslag av 750 kronor.
35. Nybyggnad vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund.
Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning i ämnet beviljade 1914 års senare
riksdag såsom bidrag till täckande av kostnaderna för uppförande vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund av nya byggnader för de medicinska
och obstetrisk-gynekologiska avdelningarna m. m. ett anslag av högst
812,000 kronor, att användas i den mån motsvarande belopp av vederbörande
landstings anslag å enahanda summa för ändamålet toges i anspråk
och under den kontroll, Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt föreskriva.
Av ifrågavarande medel anvisade riksdagen på extra stat för år 1915
ett belopp av 150,000 kronor. Härav ställdes genom nådigt beslut den
29 januari 1915 75,000 kronor till det större akademiska konsistoriets i
Lund förfogande för att tillhandahållas vederbörande lasarettsdirektion,
under det att återstående 75,000 kronor av det för år 1915 anvisade an
-
137
1916. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.
slaget besparades för att kunna tagas i anspråk under år 1916. Denna
återstod, 75,000 kronor, ävensom ett belopp av 125,000 kronor, som på
extra stat för år 1916 anvisats att utgå ur ovannämnda belopp av högst
812,000 kronor, hava numera ställts till vederbörandes förfogande under
år 1916.
I fråga om den kontroll, som avsetts i riksdagens beslut om beviljande
av ifrågavarande byggnadsanslag, har av Kungl. Maj:t föreskrivits,
att medel ej må till lasarettsdirektionen utanordnas, förrän genom intyg
av räntmästaren vid universitetet i Lund för varje gång styrkts, såväl att
motsvarande belopp av landstingets anslag för omförmälda byggnadsarbeten
tagits i anspråk som ock att arbetena utföras i väsentlig överensstämmelse
med därför vederbörligen fastställda ritningar.
Såsom av det ovan sagda inhämtas, utgår för år 1916 ett sammanlagt
statsanslag av 200,000 kronor för ifrågavarande byggnadsföretag. Även
för år 1917 torde ett anslag å detta belopp vara erforderligt.
Jag
dagen
hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riks
att
av det såsom bidrag till täckande av kostna- ökat ansla"-derna för vissa nybyggnader m. m. vid Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund av 1914 års riksdag beviljade
anslaget å högst 812,000 kronor på extra stat
för år 1917 anvisa ett belopp av 200,000 kronor.
36. Ny röntgenavdelning och nya polikliniklokaler m. m. vid [69.]
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. Under näst föregående röntgenpunkt
har jag anmält en anslagsfråga, som grundar sig på det mellan ^ya^oifki?
staten, Malmöhus läns landsting och universitetet i Lund upprättade sam- nikiokaler
arbetet i avseende på åvägabringande av lokaler för landstingets sjukvård, Malmöhus
samtidigt tjänande den medicinska undervisningens och vetenskapens in- läns sjuktressen.
Detta samarbete har bland annat tagit sig uttryck däri, att vid JngarTLund.
de senaste utvidgningarna och ombyggnaderna vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund, liksom vid ett föregående tillfälle, staten åtagit
sig att tillsläppa ett belopp, utgörande högst hälften av den i framlagt
förslag beräknade kostnaden för byggnadsarbetet. Landstinget skulle tillsläppa
återstående kostnadsbelopp och uppföra byggnaderna. Deras underhåll
och utrustning samt sjukhusdriftens bekostande är landstingets sak.
Universitetets medicinska fakultet åter äger att vid sjukvårdsinrättningarna
bedriva klinisk undervisning; överläkartjänsterna vid sjukhusets huvudavdelningar
bestridas av vederbörande professorer inom fakulteten.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
18
138
1916. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.
Genom bindande överenskommelser med landstinget äro den medicinska
undervisningens intressen tryggade, och omförmälda samarbete har
visat sig vara till fromma för alla parter.
Den i föregående punkt omförmälda byggnadsfrågan utgör i själva
verket blott en utbruten del, om ock den väsentligaste delen, av ett mera
omfattande byggnadsföretag vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i
Lund. Av vissa anledningar — jag hänvisar till det följande — ansågs
man sig böra först gå till verket för att åvägabringa nybyggnader för den
medicinska samt den obstetrisk-gynekologiska avdelningen, ångcentral m. m.
Frågan om statens bidrag härtill förelädes riksdagen av Kungl. Maj:t år
1914, och såsom jag redan erinrat, beviljade 1914 års senare riksdag för
ändamålet ett belopp av högst 812,000 kronor att användas i den mån
motsvarande belopp av ett utav Malmöhus läns landsting beviljat anslag
å enahanda summa toges i anspråk för byggnadsföretaget och under den
kontroll, Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt föreskriva.
Nämnda byggnadsfråga var som sagt en utbruten de! av ett större
företag. I den framställning, som jag lämnade vid avlåtande av förslag i
ämnet till senare riksdagen år 1914, framskymtar vid flera tillfällen en särskild
byggnadsfråga, som då ännu ej var fullt aktuell men som ansågs nära
sammanhänga med den om berörda nybyggnad för medicinska samt obstetrisk-gynekologiska
klinikerna m. m. Denna särskilda byggnadsfråga
gällde administrationsbyggnad, röntgenavdelning, polikliniker, sammanbindningsgång
m. in. och skall bliva föremål för min framställning under
nu förevarande punkt.
Innan jag närmare ingår på densamma, torde det vara lämpligt att
redogöra för vissa lokala förhållanden rörande sjukvårdsinrättningarna.
Behovet av en sammanbindningsgång skall därvid få sin förklaring.
Lasarettets gamla område, Paradislyckan, innehåller omkring 3 hektar.
Då frågan om en tillökning av sjukvårdsinrättningarna för några år sedan
kom på tal, befanns det oundgängligt att söka förvärva ökat tomtområde,
och genom nådigt beslut den 12 april 1912 fick landstinget dispositionsrätt
till omkring 7 hektar av Allhelgonagården. Där pågår nu uppförandet
av de medicinska och obstetrisk-gynekologiska avdelningarna m. m.
Det sålunda förvärvade området ansågs vara det enda lämpliga område,
som kunde ifrågakomma. Det hade likväl en olägenhet av ej oväsentlig
betydelse: det ägde ej sammanhang med det gamla området utan
var skilt därifrån av Allhelgona kyrkogata och Norra Vallgatan samt ett
mellan dessa gator liggande smalt kvarter — avståndet mellan det gamla
och det nya området utgjorde omkring 50 meter.
Till en början var det planlagt att åstadkomma den nödiga förbindelsen
mellan det gamla och det nya sjukhusområdet medelst en tunnel
139
1916. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.
av nyssnämnda längd. Man tann emellertid olägenheten härav vara betydande.
Den tanke, som redan förut varit uppe, nämligen att lör lasarettets
räkning förvärva erforderliga delar av det mellanliggande området,
trängde sig då fram. Detta så mycket hellre som man på detta område
skulle finna lämplig plats för de tilltänkta administrations- och polikliniksamt
röntgenavdelningslokalerna.
Förbindelsefrågan skulle på detta sätt betydligt förenklas, och vid
dess lösande kunde möjligheten av en förbindelse ovan jord över Allhelgona
kyrkogata tagas i övervägande. Denna gata, som är en nödig trafikled
i staden, måste bibehållas. Norra Vallgatan åter skulle kunna delvis
igenläggas, och denna igenlagda gatumark samt erforderlig del av
kvarteret mellan de båda gatorna borde förvärvas och läggas till det gamla
sj ukhusområdet.
Det var denna tomtfråga, som kom byggnadsfrågan att klyvas i två
delar. Tomtfrågan kunde ej omedelbart ordnas, och behovet av de nya
klinikerna var trängande.
Tomtfrågan har emellertid nu kommit i ett läge, som gjort det möjligt
att upptaga tanken på det ursprungliga byggnadsföretagets fullbordande.
På sätt framgår av en utav direktionen över ovannämnda sjukvårdsinrättningar
den 17 mars 1915 avlåten underdånig skrivelse hade mellan
direktionen och stadsfullmäktige i Lund förts förhandlingar rörande lämplig
reglering av Norra Vallgatan med angränsande område samt angående
överlämnande av detta område till landstinget för utvidgning av sjukhusets
gamla område. Dessa förhandlingar ledde till att stadsfullmäktige genom
beslut den 24 april 1914 förklarade sig principiellt ej hava något att erinra
mot de förändringar i stadsplanen, som av direktionen ifrågasattes,
och skulle frågan av stadsfullmäktige i laga ordning upptagas till definitiv
handläggning, sedan lasarettet visat sig förfoga över samtliga de fastigheter,
som berördes av stadsplaneändringen i fråga.
1914 års landsting gav härefter lasarettsdirektionen i uppdrag att vidtaga
åtgärder för att genom expropriation förvärva ovannämnda, med nr
384—409 betecknade fastigheter, som av landstinget icke redan blivit förvärvade
eller genom godvillig överenskommelse kunde förvärvas, varjämte
landstinget för sistberörda ändamål beviljade ett förslagsanslag för år 1915
å 90,000 kronor.
Även stadsfullmäktige i Lund hava velat verksamt bidraga till markfrågans
ordnande. I sammanhang med ovannämnda förklaring av den 24
april 1914 beslöto nämligen stadsfullmäktige att kontant utbetala en summa,
beräknad efter 10 kronor kvadratmetern, såsom bidrag till lösen av marken
till sagda fastigheter, nr 384 — 409, samt att, så snart den nödiga ändringen
av stadsplanen vunnit Kung!. Maj:ts fastställelse, till lasarettet över
-
f69.
140
1916. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.
69.] lämna gåvobrev, innefattande överlåtelse under full äganderätt av den
mark om cirka 1,370 kvadratmeter av Norra Vallgatan, som enligt förslaget
skulle tilläggas gamla lasarettsområdet. Därjämte iklädde"stadsfullmäktige
staden vissa förpliktelser rörande de av stadsplaneändrino-en
betingade ändringarna i stadens huvudledningar för gas, vatten och avlopp.
Vid dessa utfästelser knöto stadsfullmäktige vissa villkor.
Av ovan avsedda fastigheter nr 384—409 i Lund hava för landstingets
rakning inköpts de med nr 390, 391, 395, 397, 398, 402, 407 och 408 B
betecknade. På grund av lasarettsdirektionens framställning i dess nyssomförmälda
skrivelse den 17 mars 1915 har Kungl. Majrt den 6 augusti
1915 förklarat, att de med nr 384, 385, 386 A och B, 387, 388, 389,
392, 393 A och _B, 394, 396, 399, 400 A och B, 401 A och B, 403 A,
B och C, 404, 405, 406, 408 A och 409 betecknade fastigheter skola för
det avsedda ändamalet till landstinget genast avstås mot ersättning, som
i brist, av godvillig överenskommelse bestämmes i enlighet med föreskrifterna
i 1866 års förordning angående jords eller lägenhets avstående för
allmänt behov.
På nu omförmälda sätt förfogar landstinget för lasarettets räkning över
samtliga de behövliga fastigheterna. Frågan om stadsplaneändringen torde
\aia av beskaffenhet att ej vålla uppskov med den föreliggande byggnadsplanens
genomförande.
Man kan sålunda med all säkerhet anse, att tomtfrågan ej lägger hinder
i vägen för upptagande av den del av den ursprungliga byggnadsplan,
som ej kunde komma med i framställningen till 1914 års riksdag.
Redan vid 1914 års landsting var lasarettsdirektionen i tillfälle att
framlägga .förslag i ämnet. En av direktionen tillsatt byggnadskommitté
nnit, att bästa lösningen av den föreliggande frågan åstadkommes
genom anläggande av en större central entrébyggnad på östra delen av det
tomtområde, som skulle genom expropriation förvärvas, samt denna entrébyggnads
förbindande medelst täckt gång över jord söderut med kirurgiska
kliniken och norrut över gatan med de nya klinikerna.
Arkitekten S. Sörensen erhöll i uppdrag att uppgöra ritningar och
kostnadsförslag till en dylik entrébyggnad, innehållande i bottenvåningen
rymliga polikliniklokaler samt kontor och övriga administrationslokaler,
portvakt m. m., i andra våningen röntgenavdelning och i mansardvåningen
en avdelning för enskilda och halvenskilda rum för kirurgiska avdelningen
och bostäder för personal, samt vidare att uppgöra ritningar och kostnadsförslag
till de nämnda förbindelserna i form av täckta gångar, som skulle
tjäna dels till transport av sjuka mellan de olika klinikerna och röntgenavdelningen
och poliklinikerna, dels för transport av mat och tvätt från
ekonomiavdelningen till de nya klinikerna.
1916. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.
141
1 början av maj 11)14 inlämnade Sörensen ritningar och kostnadsförslag
härtill, slutande på en summa av 460,000 kronor. Byggnadskoinmitterade,
som ansågo, att detta förslag i vissa punkter, särskilt beträffande
den täckta gången på norra sidan, kunde förenklas och därigenom göras
billigare, anmodade arkitekten att i dessa punkter modifiera förslaget.
Resultatet härav blev ett förslag, som benämnts alternativ IT A och slutade
på en kostnad av 440,000 kronor för samma byggnader. Till denna
summa kommer emellertid kostnaden för uppvärmning och maskinella
anordningar m. in. enligt förslag av ingenjör G. Åberg, uppgående till
99,415 kronor, samt för elektriska anordningar enligt förslag av ingenjör
H. Queckfeldt, 22,200 kronor, vidare kostnaden för apparater för röntgenavdelningen,
utöver vad som redan för närvarande finnes, enligt förslag
av medicine doktor L. Edling, utgörande 23,000 kronor, samt linbananordning
enligt förslag av ingenjör N. E. Nordström, 7,400 kronor, alltså tillsammans
592,015 kronor.
Med omförmälan av stadsfullmäktiges förutnämnda beslut den 24 april
1914 samt byggnadskommitténs av mig berörda åtgöranden och Sörensens
förslag gjorde lasarettsdirektionen i skrivelse den 28 augusti 1914 framställning
i ämnet till landstinget, därvid direktionen förordade ovannämnda
alternativ II A, dock att den sammanlagda kostnadssumman avrundades
till 592,000 kronor. Hälften av beloppet borde enligt direktionens åsikt
utgå av statsmedel.
Vid direktionens skrivelse fanns i avskrift fogat bland annat, dels det
i skrivelsen berörda, av arkitekten Sörensen för uppförande av ifrågavarande
nybyggnad enligt alternativ II A upprättade kostnadsförslaget å 440,000
kronor, dels ock sammandrag över kostnadsberäkningarna över arbetet i
dess helhet, upptagande nyssnämnda belopp samt de av direktionen angivna
särskilda kostnadssummorna å tillhopa 152,015 kronor för uppvärmning,
elektriska anordningar m. m. Det av Sörensen upprättade kostnadsförslaget
är av följande lydelse:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Kostnadsförslag över föreslagna nybyggnader vid länslasarettet i Lund
enligt alternativ II A.
Poliklinikbyggnad ........................................................................
Portvaktsstuga jämte den östra överbyggnaden..........................
Sammanbindningsgången jämte den västra överbyggnaden över
gatan.................................................;........................................
Sammanbindningsgången till gamla sjukhuset..........................
Planeringar, inhägnad m. m.....................................................
Oförutsedda utgifter .....................................................................
Arkitekt- och kontrollantarvode..................................................
kronor 298,000: —
» 43,000: —
»
2>
»
49,800
13.000
7.500
12,700
16.000
Summa kronor 440,000
[69.]
142 1916. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.
[69.] Malmöhus läns landsting förehade ifrågavarande ärende till avgörande
vid sitt sammanträde den 22 september 1914. I huvudsaklig överensstämmelse
med lasarettsdirektionens framställning hade landstingets hälsovårdsutskott
hemställt, att landstinget ville besluta
att uppdraga åt sjukhusdirektionen att å landstingets vägnar till Kungl.
Maj :t ingå med underdånig ansökan om avlåtande till 1915 års riksdag av
nådig proposition om beviljande av ett statsanslag å 296,000 kronor såsom
bidrag till anläggande vid lasarettet i Lund å östra delen av det till nr
384—409 i Lund hörande tomtområde* av en större central entrébyggnad,
innehållande polikliniker, röntgenavdelning, kontorslokal m. m., och för
densammas förbindelse söderut med kirurgiska kliniken och norrut med
de nya klinikerna erforderliga täckta gångar;
att, under förutsättning av Kungl. Maj:ts och riksdagens bifall till
nämnda framställning, för sin del anslå likaledes 296,000 kronor för samma
ändamål att utgå med 148,000 kronor under år 1915 och 148,000 kronor
under år 1916; samt
att med godkännande av de utav stadsarkitekten S. Sörensen för
ifrågavarande byggnader uppgjorda, med alternativ IIA betecknade ritningar
bemyndiga sjukhusdirektionen att å ovan angivDa plats låta i enlighet
med berörda ritningar och därtill hörande kostnadsförslag uppföra
samma byggnader.
Denna av landstingets hälsovårdsutskott gjorda hemställan blev av
landstinget bifallen.
Jämlikt det lasarettsdirektionen sålunda meddelade uppdraget i avseende
å begäran om statsanslag för byggnadsföretaget anhöll direktionen i skrivelse
den 25 november 1914, att Kungl. Maj:t måtte göra framställning
till 1915 års riksdag om beviljande av ett anslag å 296,000 kronor såsom
bidrag till åstadkommande vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund
av nybyggnad för röntgenavdelning, polikliniklokaler in. in. samt förbindelsegångar
mellan de redan beslutade nya klinikerna och det nuvarande
sjukhuset.
I denna skrivelse anförde direktionen:
De skäl för erhållande av statsanslag, som vid föregående tillfällen och senast i
fråga om förutberörda anslag å 812,000 kronor åberopats, nämligen att ifrågavarande
sjukhus såsom varande en undervisningsanstalt, inrymmande universitetets kliniska institutioner,
tjänade ett viktigt statsändamål och att dess lokaler med hänsyn därtill
måste på ett särskilt sätt inredas och utrustas, kunde för det nu ifrågasatta anslaget
med fullt samma fog åberopas.
Den nybyggnad, som nu vore ifrågasatt, vore väsentligen planlagd för att skaffa
en tidsenlig och rymlig röntgenavdelning samt tidsenliga och rymliga polikliniklokaler,
och det vore icke minsta tvivel underkastat, att den kostnad, som dessa lokaler be
-
143
1916. Åttonde huvudtiteln: Lands universitet.
tingade, högst betydlig! påverkades av de krav på rymlighet och särskild utrustning,
som den kliniska och polikliniska undervisningen medförde.
Beträffande behovet av nu ifrågavarande nybyggnader ville direktionen i första
hand erinra, att landstinget genom sitt beslut erkänt detsamma och för nybyggnadernas
åstadkommande enhälligt anslagit icke blott halva byggnadssumman utan därutöver
betydande summor för tomtförvärv, och vidare särskilt framhålla, att förhållandena på
den nuvarande så kallade röntgenavdelningen, inrymd i ett par rum på kirurgiska
kliniken, vore så olidliga och rent av hälsovådliga, att en förändring till det bättre
vore en tvingande nödvändighet.
Vid direktionens skrivelse voro fogade, jämte ritningar och övriga
till ärendet hörande handlingar, utlåtanden, som över de uppgjorda förslagen
avgivits av överintendentsämbetet den 20 oktober 1914 och av
medicinalstyrelsen den 11 november 1914.
överintendentsämbetet, som avgivit sitt yttrande till medicinalstyrelsen,
yttrade:
Vid företagen omprövning av ärendet från de synpunkter, som tillhörde ämbetets
bedömande, hade ämbetet icke funnit annat att framhålla än att, ehuru den uppgivna
byggnadskostnaden, såsom angiven allenast i klumpsummor, icke kunnat i detalj granskas,
sagda kostnad, som enligt kubikmasseberäkning utgjorde 21 kronor per kubikmeter,
likväl syntes ämbetet böra räcka. Därjämte ville ämbetet uppmärksamma, att
för förslagets i fråga genomförande erfordrades viss ändring i den för staden Lund
gällande regleringsplan. För så vitt av nu föreliggande handlingar framginge, funne
ämbetet för sin del icke något att invända mot den stadsplaneändring, ifrågavarande
byggnadsföretag komme att orsaka.
Medicinalstyrelsen anförde i sitt utlåtande:
Efter tagen del .av de för ifrågavarande nybyggnadsföretag uppgjorda ritningarna
hade medicinalstyrelsen funnit skäligt godkänna desamma, med villkor dock att följande
av styrelsen mot desamma gjorda anmärkningar vid arbetets utförande vunne beaktande.
1) Korridorerna i poliklinikbyggnadens vindsvåning vore dåligt belysta. Om ej
takljus kunde anordnas, måste ritningarna omarbetas för erhållande av bättre belysning.
2) I beskrivningen till ritningarna augåves, att som rör för ledning av varmt förbrukningsvatten
kunde användas galvaniserade järnrör eller kopparrör. Styrelsen
ansåge, att endast kopparrör borde komma till användning.
I anledning av de utav medicinalstyrelsen sålunda mot förslaget framställda
anmärkningarna förklarade direktionen i sin merberörda skrivelse
den 25 november 1914, att desamma vid arbetets utförande skulle vinna
beaktande samt att detta tydligen kunde ske utan ökad kostnad och således
ej inverkade på kostnadsförslaget.
Lasarettsdirektionens nyss omförmälda framställning anmäldes den 31
december 1914 inför Kungl. Maj:t, som därvid fann framställningen icke föranleda
någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
1-14 1916. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.
En ny framställning, närmaste anledningen till att jag nu upptagit denna
fråga, har gjorts av lasarettsdirektionen i skrivelse till Kung!. Maj:t den
20 oktober 1915. Den nya framställningen grundar sig på ett beslut av
Malmöhus läns landsting den 21 september 1915, varigenom landstinget,
med vidhållande av sitt år 1914 fattade beslut i ämnet, bemyndigat
direktionen att till Kungl. Maj:t ingå med förnyad anhållan om proposition
till riksdagen i syfte att ett statsanslag av 296,000 kronor måtte beviljas
såsom bidrag till uppförande av entrébyggnad m. m. vid ifrågavarande
sjukvårdsinrättningar.
I nyssnämnda skrivelse den 20 oktober 1915 anför direktionen, under
hänvisning till sin genom skrivelsen den 25 november 1914 lämnade utredning
och motivering ävensom till de uppgjorda ritningarna:
Hela frågan om detta nybyggnadsföretag befunne sig i ett väsentligen annat
läge nu än under år 1914 så till vida, att arbetet med de redan år 1914 definitivt
beslutade stora nybyggnaderna påbörjats och nu framskridit så långt, att de inom
1915 års utgång komme under tak. De skulle också enligt kontrakt vara fullt färdiga
att tagas i bruk den 1 juli 1917, men i verkligheten kunde detta icke ske, förrän de
i det nu ifrågavarande byggnadsförslaget avsedda förbindelsegångarna mellan nämnda
byggnader och entrébyggnaden samt ned till det gamla sjukhusområdet bleve färdiga.
Såsom framginge av den ritningarna medföljande situationsplanen, vore nämligen den
gemensamma ekonomiavdelningen med kök och tvätt belägen på gamla sjukhustomten.
Det framginge härav tydligt, att det nu i strängaste mening gällde en nödvändig
fortsättning av ett redan påbörjat och med fart bedrivet byggnadsarbete, en fortsättning,
som icke utan största olägenhet kunde vidare fördröjas eller uppskjutas.
Direktionen ville vidare framhålla, att åtgärder för igångsättande av den utav
Kungl. Maj:t genom beslut den 6 augusti 1915 medgivna expropriationen vore påbörjade
och med säkerhet väntades avslutade i sådan tid, att de exproprierade fastigheterna
kunde vara utrymda senast den 1 oktober 1916.
Direktionen slutar sin skrivelse med begäran om beredande av det av
landstinget påyrkade statsbidraget till åstadkommande vid sjukvårdsinrättningarna
av en större entrébyggnad, innehållande polikliniklokaler, röntgenavdelning
och kontorslokaler m. in., samt för anordnande av sammanbindningsgångar
mellan de redan beslutade och nu påbörjade stora nybyggnaderna
och det gamla sjukhusområdet.
Vid direktionens skrivelse var i avskrift fogat utdrag av landstingets
protokoll den 21 september 1915. Vidare åtföljdes skrivelsen av vederbörliga,
av stadsarkitekten S. Sörensen upprättade ritningar jämte situationsplan.
Anbefalld att efter vederbörandes hörande avgiva utlåtande i ärendet
har kanslern för rikets universitet överlämnat yttranden av medicinska
fakulteten och det större konsistoriet vid universitetet i Lund samt i
skrivelse den 19 november 1915 för egen del utlåtit sig.
o o
1916. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.
145
Medicinska fakultetens yttrande innehåller: [69.]
Fakulteten ville på det livligaste tillstyrka den av direktionen över Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund gjorda framställningen, och fakulteten kunde i allo
instämma uti vad direktionen anfört och för sin del vitsorda nödvändigheten av att
frågan förelädes 1916 års riksdag och icke ytterligare undanskötes.
Utöver de skäl härför, som direktionen i sin skrivelse den 20 oktober 1915 anfört,
tilläte sig fakulteten framhålla, att för varje år, som ginge, trängseln på den kirurgiska
poliklinikens lokaler och på den nuvarande röntgenavdelningen bleve alltmera olidlig.
Frekvensen på den kirurgiska polikliniken hade sedan år 1903, då de nuvarande
lokalerna därför togos i bruk, mer än fyrdubblats — 1,082 patienter år 1904 mot cirka
4,500 år 1915 — och lokalerna, som vore fullt tillräckliga och lämpliga såsom förbands-,
omläggnings- och gipsningsrum för kirurgiska avdelningens patienter, kunde icke längre
därjämte rymma den ständigt växande poliklinikens patienter.
Beträffande röntgenavdelningen vore det ju nästan allom bekant, i vilken grad
röntgenundersökningen och den radiologiska behandlingen tillvuxit i betydelse och omfattning
under de sista 10—15 åren, och det vore alltså utan vidare klart, att en lokal,
som för 15 år sedan beräknades vara tillräcklig för behovet, nu icke ens tillnärmelsevis
kunde fylla detsamma.
På dessa grunder framhölle fakulteten det trängande behovet av den nu ifrågasatta
nybyggnaden och tillstyrkte även med hänsyn därtill på det livligaste direktionens
föreliggande framställning.
Det större konsistoriet och universitetskanslern hava var för sig tillstyrkt
den av lasarettsdirektionen gjorda framställningen.
Likasom statsbidrag beviljats för åstadkommande av viss del av ifråga- Departe
o
«y cj mentsenefen.
varande byggnadsföretag såsom helhet betraktat, lärer staten böra med
landstinget dela kostnaderna för den återstående delen. I båda fallen föreligger
såväl ett landstings- som ett statsintresse, ehuru dessa ej kunna
strängt åtskiljas: sjukvårds- och undervisningsintressena sammanflyta ju i
mångt och mycket. Jag erinrar om vad jag år 1914 yttrade:
Det är lätt att inse, att den kliniska undervisningen måste lida av att vara hänvisad
till olämpligt anordnade, illa utrustade eller alltför trånga sjukrum. Fördelen för
medicinska fakulteten att för sin undervisning hava tillgång till ett sjukhus, som i
avseende å anordningar och utrustning motsvarar högt ställda krav, är uppenbar.
Väl är nu ej fråga om medicinska kliniker. Men det torde vara
ovedersägligt, att staten har ett lika starkt intresse i att poliklinikerna och
röntgenavdelningen äro i ett utmärkt skick samt att för sjukhusdriftens
obehindrade gång nödiga administrations- och andra byggnader finnas och
äro praktiskt anordnade.
I fråga om den andel, varmed staten och landstinget böra bidraga
till de beräknade kostnaderna, vill jag föreslå, att detta bidrag nu liksom
år 1914 sättes till en halvpart för dem vardera. Väl har jag haft tvivelsmål,
huruvida staten borde med landstinget dela kostnaden för utrustning
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 19
146
1916. Åttonde hurudtiteln: Lunds universitet.
av den nya röntgenavdelningen, vartill beräknats ett belopp av 23,000
kronor. Man har emellertid härvid lämnat mig sådana upplysningar, att
jag ej vill ifrågasätta, att i nu förevarande avseende nämnda post undantages.
Medan landstinget städse iklätt sig hela ansvaret för utrustningen
av klinikerna in. m., har röntgenavdelningen ansetts intaga en alldeles säregen
ställning, som gör, att staten här bör deltaga. Efter vad jag inhämtat kommer
det dagliga röntgenarbetet och sålunda den i dagligt bruk varande röntgenmateriellen
vid sjukhuset att i ungefär lika hög grad tjäna undervisning
och vetenskapligt arbete som den egentliga sjukvården. Därjämte bör såsom
ett ej mindre betydelsefullt moment tagas i betraktande, att ifrågavarande
byggnadsföretag, såsom jag strax skall meddela, kommer att omedelbart
igångsättas och därvid ådraga landstinget ränteförluster till belopp,
som antagligen ej kommer att understiga statens andel i kostnaden
för röntgenmateriellen. Vad möbler och övriga egentliga inventarier i
den nya röntgenavdelningen angår komma de, liksom på sjukavdelningarna
och poliklinikerna, att bekostas av landstinget.
Nu liksom år 1914 bör staten begränsa sitt bidrag till högst det begärda
beloppet, 296,000 kronor; detta så mycket hellre som kostnadsberäkningarna
ej äro nyligen uppgjorda. Då statsanslaget ställes till vederbörandes
förfogande, bör uttryckligen fastslås, att landstinget måste bära
ansvaret för att byggnadsverket utan vidare statsbidrag fullbordas.
Från landstingets sida lärer också ej annat vara ifrågasatt. Landstinget
har frikostigt tagit sig byggnadsföretaget an. Enligt en av sjukhusets direktör,
professorn J. Borelius, mig tillställd tablå komma landstingets utgifter för
det fullbordade företaget, kostnaderna för tomtförvärv inbegripna, att belöpa
sig till 1,416,900 kronor, medan statens utgifter skulle komma att
uppgå till 1,108,000 kronor. I själva verket lära landstingets kostnader
för nu ifrågavarande del av byggnadsföretaget komma att under alla förhållanden
ej oväsentligt överstiga statens påräknade anpart. Med anledning
av gjord förfrågan har nämligen direktionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund i en den 5 januari 1916 till mig avlåten skrivelse
förklarat, att därest riksdagen fattar beslut i enlighet med det förslag,
som jag under denna punkt går att framlägga, byggnadsarbetena
komma att omedelbart igångsättas och fullföljas, oavsett storleken av de
belopp, som under de närmaste åren komma att anvisas. Detta betyder,
att staten medelst anvisande av ett jämförelsevis obetydligt anslag åstadkommer
igångsättande av ett byggnadsföretag, varigenom betydande arbetstillfällen
komma att beredas. Men det betyder också, att landstinget nödgas
att, med avsevärda ränteuppoftringar, förskottera belopp, motsvarande
framdeles förväntade bidrag från staten.
147
1916. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.
4
Även staden Lund har i sin mån velat bidraga till omförmälda, inom
stadens område belägna sjukvårdsinrättningars förbättrande. Enligt nyssnämnda
tablå innebär stadens av mig i det föregående omförmälda beslut
i detta ärende en utgift för staden av 48,572 kronor.
Såsom jag i det föregående antytt, berördes i förbigående den nu
föreliggande frågan i min framställning år 1914 om statsanslag till vissa
kliniker vid lasarettet. En sak är ägnad att väcka uppmärksamhet, nämligen
att enligt de handlingar, som lågo till grund för min berörda
framställning, den nu förevarande byggnadslrågan syntes komma att medföra
en kostnad av blott 280,000 kronor, därav 140,000 kronor skulle
komma på statens del. Jag har ansett mig böra införskaffa förklaring på
den väsentliga tillökning i byggnadskostnad, som det föreliggande förslaget
innebär, och till svar å min förfrågan fått frän sjukhusdirektören mottaga
följande upplysningar:
Då på sommaren år 1913 under fortgången av utredningsarbetena det omsider
blev klart, att det stora nybyggnadsförslaget icke i sin helhet kunde föreläggas
landsting och riksdag utan måste delas, sä att frågan om de båda störa klinikerna
väl borde då framläggas, men frågan om röntgenavdelning, polikliniker, sammanbindningsgång
m. m. måste anstå, tills frågan om möjligheten av tomtförvärv
blivit klar och denna senare del av nybyggnadsfrågan även i övrigt blivit mera i
detalj utredd, ansåg man dock, att i skrivelsen såväl till landstinget som senare, till
Kung! Maj:t borde angivas den ungefärliga summa, som senare skulle komma att begäras.
I detta syfte anmodades sjukhusbyggnadernas arkitekt S. Sörensen att snarast möjligt
avgiva ett preliminärt kostnadsförslag häröver. Ett dylikt avgavs av honom kort efteråt,
och däri beräknades kostnaden för nybyggnaden för röntgenavdelningen, polikliniker
m. m. till 250,000 kronor och sammanbindningsgången över gatan till de nya klinikerna
till 30,000 kronor, eller tillsammans 280,000 kronor, och .enligt vanlig fördelning bleve
då halva denna summa — 140,000 kronor — det som behövligt beräknade statsanslaget.
Det visade sig emellertid senare, att detta kostnadsförslag, som visserligen icke var
något annat än ett rent preliminärt dylikt, dock även såsom sådant var alltför hastigt
och löst hopkommet. o
Den bristande överensstämmelsen eller rättare den påfallande stora skillnaden
mellan den år 1913 beräknade och den år 1914 och 1915 begärda summan berodde
dels på att det preliminära kostnadsförslaget av år 1913 måst uppgöras, utan att noggrant
program och tillräckligt utarbetade detaljplaner vid den tidpunkten funnits att
tillgå, dels ock därpå, att kostnaderna för uppvärmning, elektricitet m. in. icke upptagits
i förslaget.
Med beklagande att de uppgifter, som från början lämnats, givit ett
oriktigt begrepp angående omfattningen av det återstående byggnadsarbetet,
kan jag emellertid ej finna annat, än att de nu föreliggande kostnadsberäkningarna
måste godtagas. Jag vill också anmärka, att, även om den
år 1913 verkställda beräkningen varit mera noggrann och således upp
-
Nytt anslag.
[70.]
Undervisningskurs
i
allmän kemi.
148 1916. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.
visat ett högre slutbelopp, denna omständighet näppeligen skulle hava
vållat någon avsevärd rubbning beträffande byggnadsplanen i dess helhet.
Vid statsanslaget höra fogas de villkor i avseende å kontroll m. m.,
som givits i fråga om ovannämnda anslag å högst 812,000 kronor till
uppförande av vissa kliniker m. m. För år 1917 torde böra för nu ifrågavarande
ändamål å extra stat äskas ett belopp av 50,000 kronor.
På grund av det anförda tillstyrker jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen
att såsom bidrag till täckande av kostnaderna för
uppförande vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i
Lund av nybyggnad för röntgenavdelning och polikliniker
m. m., i huvudsaklig överensstämmelse med framlagt
förslag, bevilja ett anslag av högst 296,000 kronor,
att användas i den mån motsvarande belopp av landstingets
anslag å enahanda summa för ändamålet tages
i anspråk och under den kontroll, Kungl. Maj:t kan finna
lämpligt föreskriva, samt att härav på extra stat för år
1917 anvisa ett belopp av 50,000 kronor.
37. Undervisningskurs i allmän kemi. För anordnande av den i
stadgan angående medicinska examina föreskrivna undervisningskursen i
allmän kemi vid universitetet i Lund har riksdagen beviljat på extra stat
för vart och ett av åren 1909—1914 dels till avlöning åt en lärare vid
kursen 2;000 kronor, dels ock till materiell för densamma 500 kronor.
För vart och ett av åren 1915 och 1916 har riksdagen till enahanda
ändamål beviljat ett till 3,000 kronor förhöjt extra anslag, nämligen till
avlöning åt en lärare vid kursen 2,500 kronor och till materiell för kursen
500 kronor.
Sistnämnda summor äro, enligt vad vederbörande myndigheter meddelat,
erforderliga jämväl för år 1917.
Jag hemställer om förslag till riksdagen
att för anordnande av den i stadgan angående
medicinska examina föreskrivna undervisningskursen i
allmän kemi vid universitetet i Lund uppföra på extra
stat för år 1917
dels till avlöning åt en lärare vid kursen 2,500
kronor,
dels ock till materiell för densamma 500 kronor,
eller tillhopa 3,000 kronor.
1916. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet. 149
38. Kostnadsfri propedeutisk undervisning i allmän kirurgi.
Till anordnande av kostnadsfri propedeutisk undervisning i allmän kirurgi
vid universitetet i Lund har riksdagen på extra stat för åren 1906 1913
anvisat anslag av 1,500 kronor årligen. För vart och ett av åren 1914
1916 har riksdagen till enahanda ändamål beviljat ett till 2,500 kronor
förhöjt extra anslag.
Enär ett anslag å 2,500 kronor fortfarande är för ifrågavarande undervisning
behövligt, hemställer jag om framställning till riksdagen
att för anordnande av kostnadsfri propedeutisk undervisning
i allmän kirurgi vid universitetet i Lund bevilja
på extra stat för år 1917 ett anslag av 2,500
kronor.
39. Arvode åt eu assistent å röntgenlaboratoriet. För vart och
ett av åren 1911—1916 har riksdagen såsom bidrag till arvode åt en
assistent å det vid universitetets i Lund kliniker inrättade röntgenlaboratoriet
med den tjänstgöring, som av Kungl. Maj:t bestämdes, beviljat ett extra
anslag av i,500 kronor, under villkor att Malmöhus läns landsting med
lika stort belopp bidroge till ifrågavarande assistents avlöning. De såsom
villkor för anslaget krävda bidragen från Malmöhus läns landsting hava
av landstinget beviljats. I fråga om assistentens tjänstgöring m. m. äro
bestämmelser den 2 december 1910 meddelade av Kung!. Maj:t.
Anslag för enahanda ändamål är även för år 1917 behövligt, och hemställer
jag därför om framställning till riksdagen
att såsom bidrag till arvode åt en assistent å det
vid universitetets i Lund kliniker inrättade röntgenlaboratoriet
med den tjänstgöring, som av Kungl. Maj:t
bestämmes, på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag
av 1,500 kronor, under villkor att Malmöhus läns landsting
med lika stort belopp bidrager till ifrågavarande
assistents avlöning.
40. Biträdande lärare i medicin. Till arvode åt en biträdande
lärare i medicin vid universitetet i Lund har riksdagen på extra stat för
vart och ett av åren 1908—1913 anvisat 2,000 kronor. För år 1914
höjdes arvodet till 3,000 kronor, att utgå med villkor att, därest vederbörande
lärare vore innehavare av fast docentstipendium, arvodet skulle
minskas, så att detsamma jämte stipendiet ej överstege 5,000 kronor. Ena
-
[71.]
Kostnadsfri
propedeutisk
undervisning
i allmän
kirurgi.
[72.]
Arvode åt en
assistent å
röntgenlaboratoriet.
[73.]
Biträdande
lärare i
medicin.
[74.]
F öreståndare
vid en poliklinik
för
öron-, näsoch
halssjukdomar.
[75.]
Ortopedisk
poliklinik.
150 1916. Åttonde lmvudtiteln: Lunds universitet.
hända anslag är av riksdagen på samma villkor beviljat för vartdera av
åren 1915 och 1916.
Då nu anslag för ändamålet av vederbörande anmälts vara behövligt
jämväl för år 1917 med senast beviljade belopp, hemställer jag om förslag
till riksdagen
att till arvode åt biträdande lärare i medicin vid
universitetet i Lund anvisa på extra stat för år 1917 ett
anslag av 3,000 kronor, med villkor att, därest vederbörande
lärare är innehavare av fast docentstipendium,
arvodet skall minskas, så att detsamma jämte stipendiet
ej överstiger 5,000 kronor.
41. Föreståndare vid en poliklinik för öron-, näs-och lialssjukdomar.
Såsom bidrag till arvode åt en föreståndare vid den å Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund anordnade polikliniken för öron-, näsoch
halssjukdomar med den undervisningsskyldighet, som av Kungl. Maj:t
kunde komma att bestämmas, har riksdagen på extra stat för vart och ett
av åren 1914—1916 beviljat 1,000 kronor, under förutsättning att Malmöhus
läns landsting bidroge till avlöningen åt föreståndaren med minst lika
stort belopp samt att fullt lämplig person för undervisningens meddelande
funnes att tillgå.
Bestämmelser rörande användningen av ifrågavarande anslag finnas
meddelade i nådigt brev den 21 november 1913.
Det fortfarande behovet av här ifrågavarande anslag har av vederbörande
vitsordats, och jag hemställer därför om förslag till riksdagen
att såsom bidrag till arvode åt en föreståndare vid
den å Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund anordnade
polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar
med den undervisningsskyldighet, som av Kungl. Maj:t
bestämmes, bevilja på extra stat för år 1917 ett anslag
av 1,000 kronor, under förutsättning att Malmöhus läns
landsting bidrager till avlöningen åt föreståndaren med
minst lika stort belopp samt att fullt lämplig person
för undervisningens meddelande finnes att tillgå.
42. Ortopedisk poliklinik. Såsom bidrag till arvode åt en föreståndare
för en ortopedisk poliklinik vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund med den undervisningsskyldighet, som av Kungl. Maj:t bestämdes,
har riksdagen för vart och ett av åren 1915 och 1916 anvisat ett
1916. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.
151
extra anslag av 1,500 kronor, under förutsättning att Malmöhus läns landsting
bidroge till avlöningen åt föreståndaren med minst lika stort belopp
samt att fullt lämplig person för undervisningens meddelande funnes
att tillgå.
Bestämmelser rörande denne befattningshavares undervisningsskyldighet
äro meddelade genom nådigt brev den 22 januari 1915.
Då enahanda anslag är erforderligt jämväl för år 1917, hemställer
jag om förslag till riksdagen
att såsom bidrag till arvode åt en föreståndare fölen
ortopedisk poliklinik vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund med den undervisningsskyldighet,
som av Kungl. Maj:t bestämmes, anvisa på extra stat
för år 1917 %tt anslag av 1,500 kronor, under förutsättning
att Malmöhus läns landsting bidrager till avlöningen
åt föreståndaren med minst lika stort belopp
samt att fullt lämplig person för undervisningens meddelande
finnes att tillgå.
43. Universitetslektorer. Till lektorer i tyska, franska och engelska
språken vid universitetet i Lund har riksdagen för vart och ett av
åren 1890—1903 anvisat 6,000 kronor att utgå med 2,000 kronor till en
var av sagda tre lektorer. Från och med år 1904 har nämnda anslag
utgått med förhöjt belopp eller 9,000 kronor årligen, fördelat med 3,000
kronor till en var av ifrågavarande lektorer. Anslaget har av riksdagen
beviljats för perioder av sex år. Reglemente för universitetslektorerna
har fastställts av Kungl. Maj:t, senast den 4 december 1903.
År 1913 beviljade riksdagen för tillgodoseende av ifrågavarande ändamål
under ytterligare sex år 54,000 kronor, varav på extra stat för vart
och ett av åren 1914—1916 anvisats ett belopp av 9,000 kronor.
Dylikt anslag erfordras jämväl för år 1917.
Jag hemställer om förslag till riksdagen
att av det år 1913 beviljade anslaget till anställande
vid universitetet i Lund av lektorer i tyska, franska
och engelska språken anvisa på extra stat för år
1917 ett belopp av 9,000 kronor.
[76.]
Universitets
lektorer.
[77.]
Undervisning
i slaviska
språk.
[78.]
Lärare i estetik
samt litteratur-
och
konsthistoria.
[79.]
Psykologiska
laboratoriet.
152 1916. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.
44. Undervisning i slaviska språk. För vart och ett av åren
1908—1916 har riksdagen beviljat 2,500 kronor till uppehållande vid
universitetet i Lund av undervisning i slaviska språk, företrädesvis ryska.
Då behov av ifrågavarande anslag alltjämt föreligger, hemställer jag
om förslag till riksdagen
att till uppehållande vid universitetet i Lund av
undervisning i slaviska språk, företrädesvis ryska, bevilja
på extra stat för år 1917 ett anslag av 2,500
kronor.
45. Lärare i estetik samt litteratur- och konsthistoria. För
vartdera av åren 1908 och 1909 beviljade riksdagen 2,500 kronor till
arvode åt en lärare vid universitetet i Lund med åliggande att biträda
vederbörande professor i estetik samt litteratur- och konsthistoria vid
uppehållande av undervisnings- och examinationsskyldigheten i hans ämnen,
vilka ämnen i 1907 års examensstadga upptagas såsom litteraturhistoria
med poetik samt konsthistoria med konstteori. För enahanda ändamål
har för vart och ett av åren 1910—1916 beviljats ett anslag av 3,500
kronor.
Bestämmelser rörande anslaget äro den 1 november 1907 meddelade
av Kungl. Maj:t. I fråga om det högre anslagsbeloppet har stadgats såsom
villkor, att därest vederbörande lärare innehade docentstipendium,
arvodet för undervisningen skulle minskas, så att detsamma jämte stipendiet
ej överstege 5,000 kronor.
Dylikt anslag fordras jämväl för år 1917.
Jag hemställer om förslag till riksdagen
att till arvode åt en lärare vid universitetet i Lund
med åliggande att biträda professorn i estetik samt litteratur-
och konsthistoria vid uppehållande av undervisnings-
och examinationsskyldigheten i hans ämnen
enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj:t
meddelas, anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag
av 3,500 kronor, med villkor att, därest vederbörande
lärare är innehavare av docentstipendium, arvodet skall
minskas, så att detsamma jämte stipendiet ej överstiger
5,000 kronor.
46. Psykologiska laboratoriet. Till uppehållande av verksamheten
å det psykologiska laboratoriet vid universitetet i Lund har riksdagen för
vart och ett av åren 1915 och 1916 anvisat ett extra anslag av 750 kronor.
1916. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet. 153
Med anledning av vederbörandes begäran om fortsatt anslag lör berörda
ändamål hemställer jag om förslag till riksdagen
att till uppehållande av verksamheten å det psykologiska
laboratoriet vid universitetet i Lund anvisa på
extra stat för år 1917 ett anslag av 750 kronor.
47. Föreståndare för historiska museet m. m. Till avlönande av
föreståndaren för historiska museet samt mynt- och medalj kabinettet vid
universitetet i Lund har riksdagen för vart och ett av åren 1904—1911
anvisat 2,000 kronor. För vart och ett av åren 1912—1910 har av riksdagen
för samma ändamål anvisats ett belopp av 4,000 kronor, med villkor
att, därest vederbörande föreståndare vore innehavare av docentstipendium,
arvodet för undervisningen skulle på föreskrivet sätt minskas.
Beträffande föreståndarens tjänstgöringsskyldighet m. in. äro bestämmelser
den 10 november 1911 meddelade av Kungl. Maj:t.
Då fortsatt anslag för ifrågavarande ändamål synes mig böra beredas
till nu utgående belopp och på enahanda villkor, som för närvarande
gälla, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till avlönande av en föreståndare för universitetets
i Lund historiska museum samt mynt- och medaljkabinett
med den tjänstgöringsskyldighet, som av
Kungl. Maj:t bestämmes, bevilja på extra stat för år
1917 ett anslag av 4,000 kronor, med villkor att, därest
vederbörande föreståndare är innehavare av docentstipendium,
föreståndarens avlöning skall minskas, så att
densamma jämte stipendiet ej överstiger 5,000 kronor.
48. Amanuens vid universitetets konstsamlingar. Till arvode åt
en amanuens vid universitetets i Lund konstsamlingar har från och med
år 1906 utgått ett extra anslag av 500 kronor årligen.
Som fortsatt anslag för ifrågavarande ändamål är behövligt, hemställer
jag om förslag till riksdagen
att till arvode åt en amanuens vid universitetets i
Lund konstsamlingar bevilja på extra stat för år 1917
ett anslag av 500 kronor.
49. Astronomiska observatoriets materiellanslag. Med anledning
av en av professorn i astronomi vid universitetet i Lund C. V. L. Charlier
under år 1914 gjord framställning föreslog Kungl. Maj:t 1915 års riksdag
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 20
[80.]
Föreståndare
för historiska
museet m. m.
[81.]
Amanuens
vid universitetets
konstsamlingar.
[82.]
Astronomiska
observatoriets
materiellan
slag.
154
1916. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.
att öka det ordinarie anslaget till nämnda universitet med ett belopp av
1,500 kronor. Ökningen skulle avse att bereda höjning till 5,000 kronor
av den i utgiftsstaten för universitetet, avdelningen B) Till materiell m. m.
för astronomiska observatoriet upptagna anslagsposten å 3,500 kronor.
Vid den redogörelse för ärendet, som låg till grund för Kungl. Maj:ts
framställning, meddelade jag, att ifrågavarande materiellanslag i 1885 års
stat för Lunds universitet var upptaget med ett belopp av 1,600 kronor
och i 1907 års stat höjts till 2,500 kronor. År 1908 ökades anslaget till
förutnämnda belopp, 3,500 kronor.
I ovanberörda redogörelse återgav jag innehållet i Charliers nyss omförmälda
framställning, vilken förordats av vederbörande sektion och det
större akademiska konsistoriet. 1 denna framställning yttrade Charlier:
Arsanslaget till den astronomiska institutionen kar allt sedan nybyggnaden å
observatorietomten kom till stånd visat sig otillräckligt för sitt ändamål. " Utgifterna
för eldning kava mer än fördubblats, och genom den ökade vetenskapliga verksamhet,
som möjliggjorts genom den nya byggnaden, kar en del nya utgifter uppstått, som
icke kunna utan skada tillbakavisas. Detta gäller först och främst de vetenskapliga
publikationer, som utgivas från observatoriet. Någon egen publikation äger observatoriet
tyvärr icke. För att till ett något så när överkomligt pris erhålla en ordnad
serie av publikationer från observatoriet har jag fått gå så till väga, att jag hos två
vetenskapliga samfund, av vilka jag är medlem, nämligen vetenskapsakademien i
Stockholm ock fysiografiska sällskapet i Lund, utverkat tillstånd att å arbeten, som
utgått från Lunds observatorium, utsätta rubriken »Meddelanden från Lunds astronomiska
observatorium» samt att erhålla separatavdrag till billigt pris. Tills dato
hava 71 sadana »Meddelanden» utsänts enligt förteckning å hosföljande bilaga. Ehuru,
såsom nämnt, dessa separat stalla sig relativt billiga, uppgår dock den erforderliga
summan för deras inlösen till flera hundra kronor om året (sedan år 1907 har härför
utgivits ett belopp av 1,923 kronor), och ännu större anspråk komma dessa kostnader
att ställa pa observatoriets kassa hädanefter, då, tack vare de av riksdagen beviljade
anslagen till räknebiträden vid observatoriet, den vetenskapliga verksamheten här
kunnat betydligt utvidgas, sa att för den närmaste tiden undersökningarnas publicerande
torde erfordra minst 3 gånger så stort anslag som förut.
Åven indirekt ställa dessa publikationer ökade anspråk på observatoriets årsanslag.
Tack vare tillvaron av dessa »Meddelanden» har observatoriet numera trätt i byte med
alla astronomiska institutioner av någon betydelse i utlandet. Även äldre publikationer
hava erhållits, så att observatoriet numera äger en i det närmaste komplett samling
av alla observatoriepublikationer. Emellertid ställa dessa gåvor så till vida ökade
anspråk på observatoriets kassa, som numera ett betydligt större anslag är erforderligt
för inbindning av böcker. Det har i själva verket ej Vant möjligt att med det nuvarande
anslaget bestrida inbindningen i den omfattning, som behövligt vore.
Nu nämnda och andra anslagsbehov kunna, under den närmaste tiden åtminstone,
fyllas, om årsanslaget höjes från nuvarande 3,500 kronor till 5,000 kronor.
Då kanslern för rikets universitet anmälde de Lunds universitets anslagskrav,
som av universitetet ansetts böra föreläggas 1915 års riksdag, fann
19It». Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.
155
sig kanslern av sparsamhetsskäl icke böra göra någon framställning om
höjning av det astronomiska observatoriets materiellanslag.
Jag omförmälde vidare en skrivelse, som Charlier till komplettering
av vad han förut anfört ingivit till ecklesiastikdepartementet. 1 denna
skrivelse framlade Charlier eu tabellarisk översikt över vissa utgiftsposter
för observatoriet, beträffande vilka ökningen under de sex sist förflutna
åren varit mest betydande, nämligen ljus och värme, papper, separat av
avhandlingar och inbindning av böcker. En jämförelse mellan å ena sidan
medeltalet av utgiftsbeloppen för åren 1909—1912 och å andra sidan motsvarande
medeltal för åren 1918 och 1914 utvisade en ökning från den
första tidsperioden till den andra, beträffande ljus och värme med 792
kronor 32 öre samt i fråga om papper, separat och inbindning av böcker
med 341 kronor 62 öre. Inalles utgjorde alltså den årliga ökningen för
dessa poster i medeltal 1,133 kronor 94 öre.
I sistnämnda skrivelse anförde Charlier tillika:
Det vore att märka, att utgifterna för inbindning, som under de nämnda åren
icke stigit, måst hållas låga på grund av bristande tillgångar och att.eu betydlig
ökning här vore nödvändig. Även på andra poster hade naturligtvis utgifterna måst
hållas vid ett minimum, och den begärda ökningen av 1,500 kronor å observatoriets
anslag vore därför, med hänsyn till den ökade vetenskapliga verksamheten å institutionen,
synnerligen väl behövlig.
För egen del anförde jag vid berörda tillfälle, att tillkomsten av de två
av Charlier avsedda nya byggnaderna — en mindre, fristående byggnad
för observatoriet och en byggnad för en seismografisk anstalt — till
vilkas uppförande medel beviljades av 1911 och 1912 års riksdagar, hade
medfört, behov av ökade medel till vissa årligen återkommande driftkostnader.
Jag framhöll vidare, att förbättringen i institutionens lokala
förhållanden i samband med den av Charlier omförmälda tillökningen
i institutionens personal hade i sin mån möjliggjort eu ökad vetenskaplig
verksamhet, vilken även ställde ökade krav på institutionens materiellanslag.
På dessa och i övrigt anförda skäl hemställde jag om avlåtande
av den framställning till riksdagen, som jag i början av denna
punkt omnämnde.
I skrivelse den 27 maj 1915 angående regleringen av utgifterna under
riksstatens åttonde huvudtitel anmälde riksdagen, att Kungl. Maj:ts framställning
icke av riksdagen bifallits. Med erinran om universitetskanslerns
förut av mig omförmälda ställning till frågan anmärkte riksdagen, att den
ytterligare utredning, som efter avgivande av kanslerns yttrande förebragts,
icke övertygat riksdagen om att icke under dåvarande kristid kunde anstå
med beviljande av ifrågavarande anslagsökning.
156 1916. -Åttonde huvudtiteln: Lunils universitet.
En ny framställning i ämnet föreligger nu. Det större akademiska
konsistoriet i Lund liar ånyo efter hemställan av den matematisk-naturvetenskapliga
sektionen av universitetets filosofiska fakultet i en till
kanslern avlåten skrivelse gjort sig till tolk för Charliers begäran om förhöjning
av astronomiska observatoriets materiellanslag till 5,000 kronor.
Konsistoriet har därvid åberopat dels Charliers ovan av mig omförmälda,
år 1914 gjorda framställning, dels en i september 1915 av Charlier till
konsistoriet avlåten skrivelse.
Ur denna skrivelse tillåter jag mig meddela följande:
Behovet av en ökning i observatoriets årsanslag hade, erinrar Charlier, tillkommit
i sammanhang med de två nya byggnader å observatoriets område, till vilkas uppförande
medel beviljats av 1911 och 1912 års riksdagar. Oharlier hade förut påvisat,
att denna ökning utgjorde omkring 1,200 kronor, till större delen beroende på ökade
utgifter för värme och ljus i de båda tillkomna nybyggnaderna. Ytterligare ett års
erfarenhet bestyrkte detta förhållande.
Charlier framlägger i skriften eu tablå över det beräknade medelbeloppet av
observatoriets utgifter åren 1913—1915, fördelade på nio särskilda poster. De årliga
utgifterna hava enligt denna tablå i medeltal utgjort något över 4,600 kronor, d. v°s.
överstigit observatoriets årsanslag med i genomsnitt över 1,100 kronor. Detta är, säger
Charlier, ungefär samma belopp, varmed de årliga utgifterna ökats genom de nva bv"®-nadernas tillkomst. ''
Med avseende å en post i tablån: »separat av avhandlingar» anmärker Charlier,
att därunder upptagna utgifter — det i tablån beräknade medeltalet för dem är 636
kronor — endast till en mycket obetydlig del utgöras av tryckningskostnader; dessa
kostnader uppginge till ett åtminstone fem gånger så stort belopp. Summan 636
kronor utginge i huvudsak till betalning, efter ett jämförelsevis billigt pris, för separat,
vanligen 300 stycken, av de avhandlingar, som utgåvos av observatoriets tjänstemän
eller medarbetare. Dessa separat sändes, naturligen gratis, till de observatorier och
andra vetenskapliga institutioner eller vetenskapsmän, med vilka observatoriet stode i
byte. Bortsett från sakens ideella sida torde det ekonomiska utbytet av dessa sändningar
åtskilligt överskrida ifrågavarande utgiftsposts belopp.
Charlier anför slutligen, att då han upptagit observatoriets budget till ett belopp
av 5,000 kronor, eller närmare 400 kronor högre än medelutgiften under åren
1913—1915, lian ansåge sig därvid icke hava ställt anspråken högre än omständigheterna
syntes kräva.
Universitetskanslern, som med skrivelse den 5 oktober 1915 till Kungl.
Maj:t överlämnade universitetets i Lund riksdagspetita, yttrade därvid rörande
nu ifrågavarande anslagsäskande:
Då en liknande framställning förra året förelåg från konsistoriet, ansåg jag, att
vissa andra anslagskrav från universitetet vore av större vikt att då få tillgodosedda,
oc_h faun jag mig med hänsyn till önskvärdheten att vid anslagsäskanden iakttaga
största möjliga sparsamhet ej böra da göra någon framställning i ämnet. Den ytterligare
utredning i frågan, som av Charlier lämnats efter det jag avgivit mitt berörda
utlåtande och som föranledde Kungl. Maj:t att framlägga förslag till riksdagen i
1916. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet. 157
ärendet, vilket förslag dock ej blev av riksdagen bifallet, har emellertid ytterligare
understrukit behovet av ökat materiellanslag för astronomiska observatoriet, och får
jag med hänsyn härtill nu förorda den begärda ökningen.
På given anledning har Charlier velat lämna en så vitt möjligt fullständig
överblick över astronomiska observatoriets ekonomiska ställning
under de senaste åren, 1910—1915. För ändamålet har han i särskilda
skrivelser av november 1915 framlagt tablåer över utgifterna under dessa
sex år, för vart år fördelade på nio särskilda poster — desamma som
i den av Charlier i september 1915 lämnade, ovan av mig omförmälda
tablån.
Sammanställer man dessa av Charlier meddelade uppgifter för de fem
år, 1910—1914, för vilka räkenskaperna föreligga avslutade, finner man,
att observatoriets utgifter under dessa år, enligt Charliers gruppering, varit:
Ändamål. |
År 1910. |
År 1911. |
År 1912. |
År 1913. |
År 1914. |
|||||
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
|
Byggnadernas underhåll ............ |
250 |
09 |
467 |
12 |
352 |
78 |
335 |
48 |
951 |
89 |
Papper.......................................... |
SO |
10 |
316 |
74 |
252 |
25 |
252 |
65 |
340 |
27 |
Böcker och tidskrifter.................. |
346 |
51 |
300 |
18 |
391 |
10 |
531 |
77 |
837 |
44 |
Uppvärmning .............................. Reparation av instrument, obser- |
271 |
— |
294 |
— |
214 |
40 |
916 |
10 |
958 |
76 |
vationsmaterial1........................ |
514 |
50 |
308 |
18 |
599 |
04 |
553 |
24 |
711 |
97 |
Trädgårdens underhåll ............... |
198 |
95 |
351 |
15 |
505 |
15 |
348 |
SO |
363 |
35 |
Belysning .................................... |
83 |
75 |
98 |
75 |
160 |
06 |
151 |
67 |
291 |
59 |
Separat av avhandlingar ............ |
319 |
— |
195 |
50 |
216 |
50 |
333 |
— |
658 |
25 |
Bindning av böcker..................... |
268 |
— |
180 |
30 |
109 |
35 |
127 |
75 |
171 |
60 |
Summa |
2,331190 |
2,511192 |
2,800 |63 |
3,550 |
46j 5,285112 |
Beträffande år 1915 har Charlier naturligen ej kunnat meddela fullt
exakta uppgifter. I november 1915, då utgifterna för det löpande året
kunnat beräknas med något större säkerhet än i september, har Charlier
funnit sig kunna äga anledning att beträffande kostnaderna för uppvärmning
under året räkna med ett belopp, 1,780 kronor 66 öre, som skulle
högst väsentligt öka medeltalet för denna post under de tre åren 1913—
1915. Emellertid anser Charlier, att ett djdikt belopp, föranlett av de
utomordentliga förhållanden, som nu råda, icke bör läggas till grund för
ett anslagskrav, vilket avser de kommande åren, utan finner det riktigare,
att kostnaderna för uppvärmning beräknas till ett belopp, ungefär motsvarande
det i september 1915 angivna medeltalet för denna utgiftspost.
1 Under denna rubrik hava upptagits småapparater, papper till registreringsapparater, fotografiska
utensilier m. m.
\H2.]
Departe
entschefen.
158
[82.J
1916. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.
Med iakttagande härav ställa sig Charliers beräkningar över 1915 års utgifter,
fördelade på ovan angivna nio huvudposter, sålunda:
Byggnadernas underhåll ........................................................................ kronor
Papper....................................................................................................'' »
Böcker och tidskrifter.............................................................................. ,
Uppvärmning .......................................................................................... »
Reparation av instrument, observationsmaterial.................................... >
Trädgårdens underhåll ........................................................................... s
Belysning ................................................................................................ »
Separat av avhandlingar ........................................................................ >
Bindning av böcker................................................................................ »
471: 76
481: 39
526: 45
945: 50
507: 04
644: 14
274: 52
950: 68
36: —
Summa kronor 4,837: 48
Om man, med användande av dessa för år 1915 angivna approximativa
siffror jämte förutnämnda siffror i tabellen för åren 1910—1914, vill
finna medeltalen för utgifterna dels under de tre åren 1910—1912, innan
ännu institutionens nybyggnader övat inflytande på driftkostnaderna, dels
under de tre följande åren 1913—1915, då ett sådant inflytande kunnat
göra sig gällande, skulle resultatet te sig sålunda:
Byggnadernas underhåll....................................... |
1910—1912 kronor. .......... 356; 66 |
1913—1915 kronor. 586: 38 |
Papper ............................................................ |
.......... 216: 36 |
358: 10 |
Böcker och tidskrifter....................... |
.......... 345: 93 |
631: 89 |
Uppvärmning........................................................... |
.......... 259: 80 |
940: 12 |
Reparation av instrument, observationsmaterial . . . |
.......... 473: 91 |
590: 75 |
Trädgårdens underhåll.......................................... |
.......... 351: 75 |
452: 10 |
Belysning.................................. |
.......... 114: 19 |
239: 26 |
Separat av avhandlingar........................ |
.......... 243: 67 |
647: 31 |
Bindning av böcker ............................ |
.......... 185: 88 |
111: 78 |
Summa kronor 2,548: 15 |
4,557: 69 |
För att närmare belysa innebörden av de i det föregående lämnade
sifferuppgifterna torde jag böra fästa uppmärksamheten vid vissa förhållanden,
som Charlier omförmält i sina under november 1915 avlåtna skrivelser.
Att döma av medeltalssumman för åren 1910—1912, 2,548 kronor
15 öre, borde under dessa år, då årsanslaget såsom nämnt utgjorde
3,500 kronor, rätt avsevärda överskott hava uppstått. I själva verket inskränkte
de sig till sammanlagt 1,171 kronor 63 öre. Det förhåller sig
nämligen så, att bland utgifterna för åren 1910—1912, sådana de ovan
för jämförelse med åren 1913—1915 angivits, icke medtagits utgifter för
räknebiträden vid observatoriet, till vilka, jämlikt beslut av 1911 års riks
-
159
1916. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.
(lag, från och med år 1912 ett årligt anslag av 1,500 kronor är uppfört
för observator^.
Vid 1912 års utgång fanns dock, såsom av det nu anförda framgår, överskott
å observator^ materiellanslag. Under åren 1913—1915 har emellertid
årsanslaget, enligt vad de meddelade sifferuppgifterna ådagalägga, ej räckt
till; för utgifternas täckande har såväl nyssnämnda överskott måst tillgripas
som universitetets reservfond måst lämna ett bidrag av 2,000 kronor.
Och enligt Charliers meddelande skulle jämvikt beträffande inkomster och
utgifter för materiellanslaget icke vara att motse vid 1915 års utgång.
Det må nämnas, att reservfonden, utom nyssnämnda 2,000 kronor
för löpande utgifter, måst under de senaste åren bistå astronomiska observator^
med ganska betydande belopp för täckande av särskilda kostnader,
nämligen år 1913 dels 1.650 kronor till införande av elektrisk belysning,
dels ock 765 kronor till betalning för en automatisk pump samt
år 1914 4,700 kronor för uranordningar m. m. De utgifter, som bestritts
med dessa särskilda tillskott, ingå ej bland de i ovanstående tablåer upptagna
utgifterna.
Tager man i betraktande allt vad nu i detta ärende anförts och särskilt
fäster avseende därvid, att Charlier, enligt uppgift i hans framställning
år 1914, på grund av bristande tillgångar måst hålla vissa utgiftsposter
nere å ett minimum, synes det vara all anledning att behjärta Charliers
begäran om höjning av astronomiska observatoriets materiellanslag
från dess nuvarande belopp, 3,500 kronor, till 5,000 kronor. Man torde
finna, att behovet av en dylik höjning väsentligen grundar sig på tillkomsten
av nya byggnader, men väl även i sin mån på tillgången till nya
arbetskrafter, räknebiträdena, samt, såsom en följd av båda dessa omständigheter,
ökad verksamhet vid observatoriet.
Jag vill slutligen erinra, att — såsom jag framhöll redan då jag tillstyrkte
ovanberörda framställning till 1915 års riksdag — materiellanslaget
till astronomiska institutionen i Uppsala utgör 2,500 kronor jämte en famn
ved, värderad till 15 kronor. Vid en jämförelse mellan detta anslag och
det anslag, som nu begäres för astronomiska observatoriet i Lund. bör, på
sätt jag i sammanhang därmed erinrade, uppmärksammas, att i Uppsala
en närbesläktad institution, nämligen den meteorologiska, har ett anslag
av 3,500 kronor jämte 8 famnar ved, i värde uppskattade till 120 kronor’
under det att något särskilt anslag icke finnes till en meteorologisk institution
i Lund. Det är i stället det astronomiska observatoriet i Lund,
som fått övertaga en del meteorologiska observationer.
Jag hemställer om förslag till riksdagen
Öknt anslag
[83.]
Geologisk
mineralogiska
institutionens
materiell
anslag.
[84.]
Zoologiska
institutionens
materiell
anslag.
160 1916. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.
att, för beredande av höjning till 5,000 kronor av den
i utgiftsstaten för Lunds universitet, avdelningen B) Till
materiell m. m., för astronomiska observatoriet upptagna
anslagsposten å 3,500 kronor, öka det ordinarie anslaget
till nämnda universitet med ett belopp av 1,500 kronor.
50. d eologisk-mineraiogiska institutionens materiellanslag. Uti
den för universitetet i Lund gällande staten är under avdelningen B) Till
materiell m. m. uppfört ett belopp av 2,600 kronor till den geologiskmineralogiska
institutionen.
Till höjning av detta anslag anvisades på extra stat för år 1916 ett
belopp av 1,000 kronor.
Dylikt anslag är jämväl för år 1917 erforderligt.
Jag hemställer om förslag till riksdagen
att till höjning av materiellanslaget för geologiskmineralogiska
institutionen vid universitetet i Lund anvisa
på extra stat för år 1917 ett belopp av 1,000 kronor.
51. Zoologiska institutionens materieilanslag. I anledning av eu
utav Kungl. Maj:t i särskild proposition (nr 156) gjord framställning beviljade
1913 års riksdag för uppförande av en ny byggnad för zoologiska
institutionen vid universitetet i Lund jämte inredning med mera ett anslag
av 438,160 kronor. Sedan detta anslag i särskilda poster efter anvisningar
av riksdagen å 1914, 1915 och 1916 års riksstater blivit i sin
helhet ställt till det större akademiska konsistoriets i Lund förfogande,
börjar nu nybyggnaden nalkas sin fullbordan. Enligt träffade avtal skall
densamma vara färdig under våren 1916, så att under sommaren samma
år inflyttning av samlingarna med mera kan äga rum, och det är avsett,
att byggnaden skall tagas i bruk för sitt ändamål vid början av höstterminen
1916.
De nya institutionslokalerna bliva avsevärt större och bättre utrustade
än de gamla. Därav följer, att zoologiska institutionen efter nybyggnadens
fullbordande kommer i behov av ökade årliga anslag för olika ändamål.
Vid anmälan inför Kungl. Maj:t den 7 mars 1913 av nybyggnadsfrågan
och de anslagsbehov, den skulle komma att medföra, anmärkte ock dåvarande
departementschefen, att avlöning komme att krävas för en städerska, tillika
portvakt, för vilken bostad skulle beredas i den nya byggnaden, samt att
institutionens materiellanslag behövde ökas. Departementschefen meddelade
vidare, att en höjning av statens anslag till universitetet i Lund med omkring
4,000 kronor ansåges vara av nöden för tillfredsställande av institutionens
genom nybyggnaden uppkomna ökade behov.
IDIG. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.
161
Nu föreligger eu av zoologiska institutionens föreståndare, professorn
H. Wallengren till det större akademiska konsistoriet i Lund avlåten fram
o
...
ställning om förhöjning med 4,700 kronor av materiellanslaget till institutionen.
Framställningen är förordad av lilosofiska fakultetens matematisknaturvetenskapliga
sektion och det större konsistoriet samt har av kanslern
för rikets universitet med hans ovan omförmälda skrivelse den 5 oktober
1915 överlämnats till Kungl. Maj:t.
I nämnda framställning erinrar Wallengren, att zoologiska institutionen för närvarande
enligt universitetets stat åtnjuter ett anslag till materiell med mera av 4,000
kronor. Redan under nuvarande förhållanden, yttrar Wallengren, är detta anslag otillräckligt
och åtgår, såsom synes av nedanstående sammanställning, nästan i sin helhet
till bestridande av de löpande utgifterna för den nuvarande institutionens uppvärmning,
belysning med mera samt till täckande av kostnaderna för undervisningens upprätthållande.
Sammanställning av de löpande utgifterna under de fem senaste åren
för zoologiska institutionen:
a) Material till undervisningen............................. b) Ved, kol, gas, elektricitet och vatten............... c) Sprit och konserveringsvätskor, glaskärl, tele- fon m. m........................................................ |
År 1910. Kronor. |
År 1911. Kronor. |
År 1912. Kronor. |
o År 1913. Kronor. |
År 1914. Kronor. |
1,017 864 1,894 135 |
1,605 837 1,200 123 |
1,727 625 773 129 |
2,044 953 723 121 |
1,573 1,495 451 137 |
|
d) Rengöring och städning .................................... |
|||||
Summa kronor |
3,910 |
3,765 |
3,2541 3,841 |
3,656 |
Det årliga medeltalet av ovanstående utgiftsposter utgör sålunda: a) 1,593 kronor,
b) 955 kronor, c) 1,008 kronor, d) 129 kronor, summa 3,685 kronor.
Vidare anför Wallengren:
I den ovanstående sammanställningen äro endast medtagna de större regelbundet
återkommande utgifterna och icke den stora mängd smärre utgifter för frakter, transport
med mera, vilka i medeltal bruka belöpa sig till ett par hundra kronor årligen.
Av tablån framgår sålunda, att årsanslaget för närvarande icke räcker till att i någon
nämnvärd mån komplettera institutionens samlingar och icke heller till anskaffande av
undersökningsmaterial åt de studerande, som äro sysselsatta med vetenskapliga undersökningar.
Institutionens samlingar äro visserligen på en del områden synnerligen
omfattande och rikhaltiga men på andra för undervisningen viktiga områden däremot
mycket bristfälliga och behöva därför kompletteras och utökas. De med egna undersökningar
sysselsatta studerandena hava på grund av institutionens knappa årsanslag i
regel måst av egna medel eller genom erhållna stipendier själva bekosta anskaffandet
av det för deras undersökningar behövliga materialet. Dessa missförhållanden kunna
naturligtvis icke i längden utan skada för undervisningen och det vetenskapliga arbetet
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 21
162
1916. Åttonde huvudtiteln; Lunds universitet.
fortgå. År sålunda det nu till zoologiska institutionen utgående årsanslaget redan
under förhandenvarande förhållanden otillräckligt, blir detta fallet i mycket högre grad,
sedan den nya institutionsbyggnaden tagits i bruk.
Enär den nya institutionsbyggnaden är betydligt större än den nuvarande, måste
den också draga avsevärt större kostnader för uppvärmning och belysning. Yad posten
för bränsle beträffar torde den, enligt vad från jämförliga institutioner inhämtats
och under förutsättning att kolprisen återgå till sitt normala läge, böra upptagas till
en summa av 2,800 kronor. Då institutionens belysning skall ske med elektriskt ljus
och då dessutom tre elektriska motorer jämte hissmotorn skola drivas, torde kostnaderna
för elektrisk energi ej kunna sättas lägre än till 500 kronor. För driften av
termostater och kokning åtgår gas. Kostnaden härför blir sannolikt ungefär densamma
som i den nuvarande institutionen, alltså omkring 100 kronor årligen.
I institutionen äro inredda akvarier och i trädgården anordnade smärre försöksdammar,
varför vattenåtgången kommer att i avsevärd grad ökas. Efter den erfarenhet,
jag äger från driften av dylika sötvattensakvarier, och med det jämförelsevis höga
vattenpriset i Lund kan denna utgiftspost ej sättas lägre än till 400 kronor.
Vad beträffar posten för material med mera för undervisningen bör den fortfarande
utgå med samma årliga medelkostnadssumma som nu, alltså med 1,500 kronor.
Den under c) i tablån upptagna utgiftsposten för sprit, konserveringsvätskor, glaskärl
med mera måste emellertid i någon män ökas. För närvarande äro stora delar av
institutionens spritsamlingar på grund av bristande utrymme magasinerade. Dessa skola
emellertid monteras och utställas, vilket åter kommer att öka utgifterna. Då vidare
priset på sprit och glaskärl varit i ständig stegring, kunna dessa poster ej tänkas uppgå
till mindre än 1,500 kronor i årligt medeltal.
Till komplettering och utökning av institutionens samlingar samt till betäckande
av kostnaderna för materialinköp för en del vetenskapliga undersökningar bör lågt
räknat en årlig summa av 600 kronor kunna disponeras.
Då det är otänkbart, att en vaktmästare ensam skall kunna sköta samtliga göromål,
städning, eldning med mera i den nya institutionsbyggnaden, är det nödvändigt att
anställa ett biträde. Ursprungligen hade jag för avsikt att för detta ändamål anställa
ett kvinnligt biträde, som tillika skulle tjänstgöra som portvakt. Emellertid har det
vid närmare undersökning .visat sig bliva både billigare och även i andra avseenden
mera fördelaktigt att i stället taga ett manligt biträde. Den biträdande vaktmästaren
skulle nämligen hava skyldighet att elda, hålla trädgården i ordning, sköta akvarier
och terrarier med mera samt i övrigt biträda vid alla förekommande göromål. För
eldningen borde han uppbära ett arvode av 600 kronor och för övriga göromål 500
kronor, alltså ett sammanlagt arvode av 1,100 kronor jämte fri bostad i den för ett
biträde åt vaktmästaren avsedda lägenheten å institutionen. Genom en sådau anordning
inbesparas extra utgifter för trädgårdens skötsel och för extra rengöringsarbete,
samtidigt som institutionen har tillgång till en arbetskraft, som kan användas till alla
förekommande göromål.
Till dessa ovan anförda utgiftsposter bör slutligen läggas en summa av 200 kronor
till bestridande av tvätt, frakter med flera smärre, ej närmare specificerbara utgifter.
Institutionens årsanslag skulle sålunda, i överensstämmelse med vad här ovan
anförts, komma att belöpa sig till 8,700 kronor, vilket utgör en ökning av 4,700 kronor
utöver det nu utgående anslaget.
På given anledning har Wallengren med en promemoria till ecklesiastik -
163
1916. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.
departementet överlämnat ritningar och beskrivning till värmeledningsanordningarna
i den nya institutionsbyggnaden ävensom tre särskilda
skrivelser, nämligen dels från civilingenjören N. G. Aberg i Malmö angående
bränsleförbrukningen i zoologiska institutionens nybyggnad, dels
från civilingenjören II• G. Queckfeldt i Lund angående kostnaden för elek
trisk belysning och kraft i nybyggnaden, dels ock från stadsträdgardsinästaren
i Lund J. Ekberg angående de kostnader, som det arliga underhållet
av de den nya institutionen omgivande trädgårdsanläggningarna
kunde komma att draga.
Åbergs skrivelse utvisar, att i enlighet med uppgjorda transmissionsberäkningar
bränslemängden konnne att uppgå till omkring 3,500 hektoliter för 200 eldmngsdagar
med en yttre medeltemperatur av + 0° samt 10 timmars full drift och 14 timmars
i/ -drift för dygn. Med ett normalt pris av 1 krona 20 öre för hektoliter koks skulle
kostnaden komma att uppgå till 4,200 kronor för år, men med rådande orimligt höga
kokspris måste man räkna med eu summa av omkring 9,000 kronor för år. Åberg
förklarar i skrivelsen, att ovannämnda siffror gälla under förutsättning att samtliga
lokalerna under hela eldningsperioden hållas uppvärmda till vissa i skrivelsen angivna,
för särskilda kategorier av rum växlande gradtal, från + 5° till ff- 45° • i ett enstaka tall.
Quecliféldts skrivelse angiver, att för belysningen beräknats o25 stycken lampor,
av vilka dock 7.4 stycken, placerade i museet, sällan skulle komma till användning.
Om användningstiden för de övriga beräknades till i runt tal 150 timmar, vilket syntes
vara tillräckligt med hänsyn till det stora antal lampor, som endast tillfälligtvis användes,
samt väggkontakter, skulle avgiften för den härför behövliga energien efter 3o
öre för kilowatt-timme bliva 330 kronor.
Av större motorer funnes installerade en hissmotor för omkring 4 hästkratter, eu
kylmaskin för omkring 3 hästkrafter samt 2 mindre pumpar för tillsammans ^omkring
1,5 hästkrafter. Då gångtiden för hissen endast vore en halv minut och då kylmaskinen
endast hölles i gång den ljusa tiden av året samt pumparna icke kontinuerligt
behövde vara i drift, beräknade Queckfeldt kostnaden för dessa motorers drift efter angivna
pris till omkring 200 kronor,
Enligt Ekbergs skrivelse kunde den kostnad, som densamma avsage, med hänsyn
till gällande arbetspriser beräknas till omkring 500 kronor.
I ovan oinförmälda promemoria har professorn Wallengren till en början
angivit, huru han ansett sig, utgående från Åbergs skrivelse, kunna stanna
vid en kostnad av omkring 2,800 kronor för uppvärmning av den zoologiska
institutionens nybyggnad.
Wallengren både vid sina beräkningar funnit sig kunna antaga det av Aberg omförmälda
lägre kokspriset, 1 krona 20 öre för hektoliter. Enligt meddelande från gasverket
i Lund kunde detta pris anses vara det normala. Wallengren anmärker vidare
och angiver i detalj, hurusom åtskilliga lokaler i nybyggnaden i regeln alls icke eller
åtminstone blott under särskilt kalla vintrar behöva nppvärmas, medan andra lokaler
ej behöva uppvärmas under hela den av Aberg antagna tiden. Wallengren kommer
med iakttagande härav! till det resultatet, att de av Aberg för den zoologiska institutionens
samtliga rum beräknade eldningsdagarna, 19,800, böra minskas med 6,640 dagar
eller ungefär en tredjedel, samt yttrar vidare:
[84.]
164 1916. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.
Huru stort avdrag på den av Åberg beräknade totalkostnaden, 4,200 kronor, för
institutionens uppvärmning denna minskning skall medföra är tydligen svårt att fullt
exakt angiva. De olika lokalernas värmegrad är nämligen ganska växlande, och värmetransmissionen
hos de uppvärmda lokalerna växer i samma mån, som temperaturen i
närgränsande rum minskas. Vidare träflar minskningen i eldningsdagar till stor del
de rum, som avsetts skola uppvärmas till en jämförelsevis låg temperatur. Tager man
emellertid i betraktande, att en avsevärd minskning även göres på de större lokalerna
med högre värmegrad och att i den ovan angivna minskningen icke inberäknats en del
inskränkningar i uppvärmningen, vilka icke kunnat närmare fixeras, så synes mig, att
man bör komma den verkliga kostnaden för uppvärmningen av den nya zoologiska’ institutionen
nära genom att från Åbergs totalkostnad avdraga en tredjedel, 1,400 kronor,
motsvarande sålunda den beräknade minskningen i eldningsdagar. Kostnaden för
institutionens uppvärmning kommer sålunda att belöpa sig till 2,800 kronor. Denna
summa ligger givetvis vid den undre gränsen och tål ingen avprutning. Jag är emellertid
övertygad om att den med sparsamhet skall visa sig vara tillräcklig, och jag
ledes. till denna övertygelse även av den omständigheten, att universitetsbiblioteket,
den institution som i storlek kommer den nybyggda zoologiska institutionen närmast,
enligt överbibliotekariens meddelande under åren 1909—1914 i uppvärmning dragit
eu kostnad av i medeltal omkring 2,630 kronor.
Sedan W allengren beträffande åtgången av elektrisk energi hänvisat till
Queckfeldts skrivelse, yttrar Wallengren i promemorian vidare:
Med avseende på den extra vaktmästarens göromål och avlöning ber jag att få
framhålla följande. Den zoologiska institutionen har endast en ordinarie vaktmästare
(motsvarande institution i Uppsala har sedan lång tid tillbaka haft två). Redan under
de på den gamla institutionen rådande förhållandena har det emellertid visat sig, att
den ordinarie vaktmästarens göromål varit så betungande, att han under längre och
kortare perioder behövt extra hjälp. I den nya institutionen med ett betydligt större
antal ram, med akvarier, terrarier och försöksdammar med mera är det därför oundgängligt
nödvändigt, att en biträdande vaktmästare anställes. Denne skulle i första
hand ombesörja eldningen och borde härför åtnjuta en ersättning av 600 kronor. Vid
bestämmande av denna summa har jag letts av det förhållande, att den vid universitetsbiblioteket
anställde eldaren åtnjuter ett arvode av samma belopp. Det torde icke
heller vara möjligt att för en mindre avlöning erhålla en fullt pålitlig och duglig person,
och ^en sådan maste den biträdande vaktmästaren vara, enär han förutom eldningen
också vid sidan därom maste utföra åtskilliga andra sysslor. Han skulle nämligen även
hava sig anförtrott städning och iordninghållande av vissa lokaler inom institutionen,
bör dessa göromål har jag tänkt mig, att han skulle få åtnjuta fri bostad inom
institutionen. En härför avsedd lokal finne.?, bestående av ett rum och kök.
Kostnaden för iordninghållandet av den institutionen omgivande tomten, utgörande
ett område av 2,5 tunnland, har jag i överensstämmelse med vad stadsträdgardsmästaren
Ekberg meddelat upptagit till 500 kronor. Ifrågavarande anläggningar
innefatta naturligtvis icke några lyx- eller prydnadsanläggningar utan äro uteslutande
avsedda att utgöra försöksområden för experimentella undersökningar över vissa
djurformers livsbetingelser, odling av näringsväxter för akvarie- och terrariedjur samt
försöksdammar för sötvattensdjur o. s. v. Allt detta kräver eu noggrann och ständig
skötsel, om icke ändamalet med hela denna anläggning skall bliva förfelad. En summa
av 500 kronor måste därför anses vara den minsta möjliga, då man tager i betraktande
105
1910. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.
att det icke blott galler att hålla i ordning gängar, erforderliga växtrabatter och dy- [84.]
lika rena trädgårdsgöromål utan även att sköta försöksdarmnar och de i trädgarden i
friluftsterrarierna förvarade djuren.
Beträffande mitt omnämnande av eu sammanslagning av anslagen för eldning,
skötseln av trädgården och förmånen av fri bostad såsom avlöning åt den biträdande
vaktmästaren, var det ingalunda min avsikt, att detta skulle fastställas av riksdagen
eller Kung!. Maj:t. Det är naturligtvis nödvändigt, att institutionsföreståndaren
häri har fria händer, så att han vid varje särskilt tillfälle kan företaga de dispositioner,
som befinnas vara lämpligast. Jag anförde i min skrivelse till det större konsistoriet
tanken om sammanslagning endast för att därmed visa, att man genom en sådan
anordning kunde vid institutionen få fästad en duglig och pålitlig person med en så
pass god avlöning, ait han i ekonomiskt hänseende kom me något så når i jämbredd
med en ordinarie vaktmästare och därför borde kunna ägna hela sin tid åt institutionen.
De förmåner, av vilka den biträdande vaktmästaren genom ett dylikt arrangement
komme i åtnjutande, bleve emellertid i verkligheten icke större än den ordinarie vaktmästarens
i "första lönegraden. Den förres bostad innefattar endast ett rum med kök
(den senares däremot två rum med kök) och kan därför icke beräknas iller än till 100
kronor; vidare kan den biträdande vaktmästaren icke ensam sköta trädgarden utan
måste härför lega åtskillig arbetshjälp. Detta torde säkerligen för honom draga en
kostnad av minst 100 kronor årligen. Vid arbeten för institutionen har jag fått den
erfarenheten, att det i regel är förmånligare att överlåta på ackord ett givet arbete åt
en pålitlig person än att själv lega timavlönade arbetare. Ackordtagaren utövar nämligen
då en synnerligen effektiv kontroll på sina medhjälpares arbetsprestationer, och arbetet
kommer därigenom att utföras vida billigare, än annars hade blivit fallet. Vid bedömandet
av den biträdande vaktmästarens löneförmåner bör vidare tagas i betraktande,
att han icke kommer i åtnjutande vare sig av ålderstillägg eller av pension såsom eu
ordinarie vaktmästare. *
Slutligen ber jag att få framhålla, att de olika posterna i den begärda staten
för den nya zoologiska institutionen i Lund hava beräknats till minimigränsen, något
som också torde framgå av en jämförelse mellan anslagen till de bada institutionerna
i Uppsala och Lund. Vid denna jämförelse bör emellertid från anslaget till Lund avdragas
de båda posterna för eldning och iordninghållande av tointen (600 kronor, och
500 kronor), enär detta arbete i Uppsala utföres av de bada vid institutionen anställda
ordinarie vaktmästarna och deras lön ej utgar från institutionens materiellanslag. Det
verkliga årsanslaget för Lunds zoologiska institution, vilket skall jämföras med motsvarande
anslag i Uppsala, blir sålunda 7,600 kronor mot 10,100 kronor. ^Härtill kommer
emellertid det förhållandet, att Uppsala zoologiska institution årligen åtnjuter ränta
å Regnells zoologiska fond 463 kronor 92 öre. Dess årliga anslagssumma blir sålunda
i verkligheten 10,563 kronor 92 öre samt överskjuter motsvarande summa för Lunds
zoologiska institution med 2,963 kronor 92 öre.
I sin ovannämnda skrivelse den 5 oktober 1915 har universitetskanslern,
under anmärkning att det äskade beloppet syntes nödvändigt för uppehållande
av verksamheten vid institutionen, tillstyrkt utverkande av den
begärda anslagsökningen.
Professor Wallengren har utan tvivel tillfyllest ådagalagt zoologiska Departeinstitutionens
behov av avsevärt ökade anslagsmedel. Den ökning, varom mentschefen.
166
1916. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.
bär är fråga, bör emellertid enligt min mening icke i sin helhet utgå såsom
materiellanslag.
I den summa av 4,700 kronor, som Wallengren begärt till ökning av
materiellanslaget, ingå två poster, den ena å 600 kronor för ombesörjande
av eldningen samt 500 kronor för iordninghållandet av tomtområdet omkring
institutionens byggnader, skötsel av akvarier med mera. Beträffande
dessa belopp, som i Wallengrens ursprungliga skrivelse angivits böra tillkomma
samma person, en biträdande vaktmästare, har Wallengren i sin
sedermera avgivna promemoria anfört, att en dylik anordning icke vore
nödvändigt påkallad. Jag finner för min del lämpligast, att det föreliggande
behovet av arbetsbiträde för ifrågavarande ändamål tillgodoses på
det sätt, att vid institutionen fast anställes ännu eu ordinarie vaktmästare.
Det kunde da åläggas denne att utföra de göromål, som ovan omförmälts,
samt att ombesörja den städning, vilken mot åtnjutande av bostadsförmån
skulle handhavas av den biträdande vaktmästaren.
Då de göromål, som sålunda skulle tillkomma den nye vaktmästaren,
åtminstone delvis ej är o sådana, som i allmänhet besörjas av vaktmästare,
torde uttrycklig föreskrift böra meddelas därom, att i förevarande fall
nämnda göromål åligga institutionens vaktmästare.
Det är naturligen intet som hindrar, att dessa åligganden och de sedvanliga
vaktmästargöromålen på annat sätt än nu antytts fördelas på de
båda vaktmästarna. Men otvivelaktigt torde den arbetsfördelning, Wallengren
i sin första skrivelse avsett, vara lämplig. Jag erinrar därom, att
vid universitetet finnes en befattningshavare, vars sysslor kunna anses tämligen
likartade med den av W allengren tilltänkte biträdande vaktmästarens
jag syftar härmed på en eldare, som tillika är trädgårdsdräng. Detta
år ju en rått naturlig förening av två sysslor, av vilka den ena kräver sin
man företrädesvis om vintern, den andra till övervägande del under sommaren.
En ny vaktmästarbefattning bör alltså enligt min mening tilldelas
zoologiska institutionen i Lund, vilken då i avseende å antalet vaktbetjänte
blir likställd med motsvarande institution i Uppsala. För ändamålet bör
universitetets statsanslag ökas med ett belopp av 1,050 kronor till avlöning
åt den nya befattningshavaren. Därest denne kommer i åtnjutande av fri
bostad och bränsle, bör emellertid avlöningen för honom liksom för övrig*a
vaktmästare minskas med 150 kronor.
Med denna anordning bör naturligen ökningen av zoologiska institutionens
materiellanslag ej bliva så stor, som Wallengren begärt, eller 4,700
kronor. Rimligen bör detta belopp nedsättas med 1,000 kronor — det
belopp som enligt Wallengrens framställning kunde anses tillkomma den
1916. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.
167
föreslagna befattningshavaren såsom ersättning för hans eget arbete
och sålunda bestämmas till 3,700 kronor.
Det kan ej förnekas, att vad jag nu föreslagit till synes innebär någon
försämring i jämförelse med vad zoologiska institutionen enligt Wallengrens
plan skulle hava att erbjuda för utförande av eldning, tomtens iordningställande
med mera. Det bör dock vara förmånligare för institutionen
att kunna bereda vederbörande en fast plats med åtföljande rätt att vid
sjukdom behålla större delen av avlöningen, rätt till ålderstillägg, semester
samt pension för innehavaren och hans efterlevande. Den nye vaktmästaren
skulle ej heller, såsom Wallengren ifrågasatt, vara skyldig att
själv bekosta viss arbetshjälp vid trädgårdsarbetet. Enligt de grunder,
Wallengren tillämpat vid sin beräkning av anslagssumman, skulle ett mindre
belopp av materiellanslaget kunna stå till buds för dylik arbetshjälp.
Under förutsättning att mitt förslag gillas, kommer zoologiska institutionens
i Lund materiellanslag att uppgå till 7,700 kronor. Wallengren
har själv anställt jämförelse med motsvarande anslag vid universitetet i
Uppsala. Det kan tilläggas, att den botaniska institutionen i Lund åtnjuter
i materiellanslag för sin systematiska avdelning 7,000 kronor och för sin
fysiologiska avdelning 3,500 kronor.
Jag återkommer under nästa punkt till frågan om anslag till den nya
vaktmästarens avlöning och hemställer nu om förslag till riksdagen
att, för beredande av höjning till 7,700 kronor av
den i utgiftsstaten för Lunds universitet, avdelningen B)
Till materiell in. m., för zoologiska institutionen upptagna
anslagsposten å 4,000 ki*onor, öka det ordinarie anslaget
till nämnda universitet med ett belopp av 3,700 kronor.
o
52. Ny vaktmästarbefattning vid zoologiska institutionen. Åberopande
vad jag under nästföregående punkt anfört tillstyrker jag förslag
till riksdagen
dels att i utgiftsstaten för Lunds universitet, avdelningen
A) Avlöningar in. m., under rubriken c) Tjänstemän
och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar
m. in., Zoologiska institutionen, uppföra ytterligare
en vaktmästarbefattning med enahanda avlöningsförmåner,
som tillkomma den hittillsvarande vaktmästaren
därstädes, och med skyldighet för befattningens
innehavare att vara underkastad de för dessa förmåners
åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna,
dels ock att för ändamålet höja det ordinarie anslaget
till nämnda universitet med ett belopp av 1,050 kronor.
Ökat anslag.
[85.]
Ny vaktmästarbefattning
vid
zoologiska
institutionen.
Ökat anslag.
[86.]
Undervisning
i entomologi.
[87.]
Undervisning
i bokföring.
♦
168 1916. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.
53. Undervisning i entomologi. Sedan riksdagen år 1900 beviljat
på extra stat för år 1901 ett belopp av 3,000 kronor för uppehållande
av undervisning i entomologi och vård av de entomologiska samlingarna
vid universitetet i Lund, vilket anslag skulle utgå under förutsättning att
fullt lämplig person för tjänstgöringens bestridande funnes att tillgå, har
enahanda belopp för samma ändamål av riksdagen beviljats på extra stat
för vart och ett av åren 1902—1916 att utgå under nyssnämnda förutsättning.
Med anledning av gjord framställning, att anslag för ifrågavarande
ändamål måtte fortfarande beredas universitetet, hemställer jag om förslag
till riksdagen
att för uppehållande av undervisning i entomologi
och vård av de entomologiska samlingarna vid universitetet
i Lund anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag
av 3,000 kronor, att utgå under förutsättning att
fullt lämplig person för tjänstgöringens bestridande finnes
att tillgå.
54. Undervisning i bokföring. Vid 1908 års riksdag framlade
Kungl. Maj:t förslag om anvisande av anslag för undervisning i bokföring
vid rikets båda universitet. Det yttrande i frågan, som av dåvarande chefen
för ecklesiastikdepartementet avgavs till det vid statsverkspropositionen i
utdrag fogade protokollet över ecklesiastikärenden den 13 januari 1908,
utvisar, att med anslagen skulle bekostas en terminlig kurs i bokföring
vid vartdera universitetet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag beviljade riksdagen på extra stat
för år 1909 till Uppsala universitet ett anslag av 600 kronor och till Lunds
universitet ett anslag av 900 kronor, därav 300 kronor voro avsedda att
utgå för höstterminen 1908. Bestämmelser rörande användningen av anslagen
meddelades av Kungl. Maj:t den 18 december 1908, och genom
dessa bestämmelser stadgades, vad undervisningen vid universitetet i
Lund beträffar, att densamma skulle fortgå omkring 30 timmar varje
termin. Dessa bestämmelser hava gällt för de extra anslag till berörda
undervisning vid universitetet i Lund, som till belopp av 600 kronor av
riksdagen beviljats för vart ett av åren 1910—1916.
I en av kanslern för rikets universitet med eget underdånigt utlåtande
den 5 oktober 1915 till Kungl. Maj:t överlämnad skrivelse har nu det
större akademiska konsistoriet vid universitetet i Lund hemställt, att till
ifrågavarande undervisning måtte på extra stat för år 1917 beredas ett
1916. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet. 169
anslag av endast 300 kronor. Såsom skäl till att nu allenast begäres hälften
av det belopp, som förut under en följd av år blivit för berörda .ändamål
av riksdagen beviljat, har anförts, att beträffande detta anslagskrav någon
sparsamhet utan olägenhet kunde iakttagas samt att det behov, som denna
undervisning avsåge att fylla, kunde bliva tillfredsställt, om undervisningen
omfattade en kurs om året i stället för en kurs varje termin.
Kanslern har i sitt utlåtande icke haft något att erinra mot den av
det större konsistoriet i berörda hänseende föreslagna anslagsminskningen.
Då vederbörande universitetsmyndigheter ansett sig böra föreslå en
minskning i det hittills för detta ändamål utgående anslaget, finner jag
mig böra instämma häri. Beträffande anslagets användning bör givetvis
tillses, att kursen förlägges till lämplig tid av det akademiska läsåret.
Jag hemställer om förslag till riksdagen
att för anordnande vid universitetet i Lund av
undervisning i bokföring enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott meddela, anvisa på extra
stat för år 1917 ett anslag av 300 kronor.
55. Universitetsbiblioteket. Till materiell m. m. för universitetsbiblioteket
i Lund har för vart och ett av åren 1909—1916 anvisats ett
extra anslag av 10,000 kronor.
Jämväl för år 1917 erfordras, enligt vad vederbörande anmält, dylikt
anslag till enahanda belopp; och får jag fördenskull hemställa om förslag
till riksdagen
att till materiell in. m. för universitetsbiblioteket
i Lund anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag
av 10,000 kronor.
56. Universitetets årsskrift. Till utgivande av Lunds universitets
årsskrift har riksdagen på extra stat anvisat för vartdera av åren 1912
och 1913 4,000 kronor samt för vart. och ett av åren 1914—1916 ett
förhöjt belopp av 5,000 kronor.
Då vederbörande myndigheter anhållit om det förhöjda beloppets beviljande
för år 1917 och detta belopp fortfarande är behövligt, hemställer
jag om förslag till riksdagen
att till utgivande av Lunds universitets årsskrift
bevilja på extra stat för år 1917 ett anslag av 5,000
kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 22
Minskat
anslag.
[88.]
Universitets
biblioteket.
[89.]
Universitetets
årsskrift.
[90.]
Inrättningen
för gymnastik
ochfåktkonst.
[91.]
Idrottsplats
och idrottsmateriell
m. m.
170 1916. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.
57. Inrättningen för gymnastik och fäktkonst. Till materiell för
nämnda inrättning har riksdagen för vart och ett av åren 1911—1916
anvisat ett extra anslag av 500 kronor.
Framställning har gjorts om beredande av dylikt anslag jämväl för
år 1917, och på de skäl, som föranlett anslags beviljande för ändamålet
under förutnämnda sex år, hemställer jag om förslag till riksdagen
att till materiell för inrättningen för gymnastik och
fäktkonst vid universitetet i Lund bevilja på extra stat
för år 1917 ett anslag av 500 kronor.
58. Idrottsplats och idrottsmateriell m. m. Bland de i universitetets
i Lund utgiftsstat under avdelningen B) Till materiell m. m. upptagna
posterna förekommer en å 500 kronor med titel: Inrättningen för gymnastik
och fäktkonst. Alltsedan år 1911 har vidare, såsom nyss nämnts, till
materiell för sagda inrättning på extra stat utgått ett belopp av 500 kronor
för år.
Under avdelningen A) Avlöningar m. in. linnes i staten vidare för
nämnda inrättning uppfört dels ett belopp av 2,000 kronor till avlöning
åt en lärare i gymnastik och fäktkonst, dels ock ett belopp av 200 kronor
till arvode åt en uppasserska, som därjämte åtnjuter fri bostad. Nämner
jag tillika, att universitetet äger eu gymnastiksal, har jag omförmält de
medel, över vilka universitetet förfogar för att främja gymnastiska och
andra kroppsliga övningar.
Det kan ej förnekas, att Lunds universitet i förevarande avseende är
skäligen illa ställt i jämförelse med universitetet i Uppsala. Förutom ett
anslag till ridundervisningens uppehållande upptager staten för universitetet
i Uppsala för en gymnastikinrättning materiellanslag till belopp av
sammanlagt 6,250 kronor. Fn gymnastiklärare åtnjuter, förutom 6 famnar
ved in natura, dels på ordinarie stat en avlöning å 2,000 kronor, dels
på extra stat tillfällig löneförbättring till belopp av 910 kronor, en biträdande
gymnastiklärare på ordinarie stat arvode å 500 kronor samt på extra
stat tillfällig löneförbättring till belopp av 250 kronor, varjämte för en
vaktmästare, tillika eldare, på ordinarie stat är uppförd avlöning till belopp
av 1,500 kronor. Vid universitetet tinnes eu med anlitande av statsanslag
å 174,740 kronor nyuppförd präktig gymnastikbyggnad med badinrättning
ävensom en idrottsplats, vartill område upplåtits av staten.
Vid universitetet i Lund har det rätt länge varit ett önskemål att erhålla
en ny kombinerad gymnastik- och idrottsinstitution, och en vid universitetet
tillsatt kommitté har utarbetat ett förslag i avseende härå. Kommittén
har emellertid ej för närvarande velat föra frågan fram till fullstän
-
1916. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.
171
dig lösning men i avvaktan härpå tänkt sig en provisorisk anordning, som
kunde vara ägnad att tillgodose den studerande ungdomens behov av sund
och stärkande idrott i dess många och skiftande former. I en till det.
större akademiska konsistoriet ingiven skrift har kommittén anfört:
För den grundläggande, korrektiva gymnastiken utgjorde idrotten en utfyllnad
och tillämpning, vilken av kroppsuppfostraus målsmän samstämmigt framhölles såsom
ett, särskilt för vuxen ungdom, snart sagt oumbärligt hälsomedel — naturligtvis under
förutsättning att idrotten leddes i rätta banor och ej urartade till överdrifter eller
till ensidiga färdigheters övande. Att vid universitetet umbära idrotten måste anses
såsom en allvarlig olägenhet, för vilken hjälp borde snarast möjligt sökas.
Kommittén hade närmast tänkt sig en lösning av frågan tills vidare på det sätt,
att den studerande ungdomen bereddes tillfälle att mot någon årlig avgift begagna
den av Lunds idrottsklubb disponerade idrottsplatsen.
Så hade sedan någon tid ägt rum. Medel till bekostande av avgiften härför
samt till anskaffande och underhållande av idrottsmateriell hade erhållits på
privat väg.
Då nu emellertid allt större svårigheter yppats att på detta sätt sörja för det
spirande idrottsintressets bibehållande och höjande, hemställde kommittén, att konsistoriet
måtte till den studerande ungdomens bästa söka utverka ett årligt anslag av 1,000
kronor för hyrande av idrottsplats samt till anskaffande och vidmakthållande av idrottsmateriell.
Konsistoriet lade denna angelägenhet i universitetskanslerns händer,
och i sin underdåniga skrivelse den 5 oktober 1915 har kanslern, lika med
konsistoriet, förordat beredande av det begärda anslaget.
Till utredning i detta ärende hava på förekommen anledning följande
handlingar insänts till ecklesiastikdepartementet:
Härmed intygas på begäran,
att »Föreningen Lunds Idrottsplats», genom avtal, som gäller ett ar och, så
länge uppsägelse ej sker, förnyar sig själv för ett år i sänder, av Lunds stad fått åt
sig upplåtet det nu såsom idrottsplats använda område väster om staden;
att, jämlikt kontraktet med Lunds stad, föreningen L. I. förfogar över idrottsplatsen
utan några som helst restriktioner;
att föreningen L. I., ända sedan Lunds universitets gymnastik- och idrottsförening
bildades i slutet av 1912, mot en årlig ersättning av tvåhundra (200) kronor
tillhandahållit idrottsplatsen åt sistnämnda förening, såvitt sådant kunnat ske utan
åsidosättande av förstnämnda förenings egna ändamål;
att veterligen ingen anledning finnes därtill, att, vare sig från stadens eller föreningens
sida, någon uppsägelse skulle ske av ovannämnda mellan staden och föreningen
L. I. gällande kontrakt;
att föreningen L. I. icke heller har någon anledning att för sin del uppsäga
avtalet med Lunds universitets G. och I. förening; samt
172 1916. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.
[91.] _ att föreningens ekonomi, jämförd med de avsevärda kostnader, som krävas för
idrottsplatsens skötsel, icke tillåter den att erbjuda billigare villkor åt Lunds uni—
ver.sitets G. och I. förening än de nu avtalade.
Lund 5 november 1915.
Johan G. W. Thyrén.
Ordförande
i Föreningen Lunds Idrottsplats.
P. M.
Med ledning av de föregående årens räkenskaper torde kunna antagas, att
fördelningen av ett eventuellt årsanslag å 1,000 kronor åt Lunds universitets
gymnastik- och idrottsförening skulle komma att ungefärligen ställa sig på följande
sätt:
Förhyrande av idrottsplats............................................................ kr. 200:_
Vaktmästare, för vård av materiell etc........................................ » 150: —
Materiell för olika grenar av allmän idrott (spjut, kulör, släggor,
diskusskivor, stavar, ribbor till hopp, ställningar etc.)...... » 250: —
Materiell för fotboll ..................................................................... s 100:_
» » fäktning .................................................................. » 75._
» » rodd (hyra och vård av båt etc.)........................... > 125: —
» > tävlingar.................................................................. „ 50:_
Obligata årsavgifter (till riksförbund etc.).................................... » 50: —
Summa kr. 1,000
Lund 19 november 1915.
Johan G. W. Thyrén.
Ordförande
i Lunds Univ. G. & I. förening.
mental*? n . av kommitterade anförts till stöd för ifrågavarande anslags be
nunge
een. vjijan(je torde näppeligen kräva något tillägg från min sida. Jag kan åtnöja
mig med att erinra, att statsmakterna i fråga om universitetet i
Uppsala sörjt för att bereda den studerande ungdomen tillfälle till stärkande
kroppsövningar såsom en motvikt mot det ensidiga själsarbetet samt
alltså visat sig behjärta vikten därav.
Beträffande den nu begärda anslagssumman må anmärkas, att man
däri ej bör inberäkna någon post till materiell för fäktning. Universitetet
förfogar redan, såsom av det föregående inhämtas, över statsanslag,
varur kostnaderna för sådan materiell kunna bestridas. Jag anser, att anslagssumman
lämpligen kan sättas till 900 kronor, och hemställer därför
om förslag till riksdagen
1916. Åttonde huvudtitelu: Karolinska institutet.
173
att till hyra för idrottsplats samt till inköp och
underhåll av idrottsmateriell in. m. för universitetet i
Lund på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av
900 kronor.
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
59 a. Fyllnad i en professorsavlöning. Professorerna vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet åtnjuta avlöning med det för professorer i
allmänhet bestämda beloppet 7,500 kronor, förutom ålderstillägg — undantag
härifrån utgör av särskild anledning professorn i psykiatri ävensom
innehavaren av en extra ordinarie professur i kemi och farmaci, vilken ej
i likhet med andra extra ordinarie professurer förvandlats till ordinarie.
Nämnda professorsavlöning 7,500 kronor utgår enligt karolinska institutets
stat i allo kontant utom för två av professorerna, vilka hava boställsrum.
Dessa professorer hava att vidkännas avdrag å sin lön med
ett belopp, motsvarande det beräknade värdet av boställsförmånen och i
den nu gällande, år 1908 av riksdagen fastställda staten upptaget till 900
kronor. De uppbära alltså kontant 6,600 kronor, därav lön 4,100 kronor
och tjänstgöringspenningar 2,500 kronor.
För utredning av det ärende, som jag under förevarande punkt går
att anmäla, bör jag omförmäla, huru dessa boställsförmåner uppkommit
och vilka bestämmelser givits beträffande dem. Sagda bestämmelser äro
meddelade i sammanhang med föreskrifter rörande användningen av vissa
andra, i det följande mera i förbigående omförmälda lägenheter.
Kort efter det karolinska institutet år 1810 erhållit sin nuvarande
organisation, bestämdes genom nådigt brev den 19 november 1816, att
bland de tre professorer, nämligen anatomim, chemi® samt medicin®
theoreticae professorerna, vilka kunde ifrågakomma till erhållande av bostad
inom institutet, skulle en erhålla sådan bestående av eu bekväm våning
med kök och nödiga uthus mot åliggande att såsom inspektor vara
ansvarig för institutet. Med upphävande av de år 1816 givna stadgandena
föreskrev Kungl. Maj:t den 16 maj 1862, att fullt tillräckliga rum
skulle anvisas för institutets samlingar, laboratorier och auditorium m. m.
samt till arbetsrum för vissa professorer. Två mindre boställsvåningar,
vardera med kök, skulle upplåtas, den ena för professorn i anatomi, den
andra för professorn i kemi och farmaci, med rättighet för den i tjänsten
äldste att bland våningarna välja den han helst önskade. Vidare skulle
några små lägenheter tilldelas vissa befattningshavare samt ett antal rum
anvisas för studerande.
Nytt anslag.
[92. J
Fyllnad i eu
professorsavlöning.
174 1916. Åttonde huvudtiteln: Karolinska institutet.
Längre fram i tiden befunnos 18G2 års föreskrifter dels i vad anginge
undervisnings- och museilokaler samt arbetsrum obehövliga, dels i
fråga om andra lägenheter tarva vissa ändringar. Genom nådigt brev den
11 juni 1887 bestämde därför Kungl. Maj:t, med upphävande av nådiga
brevet den 16 maj 1862, att i den på västra delen av institutets tomt
befintliga byggnaden skulle hållas tillgängliga:
l:o) erforderliga rum för institutets bibliotek;
2:o) två mindre boställsvåningar, vardera med kök, »vilka våningar
må», såsom det heter i det kungl. brevet, »vid härnäst inträffande ledighet
av professurerna i anatomi och kemi, i tur efter fullmaktsålder innehavas
av professorerna i anatomi, patologisk anatomi, fysiologi och kemi;
börande härvid iakttagas, att om en i tjänsten äldre professor icke vill,
för viss tid eller tills vidare, begagna sig av sin rätt till bostad, den honom
i tjänstålder närmaste må under tiden begagna bostaden mot åtnjutande
av laga fardag, ävensom att alltid den för professor, som innehar
boställsvåning, i stat upptagna lägre lönen skall utgå till den, som begagnar
sig av bostaden»;
3:o) bostäder för amanuenser vid vissa institutioner;
4:o) bostäder, därest sådant sig göra låter, åt laboratorerna; samt
5:o) rum med kök för en gårdsdräng och för en vaktmästare.
Den byggnad, som avses i 1887 års brev, är den som efter bibliotekets
inflyttning därstädes på 1840-talet kallats biblioteks- och boställshuset,
beläget i hörnet av gamla Glasbruksgränden, numera Owengatan,
och Hantverkargatan, med adressnummer 3 vid sistnämnda gata. Huset
är ett tvåvånings stenhus med rum inredda även å vinden under mansar
dtaket.
De genom nyssnämnda nådiga brev givna bestämmelserna i avseende
å två professorers boställslägenheter hava bibehållit sin giltighet även sedan
den nu gällande löneregleringen för institutet med ingången av år
1909 trädde i kraft.
De fyra professorer vid institutet, vilka enligt bestämmelserna i 1887
års brev äga begagna boställsvåningarna, åro, uppräknade i tur efter tjänstålder:
greve Iv. A. H. Mörner, E. G. Milller, C. J. G. Sundberg och J. E.
Johansson. Greve Mörner innehar en av dessa lägenheter, belägen dels
en trappa upp dels ock i vindsvåningen. Den andra, belägen till större
delen i bottenvåningen men omfattande även 4 rum en trappa upp, innehades
i början av år 1914 av Mfiller, men han avflyttade från densamma
den 1 april 1914. Det är sistnämnda våning och dess upphörande att
vara boställsvåning, som är det egentliga föremålet för min framställning
under denna punkt.
175
1916. Åttonde huvudtiteln: Karolinska institutet.
Enligt vad upplysts var anledningen till Mtlllers avflyttning frän lägenheten,
vilken av honom innehafts ett tiotal år, förnämligast att söka i
våningens ohälsosamma beskaffenhet. Dess största olägenhet uppgavs vara
tukt i grundmur oeh väggar. Professor Sundberg, som skulle vara närmast
att taga lägenheten i besittning, vågade ej göra detta, förrän lägenheten
försatts i tillfredsställande skick. Detta ansågs, enligt yttrande av
sakkunnig person, kunna avhjälpas genom isolering av muren mot gatan
samt inledning i väggarna av ett luftningssystem, »knapensystemet».
Sedan överintendentsämbetet yttrat sig i ärendet och därvid tillstyrkt
vidtagande av de ifrågasatta åtgärderna ävensom inledande, på sätt begärts,
av elektrisk belysning i båda boställsvåningarna, äskade Kungl. Maj:t
i framställning till 1914 års senare riksdag ett extra anslag av 7,165 kronor
till reparation av nu ifrågavarande boställsvåning samt till införande
av elektrisk belysning i båda lägenheterna. Av anslaget var i uppgjort
kostnadsförslag ett belopp av 5,000 kronor beräknat för reparationsarbetena;
2,060 kronor avsägo elektriska belysningsanordningar, och till oförutsedda
utgifter upptogs i förslaget ett belopp av 105 kronor. Kungl. Maj:ts
framställning bifölls av riksdagen.
Anslaget anvisades av Kungl. Maj:t förskottsvis under år 1914, och
arbetena verkställdes i så god tid under sagda år, att Sundberg kunde
taga sin boställsvåning i besittning den 1 oktober 1914.
1 skrivelse till karolinska institutets rektor, professorn greve Mörner,
uppsade emellertid Sundberg den 29 mars 1915 sin boställsvåning till avflyttning
den 1 oktober 1915. I skrivelsen anförde Sundberg:
Mina skäl för avflyttning äro uteslutande hälsoskäl. Hit räknar jag icke, att
bostaden är synnerligen golvkall, om ock detta för dem, som länge skola sitta vid
stillasittande arbete (t. ex. vid skrivbordet), verkar, ganska besvärande. Redan vid
jultiden började hälsotillståndet hos flera av familjens medlemmar bliva stört. En
tjänarinna, som förut alltid varit frisk och som tjänat hos oss många år, måste på
nyåret lämna oss på grund av allmän kraftnedsättning och reumatiska besvär i benen.
Hon hade icke varit borta från bostaden mera än fyra veckor, så var hon sig återigen
lik och vid full arbetskraft. Dä emellertid särskilt min hustrus men även mitt eget
hälsotillstånd blev allt mindre tillfredsställande, lät jag genom bostadsinspektören vid
Stockholms stads hälsovårdsnämnd undersöka bostaden. Över den förrättning, han
vidtog, har han utlovat mig full beskrivning, som jag är villig överlämna.
Sundberg slutar sin skrivelse med förklaring att mot de till boställsvåningen
hörande rummen en trappa upp intet vore att anmärka.
Den av Sundberg omnämnda beskrivningen är av följande innehåll:
På begäran av professor Carl Sundberg har jag i slutet av mars månad 1915
företagit undersökning av den av honom bebodda våningen i huset nr 3 Hautverkargatan
angående hygieniska olägenheter, som uppgivits vidlåda nämnda bostadsvåning.
176
1916. Åttonde huvudtiteln: Karolinska institutet.
Vid undersökningstillfällena märktes, att luften i vissa av våningens rum hade
eu unken, kväljande lukt. Angående andra rum kunde man vara tveksam, huruvida
dylik lukt fanns i desamma eller ej. Med stor sannolikhet orsakades denna dåliga
beskalfenhet hos luften därigenom, att luft med dålig lukt framtränger ur de kanaler,
som upptagits i murarna. Den luftström, som framkom ur en hel del av dessa kanaler,
hade nämligen eu utpräglad dålig lukt av unken, kväljande karaktär.
I bil. 2, 3 och 4 har jag sökt visa, huru luftväxlingen antagligen sker i ett av
rummen (sängkammaren, bil. i). Från de 22 kanaler, som finnas i väggarna i detta
rum, framkomma luftströmmar (se fotografier av ljuslågor). Även genom yttermuren
kan någon del unken luft antagas inkomma, vilken genomgått den fuktiga delen av
denna mur. Om man håller en tändsticka framför de kanaler, som från gatan ingå
i muren, suges lågan, ehuru tämligen svagt, in i dessa kanaler.
A figurerna har jag med blå färg betecknat de delar av murarna, som kunna
anses innehålla grundfukt. Antagandet att muren innehåller grundfukt i denna utsträckning
är grundat dels på fuktfläckarnas läge å yttermuren (se fotografi), dels på
att det elektriska leduingsmotståndet i de såsom fuktiga angivna områdena är synnerligen
litet.
Det kan med fullt fog sägas, att en bostad, i vilken luften antagligen ständigt
(vid kall årstid) är av sådan beskaffenhet, som den här befunnits vara, och i vilken
rummens undre delar oupphörligt under den kallare årstiden överspolas av kalla fuktiga
luftströmmar, ingalunda kan anses vara sund. Sängkammaren bör i sitt nuvarande
skick ej användas för detta ändamål.
Vad beträffar fragan, vilka åtgärder, som böra vidtagas för bostadens förbättrande,
vill jag endast framhålla, att det måste anses olämpligt, att murar av här
ifrågavarande slag ventileras eller uttorkas genom i desamma gjorda kanaler, då den
luft, som genomspolat dessa kanaler, skall blandas med luften i rummen. Skola murarna
uttorkas på det här angivna sättet, bör den luft, som kommer från desamma.
utkomma i något från rummet avskilt område och därifrån avlägsnas. — ----Att på
detta sätt alla olägenheter från grundfukten i murarna avlägsnas, synes dock icke
kunna garanteras.
Några provisoriska åtgärder att på något så när effektivt sätt avlägsna de huvudsakliga
olägenheterna hos ifrågavarande våning anser jag mig icke hava att föreslå.
Stockholm den 5 maj 1915. Gustaf Hult kvist.
Stockholms stads bostadsinspektör.
Vid Hultkvists skrift voro fogade däri omförmälda bilagor. Bil. 1
var en planritning över boställsvåningens utrymmen å nedre botten, utgörande
— förutom förstuga, tambur, korridor m. m. — sängkammare (å
ritningen betecknad med nr 1), herrum (nr 2), salong (nr 3), matsal (nr
4), jungfrukammare (nr 5) samt kök (nr 6) med skafferi ävensom handkammare
(nr 7).
Vid överlämnandet till institutets rektor av Hultkvists beskrivninganförde
Sundberg i skrivelse den 25 maj 1915:
Till vad bostadsiuspektören yttrat torde jag på grund av den av mig under det
år, jag bebott våningeu, vunna personliga erfarenheten böra tillägga min egen mening,
att av de i bil. 1 angivna rummen torde skäligen intet annat ruin än möjligen det
s. k. herrummet, om det noga avskiljes från omgivande rum, böra komma i bruk så
-
1916. Åttonde huvudtiteln: Karolinska institutet.
177
som bostadsrum. Sämre än sängkammaren finner jag rum 4 och i synnerhet den härintill
belägna delen av våningen i hörnet av Owengatan och Handtverkargatan samt
den s. k. handkammaren vara. Något bättre äro jungfrukammaren och köket, men
det mellan dem belägna skafferirummet är däremot osundare. Bäst av de åt Owengatan
belägna rummen är det med nr 8 betecknade rummet, ehuru också här rader
dålig luft från de inåt rummet belägna uttorkningskanalerna i murarna.
Rektor mottog härefter eu (len 27 maj 1915 dagtecknad skrivelse,
vari professor Johansson yttrade:
Såsom den bland institutets professorer, vilken efter professor Sundberg skulle
äga att begagna omförmälda bostadslägenhet, får jag förklara, att även jag finner utredningen
uppvisa sådana hygieniska olägenheter vid densamma, att jag icke utan risk
för min hälsa anser mig kunna begagna bostaden. För min del vill jag därför förorda,
att åtgärder vidtagas för att sagda lägenhet icke längre må utgöra bostad för
en professor, ävensom att medel må anvisas för att fylla det belopp av 900 kronor i
en professorslön, vilket hittills utgått i form av bostadsförmån.
Å denna skrivelse hade professor Muller tecknat förklaring, att han
delade den mening, som uttalats av Johansson.
Ytterligare en skrivelse, som rörer förevarande ärende, inkom till
rektorn, i "det nämligen institutets bibliotekarie anmälde angelägenheten
av att inom den närmaste framtiden erhålla ökat utrymme för biblioteket.
I skrivelsen, som är dagtecknad den 2 juni 1915, anför bibliotekarien:
Behovet av ökat utrymme hade redan börjat visa sig kännbart; på många ställen
hade provisoriska anordningar måst vidtagas och rubbningar i böckernas systematiska
uppställning blivit nödvändiga. Särskilt syntes det för de löpande tidskrifterna disponibla
utrymmet redan under år 1916 bliva fullt utnyttjat. Det vore därför synnerligen
önskvärt, att åtminstone några av rummen i den huvudsakligen å nedra botten belägna
boställslägenheten, därest dess hittillsvarande användning skulle upphöra, snarast
möjligt finge disponeras för biblioteket. Några hygieniska betänkligheter mot användandet
för detta ändamål av de i bottenvåningen belägna rummen syntes icke förefinnas,
under förutsättning att de försåges med värmeledning och ventilationsanordningar.
De komme nämligen endast att tagas i anspråk såsom bokmagasin och behövde
icke begagnas till läsrum eller arbetsrum. För övrigt hade inom den nuvarande
bibliotekslokalen inga nämnvärda olägenheter i hygieniskt avseende förmärkts, enär
värmeledningen vore fullt effektiv och rummen alltid kunde hållas väl luftade.
Bibliotekets årliga nyförvärv av böcker och tidskrifter upptoge eu hyllängd av
minst BO längdmeter. För att tillgodose behovet för 3 å 4 år torde alltså erfordras
ett hyll utrym me av omkring 120 meter. Detta utrymme kunde vinnas genom att åt
biblioteket upplåta och för detsamma inreda de båda utmed Owengatan omedelbart
intill biblioteket liggande rummen i bottenvåningen och en trappa upp. Bibliotekarien
ville därför föreslå, att från biblioteket dörrar upptoges till dessa rum och att de försåges
med en hyllinredning i likhet med den, som genom överintendentsämbetets försorg
anskaffats för den år 1893 tillbyggda delen av biblioteket. Därjämte borde
bibliotekets duppletter och lagret av institutets publikationer, som nu förvarades i ett
rum i anatomiska byggnaden, överflyttas till ett av rummen i bibliotekshuset. Denna
flyttning, som skulle medföra en avsevärd fördel vid bibliotekets skötsel, kunde verk
Bihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 23
178 1916. Åttonde huvudtiteln: Karolinska institutet.
ställas utan att föranleda någon särskild kostnad, då de lösa hyllor, vari samlingen nu
vore ordnad, utan ändring kunde uppställas i ny lokal. De övriga ram i bottenvåningen,
som ej bleve erforderliga för annat ändamål, borde reserveras för bibliotekets
framtida behov. Den i boställsvåningen installerade belysningen med ström från stadens
elektricitetsverk syntes kunna användas med de smärre ändringar i avseende på
armatur och kontakter, som betingades av den blivande biblioteksinredningen. Särskild
strömbrytare för ledningarna inom de åt biblioteket upplåtna lokalerna borde naturligen
även anbringas. Vad beträffade den nuvarande bibliotekslokalen, torde den elektriska
belysningen därstädes, till vilken ström lämnades från institutets egna maskiner,
ännu åtminstone tills vidare kunna bibehållas.
Efter mottagandet av nu omförmälda handlingar vände sig institutets
rektor till överintendentsämbetet med en den 8 juni 1915 dagtecknad
skrivelse. Jag ber att ta återgiva det väsentliga innehållet i denna skrivelse,
på förhand anmärkande att däri förekommande nummerbeteckningar
å en del rum återfinnas å en i det följande omförmäld, av överintendentsämbetet
företedd planritning.
I skrivelsen omförmäler rektorn Sundbergs, Johanssons och Möllers
av mig i det föregående omnämnda uttalanden samt anför härefter:
Eu stor del av rummen å nedre botten i ifrågavarande boställslägenhet ävensom fyra
därintill belägna rum, som nu äro förenade med biblioteket, beboddes uuder ett par decennier
av min företrädare i ämbetet professor S. Stenberg. Han lämuade dock bostaden
några år i förtid, vilket även då föranleddes av de sanitära bristerna hos densamma;
redan på den tiden lära fåfänga försök gjorts att förbättra de sanitära förhållandena;
jag har hört, att man på sina ställen huggit ut tegel ur väggarna och inmurat nytt
sådant, då man antog det gamla teglet vara orsak till fukten. Det var då meningen,
att lägenheten skulle disponeras för andra ändamål än som professorsbostad, och en
del av den användes under några år såsom sammanträdesrum för lärarkollegiet.
När jag sedan tillträdde professuren, begärde jag att få bostaden, trots dess
sanitära brister; mitt motiv därför var den synnerligen stora betydelse, jag anser det
hava att bo nära intill den institution, där man har sin verksamhet. Med familj bodde
jag sedan i tolv år i samma lägenhet, som Stenberg innehaft, och fick sålunda rätt
god erfarenhet om densamma. Jag kan intyga, att allvarlig anmärkning mot densamma
kunde göras, i det att väggarna på derå ställen, såväl i rum, som ännu tillhöra
bostaden, som i rum, vilka nu tillhöra biblioteket, holk) sig fuktiga till en höjd
av omkring en meter över golvet, och att mögelbildning i tapeterna där utvecklade
sig. Någon bestående skada tog dock min familj icke därav.
Sedan jag vid slutet av år 1897 lämnade bostaden, har mycket blivit gjort i
avsikt att göra bostaden tillfredsställande i sanitärt avseende. Såsom institutets rektor
under denna tid har jag käft tillfälle att följa överintendentsämbetets åtgärder härvidlag
och vill med tacksamhet erkänna det stora tillmötesgående, som ämbetet härvid
visat, och den osparda möda, ämbetet upprepade gånger gjort sig för att vinna förbättringar
härvidlag, även med betydande kostnader.
Jag vill erinra om några sådana åtgärder, som jag har i minnet.
Då jag lämnade bostaden, vidtogs den förbättringen, att genom byte med biblioteket
erhöllos fyra rum en trappa upp, vilka voro fullt fuktfria och kunde begagnas
1916. Åttonde huvudtiteln: Karolinska institutet. 179
till sovrum. Vidare undergick våningen då eu grundlig reparation, med vissa förändringar
i rumsindelningen. Jag vill minnas, att det även var vid detta tillfälle, som
man kogg sig in under eu betydande sträcka av murarna och under dem inlade ett
isoleringslager av någon asfaltmassa.
Under den tid, professor Muller bebodde bostaden, gjordes där åtskilliga reparationsarbeten.
Särskilt erinrar jag mig, att man sökte utestänga fukten genom att på
eu del ställen bekläda nedre delen av väggarnas insida med ett tätt lager av — som
jag vill minnas — s. k. »korksten» och asfalt.
Sedan Muller avflyttat, utfördes under sommaren 1914 den genomgripande reparation,
sonx är ämbetet välbekant.
Dä jag å ena sidan tänker på alla dessa arbeten och å andra sidan tager i
betraktande vad professor Sundberg ocli bostadsinspektören nu hava att förmäla, sä
kommer jag till den slutsatsen, att trots ämbetets osparda omtanke och omsorg är man
fortfarande långt ifrån målet att göra de fuktiga rummen å nedre botten tillfredsställande
som boningsrum. Jag har med intresse och stor tacksamhet å läroverkets
vägnar sett ämbetets allvarliga bemödanden att råda bot för olägenheterna i sagda
bostad. Men då denna uppgift förefaller olöslig, nödgas jag hemställa hos ämbetet att
överväga, om icke sagda bostadslägenhet bör utdömas som bostad.
Jag vill på samma gång meddela, att lägenheten, om den upphör att vara bostad,
dock kan disponeras för ändamål, som äro synnerligen behövliga för läroverket, och
detta utan att någon särdeles kostnad behöver uppstå. Större delen av lägenheten
kan läggas till biblioteket och vissa delar användas till amanuensram och en vaktmästarbostad.
I detta förslag instämma, såsom synes av förut anförda skrivelser, professorerna
Muller, Sundberg och Johansson. Jag är även bemyndigad att uttala lärarkollegiets
anslutning till ett sådant förslag.
Den disposition av lokalerna, jag vill föreslå, bliver följande:
En trappa upp. Rummet nr 29 förenas med biblioteket. Rummen nr 26, 27
och 30 inredas till en vaktmästarbostad; kök torde lämpligen kunna inredas i nr 30.
Nedre botten. Rummet nr 10, vilket med hänsyn till frånvaro av fukt torde
vara det bästa rummet på nedre botten, inredes till amauuensrum (helst en dublett)
med utgång till förstugan. Den övriga delen å nedre botten lägges till biblioteket,
jämväl rummen nr 20 och 21, vilka varit amanuensruin men i sanitärt avseende visade
sig avgjort underlägsna rummet nr 10, som skulle ersätta dem som amanuensrum. Rummen
nr 20 och 21 innehavas nu av professor Sundberg, vilken förbundit sig att på sin bekostnad
återställa dem i deras förra skick. Rummet nr 18, som genom sin dåliga
belysning bleve mindre värdefullt till biblioteksrum, skulle lämpligen kunna inrymma
ugn för värmeledning i de rum å nedre botten, som nu skulle läggas till biblioteket,
och skulle även kunna rymma sådan ugn för värmeledning i den bostad, som jag nu
innehar, eu och två trappor upp.
De kostnader, som nu närmast skulle krävas för genomförande av detta förslag,
torde bliva rätt måttliga. Den drygaste kostnaden bliver väl den för värmeledningen.
Denna kan icke undvaras, ty eldning i kakelugnar inom bibliotekslokalen kan väl
numera icke ifrågasättas på grand av den därmed förenade eldfaran.
Om värmeledning skall anordnas i den nu berörda lokalen, hemställer jag, huruvida
ämbetet på samma gång skulle vilja anordna värmeledning (med särskild ugn i
rummet nr 18) även för den våning, som jag innehar, där den är behövlig, emedan
våningen är så kall, att man på vintern ofta icke kan få upp temperaturen högre äu
till 13 ä 14°.
180 1916. Åttonde huvudtiteln: Karolinska institutet.
Om den lägenhet, varom jag i det föregående talat, beklagligtvis får anses oanvändbar
till bostad, träder bibliotekets behov av ökat utrymme i förgrunden. Av
bibliotekariens skrivelse torde framgå, att därest bibliotekets behov av utvidgning icke
nu skulle fyllas på det föreslagna sättet, måste det snart nog tillgodoses pa något
annat sätt, sannolikt genom eu nybyggnad, som skulle draga en mångdubbelt större
kostnad än det nu föreliggande förslaget.
Jag anser mig i detta sammanhang böra beröra det väckta förslaget om förflyttning
av serafimerlasarettet. Denna förflyttning, om den kommer till stånd, torde väl
i sinom tid medföra även en förflyttning av karolinska institutet. Emellertid befinner
sig frågan om flyttning av serafimerlasarettet ännu i ett stadium av förberedelse, och
även om händelserna framdeles komma att utveckla sig på sätt jag nyss antytt, kommer
det säkerligen att dröja så länge, att frågan om bibliotekets utvidgning ingalunda
av denna anledning kan undanskjutas. Den betydelse torde man emellertid böra tillmäta
frågan om blivande flyttning, att man hellre bör begagna det -tillfälle, som nu
bjudes, att på ett jämförelsevis billigt sätt fylla bibliotekets behov än att för detta
ändamål vidtaga en dyrbar nybyggnad.
Såsom synes av bibliotekariens yttrande finner han de ifrågavarande lokalerna
fullt användbara för bibliotekets ändamål. Då jag under lång tid bebott såväl fyra
rum, vilka nu sedan många år använts för bibliotekets ändamål, som även de närmaste
rummen å nedre botten i bostaden, kan jag av erfarenhet anställa en jämförelse
mellan dem och vill påstå, att på den tiden voro de förstnämnda med avseende på
fukt icke bättre än de sistnämnda, vilka dessutom sedan dess varit underkastade
åtskilliga åtgärder i avsikt att borttaga fukten. Jag ser därför ingen anledning att
befara, att de nuvarande bostadsrummen skola vara olämpliga för biblioteksändamål.
Med avseende på förslaget att inreda rum nr 10 till amanuensrum behöver jag
endast erinra, att detta sker för att ersätta de sanitärt dåliga rummen nr 20 och 21
med en bättre lokal.
I fråga om vaktmästarbostaden, som föreslås eu trappa upp, vill jag nämna, att
för närvarande behövas tre nya vaktmästarbostäder, nämligen för de två vaktmästare,
som nu bo i patologisk-anatomiska byggnaden, och för vaktmästaren vid det kliniska
laboratoriet vid serafimerlasarettet. Med den påbyggnad å vedboden, som begärts, och
den nu föreslagna bostaden skulle det nuvarande behovet av nya vaktmästarbostäder
bliva fyllt.
Beträffande den påbyggnad, för beredande av två vaktmästarbostäder,
varom rektorn talar, tillåter jag mig i förbigående hänvisa till vad jag
under en följande punkt (107) har att anföra.
Med anledning av rektorns skrivelse avlät överintendentsämbetet den
6 juli 1915 underdånig framställning. Däri yttrade ämbetet:
Med hänsyn till vad i ärendet förekommit och enär det syntes vara antagligt,
att sådana åtgärder icke kunde vidtagas, att bär omhandlade, i biblioteks- och boställshusets
bottenvåning liggande lägenheter kunde bilda en ur hygienisk synpunkt tillfredsställande
boställsvåning — om än de arbeten, vilka blivit utförda inom lägenheten
i fråga, synnerligast under år 1914, ingalunda finge anses bortkastade, då genom dessa
lägenhetens användande i huvudsak till bibliotek kunde föreslås — funne överintendentsämbetet
sig för sin del böra biträda vad rektorsämbetet föreslagit, och både ämbetet
för den skull låtit uppgöra ett kostnadsförslag till de åstundade anordningarna.
181
1916. Åttonde huvudtiteln: Karolinska institutet.
Däri hade inedtagits även värmeledning, dock icke för rektorsbostaden, emedan denna
skulle ställa sig ganska dyrbar — kostnaden skulle komma att bestiga sig till cirka 4,o00
kronor — och denna värmeledning utan större olägenhet kunde senare, da medeltillgången
sådant medgåve, komma till utförande. , ...
Omförmälda kostnadsförslag slutade å en summa av 8,000 kronor, varvid beräknats,
att kostnaden lör liyllanordningar och dylikt — förslagsvis antagen till 800
kronor — skulle bekostas av medel, som kunde tillhandahullas av karolinska institutet.
Dragande detta ärende under Kungl. Maj:ts prövning ville överintendentsämbetet
hemställa” att Kungl. Maj:t, därest Kungl. Maj:t funne sig böra gilla ovan av saval rektor
som ämbetet med flera uttalade åsikter, täcktes bemyndiga ämbetet att, med användande
av de utav ämbetet för 1915 års generalförslagsarbeten i huvudstaden antagna byggoch
hantverksmästare, gå i författning om utförande av de uti ovanberörda kostnadsförslag
intagna arbeten inom det s. k. biblioteks- och boställshuset vid karolinska institutet
för högst 8,000 kronor, att utgå av den ännu icke disponerade delen av arets
anslag till byggnader och reparationer.
Ämbetets framställning åtföljdes av däri omförmälda kostnadsberäkning,
vilken, uppgjord av K. Bildmark den 1 juli 1915, slutade å 8,000
kronor samt även utvisade, att den omförmälda hyllinredningen skulle belöpa
sig till omkring 800 kronor.
Vidare var vid framställningen fogad en planritning över bottenvåningen,
våningen en trappa upp samt vindsvåningen i »biblioteks- och
bostadsbyggnaden» vid karolinska institutet. .
Genom nådig remiss överlämnades ärendet till kanslern för rikets universitet.
Kanslern hörde lärarkollegiet vid karolinska institutet, som i skrivelse
till kanslern den 11 augusti 1915 yttrade:
Lärarkollegiet, som haft tillfälle att överväga rektors hos överintendentsämbetet
giorda förslag, redan innan det avgavs till ämbetet, och som i ärendet inhämta^ yttrande
av förvaltningsnämnden, vilken förordat det gjorda förslaget, hemställde, att kanslern
matte gilla och förorda den i rektors skrivelse angivna förändring av inredning
och disposition av ifrågavarande boställsvaning. ,
Då på grund av bostadens ohygieniska beskaffenhet ingen av de tre professorer,
som enligt vallande bestämmelser kunde ifrågakomma att disponera sagda bostad, vore
villig att” bebo densamma efter den 1 oktober 1915, och då man i betraktande av d®n
erfarenhet och den utredning, som nu förelåge angående dess beskaffenhet i samtart
avseende, icke kunde ifrågasätta, att någon mot sin vilja skulle förpliktas att bo dar
eller med anledning av rättighet till bostaden vidkännas eu minskning i sitt lönebelopp
ville kollegiet hemställa om kanslerns medverkan därtill, att sagda lagenhet med
utgången av september 1915 måtte upphöra att vara anvisad som bostad for en av de I
I sammanhang därmed ville kollegiet även hemställa om kanslerns medverkan
därtill att från och med den 1 oktober 1915 bereddes ett belopp av 900 kronor för
år räknat för att därmed fylla det belopp, vartill bostaden i fråga blivit b er ak n ad i
professorernas löneförmåner. Denna fråga vore visserligen för sitt slutliga ordnande
beroende av riksdagens prövning, vilken icke stode att vinna före nyss sagda tid. Den
182 1916. Åttonde huvudtiteln: Karolinska institutet.
[92.] utredning, som förelåge angående bostadens olämplighet för sitt nuvarande ändamål,
syntes emellertid göra situationen ganska lik den, som skulle inträda, därest bostaden
genom en olyckshändelse blivit förstörd, i vilket fall kollegiet förmodade, att Kuiml.
Magt skulle finna utväg att tillfälligt bereda det för lönens utfyllande nödiga beloppet.
Med avseende å vad överintendentsämbetet anfört beträffande ifrågasatt anordning
av värmeledning i den andra boställs våningen torde kollegiet icke behöva yttra sig
och ej heller med avseende på kostnaderna "för den ifrågasatta förändringen av professor
Sundbergs boställsvåning utom med avseende å 800 kronor, som beräknades för
hyllinredning, vilka medel ämbetet förutsatte skola tillhandahållas av institutet. I
fråga om denna post ville kollegiet erinra, att hyllinredning i biblioteket förut brukat
bekostas av ämbetet. ^ Då så icke syntes låta sig göra i detta fall, ville kollegiet hemställa,
att medel matte beredas på sätt Kungl. Magt ansåge lämpligast. Institutet
hade icke till sitt förfogande några medel för ändamålet.
Universitetskanslerns eget utlåtande, avgivet den 25 augusti 1915, är
av följande innehåll:
Under hänvisning till såväl överintendentsämbetets i ärendet avgivna utlåtande
som ock det från karolinska institutets lärarkollegium inhämtade yttrandet i ärendet
får jag hemställa, att Kungl. Maj:ts täcktes i nåder dels medgiva, att ifrågavarande boställsvåning
må inredas och disponeras på det sätt, rektor vid karolinska institutet
föreslagit, ävensom bemyndiga överintendentsämbetet att gå i författning om utförande
av de i upprättat kostnadsförslag angivna arbeten för eu beräknad kostnad av högst
8,000 kronor att utgå pa sätt ämbetet föreslagit, dels förordna, att berörda bostadslägenhet
frän och med den 1 oktober 1915 icke vidare skall användas till bostad åt
professor vid karolinska institutet, dels i proposition till 1916 års riksdag göra framställning
om ändring av den i gällande stat för karolinska institutet intagna bestämmelse^
om avdrag å löneförmånerna för två professorer vid institutet, motsvarande av
dem åtnjuten bostadsförmån, på det sätt att dylikt avdrag må hädanefter ske för allenast
en av de fyra professorerna i anatomi, kemi, patologisk anatomi och fysiologi,
samt om beviljande av ett anslag å ordinarie stat å 900 kronor för beredande av fyllnad
i den professors löneförmåner, vilken sålunda går i mistning av rätt till fri bostad,
dels ock av tillgängliga medel anvisa ej mindre nödigt anslag för beredande av dylik
lönefyllnad för tiden från och med den 1 oktober 1915 till och med den 31 december
1916, än även ett belopp av 800 kronor för anskaffande av erforderlig hvlliurednino''
till karolinska institutets bibliotek.
Slutligen avgav statskontoret den 15 oktober 1915 infordrat utlåtande
i ärendet och anförde däri:
Under förutsättning att Kungl. Maj:t funne ifrågavarande lägenhet icke vidare
böra disponeras till bostad för en professor vid institutet, syntes det ordinarie anslaget
till institutet böra fräu och med år 1917 höjas med bostadsförmånens i stat upptagua
värde, 900 kronor. Beträffande det till lönefyllnad åt vederbörande professor för tiden
från och med den t oktober 1915 till och med den 31 december 1916 erforderliga
beloppet, 1,125 kronor, hemställde statskontoret om bemyndigande att under förskottstitel
till institutet utanordna vad som för ändamålet kunde bliva erforderligt, mot ersättning
efter framdeles skeende underdånig anmälan.
1016. Åttonde huvudtiteln: Karolinska institutet, 183
Vidkommande det för hyllinredning i de nya bibliotekslokalerna avsedda beloppet,
800 kronor, syntes detsamma kunna bestridas av till Kungl. Maj:ts förfogande stående
medel.
När jag förordade framställning till 1914 ars senare riksdag om vidtagande
av vissa åtgärder till förbättrande av ifrågavarande bostadslägenhet,
stödde jag denna framställning på en av sakkunnig myndighet verkställd
utredning, som syntes giva vid handen, att de föreslagna åtgärderna
skulle göra lägenheten lämplig till professorsbostad. Med beklagande erfar
jag nu, att det avsedda ändamålet icke blivit uppnått. Det synes vara
styrkt, att lägenheten ej vidare bör användas såsom professorsbostad. Att
den med undantag för några angivna rum för närvarande är otjänlig till
bostad finner jag vara till fullo utrett, likasom att ringa eller snarare
ingen utsikt finnes för att den för rimlig kostnad skulle kunna försättas
i ett ur hygienisk synpunkt försvarligt skick.
Även om vid den senaste reparationen en del kostnader nedlagts på
ett experiment, som ej haft åsyftad verkan, kan dock denna reparation anses
hava medfört visst gagn vid lägenhetens användning för annat ändamål.
Med ändrad bestämmelse kan nämligen lägenheten bliva till nytta
för institutet. Den är till en del helt enkelt nödig för ett av institutets
behov — ökat utrymme för biblioteket — som eljest icke torde kunna
tillgodoses utan stora kostnader. Då en vaktmästarbostad, såsom avsett
är, kan inrättas i en i hygieniskt avseende lämplig avdelning av lägenheten,
är sådant ur flera synpunkter önskvärt och bör komma till utförande.
Likaledes är det synnerligen lämpligt, att två förutvarande amanuensrum
ersättas med en i sanitärt avseende bättre lokal.
Den förändrade användning av lägenheten, som sålunda skulle komma
till stånd, förutsätter vissa anstalter av ekonomisk art. Först och främst
måste man begära riksdagens medgivande till att lägenheten ej längre användes
till professorsbostad och i sammanhang därmed äska fyllnad med
900 kronor i en professorsavlöning. För ändamålet bör institutets ordinarie
stat höjas med sagda belopp. Den kostnad å högst 8,000 kronor,
som beräknats vara erforderlig för sådana ändrade anordningar i lägenheten,
att den skall kunna tjäna sina nya ändamål, har överintendentsämbetet
ansett kunna bestridas ur det under riksstatens sjunde huvudtitel
uppförda reservationsanslaget till byggnader och reparationer. Jag har i
avseende härå samrått med chefen för finansdepartementet, som förklarat,
att därest de ifrågasatta ändringsarbetena bliva av Kungl. Maj:t beslutade,
något hinder mot anlitande av berörda anslag för erhållande av medel
härtill icke torde möta. För nämnda kostnads täckande erfordras således
ej framställning till riksdagen. Lika litet torde anslag nu böra äskas till
92. J
Departe
mentschefen.
184
1916. Åttonde huvudtiteln: Karolinska institutet.
Ökat anslag.
[93.]
Skrivbiträde
åt rektor.
Biblioteksbiträde.
anskaffande av hyllinredning för bibliotekets räkning; det belopp av omkring
800 kronor, som därför erfordras, kan säkerligen bestridas ur allmänna
besparingarna å anslagen under riksstatens åttonde huvudtitel.
Erforderlig fyllnad i en professorslön under tiden den 1 oktober 1915—den
31 december 1916, 1,125 kronor, kan antingen på samma sätt beredas eller
ock tills vidare förskjutas, mot ersättning av riksdagen å 1918 års stat.
Jag tillstyrker, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att
dels förklara, att den ena av de två boställslägenheter,
vilka i viss ordning kunna tillkomma innehavarna
av två bland fyra särskilt angivna professurer vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet, skall upphöra
att för berörda ändamål användas och att densamma förty
ej vidare skall, med beräknat värde av 900 kronor,
ingå i en professorsavlöning vid institutet, ävensom att
denna förändring må anses hava inträtt vid början av
oktober månad 1915,
dels och, till fyllande av nämnda avlöning med 900
kronor att tilläggas lönen, höja det bestämda ordinarie
anslaget till omförmälda institut från dess nuvarande
belopp, 319,285 kronor, med 900 kronor till 320,185
kronor.
59 b. Karolinska mediko-kirurgiska institutet,
oförändrat ordinarie reservationsanslag
............................................................ kronor 2,000: —
60. Tandläkarinstitutet, oförändrat ordinarie
förslagsanslag, högst.............. » 31,700: —
61. Skrivbiträde åt rektor. Biblioteksbiträde. På extra stat för
vart och ett av åren 1913 —1916 har riksdagen anvisat dels till arvode åt
ett skrivbiträde åt rektor vid karolinska institutet 800 kronor, dels ock
till gottgörelse åt ett biträde vid institutets bibliotek, utöver medel, som
därtill utgå av anslaget till biblioteket, 700 kronor.
Enahanda anslag hava ansetts behövliga jämväl för år 1917. Jag
hemställer om förslag till riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa
dels till arvode åt ett skrivbiträde åt rektor vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet 800 kronor,
dels och till gottgörelse åt ett biträde vid institutets
bibliotek, utöver därför redan från anslaget till
1916. Åttonde huvudtiteln: Karolinska institutet.
185
biblioteket utgående belopp, ett anslag av 700 kronor,
tillhopa 1,500 kronor.
62. Undervisningskurser i allmän kemi. Till arvode åt ett lår ar
biträde
vid den förberedande kursen i allmän kemi vid karolinska institutet
har riksdagen på extra stat beviljat för senare delen av år 1910
1,250 kronor samt för vart och ett av åren 1911—1916 2,500 kronor.
Likaledes har riksdagen för nämnda institut beviljat extra anslag till
materiell vid den kemiska institutionen, nämligen för år 1910 750 kronor
samt för vart och ett av åren 1911 —1916 1,500 kronor.
Behovet av de förhöjda anslagen kvarstår även för år 1917.
Jag hemställer om förslag till riksdagen
att för karolinska mediko-kirurgiska institutet på
extra stat för år 1917 bevilja
d is till arvode åt ett lärarbiträde vid den förberedande
kursen i allmän kemi 2,500 kronor,
dels oclc till materiell vid kemiska institutionen
1,500 kronor,
tillhopa 4,000 kronor.
63. Biträdande lärare i medicin och kirurgi m. m. På extra stat
för vart och ett av åren 1908—1916 har riksdagen för karolinska institutet
beviljat 3,000 kronor till arvode åt en biträdande lärare i medicin samt
3,000 kronor till arvode åt en biträdande lärare i kirurgi ävensom 600
kronor till uppehållande av assistenttjänstgöring vid allmänna barnhuset
i Stockholm.
Anslagen äro behövliga jämväl för år 1917.
Jag hemställer om förslag till riksdagen
att för karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa
på ex''ra stat för år 1917
dels till arvode åt biträdande lärare i medicin
3,000 kronor,
dels till arvode åt biträdande lärare i kirurgi 3,000
kronor,
dels ock till uppehållande av assistenttjänstgöring
vid allmänna barnhuset i Stockholm 600 kronor,
tillhopa 6,600 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 24
[94.j
Undervisningskurser
i
allmän kemi.
[95.]
Biträdande
lärare i
medicin och
kirurgi m. m.
186
1916. Åttonde hufudtiteln: Karolinska institutet.
[96.]
Arbetsbiträde
å anatomiska
och biologiska
institutionerna.
[97.]
Vetenskapliga
arbeten
å ett patologiskt-anatomiskt
laboratorium.
[98]
Röntgenarbeten
vid
serafimerlasarettet.
64. Arbetsbiträde å anatomiska och histologiska institutionerna.
Till avlönande av nödigt arbetsbiträde vid karolinska institutets anatomiska
och histologiska institutioner har använts dels ett av riksdagen på
extra stat för vart och ett av åren 1911—1916 beviljat anslag av 750
kronor, dels ock de å ordinarie stat uppförda avlöningsmedlen för en preparator
vid institutet, 1,650 kronor, sammanlagt alltså ett belopp av 2,400
kronor för år.
Vid anmälan av riksdagens beslut rörande nämnda extra anslag har
Kungl. Maj:t varje gång föreskrivit, att med åtgärder för tillsättande av
omförmälda preparatorstjänst skulle anstå under det följande året.
Framställning har nu gjorts om anslag för ifrågavarande ändamål med
samma belopp jämväl för år 1917.
Då de skäl, som förut anförts till stöd för ifrågavarande anordning,
fortfarande äga giltighet, får jag tillstyrka, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen
att för beredande av tillgång till ett belopp av
2,400 kronor att, lika fördelat mellan anatomiska och
histologiska institutionerna vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet, användas till avlönande av nödigt arbetsbiträde
vid en var av nämnda institutioner bevilja,
utöver de för ändamålet tillgängliga, å ordinarie stat
uppförda avlöningsmedlen för en preparator, 1,650 kronor,
på extra stat för år 1917 ett anslag av 750 kronor.
65. Vetenskapliga arbeten å ett patologiskt-anatomiskt laboratorium.
Riksdagen har för vart och ett av åren 1913—1916 beviljat
ett extra anslag å 2,400 kronor för vetenskapliga arbeten å ett patologiskt-anatomiskt
laboratorium vid Sabbatsbergs sjukhus.
Då fortsatt anslag för samma ändamål begärts och synes erforderligt,
hemställer jag om förslag till riksdagen
att till vetenskapliga arbeten å ett patologiskt-anatomiskt
laboratorium vid Sabbatsbergs sjukhus anvisa
på extra stat för år 1917 ett anslag av 2,400 kronor.
66. Röntgenarbeten vid serafimerlasarettet, Sedan flera år utgår
på extra stat ett anslag till röntgenarbetena vid serafimerlasarettet.
Detta anslag, som under vart och ett av åren 1908—1912 utgjort 5,000
kronor och under år 1913 5,500 kronor, höjdes för år 1914 med 7,000
kronor till 12,500 kronor, med vilket sistnämnda belopp anslaget beviljats
jämväl för vartdera av åren 1915 och 1916.
187
1916. Åttonde huvudtiteln: Karolinska institutet.
Anslaget bär fördelats på följande poster: dels till arvoden åt föreståndaren
för röntgeninstitutet å seraf!inerlasarettet 5,000 kronor, åt en biträdande
läkare därstädes 3,000 kronor samt åt en amanuens därstädes 1,500
kronor, dels ock till, materiell m. in. för röntgeninstitutet 3,000 kronor,
tillhopa 12,500 kronor.
Jag erinrar, att Kungl. Maj:t tidigare med anledning av framställning
från karolinska institutets lärarkollegium om upprättande vid institutet
av en personlig professur i medicinsk radiologi för medicine doktorn
C. G. A. Forssell besluta att till riksdagen avlåta förslag om uppförande
å allmänna indragningsstaten av härför erforderliga medel. Genom
nämnda professurs inrättande kommer behovet av ett särskilt anslag till
arvode åt en föreståndare för röntgeninstitutet att upphöra.
Vad åter angår övriga i ovanberörda extra anslag ingående poster,
nämligen arvodena till en biträdande läkare och en amanuens vid röntgeninstitutet
å seraf!merlasarettet samt anslaget till materiell m. m. för
sagda institut, hava vederbörande anhållit, att fortsatta anslag för nämnda
ändamål måtte med oförändrade belopp beredas för år 1917. Under åberopande
av vad min företrädare i ämbetet i det vid 1913 års statsverksproposition
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 14 januari 1913, punkten 117, anförde till stöd för sitt då framburna
yrkande om förhöjning av anslaget i förevarande delar hemställer
jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för karolinska mediko-kirurgiska institutet bevilja
på extra stat för år 1917
dels till arvoden åt en biträdande läkare vid röntgeninstitutet
å serafimerlasarettet 3,000 kronor samt åt
en amanuens därstädes 1,500 kronor,
dels ock till materiell m. in. för röntgeninstitutet
3,000 kronor,
således tillhopa 7,500 kronor.
67. Undervisning och sjukvård vid de obstetriska och gyne- [99.]
kologiska klinikerna. För vart och ett av aren 1905 1916 har riks- undervisning
dagen beviljat ett extra anslag av 1,500 kronor för upprätthållande av och ^sjukvård
den karolinska institutet åliggande undervisningen och sjukvården vid 1 friska och
vissa obstetriska och gynekologiska kliniker under den tid av året, då de ?ynae*°j°:_
ordinarie lärarna vid institutet icke ombesörjde nämnda undervisning och glbkerna.m
sjukvård.
Enär vederbörande vitsordat behovet av fortsatt anslag för enahanda
ändamål, tillstyrker jag förslag till riksdagen
[100.]
Amanuens
vid pynekologiska
kliniken å
Sabbatsberg.
[101.]
Amanuens
vid obstetriska
kliniken
å allmänna
barnbördshuset.
[102.]
Klinik och
poliklinik för
barnsjukdomar.
188 1916. Åttonde huvudtiteln: Karolinska institutet.
att till upprätthållande av den karolinska medikokirurgiska
institutet åliggande undervisningen och sjukvården
vid vissa obstetriska och gynekologiska kliniker
under den tid av år 1917, då de ordinarie lärarna vid
institutet icke ombesörja nämnda undervisning och sjukvård,
anvisa på extra stat för år 1917 ett anslå» av
1,500 kronor.
68. Amanuens vid gynekologiska kliniken å Sabbatsberg. Riksdagen
har för vart och ett av åren 1913—1916 anvisat till arvode åt en
amanuens vid karolinska institutets gynekologiska klinik å Sabbatsberg ett
belopp av 2,000 kronor. Dessförinnan hade under en följd av år ett
mindre belopp utgått för ändamålet.
Det senast beviljade beloppet är behövligt jämväl för år 1917. Jag
tillstyrker därför förslag till riksdagen
att till ai’vode åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska
institutets gynekologiska klinik å Sabbatsbergs
sjukhus anvisa på extra stat för år 1917 ett
anslag av 2,000 kronor.
69. Amanuens vid obstetriska kliniken å allmänna barnbördshuset.
Riksdagen har för vart och ett av åren 1915 och 1916 beviljat
ett extra anslag å 2,000 kronor till arvode åt en amanuens vid karolinska
institutets obstetriska klinik vid allmänna barnbördshuset.
Anslaget är behövligt jämväl för år 1917.
Jag hemställer om förslag till riksdagen
att till arvode åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska
institutets obstetriska klinik vid allmänna
barnbördshuset anvisa på extra stat för år 1917
ett anslag av 2,000 kronor.
70. Klinik och poliklinik för barnsjukdomar. Under en följd av
år, senast för år 1916, hava medel å extra stat anvisats av riksdagen till
en pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn
samt till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm. Vid sistnämnda
anslag har varit fäst det villkor, att Stockholms stad för samma ändamål
tillsköte motsvarande belopp.
På senare åren hava de ursprungligen beviljade beloppen, 1,800 kronor
för kliniken och 2,800 kronor för polikliniken, blivit höjda. Så har
1916. Åttonde huvudtiteln: Karolinska institutet.
189
anslaget till kliniken för vart och ett av åren 1913—1916 satts till 2,900
kronor; anslaget till polikliniken hade redan av 1910 års riksdag tillökats
och utgjorde för vart och ett av åren 191 1—1913 3,500 kronor. För
vart och ett av åren 1914 och 1915 beviljades ett anslag av 4,175 kronor,
med vilket belopp anslaget åven efter 1915 års riksdags beslut kommer
att utgå för år 1916, sedan Stockholms stadsfullmäktige iklätt sig det
föreskrivna villkorets fullgörande.
De anslag, som för ifrågavarande ändamål beretts för år 1916, hava
av vederbörande förklarats erforderliga även för år 1917, och får jag därför
hemställa om förslag till riksdagen
att för karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa
på extra stat för år 1917:
till en pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas
vårdanstalt för sjuka barn.................... kronor 2,900: —
till en poliklinik för barnsjukdomar
i Stockholm.................................... » 4,175: —
under villkor, vad sistnämnda anslag beträffar, att Stockholms
stad för polikliniken tillskjuter enahanda belopp
för år 1917.
71. Amanuens vid kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar.
Till arvode åt en amanuens vid karolinska institutets klinik för öron-, näsoch
halssjukdomar å Sabbatsbergs sjukhus har för vart och ett av åren
1913—1916 av riksdagen beviljats ett extra anslag till belopp av 2,000
kronor. Under år 1912 hade ett extra anslag av 900 kronor utgått för
samma ändamål.
Det höjda anslaget är behövligt jämväl för år 1917.
Jag hemställer om förslag till riksdagen
att till arvode åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska
institutets klinik för öron-, näs- och halssjukdomar
å Sabbatsbergs sjukhus anvisa på extra stat
för år 1917 ett anslag av 2,000 kronor.
72. Amanuenser vid syfilidologiska kliniken. Under vart och ett
av åren 1907—1912 har utgått ett av riksdagen beviljat extra anslag å
900 kronor till arvode åt en amanuens vid karolinska institutets syfilidologiska
klinik å sjukhuset S:t Göran. Anslag för nämnda ändamål har
för vart och ett av åren 1913—1916 anvisats till förhöjt belopp, 2,000
kronor.
[103.3
Amanuens
vid kliniken
för öron-, näsoch
halssjukdomar.
[104.]
Amanuenser
vid syfilidologiska
kliniken.
190
1916. Åttonde huvudtiteln: Karolinska institutet.
[105.]
Arvode åt vikarie
för kliniske
laboratorn.
För vart och ett av åren 1915 och 1916 har ett anslag av 1,000 kronor
beviljats åt en andre amanuens vid ovanberörda klinik.
Anslag till arvoden åt sådana amanuenser äro behövliga jämväl för
år 1917.
Jag hemställer om förslag till riksdagen
att anvisa på extra stat för år 1917
dels till arvode åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska
institutets syfilidologiska klinik å sjukhuset
S:t Göran 2,000 kronor,
dels oek till arvode åt en andre amanuens vid
samma klinik 1,000 kronor,
tillhopa 3,000 kronor.
73. Arvode åt vikarie för kliniske laboratorn. Bland den å karolinska
institutets stat uppförda personalen befinner sig en klinisk
laborator med tjänstgöringsskyldighet vid seraf!merlasarettets kliniska laboratorium.
Han förordnas för en tid av tre år av kanslern för rikets universitet
efter förslag av lärarkollegiet vid institutet samt avlönas med ett
arvode av 4,000 kronor.
Beträffande laboratorns tjänstgöringsskyldighet har Kungl. Maj:t utfärdat
bestämmelser, senast den 14 maj 1915 med ändring i viss del den
29 oktober 1915. Enligt bestämmelserna den 14 maj 1915, vilka i huvudsak
överensstämma med förut gällande bestämmelser av den 18 juni 1909,
åligger det laboratorn att utöva den närmaste tillsynen över det åt de
studerande upplåtna kliniska laboratoriet vid serafimerlasarettet och handhava
vården om dess materiell; att handleda de vid klinikerna å nämnda
lasarett studerande i de laboratoriearbeten, som ingå i deras kliniska tjänstgöring;
att årligen två gånger, en gång under höstterminen och en gång
under vårterminen, giva en kurs i kliniska laborationsmetoder; samt att
utföra de laboratorieundersökningar, som de kliniska lärarna vid institutet
behöva för sin undervisning och som ej lämpligen kunna anförtros åt
underläkare eller tjänstgörande. Utan avdrag å sin avlöning skulle laboratorn,
vilken förut årligen åtnjutit närmare fyra månaders ledighet, vara
berättigad till ledighet under månaderna juni, juli och augusti. — Den ändring
i dessa bestämmelser, som vidtogs den 29 oktober 1915, gällde tiden
för laboratorns ledighet. Han berättigades nämligen då att åtnjuta endast en
och en halv månads ledighet årligen, när sådant av föreståndaren för den
medicinska kliniken å serafimerlasarettet prövades kunna ske utan hinder
för görotnålens behöriga gång.
Denna ändring föranleddes av en till lärarkollegiet vid institutet gjord
framställning, däri professorerna vid institutet J. Berg och T. Holmgren
191(3. Åttonde huvudtiteln: Karolinska institutet. 191
anmälde, att avsevärda olägenheter föranleddes därav, att lärarna vid de
kliniker, där undervisningen pågår även under sommarmånaderna, icke
under denna tid kunna få sådana mera krävande laboratoriearbeten utförda,
som erfordras för undervisningen. Dessa olägenheter hade under senare
tid tilltagit till följd av inträdd väsentlig ökning i antalet tjänstgörande
under sommarmånaderna.
Sårnm särskilt betydelsefull franihöllo Berg och Holmgren en annan omständighet.
Laboratorn hade enligt sin instruktion den närmaste tillsynen över de studerandes
laborationer å seratiinerlasarettet med dithörande materiell och hade till åliggande att
handleda de tjänstgörande i deras laborationer. Om laboratorstjänsten ej uppelmlles
under sommaren, men laboratoriet då alltjämt vore fvllt av tjänstgörande medicine
kandidater, vilka där hade sitt arbete i samma utsträckning som eljest, bleve dessa i
avsaknad av nödig handledning i sitt arbete, varjämte laboratoriet och dess materiell
finge otillräcklig tillsyn.
Då av sålunda anförda omständigheter syntes klart framgå behovet av en ställföreträdare
för laboiatorn under dennes ledighet, hemställde bemälda professorer, att
genom lärarkollegiets försorg nödiga medel måtte ställas till förfogande för avlönande
av en vikarie åt laboratorn under dennes ledighet från och med sommaren 1916.
Lärarkollegiet fann sig övertygat, att den kliniska laboratorstjänsten
behövde uppehållas hela året. Kollegiet ansåg det vid sådant förhållande
ej böra ifrågasättas, att laboratorn skulle äga åtnjuta sommarledighet längre
tid än en och en halv månad. För denna tid erfordrades anslag till avlöning
åt vikarie.
Bergs och Holmgrens berörda framställning föranledde lärarkollegiet
att i en genom universitetskanslern med underdånigt utlåtande den 14
september 1915 överlämnad skrivelse anhålla om ändring i föreskriften
om laboratorns ledighet samt om beredande av medel till vikariearvodet.
Enligt vad som upplysts ansågs vikariearvodet böra, för att duglig vikarie
skulle erhållas, beräknas efter 3,000 kronor för år och således för ledighetstiden
utgöra 375 kronor.
Denna anhållan, över vilken statskontoret den 8 oktober 1915 avgav
underdånigt utlåtande, ledde till ovanberörda, den 29 oktober 1915 vidtagna
ändring i fråga om tiden för laboratorns ledighet. Beträffande
frågan om vikariearvodet förklarade sig Kungl. Maj:t vilja framdeles meddela
beslut.
Med hänsyn till de ferietider, som enligt stadgarna för karolinska
institutet avbryta undervisningstiderna därstädes, har det ansetts rimligt
att lämna den kliniske laboratorn viss tids ledighet utan avdrag å hans arvode.
Från att förut hava utgjort mellan 3 och 4 månader har denna ledighet
nu av anförda orsaker blivit inskränkt till en och en halv månad. Även
1105.]
Departe
mentschefen.
192
1916. Åttonde huvudtiteln: Karolinska institutet.
[105.]
denna kortare ledighet synes numera vara till olägenhet för arbetet och
undervisningen vid det kliniska laboratoriet. Man har därför önskat erhålla
medel till avlönande av en vikarie under nämnda ledighet, och det
synes vara av vikt, att detta önskemål uppfylles.
Statskontoret har i sitt ovan omför mål da utlåtande pekat på ett för
karolinska institutet uppfört reservationsanslag å 2,000 kronor till förbättrande
av arvodena åt vikarierande lärare. Vad som anfördes vid tillkomsten
av detta anslag — det beviljades vid 1899 års riksdag — angiver
^ anslaget såsom avsett att vid vikariat å ordinarie befattningar utöver
tillgängliga tjänstgöringspenningar och lönemedel samt eventuellt docentstipendier
utfylla vikariens arvode till skäligt belopp. I sammanhang med
1908 års lönereglering vid universiteten och karolinska institutet stadgades,
huru stora dessa arvoden i regel skulle vara vid förordnande att med full
tjänstgöringsskyldighet uppehålla professorsbefattning — 4,000 kronor för år
samt vid förordnande att uppehålla fast laborators-, prosektor- eller observatorsbefattning
högst 3,500 kronor för år. Och i nådigt brev den 19
februari 1909 föreskrevs, i anknytning till vederbörande departementschefs
uttalanden vid framläggandet av förslaget till nyssberörda lönereglering,
huruledes vikariatsarvodena vid uppehållande av professorsbefattning och
fast laboratorsbefattning vid karolinska institutet skulle utfyllas med anlitande
av ovannämnda anslag till förbättrande av arvodena åt vikarierande
lärare eller å anslaget besparade medel. Den del av vikariearvodet, som
skall utgå av anslaget eller därå besparade medel, utbetalas vid varje kalenderårs
slut. Visar det sig, att de tillgängliga medlen ej medgiva arvodenas
utgående med hela det föreskrivna beloppet, skola arvodena proportionsvis
nedsättas, så att vikarierna erhålla en lika stor bråkdel av den
ersättning, som blivit för dem beräknad.
En sådan nedsättning har hittills ej behövt äga rum. Enligt vad jag
inhämtat har tvärtom behållning å anslaget till vikariearvoden uppstått
och utgjort:
den 31 december 1909 .......................... kronor 1,160: 13
* * » 1910 » 1,409: 20
•'' » » 1911 » 2,229: 38
5 » » 1912 » 2,800: 84
5 » » 1913 » 3,238: 34
* » » 1914 » 3,589: 53
Då statskontoret på tal om arvode till vikarie för den kliniske laboratorn
hänvisade på nu omförmälda anslag, anmärkte emellertid statskontoret
med rätta, att den kliniske laboratorn icke tillhörde de befattningshavare
vid institutet, vilkas vikarier avsåges i den till 1899 års riksdan
1916. Åttonde huvudtiteln: Karolinska institutet -
193
gjorda framställningen om anslagets beviljande. Statskontoret fann likväl, [105.|
att anslaget borde anlitas för bestridande av det ifrågasatta vikariearvodet.
Jag instämmer härutinnan med statskontoret men anser, att riksdagens
medgivande till denna anordning bör inhämtas. Anslaget synes
mig lämna god tillgäng till bestridande av ifrågavarande vikariearvode.
Om man med frånseende av förut uppkommen behållning endast fäster
sig vid de besparingar, som uppkommit under de fem åren 1910—1914,
skall man finna, att under dessa år uppstått besparingar av i medeltal
omkring 485 kronor för år, d. v. s. att även om ifrågavarande vikariearvode
utgått, behållningen å anslaget skulle hava tillväxt med omkring
110 kronor om året. Skulle framdeles reservationsanslaget visa sig
otillräckligt för gäldande av den nu ifrågakomna vikariatsersättningen,
torde, såsom statskontoret i sitt utlåtande säger, i sinom tid erforderlig
höjning i anslaget kunna äskas hos riksdagen.
Man bör icke underlåta att i detta sammanhang se till, huruvida icke
en anordning sådan som den nu ifrågasatta skulle påkalla liknande åtgärder
beträffande andra befattningshavare vid karolinska institutet. De
befattningshavare, som här kunna komma i fråga, äro två i staten upptagna,
nämligen prosektor!: samt laboratorn i patologisk anatomi, vilka vardera
åtnjuta ett arvode av 4,000 kronor, samt en biträdande lärare i otiatri,
rhinologi och larvngoskopi. vilken åtnjuter ett arvode av 3,000 kronor
ur ett i staten uppfört anslag å 4,500 kronor till uppehållande av undervisningen
i nämnda ämnen. Samtliga dessa åtnjuta viss tids ledighet utan
avdrag å sin avlöning. Nu gällande av Kung!. Maj:t utfärdade bestämmelser
rörande dessa befattningshavare, jämförda med förhållandena vid
de institutioner, där de tjänstgöra, ävensom under hand av mig inhämtade
upplysningar angiva emellertid, att för närvarande medel icke erfordras
till vikariearvoden under dessa befattningshavares ledighet. Prosektorns
verksamhet sammanfaller med institutets läsår; mellan vår- och höstterminerna
har han liksom professorn i anatomi ferier. Laboratorn i patologisk
anatomi har till väsentlig uppgift att under ferierna uppehålla undervisningen
i ämnet. Under terminerna, då professorn i ämnet undervisar,
möter ingen svårighet att bereda laboratorn nödig ledighet, utan
att någon förordnas till vikarie för honom. Vad slutligen angår läraren
i otiatri m. m. har denne till åliggande att under överinseende av professorn
i motsvarande ämnen förestå sjukvården och verksamheten vid
öronpolikliniken å serafimerlasarettet och i undervisningen biträda vid
demonstration av fallen. Läraren skall tillika årligen giva en undervisningskurs
i sitt ämne. Vid polikliniken finnes anställd en amanuens,
vilken det enligt gällande bestämmelser åligger att under den tid, nämnda
Bihang till riksdagens protokoll 1916. I samt. 25
194
1916. Åttonde huru dtiteln: Karolinska institutet.
[106.]
Mikroskop
för kliniska
laboratoriet å
serafimerlasarettet.
lärare på grund av ledighet eller annan tjänstgöring icke uppehåller sin
befattning, i lärarens ställe förestå befattningen.
Jag bör ej underlåta att nämna, att, enligt vad mig meddelats, fråga
uppkommit om förändrad användning av det anslag, varur arvodet
till läraren i otiatri in. m. utgår: lärartjänsten skulle komma att försvinna
och den nuvarande lärarens göromål fördelas på två personer, vardera
förordnade för ett halvår. Aven för sådan händelse komme något behov
av särskild ersättning till vikarie icke att förefinnas.
Jag hemställer om förslag till riksdagen
att förklara hinder icke möta för att till arvode åt
vikarie under semester för den kliniske laboratorn vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet må ur det för
institutet uppförda reservationsanslaget å 2,000 kronor
till förbättrande av arvodena åt vikarierande lärare utgå
ett efter 250 kronor för månad beräknat vikariearvode
av högst 375 kronor för år.
74. Mikroskop för kliniska laboratoriet å serafimerlasarettet.
Hos karolinska institutets lärarkollegium har föreståndaren för den medicinska
kliniken å serafimerlasarettet professorn I. Holmgren anhållit, att
kollegiet måtte söka utverka erforderligt anslag för inköp av tio mikroskop
för det kliniska laboratoriets å serafimerlasarettet räkning, vilka mikroskop
skulle användas av de studerande.
Framställningen motiveras av Holmgren på följande sätt:
Den medicinska kliniken ägde för närvarande 14 mikroskop, av vilka de flesta
vore av ålderdomlig modell och primitiv konstruktion samt dessutom genom mångårigt
intensivt bruk ganska förslitua. Av dessa begagnades av vardera av de två
professorerna i medicin ett, av laboratorn ett; till gemensamt bruk av de tre underläkarna
funnes tre, av vilka endast ett fullt brukbart; av laboratoriebiträdet begagnades
ett. Aterstode för de studerande sju mikroskop. De samtidigt tjänstgörande
medicine kandidaterna uppginge på senare tid i regeln till mellan 30 och 40. I deras
dagliga arbete inginge mikroskopiska undersökningar av upphostning, urin, tarmuttömningar,
maginnehåll, blod m. m. Det vore då tydligt, att när i genomsnitt fem
studerande skulle tura om samma mikroskop, svåra olägenheter för arbetet icke kunde
undvikas. Dessa olägenheter ökades i hög grad därav, att endast två av dessa mikroskop
vore av sådan beskaffenhet, att de kunde användas för studiet av blod och för
bakteriologiskt arbete. Att anskaffandet av ett tillräckligt antal nya mikroskop vore
ett trängande behov för undervisningen, syntes därav klart framgå.
Holmgren hade med anledning av de svåra förhållanden, som vi för närvarande
genomlevde, trott sig skyldig att begränsa antalet till 10, vilket han ansåge vara det
minsta möjliga, om man ville verksamt förbättra det nuvarande tillståndet.
Då klinikens årsanslag vore mycket knapphändigt och därmed endast med svå -
1916. Åttonde huvudtiteln: Karolinska institutet. 195
vighet de löpande utgifterna kunde bestridas, syntes det icke möjligt att förvärva detta
antal nya mikroskop utan ett extra anslag. Såväl immersionslius som korsbord vore
nödvändiga för de arbetsuppgifter, i vilka de skulle användas, och mikroskopen komme
därför att ställa sig jämförelsevis dyra. Holmgren hade med ledning av infordrade
prisuppgifter beräknat medelkostnaden till 300 kronor stycket. Ett anslag av 3,000
kronor skulle således vara erforderligt.
Holmgren har vid sin skrivelse fogat ett från huvudagenten för
Sverige för firman Ernst Leitz i \\ etzlar inkommet anbud å leverans av
mikroskop av åsyftat slag till ett pris av 318 kronor stycket.
Framställningen har förordats av karolinska institutets lärarkollegium
liksom av kanslern för rikets universitet i skrivelse den 17 september
1915.
För inköp av studentmikroskop, att användas vid karolinska institutets
undervisning, har förut två gånger under de allra senaste åren anslag
beviljats av riksdagen, och jag vill hemställa, att Kungl. Maj:t även
med anledning av nu förevarande framställning söker hos riksdagen utverka
nödiga medel för nämnda ändamål. Dylika mikroskop äro väl ej att anse
såsom förbrukningsartiklar i vanlig mening, men i någon mån torde de med
tiden förslitas, och under alla förhållanden bliva de under årens lopp föråldrade
och böra i lämplig utsträckning ersättas med instrument av modernare
inrättning och utrustning. Det ökade antalet studerande vid karolinska
institutet medför naturligen också ökade krav på den materiella
utrustningen vid institutioner och kliniker. Till allt detta kommer mikroskopets
utan tvivel allt mera växande betydelse vid undervisningen.
Till täckande av kostnaderna för anskaffningen av de nu erforderliga
instrumenten kan medicinska klinikens årsanslag å 2,500 kronor till anskaffande
av materiell in. m. möjligen i någon mån bidraga, men den ojämförligt
största delen måste tydligen i allt fåll bestridas genom särskilt statsanslag.
Mot storleken av det begärda anslaget har jag intet att erinra.
Jag hemställer om förslag till riksdagen
att till inköp av tio mikroskop för det kliniska
laboratoriet å serafimerlasarettet anvisa på extra stat för
år 1917 ett anslag av 3,000 kronor.
75. Nya vaktmästarbostäder. På framställning av lärarkollegiet
vid karolinska institutet bär kanslersämbetet för rikets universitet i skrivelse
till Kungl. Maj:t den 30 mars 1915 hemställt om beredande av ett
byggnadsanslag för anordnande av två nya vaktmästarbostäder vid institutet.
Lärarkollegiet har i sin framställning, vilken innehålles i skrivelse till
kanslersämbetet den 11 mars 1915, anfört bland annat följande:
Departe
mentschefen.
Nytt anslag.
[107.]
Nya vaktmils
tarbostäder.
196 1916. Åttonde huvudtiteln: Karolinska institutet.
[107.J Inom den byggnad vid karolinska institutet, som disponerades av patologisk-auato
miska
och kemiska institutionerna, hade alltifrån byggnadens uppförande varit åt eu
vaktmästare vid förstnämnda institution upplåten bostad, innehållande ett rum och
kök, vartill för ett tiotal år sedan på grund av det knappa utrymmet lagts ett rum
utan direkt belysning; och hade för ytterligare ett biträde vid samma institution, som
från och med år 1915 uppförts å stat såsom ordinarie vaktmästare, inom byggnaden
beretts bostad om ett litet rum med kök.
På grund av sin belägenhet i besvärande närhet av patologisk-anatomiska institutionens
likbodar och olämpliga beskaffenhet i övrigt hade sistnämnda vaktmästarbostad
blivit vid syn, som hösten 1914 hållits av överiutendentsämbetet, utdömd såsom
otjänlig till människobostad. Den andra vaktmästarbostaden besvärades, särskilt
sommartiden, av såväl likbodarnas som bårhusets närhet och vore i övrigt, såsom efter
nutida förhållanden alltför trång och försedd med fönster endast mot norr, av otillfredsställande
beskaffenhet, varför det befunnits synnerligen önskvärt, att även denna
vaktmästarbostad kunde utbytas mot annan, mera ändamålsenlig sådan.
En företagen utredning hade givit vid handen, att båda vaktmästarna vid patologisk-anatomiska
institutionen måste vara boende i institutionens omedelbara närhet,
särskilt för att kunna där mottaga vid olika tider av dygnet inkommande obduktionsmaterial
och därifrån, vid vederbörlig anfordran, avlämna detsamma, samt att något
utrymme för inredande av nya vaktmästarbostäder icke funnes att tillgå inom institutets
nuvarande byggnader.
I samråd med intendenten för kronans hus i Stockholm hade av föreståndarna
för patologisk-anatomiska och kemiska institutionerna —- den sistnämnde tillika institutets
rektor — tagits under övervägande åtskilliga förslag att genom tillbyggnad till
en eller annan av institutets nuvarande byggnader lösa frågan.
Härvid hade det befunnits, att genom påbyggnad av en väster om patologiskanatomiska
och kemiska institutionernas byggnad belägen tegelsteDsbyggnad, inrymmande
vedbodar, skulle för en jämförelsevis obetydlig kostnad kunna erhållas två tillräckliga
och ändamålsenliga vaktmästarbostäder; och både i anledning härav ingenjören
hos överintendentsämbetet K. Bildmark uppgjort förslagsritning och kostnadsberäkning till
sådan påbyggnad.
Omförmålda ritning, vilken jämte kostnadsberäkningen fogats vid kollegiets
skrivelse, utvisar, att de båda nya vaktmästarbostäderna skulle
komma att innehålla, förutom kök och övriga nödiga smärre utrymmen,
den ena ett och den andra två rum.
Kostnadsberäkningen, slutande å en summa av 13,900 kronor, upptager
specificerade poster för de nödiga ändrings- och nybyggnadsarbetena ävensom
ett belopp av 752 kronor för oförutsedda utgifter.
I lärarkollegiets skrivelse anföres vidare:
Genom anskaffande av bostäder åt två vaktmästare skulle 250 kronor av värdera
vaktmästarens kontanta avlöning årligen inbesparas. Med tanke härpå och med hänsyn
därtill att det utrymme, som av de nuvarande vaktmästarbostäderna upptoges, skulle
kunna tillgodogöras för den kemiska institutionen, som på grund av de senare årens
starka tillströmning av studerande vore i trängande behov av ökat utrymme särskilt
för specialundersökningar, uppställning av apparater, förrådsrum m. m., ansåge lärår
-
1916. Åttonde huvudtiteln: Karolinska institutet. 197
kollegiet kostnadsberäkningens slutsumma icke vara hög. Kollegiet ankölle, att erforderliga
medel för byggnadsarbetet måtte utverkas.
Efter nådig remiss har överintendentslimbetet den 13 april 1915 avgivit
infordrat utlåtande i ärendet och därvid anfört följande:
Ämbetet ansåge det begärda byggnadsarbetet av verkligt behov påkallat och
hade icke funnit något att erinra mot förevarande hemställning, varför ämbetet för
sin del tillstyrkte, att då till ämbetets disposition ställda medel icke kunde lämna
tillgång till här ifrågakomna nybyggnadsarbeten, lvungl. Maj:t måtte till riksdagen
avlåta proposition om anvisande på extra stat av ett anslag a 13,900 kronor för berörda
ändamål.
Vad i ärendet förekommit innebär enligt min åsikt avgörande skål
för att hos riksdagen äska det ifrågasatta anslagsbeloppet. Jag torde i
detta sammanhang böra erinra, att ännu en ny vaktmästarbostad erfordras
vid institutet. Denna kan emellertid, såsom framgår av vad jag anfört
under punkten 92, beredas utan att anslag äskas hos riksdagen.
Skulle det nu ifrågasatta anslaget komma att beviljas av riksdagen,
torde hinder icke böra möta för att motsvarande belopp redan innevarande
år förskottsvis utanordnas av tillgängliga medel. Byggnadsarbetets påskyndande
nödvändiggöres särskilt av de olägenheter, som vidlåda den
mindre av de nuvarande bostäderna.
Jag tillstyrker, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att för anordnande av två nya vaktmästarbostäder
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, i huvudsaklig
överensstämmelse med uppgjorda byggnadsritningar och
kostnadsförslag, anvisa på extra stat för år 1917 ett
anslag av 13,900 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
redan under år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis
utanordna motsvarande belopp.
76. Alderstillägg åt ett kvinnligt tekniskt biträde vid patologisk-anatomiska
institutionen. Under denna punkt kommer jag att
göra framställning rörande rätten till ålderstillägg för kvinnliga tekniska
biträdet vid karolinska institutets patologisk-anatomiska institution Agnes
Dahlgren.
Uti den till 1914 års förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen
gjorde Kungl. Maj:t under punkten 102 av åttonde huvudtiteln framställning
om uppförande å ordinarie stat för karolinska institutet av ett kvinnligt
tekniskt biträde vid patologisk-anatomiska institutionen.
I statsrådsprotokoll över ecklesiastikärenden den 14 januari 1914,
varav utdrag fanns bifogat nämnda statsverksproposition, åberopades ett
Departe
mentschefen.
Nytt anslag.
. L108.]
Ålderstillftgg
åt ett kvinnligt
tekniskt
biträde vid
patologiskanatomiska
institntionen.
198
ios.:
1916. Åttonde huvudtiteln: Karolinska institutet.
av patologisk-anatomiska institutionens föreståndare professorn C. J. G.
Sundberg gjort uttalande i ärendet.
Av detta uttalande framgick, att vid institutionen var såsom biträde anställd
fröken Agnes Dahlgren, vilken utförde ritningar samt biträdde med mikroskopiska och
andra preparalioner, modelleringar m. m. Hennes ersättning var begränsad till 1,200
kronor om året. ° Av intresse för arbetena vid institutionen och i förhoppning, att
arbetet skulle fa sitt skäliga erkännande genom ordnade löne- och pensionsvillkor,
hade Agnes Dahlgren tills vidare låtit övertala sig att stanna vid institutionen i avvaktan
pa utvecklingen av det väckta förslaget om lönereglering.
Efter återgivande av lärarkollegiets vid karolinska institutet framställning
till kanslern för rikets universitet om beredande av avlöning åt ett
tekniskt biträde vid institutionen i fråga enligt den då fastslagna högre
normaltypen för kvinnliga biträden meddelades i berörda statsrådsprotokoll,
att kanslern i skrivelse till Kungl. Maj:t den 25 september 1913
tillstyrkt framställningen samt därvid anfört, att enligt vad kanslern inhämtat
den person, som då skötte de till den begärda ordinarie befattningen
hörande göromålen, i åtskilliga år på ett mycket förtjänstfullt sätt
bestritt dem. Det vore, yttrade kanslern, särdeles önskligt, att i sammanhang
med anslags beviljande bestämmelse meddelades därom, att nämnda
person, Agnes Dahlgren, skulle äga rätt att för åtnjutande av löneförhöjning
räkna sig till godo den tid, hon sålunda haft fast anställning vid
institutet. Till stöd härför åberopade kanslern jämväl en av Sundberg
avgiven promemoria, däri Sundberg förordat, att berörda förmån bereddes
Agnes Dahlgren.
Dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet, som tillstyrkte uppförande
å ordinarie stat av ifrågavarande befattning, yttrade till nämnda
statsrådsprotokoll, att det syntes honom rättmätigt, att biträde, som vid
den nya befattningens tillkomst å ordinarie stat vore anställt vid karolinska
institutet och antoges till biträde å stat, skulle äga att för åtnjutande
av löneförhöjning räkna sig till godo den tid, hon därförinnan innehaft
stadig anställning vid institutet.
I enlighet med departementschefens hemställan föreslog Kungl. Maj:t
uti förenämnda statsverksproposition, att å ordinarie stat för karolinska
mediko-kirurgiska institutet måtte uppföras ett kvinnligt tekniskt biträde
vid patologisk-anatomiska institutionen med en avlöning av 1,600 kronor,
därav 900 kronor lön, 550 kronor tjänstgöringspenningår och 150 kronor
ortstillägg, och med rätt till två ålderstillägg till lönen, vartdera å 200
kronor, efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring. Därjämte föreslog
Kungl. Maj:t, att det måtte föreskrivas, att beträffande ifrågavarande biträde
skulle i tillämpliga delar lända till efterrättelse de allmänna villkor
1916. Åttonde huvudtiteln: Karolinska institutet.
199
och bestämmelser, som genom kungl. kungörelse den 10 juni 1912 stad- [ 108.j
gats att gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater
uppförda biträdesbefattningar, ävensom att biträde, som vid den nya
befattningens tillkomst å ordinarie stat hade anställning vid karolinska institutet
och antoges till biträde å stat, skulle äga att för åtnjutande av
löneförhöjning räkna sig till godo den tid, hon därförinnan innehaft stadig
anställning vid institutet.
Denna Kungl. Maj:ts framställning blev emellertid icke föremål för
slutlig behandling vid 1914 års förra riksdag, men i statsverkspropositionen
vid 1914 års senare riksdag återupprepades under punkten 103 av åttonde
huvudtiteln den till den förra riksdagen avlåtna framställningen i ämnet.
I skrivelse den 26 augusti 1914, nr 8, meddelade riksdagen, att den
ej velat motsätta sig den föreslagna befattningens inrättande. I fråga om
den del av förslaget, som avsåge, att biträde, som vid den nya befattningens
tillkomst å ordinarie stat hade anställning vid karolinska institutet och
antoges till biträde å stat, skulle äga att för åtnjutande av löneförhöjning
räkna sig till godo den tid, hon därförinnan innehaft stadig anställning
vid institutet, förklarade riksdagen sig icke hava något att erinra. Det av
riksdagen meddelade beslutet överensstämde ock med Kungl. Maj:ts framställning
i ämnet.
Jämlikt nådigt brev den 14 september 1914 anbefallde Kungl. Maj:t
kanslern för rikets universitet att efter vederbörandes hörande inkomma
med förslag i fråga om de, utöver av riksdagen antagna föreskrifter, erforderliga
närmare stadganden rörande bland annat tillsättandet av ifrågavarande
biträdestjänst.
Med anledning därav överlämnade kanslern med underdånigt utlåtande
den 12 december 1914 till Kung]. Maj:t ett av lärarkollegiet vid institutet
på anmodan av kanslern avgivet förslag, och tillstyrkte han i enlighet
därmed viss ändring i institutets stadgar. Tillika förordade kanslern en
av lärarkollegiet gjord framställning, däri kollegiet — under förmälan att
biträdesbefattningen komme att den 4 december 1914 kungöras ledig
med ansökningstid till klockan tolv på dagen den 4 januari 1915 —
hemställt, att befattningens första innehavare måtte, utan hinder därav
att hon icke bleve till befattningen antagen före utgången av år 1914,
få med ingången av år 1915 åtnjuta full avlöning å befattningen.
Vid föredragning den 17 december 1914 av nämnda ärende medgav
Kungl. Maj:t, att därest person, som förordnades att som vikarie uppehålla
ifrågavarande biträdesbefattning till dess densamma under år 1915 hunne
tillsättas, bleve antagen till ordinarie innehavare av befattningen, till bemälda
person finge redan från och med 1915 års ingång utgå samtliga
med befattningen förenade avlöningsförmåner med iakttagande därvid, att
200 1916. Åttonde huvudtiteln: Karolinska institutet.
[108.] vederbörande skulle under tiden för förordnandet vidkännas avdrag å den
till befattningen hörande lönen, motsvarande den pensionsavgift, hon jämlikt
lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension den 11 oktober
1907 haft att erlägga, därest hon då varit ordinarie innehavare av befattningen.
I skrivelse till kanslern för rikets universitet den 21 januari 1915
har karolinska institutets lärarkollegium meddelat, att institutets kollegienämnd
till innehavare av omförmälda biträdesbefattning den 4 i samma
månad utsett Agnes Dahlgren, som jämlikt förenämnda medgivande i
nådigt brev den 17 december 1914 fått från och med 1915 års ingång
uppbära samtliga med befattningen förenade avlöningsförmåner, dock med
i nyssberörda nådiga brev angivet avdrag.
Lärarkollegiet anförde vidare följande:
Enligt vad ett skrivelsen bifogat intyg av patologisk-anatomiska institutionens
föreståndare utvisade, hade Agnes Dahlgren »varit på ett stadigvarande sätt anställd
vid nämnda institution alltifrån början av höstterminen 1908»; och syntes det lärarkollegiet,
att hon alltså vore berättigad att för tillgodonjutande av löneförhöjning räkna
sig till godo »sex kalenderår av den tid, som därefter förflutit till ingången av
ar 1915».
I anledning därav ankölle lärarkollegiet om kanslerns åtgärd i syfte, att Agnes
Dahlgren måtte av Kungl. Maj:t förklaras berättigad att från och med ingången av
år 1915 komma i åtnjutande av första ålderstillägget å sin lön såsom tekniskt biträde
med 200 kronor årligen.
Kanslersämbetet bär i skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 februari 1915
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte förklara Agnes Dahlgren berättigad till
ålderstillägg å lönen i enlighet med vad lärarkollegiet föreslagit.
Statskontoret har anbefallts att yttra sig över den gjorda framställningen
om ålderstillägg till Agnes Dahlgren och avgivit underdånigt utlåtande
i ärendet den 24 mars 1915.
Statskontoret har därvid påpekat, hurusom den omständigheten, att Agnes Dahlgren
först den 4 januari 1915 utsetts till innehavare av ifrågavarande, från årets början
å ordinarie stat uppförda biträdesbefattning, berott därpå, att befattningen först
den 4 december 1914 kungjorts ledig med ansökningstid till klockan tolv på dagen
den 4 januari 1915; och har statskontoret därjämte erinrat om det genom förut omför.
mälda nådiga brev den 17 december 1914 lämnade medgivandet beträffande person,
som förordnades att såsom vikarie uppehålla ifrågavarande biträdesbefattning, till dess
densamma under år 1915 hanne tillsättas, och som bleve antagen till ordinarie innehavare
av befattningen. — Med avseende därå och då Agnes Dahlgren, som innehaft
berörda förordnande att såsom vikarie uppehålla befattningen, tills densamma hunne
att tillsättas, redan vid 1915 års ingång intjänat erforderlig tid för erhållande av en
första löneförhöjning, har stat-kontoret förklarat sig ej hava något att. erinra mot att
hon berättigades att från nämnda tidpunkt åtnjuta en dylik första löneförhöjning å
200 kronor.
201
1916. Åttonde huvudtiteln: Karolinska institutet..
Löneregleringskommittén har den 20 april 1915 avgivit utlåtande (108.J
beträffande nu ifrågavarande framställning om ålderstillägg åt Agnes Dahlgren
och därvid anfört:
Enligt vad som framgår av utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 14 januari 1914, hade såväl patologisk-anatomiska institutionens föreståndare
som kanslern avsett, att dåvarande innehavaren av motsvarande biträdesbefattning
vid institutionen Agnes Dahlgren skulle medgivas rätt att för avlöningsförhöjning
räkna sig till godo tid, varunder hon haft fäst anställning vid institutet. Framställningen
slutbehandlades emellertid icke vid 1914 års förra riksdag, men sedan Kungl.
Maj:t vid 1914 års senare riksdag upprepat sitt förslag i ämnet, blev detsamma av
denna riksdag bifallet.
Sedan ärendet av anledning, som nämnts, blivit fördröjt, _ blev befattningen
icke anslagen ledig förr än den 4 december 1914 med ansökningstid till den 4 januari
1915. Agnes Dahlgren, som sistnämnda dag utsågs till ordinarie innehavare av befattningen
i fråga, hade emellertid jämlikt Kungl. Maj:ts den 17 december 1914 lämnade
medgivande från 1915 års ingång i egenskap av vikarie å befattningen varit i åtnjutande
av de med densamma förenade avlöningsförmåner, dock med avdrag av pensionsavgift
motsvarande belopp.
Med hänsyn till vad sålunda förekommit anser kommittén visserligen, i likhet
med övriga mvndigheter, som yttrat sig i förevarande ärende, att Agnes Dahlgren
hör komma i åtnjutande av förmånen att för ålderstillägg från 1915 års ingång få
tillgodoräkna sig tid, varunder bon därförut innehaft stadig anställning vid karolinska
institutet. Ett medgivande i sådant hänseende kan emellertid, enligt kommitténs uppfattning,
icke författningsenligt utan vidare lämnas Agnes Dahlgren, enär hennes tillträde
till den ordinarie befattningen icke skett vid 1915 års ingång.
Denna kommitténs uppfattning torde så mycket mer hava fog för sig, som Kungl.
Maj:t — sedan riksdagen yttrat sig i ämnet — genom kungörelse den 25 september
1914 (svensk författningssamling nr 420) förklarat, att i alla de fall, där föreskrivet
är, att kvinnligt biträde, som vid viss angiven tidpunkt är anställt hos ämbetsverk
eller myndighet och blir antaget till biträde å ämbetsverkets eller myndighetens stat,
må äga att, i den mån ämbetsverket eller myndigheten finner biträde böra komma i
åtnjutande av en dylik förmån, för åtnjutande av löneförhöjning genom ålderstillägg
räkna sig till godo den tid, biträdet före berörda tidpunkt innehaft stadig anställning
hos ämbetsverket, eller myndigheten, bör denna föreskrift så förstås, att den i densamma
omförmälda förmånen är avsedd att tillgodokomma endast sådant biträde, som
befordras till ordinarie biträdesbeställning från den angivna tidpunkten.
Vid nu anförda förhållande torde för medgivande åt fröken Dahlgren att fä
tillgodoräkna sig föregående tjänstgöringstid för ålderstillägg böra inhämtas riksdagens
bifall.
I förevarande ärende, som i färdigberett skick inkom till ecklesiastik- Departedepartementet
först den 23 april 1915, ansågs någon framställning icke mentschefen.
böra avlåtas till 1915 års riksdag.
Då emellertid vad i ärendet förekommit synes mig innebära fullgiltiga
skäl för att den begärda förmånen beredes Agnes Dahlgren, får jag
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t nu täcktes föreslå riksdagen
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand.
26
[109.]
Undervisning
i epi»
demiologi.
[ilo.]
Resestipendier
åt
lärare m. fl.
vid universiteten
och
karolinska
institntet.
202 1916. Åttonde huvudtiteln: Karolinska institutet.
att medgiva, att kvinnliga tekniska biträdet vid
karolinska institutets patologisk-anatomiska institution
Agnes Dahlgren må utan hinder därav, att hon icke
omedelbart vid tiden för ifrågavarande befattning-s tillkomst
å institutets ordinarie stat eller den 1 januari
1915 utan först den 4 i samma månad utnämnts till
befattningen, för åtnjutande av löneförhöjning räkna sig
till godo den tid, hon före utnämningen innehaft stadig
anställning vid institutet, samt att, vid tillämpning härav,
ålderstillägg må tillerkännas henne från 1915 års ingång.
Serafimerlasarettet.
77. Understöd och ersättningar, oförändrat
ordinarie anslag ................................... kronor 120,000: —
78. Inrättningen för sjukas behandling med
elektricitet, oförändrat ordinarie anslag
........................................................ » 750: —
Gemensamma nniversitetsändamål.
79. Undervisning i epidemiologi. För vart och ett av åren 1911
— 1916 har riksdagen för anordnande vid epidemisjukhusen i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Uppsala av klinisk undervisning i epidemiologi åt
medicine kandidater anvisat ett extra anslag av 6,000 kronor att användas
enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser. Den 17 februari 1911 har
Kungl. Maj:t fastställt vissa föreskrifter angående omförmälda undervisning.
Då behovet av denna undervisning alltjämt gör sig gällande, hemställer
jag om förslag till riksdagen
att för anordnande vid epidemisjukhusen i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Uppsala av klinisk undervisning
i epidemiologi åt medicine kandidater på extra
stat för år 1917 anvisa ett anslag av 6,000 kronor att
användas enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.
80. Resestipendier åt lärare m. fl. vid universiteten och karolinska
institutet. Med åberopande av vad jag anfört i början av min
framställning rörande anslagsbehoven under åttonde huvudtiteln, hemställer
jag om förslag till riksdagen
att medgiva, att det på extra stat för år 1915 beviljade
anslag av 10,000 kronor till resestipendier åt
1916. Åttonde huvudtiteln: Gemensamma universitetsändamdl m. m. 203
ordinarie lärare oeh vissa andra tjänstemän vid rikets
universitet samt karolinska mediko-kirurgiska institutet
må för enahanda ändamål användas under år 1!)17.
81. Utgivande av anteckningar efter juridiska föreläsningar. [111]
För vart och ett av åren 1914 och 1915 har riksdagen för utgivande i utande av
tryck av vederbörligen granskade anteckningar efter föreläsningar, hållna cfter juridisk»
inom juridiska fakulteterna vid rikets universitet, anvisa^ ett extra anslag föreläsningar.
av 3,000 kronor. Till enahanda ändamål hava jämväl under åren 1901 — 1909
utgått extra anslag, utgörande för de tre första åren 4,000 kronor årligen,
för år 1904 6,000 kronor, för vart och ett av de fyra följande åren 5,000
kronor och för år 1909 2,500 kronor. Föreskrifter om ifrågavarande
anslags användning finnas meddelade i kungi. brev den 30 novernbei
1900. „ .. , ..
De av riksdagen för tiden till och med år 1914 för ändamålet bevil
jude medel hava, enligt vad jag inhämtat, i sin helhet disponerats med
''undantag av ett belopp av 85 kronor 77 öre, utgörande överskott å ett
till professorn J. Thyrén i Lund av 1906 års anslag beviljat belopp å 640
kronor för utgivande av vissa straffrättsliga föreläsningar. I övrigt innestår
hos universitetens drätselnämnder av de redan disponerade anslagen
såsom outtaget ett sammanlagt belopp av 6,005 _ kronor. Anledningen
härtill är, att vederbörande akademiska lärare ännu icke, på satt av kanslern
för rikets universitet vid fördelande av ifrågavarande anslag beståmts,
styrkt sig hava utgivit de föreläsningar, för vilka anslag erhållits.
Då "jag den 14 januari 1915 gick att anmäla anslagsbehoven under
åttonde huvudtiteln för år 1916, anmärkte jag till statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för nämnda dag, att, jämte vissa andra anslag å 1915
års stat, även anslaget till utgivande i tryck av anteckningar efter juridiska
föreläsningar vid rikets universitet kunde i sin helhet reserveras till
ett kommande år samt att detta anslag syntes kunna år 1916 eller senare,
när omständigheterna sådant medgåve, disponeras av Kungl. Maj:t. Jag
yttrade vidare, att under sådana förhållanden något anslag å 1916 års stat
icke erfordrades för ifrågavarande ändamål. I enlighet härmed avläts ej
heller till riksdagen någon framställning om anslag för år 1916 till det
ändamål, som i denna punkt avses. _
Genom nådigt brev den 2b juni 1915 ställde Kungl. Maj.t det &\
riksdagen för år 1915 anvisade anslaget å 3,000 kronor till universitetskanslerns
förfogande efter 1916 års ingång. Av detta anslag är ännu
intet disponerat.
I underdånig skrivelse den 5 oktober 1915 har nu universitetskanslern
Dep»rte
mentschefen,
Ökat anslag.
[112.]
Allmänna
barnhuset i
Stockholm.
204 1916. Åttonde huvudtiteln: Gemensamma universitetsändamäl m. m.
hemställt om ett anslag för ar 1917 å 4,500 kronor för ifrågavarande
ändamål. Enligt från kanslersexpeditionen införskaffade uppgifter skulle
— oavsett en av professorn E. A. Kallenberg i Lund redan gjord ansökning
om understöd å 2,000 kronor — anspråk på understöd av de för år
1916 tillgängliga medlen å 3,000 kronor samt av de medel, som kunna
komma att beviljas å 1917 års stat, vara att förvänta till ett sammanlagt
belopp av omkring 10,600 kronor.
Då jag anser, att anslag för det i punkten omlörmälda ändamålet bör
utgå även för år 1917, och då det av kanslern äskade beloppet, vilket
skulle medföra, att för åren 1916 och 1917 en summa av tillhopa 7,500
kronor skulle vara att tillgå, med hänsyn till de anspråk på understöd,
som i berörda hänseende synas komma att framställas, icke kan anses för
högt tilltaget, hemställer jag om förslag till riksdagen
att lör utgivande i tryck av vederbörligen granskade
anteckningar efter föreläsningar, hållna inom juridiska
fakulteterna vid rikets universitet, anvisa på
extra stat lör år 1917 ett anslag av 4,500 kronor.
Farmaceutiska institutet.
82. Institutet, oförändrat ordinarie anslag kronor 57,900: —
Barnhusen.
85. ^ Allmänna barnhuset i Stockholm. Under rubriken »stora barnhuset
i Stockholm» har sedan äldre tider å riksstatens åttonde huvudtitel
varit uppfört ett ordinarie anslag, vilket från och med år 1887 utgått
med 78,000 kronor. Jag har icke någon ändring att föreslå med avseende
å anslagets belopp, men då ifrågavarande inrättning allt sedan medlet av
lörra århundradet officiellt burit namnet »allmänna barnhuset i Stockholm»
och denna benämning bibehållits i för inrättningen nu gällande, den 25
november 1910 utfärdade reglemente, torde samma benämning böra användas
även såsom rubrik för det till inrättningen anvisade riksstatsanslaget.
Jag hemställer därför, att Eders Ivungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva
att det på ordinarie stat under åttonde huvudtiteln
uppförda anslaget å 78,000 kronor till »stora barnhuset
i Stockholm» må med oförändrat belopp uppföras under
benämningen »allmänna barnhuset i Stockholm».
1916. Åttonde huvudtiteln: Gemensamma universitetsändamul in. m. 205
84. Frimurarbarnhuset, oförändrat ordinarie
anslag .................................................... kronor 2,750: —
85. Barnhusen i landsorten, oförändrat ordi
narie
anslag ........................................... > 28,380: —
Undervisningsanstalter för barnmorskor m. m.
86. Barninorskeundervisningen och barnbördshusen,
oförändrat ordinarie anslag.
............................................................ kronor 63,533: —
87. Fortbildningskurser för barnmorskor. Till anordnande av
s. k. repetitionskurser för äldre barnmorskor och till beredande, såvitt ske
kunde, av fri bostad eller hyresbidrag åt deltagarinnorna däri under den
tid, de genomginge dessa kurser, har riksdagen på extra stat för vart och
ett av åren 1899—1914 anvisat särskilda anslag, som utgått år 1899 med
3,000 kronor, åren 1900—1903 med 2,000 kronor, åren 1904—1910 ånyo
med 3,000 kronor och åren 1911—1914 med 2,000 kronor, allt för år
räknat. Jämväl för vart och ett av åren 1915 och 1916 har riksdagen på
extra stat anvisat 2,000 kronor, därvid emellertid rubriken »repetitionskurser
för äldre barnmorskor» utbytts mot benämningen »fortbildningskurser
för barnmorskor».
I underdånig skrivelse den 1 oktober 1915 har medicinalstyrelsen
hemställt, att ett anslag av 2,000 kronor måtte för ifrågavarande ändamål
äskas även för år 1917, samt därvid anfört:
Omförmälda kurser hade anordnats vid barnmorskeundervisningsanstalterna i
Stockholm och Göteborg ävensom i Lund. Å de båda förstnämnda orterna hade kurserna
visat sig fortfarande eftersökta av barnmorskorna, och då, såsom bekant vore,
flera landsting genom resebidrag uppmuntrade till deltagande i desamma, syntes dylika
kurser jämväl under år 1917 böra ifrågakomma vid barnmorskeundervisningsanstalterna.
Även den i Lund givna repetitionskursen hade under år 1915 varit livligt besökt,
varför en kurs torde böra givas å denna ort jämväl under år 1917, och hade förutvarande
barnmorskeläraren därstädes förklarat sig villig att hålla en sådan kurs.
Med åberopande av vad medicinalstyrelsen yttrat och vad som anförts
i det vid 1911 års statsverksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 13 januari samma år, punkten 146,
får jag tillstyrka, det Eders Kungl. Maj:t behagade föreslå riksdagen
[113.]
Fortbildningskurser
för barnmorskor.
206 1916. Åttonde huvudtiteln: Gemensamma univcrsitetsändamdl m. m.
att till anordnande av fortbildningskurser för barnmorskor
och till beredande, så vitt ske kan, av fri bostad
eller hyresbidrag åt deltagarinnorna däri under
den tid, de genomgå dessa kurser, anvisa på extra stat
för år 1917 ett anslag av 2,000 kronor.
[114.] 88. Allmänna barnbördshuset. Med hänsyn till de ökade kost
bar™*™*
na(^er ^ör allmänna barnbördshuset i Stockholm, som beräknades bliva en
Gliset.E följd av institutionens inflyttning i de för densamma uppförda nybyggnaderna
å Djurgården, föreslog Kungl. Maj:t i en den 29 mars 1912 till riksdagen
avlåten proposition, nr 193, att för uppehållande av verksamheten
vid allmänna barnbördshuset måtte beviljas — utöver för barnbördshuset
utgående ordinarie anslag å 24,853 kronor — ytterligare å extra stat för
år 1913 ett anslag å 64,250 kronor. Under uttalande att en del poster
i det för inrättningen uppgjorda statförslaget syntes väl högt tilltagna
samt att ett beviljande för år 1913 av det begärda anslaget ingalunda
finge anses innefatta ett godkännande till siffran av förslagets särskilda
poster, biföll riksdagen nyssnämnda proposition.
På därom av Kungl. Maj:t gjorda framställningar beviljade riksdagen
för samma ändamål på extra stat för år 1914 ett anslag å 66,221 kronor
och för vartdera av åren 1915 och 1916 ett anslag av 70,000 kronor.
I underdånig skrivelse den 25 september 1915 har nu direktionen
för allmänna barnbördshuset anfört:
Med hänsyn till rådande prisförhållanden hade det varit direktionen omöjligt att
verkställa en något så när tillförlitlig beräkning av de kostnader, som kunde bliva
nödvändiga för barnbördshusets drift under år 1917. Direktionen ansåge sig därför
endast böra hemställa att fn för år 1917 komma i åtnjutande av samma anslag, som
beviljats för år 1916. Skulle, vilket ingalunda vore uteslutet, ett så bestämt anslag
sedermera visa sig otillräckligt, torde direktionen i sinom tid därom få göra underdånig
anmälan hos Kungl. Maj:t.
Med anledning av särskilda remisser har medicinalstyrelsen den 30
oktober 1915 yttrat sig i ärendet samt kanslern för rikets universitet,
efter hörande av karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkollegium,
den 26 november 1915 avgivit underdånigt utlåtande i ämnet. Samtliga
de sålunda hörda myndigheterna hava tillstyrkt direktionens framställning.
På grund av vad i ärendet förekommit tillstyrker jag, det Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att för uppehållande av verksamheten vid allmänna
barnbördshuset i Stockholm bevilja — utöver till barnbördshuset
nu utgående ordinarie anslag å 24,853 kronor
— på extra stat för år 1917 ett anslag av 70,000 kronor.
1916. Åttonde liurudtitein: Det högre skolväsendet.
207
F. Allmänna skolväsendet.
Det högre skolväsendet.
Högre lärarinneseminariet.
1. Högre lärarinneseminariet, oförändrat
ordinarie anslag .................................... kronor 76,350: —
2. Uppehållande av hushållsskolans verksamhet, arvoden åt
ostra ordinarie lärarpersonal m. m. Under en följd av år har riksdagen,
på grund av Kungi. Maj:ts framställningar, å extra stat beviljat
anslag för tillgodoseende av vissa behov vid högre lärarinneseminariet.
Detta anslag, som för år 1910 — året efter det riksdagen fattat beslut
om en omorganisation av seminariet — uppgick till ett belopp av 23,475
kronor, har sedermera blivit höjt. För vartdera av åren 1913 och 1914
har det, om man frånser ett för sistnämnda år beviljat särskilt anslag till
inköp av materiell, utgjort 30,550 kronor. För år 1915 utgjorde anslaget
36,350 kronor, vari dock ingick ett belopp av 600 kronor, avsett för reparation
av hushållsskolans lokaler och således en alldeles tillfällig utgift.
Anslaget utgår för år 1916 med ett belopp av 35,750 kronor, fördelat å
följande poster:
till uppehållande av hushållsskolans verksamhet................................. kronor 11,200: —
» stipendier......................................................................................... j> 750: —
» expenser .......................................................................................... » 1,000: —-
» arvoden åt extra lärarinnor, timlärare och vikarier..................... » 13,500: —
» förhyrande av lokal för normalskolans lägsta klasser.................. » 3,000: —
» uppehållande av den valfria fjärde årskursen.............................. » 3,000: —
» förhyrande av lokaler för undervisning i biologi och teckning... > 3,000: —
» undervisning i träslöjd .................................................................. > 300: —
Summa kronor 35,750: —
Sistnämnda belopp och med motsvarande fördelning å särskilda poster
har läroverksöverstyrelsen nu i skrivelse den 30 september 1915 begärt
på extra stat för år 1917.
Då ifrågavarande anslagsmedel fortfarande synas vara av nöden för
vidmakthållande av högre lärarinneseminariets undervisning, tillstyrker jag
förslag till riksdagen
[115.]
Uppehållande
av hushållsskolans
verksamhet,
arvoden
åt extra
ordinarie
lärarpersonal
m. ra.
[116.]
Brist i hushållsskolans
r&kenskaper.
208
1916. Åttonde huvndtiteln: Det högre skolväsendet.
att för högre lärarinneseminariet på extra stat för år
1917 anvisa:
till uppehållande av hushållsskolans
verksamhet.......................................kronor 11,200: —
> stipendier .......................................
» expenser ..........................................
» arvoden åt extra lärarinnor, timlärare
och vikarier ..................
» förhyrande av lokal för normalskolans
lägsta klasser...............
> uppehållande av den valfria fjär
de
årskursen .............................
» förhyrande av lokaler för undervisning
i biologi och teckning
» undervisning i träslöjd...............
750
1,000
13,500: —
3,000: —
3,000: —
3,000
300
eller tillhopa kronor 35,750
3. Srist i hushållsskolans räkenskaper. Under föregående punkt
har jag anmält behovet av vissa anslag för högre lärarinneseminariet, bland
dem en post å 11,200 kronor till uppehållande av hushållsskolans verksamhet.
Till nämnda skola har understöd med sagda belopp utgått först
från och med år 1915. Under de närmast föregående åren har anslaget
utgjort 8,500 kronor. Detta belopp hade emellertid visat sig för knappt,
och i hushållsskolans räkenskaper hade uppstått brist, vid 1913 års slut
utgörande 3,366 kronor 52 öre. Som hushållsskolan ännu under år 1914
hade att tillgå allenast det lägre anslaget å 8,500 kronor, var det att befara,
att ytterligare brist under sagda år icke skulle kunna undvikas.
Enligt vad rektorn vid högre lärarinneseminariet i en den 15 september
1915 till läroverksöverstyrelsen avlåten skrivelse meddelat, utvisa
också 1914 års räkenskaper vid hushållsskolan en ökning av ovan omförmälda
brist, så att den totala bristen vid 1914 års slut belöpte sig till
3,742 kronor 82 öre.
Till täckande av bristen i hushållsskolans räkenskaper, sådan den
visade sig vid 1913 års utgång, anvisade 1915 års riksdag på Kungl.
Maj:ts förslag ett belopp av 3,366 kronor. Seminariets rektor begär nu
i sin berörda skrivelse, att till utjämnande av den under år 1914 uppkomna
ökningen i bristen, stor 376 kronor 30 öre, ett anslag av 376
kronor måtte utverkas, och yttrar därom följande:
De allvarligaste bemödanden hade gjorts att genom sträng sparsamhet få den
under år 1914 uppkomna bristen eller åtminstone någon del därav täckt genom till
-
1916. Åttonde huvudtiteln: Bet högre skolväsendet. 209
gängliga medel under år 1915, men några utsikter därtill syntes icke för närvarande
förefinnas. Prisstegringen, särskilt beträffande sådana varor, som en hushållsskola
måste inköpa för sin verksamhet, hade varit så stor. att det endast med svårighet
kunde lyckas skolan att fä tillgångarna att räcka för 1915 års behov, och några besparingar
kunde alltså icke uppstå.
Med överlämnande av rektors framställning har läroverksöverstyrelsen
i skrivelse den 30 september 1915 hemställt, att hos riksdagen måtte utverkas
ett anslag för en gång till gäldande av ifrågavarande brist.
Sedan ärendet remitterats till kammarrätten, har denna myndighet i
skrivelse den 28 oktober 1915 såsom eget utlåtande åberopat ett av kammarrättens
revisionsavdelning avgivet yttrande, vari anföres:
Högre lärarinneseminariets hushållsskolas räkenskap för år 1914 har å första
revisions k ont oivt granskats utan anmärkning. Räkenskapen upptager eu skuld vid
årets slut av 3,815 kronor 90 öre men även en i bank innestående behållning av 73
kronor 8 öre, vadan den verkliga bristen uppgår till 3.742 kronor 82 öre. Till täckande
av denna brist erfordras, utöver det av 1914 års senare riksdag beviljade anslag
å 3,366 kronor, alltså ett belopp av 376 kronor 82 öre.
Under åberopande av vad jag nu omförmält hemställer jag om förslag
till riksdagen
att för täckande av under år 1914 uppkommen
brist i räkenskaperna för högre lärarinneseminariets
hushållsskola anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag
av 376 kronor.
Statens läroverk.
4. Allmänna läroverken. När jag den 14 januari 1915 inför Kungl.
Maj:t anmälde de frågor, som tillhörde regleringen av riksstatens åttonde
huvudtitel för år 1916, erinrade jag i början av mitt anförande, att inom
ecklesiastikdepartementet påginge genom sakkunnig person en utredning
rörande det möjligen förefintliga behovet av en ökning utav reservationsanslaget
till de allmänna läroverken på grund av inrättandet under de
senare åren av nya lärarbefattningar. Jag uttalade därvid den förväntan,
att nämnda utredning inom kort skulle vara fullbordad samt att därigenom
möjlighet skulle vinnas att mera exakt, än hittills kunnat ske,
beräkna de krav, som komme att ställas på anslaget.
Den utredning, som jag sålunda åsyftade och vilken jag även förut i
dag berört i början av min framställning rörande anslagsbehoven under
åttonde huvudtiteln, har varit anförtrodd åt byråchefen i pensionsstyrelsen
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 27
Minskat
anslag.
[117.]
Allmänna
läroverken.
210 1916. Åttonde huvudtiteln: Det högre skolväsendet.
[117.] K. Dickman, och har denne i ett den 14 maj 1915 dagtecknat utlåtande
redogjort för resultatet av densamma. Vad särskilt angår det spörsmål,
som i förevarande hänseende har den största betydelsen, nämligen frågan
om de ökade utgifter för ålderstillägg, som efter hand betingas av lärares
uppflyttning i högre lönegrad, har Dickman anfört, att den del av reservationsanslaget,
som avsetts för ålderstillägg — 1,184,000 kronor — enligt
beräkning kommer att i framtiden bliva otillräcklig. Intill år 1923 skulle
besparingar uppstå, men sistnämnda år skulle kostnaden för ålderstilläggen
överstiga nyssberörda belopp, 1,184,000 kronor, och år 1932 skulle de gjorda
besparingarna vara konsumerade. För att jämviktsläge här skulle uppnås,
borde reservationsanslaget nu höjas med 73,000 kronor. Därvid förutsattes emellertid,
att de besparingar, som under den närmaste tiden uppkomma å anslaget,
icke användas för främmande ändamål samt att, då nya tjänster inrättas, anslaget
höjes för varje tjänst icke blott, såsom hittills skett, med grundavlöningen
utan därutöver med ett beräknat medelbelopp av ålderstilläggen å tjänsten.
Aven några andra av de partial anslag, som ingå i det allmänna reservationsanslaget,
borde, enligt vad den förebragta utredningen giver vid
handen, ökas med vissa angivna belopp.
Över det av Dickman avgivna utlåtandet har läroverksöverstyrelsens
vttrande inhämtats, och därefter har ärendet remitterats till statskontoret,
som emellertid ännu icke yttrat sig i ämnet.
Det synes antagligt, att sedan utredningen i förevarande ärende blivit
slutförd, det skall befinnas ändamålsenligt att, på sätt Dickman ifrågasatt,
vidtaga den höjning av anslaget, som kräves för att detsamma utan ytterligare
tillskott skall kunna även för framtiden motsvara de anspråk, vilka
på grund av nu bestående förhållanden komma att ställas på detsamma.
Likaså torde det vara i sin ordning, att därest ålderstilläggen fortfarande
skola utgå ur det allmänna reservationsanslaget, detta anslag vid inrättande
av nya lärartjänster höjes med ett belopp, motsvarande såväl grundavlöningen
å de nyinrättade tjänsterna som ock det beräknade medelbeloppet
av ålderstilläggen å samma tjänster. Då emellertid under någon tid framåt
besparingar fortfarande skulle uppstå å anslaget, anser jag mig under rådande
förhållanden icke böra förorda någon anslagshöjning för nu angivna ändamål.
Jag ämnar ej heller, då jag under en följande punkt kommer att
hemställa om utverkande av anslag till vissa nya lärartjänster, frångå den
hittills följda praxis att låta anslagsökningen stanna vid ett belopp, motsvarande
grundavlöningen å tjänsterna. Angeläget är emellertid, att de
under den närmaste tiden uppkommande besparingarna å reservationsanslaget
få där bibehållas för mötande av den brist, som framdeles är
att motse.
Vid bifall till de särskilda förslag, jag i det följande framlägger
211
191 G. Åttonde huvudtiteln: Det högre skolväsendet.
under punkterna 122 och 123, bör emellertid det ifrågavarande reservationsanslaget,
nu 5,900,428 kronor, höjas med 31,329 kronor, vadan anslagets
belopp år 1917 skulle komma att utgöra 5,931,757 kronor.
5. Amanuens hos läroverksöverstyrelsen. Riksdagen har på extra
stat för vart och ett av åren 1907—1916 anvisat 1,500 kronor till arvode
åt en amanuens hos läroverksöverstyrelsen.
Enahanda anslag erfordras jämväl för år 1917.
Jag hemställer om förslag till riksdagen
att till arvode åt en amanuens hos läroverksöverstyrelsen
bevilja på extra stat för år 1917 ett anslag av
1,500 kronor.
6. Inspektion och sakkunnigt biträde inom läroverksöverstyrelsen
i fråga om fysisk uppfostran m. m. Till inspektion och sakkunnigt
biträde inom läroverksöverstyrelsen i fråga om fysisk uppfostran
och skolhygien samt undervisning i manlig slöjd, musik och husligt arbete
har riksdagen på extra stat för år 1916 beviljat ett anslag av 5,000 kronor.
För enahanda ändamål: inspektion och sakkunnigt biträde inom läroverksöverstyrelsen,
har för vartdera av åren 1914 och 1915 ett lika stort belopp
varit anvisat, dock att år 1914 musik och manlig slöjd samt år 1915
manlig slöjd ej voro upptagna bland de angivna ämnena.
Åven'' folkskolöverstyrelsen förfogar över extra anslagsmedel för nu
ifrågavarande ändamål. Denna överstyrelse kan tillika hos bibliotekskonsulenterna
påräkna erforderligt sakkunnigt biträde beträffande biblioteksärenden.
Då läroverksöverstyrelsen nu i skrivelse den 30 september 1915
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen utverka ovannämnda anslagssumma
på extra stat för år 1917, har överstyrelsen även velat tillförsäkra
sig sakkunnigt biträde för biblioteksärenden, vilket skulle kunna
ske utan anslagsbeloppets höjande.
Överstyrelsen har anfört:
Förutom sakkunnigt biträde i fråga om fysisk uppfostran och skolbygien samt
undervisning i manlig slöjd, musik och husligt arbete hade överstyrelsen icke sällan
haft behov av speciell fackkunskap även på andra områden, vilka behov fått tillgodoses
med användande av de medel ur överstyrelsens expensandag, som härför kunnat
disponeras. På ett område av överstyrelsens ämbetsförvaltning förefunnes emellertid
ett mera konstant dylikt behov, nämligen i fråga om handläggning av äreuden, som
anginge läroverksbibliotekens skötsel och därmed samhörande frågor. I många fall
vore dessa bibliotek synnerligen rikhaltiga och värdefulla och skulle rätt skötta kunna
vara till stort gagn. Att detta icke alltid bleve fallet trots bibliotekariernas nit och
[118.]
Amanuens
hos läroverksöverstyrelsen.
[119.]
Inspektion
och sakkunnigt
biträde
inom läroverksöverstyrelsen
i
fråga om
fysisk uppfostran
m. m.
212 1916. Åttonde huvudtiteln: Det högre skolväsendet.
intresse för sin uppgift, torde till väsentlig del bero på bristande biblioteksteknisk
in-dkt vid skötseln av dessa boksamlingar. Vid måntra läroverk, där bibliotekens
omfattning vore jämförelsevis ringa, skulle de förefintliga, ehuru mera begränsade
bokskatterna bättre kunna tillvaratagas och utnyttjas, om vägledande anvisningar
och sakkunnig ledning kunde lämnas åt bibliotekens vårdare. Även om överstyrelsens
egna medlemmar icke vore främmande för hithörande frågor, kunde dock icke påräknas,
att bland dem skulle finnas den speciella fackkunskap, som det moderna biblioteksväsendet
krävde. Ett särskilt sakkunnigt biträde för handläggning av biblioteksärenden
skulle därför vara överstyrelsen till stort gagn.
Å det ovannämnda anslaget å 5,000 kronor till inspektion och sakkunniga biträden
både under åren 1914 och 1915 uppstått viss besparing, som för sistnämnda
är uppginge till 500 kronor.
Då överstyrelsen ansåge lämpligt, att nämnda överskott, som även torde uppstå
under kommande år, användes för att fylla ovan angivna behov, ville överstyrelsen
hemställa, att av förevarande anslag även måtte få utgå ersättning till ett sakkunnigt
biträde för biblioteksärenden, vilken ersättning torde få utgå jämväl för år 1916.
Jag förordar bifall till vad överstyrelsen sålunda hemställt och tillstyrker
alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att
dels medgiva, att av det på extra stat för år 1916
beviljade anslaget å 5,000 kronor till inspektion och
sakkunnigt biträde inom läroverksöverstyrelsen för vissa
angivna ändamål ett belopp av högst 500 kronor må
användas till sakkunnigt biträde för biblioteksärenden,
dels ock till inspektion och sakkunnigt biträde inom
läroverksöverstyrelsen i fråga om fysisk uppfostran, skolhygien
och biblioteksärenden samt undervisning i manlig
slöjd, musik och husligt arbete anvisa på extra stat för
år 1917 ett belopp av 5,000 kronor.
[120.]
Vakta) äs ta inburade
hos
laroverksöverstyrelsen.
7. Vaktmästarbiträde hos läroverksöverstyrelsen. För biträde
vid utförande av vaktmästargöromålen hos läroverksöverstyrelsen har riksdagen
anvisat för vart och ett av åren 1914—1916 ett extra anslag av
1,000 kronor.
Framställning har gjorts om beviljande av enahanda anslag jämväl
för år 1917.
Jag hemställer om förslag till riksdagen
att för biträde vid utförande av vaktmästargöromålen
hos läroverksöverstyrelsen anvisa på extra stat
för år 1917 ett anslag av 1,000 kronor.
213
1916. Åttonde huvudtiteln: Det högre skolväsendet.
8. Lokal åt läroverksöverstyrelsen. Med utgången av september
1908 nödgades läroverksöverstyrelsen utrymma den ämbetslokal, som överstyrelsen
förut kostnadsfritt innehaft i gamla riksdagshuset, och alltsedan
dess har lokal för överstyrelsen måst hyras. Hyran utgjorde till och med
hyresåret 1912 —1913 5,000 kronor årligen, för tiden den 1 oktober 1913—
30 september 1914, då ny och därjämte under hyresåret ökad lokal måst
anskaffas, 6,400 kronor och för tiden den 1 oktober 1914- 30 september
1915 6,800 kronor. Med sistnämnda belopp utgår hyran jämväl för hyresåret
1915 — 1916.
För hyrans gäldande hava anslag å extra stat anvisats av riksdagen.
Beträffande den nuvarande lokalens läge och omfattning torde jag få hänvisa
till vad min företrädare i ämbetet därom anfört till statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 14 januari 1914, punkten 127.
Läroverksöverstyrelsen har nu i skrivelse den 30 september 1915 anhållit
om beredande av anslag å 6,800 kronor till lokalhyra för det hyresår,
som börjar den 1 oktober 1916, och jag hemställer om förslag till
riksdagen
att till förhyrande av ämbetslokal åt läroverksöverstyrelsen
för tiden den 1 oktober 1916—30 september
1917 på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp
av 6,800 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
låta förskottsvis under år 1916 utanordna erforderligt
belopp till gäldande av hyreskostnaden för de två första
kvartalen av ifrågavarande hyresår.
9. Nya lärartjänster. Sedan år 1904, då den senaste omorganisa- [122.]
tionen och löneregleringen beträffande de allmänna läroverken kom till Nya lira*,
stånd, bär antalet ämneslärarbefattningar vid dessa läroanstalter efter hand ^tnrta*-ökats från 829 till 1,056. För gången av denna starka ökning och för
de till grund för densamma liggande utredningarna har blivit närmare
redogjort i de framställningar till riksdagen, som av Kungl. Maj:t under
de senare åren gjorts om inrättande av nya lärartjänster, ökningen har
föranletts av en betydande stegring av lärjungeantalet samt strävandet
att minska eller åtminstone icke öka de extra lärarnas antal.
Den sista utredningen rörande behovet av nya ordinarie lärartjänster
framlades av läroverksöverstyrelsen i september 1913 i sammanhang med
framställning om anslag för år 1915 till de allmänna läroverken. Undersökningen
utmynnade i yrkande på inrättandet av 31 nya tjänster, varav
12 lektors- och 19 adjunktstjänster. 9 lektors- och 11 adjunktstjänster
[121.]
Lokal it
läroverk»-över»tyrelsoD.
214 1916. Åttonde huvudtiteln: Det högre skolväsendet.
[122.] borde förenas med humanistiska ämnen samt 3 lektors- och 8 adjunktstjänster
med matematisk-naturvetenskapliga ämnen.
Beträffande antalet av de tjänster, som borde upprättas under år
1915, uttalade överstyrelsen i sin ovanberörda framställning, att även om
tillgången på disponibla sökande rent kvantitativt sett skulle medgiva
samtliga 31 nya tjänsters upprättande under år 1915, det vore riktigare,
att tjänsterna fördelades förslagsvis på de båda åren 1915 och 1916.
Under år 1915 borde 18 nya ämneslärartjänster upprättas, nämligen 12
lektorat, varav 9 i humanistiska och 3 i matematisk-naturvetenskapliga
ämnen, samt 6 adjunkturer, samtliga i matematisk-naturvetenskapliga
ämnen. Det av överstyrelsen framställda förslaget, att de nya tjänster,
som på grund av den verkställda utredningen befunnits erforderliga, borde
fördelas på två år, ansåg emellertid Kung], Maj:t sig icke kunna biträda,
utan, med beräknande att inrättandet av dessa tjänster skulle ske under
fyra år, föreslog Kung]. Maj:t riksdagen, att endast 8 tjänster skulle upprättas
med ingången av år 1915. Av dessa 8 tjänster skulle 4 vara lektorat
i humanistiska och 1 lektorat i matematisk-naturvetenskapliga ämnen
samt 3 adjunktsbefattningar i matematisk-naturvetenskapliga ämnen. I
överensstämmelse med Kungl. Maj:ts proposition i ärendet beslöt också
1914 års senare riksdag bevilja anslag för nämnda tjänsters inrättande,
därvid emellertid riksdagen förklarade, att riksdagen ej ville uttala sig om
det framtida fyllandet av det i Kungl. Maj:ts framställning påpekade
behovet.
Genom nådigt brev den 17 september 1914 föreskrev Kungl. Maj:t, att
de beviljade tjänsterna skulle inrättas vid vissa av Kungl. Maj:t angivna
läroverk och med den fördelning å ämnesgrupper, som ovan omförmälts.
Samtliga dessa tjänster hava sedermera blivit tillsatta med undantag
av en lektorstjänst i Lund, från vilken stad uttryckligt åtagande av byggnadsskyldighet
för läroverket, på sätt vid berörda tjänsts inrättande krävdes,
ännu icke föreligger.
Sedan nyssberörda 8 tjänster blivit uppförda å 1915 års stat, återstod
alltså av ovannämnda 31 tjänster ett antal av 23, varav 7 lektors- och 16
adjunktstjänster. Av dessa hava 5 lektors- och 11 adjunktstjänster ansetts
böra förenas med humanistiska ämnen samt 2 lektors- och 5 adjunktstjänster
med matematisk-naturvetenskapliga ämnen, och enligt den av
Kungl. Maj:t gillade planen skulle inrättandet av dessa tjänster komma
att fördelas på tre år.
I underdånig skrivelse den 30 september 1914 hemställde överstyrelsen,
att 8 av nyssnämnda tjänster, därav 4 lektorat och 4 adjunkturer,
måtte upprättas under år 1916. Av dessa tjänster borde 3 lektorat och
1916. Åttonde huvudtiteln: Bet högre skolväsendet. 216
2 adjunkturer förenas med humanistiska ämnen samt 1 lektorat och 2
adjunkturer förenas med matematisk-naturvetenskapliga ämnen.
1 enlighet med detta överstyrelsens förslag avlät Kungl. Maj:t framställning
till 1915 års riksdag. Samtidigt härmed föreslog Kungl. Maj:t
riksdagen dels att för fullföljande av den plan för utvidgning av högre
allmänna läroverket i Sundsvall med fullständigt latingymnasium, som av
191 o års riksdag blivit godkänd, bevilja erforderliga medel för upprättande
vid nämnda läroverk av en lektorstjänst från och med den 1 januari
1916 samt en adjunktstjänst från och med den 1 juli 1916, dels ock att,
för fortsatt ombildning av Södertälje samskola till realskola för gossar,
från och med den 1 januari 1916, med avförande ur stat av en äinneslärarinnetjänst
vid sistberörda läroverk, därstädes upprätta en adjunktsbefattning
att uppehållas från och med den 1 juli 1916 samt att härför
anvisa erforderliga medel.
De av Kungl. Maj:t gjorda framställningarna om upprättande av nya
lärartjänster i Sundsvall och Södertälje biföllos av riksdagen. Beträffande
åter de förutnämnda 8 nya lärartjänsterna biföll riksdagen endast i så måtto
Kungl. Maj:ts förslag, att riksdagen anvisade nödiga medel till upprättande
från och med den 1 januari 1916 vid de allmänna läroverken av en lektorsbefattning,
vilken riksdagen ansåg böra höra till den humanistiska
ämnesgruppen, samt de av Kung]. Maj:t föreslagna 4 adjunktsbefattningarna.
Tjänsterna skulle på de särskilda läroverken fördelas såsom
Kungl. Maj:t funne gott bestämma.
I skrivelse den 27 maj 1915 angående regleringen av utgifterna under
riksstatens åttonde huvudtitel, däri riksdagen anmälde sitt beslut i förevarande
ärende, anförde riksdagen beträffande de av Kungl. Maj:t föreslagna
8 nya lärartjänsterna följande:
Med hänsyn till den varsamhet med statsutgifterna, som nu rådande ekonomiska
förhållanden pakallade, hade riksdagen ansett en minskning av det föreslagna antalet
nya lärartjänster höra vidtagas, och hölle riksdagen före, att med inrättande av 1 ny
lektorsbefattning inom den humanistiska ämnesgruppen och de av Kungl. Maj:t föreslagna
4 nya adjunktsbefattningarna det nuvarande behovet borde kunna tillgodoses.
Riksdagen ville härvid erinra, hurusom riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts framställningar
om inrättande vid högre allmänna läroverket i Sundsvall av f lektors- och 1 adjunktsbefattning
samt vid reahkolan i Södertälje av 1 adjunktsbefattning, samtliga avsedda
att tillsättas under år 1916. Härigenom komme sammanlagt 8 nya lärartjänster att
inrättas under år 1916.
Genom nådigt brev den 7 september 1915 bestämdes därefter, sedan
läroverksöverstyrelsen avgivit infordrat förslag i ämnet, att ifrågavarande
5 nya tjänster skulle inom de avsedda ämnesgrupperna från och med den
1 januari 1916 upprättas vid vissa av Kungl. Maj:t angivna läroverk.
[122.]
216 1916. Åttonde huvudtiteln: I)et högre skolväsendet.
[122.] I sammanhang härmed stadgade Kungl. Maj:t — med undantag för eu
adjunktsbefattning vid nya elementarskolan i Stockholm — övliga villkor
för nya lärartjänsters inrättande, nämligen att vederbörande kommuner
uttryckligen åtagit sig att tillhandahålla läroverkshus samt bostad eller i
vederbörlig ordning bestämd hyresersättning åt rektor.
Av de 31 lärartjänster, som enligt den i september 1913 av överstyrelsen
verkställda utredningen prövades erforderliga, återstå, såsom av
det anförda framgår, 18 tjänster, varav 6 lektors- och 12 adjunktstjänster.
Av dessa hava 4 lektors- och 9 adjunktstjänster ansetts böra förenas med
humanistiska ämnen samt 2 lektors- och 3 adjunktstjänster med matematisk-naturvetenskapliga
ämnen, och enligt den av Kungl. Maj:t gillade
planen skulle inrättandet av dessa tjänster komma att fördelas på två år.
Läroverksöverstyrelsen har nu i skrivelse den 30 september 1915 uttalat
sig om det fortsatta inrättandet av lärartjänster och i sådant avseende
anfört, bland annat:
Det syntes överstyrelsen lämpligt, att återstående 18 tjänster fördelades med
lika stort antal på vartdera av åren 1917 och 1918 samt att sålunda under år 1917
9 nya tjänster upprättades. Det behov av nya ordinarie lärartjänster, sota framgick
såsom resultat av 1913 ars utredning, hade under de gångna åren icke minskats utan
i stället väsentligen ökats, och med full visshet kunde sägas, att motsvarande behov
för budgetåret 1917, vilket nu ifrågavarande anslagskrav avsåge att tillgodose, endast
delvis kunde fyllas genom nämnda tjänster. Här liksom vid liknande framställningar
under föregående ar gällde det att tillgodose det önskemål, som i samband med förenämnda
proposition till 1914 års riksdag uttryckligen framhölls av föredragande departementschefen,
nämligen önskvärdheten av att hålla det så kallade extralärarsystemet
inom rimliga gränser. Under höstterminen 1915 tjänstgjorde vid de allmänna
läroverken 156 extra ämneslärare, oberäknat timlärare och vikarierande lärare.
Då den ärliga ökningen i extra lärarnas antal utgjorde ungefär 10, vore det ifrågasatta
antalet nya tjänster icke större, än att det till fullo erfordrades för att förhindra
eu avsevärd höjning i nämnda redan alltför stora antal.
För att vinna visshet därom, att ett tillräckligt antal kompetenta sökande
kunde beräknas för eventuellt nyupprättade ämneslärartjänster under
år 1917, har överstyrelsen i likhet med föregående år i nämnda hänseende
företagit en undersökning, varjämte överstyrelsen liksom vid föregående
liknande framställningar företagit utredningar rörande lärjunge- och lärarfrekvensens
ökning. Resultatet av dessa undersökningar föreligger i tre
vid överstyrelsens nämnda skrivelse fogade bilagor angående
antalet lärjungar höstterminerna 1904—1915 vid de läroverk, där detta antals
storlek ansetts vara av betydelse för förevarande frågas bedömande (bil. 1);
sökande till lektors- och adjunktstjänster den 1 september 1910—den 31 augusti
1915 (bil. 2); samt
217
191G. Åttonde huvudtiteln: Bet högre skolväsendet.
den under tiden till och med den 30 juni 1917 förefintliga tillgången på korn- [122.]
petenta lärarkandidater (bil. 3).
Jag vill nämna, att bilagan 1 utvisar, att lärjungeantalet vid de i
bilagan avsedda läroverken fortfarande är i tillväxt.
Beträffande den i bilagan 3 innehållna utredningen anför läroverksöverstyrelsen:
Av
densamma framginge, att antalet kompetenta sökande till lektorstjänster i
humanistiska ämnen samt till adjunktstjänster fortfarande vore betydande och i fråga
om sistnämnda slag av tjänster avsevärt ökats sedan höstterminen 1914. Till lektorstjänster
inom den matematisk-naturvetenskapliga ämnesgruppen vore antalet sökande
fortfarande jämförelsevis ringa.
Av samma bilaga inhämtades vidare, att för nya tjänster, upprättade från och
med den 1 januari 1917, skulle kunna disponeras följande antal sökande: för humanistiska
lektorstjänster 55, för matematisk-naturvetenskapliga lektorstjänster 12, för
humanistiska adjunktstjänster 102 och för matematisk-naturvetenskapliga adjunktstjänster
48. För de eventuella 9 nya tjänsterna funnes sålunda god tillgång på
sökande.
Överstyrelsen yttrar sig vidare om de ifrågasatta nya tjänsternas
ämnesomfattning och anför därutinnan:
u
Med hänsyn till det ovan anförda behovet vid läroverken av olika tjänstekategorier
jämte övriga omständigheter, som härvid kunde inverka, ansåge överstyrelsen
lämpligt, att de nya tjäusterna så fördelades, att 3 lektors- och 4 adjunktstjänster
upprättades i humanistiska ämnen samt 1 lektors- och 1 adjunktstjänst i matematisknaturvetenskapliga
ämnen. Samtliga tjänsterna syntes böra inrättas från och med den
1 januari 1917.
För inrättande av ovannämnda 4 lektorstjänster skulle erfordras en höjning av
reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 16,000 kronor, och för upprättande
av 5 adjunktstjänster skulle erfordras en höjning av samma anslag med 15,000
kronor eller sammanlagt en höjning av 31,000 kronor.
Läroverksöverstyrelsen hemställde alltså, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen att för ifrågavarande 0 tjänsters inrättande vid de allmänna
läroverk, Kungl. Maj:t bestämde, höja reservationsanslaget till de allmänna
läroverken med 31,000 kronor.
Den plan för omförmälda 31 lärartjänsters upprättande, som låg nepartetill
grund för Kungl. Maj:ts framställning till 1914 års riksdag, avsåg, mentscle("
att detta upprättande skulle genomföras under loppet av fyra år, en tidrymd
som ansågs varken olämpligt fördröja eller för mycket påskynda
tjänsternas uppförande å stat. Det första av dessa fyra år inrättades 8
tjänster. För det andra året hade av Kungl. Maj:t föreslagits 8 tjänster,
men antalet nedsattes, på sätt förut nämnts, av riksdagen till 5. Lika
med överstyrelsen anser jag, att nu för det tredje året, 1917, 9 tjänster
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 28
218 1916. Åttonde huvudtiteln: Det högre skolväsendet.
— hälften av det återstående antalet — böra inrättas. År 1918 skulleslutligen
de sista 9 tjänsterna tillkomma. Lärjungeantalets fortgående
tillväxt och faran för extralärarsystemets överhandtagande synas »öra det
önskligt, att den ovannämnda fyraårsperioden fasthålles.
Jag hemställer fördenskull, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen
ökat anslag. att för beredande av medel att från och med den
1 januari 1917 vid de allmänna läroverken upprätta 4
lektors- och 5 adjunktsbefattningar, fördelade på de särskilda
läroverken såsom Kungl. Maj:t finner gott bestämma,
höja reservationsanslaget till de allmänna läroverken
med 31,000 kronor.
[123.] 10. Upphörande av Häggdångers pastorats prebendeegenskap,.
UavPHä“nde Fnder a^dre **der var det eJ ovanligL att i en läroverkslärares avlöning
dångerf ingick avkomst av ett pastorat såsom lärarens prebende. Längst har en
rebende8 sadan anordning bibehållit sig i fråga om teologie lektoraten i stiftsstäegenskap.
derna. Det allmänna strävandet att inskränka prebendeinstitutionen har
dock givit sig tillkänna även i fråga om teologie lektorsprebendena. Vid
1900-talets ingång funnos ännu åtta teologie lektorsprebenden, men sedan
dess hava fyra sådana prebendepastorat befriats från prebendeegenskapen,
så att för närvarande blott fyra återstå: Badelunda pastorat, anslaget
Västerås högre allmänna läroverk, öjaby och Härlövs pastorat, anslaget
Växjö högre allmänna läroverk. Hammarö pastorat, anslaget Karlstads högre
allmänna läroverk, och Häggdångers pastorat, anslaget Härnösands högre
allmänna läroverk. Ej heller dessa pastorat torde komma att för längre
tid bestå såsom prebenden. Beträffande ett av dem, Häggdångers pastorat
i Härnösands stift, föreligger för närvarande en framställning om upphörande
av dess prebendeegenskap, vilken framställning jag ber att under
denna punkt få anmäla. I avseende å Badelunda pastorat har till Kungl.
Maj:t inkommit en likartad framställning, vilken för närvarande är utremitterad
för vederbörandes hörande.
Häggdångers pastorat är såsom nämnt anslaget Härnösands högre
allmänna läroverk, där det senast varit såsom prebende förenat med en
lektorsbefattning i kristendom och historia med geografi. Det är från
nämnda läroverks kollegium, som framställningen om prebendeegenskapens
upphörande utgått.
1 skrivelse den 1 april 1914 anhöll nämligen läroverkskollegiet hos Kungl. Majå,
att lektorstjänsten måtte för framtiden skiljas från prebende! och avlönas lika med
övriga lektorstjänster. Ifrågavarande lektorsbefattning hade kort förut blivit ledig
1916. Åttonde huvudtiteln: Det högre skolväsendet. 219
genom lektorn Å. M. Magnussons den 26 mars 1914 timade död. Såsom skäl för sin
anhållan anförde kollegiet, att prebendeinstitutionen i nutida skolförhållanden givetvis
utgjorde en anakronism, som vore till ingens båtnad men vållade åtskilliga olägenheter.
Särskilt dä tjänsten skulle tillträdas efter dödsfall verkade sammankopplingen
med prebendepastoratet den nytillträdande innehavaren icke ringa nien, därest nådår
skulle åtnjutas av företrädarens efterlevande. Dessutom finge det anses höra till undantagen,
att en till lektorstjänst kompetent man samtidigt ägde den praktiska erfarenhet
i prästerliga värv, som man hade rätt att kräva av en församlingsherde,
eller å andra sidan, att en praktiskt erfaren prästman ägde för lektorstjänst erforderlig
kompetens.
I ärendet hava infordrade yttranden avgivits dels, efter hörande av
Häggdångers församling å extra kyrkostämma, av domkapitlet i Härnösand
den 15 juli 1914, dels av läroverksöverstyrelsen den 25 september 1914,
dels av kammarkollegium den 1 april 1915, dels ock av statskontoret den
8 juni 1915.
Samtliga dessa hava förordat bifall till framställningen, församlingen
dock under förbehåll att den tillämnade förändringen icke komine att
förorsaka församlingen ökade utgifter för kyrkoherdens avlöning, och har
domkapitlet med anledning därav hemställt om bidrag från allmänna
medel för uppbringande av kyrkoherdens lön till visst angivet belopp.
Sistnämnda fråga torde emellertid, på sätt såväl kammarkollegium som
statskontoret anfört, ej böra i detta sammanhang bliva föremål för Kungl.
Maj:ts prövning.
Kammarkollegium har i övrigt yttrat:
Häggdångers pastorat hade jämlikt nådigt brev den 6 juli 1722 av ålder varit av
regal natur. Gällande lönereglering för prästerskapet i pastoratet hade fastställts genom
nådig resolution den 2 september 1869 och upphörde att äga tillämpning den 30 april 1920.
I pastoratet funnes numera ej komminister, allenast kyrkoherde. Dennes lön, som vid
löneregleringen beräknats till 2,160 kronor, hade enligt prästlöneregleringskommitténs
tabeller för ecklesiastikåret 1896—1897 uppgått till 2.321 kronor, boställsavkastning
däri inberäknad med ett belopp av 300 kronor. Avkomsten av pastoratet funnes i
riksstaten för teologie lektorn vid Härnösands högre allmänna läroverk upptagen till
ett belopp av 328 kronor 3 öre. Pastoratets folkmängd utgjorde den 31 december
1914 1,108 invånare, och dess ytinnehåll uppginge till 102,19 kvadratkilometer.
Såväl kammarkollegium som statskontoret hava vid tillstyrkande av
bifall till framställningen om upphörande av Häggdångers pastorats prebendeegenskap
påyrkat åtgärder för beredande av lönefyllnad åt lektorn
för den inkomst av pastoratet, som komme att frångå honom.
Jag är beredd att understödja läroverkskollegiets hemställan. För
densamma tala de skäl, som lett till de under senare år vidtagna indragningarna
av teologie lektorsprebenden och som, principiellt sett, grundat
[123.]
Departe
mentschefen.
Ökat anslag.
[124.]
Terminsavgifter
till
biblioteksoch
materiellkassorna.
220 1916. Åttonde huvudtiteln: Det högre skolväsendet.
sig på insikten, att prebendeinstitutionen vid de allmänna läroverken numera
saknar berättigande samt, såsom läroverkskollegiet i Härnösand
antytt, vållar olägenheter utan att medföra några fördelar, som kunna
uppväga olägenheterna.
Det är nödvändigt att i detta ärende gorå en framställning till riksdagen
för att inhämta riksdagens medgivande till lektoratets skiljande från
prebendet samt erhålla medel till den lönefyllnad åt lektorn, som av denna
anordning påkallas. Det härför erforderliga beloppet är av statskontoret
i jämnat tal satt till 329 kronor.
Med hänsyn till innehållet i prästerskapets privilegier hava frågor om
lektorsprebendens indragning tillförene måst underställas kyrkomötet. Detta
har dock ej skett beträffande de tre senast vidtagna indragningarna av
lektorsprebenden och erfordras ej heller nu. Kyrkomötet medgav nämligen
år 1898, att bland andra Häggdångers pastorat finge upphöra att
vara prebende, under villkor att för kompetens till teologie lektorsbefattningar
vid de allmänna läroverken fordrades, att sökanden inför teologisk
fakultet avlagt teologisk examen eller teologiskt disputationsprof Och
detta villkor är uppfyllt genom den ändring i läroverksstadgan, §§ 177 och
180, som vidtogs genom nådig kungörelse den 1 november 1907.
Sedan riksdagens medgivande i berörda hänseende lämnats, möter
således ej hinder för att omedelbart skrida till att skilja lektoratet från
prebendet. Under år 1916 möjligen erforderligt fyllnadsbelopp kan utgå
av besparingarna å reservationsanslaget till de allmänna läroverken. På
grund av förekomna omständigheter har emellertid lektoratet efter Magnussons
i mars 1914 timade frånfälle ännu icke blivit återbesatt.
•lag hemställer, att Eders Ivungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att
dels medgiva, att Häggdångers pastorat i Härnösands
stift må upphöra att vara prebende åt teologie
lektorn vid högre allmänna läroverket i Härnösand,
dels ock för beredande av lönefyllnad åt bemälde
lektor, efter det Häggdångers pastorats prebendenatur
upphört, höja reservationsanslaget till de allmänna läroverken
med ett belopp av 329 kronor.
11. Terminsavgifter till biblioteks- och materiellkassorna. Den
år 1905 utfärdade nya läroverksstadgan och de till denna anknutna nya
undervisningsplanerna för realskolan och gymnasiet uppdrogo nya linjer
för skolarbetet. Till följd härav ställdes nya krav på läroverkens undervisningsmateriel!.
T fråga om denna hade det förut ingalunda varit väi
221
1916. Åttonde huvudtiteln: Det högre skolväsendet.
beställt vid läroverken, och under de nya förhållandena framträdde bris- [124.
terna skarpt.
Den år 1904 inrättade lärovcrksöverstyrelsen kom ock tidigt till insikt
om att undervisningsmatericllen vid de allmänna läroverken var otillfredsställande
för de ändamål, som den framgent skulle tjäna. Genom företagna
inspektioner och från läroverken inhämtade upplysningar kunde överstyrelsen,
sedan den nya läroverksstadgan några år varit i tillämpning, konstatera,
att den befintliga materiellens beskaffenhet var otillfredsställande
vid alla samskolor, vid alla realskolor utom två och vid samtliga högre
allmänna läroverk utom tre bland de största.
Detta var en betänklig sak, och den blev ännu betänkligare därigenom,
att, enligt vad överstyrelsen inhämtade, det övervägande flertalet av läroverken
saknade förmåga att verksamt och skyndsamt avhjälpa bristerna. För
anskaffning och underhåll av materiell hade läroverken att lita till sina
biblioteks- och materiellkassor. Men dessa voro nästan allestädes.^ stånd
att sörja för behoven; flera av dem stodo till och med i skuld vid ingången
av år 1908, det år, då överstyrelsen började kraftigare gripa sig an med
frågan.
Vad läroverkens biblioteks- och materiellkassor angår vill jag erinra,
att de uppstått genom sammanslagning av två jämlikt 1820 års skolordning
vid varje läroverk befintliga kassor: den egna kassan och bib.liotekskassan;
från den egna kassan har dock utbrutits en särskild ljusoch
vedkassa, vars ändamål förut skulle tillgodoses ur den egna kassan.
Enligt bestämmelser i läroverksstadgan äro biblioteks- och materiellkassans
inkomster dels en avgift av tre kronor av varje lärjunge, som inskrives
vid läroverket, dels ock en terminlig avgift av fyra kronor 50 öre. av
varje lärjunge, som ej därifrån i föreskriven ordning befrias. Terminsavgiftens
storlek är fastställd genom beslut av riksdagen.
För att man må rätt förstå vilka utgifter, som vila å biblioteks- och
materiellkassan, bör jag nämna, att enligt läroverksstadgan skola ur denna
kassa bestridas kostnaderna för anskaffande och underhåll såväl av böcker
och undervisningsmateriell som av annan för läroverket behövlig materiell.
Av kassans medel bekostas ock tryckning av årsredogörelse och terminskatalog
ävensom av blanketter, program m. m., som kunna erfordras för
arbetet vid läroverket eller för läroverkets expedition, Skulle för ordnande
eller vård av läroverkets materiellsamling eller för annat likartat behov
särskilda medel anses erforderliga, ma, efter tillstånd i varje särskilt fall
av Kungl. Maj:t, denna kassa jämväl kunna för sådant ändamål anlitas.
Sedan lärovcrksöverstyrelsen, på sätt jag nämnt, övertygat sig om
undervisningsmateriellens ogynnsamma tillstånd samt biblioteks- och mate
-
222 1916. Åttonde huvudtiteln: Det högre skolväsendet,
[124.] riellkassornas oförmåga i fråga om materiellens upphjälpande, fann si» överstyrelsen
förpliktad överväga, vilka åtgärder vore att vidtaga i anledning
a\ detta sakernas läge. hd ter företagen utredning gjorde överstyrelsen
den dO september 1909 en underdånig framställning i ämnet, vilken gick
ut på att ett statsanslag borde utverkas samt att terminsavgifterna till biblioteks-
och materiellkassan borde höjas.
Den tid, för vilken berörda avgiftshöjning skulle ske, borde av Kungl.
Maj:t för varje särskilt läroverk bestämmas. Under viss förutsättning
skulle en höjning av terminsavgiften med två kronor 50 öre, eller till
sju kronor, under loppet av fem år tillföra biblioteks- och materiellkassorna
vid de olika läroverken en sådan ökning av tillgångarna, att ingen ytterligare
hjälp bleve behövlig i fråga om flertalet av de högre läroverken,
liksom ej heller i fråga om åtskilliga real- och samskolor. — Det gällde
emellertid om några av de högre läroverken samt om mer än hälften av
real- och samskolorna, att den ifrågasatta höjningen av terminsavgiften
till biblioteks- och materiellkassan icke vore tillräcklig för det åsyftade
ändamålet. Då man av flera skäl borde endast med stor försiktighet
ålägga vederbörande målsmän ökade kostnader för lärjungarnas skolgång,
borde statsanslag utverkas för att jämte ovannämnda avgiftsökning tillfredsställa
behovet. Anslaget borde sättas till 50,000 kronor, fördelade
med 10,000 kronor på vart och ett av de fem åren 1911—1915.
Sedan statskontoret yttrat sig i ärendet och överstyrelsen avgivit förnyat
underdånigt utlåtande, anmodades överstyrelsen att inkomma med
utredning och förslag, avseende att, för tillgodoseende av det av överstyrelsen
framhållna önskemålet beträffande förbättring av undervisningsmateriellen
vid de allmänna läroverken, terminsavgifterna till biblioteksoch
materiellkassorna måtte vid dessa läroverk, där så ansåges erforderligt,
kunna tills vidare höjas med ett belopp, som dock syntes böra understiga
det av överstyrelsen för en femårsperiod ifrågasatta.
Överstyrelsens svar i anledning härav utmynnade främst i en hemställan,
att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för att, under förutsättning.
av bidrag av statsmedel till undervisningsmateriellens förbättrande,
terminsavgiften till biblioteks- och materiellkassan måtte vid de läroverk,
där så erfordrades, kunna höjas med högst en krona 50 öre eller till högst
sex kronor. Skulle statsbidrag ej komma att utgå, borde terminsavgiften
kunna höjas med högst två kronor 50 öre eller till högst sju kronor. 1
båda fallen skulle höjningen av terminsavgiften ske för viss tid eller tills
vidare, allt efter som för varje särskilt läroverk närmare bestämdes.
På hemställan av vederbörande departementschef föreslog Kungl. Maj:t
år 1911 riksdagen — vilken, såsom förut är nämnt, fastställt storleken av
1916. Åttonde huvudtiteln: Det högre skolväsendet. 223
ifrågavarande terminsavgifter — att medgiva, att terminsavgiften till biblio- 11 24.]
teks- och materiellkassorna vid de allmänna läroverken finge, enligt av
Kung]. Maj:t meddelade föreskrifter, från och med höstterminen 1911 utgå
med högst sju kronor, lägst fyra kronor 50 öre, för lärjunge, som ej därifrån
i föreskriven ordning befriades.
Vid underdånig anmälan av ärendet hade departementschefen förklarat
sig anse, att statsmedel icke borde för ändamålet disponeras, och
denna uppfattning delades av riksdagen. Däremot förklarade sig riksdagen
icke biträda departementschefens åsikt, att höjningen av terminsavgifterna
borde medgivas tills vidare, utan lämnade det begärda medgivandet blott
för en tid av fem år från och med höstterminen 1911.
Kung!. Maj:t anbefallde härefter överstyrelsen att inkomma med förslag
i fråga om de läroverk, beträffande vilka höjning av ifrågavarande
avgift borde äga rum, samt rörande beloppet av höjningen vid de olika
läroverken.
Sedan överstyrelsen efter verkställd utredning avgivit utlåtande i ämnet,
föreskrev Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 27 oktober 1911, huru
terminsavgifterna under viss tid — i regel börjande med höstterminen
1911 och i intet fåll sträckande sig över vårterminen 1916 — skulle utgå
vid 31 högre allmänna läroverk, 13 realskolor och lika många samskolor.
Med fastställande av det gällande beloppet av ifrågavarande avgift, fyra
kronor 50 öre, såsom minimum bestämde Kungl. Maj:t ett maximibelopp
under angiven tid av sju kronor vid ungefär halva antalet av de ifrågavarande
läroanstalterna och av sex kronor vid ungefär fjärdedelen av dem.
För flertalet av de övriga sattes maximibeloppet till sex kronor 50 öre
eller fem kronor 50 öre; i ett fall skulle maximibeloppet vara 5 kronor
och för ett läroverk blevo olika belopp i fållande skala, från sju kronor
till fem kronor 50 öre, fastställda för olika terminer.
Tillika föreskrevs, att därest under de angivna tidsperioderna skulle
vid högre allmänt läroverk eller realskola av rektor och kollegiet samt vid
samskola av styrelsen befinnas, att den utöver minimibeloppet, fyra kronor
50 öre, utgående avgiften utan olägenhet kunde nedsättas under den för
varje särskilt fall medgivna maximiavgiften, beslut därom finge av respektive
myndighet fattas.
Ifrågavarande terminsavgiftshöjning har såsom nämnts i intet fall medgivits
för senare tid än vårterminen 1916. Läroverksöverstyrelsen har
därför nu ansett sig böra undersöka, huruvida det är nödvändigt att bibehålla
de för närvarande utgående avgifterna.
För att erhålla en fast utgångspunkt för bedömandet av föreliggande fråga,
yttrar överstyrelsen i en den 30 september 1915 till Kungl. Maj:t avlåten skrivelse,
224 1916. Åttonde huvudtiteln: Det högre skolväsendet.
} 24. | har överstyrelsen, som vid inspektioner av läroverken icke försummat att taga kännedom
om den befintliga undervisningsmateriellens ändamålsenlighet och tillräcklighet, i
början av läsåret 1915—1916 genom till läroverken utsända frågeformulär inhämtat
närmare upplysningar såväl rörande beskaffenheten av sagda materiell som även rörande
ungefärliga kostnaden för vad ytterligare kunde vara behövligt samt rörande möjligheten
att, utan förhöjning av terminsavgiften till biblioteks- och materiellkassan utöver
fyra kronor 50 öre, med nämnda kassas inkomster bestrida utgifterna för vidmakthållande
och komplettering av deu för undervisningen nödvändiga materiellen.
Såväl av överstyrelsens egna iakttagelser som av de på nyss berörda frågor avgivna
svar framgår, att undervisningsmateriellen vid de allmänna läroverken numera
må betecknas såsom i det hela avsevärt ändamålsenligare och mera tillräcklig för
undervisningens behov än vid början av den femårsperiod, för vilken ovannämnda
höjning av terminsavgiften till biblioteks- och materiellkassan blivit av riksdagen
medgiven. Sålunda betecknas densamma såsom tillräcklig i fråga om alla läroämnen
vid 5 högre allmänna läroverk, 4 realskolor och 2 samskolor, såsom otillräcklig i endast
något eller några få ämnen vid 7 högre allmänna läroverk, 2 realskolor och 2 samskolor,
och såsom otillräcklig i alla eller flertalet ämnen vid 26 högre allmänna läroverk,
14 realskolor och 15 samskolor.
Ehuru alltså undervisningsmateriellen vid flera läroverk kan sägas hava undergått
en väsentlig förbättring under de senare åren, erfordras vid de flesta läroverk
fortfarande såsom hittills avsevärda tillökningar av densamma. Till kostnaderna för
nödig tillökning komma också kostnaderna för den redan förvärvade materiellens vidmakthållande.
På överstyrelsens förfrågan, huruvida det kunde förväntas, att läroverkens biblioteks-
och materiellkassas tillgångar under den närmaste framtiden skulle, med en terminsavgift
av högst fyra kronor 50 öre, räcka till att bestrida ifrågavarande kostnader
jämte övriga densamma åliggande utgifter, såsom för uyanskaffning eller reparation
av skolmöbler m. in., har i regeln det svar givits, att härtill ingen utsikt finnes. De
allmänna läroverk, vilkas biblioteks- och materiellkassa angivits tillräcklig utan förhöjning
av terminsavgiften till densamma utöver fyra kronor 50 öre, äro följande 14,
nämligen högre allmänna läroverket i Falun, högre latinläroverket å Norrmalm i
Stockholm samt högre allmänna läroverken i Ystad och Östersund, västra realskolan
i Göteborg, östra realskolan i Göteborg, realskolorna i Malmö och Mariestad, Katarina
realskola i Stockholm och samskolorna i Falköping, Filipstad, Köping, Trälleborg och
Vimmerby.
Vad slutligen beträffar storleken av den höjning av terminsavgiften till biblioteks-
och materiellkassan, som ansåges nödvändig för att sagda kassa skulle vara i
stånd att bestrida nödiga utgifter för undervisningsmateriellens bringande i någorlunda
tillfredsställande skick, har denna angivits väsentligen olika för olika läroverk.
Under det för vissa av dessa en höjning med 50 öre ansetts tillräcklig, har den för
andra förslagsvis angivits till en krona, en krona 50 öre o. s. v. upp till tre kronor.
Härav framgår, att eu eventuell höjning av sagda terminsavgift, för somliga läroverk
obehövlig, för de övriga torde böra bestämmas intill ett visst för varje särskilt läroverk
fixerat maximum, vilket, för att höjningen ej må verka alltför betungande, icke
torde böra överskrida det nu medgivna, eller två kronor 50 öre.
Om en sådan höjning av terminsavgiften medgives för eu ny femårsperiod från
och med höstterminen 1916, torde denna lika litet som den nu medgivna höra drabba
1916. Åttonde huvudtiteln: Del högre skolväsendet. 225
de obemedlade eller mindre bemedlade lärjungar, som i vederbörlig ordning kunna
befrias från avgift till biblioteks- och materiellkassan.
Av det ovan anförda torde framgå, att undervisningsmateriellen för de flesta av
de allmänna läroverkens vidkommande må betecknas såsom otillräcklig samt att eu
höjning för en ny femårsperiod av terminsavgiften till biblioteks-: och materiellkassau
med högst två kronor 50 öre eller till högst sju kronor, enligt av Kungl. Magt för
varje särskilt läroverk meddelad föreskrift, må anses nödvändig för att sagda kassa
vid de olika läroverken skall kunna bestrida kostnaderna för anskaffande av oundgängligen
nödvändig undervisningsmateriell.
På grund av vad överstyrelsen sålunda anfört hemställde överstyrelsen,
att framställning måtte avlåtas till riksdagen om medgivande till att
berörda terminsavgifter måtte under en tid av fem år från och med höstterminen
1916 fortfarande få utgå enligt nu gällande bestämmelser.
Vad överstyrelsen sålunda anfört och hemställt föranleder mig att
tillstyrka, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att medgiva, att terminsavgiften till biblioteks- och
materiellkassorna vid de allmänna läroverken må, enligt
av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter, från och med
höstterminen 1916 under en tid av fem år utgå med
högst sju kronor, lägst fyra kronor 50 öre för lärjunge,
som ej därifrån i föreskriven ordning befrias.
12. Understöd åt extra ordinarie lärare vid de
allmänna läroverken under förfall på grund
av sjukdom, oförändrat ordinarie förslagsanslag
......................................................... kronor 5,000: —
13. Extra och vikarierande ämneslärare. Bland de anslag, som
ingå i det gemensamma ordinarie reservationsanslaget för de allmänna
läroverken, är ett avsett till arvoden åt extra lärare och vikarier samt
för oförutsedda behov. Detta anslag, som för närvarande uppgår till
200,000 kronor, har emellertid ej varit tillräckligt för sitt ändamål, och
på grund därav hava till arvoden åt extra och vikarierande lärare vid de
allmänna läroverken måst under en följd av år beredas anslag å extra
stat. Ifrågavarande extra anslag, vilket första gången beviljades av 1880
års riksdag, har upprepade gånger av riksdagen höjts och utgör för år
1916 324,600 kronor.
Läroverksöverstyrelsen har nu i underdånig skrivelse den 30 september
1915 gjort framställning om extra anslag å 1917 års stat för enahanda
ändamål.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml.
[125.]
Extra och
vikarierande
ämneslärare.
29
226 1916. Åttonde huvudtiteln: Det högre skolväsendet.
[125.] Härvid meddelar överstyrelsen, att höstterminen 1915 vore vid de
allmänna läroverken förordnade 156 extra äinneslärare. Dessutom vore
vid dessa läroverk anställda timlärare med en undervisningsskyldighet av
tillsammans 99 veckotimmar, motsvarande 4 extralärare, varför hela antalet
sådana lärare kunde sägas utgöra 160.
Angående anslagsbehovet för år 1917 med hänsyn till det erforderliga
antalet extra lärare yttrar överstyrelsen:
Vid beräkning av behovet av extra lärare för höstterminen 1916 vore först att
beakta, att enligt beslut av 1915 års riksdag medel beviljats för 5 nya ordinarie
lärartjänster, 1 lektors- och 4 adjunktstjänster, att upprättas från och med den 1
januari 1916. Dessa 5 tjänster, om vilkas upprättande Kungl. Magt den 7 september
1915 meddelat föreskrift, borde även medräknas bland de vid de allmänna läroverken
under höstterminen 1916 disponibla ordinarie ämneslärartjänster.
Med anledning av den beslutade fortsatta utvidgningen av högre allmänna läroverket
i Sundsvall med fullständigt latingymnasium komme att vid sagda läroverk
inrättas dels från och med den 1 januari 1916 en lektorstjänst, dels ock från och med
den 1 juli 1916 en adjunktstjänst. Även dessa två tjänster borde således medräknas
bland de höstterminen 1916 befintliga ordinarie ämneslärartjänster vid de allmänna
läroverkeu. Härigenom komme antalet extra lärare vid högre allmänna läroverket i
Sundsvall att under vårterminen 1916 minskas med 1, vilken minskning dock icke
syntes böra inverka på här förevarande beräkning, enär den till största delen uppvägdes
därav, att enligt den uppgjorda planen för latingymnasiums inrättande en
timlärare skulle på statsverkets bekostnad anställas från och med höstterminen 1916.
Överstyrelsen erinrade därjämte om att av de ordinarie lärartjänster, för vilka
medel anvisats av 1914 års riksdag och vilka skulle hava upprättats från och med den
1 januari 1915, hade en lektorstjänst vid högre allmänna läroverket i Lund ännu icke
blivit upprättad, enär frågan om stadens byggnadsskyldighet för nämnda läroverk, som
utgjort det av Kungl. Maj:t föreskrivna villkoret för tjänsternas upprättande, ännu
icke vore avgjord. Då det emellertid kunde antagas, att nämnda tjänst hunne besättas
med ordinarie innehavare under år 1916, borde densamma upptagas bland de vid de
allmänna läroverken under höstterminen 1916 befintliga ordinarie ämneslärartjänsterna.
På grund av vad sålunda blivit anfört skulle alltså antalet ordinarie ämneslärartjänster
höstterminen 1916, bortsett från de nya tjänsterna vid högre allmänna läroverket
i Sundsvall, utgöra 6 flera än höstterminen 1915, varför antalet extra lärare
av denna anledning borde kunna minskas med 6. Emellertid måste det förväutas,
att lärjungeantalets alltjämt fortgående ökning skulle göra det nödvändigt att för
läsåret 1916—1917, liksom fallet varit under en lång följd av år, upprätta nya parallellavdelningar
vid åtskilliga läroverk. Det såväl härigenom som även av andra orsaker,
såsom ökning i undervisningstimmarnas antal i följd av laborationsövningars anordnande
eller på grund av andra orsaker, försöksanordning med nya studielinjer vid nya
elementarskolan i Stockholm och högre realläroverket i Göteborg, framkallade behovet
av lärarkrafternas ökning syntes för höstterminen 1916 böra uppskattas till minst
samma antal extra lärare, som för höstterminen 1915 och flera föregående höstterminer
beräknats, nämligen 10.
Sammanställdes detta med vad nyss nämnts angående minskningen av extra
lärarnas antal på grund av upprättande av nya ordinarie lärartjänster, funne man, att
227
1916. Åttonde huvudtiteln: Det högre skolväsendet.
antalet; extra lärare för höstterminen 1916 behövde ökas med 4 och att sålunda det [125.]
behövliga antalet extra lärare för nämnda termin skulle uppgå till 164.
Överstyrelsen erinrar härefter om sin av mig förut anmälda ocli tillstyrkta
framställning om upprättande vid de allmänna läroverken under
år 1917 av 9 ordinarie ämneslärartjänster, nämligen 4 lektors- och 5
adjunktstjänster från och med den 1 januari 1917, samt framhåller, att
under förutsättning av riksdagens bifall härtill antalet extra lärare under
vårterminen 1917 — vilket antal, om inga nya tjänster sagda termin inrättades,
kunde sägas vara detsamma som för höstterminen 191b, nämligen
164 — skulle minskas med 9 och alltså utgöra 155.
Överstyrelsen anför vidare:
Yad beträffade höstterminen 1917 kunde det antagas, att lärjungeantalets fortgående
ökning måste såsom vanligt medföra en höjning av antalet extra lärare för
sagda termin. Denna höjning syntes även denna gäng böra beräknas till 10. I följd
bärav skulle extra lärarnas antal under sagda hösttermin utgöra 165. Avlöningen för
155 under vårterminen och 165 under höstterminen anställda extra lärare motsvarade
ungefärligen avlöningen under hela året 1917 för 160 sådana lärare.
Det av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till 1915 års riksdag beräknade
extra anslagsbehovet för nu ifrågavarande ändamål hade utgått från antagandet av
154 extra lärare för hela året 1916. Det för nämnda år erforderliga extra anslaget
skulle egentligen utgjort 318,700 kronor. Emellertid hade för år 1916 beräknats uppkomma
minskat krav å extra anslag, nämligen dels med 1,500 kronor därigenom, att
den för högre allmänna läroverket i Sundsvall föreslagna nya adjunktstjänsten icke
skulle komma att upprättas förr än den 1 juli 1916, dels ock med 3,500 kronor, motsvarande
hälften av den avlöning, som blivit föreslagen för en rektorstjänst och en
första lärarinnebefattning vid en tillämnad ny statssamskola i Sollefteå, för vilka befattningar,
ehuru de beräknades icke komma att upprättas förr än den 1 juli 1916,
äskades en höjning av reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 7,000
kronor. Ifrågavarande besparingar utgjorde tillhopa 5 000 kronor, varför det slutliga
beloppet av ifrågavarande anslag uppgick till 313,700 kronor, avrundat till 313,000
kronor, vilken sist nämnda summa äskades av riksdagen.
Överstyrelsen framhåller, att det äskade anslagsbeloppet, 313,700 kronor, beräknats
under förutsättning av riksdagens bifall till Kungl. Maj:ts framställningar till föregående
års riksdag om inrättande av 4 nya lektors- och 4 nya adjunktstjänster samt
om upprättande av omförmälda rektorstjänst och första lärarinnebefattning vid den
föreslagna statssamskolan i Sollefteå. Emellertid minskade riksdagen det äskade antalet
nya lärartjänster från 8 till 5, varför man hatt att räkna med en höjning av
det föreslagna anslaget till extra lärare med ett belopp motsvarande arvoden till 3
sådana lärare, eller 8,100 kronor. Framställningen om upprättande av statssamskola
i Sollefteå avslogs av riksdagen. På grund härav kunde ovan berörda summa av
3,500 kronor icke beräknas såsom disponibel för avlönande av extra lärare, varför
fordrades en ytterligare höjning av anslaget till extra lärare med 3.500 kronor. Genom
nu berörda omständigheter hade betingats en höjning av nämnda anslag med
11.600 kronor, vadan hela anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål för år 1916 utgjort
324.600 kronor. Sistnämnda belopp hade även av riksdagen beviljats.
Departe
mentschefen.
ökat anslag.
[126.]
Tillfällig löneförbättring
för ämneslärarinnorvid
allmänna
läroverk m.m.
228 1916. Åttonde huvudtiteln: Det högre skolväsendet.
Enligt ovan ^angivna grunder skulle antalet extra lärare för hela året 1917 beräknas
bliva 160, sålunda 3 mera än som i fråga om det av riksdagen anvisade anslaget
beräknats för år 1916, för vilket år medel anvisats till 157 extra lärare. Man skulle
alltså öka ovannämnda belopp 324,600 kronor med årsavlöningen för 3 extra lärare,
eller med 8,100 kronor, vadan det behövliga anslagsbeloppet sålunda skulle utföra
332,700 kronor. 8
I den av läroverksöverstyrelsen sålunda gjorda beräkningen av anslagsbehovet
till ifrågavarande ändamål för år 1917 synes en mindre jämkning
böra ske, vilken skulle medföra någon höjning av det beräknade anslagsbeloppet.
Då emellertid detta belopp torde lämpligen kunna avrundas
nedåt, förslagsvis till 330,000 kronor, hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare
vid de allmänna läroverken på extra stat för år
1917 bevilja ett anslag av 330,000 kronor.
14. Tillfällig löneförbättring för ämneslärarinnor vid allmänna
läroverk m. m. 1 anledning av en till 1912 års riksdag gjord framställning
medgav riksdagen, att utöver de ordinarie första lärarinnor och
lärarinnor vid statens samskolor å stat tillkommande löneförmånerna
finge för år 1913 till följande av nämnda befattningshavare såsom
tillfällig löneförbättring utgå ett belopp av: för första lärarinna i
första lönegraden 50 kronor, för lärarinna i första lönegraden 350 kronor
och för lärarinna i andra lönegraden 50 kronor, av vilka belopp 2/3 skulle
anses utgöra lön och 1/3 tjänstgöringspenningar, ävensom att till extra
ordinarie ämneslärarinnor finge utöver redan stadgade arvoden för samma
år utgå tilläggsarvoden till ett belopp av 200 kronor för var och en sådan
med full kompetens samt 400 kronor för varje dylik lärarinna utan berörda
kompetens. Samma förmåner av tillfällig löneförbättring och tillläggsarvoden
hava av riksdagen efter nådiga framställningar beviljats även
för vart och ett av åren 1914 —1916, dock att bestämmelsen om tilläggsarvoden
åt extra lärarinnor för år 1916, i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag, erhöll sådan form, att den kom att avse extra lärarinnor ej blott
vid samskolorna utan även vid andra allmänna läroverk.
För beredande av tilläggsarvoden åt de extra lärarinnorna erfordrades
ej särskilt anslag, varemot sådant anslag måste anvisas för bestridande av
statsverkets andel i kostnaden för den tillfälliga löneförbättringen åt den
ordinarie personalen vid samskolorna. För vart och ett av åren 1913—
1915 har berörda anslag varit satt till 10,665 kronor, efter en på förhållandena
vid 1913 års ingång grundad beräkning. För år 1916 har anslå
-
191G. Åttonde huvudtiteln: Det högre skolväsendet. 229
get blivit nedsatt till G,500 kronor, vilket belopp enligt företagen ny beräkning
ansågs vara tillfyllest för nämnda år.
Läroverksöverstyrelsen har nu i skrivelse den 30 september 1915
hemställt, att hos riksdagen måtte för år 1917 utverkas rätt till tillfällig
löneförbättring och tilläggsarvoden åt samma personal och med samma
belopp som under år 1916 samt att för den tillfälliga löneförbättringen
under år 1917 måtte beredas extra anslag till enahanda belopp, som senast
beviljats; och har överstyrelsen därvid åberopat, att de skäl, som lett
till en interimistisk lönereglering av nu ifrågavarande slag för berörda
kvinnliga lärarpersonal, fortfarande förelåge.
Jag instämmer med överstyrelsen i fråga om behovet av berörda löneförbättring
och tilläggsarvoden för år 1917. Den svävande frågan om en
allmän lönereglering för lärarpersonalen vid statens läroverk lärer ej kunna
föreläggas 1916 års riksdag, vadan nu omförmälda anordning bliver erforderlig
även för år 1917. Det är ej antagligt, att anslagsbehovet under år
1917 i avsevärd grad skiljer sig från vad som beräknats för år 1916,
6,500 kronor, och fördenskull torde anslag å detta belopp även nu böra
äskas hos riksdagen. För övrigt må erinras, att Kungl. Maj:t för vart och
ett av åren 1913—1916 meddelat föreskrift, enligt vilken, därest det för
året givna extra anslaget ej bleve tillräckligt för sitt ändamål, erforderlig
fyllnad skulle ske ur de medel, vilka såsom vederbörande städers bidrag
till statens sam skolor inginge till statsverket.
Jag tillstyrker, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att
dels medgiva, att utöver de ordinarie första lärarinnor
och lärarinnor vid statens samskolor å stat tillkommande
löneförmånerna må för år 1917 till följande
av nämnda befattningshavare såsom tillfällig löneförbättring
utgå ett belopp av: för första lärarinna i första
lönegraden 50 kronor, för lärarinna i första lönegraden
350 kronor och för lärarinna i andra lönegraden 50
kronor, av vilka belopp 2/3 skola anses utgöra lön och
1/3 tjänstgöringspenningar, ävensom att till extra ordinarie
ämneslärarinnor vid de allmänna läroverken må
utöver redan stadgade arvoden för samma år utgå tillläggsarvoden
till ett belopp av 200 kronor för var och
en sådan med full formell kompetens samt 400 kronor
för varje dylik lärarinna utan berörda kompetens,
dels ock för bestridande av statsverkets andel i
kostnaden för tillfällig löneförbättring åt ifrågavarande
126.)
Jlepartc
mentschefen
[127.]
Extra arvoden
åt teckningslärare.
230 1916. Åttonde huvudtiteln: Det högre skolväsendet.
ordinarie lärarpersonal på extra stat för år 1917 anvisa
ett belopp av 6,500 kronor.
15. Undervisning i slöjd vid de allmänna
läroverken, oförändrat ordinarie förslagsanslag.
.................................................. kronor 28,000: —
16. Extra arvoden åt teckningslärare. Ett av de i det gemensamma
reservationsanslaget för de allmänna läroverken ingående särskilda
anslagen är uppfört till extra arvoden åt teckningslärare vid nämnda läroverk
och utgår från och med år 1911 med 110,700 kronor. Dessutom
har riksdagen årligen anvisat ett extra anslag, för vartdera av åren 1912
och 1913 å 13,000 kronor, för år 1914 å 15,500 kronor samt för år 1915
å 20,000 kronor, till bestridande av ökade kostnader dels för överflyttande
till teckningslärarna av undervisningen i välskrivning, dels ock för
undervisningen i teckning till följd av stegrat antal undervisningsavdelningar
och undervisningstimmar i frivillig teckning. För år 1916 är det
extra anslaget bestämt till 23,000 kronor och beräknat att utgå för samma
ändamål som under åren 1912 — 1915, med det undantag att medel ej
avsetts för ytterligare ökat antal undervisningstimmar i frivillig teckning.
Summan av ordinarie och extra anslag för omförmälda ändamål utgör alltså
för år 1916 133,700 kronor.
Läroverksöverstyrelsen har nu i skrivelse den 30 september 1915
ifrågasatt, att för år 1917 det extra anslaget för berörda ändamål skulle
utgå med höjt belopp.
Överstyrelsen har i ämnet anfört följande:
Enligt överstyrelsens underdåniga framställning den 18 juni 1915 angående anvisande
av medel för ifrågavarande ändamål, vilken framställning blivit den 2 juli
1915 av Kungl. Maj:t bifallen, skulle den extra undervisningen i teckning och välskrivning
under läsåret 1915—1916 kräva en summa av 131,850 kronor, under det
132,341 kronor 3 öre stode tillbuds för ändamålet, vadan således nästan hela det tillgängliga
anslaget behövt tagas i anspråk för förevarande behov.
Hela antalet välskrivningstimmar vid de allmänna läroverken uppginge för läsåret
1915—1916 till 621 veckotimmar, varav vid högre läroverken 358, vid realskolorna
155 och vid samskolorna 108. Av dessa vore åt timlärare överlämnade 20 timmar
(härav bekostades 10 timmar av den s. k. Yisingsöfonden), samtliga vid de högre
läroverken, medan 463 timmar, nämligen vid de högre läroverken 223, vid realskolorna
135 och vid samskolorna 105, vore tilldelade teckningslärare. Återstående 138 timmar,
nämligen vid de högre läroverken 115, vid realskolorna 20 och vid samskolorna 3,
vore lämnade åt ämneslärare.
På sätt överstyrelsen förut framhållit, skulle det vara till välskrivningsundervisningens
fromma, om all sådan undervisning överflyttades från ämneslärarna till teckningslärarna.
För undervisningens ändamålsenliga anordnande hade det emellertid
1916. Åttonde huvudtiteln: Det högre skolväsendet. 231
ansetts mest gagneligt, att överflyttningen verkställdes så småningom med omkring 20
veckotimmar för år, varför överstyrelsen föreslagit, att för år 1915 måtte beviljas endast
det för överflyttning av omkring 20 veckotimmar erforderliga anslag. Så både
ock skett, och samma överflyttning hade beräknats vid anslags beviljande för år 1916.
För att möjliggöra ett fortgående på den sålunda beträdda vägen ville överstyrelsen
föreslå, att också för år 1917 måtte beviljas ett för överflyttning av omkring
20 veckotimmar från ämneslärare till teckningslärare erforderligt anslag.
Därjämte borde emellertid framhållas, att antalet uudervisningstimmar i teckning
framdeles såsom hittills måste komma att ökas i följd av lärjungeantalets tillväxt
och det därav nödvändiggjorda anordnandet av nya läsavdelningar ävensom i följd av
ökat behov av extra timmar för den frivilliga undervisningen i teckning. Den på
grund av anförda orsaker uppkomna ökningen i teckningstimmarnas antal både av
överstyrelsen vid anslags äskande för år 1916 uppskattats till 28 timmar. Även för
år 1917 kunde sagda ökning efter nyss nämnda grunder beräknas till 28 veckotimmar.
Den sammanlagda ökningen i extra uudervisningstimmar för välskrivning och
teckning skulle sålunda för år 1917 utgöra omkring 48 timmar. Om emellertid,
såsom fallet varit för år 1916, inga nya timmar för frivillig teckning ansåges
böra beviljas för år 1917, skulle den sammanlagda ökningen för sist nämnda
år utgöra omkring 35 timmar. Kostnaderna för dessa 35 timmar uppginge, efter ett
medelpris av 90 kronor för veckotimme, till 3,150 kronor. Sammanlades denna summa
med det för närvarande utgående extra anslaget å 23,000 kronor, kunde således, under
ovannämnda förutsättning rörande anslaget till frivillig teckningsundervisning,
ifrågavarande anslag å extra stat för år 1917 i sin helhet beräknas till 26,150
kronor.
Överstyrelsens skrivelse slutar med hemställan, att sistnämnda belopp
nu måtte äskas hos riksdagen.
Den ifrågasatta anslagsökningen betingas, såsom av läroverksöverstyrelsens
skrivelse framgår, dels av den fortsatta successiva överflyttningen
av välskrivningsundervisningen till teckningslärarna från ämneslärarna,
dels ock av den alltjämt fortgående tillväxten av antalet lärjungar vid de
allmänna läroverken. Då jag mot överstyrelsens i dessa avseenden gjorda
beräkningar intet annat har att invända, än att an slagsbeloppet torde
kunna avrundas till 26,000 kronor, får jag hemställa om förslag till riksdagen
att
till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna
läroverken bevilja på extra stat för år 1917 ett
anslag av 26,000 kronor.
17. Extra arvoden åt musiklärare. Bland de i det gemensamma
reservationsanslaget för de allmänna läroverken ingående särskilda anslagen
finnes ett anslag uppfört till extra arvoden åt musiklärare vid nämnda
läroverk. Detta anslag, varav skall bestridas gottgörelse till musiklärare
Departe
mentschefen.
Ökat anslag.
[128.]
Extra
arvoden åt
musiklärare.
Ökat anslag.
[129.]
Ersättning åt
skolläkare.
232 1916. Åttonde huvudtiteln: Det högre skolväsendet.
för extra tjänstgöring utöver den för den ordinarie lönen fastställda, utgör
8,000 kronor. För enahanda ändamål beviljade 1912 års riksdag dessutom
på extra stat för år 1913 ett belopp av 4,000 kronor. Av 1913
års riksdag höjdes anslaget till 4,900 kronor för år 1914, och samma belopp
anvisades av riksdagen för år 1915. För år 1916 höjdes anslaget
ytterligare och utgör nu 5,600 kronor.
I underdånig skrivelse den 30 september 1915 har nu läroverksöverstyrelsen
anfört, att enligt en av densamma uppgjord beräkning den extra
undervisningen i musik under läsåret 1915—1916 skulle komma att
kräva en summa av 13,230 kronor, under det att 13,276 kronor vore att
påräkna för ändamålet. Således måste för nämnda läsår hela det av riksdagen
beviljade anslaget tagas i anspråk för ifrågavarande behov.
Under läsåret 1915—1916, fortsätter läroverksöverstyrelsen, hade de extra undervisningstimmarna
i musik kunnat ökas med 4 timmar utöver det för närmast föregående
läsår medgivna antalet. Enär ökningen i undervisningstimmarnas antal under
de senaste läsåren utgjort i medeltal It timmar för år och de extra musiktimmarnas
antal endast vid omkring 38 procent av de allmänna läroverken uppgiuge till det
medgivna maximum av tre timmar samt vid 13 läroverk alls inga sådana extra timmar
förekomme, syntes, om under år 1917, liksom för år 1916, inga nya extra timmar
för frivillig musikundervisning beviljades, den sannolika ökningen under kommande
läsår i följd därav, att i ett och annat fall synnerligen stora sångavdelningar måste
uppdelas i mindre avdelningar, böra beräknas till omkring 8 timmar motsvarande,
efter ett arvode av 90 kronor för veckotimme, 720 kronor, med vilket sist nämnda
belopp det nu utgående anslaget på extra stat till extra arvoden åt musiklärare vid
de allmänna läroverken borde höjas. Det extra anslagsbeloppet för år 1917 skulle sålunda
uppgå till 6,320 kronor, eller i runt tal 6,300 kronor.
På grund av vad överstyrelsen sålunda anfört tillstyrker jag förslag
till riksdagen
att till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna
läroverken bevilja på extra stat för år 1917 ett
anslag av 6,300 kronor.
18. Ersättning åt skolläkare. Riksdagen medgav år 1909, att
skolläkare vid allmänt läroverk finge såsom ersättning för dem i nämnda
egenskap åliggande göromål, förutom det redan förut av statsmedel och
av läroverkets ljus- och vedkassa utgående arvodet, av statsmedel utfå
ytterligare ett belopp, motsvarande 1 krona för varje under höstterminen
närvarande lärjunge, samt anvisade för detta ändamål ett belopp av 20,000
kronor för år 1910. För samma ändamål har riksdagen på extra stat
för år 1911 anvisat ett belopp av likaledes 20,000 kronor. För vartdera
av åren 1912 och 1913 beviljades för ändamålet 23,000 kronor, för år
1916. Åttonde huvudtiteln: Det högre skolväsendet. 233
1914 24,000 kronor samt för vartdera av åren 1915 och 1916 25,000 kronor,
allt å extra stat.
Då samma skäl, som föranlett riksdagen att för ifrågavarande ändamål
anvisa nödigt belopp, fortfarande vore gällande, har läroverksöverstyrelsen,
med hänsyn därtill att lärjungeantalet vid de allmänna läroverken
under höstterminen 1915 utgjorde 24,853, hemställt om förnyande
av nämnda medgivande samt om beviljande för år 1917 av 25,500 kronor
för bestridande av nyss angivna ersättning åt skolläkare.
Med anledning därav tillstyrker jag framställning till riksdagen
att medgiva, att till skolläkare vid allmänt läroverk
må såsom ersättning för honom i nämnda egenskap
åliggande göromål, förutom det redan förut av
statsmedel och av läroverkets ljus- och vedkassa utgående
arvodet, utgå ytterligare ett belopp, motsvarande
1 krona för varje under höstterminen vid läroverket
närvarande lärjunge, samt att för detta ändamål anvisa
på extra stat för år 1917 ett anslag av 25,500 kronor.
19. Provårskurser i Göteborg. För upprätthållande vid högre realläroverket
i Göteborg och vid högre latinläroverket därstädes av provårskurser
för praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna läroverken
har riksdagen för vart och ett av åren 1913—1915 — utöver ett
å det ordinarie anslaget till praktisk utbildning av blivande lärare vid de
allmänna läroverken tillgängligt belopp av 3,000 kronor — beviljat extra
anslag å 8,950 kronor.
Då från och med år 1916 i samband med omläggning av provåret
hela det ordinarie anslaget till provårskurser komme att tagas i anspråk
för upprätthållande av sådana kurser i Uppsala, Lund och Stockholm, beviljade
1915 års riksdag, på därom av Kungl. Maj:t gjord framställning,
för upprätthållande av provårskurserna i Göteborg på extra stat för år
1916 ett med 3,000 kronor till 11,950 kronor förhöjt belopp.
Nu har läroverksöverstyrelsen i underdånig skrivelse den 30 september
1915 hemställt, det Kungl. Maj:t täcktes hos riksdagen göra framställning
om beviljande för år 1917 av enahanda anslag som för år 1916,
och till stöd härför anfört:
Då antalet till genomgående av vederbörlig provårskurs anmälda de senaste åren
varit och fortfarande vore högst betydande, jämfört med antalet av dem, som kunnat
årligen hänvisas till provårskurs, och då vidare antalet av de vid de allmänna läroverken
såsom extra ordinarie lärare anställda lärare, som icke genomgått provår, vore
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 30
Ökat anslag.
[130.]
Provårskurser
i
Göteborg.
234 1916. Åttonde huvudtiteln: Det högre skolväsendet.
[130.] avsevärt, uppgående för närvarande till mer än ett 100-tal, syntes det överstyrelsen
tydligt, att samma skäl, som föranlett riksdagen att för nu ifrågavarande ändamål anvisa
det till 11,950 kronor förhöjda anslaget, fortfarande vore gällande.
Vid avlåtande till riksdagen av proposition angående anslagen till
provårsinstitutionen erinrade jag i anförande till statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden den 12 februari 1915, att några uttryckligen fastställda
bestämmelser ej voro givna i fråga om beloppen av ersättningarna åt
handledare för provårskandidater. Jag uttalade emellertid den meningen,
att sådana bestämmelser om möjligt borde bringas till stånd. Samtidigt
borde tagas i övervägande, i vilken mån vissa av de föredrag m. m., som
komme att ingå i provåret, skulle kunna, såvitt provårskurserna i Uppsala
och Lund anginge, fortfarande uppdragas åt professorerna i pedagogik.
Till äventyrs kunde en utredning i nu omförmälda avseenden leda till
någon jämkning i det ordinarie provårsanslagets belopp.
I sin den 30 april 1915 med anledning av berörda proposition avlåtna
skrivelse erinrade riksdagen om vad jag sålunda anfört och uttalade
tillika den förväntan, att en utredning i omförmälda avseenden måtte leda
till någon minskning i beloppet av nyssnämnda anslag.
Den sålunda avsedda utredningen har igångsatts och så till vida lett
till resultat, att genom nådigt brev den 23 oktober 1915 bestämmelser
meddelats om ersättning till handledare av provårskandidater samt till i
provårsarbetet deltagande föreläsare och kursledare. Enligt dessa bestämmelser
må vid de allmänna läroverken tills vidare utgå ersättning dels till
handledare av provårskandidater med högst 150 kronor för termin för lärarkandidat,
som genomgår provår i två eller tre ämnen; med högst 200
kronor för termin för lärarkandidat, som med vederbörligt tillstånd genomgår
provår i fyra ämnen; samt med högst 250 kronor för lärarkandidat,
som med vederbörligt tillstånd genomgår provår på en termin, dels ock
till i provårsarbetet deltagande föreläsare och kursledare med högst 20
kronor för föreläsnings- eller övningstimme om 45 minuter.
Ersättningen till föreläsare och kursledare hade av läroverksöverstyrelsen
föreslagits till 25 kronor för timme. Genom bestämmande av det ovan
angivna lägre beloppet har en besparing vunnits. Huruvida det är möjligt
att i stället ernå den avsedda minskningen i anslagets belopp därigenom,
att vederbörande professorer i Uppsala och Lund meddela viss till
provåret hörande undervisning, är beroende på den ytterligare utredning,
som i ärendet bör åstadkommas.
Under föreliggande förhållanden torde emellertid någon nedsättning
icke böra göras i de för provåret avsedda anslagens totalbelopp, och hemställer
jag förty, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
235
1916. Åttonde huvudtiteln: Det högre skolväsendet.
att för upprätthållande vid högre realläroverket i
Göteborg och vid högre latinläroverket därstädes av
provårskurser för blivande lärare vid de allmänna läroverken
bevilja på extra stat för år 1917 ett anslag av
11,950 kronor.
Privatläroverk.
20. Enskilda mellanskolor, oförändrat ordi
narie
anslag........................................... kronor 70,000:
21. Högre flickskolor, oförändrad ordinarie
anslag........................................................ * 400,000:
22. Högre goss- och samskolor, oförändrat
ordinarie anslag .................................. » 190,000: —
23. Enskilda lärarinneseminarier, oförändrat
ordinarie anslag ................................. » 30,000:
Det gemensamma reservationsanslaget till privatläroverken skulle sålunda
bibehållas vid sitt nuvarande belopp, 690,000 kronor.
24. Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunder
stödda
enskilda läroanstalter, oförändrat
ordinarie förslagsanslag......... kronor 280,000:
25. Bidrag till de statsunderstödda enskilda
läroanstalternas vikariatskassa, oförändrat
ordinarie förslagsanslag......... » 12,000: —
26. Nybyggnad åt fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. [131.]
En av de tre enskilda anstalter för utbildande av lärarinnor i huslig eko- Nybyggnad^
nomi, som för närvarande åtnjuta statsunderstöd, är Uppsala enskilda läro- f0r huslig
verks fackskola för huslig ekonomi. Denna läroanstalt har under årens ^fnoim i
lopp undergått en betydande utveckling, vilken medfört starkt behov av pp
ökat utrymme. Skolans styrelse har lunnit sig nödsakad att vidtaga
kraftiga åtgärder för behovets tillgodoseende. Sedan styrelsen flera gånger
utan framgång gjort ansökning om statsbidrag för utförande av behövliga
nybyggnadsarbeten, beslöt styrelsen inskränka sig till uppförandet
av en tredjedel av den ifrågasatta nybyggnaden och lyckades, delvis med
hjälp av medel, som på enskild väg insamlats, genomföra denna sin plan.
Behovet av lokaltillökning kvarstod emellertid i sådan utsträckning, att
styrelsen år 1914 fann sig föranlåten att till Kungl. Maj:t inkomma med
förnvad framställning om statsunderstöd till fortsättning av fackskolans
nybyggnad. I anledning härav föreslog Kungl. Maj:t 1915 års riksdag att
såsom bidrag till kostnaderna för fullföljande av påbörjad nybyggnad åt
[132.]
Utbildningskurser
för lärarinnor
i huslig
ekonomi.
286 1916. Åttonde huvudtiteln: Det högre skolväsendet.
fackskolan bevilja ett anslag av 25,000 kronor att under de villkor, Kungl.
Maj:t bestämde, utgå under åren 1916—1920 och därav på extra''stat for
år 1916 anvisa ett belopp av 5,000 kronor. Kungl. Maj:ts framställning
bifölls av riksdagen.
Redan då jag inför Kungl. Maj:t framlade förslag om avlåtande till
riksdagen av nu omnämnda proposition, framhöll jag, att vissa villkor
borde stadgas för åtnjutandet av eventuellt anslag. Såsom en förutsättning
för utbetalandet av någon del av det ifrågasatta byggnadsanslaget
angavs, att skolstyrelsen visade, att nödiga medel för byggnadens utförande
stode till styrelsens förfogande. Mot de sålunda ifrågasatta villkoren förklarade
sig riksdagen intet hava att erinra, och uttalade riksdagen därjämte,
att vissa ytterligare föreskrifter, utöver de av mig framhållna, borde
för skolans styrelse bliva gällande.
Då riksdagens nyss omförmälda beslut anmäldes inför Kungl. Maj:t
den 26 juni 1915, beslöt Kungl. Maj:t anbefalla läroverksöverstyrelsen och
folkskolöverstyrelsen att före den 1 oktober 1915 inkomma med förslag
rörande de villkor, som kunde böra av Kungl. Maj:t bestämmas vid ifrågavarande
anslags ställande till vederbörandes förfogande. Sedan skolans
styrelse inför Kungl. Maj:t ådagalagt, att styrelsen förfogade över nödigt
byggnadskapital, hava överstyrelserna, i anledning av Kungl. Maj:ts nyssnämnda
beslut, den 30 september 1915 avgivit det infordrade förslaget,
varjämte lantbruksstyrelsen den 23 december 1915 inkommit med utlåtande
i ärendet. Detta är emellertid ännu beroende på Kungl. Maj:ts prövning.
I underdånig ansökning, över vilken läroverksöverstyrelsen och folkskolöverstyrelsen
den 30 september 1915 avgivit infordrat utlåtande, har
fackskolans styrelse nu anhållit, att av det utav riksdagen beviljade anslaget
ett belopp av 5,000 kronor måtte anvisas för år 1917.
Såsom jag nyss anförde, har skolstyrelsen fyllt den förutsättning, som
angivits för anslagets utgående. Intet hinder lärer föreligga mot fortsatt
anvisande av medel för samma ändamål.
Jag tillstyrker alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att av det såsom bidrag till kostnaderna för fullföljande
av påbörjad nybyggnad åt fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala beviljade anslaget å 25,000 kronor
på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 5,000
kronor.
27. Utbildningskurser för lärarinnor i huslig ekonomi. Sedan åtskilliga
år tillbaka har, såsom jag i det föregående antytt, statsunderstöd lämnats
till tre enskilda läroanstalter förutbildning av lärarinnor i huslig ekonomi.
En av dessa läroanstalter är Uppsala enskilda läroverks fackskola för huslig
1916. Åttonde huvudtiteln: Det högre skolväsendet. 237
ekonomi, där tre särskilda utbildningskurser av ifrågavarande slag äro inrättade;
en annan dylik kurs är anordnad vid Ateneum för flickor i Stockholm,
och i Göteborg är en motsvarande kurs upprättad av stadens allmänna
folkskolestyrelse. Statsunderstöden till dessa utbildningskurser äro
sammanförda till ett anslag å riksstatens åttonde huvudtitel under rubriken:
till anordnande av utbildningskurser för lärarinnor i huslig ekonomi.
Vad beträffar de av riksdagen för år 1916 beviljade anslagen till nu
ifrågavarande kurser har Kungl. Maj:t den 26 juni 1915 anbefallt läroverks-
och folkskolöverstyrelserna att avgiva förslag till de för anslagens
utgående erforderliga villkoren. Dylikt förslag har den 30 september 1915
avgivits av överstyrelserna, varefter lantbruksstyrelsen den 23 december 1915
inkommit med utlåtande i frågan, så vitt den angår fackskolan i Uppsala.
Ärendet är ännu beroende på Kungl. Maj:ts prövning.
Från vederbörande skolstyrelser hava ånyo gjorts framställningar om
fortsatt understöd för verksamhetens bedrivande under år 1917, i ett fall
innebärande höjning av det nu utgående anklaget. Jag anhåller att få i
det följande närmare omnämna de olika anslagskraven.
Såsom jag nyss anmärkt, har sedan flera år statsanslag utgått
till lärarinneutbildningskurser vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala.
Detta anslag utgjorde för vartdera av åren 1914 och 1915 21,600
kronor. Skolstyrelsens önskan att kunna bereda lärarinnorna vid fackskolan
löneförmåner, som stode i överensstämmelse med de genom nådig kungörelse
den 21 februari 1914 stadgade grunderna för avlöning åt lärarinnorna i
huslig ekonomi vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, föranledde emellertid
styrelsen att år 1914 begära ökning av statsunderstödet. På därom av
Kungl. Maj:t gjord framställning anvisade 1915 års riksdag i anledning
härav till understöd under de villkor, Kung]. Maj:t kunde finna skäl bestämma,
till anordnande vid fackskolan av utbildningskurser för lärarinnor
i huslig ekonomi på extra stat för år 1916 ett belopp av 23,600 kronor.
Fackskolans styrelse har nu gjort framställning om anslag till samma
belopp även för år 1917. Ansökningen är åtföljd av bland annat stat för
fackskolan för år 1916, med därtill hörande specifikation å löner och arvoden
för lärarpersonalen. Läroverks- och folkskolöverstyrelserna hava i
skrivelse den 30 september 1915 tillstyrkt den gjorda ansökningen. Jag
ansluter mig härtill.
Styrelsen för aktiebolaget Ateneum för flickor, som för år 1916 erhållit
statsunderstöd till belopp av 4,000 kronor, har begärt Kungl. Maj:ts med
-
[132.]
238
1916. Åttonde huvudtiteln: Det högre skolväsendet.
[132.] verkan till erhållande av enahanda anslag för år 1917. Den nu gjorda ansökningen,
vilken av läroverks- och folkskolöverstyrelserna förordats i deras
nyssnämnda skrivelse, finner jag mig böra tillstyrka.
Ännu en utbildningskurs för lärarinnor i huslig ekonomi har, såsom
jag i det föregående omnämnt, sedan åtskilliga år tillbaka åtnjutit statsunderstöd,
nämligen den av Göteborgs allmänna folksko ^styrelse anordnade
kursen för sagda ändamål, vanligen benämnd Göteborgs skolköksseminarium.
Statsunderstödet till denna läroanstalt har ett par gånger förhöjts och utgår
numera med 2,500 kronor. Framställning om höjning av detta understöd
har nu av folkskolestyrelsen gjorts i en den 24 september 1915
dagtecknad underdånig ansökning, däri styrelsen anfört i huvudsak följande:
Den undervisningsanstalt, numera benämnd Göteborgs skolköksseminarium, som
folkskolestyrelsen upprätthållit, hade under de gångna åren allt mera utvecklats och
förbättrats, förnämligast därigenom att undervisningen fördjupats och större timantal
ägnats åt de olika undervisningsämnena. Elever hade mottagits icke allenast från Göteborg
utan från hela landet, och samtliga utexaminerade lärarinnor hade erhållit anställningar
å olika orter inom landet. Med det omfång undervisningen numera erhållit
hade emellertid yppat sig allt större svårigheter att uppehålla kurserna med det hittills
beviljade statsanslaget, varför folkskolestyrelsen anhölle, att Kungl. Maj:t måtte för år
1917 utverka ett till 5,000 kronor förhöjt anslag.
Till ytterligare stöd för denna ansökan har folkskolestyrelsen anfört, dels att
elevantalet vid seminariet sedan år 1909 ökats från åtta till tolv, dels ock att varje
kurs numera utsträckts att omfatta tre i stället för såsom förut två terminer, varav följt, att
seminariets inkomst av kursavgifter minskats med en tredjedel, i det att avgifterna för
varje kurs icke blivit förhöjda.
Kostnaderna för seminariet hade, i den mån de icke kunnat täckas genom statsanslaget
och influtna elevavgifter, bestritts genom anslag av stadsfullmäktige i Göteborg.
Vid ansökningen funnos fogade dels Göteborgs skolköksseminariums
redogörelse för den 21:a utbildningskursen av skolkökslärarinnor år 1914,
dels sammandrag av seminariets räkenskaper för åren 1910—1914 samt
beräknade inkomster och utgifter för år 1917, dels ock stadgar för seminariet.
Av nämnda sammandrag framgår, att räkenskaperna under vart och ett av sagda
fem år visat en brist, växlande mellan 1,580 kronor 15 öre och 2,795 kronor
78 öre. De för år 1917 beräknade inkomsterna och utgifterna uppgå till
följande belopp:
Inkomster:
Statsanslag.............................................................. kronor 5,000: —
12 elevavgifter å 75 kronor ................................ » 900: —
Elevernas måltider och extra för såld mat m. m. .. » 1,100: — kronor 7.000: _
239
1916. Åttonde Inivudtiteln: Det högre skolväsendet.
Utgifter:
Tinilektioner och experiment...............................
Inventarier och inventariers underhåll ...............
Rengöring ............................................................
Diverse................................................................
Ved, kol och gas (centraluppvärmningen oberäknad)
Vatten ....................................................................
Lokal.......................................................................
Inköp av matvaror ................................................
Föreståndarinnans lön ..........................................
Ordinarie lärarinnans lön, full tjänstgöring från
och med vårterminen 1915 ..........................
kronor
500
175
150
290
265
45
600
1,575
2,400
1,300: —
Summa kronor 7,300:
Brist » 300:
kronor 7,000: —
Tablån angiver, såsom här synes, en brist å 300 kronor, trots det att
statsbidraget beräknats till 5,000 kronor i stället för nu utgående 2,500
kronor.
över ansökningen hava läroverks- och folkskolöverstyrelserna, vilka
i ärendet hört sitt sakkunniga biträde i fråga om undervisningen i huslig
ekonomi Ingeborg Walin, den 30 september 1915 avgivit underdånigt utlåtande.
Överstyrelserna hava därvid anfört huvudsakligen följande:
I fråga om folkskolestyrelsens i Göteborg ansökning, att anslag måtte för år 1917
beviljas med ett från 2,500 kronor till 5,000 kronor förhöjt belopp, anse överstyrelserna
åtskilliga skäl tala för att en höjning nu göres i detta anslag, och synes överstyrelserna
behovet av ökning framgå vid en jämförelse särskilt med den utav aktiebolaget
Åteneum för flickor anordnade anstalten för utbildning av skolkökslärarinnor. Båda
dessa anstalter hava lika lång utbildningstid och samma elevantal, nämligen 12. Vid
företagna inspektioner har överstyrelsernas sakkunniga biträde på området funnit de från
skolan i Göteborg utexaminerade lärarinnorna ej stå lärarinnor från de två andra statsunderstödda
läroanstalterna efter i kunskaper och praktisk duglighet. Då härtill kommer,
att anstaltens i Göteborg verksamhet ej är avsedd enbart för elever från Göteborg
eller Göteborgs och Bohus län utan för elever från hela landet, att från anstalten utgångna
lärarinnor vinna anställning även i andra delar av landet än i Göteborg med
omnejd samt att kursavgiften i Göteborg utgör endast 75 kronor mot 250 kronor vid
fackskolan i Uppsala och 300 kronor vid Åteneums skolköksseminarium, varigenom tillfälle
kan beredas mindre bemedlade att skaffa sig utbildning, synas överstyrelserna starka
skäl tala för att folkskolestyrelsen i Göteborg blir i förevarande hänseende likställd
med styrelsen för aktiebolaget Ateneum. Däremot anse sig överstyrelserna icke kunna
åt folkskolestyrelsen tillstyrka statsbidrag till högre belopp än det, som utgår till styrelsen
för aktiebolaget Ateneum.
Förevarande framställning synes mig vara beaktansvärd. Redan tidigare
har ansökning gjorts om förhöjning av statsunderstödet till denna utbildningskurs,
men enär den förebragta utredningen ej ansetts vara tillräck
-
[132.]
Departe
mentschefen.
240 1916. Åttonde huvudtiteln; Det högre skolväsendet
lig,
har någon framställning till riksdagen i detta syfte ej blivit gjord.
Då något hinder av denna art numera ej kan anses föreligga, torde frågan
om ökning av statsanslaget böra återupptagas.
Av utredningen synes framgå, att nu ifrågavarande kurs ganska nära
överensstämmer med den vid Ateneum för flickor i Stockholm anordnade.
Båda kurserna äro såväl i avseende å omfattningen som i fråga om organisationen
ungefär jämnställda. Att Göteborgsanstalten ej heller står tillbaka
för de båda övriga statsunderstödda läroanstalterna av detta slag i
avseende å de utexaminerades duglighet och kunskaper, har vitsordats av
överstyrelsernas sakkunniga biträde å här ifrågavarande undervisningsområde.
Särskilt beaktansvärd är därjämte enligt min mening den omständigheten,
att elevavgifterna vid Göteborgskursen äro så avsevärt lägre än
vid de två övriga privata lärarinnekurserna. Det synes mig önskvärt, att staten
genom någon ökning av sitt bidrag gör det lättare för styrelsen att fortfarande
hålla avgifterna nere. Jag torde slutligen böra erinra därom, att,
såsom ock överstyrelserna framhållit, nu ifrågavarande lärarinnekurs, ehuru
den huvudsakligen underhålles av Göteborgs stad, dock endast i ganska
ringa mån har rent lokal betydelse, enär den mottager elever från hela
landet och blott en mindre del bland eleverna tillhör Göteborg.
Vad beträffar beloppet av den ifrågasatta höjningen anser jag mig
ej kunna gå så långt, som folkskolestyrelsen begärt, det vill säga fördubbla
det nu utgående anslaget, utan ansluter mig till det av överstyrelserna framställda
förslaget, att understödet måtte få utgå med enahanda belopp, som
senast tillerkänts den vid Ateneum för flickor i Stockholm anordnade utbildningskursen,
eller 4,000 kronor för år.
På grund av vad jag nu anfört hemställer jag om förslag till riksdagen
ökat anslag. att till understöd under de villkor, Kungl. Maj:t
kan finna skäl bestämma, till anordnande av utbildningskurser
för lärarinnor i huslig ekonomi anvisa på extra
stat för år 1917 åt fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala
23,600 kronor, åt styrelsen för aktiebolaget Ateneum
för flickor i Stockholm 4,000 kronor och åt Göteborgs
allmänna folkskolestyrelse likaledes 4,000 kronor, tillhopa
31,600 kronor.
[133.] 28. Understöd till läroanstalter för utbildande av lärarinnor i
Understöd till handarbete. På extra stat för vart och ett av åren 1915 och 1916 har
läröanstoUer riksdagen såsom understöd till envar av tre läroanstalter för utbildande
tor utbildande o . ..
ar lärarinnor av lärarinnor i handarbete, nämligen högre handarbetslärarmneseminariet
i handarbete.
1916. Åttonde huvudtiteln: Dd högre skolväsendet. 241
vid Maria Nordenfelts kvinnliga yrkesskola i Göteborg, Andrea Eneroths
handarbetsskola och seminarium i Stockholm samt föreningen Handarbetets
vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium i Stockholm, anvisat ett
belopp av 3,700 kronor att utgå enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t
kunde finna gott meddela.
Sådana bestämmelser hava av Kungl. Maj:t utfärdats genom nådigt
brev den 26 juni 1015. Mellan föreningen Handarbetets vänner och
Hulda Lundins slöjdkurs är det dem gemensamt för år 1916 tilldelade
beloppet 3,700 kronor så fördelat, att styrelsen för föreningen fått 1,700
kronor och ägarna av slöjdkursen 2,000 kronor.
Läroverks- och folkskolöverstyrelserna hava nu, med överlämnande av
vederbörande skolstyrelsers ansökningar, i underdånig skrivelse den 30
september 1915 tillstyrkt extra anslag till ifrågavarande undervisningsanstalter
jämväl för år 1917 och till enahanda belopp, som förut är
nämnt.
Då jag anser dessa anslag fortfarande vara behövliga, hemställer jag
om förslag till riksdagen
att till understöd för dels högre handarbetslärarinneseminariet
vid Maria Nordenfelts kvinnliga yrkesskola
i Göteborg, dels Andrea Eneroths handarbetsskola och
seminarium i Stockholm samt dels föreningen Handarbetets
vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium
i Stockholm enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t
må finna gott meddela, på extra stat för år 1917 anvisa
för en var av nämnda tre läroanstalter ett anslag av
3,700 kronor, eller tillhopa 11,100 kronor.
29. Resestipendier åt lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter.
Riksdagen har år 1914 till resestipendier åt lärarpersonalen vid enskilda
läroanstalter under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna
gott föreskriva, på extra stat för år 1915 beviljat ett anslag av 9,000 kronor.
Med åberopande av vad jag anfört i början av min framställning
rörande anslagsbehoven under åttonde huvudtiteln, hemställer jag om förslag
till riksdagen
att medgiva, att det på extra stat för år 1915 beviljade
anslag av 9,000 kronor till resestipendier åt lärarpersonalen
vid enskilda läroanstalter må under de villkor
och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,
för enahanda ändamål användas under år 1917.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
[134]
Resestipendier
åt lärarpersonalen
vid enskilda
läroanstalter.
31
[135.]
Resestipendier
och stndieunderstöd
åt
skolkökslärarinnor.
[136.]
Resestipendier
åt lärarpersonalen
vid kommunala
mellanskolor.
242 1916. Åttonde huvudtiteln: Det högre skolväsendet.
30. Resestipendier och studieunderstöd åt skolkökslärarinnor.
Riksdagen har år 1914 till resestipendier och till studieunderstöd åt föreståndarinnor
och lärarinnor vid lärarinneutbildningsanstalter i huslig ekonomi
ävensom åt skolkökslärarinnor vid andra läroanstalter under de villkor
och bestämmelser, Kung! Maj:t kunde finna gott föreskriva, anvisat på extra
stat för år 1915 ett belopp av 2,000 kronor.
Med åberopande av vad jag anfört i början av min framställning
rörande anslagsbehoven under åttonde huvudtiteln, hemställer jag om förslag
till riksdagen
att medgiva, att det på extra stat för år 1915 anvisade
belopp av 2,000 kronor till resestipendier och
till studieunderstöd åt föreståndarinnor och lärarinnor
vid lärarinneutbildningsanstalter i huslig ekonomi ävensom
åt skolkökslärarinnor vid andra läroanstalter må
under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva, för enahanda ändamål användas
under år 1917.
Kommunala mellanskof.
31. Kommunala mellanskolor, oförändrat
ordinarie förslagsanslag........................ kronor 320,000: —
32. Resestipendier åt lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor.
Riksdagen har år 1914 till resestipendier åt lärarpersonalen vid
kommunala mellanskolor under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t
kunde finna gott föreskriva, beviljat på extra stat för år 1915 ett anslag
av 1,200 kronor.
Med åberopande av vad jag anfört i början av min framställning
rörande anslagsbehoven under åttonde huvudtiteln, hemställer jag om förslag
till riksdagen
att medgiva, att det på extra stat för år 1915 beviljade
anslag av 1,200 kronor till resestipendier åt
lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor må under
de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva, för enahanda ändamål användas under
år 1917.
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
243
Pol kundervisningen.
Folkskolöverstyrelsen.
33. Folkskolöverstyrelsen, ofor ändrat ordinarie
anslag ............................................... kronor 77,900: —
34. Amanuens hos folkskolöverstyrelsen. Till arvode åt en amanuens
hos folkskolöverstyrelsen har riksdagen på extra stat för vart och
ett av åren 1915 och 1916 beviljat ett anslag av 1,500 kronor.
1 skrivelse den 30 september 1915 har folkskolöverstyrelsen hemställt,
att enahanda anslag måtte anvisas på extra stat jämväl för år 1917, och
därvid anfört följande:
I sin skrivelse den 30 september 1914 med hemställan om anvisande av förevarande
anslag för år 1916 hade överstyrelsen erinrat, hurusom i propositionen till 1914
års riksdag om uppförande av överstyrelsen å ordinarie stat från och med år 1915 ur
den ordinarie staten uteslutits eu amanuensbefattning under åberopande därav, att folkundervisningskommitten
i sitt förslag till skolöverstyrelse framhållit, att ifrågavarande
amanuensbefattning egentligen borde vara en förstagradstjänst samt att man i avseende
å densamma borde avvakta vidare erfarenhet. Därjämte hade överstyrelsen i nämnda
skrivelse anfört, att överstyrelsen ännu icke vunnit tillräcklig erfarenhet, huruvida
överstyrelsens arbete kunde komma att kräva en förstärkning av överstyrelsens kansli
i den av kommittén antydda riktningen, men hade överstyrelsen ansett amanuensbefattningen
nödvändig jämväl under år 1916.
Under den tid, som förflutit sedan ovan omförmäla framställning gjorts,
hade överstyrelsens arbete alltjämt ökats, så att en förstärkning av arbetskrafterna
inom överstyrelsens kansli redan nu hade varit önskvärd, för att icke överstyrelsens
medlemmar måtte i allt för hög grad belastas med arbete av mera expeditionell art.
Denna förstärkning hade enligt överstyrelsens mening bort ske på det sätt, att en notarietjänst
inrättats i stället för den ifrågavarande amanuensbefattningen. Oaktat överstyrelsen
förutsåge, att dess arbetsbörda redan under år 1917 torde bliva så stor, att
vissa svårigheter kunde uppstå i avseende å ärendenas ändamälsenliga behandling inom
överstyrelsen, ville emellertid överstyrelsen, på grund av nödvändigheten att under nu
rådande förhållanden iakttaga all möjlig sparsamhet med statens medel, icke för närvarande
ifrågasätta denna förändring.
Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen
att till arvode åt en amanuens hos folkskolöverstyrelsen
anvisa på extra stat för år 1917 ett belopp av
1,500 kronor.
[137.]
Amanuens
hos folkskolöverstyrelsen.
[138.]
Inspektion
och sakkunnigt
biträde
hos folkskol9
v erstyrelsen
beträffande
fysisk uppfostran
m. m.
[139.]
Lokal åt
folkskolöverstyrelsen.
244 1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
35. Inspektion och sakkunnigt biträde hos folkskolöverstyrelsen
beträffande fysisk uppfostran m. m. I staten för folkskolöverstyrelsen
för år 1914 fanns uppfört ett anslag å 5,000 kronor för inspektion
och sakkunnigt biträde inom överstyrelsen i fråga om fysisk uppfostran,
skolhygien samt undervisning i husligt arbete. För år 1915 anvisades av
riksdagen å extra stat samma belopp till inspektion och sakkunnigt biträde
beträffande nyss nämnda ämnen ävensom undervisning i musik.
I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning höjde riksdagen
för år 1916 ifrågavarande anslag med 2,000 kronor till 7,000 kronor. Med
denna höjning avsågs att bereda överstyrelsen tillfälle till anlitande av
sakkunnigt biträde jämväl i fråga om den fortsatta undervisningen, varjämte
anslaget skulle komma till användning även för inspektion beträffande
undervisning i manlig slöjd.
I skrivelse den 30 september 1915 har nu folkskolöverstyrelsen —
dock under uttalande av sin tveksamhet, huruvida det för inspektion m. m.
av den fortsatta undervisningen avsedda beloppet, 2,000 kronor, kunde
komma att visa sig tillräckligt även för år 1917 — anhållit, att ett anslag
av 7,000 kronor måtte för ifrågavarande ändamål utverkas jämväl för år 1917.
Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till inspektion och sakkunnigt biträde hos folkskolöverstyrelsen
beträffande fysisk uppfostran och skolhygien
samt undervisning i manlig slöjd, husligt arbete
och musik ävensom i fråga om den fortsatta undervisningen
på extra stat för år 1917 bevilja ett anslag av
7,000 kronor.
36. Lokal åt folkskolöverstyrelsen. På därom av Kungl. Maj:t
gjord framställning har riksdagen till förhyrande av ämbetslokal åt folkskolöverstyrelsen
för tiden den 1 oktober 1915—den 30 september 1916 anvisat
på extra stat för år 1916 ett anslag av 5,700 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att låta förskottsvis under år 1915 utanordna erforderligt belopp till
gäldandet av hyreskostnaden för de två första kvartalen av ifrågavarande
hyresår.
Nu har folkskolöverstyrelsen i skrivelse den 30 september 1915 anhållit
om beredande av anslag å 5,700 kronor till hyra för ämbetslokal
under hyresåret den 1 oktober 1916—den 30 september 1917 och därvid
anfört följande:
På grund av nådigt bemyndigande den 30 maj 1913 hade överintendentsämbetet
genom kontrakt den 4 och 17 juni 1913 till lokal för folkskolöverstyrelsen under två
år, räknat från och med den 1 oktober 1913, förhyrt eu lägenhet om 10 rum m. m.
i egendomen nr 1 kvarteret Skolan, med adressnummer 18 vid Barnhusgatan i Stock
-
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen. 245
bolin, mot eu årlig hyra av 4.200 kronor samt med rätt för överstyrelsen att prolongera
kontraktet på två å tre års tid, dock mot eu årshyra av 5.000 kronor.
Då ifrågavarande lägenhet emellertid visat sig otillräcklig för överstyrelsens behov,
hade överstyrelsen den 30 januari 1914 erhållit nådigt bemyndigande att för tiden
från och med den 1 april 1914 till den 1 oktober 1915 mot en årlig ersättning av
700 kronor förhyra ännu ett rum inom ovannämnda egendom.
Sedan Kansli. Magt den 5 december 1914 bemyndigat överstyrelsen att mot en
årlig hyra av 5,700 kronor på tre år från och med den 1 oktober i915, till vilken tid
ovannämnda kontrakt den 4 och 17 juni 1913 varit gällande, förhyra de av överstyrelsen
nu disponerade lokalerna, hade överstyrelsen den 27 mars 1915 för ett års tid,
räknat från den 1 oktober 1915, förlängt kontraktet å den genom förutberörda kontrakt
den 4 och den 17 juni 1913 för överstyrelsens räkning förhyrda lägenheten, mot en
årshyra av 5.000 kronor och på i övrigt i kontraktet angivna villkor, med rätt för
överstyrelsen att mot samma årshyra och övriga villkor ytterligare prolongera kontraktet
på två års tid, räknat från den 1 oktober 1916.
Beträdande det på grund av nådigt bemyndigande den 30 januari 1914 förhyrda
rummet hade överenskommelse om förhyrande på längre tid än ett år i sänder icke
kunnat trätfas, vilket berott därpå att detta rum inginge i en större våning, som i
övrigt endast varit borthyrd för ett år åt gången.
På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t ville
föreslå riksdagen
att till förhyrande av ämbetslokal åt folkskolöverstyrelsen
för tiden den 1 oktober 1916—den 30 september
1917 anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag av
5,700 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis
under år 1916 utanordna erforderligt belopp till
gäldande av hyreskostnaden för de två första kvartalen
av ifrågavarande hyresår.
Lärarutbildning.
Folkskoleseminarier.
37. Frovårskurser vid folkskoleseminarierna- Enligt nådiga stadgan
för statens folkskoleseminarier den 3 juli 1914 § 138 fordras för behörighet
till ordinarie adjunktstjänst vid nämnda seminarier, bland annat, att hava
genomgått »stadgad provårskurs». Motsvarande äldre bestämmelser återfinnas
i nådiga stadgan för folkskollärarseminarierna i riket den 29 januari
1886 § 17 mom. 1 och innehålla, att för behörighet till tjänst, varom nu
är fråga, fordras, bland annat, att hava nöjaktigt genomgått »provårskurs
vid allmänt läroverk eller vid seminarium, om provårskurs där anordnas».
Provårskurser av sistnämnda slag hava hittills varit anordnade endast
vid folkskoleseminariet i Stockholm och avsedda blott för kvinnliga lärarkandidater.
Vid den nu pågående ombildningen av folkskoleseminarierna,
[140.J
Provårskurser
vid folkskoleseminarierna.
246 1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
[140.] varigenom antalet ämneslärartjänster där ökats och nya riktlinjer uppdraga
för undervisningen, har det emellertid visat sig som ett kännbart behov,
att vid något folkskoleseminarium provårskurs anordnas även för manliga
lärarkandidater samt att själva kursen i vissa avseenden omlägges.
Med anledning härav ämnar jag nu hemställa, att förslag måtte avlåtas
till riksdagen om anvisande av anslag för anordnande i ökad utsträckning
av provårskurser vid folkskoleseminarierna; och har jag för avsikt
att framdeles för Kungl. Maj:t anmäla ett av folkskolöverstyrelsen
avgivet förslag till stadga angående provår vid folkskoleseminarium. Jag
vill här blott erinra, att sådan stadga utfärdas av Kungl. Maj:t i administrativ
väg.
Innan jag närmare inlåter mig på frågan om den framtida anordningen
av provårskurser vid folkskoleseminarierna, torde jag här få lämna
en kort redogörelse för de kurser av detta slag, som hittills förekommit.
Under det provårsinstitutionen vid de allmänna läroverken går tillbaka
ända till år 1865 och erhöll sin första närmare utformning genom
kungl. kungörelse den 16 juni 1875, är provåret vid folkskoleseminarierna
av långt senare datum. Visserligen förutsatte 1886 års seminariestadga,
såsom jag redan nämnt, möjligheten av ett till seminarium förlagt
provår, men först år 1896 kom denna tanke till utförande. I statsverkspropositionen
till 1896 års riksdag hemställde nämligen Kungl. Maj:t, att
för anordnande av undervisningskurser vid folkskollärarseminarierna enligt
vissa i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 13 januari 1896
omförmälda villkor och bestämmelser det å ordinarie stat uppförda anslaget
till dessa seminarier måtte höjas med ett belopp av 1,500 kronor.
I det åberopade statsrådsprotokollet både föredragande departementschefen
framhållit dels önskvärdheten av att åt lärare, som genomgått provårskurs
vid allmänt läroverk och som ämnade söka adjunktsbefattning vid folkskoleseminarium,
ävensom åt redan anställda manliga seminarieadjunkter,
som icke genomgått provårskurs vid seminarium, tillfälle bereddes att
under kortvarigare studieresor åhöra undervisningen vid seminarier och
folkskolor och såmedelst inhämta kännedom om där förekommande lärometoder
och arbetssätt, dels ock önskvärdheten av att vid något lärarinneseminarium
inrättades provårskurser för kvinnliga lärarkandidater, som
ville vinna behörighet till adjunktsbefattning vid sådan läroanstalt. Dylik
provårskurs skulle anordnas, då så ansåges behövligt, och skulle genomgås
på ett år av kvinnlig filosofie kandidat och på en termin av elev från
högre lärarinneseminariet. — Kungl. Maj:ts hemställan i ämnet blev av
riksdagen bifallen.
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen. 247
Den förstnämnda av de åsyftade båda anordningarna för en ändamåls- [140.]
enligare utbildning av seminariernas lärare, eller beredandet av tillfälle
till studiebesök vid seminarier och folkskolor, synes icke hava i nämnvärd
mån kommit till användning.
Beslutet om anordnande av provårskurs vid något lärarinneseminarium
kom däremot till utförande, och nådig kungörelse om sådan provårskurs
under läsåret 1897—1898 utfärdades den 29 maj 1896. Från och med
år 1901 har kungörelse angående provår vid seminarium årligen utfärdats,
ehuru kurs icke alltid behövt anordnas. Alla provårskurserna hava varit
förlagda till Stockholms seminarium, och hava sådana kurser där förekommit,
förutom under läsåret 1897—1898, under läsåren 1901 —1902,
1902—1903 och 1904—1905, kalenderåret 1909 samt läsåren 1911 —1912,
1913 —1914 och 1914—1915. Under nämnda tid hava tillsammans 13
lärarkandidater avslutat provår vid seminariet. Endast i ett fall har medgivande
lämnats åt manlig lärarkandidat att deltaga i provårskursen. Under
höstterminen 1915 voro tre kvinnliga lärarkandidater hänvisade att genomgå
provår vid seminariet i Stockholm.
Den rätt att genomgå provårskurs på en termin, som åsyftats för
lärarkandidater, utexaminerade från högre lärarinneseminariet, kom ej till
uttryck i kungörelserna angående provårskursen, vilka från början angåvo
denna såsom avsedd för kvinnliga lärarkandidater med akademisk examen.
För de från högre lärarinneseminariet utexaminerade lärarkandidaterna
hade seminariestadgan, för så vitt de i sin examen erhållit vitsorden berömlig
för undervisningsskicklighet och minst med beröm godkänd i pedagogik
och metodik, anvisat möjligheten att genom ett års extra ordinarie
tjänstgöring och avläggande av undervisuingsprov förvärva behörighet till
ordinarie anställning.
Då provårskurs första gången skulle inrättas, utarbetade seminariets
rektor på givet uppdrag en utförlig plan för provårets anordning, vilken
plan av departementschefen godkändes till efterföljd i huvudsakliga delar
och sedermera legat till grund för provårsarbetet vid seminariet. Under
de tidigare kurserna var läroanstaltens rektor ledare ej blott för den praktiska
utan ock för den teoretiska delen av kursen, men från och med läsåret
1904—1905 hava seminariets lärarkandidater deltagit i den teoretiska
undervisning, som meddelats provårskandidaterna vid de allmänna läroverken
i huvudstaden. Den kungl. kungörelse angående provår vid folkskoleseminariet
i Stockholm, som för varje särskilt år utfärdats, har, utom
i fråga om läsåret 1915 —1916, uppdragit åt chefen för ecklesiastikdepartementet
att mottaga lärarkandidaternas ansökningar och att meddela erforderliga
bestämmelser rörande provårets anordning. För sistnämnda läsår
248 1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen
[140.
] hava dessa uppgifter genom nådig kungörelse den 28 maj 1915 överflyttats
på folkskolöverstyrelsen.
Jag vill i detta sammanhang erinra om ett annat spörsmål, som på
det närmaste berör frågan om anordnande av provårskurser vid folkskoleseminarierna.
Jag har redan nämnt, att enligt 1886 års seminariestadga
genomgången provårskurs vid allmänt läroverk medfört behörighet till
adjunktstjänst vid folkskoleseminarium. Någon motsvarande bestämmelse
om behörighet för den, som genomgått provårskurs vid folkskoleseminarium.
till ämneslärartjänst vid allmänt läroverk finnes däremot icke.
Såsom jag erinrade i yttrande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 12 februari 1915, då till riksdagen avläts proposition rörande
provårsinstitutionen vid de allmänna läroverken, har emellertid numera
fråga uppkommit, huruvida vid folkskoleseminarium genomgången provårskurs
borde medföra behörighet till ordinarie ämneslärarbefattning vid allmänt
läroverk. Med avseende härå och med hänsyn till det intresse, som
frågan om provåret vid de allmänna läroverken måste anses hava för den
med ingången av år 1914 upprättade folkskolöverstyrelsen, anbefallde
Kungl. Maj:t den 17 september 1914 läroverksöverstyrelsen — som redan
förut erhållit befallning att avgiva förslag till ändring i gällande bestämmelser
angående provåret — att, sedan frågan därom varit, jämlikt § 19
av nådiga instruktionen för läroverksöverstyrelsen och § 22 av nådiga
instruktionen för folkskolöverstyrelsen, föremål för gemensam handläggning
av överstyrelserna, före den 1 februari 1915 till Kungl. Maj:t inkomma
med förslag i berörda hänseende, varvid hänsyn borde tagas jämväl
till spörsmålet om kompetens till ordinarie ämneslärarbefattning vid allmänt
läroverk på grund av genomgången provårskurs vid folkskoleseminarium.
Det infordrade förslaget inkom till ecklesiastikdepartementet den 28
januari 1915 och överlämnades med en underdånig, av läroverks- och folkskolöverstyrelserna
den 30 december 1914 gemensamt avlåten skrivelse,
vid vilken även fogats förslag till vissa provåret rörande ändringar i läroverksstadgan.
Sedan Kungl. Maj:t därefter till 1915 års riksdag avlåtit proposition
(nr 67) angående anslagen till provårskurser vid de allmänna läroverken
och riksdagen bifallit sagda proposition, har Kungl. Maj:t den 14 maj 1915
utfärdat ny stadga angående provår vid rikets allmänna läroverk.
I denna stadga finnas följande bestämmelser, som hava tillämpning
på folkskoleseminarium och provår vid sådant seminarium:
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
§ 1.
249
[140.]
2. Angående den behörighet till ämneslärartjänst vid folkskoleseminarium, som
vid allmänt läroverk genomgånget provår medför, galle vad därom må vara särskilt
stadgat.
§ 2.
2. För lärarkandidat, som vid folkskoleseminarium fullständigt genomgått provår
för vinnande av behörighet till adjunktstjänst vid dylikt seminarium, ävensom för
lärarkandidat, vilken, enligt särskilt meddelade bestämmelser, under minst en termin
deltagit i sådant provår, må, efter därom gjord anmälan, provår vid allmänt läroverk
inskränkas till en termin.
Genom sistnämnda bestämmelser har ett visst samband mellan provår
vid folkskoleseminarium och provår vid allmänt läroverk kommit till stånd.
Några närmare föreskrifter i detta avseende hava emellertid icke kunnat
meddelas, förrän vissa grunder rörande anordningen av provåret vid folkskoleseminarium
för den närmast kommande tiden blivit fastställda.
Med hänsyn till nu berörda förhållanden har Kungl. Maj:t genom
särskilda nådiga brev den 22 januari och den 28 maj 1915 anbefallt folkskolöverstyrelsen
att före den 1 oktober 1915 till Kungl. Maj:t inkomma
med förslag till erforderliga bestämmelser för anordnande av provårskurser
vid folkskoleseminarier samt angående hänvisning till desamma av
lärarkandidater.
Med en den 30 september 1915 dagtecknad underdånig skrivelse har
folkskolöverstyrelsen, till fullgörande av berörda uppdrag, överlämnat förslag
till stadga angående provår vid folkskoleseminarium. Enligt vad folkskolöverstyrelsen
i nämnda skrivelse upplyst och bilagt utdrag av protokoll,
hållet hos folkskolöverstyrelsen den 30 september 1915, utvisar, hade
förslaget i de punkter, som berörde såväl folkskolöverstyrelsens som läroverksöverstyrelsens
verksamhetsområden, utarbetats i samråd med läroverksöver
styr elsen.
I omförmälda skrivelse har folkskolöverstyrelsen dels redogjort för
några av de synpunkter, som för överstyrelsen varit vägledande vid stadgeförslagets
utarbetande, dels ock hemställt om inrättande av provår vid vissa
folkskoleseminarier och anvisande av därför erforderliga medel.
överstyrelsen yttrar sig först om förhållandet mellan provåret vid
folkskoleseminarium och provåret vid allmänt läroverk och anför därvid:
Att det till seminarium förlagda provåret varit av värde för seminarierna torde
icke behöva framhållas. Antalet av dem, som på sådan väg erhållit förberedelse för
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 32
250 1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
[140.] seminarielärarkallet, vore dock jämförelsevis obetydligt. Det stora flertalet ämneslärare
vid seminarierna, däribland med få undantag samtliga manliga ämneslärare, hade fått
sin praktiska utbildning genom vid allmänt läroverk genomgånget provår. Provåret
vid de allmänna läroverken vore emellertid närmast inriktat pa att tillgodose dessa
läroanstalters särskilda behov med avseende på lärarutbildning, och om det än i flera
huvudsakliga hänseenden innebure en god förberedelse även för den blivande seminarieläraren,
läte det sig ej förneka, att det lämnade honom främmande eller jämförelsevis
svagt rustad för åtskilliga av de uppgifter, som vore förenade med seminarielärarens
arbete. Att låta vid allmänt läroverk genomgånget provår upphöra att giva kompetens
till läraranställning vid seminarium och i stället göra provår vid seminarium till
behörighetsvillkor för sådan anställning vore dock en betänklig åtgärd. Den skulle i
allt för hög grad begränsa den krets, ur vilken seminarierna hade att hämta sina
ämneslärare, och därigenom helt visst vålla seminarierna en skada, som vore större än
den åsyftade vinsten av en mera specialiserad lärarutbildning. Att jämte provår vid
allmänt läroverk yttermera fordra provår vid seminarium skulle leda till samma
resultat, varjämte, även om det senare provåret begränsades till en termin, helt visst
måste sägas, att den sålunda uppkomna förberedelsetiden för seminarieläraren bleve
längre, än den i och för sig behövde vara. Under sådana förhållanden måste, så
länge det vid allmänt läroverk genomgångna provåret gåve behörighet för anställning
både vid allmänt läroverk och seminarium men seminarieprovåret berättigade till anställning
endast vid seminarium, antalet av dem, som funne med sin fördel förenligt
att genomgå provår vid seminarium, bliva jämförelsevis obetydligt, vilket åter från
seminarieundervisningens synpunkt måste anses oförmånligt.
Dessa omständigheter hade framhållits redan i det ovannämnda statsrådsprotokollet
från år 1896 och där anförts som motivering för förslaget att bereda manliga
seminarielärare och seminarielärarkandidater tillfälle till studiebesök vid seminarier och
folkskolor, under det att det föreslagna seminarieprovåret avsetts allenast för kvinnliga
lärarkandidater, för vilka möjlighet till ordinarie anställning vid allmänt läroverk ej
förefunnes. Det vore emellertid naturligt, särskilt sedan seminarielärartjänsterna ökats
i antal och seminarierna väsentligen höjt sig i pedagogiskt avseende, att den frågan
måste framställa sig, huruvida det icke vore rimligt och lämpligt, att provår vid seminarium
medförde lika vidsträckt behörighet som provår vid allmänt läroverk.
Genom nådigt beslut den 17 september 1914 hade Kungl. Maj:t anbefallt läroverksöverstyrelsen
att, sedan frågan om ändrade bestämmelser rörande provår varit
föremål för gemensam handläggning av de båda överstyrelserna, inkomma med underdånigt
förslag i berörda hänseende, varvid hänsyn borde tagas jämväl därtill, huruvida
vid iolkskoleseminarium genomgången provårskurs borde medföra behörighet till ordinarie
änmeslärarbefattning vid allmänt läroverk.
Folkskolöverstyrelsen hade för sin del ansett, att denna fråga åtminstone för
närvarande borde besvaras nekande. Visserligen vore det sant, att provårets viktigaste
syfte vore att giva lärarkandidaterna den praktiska utbildning, som för varje art av
lärarverksamhet vore god och behövlig, samt de ledande synpunkter, vilka borde tillhöra
lärarkallet som sådant, och detta syfte torde kunna tillgodoses genom seminarieprovåret
lika väl som genom provåret vid allmänt läroverk. Men å andra sidan kunde
det icke nekas, att seminarieprovåret till följd av den skillnad i organisatoriskt avseende
och måhända framför allt i en del lärokursers omfattning och läggning samt den
olikhet i fråga om lärjungematerialet, som förefunnes mellan folkskuleseminarierna och
de allmänna läroverken, icke i alla hänseenden gåve den erfarenhet och den övning,
251
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
som för en blivande läroverkslärare vore önskliga och för ett omdöme om hans duglighet
vägledande. Skulle man fästa samma behörighet vid seminarieprovåret som vid
läroverksproväret, skulle för de allmänna läroverken, om ock i väsentligt mindre omfattning,
uppkomma liknande olägenheter med hänsyn till lärarutbildningen, som nu
förefunne8 för seminarierna till följd av dessas beroende i provårshänseende av de allmänna
läroverken, ett beroende, vilket, såsom överstyrelsen i det föregående framhållit,
vore nödvändiggjort av praktiska hänsyn.
Den fråga, som förelagts överstyrelsen till prövning, hänvisade emellertid på missförhållanden,
som om möjligt borde avhjälpas, och innebure en uppfordran att tillse,
huruvida icke detta skulle kunna åtminstone delvis ske genom mindre vittgående åtgärder.
Det hade synts folkskolöverstyrelsen, som skulle en lämplig sådan åtgärd vara
att inrätta jämte seminarieprovåret och läroverksproväret jämväl ett provår, sammansatt
av en till seminarium och en till allmänt läroverk förlagd provårskurs, med frihet
för varje lärarkandidat att välja mellan de tre olika slag av provår, som sålunda
skulle uppkomma. Det sammansätta provåret skulle enligt överstyrelsens mening bestå
av en termins provårskurs vid folkskolesemiuarium och en därefter följande provårskurs
på eu termin vid allmänt läroverk. Härvid skulle — där icke i undantagsfall
lärarkandidaten på grund av särskilda skäl erhölle rätt att under eu enda termin
genomgå fullständigt provår — hans provårsarbete vid seminariet icke betraktas som
ett »genomgående» av provår, medförande sådan behörighet som åtföljde vid seminarium
genomgånget provår, utan endast som ett »deltagande» i provår. Men genom detta
deltagande i provår under en termin vid seminarium skulle — under vissa förutsättningar
beträffande kursens anordning — lärarkandidat bliva berättigad att sedermera
på en termin genomgå provår vid allmänt läroverk och erhålla den behörighet, som
därmed följde.
Angående lämpligheten av ett på dylikt sätt sammansatt provår hade vid läroverksöverstyrelsens
och folkskolöverstyrelsens föregående gemensamma behandling av
provårsfrägan enighet förefunnits, och för de närmare författningsbestämmelser, som
för detsamma kunde anses erforderliga och som tydligen tillhörde en stadga om provår
vid folkskoleseminarium, funnes en anknytning och grundbestämmelse i den nya stadgan
angående provår vid rikets allmänna läroverk, nämligen i dess § 2 mom. 2, som innehöile
följande stadgande: »För lärarkandidat, som vid folkskoleseminarium fullständigt
genomgått provår för vinnande av behörighet till adjunktstjänst vid dylikt seminarium,
ävensom för lärarkandidat, vilken, enligt särskilt meddelade bestämmelser, under minst
en termin deltagit i sådant provår, må, efter därom gjord anmälan, provår vid allmänt
läroverk inskränkas till en termin».
I allt huvudsakligt komme härvid en lärarkandidats »deltagande» i provåret vid
seminariet att få samma karaktär som annat provårsarbete. De särskilda bestämmelser,
som för ifrågavarande fall vore behövliga, torde därför lättast inordnas i sammanhanget
av de allmänna stadgandena.
Enligt de föreslagna stadgandena borde för lärarkandidat, som hade för avsikt
att under en termin deltaga i provår vid seminarium för att sedermera genomgå provår
vid allmänt läroverk, provårsarbetet vid seminariet så ordnas, att han finge tillfälle
att samla sitt arbete på uppgifter, som mera uteslutande tillhörde folkundervisningens
område eller eljest i mindre män inginge i provårsarbetet vid de allmänna läroverken.
Till förebyggande av för mycken splittring borde åtminstone ett ämne vara gemensamt
för de båda provårskurserna. För att betrygga en för båda slagen av läroanstalter
lämplig anordning syntes plan för lärarkandidatens kurs vid seminariet böra, sedan
[140.]
252 1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
[140.] vederbörande provårsföreståndare efter lärarkandidatens hörande därom avgivit förslag,
i varje särskilt fall bestämmas av folkskolöverstyrelsen efter samråd med läroverksöverstyrelsen.
Betyg över deltagande i provår borde utfärdas enligt samma grunder
som betyg över genomgånget provår, dock att tydligt borde angivas, att det förra ej
medförde den behörighet, som vore förenad med genomgånget fullständigt provår vid
folkskoleseminarium.
Från det nu skisserade sammansatta provåret vore att skilja dels det fall, då lärarkandidat
— på en eller två terminer — genomgått fullständigt provår vid det ena
eller andra slaget av läroanstalter och sedermera under en termin genomginge provår
vid det andra, dels ock det fall, då lärarkandidat under en termin »deltagit» i provår
vid allmänt läroverk och med hänsyn härtill, såsom rimligt vore, berättigades att på
en termin genomgå provår vid seminarium. Det sistnämnda fallet torde få föga mer
än teoretisk betydelse, enär det enligt gällande behörighetsvillkor för anställning som
ämneslärare vid allmänt läroverk icke skulle kunna medföra annan behörighet än för
anställning vid seminarium.
Visserligen torde det icke kunna sägas, att icke även ett på sistnämnda
sätt sammansatt provår borde kunna motsvara syftet att giva en både för allmänna
läroverk och seminarier ändamålsenlig utbildning. Det syntes dock lämpligt att för
närvarande, innan någon erfarenhet om den ifrågasatta anordningen förelåge, bestämma
sig för endera av de båda vägarna, varvid den av överstyrelserna föreslagna torde böra
tillerkännas företrädet. Skulle i enskilda fall omständigheter föreligga, som gjorde
det särskilt önskligt, att den vidsträcktare behörigheten erhölles genom ett i annan
ordning genomgånget provår, funnes alltid möjligheten att bringa frågan därom under
Kungl. Maj:ts prövning.
I övrigt liar folkskolöverstyrelsen, enligt vad överstyrelsen meddelat,
i fråga om sitt förslag till bestämmelser rörande provår vid folkskoleseminarium
utgått från de allmänna principer för provåret, som blivit
fastställda genom den nyligen utfärdade stadgan för provår vid rikets allmänna
läroverk, överstyrelsen har sålunda låtit den förutvarande teoretiska
provårskursen bortfalla och liksom vid de allmänna läroverken ersättas
av sammanträden för behandling av pedagogiska frågor, föreläsningar över
i provåret ingående läroämnens metodik och vissa för lärarutbildningen
avsedda kurser (i skolhygien och muntlig framställningskonst, däri inbegripet
talteknik).
Vad sedan beträffar de särskilda provårskurser, som borde anordnas
vid seminarierna, yttrar folkskolöverstyrelsen:
Det syntes överstyrelsen önskvärt, att jämte den hittills bestående, för kvinnliga
lärarkandidater avsedda seminarieprovårskursen jämväl en sådan kurs anordnades för
manliga lärarkandidater. Redan det ökade antalet ämneslärartjänster vid seminarierna
och det stegrade intresse, varmed dessa läroanstalter och deras uppgifter omfattades
av dem, som ämnade ägna sig åt lärarkallet, utgjorde skäl för eu utvidgning av provårsinstitutionen
vid seminarierna. Men särskilt syntes den möjlighet, som nu genom
den nya provårsstadgan för de allmänna läroverken öppnats till genomgående av ett
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen. 253
dels till seminarium och dels till allmänt läroverk förlagt provår, följdriktigt kräva [140.]
inrättandet av en seminarieprovårskurs för manliga lärarkandidater.
En sådan kurs borde helst inrättas vid ett seminarium, som vore beläget i stad,
där till allmänt läroverk förlagt provår tunnes anordnat, enär då de metodiska föreläsningarna
och de med provåret förbundna särskilda kurserna kunde i större eller
mindre omfattning göras gemensamma för lärarkandidaterna vid de skilda läroanstalterna.
Därigenom vunnes nämligen dels säkrare tillgång till erforderliga lärarkrafter,
dels ekonomisk besparing. I överensstämmelse härmed skulle något av seminarierna i
Uppsala, Lund och Göteborg ifrågakomma. Då nu seminarierna i Uppsala och Lund
under den närmaste framtiden till följd av pågående nybyggnad samt utvidgning till
dubbelklassiga måste anses för ändamålet mindre lämpade, syntes Göteborgssemiuariet
vara det, som närmast vore att tänka på. Såsom dubbelklassigt borde detta seminarium
lämna jämförelsevis goda tillfällen för lärarkandidaternas övningar, och man torde där
jämväl kunna påräkna goda krafter för provårsarbetets organiserande och kandidaternas
handledning.
I det hela torde anordnande av provår vid ett seminarium vara ägnat att utöva
en gynnsam inverkan på dess arbete, dock under förutsättning att de i provarskursen
deltagande kandidaterna ej bleve för många. Ett seminarium, som ju redan i och för
sig vore en lärarutbildningsanstalt och som sådan hade en jämförelsevis invecklad
arbetsordning, berördes på ett ganska kännbart sätt av en till detsamma förlagd provårsinstitution.
Antalet samtidigt närvarande kandidater finge därför ej vara stort.
Vad särskilt seminariet i Stockholm beträffade hade rektor G. Danell i skrivelse till
överstyrelsen framhållit, att detta seminarium, som jämte de fyra ordinarie klasserna
jämväl både eu särskild avdelning för studenter men vars övningsskola i förhållande
härtill vore av allt för ringa omfattning, endast med största svårighet kunde mottaga
ett nämnvärt antal provårskandidater. Man torde därför i fråga om detta seminarium
svårligen kunna räkna med större antal än 3 till 4 samtidigt närvarande kandidater.
Vid Göteborgssemiuariet, om provår där komme till stånd, torde man kunna beräkna
utrymme för 6 till 8 kandidater. Antalet under en termin samtidigt närvarande provårskandidater
vid de båda seminarierna skulle således bliva tillsammans högst 12. Då
emellertid helt visst de flesta kandidaterna komme att tillbringa endast en termin vid
seminariet, antingen därför att de ville vid allmänt läroverk fortsätta provårets genomgående
eller därför att de berättigats att genomgå provår på en termin, borde antalet
av dem, som under ett år erhölle pro vårsutbildning vid seminarium, kunna bliva väsentligt
större.
Folkskolöverstyrelsen har därefter till undersökning upptagit frågan
om de kostnader, som den sålunda utvidgade provårsinstitutionen vid
folkskoleseminarierna skulle komma att kräva, och i sådant avseende anfört:
Vid beräkning av kostnaderna utginge överstyrelsen dels från de grunder, enligt
vilka anslag lämnades till provårsinstitutionen vid de allmänna lärovérken, dels från
de belopp, som vid anslagens fördelning vid de allmänna läroverken plägade för olika
ändamål beräknas.
Kostnaderna kunde sammanföras i följande tre grupper:
1) arvoden till provårsföreståndarna,
2) arvoden för handledning av lärarkandidaterna i de särskilda ämnena,
3) arvoden till föreläsare och kursledare.
254 1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
[140.] 1- Vid de allmänna läroverken utginge arvodet till varje provårsföreståndare
med 1,500 kronor för år. I fråga om seminarierna måste detta belopp anses väl hö
då antalet lärarkandidater, som vid ett provårsläroverk brakade uppgå till minst 10
vid provårsseminarierna åtminstone i ena fallet bleve betydligt mindre. Med hänsvn
till olikheten i antalet kandidater vid de olika seminarierna och sannolikt även under
olika ar, syntes riktigast, att arvodet till föreståndaren här gjordes beroende av kandidaternas
antal och kursernas omfattning. Att det dock icke borde bestämmas uteslutande
med hänsyn till dessa omständigheter vore tydligt därav, att en icke rincm, del
av provårsföreständarens arbete utgjordes av uppgifter, som krävde lika mycken tid
och förmåga, vare sig antalet lärarkandidater vore stort eller litet. Härav hänvisades
man till en sådan törnig för arvodet, att detsamma komme att utgå dels med ett visst
grundbelopp, lika för båda provårsföreståndarna, dels med visst belopp för lärarkandidat
och termin. I fråga om arvodets storlek ville överstyrelsen föreslå, att grundbeloppet
sattes till 300 kronor för år och att det för varje lärarkandidat terminligen utgående
beloppet bestämdes till 60 kronor. Enligt förut gjort antagande i fråga om kandidaternas
antal skulle då vid Stockholmsseminariet föreståndarens arvode för år bliva
högst 300 + (2 x 4 X 60) = 780 kronor och vid Göteborgsseminariet hösst 300 +
(2 X 8 X 60; = 1,260 kronor, tillsammans högst 2,040 kronor.
2. Arvodena för handledning av lärarkandidaterna bleve olika allt efter antalet
ämnen, som inginge i provåret, och allt efter den tid av två terminer eller en termin,
som provårskursen omfattade. Vid provårsläroverken beräknades, dock inom viss av
anslaget bestämd gräns, per termin för varje kandidat 200 kronor, om han genomginge
provår i fyra ämnen, och 150 kronor, om han genomginge provår i tre ämnen, samt
250 kronor, om hela hans provårskurs vore begränsad till en termin. Då nu enligt
stadgeförslaget antalet ämnen i provår vid seminarium skulle bliva två eller högst tre,
torde för lärarkandidat, som genomginge provår vid seminariet under två terminer’
kunna beräknas i medeltal en kostnad i förevarande avseende av 125 kronor i terminen
och för lärarkandidat, vars provårsarbete vid seminariet vore begränsat till
en termin, en kostnad av i medeltal 200 kronor. Antoges tredjedelen av det förut
beräknade maximiantalet vid de båda provårsseminarierna samtidigt närvarande kandidaterna,
tillsammans 12, utgöras av sadana, som tillbringade två terminer vid seminariet,
skulle för dessa sammanlagda terminskostnaden bliva 4 X 125 kronor och terminskostnaden
för de övriga 8 X 200 kronor, tillhopa för terminen 2,100 kronor eller
för år 4,200 kronor.
3. Vid beräkning av arvodena för konferenser, föreläsningar i de särskilda
ämnenas metodik samt kurser i skolhygien och muntlig framställningskonst torde man
kunna utgå från av läroverksöverstyrelsen gjorda approximativa beräkningar, anförda
i överstyrelsernas underdåniga skrivelse den 30 december 1914 angående ny provårsstadga
för de allmänna läroverken. Konferensernas antal borde för lärarkandidaterna
vid seminarium ej bliva färre än för lärarkandidaterna vid allmänt läroverk, och de
båda nämnda kurserna borde givetvis få samma omfattning för de förra som för de
senare. Däremot torde antalet metodiska föreläsningar, som för kandidaterna vid varje
provårsläroverk beräknats till 30 om året, för semiuariekandidatcrna kunna sättas till
20 med hänsyn till det mindre antal ämnen, som i regel inginge i provår vid seminarium.
Man skulle då få följande antal timmar för år räknat: konferenser 10, föreläsningar
20, kurser 20 (skolhygien 5, muntlig framställningskonst 15), summa 50.
Med det av läroverksöverstyrelsen beräknade arvodet av 25 kronor för timme åt varje
föreläsare och kursledare skulle kostnaden således bliva 1,250 kronor för vartdera
255
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
provårsseminariet. Nu borde emellertid flertalet föreläsningar och alla kurser kunna
anordnas gemensamt för seminariernas och läroverkens provårskandidater och fördenskull
kunna beräknas medföra jämförelsevis obetydlig kostnad, och det syntes överstyrelsen
sannolikt, att kostnaderna för samtliga de ifrågavarande arvodena med hänsyn
härtill lämpligen skulle kunna beräknas till sammanlagt 500 kronor för vartdera seminariet
eller 1,000 kronor för båda.
Kostnaderna skulle således kunna beräknas till följande belopp:
[140.]
1) arvoden till provårsföreståndarna ..................................................... kronor 2,040: —
2) arvoden för handledning av lärarkandidaterna i de särskilda ämnena » 4,200: —
3) arvoden till föreläsare och kursledare................................................ » 1,000: —
eller tillsammans kronor 7,240: —
I denna beräkning vore de under 1) och 2) upptagna kostnaderna att anse som
maximibelopp, vilka måhända i regel ej komme att i sin helhet utgå, varemot det
sist upptagna beloppet kunde tänkas i något fall behöva överskridas.
Till jämförelse borde nämnas, att för upprätthållande under år 1916 av provårskurser
vid två allmänna läroverk i Göteborg i enlighet med nådig proposition till 1915
års riksdag beviljats ett anslag av 11,950 kronor. Den i framställningen till riksdagen
förekommande beräkningen av detta anslag vore följande:
1) arvoden till föreståndarna för provåret............................................. kronor 3,000: —
2) arvoden för handledning av lärarkandidaterna i de särskilda ämnena » 7,200: —
3) arvoden till föreläsare och kursledare................................................ » 1,750: —
eller tillsammans kronor 11,950: —
Då ifrågavarande provårskurser vore beräknade för ett antal av tillsammans minst
20 lärarkandidater, skulle medelkostnaden för kandidat och år bliva högst 597 kronor
50 öre. För uppehållandet av provårsinstitutionen vid de övriga fem pro vårsläroverk en
utginge ett anslag av 30,500 kronor, vilket betecknade en kostnad för lärarkandidat
och år av 550 å 600 kronor. Motsvarande medelkostnad i fråga om provårsinstitutionen
vid seminarierna skulle enligt det föregående bliva 603 kronor 33 öre. Det vore
uppenbart, att med bibehållande i det hela av samma grunder för de utgående arvodena
kostnaden per lärarkandidat måste bliva större, ju mindre det antal kandidater
vore, som vid en och samma provårsanstalt kunde samtidigt undervisas.
Under förutsättning att till bestridande helt eller delvis av kostnaderna för
provårskurs vid folkskoleseminariet i Stockholm fortfarande ett belopp av intill 1,500
kronor kunde utgå av reservationsanslaget till folkskoleseminarierna, skulle för utvidgningen
av provårsinstitutionen vid seminarierna i enlighet med här framställt förslag
erfordras ytterligare ett belopp av 5,740 kronor.
Slutligen har folkskolöverstyrelsen uttalat såsom önskligt, att den
ifrågasatta utvidgningen av provårsinstitutionen vid folkskoleseminarierna
snarast möjligt måtte komma till stånd. Därest medel funnes, som kunde
avses för ändamålet, syntes det överstyrelsen, att den föreslagna provårs
-
256 1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
[140.] kursen vid folkskoleseminariet i Göteborg helst borde anordnas redan med
början av vårterminen 1916. Skulle hinder föreligga härför, syntes den
utvidgade provårsinstitutionen om möjligt böra bringas i verksamhet med
början av läsåret 1916—1917.
entschefén Vad folkskolöverstyrelsen anfört kan jag i huvudsak biträda. Vid
anordnande av provårskurser vid folkskoleseminarierna bör givetvis särskild
uppmärksamhet ägnas åt seminariernas karaktär av lärarutbildningsanstalter.
Provårskurserna vid dessa seminarier måste följaktligen i vissa
avseenden få en annan läggning än motsvarande kurser vid de allmänna
läroverken. Jag är emellertid icke för närvarande beredd att uttala en
bestämd mening i fråga därom, huruvida den olikhet i dessa kursers läggning,
som betingas av skiljaktigheten i deras närmaste syfte, måste anses
på ett så ingripande sätt inverka på lärardugligheten, att det med hänsyn
härtill skulle vara uteslutet, att provår genomgånget enbart vid folkskoleseminarium
skulle medföra behörighet till ämneslärartjänst även vid allmänt
läroverk.
I detta sammanhang anser jag mig böra framhålla, att de i ärendet
hörda myndigheterna äro övertygade om lämpligheten därav, att provår,
genomgånget enbart vid allmänt läroverk, bör medföra behörighet till
adjunktsbefattning vid folkskoleseminarium. Folkskolöverstyrelsen har visserligen
framhållit, att en viss svaghet i specialutbildningen för en del
nytillträdande seminarielärare kunde anses bliva en följd av en dylik bestämmelse,
men överstyrelsen har dock tillmätt större vikt åt den synpunkten,
att det måste anses fortfarande vara av stor betydelse för seminarierna,
att den krets, ur vilken de hava att hämta sina ämneslärare, icke
i alltför hög grad begränsas.
För att hålla denna krets så vid som möjligt och på samma gång
vinna utsikt att till ämneslärarbefattningarna vid folkskoleseminarierna
erhålla sökande med särskild praktisk utbildning för seminarielärarens kall
hava folkskolöverstyrelsen och läroverksöverstyrelsen gemensamt föreslagit
inrättandet av ett provår, sammansatt av en termins kurs vid folkskoleseminarium
och därefter en termins kurs vid allmänt läroverk. Detta sätt
för frågans lösning synes mig vara lämpat efter de nuvarande förhållandena
och således värt att försökas. I den nya stadgan angående provår
vid allmänt läroverk § 2 mom. 2 har ock, såsom i det föregående är
nämnt, införts en bestämmelse, som har avseende å ett sålunda anordnat
provår.
För genomförande av en dylik anordning fordras, att provårskurser
vid folkskoleseminarierna anordnas icke blott för kvinnliga utan även för
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen. 257
manliga lärarkandidater. Jag delar i allt väsentligt folkskolöverstyrelsens [140.]
mening rörande såväl anordningen av dessa kurser som ock det antal
lärarkandidater, vilka lämpligen kunna samtidigt däri deltaga. I fråga om
förläggningen av kursen för manliga lärarkandidater torde förhållandena,
sådana de framträda närmare tidpunkten för dess igångsättande, få vara
bestämmande, liksom även av lätt insedda skäl ifrågavarande provårskurser
icke böra för framtiden bindas vid vissa seminarier. Lämpligast torde
vara, att det överlämnas åt Kungl. Maj:t att bestämma, till vilka seminarier
kurserna skola förläggas.
Folkskolöverstyrelsen har beräknat den årliga kostnaden för ifrågavarande
provårskurser till sammanlagt 7,240 kronor och grundat denna
beräkning på motsvarande förhållanden vid de till allmänna läroverk förlagda
provårskurserna. Jag bör härvid erinra, att i fråga om de allmänna
läroverken närmare bestämmelser om ersättning till handledare av provårskandidater
samt till i provårsarbetet deltagande föreläsare och kursledare
numera meddelats genom nådigt brev den 23 oktober 1915. Därvid
fastslogos de av folkskolöverstyrelsen omförmälda beräkningsgrunderna
med vissa mindre jämkningar. Enligt de sålunda meddelade
bestämmelserna må vid de allmänna läroverken tills vidare utgå ersättning
dels till handledare av provårskandidater med högst 150 kronor
för termin för lärarkandidat, som genomgår provår i två eller tre ämnen;
med högst 200 kronor för termin för lärarkandidat, som med vederbörligt
tillstånd genomgår provår i fyra ämnen; samt med högst 250 kronor för
lärarkandidat, som med vederbörligt tillstånd genomgår provår på en termin,
dels ock till i provårsarbetet deltagande föreläsare och kursledare med
högst 20 kronor för föreläsnings- eller övningstimme om 45 minuter.
Givetvis bör tillses, att arvodena till föreläsare och kursledare, vilka arvoden
för seminariernas provårskurser av folkskolöverstyrelsen beräknats
till 25 kronor för timme, icke bliva högre vid dessa kurser än vid motsvarande
kurser vid de allmänna läroverken, men i övrigt har jag icke
något att erinra mot folkskolöverstyrelsens kostnadsberäkning, vars slutsumma
i allt fall lärer kunna godtagas.
För tillgodoseende av nu ifrågavarande behov torde böra äskas höjning
i det ordinarie anslaget till folkskoleseminarierna.
Från den av folkskolöverstyrelsen beräknade kostnadssumman, 7,240
kronor, böra emellertid dragas två särskilda belopp, som för närvarande
utgå från nämnda anslag, nämligen dels 1,500 kronor, motsvarande den
beräknade kostnaden för den nuvarande provårskursen vid folkskoleseminariet
i Stockholm, dels ock ett belopp av 2,240 kronor, vilket nu utgår
till bestridande av vissa kostnader för den till samma seminarium förlagda
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 33
Ökat anslag.
[141.]
Brist i
folkskoleseminariernas
stater.
258 1916. Åttonde lnmidtiteln: Folkundervisningen.
studentkursen men som, på sätt jag under punkten 142 här nedan kommer
att närmare omförmäla, skulle i sammanhang med anvisande av extra
anslag för detta ändamål komma att för framtiden besparas. Den nu erforderliga
ökningen av det ordinarie anslaget till folkskoleseminarierna
stannar således vid ett belopp av 3,500 kronor.
Under förutsättning av bifall till den äskade anslagshöjningen skulle
de ifrågavarande, utvidgade provårskurserna kunna taga sin början med
läsåret 1916—1917. De för höstterminen 1916 erforderliga medlen torde
kunna utgå av det redan förefintliga anslaget till folkskoleseminarierna.
På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen
att för anordnande vid folkskoleseminarierna av
provårskurser för blivande lärare och lärarinnor vid dessa
seminarier höja det å ordinarie stat uppförda anslaget
till folkskoleseminarierna från 849,595 kronor till 853,095
kronor eller med 3,500 kronor.
38. Stipendier för seminarieelever, oförändrat
ordinarie anslag .................. kronor 150,225: —
Vid bifall till det här ovan under punkten 140 framställda förslaget
kommer det för folkskoleseminarierna och stipendier för seminarieelever
avsedda gemensamma reservationsanslaget, nu 999,820 kronor, att ökas
med 3,500 kronor till 1,003,320 kronor.
39. Brist i folkskoleseminariernas stater. 1 skrivelse den 30 september
1915 har folkskolöverstyrelsen hemställt, att förslag måtte avlåtas
till riksdagen om anvisande på extra stat för år 1917 av ett förslagsanslag
å högst 30,000 kronor att användas till täckande av sådan brist i de särskilda
folkskoleseminariernas stater, som till följd av stegrade kostnader
för uppvärmning, belysning, renhållning m. m. kunde uppkomma under
åren 1915 och 1916. Till stöd för denna sin hemställan har överstyrelsen
anfört följande:
Genom den ökning av reservationsanslaget till folkskoleseminarierna, som beviljades
av 1913 och 1914 årens riksdagar, hade tillgång beretts bland annat till höjning
av de särskilda seminariernas anslag till materiell, uppvärmning, belysning, renhållning
m. m. I första rummet hade därvid åsyftats, att tillräckliga medel skulle finnas
att tillgå för de nödiga driftkostnaderna, för vilkas bestridande i de flesta fall de tillgängliga
medlen befunnits alltför små. Men därjämte skulle enligt den beräkning av
anslagsökningen, som av riksdagen fastställts, för varje seminarium anvisas ett belopp
av i medeltal 1,200 kronor för år till inköp och underhåll av undervisningsmateriell
259
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
och böcker. De beräkningar, som legat till grund för Kungl. Maj:ts proposition och [141.]
riksdagens beslut i ämnet, hade uppgjorts med ledning av uppgifter, som inhämtats
från de olika seminarierna och som i allmänhet avsett år 1912 och närmast föregående
år.
De genom berörda riksdagsbeslut anvisade medlen hade genom nådigt beslut fördelats
mellan seminarierna, varvid till vägledning tjänat dels nämnda uppgifter från
seminarierna, dels ytterligare införskaffade upplysningar om behoven vid de olika anstalterna.
Den förbättring av seminariernas anslagsförhållanden, som sålunda från och med
läsåret 1914—1915 inträtt, hotade redan att omintetgöras eller hade i vissa fall redan
tillintetgjorts genom den under senare delen av år 1914 men framför allt under
hösten 1915 inträffade exceptionella stegringen av priserna å bränsle, varmed i vissa
fall följt stegrade kostnader även för belysning. Jämväl omkostnaderna för renhållning
hade flerstädes på grund av den allmänna prisstegringen ökats. Huru
våldsam denna varit, särskilt i fråga om bränslepris, framginge därav, att under det
koks år 1912 kunnat anskaffas för seminarierna till ett pris växlande mellan kronor
1,24—1,7 5 för hektoliter, densamma nu betingade ett pris av kronor 1,95—2,85 för
hektoliter. Kostnaderna för uppvärmning vid exempelvis seminariet i Stockholm, som
år 1912 uppgått till 3,400 kronor, torde på grund av stegringen av koksprisen för år
1915 ökas till omkring 5,100 kronor och komme, därest ingen sänkning skedde i nu
gällande pris, att under år 1916 ytterligare stiga. I flertalet fall torde man hava att
räkna med eu ökning i bränslekostnaderna från år 1912 till år 1915 av inemot 50
procent.
Det vore tydligt, att genom nu berörda förhållanden en avsevärd rubbning komme
att ske i de för seminarierna fastställda staterna. Därest undervisningslokalerna i
fråga om uppvärmning, belysning och dylikt skulle kunna hållas i sådant skick, att de
bleve användbara för sitt ändamål och läroanstalternas arbete kunde obehindrat fortgå,
kunde uppenbarligen någon egentlig inskränkning av behoven i nämnda hänseenden
icke äga rum. Följden härav bleve, att de tillgängliga medlen i främsta rummet
måste tagas i anspråk för hithörande utgifter, medan andra behov, för vilka anslagen
vore avsedda, framför allt anskaffande och underhåll av undervisningsmateriell och
böcker, finge helt eller delvis undanskjutas. Men detta oaktat komme helt visst flerstädes
anslagen att visa sig alldeles otillräckliga och brist i staten att uppstå. Redan
för år 1914 hade i ett par fäll brist uppkommit; för år 1915 kunde sådan, enligt vad
överstyrelsen inhämtat, på flera håll väntas uppkomma, och för år 1916 vore det att
befara, att anslagen vid de flesta seminarierna skulle visa sig otillräckliga för de oundgängliga
utgifterna.
Det måste visserligen anses vara i sin ordning, att under så enastående förhållanden
som de nu rådande inskränkningar och besparingar i hushållningen gjordes
även vid statens institutioner i alla fall, där sådana vore möjliga. Överstyrelsen hade
ock i skrivelse till seminariernas rektorer gjort erinran om iakttagande av den sparsamhet,
som av de rådande ekonomiska förhållandena påkallades. Men tydligt vore,
att exempelvis ett fullständigt inställande av nyanskaffning och underhåll i fråga om
böcker och undervisningsmateriell ej kunde under några år framåt äga rum, utan att
det resultat av undervisningsarbetet, som man åsyftat, därigenom mer eller mindre
äventyrades. Det stode därför klart för överstyrelsen, att nu berörda förhållanden,
vilka ju icke kunnat förutses eller på något sätt förebyggas, påkallade särskilda åt
-
260 1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
[141.] gärder för täckande av den brist i de särskilda seminariernas stater, som uppkommit
eller kunde väntas uppkomma.
I vad mån man för bristens täckande kunde påräkna någon tillgång i reservation
å det ordinarie anslaget till folkskoleseminarierna kunde ej avgöras, förrän riksbokslutet
för år 1915 förelåge. Dels hade nämligen några av de utgiftsposter, som skulle
utgå från nämnda anslag, tillkommit först med sagda år, dels bestredes från anslaget
icke blott de för varje seminarium till beloppet fixerade utgifterna utan ock lärares
löner med tillhörande ålderstillägg, arvoden till extra lärarkrafter samt för särskilda
lärartimmar i övningsämnena och andra utgifter, vilka utginge enligt automatiskt verkande
regler. I varje fall kunde tydligen några utgifter för sådana ändamål, som här
vore i fråga, icke påföras reservationsanslaget, förrän dess verkliga ställning vid 1915
års slut vore känd.
Det syntes ock överstyrelsen riktigast, att behov av så extraordinär art som de
nu berörda täcktes, icke genom möjligen uppkommande reservation å det för de ordinarie
behoven avsedda anslaget utan genom särskilt anslag.
Givetvis kunde man därvid tillämpa samma ordning, som följts t. ex. i fråga om
institutet och förskolan för blinda och varom överstyrelsen finge tillfälle att i annat
sammanhang ytterligare uttala sig. Den vid nämnda anstalt under flera år uppkomna
bristen hade för ett par eller tre år i sänder anmälts för riksdagen, som till dess täckande
anvisat anslag å extra stat. Denna ordning vore emellertid förenad med vissa
olägenheter, bland andra den, att de bristande beloppen under lång tid finge stå obetäckta
och måste balanseras från det ena året till det andra, varav i vissa fall kunde
följa ett beroende av leverantörer, som icke kunde anses lyckligt. I det fall, varom
här vore fråga, skulle framställning om medel till täckande av under år 1915 uppkommen
brist kunna göras först till 1917 års riksdag, och anslag för ändamålet skulle
då uppföras å 1918 års stat.
Med skäl torde därför kunna ifrågasättas, att medel för mötande av den förutsedda
bristen toges i beräkning redan vid uppgörandet av 1917 års budget. Att nu
vidtaga en höjning av det ordinarie anslaget kunde dock enligt överstyrelsens mening
icke ifrågasättas, då ju å ena sidan dettas förmåga att täcka de ordinarie utgifterna,
såsom redan nämnts, icke vore fullt känd och å andra sidan det för närvarande icke
läte sig förutses, huru långvarig den prisstegring kunde bliva, som framkallat det föreliggande
anslagsbehovet.
Skulle i 1917 års stat medel reserveras för här omförmälda behov, borde detta
alltså ske i form av ett anslag å extra stat, lämpligen ett »förslagsanslag högst», ur
vilket Kungl. Maj:t i mån av behov finge anvisa medel till täckande av brist i seminariernas
stat, som förorsakats av stegrade kostnader för uppvärmning, belysning, renhållning
och dylika till driften hänförliga behov.
Klart vore, att för närvarande inga noggranna beräkningar kunde framläggas
rörande de belopp, vartill den befarade bristen kunde uppgå ens för år 1915, och ännu
mindre vore det möjligt att med någon större grad av sannolikhet angiva dess belopp
för år 1916. De upplysningar, överstyrelsen inhämtat, och de beräkningar, som gjorts,
ginge emellertid i den riktningen, att överstyrelsen ansåge sig kunna antaga, att ett
belopp av omkring 30,000 kronor skulle vara tillräckligt för täckande av den brist,
som kunde väntas uppstå under nämnda båda år.
Såsom av det föregående framgiuge, upptoge utgifterna för seminariebyggnadernas
uppvärmning en betydande del av de anslag, som tilldelats seminarierna, och förändringar
i bränsleåtgången eller bränslepriset inverkade i betydande mån på läroan
-
261
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
stalteruas ekonomiska ställning. Det vore därför naturligt, att seminariernas rek- [141.]
torer sökte att, så mycket det vore dem möjligt, begränsa uppvärmningskostnaderna,
och överstyrelsen kunde vitsorda deras goda uppsåt i sådant avseende. Saken vore
emellertid av den vikt, att överstyrelsen funne sig böra ägna densamma särskild uppmärksamhet
och hade för avsikt att med biträde av sakkunnig person undersöka,
huruvida möjlighet kunde förefinnas att på ett eller annat sätt ytterligare nedbringa
de ifrågavarande kostnaderna.
Åtskilliga av de till ecklesiastikdepartementet inkomna framställningarna
rörande anslag att äskas på 1917 års stat hava givit uttryck åt den
meningen, att de nu inträffade prisstegringarna borde föranleda höjning av
kostnadsberäkningarna för år 1917, särskilt beträffande uppvärmning, be- -lysning o. d., men endast i fråga om folkskoleseminarierna har hemställan
gjorts om anvisande av ett särskilt anslag till täckande av den brist, som
kunde väntas under tiden intill 1916 års utgång uppstå å de anvisade anslagen.
1 fråga om flertalet övriga institutioner synes man, där ej kostnaden
för ifrågavarande ändamål gäldas från åttonde huvudtitelns allmänna
förslagsanslag till skrivmaterialier, expenser, ved in. m., hava räknat
med möjligheten av att genom indragningar och besparingar få de tillgängliga
medlen att räcka till även under nuvarande förhållanden. I
något fall har det emellertid ställts i utsikt, att brist sannolikt komme att
uppstå och att på grund därav särskilda åtgärder framdeles vore av
nöden.
Jag har redan i det föregående uttalat, att det nuvarande prisläget
knappast bör tagas till utgångspunkt vid beräkningar, som avse år 1917.
Det är nämligen i närvarande stund omöjligt att bedöma, huruvida de
rådande undantagsförhållandena kunna komma att fortfara någon längre
tid. I alla händelser torde man icke kunna undgå att komma åtskilliga
av statens inrättningar till hjälp för mötande av de redan inträffade prisstegringarna.
Vad särskilt folkskoleseminarierna angår torde jag få erinra, att det
ordinarie anslaget till dessa seminarier, nu 849,595 kronor, jämte det
ordinarie anslaget till stipendier för seminarieelever, 150,225 kronor, i
riksstaten uppförts såsom ett gemensamt reservationsanslag. Den under
ett år uppkomna behållningen kan sålunda ett följande år tagas i anspråk.
Reservationsanslaget visar enligt 1914 års riksbokslut icke något överskott,
men då vid några länsstyrelser en del utgifter synas hava felaktigt påförts
det ordinarie anslaget till seminarierna i stället för att utbetalas från extra
anslag, torde sannolikt efter verkställd utredning någon, om ock ej så
betydande behållning för år 1914 visa sig i verkligheten vara för handen.
Av 1915 års ordinarie anslag till seminarierna, 849,595 kronor, har
Nytt anslag.
[142.]
Studentkurser
och parallellavdelningar
vid
vissa folkskoleseminarier.
262 1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
till och med oktober månad, enligt inkomna uppgifter, från statskontoret
och länsstyrelserna utbetalats ett belopp av sammanlagt 757,791 kronor
22 öre. För närvarande är det icke möjligt att förutse, huruvida anslaget
kan för detta år komma att utvisa någon behållning.
Av vad folkskolöverstyrelsen anfört synes vidare framgå, att man vid
seminarierna söker inskränka utgifterna för andra ändamål än de här ifrågavarande,
i den mån det kan ske utan verkligt men för verksamheten
vid dessa läroanstalter.
Det vill under dessa förhållanden synas riktigt, att såsom av folkskolöverstyrelsen
ifrågasatts, redan nu åtgärder vidtagas för att bereda seminarierna
tillgång, i mån av behov, till ökade anslagsmedel för ifrågavarande
ändamål — uppvärmning, belysning, renhållning m. m. — för
tiden intill 1916 års utgång. Jag anser det vara lämpligare att, då det
med stor visshet kan förutses att brist uppkommer, i angivet syfte äska
ett anslag på extra stat för år 1917 än att, i likhet med vad stundom
skett, först efter det beloppet av bristen blivit till siffran bestämd göra
framställning hos riksdagen om anslag till dess täckande.
Mot det av överstyrelsen föreslagna anslagsbeloppet, 30,000 kronor,
har jag intet att erinra. Anslaget torde böra uppföras såsom »förslagsanslag,
högst» och av Kungl. Maj:t disponeras, i den mån behov av ökade
medel till bestridande av berörda utgifter vid de särskilda seminarierna
visar sig vara för handen.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att
på extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag
å högst 30,000 kronor att efter Kungl. Maj:ts
bestämmande användas till täckande av sådan brist i
de särskilda folkskoleseminariernas stater, som till följd
av stegrade kostnader för uppvärmning, belysning, renhållning
m. m. må hava uppkommit eller kunna uppkomma
under åren 1915 och 1916.
40. Studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier.
I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
beviljade 1915 års riksdag till anordnande av studentkurser vid folkskoleseminarierna
i Strängnäs, Växjö, Stockholm och Kalmar samt av parallellavdelningar
vid folkskoleseminarierna i Uppsala, Lund och Falun ävensom
för i övrigt utvidgad verksamhet vid sistnämnda seminarium på extra
stat för år 1916 ett anslag av 128,885 kronor. Av nämnda anslag var
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen. 263
ett belopp av 31,925 kronor avsett för studentkurser och återstoden,
96,960 kronor, för parallellavdelningar.
Bestämmelser rörande ifrågavarande anslags fördelning mellan de särskilda
seminarierna hava av Kungl. Maj:t meddelats genom nådigt beslut
den 3 december 1915.
Sedan nu rektorerna vid berörda seminarier efter anmodan inkommit
till överstyrelsen med uppgifter å behoven av anslag under år 1917 för
ifrågavarande ändamål, bär överstyrelsen i skrivelse den 30 september
1915 hemställt om beredande av erforderliga medel för studentkurser och
parallellavdelningar vid folkskoleseminarierna under sagda år.
Överstyrelsen yttrar sig därvid till en början beträffande seminariekurserna
för studenter vid folkskoleseminarierna i Strängnäs, Växjö, Stockholm
och Kalmar.
Vad först anginge dessa kursers ställning och allmänna anordning kunde överstyrelsen,
under hänvisning till vad därom anförts i överstyrelsens framställning om
anslagsbehoven för år 1916, inskränka sig till att framhålla, att desamma enligt
överstyrelsens mening borde fortgå även under år 1917 och i det hela vara anordnade
enligt för år 1916 angiven plan. De erforderliga anslagsbeloppen torde därför
också med få undantag kunna sättas till samma belopp, som beräknats för sistnämnda
år.
Beträffande formen för anslags utgående till studentkursen vid folkskoleseminariet
i Stockholm hade överstyrelsen i sin framställning rörande detta ämne för år
1916 hemställt, att sagda anslag, som nu till ett belopp av 2,240 kronor utginge från
det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna och i övrigt å extra stat,
skulle helt och hållet överflyttas till extra stat. I Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen
hade emellertid föreslagits, att den hittillsvarande ordningen skulle bibehållas
även under år 1916. Riksdagen, som bifallit Kungl. Maj:ts framställning, både
rörande den sak, varom nu vore fråga, anfört, att riksdagen, ehuru riksdagen i princip
anslöte sig till den uppfattning, som härvidlag gjorts gällande av överstyrelsen, likväl
under dåvarande förhållanden ej velat vidtaga någon ändring i vad i berörda avseende
föreslagits. Med anledning av vad riksdagen sålunda uttalat ansåge sig överstyrelsen
böra ifrågasätta, att den föreslagna förändringen finge genomföras i fråga om 1917
års stat, varför överstyrelsen i det följande räknade med anslag å extra stat för samtliga
hithörande behov vid seminariet i Stockholm.
Kostnaderna under är 1917 för de särskilda studentkurserna kunde i enlighet
med vad nu anförts beräknas sålunda:
För studentkursen vid seminariet i Strängnäs erfordrades:
till arvode för 10 veckotimmar i kunskapsämnen ................................. kronor 1,300: —
» > » 4 » » teckning............................................. » 400: —
» » » 7 » »musik ................................................ » 700: —
» » t 8 » » gymnastik.......................................... » 800: —
» » » 5 » » slöjd ................................................... » 375: —
» a » 3 » » trädgårdsskötsel................................. » 225: —
Transport kronor 3,800
[142.]
Studentkur
ser.
Strängnäs.
1142.]
Växjö.
Stockholm.
264
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
Transport kronor 3,800
till arvode åt en lärare i övningsskolan ................................................ » 2 000
» avgift för denne till folkskollärarnas pensionsinrättning ............... »
» lärararvode för en kurs i kemi för studenter å latinlinjen............ »
» tilläggsarvode åt seminarieläkaren................................................... »
» _ » » rektors skrivbiträde................................................ »
» stipendier åt förslagsvis 25 elever efter 100 kronor ..................... »
» byra för lokal för en övningsskolavdelning samt till densammas
uppvärmning, belysning och renhållning .................................... »
130
120
100
50
2,500
475: —
Summa kronor 9,175:
Olikheten mot anslagsberäkningen för år 1916 bestode däri, att dels 2 lärartimmar
för kunskapsämnen tillagts för att bereda möjlighet till anskaffande av särskild
lärarkraft i ekonomilära, dels det tidigare för förhyrande av vaktmästarbostad avsedda
beloppet disponerats till förhyrande av lärosal för en övningsskolavdelning, enär denna
anordning befunnits lämpligare. Med hänsyn till riksdagens därom gjorda uttalande
hade icke, lika litet här som för övriga kurser eller parallellavdelningar, något tillläggsarvode
beräknats för bibliotekarien.
För studentkursen vid seminariet i Växjö bleve kostnaderna:
till arvode åt en extra ordinarie adjunkt............................................. kronor 2,700:_
» » för 4 veckotimmar i teckning............................................. » 400:_
» » »7 » » musik ................................................ » 700: —
» » » 8 s » gymnastik.......................................... » 800: —
» » » 5 > » slöjd................................................... » 375; —
* » » 3 » » trädgårdsskötsel................................. » 225: —
» » åt en lärare i övningsskolan ............................................. » 2,600: —
5 avgift för denne till folkskollärarnas pensionsinrättning ............ » 130: —
» arvode åt en lärarinna i övningsskolan.......................................... » 1,700:_
» avgift för denna till folkskollärarnas pensionsinrättning............... » 100: —
» lärararvode för en kurs i kemi för studenter å latinlinjen ......... » 120: —
» tilläggsarvode åt seihinarieläkaren ................................................ » 100:_
» > » rektors skrivbiträde............................................. » 50:_
» virke och materialier till slöjdundervisningen för studentavdei
ningen
och två övningsskolavdelningar....................................... » 200:_
Summa kronor 10,200: —
Av nu angivna utgiftsposter skilde sig blott den sista från vad som beräknats
för år 1916, i det densamma ansetts böra höjas med 100 kronor med hänsyn till kostnaderna
för undervisningen i metallslöjd.
Kostnaderna för studentkursen vid seminariet i Stockholm borde, under den i
det föregående ^ angivna förutsättningen att hela anslagsbeloppet skulle utgå å extra
stat, beräknas sålunda:
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
265
till arvode åt eu extra ordinarie adjunkt
» » för 4 veckotimmar i teckning
> |
> |
» 7 |
» |
» musik................. |
» |
» |
» 8 |
» |
» gymnastik.......... |
» |
» |
» 4 |
» slöjd................... |
|
» |
> |
» 10 |
2> |
» hushållsgöromål |
2» |
» 3 |
2> |
» trädgårdsskötsel |
» lärararvode för en kurs i kemi för studenter å latinliujen............
» tilläggsarvode åt seminarieläkaren...................................................
» » » rektors skrivbiträde .............................................
» vatten, uppvärmning och belysning, materialier för skolköket och
för kemikursen ni. in......................................................................
kronor 2,700: —
» 400: —
» 700: —
» 800: —
» 280: —
» 700: —
» 225: —
» 120: —
* 100: —
» 50: —
500: —
Summa kronor 6,575: —
Sist angivna post vore nytillkommen och förauledd därav, att seminariets ordinarie
anslag till materiell m. m. visat sig icke kunna under nu rådande prisstegringar
täcka de särskilda utgifter, som föranleddes av studentkursens deltagande i skolköksundervisningen,
skolbaden, de kemiska laborationerna m. m.
För studentkursen vid seminariet i Kalmar slutligen erfordrades följande belopp:
till arvode åt en extra ordinarie adjunkt................................... |
............ kronor 2,700 |
— |
||
» |
» för 2 veckotimmar i kunskapsämnen.................... |
............ » |
260 |
— |
» » 4 » » teckning................................ |
............ » |
400 |
— |
|
» |
» » 7 » » musik ................................... |
............ » |
700 |
— |
» |
» » 8 » » gymnastik............................. |
............ » |
800 |
— |
» |
» » 4 » » slöjd...................................... |
............ * |
280 |
— |
» » 10 » » hushållsgöromål.................... |
............ > |
700 |
— |
|
» » 3 » » trädgårdsskötsel.................... |
............ » |
225 |
— |
|
» |
lärararvode för en kurs i kemi för studenter å latinliujen |
» |
120 |
-1 |
tilläggsarvode åt seminarieläkaren ...................................... |
............ » |
100 |
— |
|
» » rektors biträde......................................... |
> |
50 |
— |
|
7> |
vatten, ved och lyse för skolköket...................................... |
» |
300 |
— |
» |
materiell, ved och lyse m. m. (även för kemikursen)........ |
............ » |
200 |
— |
» |
stipendier åt förslagsvis 25 elever efter 100 kronor........... |
............ |
2,500 |
— |
Summa kronor 9,335 |
— |
I förestående kostnadsberäkning hade förutom tidigare förekommande poster upptagits
arvode för två timlärartimmar i kunskapsämnen för att bereda möjlighet att
anskaffa erforderlig lärarkraft för ämnet ekonomilära.
överstyrelsen övergår därefter till att redogöra för anslagsbehoven
för år 1917 för uppehållande av parallellavdelningar vid de seminarier,
som stå under utvidgning till dubbelseminarier. Dessa äro seminarierna
i Uppsala, Lund och Falun, de båda första för manliga, det sistnämnda
för kvinnliga elever. Beträffande nämnda anslagsbehov yttrar överstyrelsen:
Bihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
[142.]
Kalsar.
Parallellav
delningar.
34
[H2.]
I
266 1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
För år 1916 hade anslå" beviljats till följande parallellavdelningar:
vid seminariet i Uppsala under vårterminen till tredje och fjärde samt under
höstterminen till första och fjärde seminarieklasserna;
vid seminariet i Lund under vårterminen till andra och tredje samt under
höstterminen till första, tredje och fjärde seminarieklasserna; och
vid seminariet i Falun under vårterminen till första, andra och tredje samt under
höstterminen till alla fyra seminarieklasserna.
Yid äskande av anslag för år 1917 borde tydligen först tillses, att de klasser,
som under nämnda år ännu ej fått sin utbildning avslutad, uppehölles. I den mån
befintliga lokalutrymmen och andra omständigheter sådant medgåve, borde givetvis
också nya parallellavdelningar intagas till ersättande av från seminarierna utgående
sådana eller till läroanstalternas fortsatta utvidgande till dubbelseminarier.
Vad först anginge seminariet i Uppsala hade, då anslag till parallellavdelningar
därstädes begärts för år 1916, blivit anfört, att den nya byggnaden, som man ursprungligen
hoppats få färdig sommaren 1915, icke kunnat beräknas bliva tagen i
bruk förr än tidigast höstterminen 1916 samt att det med hänsyn till rådande ovissa
förhållanden synts säkrast att räkna med att inflyttningen kunde ske först i början
av år 1917. Vid anslagsberäkningen hade man alltså utgått från att seminariet under
hela år 1916 skulle kvarbliva i de gamla lokalerna samt att till följd därav eu
tredje parallellavdelning ej lämpligen skulle kunna inrättas höstterminen 1916. [
sammanhang därmed hade emellertid erinrats, att om det skulle bliva möjligt att
taga den nya byggnaden i användning vid början av sistnämnda termin, därav föranledd
anslagsökning måste begäras hos 1916 års riksdag ävensom att i samband därmed
framställning borde göras om anslag till den ytterligare utvidgning av seminariet
genom inrättandet av ännu en parallellavdelning, som förhållandena kunde
medgiva.
Under det gångna året hade ifrågavarande byggnadsarbete bedrivits med den
skyndsamhet, att inflyttning i de nya lokalerna med tämligen stor trygghet kunde
antagas ske sommaren 1916. Anslag måste därför nu begäras icke blott för skolarbetets
bedrivande under år 1917 utan ock för täckande av de ökade kostnader under
senare delen av år 1916, som föranleddes av inflyttningen och de större lokalernas
uppvärmning m. m. De parallellavdelningar, till vilka anslag begärts för höstterminen
1916, vore, såsom redan nämnts, parallellavdelningar till första och fjärde seminarieklasserna.
Dessa båda avdelningar borde givetvis uppehållas även under vårterminen
1917. Under höstterminen 1917 skulle komma att finnas parallellavdelningar
till första och andra seminarieklasserna. Med hänsyn till önskvärdheten av att den
nya seminariebyggnaden så snart som möjligt i sin helhet kom me till användning
funne överstyrelsen det emellertid lämpligt, att möjlighet måtte beredas att, under
förutsättning att tillräckligt elevantal kunde erhållas, redan under höstterminen 1916
inrätta en tredje parallellavdelning, nämligen till andra klassen. Genom vissa besparingar
syntes medel bliva tillgängliga å 1916 års anslag till de kostnader, som skulle
erfordras under höstterminen 1916 för en dylik avdelning. För år 1917 torde alltså
anslag böra beredas även för nu nämnda parallellavdelning.
Uppförandet av de nya bygguaderna för folkskoleseminariet i Lund hade blivit
så fördröjt, att inflyttning i desamma måhända ej kunde äga rum förr än under sommaren
1918. Under sådana omständigheter vore det förenat med vissa betänkligheter
att höstterminen 1916 intaga den tredje parallellavdelning, som enligt framställningen
till 1915 års riksdag beräknats då skola komma till stånd. Önskvärdheten av att
191(5. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen. 267
nämnda avdelning inrättades vore dock enligt överstyrelsens mening så stor, att möjligheten
därför borde hållas öppen, och överstyrelsen komtne därför i annat sammanhang
att hemställa, att för nämnda ändamål under höstterminen 1916 erforderliga
medel måtte reserveras. Anslag till ifrågavarande avdelning syntes därför böra tagas
i beräkning även för år 1917.
Seminariet i Falun fick med början av vårterminen 1915 inflytta i nya lokaler.
Höstterminen 1915 hade där intagits en tredje parallellavdelning, och höstterminen
1916 komme en tjärde sådan att intagas, varför seminariet under år 1917 koinme att
vara fullständigt dubbelseminarium.
De parallellavdeluingar, för vilka anslag borde hos 1916 års riksdag begäras
för år 1917, bleve alltså i enlighet med det sagda följande:
Vid seminariet i Uppsala: under vårterminen till första, andra och fjärde samt
, under höstterminen till första, andra och tredje seminarieklasserna;
vid seminariet i Lund: under vårterminen till första, tredje och fjärde samt
under höstterminen till första, andra och fjärde seminarieklasserna; och
vid seminariet i Falun: under hela året till alla fyra seminarieklasserna.^
Därjämte måste, såsom redan antytts, anslag nu begäras för vissa under år 1916
tillkommande utgifter för seminariet i Uppsala, vilka föranleddes av dess inflyttning i
nya lokaler.
Kostnaderna för ifrågavarande parallellavdelningar borde tydligen beräknas enligt
i huvudsak samma gruuder, som hittills följts vid beviljande av anslag för sadana
avdelningar. Hänsyn borde därvid ock tagas till den nya undervisningsplauens föreskrifter,
i den man dessa beräknades kunna under år 1917 bliva tillämpade vid de olika seminarierna.
I vissa fall måste man vid anslagsbeloppens bestämmande taga i betraktande
de starka prisstegringar å bränsle m. m., som för närvarande rådde. Till seminarieläkare
och rektors skrivbiträde borde tilläggsarvoden utgå enligt samma grunder
som hittills; till elevstipeudier torde liksom för år 1916 kunna beräknas 1,200
kronor för termin och avdelning.
Beträffande de särskilda anslagsposterna vore följande att anföra.
Behovet av lärarkrafter för parallellavdelningarna vid seminariet i Uppsala
komme att omfatta följande antal lärartimmar:
Lärartimmar.
för undervisningen i läsämnen samt handledning av undervis
ningsövningarna.
.................................................................
* undervisningen i teckning......................................................
» » » musik.........................................................
» » » gymnastik...................................................
» » » slöjd............................................................
Vårterminen Höstterminen
1917. |
1917. |
89 |
87 |
8 |
7 |
17 |
17 |
10 |
14 |
13 |
14 |
I enlighet med den beräkning, som följts för år 1916, behövdes alltså under
hela året 4 extra ordinarie adjunkter samt timlärare under vårterminen för 5 veckotimmar
och under höAterminen för 3 veckotimmar.
För undervisningen i trädgårdsskötsel både hittills utgått ett arvode av 200 kronor
för år för varje parallellavdelning. Av de parallellavdeluingar, som under ar
[142.]
Uppsal».
268
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
[142.] 1917 skulle finnas vid seminariet, komme blott en att undervisas i trädgårdsskötsel,
vadan för ifrågavarande ändamål erfordrades nyssnämnda belopp 200 kronor.
På grund av bristande lokalutrymme hade man hittills vid seminariet icke inrättat
för parallellavdeluingarna erforderliga avdelningar av övningsskolan utan, mot
viss ersättning till vederbörande lärare, förlagt de praktiska undervisuingsövningarna
till stadens folkskolor. Nu borde tydligen i samband med inflyttningen i de nya lokalerna
övningsskolans utvidgning begynna och nämnda provisoriska anordning upphöra.
Enligt de genom 1913 års seminariereform angivna grunder borde vid ”enkelseminarierna
finnas minst 4 och vid dubbelseminarierna minst 7 övningsskolavdelningar,
var och en med sin lärarkraft. Då vid seminariet i Uppsala hittills blott 2 avdelningar
och 2 lärare funnits, erfordrades alltså minst 5 nya avdelningar med tillhörande
lärarkrafter. Av dessa torde 3 böra inrättas med höstterminen 1916, de
återstående med höstterminen 1918. Av de nya tjänster, som skulle inrättas under
år 1916, torde en böra avses för kvinnlig lärarkraft. Under det i den nuvarande övningsskolan
i Uppsala blott gossar vore intagna, borde tydligen, i enlighet med seminariestadgans
föreskrift, vid skolans utvidgning intagas även flickor. Åt dessa borde,
i. likhet med vad som ägde rum vid övriga seminarier, beredas undervisning i kvinnlig
slöjd, för vilket ändamål erfordrades 8 veckotimmar under läsåret 1916—1917 och
12 veckotimmar under höstterminen 1917.
Beräknades arvode för de nu angivna under höstterminen 1916 och år 1917 behövliga
extra lärarkrafterna enligt gällande författningar eller förut i liknande fall
tillämpade grunder, uppginge de till följande belopp:
■ |
— |
‘ ~ - |
Höstterminen |
1 Vårterminen |
Höstterminen |
|||||
1916. i |
1917. |
1917. |
Summa. |
|||||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
|||
Arvode åt extra ordinarie ad- |
||||||||||
ju akter.................. |
— |
6,092 |
31 |
4,707 |
69 |
10,800 |
||||
> |
timlärare............... |
— |
366 |
67 |
170 |
_ |
536 |
67 |
||
lärare i teckning... |
_ |
— |
451 |
28 |
305 |
13 |
756 |
41 |
||
» |
» |
» » musik ...... |
— |
— |
958 |
98 |
741 |
02 |
1,700 |
_ |
» |
» |
» » gymnastik |
— |
— |
564 |
10 |
610 |
26 |
1,174 |
36 |
) |
» |
:> » manlig |
||||||||
slöjd...... |
— |
— |
550 |
— |
457 |
69 |
1,007 |
69 |
||
* |
» » kvinnlig |
|||||||||
slöjd...... |
244 |
10 |
315 |
90 |
366 |
16 |
926 |
16 |
||
» |
» » trädgårds- |
|||||||||
skötsel ... |
— |
— |
112 |
82 |
87 |
18'' |
200 |
_ |
||
» |
2> |
2 manliga lärare i |
||||||||
övningsskolan ... |
1,743 |
59 |
2,256 |
41| |
1,743 |
59 |
5,743 |
59 |
||
» |
1 kvinnlig lärare i |
|||||||||
övningsskolan... |
741 |
03 |
958 |
97; |
741 |
03 |
2,441 |
03 |
||
Summa |
2,728 {72j |
12,627 |
44 |
9,929 |75 |
25,285 |
91 |
Till elevstipendier erfordrades för vardera terminen under år 1917 3,600 kronor
eller tillhopa 7,200 kronor.
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen. 269
För seminariets inflyttning i de nya lokalerna torde böra beräknas 350 kronor [142.]
eller samma belopp, som på sin tid_ för samma ändamål avsågs för seminariet i
Falun.
Seminariets anslag till uppvärmning, belysning, renhållning m. m. krävde givetvis
en avsevärd förhöjning i och med inflyttningen i de nya lokalerna. Beträffande
flertalet utgiftsposter torde man kunna ansluta sig till de utgiftsstater, som under liknande
omständigheter fastställts för seminarierna i Göteborg och Falun. I ett par fall
torde någon minskning kunna beräknas, i andra erfordras ökning. Det senare gällde
särskilt om posten uppvärmning, där den nu inträffade prisstegringen å koks komme
att göra sig starkt gällande. Enligt uppgift av ingenjör H. Theorell, som ledde installationen
av värmeledning i den nva byggnaden, kunde bränslebehovet under de
närmaste åren beräknas till omkring 5,000 hektoliter för år. Seminariets rektor, som
icke ansett rådligt att för den tid anslaget avsåge räkna med ett lägre kokspris än
2 kronor 20 öre för hektoliter, hade i anslutning härtill uppskattat bränslekostnaderna
för höstterminen 1916 till 5,000 kronor och för år 1917 till 11,000 kronor, eller tillhopa
16,000 kronor. Med stöd av den erfarenhet, som vunnits vid seminariet i Falun,
torde man dock möjligen kunna stanna vid ett belopp av sammanlagt 15,000 kronor.
För belysning finge beräknas ett något högre belopp än i Falun, enär priset på
elektrisk ström i Uppsala vore 5 öre högre för kilowatt. Till trädgardsbiträden samt
till jordförbättringsinedel m. m. torde här, liksom skett för seminariet i Falun, böra
beräknas ett jämförelsevis stort belopp, dä den nya trädgårdens anläggning vore avsedd
att till stor del under de närmaste åren utföras i samband med undervisningen.
Till materiell för slöjdundervisningen torde samma belopp^böra beräknas, som år 1913
anvisats åt det manliga dubbelserainariet i Göteborg. Övriga utgiftsposter torde ej
behöva någon närmare motivering.
De särskilda utgiftsposterna bleve följande:
[142.]
270
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
Höstter-minen 1916. |
År 1917. |
Summa. |
|||||
Kronor. |
öre. |
Kronor. |
öre. |
Kronor. |
öre. |
||
1. |
Uppvärmning ................................................... |
5,000 |
10000 |
15.000 |
|||
2. |
Belysning ......................................................... |
800 |
— |
1,600 |
— |
2,400 |
— |
3. |
Vattenavgifter................................................... |
350 |
— |
700 |
— |
1,050 |
— |
4. |
Telefonavgifter ................................................ |
80 |
— |
160 |
— |
240 |
_ |
5. |
Brandförsäkring................................................ |
25 |
— |
50 |
— |
75 |
— |
6. 7. |
Underhåll av inventarier................................. Trycknings- och annonskostnader samt expe- |
100 |
— |
200 |
— |
300 |
— |
8. |
ditionsartiklar................................................ Underhåll och nyanskaffning av böcker och |
400 |
— |
800 |
— |
1,200 |
— |
undervisningsmateriell ................................. |
600 |
— |
1,200 |
— |
1,800 |
— |
|
9. |
Arvode till bibliotekarie ................................. |
150 |
— |
300 |
— |
450 |
— |
10. |
Skrivbiträde åt rektor....................................... |
125 |
_ |
250 |
— |
375 |
— |
11. 12. |
Läkararvode..................................................... Avgifter för lärarna i övningsskolan till folk- |
375 |
— |
850 |
— |
1,225 |
— |
13. |
skollärarnas pensionsinrättning..................... Avlöning åt förste vaktmästare och övrig be- |
— |
— |
620 |
— |
620 |
— |
14. |
tjäning......................................................''...... Storrengöringar och förbrukningsartiklar för |
1,550 |
— |
3,100 |
— |
4,650 |
— |
15. |
städningen...................................................... Trädgårdsbiträden, jordförbättringsmedel och |
100 |
— |
200 |
— |
300 |
— |
diverse materiellkostnader för trädgården... |
1,200 |
— |
2,400 |
— |
3,600 |
— |
|
16. |
Materiell för lek och idrott ........................... |
75 |
— |
150 |
— |
225 |
— |
17. |
Flyttningskostnader.......................................... |
350 |
— |
- |
— |
350 |
— |
Summa Härtill komnie kostnaderna för materiell |
11,280 |
- |
22,580 |
33,860 |
|||
1. |
till träslöjd ...................................................... |
400 |
— |
1,000 |
— |
1,400 |
— |
2. |
» pappslöjd ................................................... |
50 |
— |
100 |
— |
150 |
— |
3. |
» metallslöjd ................................................ |
100 |
— |
200 |
— |
300 |
— |
Summa |
550 |
- |
1,300 |
-I |
1,850 |
— |
Utgifterna för uppvärmning, belysning, materiell m. ro. skulle alltså under ifrågavarande
tid uppgå till ett belopp av sammanlagt 35.710 kronor, varav belöpte på
höstterminen 1916 11,830 kronor och på år 1917 23,880 kronor.
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen. 271
Till motande av dessa utgifter vore följande anslagsbelopp disponibla:
Höstter- |
År 1917. |
Summa. |
||||
minen 1910. |
||||||
Kronor. |
öre. |
Kronor. |
öre. |
Kronor. |
öre. |
|
1. Seminariets ordinarie anslag till materiell samt |
||||||
ljus och ved in. m........................................... |
2,725 |
— |
6,250 |
— |
8,975 |
— |
2. Anslag till hyra för slöjdlokal samt till bestri- |
||||||
dande av kostnaderna för materialier in. m. |
||||||
till undervisningen i slöjd.............................. |
410 |
— |
950 |
— |
1,360 |
— |
3. Anslag till idrottsmateriellens underhåll ......... |
50 |
— |
100 |
— |
150 |
— |
4. Anslag till ersättning för upplåtande av träd- |
||||||
gård och tillhandahållande av nödiga redskap |
||||||
för trädgårdsundervisningen........................... |
— |
— |
350 |
— |
350 |
— |
Summa |
3,185 |
- |
7,650 |
— |
10,835 |
— |
Av de under 1) och 2) upptagna anslag både påförts höstterminen 1916 så stor
del, som med hänsyn till dess längd kunde anses böra belöpa därpå. Dä undervisningen
i trädgårdsskötsel icke lämpligen kunde begynna i den nya trädgården förr
än våren 1917, måste det under 4) upptagna anslaget för höstterminen 1916 användas
till hyra för den nu begagnade trädgården. Droges nu angivna disponibla belopp
från de förut upptagna utgiftssummorna, funne man, att de belopp, som å extra stat
bolde anvisas för uppvärmning, belysning, materiell m. in., utgjorde för höstterminen
1916 8,645 kronor och för år 1917 16,230 kronor eller tillhopa 24,875 kronor,
De sammanlagda anslagsbehoven för seminariet i Uppsala bleve alltså följande:
till lärararvoden ................................................................................. kronor 25.285:91
» elevstipendier................................................................................ » 7,200: —
» uppvärmning, belysning, materiell m. m......................................> 24 875: —
Summa kronor 57 360: 91
eller avrundat » 57,360: —
Av detta belopp erfordrades för år 1916 sammanlagt 11,373 kronor 72 öre.
Under förutsättning att vid seminariet i Lund under år 1917 tre parallellavdelningar
kunde uppehållas, bleve behovet av lärarkrafter för dessa följande:
Lärartimmar:
Vårterminen Höstterminen
1917. 1917.
för undervisningen i läsärunen samt handledning av under
visnitigsövningarna.
........................................................... 93 91
» undervisningen i teckning................................................... 10 9
» > » musik ...................................................... 18 17
» » » gymnastik................................................ 3 5
> » » slöjd......................................................... 7 9
[142.]
Lund.
272
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
[142.] Enligt förut följd beräkningsgrund erfordrades alltså 4 extra ordinarie adjunkter
under hela året samt timlärare under vårterminen för 9 och under höstterminen för
7 veckotimmar.
För undervisningen i trädgårdsskötsel, vilken komme att bedrivas under vårterminen
i eu och under höstterminen i två parallellavdelningar, borde enligt den
arvodesberäkning, som förut tillämpats såväl för seminariet i Limd som för seminariet
i Uppsala, utgå tillhopa 287 kronor 18 öre.
Beräknades i övrigt lärararvodena enligt de grunder, som nyss följts i fråga
om sistnämnda seminarium, uppginge kostnaderna för lärarkrafter till följande belopp:
Vårter-minen 1917. |
Höstter-minen 1917. |
Summa. |
||||||
Kronor. |
Öre. |
Kronor. |
öre. |
Kronor. |
öre. |
|||
Arvode åt |
extra ordinarie adjunkter........................ |
6,092 |
31 |
4,707 |
69 |
10,800 |
||
> |
5» |
timlärare ................................................ |
660 |
— |
396 67 |
1.056 |
67 |
|
lärare i teckning.................................... |
564 |
10 |
392 31 |
956 |
41 |
|||
> |
» » musik ....................................... |
1,015 |
39 |
741 |
02 |
1,756 |
41 |
|
» |
> |
> » gymnastik................................. |
169 |
23 |
217 |
95 |
387 |
18 |
5> |
» » slöjd .......................................... |
296 |
16 |
294 |
23 |
590 |
39 |
|
> |
> » trädgårdsskötsel ..................... |
112 |
82 |
174 |
36 |
287 |
18 |
|
Summa kronor |
8,910 01 |
6,924) 23 |
15,834) 24 |
Liksom för år 1916 behövdes en ökning i hyran för gymnastiklokal med 90 kronor
för år. Vidare förhyrdes för att bereda utrymme för en övningsskolavdelning
lokal för rektorsexpeditionen mot en årshyra av 450 kronor, och även för den tilltänkta
tredje parallellavdelningen måste lokal hyras mot en beräknad hyra av 850
kronor för år. Till hyror erfordrades alltså ett belopp av 890 kronor.
Kostnaderna för uppvärmning, belysning och städning samt för undervisningsmateriell,
böcker m. m. torde med hänsyn till inträffade prisstegringar böra hö|as
från det för år 1916 beräknade beloppet 1,520 kronor till 1,700 kronor. Till materiell
för slöjdundervisningen borde anslås samma belopp som för föregående år eller 300
kronor.
De för parallellavdelningar vid seminariet i Lund under år 1917 erforderliga beloppen
bleve alltså:
till lärararvoden .................................................................................... kronor 15,834: 24
» elevstipendier .................................................................................... » 7,200: —
» lokalhyror.......................................................................................... > 890: —
» uppvärmning, belysning, städning, undervisningsmateriell m. m. » 1,700: —
» materiell för slöjdundervisningen ................................................... » 300: —
> tilläggsarvode åt seminarieläkaren ................................................ » 300: —
» » » rektors biträde ................................................... » 150: —
Summa kronor 26,374: 24
eller avrundat kronor 26,375: —
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen. 273
För seminariet i Falun erfordrades, liksom för år 1916, särskilt anslag icke blott
för uppehållande av undervisningen i parallellavdelningarna utan ock för bestridande
av de kostnader, som stode i samband med användningen av de nya lokalerna.
Behovet av särskilda lärarkrafter för år 1917 vore följande:
Liirartimmar:
Vårterminen Höstterminen
för |
undervisningen i läsämnen samt handledning av undervis-ningsövningarna........................................................................ |
1917. 120 |
1917. 122 |
Tf |
undervisning i teckning ......................................................... |
12 |
14 |
» |
» » musik............................................................... |
26 |
30 |
> |
» '' » gymnastik .................................................... |
20 |
20 |
» |
» » kvinnlig slöjd ................................................ |
18 |
14 |
» » hushållsgöromål ............................................. |
32 |
32 |
|
* » manlig slöjd för övningsskolans gossar......... |
8 |
8 |
|
» |
» » trädgårdsskötsel ............................................. |
8 |
9 |
De för vårterminen upptagna timsummorna vore desamma som de för höstterminen
1916 tidigare angivna med det undantag, att antalet gossar i övningsskolan
vid undervisningen i slöjd påfordrade elevernas uppdelning på två avdelningar och
alltså fördubbling av lärartimtalet i detta ämne.
Förändringarna i de för höstterminen beräknade timsummorna vore föranledda
av några önskvärda mindre jämkningar i timplanen. I enlighet med den beräkningsgrund,
som eljest följts, erfordrades alltså för hela året 5 extra ordinarie adjunkter
(3 manliga och 2 kvinnliga) samt timlärare under vårterminen för 15 timmar och
under höstterminen för 17 timmar. Frän och med höstterminen 1917 borde övningsskolan,
som nu omfattade sex avdelningar, utvidgas med ytterligare en avdelning, den
sjunde, varefter den nått den omfattning, som avsetts för densamma.
Beräknades lärararvodena enligt gällande författningar och i övrigt efter de
grunder, som tidigare följts, bleve kostnaderna för undervisningen följande:
Vårter-minen 1917. |
Höstter-minen 1917. |
Summa. |
|||
Kronor. |öre. |
Kronor. |
öre. |
Kronor, |
öre. |
|
Arvode åt manliga extra ordinarie adjunkter......... |
4,569! 23 |
3,53ö! 77 |
8,100 |
||
» 2 kvinnliga » » » ......... |
2,820 51 |
2,179 49 |
5.000 |
— |
|
» » timlärare................................................... |
1,100 — |
963 |
34 |
2,063 |
34 |
» » lärare i teckning .................................... |
676 92 |
610 |
26 |
1,287 |
18 |
» » » » musik.......................................... |
1,466 67 |
1,307 |
69 |
2,774 |
36 |
» » » » gymnastik ................................. |
1,128 21 |
871 |
79 |
2,000 |
— |
» » » » kvinnlig slöjd ........................... |
710, 77 |
427 |
18 |
1,137 |
95 |
» » » » hushållsgöromål ........................ |
1,263 58 |
976 |
42 |
2,240 |
— |
s » » » manlig slöjd .............................. |
338 46 |
261 |
54 |
600 |
— |
» » » » trädgårdsskötsel ........................ |
338:46 |
294 |
23 |
632 |
69 |
» » » » övningsskolan ........................... |
2.256141 |
2.615 |
39 |
4,871 |
80 |
Summa kronor| 16,669|22 |
14,038j 10 |
30,707| 32 |
Bihang Ull riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 35
[142.]
an.
274
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
[142.]
Till elevstipendier erfordrades 4,800 kronor för vardera terminen, tillhopa alltså
9,600 kronor.
Utgifterna för uppvärmning, belysning, materiell m. m. kunde i de flesta fall
beräknas till samma belopp som för år 1916. För uppvärmning erfordrades emellertid
med hänsyn till nu rådande höga pris en avsevärd anslagsökning. Seminariets rektor
hade föreslagit en höjning med 2,000 kronor till 10,000 kronor, och överstyrelsen funne
denna höjning icke för högt tilltagen. Avgifterna till folkskollärarnas pensionsinrättning
hade beräknats med hänsyn till nu vid övningsskolan anställda lärarkrafter, av vilka
en vore manlig. Arvodena till betjäning erfordrade en höjning med 500 kronor, emedan
det visat sig nödvändigt att anställa ytterligare en städerska. Anslaget till storrengöringar
och förbrukningsartiklar för städningen hade också visat sig otillräckligt
och behövde höjas till 300 kronor. Under år 1917 torde undervisningen i trädgårdsskötsel
huvudsakligen böra försiggå i den gamla seminarieträdgården, varför samma
kostnad för dess underhåll och skötsel borde beräknas som för år 1916. För att under
tiden den nya trädgårdsanläggningen skulle kunna fortgå med någorlunda skyndsamhet,
torde anslaget till trädgårdsbiträden, jordförbättringsmedel, materiell för planteringsarbetena
m. m. böra för år 1917 höjas med 1,000 kronor till 3,400 kronor.
Anslaget för undervisningen i slöjd behövde någon ökning i mån som öningsskolan
tillväxte och torde böra beräknas till 400 kronor. För undervisningen i hushållsgöromål
erfordrades för hela år 1917 anslag enligt samma norm, som tillämpats för höstterminen
1916, då fyra parallellavdelningar funnes; posten borde alltså upptagas till
2,000 kronor.
1. |
De särskilda utgiftsposterna bleve i enlighet härmed: |
kronor |
10,000 |
|
2. |
Belysning ....................................................................................... |
» |
1,500 |
— |
3. |
Vattenavgifter................................................................................. |
Z |
900 |
— |
4. |
Telefonavgifter .............................................................................. |
2> |
164 |
— |
5. |
Brandförsäkring.............................................................................. |
> |
50 |
— |
6. |
Underhåll av inventarier............................................................... |
200 |
— |
|
7. |
Trycknings- och annonskostnader samt expeditionsartiklar......... |
» |
800 |
— |
8. |
Underhåll och nyanskaffning av böcker och undervisningsmateriell |
1,200 |
— |
|
9. |
Arvode till bibliotekarie ............................................................... |
> |
400 |
— |
10. |
Skrivbiträde åt rektor..................................................................... |
250 |
— |
|
11. |
Läkararvode................................................................................... |
» |
900 |
— |
12. |
Avgifter för lärarna i övningsskolan till folkskollärarnas pen-sionsinrättning ...................................................................... |
» |
630 |
|
13. |
Avlöning åt förste vaktmästare och övrig betjäning.................. |
3,600 |
— |
|
14. |
Storrengöringar och förbrukningsartiklar för städningen............ |
300 |
— |
|
15. |
Trädgårdsbiträden, jordförbättringsmedel, materiellkostnader m.m. |
» |
3.400 |
— |
16. |
Gamla seminarieti ädgårdens underhåll och skötsel .................... |
600 |
— |
|
17. |
Materiell för lek och idrott ......................................................... |
150 |
— |
|
Summa |
kronor 25,044 |
_ |
||
1. |
Härtill komme kostnaderna för undervisningen i slöjd och hushållsgöromål: |
_ |
2. » pappslöjd
3. » träslöjd ...
4. » hushällsgöromål..
150
200
2 000
Summa kronor 2,400
275
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
Utgifterna för uppvärmning, belysning, materiell in. in. skulle alltså uppgå till [142,]
ett belopp av sammanlagt 27,444 kronor.
Till bestridande av dessa utgifter stode följande anslagsbelopp till förfogande:
1. Seminariets ordinarie anslag till materiell samt ljus och ved m. m. kronor 5,300: —
2. Anslag till semiuarieträdgårdeus underhåll och skötsel................. » 600: —
3. » » materialier för undervisningen i slöjd........................... » 100: —
4. » > idrottsmateriellens underhåll.................................. »_100: —
Summa kronor 6,100: —
Från den ovannämnda summan av utgifter för uppvärmning, belysning, materiell
m. in., 27,444 kronor, skulle alltså dragas nu angivna belopp, 6,100 kronor. Återstoden,
21,344 kronor, utgjorde den summa, som för berörda ändamål borde anvisas å
extra stat.
Anslagsbehoven för seminariet i Falun bleve alltså följande:
till lärararvoden .............................................
» elevstipendier............................................
> uppvärmning, belysning, materiell m. in
....................... kronor |
30,707 |
32 |
............... » |
9.600 |
— |
21,344 |
— |
|
Summa kronor |
61,651 |
32 |
eller avrundat kronor |
61,650 |
— |
De kostnader för uppehållande av undervisningen i studentkurser och parallellavdelningar
vid folkskoleseminarierna, till vilkas bestridande särskilt anslag erfordrades
för år 1917, kunde alltså i enlighet med nu lämnade redogörelse beräknas sålunda:
för studentkurser vid seminariet i Strängnäs 9,175 kronor, vid seminariet i Växjö
10,200 kronor, vid seminariet i Stockholm 6,575 kronor och vid seminariet i Kalmar
9,335 kronor,
för parallellavdelningar: vid seminariet i Uppsala 57,360 kronor, vid seminariet
i Lund 26,375 kronor och vid seminariet i Falun 61,650 kronor,
eller sammanlagt 180,670 kronor, varav för studentkurserna 35,285 kronor och
för parallellavdelniugarna 145,385 kronor.
Av sistnämnda belopp skulle 11,373 kronor 72 öre erfordras till täckande av
kostnader för år 1916.
Såsom skett beträffande anslag till här ifrågavarande ändamål för åren 1915 och
1916, torde även 1917 års anslag böra beviljas i eu summa utan specificering i särskilda
poster och fördelningen av denna summa seminarierna emellan ske sedermera
efter inhämtande av förnyade upplysningar om behoven och möjligheterna för nya avdelningars
inrättande. Sådan fördelning av anslaget hade hittills skett genom beslut
av Kungl. Maj:t efter överstyrelsens hörande Då beslut härom borde fattas hösten
före början av det år, då anslaget skulle komma till användning, bleve emellertid
följden härav den, att Kungl Maj:ts beslut till dels komme att avse åtgärder, som
skulle vidtagas först efter ungefär ett års förlopp. Det hade nu i flera fall visat sig,
att det med de synnerligen växlande och ovissa förhållanden, med vilka man härvidlag
hade att räkna, icke överallt varit möjligt att alltigenom tillämpa de fattade besluten,
varför i särskilda fall underdåniga framställningar måst ske om ändring i desamma.
Med hänsyn till nu berörda förhållanden tilläte sig överstyrelsen ifrågasätta, om icke
fördelningen seminarierna emellan av det anslag till här berörda ändamål för ar 1917,
[142.]
Departe
mentschefen.
276 1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
som kunde varda beviljat, kunde överlämnas åt överstyrelsen, för vilken det givetvis
skulle vara lättare alt anpassa medlens disposition efter sig vid olika tillfällen företeende
omständigheter. Överstyrelsen ville jämväl erinra, att rörande arvoden till lärare
och övriga befattningshavare funnes fasta normer, bestämda genom vederbörlig
författning eller beslut av riksdagen.
I likhet med folkskolöverstyrelsen anser jag, att de för studenter avsedda^
kurserna vid folkskoleseminarierna i Strängnäs, Växjö, Stockholm
och Kalmar böra fortgå även under år 1917 och vara anordnade i huvudsak
efter samma plan som under år 1916.
Likaledes kan jag biträda överstyrelsens förslag rörande antalet parallellavdelningar
vid folkskoleseminarierna i Uppsala, Lund och Falun.
Enligt detta förslag skulle seminariet i Falun, där redan höstterminen
1916, i enlighet med den år 1915 för riksdagen framlagda planen, undervisning
kommer att meddelas i fyra parallellavdelningar, även under år
1917 komma att vara ett fullständigt dubbelseminarium. Vid seminariet
i Lund, där enligt nyssnämnda plan en tredje parallellavdelning kommer
att upprättas höstterminen 1916, skulle jämväl år 1917 finnas tre parallellavdelningar.
Vad slutligen angår seminariet i Uppsala har riksdagen, såsom redan
nämnts, för höstterminen 1916 beviljat anslag till endast två parallellavdelningar.
Då emellertid inflyttning i den nya seminariebyggnaden lärer
kunna ske sommaren 1916, har folkskolöverstyrelsen ansett, att lokalerna
i den nya byggnaden också borde från början så långt möjligt utnyttjas
och att fördenskull ytterligare eu parallellavdelning, nämligen till seminariets
andra klass, borde vid början av höstterminen 1916 upprättas, därest
tillräckligt antal elever därtill kunde erhållas. Med anledning härav har
folkskolöverstyrelsen i annat sammanhang hos Kungl. Maj:t anhållit om
föreskrift, att vid ifrågavarande seminarium skulle, därest folkskolöverstyrelsen
så prövade lämpligt, under höstterminen 1916 anordnas en parallellavdelning
till seminariets andra klass. Denna framställning är fortfarande
beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Med hänsyn särskilt till den
ännu rådande lärarbristen inom folkskolorna finner jag det emellertid högeligen
önskvärt, att den av folkskolöverstyrelsen föreslagna parallellavdelningen
till seminariets andra klass må kunna med början av höstterminen
1916 komma till stånd. Kostnaderna för anordnande av en sådan
parallellavdelning torde kunna för nämnda hösttermin täckas av besparingar
å det för år 1916 anvisade anslaget till studentkurser och parallellavdelningar
vid folkskoleseminarierna. Folkskolöverstyrelsens i det
föregående återgivna beräkning rörande anslagsbehovet för seminariet i
Uppsala under höstterminen 1916 upptager ej heller andra poster än så
-
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen. 277
dana, som föranledas av seminariets inflyttning i dess nya lokaler eller av
vissa andra, av den nya parallellavdelningens inrättande oberoende förhållanden.
Anslag till denna avdelning behöver fördenskull äskas hos riksdagen
först från och med år 1917. Detta år skulle emellertid även seminariet
i Uppsala hava tre parallellavdelningar.
1 sina kostnadsberäkningar har folkskolöverstyrelsen, beträffande såväl
studentkurser som parallellavdelningar, följt enahanda grunder, som hittills
tillämpats, dock med iakttagande av vad riksdagen år 1915 anmärkt beträffande
bibliotekariernas arvoden. Överstyrelsen har emellertid, med hänsyn till
nu rådande prisförhållanden, hemställt om vissa höjningar beträffande en
del av seminariernas utgiftsposter, särskilt kostnaden för uppvärmning.
Det kan visserligen ifrågasättas, huruvida de nu inträdda prisstegringarna
lämpligen höra läggas till grund för beräkningar, som avse år 1917, men
då de föreslagna höjningarna icke äro så synnerligen betydande och i allt
fall kostnadsberäkningarna över huvud äro att anse såsom rätt approximativa,
vill jag icke föreslå någon nedsättning i det för studentkurser och
parallellavdelningar begärda totalbeloppet.
Beträffande medel till täckande av de ökade kostnader för seminarierna,
vartill nu rådande undantagsförhållanden kunna för tiden före år
1917 giva anledning, har jag yttrat mig i annat sammanhang (punkten 141).
Därest hela det för studentkursen vid seminariet i Stockholm avsedda
beloppet, 6,575 kronor, får utgå från anslag på extra stat, kommer därigenom,
såsom av folkskolöverstyrelsens yttrande framgår, det ordinarie
anslaget till folkskoleseminarierna att befrias från en utgift å 2,240 kronor,
som hittills från sistnämnda anslag utgått till berörda studentkurs.
Detta förhållande har beaktats vid den under punkten 140 i det föregående
anställda beräkningen rörande den höjning i samma anslag, som erfordras
för anordnande i ökad omfattning av provårskurser vid folkskoleseminarierna.
Då det alltjämt är förenat med stora svårigheter att så långt i förväg
som närmare två år, vilket bär till en del skulle bliva fallet, kunna exakt
beräkna, huru undervisningen i de ifrågavarande seminarieklasserna lämpligast
bör anordnas och vilka kostnader kunna bliva erforderliga för det
ena eller andra ändamålet, finner jag det oundgängligt, att vid dispositionen
av de medel, som kunna bliva anvisade för uppehållande av studentkurser
och parallellavdelningar, de till siffran angivna belopp, som i
nu meddelade kostnadsberäkningar upptagits för olika behov vid de särskilda
seminarierna, icke må anses ovillkorligt bindande. Vid beviljande
av anslag till enahanda ändamål för år 1916 har ock riksdagen förklarat
sig intet hava att erinra mot vad jag då till statsrådsprotokollet uttalade
i nu berörda hänseende.
[142.]
»Ökat anslag.
[143.J
Tillfällig
öneförbättr
ing för lärare
och lärarinnor
vid
folkskoleseminariernas
övningsskolor.
278 1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
Frågan om huruvida, på sätt av folkskolöverstyrelsen ifrågasatts, åt
överstyrelsen bör överlämnas att verkställa fördelningen mellan de olika
seminarierna av det anslag till ifrågavarande ändamål, som nu kan komma
att beviljas, torde jag framdeles få tillfälle att underställa Kungl. Maj:ts
prövning.
På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen
att till anordnande av studentkurser vid folkskoleseminarierna
i Strängnäs, Växjö, Stockholm och Kalmar
samt av parallellavdelningar vid folkskoleseminarierna i
Uppsala, Lund och Falun ävensom för i övrigt utvidgad
verksamhet vid seminarierna i Uppsala och Falun
på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 180,670
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år
1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna
så stor del av nämnda belopp, som avsetts att täcka
kostnader för år 1916.
41. Tillfällig löneförbättring för lärare och lärarinnor vid folkskoleseminariernas
övningsskolor. Med bifall till Kungl. Majrts därom
gjorda framställning har 1915 års riksdag, i likhet med vad vid flera föregående
riksdagar ägt rum, dels medgivit, att tillfällig löneförbättring finge
för år 1916 utgå till de ordinarie lärarna och lärarinnorna vid folkskoleseminariernas
övningsskolor i Stockholm och Göteborg med 400 kronor för
lärare och 300 kronor för lärarinna och i övriga städer med 300 kronor
för lärare och 200 kronor för lärarinna, dels ock för bestridande av berörda
löneförbättring anvisat på extra stat för år 1916 ett anslag av 14,400
kronor.
Den 22 juni 1911 har Kungl. Maj:t förordnat, att tills vidare, så
länge anslag för berörda ändamål fortfarande anvisades, beloppen skulle
utgå under enahanda villkor och utbetalas i samma ordning som den ifrågavarande
lärare och lärarinnor i övrigt tillkommande avlöningen.
Av den utredning i ämnet, som finnes intagen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 13 januari 1908, framgår, att ifrågavarande
lönetillägg avsågo att utgöra en provisorisk lönereglering för dessa lärare
och lärarinnor i avvaktan på en allmän lönereglering för lärarpersonalen
vid folkskoleseminarierna. Förslag till dylik lönereglering har visserligen
avgivits först av folkundervisningskommittén och därefter av lärarlöne
-
279
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
nämnden, men såsom jag redan nämnt, lärer någon framställning i ämnet
icke kunna avlåtas till 1916 års riksdag.
1 skrivelse den 30 september 1915 har folkskolöverstyrelsen, under
förutsättning att något beslut om allmän lönereglering icke kunde komma
att fattas av 1916 års riksdag, hemställt, att ifrågavarande tillfälliga löneförbättring
måtte få utgå jämväl under år 1917 och att anslag för sådant
ändamål måtte utverkas. '' Beträffande storleken'' av detta anslag yttrar
överstyrelsen:
Sedan numera de av 1913 och 1914 årens riksdagar beviljade nya övningsskollärartjänsterna
— med ett av lokalbrist föranlett undantag — upptagits i seminariernas
stater och blivit i vederbörlig ordning tillsatta, förelåge förutsättning för en tillförlitlig
beräkning av storleken utav det anslag, som erfordrades för bär ifrågavarande
ändamål. I nämnda stater vore upptagna tillsammans 57 övningsskollärarfjänster, av
vilka för närvarande 32 innehades av manliga och 25 av kvinnliga lärarkrafter. Av
de manliga lärarna vore 6 anställda i Göteborg och av de kvinnliga 4 i Stockholm.
Till löneförbättring åt dessa lärare jämlikt de i det föregående angivna grunderna
erfordrades alltså
till 6 manliga lärare å 400 kr.
» 26 » » å 300 kr.
» 4 kvinnliga » å 300 kr.
»21 » » å 200 kr.
kronor 2.400: —
» 7,800: —
» 1,200: —
» 4,200: —
Summa kronor 15,600: —
Till detta belopp, 15,600 kronor, eller, då ifrågavarande anslag i 1916 års stat
vore uppfört med 14,400 kronor, med ett belopp av 1,200 kronor torde alltså anslaget
böra höjas, för att full trygghet skulle finnas för att detsamma skulle kunna
bära de utgifter, som författningsenligt kunde komma att påvila detsamma. Att höjning
av anslaget till nu angivna belopp icke erfordrats redan för åren 1915 och 1916
hade sin grund däruti, att till följd av vakanser, tjänstledigheter och dylikt å anslaget
uppstått en reservation, vilken, enligt vad överstyrelsen inhämtat, vid 1914 års slut
uppgått till 4,181 kronor 70 öre och som tydligen vore fullt tillräcklig för att täcka
den° mer utgift utöver det angivna anslagsbeloppet, som under nämnda år komme att
påvila anslaget.
[14»J
På grund av vad nu anförts hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen att
dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för okat ,mslag''
år 1917 utgå till de ordinarie lärarna och lärarinnorna
vid folkskoleseminariernas övningsskolor, i Stockholm
och Göteborg med 400 kronor för lärare och 300 kronor
för lärarinna och i övriga städer med 300 kronor för
lärare och 200 kronor för lärarinna,
dels ock för bestridande av berörda löneförbättring
anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag av 15,600
kronor.
[144.]
Folkskoleseminariets
i
Land nybyggnad.
$kat anslag.
[145.]
Inredning och
möblering av
nybyggnaden
för folkskoleseminariet
i
Lund m. m.
280 1910. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
42. Bidra» till avlönande av vikarie under övningslärares
vid folkskoleseminarium sjukdom,
oförändrat ordinarie förslagsanslag kronor 4,000: —
43. Folkskolaeminariets i Lund nybyggnad. Riksdagen beslöt
år 1913 att till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse med för ändamålet
uppgjorda ritningar och förslag av erforderliga byggnader för folkskoleseminariet
i Lund bevilja ett anslag av 657,000 kronor och därav
anvisa på extra stat för år 1914 ett belopp av 200,000 kronor. Vid anmälan
den 4 juli 1913 av riksdagens ifrågavarande beslut fann Kung!.
Maj:t gott ställa sistnämnda belopp till överintendentsämbetets förfogande för
därmed avsett ändamål.
Sedermera har riksdagen år 1914, på Kungl. Maj:ts förslag, av berörda
anslag ytterligare anvisat på extra stat för år 1915 ett belopp av
200,000 kronor, vilket belopp Kungl. Maj:t genom beslut den 26 juni 1915
ställt till överintendentsämbetets förfogande efter 1916 års ingång att användas
för därmed avsett ändamål.
Slutligen anvisade riksdagen år 1915, i enlighet med Kungl. Maj:ts
därom gjorda framställning, av ifrågavarande anslag ett belopp av 125,000
kronor på extra stat för år 1916. Jämväl detta belopp har Kungl. Maj:t
genom beslut den 26 juni 1915 ställt till överintendentsämbetets förfogande
att användas för därmed avsett ändamål.
Nu har överintendentsämbetet i skrivelse den 21 september 1915 anhållit,
att Kungl. Maj:t måtte för byggnadsarbetets lämpliga bedrivande
till riksdagen avlåta proposition om anvisande på extra stat för år 1917
av återstoden, 132,000 kronor, utav ifrågavarande anslag, och i skrivelse
den 30 september 1915 har folkskolöverstyrelsen gjort enahanda hemställan.
För arbetets fullbordande torde det återstående beloppet, 132,000
kronor, höra vara tillgängligt år 1917. Jag hemställer därför, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att av det till uppförande av nya byggnader för folkskoleseminariet
i Lund beviljade anslaget å 657,000 kronor
anvisa på extra stat för år 1917 återstoden, 132,000
kronor.
44. Inredning och möblering av nybyggnaden för folkskoleseminariet
i Lund m. m. Under nästföregående punkt erinrade jag, att
riksdagen år 1913 till uppförande av erforderliga byggnader för folkskoleseminariet
i Lund beviljat ett anslag av 657,000 kronor, varav på extra
stat anvisats för år 1914 200,000 kronor, för år 1915 likaledes 200,000 kro
-
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen. 281
nor och för år 1916 125,000 kronor, och hemställde jag under samma
punkt, att till riksdagen måtte avlåtas framställning om anvisande på extra
stat för år 1917 av återstående delen, 132,000, kronor av ifrågavarande
byggn ad sanslag.
Enligt vad min företrädare i ämbetet uttalade till statsrådsprotokollet,
när detta ärende den 11 april 1913 anmäldes inför Kungl. Maj:t för avlåtande
av proposition till riksdagen, skulle enligt beräkning de nya byggnaderna
för seminariet vara färdiga att tagas i bruk från och med höstterminen
1916. På grund av mellankommande omständigheter har emellertid,
såsom jag förut haft. tillfälle erinra, uppförandet av ifrågavarande byggnader
blivit avsevärt fördröjt, och torde inflyttningen i desamma kunna
ske tidigast i början av år 1918 eller kanske sannolikare under sommarferierna
nämnda år.
I varje fall synas medel böra under år 1917 finnas tillgängliga för
de nya byggnadernas inredning och möblering. Vid anmälan av anslagsäskande
till ifrågavarande byggnadsarbete för år 1916 framhöll jag också,
att på 1917 års stat borde anvisas vad som kunde erfordras för sagda
ändamål.
I skrivelse den 25 november 1914 har domkapitlet i Lund, under
åberopande av utredning och förslag i ärendet, ingivna av seminariets
rektor Ch. Swanborg, hemställt om anvisande av dels ett anslag å 75,900
kronor till inredning och möblering av den nya seruinariebyggnaden samt
till anskaffande av undervisningsmateriell och böcker, dels ett anslag å
8,200 kronor till dränering av det för seminariet avsedda tomtområdet
samt till påbörjande av trädgårdsanläggning.
över denna ansökning har folkskolöverstyrelsen den 30 september
1915 avgivit infordrat utlåtande.
Jag skall först lämna en redogörelse för ärendet, i vad det avser anslag
till byggnadernas inredning och möblering samt till anskaffande av
undervisningsmateriell och böcker.
Rörande det förslag, som av Swanborg i sådant avseende uppgjorts,
har denne i skrivelse till domkapitlet anfört bland annat:
Endast med svårighet hade Swanborg kunnat begränsa kostnadsförslaget till den
angivna summan. Vid den granskning av inredningsförslaget, som Swanborg låtit
sakkunnig person verkställa och som bifogades utredningen, hade det visat sig, att de
först åsätta priserna, på grund av under sista tiden skedda prisstegringar för vissa
poster, måst icke så obetydligt höjas. Någon användning för det nya seminariet i
större utsträckning av nu befintlig inredning, möbler, musikinstrument m. m. kunde
tyvärr ej heller påräknas, då, såsom också framginge av utredningen, största delen av
seminariets nuvarande inventarier vore gamla och utslitna. Så långt möjligt varit, hade
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 36
[145.]
Inredning och
möblering
samt undervisningsmateriell.
282
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
[145.] Swanborg emellertid genom användning av gammal inredning, möbler, skåp in. in. sökt
minska anslagssumman, och i fråga om tilltänkt inköp av undervisningsmateriell och
böcker hade Swanborg inskränkt sig till det nödvändigaste. Swanborg hade måst avstå
från att föreslå någon ökning av seminariets bibliotek, ehuru en sådan hade varit
synnerligen önskvärd.
Före uppgörandet av det bilagda förslaget hade tillfälle beretts Swanborg till
studiebesök vid olika läroanstalter och hos olika firmor, liksom Swanborg också tillgodogjort
sig de erfarenheter, som vunnits vid senast byggda seminarier i rilfet. Till
Swanborgs förfogande hade sålunda ställts den sorgfälligt utarbetade utredning rörande
behovet av inredning och materiell för det nya dubbelseminariet i Uppsala, som verkställts
av dåvarande rektorn H. Dahlgren och som varit Swanborg till säker ledning.
Då förslaget dessutom undergått sakkunnig granskning, kunde detsamma i sin helhet
anses tillförlitligt.
Folkskolöverstyrelsen yttrar härom:
I den bifogade utredningen lämnades en detaljerad förteckning med prisuppgifter
ä de möbler och övriga inredningsföremål, som behövdes för varje rum i de nya byggnaderna,
ävensom å den undervisningsmateriell och de böcker, som ansåges erforderliga.
Prisen vore beräknade med ledning av den erfarenhet, som vunnits vid de hittills
utförda inrednings- och möbleringsarbetena vid seminarierna i Växjö, Göteborg
och Falun, och överensstämde i stort sett med vad som för liknande ändamål beräknats
till seminariet i Uppsala. Avdrag hade gjorts för vad som kunde anses för framtiden
användbart av seminariets nuvarande, i det hela föråldrade och till största delen
förbrukade utrustning.
Ett sammandrag av de beräknade kostnaderna gåve följande siffror:
Inredning och möblering.
Värmelednings- och förrådsrum i jordvåningen........................
2 salar för träslöjd med tillhörande rum .................................
Sal för metallslöjd jämte materialrum.......................................
Tvättstuga och mangelrum.........................................................
Fruktkällare.................................................................................
Förstugor, tamburer och korridorer i samtliga våningar.........
Mattor..........................................................................................
Kollegierum och lärarinnerum...................................................
Rektorsexpedition med arkiv-, vänt- och skrivrum..................
Bibliotek och läsrum..................................................................
9 seminarieklassrum med materialrum.......................................
8 lärorum för övningsskolan med materialrum ........................
Läkarrum ....................................................................................
Rum tillhörande gymnastiken och badavdelningen..................
Teckningssal med skuggrum, modellrum och materialrum......
Musiksalen med materialrum samt flygel och pedalharmonium
Fysiskt arbetsrum med mörkrum och verkstadsrum ...............
Lärosal för fysik och geografi ...................................................
4 rum, däribland 1 korridorutrymme för materiell och förråd
(fysik, geografi, biologi och kemi) .......................................
Kronor.
123: —
2,342: —
2,037: —
225: —
165: —
209: —
100: —
2,486: —
1,016: —
1.536: —
5,844: —
6,062: —
85: —
1,214: —
2,894: —
2.726: —
1,801: —
1,824: —
3,890: —
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
283
Kronor.
Biologiskt arbetsrum och växtrum............................................. 1,627: —
Lärosal för kemi och biologi...................................................... 1,258: —
Kemiskt arbetsrum ..................................................................... 2,776: —
Samlingssal med materialrum samt läktare och orgel ............ 4.279: —
9 överspelningsrum med instrument.......................................... 2,726: —
Belysningsarmatur ..................................................................... 6,400: —
Elektrisk signalanordning, lokaltelefon, byggnadsur, flagga ... 890: —
Inramning av tavlor ................................................................. 200: —
Reparations- och justeringsarbete ............................................. 500: —
Ritningar och kontrollantarvode ................................................ 1,500:—
58.735: —
Tillkomma:
Reparationskostnader ä gamla inventarier enligt bi -
Reparationskostnader å gammalt piano och gamla
orglar enligt bifogat kostnadsförslag .................. 235: — 2.135: —
Summa 60,870: —
1.145.1
Undervisningsmateriell och böcker.
Kristendomskunskap .................................................................. 206: 32
Historia ....................................................................................... 330: —
Geografi....................................................................................... 834: 25
Människokroppen och hälsoläran................................................ 292: —
Biologi: zoologi ......................................................... 1,278: 33
botanik......................................................... 193: —
biologiska laboratoriet och växtrummet ... 823:10 2,294:43
Kemi och geologi: för lärosalen och laboratoriet..................... 2,398:58
Matematik.................................................................................... 80: —
Psykologi .................................................................................... 304: 47
Fysik och astronomi: lärosalen................................. 1,587:50
laboratoriet ........................... 1,009:30 2,596:80
Musik ......................................................................................... 200: —
Teckning .................................................................................... 846: 65
Slöjd: för träslöjdsalen ............................................. 580:85
» övningsskolans slöjdsal ........................... 362:20
» metallslöjdsalen ....................................... 557: 65 i 5oo; 70
Lek och idrott .......................................................................... ’ 198:50
För undervisningen i olika ämnen .......................................... 645: 25
För övningsskolans folkskolavdelning ....................................... 1,532:19
För övningsskolans småskolavdelning ....................................... 289:55
För övningsskolans bibliotek.................................... 500: —
Summan, kronor 15,049:69, avrundas till kronor 15,030: —
[145.]
Tomtområdets
ordnande.
284 1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
Hela anslag sbéloppet skulle alltså uppgå till:
för inredning, möbler, belysningsarmatur m. m....... kronor 60,870: —
» undervisningsmateriell och böcker ..................... » 15.030: —
Summa kronor 75,900: —
Det sålunda begärda anslaget uppginge, efter vad folkskolöverstyrelsen vidare
anförde, till samma belopp, som av 1914 års riksdag till motsvarande ändamål anvisats
för folkskoleseminariet i Uppsala. Även i enskildbeter överensstämde det föreliggande
förslaget i de flesta punkter nära med planerna för sistnämnda seminariums utrustning.
De olikheter, som förefunnes, berodde huvudsakligen av den något olika beskaffenheten
hos de båda seminariernas nuvarande utrustning, i det uppsalaseminariets skolmöbler
i något större omfattning vore användbara i den nya byggnaden, under det lundaseminariet
törfogade över en i vissa hänseenden något rikhaltigare undervisningsmateriell.
Då de nya byggnaderna för båda seminarierna erhölle ungefärligen samma omfattning,
i det att båda avsåge att bereda utrymme jämväl åt eu avdelning för studenter, vore
tydligt, att någon nedsättning av det nu begärda anslagets belopp icke lämpligen
kunde ifrågakomma. Även om anslaget oavkortat beviljades, torde anledning finnas
att befara, att det på grund av prisförhöjningar, som redan inträtt eller kunde väntas,
ej skulle bliva möjligt att i den utsträckning, som man vid beräkningens uppgörande
tänkt sig, tillgodose behoven.
Vad den föreliggande planen i övrigt auginge hade överstyrelsen låtit underkasta
densamma sakkunnig granskuing och kunde på grund därav vitsorda, att densamma
vore uppgjord med omsorg och grundlighet och syntes betrygga en god och
ändamålsenlig användning av de medel, som kunde varda för ändamålet anvisade.
Överstyrelsen ansåge sig alltså böra tillstyrka, att det begärda anslaget måtte beviljas.
Med avseende å den sannolika tidpunkten för inflyttningen i de nya lokalerna
syntes det överstyrelsen tillräckligt, om å 1917 års stat hälften av anslaget anvisades
och återstoden uppfördes å 1918 års stat.
Vad därefter angår frågan om anslag till dränering av det för seminariet
i Lund avsedda tomtområdet samt till påbörjande av trädgårdsanläggning
därstädes har folkskolöverstyrelsen visserligen i sitt förberörda
yttrande hemställt om bifall till domkapitlets framställning även i denna
del, men sedan fråga uppkommit om anslag jämväl till ordnande av tomtområdet
vid seminariet i Uppsala, har överstyrelsen i skrivelse den 9 december
1915 återkallat sin nyssnämnda hemställan och därvid anfört:
Givetvis hade det varit önskvärt, att jämväl anslaget till ordnande av tomtområdet
för seminariet i Lund upptagits i statsverkspropositionen till 1916 års riksdag.
Då emellertid nybyggnadsarbetena för folkskoleseminariet i Uppsala redan vore till
det väsentliga avslutade, så att byggnaderna beräknades kunna tagas i användning
sommaren 1916, under det att det beslutade nybygguadsarbetet för folkskoleseminariet
i Lund ännu icke blivit påbörjat, vadan behovet av anslag måste anses vara för uppsalaseminariet
mest trängande, och då det icke torde kunna förutsättas, att under närvarande
förhållanden bada de nu berörda anslagen skulle kunna beredas, syntes det
överstyrelsen riktigast, att i första hand anslagsbehovet för seminariet i Uppsala nu
bleve tillgodosett.
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen. 285
När jag för framställning till 1915 års riksdag anmälde ärendet rörande
anslag för år 1916 till folkskoleseminariets i Lund nybyggnad, hade
jag tillfälle att redogöra för de nuvarande seminarielokalernas även ur
hälsosynpunkt otillfredsställande beskaffenhet. Med avseende å vad jag då
anförde synes det mig vara av vikt, icke blott att berörda byggnadsarbete
så mycket som möjligt påskyndas utan ock att arbetet med den nya byggnadens
inredning och möblering kan i så god tid påbörjas, att detta arbete
icke föranleder uppskov med inflyttningen i de nya lokalerna. Jag anser
därför, såsom jag ock i det föregående antytt, att medel för åvägabringande
av ifrågavarande inredning och möblering och, i sammanhang därmed, för
anskaffande av nödvändig undervisningsmateriell böra utverkas redan hos
1916 års riksdag.
Mot det för ändamålet av domkapitlet begärda och av folkskolöverstyrelsen
tillstyrkta anslagsbeloppet, 75,900 kronor, har jag intet att erinra.
Omförmälda belopp är detsamma, som av riksdagen för liknande ändamål
beviljats för folkskoleseminariet i Uppsala, vilket är avsett att rymma
samma antal elevklasser som seminariet i Lund. I enlighet med folkskolöverstyrelsens
förslag torde av nyssnämnda anslagsbelopp hälften lämpligen
böra uppföras på 1917 års stat och den andra hälften på 1918 års stat.
Däremot synes mig med framställning till riksdagen angående medel
till iordningställande av tomtområdet vid seminariet i Lund kunna utan
olägenhet anstå till år 1917.
På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen
att till inredning och möblering av de nya byggnaderna
för folkskoleseminariet i Lund ävensom till seminariets
utrustning med undervisningsmateriell och
böcker bevilja ett anslag av 75,900 kronor och därav
anvisa på extra stat för år 1917 hälften eller 37,950
kronor.
45. Ordnande av tomtområdet vid folkskoleseminariet i Uppsala.
Med anledning av Kungl. Maj:ts framställning i ämnet beviljade riksdagen
år 1912 till inköp av ett tomtområde i Uppsala samt till uppförande
å sagda område av nya byggnader för folkskoleseminariet i nämnda stad
tillhopa 687,063 kronor, varav anvisats.på extra stat för år 1913 200,000
kronor, för år 1914 300,000 kronor och för år 1915 187,063 kronor. Vidare
beviljade riksdagen år 1914 till inredning och möblering av de nya
Departe
mentschefen.
Nytt anslag.
[146.]
Ordnande ar
tomtområdet
vid folkskoleseminariet
i
Uppsala.
I
Nytt anslag.
[147.]
Nytt
folkskoleseminarium
i Norrland.
286 1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
b_}7ggnaderna ävensom till seminariets utrustning med undervisningsinateriell
och böcker på extra stat för år 1915 ett anslag av 75,900 kronor.
Nu har folkskolöverstyrelsen i skrivelse den 9 december 1915 hemställt,
att vid framläggande av statsverkspropositionen för år 1917 måtte
tagas i beräkning ett belopp av i runt tal 25,000 kronor till planering,
^anläggning, dränering, trädgårdsanläggning och övrig plantering å det
till den nya seminariebyggnaden i Uppsala hörande tomtområdet.
Redan i det föregående, nämligen under punkten 142 angående anslag
till studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier,
har meddelats, att arbetet med n)’’ssnämnda seminariebyggnad bedrivits
med den skyndsamhet, att inflyttning i de nya lokalerna med tämligen
stor trygghet kunde antagas ske under sommaren 1916. Under sådana omständigheter
torde medel för det av folkskolöverstyrelsen nu angivna ändamålet
böra utverkas hos 1916 års riksdag.
Då emellertid den erforderliga utredningen av ärendet ännu icke
hunnit avslutas, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen
att
i avbidan på proposition angående anslag till
ordnande av tomtområdet vid folkskoleseininariet i Uppsala
beräkna för ändamålet på extra stat för år 1917
ett belopp av 25,000 kronor.
46. Nytt folkskoleseminarium i Norrland. I den statsverksproposition,
som avläts till riksdagen den 14 januari 1914, föreslog Kungl. Maj:t
under åttonde huvudtiteln, punkten 158, riksdagen att i avbidan på proposition
om anslag till uppförande av byggnader för ett nytt folkskoleseminarium
i Norrland beräkna för sådant ändamål för år 1915 ett extra anslag
av 150,000 kronor.
När detta ärende föredrogs inför Kungl. Maj:t, erinrade min företrädare
i statsrådsämbetet, att frågan om inrättande av ett dylikt seminarium
länge stått på dagordningen. Den särskilt i Norrland synnerligen
starkt framträdande bristen på kompetenta lärarkrafter för folkskolorna
gjorde det i hög grad önskligt, att denna fråga ej längre undanskötes.
Beträffande platsen för det nya seminariet hade olika meningar gjort sig
gällande. Anbud om kostnadsfri upplåtelse av tomtområde och beviljande
av åtskilliga andra förmåner hade inkommit från Piteå, Skellefteå, Umeå,
Örnsköldsvik, Sundsvall, Hudiksvall, Östersund, Frösön och Bräcke. Med
hänsyn till storleken av de belopp, som åtgått för liknande anläggningar under
första byggnadsåret, syntes för påbörjande av byggnadsarbetet höra för år
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen. 287
1915 beräknas 150,000 kronor. På det att hänsyn härtill skulle kunna tagas 1147.]
vid statsverkspropositionen avfattande, hemställde föredragande departementschefen,
att förslag måtte avlåtas till riksdagen om beräknande av
medel för ändamålet, på sätt nyss är nämnt.
Enahanda framställning upprepades under åttonde huvudtiteln, punkten
158, i statsverkspropositionen den 14 maj 1914.
Sedermera inkom även från överluleå (Boden) ett anbud om upplåtelse
av tomt för det tillämnade seminariet.
Det visade sig emellertid, att den utredning, som måste föregå en
framställning till riksdagen om beviljande av anslag för ändamålet, tog
vida större omfattning, än som från början varit beräknat, och i skrivelse
till riksdagen den 10 juli 1914, nr 248, gav fördenskull Kungl. Magt
riksdagen tillkänna, att proposition i ärendet icke komme att avlåtas till
den då samlade riksdagen.
Nu har folkskolöverstyrelsen i skrivelse den 24 december 1915 hemställt,
att medel till uppförande av byggnader för ifrågavarande seminarium
måtte tagas i beräkning vid avfattandet av statsverkspropositionen till 1916
års riksdag. I sammanhang därmed har överstyrelsen yttrat sig om en
annan byggnadsfråga, nämligen om uppförande av gymnastikbyggnad samt
tillbyggnad av lärohuset för folkskoleseminariet i Strängnäs. Jag erinrar,
att 1914 års senare riksdag till detta ändamål beviljat ett anslag av
206,895 kronor och därav på extra stat för år 1915 anvisat ett belopp av
70,000 kronor samt att, på sätt jag meddelade i sammanhang med avlåtande
av statsverkspropositionen till 1915 års riksdag, detta belopp ansetts
höra reserveras till ett kommande år.
Folkskolöverstyrelsen har i sin nämnda skrivelse anfört bland annat:
Givetvis skulle det enligt överstyrelsens mening vara högeligen önskvärt, att
anslag för båda här omhandlade ändamål kunde utverkas av 1916 års riksdag. Då *
det emellertid meddelats överstyrelsen, att med hänsyn till de rådande tryckta ekonomiska
förhållandena utsikt härför icke torde finnas utan att blott ettdera av ifrågavarande
anslagsbehov syntes kunna tillgodoses i statsverkspropositionen, måste överstyrelsen,
huru mycket än överstyrelsen behjärtade de svårigheter för undervisningsarbetet vid
folkskoleseminariet i Strängnäs, som lokalbristen vållade, uttala sig för att anslagsbehovet
för ett nytt seminarium i Norrland måtte i första rummet bliva tillgodosett.
Enär utredningen rörande det föreslagna nya seminariets förläggning och andra i
samband därmed stående frågor ännu icke hunnit avslutas, anhölle överstyrelsen att
längre fram få inkomma med utredning och förslag i ämnet och finge därför för närvarande
inskränka sig till att i underdånighet hemställa, det Kungl. Maj:t täcktes vid
avfattandet av statsverkspropositionen till 1916 års riksdag för uppförande av bvggnader
för ett nytt folkskoleseminarium i Norrland beräkna ett belopp av 150.000
kronor eller samma belopp, som för ändamålet tagits i beräkning i statsverkspropositionen
till 1914 års förra riksdag.
>
Nytt anslag.
[143.]
Underhåll av
trädgården
vid folkskoleseminariet
i
Luleå.
IT
[149.]
Hyresbidrag
till rektorer
vid vissa
folkskoleseminarier.
288 1916. Åttonde linvudtiteln: Folkundervisningen.
Med åberopande av vad folkskolöverstyrelsen anfört hemställer jag.
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att i avbidan på proposition om anslag till uppförande
av byggnader för ett nytt folkskoleseminarium
i Norrland beräkna för sådant ändamål på extra stat för
år 1917 ett anslag av 150,000 kronor.
47. Underhåll av trädgården vid folkskoleseminariet i Luleå.
I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar har riksdagen
på extra stat för vart och ett av åren 1914—1916 till underhåll och skötsel
av trädgården vid folkskoleseminariet i Luleå anvisat 1,000 kronor.
Genom beslut den 26 juni 1915 ställdes det för år 1916 anvisade
beloppet till förfogande av seminariets rektor för det med anslaget avsedda
ändamålet.
I skrivelse den 30 september 1915 har folkskolöverstyrelen hemställt,
att anslag till samma belopp måtte för ändamålet beredas även för år
1917. Överstyrelsen yttrar härom:
Ordnandet av trädgården vid ifrågavarande seminarium har under år 1915 fortgått,
och resultatet av trädgårdsodlingen har liksom föregående år visat sig synnerligen
gynnsamt. Då ytterligare någon erfarenhet beträffande kostnaderna för trädgårdens
underhåll torde böra föreligga, innan anslag därför uppföres å ordinarie stat,
torde de erforderliga medlen även för år 1917 böra anvisas å extra stat. Enligt meddelande
av seminariets rektor kan det belopp, som hittills utgått, 1000 kronor, fortfarande
anses för ändamålet tillräckligt.
Jag tillstyrker, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till underhåll och skötsel av trädgården vid
folkskoleseminariet i Luleå anvisa på extra stat för år
1917 ett anslag av 1,000 kronor.
48. Hyresbidrag till rektorer vid vissa folkskoleseminarier.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beviljade 1915
års riksdag till bestridande av hyresbidrag till rektorerna vid foikskoleseminarierna
i Linköping, Skara, Kalmar, Karlstad Och Umeå på extra
stat för år 1916 ett anslag av 6,000 kronor, därav 1,200 kronor voro avsedda
för en var av rektorerna vid seminarierna i Linköping, Kalmar
och Umeå, 1,000 kronor för rektor vid seminariet i Skara samt 1,400
kronor för rektor vid seminariet i Karlstad. Vid nämnda seminarier hade
rektorernas bostäder tagits i bruk för undervisningen.
Genom beslut den 26 juni 1915 ställde Kungl. Maj:t de beviljade
beloppen till förfogande av Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande
för att kvartalsvis tillhandahållas vederbörande rektorer.
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen. 289
1 skrivelse den 30 september* 1915 bär folkskolöverstyrelsen meddelat,
att förenämnda rektorers bostäder även under år 1917 komme att behövas
för undervisningen och att ifrågavarande anslagsbehov följaktligen komme
att under sagda år kvarstå oförändrade.
Med anledning härav hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen ,
att till bestridande av hyresbidrag till rektorerna
vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Kalmar,
Karlstad och Umeå bevilja på extra stat för år 1917
ett anslag av 6,000 kronor.
49. Förhyrande av vissa lokaler för folkskoleseminarierna i
Linköping och Umeå m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning har riksdagen till förhyrande av vissa för folkskoleseminarierna
i Linköping och Umeå erforderliga lokaler ävensom till avlönande
av en övningsskollärarinna och av lärarinnor i hushållsgöromål anvisat
på extra stat för år 1915 ett anslag av 21,000 kronor, däri inbegripna
medel till inredningsarbeten och anskaffande av skolmöbler, samt på
extra stat för år 1916 ett anslag av 7,540 kronor.
Av sistnämnda belopp ställde Kungl. Maj:t genom beslut den 26 juni
1915 för angivna ändamål 2,200 kronor till förfogande av rektorn vid
folkskoleseminariet i Linköping och 5,340 kronor till förfogande av rektorn
vid folkskoleseminariet i Umeå.
I skrivelse den 30 september 1915 har folkskolöverstyrelsen hemställt
om beredande av anslag för samma ändamål även för år 1917 och därvid
anfört följande:
Genom de förut beviljade anslagen hade möjlighet beretts att provisoriskt tillgodose
det behov av större och bättre undervisningslokalei'', som vid genomförandet av
den nya undervisningsplanen för seminarierna gjort sig gällande särskilt vid nämnda
båda seminarier. Behovet av de förhyrda lokalerna kvarstode givetvis intill dess nya,
tidsenliga byggnader för dem blivit uppförda. Anslag för ifrågavarande ändamål borde
alltså beredas även för år 1917.
De erforderliga kostnadsbeloppen, sådana dessa med ledning av från vederbörande
rektorer införskaffade upplysningar kunde beräknas, vore följande:
för seminariet i Linköping:
till hyra......................................................................
» uppvärmning, belysning och städning.................
» arvode för skolköksuudervisningen ...................
> underhåll och tillökning av skolköksmateriellen
» skolbänkar och materiell för övningsskolan........
............. kronor 1.000: —
............ » 1,100: —
............ » 350: —
............ » 50: —
............ » 400:-
Summa kronor 2 900: —
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
37
[ISO.]
Förhyrande
av vissa
lokaler lör
folkskoleseminarierna
i
Linköping
och Umea
m. m.
Ökat anslag.
[151.]
Stockholms
privata folkskollärarinnecemi
narram.
290 1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
för seminariet i TJmeå:
till arvode åt en lärarinna i övningsskolan....................................
i> avgift för denna till folkskollärarnas pensionsinrättning.........
» arvode för 17 veckotimmar i hushällsgöromäl ........................
» hyra...........................................................................................
» uppvärmning, belysning och städning.......................................
» läijungebibliotek och materiell för övningsskolan .................
» vattenavgift och underhall av inventarier för skolköket m. m.
1,700 |
— |
|
...... » |
100 |
— |
...... » |
1,190 |
— |
...... » |
1,100 |
— |
...... » |
950 |
— |
...... * |
150 |
— |
...... » |
150 |
— |
urna kronor |
5,340 |
— |
De för seminariet i Umeå angivna beloppen vore desamma som de, vilka beviljats
för år 1916, och torde alltså icke erfordra någon ytterligare motivering. För seminariet
i Linköping hade upptagits dels en ökning av posten »uppvärmning, belysning
och stålning» med 300 kronor eller från 800 kronor till 1,100 kronor, dels en
ny post »skolbänkar och materiell för övningsskolan» å 400 kronor. Ökningen av kostnaderna
för uppvärmning m. m. vore beroende av den starka stegringen av bränslekostnader
och hade beräknats med ledning av de faktiska utgifterna för ifrågavarande
ändamål under år 1915. Den nya anslagsposten vore föranledd dels av nödvändigheten
att utgallra och ersätta en del äldre förslita skolbänkar i övningsskolan, dels
av det i mån av övningsskolans utvidgning stegrade behovet av undervisningsmateriell
för densamma.
För år 1917 skulle alltså för här berörda ändamål erfordras sammanlagt 8,240
kronor. •
På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen
att till förhyrande av vissa lokaler för folkskoleseminarierna
i Linköping och Umeå samt till dessa
lokalers uppvärmning, belysning, städning m. m. ävensom
till avlöning av en övningsskollärarinna och av
lärarinnor i hushållsgöromål vid nämnda seminarier bevilja
på extra stat för år 1917 ett anslag av 8,240 kronor.
50. Stockholms privata folkskollärarinneseminarium. Till understöd
för uppehållande av Stockholms privata folkskollärarinneseminarium
har riksdagen beviljat på extra stat för vart och ett av åren 1911 —1916
ett anslag av 6,300 kronor att utgå på de närmare villkor, som av Kungl.
Maj:t bestämdes.
Styrelsen för aktiebolaget Ateneum för flickor, vilket bolag innehar
seminariet, har nu i ansökning, som tillstyrkts av seminariets inspektor,
anhållit om vidtagande av sådana åtgärder, att styrelsen måtte för uppehållande
av undervisningen vid seminariet jämväl under år 1917 erhålla
ett anslag av 6,300 kronor.
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen. 291
Vid ansökningen äro fogade tryckt redogörelse för arbetet vid Ateneum
för flickor i Stockholm läsåret 1914—1915 ävensom stat för seminariet
för år 1917 av följande lydelse:
Inkomster:
Terminsavgifter...................................................... |
............................... kronor 42.000: — |
Anslag av staten.................................................... |
................................ > 6.300: — |
Anslag av Stockholms läns landsting .................. |
............................... » 4.200: — |
Brist........................................................................ |
............................... v 7 740: — |
• |
Summa kronor 60,240: — |
Avlöningar ..............................
Omkostnader för pensionering
Avgifter till vikariatskassan ....
Hya............................................
Materiell och bibliotek..............
Uppvärmning.............................
Belysning..................................
Städning....................................
Utskylder..................................
Diverse: tryck, annonser m. m.
Utgifter:
kronor 32,600
» 3,300
» 240
» 12,700
» 2,000
» 3,000
» 1,000
» 1,400
» 1.500
» 2500
Summa kronor 60,240
Till berörda ansökning bar folkskolöverstyrelsen, under framhållande
av att seminariet med hänsyn till arten och beskaffenheten av sin verksamhet
enligt överstyrelsens mening fortfarande vore förtjänt av understöd,
i underdånig skrivelse den 30 september 1915 tillstyrkt bifall.
Då av den uppgjorda staten för seminariet framgår, att detsamma för
år 1917 är i behov av samma statsbidrag som för år 1916, hemställer jag,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till Stockholms privata folkskollärarinneseminarium
bevilja på extra stat för år 1917 ett anslag av
6,300 kronor att utgå på de villkor, som av Kungl.
Maj:t bestämmas.
51. Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium. För vart och ett av
åren 1913—1916 har riksdagen till Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium
beviljat ett extra anslag av 6,300 kronor att utgå på de villkor, som
av Kungl. Maj:t bestämdes.
[152.]
Göteborgs
kvinnliga.
folkskolese
minarium.
292
1.916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
[152.] Styrelsen för aktiebolaget Sigrid Rudebecks skola i Göteborg, vilket
bolag innehar seminariet, har nu anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga
sådana åtgärder, att seminariet även för år 1917 måtte erhålla statsbidrag
med oförändrat belopp.
Vid ansökningen äro fogade tryckt redogörelse för seminariets verksamhet
under läsåret 1914—1915 ävensom stat för seminariet för år 1917
av följande lydelse:
Inkomster:
Terminsavgifter............................................................................* ........ kronor 39.700: —
Statsanslag ............................................................................................ » 6 300: —
Summa kronor 46,000: —
Utgifter:
Avlöningar och pensionsavgifter.........................
Hyror ................................................................
Materiell och bibliotek .......................................
Uppvärmning .......................................................
Belysning ............................................................
Städning..............................................................
Diverse utgifter.....................................................
........... kronor 30.000: —
............. > 8.300: —
............. » 2.000; —
............. * 1.600: —
............ » 500: —
» 1,900: —
...... 1,700:-
Summa kronor 46,000: —
I skrivelse den 30 september 1915 har folkskolöverstyrelsen, under
framhållande av att överstyrelsen ansåge seminariet fortfarande vara förtjänt
av understöd, tillstyrkt bifall till ansökningen.
Då ifrågavarande seminarium jämväl för år 1917 behöver enahanda
statsbidrag som för år 1916, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen
att till Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium bevilja
på extra stat för år 1917 ett anslag av 6,300 kronor
att utgå på de villkor, som av Kungl. Magt bestämmas.
Småskoleseminarier.
52. Avlöningsbidrag till lärare vid småskoleseminarier,
oförändrat ordinarie förslagsanslag kronor 48,000: —
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen. 293
53. Bidrag till avlönande av vikarie lör lärare vid
småskoleseminarium, oförändrat ordinarie
förslagsanslag ....................................................... kronor 2,000:
Anordningar för lärares fortbildning.
54. Fortbildningskurser för folk- och småskollärare. På Kungl.
Maj:ts därom gjorda framställningar har riksdagen lör vart och ett av
åren 1914 och'' 1915 på extra stat beviljat ett anslag av 15,000 kronor
att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor, Kungl. Maj:t kunde
finna gott fastställa, användas till understödjande av fortbildningskurser
för lärare och lärarinnor vid folk- och småskolor.
Med hänsyn till inkomna ansökningar om understöd till fortbildningskurser
av ifrågavarande slag har Kungl. Maj:t den 21 maj 1915, efter inhämtande
av yttrande från folkskolöverstyrelsen, för år 1915 anvisat
dels åt Södermanlands läns landstings förvaltningsutskott för beredande
åt lärare och lärarinnor i folk- och småskolor inom länet av understöd
för deltagande i en av förvaltningsutskottet anordnad fortbildningskurs i
åskådningsteckning 704 kronor,
dels åt centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening
för anordnande för lärare och lärarinnor vid rikets folkbildningsanstalter
av en fortbildningskurs i teckning i Falun 2,850 kronor, en fortbildningskurs
i sång i Stockholm 1,480 kronor och en fortbildningskurs i hembygdskunskap
med därtill hörande arbetsövningar i Stockholm 1,850 kronor,
dels åt föreningen för norrländsk hembygdsforskning för anordnande
i Härnösand av en andra årskurs i hembygdsforskning och hembygdsundervisning
för i Norrland anställda folkskollärare 3,716 kronor,
dels ock. åt rektor vid folkskoleseminariet i Göteborg för anordnande
vid seminariet av en fortbildningskurs i hembygdskunskap för lärare
och lärarinnor vid folk- och småskolor 4,400 kronor.
Det för år 1915 anslagna beloppet har sålunda i sin helhet tagits i
anspråk.
över kurserna hava vederbörande kursanordnare till folkskolöverstyrelsen
ingivit redogörelser, ur vilka jag här torde få lämna följande utdrag.
Den av Södermanlands läns landstings förvaltningsutskott anordnade fortbildningskursen
i teckning både börjat den 28 juni och fortgått till och med den 10 juli
1915- Lokal hade upplåtits å folkhögskolan i Asa. I kursen både deltagit 8 lärare
och 5 lärarinnor vid folkskolor samt 15 lärarinnor vid småskolor inom länet.
Vid redogörelsen hade fogats följande räkenskapssammandrag:
[153.]
Fortbildningskurser
för folk- och
småskollärare.
[153.]
294
1916. Attoude huvudtiteln: Folkundervisning bi -
inkomster.
Landstingets bidrag
Statsbidrag................
Utgifter.
Bidrag till 28 deltagare under 13 dagar.............................
Arvoden till kursledarna ......................................................
Teckningsmateriell ...............................................................
Frakter å d:o ........................................................................
Diverse omkostnader för kursens anordnande, iordningsställande av
lokaler, porton m. m.....................................................................
-------- kronor |
1,000: |
— |
704: |
— |
|
95: |
53 |
|
Summa kronor |
1,799: |
53 |
............ kronor |
832: |
30 |
712: |
— |
|
165: |
45 |
17: 13
72: 65
Summa kronor 1,799: 53
Den av centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening anordnade
fortbildningskursen i teckning hade hållits i Falun under tiden den 19 juli—den 14
augusti 1915. Stadens skolråd hade avgiftsfritt upplåtit folkskolans gymnastiksal samt
andra lämpliga lokaler för densamma. Till deltagande i kursen både 160 lärare och
lärarinnor vid olika slag av skolor anmält sig. Av de anmälda kunde dock endast 40
mottagas.
Kostnaderna för ifrågavarande teckningskurs kunde icke exakt angivas, enär räkningar
å vissa utgiftsposter ännu icke inkommit. Då emellertid de redan inkomna
räkningarna belöpte sig på sammanlagt 3,819 kronor 94 öre, kunde med säkerhet
beräknas, att samtliga kostnader för kursen komme att uppgå till omkring 3,850 kronor.
De utgifter, som icke täcktes av statsbidraget, sålunda 1,000 kronor, hade bestritts
av Sveriges allmänna folkskollärarförening.
Den av samma centralstyrelse anordnade fortbildningskursen i sång hölls i Stockholm
den 2—den 21 augusti 1915. Musikaliska akademien hade kostnadsfritt upplåtit
lokal för densamma. Bland 92 sökande utsågos 20 till deltagare i kursen.
Kursens ekonomi framginge av följande översikt:
Inkomster.
Statsanslag.................................................................
Anslag av Sveriges allmänna folkskollärarförening
Utgifter.
Undervisningsarvoden..........................................
Resekostnad för en lärare.....................................
20 stipendier å 44 kronor ..................................
Annonser................................................................
Vaktmästare........................................................
Diverse utgifter...............................................
............ kronor 1,480: —
.....» 976: 20
Summa kronor 2,456: 20
............ kronor 1,440: —
............ » 48: —
............ » 880: —
............ » 12: 50
............ » 72: —
........... >_3: 70
Summa kronor 2,456: 20
295
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
Centralstyrelsens fortbildningskurs i hembygdskunskap hölls i Stockholm den [153.]
26 juli—den 14 augusti 1915. Lokal både kostnadsfritt upplåtits i tekniska skolan.
Till deltagande i kursen anmälde sig ej mindre än 223 lärare och lärarinnor. Av
dessa utsagos 40 till deltagare i kursen.
Inkomsterna och utgifterna för kursen framginge av följande översikt:
Inkomster.
Statsbidrag............................................................................................... kronor 1.850: —
Anslag av Sveriges allmänna folkskol lärarförening ........................ > 1.152: 68
Summa kronor 3,00^: 68
Utgifter.
Stipendier åt deltagarna ....................................
Arvoden åt föreläsare och lärare.........................
Utställning............................................................
Materiell................................................................
Vaktmästare..........................................................
Diverse utgifter....................................................
........... kronor 1,760
» 930
............ > 45
............ » 166
............ > 80
........... > 20
Summa kronor 3,002
88
80
68
Den av föreningen för norrländsk hembygdsforskning anordnade kursen i hembygds
for stening och hembygdsundervisning. som pägick vid Härnösands folkskoleseminarium
under tvä månader med början den 21 juni 1915, var en fortsättning av föreningens
under år 1914 anordnade kurs och hade samma deltagare som denna. Antalet
utgjorde 25. _ o*
Det av kursbestyrelsen efter samma beräkningsgrunder som föregående år uppgjorda
förslaget till inkomst- och utgiftsstat visade följande siffror:
Inkomster.
För kurserna genom föreningen disponibla medel
Beräknat statsanslag för föreläsningar m. m........
Beräknat statsanslag till stipendier........................
. kronor 1.385: —
» 1.285: —
» 2.500: —
Summa kronor 5,170: —
Utgifter.
110 föreläsningar ä 15 kronor............................
28 dubbeltimmar seminarieövningar ...................
Resekostnader ......................................................
Övriga utgifter ...................................................
20 stipendier å 125 kronor..................................
......................... kronor |
1.650: — |
........................ > |
420: — |
......................... > |
500: — |
......................... » |
100: — |
2 500: — |
|
Summa kronor |
© 1 |
296
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
[153.] öen av rektor vid folksIwleseminariet. i Göteborg anordnade och ledda fortbild
ningskursen
i hembygdskunskap. vid vilken huvudvikten lagts vid djur- och växtbiologi,
pågick den 6—den 31 juli 1915 i folkskoleseminariets lokaler, till deltagande
i kursen hade anmält sig 156 lärare och lärarinnor, av vilka endast 30 kunde mottagas.
Kostnaderna för kursen voro följande:
Ersättning till lärarna........
Stipendier till deltagarna...
Bisättning till rektor.........
» » vaktmästare
Annonser och materiell ...
1,709: |
— |
2 013: |
50 |
200: |
— |
100: |
— |
377: |
50 |
Summa kronor 4,400
Även för år 1916 har riksdagen, såsom redan nämnts, anvisat ett
anslag av 15,000 kronor för nu ifrågavarande ändamål, och har Kungl.
Maj:t genom beslut den 26 juni 1915 anbefallt folkskolöverstyrelsen att
efter vederbörandes hörande inkomma med förslag till de villkor, under
vilka understöd borde utgå från ifrågavarande anslag. Sådant förslag har
överstyrelsen ännu icke avgivit.
I skrivelse den 30 september 1915 har folkskolöverstyrelsen anhållit,
att ett anslag av 15,000 kronor måtte jämväl för år 1917 beredas
till understödjande av dylika kurser. Till stöd för denna anhållan har
överstyrelsen anfört följande:
Av bland annat de till överstyrelsen inkomna redogörelserna för de år 1915 anordnade
fortbildningskurserna hade överstyrelsen funnit, att dessa kurser varit väl planlagda
och genomförda samt sålunda i hög grad bidragit till nåendet av det syfte, för
vilket de varit avsedda. Att de grupper av lärare, för vilka kurserna varit anordnade,
själva högt uppskattade desamma, framginge ej blott av de omdömen, kursledarna
lämnat om deltagarnas nit och arbete, utan även därav att, ehuru varje deltagare
måste underkasta sig förhållandevis avsevärda uppoffringar av ekonomisk art, likväl
mångdubbelt flera, än som kunnat mottagas, anmält sig till de skilda kurserna.
Överstyrelsen ansåge sig därför kunna på det kraftigaste förorda, att liknande kurser
allt fortfarande mätte komma till stånd samt att desamma måtte få anordnas förutom
i samma ämnen, som under år 1915, nämligen hembygdskunskap, sång och teckning,
jämväl i en del andra ämnen, vilkas ändamålsenliga behandling i skolan skulle främjas
av fortsatt utbildning åt de däri undervisande lärarna.
I detta sammanhang ansåge sig överstyrelsen böra omnämna, att Västerbottens
läns landstings förvaltningsutskott fäst överstyrelsens uppmärksamhet på vikten därav,
att i planer över fortbildningskurser jämväl inrymdes undervisning i skogshushållningen
berörande ämnen. Överstyrelsen ansåge också önskvärt, att såväl detta ämne som
andra grenar av lanthushållning upptoges i kursernas program, så snart omständigheterna
det medgåve.
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen. 297
Då ifrågavarande fortbildningskurser utan tvivel äro av stor betydelse
för undervisningsarbetet i folk- och småskolor, synes det mig önskvärt, att
anslag till understödjande av dylika kurser även år 1917 står tillbuds.
»lag anser mig i detta sammanhang böra omnämna, att sedan fråga
uppkommit, huruvida till folkskolöverstyrelsen borde överlämnas avgörandet.
i vissa grupper av ärenden, som nu tillhöra Kungl. Maj:ts omedelbara
handläggning, överstyrelsen uttalat sig för att till överstyrelsen skulle
på angivet sätt överflyttas, bland andra grupper av ärenden, även fördelningen
av anslag till nu ifrågavarande ändamål. Detta spörsmål är emellertid
fortfarande beroende på Kungl. Maj:ts prövning.
Någon förändring av anslagets storlek torde icke nu böra ifrågasättas.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att på extra stat för år 1917 bevilja ett anslag av
15,000 kronor att enligt Kungl. Majrts bestämmande
och på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott fastställa,
användas till understödjande av fortbildningskurser för
lärare och lärarinnor vid folk- och småskolor.
55. Fortbildningskurser i gymnastik för folkskollärare och
folkskollärarinnor. Från och med år 1903 har riksdagen beviljat anslag
på extra stat till anordnande i enlighet med de bestämmelser, Kungl. Maj:t
kunde finna lämpligt fastställa, av fortbildningskurser i gymnastik för
folkskollärare och, från och med år 1908, även för folkskollärarinnor. För
vart och ett av åren 1912 —1916 har för ändamålet anvisats ett belopp av
12,900 kronor.
Genom beslut den 26 juni 1915 anbefallde Kungl. Maj:t direktionen
över gymnastiska centralinstitutet och folkskolöverstyrelsen att efter
vederbörandes hörande till Kungl. Maj:t inkomma med gemensamt utlåtande
och förslag beträffande användningen av ifrågavarande anslag för år
1916. Efter det sådant utlåtande och förslag avgivits, har Kungl. Maj:t
den 12 november 1915 dels anbefallt statskontoret att till direktionen över
gymnastiska centralinstitutet på rekvisition mot redovisningsskyldighet
utbetala det för år 1916 beviljade anslaget, dels ock i fråga om användningen
av samma anslag föreskrivit, att det skall åligga direktionen att
under år 1916 anordna sådana kurser på minst åtta platser inom riket,
med iakttagande därvid,
att direktionen och folkskolöverstyrelsen skola gemensamt antaga en
ledare för varje kurs och för honom eller henne utfärda instruktion angående
kursens omfattning och den undervisning, som bör meddelas;
Bihang till riksdagens protokoll IDIG. 1 samt. 38
IJepurte mentschefen -
[154.]
Fortbildningskurser
i gymnastik
för folkskollärare
och
folkskollärarinnor.
298 1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
[154.] att direktionen och överstyrelsen skola gemensamt bestämma de platser.,
å vilka kurser skola anordnas, och på förslag av vederbörande kursledare
tiden lör begynnelsen av varje kurs; åliggande det överstyrelsen att underrätta
statens folkskolinspektörer angående platser och tider för kurserna
samt rörande de för desamma antagna ledarna;
att varje kurs skall fortgå under en tid av minst 18 dagar;
att deltagare i kursen skola antagas av ledaren bland de lärare eller
lärarinnor, som inom förut tillkännagiven tid anmält sig;
att lör varje kurs må, under förutsättning att vederbörligt anslag ej
överskrides, efter kursledarens beprövande åt högst 20 i kursen deltagande
lärare eller lärarinnor utgå understöd, nämligen åt deltagare, som är bosatt
å kursorten, ett belopp av 27 kronor 50 öre samt åt deltagare, som ej
är bosatt å kursorten, ett belopp av 55 kronor ävensom, för det fall att
deltagares resa till kursorten och åter till hemorten uppgår till sammanlagt
minst 200 kilometer, dessutom reseunderstöd med halva järnvägsbiljettpriset
för plats i 3:e klassens vagn, halva legan för skjuts med en
häst och halva avgiften för salongsplats å ångfartyg;
att utöver nämnda antal av 20 må bland de lärare och lärarinnor,
som icke göra anspråk på understöd av statsmedel eller som för deltagande
i kursen erhålla understöd av vederbörande kommunala myndighet,
antagas det antal deltagare, som med hänsyn till lokala förhållanden och
kursens ändamålsenliga anordning kan befinnas lämpligt;
att kursledare, som är bosatt å kursorten, skall vara berättigad att
erhålla arvode av 200 kronor och kursledare, som icke har sitt hem å
kursorten, arvode av 300 kronor samt därjämte ersättning för resa enligt
3:e klassen i gällande resereglemente med undantag därav, att dagtraktamente
ej må utgå;
att till inköp av materiell och bestridande av övriga erforderliga utgifter
må av direktionen anslås för varje kurs erforderligt belopp; samt
att det skall åligga kursledare att efter kursens slut till direktionen
och överstyrelsen insända berättelse om kursens anordning samt därvid
med stöd av vunnen erfarenhet angiva, huru kommande dylika kurser
synas böra anordnas, varjämte kursledare skall till direktionen avgiva redogörelse
för omhänderhavda medel.
I skrivelse den 8 september 1915 har direktionen hemställt om
anvisande jämväl för år 1917 av medel för ifrågavarande kurser.
I detta ärende har folkskolöverstyrelsen, efter hörande av sin sakkunnige
i frågor rörande fysisk uppfostran, professorn N. F. Sellén, den 30
september 1915 avgivit utlåtande och därvid, under framhållande att ifrågavarande
kurser allt fortfarande omfattades med stort intresse och syntes
IDIG. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen. 291*
väl motsvara det med dem avsedda syftet att vara folkskolans lärarkår till
hjälp i dess verksamhet att leda ungdomens fysiska fostran, tillstyrkt
bifall till ansökningen.
Med hänvisning till vad folkskolöverstyrelsen anfört hemställer jag,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till anordnande i enlighet med de bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa, av fortbildningskurser
i gymnastik för folkskollärare och folkskollärarinnor
anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag
av 12,900 kronor.
5G. Fortbildningskurser i gymnastik för småskollärarinnor.
På Kungl. Maj:ts framställning beviljade 1915 års riksdag till anordnande
i enlighet med de bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt fastställa,
av fortbildningskurser i gymnastik för småskollärarinnor på extra
stat för år 1916 ett anslag av 3,000 kronor.
Genom beslut den 26 juni 1915 anbefallde Kungl. Maj:t direktionen
över gymnastiska centralinstitutet och folkskolöverstyrelsen att efter
vederbörandes hörande till Kungl. Maj:t inkomma med gemensamt utlåtande
och förslag beträffande användningen av ifrågavarande anslag. Sedan
dylikt utlåtande och förslag inkommit, har Ivungl. Maj:t den 12 november
1915 dels anbefallt statskontoret att till direktionen över gymnastiska
centralinstitutet på rekvisition mot redovisningsskyldighet utbetala det för
år 1916 beviljade anslaget, dels ock föreskrivit, att det skall åligga direktionen
att anordna sådana kurser, om vilka nu är fråga, på minst två
platser inom riket, med iakttagande i tillämpliga delar av de med avseende
ä motsvarande kurser för folkskollärare och folkskollärarinnor meddelade
föreskrifter, för vilka jag under närmast föregående punkt redogjort.
I skrivelse den 10 september 1915 har direktionen anhållit om ett
anslag av 3,000 kronor för anordnande under år 1917 av två fortbildningskurser
i gymnastik för småskollärarinnor inom de län, där det för
tillfället syntes mest ändamålsenligt, med skyldighet för direktionen att
redovisa dessa medel på samma sätt, som för anslaget till anordnande
av fortbildningskurser i gymnastik för folkskollärare och folkskollärarinnor
vore föreskrivet.
Folkskolöverstyrelsen har, efter hörande av sin sakkunnige i frågor
beträffande fysisk uppfostran, professorn Is. F. Sellén, i skrivelse den 30
september 1915 tillstyrkt bifall till ansökningen. Sellén har i ärendet anfört
bland annat:
[155.]
Fortbildningskurser
i gymnastik
för småskollärarinnor.
[156.]
Fortbildningskurser
i
skolträdgård
sskötsel.
300 1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
Dylika kurser för småskollärarinnor komme att för första gången med statsunderstöd
anordnas år 1916. Man kunde därför icke direkt peka på någon praktisk erfarenhet,
men det årligen förekommande stora antalet sökande med endast småskollärarinnekompetens
till kurserna för folkskollärarinnor gåve förvissning om att behovet av
dessa kurser vore kännbart. Den olika graden av föregående gymnastisk utbildning
hos folk- och småskollärarinnor gjorde särskilda kurser för båda dessa kategorier önskvärda.
Intill dess att man hade en rikare erfarenhet att bygga på, torde vara lämpligt
att fortfarande inskränka sig till två kurser för småskollärarinnor.
Då behovet av ifrågavarande kurser kvarstår oförändrat, hemställer jag,,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till anordnande i enlighet med do bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa, av fortbildningskurser
i gymnastik för småskollärarinnor anvisa på
extra stat för år 1917 ett anslag av 3,000 kronor.
57. Fortbildningskurser i skolträdgårdsskötsel. iled anledning
av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har riksdagen, i likhet med
vad för år 1915 ägt rum, till understöd för anordnande under år 1916 i
enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt
fastställa, av fortbildningskurser i trädgårdsskötsel för folkskollärare
ävensom för lärare i ämnet vid folkskoleseminarierna anvisat på extra stat
för år 1916 dels för dylika kurser vid Adelsnäs trädgårdsskola ett anslag
av 1,980 kronor, dels ock för liknande kurser vid Norrlands trädgårdsskola
ett anslag av 1,250 kronor, tillhopa 3,230 kronor.
Genom beslut den 26 juni 1915 förordnade Kungl. Maj:t,
dels beträffande det till fortbildningskurser vid Adelsnäs trädgårdsskola
beviljade anslaget, 1,980 kronor, därav 700 kronor voro avsedda såsom
understöd till anordnande av ifrågavarande kurser och 1,280 kronor
till bestridande av för varje kursdeltagare med 80 kronor utgående understödsbelopp,
att detsamma skulle ställas till Kungl. Maj:ts befallningshavandes
i Östergötlands län förfogande för det med anslaget avsedda
ändamålet med iakttagande av de bestämmelser, som genom nådigt brev
den 26 november 1909 fastställts beträffande anordnandet av dylika kurser
under år 1910, och de villkor, som genom samma nådiga brev föreskrivits
för statsunderstöds åtnjutande av de i kurserna deltagande, dock med följande
ändringar, nämligen att högst två lärare i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminarier
skulle äga tillträde till kurserna samt att av understödet
till kursdeltagarna utbetalades 25 kronor efter en var av kurserna i februari
och september samt 30 kronor efter kursen i maj,
dels och beträffande det till kurser vid Norrlands trädgårdsskola be -
301
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
viljade anslaget, 1,250 kronor, därav 500 kronor voro avsedda såsom understöd
till anordnande av ifrågavarande kurser och 750 kronor till bestridande
av för varje kursdeltagare med 75 kronor utgående understödsbelopp,
att detsamma skulle ställas till Kungl. Maj:ts befallningshavandes
i Västernorrlands län förfogande för det med anslaget avsedda ändamålet
med iakttagande av de bestämmelser, som genom nådigt brev den 28 november
1912 fastställts beträffande anordnande av dylika kurser under år
1913, och de villkor, som genom samma nådiga brev föreskrivits för statsunderstöds
åtnjutande av de i kurserna deltagande, dock att av understödet
till kursdeltagare två tredjedelar eller 50 kronor skulle betalas efter
kursen i maj—juni och en tredjedel eller 25 kronor efter kursen i september.
De åsyftade villkoren och bestämmelserna för åtnjutande av det åt
Adelsnäs trädgårdsskola anvisade anslaget finnas intagna i det vid 1910
års statsverksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 14 januari 1910, punkten 103. Motsvarande villkor
och bestämmelser beträffande anslaget till Norrlands trädgårdsskola finnas
intagna i det vid 1913 års statsverksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 14 januari 1913, punkten 191.
Nu hava styrelserna för bemälda trädgårdsskolor i till Kungl. Maj:t
ingivna framställningar anhållit, att åtgärder måtte vidtagas för anvisande
av anslag till liknande fortbildningskurser i trädgårdsskötsel under år 1917.
Styrelsen för Arlelsnäs trädgårdsskola har därvid anhållit om ett anslag
av 3,400 kronor, därav 700 kronor till kursernas anordnande och
2,700 kronor till stipendier åt 16 kursdeltagare, att utgå såsom ersättning
för tredje klass järnvägsbiljett för resa till och från kurserna och dagtraktamenten
av 4 kronor för dag under den tid, kurserna pågå, samt för de
dagar, som åtgå till resor till och från kurserna.
Till stöd för sin framställning har styrelsen anfört:
Redan den 15 november 1913 och den 24 oktober 1914 hade styrelsen på grund
av de erfarenheter, som under de år sådana kurser varit anordnade vid skolan vunnits,
gjort underdånig framställning om att stipendierna till kursdeltagarna måtte utgå i
form av reseersättning och dagtraktamente.
Det vore ju alldeles uppenbart, att stipendierna i den form, de nu utginge, bleve
mycket orättvist fördelade, enär kursdeltagare, som vore bosatt inom orten, givetvis
hade relativt små utgifter för sina resor, medan sådana, som komme från mera avlägsna
orter, ofta hade större utgifter för enbart resorna än det bidrag, de erhölle.
Följden härav bleve också, att avlägset boende, i ekonomiskt hänseende mindre välsituerade
lärare och lärarinnor såge sig nödsakade att avstå från deltagandet i kurserna,
då de erfore storleken av de därmed förenade kostnaderna, vilka kostnader ej
sällan väsentligt ökades därigenom, att kursdeltagarna under en eller ett par kurser
måste hålla vikarie vid sin skola.
[156.]
Adelsnäs
trädgårds
skola.
[156.]
Norrlands
trädgårds
skola.
302 1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
Från lärarnas sida såväl vid dessa kurser sota också vid andra tillfällen kade också
ofta framhållits önskvärdheten av att stipendierna utginge i form av reseersättning
efter tredje klass järnvägsbiljett samt dagtraktamente under kursdagarna och de da<*ar,
som åtginge för resor till och från kurserna.
Enligt de beräkningar, som styrelsen i sin skrivelse den 24 oktober 1914 framlagt,
skulle kostnaderna för reseersättning och dagtraktamenten, om dagtraktamentena
sattes till 4 kronor för dag under kursdagarna samt resedagarna, för 16 kursdeltagare
belöpa sig till i runt tal 2,700 kronor.
Med avseende på dagtraktamentet till deltagare i olika slag av fortbildningskurser
för lärare vid folk- och småskolor har folkskolöverstyrelsen
i skrivelse den 30 september 1915 i annat sammanhang yttrat följande,
som har tillämpning även på kurserna i skolträdgårdsskötsel:
Överstyrelsen ansåge sig — i likhet med vad som skedde i överstyrelsens underdåniga
framställning den 30 september 1914 om anslag till folkundervisningen för år
1916 — höra framhålla önskvärdheten därav, att enhetliga bestämmelser komme att
tillämpas vid disponerandet av anslag till anordnande av olika slag av fortbildningskurser
för lärare vid folk- och småskolor. Särskilt syntes överstyrelsen detta gälla i
avseende å grunderna. för utgående av bidrag till deltagarna i kurserna, då för närvarande
deltagare i vissa kurser åtnjöte ända till 4 kronor i dagtraktamente, medan
deltagare i andra kurser endast erhölle 2 kronor.
Huru önskvärt överstyrelsen än funne, att en ändring så snart som möjligt
komme till stånd i o van berörd a hänseende, hade överstyrelsen likväl icke ansett sig nu
böra gorå framställning i ämnet, då de fortfarande rådande ekonomiska förhållandena
torde lägga hinder i vägen för den ökning av tillhörande anslag, som skulle bliva en
följd av ändringar i bestämmelserna för anslagens disponerande i ovan antydda riktning.
Beträffande ansökningen från Adelsnäs trädgårdsskola har folkskolöverstyrelsen
-— med förmälan att tyll överstyrelsen insänts ett uttalande från
deltagarna i 1915 års kurs vid Åtvidabergs trädgårdsskola om höjning av
det till trädgårdsskolan utgående, till stipendier avsedda beloppet i den
riktning, som i ansökningen från skolans styrelse framhållits — anfört
följande:
Överstyrelsen funne de skäl, som anförts till stöd för en höjning av anslaget till
ifrågavarande kurser utöver vad riksdagen beviljat för ändamålet, vara beaktansvärda.
Men då, på sätt överstyrelsen i annat sammanhang framhållit, behov förefunnes av
motsvarande ändrade bestämmelser beträffande ett flertal av anslagen till fortbildningskurser
för lärare vid folk- och småskolor samt överstyrelsen, med hänsyn till fortfarande
rådande ekonomiska förhållanden, icke ansett sig nu böra göra framställning
om därav betingad ökning i dessa anslag, finge överstyrelsen, med vitsordande av behovet
av att understöd för år 1917 bereddes för ifrågavarande kurser, anhålla, att detta
understöd jämväl för Adelsnäs trädgårdsskola måtte få utgå med oförändrat belopp.
Styrelsen för Norrlands trädgårdsskola har anhållit, att vederbörliga
åtgärder måtte vidtagas för anvisande under år 1917 av anslag med oförändrat
belopp.
1916. Åttonde Iiuvndtiteln: Folkundervisningen. 303
Till stöd för framställningen har styrelsen anfört, bland annat, att
styrelsen tänkt sig de nu ifrågasatta kurserna för år 1917 skola utföras
efter samma plan, som uppgjorts för år 1916, och har därvid beräknats
dels ett årsanslag av 500 kronor med samma villkor som förut, eller att
undervisningen skulle bliva avgiftsfri men kursdeltagarna själva vidkännas
kostnaderna för resor till och från skolan, för bostad, livsuppehälle och
för läroböcker, dels ett kostnadsbidrag till eleverna, vilket av styrelsen ansåges
skäligen böra bestämmas till 75 kronor för en var av dem.
Styrelsens framställning åtföljdes av redogörelse för den under år
1914 anordnade fortbildningskursen samt plan för kurser i skolträdgårdsskötsel
vid skolan.
I infordrat utlåtande har folkskolöverstyrelsen tillstyrkt bifall till
denna ansökan.
Med hänvisning till det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen
att till understöd för anordnande under år 1917 i
enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t
kan finna lämpligt fastställa, av fortbildningskurser i
trädgårdsskötsel för folkskollärare ävensom för lärare i
ämnet vid folkskoleseminarierna anvisa på extra stat för
år 1917
dels för dylika kurser vid Adelsnäs trädgårdsskola
ett anslag av 1,980 kronor,
dels ock för liknande kurser vid Norrlands trädgårdsskola
ett anslag av 1,250 kronor,
eller tillhopa 3,230 kronor.
58. Kurser i simning och livräddning. Riksdagen har för vart
och ett av åren 1913 1916 såsom bidrag till instruktörskurser i simning
och livräddning, huvudsakligen avsedda för folkskollärare och elever vid
folkskoleseminarierna, anvisat på extra stat 1,200 kronor att utgå på de
villkor, Kungl. Maj:t kunde finna gott bestämma.
Genom beslut den 26 juni 1915 ställde Kungl. Maj:t det för år 1916
beviljade anslaget till förfogande av styrelsen för svenska livräddningssällskapet
att användas under iakttagande av de bestämmelser, som den
14 september 1914 meddelats beträffande motsvarande anslag för år 1915.
Dessa bestämmelser finnas intagna i det vid 1915 års statsverksproposition
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 14
januari 1915, punkten 142.
[157.]
Kurser i
simning och
livräddning.
304 1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
[157.] Nu har styrelsen för svenska livräddningssällskapet i underdånighet
anhållit att även för år 1917 erhålla ett statsbidrag av 1,200 kronor för
anordnande av en instruktörskurs i simning och livräddning och till stöd
härför anfört följande:
I styrelsens underdåniga anhållan föregående år hade framhållits behovet av ett
ökat anslag för att kunna anordna flera än en kurs, då under förutvarande förhållanden
endast ungefär en fjärdedel av de inkomna ansökningarna, av bland annat
kostnadsskäl, kunnat bifallas.
År 1915 hade antalet ansökningar ytterligare ökats, och behovet av flera kurser
syntes med varje år bliva allt större. Det vore även styrelsens förhoppning att i en
framtid få till stånd två eller tre kurser årligen.
Med hänsyn till nu rådande ekonomiska förhållanden hade emellertid styrelsen
funnit lämpligt stanna vid att anordna endast en instruktörskurs.
Vid ansökningen hade fogats ett cirkulär från svenska livräddningssällskapet
angående kurserna under år 1915.
I ärendet har folkskolöverstyrelsen den 30 september 1915 avgivit
utlåtande och därvid anfört:
Folkskol över.styrelsen delade den av svenska livräddningssällskapets styrelse uttalade
förhoppningen, att den sällskapets verksamhet, varom här vore fråga, framdeles
måtte kunna utvidgas och såmedelst komma ett större årligt antal deltagare till godo.
Då detta på grund av allt fortfarande rådande ekonomiska förhållanden icke
syntes kunna ske inom de närmaste åren, finge överstyrelsen, som funne det synnerligen
önskvärt, att verksamheten jämväl under år 1917 måtte kunna uppehållas åtminstone
i sin nuvarande omfattning, tillstyrka nådigt bifall till sällskapets föreliggande
ansökning.
Dessutom har folkskolöverstyrelsen meddelat, att överstyrelsen hade
anmodat sällskapets styrelse att lämna sådana upplysningar angående
sällskapets ekonomiska förhållanden, vilka för bedömande av anslagsfrågan
kunde synas erforderliga, varjämte överstyrelsen vid sitt utlåtande i ärendet
fogat en till överstyrelsen inkommen uppgift å svenska livräddningssällskapets
ekonomiska ställning den 1 januari och den 1 oktober 1915
jämte vissa verifikationer.
På grund av vad i ärendet förekommit hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att såsom bidrag till en instruktörskurs i simning
och livräddning, huvudsakligen avsedd för folkskollärare
och elever vid folkskoleseminarierna, anvisa på extra stat
för år 1917 ett anslag av 1,200 kronor att utgå på de
villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen. 305
59. Resestipendier åt lärare vid folkskoleseminarier. Riksdagen
har år 1914 till resestipendier åt rektorer samt Övriga lärare och lärarinnor
vid folkskoleseminarierna under de villkor och bestämmelser, Kung].
Maj:t kunde finna gott föreskriva, anvisat på extra stat för år 1915 ett
belopp av 2,000 kronor.
Med åberopande av vad jag anfört i början av min framställning
rörande anslagsbehoven under åttonde huvudtiteln, hemställer jag om förslag
till riksdagen
att medgiva, att det på extra stat för år 1915 anvisade
belopp av 2,000 kronor till resestipendier åt rektorer
samt övriga lärare och lärarinnor vid folkskoleseminarierna
må under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, för enahanda
ändamål användas under år 1917.
60. Resestipendier åt lärare vid högre folkskolor. Riksdagen
har år 1914 till resestipendier åt lärarpersonalen vid högre folkskolor under
de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva,
beviljat på extra stat för år 1915 ett anslag av 1,200 kronor.
Med åberopande av vad jag anfört i början av min framställning
rörande anslagsbehoven under åttonde huvudtiteln, hemställer jag om förslag
till riksdagen
att medgiva, att det på extra stat för år 1915 beviljade
anslag av 1,200 kronor till resestipendier åt
lärarpersonalen vid högre folkskolor må under de villkor
och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,
för enahanda ändamål användas under år 1917.
61. Resestipendier åt lärare vid folkskolor. Riksdagen har år
1914 till resestipendier åt folkskollärare och folkskollärarinnor enligt de
villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva, beviljat
på extra stat för år 1915 ett anslag av 8,000 kronor.
Med åberopande av vad jag anfört i början av min framställning
rörande anslagsbehoven under åttonde huvudtiteln, hemställer jag om förslag
till riksdagen
att medgiva, att det på extra stat för år 1915 beviljade
anslag av 8,000 kronor till resestipendier åt
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 39
[158]
Resestipendier
åt lärare
vid folkskoleseminarier.
[159.]
Resestipendier
åt lärare
vid högre
folkskolor.
[160]
Resestipendier
åt lärare
vid folkskolor.
[161.]
Resestipendier
åt lärare
vid småskolor
m. fl.
[162.]
Lönetillskott
åt lärare vid
folkskolor
och småskolor.
306 1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
folkskollärare och folkskollärarinnor må enligt de villkor
och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,
för enahanda ändamål användas under år 1917.
62. Resestipendier åt lärare vid småskolor m. fl. Riksdagen har
år 1914 till resestipendier åt lärare och lärarinnor vid småskoleseminarier
samt mindre folkskolor och småskolor ävensom biträdande lärare och
lärarinnor vid folkskolor enligt de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t
kunde finna gott föreskriva, anvisat på extra stat för år 1915 ett anslag
av 3,000 kronor.
Med åberopande av vad jag anfört i början av min framställning
rörande anslagsbehoven under åttonde huvudtiteln, hemställer jag om förslag
till riksdagen
att medgiva, att det på extra stat för år 1915 anvisade
anslag av 3,000 kronor till resestipendier åt lärare
och lärarinnor vid småskoleseminarier samt mindre folkskolor
och småskolor ävensom biträdande lärare och
lärarinnor vid folkskolor må enligt de villkor och bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, för
enahanda ändamål användas under år 1917.
Fo Ikskolinspektionen.
63. Till avlöning m. m. åt folkskolinspek
törer,
oförändrat ordinarie förslagsanslag
............................................................ kronor 157,000: —
64. Till resekostnadsersättning åt folkskolin
spektörer,
oförändrat ordinarie förslagsanslag
........................................................... » 93,000: —
Folk- och småskolor.
65. Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor. På
därom av Kungl. Maj:t gjord framställning höjde 1915 års riksdag det
å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid
folkskolor och småskolor från 16,400,000 kronor till 16,700,000 kronor
eller med 300,000 kronor.
307
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
Nu har folkskolöverstyrelsen i skrivelse den 30 september 1915 före- [162.
slagit, att ifrågavarande anslag skulle ytterligare höjas till 17,030,000
kronor eller med 330,000 kronor.
Till stöd härför har överstyrelsen anfört:
Utgifterna å förslagsanslaget i fråga hade — efter avdrag av anslaget tillhörande
uppbördsmedel — utgjort, för år 1909 10,651 962 kronor 10 öre, för år 1910 10,797,301
kronor 38 öre. för år 1911 11,100,187 kronor 83 öre, för år 1912 11 325.990 kronor 13
öre, för år 1913 11.599.998 kronor 74 öre samt för är 1914 11.886.539 kronor 27 öre.
I underdånig skrivelse den 30 september 1914 hade överstyrelsen, med utgångspunkt
från de för åren 1909 — 1913 här ovan angivna siffrorna och efter beräkning av
medeltalet i ökning för samma år, gjort det antagandet, att ökuingeu i utgifter å
ifrågavarande anslag skulle för år 1914 uppgå till 240,000 kronor. Nu hade, såsom
fratnginge av ovan lämnade uppgifter, ökningen för sistnämnda år i själva verket uppgått
till 286,540 kronor 53 öre, alltså inemot 50,000 kronor mera än som beräknats.
Hänsyn till denna omständighet torde böra tagas vid beräkningen av det belopp,
vartill anslaget borde uppföras i riksstaten för år 1917.
Yad auginge den förmodade ökningen i anslaget för vart och ett av åren 1915
och 1916 hade Kungl. Magt ansett, att den borde beräknas till 60,000 kronor lägre
b“lopp, än överstyrelsen föreslagit, och därför kommit till en slutsumma i avseende å
ifrågavarande anslags ökning för år 1916, som med 120,000 kronor understege vad
överstyrelsen i sin ovannämuda skrivelse föreslagit. Som skäl för denna ändrade beräkning
hade vederbörande departementschef anfört, att de ekonomiska svårigheter, som
inträtt och som helt säkert även för skoldistrikteu komme att under en tid framåt
bliva ganska kännbara, torde göra det sannolikt, att utvecklingen på folkskolans likaväl
som på åtskilliga andra områden icke i vissa avseenden komme att fortgå i samma
progression som under de senaste åren. Då den omständighet, som sålunda aberopats,
torde öva inflytande jämväl under år 1917, syntes det överstyrelsen vara lämpligast
att för detta år beräkna utgiftsökningen till samma belopp, som beräknats för år 1916,
eller 280,000 kronor.
Då den beräkning, som läge till grund för det belopp av 16,700,000 kronor, vilket
upptagits i 1916 års stat, utgått ifräu*eu utgiftssumma för år 1914 av 11,840,000 kronor,
men i verkligheten utgiften under sistnämnda år överstigit den beräknade med i runt
tal 50,000 kronor, torde man vid beräkningen av anslaget för år 1917 först böra göra
en ökning i förhållande till vad som upptagits för år 1916 med 50.000 kronor, eller
från 16.700,000 kronor till 16.750.000 kronor. Lades härtill den ökniug av 280.000
kronor, som — på sätt ovan anförts — torde höra antagas äga rum, skulle alltså
anslaget för år 1917 behöva ökas med sammanlagt 330,000 kronor till 17,030,000 kronor.
Vad folkskolöverstyrelsen anfört rörande den erforderliga ökningen å
ifrågavarande anslag kan jag biträda. Jag hemställer alltså, att liders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att höja det å ordinarie stat uppförda förslagsan- ökat ans
slaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor
från dess nuvarande belopp, 16,700,000 kronor,
till 17,030,000 kronor eller med 330,000 kronor.
308
1916. Åttoude huvudtiteln: Folkundervisningen.
[163.] 66. Tillfällig löneförbättring åt vissa lärare vid folkskolor ock
löneiörbätt- 3maskolor På e*tra stat för år 1916 har 1915 års riksdag anvisat ett
ring åt vissa förslagsanslag av 750,000 kronor för beredande under år 1916 av tillfallit
folkskolor och [öneförbättril)g åt vissa lärare vid folk- och småskolor att utgå enligt föl?måskoior.
jan.de grunder, med rätt för Kungi. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,
som för tillämpning av dessa grunder kunde befinnas erforderliga:
1) Delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen tillkommer den, som
vid ingången av år 1916 är anställd i egenskap av ordinarie lärare vid folkskola
eller ock såsom biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre
folkskola eller lärare vid småskola, under förutsättning att befattningshavaren
vid denna tidpunkt har eget äkta barn, som icke uppnått 18 års
ålder; dock att sådan delaktighet icke tillkommer gift kvinnlig befattningshavare,
vars man lever, ej heller biträdande lärare vid folkskola, lärare vid
mindre folkskola eller lärare vid småskola, vilken vikarierar för tjänstlediolärare.
2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår med 250 kronor för ordinarie
lärare vid folkskola och med 150 kronor för biträdande lärare vid folkskola,
lärare vid mindre folkskola och lärare vid småskola.
3) Den tillfälliga löneförbättringen utgår till befattningshavaren i
samma ordning som lönen vid tjänsten.
Kungl. Maj:t har, efter folkskolöverstyrelsens hörande, den 8 oktober
1915 utfärdat kungörelse i ämnet att lända till efterrättelse tills vidare,
så länge anslag för ifrågavarande ändamål fortfarande anvisas.
1 skrivelse den 30 september 1915 har nu folkskolöverstyrelsen hemställt
om beredande av anslag för tillfällig löneförbättring åt vissa lärare
vid folk- och småskolor även under år 1917. överstyrelsen yttrar härom:
uttalande, som riksdagen ar 1915 gjort i samband med beslutet angående
tillfällig löneförbättring åt vissa lärare vid folk- och småskolor, syntes framgå, att riksdagen
genom detsamma icke velat hävda den uppfattningen, att endast de medlemmar
av den vid folk- och småskolor anställda lärarkåren, som skulle få delaktighet i den
sålunda beslutade löneförbättringen, vore i behov av lönetillägg under den nu rådande
dyrtiden. Den begränsning i delaktigheten, som riksdagen fastställt, motiverades av
riksdagen själv dels därmed, att förslag om definitiv lönereglering för kåren i fråga
torde kunna förväntas inom de allra närmaste åren, dels därmed, att löneökningar
under nuvarande brydsamma förhållanden endast i säl skilt tvingande fall borde komma
i fråga. Man beginge säkerligen icke något misstag, om man autoge, att framför allt
statshnansiella hänsyn därvid varit för riksdagen bestämmande. Då riksdagen sålunda
ansett sig höra begränsa löneförbättringen till sådana befattningshavare, som därav
varit mest i behov, hade riksdagen fastställt, att delaktighet i densamma skulle tillkomma
endast sådana befattningshavare, som hade barn att försörja.
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen. 309
Även för sin del hyste överstyrelsen den uppfattningen, att man genom att låta [163.]
löneförbättring tillkomma de befattningshavare, som hade barn att försörja, i stort sett
träffade dem. som under nuvarande dyrtidsförhållanden hade svårast att draga sig fram.
Då någon definitiv lönereglering tydligen icke kunde väntas träda i kraft under år
1917 och efter allt att döma dy t tiden komme att fortfara, syntes det därför överstyrelsen
nödvändigt, att tillfällig löneförbättring finge utgå jämväl under år 1917 efter
enahanda grunder, som nu vore fastställda.
Eu mindre utvidgning i fråga om delaktigheten i denna löneförbättring skulle
möjligen kunna ifrågasättas. Såsom framgiuge av det uttalande, som i riksdagens
skrivelse gjorts rörande ifrågavarande beslut, hade riksdagen, då den bestämt, att delaktighet
skulle tillkomma lärare med barn under 18 år, vid fastställande av denna
åldersgräns utgått från bestämmelserna angående pension till avliden folkskollärares
barn. Den bestämmelse, som härvid närmast läge till grund, återfunnes i § 13 av
reglementet för folkskollärarnas änke- och pupillkassa. Enligt bestämmelsen i detta
författningsrum, sådant detsamma lydde enligt nådiga kungörelsen den 21 juni 1901,
kunde dock i visst fall pupillpension utgå även för avliden folkskollärares barn i åldern
över 18 år, nämligen för son eller ogift dotter, som av sinnes- eller kroppssjukdom
eller ock av särskilt lyte vore oförmögen till arbete och som vore i saknad av annan
tillgång.
Obestridligen kunde billighetsskäl anföras för att en liknande anordning komme
att gälla i fråga om förevarande tillfälliga löneförbättring. Tillvaron av barn, som på
grund av sådana omständigheter, som ovan angivits, icke kunde bidraga till sitt uppehälle,
kunde uppenbarligen föranleda till att i synnerlig grad försvåra en lärares förut
blygsamma ekonomiska förhållanden. Det kunde därför sättas i fråga, att den bestämmelse,
vilken reglerade delaktigheten i löneförbättringen, bleve kompletterad på
det sätt, att — utom lärare med barn under 18 år — jämväl lärare med barn över
18 år, som på grund av sjukdom eller lyte vore oförmöget till arbete, skulle bliva delaktig
i löneförbättringen. Man skulle därvid kunna tänka sig den anordningen, att
de förhållanden, som här avsåges, kunde vid rekvisitionen av medel för den tillfälliga
löneförbättringen styrkas genom läkarbetyg.
En sådan anordning skulle tydligen icke strida mot för löneförbättringen fastställda
allmänna grunder utan blott utgöra en utvidgning av rätten till delaktighet i
densamma. Men den komme däremot icke att fullt överensstämma med vad som i
motsvarande hänseende vore stadgat om förutberörda pupillpension. Understöd för
person, som vore behäftad med sjukdom eller lyte, varom här vore fråga, utgiuge blott,
för så vitt denne vore i saknad av annan tillgång, och understöds beviljande kunde
alltså ske endast efter prövning i varje särskilt fall av den ifrågavarande persouens
ekonomiska förhållanden.
Att för ett visst fall införa en anordning med diskretiouär prövning även beträlfaude
delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen skulle emellertid uppenbarligen
kunna medföra praktiska svårigheter. Därtill komme, att anordningen skulle innebära
ett frångående av den princip i fråga om delaktighet i löneförbättringen, som fastställts
av riksdagen vid löneförbättringens beslutande. Enligt de av riksdagen antagna
föreskrifterna bestämdes nämligen delaktigheten i löneförbättringen genom automatiskt
verkande grunder.
Med hänsyn till de olika omständigheter, som i förevarande hänseende kunde
komma i beaktande, hade överstyrelsen visserligen icke trott sig böra underlåta att i
detta sammanhang beröra ifrågavarande angelägenhet, men hade överstyrelsen dock
[163.]
Departe mentschefen -
310 1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
icke ansett sig kunna framställa något yrkande om utsträckning i ovan antydd riktning
av delaktigheten i löneförbättringen.
Då någon erfarenhet i framt om det belopp, som i verkligheten erfordrades för
beredande av bär förevarande tillfälliga löneförbättring, kunde erhållas först under år
1916, ansåge överstyrelsen lämpligast, att för ändamålet i riksstaten för år 1917 på
extra stat uppfördes ett förslagsanslag av samma storlek som i 1916 års stat eller
750,000 kronor.
Enär de förhållanden, som föranledde riksdagen att bereda vissa grupper
av lärare vid folk- och småskolor en tillfällig löneförbättring för år
1916, kunna anses i huvudsak oförändrade, synes mig en liknande löneförbättring
böra beredas dem även för år 1917.
Såsom folkskolöverstyrelsen anfört, skulle det kunna ifrågasättas, huruvida
icke den tillfälliga löneförbättringen borde utsträckas till att omfatta
även lärare med barn över 18 år, som på grund av sjukdom eller lyte
vore oförmögna till arbete. Då emellertid den fråga, som här blivit väckt,
är av rätt omfattande principiell innebörd, finner jag mig icke kunna i
ärendets nuvarande läge framlägga något förslag i den angivna riktningen.
Någon förändring i de grunder, som år 1915 fastställdes för den tillfälliga
löneförbättringen, bör fördenskull enligt min mening nu icke ifrågakomma.
Jag hemställer således, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att
för beredande under år 1917 av tillfällig löneförbättring
åt vissa lärare vid folk- och småskolor anvisa
på extra stat för nämnda år ett förslagsanslag av
750,000 kronor att utgå efter enahanda grunder, som
av riksdagen bestämts beträffande användningen av det
för år 1916 beviljade anslaget till samma ändamål, med
rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,
som för tillämpning av dessa grunder må befinnas erforderliga.
67. Avlöningsbidrag till sjukvikarier för lä
rare
vid folk- och småskolor, oförändrat
ordinarie förslagsanslag.......................... kronor 282,000: —
68. Till befrämjande av folkundervisningen
bland de i rikets nordligaste trakter
bosatta finnar, oförändrat ordinarie förslagsanslag
................................................. »
225,000: —
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen. 311
69. Lappmarks ecklesiastikverk. folkbildningsändamål,
oförändrat ordinarie förslagsanslag
.................................................. kronor 80,000: —
70. Upphjälpande av skolväsendet inom vissa lappmarksförsam- [164. |
lingar. För beredande av möjlighet till skolgång för fattiga, på längre upp*
avstånd från skola boende skolpliktiga barn inom Vilhelmina, Risbäcks, skolväsendet
Stensele, Tärna, Sorsele, Arjeplogs, Malå, Fredrika och Jockmocks försam- innm vi®6"
lingar har riksdagen, sedan anslag för likartat ändamål under en följd av församlingar
år utgått, beviljat på extra stat för vart och ett av åren 1914—1916 ett
anslag av 23,000 kronor att användas enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t kunde tinna gott meddela.
Sedan Kungl. Maj:t den 26 juni 1915 anbefallt folkskolöverstyrelsen att
från domkapitlet i Luleå infordra och till Kungl. Maj:t jämte eget utlåtande
överlämna förslag till fördelning mellan nämnda församlingar av det för
år 1916 beviljade anslaget ävensom till de villkor och kontrollföreskrifter,
som kunde prövas erforderliga, samt folkskolöverstyrelsen med överlämnande
av infordrat yttrande från domkapitlet, som hört vederbörande folkskolinspektörer,
avgivit utlåtande i ämnet, förordnade Kungl. Maj:t vid
ärendets föredragning den 27 november 1915, att omförmälda av riksdagen
beviljade anslag skulle mellan församlingarna fördelas sålunda, att Vilhelmina
församling därav erhölle 4,000 kronor, envar av Stensele, Sorsele och
Jockmocks församlingar 3,000 kronor, envar av Arjeplogs och Tärna församlingar
2,500 kronor, Malå församling 2,300 kronor, Risbäcks församling
1,800 kronor och Fredrika församling 900 kronor, dock under villkor
beträffande Jockinock, att församlingen själv till ifrågavarande ändamål
bidroge med ett belopp av minst 3,000 kronor. Vidare föreskrev Kungl.
Maj:t, att anslaget skulle ställas till domkapitlets förfogande för det med
anslaget avsedda ändamålet samt att i fråga om dess användande skulle
gälla enahanda bestämmelser, som enligt kungl. brev den 29 september
1905 meddelats beträffande det för år 1906 beviljade anslaget för liknande
ändamål. Innehållet i dessa bestämmelser finnes återgivet senast i det vid
1913 års statsverksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden den 14 januari 1913, punkten 183.
I skrivelse den 1 september 1915 har domkapitlet i Luleå anhållit,
att Kungl. Maj:t täcktes till riksdagen avlåta proposition om beviljande för
år 1917 av ett anslag å 23,000 kronor att, med den fördelning och på
sätt i övrigt Kungl. Maj:t kunde finna gott bestämma, utgå för möjliggörande
av skolgång för fattiga, på längre avstånd från skola boende skol
-
[164.]
Departe
mentschefen.
312 1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
pliktiga barn inom ovan omförmälda lappmarksförsamlingar, dock beträffande
Jocktnocks skoldistrikt med villkor, att för uppbärande av statsanslag
kommunens fattigvård skulle uppvisas hava ombesörjt inackordering
av dylika barn för minst lika stort belopp som statsanslaget till församlingen.
Domkapitlet har därvid anfört bland annat:
Domkapitlet tilläte sig erinra, hurusom, sedan Kungl. Maj:t jämlikt beslut den 1
november 1912 åt domkapitlet uppdragit att enligt sedermera fastställd plan verkställa
utredning och avgiva förslag till ett nöjaktigt ordnande av folkskoleväsendet i allmänhet
inom lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning, domkapitlet, efter föranstaltande
av dylik utredning, den 19 maj 1915 till Kung!. Maj:t avlätit framställning
om beredande av förslagsanslag dels för en gång av 180.000 kronor och dels för år av
135,000 kronor att i huvudsaklig överensstämmelse med av domkapitlet i framställningen
angivna förslag och villkor utgå till upphjälpande av skolväsendet i de svensktalande
lappmarksförsamliugarna inom Luleå stift samt Överkalix församling i samma
stift.
Intill dess nyssberörda framställning bleve föremål för Kungl. Maj:ts och riksdagens
prövning, torde domkapitlet av lätt insedda skäl böra inskränka sill framställning
om anslag till möjliggörande av skolbarns inackordering i den svensktalande lappmarken
att avse allenast ett belopp av den storlek, som hittills utgått för ändamålet.
över domkapitlets framställning hava infordrade yttranden avgivits
av Kungl. Maj:ts befallningshavande i Västerbottens och Norrbottens län,
som hört vederbörande folkskolinspektörer, ävensom av folkskolöverstyrelsen.
Samtliga hörda myndigheter hava tillstyrkt bifall till framställningen,
varvid dock en av de folkskolinspektörer, som yttrat sig i ärendet, hemställt
om höjning av de till församlingar inom hans distrikt utgående
anslagsbeloppen.
Beträffande domkapitlets ovanberörda, till Kungl. Maj:t ingivna framställning
rörande ett nöjaktigt ordnande av folkskoleväsendet i allmänhet
inom lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning torde jag
här böra meddela, att infordrade yttranden avgivits av Kungl. Maj:ts befallningshavande
i Västerbottens och i Norrbottens län. Utlåtanden i
ärendet måste emellertid inhämtas även från andra myndigheter. På
grund av frågans omfattande beskaffenhet är det icke att förvänta, att
dessa utlåtanden inkomma tillräckligt tidigt, för att ärendet skulle kunna
föreläggas 1916 års riksdag.
Under sådana omständigheter och då behovet av understöd för det
nu ifrågavarande ändamålet alltjämt kvarstår, hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen
191(i. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen. 313
att till beredande av möjlighet till skolgång för
fattiga, på längre avstånd från skola boende skolpliktiga
barn inom Vilhelmina, Risbäcks, Stenselc, Tärna, Sorsele,
Arjeplogs, Mala, Fredrika och Jockmocks församlingar
bevilja "på extra stat för år 1917 ett anslag av 23,000
kronor att användas enligt de bestämmelser, Kungl.
Maj:t kan finna gott meddela.
71. Upphjälpande av skolväsendet inom Hotagens och Frost- [165.J
vikens församlingar. I skrivelse den 27 maj. 1915 angående regleringen Upphjälpande
av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel anmälde riksdagen, att väsendetinom
riksdagen för beredande av möjlighet till skolgång för fattiga, på längre Hotagens och
avstånd från skola boende skolpliktiga barn inom Hotagens församling; i försami;ngar
Jämtlands län beviljat på extra stat för år^ 1916 ett anslag av 1,000
kronor att användas enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna gott
meddela. . . .
Sedan folkskolöverstyrelsen efter hörande av vederbörande domkapitel
till Kuno-l. Maj:t inkommit med infordrat förslag till bestämmelser rörande
anslagets användande, förordnade Kungl. Maj:t genom beslut den 5 november
1915, att omförinälda anslag skulle ställas till domkapitlets i
Härnösand förfogande för det med anslaget avsedda ändamålet samt att i
fråo-a om anslagets användande skulle gälla vad enligt nådigt biev den
26 "november 1909 föreskrivits för användandet av motsvarande anslag för
år 1910. Innehållet av berörda föreskrifter finnes återgivet senast i det
vid 1913 års statsverksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 14 januari 1913, punkten 184.
Nu har Hotagens församling i en av folkskolöverstyrelsen med
yttrande av domkapitlet i Härnösand och vederbörande folkskolinspektör
jämte eget utlåtande till ecklesiastikdepartementet den 20 november 19lo
överlämnad skrivelse anhållit att för ifrågavarande ändamål erhålla 1,000
kronor även för år 1917. ... .
Samtliga nämnda myndigheter hava tillstyrkt bifall till ansökningen.
Vidare bär jag att i detta sammanhang anmäla en av Frostvikens
församling likaledes^ Jämtlands län gjord framställning i enahanda syfte.
I skrivelse den 15 februari 1913 har nämnda församling i enlighet med
kyrkostämmobeslut den 15 december 1912 anhållit om ett årligt, anslag
av 2 000 kronor av allmänna medel för fattiga barns skolhallmng inom
församlingen. Vid ansökningen finnas fogade utdrag av skolrådets och
kyrkostämmans respektive den 11 och den 18 december 1910 fattade beslut
Bihang till riksdagens protokoll 1910. 1 samt. 40
314 |1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
[165.] om liknande ansökning till Kungl. Maj:t som den nu förevarande. Skolrådet
hade såsom skäl för den då ifrågavarande ansökningen anfört följande:
I följd av denna församlings synnerligen tryckta ekonomiska ställning och då
befolkningen, 2.194 personer, vore vitt spridd inom det vidsträckta området av nära
43 kvadratmil, vore det förenat med de största svårigheter att vidmakthålla en ordnad
skolgång. Den anmärkta omständigheten, att befolkningen vore vitt spridd inom.
området, gjorde nämligen, att en stor del av föräldrarna måste betala inackordering
för sina barn vid skolorna, vartill de i de flesta fall saknade tillgångar. De måste då,
om de skulle kunna skolhålla sina barn, anlita den kommunala fattigvården, som redan
förut vore ytterst betungande för de skattdragande i församlingen. Detta torde med
all tydlighet framgå av att det årliga fattigunderstödet för eu icke större befolkning
utgjorde omkring 8 000 kronor och att 1911 ars kommunalutskylder utgiuge med icke
mindre än 20 kronor 30 öre på bevillningskrona. Att denna fattiga församling för
övrigt icke sökt undandraga sig kännbara uppoffringar för skolväsendet torde också
med lika tydlighet framgå av att den under de senaste 10 åren låtit uppföra icke mindre
än 8 tidsenliga skolhus för en kostnad av över 60,000 kronor.
Det av församlingen år 1910 fattade beslutet om åtgärder för utverkande
av statsbidrag synes emellertid då icke hava blivit fullföljt, i det
att någon tidigare ansökning i ämnet än den förut omnämnda av den 15
februari 1913 icke inkommit till Kungl. Maj:t.
Över den nu föreliggande ansökningen hava infordrade yttranden
avgivits den 2 april 1913 av domkapitlet i Härnösand, som hört vederbörande
folkskolinspektör, samt den 8 mars 1915 av Kungl. Maj:ts befallningshavande
i Jämtlands län. Från folkskolöverstyrelsen infordrat underdånigt
utlåtande har inkommit till ecklesiastikdepartementet den 20 november
1915, och statskontoret har den 26 november 1915 yttrat sig i
ärendet.
Folksko!inspektliren har på det livligaste tillstyrkt bifall till ansökningen
och därvid framhållit, att detta endast vore ett rättmätigt erkännande
av de stora uppoffringar, församlingen själv iklätt sig för sitt skolväsen
så långt den förmått, samt en gärd av rättvisa mot en landsända,
som levde under långt hårdare förhållanden än man inom andra trakter
kunde ana eller förstå.
Beträffande folkskoleväsendet inom Frostvikens skoldistrikt har inspektören
i övrigt anfört följande:
Inom distriktet funnes för det dåvarande endast en folkskola, belägen vid kyrkan.
Där hade barnen förut samlats från i det närmaste hela skoldistiiktet, sedan de genomgått
en förlängd småskolekurs i de inom de olika bvarna förlagda småskolorna. Denna
anordning hade dock mast övergivas och mindre folkskolor inrättas.
Av sådana funnes år 1913 en fast i
denna skola skulle förändras till folkskola och mottaga barn från nä) belägna byar.
Avstånden vore dock för stora, för att alla skulle kunna bo i sina hem under skol
-
315
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
tideu, utan måste en del barn inackorderas. Detta vore ock fallet beträffande de [165.]
flyttande mindre folkskolorna, av vilka funnes sex, nämligen: 1) Ankarvattnet—Blasjöu,
2) Norrsjön—Sjougden, på vilken senare station nästan alla barnen, nämligen från
Blomhöjden, Herbergsdalen, Väktardalen in. fl. trakter, måste inkvarteras, 3) Sjutusen
—Fågelberget, 4) Häkafot—Häggnäset, 5) lvycklinuvattnet—Sandnäset, 6) Björkvattnet
—Frostviksbränna. I var och eu av dessa skolor funnes barn, som vore inkvarterade
i skolans närhet, då de både sina hem i mindre byar, långt avlägsna från dem, där
skolan vore stationerad.
De två sistnämnda mindre folkskolorna både först under år 1913, sedan examinerade
lärarinnor kunnat erhållas, förvandlats till mindre folkskolor.
Dessutom funnes två flyttande småskolor: 1) Gäddede—Gussvattnet och 2) Jorruvattnet—-Jormlien.
Församlingen hade alltså 10 lärarkrafter, ett autal, som visserligen skulle kanna
ökas men som med den ringa bärkraft, som funnes, måste anses tilllredsställande. Det
vore dock fråga om att anställa ännu eu småskollärarinna, nämligen för rotarna Häkafot
— Häggnäset, där alltså den nuvarande mindre folkskolan skulle omfatta endast folkskolavdel
ningen.
Församlingen både också, såsom det fullt riktigt sades i skolrådets protokoll den
11 december 1910, iklätt sig synnerligen stora kostnader för uppförande av utmärkta
skolhus, och sådana funnes numera inom alla rotarna. Dessutom vore den betänkt
på att snarast möjligt uppföra ett folkskolehus i Jormvattnet, där redan tomt för ändamålet
blivit godkänd.
Det hade vant synnerligen angenämt att samarbeta med Frostvikeus församling
för skolväsendets ordnande pa så pass tillfredsställande sätt, som man rimligen kunde
begära, sä länge kostnaderna för detta skulle utgå enligt de grunder, som för närvarande
vore gällande. Men trots de dryga utgifterna kunde undervisningen, pa grund
av den ringa bärkraften och de lokala förhållandena, ej bliva annat än den minsta
möjliga.
Domkapitlet, har tillstyrkt ansökningen under framhållande av de stora
uppoffringar, Frostvikens församling, som vore betungad med synnerligen
höga skatter, iklätt sig för skolväsendets ordnande.
Kungi. Maj:ts befallning shav ande har överlämnat från skolrådet och
kommunalnämnden i församlingen infordrad utredning angående dels antalet
understödsbehövande barn och kostnaderna för deras vistelse vid skola,
dels ock kommunens finansiella ställning under senare åren. Enligt den
sålunda inhämtade utredningen hade utdebiteringen inom kommunen för
kommunala ändamål samt för kyrka och skola utgjort för 100 kronors
inkomst: 25 kronor 60 öre för år 1911, 12 kronor 30 öre för år 1912
samt 12 kronor 20 öre för år 1913.
För egen del har Kungl. Maj:ts befallningshavande i ärendet anfört
följande:
Av berörda utredning framginge, att under de senare åren i medeltal 15 barn
av kommunen årligen erhållit understöd för 34 ''/2 veckors skolgång med ett belopp
av 3 kronor 50 öre för varje barn och vecka, eller med sammanlagt 1.811 kronor 25
öre, varjämte eu del barn erhållit kläder på kommunens bekostnad. Men ändå hade
316
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
skoltiden måst förkortas för flera barn, vilkas föräldrar icke förmått att hålla barnen
i skola under hela den föreskrivna tiden.
Den ekonomiska utredningen visade, att kommunen, vars folkmängd den 1 januari
1913 uppginge till 2.470 personer, trycktes av en betydande skuldbörda. Visserligen
hade församlingens ekonomi i avsevärd grad förbättrats efter tillkomsten av den kommunala
skogsaccisen, som inom Frostvikens socken uppgått till 4.478 kronor 40 öre
år 1913 och 5,387 kronor 20 öre år 1914, men utdebiteringen för kommunala och
kyrkliga ändamål vore dock fortfarande hög och måste kännas så mycket mer tryckande,
som befolkningen i stort sett levde i fattiga omständigheter.
Svårigheten att hålla barnen i skola bprodde dock närmast på de osedvanligt
långa avstånden mellan byarna inom denna kommun, som till arealen vore den ojämförligt
största i länet och på samma gång bland de allra sämst lottade i fråga om vägar.
Barnens skolgång bleve därför till följd av nödtvungen inackordering mer än vanligt
betungande.
Pa grund av vad ovan anförts och då det begärda bidraget, 2,000 kronor, knappast
torde täcka vad kommunen hittills nödgats för ändamalet åi ligen utgiva, finge
Kungl. Maj:ts befallningshavande i underdånighet hemställa om nådigt bifall till an
sökningen.
Dock torde, om ansökningen bifölles, anslaget böra begränsas till visst
antal år.
Folkskolöverstyrelsen hav likaledes tillstyrkt bifall till ansökningen och
som skäl härför anfört:
Såsom framginge av den i ärendet förebragta utredningen funnes inom Frostvikens
skoldistrikt åtskilliga barn, som på grund därav, att föräldrarna vore bosatta
alltför långt från skolorna, icke kunde komma i åtnjutande av undervisning vid di
striktets
skolor, utan att inackordering bereddes dem i närheteu av någon skola. Bland
dessa barn funnes emellertid flera, vilkas föräldrar saknade tillgång att bekosta sådan
inackordering under hela läsåret eller ens under någon del därav. Församlingen hade
därför fått bestrida dessa barns underhållskostnad vid skolorna, vilka kostnader enligt
av församlingen lämnad uppgift i medeltal belöpt sig till 1.800 kronor årligen, vartill
kommit utgifter för kläder åt en del av barnen. Då församlingen, vars invånare i
allmänhet vore att räkna till de mindre bärkraftiga, förut hade en avsevärd skuldbörda
och till kommunala samt kyrkliga och skoländamål haft en utdebitering under åren
1911, 1912, 1913 och 1914 av respektive 25 kronor 60 öre, 12 kronor 30 öre, 12 kronor
20 öre och 18 kronor 10 öre för bevillniugskrona, hade givetvis denna ytterligare utgift
för bestridande av ovannämnda inackordering varit mycket kännbar. Det syntes
därför överstyrelsen — med hänsyn jämväl tagen till den offervillighet, som enligt
vad folkskolinspektören vitsordat lagts i datren av Frostvikens församling i avseende
å dess skolväsende — som om tillräckliga skäl skulle tala för att församlingen, i likhet
med den närbelägna Hotagens församling, Ange komma i åtnjutande av hjälp från
statens sida för att bereda ifrågavarande barn från fattiga hem möjlighet att erhålla
nödig skolundervisning.
Då församlingens utgifter för ändamålet efter eu beräkning av inackorderingsersättningen
till 3 kronor 50 öre för barn och vecka — en ersättning, för vilken man
under nu rådande dyrtid torde få svårighet att erhålla lämplig inackordering — uppgått
i medeltal till omkring 2.000 kronor för år, och då uppenbart syntes vara, att
ett större antal barn, än som hittills kunnat erhålla under.-töd, vore i behov därav för
att undervisningen skulle i någorlunda tillfredsställande omfattning komma även de
317
1910. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen -
mindre bemedlades barn till godo, ansåge överstyrelsen, att understödet borde bestämmas
till sagda av församlingen begärda belopp.
Slutligen har statskontoret i ärendet yttrat följande:
Under erinran om att stat-kontoret i underdånigt utlåtande den 17 september
1907 angående anslag till fattiga barns stolgång i Hot agens församling uttalat principiella
betänkligheter mot ytterligare statsanslag för ändamål av ifrågavarande slag,
finge statskontoret emellertid, enär ett sådant anslag till Hotagens församling beviljats
av 1909 års riksdag och fortfarande alltjämt utginge, i underdånighet anföra, att det
torde komma att framstå såsom eu obillighet, om ej den närbelägna h rostvikens forsamlin»
ävenledes erhölle näsrot statsunderstöd för andamalet. Ett dylikt anslag torde
emellertid böra, såsom folk.-kolöverstyrelseii också hemställt, uppforas blott a extra stat;
och vad beloppet auginge syntes det kunna ifrågasättas, om ej anslaget borde begränsa
till samma belopp som det åt Hotagens församling, eller 1,000 kronor, helst som 1< rostvikens
församling syntes vara åtminstone något bättre ekonomiskt lottad an Hotagens.
U65 3
De . omständigheter, som föranlett riksdagen att bevilja anslag^ för ment8chefen.
upphjälpande av “skolväsendet inom Hotagens församling, föreligga fortfarande.
Med anledning härav bör enligt min mening framställning-göras
till riksdagen om anslag för samma ändamål och till oförändrat belopp
jämväl för år 1917. . . ,
Vad vidare beträffar Frostvikens församling hava nu samma skal
blivit anförda för beviljande av statsunderstöd till upphjälpande av skolo-ärmen
i denna församling, som tidigare föranlett riksdagen att bevilja medel
till Ikolo-ångens förbättrande i vissa lappmarksförsamlingar samt i Hotagen.
Dessa skäl äro huvudsakligen följande: det bristfälliga skick, i vilket skolväsendet
för närvarande befinner sig; befolkningens gleshet samt i många
fall därav följande stora avstånd mellan hem och skola ävensom brist på.
vägar; oförmåga hos ett stort antal föräldrar att själva bekosta inackor
dering av sina barn samt församlingens oförmåga att i tillräcklig grad
komma dessa föräldrar till hjälp. . ..
Av de jämlikt gällande folkskolestadga från Frostvikens skoldistrikt
till ecklesiastikdepartementet insända statistiska uppgifterna för redovisningsåret
1 juli 1914—30 juni 1915 finner man visserligen, att skoldistriktet den
30 juni 1915 hade sammanlagt 11 skolor, nämligen 1 fast folkskola, 1
fast mindre folkskola, 6 flyttande mindre folkskolor och 3 flyttande småskolor.
Men av dessa uppgifter framgår också, att av distriktets i skolåldern
varande 442 barn endast 3G1 under läsåret erhållit undervisning i
nyssnämnda skolor. De övriga 81, d. v. s. nära femtedelen av de till församlingen
hörande skolpliktiga barnen, hade varit helt och hållet i saknad
av undervisning.
Detta missförhållande hänger uppenbarligen på det närmaste samman
318
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
[165.] därmed, att befolkningen, som den 31 december 1914 utgjorde 2,275 personer,
är spridd över en så stor yta som något över 42 kvadratmil och således
vid nämnda tidpunkt uppgick i medeltal till endast 54 på varje kvadratmil.
till jämförelse må erinras därom, att medeltalet inbyggare per kvadratmil
är mindre i Frostviken än i vissa av de församlingar, som avses
i närmast föregående punkt, nämligen Vilhelmina, Stensele, Malå och Fredrika.
Under sådana omständigheter är det lätt förklarligt, att i Frostviken
liksom uti övriga i det föregående omförmälda församlingar många
föräldrar finnas, vilka bo så avlägset från närmaste skola, att barnen icke
kunna besöka densamma, med mindre de bliva inackorderade i skolans
närhet.
Då nu, såsom upplyst blivit, de flesta av dessa föräldrar på grund
av fattigdom icke kunna själva bekosta sådan inackordering och församlingen
oaktat det intresse, den enligt folkskolinspektörens vitsord ådagalagt
för sitt skolväsen, och de uppoffringar, den underkastat sig för detsamma,
icke kunnat . bereda tillfälle till skolgång för alla sina skolpliktiga barn,
anser jag i likhet med de myndigheter, som yttrat sig i ärendet, att staten
bör åtminstone . för tillfället träda hjälpande emellan och att således ett
statsunderstöd till förbättring av skolgången inom Frostvikens församling
bör äskas hos riksdagen. Med hänsyn till det stora antalet till församlingen
hörande barn, som för närvarande icke erhålla någon undervisning,
torde detta statsunderstöd icke böra sättas lägre än till 2,000 kronor.
.Det anslag, som nu begäres, synes böra avse endast år 1917 och följaktligen
utgå på extra stat.
Ifrågavarande understöd bör enligt min mening icke vara ägnat att
överflytta någon del av församlingens nuvarande bördor på staten utan helt
och hållet komma till användning för skolväsendets förbättring inom församlingen
i förut angivet avseende. Därför bör tillses, att församlingens
hittillsvarande årliga bidrag till inackordering av en del skolbarn Icke
indrages. Detta torde lämpligast ske därigenom, att samma villkor bestämmes
för statsunderstödets utgående till Frostvikens församling, som
gällei i fråga om Jockmock, nämligen att församlingen själv för det ifrågavarande
ändamalet tillskjuter ett belopp av minst samma storlek som statsbidraget.
Det torde efter vidare utredning kunna befinnas lämpligt, att
ett dylikt villkor framdeles bestämmes även för andra församlingar, som
erhålla liknande statsunderstöd.
Jämväl övriga erforderliga villkor och kontrollföreskrifter rörande
det nu ifrågavarande anslagets användning torde böra fastställas av Ivunöi
Maj-.t. -
319
1916. Åttonde huvudtiteln: Folk under c isnin/jen.
På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj;t täcktes
föreslå riksdagen
att till beredande av möjlighet till skolgång för ökat anslag,
fattiga, på längre avstånd från skola boende skolpliktiga
barn inom Hotagens och Frostvikens församlingar bevilja
på extra stat för år 1917 ett anslag av 3,000 kronor
att användas enligt de bestämmelser, Kungl. Magt kan
finna gott meddela.
72. Svensk undervisning för svenska barn i utlandet. I enlig- [166.J
het med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar har riksdagen under Svenskuwierde
senare åren beviljat anslag för upprätthållande av svensk undervisning visning för
för svenska barn i utlandet. Sålunda anvisades på extra stat för vart och ^"ninndet™
ett av åren 1914—1916 till dylik undervisning i Berlin 1,800 kronor, i
London 2,000 kronor och i Hamburg 1,600 kronor samt för år 1915 till
liknande undervisning i Paris 1,700 kronor, samtliga belopp att utgå enligt
de bestämmelser, Kungl. Magt kunde finna lämpligt föreskriva. Beträffande
sistnämnda anslag medgav 1915 års riksdag — sedan anmält blivit, att
den ifrågavarande undervisningen i Paris icke kunnat pågå under läsåret
1914—1915 — att detsamma finge för enahanda ändamål användas
under läsåret 1915—1916.
Genom beslut den 26 juni 1915 förordnade Kungl. Maj:t, att de för
år 1916 beviljade anslagen till omförmälda undervisning i Berlin, London
och Hamburg samt det för år 1915 beviljade anslaget till liknande undervisning
i Paris skulle utgå för därmed avsedda ändamål, under villkor
att belopp, motsvarande minst hälften av ifrågavarande anslag, för samma
ändamål anskaffades, i Berlin genom kyrkorådets i svenska Victoriaförsamlingen
därstädes försorg, i London genom styrelsens för svenska föreläsnings-
och skolföreningen därstädes försorg, i Hamburg genom styrelsens
för svenska skol- och föreläsningsföreningen därstädes försorg och i
Paris genom styrelsens för svenska föreläsningsföreningen därstädes försorg,
att undervisningen fortginge minst 8 månader av läsåret 1915 —1916 samt
att de lärarinnor, som av respektive styrelser förordnades att bestrida undervisningen,
härför erhölle en årlig ersättning av minst 2,300 kronor i
Berlin, 2,500 kronor i London, 2,000 kronor i Hamburg och 2,100 kronor
i Paris.
Med skrivelse den 6 september 1915 har nu ministern för utrikes Berlin,
ärendena till chefen för ecklesiastikdepartementet överlämnat och med sitt
förord beledsagat en av kvrko- och skolrådet i svenska Victoriaförsam
-
[166.]
London.
Hamburg.
320 1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
lingen i Berlin gjord ansökning, det Kungl. Maj:t ville till 191(5 års riksdag
avlåta proposition om statsanslag av 1,800 kronor till beredande av
svensk undervisning åt svenska barn i Berlin under tiden den 1 september
1916 —den 1 september 1917.
Vid ansökningen fanns fogad eu av vederbörande lärarinna avgiven
berättelse över skolarbetet under läsåret 1914—1915, av vilken framgår
bland annat, att skolan varit i verksamhet under tiden den 15 september
—den 22 december 1914 samt den 15 januari—den 27 juni 1915 ävensom
att lärjungeantalet varit under höstterminen 27 och under vårterminen 35.
Likaledes har utrikesministern med skrivelse den 4 oktober 1915 till
chefen för ecklesiastikdepartementet överlämnat en av svenska ministern
i London översänd och förordad ansökning från svenska föreläsnings- och
skolföreningen därstädes om anslag dels för den hittills bedrivna skolverksamheten
med oförändrat belopp, 2,000 kronor, dels ock för en särskild
skolavdelning med ändamål att förbereda till inträde i någon av de första
klasserna vid allmänt läroverk i Sverige med 1,333 kronor; hela summan
3,333 kronor motsvarande två tredjedelar av det samfällda belopp, lärarinnorna
skulle äga att i lön uppbära för läsåret 191G —1917.
Beträffande den nya skolavdelningen, som från vårterminen 1915 varit i verksamhet,
har föreningen anfört, att utvidgningen, vilken erfarenheten redan visat vara tillfullo berättigad,
nödvändiggjorde anställandet av en andra lärarinna med en årslön av 2 000
kronor. I trots av de svårigheter, krigstillståndet framkallat, hade för läsaret 1915
1916 icke mindre än 7 elever blivit anmälda för inträde i denna avdelning i skolan,
ett förhållande, som nogsamt ådagalade, att den företagna utvidgningen motsvajade ett
verkligt behov inom kolonien. På grund härav, och da en eventuell brist pa medel
skulle°nödsaka en återgång till den ursprungliga trängre ramen för skolans verksamhet,
vågade styrelsen hemställa om anslag även för denna verksamhet.
Vid ansökningen var fogad föreningens årsberättelse för år 1914, innehållande
bland annat redogörelse för skolans verksamhet under nämnda
år. Av denna redogörelse framgår, att antalet lärjungar i skolan varit
vid vårterminens slut 43 och vid höstterminens slut 48 samt att styrelsen
under sommarferierna hemsänt 13 barn till Sverige.
Vidare har utrikesministern med skrivelse den 22 september 1915
överlämnat en från styrelsen för svenska skol- och föreläsningsföreningen
i Hamburg översänd ansökning, att Kungl. Maj:t täcktes hos riksdagen
göra framställning om ett statsanslag å 1,600 kronor till svenska skolverksamheten
i Hamburg för läsåret 1916—1917.
Vid ansökningen hade fogats redogörelse för den ifrågavarande skolans
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen. 321
verksamhet under läsåret 1914—1915, vari bland annat meddelats, att undervisningen
pågått under tiden den 14 september—den 12 december 1914
samt den 18 januari—den 20 juni 1915, att antalet elever under höstterminen
varit 56 och under vårterminen 59 samt att eleverna varit fördelade
under höstterminen i 8 och under vårterminen i 6 grupper.
Över samtliga nu nämnda ansökningar har folkskolöverstyrelsen den 7
december 1915 avgivit infordrade utlåtanden och därvid tillstyrkt bifall till
framställningarna rörande de svenska skolorna i Berlin och Hamburg samt
den förutvarande skolverksamheten i London. Beträffande däremot ansökningen
om anslag till ny skolavdelning i sistnämnda stad yttrar överstyrelsen
följande:
Överstyrelsen ansåge visserligen även denna verksamhet behjärtansvärd. Men
med hänsyn till de allt fortfarande rådande utrikespolitiska förhållandena och därav
påkallad nödvändighet att iakttaga den största sparsamhet med statens medel ansåge
sig överstyrelsen dock icke kunna för närvarande tillstyrka den begärda anslagsökningen.
Som ytterligare skäl härför talade den omständigheten, att det i nu förevarande fall
syntes gälla tillämpningen av en ny princip samt att ett jämförelsevis ringa antal
barn skulle erhålla del av den utvidgade undervisningen.
Vad slutligen beträffar den undervisning, som uppehållits genom
svenska föreläsningsföreningen i Paris, har från utrikesdepartementet med
skrivelse den 30 oktober 1915 överlämnats i avskrift en den 22 oktober
1915 dagtecknad framställning från föreningens ordförande, däri denne
meddelat, att ifrågavarande undervisning ej heller under skolåret 1915—
1916 kunnat återupptagas, samt anhållit, att det på 1915 års stat beviljade
anslaget måtte, i likhet med föregående år, tills vidare reserveras för
att, därest förhållandena skulle sådant medgiva, ställas till föreningens
disposition för skolåret 1916 —1917.
Av förut omförmälda årsredogörelser synes mig framgå, att ifrågavarande,
hittills med statsbidrag understödda skolor, där nu rådande förhållanden
ej lagt oöverstigliga hinder i vägen, med framgång arbetat
för fyllande av det med dem avsedda ändamålet. Jag anser därför, att
denna skolverksamhet fortfarande bör av staten uppmuntras och stödjas.
Emellertid torde icke tillräckliga skäl föreligga att för närvarande utsträcka
statsunderstödet till den art av undervisning, som påbörjats inom den nya
skolavdelningen i London.
Till de skolor, som uppehållas i Berlin, London och Hamburg, torde
understöd för läsåret 1916—1917 böra utgå med de senast beviljade beloppen.
Beträffande motsvarande undervisning i Paris torde riksdagens
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 41
[166.]
Pari».
Departe
mentschefen.
322
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
[166.] medgivande böra utverkas därtill, att de för läsåret 1914 — 1915 avsedda
medlen få för enahanda ändamål tagas i anspråk under läsåret 1916—1917.
På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen att
dels bevilja på extra stat för år 1917 till upprätthållande
under läsåret 1916—1917 av svensk undervisning
åt svenska barn: i Berlin 1,800 kronor, i London
2,000 kronor och i Hamburg 1,600 kronor,
dels ock medgiva, att det på extra stat för år 1915
beviljade belopp av 1,700 kronor till upprätthållande
under läsåret 1914—1915 av svensk undervisning åt
svenska barn i Paris må för enahanda ändamål användas
under läsåret 1916—1917,
samtliga belopp att utgå enligt de bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa, och med rätt
för Kungl. Maj:t att redan under år 1916 av tillgängliga
medel utanordna ifrågavarande belopp eller delar
därav.
73. Till anordnande av manlig slöjd i
folkskola, mindre folkskola eller
särskild slöjdskola, oförändrat ordinarie
förslagsanslag........................... kronor 440,000: —
74. Till anordnande av kvinnlig slöjd i
folkskola, mindre folkskola eller
särskild slöjdskola, oförändrat ordinarie
förslagsanslag........................... » 315,000: —
75. Till anordnande av undervisning i
huslig ekonomi i folkskola, högre
folkskola och folkhögskola, oförändrat
ordinarie förslagsanslag... > 140,000: —
76. Undervisningsmateriell m. m. för
folkskolor, oförändrat ordinarie reservationsanslag
................................ » 30,000: —
1916 Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen. 326
77. Till understödjande av folkskolebarns
ferie- och studieresor, oförändrat
ordinarie förslagsanslag .................. kronor 30,000: —
Fortsättning sskolor.
78. Understöd för avlönande av lärare
vid fortsättningsskola, oförändrat
ordinarie förslagsanslag................. » 163,000: —
Högre folkskolor.
79. Understöd åt högre folkskolor, oför
ändrat
ordinarie förslagsanslag ... » 92,000: —
80. Tillfällig löneförbättring åt vissa lärare vid högre folkskolor.
I skrivelse den 30 september 1915 har folkskolöverstyrelsen hemställt,
att tillfällig löneförbättring under år 1917 måtte beredas vissa av
de lärare vid högre folkskola, som i vederbörlig ordning erhållit ordinarie
anställning, överstyrelsen yttrar härom:
I annat sammanhang hade folkskolöverstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t
täcktes framlägga förslag till 1916 års riksdag om förnyelse av riksdagens år 1915
på grand av motion fattade beslut om beviljande av ett förslagsanslag å 750,000 kronor
för beredande av tillfällig löneförbättring åt vissa lärare vid folk- och småskolor.
Den samhörighet, som funnes mellan olika skolarter inom folkskoleväsendet,
ledde givetvis därtill, att en löneförbättring inom en del av området borde följas av
en motsvarande förbättring inom andra delar med likartade förhållanden. Nu vore
lärarna vid de högre folkskolorna i väsentliga avseenden jämförliga med lärarna vid
folk- och småskolorna. Till eu början syntes böra uppmärksammas, att lönen för den
högre folkskolans lärare vore fastställd till belopp, som stode i ett visst förhållande
till folkskollärarnas. Vidare vore att märka, att fastän statsbidraget till de högre
folkskolorna ej utginge på samma sätt som till folkskolorna, det dock kunde anses,
att staten i det hela bidroge till de förra i liknande proportion som till de senare.
Slutligen vore visserligen lönebeloppen för den högre folkskolans lärare större än för
folkskolans, men de vore dock hållna på ett löneplan, som stode folkskolans nära och
som icke alls eller endast föga överstege vad som utginge till folkskollärarna i de
samhällen, i allmänhet städer och industrisamhällen, där de högre folkskolorna vore
belägna.
Det syntes därför överstyrelsen vara i överensstämmelse med billighet, att den
högre folkskolans lärare nu erhölle tillfällig löneförbättring efter samma grunder som
folkskolans.
[167.]
Tillfällig
löneförbättring
it vissa
lärare vid
högre folkskolor
-
324
[167.]
Departementschefen
.
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.
Till stöd härför finge överstyrelsen särskilt framhålla följande.
Under de senaste åren både i fråga om de högre folkskolorna en glädjande utveckling
börjat, i det att en påtaglig strävan förmärkts att anordna dem för lärjungarnas
utbildning i bestämda praktiska riktningar. Då lönebeloppen med hänsyn till
de krav, som måst ställas på lärarna vid ifrågavarande skolor, redan i och för si
hade det visat sig, att svårigheter uppstode att erhålla därför erforderliga, väl
kvalificerade lärarkrafter. Skulle nu ifrågavarande lärare bliva i ekonomiskt hänseende
sämre ställda än den lärargrupp, som i lönehänseende stode dem närmast inom folkskoleväsendet,
nämligen folkskollärarna i de större samhällena, kunde detta innebära
betänkliga^ vador för att den omnämnda lovande utvecklingen komme att avstanna.
Angående beloppet av den sålunda av överstyrelsen förordade löneförbättringen
ville överstyrelsen erinra därom, att lärarlönenämnden i sitt betänkande beräknat, att
familjetillägg skulle utgå till den högre folkskolans lärare efter samma grunder och
med samma belopp, som föreslagits för folkskollärarna. Då nämndens beräkningar väsentligen
lagts till grund för bestämmelserna rörande den tillfälliga löneförbättringen
för folkskolans lärare, torde den uppfattning, som nämnden gjort gällande om högre
folkskolan, även böra vinna tillämpning vid motsvarande löneförbättring för dess lärarkår.
Med hänsyn härtill ville överstyrelsen föreslå, att tillfällig löneförbättring åt
lärarna vid de högre folkskolorna matte få utgå med samma belopp och efter samma
grunder, som föreslagits rörande folk- och småskollärare.
Slutligen ville överstyrelsen fästa uppmärksamheten på ännu en omständighet.
Som bekant stode den högre folkskolan i organisatoriskt avseende i nära samband
med den kommunala mellanskolan. Uppenbart syntes därför vara, att i den händelse
förslag om löneförbättring, mera omfattande än vad nu föreslagits för den högre
folkskolans lärare, skulle komma att framläggas för kommande riksdag rörande lärarna
vid den kommunala mellanskolan, borde vad nu föreslagits för den förra lärargruppen
fullständigas med vad därutöver kunde komma att föreslås för den senare.
Rörande beräkningen av det här ovan förordade anslagets storlek ville överstyrelsen
anföra följande.
Under höstterminen 1915 vore 40 högre folkskolor i verksamhet. Vid dessa
vore anställda 80 lärare med full tjänstgöring. 26 av dessa hade barn under 18 år.
Under år 1915 hade upprättats sex nya högre folkskolor. Om nya skolor antoges
bliva upprättade till samma antal under ar 1916 och förhållandevis lika måDga av de
vid dem anställda lärarna antoges hava barn under 18 år, skulle lönetilläggen under
ar 1917 bliva 30 å 250 kronor, det vill säga, att för den föreslagna tillfälliga löneförbättringen
skulle erfordras ett anslag av 7,500 kronor, vilket dock syntes böra bliva
av förslagsanslags natur.
Särskilt med hänsyn därtill, att lärarna vid de högre folkskolorna
i många fall äro i avlöningshänseende ungefär jämställda med folkskollärarna
i de samhällen, där de högre folkskolorna äro belägna, synes det
mig billigt, att eu tillfällig löneförbättring efter enahanda grunder, som
gälla beträffande lärarna vid folkskolor, också beredes de högre folkskolornas
lärare. Sådan löneförbättring synes emellertid böra tillerkännas
dem även för år 1916. Det för år 1916 och 1917 erforderliga anslags
O
O
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen. 325
beloppet, 15,000 kronor, torde böra såsom förslagsanslag uppföras på extra
stat för år 1917, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916 förskottsvis
utanordna erforderliga medel.
Jag tillstyrker alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att
dels medgiva, att till de lärare vid högre folkskola,
som i vederbörlig ordning erhållit ordinarie anställning,
må under åren 1916 och 1917 utgå tillfällig löneförbättring
enligt enahanda grunder, som av riksdagen stadgats
beträffande tillfällig löneförbättring under år 1916]
åt vissa ordinarie lärare vid folkskolor, med rätt för Kungl.
Maj •.t ätt utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning
av dessa grunder må befinnas erforderliga,
dels ock för beredande av ifrågavarande löneförbättring
anvisa på extra stat för år 1917 ett förslagsanslag
av 15,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
för ändamålet låta av tillgängliga medel redan under år
1916 förskottsvis utanordna erforderligt belopp.
81. Till anordnande av slöjd i högre
folkskolor, oförändrat ordinarie
förslagsanslag .................................. >
82. Bidrag till avlönande av vikarie för
lärare vid högre folkskola, oförändrat
ordinarie förslagsanslag ... »
83. Sällskapet för folkundervisningens
befrämjande, oförändrat ordinarie
anslag ................................................. »
8,500: —
2,000: —
4,500: —
Folkhögskolor.
84. Understöd åt folkhögskolor, oföränd
rat
ordinarie förslagsanslag............
85. Stipendier åt elever vid folkhögsko
lor,
oförändrat ordinarie anslag...
420,000: —
110,000: —
[167.]
Nytt anslag.
326
1916. Åttonde huvndtiteln: Folkbildning såtgärder i övrigt.
G. Folkbildningsåtgärder i övrigt.
Folkbibliotek.
1. Understöd åt folkbibliotek, oförändrat
ordinarie förslagsanslag.................... kronor 170,000: —
[168.] 2. Årliga tillägg till grundkatalogen över för folk- och skol
Åriiga
tillägg bibliotek lämplig litteratur. I överensstämmelse med beslut av 1912
taiogen^över ‘^rs riksdag förordnades genom nådig kungörelse den 23 september 1912,
för folk- och att statsbidrag till folk- och skolbibliotek samt till vissa riksförbund finge
läm^Ug^utte uppbäras endast i form av bundna böcker, valda ur av ecklesiastikdeparteratur.
mentet utgivna kataloger och förmedlade till biblioteket genom statsunderstödd
förmedlingsanstalt; och efter det riksdagen å extra stat för år 1913
anvisat ett belopp av 20,000 kronor till utarbetande av en grundkatalog
över för folk- och skolbibliotek lämplig litteratur, ställdes genom nådigt
beslut den 24 januari 1913 nämnda anslag till förfogande av förste bibliotekskonsulenten
Fredrik Hjelmqvist att enligt de närmare bestämmelser,
chefen för ecklesiastikdepartementet ägde meddela, av Hjelmqvist mot
redovisningsskyldighet användas för det med anslaget avsedda ändamål.
Sedermera har åt Hjelmqvist uppdragits att utgiva och med anlitande av
omförmälda, av riksdagen anvisade anslag föranstalta om tryckning av
ifrågavarande grundkatalog.
Nu har Hjelmqvist i skrivelse till chefen för ecklesiastikdepartementet
framhållit, att årliga tilläggshäften till grundkatalogen borde utgivas från
och med år 1917 fram till det år, då en ny grundkatalog kunde vara av
nöden, och ifrågasatt förslag till riksdagen därom, att kostnaderna för
sagda tilläggshäften måtte få bestridas från det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt folkbibliotek. Hjelmqvist har därvid anfört bland annat:
I det förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och
vissa riksorganisationers bibliotek, som av tillkallade sakkunniga avgivits den 25
januari 1912, hade i fråga om dessa kataloger framhållits, att de borde bestå dels av
grundkataloger, som borde upprättas med vissa års mellanrum, dels av under mellantiden
utgivna årliga tilläggsförteckningar. Chefen för ecklesiastikdepartementet utginge
också i det yttrande, som funnes bifogat Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen år
1912 (nr 179) angående understödjande av folkbiblioteksväsendet, från nödvändigheten
av att, sedan en grundkatalog upprättats över för folk- och skolbibliotek lämplig litteratur,
årliga tillägg till densamma utgåves.
327
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkbildningsätgärder i övrigt.
Den första grundkatalogen, till vars utgivande — däri även inberiiknat arvode
till sakkunniga biträden inom de olika litteraturområdena — 1912 års riksdag beviljat
ett belopp av 20.000 kronor och vilken beräknades komma att omfatta omkring 6 000
arbeten och mellan 500 och 600 sidor, kunde väntas föreligga i tryck under förra
hälften av år 1916. Från och med år 1917 och fram till det år, då en ny grundkatalog
kunde vara av nöden, behövdes alltså årliga tilläggsbäften, innehållande nytillkommen
eller i föregående kataloger förbisedd litteratur. Dessa tilläggsbäften, vilka
borde utarbetas efter samma plan som grundkatalogen, komme givetvis att bliva av
mycket mindre omfång än denna. Kostuaderna för deras utgivande — däri även inberäknat
arvode för det biträde av sakkunniga, som, beträffande vissa områden, alltjämt
torde vara nödvändigt — kunde ej bestämt angivas, men med hänsyn till det
pris, som betingats för utarbetandet och tryckningen av grundkatalogen, torde man
kunna beräkna, att för tilläggshäftena årligen skulle behövas ett belopp ej överstigande
2,500 kronor. °
På grund av remiss har folkskolöverstyrelsen den 21 oktober 1915
avgivit utlåtande i detta ärende och därvid anfört följande.
Överstyrelsen ansåge sig böra biträda den nu ifrågavarande framställningen.
Tillika finge överstyrelsen meddela, att, enligt vad överstyrelsen inhämtat, av
förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek, som i riksstaten funnes upptaget med ett
belopp av 170,000 kronor, under år 1915 tagits i anspråk 159,285 kronor 2 öre, i vilket
belopp samtliga eller i det närmaste samtliga de utgifter, som under nämnda år skulle
av anslaget bestridas, vore medräknade. Även om, såsom sannolikt torde bliva förhållandet,
^statsbidragen^ till bibliotek och förmedlingsanstalter under år 1917 komme
att något ökas, syntes sålunda ingen anledning förefinnas att med hänsyn till kostnaderna
för katalogtilläggen höja det ifrågavarande, till Ivungl. Maj:ts disposition ställda
förslagsanslaget.
En av huvudpunkterna i det förslag till organisation av folkbiblioteksväsendet,
som godkändes av 1912 års riksdag, utgjordes av den i det föregående
omnämnda bestämmelsen, att statsbidrag såväl till folk- och skolbibliotek
som till vissa riksförbund skulle utgå i form av böcker, valda
ur kataloger, som utgåves av ecklesiastikdepartementet. Beträffande dessa
kataloger yttrade dåvarande departementschefen i sitt anförande till statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 12 april 1912, att sedan en
grundkatalog upprättats över de böcker, vilka finge utdelas som statsbidrag,
den ny utkommande litteraturen måste granskas för uppgörande av
årliga tillägg till grundkatalogen. Mot vad härutinnan anfördes förekom
från riksdagens sida icke någon erinran.
Det pabörjade arbetet med utgivande av omförmälda kataloger synes
mig böra fortgå i överensstämmelse med den sålunda angivna planen.
Då nu av den ifrågavarande grundkatalogen redan en del utkommit och
katalogen i dess helhet enligt förste bibliotekskonsulentens uppgift kan
väntas föreligga i tryck under förra hälften av innevarande år, skulle årliga
tilläggskataloger bliva behövliga tills vidare från och med år 1917.
[168.]
Departe
mentschefen.
[169.]
Populär
vetenskapliga
föreläsningar.
328 1916. Åttonde huvudtiteln: Folkbildningsåtgärder i övrigt.
Givetvis komma dessa tilläggskataloger att få betydligt mindre omfattning
än grundkatalogen och således även att kräva mindre kostnader.
I likhet med förste bibliotekskonsulenten antager jag, att kostnadsbeloppet
bör kunna begränsas till högst 2,500 kronor för år.
Det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek, vilket
från och med år 1913 utgjort 170,000 kronor, togs under år 1913 endast
till en ringa del i anspråk och har för år 1914 lämnat en behållning av
29,668 kronor 26 öre. Även för år 1915 synes en avsevärd behållning
å anslaget vara att motse. Under dessa förhållanden torde medel till bestridande
av kostnaderna för de ifrågavarande tilläggshäftenas utgivande
kunna tills vidare utgå från berörda anslag, utan att någon höjning av
detsamma behöver ifrågasättas.
I anslutning till det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
ville föreslå riksdagen medgiva,
att från det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget
till understöd åt folkbibliotek må för utgivande av
årliga tillägg till grundkatalogen över för folk- och skolbibliotek
lämplig litteratur tills vidare utgå ett belopp
av högst 2,500 kronor årligen.
Populärvetenskapliga föreläsningar.
3. Populärvetenskapliga föreläsningar. För år 1885 ställde riksdagen
till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag av 15,000 kronor att
under vissa villkor användas till understöd åt sådana anstalter och föreningar,
som anordnade föreläsningskurser för arbetsklassen. År efter år hava
sedermera anslag för nämnda ändamål av Kungl. Maj:t äskats med ökade
belopp, som av riksdagen beviljats. Under åren 1909—1911 utgick anslaget
under namnet: anslag till sådana anstalter och föreningar, som
anordna populärvetenskapliga föreläsningskurser i folkbildningssyfte, vilket
namn numera ändrats till: understöd åt anstalter och föreningar, som
anordna populärvetenskapliga föreläsningar.
För åren 1913 och 1914 har anslaget utgjort 270,000 kronor. Villkoren
beträffande anslagets användande och de av Kungl. Maj:t i ämnet
utfärdade närmare föreskrifterna återfinnas i en den 10 juni 1912 utfärdad
kungörelse.
På därom av Kungl. Maj:t gjord framställning höjdes anslaget för år
1915 till 290,000 kronor, av vilket anslag enligt av Kungl. Maj:t fast
-
329
1916. Åttonde huvudtiteln: FolkbUdningsutgärder i övrigt.
ställda villkor finge användas dels högst 12,000 kronor till understöd åt [109.]
centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar för förmedling
av dylika föreläsningar, dels 2,000 kronor till eu hos folkskolöverstyrelsen
anställd föreläsningskonsulent, dels högst 3,000 kronor för
understöd åt sådana nybildade anstalter, vilkas ortsbidrag ej uppginge till
200 kronor, dels ock högst 8,000 kronor till understöd åt vissa anstalter
och föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare.
På grund av rådande ekonomiska förhållanden disponerades av det
sålunda beviljade anslaget för är 1915 allenast 192,000 kronor, under det
att återstående 98,000 kronor besparades. Denna besparing gjordes genom
nedsättning av understöden för de anstalter och föreningar, som förut
haft de största bidragen.
Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning i ämnet beviljade 1915 års
riksdag för ovanberörda ändamål på extra stat för år 1916 ett anslag av
94.000 kronor, varjämte riksdagen medgav, att vad som besparades å 1915
års anslag: fin"c för samma ändamål användas under år 1916. Härigenom
ställdes till Kungl. Maj:ts förfogande för år 1916 samma belopp, eller
192.000 kronor, som år 1915 utdelats såsom understöd åt anstalter och
föreningar av ifrågavarande slag. >
I underdånig skrivelse den SO september 1915 bär folkskolöverstyrelsen
hemställt om beredande av anslag för ifrågavarande ändamål även för
år 1917 och därvid anfört följande:
Ehuru föreläsningsverksamheten på grund av det minskade statsanslaget ej kunde
pågå i samma önskvärda omfattning som förut, ansåge sig överstyrelsen, som i ärendet
inhämtat yttrande av föreläsningskonsulenten, med tagen hänsyn till fortfarande rådande
ekonomiska förhållanden ej för år 1917 böra göra framställning om högre belopp än
det, som ställts till förfogande för vart och ett av de båda närmast föregående åren,
eller 192,000 kronor.
Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att för understöd under de av mig avgivna villkor ökat ansl«gåt
anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, bevilja på extra stat för år 1917
ett anslag av 192,000 kronor ävensom medgiva, att av
detta anslag må enligt av Kungl. Maj:t fastställda villkor
användas dels högst 12,000 kronor till understöd åt
centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar
för förmedling av dylika föreläsningar,
dels 2,000 kronor till en hos folkskolöverstyrelsen anställd
föreläsningskonsulent, dels högst 3,000 kronor för
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 42
330 1916. Åttonde huvudtiteln: FolJcbildningsåtgärder i övrigt.
understöd åt sådana nybildade anstalter, vilkas ortsbidrag
ej uppgår till 200 kronor, dels ock högst 8,000
kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar
för av dem havda resekostnader för föreläsare.
[170.] 4. Sommarkurser vid universitetet i Uppsala. Allt sedan år 1893
Sommar- hava vid våra universitet och högskolor hållits så kallade sommarkurser,
universitetet avsedda personer, som icke äro i tillfälle att begagna sig av den regeli
Uppsala, bundna akademiska undervisningen. Såsom bidrag till dessa kurser hava
från och med år 1903 utgått särskilda anslag å riksstaten. Till bestridande
av kostnaderna för dylika föreläsningskurser, avsedda att anordnas under
somrarna 1903, 1905, 1907, 1909 eller senare och 1912 eller senare vid
universitetet i Uppsala samt under somrarna 1904, 1906, 1908, 1910 eller
senare och 1913 eller senare vid universitetet i Lund har nämligen riksdagen
beviljat på extra stat för år 1903 4,000 kronor, för år 1904 3,000
kronor, för år 1905 5,000 kronor, för vart och ett av åren 1906—1908
4,000 kronor, för år 1909 7,000 kronor, för år 1910 5,000 kronor, för
% år 1912 7,000 kronor och för år 1913 5,000 kronor. Därjämte hava anvisats
till likartade sommarkurser i Stockholm, avsedda att hållas åren
1904, 1907, 1910 och 1913 eller senare, på extra stat för vart och ett
av sistnämnda fyra år 4,000 kronor och till dylika kurser, avsedda att
hållas vid Göteborgs högskola åren 1908, 1911 eller senare och 1915 eller
senare, på extra stat för år 1909 2,000 kronor, för år 1912 2,500 kronor
och för år 1915 4,000 kronor.
I skrivelse till Ivungl. Maj:t har nu professorn Otto von Friesen å
föreläsningsutskottets vid universitetet i Uppsala vägnar anhållit om beredande
av ett anslag å 5,600 kronor såsom bidrag till bestridande av
kostnaderna för de föreläsningskurser, som vore avsedda att under sommaren
1917 eller senare anordnas vid nämnda universitet. T berörda
skrivelse har von Friesen anfört följande:
Med understöd av det statsanslag å 7,000 kronor, som blivit ställt till föreläsningsutskottets
förfogande för anordnande av sommarkurser vid universitetet år 1912,
både dylika sommarkurser anordnats under tiden den 15—den 29 augusti 1912. Kurserna
hade omfattat dels tre grupper sammanhängande föreläsningar, dels en grupp fristående
föreläsningar. Den första gruppens föreläsningsserier hade alla behandlat ämnen
stående i samband med Uppland och Uppsala (15 serier); inom den andra gruppen
hade sammanförts föreläsningar rörande ärftlighetslära och rashygien (3 serier), och
den tredje gruppen hade omfattat kemiska laborationsövningar. Fristående föreläsningsserier
hade varit till antalet 11. Dessutom hade anordnats förevisningar av i
Uppsala och dess omgivning befintliga samlingar och institutioner samt historiska och
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkbildning såtgärder i övrigt. 331
naturhistoriska minnesmärken och sevärdheter. Deltagarantalet hade, oberäknat åhörare
av enstaka föreläsningar eller föreläsningsserier, varit 417 personer.
För kursernas iståndbriugande hade funnits att tillgå en besparing från föregående
sommarkurser av 237 kronor 75 öre samt ett statsanslag av 7,000 kronor;
därtill hade 4,000 kronor beräknats skola inflyta i avgifter från deltagare och 100
kronor för försäljning av grundlinjer; summa 11,337 kronor 75 öre. Dels genom de
beräknade inkomsternas ökning, dels genom besparingar på utgifterna hade å kurserna
uppkommit en behållning utgörande 1,483 kronor 15 öre.
Då med höjning av tidigare lägre belopp ett anslag av 7,000 kronor till sommarkurser
i Dppsala blivit beviljat för såväl år 1909 som år 1912, hade härmed avsetts att
möjliggöra dels en sådan ökning av arvodena till föreläsarna, att man i större utsträckning
än hittills måtte kunna välja lämpliga föreläsare, dels även en ökning av de ur ämnessynpunkt
sammanhängande föreläsningsgrupperna från två till tre. Erfarenheten hade
jämväl utvisat, att dessa syften med ett anslag av denna storlek stode att vinna. Då
emellertid, såsom nyss anförts, föreläsangsutskottet ägde en besparing av 1,483 kronor
15 öre, ansåge sig utskottet för nästkommande sommarkursers genomförande efter
samma huvudplan och i samma utsträckning, som de närmast föregående kurserna ägt,
vara i behov av ett statsanslag å endast 5,600 kronor.
Med avseende på tiden för dessa sommarkurser hade med vederbörande styrelser
i Lund, Stockholm och Göteborg avtalats, att sommarkurser vid Uppsala universitet
skulle avhållas sommaren 1916. Som emellertid på grund av den utrikespolitiska
situationen Lunds universitets sommarkurser uppskjutits till år 1915 och kurserna i
Göteborg i följd därav till år 1916, hade utskottet funnit lämpligt att förlägga Uppsala
universitets sommarkurser till år 1917 eller, om hinder då skulle möta, till ett
senare år.
På grund av remiss har kanslern för rikets universitet den 5 oktober
1915 avgivit utlåtande i ämnet och därvid tillstyrkt bifall till ansökningen.
Även jag finner mig böra förorda densamma och får därför hemställa
om förslag till riksdagen
att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för de föreläsningskurser, som äro avsedda att under
sommaren 1917 eller senare vid universitetet i Uppsala
anordnas för allmänheten, på extra stat för år 1917
< anvisa ett belopp av 5,600 kronor.
5. Populära föreläsningskurser, anordnade från universiteten i
Uppsala och Lund. Såsom bidrag till täckande av kostnaderna för de
föreläsningskurser, som från universiteten i Uppsala och Lund bleve anordnade
på begäran vare sig av institution, som ej åtnjöte särskilt till populärvetenskapliga
föreläsningar beviljat statsunderstöd, eller av viss kommun
eller enskild person och som skulle hållas utom universitetsstäderna,
beviljade riksdagen för vart och ett av åren 1903 —1908 ett extra anslag
Minskat
anslag.
[171.]
Populära
föreläsningskurser,
anordnade
från
universiteten
i Uppsala
och Lund.
332
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkbildningsåtgårder i övrigt.
171.] av 6,000 kronor, därav 3,000 kronor till vartdera universitetet, att utgå
under villkor att den, som begärt föreläsning, tillsköte för täckande av
föreläsarens resekostnad och arvode minst lika mycket som staten. För
motsvarande ändamål har riksdagen under nyssnämnda villkor anvisat för
vårt och ett av åren 1909—1911 samt 1913—1915 ett belopp av 7,000
kronor, varav 4,000 kronor till universitetet i Uppsala och 3,000 kronor
till universitetet i Lund, för år 1912 ett belopp av 5,500 kronor, varav
2,500 kronor till Uppsala universitet och 3,000 kronor till Lunds universitet,
och för år 1916 ett belopp av 4,000 kronor, varav 2,000 kronor till
Uppsala universitet och 2,000 kronor till Lunds universitet.
Såsom jag omförmälde i mitt anförande till statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden den 14 januari 1915, punkten 155, var av 1915 års
anslag ett belopp av 3,000 kronor avsett att komma till användning först
under år 1916. Sistnämnda belopp järnte det för år 1916 beviljade anslaget
har numera genom nådigt beslut den 26 juni 1915 ställts till förfogande
av vederbörande universitetsrektorer med 4,000 kronor till universitetet
i Uppsala och 3,000 kronor till universitetet i Lund, och har
med anslagen förbundits skyldighet att avgiva redovisning'' till kammarrätten
och att inom viss tid till ecklesiastikdepartementet insända kortfattade
redogörelser för användningen av de anvisade beloppen.
framställningar hava nu från båda universiteten inkommit om beredande
av anslag till ifrågavarande ändamål jämväl för år 1917.
1 fråga om universitetet i Uppsala har professorn Otto von Friesen. å
styrelsens för förcläsningsbyrån vid universitetet vägnar, anfört:
Under ar 1915. hade föreläsningsbyrån anordnat följande sammanhängande föreläsningskurser,
nämligen:
i Vagnhärad (Södermanland), juni 1915, med 25 föreläsningar; i Östersund (Jämtland),
augusti 1915, med omkring 40 föreläsningar; i Vansbro (Dalarna), september
1915, med 20 föreläsningar; och i I)ala-Järna (Dalarna), september 1915, med 18 föreläsningar.
Föreläsningsbyrån hade under den vid redogörelsens avgivande gångna delen av
ar 1915 även förmedlat ett antal föreläsningar till olika föreläsningsföreningar utan
bidrag av de till föreläsningsbyråns disposition ställda statsmedlen, enär föreningarna
åtnjutit statsunderstöd av anslaget till populärvetenskapliga föreläsningar.
Föreläsningsbyråns verksamhet hade sålunda även detta år utövats efter samma
principer som förut, d. v. s. den hade i huvudsak varit inriktad på anordnandet av
sammanhängande föreläsningskurser.
Då föreläsningsbyrån sedan år 1914 ägt en besparing av omkring 2,000 kronor,
hade även år 1915 en summa av 4,000 kronor stått till föreläsningsbyråns förfogande,
vilken summa också liksom i allmänhet under tidigare år visat sig ungefär motsvara
föreläsningsbyråns behov.
Genom nådigt brev av den 26 juni 1915 hade Kungl. Maj:t jämväl för år 1916
ställt ett belopp av 4,000 kronor till föreläsningsbyråns förfogande. Styrelsen ansåge
1916. Åttonde huvudtiteln: Folkbildning såtgärder i övrigt. 933
sig icke kunna beräkna, att någon besparing på detta belopp kuude göras, utan måste,
därest föreläsningsbyråns verksamhet också under år 1917 skulle kunna bedrivas efter
samma plan och i samma utsträckning som under de närmast föregående åren, räkna
med ett statsanslag av 4,000 kronor.
Beträffande universitetet i Lund hava f. d. professorn S. Ribbing,
professorerna C. G. Björling, C. Lindskog, A. Stille och H. Wallengren
samt statens föreläsningskonsulent, folkskolläraren N. Lundahl gjort framställning
därom, att för likartat ändamål ett anslag av 3,000 kronor måtte
utverkas för år 1917.
Kanslern för rikets universitet, vilkens utlåtande genom särskilda remisser
infordrats, har tillstyrkt bifall till framställningarna.
På grund av vad sålunda förekommit hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att såsom bidrag till täckande av kostnaderna för ökat anslag»
de föreläsningskurser, som från universiteten i Uppsala
och Lund varda på begäran vare sig av institution, som
ej åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar
beviljat statsunderstöd, eller av viss kommun eller enskild
person anordnade att under år 1917 eller senare
hållas utom universitetsstäderna, anvisa på extra stat
för år 1917 ett anslag av 7,000 kronor, varav 4,000
kronor till Uppsala universitet och 3,000 kronor till
Lunds universitet, att utgå under villkor att den, som
begärt föreläsning, tillskjuter för täckande av föreläsarens
resekostnad och arvode minst lika stort belopp
som statsbidraget.
Nykierhetsundervisning.
6. Nykterhet »under visning. På därom av Kungl. Maj:t gjord [172.]
framställning anvisade riksdagen under riksstatens sjätte huvudtitel på extra Nykterhetsstat
för år 1915 ett anslag av 252,746 kronor till främjande av nykterhet undervisning,
och motarbetande av dryckenskapens följder.
Vissa av de i detta anslag ingående specialbelopp ansågos emellertid
vara av beskaffenhet att, såvitt de skulle fortfarande utgå, böra överföras
från sjätte till åttonde huvudtiteln. I enlighet därmed anvisade 1915 års
riksdag, på grund av Kungl. Maj:ts framställning i ämnet, under åttonde
huvudtiteln på extra stat för år 1916 ett anslag av 90,500 kronor till upplysnings-
och undervisningsverksamhet för nykterhetens främjande.
334 1916. Åttonde huvudtiteln: Folkbildningsåtgärder i övrigt.
[172.] I skrivelse den 24 maj 1912 hade emellertid riksdagen anhållit, att
Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning, i vad mån ett mera planmässigt
och effektivt undervisnings- och upplysningsarbete i nykterhetsfrågan
vore erforderligt och kunde genomföras såväl inom som utom skolan.
Sedan socialstyrelsen yttrat sig i detta ärende, bemyndigade Kungl. Maj:t
genom särskilda nådiga beslut den 27 juni och den 23 oktober 1914 chefen
för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst sju sakkunniga för att inom
departementet biträda vid frågans utredning. De sakkunniga, som på grund
av berörda bemyndigande anlitats för utredningens verkställande, hava den
16 mars 1915 avgivit sitt utlåtande.
I detta utlåtande hava de sakkunniga framställt vissa önskemål och
förslag angående nykterhetsundervisningens anordnande vid olika slag av
läroanstalter, angående nykterhetsfrågans behandling i samband med de
värnpliktigas utbildning och vid konfirmationsundervisningen, angående
vissa förändringar med avseende å de nuvarande kurserna i alkohologi och
hälsolära, angående anordnande i kommunerna av instruktionskurser i nykterhetsfrågan,
angående utarbetande av en handbok i nykterhetsfrågan, angående
spridande av s. k. flygblad i samma ämne m. in.
För genomförande av dessa önskemål och förslag, i den mån de kräva
anslag under åttonde huvudtiteln, skulle, enligt av de sakkunniga verkställd
beräkning, utöver det anslag å 90,500 kronor, som för närvarande utgår
till upplysnings- och undervisningsverksamhet för nykterhetens främjande,
erfordras ytterligare ett belopp av 27,900 kronor, vadan slutsumman skulle
uppgå till 118,400 kronor.
Över de sakkunnigas utlåtande hava yttranden infordrats från vederbörande
myndigheter. Ett flertal av dessa har redan avgivit sådant yttrande,
och enligt vad jag inhämtat lärer utlåtande från de övriga vara att
införvänta under den närmast kommande tiden. Det synes sålunda icke
vara uteslutet, att ärendets beredning skulle kunna slutföras så tidigt, att
framställning i detsamma kan göras hos 1916 års riksdag. I vad mån de
önskemål och förslag, som av de sakkunniga blivit framställda, därvid
kunna vinna beaktande kan tydligen icke nu avgöras, men det synes i alla
händelser lämpligt, att medel för »ändamålet göras tillgängliga.
Jag torde i detta sammanhang böra nämna, att centralförbundet för
nykterhetsundervisning i särskilda underdåniga skrivelser anhållit, att hos
riksdagen måtte utverkas anslag till vissa, av centralförbundet angivna ändamål,
som delvis falla utom ramen för de sakkunnigas förslag. Dessa
framställningar torde få prövas i sammanhang med övriga hithörande
spörsmål.
191(5. Åttonde huvudtiteln: Follcbildningsåtgärdcr i övrigt. 935
Under nuvarande förhållanden synes det mig tillräckligt, att för den
verksamhet, varom här är fråga, ett belopp av 118,400 kronor reserveras
på 1917 års stat, och hemställer jag fördenskull, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen
att, i avbidan på proposition angående anslag till
upplysnings- och undervisningsverksamhet för nykterhetens
främjande, för ändamålet beräkna under åttonde
huvudtiteln på extra stat för år 1917 ett anslag av
118,400 kronor.
Musikföreställningar för allmänheten.
7. Musikföreställningar för allmänheten. På därom av Kungl.
Maj:t gjord framställning beviljade 1911 års riksdag för vidtagande av
åtgärder till höjande av musiklivet i landet på extra stat för år 1912 ett
belopp av 28,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva.
Efter hörande av musikaliska akademien meddelade Kungl. Maj:t
genom kungörelse den 6 oktober 1911 bestämmelser rörande användningen
av ifrågavarande anslag att lända till efterrättelse tills vidare, så länge
anslag för berörda ändamål anvisades.
Genom beslut den 24 november 1911 utdelades från ifrågavarande
anslag understöd till Gävleborgs läns orkesterförening och Nordvästra
Skånes orkesterförening med ett belopp av 13,500 kronor för vardera föreningen,
varjämte återstående anslagsbeloppet, 1,000 kronor, ställdes till
musikaliska akademiens förfogande att användas till bestridande av kostnaden
för inspektion av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet.
På enahanda sätt fördelades, enligt beslut den 6 december 1912,
ett för ändamålet av riksdagen på extra stat för år 1913 beviljat anslag
å 28,000 kronor.
I syfte att understöd skulle kunna beredas en tredje orkesterförening,
föreslog Kungl. Maj:t 1913 års riksdag att till understöd åt föreningar,
som anordnade god orkestermusik för allmänheten, samt för inspektion
av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet anvisa på extra
stat för år 1914 ett belopp av 42,000 kronor att utgå under de villkor
och bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva, och sedan
denna framställning blivit av riksdagen bifallen, tilldelades genom nådigt
beslut den 12 december 1913 understöd från ifrågavarande anslag åt Gävleborgs
läns orkesterförening, Nordvästra Skånes orkesterförening och Norr
-
ökat anslag.
[173.]
Musikföreställningar
för allmänheten.
336 1916. Åttonde huvudtiteln: Folkbildningsåtgärder i övrigt.
{173.] köpings orkesterförening med 13,500 kronor för värdera föreningen, varjämte
återstående anslagsbeloppet, 1,500 kronor, ställdes till musikaliska
akademiens förfogande att användas till bestridande av kostnaden för inspektion
av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet.
Samma anslagsbelopp, 42,000 kronor, anvisades för ifrågavarande
ändamål jämväl på extra stat för vartdera av åren 1015 och 1916 samt
fördelades genom särskilda nådiga beslut den 11 december 1914 och den
10 december 1915 på enahanda sätt, som nyss är nämnt.
I underdånig skrivelse den 30 september 1915 har musikaliska akademien
anhållit, att för berörda ändamål ett anslag för år 1917 å 42,000
kronor måtte utverkas hos riksdagen.
Akademien har därvid erinrat, att då anslag av ifrågavarande art gång efter
annan beviljats, det från alla sidor varit förutsatt, att anslaget skulle komma att utgå
under en följd av år och att förening, som kommit i åtnjutande av understöd från
anslaget, skulle, så framt den befunnes hava nöjaktigt fullgjort sina förpliktelser, tills
vidare kunna påräkna att bibehållas vid den beviljade förmånen.
Med anslutning till vad förut uttalats ansåge akademien sålunda de nuvarande
orkestrarna böra för år 1917 komma i åtnjutande av enahanda anslag, som hittills
utgått. Akademien ansåge sig hava all anledning härtill, då orkesterföreningarnas
verksamhet visat sig synnerligen väl förtjänt av statens understöd. Resultaten av densamma
hade i hög grad motsvarat de förhoppningar, akademien hyste, när den första
gången framlade sitt underdåniga förslag om statsunderstöd för orkesterföreningar i
landet. Samstämmiga uttalanden från ej blott de städer, där orkestrarna varit förlagda,
utan även kringliggande orter vittnade likaledes om, vilken stor anslutning
konserterna rönt, med vilket stort intresse verksamheten omfattats samt huru den på
de olika orterna ansetts vara av största gagn och betydelse för samhällena.
Med åberopande av vad sålunda förekommit hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till understöd åt föreningar, som anordna god
orkestermusik för allmänheten, samt till inspektion av
ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet anvisa
på extra stat för år 1917 ett belopp av 42,000
kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott fastställa.
19L6. Åttonde huvndtiteln: Ahnormundervisningen
337
H. Abnormundervisningen.
1. Till befrämjande av dövstumundervisningen,
oförändrat ordinarie förslagsanslag
.........................................................
kronor 200,000:
2. Kyrklig själavård åt dövstumma, oförändrat
ordinarie förslagsanslag, högst
14,000: —
3. Ordbok för dövstumma. På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställ- [174. ]
ning beviljade 1914 års senare riksdag till understöd för utgivande av en Ordbok för
ordbok för dövstumma ett anslag av 5,000 kronor att på de närmare vill- vstummakor,
Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva, utgå med 1,000 kronor
årligen under fem år samt anvisade därav på extra stat för år 1915 ett
belopp av 1,000 kronor.
Enär igångsättandet av ifrågavarande ordboksarbete syntes kunna tills
vidare anstå, gjordes till 1915 års riksdag icke någon framställning om
anslag för berörda ändamål.
Sedan emellertid Kungl. Maj:t den 26 juni 1915 anbefallt folkskolöverstyrelsen
att inkomma med förslag till de närmare villkor, under vilka
anslaget i fråga borde utgå, och sådant förslag den 20 september 1915
avgivits av överstyrelsen, har Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 10
december 1915 funnit gott ställa omförinälda av riksdagen för år 1915 anvisade
belopp, 1,000 kronor, till centralstyrelsens för svenska dövstumlärarsällskapet
förfogande under villkor, att hos statskontoret styrkes, att från
de till styrelsernas för dövstumskoldistrikten disposition stående donationsmedel
eller av kommuner eller enskilda lämnats bidrag till ifrågavarande
ordboksarbete av sammanlagt minst 5,000 kronor, att ordboksarbetet ställes
under inseende och ledning av inspektören för dövstumundervisningen, att
centralstyrelsen, innan anslagsbeloppet för år 1915 utbetalas och därefter
årligen, till dess arbetet i sin helhet är färdigt, till folkskolöverstyrelsen
avgiver redogörelse för arbetets fortgång och företagets ekonomiska ställning
samt att centralstyrelsen ställer sig till efterrättelse de anvisningar i
fråga om ordboksarbetet eller anslagsmedlens användning, som framställas
av överstyrelsen eller nämnda inspektör.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
43
[175.]
Tidning för
dövstumma.
338 1916. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen.
I skrivelse den 30 september 1915 har folkskolöverstyrelsen hemställt
om förslag till riksdagen rörande anvisande för år 1917 av 1,000 kronor
för ifrågavarande ändamål.
Då omförmälda ordboksarbete kan taga sin början under år 1916 och
sedermera torde kunna oavbrutet fortgå, hemställer jag, att Eders Kun
att av det utav 1914 års senare riksdag till understöd
för utgivande av en ordbok för dövstumma beviljade
anslaget å 5,000 kronor anvisa på extra stat för
år 1917 ett belopp av 1,000 kronor.
4. Tidning för dövstumma. Till understöd för utgivande under
åren 1913 och 1914 av Tidning för döystumma beviljade 1913 års riksdag
på extra stat för år 1914 ett anslag av 1,000 kronor att utgå enligt
de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kunde finna skäl meddela. Sedermera
har för tidningens utgivande under åren 1915 och 1916 på extra
stat för vart och ett av dessa år anvisats ett belopp av 500 kronor.
Genom nådigt beslut den 26 juni 1915 ställde Kungl. Maj:t det för
år 1916 beviljade anslaget till typografen B. G. Fondelius’ i Sundbyberg
förfogande för fortsatt utgivande under sistnämnda år av ifrågavarande
tidning, under villkor att av tidningen för samma år, i den mån den utkomme,
avgiftsfritt överlämnades ett exemplar till ecklesiastikdepartementet,
ett exemplar till folkskolöverstyrelsen, ett exemplar till inspektören
för dövstumundervisningen och ett exemplar till varje dövstumskola
i riket.
Ku har Fondelius anhållit att i likhet med de föregående åren få
sig av statsmedel tilldelat ett understöd å 500 kronor för år 1917 för
möjliggörande av tidningens fortsatta utgivande under sagda år.
I skrivelse den 30 september 1915 har folkskolöverstyrelsen tillstyrkt
bifall till denna anhållan.
Då understöd av statsmedel till ifrågavarande ändamål synes böra
beredas jämväl för år 1917, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till understöd för utgivande under år 1917 av
Tidning för dövstumma bevilja på extra stat för år 1917
ett anslag av 500 kronor att utgå enligt de närmare
föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.
5. Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda,
oförändrat ordinarie anslag ............ kronor 78,200: —
1916. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen.
339
6. Täckande av brist i staten för institutet och förskolan för
blinda å Tomteboda. I enlighet med Kungl. Majtts därom gjorda framställning
har 1914 års senare riksdag dels medgivit, att de å staten för
institutet och förskolan för blinda å Tomteboda under rubrik »övriga utgifter»
upptagna titlar »vårdare och tjänstepersonal» samt »värme och
lyshållning», vilka titlar dittills ingått i staten med ett belopp av 9,000
kronor vardera, finge från och med år 1915 upptagas till respektive 10,500
och 11,500 kronor, dels i anledning härav höjt det under rubriken »Institutet
och förskolan för blinda å Tomteboda» i riksstaten uppförda anslaget
från 74,200 kronor till 78,200 kronor eller med 4,000 kronor, dels
ock å extra stat för år 1915 uppfört ett anslag å 12,225 kronor till
täckande av under åren 1911 och 1912 uppkommen brist i institutets och
förskolans stat.
Nu har direktionen för institutet och förskolan i underdånig skrivelse
den 2 september 1915 anhållit om beviljande å extra stat för år 1917
av ett anslag å 0,595 kronor att utgå under år 1916 till täckande av
under åren 1913 och 1914 uppkommen brist i staten.
Till stöd för sin anhållan har direktionen anfört, bland annat, följande:
Den
erfarenhet, som under flera år före år 1913 gjorts vid institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda beträffande omöjligheten att hålla vissa utgiftstitlar
inom de för dessa titlar i staten upptagna belopp och vilken erfarenhet föranlett höjning
med 4,000 kronor å dessa utgiftstitlar jämte motsvarande höjning i det° ordinarie
statsanslaget från och med år 1915, hade gjort sig gällande jämväl under åren 1913
och 1914. Detta förhållande hade vållat, att även för dessa båda år brist uppstått i
institutets och förskolans stat, för år 1913 med 4,163 kronor 38 öre och för år 1914
med 2,431 kronor 63 öre eller med tillsammans 6,595 kronor 1 öre.
En bilagd tablå över inkomst- och utgiftsstaten för åren 1913 och 1914 visade,
huru inkomsterna och utgifterna under de olika titlarna — utgifterna upptagna efter
gjorda avdrag av vissa i räkenskapen utgiftstitlarna särskilt gottgjorda inkomster —
för de nämnda åren förliölle sig till de i då gällande stat uppförda anslagsbeloppen
samt huru förenämuda brist för åren 1913 och 1914 å sammanlagt 6,595 kronor i öre
uppkommit dels på grund av överskjutande utgifter, dels genom den sålunda uppkomna
bristens utjämning eller ökning på grund av överskott eller brist i inkomsterna.
Enär det icke torde finnas utsikt att genom besparingar å 1915 eller följande
års anslag amortera denna brist eller någon del därav, funne direktionen det vara
nödvändigt, att i likhet med vad som ägt rum dels beträffande bristen för aren 190/,
1908 och 1910, dels beträffande bristen för åren 1911 och 1912, särskilda medel anvisades
och ställdes till direktionens disposition till bristens täckande.
[176.]
Tackande av
brist i staten
för institutet
och förskolan
för blinda å
Tomteboda.
340
1916. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen.
[176.]
Den åberopade tablån var av följande innehåll:
1 |
Enligt gällande stat. |
Verkliga inkomster och |
||||||
1913. |
1914. |
1913. |
1914. |
|||||
Inkomster : |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
| Kronor. |
Ö. |
j Statsanslag.................................... Elevavgifter..................... |
72.500 46.500 |
— |
74,200 46,500 |
— |
72,500 47,700 |
— |
74.200 46,369 |
16 |
Summa |
119,000 |
— |
120,700 |
— |
120,200 |
— |
120,569 |
16 |
Utgifter: |
||||||||
A) Avlöningar................ B) Övriga utgifter: Fastighetens underhåll ......... |
34,900 |
— |
36,600 |
— |
34,900 |
— |
36,600 |
— |
7.000 30.000 11.000 9.000 3.000 9.000 6,050 |
7.000 30.000 11.000 9.000 3.000 9.000 6,050 |
3,656 1,316 2,045 30,110 13,530 3,573 12,708 2,937 12,470 510 6,602 |
43 67 32 40 25 89 92 51 47 71 81 |
4,412 1,595 2,479 29,337 12,528 2,866 12,365 3,157 11,728 615 5,313 |
79 40 70 52 63 05 96 47 81 46 |
|||
Undervisnings- 0. arbetsmateriell Inventarier.................................... Kosthållet .................. Beklädnaden................................. Läkare och sjukvård..................... Vårdare och tjänstepersonal ...... Tvätt och renhållning.................. Värme och lyshållning ..... Stallet ........................ Diverse utgifter................. |
— |
— |
||||||
Summa »övriga utgifter» |
84,100 |
— |
84,100 |
— |
89,463 |
38 |
86,400 |
79 |
Summa utgifter |
119,000 |
— |
120,700 |
— |
124.363 |
38 |
123,000 |
79 |
••n Jämföra8 de verkliga inkomsterna och utgifterna med motsvarande belopp i
gällande stat, erhalles följande sammanställning:
* . 1913. 1914, 1913-1914.
Överskott (-4-) eller brist (—) i inkomsterna... +1,200:— —130-84 +1 069-16
Överskjutande utgifter....................................... 5,363:38 2,300:79 7’,664-17
Brist i staten 4,163:38 2,431:63 6,595:01
På grund av remisser hava utlåtanden i ärendet avgivits av folkskolöverstyrelsen
den 30 september 1915 och av statskontoret den 1 november
1915.
Folkskolöverstyrelsen har därvid anfört följande:
Sedan åtskilliga år tillbaka hade det visat sig, att utgifterna vid institutet och
iorskolan tor blinda a Tomteboda icke kunnat hållas inom de i den fastställda staten
1916. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen. 941
angivna belopp, vadan brist i staten gång efter annan uppstått. Till täckande av
sådau brist, uppkommen under åren 1907, 1908 och 1910, både 1912 års riksdag anvisat
på extra stat för år 1913 ett belopp av 9,595 kronor, och för liknande ändamål
beträffande åren 1911 och 1912 både 1914 års senare riksdag beviljat på extra stat
för år 1915 ett anslag av 12,225 kronor.
Då någon höjning av det ordinarie anslaget till ifrågavarande undervisningsanstalt
icke vidtagits förrän med år 1915, hade det varit att motse, att jämväl för
åren 1913 och 1914 brist skulle uppstå. Enligt direktionens framställning hade bristen
uppgått till ett belopp av 6,595 kronor.
En granskning av den företedda tablån över inkomster och utgifter under nämnda
år gåve vid handen, att nödig sparsamhet iakttagits å de utgiftstitlar, där sådan varit
möjlig, såsom fastighetens underhåll, undervisnings- och arbetsmateriell samt inventarier,
och att följaktligen bristen uppstått genom prisstegringar å sådana förnödenheter,
som för anstaltens behöriga uppehållande och drift vore oundgängliga. Då det
med hänsyn till nu rådande abnorma prisförhållanden icke heller kunde antagas bliva
möjligt att, trots den vidtagna ökuingen från och med år 1915 av anstaltens ordinarie
anslag, genom besparingar å staten under år 1915 eller närmast följande år amortera
den uppkomna bristen utan fastmer kunde befaras, att underskott fortfarande skulle
uppkomma, syntes det oundgängligt, att den nu förefintliga bristen täcktes genom
särskilt anslag, i likhet med vad förut i liknande fall ägt rum.
Statskontoret har såsom sin mening uttalat, att ett extra anslag till
täckande av ifrågavarande för åren 1913 och 1914 uppkomna brist syntes
böra äskas hos riksdagen.
1 likhet med folkskolöverstyrelsen och statskontoret anser jag, att
omförmälda brist bör täckas, på sätt förut i liknande fall skett, genom
anvisande av ett särskilt anslag.
Jag hemställer således, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till täckande av under åren 1913 och 1914 uppkommen
brist i staten för institutet och förskolan för
blinda å Tomteboda anvisa på extra stat för år 1917
ett anslag av 6,595 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att redan under år 1916 förskottsvis av tillgängliga
medel utanordna nämnda belopp.
7. Till bekostande av elevers vid institutet
och förskolan för blinda å Tomteboda
ävensom åtföljande vårdares resor å
statens järnvägar, oförändrat ordinarie
förslagsanslag ............................................. kronor 2,000: —
8. Förskolan för blinda i Växjö, oförändrat
ordinarie anslag.......................................... » 14,800: —
[176.]
Hytt anslag.
[177.]
Tillfällig
löneförbättring
åt vissa
lärare vid
blindundervisningsanstalterna.
342 1916. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen.
9. Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda,
oförändrat ordinarie bestämt anslag...... kronor 9,000: —
oförändrat ordinarie reservationsanslag » 11,000: —
10. Tillfällig löneförbättring åt vissa lärare vid blindundervisningsanstalterna.
I skrivelse den 14 september 1915 har direktionen
över institutet och förskolan för blinda a Tomteboda med överlämnande av
en till direktionen ingiven framställning samt däröver avgivet yttrande av
läroanstaltens rektor hemställt om beredande av tillfällig löneförbättring
under åren 1916 och 1917 åt tre vid nämnda anstalt anställda lärare, därav
en ämneslärare och två arbetslärare, i enlighet med de grunder, enligt vilka
av 1915 års riksdag tillfällig löneförbättring beviljats vissa lärare vid folkskolor.
Över denna ansökning har folkskolöverstyrelsen den 30 september 1915
avgivit infordrat utlåtande. Överstyrelsen har därvid anfört följande:
Jämlikt den för institutet och förskolan år 1908 av riksdagen antagna lönestaten
åtnjöte ämneslärare därstädes en avlöning av, förutom bostad med värme, 2,200 kronor
jämte tre ålderstillägg å 400 kronor, efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring, och arbetslärare
en avlöning av, förutom bostad med värme, 1,500 kronor jämte tre ålderstillägg
å 200 kronor likaledes efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring.
Vid bestämmandet av nämnda löneförmåner hade framhållits såväl av vederbörande
myndigheter som inom riksdagen, att man vad ämneslärarna anginge hade att
taga hänsyn till de löner, som efter den i anledning av 1906 års beslut om folkskollärarkåi-ens
avlöning vidtagna lönereglering utginge till folkskolans lärare i Stockholm,
samt att blindskolans lärare på grund av såväl sin längre utbildning som sin mera
ansträngande tjänstgöring borde i lönehänseende ställas något högre än nämnda lärarpersonal.
Då blindskolan till sitt syfte i det hela vore att likställa med folkskolan,
vore uppenbarligen en dylik jämförelse grundad i förhållandenas egen natur, och den
proportion mellan löneförmånerna för lärarna vid blindskolan å Tomteboda och avlöningen
för folkskollärarna i Stockholm, som sä fastslagits, torde böra även för framtiden
upprätthållas. Skulle alltså en tillfällig löneförbättring beredas blindskolans lärare,
syntes detta böra ske enligt samma grunder som de, vilka tillämpats i fråga om folkskolans
lärarkår.
Nu vore tydligt, att genom 1915 års riksdags beslut om tillfällig löneförbättring
för lärare vid folkskolor en viss förskjutning av nyssnämnda proportion inträtt. Redan
på grund härav torde ett bifall till direktionens hemställan, i vad denna anginge en
av ämneslärarna, vara betingat av billighet och rättvisa. Att ifrågavarande löneförbättring
ur behovets synpunkt vore starkt motiverad framginge av vad institutets rektor
därom anfört.
Vad arbetslärarna anginge, för vilka löneförbättring likaledes begärts, vore uppenbart,
att deras behov av löneförbättring vore minst lika stort som en ämneslärares.
Däremot kunde ur formell synpunkt vissa betänkligheter framställas. Så hade ju ifrågavarande
lärare icke folkskollärarutbildning, och lärare i slöjd vid folkskolorna vore icke
inbegripna i den för dessas lärare beviljade tillfälliga löneförbättringen. Härvid borde
343
1916. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen.
emellertid märkas, att övnings- eller arbetslärare vid blindskolan uppbure av staten
reglerad lön, under det att övningslärare vid folkskolorna avlönades med arvoden, som
bestämdes av de särskilda kommunerna etter förhandenvarande förhållanden, ävensom
att vid reglering av lärarpersonalens vid blindanstalten löner arbetslärarua alltjämt
fått följa ämneslärarna åt. Detta torde sammanhänga därmed, att yrkesutbildningen
inginge såsom en obligatorisk beståndsdel i blindundervisningen, vilken ju avsåge att
bibringa de blinda icke blott ett kunskapsmått jämförligt med det, som inhämtades i
fäst folkskola, utan även en viss färdighet i hantverk och bandarbete. Nu anförda omständigheter
torde giva vid handen, att några oöverkomliga hinder av formell art icke
förefunnes mot att tilldela jämväl arbetslärarna löneförbättring. Starka billighetsskäl
syntes ock tala för att sä skedde, då det ju onekligen skulle vara föga tilltalande, om
bland vid samma anstalt verksamma lärare de lägst avlönade skulle ställas utanför delaktighet
i en löneförbättring, som för dem torde vara minst lika behövlig som för deras
högre avlönade kamrater.
Det torde emellertid kunna ifrågasättas, om löneförbättringen borde utgå till arbetslärarna
med samma belopp som till ämneslärare. Arbetslärarna syntes nämligen i det
hela snarare vara att jämställa med småskollärare än med folkskollärare, och man kunde
därför tänka sig, att löneförbättringen för dem med hänsyn härtill bestämdes till 150
kronor för varje. Det syntes emellertid överstyrelsen, som om man i detta fall icke
skulle behöva göra någon skillnad. Behovet av understöd vore helt visst, såsom redan
antytts, lika stort å båda hällen; det belopp, som för ändamålet skulle erfordras, vore
jämförelsevis ringa, och på grund av den särställning, ifrågavarande lärare intoge, skulle
ett beslut om samma delaktighet i löneförbättringen för dem som för ämneslärarna
näppeligen behöva medföra några konsekvenser på andra håll.
Skulle på sätt överstyrelsen nu förordat tillfällig löneförbättring komma att beredas
vissa bland lärarna vid blindanstalten å Tomteboda, syntes rättvisan fordra, att
sådan bereddes jämväl eventuellt befintliga, med dem likställda lärare vid de övriga
blindanstalterna, förskolan i Växjö och hantverksskolan i Kristinehamn. Därvid torde
rektorerna, vilkas avlöning uppginge till, förutom bostad med värme, 3,000 kronor
jämte två ålderstillägg å 500 kronor efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring, näppeligen
kunna komma i betraktande redan av det skäl, att deras avlöning snarare kunde
sägas vara reglerad enligt läroverkslärarnas än enligt folkskollärarnas lönetyp. Vid förskolan
i Växjö vore förutom rektor ingen manlig lärare anställd, och vid hantverksskolan i
Kristinehamn funnes, enligt vad överstyrelsen inhämtat, blott en arbetslärare, som fyllde
de villkor, vilka gällde för delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen för folkskollärare.
Denne lärare borde alltså enligt överstyrelsens mening medräknas, och delaktigheten
i löneförbättringen skulle följaktligen gälla tillhopa fyra personer, en ämneslärare
och tre arbetslärare. Enligt de grunder för löneförbättringen, överstyrelsen förordat,
skulle alltså för ändamålet erfordras ett årligt belopp av 1,000 kronor.
Direktionen hade hemställt, att den tillfälliga löneförbättringen skulle, liksom
löneförbättringen för lärare vid folkskolor, utgå under år 1916 och, därest sådan förmån
bereddes sistnämnda lärare för år 1917, jämväl under sagda år.
I och för sig måste överstyrelsen givetvis finna det högeligen önskvärt, att det
behov av någon lindring i de svåra ekonomiska villkoren, som rådde bland ifrågavarande
lärarpersonal, bleve tillgodosett icke blott i fråga om år 1917 utan även i fråga
om år 1916. Då emellertid sådant icke kunnat ifrågasättas beträffande övriga lärarkårer,
för vilka överstyrelsen ansett sig höra påyrka tillfällig löneförbättring, och då
några utsikter knappast torde finnas att utverka eu sådan förmån enbart för de lärare,
Departe
mentschefen.
Nytt anslag.
[178.]
Bidrag till
avlönande av
vikarie för
lärare vid
blindundervisningsanstalt.
344 1916. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen.
om vilka nu vore fråga, vågade överstyrelsen icke ansluta sig till direktionens yrkande
om löneförbättring för år 1916, huru behjärtansvärt överstyrelsen än funne detsamma.
Det synes mig, att folkskolöverstyrelsen anfört goda skäl för att en
tillfällig löneförbättring beredes även de nu ifrågavarande lärarna. Beträffande
det av överstyrelsen uppställda spörsmålet, huruvida de tre arbetslärarna
böra i förevarande avseende likställas med folkskollärare eller
med småskollärare, måste jag ansluta mig till det senare alternativet. Jaganser
mig emellertid böra förorda, att löneförbättring tillerkännes den ifrågavarande
personalen, ämneslärare såväl som arbetslärare, även för år 1916.
Jag har inhämtat, att bland den kvinnliga lärarpersonalen vid blindundervisningsanstalterna
icke finnes någon, som uppfyller de villkor,
vilka äro stadgade för delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen för
folk- och småskollärare.
I enlighet med vad jag nu anfört skulle för beredande av den tillfälliga
löneförbättring, om vilken under förevarande punkt är fråga, erfordras
ett årligt anslag av 700 kronor, således för åren 1916 och 1917
tillhopa 1,400 kronor, och torde detta belopp böra såsom förslagsanslag
uppföras på extra stat för år 1917, med rätt för Kungl. Maj:t att redan
under år 1916 låta förskottsvis utanordna erforderliga medel.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att
dels medgiva, att till ämneslärare och arbetslärare
vid statens blindundervisningsanstalter må under åren
1916 och 1917 utgå tillfällig löneförbättring enligt enahanda
grunder, som av riksdagen stadgats beträffande
tillfällig löneförbättring under år 1916 åt vissa lärare
vid folk- och småskolor, därvid ämneslärare skall likställas
med ordinarie lärare vid folkskola och arbetslärare
med lärare vid småskola, med rätt för Kungl. Maj:t
att utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning
av dessa grunder må befinnas erforderliga,
dels ock för beredande av ifrågavarande löneförbättring
anvisa på extra stat för år 1917 ett förslagsanslagav
1,400 kronor, med rätt för Kung]. Maj:t att för ändamålet
låta av tillgängliga medel redan under år 1916
förskottsvis utanordna erforderligt belopp.
11. Bidrag till avlönande av vikarie för lärare vid blindundervisningsanstalt.
I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning godkände
1915 års riksdag vissa grunder för avlönande av vikarier för lärarpersonalen
vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda och medgav i sam
-
1916. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervimingen. :145
man han”; därmed, att statsbidrag till dessa vikariers avlönande finge utgå
från det under riksdagens åttonde huvudtitel uppförda ordinarie förslagsanslaget:
Bidrag till avlönande i vissa fall av vikarie för lärare och lärarinnor
vid blindundervisningsanstalterna å Tomteboda och i Växjö.
Till det vid Kung]. Maj:ts proposition (nr 138) angående stat för
hantverksskolan i Kristinehamn för blinda in. in. fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 30 mars 1915 anförde jag beträffande
statsbidrag till avlönande av vikarier för lärare och lärarinnor vid
hantverksskolan följande:
Det statsbidrag, som här erfordrades, torde lämpligen kunna bestridas frän förslagsanslaget
å 1,200 kronor till avlönande av vikarier vid blindundervisningsanstalterna
å Tomteboda och i Växjö. Någon höjning av detta anslag, som under de senare åren
lämnat avsevärda överskott, borde av då förevarande anledning icke ifrågakomma.
Däremot torde anslagets rubrik böra ändras. Då emellertid, efter vad känt vore.
riksstaten för år 1916 i denna del redan blivit genom beslut av riksdagens kamrar
fastställd, syntes med nyssberörda ändring böra tills vidare anstå.
Den åsyftade ändringen av anslagets rubrik synes mig nu böra komma
till stånd. Med anledning härav hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen
att besluta, att det under riksstatens åttonde huvudtitel
nu uppförda ordinarie förslagsanslaget å 1,200 kronor:
Bidrag till avlönande i vissa fall av vikarie för lärare
och lärarinnor vid blindundervisningsanstalterna å Tomteboda
och i Växjö, skall med oförändrat belopp uppföras
under rubriken: Bidrag till avlönande av vikarier
för lärare vid blindundervisningsanstalter.
O
12. Tryckning av blindskrifter. För vart och ett av åren 1883 [179.1
— 1916 har riksdagen på extra stat beviljat ett anslag av 2,500 kronor Tryckning
till tryckning av blindskrifter. '' “skrifter
I underdånig skrivelse den 2 september 1915 har nu direktionen över S "
institutet och förskolan för blinda å Tomteboda hemställt om förslag till
riksdagen att på extra stat för år 1917 bevilja enahanda anslag till ifrågavarande
ändamål.
På grund av nådig remiss har folkskolöverstyrelsen den 30 september
1915 avgivit utlåtande i ärendet och därvid tillstyrkt bifall till ansökningen.
Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att på extra stat för år 1917 till tryckning av blindskrifter
bevilja ett anslag av 2,500 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
44
[ISO.]
Understöd åt
blindlärarelever
och
reseunderstöd
åt blindlärare.
[181]
De blindas
förening.
346 1916. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen,
13. Understöd åt blindlärarelever och reseunderstöd åt blindlärare.
1 likhet med vad för flera föregående år ägt ram har riksdagen
på extra stat för år 1916 beviljat ett anslag av 1,200 kronor till understöd
åt blindlärarelever och reseunderstöd åt blindlärare.
I underdånig skrivelse den 2 september 1915 har direktionen över institutet
och förskolan för blinda å Tomteboda anhållit om förslag till riksdagen
att på extra stat för år 1917 bevilja enahanda anslag till ifrågavarande ändamål.
På grund av nådig remiss har folkskolöverstyrelsen den 30 september
1915 avgivit utlåtande i ärendet och därvid, med förklarande att, enligt
vad överstyrelsen inhämtat, under år 1915 från ifrågavarande anslag understöd
huvudsakligen utgått till blindlärarelever och blott med ett ringa
belopp för en blindlärares resa inom landet, tillstyrkt bifall till direktionens
anhållan.
Jag hemställer, att liders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att på extra stat för år 1917 bevilja till understöd
åt blindlärarelever och reseunderstöd åt blindlärare ett
anslag av 1,200 kronor.
14. De blindas förening. Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställningar har riksdagen till understöd åt De blindas förening anvisat
på extra stat för vart och ett av åren 1911—1914 ett anslag av 25,000
kronor och för vart och ett av åren 1915 och 1916 ett anslag av 35,000
kronor, att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde
finna gott meddela.
Föreningens styrelse har nu hemställt, att även för år 1917 ett anslag
av 35,000 kronor måtte beredas föreningen till upprätthållande av
dess filantropiska verksamhet. Till stöd härför har styrelsen särskilt framhållit,
att den enskilda offervilligheten, som hittills i så väsentlig grad
utgjort det ekonomiska underlaget för föreningens verksamhet, i anseende
till världskriget varit långt ifrån så givande under år 1915 som vanligt
och ej heller, av enahanda anledning, under närmaste tiden torde vara
att påräkna i samma'' utsträckning som hittills. Föreningen har därjämte
meddelat, att det i föregående års ansökning omnämnda förslaget om upprättande
av en försäljningsbod i Malmö, avsedd att för södra Sveriges
blinda hantverkare underlätta avsättningen av deras arbetsprodukter, blivit
förverkligat; att utvidgningen av föreningens borstbinderiverkstäder fortgått,
så att antalet å nämnda verkstäder sysselsatta blinda arbetare under
året utgjort 41 och sålunda ökats med 16 av beräknade 25; samt att
föreningen, i syfte att skapa nya verksamhetsområden, där blinda lämpligen
kunde vinna sin utkomst utan att nödgas tillgripa de nu hårt
1916. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen. 347
tryckta specialhantverken för blinda, nämligen korgraakeriet och borstbinderiet,
bland annat upprättat en inaskinskrivningsbyrå, avsedd att giva
stadigvarande sysselsättning åt ett antal såväl manliga som kvinnliga blinda
maskinskrivare.
På grund av nådig remiss bär folkskolöverstyrelsen den 30 september
1915 avgivit utlåtande i ärendet, överstyrelsen har därvid anfört följande:
Föreningens erkännansvärda verksamhet att bereda möjlighet för de blinda i
landet att genom eget arbete skaffa sig försörjning samt att i övrigt lämna de blinda
stöd och hjälp, en strävan, som redan under vanliga omständigheter ansetts värd understöd
från det allmännas sida, måste under nu rådande ekonomiska förhållanden i högre
grad än eljest vara beroende av sådant understöd, då föreningen nu och under närmast
kommande år ej torde kunna påräkna bidrag från enskilda i samma utsträckning
som hittills.
Den redogörelse, föreningens styrelse lämnat för den fortgående utvecklingen av
föreningens verksamhet, syntes överstyrelsen giva vid handen, att man med klokhet
och förtänksamhet sökt anpassa sig efter det förändrade läge, vari de blinda hantverkarna
genom krigets verkningar blivit försatta. Det stode ock för överstyrelsen
klart, att de blinda under sina strävanden att skaffa sig försörjning nu mer än någonsin
vore i behov av det bistånd, som föreningen genom sin noggranna kännedom om
deras villkor och behov vore i särskild grad skickad att lämna dem.
Folkskolöverstyrelsen finge därför varmt understödja föreningens anhållan att
även för år 1917 få åtnjuta understöd av statsmedel till oförändrat belopp.
På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungi. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen
att till understöd åt De blindas förening anvisa på
extra stat för år 1917 ett anslag av 35,000 kronor att
utgå enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna
gott meddela.
15. Vården av blinda dövstumma och blinda sinnesslöa m. fl.
På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beslöt 1914 års senare riksdag
att'' för anordnande genom statens försorg av nödig anstaltsvård
för blinda med komplicerat lyte upprätta en för ändamålet erforderlig
vårdanstalt samt beviljade för uppförande av därför behövliga byggnader
med tillhörande anläggningar å ett av Lunds stad erbjudet tomtområde
ett anslag av 521,000 kronor, varav på extra stat för år 1915 anvisades
ett belopp av 150,000 kronor. Därjämte bemyndigade riksdagen Kungl.
Maj:t att vid den tid, då den föreslagna statsanstalten trädde i verksamhet,
för statsverkets räkning övertaga drottning Sofias stiftelses och den
till denna stiftelse anknutna vårdanstaltens dåvarande tillgångar under utfästelse
å statens vägnar om fullgörande av de särskilda villkor och för
-
[waj
Vården av
blinda dövstumma
och
blinda sinnesslöa
m. fl.
348 1916. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen.
[182.] behåll, som innehölles i stiftelsens reglemente eller eljest kunde vara lastade
vid sagda tillgångar eller särskilda delar därav.
I statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 14 januari 1915
anförde jag, att det på grund av rådande ekonomiska förhallanden vore
avsett, att av det för år 1915 anvisade beloppet, 150,000 kronor, endast
en mindre del, förslagsvis beräknad till 10,000 kronor, skulle under sagda
år tagas i anspråk, nämligen till vissa förberedande åtgärder för byggnadsarbetets
utförande. Återstoden, 140,000 kronor, skulle reserveras för arbetets
fortsatta bedrivande, när förhållandena ansåges sådant medgiva.
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 januari 1915 hava föreskrifter
meddelats rörande vissa förberedande åtgärder för byggnadsarbetets igångsättande.
Därvid uppdrogs åt överintendentsämbetet att i samråd med högst
tre särskilda sakkunniga, vilka chefen för ecklesiastikdepartementet skulle
äga utse, dels, efter förhandlingar med vederbörande lokala myndigheter,
före utgången av september 1915 till Kungl. Maj:t inkomma med förslag
rörande begränsningen av det tomtområde, som borde tagas i anspråk för
ifrågavarande ändamål, vilket förslag skulle åtföljas av karta över området
och plan till byggnadernas förläggande å detsamma, dels ock låta
upprätta och till Kungl. Maj:t överlämna fullständiga ritningar till berörda
byggnader jämte tillhörande kostnadsförslag.
Till sakkunniga att biträda överintendentsämbetet vid ifrågavarande
uppdrags fullgörande utsåg jag den 4 februari 1915 föreståndarinnan för
den med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten i Vänersborg,
fru Elisabeth Anrep-Nordin och apotekaren i Lund Adolf Fredrik Montelin.
Med anledning av det överintendentsämbetet meddelade uppdraget överlämnade
ämbetet med utlåtande den 21 september 1915 till Kungl. Maj:t,
efter samråd med förenäinnda sakkunniga samt förhandlingar med vederbörande
lokala myndigheter, dels ett den 9 i samma månad utfärdat gåvobrev,
varigenom drätselkammaren i Lund å stadens vägnar till Kungl. Maj:t
och kronan under vissa åtaganden och förbehåll såsom gåva med full
äganderätt till en statens anstalt för blinda med komplicerat lyte gravationsfritt
överlåtit, ett jordområde, omfattande fem hektar av stadens
norra fälad och beläget på sätt närmare framginge av en av t. f. stadsingenjören
Ivar Jakobsson år 1915 upprättad, ämbetets utlåtande jämväl
bifogad karta, dels en av bemälde Jakobsson upprättad, den 29 april 1915
dagtecknad specialkarta, vara ifrågavarande område utmärkts och angivits
omfatta 5 hektar, därav omkring 17,350 kvadratmeter av ägolotten nr 20
och omkring 32,650 kvadratmeter av ägolotten nr 21, dels ock plan till
byggnadernas förläggande å området.
Vid föredragning av detta ärende den 3 december 1915 fann Kungl.
1916. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen. 349
.Waj:t gott att, med förklarande att omförmälda gåvobrev blivit av Kungl.
Maj:t godkänt, dels förordna, att till det av staden sålunda överlåtna området
skulle i enlighet med av riksdagen tattat beslut förläggas eu vårdanstalt
för blinda med komplicerat lyte med i huvudsak den omfattning,
som i ett av särskilda sakkunniga avgivet betänkande i ärendet angivits,
dels ock uppdraga åt Kungl. Maj:ts befallningshavande i Malmöhus län
att tillse, att ifrågavarande område bleve överlämnat gravationsfritt, ävensom
föranstalta därom, att lagfart å området söktes; och borde, sedan lagfart
beviljats, vederbörliga expeditioner härom jämte övriga handlingar
angående området insändas till ecklesiastikdepartementet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade
1915 års riksdag till hyresbidrag åt den med drottning Sofias stiftelse
förenade vårdanstalten för blinda dövstumma och blinda sinnesslöa m. fl.
på extra stat för år 1916 ett anslag av 5,000 kronor. Den 26 juni 1915
ställde Kungl. Maj:t anslaget till styrelsens för drottning Sofias stiftelse
förfogande för det med anslaget avsedda ändamålet.
Framställningen om ifrågavarande anslag hade föranletts av en utav
styrelsen för drottning Sofias stiftelse därom gjord ansökning, i vilken styrelsen
framhållit, att stora ekonomiska svårigheter förefunnes för anstalten
under övergångstiden, innan staten vid tiden för den beslutade
nybyggnadens tagande i anspråk komme att övertaga anstalten. Särskilt
vore det stegringen av priset för olika slags förnödenheter samt väntad
höjning av hyran för anstaltens lokaler, som beredde svårigheter, vartill
komme, att anstalten efter år 1915 ej längre »hade att påräkna från enskild
person åtnjutet hyresbidrag å 5,000 kronor.
I skrivelse den 30 september 1915 har nu folkskolöverstyrelsen anhållit
om anvisande på extra stat för år 1917 av ett anslag å 5,000 kronor
till hyresbidrag åt ifrågavarande anstalt. Överstyrelsen har därvid bifogat
en ^ från anstaltens styrelse inkommen skrivelse i ärendet, i vilken
sagda styrelse bland annat anfört följande:
Det hyresbidrag av allmänna medel, 5,000 kronor, som enligt nådigt brev den
26 juni 19i5 av riksdagen beviljats att utgå år 1916, motsvarade icke det hyresbelopp,
som anstalten måste erlägga för de förhyrda lägenheterna och vilket redan nu uppginge
till 7,850 kronor för år. Anstalten hade utsikt att möjligen år 1916 kunna få
hyra ytterligare ett hus i Grästorp, varigenom den värsta trångboddheten i anstaltens
avdelning därstädes borde kunna avhjälpas. Denna eventuella tillökning komme att
medföra en ökad kostnad av måhända ända till 1,500 kronor för år.
Under nu rådande svåra dyrtidsförhållanden, vilka också alltjämt visade tendens
att ytterligare förvärras, vore det omöjligt att så långt förut som för ar 1917 beräkna
utgifterna för en så pass stor anstalt som den ifrågavarande, vilken därtill alltjämt
växte. Kostnaderna för livsförnödenheter i allmänhet ävensom hyresbeloppen kunde
[182
Departe
mentschefen.
[183.]
Rese stipendier
åt abnormlärare.
350 1916. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen.
stiga till en sådan höjd, att anstaltens starkt begränsade inkomster — däri inbegripet
det ovan nämnda hyresbidraget av 5,000 kronor — komme att visa sig otillräckliga.
Styrelsen ville därför anhålla att, om förhållandena så skulle kräva, under år 1916 få
inkomma med en ny framställning om hyresbidragets höjande, så att detsamma komme
att motsvara de verkliga hyresbeloppen och det dåjförefintliga behovet av ökat hyresbidrag.
Under avvaktan på huru omständigheterna härutinnan komme att utvecklas finge
styrelsen framhålla nödvändigheten av att framställning av folkskolöverstyrelsen måtte
göras hos Kungl. Maj:t om att samma belopp, 5,000 kronor, måtte få utgå under år
1917 såsom hyresbidrag åt uppfostringsanstalten i Vänersborg för blinda med komplicerade
lyten.
På grund av nu rådande förhållanden måste det tyvärr ännu någon
tid anstå med uppförande av de nybyggnader i Lund, där ifrågavarande
vårdanstalt skall inrymmas. Jag finner det då i sin ordning, att staten
bidrager till bestridande av kostnaderna för de lokaler, som äro behövliga
för uppehållande av anstaltens verksamhet.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Makt täektes föreslå riksdagen
att
till hyresbidrag åt den med drottning Sofias stiftelse
förenade vårdanstalten för blinda dövstumma och
blinda sinnesslöa in. fl. anvisa på extra stat för år 1917
ett anslag av 5,000 kronor.
10. Resestipendier åt abnormlärare. Till resestipendier åt föreståndare,
lärare och lärarinnor vid rikets abnormskolor (dövstumskolor,
blindskolor och sinnesslöanstalter) på de villkor och under de bestämmelser,
Kungl. Maj:t kunde finna skäligt föreskriva, anvisade 1914 års senare
riksdag på extra stat för år 1915 ett belopp av 1,000 kronor.
Med åberopande av vad jag anfört i början av min framställning
rörande anslagsbehoven under åttonde huvudtiteln hemställer jag om förslag
till riksdagen
att medgiva, att det på extra stat för år 1915 anvisade
belopp av 1,000 kronor till resestipendier åt föreståndare,
lärare och lärarinnor vid rikets abnormskolor
(dövstumskolor, blindskolor och sinnesslöanstalter) må
på de villkor och under de bestämmelser, Kungl. Maj:t
kan finna skäligt föreskriva, för enahanda ändamål användas
under år 1917.
17. Uppfostringsanstalter för vanartade och
i sedligt avseende försummade barn,
oförändrat ordinarie förslagsanslag., kronor 70,000: —
1916. Åttonde huvudtiteln: Tekniska undervisningen.
351
I. Den tekniska undervisningen.
1. De tekniska läroverken, oförändrat ordinarie
anslag......................................... kronor 783,125: —
2. Tekniska högskolans omorganisation. Styrelsen för tekniska
högskolan hav i skrivelse (len 29 september 1915 gjort framställning rörande
de anslag, som med anledning av högskolans omorganisation borde
uppföras å högskolans stat för år 1917.
Till grund för högskolans år 1911 beslutade omorganisation har i
huvudsak legat en plan, utarbetad av eu år 190(1 tillsatt kommitté och i
vissa delar modifierad vid den granskning, densamma undergått av särskilt
tillkallade sakkunniga. Planens detaljer och tidsföljden för dess genomförande
i sina särskilda delar angåvos i en tablå, som var förelagd 1911
års riksdag och vilken sedermera plägat åberopas i de framställningar
rörande omorganisationen, som de följande åren avlåtits till riksdagen.
Enligt nämnda organisationsplan skulle vid högskolan finnas 31 professorsbefattningar,
och detta antal är nu genom tillkomsten av nyinrättade
professurer fyllt. Emellertid påyrkar högskolestyrelsen i sin ovannämnda
framställning, att ännu en professur måtte upprättas på ordinarie
stat. Ur den nya, från den 1 juli 1914 uppehållna professuren i bergsmekanik,
vilken ännu ej blivit tillsatt, skulle nämligen ämnet hyttmekanik
utbrytas och sammanföras med ämnet järnets manufakturering till en ny
professur i »hyttmekanik samt järnets bearbetning och behandling», medan
den nuvarande professuren i bergsmekanik skulle omfatta »allmän bergsmekanik
och gruvmekanik». Denna anordning skulle medföra, att en för år
1916 på extra stat uppförd speciallärarbefattning i järnets manufakturering,
för vilken utgår ett arvode av 1,500 kronor, ej vidare bleve behövlig.
Det är med ej ringa betänksamhet man finner, att den väl förberedda
omorganisationen knappt blivit genomförd i avseende å professorskårens
numerär, förrän yrkande väckts om en ny professurs inrättande. Trots
de skäl, som onekligen blivit anförda till stöd för styrelsens förslag
i detta avseende, synes det mig väl tidigt att redan nu tudela den så
nyligen tillkomna professuren i bergsmekanik. Jag finner under sådana
förhållanden icke anledning att yttra mig om huruvida den nu föreslagna
anordningen för den bergsmekaniska undervisningens upphjälpande kan
[184.]
Tekniska
högskolans
omorganisa
tion.
[184.]
Extra anslag.
Speciallärare
i kemi, skogsskötsel,
bokföring
och
fotografi.
352 1916. Åttonde huvudtiteln: Tekniska undervisningen.
vara den bästa. Fördenskull vill jag, oavsett den ekonomiska sidan
av saken, ej nu tillstyrka framställning till riksdagen om den nya professurens
inrättande och ändring av den nuvarande professurens i bergsmekanik
ämnesomfattning.
Vid sådant förhållande måste jag emellertid hemställa, att fortsatt
extra anslag till enahanda belopp som för år 1916, 1,500 kronor, utverka»
till arvode åt en speciallärare i järnets manufakturering.
Högskolestyrelsens övriga under denna punkt föreliggande anslagsäskanden
avse uteslutande frågor om beviljande av medel å extra stat för
år 1917. Dessa äskanden avse till stor del anslag, som hava sin motsvarighet
å 1916 års extra stat för högskolan.-
Styrelsen hav hemställt om anslag till
1. arvode åt en speciallärare i kemi ................................................ kronor 1,200: —
2. » » » » » skogsskötsel .................................... > 600: —
3. » » » » » bokföring......................................... » 750: —
4. » » » » > fotografi .......................................... » 500: —
5. » » » » » elektroteknik.................................... » 3,000: —
6. » » » intendent.................................................................. » 5,400: —
7. förhöjning av kamrerarens arvode................................................ » 700: —
8. > » sekreterarens » » 1,000: —
9. arvode åt en vaktmästare vid huvudbyggnaden................. »’ 1,200: —
10. » > » laboratorietjänare vid bergsskolan........................... » 1,200: —
11. » »två » » elektrotekniska och fysiska
laboratorierna ..................... » 2,400: —
12. » » tre » » mekaniska laboratorierna ... » 3,600 —
13. » »en verkmästare............................................................... » 2.500: —
14. » » » maskinist .................................................................. » 2,000: —
15. » » » reparatör .................................................................. > 1,500: —
16. > » två portvakter ............................................................... » 300: —
17. samlingar och laborationer............................................................ » 36,600: —
18. belysning samt uppvärmning och ventilation.............................. » 40,000: —
Under punkter, motsvarande dem, varmed jag betecknat styrelsens
äskanden om extra anslag, skall jag nu ingå på behandling av dessa
äskanden och de till grund för dem liggande, av högskolans lärarkollegium
i en till styrelsen den 22 september 1915 avlåten skrivelse framställda
förslagen.
1, 2, 3, 4. För fyra speciallärare: i kemi, i skogsskötsel, i bokföring
och i fotografi, begär styrelsen för år 1917 enahanda arvodesbelopp, som
av riksdagen för år 1916 beviljats till dem, nämligen respektive 1,200
kronor, 600 kronor, 750 kronor och 500 kronor. Kollegiet har erinrat,
1916. Åttonde huvudtiteln: Tekniska undervisningen. 353
utt arvodena åt speciallärarna i bokföring och fotografi, nu liksom för år
1916, av sparsamhetsskäl satts till hälften av det för vardera av dessa
lärare av 1906 års kommitté föreslagna beloppet.
Jag har intet att erinra mot styrelsens förslag i nu omförmälda avseenden.
5. Till arvode åt eu speciallärare i elektroteknik har för vartdera av
åren 1915 och 1916 beviljats ett belopp av 2,500 kronor. I fråga om
denne lärares arvode för år 1917 yttrar lärarkollegiet:
Under förutsättning att högskolans nya laboratorier bliva färdigutrustade till
1917 års ingång, kommer denne lärare enligt omorganisationsplanen att fa lull tjänstgöring,
enär de av 1906 års kommitté föreslagna laborationskurserna då kunna införas
i full utsträckning. Arvodet bör därför för ar 1917 upptagas till det av kommittén
föreslagna beloppet, 3,000 kronor. Da det emellertid ännu ej torde vara fullt säkert,
att laboratorierna hinna bliva färdigutrustade till 1917 ärs ingång, bör arvodet för ar
1917 uppföras på extra stat.
Jag ansluter mig till styrelsens i enlighet härmed framställda förslag.
6, 7. Till arvode åt eu intendent har styrelsen, i enlighet med lärarkollegiets
förslag, begärt ett anslag av 5,400 kronor. Inrättandet av en
sådan befattning föreslogs av 1906 års kommitté och i den för 1911 års
riksdag framlagda tablån, vilken i stort sett legat till grund för högskolans
progressiva utveckling och förseende med nya lärår- och andra befattningar,
fanns intendenten uppförd å ordinarie stat för år 1914. Detta överensstämde
med de sakkunnigas mening, vilka, såsom jag ovan i förbigående
antytt, bearbetat koitimittéförslaget — att först nu begäres avlöning
för intendenten, sammanhänger med de nya högskolebyggnadernas
försenade fullbordande.
I avseende å intendentsbefattningen yttrade 1906 års kommitté:
För tillsynen över vatten- och gasaulägguingarna samt över den elektriska belysningen
och byggnaderna är till rektors biträde för närvarande anställd en sakkunnig
ingenjör med ett sammanlagt arvode av 1,600 kronor om aret. Därjämte utgar
till en "kamrerare ett arvode av 800 kronor, varjämte kamreraren äger att av högskolans
donationsmedel för arbetet med dessa medels förvaltning uppbära ett tilläggsarvode
av 200 kronor.
Det är tydligt, att vid de nya förhållanden, som skulle inträda i följd av_ högskolans
utvidgning, de med nämnda befattningar förenade göromåleu komma att högst
betydligt ökas och att därför den nuvarande anordningen svårligen kan bliva lämplig
för framtiden. Det ökade behovet av tillsyn över den i förhållande till de nuvarande
byggnaderna mycket stora byggnad^komplexen ävensom ökningen i arbetet med högskolans
räkenskaper kräver utan tvivel, att den, som skall handhava dessa göromål,
bör kunna ägna sig vida mera åt sin befattning, än hittills varit erforderligt eller, i
följd av bristande medel, kunnat påräknas.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 45
[184.]
Speciallärare
i elektroteknik.
Intendent.
Höjning av
kamrerarena
arvode.
354
1916. Åttonde huvudtiteln: Tekniska undervisningen.
184.] Kommittén har för sin del ansett, att om avlöningen bliver tillräcklig, inten
dents-
och kamrerargöromålen med fördel skulle kunna skötas av en och samma person,
som dagligen vore tillstädes och av denna anledning borde erhålla bostad inom
läroverkets område. Såvitt kommittén kunnat finna, skulle ej heller kostnaden för
nämnda göromåls bestridande genom en dylik anordning bliva större, än om göromålen
delades pa två personer, vilkas sammanlagda avlöning i sådant fall åtminstone
icke skulle kunna sättas lägre än enligt kommitténs förslag.
Kommittén föreslår därför, att till de omnämnda göromålens bestridande vid högskolan
anställes en tekniskt bildad intendent, för vilken avlöningen borde bestämmas
till 3.600 kronor i lön och 1,800 kronor i tjänstgöringspenningar, med rätt till två
alderstillägg, vartdera a 500 krouor, efter respektive 5 och 10 års väl vitsordad tjänstgöring.
För intendenten skulle dessutom beredas fri bostad vid läroverket jämte fritt biiinsle.
Lärarkollegiet anförde vid framläggande av sitt nyss nämnda förslag:
Lärarkollegiet anser det i likhet med 1906 års kommitté nödvändigt, att en intendent
anställes, vilken det bör åligga att hava tillsyn över högskolans fastigheter ävensom
de inventarier, som icke tillhöra de särskilda institutionerna, över anordningarna
för uppvärmning, belysning, kraft och ventilation samt över vatten- och avloppsledningarna.
Enligt 1906 ars kommittés förslag skulle emellertid vid högskolan icke finnas
någon särskild kamrerare, utan intendenten skulle såväl utföra rena kassörsgöromål
som ock hava närmaste vard om högskolans räkenskaper. Denna kombination anser
kollegiet dock icke erbjuda den grad av kontroll, som, i betraktande av att det gäller
handhavandet av mycket betydande penningbelopp, måste anses nödvändig.
Det synes kollegiet däremot vara ur kontrollsynpunkt synnerligen lämpligt, att
de olika göromalen rörande högskolans ekonomi fördelas mellan intendenten och kamreraren.
Sålunda bolde det åligga intendenten att emottaga alla inbetalningar och verkställa
vederbörligen attesterade och anordnade utbetalningar. Intendenten skulle å
vissa bestämda tider vara å sitt tjänsterum tillgänglig för allmänheten. .
Kamreraren borde å andra sidan åligga att i därtill bestämd dagbok göra anteckning^
för varje till högskolan gjord inbetalning, och borde han i övrigt hava närmaste
vård om högskolans räkenskaper, upprätta avlöningslistor, till siffran granska
inkomna räkningar och uppgöra kassaförslag.
Kollegiet far därför föreslå, att anslag begäras till såväl intendent som kamrerare.
Intendentens göromål under år 1917 skulle avse, förutom ovannämnda kassörsgöromål,
vården om dels högskolans nybyggnader, dels de nuvarande byggnaderna, vilka tills
vidare skola användas för de två första årskurserna samt för hela kemiska avdelningen.
Intendenten kommer sålunda att fä göromål i ungefärligen lika omfattning vad beträffar
värden av högskolans fastigheter m. in., som då nybyggnaderna blivit fullbordade
för högskolan i dess helhet. Då emellertid intendenten enligt kollegiets förslag
ej skulle handhava kamrerargöromal utan endast ovannämnda kassörsgöromål, torde
avlöningsförmånerna för intendenten kunna sättas lägre än 1906 års kommitté föreslagit.
I betraktande härav får lärarkollegiet föreslå, att intendenten erhåller en årsavlöning
av 5,400 kronor, dock utan fri bostad och bränsle. Avlöningsbeloppet bör
begäras å extra stat för är 1917.
Iill arvode åt kamreraren är för närvarande å ordinarie stat upptaget ett belopp
av 800 kronor, varjämte å extra stat är beviljad en förhöjning med 700 kronor för år.
1916. Åttonde huvudtiteln: Tekniska undervisningen. 355
Ehuru kamrerarens göromål till följd av högskolans utvidgning väsentligt ökas,
anser kollegiet sig med hänsyn till de förhanden varande statshnansiella förhållandena
och i betraktande av att kararerarens göromål komma att minskas därigenom, att
intendenten skulle handhava ovannämnda kassörsgöromål, ej böra föreslå någon ökning
av kamrerarens arvode. Å extra stat bör därför i likhet med föregående ar begäras
700 kronor till förhöjning av kamrerarens arvode.
Lika med IDOG års kommitté och förutnämnda sakkunniga måste man
finna, att vid de nya högskolebyggnadernas färdigt^ van de och tagande i
bruk vida större krav måste ställas på den person, som i fortsättningen
kommer att vara rektors biträde vid den ifrågavarande tillsynen över
byggnaderna samt de olika anläggningarna och ledningarna därstädes.
Detta inses lätt, då man besinnar de nya byggnadernas omfång samt vikten
av att de vidlyftiga anordningarna för kraft, belysning, vattentillförsel
in. m. skötas på ett i ekonomiskt avseende tillfredsställande sätt. Det bör
härvid ihågkommas, att högskolan tills vidare även blir kvarboende å sitt
gamla område och att tillsyn över de därvarande byggnaderna m. in. fortfarande
måste utövas.
Den omständigheten, att högskolans byggnader stå under överintendentsämbetets
allmänna tillsyn, kan naturligen lika litet framdeles som
hittills göra nu ifrågavarande speciella tillsyn onödig.
1906 års kommitté hade avsett, att den nye intendenten jämväl skulle
övertaga kamrerargöromålen i deras helhet. Häruti har lärarkollegiet, med
anslutning av styrelsen, föreslagit den ändring, att den nuvarande kamrerarbefattningen
skulle bibehållas men att de kamreraren hittills åliggande
kassörsgöromålen skulle från honom överflyttas till intendenten. Kamreraren
skulle bibehålla räkenskapsföringen m. m. De skäl, som lärarkollegiet
anfört för denna uppdelning av de hittillsvarande kamrerargöromålen
på två befattningshavare, synas mig giltiga.
Vad beträffar de avlöningsförmåner, som kollegiet och styrelsen för
år 1917 tilltänkt intendenten och kamreraren, finner jag mig ej böra
göra någon erinran mot vad i avseende härå föreslagits.
8. I högskolans ordinarie stat fanns före omorganisationen ett belopp
av 1,200 kronor upptaget såsom arvode åt en sekreterare. För senare
halvåret av år 1912 erhöll sekreteraren å extra stat ett tilläggsbelopp av
400 kronor, och från och med år 1913 utgår det ordinarie anslaget till
arvode åt sekreteraren med ett belopp av 2,000 kronor. Denna ökning
av sekreterarens arvode överensstämmer med vad 1906 års kommitté föreslagit
och innehållet av ovannämnda tablå.
O
[184.]
Departe
mentschefen.
Höjning »T
sekreterarens
arvode.
[184.]
Vaktmästare.
Laboratorietjinare.
Verkmästare.
Maskinist.
Reparatör.
Portvakter.
356 1916. Åttonde huvudtiteln: Tekniska undervisningen.
Högskolans lärarkollegium och styrelse hava nu påyrkat, att sekreterarens
arvode måtte ytterligare förhöjas.
Under de senaste åren, yttrar lärarkollegiet, hava, i samma mån som omorganisationen
genomförts, sekreterarens göromål ökats i så avsevärd grad, att avlöningen
måste anses allt för ringa i förhållande till de med befattningen förenade göromålen.
Dessa hava nämligen numera antagit proportioner, vilka icke kunnat förutses och som
sekreteraren måste använda 4—5 timmar dagligen för att sköta.
Kollegiet vill därför uttala, att därest denna befattning skulle avlönas någorlunda
i proportion till de med befattningen förenade göromålen, avlöningen ej borde
sättas lägre än 4.000 kronor. Kollegiet tror sig dock för närvarande av sparsanihetsskäl
böra föreslå en förhöjning av sekreterarens arvode å endast 1,000 kronor, att
begäras å extra stat för år 1917.
Med hänsyn till att sekreterarens arbete under tiden för högskolans
omorganisation nått ett omfång, som ej synes varit förväntat vid den
på initiativ av 1906 års kommitté företagna regleringen av hans avlönino-,
kan jag ej undgå att finna en ökning av hans arvode behövlig. Mot det
för år 1917 begärda beloppet av denna ökning torde ej vara något att
invända.
9 16. I framställning den 30 september 1914 om tekniska hög
skolans
anslagskrav för år 1916 påyrkade högskolans styrelse, i enlighet
med lärarkollegiets förslag, uppförande å ordinarie stat av 6 laboratorietjänare,
en förste maskinist och en reparatör samt å extra stat av en
vaktmästare, en andre maskinist och två portvakter. För den personal,
som skulle uppföras å extra stat, begärdes anslag till arvoden blott för
senare halvåret.
Vid anmälan av styrelsens nämnda anslagsäskanden fann jag mig
böra förorda, att samtliga dessa befattningshavare måtte uppföras å extra
stat för år 1916, med arvoden blott för senare halvåret. Bland de skäl,
som medverkade till min mening härutinnan, var någon ovisshet, huruvida
nybyggarna kunde, såsom avsett, bliva färdiga att tagas i bruk med
ingången av 1916 års hösttermin.
I ett annat avseende fann jag mig ej heller kunna biträda styrelsens
förslag,, nämligen i fråga om avlöningen åt förste maskinisten, andre
maskinisten samt reparatören. Styrelsens och mina förslag framgå av
följande sammanställning, utvisande den ifrågasatta avlöningen för år räknat.
Styrelsens förslag. Mitt förslag.
Ki onor. Kronor.
2,500: — 1,800: —
2.000: — 1,500: —
1,500: — 1,200: —
Förste maskinisten
Andre maskinisten
Reparatören............
357
1916. Åttonde huvudtiteln: Tekniska undervisningen.
Enligt mitt förslag skulle styrelsen äga bereda de båda maskinisterna
fri bostad med bränsle.
Med anledning av vad jag hemställde föreslog Kung]. Maj:t 1915 års
riksdag att på extra stat för år 191(5 anvisa till
arvode åt en vaktmästare........................................................................
» » » laborutorietjänare vid bergsskolan...................................
» » två laboratorietjänare vid elektrotekniska och fysiska laboratorierna,
vardera 600 kronor.................................
» » tre laboratorietjänare vid mekaniska laboratorierna, vardera
600 kronor..................................................................
» » en förste maskinist ...............................................................
» » » andre » ...............................................................
» » » reparatör ...........................................................................
» > två portvakter ........................................................................
kronor
»
»
»
7>
»
>
600: —
600: —
1,200: —
1,800
900
750
600
150
Tillhopa kronor 6,600
Dessa arvoden skulle som sagt avse senare halvåret av 1916.
Kungl. Maj:ts omförmälda förslag bifölls av riksdagen.
Beträffande de sålunda beviljade arvodesbeloppen för år 1916 och
dem, som av styrelsen nu begäras för år 1917, må först erinras, att de
senare avse hela år 1917. Vidare finner man, att »en förste maskinist»
är utbytt mot »en verkmästare» och »en andre maskinist» mot »en
maskinist» samt att för befattningarna under dessa nya benämningar begäras
samma arvodesbelopp, som av styrelsen år 1914 ifrågasattes för
förste maskinisten och andre maskinisten. I övrigt påyrkas i fråga om
avlöningsförmånerna även den förändring, att reparatörens arvode skulle
utgöra det av styrelsen år 1914 begärda beloppet.
Till stöd för de ändringsförslag, som innebäras i högskolestyrelsens
på lärarkollegiets hemställan grundade, nu ifrågavarande äskanden, har av
lärai kollegiet till en början hänvisats till vad kollegiet yttrade beträffande
motsvarande anslagskrav för år 1916. Härför har jag redogjort vid min
anmälan av högskolans riksdagspetita till 1915 års riksdag, och jag vill
nu blott erinra om kollegiets betonande därav, att på maskinisterna —
liksom även på laboratorier änarna — måste ställas vissa anspråk i fråga
om utbildning. Då levnadsomkostnader och avlöningar under senare åren
varit i stigande, måste de begärda avlöningarna i allmänhet anses för
knappt beräknade. Vidare yttrar lärarkollegiet rörande nu förevarande
anslagsyrkande:
Rörande en av befattningarna, nämligen den, som i kollegiets skrivelse år 1914
i överensstämmelse med 1906 års kommittés förslag benämnes »förste maskinist»,
anser kollegiet benämningen för densamma ej lämplig utan föreslår i stället benämningen
»verkmästare». Denna person skall nämligen väl sköta maskinistsysslor men
[184.]
358
1916. Åttonde huvudtiteln: Tekniska undervisningen.
[184.] även hav» tillsyn över och ansvar för de olikartade maskinella anordningarna i högskolans
laboratorier samt, ombesörja förekommande reparations- och underhållsarbeten.
Personen i fråga måste därför uppfylla högre anspråk i fråga om utbildning, äu som
kunna ställas å en förste maskinist. Som en följd av denna förändring bör »andra
maskinisten» benämnas »maskinist».
Kollegiet tillägger, att de för samtliga nu ifrågavarande befattningshavare
å extra stat föreslagna avlöningsförmåner måste anses vara synnerligen
knappt beräknade.
Departe mentschefen -
Det torde för en icke fackman ej vara lätt att på förhand bedöma
vare sig kvaliteten eller kvantiteten av det arbete, som kommer att fordras
av de tre befattningshavare vid den ännu ej färdiga nya högskolan, för
vilka ökade avlöningsförmåner nu begäras.
Då förste maskinistens avlöningsförmåner för år 1916 bestämdes, beräknades
de efter den måttstock, som tillämpats beträffande maskinistbefattningen
vid naturhistoriska riksmuseet och Sveriges geologiska undersökning.
Kollegiet har numera beträffande arten och omfånget av den nya
»verkmästarens» arbete meddelat upplysningar, som synas berättiga till
att öka avlöningsförmånerna för honom. Jag skulle vilja föreslå, att avlöningen
för verkmästaren vid tekniska högskolan nu sättes till 2,000 kronor,
styrelsen fortfarande obetaget att bereda honom fri bostad med bränsle.
Vad den nye maskinisten angår anser jag mig böra. ifrågasätta, att
han får åtnjuta ett arvode av 1,600 kronor för år, varjämte styrelsen må
äga att bereda honom förmånen av fri bostad och bränsle.
Beträffande slutligen reparatören finner jag ej tillräckliga skäl anförda
för att hans arvode skulle höjas över 1,200 kronor för år räknat.
Vid bedömande av frågan om avlöningsförhöjning för nu nämnda tre
befattningshavare har jag ej tagit hänsyn till vad kollegiet framhållit om
ökade levnadskostnader. Eu dylik grund till löneförbättring kan ej få
göra sig gällande i dessa enstaka fall. Jag vill även erinra därom, att
löneregleringskommittén för närvarande har under behandling den allmänna
frågan om förbättrade avlöningsförmåner för befattningshavare i
ställning, jämförlig med den, som verkmästaren, maskinisten och reparatören
vid tekniska högskolan skulle komma att intaga. Resultatet av
denna utredning torde böra avvaktas, innan någon definitiv reglering sker
av de nu berörda, vid högskolan anställda befattningshavarnas avlöningsförhållanden.
Övriga nu begärda arvodesbelopp föranleda ingen erinran från min
sida. De utgöra för år 1917 en fördubbling av de för halva år 1916
bestämda arvodena till ifrågavarande befattningshavare.
1916. Åttonde huvudtiteln: Tekniska undervisningen. 359
17. År 1914 begärde tekniska högskolans styrelse, i enlighet med [184.]
lärarkollegiets hemställan, att till ökande av det i högskolans ordinarie Samlingar
stat uppförda anslaget av 17,500 kronor till samlingar och laborationer °cl]jönerr*”
ett belopp av 18,300 kronor måtte anvisas å extra stat för år 1916.
Sistnämnda belopp framkom genom följande beräkning:
1906 års kommitté ansåg, att för samlingar och laborationer årligen
erfordrades ett belopp av ......................................................... kronor 54,100: —
Det redan befintliga ordinarie anslaget å högskolans stat för sagda
ändamål utgjorde ........................................................................ > 17.500: _
Erforderligt tillskott kronor 36 600: —
Då tillskottet krävdes blott för halva året 1916, blev behovet för
sagda år enligt styrelsens framställning 1/2. 36,600 kronor = 18,300 kronor.
På min hemställan äskade Ivungl. Magt för ändamålet av riksdagen
ett extra anslag av 12,800 kronor, jag vill i korthet nämna vilka beräkningar,
som lågo till grund för detta anslagsäskande, vilket bifölls av
riksdagen.
Jag trodde, att ovannämnda siffra, 54,100 kronor, kunde anses vara
något hög. Den hade av 1906 års kommitté beräknats för den fullständigt
utbyggda högskolan. Men från det igångsatta nybyggnadsarbetet
hade, såsom bekant, uteslutits den kemiska fackskolan in. in. Även den
omständigheten, att antalet i första årskursen inträdande elever vid 1911
års omorganisation satts lägre, än 1906 års kommitté beräknade, kunde
enligt mitt förmenande ej alldeles undgå att verka till nedsättning av
medelsbehovet för samlingar och laborationer. Att denna nedsättning
emellertid icke på långt när fick ställas i full proportion till elevantalets
minskning, framgick av vissa upplysningar i ärendet. Man syntes kunna
sätta medelsbehovet till ett jämnat belopp av 50,000 kronor. Detta belopp
borde vara tillräckligt även om det av kommittén angivna beloppet, 54,100
kronor, såsom lärarkollegiet förmenade, beräknats knappt.
Jag ansåg mig vidare, efter en längre utredning, äga skäl att antaga,
att ur elevavgifterna kunde, såsom 1906 års kommitté antagit, påräknas
bidrag till täckande av behovet för samlingar och laborationer. Beloppet
av detta bidrag fann jag kunna, med försiktig beräkning, sättas till 7,000
kronor. Med beaktande att, såsom nyss nämnts, ett belopp av 17,500
kronor fanns att för ändamålet tillgå å ordinarie stat, borde på sådant
sätt enligt min mening en summa av 24,500 kronor stå till buds. Till
fyllande av ovannämnda belopp av 50,000 kronor kvarstod då behovet av
ett anslag av 25,500 kronor, och för halva året 1916 borde ett till 12,800
kronor avrundat belopp å extra stat begäras till samlingar och laborationer.
Detta belopp äskades av Kungl. Maj:t hos riksdagen, som beviljade detsamma..
Såsom jag nämnde hade 1906 års kommitté antagit, att till kostna -
360 1916. Åttonde huvudtiteln: Tekniska undervisningen.
[184.] derna för samlingar och laborationer kunde förväntas bidrag ur elevavgifterna.
Kommittén hade i själva verket antagit detta bidrag till omkring
40.000 kronor; statsanslag hade i enlighet härmed beräknats komma
att vara erforderligt till ett belopp av 14,000 kronor. Dessa avgifter
skulle enligt kommitténs mening vidare lämna tillgång till ett belopp av
90.000 kronor för bestridande av assistentarvoden. Efter erinran om kommitténs
tankar i avseende härå framhöll jag såsom önskvärt, att då nu
den nya organisationen av tekniska högskolan närmade sig sin fullbordan,
en närmare utredning komme till stånd rörande elevavgifterna och deras
blivande användning. Med anknytning härtill anbefallde Kungl. Maj:t den
26 juni 1915 vid fastställande av tekniska högskolans stat för år 1916
styrelsen att, så snart förhållandena medgåve åstadkommandet av en närmare
utredning rörande det antagliga stadigvarande behovet av anslag till
samlingar och laborationer, draga försorg om en sådan utredning och
överlämna densamma till Kungl. Maj:t samt därvid tillika avgiva förslag
till de ändringar i staten, som bleve av nöden, därest, såsom vid förarbetena
till den pågående omorganisationen av högskolan avsetts, bidrag ur
elevavgifterna skulle utgå endast till täckande av kostnader för assistentarvoden
samt för samlingar och laborationer.
I avseende , härå samt beträffande behovet av extra anslag till samlingar
och laborationer för år 1917 yttrar nu lärarkollegiet i sin förutnämnda
skrivelse till styrelsen den 22 september 1915:
Lärarkollegiet, åt vilket styrelsen uppdragit att verkställa nyssnämnda, av Kungl.
Maj:t anbefallda utredning, finuer sig ännu, innan någon som helst erfarenhet kunnat
vinnas rörande omkostnaderna för de nya laboratorierna och samlingarna, ej i stånd
att med nödig grad av tillförlitlighet kunna beräkna det antagliga stadigvarande behovet
av ifrågavarande anslag.
Lärarkollegiet får därför föreslå, att, intill dess den nämnda utredningen kunnat
företagas, det av 1906 års kommitté beräknade ärliga anslaget till samlingar och laborationer,
utgörande 54.100 kronor för år, och vilket belopp kollegiet befarar komma att
visa sig snarare för lågt än för högt beräknat, lägges till grund för högskolans anslagskrav.
För närvarande är i högskolans ordinarie stat upptaget ett belopp av 17,500
kronor för »samlingar och laborationer». Skillnaden mellan detta belopp och det ovan
nämnda, utgörande 36,600 kronor, bör sålunda begäras å extra stat.
På grunder, som jag nyss angivit, ansåg jag, att högskolans behov
av extra anslag för år 1916 till samlingar och laborationer kunde beräknas
till 25,500 kronor för helt år räknat. Jag finner ingen anledning att för
närvarande frångå denna beräkning av årsbehovet, helst den ökning av
elevantalet, som förutsattes kunna äga rum från och med höstterminen
1916, under år 1917 fortskridit och ej lärer kunna undgå att i någon mån
, möjliggöra ökade bidrag ur elevavgifterna till samlingar och laborationer.
'' Härtill kommer, att ett belopp av 1,600 kronor, som hittills utgått till
361
1916. Åttonde hnrndtiteln: Tekniska undervisningen.
rektors biträde vid tillsyn av byggnaderna m. in., för år 1917 kan, om [184.]
den nya intendentsbefattningen inrättas, användas till betäckande av kostnader
för samlingar och laborationer.
Jag torde i detta sammanhang böra erinra om följande uttalande av
riksdagen i dess skrivelse den 27 maj 1915 angående regleringen av utgifterna
under riksstatens åttonde huvudtitel:
Riksdagen har ej kunnat undgå att finna det totalbelopp, som skulle erfordras
för samlingar och laborationer, synnerligen högt beräknat, men har riksdagen i betraktande
av svårigheten att i detalj avväga beloppen till ifrågavarande ändamål för
de olika läroämnena och under uttalande av önskvärdheten utav en blivande utredning
rörande detta anslag, ej ansett sig böra motsätta sig förslaget i förevarande del.
18. Till täckande av kostnader för de nybyggda lokalernas belysning, mlj^''
uppvärmning och ventilation begärde högskolestyrelsen, lika med kollegiet,
för år 1916 ett statsanslag av 14,500 kronor. Anslaget var beräknat för
höstterminen 1916, i fråga om uppvärmning och ventilation närmare bestämt
för tiden den 1 oktober—den 31 december 1916. Med anledning
härav äskade Kungl. Maj:t i 1915 års statsverksproposition till diverse
utgifter för bränsle, lyshållning in. m. nyssnämnda belopp på extra stat
för år 1916. Riksdagen biföll denna framställning.
Såsom förut nämnts har högskolans styrelse nu för år 1917 påyrkat
ett statsanslag för berörda ändamål till belopp av 40,000 kronor. Styrelsens
begäran härom grundar sig på följande yttrande av lärarkollegiet:
Kostnaderna för de nybyggda lokalernas belysning samt uppvärmning och ventilation
kunna under de förhandenvarande förhållandena icke beräknas med någon grad
av sannolikhet på grund av de ytterst obestämda, på senare tider alltjämt stigande
bränslepriserna.
Uppskattas de erforderliga anslagen för belysning, uppvärmning och ventilation
efter samma grunder, vartill de i kollegiets skrivelse till styrelsen rörande högskolans v
anslagskrav för år 1916 beräknades, ställa de sig på följande sätt:
För belysningen (höstterminen 16 veckor, vårterminen 20 veckor)... kronor 11,300: —
För uppvärmning och ventilation, 900 ton stenkol å 20 kronor ...... > 18,000: —
4 eldare och 1 skötare av värmeledningen, för vilkas avlöning kollegiet
beräknar 1,200 kronor för person och år........................... » 6,000: —
Tillhopa kronor 35,300: —
Då kollegiet befarar, att särskilt ovannämnda belopp för stenkol kommer att
visa sig mycket för lågt uppskattat, anser sig kollegiet nödsakat att föreslå, att beloppet
för belysning samt uppvärmning och ventilation av de nybyggda lokalerna
höjes till åtminstone 40,000 kronor, vilket belopp bör begäras för år 1917, men allenast
å extra stat med hänsyn till den möjligheten, att utrustningen av högskolans nya
byggnader kanske först under loppet av år 1917 kan fullbordas.
För nu ifrågavarande ändamål finnes å ordinarie staten uppfört ett
anslag av 25,000 kronor. Detta lärer ej hava räckt till täckande av kost
Bihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 46
362 1916. Åttonde huvudtiteln: Tekniska undervisningen.
184.] naderna för samma ändamål vid de nuvarande byggnaderna, vilka även
efter nybyggnadernas tagande i bruk komma att begagnas. Tillskott till
bestridande av dessa kostnader bar därför måst tagas ur elevavgifterna,
och till dess att frågan om elevavgifternas reglerade användning på annat
sätt blivit avgjord, lärer dylikt tillskott fortfarande komma att äga rum.
Vad nu angår det av kollegiet och styrelsen begärda, nyss omförmälda
beloppet av 40,000 kronor, vilket är proportionsvis större än motsvarande
för år 1916 beviljade anslag, vill jag ej ifrågasätta någon minskning
därav. De ökade tillgångar till täckande av s. k. allmänna utgifter,
som elevavgifterna kunna tänkas lämna under år 1917, har jag i första
hand beräknat till bestridande av kostnader för samlingar och laborationer.
I de yttranden, lärarkollegiet avgivit i ett par anslagsfrågor, har kollegiet,
såsom av det föregående framgår, antytt möjligheten av att de nya
lokalernas utrustning ej skulle hinna fullbordas före ingången av år 1917.
Detta skulle komma att hava inflytande på vissa anslagsbehov; lärarkollegiet
har särskilt nämnt arvodet till en speciallärare i elektroteknik samt
kostnaderna för bränsle, lyshållning m. m.
Så vitt jag känner kunna endast hittills oförutsedda händelser hindra,
att de nya byggnaderna komma att stå färdiga och utrustade vid 1917
års ingång. Men full visshet att så blir förhållandet äger man naturligen
ej. Det ankommer på styrelsen att efter omständigheterna, och i den mån
behov föreligger, handhava de extra anslag, vilkas användning är beroende
av tidpunkten för de nya byggnadernas tagande i effektivt bruk.
1 avseende å högskolans ordinarie stat har jag i det föregående icke
haft att föreslå någon förändring. Till vinnande av förenkling i handläggningen
av detta ärende synes det emellertid lämpligt, att den ordinarie
staten, som under övergångstiden plägat fastställas endast för det
närmaste året, nu fastställes utan dylik begränsning.
Vad den extra staten angår utgör den för år 1916 52,725 kronor.
För år 1917 skulle den, med iakttagande av mina i det föregående gjorda
uttalanden, komma att belöpa sig till 93,650 kronor, d. v. s. 40,925
kronor mer än år 1916. Härvid äro då ej tagna i betraktande de
extra anslagen för tekniska högskolans nybyggnad under åren 1916 och
1917. En jämförelse mellan det belopp, som för sådant ändamål står
å 1916 års extra stat, samt det, som, om min hemställan i nästa punkt
vinner bifall, kommer att uppföras å 1917 års extra stat, utvisar för sistnämnda
år en minskning av nära 1,000,000 kronor.
Den ordinarie stat för högskolan, som jag, på sätt nyss är nämnt, nu
föreslår till fastställelse, har följande utseende:
1916. Åttonde huvudtiteln: Tekniska undervisningen.
363
Löner och |
Tjänst- görings- |
Orts- |
Summa. |
|
arvoden. Kronor. |
pen- ningar. Kronor. |
tillägg. Kronor. |
Kronor. |
|
1 professor .................................. |
5,000 |
2,500 |
7,500 |
|
30 professorer ................................. |
150,000 |
75,000 |
— |
225,000 |
Anmärkning: Förestående 31 läro-stolar omfatta vardera ett av följande 1 speciallärare i jäsningsteknik, arvode |
1,200 |
|||
1 dito i frihandsteckning, d:o ............ |
— |
— |
— |
1,800 |
1 dito i ornamentik, d:o .................. |
— |
— |
— |
1.800 |
1 dito i modellering, d:o ................. |
— |
— |
— |
1,500 |
1 dito i industriell ekonomi och stats-kunskap, d:o................................. |
_ |
6,000 |
||
1 dito i matcriallära och materialprov-ning, d:o .................................... |
_ |
3,000 |
||
1 dito i teknisk hygien, d:o............... |
— |
— |
— |
1,800 |
1 dito i metallografi, d:o .................. |
— |
— |
— |
1,600 |
1 dito i maskinkrokiritning, d:o ......... |
— |
— |
— |
1,500 |
1 dito i byggnadskrokiritning, d:o ...... |
— |
— |
— |
900 |
1 dito i hvdromekanik, d:o ............... |
— |
— |
— |
1,200 |
1 dito i stadsanläggningslära, d:o ...... |
— |
— |
— |
900 |
1 dito i arkitekturens historia, d:o______ |
— |
— |
— |
2,400 |
1 dito i metallurgi, d:o ..................... |
— |
— |
— |
1,600 |
1 dito i läran om hiss- och transport-anordningar, d:o ........................... |
_ |
_ |
_ |
2,000 |
1 dito i grnwetenskap, d:o ............... |
— |
— |
— |
1,500 |
1 dito i förbränningslära, d:o ............ |
— |
— |
— |
1,800 |
1 dito i lärarn om uppvärmnings- och |
_ |
_ |
_ |
750 |
(Samtliga professorer åtnjuta
efter fem års väl rits.
ordad tjänstgöring rätt till
I ett ålderstillägg å lönen
| av 600 kronor.
364
1916. Åttonde huvudtiteln: Tekniska undervisningen.
[184.]
Tjänst- |
Orts- |
---—- |
|||
och |
görings- |
Summa. |
|||
arvoden. |
pen- ningar. |
tillägg. |
|||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
||
1 speciallärare i byggnadshygien, arvode |
— |
— |
— |
2,000 |
|
1 dito i geologi, d:o ... .................... |
— |
— |
— |
1,200 |
|
1 dito i varvsanläggningar, d:o ......... |
— |
— |
— |
1,800 |
|
1 dito i arkitektonisk formlära, d:o ... |
— |
— |
— |
900 |
|
assistenter .................................... |
— |
— |
— |
14,300 |
|
Arvode åt en professor såsom högskolans |
|||||
rektor.......................................... |
— |
— |
—■ |
1,500 |
|
Hyresbidrag åt rektor....................... Arvode åt ett biträde för uppehållande |
— |
— |
— |
1,000 |
|
av en del av rektors undervisnings-skyldighet såsom professor ............ |
_ |
_ |
_ |
2,000 |
|
Arvode till bergsskolans föreståndare... |
— |
— |
— |
600 |
|
» » sekreteraren..................... |
— |
— |
2,000 |
(Efter fem år kan lönen |
|
1 kvinnligt skrivbiträde..................... |
700 |
350 |
150 |
1,200 |
| höjas med 200 kronor och |
Arvode till bibliotekarien ................. |
— |
— |
— |
2,400 |
|
» > biblioteksamanuensen ...... |
— |
— |
— |
1,200 |
|
» 2> kamreraren ..................... |
— |
— |
— |
800 |
|
1 förste vaktmästare ........................ |
900 |
450 |
150 |
1,500 |
| |
1 vaktmästare ................................. |
700 |
350 |
150 |
1,200 |
| Efter fem år kan lönen |
1 laboratorietjänare........................... |
700 |
350 |
150 |
1^200 |
1, höjas med 100 kronor och |
3 dito............................................ |
2,100 |
1,050 |
450 |
3,600 |
100 kronor. |
1 maskinist .................................... Anmärkning 1. Av laboratorietjä-narna äro två anställda vid kemiska la-boratoriet, en vid bergsskolan samt en Anmärkning 2. Därest förste vakt-mästaren, vaktmästaren, laboratorietjä-narna och maskinisten i sådan egenskap |
700 |
350 |
150 |
1,200 |
1 |
kronor årligen. 1 portvakt, arvode .......................... |
150 |
||||
1 d:o d:o ........................... |
— |
— |
— |
150 |
|
Anslag till biblioteket |
— |
— |
— |
8,000 |
|
» » samlingar och laborationer » » diverse utgifter för bränsle, |
— |
— |
— |
17,500 |
|
lyshållning m. m............. |
_ |
_ |
_ |
25,000 3,000 |
|
» » elevstipendier .................. » > stipendier åt lärare vid hög- |
— |
— |
— |
||
skolan för utrikesstudieresor |
— |
— |
— |
1,800 |
|
Summa kronor |
— |
— |
— |
362,950 |
1916. Åttonde huvudtiteln: Tekniska undervisningen.
365
Under åberopande av vad nu anförts tillstyrker jag, att Eders Kungl.
Maj:t tacktes föreslå riksdagen att
dels fastställa den av mig framlagda staten för tekniska
högskolan, att tillämpas från och med år 1917,
dels ock anvisa på extra stat för år 1917 till
arvode åt en speciallärare i järnets manufakturering.
...................................................... kronor 1,500
arvode åt en speciallärare i kemi ..... |
2> |
1,200 |
— |
» » » »i skogsskötsel |
7> |
600 |
— |
» » > » » bokföring...... |
750 |
||
» » » » > fotografi ...... |
500 |
— |
|
» » » » » elektroteknik |
» |
3,000 |
— |
» » » intendent........................... |
5,400 |
— |
|
förhöjning av kamrerarens arvode...... |
» |
700 |
— |
» » sekreterarens » ..... |
» |
1,000 |
— |
arvode åt en vaktmästare ..................... |
1,200 |
— |
|
» » » laboratorietjänare vid |
|||
bergsskolan .................. |
1,200 |
— |
|
» » två laboratorietjänare vid elektrotekniska och fy-siska laboratorierna, |
|||
vardera 1,200 kronor |
2,400: — |
||
» » tre laboratorietjänare vid mekaniska laboratori-erna, vardera 1,200 |
|||
kronor ........................... |
3,600 |
— |
|
» » en verkmästare ..................... |
2,000 |
— |
|
» » » maskinist........................... |
1,600 |
— |
|
» » » reparatör......................... |
» |
1,200 |
—• |
» » två portvakter........................ |
300 |
— |
|
samlingar och laborationer .................. |
» |
25,500 |
— |
diverse utgifter för bränsle, lyshål!-'' |
|||
ning m. m............................................. |
> |
40,000: — |
|
Summa kronor |
93,650: — |
3. Nybyggnad m. m. för tekniska högskolan. Med skrivelse den
29 september 1915 har styrelsen för tekniska högskolan till Kungl. Maj:t
överlämnat en den 27 september 1915 avlåten framställning från den av
Kungl. Maj:t tillsatta byggnadskommittén för högskolans nybyggnad.
Ökade anslag.
[185.]
Nybyggnad
m. m. för
tekniska högskolan.
[185.]
Minskat
anslag.
366 1916. Åttonde huvudtiteln: Tekniska undervisningen.
Kommittén bär till eu början meddelat, att kommittén efter verkställd utredning
funnit, att för bestridande av kostnaderna för högskolans nybyggnader
för år 1912 utbetalts........................................................................ kronor 55,891: 21
> » 1913 » ........................................................................ » 143,660: 82
» » 1914 » ........................................................................ > 741,974: 41
» » 1915 beräknas komma att åtgå .......................................... > 1,478,637: 73
» » 1916 » » » » .......................................... > 1,762,319: 69
» » 1917 » > » » .......................................... » 436,516: 14
eller tillsammans före ingången av år 1918.................................... kronor 4,619,000: —
Ehuru nybyggnaden väntas kunna tagas i bruk med ingången av höstterminen
1916, hade, såsom jag anmärkte vid anmälan av det anslagsbehov
för år 1916, som borde föreläggas 1915 års riksdag, vissa utgifter, beräknade
till ett sammanlagt belopp av 408,313 kronor 14 öre, ansetts kunna
skjutas över till år 1917. Ovan intagna tablå angiver, att nu ett belopp
av 436,516 kronor 14 öre beräknas komma att kvarstå till utgående under
år 1917. Skillnaden mellan dessa båda belopp beror naturligen på vissa
arbetens fördröjande till år 1917.
Vid byggnadskommitterades ovannämnda framställning är fogad en
utredning rörande de medel, som utbetalts under åren 1912 — 1914 och
år 1915 intill den 26 augusti, samt de kostnader, vilka återstå för senare
delen av år 1915 ävensom åren 1916 och 1917. Denna utredning, som
gäller användningen av hela byggnadsanslaget, 4,619,000 kronor, upptager
för år 1917 poster å tillhopa nyssnämnda belopp 436,516 kronor 14 öre.
I sin förutnämnda framställning bar byggnadskommittén erinrat, att
för byggnadsföretaget redan av riksdagen anvisats:
för år 1912
» » 1913
> > 1914
> » 1915
> » 1916
............................ kronor 300,000: —
............................ » 750,000: —
........................... » 750,000: —
............................ > 1,000,000: —
............................ » 1,400.000; —
eller tillsammans kronor 4,200,000: —
Kommittén begär nu, att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen utverka
ett extra anslag för år 1917 av 419,000 kronor, motsvarande skillnaden
mellan vad som redan blivit anvisat 4,200,000 kronor och hela nybyggnadsanslaget.
Jag tillstyrker, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att av det redan beviljade anslaget till nybyggnad
m. in. för tekniska högskolan å 4,619,000 kronor anvisa
på extra stat för år 1917 återstående beloppet, 419,000
kronor.
367
1916. Åttonde huvudtiteln: Tekniska undervisningen.
4. Nybyggnad m. m. för tekniska högskolans fackskola för
kemisk teknologi. Då tekniska högskolans nybyggnadsfråga av 1911
förelädes riksdagen, hade ej oväsentliga delar av det ursprungliga nybyggnadsförslaget
tills vidare undanskjuta. Sålunda lämnades det önskemålet,
att fackskolan för kemisk teknologi måtte snarast möjligt erhålla
nya lokaler, i detta sammanhang obeaktat.
Denna för landets kemiska industri så viktiga fråga har emellertid
icke låtit sig avvisas; såväl år 1914 som år 1915 har den gjort sig påmint
genom särskilda framställningar till Kungl. Maj:t. Man synes knappast
kunna längre dröja att tillmötesgå det härutinnan framställda kravet,
vilket enligt en av överintendentsämbetet verkställd utredning gäller beviljande
av ett anslag av i runt tal 1,128,000 kronor. I detta belopp
skulle då vara inbegripna erforderliga kostnader för gas-, vatten- och andra
ledningar, för inventarier, inredningar, apparater in. in.
Anslaget bör naturligen ej på en gång uppföras i riksstaten; för år
1917 torde det vara lämpligt att på extra stat uppföra ett anslag av 170,000
kronor. Jag är ej beredd att nu till Kungl. Maj:ts avgörande framlägga
frågan om anslagets äskande hos riksdagen men vill hemställa, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att, i avbidan på proposition om anslag till nybyggnad
in. m. för tekniska högskolans fackskola för
kemisk teknologi, för detta ändamål beräkna på extra
stat för år 1917 ett anslag å 170,000 kronor.
5. Chalmers tekniska institut. I skrivelse den 28 september 1915 har
styrelsen för Chalmers tekniska institut anhållit om utverkande av följande
anslag å extra stat för institutet, nämligen dels 6,000 kronor till förstärkning
av det i institutets stat upptagna anslaget å 9,000 kronor till bibliotek,
samlingar och laboratorier, dels 15,000 kronor till förstärkning av
det i staten upptagna anslaget å 12,000 kronor till uppvärmning, belysning
och diverse utgifter, dels ock 9,235 kronor 97 öre till täckande av
brist, som uppkommit å det av 1911 års riksdag beviljade anslaget å
455,000 kronor till om- och tillbyggnadsarbeten vid läroanstalten.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen på extra stat för
vart och ett av åren 1914—1916 till förstärkning av anslaget till bibliotek,
samlingar och laboratorier anvisat 6,000 kronor. Då en dylik förstärkning
av anslaget fortfarande är av behovet påkallad, torde enahanda
extra anslag jämväl för år 1917 böra äskas hos riksdagen.
[186.]
Nybyggnad
in. m. för
tekniska
högskolans
fackskola
för kemisk
teknologi.
Nytt anslag»
[187.]
Chalmers tekniska
institut.
368 1916. Åttonde huvudtiteln: Tekniska undervisningen.
[187.] För vart och ett av åren 1914—1916 har riksdagen på grund av
Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar beviljat ett belopp av 6,000
kronor till förstärkning av anslaget till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter.
Därjämte har Kungl. Majrt genom nådigt brev den 12 mars 1915 medgivit
institutet rätt att av de under år 1915 inflytande elevavgifterna använda
bland annat ett belopp av 1,250 kronor för tillgodoseende av materiella
behov.
Med förmälan att de för täckande av ifrågavarande utgifter tillgängliga
medel visat sig otillräckliga har nu styrelsen anhållit om framställning
till riksdagen angående ökning av berörda anslag samt till stöd för
sin hemställan i detta hänseende anfört:
Utgifterna under åren 1910—1914 för uppvärmning och belysning, inventarier
och reparationer, renhållning, brandstodsavgifter, vattenförbrukning, annonser, trycksaker,
skrivmaterial, bokbinderiarbeten och porto samt diverse utgifter vore sammanförda
i nedanstående tabell.
År 1910. |
År 1911. |
År 1912. |
År 1913. |
År 1914. |
||||||
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
|
Uppvärmning och belysning......... |
7.601 |
57 |
9,049 |
12 |
11,344 |
90 |
12,117 |
02 |
13,497 |
16 |
Inventarier och reparationer......... |
6,253 |
34 |
2,180 |
13 |
3,819 |
83 |
12,565 |
73 |
6,683 |
76 |
Renhållning .............................. |
2,699 |
36 |
2,772 |
82 |
2,963 |
33 |
2,957 |
54 |
3,477 |
03 |
Brandstodsavgifter ..................... |
615 |
30 |
615 |
30 |
594 |
11 |
706 |
63 |
861 |
09 |
Vattenförbrukning ..................... Annons- och tryckningskostnader, |
361 |
35 |
504 |
35 |
466 |
10 |
347 |
95 |
537 |
55 |
skrivmaterialier m. m................ |
1,205 |
26 |
1,006 |
42 |
1,279 |
36 |
1,524 |
66 |
1,425 |
53 |
Diverse ................................... |
698 |
05 |
822 |
32 |
459 |
66 |
696 |
10 |
980 |
57 |
Samma |
19,434 |
23 |
1 ,,16,950 46 |
20,927|29 |
30,8is|53 |
27,462]68 |
Av denna tabell framginge, att utgifterna för renhållning, brandstodsavgifter,
vattenförbrukning, annonser etc. samt diverse utgifter i det närmaste hållit sig konstanta
under de senaste fem åren. Utgifterna för inventarier och reparationer varierade
högst betydligt under årens lopp och vore särskilt stora under år 1913, beroende därpå
att i samma mån som institutets byggnadskomplex ökats, behovet av inventarier gjort
sig mera gällande. Och då institutet ej erhållit något särskilt anslag till inventarier
för nybyggnaderna, hade denna utgiftspost under år 1913 blivit synnerligen stor. Utgifterna
för uppvärmning och belysning hade år från år ökats, beroende i första hand
på tillkomsten av de nyuppförda byggnaderna. Under senaste året hade även stigande
priser på bränsle vållat ökade utgifter.
Till bestridande av ifrågavarande utgifter hade använts dels det ordinarie anslaget
å 12,000 kronor, dels från och med år 1914 ett anslag å extra stat å 6,000 kronor,
369
1916. Åttonde huvudtiteln: Tekniska undervisningen.
dels inskrivnings- och terminsavgifter samt räntor och hyresmedel såsom nedanstående [187.]
tabell utvisade:
Inkomster. |
År 1910 |
År 1911. |
År 1912. |
År 1913 |
År 1914 |
|||||
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
|
Ordinarie statsanslag .................. |
12,000 |
12,000 |
12,000 |
12,000 |
12,000 |
|||||
Extra d:o .................. |
6,000 |
— |
||||||||
Terminsavgifter, försäljnings- och |
3,049 |
61 |
8,496 |
84 |
8,045 |
97 |
15,759 |
26 |
8,380 |
83 |
Balans (brist) till följande år ...... |
4,972 |
67 |
1,426 |
29 |
2,307 |
61 |
5,363 |
88 |
6,445 |
73 |
Summa |
20,022 |
28 |
21,923 |
13 |
22,353 |
CO |
33,123 |
14 |
32,826 |
56 |
Utgifter. |
År 1910. |
År 1911. |
År 1912. |
År 1913. |
År 1914. |
|||||
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
|
Balans från föregående år........... Utgifter för uppvärmning och be-lysning, inventarier och repara-tioner, renhållning, brandstodsav-gifter, vattenförbrukning, annon- |
588 |
05 |
4,972 |
67 |
1,426 |
29 |
2,307 |
61 |
5,363 |
88 |
ser, trycksaker m. m. (se ovan) |
19,434 |
23 |
16,950 |
46 |
20,927;29 |
30,816 |
53 |
27,462 |
68 |
|
Summa |
20,022]28 |
21,923 |
13 |
22,353(08 |
33,123(l4 |
32,826(66 |
Under årens lopp hade således uppstått en brist, som vid 1914 års slut uppgått
till 6,445 kronor 73 öre.
Den sista av de byggnader, vartill 1911 års riksdag beviljat medel, hade blivit
färdig och tagits i bruk hösten 1914. För att ungefärligen kunna uppskatta utgifterna
för nu anförda ändamål hade därför styrelsen genomgått räkenskaperna under tiden
den 1 juli 1914—30 juni 1915 och funnit de nämnda utgifterna uppgå till 28,431
kronor 44 öre. Då emellertid andra priser för bränslematerial nu vore rådande, torde
en mera detaljerad undersökning vara nödvändig. Under sistnämnda tidsperiod förbrukades
1,200 hl. stenkol, 993 hl. småkol och 5,538 hl. koks. Kostnaderna härför
belöpte sig till 12,102 kronor 90 öre. Under antagande att samma kvantitet kol och
koks vore erforderlig under kommande år skulle utgifterna härför med nu gällande
pris uppgå till 18,850 kronor. Härvid hade styrelsen beräknat för kol 4 kronor, för
småkol 3 kronor och för koks 2 kronor, allt för hl. Under förutsättning att övriga utgifter
hölle sig konstanta skulle ökningen i utgifter för ovan anförda ändamål uppgå till
6,750 kronor och utgifterna inalles till ungefär 35,000 kronor.
Till bestridande av denna utgiftspost hade institutet det ordinarie anslaget
av 12,000 kronor. För ändamålet disponibla medel av elevavgifter utgjorde för år
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 47
[187.]
Departe
mentschefen.
370 1916. Åttonde huvudtiteln: Tekniska undervisningen.''
1915 1,250 kronor, vartill komme donationsräntor och hyresmedel. Sammanlagda beloppet
av de tre sistnämnda inkomsttitlarna kunde antagas uppgå till ungefär 3,000
kronor.
Med beräknande av dessa båda poster, 12,000 kronor och 3,000 kronor, ansåge
styrelsen, att ett till 15,000 kronor förhöjt extra anslag vore erforderligt. Utgifterna
kunde visserligen ej i sin helhet bestridas av nu nämnda medel, tillhopa 30,000 kronor,
men om Kungl. Maj:t framdeles på därom gjord framställning lämnade institutet tillstånd
att för ändamålet använda terminsavgifter i något större utsträckning än för
år 1915, syntes, med användande tillika i någon mån av donationsräntor, utgifterna
till fullo kunna bestridas.
På given anledning har institutets rektor, professorn B. H. Grauers,
upplyst, att den i förestående inkomsttablå upptagna posten försäljningsmedel,
vilka endast uppgått till ringa belopp, utgjorts av medel, som influtit
genom försäljning dels av lösa exemplar av en i anledning av institutets
sjuttiofemårsjubileum utgiven minnesskrift, dels ock av diverse
äldre inventarier.
På grund av nådig remiss har kammarrätten den 2 december 1915
avgivit utlåtande i ärendet och därvid åberopat yttrande av sin revisionsavdelning,
som förklarat, att vid granskning av institutets räkenskaper för
de senare åren någon anmärkning icke framställts beträffande anslaget
i fråga.
Styrelsen har vid beräknande av ifrågavarande utgifter för år 1917
tagit till utgångspunkt summan av utgifterna under tiden den 1 juli 1914
—den 30 juni 1915, undet vilken tid institutets nya byggnader varit tagna
i bruk. Under förutsättning att bränsleåtgången skulle bliva ungefär densamma
som under sistnämnda tid, har styrelsen, med hänsyn till de under
hösten 1915 rådande höga kolprisen, beräknat, att utgifterna för uppvärmning,
belysning m. m. under år 1917 skulle komma att uppgå till i
runt tal 35,000 kronor. Till täckande av denna utgiftssumma har styrelsen
tänkt sig följande tillgångar, nämligen:
elevavgifter till samma mått som under år 1915 samt
donationsräntor och hyresmedel ............................... kronor 3,000: —
ordinarie anslag............................................................................. » 12,000: —
extra anslag................................................................................. » 15,000: —
ytterligare tillskott av elevavgifter och donationsräntor » 5,000: —
Summa kronor 35,000: —
Vad först vidkommer styrelsens utgiftsberäkning har styrelsen nått
sin slutsiffra genom att, på grund av nu rådande utomordentligt höga
bränslepris, för år 1917 beräkna en ökning i kostnader av omkring 6,750
371
1916. Åttonde hurndtiteln: Tekniska undervisningen.
kronor. En sådan beräkning kan dock ej vara lämplig. Den utgår från
att de omständigheter, som medverkat till de nuvarande undantagsförhållandena,
skulle orubbade kvarstå till nämnda tid. Utan att vilja förneka
möjligheten därav, måste man dock ifrågasätta sannolikheten. Jag skulle
vilja ''föreslå, att utgifterna beräknas till 30,000 kronor, vilket belopp med
omkring 1,600 kronor överskrider det, som styrelsen tagit till utgångspunkt
för sina beräkningar. På detta sätt torde någon tillgång kunna
vinnas till avplanande av den förefintliga bristen å ifrågavarande konto,
vilken kan antagas hava under den senaste tiden ytterligare ökats. Posten
å 5,000 kronor vill jag ej beräkna högre än till 3,000 kronor; skulle ur
donationsräntor och elevavgifter ytterligare medel kunna vara till förfogande,
böra även dessa medel lämpligen användas till avarbetande av
den nyssnämnda bristen.
Under sådana förhållanden bör det extra anslag, som är av nöden,
bestämmas till ett belopp av 12,000 kronor, varigenom summan 30,000
kronor skulle utfyllas.
Huruvida, sedan den omförmälda bristen guldits, någon nedsättning
bör ske i det extra anslaget, bör givetvis tagas i övervägande, när fråga
om fortsatt beviljande av sådant anslag framdeles föreligger till prövning.
Jag bör nämna, att donationsräntorna vid den ursprungligen såsom
enskild''stiftelse upprättade läroanstalten numera förnämligast utgå till stipendier
och premier men att de ock i viss män kunnat användas till uppvärmning,
belysning m. m. — Elevavgifterna tillkommo från början för
att bereda ökade tillgångar för skolrummens belysning, uppvärmning o. d.
men kommo sedermera till användning även för andra ändamål. Numera
bestämmer Kungl. Maj:t om deras användande. De hava för år 1915 beräknats
till ungefär 1*8,500 kronor. Genom ovannämnda nådiga brev den
12 mars 1915 har medgivits, att ur dessa avgifter iinge utgå:
till ränta och amortering av lån...................
» assistentarvoden............................................
» föreläsningar i arbetarskydd ....................
» skrivbiträde......................................................
» instruktör för gymnastikundervisningen
» ledare för sångföreningen...........................
» materiella behov............................................
......... kronor 7,000: —
» 8,500: —
200: —
.............. > 900: —
» 250: —
400: —
.............. > 1,250:-
Summa kronor 18,500: —
Kungl. Maj:t föreskrev, att de för de särskilda posterna angivna beloppen
skulle vara maximibelopp samt att, därest med iakttagande härav
överskott uppkomme å 1915 års elevavgifter, även detta överskott skulle
[187.]
372 1916. Åttonde huvudtiteln: Tekniska, undervisningen.
[187.] användas till betalning av ränta och amortering å lån. Angående överskottet
hava i viss mån ändrade bestämmelser meddelats genom nådigt
beslut den 1 oktober 1915.
Beträffande donationsräntor och elevavgifter tillåter jag mig i övrigt
hänvisa till vad jag angående dessa inkomster för institutet anförde, då jag
den 29 maj 1914 inför Kungl. Maj:t anmälde frågan om omorganisation
av Chalmerska institutet. Mitt anförande återfinnes i det vid proposition
nr 144 till 1914 års senare riksdag i utdrag fogade statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för nyssnämnda dag.''
Jag vill slutligen tillägga, att Kungl. Maj:t i meranämnda brev
den 12 mars 1915 erinrade styrelsen, att lån för institutets räkning
icke borde upptagas, utan att frågan därom underställts Kungl. Maj:ts
prövning.
Till om- och tillbyggnadsarbeten vid institutet beviljade 1911 års riksdag
ett belopp av 455,000 kronor, vilket sedermera i särskilda poster
utgick på extra stat under åren 1912—1914.
Beträffande detta anslag bär styrelsen i sin ovanberörda skrivelse anfört
följande:
Till övervakande av utförandet av de byggnadsarbeten, vartill 1911 års riksdag
anslagit medel, hade institutets styrelse utsett en kommitté. Denna hade nu till styrelsen
inkommit med redogörelse för det ekonomiska resultatet av de arbeten, den haft
att utföra. Av redogörelsen framginge, att kostnaderna för byggnadernas utförande^
överskrede det lämnade anslaget med 9,235 kronor 97 öre. I anslutning till kommitténs
förslag finge styrelsen hemställa, det Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen begära
denna brists täckande.
Den i skrivelsen omförmälda redogörelsen är av följande lydelse:
Till styrelsen för Chalmers tekniska institut.
Da nu de om- och tillbyggnadsarbeten vid Chalmers tekniska institut, vartill
1911 ars° riksdag lämnat ett anslag av 455,000 kronor, äro färdiga, avsynade och godkända,
får byggnadskommittén avlämna följande redogörelse för arbetena.
Dessa päbörjades sommaren 1911 med den flygel (B-flygeln), som sammanbinder
huvudbyggnaden med kemiflygeln och innehåller elektrotekniska laboratoriet med flera
lokaler. Denna byggnad utfördes genom särskild entreprenad å såväl själva byggmästararbetena
som a anordningarna för värme-, ventilations-, vatten- och avloppsledningar
samt a elektriska installationen och blev färdig att ta<*as i bruk redan höstterminen
1912. °
Övriga byggnadsarbeten, som innefattats i en entreprenad för de egentliga byggmästararbetena
och särskilda entreprenader för dels värmeledning, ventilation, vattenoch
avloppsledningar och dels den elektriska ljusanläggningen, påbörjades sommaren
1912. vid alla entreprenaderna hava lägsta anbuden kunnat antagas, enär entreprenörerna
kunnat ställa fullgoda säkerheter.
1916. Åttonde huvudtiteln: Tekniska undervisningen■ 373
Kostnaderna för arbetena i sin helhet ställa sig sålunda:
byggmästararbeteii............................................................................ kronor 384,283: 64
värmeledning, ventilation, gas-, vatten- och avloppsledningar......... » 35,553: 12
elektriska belysningsanläggningar ................................................... » 5,925: 15
arkitekt- och ingenjörsarvoden, kontroll och besiktning.................. > 23,595: ■—
linoleum, kopiering av ritningar, renskrivning, annonser och diverse » 13,979: 06
sekreterararvode ................................................................................. » 900: —
Summa kronor 464,235: 97
Dessa kostnader överskrida det lämnade anslaget med 9,235 kronor 97 öre. Om
anledningen till detta överskridande få vi anföra följande:
I den nådiga propositionen till 1911 års riksdag angående anslaget till institutets
om- och tillbyggnader fann Kungl. Maj:t nödvändigt att höja det av styrelsen äskade
anslaget 440,000 kronor med 15,000 kronor. I det av styrelsen begärda anslaget var
B-flygeln upptagen till 64,500 kronor, vilket förslagsbelopp liksom alla de övriga stödde
sig på av en större byggmästarfirma i Göteborg avgiven beräkning. Vid den för
denna flygel anordnade entreprenaden befanns dock det lägsta anbudet med tillägg av
kostnaderna för värmeledning, gas-, vatten- och elektriska ledningar m. m. väsentligt
överstiga ovanstående belopp, detta huvudsakligen beroende på de betydande opåräknade
förstärkningsarbeten, som enligt hörda experters råd måste företagas på grund och murverk
i angränsande, äldre byggnadsdelar, vilka delvis befunnos vara i oväntat dåligt
skick. Den slutliga byggnadskostnaden för denna flygel uppgick till ej mindre än
85,676 kronor.
När styrelsen, oaktat ovannämnda förhållande, beslöt sig för att genomföra den
vid tiden i fråga ytterst behövliga B-flygeln, skedde det i den grundade förhoppningen,
att vid återstående fortsättningsbyggnadsarbeten skulle kunna åstadkommas besparingar,
som skulle motsvara den uppkomna fördyringen. Till en viss grad har ock så kunnat
ske, i det att byggnadskostnaderna för arbetena i sin helhet endast överskridit anslaget
med förutnämnda 9,235 kronor 97 öre.
Då institutet icke äger några medel att betäcka denna brist, få vi föreslå styrelsen
att hos Kungl. Maj:t göra underdånig hemställan om proposition till nästa års riksdag
om ett extra anslag till betäckande av den uppkomna bristen.
Göteborg den 2 september 1915.
Hugo Grauers. Hans Hedlund. Figge Blidberg. O. F. Jacobson.
1187.]
över styrelsens hemställan i förevarande avseende har överintendentsämbetet,
på grund av nådig remiss, den 5 oktober 1915 yttrat sig samt
för sin del tillstyrkt bifall till densamma, enär skälet för byggnadsanslagets
överskridande huvudsakligast legat däri, att opåräknade betydande förstärkningsåtgärder
befunnits nödiga. Behovet av dylika åtgärder vore vid byggnadsarbeten
av ifrågavarande art svårt och ofta omöjligt att tillförlitligt
beräkna och förutse.
Kammarrätten, som i sin förutnämnda skrivelse jämväl yttrat sig i
denna del av ärendet, har förklarat, att vid ovanberörda granskning icke
heller beträffande detta anslag någon anmärkning framställts.
Departe
mentschefen.
Ökat anslag.
[188.]
Uppehållande
av verksamheten
vid
tekniska
skolan
i Stockholm.
374 1916. Åttonde huvudtiteln. Tekniska undervisningen.
Jag finner sådana omständigheter vara förebragta, att staten bör träda
emellan för täckande av ifrågavarande brist. För undvikande av öretal i
riksstaten torde anslagsbeloppet böra sättas till 9,236 kronor.
På grund av vad jag nu anfört hemställer jag om förslag till riksdagen
att
på extra stat för år 1917 anvisa
dels till förstärkning av det i staten för Chalmers
tekniska institut upptagna anslaget å 9,000 kronor till
bibliotek, samlingar och laboratorier ett belopp av 6,000
kronor,
dels till förstärkning av det i institutets stat upptagna
anslaget å 12,000 kronor till uppvärmning, belysning
och diverse utgifter ett belopp av 12,000 kronor,
dels och till täckande av uppkommen brist å det av
1911 års riksdag beviljade anslaget å 455,000 kronor
till om- och tillbyggnadsarbeten vid institutet ett belopp
av 9,236 kronor,
tillhopa 27,236 kronor.
6. Uppehållande av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm.
Från och med år 1900 hava av riksdagen beviljats medel för
uppehållande av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm. Till
detta ändamål har sålunda för vart och ett av åren 1911—1916 anvisats
ett belopp av 16,161 kronor, under villkor att Stockholms stad med samma
belopp lämnade ökat bidrag till skolan. Under anslaget hava ingått följande
poster:
för höjning av betjäningens avlöning...................................kronor 446: —
» » » underlärarnas » .................................... » 9,905: —
» anslaget för den extra ordinarie undervis- |
||||
ningen........................................................... |
260: — |
|||
» |
» anslaget till belysning.................................. |
> |
750: — |
|
» anslaget till inventariers anskaffande och |
||||
underhåll ..................................................... |
» |
1,000: — |
||
> |
» |
» anslaget till undervisningsmateriel!............ |
1,750: — |
|
2> |
> anslaget till diverse utgifter........................ |
» |
2,050: — |
|
tillhopa kronor |
16,161: — |
Då fortsatt anslag påkallats för enahanda ändamål och under samma
villkor som hittills, tillstyrker jag förslag till riksdagen
375
1916. Åttonde huvudtiteln: Tekniska undervisningen.
att till uppehållande av verksamheten vid tekniska
skolan i Stockholm anvisa på extra stat för år 1917:
för höjning av betjäningens avlöning kronor 446: —
underlärarnas
anslaget för den extra
ordinarie undervis
-
anslaget till belysning
anslaget till inventariers
anskaffande och
underhåll ..................
anslaget till undervis
ningsmateriell
.........
anslaget till diverse
utgifter........................
9,905: —
260:
750:
1,000:
1,750:
2,050:
tillhopa kronor 16,161: —
under villkor att Stockholms stad för år 1917, utöver
förut anslagna medel å 7,500 kronor, för berörda ändamål
bidrager med 16,161 kronor.
7. Provisorisk lönereglering vid tekniska skolan i Stockholm. [189.]
Till beredande av provisorisk lönereglering med 20 procent å i stat upp- Provisorisk
förda avlöningsförmåner åt befattningshavare vid tekniska skolan i Stock- lönereglering
holrn, med undantag för föreståndaren i hans egenskap av föreståndare ''Skolan?1
för hela skolan samt föreståndare för högre konstindustriella skolan och Stockholm,
överlärare inom denna avdelning, har riksdagen på extra stat för vart
och ett av åren 1912 —1916 beviljat ett anslag av 4,600 kronor, med beräknande
att till löneregleringen bidrag skulle lämnas av Sjöstedtska fonden
med ett belopp av 480 kronor samt under villkor, att Stockholms stad
för ändamålet särskilt tillsköte 4,600 kronor.
Då medel för sådan provisorisk lönereglering erfordras jämväl för år
1917, tillstyrker jag förslag till riksdagen
att till beredande av provisorisk lönereglering med
20 procent å i stat uppförda avlöningsförmåner åt befattningshavare
vid tekniska skolan i Stockholm, med
undantag för skolans föreståndare i hans egenskap av
sådan samt såsom föreståndare för högre konstindustriella
skolan och överlärare inom denna avdelning, bevilja
på extra stat för år 1917 ett anslag av 4,600
[190.]
Inredning av
av nya
lokaler för
tekniska
skolan i
Stockholm
m. m.
Nytt anslag.
[191.]
Tekniska
elementarskolan
i
Norrköping.
376 1916. Åttonde huvudtiteln: Tekniska undervisningen.
kronor, med beräknande att till denna lönereglering
7 o O
bidrag lämnas av Sjöstedtska fonden med ett belopp
av 480 kronor samt under villkor, att Stockholms stad
för ändamålet särskilt tillskjuter ett belopp av 4,600
kronor.
8. Inredning av nya lokaler för tekniska skolan i Stockholm
m. m. Styrelsen för tekniska skolan i Stockholm har hos Kungl. Maj:t
gjort framställning om anslag till inredning och aptering av vissa nya lokaler
för skolan, till inventarier m. m. för dessa lokaler samt till vissa i
samband med de nya lokalernas tillkomst stående förhöjningar av avlöningsanslag
m. m. Yttrande i ämnet har infordrats från stadsfullmäktige
i Stockholm. Detta yttrande har ännu icke inkommit, vadan ärendet ej
nu kan för Kungl. Maj:t framläggas till slutlig prövning. Jag anser emellertid,
att medel böra för ändamålet reserveras, och tillstyrker därför, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att i avbidan på proposition om anslag till inredning
av nya lokaler för tekniska skolan i Stockholm
in. m. beräkna på extra stat för år 1917 ett anslag av
25,300 kronor.
9. Tekniska elementarskolan i Norrköping. Under vart och ett
av åren 1902 —1910 utgick ett av riksdagen för tekniska elementarskolan
i Norrköping beviljat extra anslag till belopp av 2,800 kronor. Anslaget
var uppdelat i särskilda poster, avseende betjäningens avlöning, lyshållning,
uppvärmning in. m. Frånsett ett tillfälligt anslag för inköp av
modeller har riksdagen till i huvudsak samma ändamål som under åren
1902—1910 beviljat extra anslag till höjda belopp för de följande åren,
nämligen för vartdera året 1911 och 1912 4,250 kronor, för vartdera året
1913 och 1914 4,950 kronor, för år 1915 5,250 kronor samt för år 1916
5,950 kronor. Det belopp som sålunda utgår för innevarande år, är
uppdelat på följande poster:
till |
undervisning i svenska språket .............................. |
....... kronor |
200 |
— |
» |
betjäningens avlöning................................................... |
» |
400 |
— |
» |
lyshållning, uppvärmning m. in................................ |
2,300 |
— |
|
» |
assistenter och repetitörer.......................................... |
400 |
— |
|
> |
undervisning i främmande språk ............................ |
» |
400 |
— |
» |
höjd avlöning åt läraren i frihandsteckning ....... |
150 |
— |
|
bibliotek och samlingar ............................................. |
300 |
— |
||
3 |
undervisning i verkstadsarbete.................................. |
1,800 |
— |
Summa kronor 5,950: —
1916. Åttonde huvudtiteln: Tekniska undervisningen. 377
För år 1917 har skolans styrelse i skrivelse den 25 september 1915
begärt, att anslag måtte för enahanda ändamål utverkas till ett belopp av
6,750 kronor, eller 800 kronor mera än för år 1916. Höjningen fördelar sig
med ’ 400 kronor på vardera av de båda posterna lyshållning, uppvärmning
m. m., för vilket ändamål nu begäres ett anslag av 2,700 kronor,
samt assistenter och repetitörer, för vilka det begärda anslagsbeloppet utgör
800 kronor.
Till stöd för höjningen av den första av dessa båda poster åberopar
styrelsen, att kol- och vedprisen för närvarande äro höga och att man
kan befara, det prisförhöjningarna å dessa förnödenheter även efter nu
pågående krigs slut komma att fortfara en tid framåt.
I likhet med vad jag yttrat vid anmälan av Chalmerska institutets
anslagsbehov är jag ej benägen att lägga nuvarande osedvanligt uppdrivna
bränslepris till grund för en beräkning av tekniska elementarskolans i Norrköping
anslagsbehov i denna del för år 1917. För lyshållning, uppvärmning
in. in. bör alltså fortfarande äskas ett belopp av 2,300 kronor.
Vad vidare beträffar höjningon av det extra anslaget till assistenter
och repetitörer har styrelsen vid några föregående tillfällen under de senare
åren anmärkt, att de medel, som utginge till arvoden åt assistenter
och repetitörer, nämligen 800 kronor å ordinarie och 400 kronor å extra
stat, vore otillräckliga. Enligt vad styrelsen anfört har det, med hänsyn
till de knappa ekonomiska tillgångarna, varit nödigt att låta flera av lektorerna
samtidigt undervisa i två, ibland i tre avdelningar tillsammans.
Detta kunde ej få fortgå i längden.
Då styrelsen nu ånyo gjort framställning om höjning av berörda extra
anslag, har jag låtit från läroanstalten infordra upplysning om den utsträckning,
i vilken omförmälda samundervisning under senare tid måst
äga rum. Med anledning därav har läroanstaltens rektor till ecklesiastikdepartementet
insänt en promemoria rörande förhållandena i berörda avseende
under vårterminen 1913—vårterminen 1916, sistnämnda termin
så vitt det föreslagna schemat utvisar.
Enligt denna promemoria har rektorn — tillika lektor i byggnadskonst
in. m. — två av de tre övriga lektorerna, nämligen lektorn i kemi
m. m. samt lektorn i mekanik in. in., ävensom verkmästaren i stor utsträckning
måst samtidigt undervisa två, i vissa fall tre olika avdelningar.
De ämnen, i vilka samundervisningen ägt rum, hava varit byggnadsritning,
linearritning, maskinritning, kemi, kemiska laborationer samt verkstadsarbete.
I flera fall har denna samundervisning i de särskilda ämnena gällt
ett fåtal veckotimmar, men i elva fall — jag räknar här med det antal
ämnen, där samundervisning förekommit under varje särskild termin — har
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 48
Ökat anslag.
[192.]
Tekniska
elementarskolan
i Malmö.
378 1916. Åttonde huvudtiteln: Tekniska undervisningen.
veckotimmarnas antal varit avsevärt: 6—13. Elevernas antal vid samundervisningen
har i 8 fall icke överstigit 10, i 7 fall växlat mellan 14 och 19,
i 22 fall varit minst 21, högst 29, i två fall 30, i ett fall 31 och i ett
fall 33.
Då det extra anslaget till verkstaden för år 1916 utgår med höjt belopp,
är det av intresse att anmärka, att under vårterminen 1916 verkmästaren
kommer att under 4 veckotimmar samtidigt undervisa 25 elever
från andra och tredje avdelningarna i verkstadsarbete. Anslagsökningen
har således ej kunnat undanröja nödvändigheten av samundervisning i
detta ämne. Och såväl rektorn som de båda lektorerna komma att under
nämnda termin undervisa ett större eller mindre antal elever från olika
avdelningar samtidigt: rektorn under 17 timmar, lektorn i kemi in. m.
under 10 timmar och lektorn i mekanik in. m. under 3 timmar. Att
dessa förhållanden icke äro tillfredsställande måste erkännas. Rektorn anmärker
i sin promemoria, att undervisningen därav blir lidande, även om
avdelningarna äro små — ehuru naturligen olägenheterna äro större, ju
större de sammanslagna avdelningarna äro. Särskilt måste svårigheterna
bliva kännbara, då, såsom det förekommer, de olika avdelningarna ej kunna
undervisas i samma rum.
På grund av vad sålunda förekommit anser jag mig böra understödja
styrelsens framställning om höjning av nu ifrågavarande anslagspost. Vad
beträffar de anslagsposter, i vilka någon höjning icke ifrågasatts av styrelsen,
torde dessa böra bibehållas vid sitt nuvarande belopp.
Jag tillstyrker, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till uppehållande av verksamheten vid tekniska
elementarskolan i Norrköping anvisa på extra stat för
år 1917: till undervisning i svenska språket 200 kronor,
till betjäningens avlöning 400 kronor, till lyshållning,
uppvärmning in. m. 2,300 kronor, till assistenter och
repetitörer 800 kronor, till undervisning i främmande
språk 400 kronor, till höjd avlöning åt läraren i frihandsteckning
150 kronor, till bibliotek och samlingar
300 kronor samt till undervisning i verkstadsarbete
1,800 kronor, eller tillhopa 6,350 kronor.
10. Tekniska elementarskolan i Malmö. För uppehållande av undervisningen
vid denna läroanstalt hava för åren 1901 —1916 extra anslag
beviljats av riksdagen. Följande belopp hava utgått: under åren
1901—1903 respektive 9,350 kronor, 9,623 kronor och 12,717 kronor (där
-
1916. Åttonde huvudtiteln: Tekniska undervisningen. 379
vid dock en del av 1902 och 1903 års anslag avsåg höstterminen föregående
år), under vart och ett av åren 1904—1907 12,050 kronor samt
under vart och ett av åren 1908—1914 14,450 kronor, vartill för år 1908
kom ett belopp av 18,842 kronor till inredning av ny verkstad och nya
laboratorier in. m. Slutligen har för vartdera av åren 1915 och 1916
anvisats ett belopp av 18,700 kronor, med följande fördelning på olika poster:
till
»
T>
>
betjäningens avlöning.................................
lyshållning, uppvärmning in. in..............
en parallellavdelning i första årskursen
■» » » andra »
» » » tredje »
inköp av undervisningsmateriel! ............
................ kronor |
1,000 |
— |
y> |
6,000 |
— |
» |
4,500 |
— |
5,000 |
— |
|
» |
1,000 |
— |
» |
1,200 |
— |
Summa kronor |
18,700 |
— |
Med anledning av styrelsens för ifrågavarande läroanstalt i skrivelse
den 11 september 1915 gjorda framställning om fortsatt extra anslag för
läroanstalten tillstyrker jag förslag till riksdagen
att till uppehållande av verksamheten vid tekniska
elementarskolan i Malmö anvisa på extra stat för år
1917: till betjäningens avlöning 1,000 kronor, till lyshållning,
uppvärmning m. in. 6,000 kronor, till en parallellavdelning
i första årskursen 4,500 kronor, till en parallellavdelning
i andra årskursen 5,000 kronor, till en parallellavdelning
i tredje årskursen 1,000 kronor samt till
inköp av undervisningsmateriell 1,200 kronor, eller tillhopa
18,700 kronor.
11. Tekniska elementarskolan i Örebro. Liksom för tekniska elementarskolorna
i Norrköping och Malmö hava även för motsvarande läroanstalt
i Örebro extra anslag under en följd av år varit beviljade. Till
uppehållande av verksamheten där hava under åren 1902—1916 på extra
stat utgått: för år 1902 35,233 kronor, för år 1903 11,763 kronor, för
år 1904 17,530 kronor, för vart och ett av åren 1905—1907 16,045 kronor
(vartill för år 1907 kom ett belopp av 2,000 kronor för inköp även
maskin), för vart och ett av åren 1908—1914 19,920 kronor, för år 1915
22,170 kronor samt för år 1916 24,070 kronor. En stor del av anslaget
för år 1902 var avsedd till inköp av materiell samt till höjning av vissa
avlöningar under höstterminen 1901. Till sistnämnda ändamål användes
ock för höstterminerna 1902 och 1903 en del av7 anslagen för åren 1903
och 1904.
[193]
Tekniska
elementarskolan
i Örebro.
380
1916. Åttonde huvudtiteln: Tekniska undervisningen.
till
»
»
>
»
>
>
Anslaget är för år 1916 fördelat å följande poster:
höjda avlöningar åt extra lärarna i svenska språket,
främmande språk, frihandsteckning och model
-
lering................................................................................ kronor
höjd ersättning för bestridande av sekreterar- och
kamrerargöromålen .................................................... »
arvode åt extra lärare för undervisning i parallellklasser
...................................................................... »
biträden i lantmäteri in. in.......................................... »
» på verkstaden ................................................. »
betjäningens avlöning...................................................... »
lyshållning, uppvärmning m. m. ................................ »
provisorisk utvidgning av skolan med en elektroteknisk
avdelning ........................................................ »
825: —
100: —
13,075: —
200: —
1,570: —
850: —
3,300: —
4,150: —
Summa kronor 24,070: —
1 underdånig skrivelse den 28 september 1915 har styrelsen för ifrågavarande
läroanstalt gjort framställning om fortsatt extra anslag för läroanstalten.
Då ifrågavarande läroanstalts undervisning under år 1917 bör vidmakthållas
i samma omfång, som under år 1916 avsetts för densamma,
tillstyrker jag förslag till riksdagen
att till uppehållande av verksamheten vid tekniska
elementarskolan i Örebro anvisa på extra stat för år
1917: till höjda avlöningar åt extra lärarna i svenska
språket, främmande språk, frihandsteckning och modellering
825 kronor, till höjd ersättning för bestridande
av sekreterar- och kamrerargöromålen 100 kronor, till
arvode åt extra lärare för undervisning i parallellklasser
13,075 kronor, till biträden i lantmäteri in. m. 200
kronor, till biträden på verkstaden 1,570 kronor, till
betjäningens avlöning 850 kronor, till lyshållning, uppvärmning
m. m. 3,300 kronor samt till provisorisk
utvidgning av skolan med en elektroteknisk avdelning
4,150 kronor, eller tillhopa 24,070 kronor.
[194.] 12. Tekniska elementarskolan i Borås. För uppehållande av verk
Tekniska
samheten vid tekniska elementarskolan i Borås har riksdagen beviljat på
““t'' extra stat för år 1916 anslag för följande ändamål:
1916. Åttonde huvudtiteln: Tekniska undervisningen.
381
till undervisning i verkstadsarbete
» » frihandsteckning.
betjäningens avlöning....................
lyshållning, uppvärmning in. m.
................. kronor |
700 |
— |
åk............... » |
500 |
— |
200 |
— |
|
> |
850 |
— |
2,000 |
— |
|
Summa kronor |
4,250 |
— |
Med enahanda belopp hava årligen från och med år 1903 anslag utgått
för ifrågavarande ändamål, med det undantag att anslaget till lyshållning,
uppvärmning m. m. vart och ett av åren 1903—1910 utgjortl,600 kronor.
Med anledning av vederbörande skolstyrelses i skrivelse den 17 september
1915 gjorda framställning om anslag till ifrågavarande ändamål för
år 1917 tillstyrker jag förslag till riksdagen
att till uppehållande av verksamheten vid tekniska
elementarskolan i Borås anvisa på extra stat för år 1917
följande anslag: till undervisning i verkstadsarbete 700
kronor, till undervisning i svenska och främmande språk
500 kronor, till undervisning i frihandsteckning 200
kronor, till betjäningens avlöning 850 kronor samt till
lyshållning, uppvärmning in. m. 2,000 kronor, eller tillhopa
4,250 kronor.
13. Tekniska elementarskolan i Härnösand. Till uppehållande av
verksamheten vid tekniska elementarskolan i Härnösand har riksdagen under
en följd av år anvisat anslag å extra stat. För år 1904 beviljades
sålunda 3,675 kronor och för år 1905 6,250 kronor. Av det förra anslaget
var viss del avsedd för höstterminen 1903 och av det senare viss del
för höstterminen 1904. Vidare har för vartdera av åren 1906 och 1907
beviljats ett belopp av 4,350 kronor samt för vart och ett av åren 1908
—1914 ett belopp av 4,550 kronor, varförutom för år 1908 beviljats 90
kronor, avsedda till viss undervisning under höstterminen 1907.
För år 1915 har riksdagen på extra stat anvisat dels för uppehållande
av verksamheten vid nämnda skola tillhopa 5,050 kronor, dels ock
för täckande av brist i skolans räkenskaper vid 1912 års utgång 374 kronor.
Nyssnämnda belopp å 5,050 kronor innefattar följande poster :
till undervisning i svenska språket................
» » » främmande språk.............
» lyshållning, uppvärmning in. m..............
» betjäningens avlöning..................................
................... kronor |
200: — |
400: — |
|
3,400: - |
|
» |
850: - |
200: — |
|
Summa kronor |
5,050: — |
[195.]
Tekniska elementarskolan
i Härnösand.
[196.]
Tekniska
skolan i
Eskilstuna.
882 1916. Åttonde huvudtiteln: Tekniska undervisningen.
Samma belopp är av riksdagen anvisat på extra stat för år 1916.
För år 1917 har styrelsen för läroanstalten begärt anslag för enahanda
ändamål som under de senare åren ävensom till enahanda belopp,
med det undantag att för lyshållning, uppvärmning m. m. påyrkats ett
belopp av 4,000 kronor. Till stöd för höjningen har åberopats nu rådande
höga pris å koks.
Då jag av skäl, som i det föregående antytts, icke finner anledning
att på den av styrelsen anförda grunden förorda, att ifrågavarande post
ökas för år 1917, utan anser, att såväl denna som övriga poster böra för
år 1917 bibehållas oförändrade, tillstyrker jag förslag till riksdagen
att till uppehållande av verksamheten vid tekniska
elementarskolan i Härnösand anvisa på extra stat för
år 1917: till undervisning i svenska språket 200 kronor,
till undervisning i främmande språk 400 kronor, till
lyshållning, uppvärmning m. m. 3,400 kronor, till betjäningens
avlöning 850 kronor samt till förhöjning av arvodet
till gymnastiklärare 200 kronor, tillhopa 5,050 kronor.
14. Tekniska skolan i Eskilstuna. Riksdagen har för beredande
av tillfällig löneförbättring under åren 1914—1916 enligt vissa av vederbörande
departementschef i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 14 januari 1913 angivna grunder åt rektor, ordinarie lärare, tjänstemän
och vaktmästare vid tekniska skolan i Eskilstuna beviljat på extra
stat för vart och ett av förstnämnda tre år 1,337 kronor, under villkor att
Eskilstuna stad för ändamålet bidroge med 1,336 kronor under samma år.
Genom nådigt beslut den 26 juni 1915 anbefalldes Kungl. Maj:ts befallningshavande
i Södermanlands län att från stadsfullmäktige i Eskilstuna
infordra och till Kungl. Maj:t överlämna yttrande, huruvida fullmäktige,
beträffande det för år 1916 beviljade anslaget, iklädde sig uppfyllandet
av nyssnämnda villkor. Sedan stadsfullmäktige fattat beslut härom,
har Kungl. Maj:t den 19 november 1915 ställt statsanslaget till förfogande
av skolans direktion.
Med anledning av en utav direktionen gjord framställning om fortsatt
anslag för samma ändamål tillstyrker jag förslag till riksdagen
att till beredande av tillfällig löneförbättring under
år 1917, enligt de av vederbörande departementschef i
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 14 januari
1913 angivna grunderna, åt rektor, ordinarie lärare,
tjänstemän och vaktmästare vid tekniska skolan i
Eskilstuna anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag
1916. Åttonde huvudtiteln: Tekniska undervisningen. 383
av 1,337 kronor, under villkor att Eskilstuna stad för
nämnda ändamål bidrager med 1,336 kronor.
15. Slöjdföreningens i Göteborg skola. Till understöd åt slöjdföreningens
i Göteborg skola har riksdagen för vart och ett av åren 1907
—1916 anvisat på extra stat 30,000 kronor att, under villkor att Göteborgs
stad tillsköte minst lika mycket för år ävensom på de övriga villkor, som
Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva, ställas till skolstyrelsens förfogande
för därmed avsett ändamål. Genom särskilda beslut har Kungl.
Maj:t förordnat om anslagens tillhandahållande åt styrelsen och därvid för
åtnjutande av statsbidraget fastställt vissa villkor, som finnas omförmälda
i det vid 1907 års statsverksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 12 januari 1907, punkten 122.
1 skrivelse den 20 september 1915 har nu styrelsen för nämnda skola
anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes göra framställning till 1916 års riksdag
om beviljande av ett anslag till skolan å enahanda belopp för år 1917.
Denna styrelsens hemställan har tillstyrkts av magistraten i Göteborg samt
av Kungl. Maj:ts befallningshavande i Göteborgs och Bohus län.
Av handlingarna framgår, att Göteborgs stad för år 1915 till slöjdföreningens
skola anslagit 42,170 kronor samt att skolstyrelsen i förslag
till stat för år 1916 bland beräknade inkomster upptagit ett anslag av
Göteborgs stad å 53,875 kronor.
De skäl, som under en följd av år föranlett beviljande av statsanslag
till ifrågavarande skola, gälla fortfarande, och jag hemställer fördenskull,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till understöd för uppehållande av slöjdföreningens
i Göteborg skola bevilja på extra stat för år
1917 ett belopp av 30,000 kronor att, under villkor att
Göteborgs stad för skolan tillskjuter minst lika mycket
för år 1917 ävensom på de övriga villkor, som Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva, ställas till styrelsens
för skolan förfogande för därmed avsett ändamål.
16. Lägre tekniska yrkesskolor. Till understöd åt lägre tekniska
yrkesskolor hava allt sedan år 1877 anvisats extra anslag. För vartdera
av åren 1913 och 1914 utgjorde anslaget 115,000 kronor samt för vartdera
av åren 1915 och 1916 140,000 kronor.
De från och med år 1887 utgående anslagen hava varit avsedda jämväl
till bestridande av kostnaden för skolornas inspektion, och från samma
tid har vid anslagen varit fästat det villkoret, att bidrag, som av dessa
medel utbetalas, icke må överskjuta vad vederbörande kommun kontant
tillskjuter till skolan. Rörande detta villkor må hänvisas till vad därom
[197.j
Slöjdföreningens
i Göteborg
skola.
[198.]
Lägre tekniska
yrkesskolor.
[199.]
Resestipendier
åt föreståndare
och
facklärare vid
lägre tekniska
läroanstalter.
384 1916. Åttonde huvudtiteln: Tekniska undervisningen.
tinnes omförmält i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 13
januari 1906.
Det belopp, som i de från läroanstalterna inkomna ansökningarna
sammanlagt begärdes såsom statsunderstöd för år 1915, utgjorde 140,501
kronor. 1 det yttrande, som i ärendet avgavs av styrelsen för tekniska
skolan i Stockholm, fann sig emellertid styrelsen huvudsakligen i anledning
av de på grund av världskriget rådande, tryckta ekonomiska förhållandena
icke böra för år 1915 tillstyrka anslagets utnyttjande i dess helhet,
och i enlighet med styrelsens förslag anvisade Kungl. Maj:t genom beslut
den 24 april 1915 understöd från ifrågavarande anslag till ett belopp
av allenast 127,200 kronor. Då vidare från anslaget skulle utgå ett
belopp av 1,500 kronor till bestridande av kostnaderna för skolornas inspektion,
hade sålunda av det å riksstaten uppförda anslagsbeloppet, 140,000
kronor, för år 1915 utanordnats sammanlagt 128,700 kronor.
Aven för den händelse ifrågavarande anslag icke heller skulle för år
1916 i sin helhet tagas i anspråk, anser jag, att anslaget bör för år 1917
beräknas till enahanda belopp, som de senare åren av riksdagen beviljats
till förevarande ändamål.
Jag tillstyrker därför, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor, på
det i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den
13 januari 1906 angivna villkoret rörande bidrag från
vederbörande kommun, samt till bestridande av kostnaden
för inspektion av dessa skolor bevilja på extra stat
för år 1917 ett anslag av 140,000 kronor.
17. Resestipendier åt föreståndare och facklärare vid lägre tekniska
läroanstalter. Riksdagen har år 1914 till resestipendier åt föreståndare
och facklärare vid lägre tekniska läroanstalter under de villkor
och bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva, anvisat på
extra stat för år 1915 ett belopp av 3,000 kronor.
Med åberopande av vad jag anfört i början av min framställning rörande
anslagsbehoven under åttonde huvudtiteln hemställer jag om förslag
till riksdagen
att medgiva, att det på extra stat för år 1915 anvisade
belopp av 3,000 kronor till resestipendier åt föreståndare
och facklärare vid lägre tekniska läroanstalter
må under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t
kan finna gott föreskriva, för enahanda ändamål användas
under år 1917.
1916. Åttonde huvudtiteln: Åtgärder för fysisk utbildning.
385
J. Åtgärder för fysisk utbildning.
1. Gymnastiska centralinstitutet, oförändrat
ordinarie anslag ....................................... kronor 39,650: —
2. Tillfällig avlöningaförbättring för personal vid gymnastiska
centralinstitutet. Med skrivelse den 29 maj 1915 har direktionen över
gymnastiska centralinstitutet till Kungl. Maj:t överlämnat en framställning
från institutets lärarkollegium om, förhöjd tillfällig avlöningsförbättring
för personal vid institutet; och har direktionen för sin del tillstyrkt den
gjorda framställningen. På grund av nådig remiss har löneregleringskommittén
den 27 november 1915 avgivit underdånigt utlåtande i detta ärende.
Enligt den för gymnastiska centralinstitutet nu gällande staten utgå
avlöningar till nedan angivna befattningshavare på följande sätt:
Lön. |
Tjänst- görings- pen- ningar. |
Summa. |
||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
||
3,600 7.000 2.000 |
1,600 3,000 800 |
6,000 10,000 |
| Efter 6 år kan lönen |
|
3.000 6.000 1,500 1,500 400 |
||||
600 |
||||
1,000 300 |
||||
300 |
||||
Arvode åt föreståndaren............................... |
||||
Dito åt sekreteraren och räkenskapsföraren..... |
900 |
|||
1''vaktmästare, utom fri bostad ..................... |
800 |
|||
1 portvakt, utom fri bostad ........................... |
500 |
Anmärkningar:
a) Om överlärare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån kvarstår,
lönen minskas med 600 kronor.
/
b) Därest överläraren på militära avdelningen innehar annan allmän befattning, skall hans lön
vid institutet minskas med ett mot avlöningen vid den andra befattningen svarande belopp, dock icke
till lägre belopp än 3,000 kronor.
c) Om lärarinna i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån kvarstår,
lönen minskas med 300 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
[200.]
Tillfällig avlöningsförbättring
för
personal vid
gymnastiska
centralinstitutet.
49
386 1916. Åttonde huvudtiteln: Åtgärder för fysisk utbildning.
[200.] För åtskilliga befattningshavare vid institutet har för åren 1912—1916
tillfällig avlöningsförbättring beviljats i stället för extra lönetillägg enligt
allmänna grunder.
Vidare har på extra stat för vart och ett av åren 1909 —1916 för
uppehållande av gymnastiska centralinstitutets verksamhet anvisats ett
anslag av 7,650 kronor, därav 800 kronor skulle användas till avlöning
åt extra vaktmästarbiträde.
Nyssnämnda tillfälliga avlöningsförbättring tillkom efter framställning
från direktionen samt efter det infordrade utlåtanden avgivits dels den 20
augusti 1910 utav den av Kungl. Maj:t den 8 april 1910 utsedda kommittén
för omorganisation av gymnastiska centralinstitutet in. m., dels
ock den 15 december 1910 av löneregleringskommittén.
Kungl. Maj:t framlade för 1911 års riksdag förslag i ämnet i nära
anslutning till löneregleringskommitténs förslag.
I anledning av denna Kungl. Maj:ts framställning anmälde riksdagen
i skrivelse den 31 maj 1911 angående regleringen av utgifterna under
riksstatens åttonde huvudtitel, att riksdagen
dels medgivit, att tillfällig avlöningsförbättring för år 1912 skulle kunna tillkomma
följande befattningshavare vid gymnastiska centralinstitutet med nedannämnda
belopp:
överlärare 1,000 kronor, därav 500 kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar;
lärare
1,000 kronor, därav 500 kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar;
lärarinna 500 kronor, därav 250 kronor lön och 250 kronor tjänstgöringspenningar;
samt
vaktmästaren och portvakten vardera 200 kronor;
dels för bestridande av berörda avlöningsförbättringar på extra stat för år 1912
anvisat ett förslagsanslag av högst 8,400 kronor;
dels ock godkänt följande villkor för åtnjutande av ifrågavarande avlöningsförbättringar,
att tjänstinnehavare, som erhållit tillstånd att med sin tjänst vid gymnastiska
centralinstitutet förena militär beställning, icke finge tillgodonjuta avlöningsförbättring,
varom då vore fråga,
att i övrigt, frånsett föreningen av föreståndarbefattningen vid institutet med
överlärartjänst därstädes, tjänstinnehavare icke finge med den tjänst, för vilken avlöningsförbättring
utginge, förena annan tjänstebefattning, allmän eller enskild, såframt
ej, vad anginge överlärare, Kungl. Maj:t och, vad anginge annan tjänstinnehavare vid
institutet, direktionen, uppå därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande
tjänstebefattning ej finge anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid institutet,
funne befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas, samt
att överlärare eller lärarinna, som i sådan egenskap åtnjöte fri bostad, skulle, utöver
det för denna förmån i gällande stat för institutet bestämda avdrag å lönen, vidkännas
ytterligare sådant avdrag med, överlärare 300 kronor och lärarinna 150 kronor.
387
1916. Åttonde huvudtiteln: Åtgärder för fysisk utbildning.
Den tillfälliga avlöningsförbättringen för åren 1913—191(1 har be- [200.]
viljats med samma belopp och under samma villkor, som gällt för år 1912.
Den sammanlagda avlöningen å ordinarie och extra stat vid institutet
utgör sålunda för närvarande:
för överlärare 6,000 kronor och, om ålderstillägg åtnjutes, 6,500 kronor
(om överlärare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall emellertid avlöningen
minskas med tillsammans 900 kronor);
för en av lärarna 4,000 kronor och för de övriga 3,500 kronor;
för lärarinnorna 2,000 kronor (om lärarinna i sådan egenskap åtnjuter
fri bostad, skall avlöningen minskas med 450 kronor);
för vaktmästaren, utom fri bostad, 1,000 kronor; och
för portvakten, utom fri bostad, 700 kronor.
Jag torde härefter få lämna en närmare redogörelse för innehållet i
den framställning om förhöjd tillfällig löneförbättring för institutets personal,
som, efter vad jag redan nämnt, nu gjorts av iärarkollegiet och den
29 maj 1915 av direktionen med tillstyrkande utlåtande överlämnats till
Kungl. Maj:t.
Såsom motiv för sin framställning har lärarkollegiet i första hand framhållit det
allt djupare kända behovet av löneförbättring i dessa tider. Enligt lärarkollegiets
uppfattning funnes det säkerligen icke någon statens löntagarkår, vilken liksom gymnastiska
centralinstitutets personal räknade sin nuvarande ordinarie avlöningsstat så
långt tillbaka som till år 1879. Yad som för 36 år sedan kunde anses vara skälig
ersättning för det arbete, som då fordrades, syntes lärarkollegiet icke med fog kunna
anses rimligt nu, helst då fordringarna på lärarnas prestationer säkerligen ökats.
Att behovet av löneförbättring även länge varit känt, framginge därav, att framställningar
i detta syfte upprepade gånger avlämnats av lärarkollegiets medlemmar.
Den löneförbättring som vunnits motsvarade ingalunda det verkliga behovet, sådant
det angivits i nyssnämnda framställningar.
Behovet av väsentligt ökade löner syntes sålunda lärarkollegiet vara påtagligt.
Det gällde då att bedöma, vilka löner skulle kunna anses skäliga.
Lärarkollegiet hade ansett den principen böra vara gällande, att lönerna för
överlärare och lärare icke borde vara lägre än de, som ansetts lämpliga för statens
tjänstemän i andra och första normalgraderna, för elementarläroverkens lektorer och
adjunkter samt för militärer av majors grad med anställning i Stockholm och av
kaptens av l:a klass grad.
Nödig hänsyn hade även ansetts böra fästas vid de ringa utsikterna till befordran
för lärarna vid institutet. Det hade sålunda hänt, att lärare fått gå 25 år, innan de
kommit till överlärarlön, ja till och med att lärare fått avgå som pensionsmässig utan
att nå upp till befordran. Även borde fästas uppmärksamhet på att av ålderstillägg
funnes endast ett för överlärarna, intet för lärarna, ett förhållande, som vore enastående
för statstjänare av denna kategori.
Lärarinnornas löner hade på senare åren delvis höjts, delvis begärdes nu höjning
av dem. I jämförelse med vad ämneslärarinnor vid statens läroverk erkölle, ansåge
kollegiet, att lärarinnornas vid institutet löner borde väsentligt höjas.
[200.]
388
1916. Åttonde huvudtiteln: Åtgärder för fysisk utbildning.
På dessa grunder ansåge lärarkollegiet sig böra fasthålla vid ett förslag, som
kollegiet år 1907 framställt såsom lämpligt och billigt, dock med skälig böjning för
lärarinnorna, och således föreslå följande avlöningar:
Lön. Kronor. |
Tjänstgö- ringspen- ningar. Kronor. |
Älders- tillägg. Kronor. |
Högsta belopp. Kronor. |
|
Överlärare ................................................................. |
4,000 |
1,800 |
3 å 500 |
7,300 |
Lärare ..................................................................... |
2,500 |
1,500 |
3 å 500 |
5,500 |
Lärarinna .................................................................. |
1,600 |
900 |
3 å 400 |
3,700 |
Arvode till föreståndaren.......................................... |
— |
— |
_ |
1,000 |
» » sekreterare och redogörare, vardera...... |
— |
— |
— |
750 |
a » bibliotekarie .......................................... |
— |
— |
_ |
500 |
1 portvakt.................................................................. |
— |
— |
— |
900 |
1 vaktmästare............................................................ |
— |
— |
— |
1,200 |
Överlärarnas löneförhöjning borde emellertid utgå med 1,000 kronor, ökat avdrag
för boställsvåning ej inräknat.
Arvodet för en tillförordnad lärare i sjukgymnastik borde likaledes höjas med
500 kronor.
Förut föreslagna förhöjningar i arvodena för föreståndare m. fl. borde nu komma
till stånd, vadan hela tillökningen i lönestaten enligt lärarkollegiets förslag och med
inräknande av de ålderstillägg, vartill vederbörande skulle bliva berättigade, skulle bliva:
1,300 kronor vardera
1,000 » jämte 1
1,500 » »
1,500 » ...........
1,500 » ...........
1,000
För 3 överlärare
» 1 lärare
» 1 lärare
» 1 lärare
> 1 t. f. lärare
»> 1 lärarinna
i 1 t. f. lärarinna 1,000
Arvode för föreståndaren.............
* » sekreteraren ..............
» » redogöraren ..............
» » bibliotekarien ...........
Löneförhöjning för 1 vaktmästare
» »1 portvakt.....
500
jämte 800 kronor
kronor |
3,900:—i) |
|
i ålderstillägg |
y> |
2,000: — |
» |
2,000: — |
|
1,500: — |
||
... ..................... |
1,500: — |
|
ålderstillägg... |
> |
1,800: — |
» |
1,000: — |
|
» |
600: — |
|
300: — |
||
» |
300: — |
|
» |
500: — |
|
» |
400: — |
|
» |
400: — |
|
Summa kronor 16,200: — |
||
1915 avgivna utlåtande har |
Uti sitt förenämnda den 27 november
löneregleringskommittén anfört följande:
Det är för visso lätt förståeligt, att det ej blott för överlärare utan även för
andra befattningshavare vid gymnastiska centralinstitutet skall kännas rätt tungt, att
x) Därav skulle
ställsvåning.
300 kronor återgå till statsverket i form av ökat avdrag för bo -
389
1910. Åttonde huvudtiteln: Åtgärder för fysisk utbildning.
frågan om den gamla ordinarie avlöningsstatens ersättande med en ny definitiv löne- [200. j
reglering kommit att på grund av särskilda omständigheter så länge få vänta på sin
lösning; och det torde ej kunna förnekas, att detta även inneburit olägenheter för
institutets verksamhet.
Med hänsyn emellertid till att utredningen angående omorganisation av institutet
ännu ej är avslutad utan tvärtom överlämnats åt en ny kommitté, anser sig löneregleringskommittén
ej kunna tillstyrka någon ytterligare förhöjning av de för överlärare,
lärare och lärarinnor i 1879 års stat upptagna avlöningar utöver de tillfälliga
avlöningsförbättringar, som under de senare åren av riksdagen medgivits.
Vad särskilt lärare och lärarinnor angår kan kommittén så mycket mindre tillstyrka
någon ytterligare förhöjning, som den år 1910 tillsatta kommittén för omorganisation
av gymnastiska centralinstitutet in. m. i sitt betänkande den 7 mars 1912
föreslagit de ordinarie lärår- och lärarinnetjänsternas ersättande med assistentbefattningar,
vilkas innehavare skulle erhålla allenast arvoden och förordnas på viss tid.
I avseende å överlärarna må det ock framhållas, att sedan frågan om avlöningsförbättring
för befattningshavare vid gymnastiska centralinstitutet år 1910 förevar hos
löneregleringskommittén, två av överlärarna kommit i åtnjutande av ålderstillägg. Den
tredje överlärarbefattningen, som efter nämnda tidpunkt blivit vakant, innehaves på
förordnande av eu av lärarna vid institutet mot åtnjutande av med överlärarbefattningen
förenade avlöningsförmåner. En annan av lärarna har i anledning därav i
sin tur tills vidare kommit i åtnjutande av den högre avlöningen för lärare.
För samtliga de nu nämnda fyra befattningshavarna personligen ställa sig avlöningsförmånerna
sålunda gynnsammare än år 1910.
Yad åter de i 1879 års stat upptagna arvodena till föreståndare, sekreterare och
räkenskapsförare angår voro dessa år 1910 icke föremål för prövning av löneregleringskommittén.
Efter besök å stället och även eljest tagen del av arbetsförhållandena vid gymnastiska
centralinstitutet har kommittén emellertid nu funnit sig kunna tillstyrka en
höjning av dessa arvoden, dock ej med de belopp, som i lärarkollegiets framställning
föreslagits.
Vidkommande då först föreståndarens nuvarande arvode, 400 kronor, torde detta
belopp ej kunna numera anses utgöra skälig ersättning för det särskilda arbete, som
är förenat med föreståndarbefattniugen. Lärarkollegiets förslag innebär en höjning av
arvodet med 600 kronor. Med hänsyn till ovan omförmälda, ännu pågående utredning
beträffande institutets organisation har kommittén icke ansett sig böra föreslå
höjning av detta arvode med högre belopp än 300 kronor. Föreståndarens arvode
skulle därigenom komma att uppgå till 700 kronor.
I 1879 års stat är såsom arvode åt sekreteraren och räkenskapsföraren upptaget
900 kronor. Enligt vad kommittén inhämtat, handhavas sekreterar- och räkenskapsförargöromålen
av skilda personer, vilka för sitt arbete uppbära vardera 450 kronor.
Lärarkollegiet föreslår nu, att arvodena till sekreteraren och redogöraren må höjas för
vardera med 300 kronor eller till 750 kronor. Av enahanda skäl, som ovan anförts
beträffande höjning av föreståndarens arvode, har kommittén emellertid funnit höjningen
för sekreteraren och räkenskapsföraren böra stanna vid 150 kronor för vardera.
För sekreterar- och räkenskapsförargöromålens besörjande skulle alltså vid bifall till
kommitténs förslag bliva tillgängliga arvoden till belopp av 600 kronor för vardera
befattningshavaren.
Lärarkollegiets förslag upptager vidare ett nytt arvode, åt en bibliotekarie, till
390 1916. Åttonde huvudtiteln: Åtgärder för fysisk utbildning.
[200.] belopp av 500 kronor. Enligt kommittén meddelad uppgift omfattar institutets bibliotek
för närvarande omkring 6,000 band. Hittills har denna boksamling enligt frivilligt
åtagande skötts av en av institutets överlärare utan åtnjutande av någon ersättning
härför.
Vid besök, som medlemmar av kommittén gjort vid institutet, har emellertid,
med allt erkännande av det å biblioteket nedlagda frivilliga arbetet, befunnits, att biblioteket
är i verkligt behov av mera vård, än som hittills, i saknad av medel att gottgöra
en vårdare, kunnat begäras. 1910 års omorganisationskommitté har också föreslagit
uppförande i stat av 500 kronor till arvode åt en bibliotekarie, och då det synes
önskvärt, att biblioteket vid blivande omorganisation av institutet befinnes i så gott
skick som möjligt, har löneregleringskommittén för sin del ansett goda skäl föreligga,
att utan avvaktan på omorganisationen ett belopp anvisas till beredande av ersättning
för biblioteksgöromålens besörjande.
Detta belopp torde dock åtminstone tills vidare kunna begränsas till 300 kronor,
Vad slutligen beträffar vaktmästaren och portvakten vid institutet har inom
kommittén fråga förevarit, huruvida ej för dessa befattningshavare skulle kunna föreslås
en reglering av deras avlöningsförhållanden, så att de komme i åtnjutande av
enahanda avlöningsförmåner som med dem likställda befattningshavare vid vissa andra
verk och inrättningar, varvid tilläventyrs den förstnämnde kunde erhålla ställning och
avlöning lika med förste vaktmästare.
Kommittén har dock ej velat nu skrida därtill dels med hänsyn till den utredning
beträffande institutet, som uppdragits åt den nya omorganisationskommittén,
dels och i all synnerhet därför, att om avlöningsfrågan för dessa båda befattningshavare
skall till definitiv lösning särskiljas från frågan om avlöningsförbättring för
övriga befattningshavare vid gymnastiska centralinstitutet, densamma lämpligare torde
böra upptagas i samband med den till löneregleringskommitténs utredning och yttrande
remitterade frågan om en mera allmän lönereglering för statens vaktmästare
och med dem likställda befattningshavare.
Under förhandenvarande omständigheter och efter tagen kännedom om de åligganden,
som utföras av vaktmästaren och portvakten vid gymnastiska centralinstitutet,
bär kommittén velat för dem tillstyrka den ytterligare avlöningsförbättring av 200
kronor för vardera, som av lärarkollegiet föreslagits. Den kontanta avlöningen skulle
då komma att uppgå för vaktmästaren till 1,200 kronor och för portvakten till 900
kronor.
För bestridande av kostnaderna för de för år 1916 medgivna avlöningsförbättringarna
för befattningshavare vid gymnastiska centralinstitutet har å extra stat för
samma år anvisats ett förslagsanslag av högst 8,400 kronor.
Vid bifall till vad kommittén här ovan ifrågasatt skulle till nämnda belopp kom -
ma för år 1917:
för höjning av arvodet åt föreståndaren ................................................ kronor 300: —
» höjning av arvode för sekreterargöromålens besörjande.................. > 150: —
» höjning av arvode för räkenskapsförargöromålens besörjande......... » 150: —
» besörjande av biblioteksgöromålen..................................................... » 300: —
» höjning av den tillfälliga avlöningsförbättringen för vaktmästaren » 200: —
» höjning av den tillfälliga avlöningsförbättringen för portvakten ... > 200: —
Summa kronor 1,300: —
391
1916. Åttonde huvudtiteln: Åtgärder för fysisk utbildning.
Kommittén har vidare avgivit förslag till den framställning i ämnet, [200.]
som, därest kommitténs uttalanden vunne anslutning, borde av Kungl. Maj:t
avlåtas till riksdagen och vari borde upptagas även de villkor, som gällde
för nu utgående tillfällig löneförbättring.
Frågan om gymnastiska centralinstitutets omorganisation är fortfaran- »epartede
svävande. Den är nu, såsom löneregleringskommittén omnämnt, över- men sc e en''
lämnad åt en ny omorganisationskommitté. Denna kommitté, som tillsatts
genom Kungl. Maj:ts beslut den 9 juli 1915, har erhållit i uppdrag att
efter verkställd utredning rörande omfattningen och arten av den undervisning
i gymnastik och idrott, som borde meddelas vid sådana läroanstalter,
där lärarkrafter med högre utbildning kunde beräknas komma till användning,
till Kungl. Maj:t inkomma med utlåtande och förslag dels angående
omorganisation av gymnastiska centralinstitutet samt rörande anskaffande
av nya lokaler för detsamma, dels ock angående de övriga åtgärder,
som kunde finnas erforderliga för tillgodoseende av landets behov
av högre kvalificerade lärare i gymnastik och idrott.
Med behjärtande av det befogade i lärarkollegiets önskemål finner jag
mig på de av löneregleringskommittén anförda skälen under nuvarande
förhållanden ej kunna i vidsträcktare mån, än denna kommitté föreslagit,
gå nämnda önskemål till mötes.
I enlighet med vad löneregleringskommittén hemställt tillstyrker jag ökat anslag,
alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att
dels medgiva, att tillfällig avlöningsförbättring för
år 1917 må kunna tillkomma följande befattningshavare
vid gymnastiska centralinstitutet med nedannämnda
belopp:
överlärare 1,000 kronor, därav 500 kronor lön och
500 kronor tjänstgöringspenningar;
lärare 1,000 kronor, därav 500 kronor lön och 500
kronor tjänstgöringspenningar;
lärarinna 500 kronor, därav 250 kronor lön och
250 kronor tjänstgöringspenningar; samt
vaktmästaren och portvakten vardera 400 kronor;
dels godkänna följande villkor för åtnjutande av
ifrågavarande avlöningsförbättringar:
att tjänstinnehavare, som erhållit tillstånd att med
sin tjänst vid gymnastiska centralinstitutet förena mili
-
201.]
Uppehållande
av gymnastiska
centralinstitutets
verksamhet.
392 1916. Åttonde huvudtiteln: Åtgärder för fysisk utbildning.
tär beställning, icke må tillgodonjuta sådan avlöningsförbättring;
att
i övrigt, frånsett föreningen av föreståndarbefattningen
vid institutet med överlärartjänst därstädes,
tjänstinnehavare icke må med den tjänst, för vilken avlöningsförbättring
utgår, förena annan tjänstebefattning,
allmän eller enskild, såframt ej, vad angår överlärare,
Kungl. Maj:t och, vad angår annan tjänstinnehavare vid
institutet, direktionen, uppå därom gjord framställning
och efter prövning, att ifrågavarande tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid
institutet, linner befattningen kunna få tills vidare mottagas
och bibehållas; samt
att överlärare eller lärarinna, som i sådan egenskap
åtnjuter fri bostad, skall, utöver det för denna
förmån i gällande stat för institutet bestämda avdraget
å lönen, vidkännas ytterligare sådant avdrag med: överlärare
300 kronor och lärarinna 150 kronor;
dels medgiva, att följande arvoden för särskilda
göromål vid gymnastiska centralinstitutet må för år 1917
förhöjas med nedan angivna belopp:
arvodet åt föreståndaren med 300 kronor,
arvodet för sekreterargöromålens besörjande med
150 kronor och
arvodet för räkenskapsförargöromålens besörjande
med 150 kronor, samt
att för år 1917 må utgå ersättning för besörjande av
biblioteksgöromålen vid institutet med 300 kronor;
dels ock för bestridande av samtliga berörda kostnader
på extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag
av högst 9,700 kronor.
3. Uppehållande av gymnastiska centralinstitutets verksamhet.
Riksdagen har för vart och ett av åren 1909—1916 för uppehållande av
gymnastiska centralinstitutets verksamhet beviljat på extra stat ett anslag
av 7,650 kronor att med angivna belopp användas till förhöjning av anslaget
till arvoden åt extra lärare, till förhöjning av anslaget till ved och
ljus, materiell, samlingar m. m. samt till avlöning åt extra vaktmästarbiträde.
Nu har direktionen över nämnda institut anhållit, att för uppehål -
1916. Åttonde huvudtiteln: Åtgärder för fysisk utbildning. 393
lande av institutets verksamhet jämväl under år 1917 måtte beredas ett
lika stort anslag för enahanda ändamål; och får jag, då behov av ett
dylikt anslag fortfarande förefinnes, hemställa, att Eders Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till uppehållande av gymnastiska centralinstitutets
verksamhet under år 1917 anvisa på extra stat
för samma år ett anslag av 7,650 kronor att användas
med nedanstående belopp till följande ändamål:
till förhöjning av anslaget till arvoden
åt extra lärare.................................. kronor 5,400: —
» förhöjning av anslaget till ved, ljus,
materiell, samlingar m. m......... » 1,450: —
» avlöning åt extra vaktmästarbiträde »_800: —
eller tillhopa kronor 7,650: —
4. Kvinnlig poliklinik vid gymnastiska centralinstitutet. För
fortsatt uppehållande under höstterminen 1914 samt åren 1915 och 1916
av undervisning jämte läkarvård vid en med gymnastiska centralinstitutet
förenad kvinnlig poliklinik har riksdagen på extra stat beviljat medel, beräknade
efter 500 kronor för år.
Direktionen över nämnda institut har nu anhållit, att för år 1917 ett
anslag av 500 kronor måtte till enahanda ändamål beredas institutet, för
vars undervisning under sagda år åt kvinnliga elever polikliniken med all
säkerhet komme att vara oumbärlig.
Jag hemställer om förslag till riksdagen
att till fortsatt uppehållande under år 1917 av
undervisning jämte läkarvård vid en med gymnastiska
centralinstitutet förenad kvinnlig poliklinik anvisa på
extra stat för år 1917 ett anslag av 500 kronor.
5. Understödjande av idrotten. För vartdera av åren 1914 och
1915 beviljade riksdagen till understödjande av idrotten på extra stat ett
anslag av 100,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kunde finna
skäl bestämma.
Av 1914 års anslag anvisade Kungl. Maj:t genom beslut den 4 juli
1913 tillhopa 13,000 kronor till understödjande av dels den militära idrotten,
dels ock skididrotten bland skolungdomen.
Beträffande användningen av återstoden av anslaget samt den behållna
ränteavkastningen av vissa lotterimedel utfärdade Kungl. Maj:t genom
. Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 50
[202.]
Kvinnlig
poliklinik vid
gymnastiska
centralinstitutet.
[203.]
Understödjande
av
idrotten.
394 1916. Åttonde huvudtiteln: Åtgärder för fysisk utbildning.
[203.] ovannämnda beslut den 4 juli 1913, med ändring av bestämmelser i nådigt
brev den 21 februari 1908 angående sagda lotterimedel, föreskrifter,
som skulle lända till efterrättelse tills vidare, så länge tillgångar av omförmälda
art stode till buds. Nyssnämnda återstod och behållna ränteavkastning
ställdes till förfogande av Sveriges centralförening för idrottens
främjande samt svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund.
Av det extra anslaget erhöll centralföreningen 51,000 kronor och riksförbundet
36,000 kronor.
Vid anmälan av 1914 års riksdags beslut angående idrottsanslaget för
år 1915 innehölls enligt nådigt brev den 19 november 1914 ett belopp
av 38,000 kronor, om vars disponerande Kungl. Maj:t förklarade sig vilja
framdeles besluta. Av återstående 62,000 kronor anvisades liksom för år
1914 13,000 kronor till understödjande av den militära idrotten och skididrotten
bland skolungdomen, medan Sveriges centralförening för idrottens
främjande erhöll 14,000 kronor och riksförbundet 35,000 kronor. Dessa
båda organisationers rätt i avseende å ränteavkastning av lotterimedlen
bibehölls oförändrad.
Med den nedsättning av berörda idrottsanslag, som sålunda ägde rum,
följde, att bestämmelserna i övrigt av den 4 juli 1913 icke kunde bibehållas
orubbade. Dessa bestämmelser, vilka av vederbörande departementschef
äro återgivna till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 14
januari 1914, i utdrag bilagt statsverkspropositionen till 1914 års förra
riksdag, blevo därför för tiden efter 1914 års utgång upphävda samt ersatta
med andra, meddelade genom nämnda nådiga brev den 19 november
1914 och avsedda att lända till efterrättelse för år 1915.
Skillnaden mellan de nya bestämmelserna och dem, som gällt under
år 1914, består förnämligast i begränsning av de belopp, som högst få
användas för vissa angivna ändamål, bland annat utsändande av idrottsmän
till utlandet och utländsk representation i övrigt samt deltagande i
kongresser. De senast meddelade bestämmelserna angiva vidare mera uttryckligt
än de gamla de olika ändamål, vartill de till centralföreningens och
riksförbundets förfogande ställda medlen få användas.
I den av Kungl. Maj:t till 1915 års riksdag avlåtna framställningen
om anvisande av medel för år 1916 till berörda ändamål hemställde Kung].
Maj:t, att riksdagen ville dels till understödjande av idrotten bevilja på
extra stat för år 1916 ett anslag av 37,000 kronor att utgå på de villkor,
Kungl. Maj:t kunde finna skäl bestämma, dels ock medgiva, att vad som
besparades å det för år 1915 för ändamålet beviljade anslaget finge för
samma ändamål användas under år 1916. Till understödjande av idrottslivet
under sistnämnda år var sålunda enligt Kungl. Maj:ts förslag ett
sammanlagt belopp av 75,000 kronor avsett att utgå.
395
1916. Åttonde huvudtiteln: Åtgärder för fysisk utbildning.
Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av detta anslagsbehov anförde jag, [203.]
enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 14 januari 1915, bland annat:
Då av det för år 1915 anvisade extra anslaget till understödjande av idrotten i
landet endast 62,000 kronor av Kungl. Maj:t ställts till vederbörandes förfogande, har
detta, såsom jag i det föregående framhållit, skett med hänsyn till nu rådande
särskilda förhållanden. Man synes böra utgå från att dessa förhållanden skola, om
ock i minskad grad, göra sig gällande under den statsregleringsperiod, vars behov nu
böra framläggas för riksdagen. Med denna uppfattning anser jag mig icke kunna
ifrågasätta, att för år 1916 hos riksdagen äskas det anslagsbelopp, som för ett fullt
verksamt understödjande av idrottslivet under normala förhållanden ansetts av nöden,
100,000 kronor. Men å andra sidan synes man böra för år 1916 bereda idrotten ett
något större statsunderstöd än för år 1915. Utan fara för bestående skada torde man
nämligen icke böra fortsättningsvis hålla idrottsanslaget avsevärt nere.
Dessutom anmärkte jag, att man även av en annan anledning — behovet
av ökat statsunderstöd till eu av de i riksförbundet ingående sammanslutningarna,
svenska gymnastikförbundet — borde tillse, att för år
1916 medel bleve för idrottens understödjande tillgängliga utöver det för
år 1915 av Kungl. Maj:t anvisade beloppet.
Den av Kungl. Maj:t gjorda framställningen bifölls av riksdagen.
Genom nådigt beslut den 26 juni 1915 anbefalldes centralföreningen
och riksförbundet att avgiva gemensamt utlåtande och förslag i avseende
å användningen av de sålunda lör år 1916 avsedda medlen. Sedan sådant
förslag i början av december 1915 inkommit till ecklesiastikdepartementet,
hava nämnda idrottsorganisationer på förekommen anledning anbefallts angiva
förnyat underdånigt utlåtande i ämnet.
Då detta ärende i sinom tid kommer att av mig anmälas inför Kungl.
Maj:t, blir jag i tillfälle att framlägga förslag till de bestämmelser, som
böra gälla i fråga om användningen av 1916 års anslag, bestämmelser,
som lära i viss mån komma att skilja sig från dem, vilka gällt under år
1915.
En annan fråga, vilken enligt min mening måste anses vara av stor
betydelse för landets idrott, har nyligen varit föremål för Kungl. Maj:ts
prövning, och det torde ej vara ur vägen att här omförmäla, vilken lösning
densamma erhållit — jag menar frågan om förvaltningen av den i
Stockholm belägna idrottsplats, som bär namnet Stadion. Denna anläggning,
där 1912 års olympiska spel försiggingo, kan ju på sitt sätt betraktas såsom
en centralpunkt för vårt idrottsväsen, och Stadions ledning kan hava
stort inflytande på det idrottsliga arbetet ej blott i huvudstaden utan i ''
hela landet.
Jag vill till en början erinra, hurusom genom nådigt brev den 23
39Ö
1916. Åttonde huvudtiteln: Åtgärder för fysisk utbildning.
[203.] december 1910 förordnades, bland annat, att Sveriges centralförenino- för
idrottens främjande skulle tills vidare efter slutet av 1912 års olympiska
spel övertaga vården och förvaltningen av Stadion och därmed sammanhängande
anläggningar i Idrottsparken samt att i frågor rörande Stadion
och övriga nyssberörda anläggningar skulle i centralföreningens styrelse
inträda en ledamot, som, jämte suppleant för honom, bleve av Kun
Vidare erhöll centralföreningen genom nämnda brev bemyndigande
att — för beredande av ersättning åt aktiebolaget Idrottsparken för’ dess
avstående av sin rätt till Idrottsparken med av bolaget därstädes uppförda
byggnader och anläggningar — med bolaget träffa avtal, varigenom bolaget
berättigades att, sedan de olympiska spelen år 1912 blivit avslutade,
disponera över Stadion och övriga anläggningar i Idrottsparken under en
tid av högst tio år; dock att, därest före denna tioårsperiods slut bolagets
nettoinkomst av ifrågavarande dispositionsrätt uppginge till sammanlagt
120,000 kronor jämte 5 procent årlig ränta å oguldet belopp från den°l
oktober 1910, dispositionsrätten genast återginge till centralföreningen.
Centralföreningen anmälde sedermera i skrivelse den 7 april 1911,
att föreningen den 18 mars 1911 med aktiebolaget Idrottsparken upprättat
ett skriftligt avtal angående rätt för bolaget att under högst tio år
disponera Stadion. I detta avtal hade stadgats bland annat, att därest
efter olympiska spelens slut vid granskning av de däröver förda räkenskaper
skulle befinnas, att brist uppstått, som icke kunde på annat sätt
täckas,, centralföreningen skulle under förutsättning av Kungl. Maj:ts bifall
äga disponera Stadion under ett år från spelens avslutande, om bristen
uppginge till 30,000 kronor men understege 40,000 kronor, under två år,
om bristen uppginge till 40,000 kronor men understege 50,000 kronor,
och under tre år, om bristen uppginge till 50,000 kronor eller högre belopp;
och skulle i dessa fall början av bolagets tioåriga dispositionsrätt i
motsvarande mån framflyttas.
I härefter avlåten skrivelse anhöll centralföreningen — med förmälan
att å olympiska spelen uppstått en brist, som vida överstege det i avtalet
med aktiebolaget Idrottsparken omförmälda beloppet av 50,000 kronor,
samt att den möjligheten finge anses utesluten, att denna brist kunde
på annat sätt täckas det Kungl. Maj:t täcktes medgiva centralföreningen
att, på sätt sades i avtalet med bolaget, disponera Stadion intill dess
tredje året efter spelens avslutande förlupit eller till den 1 oktober 1915.
* över denna centralföreningens framställning avgav bolaget den 20 november
1914 infordrat yttrande.
Sedan därefter mellan aktiebolaget Idrottsparken och centralföreningen
397
1916. Åttonde huvudtiteln: Åtgärder för fysisk utbildning.
träffats sådant avtal, varigenom bolaget på centralföreningen överlåtit alla [203.]
sina rättigheter med avseende å förvaltningen av Stadion, har Kungl. Maj:t
den 17 september 1915 dels låtit bero vid vad i ärendet förekommit rörande
förvaltningen av Stadion intill den 1 oktober 1915, dels ock, med
upphävande av de genom ovanberörda brev den 23 december 1910 och i
övrigt meddelade föreskrifter rörande förvaltningen av Stadion och tillhörande
anläggningar, för tiden från och med den 1 oktober 1915 fastställt
följande:
Bestämmelser rörande förvaltningen av Stadion m. m.
Mom. 1. Stadion och övriga anläggningar i Idrottsparken skola förvaltas av eu
särskild styrelse, bestående av fem ledamöter, vilka, sedan Sveriges centralförening för
idrottens främjande och Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund föreslagit
vardera två ledamöter, förordnas av Kungl. Maj:t för en tid av högst fem år.
Av styrelsens ledamöter utser Kungl. Magt eu att vara styrelsens ordförande.
Mom. 2. Styrelsen äger inom sig fördela arbetet samt, i den mån så anses erforderligt,
anställa särskilda funktionärer.
Mom. 3. Styrelsen skall årligen över sin förvaltning avgiva berättelse till Kungl.
Maj:t, som äger utse revisorer att granska styrelsens räkenskaper.
Mom. 4. Alla till Stadion hörande inventarier få utan ersättning övertagas av
styrelsen.
Mom. 5. Såsom förskott för skötseln av Stadion erhåller styrelsen ett belopp
av 20,000 kronor, att utgå av de lotterimedel, vilkas avkastning står till centralföreningens
förfogande.
Mom. 6. Det i mom. 5 omförmälda belopp, 20,000 kronor, skall jämte fem procent
årlig ränta återbetalas under eu tid av tio år. Härför användas i första band
de vinstmedel från stadionrörelsen, som återstå, sedan löner, löpande utgifter och kostnader
för Stadions underhåll guldits. Skulle dessa vinstmedel något år ej vara tillräckliga
för annuitetens gäldande, skall det felande beloppet utgå från de räntemedel
å lotterifonden, som stå till centralföreningens förfogande, dock med rätt för centralföreningen
att, därest berörda vinstmedel ett följande år överstiga annuitetens belopp,
av överskottet åtnjuta gottgörelse för det till annuitetens gäldande lämnade bidraget.
Mom. 7. Av den vinst å stadionrörelsen, som kan uppkomma utöver vad som
erfordras till bestridande av de i mom. 6 omförmälda utgifter, skola 25 procent utgå
såsom tantiéme till stadionstyrelsen, dock med högst 5,000 kronor årligen, och återstoden
tillkomma centralföreningen, intill dess centralföreningeu sammanlagt uppburit
120.000 kronor med 5 procent ränta därå från den 1 oktober 1910, under iakttagande att
centralföreniugens rätt till andel i vinsten i varje fall skall upphöra efter tio år.
Mom. 8. Skulle den vinstandel, som enligt mom. 7 tillkommer centralföreningen,
något år ej uppgå till 6,000 kronor, skall det felande beloppet tillföras centralföreDingens
enskilda medel från de räntemedel å lotterifonden, som stå till centralföreningens
förfogande; dock att, därest berörda vinstandel ett följande år överstiger
6.000 kronor, av överskottet gottgörelse skall beredas nyssnämnda räntemedel för vad
därifrån tillförts föreningens enskilda medel.
398
Departe
mentschefen.
ökat anslag.
[204.j
Understödjande
av
skididrotten
bland ungdomen.
1916. Åttonde huvudtiteln: Åtgärder för fysisk utbildning.
Sveriges centralförening för idrottens främjande och svenska gymnastik-
och idrottsföreningarnas riksförbund hava nu i underdånig skrivelse
den 20 oktober 1915, under åberopande av förut förebragt utredning,
hemställt, att för år 1917 ett anslag å 100,000 kronor måtte utverkas till
understödjande av idrotten.
Enligt vad jag anförde till statsrådsprotokollet den 14 januari 1915,
ansåg jag mig på grund av de rådande särskilda förhållandena icke
kunna ifrågasätta, att för år 1916 hos riksdagen äskades det anslagsbelopp,
som för ett fullt verksamt understödjande av idrottslivet under normala
förhållanden ansetts vara av nöden, eller 100,000 kronor. Jag vill icke
heller nu föreslå, att ett så stort belopp skall under år 1917 av statsmedel
utgå för samma ändamål. På de av mig till nyssberörda statsrådsprotokoll
anförda grunder torde dock beloppet för år 1917 ej heller böra
sättas alltför lågt. Det synes för den skull önskligt, att till understödjande
av idrotten under detta år beviljas enahanda belopp som det, vilket
för ändamålet skall utgå under år 1916, eller 75,000 kronor, och hemställer
jag alltså om förslag till riksdagen
att till understödjande av idrotten bevilja på extra
stat för år 1917 ett anslag av 75,000 kronor att utgå
på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.
6. Understödjande av skididrotten bland ungdomen. Riksdagen
har år 1914 för understödjande av skididrotten bland ungdomen på extra
stat för år 1915 anvisat ett belopp av 30,000 kronor att användas på sätt
och under villkor, Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva.
Med åberopande av vad jag anfört i början av min framställning
rörande anslagsbehoven under åttonde huvudtiteln hemställer jag om förslag
till riksdagen
att medgiva, att det på extra stat för år 1915 anvisade
belopp av 30,000 kronor för understödjande av
skididrotten bland ungdomen må på sätt och under villkor,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, för enahanda
ändamål användas under år 1917.
1916. Åttonde huvudtiteln: Understöd åt vetenskap m. m.
399
K. Understöd åt vetenskap, vitterhet och
konst in. m.
1. Svenska fornskriftsällskapet. Till understödjande av svenska
fornskriftsällskapets verksamhet har riksdagen för vart och ett av åren
1877—1916 anvisat ett extra anslag av 2,000 kronor. Med det för år
1916 beviljade anslaget förbands det villkoret, att sällskapet skulle kostnadsfritt
för statens räkning avlämna 300 exemplar av sina under anslagsåret
utgivna arbeten. Enligt nådigt beslut den 12 november 1915 ställdes
sist berörda anslag för därmed avsett ändamål till förfogande av sällskapets
styrelse, med föreskrift att de ifrågakomna 300 exemplaren av sällskapets
arbeten skulle fördelas enligt ett av riksbibliotekarien avsrivet
förslag.
Sällskapets styrelse har nu i underdånig skrivelse den 29 september
1915, med bifogande av tryckt redogörelse för sällskapets senaste årsmöte,
anhållit om ett anslag å 2,000 kronor jämväl för år 1917, och har styrelsen
till stöd för denna framställning åberopat den motivering, som av
styrelsen förebragts i underdånig skrivelse den 21 oktober 1914. För det
huvudsakliga innehållet i denna skrivelse lämnades en redogörelse i mitt
anförande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 14 januari
1915, punkten 185.
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien har den 5 oktober 1915
avgivit infordrat utlåtande i ärendet och därvid tillstyrkt styrelsens framställning.
Under hänvisning till vad jag i mitt nyssberörda anförande den 14 januari
1915 yttrat i förevarande ämne hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till understöd åt svenska fornskriftsällskapet
anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag av 2,000
kronor, under villkor att sällskapet kostnadsfritt för
statens räkning avlämnar 300 exemplar av sina under
anslagsåret utgivna arbeten.
[205.]
Svenska
fornskrift
sällskapet.
[206.]
Samfundet
för utgivande
ar handskrifter
rörande
Skandinaviens
historia.
[207.]
Svensk a
vitterhetssamfundet.
400 1916. Åttonde huvudtiteln; Understöd åt vetenskap m. m.
2. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens
historia. Till understöd åt samfundet för utgivande av handskrifter
rörande Skandinaviens historia har riksdagen anvisat för vart och ett
av åren 1907—1916 ett extra anslag av 1,000 kronor. Vid anslaget har
det villkoret varit fäst, att samfundet skulle till ecklesiastikdepartementet
avlämna 50 exemplar av den för anslagsåret avsedda publikationen.
Enligt särskilda nådiga brev, det senaste av den 26 juni 1915, har
Kung]. Maj:t ställt nämnda, av riksdagen anvisade belopp till samfundets
förfogande att användas för med anslaget avsett ändamål under iakttagande
av nyssnämnda villkor.
I underdånig skrivelse den 28 september 1915 har nu samfundet hemställt
om utverkande av enahanda anslag för år 1917 och därvid anfört:
I slutet av år 1914 hade utkommit Historiska handlingar, del 25 nr 1, redigerad
av Axel Brusewitz och innehållande politiska skrifter rörande 1800 års riksdag samt
1809 års författningsändring av Adolf Göran Mörner, och hade föreskrivet antal exemplar
härav överlämnats till ecklesiastikdepartementet. Ett par andra liknande skrifter från riksdagen
1809—10 vore avsedda att utgöra nr 2 av samma del. Vidare vore det i samfundets
underdåniga skrivelse den 28 september 1914 omnämnda registret till de 20
första delarna av Historiska handlingar nu under tryckning.
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien har den 5 oktober 1915
avgivit infordrat underdånigt utlåtande • över denna framställning och därvid
tillstyrkt densamma.
Med anledning av vad sålunda förekommit hemställer jag, det Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till understöd åt samfundet för utgivande av
handskrifter rörande Skandinaviens historia på extra stat
för år 1917 anvisa ett anslag av 1,000 kronor, under
villkor att samfundet till ecklesiastikdepartementet avlämnar
50 exemplar av den för anslagsåret avsedda
publikationen.
3. Svenska vitterhetssamfundet. Till understödjande av svenska
vitterhetssamfundets verksamhet har riksdagen på extra stat för vart och
ett av åren 1914—1916 anvisat ett anslag av 3,000 kronor att utgå på
de villkor, Kungl. Maj:t kunde finna skäl bestämma. Det för år 1916 beviljade
anslaget ställdes enligt nådigt beslut den 26 juni 1915 till förfogande av
samfundets styrelse, under villkor att genom styrelsens försorg avlämnades
till ecklesiastikdepartementet dels så snart ske kunde fem exemplar
1916. Åttonde huvudtiteln: Understöd, åt vetenskap m. m. 401
av samfundets under anslagsåret utgivna skrifter, dels oek före viss dag
kortfattad redogörelse för samfundets verksamhet under året.
Styrelsen har nu anhållit, att anslag till samma belopp måtte beviljas
även för år 1917, och till stöd härför anfört, att samfundets medlemsantal
och ekonomiska ställning icke undergått någon avsevärd förändring
och att det således fortfarande vore i behov av offentligt understöd, om
dess verksamhet skulle kunna i behörig omfattning upprätthållas. Vidare
har styrelsen meddelat:
Samfundets publikationsverksamhet, som under de fyra första åren omfattat arbeten
av tre av vårt lands främsta författare under 1700- och 1800-talen: Dalin,
Leopold och Stagnelius, både numera utsträckts även till 1600-talet, i det att under
år 1914 större delen av texten till Lucidors samlade dikter utgivits.
Under år 1915 skulle följande publikationer utkomma:
1) av Stagnelius: Samlade skrifter, redigerade av docenten F. Böök, 4:e deleu,
innehållande dramatiska dikter, prosastycken och brev, varmed denna upplagas text
bleve fullständig;
2) av Lucidors samlade dikter, redigerade av lektor F. Sandvall, 2:a häftet, innehållande
slutet av denna upplagas text;
3) av Leopolds samlade skrifter, utgivna av lektor K. Fredlund, 2 häften, innehållande
fortsättning av Leopolds brev.
Härmed komme tre av samfundets publikationer nära sin fullbordan, i det att av
Dalins Argus samt Stagnelii och Lucidors skrifter texten nu förelåge färdigtryckt och
dessutom även kommentarerna till Argus och Stagnelius delvis vore utgivna. Återstoden
av dessa kommentarer ävensom en utförlig kommentar med glossar till Lucidor
vore under förberedelse och kunde med säkerhet påräknas bliva färdiga under de
två närmast kommande åren.
Under år 1916 hoppades styrelsen även kunna påbörja utgivandet av Bellmans
Fredmans epistlar, under redaktion av rektor R. Stelfen, och av Anna Maria Lenngrens
samlade skrifter, under redaktion av professor K. Warburg och lektor Th.
Hjelmqvist.
Svenska akademien har den 7 oktober 1915 avgivit infordrat underdånigt
utlåtande i ärendet och därvid, med åberopande av sina föregående
uttalanden om samfundets verksamhet, tillstyrkt bifall till berörda
ansökan.
Under hänvisning i övrigt till vederbörande departementschefs anförande
i ämnet till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 14
januari 1913, punkten 241, hemställer jag om förslag till riksdagen
att till understödjande av svenska vitterhetssamfundets
verksamhet på extra stat för år 1917 anvisa ett
anslag av 3,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl.
Maj:t kan finna skäl bestämma.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
[207.]
51
[208.]
Medicinska
tidskrifter.
402 1916. Åttonde huvudtiteln: Understöd åt vetenskap m. m.
4. Medicinska tidskrifter. Till understöd för utgivande av tidskriften
Nordiskt medicinskt arkiv har riksdagen anvisat på extra stat för vart
och ett av åren 1896—1905 ett belopp av 3,000 kronor samt för vart och
ett av åren 1906—1915 ett belopp av 5,000 kronor.
Vidare har riksdagen till understöd för utgivande av tidskrifterna
Skandinavisches Archivfiir Medizinoch Skandinavisches Archiv för Chirurgie,
som vore avsedda att träda i stället för Nordiskt medicinskt arkiv, på extra
stat för år 1916 beviljat ett anslag å 5,000 kronor.
I underdånig skrivelse den 23 september 1915 har föreningen för fortsatt
utgivande av Nordiskt medicinskt arkiv anfört:
För ett år sedan hade föreningen ingått till Kungl. Maj:t med underdånig ansö*
kan om att erhålla ett extra anslag å 5,000 kronor såsom understöd för utgivande
under är 1916 av två medicinska tidskrifter, avsedda att träda i stället för den sedan
slutet av 1860-talet utkommande tidskriften Nordiskt medicinskt arkiv. Såsom i ovannämnda
ansökan framhållits, vore emellertid den åsyftade omgestaltningen av Nordiskt
medicinskt arkiv beroende bland annat av en överenskommelse med en utländsk förläggare
om grunder för arkivets expedition i utlandet, måhända även för dess tryckning
därstädes — en överenskommelse, som hittills omöjliggjorts genom kriget. Då
uppskov med nämnda omgestaltnings genomförande ej ändrade behovet av det begärda
understödet, anhölle föreniDgen, att det måtte tillåtas henne att under år 1916 uppbära
och använda det redan av riksdagen beviljade anslaget för nämnda år till att fortfarande
såsom hittills utgiva Nordiskt medicinskt arkiv i stället för de båda andra tidskrifterna.
Tillika hemställde föreningen om beviljande av ett anslag på extra stat av 5,000
kronor såsom understöd för utgivande under år 1917 av de två medicinska tidskrifter,
som vore avsedda att träda i stället för Nordiskt medicinskt arkiv, med rätt för föreningen
att använda medlen till fortsatt utgivande av sistnämnda tidskrift, för den händelse
den åsyftade omgestaltningen av densamma ej heller under år 1916 kunde genomföras.
De omständigheter, som i den hösten 1904 inlämnade ansökningen om anslagets
höjande från 3,000 till 5,000 kronor angivits och som sedan år 1905 av regering och
riksdag beaktats, förelåge fortfarande i fullaste mått och gjorde möjligheten av tidskriftens
utgivande beroende av att det högre beloppet även för år 1917 beviljades.
I enlighet med det vid det senast beviljade anslaget fastade villkoret komme att
överlämnas till vartdera av universiteten i Uppsala och Lund tio samt till karolinska
mediko-kirurgiska institutet fem friexemplar av tidskriften. Därjämte skulle till karolinska
institutets bibliotek likaledes kostnadsfritt överlämnas ett större antal exemplar
av tidskriften för byte med utländska tidskrifter.
På grund av nådig remiss har kanslern för rikets universitet, efter
O O Ä 1
hörande av karolinska institutets lärarkollegium, den 9 oktober 1915 avgivit
underdånigt utlåtande över denna framställning och därvid, i likhet
med lärarkollegiet, tillstyrkt bifall till densamma.
Under åberopande av vad föreningen anfört till stöd för sin ansökning
hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att
1916. Åttonde huvudtiteln: Understöd åt vetenskap m. m.
403
dels medgiva, att det på extra stat för år 1916 beviljade
anslaget av 5,000 kronor till understöd för utgivande
av tidskrifterna »Skandinavisches Archiv för
Medizin» och »Skandinavisches Archiv för Chirurgie» må
på enahanda villkor beträffande friexemplars överlämnande
till vissa bibliotek, som i fråga om nämnda tidskrifter
föreskrivits, användas för fortsatt utgivande under
år 1916 av tidskriften »Nordiskt medicinskt arkiv»,
dels ock på extra stat för år 1917 bevilja ett anslag
å 5,000 kronor till understöd för utgivande av tidskrifterna
»Skandinavisches Archiv för Medizin» och »Skandinavisches
Archiv för Chirurgie» eller av tidskriften »Nordiskt
medicinskt arkiv», under villkor att av statsunderstödd
tidskrift för år 1917 kostnadsfritt överlämnas
till vart och ett av universitetsbiblioteken i Uppsala
och Lund 10 exemplar samt till karolinska mediko-kirurgiska
institutets bibliotek 5 exemplar, av vilka exemplar
behövligt antal i främsta rummet tilldelas vederbörande
institutioner och kliniker vid de medicinska undervisningsanstalterna.
5. Tidskriften Acta mathematica. Hos Kungl. Maj:t har utgiva- [209.]
ren av tidskriften Acta mathematica, f. d. professorn G. Mittag-Leffler an- ™8krift<«
hållit om beredande av statsunderstöd för tidskriftens fortsatta utgivande, matica
i vilket avseende begärts för år 1917 ett anslag av 3,000 kronor eller enahanda
belopp, som för sådant ändamål blivit av riksdagen beviljat för
vart och ett av åren 1896—1916.
Sökanden har därvid erinrat, att under tiden den 1 oktober 1914—den 1 oktober
1915 fjärde häftet av band 37 och de två första häftena av band 40 utkommit och, i
den mån det med hänsyn till krigstillståndet visat sig görligt, utdelats till abonnenter
i olika länder.
Hela band 38 förelåge vidare färdigtryckt men borde icke utdelas, förr än
fredstillståud åter inträtt. Detta band vore nämligen i sin helhet ägnat åt minnet av
Henri Poincaré, den efter Weierstrass’ död främste av vår tids forskare och upptäckare
inom matematikens olika områden. Tiden vore icke nu sådan, att denna hyllning åt
hans minne, till vilken dock ett stort antal av samtidens främsta idkare av de exakta
vetenskaperna lämnat bidrag, skulle komma att upptagas på det sätt eller göra den
verkan, som avsetts.
Även för band 39 förelåge mycket material. Detta band vore ämnat att innehålla
bland annat ett ännu otryckt, synnerligen betydelsefullt och omfattande ungdomsarbete
av Poincaré. Det komme att förses med kritiska noter och utläggningar
av den inom det här ifrågavarande området främste av samtidens Poincaré-kännare,
professor N. E. Nörlund i Lund. Bandet skulle i övrigt innehålla en hel del hittills
404 1916. Åttonde huvudtiteln: Understöd åt vetenskap m. m.
obekanta meddelanden av Weierstrass i brev till sökanden och andra matematiker.
Weierstrass1 hundraårsdag inträffade den 31 oktober 1915, och meningen vore, att detta
band skulle bliva en hyllning åt minnet av Weierstrass, ej endast direkt, utan även
indirekt genom att samtidigt, bedra den störste av Weierstrass’ lärjungar och efterföljare,
Henri Poincaré. Bandets utgivande måste dock få anstå, till dess fred åter
inträtt i världen.
De redan utsläppta häftena både ett även ur mycket sträng vetenskaplig synpunkt
synnerligen betydande innehåll. Härtill hade främst bidragit svenska och danska
matematiker, av svenska professor A. Wiman i Uppsala med sin avhandling »Ueber
den Zusammenhang zwischen dem Maximalbetrage einer analytischen Funktion und
dem grössten Gliede der zugehörigen Taylor’schen Reihe» samt professor Nörlund med
»Sur les series de facultés» och av danska författare professor J. Hjelmslev i Köpenhamn
med sitt djupt originella och uppseendeväckande arbete »Die Geometrie der
Wirklichkeit» samt docenten Harald Bobr i Köpenhamn med sitt nya viktiga bidrag
till lösningen av den Riemannska gåtan inom primtalsteorien »Zur Theorie der Riemann’schen
Zetafunktion im kritischen Streifen».
För väl ett par band framåt förelåge dels under de senaste åren utförda arbeten
av sökanden, dels mycket betydande bidrag från olika utomskandinaviska länder, Frankrike,
Tyskland, England, Schweiz, Ungern, Ryssland etc.
Det funnes en avgjord tendens bland matematikens främste att som sitt organ
uppsöka vår svenska tidskrift, och hade densamma således att även för framtiden förvänta
en mycket framstående plats inom den vetenskapliga forskningen, om den leddes
på det rätta sättet, i rent vetenskaplig anda, och utan hänsyn till vare sig nationella
eller inre eller yttre politiska synpunkter. På detta sätt skulle den kunna gagna
vårt fädernesland genom att i sin mån uppehålla vårt anseende som bärare av även
den högsta kultur och härmed även som en överallt erkänd kulturmakt.
Vetenskapsakademien har med skrivelse den 27 oktober 1915 överlämnat
ett av dess sakkunniga ledamöter f. d. astronomen i Pulkova M.
Nyrén och professorn B. Hasselberg avgivet yttrande, däri de, under framhållande
att ifrågavarande tidskrift alltjämt intoge en hög rangplats bland
vetenskapliga matematiska tidskrifter, hemställt, att akademien måtte med
sitt förord på det livligaste understödja den gjorda ansökningen; och har
akademien jämväl för egen del förordat bifall till densamma.
Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften
Acta mathematica anvisa på extra stat för år 1917
ett anslag av 3,000 kronor.
[210.] 6. Tidskriften Sfinx. På extra stat för vart och ett av åren 1903
Tidskriften —1916 har riksdagen till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften
Sfinx anvisat ett belopp av 1,200 kronor att utgå under vissa villkor, som
senast formulerats sålunda, att dess utgivare skulle kostnadsfritt överlämna till
universitetsbiblioteket i Uppsala 40 exemplar och till universitetsbiblioteket i
1916. Åttonde huvudtiteln: Understöd åt vetenskap m. m. 405
Lund 20 exemplar av tidskriften för att användas för dessa biblioteks bytesverksamhet
med utlandet.
Tidskriftens utgivare, docenten Ernst Teodor Andersson har nu anhållit,
att Kung]. Maj:ts täcktes till 1916 års riksdag avlåta proposition
därom, att till fortsatt utgivande av tidskriften måtte beviljas ett anslag
av 1,200 kronor att utgå för år 1917 under villkor motsvarande dem, som
fastställts för åtnjutande av det för år 1916 beviljade statsanslaget.
Ansökningen är tillstyrkt av filosofiska fakultetens i Uppsala humanistiska
sektion samt av universitetskanslern.
Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av
1,200 kronor till understöd för fortsatt utgivande av
tidskriften Sfinx, med villkor att dess utgivare kostnadsfritt
överlämnar till universitetsbiblioteket i Uppsala 40
exemplar och till universitetsbiblioteket i Lund 20 exemplar
av tidskriften för att användas för dessa biblioteks
bytesverksamhet med utlandet.
7. Tidskrift för landsmål. Sedan riksdagen för utgivande under
vart och ett av åren 1910—1916 av tidskriften »Nyare bidrag till kännedomen
om de svenska landsmålen och svenskt folkliv» eller, såsom den
numera benämnes, »Svenska landsmål och svenskt folkliv» beviljat ett årligt
extra anslag av 5,000 kronor, har tidskriftens utgivare professor J. A.
Lundell anhållit om enahanda statsunderstöd för tidskriften under år 1917;
och har denna anhållan förordats av filosofiska fakultetens i Uppsala humanistiska
sektion samt av universitetskanslern.
Med anledning härav och under åberopande av den utredning, som
förebragts i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 12 januari
1909, punkten 176, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t behagade föreslå
riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av
5,000 kronor att på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna
lämpligt bestämma, användas till understöd för utgivande
under år 1917 av tidskriften Svenska landsmål
och svenskt folkliv.
8. Undersökning; av svenska folkmål. Sedan riksdagen i anledning
av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning för systematisk undersökning
av svenska folkmål anvisat på extra stat för år 1914 ett anslag
[211.]
Tidskrift för
landsmål.
[212.]
Undersökning
av
svenska
folkmål.
406 1916. Åttonde huvudtiteln: Understöd åt vetenskap m. m.
[212.] av 7,500 kronor att utgå på de närmare villkor, Kungl. Maj:t kunde finna
lämpligt bestämma, uppdrog Kungl. Maj:t enligt nådigt brev den 22
augusti 1913 åt professorerna Otto von Friesen, J. A. Lundell och Adolf
Noreen, dåvarande docenten Bengt Hesselman och docenten Sven Lampa
samt filosofie licentiaten Herman Geijer att tillika med överbibliotekarien
vid universitetsbiblioteket i Uppsala utöva ledningen av omförmälda undersökning,
varjämte meddelades vissa närmare föreskrifter beträffande undersökningens
planering och utförande under år 1914.
För fortsatt systematisk undersökning av svenska folkmål har riksdagen,
på därom av Kungl. Maj:t gjorda framställningar, anvisat på extra
stat för vart och ett av åren 1915 och 1916 ett anslag av 7,500 kronor
att utgå på de närmare villkor, Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt bestämma.
Dessa anslag hava, i likhet med vad som skett beträffande det
för år 1914 beviljade beloppet, ställts till rektors vid universitetet i Uppsala
förfogande för att i mån av behov tillhandahållas ledarna av undersökningen
mot redovisning inför kammarrätten.
I fråga om användningen av 1915 års anslag meddelades särskilda föreskrifter
genom nådigt brev den 5 mars 1915.
Sedan vidare kanslersämbetet för rikets universitet anbefallts att efter
vederbörandes hörande inkomma med förslag till användning av det för år
1916 beviljade anslaget, har kanslersämbetet med eget underdånigt utlåtande
till Kungl. Maj:t överlämnat ett av överbibliotekarien samt von
Friesen, Lundell, Noreen, Hesselman och Geijer i sådant hänseende uppgjort
förslag, och har Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 23 oktober
1915 meddelat följande föreskrifter beträffande undersökningens planering
och utförande under år 1916:
Undersökningens huvudföremål skall utgöras av dialekterna. I den mån det låter
förena sig med dialektundersökningens planmässiga fullföljande, skola dock alla tillfällen
iakttagas till undersökning av folktraditioner, även när dessa icke äro av rent
språkligt intresse.
Arbetet skall bestå i a) detaljerad registrering av till ledningen överlåtna eller i
ledningens vård deponerade samlingar samt vad i övrigt tillhör samlingarnas arkivaliska
förvaltning; b) sådan bearbetning av detta material, som närmast erfordras såsom
grundval för materialets komplettering och kontrollering; c) bedrivaude av fortsatta
undersökningar i landsorten.
Det under c) omnämnda arbetet ägnas under år 1916 huvudsakligen åt två arbetsfält,
det ena med centrum i Västmanland, det andra med centrum i Jämtland.
Denna arbetsuppgift har ledningeu att överlämna åt två personer, vilka tillika skola
arbeta på de under a) och b) här ovan nämnda uppgifterna. För sitt arbete åtnjuta
dessa personer ett arvode å 2,500 kronor vardera för arbetsåret, beräknat till
lO1^ månader. Av arbetstiden beräknas för båda undersökarna sammanlagt 8 må
-
1916. Åttonde hnvudtiteln: Understöd åt vetenskap m. m. 407
nader till resor. För den tid undersökarna iiro stadda på resor, uppbäres av vardera [212.
undersökaren ersättning med 200 kronor i månaden utom årsarvodet.
Ledningen och undersökarna skola vid undersökningarna såvitt möjligt försäkra
sig om medverkan av personer, bosatta i landsorten. Samarbete bör ock åstadkommas
med förut organiserade undersökningar, som ännu äro i verksamhet.
För inlösen av handskrifter, som anses böra införlivas med samlingarna i Uppsala,
får av statsanslaget användas ett belopp av intill 500 kronor. Vad som återstår
av statsanslaget efter frånräknande av denna utgiftspost ävensom av årsarvoden och
reseersättningar må i mån av behov användas för papper, bokbinderiarbeten och dylika
expenser för undersökningen.
De samlingar, som genom de av ledarna föranstaltade undersökningarna åstadkommas,
ävensom samlingar, som utan förbehåll överlämnas till dem, skola bliva statens
egendom och hållas tillgängliga för vetenskaplig forskning. Samlingarna skola, så
snart utrymme inom universitetsbiblioteket kan beredas, förvaras därstädes.
I underdånig skrivelse den 28 september 1915 hava överbibliotekarien
samt von Friesen, Lundell, Noreen, Hesselman och Geijer anfört huvudsakligen
följande:
Att utföra de särskilda arbeten, som angivits i de av Kung!. Maj:t meddelade
föreskrifterna, hade under år 1915, likasom under år 1914, varit uppdraget åt Geijer
samt filosofie licentiateu Torsten Ericsson.
För det arbete, som utförts under år 1914, hade utförligt redogjorts i eu i tidskriften
Svenska landsmål år 1915 tryckt uppsats med titel » Undersökningen av svenska
folkmål 1914».
1915 års arbeten hade hittills jämte registrering av i ledningens vård befintliga
samlingar och preliminär bearbetning av i dem liggande material omfaitat undersökningar
företrädesvis i Västmanland (landskapets östra del) och Jämtland (trakter närmast
nordväst, norr och nordost om Storsjön).
För år 1916 beräknades, att vid sidan av fortgående registrering och materialbearbetning
de arbeten i landsorterna, som av ledningens egna undersökare skulle utföras,
fortfarande måste till väsentlig del förläggas till Västmanland och Jämtland
men därjämte kunde och borde i större utsträckning, än redan år 1915 skett, överföras
till närliggande landskap, dels Dalarne, dels de norrländska kustlandskapen Hälsingland,
Medelpad och Ångermanland.
Under år 1917 borde arbetet fortsättas med registrering såväl av äldre samlingar
som av alltjämt inflytande nya samlingar. Ävenså måste materialbearbetningen fortsättas.
Undersökningarna i landsorten borde, enligt den allmänna planen för ledningens
arbeten, för så vitt det gällde av statsanslag bekostade undersökningsresor, under år
1917 fortsättas av två undersökare inom huvudsakligen samma landskap som år 1916.
Undersökningarna inom såväl Västmanland som Jämtland torde därunder sannolikt
komma att hinna så långt, att det viktigaste grammatiska materialet för en topografisk
översikt över vartdera landskapet i dess helhet då kunde föreligga.
Vid sidan av ovannämnda arbeten både år 1915 inom 14 olika landskap under
sökandenas ledning företagits undersökningar av ett 30-tal andra undersökare än de
ovannämnda två. Dessa andra undersökare hade endast till en jämförelsevis ringa del
åtnjutit understöd av statsanslaget. I de flesta fall understöddes deras arbeten genom
andra medel. I ej obetydlig utsträckning utförde de sitt arbete helt eller delvis utan
408 1916. Åttonde huvudtiteln: Understöd åt vetenskap in. m.
någon ekonomisk vedergällning. Sökandena förutsåge, att de även under de närmast
kommande åren skulle kava att leda dylika, av statsmedel icke bekostade undersöknings-
ock samlingsarbeten, men i vilken omfattning detta kunde komma att äga rum,
läte sig ej ännu beräkna. Av den omfattning, vari dylik arbetshjälp kunde komma
att stå till buds, berodde åter i ej ringa mån, vilken närmare fördelning på olika landskap,
som kunde visa sig lämplig i fråga om de av statsmedel bekostade undersökningsresorna.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde sökandena, att
Kungl. Maj:t täcktes till 1916 års riksdag avlåta nådig proposition om beviljande
å extra stat för år 1917 av ett belopp av 7,500 kronor till fortsatt
systematisk undersökning av svenska folkmål att utgå på de närmare
villkor, Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt bestämma.
I utlåtande den 20 oktober 1915 har universitetskanslern, efter hörande
av Uppsala filosofiska fakultets humanistiska sektion, tillstyrkt proposition
till 1916 års riksdag om beviljande för ifrågavarande ändamål av
ett extra anslag av 7,500 kronor.
På grund av vad i ärendet förekommit hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att för fortsatt systematisk undersökning av svenska
folkmål anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag
av 7,500 kronor att utgå på de närmare villkor, Kungl.
Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
[213.] 9. Insamling'' av svenska folkminnen. För insamling, förteckning
insamling av och undersökning av svenska folkminnen har riksdagen på extra stat för
folkminnen varl och ett av åren 1913—1916 beviljat ett anslag av 4,500 kronor att
utgå på de villkor och i enlighet med de bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde
finna lämpligt föreskriva. Anslagen hava föranletts av framställningar
från stadsnotarien i Lund Nils Andersson, docenten i litteratur- och musikhistoria
vid universitetet i Lund Tobias Norlind och docenten i nordisk
och jämförande folkminnesforskning vid samma universitet C. W. von Sydow.
På sätt framgår av det vid statsverkspropositionen till 1914 års förra
riksdag fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 14 januari 1914, punkten 227, meddelade Kungl. Maj:t, efter det vederbörande
universitetsmyndigheters yttranden i ärendet inhämtats, genom
nådigt beslut den 28 mars 1913 bestämmelser rörande användningen av
det för år 1913 anvisade beloppet, och i huvudsak enahanda föreskrifter
hava sedermera lämnats i fråga om anslagen för åren 1914—1916.
Hos Kungl. Maj:t hava nu Andersson, Norlind och von Sydow anhållit
1916. Åttonde huvudtiteln: Understöd åt vetenskap m. m. 409
om beredande jämväl för år 1917 av ett anslag å 4,500 kronor för ifrågavarande
ändamål.
I ärendet har universitetskanslern, sedan den humanistiska sektionen
av filosofiska fakulteten vid universitetet i Lund yttrat sig, den 4 december
1915 avgivit underdånigt utlåtande och därvid, i likhet med sektionen,
förordat bifall till framställningen.
Under hänvisning jämväl till den utredning, som innefattas i punkten
216 av det vid 1912 års statsverksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 13 januari 1912, hemställer jag,
att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för insamling, förtecknande och undersökning av
svenska folkminnen bevilja på extra stat för år 1917
ett anslag av 4.500 kronor att utgå på de villkor och
i enlighet med de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna
lämpligt fastställa.
10. Vetenskaplig undersökning av ortnamn. Riksdagen har vid
olika tillfällen anslagit medel till undersökning av ortnamn inom Älvsborgs,
Örebro och Värmlands län. Därjämte har riksdagen till arvode åt
ortnamnskommitténs sekreterare anvisat på extra stat för år 1912 7,000
kronor, av vilket belopp 3,000 kronor voro avsedda för de tre sista
kvartalen av år 1911, samt för vart och ett av åren 1913—1916 4,000
kronor.
Kommittén har nu i skrivelse den 5 oktober 1915 anhållit om beredande
av ett anslag å sistnämnda belopp till arvode åt sekreteraren för
år 1917 och till stöd därför yttrat:
Kommittén finge hänvisa till vad i propositionen nr 143 till 1911 års riksdag
anförts säväl rörande lämpligheten av ett fast årsarvode åt kommitténs sekreterare
som ock beträffande detta arvodes belopp, 4,000 kronor för år, samt påpeka, att sekreterarens
arbete under åren 1916 och 1917 komme att avse dels avslutandet av bearbetningen
av ortnamn i Värmlands län, av vars 14 härader nu, frånsett bearbetningen
av naturnamnen, endast 4 återstode att bearbeta, dels avslutandet av bearbetningen
av Örebro län, av vars 16 härader nu 9 vore — frånsett naturnamnen — behandlade,
dels revision av manuskriptet till samt korrekturläsning av ännu icke från trycket
utgivna 2 härader inom Älvsborgs län — ett arbete som, sedan nu dylika redogörelser
beträffande länets övriga 16 härader befordrats till tryck, naturligtvis måste få oavbrutet
fortgå och bringas till avslutning — dels fullföljandet av det redan långt framskridna
fullständiga register, varmed enligt den av Kungl. Maj:t fastställda planen
redogörelsen för Älvsborgs län skulle vara försedd, dels äntligen den sig för varje år
ökande mängd utredningar, som kommittén årligen måste avgiva i anledning av
remisser från kammarkollegium och i all synnerhet rikets allmänna kartverk, med
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 52
[214.]
Vetenskaplig
undersökning
av
ortnamn.
[215.]
Verket t Sveriges
kyrkor,
konsthistoriskt
inventarium:».
410 1916. Åttonde huvudtiteln: Understöd åt vetenskap m. m.
vilket kommittén i följd av kartverkets år 1903 till chefen för jordbruksdepartementet
avlåtna skrivelse hade att i och för kartgranskning samverka.
Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av
4,000 kronor till arvode under samma år åt ortnamnskommitténs
sekreterare.
11. Verket * Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium >. Såsom
bidrag till fortsatt utgivande av detta, utav professorn S. Curman och docenten
J. Roosval påbörjade, med stöd av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
utgivna verk har riksdagen på extra stat för vartdera
av åren 1914 och 1915 anvisat ett anslag av 10,000 kronor att utgå på
de närmare villkor, Kungl. Maj:t kunde finna skäl bestämma.
I samband med den stränga begränsning av anslagskraven för år 1916,
som vid framläggande av 1915 års statsverksproposition måste ske, beräknades,
att av det nyss omförmälda, för år 1915 beviljade anslaget hälften
eller 5,000 kronor skulle kunna besparas till nästföljande år. För ifrågavarande
ändamål äskades därför hos riksdagen allenast ett belopp av 2,500
kronor för år 1916, varjämte begärdes riksdagens medgivande, att vad
som besparades å det för år 1915 beviljade anslaget skulle få för samma
ändamål användas under år 1916. Denna framställning bifölls av riksdagen.
Den 4 juli 1913 ställdes det för år 1914 beviljade anslaget till Curmans
och Roosvals förfogande under villkor, att ifrågavarande verk, som
vore avsett att omfatta samtliga delar av landet, utgåves under enhetlig
ledning; att utgivarna årligen redovisade för det under året utförda arbetet
inför vitterhetsakademien, som skulle hava att med utlåtande däröver
till Kungl. Maj:t överlämna dylik redovisning; att ditintills för verket
insamlat primärmaterial ävensom sådant material, som därefter insamlades,
skulle, i den mån verket utkomme av trycket, överlämnas till vitterhetsakademiens
antikvariskt-topografiska arkiv; att av verket, i den mån det
utkomme, överlämnades till ecklesiastikdepartementet femtio exemplar, till
kungl. biblioteket tio exemplar och till vitterhetsakademien fem exemplar;
samt att utgivarna årligen till Kungl. Maj:t ingåve räkenskapssammandrag
för anslagsåret för att tillställas riksdagens revisorer, med skyldighet för
utgivarna att, därest sådant skulle av revisorerna påkallas, till dem ingiva
de fullständiga räkenskaperna för företaget.
Genom nådigt brev den 31 december 1914 medgavs, att det antal
exemplar av ifrågavarande verk, som, i den mån det utkomme, skulle
överlämnas till ecklesiastikdepartementet, finge inskränkas till tio.
1916. Åttonde huvudtiteln: Understöd åt vetenskap m. m. 411
Curman och Iloosval hava nu anhållit om ett anslag av 10,000 kronor [215.]
att under år 1917 användas till fortsatt utgivande av förevarande arbete.
I sin ansökning hava de anfört:
Det under år 1914 på väsentligt bredare basis bedrivna arbetet, över vilket berättelse
i enlighet med nådig föreskrift avgåves till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien,
hade givetvis under år 1915 måst väsentligt reduceras på grund av de minskade
ekonomiska resurser, som stått till sökandenas förfogande. De hade dock sökt fullfölja
alla förut påbörjade arbeten, på det att icke dessa genom att för längre tid läggas
åt sidan skulle förlora i värde och användbarhet. Däremot hade sökandena nödgats
avstå från förhoppningarna att år 1915 kunna påbörja arbeten i åtskilliga nya landskap.
Tack vare enskild mecenats frikostighet hade sökandena dock satts i stånd att
även år 1915 lägga ett par nya landskap under arbete, nämligen Östergötland, Jämtland
och Ångermanland, där förberedande arbeten sistlidna sommar blivit utförda.
Utöver vad sökandena i berättelsen över sitt arbete under år 1914 meddelat angående
detsamma, ville sökandena lämna följande upplysningar rörande den år 1915 bedrivna
verksamheten.
Av trycket hade utkommit häftet nr 5, Stockholm, Kungsholms kyrka.
Under tryckning befunne sig häftena nr 6 och 7, innehållande Uppland, Häverö
och Väddö skeppslag och Dalarne, Leksands och Gagnefs tingslag.
Ute i bygderna hade arbeten bedrivits på många skilda håll.
I Skåne, där inventariseringsarbetet genom överenskommelse övertagits av etnologiska
föreningens i Lund fornminneskommission, hade arbeten bedrivits i Skytts och
Harjagers härader.
I Blekinge hade undersökningarna kompletterats i Östra härad. I Medelsta
härad hade undersökningarna under aret börjats och fullbordats.
På. Gottland hade beskrivningarna över Bro tings kyrkor blivit kompletterade.
I Östergötland hade undersökningar påbörjats i Bankekinds härad.
I Västergötland hade kompletteringar utförts rörande kyrkorna i Kinnefjärdings
härad, västra delen. Undersökningar av kyrkorna i häradets östra del hade slutförts.
I Södermanland påginge förberedande arbeten rörande kyrkorna i Oppunda härad
i hela dess utsträckning samt rörande Nyköpings västra kyrka.
I Uppland hade kompletteringsarbeten utförts i Åkers samt Frötuna och Länna
skeppslag ävensom i Närdinghundra härad.
I Dalarne hade undersökningsarbetena fullbordats inom Falu norra och södra
tingslag samt påbörjats inom Rättviks och Orsa tingslag. Dessutom hade Venjans
gamla kyrka, vilken skulle rivas, blivit undersökt och uppmätt genom sökandenas
försorg.
I Jämtland hade undersökningar och mätningar slutförts inom Rägunda gamla
pastorats område.
I Medelpad hade kompletteriugar rörande hela landskapet utförts.
I Ångermanland hade 4 kyrkor blivit fullständigt undersökta.
Slutligen hade i Stockholm beskrivningen av Östermalms kyrka slutförts och beskrivningen
av Riddarholmskyrkan påbörjats.
Att så pass mycket arbete kunnat utföras, ehuru statsanslaget underhåret varit
reducerat till hälften, berodde i hög grad på det ekonomiska stöd, som från enskild
person under år 1915 kommit företaget till del just för att förhindra dess beskärande
i allt för hög grad. Dock kunde sökandena icke förutsätta, att dylikt stöd allt fram
-
Departe
mentschefen,
Ökat anslag.
[216.]
Föreningen
Pietas.
412 1916. Åttonde huvudtiteln: Understöd åt vetenskap m. m.
gent skulle stå arbetet till buds. A andra sidan vore det av stor vikt, att undersökningsarbetena
icke behövde för mycket inskränkas. Ty varje år som ginge försvunne
helt säkert mycket dyrbart undersökningsmaterial, som borde varit vetenskapligt beskrivet
och avbildat. Området för sökandenas aibete vore så stort, att arbetet °måste
bedrivas i stor skala, för att området inom rimlig tid skulle kunna genomarbetas.
På grund av nådig remiss har vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
den 5 oktober 1915 avgivit underdånigt utlåtande över denna
ansökning och därvid med vitsordande av det förtjänstfulla sätt, varpå
sökandena fullföljt omförmälda verk, tillstyrkt bifall till deras framställning.
Givet är, att det omfattande och synnerligen betydelsefulla arbete,
som av Curman och Roosval upptagits och under några år på ett erkännansvärt
sätt fullföljts, erfordrar ett kraftigt stöd från statens sida för att
i fortsättningen kunna med framgång bedrivas. Med varje år som går
torde, såsom i ansökningen omnämnts, åtskilligt av det material försvinna,
som borde vetenskapligt beskrivas och avbildas. Curman och Roosval hava
också, i enlighet med vad 1913 års riksdag uttalade i ämnet, lagt huvudsaklig
vikt vid inventeringsarbetets skyndsamma bedrivande.
Därjämte är det givetvis för arbetets fortgång av betydelse, att den
stab av medarbetare, som Curman och Roosval kunnat för detsamma förvärva,
må kunna sammanhållas, vilket näppeligen läte sig göra, därest
någon väsentligare inskränkning av arbetsplanen bleve nödvändig.
För att ifrågavarande arbete må kunna under år 1917 i erforderlig
utsträckning fortgå, synes det mig alltså vara av stor vikt, att sökandena
komma i åtnjutande av statsbidrag till det belopp, 10,000 kronor, vartill
anslaget ursprungligen bestämdes; och får jag därför hemställa, det Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att såsom bidrag till fortsatt utgivande av det av
professorn S. Curman och docenten J. Roosval påbörjade,
med stöd av vitterhetsakademien utgivna verket »Sveriges
kyrkor, konsthistoriskt inventarium» på extra stat för
år 1917 anvisa ett anslag av 10,000 kronor att utgå på
de närmare villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.
12. Föreningen Pietas. Till befrämjande av föreningen Pietas’ verksamhet
under åren 1911 och 1912 beviljade 1911 års riksdag ett extra
anslag å 4,000 kronor, under villkor att föreningen till statens historiska
museum med äganderätt överlämnade genom föreningens försorg utförda
fotografier, register och beskrivningar över behandlade föremål. Vidare
beviljades för enahanda ändamål på extra stat för vartdera av åren 1913
1916. Åttonde huvudtiteln: Understöd åt vetenskap m. m. 413
och 1914 ett anslag av 2,000 kronor och för vartdera av åren 1915 och [216.]
1916 ett belopp av 2,500 kronor att utgå under nyssnämnda villkor.
I skrivelse den 29 september 1915 har nu styrelsen för nämnda förening
anhållit om statsanslag av 2,500 kronor för år 1917 till främjande
av föreningens verksamhet. Styrelsen har i sådant avseende anfört:
Föreningen Pietas, vars mål vore att åt framtiden i så oskadat skick som möjligt
genom sakkunnigt utförd konservering under vetenskaplig kontroll bevara vårt
lands äldre textila minnesmärken, hade tillämpat den principen att för utfört arbete
icke debitera församlingar, museer och andra offentliga institutioner inom landet annat
än med föreningens direkta kostnader för material och för arbetets praktiska utförande,
under det att ingenting i den debiterade summan beräknats för den vetenskapliga
undersökningen och nödvändiga övervakningen av arbetet, för lokalhyra, stående försäkringar,
fotograferingar och registrering. Även utan pålägg av dessa omkostnader
bleve nämligen dessa arbeten ganska dyra i följd av deras art. Då de av föreningen
behandlade föremålen i de allra flesta fall tillhörde dylika offentliga institutioner, vore
föreningen för sin verksamhet helt och hållet beroende av statsunderstödet, som sålunda
erfordrades för täckande av kostnaderna för anställande av sakkunnig undersökning
och vetenskaplig kontroll över arbetet, för lokalhyra, stående försäkringar
m. m. samt för behandlade föremåls fotografering och beskrivning.
Föreningen hade haft att glädja sig åt en allt mera utvecklad verksamhet.
Bland de under år 1914 avslutade textilierna märktes två dyrbara korkåpor, tillhöriga
S:t Olai kyrka i Norrköping, altarkläden och mässkläder, tillhöriga Kalmar domkyrka,
Borgs kyrka i Östergötland, Ljusdals kyrka, flera föremål, tillhöriga Linuéanska stiftelsen
i Hammarby, fanor, tillhöriga Göta livgarde och Älvsborgs regemente, samt
standar, tillhörigt livgardet till häst.
Vid sin ansökning har styrelsen fogat intyg därom, att till vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien från föreningen avlämnats beskrivning
jämte register över behandlade föremål år 1914, jämte tillhörande 77
fotografier.
På grund av nådig remiss har vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
den 5 oktober 1915 avgivit underdånigt utlåtande över ansökningen
och därvid tillstyrkt bifall till densamma.
Under åberopande av de skäl, som den 14 januari 1914 av dåvarande
departementschefen anfördes till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
såsom stöd för äskande av anslagsökningen för år 1915, hemställer jag,
det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till främjande av föreningen Pietas’ verksamhet
under år 1917 bevilja på extra stat för samma år ett
anslag av 2,500 kronor, under villkor att föreningen till
statens historiska museum med äganderätt överlämnar
genom föreningens försorg utförda fotografier, register
och beskrivningar över behandlade föremål.
41-1 1916. Åttonde huvudtiteln.* Understöd åt vetenskap m. m.
[217.] 13. Statistiska tabeller över Öresundstullen. Såsom bidrag till
Statistiska bestridande av kostnaderna för utgivande av dylika tabeller för tiden efter
Öresunds-61 år 1660 beviljade 1913 års riksdag ett anslag av 15,000 kronor, varav
tullen. på extra stat för år 1914 anvisades ett belopp av 1,500 kronor att utgå
på de villkor, Kungl. Maj:t kunde finna skäl bestämma.
Såsom i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 14 januari
1914 omnämnes, förordnade Kungl. Maj:t genom beslut den 4 juli 1913,
att sistnämnda belopp skulle tillhandahållas Carlsbergsfondens i Köpenhamn
kassa, sedan av vederbörande i Danmark till Kungl. Maj:ts beskickning
i Köpenhamn lämnats skriftlig förbindelse att kostnadsfritt tillställa
kungl. biblioteket tjugufem exemplar av verket i dess helhet, i den mån
det utkomme, samt under villkor att, därest till arbetet komme att fogas
lista med förklaring av däri förekommande termer och ovanligare ord,
denna lista avfattades med hänsyn även till svenska läsares behov.
Enligt en från Kungl. Maj:ts minister i Köpenhamn ingången underrättelse
har Carlsbergsfondens direktion i skrivelse den 2 december 1913
till svenska beskickningen förbundit sig att uppfylla de för anslagets åtnjutande
bestämda villkoren. Sedermera har direktionen till ecklesiastikdepartementet
insänt redogörelser för arbetets fortgång under åren 1913
och 1914.
På därom av Kungl. Maj:t gjorda framställningar anvisade riksdagen
för ovannämnda ändamål jämväl på extra stat för vart och ett av åren
1915 och 1916 ett anslag av 1,500 kronor.
Då enahanda belopp torde böra utgå för år 1917, får jag hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att av det för utgivande av statistiska tabeller över
Öresundstullen år 1913 beviljade anslaget av 15,000
kronor anvisa på extra stat för år 1917 ett belopp av
1,500 kronor.
[218.] 14. Forskningsarbete vid utländska biologiska stationer. Med
F°betnin''d8" åberopande av vad jag anfört i början av min framställning rörande
utländska anslagsbehoven under åttonde huvudtiteln, hemställer jag om förslag till
biologiska riksdagen
att medgiva, att det på extra stat för år 1915
anvisade anslag av 1,800 kronor för beredande av tillfälle
för svenska forskare till vetenskapligt arbete vid
en eller flera utländska biologiska stationer må för enahanda
ändamål användas under år 1917.
1916. Åttonde huvudtiteln: Understöd åt vetenskap m. m- 415
15. Resestipendier åt journalister. För vart och ett av åren 1912
—1916 har riksdagen till resestipendier åt journalister, företrädesvis medarbetare,
som haVa redaktionellt arbete i svensk tidning eller journalistisk
byrå till huvudsaklig sysselsättning, anvisat på extra stat 4,000 kronor
att efter sakkunnigas hörande av Kungl. Maj:t fördelas under de villkor
för stipendiernas åtnjutande, som Kungl. Magt kunde finna skäl bestämma.
Genom kungörelse den 24 november 1911 har Kungl. Maj:t utfärdat
bestämmelser i angivna hänseende att lända till efterrättelse tills
vidare, så länge anslag för berörda ändamål fortfarande anvisas.
Svenska journalistföreningen har nu genom sin centralstyrelse anhållit
om beredande för ändamålet av ett anslag å 4,000 kronor för år 1917.
Under erinran att även år 1915, då de till resestipendier och dylika
understöd anvisade statsanslagen i allmänhet icke komino till användning,
likväl resestipendier utdelades till journalister samt att det för år 1916
beviljade anslaget för detta ändamål torde böra nämnda år tagas i anspråk,
hemställer jag, att förslag måtte avlåtas till riksdagen
att till resestipendier för år 1917 åt journalister,
företrädesvis medarbetare, som hava redaktionellt arbete
i svensk tidning eller journalistisk byrå till huvudsaklig
sysselsättning, bevilja på extra stat för år 1917 ett anslag
av 4,000 kronor att efter sakkunnigas hörande av
Kungl. Maj:t fördelas under de villkor för stipendiernas
åtnjutande, som Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.
16. Understöd åt inhemska skönlitterära författare. I anledning
av en inom riksdagen väckt motion beviljade 1907 års riksdag till fasta
årliga understöd under åren 1908—1910 åt inhemska skönlitterära författare
av utmärkt förtjänst ett anslag av 30,000 kronor att av Kungl. Maj:t
efter sakkunnigas hörande fördelas. På grund av Kungl. Maj:ts därom
gjorda framställningar beviljades sedermera för liknande understöd under
åren 1911 — 1913 av 1910 års riksdag enahanda belopp, 30,000 kronor.
För åren 1914—1916 beviljades av 1913 års riksdag likaledes 30,000 kronor
att efter grunder och på villkor, som av Kungl. Maj:t bestämdes, efter sakkunnigas
hörande av Kungl. Maj:t fördelas mellan därav förtjänta vitterhetsidkare
dels såsom fasta, dels i form av för viss tid givna understöd.
Av de sålunda beviljade beloppen har riksdagen anvisat på extra stat för
vart och ett av åren 1908—1916 ett anslag av 10,000 kronor.
Genom beslut den 4 juli 1913 förklarade sig Kungl. Maj:t — i likhet
med vad som skett, då ifrågavarande anslag av riksdagen förut beviljats —
vilja åt fem sakkunniga, av vilka en skulle väljas av svenska akademien
[219.]
Resestipendier
åt journal
i ster.
[220.]
Understöd ål
inhemska
skönlitterära
författare.
416 1916. Åttonde huvudtiteln: Understöd åt vetenskap m. m.
[220.] och en av styrelsen för Sveriges författarförening samt de tre återstående
utses av Kungl. Maj:t, anförtro uppgörandet av förslag till fördelning av
det för åren 1914—1916 beviljade understödet, och förklarade Kungl Maj:t
i sammanhang härmed — jämte det svenska akademien och nämnda styrelse
anmodades att vardera välja dels en person att för treårsperioden
1914—1916 vara ledamot av sagda förslagsnämnd, dels en person att för
* samma tid vara suppleant för den utsedde ledamoten — att Kungl. Magt
sedermera och efter utseende av de återstående ledamöterna av nämnden
komme att i ärendet vidare förordna.
Efter det svenska akademien och Sveriges författarförenings styrelse
anmält sig hava i enlighet härmed utsett var sin ledamot av nämnden och
suppleant för honom, förordnade Kungl. Maj:t genom beslut den 3 oktober
1913 övriga ledamöter i förslagsnämnden ävensom suppleanter för dem,
varjämte Kungl. Maj:t uppdrog åt nämnden att före 1913 års utgång till
Kungl. Maj:t inkomma med förslag till utdelning av ifrågavarande understöd
och till de bestämmelser, som kunde anses böra lämnas i sammanhang
därmed.
Den 25 november 1913 avgav nämnden det infordrade förslaget och
anförde därvid, att då de under föregående treårsperiod utdelade understöden
blivit enligt de genom riksdagens beslut fastställda grunderna av
Kungl. Maj:t givna åt de särskilda stipendiaterna såsom fasta understöd,
nämnden ansåge, att någon ändring häruti icke borde ifrågasättas i anledning
av de nya bestämmelser, riksdagen dåmera meddelat. Nämnden funne
sig fördenskull böra föreslå, att understöden för åren 1914—1916 fortfarande
måtte få utgå till de innehavare, å vilka hela anslagsbeloppet förut
disponerats, nämligen till:
skriftställaren Per Hallström .............................. |
.................. kronor |
2,000 |
— |
|
> |
Ola Hansson ................................. |
1,400 |
— |
|
Fredrik Vetterlund .................... |
800 |
— |
||
författarinnan Helena Nyblom............................. |
600 |
— |
||
skriftställaren K. G. Ossian-Nilsson ................. |
> |
800 |
— |
|
> |
Daniel Fallström.......................... |
7> |
700 |
— |
> |
Gustaf Ullman ............................. |
» |
700 |
— |
Anders Österling.......................... |
700 |
— |
||
> |
Henning Berger .......................... |
700 |
— |
|
S> |
Bo Bergman................................... |
800 |
— |
|
Karl-Erik Forsslund.................... |
800 |
— |
||
Genom |
nådigt beslut den 28 november |
1913 fann Kungl. |
Maj:t gott |
tilldela de av nämnden föreslagna personerna för vart och ett av åren
1916. Åttonde huvudtiteln: Understöd åt vetenskap m. m. 417
1914—1916 understöd av ifrågavarande anslag med de av nämnden angivna
belopp, varjämte meddelades föreskrifter rörande villkoren för understödens
uppbärande m. in. I denna fördelning har sedan dess icke skett någon
ändring.
Då ifrågavarande understöd, jämlikt riksdagens beslut rörande anslag
för åren 1908—1913, tilldelats de nuvarande innehavarna såsom fasta understöd,
torde jämväl för den närmaste framtiden medel böra göras tillgängliga
för ändamålet.
Så snart något av dessa understöd upphört att utgå till den nuvarande
innehavaren, lärer emellertid hinder icke möta för att understödet kommer
att utdelas icke såsom fast understöd utan allenast för viss tid.
Jag tillstyrker på grund av vad jag sålunda anfört förslag till riksdagen
att till understöd under åren 1917 —1919 åt inhemska
skönlitterära författare av utmärkt förtjänst
bevilja ett anslag av 30,000 kronor, att efter grunder
och på villkor, som av Kungl. Maj:t bestämmas, efter
sakkunnigas hörande av Kungl. Maj:t fördelas mellan
därav förtjänta vitterhetsidkare dels såsom fasta, dels i
form av för viss tid givna understöd, samt att av ifrågavarande
anslag på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp
av 10,000 kronor.
17. Äntarktisk expedition. Riksdagen har år 1914 såsom bidrag
till bestridande av kostnaderna för en antarktisk expedition åren 1915—
1919 beviljat ett anslag av 135,000 kronor samt härav på extra stat för
år 1915 anvisat ett belopp av 27,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl.
Maj:t kunde finna gott föreskriva.
Såsom jag meddelade i anförande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 14 januari 1915, anmälde den svenska antarktiska kommittén
i underdånig skrivelse den 21 november 1914, att den såge sig
nödsakad uppskjuta expeditionens avgång till eftersommaren 1916. Nu
har kommittén i underdånig skrivelse den 26 november 1915 anmält, att
expeditionens avgång ännu en gång måste uppskjutas för ett år eller till
eftersommaren 1917, varvid arbetena skulle fortgå åren 1917 — 1921 i överensstämmelse
med den uppgjorda planen.
Med åberopande av vad jag anfört i början av min framställning
rörande anslagsbehoven under åttonde huvudtiteln, hemställer jag om förslag
till riksdagen
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 53
[221.]
Antarktisk
expedition.
[222.]
Ras
biologiska
undersök
ningar.
418 1916. Åttonde huvudtiteln: Understöd åt vetenskap in. m.
att medgiva, att det på extra stat för år 1915
såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för en
antarktisk expedition åren 1915 —1919 anvisade belopp
av 27,000 kronor må på de villkor, Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva, för enahanda ändamål användas
under år 1917.
18. Basbiologiska undersökningar. Hos det större akademiska
konsistoriet i Uppsala har medicinska fakulteten därstädes gjort framställning
om utverkande av ett extra anslag å 24,000 kronor att med 6,000
kronor under vart och ett av åren 1917—1920 utgå till docenten vid
universitetet Herman Lundborg såsom understöd vid utförandet av rasbiologiska
undersökningar. Fakulteten har på följande sätt motiverat denna
sin framställning:
Under en följd av år hade docenten Lundborg ägnat ett framgångsrikt forskningsarbete
åt rasbiologiska spörsmål. År 1898 började han en medicinsk biologisk
undersökning av en vitt utgrenad släkt i södra Sverige, vilken i flera avseenden företedde
ett mycket stort intresse. Efter att först hava ägnat en ingående undersökning
åt en i denna släkt förekommande nervsjukdom av ovanlig beskaffenhet, vilket arbete
år 1904 prisbelönades av svenska läkarsällskapet, genomforskade han under åren 1908
—1913 släkten i fråga i hela dess omfattning, såväl dess då levande medlemmar som
på grund av tillgängliga, mestadels officiella aktstycken dess tidigare generationer, tillsammans
2,232 personer inom sju släktled. Ifrågavarande undersökningar offentliggjordes
år 1913 i ett omfångsrikt arbete under titeln »Medizinisch-biologische Familienforschungen».
Såväl vad metoder och arbetssätt som vad de ernådda resultaten vidkomme
hade detta arbete av den medicinska fackpressen inom och utom vårt land mottagits
med stort erkännande och av vetenskapsakademien år 1914 tillerkänts Letterstedtska
priset för originalarbete. Några uttalanden av utländska sakkunniga på området
torde här böra anföras.
Så sade professorn vid Miinchens universitet Max von Gruber i det förord, med
vilket han försett arbetet, bland annat: »Doktor Lund borgs undersökning är den omfångsrikaste
och grundligaste familjeundersökning, som någonsin företagits. Den uthålliga
flit och den offervilliga handlingskraft, med vilken doktor Lundborg har övervunnit
de oändliga svårigheterna att utröna släktskapen och beskaffenheten av tusentals
individer ända till 200 år tillbaka, äro beundransvärda och utgöra i och för sig
ett vackert vittnesbörd om den idealism hos det svenska folket, om vilken Sundbärg
med så mycken rätt talar. Man får lyckönska författaren, ty hans ansträngningar
voro icke förgäves.» Sin härpå följande sammanfattande framställning av Lundborgs
vunna resultat avslutade von Gruber med följande ord: »Fastställandet av recessiviteten
av anlagen till viktiga nerv- och sinnessjukdomar, det vill säga det faktum, att ett sådant
anlag måste ärvas från båda föräldrarna, om sjukdomen skall framträda, under det
att anlaget blir overksamt, om det blott innebor i den enes av föräldrarne arvsubstans,
skall hädanefter hava ett utomordentligt starkt inflytande på det rasbygeuiska handlandet.
»
1916. Åttonde huvudtiteln: Understöd åt vetenskap m. ni. 419
Professor E. Siemerling, Kiel, anförde i Archiv för Psychiatrie bland annat föl- [222.]
jande: »Detta storartat anlagda arbete av den genom sina undersökningar över rnyo
klonus-epilepsien
bekante författaren utgör ett mönstergillt alster av biologisk familjeforskning.
I sin helhet bildar det den omfångsrikaste och grundligaste familjeforskning,
som någonsin företagits.»
Professor Stromayer i Jena yttrade i Zeitschrift för die Gesarate Neurologie und
Psychiatrie bland annat: »Att hava visat oss huru man skall samla material är eu
huvudförtjänst hos Lundborgs arbete, som kommer att bliva en rådgivare icke blott
för den medicinska forskaren utan likaså även för juristen, socialpolitikern och antropologen.
»
Professor G. Aschaffenburg i Köln yttrade i Monatschrift för Kriminalpsychologie
und Strafrechtsreform bland annat: »Lundborg har skapat en metodik för familjeforskningen,
som i omsikt och djup är oöverträfflig. Etnografiska och geografiska, vetenskapliga
och hälsoförliållanden hava studerats med samma grundlighet som de enskilda
personerna. Författarens offervillighet, att under de obekvämaste förhållanden boende
under flera år på landsbygden själv hava insamlat sitt material, förtjänar icke minst
vår beundran. Arbetet torde inom rasforskningen icke sä lätt finna sin like.»
Citaten kunde lätteligen förökas, men det redan anförda torde vara tillfyllest
såsom belysning av värdet av Lundborgs ifrågavarande arbete.
Sedan år 1913 vore Lundborg sysselsatt med omfattande rasbiologiska undersökningar
bland lappar, finnar och svenskar. Han undersökte härvid ej enstaka släkter
utan större folkgrupper, bybefolkningar och nomadiserande lappar. Undersökningarna
omfattade de tre sista generationerna fulltaliga jämte deras anor, sä långt de kunde
följas i kyrkoböckerna, det vill säga cirka 200 år tillbaka. Undersökningarna vore förlagda
dels till Lappland, dels till Värmland. Med vilka personliga uppoffringar de vore
förbundna, framginge därav, att han under materialets uppsamlande långa tider pa
lappens vis levat i kåta; de tjänster och den hjälp, han därunder i sin egenskap av
läkare kunnat bevisa nomaderna, hade, såsom det ville synas, i väsentlig grad underlättat
forskningsarbetet i fråga. Det vore här bland annat sådana viktiga frågor som angående
disposition för vissa sjukdomar och dessas ärftlighetsgång, om inverkan av olika
miljö på hälsotillståndet samt rasblandningens problem, som vore föremål för undersökning.
Då fakulteten hade sig bekant, att professorn vid Köpenhamns universitet Harald
Westergaard, som i vissa avseenden måste anses vara framstående fackman på området,
redan på arbetets nuvarande tidiga stadium tagit kännedom om dess planläggning och
metoder, hade fakulteten låtit sig angeläget vara att såväl i dessa avseenden som beträffande
Lundborgs kvalifikationer för denna uppgift inhämta Westergaards mening.
Det svar, som Westergaard ställt till fakultetens förfogande och vilket fakulteten bilagt
sin framställning, vitsordade såväl det rationella i Lundborgs metoder som betydelsen
därav, att det material av ingående iakttagelser, varom nu vore fråga, måtte bliva
på sakkunnigt sätt insamlat, innan det bleve för sent.
Rasbiologien vore en jämförelsevis ny gren av den medicinska vetenskapen, vilken
gren före Lundborg ej varit i vårt land på något ingående sätt bearbetad. Ej heller
funnes för närvarande någon åt densamma ägnad lärostol i Sverige. I utlandet, särskilt
i England och Amerika, hade redan lärarbefattningar inom rasbiologien upprättats
och särskilda forskningsinstitut ägnats densamma. Dä den avsåge att vid sidan av
befolkningsstatistiken och antropologien, men arbetande med delvis andra metoder och
frågeställningar än dessa vetenskaper, skänka kunskap om befolkningens i ett land för
-
420 1916. Åttonde huvudtiteln: Understöd åt vetenskap m. m.
.] hållanden, upplysningar som jämväl för lagstiftning och administration kunde bliva av
stort värde, torde rasbiologien kunna förväntas även i övriga kulturländer inom kort
bliva på liknande sätt, som i de anglosachsiska länderna redan skett, tillgodosedd.
För snarlika antropologiska undersökningar av Danmarks befolkning beviljades, efter
vad fakulteten trodde sig veta, redan år 1905 anslag av danska riksdagen.
De yttre förhållanden, under vilka Lundborg hittills utfört sitt forskningsarbete,
hade varit och vore av den beskaffenhet, att de ställt synnerligen höga krav på hans
förmåga av oegennyttig hängivenhet åt sill vetenskapliga uppgift. Lundborg, som vore
född år 1868 och blivit år 1903 utnämnd till docent vid fakulteten, hade sedan år 1908
innehaft docentstipendium. Vidare hade han sedan år 1912 av de på universitetets stat
till Kungl. Maj:ts disposition ställda medlen åtnjutit ett anslag av till en början
1,800 kronor och därefter 1,500 kronor årligen. Av tillgängliga donationsmedel hade
fakulteten slutligen under några år kunnat tillgodose honom med i medeltal omkring
1,000 kronor årligen. Högsta sammanlagda beloppet av det understöd, Lundborg sålunda
från dessa olika håll åtnjutit, uppginge alltså till ungefär 5,000 kronor för år
räknat. Toge man i betraktande, att arten av det forskningsarbete, Lundborg hatt
och hade att utföra, å ena sidan medförde kostsamma resor och uppehåll på skilda
orter av landet, å andra sidan redan därigenom uteslöte möjligheten till ordnad praktisk
läkarverksamhet med därav härflytande inkomst, insåges lätt, att hans hittills
ernådda vetenskapliga resultat ej hade uppnåtts utan stora och kännbara uppoffringar
för honom själv och hans familj.
Även i sin hittillsvarande knappa omfattning vore emellertid ifrågavarande ekonomiska
understöd icke för framtiden påräkneligt. Lundborg hade redan år 1914 innehaft
docentstipendium i sex år eller den längsta tid, för vilken universitetskanslern
ägde utdela sådant stipendium. På därom gjord underdånig framställning hade han
av Kungl. Maj:t den 2 april 1914 erhållit ett års förlängning å sitt förordnande såsom
docentstipendiat, Fn motsvarande underdånig anhållan, avseende tiden 1 juni 1915—
31 maj 1916, vore av fakulteten för ej länge sedan ingiven. Även om, såsom fakulteten
vågade hoppas, också denna anhållan vunne nådigt bifall, vore det dock uppenbart,
att dylik prolongation knappast kunde — ej minst med hänsyn till andra, ostipendierade
docenter inom fakulteten — för någon avsevärd tid framåt vara påräknelig.
Vore det av betydelse, att Luudborg bereddes möjlighet att kvarstanna vid universitetet
och att fullfölja sina pågående forskningar, måste givetvis medel utfinnas att på annat
sätt betrygga hans ställning.
Det syntes fakulteten mer än sannolikt, att Lundborg med det anseende, han såsom
rasbiolog redan förvärvat, utan större svårighet skulle kunna i utlandet vinna en
ekonomiskt tryggad ställning inom sitt forskningsgebit. En sådan utgång vore emellertid
helt visst att beklaga. Ej blott att här samma skäl förelåge, som under alla
förhållanden gjorde det i hög grad önskvärt, att en framstående forskare kunde inom
eget land finna medel för sin vetenskapliga verksamhet, härtill komme i förevarande
fall, att eu anställning i utlandet med största sannolikhet skulle medföra, att det ej
bleve det svenska folkets rasbiologi, som bleve föremål för Lundborgs forskning; den
nationella vinsten av denna forskning skulle då helt visst komma ett annat folk än
vårt eget till godo.
Till framläggandet av förslag till mera vei-ksanuna åtgärder i och för bindandet
av Lundborg vid Uppsala universitet syntes emellertid av lätt insedda skäl den nuvarande
tidpunkten föga ägnad. Fakulteten hade på den grund trott sig hora inskränka
sin föreliggande hemställan därhän, att Lundboi’gs in;varande anställning vid
1916. Åttonde huvudtiteln: Understöd åt vetenskap m. m. 421
universitetet måtte kunna fortfara och att ett avbrytande av hans nu pågående under- [222.J
sökningar ej måtte av brist på medel för hans uppehälle behöva ifrågakomma. Efter
vad fakulteten inhämtat, kunde dessa undersökningar beräknas kräva ytterligare
en tid av fyra år. Vidkommande det årliga belopp, som här borde ifrågakomma,
hade det synts fakulteten, att ett belopp av 6,000 kronor, motsvarande vad en
laborator inom fakulteten före åtnjutande av ålderstillägg uppbure, vore det lägsta belopp,
som i betraktande av ovan anförda omständigheter här kunde anses något så
när tillfyllestgörande. Det kunde ifrågasättas, huruvida av detta belopp någon del
fortfarande skulle kunna utgå från de på universitetets stat till Kungl. Maj:ts disposition
ställda medel. Då emellertid erfarenheten syntes giva vid handen, att dessa medel
vore för vissa universitetets mera tillfälliga behov av olika art väl behövliga, varför anslag
från desamma allenast plägade beviljas för ett år i sänder, och sålunda avsikten
att för några år framåt tillförsäkra Lundborg en ej alltför oviss ekonomisk ställning
ej syntes på sådant sätt till fullo vinnas, hade fakulteten trott sig ej kunna ifrågasätta
en dylik uppdelning av det erforderliga beloppet.
Den av fakulteten gjorda framställningen tillstyrktes av det större akademiska
konsistoriet, och jämväl universitetskanslern har i skrivelse den
5 oktober 1915 givit sitt förord till densamma.
På grund av nådig remiss har därefter vetenskapsakademien, som
inhämtat yttrande i ämnet av f. d. professorn G. Retzius och professorn
E. Mtiller såsom sakkunniga, avgivit underdånigt, den 27 oktober 1915
dagtecknat utlåtande över framställningen.
Retzius och Muller hava i sitt yttrande anfört följande:
1 anslutning till de skäl, som av Uppsala universitets medicinska fakultet framställts,
och de utlåtanden av sakkunniga personer, som anförts, ävensom på grund av
den kännedom, Retzius och Muller ägde om den vetenskapliga verksamhet, som Lundborg
utövat, och de arbeten, han utgivit, finge Retzius och Muller avgiva det yttrande,
att de på det livligaste tillstyrkte akademien att avgiva sitt förord för det av medicinska
fakulteten, det större akademiska konsistoriet och universitetskanslern varmt förordade
anslaget.
Med instämmande i detta yttrande tillstyrkte vetenskapsakademien bifall
till framställningen.
Den av medicinska fakulteten oinförmälda framställningen angående
rätt för Lundborg att bibehålla sitt docentstipendium under tiden den 1
juni 1915—den 31 maj 1916 har av Kungl. Maj:t den 14 maj 1915 bifallits,
och genom nådigt beslut den 23 juli 1915 tilldelades Lundborg av tillgängliga
medel ett understöd av 3,000 kronor för fullföljande av de av
honom påbörjade rasbiologiska undersökningarna bland befolkningen i Lappland
och Värmland.
Det måste givStvis betraktas såsom en viktig kulturell uppgift, att
vårt folks rasbiologi göres till föremål för vetenskaplig forskning. Jag
Departe
mentschefen.
Nytt anslag.
[223.]
Historisk
statistisk
handledning.
422 1916. Åttonde huvudtiteln: Understöd åt vetenskap m- m.
torde icke här behöva närmare ingå på de ur skilda synpunkter, ej minst
för lagstiftningen och förvaltningen, värdefulla resultat, som genom ett
dylikt forskningsarbete stå att vinna, utan inskränker mig till att därutinnan
åberopa den föreliggande utredningen. Av denna synes ock oförtydbart
framgå, att Lundborg är för uppgiften väl kvalificerad.
Såsom understöd till Lundborg för hans rasbiologiska forskningar har
begärts ett belopp av 6,000 kronor för år. Med hänsyn därtill att ifrågavarande
arbete måste betecknas såsom i hög grad mödosamt, på samma
gång det är förknippat med stora kostnader för resor och dylikt, torde det
äskade beloppet icke kunna anses för högt.
Då nu de utvägar, som hittills stått öppna för att bereda Lundborg
ett, om ock ringa understöd för forskningens bedrivande, nämligen utsträckning
av tiden för hans docentstipendium samt anvisande av anslag från
vissa universitetsmed el, icke vidare torde kunna annat än i mycket ringa
omfattning anlitas, synes det mig, med avseende å det betydelsefulla i
Lundborgs forskningsarbete, även under nuvarande ekonomiska förhållanden
vara väl motiverat, att ett särskilt anslag för ändamålet beredes Lundborg.
Jag hemställer därför om förslag till riksdagen
att såsom understöd åt docenten Herman Lundborg
för utförande under åren 1917—1920 av rasbiologiska
undersökningar bevilja ett anslag av 24,000 kronor och
därav på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av
6,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.
19. Resestipendier samt läroböckers, tidskrifters
och lärda verks utgivande,
oförändrat ordinarie reservationsanslag kronor 45,000: —
20. Historisk-statistisk handledning. För utarbetande, i huvudsaklig
överensstämmelse med en i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 14 maj 1914 framlagd arbetsplan, av en historisk-statistisk
handledning i studiet av befolkningsförhållandena i Sverige m. m. under
äldre tid beviljade 1914 års senare riksdag docenten vid universitetet i
Uppsala Iv. A. Edin ett anslag av 12,000 kronor, med skyldighet för Edin
att i statsverkets ägo överlämna de under arbetet gjorda samlingarna samt
att underkasta sig de närmare bestämmelser i övrigt, Kungl. Maj:t kunde
finna skäligt meddela.
1916. Åttonde huvudtiteln: Understöd åt vetenskap in. m. 423
i illika anvisades till inlösen för statsverkets rakning av Edins under
åren 11105 1908 oeh 1911—1912 lör enahanda arbete åvägabragta samlingar
på extra stat för år 1915 ett anslag av 6,000 kronor. Detta belopp har
genom nådigt beslut den 19 november 1914 utanordnats.
Nyssberörda anslagsbelopp av 12,000 kronor var avsett att utgå med
halva beloppet för vartdera av åren 1915 och 1916, och av 1914 års riksdag
anvisades också ett belopp av 6,000 kronor för år 1915. Beträffande
sistnämnda belopp vill jag emellertid erinra, att jag vid anmälan den 14
januari 1915 av åttonde huvudlitelns anslagsbehov för år 1916 uttalade,
att med anslagets ^anordnande kunde anstå till år 1916 eller senare. Anslaget
har numera genom nådigt beslut den 31 december 1915 ställts till
Edins förfogande, sedan Edin, såsom avsett var, till landsarkivet i Uppsala
överlämnat vissa av honom gjorda samlingar samt visat, att han till biträden
och för materiell i enlighet med uppgivna beräkningsgrunder utbetalat
ett belopp, motsvarande anslagssumman, ävensom till ecklesiastikdepartementet
avlämnat behörig redogörelse för sitt arbete. Då anslaget
utanordnades till Edin, gav Kungl. Maj:t, i enlighet med vederbörandes
förslag, vissa anvisningar rörande fortsättningen av Edins arbete.
I omförmälda redogörelse har Edin framhållit, att det skulle ställa sig mycket
svårt för honom att fullständigt avbryta eller ens i avsevärdare mån inskränka det å
landsarkivet i Uppsala pågående arbetet, då avskedandet av en genom årslång verksamhet
för sina speciella uppgifter upptränad personal skulle betyda avsevärda merkostnader^
i tid och penningar, när en gång ny personal vid arbetets eventuella återupptagande
skulle anställas. Edin hemställde därför om äskande i 1916 års statsverksproposition
av fortsatt anslag enligt 1914 års riksdagsbeslut.
Jag vill erinra, att då framställning om anslag för berörda ändamål
gjordes till 1914 års senare riksdag, därvid av mig angavs och sedermera
av riksdagen särskilt framhölls, att ifrågavarande arbete ej vore avsett att
fortsättas år efter år och leda till upprepade anslagskrav samt att alltså
ett bifall till det då föreliggande äskandet ej i någon mån finge anses bindande
i avseende å beviljande av fortsatta anslag.
Då det emellertid synes angeläget, att det av Edin påbörjade arbetet
får, inom ramen av det redan beviljade anslaget, föras till slut, hemställer
jag om förslag till riksdagen
att av det anslag å 12,000 kronor, som tilldelats
docenten vid universitetet i Uppsala K. A. Edin för utarbetande
av en historisk-statistisk handledning i studiet
av befolkningsförhållandena i Sverige m. m. under äldre
tid, anvisa på extra stat för år 1917 återstående beloppet,
6.000 kronor.
Departe
mentschefen.
Nytt anslag.
424
1916. Åttonde huvudtiteln: Diverse.
[224.]
Extra lönetillägg.
Minskat
anslag.
[225.]
Tillfällig
löneförbättring
åt viss
lärarpersonal.
L. Diverse.
1. Ålderstillägg, oförändrat ordinarie förslagsanslag
................................................... kronor 150,000: —
2. Extra lönetillägg. Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet
anfört till statsrådsprotokollet över finansärenden denna dag
i fråga om beredande åt vissa statens tjänstemän och betjänte av ett extra
lönetillägg för år 1916 att uppföras i riksstaten för år 1917, hemställer
jag, det Eders Ivungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till beredande, i enlighet med de i nyssnämnda
statsrådsprotokoll angivna grunderna, av extra lönetillägg
för år 1916 åt en del tjänstemän och betjänte i vissa
till ecklesiastikdepartementet hörande ämbetsverk och
kårer anvisa på extra stat för år 1917, såsom förslagsanslag,
ett belopp av 5,000 kronor.
3. Tillfällig löneförbättring åt viss lärarpersonal. Såsom jag
i det föregående under punkten 163 erinrat, har 1915 års riksdag anvisat
medel för beredande under år 1916 av tillfällig löneförbättring åt vissa
lärare vid folkskolor och småskolor. Enligt riksdagens beslut tillkommer
sådan löneförbättring den, som vid ingången av år 1916 är anställd i
egenskap av ordinarie lärare vid folkskola eller ock såsom biträdande
lärare vid folkskola, lärare vid mindre folkskola eller lärare vid småskola,
under förutsättning att befattningshavaren vid denna tidpunkt har eget
äkta barn, som icke uppnått 18 års ålder; dock att sådan delaktighet icke
tillkommer gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever, ej heller biträdande
lärare vid folkskola, lärare vid mindre folkskola eller lärare vid
småskola, vilken vikarierar för tjänstledig lärare. Den tillfälliga löneförbättringen
utgår med 250 kronor för ordinarie lärare vid folkskola och
med 150 kronor för biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre
folkskola och lärare vid småskola.
Jag har under punkten 163 hemställt, att hos riksdagen måtte utverkas
anslag för beredande även under år 1917 av tillfällig löneförbättring åt
ovanberörda personal, att utgå efter enahanda grunder, som av riksdagen
bestämts beträffande användningen av det för år 1916 beviljade anslaget
till samma ändamål.
Då vidare ordinarie lärare vid högre folkskolor samt ämneslärare och
arbetslärare vid statens blindundervisningsanstalter ansetts böra i föreva
-
1916. Åttonde huvudtiteln: Diverse.
425
rande hänseende jämnställas med folk- och småskolornas lärarpersonal, har [225.]
ja" under punkterna 167 och 177 hemställt om förslag till riksdagen att
medgiva, att till nyssnämnda lärare vid högre folkskolor och blindunder- •
visningsanstalter linge under åren 1916 och 1917 utgå tillfällig löneförbättring
enligt enahanda grunder, som av riksdagen stadgats beträffande
tillfällig löneförbättring under år 1916 åt vissa lärare vid folk- och
småskolor.
Det är emellertid min förhoppning, att det skall visa sig möjligt att
bereda ännu en grupp av befattningshavare delaktighet i den tillfälliga
löneförbättringen. Jag syftar härmed på det stora antal huvudsakligen
kvinnliga lärare, som äro anställda dels vid folkskolor såsom biträdande
lärare, dels ock vid mindre folkskolor och vid småskolor, men vilka icke
fylla de villkor, som äro stadgade i fråga om den redan medgivna löneförbättringen
för sådana lärare.
Enligt den officiella statistiken för år 1913 utgjorde nämnda år antalet
biträdande lärare vid folkskolor, lärare vid mindre folkskolor och lärare
vid småskolor tillhopa 11,900, därav 191 män och 11,709 kvinnor. De
flesta av dessa befattningshavare äro ogifta lärarinnor. Det är således
endast ett ringa fåtal, som har den försörjningsplikt, vilken utgör förutsättningen
för delaktighet i den medgivna löneförbättringen.
Den stadgade minimiavlöningen för nu nämnda lärare är 500 kronor
om året jämte tre ålderstillägg, vart och ett å 60 kronor, vartill kommer
bostad jämte nödig vedbrand eller ock ersättning för nämnda förmåner
med minst 100 kronor för år. Man har sålunda här att göra med en
grupp av befattningshavare, som i ekonomiskt hänseende hör till de minst
gynnsamt ställda. Jag måste då anse det såsom ett trängande behov, att
något göres för att bereda dem lindring i deras tryckta villkor.
För närvarande är jag icke beredd att angiva, efter vilka regler den
hjälp, som här är av nöden, bör utgå; i främsta rummet torde man emellertid
böra tänka på dem, som stå på det lägsta planet, d. v. s. uppbära
endast grundavlöningen utan ålderstillägg. Frågan om de grunder, som
böra uppställas för delaktighet i det nu ifrågavarande understödet, tarvar
närmare utredning, och därvid bör jämväl tagas i övervägande, huruvida
även någon annan grupp av lärare än de ovan nämnda bör här komma i
betraktande.
Då det gällt att bedöma, vilken kostnad den löneförbättring, jag sålunda
ifrågasätter, skulle betinga, bär jag trott mig kunna stanna vid ett
belopp av 250,000 kronor för vartdera året 1916 och 1917. I afbidan på
proposition i ämnet torde därför böra på extra stat för år 1917 reserveras
ett belopp av 500,000 kronor till nu angivna ändamål.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
54
Nytt anslag.
[226.]
SVrivmateri
aller och
expenser,
red m. m.
426 1916. Åttonde huvudtiteln: Diverse.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders Kung].
Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att i avbidan på proposition angående tillfällig
löneförbättring åt biträdande lärare vid folkskolor, lärare
vid mindre folkskolor och lärare vid småskolor beräkna
för berörda ändamål på extra stat för år 1917 ett anslag
av 500,000 kronor.
4. Rese- och ti’aktamentspenningar, oförändrat
ordinarie förslagsanslag ........... kronor 24,000: —
5. Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. I samband med den
år 1902 beslutade löneregleringen för tjänstemännen vid de ecklesiastika
konsistorierna bestämdes, att konsistorierna skulle från det under åttonde
huvudtiteln uppförda förslagsanslaget: skrivmaterialier och expenser, ved
m. m., mot redovisning undfå erforderliga medel, dock ej till högre belopp
än tillsammans 7,150 kronor årligen, till inköp av skrivmaterialier, inköp
av nödiga inventarier, renhållning, gas och lyse, ved och vedhuggning,
där utgifter härför icke bestredes av vederbörande domkyrka, bokinköp,
inbindning av böcker och tidningsprenumeration (med undantag för Lunds
stift, där utgifterna därför bestredos av den så kallade äldre pastoraliefonden),
tryckningskostnader, annons- och fraktkostnader samt utgifter
för telegramporto. Det sålunda angivna maximibeloppet för de ecklesiastika
konsistoriernas andel i sagda förslagsanslag visade sig genast vara för
lågt och höjdes vid 1903 års riksdag till 9,000 kronor, därvid dock hänsyn
även togs till kostnaderna för det nyinrättade domkapitlet i Luleå.
År 1908 höjdes beloppet ytterligare till 10,000 kronor.
Dessutom har 1914 års senare riksdag medgivit, att till expensmedel
för år 1914 vid de ecklesiastika konsistorierna finge av förenämnda förslagsanslag
utgå, utöver förut anvisade 10,000 kronor, ytterligare 2,500
kronor.
Vidare hava genom beslut av sistnämnda riksdag ökade tillgångar för
ändamål av ifrågavarande slag ställts till domkapitlens förfogande på det
sätte’t, att domkapitlens tryckningskostnader från och med år 1915 överflyttats
till det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till
tryckningskostnader med ett belopp av högst 1,800 kronor för år.
För år 1916 har till skrivmaterialier och expenser, ved m. in. för de
särskilda konsistoriernas behov genom nådigt brev den 26 juni 1915 anvisats
ett belopp av tillhopa 9,475 kronor enligt följande fördelning:
1916. Åttonde huvudtiteln: Diverse.
42?
domkapitlet |
i Uppsala............................... |
kronor |
600 |
— |
» Linköping............................... |
1,000 |
— |
||
» |
» Skara .................................. |
1,025 |
— |
|
» Strängnäs.............................. |
» |
475 |
— |
|
Tf |
» Västerås.................................. |
» |
480 |
— |
y> |
» Växjö .................................. |
» |
600 |
— |
» Lund.................................... |
» |
1,100 |
— |
|
» Göteborg .............................. |
» |
600 |
— |
|
» |
» Karlstad................................. |
600 |
— |
|
» |
» Härnösand ........................... |
1» |
760 |
— |
» Luleå ................................... |
» |
1,200 |
— |
|
i> |
» Visby ................................... |
> |
360 |
— |
Stockholms |
stads konsistorium................... |
» |
675 |
— |
Summa kronor |
9,475 |
— |
Höjning i de sålunda anvisade beloppen har för år 1917 äskats av
domkapitlet i Uppsala med 400 kronor, av domkapitlet i Linköping med
825 kronor, av domkapitlet i Växjö med 300 kronor och av domkapitlet
i Visby med 45 kronor, varemot domkapitlet i Härnösand vid sin beräkning
för sistnämnda år stannat vid ett 160 kronor lägre belopp än det,
som för år 1916 anvisats till domkapitlet. Därjämte hava för år 1916
fyllnadsbelopp begärts, av domkapitlet i Linköping med 825 kronor till
bestridande av kostnader för uppvärmning och belysning av domkapitlets
lokaler m. m. samt av domkapitlet i Visby med 144 kronor för inköp av
stolar till domkapitlets sessionssal. Jag torde här endast behöva återgiva
de av domkapitlen i Linköping och Visby gjorda framställningarna.
Domkapitlet i Linköping yttrar i skrivelse den 22 september 1915:
Genom de ändrings- och reparationsarbeten vid domkapitels- och bibliotekshuset
i Linköping med tillhörande vaktmästarbostad, som med anledning av Kungl. Maj:ts
tillstånd enligt nådigt brev den 7 augusti 1914 blivit under år 1915 utförda, hade
anordningar för såväl värmeledning som elektrisk belysning införts i hela domkapitelsoch
bibliotekshuset, varjämte anordning för elektrisk belysning införts i vaktmästarbostaden.
Förut hade uppvärmning och belysning saknats dels i domkapitlets arkivlokaler
i husets nedre våning ävensom i följande av biblioteket i samma våning dis
Eonerade
rum, nämligen visningsrummet, rummet för Steinordhska boksamlingen och
andskriftsrummet, dels ock i husets övre våning, vilken helt och hållet disponerades
av biblioteket, samt i ett å vinden numera inrett rum för bibliotekets samling av tidningar.
I det för biblioteket förut använda expeditionsrummet ävensom i förstugan
till biblioteket hade funnits anordningar för uppvärmning, men icke för belysning.
Förut hade .således största delen av domkapitels- och bibliotekshuset varit i saknad
av både uppvärmning och belysning. Genom de nu vidtagna förändringarna härutinnan
[226.]
428 1916» Åttonde huvudtiteln: Diverse.
[226.] komme naturligen kostnaderna för husets uppvärmning och belysning att upp<*å till
betydligt högre belopp än vad som förut i sådant avseende utgivits.
Det vore icke för domkapitlet möjligt att nu lämna någon exakt uppgift på de
belopp, vartiU de årliga utgifterna för uppvärmning och belysning hädanefter komme
att uppgå. Vad uppvärmningen anginge torde enligt vad domkapitlet från sakkunnigt
håll inhämtat den årliga åtgången av koks för värmeledningen få beräknas till omkring
800 hektoliter. Priset i Linköping å koks vore för närvarande 2 kronor 50 öre
för hektoliter. Detta skulle göra för ett ar 2,000 kronor. Härtill komme emellertid
även arvode för skötseln av värmeledningen, till vilken hörde två särskilda värmepannor.
Detta arbete, vilket icke kunde verkställas av den för domkapitlet och biblio—
teket gemensamme vaktmästaren, kunde domkapitlet fa utfört av därtill lämplig person
för en årlig kostnad av omkring 250 kronor; personen i fråga begärde nämligen för
arbetet en krona om dagen.
Domkapitlets vaktmästare, vilken enligt vad ovan nämnts jämväl vore vaktmästare
vid biblioteket, atnjöte rätt till fri vedbrand. Hans behov av ved hade förut till—
godosetts utav det vedförråd, som anskaffats för domkapitlets egna lokaler. Då värmeledning
icke vore anordnad i vaktmästarbostaden, måste ved för vaktmästarens räkning
framdeles inköpas. Kostnaden härför ävensom för sådan ved, som tilläventyrs
kunde behövas för uppeldning vid särskilda tillfällen av de båda värmeledningspannorna,
torde med nuvarande priser a ved fa beräknas till omkring 150 kronor årligen. De
sammanlagda kostnaderna för uppvärmning av domkapitels- och bibliotekshuset ävensom
vaktmästarbostaden skulle således uppgå till omkring 2,400 kronor årligen. Detta
belopp syntes rättvisligen böra fördelas lika mellan domkapitlet och bibliofeket. Visserligen
förfogade biblioteket över den största delen av huset, men hela övre våningen,
som upptoges av de stora boksalarna, ävensom tiduingsrummet å vinden torde icke
behöva uppvärmas mer än till 12 å 14 grader Celsius, och i nedre våningen, vilken i
sin helhet borde hava vanlig rumstemperatur, disponerade domkapitlet de flesta och
största lokalerna.
Kostnaderna för den elektriska belysningen kunde icke heller av domkapitlet
exakt uppgivas, men torde desamma kunna beräknas till omkring 150 kronor årligen.
Aven denna utgift syntes böra fördelas lika mellan domkapitlet och biblioteket, sä att
dessa finge anses betala hälften eller 75 kronor vardera.
De pa domkapitlet belöpande kostnaderna för uppvärmning och belysning skulle
enligt ovan angiven beräkningsgrund uppgå till sammanlagt 1,275 kronor Årligen.
Motsvarande utgifter lör de senast förflutna fem åren utgjorde, såsom framginge av
en ^bifogad tablå, i medeltal 453 kronor 25 öve för år. Ytterligare skulle alltså erfordras
ett belopp av 821 kronor 75 öre, vilken summa lämpligen torde kunna jämnas
uppåt till 825 kronor. Detta vore således det belopp, som skulle behövas utöver det
arliga expensanslaget å 1,000 kronor. Men då de nya anordningarna för uppvärmning
och belysning av domkapitels- och bibliotekshuset komme att tagas i bruk från och
med hösten 1915, vore den ovan omförmälda ökningen av expensanslaget å 825 kronor
erforderlig redan för ar 1916, för vilket år domkapitlet hade till sitt förfogande endast
det vanliga expensanslaget å 1,000 kronor. På grund av det anförda hemställde domkapitlet
om ett anslag av 2,650 kronor för år 1917 till skrivmaterialier och expenser,
ved m. m., med rätt för Kungl. Maj:t att av sistnämnda belopp redan under år 1916
av tillgängliga medel utanordna 825 kronor.
Domkapitlet i Visby, vilket såsom nämnts för år 1917 begärt till ex^
429
1916. Åttonde huvudtiteln: Diverse.
pensel- 45 kronor iller än det för år 1916 till domkapitlet anvisade beloppet,
har i skrivelse den 22 september 1915 vidare antört:
Dessutom vågade domkapitlet anhålla om ett tilläggsanslag å 144 kronor till de
åt domkapitlet för år 1916 anvisade expensmedlen för inköp av 8 stolar för sessionssalen.
Domkapitlet hade förut begärt och erhållit medel för möblering av detta rum,
men därigenom, att domkapitlet sökt alltför mycket begränsa sina behov i detta avseende,
hade luckor uppstått, som efteråt måste fyllas, för att domkapitlets ämbetslokal
skulle kunna anses vara i ett någorlunda värdigt skick. För ett belopp av 224 kronor
hade domkapitlet tillförene för sessionssalens möblering inköpt en soffa och 8 stolar,
men då 8 fönster funnes i salen och ett stolpar behövdes för varje fönsterluft, vore
ovannämnda 8 stolar ytterligare av nöden.
Statskontoret har den 25 november 1915 efter remiss avgivit utlåtande
över domkapitlens förevarande framställningar och därvid anfört:
Då till expenser för domkapitlens behov enligt gällande bestämmelser finge årligen
användas ett belopp av högst 10,000 kronor från åttonde huvudtitelns förslagsanslag till
skrivmaterialier och expenser, ved m. m. och av detta belopp för år 1916 återstode
odisponerat 525 kronor, torde av denna återstod ett tilläggsanslag för år 1916 kunna
beviljas domkapitlet i Visby med 144 kronor. Enär de i övrigt begärda anslagsökningarna
ej rymdes inom den fastställda maximigränsen samt någon erinran ej syntes
vara att framställa i fråga om de anmälda behovens storlek, såge sig statskontoret
föranlåtet hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes, för tillgodoseende av dessa behov, föreslå
riksdagen medgiva, att nyssnämnda maximibelopp finge från och med år 1917 höjas till
12,000 kronor.
Om man med ledning av de i det föregående angivna siffrorna uträknar
domkapitlens sammanlagda anslagskrav beträffande expenser för år
1917, kommer man till ett slutbelopp av 10,885 kronor. För täckande av
dessa utgifter har statskontoret föreslagit, att det belopp av högst 10,000
kronor, som får till domkapitlen utgå från åttonde huvudtitelns förslagsanslag
till skrivmaterialier och expenser, ved in. in., måtte höjas till 12,000
kronor. Och för min del anser jag en sådan höjning ingalunda för hög,
i synnerhet som, enligt vad erfarenheten givit vid handen, de till domkapitlen
anvisade expensmedlen allt emellanåt visat sig otillräckliga och särskilda
åtgärder måst vidtagas för täckande av de uppkomna bristerna.
Nyssberörda förslagsanslag är från och med år 1915 i riksstaten uppfört
med ett höjt belopp av 100,000 kronor. Den ökning i anspråken å anslaget,
som uppkommer genom den nu förordade höjningen av domkapitlens andel
däri, är jämförelsevis obetydlig och torde därför ej behöva föranleda
begäran om ytterligare höjning av anslagsbeloppet.
Vidkommande domkapitlets i Linköping framställning om ett anslag
av 825 kronor för vart och ett av åren 1916 och 1917 till bestridande
430
1916. Åttonde lumidtiteln: Diverse.
av ökade kostnader för uppvärmning och belysning av domkapitlets lokaler
in. m. torde böra anmärkas, att i denna framställning räknats med de nu
rådande exceptionellt höga bränsleprisen. Jag har förut i dag vid flera
tillfällen framhållit, att en dylik beräkning, i vad den avser utgifter för
år 1917, icke kan anses väl grundad. Det bör därför bliva beroende
på närmare prövning, vilket anslagsbelopp bör för nämnda år ställas till
domkapitlets disposition för nu avsett ändamål.
Vad angår domkapitlets i Linköping anslagsäskande för år 1916 samt
domkapitlets i Visby framställning om ett anslag av 144 kronor för samma
år till inköp av stolar för domkapitlets sessionssal torde jag här böra
erinra, att då av meranämnda maximibelopp, 10,000 kronor, för år 1916
funnos odisponerade 525 kronor, Kungl. Maj:t enligt beslut den 31 december
1915 medgivit, att till expensmedel för år 1916 vid domkapitlen i Lin--köping och Visby må av förslagsanslaget i fråga utgå, utöver förut anvisade
medel, ytterligare respektive 381 kronor och 144 kronor. Skulle det till
domkapitlet i Linköping sålunda anvisade beloppet visa sig för ändamålet
otillräckligt, torde den brist, som kan uppkomma, få av domkapitlet
framdeles anmälas till ersättande.
Under hänvisning till vad i ärendet anförts får jag hemställa, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att medgiva, att av det under åttonde huvudtiteln
på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget å 100,000
kronor till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.
(därav till domkapitlens expeditioner högst 10,000 kronor)
må från och med år 1917 till domkapitlens expeditioner
utgå högst 12,000 kronor.
6. Extra utgifter, oförändrat ordinarie reservationsanslag
......................................... kronor 28,000: —-
[227.] 7. Ersättning för förskott. Enligt vad statskontoret i underdånig
^Ersättning skrivelse den 13 december 1915 anmält, har nämnda ämbetsverk förskjutit
r rs o t. fgijan(je belopp, vilka torde böra anmälas till ersättande av riksdagen under
åttonde huvudtiteln, nämligen:
1) jämlikt kungl. brev den 18 juni 1910, den 17
februari 1911, den 23 december 1914 samt den 22 januari,
den 5 februari, den 12 mars och den 10 april
1915 till bestridande av ersättning åt sakkunniga för fortsatt
beredande av frågan om prästerskapets löneförmåner kronor 9,318: 19
1916. Åttonde huvudtiteln: Diverse.
431
2) jämlikt kungl. brev den 30 oktober 1914 och
den 10 april 1915 till bestridande av kostnader för
sakkunniga för revision av svenska kyrkans psalmbok... kronor
3) jämlikt kungl. brev den 5 december 1913, den
24 juli och den 19 december 1914 samt den 23 september
1915 till bestridande av kostnader för översättning
av gamla testamentets apokryfisk a böcker ......... »
4) jämlikt kungl. brev den 2 juli 1915 till bestri
dande
av kostnader för utarbetande av förslag till ny
evangeliebok ................................................................................. 8
5) jämlikt kungl. brev den 2 juli 1915 till bestri
dande
av kostnader för utarbetande av förslag till ändringar
i kyrkohandboken......................................................... »
6) jämlikt kungl. brev den 30 oktober och den 5
december 1914 samt den 5 februari 1915 till bestridande
av kostnader för sakkunniga för utarbetande av
förslag till liturgiska och liturgisk-musikaliska bilagor
till kyrkohandboken..................................................................... 8
7) jämlikt kungl. brev den 3 juni och den 17
september 1915 till bestridande av kostnader för sakkunniga
i fråga om ändrade bestämmelser rörande flyttningsbetyg
m. m........................................................................ 8
8) jämlikt kungl. brev den 30 oktober 1914 och
den 19 februari 1915 till täckande av brist i domkapitlens
expeditionskassor m. m............................................. »
9) jämlikt kungl. brev den 23 oktober 1914 till
bestridande av kostnader för inledande av elektrisk belysning
i domkapitlets i Härnösand lokaler........................ 8
10) jämlikt kungl. kungörelse den 14 november
1902 till bestridande av kostnader för transport av
handlingar till landsarkiv ...................................................... 8
11) jämlikt kungl. brev den 2 maj 1902 och den
18 juni 1909 till bestridande av kostnader för kommittén
för undersökning av svenska ortnamn ........................ 8
12) jämlikt kungl. brev den 21 november 1913,
den 1 maj 1914 samt den 22 januari, den 26 mars,
den 3 juni och den 9 juli 1915 till bestridande av
kostnader för kommittén för omorganisation av förnminnesvården
i riket m. m................................................... 8
5,342: 64
5,946: 16
2,235: 50
405: 95
40,227: 23
4,123: 89
2,419: 71
412: 51
5,748: 20
1,009: 80
11,638: 35
[227.1
432
1916. Åttonde huvudtiteln: Diverse.
[227.] 13) jämlikt kungl. brev den 24 april 1915 till
täckande av brist i anslaget till bestridande av Sveriges
andel i kostnaderna för den internationella föreningen
för tidssignalering m. m........................................... kronor
14) jämlikt kungl. brev den 30 oktober 1914 samt
den 10 april och den 9 juli 1915 till bestridande av
kostnader för utredning rörande den nya värnpliktslagens
inverkan på undervisningen vid universiteten in. in. »
15) jämlikt kungl. brev den 5 juli, den 1 och den
22 november samt den 6 och den 13 december 1912,
den 4 mars 1913, den 19 mars, den 26 augusti och
den 17 september 1914 samt den 29 januari, den 30
april, den 21 maj och den 1 oktober 1915 till bestridande
av kostnader för lärarlönenämnden........................ »
16) jämlikt kungl. brev den 14 maj och den 9
juli 1915 till bestridande av ersättning åt sakkunniga
rörande kompetensbestämmelser för vissa kristendomslärare
............................................................................................. »
17) jämlikt kungl. brev den 9 juli samt den 7
och den 23 september 1915 till bestridande av kostnader
för kommittén för omorganisation av gymnastiska
centralinstitutet m. in............................................................... »
18) jämlikt kungl. brev den 6 mars 1914 och den
24 april 1915 till bestridande av kostnader för folkundervisning
skommittén ............................................................ »
19) jämlikt kungl. brev den 28 april 1911, den 4
oktober och den 31 december 1912, den 19 december
1913, den 18 april 1914 samt den 19 februari, den
26 mars, den 24 april och den 23 juli 1915 till bestridande
av kostnader för katekesnämnden .................... >
20) jämlikt kungl. brev den 5 september 1913
samt den 10 april och den 17 september 1915 till bestridande
av kostnader för sakkunniga för omorganisation
av dövstumundervisningsväsendet................................ »
21) jämlikt kungl. brev den 20 januari, den 24
april samt den 18 juni 1915 till bestridande av kostnader
för sakkunniga för fortsatt utredning av frågan
om ändrade bestämmelser rörande klo okär institutionen »
22) jämlikt kungl. brev den 27 juni och den 19
december 1914 samt den 22 januari och den 10 april
40: —
877: 15
99,508: 87
1,247: 99
5,469: 70
19,416: 05
8,274: 97
8,381: 33
4,464: 85
1916. Åttonde huvudtiteln: Diverse. 433
1915 till bestridande av kostnader för sakkunniga för
utredning av frågan om en ''planmässigt bedriven nykterhetsundervisning.
................................................................... kronor 7,964: 87
23) jämlikt kungl. brev den 19 april 1915 till
bestridande av kostnader för sakkunniga för utredning
av frågan om förändrade bestämmelser rörande nomadskolor
för lappbarn ................................................................. * 682: 40
24) jämlikt kungl. brev den 16 juli 1915 till be
stridande
av kostnader för utredning om ordnande av
folkskoleväsendet i vissa lapprnarksförsamlingar............... »_650:
Summa kronor 245,806: 31
Med iakttagande av grundsatsen om anslags bestämmande till jämnt
tal av kronor hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till täckande av omförmälda, av statskontoret
utbetalade förskott på extra stat för år 1917 anvisa ett
belopp av 245,807 kronor.
8. Tryckningskostnader. Såsom framgår av den under punkten 226
lämnade redogörelsen hava till och med år 1914 domkapitlens tryckningskostnader
utgått från åttonde huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till
skrivmaterialier och expenser, ved m. m. Häri gjordes genom beslut av
1914 års senare riksdag en ändring, i det att riksdagen då på Kungl.
Maj:ts framställning medgav, att utgifter för tryckningskostnader för domkapitlens
expeditioner finge från och med år 1915 intill ett belopp av högst
1,800 kronor för år bestridas från det under nämnda huvudtitel å ordinarie
stat uppförda förslagsanslaget till tryckningskostnader.
För år 1916 hava till ifrågavarande ändamål genom nådigt brev den
26 juni 1915 anvisats följande belopp till de särskilda domkapitlen:
till |
domkapitlet i Uppsala.................... |
.............................. kronor 350 |
— |
» » Skara ....................... |
.......... » 250 |
— |
|
» |
» » Strängnäs................. |
..................... » 400 |
— |
» » Västerås.................... |
.................. » 70 |
— |
|
»• » Växjö....................... |
......... > 100 |
— |
|
» » Lund ....................... |
230 |
— |
|
» |
» » Göteborg ................. |
.............................. » 200 |
— |
» |
» » Härnösand ............. |
...... ... » 90 |
— |
» » Visby....................... |
............................. » 30 |
— |
|
Summa kronor 1,720 |
— |
55
Ökat anslag.
[228.]
Trycknings
kostnader.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
434
1916. Åttonde huvudtiteln: Diverse.
[228.]
Ökat anslag.
Höjning i de sålunda till vederbörande domkapitels förfogande ställda
belopp har nu begärts av domkapitlet i Uppsala med 150 kronor, av
domkapitlet i Strängnäs med 100 kronor och av domkapitlet i Härnösand
med 125 kronor, varjämte domkapitlet i Luleå, som förut ej fått något
särskilt anslag för sådant ändamål åt sig anvisat, äskat ett belopp för
år 1917 av 200 kronor samt, om möjligt, ett liknande anslag för år
1916.
över ifrågavarande framställningar, vilka avse en årlig ökning med
tillhopa 575 kronor av de för år 1916 till domkapitlen för bär ifrågavarande
ändamål anvisade medlen, har statskontoret den 25 november 1915
avgivit infordrat utlåtande och därvid anfört:
Då av det belopp å högst 1,800 kronor, som enligt gällande bestämmelser finge
årligen användas till tryckningskostnader för domkapitlen, återstode för år 1916 odisponerat
allenast 80 kronor, syntes framställning böra göras hos riksdagen om medgivande
därtill, att nyssberörda maximibelopp finge från och med år 1917 ökas till
2,500 kronor.
Den av statskontoret sålunda föreslagna ökningen med 700 kronor av
det maximibelopp, vilket för närvarande står till förfogande för bestridande
av tryckningskostnader vid domkapitlen, anser jag befogad. Någon höjning
av åttonde huvudtitelns förslagsanslag till tryckningskostnader, för närvarande
i riksstaten upptaget till 24,999 kronor, lärer en dylik ökning
icke påkalla.
För jämnande av huvudtitelns slutsumma torde emellertid- nämnda
förslagsanslag böra ökas med 50 kronor.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att
dels medgiva, att av det under åttonde huvudtiteln
på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till tryckningskostnader
(därav till domkapitlens expeditioner
högst 1,800 kronor) må från och med år 1917 till domkapitlens
expeditioner utgå högst 2,500 kronor,
dels ock för jämnande av huvudtitelns slutsumma
öka samma förslagsanslag från dess nuvarande belopp,
24,999 kronor, till 25,049 kronor, eller med 50 kronor.
435
IDIG. Åttonde huvudtiteln: Sammanfattning.
Beträffande här förut omförmälda ordinarie anslag, vid vilka jag icke [229. ]
gjort någon framställning, har jag icke att föreslå någon förändring.
Av åttonde huvudtitelns ordinarie anslag, som för år 1916 uppgå
till........................................................................................... kronor 33,652,384: —
komma vid bifall till de av mig framställda förslagen
följande anslag att höjas, nämligen:
till kungl. biblioteket med......... kronor 1,800: —
» ersättning för prästerskapets
tionde, förslagsanslag, med
» Uppsala universitet, univer
sitetsstaten,
med...................
» Lunds universitet med.........
» karolinska mediko-kirurgiska
institutet, bestämt anslag,
med.............................................
» allmänna läroverken, reservationsanslag,
med ..............
» folkskoleseminarierna med ..
» lönetillskott åt lärare vid
folkskolor och småskolor,
förslagsanslag, med ...............
» tryckningskostnader, förslagsanslag,
med.....................
229,400: -
8,000: —
6,250: —
900: —
31,329: —
3,500: —
330,000: —
50:— » 611,229:—
De ordinarie anslagen skulle sålunda för år
1917 uppgå till ................................................................
34,263,613: —
Summan av de extra anslagen, som för år
1916 utgör ........................................................................... * 5,208,716:
kommer, vid bifall till de av mig framställda förslag,
att ökas med............................................................. kronor 158,171:
och att sålunda för år 1917 uppgå till ..................... kronor 5,366,887: —
Huvudtitelns slutsumma för år 1916.................. kronor 38,861,100: —
skulle, under förutsättning av bifall till mitt förslag,
för år 1917 uppgå till...................................................... » 39,630,500: —
[229.]
436 1916. Åttonde huvudtiteln: Sammanfattning.
I vad föredragande departementschefen hemställt
och föreslagit beträffande anslagen under åttonde huvudtiteln
instämde statsrådets övriga ledamöter; och behagade
Hans Maj:t Konungen bifalla vad sålunda blivit
av statsrådet tillstyrkt samt tillika, enligt statsrådets
hemställan, förordna, att utdrag av detta protokoll skulle
överlämnas till finansdepartementet till ledning vid författandet
av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående
statsverkets tillstånd och behov.
Ur protokollet:
P. G. Lönegren.
437
Innehåll:
Sida. |
Punkt. |
Ordinarie anslag. Kronor. |
Extra ordinarie anslag. Kronor. |
Ordinarie anslag. Kronor. |
Extra ordinarie anslag. Kronor. |
|
Ecklesiastikdepartementet. |
||||||
A. Departementet. |
||||||
5 |
— |
1. Departementschefen, oförändrat anslag ......... |
— |
— |
17,000 |
— |
5 |
— |
2. Departementets avdelning avKungl. Maj:ts kansli, |
||||
oförändrat anslag .................................... |
— |
— |
88,900 |
— |
||
5 |
i |
3. Omläggning av undervisningsstatistiken m. m... |
— |
— |
— |
23,600 |
10 |
2 |
4. Provisorisk lönereglering, förslagsanslag......... |
— |
— |
— |
12,040 |
11 |
3 |
5. Extra byråchef............................................. |
— |
— |
— |
7,800 |
11 |
4 |
6. Extra föredragande m. m.............................. |
— |
— |
— |
21,650 |
15 |
5 |
7. Arvoden till amanuenser m. m...................... |
— |
— |
— |
9,950 |
Säger för departementet |
— |
— |
105,900 |
75,040 |
||
B. Arkiv, bibliotek och museer. |
||||||
Arkiv. |
||||||
16 |
— |
1. Riks- och landsarkiven, oförändrat anslag ...... |
103,380 |
— |
• |
|
16 |
6 |
2. Ytterligare ålderstillägg för vaktmästaren vid |
||||
arkivdepån i Visby ................................... |
— |
— |
||||
19 |
7 |
3. Utgivande av historiska handlingar.................. |
— |
4,500 |
||
20 |
8 |
4. E. o. tjänstemän vid landsarkiven ................. |
— |
9,200 |
103,380 |
13,700 |
Bibliotek. |
||||||
22 |
9 |
5. Kungl. biblioteket (nattlig bevakning av bygg- |
||||
naden 1,800 kronor), ökat anslag ............... |
133,600 |
— |
||||
24 |
10 |
6. Gemensam accessionskatalog för Sveriges offent- |
||||
liga bibliotek............................................. |
— |
1,500 |
||||
24 |
11 |
7. Tioårsregister till accessionskatalogen ............. |
— |
1,500 |
||
25 |
12 |
8. Bindning och katalogisering av äldre böcker ... |
— |
21,800 |
||
26 |
13 |
9. Förstärkande av anslaget till vikariatsersättning |
||||
m. m. ...................................................... |
— |
1,900 |
||||
28 |
14 |
10. Stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping ..... |
— |
1,500 |
||
28 |
15 |
11. Pedagogiska biblioteket i Stockholm ............... |
— |
6,500 |
||
30 |
16 |
12. Skandinaviska bibliotekarien vid S:te Genevi&ve- |
||||
biblioteket i Paris.................................... |
— |
800 |
133,600 |
35,500 |
438
Sida. |
Punkt |
Ordinarie anslag. |
Extra ordinarie anslag. |
Ordinarie anslag. |
Extra ordinarie anslag. |
||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
||||
Museer. |
|||||||
Nationalmuseum. |
|||||||
32 |
_ |
13. |
Nationalmuseet: oförändrat bestämt anslag...... |
75,300 |
_ |
||
oförändrat reservationsanslag |
39,000 |
— |
|||||
32 |
17 |
14. |
Utställningssal i nationalmuseibvggnaden ......... |
— |
7,500 |
||
Livrustkammaren. |
|||||||
34 |
18 |
15. |
Livrustkammarens samlingar........................... |
6,500 |
|||
Naturhistoriska riksmuseet. |
|||||||
34 |
16. |
Museet: oförändrat bestämt anslag ............. |
170,310 44,800 |
||||
oförändrat reservationsanslag ........ |
— |
||||||
34 |
19 |
17. |
Bostadsförmån för en vaktmästare vid museet... |
— |
— |
||
Nordiska museet. $ |
|||||||
38 |
20 |
18. |
Nordiska museet................................... |
80,000 |
|||
Kulturhistoriska museet i Lund. |
|||||||
39 |
21 |
19. |
Kulturhistoriska museet i Lund .................... |
20,000 |
|||
Musikhistoriska museet. |
|||||||
42 |
22 |
20. |
Musikhistoriska museet.............. |
3,000 |
|||
Svenska skolmuseet. |
|||||||
43 |
23 |
21. |
Svenska skolmuseet . ................................... |
— |
4,500 |
329,410 |
121,500 |
Säger för arkiv, bibliotek och museer |
- |
— |
566,390 |
170,700 |
4S9
DO oi p |
Punki |
Ordinarie anslag. |
Extra ordinarie anslag. |
Ordinarie anslag. |
Extra ordinarie anslag. |
||
C. Kyrkliga ändamål. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
|||
Kleresistaten. |
|||||||
46 |
— |
1. |
Kleresistaten, oförändrat förslagsanslag ........ |
90,000 |
— |
||
46 |
— |
2. |
Lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål, |
||||
oförändrat förslagsanslag ......................... |
4,000 |
— |
|||||
46 |
24 |
3. |
Ersättning för prästerskapets tionde, ökat för- |
||||
slagsanslag ......................................... |
419,400 |
— |
|||||
51 |
— |
4. |
Ersättning för vissa prästerskapet tilldelade stats- |
||||
anslag, oförändrat anslag................... |
304,074 |
— |
|||||
52 |
25 |
5. |
Stipendier för utbildande vid universitet av präster, |
||||
fortrogna med finska språket ...................... |
— |
2,250 |
|||||
52 |
26 |
6. |
Religiös och social verksamhet bland svenskar i |
||||
utländska hamnstäder ................................ |
— |
35,000 |
|||||
57 |
27 |
7. |
Pastor vid svenska Victoriaförsamlingen i Berlin |
— |
6,000 |
||
57 |
28 |
8. |
Resestipendier åt prästmän ........................... |
— |
— |
||
58 |
29 |
9. |
Utredning rörande ecklesiastika boställen, för- |
||||
slagsanslag ............................................ |
— |
10,000 |
817,474 |
53,250 |
|||
Domkapitlens expeditioner. |
|||||||
59 |
— |
10. |
Domkapitlens expeditioner, oförändrat anslag . |
— |
— |
91,350 |
— |
59 |
30 |
11. |
Förstärkande av det ordinarie anslaget till dom- |
||||
kapitlens expeditioner.................... |
— |
— |
10,340 |
||||
Kyrkors underhåll m. m. |
|||||||
73 |
— |
12. |
Kyrkors underhåll: oförändrat bestämt anslag |
1,028 |
— |
||
oförändrat förslagsanslag |
169,400 |
— |
|||||
73 |
— |
13. |
Svenska kyrkan i Paris, oförändrat anslag...... |
4,119 |
— |
174,547 |
— |
Säger för kyrkliga ändamål |
— |
— |
1,083,371 |
63,590 |
|||
D. Akademier m. m. |
|||||||
Svenska akademien. |
|||||||
74 |
— |
1. |
Svenska akademien, oförändrat anslag............ |
— |
— |
8,250 |
— |
Vetenskapsakademien. |
|||||||
74 |
— |
2. |
Till diverse akademiens behov, räntegottgörelse |
||||
m. m., oförändrat anslag........................... |
14,460 |
— |
— |
— |
440
Sida. |
Punkt |
Ordinarie anslag. |
Extra ordinarie anslag. |
Ordinarie anslag. |
Extra ordinarie anslag. |
||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
||||
74 |
31 |
3. |
Internationell katalog över naturvetenskaplig |
||||
litteratur................................................... |
— |
1,600 |
|||||
75 |
32 |
4. |
Internationell förening för tidssignalering......... |
— |
580 |
14,460 |
2,180 |
Meteorologiska centralanstalten. |
|||||||
75 |
— |
5. |
Meteorologiska centralanstalten m. m., oförändrat |
||||
anslag.................................................... |
27,200 |
— |
|||||
75 |
33 |
6. |
Meteorologiska centralanstalten (därav reserva- |
» |
|||
iionsanslag 20,300 kronor)........................... |
— |
58,720 |
|||||
81 |
34 |
7. |
Meteorologiska observationer å Pårtetjåkko...... |
— |
6,000 |
27.200 |
64,720 |
Vitterhets-, historie- och antikvitets- |
|||||||
akademien. |
|||||||
93 |
— |
8. |
Akademien: oförändrat bestämt anslag ......... |
90,900 |
— |
||
oförändrat reservationsanslag...... |
1,000 |
— |
|||||
93 |
35 |
9. |
Undersökning av en påbyggnad vid Alvastra... |
— |
2,000 |
91,900 |
2,000 |
Akademien för de fria konsterna. |
|||||||
94 |
— |
10. |
Akademien: oförändrat bestämt anslag ......... |
68,850 |
— |
||
oförändrat reservationsanslag...... |
33,100 |
— |
101,950 |
— |
|||
Musikaliska akademien. |
|||||||
94 |
11. |
Akademien: oförändrat bestämt anslag ......... |
78,635 |
— |
|||
oförändrat reservationsanslag...... |
15,000 |
— |
93,635 |
— |
|||
Säger för akademier m. m. |
— |
— |
337,395 |
68,900 |
|||
E |
.. Universiteten, den medicinska |
||||||
undervisningen m. m. |
|||||||
Universitetskansler sexpeditionen. |
|||||||
95 |
— |
l. |
Expeditionen: oförändrat bestämt anslag ...... |
8,200 |
— |
||
oförändrat förslagsanslag, högst |
1,350 |
— |
9,550 |
— |
441
Sida. |
Punkl |
Ordinarie anslag. |
Extra ordinarie anslag. |
Ordinarie anslag. |
Extra ordinarie i |
||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
||||
Uppsala universitet, |
|||||||
95 |
36 |
2. |
Universitetsstaten (vaktmästare och tamburvakt |
||||
vid universitetsbiblioteket 1,050 kronor, ök-ning av universitetsbibliotekets materiellanslag |
|||||||
■» 5,500 kronor samt kvinnligt biträde vid rånte- |
|||||||
kammaren 1,450 kronor), ökat anslag ......... |
854,542 |
— |
|||||
95 |
— |
3. |
Akademiska sjukhuset, oförändrat förslags- |
||||
95 |
37 |
4. |
anslag..................................................... Lärare i symbolik ....................................... |
10,000 |
1,500 |
||
95 |
38 |
5. |
Det praktisk-teologiska övningsinstitutet ......... |
— |
300 |
||
96 |
39 |
6. |
Ny- och ombyggnad vid akademiska sjukhuset i |
— |
200,000 |
||
96 |
40 |
7. |
Undervisningskurs i allmän kemi ............... |
— |
3j«j00 |
||
97 |
41 |
8. |
Materiell m. m. för hygienska institutionen______ |
— |
10,000 |
||
99 |
42 |
9. |
E. o. amanuens vid anatomiska institutionen ... |
— |
600 |
||
104 |
43 |
10. |
Materiell för anatomiska institutionen ............ |
— |
2,000 |
||
104 |
44 |
11. |
Biträdande lärare i medicin........................... |
— |
3,000 |
||
105 |
45 |
12. |
Lärarkrafterna i kirurgi............................... |
— |
2,000 |
||
105 |
46 |
13. |
Assistent vid akademiska sjukhusets i Uppsala |
1,500 |
|||
röntgenavdelning ....................................... |
— |
||||||
105 |
47 |
14. |
Universitetslektorer ................................... |
— |
9,000 |
||
106 |
48 |
15. |
Lärarbiträde i ryska ................................. |
— |
500 |
||
106 |
49 |
16. |
Lärare i estetik samt litteratur- och konsthistoria |
— |
3,500 |
||
107 |
50 |
17. |
Psykologiska laboratoriet ............................. |
— |
1,000 |
||
107 |
51 |
18. |
Pedagogiska seminariet och övningsskolan ..... |
— |
7,000 |
||
107 |
52 |
19. |
Statistiska seminariet .................................... |
— |
750 |
||
10S |
53 |
20. |
Övningarna vid kemiska institutionen ........... |
— |
1,500 |
||
108 |
54 |
21. |
Seismologiska undersökningar vid meteorologiska |
||||
observatoriet ..........................V................ |
— |
2,000 |
|||||
109 |
55 |
22. |
Assistent vid fysiska institutionen V............... |
— |
1,500 |
||
109 |
56 |
23. |
Driftkostnader för Klubbans biologiska station... |
— |
2,200 |
||
117 |
57 |
24. |
Överskottsmedel å anslaget till zoologiska insti- |
||||
tutionens nybyggnad ................................ |
— |
— |
|||||
121 |
58 |
25. |
Undervisning i bokföring .......................... |
— |
600 |
||
121 |
59 |
26. |
Vaktmästare och tamburvakt vid universitets- |
||||
biblioteket (se ovan under punkt 36 universi-tetsstaten) ......................................... |
— |
_ |
|||||
125 |
60 |
27. |
Ökning av universitetsbibliotekets materiellanslag |
||||
(se ovan under punkt 36 universitetsstaten) ... |
— |
— |
|||||
126 |
61 |
28. |
Universitetsbiblioteket ............................... |
— |
10,000 |
||
127 |
62 |
29. |
Universitetets årsskrift ................................ |
— |
5,000 |
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
56
442
ce 3"1 |
Punkt |
Ordinarie anslag. |
Extra ordinarie anslag. |
Ordinarie anslag. |
Extra ordinarie anslag. |
||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
||||
127 |
63 |
30. |
Tillfällig löneförbättring för gymnastikläraren och |
||||
biträdande gvmnastikläraren ........................ |
1,160 |
||||||
128 |
64 |
31. |
Kvinnligt biträde vid räntekammaren (se ovan |
||||
under punkt 36 universitetsstaten) ............... |
— |
— |
864.542 |
270,110 |
|||
Lunds universitet. |
|||||||
135 |
65 |
32. |
Universitetsstaten (astronomiska observatoriets |
||||
materiellanslag 1,500 kronor, zoologiska insti-tutionens materiellanslag 3,700 kronor samt ny |
725,916 |
||||||
136 |
66 |
33. |
Lärare i symbolik ......................... |
1,500 |
|||
136 |
67 |
34. |
Propedeutisk undervisningskurs för juris stude- |
||||
rande ....................... |
_ |
750 |
|||||
136 |
68 |
35. |
Nybyggnad vid Malmöhus läns sjukvårdsinrätt- |
||||
ningar i Lund ........................... |
— |
200,000 |
|||||
137 |
69 |
36. |
Ny röntgenavdelning och nya polikliniklokaler |
||||
m. m. vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar |
|||||||
i Lund ................ |
— |
50,000 |
|||||
148 |
70 |
37. |
Undervisningskurs i allmän kemi .. |
— |
3,000 |
||
149 |
71 |
38. |
Kostnadsfri propedeutisk undervisning i allmän |
||||
kirurgi ..................... |
- |
2.500 1.500 |
| |
||||
149 |
72 |
39. |
Arvode åt en assistent å röntgenlaboratoriet |
||||
149 |
73 |
40. |
Biträdande lärare i medicin |
— |
3,000 |
||
150 |
74 |
41. |
Föreståndare vid en poliklinik för öron-, näs- |
||||
och halssjukdomar.................... |
— |
1,000 |
|||||
150 |
75 |
42. |
Ortopedisk poliklinik...... |
_ |
1,500 9,000 |
||
151 |
76 |
43. |
Universitetslektorer.............. |
_ |
|||
152 |
77 |
44. |
Undervisning i slaviska språk.......... |
_ |
2,500 |
||
152 |
78 |
45. |
Lärare i estetik samt litteratur- och konsthistoria |
_ |
3j500 |
||
152 |
79 |
46. |
Psykologiska laboratoriet............ |
750 |
|||
153 |
80 |
47. |
Föreståndare för historiska museet m. m. |
4,000 500 |
|||
153 |
81 |
48. |
Amanuens vid universitetets konstsamlingar... . |
_ |
|||
153 |
82 |
49. |
Astronomiska observatoriets materiellanslag (se |
||||
ovan under punkt 65 universitetsstaten)...... |
|||||||
160 |
83 |
50. |
Geologisk-mineralogiska institutionens materiell- |
||||
anslag............................. |
— |
1,000 |
|||||
160 |
84 |
Öl. |
Zoologiska institutionens materiellanslag (se ovan |
||||
under punkt 65 universitetsstaten) ............... |
— |
— |
|||||
167 |
85 |
52. |
Ny vaktmästarbefattning vid zoologiska institutio- |
||||
nen (se ovan under punkt 65 universitetsstaten) |
— |
— |
443
Sida. |
Punkt. |
168 |
86 |
168 |
87 |
169 |
88 |
169 |
89 |
170 |
90 |
170 |
91 |
173 |
92 |
184 |
|
184 |
|
184 |
93 |
1185 |
94 |
1185 |
95 |
; 1S6 |
96 |
186 |
97 |
186 |
98 |
,187 |
99 |
188 |
100 |
18S |
101 |
188 |
102 |
189 |
103 |
189 |
104 |
190 |
105 |
194 |
106 |
195 |
107 |
197 |
108 |
53. Undervisning i entomologi ...................
54. Undervisning i bokföring ......................
55. Universitetsbiblioteket............................
56. Universitetets årsskrift .........................
57. Inrättningen för gymnastik och fäktkonst
58. Idrottsplats och idrottsmateriell m. m.....
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
59 a." Karolinska mediko-kirurgiska institutet (fyllnad
i en professorsavlöning 900 kronor), ökat bestämt
anslag............................................
59 b. Karolinska mediko-kirurgiska institutet, oförändrat
reservationsanslag...........................
60. Tandläkarinstitutet, oförändrat förslagsanslag,
högst ......................................................
61. Skrivbiträde åt rektor, biblioteksbiträde............
62. Undervisningskurser i allmän kemi..................
63. Biträdande lärare i medicin och kirurgi m. m....
64. Arbetsbiträde å anatomiska och histologiska in
stitutionerna
.............................................
65. Vetenskapliga arbeten å ett patologiskt-anato
miskt
laboratorium ....................................
66. Eöntgenarbeten vid serafimerlasarettet ............
67. Undervisning och sjukvård vid de obstetriska
och gynekologiska klinikerna.......................
68. Amanuens vid gynekologiska kliniken å Sabbats
berg........................................................
69. Amanuens vid obstetriska kliniken å allmänna
barnbördshuset ........................................
70. Klinik och poliklinik för barnsjukdomar ........
71. Amanuens vid kliniken för öron-, näs- och hals
sjukdomar ...............................................
72. Amanuenser vid syfilidologiska kliniken ........
73. Arvode åt vikarie för kliniske laboratorn........
74. Mikroskop för kliniska laboratoriet å serafimer
lasai
ettet...............................................
75. Nya vaktmästarbostäder.............................
76. Ålderstillägg åt ett kvinnligt tekniskt biträde
vid patologisk-anatomiska institutionen .....
Ordinarie anslag. |
Extra |
Ordinarie anslag. |
Extra ordinarie anslag. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
3,000 |
|||
— |
300 |
||
— |
10,000 |
||
— |
5,000 |
||
— |
500 |
||
— |
900 |
725,916 |
305,700 |
320,185 |
|||
2,000 |
— |
||
31,700 |
_ |
||
— |
1,500 |
||
— |
4,000 |
||
— |
6,600 |
||
— |
750 |
||
_ |
! 2,400 |
||
— |
7,500 | |
||
— |
1,500 |
||
— |
2,000 |
||
_ |
2,000 |
||
— |
7,075 |
||
_ |
2,000 |
||
— |
3,000 |
||
3,000 |
|||
— |
13,900 |
||
— |
— |
353,885 |
57,225 |
Sida. |
Punkt. |
Ordinarie anslag. |
Extra ordinarie anslag. |
Ordinarie anslag. |
Extra ordinarie anslag. |
|
Seraftmerlasarettet. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
||
202 |
77. Understöd och ersättniDgar, oförändrat anslag |
120,000 |
_ |
|||
202 |
78. Inrättningen för sjukas behandling med elektri- |
|||||
citet, oförändrat anslag............................ |
750 |
— |
120,750 |
|||
Gemensamma universitetsändamål. |
||||||
202 |
109 |
79. Undervisning i epidemiologi..... |
_ |
6,000 |
||
202 |
no |
80. Resestipendier åt universitetslärare.................. |
_ |
__ |
||
203 |
in |
81. Utgivande av anteckningar efter juridiska före- |
||||
läsningar................................................... |
— |
4,500 |
_ |
10,500 |
||
Farmaceutiska institutet. |
t |
|||||
204 |
_ |
82. Institutet, oförändrat anslag ........ |
57,900 |
|||
Barnhusen. |
||||||
204 |
112 |
83. Allmänna barnhuset i Stockholm, oförändrat |
||||
anslag.................................................... |
78,000 |
_ |
||||
205 |
— |
84. Frimurarbarnhuset, oförändrat anslag............ |
2,750 |
_ |
||
205 |
— |
85. Barnhusen i landsorten, oförändrat anslag..... |
28,380 |
— |
109,130 |
|
Undervisningsanstalter för barnmorskor |
||||||
m. m. |
||||||
205 |
— |
86. Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen, |
||||
oförändrat anslag ............................. |
63,533 |
_ |
1 |
|||
205 |
113 |
87. Fortbildningskurser för barnmorskor ... |
2,000 |
|||
206 |
114 |
88. Allmänna barnbördshuset........ |
— |
70,000 |
63,533 |
72,000 |
Säger för universiteten, den medi- |
||||||
cinska undervisningen m. m. |
— |
— |
2,305,206 |
715,535 |
||
F. Allmänna skolväsendet. |
||||||
Det högre skolväsendet. |
||||||
Högre lärarinneseminariet. |
||||||
207 |
— |
1. Högre lärarinneseminariet, oförändrat anslag... |
76,350 |
— |
||
207 |
115 |
2. Uppehållande av hushållsskolans verksamhet, ar- |
||||
voden åt extra ordinarie lärarpersonal m. m.... |
— |
35,750 |
||||
208 |
116 |
3. Brist i hushållsskolans räkenskaper..... |
— |
376 |
76,350 |
36,126 |
445
Sida |
Punk |
Ordinarie anslag. |
Extra ordinarie anslag. |
Ordinarie anslag. |
Extra ordinarie anslag. |
||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
||||
Statens läroverk. |
|||||||
209 |
117 |
4. |
Allmänna läroverken (nya lärartjänster 31,000 |
||||
kronor samt upphörande av Häggdångers pasto-rats prebendeegenskap 329 kronor), ökat reser-vationsanslag .......................................... |
5,931,757 |
||||||
211 |
118 |
5. |
Amanuens hos läroverksöverstyrelsen............... |
— |
1,500 |
||
211 |
119 |
6. |
Inspektion och sakkunnigt biträde inom läro- |
||||
verksöverstyrelsen i fråga om fysisk uppfostran |
|||||||
in. m.................................................... |
— |
5,000 |
|||||
212 |
120 |
7. |
Vaktmästarbiträde hos läroverksöverstyrelsen ... |
— |
1,000 |
||
213 |
121 |
8. |
Lokal åt läroverksöverstyrelsen ..................... |
— |
6,8») |
||
213 |
122 |
9. |
Nya lärartjänster (se ovan under punkt 117 all- |
||||
männa läroverken) ................................... |
— |
— |
|||||
218 |
123 |
10. |
Upphörande av Häggdångers pastorats prebende- |
||||
egenskap (se ovan under punkt 117 allmänna |
_ |
__ |
|||||
220 |
124 |
11. |
Terminsavgifter till biblioteks- och materiell- |
||||
kassorna............................................... |
— |
— |
|||||
225 |
— |
12. |
Understöd åt extra ordinarie lärare vid de all- |
||||
männa läroverken under förfall på grund av |
5,000 |
— |
|||||
225 |
125 |
13. |
Extra och vikarierande ämneslärare ............... |
— |
330,000 |
||
228 |
126 |
14. |
Tillfällig löneförbättring för ämneslärarinnor vid |
||||
allmänna läroverk m. m. ------ |
- |
6,500 |
|||||
230 |
— |
15. |
Undervisning i slöjd, oförändrat förslagsanslag |
28,000 |
— |
||
230 |
127 |
16. |
Extra arvoden åt teckningslärare .................. |
— |
26,000 |
||
231 |
128 |
17. |
Extra arvoden åt musiklärare ..................... |
— |
6,300 |
||
232 |
129 |
18. |
Ersättning åt skolläkare .............. ................. |
— |
25,500 |
||
233 |
130 |
19. |
Provårskurser i Göteborg .............................. |
— |
11,950 |
5,964,757 |
420,550 |
Privatläroverk. |
|||||||
235 |
— |
20. |
Enskilda mellanskolor, oförändrat anslag ...... |
70,000 |
— |
||
235 |
— |
21. |
Högre flickskolor, oförändrat anslog.............. |
400,000 |
— |
||
235 |
— |
22. |
Högre goss- och. samskolor, oförändrat anslag |
190,000 |
— |
||
235 |
— |
23. |
Enskilda lärarinneseminarier, oförändrat anslag |
30,000 |
— |
||
235 |
— |
24. |
Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda |
||||
enskilda läroanstalter, oförändrat förslags- |
280,000 |
||||||
235 |
— |
25. |
Bidrag till de statsunderstödda enskilda läro- |
||||
anstalternas vikariatskassa, oförändrat förslags-anslag ..................................................... |
12,000 |
— |
|||||
235 |
131 |
26. |
Nybyggnad åt fackskolan för huslig ekonomi |
||||
Uppsala ................................................. |
— |
5,000 |
446
Sida. |
|j Punkt |
Ordinarie anslag. |
Extra ordinarie anslag. |
Ordinarie anslag. |
Extra ordinarie anslag. |
||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
||||
236 |
132 |
27. |
Utbildningskurser för lärarinnor i huslig eko- |
||||
nomi ................................................... |
— |
31,600 |
|||||
240 |
133 |
28. |
Understöd till läroanstalter för utbildande av |
||||
lärarinnor i handarbete ..................... |
_ |
11,100 |
|||||
241 |
134 |
29. |
Resestipendier åt lärarpersonalen vid enskilda |
||||
läroanstalter |
_ |
||||||
242 |
135 |
30. |
Resestipendier och studieunderstöd åt skolköks-lärarinnor ................................................ |
982,000 |
47,700 |
||
Kommunala mellanskof!*. |
|||||||
242 |
— |
31. |
Kommunala mellanskolor, oförändrat förslags- |
||||
242 |
136 |
32. |
anslag ................................... Resestipendier åt lärarpersonalen vid kommunala |
— |
— |
320,000 |
— |
mellanskolor ........................................... |
— |
— |
— |
— |
|||
Folkundervisninge n. Folkskolöverstyrelsen. |
|||||||
243 |
— |
33. |
Folkskolöverstyrelsen, oförändrat anslag......... |
77.900 |
- |
||
243 |
137 |
34. |
Amanuens hos folkskolöverstyrelsen ............... |
— |
1,500 |
||
244 |
138 |
35. |
Inspektion och sakkunnigt biträde hos folkskol- |
||||
överstyrelsen i fråga om fysisk uppfostran |
|||||||
m. m. ............................................ |
— |
7,000 |
|||||
244 |
139 |
36. |
Lokal åt folkskolöverstyrelsen ........................ |
— |
5,700 |
77,900 |
14,200 |
Lärarutbildnin g. |
|||||||
Folkskoleseminarier. |
|||||||
245 |
140 |
37. |
Folkskoleseminarierna (provårskurser 3,500 kro- |
||||
nor), ökat anslag..................................... |
853,095 |
— |
|||||
258 |
— |
38. |
Stipendier för seminarieelever, oförändrat |
||||
anslag.................................................... |
150,225 |
— |
|||||
258 |
141 |
39. |
Brist i folkskoleseminariernas stater, förslags- |
||||
anslag, högst............................................ |
— |
30,000 |
|||||
262 |
142 |
40. |
Studentkurser och parallellavdelningar vid vissa |
||||
folkskoleseminarier .................................... |
— |
180,670 |
|||||
278 |
143 |
41. |
Tillfällig löneförbättring för lärare och lärarinnor |
||||
vid folkskoleseminariernas övningsskolor...... |
15,600 |
||||||
280 |
— |
42. |
Bidrag till avlönande av vikarie under övnings- |
||||
lärares vid folkskoleseminarium sjukdom, oför-ändrat förslagsanslag............................... |
4,000 |
||||||
280 |
144 |
43. |
Folkskoleseminariets i Lund nybyggnad............ |
— |
132,000 |
||
280 |
145 |
44. |
Inredning och möblering av nybyggnaden för |
||||
folkskoleseminariet i Lund m. m................... |
— |
37,950 |
447
Sida. |
Bunkl |
Ordinarie anslag. |
Extra ordinarie anslag. |
Ordinarie anslag. |
Extra ordinarie anslag. |
||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
||||
285 |
146 |
45. |
Ordnande av tomtområdet vid folkskolesemi- |
||||
nariet i Uppsala ...................................... |
— |
25,000 |
|||||
286 |
147 |
46. |
Nytt folkskoleseminarium i Norrland............... |
— |
150,000 |
||
288 |
148 |
47. |
Underhåll av trädgården vid folkskoleseminariet |
||||
i Luleå ................................................ |
— |
1,000 |
|||||
288 |
149 |
48. |
Hyresbidrag till rektorer vid vissa folkskole- |
✓ |
|||
seminarier ................................................ |
— |
6,000 |
|||||
289 |
150 |
49. |
Förhyrande av vissa lokaler för folkskolesemi- |
||||
narierna i Linköping och Umeå m. m..... |
— |
8,240 |
|||||
290 |
151 |
50. |
Stockholms privata folkskollärarinneseminarium |
— |
6,300 |
||
291 |
152 |
51. |
Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium ......... |
— |
6,300 |
1,007,320 |
599,060 | |
Småskoleseminarier. |
|||||||
292 |
— |
52. |
Avlöningsbidrag till lärare vid småskolesemina |
||||
rier, oförändrat förslagsanslag..................... |
48,000 |
— |
|||||
293 |
— |
53. |
Bidrag till avlönande av vikarie för lärare vid |
||||
småskoleseminarium, oförändrat förslags-anslag..................................................... |
2,000 |
_ |
50,000 |
_ |
|||
Anordningar för lärares fortbildning. |
|||||||
293 |
153 |
54. |
Fortbildningskurser för folk- och småskollärare |
— |
15,(XX) |
||
297 |
154 |
55. |
Fortbildningskurser i gymnastik för folkskol- |
||||
lärare och folkskollärarinnor ........................ |
— |
12,900 |
|||||
299 |
155 |
56. |
Fortbildningskurser i gymnastik för småskollära- |
||||
rinnor..................................................... |
— |
3,000 |
|||||
300 |
156 |
57. |
Fortbildningskurser i skol trädgårdsskötsel......... |
— |
3,230 |
||
303 |
157 |
58. |
Kurser i simning och livräddning .................. |
— |
1,200 |
||
305 |
158 |
59. |
Resestipendier åt lärare vid folkskoleseminarier |
— |
— |
||
305 |
159 |
60. |
Resestipendier åt lärare vid högre folkskolor ... |
— |
— |
||
305 |
160 |
61. |
Resestipendier åt lärare vid folkskolor ............ |
— |
|||
306 |
161 |
62. |
Resestipendier åt lärare vid småskolor m. m. ... |
— |
— |
— |
35,330 |
Folkskolinspektionen. |
|||||||
306 |
— |
63. |
Avlöning m. m. åt folkskolinspektörer, oförändrat |
||||
förslaqsanslag .......................................... |
157,000 |
— |
|||||
306 |
— |
64. |
Resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, |
||||
oförändrat förslagsanslag........................... |
93,000 |
— |
250,000 |
_ |
|||
Folk- och småskolor. |
|||||||
306 |
162 |
65. |
Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och små- |
||||
skolor, ökat förslagsanslag ........................ |
17,030,000 |
— |
448
CD al - |
Punkt |
Ordinarie anslag. |
Extra ordinarie anslag. |
Ordinarie anslag. |
Extra ordinarie anslag. |
||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
||||
308 |
163 |
66. |
Tillfällig löneförbättring åt yissa lärare vid folk- |
||||
skolor och småskolor, förslagsanslag ............ |
— |
750,000 |
|||||
310 |
— |
67. |
Avlöningsbidrag till sjukvikarier för lärare vid |
||||
folk- och småskolor, oförändrat förslags-anslag ..................................................... |
282,000 |
||||||
310 |
— |
68. |
Befrämjande av folkundervisningen bland de i |
||||
rikets nordligaste trakter bosatta finnar, oför-ändrat förslagsanslag .............................. |
225,000 |
||||||
311 |
- |
69. |
Lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, |
||||
oförändrat förslagsanslag........................... |
80,000 |
— |
|||||
311 |
164 |
70. |
Upphjälpande av skolväsendet inom vissa lapp- |
||||
marksförsamlingar....................................... |
— |
23,000 |
|||||
313 |
165 |
71. |
Upphjälpande av skolväsendet inom Hotagens |
||||
och Frostvikens församlingar........................ |
— |
3,000 |
|||||
319 |
166 |
72. |
Svensk undervisning för svenska barn i utlandet |
— |
5,400 |
||
322 |
— |
73. |
Undervisning i manlig slöjd, oförändrat för- |
||||
slagsanslag............................................... |
440,000 |
— |
|||||
322 |
— |
74. |
Undervisning i kvinnlig slöjd, oförändrat för- |
||||
slagsanslag ............................................. |
315,000 |
— |
|||||
322 |
— |
75. |
Undervisning i huslig ekonomi, oförändrat för- |
||||
slagsanslag................................................ |
140,000 |
— |
|||||
322 |
— |
76. |
Undervisningsmateriell m. m. för folkskolor, |
||||
oförändrat reservationsanslag..................... |
30,000 |
— |
18,542,000 |
781.400 |
|||
323 |
— |
77. |
Understödjande av folkskolebarns ferie- och |
||||
studieresor, oförändrat förslagsanslag ......... |
— |
— |
30,000 |
— |
|||
Fortsättningsskolor. |
|||||||
323 |
— |
78. |
Avlöningsbidrag till lärare vid fortsättningsskola, |
||||
oförändrat förslagsanslag........................... |
— |
— |
163,000 |
— |
|||
Högre folkskolor. |
|||||||
323 |
— |
79. |
Understöd åt högre folkskolor, oförändrat för- |
||||
slagsanslag ............................................. |
92,000 |
— |
|||||
323 |
167 |
80. |
Tillfällig löneförbättring åt vissa lärare vid högre |
||||
folkskolor, förslagsanslag ........................... |
— |
15,000 |
|||||
325 |
— |
81. |
Anordnande av slöjd i högre folkskolor, oför- |
||||
ändrat förslagsanslag .............................. |
8,500 |
— |
|||||
325 |
— |
82. |
Bidrag till avlönande av vikarie för lärare vid |
||||
högre folkskola, oförändrat förslagsanslag ... |
2,000 |
— |
|||||
325 |
— |
83. |
Sällskapet för folkundervisningens befrämjande, |
||||
oförändrat anslag ................................... |
4,500 |
— |
107,000 |
15,000 |
449
Sida. |
Punkt |
Ordinarie anslag. |
Extra ordinarie anslag. |
Ordinarie anslag. |
Extra i ordinarie |
|
ih olk högskolor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
||
I |
||||||
925 |
— |
84. Understöd åt folkhögskolor, oförändrat förslags- |
||||
anslag.................................................... |
420,000 |
— |
||||
325 |
— |
85. Stipendier åt elever vid folkhögskolor, oförändrat |
||||
anslag ........ .......................................... |
110,000 |
_ |
530,000 |
|||
Säger för allmänna skolväsendet |
— |
— |
28,100,327 |
1,949,366 j j |
||
G. Folkbildningsåtgärder i övrigt. |
||||||
Folkbibliotek. |
||||||
326 |
— |
1. Understöd åt folkbibliotek, oförändrat förslags- |
||||
anslag.................................................. |
170,000 |
_ |
||||
326 |
168 |
2. Arliga tillägg till grund katalogen över för folk- |
||||
och skolbibliotek lämplig litteratur ............... |
— |
— |
— |
— |
||
Populärvetenskapliga föreläsningar. |
1 |
|||||
328 |
169 |
192,000 5,600 |
||||
330 |
170 |
4. Sommarkurser vid universitetet i Uppsala......... |
_ |
j |
||
331 |
171 |
5. Populära föreläsningskurser, anordnade från uni- |
||||
versiteten i Uppsala och Lund...................... |
7,000 |
204,600 |
||||
Ny kter hd sundervisning. |
||||||
333 |
172 |
6. Upplysnings- och undervisningsverksamhet för |
||||
nykterhetens främjande .............................. |
-118,400 ‘ |
|||||
Musikföreställningar för allmänheten. |
||||||
335 |
173 |
7. Musikföreställningar för allmänheten ............... |
— |
— |
— |
42,000 |
Säger för folkbildningsåtgärder i övrigt ..... |
— |
— |
170,000 |
365,000 |
||
; • ! |
H. Abnormundervisningen. |
|||||
337 |
1. Till befrämjande av dövstumundervisningen, |
|||||
oförändrat förslagsanslag........................... |
_ |
_ |
200,000 |
— |
||
337 |
2. Kyrklig själavård åt dövstumma, oförändrat |
|||||
förslagsanslag, högst ............................... |
_ |
_ |
14,000 |
— |
||
337 |
174 |
3. Ordbok för diKstumma ............................. |
— |
— |
1,000 |
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand.
57
450
j Sida. |
Punkt. |
Ordinarie anslag. |
Extra ordinarie anslag. |
Ordinarie anslag. |
Extra ordinarie anslag. |
||
• |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
|||
338 |
175 |
4. |
Tidning för dÖvstumma .................. |
500 |
|||
338 |
— |
5. |
Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda, |
||||
oförändrat anslag......... |
— |
_ |
78,200 |
||||
339 |
176 |
6. |
Täckande av brist i staten för institntet och för- |
||||
skolan för blinda å Tomteboda |
6,595 |
||||||
Till bekostande av elevers vid institutet och för- |
|||||||
341 |
— |
7. |
|||||
skolan för blinda å Tomteboda ävensom åtföl-jande vårdares resor å statens järnvägar, oför-ändrat förslagsanslag .................... |
— |
2,000 |
|||||
341 |
— |
8. |
Förskolan för blinda i Växjö, oförändrat anslag |
— |
— |
14,800 |
|
342 |
— |
9. |
Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda, oför. |
||||
ändrade anslag ............................ |
20,000 |
||||||
342 |
177 |
10. |
Tillfällig löneförbättring åt vissa lärare vid blind- |
||||
undervisningsanstalterna, förslagsanslag......... |
— |
— |
— |
1,400 |
|||
344 |
178 |
11. |
Bidrag till avlönande av vikarie för lärare vid |
||||
blindundervisningsanstalt, oförändrat förslags-anslag .................................................. |
1.200 |
||||||
345 |
179 |
12. |
Tryckning av blindskrifter............................. |
2,500 |
|||
346 |
180 |
13. |
Understöd åt blindlärarelever och reseunderstöd |
||||
åt blindlärare............................... |
— |
— |
— |
1,200 |
|||
346 |
181 |
14. |
De blindas förening .................................... |
— |
— |
— |
35,000 |
347 |
182 |
15. |
Vården av blinda dövstumma och blinda sinnes- |
||||
350 |
slöa m. fl....................... ....................... |
— |
— |
— |
5,000 1 |
||
183 |
16. |
Resestipendier åt abnormlärare...... ............... |
— |
— |
— |
_ |
|
350 |
— |
17. |
Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt |
||||
avseende försummade barn, oförändrat för-slagsanslag ............................................ |
_ |
_ |
70,000 |
||||
Säger för abnormundervisningen |
— |
— |
400,200 |
53,195 |
|||
I. Den tekniska undervisningen. |
|||||||
351 |
,_■ |
1. |
De tekniska läroverken, oförändrat anslag...... |
— |
— |
783,125 |
— |
351 |
184 |
2. |
Tekniska högskolans omorganisation ............... |
— |
— |
— |
93,650 |
365 |
185 |
3. |
Nybyggnad m. m. för tekniska högskolan......... |
— |
— |
— |
419,000 |
367 |
186 |
4. |
Nybyggnad m. m. för tekniska högskolans fack- |
||||
skola för kemisk teknologi ........................ |
— |
— |
— |
170,000 |
|||
367 |
187 |
5. |
Chalmers tekniska institut........................... |
— |
— |
— |
27,236 |
374 |
188 |
6. |
Uppehållande av verksamheten vid tekniska sko- |
||||
_. |
_ |
16,161 ! |
|||||
375 |
189 |
7., |
Provisorisk lönereglering vid tekniska skolan i |
||||
Stockholm ................................................ |
— |
— |
4,600 1 |
451
Sida. |
Punkt. |
• |
Ordinarie anslag. Kronor. |
Extra ordinarie anslag. Kronor. |
Ordinarie anslag. Kronor. |
Extra ordinarie anslag. Kronor. |
376 |
190 |
8. Inredning av nya lokaler för tekniska skolan i |
||||
Stockholm m. m........................................ |
— |
— |
— |
25,300 |
||
376 |
191 |
9. Tekniska elementarskolan i Norrköping ........ |
— |
— |
— |
6,350 |
378 |
192 |
10. Tekniska elementarskolan i Malmö ............. |
— |
— |
— |
18,700 |
379 |
193 |
11. Tekniska elementarskolan i Örebro................. |
— |
— |
— |
24,070 |
380 |
194 |
12. Tekniska elementarskolan i Borås ................ |
— |
— |
— |
4,250 |
381 |
195 |
13. Tekniska elementarskolan i Härnösand ........... |
— |
— |
— |
5,050 |
382 |
196 |
14. Tekniska skolan i Eskilstuna ...................... |
— |
— |
— |
1,337 |
383 |
197 |
15. Slöjdföreningens i Göteborg skola ................. |
— |
— |
— |
30000 |
383 |
198 |
16. Lägre tekniska yrkesskolor ........................... |
— |
— |
— |
140,000 |
384 |
199 |
17. Resestipendier åt föreståndare och facklärare vid |
||||
lägre tekniska läroanstalter ....................... |
— |
— |
— |
— |
||
Säger för den tekniska undervisningen |
— |
— |
783,125 |
985,704 |
||
J. Åtgärder för fysisk utbildning. |
||||||
385 |
_ |
1. Gymnastiska centralinstitutet, of&rändrat anslag |
— |
— |
39,650 |
— |
385 |
200 |
2. Tillfällig avlöningsförbättring för personal vid |
||||
gymnastiska centralinstitutet, förslagsanslag, |
||||||
högst ..................................................... |
— |
— |
— |
9,700 |
||
392 |
201 |
3. Uppehållande av gymnastiska centralinstitutets |
||||
verksamhet................................................ |
— |
— |
— |
7,650 |
||
393 |
202 |
4. Kvinnlig poliklinik vid gymnastiska centralinsti- |
||||
tutet . ................................................... |
— |
— |
— |
500 |
||
393 |
203 |
5. Understödjande av idrotten ........................... |
— |
— |
— |
75,000 |
398 |
204 |
6. Understödjande av skididrotten .................... |
— |
— |
— |
— |
| |
Säger för åtgärder för fysisk utbildning |
— |
— |
39,650 |
92,850 |
|
i |
K. Understöd åt vetenskap, vitterhet |
|||||
och konst m. m. |
||||||
399 |
205 |
1. Svenska fomskriftsällskapet ......................... |
— |
— |
— |
2,000 |
40C |
206 |
2. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande |
||||
Skandinaviens historia ............................ |
— |
— |
— |
i,00u |
||
400 |
207 |
3. Svenska vitterhetssamfundet ....................... |
— |
— |
— |
3,000 |
402 |
208 |
4. Medicinska tidskrifter.................................... |
— |
— |
— |
5,000 |
403 |
209 |
5. Tidskriften Acta mathematica ....................... |
— |
— |
— |
3,000 |
404 |
210 |
6. Tidskriften Sfinx ........................................ |
— |
— |
— |
1,200 |
405 |
211 |
7. Tidskrift för landsmål.................................... |
— |
— |
— |
5,000 |
452
Sida. |
Punkt. |
Ordinarie anslag. |
Extra ordinarie anslag. |
Ordinarie anslag. |
Extra ordinarie anslag. |
||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
||||
405 |
212 |
8. |
Undersökning av svenska folkmåi ................. |
— |
7,500 |
||
408 |
213 |
9. |
Insamling av svenska folkminnen ................. |
— |
_ |
— |
4,500 |
409 |
214 |
10. |
Vetenskaplig undersökning av ortnamn ......... |
— |
— |
4,000 |
|
410 |
215 |
11. |
Verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inven- |
||||
tarium»..... |
— |
— |
— |
10,000 |
|||
412 |
216 |
12. |
Föreningen Pietas .. |
— |
_ |
_ |
2,500 |
414 |
217 |
13. |
Statistiska tabeller över Öresundstullen |
_ |
_ |
1,500 |
|
414 |
21& |
14. |
Forskningsarbete vid utländska biologiska sta- |
||||
tioner .................................. |
— |
_ |
_ |
||||
415 |
219 |
15. |
Besestipendier åt journalister ....................... |
— |
_ |
_ |
4,000 |
415 |
220 |
16. |
Understöd åt inhemska skönlitterära författare... |
— |
_ |
10,000 |
|
417 |
221 |
17. |
Antarktisk expedition.................................... |
— |
_ |
||
418 |
222 |
18. |
Kasbiologiska undersökningar |
— |
_ |
_ |
6,000 |
422 |
— |
19. |
Resestipendier samt läroböckers, tidskrifters och |
||||
lärda verks utgivande, oförändrat reservations-anslag.................................................. |
45,000 |
||||||
422 |
223 |
20. |
Historisk-statistisk handledning |
— |
— |
— |
6,000 |
Säger för understöd åt vetenskap, |
|||||||
vitterhet och konst m. m...... |
— |
— |
45,000 |
76,200 |
|||
L. Diverse. |
|||||||
424 |
— |
1. |
Alderstillägg, oförändrat förslagsanslag........ |
_ |
150,000 |
||
424 |
224 |
2. |
Extra lönetillägg, förslagsanslag.................... |
— |
_ |
_ |
5,000 |
424 |
225 |
3. |
Tillfällig löneförbättring åt viss lärarpersonal ... |
_ |
500,000 |
||
426 |
— |
4. |
Bese- och traktamentspenningar, oförändrat för- |
||||
slagsanslag ......................................... |
— |
_ |
24.000 |
_ t |
|||
426 |
226 |
5. |
Sferivmaterialier och expenser, ved m. m. (därav |
||||
till domkapitlens expeditioner högst 12,000 |
100,000 |
| | - i |
|||||
430 |
— |
6. |
Extra utgifter, oförändrat reservationsanslag . |
— |
_ |
28,000 |
— j |
430 |
227 |
7. |
Ersättning för förskott .............................. |
— |
_ |
_ |
245,807 1 |
433 |
228 |
8. |
Tryckningskostnader, ökat förslagsanslag ...... |
— |
— |
25.049 |
- i |
Säger för diverse |
- |
327 049 |
750.807 |
||||
Summa |
- |
34,263,613 |
5,366,887 |
Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1916.
BIHANG
TILL
RIKSDAGENS PROTOKOLL
VID
LAGTIMA RIKSDAGEN I STOCKHOLM
ÅR 1916.
FÖRSTA SAMLINGEN.
FÖRSTA BANDET. V.
Bilagor till Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 angående statsverkets tillstånd och behov:
nionde och tionde huvudtitlarna m. m. samt utgifter för kapitalökning.
Nionde huvudtiteln.
]
Nionde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14
januari 1916.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WallenBERG,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Yennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis, anhöll att få
anmäla de frågor, som tillhörde regleringen av riksstatens nionde huvudtitel
för år 1917, samt yttrade:
Under nionde huvudtiteln upptagas an slagstitlarna såsom de torde
böra förekomma i riksstaten, därvid jag även i behörig ordning angiver
de ordinarie anslag, beträffande vilka jag icke har någon förändring
att föreslå.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml.
1
2
Nionde h«Tudtit«li.
[!•]
Provisorisk
lönereglering
för departementet.
(extra anslag.)
A. Departementet.
1. Departementschefen, oförändrat ordinarie anslag kronor 17,000.
2. Departementets avdelning av Kung!. Maj:ts
kansli, oförändrat ordinarie anslag.......................................... kronor 59,300.
3. Provisorisk lönereglering.
Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen å extra
stat för innevarande år anvisat under de olika huvudtitlarna särskilda
förslagsanslag att användas till provisorisk lönereglering för innevarande
år åt befattningshavare i statsdepartementen. Det för jordbruksdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli i sådant avseende anvisade
beloppet uppgår till 6,760 kronor, därav högst 162 kronor 50 öre må
användas till höjning av vikariatsersättning under semester.
Åven för år 1917 är dylikt avlöningstillägg till oförändrat belopp
av behovet påkallat.
I avseende å grunderna för dessa avlöningstillägg ävensom villkoren
för deras åtnjutande och de föreskrifter, som böra iakttagas vid utbetalningen
av desamma, anhåller jag att få åberopa vad chefen för justitiedepartementet
denna dag därom anfört och vill för egen del endast
framhålla, att beträffande registratorns i jordbruksdepartementet sportelinkomster
icke inträffat någon sådan förändring, att desamma böra
beräknas överstiga 500 kronor.
På grund härav hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till provisorisk lönereglering för befattningshavare
i jordbruksdepartementet å extra stat för år
1917 bevilja ett förslagsanslag av ......... kronor 6,760,
varav högst 162 kronor 50 öre må användas till höjning
av vikariatsersättning under semester.
Nionde huvudtiteln.
3
4. Extra kanslisekreterare.
För beredande åt en extra kanslisekreterare inom jordbruksdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli av lön, 2,500 kionor,
och tjänstgöriugspenningar, 1,500 kronor, har riksdagen för vart och
ett av åren 1907—1910 anvisat på extra stat ett anslag av 4,000 kronor.
Enär den från och med år 1911 åt ordinarie befattningshavare
inom statsdepartementen medgivna provisoriska lönereglering befunnits
böra i form av avlöningstillägg komma även denne kauslisekreterare
till godo, har riksdagen på extra stat för vart och ett av åren 1911
1916 till hans avlönande beviljat ett anslag av 5,050 kronor, därav
1,600 kronor skulle anses såsom tjänstgöringspenningar.^ Enligt särskilda
av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter gälla för åtnjutande av
dessa avlöningsförmåner samma villkor i tillämpliga delar som för ordinarie
befattningshavare i fråga om den provisoriska löneförbättringen.
Anslag för samma ändamål är behövligt jämväl för år 1917.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för anställande av en extra kansli sekreterare
inom jordbruksdepartementet å extra stat för år 1917
anvisa ett anslag av.................................... kronor 5,050,
varav 1,600 kronor skola anses såsom tjänst göringspenningar.
5. Extra föredragande in. m.
I anledning av regeringsrättens inrättande har på Kungl. Maj.ts
förslag riksdagen på extra stat för vart och ett av åren 1910—1916
anvisat anslag för beredande av arvode åt extra föredragande inom
jordbruksdepartementet m. m. Anslagets belopp utgjorde för år 1910
7,000 kronor, därav 3,000 kronor voro avsedda att utgå under år 1909
och 4,000 kronor under år 1910, samt för vart och ett av åren 1911
—1916 4,000 kronor.
Jämväl för år 1917 är anslag för ifrågavarande ändamål erforderligt.
I likhet med föregående år lärer böra iakttagas, att särskild föredragandes
sammanlagda avlöningsförmåner inom departementet icke i
något fall överskrida 7,000 kronor för år räknat.
[2.]
Extra kanslisekreterare
inom departementet.
(extra anslag.)/
[3.]
Extra föredragande
inom departementet.
(extra anslag.)
4
Nionde huvudtiteln.
[3-] Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att för extra föredragande inom jordbruksdepartementet
m. m. å extra stat för år 1917 anvisa ett
anslag av........................................................ kronor 4,000.
B. Lantbrnksintyreheii.
1. Lantbruksstyrelsen.
Jag tillåter mig här erinra om den lösning frågan om tillsättande
byrådirektörsbefattningen i lantbruksstyrelsen hittills erhållit, enär
lantbruks jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 23 december 1914 detta ärende bör
styrelsen. bringas till riksdagens kännedom, innan befattningen tillsättes med ordinarie
innehavare.
Vid den förberedande utredningen av frågan om överflyttande av
vattenavledningsärendena till uteslutande handläggning av lantbruksstyrelsen,
vilken fråga vann sin lösning vid 1914 års senare riksdag,
framhöll lantbruksstyrelsen i skrivelse den 17 mars 1911, att i sådan
händelse det skulle bliva nödvändigt att i lantbruksstyrelsen anställa
ytterligare en tjänsteman med ställning av byrådirektör för utförande
av den byrådirektören i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen då åliggande
befattning med uppgörande av kontrakt rörande arbetenas utförande,
infordrande av förbindelser från vederbörande jordägare samt föredragning
av inkommande ansökningar om förlängning i arbetstiden m. m. dylikt.
Sådant arbete skulle, ansåge lantbruksstyrelsen, komma att upptaga omkring
hälften av den nye tjänstemannens i styrelsen tid. Vad den andra
hälften beträffade, syntes hans arbete därunder kunna tagas i anspråk
för fyllandet av ett inom lantbruksstyrelsen länge känt behov, nämligen
att lätta arbetsbördan för byråchefen för kansli- och ekonomiska ärenden.
Lantbruksstyrelsen ansåge i detta hänseende, att på den nye byrådirektören
lämpligen kunde överflyttas såväl föredragning som övrig
handläggning av ärenden angående uppbörd och handhavande av till
styrelsen inkommande medel samt deras utbetalning och redovisning
ävensom verkställighet av styrelsens beslut i ekonomiska angelägenheter.
Ang. byrådirektörsbefattninqen
i
av
Nionde huvudtiteln.
I övrigt borde det åligga byrådirektören att under nyssnämnde byråchefs
inseende biträda med uppsättning av expeditioner i förekommande
ärenden samt föra styrelsens protokoll. Behovet av lättnad i bemäldo
byråchefs tjänsteåligganden motiverades därjämte ytterligare.
Då lantbruksstyrelsen den 30 december 1913 ånyo avgav utlåtande
i fråga om vattenavledningsärendeuas överflyttande och därav betingade
ändringar i styrelsens personal, åberopade styrelsen i fråga om överflyttningens
inverkan på styrelsens kansliavdelning allenast vad därom
anförts i ovannämnda skrivelse den 17 mars 1911.
För egen del anförde jag i statsrådet den 14 maj 1914 vid mo:
tiverandet av statsverkspropositionen till 1914 års senare riksdag beträffande
»anställandet i lantbruksstyrelsen av en byrådirektör med de i
lantbruksstyrelsens skrivelse den 17 mars 1911 angivna åligganden»,
att det bleve omöjligt att ålägga kanslibyråchefen i lantbruksstyrelsen
ett så väsentligt ökat arbete, som det, vilket skulle för kanslibyrån
föranledas av vattenavledningsärendenas överflyttande, helst i lantbruksstyrelsen
allt arbete med uppsättning och expediering då skulle verkställas
genom kanslibyråchefen. Detta vore desto mer omöjligt, som
denne byråchef redan förut vore i stort behov av lindring i det honom
åliggande arbete. En tillfredsställande och betryggande anordning i nu
angivna hänseende syntes mig icke kunna vinnas genom att giva kanslibyråchefen
biträde endast av mindre kvalificerad arbetskraft, utan det
syntes mig oundgängligt, att en tjänstebefattning inrättades, vars innehavare
kunde under självständigt ansvar handlägga vissa grupper av
ärenden. Jag förklarade slutligen, att jag icke hade något att erinra
mot att åt denne tjänsteman gåves benämningen byrådirektör och avlöning
enligt andra normalgraden.
I enlighet härmed upptogs »en byrådirektör» i statförslaget för
lantbruksstyrelsen, vilket för övrigt innefattade även åtskilliga andra
anslagsökningar.
Denna stat godkändes av riksdagen, som därvid icke särskilt
yttrade något angående byrådirektören utan allenast förklarade sig icke
hava något att erinra mot den föreslagna ökningen i lantbruksstyrelsens
stat, vilken, enligt vad av utredningen framginge, icke betingats enbart
av vattenavledningsärendenas överflyttning utan till väsentlig del motiverats
av ett redan förut befintligt behov.
Byrådirektörens ämbetsställning och kompetens voro icke i vidare
mån än nu meddelats föremål för omnämnande i samband med frågan
om vattenavledningsärendenas överflyttning. Då han enligt motiveringen
skulle dels utföra arbete, som förut verkställts av byrådirektören i väg
-
6
tionde huvudtiteln.
och vattenbyggnadsstyrelsen, samt dels från kanslibyråchefen i lantbruksstyrelsen
övertaga vissa ärenden och för övrigt biträda denne, men
för såväl sistnämnde byrådirektör som bemälde byråchef fordras juridisk
kompetens, ligger det närmast att antaga, om det än icke direkt uttalats,
att han borde vara jurist.
Med skrivelse den 28 november 1914 överlämnade lantbruksstyrelsen
förslag till ny instruktion för styrelsen. Styrelsen anförde
därvid bland annat följande:
Vad den i förslaget upptagne nya ledamoten byrådirektören angår, så har
styrelsen ansett, att i första rummet vikten borde läggas därpå, att han bleve till
största möjliga nytta för det allmänna och det ändamål, för vilket han egentligen
blivit i styrelsen anställd. Detta ändamål har varit, att vattenavledningsärendena
skulle bliva så väl och skyndsamt befordrade till verkställighet som möjligt. Livliga
klagomål hava försports, att allmänheten allt för länge fått vänta på kontraktshandlingars
upprättande och säkerhetsförbindelsers godkännande samt övriga
åtgärder för att lånen och anslagen skulle komma vederbörande intressenter till
godo inom möjligast korta tid. Dessa ärenden hava också oupphörligt vuxit till
antal, så att numera en persons tid och arbetskraft härför kommer att nästan helt
tagas i anspråk, helst om han skall ombesörja all korrespondens med vederbörande
intressenter, som av ärendena kan påkallas. För att lantbruksstyrelsen skall kunna
fullt motsvara anspråken i detta avseende från allmänhetens sida, har styrelsen
velat tillse, att byrådirektörens tid och arbetskraft så mycket som möjligt koncentreras
på arbetena inom den agrikulturtekniska avdelningen, så att icke genom splittring
av hans arbete detta icke varder så fruktbart, som önskligt varit.
Den uppgift, som i andra rummet borde tillhöra byrådirektören, vore att
övertaga någon del av de göromål, som för närvarande tillhöra byråchefens för
kansli- och .ekonomiska ärenden handläggning. Förslagsvis hade lantbruksstyrelsen
tänkt sig, att detta lämpligen kunde ske genom att byrådirektören skulle övertaga
kassagöromålen samt redovisningen av de till styrelsen inkommande medel samt
verkställa styrelsens beslut i ekonomiska angelägenheter. Vid närmare utredning
har det emellertid befunnits, att detta sätt att lösa frågan utan olägenhet skulle kunnat
sättas i verket, om byrådirektören varit en styrelsen underlydande tjänsteman, som
icke skulle själv utreda härtill hörande ärenden, utan endast fullgöra styrelsens
beslut i dessa mål. Men då den största delen av styrelsens beslut i ekonomiska
ärenden beror på föredragning av andra ledamöter i styrelsen, vilka beslut byråchefen
för kansli- och ekonomiska ärenden, som ansvarar för uppsättningen av alla
de expeditioner i dessa ärenden, som utgå från styrelsen, alltid bör känna och
omedelbart får del av, vilket icke skulle bliva fallet med byrådirektören, så skulle
ett överflyttande på byrådirektören av sagda ärenden medföra omgångar och dubbelarbete,
som skulle bliva onödigtvis tyngande icke blott för honom utan även för
styrelsens övriga ledamöter. Lantbruksstyrelsen har därför efter närmare utredning
ansett detta sätt att lindra kanslibyråchefens arbete vara mindre lämpligt.
I stället har styrelsen ansett, att byrådirektören utan svårighet kunde från
kanslibyråchefen övertaga ansvaret för de mångtaliga och ganska betungande expedi
-
Nionde huvudtiteln.
7
tioneina i de mål och ärenden, som av byråchefen för agrikulturteknieka ärenden
föredragits och som avse vattenavlednings-, avdiknings- ocli odlingsföretag jämte
täckdikningslån. Dessa expeditioners uppsättande, som huvudsakligen fordra teknisk
sakkunskap, skulle göra byrådirektörens verksamhet i än högre grad införlivad med
agrikultuitekniska avdelningen, inom vilken hans arbete dä bleve helt och hållet
taget i anspråk, medan kanslibyråchefens arbetsbörda härigenom bleve icke oväsentligt
lättad.
Därest byrådirektörens verksamhet på detta sätt komme att uteslutande hänföras
till de agrikulturtekniska ärendena, bleve det också önskligt, att hans kompetens
bleve bestämd i likhet med vad som gäller beträffande lantbruksingenjörerna. Dessa
tjänstemän få under sin utbildning en ingående kännedom om såväl de agrikulturtekniska
arbetena som alla därmed sammanhängande rättsliga förhållanden. De
genomgå också en särskild kurs i de ämnen, som beröra de senare, så att de med
fog kunna sägas i de härtill hörande ämnena besitta fullt tillräckliga juridiska
insikter. Skulle härvidlag någon gång erfordras tillgång till mera ingående insikter
i kontraktsläran eller andra rättsdiscipliner, så står det styrelsen öppet att i dessa
fall från byråchefen för kansli- och ekonomiska ärenden inhämta yttrande.
I överensstämmelse härmed hade lantbruksstyrelsen infört bestämmelser
i ämnet i sitt förslag till instruktion. •
Då jag den 23 december 1914 inför Kung!. Maj:t anmälde frågan
om ny instruktion för lantbruksstyrelsen, kunde jag icke dölja för mig,
att styrelsens förslag beträffande byrådirektörens ställning och kompetens
icke stod i god överensstämmelse med de förutsättningar, som väl måste
i detta avseende anses hava legat till grund för Kungl. Maj:ts och riksdagens
beslut angående befattningens inrättande. Men vid noggrann
undersökning av frågan kom jag till det resultat, att dessa betänkligheter
icke borde få vara avgörande hinder för att åtminstone tillsvidare
ordna saken på det av lantbruksstyrelsen nu föreslagna sättet, vilket
syntes mig kunna medföra avsevärda fördelar för styrelsens ämbetsutövning.
Den ena av de uppgifter, som skulle åligga byrådirektören,
var ju att bereda lantbruksstyrelsens kanslibyråchef lättnad i
dennes arbete. Ifall detta med större fördel kunde ske på annat sätt,
än det som angivits i styrelsens skrivelse den 17 mars 1911, syntes
man icke behöva vara bunden av det därstädes gjorda uttalandet. Och
den andra av byrådirektörens uppgifter, nämligen i fråga om kontraktsförslag,
säkerhetsförbindelser m. in., syntes mig icke med nödvändighet
kräva av honom juridisk kompetens, sedan dessa ärenden överflyttats till
lantbruksstyrelsen, enär i detta ämbetsverk redan förut finnes en juridiskt
bildad ledamot, kanslibyråchefen, vilken i förekommande fall kan tillkallas
vid ett ärendes avgörande, under det att i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
byrådirektören är den ende ordinarie tjänsteman, som måste
äga juridisk kompetens.
8
Niou de huvudtiteln.
På min tillstyrkan har därför i lantbruksstyrelsens den 23 december
1914 beslutade nya instruktion stadgats, att för att kunna föreslås till
byrådirektör fordras att hava fullgjort vad som är föreskrivet för kompetens
till lantbruksingenjörstjänst. Beträffande hans åligganden stadgas,
att han skall såsom föredragande i styrelsen handlägga sådana ärenden
beträffande statsunderstödda vattenavlednings-, avdiknings- och odlingsföretag,
som angå kontrakt och säkerhetsförbindelser, ändring i fastställd
tid för arbetes utförande, utbetalningar av statsmedel, besiktningar
och avsyningar; att han skall ansvara för uppsättningen av expeditioner
i de mål och ärenden, som föredragits av byråchefen för agrikulturtekniska
ärenden, ävensom i de av honom själv föredragna mål och ärenden;
att han skall bereda frågor rörande ändring i fastställd plan till statsunderstött
företag; samt att han i övrigt efter styrelsens bestämmande
skall biträda byråchefen för agrikulturtekniska ärenden vid handläggning
av denne åliggande göromål. Därjämte skall byrådirektören föra åtskilliga
förteckningar och liggare samt granska till arkivet inkommande avskrifter
och kopior av handlingm- och ritningar m. m.
Då emellertid det syntes önskligt, att tillfälle bereddes riksdagen
att, därest den så funne skäligt, yttra sig i frågan om byrådirektörens
kompetens, innan tjänsten besattes med ordinarie innehavare, men detta
icke medhanns till tiden för avlåtandet av statsverkspropositionen till
1915 års riksdag, förklarade på min tillstyrkan Kungl. Maj: t, att nämnda
byrådirektörsbefattning komme att av Kung!. Maj:t tillsvidare tillsättas
endast på förordnande.
I enlighet härmed har Kungl. Maj: t den 30 mars 1915 förordnat
extra lantbruksingenjören L. O. Fredholm att från och med den 1 april
1915 tillsvidare till den 1 juli 1916 uppehålla byrådirektörsbefattningen
i lantbruksstyrelsen.
I det ordinarie anslaget till lantbruksstyrelsen ifrågasätter jag nu
icke någon förändring, utan torde detsamma upptagas såsom oförändrat
ordinarie anslag .......................................................................... kronor 79,900.
Nionde huvudtiteln.
9
2. Ingenjörsbiträden hos lantbruksstyrelsen.
Innan vattenavledningsärendena från och med år 1915 överflyttades
till uteslutande handläggning av lantbruksstyrelsen, hade under
flera år medel anvisats för anställande av ingenjörsbiträden å denna
styrelses agrikulturtekniska avdelning för att underlätta och påskynda
arbetet med granskning av planer till företag, för vilkas utförande sökts
odlingslån eller statsbidrag. Dessa medel anvisades först av Kungl.
Maj:t från nionde huvudtitelns anslag till extra utgifter, men då beloppet
småningom blev större, än som lämpligen kunde disponeras från
detta anslag, begärdes och beviljades år 1913 av riksdagen ett anslag
å extra stat för år 1914 till belopp av 13,000 kronor, varav en del
skulle få utgå redan under år 1913. A id anmälan av detta beslut anförde
riksdagen, att det beräknade beloppet väl syntes vara för det dåvarande
tillräckligt, men att riksdagen ville framhålla önskvärdheten av
att den lantbruksstyrelsen åliggande granskningen ej måtte bliva alltför
mycket fördröjd och att därför lantbruksstyrelsen borde äga rätt att
inom gränserna av det anvisade anslaget bestämma ersättningen till
biträdena, på sätt som för granskningsarbetets jämna fortgång kunde
befinnas ändamålsenligast. Av det sålunda beviljade anslaget åtgick
under år 1913 7,625 kronor. Då alltså för år 1914 återstodo allenast
5,375 kronor, vilket belopp befanns otillräckligt, beviljade på Kungl.
Maj:ts förslag 1914 års första riksdag ett tilläggsanslag av 3,500 kronor
å extra stat för år 1915 att förskottsvis utanordnas redan under år
1914, varigenom för sistnämnda år blev tillgängligt ett sammanlagt belopp
av 8,875 kronor.
Då lantbruksstyrelsen i skrivelse den 30 december 1913 utvecklade
planen för vattenavledningsärendenas överflyttande till styrelsen,
anförde styrelsen bland annat, att denna omläggning borde föranleda,
att i avlöningsstaten för lantbruksstyrelsen upptoges månatliga
arvoden för agrikulturtekniska biträden efter följande grunder: åt extra
lantbruksingenjör 250 kronor, åt lantbruksstipendiat, som fullgjort alla
för lantbruksingenjörskompetens erforderliga villkor, 250 kronor, åt
lantbruksstipendiat, som verkställt den på agrikulturtekniska avdelningen
föreskrivna tjänstgöringen, 200 kronor, åt lantbruksstipendiat, som fullgjorde
sist omnämnda tjänstgöring, 150 kronor samt slutligen åt andra
extra tekniska biträden, som kunde behöva tillfälligtvis anlitas, 300
kronor.
Bihang till riksdagens -protokoll 1916. 1 sand. 2
[4-j
Ingcnjörslnträden
hos
lantbruks*
styrelsen.
(extra anslag.)
10
Nionde huvudtiteln.
Dessa årliga kostnader för ingenjörsbiträde inom lantbruksstyrelsen
kunde sammanställas på följande sätt:
extra lantbruksingenjörer .........
lantbruksstipendiater...................
d:o ...................
extra ingenjörer............................
kvinnligt ingenjörsbiträde ........
antal
månader
arvode
per månad
kronor
summa
kronor
12 250 3,000
8 200 1,600
6 150 900
10 300 3,000
summa 8,500
........................ 1,500
tillhopa 10,000.
Angående den beräknade posten för extra ingenjörer anförde styrelsen,
att två dylika ingenjörer då i två år tjänstgjort såsom agrikulturtekniska
biträden inom styrelsen, att de ådagalagt goda kunskaper
och utfört ett gott arbete, samt att de åtnjutit ett arvode av 300 kronor
i månaden under de tider, då lantbruksstyrelsen varit i behov av dem.
Åven för den närmaste framtiden syntes de behövliga till förenämnda
biträdestjänst, intill dess de då vid tekniska högskolan studerande
ingenjörsaspiranterna kunde utbildas till liknande tjänstgöring. Anställande
av ordinarie befattningshavare för dessa ingenjörstjänster ansåges
icke vara lämpligt, enär befattningarna syntes framdeles kunna skötas av
lantbruksstipendiater. Ej heller borde det kvinnliga ingen]’örsbiträdet
töreslås på ordinarie stat, förrän större erfarenhet vunnits om lämpligheten
av sådant biträdes anställande för framtiden.
För egen del anförde jag den 14 maj 1915, att jag funne lantbruksstyrelsen
hava tillfredsställande motiverat, att vattenavledningsärendenas
överflyttning till så gott som uteslutande handläggning av
lantbruksstyrelsen måste föranleda ökat behov av ingen]örsbiträden å
styrelsens agrikulturtekniska avdelning för vinnande av ökad trygghet
och säkerhet vid dessa ärendens behandling. Jag framhöll även, att
ökningen icke beräknats till större belopp än 1,125 kronor i jämförelse
med det belopp, som Kungl. Maj:t och riksdagen beräknat för motsvarande
utgifter för år 1914.
I enlighet härmed är i den av riksdagen år 1914 godkända staten
för lantbruksstyrelsen upptagen en anslagspost å 10,000 kronor till
ingenjörsbiträden å den agrikulturtekniska avdelningen.
Nionde huvudtiteln.
11
l’å grund av förhållanden, som väsentligen äro av tillfällig natur,
tiar detta anslag redan under av 1915 visat sig vara val knappt. 1
skrivelse den 8 juni 1915 gjorde därför lantbruksstyrelsen framställning,
att Kungl. Maj:t måtte för anställande av ingenjörsbiträden under samma
år ställa till styrelsens förfogande ett belopp av 2,500 kronor utöver för
ändamålet eljest tillgängliga medel. Styrelsen meddelade, att under
årets fem första månader hade till arvoden åt ingenjörsbiträden åtgått
5,475 kronor och att det återstående beloppet, 4,525 kronor, icke vore
tillräckligt för att granskningen skulle kunna bedrivas så, att de för
året disponibla understödsmedlen till vattenavledningsföretag komme att
fullt tagas i anspråk. Beträffande anledningarna därtill, att den vid
uppgörandet den 30 december 1913 av förslaget till stat för lantbiuksstyrelsen
till ingenjörsbiträden å agrikulturtekniska avdelningen angivna
summan blivit otillräcklig, ville lantbruksstyrelsen anföra följande.
Vid förberörda förslags upprättande hade beräknats, att norrländska
avdikningansslaget ej skulle överstiga 1,100,000 kronor. Anslaget
utgjorde dock för år 1915 1,900,000 kronor. Härav hade visserligen
400,000 kronor fått förskotteras under år 1914, men då hade icke
medhunnits granskning av flera förslag, än att av7 förskottsbeloppet
endast 115,600 kronor kunnat tagas i anspråk före 1915 års ingång.
De för ändamålet under sistnämnda år återstående medlen utgjorde
alltså 1,784,400 kronor.
Beträffande åter den tid, som kunde krävas för granskning av
planer, till vilkas utförande medel från allmänna avdikningsanslaget
sökts, hade det visat sig, att denna tid vida överstigit den beräknade.
De bestämmelser, som läge till grund för beviljande av medel från
detta anslag, vore av sådan beskaffenhet, att vidlyftiga och invecklade
räkneoperationer måste verkställas vid granskningen, och dessa utredningar
kunde ej anförtros åt annan än det bäst inövade och mest förfarna
ingenjörsbiträdet. Under förhoppning att de svårigheter, som visat sig,
då anslaget först kommit till användning, skulle småningom minskas,
hade arbetskrafterna beräknats så, att kostnaderna för desammas användande
skulle kunna bestridas med det i lantbruksstyrelsens stat upp-,
tagna beloppet av 10,000 kronor. Erfarenheten både emellertid visat, att
någon förenkling i arbetsmetoden vid granskningsarbetenas utförande
ej kunnat ernås, och att beträffande detta anslag vida mera tid kiävdes
för varje förslag, än vad från början kunnat beräknas.
Därjämte hade beträffande granskningspersonalen stora avvikelser
skett från de förhållanden, som förutsatts enligt styrelsens förslag år
12
Nionde huvudtiteln.
1913. Den inövade och förfarne extra lantbruksingenjören, som beräknats
skola vara anställd på avdelningen, hade från och med den 1 april 1915
enligt förordnande övertagit den nyinrättade byrådirektörsbefattningen i
styrelsen. Han hade sålunda endast under 3 månader kunnat utföra granskningsarbete
inom avdelningen. I hans ställe hade ingen extra lantbruksingenjör
kunnat anställas hos styrelsen och någon sådan funnes ej
heller att tillgå. Vidare hade under årets tre första månader endast eu
lantbruks stipendiat varit att tillgå, och denne hade blivit inkallad till
tjänstgöring på avdelningen efter blott några månaders stipendiatanställning.
Han vore emellertid för det dåvarande förordnad att såsom
extra lantbruksingenjör utföra vissa till lantbruksingenjörstjänst hörande
förrättningar. I övrigt hade inom avdelningen endast extra biträden
varit att tillgå, av vilka dock tva tjänstgjort omkring tre år vid granskningsarbetena
inom avdelningen och därigenom förvärvat sig erfarenhet i
aroeten av ifrågavarande slag. Det vore också huvudsakligen med tillhjälp
av dessa två äldre extra biträden, som de viktigaste delarna av
granskningsarbetena skulle kunna bedrivas under återstående delen av
året. Vid sidan av dem kunde anställas endast ännu oövade krafter.
Fyra nyss utexaminerade ingenjörer hade under juni månad 1915 blivit
anställda såsom lantbruksstipendiater för första gången, och åt denr
kunde granskningsarbetena blott inom en begränsad utsträckning överlåtas.
De borde emellertid under sommaren först utöva tjänstgöring på
distrikten och därefter, i den mån de ej borde fortsätta sin utbildning
på andra håll, inkallas till tjänstgöring hos styrelsen.
Nu har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 9 oktober 1915 gjort
framställning om beredande av ökade medel för anställande av ingenjörsbiträden
under åren 1916 och 1917. Styrelsen har därvid åberopat de
skål, som anförts i ny-ssnämnda skrivelse den 8 juni 1915, samt ytterligare
utvecklat dem sålunda.
Då lantbruksstyrelsen uti skrivelse den 30 december 1913 uppgjorde.
beräkning av kostnader för ingen]örsbiträden å agrikulturtekniska
nvdelningen i styrelsen, vilken beräkning slutade på en summa av 10,000
kronor, hade förutsatts, att odlingslånefonden skulle komma att utgöra
1,000,000 kronor, allmänna avdikningsanslaget 450,000 kronor och norrländska
avdikningsanslaget 1,100,000 kronor. Dessutom hade beräkningarna
grundats därpå, att personer med nödig agrikulturteknisk sakkunskap
och med viss vana att biträda vid granskningsarbetena i lantbruksstyrelsen
skulle stå att finna bland de under styrelsen lydande
Nionde huvudtiteln.
13
tjänstemännen. Främst bland dessa skulle då extra lantbruksingenjörerna
och de i tjänsten mera utbildade lantbruksstipendiatcrna tagas i anspråk
och inkallas till tjänstgöring hos styrelsen. Av lantbruksstipendiaterna
skulle i regel endast sådana inkallas, vilka fullgjort ej allenast alla för
en lantbruksingenjör erforderliga tjänstgöringsskyldigheter på distrikten
utan även den för lantbruksingenjörer föreskrivna praktiska tjänstgöringen
vid vattenbyggnadsarbeten.
De för år 1916 anvisade statsunderstöden till vattenavlednings- och
avdikningsarbeten utgjordes emellertid av odlingslånefonden 1,000,000
kronor, norrländska avdikningsanslaget 1,500,000 kronor samt behållningen
vid 1915 års slut å allmänna avdikningsanslaget, varifrån beräknats
att för åren 1915 och 1916 skulle kunna utgå bidrag till sammanlagt
belopp av 732,609 kronor.
Av sistberörda behållning å allmänna avdikningsanslaget syntes
nu komma att för år 1916 återstå i avrundat tal 430,000 kronor.
För år 1917 hade lantbruksstyrelsen i särskilda skrivelser ansett
sig böra hemställa, dels att allmänna avdikningsanslaget måtte utgöra
450,000 kronor, och dels att norrländska avdikningsanslaget måtte bestämmas
till 1,500,000 kronor. Någon ökning av odlingslånefonden
förutsattes däremot icke skola ifrågakomma för år 1917. Sagda ökningav
norrländska avdikningsanslaget gent emot det i skrivelsen den 30
december 1913 förutsatta beloppet, 1,100,000 kronor, nödvändiggjorde
emellertid en ökning av ingenjörsbiträde hos lantbruksstyrelsen.
På grund av ökade kompetensfordringar, som genom förnyade
reglementet för statens lantbruksingenjörer m. fl. den 1 december 1911
blivit bestämda för dem, som skulle antagas till lantbruksingenjörer,
hade för närvarande de lediga extra lantbruksingenjörsplatserna ej kunnat
besättas. Under åren 1916 och 1917 syntes samtliga fyra extra lantbruksingenjörsbefattningar
komma att bliva obesatta, enär inga lantbruksstipendiater
då ännu skulle hava hunnit fullgöra alla de fordringar, som vore
bestämda för innehavare av sådan anställning. Under sagda två år skulle
ej heller någon av lantbruksstipendiaterna hinna bliva så utbildad, att
han kunde utföra det i styrelsen erforderliga granskningsarbetet på
sådant sätt, som för sådana granskare blivit beräknat vid statförslagets
upprättande. Visserligen komme lantbruksstipendiater att såväl år 1916
som år 1917 finnas i så stort antal, att deras sammanlagda anställningstid
bleve minst den i staten bestämda, d. v. s. 60 månader. Men åt dem
kunde dock ej under sagda år lämnas sådant granskningsuppdrag, som
varit avsett för fullt utbildad lantbruksingenjör. Vidare måste åt lånt
-
14
Nionde huvudtiteln.
[4.] bruksstipendiaterna under de närmaste åren i möjligaste mån lämnas
sådant arbete, att de skulle kunna avsluta sin övriga utbildning till
lantbruksingenjörer för att därefter snarast möjligt intaga de befattningar
å distrikten, till vilka de egentligen vore avsedda, och där de nu vore
välbehövliga för att allmänhetens berättigade krav på lantbruksingenjörskraft
skulle bliva tillgodosett.
Granskningsarbetena på den agrikulturtckniska avdelningen måste
av detta skäl, och då alla extra lantbruksingenjörer, som under de tre
sista åren varit att tillgå, på grund av ordinarie lantbruksingenjörers
frånfälle eller sjukdom numera blivit befordrade till distriktsinnehavare
eller förordnade att uppehålla annans tjänst, under åren 1916 och 1917
verkställas till huvudsaklig del av extra biträdande ingenjörer, vilka
skulle bliva fullt upptagna av detta arbete utan att hava utsikt till
befordran på lantbruksingenjörsbanan.
Hos lantbruksstyrelsen hade två sådana extra ingenjörer, T. Wallin
och M. Wixell, varit anställda den förre från slutet av år 1911 och den
senare från början av år 1912 under så stor del av dessa år, som det varit
möjligt att med till buds stående anslagsmedel använda dem. Dessförinnan
hade dessa båda ingenjörer i många år biträtt statens lantbruksingenjörer
inom såväl södra och mellersta som ock norra delen av
landet. De vore därför väl skickade att utföra ifrågavarande granskningsuppdrag.
Deras månatliga arvode hade hittills varit 300 kronor
men måste på grund av dels de dyra tiderna dels ock lantbruksstyrelsens
behov av dylika biträden, vilket på annat sätt icke kunde fyllas under
åren 1916 och 1917, ökas till 333 kronor 33 öre för månad eller 4,000
kronor för år räknat.
Förutom förenämnda två inövade extra ingenjörer funnes att tillgå
ett förut anställt kvinnligt ingenjörsbbräde med ett årsarvode av 1,500
kronor, vilket biträde fortfarande borde anställas.
Övriga ingen]örsbiträden måste dels uttagas bland lantbruksstipendiaterna
och dels sökas bland privata ingenjörer.
I ovanberörda skrivelse den 30 december 1913 i fråga om de
agrikulturtekniska ärendenas överflyttande från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
till lantbruksstyrelsen hade lantbruksstyrelsen bland annat
framhållit, att vissa detaljgranskningar i regel måste verkställas av två
fackutbildade personer var för sig, så snart granskningsarbetet komme
att vila ensamt på lantbruksstyrelsen. Det hade ock varit därför, som
en extra lantbruksingenjör skulle anställas å den agrikulturtekniska avdelningen
i styrelsen, och skulle dennes arbete i huvudsak motsvara
Nionde huvudtiteln.
IT,
det granskningsarbete, som dittills verkställts hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Detta kontrollarbete komme, enligt vad lantbruksstyrelsen
nu funnit, att i det närmaste upptaga nämnde extra lantbruksingenjörs
hela tid. Den tid, som för honom ej bleve till fullo upptagen
härav, vore välbehövlig till beredande av andra agrikulturtekniska
ärenden och remisser, vadan denne person ej kunde beräknas få tid att
i nämnvärd omfattning syssla med den första detaljgranskningen avarbetsplanerna.
Den tid, som kunde behövas för att verkställa denna första detalj -granskning och därmed sammanhängande arbeten å de planer, för vilkas
utförande lån söktes från odlingslånefonden eller anslag begärdes från
allmänna avdikningsanslaget eller norrländska avdikningsanslaget i nu
antagen omfattning, vore icke möjlig att på förhand noga beräkna.
Erfarenheten hade dock givit vid handen, att för sådan granskningmåste
åtminstone under ännu några år, tills mera likformighet i arbetsmetoderna
och fastare former för ärendenas behandling å distrikten än
vad hittills varit fallet kunnat inarbetas, beräknas minst tre vana och
kunniga agrikulturtekniska ingenjörer förutom det kvinnliga ingen]örsbiträdet.
Hela behovet av ingen] örsbiträden på den agrikulturtekniska
avdelningen bleve då fyra manliga ingenjörsbiträden och ett kvinnligt
ingenjörsbiträde.
Nu funnes för åren 1916 och 1917 att tillgå förutom det kvinnliga,
biträdet endast de två ovan nämnda extra ingenjörerna. De övriga två
skulle, såsom ovan antytts, närmast sökas bland lantbruksstipendiaterna,
i den mån dessa kunde befinnas lämpliga till ifrågavarande granskningsarbete
och i den mån de kunde tagas ifrån övrigt för dem erforderligt
utbildningsarbete. I den händelse att det ej funnes lämpligt att anställa
lantbruksstipendiater till den utsträckning, att två granskningsingenjörer
erhölles, syntes resterande arbetskraft böra anskaffas genom anställande
av tillfälliga ingenjörer.
Enligt de grunder, som redan i lantbruksstyrelsens skrivelse den
30 december 1913 anförts, borde de till stjurelsen inkallade lantbruksstipendiaternas
månatliga arvode utgöra i medeltal 200 kronor och för
år alltså 2,400 kronor. I det fall att privata extra ingenjörer måste
anlitas, måste månadsarvodet för dem beräknas högre än efter 200 kronor,
och den befattning, som skulle under helt år uppehållas förmedelst biträde
av dels extra ingenjörer och dels lantbruksstipendiater, syntes under
olika tider av året ej kunna betalas med mindre arvode än omkring
3,100 kronor för år räknat.
16
Nionde huvudtiteln.
De medel, som för anställande av ingen]örsbiträde å agrikulturtekniska
avdelningen i lantbruksstyrelsen behövdes för vartdera av åren
1916 och 1917, syntes därför böra beräknas sålunda:
2 tillfälliga redan inövade extra ingenjörer, vardera med
årligt arvode av 4,000 kronor ................................................ kronor 8,000
lantbruksstipendiater, arvoden................................................ » 2,400
ytterligare ingenjörs biträden, arvoden................................... » 3,100
kvinnligt biträde.......................................................................... » 1,500
Summa kronor 15,000.
Härvid borde anmärkas, att, därest de avdikningsanslag, som kunde
komma att beviljas, bleve större eller mindre än här ovan beräknats,
de medel, som erfordrades för anställande av ingen]örsbiträden, då ock
borde lämpas i förhållande till storleken av avdikningsanslagen.
Då i staten för lantbruksstyrelsen funnes för ifrågavarande ändamål
upptaget ett belopp av 10,000 kronor, erfordrades för samma ändamål
ytterligare 5,000 kronor om året.
Emellertid syntes för närvarande anledning saknas att begära
höjning av det i staten upptagna beloppet, utan borde säkrare erfarenhet
rörande behovet i förevarande avseende avvaktas, innan beslut fattades
om avlåtande av dylik framställning till riksdagen.
För tillgodoseende av behovet i fråga syntes lämpligast vara, att de
erforderliga medlen 5,000 kronor bereddes för bägge åren 1916 och 1917.
På grund av vad sålunda blivit anfört har lantbruksstyrelsen
hemställt, att Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen att för ifrågavarande
ändamål på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 10,000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel för ändamålet under
år 1916 förskjuta 5,000 kronor.
Slutligen har lantbruksstyrelsen i särskild skrivelse den 9 oktober
1915, jämte det styrelsen anmält, att vid 1915 års utgång syntes komma
att å norrländska avdikningsanslaget återstå oanvänt ett belopp av omkring
300,000 kronor samt hemställt om proposition till riksdagen om
rätt för Kungl. Maj:t att under år 1916 använda denna behållning, tilllika
anfört, att till följd av denna tillökning av det för år 1916 tillgängliga
beloppet å detta anslag krävdes för granskningsarbetets fullgörande
än ytterligare anslag utöver det å ordinarie staten upptagna
beloppet och det i närmast här ovan berörda skrivelse begärda tillökningsbeloppet
av 5,000 kronor. Denna ytterligare erforderliga till
-
Nionde huvudtiteln.
17
ökning beräknade styrelsen till 1,200 kronor, vilket belopp jämväl borde [4.]
begäras av riksdagen.
Vad först vidkommer lantbruksstyrelsens framställning i skrivelsen Departementsden
8 juni 1915 om ytterligare anslag för samma år, har den icke an- ehef,nsetts
kunna föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd, enär genom ett bifall
till densamma ytterligare medel skulle anvisats till ett av riksdagen
prövat behov. Arbetsplanernas granskning har därför under år 1915
måst inom lantbruksstyrelsen bedrivas allenast i den omfattning de
disponibla medlen tillåtit, men genom att under sista delen av året
huvudsakligen sådana ärenden företagits till behandling, vilkas granskning
ej syntes möta större svårigheter, har arbetsprodukten likväl kunnat
stegras. Detta förfaringssätt kommer dock naturligtvis att verka tyngande
på innevarande års granskningsarbete.
Vad beloppen av de för åren 1916 och 1917 tillgängliga medlen
till understödjande av vattenavledningsföretag angår, böra för odlingslånefonden
för vartdera året beräknas 1,000,000 kronor, såsom lantbruksstyrelsen
ock förutsatt. Av allmänna avdikningsanslaget är för innevarande
år tillgänglig en behållning från år 1915 å 529,979 kronor 56
öre och jag har för avsikt att senare i dag göra hemställan om anslag
därtill å'' 250,000 kronor för år 1917. Inalles bliva av detta anslag
alltså för bägge åren tillgängliga inemot 780,000 kronor eller ungefär
100,000 kronor mindre än det i lantbruksstyrelsens först omförmälda
skrivelse den 9 oktober 1915 förutsatta beloppet. Å norrländska avdikningsanslaget
återstod i verkligheten vid 1915 års slut en behållning å
allenast 100,640 kronor, vilken Kungl. Maj:t förut denna dag beslutat
föreslå riksdagen medgiva skola få användas under år 1916. Då för
sistnämnda år detta anslag redan är av riksdagen anvisat med ett belopp
av 1,500,000 kronor och jag ämnar hemställa, att samma belopp måtte
begäras av riksdagen även för år 1917, komma vid bifall till dessa
framställningar de tillgängliga medlen å detta anslag att för åren 1916
och 1917 med omkring 200,000 kronor understiga vad lantbruksstyrelsen
beräknat i sina bägge skrivelser den 9 oktober 1915.
De inträdda ökningarna i norrländska avdikningsanslaget utöver
vad som beräknades av lantbruksstyrelsen vid uppgörandet den 30 december
1913 av statförslaget kunna emellertid i sin mån motivera en
ökning av de till anställande av granskningsbiträden erforderliga medel,
helst som svårare och mera tidskrävande dylika arbeten icke i längden
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand.
3
18
Nionde huvudtiteln.
kunna skjutas åt sidan. Men ännu ett motiv för en tillfällig ökning av
dessa anslagsmedel kan hämtas från de av Iantbruksstyrelsen anförda förhållanden
beträffande de extra lantbruksingenjörs- och lantbruksstipendiattjänsterna,
vilka förhållanden föranlett, att för närvarande och under de
närmaste bägge åren icke någon extra lantbruksingenjörsbefattning väntas
kunna bli besatt och att lantbruksstipendiaterna ej kunna beräknas hava
hunnit ernå sådan utbildning, att hela den från början avsedda nyttan av
deras biträde vid granskningsarbetet kan vinnas. Dessa förhållanden sammanhänga
med den skärpningifordringarnapålantbruksingenjörsutbildning,
som genomfördes i det nya reglementet av år 1911, samt bero även på att
några ordinarie lantbruksingenjörer avgått, att en ny dylik tjänst inrättats
och att en byrådirektörsbefattning i Iantbruksstyrelsen besatts med eu extra
lantbruksingenjör. 1 den mån de nuvarande lantbruksstipendiaterna bliva
mera kompetenta och kunna utnämnas till extra lantbruksingenjörer samt
n}^a stipendiater i stället antagas och vinna kompetens, komma dessa
förhållanden sannolikt att inträda i mera normalt läge.
För närvarande synes mig emellertid lantbruksstyrelsens framställning
om ökat anslag böra vinna tillmötesgående, och bör denna anslagsökning
tillgodokomma redan innevarande års arbeten. Men då behållningen
å norrländska avdikningsanslaget vid 1915 års slut blivit väsentligt
mindre än Iantbruksstyrelsen beräknat, anser jag det böra kunna
vara tillräckligt, om ett tillökningsanslag av ungefär 5,000 kronor erhålles
för vartdera året 1916 och 1917. Att ytterligare inskränka anslaget
anser jag icke tillrådligt och har icke något att erinra mot lantbruksstyrelsens
beräkning av de särskilda arvodesbeloppen.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att för anställande av ytterligare ingenjörsbiträden
hos Iantbruksstyrelsen på extra stat för år 1917
anvisa ett anslag av ................................. kronor 10,000
ävensom medgiva, att Kung]. Maj:t må härav under
år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna
intill 5,000 kronor.
Nionde huvudtiteln.
19
3. Extra biträden hos lantbruksstyrelsen in. m.
1 skrivelse den 20 december 1915 bär lantbruksstyrelsen anfört
följ ande.
»I sammanhang med gillande av nådig proposition, att den centrala handläggringen
av vattenavledningsärendena, vilken förut tillkommit väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt lantbruksstyrelsen gemensamt, därefter skulle övertagas av
lantbruksstyrelsen ensam, godkände 1914 års riksdag ny stat för lantbruksstyrelsen
att tillämpas från och med år 1915, i vilken stat intagits, bland annat, dels till
ingenjörsbiträden å den agrikulturtekniska avdelningen 10,000 kronor, dels ock till
andra extra biträden, vikariatsersättning och expenser 19,000 kronor.
I den för lantbruksstyrelsen då gällande staten fanns icke något anslag till
ingenjörsbiträden upptaget, utan hade Eders Kungl. Maj:t årligen på framställning
varje gång av lantbruksstyrelsen för detta ändamål beviljat särskilda medel. Till
andra extra biträden, vikariatsersättning och expenser fanns i sistnämnda stat upptaget
ett belopp av 14.000 kronor.
Yad anslaget till ingenjörsbiträden angår, så har detta visat sig vara i behov
av ökning, och får lantbruksstyrelsen i sådant avseende hänvisa till sin den 9 oktober
1915 avlåtna underdåniga framställning i ämnet.
Beträffande åter förberörda i den nya staten för lantbruksstyrelsen upptagna
anslag till extra biträden m. in. eller 19,000 kronor så har ej heller detta under
året visat sig tillräckligt, och då Eders Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 9 nästlidne
september, angående täckande av brist å lantbruksstyrelsens expensanslag för
år 1914, anbefallt lantbruksstyrelsen att tillse, att det i styrelsens stat upptagna
anslag till extra biträden, vikariatsersättning och expenser icke vidare överskredes,
ser sig styrelsen nödsakad att redan nu göra framställning om ökande av detta anslag.
Då Eders Kungl. Maj:t genom nådig remiss den 3 november 1914 anbefallt
lantbruksstyrelsen att avgiva underdånigt utlåtande med anledning av de s. k. egnahemssakkunnigas
betänkande den 14 september 1914 samt de sakkunnigas förslag,
om det skall genomföras, påkallar en utvidgning från och med år 1917 av lantbruksstyrelsen,
i vilket avseende utredning ej ännu hunnit av styrelsen avslutas,
anser lantbruksstyrelsen sig nu böra väcka förslag, att den ifrågavarande ökningen
av styrelsens expensanslag kommer att avse endast år 1916.
Den ökning i nämnda anslag, som ägde rum vid 1914 års riksdag från 14,000
kronor till 19,000 kronor, vilade på den beräkning, att, oberoende av vattenavledningsärendenas
förläggning till lantbruksstyrelsen, en höjning med 2,000 kronor av
anslaget borde ske för möjliggörande av anställande av kvinnliga arbetsbiträden å
styrelsens byråer för lantbruksärenden och fiskeriärenden samt att för vattenavledningsärendenas
förläggning till styrelsen anslaget borde höjas med 3,000 kronor.
Den sistberörda höjningen beräknades på det sätt, att det förutvarande anslaget,
14,000 kronor, fördelades på lantbruksstyrelsens fyra dåvarande byråer, då ett belopp
av 8,500 kronor skulle falla på varje byrå, med ledning varav antogs, att expensanslaget
skulle för bestridande av de å detta anslag fallande kostnader för ifråga
-
[5.]
Extrabiträden
hos lantbruksstyrelsen
m. in.
("extra anslag.)
-0 Nionde iiuvudtitelu.
varande ärendens överflyttande till styrelsen behöva höjas med ett något mindre
belopp eller 3,000 kronor.
Denna beräkning har emellertid visat sig fullständigt ohållbar. Förutom det
att styrelsens expensanslag förut var knappt, ehuru det icke förrän år 1914 visat
brist — en brist, som, oaktat all möjlig sparsamhet iakttagits, uppgick till det av
Eders Kung! Maj:t den 9 september 1914 ersatta beloppet, eller 2,395 kronor 1 öre
— så hava utgifterna för den agrikulturtekniska byrån och byrådirektörens avdelning
visat sig betydligt överskrida nämnda belopp, 3,000 kronor, vilket haft till
följd, att lantbruksstyrelsen måst dels avskeda ett kvinnligt och ett manligt biträde,
vilka behövts det förra å byrådirektörens avdelning och det senare å byrån för
lantbruksärenden, dels betydligt inskränkt allt extra arbete ä samtliga avdelningarna,
dels ock tillsvidare helt och hållet inställt arbetet med katalogisering samt inordnande
och uppställande av nya böcker till styrelsens bibliotek. Dessa åtgärder hava
emellertid dels försenat styrelsens arbeten, ej sällan till olägenhet för allmänheten,
dels ock varit till hinder med avseende å ordningen inom styrelsen.
För att ådagalägga huru utgifterna stigit med anledning av vattenavledningsärendenas
förläggning till lantbruksstyrelsen, så torde böra framhållas att, då till
följd av tillfälliga omständigheter den omorganisation, som lantbruksstyrelsen måste
undergå för att kunna mottaga sagda ärenden, icke medhanns förrän från och med
den 1 april 1915, det blev nödvändigt att från och med den 1 januari 1915 antaga
ett särskilt kvinnligt biträde inom lantbruksstyrelsen med ett årligt arvode av 1,200
kronor samt uppdrag att vara behjälpligt åt byråchefen för agrikulturtekniska ärenden,
som till en början handlade alla de ärenden och arbeten, som tillkommit på
grund av överflyttningen. Sedan byrådirektör från och med den 1 april 1915 blivit
förordnad, visade det sig efterhand nödvändigt att ej blott till byrådirektörens avdelning
överflytta nämnda biträde, utan även att från den 15 juni 1915 å samma
avdelning anställa ytterligare ett kvinnligt biträde med ett arvode av SO kronor
för månad, vilket senare biträde styrelsen dock, enligt vad ovan sägs, nödgats avskeda,
ehuru detta biträde fortfarande är erforderligt.
Såsom erfarenheten numera givit vid handen, erfordras på byrådirektörens
avdelning ovillkorligen två kvinnliga biträden, vilkas arvoden icke kunna beräknas
lägre än det ena biträdets 1,500 kronor och det andras 1,200 kronor.
''Vidare har det visat sig erforderligt att till följd av de ökade göromål,
som byråchefen för agrikulturtekniska ärenden fått vidkännas till följd av överflyttningen,
hos honom anställa ett kvinnligt biträde med ett årligt arvode av
1,200 kronor.
Samtliga dessa arvoden uppgå till ett sammanlagt belopp av 3,900 kronor.
Om härtill lägges ett belopp av 1,200 kronor såsom ersättning åt biträdena å
ifrågavarande båda avdelningar för övertidsarbete, uppstår en summa av 5,100
kronor, som skulle erfordras ensamt till anställande av andra extra biträden än
ingenjörsbiträden åt dessa båda avdelningar. Några dylika beräknades icke erforderliga,
då förslaget till lantbruksstyrelsens nuvarande stat uppgjordes.
Då kostnaderna för papper, kuvert, pennor samt andra skrivmaterialier, tryckning
av blanketter, elektrisk belysning m. m. för nämnda båda avdelningar visat
sig betydligt högre än vad som beräknats, torde expensanslaget även av denna anledning
behöva ökas. I detta avseende tillåter sig lantbruksstyrelsen framhålla, att
endast för tryckning av blanketter för byrådirektörens avdelning innevarande år
.Nionde huvudtiteln.
21
åtgått 1,315 kronor 55 öre, vilken utgift, om den också icke återkommer varje år,
dock alltid måste beräknas komma att avsevärt betunga anslaget i fråga.
Den utökning av lantbruksstyrelsens ämbetslokal, som under året ägt ruin
därigenom, att fiskeriavdelningen överflyttats till bankinspektionens förra, av 4 ruin.
tambur in. in. bestående lokal, belägen omedelbart under första våningen av den
utav styrelsen i gamla riksdagshuset för närvarande disponerade lokalen samt numera
med denna sammanbunden genom en spiraltrappa, kommer givetvis att kräva
kostnader, som måste gäldas av styrelsens expensanslag. Sådana utgifter äro t. ex.:
för städning, rengöring, belysning m. in., vilka sammanlagda utgifter kunna beräknas
skola årligen uppgå till omkring 350 kronor.
Om till ifrågavarande kostnad för biträdens anställande, 5,100 kronor, således
lägges kostnaden för ökade andra utgifter ä dels såväl byråchefens för agrikulturtekniska
ärenden som byrådirektörens avdelningar, dels ock övriga avdelningar,
vilken kostnad kan beräknas tillhopa till 3,900 kronor, skulle den erforderliga höjningen
av lantbruksstyrelsens expensanslag därigenom uppgå till ett belopp av
8.000 kronor.
Härtill kommer emellertid, att det visat sig, att genom ärendenas oavbrutna
tillväxt å lantbruksbyrån uppstått ett synnerligen kännbart behov av ett mera stadigvarande
biträde med avlöning i enlighet med den s. k. första normalgraden eller
4.000 kronor, därav lön 2,200 kronor, tjänstgöringspenningar 1,500 kronor och ortstillägg
300 kronor.
" Genom förberörda förflyttning av lantbruksstyrelsens fiskeriavdelning till
bankinspektionens förutvarande lokal i bottenvåningen av gamla riksdagshuset liar
behov uppstått av en ytterligare vaktmästare hos styrelsen, huvudsakligen för tillgodoseende
av vakttjänsten å nämnda avdelning. Det är nämligen icke möjligt för
lantbruksstyrelsens båda nuvarande vaktmästare att vakta även ingången till fiskeriavdelningen
och lämna allmänheten nödiga anvisningar jämväl inom denna lokal.
Titan särskilt vaktbiträde härtill måste ingången från förstugan till nämnda avdelning
hållas stängd för den besökande allmänheten och denna för besök å fiskeriavdelningen
nödgas begiva sig först 1 trappa upp till lantbruksstyrelsens därvarande
vaktrum samt därifrån genom spiraltrappa ned till fiskeriavdelningen för att sedan
anträda återvägen på samma sätt. Att en sådan anordning skall vålla svårigheter
på flerahanda sätt är självklart. Men även av andra skäl behöves numera en särskild
vaktmästare å fiskeriavdelningen. Inom den nya lokalen har ett särskilt rum
avsetts för praktiska arbeten, såsom kontrollering av säldelar, som insänts såsom
verifikationer till utbetalade belöningar för sälars dödande, undersökningar av bottenoch
planktonprov in. m. jämte därtill hörande mikroskopering, fotografering och
konservering. Det är tydligt, att för detta rums renhållning, bortskaffande av avfall
därifrån m. o in. kräves arbete, som lämpligen kunde uppdragas åt den nye vaktmästaren.
Åt en sådan skulle också lämpligen kunna uppdragas att hålla närmare
tillsyn över den nu av flera hundra nummer bestående under fiskeriavdelningens
vård ställda samling av fiskredskap, som för närvarande, förvarade i särskild lokal
inom gamla riksbankshuset, användas av fiskeri tjänstemännen vid deras undersökningar,
särskilt ombord på fiskeriadministrationens fartyg Dystrasalt, varvid än de
ena än de andra redskapen medtagas, allt efter undersökningarnas ändamål och den
ort, varest de utföras.
22
Nionde huvudtiteln.
[5.]
Departement^
chefen.
Den ifrågavarande vaktmästaren borde åtnjuta samma förmåner som den hos
styrelsen nu anställde andre vaktmästaren eller 1,200 kronor, därav 700 kronor i
lön, 350 kronor i tjänstgöringspenningar samt 150 kronor såsom ortstillägg.
Då de sålunda erforderliga medlen böra beredas redan för år 1916 samt vid
det förhållande att, oaktat anslaget beviljas först sedan en längre eller kortare tid
av år 1916 redan gått till ända, samma anslag med undantag för utgifterna för
byråassistenten och vaktmästaren, vilka kunna avkortas med en tredjedel, bör för
att det skall bliva till verklig nytta och arbetena under den återstående delen av
året skola kunna bedrivas med så mycket större skyndsamhet till övriga delar vara
utan avkortning tillgängligt under ar 1916, får lantbruksstyrelsen i underdånighet
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes till nästinstundande riksdag avlåta nådig
proposition, att riksdagen må å extra stat för år 1917 anvisa till höjande av det i
staten för lantbruksstyrelsen uppförda anslaget till andra extra biträden än ingenjörsbiträden
8,000 kronor, till anställande av en assistent hos byråchefen för lantbruksärenden
2,666 kronor 67 öre samt till anställande av en tredje vaktmästare
800 kronor, tillhopa 11,466 kronor 67 öre eller i runt tal 11,500 kronor, med rätt
för Eders Kungl. Maj:t att under år 1916 av tillgängliga medel utanordna sagda
belopp, 11,500 kronor.»
Pa sätt lantbruksstyrelsen erinrat, har Kungl. Magt den 9 september
1915 på styrelsens framställning sett sig nödsakad anvisa medel till
täckande av en å styrelsens expensanslag för år 1914 — alltså före den
med år 1915 inträdda ökningen av samma anslag — uppkommen brist
å 2,395 kronor 1 öre. Dessa medel anvisades att utgå från nionde
huvudtitelns anslag till extra utgifter. Samtidigt meddelade Kungl. Maj:t
styrelsen den anmaning att tillse, att anslaget icke vidare överskredes,
som lantbruksstyrelsen nu omförmält.
Att styrelsen redan då den nya staten varit i tillämpning knappt
ett år funnit sig tvungen att göra framställning om ökade medel
till anställande av arbetsbiträden och till expenser, beror, såsom sfyrelsen
själv framhållit, förnämligast på att de beräkningar, som styrelsen lagt
till grund för sina framställningar i skrivelser den 31 december 1913
och den 31 mars 1914 om höjning av denna anslagspost, visat sig
vara för låga. Vad lantbruksstyrelsen då begärde, nämligen en ökning
med inalles 5,000 kronor från 14,000 till 19,000 kronor, blev år
1914 av Kungl. Maj:t och riksdagen bifallet. Sagda ökning beräknades
skola till ett belopp av 3,000 kronor föranledas av vattenavledningsärendenas
överflyttning, varjämte ett kvinnligt biträde å
lantbruksavdelmngen med sex timmars daglig tjänstgöring borde
erhålla 1,200 kronor och ett kvinnligt biträde å fiskeriavdelningen
med tre timmars daglig tjänstgöring borde få 720 kronor samt 80
kronor skulle åtgå till övertidsarbete. Därjämte framhölls, att styrelsens
Nionde huvudtiteln.
23
expensanslag redan under år 1913 visat brist, ehuru icke till högre
belopp än 128 kronor 94 öre.
Emellertid anser jag, att statsmakterna icke kunna undandraga sig
att åtminstone i någon mån behjärta styrelsens nu gjorda och av erfarenhet
förestavade framställning. Jag kan vitsorda, att styrelsens personal är i
så hög grad betungad med arbete, att ytterligare hjälp utöver vad de nu
tillgängliga medlen tillåta är oundgänglig, för att detta arbete skall
kunna vederbörligen utföras. Dock kan jag icke till alla delar understödja
styrelsens nu förevarande framställning.
Denna framställning avser först anställandet å byrådirektörens avdelning
av två kvinnliga biträden, det ena med 1,500 kronor och det
andra med 1,200 kronor i årligt arvode. Ehuruväl jag icke kan underlåta
att erinra, att lantbruksstyrelsen den 17 mars 1911 anförde, att den
nye byrådirektören hos styrelsen icke skulle erhålla något biträde, samt
i senare utlåtanden under behandlingen av frågan om vattenavledningsärendenas
överflyttning icke frångick detta uttalande, till följd varav
det av mig antogs fortfarande äga giltighet, måste jag dock instämma
med lantbruksstyrelsen, att erfarenheten numera givit vid handen, att
två kvinnliga biträden erfordras å denna avdelning. Dock torde det icke
vara av behovet påkallat, att åt det ena biträdet beredes så högt arvode
som 1,500 kronor. Lantbruksstyrelsen själv uppger, att från den 1 april
1915 till byrådirektörens avdelning överflyttats ett från samma års början
antaget, med 1,200 kronor avlönat kvinnligt biträde. Detta avlöningsbelopp
torde kunna åtminstone tillsvidare bibehållas. Såsom jag längre
fram torde få närmare omförmäla, är det ifrågasatt att inom kort ånyo
vidtaga ändringar i 1 antbruksstyrelsens stat. Blir detta fallet, lärer då
även frågan om beredande av ordinarie anställning för åtminstone eu del
av de nu hos styrelsen anställda kvinnliga biträdena böra tagas under
övervägande och i samband därmed deras avlöningsförmåner. Det
andra av lantbruksstyrelsen nu föreslagna biträdet å byrådirektörens avdelning
torde vara avsett att träda i stället för det, som antogs från
den 15 juni 1915 mot ett arvode av 80 kronor för månad, men sedermera
avskedades på grund av brist på medel till dess avlönande. Sistnämnda
biträdes årsarvode skulle med nämnda månadsbelopp uppgått
till 960 kronor, men torde behöva för framtiden höjas till 1,200 kronor.
Mot att till ett kvinnligt biträde å den agrikulturtekniska avdelningen
beräknas ett arvode av 1,200 kronor, finner jag mig icke böra göra
någon erinran. Om härtill lägges för övertidsarbete ett belopp av 900
kronor, erhålles för anställande av kvinnliga biträden en summa av tillhopa
4,500 kronor.
24
Nionde huvudtiteln.
För egentliga expenser har styrelsen nu ifrågasatt ökade medel
till belopp av 2,900 kronor. Dock synes in ig en ökning med 2,500
kronor böra kunna räcka.
Det av lantbruksstyrelsen framhållna behovet av ett mera stadigvarande
biträde åt byråchefen å lantbruksbyrån är, enligt vad jag har
mig bekant, synnerligen kännbart. I betraktande av förut antydda
ovisshet rörande eventuella, snart förestående ändringar i styrelsens
stat, anser jag mig emellertid icke kunna tillstyrka, att de medel, som
nu må beredas för detta ändamål, angivas avse anställande — låt vara
blott mot arvode från ifrågavarande anslag — av en tjänsteman med
samma avlöning som första gradens tjänstemän i övriga verk. Ifall ett
belopp av 3,000 kronor nu beräknas för anställande av dylik arbetskraft
— assistent eller amanuens — torde detta för närvarande få anses
tillfyllest.
%J
Yad slutligen angår det föreslagna anställandet av ytterligare ett
vaktmästarbiträde hos lantbruksstyrelsen kan jag ej finna, att styrelsen
anfört tillräckliga skäl för en sådan åtgärd. I den mån ett behov av
ytterligare vaktmästarhjälp må vara oavvisligt, synes det åtminstone tillsvidare
kunna tillgodoses från de medel, som nu avsetts till ökning av
de egentliga expenserna.
Inalles uppgå de belopp, varmed jag sålunda anser de av lantbruksstyrelsen
angivna anslagsbehoven nu böra tillgodoses, till 10,000 kronor.
Lantbruksstyrelsen har i sin ovanintagna skrivelse hemställt om
tillgodoseende av ifrågavarande behov redan för år 1916. Jag finner
mig böra understödja denna begäran, enär eljest innevarande års arbeten
inom styrelsen skulle i allt för hög grad försenas. Styrelsens åsikt att
de till kvinnliga biträden och expenser avsedda medlen borde utgå med
sina fulla årsbelopp, under det att av byråassistentens arvode en tredjedel
skulle kunna avkortas, kan jag dock icke dela, utan anser, att hela
beloppet bör behandlas som en enhet. Under antagande att riksdagens
beslut angående denna fråga kan fattas före ingången av april månad,
lärer hinder ej möta att redan från och med årets andra kvartal tillgodose
styrelsens behov av ökade arbetskrafter och medel. Därför
anser jag, att tre fjärdedelar av ovannämnda belopp böra med 7,500
kronor göras tillgängliga för innevarande år.
I merberörda skrivelse har lantbruksstyrelsen icke hemställt om
något motsvarande anslag för år 1917, och har styrelsen såsom skäl
härtill anfört, att styrelsen hade att avgiva utlåtande över egnahemssakkunnigas
betänkande och att, om dessa sakkunnigas förslag skulle
genomföras, en utvidgning av lantbruksstyrelsen från och med år 1917
Nionde huvudtiteln.
25
bleve påkallad. Styrelsen bär alltså utgått från att egnahem sfrågan
skulle kunna föreläggas den nu sammanträdande riksdagen. Det har även
varit min avsikt att kunna underställa Eders Kungl. Maj:t förslag därom.
Men frågan har tyvärr icke ännu hunnit få den utredning, att detta
synes bliva möjligt. Utom från lantbruksstyrelsen införväntas nämligen
ännu utlåtande från socialstyrelsen, och sedan sådant utlåtande inkommit,
torde frågan .tarva en överarbetning, som förvisso kommer att draga
icke obetydlig tid. Vid sådant förhållande anser jag — utan att nu
vilja intaga någon ståndpunkt i fråga om den inverkan egnahemsrörelsens
organisationsfråga kan böra utöva å lantbruksstyrelsens uppgifter
och personal — att man bör utgå från att någon ändring i lantbruksstyrelsens
ordinarie stat för år 1917 icke kommer att ske. I
enlighet härmed har jag också förut i dag icke hemställt om någon
ändring i det ordinarie anslaget till denna styrelse. Men då kräves i
stället, att det nu ifrågavarande extra anslaget må utgå även för år
1917, och det bör för detta år upptagas till hela det ovan av mig tillstyrkta
beloppet, 10,000 kronor.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för extra biträden hos lantbruksstyrelsen
m. m. å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag
av
................................................................... kronor 17,500
ävensom medgiva, att Kungl. Maj-.t må under år 1916
låta förskottsvis av tillgängliga medel härav utanordna
7,500 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand.
4
26
Nionde huvudtiteln.
[6.]
Premiering o
nötboskap.
(ordinarie
anslag.)
C. f^mthiisliullii ingen.
1. Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar.
Premiering av nötboskap.
Under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av jordbruk och
lantmannanäringar» finnes upptaget ett särskilt anslag till understödjande
av premiering av nötboskap, från vilket anslag bidrag utgå till hushållningssällskap
med belopp, som för varje sällskaps område icke må
överstiga vad sällskapet eller landstinget, vart för sig eller i förening,
tillskjuter för samma ändamål. Detta anslag har småningom höjts, senast
vid 1914 års förra riksdag, då beloppet bestämdes till 160,000 kronor,
därav högst 70,000 kronor skulle användas för tilläggspris för tjurar,
tillhörande tjurförening, med rätt för Kungl. Maj:t att, därest sistnämnda
belopp i sin helhet eller till någon del under något år ej skulle behöva
tagas i anspråk för detta ändamål, anvisa det sålunda tillgängliga beloppet
för andra till nötboskapspremieringen hörande ändamål. Från
anslaget må även användas erforderligt belopp till fortsatt utgivande av
en riksstambok över ayrshireboskap.
På grund av de stora krav, som under rådande förhållanden ställdes
på statsverket, ansåg Kungl. Maj:t icke lämpligt, att hela anslaget för
år 1915 anvisades att utgå för det med detsamma avsedda ändamålet,
utan skedde vid anslagets fördelning den 10 april 1915 en sådan inskränkning,
att allenast 114,000 kronor anvisades till de särskilda hushållningssällskapen
för understödjande av nötboskapspremieringen, varjämte
6,000 kronor anvisades till lantbruksstyrelsen för utgivande av
omförmälda riksstambok, tillhopa 120,000 kronor. A anslaget för år
1915 har alltså uppstått en behållning av 40,000 kronor.
Redan då jag den 14 januari 1915 underställde frågan om regleringen
av utgifterna under nionde huvudtiteln för år 1916 Kungl. Maj:ts
prövning, beräknade jag att med anledning av sådan inskränkning, som
nyss nämnts, en behållning å 40,000 kronor skulle uppstå å 1915 års
anslag. Då jag därjämte ansåg mig kunna förutsätta, att även för år
1916 motsvarande indragning av ett belopp av ungefär 40,000 kronor
skulle befinnas böra äga rum, samt alltså beräknade utgiftsbeloppet å
anslaget under sistnämnda år till 120,000 kronor, men härtill borde
göras tillgänglig nyssberörda behållning å 40,000 kronor från år 1915,
Nionde huvudtiteln.
27
ansåg jag nytt anslag erfordras allenast till ett belopp av 80,000 kronor.
I enlighet härmed föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att minska detta
ordinarie anslag från 160,000 kronor med 80,000 kronor till 80,000
kronor samt medgiva, att vad som kunde kvarstå oanvänt å anslaget
vid 1915 års slut finge under år 1916 användas för enahanda ändamål.
Detta förslag bifölls av riksdagen.
Såsom förhållandena numera utvecklat sig, anser jag mig böra
utgå från, att motsvarande inskränkning i utgifterna från detta anslag,
som skett år 1915 och förutsatts för innevarande år, kommer att
höra vidtagas även för år 1917. Utgifterna från anslaget under sistnämnda
år torde därför böra beräknas till 120,000 kronor. Då nu icke
någon behållning från tidigare år är att förvänta vid ingången av år
1917, måste hela detta belopp finnas tillgängligt såsom anslag och anslaget
i riksstaten alltså höjas med 40,000 kronor i jämförelse med
innevarande år.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att höja det under anslagstiteln »befrämjande i
allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar» upptagna
anslag till understödjande av premiering av
nötboskap, nu .......................................... kronor 80,000,
med .......................................................... » 40,000
till ............................................................ » 120,000,
därav 70,000 kronor skola användas för tilläggspris
för tjurar, tillhörande tjurförening, med rätt för Kungl.
Maj:t att, därest under året sistnämnda belopp ej skulle
behöva i sin helhet eller till någon del tagas i anspråk
för detta ändamål, anvisa det sålunda tillgängliga beloppet
för andra till nötboskapspremieringen hörande
ändamål.
Vid bifall till detta förslag kommer omförmälda anslagstitel i sin
helhet att höjas med motsvarande belopp av 40,000 kronor eller från
332,450 kronor till ................................................................. kronor 372,450.
2. Lantbruksingenjörer och deras biträden, oförändrat ordinarie
anslag............................................................................................. kronor 101,900.
28
Nionde huvudtiteln.
i 3. Undervisningsanstalter.
a. Trudgårdsunder visning eu.
[7.] Under den å ordinarie stat uppförda anslagstiteln i>undervisnings
SttradgärdJÖr
an8ta^er för jordbruk och lantmannanäringar)) och den del därav, som
sköttelne är av bestämt anslags natur, finnes upptaget ett anslag till trädgårds
studerande.
undervisningen med belopp, som av 1914 års förra riksdag bestämdes till
(ordinarie 36,800 kronor. Av detta anslag utgå enligt beslut av 1909 års riksansiag.
(]ag fyra regestipendier å 1,200 kronor till personer, vilka önska utbilda
sig till trädgårdskonsulenter eller lärare i trädgårdsskötsel eller eljest
förvärva högre utbildning i trädgårdsfacket.
På grund av de inträdda förhållandena föreskrev Kungl. Maj:t
genom kungörelse den 17 december 1914, att med åtgärder för utdelning
för år 1915 av dylika stipendier skulle tills vidare anstå. Därest sådana
stipendier icke komme att utdelas under år 1915, skulle, enligt vad jag
framhöll den 14 januari 1915, å anslaget, som är av bestämt anslags
natur, för år 1915 uppstå en besparing å 4,800 kronor. Jag framhöll
tillika, att, om denna besparing finge kvarstå å anslaget, densamma
skulle under år 1916, därest förhållandena då lämpligen medgåve utdelande
av trädgårdsstipendier, kunna användas härtill, varigenom anslagsbehovet
för år 1916 kunde minskas till 32,000 kronor. I enlighet
härmed blev på Kungl. Maj:ts förslag detta anslag av riksdagen år
1915 minskat till sistnämnda belopp, varjämte riksdagen medgav, att
behållningen finge användas under år 1916.
Under år 1915 blevo inga trädgårdsstipendier utdelade. För innevarande
år torde däremot dylik utdelning böra äga rum som vanligt.
Det är nämligen att märka, att dessa stipendier icke äro resestipendier
i vanlig mening, som utdelas för företagandet av en resa, som visserligen
anses förtjänt av understöd men som dock i regel utan större olägenhet
kan uppskjutas. Dessa stipendier äro i stället ett slags undervisningsform
och äro avsedda att ingå som ett led i de unge mäns utbildning, vilka
ämna förskaffa sig mera djupgående insikter i trädgårdsyrket. De utgöra
på sätt och vis ett surrogat för den högre trädgårdsundervisning,
som ännu icke ansetts kunna tillgodoses genom någon inhemsk institution.
Om de alltför länge inställas, uppstår därför allvarlig olägenhet för de
studerande, som ägnat sig åt dylika studier. Det bör även beaktas,
att de nuvarande förhållandena i utlandet i vida högre grad, än man i
fjol vågat antaga, lämna dylika stipendiater möjlighet till gagneliga
studier.
Nionde huvudtiteln.
29
I enlighet med denna åskådning hava alltså dessa stipendier icke [7.]
av Kungl. Maj:t upptagits bland dem, vilka enligt kungörelse den 10
december 1915 skola jämväl för år 1916 indragas. Besparingen från år
1915 torde alltså i år komma att tagas i anspråk.
Med hänsyn till nyss anförda omständigheter torde det nu böra
antagas, att även under år 1917 dylika stipendier skola utdelas. För
detta ändamål bör anslaget åter höjas till sitt normala belopp.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte förslå riksdagen
att höja det under anslagstiteln »undervisningsanstalter
för jordbruk och lantmannanäringar» upptagna
anslag till trädgårdsundervisningen
från ............................................................... kronor 32,000
med ............................................................... » 4,800
till .................................................................. » 36,800.
Vid bifall härtill kommer det i anslagstiteln »undervisningsanstalter
för jordbruk och lantmannanäringar)) ingående bestämda anslaget,
i riksstaten för innevarande år upptaget med ... kronor 432,950,
att ökas med .............................................................................. » 4,800
till................................................................................................... )> 437,750.
b. Reseunderstöd för lantbrukets studerande.
Under den ordinarie anslagstiteln »undervisningsanstalter för jord- [8.]
bruk och lantmannanäringar» och den del därav, som är av bestämt
anslags natur, har vidare varit upptaget ett anslag av 15,000 kronor hets siudetill
reseunderstöd åt personer, som ägna sig åt lantbrukets studerande. rande.
Understöden hava utdelats av Kungl. Maj:t och utgått med växlande ,0arnd”''"“
belopp allt efter resans längd m. m. Ej heller antalet understöd har
varit bestämt. Understöden kunde utdelas såväl för resor inom landet
som i utlandet.
Genom den i nästföregående punkt omförmälda kungörelse den
17 december 1914 förordnade Kungl. Maj:t även angående dessa stipendier,
att med åtgärder för deras utdelning för år 1915 skulle tillsvidare anstå.
Jag anförde härom den 14 januari 1915, att därest de icke komme att
utdelas för år 1915, beloppet komme att utgöra behållning å anslaget.
Om detsamma finge kvarstå å anslaget och överföras såsom tillgång
därå till år 1916, skulle nytt anslag för år 1916 ej erfordras. I enlighet
30
Nionde huvudtiteln.
[8.J
[9.]
Lantmannaskolor.
(ordinarie
anslag.)
med denna åskådning föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att dels medgiva,
att berörda behållning finge användas för sitt ändamål under år 1916,
dels ock vid bifall härtill utesluta anslaget ur riksstaten. Riksdagen
biföll dessa förslag.
Några reseunderstöd från ifrågavarande anslag utdelades icke för
år 1915. Genom kungörelse den 10 december 1915 bär Kungl. Maj:t
numera förordnat, att jämväl för år 1916 skall med åtgärder för utdelning
av sådana understöd tillsvidare anstå. Ifall understöden sålunda
icke utdelas för innevarande år, kommer den vid årets början befintliga
behållningen från år 1915 att kvarstå orörd vid årets slut och kan, om
riksdagens medgivande därtill erhålles, disponeras för år 1917, ifall så
anses lämpligt med hänsyn till då rådande förhållanden.
På grund härav hemställer jag nu allenast, att Eders Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att vad vid utgången av år 1916
må kvarstå oanvänt å det under anslagstiteln »undervisningsanstalter
för jordbruk och lantmannanäringar»
upptagna anslag till reseunderstöd för lantbrukets
studerande må under år 1917 användas för de ändamål,
för vilka anslaget är avsett.
c. Lantmannaskolor.
Sedan riksdagen år 1911 med anledning av Kungl. Maj:ts förslag
godkänt vissa grunder för förändrad organisation av med statsmedel
understödda lantmannaskolor, höjde 1912 års riksdag på grund härav
det å ordinarie stat under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk
och lantmannanäringar» upptagna förslagsanslaget till understöd
åt lantmannaskolor till 150,000 kronor, med vilket belopp detsamma
fortfarande utgår.
Anslaget har emellertid visat sig vara väl knappt tilltaget och
har måst överskridas. Redan under år 1913 — första året — voro utgifterna
från anslaget 156,379 kronor. Under år 1914 ökades de till
182,645 kronor och hava under år 1915 till och med oktober månad
utgjort 207,020 kronor.
I betraktande av denna hastiga stegring — som ju bör anses
glädjande så till vida, som den kan vara ett uttryck för det välbetänkta
i den vid 1911 års riksdag beslutade omorganisationen och visa, att
landsbygdens befolkning med intresse begagnar sig av de bildnings
-
Nionde huvudtiteln.
;Jl
tillfällen i fråga om jordbruksnäringens rätta bedrivande, som dessa [9.J
skolor erbjuda — anser jag nödig omtanke om budgetens soliditet bjuda,
att detta anslag, som eljest säkerligen skulle årligen överskridas med
betydligt belopp, erhåller någon förhöjning, vilken torde böra sättas till
50,000 kronor, så att anslaget upptages till 200,000 kronor.
På grund härav hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att höja det under anslagstiteln »undervisningsanstalter
för jordbruk och lantmannanäringar» upptagna
förslagsanslaget till lantmannaskolor
från ............................................. kronor 150,000
med.............................................................. » 50,000
till .............................................................. » 200,000.
d. Lanthushållsskolor.
Genom beslut vid 1912 års riksdag inrättades ett nytt slag av [10.]
lägre lantbruksundervisningsanstalter, benämnda lanthushållsskolor, och Skolor. ‘
uppfördes såsom understöd till dylika skolor å ordinarie stat under (ordinarie
anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar» anslag.»
ett förslagsanslag å 36,000 kronor.
Då denna undervisningsform var ny, var det ganska naturligt, att
hela beloppet icke togs i anspråk under det första året, år 1913, men
ett bidragsbelopp av 32,080 kronor blev i allt fall använt. Redan under
år 1914 hade emellertid anspråken på anslaget stegrats därhän, att
utgifterna uppgingo till 56,550 kronor. Under år 1915 hade redan vid
oktober månads slut från anslaget utbetalts 51,680 kronor.
Av samma skäl, som jag anfört under nästföregående punkt, synes
det befogat att nu bereda detta anslag någon förhöjning, och torde
denna med hänsyn till den hastiga stegringen av utgifterna från anslaget
lämpligen böra sättas till 24,000 kronor, varigenom anslaget skulle uppgå
till 60,000 kronor.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att höja det under anslagstiteln »undervisningsanstalter
för jordbruk och lantmannanäringar» upptagna
förslagsanslaget till lanthushålls
-
skolor från.................................................. kronor 36,000
med ............................................................. » 24,000
till............................................................ » 60,000.
32
Nionde huvudtiteln.
[10.] Slutsumman av anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk
och lantmannanäringar» skulle alltså vid bifall till vad under punkterna
7, 9 och 10 föreslagits ökas från .......................... kronor 618,950
med.............................................................................................. » 78,800
till................................................................................................. » 697,750.
e. Elektrisk anläggning vid lantbruksinstitutet vid Ultuna.
[11.] I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen år 1915 till
Elektrisk an- elektrisk anläggning vid Ultuna lantbruksinstitut och egendom beviljat
Umtbruksin ett anslag av 32,000 kronor och därav å extra stat för år 1916 anvisat
stitutet vid 10,000 kronor.
Sedan lantbruksstyrelsen med skrivelse den 12 november 1915
(extra anslag.) efter hörande av styrelsen för ifrågavarande lantbruksinstitut och efter
samråd med vattenfallsstyrelsen till Kungl. Maj:t ingivit plan för anläggningens
utförande, blev denna plan den 3 december 1915 av Kungl.
Maj:t godkänd. Lantbruksstyrelsen meddelade i nämnda skrivelse, att
sekundärledningen över Ultuna då väntades bliva sträckt inom den
närmaste framtiden samt att alltså ur denna synpunkt icke något hinder
mötte att redan under innevarande vinter där tillgodogöra den elektriska
energien, vilket vore särdeles önskvärt, särskilt med hänsyn till rådande
höga pris å bränsle och lyse. Styrelsen hemställde därför, att återstoden
av det beviljade anslaget måtte anvisas å 1917 års riksstat, med
rätt för Kungl. Maj:t att förskottera beloppet under år 1916.
DepartementDen av lantbruksstyrelsen gjorda framställningen beträffande medelsehefen.
anvisningen synes böra bifallas. Jag hemställer därför, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att utav det av 1915 års riksdag till elektrisk
anläggning vid Ultuna lantbruksinstitut och egendom
beviljade anslag av 32,000 kronor å extra stat för år
1917 anvisa återstående .......................... kronor 22,000,
med rätt för Kungl. Maj:t att låta under år 1916 av
tillgängliga medel förskottsvis utanordna detta belopp.
Nionde huvudtiteln.
33
f. Undervisningsmateriel för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp.
Till undervisningsmateriel för lantbruks- och mejeriinstitutet vid [12.]
Alnarp har riksdagen på extra stat för vart och ett av åren 1908— Undervis
r
. 0. 1 c* r\r\ r\ i mngnmateriel
1916 anvisat ett anslag av .1,000 kronor. för lantbruks•
och mejeriinstitut
et vid
Alnarp.
(extra arinlag.)
Styrelsen för nämnda institut har nu i skrivelse den 14 september
1915 gjort framställning om anslag till samma ändamål för år 1917
och därvid anfört, att av de i den för institutet fastställda inkomstoch
utgiftsstaten upptagna medlen »för undervisningsmateriel m. m.»
endast en ringa bråkdel utginge till undervisningsmateriel i egentligmening,
då de för de olika avdelningarna utgående anslagsposterna till
undervisning i huvudsak måste användas till täckande av institutionernas
löpande utgifter. Behovet av ett särskilt anslag till inköp och komplettering
av undervisningsmateriel gjorde sig därför gällande och det
numera i högre grad än förut, dels på grund av att det ordinarie elevantalet
starkt vuxit, dels ock enär konsulentkurserna tillförde en ny
klass av studerande, vilkas undervisningsbehov särskilt måste tillgodoses.
Lantbruksstyrelsen har i utlåtande den 19 oktober 1915 tillstyrkt
institutsstyrelsens framställning.
Då behovet av extra anslag till undervisningsmateriel vid institutet
icke torde komma att under år''1917 visa sig mindre än de föregående
åren, hemställer jag, att Eders KuDgl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
till undervisningsmateriel för lantbruks- och
mejeriinstitutet vid Alnarp å extra stat för år 1917
anvisa ett anslag av.................................... kronor 3,000.
g. Hovbeslagsskola vid Alnarp.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet anvisade riksdagen [13.]
på extra stat för år 1914 till hovbeslagsskolan vid Alnarp ett anslag Hovbesiags
av 7,000 kronor, därav 3,500 kronor skulle användas till täckande av sÅinarp.
förskottsvis bestridda utgifter till samma skola under år 1913. (extri
För varje av åren 1915 och 1916 har riksdagen, likaledes å extra
stat, anvisat till skolan ett anslag av 3,500 kronor.
Styrelsen för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp har i
skrivelse den 14 september 1915 gjort framställning om ett anslag av
4,500 kronor till förenämnda hovbeslagsskola för år 1917 samt till stöd
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 5
34
Nionde huvudtiteln.
[13.] för framställningen anfört följande. Behovet av nämnda skola, vilken
under år 1914 besökts av 34 hovslagare från olika delar av landet,
kvarstode och komme även för framtiden att förefinnas. Genom sparsamhet
särskilt beträffande reparationer hade omkostnaderna hittills
kunnat hållas inom den marginal, som anslagen anvisat. Om emellertid
smedjans yttre skulle hållas i ett skick, som någorlunda motsvarade
de anspråk, vilka ställdes på statens byggnader, bleve en ganska dyrbar
reparation i närmaste tid oundgänglig. Därtill komme, att omkostnaderna
för materiel, t. ex. stenkol, oerhört ökats samt att genom fördyringen
å livsmedel utgiften för elevernas kosthåll redan vid då närmast instundande
läsår måste höjas med omkring 500 kronor. Då de härför
erforderliga medlen icke på annat håll kunde erhållas — den enda
inkomstkälla, som i övrigt stode skolan till buds eller elevavgifterna,
vilka bestredes av anslag från hushållningssällskapen, kunde icke utan
nedgång i elevantalet anlitas — måste styrelsen i denna för skolans
framtid betydelsefulla fråga vända sig till Kungl. Maj:t med anhållan,
att statsbidraget till skolan måtte höjas med 1,000 kronor.
I utlåtande den 19 oktober 1915 har lantbruksstyrelsen biträtt
den gjorda framställningen samt åberopat den utredning, som i ämnet
fogats vid propositionen till 1913 års riksdag.
ij,:purtemcnts- Enligt vid 1913 års statsverksproposition fogat statsrådsprotokoll
hade lantbruksstyrelsen, med erinran hurusom skolans dittillsvarande
inkomster visat sig knappast tillräckliga att bestrida skolans utgifter
och att dess ekonomiska ställning komme att bliva väsentligt försvagad
genom beslutad förändring beträffande utbildningen av militära hovslagare,
hemställt om ett årligt anslag av 4,000 kronor för uppehållande av
undervisningen vid skolan. Till grund för sistnämnda belopp hade legat
ett av institutsstyrelsen uppgjort statförslag samt av lantbruksstyrelsen
beträffande vissa poster inhämtade upplysningar. Då emellertid nedprutningar
ansågos kunna ske å de till redogöraren och till oförutsedda
utgifter beräknade beloppen, nedbringades det belopp, som Kungl. Maj:t
begärde av riksdagen, till 3,500 kronor. På sätt institutsstyrelsen nu
framhållit, torde emellertid det hittills utgående beloppet numera vara
otillräckligt för ändamålet, särskilt med hänsyn till byggnadsunderhållet
samt till den inträdda stegringen å prisen å livsmedel och kol, vilka
poster representera en betydande del av hovbeslagsskolans utgifter.
Jag får därför hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till hovbeslagsskolan vid Alnarp anvisa å
extra stat för år 1917 ett anslag av...... kronor 4,500.
Nionde huvudtiteln.
35
h. Försäljning av vindmotor vid Alnarp.
Uti punkten 13 under nionde huvudtiteln av statsverkspropositionen
till 1913 års riksdag föreslog lvungl. Maj:t riksdagen att dels till bestridande
av kostnader för anordnande vid Alnarp av en elektrisk anläggning
med anslutning till Malmö stads elektricitetsverks ledningsnät
ävensom elektrisk reservstation å extra stat för år 1914 anvisa ett anslagav
15,500 kronor, dels ock medgiva, att av Alnarps egendoms avkastning
finge till bestridande av kostnader för ifrågavarande anläggninganvändas
ett belopp av 15,500 kronor.
Enligt det vid statsverkspropositionen fogade protokoll över jordbruksärenden
hade styrelsen för lantbruks- och mejeriinstitutet vid
Alnarp gjort framställning om beviljande av medel till en elektrisk
anläggning vid Alnarp med begagnande av från Sydsvenska kraftaktiebolaget
genom nämnda elektricitetsverk erhållen ström. Genom den ifrågasatta
anläggningen skulle de dåvarande anordningarna för erhållande av
vindelektricitet bliva överflödiga. Av dessa kunde blott vindmotorn, de elektriska
generatorerna och motorerna anses hava försäljningsvärde. Beträffande
vindmotorn hade styrelsen föreslagit, att, då det mera berodde på en
tillfällighet, när köpare till denna kunde erhållas, styrelsen måtte bemyndigas
att till antagligt pris försälja densamma, när så kunde ske, med skyldighet
att därefter till statsverket redovisa försäljningssumman. De övriga
motorerna syntes styrelsen vid en blivande entreprenad böra ingå i
likviden. Efter avdrag av inkomsten för försäljning av likströmsmotorer
och generatorer m. m., uppskattad till 1,600 kronor, beräknades kostnaden
för den nya anläggningen till 31,000 kronor. Lantbruksstyrelsen
anförde, att, då försäljningsvärdet av omförmälda vindmotor, generatorer
och motorer svårligen kunde beräknas, styrelsen för institutet borde åläggas
att till statsverket redovisa den försäljningssumma, som kunde erhållas
för dem.
Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t anförde departementschefen,
att ett bifall till lantbruksstyrelsens förslag om skyldighet
att redovisa berörda försäljningssumma icke torde få anses innebära, att
icke det beräknade försäljningsbeloppet, 1,600 kronor, skulle få direkt
användas såsom bidrag till täckande av kostnaderna för den ifrågasatta
anläggningen.
Riksdagen anmälde i skrivelse den 30 maj 1913, nr 9, att riksdagen
bifallit Kungl. Maj:ts förslag. Därvid uttalade dock riksdagen, att
densamma i visst avseende hyste en från departementschefen och de i
ärendet hörda myndigheterna avvikande mening. Det syntes nämligen
Försäljning
av vindmotor
vid Alnarp.
36
Nionde huvudtiteln.
riksdagen mindre lämpligt att genast avyttra själva vindmotorn, vilken
torde kunna användas såsom undervisningsmateriel för lantbruksinstitutet
och möjligen framdeles, då tekniken i fråga om vindens tillgodogörande
såsom kraftkälla nått en större utveckling än vad då vore fallet, komma
att vinna användning för ett eller annat ändamål. Genom brev den 17
oktober 1913 ställde Kungl. Maj:t de anvisade beloppen till styrelsens
för institutet förfogande, varefter den nya anläggningen verkställts.
I skrivelse den 31 mars 1915 bär nu institutets styrelse anfört
följande:
Omförmälda likströmsmotorer med tillhörande ackumulatorbatteri
hade numera försålts, varemot vindmotorn kvarstode å Alnarp. Detta
berodde därpå, att riksdagen antagit, att densamma skulle på något sätt
kunna tjänstgöra som undervisningsmateriel vid institutet samt möjligen
ock i framtiden få användning som kraftkälla. Erfarenheten under den
tid, som förflutit, hade emellertid icke lämnat något stöd för realiserandet
av dessa förhoppningar, utan vindmotorn vore numera utan betydelse
för undervisningen, då den icke ens utan dyrbara reparationer
kunde sättas i full gång, lika litet som någon utsikt yppats för dess
användning på annat sätt. Därtill komme, att densamma, för att några
år kunna nödtorftigt motstå förrostning och alltså kvarstå utan att helt
förfaras redan nu måste underkastas en dyrbar yttre reparation: målning,
smörjning m. m. Med tanke på dessa kostnader, som under nuvarande
dyra tider bleve mer än vanligt kännbara för institutet och
som icke syntes uppvägas av de ytterst små utsikter, som förefunnes för
vindmotorns framtida användning, hade styrelsen infordrat anbud från
samme person, vilken tillhandlat sig ackumulatorbatteriet, och hade
denne erbjudit sig att övertaga och bortföra vindmotorn för en summa
av 1,000 kronor. Med stöd härav finge institutsstyrelsen föreslå, att
Kungl. Maj:t måtte lämna tillstånd därtill, att den ifrågavarande vindmotorn
mot redovisning måtte få avyttras för statsverkets räkning.
Vid skrivelsen har fogats ett av Södra Sveriges ångpanneförenings
elektriska avdelning den 15 maj 1914 avgivet intyg, utvisande
att ett återupptagande av den elektriska driften medelst vindmotorn icke
gärna kunde komma i fråga, emedan enligt företagna utredningar i så
fall dyrbara nyanskaffningar skulle påfordras samt det för institutet vore
ekonomiskt fördelaktigare att i stället använda elektrisk kraftöverföring,
sådan som nu installerats; att ej heller för reservens skull vindmotorn
komme att behöva användas, ty nytt ångdrivet reservmaskineri av bästa
slag hade nu installerats i samband med nyanläggningen; att, då vindmotorn
sålunda icke under några omständigheter kunde tänkas erhålla
Nionde huvudtiteln.
37
användning för den elektriska driitens skull vid institutet, densamma
borde nedtagas; att, om vindmotorn kvarstode utan att användas, detta
skulle förorsaka institutet onödiga utgifter, enär densamma då måste
underhållas för att icke så småningom falla sönder; att denna underhållskostnad
kunde uppskattas till 400 kronor minst en gång vart femte
år; samt att redan nu en dylik reparation vore erforderlig. Därjämte
har överlämnats ett av Joll. Olsson i Vemmerlöv avgivet köpeanbud
å samma vindmotor för 1,000 kronor.
I infordrat utlåtande den 30 april 1915 har lantbruksstyrelsen tillstyrkt
den gjorda framställningen mot skyldighet för institutsstyrelsen
att till statskontoret inleverera försälj ningsbeloppet.
Den förebragta utredningen synes på ett övertygande sätt liava
ådagalagt, att ifrågakomma vindmotor icke kan väntas med fördel
komma till någon användning vid Alnarp. Då fördelaktigare köpeanbud
än det ovan omförmälda icke synes vara att påräkna, anser jag detsamma
höra antagas.
I betraktande av riksdagens uttalande den 30 maj 1913 torde
emellertid med fattande av beslut härom böra anstå, till dess tillfälle
beretts riksdagen att yttra sig i frågan, och torde för detta ändamål vad
i ärendet numera förekommit böra bringas till riksdagens kännedom.
i. Utbildningskurser för kontrollassistenter.
För åren 1902 — 1910 anvisades av Kungl. Maj:t statsbidrag till [14.]
utbildningskurser för kontrollassistenter från anslaget till undervisningsanstalter
för jordbruk och lantmannanäringar. Som emellertid, i kontroll*««-den mån anslagsbehovet för ifrågavarande utbildningskurser ökades, stentor.
den till Kungl. Maj:ts förfogande ställda delen av förberörda anslag (extra an8l*s>
icke lämnade tillgång till fyllande av nämnda behov, föreslog Kungl.
Maj: t 1911 års riksdag att å extra stat för år 1912 anvisa bidrag till
anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter.
Dylika bidrag hava därefter årligen anvisats av riksdagen, och har
beloppet från och med år 1914 utgjort 14,800 kronor.
Den 28 februari 1914 utfärdade Kungl. Maj:t nytt reglemente för
de med statsmedel understödda utbildningskurser för kontrollassistenter.
Lantbruksstyrelsen har nu i skrivelse den 30 september 1915 hemställt
om anslags beredande för ifrågavarande ändamål för år 1917 med
samma belopp som för år 1916.
38
Nionde huvudtiteln.
[14.] Då medel för understödjande av utbildningskurs er för kontroll
assistenter
torde böra vara tillgängliga jämväl för år 1917 och någon
ändring i anslagsbeloppet icke synes erforderlig, hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till anordnande av utbildningskurser för
kontrollassistenter å extra stat för år 1917 anvisa ett
anslag av ..................................................... kronor 14,800.
j. Utbildningskurser för ladugårds för män.
[15.]
Utbildningskurser
för
ladugårds
förmän.
(extra anslag.)
I enlighet med Kungl. Majrts förslag har riksdagen på extra stat
för vart och ett av åren 1913, 1914 och 1915 anvisat anslag av 18,800
kronor till anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän.
Förslaget om inrättande av dylika kurser formulerades av den
s. k. lantbruksundervisningskommittén, vars grundlinjer beträffande
kursernas anordnande blivit i huvudsak gillade av Kungl. Maj:t.
Kurserna bestå av dels praktiska och dels teoretiska kurser, av vilka de
förra äga rum vid egendomar med framstående ladugårdsskötsel och på
grund av kontrakt mellan lantbruksstyrelsen och egendomens innehavare
om antagande av visst antal elever. Kursen pågår under ett år. Under
en månad av tiden juni—augusti avbrytes kursen för att eleven skall
kunna genomgå teoretisk kurs, vilken anordnas vid lantbruksskola eller
annan undervisningsanstalt. Elev skall under den praktiska kursen
åtnjuta fri bostad jämte bränsle och kost eller full stat ävensom ett
visst belopp kontant. Av statsmedel utgår understöd dels till ladugårdsinnehavaren
för den praktiska kursen och dels till vederbörande skola
för den teoretiska kursen.
Då det emellertid visat sig, att svårigheter uppstått dels för lantbruksstyrelsen
att träffa överenskommelse med ladugårdsägare om mottagande
av elever för praktisk utbildning och dels för ladugårdsägarna
att erhålla det överenskomna antalet elever samt att besparingar på
anslagen i fråga uppkommit, framställde lantbruksstyrelsen förslag om
ändring i grunderna för ersättningens utgående vad angår såväl det statsanslag,
som skall utgå till ladugårdsägarna, som den gottgörelse till
eleverna, som skall utbetalas av ladugårdsägarna. Vid anmälan i statsrådet
den 14 januari 1915 av frågor om anslag under nionde huvudtiteln
för år 1916 redogjorde jag för nämnda förslag, vilket jag biträdde. På
min i samband därmed gjorda hemställan beslöt Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen medgiva, att under år 1916 till anordnande av utbildningskurser
för ladugårdsförmän finge användas vad som vid utgången av år
Nionde huvndtiteln.
39
1915 kvarstode oanvänt å anslaget för detta ändamål. Detta förslag [’15.]
bifölls av riksdagen.
Härefter utfärdade Kungl. Maj:t den 30 juli 1915 kungörelse angående
ändrad lydelse av 5, 7, 10 och 13 §§ i reglementet den 1 november
1912 för de med statsmedel understödda utbildningskurser för ladugårdsförmän
och föreskrev därjämte genom brev samma dag, att den ladugårdsägare
jämlikt 2 § i samma reglemente tillkommande gottgörelse
för praktisk undervisning skulle från och med den 1 november 1915
utgå med 200 kronor för elev.
Nu bar lantbruksstyrelsen i skrivelse den 26 november 1915 anfört,
att den å ifrågavarande anslag uppkomna, till användning under år 1916
medgivna besparing torde komma att under år 1916 till största delen åtgå,
och att fördenskull borde för år 1917 bos riksdagen äskas nytt anslag
ä extra stat till det belopp, som beräknats vara behövligt med iakttagande
av de nya grunderna för ersättningens utgående, eller 18,700 kronor.
Medel för ifrågavarande ändamål torde böra finnas tillgängliga Departementsäven
för år 1917 till det av lantbruksstyrelsen angivna belopp, 18,700 cWenkronor.
Emellertid torde nytt anslag härtill icke vara erforderligt. Å
anslagen för de tre åren 1913, 1914 och 1915 å tillhopa 56,400
kronor hava intill den 1 oktober 1915 utbetalts allenast 11,000 kronor,
så att 45,400 kronor återstodo. Det synes kunna antagas, att detta
belopp blir tillräckligt att bestrida, förutom utgifterna under återstoden
av år 1915, jämväl utgifterna under de bägge åren 1916 och 1917, även
om dessa skulle uppgå till den beräknade summan av 18,700 kronor
för år, vilket dock knappast är sannolikt.
Jag hemställer därför nu endast, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att medgiva, att Kungl. Maj:t må under år 1917
till anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän
använda vad som vid utgången av år 1916 må kvarstå
oanvänt å anslaget för detta ändamål.
k. Jordbrukskonsulenter.
Sedan anslag å extra stat utgått såsom bidrag till anställande av [16.]
jordbrukskonsulenter i Dalarna och Norrland från och med år 1908 Jordbrukssamt
inom mellersta och södra Sverige från och med år 1911, anvisade on*uenei
1914 års förra riksdag, på Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, (''extra anslag,)
på extra stat för år 1915 under vissa villkor anslag för samma ändamål
40
Nionde hnyudtiteln.
[16.] med 30,000 kronor för anställande av tolv dylika konsulenter i Dalarna
och Norrland, med 2,500 kronor för anställande av en jordbrukskonsulent
inom vartdera av Kalmar läns norra och Gottlands läns hushållningssällskaps
områden samt med 30,000 kronor för anställande av tolv sådana
konsulenter i övriga delar av södra och mellersta Sverige. Anslagets
sammanlagda belopp uppgick alltså till 62,500 kronor.
Anslag å samma belopp är beviljat även för innevarande år.
Nu har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 26 november 1915 hemställt
om beredande av anslag för år 1917 till anställande av jordbrukskonsulenter
och därvid anfört, att de för åren 1915 och 1916 beviljade
anslagen icke varit tillräckliga för att tillgodose de anspråk,
som från hushållningssällskapens sida ställts å anslaget i fråga. Så hade
Gävleborgs läns hushållningssällskap såväl för år 1915 som för år 1916
begärt anslag för anställande av två jordbrukskonsulenter, men icke
kunnat erhålla anslag till mera än en. I fråga om södra och mellersta
Sverige funnes medel tillgängliga till anställande av endast 14 konsulenter
inom 20 hushållningssällskap. Till lantbruksstyrelsen hade nu
från Värmlands läns hushållningssällskap, som hittills icke åtnjutit statsbidrag,
inkommit ansökning, att styrelsen måtte vidtaga åtgärder för
att hushållningssällskapet måtte för år 1917 komma i åtnjutande av
statsanslag för avlönande av en andre jordbrukskonsulent, och därjämte
hade lantbruksstyrelsen under hand inhämtat, att ytterligare ett av de
hushållningssällskap inom södra och mellersta Sverige, som saknade
andre jordbrukskonsulent, ämnade begära anslag till sådan. Med avseende
å vad sålunda förekommit ansåge styrelsen det vara lämpligt,
att av riksdagen äskades anslag för år 1917 till 13 jordbrukskonsulenter
i Norrland och Dalarna, en inom vartdera av Kalmar läns norra och
Gottlands läns hushållningssällskaps områden och 15 inom övriga delar
av södra och mellersta Sverige.
Departements- för tillgodoseende av det uppkomna behovet av statsbidrag till
chefen. ytterligare en jordbrukskonsulent i Norrland torde, såsom lantbruksstyrelsen
föreslagit, denna del av anslaget böra höjas med ett belopp
av 2,500 kronor.
Aven det för södra och mellersta Sverige — utom Kalmar läns
norra del och Gottland — avsedda anslaget synes mig med hänsyn till
de av lantbruksstyrelsen anförda omständigheter böra höjas. Styrelsen
har emellertid icke angivit, att behov hittills yppats av större ökning,
än som motsvarar bidrag till två konsulenter. Det föreslagna bidraget
till en tredje ny konsulent i dessa delar av landet är enligt vad jag
Nionde huvudtiteln.
41
inhämtat avsett att kunna finnas att tillgå, för den händelse anspråk [16.]
därå skulle komma att väckas. Jag anser dock det icke vara lämpligt
att nu upptaga anslaget större, än det redan påvisade behovet betingar,
och att alltså ökningen av denna del av anslaget kan begränsas till
statsbidrag åt två nya konsulenter.
Med erinran att Kungl. Maj:t genom kungörelse den 15 september
1914 meddelat föreskrifter angående statsbidrag till avlönande av jordbrukskonsulenter,
får jag därför hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att å extra stat för år 1917 bevilja, att av Kungl.
Maj:t i mån av behov användas, såsom bidrag till anställande
av
dels tretton jordbrukskonsulenter i Dalarna och
Norrland under villkor, att konsulenternas rese- och
traktamentsersättning bekostas av landsting, hushållningssällskap
eller eljest, ....................... kronor 32,500,
dels en jordbrukskonsulent inom vartdera av
Kalmar läns norra och Gottlands läns hushållningssällskaps
områden under enahanda villkor och under
förutsättning därjämte, att vederbörande hushållningssällskap
bidrager till konsulentens avlöning med minst
1,250 kronor, ................................................ kronor 2,500,
dels ock fjorton jordbrukskonsulenter i övriga
delar av södra och mellersta Sverige under villkor, att
konsulenternas rese- och traktamentsersättning bekostas
av landsting, hushållningssällskap eller eljest samt att
vederbörande hushållningssällskap under samma år på
egen bekostnad och utan anlitande till någon del av
statsbidraget anställer en eller flera ytterligare jordbrukskonsulenter,
...................................... kronor 35,000
eller tillsammans.......................................... » 70,000
ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må för bidrag
från detta anslag stadga de villkor i övrigt, Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva.
1. Vandringsrättare.
För år 1912 anvisade riksdagen på grund av väckt motion å extra [17.]
stat ett anslag av 18,000 kronor att av Kungl. Maj:t i mån av behov Vandrings.
användas såsom bidrag till avlönande av vandringsrättare i Dalarna och ratlare■
° a (extra anslag.)
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. o
42
Nionde huvudtiteln.
[17.] Norrland under villkor, att övriga kostnader för desamma bestriddes
av landsting, hushållningssällskap eller eljest, samt på de villkor i övrigt,
som Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva. Samma belopp beviljades
därefter av riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag för enahanda ändamål
och på oförändrade villkor jämväl för vartdera av åren 1913 och 1914.
I anledning av vid 1912 års riksdag väckta motioner anvisade
riksdagen jämväl såsom bidrag till avlöning åt vandringsrättare i södra
och mellersta Sverige å extra stat för år 1913 ett belopp av 9,000
kronor under samma villkor som för det förra anslaget; och anslog
riksdagen på förslag av Kungl. Maj:t även för år 1914 sistnämnda
belopp för samma ändamål.
På Kungl. Maj:ts förslag höjde riksdagen för år 1915 förstnämnda
anslag till 21,000 kronor och det sistnämnda till 15,000 kronor, med
bibehållande av förenämnda villkor beträffande båda anslagen. Samma
belopp hava anvisats av riksdagen för år 1916.
Lantbruksstyrelsen har nu i skrivelse den 26 november 1915
anfört huvudsakligen följande.
Varken för år 1915 eller för år 1916 hade oaktat höjningen anslagen
till anställande av vandringsrättare inom Norrland och Dalarna räckt till att
fylla anspråken på desamma. Så hade Gävleborgs läns hushållningssällskap
båda åren begärt 4,000 kronor och Norrbottens läns hushållningssällskap
6,600 kronor, under det att endast 3,600 kronor och 6,000 kronor
kunnat beviljas. Västernorrlands och Jämtlands läns hushållningssällskap
hade icke anställt flera än respektive 3 och 2 vandringsrättare, men
det vore all anledning antaga att, därest anslaget till anställande av
vandringsrättare ytterligare ökades, dessa hushållningssällskap skulle
begära högre anslag.
Vad mellersta och södra Sverige anginge, så funnes visserligen
ännu av 1916 års anslag, 15,000 kronor, ett belopp av 600 kronor,
som icke tagits i anspråk, men ansökningarna om anslag hade ökats
för varje år och det vore all anledning antaga att, om ifrågavarande
anslagsbelopp för år 1917 fortfarande bestämdes till allenast 15,000
kronor, detta belopp icke skulle bliva tillräckligt.
Att vandringsrättarna vore synnerligen väl lämpade att undervisa
de mindre jordbrukarna i de praktiska arbetenas utförande, hade erfarenheten
givit vid handen. Genom att deras distrikt vore mera begränsade
än jordbrukskonsulenternas kunde de stanna längre tid på samma ställe
än dessa. Härigenom komme de också i närmare personlig beröring
med de enskilda jordbrukarna och kunde därför i hög grad bidraga till
att de lärdomar, som av lantmännen genom annan undervisning inhäm
-
Nionde huvudtiteln.
43
tades, bleve på ett rätt och ändamålsenligt sätt omsatta i praktiken. [17. j
Det syntes sålunda lantbruksstyrelsen synnerligen önskvärt, att vandringsrättarinstitutionen
på allt sätt främjades och att medel funnes tillgängliga
för anslag till de hushållningssällskap, som ville anställa flera vandringsrättare.
På grund av vad sålunda blivit anfört hemställde lantbruksstyrelsen,
att Kungl. Maj:t måtte till riksdagen avlåta proposition om anvisande
å extra stat för år 1917 såsom bidrag till anställande av vandringsrättare
dels i Dalarna och Norrland 24,000 kronor, dels ock i södra och
mellersta Sverige 18,000 kronor eller tillsammans 42,000 kronor, under
samma villkor som förut.
För egen del finner jag mig böra på de av lantbruksstyrelsen Departement*.
anförda skäl tillstyrka de föreslagna förhöjningarna av anslagsbeloppen.
Jag- vill erinra, att enligt kungörelsen den 1 november 1912 statsbidrag
utgår med högst hälften av kostnaden, dock icke med högre belopp än
600 kronor för år för varje vaudringsrättare.
På grund härav hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att å extra stat för år 1917 anvisa, att av Kungl.
Magt i mån av behov användas, såsom bidrag till anställande
av
dels vandringsrättare i Dalarna
och Norrland ............................................ kronor 24,000,
dels ock vandringsrättare i södra
och mellersta Sverige .............................. )) 18,000,
eller tillsammans ........................... » 42,000,
under villkor att övriga kostnader för vandringsrättarna
bestridas av landsting, hushållningssällskap
eller eljest, samt på de villkor i övrigt, Kungl. Magt
kan finna gott föreskriva.
m. Stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning m. m.
För vart och ett av åren 1892—1910 anvisade riksdagen på extra |
stat ett belopp av 1,000 kronor till utbildande av en elev i boskaps- stipendiat i
skötsel och meierihushållning. Beloppet, som uteslutande använts till boskapsskötsel
arvode åt eleven, blev på framställning av Kungl. Maj:t av 1910 års hushållning
m. tn.
(extra anslag.)
[18.]
[19.]
FredrikaBremer-föi••
bundets lanthushållningsskola
vid
Rim for sa,
(extra anslag.)
44 Nionde huvudtiteln.
riksdag för år 1911 höjt med 500 kronor till 1,500 kronor, i sammanhang
varmed innehavaren av befattningen erhöll benämningen stipendiat
i boskapsskötsel och mejerihushållning. Jämväl för vart och ett av
åren 1912—1916 har av riksdagen anvisats sistnämnda belopp, 1,500
kronor. Lantbruksstyrelsen har den 3 september 1914 utfärdat förnyad
instruktion för stipendiaten, varigenom hans arbetsområde utvidgats till
att förutom boskapsskötsel och mejerihushållning omfatta jämväl svinoch
fårskötsel. Andamålet med stipendiatens anställande är att bereda
tillgång på personer, särskilt utbildade för att kunna antagas till konsulenter
i nämnda grenar av lanthushållningen.
I skrivelse den 30 september 1915 har nu lantbruksstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen göra framställning om anvisande
även för år 1917 av ett anslag å 1,500 kronor till utbildande
av en stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning m. m.
Då anslag till oförändrat belopp erfordras för år 1917 till arvode
åt stipendiaten, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel
och mejerihushållning m. m. å extra stat för
år 1917 anvisa ett anslag av ................. kronor 1,500.
n. Fredrika-Bremer-förbundets lanthushållning sskola vid Rimforsa.
Till Fredrika-Bremer-förbundets lanthushållningsskola vid Rimforsa
för utbildande av lärarinnor, vilken skola år 1907 började sin verksamhet,
har såsom understöd av statsmedel anvisats av riksdagen på Kungl.
Maj:ts framställning för varje av åren 1908—1910 anslag å 4,000 kronor
samt för vart och ett av åren 1911—1913 anslag å 6,000 kronor. För
år 1914 blev på Kungl. Maj:ts förslag anslaget höjt till 8,000 kronor,
vilket anslagsbelopp jämväl beviljats för åren 1915 och 1916.
Såsom villkor för de årliga anslagens åtnjutande har Kungl. Maj:t
vid deras utanordnande föreskrivit, bland annat, att ett visst antal elever,
nämligen för åren 1908—1910 tre och för åren 1911—1916 fyra, skulle
äga åtnjuta kostnadsfri undervisning, dock utan att mra befriade från
avgifter för kost och logi, samt att avgiften för undervisning, kost, logi
och lyse ej finge överstiga 600 kronor för år.
Skolans styrelse har nu i en till Kungl. Maj:t ingiven skrift anhållit
om statsbidrag för år 1917 med 8,000 kronor. Tillika har styrel
-
Nionde huvudtiteln.
45
sen dels lämnat redogörelse för arbetsåret 1913—1914, varav inhämtas, [19.]
att arbetet bedrivits på praktiskt och ändamålsenligt sätt, dels ock avlämnat
förslag till inkomst- och utgiftsstat för år 1917.
I infordrat utlåtande den 21 oktober 1915 har lantbruksstyrelsen
tillstyrkt, att det av skolstyrelsen begärda anslaget måtte äskas av riksdagen,
ävensom förklarat sig icke hava något att erinra mot det ingivna
förslaget till inkomst- och utgiftsstat.
För egen del finner jag mig böra tillstyrka, att anslag å 8,000 Departemenukronor
beredes nu ifrågavarande skola jämväl lör år 1917, och får med chefenanledning
härav hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
såsom statsbidrag åt Fredrika-Bremer-förbundets
lanthushållningsskola vid Rimforsa för utbildande
av lärarinnor å extra stat för år 1917 bevilja
ett anslag av ................................................ kronor 8,000.
o. Lanthushållning sskolan å Brogård.
I anledning av vid 1911 års riksdag väckta motioner anvisade [20.]
riksdagen på extra stat för år 1912 ett anslag av 8,000 kronor till beredande
av statsbidrag åt lanthushållningsskolan vid Brogård för ut- Brogård.
bildande av lärarinnor med rätt för Kungl. Maj:t att av beloppet under (extraanslag.)
år 1911 av tillgängliga medel förskottera 4,000 kronor. I enlighet med
av Kungl. Maj:t gjord framställning beviljade 1912 års riksdag för samma
ändamål ett anslag å 4,000 kronor å extra stat för år 1913. På Kungl.
Maj:ts förslag höjde riksdagen för år 1914 anslaget till 5,500 kronor,
vilket belopp jämväl beviljats för vartdera av åren 1915 och 1916.
Vid anslagens utanordnande har Kungl. Maj:t såsom villkor för
deras åtnjutande stadgat, bland annat, att två frielever skulle erhålla
kostnadsfri undervisning vid skolan, dock utan att vara befriade från
avgifter för kost och logi.
Styrelsen för Uppsala enskilda läroverks fackskola för huslig
ekonomi, i vars olika slag av undervisningskurser även ifrågavarande
lanthushållningsskola ingår, har nu hos Kungl. Maj:t gjort framställningom
anslag för år 1917 å 5,500 kronor samt därvid fogat av styrelsen
fastställd stat för lanthushållningsskolan för år 1916, vilken stat borde
enligt styrelsens mening kunna oförändrad tillämpas även för år 1917.
Tillika har styrelsen överlämnat tryckt styrelseberättelse för år 1914,
46
Monde huvudtiteln.
[20.] innefattande bland annat redogörelse för verksamheten vid ifrågavarande
fackskola och lanthushållningsskola. Av särskilt lämnad uppgift inhämtas,
att av de 15 elever, vilka vistades på Brogård år 1913 och
avlade examina i juni 1914, 14 hava platser såsom lärarinnor vid
lanthushållsskolor eller med dessa jämförliga undervisningsanstalter eller
kurser samt en är husmoder vid ett sanatorium.
Lantbruksstyrelsen har i infordrat utlåtande den 21 oktober 1915
tillstyrkt ifrågavarande ansökning ävensom förklarat sig icke hava något
att erinra mot den vid ansökningen fogade staten.
Departements
chefen.
Anslag till samma belopp som för innevarande år synes böra beredas
ifrågavarande skola för år 1917. Jag hemställer alltså, att Eders
Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att såsom statsbidrag åt Uppsala enskilda läroverks
fackskola för huslig ekonomi för utbildning
av lärarinnor i lanthushållning å skolans lantgård
Brogård å extra stat för år 1917 bevilja ett anslag
av .................................................................... kronor 5,500.
4. Hästaveln.
a. Hästavelns förbättrande.
Prtb ''r ^et ordinarie anslaget till hästavelns förbättrande bestämdes av
ningar av riksdagen år 1914 till 370,470 kronor, bestående av ett förslagsanslag,
hästar. friheter, å 1,070 kronor samt ett reservationsanslag å 369,400 kronor,
(ordinarie därav 160,000 kronor till prisbelöningar av hästar.
På grund av de stora krav, som under rådande förhållanden ställas
på statskassan, befanns det redan i fjol önskligt, att, bland annat, statens
utgifter för hästpremieringen måtte i någon mån minskas. Kungl.
Maj:t förordnade därför genom kungörelse den 19 november 1914, att
utdelning av skådepenningar av silver icke skulle äga rum vid 1915
års hästpremieringar. Detta var uppenbarligen icke avsett att hindra,
att dylik utdelning skedde på bekostnad av andra medel än statsmedel,
och Kungl. Maj:t lörklarade också på särskilda framställningar, att under
sådan förutsättning dylik utdelning finge ske. Den 19 november 1915
har kungörelse utfärdats, att statsmedel icke heller vid 1916 års premieringar
må användas till bekostande av utdelning av skådepenningar.
Tillika har det ansetts nödigt att direkt inskränka de belopp, som
Nionde huvudtiteln.
47
Kungl. Maj:t av anslaget ställer till förfogande för bestridande av kostna- [21
der för premieringen. Vid disponerandet den 24 april 1915 av de för
samma år till hästpremiering ''tillgängliga statsmedel hava sålunda inalles
allenast 100,000 kronor av 1915 års anslag tagits i anspråk, vadan vid
1915 års utgång ett belopp av 00,000 kronor av anslaget återstått
odisponerat.
Redan vid föredragning den 14 januari 1915 av frågan om regleringav
utgifterna under nionde huvudtiteln för år 1916 beräknade jag behållningen
vid 1915 års slut till 60,000 kronor. Då jag därjämte antog,
att av budgetshänsyn motsvarande inskränkning skulle göras även för år
1916, så att av anslaget då skulle behöva utgå allenast 100,000 kronor,
men härtill nyssberörda behållning å 60,000 kronor från år 1915 funnes
tillgänglig, enär anslaget hade naturen av reservationsanslag, ansåg jag
mig kunna beräkna, att nytt anslag för år 1916 erfordrades allenast till
belopp av 40,000 kronor. Kungl. Majrts i enlighet härmed avlåtna
förslag om anslagets minskande till 40,000 kronor bifölls av riksdagen.
Det synes nu böra betraktas såsom önskvärt, att även under
år 1917 utgifterna från detta anslag inskränkas, och torde utgiftsbeloppet
böra, liksom för åren 1915 och 1916, beräknas till i runt tal 100,000
kronor. Då emellertid icke någon nämnvärd reservation å 1916 års
anslag kan påräknas förefintlig vid samma års utgång, måste hela anslagsbeloppet
anvisas, vilket innebär en höjning med 60,000 kronor gent
emot 1916 års anslag.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
höja den del av det under anslagstiteln »hästavelns
förbättrande)) upptagna reservationsanslaget, som
är avsedd till understödjande av prisbelöningar av
hästar, från ............................................... kronor 40,000
med.............................................................. » 60,000
till................................................................ » 100,000.
Vid bifall härtill kommer omförmälda reservationsanslag att undergå
motsvarande höjning eller till 309,400 kronor samt hela anslaget till
hästavelns förbättrande att upptagas med ett belopp av 310,470 kronor,
därav ett förslagsanslag, friheter, å 1,070 kronor.
48
Nionde huvudtiteln.
b. Extra personal vid Flyinge hingstdepå.
[22.] För bestridande av kostnad för extra personal vid Flyinge hingst
Extra
depå har riksdagen på extra stat beviljat för vart och ett av åren
vid Flyinge 1905—1910 ett anslag av 3,790 kronor samt för varje av åren 1911—
hingstdepå. 4916 ett anslag av 4,630 kronor.
(extra anslag.) I skrivelse den 3 september 1915 bar stuteri överstyrelsen med
delat,
att styrelsen härigenom varit i tillfälle att från och med år 1905
årligen under 210 dagar såsom biträde vid ridning och skötsel av
nämnda hingstdepå tillhöriga unghingstar anlita militär personal, bestående
under åren 1905—1910 av en officer och sex man samt under
åren 1911—1915 av en officer och åtta man, som på framställning av
styrelsen för sådant ändamål kommenderats till hingstdepån från något
av de i Skåne förlagda kavalleriregementena; och hade styrelsen utverkat
kommendering under år 1916 för samma ändamål och under
enahanda tidrymd av en officer och åtta man.
Då den extra personal, som hittills anlitats vid depån, alltjämt
visat sig hava varit till stor nytta vid arbetet för de unga hingstarnas
utveckling, och sålunda väl grundade skäl funnes för dylik personals
fortsatta användande, har stuteriöverstyrelsen hemställt, att hos riksdagen
måtte göras framställning om ett anslag å 4,630 kronor jämväl
för år 1917.
I enlighet härmed tillstyrker jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till extra personal vid Flyinge hingstdepå å
extra stat för år 1917 bevilja ett anslag
av ............................................................ kronor 4,630.
c. Åtgärder för inhemska häststammar.
[23.] På grund av förslag av Kungl. Maj:t har riksdagen å extra stat
Åtgärder för fgr vartdera av åren 1914 och 1915 anvisat ett anslag av 20,000 kronor
häststammar, att under de villkor, Kungl. Maj:t ägde bestämma, utgå för tillvara(extra
anslag.) tagande och utveckling av sådana i Sverige förekommande s. k. lanthästar,
som kunde innefattas under benämningen »inhemska häststammar».
Då vid 1915 års utgång ett belopp av minst 3,000 kronor beräknats
komma att återstå oanvänt av dessa anslag, äskades i pro
-
Monde huvudtiteln.
49
position till samma års riksdag å extra stat för år 1916 allenast 17,000
kronor för ifrågavarande ändamål, varjämte medgivande begärdes att
få för ändamålet använda vad vid utgången av år 1915 kunde kvarstå
oanvänt av nämnda anslag. Omförmälda förslag blev av riksdagen bifallet.
Kungörelse angående statsbidrag för ifrågavarande ändamål utfärdades
den 24 oktober 1913.
Nu bar stuteriöverstyrelsen i skrivelse den 28 september 1915
hemställt om anslag å 20,000 kronor för år 1917 till åtgärder för inhemska
häststammar och därvid anfört följande.
Av de vid 1913 och 1914 årens riksdagar beviljade anslagsmedlen
hade enligt Kungl. Maj:ts brev den 13 mars och den 10 september 1914
samt den 5 mars 1915 utdelats följande bidrag, nämligen:
År 1914. |
År 1915. |
|||
Kronor |
Kronor |
|||
till |
styrelsen för hingstuppfödningsanstalten å |
|||
Vången.................................................................. |
10,000: — |
10,000 |
— |
|
B |
nya aktiebolaget Upplands lanthäst .............. |
2,000: — |
2,000 |
— |
B |
Gottlands läns hushållningssällskap ............... |
1,000: — |
2,000 |
— |
B |
Gottlands russavelsförening u. p. a............... |
1,000: — |
— |
|
B |
Vedbo härads hästavelsförening........................ |
1,000: — |
1,000 |
— |
B |
föreningen Södra Dalarnas hästvänner ......... |
2,000: — |
1,000 |
— |
B |
Norrbottens läns hushållningssällskap............ |
— |
1,000 |
— |
B |
Umeåortens hästavelsförening........................... |
— |
1,000 |
— |
B |
Västerbergslagens hästavelsaktiebolag............ |
— |
1,000 |
— |
B |
Leksands hästavelsförening .............................. |
— |
1,000 |
— |
Summa kronor |
17,000: — |
20,000 |
— |
Då alltså vid utgången av år 1915 komme att å de beviljade anslagen
kvarstå oanvänt ett belopp av 3,000 kronor, som finge användas
under år 1916, samt därutöver beviljats 17,000 kronor, komme sammanlagt
20,000 kronor att under sistnämnda år stå till Kungl. Maj:ts
förfogande till utdelande av bidrag till åtgärder för tillvaratagande och
utveckling av inhemska häststammar.
Även för år 1917 syntes samma summa böra anvisas, helst som
redan år 1915 anslaget visat sig otillräckligt för utdelande av bidrag i
så stor omfattning, som de inkomna ansökningarna avsett. De skäl,
som anfördes för anslagets beviljande, då frågan därom första gången
förelåg, vore alltjämt lika giltiga, och det skulle otvivelaktigt vara till
men för resultatet av de strävanden, som flerstädes inom landet påBihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 7
[23.]
50
Nionde huvudtiteln.
[23.] gin ge för tillvaratagandet och utvecklandet av de inhemska häststammarna,
ifall understöd från statens sida icke kunde påräknas i samma
omfattning som hittills.
I enlighet härmed hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag
av..................................................................... kronor 20,000
att under de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma, utgå
för tillvaratagande och utveckling av sådana i Sverige
förekommande s. k. lanthästar, som kunna innefattas
under benämningen »inhemska häststammar».
d. Stamboksföring rörande hästar.
[24.] Riksdagen har på Kungl. Maj:ts förslag anvisat å extra stat för
färing rörande vaddera av åren 1914 och 1915 ett anslag av 10,000 kronor att under
hästar. de villkor, Kungl. Maj:t skulle äga bestämma, utgå för understödjande
(extra anslag.) av stamboksföring rörande hästar.
Vid utgången av år 1914 fanns en oanvänd behållning å förenämnda
anslag av 5,500 kronor. Då det syntes antagligt, att ej heller
1915 års anslag skulle komma att fullständigt tagas i anspråk, samt
den behållning å dessa två års anslag, som alltså borde kunna påräknas
vid 1915 års utgång, ansågs böra vara tillräcklig för tillgodoseendet
av bidragsbehovet under år 1916 och fördenskull nytt anslag icke vore
erforderligt, föreslog Kungl. Maj:t år 1915 riksdagen allenast att medgiva,
att Kungl. Maj:t finge för ifrågavarande ändamål under år 1916 använda
vad som vid utgången av år 1915 kunde kvarstå oanvänt å anslaget
för detta ändamål. Denna framställning blev av riksdagen bifallen.
Kungörelse angående statsbidrag för detta ändamål är utfärdad
den 24 oktober 1913.
Av de vid 1913 och 1914 års riksdagar beviljade anslag har av
Kungl. Maj:t anvisats statsbidrag för år 1914 å tillhopa 4,500 kronor
och för år 1915 å tillhopa 3,500 kronor. Vid 1915 års utgång fanns
alltså en odisponerad behållning av 12,000 kronor.
I skrivelse den 28 september 1915 har nu stuteriöverstyrelsen
gjort framställning om utverkande av anslag för år 1917 till stamboksföring
rörande hästar. Vid tiden för avlåtandet av denna skrivelse hade
Kungl. Maj:t icke till slutlig prövning förehaft en framställning om anslag
å 3,500 kronor till stamboksföreningen för svenska ardennerhästen.
Nionde huvudtiteln.
51
Stuteriöverstyrelsen ansåg sig därför ej böra beräkna behållningen å [24.]
anslaget till år 1916 till mer än 8,500 kronor. Å detta belopp syntes
enligt stuteriöverstyrelsens mening något överskott under :ir 1916 icke
kunna antagas uppstå. Det borde nämligen beaktas, att stamboken lör
nordsvenska hästar numera blivit omlagd i överensstämmelse med av
stuteriöverstyrelsen utarbetat förslag och att understöd till denna stamboks
förande alltså torde böra beviljas redan under år 1916, om, såsom
vore ifrågasatt, stambokens styrelse under sistnämnda år begärde upphävande
av den för stamboken medgivna lindrigare övergångsbestämmelse
beträffande härkomstfordringarna för hästs införande däri, som
hittills stått hindrande i vägen för anslags tillstyrkande jämväl för detta
stamboksarbete.
För år 1917 borde enligt styrelsens mening under sådan förutsättning
anslaget icke bestämmas lägre än det för vartdera av åren
1914 och 1915 beviljade, eller 10,000 kronor.
Genom beslut den 8 oktober 1915 fann Kung!. Maj:t ansökningen Departement».
om anslag för samma år till stamboksloreningen för svenska ardenner- <*«/««•
hästen icke föranleda vidare åtgärd. Detta berodde på att föreningen
icke varit villig att inrätta stamboken enligt stuteriöverstyrelsens föreskrifter.
På grund härav har, såsom förut nämnts, behållningen vid
utgången av år 1916 uppgått till 12,000 kronor.
I fall, såsom stuteriöverstyrelsen från sin utgångspunkt föreslagit,
nytt anslag å 10,000 kronor skulle utgå för år 1917, skulle alltså för
åren 1916 och 1917 vara disponibelt ett belopp av tillhopa 22,000
kronor. Med anledning av hittills vunnen erfarenhet anser jag, att
detta belopp är överflödigt stort, även om statsbidragen från anslaget
avsevärt ökas. Ifall ett anslag å 6,000 kronor erhålles för år 1917
jämte rätt att använda eventuell behållning från år 1916, bliva i medeltal
9,000 kronor tillgängliga vartdera året, vilket bör vara fullt tillräckligt.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
dels medgiva, att Kungl. Maj:t må till understödjande
av stamboksföring rörande hästar under de
villkor, Kungl. Magt må bestämma, under år 1917
använda vad som vid utgången av år 1916 kan kvarstå
oanvänt å anslaget för detta ändamål;
dels och å extra stat för år 1917 för samma
ändamål anvisa ett anslag av.................. kronor 6,000.
52
Nionde huvudtiteln.
5. Boskapsskötsel m. m.
a. Förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar
bland husdjuren, oförändrat ordinarie förslagsanslag......... kronor 50,000.
Ett anslag, som hittills förekommit å nionde huvudtiteln under
rubriken »boskapsskötsel m. m.», nämligen för arvode till en statsinspektör
över köttkontrollen, bör nu bär uteslutas, emedan under sjätte huvudtiteln
framställts förslag om denne tjänstemans uppförande å medicinalstyrelsens
stat.
b. Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur.
[25.] Med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställningar har
annaler i riksclagei1 Pa extra stat för vartdera av åren 1915 och 1916 anvisat ett
Haparanda anslag av 750 kronor för avlönande av en karantänsvakt vid karantänsför
husdjur. anstalten i Haparanda för husdjur samt för bestridande av anstaltens
(extra anslag.) kostnader för bränsle, lyse, telefon och desinfektionsmedel m. m.
Då behov av ifrågavarande anslag kvarstår i oförminskad grad
jämväl för år 1917, har medicinalstyrelsen i skrivelse den 15 september
1915 hemställt om utverkande för samma ändamål av ett anslag av 750
kronor att utgå på extra stat för år 1917.
Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till karantänsanstalten i Haparanda för husdjur
å extra stat för år 1917 anvisa ett
anslag av............................................................ kronor 750.
c. Avelscentra för nötboskap.
[26.] År 1902 begärde Kungl. Maj:t första gången hos riksdagen
^fSr^vMo1 anslaS till bildande och upprätthållande av avelscentra för nötboskap
rtkåP° och anvisade riksdagen för vart och ett av åren 1903—1910 medel för
(extra anslag.) detta ändamål. Efter tävlan utsågos dylika avelscentra år 1906.
År 1908 gjorde Kungl. Maj:t framställning till riksdagen om anordnande
efter ny plan av förnyad tävlan för utseende av avelscentra.
Riksdagen anvisade för dessa tävlingar jämte upprätthållande av de vid
dem utsedda avelscentra anslag å extra stat för vart och ett av åren
1909—1915. Den 21 april 1911 utsågos avelscentra vid denna tävling.
Nionde huvudtiteln.
53
År 1913 framlade Kungl. Maj:t förslag till riksdagen om an- [26.]
ordnande av ytterligare en tävling för utseende av avelscentra enligt
plan, som innefattade åtskilliga förändringar i förut gällande bestämmelser.
Kostnaderna för dessa tävlingar beräknades till 122,000 kronor,
varav 27,000 kronor skulle tagas från avkastningen av fonden för
svenska hornboskaps- och fåravelns förädling samt återstående 95,000
kronor beräknades skola av riksdagen anvisas med 16,000 kronor för
år 1914, 14,000 kronor för år 1915, 17,000 kronor för år 1916 samt
12,000 kronor för vart och ett av åren 1917—1920. Riksdagen har
anvisat härtill 16,000 kronor för år 1914, 14,000 kronor för år 1915
och 17,000 kronor för år 1916.
Nu har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 30 september 1915 gjort
framställning om anvisande av anslag för år 1917 å 12,000 kronor
såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för den år 1913 beslutade
förnyade tävling för utseende av avelscentra.
Under åberopande av nyss omförmälda anslagsberäkning hemställer
jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till avelscentra för nötboskap å extra stat för
år 1917 anvisa ett anslag av................. kronor 12,000.
d. Nötboskapsaveln inom- Norrbottens län.
Till främjande av nötboskapsaveln inom Norrbottens län har riks- [27.]
dagen på förslag av Kungl. Maj:t anvisat å extra stat för vart och ett Nötboskaps''''
av åren 1907—1916 ett anslag av 5,000 kronor. avein inom
Med skrivelse den 19 oktober 1915 har lantbruksstyrelsen med Norr^lenf
tillstyrkan överlämnat en till Kungl. Maj:t ställd skrivelse från Norr- (extra ajelag (
bottens läns hushållningssällskap, däri sällskapet gjort framställning om
lika stort anslag för samma ändamål för år 1917.
Då det för främjandet av nötboskapsaveln inom Norrbottens län Departementsär
av betydelse, att särskilt anslag av statsmedel därtill beredes jämväl chefenför
nästkommande år, hemställer jag, att Eders Kungl. Magt måtte föreslå
riksdagen
att till främjande av nötboskapsaveln inom Norrbottens
län anvisa å extra stat för år 1917 ett anslag
av ..................................................................... kronor 5,000.
54
Nionde huvudtiteln.
[28.]
Förekommande
och
hämmande av
tuberkelsjukdomar
hos
nötkreaturen.
(extra anslag.)
e. Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen.
Riksdagen har för varje år från och med år 1898 anvisat anslag
å extra stat till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen. Anslagens belopp hava växlat allt efter behoven för
året och tillgången på besparade medel för ändamålat. På 1916 års
stat har riksdagen för ifrågavarande ändamål uppfört ett anslag av
75,000 kronor, varjämte riksdagen medgivit, att vad vid utgången av
år 1915 möjligen icke blivit använt av tidigare för ändamålet beviljade
anslag finge under år 1916 användas för enahanda ändamål.
Lantbruksstyrelsen har nu i skrivelse den 6 november 1915 gjort
framställning angående anslagsbehovet för år 1917. Styrelsen har därvid
framlagt en tabell rörande tuberkulinundersökningarna från dessa
undersökningars början den 15 oktober 1897 till och med år 1914,
varjämte en preliminär statistik för år 1915 intill den 1 september
sammanförts med övriga uppgifter. Tabellen är beträffande tiden från
och med år 1910 av följande lydelse:
Å r |
Samman-lagda an-talet under-sökta djur |
För första gången prövade |
Antal be-sättningar, |
Omprövade besättningar |
||||
Antal |
Antal djur inom dessa |
Procent |
Antal |
Antal djur inom dessa |
Procent |
|||
l |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
1910 |
95,652 |
1,276 |
23,189 |
25.0 |
695 |
1,424 |
64,823 |
3.1 |
1911 |
96,517 |
1,096 |
20,803 |
22.5 |
585 |
1,587 |
67,568 |
2.2 |
1912 |
95,360 |
998 |
17,501 |
29.5 |
516 |
1,666 |
69,773 |
3.0 |
1913 |
101,383 |
1,159 |
18,987 |
29.5 |
622 |
1,708 |
73,767 |
2.5 |
1914 |
96,247 |
896 |
14,230 |
27.6 |
455 |
1,706 |
75,193 |
2.8 |
1913 t. V» |
63,396 |
477 |
7,281 |
21.1 |
295 |
1,116 |
52,115 |
2.5 |
Lantbruksstyrelsen har vidare framhållit, att enligt tabellen undersökningarna
med tuberkulin under år 1914, det senaste av de år, från
vilka fullständiga uppgifter förelåge, varit i fråga om antalet av mindre
omfattning än under nästföregående år (kolumn 2); att antalet mot
Nionde huvudtiteln.
55
tuberkulos skyddade besättningar, vilka omprövats med tuberkulin, vant
ungefär detsamma som år 1913 (kolumn 7); att dessa besättningar dock
omfattat ett något större antal djur än under sistnämnda år (kolumn 8),
samt att reaktionsprocenten bland dessa djur i någon ringa grad ökats,
men i varje fall vore synnerligen låg (kolumn 9).
Till tabellens uppgifter kunde vidare enligt lantbruksstyrelsen
läggas, att av ovannämnda, under år 1914 med tuberkulin omprövade
besättningar 1,119 om sammanlagt 36,799 djur visat sig fullkomligt
reaktionsfria. Motsvarande siffror för år 1913 hade varit 1,100 och
34,107.
I stort sett betecknade 1914 års undersökningar med tuberkulin
ett stillastående. Orsaken härtill vore emellertid icke svår att finna.
De i vårt land under 1914 års senare hälft vidtagna, av krigshändelserna
i utlandet betingade inkallelserna till tjänstgöring vid armén hade tagit
många veterinärer under en avsevärd tid från deras verksamhet i hemorten,
varigenom en hel del säkerligen avsedda undersökningar med
tuberkulin icke kunnat komma till utförande.
Av de medel, som för år 1915 varit tillgängliga för tuberkuloskampens
bedrivande och som enligt statskontorets uppgift utgjort sammanlagt
113,479 kronor 86 öre, hade enligt samma uppgift tagits i
anspråk intill den 4 oktober sammanlagt 70,183 kronor 40 öre. Intill
årets slut beräknades ytterligare åtgå omkring 17,000 kronor, i vilket
fall kostnaderna för tuberkulosens bekämpande under år 1915 skulle
hava uppgått till i runt tal 87,000 kronor, och en behållning uppstå å
ungefär 26,000 kronor.
Det syntes under närvarande förhållanden icke kunna antagas, att
ifrågavarande angelägenhet skulle kräva något avsevärt högre belopp
under år 1916 än under år 1915, utan kunde antagligen beloppet i fråga
beräknas komma att stanna vid 88,000 kronor. Enär den av ingående
behållning och årets anslag bestående medelstillgången för år 1916 kunde
beräknas till 101,000 kronor, skulle sålunda för samma år uppstå eu
behållning av 13,000 kronor.
Om man antoge, att samma belopp erfordrades för tuberkulosens
bekämpande under år 1917, som beräknats åtgå under år 1916, eller
88,000 kronor, skulle alltså anslagsbehovet för år 1917 utgöra 75,000
kronor.
På grund av vad sålunda blivit anfört har lantbruksstyrelsen
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förekommande
och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen på extra stat för
år 1917 bevilja ett anslag av 75,000 kronor.
[28.]
56
Nionde huvudtiteln.
[28.]
Departements
chefen.
. [29.]
Åtgärder för
svinavelns
höjande.
(extra anslag.)
Departements
chefen.
Då medel för ifrågavarande ändamål synas även för år 1917 böra
finnas tillgängliga samt jag icke bar något att erinra mot det av lantbruksstyrelsen
beräknade anslagsbeloppet, hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels medgiva, att vad vid utgången av år 1916
möjligen kvarstår oanvänt å anslaget till förekommande
och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen
må under år 1917 användas för enahanda
ändamål;
dels ock å extra stat för år 1917 för samma ändamål
anvisa ett anslag av........................ kronor 75,000.
f. Svinavelns höjande.
Till åtgärder för höjande av landets svinavel har riksdagen anvisat
å extra stat för vart och ett av åren 1912—1914 anslag av 30,000
kronor samt för vartdera av åren 1915 och 1916 ett anslag av 40,000
kronor.
Lantbruksstyrelsen har nu i skrivelse den 7 december 1915 anfört,
att hushållningssällskapen redan under år 1914 utgivit till åtgärder för
höjande av svinaveln omkring 43,000 kronor av natur att kunna ersättas
av statsmedel och att under år 1915 skulle efter vad styrelsen inhämtat
utgifterna av samma slag med 10,000 kronor överstiga de sällskapen
tilldelade anslagen. Då användningen av de hittills anvisade medlen
syntes hava i hög grad bidragit till att främja landets svinavel, ansåge
lantbruksstyrelsen det vara av den allra största betydelse, att tillräckliga
belopp fortfarande måtte finnas tillgängliga för ändamålet, och
detta så mycket mera, som de osäkra förhållandena under nuvarande
kristid medfört en viss tillbakagång i svinproduktionen, som det
vore av vikt att skyndsamt avhjälpa. En ökning av anslaget från 40,000
kronor till 50,000 kronor ansåge lantbruksstyrelsen därför i hög grad
önskvärd.
Jag instämmer fullständigt med lantbruksstyrelsen i fråga om
betydelsen av att ifrågavarande anslag erhåller den av styrelsen nu föreslagna
höjningen och hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till åtgärder för höjande av landets svinavel å
extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av kronor 50,000.
Nionde huvudtiteln.
57
g. Fjäderfiiavelns befrämjande.
Till fjäderfaavelns befrämjande har riksdagen för varje år från [30.]
och med år 1904 anvisat anslag å extra stat. Beloppet av detta anslag FjMtriautgjorde
för vart och ett av åren 1904—1906 5,000 kronor och för befriande.
vartdera av åren 1907 och 1908 10,000 kronor samt har för vart och (extra 8nBUg_j
ett av de efterföljande åren utgjort 20,000 kronor.
Lantbruksstyrelsen har nu i skrivelse den 30 september 1915 anfört,
att medel för ifrågavarande ändamål borde finnas tillgängliga jämväl för
år 1917, samt förmält sig anse, att anledning saknades att vare sig
höja eller sänka det nuvarande anslagsbeloppet.
I enlighet med vad lantbruksstyrelsen hemställt tillstyrker jag, att DepartemtnisEders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att dill fjäderfaavelns befrämjande anvisa å extra
stat för år 1917 ett anslag av............... kronor 20,000.
6. Lantbruksmöten.
Under en lång följd av år till och med år 1915 har riksdagen anvisat Bidrag till
anslag å extra stat såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för allmanna
lantbruksmöten samt till prisbelöningar vid dylika möten. På senare lantbruhtid
hava dessa anslag utgått med respektive 7,500 och 17,500 kronor årligen. möte».
Vid anmälandet den 14 januari 1915 av anslagsbehoven under
nionde huvudtiteln för år 1916 anförde jag, att enär beslut fattats om lantbruk.
uppskjutande tillsvidare av det till år 1916 utsatta tjuguandra allmänna mäte”-svenska lantbruksmötet samt anledning icke torde föreligga att för det
möte, som närmast härefter komme att hållas, bevilja högre statsanslag
än vanligt, med ytterligare bidrags beviljande syntes kunna anstå lika
många år, som mötet uppskötes. På grund härav ansåg jag någon
framställning om anslag för detta ändamål å 1916 års stat icke böra
avlåtas till riksdagen.
Då samma förhållande fortfarande är förhanden, är anslag för
ifrågavarande ändamål för år 1917 icke erforderligt.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
8
58
Nionde huvudtiteln.
7. Redskapsprovningsanstalter.
[31.1 Under en följd av år hava provningsanstalter för maskiner och
Redskaps- redskap för lantbrukets behov varit i verksamhet vid lantbruksinstitutet
^anstalter vid Ultuna samt lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp. Kostnaderna
(extra „nsiag) härför bestredos under de första åren genom ett av aktiebolaget Separator
den 7 augusti 1896 donerat kapital av 100,000 kronor ävensom
genom provningsavgifter och inkomster av försålda meddelanden rörande
provningarna. Sedan Kungl. Maj:t vid 1907 års riksdag anmält, att
förberörda gåvomedel vid nämnda års slut komme att vara nästan fullständigt
förbrukade, har riksdagen för vart och ett av åren 1908—1916
anslagit medel för ifrågavarande ändamål, nämligen för vartdera av
åren 1908 och 1909 10,000 kronor, för vartdera av åren 1910 och
1911 12,500 kronor, för år 1912 17,500 kronor och för vart och ett av
åren 1913—1916 21,000 kronor.
Med skrivelse den 7 december 1915 har lantbruksstyrelsen med
tillstyrkan överlämnat en från redskapsprovningsanstalternas styrelse inkommen
skrift med begäran, att ett anslag å 21,000 kronor måtte beredas
för anstalternas verksamhet under år 1917.
Departements- Då anslag till ifrågavarande anstalters upprätthållande synes böra
chefen. under år 1917 utgå med samma belopp som innevarande år, hemställer
jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till maskin- och redskapsprovningsanstalterna
vid Ultuna och Alnarp å extra stat för år 1917 anvisa
ett anslag av ............................................. kronor 21,000.
8. Kemiska stationer m. m.
a. Kemiska stationer.
[32.]
Kemiska
stationer.
(extra anslag.)
I enlighet med vad lantbruksstyrelsen hemställt uti skrivelse den
30 september 1915 tillstyrker jag, att, i likhet med vad för år 1916
senast ägt rum, Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
Nionde huvudtiteln.
59
att å extra stat för år 1917 anvisa såsom bidrag
till underhåll av åtta kemiska stationer för jordbrukets
och näringarnas behov — inom de orter, där landsting
eller hushållningssällskap, vart för sig eller i förening,
förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta
ej mindre lokal för detta jämte bostad eller hyresmedel
för kemist och assistent än även avlöningen
till dessa och laboratorietjänaren ävensom de årliga
utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp
av böcker och inventarier för stationens behov —
6,000 kronor för varje station eller tillhopa
.............................................................. kronor 48,000.
b. Kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län.
Till den år 1895 inrättade kemisk-växtbiologisk a anstalten i Luleå
har riksdagen å extra stat årligen anvisat anslag, som utgått för vart
och ett av åren 1895—1898 med 5,000 kronor, för vart och ett av
åren 1899 —1903 med 6,250 kronor, för vart och ett av åren 1904—
1912 med 11,250 kronor samt för varje av åren 1913—1916 med 13,750
kronor. Såsom villkor för dessa statsbidrag har varje gång uppställts
fordran på bidrag från länets landsting och hushållningssällskap eller
eljest till belopp motsvarande minst tre femtedelar av statsbidraget, alltså
för innevarande år å minst 8,250 kronor.
I skrivelse den 6 september 1915 har anstaltens styrelse gjort
framställning om ett till 15,000 kronor förhöjt statsanslag till anstalten
för år 1917 och därvid anfört följande.
Anledningen till den begärda ökningen vore de ökade utgifter, som
anstalten komnie att få dels för det centrala försöksfält, som anstalten
genom ^enskilda personers offervillighet erhållit och som från och med
år 1915 tagits i anspråk för sitt ändamål, och dels för de ålderstillägg,
som två av anstaltens försöksassistenter och jordbrukskonsulenter enligt
den praxis, som styrelsen hittills följt beträffande övriga tjänstemän vid
anstalten, ägde rätt att erhålla efter fem års val vitsordad tjänstgöring
vid anstalten.
j£,Vad det centrala försöksfältet beträffade, så skulle det antagligen
småningom kunna bära sig självt, då anstalten för detsamma disponerade
en särskild av grosshandlaren Seth Kempe och änkeprofesBorskan Lotty
Brudhus, född Kempe, skänkt fond, vars avkastning finge användas
32.
[33.]
Kemisk-vtixtbiologisk
anstalt
inom
Norrbottens
län.
(extra anslag.)
60
Nionde huvudtiteln.
[33.] till bekostande av den vid detsamma bedrivna försöksverksamheten.
Denna fond belöpte sig till ett belopp av inalles 40,000 kronor, skänkta
i två olika omgångar, men då det till försöksfält inköpta hemmanets
bebyggande och förseende med nödiga levande och döda inventarier
krävt avsevärda belopp, så hade endast 30,000 kronor av de skänkta
medlen kunnat fonderas. Resten av fondens kapitalbelopp jämte de å
de donerade medlen upplupna räntorna hade enligt medgivande av
donatorerna blivit använda till försöksgårdens iordningställande. Enligt
den uppgjorda planen skulle försöksgården i främsta rummet användas
till anordnande av jämförande försök med olika växtföljder och till andra
försök, som icke med fördel kunde medtagas i anstaltens lokala försök
ute bland jordbrukarna i länets skilda delar.
Anstaltens ordinarie utgiftsstat hade hittills icke behövt vidkännas
några större utgifter för de arbeten, som varit förenade med försöksgårdens
iordningställande, men sedan denna nu från och med år 1915
tagits i anspråk för försöksverksamheten, måste de med denna förenade
kostnaderna, i den mån de ej täcktes av ränteavkastningen å den i bank
deponerade delen av fonden, naturligtvis täckas med anstaltens ordinarie
inkomster, så mycket mer som de vid försöksgården anordnade försöken
avsåge frågor, som vore av synnerligen stor betydelse för övre Norrlands
jordbruk.
Vad beträffade de ålderstillägg, som anstaltens styrelse ansåge
sig skyldig att från och med år 1917 tilldela två av de fem vid anstalten
anställda försöksassistenterna, syntes det vara nog att erinra därom, att
två av anstaltens försöksassistenter redan från och med den 1 januari
1913 åtnjutit ett ålderstillägg av 500 kronor vardera och att av de återstående
assistenterna den ene den 1 november 191G och den andre den
1 januari 1917 komme att hava tjänstgjort vid anstalten under en tid
av fem år.
På grund härav och då de till anstalten anvisade anslagen vore
så noga avpassade efter behoven, att varje utvidgning av anstaltens
arbetsuppgift eller ökning av dess utgifter nödvändiggjorde en motsvarande
ökning av de till dess underhåll anvisade anslagen, anhölle
anstaltens styrelse om förhöjning i statsbidraget till 15,000 kronor.
Lantbruksstyrelsen har i utlåtande den 23 november 1915 anfört,
att det av kemisk-växtbiologiska anstalten under en tidsperiod av 20 år
utförda arbetet tvivelsutan i hög grad bidragit till främjandet av Norrlands,
i synnerhet övre Norrlands jordbruk. Härvid hade såväl anstaltens
försöksverksamhet som icke minst den undervisning de kringresande
assistenterna bibringat befolkningen varit av betydelse.
Nionde huvudtiteln
61
På sista tiden hade anstalten vunnit ett välbehövligt, stöd för sitt
fortsatta arbete genom att den kunnat anlägga ett fast centralt försöksfält
på den gård, som genom enskilda personers offervillighet ställts till
anstaltens förfogande. De försök, som kunde utföras vid en fast försöksgård,
vore av en annan art än de, som utfördes vid de ambulatoriska
försöksfälten, särskilt när det gällde att erhålla svar på för jordbruksnäringen
praktiskt ekonomiska spörsmål. Åven för demonstration av
vunna erfarenheter vore eu dylik försöksgård synnerligen lämplig. Det
vore därför all anledning antaga, att försöksgården skulle bliva ett
viktigt led i bedrivande av anstaltens försöks- och upplysningsverksamhet,
Men om ock den enskilda offervilligheten sträckt sig så långt, att
den utöver själva inköpskostnaden och iordningställande av gården lämnat
anstalten ett ganska betydligt kapital, vars avkastning Unge användas
till bekostande av den vid försöksgården bedrivna verksamheten, vore
det självfallet, att arbetena därstädes, till båtnad för det norrländska
jordbruket, skulle kunna bedrivas i större utsträckning, ju större medel
anstalten hade till sitt förfogande. Det vore ju ock tydligt att, då ränteavkastningen
av fonden belöpte sig, till högst 1,400 kronor, ytterligare
medel vore erforderliga, om verksamheten skulle kunna bedrivas i sådan
omfattning, att full nytta droges av försöksgården.
Men ej blott försöksverksamheten utan även det undervisningsocli
upplysningsarbete, som bedreves genom assistenterna, vore av stort
värde för främjandet av Norrlands jordbruk. Detta arbete vore synnerligen
ansträngande på grund utav de med de stora avstånden förbundna
resorna, och vore därjämte av så säregen beskaffenhet, att det tarvades
lång tid för assistenterna att fullt sätta sig in uti detsamma. Det vore
därför av största vikt, att personombyten, såvitt möjligt, undvekes och
att, till förekommande av dylika, anstalten sattes i stånd att kunna tilldela
assistenterna löne till skott efter vissa års tjänstgöring, varigenom de
skulle kunna förmås att kvarstanna på sina krävande poster.
Såsom stvrelsen för anstalten i sin förevarande skrivelse framhållit,
lämnade det nuvarande anslaget icke tillgång vare sig till utvidgningav
anstaltens arbetsuppgift eller till lönetillägg åt assistenterna. Då
lantbruksstyrelsen på grund av vad ovan anförts ansåge det önskvärt,
att medel måtte ställas till anstaltens förfogande för båda de omnämnda
ändamålen, samt icke hade något att erinra mot beloppet av den begärda
anslagshöjningen, finge lantbruksstyrelsen, med vitsordande att nämnda
anstalt fortfarande på ett i alla avseenden tillfredsställande sätt leddes
och att arbetena vid densamma allt hittills omsorgsfullt utförts, hem
-
62
Nionde huvudtiteln.
[33.]
Departements
chefen.
ställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för år 1917 bevilja
anstalten ett anslag av 15,000 kronor, under villkor att från länets
landsting och hushållningssällskap eller eljest bidrag lämnades till anstaltens
underhåll med sammanlagt minst 8,250 kronor.
Enligt vad som redan vid statsverkspropositionen år 1915 upplystes,
har Norrbottens läns hushållningssällskap beslutat att under vart och
ett av åren 1913—1917 anvisa ett anslag av 5,625 kronor till anstaltens
underhåll, varjämte länets landsting för samma ändamål och tid anvisat
ett årligt belopp av 2,625 kronor, tillhopa 8,250 kronor.
Jag har nu från kemisk-växtbiologiska anstalten införskaffat beräkning
över anstaltens inkomster och utgifter under åren 1916 och 1917.
Denna beräkning upptager för de bägge åren alldeles samma inkomstoch
utgiftsposter med oförändrade belopp, allenast med undantag att
statsbidraget till anstalten för år 1917 förutsatts höjt till 15,000 kronor
och att för samma år utgifterna för avlöningar upptagits höjda med 1,000
kronor samt försöksverksamheten vid Sunderbvn antagits skola draga eu
ined 300 kronor ökad kostnad, varemot kostnaden för försöksfältet vid Luleå
antagits kunna minskas med 50 kronor. Det bör vidare antecknas, att
för bägge åren upptagits såsom inkomst statsanslag å 7,500 kronor till
tre vid anstalten anställda jordbrukskonsulenter ävensom anslag av hushållningssällskapet
å 5,625 kronor samt av landstinget å 9,625 kronor.
Enligt inhämtad upplysning är av landstingets anslag ett belopp av
7,000 kronor avsett att bestrida kostnader för konsulenters resor, så att
blott 2,625 kronor bliva tillgängliga för anstaltens egen verksamhet, på
sätt också här ovan uppgivits. Kempeska fondens avkomstmedel hava
upptagits med 1,350 kronor, motsvarande 4 Vs procent ränta å 30,000
kronor, samt utgifterna för försöksgården vid Sunderbvn till dels 900
kronor för avlöning åt en förman (jämte fri bostad m. m.), dels ock
för övriga utgifter 800 kronor för år 1916 och 1,100 kronor för år
1917, tillhopa resp. 1,700 och 2,000 kronor.
Statsanslag till upprätthållande av nu ifrågavarande anstalt, vars
verksamhet hittills visat sig vara av särdeles stor betydelse för övre Norrlands
jordbruk, är uppenbarligen behövligt även för år 1917. Genom
den donation, varmed enskilda personers erkännansvärda frikostighet
försett anstalten, har denna fått ett kraftigt stöd och väsentligt utvidgade
tillfällen till viktiga rön och undersökningar. Såväl av anstaltens styrelses
nu gjorda framställning som av förberörda förslagsberäkningar över
inkomster och utgifter framgår emellertid, att avkastningen av den del
av de donerade medlen, som icke åtgått till försöksfältets vid Sunder
-
Nionde huvudtiteln.
63
byn bebyggande m. m. utan kunnat fonderas, icke fullt räcker att be- [33.]
kosta utgifterna för försöksfaltets drift. Redan under år 1916 måste
anstalten av sina övriga medel lämna tillskott härtill. Då ökade utgifter
för verksamheten vid försöksfältet äro erforderliga för år 1917 för att
anstalten må kunna draga full nytta av detsamma, men anstaltens övriga
tillgångar synas tillfullo tagas i anspråk för dess övriga utgifter, måste
nya medel härtill beredas. Det härför beräknade beloppet synes mig
måttligt tilltaget.
På grund av vad som anförts till stöd för beredande åt två
assistenter av arvodesförhöjning från och med år 1917 synes mig eu
sådan åtgärd vara fullt motiverad. Även härtill lämna anstaltens inkomster
ej tillgång, utan att ökade medel erhållas.
Behovet av att anstaltens inkomster för år 1917 ökas med 1,250
kronor finner jag sålunda vara ådagalagt. Nu har ifrågasatts, att detta
behov skulle tillgodoses enbart genom ökning av statsbidraget till 15,000
kronor. Härvid är att märka, att, såsom ovan nämnts, allt sedan statsbidrag
först lämnades till anstalten den grundsats iakttagits, att statens
bidrag skulle motsvaras av ett minsta bidrag från landsting, hushållningssällskap
eller eljest enligt proportionen 5 : 3. Motsvarande proportion
bör enligt min mening fortfarande tillämpas och minsta ortsbidraget
alltså liöjas till 9,000 kronor. Då häri torde kunna inräknas räntan å
den Kempeska donationen, är detta krav redan tillgodosett för år 1917.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att såsom bidrag till underhåll av kemisk-växtbiologiska
anstalten inom Norrbottens län — under
villkor att från länets landsting och hushållningssällskap
eller eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll
med sammanlagt minst 9,000 kronor — å extra
stat för år 1917 anvisa ett anslag
av .................................................................. kronor 15,000.
9. Svenska mosskulturföreningen.
Till understöd åt svenska mosskulturföreningen har riksdagen på [34.]
extra stat för varje år från och med år 1890 anvisat statsanslag, som
från och med år 1914 utgått med 50,000 kronor. eningen.
I en till Kungl. Maj:t ställd skrift har nu föreningen anhållit om (extra anslag.)
beredande åt föreningen jämväl för år 1917 av ett statsanslag av 50,000
64
tionde huvudtiteln.
[34.] kronor och därvid bifogat berättelser över föreningens verksamhet samt
över verksamheten vid dess kemiska laboratorium, redogörelser för torvmarksundersökningar
i Jönköpings län och för föreningens fältförsök i
olika län, allt år 1914, ävensom förslag till inkomst- och utgiftsstat för
föreningen för år 1917. Föreningen har i ansökningen anfört huvudsakligen
följande.
De kemiska arbetena hade under år 1914 omfattat analyser å 864
prov utom en del särskilda praktiska och vetenskapliga undersökningar.
Systematiska torvmarksundersökningar hade verkställts inom Jönköpings
län, där 150 mossar besökts och beskrivits. Kulturingenjörerna
hade utfört förrättningar hos 294 mossägare inom 20 län under 193
förrättningsdagar och därvid undersökt 319 olika torvmarker, omfattande
6,313 hektar. Till småbrukare inom Västerbottens, Södermanlands och
Malmöhus län hade under året fria besök med råd och upplysningar
samt jordanalyser lämnats under 60 dagar. Populära föredrag i mosskultur
och om torvtillverkning hade hållits i 15 län till ett antal av
165, och dessutom hade i slutet av juni månad i Jönköping hållits eu
två dagars kurs i mosskultur, besökt av 150 personer från 11 län.
Kulturförsöken hade, utom i vegetationsgården i Jönköping och de båda
fasta stationerna vid Flahult och Torestorp, omfattat 49 försöks- och
förevisningsfält i sammanlagt 20 olika län, och de viktigaste resultaten
hade återgivits i föreningens tidskrift, genom uppsatser i olika facktidskrifter
och i den allmänna tidningspressen samt genom föredrag.
Föreningen hade deltagit i baltiska utställningen i Malmö med eu specialutställning
av prover, kartor, fotografier, redskap m. in., belysande den
skånska torvtillverkningen.
Föreningen hade således allt framgent arbetat på att öka kunskapen
om landets torvmarker och dessas lämpligaste tillgodogörande samt lämnat
råd och upplysningar om mossodlingarnas rätta skötsel.
Över denna framställning har lantbruksstyrelsen den 19 oktober
1915 avgivit utlåtande och därvid, under framhållande att det vore
synnerligen önskvärt, att föreningens verksamhet även under år 1917
finge fortgå i avsedd riktning, förklarat sig icke hava något att erinra
mot förenämnda förslag till inkomst- och utgiftsstat för föreningen för
sistnämnda år samt tillstyrkt föreningens anhållan om fortsatt statsunderstöd
till samma belopp som för innevarande år eller 50,000 kronor.
BeparUmcnts- Då det synes även mig vara av vikt, att föreningen blir satt i
chefen. tillfälle att fortsätta sin synnerligen gagnande verksamhet, och då härför
kräves, att föi*eningen även under år 1917 kommer i åtnjutande av
Nionde huvudtiteln.
65
statsanslag- till samma belopp som under innevarande år, finner jag- [34/)
anslag till det begärda beloppet böra beredas föreningen.
Jag vill meddela, att av revisionsberättelsen för år 1914 framgår, att
inkomsterna överstigit utgifterna med 493 kronor 9 öre samt att de
skulderna överskjutande tillgångarna, som vid årets början utgjorde
24,558 kronor 45 öre, vid årets slut upptagits till 26,787 kronor 83 öre,
däri inräknat värdet å vissa skänkta inventarier, som förut icke upptagits
till något värde.
Inkomst- och utgiftsförslaget för år 1917 balanserar å 79,800
kronor.
Jag hemställer nu, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till understöd åt svenska mosskulturföreningen
å extra stat för år 1917 anvisa ett
anslag av.................................................... kronor 50,000.
10. Befrämjande av fröodliugen.
a. FrökontroUanstalter.
Till understöd åt av hushållningssällskap eller landsting, vart för [35.1
sig eller i förening, understödda frökon trollanstalter har riksdagen från Frökontroiioch
med år 1887 ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag- å extra anstalterstat
till belopp av 10,000 kronor, vilket årligen på förslag av lånt-
som gjort framställning om statsbidrag och i övrigt uppfyllt för anslags
åtnjutande stadgade villkor.
I skrivelse den 30 september 1915 har lantbruksstyrelsen hemställt
om beredande av anslag med oförändrat belopp till detta ändamål
för år 1917.
I enlighet härmed får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t i likhet
med föregående år måtte föreslå riksdagen
att å extra stat för år 1917 till Kungl. Maj:ts
förfogande anvisa ett anslag av ............ kronor 10,000
för att — med högst 1,000 kronor för varje anstalt —
användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter,
som av landsting eller hushållningssällskap, vart för
sig eller i förening, understödjas med minst samma
belopp som statsbidraget och vilka anstalter vilja underBihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 9
66
Nionde huvudtiteln.
[35.] kasta sig- de villkor och föreskrifter i avseende på
analysmetoder och övriga förhållanden, soin fastställas
av Kungl. Maj:t.
b. Befordrande av inhemsk fröodling.
[36.] Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar har
Åtgärder för riksdagen såsom bidrag till åtgärder för befordrande av den inhemska
^inhemsk klöver- och gräsfröodlingen på extra stat för vart och ett av åren 1908
fröodling. —1912 anvisat ett belopp av 15,000 kronor.
("extra anslag-.) För år 1913 beviljade riksdagen på förslag av Kungl. Maj:t ena
handa
belopp såsom bidrag till åtgärder för befordrande av den inhemska
odlingen av frö utav klöver, gräs och foderrotfrukter. Anslagets användning
utsträcktes alltså till frö av foderrotfrukter. Kungl. Maj:t
utfärdade den 11 oktober 1912 kungörelse angående statsbidrag från
nämnda anslag.
För vartdera av åren 1914 och 1915 har riksdagen på förslag av
Kungl. Maj:t såsom bidrag till åtgärder för befordrande av den inhemska
odlingen av frö utav klöver, gräs och foderrotfrukter anvisat ett till
20,000 kronor höjt anslag.
På framställning av Kungl. Maj:t medgav 1915 års riksdag, att
vad vid utgången av år 1915 kvarstode oanvänt å det såsom bidrag till
åtgärder för befordrande av den inhemska odlingen av frö utav klöver,
gräs och foderrotfrukter anvisade anslag finge av Kungl. Maj:t under år
1916 användas för dylika åtgärder beträffande odling av frö utav vallväxter
och foderrotfrukter, och anvisade tillika för samma ändamål å
extra stat för år 1916 ett belopp av 20,000 kronor. Anslagets användning
utsträcktes alltså till frö även av andra vallväxter än klöver
och gräs.
Den 8 oktober 1915 utfärdade Kungl. Maj:t i anledning härav
kungörelse angående statsbidrag till åtgärder för befordrande av den
inhemska odlingen av frö utav vallväxter och foderrotfrukter.
Nu har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 26 november 1915 hemställt,
att då medel för ifrågavarande ändamål syntes böra finnas tillgängliga
även för år 1917 och anledning saknades att föreslå någon
ändring vare sig i beloppet av anslaget eller i villkoren för statsbidragets
åtnjutande, Kungl. Maj:t måtte av riksdagen härtill äska anslag å extra
stat för år 1917 till oförändrat belopp.
Nionde huvudtiteln.
67
Med anslutning till vad lantbruksstyrelsen sålunda anfört och då, [36.]
såsom förut iakttagits, möjlighet bör beredas till användning av besparingar
å anslaget för föregående år, hemställer jag, att Eders Kung!.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels medgiva, att vad vid utgången av år 1916
må kvarstå oanvänt å det såsom bidrag till åtgärder för
befordrande av den inhemska odlingen av frö av vallväxter
och foderrotfrukter anvisade anslag må av Kungl.
Maj:t under år 1917 användas för enahanda ändamål;
dels ock för samma ändamål å extra stat för år
1917 anvisa ett belopp av ..................... kronor 20,000.
c. Statskonsulent i fröodling.
Till anställande av en statskonsulent i fröodling har riksdagen [37.]
för vart och ett av åren 1912—1916 anvisat å extra stat ett anslag av staukonmient
6,500 kronor. Den 19 oktober 1911 har Kungl. Maj:t utfärdat regie- * 1rSodLinvmente
för denne statskonsulent. Den 18 juni 1915 har Kungl. Maj:t -''''xtra anslas)
beträffande anslaget för år 1916 meddelat enahanda föreskrifter som för
föregående års anslag eller att statskonsulentens arvode skulle utgöra
4,000 kronor och att 2,500 kronor finge användas till bestridande aA’
hans resekostnader.
I skrivelse den 30 september 1915 har nu lantbruksstyrelsen gjort
framställning om anvisande av medel till oförändrat belopp även för
år 1917 för anställande av en dylik statskonsulent, därest icke Kungl.
Maj:t med anledning av \riss på Kungl. Maj:ts prövning beroende framställning
skulle finna gott förelägga riksdagen annat förslag i ämnet.
Den i lantbruksstyrelsens skrivelse avsedda tidigare framställningen Departementsgjordes
-av styrelsen den 10 oktober 1913, då styrelsen föreslog, att
såväl de tre nu å ordinarie stat uppförda statskonsulenterna, vilkas avlöning
vid 1905 års riksdag bestämdes till 4,000 kronor med t\Tå ålderstillägg
å 500 kronor, som den nu ifrågavarande statskonsulenten i fröodling
och statskonsulenten för det mindre jordbruket, för vilkens anställande
anslag å extra stat likaledes beviljats under en följd av år,
måtte i avlöningshänseende likställas med andra gradens tjänstemän
och alltså erhålla en begynnelseavlöning av 5,800 kronor, därest bostadsorten
är Stockholm. Denna framställning är remitterad till löneregleringskommittén.
68
Nionde huvudtiteln.
37.] Därefter har lantbruksstvrelsen gjort särskild framställning beträf
fande
statskonsulenternas tjänstgöringsskyldighet, vilket ärende likaledes
är remitterat till nämnda kommitté.
Då löneregleringskommittén ännu icke varit i tillfälle att avgiva
utlåtande i dessa frågor och desamma för övrigt möjligen böra upptagas i
samband med en väckt fråga om eventuella ändringar i lantbruksstyrelsens
stat för bättre tillgodoseende av den centrala handläggningen av
ärenden rörande egnahemsväsendet m. m., måste statskonsulenternas
löneregleringsfråga även detta år anstå. Jag beklagar denna nödvändighet,
ty jag vill gärna erkänna, att dessa statskonsulenters önskan om förbättrade
avlöningsvillkor är grundad på goda skäl. Sämst ställda härvidlag äro de
bägge av anslag å extra stat avlönade konsulenterna i fröodling och för det
mindre jordbruket, vilka hava allenast 4,000 kronors arvode, under det
att två av statskonsulenterna å ordinarie stat redan intjänat bägge
ålderstilläggen och den tredje erhållit det första ålder stillägget, Vad de
nuvarande innehavarna av dessa bägge extra konsulentbefattningar beträffar,
förefinnes emellertid en möjlighet att ge dem åtminstone någon förbättring
för år 1917 i form av personligt ålderstillägg och därigenom
i detta avseende bereda dem enahanda förmån, som tillkommer de å
ordinarie stat upptagna statskonsulenterna. Statskonsulenten i fröodling
Anders Elofson har bestritt sin befattning från och med år 1912 och
statskonsulenten för det mindre jordbruket August Östergren från och
med år 1910. Bägge komma således att vid ingången av år 1917, om
de då kvarstå i sina befattningar, hava innehaft dessa i minst 5 år.
För medgivande åt dem av ett personligt ålderstillägg å 500 kronor
under sistnämnda år torde kunna anföras samma skäl, som förmått statsmakterna
att bevilja personligt ålderstillägg åt andre instruktören i
husslöjd J. Wallander. Jag anser under föreliggande omständigheter
mig böra tillstyrka en sådan åtgärd.
På grund härav får jag nu hemställa, att Eders Kung!. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att för år 1917 å extra stat anvisa
dels för anställande av en statskonsulent i fröod
ling
ett anslag av ....................................... kronor 6,500;
dels och såsom personligt ålderstillägg till statskonsulenten
i fröodling Anders Elofson, därest han fortfarande
med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap,
ett anslag av................................................ kronor 500;
eller tillhopa................................................... » 7,000.
Nionde liuviiiltiteln.
09
d. Sveriges -utsädesforenlig.
Såsom bidrag till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt
vetenskapliga verksamhet har riksdagen på extra stat beviljat för
vart och ett av åren 1905—1912 ett anslag av 25,000 kronor, för år
1913 ett anslag av 35,000 kronor samt för vart och ett av åren 1914— i
1916 ett anslag av 66,000 kronor. Därutöver har Kungl. Maj:t årligen
till föreningen anvisat 15,000 kronor, som utgått från anslaget till befrämjande
i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar.
Nu har föreningen i en till Kungl. Maj:t ingiven skrift med bifogande
av berättelser över verksamheten och räkenskaperna under år
1914 samt statförslag för år 1916, avsett att provisoriskt gälla även
för år 1917, anhållit, att av riksdagen måtte för år 1917 utverkas anslag
till föreningen å samma belopp som för år 1916 eller 66,000
kronor. I denna skrift har föreningen anfört, bland annat, följande.
I föreningens utveckling hade den tid, som ingått med början av
år 1914, betecknat ett avsevärt steg framåt. Tack vare de ökade inkomster,
som förhöjt statsbidrag och ökad avgift från allmänna svenska
utsädesaktiebolaget medfört, hade föreningen kunnat såväl utvidga sin
verksamhet med nya avdelningar och filialer som ock vidtaga åtgärder
för den ekonomiska ställningens tryggande, varjämte den fått ökade
möjligheter att medelst bättre löneförmåner tillförsäkra sig kompetenta
och lämpliga arbetskrafter. Den nya organisation, som i samband med
det ökade statsbidraget tillkommit genom Kungl. Maj:ts och riksdagens
beslut, hade också under den efter dess ikraftträdande gångna tiden
visat sig vara till fromma för föreningen och dess verksamhet. Trots
de oroliga och kritiska tiderna hade föreningen sålunda ostörd kunnat
fortsätta sin verksamhet och genomföra de båda senaste årens utvidgning
och konsolidering.
Föreningens verksamhet fortginge under år 1915 i huvudsak på
samma sätt som under år 1914. Dock hade de nvupptagna arbetena
med botaniska studier för sortuppdragning hos rotfrukterna samt kemiska
undersökningar under år 1915 bedrivits i större utsträckning. Likaledes
hade den planerade nya filialen nu blivit ordnad i Skaraborgs län. Vid
densamma hade sålunda försök med såväl vår- och höstsäd som rotfrukter
blivit utförda. Vid den nya Ostgötafilialen hade arbetena år
1915 bedrivits i enlighet med uppgjord plan. Vid Ultunalilialen hade
de fortgått i vanlig omfattning, under det att Luleåfilialen genom rikligare
[38.]
Sverige!
utsädet
förening.
extra anslag.)
70
Nionde huvudtiteln.
[38.J anslag blivit satt i tillfälle att utvidga sin verksamhet, bland annat genom
anordnandet av ett större antal lokala försök i övre Norrland.
Föreningens ekonomiska ställning hade varit något gynnsammare
vid 1914 års slut än vid dess början, i det att den balanserade bristen
nedgått från 30,069 kronor 13 öre till 19,429 kronor 78 öre. Delvis
hade detta berott på att inkomsterna under året varit något större än
som beräknats, men huvudsakliga anledningen därtill hade dock varit,
att besparingar gjorts på de nya avdelningar, där arbetena under sagda
år ej kunnat bedrivas i full omfattning. Sedan nu verksamheten jämväl
på dessa nya avdelningar och til i al er upptagits i planerad omfattning,
vore möjligheten för sådana större besparingar utesluten. Tyvärr
nödgades också föreningen från och med år 1916 räkna med en minskning
av inkomsterna, i det att de för längre tid beviljade anslag från
hushållningssällskap, som år 1914 beräknats till 1,750 kronor och 1915
till 1,250 kronor, då komme att upphöra. Då det av riksdagen
beviljade statsanslaget beräknats med hänsyn till dessa inkomstbelopp,
vore det givet, att i statförslaget för år 1916, som finge provisoriskt
gälla även för år 1917, all möjlig sparsamhet måst iakttagas för
att få inkomsterna att täcka utgifterna. Detta hade så mycket mera
varit fallet, som kostnaden för anskaffandet av en del förnödenheter,
t. ex. bränslematerial, trycksaker och blyplomber för kontrollavdelningen
m. m., blivit väsentligt stegrade.
Under sådana förhållanden borde det vara uppenbart, att föreningen,
trots den tillfälliga besparingen under år 1914, ej kunde se sig i stånd
att fullfölja sin verksamhet i planlagd och nu påbörjad omfattning, med
mindre den finge bibehålla statsanslaget oförminskat.
Lantbruksstyrelsen har i utlåtande den 18 december 1915 tillstyrkt
utsädesföreningens framställning.
Departements- Få anslag till oförminskat belopp synes erforderligt för att Sveriges
chefm. utsädesförening må kunna under år 1917 fortsätta sin gagnande verksamhet
i önskvärd utsträckning, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att å extra stat för år 1917 bevilja Sveriges
utsädesförening såsom bidrag till uppehållande av föreningens
praktiskt vetenskapliga verksamhet ett anslag
av................................................................... kronor 66,000.
Bifalles detta, lär Ivungl. Maj:t vilja angående villkoren för anslagets
åtnjutande meddela enahanda bestämmelser, som äro stadgade
ifråga om innevarande års anslag.
Nionde huvudtiteln.
71
e. Sveriges utsädesföreni ags filial i mellersta Norrland.
I särskilda till Kungl. Maj:t inkomna skrifter hava Västernorrlands
liins hushållningssällskap samt Gävleborgs, Jämtlands och Västerbottens
läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott hemställt om åtgärder, för
att en växtförädlingsanstalt måtte upprättas för mellersta Norrland.
Lantbruksstyrelsen har avgivit utlåtande i detta ärende den 10 december
1915 och bifogat yttranden av styrelsen för Sveriges utsädesförening, som
förklarat, att föreningen vore villig att inrätta en filial i nämnda del av
landet. Därefter har utlåtande infordrats från styrelsen för centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet. Sådant utlåtande har
ännu icke inkommit men torde snart vara att förvänta. Det är min
avsikt att då hemställa om avlåtande av proposition i ämnet till riksdagen.
För närvarande hemställer jag allenast, att Eders Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att. i avbidan på den särskilda proposition angående
anslag till en Sveriges utsädesförenings filial i
mellersta Norrland, som Kungl. Maj:t må komma att
avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för
år 1917 beräkna ett anslag av ............... kronor 9,500.
11. Mindre jordbruket.
a. Höjande av det mindre jordbruket.
Alltsedan år 1901 har riksdagen anvisat medel å extra stat till
åtgärder för höjande av det mindre jordbruket. För vartdera av åren
1914 och 1915 anvisade riksdagen för detta ändamål ett anslag av
270,000 kronor och medgav därjämte, att Kungl. Maj:t finge för dylika
åtgärder under vartdera av sistnämnda år disponera jämväl vad som
vid utgången av föregående år möjligen icke blivit använt av tidigare
för enahanda ändamål anvisade anslag.
Då jag den 14 januari 1915 anmälde anslagsbehoven under nionde
huvudtiteln för år 1916, anförde jag, att på grund av rådande förhållanden
statsbidrag från anslaget till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket
icke syntes böra under år 1915 av Kungl. Maj:t beviljas till
premiering av mindre jordbruk, till studieresor för i mindre jordbruk
[39.]
Sveriges utsädesförenings
filial i mellersta
Norrland.
(extra anslag.)
, [40-]
Åtgärder för
höjande av
det mindre
jordbruket.
(extra anslag.)
72
Monde huvudtiteln.
deltagande män och kvinnor samt till premiering av mindre odlingsföretag.
Jag ansåg, att det kunde med visshet beräknas, att genom
dessa inskränkningar minst 150,000 kronor av anslaget borde kunna
besparas. Aven för år 1916 ansåg jag det skola bliva nödvändigt att
vidtaga inskränkningar i statsutgifterna och uttalade, att nu ifrågavarande
anslag icke torde kunna undgå att därvid röna inverkan, om
än inskränkningarna möjligen icke behövde bli fullt lika stora som
för år 1915. Ifall nyssnämnda beräknade besparing från år 1915 å
minst 150,000 kronor linge användas under år 1916, skulle densamma
giva möjlighet att under sistnämnda år meddela understöd i något
större utsträckning än som borde bliva fallet under år 1915. Detta
syntes enligt min mening skola bliva tillräckligt, och på grund härav
behövde icke något nytt anslag för år 1916 äskas av riksdagen.
I enlighet härmed begärde Kungl. Magt allenast riksdagens medgivande
att under år 1916 använda behållning å detta anslag från år
1915.
Uti eu inom riksdagen väckt motion föreslogs emellertid, att å
extra stat för år 1916 måtte anvisas ett anslag å 120,000 kronor, varigenom
de tillgängliga medlen med inräknande av ovanberörda behållning
skulle för år 1916 uppgå till det förut vanliga beloppet, 270,000
kronor. Riksdagen anförde att, ifall åtgärden att för år 1915 inställa
premieringar och studieresor skulle komma att tillämpas jämväl under
år 1916, riksdagen funne, att de synnerligen behjärtansvärda ändamål,
som anslaget till höjande av det mindre jordbruket vore avsett att
främja, härigenom icke skulle bliva i önskvärd grad tillgodosedda. Riksdagen
Rölle nämligen före, att under år 1916 den egentliga jordbrukspremieringen
med tillhörande utdelning av premielån borde med hänsyn
till den stora betydelsen för det mindre jordbruket av denna verksamhet
återupptagas och att av samma anledning bidrag ock borde utgå
till studieresor. På grund härav hade riksdagen ansett sig höra biträda
det i motionen framställda förslaget och, jämte det riksdagen medgav
disponerandet av behållningen från år 1915, anvisade därför riksdagen
för ändamålet ett anslag av 120,000 kronor.
Den 28 maj 1915 företog Kungl. Maj:t till avgörande frågan om fördelning
av statsbidrag för samma år från detta anslag och anvisade därvid
* dels ett belopp av 1,600 kronor för tryckning av beskrivning av premierade
småbruk in. fl. ändamål, dels ock såsom statsbidrag till kontrollföreningars
organisationskostnader 5,600 kronor, till understöd åt småbrukare såsom
medlemmar i kontrollförening 21,325 kronor, till anordnande av undervisning
för småbrukare 40.260 kronor och till fristående undervisnings
-
Nionde huvudtiteln.
73
verksamhet 18,550 kronor eller tillhopa 87,335 kronor. Av årets an- [40:]
slag å 270,000 kronor besparades alltså 182,665 kronor.
Med inräknande av 1916 års anslag å 120,000 kronor kan därför
antagas, att för innevarande år ett belopp av i runt tal 300,000 kronor
står till förfogande för de ändamål, vartill anslaget är avsett. Då väl
i allt fall anslagets användning under år 1916 bör, särskilt med hänsyn
till de nu rådande förhållandena, icke överstiga det förut vanliga högsta
beloppet av 270,000 kronor, synes mig en behållning å omkring 30,000
kronor kunna antagas komma att finnas vid detta års utgång. Därest
även för år 1917 ett belopp av 270,000 kronor bör beredas, lärer alltså nytt
anslag icke behövas till större belopp än 240,000 kronor, ifall sagda
behållning då tillika får användas.
På grund av vad jag sålunda anfört får jag därför hemställa, att
Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels medgiva, att vad vid utgången av år 1916
må kvarstå oanvänt å anslaget till åtgärder för höjande
av det mindre jordbruket må av Kungl. Maj:t under år
1917 disponeras för enahanda ändamål,
dels och för samma ändamål å extra stat för år
1917 anvisa ett anslag av .................. kronor 240,000.
b. Statskonsulent för det mindre jordbruket.
Till anställande av en statskonsulent för det mindre jordbruket har [44]
riksdagen för vart och ett av åren 1910—1916 beviljat å extra stat ett Statsanslag
av 6,500 kronor. Härav användas 4,000 kronor till arvode åt konsu- ^fff^dre
lenten och 2,500 kronor till bestridande av hans resekostnader. Reglemente jordbruket.
för denne statskonsulent är av Kungl. Maj:t utfärdat den 15 oktober 1909. (extra anslag.)
I skrivelse den 30 september 1915 har lantbruksstyrelsen gjort
framställning om anvisande av medel för år 1917 för anställande av en
sådan statskonsulent.
Under åberopande av vad jag förut denna dag under punkten 37 här Departementsovan
anfört vid frågan om anslag för fortsatt anställande av en statskonsulent chef en.
i fröodling, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att å extra stat för år 1917 anvisa
. dels för anställande av en statskonsulent för det
mindre jordbruket ett anslag av............ kronor 6,500;
dels ock såsom personligt ålderstillägg till statsBihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 10
74
Nionde huvudtiteln.
[41-] konsulenten för det mindre jordbruket August Öster
gren,
därest han fortfarande med gott vitsord tjänstgör
i denna egenskap, ett anslag av..... kronor 500;
eller tillhopa................................................... » 7,000.
c. Ordnad bokföring vid mindre jordbruk.
[42.] Såsom bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföring vid
Ordnad bok- mindre jordbruk har riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag för vart och ett
mindre jord. av åren 1912—1915 anvisat ett förslagsanslag av 15,000 kronor. Då de
bruk. för statsbidrag från detta anslag gällande bestämmelserna, innefattade i
(extra anslag.) kungörelsen den 19 oktober 1911, befunnos tarva omarbetning, framlades
förslag i sådant syfte av lantbruksstyrelsen i skrivelse den 7 december
1914. Jag redogjorde för detta förslag i det vid 1915 års statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över jordbruksärenden samt framlade
för egen del förslag till vissa riktlinjer för frågans ordnande. Riksdagen
lämnade dessa förslag utan erinran och beviljade för år 1916 för
ändamålet ett förslagsanslag till samma belopp som förut eller 15,000
kronor samt medgav tillika, att Kungl. Maj:t finge härav använda högst
5,000 kronor till åtgärder för åstadkommande av räntabilitetsberäkningar
angående jordbruk.
Sedan lantbruksstyrelsen med biträde av särskilt tillkallade sakkunniga
avgivit förslag till nya regler för understödjande av ifrågavarande
bokföringsverksamhet, har Kungl. Maj:t den 31 december 1915 beslutat
utfärda kungörelse i ämnet.
I skrivelse den 18 december 1915 har lantbruksstyrelsen därjämte
hemställt, att anslag för år 1917 måtte äskas av riksdagen till samma
belopp och på samma sätt som för år 1916.
Departements
chefen.
I enlighet härmed och då anledning synes saknas att för närvarande,
innan erfarenhet inhämtats om de nya reglernas verkan, vidtaga
någon ändring i anslagsbeloppet, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att såsom bidrag till åtgärder för främjande av
ordnad bokföring vid mindre jordbruk å extra stat för
år 1917 anvisa ett förslagsanslag av ... kronor 15,000
ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må härav använda
högst 5,000 kronor till åtgärder för åstadkommande av
räntabilitetsberäkningar angående jordbruk.
Nionde huvudtiteln.
75
12. Smörprovningar m. in.
Under en följd av år liar Kungl. Maj:t till smörprovningar i
Malmö och Göteborg anvisat statsbidrag från anslaget till befrämjande
i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar, vilket bidrag under de
senare åren utgått med 15,000 kronor årligen. Såsom ökat statsbidrag
till dessa smörprovningar har därjämte riksdagen, på framställning av
Kungl. Maj:t, för vart och ett av åren 1906—1916 anvisat å extra stat
10.000 kronor, varjämte ytterligare beviljats för varje av åren 1910—
1916 6,000 kronor till anställande av särskilda undersökningar av vattenhalten
i svenskt exportsmör.
Lantbruksstyrelsen har nu med utlåtande den 20 november 1915
överlämnat en av styrelsen för smörprovningarna gjord framställning
om beredande av anslag för år 1917.
Sistnämnda styrelse har därvid åberopat en för innevarande år
uppgjord inkomst- och utgiftsstat för ifrågavarande provningar, enligt
vilken icke någon behållning från år 1915 upptagits såsom tillgång och
icke heller något överskott vid 1916 års slut beräknats uppstå. Statsbidraget
har därvid uppförts till det för innevarande år till de fortgående
smörprovningarna beviljade beloppet, 25,000 kronor. Anslagen
från hushållningssällskapen och provningsavgifter från mejerier hava
beräknats till 18,000 kronor samt avgifter för rätt att begagna runmärket
till 2,000 kronor. Genom tillhandahållande av runmärkta stäver
och smörpapper m. m. beräknas inflyta netto 9,500 kronor. Smörprovningarnas
styrelse har vidare anfört, dels att kostnaderna för år
1917 svårligen kunde beräknas lägre än för år 1916, dels ock att större
bidrag från rikets hushållningssällskap icke vore att under år 1917 påräkna
och att alltså Jett statsbidrag till oförändrat belopp av 25,000
kronor även för år 1917 vore behövligt.
För egen del har lantbruksstyrelsen anfört, att för år 1917 medel
till enahanda belopp som för innevarande år erfordrades såväl till de
fortgående smörprovningarna som ock till bestridande av kostnaderna
för kontrollen över efterlevnaden av gällande föreskrifter rörande vattenhalten
hos svenskt exportsmör.
Till smörprovningarna synas för år 1917 fortfarande böra utgå
15.000 kronor från anslaget till befrämjande i allmänhet av jordbruk
och lantmannanäringar. Såsom av den nu ingivna framställningen
[43.]
SmOrprev
ningar m. t».
(extra anslag.)
Departement*
chefen
76
Nionde huvudtiteln.
[43.] jämte lantbruksstyrelsens utlåtande framgår, är emellertid även för år
1917 ytterligare anslag å 10,000 kronor erforderligt till dessa provningar.
Likaså är anslag till vattenhaltsundersökningar av exportsmör
fortfarande behövligt till oförändrat belopp.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
.
att å extra stat för år 1917 anvisa dels till
statsbidrag till fortgående smörprovningar ett anslag
av ..................................................................... kronor 10,000
samt dels till bestridande av kostnaderna för kontrollen
över vattenhalten i svenskt exportsmör ett
anslag av ...................................................... kronor 6,000,
eller tillhopa................................................... » 16,000.
13. Yattenavtappningar m. m.
a. Norrländska avdikningsanslaget.
[44,] Sedan länge hava statsanslag anvisats till understödjande av myr
^Zukningt?
utökningar och vattenavtappningar. Under de senaste åren hava dessa
awiaget. anslag varit två, benämnda »norrländska avdikningsanslaget» och »all(extra
anslag.) männa avdikningsanslaget». Det förra av dessa är avsett till understödjande
medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar
och vattenavtappningar inom Norrland och Dalarna, vare sig
ändamålet med arbetsföret aget är uppodling av till åker eller äng lämplig
jord eller minskning av frostländighet för närliggande bygd. Företrädesrätt
är medgiven för sökande från Gävleborgs län och Dalarna att av
anslagets belopp erhålla bidrag till högst 10(^,000 kronor. Anslagsbeloppet
utgjorde för vartdera av åren 1913 och 1914 1,100,000 kronor.
Då emellertid ett mycket stort antal ansökningar om bidrag till belopp,
sammanlagt vida överstigande anslagsbeloppet, inkommit, hade småningom
samlat sig en betydande balans av ansökningar, som icke kunnat
tillgodoses förrän först efter flera års förlopp. För att i någon mån
råda bot på detta missförhållande föreslog Kungl. Maj:t år 1914 riksdagen
att för år 1915 för ändamålet bevilja ett till 1,900,000 kronor
" töjt belopp, varav 400,000 kronor skulle få förskottsvis användas redan
under år 1914. Detta förslag bifölls av riksdagen. Alltså blev härigenom
för vartdera av åren 1914 och 1915 ett belopp av 1,500,000 kronor
Nionde huvudtiteln.
77
disponibelt för detta ändamål. Jämväl för år 1916 bär riksdagen ställt [44.]
ett belopp av 1,500,000 kronor till Knngl. Maj:ts förfogande för enahanda
ändamål.
Nu har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 9 oktober 1915 gjort
framställning om anslag för ändamålet för år 1917. Styrelsen har därvid
meddelat, att den 1 oktober 1915 funnits hos styrelsen inneliggande
ansökningar om bidrag från detta anslag till 642 företag, för vilka
kostnaderna, enligt uppgjorda förslag, beräknats uppgå till 5,385,460
kronor, varav 1,495,440 kronor belöpte på de under året intill nämnda
dag inkomna ansökningarna, vilka utgjorde ett antal av 219. Under
den återstående delen av år 1915, tiden oktober—december, beräknades,
under förutsättning att ansökningar inkomme i någorlunda lika proportion
mot den föregående delen av året, ytterligare ansökningar inkomma till
företag med beräknad kostnad av omkring 680,000 kronor. Ifrågavarande
avdikningskostnader skulle alltså kunna beräknas vid årets slut
uppgå till 6,065,460 kronor. Då förslag omfattande företag med en
kostnadssumma av vid pass 200,000 kronor syntes ytterligare kunna
medhinnas att i lantbruksstyrelsen slutbehandlas under år 1915, kunde
kostnadssumman för samtliga företag, beträffande vilka förslag beräknades
inneligga hos styrelsen vid 1915 års slut, uppskattas till 5,865,460
kronor eller, i runt tal, 5,800,000 kronor. Härav skulle de under år
1915 inkomna ärendena motsvara ett kostnadsbelopp av 2,175,440
kronor eller, i runt tal, 2,200,000 kronor.
För att i önskvärd mån kunna minska i lantbruksstyrelsen inneliggande
balans å oavgjorda anslagsansökningar och påskynda anslagssummornas
beviljande syntes anslaget för år 1917 böra vara minst lika
stort som det å 1915 års stat anvisade, d. v. s. 1,900,000 kronor. Med
hänsyn till de under närvarande tid rådande förhållanden ansåge dock
lantbruksstyrelsen, att anslaget lämpligen borde för år 1917 bestämmas
till 1,500,000 kronor, att utgå under hittills gällande villkor.
Lantbruksstyrelsens utredning utvisar, att behov av ökade anslags- Deparummurnedefr
för nu ifrågavarande ändamål fortfarande förefinnes. Jag skulle chef‘ndärför
helst sett, om jag kunnat förorda, att anslaget för år 1917 åtminstone
icke behövt sättas lägre än det å 1915 års stat upptagna
beloppet av 1,900,000 kronor. Jag vill i detta sammanhang erinra,
att vid föredragning den 14 januari 1914 av frågan om anslagets höjning
dåvarande departementschefen antytt, att även för kommande år tillsvidare
ett tilläggsbelopp av 800,000 kronor till det förut vanliga auslagsbeloppet
av 1,100,000 kronor borde anvisas. Emellertid föranledes jag
78
Nionde huvudtiteln.
under närvarande förhållanden att liksom under det närmast föregående
året av hänsyn till nödig sparsamhet vid budgetens uppgörande icke
tillstyrka högre anslag än lantbruksstyrelsen nu ifrågasatt, nämligen
1.500.000 kronor.
Jag vill erinra, att till följd av bristande tillgång å arbetskrafter
inom vederbörande ämbetsverk, varest de till ifrågavarande företag
hörande planerna granskas, varken under år 1914 eller år 1915 dylik
granskning medhunnits i sådan utsträckning, att de för dessa år tillgängliga
anslagen kunnat till fullo tagas i anspråk. Av det för år 1914
disponibla beloppet, nämligen 1,100,000 kronor av årets anslag och
400.000 kronor såsom förskott å 1915 års anslag, tillhopa 1,500,000
kronor, disponerades sålunda före utgången av år 1914 allenast 1,215,600
kronor. Ett belopp av 284,400 kronor av berörda förskott blev alltså
oanvänt och ökade 1915 års disponibla belopp till 1,784,400 kronor. Under
år 1915 har av detta belopp kunnat disponeras allenast 1,683,760
kronor, vadan en behållning å 100,640 kronor uppstått. Kungl. Maj:t
har förut denna dag beslutat föreslå riksdagen medgiva, att denna behållning
måtte få användas under år 1916. Under förutsättning av
bifall härtill kommer för år 1916 att vara tillgängligt ett belopp av
1,600,640 kronor. Ehuru det är att hoppas, att lantbruksstyrelsens
granskningsarbete skall under innevarande år kunna omfatta företag,
krävande hela det för året disponibla beloppet såsom statsbidrag, är
detta dock ej fullt säkert, och med hänsyn till erfarenheten från de
bägge senare åren vill jag därför förorda, att riksdagens medgivande
redan nu begäre3 att under år 1917 använda eventuellt överskott å
anslaget vid 1916 års slut.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
dels medgiva, att vad som vid 1916 års utgång
må återstå oanvänt av det under benämning »norrländska
avdikningsanslaget» för år 1916 anvisade anslag
till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
av mvrutdikningar och vattenavtappningar
inom Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet
med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng
lämplig jord eller minskning av frostländighet för närliggande
bygd, må av Kungl. Maj:t under år 1917
användas för samma ändamål;
Nionde huvudtiteln.
79
dels ock å extra stat för sistnämnda år ställa till [44.]
Kungl. Maj:ts förfogande under enahanda benämning
och för samma ändamål ett belopp av kronor 1,500,000;
med iakttagande att av samtliga sålunda för år
1917 tillgängliga medel sökande från Gävleborgs län
och Dalarna skola äga företrädesrätt att erhålla bidrag
till högst 100,000 kronor.
b. Allmänna avdikning samlag et.
Riksdagen har för vart och ett av åren 1913, 1914 och 1915 ställt
till Kungl. Maj:ts förfogande, under benämning »allmänna avdikningsanslaget»,
till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
av myrutdikningar och vattenavtappningar inom andra delar
av riket än Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget
är uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller minskning
av frostländighet för närliggande bygd, ett belopp av 450,000 kronor,
därav högst 150,000 kronor må utgå till avdikning av sådan mark, vars
torrläggning avser endast minskning av frostländighet för närliggande
bygd. Åven för år 1912 hade riksdagen beviljat ett liknande anslag
till belopp av 300,000 kronor, ehuru med annat användningsområde och
under något olika villkor.
I skrivelse den 23 oktober 1914 gjorde lantbruksstyrelsen framställning
om äskande av anslag av riksdagen för ifrågavarande ändamål
för år 1916. Enär anslaget dittills icke tillfullo tagits i anspråk och
styrelsen antoge, att detta icke heller skulle bliva fallet för år 1916,
ifall dess belopp bibehölles oförändrat, hade styrelsen ansett en nedsättning
i anslaget till 350,000 kronor kunna äga rum. Verkställda beräkningar
syntes emellertid giva vid handen, att behovet för år 1916 av
statsbidrag från ifrågavarande anslag skulle kunna fyllas genom anlitande
av påräkneliga besparingar vid 1915 års utgång, och i enlighet härmed
föreslog Kungl. Maj:t år 1915 riksdagen allenast att medgiva, att det
belopp, som vid utgången samma år kunde kvarstå oanvänt å nu ifrågavarande
anslag, finge av Kungl. Maj:t under år 1916 användas för samma
ändamål, med iakttagande att därav högst 150,000 kronor finge utgå
till avdikning av sådan mark, vars torrläggning avsåge endast minskning
av frostländighet för närliggande bygd.
Nu har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 9 oktober 1915 gjort
framställning om anslag för ändamålet för år 1917. Styrelsen har
[45.]
Allmänna
avdiknivgsanslaget.
(extra anslag.;
80
Nionde huvudtiteln.
[45.J därvid erinrat, att å 1914 års anslag vid 1915 års början förefunnits
en behållning av 281,990 kronor, vilken tillsammans med en behållning
från åren 1912 och 1913 å 619 kronor 56 öre samt anslaget för år
1915 å 450,000 kronor utgjorde, med uteslutande av öretal, en summa
av 732,609 kronor, vilket belopp alltså enligt riksdagens medgivande
vore tillgängligt för åren 1915 och 1916. För år 1915 hade till den
1 oktober ansökningar om understöd från sagda anslag i lantbruksstyrelsen
handlagts i sådan omfattning, att styrelsen kunnat hos Kungl.
Maj:t hemställa, att 159,220 kronor måtte beviljas till vissa företags
utförande. Styrelsen hade anledning antaga, att ansökningar om statsbidrag,
uppgående till ytterligare omkring 150,000 kronor, skulle hinna
att behandlas av styrelsen under år 1915. Om bifall komme att lämnas
till samtliga dessa ansökningar, syntes alltså av anslagssumman komma
att för år 1915 tagas i anspråk 309,220 kronor eller i runt tal 300,000
kronor. Till år 1916 syntes sålunda 432,609 kronor eller i runt tal
430.000 kronor komma att återstå av 1915 och 1916 års sammanslagna
anslagssummor. Till år 1917 torde däremot enligt styrelsens förmenande
intet av denna summa komma att bliva övrigt. Helt nytt anslag syntes
därför böra begäras för sistnämnda år, och den sedvanliga summan av
450.000 kronor borde därför enligt styrelsens mening begäras för år 1917.
Departements- Såsom ovan nämnts, beräknade lantbruksstyrelsen den 9 oktober
chefen. ^g-^ samma ars slut skulle å detta anslag återstå en behållning
av omkring 430,000 kronor. I verkligheten blev denna behållning
529,979 kronor 56 öre, vilken alltså finnes tillgänglig för år 1916. Då
av anslaget åtgått under år 1914 blott 168,010 kronor och under år
1915 endast 202,630 kronor, torde det icke vara antagligt, att hela
det under innevarande år tillgängliga beloppet kommer att tagas i anspråk.
Då väl för övrigt icke fullt 450,000 kronors anslagsbehov lärer
ovillkorligen behöva tillgodoses för år 1917, och med hänsyn därjämte
till budgetens svårigheter föranledes jag att tillstyrka, att för år 1917
icke högre anslag än 250,000 kronor äskas av riksdagen, varigenom i
allt fall nära 780,000 kronor bliva tillgängliga för de bägge åren 1916
—1917.
Jag får på grund härav hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
dels medgiva, att det belopp, som vid utgången
av år 1916 må kvarstå oanvänt å det under benämning
»allmänna avdikningsanslaget» anvisade anslag
till understödjande medelst statsbidrag utan återbetal
-
Nionde huvudtiteln.
81
ningsskyldighet av myrutdikningar och vattenavtapp- [45.]
ningar inom andra delar av riket än Norrland och
Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är
uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller
minskning av frostländighet för närliggande bygd,
må av Kungl. Maj:t under år 1917 användas försumma
ändamål;
dels ock å extra stat för sistnämnda år ställa till
Kungl. Maj:ts förfogande under enahanda benämning
och för samma ändamål ett belopp
av ........................................................... kronor 250,000;
med iakttagande att av samtliga sålunda för år 1917
tillgängliga medel högst 150,000 kronor må utgå till
avdikning av sådan mark, vars torrläggning avser
endast minskning av frostländighet för närliggande
bygd.
14. Torvtillgångarnas tillgodogörande.
a. Tillgodogörandet av den i landets torvmossar befintliga
bränsletillgång m. m.
Till Kungl. Maj:ts förfogande för vidtagande av sådana åtgärder, [46.]
som kunna finnas vara ägnade att främja lösningen av frågan angående Åtgärder för
lämpligaste sättet att tillgodogöra den i landets torvmossar befintliga
bränsletillgång m. m., har riksdagen på extra stat anvisat för år 1902 landets tTn
100,
000 kronor, för år 1905 25,000 kronor, för år 1907 20,000 kronor, 7ssar
för år 1912 10,000 kronor, för år 1913 likaledes 10,000 kronor, för år ^tillgång
1914 5,000 kronor och för år 1916 100,000 kronor, varjämte riksdagen m-mår
1915 medgav, att Kungl. Maj:t finge redan under samma år låta (-extra ansla«)
utanordna sistnämnda belopp. Vidare har riksdagen för varje år från
och med år 1904 medgivit, att Kungl. Maj:t finge under ett följande år
i man av behov för ändamalet disponera, vad vid utgången av närmast
föregående år icke blivit använt av ifrågavarande medel.
Då vid ingången av år 1915 återstod odisponerat av tidigare års
anslag för detta ändamål ett belopp av 21,809 kronor 80 öre, fanns för
år 1915 inalles tillgänglig en summa av 121,809 kronor 80 öre. Härav
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. J1
82
Nionde huvudtiteln.
[46.] tilldelade Kungl. Maj:t genom beslut den 24 april 1915 under vissa
villkor juris kandidaten Einar Gösling ett understöd av 100,000 kronor
för uppförande inom landet av en försöksanläggning för framställande
av torvbriketter enligt fil. doktor de Lavals våtkolningssy stena. Denna
fabrik har under det förflutna året uppförts. Det uppgives, att anledning
finnes att antaga, att den där tillämpade tillverkningsmetoden
skall visa sig praktiskt användbar, men något bestämt omdöme vare
sig härom eller om metodens ekonomiska bärighet torde ännu icke
kunna fallas.
Det synes mig emellertid vara av största vikt, att verkligt värdefulla
uppslag, som kunna framkomma för att finna en för svenska förhållanden
fullt lämplig lösning av de tekniska problemen vid framställandet
av torvbränsle, av staten understödjas, så att de må kunna prövas
i sådan omfattning, att deras praktiska och ekonomiska värde kan bedömas.
Jag håller nämligen före, att just på det tekniska området stora
svårigheter föreligga för att ur de svenska torvmossarna framställa en
produkt, som kan med framgång konkurrera med annat bränsle, främst
med importerat stenkol. Bland andra omständigheter, som särskilt för
Sverige göra detta problem svårt, vill jag främst nämna vårt klimat,
som vållar, att mossmarken under ungefär halva året är frusen, och som
därigenom försvårar torvens upptagande och torkning. Denna olägenhet
utövar ett ödesdigert inflytande på det ekonomiska resultatet av
torvindustrien och tenderar till att vida mer än i andra länder göra den
till en säsongindustri med den svårighet att förränta nedlagt kapital,
som oskiljaktigt åtföljer dylik industri. Eu annan mycket beaktansvärd
olägenhet för den svenska torvindustrien är våra mossars egenskap att
i regel vara i hög grad bemängda med trädstubbar. Men om den
svenska torvindustrien är utsatt för dessa och andra ofrånkomliga svårigheter,
kräves det, att tekniken fullkomnas, så att de kunna med ekonomiskt
tillfredsställande resultat övervinnas.
Till understöd för åtgärder, som åsyfta att främja lösningen av
frågan om lämpligaste sättet att tillgodogöra våra torvmossars bränsletillgång
m. m., återstår till år 1916 av samma års anslag samma belopp,
som utgjorde behållning till år 1915 eller ej fullt 22,000 kronor. Ifall
detta belopp användes under innevarande år, skulle Kungl. Maj:t för år
1917 sakna medel till dylika understöd, därest icke nytt anslag erhålles.
Jag anser därför detta böra ske. Vad beloppet beträffar, torde visserligen
icke så stort belopp, som i fjol av särskild anledning begärdes,
vara erforderligt, men å andra sidan bör det icke sättas så lågt, att
Nionde huvudtiteln.
83
icke genom detsamma verklig lijälp kan lämnas. Därest det sättes till [46.]
40,000 kronor, synes mig detta tillfyllest.
Därjämte torde riksdagens bemyndigande böra begäras dels till användande
under år 1917 av eventuell besparing från år 1916 och dels till
förskotterande under år 1916 av det belopp, som må anvisas för år 1917,
ifall redan under innevarande år behov därav skulle yppa sig.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
dels medgiva, att Kungl. Maj:t må under år
1917 i mån av behov disponera vad vid utgången av
år 1916 må kvarstå oanvänt å anslaget till åtgärder
för lösning av frågan om tillgodogörandet av den i
landets torvmossar befintliga bränsletillgång m. m.;
dels och för samma ändamål å extra stat för år
1917, att i mån av behov användas, anvisa ett anslag
av............................................................ kronor 40,000,
med rätt för Kungl. Maj:t att under år 1916 låta av
tillgängliga medel förskottsvis utanordna detta belopp.
b. Torvingenjörer och torv assistent.
Sedan anslag några år utgått för anställande av en torvingenjör [47,]
och en torvassistent, beviljade riksdagen år 1904 anslag för anställande Anttaiiande
av en förste och en andre torvingenjör samt två torvassistenter med rätt
för Kungl. Maj:t att av för ändamålet anvisade medel utanordna visst torvanibelopp
för anställande av en andre torvingenjör och ytterligare en torv- $1entassistent
från och med den 1 maj 1904. År 1907 beviljades ökat anslag
juli 1907. År 1914 höjdes anslaget ytterligare, för att två torvassistenter
måtte kunna befordras till torvingenjörer och erhålla det för
sådan tjänst utgående arvodet. Benämningen »andre» torvingenjör har
i sammanhang härmed ändrats till endast »torvingenjör». Anslaget,
som städse beviljats å extra stat, höjdes för år 1915 till 27,000 kronor,
vilket belopp även anvisats för år 1916.
Därjämte har 1915 års riksdag anvisat å extra stat för år 1916 såsom
personligt ålderstillägg till torvingenjören Thure Gustaf Thorgny Björkman,
därest han fortfarande med gott vitsord tjänstgjorde i denna
egenskap, ett anslag av 500 kronor.
Arvode utgår till förste torvingenjören med 6,000 kronor, till en
84
Nionde huvudtiteln.
[47.] var av torvingenjörerna med 3,000 kronor jämte förberörda ålderstillägg
till Björkman och till torvassistenten med 2,000 kronor. Till bekostande
av torvingenjörernas och torvassistenternas resor är ett belopp av 2,000
kronor av Kungl. Maj:t bestämt för varje tjänsteman.
Lantbruksstyrelsen har nu i skrivelse den 19 oktober 1915 anfört,
att erfarenheten givit vid handen, att nämnda antal torvtjänstemän fortfarande
erfordrades, för att de på dem ankommande göromål en skulle
kunna. komma till utförande; och har styrelsen ansett ett personligt
ålderstillägg åt Björkman böra beviljas jämväl för år 1917 på enahanda
villkor som för innevarande år.
Departements
chefen.
Då anslag för uppehållande av samma torvtjänstemannabefattningar
och till enahanda belopp som för innevarande år erfordras även för år
1917, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för år 1917 å extra stat anvisa
dels för anställande av en förste torvingenjör, tre
torvingenjörer och en torvassistent ett
anslag av...................................................... kronor 27,000,
dels ock såsom personligt ålderstillägg till torvingenjören
Thure Gustaf Thorgny Björkman, därest
han fortfarande med gott vitsord tjänstgör i denna
egenskap, ett anslag av........................... kronor 500,
eller tillhopa................................................ » 27,500.
c. Torvskola.
[48.] 1912 års riksdag har, på Kungl. Majrts förslag, beviljat till upp
Torv.
koia. rätthållande av en torvskola under åren 1913—1917 ett anslag av
(extra anslag.) 35,000 kronor. Härav har riksdagen på extra stat för vart och ett av
åren 1913—1916 anvisat 7,000 kronor.
Genom beslut den 8 november 1912 har Kungl. Maj:t bemyndigat
lantbruksstyrelsen att, i huvudsaklig överensstämmelse med ett av lantbruksstyrelsen
med skrivelse den 26 oktober 1912 överlämnat förslag
till kontrakt, med styrelsen för svenska torvindustriföreningen avsluta
kontrakt om upprätthållande av en torvskola vid Markaryd i Kronobergs
län under en tid av fem år från och med år 1913.
I skrivelse den 19 oktober 1915 har nu lantbruksstyrelsen hemställt,
att av berörda av riksdagen år 1912 beviljade anslag måtte på
extra stat för år 1917 anvisas ett belopp av 7,000 kronor.
Nionde huvudtiteln.
85
I enlighet härmed hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att av det av 1912 års riksdag beviljade anslag
å 35,000 kronor till upprätthållande av en torvskola
under åren 1913—1917 å extra stat för år 1917 anvisa
återstående beloppet .................................... kronor 7,000.
[48.]
d. Utredning angående torvtillgångar.
Det är min avsikt att, sedan vissa infordrade utlåtanden inkommit, [49.]
underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan om verkställande av utredning utrednin9
angående vårt lands torvtillgångar. För dylik utredning erfordras anslag toZmgåtlar.
av riksdagen. '' (extra anslag.)
För närvarande hemställer jag allenast, att Eders Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att i avbidan på den proposition i fråga om utredning
angående landets torvtillgångar, som Kungl.
Majrt må komma att avlåta till riksdagen, för detta
ändamål å extra stat för år 1917 beräkna ett anslag
av ................................................................. kronor 30,000.
15. Husslöjden.
a. Befrämjande av husslöjden, oförändrat ordinarie
anslag................................................................•............................. kronor 25,000.
b. Andre instruktör i husslöjd.
Sedan en följd av år har riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag anvisat
å extra stat dels ett anslag av 2,000 kronor för anställande av
en andre instruktör i husslöjd och dels ett anslag av 1,500 kronor såsom
personligt ålderstillägg till andre instruktören Jonas Wallander.
I skrivelse den 12 november 1913 anmälde lantbruksstyrelsen, att
den å ordinarie stat uppförde instruktören i husslöjd A. W. Nordin av
styrelsen beviljats avsked från instruktörstjänsten från och med den 1
januari 1914, samt framhöll att, då frågan om ordnandet av statens
[50.]
Andre
instruktör
i husslöjd.
(extra analag.)
86
Nionde huvudtiteln.
[50.] verksamhet för husslöjdens befrämjande vore under utredning av en
utav Kungl. Maj:t för ändamålet tillsatt kommitté, det syntes lämpligast,
att instruktörsbefattningen å ordinarie stat icke ansloges ledig utan
uppehölles på förordnande med användande av det för befattningen
anvisade arvode av 2,000 kronor. Den 21 november 1913 fattade Kungl.
Maj:t beslut i enlighet härmed.
I nyssberörda skrivelse anförde lantbruksstyrelsen därjämte, att det
syntes önskligt att, så länge ovan omförmälda fråga vore under utredning,
någon rubbning icke heller skedde beträffande den å extra stat
uppförda instruktörsbefattningen i husslöjd, och borde fördenskull medel
för dess uppehållande under år 1915 begäras på samma sätt som förut.
I enlighet med denna uppfattning föreslog Kungl. Maj:t 1914 års
riksdag att för år 1915 anvisa anslag till anställande av en andre instruktör
i husslöjd och såsom personligt ålderstillägg till andre instruktören
Jonas Wallander med enahanda belopp som förut, vilket ock bifölls.
Enahanda anslag beviljades av 1915 års riksdag för år 1916.
I skrivelse den 26 november 1915 har nu lantbruksstyrelsen, med
erinran att Wallander i ansökning, dagtecknad i september 1915, anhållit
om beredande av pension åt honom å allmänna indragningsstaten,
efter det han år 1917 uppnått 67 års ålder, samt att styrelsen i utlåtande
den 11 november 1915 hemställt om beredande av pension åt
Wallander efter uppnådda 67 års ålder, anfört, att medel för anställande
av en andre instruktör i husslöjd även för år 1917 syntes böra beredas
samt även personligt ålderstillägg åt Wallander. Lantbruksstyrelsen
hemställde därför, att Kungl. Maj:t täcktes till riksdagen avlåta proposition
om anvisande på extra stat för år 1917 av anslag till anställande
av en andre instruktör i husslöjd och såsom personligt ålderstillägg till
Wallander med samma belopp som för år 1916.
Departements- Ovanberörda kommitté har ännu icke avgivit sitt betänkande. Med
chefen. fr^gan om eventuell ändring beträffande denna instruktörsbefattning
torde därför fortfarande böra anstå. Även om avsked under år 1917
beviljas Wallander, bör ålderstillägg utgå till honom för den del av
sistnämnda år, varunder han kan komma att tjänstgöra. Då man icke
nu kan med visshet beräkna, hur lång denna tid må bli, lärer någon
ändring i det till personligt ålderstillägg hittills beräknade beloppet icke
böra ske. Jag torde få erinra, att Kungl. Maj:t den 23 december 1915
beslutat framställning till riksdagen angående pension åt Wallander, samt
hemställer att, i likhet med föregående år, Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
Nionde huvudtiteln.
87
att för år 1917 å extra stat anvisa [50.]
dels till anställande av en andre
instruktör i husslöjd................................... kronor 2,000,
dels ock såsom personligt ålderstillägg till andre instruktören
Jonas Wallander, därest lian fortfarande i denna
egenskap med gott vitsord tjänstgör, ... kronor 1,500,
eller tillhopa .................................................. » 3,500.
16. Lindring av fraktkostnader för kalk.
På framställning av Kungl. Maj:t har riksdagen för lindring av [51.]
fraktkostnaderna vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och
märgel för jordbrukets behov, i huvudsaklig överensstämmelse med vissa ''fZkåikm.m.
av dåvarande departementschefen till statsrådsprotokollet över jordbruks- (extra ail8lag.)
ärenden den 12 januari 1907 angivna grunder, anvisat såsom förslagsanslag
å extra stat för vartdera av åren 1908 och 1909 200,000 kronor,
för år 1910 250,000 kronor, för år 1911 300,000 kronor, för vart och
ett av åren 1912—1915 380,000 kronor samt för år 1916 450,000 kronor.
I ändamål att minska utgifterna från anslaget, vilket oaktat de
vidtagna höjningarna i regel betydligt överskridits, befanns redan år
1912 en skärpning i villkoren för åtnjutande av ifrågavarande fraktlindring
erforderlig. Statsbidraget, vilket beräknas efter 40 procent av
fraktsatsen enligt statsbanornas tariff U, utgår numera endast i det fall,
att frakten för 100 kilogram överstiger 20 (förut 10) öre, och icke till
större belopp än att fraktkostnaden, efter avdrag av statsbidraget, utgör
minst 20 (förut 10) öre för 100 kilogram. Bestämmelser härom äro
utfärdade den 11 oktober 1912.
Lantbruksstyrelsen har nu i skrivelse den 14 december 1915 meddelat,
att styrelsen från järnvägsstyrelsen inhämtat, att under månaderna
september 1914—augusti 1915 utbetalda statsbidrag till frakter för jordbrukskalk
uppgått till 506,227 kronor 24 öre, samt hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte av riksdagen för år 1917 för ändamålet begära förslagsanslag
å extra stat till det belopp, som Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt.
Järnvägsstyrelsen har i utlåtande den 31 december 1915 anfört
följande.
»Enär det på grund av den hittills stadigt fortgående ökningen av järnvägstransporter
av kalk m. m. för jordbrukets behov synes otvivelaktigt, att det av
riksdagen för år 1916 till fraktlindring för dylika transporter anvisade förslagsanslaget
av 450,000 kronor kommer att visa sig otillräckligt redan på grund av nyssnämnda
transportökning, oavsett den ökning i utbetalda statsbidrag, som inträtt därigenom,
att jämlikt Eders Kungl. Maj:ts beslut den 7 september 1915 statsbidrag skall åtnjutas
88
Nionde huvudtiteln.
[Öl.] jämväl å de genom nådiga kungörelsen den 27 sistlidne augusti påbjudna provisoriska
tilläggsavgifterna, och då det icke finnes någon anledning antaga, att användningen
av kalk som jordförbättringsmedel skall komma att under de närmaste åren avtaga,
får järnvägsstyrelsen i underdånighet anmäla, att, därest Eders Kungl. Maj:t i enlighet
med lantbruksstyrelsens underdåniga framställning till instundande riksdag avlåter
nådig proposition, att statsverket måtte i samma omfattning som under de senaste
åren, till lindring av fraktkostnaden vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl
och märgel för jordbrukets behov för år 1917 anvisa visst förslagsanslag, dettas
belopp synes styrelsen icke böra sättas lägre än till 550,000 kronor.
Under erinran att riksdagen föreskrivit den skärpning av villkoren för åtnjutande
från 1913 års ingång av ifrågavarande statsbidrag, att fraktrestitution får
utbetalas endast när frakt erlägges för minst 20 i stället för såsom dittills minst
10 öre per 100 kilogram, tillåter styrelsen sig ifrågasätta, huruvida det icke vore
lämpligt att söka nedbringa statsbidraget genom ytterligare inskränkningar. Styrelsen
utgår härvid från att syftet med statsbidraget varit att genom billiga fraktkostnader
gorå kalken lätt åtkomlig, för att kännedom om dess nytta som jordförbättringsmedel
måtte bli spridd i vida kretsar av den jordbrukande befolkningen. Att döma
av ökningen av medeltransportlängden (från 85 kilometer år 1907 till 107 kilometer
år 1914) såväl som av den transporterade kvantiteten (från 122,900 ton år 1907
till 225,000 ton år 1914 samt från 133,000 ton under första halvåret 1914 till
158,900 ton under samma tid 1915) synes nämnda syfte hava nåtts i väsentlig omfattning.
Sedan jordbrukarna alltså nu torde ha fått ögonen öppnade för kalkens
berörda nytta, torde det icke vara nödvändigt att lämna ett sä stort understöd,
som statsbidraget i dess nuvarande form innebär, utan synes det rimligt att så
småningom minska sagda bidrag. Enligt vad styrelsen inhämtat, har också jämvägstaxekommittén
beslutat föreslå ett successivt borttagande av detsamma. En minskning
torde lämpligen kunna genomföras så. att bidraget komme att utgå med en lägre
procent av statsbanetaxans tariff U. än vad nu är fallet, samtidigt som någon
höjning av nyssberörda minimifrakt per 100 kilogram kunde äga rum. En annan
utväg vore mahända att inskränka utbetalandet av statsbidrag till sådana sändningar,
som destineras till vissa från kalkförekomster långt bort belägna trakter.»
DfPXiZnU'' Statens bidrag till fraktkostnader för kalk m. m. för jordbrukets
behov har påtagligen kraftigt medverkat till ökad användning av detta
viktiga jordförbättringsmedel. Det torde emellertid, såsom järnvägsstyrelsen
framhållit, nu böra tagas under övervägande, huruvida icke
vissa inskränkningar lämpligen kunna vidtagas i fråga om dylikt bidrags
åtnjutande. Beloppet av statsmedel, som åtgår för detta ändamål, har
blivit så betydande, att redan ur budgetssynpunkt en minskning framstår
såsom särdeles önskvärd. Det synes ock vara statt i fortsatt stegring. Därtill
kommer, att statsbidraget till icke ringa del haft till syfte att söka
bland lantmännen sprida kännedom om fördelarna av att kalka sådan
jord, som är i behov därav, och att, då man torde kunna antaga, att
numera erfarenhet om kalkningens fördelaktiga verkningar blivit i vida
kretsar vunnen, jordbrukarna även med ett mindre statsbidrag och i
Nionde huvudtiteln.
89
vissa, fall måhända till och med utan dylikt skolo fortfara att begagna [51.]
kalk för sin jords förbättring.
Jag har därför i princip icke något att erinra mot att bestämmelserna
för erhållande av statsbidrag göras något strängare, men
frågan, på vad sätt detta nu bör ske, har icke hunnit bliva tillräckligt
utredd, enär järnvägsstyrelsens utlåtande inkom först i början av detta
år. Järnvägsstyrelsen och lantbruksstyrelsen torde nu böra erhålla
befallning att inkomma med utredning och förslag i detta avseende.
Därest under riksdagens lopp dylik utredning åstadkommes, torde den
böra brinoas till riksdagens kännedom.
Under antagande att villkoren för statsbidrag från anslaget komma
att skärpas för år 1917, anser jag någon höjning av ifrågavarande förslagsanslags
belopp icke nu böra ske.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
för lindring av fraktkostnaderna vid transport
å järnväg av kalk, kalkstens mjöl och märgel för jordbrukets
behov å extra stat för år 1917 anvisa, såsom
förslagsanslag, .......................................... kronor 450,000.
D. Fiskeriväscndet.
1. Fiskerinäringens understöd, oförändrat ordinarie
anslag............................................................................................ kronor 111,000.
2. Undervisningskurser i navigation för bohuslänska fiskare.
För ett vart av åren 1903—1912 har riksdagen, med anledning [52.]
av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställningar, på extra stat anvisat Undervisett
anslag av 2,250 kronor såsom bidrag till anordnande av undervis- Navigation föl
ningskurser i navigation för bohuslänska fiskare, under förutsättning att bohudänska
Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap eller landsting för ända- fiskaremålet
bidroge med tillsammans 2,000 kronor. (extra ans,as-)
Sedermera har riksdagen, likaledes med anledning av Kungl. Maj:ts
i ämnet gjorda framställningar, såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser
och hållande av föredrag i navigation m. m. för bohuslänska
fiskare, under förutsättning att av Göteborgs och Bohus läns
hushållningssällskap eller landsting eller eljest för ändamålet tillskötes
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 12
Nionde huvudtiteln.
90
[52.] minst 1,150 kronor, på extra stat för vart och ett av åren 1913—1916
anvisat ett anslag av 1,400 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta
utav detta belopp förskottsvis under ett vart av nästföregående år av
tillgängliga medel utanordna 700 kronor. Det har förutsatts, att av
statsanslaget för varje år skulle bestridas arvode till en inspektör, 250
kronor, och hälften av övriga kostnader med 1,150 kronor.
Jämlikt de angående dessa kurser av Kungl. Maj:t den 6 juni
1902 givna föreskrifter hava berättelser inkommit angående de kurser,
som ägde rum sommaren och hösten 1914 och under förra delen av
år 191ö, jämte yttrande av inspektören för dessa kurser kaptenen
G. Ilidderstad.
Av redogörelserna och yttrandena angående ifrågavarande undervisningskurser
inhämtas huvudsakligen följande.
Under sommaren 1914 hölls en kurs i Göteborg med början den
6 juli och slut den 5 september. I kursen deltogo sammanlagt 8 elever
i en ålder av 24—34 år. Medelåldern var 28 år. Av eleverna hava
6 efter på egen begäran genomgången prövning erhållit betyg och vid
examen befunnits äga för sitt yrke godkända kunskaper. Undervisningen
pågick under 6 timmar dagligen, med början klockan 8.30 f. m.
Om denna kurs har inspektören yttrat följande. »Allt i allt hava 6
fiskare fullständigt genomgått kursen och dessa hava visat ett ovanligt
stort intresse för undervisningen samt aldrig utan laga förfall varit
borta från skolan. Kapten Carlsson, vilken varit t. f. lärare vid densamma,
har på ett utmärkt sätt skött undervisningen och elevernas vid
examensprövningen ådagalagda kunskaper voro betydligt över medelmåttan.
»
Under hösten 1914 höllos två kurser, en vid Smögen och eu vid
Skärhamn.
Kursen vid Smögen, som började den 14 september och fortgick
till den 14 november, besöktes av 28 elever i åldern 15—35 år. Medelåldern
var 23 år. Av eleverna hava 15 efter på egen begäran genomgången
prövning tilldelats betyg och befunnits äga godkända kunskaper.
Undervisningen har pågått under 6 timmar dagligen med början klockan
9 f. m.
Kursen vid Skärhamn började den 23 november och fortgick till
den 12 december samt besöktes av 20 elever i åldern 16—50 år, med
en medelålder av 28 år. Samtliga dessa bevistade föreläsningarna, som
pågingo under 3 timmar dagligen med början klockan 4 e. m. Dessutom
deltogo 6 elever i undervisningen i navigation även om förmiddagarna.
Nionde huvudtiteln.
91
Under våren 1915 höllos 3 kurser vid fiskelägena Stocken, Björkö
och Knippla.
Kursen vid Stocken började den 18 januari och fortgick till den
6 februari och besöktes av 27 fiskare i åldern 16—59 år, med en
medelålder av 30 år. Samtliga deltogo i föreläsningarna, som med
början klockan 5 e. m. pågingo under 3 timmar dagligen. Dessutom
blevo 13 av dessa undervisade i navigation även om förmiddagarna.
Vid Björkö började kursen den 22 februari och fortgick till den
14 mars. Den besöktes av 24 fiskare i åldern 17 — 45 år, med en
medelålder av 31 år. Dessutom åhördes föreläsningarna av en del andra
personer på platsen. Föreläsningarna, som omfattade 3 timmar dagligen,
började klockan 4 e. m. utom på söndagarna, då början gjordes
klockan 2.30 e. m.
Kursen vid Knippla började den 15 mars och fortgick till den 3
april samt besöktes av 26 fiskare i åldern 17—50 år. Medelåldern var
28 år. Föreläsningarna, som omfattade 3 timmar dagligen, böljade
klockan 5 e. m.
Vid samtliga kurser har kaptenen C. E. L. Carlsson tjänstgjort
som t. f. lärare.
Uti en till Kungl. Maj:t ställd, till lantbruksstyrelsen inlämnad
skrivelse av den 22 december 1915 bär nu Kungl. Maj:ts befallningshavande
i Göteborgs och Bohus län anhållit, att Kungl. Maj:t ville hos
riksdagen begära anslag för anordnande av dylika undervisningskurser
jämväl under hösten 1916 och våren 1917. Kurserna syntes böra anordnas
i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande bestämmelser,
varjämte kostnaderna för ifrågavarande kurser syntes fortfarande böra
beräknas till 2,250 kronor. Av detta belopp syntes 1,400 kronor böra
utgå av statsmedel. Till gäldande av återstående belopp hade Göteborgs
och Bohus läns landsting och hushållningssällskap till KuDgl.
Maj:ts befallningshavandes förfogande ställt erforderliga medel.
Med överlämnande av handlingarna i äreudet har lantbruksstyrelsen
i skrivelse den 24 december 1915 anfört, att styrelsen icke hade
något att erinra mot den av Kung]. Maj:ts befallningshavande uppgj"rda
beräkningen av kostnaderna för ifrågavarande undervisningsoch
föreläsningskurser samt funne, att redogörelsen för de senast hållna
kurserna tydligt utvisade behovet och nyttan av sådan undervisning.
[52.]
Jag instämmer med Kungl. Majrts befallningshavande och lånt- Departement».
bruksstyrelsen samt hemställer fördenskull, att Eders Kungl. Maj:t måtte che,enföreslå
riksdagen
92
Nionde huvudtiteln.
(62.1
att såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser
och hållande av föredrag i navigation in. m.
för bohuslänska fiskare, under förutsättning att av Göteborgs
och Bohus läns hushållningssällskap eller landsting
eller eljest för ändamålet tillskjutas minst 1,150
kronor, å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag
av ..................................................................... kronor 1,400,
med rätt för Kungl. Maj:t att utav detta belopp förskottsvis
under innevarande år av tillgängliga medel
utanordna 700 kronor.
3. Södra Sveriges flskeriförening.
[53.] Såsom understöd åt södra Sveriges flskeriförening har riksdagen
Södra för varje 4r fr4n och med år 1908 på extra stat anvisat anslag, som
Sfiskeri- under åren 1908—1916 utgått dels med 8,500 kronor till upprätthållande
förening. av föreningens fiskeriskola och dels under de två första åren med 5,0()0,
(extra anslag.) därefter med 7,000, under år 1913 med 9,000 samt under åren 1914,
1915 och 1916 med 10,000 kronor såsom bidrag till föreningens försöksoch
fiskodlingsverksamhet. Därjämte anvisade riksdagen på framställning
av Kungl. Maj t för år 1909 ett belopp av 4,000 kronor till uppförande
av en byggnad, som skulle inrymma en fiskkläckningsanstalt och ett
söt vatten!) iologiskt laboratorium.
Hos Kungl. Maj t har nu nämnda förenings styrelse anhållit om
åtgärders vidtagande för att föreningen måtte komma i åtnjutande för
år 1917 av statsanslag dels med 8,500 kronor till upprätthållande av
föreningens fiskeriskola och dels med 10,000 kronor såsom bidrag till
försöksverksamheten. Till stöd härför har föreningens styrelse anfört
följande.
Under år 1915 hade vid föreningens fiskeriskola meddelats fullständig
undervisning åt 6 elever i enlighet med av lantbruksstyrelsen
fastställd plan.
Vid försöksstationen Aneboda hade föreningen under året kunnat
anlägga två nya dammar om sammanlagt 4 hektar och vid Börringe
ävenledes två dammar om tillsammans 1 hektar. Vid Eriksdal hade
ån nedanför dammarna reglerats och bassänger inrättats för uppförande
av tvåsomriga foreller.
Båthus hade uppförts vid Krageholm, Fjällfota och Börringe samt
förvaringsbassänger för levande fisk vid Bellinga och Krageholm, varjämte
Nionde huvudtiteln.
93
upplag för den vid fisktransporten nödiga isen både inrättats vid Bellinga [53.]
och Eriksdal.
Föreningen innehade nu för sina fiske- och fiskiuplanteringsförsök
K sjöar om sammanlagt 1,700 hektar och 70 försöks- och fiskodlingsdammar
om sammanlagt 07.48 hektar.
Den konsultativa verksamheten hade under året ej tagits i anspråk
i samma utsträckning som under föregående år, väl mest beroende på
att den på grund av kriget försvårade avsättningen av dammfisk ej
lockat till nyanläggningar.
Genom kontrakt, som avslutats med Malmöhus läns fiskeristyrelse,
hade föreningen övertagit försäljningen av dammfisk från hushållningssällskapets
fiskuppsamlingsanstalt vid Fogdaröd, och hade till försäljning
därstädes anmälts 9,000 kilogram karp och sutare.
Från Aneboda och närliggande område hade redan en specialvagn
expedierats till Tyskland och denna försändning hade i alla avseenden
gått lyckligt. Fyra å fem specialvagnar kunde helt säkert ytterligare
expedieras under året, blott transporten, som till följd av den rådande
osäkerheten vid överfarten till Tyskland i hög grad försvårats, kunde
tillfredsställande ordnas.
Vid biologiska laboratoriet vid Aneboda hade verksamheten fortgått
i samma anda som förut. Hnvudvikten hade lagts vid utförandet
av olika näringsbiologiska försök, vilkas resultat kom me att publiceras
i föreningens skrifter.
Alltjämt hade föreningen stora utvecklingsmöjligheter på de olika
arbetsfälten. I närheten av Aneboda funnes vidsträckta områden, som
genom arrende kunde förvärvas för fiskodling. Förbättringar kunde
göras, då det gällde materiel och medel för ett rationellt utnyttjande av
de resurser, som redan stode föreningen till buds, förutsatt att föreningen
fortfarande kunde arbeta med samma ekonomiska tillgångar som hittills.
Vid ansökningen är fogat utgående balanskonto för år 1914 samt
förslag till inkomst- och utgiftsstat för föreningen för år 1917, uti vilket
förslag bland inkomster upptagas, förutom beräknat statsanslag å 18,500
kronor, beräknade anslag av hushållningssällskap å tillhopa 6,500 kronor,
beräknad inkomst av fiskodlingsverksamheten 22,500 kronor samt av
medlems- och årsavgifter 800 kronor.
Till följd av remiss har lantbruksstyrelsen den 6 november 1915
häröver avgivit utlåtande och därvid, med vitsordande att såväl den av
södra Sveriges fiskeriförening upprättade fiskeriskolan som samma förenings
försöks- och fiskodlingsverksamhet fortfarande handhades på fullt
tillfredsställande sätt, tillstyrkt bifall till den gjorda framställningen.
94
Nionde huvudtiteln.
£53.] För upprätthållande av nämnda förenings fiskeriskola samt full
Departements-
följande av föreniugens försöksverksamhet äro otvivelaktigt samma
chefen, belopp^ sora under senare år anvisats, erforderliga jämväl för år 1917.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
till understöd åt södra Sveriges fiskeri förening
å extra stat för år 1917 anvisa till upprätt
-
hållande av föreningens fiskeriskola ...... kronor 8,500
och såsom bidrag till föreningens försöks- och fisk
odlingsverksamhet.
.................................... kronor 10,000,
eller tillhopa............................................... » 18,500.
4. Hydrografisk-hiologiska havsundersökningar.
a. Hydr ografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande haven.
[54.] För utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar av de
^2rtk- Sverige omgivande haven har riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag
undersök- anvisat medel å extra stat för vart och ett av åren 1901—1916.
"wVom* ^nc*er innevarande år utgår anslaget med 30,100 kronor, därav 5,100
VgZa*,dT'' kronor till täckande av Sveriges andel i kostnaden för eu internationell
haven. hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium och 25,000 kronor
(extra anslag.) till omkostnader för de undersökningsarbeten, som det enligt uppgjord
arbetsfördelning åligger Sverige att utföra. Med de å 1916 års stat för
ifrågavarande ändamål anvisade anslag skola bestridas dylika undersökningskostnader
för tiden från och med den 1 maj 1916 till och med
den 30 april 1917 samt Sveriges andel i kostnaderna för omförmälda
central anstå It för tiden från och med den 22 juli 1916 till och med den
21 juli 1917.
I skrivelse den 20 oktober 1915 har nu svenska hydrografiskbiologiska
kommissionen hemställt, att anslag till oförändrat belopp av
25,000 kronor måtte anvisas för utförande under tiden 1 maj 1917—
30 april 1918 av de Sverige åliggande undersökningsarbeten.
I samma skrivelse har kommissionen beträffande det år 1914 av
riksdagen anvisade anslaget till täckande av Sveriges andel i kostnaden
för centralanstalten i Köpenhamn för tiden 22 juli 1915—21 juli 1916
anlört, att då det kunde förutses, att på grund av krigstillståndet bidragen
från vissa andra länder, såsom Belgien, Tyskland m. fl., icke
skulle komma att utbetalas under detta arbetsår, det internationella rådet
Nionde huvudtiteln.
95
antagit en budget för arbetsåret 1915—IDIG med väsentligt reducerad [54.]
ut giftsstat, baserad på principen att centralbyråns utgifter, förslagsvis
upptagna till 31,870 kronor, skulle bestridas av dess egna reserverade
medel, vilka den 21 juli 1915 utgjort i runt tal 45,000 kronor. Kassabehållningen
i juli 1916 skulle enligt denna budget komma att utgöra
13,130 kronor men komme sannolikt genom besparingar på åtskilliga
utgiftsposter att uppgå till något mer, antagligen omkring 20,000 kronor.
Till följd av denna anordning kunde centralbyråns verksamhet upprätthållas
under arbetsåret 1915—1916, utan att de vanliga internationella
bidragen från de olika länderna behövde utkrävas.
Kommissionen anförde vidare, att den danska regeringen, vilken
åtagit sig att förmedla förbindelsen mellan de övriga ländernas regeringar
och den internationella centralbyrån, genom meddelanden från England
och lökland erfarit, att dessa länders regeringar både för avsikt att
fortsätta det internationella samarbetet efter krigets slut, men att, då
denna tidpunkt icke nu kunde förutses, man räkuade på, att det internationella
arbetets organisation skulle, även om inskränkningur måste
göras i dess budget, tagas om händer av de neutrala nationerna, tills
Btormakterna åter kunde ansluta sig.
Danska regeringen hade visat sin villighet härtill genom att dels
anvisa medel till den danska kommissionen och dels utbetala Danmarks
bidrag till det internationella rådet. Från Hollands ävensom från Norges
sida fortginge arbetet med havsundersökningar på samma sätt som hittills,
och all anledning funnes att förvänta, att även dessa länder, i
likhet med Panmark, ville upprätthålla samarbetet på havet och den
därför nödiga organisationen, tills detta arbete åter kunde upptagas i
full utsträckning, och de undersökningar, som hittills utförts, kunde
göras fruktbärande genom internationella överenskommelser till fiskeriernas
skydd.
Svenska hydrografisk-bi ologiska kommissionen vore av den uppfattningen,
att det vore beklagligt, om icke så även komme att ske
från Sveriges sida, enär initiativet till hela den internationella sammanslutningen
för havsfiskets befrämjande tagits av Sverige och dess ledning
numera läge i svenska händer.
Här torde böra erinras, att då riksdagen anmälde sitt beslut om Depnrtemenuanslag
till nu ifrågavarande ändamål för år 1916, riksdagen uttalade, cAc/flnatt
dessa undersökningar, vilka tillkommit på Sveriges initiativ och vore
av stor betydelse för vår fiskerinäring, om möjligt borde trots det
rådande krigstillståndet alltjämt fortgå.
96
Nionde huvudtiteln.
[64.] Jag vill vidare erinra, att Kungl. Maj:t den 12 november 1915 vid
föredragning av svenska hydrografisk-biologiska kommissionens nvssnämnda
skrivelse samt en skrivelse i ämnet från utrikesdepartementet
beslutat, att det å extra stat för år 1915 beviljade anslaget å 5,100
kronor till kostnader för centralanstalten från och med den 22 juli 1915
till och med den 21 juli 1916 icke för det dåvarande skulle utanordnas
utan tillsvidare innehållas. Att jag tillstyrkte detta beslut, berodde på,
att det genom kommissionens skrivelse och den därvid fogade förslagsbudgeten
för centralanstalten för sistnämnda tid visats, att denna anstalts
verksamhet vore avsedd att upprätthållas med anlitande av tillgängliga
besparingar och att något skäl särskilt för Sverige att under sådaua
förhållanden tillskjuta ytterligare medel icke syntes föreligga. Det å
1915 års stat härtill anvisade beloppet kommer därför att i sin helhet
besparas å anslaget.
A 1916 års riksstat är, såsom ovan nämnts, anslag till samma
ändamål redan anvisat för tiden 22 juli 1916—21 juli 1917. Vid 1916
års utgång bör alltså förefinnas en besparing å anslaget till minst samma
belopp som vid årets ingång. Denna besparing kan då användas till
motsvarande utgifter för tiden 22 juli 1917—21 juli 1918. Jag anser
riksdagens medgivande härtill nu böra begäras.
Vad därefter vidkommer de särskilda svenska undersökningsarbetena,
för vilka anslaget å 25,000 kronor är avsett, hava desamma hittills
kunnat i ganska stor omfattning bedrivas utan hinder av krigstillståndet.
Jag vill hoppas, att detta även framdeles må bliva händelsen, och finner
i varje fall icke någon anledning, att icke medel till dyljka undersökningar
nu böra beredas för det undersökningsår 1 maj 1917—30 april
1918, som följer närmast efter det, för vilket medel redan finnas anvisade
å innevarande års stat. Jämväl beloppet torde böra bibehållas
oförändrat.
Jag får alltså nu hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att
dels medgiva, att vad som vid utgången av år
1916 kan återstå oanvänt av de till täckande av
Sveriges andel i kostnaderna för en internationell
hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium
anvisade anslag må av Kungl. Maj:t under år 1917
användas till gäldande av Sveriges andel i dylika kostnader
för tiden från och med den 22 juli 1917 till
och med den 21 juli 1918;
Nionde huvudtiteln.
97
dels ock till omkostnader för tiden från och med [54.]
den 1 maj 1917 till och med den 30 april 1918 för
utförande av hydrogralisk-biologiska undersökningar
av de Sverige omgivande haven å extra stat för år
1917 anvisa ett anslag av ..................... kronor 25,000.
b. Underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak.
För hydrogralisk-biologiska undersökningar av de Sverige om- [55.]
givande haven samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges havsfisken Un^fr^ts''
har fartyget Skagerak sedan år 1905 varit i verksamhet. Riksdagen kostnad för
har för varje år å extra stat beviljat anslag till underhålls- och drift- fartyget
kostnad för nämnda fartyg, vilket anslag för vart och ett av åren 1909 Skager
—1913 uppgått till 34,000 kronor, för år 1914 till 41,800 kronor, därav (extrfl anbl&s'')
5,800 kronor till reparation av fartyget, samt för vartdera av åren 1915
och 1916 till 36,000 kronor. Tillika har riksdagen medgivit, att vad
som vid 1915 års utgång kunde återstå oanvänt å anslaget finge användas
för ändamålet under år 1916.
Beträffande befäl och manskap å fartyget har från början varit
bestämt, att befälhavaren och förste maskinisten skulle vara anställda
för helt år, varemot den övriga delen av besättningen under de första
åren av fartygets verksamhet till huvudsaklig del utgjorts av manskap
från flottan. Sedan emellertid erfarenheten visat, att användande av
civil besättning, vartill början gjordes år 1909, medförde stora fördelar,
har Kungl. Maj:t vid utauordnaude av de senare årens anslag medgivit,
att civil besättning och underbefäl å fartyget finge förhyras för såväl
undersöknings- som bevakningstiden.
Nu har Kungl. Maj:ts befallningshavande i Göteborgs och Bohus
län efter samråd med svenska hydrogralisk-biologiska kommissionen i
skrivelse den 20 oktober 1915 gjort framställning om anslag till underhålls-
och driftkostnader för Skagerak jämväl för år 1917 till enahanda
belopp, som för innevarande år anvisats till detta ändamål eller 36,000
kronor, och därvid anfört, att någon ändring i fartygets verksamhet
under året icke ansåges böra komma till stånd, utan syntes denna böra
ordnas efter samma grunder, som för närvarande vore gällande.
Kungl. Maj:ts befallningshavande har därjämte ansett önskvärt,
att jämväl för år 1917 medgivande lämnades att under året å fartyget
få använda civil besättning och underbefäl.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
13
98
Nionde huvudtiteln.
[55.]
Departements
chefen.
[56.]
Försäkring av
fartyget
Skagerak.
(extra anslag.)
Anslag till underhålls- och driftkostnader för ifrågavarande fartygerfordras
även för år 1917. Någon ändring torde icke böra ifrågasättas
i det för detta ändamål avsedda, för innevarande år beviljade anslagsbeloppet.
Det synes mig jämväl önskvärt, att medgivande erhålles av
riksdagen till användning under år 1917 av eventuell behållning vid
1916 års slut å äldre anslag för detta ändamål. Jag hemställer därför,
att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels medgiva, att vad som vid 1916 års utgång
må kvarstå oanvänt å tidigare anslag till underhållsoch
driftkostnad för fartyget Skagerak, avsett för
hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige
omgivande haven samt för tillsyn och bevakning vid
Sveriges havsfisken under annan tid av året än vintermånaderna,
må under år 1917 användas för enahanda
ändamål;
dels ock för samma ändamål å extra stat för år
1917 anvisa ett anslag av .................... kronor 36,000.
c. Försäkring av fartyget Skagerak.
Försäkring av det för hydrografisk-biologiska undersökningar av
de Sverige omgivande haven samt för tillsyn och bevakning av Sveriges
havsfisken avsedda fartyget Skagerak har årligen skett från och med
år 1906, och hava medel till försäkringspremien anvisats av riksdagen.
Då avtal om dylik försäkring synes böra avslutas även för år
1917 och någon ändring i försäkringsvillkoren eller premiens hittillsvarande
belopp av 5,200 kronor icke synes påkallad, får jag, i överensstämmelse
med vad Kungl. Maj:ts befallningshavande i Göteborgs
och Bohus län tillstyrkt i skrivelse den 3 december 1915, hemställa, att
Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till bestridande av kostnader för försäkringav
fartyget Skagerak å extra stat för år 1917 anvisa
ett anslag av ....................................... kronor 5,200.
Nionde huvudtiteln.
99
5. Underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt.
Med bifall till Knngl. Maj:ts förslag anvisade riksdagen för år
1908 ett belopp av 29,000 kronor för anskaffande av ett fartyg för
fiskeriadministrationens behov. Till bestridande av underhålls- och driftkostnad
för samma fartyg, som först under år 1909 blev taget i bruk
för avsett ändamål och därvid erhöll namnet Eystrasalt, har riksdagen
beviljat på extra stat för år 1909 ett anslag av 5,000 kronor, för vartdera
av åren 1910 och 1911 ett anslag av 7,500 kronor, för varje av
åren 1912—1915 ett anslag av 8,500 kronor samt för år 1916 ett anslagav
6,000 kronor, varjämte riksdagen medgivit, att behållning å anslaget
vid 1915 års slut finge användas under år 1916.
I skrivelse den 29 oktober 1915 har lantbruksstyrelsen gjort hemställan
om anslag för år 1917 till bestridande av underhålls- och driftkostnad
för nämnda fartyg. Styrelsen har därvid anfört, att fartyget
under vintern 1914—1915 varit upplagt på Ekensbergs varv invid Stockholm.
Vår utrustningen hade varit avslutad den 18 maj, då fartyget
gått till sjöss och expeditionen tagit sin början. Efter dennas avslutande
hade fartyget åter lagts upp vid Ekensbergs varv den 14 oktober och
avrustat, vilket arbete avslutats den 18 i samma månad. Fartyget hade
då varit i gång omkring 5 månader.
En jämförelse mellan vad som enligt lantbruksstyrelsens skrivelse
den 8 oktober 1914 beräknats komma att åtgå för fartygets drift och
underhåll år 1915 och vad som härför under samma år sannolikt komme
att åtgå, utvisade, att utgifterna beräknats till 8,500 kronor, men i
verkligheten skulle uppgå till 9,574 kronor 49 öre, eller således med inemot
1,100 kronor överstiga det beräknade beloppet. Detta berodde därpå,
att det varit nödvändigt vidtaga en omfattande reparation av fartyget,
för vilken reparation kostnaden uppgått till 1,950 kronor. Det hade
nämligen visat sig, att fartygets bordläggning och garnering till betydlig
del murknat, sannolikt beroende på dålig materiel och brist på anordningar
för ventilation mellan bordläggningen och garneringen. Det
oaktat skulle å de för år 1915 tillgängliga medlen, utgörande det å
extra stat för samma år beviljade anslaget, 8,500 kronor, samt ett
överskott å omkring 3,700* kronor från tidigare beviljade medel eller
tillhopa 12,200 kronor, uppstå ett överskott till år 1916 av omkring
2,500 kronor.
[57.]
Undcrhällsoch
drifikosin
nåd för
fartyget
Eystrasalt.
(extra anslag.)
100
Nionde huvudtiteln.
[57.]
Departements
chefen,
[58.]
Ett armerat
ångfartygs
stationerande
under vintermånaderna
vid rikets
kuster till ordning
och skydd
vid fisket,
(extra anslag.)
Då anslaget för år 1916 utgjorde endast 6,000 kronor, ansåge
styrelsen, att något nämnvärt överskott till år 1917 icke kunde påräknas.
För en beräknad verksamhetstid av sju månader under år 1917
hade styrelsen uppgjort approximativt förslag till stat för fartyget,
slutande på 8,500 kronor.
På grund härav hemställde lantbruksstyrelsen, att Kungl. Maj:t
måtte till underhålls- och driftkostnad för ifrågavarande fartyg av riksdagen
äska ett anslag å 8,500 kronor för år 1917.
För år 1917 synes anslag å 8,500 kronor för ifrågavarande ändamål
vara behövligt. För den händelse att någon besparing å 1916 års
anslag skulle förefinnas vid slutet av detta år, bör riksdagens medgivande
inhämtas till dess användande under år 1917.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
dels medgiva, att vad vid utgången av år 1916
må kvarstå oanvänt å anslaget för bestridande av
underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt må
under år 1917 användas för enahanda ändamål;
dels och för samma ändamål å extra stat för år
1917 bevilja ett anslag av........................ kronor 8,500.
6. Ett armerat ångfartygs stationerande vid rikets kuster.
Under en lång följd av år bär Kungl. Majd medgivit, att ett
flottans fartyg finge stationeras vid bohuslänska kusten för, bland annat,
upprätthållande av ordning i skärgården under pågående vinterfiske.
Alltsedan år 1891 har kanonbåten Svensksund varit under vintermånaderna
för detta ändamål beordrad till rikets västkust. Kostnaderna för dessa
vinterexpeditioner utgingo till och med år 1910 från femte huvudtiteln.
Då ifrågavarande vinterexpeditioner utrustades huvudsakligen i
fiskerinäringens intresse, uppstod under år 1910 fråga därom, att de av
expeditionerna betingade utgifterna med undantag av proviantkostnaderna
borde för framtiden bestridas från anslag under nionde huvudtiteln.
På Kungl. Maj ds förslag medgav 1911 års riksdag, att vissa besparingar
finge användas för stationerande av ett dylikt fartyg under
vintern 1911—1912. För samma ändamål för vintern 1912—1913 anvisades
därefter på extra stat under nionde huvudtiteln ett anslag av
20,000 kronor.
Nionde huvudtiteln.
101
Sedan det visat sig (makligt, att ifrågavarande fartygs bevakningsområde
utsträcktes till södra Kattegatt och norra Öresund samt vid
behov jämväl till andra delar av rikets kuster, vilket beräknades föranleda
en förlängning i expeditionstiden med omkring 2 1/2 månader
och en ökad kostnad av 13,000 kronor, begärde Kung]. Maj:t av riksdagen
år 1913 ett anslag av 33,000 kronor för stationerande under
vintern 1913—1914 av ett armerat ångfartyg vid rikets kuster för åstadkommande
av ordning och skydd vid fiskets bedrivande. Detta belopp
anvisades också av riksdagen på extra stat för år 1914. Jämväl för
åren 1915 och 1916 har riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag anvisat
anslag å extra stat till samma belopp för motsvarande ändamål under
vintrarna 1914—1915 och 1915—1916.
Då Kungl. Maj:t på jordbruksdepartementets föredragning beslutat
angående användandet av de till ifrågavarande expeditioner anvisade
medel, har detta skett i den form att, därest ett örlogsfartyg komme att
avses för dylik bevakningstjänst under respektive vinter, kostnaderna
för expeditionen med undantag av proviantkostnader finge intill ett belopp
av högst 33,000 kronor på rekvisition av marinförvaltningen gäldas av dessa
anslag. Själva beordrandet av fartyget tillhör sjöförsvarsdepartementet.
För vintern 1912—1913 korn''emellertid icke någon expedition till
stånd och de därför avsedda medlen besparades.
På grund av de rådande förhållandena kunde under vintern 1914—
1915 varken kanonbåten Svensksund eller något annat dylikt ångfartyg
disponeras för ifrågavarande ändamål. '' Det å 1915 års riksstat härtill
anvisade anslagsbeloppet, 33,000 kronor, har alltså besparats.
Sedan Kungl. Maj:t anbefallt lantbruksstyrelsen att efter hörande
av Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kristianstads, Malmöhus, Hallands
samt Göteborgs och Bohus län inkomma med förslag rörande användningen
av det för detta ändamål anvisade anslag å innevarande ars
stat, har nämnda styrelse med skrivelse den 27 december 1915 överlämnat
yttranden av bemälda länsstyrelser samt för egen del anfört
följande.
Det under vintern 1914—1915 förefintliga hindret för disponerandet
av något flottans fartyg för en expedition av nu ifrågavarande slag
torde komma att fortfara även under innevarande vinter. Då därjämte
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Göteborgs och Bohus län i sitt yttrande
anfört, att Kungl. Maj:ts befallningshavande icke funne sig böra göra
någon framställning i ämnet med hänsyn dels därtill, att det huvudsakligaste
fisket torde vara avslutat, innan fartyget skulle kunna börja
sin tjänstgöring, och dels till det förhållande att fisket numera i regeln
[58.]
102
Nionde huvudtiteln.
[58.] och särskilt under denna vinter bedreves till större delen utanför territorialgränsen,
varigenom ett i Göteborg stationerat örlogsfartygs uppgift
blivit av mindre betydelse än tillförne, ansåge sig lantbruks styrelsen
icke hava anledning att föreslå stationerande under innevarande vinter
av ett armerat ångfartyg vid rikets kuster för åstadkommande av ordning
och skydd vid fiskets bedrivande. För den händelse stationerande av
dylikt fartyg skulle befinnas nödigt under vintern 1916—1917, syntes
emellertid riksdagens medgivande böra utverkas till att då använda
behållning å anslaget.
Departement)■ För innevarande vinter torde med hänsyn till de i lantbruks
chefen.
styrelsens skrivelse angivna omständigheter stationerande av något fartyg
för nu ifrågavarande ändamål icke komma att äga rum. Åven det för
denna vinters expedition avsedda anslaget kommer alltså att besparas.
Under förutsättning att hinder icke kommer att möta för att ett *
fartyg kan bliva disponibelt för bevakningsexpedition under vintern
1916—1917, torde emellertid medel därtill böra finnas tillgängliga.
Denna bevakning har hittills under de år, då den ägt rum, visat sig
vara till stort gagn och detta icke minst, sedan bevakningsområdet utsträckts
söderut. Huruvida den av Kungl. Maj:ts befallningshavande
omförmälda tendens till viss ändring i fråga om det område i havet,
varest vinterfisket bedrives, bör föranleda någon ändring i bevakningsexpeditionens
planläggning och på grund därav medföra någon minskning
i kostnaderna för densamma, torde ännu icke kunna avgöras.
För närvarande hemställer jag, efter samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet,
allenast, att Eders Kungl. Makt måtte föreslå
riksdagen
att medgiva, att Kungl. Maj:t må för stationerande
under vintern 1916—1917 av ett armerat ångfar
ty g vid rikets kuster för åstadkommande av ordning
och skydd vid fiskets bedrivande använda erforderligt
belopp av den behållning, som uppstått eller kan
komma att uppstå å redan anvisade anslag för motsvarande
ändamål.
Nionde huvudtiteln.
103
7. Fiskehamnar.
Sedan riksdagen år 1905 med bifall till Kungl. Maj:ts därom
gjorda framställning beviljat anslag för verkställande av undersökning
av de lokala förhållandena å Sveriges kuster med hänsyn till behovet
av och betingelserna för anläggning av nya och förbättring av redan
befintliga fiske- och mindre hamnar, förordnade Kungl. Maj:t den IG
juni 1905, att en kommission skulle tillsättas med uppdrag att företaga
en sådan undersökning samt avgiva utredning i ämnet.
Uti sitt i februari år 1909 avgivna betänkande framställde fiskehamnskommissionen
förslag därom, att staten skulle själv bygga och
för framtiden underhålla hamnanläggningar, huvudsakligen för fiskets
behov, vid 44 närmare angivna platser utmed rikets kuster ävensom att
staten därjämte skulle lämna ett anslag en gång för alla till hamnarbeten
å 35 andra platser, varest hamnarna skulle under väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens kontroll byggas och för framtiden underhållas av
intressenterna själva. Statens kostnader beräknades inalles till 5,885,100
kronor.
Av omförmälda 79 hamnar voro emellertid, enligt kommissionens
åsikt, 31 av beskaffenhet att böra i första hand komma till utförande.
Återstående 48 hamnar skulle däremot kunna anstå och utföras först i
andra hand. Av nämnda 31 hamnar skulle 24 anläggas och underhållas
av staten men de 7 övriga av intressenterna själva med statsbidrag
till anläggningskostnaden. Den ordningsföljd, vari berörda 31 hamnar
enligt kommissionens uppfattning borde komma i fråga att byggas, och
de av kommissionen härför beräknade kostnaderna framgå av följande
förteckning, i vilken namnen på hamnar, som skulle erhålla statsbidrag
allenast en gång för alla, kursiverats:
[59.]
Byggande av
fiskehamnar.
(extra anslag.!
104
Nionde huvudtiteln,
Kronor. |
Kronor. i |
|
1. Träslöv, Hallands län ........................................................ |
315,000 |
— |
2. Glommen » » ........................................................... |
292,000 |
— |
3. Grundsund, Göteborgs och Bohus län ...................................... |
224,000 |
— |
4. Kivik, Kristianstads län .................................................. |
67,000 |
— |
5. Hönö-Klåva, Göteborgs och Bohus län....................................... |
99,000 |
|
6. Gislöv, Malmöhus län ............................................................ |
174,000 |
_ |
7. Grönhögen, Kalmar län........................................................ |
133,000 |
|
8. Hällevlk, Blekinge län............................................................ |
259,000 |
— |
9. Nogersund » » ........................................................... |
58,700 |
— |
10. Herrevik, Gottlands » ............................................................ |
155,000 |
— | |
11. Smögenholmarna, Göteborgs och Bohus län .............................. |
170,000 |
— |
12. Barsebäck, Malmöhus län...................................................... |
— |
30,000 |
13. Råå » » ................................................... |
— |
100,000 |
14. Värskär, Kalmar län............................................................... |
45,000 |
— |
15. Byxelkrok » » ............................................................. |
217,000 |
— |
16. Prästgrundet, Gävleborgs län............................................. |
— |
10,500 |
i 17. Gäddbäcksund, Västernorrlands län................ ........................ |
80,000 |
— |
18. Stenshamn, Blekinge län........................................................ |
70,000 |
— |
19. Bergö, Gävleborgs län............................................................ |
30,000 |
— |
20. Fågelsund, Uppsala län ......................................................... |
87,000 |
— |
21. Utvalnäs, Gävleborgs län...................................................... |
— |
20,000 |
22. Sanna å Bremön, Västernorrlands län...................................... |
160,000 |
— |
23. Lutterhorn, Gottlands län....................................................... |
37,000 |
— |
24. Kapelludden » » ......................................................... |
60,000 |
— |
25. Vändborg » ........................................................ |
— |
15,000 |
26. Faludden » » ........................................................ |
— |
11,000 |
27. Agb, Gävleborgs län ............................................................ |
— |
15,000 |
28. Grisslan, Västernorrlands län................................................... |
10,000 |
— |
29. Stendörren, Södermanlands län.......................................... |
5,800 |
— |
30. Långö, Sävsundet » » ......................................... |
5,200 |
— |
31. Bokö » » ........................................ |
3,600 |
— |
Summa • |
2,760,300 |
201,500 |
Uti väg- och vattenbyggnadsstyrelsens samt lantbruksstyrelsens |
||
den 1 februari år 1910 häröver avgivna gemensamma utlåtande fram- |
höllo ämbetsverken bland annat, att anläggningskostnaden komme att
överstiga den beräknade samt för alla 79 hamnarna uppgå till inemot
10 miljoner kronor.
Nionde huvudtiteln.
105
Lör riksdagen år 1911 framlade Kungl. Magt förslag om anslag
till byggande av allenast de sex i förteckningen främst upptagna hamnarna,
men riksdagen beslöt på förslag av enskilda motionärer byggande
av alla de i samma förteckning upptagna 24 hamnar, vilka skulle byggas
uteslutande av staten, samt beviljade därtill ett anslag å 2,788,000
kronor (= fiskehamnskommissionens kostnadsberäkning, förhöjd med 1
procent) och anvisade därav å extra stat för år 1912 ett belopp av
232.000 kronor. Byggnadstiden för dessa 24 hamnar beräknades till
12 år.
Aven för år 1913 anvisades samma belopp av det år 1911 beviljade
anslaget.
På Kungl. Maj:ts förslag anvisades därefter av 1913 års riksdagett
belopp av 464,000 kronor av samma anslag, varjämte riksdagen medgav,
att kostnaden för anordnande under byggnadstiden av en särskild
hamnavdelning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen finge utgå av
hamnby ggnadsanslaget.
Den 25 april 1913 fastställde Kungl. Maj:t arbetsplaner för hamnbyggnadsarbeten
vid Träslöv, Glo mm en, Kivik och Hönö-Klåva och
bemyndigade väg- och -vattenbyggnadsstyrelsen att gå i författning om
deras utförande på entreprenad. Frågan om Grundsunds hamn underkastades
ytterligare utredning.
När dåvarande departementschefen den 14 januari 1914 anmälde
frågan om äskande av anslag för detta ändamål för år 1915, framhöll
han, att erfarenheten syntes utvisa, att om arbetena skulle fullbordas
inom den avsedda tiden av 12 år, därav skulle påkallas vida högre
årliga anslag, än som beräknats. En fullständig, tillförlitlig kostnadsberäkning
för alla de beslutade hamnanläggningarna hade emellertid
då ännu icke hunnit utarbetas. I avvaktan härpå syntes det återstående
beloppet, 1,860,000 kronor, av det av riksdagen för ändamålet beviljade
anslaget böra fördelas till utgående på tre år. I enlighet härmed föreslog
Kungl. Maj:t riksdagen att för år 1915 anvisa av samma anslag
620.000 kronor, vilket ock bifölls.
Den 20 mars 1914 fastställde Kungl. Maj:t plan för hamnbyggnadsarbetena
vid Grundsund och uppdrog åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att låta utföra desamma på entreprenad.
På Kungl. Maj:ts förslag har därefter för innevarande år anvisats
620,000 kronor av det år 1911 beviljade anslaget, varav sålunda hittills
anvisats inalles 2,168,000 kronor, så att 620,000 kronor återstå.
Vid anmälan den 14 januari 1915 av frågan om anslag till fiskebamnsbyggnader
för år 1916 meddelade jag, att den fullständiga kostnadsBihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 14
106
Nionde huvudtiteln.
[59.] beräkning över samtliga beslutade fiskekamnsanläggningar jämte plan
för deras bedrivande, som vore under arbete, icke då ännu hunnit bliva
färdig. Nu har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i skrivelse den 9
september 1915 framlagt utredning i nämnda hänseenden jämte planer
till återstående beslutade 19 fiskehamnar. Innan jag redogör för innehållet
i denna skrivelse, vilken, såsom jag härnedan torde få utförligare
erinra, i viss del redan den 5 november 1915 varit föremål för Kungl.
Maj:ts prövning, anhåller jag emellertid att få omförmäla ett ärende,
som gäller eu av de i förberörda förteckning med kursiv stil upptagna
hamnarna och som varit föremål för särskild behandling, nämligen
frågan om iståndsättande av hamnen vid Barsebäck.
FMehanws- Då riksdagen i skrivelse den 30 maj 1911 anmälde sitt beslut
anslZkLk.id om beviljande av anslag till de 24 hamnar, som skulle byggas uteslutande
av statsmedel, anhöll riksdagen tillika om framläggande, i mån
som förhållandena det möjliggjorde och den av fiskehamnskommissionen
föreslagna ordning för hamnföretagens utförande ej rubbades, av förslagtill
utförande av de sju återstående, till utförande i första hand förordade
hamnföretagen, nämligen dem, som å förteckningen upptagits med
kursiv stil.
I anslutning härtill framlade den 13 januari 1912 dåvarande departementschefen
förslag om anslag till statsbidrag för Barsebäcks hamns
iståndsättande. Departementschefen meddelade därvid, att denna hamn
anlagts omkring år 1880; att den blivit för svagt byggd, varför under
år 1891 statsanslag lämnats till hamnens förbättrande och uppmuddring;
att den under en orkanlik storm i december år 1902 tillfogats synnerligen
svåra skador; att riksdagen år 1904 på Kungl. Maj:ts förslag anvisat
ett anslag av 16,900 kronor å extra stat för år 1905 för sådana
arbeten, som erfordrades för hamnens försättande i samma skick som
före stormen; att därjämte från hamn- och brobyggnadsfonden anvisats,
för hamnens förbättrande och förstärkande ett belopp av 57,800 kronor,
motsvarande två tredjedelar av den till 86,700 kronor uträknade kostnaden
för sistnämnda arbeten, samt att dessa arbeten avsynats och
godkänts år 1909. Vidare anförde departementschefen, att fiskehamnskommissionen,
som under år 1906 besökt denna hamn, funnit det av
nöden påkallat att utöver de arbeten, till vilka anslag anvisats, den
norra delen av hamnen fördjupades och en 10 å 15 meter lång hamnarm
utbyggdes- till skydd för mittelbrons norra sida. Härtill behövdes
ett statsanslag å 30,000 kronor en gång för alla. Anläggningen skulle
underhållas av intressenterna själva.
Nionde liiivudtitoln.
107
Med förmälan att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt lantbruksstyrelsen
i sitt utlåtande den 1 februari 1910 icke framställt någon erinran
beträffande särskilt denna hamnanläggning, förklarade sig departementschefen
finna angelägenheten av de utav fiskehamnskommissionen
föreslagna förbättringsarbetena vid Barsebäcks hamn vara ådagalagd.
Någon anledning att frångå den av kommissionen beräknade anslagssumman
syntes ej föreligga.
I enlighet härmed föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att på extra
stat för år 1913 anvisa för utförande av vissa arbeten vid Barsebäcks
hamn ett anslag av 30,000 kronor, under villkor att då gällande bestämmelser
för erhållande av understöd från bro- och hamnbyggnadsfonden
skulle i tillämpliga delar lända till efterrättelse i fråga om detta
anslag.
Enligt vad riksdagen anmälde i punkten 67 av skrivelsen nr 9
den 30 maj 1912 angående regleringen av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel, anvisade riksdagen för detta ändamål det begärda
beloppet 30,000 kronor, under det av Kungl. Maj:t föreslagna villkoret.
Därjämte anvisades till övriga fiskehamnar 232,000 kronor. Dessa belopp
utgöra tillhopa 262,000 kronor. Emellertid råkade i den vid skrivelsen
fogade tabell litt. B. anslagen att angivas med ett till allenast
252,000 kronor sammanslaget belopp och med sistnämnda belopp upptogs
även anslagssumman i riksstaten. Vid sådant förhållande fanns ej mer än
detta belopp ställt till Kungl. Maj:ts förfogande. Då, såsom jag längre fram
kommer att utveckla, riksdagen mimera ifrågasatt, att även Barsebäcks
hamn bör iståndsättas xiteslutande med statsmedel, och kostnaden därför
vida överstiger det år 1912 anvisade anslaget, kan det vara likgiltigt,
om förberörda skillnad å 10,000 kronor anses böra drabba det särskilda
anslaget till Barsebäck eller det större anslaget till de övriga fiskehamnarna.
Då emellertid sistnämnda anslag under senare år alltid ansetts
hava blivit för år 1913 anvisat med 232,000 kronor, synes det enklast,
att bristen anses belöpa på Barsebäcksanslaget, och att detta alltså visserligen
kan anses vara av riksdagen beviljat till belopp av 30,000 kronor,
men för år 1913 anvisat allenast med 20,000 kronor.
Inom jordbruksdepartementet har redanför flera år sedan uppmärksamheten
blivit fäst på nyssberörda olikhet. Att icke någon åtgärd hittills
vidtagits för rättelses vinnande har berott på att frågan om Barsebäcks
hamnbyggnad under tiden kommit i förändrat läge, som i allt fall syntes
böra förr eller senare föranleda framställning till riksdagen.
Under det att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen var sysselsatt med
uppgörande av mera detaljerad arbetsplan och kostnadsberäkning an
-
[59.]
108
Monde huvudtiteln.
gående hamnen vid Barsebäck, inkommo nämligen ett stort antal intressenter
under hösten år 1913 till Kungl. Maj:t med en skrift, däri de
framhöllo, att hamnen tarvade andra och större arbeten än fiskehamnskommissionen
föreslagit, för att den måtte kunna bereda lugn åt där
förtöjda farkoster samt själv kunna motstå vind och sjö. De överlämnade
ett av distriktsingenjören, kapten E. Sahlén utarbetat förslag till
dylika arbeten.
I yttrande häröver den 21 februari 1914 meddelade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
först, att kostnaden för de av fiskehamnskommissionen
föreslagna arbetena vid Barsebäck enligt styrelsens beräkningar komme att
uppgå till icke mindre än ungefär 64,800 kronor, huvudsakligen beroende på
att muddringsmassan befunnits större och mer svårarbetad än kommissionen
antagit. Före ombyggnaden 1905—1909 hade inseglingen i hamnen måst
ske efter en starkt krökt S-formig kurva och därför ständigt varit svår. Vid
nämnda ombyggnad hade avsetts att avhjälpa denna olägenhet genom en
förkortning av norra hamnarmen med ungefär 30 meter. Emellertid hade
härigenom hamnen blivit öppen mot väster och nordväst, till men för
lugnet i densamma. Nu borde sistnämnda olägenhet avhjälpas. Härvid
hage dock styrelsen vitsorda, att harnnintressenternas tvivel på effekten av
de av fiskehamnskommissionen i sådant syfte föreslagna åtgärderna inne i
hamnen vore väl grundade. Efter en utförlig utredning av de härpå inverkande
förhållandena yttrade styrelsen, att enda sättet att åstadkomma lugn i
hamnen vore att vidtaga sådana åtgärder, att de nu vid västlig och
nordvästlig storm instörtande brottsjöarna utestängdes från yttre hamn‘bassängen.
Sahléns förslag innebure att i sådant syfte förlänga norra
vågbrytaren ungefär 40 meter i västsydvästlig riktning, varförutom eu
ny inseglingsränna skulle upptagas. Då under en storm i december
år 1912 bålverket i mittbryggans yttersida sönderslagits av brottsjöarna,
upptoge förslaget tdärjämte uppförande av kaj av betongpålar på omkring
85 meters längd, varjämte vissa delar av hamnen skulle fördjupas.
Styrelsen ansåge emellertid, att den av Sahlén föreslagna förlängningen
av vågbrytaren icke skulle bereda tillräckligt lugn i hamnen vid sydsydvästliga
vindar, och inseglingen i hamnen skulle, på sätt styrelsen
närmare utvecklade, bliva förenad med svårigheter för fiskefarkosterna.
Dessa betydande olägenheter kunde undvikas, om det åsyftade skyddet
anordnades i form av en särskild vågbrytare med det läge och den utsträckning,
som å planen angivits med fulldragna gröna linjer. Kostnaden
för de av styrelsen föreslagna arbetena beräknades till omkring
155,600 kronor, därav omkring 45,500 kronor för vågbrytaren, 19,200
kronor för ny kaj, 62,000 kronor för muddring och 28,900 kronor för
Nionde huvudtiteln.
109
diverse kostnader, oförutsedda utgifter, entreprenörens kostnader och
vinst, kontroll in. in. Styrelsen förklarade, att dessa arbeten utan
tvivel vore oundgängligen nödvändiga för att erhålla lugn i hamnen
samt för att hindra den s. k. mittbrons sönderslagning och bereda
säkert skydd och i tillräcklig omfattning användbart utrymme för
fiskefarkosterna. Lotsstyrelsen hade också i avgivet yttrande vitsordat
de sålunda ifrågasatta arbetenas nytta för den allmänna sjöfarten.
På grund härav hemställde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen — med
bestämt avstyrkande av vidtagande av de åtgärder vid Barsebäcks
hamn, som föreslagits av fiskehamnskommissionen —, att Kungl. Maj:t
måtte för utförande av de av styrelsen föreslagna arbetena äska av riksdagen
ett anslag av 125,600 kronor utöver förut anvisade 30,000 kronor,
under villkor dels att gällande bestämmelser för erhållande av understöd
från bro- och hamnbyggnadsfonden skulle i tillämpliga delar lända till
efterrättelse i fråga om berörda anslag och dels att kostnaden för styrelsens
kontroll å arbetenas utförande skulle utgå av byggnadsanslaget.
Innan någon åtgärd hann vidtagas med anledning av detta vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens utlåtande, gjorde 1914 års första riksdag
framställning i ämnet till Kungl. Maj:t. Vid sistnämnda riksdag hade
nämligen frågan om Barsebäcks hamn upptagits av enskilda motionärer,
vilka i anslutning till hamnintressenternas ovanberörda inlaga till Kungl.
Maj:t framhöllo, att det vore fullkomligt oekonomiskt att kasta bort 30,000
kronor på en uppmuddring, som första starka väst- eller nordväststorm
kunde sopa bort spåren av, att vida mer genomgripande åtgärder erfordrades
och att det borde utredas, huruvida icke denna hamn, liksom
så många andra, borde byggas och underhållas av staten. Riksdagen
anförde, att vid det förhållandet, att hamnen avsevärt raserats under
en storm i december månad år 1912, samt frågan om denna hamnanläggning
kunde sägas hava därigenom kommit i ett annat läge än det,
vari den befunnit sig, då fiskehamnskommissionen undersökte densamma,
riksdagen icke ville motsätta sig en utredning av frågan, huruvida staten
tilläventyrs borde bygga och underhålla även ifrågavarande hamn.
Riksdagen betonade dock därvid, att densamma genom att anhålla om
en dylik utredning givetvis icke i något avseende då tagit ståndpunkt
till frågan, huruvida ifrågavarande hamnanläggning över huvud borde
övertagas av staten eller icke. I enlighet härmed anhöll riksdagen i
punkten 60 av skrivelsen nr 9 den 2 mars 1914, att Kungl. Maj:t måtte
låta verkställa utredning, huruvida Barsebäcks hamn lämpligast borde
byggas och underhållas av staten, samt för riksdagen framlägga det
förslag, som utredningen kunde motivera.
[59.]
no
Nionde huvudtiteln.
[59.] Sedan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen undfått befallning att
verkställa den av riksdagen begärda utredningen, hördes genom Kungl.
Maj:ts befallningshavandes i Malmöhus län försorg kommunalstämmorna
i Barsebäcks, Hofterups och Löddeköpinge socknar.
Kommunalstämman i Barsebäcks socken anförde därvid, bland
annat, att den enda möjligheten till hamnfrågans lösning på ett för
framtiden fullt betryggande sätt vore, att staten övertoge hamnens
byggande och underhåll. Någon utsikt för att hamnintressenter eller
någon kommun skulle kunna åstadkomma de medel, som erfordrades för
vare sig iståndsättande eller vidmakthållande av hamnen, funnes icke.
Såväl kommunen som enskilda medlemmar därav, bland dem också
hamnintressenter, hade nämligen gjort betydande uppoffringar och förluster
för åvägabringandet av Kävlinge—Barsebäcks järnväg med ändpunkt
vid hamnen. Lämnades hamnen åt sitt öde, komme Barsebäcks
fiskläge att småningom avtyna. Det syntes dock vara ett statens intresse
att förhindra detta. Barsebäcks fiskläge hade ur fiskerinäringens och
fraktfartens synpunkt ett synnerligen gott läge med goda utvecklingsmöjligheter
samt en duglig och strävsam fiskarbefolkning. Dess fiske
skulle kunna betydligt utvecklas och fraktskutornas antal ökas, om blott
hamnen erbjöde skydd för fartygen och erhölle erforderligt djup, så att
den kunde intaga något större, mer djupgående fiskebåtar och fraktfartyg.
Hamnens belägenhet på ep långt utskjutande udde i nära förbindelse
med stora farleden genom Öresund samt med järnväg inåt landet
innebure goda förutsättningar för platsens utveckling och förkovran.
Jämväl kommunalstämmorna i de båda andra socknarna tillstyrkte
av ungefär samma skäl statens övertagande av hamnen.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Malmöhus län har meddelat,
att vid Barsebäcks fiskläge funnes bosatta ett fyrtital yrkesfiskare. Utom
av dessa bedreves fiske tidvis även av ett tjugutal skeppare och sjömän.
Därjämte deltoge kvinnor och ynglingar i fisket. Såväl ål- som sillfisket
vore rätt betydande. Åven torsk- och flundrefiske förekomme i
avsevärd omfattning. Barsebäcksfiskarnas årliga inkomst av fisket under
senare tider hade, enligt beräkning, uppgått till 40,000 å 60,000 kronor.
I Barsebäck vore hemmahörande 5 skonare och 3 galeaser, 17 större
fiskebåtar, av vilka 2 försedda med motor, samt 16 mindre fiskebåtar
jämte ett antal ekor. Innan Barsebäcks hamn skadades av julstormen
år 1902, hade därstädes idkats en ganska betydande fraktfart dels med
sockerbetor och andra lantmannaprodukter dels ock med handelsvaror.
Denna fraktfart hade beräknats inbringa fiskarbefolkningen en årlig inkomst
av 15,000 å 20,000 kronor. I sitt nuvarande skick och med sitt
Nionde huvudtiteln.
in
nuvarande djup kunde hamnen svårligen tjäna som nödhamn. Det vore [59.]
nämligen huvudsakligen vid nordvästliga stormar, som hamnen skulle
behöva användas som nödhamn, men det vore just nordvästliga stormar,
som förorsakade sådan svår sjö i ytterhamnen, att icke ens fiskarbefolkningen
själv då kunde taga sig ut eller in i hamnen.
Med hänsyn till dessa förhållanden och då utsikt funnes, att en
förbättring av hamnen i deu omfattning, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslagit, skulle medföra ett betydande uppsving av såväl fiskerinäringen
i Barsebäck som fraktfarten därstädes, ville Kungl. Maj:ts befallningshavande
uttala såsom sin mening, att sådana omständigheter
förelåge, som kunde utgöra skäl för riksdagen att besluta, att ifrågavarande
hamn skulle av staten byggas och underhållas.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i utlåtande den 19 september
1914 med ledning av de utav Kungl. Maj:ts befallningshavande
lämnade uppgifterna beräknat, att inkomsten av fiske och fraktfart
motsvarade under senare tider eu inkomst per fiskare, skeppare och sjöman
vid Barsebäck av 1,000—1,500 kronor om året, samt ansett det uppenbart,
att hamnintressenterna icke kunde med sådana årsinkomster deltaga i
kostnaderna vare sig för hamnens iståndsättande eller för dess underhåll.
Styrelsen har vidare anfört att, ifall fiskehamnskommissionen bedömt
frågan om de nödvändiga botemedlen mot de vid Barsebäcks hamn
rådande överklagade olägenheterna på ett riktigare sätt och därigenom
kommit till en rätt uppfattning av vad, som krävdes i avseende å åtgärder
och kostnader för hamnens iståndsättande på ett för framtiden betryggande
och tillfredsställande sätt, det val knappast syntes kunna betvivlas, att
fiskehamnskommissionen då skulle inordnat Barsebäcks hamn inom den
grupp av »betydelsefullare hamnarbeten», som staten skulle bygga och
underhålla. I varje fall vore tydligt, att frågan om Barsebäcks hamn
numera befunne sig i ett helt annat läge, än när fiskehamnskommissionen
hade den under övervägande. Kommissionen hade antagit, att hamnen endast
behövde genom viss muddring fördjupas för att de överklagade olägenheterna
skulle försvinna, och att hamnen sålunda skulle bliva tillfredsställande
genom vidtagande av ett arbete, som, utfört för en kostnad av
endast 30,000 kronor, skulle kräva ingen eller åtminstone en jämförelsevis
ringa underhållskostnad. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen både nu i
sitt utlåtande den 21 februari 1914 klargjort, att, för att hamnen skulle
kunna bliva tillfredsställande, erfordrades arbeten av sådan omfattning, att
de krävde eu kostnad av icke mindre än 155,600 kronor, och av en sådan
beskaffenhet och belägenhet, att underhållskostnaden i varje fall icke kunde
autagas bliva lika ringa som för det väl en gång inuti hamnen upptagna
112
Nionde huvudtiteln.
[59.] djupet. Beaktades detta förändrade sakläge och toge man samtidigt hänsyn
å ena sidan till hamnens synnerligen gynnsamma belägenhet utmed
farleden genom Öresund och dess därav samt av dess omedelbara förbindelse
med landets järnvägsnät betingade goda utvecklingsmöjligheter
för både fiske och fraktfart, och å andra sidan till fiskarbefolkningens säkra
oförmåga att kunna vare sig iordningställa eller underhålla hamnen, så
syntes det endast vara en av omständigheterna motiverad nödvändig rättelse
av fiskehamnskommissionens åtgärd beträffande denna hamn och dess
klassificering, om densamma nu, efter det en klarare uppfattning vunnits
om vad omständigheterna verkligen krävde, hänfördes till den grupp av
betydelsefullare fiskehamnar, som staten för fiskerinäringens kraftiga upphjälpande
borde bygga och underhålla. Styrelsen finge sålunda för sin del
tillstyrka, att Barsebäcks hamn måtte byggas och underhållas av staten,
och hemställa, att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att för utförande
av vissa arbeten vid hamnen, på sätt uti styrelsens utlåtande den 21
februari 1914 angivits, anvisa medel under de villkor, som gällde för
de fiskehamnar, som staten skulle bygga och underhålla.
Lantbruksstyrelsen har, efter att hava hört fiskeriintendenten i
södra distriktet, vilken tillstyrkt hamnens övertagande av staten, i utlåtande
den 24 oktober 1914 anfört, att styrelsen icke hade något att
erinra mot väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag till arbeten för
hamnens förbättrande, samt att lantbruksstyrelsen i anseende till dels
Barsebäckshamnens stora betydelse och utvecklingsmöjligheter såsom fiskläge
och dels de med hamnens iståndsättande förenade betydliga kostnaderna
ävensom därvarande fiskarbefolknings ringa tillgångar och därav
beroende oförmåga att deltaga i kostnaderna för hamnens iståndsättande
och underhåll, ansåge, att denna hamn borde byggas och underhållas
av staten.
Plan för Såsom jag förut omförmält har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
''^återfående i skrivelse den 9 september 1915 framlagt plan och kostnadsberäkning
Mehamns- för de 19 återstående av de år 1911 beslutade 24 fiskehamnsanläggardaggmngar.
nfögarna Styrelsen har i beräkningen intagit jämväl hamnen vid Barsebäck.
Jag går nu att redogöra för denna skrivelse, varmed överlämnats
utarbetade arbetsplaner till nyssnämnda 19 hamnanläggningar, nämligen
de i ovanintagna förteckning under nr 6—11, 14, 15, 17—20, 22—24
och 28—31 upptagna hamnarna.
Styrelsen har till en början erinrat, att kostnadsberäkningarna till
de redan fastställda arbetsplanerna för hamnanläggningarna vid Träslöv,
Glommen, Grundsund, Kivik och Hönö—Klåva visat, att utförandet
Nionde huvudtiteln.
113
av hamnanläggningarna å dessa platser skulle betinga eu anläggningskostnad
av 2,377,100 kronor, under det att dessa fem hamnanläggningar
av liskehamnskommissionen beräknats medföra eu byggnadskostnad av
endast 907,000 kronor. För utredning om anledningen till denna betydande
kostnadsökning hade på sin tid av byråchefen hos styrelsen,
överstlöjtnanten O. Z. Ekdahl till chefen för jordbruksdepartementet avlämnats
en promemoria1) angående byggnadssätt och byggnadskostnader
för dessa fiskehamnsanlägguingar. I denna promemoria hade lämnats
en ingående utredning om orsakerna därtill, att det av fiskehamnskommissionen
tilltänkta byggnadssättet för vågbrytarna vid Träslöv, Glommen
och Hönö—Klåva icke kunde förordas och varför det vid Grundsund
icke vore möjligt att tillämpa det av kommissionen angivna byggnadssättet,
utan oundvikligt att använda ett annat. Det hade ådagalagts
genom denna utredning, att grundförhållandena å dessa hamnplatser
vid verkställande av noggranna borrningar visat sig vara av annan och
mera svårarbetad beskaffenhet än vad hskehamnskommissionen antagit,
att i övrigt byggandet av dessa hamnar måste ske med användande av
ett vida solidare och för hamnarnas framtida bestånd mera betryggande
byggnadssätt än denna kommission förutsatt, samt att i följd därav
kostnaderna komme att vida överstiga de av kommissionen endast överslagsvis
beräknade, som grundats allenast å utkast till hamnplaner, med
ledning av vilka några tillförlitliga kostnadsberäkningar icke kunnat
uppgöras.
Genom den särskilda utredning beträffande hamnanläggningen vid
Grundsund, som av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lämnats i skrivelser
den 25 september 1913 och den 2 januari 1914, hade vidare ådagalagts,
att denna hamn, om den skulle på tidsenligt sätt motsvara de fordringar
på behövligt utrymme, som man borde ställa på densamma, måste utföras
med en 31/2 gånger så stor omfattning som den av fiskehamnskommissionen
förutsatta, vilket förhållande ensamt för sig i hög grad
ökat kostnaden för denna hamnanläggning.
Kostnadsberäkningarna för de återstående 19 fiskehamnsanläggningarna
visade, att dessa fiskehamnsanläggningar skulle betinga en
anläggningskostnad av sammanlagt 4,670,100 kronor mot av fiskehamnskommissionen
överslagsvis uppskattade 1,765,000 kronor i runt tal.
Orsakerna till skillnaden i kostnad vore för dessa hamnar av samma art som
för de fem första hamnarna. Det hade sålunda dels varit nödvändigt att
uppgöra arbetsplanerna även till dem med användande av ett väsentligen
J) Återgiven i protokollet till statsverkspropositionen 1913, nionde huvudtiteln sid. 284—297.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 15
[59.]
114
Nionde huvudtiteln.
[59.] starkare och mera betryggande byggnadssätt än de av fiskehamnskommissionen
vid dess överslagsberäkningar och utkast förutsatta, dels befunnits
oundgängligen nödvändigt att för vissa fiskehamnsanläggningar
bereda ett större utrymme och att giva åt de skyddande vågbrytarna
ändrade lägen för vinnande av en tillräckligt rymlig, lugn och tryggad
hamn, som i alla väder skulle kunna angöras. Det hade därjämte vid
de noggranna undersökningar å hamnplatserna, som verkställts för
arbetsplanernas upprättande, visat sig, att på några platser de av fiskehamnskommissionen
för dess överslagsberäkningar begagnade planutkasten
varit väsentligen felaktiga, så att varken längdförhållanden eller
djupförhållanden överensstämt med verkligheten, vilket medfört, att vågbrytarlängder
och muddringsmassor måst bliva annorlunda och större
än vad fiskehamnskommissionens utkast angivit. Då vidare, såsom påvisats
redan i den förut omförmälda promemorian, de vid kommissionens
överslagsberäkningar använda materialkostnads- och arbetspriserna vore
för numera (oavsett kriget) rådande arbetsförhållanden i hög grad för
låga, så bleve det en oundviklig och naturlig följd av samtliga dessa
omständigheter, att anläggningskostnaden, såsom styrelsen redan år
1910 förutsagt, måste vida överstiga det av fiskehamnskommissionen
endast överslagsvis uppskattade beloppet.
Kostnaden för samtliga de av riksdagen beslutade 24 fiskehamnarna
hade sålunda efter de verkställda noggranna detaljundersökningarna
å platserna för dessa hamnanläggningar på ovan angivna grunder icke
kunnat beräknas lägre än till sammanlagt 7,047,200 kronor eller till
ungefär dubbelt så stort belopp som det av fiskehamnskommissionen
uppskattade beloppet av 3,560,300 kronor, nämligen det i överslaget
upptagna beloppet 2,760,300 kronor jämte det av kommissionen beräknade
beloppet av lägst 800,000 kronor för anskaffande av den erforderliga
arbetsmaterielen för arbetenas utförande av staten själv genom
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, såsom kommissionens beräkning
förutsatt.
Utöver det av riksdagen år 1911 till dessa fiskehamnsanläggningar
redan beviljade beloppet 2,788,000 kronor erfordrades sålunda ett ytterligare
anslag av 4,259,200 kronor. Därjämte erfordrades 155,600 kronor
för Barsebäcks hamn, som numera även befunnits böra byggas på statens
bekostnad, således ett sammanlagt tilläggsanslag av i runt tal 4,415,000
kronor. x)
0 Till Barsebäcks hamn har dock, såsom förut nämnts, riksdagen år 1912 redan beviljat
ett anslag av 30,000 kronor, som icke ingår i det år 1911 beviljade anslaget.
Nionde huvudtiteln.
115
Vid utarbetandet av den plan, enligt vilken de årliga anslagen
under byggnadstiden borde utgå till de beslutade fiskehamnsanläggningarna,
hade styrelsen nu av budgetshänsyn utgått från det antagandet,
att byggnadsarbetena lämpligen borde bedrivas så, att årsanslaget
kunde begränsas till högst samma belopp, 620,000 kronor, som för
ändamålet anvisats för åren 1915 och 1916. Med hänsyn härtill hade
styrelsen uppställt nedanstående tablå, utvisande anslagsbehovet för varje
år (från och med år 1913, då hamnarbetena tagit sin början), intill dess
de år 1911 beslutade 24 fiskehamnsanläggningarna jämte tiskehamnen
vid Barsebäck blivit fullbordade. Denna tablå utvisade, att med en
årlig anvisning för år 1917 och därefter av endast 610,000 kronor
kunde samtliga dessa hamnanläggningar beräknas vara utförda med
utgången av år 1925.
För år |
Anvisade medel |
Summa anvisade medel |
Anslagsbehov |
Summa anslagsbehov |
1912—1913 |
464,000 |
464,000 |
346,475 |
346,475 |
1914 |
464,000 |
928,000 |
558,075 |
904,550 |
1915 |
620,000 |
1,548,000 |
503,625 |
1,408,175 |
1916 |
620,000 |
2,168,000 |
693,625 |
2,101,800 |
1917 |
610,000 |
2,778,000 |
552,100 |
2,653,900 |
1918 |
610,000 |
3,388,000 |
617,725 |
3,271,625 |
1919 |
610,000 |
3,998,000 |
725,525 |
3,997,150 |
1920 |
610,000 |
4,608,000 |
601,125 |
4,598,275 |
1921 |
610,000 |
5,218,000 |
540,925 |
5,139,200 |
1922 |
610,000 |
5,828,000 |
658,100 |
5,797,300 |
1923 |
610,000 |
6,438,000 |
566,300 |
6,363,600 |
1924 |
609,200 |
7,047,200 |
645,800 |
7,009,400 |
1925 |
155,600 |
7,202,800 |
193,400 |
7,202,800 |
Om denna plan för anvisandet av byggnadsmedlen lades till grund
för arbetenas bedrivande och den av fiskehamnskommissionen angivna
ordningen följdes, beräknades byggnadstiden enligt nedanstående tablå
för resp. hamnar komma att bliva
116
Monde huvudtiteln.
[59.]
Åren Åren
för |
Träslöv..................... |
1913—1916 |
för |
Byxelkrok............ |
... 1921—1924 |
Glommen .............. |
. 1913-1916 |
» |
Gäddbäcksund ... |
... 1921—1922 |
|
Grundsund ............ |
. 1914-1917 |
» |
Stenshamn ......... |
... 1922—1924 |
|
Kivik....................... |
. 1913—1915 |
3> |
Bergö................... |
... 1922 |
|
» |
Hönö—Klåva......... |
1916 — 1918 |
)) |
Fågelsundet......... |
... 1922 — 1924 |
» |
Gislöv .................... |
. 1916—1919 |
y> |
Sanna .................. |
... 1923—1925 |
» |
Grönhögen ............ |
1917 — 1920 |
)) |
Lutterhorn............ |
... 1923—1924 |
Hällevik.................. |
1918-1921 |
» |
Kapelludden......... |
... 1924—1925 |
|
» |
Nogersund ............ |
. 1918-1920 |
• » |
Grisslan ............... |
... 1924 |
» |
Herrevik................. |
. 1919—1922 |
Stendörren ......... |
... 1924 |
|
» |
Smögenholmarna... |
. 1919—1920 |
Långö .................. |
... 1925 |
|
Barsebäck............... |
. 1921 — 1922 |
» |
Bokö ..................... |
... 1925 |
|
» |
Värskär ................. |
. 1921—1923 |
Den för planen uppställda förutsättningen, att årsanslaget begränsades
till högst 620,000 kronor, hade medfört en mindre utsträckning
av byggnadstiden och förskjutning av byggnadsåren för de särskilda
hamnarna i förhållande till vad styrelsen tänkt sig vid uppgörandet
av den tablå över byggnadstiderna, vilken bifogats styrelsens
framställning den 17 september 1913.3) Det något långsammare fortskridandet
av byggnadsarbetenas bedrivande, varom den nu meddelade
tablån vittnade jämförd med tablån av den 17 september 1913, hade
sin förklaringsgrund uti den då oförutsedda anledningen, att man numera
måst tänka sig anslaget begränsat på sätt ovan antagits. Därjämte
vore att märka, att man icke dittills under år 1915 kunnat, såsom i
tablån av år 1913 förutsatts, påbörja de för år 1915 beräknade nya
hamnbyggnadsarbetena vid Hönö—Klåva, Gislöv och Grönhögen även
av det skäl, att vederbörande å intetdera stället medhunnit att ordna
frågorna om överlämnande av de för hamnarna erforderliga områdena
till staten kostnads- och gravationsfritt. Under nu rådande förhållanden
hade styrelsen då icke heller ansett särskilt angeläget att detta oaktat
påskynda igångsättandet av dessa hamnanläggningar utan kunna avvakta,
att frågorna om överlåtelsen av hamnområdena hunnit nöjaktigt ordnas,
innan arbetena igångsattes. Ovan intagna tablå förutsatte på grund
härav i motsats till den tidigare tablån av september 1913, att de nyssnämnda
hamnarna komme att påbörjas först under åren 1916—1917.
I händelse fiskehamnsanläggningarna vid Hällevik, Nogersund och
Stenshamn i Blekinge län skulle igångsättas i framflyttad ordning redan
p Refererad i protokollet till statsverkspropositionen till 1914 års förra riksdag, nionde
huvudtiteln sid. lfiO—162.
Nionde huvudtiteln.
117
år 1916, varom Kungl. Maj:ts befallningshavande i Blekinge län gjort
framställning x), så kunde, med samma plan för anvisandet av byggnadsmedlen,
som ovan angivits, byggnadstiden för resp. hamnar beräknas
komma att bliva:
Aren Åren
för |
Träslöv..................... |
1913—1916 |
för |
Värskär ................ |
. 1922—1924 |
|
» |
Glommen .............. |
1913- |
-1916 |
» |
Byxelkrok............. |
.. .1922—1925 |
Grundsund ........... |
1914- |
-1917 |
Gäddbäcksund .... |
. 1922—1923 |
||
» |
Kivik....................... |
1913—1915 |
Bergö..................... |
. 1922 |
||
Hällevik................. |
1916- |
-1919 |
» |
Fågelsundet.......... |
. 1923—1925 |
|
» |
Nogersund.............. |
1916- |
-1918 |
S> |
Sanna ................... |
1923—1925 |
Stenshamn ............ |
1916-1918 |
)) |
Lutterhorn............ |
. 1923—1924 |
||
Hönö—Klåva......... |
1917—1919 |
» |
Kapelludden.......... |
. 1924—1925 |
||
Gislöv .................... |
1918- |
-1921 |
Grisslan................ |
. 1924 |
||
» |
Grönhögen ........... |
1918—1921 |
)> |
Stendörren .......... |
. 1925 |
|
)> |
Herrevik.................. |
1919—1922 |
)) |
Långö ................... |
. 1925 |
|
» » |
Smögenholmarna.. |
1920— 1921 1921— 1922 |
» |
Bokö ...................... |
. 1925 |
Vid utarbetandet av kostnadsberäkningarna till de nu överlämnade
arbetsplanerna för de 19 återstående av de beslutade 24 fiskehamnsanläggningarna
hade även för de kostnadsberäkningar, som uppgjorts
under tiden efter den 1 augusti 1914, lagts till grund sådana arbetsoch
materialpris, som motsvarade arbetsförhållandena före världskriget,
då det uppenbarligen icke varit eller vore möjligt att bedöma den inverkan,
som detta krig komme att medföra i avseende å arbetsförhållanden
och prisstegringar för den närmare framtiden. Det vore sålunda att
emotse, att de förhållanden, som komme att inträda å arbetsmarknaden
i vårt land i följd av världskriget, kunde komma att medföra, att även
de av styrelsens hamnavdelning nu beräknade byggnadskostnaderna för
de beslutade fiskehamnarna skulle komma att överskridas, och att det
således kunde såsom följd av kriget bliva behövligt att framdeles öka
det nu förutsatta tilläggsanslaget. Då emellertid behovet härav icke läte
sig för närvarande bedömas, syntes det vara nödvändigt att avvakta de
kommande årens erfarenheter i avseende å prisförhållanden och arbetskostnader,
innan det kunde vara skäl att låta planen för de årliga anslagen
undergå en revision. Om därför den nu framlagda planen för
anvisandet av byggnadsmedlen med ett årligt anslag av tillsvidare 610,000
kronor, från och med år 1917 räknat, lades till grund för anvisningarna,
l) Härför redogöres längre fram.
[59.]
118
Nionde huvudtiteln.
[59.]
Arbeten för
hamnanläggningar
vid
Hällevik och
Nogersund.
så kunde byggnadsarbetena bedrivas i anslutning till denna plan i den
män medlen räckte till och därunder den behövliga erfarenheten vinnas
angående det framtida behovet av en ökning av det nu till 4,415,000
kronor beräknade tilläggsanslaget. Med detta tillvägagångssätt kunde
visserligen byggnadstiden för de beslutade fiskehamnarna få utsträckas
utöver den i planen nu förutsatta, men däremot budgeten icke behöva
betungas med större årligt anslagsbelopp än nu föreslagna 610,000 kronor.
Med förmälan att kostnadsberäkningarna till de nu överlämnade
19 arbetsplanerna förvarades hos styrelsen, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
slutligen hemställt, dels att Kung!. Maj:t ville till riksdagen
avlåta proposition om beviljande av det tilläggsanslag av 4,415,000
kronor, som nu kunde förutses erforderligt för fullbordande av dels de
av riksdagen beslutade 24 fiskehamnsanläggningarna, dels hamnen vid
Barsebäck, dels ock fastställa nämnda arbetsplaner att lända till efterrättelse
vid hamnarbetenas utförande, samt bemyndiga styrelsen att därefter
gå i författning om deras utförande i den mån, som beviljade
anslagsmedel medgåve.
Såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen omförmält i sistberörda
utlåtande gjordes under år 1915 framställning från Kungl. Majrts befallningshavande
i Blekinge län, att tre beslutade hamnanläggningar i
detta län skulle företagas tidigare än den i först ovanintagna förteckning
upptagna ordning angåve.
Denna framställning, som innefattades i Kungl. Maj:ts befallningshavandes
skrivelse den 31 augusti 1915, var av följande huvudsakliga
innehåll.
Bland en avsevärd del av Blekinge läns stora stenhuggarbefolkning
rådde verkligt nödläge på den grund, att alla stenhuggerifirmor i
följd av bristande avsättningsmöjligheter nedlagt eller i hög grad reducerat
driften, och dessvärre måste man befara, att detta stenindustriens
kritiska läge komme att vara icke endast så länge kriget påginge utan
på grund av försvagad köpkraft hos de utländska avnämarna även en
avsevärd tid därefter.
Enligt kommerskollegiets berättelse för år 1913 »Industri» funnes
i Blekinge, fördelade på 65 platser, 2,490 arbetare i brytning jämte
grovhuggning och krossning av sten, och då dessa stenhuggare med
sina stora familjer ofta vore bosatta inom de fattigaste kommunerna,
som även med god vilja hade svårt att hjälpa, så vore det självklart,
att nöden, ju längre tiden skrede framåt, måste bli svår. En utväg att
avhjälpa nöden genom beredande av arbetstillfällen förelåge enligt Kungl.
Nionde huvudtiteln.
119
Maj:ts befall ningshavandes förmenande i ett framflyttande av igång- [59.]
sättandet av flskehamnsbyggnaderna vid Hällevik, Nogersund och Stenshamn
i Blekinge till år 1916. En sådan åtgärd skulle på ett synnerligen
verksamt sätt bidraga att avhjälpa arbetslösheten, hamnbyggena vid
Hällevik och Nogersund särskilt för den västra delen av länet, hamnbygget
vid Stenshamn särskilt för de många stenhuggarna på de kringliggande
fattiga ökommunerna i östra skärgården.
I det av 1911 års riksdag godkända, av den s. k. fiskehamnskommissionen
uppgjorda förslaget till den ordningsföljd, i vilken de
beslutade fiskehamnarna skulle byggas, följde, om man frånsåge Grönhögen,
de blekingska fiskhamnarna Hällevik och Nogersund närmast
efter dem, som senast under år 1916 skulle påbörjas, under det att
Stenshamn komme något senare.
Påbörjandet av anläggningarna vid Hällevik och Nogersund kunde
emellertid, därest ordningen bibehölles, med all säkerhet icke äga rum
förr än allra tidigast 1917.
Givetvis krävdes det synnerligen tvingande motiv för att det skulle
anses lämpligt att frångå den en gång beslutade ordningsföljden. Men
enligt Kungl. Maj:ts befallningskavandes förmenande förelåge nu sådana
trängande skäl, då genom ett forcerat tempo för fiskehamnsbyggena i
deras helhet eller genom ett framflyttande av särskilt de blekingska fiskehamnsanläggningarna
en synnerligen kraftig hjälp skulle erhållas till
beredande av arbete åt de nu nödställda blekingska stenhuggeriarbetarna.
Blekinge vore — näst Göteborgs och Bohus län — utan all jämförelse det
län, där stenindustri, vilken industri lidit mest av kriget, i den största
utsträckningen bedreves, och i Göteborgs och Bohus län vore på grund
av dess under detta krig kommersiellt särskilt gynnsamma läge möjligheten
att bereda arbetstillfällen långt större än i Blekinge län.
Med anledning av det sålunda anförda hemställde Kungl. Maj:ts
befallningshavande, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga sådana åtgärder, att
fiskehamnsanläggningarna vid Hällevik, Nogersund och Stenshamn redan
under år 1916 måtte kunna påbörjas.
I häröver den 21 oktober 1915 avgivet utlåtande erinrade väg- Väg- och
och vattenbyggnadsstyrelsen till en början, att styrelsen i sin härförut vattenomförmälda
skrivelse den 9 september 1915 meddelat, att hamnbyggnadsarbetena
vid Hönö—Klåva, Gislöv och Grönhögen, vilka enligt de tidigare 21 okt- 1915-förutsättningarna varit avsedda att påbörjas under loppet av år 1915,
icke ännu kunnat börjas bland annat av det skäl, att vederbörande å
intetdera stället ännu medhunnit att ordna frågan om överlämnande av
120
Nionde huvudtiteln.
[59.] de för hamnarna erforderliga områdena till staten kostnads- och gravationsfritt.
Det förhållandet, att de sistnämnda tre hamnarna, som i ordningsföljden
komme närmast efter de redan under arbete varande hamnarna
och närmast före hamnarna vid Hällevik och Nogersund, av förberörda
orsaker ännu icke kunnat påbörjas, kunde nu medgiva, att åtminstone
hamnarbetena vid Hällevik och Nogersund kunde, om så beslutades,
påbörjas redan under vintern 1915—1916 genom stenuttagning m. in.
med anlitande av de redan beviljade medlen och utan rubbning av den
i styrelsens framställning den 9 september 1915 angivna planen för anvisandet
av byggnadsmedlen för samtliga fiskeliamnarna. Då vidare av
väg- och vatten byggnad sstvrelsen infordrade förbindelser angående överlåtelse
av de erforderliga hamnområdena vid Hällevik och Nogersund
nu inkommit till styrelsen från vederbörande kommun, under det att
motsvarande förbindelser ännu icke inkommit från vederbörande i fråga
om hamnarna vid Iiönö—-Klåva, Gislöv och Grönhögen, så hade vägoch
vattenbyggnad sstyrelsen för sin del intet att invända mot att åtminstone
hamnarbetena vid Hällevik och Nogersund påbörjades så fort
ske kunde och före dem vid Idönö—Klåva, Gislöv och Grönhögen, då
de av Kungl. Maj:ts befallningshavande i Blekinge län anförda skälen
därför syntes synnerligen behjärtansvärda.
Skulle emellertid det avsedda ändamålet med den av Kungl. Maj:ts
befallningshavande påyrkade åtgärden verkligen vinnas och denna komma
att bidraga till lättnad i det nödläge, som enligt befallningshavandens
anmälan redan rådde bland en avsevärd del av den stora stenhuggarbefolkningen
i Blekinge, så borde arbetena med uttagning och bearbetningav
den för hamnarbetena behövliga byggnadsstenen igångsättas så fort
ske kunde och i varje fall redan innevarande vinter, vilket åter förutsatte
Kungl. Maj:ts beslut i ärendet redan under hösten år 1915.
Om då arbetet med stenuttagningen och andra förberedande arbeten
för dessa båda fiskehamnar igångsattes under vintern av väg- och vättenbyggnadsstyrelsen
genom dess hamnavdelning, så kunde själva byggnadsarbetena
med utförandet av vågbrytärna in. in. därpå taga sin början
fram på våren, när den därför tjänliga årstiden vidtagit. Något hinder
mötte naturligtvis ej att i fortsättningen överlämna själva utförandet av
dessa arbeten till en då anskaffad entreprenör, som skulle använda den
av staten själv uttagna och bearbetade byggnadsstenen, men det kunde
ifrågasättas, huruvida det icke vore för staten förmånligast, att hamnarbetena
i sin helhet bringades till utförande genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
direkta försorg, utan anlitande av entreprenör.
Nionde huvudtiteln.
121
Detta senare sätt att utföra samtliga de föreslagna fiskehamnsanläggningarna
hade på sin tid förutsatts och förordats både av iiskehamnskommissionen
och av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Att
Kungl. Maj:t likvisst i propositionen till 1911 års riksdag om anslag
till fiskehamnarna föreslagit användandet av entreprenad för utförandet,
syntes närmast hava varit beroende därav, att Kungl. Maj:t i sagda
proposition ifrågasatt utförandet av allenast sex fiskehamnsanläggningar.
Då riksdagen däremot, i anslutning till väckta motioner om ett skyndsamt
utförande av samtliga de av fiskehamnskommissionen i första hand
förordade 24 fiskehamnarna, dels beslutat, att alla dessa skulle byggas
av staten själv, dels anhållit, att förslag till ytterligare 7 hamnar skulle
snarast framläggas för riksdagen, så ställde sig frågan om sättet för
fiskehamnarnas utförande — om på entreprenad eller genom egen arbetsledning
— väsentligen annorlunda, än om endast 6 hamnar varit att
utföra.
I fråga om sättet för fiskehamnsbyggnadernas utförande hade riksdagen
icke lämnat någon direkt föreskrift, men hade däremot genom
det i riksdagens skrivelse gjorda uttalandet »och synes därvid fiskehamnskommissionens
förslag lämpligen kunna följas, såväl i vad det avser
den allmänna planen — särskilt ordningsföljden de särskilda hamnföretagen
emellan — för kusternas förseende med fiskehamnar som ock
beträffande de särskilda hamnarnas inrättande» indirekt uttalat, att riksdagen
icke hade något att invända mot att hamnarna utfördes av staten
genom direkt arbetsledning, vilket tillvägagångssätt förutsatts och ingått
i fiskehamnskommissionens allmänna plan, varför även av kommissionen
beräkning framlagts angående därvid erforderlig arbetsmateriel. Hinder
syntes sålunda ej från riksdagens sida möta för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att utföra fiskehamnarna antingen med anlitande av därför
antagna entreprenörer eller med direkt arbetsledning. Övergången från
anlitande av entreprenör till direkt arbetsledning förutsatte affärsmässig
och god ledning, ävensom anskaffandet dels av befälspersonal på arbetsplatsen,
som vore i vissa avseenden mera erfaren och kvalificerad än
vad kontrollanten vid ett entreprenadarbete i regel behövde vara, och
dels av erforderlig lämplig arbetsmateriel och goda materialier. Allt
detta ställde sig naturligtvis mindre fördelaktigt, när endast ett fåtal
hamnar skulle byggas, men vore så mycket mera att anbefalla, när
icke mindre än 24 hamnar för en kostnad av. över 7 miljoner kronor
skulle utföras och i fortsättningen möjligen ännu flera komme till utförande
samt arbetena således bleve av mera långvarig och fortlöpande
natur. Under den för de 24 hamnarna beräknade byggnadstiden av
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 16
[59.]
Hamnarbote.
nas utförande
av staten eller
medelst
entrepenad.
122
Nioude huvudtiteln.
[59.] åtminstone 12 år hunne clen behövliga arbetsmaterielen — som, då den
längre arbetstiden av minst 12 år förutsattes i stället för den av fiskehamnskommissionen
föreslagna av endast 5 år, ingalunda behövde tilltagas
i den omfattning, som måste ske, när alla hamnarna tänktes utförda
på allenast sistnämnda tid — att dels fullt utnyttjas och förslitas, dels
amorteras, i den mån den icke efter hamnarnas fullbordande vore behövlig
för deras underhåll, som ålåge staten och skulle omhänderhavas
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Att möjligheten att få arbetena utförda på fullgott och betryggande
sätt vore i hög grad beroende av, att därvid endast fullt lämplig
arbetsmateriel komine till användning'', vore uppenbarligen fallet vid
varje större arbete, men det gällde i alldeles särskild grad, när man
såsom vid utförandet av fiskehamnarna hade att bygga i öppna havet,
utsatt för ständiga avbrott och stora risker genom stormväder och hård
sjö. Det gällde då långt mera än vid byggande i land att kunna väl
utnyttja den bästa arbetstiden, särskilt de månader av året, då man
* kunde påräkna lugn sjö och möjlighet att utföra arbetena i vattnet,
vilka arbeten just under själva utförandet mindre lätt, än när de vore
fullbordade, kunde motstå havets angrepp i storm. Då nu anskaffandet
av den lämpligaste och mest effektiva arbetsmaterielen, som sålunda
bäst tilläte och möjliggjorde det kraftiga utnyttjandet av de för arbete
i havet kortare, tjänliga arbetstiderna på året, endast vore en fråga om
tillgång på nödigt kapital för anskaffande av sådan materiel, så vore
det uppenbart, att staten därvidlag hade vida bättre förutsättningar
än den enskilde entreprenören. Staten kunde alltid anskaffa all den
erforderliga materielen till behövlig omfattning och av den för arbetena
lämpligaste beskaffenheten. Entreprenören kunde detta endast om han
förfogade över tillräckligt stora ekonomiska resurser, vilket emellertid
oftast icke vore fallet och i varje fall icke visat sig vara händelsen
med ett par av de entreprenörer, som hittills kunnat erhållas för fiskehamnarnas
utförande.
Vad därefter beträffade den andra nödvändiga förutsättningen för
ett gott resultat i byggnadstekniskt och ekonomiskt avseende: en skicklig
och erfaren befälspersonal, så ställde sig frågan om anskaffandet av
kompetenta arbetsledare och förmän för ledning av arbetena på de
respektive liamnbyggnadsplatserna på fullkomligt samma sätt för en
entreprenör som för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, under förutsättning
att hamnarbetena enligt vad förut nämnts bleve av längre fortlöpande
natur.
Nionde huvudtiteln.
m
Fördelarna tor staten att, när minst 24 fiskehamnar skulle under
en kortaste byggnadstid av åtminstone 12 år bringas till utförande,
lata arbetena utföras på entreprenad, vore inga — därom vore väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen fullt förvissad —, men olägenheterna vore icke
få och icke oväsentliga.
Försökte man — allt under förutsättning att särskilt tillstånd att
frångå stadgandena i entreprenadförordningen kunnat erhållas — att till
tävlan inbjuda endast några få såsom kompetenta och samvetsgranna
kända entreprenörer, så skulle detta från de från tävlan uteslutnas sida
föranleda sådana klagomål och beskyllningar för mannamån och partiskhet,
att man icke kunde underlåta att, i enlighet med entreprenadförordningen,
medgiva allmän och offentlig konkurrens för hugade spekulanter
utan undantag. Och man tvingades därför att i överensstämmelse med
den princip, varpå hela entreprenadsystemet vilade, lämna utförandet
av arbetena åt den av spekulanterna, som avgivit lägsta anbudet och
tillika förmått ställa nöjaktig säkerhet. I stället för att en säkert känd
och beprövad kompetens och soliditet hos den blivande entreprenören
borde utgöra grunden för förtroendet att utföra arbetet, komme, när
konkurrensen måste vara fri och allmän, grunden för detta förtroende
att bliva allenast beskaffenheten av den säkerhet, som ställdes. Men då
fordringarna å denna säkerhet enligt entreprenadförordningen icke, utan
att särskilda omständigheter sådant föranledde, kundo ställas högre än
till 20 procent av anbudsbeloppet, så vore denna grund vansklig att
bygga utsikterna till erhållande av ett fullgott arbete på. Att förutom
den föreskrivna säkerheten intill 20 procent låta eu fordran, att spekulanterna
skulle före kontraktets avslutande visa, att de vore i besittningav
tillräcklig och för arbetena lämplig arbetsmateriel samt förfogade
över kompetenta arbetsledare och arbetsförmän, bliva bestämmande för
arbetets överlämnande till den, som givit lägsta anbudet och kunnat
ställa nöjaktig borgen, läte sig ej rimligen göra, då man naturligen
skulle mötas med den förklaringen, att spekulanten nog skulle veta att
ordna den saken i rätt tid, och då man icke kunde utan vidare på förhand
bevisa, att detta icke komme att eke. Man skulle utsätta sig för
bittra tillvitelser och klagomål vid en vägran att, oaktat den ställda
nöjaktiga säkerheten till 20 procent, antaga den lägst bjudande, därför
att man droge i tvivelsmål hans förmåga att kunna anskaffa den lämpliga
arbetsmateriel en, utan vilken arbetena varken kunde utföras på fullgott
sätt eller utan obehövlig tidsutdräkt med i samma mån ökade
risker för stormskador under själva utförandet. Nödvändigheten att, till
undvikande av tillvitelser om partiskhet och mannamån, medgiva allmän
[59.]
124
Monde huvudtiteln.
[59.] och offentlig konkurrens vid avgivande av anbud å iiskehamnsanläggningarna
medförde sålunda risken att erhålla mindre kompetenta och
vederhäftiga entreprenörer, som därtill vore hänvisade till att så gott
sig göra läte »trassla sig fram» med olämplig materiel, därför att de
saknade de tillräckliga ekonomiska resurser, som erfordrades för att
kunna anskaffa och använda fullt lämplig och effektiv arbetsmateriel.
Och man borde icke föreställa sig, att man, efter det en entreprenör
genom avslutat kontrakt åtagit sig arbetets utförande under en byggnadstid
av 2 å 3 år, hade någon större möjlighet att inverka bestämmande
och reglerande å arbetets gång. Yad man hade i sin hand, det
vore att genom posthavande ingenjören dagligen kontrollera, att det
arbete, som utfördes, bleve fullgott i tekniskt avseende och i överensstämmelse
med fastställd arbetsplan, men huru entreprenören och hans
arbetsledare planlade och ledde arbetet med hänsyn till tidens bästa
utnyttjande och arbetenas tjänligaste ordningsföljd m. m., därå hade
man bra ringa inflytande, därest icke föreställningar toges till efterrättelse
i godo. Varje framställning och anmaning om ett bättre anordnande
av ett arbetssätt, vars brister bottnade i avsaknad av tillräckligt
lämplig arbetsmateriel, bemöttes med ett påstående, att man nog skulle
hinna få arbetet färdigt till kontraktstidens utgång. Att bevisa motsatsen
eller att på grund av försening fråntaga entreprenören arbetet
läte sig icke gärna gorå, förrän förseningen blivit ett slutligen fullbordat
faktum. En entreprenör vore i realiteten i stort sett endast beroende
av kontrollen å arbetets beskaffenhet, men kunde åtminstone i det längsta
sätta sig över varje anmaning att ordna sig på ett bättre sätt beträffande
arbetets utförande med hänsyn till dess raska bedrivande med
lämpligare och mera effektiv arbetsmateriel. Vid arbete, utfört genom
egen arbetsledning, kunde däremot väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
föreskrifter och direktiv för arbetsledningen tillförsäkra, att de särskilda
arbetena med användande av den lämpligaste arbetsmateriel komme till
utförande i rätt tid med bästa utnyttjande av de tjänliga byggnadsperioderna.
Enär det icke funnes några skäl för antagandet, att en entreprenör
skulle kunna betinga sig lägre material- och arbetspris, än vad staten
kunde ernå vid kompetent ledning av arbetena, och då entreprenörerna
måste beräkna att själva hava skälig behållning å sitt arbete och ersättning
för sin risk å de mer än andra riskabla arbetena i öppen sjöT
kunde entreprenadsystemets tillämpning å fiskehamnsanläggningarna icke
heller antagas komma att medföra minskning av anläggningskostnaderna
Nionde huvudtiteln.
125
jämfört med de kostnader, som skulle uppstå, om de utfördes med direkt
arbetsledning.
Till olägenheterna av entreprenad måste också räknas att, oaktat
de mest omsorgsfulla och omfattande förberedande undersökningar genom
hamnavdelningens försorg, det dock icke kundo förekommas, att under
arbetets fortgång förhållanden uppstode eller komme i dagen, vilka icke
på förhand kunnat förutses, och vilka nödvändiggjorde en ändring av
det uppgjorda byggnadsförslaget i vissa detaljer. Dylika ändringar läte
sig lätt göra utan omotiverad ökning av kostnaderna, om man byggde
med egen arbetsledning, under det att varje nödvändighet till även den
minsta ändring ofelbart skulle utnyttjas av entreprenörerna för att
oskäligt uppskruva kraven å extra ersättningar. Dylika ändringar vållade
ofta, när man vore beroende av en tvungen uppgörelse med antagen
entreprenör, som redan hade huvudarbetet, förvecklingar, så mycket
svårare att undvika eller utjämna som det — för att icke, i händelse av
omkastningar i väderlek och sjögång, riskera skador eller rubbningar av
oberäknelig omfattning — kunde vara nödvändigt att genast utföra
ändringen, utan att dessförinnan överenskommelse kunde hinna träffas
om den särskilda ersättningen därför, då denna förutsatte en föregående
utredning. Överenskommelser om de särskilda ändringsåtgärder, som
då erfordrades, läte sig nämligen, liksom när fråga vore om tilläggsarbeten,
icke utan ofta^ vidtyftiga underhandlingar träffa vid entreprenad,
och föranledde icke sällan, att entreprenören slutligen vädjade till skiljedom,
i förhoppning att bliva tillerkänd ersättning efter sina uppskruvade
fordringar.
I händelse staten slutligen nödgades övertaga en försumlig eller
på obestånd råkad entreprenörs återstående arbeten, måste i allt fall
lämplig arbetsmateriel anskaffas. I saknad av sådan hade staten, som
ändock måste hava viss sådan för att kunna underhålla hamnarna, även
avskurit möjligheten för sig att förkasta för högt tilltagna fordringar
och anbud på bland annat oundvikliga tilläggs- och extra arbeten. Förhoppningen
om verksam konkurrens om tilläggsarbeten eller extra arbeten
vore illusorisk, då den för huvudentreprenaden antagne entreprenören
av lätt insedda skäl hade en så förmånlig ställning till möjligheten att
utföra dylika tilläggs- eller ändringsarbeten, att en tävlan från andra
entreprenörers sida vore föga lockande, om ej helt och hållet omöjlig,
och i varje fall måste äga rum under minskade utsikter till billigare
anbud.
Olägenheterna att utföra statens fiskehamnsanläggningar på entreprenad
hade också redan tydligt nog trätt i dagen vid de under arbete
[59.]
126
Nionde huvudtiteln.
1_59.] varande anläggningarna, särskild! vid Träslöv och Glommen. Vid Träslöv
hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen måst efter underhandlingar med
entreprenörens borgesmän låta dessa övertaga arbetet och insätta en nv
entreprenör. Och även vid Glommen hade svårigheter yppat sig, beroende
av entreprenörens klena ekonomiska resurser och därav beroende bristande
tillgång på för arbetenas utförande lämplig materiel, varför det icke
syntes vara uteslutet, att staten skulle tvingas att till sist avsluta
arbetena under egen arbetsledning.
I alla händelser syntes den nuvarande tidpunkten ytterst olämplig
för entrepenadsystemets användande vid utförandet av de beslutade
många fiskehamnarna, emedan rådande stegring i såväl material- som
arbetspriser utan tvivel skulle.komma att uppdriva entreprenadanbuden
till oskälig höjd — ett förhållande, som finge antagas med all säkerhet
komma att fortfara under en del år framåt.
Vid utbjudandet på entrepenad av de hittills under arbete varande
4 hamnarna hade det visat sig omöjligt att få andra än danska entreprenörer
— ett förhållande, som det, då några svenska entrepenörer
på hamnbyggnadsområdet icke för närvarande funnes, borde vara en
nationell hederssak att undvika genom att staten utförde arbetena med
egen direkt arbetsledning och med användande av allenast svenska män,
så att de penningmedel, som utginge för utförandet av svenska statens
fiskehamnar, måtte stanna inom landet och komma uteslutande svenska
män till godo.
På grund av vad sålunda anförts har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes
dels medgiva, att statens fiskehamnar finge utföras av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen utan anlitande av entreprenadsystemet, dock
med rätt för styrelsen att utföra fiskehamnsanläggning eller del därav
på entreprenad, om styrelsen i särskilt fall ansåge sådant vara med
statens fördel förenligt;
dels bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att vidtaga alla
de åtgärder, som erfordrades för anskaffande av den behövliga befälspersonalen
och arbetsmaterielen samt för arbetenas utförande och ledning;
dels medgiva, att arbetena med fiskehamnsanläggningarna vid
Hällevik och Nogersund i Blekinge län finge så fort ske kunde påbörjas
till åstadkommande av hjälp åt den blekingska stenhuggarbefolkningen.
Vid föredragning den 5 november 1915 av ärendet angående påskyndandet
av hamnanläggningarna vid Hällevik, Nogersund och Stenshamn
fastställde Kungl. Maj:t arbetsplaner för hamnbyggnadsarbeten
Nionde huvudtiteln.
127
vid Hällevik och Neger sund samt anbefallde väg- och vatienbyggnadsstyrelsen
att så fort ske kunde genom styrelsens hamnavdelning igångsätta
arbete med uttagning, bearbetning ocli framforsling av den för
dessa båda hamnbyggnaders utförande i eldighet med planen erforderliga
sten. Därjämte förklarade sig Kung!. Maj:t vilja framdeles dels på
lornyad framställning från styrelsen meddela beslut i fråga om sättet
för utförandet av ej mindre återstående arbete för de ifrågavarande två
hamnbyggnaderna än även statens hamnbyggnader i övrigt dels ock
besluta angående fastställande av planer för övriga hamnar.
Några åtgärder beträffande hamnen vid Stenshamn beslötos alltså
icke då av Kungl. Maj:t.
Med anledning av Kungl. Maj:ts nyssberörda förklaring den 5
november 1915, att Kungl. Maj:t ville framdeles på förnyad framställning
av väg- och vatten bygga adssty rel sen meddela beslut i fråga om
sättet för utförandet av återstående fiskehamnsarbeten, har nämnda
styrelse i skrivelse den 2 december 1915 gjort sådan framställning och
därvid, under åberopande av de i styrelsens ovan refererade skrivelse den
21 oktober 1915 anförda skäl för entreprenadsystemets övergivande,
vidare anfört följande.
Vad särskilt de nu omedelbart förestående hamnbyggnadsarbetena
vid Hällevik och Nogersund beträffade, så måste de behövliga förarbetena
för dessa börjas och bedrivas under tiden januari—mars 1916, så att
de egentliga byggnadsarbetena måtte kunna taga sin början omkring
den 1 april, vilket förutsatts uti det av styrelsen utarbetade programmet
för arbetenas bedrivande under år 1916. Sålunda måste under nämnda
manader anskaffas icke blott all den kilade och bearbetade byggnadsstenen,
utan även de stora mängder s. k. sjösten, som skulle anskaffas
genom stenfiske i havet, stora kvantiteter makadam, mursand och cement
samt allt det grova virke, som åtginge till de inånga sänkkistorna för
vågbrytarnas underbyggnad. Dessa måste hophuggas och färdigtimras
i tid, så att tillräckligt antal vore färdiga för användning å tid, som
arbetsprogrammet förutsatte för att arbetena skulle kunna planmässigt
bedrivas och icke bliva försenade med rubbning av hela arbetsprogrammet
och försummande av rätta och tjänliga tiden för undervattensarbetenas
utförande. Vidare måste under samma vintermånader januari—mars
uppföras förådsskjul och anordnas behövlig lastbrygga '' med spår till
upplagsplatserna för sten, makadam, sand och virke.
Då alla dylika förberedande arbeten samt anskaffandet av den behövliga
och lämpliga arbetsmaterielen måste utan dröjsmål igångsättas,
[59.]
Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen
2 dec. 1915.
128
Nionde huvudtiteln.
[59.] om den för bedrivandet av själva byggnadsarbetena i vattnet tjänliga
arbetstiden skulle kunna utnyttjas och sålunda själva byggnadsarbetena
efter den uppgjorda planen för bedrivandet komma i gång i rätt tid
omkring den 1 april 1916, finge väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med
förnyande av sin framställning den 21 oktober 1915 hemställa om
Kungl. Maj:ts beslut i ärendet.
Departements- Innan jag yttrar mig i själva det nu föreliggande ämnet angående
chefen. |jercclancie av medel till fortsatta fiskehamnsbyggnader, vill jag erinra,
att, om än Kungl. Maj:t den 5 november 1915 icke ansåg sig böra förordna
om uttagning av sten även till Stenshamn, Kungl. Maj:t i stället
den 31 december 1915 bemyndigade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att gå i författning om uttagande av sten till den å Skånes sydkust
belägna hamnen vid Östra Torp, vartill riksdagen år 1914 beviljat
särskilt anslag. Då lämplig sten icke finnes i närheten av denna hamn,
har stenen därtill ansetts lämpligen kunna tagas i Blekinge, varigenom
på detta sätt ytterligare arbetstillfälle beretts dåvarande stenarbetarbefolkning.
Vad nu frågan om Barsebäcks hamn vidkommer, synes mig den
åstadkomna utredningen utvisa, att denna hamn för att bliva på ett
ändamålsenligt och för framtiden betryggande sätt iståndsatt och såsom
sådan därefter underhållen kräver arbeten till sådan omfattning och
kostnad, att det icke kan antagas, att de komma till utförande, med
mindre staten åtager sig desamma. För att staten skall göra detta
likaväl som beträffande de redan beslutade 24 hamnarna synas mig
fullgiltiga skäl föreligga, särskilt med hänsyn till den betydelse, som
denna hamn bör kunna erhålla på grund av sitt läge och sin järnvägsförbindelse.
Jag får därför i likhet med de hörda myndigheterna tillstyrka,
att denna hamn överföres till dem, som skola byggas uteslutande
av staten, varvid de år 1912 uppställda villkoren för det då beviljade
anslaget tydligen böra ändras till överensstämmelse med de för övriga
24 hamnar gällande villkor. Hamnen torde böra bibehållas vid den
plats i ordningsföljden, den förut intagit.
Beträffande de vid denna hamn erforderliga arbetena ansluter jag
mig till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag. Den till 155,600
kronor beräknade kostnaden giver mig icke anledning till erinran.
Vad därefter angår väg- och vattenbyggnadsstyrelsens plan för
fortsatt bedrivande av fiskehamnsanläggningarna i allmänhet samt beräkning
av kostnaderna för dem, måste ju den avsevärda ökningen i
Nionde huvudtiteln.
129
don av fiskehamnskommissionen kalkylerade totalkostnaden genast falla
i ögonen. Med hänsyn till erfarenheten från de fiskehamnsplaner, som
redan förut undergått noggrann undersökning och kostnadsberäkning i
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning, synes mig dock
ökningen åtminstone icke avsevärt överstiga vad man kunnat vänta.
Under det att kostnaderna för hamnarna vid Träslöv, Glommen, Grundsund,
Kivik och Hönö—Klåva av fiskehamnskommissionen upptogos till
997,000 kronor men av styrelsen till 2,377,100 kronor, utgörande en ökning
av omkring 138 procent, motsvarar för de nu beräknade 19 hamnarna
ökningen från 1,763,300 till 4,670,100 kronor ungefär 165 procent. Visserligen
är sålunda den procentiska ökningen för de sistnämnda hamnarna
något starkare än för de fem första, men skillnaden är dock icke större, än
att den kan bero på särskilda förhållanden vid vissa hamnar. I varje fall
fns®r iaS icke nu kunna göra någon erinran mot den nya kostnadsbeiåkningen.
Beträffande de huvudsakliga anledningarna till höjningarna i
kostnadsberäkningarna får jag endast hänvisa till den utredning därom,
B°m väg- och vattenbyggnadsstyrelsen såväl nu som vid föregående
tillfällen lämnat.
Jag vill dock särskilt framhålla en hittills kanske ej tillräckligt
beaktad omständighet, nämligen att fiskehamnskommissionen, som
föreslog hamnarbetenas utförande genom statens egen försorg, utöver
berörda byggnadskostnad beräknade en anskaffningskostnad för arbetsmateriel
av lägst 800,000 kronor, varigenom statens kostnader skulle
stegiats till inalles minst 3,560,300 kronor. I väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
beräkningar ingår nu kostnaden för dylik arbetsmaterial,
som vid entreprenad ju inräknas i entreprenadsumman.
Jag anser det alltså kunna för närvarande antagas, att de redan
beslutade 24 hamnarna komma att tillhopa åsamka staten den av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen nu beräknade kostnaden av 7,047,200
kronor. När härtill lägges kostnaden för hamnen vid Barsebäck, 155,600
kronor, uppkommer en totalkostnad av 7,202,800 kronor, såsom också
den av styrelsen nu meddelade första tabellen angiver. Jag vill emellertid
anmärka, att även denna slutsumma måhända kommer att visa sig för låg.
Frånsett, de kostnadsökningar, som under arbetets gång kunna befinnas
nödvändiga med anledning av att vissa jämkningar i planerna visa sig
oundvikliga eller önskvärda eller av andra orsaker, är nämligen att
märka, att prisen å arbete och materialier beräknats på grund av de
förhållanden, som rådde före det nuvarande krigstillståndet mellan främmande
makter. Det är dock att befara, att åtskilliga av dessa pris
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 17
130
Nionde huvudtiteln.
[59.] åtminstone under någon tid framåt komma att ställa sig ej obetydligt högre.
Det torde emellertid ej nu vara möjligt att göra någon beräkning i
detta hänseende.
Till fiskehamnarnas utförande har riksdagen år 1911 redan beviljat
ett anslag av 2,788,000 kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har
nu beräknat, att hela det återstående erforderliga beloppet, 4,414,800
kronor, eller i avrundat tal 4,415,000 kronor, skulle behöva anvisas
såsom nytt anslag. Såsom jag härovan erinrat, beviljade emellertid
riksdagen år 1913 till Barsebäcks hamn ett särskilt anslag av 30,000
kronor. Då enligt vad jag ovan förordat denna hamn, som med sin hela
kostnad ingår i väg- och'' vattenbyggnadsstyrelsens nu lämnade beräkning,
bör jämnställas med övriga 24 hamnar, finnes ej något skäl att längre
behandla sistnämnda anslag särskilt, utan torde det böra sammanslås med
övriga anslagsmedel för fiskehamnar, som skola byggas av staten, varigenom
beloppet av redan beviljade medel stiger till 2,818,000 kronor.
Härigenom nedbringas det belopp, som ytterligare behöver beviljas såsom
anslag, till 4,385,000 kronor.
Av det år 1911 beviljade anslaget å 2,788,000 kronor har, såsom
jag förut nämnt, hittills av riksdagen anvisats ett sammanlagt belopp
av 2,168,000 kronor. Härtill komma 20,000 kronor av anslaget till
Barsebäck. Tillhopa 2,188,000 kronor. Av det förra anslaget återstå
oanvisade 620,000 kronor och av det senare 10,000 kronor eller tillhopa
av det sammanslagna anslaget 630,000 kronor.
Den av väg- och vattenbygguadsstyrelsen i första tablån i skrivelsen
deri 9 september 1915 framlagda plan för anslagens anvisande synes
mig välbetänkt och böra så vitt möjligt framdeles följas. Enligt denna
plan skulle för år 1917 anvisas 610,000 kronor. Då emellertid det år
1912 anvisade beloppet å 20,000 kronor, som avsågs till Barsebäcks
hamn, redan finnes tillgängligt, och detta belopp nu bör sammanslås med
anslaget i övrigt att användas för det gemensamma ändamålet, bör det
kunna tagas i anspråk redan för 1917 års utgifter och alltså det belopp,
som därutöver behöver anvisas av riksdagen för beredande av den i tablån
beräknade medelstillgången för år 1917, minskas till 590,000 kronor.
Om detta belopp nu anvisas för år 1917, kommer att av det
sammanslagna redan beviljade anslaget återstå oanvisat ett belopp av
40.000 kronor. Om till detta belopp lägges det nya anslag, vilket ovan
beräknats såsom behövligt, eller 4,385,000 kronor, erhålles en summa av
4.425.000 kronor, vilken enligt merberörda tablå jämnt motsvarar de
beräknade anslagsbehoven för åren 1918—1925.
Nionde huvudtiteln.
131
Då jag nyss förordat, att medelsanvisningen för framtiden bör ske
enligt nämnda tablå, bar jag därmed också uttalat min anslutning till
planen, att hamnarna skola färdigbyggas under tiden till och med ur
1925. Beträffande den tid, då för varje enskild hamn arbetet skall
börjas, pågå och avslutas, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i samma
skrivelse framlagt två alternativ, det ena med hamnarna upptagna i
förut bestämd ordning och det andra med framflyttning av hamnarna
Hällevik, Nogersund och Stenshamn. Då Kung!. Maj:t den 5 november
1915 icke fann skäl förordna om uttagning av sten till hamnen vid
Stenshamn, saknar jag anledning att nu ifrågasätta någon ändring i
den förut bestämda placeringen av denna hamn såsom nr 18 i förteckningen.
Vad Hällevik och Nogersund angår, så kan det visserligen
sägas, att den omständigheten, att sten till dem nu uttages, icke nödvändigtvis
medför, att även det övriga arbetet vid dessa hamnar skall
utföras tidigare än förut avsetts. Det synes mig emellertid lämpligt,
att arbetet på dessa hamnar nu får fortsättas i ett sammanhang, och
kan jag såsom ett skäl därför jämväl åberopa, att vederbörliga förbindelser
angående upplåtande av erforderliga områden för dessa hamnar
redan avgivits, under det att därmed dröjts för de eljest framför dessa
hamnar upptagna Iiönö—Klåva, Gislöv och Grönhögen.
Slutligen vill jag med några ord beröra den i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
utlåtande den 21 oktober 1915 och skrivelse den 2 december
1915 utförligt avhaudlade frågan om de återstående hamnbyggnadsarbetenas
utförande på entreprenad eller genom styrelsens egen försorg.
Jag vill då först gärna medge, att vartdera systemet kan hava
sina såväl olägenheter som fördelar och att de olägenheter av entreprenadsystemet,
som styrelsen med sådan styrka framhållit, förvisso icke
få underskattas. Jag vill jämväl framhålla, att i styrelsens kostnadsberäkningar
nu även upptagits skälig entreprenörvinst, vilken lär bruka
beräknas till ungefär 10 procent av hela beloppet, samt meddela, att
från styrelsens hamnavdelning uppgivits, att då nu är fråga om ett
mindre antal hamnar än fiskehamnskommissionen på sin tid förutsatt
samt en vida längre arbetstid, nödig arbetsmateriel kan anskaffas för
de såsom entreprenörvinst nu upptagna beloppen eller något därunder,
så att en förändring i arbetssystemet icke skulle åsamka staten ökad
kostnad. Jag vill därjämte ej underlåta att särskilt fästa uppmärksamheten
på, att, i mån som hamnarna färdigbyggas, de skola övertagas
till underhåll av staten och att staten då torde böra äga tillgång till
erforderlig arbetsmateriel för underhållets utförande.
[59.]
132
Nionde huvudtiteln.
[59.] Men det bör ej heller förbises, att på grund av vad i frågan
tidigare förekommit, såväl Kungl. Maj:t som riksdagen torde få anses hava
anslutit sig till entreprenadsystemet. Jag vill i detta hänseende erinra,
att då frågan om att av riksdagen äska anslag till fiskehamnar första
gången anmäldes för Kungl. Maj:t, nämligen den 13 januari 1911, dåvarande
chefen för jordbruksdepartementet uttryckligen förklarade sig
icke kunna tillstyrka, att staten skulle övertaga själva bestyret med
hamnbyggnadsarbetenas utförande. Genom bifall i denna del till fiskehamnskommissionens
och ämbetsverkens förslag skulle det enligt hans
mening icke kunna undvikas, att avsevärda och delvis oberäkneliga kostnader
tillskyndades statsverket såsom för inrättande av särskild myndighet
för statens hamnbyggnader, för anskaffande och underhåll av arbetsmateriel
o. s. v. De hamnanläggningsarbeten, varom då vore fråga,
syntes därför böra av staten genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
försorg överlåtas på entreprenad och statens verksamhet i övrigt i denna
del inskränkas till ett kontrollerande av arbetets utförande. Detta uttalande
gjordes i den del av departementschefens anförande, som behandlade
den principiella delen av frågan i dess helhet, samt innan han
övergick till de närmare förslag, som då borde föreläggas riksdagen.
Först i denna senare del av yttrandet tillstyrkte han, att beslut skulle
fattas allenast angående de sex första hamnarna. Uttalandet måste
alltså gälla samtliga hamnarbeten. Riksdagen, som utsträckte sitt beslut
att gälla alla de hamnar, som föreslagits skola bekostas uteslutande av
statsmedel, gjorde icke någon erinran mot departementschefens nyssberörda
uttalande. Entreprenadsystemet kan anses ytterligare hava
fått riksdagens gillande genom riksdagens i skrivelsen nr 53 år 1913
uttalade godkännande av inrättandet inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
av en särskild hamnavdelning, vilken skulle, bland annat, uppgöra
förslag till kontrakts- och övriga bestämmelser till grund för arbetenas
utbjudande på entreprenad men icke själv skulle ombestyra arbetenas
utförande.
Med hänsyn till dessa omständigheter har jag i varje fall icke
kunnat tillråda Eders Kungl. Maj:t att, innan tillfälle beretts riksdagen
att uttala sig i frågan, frångå entreprenadsystemet.
En av de huvudanmärkningar, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
nu riktat mot nämnda system, har varit, att entreprenörerna kunna
befaras på grund av otillräckliga ekonomiska resurser icke vara i tillfälle
att skaffa sig så god och effektiv arbetsmateriel, att de kunna inom
avtalad tid utföra dessa arbeten, som äro både stora och åtminstone vid
Nionde huvudtiteln.
133
vissa skeden av desamma ganska riskabla, särskilt genom faran för Btormskador.
Dessutom bär framhållits det för landet ofördelaktiga, att entreprenörerna
utgjorts av utlänningar. Möjligen skulle åtminstone delvis dessa
olägenheter kunna förebyggas genom vissa ändringar vid entreprenadanbudens
infordrande. Det är nämligen möjligt, att anledningen till,
att icke någon kapitalstark svensk entreprenör hittills ingivit antagligt
anbud, till icke ringa del är att tillskriva den omständigheten, att, då
planerna till de hittills påbörjade hamnarna först småningom blivit
färdiga, de kunnat utbjudas till entreprenad endast en var särskilt för sig
eller några få på samma gång. Då kostnaden för anskaffande av
arbetsmateriel samt anställande av fackkunniga arbetsledare och arbetare
är synnerligen stor, kunna nämligen eventuella spekulanter därigenom
avhållits från att ingiva antagligt entreprenadanbud å allenast ett eller
några få företag, vid vilkas utförande de knappast kunde beräkna att
få sina nyssnämnda kostnader tillräckligt ersatta. Möjligen skulle detta
förhållande kunna ändras genom att antingen samtliga återstående
hamnbyggnader eller åtminstone ett flertal av dem utbjödes samtidigt
på entreprenad med rätt för anbudsgivare att avlämna anbud å antingen
alla de utbjudna arbetena eller vissa av dem. Jag vill erinra, att
planerna till samtliga återstående hamnbyggnadsarbeten nu för fastställelse
ingivits till Kungl. Maj:t.
Å andra sidan är det visst, att situationer kunna uppstå, då det
för staten bliver avgjort fördelaktigare att själv utföra hamnbyggnadsarbete
än att anlita entreprenör. Detta kan exempelvis inträffa särskilt
beträffande de hamnar, till vilka staten låter uttaga sten. På grund
härav och med hänsyn därjämte till det framtida behovet för staten att
äga arbetsmateriel för underhållets utförande synes det mig vara önskligt,
att Kungl. Maj:t må äga frihet att allt efter sig företeende omständigheter
anlita den ena eller andra utvänen.
O
På grund av vad jag nu anfört får jag alltså hemställa, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels, med ändring av sitt år 1912 fattade beslut
i fråga om anslag å 30,000 kronor för utförande av
vissa arbeten vid Barsebäcks hamn under vissa då
angivna villkor, besluta, att denna hamn skall upptagas
bland dem, vilkas byggande skall äga rum uteslutande
på statens bekostnad, samt att det till denna hamn
134
Nionde huvudtiteln.
[59.] beviljade anslaget skall sammanslås med det år 1911
av riksdagen beviljade anslaget å 2,788,000 kronor till
bestridande av kostnaderna för utförande av vissa
utav fiskebamnskommissionen föreslagna hamnar och
utgå för samma ändamål samt under enahanda villkor
som detta;
dels ock, vid bifall härtill, av det sålunda sammanslagna
anslaget å 2,818,000 kronor å extra stat för år
1917 anvisa ett belopp av .................. kronor 590,000,
att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t må
finna gott meddela, användas för ifrågavarande ändamål
under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre av
själva området för hamnarna än även av det område
i land, som med hänsyn till den rörelse, som är avsedd
att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras för det
gemensamma behovet.
E. Skogsväsendet.
1. Skogsundervisning m. m.
a. Skogshögskolan och statens skogs/örsöksanstalt.
[60.] I sammanhang med det för 1914 års senare riksdag framlagda
Statens skogs- förslaget till förändrad organisation av den högre skogsundervisningen
försöksanstalt. framla(le Kungl. Maj:t för riksdagen jämväl förslag till ny stat för
Omslag1)6 Btatens skogsförsöksanstalt. Denna stat antogs av riksdagen, som
allenast vidtog en mindre jämkning i de till densamma hörande avlöningsvillkoren.
År 1915 höjde därpå riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag
anslagsposten till avlöning åt skogsbiträden och kvinnliga biträden
från 6,300 kronor med 200 kronor till 6,500 kronor för att möjliggöra
Nionde huvudtiteln.
135
att det vid anstalten anställda kvinidiga kemistbiträdet skulle erhålla ett
årsarvode av 2,000 kronor och sålunda vinna likställighet med kvinnliga
biträden i tredje lönegraden vid andra statsinstitutioner. Den nu
gällande staten har alltså följande utseende.
Lön kronor |
Tjänst- görings- pennin- gar kronor |
Orts- tillägg kronor |
Summa kronor |
||
För bestridande av chefsgöromål...... |
500 |
||||
1 föreståndare för skogsavdelningen 1 » » naturvetenskapliga |
5,000 |
2,500 |
— |
7,500 |
] Efter 5 år kan lönen |
avdelningen ........................... |
5,000 |
2,500 |
7,500 |
J kronor. Efter 5 år kan ar-vodet höjas med |
|
1 laborator i skogsentomologi, arvode |
4,600 |
500 kronor och |
|||
1 assistent i marklära m. m., arvode 1 » vid skogsavdelningen, ar- |
— |
— |
— |
3,400 |
Efter 5 år kan ar- |
vode....................................... 1 assistent vid naturvetenskapliga av- |
— |
3,000 |
vodet höjas med |
||
delningen, arvode..................... |
— |
— |
— |
3,000 |
f Efter 5 år kan lö- |
1 vaktmästare .............................. |
900 |
450 |
150 |
1,500 |
< nen höjas med |
Till avlöning åt skogsbiträden och |
|||||
kvinnliga biträden .................. |
— |
— |
— |
6,500 |
|
» gemensamma expenser ............ |
— |
— |
— |
5,500 |
|
> särskilda expenser för skogsav- |
|||||
delningen ............................. |
— |
— |
— |
10,400 |
|
» särskilda expenser för naturveten- |
|||||
skapliga avdelningen ............... |
— |
— |
— |
9,100 |
|
Summa |
- 1 |
- j |
— |
62,400 |
Anm. Därest vaktmästaren åtnjuter fri bostad och vedbrand, skall ortstillägg ej utgå till
honom ävensom å lönen avdragas 103 kronor årligen.
136
Monde huvudtiteln.
På grund av bostadsavdrag för vaktmästaren uppgår anslagsbeloppet
till allenast 62,150 kronor.
I skrivelse den 23 oktober 1915 har nu styrelsen för skogshögskolan
och statens skogsförsöksanstalt gjort framställning om ändringar
och förhöjningar i vissa av de i staten upptagna anslagsposterna. Dessutom
hava ifrågasatts vissa anslag på extra stat. Dessa framställningar
grunda sig på en till styrelsen ingiven skrivelse från försöksanstaltens
föreståndare, professorn G. Schotte.
Av dessa handlingar inhämtas, så vitt nu är i fråga, huvudsakligen
följande.
Med förmälan att anslagsposten å 6,500 kronor till avlöning åt
skogsbiträden och kvinnliga biträden nu vore fördelad sålunda, att därav
lämnades till det ena skogsbiträdet 1,800 kronor, till det andra skogsbiträdet
1,500 kronor, till det kvinnliga kemistbiträdet 2,000 kronor och
till ett kvinnligt skrivbiträde 1,200 kronor, har professor Schotte hemställt,
dels att de kvinnliga biträdena måtte beredas fast anställning såsom
ordinarie befattningshavare med avlöningsförmåner, det kvinnliga kemistbiträdet
såsom biträde i tredje (högsta) lönegraden och det kvinnliga
skrivbiträdet såsom biträde i andra (högre) lönegraden, dels ock att de
båda skogsbiträdena måtte särskilt uppföras i staten med ett arvode för
vartdera av 2,000 kronor och med rätt till två ålderstillägg, varje å 200
kronor.
Vad först de kvinnliga biträdesbefattningarna angår har professor
Schotte såsom motiv till sitt förslag anfört, att dessa enligt vad erfarenheten
tydligt ådagalagt vore för all framtid behövliga samt att ifrågavarande
befattningshavare syntes böra komma i åtnjutande av ålderstillägg
i likhet med vad förhållandet vore vid de centrala verken eller
med 200 kronor efter 5 år och med ytterligare 200 kronor efter ytterligare
5 år. Det kvinnliga skrivbiträdet, vilket tjänstgjorde såsom anstaltens
registrator, kartograf samt vårdare av anstaltens tidskriftsamiing
och omfattande publikationsbyten, syntes med hänsyn dessutom till de
krav på fullständig utbildning såsom kartriterska och på språkkännedom,
som ställdes på detsamma, böra uppflyttas i andra lönegraden av skrivbiträden
i ämbetsverken (kvalificerade biträden).
Skogsförsöksanstaltens styrelse har ansett, att vad professor Schotte
andragit till stöd för beredande av fast anställning åt de kvinnliga biträdena
vid anstalten vore väl grundat. Styrelsen har tillika uttalat,
att samma biträden syntes böra i fråga om erhållande av ålderstillägg
få räkna sig till godo den tid, varunder de haft stadigvarande anställ
-
Nionde huvudtiteln.
137
ning vid anstalten. Med hänsyn till de fordringar å teoretisk utbildning,
som ställdes på det kvinnliga kemistbiträdet, syntes detsamma böra uppföras
i högsta lönegraden, varigenom för övrigt någon höjning i det nu
utgående arvodet, 2,000 kronor, ej skulle ifrågakomma förrän med inträdandet
av rätt till ålderstillägg. Däremot kunde styrelsen icke för
närvarande finna professor Schottes framställning om det kvinnliga skrivbiträdets
uppförande i andra lönegraden tillräckligt motiverad, i vilket
hänseende styrelsen särskilt ville erinra om, att enligt 16 § i gällande instruktion
för anstalten bland chefens åligganden inginge »att mottaga till
anstalten ankommande skrivelser och låta diarieföra desamma jämte från
anstalten utgående skrivelser», vadan det kvinnliga biträdets arbete med
registratörsgöromål icke skedde på dess eget ansvar. Styrelsen föresloge
därför, att detta biträde i avlöningshänseende måtte likställas med
kvinnliga biträden i första lönegraden. Därest styrelsens förslag om
rätt till tillgodoräknande av förutvarande anställning vid anstalten för
erhållande av ålderstillägg gillades, skulle det nuvarande skrivbiträdet,
som under år 1912 antagits till skrivbiträde vid anstalten och därefter
oavbrutet varit i sådan egenskap där anställt, redan från och med år
1918 komma i åtnjutande av ett-ålderstillägg.
Till stöd för sin hemställan om avlöningsförhöjning och ålderstillägg
för skogsbiträdena har professor Schotte anfört bland annat:
Det måste ligga i de viktiga undersökningars, som ålåge skogsförsöksanstalten,
intresse, att skogsbiträdena bleve avlönade så, att de vore
villiga stanna längre tid vid anstalten. Det hade nämligen visat sig,
att arbetsprestationen växte högst betydligt i den mån biträdena fullt
behärskade undersökningstekniken och kände till samtliga ytor genom
arbeten å desamma. De borde därför ej avlönas lägre än med ett arvode
av 2,000 kronor för år, så mycket mera, som de dessutom i regel utförde
liknande arbeten, som vid andra institutioner anförtroddes åt
betydligt högre avlönade assistenter. För kvaliteten av arbetena vid en
sådan anstalt som skogsförsöksanstalten vore viktigt, att kontinuiteten
bibehölles, och det vore därför också synnerligen betydelsefullt att få
biträdena närmare fästade vid anstalten. Dock syntes det tveksamt, om
de lämpligen borde uppföras i staten såsom ordinarie befattningshavare,
enär för dem kroppslig vigör vore ytterst betydelsefull. Såsom en
medelväg föresloges nu, att de uppfördes i staten med särskilda arvoden
och med rätt till arvodes förhöj ning, varigenom deras ställning bleve
likartad med assistenternas. För att åtminstone få behålla skogsbiträdena
10—15 år föresloges för dem två ålderstillägg, vartdera å 200 kronor.
Vid eventuell förflyttning till kronojägar- eller skogsrättarbefattning
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 18
[60.]
138
Nionde huvudtiteln.
[60.] borde de för ålderstillägg äga tillgodoräkna sig tjänstetid vid försöksanstalten.
Styrelsen har i likhet med professor Schotte ansett, att det vore
önskligt, att skogsbiträdena, vilkas verksamhet vore av stor betydelse
för vinnande av goda och snabba resultat vid anstalten, erhölle förbättrade
villkor. Med hänsyn till bland annat de i huvudstaden särskilt
höga kostnaderna för bostad och bränsle samt andra livsförnödenheter
syntes för ifrågavarande befattningshavare ett lägre begynnelsearvode
än 2,000 kronor icke böra ifrågakomma. Jämväl syntes rättvist vara,
att arvodesförhöjning efter viss tids tjänstgöring bereddes dem; och ville
styrelsen jämväl för de nuvarande skogsbiträdenas vidkommande förorda,
att de måtte få därvidlag räkna sig till godo föregående stadigvarande
anställning såsom skogsbiträde vid anstalten. Däremot ansåge sig
styrelsen icke kunna tillstyrka rätt för dem till arvodesförhöjning i av
professor Schotte föreslagen utsträckning. Styrelsen ville härvidlag till
en början betona angelägenheten av att innehavare av ifrågavarande
befattningar alltid skulle vara i besittning av full vigör samt att de
borde, då de överginge till skogsrättarbefattning, vartill skogsbiträdenas
arbete syntes särskilt kvalificera, eller .till krono]ägar- eller annan tjänst,
fortfarande vara härtill fullt lämpliga, vilket ej alltid kunde antagas
bliva fallet, därest de kvarstannade såsom skogsbiträden vid anstalten
under så lång tid, som professor Schotte syntes hava förutsatt. Jämlikt
gällande instruktion för skogsförsöksanstalten ägde styrelsen anställa
skogsbiträden på viss tid eller tillsvidare. Denna bestämmelse hade av
styrelsen tillämpats sålunda, att skogsbiträdena erhållit förordnande på
viss tid, som icke i något fall överskridit tre år; och ansåge styrelsen
att icke utan alldeles särskilda skäl förordnande för skogsbiträde borde
överstiga en sammanlagd tid av tre treårsperioder. Styrelsen kunde
fördenskull endast i så måtto biträda professor Schottes hemställan härutinnan,
att skogsbiträdena föresloges att i likhet med vad nu vore
gällande för assistenterna vid anstalten erhålla rätt till arvodesförhöjning
eu gång med 200 kronor efter fem års tjänstgöring i sådan egenskap
vid anstalten.
1 sin ovan åberopade skrivelse har professor Schotte vidare med
hänsyn till bland annat de väsentligt ökade omkostnader, som kunde
beräknas uppstå för uppvärmning av anstaltens nybyggnad m. m., samt
till den utvidgning av anstaltens publikationer, som kunde väntas äga
rum under de närmaste åren, hemställt om ökning av anslaget till gemensamma,
expenser, nu 5,500 kronor, med 5,700 kronor till 11,200 kronor.
Nionde huvudtiteln.
139
Professor Schotte liar erinrat, att före år 1915 hade härtill funnits tillgängliga
dels 4,500 kronor till gemensamma expenser och dels 2,500 kronor
till tryckning av publikationer, men vid 1914 års senare riksdag hade dessa
belopp, vilka sammanslagits, dels höjts med 500 kronor för ökad tryckning
av publikationer, dels ock sänkts med 2,000 kronor, då ingen hyra
skulle behöva erläggas, sedan försöksanstalten inflyttat i sin nya institutionsbyggnad.
Sistnämnda förflyttning hade emellertid medfört högst
betydligt större omkostnader för uppvärmning, lyse och städning än
som erfordrats för den lilla stadsvåningen på 7 rum. Härtill komme,
att personalen utvidgats med flera tjänstemän, vilket medförde högre
kostnader till skrivmaterialier, gas och vatten för laboratorier m. m.
Det nuvarande anslaget till expenser bleve därför högst otillräckligt.
Det gemensamma expensanslaget hade disponerats på följande sätt:
Omkostnader för lokalen.............................................................. kronor 1,350
Biblioteket ....................................................................................... » 600
Skrivmaterialier.............................................................................. » 400
Underhåll av möbler och diverse ............................................. » 150
Tryckning av publikationerna.............................. » 3,000
kronor 5,500.
Från och med år 1916, då skogsbiblioteket i huvudsak bleve förlagt
till skogshögskolan och syntes kunna helt bekostas av dennas
biblioteksanslag, skulle 1,950 kronor finnas tillgängliga för omkostnader
för lokalen. Dette bleve dock ej på långt när tillräckligt. Enligt noggrann
beräkning skulle dessa kostnader bliva följande:
Uppvärmning av lokalen 800 hl. koks å 2: 25........................ kronor 1,800
Ved till vaktmästare..................................................................... » 150
Lyse, elektriskt ljus och kraft ............................................... » 300
Glas ................................................................................................... » 150
Vatten ........................................................................................... » 100
Städning .......................................................................................... » 500
Telefonavgifter .............................................................................. » 210
Telegram och telefonsamtal ...................................................... » 100
Arbeten i försöksträdgården och å tomten ........................ » 500
kronor 3,810.
140
Nionde huvudtiteln.
[60.] Härtill komme
utgifter till skrivmaterialier ...................................................... kronor 500
underhåll av inventarier och oförutsedda utgifter............... » 290
varjämte till skogsförsöksanstaltens publikationer behövdes
under de närmaste åren årligen ......................................... » 6,600
Summa kronor 11,200
innefattande en ökning av anslaget med 5,700 kronor.
Förutom till den nya institutionens uppvärmning och städning
belöpte sig alltså den största höjningen på publikationsanslaget. Enligt
en utförd beräkning kunde nämligen från. skogsförsöksanstalten publiceras
under de närmaste tre åren omkring 102 tryckark eller årligen
34 ark, vilket med en upplaga av 1,000 exemplar enligt verkställd beräkning
droge en kostnad av 6,600 kronor.
Därest kolprisen komme att falla, kunde givetvis detta anslag till
gemensamma expenser sänkas i ett följande års stat.
Skogsförsöksanstaltens styrelse har, under hänvisning till den av
professor Schotte sålunda förebragta motiveringen, uttalat, att en ökning av
ifrågavarande anslagspost säkerligen vore av behovet påkallad. Styrelsen
ansåge sig sakna anledning till erinran mot professor Schottes beräkningar
rörande de kostnader, som stode i omedelbart samband med anstaltens
byggnad vid Frescati. Ett bringande till trycket i ökad omfattning av
anstaltens arbetsresultat vore av så stor betydelse för landets skogshushållning,
att styrelsen ville på det livligaste tillstyrka därav föranledd
anslagshöjning. Med tillämpning av det nu sagda skulle alltså ifrågavarande
anslagspost ökas till 11,200 kronor.
Jämväl i avseende å anslagsposten till särskilda expenser för skogsavdelningen
har professor Schotte ifrågasatt höjning, nämligen från
10,400 kronor till 13,600 kronor, eller således med 3,200 kronor.
Ifrågavarande anslag utgjorde före år 1915 8,900 kronor, men höjdes
från och med sistnämnda år med 1,500 kronor i anledning av hemställan
från professor Schotte, vilken, på sätt av 1914 års senare statsverksproposition
framgår, i sådant avseende uttalat huvudsakligen följande.
En bland skogsavdelningens viktigaste uppgifter vore enligt anstaltens
instruktion att utröna verkan av skogens behandling under
uppväxttiden och att som resultat härav beräkna för olika slag av skogar
lämpliga omloppstider i skilda delar av landet. Undersökningarna härför
gjordes å särskilt behandlade och noggrant studerade försöksytor. An
-
Nionde huvudtiteln.
141
talet å marken anlagda och reviderade sådana ytor både under do fyra
första åren av anstaltens verksamhet hållit sig mellan G och 11, men
från och med år 1906 starkt ökats, så att de under åren 1912 och 1913
utgjort respektive 59 och 50, avseende flera olika trädslag. Redan under
försöksanstaltens femte verksamhetsår hade det visat sig svårt att under
vintermånaderna medhinna uträknande av alla de provytor, som under
sommaren kunde upparbetas, och vid 1908 års slut hade ett större antal
provytor funnits outräknade. Under åren 1909—1911 hade dessa, vad
beträffade tallbestånden, uträknats medelst extra hjälp, men vid 1909 års
början hade dock funnits en mindre balans av outräknade ytor i björkoch
granskogar. Denna balans hade under åren ständigt ökats, särskilt
under de sista åren, då ökade reseanslag medgivit anläggande av en
mängd nya försöksfält. För att denna balans skulle kunna avvecklas,
syntes särskild extra räknehjälp böra engageras under vintermånaderna.
Skogsavdelningens expensmedel räckte emellertid ej härtill. För denna
extra räknehjälp föresloges ett belopp av 1,500 kronor, varmed skogsavdelningens
expenser sålunda skulle ökas. Skulle ej en sådan förhöjning
av anslaget kunna erhållas, bleve nödvändigt för att småningom kunna
avveckla balansen på outräknade provytor att minska fältarbetet till att
omfatta färre provytundersökningar. Härigenom skulle emellertid ej
personalen bliva tillräckligt utnyttjad under sommaren, varjämte borde
erinras, att behov av än flera provytor förelåge, vilket också norrländska
skogsvårdskommittén framhållit i sitt betänkande. Sålunda
krävdes ytterligare ett trettital granytor, ett tjugutal björkytor, några
ytor i ek-, bok-, asp- och lärkbestånd samt omkring ett 100-tal ytor i
barrblandbestånd. Sedan ett så avsevärt undersökningsmaterial anlagts,
krävdes av försöksanstalten betydande arbete med dessa ytors revidering
och förnyade uträkning vart femte eller tionde år, även om ej nya ytor
anlades, sedan ovannämnda antal uppnåtts. Härav framginge otvetydigt,
att behovet av den föreslagna räknehjälpen skulle bliva konstant, och
den föreslagna höjningen borde därför uppföras på ordinarie stat.
Sedan skogsförsöksanstaltens styrelse förordat denna framställning,
blev den begärda ökningen i skogsavdelningens expensanslag på Kung!.
Maj:ts förslag bifallen vid den nya statens antagande av 1914 års senare
riksdag.
Till stöd för sin nu ifrågavarande framställning om ytterligare
höjning i skogsavdelningens expensanslag har professor Schotte anfört
huvudsakligen följande. Kostnaderna för resor både på grund av höjda
skjutslegor och biljettpris samt genom mera allmänt bruk av automo
-
[60.]
142
Nionde huvudtiteln.
biler, som högst betydligt höjt arbetsprestationen under resorna, stigit
från omkring 4,500 kronor år 1913 till nära 6,200 kronor år 1915.
Åven hantlangningskostnaderna m. m. hade stigit, nämligen till 2,700
kronor år 1915, vilket innebure en ökning av omkring 700 kronor från
år 1913. Anslaget bleve alltså i allt högre grad taget i anspråk för
dessa ändamål och lämnade allt mindre tillgång till bestridande av
övriga utgifter.
På grund härav behövdes ytterligare medel för anställande av
erforderligt ökat arbetsbiträde. De bägge skogsbiträdena kunde, efter
avdrag för den tid, som åtginge till fältundersökningar, semester in. m.,
disponera tillsammans högst 300 arbetsdagar årligen för räkningsarbeten
med uppskattningsytorna. En beräkning utvisade emellertid, att det
erforderliga antalet arbetsdagar för ytornas uträknande utgjort under
åren 1913 —1915 respektive 402, 404 och 514, vari dock balansen från föregående
år överallt ingått. Oaktat den färdighet, som anstaltens nuvarande,
särdeles duktiga skogsbiträden uppnått, hunne således på vintern
knappast uträknas allt det på sommaren utförda arbetet. Det vore därför
nödvändigt, att medel funnes tillgängliga för provstammarnas uträknande
såsom ackordsarbete, vartill erfordrades omkring 800 kronor
för år. Därjämte krävdes ökade medel för kontrollräkning av provytorna,
vilket arbete i allmänhet kunde utföras av kvinnliga räknebiträden
och krävde ungefär tre fjärdedelar av den tid, som ytornas
uträknande toge. Nära 300 dagar krävdes årligen för kontrollräkning
av uppskattningsytorna, varmed alltså ett kvinnligt räknebiträde
vore helt sysselsatt. I kontrollräkningen, som hittills — på grund av
brist på arbetskrafter — ej kunnat utföras i någon större omfattning,
funnes för närvarande en balans av 487 provytsammandrag, eller, om
härtill lades 101 sammandrag, varmed balansen komme att ökas under
vintern 1915—1916, nära 600, motsvarande 1,800 arbetsdagar. För
avarbetande av denna balans funnes således full sysselsättning för ytterligare
ett räknebiträde under 6 å 7 år. Genom att balans i provytornas
uträknande förelegat, hade det till och med inträffat, att någon
gång en provyta måst efter 5 år revideras, utan att det vid första uppskattningen
erhållna resultatet varit uträknat. För utförande av dessa
kontrollräkningar erfordrades anslag å 2,400 kronor till två kvinnliga
räknebiträden. Det nuvarande skriv- och ritbiträdet vid skogsavdelningen
vore nämligen helt upptaget av kartarbeten, fröräkningar och
fröanalyser samt registrator sgö rom ål för anstalten i sin helhet. Föreståndaren
och assistenten vore helt upptagna med det uträknade materialets
från provytorna bearbetande samt utredningar och undersökningar
Nionde huvudtiteln. 143
av alla andra problem, som stode på avdelningens arbetsprogram, samt
författande av avhandlingar.
Denna proportion mellan arbetskraften för utarbeten och inarbeten
stämde. också väl överens med den erfarenhet, som vunnits vid den
schweiziska skogsförsöksanstalten. Där funnes nämligen för provytearbeten
anställda 3 skogsbiträden men för inarbeten dessutom 4 kvinnliga
räknebiträden.
På grund av den sålunda lämnade utredningen föresloge professor
fechotte, att anslaget till skogsavdelningens expenser måtte höjas med
3,200 kronor till 13,600 kronor för att möjliggöra anställande av ovan
nämnd räknehjälp. Som ytterligare motiv för denna räknehjälp ville han
framhålla följande. De nödiga revisionerna av redan befintliga ytor kunde
ej inskiänkas, utan att det arbete, som redan nedlagts på dessa, bleve
nästan bortkastat. \ idare måste en hel del nya ytor fortfarande anläggas
för att av dessa uppskattningsytor skulle erhållas material för
bedömandet av bästa gallringsmetoder eller för bestämmandet av lämpligaste
omloppstid för olika markslag i skilda delar av landet — båda
fundamentala spörsmål för vår skogshushållning. Ett fåtal ytor, eller
ens det rätt stora antal, som redan nu funnes, kunde ej tillräckligt
noggrant besvaia dessa spörsmål, utan det krävdes verkligen ett ganska
stort antal ytor för att dessa frågor skulle överhuvud taget kunna lösas.
Ytorna måste ocKsa fördelas i olika trakter av landet, även om resekostnåd
ernå härigenom fördyrades, ej blott för att olika skogsträd och skogsform
a tioner skulle bliva representerade från skilda delar av landet, utan
även för att ytorna ute å reviren måtte kunna direkt för den praktiske
skogsmannen påvisa resultat och vara exempel på lämpliga behandlingssätt
av skogen. Norrländska skogsvårdskommittén hade också från sistnämnda
synpunkt framhållit behovet av att försöksytorna spredes på
så många revir som möjligt.
Beträffande dessa delar av professor Schottes framställning har
försöksanstaltens styrelse förklarat sig anse utredningen oförtydbart giva
vid handen att, för att anstaltens arbetsresultat ej skulle bliva i avsevärd
grad glidande,. åtgärder till minskande av nu rådande balans med avseende
å uträkning av insamlat provytematerial måste snarast möjligt vidtagas.
Vad professor Sckotte i sådant hänseende föreslagit föranledde
ej erinran från styrelsens sida, liksom styrelsen ej funnit anledning till
anmärkning mot de uppgjorda kostnadsberäkningarna härför. Om styrelsen
således vore fullt ense med professor Schotte om den stora angelägenheten
av att nödigt belopp anvisades för ändamålet samt att detta
belopp ej borde sättas lägre än 3,200 kronor, ansåge emellertid styrelsen,
144
Nionde huvudtiteln.
[60.] att anslagets karaktär — ehuruväl för avsedda ändamålets fulla vinnande
torde erfordras, att motsvarande belopp härtill anvisades under en följd
av år — vore sådan, att detsamma ej borde intagas i staten för anstalten,
utan i stället beviljas såsom extra anslag. I överensstämmelse med
denna mening hade styrelsen i sitt förslag till stat upptagit anslagsposten
till särskilda expenser för skogsavdelningen med oförändrat
belopp.
Slutligen har styrelsen framlagt förslag till ny stat för anstalten,
slutande på 68,800 kronor. I jämförelse med nuvarande staten innebär
styrelsens förslag en höjning med 6,400 kronor, beroende, såsom av
föregående redogörelse framgår, på höjning med tillhopa 700 kronor i
de bägge skogsbiträdenas arvoden samt ökning med 5,700 kronor i
anslaget till gemensamma expenser.
Departements- Då ny stat för skogsförsöksanstalten antogs av riksdagen så
chefen. nyiigen som vid 1914 års senare riksdag och densamma i fjol undergick
en mindre jämkning, är det icke utan en viss tvekan, som jag vid
övervägande av de nu framställda förslagen till ändringar och ökningar
i denna stat kommit till det resultat, att desamma icke torde kunna utan
vidare avvisas.
Vad först angår förslagen beträffande de kvinnliga biträdenas
uppförande i staten såsom ordinarie befattningshavare samt skogsbiträdenas
upptagande därstädes såsom särskilda befattningshavare med
fastställda arvoden vill jag erinra om följande förhållanden.
Då skogsförsöksanstaltens föreståndare år 1911 framlade förslag
om anstaltens uppförande å ordinarie stat, upptog han i sitt statförslag
två skogsbiträden, vartdera med arvode av 1,800 kronor jämte tre arvodesförhöjningar
å 100 kronor, ett kvinnligt biträde å skogsavdelningen
med 1,500 kronors arvode och ett dylikt biträde, kemist, å naturvetenskapliga
avdelningen med 1,800 kronors arvode. Domänstyrelsen tillstyrkte
detta förslag. Löneregleringskommittén förklarade sig visserligen
icke hava något att för egen del erinra mot anställande på mera
stadigvarande sätt vid skogsförsöksanstalten av två skogsbiträden samt
två kvinnliga biträden. Då emellertid det skogsbiträde och det kvinnliga
biträde, som då vore sysselsatta vid» anstalten, endast avlönats av
expensanslag, och då någon tids ytterligare erfarenhet syntes böra
avvaktas i fråga om omfattningen och beskaffenheten av de arbeten,
som lämpligen kunde överlämnas åt biträden, flera eller färre, av ifrågavarande
slag, hade kommittén ansett mindre lämpligt att då omedelbart
specifikt uppföra några befattningar av detta slag å anstaltens stat.
Nionde huvudtiteln.
145
Det kunde enligt kommitténs åsikt anses för det dåvarande tillfyllest,
att ett särskilt anslag till arvoden åt skngsbiträden och kvinnliga biträden
upptoges i staten. Efter en approximativ beräkning av 1,500 kronor
för vartdera skogsbiträdet samt 1,200 kronor för det ena och 1,000 kronor
för det andra kvinnliga biträdet, för år räknat, syntes anslaget böra
bestämmas till 5,800 kronor. Kommittén framhöll härvid, att vid den
revision av anstalteus stat, som troligen skulle ske i sammanhang med
anstaltens inflyttning i egen byggnad, även frågan om nämnda biträdens
framtida ställning borde kunna göras till föremål för förnyad prövning.
Departementschefen ansåg det av kommittén föreslagna beloppet, 5,800
kronor, böra höjas till 6,300 kronor för att möjlighet skulle beredas att
tilldela det ena skogsl»iträdet och det ena kvinnliga biträdet arvoden
intill 1,800 kronor vartdera. Kungl. Maj:ts förslag avfattades i enlighet
härmed och blev av riksdagen bifallet, varvid dock riksdagen uttalade,
att å det kemiska kvinnliga biträdets utbildning satts så höga fordringar,
att, med den föreslagna avlöningen, kompetent person svårligen torde
kunna erhållas.
Då anstaltens stat vid 1914 års senare riksdag undergick vissa
ändringar med anledning av den förestående inflyttningen i den nya
byggnaden, skedde emellertid icke någon ändring i fråga om vare sig
skogsbiträdenas eller de kvinnliga biträdenas ställning eller avlöningsbelopp.
Vid 1915 års riksdag blev, som förut nämnts, nu ifrågavarande
anslagspost höjd till 6,500 kronor för att kemistbiträdet skulle kunna
erhålla 2,000 kronors arvode.
Mot förslaget att nu upptaga de kvinnliga biträdena i staten såsom
ordinarie befattningshavare synas, med hänsyn såväl till vad därom år
1912 förekommit som till de nu framförda skälen, knappast några
betänkligheter kunna föreligga.
Dessa bägge biträden äro uppenbarligen framdeles som hittills
oundgängligen nödvändiga för anstaltens verksamhet och de av skogsförsöksanstaltens
styrelse för dem föreslagna avlöningsbeloppen överstiga
icke vad de redan nu åtnjuta. Enda skillnaden är den ordinarie ställning
de skulle erhålla med åtföljande förmåner av ålderstillägg, pensionsrättm. m.
Det synes mig fullt befogat, att dessa förmåner nu beredas dem. Jag tillstyrker
därför, att bägge ifrågavarande biträden särskilt upptagas i sluten
med de av anstaltens styrelse föreslagna avlöningsförmåner. Likaledes
tillstyrker jag, att rätt må tillerkännas dem att för ålderstillägg tillgodoräkna
sig den tid de haft stadigvarande anställning vid anstalten. Till
gällande avlöningsvillkor bör tillägg göras härom, varjämte bör föreskrivas,
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 19
[60.]
146
Nionde huvudtiteln.
m
att stadgade allmänna föreskrifter för kvinnliga biträdesbefattningar skola
lända till efterrättelse beträffande nu ifrågavarande biträden.
Av det föregående framgår, att även frågan om skogsbiträdenas
uppförande särskilt för sig i staten redan år 1912 förevarit till övervägande
och att löneregleringskommitten ej haft någon principiell
invändning däremot utan bl> >tt ansett ytterligare erfarenhet böra avvaktas.
Den gångna tidens erfarenhet har nu till fullo ådagalagt, att dessa
biträden äro oavvisligt behövliga för anstaltens normala verksamhet,,
och jag anser därför tiden ''ara inne, att en mera ordnad anställning
beredes dem. På de i ärendet anförda skälen anser jag dock, liksom
anstaltens styrelse, att de icke höra göras till ordinarie tjänstemän titan höra
avlönas med arvode. För närvarande äro de bägge skogsbi brädena
avlönade med olika belopp, 1,500 och 1,800 kronor. Nu föreslås, att
de skola likställas och bägge få 2,000 kronor såsom begynnelsearvode
samt en arvodesförhöjning å 200 kronor efter fem år. Enligt vad jag
inhämtat, föreligger icke något i deras arbetes beskaffenhet och därav
föranledda särskilda krav på kompetens grundat skäl till olikhet mellan
dem, och de torde därför även enligt min mening böra likställas med
varandra. Det föreslagna avlöningsbeloppet kan visserligen synas
ganska högt tilltaget. Såväl professor Schotte som anstaltens styrelse
hava framhållit, att dessa biträden böra efter någon tids tjänstgöring
övergå till annan tjänst, varvid isynnerhet skogsrättar- och kronojägarbefattningar
borde komma i fråga. Då avlöningarna enligt stat till
såväl skogsråtta^ som kronojägare äro icke obetydligt lägre än skogsbiträdeuas
föreslagna arvode, isynnerhet efter intjänandet av den föreslagna
arvodesförhöjningen, kan det synas, som om de skulle vid dylik
förflyttning få vidkännas inkomstminskning, vilket alltså skulle ådagalägga
en inkonsekvens i befordringssystemet. Det har emellertid lör
mig framhållits, att endast skenbart sa förliölle sig, ty de utgifter för
bostad och bränsle, som dessa biträden få vidkännas i huvudstaden, skulle
fullt ut uppväga skillnaden i avlöning. Skogsrättares avlöning är vid
1914 års senare riksdag bestämd till 1,400 kronor jämte två ålderstillägg
å 100 kronor samt fri bostad och bränsle. Kronojägainas avlöning växlar
— frånsett respenningarna, som anses utgöra ersättning för havda utgifter
— mellan 1,200 och 1,400 kronor såsom begynnelseavlöning,
däri inberäknad 100 kronors hyresersättning, vartill komma fyra ålderstillägg
å 100 kroma’. Även om skogsbiträdena — vilket jag anser
fullt befogat — erhålla rätt att för ålderstillägg i skogsrättar- eller
kronojägarbefattning tillgodoräkna sig tjänstetid vid skogsförsöksanstaltvn,
Nionde huvudtiteln.
147
skulle do, om de efter 10 års tjänst vid denna anstalt utnämnas till
sk<»gsrättare, alltså, komma i åtnjutande av en avlöning av endast 1,600
kronor jämte bostad och bränsle, samt, om de utnämnas till kronqjägare,
erhålla endast 1,400 å 1,600 kronor utan bostad och bränsle. Vissa kionojägare
hava visserligen boställe, men då sker avdrag från deras lön för boställets
uppskattade avkomst. Då skogsbiträdena efter arvodesforhöjningens
intjänande åtnjutit 2,200 kronor såsom sådana men själva fått
bekosta bostad och bränsle efter i huvudstaden 1''ådande höga priser,
tordo dock i verkligheten en förflyttning till skogsrättarhefattning vara
ekonomiskt fördelaktig, därest förmånen av ordinarie tjänst samt de
mindre levnadskostnaderna på landet och den lättare tillgången därstädes
till en del naturaprodukter tagas i beräkning. Vid övergång till kronojägarbefattning
skulle den ekonomiska fördelen vis-erligen vara mer tvivelaktig.
Dock spelar därvid givetvis utsikten till ytterligare två ålderstillägg
en viss roll. Erfarenhet'' n har emellertid visat, att det är oundgängligen
nödvändigt att öka biträdenas arvodesbelopp för att kunna förvärva och
behålla verkligt dugande förmågor. Blott de mest framstående skogsskoleelevcrna
kunna användas till dessa tjänster och de måste dock särskilt
skaffa sig ökad matematisk kompetens. Jag anser mig därför böra
biträda styrelsens förslag. Denna ändring i staten medför en anslagsökning
av 700 kronor.
Vid beslutandet år 1914 av den nya staten beräknades, att anslagsposten
å 5,500 kronor till gemensamma expenser skulle användas med 2,500
kronor till egentliga expenser och 3,000 kronor till publikationer. Om man
frånser, att själva hyresbeloppet, 2.000 kronor, för den lokal om 7 rum,
som anstalten förut hyrde i Stockholm, bortfallit och de till egentliga
expenser avsedda medlen av sådan anledning år 1914 minskats till sitt nyss
angivna belopp av 2,500 kronor, har detta belopp icke undergått någon
förändring i samband med anstaltens utflyttning till dess nya byggnad.
Det synes mig dock uppenbart, att de väsentligt större lokalerna i
denna byggnad samt den allmänna utvidgningen av anstaltens verksamhet
och den därmed förenade ökningen av personal måste medföra
ökade expensutgifter, särskilt för uppvärmning, lyse, städning m. m.,
varjämte arbete måste nedläggas å försöksträdgården och tomten. Åven
om utgifterna för biblioteket numera komma att övertagas av skogshögskolan,
synes mig därför anstalten vara i oavvisligt behov av ökning i
sitt anslag till gemensamma expenser. I anslutning till föreståndarens
beräkning har styrelsen nu föreslagit en sådan höjning — med bortseende
från utgifter till publikationer — från 2,500 till 4,600 kronor.
Bland de beräknade utgifterna har upptagits kostnad för 800 hektoliter koks
148
Nionde huvudtiteln.
I60.J å 2.2 5 per hektoliter. Det må vara sant, att för närvarande detta pris måste
betalas, men under normala förhållanden, vilka ju böra ligga till grund
för ett ordinarie anslag, torde priset per hektoliter kunna beräknas avsevärt
lägre. Då dessutom även å vissa andra beräknade poster någon mindre
inskränkning synes kunna vidtagas, anser jag eu ökning till 4,000
kronor böra vara tillfyllest beträffande de egentliga expenserna.
Vad publikatmnsutgifterna vidkommer måste det nog erkännas,
att det hittills för dem beräknade beloppet är för lågt. En anstalt som
denna bör i stor utsträckning genom publikationer meddela allmänheten
kännedom om de erhållna forskningsresultaten. Eu utvidgad verksamhet
har nödvändigtvis ett ökat publicerande i följe. Men då det är nödvändigt,
att all möjlig sparsamhet iakttages vid publikationernas anordning,
anser jag det föreslagna beloppet, 6,600 kronor, kunna sänkas
till jämnt 6,000 kronor, vilket i allt fall innebär en fördubbling av de
härtill avsedda medlen.
Inalles skulle alltså posten till gemensamma expenser böra upptagas
till ett belopp av 10,000 kronor, innebärande en ökning av
4,500 kronor.
Enligt min mening hava så vägande skäl anförts för förslaget att
bereda försöksanstalten ökad arbetshjälp för uträknandet av insamlat
provytematerial, att jag anser mig böra understödja detsamma. Det är
onekligen ett abnormt tillstånd, att dylikt arbetsmaterial måste under
längre tid ligga obegagnat och till och med ej städse hinner bearbetas,
innan revision å provytan skall ske. Om icke ökad arbetshjälp
nu beredes, kommer uppenbarligen balansen att årligen ökas, därest icke
fältarbetena minskas, vilket påtagligen skulle vara särdeles ofördelaktigt.
Det nu begärda anslaget, 3,200 kronor, är avsett att med 800 kronor
användas till betalning av ackordsarbete för provstammars uträknande
och med 2,400 kronor till arvode åt två kvinnliga räknebiträden för
. kontrollräkning av uppskattningsytor. Professor Schotte har föreslagit
hela beloppets uppförande å ordinarie stat såsom tillägg till skogsavdelningens
särskilda expensanslag, under det att anstaltens styrelse ansett
hela beloppet böra anvisas å extra stat. Vid närmare undersökning av
förhållandena har jag icke kunnat helt ansluta mig till någondera av
dessa meningar. Jag har inhämtat, att uträknandet av provstammar är
ett arbete, som bör föregå provytornas uträknande, och att det förra
arbetet icke inräknats i de av professor Schotte lämnade, här förut
meddelade uppgifter å det antal dagar, provytornas uträknande anses
erfordra. Då den nuvarande personalen tydligen är fullt upptagen
av denna pro vy teuträkning samt andra densamma åliggande arbeten,
Nionde huvudtiteln.
149
är - alltså behovet av särskild arbetshjälp för provstammarnas uträknande
eu konstant företeelse, så länge anstalten fortfar med nu ifrågavarande
undersökningar, vilket arbete, praktiskt taget, lär förbliva
kontinuerligt. Enahanda förhållande råder beträffande det kontrollräkningsarbete
av provytorna, som skulle utföras av det ena räknebiträdet.
Hon skulle bliva upptagen nära 300 dagar om året med kontrollräkning
av ett material ungefär motsvarande det för samma år inkommande.
Det andra räknebiträdet skulle däremot huvudsakligen hava till uppgift
att avarbeta redan förefintlig, till 6 å 7 års arbete uppgående balans.
Det vill med hänsyn till dessa omständigheter synas, som om kostnaderna
såväl för uträkningen av provstammar som för det ena för kontrollräkning
anställda räknebiträdet lämpligen böra redan nu beräknas i den
ordinarie staten. Då nu staten i allt fall måste ändras, synas mig de behov,
som påtagligen äro konstanta, böra på eu gång tillgodoses, till undvikande
av att nya jämkningar eljest kanske måste inom kort tid företagas.
Enligt min mening bör alltså anslagsposten till skogsavdelningens särskilda
expenser höjas med 800+1,200=2,000 kronor eller till 12,400 kronor.
Beträffande anslag å extra stat till det andra räknebiträdet skall jag
senare göra särskild framställning.
Inalles utgöra de sålunda av mig tillstyrkta höjningarna 700+
4,500+2,000 kronor eller tillhopa 7,200 kronor. De föranleda ökning
i statens slutsumma till 69,600 kronor och i det behövliga anslaget till
69,350 kronor.
Ovan tillstyrkta ålderstillägg och arvodesförhöjningar torde böra
utgå från nionde huvudtitelns anslag till ålderstillägg.
På grund av vad jag sålunda anfört hemst.aller jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels, från och med år 1917, med uteslutande ur
staten för statens skogs försöksanstalt av anslagsposten
å 6,500 kronor till avlöning åt skogsbiträden och
kvinnliga biträden, i samma stat uppföra ej mindre
ett kvinnligt biträde i tredje lönegraden (kemist) med
avlöning av 2,000 kronor, därav 1,100 kronor lön,
750 kronor tjänstgöringspenuingar och 150 kronor
ortstillägg, och ett kvinnligt biträde i första lönegraden
med avlöning av 1,200 kronor, därav 700 kronor
lön, 350 kronor tjäustgöringspenningar och 150 kronor
ortstillägg, med anmärkning beträffande bägge biträ
-
mi
160
Nionde huvudtiteln.
|fto.i dena, ätt lönen kan höjas efter 5 år med 200 kronor
och efter 10 år med ytterligare 200 kronor, än även
två skogsbiträden, vartdera med arvode av 2,000 kronor
och med anmärkning beträffande bägge dessa biträden,
att arvodet kan efter 5 år höjas med 200 kronor;
dels förklara, att, därest kvinnligt biträde, 80m
vid ikraftträdandet av förenämnda ändringar i staten
är anställt vid ifrågavarande anstalt och befordras till
ordinarie biträde vid anstalten från samma tidpunkt,
omedelbart före sin befordran mot fäst arvode utfört
arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet
därstädes, biträdet må äga att för åtnjutande av löneförhöjning
genom ålderstillägg räkna sig till godo
den tid, biträdet utfört sådaut arbete vid anstalten;
samt
att beträffande de i staten upptagna kvinnliga
befattningshavare skola i övrigt lända till efterrättelse
de föreskrifter, som äro eller kunna varda utfärdade
angående allmänna villkor och bestämmelser, att gälla
för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters
stater uppförda biträdesbefattningar;
dels medgiva, att tjänstetid såsom skogsbiträde
vid anstalten må tillgodoräknas skogsråtta^ och kronojägare
för erhållande av ålderstillägg såsom sådana;
dels ock från och med år 11)17 höja ej mindre
den i staten för statens skogsförsöksanstalt upptagna
anslagspost till gemensamma expenser från 5,500
kronor med 4,500 kronor till 10,000 kronor sin även
den i samma stat upptagna anslagsposten till särskilda
- expenser för skogsavdelningen från 10,400 kronor med
2,000 kronor till 12.400 kronor;
kommande vid bifall till vad sålunda föreslagits
statens slutsumma att höjas från......... kronor 62,400
med .............................................................. » 7,200
till .............................................................. » 69,600.
Nionde huvudtiteln.
151
Någon ändring i den del av det ordinarie anslaget till skogshögskolan
och statens skogsförsöksanstalt å 185,400 kronor, som är avsedd
för skogshögskolau, nämligen 123,250 kronor, är icko ifrågasatt. Denna
del synes därlör böra beräknas till oförändrat belopp. Vid bifall till
vad bär ovan föreslagits kommer emellertid anslaget till skogsförsöksanstulten,
nu 02,150 kronor, att böjas med 7,200 kronor till 69,350
kronor. Inalles skulle sålunda anslaget höjas till 192,000 kronor.
b. Docentstipendium och studieunderstöd vid skogshögskolau.
I skrivelse den 29 oktober 1915 bar styrelsen för skogshögskolau
och statens skogsförsöksanstalt gjort framställning om vissa anslag å
extra stat för uppehållande och utveckling av skogshögskolans verksamhet.
Härvid är först att märka eu framställning om anvisande av ett
anslag å 2,500 kronor till ett docentstipendium. De sakkunniga, som
i mars 1908 avgåvo betänkande angående ändamålsenligt ordnande av
skogsundervisningen, anförde härom, att docentinstitutionen småningom
skulle bliva en följd av högskolans vetenskapliga organisation och utveckling
och att den för högskolan föreslagna styrelsen icke torde försumma
att, när tiden vore inne, göra vederbörlig framställning om det
ekonomiska underlag, som i eu framtid kunde bliva nödvändigt för densamma.
Några medel till docentstipendier hava dock icke upptagits i
högskolans ordinarie stat eller eljest anvisats. I gällande, den 5
december 1914 utfärdade stadgar för skogshög.-kolan har emellertid i § 46
intagits en bestämmelse, att docenter vid högskolan må av styrelsen
förordnas på förslag av vederbörande ordinarie lärare och efter hörande
av jägmästarkursens lärarråd ävensom att det åligger docent att mot ersättning
meddela enskild undervisning åt högskolans elever och lärjungar
samt att vid förefallande behov mot därför bestämd gottgörelse efter
styrelsens förordnande upprätthålla lärarbefattniug vid högskolan.
Högskolans styrelse har nu, under erinran om de svårigheter, som
vid besättandet av professorsbefattningen i skogsteknologi m. m. och
lektorsbelattningen i skogsb-knologi m. m. mött att erhålla kvalificerade
sökande, anfört, att styrelsen ansett sig böra överväga, huru inom
närmare tid den nu förefintliga bristen å lämpliga lärarkandidater skulle
kunna fyllas, och därvid i främsta rummet kommit att ägna sin upp
-
tog
[61.]
Dnccvtstipen -dium ock
ttudininderstrid
vid skogs
krig skolan.
(extra anslag.)
152
Nionde huvudtiteln.
[61.] märksamhet åt möjligheten att vid högskolan såsom docenter binda
därför kvalificerade personer. I enlighet med en av högskolans rektor
gjord framställning ville därför styrelsen, som ansåge denna fråga vara
av synnerlig vikt för högskolans framtida verksamhet, förorda inrättandet
av docentstipendier. För närvarande syntes anslaget kunna begränsas
till endast ett stipendium, om än säkerligen inom en snar framtid behov
av ytterligare ett stipendium skulle visa sig förefinnas.
Vidare har högskolans styrelse anfört, att för att den tid, inom
vilken gynnsammare förhållanden kunde åvägabringas i fråga om lärarkrafternas
rekrytering, måtte i möjligaste mån förkortas, det enligt
styrelsens bestämda mening tillika erfordrades, att under den närmaste
tiden ställdes till styrelsens förfogande ett ytterligare anslag att efier
styrelsens bestämmande, fördelat i mindre belopp, användas till studieunderstöd
för fortsatt teoretisk och praktisk utbildning åt från skogsinstitutets
högre kurs eller skogshögskolans jä^mästarkurs utexaminerade
elever med håg och fallenhet för vidare studier eller åt andra personer,
som styrelsen på grund av deras förut bedrivna studier eller ådagalagda
studiesyften kunde finna därtill lämpliga och förtjänta.
Jag vill med anledning härav erinra, att ovan bemälda sakkunniga
i detta ämne uttalade bland annat följande.
För personer, som visade särskild håg och fallenhet för mera ingående
studier och undersökningar inom de till skogshushållningen
hörande ämnena, borde enligt de sakkunnigas mening ovillkorligen
möjlighet finnas till en särskild, högre specialutbildning. Efter avslutande
av de mera elementära fackstudierna och längre eller kortare
praktisk verksamhet, borde den unge skogsmannen kunna få tillfälle att
under fria studier, motsvarande dem för akademisk grad vid universiteten,
ytterligare utbilda sig inom det område av skogshushållningen,
som syntes honom särskilt tdltalande, bearbeta av honom gjorda iakttagelser
och därigenom vinna större kompetens och vidare vyer. Landet
skulle även på detta sätt erhålla en välbehövlig tillökning av på vetenskaplig
grund byggd facklitteratur, vilken komme hela skogsmannakåreu
till godo och påverkade dess arbeten. Genom anställande av de dugligare
av dessa studerande såsom docenter vid skogshögskolan vunnes
ävenledes den fördelen, att den nu så ytterligt svåra rekryteringen av
lärarkrafter vid skogsundervisningsanstalterna kunde ske lättare, och att
själva undervisningen komme att uppbäras av en tradition, gnmdad på
övning i undervisning för de yngre.
Ej heller borde förbises det sporrande inflytande på högskolans''-
Nionde huvudtiteln.
153
lärare, som dessa studerande skulle komma att utöva. Do förra skulle
genom dem eggas att städse söka hålla sig i nivå med sin vetenskaps
utveckling, ej minst därför, att de ägde lärjungar, som kunde följa
mera speciella föreläsningar och arbeten.
De sakkunniga hade dock icke ansett tiden vara inne att redan
då söka giva en fastare form åt denna den högsta skogsundervisningen
inom landet, utan borde denna så småningom fritt utveckla sig med
stöd av de erfarenheter, som kunde göras.
En nödvändig förutsättning för, att fortsättningsstudierna skulle
taga fart, vore emellertid, att av allmänna medel studieunderstöd anvisades,
vilka kunde tilldelas dem bland våra skogsmän, som visade sig
hava uppslag och undersökningar att fullfölja. Dessa understöd borde
tillmätas så stora, att vistelsen vid högskolan icke behövde åsamka de
studerande några personliga utgifter. 1 och med det att den unga skogsmannen
vore utexaminerad frän högskolan, borde han nämligen anses
hava slutat sin egentliga utbildning, och han gjorde otvivelaktigt sitt
land lika stor eller större nytta genom grundläggande utredningar inom
sitt fackområde som genom praktisk verksamhet i skogen. Då den senare
numera ersattes så, att den gåve sin utövare skäligt uppehälle, syntes
sådant även under den tid, specialstudierna räckte, böra beredas dem,
som genom särskild begåvning och fallenhet vore ägnade att genom
sina undersökningar rikta skogs vetenskapen.
I sammanhang med sitt förslag till stat för skogshögskolan anförde
de sakkunniga i detta ämne ytterligare, att de tagit i övervägande,
huruvida det icke vore av behovet påkallat, att understödsmedel för nyssnämnda
studerande funnes tillgängliga redan vid högskoleverksamhetens
början. Under diskussionen därom hade bland de sakkunniga ej
varit mer än en mening därom, att, därest bland Sveriges stora skogsmannakår
skulle finnas personer, som önskade omedelbart efter högskolans
öppnande begagna sig av de rikhaltiga och för självständiga
skogsvetenskapliga forskningar i vårt land hittills så gott som saknade
hjälpmedel av allehanda slag, som därstädes bleve tillgängliga, det vore
synnerligen olämpligt och olyckligt, om icke tillfälle därtill bereddes
dem. Meningen v<>re ju att genom den föreslagna anordningen inom
landet bereda det tillfälle till skogliga vetenskapliga studier, som hittills
måst sökas och vid många tillfällen även sökts utomlands. Något tvivel
kunde väl ej råda därom, att många svenska skogsmän funnes, som
genast skulle begagna sig av ett sådant tillfälle och sålunda genom sitt
arbete säkerligen ock tillföra de svenska skogsfrågorna månget värdefullt
uppslag. Under sådaDa förhållanden kunde de sakkunniga ej underlåta
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 20
[61.].
154
tionde huvudtiteln.
[Öl.] att föreslå, att till styrelsens förfogande måtte ställas eu summa av 2,000
kronor årligen att efter bestämmelser, som meddelades av Kungl. Maj:t,
utdelas som understöd åt sådana studerande vid högskolan, som där
idkade skogsvetenskaplig forskning.
I enlighet härmed upptogo de sakkunniga i sitt förslag till skogshögskolans
ordinarie stat eu anslagspost å 2.000 kronor för detta
ändamål.
Mot de sakkunnigas förslag i detta hänseende gjordes varken av
domänstyrelsen eller lönereyleringskommittén någon erinran.
Vederbörande departementschef anförde däremot vid motiverandet
den 15 mars 1912 av propositionen angående ordnandet av den högre
skogsundervisningen m. m., att understödet åt sådana studerande, som
vid skogshögskolau skulle idka självständiga forskningar, ej borde uppföras
å ordinarie stat omedelbart i samband med organisationens genomförande.
Visserligen ansåge departementschefen, att de sakkunniga
givit göda skäl för sin mening, att sår lana forskningar för den svenska
skogshushållningen kunde vara av det största gagn, och han hyste ock
den vissa förväntan, att skogshögskolan skulle så utveckla sig, att den
med sina lärarkrafter, institutioner och tekniska hjälpmedel av allehanda
slag bleve för sådant ändamål använd. Men att, innan någon erfarenhet
av den nya högskolan vunnits, uppföra ett ordinarie anslag härför syntes
honom icke välbetänkt.
I enlighet härmed uteslöts berörda anslagspost i det av Kungl.
Maj:t år 1912 för riksdagen framlagda statförslaget. Don upptogs ej
heller i den stat, som vid 1914 års senare riksdag godkändes. Ej heller
hava medel å extra stat eller eljest anvisats för detta ändamål.
Högskolans styrelse har nu åberopat och instämt i de sakkunnigas
uttalanden i d- tta ämne samt, under framhållande att det belopp,
styrelsen nu begärde, borde efter styrelsens beprövande fä användas
jämväl till ernående av vidare utbildning i praktiskt och teoretiskt avseende
i samband med de fortsatta studierna vid högskolan, hemställt,
att ett anslag å extra stat för år 1917 å 4,000 kronor måtte anvisas,
med befogenhet för Kungl. Maj:t att därav under år 1916 utanordna
intill 2,000 kronor.
Departe- Förevarande bägge framställningar stå så till vida i sammanhang
mentsehefen. med varandra, som bägge avse åtgärder för att de''s mer eller mindre
indirekt underlätta möjligheten att för den högre skogsundervisningen
erhålla fullt kompetenta lärarkrafter dels ock befrämja den skog&veten
-
Nionde huvudtiteln.
155
skapliga forskningen. De gälla på sätt och vis två stadier i eu utveckling
mot samma mål. Det första, lägre stadiet skulle tillgodoses genom
studieunderstöden. Av den ovan lämnade redogörelsen för detta ärendes
tidigare behandling torde framgå, att alla, som yttrat sig därom, varit
ense om behövligheten av, att dv lika understöd rnåtte kunna utdelas, och
att skiljaktigheten i meningar allenast gällt anslagets anvisande på ordinarie
eller extra stat. Enär Kung!. Maj:t år 1912 delade departementschefens
uppfattning, att anslaget tillsvidare icke borde uppföras såsom
ordinarie, hade Kung!. Maj:t icke då någon anledning att göra framställning
i ämnet till riksdagen, eftersom endast själva grundlinjerna för
den nya organisationen jämte vissa byggnadsfrågor då förelädes riksdagen.
När frågan om definitiv organisation av högskolan framlades för 1914
års senare riksdag, hade skogshögskolans styrelse icke gjort någon särskild
framställning om anvisande av dylikt studieunderstöd å extra stat,
och frågan blev därför icke heller vid detta tillfälle upptagen till prövning.
Då nu sådan framställning föreligger och jag anser det vara för
underlättande av utsikterna för skogshögskolan att erhålla fullt utbildade
och kompetenta lärarkrafter av stor betydelse, att dylika studieunderstöd
finnas att tillgå, samt jag därjämte i likhet med min företrädare i
ämbetet anser sådana forskningar, som skulle främjas genom studieunderstöden,
kunna vara till gagn för den svenska skogshushållningen,
anser jag framställning om anslag till dylika studieunderstöd nu böra
göras hos riksdagen. Jag vill erinra, att i § 15 av skogshögskolans
stadgar föreskrifter äro givna angående bedrivandet av dylik skogsvetenskaplig
forskning vid högskolan. Det föieslagna anslagsbeloppet,
2,000 kronor för vartdera av åren 1916 och 1917, synes mig emellertid
onödigt högt. Att, såsom de sakkunniga ansett önskvärt, tillmäta understöden
så stora, att vistelsen vid högskolan icke behöver åsamka de
studerande några porsonliga utgifter, synes mig icke erforderligt eller
ens lämpligt vid jämförelse med vad yngre forskare inom andra områden
få bekosta för sin fortsätta utbildning. Om ett belopp av 1,200
kronor för år göres tillgängligt, anser jag detta fullt tillräckligt. För
bägge åren tarvas alltså 2,4u0 kronor.
För inrättandet av ett doeentstipendium å 2,500 kronor finner jag
skogshögskolans styrelse hava anfört vägande skäl. En sådan åtgärd
är i särskilt hög grad ägnad att befrämja tillgången på verkligt dugliga
och erfarna sökande till ordinarie lärarplatser vid högskolan och har
även sin stora betydelse vid vikariat. Jag vill därför gärna understödja
detta förslag.
[61.
156
Nionde huvudtiteln.
[ÖL]
[62.]
Utgifter för
skogthögskolana
förberedande
kurs vid
Garpenberg.
(«xtra anslag.)
Jag får alltså nu hemställa, att Eders Kung!. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till ett docentstipendium vid skogshögskolan
samt till studieunderstöd åt sådana studerande, som
vid nämnda högskola ägna sig åt skogsvetenskaplig
forskning, å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag
av
..................................................................... kronor 4,900
ävensom medgiva, att Kungl. Magt må härav under
år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna
1,200 kronor till studieunderstöd.
c. Utgifter för skog shög skolans förberedande kurs vid Garpenberg.
I skogshögskolans stat tinnes upptagen en anslagspost till expenser
å 26,200 kronor. Enligt de beräkningar, som lågo till grund för bestämmandet
av detta belopp vid 1914 års senare riksdag, skulle därav
2,500 kronor vara avsedda till expenser vid den förberedande kursen.
Denna hade ursprungligan varit ämnad att förläggas vid Malingsbo, men
under ärendets behandling hade det visat sig, att den med större fördel
kunde förläggas till den inköpta egendomen Garpenberg, varest, bland
annat, betydligt större och rymligare lokaler stodo till buds.
Nu har skogshögskolans styrelse i förut omförmälda skrivelse den
29 oktober 1915 anfört, att den under samma års höst vunna erfarenheten
givit vid handen, att på grund av de rådande höga prisen å
sådant bränsle, som erfordrades för den därstädes inrättade värmeled*
ningen, expensausl iget vore otillräckligt och att ett tilläggsanslag härtill
erfordrades å 1,500 kronor.
Vidare har nämnda styrelse i samma skrivelse erinrat, att det ursprungligen
beräknats, att anläggning av elektricitetsverk vid Garpenberg
skulle ske på skogshögskolans bekostnad, men att det redan vid
ärendets behandling år 1914 ifrågasatts, att ett sådant verk skulle anläggas
på bekostnad av statens skogsdomäners medel och ström uthyras
till högskolan mot betalning till domänfonden. I enlighet härmed hade
berörda anläggningskostnad uteslutits fiån de utgifter, vartill anslag
begärdes och beviljades av 1914 års senare riksdag, varvid jag
emellertid framhållit, att gäldandet av avgift för den elektriska strömmen
Nionde huvudtiteln.
157
möjligen krnnine att föranleda något ökade expensutgifter för den förberedande
kursen. Sedan anläggningen numera kommit till stånd, kunde
inom utgången av år 1915 elektrisk ström levereras till de av skngshögskolan
disponerade byggnaderna vid Garpenberg. Då emellertid avgiften
härför skulle utgå i proportion till förbrukad elektrisk ström,
hade naturligen ännu icke någon som helst erfarenhet kunnat vinnas
rörande erforderligt belopp, vadan, ehuruväl utgiften måste antagas bliva
konstant, för närvarande densamma ej torde böra upptagas i ordinarie staten
utan täckas genom extra anslag. Gjorda överslagsberäkningar hade
givit vid handen, att årliga kostnaden härför knappast torde komma att
understiga 1,500 kronor. Styrelsen linge fördenskull hemställa om ett
extra anslag för ifrågavarande ändamål, att utgå på 1917 års riksstat,
av 3,000 kronor med befogenhet för Kungl. Maj:t att därav under år
1916 utanordna intill 1,500 kronor.
1 häröver den 24 november 1915 avgivet utlåtande har domänstyrelsen
anfört, att stjrrelseu ännu ej kunde fastställa något bestämt pris för
strömmen, emedan de räntabilitetsberäkningar, som vederbörande ingenjör
skulle uppgöra, ej inkommit till styrelsen. Styrelsen ansåge emellertid,
såsom i högskolans förslag ock angåves, att avgiften härför borde utgå
i proportion till förbrukad elektrisk ström, för vilken torde komma att
begäras 25 öre eller möjligen 22 öre för kilowattimme. Med eu beräknad
kvantitet av 6,000 å 7,000 kilowattimmar om året, skulle kostnaden
bli ungefär den förenämnda, 1.500 kronor om året.
Att ökad bränslekostnad uppkommit vid Garpenberg för den förberedande
kursen, beror huvudsakligen på nuvarande höga bränslepris
men även, enligt vad för mig uppgivits, därpå, att vid de år 1914 framlagda
beräkningarna full hänsyn icke kunnat tagas till att kursens
lokaler genom förflyttningen till Garpenberg blivit i så hög grad förstorade,
som i verkligheten varit fallet. Det torde vara oundvikligt att
för ändamålet bevilja ytterligare medel. Då emellertid de höga bränsleprisen
kunna vara övergående, synes det vara lämpligast att’ nu endast
begära ett belopp å extra stat för år 1917 att användas för 1916 års
behov. Beloppet torde kunna bestämmas till 1,500 kronor.
Framställningen om anslag till gäldande av kostnad för elektrisk
ström till samma kurs’ lokaler anser jag fullt motiverad; och torde det
härtill begärda beloppet kunna, till dess närmare erfarenhet vunnits,
godkännas.
Jag får därför hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
[62.]
Departe
mentschefen.
158
Nionde huvudtiteln.
att för gäldande av ökad bränslekostnad samt
kostnad för elektrisk ström för skogshögskolana förberedande
kurs vid Garpenberg å extra stat för år
It) 17 anvisa ett anslag av ....................... kronor 4,5"0
med rätt för Kungl. Maj:t att härav låta under år
19IG av tillgängliga medel förskottsvis utanordna intill
3,000 kronor.
d. Extra räknebiträde vid statens skogsförsöksanstalt.
[63.] Under åberopande av den under punkt 60 lämnade utredningen
Vbitrnd^ä angående behovet av anlitande av ett ytterligare räknebiträde för av.
itatens skogs- arbetande av uppkommen balans beträffande kontrollräkning av insamlat
antait pro vytemat erial vid statens skogsförsöksanstalts skogsavdelning, får jag,
extra*»!)]'' som icke har något att erinra mot det härtill begärda anslagsbeloppet,
texra 860 1,200 kronor, hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
för avlönande av extra räknebiträde vid
statens skogsförsöksanstalt å extra stat för år 1917
anvisa ett anslag av ................................. kronor 1,200.
e Ökade expensniedel för statens skogsförsöksanstalt under år 1916.
[64.] I styrelsens för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt
ökadeexpens~ förut omförmälda skrivelse den 23 oktober 1915 angående höjning av
statens^skogs- skogsförsöksanstaltens ordinarie stat har styrelsen jämväl gjort f.amförsöks-
ställning om anslag å extra stat för uppehållande av skogsförsöks''inTi9iedCr
anstaltens verksamhet under år 1916.
/extra anslag.) Styrelsens hemställan grundar sig, såsom förut nämnts, på eu
framställning av försöksanstaltens föreståndare, professorn G. Sehotte.
Denne har därvid, bland annat, under hänvisning till den utredning han
lämnat angående behovet av ökning i den ordinarie statens anslagspost
till gemensamma expenser — vilken finnes i huvudsak återgiven under
punkt 60 härovan — hemställt, att ett anslag av 7,250 kronor måtte för
Nionde huvudtiteln.
159
4r 1917 äskas ä extra stat att förskotteras under år 191(1 för bestridande [til. j
av utgifter under sistnämnda år. Berörda utredning syntes honom
tydligt visa, att anslagsposten til! gemensamma expenser för år 1910,
utgörande 5,5(i() kronor, icke vore tillräcklig för uppvärmning av lokalen,
icke minst därigenom att man för detta törsta år måste räkna med en
böj re kolåtgång av omkring 200 hektoliter, samt för övriga kostnader ''or
institntionsbyggnaden och för möjliggörande av publicerande av de
arbeten, som under detta år bleve färdiga. Därjämte behövdes till räknehjälp
(uträkning av provstammar) 800 kronor.
Styrelsen bär framhållit, att det av föreståndaren sålunda begärda
anslaget, 7,250 kronor, vore beräknat att användas med 3,600 kronor till
ökade utgifter för publikationer, med 800 kronor till gäldande av kostnad för
uträkning av provstammar och med återstoden, 2,850 kronor, till bestridande
av ökad bränslekostnad m. fl. utgifter vid anstaltens nya byggnad. Styrelsen
har funnit uppenbart, att de för uppvärmning av byggnaden m. m. avsedda
medel under rådande förhållanden icke kunde bliva tillräckliga. För
närvarande saknades emellertid tillräckligt underlag för ett bestämt uttalande
rörande storleken av behövligt tilläggsanslag. Styrelsen ville
likväl antaga, att professor Sehottes beräkningar härför vore riktiga.
I följd härav och då styrelsen icke hade erinran att framställa i övrigt,
har styrelsen hemställt, att ett extra anslag till uppehållande av skogsförsöksanstaltens
verksamhet under år 1916 av 7,250 kronor måtte bliva
beviljat.
Tillräcklig anledning att låta förskottera medel för uträkning av Depaitementsprovstammar
samt för utvidgning av anstaltens publikationer redan under ehefenår
1916 synes mig icke föreligga. Jag avstyrker alltså framställningen
i dessa delar.
Vad den återstående posten i det begärda beloppet angår, nämligen
2,850 kronor till ökad bränslekostnad in. fl. utgifter vid anstaltens nya
bySgnad) ar det påtagligt, att med nuvarande höga pris å koks det
ordinarie expensanslaget blir i år otillräckligt, helst som detsamma måste
även i andra hänseenden vidkännas ökade utgifter till följd av att
anstalten fått egen byggnad med betydligt större lokaler än förut ävensom
eget tomtområde. Det synes därför visserligen nödvändigt, att ett
extra tillskott nu lämnas. Men det begärda beloppet synes kunna något
reduceras. Professor Schotte har, såsom förut nämnts, beräknat de årliga
kostnaderna för den nya lokalen till 3,810 kronor. Om nu härtill lägge3
kostnaden för 200 hektoliter koks å kronor 2.2 5, vilken ökade bränsle
-
Nionde huvudtiteln.
160
[04 i mängd nv professor Schotte angivits erforderlig under första året efter
inflyttningen, blir sammanlagda beloppet 4,200 kronor. Härtill finnes
tillgängligt ett belopp av 1,950 kronor, vadan en brist av 2,310 kronor
skulle uppstå. Om härtill beredes ett anslag a 2,300 kronor, synes
detta böra kunna vara tillräckligt.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t matte föreslå riksdagen
att
såsom ökade expensmedel för statens skogsförsöksanstalt
under år 1916 å extra stat för år 1917
anvisa ett anslag av................................... kronor 2,300
ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må låta av tillgängliga
medel under år 1916 förskottera detta belopp.
f. Specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring.
[65.]
Specialundersökningar
rörande de
norrländska
skogarnas föryngring.
(extra anslag.)
Spörsmålet, huru de gamla norrländska skogarna av delvis urskogskaraktär
lämpligast böra föryngras, utgör ett av vårt lands viktigaste
skogsproblem. Denna fråga har också behandlats såväl av norrländska
skogs vårdskommittén som vid de vart tredje år återkommande mötena
för överläggning om skogs försöksanstaltens arbetsprogram för närmaste
treårsperiod. . .
Nämnda kommitté uttalade i sitt betänkande, sid. 197 19 J, blåna
annat, att det helt säkert skulle vara till gagn, om den kanske alltför
stora frihet att experimentera, som ifråga om en del skogshushållningsarbeten
nu lämnats vederbörande revirförvaltare, avlöstes av något mera
reglerande former. Försöksverksamheten måste vara ett åt skogsförsöksanstalteu
förbehållet arbetsfält. Endast därigenom funnes det utsikt för,
att de svävande frågorna skulle erhålla en sakkunnig belysning. Detta
borde likväl ej hindra, att under denna anstalts ledning eller uppsikt
utlades av vissa därtill utsedda revirförvaltare provytor,. som av
dem på marken reviderades, men av försöksanstalten statistiskt bearbetad
es.
Målet för dessa försök borde vara att söka vinna en mera ingående
kännedom om de under olika lokala förhållanden lämpligaste metoderna
för bestånds anläggande, vård och avverkning. Försöken, vilka skulle
kunna i viss mån utfylla skogsförsöksanstaltens undersökningar och
Nionde huvudtiteln.
161
bearbetningar för hela landet, skulle sålunda lå sin huvudsakliga betydelse
genom den utredning angående de för de särskilda orterna utmärkande
skogstypernas liv och utveckling, som de skulle lämna. Bland frågor,
som på detta sätt kunde utredas, kunde bland annat framhållas de under
olika lokala förhållanden bästa och billig-aste sådd- och planteringsmetoderna,
den naturliga föryngringens underhjälpande genom olika
förmer av markberedningsarbeten, uppdragande av skog å avdikade
myrar eller försumpade marker, föryngring av dåliga, oväxtliga granbestånd
och de glesa tallbestånden å torra hedland samt gallringars
utförande i yngre, medelålders och äldre bestånd, därvid särskilt i sådana
äldre bestånd, som under sin uppväxttid ej varit föremål för beståndsvårdande
huggningar. En fråga av alldeles särskilt intresse, uti vilken
motsatta åsikter uttalats, utan att bindande bevisning för den ena eller
den andra uppfattningens riktighet förebragts, vore spörsmålet, huruvida
företräde borde skänkas den ena eller den andra av olika avverkningsmetoder.
Direkta jämförande undersökningar, som utfördes inom olika
trakter, kunde bidraga att skaffa klarhet uti denna för vår skogshushållning
så utomordentligt viktiga fråga. En del av våra skogliga
spörsmål syntes kunna på denna väg erhålla sin praktiska lösning, även
om den vetenskapliga förklaringen ännu ej vore given, utan kanske
tvärtom länge måste sysselsätta de vid skogsförsöksanstalten arbetande
vetenskapsmännen.
^ Kommitténs förslag, att en del av försöksverksamheten inom skogshushållningens
område borde förläggas till reviren, finge ingalunda tolkas
såsom ett uttalande av kommittén, att skogsförsöksanstaltens eget arbete
inom Norrland därigenom skulle kunna inskränkas. Tvärtom vore kommittén
av den mening, att denna verksamhet i stället borde utvidgas
och att det borde tagas under noggrant övervägande, huruvida ej skogsförsöksanstaltens
arbetskrafter, särskilt för dess uppgifter i Norrland,
borde förstärkas. För den norrländska skogshushållningen, som i så
många avseenden arbetade under olika förhållanden i jämförelse med
andra landsdelar, vore nämligen denna verksamhet av mycket stor
betydelse, då erfarenhet, som redan vunnits inom dessa senare områden,
ej alltid kunde direkt tillämpas i Norrland. Mångfalden av spörsmål,
som därför stode obesvarade, och på vilka de ovan. anförda endast vore
exempel, områdets stora utsträckning och de växlande jordmåns- och
klimatiska förhållanden, som rådde inom detsamma, gjorde det ej blott
önskvärt, utan även nödvändigt, att skogsförsöksanstaltens arbetskrafter
erhölle en mot uppgiftens storlek och betydelse svarande omfattning.
Om än detta delvis kunde nås genom att förlägga en del av försöksBihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 21
[65.]
162
Nionde huvudtiteln.
[65.]
verksamheten till reviren, så bleve dock helt säkert denna anordning ej
tillräcklig, för att skogsförsöksanstaltens uppgift i Norrland genom densamma
skulle kunna fyllas. Den stora vikten för staten av att detta
skedde på ett fullt tillfredsställande sätt frumginge tydligt av det faktum,
att nio tiondelar av dess skogar vore belägna i Norrland och Dalarna,
och att försöksverksamhetens resultat skulle bliva bestämmande för sättet,
huru skogsvården å dessa borde planläggas och utföras.
Med anledning av vad kommittén sålunda uttalat har styrelsen för
skngshögskolan och statens skogsförsöksanstalt avgivit utlåtande den 23
oktober 1915. Styrelsen har därvid anfört, att vid det möte, som på
grund av instruktionen för statens skogsförsöksanstalt den 12 och den
13 april 1915 hållits inför styrelsen för nämnda anstalt och varvid närvarit,
förutom föreståndarna för anstaltens båda avdelningar, tre särskilt
tillkallade sakkunniga personer och professorerna vid skogshögskolan,
framhållits, att tiden nu vore inne att i avsevärt större omfattning än
hittills anlägga försök för att söka utreda de lämpligaste metoderna för
de norrländska skogarnas föryngring. Detta vore nämligen nu synnerligen
nödvändigt, då krav framförts på ökade och hastigare avverkningar
i de gamla norrbindsskogarna. Vidare både en del förberedande
undersökningar vid försöksanstalten, såsom proveniensförsök och markstudier,
i så avsevärd grad belyst de norrländska skogarnas föryngringsproblem,
att praktiska försök i större skala borde med fördel kunna
genast påbörjas. 1 sådant syfte hade, enligt vad styrelsen vidare meddelat,
av professor Schotte utarbetats ett av styrelsen gillat förslag
till specialprogram för vissa frågor rörande de norrländska skogarnas
föryngring. Detta förslag syntes styrelsen i ad huvudsak täcka kommitténs
å sid. 199 uttalade önskemål om utvidgning av försöksanstaltens
undersökningar inom Norrland samt upptoge dessut an åtskilliga av de
spörsmål, som framhållits i betänkandet å sid. 198. Kommittén hade
emellertid utgått ifrån, att en del av ifrågavarande försök skulle, sedan
försöksanstalten anvisat lämpliga försöksfält, under anstaltens ledning
utföras av vissa revirförvaltare. Erfarenheten hade likväl ådagalagt, att
revirpersonalens andra göromål knappast lämnade tid övrig i nämnvärd
mån för sysslande med dylika undersökningar, vilket vållat, att endast
personer med särskilt intresse och fallenhet för sådana undersökningar
ägnat sig däråt. Efter år 1912, då kommitténs betänkande avlämnades,
hade försöksanstaltens personal i någon mån utökats, varjämte samtidigt
undersökningstekniken utvecklats, vilket allt medfört ökade arbetsresultat.
Synnerligast om till anstaltens förfogande ställdes nödiga medel för
Nionde huvudtiteln.
163
anlitande av extra räknehjälp — varom styrelsen samma dag gjort
framställning — skulle betydligt liera försöksytor kunna anläggas i
Norrland, än som kunnat förmodas vid tiden för avgivandet av kommitténs
betänkande.
Av professor Schottes av försöksanstaltens styrelse åberopade specialprogram
må bär endast meddelas följande.
Den ifrågasatta nya serien försök, kompletterande skogs försöksanstaltens
allmänna program, syntes böra omfatta dels undersökning om
norrlandsskogarnas fröproducerande förmåga, dels försök för erhållande
av naturlig föryngring och dels olika skogsodlingsåtgärder, såsom
sådder och planteringar. Härtill syntes böra eventuellt komma eu utredning
om de utförda stora myrdikningarna i Norrland och härvid vunna
resultat.
Huvudmassan av de norrländska skogarna bestode av överåriga
individer. Just härigenom hade. man i allmänhet ansett, att det borde
vara ganska vanskligt att på naturlig väg föryngra norrlandsskogarna.
Ett stöd för detta antagande hade man haft i äldre undersökningar, enligt
vilka framgått, att i allmänhet yngre och medelålders skog lämnade
tyngre och mera grobart frö än äldre träd. Det uppgåves emellertid,
att man genom senare undersökningar funnit, att även ganska gamla
träd kunde giva en, om ock liten, kvantitet gott grobart frö. Det syntes
vara av stor vikt, att dessa undersökningar finge verkställas i större
skala och under en följd av år.
Fördelen av markberedning för erhållande av naturlig föryngring
hade visat sig alltmera påtaglig. För att på enklaste, billigaste och
bästa sätt åstadkomma beredning av markytan funnes sedan gammalt
några redskap, varjämte flera nya apparater härför konstruerats under
senaste tid. Dessa olika redskap borde noga utprovas å skilda markslag.
Resultaten av dessa redskapsprovningar, som borde delvis upprepas,
när eventuellt nya redskap tillkomme, borde kunna publiceras
utan att man inväntade besåningsresultaten. Härigenom skulle bland
skogsägarna tämligen snart kunna spridas kännedom om de bästa redskapen
och uppfinnarna stimuleras för nya uppslag. Härjämte borde
utrönas verkan av den markberedning, som erhölles genom stubbrytning,
då denna i vissa delar av Norrland, särskilt där tjärbränning bedreves,
kunde få praktisk betydelse även för föryngringen.
Vidare borde anläggas föryngringsytor av olika storlekar i de skilda
skogshuvudtyper, som förekomme i Norrland. I varje sådan föryngringsserie
skulle lämnas en orörd jämförelseyta, medan marken skulle be
-
[65.]
164
Nionde huvudtiteln.
[65.] handlas på olika sätt å de andra avdelningarna, exempelvis genom löpsvedning,
markens sårande genom de bäst befinna markberedningsredskap
eller andra liknande metoder.
Många av de hittills utförda skogssådderna i Norrland syntes hava
misslyckats, dels och framför allt på grund av att olämpligt frö blivit
använt (från sydligare delar av vårt land) och dels genom användande
av olämpliga metoder. Dessa förhållanden borde tydligt påvisas genom
en del såddförsök å olika skogstyper och å skilda delar av Norrland.
De planteringsmetoder, som kunde få någon större användning i
Norrland, vore endast spettplantering och plantering i öppen grop. Jämförande
försök med de båda metoderna för såväl tall som gran borde
verkställas å olika marker i skilda trakter av Norrland. Skogsodlingarna
borde eventuellt utföras dels å nya (färska) hyggen, dels å äldre sådana.
Härjämte borde å utdikade mossar anläggas planteringsförsök i omvänd
torva. Till planteringsförsöken hörde också försök med olika förband.
Förbandskulturerna komme emellertid, ej att lämna några avgörande
resultat under den 15-åriga försöksperiod, som nu föresloges, men de borde
framdeles samarbetas med skogsavdelningens övriga dylika försök, som
hittills mest anlagts i södra delarna av landet.
Vid alla sådd- och planteringsförsök borde givetvis användas frö
av synnerligen omsorgsfullt vald proveniens.
I Norrland hade som bekant under de två senaste decennierna utförts
synnerligen storartade dikningsföretag i skogsbrukssyfte. Tiden syntes
nu vara inne för åstadkommande av en utförlig och objektiv redogörelse
för dessa storartade arbeten å såväl statens som enskildas skogsmarker.
Härvid skulle det bli av intresse att belysa de olika torrläggningsmetoder,
som å olika markör och skilda mosstyper kommit till användning, kostnaderna
härför och de hittills uppnådda resultaten. Åven vidtagna direkta
föryngringsarbeten å sålunda torrlagda marker borde ingående studeras.
Det för åren 1915—1917 framlagda arbetsprogrammet för skogsförsöksanstalten
vore mer än tillräckligt omfattande för den nuvarande
personalen vid anstalten. En inskränkning i detta program till förmån
för de viktiga föryngringsförsöken i Norrland kunde ej heller ske. Det
allmänna programmet innehölle nämligen också för skogshushållningen
synnerligen viktiga spörsmål och redan påbörjade undersökningsserier
måste fortfarande behandlas och delvis kompletteras för att de med dem
avsedda ändamålen skulle kunna nås. Så t. ex. tarvade redan befintliga
gallrings- och skogsodlingsytor upprepade revisioner. Redan detta arbete
krävde exempelvis ungefär 3U av den nuvarande personalens vid skogsavdelningen
tid.
Nionde huvudtiteln. 165
Dessutom vore de nu föreslagna föryngringsförsöken av den karaktär,
att do borde kunna slutföras på en relativt kort, bestämd tid och därför
med fördel anförtros åt extra personal. Under de närmaste 5 åren borde
sålunda samtliga försöken anläggas och krävde då mycket arbete. Under
de därpå följande fem åren, då de egentliga resultaten skulle förväntas,
krävde ytoma blott en viss tillsyn samt smärre revideringar och kompletteringar.
Under en sista 5-årsperiod borde slutligen ytorna fullständigt
revideras och resultaten bearbetas för publicering.
Professor Schotte föresloge därför, att det nu framlagda specialprogrammet
måtte utföras under en period av 15 år. Efter denna tid
borde visserligen en del av dessa föi sök ej nedläggas utan allt fortfarande
studeras, men de komme då ej att kräva så synnerligen avsevärd tid
och bolde kunna övertagas av skogsavdelningens fasta personal, eventuellt
förstärkt med något biträde.
b Öl det nu föreslagna arbetets ledande borde anställas en skogsman,
som synnerligen väl kände de norrländska skogsförhållandena och
som visat sig med noggrannhet och skicklighet kunna utföra jämförande
försök. Vare sig härför kunde förvärvas någon ordinarie skogstjänsteman,
som erhölle tjänstledighet, eller ej, fordrades likväl en så framstående
förmåga för arbetets utförande, att hans arvode ej kunde sättas
lägre än 6,400 kronor, då han vintertid måste vara bosatt i Stockholm
och utföra undersökningar i försöksanstaltens institutionsbyggnad. Under
första året behövde särskilt omfattande rekognosceringsresor utföras av
denne. Under vinterhalvåret skulle han bliva sysselsatt med dels klängnings-
och fiöundersökning''ar och dels förberedande bearbetningar av
materialet. Om han något av de första åren ej skulle bli helt upptagen
under vintern med de föreslagna norrländska förvngringsarbetena, funnes
i övrigt nog med arbeten och undersökningar åt honom vid skogsavdelmngen,
där han i så fall borde vara skyldig biträda. Till försöksledarens
biträde borde vidare anställas ett skogsbiträde med kronojägares utbildning.
Härtill fordrfldes eu synnerligen dugande och praktisk man för
att leda själva arbetsfolket vid försöken och i övrigt biträda med räknearbeten
och utredningar. För honom föresloges ett arvode av 2,000
kronor^ per år. Det vore möjligt, att detta skogsbiträde under exempelvis
manaderna oktober -januari de första åren ej finge full sysselsättning
med dessa specialundersökningar, men han borde då kunna biträda
med räknearbetet rörande skogsavdelningens övriga undersökningar.
Beträffande kostnaderna för dessa undersökningar innehåller specialprogrammet
följande beräkningar.
166
Nionde huvudtiteln.
Engångsutgifter :
Möbler till två reservrum i försöksanstaltens byggnad jämte
anskaffning av en del instrument (räknemaskin, fotografikamera,
måttband och en del skogsodlingsinstrument)..... kr. 3,000
Utgifter under första 5-årsperioden:
Arvode till försöksledare per år......... kr. 6,400
Resekostnader för d:o per år ............ » 3,000
Arvode till skogsbiträde per år......... » 2,000
Resekostnader för d:o per år ............ » 1,400
Hantlangning per år............................. » 3,500
Hägnadskostnader per år.................... » 2,000
Diverse expenser, blanketter, fotografier
m. m....................................... » 700 19,000 • 5 = kr. 95,000
Beräknade utgifter under andra 5-årsperioden:
Arvode till försöksledaren under 2
månader......................................... kr. 1,088
Reseersättning för d:o........................ » 1,200
Skogsbiträdes arvode och reseersättning
...................................................... » 3,200
Hantlangning och expenser .............. » 1,312
Hägnadernas underhåll och tillsyn-... » 500 7,300 • 5 == kr. 36,500
För slag skostnader under tredje 5-årsperioden:
Arvode till försöksledaren .................. kr. 6,400
Reseersättningar för d:o...................... » 2,500
Arvode till skogsbiträde och resekostnader
till honom ............................ » 3,500
Hantlangningskostnader...................... 3> 800
Hägnaders underhåll och tillsyn ...... » 500 ^
Diverse expenser, blanketter, fotografier
m. m........................................ y> 1,000 14,700 * 5 = kr. 73,500
Summa kostnader kr. 208,000.
I detta kostnadsförslag inginge ej den föreslagna utredningen om
de utförda skogsdikningarna. Dessa kunde antingen utföras av den föreslagne
försöksledaren, därest denne vore förtrogen med denna specialgren
av undersökningarna och i så fall under andra 5-årsperioden, eller
också av en eller två härför lämpade personer. Härför tarvades ersätt
-
Nionde huvudtiteln.
167
ning till denne (dessa) under två (eller ett) år med 12,800 kronor, reseersättningar
med 5,200 kronor samt 2,000 kronor i hantlangningsmedel
och expenser eller tillsammans omkring 20,000 kronor.
Av denna överslagsberäkning framginge, att kostnaden för dessa
speciella norrlandsundersökningar ej behövde överstiga 230,000 kronor,
lördelade på 15 år — en kostnad, som ej borde kunna anses stor i förhållande
till den ekonomiska betydelse det hade för landet, att i Norrland
goda föryngringsförsök komme till utförande, av vilka skogsägarna
direkt kunde hämta lärdom. •
Då ingen tid borde förhalas på lösningen av de norrländska sko
och då fröår vore att förvänta såväl vintern 1915
—IDIG (för gran) som vintern 19IG—1917 (för tall), vore det av synnerligen
stor vikt, om den nu löreslagna avdelningen av försöksanstalten
finge träda i verksamhet den 1 april 1916. För detta år skulle tarvas ett
anslag av:
engångsutgift..................
arvode till försöksledare
» » skogsbiträde
reseersättningar.................
hantlangningskostnader..
hägnadskostnader.............
diverse expenser..............
kronor 3,000
j> 4,800
» 1,500
» 4,400
» 3,500
» 2,000
» 700
kronor 19,900.
För år 1917 skulle tillkomma arvode hela året för försöksledare
och skogsbiträde eller en ökning med 2,100 kronor, medan engångsutgifterna
skulle bortgå, vadan kostnaderna då skulle belöpa sig till
19,000 kronor.
I den förut omförmälda skrivelse den 23 oktober 1915, varuti
styrelsen för skogshögskolan och statens skogs försöksanstalt gjort framställning
om ändringar i anstaltens slät samt om ökade anslag till anstalten,
har styrelsen upptagit jämväl nu förevarande fråga och därom
anfört följande.
De allt större krav, som med ökat skogsvärde ställdes på den
personal, åt vilken de norrländska skogarnas skötsel vore överlämnad,
nödvändiggjorde fördjupade kunskaper om de särskilda och egenartade
förhållanden, som inverkade på deras uppkomst och utveckling under
olika yttre omständigheter. De i flera avseenden mycket olika meningar,
som vid diskussioner om dessa skogars behandling kommit till.-ynes,
168
Nionde huvudtiteln.
[65.] vore för styrelsen fullgiltiga bevis för den tvingande nödvändigheten av
att klarhet vunnes i många frågor, som ofta vore av rent fundamental
natur. Redan det stora värde, som statens egna norrländska skogar
representerade, gjorde det till ett framträdande statsintresse, att ett
arbete i antydd riktning komme till utförande. Även för den enskilda
skogshusliållnmgen, vilken i dessa landsdelar arbetade med mycket stora
och för landets ekonomiska liv betydelsefulla värden, bleve resultaten
av sådana undersökningar vägledande. De komme i korthet sagt att
åt den norrländska skogshushållningen skinka en fasthet och målmedvetenhet,
som den nu helt visst ej ägde, men som ej skulle kunna annat
än gynnsamt återverka på det ekonomiska utbytet av skogarna.
Särskilda omständigheter, nämligen stundande fröår å såväl tall
som gran, gjorde det i högsta grad önskvärt, att de ifrågasatta undersökningarna
kunde påbörjas redan under år 1916. Härom hade professor
Schotte i en till styrelsen riktad skrivelse anfört följande, vari
styrelsen ville till fullo instämma: »Som nästa år är att förvänta fröår
hos tallen, bör detta fröår tillgodogöras för undersökningarna och således
norrlandsavdelningen träda i kraft redan under år 1916. Under våren
1916 kan också, då det är gott om grankott, granfröundersökningen
påbörjas. Man vet nämligen ej, när fröår kunna inträffa därefter,
litteraturen angives nämligen, att kottår blott skulle inträffa i Norrland
vart 8—10 år. Åven om de senare årens erfarenhet pekat på oftare
förekommande fröår, kan man riskera, att fröåren efter 1916 låta vänta
på sig, varigenom den planerade undersökningen skulle högst avsevärt
fördröjas till stor skada för kännedomen om de norrländska skogarnas
föryngring.»
Under hänvisning till det nu sagda och de i förberörda program
framlagda förslag och beräkningar, vilka angåve kostnaderna för undersökningarnas
utförande till ett belopp av 230,000 kronor, att fördelas
på 15 år, finge styrelsen hemställa om anvisande för detta ändamål å
1917 års riksstat av 38,900 kronor med befogenhet för Kungl. Maj:t
att därav under år 1916 förskottsvis utanordna intill 19,900 kronor.
Departements- Den i förevarande framställning behandlade frågan är förvisso av
chefen. en my^et stor betydelse för vårt lands skogsskötsel och därmed för
dess ekonomi och handelsbalans gent emot utlandet. De norrländska
skogarna hava nästan ända intill vår tid till stora delar varit orörda av
yxan, beroende huvudsakligen på deras avlägsna läge och de outvecklade
kommunikationerna. Häri har numera under några tiotal av år
Nionde huvudtiteln.
169
skett en fullständig förändring. En allt kraftigare exportindustri för [65.]
trävaror har uppstått, vars produkter utgöra en av de allra viktigaste
posterna å handelsbalansens kreditsida. Allt längre in åt landet, allt
högre upp utefter älvdalarna hava avverkningarna kunnat bedrivas med
ekonomisk fördel, sedan vattendragens reglering till flottleder reducerat
transportkostnaderna i förut icke anad grad. Härmed har också följt,
att virke av smärre dimensioner numera kan ekonomiskt tillgodogöras
å trakter, från vilka förut knappast utdrivning av grovt timmer lönade
sig. Vid dessa avverkningar hava vi tagit den skog, som naturen där
ställt till vårt förfogande och som representerade långa tiders, ibland
mellan 100 och 200 års produktion. Oss åligger nu skyldigheten att
se till, att dessa för vårt land så oerhört värdefulla skogstillgångar
komma att stå även våra efterkommande till buds. Mångahanda lagar
och föreskrifter hava utfärdats och många åtgärder vidtagits i dylikt
syfte. Men det låter sig icke förneka, att vår kännedom om själva
grundvalarna för en rationell skogsskötsel i dessa trakter, om dessa
skogars livsvillkor, särskilt deras föryngringsmöjligheter och sätten att
befordra dessa möjligheter m. m., är i hög grad ofullkomlig och osäker.
Många olika teorier därom hava uppställts, förfäktats och bestritts, utan
att klarhet vunnits. En sådan klarhet kan näppeligen vinnas annat än
på empirisk väg genom omsorgsfullt planlagda, utförda och kontrollerade
försök, vilka måste pågå under en viss, ej alltför kort tid. Det nu
framlagda förslaget, som avser att i viktiga delar söka fylla bristerna
i vår kännedom om rätta sättet för norrla ad sskogarnas skötsel och därpå
inverkande omständigheter, synes mig därför till sitt syftemål vara i
högsta grad betydelsefullt. Såväl på grund av skogsskötsel^ allmänna
betydelse för landet som med hänsyn särskilt till att huvudmassan av
statsskogarna är belägen i övre Norrlands inre delar, vilkas förhållanden
i nu förevarande hänseenden torde vara mest olika mot de sydligare
landsdelarnas, anser jag därför, att det för staten är av synnerligen stort
intresse, att undersökningar i förslagets syfte komma till stånd. Bliva
försöken verkligt vägledande för framtiden, vdket ju är att antaga,
kommer förvisso vinsten av dem att mångfaldigt överstiga kostnaderna.
Själva planläggningen av de föreslagna försöken, vilken uppgjorts
av på detta område speciellt sakkunniga vetenskapsmän i samråd med
särskilt tillkallade praktiskt erfarna och kunniga personer samt uilyckligen
gillats av skogsförsöksanstaltens styrelse, och för vilken jag härovan
endast i korthet kunnat redogöra, synes mig utmärkas av klar
uppfattning om de frågor, vilka man vill ht va besvarade, och de lämpligaste
vägarna att erhålla dessa svar. Något bestämt fastslående av en
Bihang till riksdagens ■protokoll 1916. 1 samt. 22
170
Monde huvudtiteln.
viss plan torde dock näppeligen nu böra liga rum, då ju under försökens
fortgång både ändringar, tillägg och kanske även uteslutningar kunna
visa sig behövliga eller lämpliga. Försöken böra uppenbarligen verkställas
under skogsförsöksanstaltens allmänna ledning och tillsyn, men
torde icke kunna utföras endast av anstaltens egen personal, som är
upptagen av andra viktiga uppgifter. Särskild personal torde därför
böra anställas och synes mig åtminstone för närvarande icke något vara
att erinra mot vad i förberörda specialprogram föreslagits beträffande
personalens sammansättning och arvoden åt densamma. Icke heller
övriga poster i kostnadsberäkningen föranleda nu någon erinran från
min sida. Jag vill dock betona, att jag härigenom icke avser, att denna
beräkning nu skall fastslås såsom gällande för framtiden. Den torde
för övrigt huvudsakligen vara avsedd att utgöra en ledning för bedömande
av, vilka ungefärliga kostnader hela företaget kommer att
betinga.
Erforderliga anslag, vilka uppenbarligen böra utgå å extra stat,
torde därför böra efter utredning och förslag varje gång beviljas och
anvisas år för år. Med hänsyn till den framhållna omständigheten, att
just under innevarande vinter är rik tillgång på grankott och att dylik
''tillgång på tallkott är att förvänta nästa vinter samt att kottår lära i
Norrland återkomma blott med jämförelsevis långa mellanrum, anser jag
mig böra instämma i förslaget, att lör utnyttjande av dessa gynnsamma
förutsättningar för betydelsefulla undersökningar under år 1916 arbetet
må få börja redan den 1 april innevarande år. Varken mot det för
innevarande år beräknade beloppet 19,900 kroma-, eller mot det belopp,
som angivits såsom erforderligt för år 1917, 19,000 kronor, har jag
någon erinran att göra.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för specialundersökningar rörande de norrländska
skogarnas föryngring i huvudsaklig överensstämmelse
med härovan angivna plan å extra stat
för år 1917 anvisa ett anslag av kronur 38,900,
ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må härav under
år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis
utanordna.................................... kronor 19,900.
g. Fkogsundervisning och skogshushållning i allmänhet, oförändrat
ordinarie anslag ............................................................ kronor 102,000.
Nionde huvudtiteln.
171
h. For Isättning sskola för lärjungar från statens skogsskolor.
Under erinran att genom den numera skedda omläggningen av
den högre skogsundervisningen de lokaler vid Kloten, som förut varit
upplåtna åt en kurs, avsedd att förbereda elever för inträde vid skogsinstitutet,
blivit lediga för annat ändamål, bär domänstyrelsen i skrivelse
den 30 september 1915 gjort framställning om inrättande därstädes av
en fortsättningsskola för sådana lärjungar, som utgått från statens skogsskolor
samt ville förkovra sina insikter och därigenom förskaffa sig ökad
kompetens. Styrelsen har därvid åberopat de skäl för dylika skolors
inrättande, som styrelsen framlagt i utlåtande den 24 september 1908
över det betänkande angående ändamålsenligt ordnande av skogsundervisningeu,
som i mars 1908 avgavs av särskilt tillkallade sakkunniga.
Dessa sakkunniga hade icke framställt något förslag om dylika
fortsättningsskolor, utan såsom en mellan skogshögskolan och skogsskolorna
ställd undervisningsanstalt tänkt sig ett till Kloten förlagt
skogsläroverk, vilket dock förnämligast skulle utgöra en ersättning
för skogsinstitutets lägre kurs, vilken av de sakkunniga föreslogs till
indragning. I de yttranden, som avgåvos över betänkandet, riktades
vägande anmärkningar mot det föreslagna skogsläroverket, och i proposition
till 1912 års riksdag, angående ordnandet av den högre skogsundervisningen,
upptog Kungl. Maj:t icke förslaget om inrättande av
ett dylikt läroverk utan utgick från, att två kurser skulle anordnas vid
högskolan, bägge förlagda till Stockholm. Riksdagen har även gillat
denna mening och i de den 5 december 1914 utfärdade stadgarna för
skogshögskolan kallas nämnda bägge kurser jägmästarkursen och forstmästarkursen.
Bland dem, som avstyrkte inrättandet av skogsläroverket, var
även domänstyrelsen i ovannämnda utlåtande den 24 september 1908.
Styrelsen framhöll emellertid i sammanhang härmed, att många uttalanden
gjorts antingen för ökande av undervisningen i skogsskolorna eller
för inrättande av fortsättningskurser för skogsskolornas lärjungar. Dessa
lärjungar skulle därigenom bliva bättre rustade för det praktiska livet.
För att inrätta en längre kurs vid samtliga skogsskolor vore dock nödigt
att högst väsentligt utvidga dessa skolor, vilket skulle medföra särdeles
avsevärda kostnader. Styrelsen ville därför ej förorda denna utväg.
Däremot syntes mycket goda motiv kunna anföras för inrättande av
[66.]
Forlsättningsakola
för lärjungar
från
statens skogsskolor.
(extra anslag.)
Domänstyrelsen
84/» 1908.
172
Nionde huvudtiteln.
[66.] en skogsskolans fortsättningskurs, vilken skulle förse enskilda och i någon
man även staten med arbetsledare, vilkas kompetens vore större än de
från allenast skogsskola utexaminerade lärjungarnas. Inrättandet av
dylik fortsättningskurs skulle ock kunna ske utan allt för stora kostnader,
enär tillsvidare härför erfordrades inrättandet av allenast två
skolor efter huvudsakligen samma typ som skogsskolorna.
Ändamålet med dessa fortsättningskurser skulle vara att genom
kostnadsfri undervisning meddela teoretisk insikt och praktisk färdighet
i skogshanteringen till den utsträckning, som ansåges erforderlig för
att kunna efter anvisning av skogsförvaltare leda och utföra de till
skogshushållningen hörande arbeten. Personer, som efter alt hava
genomgått skogsskola inhämtat denna fortsatta utbildning, skulle bliva
lämpliga såsom skogsråtta^, vartill skogsskolans kurs oftast visat sig
medföra för svag kompetens, såsom avvägare och stakare vid upprättandet
av dikningsförslag för torrläggning av skogsmark, sedan plan och
synpunkter för dikningen bestämts, såsom arbetsledare vid flottledsbyggnader,
såsom ledare vid timmeravverkning, sedan stämpling ägt
rum, o. s. v. Vidare skulle de kunna erhålla anställning såsom överskogvaktare,
faktorer och inspektörer, därvid åt dem efter hand skulle
kunna anförtros även mera maktpåliggande arbeten och uppdrag än de
ovan angivna, såsom värdering av till salu utbjudna rotstaende träd,
utbjudna avverkningsrätter o. s. v.
Vid skogsskolorna hade undervisningen i följd av den korta
undervisningstiden måst begränsas och omfattat mera av den egentliga
skogsskötsel än av skogstaxationen och skogsteknologien. Med iakttagande
härav kunde under fortsättningskursen även de båda sistnämnda
grenarna av skogshushållningsläran behörigen uppmärksammas. I övrigt
skulle vid dessa kurser undervisning meddelas ej blott i fackämnen utan
jämväl i för dessa grundläggande ämnen, nämligen i botanik, marklära
med geologi och klimatologi, skogszoologi, skogs- och fältmätning
samt matematik. Därjämte vore nödigt att även under fortsättningskursen
öva lärjungarna i uppsatsskrivning, varvid skogliga ämnen kunde
behandlas, så att de inom sitt kunskapsområde finge någon vana att
uttrycka sig i skrift. Såsom fackämnen skulle ingå skogsskötsel, skogsuppskattning
med något skogsindelning, skogsteknologi med byggnadsoch
avdikningslära, grunderna för jordbruksekonomien, författningskännedom,
jakt- och fiskevård, bokföring, kart- och byggnadsritning
samt kartskrift.
Undervisningen skulle meddelas genom lektioner på lärorummet,
övningskurser, exkursioner och arbeten i skogen.
Nionde huvudtiteln.
173
Lärokursen vid fortsättningsskolorna borde lämpligen omfatta samma
tid av året som kursen vid skogsskolorna, nämligen från och med den
1 november till och med den 15 oktober påföljande år.
Lärjunges ålder, då han efter genomgången skogsskolekurs antoges
vid fortsättningskursen, skulle ej få överstiga 28 år. Såsom
kompetensvillkor för tillträde till denna kurs skulle gälla, att sökanden
i avgångsbetyget från skogsskolan erhållit vackra vitsord såväl i teoretiska
kunskaper som i praktiska färdigheter, varjämte betyget genom
särskild anteckning skulle angiva, att sökanden visat begåvning samt
synnerlig håg och lust för skogsmannayrket. I övrigt skulle sökanden
genom särskilt intyg styrka, att han efter genomgången kurs vid skogsskola
under minst ett år utövat praktisk verksamhet i skogshushållning.
Inträde vid fortsättningskurs borde ej kunna vinnas senare än tre år
efter avslutad skogsskolekurs, för att icke de under sistnämnda kurs
förvärvade teoretiska kunskaperna skulle ha hunnit för mycket avtaga.
Lärjunge, som på ett förtjänstfullt sätt genomgått skogsskolans
fortsättningskurs och därvid ådagalagt prov på större begåvning och
särskild lämplighet för skogsmannens yrke, borde genom fortsatt utbildning
kunna vinna kompetens såsom skogsförvaltare. Ifrågasättas
kunde därför, om icke möjlighet borde beredas sådan lärjunge att vinna
inträde vid skogshögskolan, oaktat han ej avlagt maturitetsexamen.
Möjligheten att kunna vidga sin verksamhet och förbättra sin ställning
innebure tvivelsutan en sporre till energiskt och redbart arbete. Det
borde ock vara till fördel för skogshögskolan att såsom elev vinna den,
som vid genomgåendet av skogsskolans fortsättningskurs kunnat förvärva
betyg om särskild lämplighet och som tillika hade tillräcklig begåvning
samt nödig energi och kraft att vidga sina kunskaper till ett
sådant mått, att han bleve kompetent att tillgodogöra sig skogshögskolans
undervisning. I sådant avseende vore nödigt, att han genom
komplettering styrkte sig hava förvärvat ökade insikter i vissa läroämnen.
För att möjliggöra hans inträde vid skogshögskolan borde
maximiåldern för elev vid högskolan höjas beträffande sökande av nu
angivet slag.
Domänstyrelsen ansåge vidare, att två fortsättningsskolor vore
erforderliga, den ena belägen i mellersta Norrland, den andra inom eller
strax söder om bergslagsområdet. Förhållandena inom norra och södra
delarna av landet vore nämligen så olika, att en för praktiken avsedd
kurs lättast och säkrast inlärdes å den trakt, där den skulle finna användning.
I annat fall skulle studieresor behöva anordnas från norra
till mellersta Sverige och tvärt om, vilket vore förenat med kostnader,
[66.]
174
Nionde huvudtiteln.
som flertalet av dessa skolors lärjungar måhända ej skulle kunna bära.
Vid envar av ifrågavarande skolor borde utrymme finnas för 20 lärjungar.
Lärarkåren vid en fortsättningsskola skulle utgöras av en föreståndare,
en assistent samt en skogsrättare och en biträdande skogsrättare.
De båda förstnämnda skulle hava avlagt fullständig avgångsexamen
vid skogsinstitutet eller vid skogshögskolan och därefter erhållit
praktisk utbildning, varjämte särskilt föreståndaren borde hava ådagalagt
framstående kunskaper samt håg och fallenhet för undervisning.
Skogsrättarna, såväl den ordinarie som den biträdande, skulle innehava
kunskaper, motsvarande minst fortsättningsskolans kurs, samt däri hava
ådagalagt mycket goda kunskaper ävensom praktisk begåvning.
Läroämnenas fördelning mellan föreståndaren, assistenten, skogsrättaren
och biträdande skogsrättaren syntes böra efter förslag av föreståndaren,
och sedan fortsättningskursens inspektör häröver yttrat sig,
bestämmas av domänstyrelsen. I vissa biämnen, såsom fiskevård och
jordbruksekonomi, syntes det åtminstone att börja med vara lämpligast
att anställa extra lärare, som hade att under viss tid meddela undervisning
vid fortsättningskurserna.
Till inspektör för dessa kurser syntes Kungl. Maj:t böra efter förslag
av domänstyrelsen förordna lämplig person för viss tid, högst fem
år i sänder. Det kunde nämligen äga betydelse, att fortsättningskurserna
hade gemensam inspektör. Denne skulle äga att bekomma ersättning
för sina inspektionsresor enligt tredje klassen av gällande resereglemente.
Avlöningens belopp för föreståndare och övriga lärare borde enligt „
domänstyrelsens åsikt bestämmas så högt, att de bästa aspiranter kunde
påräknas till dessa befattningar. Sålunda borde föreståndaren erhålla
en avlöning, som fullt motsvarade jägmästares å den trakt, där skolan
vore belägen, men med allenast ett ålderstillägg till lönen, i syfte att
föreståndaren ej skulle kvarstå på denna befattning, till dess han bleve
allt för gammal. Han borde, om han vunne anställning som jägmästare,
äga rätt räkna sig tillgodo sin tjänstgöringstid som skolföreståndare för
åtnjutande av ålderstillägg. Assistentens arvode borde utgöra 3,000
kronor om året utan rätt till ålderstillägg. Skogsrättaren borde erhålla
en lön av 1,200 kronor och 600 kronor i tjänstgöringspenningar jämte
rätt till ålderstillägg å 200 kronor efter 5, 10 och 15 års väl vitsordad
tjänstgöring. Biträdande skogsrättaren borde åtnjuta ett arvode av 1,500
kronor om året.
Åt 20 därav behövande lärjungar vid dessa fortsättningskurser,
Nionde huvudtiteln.
175
under förutsättning att de voro två, men om allenast eu kurs vore inrättad
åt 10, skulle finnas anvisade stipendier å 250 kronor. För vardera
skolan skulle anslås expensmedel till ett belopp av 1,200 kronor
om året.
Staten för en skogsskolans fortsättningskurs skulle i överensstämmelse
med vad sålunda av domänstyrelsen anförts erhålla följande utseende:
-
Tjänst- |
||||
Lön. |
Arvode. |
görings- penningar. |
Summa. |
|
i föreståndare ......................................... |
2,300 |
1,800 |
4,100 '') |
|
1 assistent................................................ |
— |
3,000 |
—* |
3,000 2) |
1 skogsråtta^ .......................................... |
1,200 |
— |
600 |
1,800 3) |
1 biträdande skogsrättare ........................... |
— |
1,500 |
— |
1,500 ''-) |
Stipendier................................................. |
— |
— |
— |
2,500 |
Expenser och underhåll.............................. |
— |
— |
— |
1,200 |
Summa kronor |
— |
— |
14,100 |
0 Härförutom åtnjutes fri bostad med vedbrand. Efter 5 år kan lönen böjas med 400
kronor.
*) Härförutom åtnjutes fri bostad och vedbrand. v
8) Härförutom åtnjutes fri bostad och vedbrand. Lönen kan efter respektive 5, 10 och
16 år böjas med 200 kronor varje gång.
Till att börja med borde fortsättningskursens lärare anställas på
extra stat, då deras avlöningsförmåner komme att utgå i form av arvode.
Detta borde dock till beloppet vara lika med ovan angivna summor,
varjämte förmånen att efter ovan föreslagen tid erhålla ålderstillägg till
angivna belopp borde tillförsäkras sålunda anställda lärare. Av arvodet
skulle för föreståndaren 1,800 och för skogsrättaren 000 kronor räknas
såsom tjänstgöringspenningar.
Kungl. Maj.ts förslag till 1912 års riksdag avsåg grunderna för
ordnande allenast av den högre skogsundervisuingen och samma omfattning
hade det definitiva förslag, som var föremål för prövning vid
1914 års senare riksdag.
Stat för statens skogsskolor godkändes på Kungl. Maj:ts förslag
av riksdagen år 1908, varefter och sedan åtskilliga jämkningar däri skett
ny stat fastställdes vid 1914 års senare riksdag.
176
Nionde huvudtiteln.
[66.] Frågan om fortsättningskurser till skogsskolorna har däremot ännu
icke varit föremål för statsmakternas prövning.
Domnntiyrei. j gin ifrågavarande skrivelse den 30 september 1915 har
“/9 m5'' domänstyrelsen föreslagit, att i första hand en dylik fortsättningsskola
måtte anordnas vid Kloten samt att den första årskursen måtte få taga
sin början den 1 november 1917 och avses för 20 lärjungar. Föreståndare
för skolan jämte assistent borde emellertid förordnas redan från
och med september månads ingång samma år, på det de måtte kunna
för sitt blivande ändamål ordna skolans och dess personals lokaler, utarbeta
förslag till stadgar för skolan och plan för undervisningen därstädes
m. m. Tills vidare och till dess erfarenhet vunnits om fortsättningsskolans
funktion och det gagn, som genom densamma kunde beredas
skogsväsendet, syntes anslagen till densamma böra uppföras å
extra stat. Det statförslag för en dylik fortsättningsskola, som vore
inrymt i styrelsens utlåtande den 24 september 1908, hade uppgjorts
under förutsättning att skolförestandaren tillika skulle förvalta ett sa
kallat skolrevir eller för skolans verksamhet anvisade övningsskogar.
Då emellertid skogsförvaltningen vid Kloten ombesörjdes av revirförvaltaren
därstädes, och den blivande skolförestandaren sålunda skulle
bliva i tillfälle att odelat kunna ägna sig åt skolans verksamhet, syntes
lärarkrafterna i fråga om en fortsättningsskola vid Kloten kunna något
inskränkas. Och då anställande redan från börian av skolans verksamhet
utav lärarkrafter med lägre och huvudsakligast på det praktiska
skogsarbetet inriktad utbildning mötte hinder i det lörhållandet, att, innan
en eller annan årskurs från skolan utexaminerats, lämpliga personer till
dessa befattningar icke kunde erhållas, ansåge styrelsen en sådan inskränkning
böra ske på det sätt, att do för en fortsättningsskola föreslagna
båda skogsrättarbefattningarna icke tillsattes. Enär det likväl för
vissa tider av året syntes bliva omöjligt för föreståndaren och hans assistent
att ensamma medhinna undervisningen, föreslog''* styrelsen, att ett anslagav
2,000 kronor måtte uppföras för avlöning åt en repetitör att. för
sådana tider förordnas. Till expenser och underhåll borde i staten uppföras
1,600 kronor eller 200 mera än som anvisats för dylika ändamål
vid statens övriga skogsskolor, vilket högre belopp styrelsen funne vara
nödigt på grund av de något dyrbarare och flera inventarier för undervisningen,
som torde bliva erforderliga vid Kloten. För skolans förseende
med nödiga möbler samt erforderliga handböcker, instrument och
övriga inventarier m. m. beräknade styrelsen, att högst 5,000 kionor
Nionde huvudtiteln.
177
skulle kunna erfordras redan under år 1917. För lärarpersonalen och [66.]
lärjungarna ävensom för undervisningen och lärjungarnas hushåll erforderliga
lägenheter funnes redan vid Kloten, och medel till dessa lägenheters
iståndsättande och anordnande för sitt ändamål kunde tagas av
den anslagspost till underhåll av skogsskolornas byggnader, vilken inginge
i det ordinarie anslaget till skogsundervisning och skogshushållning
i allmänhet.
Staten för en sådan fortsättningsskola vid Kloten, vilken skulle få
samma ställning till revirförvaltningen som den förberedande skogshögskolekursen
vid Garpenberg, komme vid början av skolans verksamhet
att enligt styrelsens förslag te sig sålunda:
1 föreståndare, arvode1) ... |
................. kronor |
4,100 |
— |
1 assistent, arvode1) ......... |
.................. ''» |
3,000 |
— |
Arvode åt repetitör1) ...... |
................. » |
2,000 |
— |
Stipendier .......................... |
................. » |
2,500 |
— |
Expenser och underhåll ... |
............... » |
1,600 |
— |
Summa kronor |
13,200 |
— |
ö Jämte fri bostad och vedbrand.
För tiden 1 september—31 december 1917 skulle erfordras en
tredjedel av detta belopp, eller 4,400 kronor. Därtill skulle komma vad
som erfordrades för inventarieanskaffning m. in., 5,000 kronor, vilket
belopp bleve erforderligt i sin helhet redan under år 1917.
Domänstyrelsen har i enlighet härmed hemställt, att av 1916 års
riksdag måtte äskas anslag å extra stat dels å 4,400 kronor till den
föreslagna fortsättningsskolan och dels å 5,000 kronor till inventarier
för densamma.
Förslaget om inrättande av eu fortsättningsskola av nu angiven Departement*■
beskaffenhet synes mig särdeles tilltalande. Därigenom skulle för de chefen.
mest begåvade och för skogsmannayrket lämpligaste av skogsskolornas
lärjungar i hög grad underlättas möjligheten att skaffa sig ökad kompetens
och därigenom kunna uppnå bättre avlönade anställningar, än
som eljest antagligen stode dem till buds. Aven för landets skogsskötsel
bör det medföra fördel att kunna använda dessa lärjungar på något mer
ansvarsfulla platser, vilka eljest kanske skulle krävt högre kvalificerade
arbetskrafter. Då dessutom inrättandet av en djdik fortsättningsskola
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 23
178
tionde huvudtiteln.
[66.] nu kan äga rum utan dyrbara nybyggnader, genom att de redan befintliga
lokalerna vid Kloten tagas i anspråk för ändamålet, anser jag mig
böra tillstyrka förslaget därom.
Domänstyrelsen framhöll i sitt utlåtande år 1908, att fortsättningsskolans
lärjungar borde under vissa villkor kunna vinna inträde vid
skogshögskolan. Jag vill med anledning härav erinra, att enligt de den
5 december 1914 utfärdade stadgarna för nämnda högskola kan inträde
i forstmästarkursen erhållas av, bland andra, den, som företer avgångsbetyg
från någon statens skogsskola med betyget berömlig i ämnena
skogsskötsel, matematik och naturlära jämte särskilt intyg av vederbörande
skolföreståndare om sökandens synnerliga lämplighet för fortsatt skogsmannautbildning
ävensom intyg av lektor vid allmänt läroverk eller
examinator i realskoleexamen, att sökanden äger de kunskaper i modersmålet,
matematik, biologi, fysik och kemi, som erfordras för minst betyget
godkänd i dessa ämnen i realskoleexamen. Då sålunda redan
nu eu möjlighet är öppnad för framstående skogsskolelärjungar att under
vissa förutsättningar vinna inträde vid forstmästarkursen, kommer alltså
inträdesmöjlighet till denna kurs att stå öppen för dem, som genomgått
fortsättningsskolan. Antagligen måste jämväl för dem fordras vissa
kompletteringar och måhända måste någon mindre jämkning för dylika
sökande göras i den för inträde nu föreskrivna maximiåldern av 26 år.
Huruvida efter fortsättningsskolans inrättande den nuvarande möjligheten
för skogsskolelärjungar att direkt komma in i forstmästarkursen bör
bibehållas, torde vara tvivelaktigt och böra närmare undersökas. Någon
bestämmelse om rätt att vinna inträde i högskolans jägmästarkurs utan
avlagd studentexamen finnes icke i stadgarna, ej ens för dem som
genomgått forstmästarkursen, och dylik rätt bör därför ej heller kunna
tillkomma fortsättningsskolans lärjungar.
I avseende å planläggningen av fortsättningsskolan, såväl i fråga
om kompetensfordringar för inträde däri som beträffande undervisningens
art och omfattning, kursens längd in. in. synes mig domänstyrelsens
förslag i allt väsentligt förtjänt att vinna godkännande. Möjligen
kan vid närmare granskning av blivande förslag till stadgar m. m. en
och annan jämkning visa sig önskvärd. Jag vill dock nu såsom eu
välbetänkt föreskrift framhålla, att den inträdessökande skall hava under
minst ett år efter genomgången kurs vid skogsskola utövat praktisk
verksamhet i skogshushållning. Han bör härunder hava kunnat genom
egen erfarenhet ytterligare tillgodogöra sig de kunskaper han inhämtat
i skogsskolan samt fått blicken skärpt och omdömet utvecklat, så att
ban är bättre rustad att mottaga en något högre undervisning.
Nionde huvudtiteln.
179
I fråga oin lärarpersonalen vid den nu ifrågasatta skolan, som ju
skall vara en överbyggnad å de egentliga skogsskolorna och därför måste
kräva något mer kvalificerade lärarkrafter än dessa, ansluter jag mig
till domänstyrelsens nu framlagda förslag, att denna personal skall tillsvidare
utgöras av en föreståndare, eu assistent och en repetitör. Huruvida
framdeles en eller flera skogsrättarbefattningar böra inrättas, varvid
väl repetitören skulle bli överflödig, torde icke nu behöva avgöras.
I likhet med domänstyrelsen anser jag lämpligt, att anslag till
skolan tillsvidare utgår å extra stat och att lärarpersonalens avlöningar
alltså utgöras av arvoden.
För föreståndaren har domänstyrelsen nu liksom år 1908 föreslagit
en begynnelseavlöning av 4,100 kronor jämte fri bostad och vedbrand.
År 1908 motiverade styrelsen detta förslag med att föreståndaren borde
erhålla en avlöning, som fullt motsvarade jägmästares ä den trakt, där
skolan vore belägen. Denna utgångspunkt synes mig vara fullt befogad
i betraktande såväl av den kompetens, vilken bör fordras av denne befattningshavare,
som aAr arbetets art och omfattning. Den skillnad i avlöning,
som härigenom uppkommer gent emot föreståndarna för skogsskolorna,
vilkas avlöning uppgår till 3,400 kronor jämte fri bostad och
vedbrand, synes fullt motiverad av skolornas inbördes ställning och de
olika krav, som ställas på undervisningen.
Enligt gällande, av 1915 års riksdag godkända avlöningsstat för
skogsstatens ordinarie personal, vilken stat i avseende å jägmästarnas
avlöningstyper överensstämmer med den år 1908 godkända staten, utgör
jägmästarnas lön — frånsett ålderstillägg — städse 2,300 kronor, varemot
tjänstgöringspenningarna växla från 2,000 till 3,000 kronor. Om åt jägmästare
upplåtes bostadslägenhet, skall han vidkännas avdrag å lönen, motsvarande
skälig hyra. För jägmästarna i Klotens och Malingsbo revir utgöra
tjänstgöringspenningarna 2,200 kronor och hela avlöningen, utom
respenningarna, alltså 4,500 kronor. 1 betraktande härav och då skolföreståndaren
skall utöver sitt arvode åtnjuta fri bostad jämte vedbrand, vilka
förmåner anses kunna i förevarande fall beräknas till 400 kronor, synes det
föreslagna avlöningsbeloppet, 4,100 kronor, vara lämpligt avvägt. I enlighet
med domänstyrelsens förslag år 1908 synes arvodet böra efter fem års
tjänst höjas med 400 kronor. Emellertid synes avdrag böra ske, motsvarande
den avgift till egen pensionering, som åligger en ordinarie
tjänstinnehavare med jämförliga avlöningsförmåner, nämligen i avrundat
tal 100 kronor, varigenom begynnelsearvodet sänkes till 4,000 kronor.
För inträffande behov av vikariat synes lämpligt, att vissa delar av arvodet
[««•]
180
Monde huvudtiteln.
[66.] förklaras motsvara lön, respektive tjänstgöringspenningar. För jägmästarna
ske såväl bostadsavdraget som pensionsavdraget från löuen,
och detta skulle väl närmast medföra, att för nu ifrågavarande skolföreståndare
lönen skulle beräknas till allenast 1,800 kronor. \ id det
förhållande att för skogsskolornas föreståndare, vilka ju också åtnjuta
fri bostad och vedbrand, den egentliga lönen är bestämd till 2,000
kronor, anser jag dock, att av fortsättningsskolans föreståndares arvode
ett belopp av 2,200 kronor, motsvarande jägmästares lön efter avdragför
pensionsavgift, bör, i anslutning till vad domänstyrelsen år 1908
föreslog, anses motsvara egentlig lön och 1,800 kronor motsvara tjänstgöringspenningar.
Arvodesförhöjningen bör tilläggas den del av arvodet,
som motsvarar egentlig lön.
Om skolan framdeles överföres å ordinarie stat, bör föreståndare
äga att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tjänstetid,
varunder han uppburit allenast arvode.
Jag biträder även förslaget, att föreståndare skall, om han vinner
anställning såsom jägmästare, äga tillgodoräkna sig tjänstgöring såsom
föreståndare för erhållande av ålderstillägg. Föreståndarskap för vanlig
skogsskola medför redan nu en dylik rätt.
Beträffande de föreslagna arvodena åt assistent och repetitör har
jag icke något att invända. Assistentarvodet, som är lika med högsta
arvodet för revirassistent, förefaller visserligen att vara väl knappt,
då ju denne assistent bör äga särskild kompetens, men jag anser mig
för närvarande icke böra frångå domänstyrelsens förslag härutinnan.
De till stipendier samt expenser och underhåll föreslagna posterna
giva mig icke anledning till någon erinran.
Den årliga kostnaden synes mig alltså med iakttagande av minskningen
i föreståndarens arvode men i övrigt i överensstämmelse med
vad domänstyrelsen föreslagit böra beräknas till 13,100 kronor.
Vad förhållandena under år 1917 angår, finner jag domänstyrelsen
hava förebragt goda skäl för att befattningarna såsom föreståndare och
assistent böra tillsättas redan från och med den 1 september. För dessa
erfordras alltså eu tredjedel av sammanlagda årsavlöningen, 7,000 kronor,
eller sålunda 2,333 kronor 33 öre. Då själva skolan icke skall träda i verksamhet
förrän den 1 november, torde övriga utgifter, nämligen till repetitör,
stipendier och expenser, icke behöva beräknas för mer än två månader.
Sjättedelen av de för dessa ändamål beräknade beloppen, G,100 kronor,
utgör 1,016 kronor 67 öre. Tillhopa skulle alltså för år 1917 erfordras
3,350 kronor, som torde böra avjämnas till 3,400 kronor. Detta belopp
synes nu böra äskas av riksdagen.
Nionde huvudtiteln.
181
Därjämte kräves visst belopp för anskaffning av inventarier in. in. [66.]
Mot det i detta hänseende för år 1917 föreslagna beloppet, 5,000 kronor,
bär jag icke något att erinra.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen,
att å extra stat för år 1917 anvisa
dels till en fortsättningsskola vid Kloten för från
statens skogsskolor utgångna lärjungar kronor 3,400;
dels ock till anskaffande av inventarier in. m. för
samma fortsättningsskola........................... kronor 5,000;
eller tillhopa ............................................... » 8,400.
i. Tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna och
Sårna socken med Idre kapellag, oförändrat ordinarie
anslag ........................................................................................... kronor 170,000.
j. Tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens och
Norrbottens läns kustland, oförändrat ordinarie anslag ... » 102,400.
k. Skogsodlingens befrämjande.
För vart och ett av åren 1897—1916 har riksdagen beviljat anslag
på extra stat för skogsodlingens befrämjande. Detta anslag utgår för
närvarande med 100,000 kronor.
Anslag för ändamålet erfordras jämväl för nästkommande år och
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
[67.]
Skogs
odlingens
befrämjande.
[extra anslag.)
att för skogsodlingens befrämjande å extra stat
för år 1917 anvisa ett anslag av ...... kronor 100,000,
att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att i mån
av tillgång tilldelas antingen skogsvårdsstyrelser, till
vilka landsting eller hushållningssällskap för ändamålet
lämnat bidrag, eller i landstingsområde, där sådan
styrelse icke finnes, landsting eller hushållningssällskap,
under iakttagande att i intetdera fallet statsbidrag må
182
Nionde huvudtiteln.
[67.] till något landstingsområde utgå med högre belopp
än det, varmed landsting och hushållningssällskap tillsammans
eller ettdera av dem till ändamålet bidragit,
samt att landsting eller hushållningssällskap, som undfått
dylikt bidrag, skall vara skyldigt att efter årets
utgång till Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande
avgiva redogörelse över användningen av de
utav staten samt av landsting eller hushållningssällskap
lämnade bidrag.
1. Skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.
[68.] Till detta ändamål har riksdagen anvisat å extra stat för vart och
Skogsvårds- av aren 1905—1909 ett anslag: av 60,000 kronor samt för vart och
verksamhet, ett av åren 1910—1916, sedan genom riksdagens beslut en ny skogsbi™
anslag.) vårdsstyrelse tillkommit för Gottlands läns landstingsområde, ett anslag
av 67,500 kronor. Detta sistnämnda anslag har efter av domänstyrelsen
upprättat förslag fördelats mellan skogsvårdsstvrelserna med vissa belopp
till en var av dem, högst 4,000 kronor och lägst 1,000 kronor med
undantag för Gottlands läns skogsvårdsstyrelse, till vilken utgått ett
belopp av 7,500 kronor.
Då de sålunda beviljade anslagen varit nödiga för det med dem
avsedda ändamål och enahanda anslag jämväl för år 1917 är väl behövligt
för skogsvårdsstyrelserna, får jag hemställa, att Eders Kungl.
]Vlaj:t måtte föreslå riksdagen
att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet
å extra stat för år 1917 anvisa ett
anslag av...................................................... kronor 67,500.
2. Reglering av flottleder.
[69.] Till bestridande av kostnaden för reglering av flottleder i de norr
jtegiering
av ländska länen ävensom i Kopparbergs, Örebro och Västmanlands län
fiottieder. anvjga(je riksdagen under en följd av år till och med år 1907 å extra
(extia anslag.) påföljande år anslag å 100,000 kronor och medgav tillika, att
Nionde huvudtiteln.
183
de avgifter, som lades å flottningen, Unge disponeras för enahanda
ändamål.
Enligt 1906 års bokslut förefänns å ifrågavarande anslag eu avsevärd
behållning. Av sådan anledning äskades icke något särskilt anslag
för ändamålet för år 1909, varemot riksdagen, på framställning av
Kungl. Maj:t, medgav, att under år 1909 inflytande flottningsavgifter
finge användas till bestridande av kostnader för reglering av flottleder
inom riket ävensom att de medel, som av ifrågavarande anslag för föregående
år funnes disponibla vid 1908 års slut, finge under år 1909
användas till enahanda ändamål utan begränsning till vissa län.
Liknande medgivanden lämnades av riksdagen jämväl för åren
1910—1914.
De besparade medlen blevo emellertid redan under år 1913 uttömda.
För arbetenas bedrivande i önskvärd omfattning under åren 1914 och 1915
erfordrades därför särskilt anslag utöver vad som kunde påräknas genom
inflytande flottningsavgifter, varjämte ett under år 1913 förskotterat
belopp av 85,000 kronor till dylika arbeten måste ersättas. Med anledning
härav föreslog Kungl. Maj:t år 1914 riksdagen att dels för
bestridande av kostnader för reglering av flottleder inom riket å extra
stat för år 1915 anvisa ett anslag av 285,000 kronor ävensom medgiva,
att Kungl. Maj:t finge av tillgängliga medel låta härav under år 1914
förskottsvis utanordna högst 185,000 kronor, varav högst 85,000 kronor
för ersättande av förberörda förskott från år 1913, dels ock medgiva,
att under år 1915 inflytande flottningsavgifter finge användas till bestridande
av kostnader för reglering av flottleder inom riket. Denna
framställning bifölls av riksdagen.
Sedan domänstyrelsen föreslagit såsom ett lämpligt arbete, med
vilket man i någon mån kunde möta den hotande arbetslösheten under
vintern 1914—1915, utsträckta Hottledsregleringar, för vilka kostnaderna
förskötes av allmänna medel, medgav Kungl. Maj:t den 15 december
1914, att till utsträckta flottledsregleringsarbeten finge av 1914 och
1915 års avkastning av domänfonden förskotteras ett belopp av intill
100,000 kronor, därav för år 1914 högst 50,000 kronor och för år 1915
återstoden. Sedermera föreslog Kungl. Maj:t år 1915 riksdagen att dels
för bestridande av kostnader för reglering av flottleder inom riket å
extra stat för år 1916 anvisa ett anslag av 200,000 kronor ävensom
medgiva, att Kungl. Maj:t finge av tillgängliga medel låta härav under
år 1915 förskottsvis utanordna högst 100,000 kronor för ersättande av
sistberörda förskott dels ock medgiva, att under år 1916 inflytande
184
Nionde huvudtiteln.
[69.] flottningsavgifter Unge användas till bestridande av kostnader för reglering
av flottleder inom riket. Riksdagen biföll denna framställning.
I skrivelse den 30 september 1915 har nu domänstyrelsen gjort
framställning om anvisande av medel för flottledsregleringar å 1917
års stat. Domänstyrelsen har därvid anfört, att styrelsen beräknat, att
av de 100,000 kronor, som skulle under år 1915 få förskottsvis utgå
av 1916 års anslag, omkring 80,000 kronor komme att bliva erforderliga.
Av anslaget för år 1916 skulle alltså vid samma års ingång återstå
ungefär 120,000 kronor. Härtill komme inflytande amorteringsavgifter
för samma år, beräknade till 140,000 kronor, vadan omkring 260,000
kronor skulle kunna disponeras för regleringsarbeten år 1916. Dessa
medel försloge emellertid icke till utförande av reglering ens utav de
vattendrag, som nödvändigt måste i första hand flottbargöras för vinnande
av avsättning för virke från i huvudsak kronoparkerna i Norrbottens
och Västerbottens län, och beträffande vilka efter behörigen
hållna syner Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande meddelat
regleringsutslag. Dom än styrelsen ansåge sig därför nödsakad föreslå
åtgärder för beredande av ökad medelstillgång till sådana regleringsarbeten,
vilka styrelsen ansåge vara oundgängligen erforderliga under
år 1916. Med ledning av upprättade och behörigen godkända regleringsförslag
hade domänstyrelsen funnit, att under år 1916 erfordrades 380,000
kronor till flottledsbyggnader, inberäknat arvoden och reseersättningar åt
flottledsbyggnadspersonalen. En brist å medel av 120,000 kronor beräknades
alltså uppstå för år 1916. Medelsbehovet för år 1917 beräknade
domänstyrelsen till omkring 330,000 kronor, varav omkring 150,000
kronor ansåges skola bliva tillgängliga genom då inflytande amorteringsavgifter.
Återstående 180,000 kronor behövde enligt styrelsens åsikt
täckas med å extra stat anvisade medel. Domänstyrelsen har fördenskull
hemställt, att av 1916 års riksdag måtte äskas ett anslag å extra stat
för år 1917 av 300,000 kronor, varav under år 1916 förskottsvis borde
få utanordnas högst 120,000 kronor. Tillika borde riksdagens medgivande
sökas därtill, att under år 1917 inflytande flottningsavgifter
finge användas till dylika flottledsregleringar. De skäl, som talade för
ett mera skyndsamt bedrivande av statens flottledsregleringar i de vattendrag,
vilka hade en avgörande betydelse för avsättningen av skogsapelfrån
de kronans skogar, vilka ännu vore i saknad av all möjlighet att
med fördel kunna avsätta virke av övervägande smärre dimensioner,
vore så ofta framhållna, att domänstyrelsen ansåge ett upprepande av
dem överflödigt.
Nionde huvudtiteln.
185
Frågan om ändring i gällande bestämmelser angående statens flottleder
och vad därmed äger sammanhang är, såsom jag i fjol erinrade,
föremål för utredning. Sedan domänstyrelsen, med anledning av riksdagens
framställning i ämnet, den 30 augusti 1912 erhållit befallning
att verkställa utredning angående flottaingsavgifter i på statens bekostnad
flottbargjorda vattendrag samt avgifternas uppbörd, redovisning och
räkenskapsföring in. fl. härmed sammanhängande förhållanden, har domänstyrelsen
den 19 september 1914 inkommit med ett vidlyftigt utlåtande
i frågan. I ärendet hava sedermera utlåtanden avgivits av Kung]. Maj:ts
vederbörande befallningshavande och statskontoret.
Därefter har ärendet remitterats till de sakkunniga, som tillkallats
för verkställande av utredning och avgivande av förslag angående ändrad
bokföring rörande statens domäner och därmed sammanhängande frågor.
Enligt vad jag inhämtat hava dessa sakkunniga haft ärendet under
omprövning och deras utlåtande är att förvänta inom ganska kort
tid. Då emellertid detsamma torde böra remitteras till åtskilliga ämbetsverk
och myndigheter, lärer förslag i ämnet, i den män riksdagens
medverkan påkallas, icke medhinnas förrän tidigast till 1917 års riksdag.
Jag anser fördenskull, att medel till de ytterst viktiga flottledsregleringarna
böra för år 1917 beredas på samma sätt, som hittills skett,
nämligen medelst anslag å extra stat jämte bemyndigande att använda
inflytande avgifter. Mot domänstyrelsens beräkning av anslagsbehovet
under år 1917 har jag icke något att erinra och biträder även förslaget,
att högst 120,000 kronor må få förskotteras under år 1916.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
dels för bestridande av kostnader för reglering
av flottleder inom riket å extra stat för år 1917 anvisa
ett anslag av ........................................... kronor 300,000
ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må av tillgängliga
medel låta härav under år 1916 förskottsvis utanordna
högst 120,000 kronor;
dels ock medgiva, att under år 1917 inflytande
flottningsavgifter må användas till bestridande av
kostnader för reglering av flottleder inom riket.
[69.]
Departements
chefen.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
24
186
Nionde huvudtiteln.
F. Lantmäteriväseudet.
1. Lantmätcristaten.
a. Lantmäteristaten, oförändrat ordinarie anslag... kronor 536,400.
b. Lantmäteriunder visningen.
[70.] Med bifall till av Kungl. Maj:t i ämnet gjorda framställningar
Lantmäteri- par riksdagen för vart ocli ett av åren 1911—1916 ställt medel'' till
''‘ningel!'' Kungl. Maj:ts förfogande att användas till lantmäteriundervisningens
(extra anslag/) ordnande och bedrivande i huvudsaklig överensstämmelse med ett av
lantmäteristyrelsen den 6 november 1909 framställt, i statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för den 8 april 1910 närmare angivet förslag.
Uti detta förslag hade kostnaderna för fullständigt genomförande av
den däri angivna undervisningsplanen beräknats till 36,290 kronor, men
samtidigt hade påvisats, att vissa inskränkningar i undervisningen kunde
äga rum under de två första läsåren. De i enlighet med dessa kostnadsberäkningar
av Kungl. Maj:t för ifrågavarande ändamål begärda anslag
å extra stat, nämligen 33,300 kronor för år 1911, 34,300 kronor för år
1912 samt 36,300 kronor för vartdera av åren 1913—1916, hava avriksdagen
beviljats, med rätt för Kungl. Maj:t att värjo gång förskottsvis
för ändamålet utanordna erforderligt belopp. Detta medgivande
har föranletts därav, att läsåret tagit sin början året före det, för vilket
anslaget anvisats.
I skrivelse den 15 oktober 1915 har nu lantmäteristyrelsen hemställt,
att ett anslag å 36,300 kronor för ifrågavarande ändamål måtte
även för år 1917 begäras av riksdagen.
I enlighet härmed hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att å extra stat för år 1917 ställa till Kungl.
Maj:ts förfogande ett anslag av ............ kronor 36,300,
att användas till lantmäteriundervisningens ordnande
och bedrivande under läsåret 1916—1917 i huvudsaklig
överensstämmelse med det av lantmäteristyrelsen
den 6 november 1909 framställda, i statsrådsprotokollet
för den 8 april 1910 närmare angivna förslag, med
rätt för Kungl. Maj:t att utav sagda belopp under år
1916 av tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet
utanordna erforderligt belopp.
Nionde huvudtiteln.
e. Lantmätares tjänsteresor.
187
På extra stat för vart och ett av åren 1910—1916 har riksdagen
på framställning av Kungl. Maj:t beviljat förslagsanslag å 30,000 kronor
till bestridande av kostnader för vissa av distriktslantmätare företagna
tjänsteresor.
Enär de för ändamålet anvisade anslagen endast i mycket obetydlig
utsträckning tagits i anspråk och detta ansågs åtminstone i viss mån
kunna bero på, att bestämmelserna om bidrag från anslaget icke vore
fullt lämpliga, framlades i det vid statsverkspropositionen till 1914 års
förra riksdag fogade statsrådsprotokollet över jordbruksärenden den 14
januari 1914 vissa riktlinjer för förändringar i dessa bestämmelser.
På grundvalen av dessa och riksdagens uttalanden i ämnet utfärdade
Kungl. Maj:t efter lantmäteristyrelsens hörande den 23 december 1914
kungörelse med nya föreskrifter angående ifrågavarande tjänsteresor att
tillämpas från och med år 1915.
I skrivelse den 17 december 1915 har nu lantmäteristyrelsen hemställt
om beredande av anslag för ändamålet även för år 1917 och därvid
lämnat redogörelse för anslagets användning under år 1915. Härav
framgår bland annat, att någon tjänsteresa enligt resplan icke förekommit
inom 35 av rikets 110 distrikt. Hela antalet förrättningar, som ingått
i årets resplaner, har vant 721, därav 456 avsöndringsförrättningar.
Därav har största antalet, 121, förekommit inom Malmöhus läns södra
distrikt. Närmast komma Kalmar läns södra, Blekinge läns västra,
Sundsvalls, Gottlands läns södra och Värnamo distrikt med respektive
32, 26, 25, 23 och 21 förrättningar. Tjänsteresorna hava inalles tagit
i anspråk 1,181.6 dagar. Statsverkets kostnader hava uppgått till 8,315
kronor 92 öre för resor och 4,353 kronor 14 öre för förrättningar, tillhopa
12,669 kronor 6 öre, vartill komma kostnader för vissa kungörelser.
Sakägarnas kostnader för förrättningarna hava upptagits till 13,316
kronor 57 öre.
Lantmäteristyrelsen har framhållit, att denna redogörelse visar en
avsevärd ökning i anslagets användning i jämförelse med föregående år.
Emellertid syntes det knappast kunna anses, att ökningen skett i önskvärd
utsträckning. Det vore ännu för tidigt att uttala sig om, huruvida
detta förhållande kunde bero på att de ändrade bestämmelserna först
något sent kommit till allmänhetens kännedom eller därpå, att den bestämda
ordningen för anslagets användning fortfarande vore olämplig.
Då emellertid anslaget för mången fyllde ett förefintligt behov,
hölle lantmäteristyrelsen före, att framställning om fortsatt anvisande
[71.]
Lantmätares
tjänsteresor.
(extra anslag.)
188
Nionde huvudtiteln.
[71 -J
Departements
chefen.
[72.]
Reparation
och renovation
av kartor i
lantmäterikontoren
i
länen.
(extra anslag.)
av medel för ändamålet borde göras lios riksdagen. Anledning till ändring
i anslagsbel Öppet syntes saknas, men anslaget borde erhålla en i viss
mån ändrad benämning för att komma i överensstämmelse med de bestämmelser,
som nu gällde för dess användning.
I likhet med lantmäteristyrelsen anser jag anslag till ifrågavarande
tjänsteresor böra beredas även för år 1917. Då anslagets tillvaro och
de förmåner, dess begagnande erbjuder, bliva mer allmänt kända, kommer
detsamma måhända att i högre grad tagas i anspråk. På grund härav
torde någon ändring i anslagsbeloppet nu icke böra vidtagas.
Då ifrågavarande resor kunna företagas såväl av vissa extra lantmätare
som av distriktslantmätare, synes anslagets benämning böra undergå
en mindre jämkning.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
till bestridande av kostnader för vissa av
lantmätare företagna tjänsteresor å extra stat för år
1917 anvisa ett förslagsanslag av......... kronor 30,000.
d. Reparation och renovation av kartor i lantmäterikontoren i länen.
Med bifall till särskilda av Kungl. Maj:t i ämnet gjorda framställningar
har riksdagen till reparation och renovation av kartor i lantmäterikontoren
i länen på extra stat anvisat för år 1912 30,000 kronor
samt för vart och ett av åren 1913, 1914 och 1915 20,000 kronor. Av
dessa anslag hava genom särskilda beslut anslagen för åren 1912—1914
ställts till lantmäteristyrelsens förfogande, i samband varmed föreskrivits,
att högst 11,000 kronor av 1912 års anslag och högst 8,000 kronor av
vartdera anslaget för åren 1913 och 1914 finge användas till renovation
av kartor. Vad angår 1915 års anslag fann Kungl. Maj:t genom beslut
den 17 november 1914 gott ställa endast ett belopp av 10,000 kronor
till lantmäteristyrelsens förfogande att utgå efter ingången av år 1915
samt föreskrev, att högst 4,000 kronor finge användas till renovation
av kartor, därav högst 2,000 kronor till renovation av i enskild ägo
befintliga kartor av särskild betydelse, men av vilka kopior saknades i
lantmäterikontoren.
I anslutning härtill föreslog Kungl. Maj:t år 1915 riksdagen allenast
att medgiva, att vad vid utgången av år 1915 kunde kvarstå oanvänt
å ifrågavarande anslag Unge av Kungl. Maj:t under år 1916 användas
till enahanda ändamål. Sedan riksdagen bifallit denna framställning,
Nionde huvudtiteln.
189
har Kung]. Maj:t den 10 december 1915 förordnat, att den del av 1915
ars anslag eller 10,000 kronor, som icke redan förut ställts till lantmäteristyrelsens
förfogande, skulle utanordna» till styrelsen efter ingången av
år 1916 samt att beträffande medlens användning skulle gälla enahanda
bestämmelser, som meddelats i beslutet den IT november 1914.
Alltså har för ifrågavarande ändamål intill utgången av år 1916
till lantmäteristyrelsens förfogande ställts ett sammanlagt belopp av
90.000 kronor, därav minst 55,000 kronor för reparation och högst
.15,000 kronor för renovation. Av sistbcrörda belopp får eu summa av
högst 4,000 kronor användas för i enskild ägo befintliga kartor av
särskild betydelse, av'' vilka exemplar saknas i lantmäterikontoren.
Till huvudsaklig grund för besluten om medlens anvisande hallegat
eu av lantmäteristyrelsen den 24 oktober 1910 gjord framställning
med däri intagen utredning rörande omfattningen av och kostnaderna
för ifrågavarande arbeten. Till grund för donna framställning lågo
yttranden, som efter utredning avgivits av vederbörande förste lantmätare,
och hade styrelsen med ledning av dessa yttranden beräknat,
att för berörda ändamål erfordrades 103,171 kronor, oberäknat ett belopp
av något mer än 3,000 kronor, som antogs kunna bestridas av de årliga
maximibelopp av expensmedel, som anvisats för vart och ett lantmäterikontor
genom Kungl. Maj:ts brev den 28 januari 1910. Dessa beräkningar
visade alltså, att i runt, tal för ifrågavarande ändamål erfordrades
106.000 kronor, därav 63,000 kronor beräknats för reparation och 43,000
kronor för renovation av kartor.
Redan i sin framställning den 16 oktober 1912 med begäran om
anslag för år 1914 framhöll lantmäteristyrelsen, att det visat sig, att
ett väsentligt större antal kartor än det av styrelsen förut beräknade
behövde repareras. Närmare utredning i denna del åstadkoms uti styrelsens
framställning den 17 oktober 1913, däri anslag begärdes för år
1915. Styrelsen beräknade därvid, att för år 1914 och följande årskulle
erfordras tillhopa omkring 78,000 kronor. Då för tidigare år
redan 50,000 kronor anvisats, visade alltså styrelsens beräkning denna
gång hän på ett medelsbehov för ifrågavarande ändamål av tillhopa
omkring 128,000 kronor.
Uti sin framställning den 10 oktober 1914 angående utverkande
av anslag för år 1916 meddelade lantmäteristyrelsen, att sammanlagda
kostnaden för ifrågavarande arbeten intill utgången av år 1914 syntes
kunna beräknas i runt tal till 60,000 kronor, av vilken summa 44,000
kronor borde beräknas hava åtgått för reparation och 16,000 kronor
för renovation. Av den utredning lantmäteristyrelsen i detta samman
-
190
Nionde huvudtiteln.
[72.] käng sökte åstadkomma framgick, att ytterligare ett belopp av 36,000
kronor vore erforderligt för reparation av kartor. Omfattningen av återstående
renovationsarbete hade visat sig svårare att konstatera på samma
gång som en beräkning av kostnaderna för detta arbete vore vanskligare
att verkställa. Styrelsens beräkning vid detta tillfälle torde böra anses
utvisa en sammanlagd kostnad till belopp av omkring 120,000 å 125,000
kronor.
1 skrivelse den 15 oktober 1915 bär nu lantmäteristyrelsen meddelat,
att intill utgången av september månad år 1915 73,611 kartor varit
föremål för lagning för en kostnad av 51,277 kronor 64 öre samt 424
kartor kopierats för en kostnad av 21,399 kronor 52 öre, och att sammanlagda
kostnaderna intill den 1 oktober 1915 alltså uppgått till
72,677 kronor 16 öre. A dittills anvisade belopp, tillhopa 80,000 kronor,
hade alltså vid sistberörda tidpunkt funnits en behållning av 7,322
kronor 84 öre, varav emellertid under återstående del av år 1915 torde
komma att förbrukas minst 5,000 kronor. Med anledning härav borde
utgifterna intill utgången av år 1915 beräknas till i runt tal 78,000 kronor,
därav 55,000 kronor för reparation och 23,000 kronor för renovation.
Förnyad undersökning rörande omfattningen av återstående arbeten
gåve — enligt vad lantmäteristyrelsen vidare anfört — vid handen, att
för reparation av kartor efter utgången av år 1915 komme att erfordras
omkring 30,000 kronor. Reparationen av kartor skulle alltså komma
att inalles uppgå till en kostnad av 85,000 kronor. Anledningen till
denna kostnadsökning uppgåves bland annat vara det flitiga bruk, vari
kartorna vore, utom för andra ändamål, för arbetet med jordregistrets
uppläggande samt undersökningar, som skedde rörande kronans rätt till
vatten samt en del iiskeriförhållandeu in. in. Särskilt borde meddelas,
att enbart för Kopparbergs län 24,000 kronor ansetts icke för ändamålet
förslå. Såvitt då kunde bedömas, skulle för renovation av kartor efter
den 1 januari 1916 även fordras omkring 30,000 kronor, därav minst
5,000 kronor för renovation av i enskild ägo varande kartor med tillhörande
handlingar, vilka lantmäteristyrelsen ansåge borde få renoveras.
Sammanlagda kostnaden för renovation av kartor med tillhörande handlingar
uppginge alltså enligt denna beräkning till 53,000 kronor och
totalkostnaden för ifrågavarande arbeten till omkring 138,000 kronor.
För ändamålet hade dittills anvisats av riksdagen 90,000 kronor och alltså
skulle ytterligare erfordras 48,000 kronor. Hittills hade endast i undantagsfall
kostnader för ifrågavarande ändamål och då till något mindre belopp
bestritts av ovan omförmälda maximibelopp av expensmedel, och då utgifterna
för andra ändamål från expensmedelsanslagen årligen ökades,
Nionde huvudtiteln.
191
tunnes ingå utsikter, att några kostnader för reparation och renovation [72.]
av. kartor för framtiden skulle kunna betalas av sistberörda anslag.
Det vore enligt lautmäteristyrelsens mening synnerligen önskvärt,
att ifrågavarande arbeten finge påskyndas och avslutas. Detta syntes
sa mycket mer angeläget, som med stöd av redan vunnen erfarenhet
anledning icke helt och hållet syntes saknas för antagande, att arbetenas
fördelning på flera år kornme att medföra ökning av kostnaderna. På
grund härav och med hänsyn därtill, att endast ett belopp av omkring
12,000 kronor syntes bliva tillgängligt för år 1916, hade det legat
närmast till hands för lantmäteristyrelsen att planlägga arbetet för slutförande
under år 1918 och att för år 1917 ifrågasätta ett anslag å 30,000
kronor med rätt för Kungl. Maj:t att under år 1916 förskottsvis utanordna
erforderligt belopp. Rådande forhållanden föranledde emellertid
styrelsen att föreslå arbetets utsträckning även till år 1919, och styrelsen
ansåge, att anslagsbehovet för år 1917 i anledning härav borde kunna
inskränkas till 15,000 kronor.
I anledning av vad sålunda anförts har lantmäteristyrelsen hemställt,
att Kungl Maj:t måtte föreslå riksdagen att till ifrågavarande ändamål å
extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 15,000 kronor.
Av lantmäteristyrelsens nu lämnade redogörelse finner jag framgå, Deparumenuatt
ytterligare anslagsmedel erfordras för fortsättandet och avslutandet chefen.
av ifrågavarande arbeten. Det för år 1917 ifrågasatta beloppet, 15,000
kronor, finner jag vara lämpligt beräknat. Jag vill erinra, att icke
någon behållning å äldre anslag är att påräkna vid 1916 års utgång.
I enlighet härmed hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till reparation och renovation av kartor i
lautmäterikontoren i länen å extra stat för år 1917 anvisa
ett anslag av .................................. kronor 15,000.
e. Nya registratur och arkivens ordnande i lantmäterikontoren i länen.
I anledning av särskilda av Kungl. Maj:t i ämnet gjorda fram- ryg t
ställningar har riksdagen på extra stat årligen allt sedan år 1913 anvisat Nya regera.
medel till uppläggande av nya registratur och arkivens ordnande i lånt- tur cch arHmäterikontoren
i länen med 24,000 kronor för år 1913, 18,000 kronor TiaZt^Zt
för år 1914, 10,000 kronor för år 1915 samt 15,000 kronor för år 1916 kontoren i
eller tillhopa 67,000 kronor. länen''
(extra anslag.)
192
Nionde huvudtiteln.
[73.] Enligt deri utredning angående ifrågavarande arbeten och kostnaderna
därför, som på grund av erhållen befallning efter förste lantmätarnas
hörande avlämnades av lantmäteri styrelsen i skrivelse den 27 november
1911, beräknades kostnaderna till i runt tal 60,000 kronor. Uti denna skrivelse
meddelade styrelsen, att inga åtgärder vore erforderliga beträffande
registratur! i Kronobergs län, att erforderliga kompletteringar ansetts
kunna medhinnas av förste lantmätarna själva och å kontoren anställda
amanuenser i Värmlands, Västerbottens och Norrbottens län, att vissa
kompletteringsarbeten fordrades beträffande registraturen i Gävleborgs,
Jönköpings och Kalmar län, samt att helt och hållet nya registratur
erfordrades i samtliga återstående län. Styrelsen framhöll emellertid,
att det icke vore helt och hållet uteslutet, att medel skulle visa sig
erforderliga även i län, för vilka något belopp icke upptagits.
Uti skrivelse den 17 oktober 1913 angående anslag för år 1915
anförde lantmäteristyrelsen, att bristen på billiga fackkunniga biträden
givetvis vore en av anledningarna till att kostnaderna för ifrågavarande
arbeten, enligt vad infordrade förnyade yttranden från förste lantmätarna
gåve vid handen, hotade att stiga till ej obetydligt högre belopp
än vad förut beräknats. Den väsentliga orsaken härtill vore emellertid
den, att arbetet visat sig vara betydligt mera tidsödande än flertalet
förste lantmätare förutsett i de yttranden, som legat till grund för
beräkningarna i lantmäteristvrelsens framställning den 27 november 1911,
vartill komme, att många av förste lantmätarna dåmera ansåge sig icke
kunna deltaga vid utförande av ifrågavarande arbeten i den utsträckning,
som förut antagits, samt att fackkunuigt biträde på grund av detta
förhållande erfordrades i större omfattning än som beräknats. Beträffande
behovet av ytterligare medel hade flertalet förste lantmätare ansett
väsentligt högre belopp än förut erforderliga. Medel begärdes även för
Värmlands, Västerbottens och Norrbottens län. Sammanlagda ökningen
uppginge till omkring 14,000 kronor och totalkostnaden alltså till omkring
74,000 kronor.
Vid avlåtande den 10 oktober 1914 av framställning angående
anslag för år 1916 meddelade lantmäteristyrelsen, att förnyad undersökning
arivit vid handen, att totalkostnaden snarare komme att överän
understiga resultatet av den beräkning, som lämnats i styrelsens
framställning den 17 oktober 1913. Såsom särskilt skäl härtill anfördes,
att anspråk på medel till nytt registratur dåmera framställts även av förste
lantmätaren i Gävleborgs län, som förut uppgivit, att för hans kontor
endast erfordrades 400 kronor till paginering av akter. Desslikes meddelades,
att styrelsen beträffande tre län tillåtit registraturets uppläggande
Nionde huvudtiteln.
193
efter »kortsystem», som visat sig bliva något dyrare än den anordning,
som eljest följts. Den ökade kostnad, som härigenom uppstode, medförde
emellertid besparing i framtiden, därigenom att någon omläggning
framdeles ej behövde ifrågakomma, då systemet medförde obegränsade
utvecklingsmöjligheter.
Nu har lantmäteristyrelsen i skrivelse den 15 oktober 1915 gjort
framställning om anslag lör nu ifrågavarande ändamål för år 1917 och
därvid meddelat, att av det för åren 1913—1915 anvisade anslagsbeloppet,
52,000 kronor, hade intill den 1 oktober 1915 förbrukats 45,739 kronor
54 öre. Med inräknande av anslagsbeloppet för år 1916, 15,000 kronor,
funnes alltså för tiden från den 1 oktober 1915 till utgången av år
1916 tillgängligt ett belopp av 21,260 kronor 46 öre. Detta belopp
motsvarade emellertid icke behovet enligt inkomna framställningar från
förste lantmätarna, vilka enbart för år 1916 äskat sammanlagt 23,250 kronor.
Lantmäteristyrelsen har vidare anfört, att styrelsen sökt åstadkomma
ytterligare utredning angående de återstående kostnaderna för
ifrågavarande arbeten och i sådant syfte ånyo infordrat yttranden av
rikets förste lantmätare. Tyvärr visade dessa yttranden, att kostnaderna
icke läte sig begränsas till det belopp, som tidigare uppgivits.
Förste lantmätarnas beräkningar vore byggda på att ersättningen
till examinerade biträden, som anlitades vid ifrågavarande arbeten, fortfarande
icke finge utgå med högre belopp än efter 200 kronor i månaden.
Emellertid inhämtades av det vid statsverkspropositionen till 1915
års riksdag fogade statsrådsprokollet över jordbruksärenden den 14
januari 1915, att jag då framhållit, att jag icke kunde undgå att finna,
att lantmäteristyrelsen anfört beaktansvärda skäl för att arvodet till
examinerade biträden, vilka användes vid arbetet i fråga, i särskilda fall
skulle kunna höjas till 300 kronor i månaden. Jag hade därvid erinrat,
att Kungl. Maj:t den 15 december 1914 medgivit, att månatligt arvode
till de examinerade biträden, vilka användes vid länens lantmäterikontor
mot ersättning från nionde huvudtitelns expensanslag, finge uppgå till
högst 300 kronor, varvid emellertid Kungl. Maj:t föreskrivit, att ifråga om
dylikt biträdes tjänstgöringsskyldighet och rätt till semester skulle gälla
enahanda föreskrifter, som stadgats den 24 april 1914 beträffande lantmätare,
som förordnats att biträda vid jordregisterarbete å länslantmäterikontoren.
Jag hade ansett det vara förestavat av billighet, att jämväl
de examinerade biträden, som användes vid de nya registraturens uppläggande,
erhölle möjlighet till samma arvode, som sålunda bestämts
för övriga examinerade biträden å länens lantmäterikontor, naturligtvis
mot enahanda arbetsskyldighet.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
("73.
25
194
Nionde huvudtiteln.
För tillämpning av dessa ändrade avlöningsgrundsatser hade lånt-,
mäteristyrelsen underkastat förste lantmätarnas kostnadsberäkning någon
höjning, till grund varför styrelsen i de fall, då sådan företagits, beräknat
ersättningen till examinerade biträden efter 250 kronor i månaden. Såsom
resultat av dessa beräkningar framginge, att den totala kostnaden
komme att uppgå till 102,000 kronor. Det vore visserligen möjligt, att
kostnaderna för ett eller annat län icke komme att uppgå till det belopp,
som dessa beräkningar upptoge, men det borde å andra sidan framhållas,
att beräkningarna för kontoren i Jönköpings, Malmöhus och Värmlands
län vore grundade huvudsakligen på antaganden, alldenstund arbetet
inom dessa län antingen icke alls eller endast obetydligt begynts och
erfarenhet att grunda beräkningarna på alltså saknats. Emellertid ville
lantmäteristyrelsen uttala den förhoppningen, att kostnaderna för samtliga
län tillhopa måtte kunna begränsas till 100,000 kronor.
Lantmäteristyrelsen har vidare framhållit, att det vore av vikt,
att ifrågavarande arbeten ägde rum ungefär samtidigt med arbetena med
jordregistrets uppläggande. Dessa syntes emellertid vad lantmäteriets
verksamhetsområde auginge komma att föreligga fullbordade under år
1917. För ernående av även berörda syfte skulle alltså fordras, att hela
den återstående kostnaden, såvitt densamma nu kunde bedömas, eller
33,000 kronor anvisades för år 1917. Lantmäteristyrelsen ansåge sig
emellertid med hänsyn till rådande förhållanden böra inskränka sitt
äskande till 20,000 kronor.
Jag vill först erinra, att Kungl. Maj:t den 10 december 1915 föreskrivit,
att arvode för examinerat biträde, som förordnas vid ifrågavarande
arbeten, icke må överstiga 300 kronor i månaden.
Kostnaderna för utförande av dessa arbeten hava visat sig stiga till
avsevärt högre belopp än från början beräknats. Lantmäteristyrelsen har
emellertid anfört åtskilliga förklaringsgrunder för denna stegring. Det
är även att märka, att den första beräkningen uttryckligen angavs vara
ganska osäker.
Då det är önskvärt, att ifrågavarande arbeten så vitt möjligt äga rum
samtidigt med jordregisterarbetena, finner jag mig icke böra göra någon invändning
mot lantmäteristyrelsens förslag, att av det beräknade återstående
erforderliga beloppet, 33'',000 kronor, 20,000 kronor äskas förgår 1917.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen,
att till nya registratur och arkivens ordnande
i lantmäterikontoren i länen å extra stat lör år 1917
anvisa ett anslag av................................ kronor 20,000.
Nionde huvudtiteln.
195
f. Inbindning av handlingar i lantmäterilcontoren i länen.
Med bifall till av Kungl. Maj:t i ämnet gjorda framställningar tiar [74.]
riksdagen till inbindning av handlingar i lantmäteri kontoren i länen på inbindning av
extra stat för åren 1914 och 1915 anvisat ett anslag av 5,000 kronor Zntmäter*''
för vartdera året. Till huvudsaklig grund för dessa beslut har legat kontoren i
en av lantmäteristyrelsen den 15 mars 1912 avlåten skrivelse, däri
styrelsen på grundvalen av verkställd utredning beräknade, att för ,l,xtia “ula*-)
ifrågavarande ändamål erfordrades ett sammanlagt belopp av 33,500
kronor utöver vad som för samma ändamål kunde bliva tillgängligt av
det årliga belopp av det under nionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
till skrivmaterialier och expenser, ved m. m., som genom Kungl,
Maj:ts beslut den 28 januari 1910 bestämts för vart och ett av lantmäterikontoren
i länen.
Uti sin framställning den 17 oktober 1913 angående anslag för
ifrågavarande ändamål för år 1915 erinrade lantmäteristyrelsen om den
ökade användning, som i länens lantmäterikontor förvarade akter på
senaste åren fått genom jordregistret och även för andra ändamål pågående
undersökningar, samt framhöll vidare, att den ökning, som
skett och ytterligare vore att förvänta av verksamheten å lantmäterikontoren,
medförde ökade krav för andra ändamål på ovan omförmälda
årliga anslag av expensmedel, varigenom utsikterna minskades
att därav kunna disponera några medel till inbindning av akter.
Uti framställning den 10 oktober 1914 angående anslag för år
1916 anmälde lantmäteristyrelsen, att enligt förnyade av förste lantmätarna
gjorda beräkningar komme att för ifrågavarande ändamål
erfordras, förutom de 10,000 kronor, som riksdagen beviljat, ytterligare
14,350 kronor, vilket i jämförelse med den först verkställda utredningen
visade en minskning av ungefär 9,000 kronor.
Av förberörda 10,000 kronor ställdes 1914 års anslag å 5,000
kronor i sin helhet till lantmäteristyrelsens förfogande för samma år,
varemot av 1915 års anslag å enahanda belopp endast 2,500 kronor
ställdes till styrelsens disposition för år 1915, i anslutning vartill Kungl.
Maj:t föreslog riksdagen medgiva, att vad vid utgången av år 1915
kunde kvarstå oanvänt finge av Kungl. Maj:t under år 1916 användas
för enahanda ändamål. Denna framställning bifölls av riksdagen och
återstående 2,500 kronor av 1915 års anslag hava därefter anvisats till
lantmäteristyrelsens förfogande för år 1916.
I skrivelse den 15 oktober 1915 har nu lantmäteristyrelsen anmält,
196
Nionde huvudtiteln.
[74.] att å 1914 års anslag vid utgången av samma år funnits en behållning
av 1,454 kronor 23 öre. Med tillägg av det för år 1915 till styrelsens
disposition ställda beloppet, 2,500 kronor, hade alltså för sistnämnda år
funnits tillgängligt tillhopa 3,954 kronor 23 öre. Utgifterna under de
nio första månaderna av år 1915 hade uppgått till 2,004 kronor 89 öre,
och den 1 oktober 1915 hade alltså funnits oanvänt ett belopp av 1,949
kronor 34 öre.
Anledningen till att detta jämförelsevis stora belopp då innestått
ansåge lantmäteristyrelsen vara, att en del förste lantmätare i syfte att
kunna låta utföra största möjliga arbete på en gång föredragit att
verkställa arbetet mot slutet av året, då bättre ktmde bedömas om och i
så fall huru stort belopp som därjämte kunde för ändamålet bliva tillgängligt
av det anvisade maximibeloppet av nionde huvudtitelns anslag
till skrivmaterialier och expenser, ved m. m. Andra åter hade ansett
det belopp, som anvisats för år 1915, vara så jämföi-elsevis ringa, att
de förklarat sig ämna uppskjuta arbetets igångsättande till år 1916 och
på sådant sätt bliva i tillfälle att på en gång använda ett något större
belopp för ändamålet i fråga.
Lantmäteristyrelsen har vidare anfört, att det visserligen kunde
framhållas, att någon större våda icke vore att förvänta av uppskov ett
eller annat år med ifrågavarande arbeten. Särskilt med hänsyn till de
ökade göromål, som, i den mån arbetet med jordregistrets uppläggande
nalkades sin fullbordan, mer och mer komme att åligga rikets förste
lantmätare, ansåge lantmäteristyrelsen det emellertid angeläget, att fullständig
ordning och reda bleve härskande å lantmäterikontoren i länen.
För vinnande av detta syfte utgjorde registraturens och arkivens iordningställande,
vartill även hörde akternas förseende med omslag och i män
av behov inbindning eller häftning, en ingalunda oviktig förutsättning.
Infordrade nya uppgifter från förste lantmätarna upptoge för detta
ändamål anslagskrav å 19,000 kronor utöver dem, som kunde tillgodoses
av ännu icke förbrukad del av redan anvisade 10,000 kronor.
Lantmäteristyrelsens först framställda plan hade gått ut på arbetets
fördelning på åren 1912—1916. Åven under förutsättning att ett belopp
av 5,000 kronor årligen erhölles, kunde emellertid arbetet, såvitt nu
kunde bedömas, icke slutföras förr än i bästa fall under år 1919.
På grund härav och då arbetet med jordregistrets uppläggande
åtminstone vad anginge lantmäteriets uppgift därvid syntes komma att
bliva avslutat under loppet av år 1917, tilläte sig lantmäteristyrelsen
hemställa, att ett anslag å 5,000 kronor måtte för detta ändamål äskas
å 1917 års stat.
Nionde huvudtiteln.
197
Av förestående utredning framgår, att utgifterna från de till förevarande
ändamål anvisade anslag utgjort under år 1914 3,545 kronor
77 öre samt under år 1915 till och med september månad 2,004 kronor
89 öre. Med inräknande av det belopp å 2,500 kronor, som för år 1916
anvisats till lantmäteristyrelsens förfogande, är för tiden från och med den
1 oktober 1915 till utgången av år 1916 tillgängligt ett sammanlagt
belopp av 4,449 kronor 34 öre. Åven om detta belopp fullständigt
åtgår under år 1916, hava i medeltal blott 3,333 kronor 33 öre åtgått för
varje år. Det synes mig då tillräckligt, att ett belopp av 3,500 kronor
göres tillgängligt för år 1917, helst någon mer överhängande brådska
med detta arbetes slutförande icke synes föreligga.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till inbindning av handlingar i lantmäterikontoren
i länen å extra stat för år 1917
anvisa ett anslag av ................................... kronor 3,500.
g. Anskaffande till lantmäter ikontor et i Umeå av kopior av vissa
kartor m. m.
Till anskaffande för lantmäterikontorets i Umeå räkning av kopior
utav vissa skifteskartor med tillhörande handlingar, varav de i lantmäterikontoret
förut förvarade exemplaren förstörts vid den eldsvåda,
som den 25 juni 1888 ödeläde största delen av staden Umeå, bar riksdagen
med bifall till av Kungl. Maj:t i ämnet gjorda framställningar på
extra stat anvisat 18,000 kronor för år 1913 samt 9,000 kronor för
vartdera av åren 1914 och 1915, eller tillhopa 36,000 kronor.
Av det för år 1915 anvisade anslaget ställde Kungl. Maj:t endast
3,000 kronor till lantmäteristyrelsens förfogande för samma år, i anslutning
vartill Kungl. Maj:t föreslog 1915 års riksdag att medgiva, att
vad vid utgången av år 1915 kunde kvarstå oanvänt å anslaget ifråga
finge av Kungl. Maj:t under år 1916 användas för enahanda ändamål.
Detta förslag bifölls av riksdagen och det återstående beloppet, 6,000
kronor, av 1915 års anslag har därefter anvisats till lantmäteristyrelsen
för år 1916.
Till grund för besluten om anvisande av medel för ifrågavarande
ändamål har legat en av lantmäteristyrelsen med skrivelse den 12 juni
1911 överlämnad beräkning, enligt vilken arbetet ifråga, som borde
omfatta kopiering av 3,885 regalark kartor och avskrift av 16,267 ark
beskrivningar, skulle betinga en sammanlagd kostnad av 45,000 kronor.
[74.]
Departement! •
chefen.
[75.]
Anskaffande
till lantmäteri•
ko n tor et i Umeå
av kopior av
vissa kartor
m. m.
(extra anslag.)
198
Nionde huvudtiteln.
[75.] Denna beräkning utvisade för kopieringsarbetet en kostnad av 8 kronor
44 öre för regalark kartor samt 75 öre för avskrift av varje ark
beskrivning.
I skrivelse den 15 oktober 1915 bär lantmäteristyrelsen gjort
framställning om anslag för ändamålet för år 1917 och därvid anfört
huvudsakligen följande.
Intill utgången av september månad år 1915 hade kopierats 2,649
regalark kartor för en kostnad av 21,290 kronor 85 öre eller 8 kronor
4 öre för varje regalark samt avskrivits 12,825 ark beskrivningar för
en kostnad av 7,083 kronor 89 öre eller 55 öre för ark. Inalles hade
alltså åtgått 28,374 kronor 74 öre.
Enligt dessa uppgifter borde återstå att kopiera 1,236 regalark
kartor och 3,442 ark beskrivningar.
Redan i sin framställning den 17 oktober 1913 angående ytterligare
anslag för ifrågavarande ändamål hade lantmäteristyrelsen, enligt vad
styrelsen nu erinrat, framhållit, att det under arbetets utförande visat
sig, att den förteckning å kartor och handlingar, vilken upprättats för
utredning om arbetets omfattning och lagts till grund för kostnadernas
beräkning, icke upptoge alla i styrelsens arkiv förvarade kartor och
handlingar av sådant slag, att de bort medtagas i samma förteckning.
Med hänsyn till förteckningens omfattning och det sätt, varpå registraturen
i styrelsens arkiv vore uppställda, vore misstag rätt förklarliga.
Detta förhållande borde emellertid enligt styrelsens uppfattning icke medföra,
att man underläte att kopiera akt, som av en eller annan anled*
ning icke vore upptagen uti förteckningen men som anginge förrättning,
vilken avsåges med riksdagens beslut. Så hade även skett vid
arbetets utförande. Lantmäteristyrelsen ansåge sig nu böra utgå ifrån
att till följd av dessa förhållanden återstående del av arbetet borde upptagas
till 1,300 regalark kartor och 3,500 ark beskrivningar. Med hänsyn
till vunnen erfarenhet borde kostnaderna för detta arbete enligt
styrelsens mening beräknas efter 8 kronor 5 öre för regalark kartor och
55 öre för varje ark beskrivning. Enligt dessa beräkningsgrunder komme
kostnaderna att uppgå för kopiering av kartor till 10,465 kronor samt
för avskrift av handlingar till 1,925 kronor eller tillhopa 12,390 kronor.
Till täckande av dessa utgifter funnes redan tillgängliga dels innestående
behållning å 1,625 kronor 26 öre av till lantmäteristyrelsens
disposition ställda medel, dels ovanberörda återstående 6,000 kronor av
1915 års anslag eller tillhopa 7,625 kronor 26 öre. För arbetets slutförande
skulle alltså erfordras ett ytterligare anslag av 4,764 kronor 74
Nionde huvudtiteln.
199
öre, som lantmäteristyrelsen emellertid ansåge kunna nedsättas till 4,700
kronor.
Styrelsen har vidare anfört, att vid ovan omförmälda, år 1911
gjorda beräkning angående arbetets omfattning och kostnaderna för
densamma varit fogade två med 1 och II betecknade förteckningar över
de kartor och handlingar,, som borde bliva föremål för kopiering och
avskritt. Förteckningen I både upptagit, förutom laga skiften, jämväl
2 storskiften, 23 hemmansklyvningar, 2 ägoutbyten och 2 sämjedelningar
eller icke fastställda storskiften, vilkas kartor och handlingar enligt lantmäteristyrelsens
uppfattning närmast borde komma ifråga att ersättas.
Det vore för utförande av detta arbete anslag hittills anvisats.
Frågan huruvida anslag skulle kunna erhållas för anskaffande för
lantmäterikontorets i Umeå räkning av de kartor och handlingar, som
upptagits i förteckningen II, hade ännu icke varit föremål för Kungl.
Maj:ts eller riksdagens prövning. Denna förteckning hade upptagit verkställda
avvittringsförrättningar till den del dessa icke efterföljts av laga
skiften, och hade orsaken till att berörda avvittringsförrättningar upptecknats
varit, att i de fall, där laga skifte ej ägt rum, jordregistret
skulle grundas på verkställd avvittring. Väl vore det sant, att i synnerhet
länets befolkning i större grad haft behov av att få den förefintliga
bristen på kartor undanröjd beträffande sådana akter, som avsetts i förteckningen
I, men detta uteslöte icke, att det vore av stor betydelse att
kunna förse kontoret i Umeå med kopior och avskrifter även av de
kartor och handlingar, som upptagits i förteckningen II. Behovet i
sistberörda del hade särskilt vad anginge kronoöverloppsmarker och
kronoparker enligt lantmäteristyrelsens mening fått ökad betydelse, sedan
frågan om vidsträcktare användning av dessa marker för kolonisationsändamål
kommit på dagordningen. Att emellertid särskilja kartor och
beskrivningar över ovanberörda kronomarker läte sig icke lämpligen
göra. På grund härav och med hänsyn jämväl till den av förste lantmätaren
i länet K. Grubbström uti ingiven skrivelse framhållna synpunkten,
att endast i sällsynta fall något exemplar av ifrågavarande
akter funnes i orterna och att det därför vore en oersättlig förlust, om
de i lantmäteristyrelsens arkiv förvarade i allmänhet unika exemplaren
av samma akter komme att förstöras, ansåge sig lantmäteristyrelsen
böra till Kungl. Maj:ts prövning hänskjuta frågan, huruvida icke åtgärder
borde vidtagas jämväl för lantmäterikontorets i Umeå förseende med de
kartor och handlingar, som funnes upptagna i ovanberörda såsom II
betecknade förteckning.
Denna förteckning upptoge 823 regalark avvittringskartor och
[75.]
200
Nionde huvudtiteln.
[75.] 1,186 vanliga ark beskrivning. Vad särskilt kartorna anginge upptoge
därå uppritade ägofigurer en jämförelsevis stor medelareal, vilket jämte
andra förhållanden föranledde, att de kunde kopieras för avsevärt lägre
kostnad än skifteskartor. Uti sin framställning den 12 juni 1911 hade
lantmäteristyrelsen beräknat kostnaderna för kopiering och avskrift av
de akter, som vore upptagna i förteckningen II, till 5,000 kronor. Med
ledning av numera vunnen erfarenhet ansåge styrelsen emellertid, att
detta belopp kunde nedsättas till 4,300 kronor.
För utförande av återstående arbete enligt förteckning I samt det
arbete, som funnes upptaget i förteckning II, kom me alltså enligt nu
gjorda beräkningar att fordras ett ytterligare anslag av 9,000 kronor.
Kostnaden för utförandet av arbetet i dess helhet komme alltså att kunna
utföras för 45,000 kronor eller den först beräknade kostnaden för endast
de kartor och handlingar, som ingått i förteckningen I.
Utgifterna under år 1915 kunde beräknas till omkring 8,800 kronor,
och för år 1916 komme att vara tillgängligt högst ett belopp av 6,<)00
kronor. För den händelse icke någon del av det anslag, som kunde
bliva beviljat för år 1917, ställdes till disposition redan under år 1916, skulle
härav föranledas en inskränkning i verksamheten med omkring en tredjedel
i förhållande till år 1915. Redan för lantmäteristyrelsens del vore det
emellertid angeläget att fortast möjligt kunna slutföra ifrågavarande
arbete, i synnerhet som den lokal, där arbetet för närvarande bedreves,
så snart som möjligt vore erforderlig för annat ändamål. Förhållandet
till jordregistret liksom även hänsyn till användningen av en del av
ifrågavarande kartor för åtgärder, som stode i samband med kolonisationsspörsmål,
läte det även framstå såsom önskvärt, att arbetet i dess
helhet måtte kunna avslutas i god tid under år 1917. Med hänsyn till
det jämförelsevis ringa belopp, varom här vore fråga, funne sig lantmäteristyrelsen
därför böra ifrågasätta, att hela det återstående anslagsbehovet
måtte föreslås att täckas medelst anslag på extra stat för år
1917 och att erforderligt belopp härav måtte göras tillgängligt redan
under år 1916. Att så finge ske, syntes erforderligt för att lantmäteristyrelsen,
därest behov därav skulle visa sig föreligga, redan under år
1916 måtte kunna tillhandahålla kopior av avvittringskartor över kronoparker
och andra kronomarker.
Departement*. Att arbetet med kopiering och avskrift av de kartor och handchefen.
lingar, som upptagits i den av lantmäteristyrelsen omförmälda förteckningen
I vid styrelsens utlåtande den 12 juni 1911, samt av då uteglömda
kartor och handlingar av enahanda natur som de i sagda förteckning
Nionde huvudtiteln.
201
upptagna bör fortgå och snarast möjligt avslutas, synes mig uppenbart, [75.]
liksom även att anvisande av medel härtill för år 1917 är erforderligt.
Mot det härtill beräknade beloppet, 4,700 kronor, har jag icke någon
erinran. Genom att arbetskostnaden nedbringats icke obetydligt under
den förut beräknade har kostnaden för detta arbete blivit avsevärt lägre
än förut ställdes i utsikt, och detta ehuru antalet kopierade regalark
kartor och avskrivna ark handlingar något ökats.
Vad därefter vidkommer de avvittringsakter, som upptagits i
styrelsens förteckning II, synas mig vägande skäl vara förebragta för
att arbetet må utsträckas till att omfatta även de därtill hörande kartorna
och handlingarna. Särskilt för kronans de! och till underlättande av
planlagda åtgärder för främjande av kolonisation å kronans marker i
Västerbottens län synes detta vara av betydelse. Det härtill erforderliga
kostnadsbeloppet, 4,300 kronor, är ganska måttligt och medför i allt
fall icke, att den ursprungligen beräknade totalkostnaden, 45,000 kronor,
överskrides.
Alltså finner jag anslag å inalles 9,000 kronor böra för detta
ändamål begäras av riksdagen för år 1917. På av lantmäteristyrelsen
anförda skäl tillstyrker jag, att befogenhet begäres för Kung!. Maj:t att
härav låta utanordna erforderligt belopp redan under år 1916.
Jag får därför hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till anskaffande för lantmäterikontorets i Umeå
räkning av kopior utav vissa kartor med tillhörande
handlingar å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag
aA?- ..................................................................... kronor 9,000,
ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må härav
• under år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis
utanordna erforderligt belopp.
h. Skrivhjälp å lantmäterikontoren i länen.
Redan år 1908 vid genomförandet av omorganisationen av förste [76.]
lantmätartjänsterna framhölls av dåvarande departementschefen, att ut- SkrivhjtOp &
över de till uppförande i staten då föreslagna sex amanuensbefatt- ^torerTi
ningarna torde, därest förslaget om jordregister bifölles, ytterligare bi- länen.
träden å länens lantmäterikontor bliva erforderliga men att, då först (extra anslag.)
efter jordregistrets uppläggande det stadigvarande behovet av förstärkBihavg
till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 26
202
Nionde huvudtiteln.
ning i sådana extra arbetskrafter kunde tillförlitligen bedömas, något
anslag till dylika biträden icke för det dåvarande påkallades.
Sedan svårighet yppats för eu del förste lantmätare att medhinna
sina göromål samt lantmäteristyrelsen hemställt bland annat om anslag
å extra stat för år 1913 å 16,000 kronor till påskyndande av arbetena
vid länens lantmäterikontor, anförde departementschefen den 13 januari
1912, jämte det han tillstyrkte Kungl. Maj:t att hos riksdagen begära
anslag till uppläggande av nya registratur och arkivens ordnande vid
länens lantmäterikontor, att, om än behovet av ytterligare biträden
flerstädes gjorde sig starkt gällande, kostnaden lör dylika biträden
lämpligen kunde, intill dess större erfarenhet om det stadigvarande behovet
vunnits, efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall bestridas
från nionde huvudtitelns expensanslag. Detta uttalande lämnades av
riksdagen utan erinran och i anslutning därtill anvisade Kungl. Maj.t
sedermera efter framställningar av lantmäteristyrelsen vid åtskilliga tillfällen
medel till biträden vid vissa lantmäterikontor.
Med anledning av inkomna framställningar om förstärkning av
arbetskrafterna å länens lantmäterikontor au förde dåvarande departementschefen
den 14 januari 1914 bland annat, att de behov, som legat
till grund för dessa framställningar, syntes vara av två olika slag.
Vissa finge anses vara av mera tillfällig natur, väsentligen beroende
på det pågående arbetet med jordregistrets uppläggande och i varje fall
av sådan beskaffenhet, att tillräcklig erfarenhet då ännu icke vunnits,
i vad mån de kunde komma att fortfara. Bland nämnda behov förekomme
dock även vissa, vilka redan då otvivelaktigt kunde anses hava
stadigvarande egenskap och skulle komma att oförminskade förefinnas
oberoende av jordregisterarbetets fortgång och avslutande. Detta syntes
vara fallet med åtminstone en del av det behov av skrivhjälp, som anmälts
från samtliga lantmäterikontor. Departementschefen funne det
vara e!t oekonomiskt slöseri med förste lantmätarens för viktigare värv
avsedda arbetskraft att låta honom personligen verkställa en så stor
mängd enkla och till avsevärd del rent mekaniska göromål, som utredningen
utvisat vara händelsen. Att fortfarande anvisa från expensmedlen
anslag till detta i nästan alla län förefintliga behov av skrivhjälp
syntes icke lämpligt, utan borde särskilt anslag begäras av riksdagen.
Dock syntes det vara tillräckligt att tillsvidare uppföra detsamma
å extra stat. Ånslagsbeloppet för år 1915 föreslogs till 12,000 kronor.
I enlighet härmed gjorde Kungl. Maj:t framställning till riksdagen,
som biföll densamma. Mot att kostnaderna för avlöning åt examinerade
Nionde huvudtiteln.
203
biträden fortfarande skulle av Kungl. Magt anvisas från expensanslaget, [76.]
gjordes icke någon erinran.
För år 1916 hemställde lantmäteristyrelsen bland annat om ett
anslag av 38,700 kronor till förstärkning av arbetskrafterna å lantmäteri -kontoren i länen, varav 18,000 kronor voro avsedda att användas till
examinerade biträden och 20,700 kronor skulle utgå till skrivhjälp. Jag
anförde härom den 14 januari 1915, att då frågan om definitivt ordnande
av hithörande förhållanden ännu borde anstå, det vore lämpligast,
att kostnaderna för examinerade biträdens anställande även för år 1916
finge bestridas av expensanslaget. Däremot ansåg jag medel böra äskas
för tillgodoseende av det mera stadigvarande behovet av skrivhjälp,
varvid jag framhöll, att på grund av departementschefens tidigare av riksdagen
utan anmärkning lämnade uttalanden det borde stå Kungl. Maj:t
fritt att för mera tillfälligt behov av skrivhjälp fortfarande anvisa medel
från nionde huvudtitelns expensanslag utöver det anslag, som riksdagen
anvisade till skrivhjälp å lantmäterikontoren. Det av lantmäteristyrelsen till
skrivhjälp för år 1916 begärda beloppet, 20,700 kronor, syntes kunna
sänkas till 18,000 kronor, vilket ock av Kungl. Maj:t begärdes och av
riksdagen beviljades.
Den 17 september 1915 anvisade Kungl. Maj:t från nionde huvudtitelns
expensanslag ett belopp av 1,650 kronor till anställande av
ytterligare skrivhjälp.
I skrivelse den 25 oktober 1915 avgav lantmäteristyrelsen förslag
rörande användningen av det för år 1916 av riksdagen anvisade anslag
av 18,000 kronor samt meddelade, att de från förste lantmätarna inkomna
yttrandena upptoge ett anslagsbehov för detta ändamål av tillhopa
23,000 kronor. Detta ökade behov ansåge lantmäteristyrelsen uteslutande
bero på arbetet med jordregistrets förande, vilket ökades i samma mån,
som detta register upplades. Det Båge alltså ut, som om styrelsen även
under år 1916 kunde bliva nödsakad att anhålla om anvisande av ytterligare
medel till skrivhjälp å länens lantmäterikontor. Beträffande anslagets
användning föreslog styrelsen dels enahanda föreskrifter, som
förut plägat meddelas, innefattande bland annat att betalning skulle
ske i mån av verkställt arbete, dels ock ett tillägg, avseende att biträde,
som anställdes å lantmäterikontor under år 1916 i dess helhet, skulle,
i den mån sådant kunde ske utan hinder för göromålens behöriga gång
och även om sådant biträde delvis sysselsattes med arbete, som ersattes
från annat anslag (såsom för jordregistret, för reparation av kartor eller
för nya registratur och arkivens ordnande), kunna erhålla ledighet under
204
Nionde huvudtiteln.
[76.] högst tre veckor utan skyldighet att därunder avstå någon del av arvodet,
i vilket fall arvodet under denna tid borde fördelas att utgå från
respektive anslag i förhållande till omfattningen av det arbete av skilda
slag, som under året ålåge biträdet.
I anledning härav ställde Kungl. Magt den 17 december 1915 det
för år 1916 beviljade anslaget av 18,000 kronor till lantmäteristyrelsens
förfogande på förut vanliga villkor och förklarade sig vilja framdeles,
efter det tillfälle beretts riksdagen att yttra sig över framställningen i
fråga om viss tids semester åt biträde, meddela beslut i detta hänseende.
Den 25 oktober 1915 har lantmäteristyrelsen därjämte i särskild
skrivelse gjort framställning om anslag för år 1917 för beredande av
skrivhjälp å länens lantmäterikontor. Styrelsen har därvid anfört bland
annat följande.
»För år 1917 innebära förste lantmätarnas framställningar äskanden å tillhopa
25.000 kronor. Enligt lantmäteristyrelsens mening äro emellertid flera av dessa
framställningar icke byggda på tillräckligt förutseende rörande omfattningen av det
arbete, som jordregistrets förande innebär, vilket arbete till väsentlig del betingar
den årliga stegringen i behovet av anslag till beredande av skrivhjälp och därmed
likartade göromål.
Till belysning av omfattningen och beskaffenheten av detta arbete tillåter sig
lantmäteristyrelsen anföra följande.
Arbetet i fråga består främst uti föreskrivna införingar i jordregistret i anledning
av skeende lantmäteriförrättningar, av vilka särskilt bör uppmärksammas
sådana, som föranleda åsättande av nya registernummer och vilka i anledning härav
skola särskilt insändas till kontoren och därifrån återställas till vederbörande förrättningsman.
Med avseende å dessa förrättningar har man att taga i betraktande
förutom arbetet med införingarna och registerbeteckningars anbringande å kartor
och handlingar, det arbete, som består i akternas mottagande och registrering samt
deras emballering och återsändande. Antalet dylika akter torde uppgå till minst
2.000 årligen, och många av dem äro både vad kartor och handlingar angår av
ansenlig omfattning. Antalet införingar i jordregistret till följd av nu berörda slag
av förrättningar beräknar lantmäteristyrelsen till omkring 16,000 årligen, vartill
kommer införing av fastställda avsöndringar, som enligt tillgänglig statistik uppgår
till 13,687 i medeltal för åren 1909—1913.
Bestämmelserna i nu omförmälda ämnen återfinnas i 28 — 30 §§ i förordningen
den 13 juni 1908 angående jordregister, varav även inhämtas, att lantmätare,
som erhållit förordnande å förrättning, som innefattar delning av jord, vattenfall
eller fiske i socken, för vilken jordregister anmälts vara upplagt, skall före förrättningens
företagande hos förste lantmätaren rekvirera utdrag av jordregistret, upptagande
den fastighet förrättningen avser ävensom de lägenheter, vilka avsöndrats
från densamma eller från fastighet, ur vilken den blivit utbruten. I sammanhang
härmed bör även erinras om bestämmelserna i 31—33 §§ i samma förordning, vilka
samtliga, åsyftande att uppehålla överensstämmelsen mellan jordregistret, jordeboken
och fastighetsböckerna, ålägga förste lantmätaren avsevärda expeditionsgöromål
Nionde huvudtiteln.
205
av visserligen enkelt slag men i allt fall av sådan betydelse, att fel icke få förekomma.
Slutligen bör här erinras om förste lantmätarens skyldighet att i enlighet
med föreskrifterna i 35 § förordningen i fråga varje år under september månad tillställa
häradsskrivaren uppgift å de fastigheter, som, efter det senaste uppgift
lämnats, blivit införda i registret eller undergått förändring beträffande namn och
registernummer.
Men utom nu berörda arbeten, som omedelbart sammanhänga med jordregistrets
förande, förorsakar registrets fullbordan indirekt eu högst väsentlig ökning
av förste lantmätarnas åligganden, ett förhållande, som synes hava förbigått flertalet
förste lantmätares uppmärksamhet. Intill dess jordregistret för en socken förklaras
upplagt, åligger det nämligen Eders Kungi. Maj:ts befallningshavande att
låta verkställa anteckning om avsöndring för alltid i kronans jordebok eller rättare
uti den särskilda förteckning å avsöndrade lägenheter, vartill kammarkollegium i
cirkulär den 20 mars 1874 fastställt formulär, vilken förteckning emellertid enligt
samma cirkulär är att betrakta såsom del av jordeboken. Genom samtidigt med
jordregisterförordningens tillkomst vidtagen ändring av 26 § i lagen den 27 juni
1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jorda vsöndring har emellertid Eders
Kungl. Maj:ts befallningshavandes sistberörda åliggande upphävts och i stället förordnats,
att avsöndrad lägenhet skall införas i jordregistret. Till följd härav kommer
Eders Kungl, Maj:ts befallningshavande att sakna samlade uppgifter rörande lägenheter,
som fastställas efter det jordregistret förklarats upplagt-, och följden härav
blir återigen den, att befallningshavanden finner sig böra inhämta yttrande av förste
lantmätaren rörande alla avsöndringar före deras fastställelse för erhållande av uppgift
bland annat angående areal och stamfastighet samt huruvida lägenheten ligger
inom den tillåtna gränsen för avsöndring eller icke. Under åren 1909 — 1913 hava
rikets förste lantmätare avgivit yttranden i medeltal årligen rörande 2,518 avsöndringsärenden,
och då hos länsstyrelserna under samma period fastställts 13,687
avsöndringar ävenledes i medeltal årligen, kan ökningen å lantmäterikontoren av
ärenden rörande jordavsöndring, som jordregistrets fullbordan kommer att medföra,
beräknas till omkring 11,000.
Denna redogörelse torde visa, att det arbete, som direkt eller indirekt föranledes
av jord registrets förande, är av mycket stor omfattning, och det bör särskilt
uppmärksammas, att arbetet i fråga icke kan samlas till vissa perioder utan måste
ske successivt i mån som anledning därtill förekommer, vilket förhållande helt
naturligt gör arbetet ännu mer besvärligt och tidsödande, samt att uppskov med
åtgärd, som uti ifrågavarande del ankommer på förste lantmätaren, givetvis icke
får förekomma. Ehuru arbetet är av stor vikt, torde det emellertid vara av sådan
art, att en väsentlig del av detsamma kan anförtros åt ett övat skrivbiträde, dock
givetvis under överinseende av förste lantmätaren, och håller lantmäteristyrelsen
före, att arbetet med jordregistrets förande bör föranleda anställande å varje läns
lantmäterikontor av ett ständigt skrivbiträde. Det förhåller sig visserligen så, att
riksdagen år 1908 vid beviljande av medel till inrättande av ett jordregister framhöll
angelägenheten av att detsamma icke anordnades på sådant sätt, att arbetet
därmed krävde inrättandet av nya tjänster. Vid denna tid funnos emellertid icke
några biträdesbefattningar inrättade, under det sådana för kvinnliga biträden numera
upptagits i en del lönestater. Och då behovet av fasta biträden inom lantmäterikontoren
gör sig gällande, anser sig lantmäteristyrelsen därför böra utgå ifrån att
206
Nionde huvudtiteln.
[76.]
detta behov lämpligen bör tillgodoses genom inrättande av befattningar efter de
normer, som under senare åren i allmänhet följts inom förvaltningen, dock med den
skillnad att biträdesbefattningarna å lantmäterikontoren enligt lantmäteristyrelsens
mening böra kunna innehavas även av män.
På grund av vad sålunda anförts och då arbetet med jordregistrets uppläggande.
som kommit därhän, att registret redan förklarats upplagt för ett stort
antal socknar, vilket anta för varje månad stiger, redan vid utgången av år 1916
torde vara slutfört inom större delen av landet, anser lantmäteristyrelsen, att tidpunkten
nu varit inne för framläggande av förslag om uppförande av erforderliga
biträdesbefattningar å 1917 års stat, Enligt ett inom lantmäteristyrelsen i ämnet
uppgjort förslag skulle för ändamålet erfordras 12 biträden av lägsta normaltyp och
1, av andra klassen. Årliga utgifterna för dessa biträden — löner, tjänstgöringspenningar
och ortstillägg — skulle enligt samma förslag uppgå till 31,975 kronor,
vartill vid eventuellt genomförande torde komma en del ålderstillägg. På grund av
nu rådande förhållanden anser sig lantmäteristyrelsen emellertid icke böra nu förelägga
detta förslag till prövning och inskränker sig alltså till att göra framställning
om uppförande för ifrågavarande ändamål av erforderligt anslag å extra stat.
Med avseende å frågan om det belopp, som härvid bör ifrågakomma, finner
sig lantmäteristyrelsen böra erinra därom, att det årligen stegrade behovet enligt
styrelsens mening icke berättigar till särskiljande av någon del därav såsom varande
av tillfällig art. Under förutsättning därför att blivande anslag skall räcka att tillgodose
behovet i dess helhet anser sig styrelsen icke kunna föreslå, att anslagets
belopp sättes lägre än till 30,000 kronor.
Såsom ytterligare skäl för att beloppet föreslås jämförelsevis högt vill lantmäteristyrelsen
framhålla, att enligt styrelsens mening den arbetshjälp, som är
oundgänglig å lantmäterikontoren och som dagligen blir detta i allt större utsträckning,
i främsta rummet bör tillgodoses genom icke examinerade biträden, och att
strävandena böra såsom det ekonomiskt fördelaktigaste gå ut på att utnyttja sådana
biträden i största möjliga utsträckning såväl för göromål av enklare slag, men för
vilkas behöriga utförande i allt fall kräves en viss specialutbildning, som för göromål,
vilka rätteligen borde ankomma på vaktmästare. Vad särskilt angår vaktmästargöromålen
förhåller det sig så, att förste lantmätaren äger påkalla erforderligt
biträde för utförande av dessa göromål av länsstyrelsens vaktmästare. Denna
ordning, som bestämdes under den tid, då lantmäterikontoret icke skulle hållas tillgängligt
för allmänheten mer än två dagar i månaden, medför, vid det förhållande
att länsstyrelsens vaktmästare äro fullt upptagna av dem åliggande göromål inom
länsstyrelsen, att förste lantmätaren i allmänhet icke kan påräkna biträde till vaktmästargöromål
i vidare mån än vad angår hämtning och bortskaffning av post. I
anledning härav kunde givetvis ifrågasättas inrättande av vaktmästarbefattningar
vid lantmäterikontoren. Då emellertid å lantmäterikontoren förekommande vanliga
vaktmästargöromål såvitt nu kan bedömas endast undantagsvis kunna bereda en
vaktmästare full sysselsättning och dennes anlitande för andra göromål torde möta
hinder, under det att åt ett skrivbiträde torde kunna uppdragas största delen av
förekommande göromål av beskaffenhet att de vanligen åligga vaktmästare, anser
lantmäteristyrelsen, att frågan om anställande av särskilda vaktmästare å lantmäterikontoren
bör vila i avvaktan på erfarenhet, huruvida icke behovet av biträde
i denna del må kunna till huvudsaklig del tillgodoses genom andra biträden.
Nionde huvudtiteln.
207
Bland de skrivbiträden, som för närvarande linnas anställda å lantmäteri- [76.]
kontoren i länen, finnas åtskilliga, som arbetat därstädes i flera år. Dessa erhålla
i mån av verkställt arbete ersättning dels av medel, som anvisats för skrivhjälp,
dels av medel, som ställts till disposition för arbetet med jordregistrets uppläggande
eller för reparation och renovation av kartor eller för registraturens iordningställande
och arkivens ordnande. För arbetenas fortgång är det givetvis av betydelse
att kunna bibehålla dessa biträden, och synes man därför böra förbättra deras ställning
i så måtto, att de må kunna få någon tids ledighet utan avstående av avlöning,
och torde denna fördel även böra beredas biträde, som för hela året anställes vid
lantmäterikontor men som erhåller ersättning från olika till lantmäteristyrelsens
disposition ställda anslag i förhållande till omfattningen av det arbete av skilda
slag, vilket under året åligger biträdet. Ett bifall härtill synes lantmäteristyrelsen
så mycket mer betingat av billighet, som flertalet biträden arbeta mot en skäligen
ringa ersättning och äro obemedlade, till följd varav de icke anse sig kunna taga
någon tids ledighet, varav de emellertid i allmänhet torde vara i behov, om deras
hälsa icke i förtid skall taga skada.»
I avvaktan på att mera stadigvarande förhållanden inträtt, sedan Departementtjordregistret
blivit upplagt över åtminstone den allra största delen av chetenlandet,
torde även för år 1917 anslag till skrivhjälp å lantmäterikontoren
i länen böra begäras å extra stat.
Av lantmäteristyrelsens nu lämnade utredning finner jag det ovedersägligen
framgå, att anslagsbeloppet för år 1917 bör avsevärt höjas
utöver 1916 års anslag å 18,000 kronor. Det av lantmäteristyrelsen
föreslagna beloppet av 30,000 kronor synes mig dock väl högt, helst
som Kungl. Maj:t väl fortfarande skall hava möjlighet att vid påvisat
oundgängligt behov anvisa tillskott från expensanslaget. Ifall anslaget
sättes till 25,000 kronor, innebär detta en förhöjning med 7,000 kronor,
och anslaget kommer att motsvara det belopp, som förste lantmätarna
själva ansett erforderligt.
Förslaget, att åt för helt år anställt skrivbiträde vid länslantmäterikontor
må kunna beviljas ledighet under högst tre veckor årligen utan
avstående av avlöning, synes mig vara förestavat av billighet och skälig
hänsyn till dessa biträdens behov av någon tids arbetsvila. Därest de
på arbetet vid länslantmäterikontoren inverkande förhållanden icke nu
befunnit sig i en år för år växlande övergångsperiod, hade antagligen
behovet av anställande på ett fastare sätt av dylika skrivbiträden redan
måst tillgodoses, och därmed hade väl för dem liksom för andra biträden
i statstjänst följt rätt till viss tids semester. Fn viss svårighet torde
visserligen för närvarande i detta fall föreligga därutinnan, att biträdes
avlöning hittills bestämts skola utgå i mån av utfört arbete och att
alltså icke visst månadsarvode finnes iästslaget, vilket biträdet skulle
behålla under semestern, men det torde icke vara omöjligt att fastslå
208
Nionde huvudtiteln.
[76.]
[77.]
Fotomekanisk
reproduktion
av lantmäterikartor.
(extra anslag.)
visst semesterår vode, kanske växlande allt efter olika förhållanden.
Härom lärer Kungl. Maj:t efter förslag av lantmäteristyrelsen kunna i
sinom tid fatta beslut.
Jag hemställer nu, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för skriv hjälp å lantmäterikontoren i länen
å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag
av ......................................................... kronor 25,000.
i. Fotomekanisk reproduktion av lantmäterikartor.
Sedan den s. k. skiftesstadgekommittén i skrivelse den 1 februari
1909 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte låta utreda, huruvida och på
vilket sätt autografisk reproduktion av kartor skulle kunna införas i det
svenska lantmäteriväsendet, samt dylik utredning verkställts av lantmäteristyrelsen
i utlåtande den 14 mars 1912, varvid styrelsen föreslagit, att
till en början blott eu försöksanstalt av minsta möjliga omfattning borde
anordnas, fann Kungl. Maj:t genom beslut den 3 augusti 1912 gott dels
ställa till lantmäteristyrelsens förfogande för inköp av patent- eller
utövningsrätt till lämplig metod för autografisk reproduktion av kartor
ett belopp av högst 2,000 kronor från nionde huvudtitelns allmänna
besparingar, dels ock medgiva styrelsen rätt att till bestridande av övriga
kostnader för igångsättande inom styrelsen av en försöksanstalt för dylik
reproduktion använda intill 5,050 kronor av det under riksstatens nionde
huvudtitel uppförda anslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.
Sedan lantmäteristyrelsen inköpt utövningsrätt till två varandra
kompletterande reproduktiousmetoder, påbörjades arbetet med försöksanstaltens
igångsättande i slutet av år 1912, varefter försöksarbetena
togo sin början i medlet av februari månad år 1913.
I skrivelse don 30 juni 1913 redogjorde lantmäteristyrelsen för
dessa arbetens gång och resultat samt hemställde, att ett belopp a\
2,500 kronor måtte anvisas styrelsen för fortsättande av dessa försöksarbeten
Sedan
statskontoret den 21 augusti 1913 avgivit utlåtande över
denna framställning, anbefallde Kungl. Maj:t den 5 september 1913
statskontoret att för ifrågavarande ändamål av under händer varande
medel till lantmäteristyrelsen på rekvisition utanordna nyssnämnda belopp,
2,500 kronor, att framdeles hos Kungl. Maj:t anmälas till ersättande.
I skrivelse den 2 oktober 1913 hemställde vidare lantmäteristyrelsen
om avlåtande av proposition om anvisande av medel för fort
-
Nionde huvudtiteln. 209
sättande av arbetena vid omförmälda försöksanstalt samt anförde med
avseende härå bland annat, att det beviljade anslaget av 2,500 kronor
uppenbarligen vore så knappt, att det ej tilläte försöksarbetens utförande
annat än i ganska ringa omfattning. Emellertid vore det nödvändigt,
att försöksarbetena Unge bedrivas i något större omfattning än dittills.
Enligt av styrelsen i sådant avseende verkställda beräkningar skulle
erfordras ökad personal, för vilken avlöningen skulle uppgå till 7,200
kronor för helt år. Då den ökade personalen vore avsedd att anställas
från den 1 juli 1914, borde anslaget till försöksarbetena under åren
1914 — 1915 ej tilltagas lägre än 10,800 kronor. Statsmedel behövdes
emellertid även till nödig komplettering under dessa år av maskiner,
instrument och materialier. Sammanlagda anslagsbehovet för ifrågavarande
ändamål under åren 1914 och 1915 uppginge på grund härav
till ett belopp av lägst 13,000 kronor.
I statsverkspropositionen den 14 januari 1914 föreslog Kungl.
Maj:t riksdagen att för ifrågavarande ändamål å extra stat för år 1915
anvisa ett anslag av 15,500 kronor, därav 2,500 kronor skulle användas
till täckande av de genom förenämnda beslut den 5 september 1913 förskottsvis
bestridda utgifter för anstalten. Till statsrådsprotokollet uttalade
dåvarande departementschefen, att försöken borde bedrivas med
sådan kraft, att de skulle kunna anses avslutade åtminstone vid utgången
av år 1915, samt att för sådant ändamål det syntes böra medgivas,
att de inkomster för vid anstalten utfört arbete, som möjligen kunde
inflyta intill sistnämnda tidpunkt, finge användas till anstaltens behov,
dock naturligtvis så att de fördes i räkenskap och redovisades.
Denna framställning blev av riksdagen bifallen, varvid riksdagen
lämnade departementschefens nyssberörda uttalanden utan erinran.
Den 19 juni 1914 bemyndigade Kungl. Maj:t lantmäteristyrelsen
att av det belopp av 13,000 kronor av förenämnda anslag, som icke
skulle åtgå till ersättande av omförmälda förskott för år 1913, disponera
under år 1914 högst 5,800 kronor och återstoden efter ingången av
år 1915.
Emellertid hade lantmäteristyrelsen redan i skrivelse den 19 februari
1914, med erim-an om ovannämnda av dåvarande chefen för jordbruksdepartementet
till statsrådsprotokollet den 14 januari 1914 uttalade förväntan,
att försöken vid ifrågavarande anstalt komme att bedrivas med
sådan kraft, att de kunde anses vara avslutade åtminstone med utgången
av å 1915, anfört, att för sådant ändamål verksamheten vid anstalten
borde omfatta icke allenast sådana arbeten, som erfordrades för styrelsen
eller för länens lantmäterikontor, utan även sådana reproduktionsarbeten,
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 27
210
Nionde huvudtiteln.
[77.] vilka rikets lantmätare samt möjligen andra tjänstemän, ämbetsverk och
myndigheter eller enskilda önskade få utförda, varvid styrelsen skulle
betinga sig skälig ersättning. Emellertid saknade styrelsen tillräckliga
medel till de behov av anstaltens ytterligare utrustning med maskiner,
instrument m. m., som föranleddes av denna större verksamhet. På grund
härav hade styrelsen, som förklarat sig anse inköp till anstalten av förbrukningsartiklar
såsom kemikalier och oljor, papper, zinkplattor, tryckfärger
m. m. kunna ske med anlitande av nionde huvudtitelns anslag till
skrivmaterialier och expenser, ved m. m., hemställt om bemyndigande
att för anstaltens övriga behov få använda medel, som intill utgången
av år 1915 möjligen inflöte av verksamheten vid anstalten.
Statskontoret yttrade i utlåtande häröver den 17 mars 1914, med
erinran om ovanberörda uttalande i statsrådsprotokollet den 14 januari
1914, att, då det hos 1914 års riksdag äskade anslag för anstalten vore
avsett dels till avlöningar åt personalen och dels till komplettering av
anstaltens utrustning men icke till inköp av förbrukningsartiklar, statskontoret
icke hade något att erinra mot lantmäteristvrelsens uttalande,
att nionde huvudtitelns expensanslag borde få användas till dylika inköp,
helst som de till anstalten inflytande inkomster syntes komma att vara
tämligen osäkra, så länge verksamheten befunne sig på försökets stadium.
Ifall anstalten sedermera komme att erhålla en fast organisation, syntes
det emellertid kunna med fog ifrågasättas, huruvida ej de inflytande
inkomsterna borde i första hand användas till täckande av anstaltens
driftkostnader.
Den 18 april 1914 medgav Kungl. Maj:t, att de inkomster för vid
anstalten utfört arbete, som intill utgången av år 1915 kunde inflyta,
finge användas för anstaltens behov, dock under villkor, att de fördes
i räkenskap och redovisades.
I skrivelse den 9 november 1914 anförde lantmäteristyrelsen bland
annat, att till följd av vissa av styrelsen vidtagna åtgärder för försöksverksamhetens
kraftiga bedrivande åtskilliga arbeten hade både av lantmätare
och andra tjänstemän samt ämbetsverk uppdragits åt anstalten,
så att dess verksamhet redan då vore tämligen omfattande. Styrelsen
vore därför övertygad om att försöksarbetena skulle kunna anses avslutade
med utgången av år 1915.
Resultatet av dittills utförda arbeten hade bestyrkt riktigheten
utav den av styrelsen förut uttalade uppfattningen, att lantmäterikartor
likasom andra kartor och ritningar kunde i flera avseenden fördelaktigare
reproduceras medelst fotomekanisk metod än medels hittills vanlig handritning,
till följd varav och då berörda fördelar borde komma såväl
Nionde huvudtiteln.
211
lantmäteriväsendet som andra allmänna institutioner tillgodo, den av lantmäteristyrelsen
försöksvis bedrivna verksamheten syntes snarast möjligt
böra understödjas genom en fastare organisation. Styrelsen förutsatte
emellertid, att framgång för eu framställning härom icke kunde påräknas
förr än vid tidpunkten för försöksarbetenas slutförande. I anledning
härav såge sig lantmäteristyrelsen nödsakad att göra framställning om
anslag av medel för arbetenas bedrivande under år 1916.
Lantmäteristyrelsen ansåge sig böra beräkna det för fortsättande
av arbetena under år 1916 erforderliga beloppet på följande sätt:
Till avlöningar:
till en förtryckare och en fotograf efter 55 kronor i veckan till vardera.
.................................................. kronor 5,720: —
» ett tryckeribiträde eller lärling
å 20 kronor i veckan.................. » 1,040: —
» ritbiträde ...................................... » 1,800: —
» granskning och kontroll........... » 2,000: —
)) andre tryckare å 50 kronor i
veckan............................................ » 2,600:— kronor 13,160: -.
För inköp av maskiner och instrument m. m....... » 2,500:_.
Summa kronor 15,660: —.
Under förutsättning att möjligen uppkommande besparingar å det
år 1914 till anstalten anvisade anslag ävensom anstaltens inkomster finge
intill utgången av år 1916 av lantmäteristyrelsen användas dels för inköp
av behövliga maskiner, instrument, möbler och annan utrustning
och dels eventuellt även till avlöningar, samt att för inköp av förbrukningsartiklar
såsom kemikalier och oljor, papper, plattor och stenar,
tryckfärger och andra trycknings- och fotografimaterialier m. m. finge
anlitas nionde huvudtitelns anslag till expenser m. m., ansåge lantmäteristyrelsen,
att ett anslag för ändamålet av 10,000 kronor för år
1916 bleve tillräckligt. Av det anförda framginge, att de medel, som
kunde komma att beviljas för år 1916, vore avsedda att användas
endast i den mån anstaltens utgifter ej komme att täckas av dess inkomster.
Vid anmälan den 14 januari 1915 av detta ärende anförde jag,
att, även om befogenhet tillerkändes lantmäteristyrelsen att jämväl under
år 1916 anlita nionde huvudtitelns expensanslag till inköp av förbrukningsartiklar
för anstalten samt någon besparing å 1915 års anslag
212
Nionde htivlidtiteltt.
[77.] skulle uppstå, det icke kunde med säkerhet påräknas, att anstaltens egna
inflytande inkomster skulle bliva tillräckliga för att bestrida alla övriga
utgifter och uppehålla anstaltens verksamhet. Jag hyste visserligen förhoppning,
att icke hela det av styrelsen begärda statsanslaget, 10,000
kronor, skulle visa sig erforderligt, men ansåg, att det borde få ankomma
på Kungl. Magt att tillse, att anslaget allenast i lllån av verkligt behov
toges i anspråk.
På min hemställan föreslog därför Kungl. Magt 1915 års riksdag
att dels medgiva, att besparing å anslaget vid 1915 års slut finge användas
även under år 1916, dels ock för anstalten anvisa å extra stat
för år 1916 ett anslag av 10,000 kronor att av Kungl. Magt i mån av
behov användas för ändamålet.
Under uttryckande av den förhoppningen, att under de fortsatta
försöken frågan om reproduktion av lantmäterikartor på fotomekanisk
väg snart måtte vinna en tillfredsställande lösning och anstalten härigenom
bliva i tillfälle att i större utsträckning än dittills skett kunna
åtaga sig arbeten såväl för allmänhetens som de statsinstitutioners räkning,
som därav vore i behov, och med framhållande att under sådan
förutsättning det icke heller borde vara uteslutet, att anstalten i framtiden
genom de inkomster, som inflöte till densamma för sådana arbeten,
skulle bliva i stånd att utan särskilda statsbidrag uppehålla sin verksamhet,
anmälde riksdagen, att Kungl. Maj:ts nyssnämnda förslag bifallits
av riksdagen.
I skrivelse den 5 oktober 1915 gjorde lantmäteristyrelsen framställning
angående disponerande av medel för anstaltens Uppehållande
under år 1916. Styrelsen anförde därvid bland annat följande.
Anstaltens verksamhet under år 1916 borde fortgå huvudsakligen
efter den plan, som angivits i lantmäteristyrelsens skrivelse den 9
november 1914. 1 planen upptagen personal och beräknade avlönings
belopp
syntes således komma att erfordras, dock att någon besparing
torde kunna ske å beräknade utgifter för ritbiträde och andre tryckare,
vilka endast tidvis skulle behöva anlitas. De i samma plan uppgivna
maskiner och instrument m. m. måste under år 1916 anskaffas. Men
därjämte bleve nödigt att snarast möjligt och, därest anstaltens lbkalförhållanden
medgåvo ökning av arbetena, redan under år 1916 inköpa
en mindre snällpress till pris av omkring 4,000 kronor. Anstalten måste
alltså utom till förbrukningsartiklar vara beredd på en utgiftssumma av
omkring 19,660 kronor under år 1916.
Den 1 oktober 1915 hade funnits innestående 2,067 krotiör 87
Nionde huvudtiteln.
213
öre av anvisade statsmedel och 2,751 kronor 78 öre av influtna medel
eller tillhopa 4,819 kronor 05 öre. Före utgången av samma månad
beräknades med säkerhet komma att inflyta omkring 2,000 kronor för
redan till huvudsaklig del verkställt arbete. Beställningar hade redan
gjorts, som antoges tillförsäkra anstalten arbete under återstående del
av året. Då den ersättning, som härför debiterades, kunde anses ungefärligen
motsvara driftkostnaden, skulle ovanberörda behållning kvarstå
även vid årsskiftet, vadan man alltså då skulle kunna räkna med en
behållning av omkring 6,000 kronor. Allt tydde på att under år 1910
jämförelsevis goda resultat vore att förvänta av de åtgärder, som vidtagits
för att förmå rikets lantmätare att i större utsträckning anlita
anstalten. På grund härav borde inkomsterna under år 1916 kunna
beräknas till 9,000 kronor. När härtill lades den beräknade behållningen
vid utgången av år 1915 eller 6,000 kronor, erhölles eu
summa av 15,000 kronor. Då hela utgiftskontot enligt styrelsens
beräkning, förutom förbrukningsartiklar, uppginge till 19,660 kronor,
skulle alltså av anslaget för år 1916 endast erfordras 4,660 kronor.
Emellertid borde uppmärksammas, att utgiftskontot vore beräknat under
förutsättning av personalens ökning, vilken givetvis borde ske först i
mån av behov. Till följd därav syntes utgiftskontot komma att bliva
mindre än som beräknats.
Härtill komme utgifterna för förbrukningsartiklar, men då härav
funnes avsevärda lager hade styrelsen ej anledning att för år 1916 beräkna
utgifterna för förbrukningsartiklar till högre belopp än omkring
2,000 kronor. Därjämte borde något belopp stå till styrelsens förfogande
för oförutsedda utgifter. Styrelsen ansåge därför, att för bestridande
av anstaltens utgifter under år 1916 erfordrades ett belopp i
runt tal av högst 8,000 kronor.
När styrelsen skulle söka att genom erfarenhet utröna möjligheterna
för anstalten att utan särskilda statsbidrag uppehålla sin verksamhet,
syntes det ligga i sakens natur, att den första post, som borde
gäldas av influtna medel, vore förbrukningsartiklar, och detta framträdde
i synnerhet beträffande kostnaden för papper. Den ändring i hittills
följd praxis syntes därför böra vidtagas, att anstalten själv ersatte kostnaderna
för förbrukningsartiklar. Lantmäteristyrelsen utginge alltså i
sin förevarande framställning ifrån, att möjligheten att anlita nionde
huvudtitelns expensanslag till förbrukningsartiklar vid ifrågavarande
anstalt icke vidare utan särskilt tillstånd borde komma till användning.
Vid föredragning den 31 december 1915 av lantmäteristyrélsens
sistnämnda skrivelse har Kungl. Maj:t dels förklarat, att efter ingången
[77.]
214
Nionde huvudtiteln.
[77.] av år 1916 nionde huvudtitelns expensanslag icke må användas till
bestridande av kostnader för inköp av förbrukningsartiklar till ifrågavarande
reproduktionsanstalt, dels bemyndigat lantmäteristyrelsen att för
anstaltens behov under år 1916 använda ej allenast vid årets ingångkvarstående
behållning å Äldre anslag till anstalten utan även mot redovisningsskyldighet
de under året inflytande inkomster, dels ock därutöver
anvisat av det å extra stat för år 1916 beviljade anslaget ett belopp
av 6,000 kronor.
I särskild skrivelse den 5 oktober 1915 har därjämte lantmäteristyrelsen
yttrat sig angående anstaltens verksamhet och medelsbehov
under år 1917 samt därvid bland annat anfört följande:
I tekniskt avseende måste försöksarbetenas resultat anses tillfredsställande,
då därigenom ådagalagts bland annat, ej mindre att kopior i
ett eller flera exemplar av lantmäterikartor och andra kartor och ritningar
vare sig i samma skala eller i större eller mindre skala än
originalet kunde medelst fotomekanisk reproduktion framställas avsevärt
både tillförlitligare, snabbare och billigare än genom handkopiering och
transportering, än även att de av styrelsen prövade och valda metoder
och anskaffade apparater och maskiner vore för ändamålet lämpliga.
Sedan anstalten under år 1914 börjat att vid sidan av de rena
försöksarbetena mot betalning utföra reproauktionsarbeten åt statsinstitutioner,
ämbets- och tjänstemän samt enskilda, hade anstaltens inkomster
för dylika under år 1914 utgjort 813 kronor 31 öre. Mot betalning
utförda arbeten hade således under år 1914 varit av jämförelsevis mindre
omfattning, men under år 1915 hade anstalten vid sidan av de rena
försöken kunnat åtaga sig arbeten till större omfattning. Inkomsterna
för sådana arbeten hade under tiden från den 1 januari till den 1 oktober
1915 uppgått till 4,181 kronor. För hela året 1915 hade styrelsen
beräknat anstaltens inkomster till minst 6,000 kronor.
För att anstalten skulle få full sysselsättning för tillgängliga arbetskrafter
fordrades emellertid, att rikets lantmätare allmänt begagnade sig
av anstalten. Då till följd av lantmätarnas vana vid den gamla handritningsmetoden,
som åtminstone i vissa fall tillförde dem större inkomst
för kartkopiering än fotomekanisk reproduktion, det ej kunde förväntas,
att rikets lantmätare på frivillighetens väg skulle anlita styrelsens
reproduktionsanstalt, hade lanmäteristyrelsen samma dag gjort särskild
framställning till Kungl. Maj:t om sådan ändring i den för styrelsen och
rikets lantmätare gällande instruktion, att styrelsen skulle äga befogenhet
att ålägga lantmätarna att vid kopiering av kartor medelst foto
-
Nionde huvudtiteln.
215
mekanisk reproduktion anlita den för sådant ändamål inom lantmäteristyrelsen
inrättade reproduktionsanst alten. Därjämte hade styrelsen för
att lantmätarna i tid skulle erhålla nödig erfarenhet om den fotomekaniska
kartreproduktionen uti cirkulärskrivelse samma dag anmanat dem
att i enlighet med ett av lantmäteristyrelsen den 13’ maj 1914 utfärdat
cirkulär mera allmänt använda fotomekanisk kartreproduktion och för
sådant ändamål anlita reproduktionsanstalten. Åven hade styrelsen beslutat
avlåta skrivelse till vissa ämbetsverk med upplysning, att anstaltens
försöksarbeten blivit huvudsakligen slutförda, så att anstalten kunde
åtaga sig reproduktionsarbeten.
Lantmäteristyrelsen hade för avsikt att efter försöksarbetenas fullbordande
för att fa behålla den nu anställda väl fackutbildade personalen
söka åt densamma utverka avlöning på fast stat. Styrelsen hade emellertid
ej ansett lämpligt att göra framställning därom, innan styrelsens
ovannämnda framställning om ändring i gällande instruktion vunnit
bifall samt anledning funnes att antaga, att anstaltens lokaler skulle,
såsom styrelsen jämväl i särskild skrivelse samma dag hemställt, bliva
så utvidgade, att anstalten med hänsyn till erforderligt utrymme kunde
åtaga sig arbeten i större utsträckning än nu vore fallet. Styrelsen
hade ansett sig så mycket mindre böra redan nu söka utverka avlöningåt
personalen på fast stat, som styrelsen för utredning i fråga om anstaltens
förmåga att bära sig ansett det vara av betydelse att kunna
lägga hela 1915 års rörelse till grund för beräkningarna därutinnan.
Lantmäteristyrelsen ansåge sig därför nödsakad att göra framställning
om anslag å extra stat för arbetenas bedrivande under år 1917.
Väl syntes anstaltens inkomster av utfört arbete vara i jämnt stigande,
men då även kännbara utgifter förestode, vågade styrelsen ej bygga
anstaltens verksamhet under nämnda år enbart på blivande inkomster.
Om av en eller annan anledning de beräknade inkomsterna ej inflöte,
kunde nämligen anstaltens verksamhet av brist på medel äventyras. Ett
sådant avbrott skulle dock lända till olägenhet och skada ej allenast
för ämbetsverk och enskilda utan även för rikets lantmätare, vilka redan
börjat inrätta sina kartor för reproduktion genom anstalten, varjämte
anstalten säkerligen ginge förlustig framstående arbetskrafter, som svårligen
och endast med avsevärda kostnader och tidsutdräkt skulle kunna
ersättas av andra.
Reproduktionsanstaltens verksamhet under år 1917 syntes böra
fortgå huvudsakligen med för år 1916 beräknad personal, men dock
med något ökade avlöningsbelopp, varjämte summan för granskning och
kontroll för år 1917 borde höjas med 1,000 kronor eller till 3,000
[77.]
216 Nionde Jmvu dtiteln.
[77.] kronor. Till inköp av maskiner, apparater och instrument in. in. behövdes
ett belopp av 4,300 kronor. Det för anstaltens verksamhet
under år 1917 erforderliga belopp ansåge sig styrelsen alltså böra beräkna
på följande sätt:
Till en förtryckare och en fotograf tillhopa ....................... kronor 6,700
» ett tryckeribiträde eller lärling........................................ » 1,200
» andre tryckare........................................................................ » 2,600
» ritbiträde .......................................................................... » 2,000
» granskning och kontroll..................................................... * 3,000
» inköp av erforderliga maskiner och instrument m. m. » 4,300
Summa kronor 19,800.
Efter anförande av den utredning rörande medelsbehovet för anstalten
under år 1916, som återfinnes i styrelsens förut härovan refererade
framställning därom, har styrelsen vidare förmält sig hava grundad anledning
antaga, att vid utgången av år 1916 komme att finnas en
behållning å anslagna medel och inkomster tillhopa till belopp av minst
4,000 kronor samt att inkomsterna under år 1917 skulle komma att
uppgå till 11 å 12,000 kronor.
Under förutsättning att den hittills anlitade möjligheten att använda
nionde huvudtitelns expensanslag till förbrukningsartiklar icke
utan särskilt tillstånd borde komma till användning ävensom att eventuellt
uppkommande behållning på det anstalten för år 1916 anvisade
anslag finge användas för anstaltens behov under år 1917, ansåge lantmäteristyrelsen
ett anslag för anstalten av 8,000 kronor tillräckligt för
verksamhetens bedrivande under år 1917.
Departements- Den av lantmäteristyrelsen omförmälda fråga om utvidgning av
chefen. anstaltens lokaler har, enligt vad chefen för finansdepartementet meddelat,
ännu icke kunnat anmälas för Kungl. Maj:t.
Beträffande den av styrelsen föreslagna ändring i lantmäteriinstruktionen
hava framställningar inkommit från medlemmar av lantmäterikåren
och har ej heller denna fråga ännu kunnat underställas
Kungl. Maj:ts prövning.
Vid sådant förhållande och då för övrigt ännu något års erfaren-''
het bör avvaktas, anser jag i likhet med lantmäteristyrelsen, att frågan
om beredande åt ifrågavarande reproduktionsanstalt av en fastare ställning
i förvaltningen bör för närvarande uppskjutas.
Anledning synes mig visserligen icke saknas för antagande, att
Nionde huvudtiteln.
217
anstalten skall under år 1917 kunna hållas i verksamhet med anlitande [77.]
allenast av besparing å föregående års anslag samt inflytande inkomster.
Då emellertid detta icke kan anses vara alldeles visst, synnerligast som
nionde huvudtitelns expensanslag icke längre får anlitas för gäldande av
kostnad för förbrukningsartiklar, torde det vara försiktigast, att något
anslag därjämte ställes till Kungl. Maj:ts förfogande för att, därest
verkligt behov av detsamma yppar sig, användas för verksamhetens uppehållande.
Det synes mig tillräckligt, om detta anslag bestämmes till
6,000 kronor.
Jag vill särskilt framhålla, att den av lantmäteristyrelsen nu framlagda
kostnadsberäkningen för år 1917 icke härigenom får anses vara
av mig tillstyrkt. De i densamma upptagna höjningarna i vissa utgiftsposter
synas mig tarva ytterligare utredning, vilken dock ej behöver
eller, på grund av att anstalten ännu är stadd i utveckling och därvid
röner inflytande av åtskilliga ännu oavgjorda frågor, ens lämpligen bör
äga rum förrän närmare den tid, då beräkningen är avsedd att tilllämpas.
Jag får därför nu tillstyrka, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att
dels medgiva, att vad vid utgången av år 1916
må kvarstå oanvänt å anslaget till fotomekanisk reproduktion
av lantmäterikartor må av Kungl. Maj:t under
år 1917 användas för enahanda ändamål;
dels ock till samma ändamål å extra stat för år
1917 anvisa ett anslag av ........................ kronor 6,000,
att av Kungl. Maj:t i mån av behov användas för ändamålet.
j. Anskaffande för lantmäterikontoren i länen av kopior av kartor m. m.
angående statens järnvägars jordområden.
Enligt särskilda föreskrifter hava under vissa tider kartor och [78.]
handlingar angående jordområden, som, huvudsakligen genom expropria- Anskaffande
tion, förvärvats för statens järnvägar eller eljest upplåtits till dessa,
icke behövt redovisas till länens lantmäterikontor. Detta förhållande länen av kopior
har visat sig medföra allt större olägenheter, i mån som dessa områden ZrZde,latin,
blivit allt mer omfattande samt kraven på noggrannhet vid lantmäteri- järnvägar,
förrättningar alltmera stegrats. Åven för jordregisterarbetena har sak- i°rdområdenBihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 28 <''extra an8lag''-)
Nionde huvudtiteln.
[78.]
Lantmäteristyrelsen.
218
nåden av kartor över järnvägsområdena vållat svårigheter. Lantmäteristyrelsen
liar nu i skrivelse den 5 november 1913 med anledning av
framställning från Sveriges lantmätarförening hemställt om åtgärders
vidtagande för avhjälpande av denna brist och därvid anfört huvudsakligen
följande.
Uti 14 § 1 mom. i instruktionen för generallantmäterikontoret,
provinslantmäterikontoren samt lantmätarna i riket den 4 maj 1827
hade stadgats, att i varje län tjänstgörande lantmätare skulle i fullständigt
skick till provinskontoret ingiva konceptkartor, protokoll, ägobeskrivnino-ar
och övriga handlingar över de av dem verkställda tjänsteförrättningar.
Uti 45 § 1 mom. av instruktionen hade vidare varit föreskrivet, att
renovationer skulle till generallantmäterikontoret avlämnas av alla kartor,
protokoll och beskrivningar rörande lantmäteriförrättningar.
Tveksamhet syntes hava rått, huruvida och i vilken utsträckning
dessa bestämmelser bort tillämpas i fråga om kartor med tillhörande
beskrivningar, som upprättades över mark, vilken förvärvats för statens
järnvägars rakning. Under år 1863 hade sålunda komnnssionslantmätaren
i Kronobergs län C. Åberg till överdirektören vid lantmäteriet
ingivit en skrift, däri han anhållit om föreskrifter i ämnet. I anledning
härav hade överdirektören den 11 april 1863 hemställt, att Kungl. Maj:t
täcktes förklara, att lantmäteriåtgärder för expropriation av jord till
vägar, kanaler in. m. (varvid lantmätaren ej författade ny karta) skulle
slutligen redovisas på det sätt, att de dels upptoges i lantmätarens dagbok
och arbetsförteckning och dels vid det exemplar av den senare,
som ingåves till förste lantmätaren det år förrättningen avslutades, bilades
bevis av sökanden till förrättningen, att den av honom begärda åtgärd
blivit avslutad samt erforderliga handlingar honom tillställda.
Denna framställning hade bifallits i samband med utfärdande av
förnyade lantmäteriinstruktionen den 6 augusti 1864, där den föreslagna
föreskriften återfunnes i mom. 2 av § 42 med förtydligande, tillägg, att
alla förrättningar av ifrågavarande slag i likhet med åtskilliga andra
vore renovationsfria.
Uti sitt den 4 juli 1878 avgivna förslag till ändringar i lantmäteriinstruktionen
i anledning av antagen ny stat för lantmäteristyrelsen m. m.
hade styrelsen framhållit, att bestående äganderättsförhållanden ändrades
genom expropriation av jord till vägar, kanaler m. m., och därför föreslagit,
att av lantmätare'' upprättade akter i samband med dylika expropriationsåtgärder
skulle redovisas till lantmäterikontoren i länen. Lantmäteri
styrelsens förslag i denna del hade bifallits genom den lydelse,
Nionde huvudtiteln.
219
som givits åt 42 § i instruktionen genom kungörelsen den 17 oktober
1879, vilken kungörelse trätt i kraft med ingången av år 1880.
I anledning härav hade styrelsen för statens järnvägstrafik redan
den 19 augusti 1880 gjort eu underdånig framställning av följande
innehåll.
Dittills hade samtliga lantmäteriförrättningar för expropriation av
jord till statens järnvägar utförts genom en av järnvägsbyggnadsstyrelsen
antagen, med behörigt förordnande försedd lantmätare, som ävenledes
vid behov betjänade trafikstyrelsen, och som efter slutade förrättningar
ingåve konceptkartor jämte alla tillhörande handlingar till styrelsen över
statens järnvägsbyggnader, vilken åter överlämnade dem till trafikstyrelsen
för att av densamma begagnas och förvaras.
För trafikstyrelsen hade det visat sig vara av utomordentlig vikt
att hava ständig tillgång till just dessa konceptkartor, enär titt och ofta
frågor om ägogränser, vattenavlopp m. m. förekomme, därom konceptkartorna
måste lämna tillförlitligare upplysningar än efteråt tagna kopior.
Hos styrelsen förvarades för det dåvarande dylika konceptkartor över
all exproprierad jord till västra, södra, östra och nordvästra stambanorna
samt till den norra från Stockholm till gränsen emellan Kopparbergs
och Gävleborgs län vid Byvalla station, utgörande inalles en sträcka av
142.6 mil; varemot enligt det nya stadgandet konceptkartorna över den
exproprierade jorden till återstoden av det då beslutade statsbanenätet,
närmare 60 mil, skulle komma att förvaras i lantmäterikontoren inom
Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län, samt trafikstyrelsen till
egen efterrättelse bliva inskränkt till kopior av dessa kartor, vilka kopior
då måste av styrelsen särskilt bekostas.
För så vitt med konceptkartornas förvarande i de spridda lantmäterikontoren
avsåges att därigenom bereda orternas därav intresserade
invånare tillfälle att på nära håll kunna bekomma sådana för dem
nödiga upplysningar, som kunde inhämtas av kartorna och därtill
hörande handlingar, så vore detta ändamål, vad beträffade de dittills avslutade
expropriationsförrättningarna, redan vunnet på ett för allmänheten
vida bekvämare sätt, därigenom att styrelsen låtit förse samtliga
bandirektörer och baningenjörer vid distrikten med fullständiga kopior
av kartor och tillhörande handlingar, var och en för sitt distrikt eller
sektion därav, varande dessa handlingar alltid tillgängliga vid dessa
tjänstemäns expeditioner; och då styrelsen hade för’avsikt att på samma
sätt tillvägagå i avseende på därefter inkommande expropriationshandlingar,
syntes det nämnda behovet även för framtiden bliva lika så väl
tillgodosett.
[78.]
220
Nionde huvudtiteln.
I betraktande av vad trafikstyrelsen sålunda anfört och med hänsyn
till den erfarenhet styrelsen under en lång följd av år vunnit om nyttan
av att hava ständig tillgång till ifrågavarande konceptkartor och handlingar,
vågade styrelsen hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes medgiva
undantag från bestämmelsen uti § 42 av kungörelsen den 17 oktober
1879 så till vida, att kartor och handlingar, som bleve av vederbörande
lantmätare upprättade över till anläggning av statens järnvägar exproprierad
eller annorledes förvärvad jord, skulle därefter i samma ordning
som dittills överlämnas till och förvaras hos styrelsen för statens järnvägstrafik.
Skulle det emellertid anses nödigt och nyttigt, att exemplar av
expropriationskartorna även funnes tillgängliga uti länens lantmäterikontor,
så syntes detta lämpligen kunna åstadkommas därigenom, att
trafikstvrelsen läte taga noggranna kopior av kartorna med därtill hörande
handlingar och överlämnade dem särskilt för varje län till vederbörande
lantmäterikontor.
Uti häröver den 30 augusti 1880 avgivet utlåtande hade lantmäteristyrelsen
motsatt sig denna framställning, men vid föredragning av
ärendet den 15 oktober 1880 hade Kungl. Maj:t medgivit, att den i
42 § i lantmäteriinstruktionen den 6 augusti 1864, sådan denna paragraf
lydde enligt kungörelsen den 17 oktober 1879, meddelade bestämmelsen
angående lantmätares redovisning för åtgärder i och för expropriation
av jord till vägar, kanaler m. m. icke skulle gälla i fråga om expropriation
av jord för statens järnvägar.
Sistnämnda medgivande hade emellertid upphört att gälla med
ingången av år 1909, då instruktionen för lantmäteristyrelsen och rikets
lantmätare den 23 oktober 1908 trätt i kraft. Uti dess 48 §, som innehölle
bestämmelser angående lantmätares redovisning för sina göromål,
funnes intet undantag för ifrågavarande förrättningar, och genom samma
instruktion hade upphävts ej mindre lantmäteriinstruktionen den 6
augusti 1864 med däri sedermera vidtagna ändringar än även i övrigt
meddelade, mot den nya instruktionen stridande särskilda föreskrifter.
Förhållandet hade icke ändrats genom tillkomsten av instruktionen för
lantmäteristyrelsen och rikets lantmätare den 22 oktober 1909, som
trätt i stället för 1908 års instruktion.
Enligt nu gällande föreskrifter skulle alltså konceptakter till lant
mäteriförrättningar
rörande expropriation av mark för statens järnvägar
redovisas till lantmäterikontoren i länen, varemot någon publik renovation
av desamma till lantmäteristvrelsens arkiv icke förekomme i likhet med
•/
Nionde huvudtiteln.
221
vad som gällt alltsedan den 1 januari 1865, då 1864 års instruktion
trätt i kraft.
Vid sitt ordinarie årsmöte år 1911 hade nu Sveriges lantmätarförening
beslutat uppdraga åt sin styrelse att hos lantmäleristyrelseu
hemställa om vidtagande av erforderliga åtgärder för anskaffande till
lantmäterikontoren i länen av bestyrkta kopior av kartor samt avskrifter
av därtill hörande beskrivningar rörande lantmäteriförrättningar, vilka
avsett uppmätning av mark, som tagits i anspråk för statens järnvägar.
Detta beslut hade föranletts av eu vid mötet gjord framställning
av förste lantmätaren i Kopparbergs län B. K. Mogensen, däri han
anfört huvudsakligen följande. Genom ovan omförmälda bestämmelser
hade det säregna förhållandet uppstått, att i lantmäterikontorens arkiv,
vilka i övrigt innehölle de urkunder, varpå jordäganderätten territorialt
bestämdes, saknades samtliga akter, varefter de för statens järnvägar
exproprierade markområdena kunde till storlek, läge och gränser lagligen
bestämmas. Att härigenom stora olägenheter uppstått ej blott vid utförandet
av de lantmäteriförrättningar, som berörde samma områden,
utan jämväl för de jordägare, vilkas ägor angränsade, vore påtagligt,
ävensom att den granskning av lantmäteriförrättningar, vilken skulle
utföras å lantmäterikontoren, icke kunde, då samma områden berördes,
i . behörig ordning genomföras, synnerligast som det sätt, varpå ifrågavarande
förrättningsakter enligt styrelsens för statens järnvägstrafik
uppgift förvarades och gjordes tillgängliga för allmänheten, omöjligen
kunde anses tillfredsställande, då bland annat varje jämförelse mellan
laggiltiga urkunder därigenom så gott som omöjliggjordes. Genom
gällande lantmäteriinstruktion syntes det antydda missförhållandet i avseende
å blivande förrättningar av ifrågavarande slag hava blivit undanröjt,
men olägenheterna kvarstode beträffande de dittills utförda förrättningarna.
Då emellertid dessa förrättningsakter vore införlivade med
järnvägsstyrelsens arkiv och en förflyttning av desamma torde kunna
anses mindre lämplig, särskilt då det för järnvägsstyrelsen syntes vara
av »utomordentlig vikt att hava ständig tillgång till just ifrågavarande
konceptkartor», syntes strävandena till undanröjande i möjligaste måtto
av ovan antydda olägenheter böra inriktas på att åt lantmäteriarkiven
förvärva av fackmän utförda och bestyrkta kopior av berörda förrättningsakter.
I övrigt hade vid förenämnda möte framhållits, att de i landsorten
befintliga, genom statens järnvägars försorg verkställda kopiorna av
ifrågavarande expropriationskartor vore mindre omsorgsfullt utförda.
I anledning av det erhållna uppdraget hade föreningsstyrelsen hos
[78.]
222
Monde huvudtiteln.
[78.] lantmäteristyrelsen gjort framställning i ämnet och därvid, alldenstund
det ofta torde hava inträffat, att expropriationsnämnd beslutat ändringar
av järnvägsområdes gränser, sedan karta och beskrivning upprättats,
* utan att dessa ändringar sedermera blivit utmärkta å kartan och införda
i beskrivningen, hemställt, att för fullständigt vinnande av ändamålet
ifråga åtgärder måtte vidtagas för att åt länens lantmäterikontor förvärva
ej blott bestyrkta kopior av de förrättningsakter rörande expropriation
av jord till statens järnvägar, som vore införlivade med järnvägsstyrelsens
arkiv, utan även avskrifter av expropriationsnämndens protokoll och
statens järnvägars lagfartshandlingar.
Uti häröver på begäran av lantmäteristyrelsen avgivet yttrande
den 5 januari 1912 hade järnvägsstyrelsen meddelat, att styrelsen icke
hade något att erinra mot framställningen ifråga, under förutsättning
att statens järnvägar icke drabbades av några kostnader för åstadkommande
av erforderliga kartkopior och avskrifter, men att, alldenstund
statens järnvägars äganderättshandlingar icke utlämnades, all erforderlig
kopiering måste ske i järnvägsstyrelsens arkivrum.
Över föreningsstyrelsens framställning hade lantmäteristyrelsen infordrat
yttranden av rikets samtliga förste lantmätare. För egen del
har lantmäteristyrelsen anfört huvudsakligen följande.
Bland rikets förste lantmätare förefunnes så gott som fullständig
enighet angående behovet å lantmäterikontoren av ifrågavarande akter.
Att detta behov först nu givit sig tillkänna, berodde givetvis på förhållanden,
som stode i samband dels med den nyligen genomförda omorganisationen
av lantmäteristaten i orterna dels med jordregistrets
tillkomst.
Genom lantmäterikårens omorganisation hade förste lantmätarna
så gott som uteslutande fått siu verksamhet förlagd till lantmäterikontoren.
För var och en av dem hade det därför blivit av särskilt
intresse att få allt vad som tillhörde kontoret eller^ sammanhängde med
deras verksamhet därstädes så väl ordnat som möjligt. En betydelsefull
del av denna verksamhet bestode i skyldighet att granska övriga lantmätares
inom länet verksamhet. Den måhända viktigaste delen av denna
granskning ginge ut på att övervaka, att fel icke förelupit i avseende
å fastighetsredovisningen och den fastighetsbildning, som ägt rum genom
verkställda jorddelningsförrättningar. Härvid både förste lantmätarna
att tillse, att allt, som tillhörde föremålet för förrättningen, medtagits
och följaktligen även redovisats samt att gränserna för de särskilda områdena
blivit upptagna i överensstämmelse med vad som genom tidigare
lantmäteriförrättningar eller andra åtgärder eller domar bestämts. Med
Nionde Inmidtiteln.
223
avseende å rågångsförrättningar vore granskning i sistberörda del givetvis
av alldeles särskild betydelse. Ett övervakande av nu angivet slag kunde
givetvis icke utföras utan tillgång till ovan berörda material, och på
detta sätt vore det helt natirrligt, att lantmäteri k åren på sätt som skett
givit uttryck åt förefintlig brist av kartor och handlingar beträffande
statens järnvägars områden. Att så skett bleve så mycket naturligare,
då man toge i betraktande statsbanornas utsträckning och den mängd
fastigheter, som berördes av deras områden.
Vid själva förrättningarnas utförande uppstode givetvis även för
de praktiserande lantmätarna behov av kartor och handlingar angående
statens järnvägars områden, och vad som ovan sagts angående omfattningen
av detta behov för förste lantmätarna gällde därför även beträffande
övriga lantmätare.
Förste lantmätare ålåge emellertid även att på anmodan av Kung],
Maj:ts befallningshavande verkställa utredningar och avgiva utlåtanden
i ärenden, som vore beroende på handläggning hos dessa myndigheter.
Ett avsevärt antal utlåtanden infordrades till följd härav från förste lantmätarna
angående jordavsöndringar. Den utredning, som avfordrades
förste lantmätare i avsöndringsärende, avsåge vanligen, huruvida ifrågasatt
avsöndriDg för sig eller tillsammans med vad förut kunde vara
avsöndrat överstege en femtedel av stamhemmanets ägovidd, eller huruvida
vad anginge Kopparbergs och de fem norrländska länen den upplåtna
lägenheten iunehölle inägojord till den omfattning, att hemmanets
jordbruk därigenom märkligen försvagades, eller huruvida avhandlingen
kunde anses innehålla så noggrann beskrivning å den avsöndrade jordens
storlek, läge och gränser, att någon''osäkerhet därom ej kunde uppstå.
Det vore klart, att förste lantmätare för att yttra sig i fråga om förstberörda
förhållande måste verkställa utredning rörande såväl stam fastighetens
areal som arealen av förut skedda upplåtelser. Vare sig det
gällde att konstatera den ena eller andra av dessa arealer, hade förste
lantmätare givetvis behov att känna arealen av det område, som till
äventyrs tagits i anspråk av statens järnvägar, och så snart eu upplåtelse
berörde järnvägsområdet hade förste lantmätaren behov att på ett
tillfredsställande sätt kunna bestämma läget och gränserna för järnvägens
område.
Förste lantmätare ålåge emellertid även att meddela bevis om sådana
förhållanden, varom i kontoret förvarade kartor och handlingar omedelbart
lämnade upplysning. Till följd härav kunde det även på begäran
av enskild person komma att åligga förste lantmätare att förebringa
utredning i avsöndringsärende.
[78.]
224
Nionde huvudtiteln.
Med anledning av vad sålunda anförts ansåge lantmäteristyrelsen
det vara synnerligen angeläget, att åtgärder skyndsamt måtte vidtagas
för att bereda lantmäterikontoren ett tillförlitligt material rörande areal,
läge och begränsning av de områden, som tagits i anspråk av statens
järnvägar.
Beträffande ifrågavarande områdens upptagande i jordregistret ville
lantmäteristyrelsen erinra, att jämlikt 18 § i förordningen angående jordregister
den 13 juni 1908 skulle område, som från fastighet avskilts i
enlighet med bestämmelserna om jords eller lägenhets avstående för
allmänt behov, registreras på sätt som stadgats i fråga om avsöndrad
lägenhet. Beträffande sådan lägenhet gällde, att i jordregistret skulle
under särskilda registernummer upptagas bland annat lägenheter, å vilka,
ehuru deras avsöndring ej varit föremål för prövning, lagfart dock meddelats,
enär de antingen före den 1 januari 1897 upplåtits från egendomar
under enskild äganderätt eller ock tillkommit i enlighet med
bestämmelserna om jords eller lägenhets avstående för allmänt behov
eller om ändring eller utrivning av vattenverk. Därest dylika lägenheter
ej blivit lagfarna, skulle de däremot ej upptagas i jordregistret, förrän
lagfart ägt rum. De kommitterade, som utarbetat förslaget till förordningen
angående jordregister, hade framhållit önskvärdheten därav att,
på det jordregistret i detta hänseende ej måtte bliva alltför bristfälligt,
åtgärder måtte vidtagas i syfte att lägenheter, som tillkommit genom
expropriation före 1876 års ingång, då lagfartslagen trätt i kraft, bleve
lagfarna. Det ojämförligt största antalet sådana lägenheter utgjordes
antagligen av områden, som exproprierats för statens järnvägar.
På sätt redan meddelats hade 1 antmätarföreningens styrelse icke
inskränkt sig till att begära kopior av kartorna och avskrifter av därtill
hörande beskrivningar utan hemställt, att till lantmäterikontoren måtte
överlämnas jämväl avskrifter av expropriationsnämndens protokoll och
statens järnvägars lagfartshandlingar. 1 denna del hade emellertid olika
meningar gjort sig gällande bland förste lantmätarna. Lantmäteristyrelsen
har efter en närmare utredning härom uttalat, att det icke
syntes böra ifrågakomma, att med lantmäterikontorens arkiv införliva alla
expropriationsnämndens protokoll och statens järnvägars lagfartshandlingar.
I flertalet fall vore de icke av behovet påkallade. Redan detta
förhållande komme att göra de upplysningar, varav man hade behov,
jämförelsevis svåråtkomliga. Ändamålet komme sålunda icke att vinnas
på ett tillfredsställande sätt, och kostnaderna bleve givetvis jämförelsevis
höga.
Av förste lantmätarnas uppgifter framginge, yttrar styrelsen vidare,
Nionde huvudtiteln.
225
^itt kartor rörande en del statsbanor funnes i vissa lantmät erikon tor
såsom i Malmöhus, Hallands, Y Österbottens och Norrbottens län. Dessa
kartor avsåge de områden, som intagits i samband med järnvägarnas
byggande. Givet vore emellertid, att eu del kartor över senare förvärvade
områden inkomme till lantmäterikontoren tillsammans med de
avsöndringsakter, som dit skulle avlämnas av Kungl. Maj:ts befallningshavande
i samband med jordregistrets uppläggande.
Styrelsen liölle nu före, att för tillgodoseende av lantmäterikontorens
ifrågavarande behov kopior av kartor över statens järnvägars
områden borde verkställas, i den mån kartor ej redan funnes i lantmäterikontoren,
att till äventyrs belintliga kartor borde granskas och
Kompletteias, och att till kartorna borde upprättas beskrivningar med upplysningar
i därför avsedda kolumner rörande areal, stamhemman, tid och
sätt för förvärvet, tiden för fastställelse, då sådant förekommit, lagfart
och i övrigt vad som kunde anses erforderligt till kännedom om lägenheten.
I vissa fall skulle det måhända visa sig praktiskt att bilägga
beskrivningen utdrag av expropriationsnämndens eller domstolens protokoll
eller lagfartshandlingar, men i regel syntes dylika utdrag icke vara
erforderliga.
Det vore givet, att den utredning, som för ändamålet sålunda
erfordrades, icke kunde verkställas annorstädes än i järnvägsstyrelsens
arkiv, och att dit .alltså, i män som arbetet komme att fortskrida, borde
införskaffas det jämförelsevis ringa material, som funnes å lantmäterikontoren.
De förhållanden, som hittills rått å ifrågavarande område, hade
emellertid, så vitt lantmäteristyrelsen vant i tillfälle att inhämta, icke
ens för statens järnvägars egen del ansetts tillfredsställande. Ett bevis
därför kunde hämtas därav, att Kungl. Maj:t den 8 november 1912 med
anledning av framställning av järnvägsstyrelsen meddelat bestämmelser
angående anställande av extra lantmätare i statens järnvägars tjänst.
Härförutom kunde meddelas, att sedan två år tillbaka en särskild lantmäteritjänsteman
varit sysselsatt med att ordna och registrera järnvägsstyrelsens
lantmäteriakter och andra äganderätten rörande handlingar.
Dessa förhållanden gåve vid handen, att järnvägsstyrelsen ansett angeläget
att bringa ordning uti berörda material, och det syntes icke heller
ii teslutet, att järnvägsstyrelsen kunde komma att finna påkallat att företaga
en allmän revision av ifrågavarande material. I sådant fall syntes
resultatet av en dylik revision lämpligen böra bliva en beskrivning, huvudsakligen
av det innehåll, som, på sätt ovan framhållits, vore av behovet
påkallad för lantmäterikontoren i länen. Otvivelaktigt skulle i samband
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 29
226
Nionde liuyudtiteln.
[78.] med en dylik revision även komma att framstå önskvärdheten av att låta
lagfara de fång, med avseende å vilka sådan åtgärd ännu icke vidtagits.
Därigenom kunde även dessa lägenheter införas i jordregistret och bliva
åsätta registerbeteckning, varigenom åtskilliga fördelar i avseende å
särskiljande samt framtida ordning och reda givetvis skulle vinnas.
Av vad sålunda anförts syntes framgå, att enahanda önskemål om
bringande av ordning och reda i avseende å statens järnvägars jordförvärv
gjorde sig gällande, vare sig man Båge frågan ur lantmäteriets,
jordregistreringens eller statens järnvägars egen synpunkt, och att det
väsentligaste arbetet för tillfredsställande av ifrågavarande önskemål bestode
uti upprättande hos järnvägsstyrelsen av en beskrivning eller
liggare rörande statens järnvägars områden, uti vilken liggare borde
upptagas, utom vad ovan angivits, även jordregisterbeteckning. Av
denna liggare borde utdrag tillställas lantmäterikontoren i länen och i
samband därmed även kopior av kartorna, å vilka jordregisterbeteckningen
givetvis borde införas. Vad särskilt kartmaterialet anginge, syntes
det lantmäteristyrelsen böra tagas i övervägande, huruvida icke helt och
hållet nya kartor borde upprättas i samband med ovannämnda beskrivning.
Därigenom kunde alla områden inläggas i ett sammanhang och
kartorna utföras på sådant sätt, att de med fördel kunde mångfaldigas
på fotomekanisk väg. Hinder mötte ej heller att på samma sätt mångfaldiga
beskrivningarna.
Vad kostnaderna för det sålunda ifrågasatta arbetet anginge vore
de givetvis’ svåra att beräkna. De berodde i mångt och mycket på
omfattningen av de brister, vilka kunde vidlåda de kartor och handlingar,
som funnes rörande ifrågavarande områden. För arbetets utförande
ansåge lantmäteristyrelsen böra anställas en yngre lantmätare
med erfarenhet rörande fastighetsförhållanden. Ersättningen till honom
beräknade lantmäteristyrelsen till 4,000 kronor för år. Desslikes erfordrades
rit- och skrivbiträden till en kostnad av 3,000 kronor årligen.
Utgifterna komrne alltså att uppgå till 7,000 kronor för år, och hölle
styrelsen före, att arbetet borde medhinnas på fem år. Totala kostnaden
syntes alltså kunna beräknas till 35,000 kronor. I allt fall ansåge
styrelsen, att högre än till 40,000 kronor borde kostnaderna icke kunna
antagas uppgå.
Genom det medgivande, som givits i Kungl. Maj.ts brev den 15
oktober 1880, hade järn vägsförvaltningen inbesparat kostnaden för
kopior och avskrifter av de lantmäteriakter, som angått uppmätning av
statens järnvägars områden. Angående till vilket belopp denna besparing
borde beräknas, kunde olika meningar råda. Lantmäteristyrelsen
Nionde huvudtiteln.
227
an sago sig kunna utgå från ett belopp av omkring 20,000 kronor. [78.]
Såsom ovan sagts, syntes statens järnvägar redan för tillgodoseende
av sitt eget behov med avseende å ifrågavarande material nödvändigtvis
för framtiden vara betänkt på att underkasta sig avsevärda kostnader.
Och tvivel syntes knappast kunna råda därom, att icke dessa kostnader
skulle uppgå till 20,000 kronor. Det ville alltså synas, som om man
med skäl kunde fordra, att alla kostnader för nu ifrågavarande ändamål
skulle bestridas av järnvägsförvaltningens medel, i synnerhet som det
icke vore uteslutet, att vad lantmäteristyrelsen nu föreslagit kunde för
järnvägsförvaltningen medföra fördelar utöver dem, som lantmäteristyrelsen
nu framhållit.
På grund av vad lantmäteristyrelsen sålunda anfört bär styrelsen
hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes anbefalla järnvägsstyrelsen att i
samråd med lantmäteristyrelsen låta upprätta och tillställa lantmäterikontoren
i länen kartor och beskrivningar med uppgifter i ovan omförmälda
avseenden angående de områden, som förvärvats för statens
järnvägar eller eljest av dessa tagits i anspråk.
I utlåtande den 5 december 1914 över lantmäteri styrelsens ifråga- Järnväg«-varande framställning har järnvägsstyrelsen, under åberopande av sitt *fvrtlsmyttrande
den 5 januari 1912, uttalat, att styrelsen icke funne något att
erinra mot att, såsom lantmäteristyrelsen ifrågasatt, åtgärder vidtoges
för åstadkommande av erforderliga kartkopior och avskrifter av äganderättshandlingar
rörande statens järnvägar tillhörig mark.
Järnvägsstyrelsen ansåge sig i detta sammanhang böra omförmäla,
att sedan någon tid tillbaka pågått och fortfarande påginge ett planmässigt
arbete med ordnande och komplettering av statens järnvägars
fastiglietshandlingar i syfte att behörigen säkerställa statens järnvägars
på dessa handlingar grundade rätt. I detta arbete inginge givetvis som
ett led även granskning och fullständigande av de kartor och handlingar,
som förvarades i äganderättsarkivet, respektive anskaffande av där tilläventyrs
icke förefintliga kartor och handlingar rörande statens järnvägars
jordförvärv.
Vad kostnadsfrågan beträffade, kunde järnvägsstyrelsen icke känna
sig övertygad om rättmätigheten av de skäl, som lantmäteristyrelsen
anfört till stöd för sin mening, att statens järnvägar borde bestrida
kostnaden för utförande av det kopierings- och avskriftsarbete, som avsåges
i lantmäteristyrelsens framställning. Vad det här i första rummet
gällde, vore tillgodoseendet av ett lantmäteriväsendets intresse eller att
bereda lantmäterikontoren i länen ett tillförlitligt material rörande areal,
228
tionde huvudtiteln.
[78.] läge och begränsning av de områden, som under tidernas lopp förvärvats
av statens järnvägar.
I sin av lantmäteristyrelsen åberopade skrivelse den 19 augusti
1880 hade styrelsen för statens järnvägstrafik visserligen framhållit, att,
om det skulle anses nödigt och nyttigt, att exemplar av expropriationskartorna
även funnes tillgängliga uti länens lantmäterikontor, detta
lämpligen kunde åstadkommas därigenom, att trafikstyrelseu läte taga
noggranna kopior av kartorna med därtill hörande handlingar och överlämnade
dem särskilt för varje län till vederbörande lantmäterikontor.
I det beslut den 15 oktober 1880, varigenom Kungl. Maj:t i överensstämmelse
med trafikstyrelsens hemställan medgivit, att då gällande
bestämmelse angående lantmätares redovisning för åtgärder i och för
expropriation av jord till vägar, kanaler m. m. icke skulle gälla i fråga
om expropriation av jord för statens järnvägar, förekomme emellertid
icke något åläggande för trafikstyrelsen att, på sätt den ifrågasatt såsom
lämpligt, tillhandahålla lantmäterikontoren kartkopior jämte tillhörande
handlingar rörande för statens järnvägar förvärvad jord. Att
under nu angivna förhållanden någon förpliktelse att betala de kostnader,
som kunde bliva förenade med ifrågavarande arbetes utförande, icke
kunde åligga statens järnvägar, syntes järnvägsstyrelsen uppenbart.
Härtill komme, att, i betraktande av den revision av statens järnvägars
äganderättshandlingar och kartor, som för närvarande bedreves
å äganderättsarkivet, järnvägsstyrelsen endast i obetydlig grad kunde
vänta någon egentlig fördel av det arbete, varom här vore fråga.
Om järnvägsstyrelsen således, av sålunda anförda skäl, icke kunde
anse statens järnvägar skyldiga att bestrida kostnaden för arbetets utförande,
vore styrelsen dock villig att tillösa sig kopior av kartor och
handlingar, som tilläventyrs icke skulle finnas i styrelsens äganderättsarkiv
eller hos vederbörande distriktsförvaltningar och om vilkas anskaffande
styrelsen icke själv ansåge sig böra gå i författning.
Styrelsen har slutligen hemställt, att kostnaderna för det ifrågasatta
arbetet icke måtte förklaras skola utgå av trafikmedel.
Statskontoret. Statskontoret har i infordrat utlåtande den 28 april 1915 anfört,
att ämbetsverket för sin del ej kunde finna, att lantmäteristyrelsen anfört
giltiga skäl för sin mening, att kostnaderna för ifrågavarande arbete
borde bestridas av järnvägstrafikmedel.
Visserligen påginge, såsom järnvägsstyrelsen meddelat, även för
dess räkning en revision av statens järnvägars fastighetshandlingar,
däribland även kartor m. m. rörande järnvägarnas jordförvärv. Men
Nionde huvudtiteln.
229
medan detta arbete avsåge dels ett ordnande och dols en komplettering [78.]
av det befintliga kartmaterialet — för vilket senare ändamål järnvägsstyrelsen
också förklarat sig villig att tillösa sig kopior av kartor och
handlingar, som tilläventyrs icke skulle finnas i styrelsens äganderättsarkiv
— åsyftade däremot lantmäteristyrelsens framställning en i lantmäteriväsendets
intresse erforderlig kopiering av redan i nämnda arkiv
förefintliga kartor m. m. 1 betraktande härav syntes det nu ifrågasatta
arbetets beskaffenhet ej vara sådan, att med hänsyn därtill kostnaden
borde bestridas av järuvägstrafikmedel; och den omständigheten, att
intill år 1909 i fråga om lantmätares skyldighet att till vederbörande
lantmäterikontor insända konceptkartor in. m. undantag varit stadgat
beträffande kartor över av statens järnvägar förvärvad jord, kunde enligt
statskontorets mening ej heller anses grunda någon slags förpliktelse
för järnvägs förvaltningen att nu efteråt bekosta det kopieringsarbete,
som befunnes önskvärt för lantmäterikontorens räkning.
Vid sådant förhållande syntes ifrågavarande utgift böra anses tillhöra
riksstatens nionde huvudtitel; och då intet av de under denna
huvudtitel för lantmäteriväsendet uppförda anslag torde lämna tillgång
till utgiftens bestridande, ansåge statskontoret ej annan utväg återstå
än att hos riksdagen för ändamålet äska ett extra ordinarie anslag.
Lantmäteristyrelsen synes mig hava förebragt vägande skäl för att Departeden
brist i länslantmäterikontorens arkiv, som frånvaron av kartor och man,scllefenhandlingar
rörande statens järnvägars jordområden innebär, bör bliva
fylld. Saknaden av tillgång till tillförlitliga uppgifter angående dessa
områdens storlek,, läge och gränser m. m. måste uppenbarligen medföra
en osäkerhet, som dels i hög grad försvårar arbetet beträffande sådana
förrättningar, som på ett eller annat sätt röna inverkan av nyssnämnda
förhållanden, och dels kan för allmänheten medföra betänkliga följder.
I likhet med järnvägsstyrelsen och statskontoret anser jag, särskilt
med hänsyn till de undantagsbestämmelser, som under vissa tider varit
gällande beträffande redovisning av lantmäteriakter angående jord, som
förvärvats för statens järnvägar, att kostnaden för det nu ifrågavarande
kopieringsarbetet icke bör utgå av järnvägsstyrelsens medel. På sätt
statskontoret föreslagit, lärer anslag för ändamålet böra äskas av riksdagen.
Den av lantmäteristyrelsen framlagda kostnadsberäkningen gör,
såsom styrelsen själv framhållit, ej anspråk på att vara annat än approximativ.
Först vid noggrannare undersökning av materialets omfattning
och beskaffenhet lärer en säkrare beräkning vara möjlig. På kostnaden
2B0
Nionde huyudtiteln.
[78.] torde även inverka, huruvida kartorna kunna utan vidare kopieras eller
böra sammandragas till större, ny upprat tade kartor. Jag anser därför,
att det anslag, som nu må begäras av riksdagen, bör begränsas till den
för ett år beräknade kostnaden, 7,000 kronor.
På grund av vad i detta ärende förekommit får jag alltså hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för anskaffande för lantmäterikontorens i
länen räkning av kopior av kartor m. m. angående
statens järnvägars jordområden å extra stat för år
1917 anvisa ett anslag av ........................ kronor 7,000.
2. Skiften och avvittringar, oförändrat ordinarie
förslagsanslag............................................................................... kronor 68,000.
3. Utflyttningshjälp efter skiften, oförändrat ordinarie
förslagsanslag ..................................................................... kronor 50,000.
G. Rikets allmänna kartverk.
1. Rikets allmänna kartverk.
Avlöningar, bestämt anslag.................................................... kronor 167,920
Ålderstillägg, förslagsanslag ................................................ » 28,580
Kartarbeten m. m., reservationsanslag ................................. » 144,300
oförändrat ordinarie anslag kronor 340,800.
2. Namngranskning.
[79.] I likhet med vad under en följd av år ägt rum och i enlighet
Namngransk- med framställning av chefen för rikets allmänna kartverk i skrivelse
mng'' den 16 oktober 1915 hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
(extra anslag.) f£regj£ riksdagen
att till bestridande av kostnader för namngranskning
för rikets allmänna kartverks behov å extra stat
för år 1917 anvisa ett anslag av............ kronor 3,000.
Nionde huvudtiteln.
231
3. Observationspaviljong för rikets allmänna kartverks geodetiska
avdelning m. m.
I Observatorielunden i Stockholm disponerar rikets allmänna kartverk
för geodetiska observationer en år 1874 uppförd mindre observationspaviljong.
Degna är numera i så förfallet skick, att den icke längre
kan utan största olägenhet användas, samt är dessutom för trång och
otidsenlig.
I samband med förslag om förläggande av nybyggnad för lantmäteristyrelsen
och två av kartverkets avdelningar till ett område å norra
Djurgården invid Göta livgardes kasern ifrågasattes att även förlägga det
geodetiska observatoriet dit, och Kungl. Maj:t anbefallde den 22 september
1911 överintendentsämbetet att dels uppgöra plan härtill dels inkomma
med förslag till vissa reparationer m. in. å nyssnämnda observationspaviljong.
Förslaget om en dylik stor nybyggnad har emellertid tillsvidare
skjutits åt sidan. Det trängande behovet för kartverket av bättre
förhållanden beträffande observatoriet har icke heller tillgodosetts.
Vid besiktning under hösten år 1911 befanns, att paviljongen i
Observatorielunden vore i så dåligt skick, särskilt genom röta, att endast
instrumentpelaren skulle kunna användas för ett nytt observatorium, men
att även denna pelare vore dålig och skulle behöva förstärkas.
Efter samråd med professorn vid generalstaben K. D. P. Rosén,
vilken förestår kartverkets geodetiska avdelning, och med iakttagande av
dennes anvisninger uppgjorde under år 1913 arkitekten i överintendentsämbetet
greve S. Cronstedt ritning till en helt ny observationspaviljong
jämte förslag till nödtorftig reparation av den nuvarande paviljongen.
Detta förslag har Rosén förklarat vara tillfredsställande och ändamålsenligt
samt för observationsbruk lämpligt. Med skrivelse den 29 december
1913 överlämnade överintendentsämbetet handlingarna i ärendet och
meddelade, att kostnaderna för förslaget skulle ställa sig sålunda:
byggnadskostnad........................................................................ kronor 10,000
nödtorftig reparation av det gamla observatoriet............... y> 200
vattenledning och diverse inredning.................................... » 2,300
oförutsedda utgifter, tillsyn, ritningar in. in...................... » 3,000
Summa kronor 15,500.
Ämbetet fäste samtidigt uppmärksamheten på att det markområde,
varom här vore fråga, icke vore statens egendom utan tillhörde Stockholms
stad samt disponerades av vetenskapsakademien.
[80.]
Observationspaviljong
för
rikets allmänna
kartverks
geodetiska
avdelning
m. m.
(extra anslag.)
232.
Nionde huvudtiteln.
[80.] Över förslaget avgav chefen för rikets allmänna kartverk utlåtande
den 24 januari 1914 och anförde därvid följande.
För bedömande av lämpligheten utav det observatorium, för vars
uppförande överintendentsämbetet avgivit förslag, ansåge sig kartverkschefen
först böra redogöra för ändamålet med den ifrågasatta byggnaden.
Densamma vore avsedd att tjäna följande syften:
1. Prövning och justering av instrument. Innan ett nytt instrument
godkändes och betalades, måste det — synnerligen i betraktande
av de geodetiska instrumentens dyrbarhet — underkastas en ingående
prövning. För denna prövning fordrades i regel en synnerligen fast
uppställningsplats, där instrumentet kunde stå orubbat längre tider och
från vilken man kunde iakttaga vissa stjärnor, enär observation av
dylika vore den bästa metoden att pröva såväl små som stora geodetiska
instrument. Vad särskilt beträffade prövningen av större universalinstrument,
avsedda för såväl astronomisk ortbestämning som triangulering,
samt av passageinstrument, pendelur och kronometrar kunde dylik prövning
företagas allenast i ett observatorium. Men det vore ej endast vid
inköpet, som prövning av ett instrument vore av nöden. Fn undersökning,
vilken dock ej alltid behövde vara så grundlig som den första, borde
i regel ske, då instrumentet utlämnades till eller återkomme från användning
vid fältarbete, samt före och efter varje reparation, och härvid
vore eu stadig och skyddad uppställningsplats av nöden.
2. Undervisning och övning av personalen. Denna undervisning
och övning erfordrades särskilt för de astronomiska ortbestämmelserna,
vilka snart skulle återupptagas. Då, professorn vid generalstaben oberäknad,
endast en av geodetiska avdelningens personal kunde utföra dessa
observationer, måste observator^ användas för utbildning i dylika arbeten.
3. Utarbetande av lämpliga observationsmetoder. På grund av vårt
lands säregna förhållanden, synnerligen dess nordliga läge och stora
utsträckning i meridional led, kunde ej de observationsmetoder, som
utomlands visat sig lämpliga, utan vidare här användas, vårföre observatoriet
erfordrades för deras prövande och eventuellt utarbetande av förändrade
metoder.
4. Bestämning av instrumentkonstanter och i vissa fall av stjärnpositioner.
För varje instrument funnes ett antal konstanter, såsom
nivåernas parsvärde, mikrometerskruvarnas gänghöjd m. m., för vilkas
bestämmande — då det gällde andra än mycket små instrument — observatorium
vore av nöden. Åven kunde inträffa, att man för de astronomiska
ortbestämmelserna behövde positioner för en eller flera stjärnor,
Nionde huvudtiteln.
233
vilkas orter ej vore kända med tillräcklig'' noggrannhet, och observator^! [80.]
måste då användas för deras bestämmande.
5. Fastställande av utgångspunkt för longitudbestämningar. Vid
longitudbestämningarna utginge man från en bestämd punkt, till vilken
alla longituder hänförde sig, och som definierade nollmeridianen (Stockholms
meridian). Vid observationerna på denna punkt kunde man
visserligen använda ett tillfälligt observationstält, men ett permanent
observatorium vore att föredraga, bland annat därför att man då kunde
inbespara den ständiga vakthållning, som vore nödvändig, då instrumenten
vore uppställda i tält, och därför att den elektriska ledningsinstallationen
kunde ske en gång för alla.
Härtill komme nödvändigheten att hava ett för geodetiska avdelningens
instrument lämpligt förvaringsrum, så att långa transporter kunde
undvikas.
Då vetenskapsakademiens observatorium ej vore inrättat för sådana
precisionsobservationer, som behövdes för de geodetiska arbetena, och
dessutom ej kunde upplåtas för ändamålet, enär all plats därstädes vore
upptagen dels för observatoriets egna undersökningar och dels för undervisningen
vid Stockholms högskola, syntes ett särskilt observatorium för
rikets allmänna kartverks geodetiska avdelning vara av behovet påkallat.
För ändamålet erfordrades särskilda nybyggnadsarbeten, då det observatorium
avdelningen redan ägde vore dels för litet och dels ytterst bristfälligt.
Vid den ifrågasatta förläggningen av observatoriet enligt föreliggande
plan vore emellertid att märka, att den föreslagna byggnaden
skulle komma att förläggas inom ett område, som ej vore statens utan
stadens egendom, och till vilket vetenskapsakademien hade nyttjande- #
rätten, varför ett uppförande av nytt observatorium måste föregås av
underhandlingar såväl med Stockholms stad som med nämnda akademi.
Dessa osäkra markförhållanden hade förmått kartverkschefen att, då
fråga varit om uppförandet av en större nybyggnad för såväl lantmäteriet
som två av kartverkets avdelningar, ifrågasätta, att det erforderliga
observatoriet för geodetiska avdelningen skulle uppföras i samband
med denna byggnad; men då dennas uppförande syntes vara uppskjutet
på obestämd tid, ansåge kartverkschefen ingen lämpligare plats för den
här ifrågasatta byggnaden finnas än den föreslagna i Observatorieiunden.
Då det nuvarande observatoriet byggdes, hade markförhållandena
varit de samma som nu, men ingen svårighet hade då mött att erhålla
tillstånd till byggandet.
Under förutsättning av att denna fråga kunde lösas på tillfredsställande
sätt, och då den uti överintendentsämbetets skrivelse föreslagna
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 30
234
Nionde huvudtiteln.
[80.] observatoriebyggnaden fyllde de anspråk, som från kartverkets sida för
närvarande kunde ställas på densamma, hemställde kartverkschefen, att
Kungl. Maj:t behagade träffa erforderliga anstalter för att densamma
måtte snarast möjligt bliva uppförd och till kartverket upplåten.
Vetenskapsakademien, som den 22 april 1914 avgivit infordrat
utlåtande i ärendet, bar erinrat, att akademien enligt skrivelse från Stockholms
överståthållare och magistrat den 4 oktober 1746 ägde inhägna och
disponera observatorietomten för »varjehanda astronomiska och fysiska förrättningar»,
men ej ägde rätt att utan särskilt tillstånd bebygga mer än en
mindre del av tomten. Då den för kartverkets observationspaviljong avsedda
platsen läge utanför det område, som akademien utan vidare ägde
att bebygga, fordrades således till paviljongens uppförande även tillstånd
av Stockholms stadsfullmäktige.
För sin del ville akademien lämna sitt bifall till framställningen
under villkor:
att byggnadens utseende och beskaffenhet bleve fastslagna i enlighet
med nu föreliggande ritning eller att eventuella ändringar godkändes
av akademiens förvaltningsutskott;
att platsen för byggnaden ävenledes godkändes av förvaltningsutskottet;
att
rikets allmänna kartverk ansvarade för all den skada och det
ohägn å observatorienmrådet, som kunde uppstå genom paviljongens
uppförande och framtida begagnande samt ställde sig till efterrättelse de
bestämmelser rörande observatorieområdet, som nu vore gällande eller
framdeles kunde bliva av akademien utfärdade;
att paviljongen jämte närmaste omgivning för framtiden underhölles
i städat och prydligt skick;
att kartverket, därest akademien i framtiden skulle för något sitt
ändamål behöva platsen och därtill erhölle vederbörligt tillstånd, förbunde
sig att bortföra byggnaden och återställa platsen i orubbat skick; samt
att kartverket redan nu av Stockholms stad utverkade tillstånd för
akademien att å samma plats för framtiden bibehålla och underhålla
paviljongen, därest den skulle komma att av akademien övertagas, när
den ej längre behövdes för kartverkets räkning.
Sedan därefter överståthållarämbetet anbefallts att inhämta Stockholms
stadsfullmäktiges yttrande i ärendet, hördes stadens byggnadskontor,
stadsplaneingenjör och stadsingenjör, vilka icke hade något att
erinra mot det föreslagna byggnadsföretaget. Jämväl stadsfullmäktige
hava i skrivelse den 16 november 1914 förklarat sig icke hava något
att erinra mot överintendentsämbetets förslag till reparationer och nya
Nionde huvudtiteln. 235
anordningar å geodetiska avdelningens nuvarande observatorium, avseende [80.]
bland annat uppförande av en ny observationspaviljong i Observatoricluriden,
att där användas så länge vetenskapsakademiens observatorium
där hade sin plats, dock att Stockholms stad frikallade sig från all
skyldighet att lösa nu ifrågavarande byggnader, då fråga om återtagande
av dispositionsrätten över Observatorielunden uppkomme.
Efter remiss har överintendentsämbetet i utlåtande den 30 november
1915 anfört, att, sedan ovannämuda kostnadsberäkning gjordes, förhållanden
inträffat, som i hög grad inverkade på nämnda beräkning,
särskilt beträffande priset å järnarbeten och dylikt. De för närvarande
gällande höga prisen ansåges knappast komma att sänkas under den
närmaste framtiden, då vissa materialier ävensom arbetskostnaderna med
all sannolikhet komme att förbliva dyra. Det syntes därför ämbetet
vara nödvändigt att höja kostnadsberäkningen med ungefär 25 procent
eller från 15,500 kronor till 19,400 kronor.
Förevarande byggnadsfråga är redan ganska gammal och för varje Departementsår
har dess uppskjutande vållat allt större olägenhet för kartverkets cAefenarbeten.
Jag anser mig därför nödsakad att nu tillstyrka, att densamma
företages till avgörande. Den nya observationspaviljongen torde böra
förläggas invid den nuvarande i Observatorielunden. Dispositionsrätten
till nödigt markområde därstädes synes mig genom de av Stockholms
stadsfullmäktige och vetenskapsakademien avgivna förklaringar vara i
erforderlig mån betryggad.
Mot byggnadsplanen, vilken vunnit gillande av sakkunnig person,
som på grund av sitt ämbete skall begagna byggnaden för dess avsedda
ändamål, har jag icke något att erinra. Kostnadsbeloppet, som nu beräknats
till 19,400 kronor, synes mig, då däri skulle ingå icke mindre
än 3,750 kronor för oförutsedda utgifter m. m., kunna sänkas till jämnt
19,000 kronor.
Enär det lärer vara angeläget, att grundläggningsarbetena må kunna
utföras redan innan tjälen gått i jorden nästkommande höst, torde någon del
av beloppet böra fä av Kungl. Maj:t förskotteras redan innevarande år.
Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för uppförande av en observationspaviljong för
rikets allmänna kartverks geodetiska avdelning m. m. å
extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av kronor 19,000
ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må under år 1916
låta härav förskottsvis av tillgängliga medel utanordna
vad som kan finnas erforderligt.
[81.]
Fältarbeten
m. m.
(extra anslag.)
236
%
Nionde huvudtiteln.
H. Geologiska och hydrografiska undersökningar.
1. Sveriges geologiska undersökning.
a. Sveriges geologiska undersökning, oförändrat
ordinarie anslag.......................................................................... kronor 101,530.
b. Fältarbeten in. m.
Anslaget till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten böjdes
av 1914 års senare riksdag för år 1915 med 7,500 kronor till 43,500
kronor. Höjningen berodde dels på att arbetet på det geologiska kartverket
ansågs böra fullföljas med större kraft än de tillgängliga anslagsmedlen
eljest kunde tillåta och att för detta ändamål sex extra geologer
skulle anställas sommartiden, vartill beräknades åtgå 6,000 kronor, dels
ock på att andra gradens tjänstemän vid undersökningen borde erhålla
tilläggsarvode med 1 krona 50 öre för förrättningsdag, vilket påkallade
ökad utgift med beräknat belopp av 1,500 kronor. Av anslaget voro
tillsammans 28,500 kronor avsedda till egentliga fältarbeten för bestridande
av rese- och traktamentsersättningar m. m. samt 15,000 kronor
till tryckning av kartor, beskrivningar och uppsatser.
På grund av rådande förhållanden beslöt emellertid Kungl. Maj:t
vid fastställande den 5 december 1914 av stat för geologiska undersökningen
för år 1915 att av berörda anslagsökning icke disponera de
6,000 kronor, som avsetts för anställande av ytterligare antal extra
geologer, och beloppet besparades alltså till år 1916. Då även för år
1916 det genom anställandet av dylika extra geologer avsedda påskyndandet
av de geologiska kartarbetena ansågs böra av samma anledning
som för år 1915 uppskjutas, kunde utgifterna för undersökningens fältarbeten
och publikationer jämväl för detta år beräknas till allenast
37,500 kronor. Men då härtill fanns att tillgå nyssnämnda behållning
å 6,000 kronor, erfordrades nytt anslag å allenast 31,500 kronor, vilket
belopp också på Kungl. Maj:ts förslag anvisades å extra stat för år 1916.
Nu har t. f. chefen för Sveriges geologiska undersökning med
skrivelse den 20 oktober 1915 överlämnat förslagsberäkning rörande
undersökningens utgifter för fältarbeten och publikationer under år 1917.
Han har därvid framhållit, att behovet av de år 1914 av riksdagen
Nionde huvudtiteln. 237
beviljade extra arbetskrafterna för varje år som ginge bleve allt mera
kännbart. Han skulle därför livligt önska, att anslaget för fältarbeten
m. m. för år 1917 kunde få utgå med samma belopp, 43,500 kronor.
med vilket det uppförts i 1915 års riksstat. Därest emellertid Kung],
Maj.t skulle finna radande förhållanden icke heller nu kunna medgiva
beviljandet av hela det då anvisade beloppet utan anse anställandet av
ytterligare arbetskrafter böra anstå under ännu något år, finge han dock
under åberopande av nedan anförda skäl anhålla, att åtminstone en del
av den under åren 1915 och 1916 inbesparade ökningen i anslaget för
undersökningens fältarbeten måtte få utgå för år 1917.
_ Pä grund av under senare år betydligt höjda skjutslegor uppginge
nämligen resekostnaderna särskilt vid revisionsarbeten och därmed jämförliga
specialutredningar nu till ej oväsentligt större belopp än förut
samt framtvingade härigenom en inskränkning i fältarbetena, jämfört
med vad tidigare varit fallet, vilken visserligen vid nyrekognosceringarna
voie av mindre betydelse men däremot vid revisionsarbeten och översiktsresor
kunde bliva avsevärd. Under de närmast följande somrarna borde
tjänstemännens samt en del av den extra ordinarie personalens fältarbeten
ägnas huvudsakligen, förutom åt vissa specialutredningar, åt revisionsarbeten
för under de sista åren färdigrekognoscerade kartblad i skalan
1:50,000 och för berggrundskartan, medan nyrekognosceringarna nästan
uteslutande skulle komma att under vederbörande statsgeologers inseende
ombestyras av extra geologer. Med visshet kunde förutses, att redan
under sommaren 1916 svårigheter skulle yppa sig att med det beviljade
anslaget effektivt utnyttja den redan tillgängliga personalen, samt att
det skulle. bliva nödvändigt att antingen ytterligare begränsa tiden för
de ordinarie tjänstemännens fältarbeten eller också tillsvidare entlediga
åtskilliga . i verkets tjänst anställda extra geologer. Därest samma
inskränkningar maste vidtagas även under år 1917, skulle de givetvis
förorsaka ytterligare stagnation i kartarbetet samt leda till, att undersökningen
skulle definitivt förlora en del av sina mera erfarna extra
geologer.
Med ledning av erfarenheterna från de senare åren beräknar t. f.
chefen, att en ökning av det nu utgående anslaget till fältarbeten med
3,000 kronor, eller från 22,500 kronor till 25,500 kronor, erfordrades för
att bereda den redan tillgängliga personalen full sysselsättning med de
föreliggande fältarbetsuppgifterna under hela sommaren år 1917. Ett
anslag av sistnämnda belopp måste därför betecknas såsom trängande av
behovet påkallat, därest undersökningens arbeten under år 1917 skulle
kunna fortskrida på ett någorlunda tillfredsställande sätt.
238
Nionde huvudtiteln.
[81.] Under förutsättning att Kungl. Maj:t skulle finna anslagets utgående
med hela det år 1914 beviljade beloppet av 43,500 kronor böra anstå
under ännu något år, anhölle t. f. chefen alltså, att Kungl. Mapt täcktes
föreslå riksdagen att anvisa ett belopp av 40,500 kronor för fortsättande
under år 1917 av undersökningens fältarbeten och utgivande av på dem
grundade kartor och andra publikationer.
I skrivelse den 3 november 1915 bär kommissionen för de allmänna
kartarbetena tillstyrkt t. f. chefens ifrågavarande hemställan.
Departements. Med hänsyn till de fortfarande rådande extraordinära förhållandena
4 <''hefen- pan jag icke tillstyrka, att den år 1914 beräknade och godkända
ökningen av Sveriges geologiska undersöknings arbetskrafter i syfte av
kartarbetenas påskyndande träder i tillämpning ens under år 1917. Däremot
kan jag ej undgå att finna vägande skäl vara anförda för att i
allt fall utgifterna för fältarbetena under sistnämnda år måste beräknas
3,000 kronor högre än för åren 1915 och 1916. Den åberopade höjningen
av resekostnaderna på grund av stegring i skjutslega har sin orsak
dels i den nya skjutsstadgans bestämmelser och dels i de i allmänhet ökade
kostnaderna* för hållande av körsvenner, hästar och fordon. Då härvid
ingenting nu kan åtgöras, skulle enda utvägen att få det förutvarande
fältarbetsanslaget att räcka vara att inskränka fältarbetena, men då
detta, såsom t. f. chefen framhållit, skulle medföra, att undersökningens
nuvarande personal icke fullt utnyttjas för fältarbeten under den därtill
tjänliga årstideu, torde denna utväg icke böra tillgripas.
Jag anser mig alltså icke böra göra någon erinran mot det för år
1917 beräknade beloppet av inalles 40,500 kronor. Då icke någon
behållning från innevarande år är att påräkna, måste hela detta belopp
anvisas såsom anslag.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten
m. m. å extra stat för år 1917 anvisa ett
anslag av...................................................... kronor 40,500.
c. Ökade medel till expenser.
[82.] För beredande av medel till mötande av de ökade expensutgifter,
ökade medel BOm förorsakas av Sveriges geologiska undersöknings inflyttning i de
till expenser. lokalerna vid Frescati, har riksdagen å extra stat för varje av åren
(extra anslag.) J
Nionde huvudtiteln.
239
—IDIG anvisat anslag, som för vartdera av de två senare åren (82.1
uppgått till 8,800 kronor.
1 skrivelse den 21 oktober 1915 har nu t. f. chefen för undersökningen
hemställt om anvisande för år 1917 av anslag å samma
belopp till enahanda ändamål och därvid, med erinran att anslaget
föranletts av de ökade kostnaderna för värme, elektrisk belysning, gasförbrukning,
underhåll av vägar, planteringar, inhägnader, städning och
rengöring m. m. i samband med undersökningens inflyttande i de nya
lokalerna, vidare anfört följande.
Uppenbarligen vore medel till täckandet av dessa utgifter erforderliga
även för år 1917, liksom allt framdeles, och torde böra i sinom
tid anvisas genom ökandet av det å ordinarie stat uppförda expensanslaget
med nödigt belopp. Erfarenheterna från den korta tid, som
förflutit sedan undersökningen tagit de nya lokalerna i full besittning,
vore emellertid otillräckliga för ett tillförlitligt bedömande av storleken
av det belopp, varmed det ordinarie expensanslaget borde ökas för att
under normala förhållanden motsvara de ökade utgifterna. Särskilt
gällde detta om de utgiftsposter (för värme m. m.), som Sveriges geologiska
undersökning hade gemensamma med naturhistoriska riksmuseet,
och för vilka undersökningen levererade ersättning till riksmuseet med
fastställda andelsbelopp. De ökade expensutgifterna syntes t.f. chefen därför
även för år 1917 böra bestridas genom ett på extra ordinarie stat uppfört
tilläggsanslag, som beräknats till samma belopp som för år 1916.
Visserligen torde posten för värme under nu rådande förhållanden möjligen
komma att visa sig för låg och kräva ökat anslag, men då det
icke för närvarande varit möjligt att angiva denna eventuella öknings
belopp, hade chefen icke kunnat taga någon hänsyn därtill utan beräknat
anslagsbehovet för år 1917 under förutsättning, att det i naturhistoriska
riksmuseets stat för år 1916 upptagna beloppet för värme
komme att vara tillräckligt. De övriga expensutgifterna vore emellertid
lågt beräknade och kunde endast genom iakttagande av stor försiktighet
täckas av de därför avsedda beloppen. Skulle därför framdeles någon
ökning befinnas nödvändig för täckandet av sådana å riksmuseets stat
uppförda utgifter, vartill Sveriges geologiska undersökning hade att
bidraga med fastställda andelsbelopp, skulle behov uppstå av motsvarande
ökning av anslaget till expenser för undersökningen.
Då med hänsyn till vad sålunda anförts anslag till enahanda Departementsbelopp
som de vid sistförflutna riksdagar beviljade torde vara erfor- chefin
-
240
Nionde huvudtiteln.
[82.] derligt jämväl för år 1917, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till expenser för Sveriges geologiska undersökning
å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag
av ................................................................. kronor 8,800.
d. Djupborrningar i Skåne.
[83.] De allvarliga olägenheter, som under nu rådande internationella
Djupborrmn- förhållanden visat sig vara förknippade med att Sverige för sin industri,
(extra anslag.) sina kommunikationer och för andra ändamål är i hög grad beroende
av införsel av utländskt bränsle i form av stenkol, göra, att jag efter
samråd med chefen för finansdepartementet anser mig böra underställa
Eders Kungl. Maj:ts prövning en länge dryftad, men hittills undanskjuten
fråga, nämligen om verkställande av djupborrningar i Skåne
å sådana platser, där det synes finnas icke alltför ringa utsikt för att
i berggrunden påträffa brytvärda stenkolsförande lager.
Huvuddragen Innan jag ingår på själva djupborrningsfrågnn, anser jag det nöd
™oiog7sk!
vändigt att efter statsgeologeu fil. doktor K. A. Grönwalls år 1913 utbyggnad.
givna arbete: »Frågan om djupborrningar i Skåne» i yttersta korthet
lämna några uppgifter angående Skånes geologiska byggnad, varvid jag
tillika kan nämna, att ingen anledning finnes att antaga, att någon
brytvärd stenkolsfyndighet finnes i Sverige norr om Skåne och möjligen
sydligaste Halland.
Till ledning vid denna framställning får jag hänvisa dels till
bifogade schema, varå de i Skåne och det övriga Sverige förekommande
geologiska formationerna angivas med prickade fält, dels till en geologisk
karta över Skåne, vilken torde få såsom bilaga fogas vid detta protokoll.
Av schemat framgår, att Sveriges berggrund till alldeles övervägande
del består av bildningar från jordens äldsta tider, d. v. s. tiderna till och
med silurperioden. Endast i Skåne med de närmast angränsande delarna
av Blekinge och Halland förekomma delar av trias, jura och krita samt
obetydliga rester av den äldsta tertiären. Den egentliga stenkolsformationen,
karbon, som bildat Englands och den europeiska kontinentens
rika kolfält, saknas fullständigt i Sverige eller tinnes åtminstone, så vitt
man hittills vet, på praktiskt taget oåtkomligt djup. Den permiska
formationen eller dyas har bland annat givit upphov till Tysklands
Nionde huvudtiteln.
241
OM*
(fiwhu
viktiga lager av koksalt och källsalt,
men har ej heller påträffats i
Sverige. Av triasformationens olika
delar förekommer keupern i Skåne.
Den innehåller skiffrar, skifferleror,
sandstenar och i någon mån kalkstenar.
Den allra översta delen av
keupern kallas den rätiska formationen
eller förkortat endast rät.
Av juraformationen förekommer
Kas i Skåne. Det är denna formation
jämte den allra yngsta delen av trias,
som bilda Skånes stenkolsförande
formation, vilken man sammanfattat
i benämningen rät-lias. De härtill
hörande bildningarna förekomma dels
i nordvästra Skåne, där de gå i
dagen på några få ställen, men genom
gruvdrift och undersökningsarbeten
för sådan drift blivit kända över ett
ganska vidsträckt område, dels i sydöstra
Skåne huvudsakligen från Kurremölla
till Tosterup, där de ligga inklämda
mellan silurbildningar och
krita.
Kritan bildar den översta berggrunden
i en stor del av Skåne,
nämligen hela sydvästra delen och
trakten kring Kristianstad, varjämte
den förekommer i sydligaste Halland.
Av genomgripande betydelse
för Skånes geologiska byggnad äro
de förkastningar, som ägt rum, huvudsakligen
efter linjer från nordväst
till sydost, varigenom landet sydväst
om förkastningslinjen nedsänkts.
Detta lägre land har sedan överlagrats
med yngre bildningar och det
kan därför antagas, samt har även
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand.
Schema, utvisande vilka geologiska
formationer, som förekomma
i Skina, i det Övriga Sverige.
8 \JläÅ}å?
PaUocArv
HEBB3E.
SCTVQTV
Turan,
Cenamim,
Gauli,
Keocom,''
Öfre
■ Scdrc
Malm,
Dogger
Knipa -
Mussdkalk.
Krokig sandsten.
GoWxridwm, :•
DttfiryUSgfitf}. 5:0 S
.J&jnKriwH-,:
Kvartar
Tertiär
Krita•.
Jitra,
Trias
Dyas
Förbön.
Derern.
Siker
Algonk.
Urberg
[83.]
31
242
tionde huvudtiteln.
[83.] flerstädes konstaterats, att samma geologiska bildningar, som nu finnas
nordost om förkastningen, även förefinnas sydväst om densamma, ehuru
på visst djup, som växlar i mån av förkastningens språnghöj d. Huruvida
djupt ned i berggrunden inom det nedsänkta landet finnas bildningar,
som saknas i det övriga, måste anses ännu vara en öppen fråga,
ehuru sannolikheten därför icke är stor.
jHistorik an- Frågan om djupborrningar i Skåne är, som sagt, icke ny. . Utan
gående frågan att å längre tillbaka i tiden, vill jag nu erinra, att vid 1900 års riksdag
°" JÄST" i eu av hen'' Nils Persson i Hälsingborg väckt motion föreslogs, att
Biksdagen riksdagen skulle i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj.t
19°°'' ville föranstalta om utredning, varest djupborrningar lämpligen kunde
företagas och om kostnaden härför samt att Kungl. Maj:t därefter måtte
hos riksdagen äska nödiga medel härför.
Efter det statsutskottet i anledning av denna motion avgivit utlåtande
och däruti åberopat av utskottet från sakkunniga personer, professorn
vid vetenskapsakademien A. G. Nathorst samt dåvarande chefen för
Sveriges geologiska undersökning, professorn A. E. Törnebohm inhämtade
yttranden jämte av utskottet åstadkommen utredning rörande kostnaderna
för de ifrågasatta borrningarna, avlät riksdagen den 12 maj 1900
till Kungl. Maj:t skrivelse i ämnet, däruti riksdagen framhöll, hurusom
den utredning, riksdagen sökt åvägabringa, syntes giva vid handen, att
det ingalunda kunde med visshet påräknas, att genom djupborrningar i
Skåne stenkol eller andra värdefullare mineral verkligen skulle anträffas;
att, om dylika fynd skulle göras på större djup, den möjligheten icke
vore utesluten, att de funna mineralierna, på grund av de med deras
upphämtande förenade kostnader och tekniska svårigheter, icke skulle
kunna i någon avsevärd mån tillgodogöras; att kostnaderna för djupborrningars
anställande måste bliva högst betydliga; samt att åsikterna
bland de sakkunniga om de platser, där sådana borrningar borde företrädesvis
ifrågakomma, icke vore fullt sammanstämmande. Riksdagen,
som med hänsyn till dessa omständigheter ansett sig icke kunna i oförändrad
form antaga motionärens förslag, hade emellertid, på grund av do
möjligheter till för vårt land betydliga ekonomiska fördelar, som utförandet
av de^ ifrågasatta djupborrningarna i allt fall skulle kunna ställa i utsikt,
och då genom dem utan tvivel ett värdefullt resultat skulle vinnas för
den geologiska vetenskapen, funnit önskvärt, att vidare utredning huruvida
djup borrningar lämpligen borde företagas och om kostnaderna för
sådana borrningar måtte åstadkommas genom Kungl. Maj:ts föranstaltande,
och hade därför ansett sig böra hos Kungl. Maj:t göra framställning
Nionde huvudtiteln.
243
i sådant syfte, varemot riksdagen på grund av sin ovan angivna upp- [83.]
fattning av frågan ansett sig icke böra uttala någon önskan därom, att
Kungl. Maj:t måtte efter utredningens avslutande hos riksdagen äska
anslag för borrningar, då lämpligheten av en sådan framställning tydligen
måste bliva beroende på utredningens resultat.
På grund av det anförda anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t ville
föranstalta om utredning, huruvida djupborrningar lämpligen borde
företagas i Skåne och sydligaste delen av Halland samt vilka kostnader
sådana borrningar kunna antagas medföra.
Med anledning härav avsravs först utlåtande av chefen för Sveriges Riksdagen
geologiska undersökning, professor Törnebokm, vilken efter en längre
utredning, som finnes återgiven å sid. 90—97 av det vid statsverkspropositionen
till 1901 års riksdag fogade statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden den 11 januari 1901, sammanfattade sin mening
sålunda:
att det kunde vara möjligt, ehuruväl det ej på grund av några
då kända geologiska data kunde betecknas såsom sannolikt, att hittills
okända geologiska formationer, innehållande stenkol, salt eller andra
värdefulla ämnen, funnes i ännu icke på djupet undersökta delar av
Skånes sedimentära formationsserie;
att en undersökning av de under sydvästra Skånes kritfält liggande
lagren erbjöde den jämförelsevis bästa utsikten att uppdaga sådana
okända formationer;
att en sådan undersökning hade icke blott praktisk betydelse, utan
även ett mycket stort vetenskapligt intresse, varför den ock säkerligen
komme att förr eller senare bliva utförd;
att en djupborrning i trakten av Trälleborg och beräknad att kunna
drivas till ett djup av 1,500 meter borde i första rummet ifrågakomma;
att avgörandet om andra borrhål inom det syd-skånska kritområdet
ej borde definitivt fattas, innan resultatet av den ovannämnda borrningen
vore känt; samt
att Ångelholms- och Laholms-slätterna borde undersökas, vardera
med ett borrhål om 200 å 300 meter.
För ett borrhål å 1,500 meter ansågs kostnaden enligt från olika
håll inhämtade upplysningar kunna beräknas till 175,000 å 320,000
kronor.
Utlåtande avgavs jämväl av vetenskapsakademien, som åberopade
ett på akademiens uppdrag avgivet yttrande av professorerna friherre
A. E. Nordenskiöld och Nathorst. Åven detta yttrande är utförligt
244
Nionde huvudtiteln.
[83.] återgivet i ovannämnda statsrådsprotokoll. Dessa vetenskapsmän intogo
i vissa avseenden en annan ståndpunkt än Törnebohm. Om riksdagen
i första Tunnhet ville hava utrönt, ifall några för Skåne hittills okända
formationer, innehållande stenkol, salt eller andra värdefulla ämnen,
förekomme under kritformationen, då borde visserligen borrningen vid
Trälleborg ifrågakomma i första rummet. Men om riksdagen däremot
främst ville erhålla visshet om de skånska stenkolslagrens förekomst
utanför de hittills kända kolförande områdena, borde i första rummet
borrningar i trakten av Kävlinge och på Ängelholm sslätten förekomma.
Åven rekommenderades borrningar söder om Eslöv och på Laholmsslätten.
Kostnaden för dessa fyra borrhål beräknades efter ett djup för
Kävlinge- och Eslöv-borrhålen av alternativt 300, 400 och 500 meter
samt. för borrhålet å Angelholmsslätten till 300 och å Laholmsslätten
till 200 meter till belopp växlande mellan 80,000 och 128,000 kronor.
Med anledning av detta yttrande utvecklade professor Törnebohm
i en skrivelse sina åsikter och beräkningar. Han framhöll, bland annat,
att det föreslagna borrhålet vid Kävlinge måste för att lämna säkert
resultat göras mycket djupare än vetenskapsakademiens kommitterade
förutsatt och därmed också bliva vida dyrare, men att ett borrhål vid
Trälleborg i allt fall skulle lämna resultat av betydligt större räckvidd.
Dåvarande chefen för jordbruksdepartementet anförde för egen del
till ovannämnda statsrådsprotokoll den 11 januari 1901 huvudsakligen
följande:
Den från det allmännas synpunkt viktigaste frågan, som man genom de
ifrågasatta djupborrningarna kunde vänta besvarad, syntes vara, huruvida under
sydvästra Skånes kritområde förekomme antingen stenkolslageri samma
formation som uti nordvästra Skåne eller ock för Skåne dittills okända
formationer, innehållande stenkol, salt eller andra värdefulla ämnen.
Den sistnämnda möjligheten hade emellertid de sakkunniga enstämmigt
ansett osannolik, och då chefen för Sveriges geologiska undersökning
dessutom i sitt utlåtande framhållit, att, även om de rät-lias-lager,
som möjligen kunde anträffas under kritlagren, vore stenkolsförande,
det vore mycket möjligt, att de skulle befinnas mindre, men däremot
knappast sannolikt, att de vore mera kolrika än rät-lias-lagren i nordvästra
Skåne, syntes utsikterna att i dessa trakter av Skåne påträffa
vare sig kolflötser av sådan mäktighet och belägna på sådant djup, att
de kunde anses brytvärda, eller andra värdefulla ämnen än stenkol icke
synnerligen stora.
Frågan om lagerföljden under kritformationen syntes dock departementschefen
vara av så stort både praktiskt och vetenskapligt intresse,
Nionde huvudtiteln.
245
att han för sin del ansåge, att, därest djupborrningar komme att företagas
på statsverkets bekostnad i ifrågavarande trakter, dessa borde i
första rummet gälla sydvästra Skånes kritfält. Härför talade också, att
kostnaderna för de behövliga djupa borrhålen torde bliva så stora, att
man svårligen kunde förvänta, det fullt tillräckliga dylika borrningar
skulle kunna komma till stånd utan statens mellankomst.
Just emellertid med avseende på nämnda kritfält hade de sakkunniga
stannat i olika meningar beträffande den plats, där borrhål
lämpligast först och främst borde anläggas. Vid sådant förhållande och
då departementschefen i betraktande av det ovan anförda rörande
osannolikheten att vid ifrågavarande borrningar påträffa brytvärda stenkol
eller andra värdefulla ämnen icke kunde anse deras omedelbara företagande
av omständigheterna påkallat, syntes det honom lämpligast, om
därmed finge tills vidare anstå.
Beträffande de övriga föreslagna djupborrningarna inom Angelholmsfältet,
Laholmsslätten samt i trakten mellan Eslöv och Vombsjön,
ansåg departementschefen det vara av mindre vikt, att dessa borrningar
utfördes genom statens försorg, och att därför icke heller djupborrning
på dessa tre ställen borde företagas, åtminstone icke förrän de enligt
hans förmenande viktigare inom sydvästra Skånes kritfält blivit utförda.
Beträffande Ångelholmsfältet hade blivit upplyst, att borrningar
där av enskilda förts ned till ganska stort djup från dagytan, därvid
smärre kolflötser anträffats. Angående denna borrning liksom den i
trakten mellan Eslöv och Vombsjön föreslagna, vilken huvudsakligen
skulle avse att utreda, om Stabbarps kolfält fortsattes ditåt, ansåg departementschefen,
att man kunde förvänta, det bolag eller enskilda skulle
finna det med sin fördel förenligt att verkställa undersökningar, vilka
kunde gorå statens mellankomst obehövlig.
Vidkommande slutligen Laholmsslätten hade chefen för Sveriges
geologiska undersökning väl ansett en djupborrning där vara av stort
intresse, men tillika anfört, att de geologiska sannolikheterna talade
för, att de under slätten antagligen befintliga kritlagrens underlag utgjordes
av urberg, om ock den möjligheten, att rät-lias kunde finnas
även här, ej kunde anses absolut utesluten. Sannolikheten för att under
Laholmsslätten skulle påträffas stenkol syntes sålunda icke stor.
På grund av vad han sålunda anfört ansåg departementschefen
sig icke böra tillstyrka Kungl. Maj:t att för det dåvarande av riksdagen
äska anslag till djupborrningar i Skåne och södra Halland.
[83.]
246
Nionde huvudtiteln.
[83.]
Riksdagen
1913.
Frågan kom ånyo under riksdagens prövning år 1913 på grund
av motion av herr M. Sommelius, vilken under erinran om ärendets
behandling vid 1900 års riksdag samt med bifogande av uttalanden av
överingenjören I. Svedberg vid Billesholm och professorn A. Hennig i
Lund 0hemställde, att riksdagen ville besluta, att djupborrningar skulle
utföras i Skåne och södra delen av Halland å platser, som borde lastställas
av Sveriges geologiska undersökning, samt för ändamålet anslå
ett belopp av högst 500,000 kronor.
I anledning av denna motion, vilken remitterades till jordbruksutskottet,
meddelade chefen för Sveriges geologiska undersökning, professorn
J. G. Andersson utskottet att, sedan statsgeologen fil. doktorn
K. A. Grönwall utarbetat en framställning i ämnet (Frågan om djupborrningar
i Skåne, Stockholm 1913), samt yttranden inhämtats från
f. d. statsgeologen fil. doktorn E. Érdmann, professorerna Nathorst,
,1. C. Moberg, G. De Geer och Hennig samt överingenjören Svedberg,
dessa samtliga enat sig om följande uttalande.
»Förslaget att genom statens försorg företaga systematiska djupborrningar
i Skåne med närmast angränsande trakter erbjuder stort intresse såväl ur praktisk
som vetenskaplig synpunkt. De geologiska undersökningarna i denna provins
hava hittills inskränkts till de lösa jordlagren och den översta delen av berggrunden,
där naturliga skärningar, stenbrott, kolgruvor och smärre, av enskilda
i praktiskt syfte företagna borrningar erbjudit tillfälle till iakttagelser. Rörande de
djupare delarna av de mycket mäktiga sedimentära formationer, som intaga en stor
del av provinsens yta, är därför vår kunskap mycket bristfällig. Medan i vissa av
vara södra grannländer, såsom Tyskland och Holland, från det allmännas sida omfattande
och dyrbara, av betydande praktiska resultat krönta djupborrningar blivit
utförda, har svenska staten hittills ingenting åtgjort för att utforska de djupare
delarna av Skånes sedimentära berggrund.
Möjligheten att genom djupborrningar i Skåne påvisa nu okända fyndigheter
av praktisk betydelse får visserligen ej överskattas. Såsom framgår av doktor Grönwalls
utredning i frågan, är det ytterst osannolikt att för provinsen alldeles nya mineraliska
råmaterial, såsom karboniska stenkol eller permiska saltlager, skola genom
djupborrningar anträffas; mest sannolikt är, att de i industriellt avseende beaktansvärda
fynden komma att inskränkas till upplysande genomskärningar av den kolförande
rätliasformationen, vilken i sydvästra Skåne dessutom säkerligen kommer
att träffas först på ett djup, som ej ligger långt från djupgränsen för ekonomisk
gruvdrift. Om än sålunda fackmannen finner sig föranlåten att varna mot alltför
stora förväntningar på praktiska resultat av djupborrningarna, måste han dock å
andra sidan betona, att kännedomen om Skånes djupare berggrund är i hög grad
bristfällig samt att endast genom djupborrningar fullt tillförlitliga resultat kunna
vinnas, varför möjligheten av oväntade och betydelsefulla fynd ej är alldeles
utesluten.
Såsom framgår av doktor Grönwalls utredning och av förda överläggningar höra
följande borrningar i första hand ifrågakomma:
Nionde huvudtiteln.
247
1) en borrning inom sydvästra Skåne (Malmö—Ystad—Falsterbo-området) ned
till cirka 2,000 meter för genomträngande av hela lagerserien från den yngsta kritan
till siluren;
2) en borrning i trakten av Kullemölla i sydöstra Skåne genom Skånes äldsta
kritlager ned till siluren; djup cirka 1,000 meter;
3) en borrning i Höganästrakten, börjande i rätlias för att dels utröna keuperns
hela mäktigliet och utbildning, dels nä dess där okända underlag; djup högst 500
meter;
4) en borrning i trakten av Ängelholm genom rätliaslagren nedtill keupem;
djup cirka 500 meter;
5) en borrning i sydligaste Halland för att utröna, huruvida kolförande rätlias
anstår under därvarande kritformation; djup högst 200 meter.
Borrningen nr 1 erbjuder liera, om än ytterst osäkra möjligheter till praktiskt
värdefulla fynd. Sannolikheten att genom denna borrning vinna uppslag till en ny
gruvindustri minskas i alla händelser i hög grad därigenom, att möjligen befintliga
Myndigheter av ett eller annat slag måste antagas belägna på minst 1,000 meters
djup. Ä andra sidan måste det dock betonas, att just denna borrning framför alla
andra erbjuder möjligheter till alldeles nya och oväntade fynd. För den geologiska
forskningen bleve denna borrning av allra största betydelse, då den skulle giva en
fullständig profil genom Skånes samtliga geologiska system åtminstone ned till den
yngsta siluren. Då borrningen av rent praktiska skäl måste utföras till ett djup av
2,000 meter, skulle måhända statsmakterna med hänsyn till vetenskapens intressen
befinnas villiga att eventuellt utsträcka den ytterligare 500 meter, alltså till 2,500 meters
djup, varigenom man säkerligen skulle genomgå samtliga sedimentära system och
uppnå deras arkäiska underlag. Det hittills djupaste borrhålet är det vid Gr. Czuchow
i Oberschlesien, som förts ned till 2,239 meter.
Ett svenskt borrhål till 2,500 meters djup skulle sålunda komma att överträffa
alla hittills utförda företag av detta slag på jorden och därmed också bringa säkra
data rörande temperaturförhållandena inom djupare liggande delar av jordskorpan,
än som hittills blivit nådda av direkta vetenskapliga iakttagelser.
Den av danska geologer bedrivna borrningen i Gröndalseng nära Köpenhamn har,
såsom framgår av doktor Grönwalls redogörelse, redan givit ytterst betydelsefulla upplysningar,
vilka med hög grad av sannolikhet kunna tillämpas även på sydvästra Skåne.
Då man torde kunna emotse, att denna borrning sannolikt inom en nära framtid kommer
att fortsättas till cirka 1,200 meters djup, synes det oss ändamålsenligt att avvakta
resultatet av densamma, innan ett definitivt förslag framställes rörande den
ifrågasatta djupborrningen i sydvästra Skåne. Emellertid bör här framhållas, att den
omnämnda danska borrningen ingalunda gör en djupborrning i sydvästra Skåne överflödig
ens för de delar av lagerserien, som redan blivit genomborrade, då den ju
blivit utförd på sådant sätt, att dess resultat i vetenskapligt hänseende icke äro
fullt tillfredsställande. Möjligen torde för utarbetandet av förslag till en stor djupborrning
några smärre djupborrningar genom de lösa jordlagren böra utföras för
fastställandet av lämpligaste platsen för djupborrningen. Yi anse sålunda, att frågan
om djupborrningen i sydvästra Skåne till 2,000 meter eller i vetenskapligt syfte
intill 2,500 meter bör uppskjutas till ett kommande år i avvaktan på en fullständig
utredning rörande detta kostsamma men på samma gång högeligen betydelsefulla
företag.
[83.]
24S
Nionde huvudtiteln.
Vad däremot beträffar borrningarna 2) —5) synas oss alla skäl tala för att
desamma med det snaraste igångsättas. Genom borrningarna 2), 3) och 4) bör man
erhålla en grundläggande inblick i rätliaslagrens utbildning och eventuella koltillgångar
inom ifrågavarande områden, samtidigt som genom borrningarna 2) och
3) upplysningar vinnas rörande den i såväl praktiskt som vetenskapligt syfte betydelsefulla
frågan, huruvida för vårt land okända formationer förekomma mellan
keupern och silur avlagringar na. Genom borrningen 5) bör kunna definitivt fastslås,
huruvida kolförande lager finnas under Hallands kritformation. Vi anse sålunda,
att dessa fyra borrningar, huru resultaten än utfalla, väl motivera pa dem nedlagda
kostnader.
Rörande sättet för borrningarnas utförande vilja vi endast framhålla såsom
nödvändigt, att — såvitt bergarternas beskaffenhet det medgiver — en sådan borrningsmetod
användes, att fullständiga serier av borrkämor erhållas. Endast därigenom
blir det möjligt att närmare lära känna de fyndigheter, som vid borrningen
kunna anträffas, samt att genom fynd av bestämbara fossil fastställa lagrens ålder
och avgöra den i praktiskt hänseende ytterst betydelsefulla frågan, huruvida lagren
intaga horisontellt eller lutande läge.
Under hänvisning till vad ovan yttrats, få vi föreslå, att riksdagen, med
uppskjutande till ett kommande år av frågan om en djupborrning till 2,000 å 2,500
meters djup i sydvästra Skåne, måtte bevilja nödigt anslag för utförande av ett borrhål
till 1,000 meters djup i trakten av Kullemölla i sydöstra Skånev ett borrhål till
500 meter nära Höganäs, ett borrhål till 500 meter i trakten av Ängelholm samt
ett borrhål i sydligaste Halland till högst 200 meters djup. Ledningen av dessa
arbeten torde böra anförtros åt Sveriges geologiska undersökning, som också bör
erhålla befogenhet att, om den fortsatta utredningen visar det önskvärt och de anslagna
medlen det medgiva, företaga några smärre jordborrningar i sydvästra Skåne
för fastställande av lämpligaste platsen för en eventuell borrning till 2,000 å 2,500
meters djup.»
Jordbruksutskottet refererade detta uttalande och anförde vidare:
»Av detta uttalande, vilket synes stå i ganska nära överensstämmelse med
de yttranden, som från sakkunnigt håll avgåvos vid behandlingen av frågan om djupborrningar
under 1900 års riksdag, framgår, att djupborrningar av nu ifrågavarande
slag ansetts böra i första hand ifrågakomma på fem särskilda, i uttalandet närmare
angivna platser, att med verkställandet av den borrning, som skulle utföras till det
största djupet, nämligen 2,000 eller eventuellt 2,500 meter, emellertid befunnits höra
i avvaktan på fullständig utredning rörande sättet för arbetets bedrivande anstå till
ett kommande år, samt att de fyra övriga borrningarna enligt de sakkunnigas åsikt
borde med det snaraste igångsättas.
Beträffande den förstnämnda djupborrningen anser utskottet på grund av vad
bemälda på området sakkunniga uttalat, att något anslag till densamma icke för
närvarande bör komma i fråga.
Vad de fyra övriga borrningarna angår lärer visserligen icke kunna bestridas
det ur rent vetenskaplig synpunkt önskvärda i att dessa komma till utförande, då
härigenom skulle vinnas en tillförlitlig kännedom om de olika geologiska formationerna
uti de delar av landet, där borrningarna enligt förslaget skulle äga rum, men då det på
grund av innehållet i berörda uttalande från fackmannahåll vill synas, som om det ekono
-
249
Nionde huvudtiteln.
önska i resultat. vilket vore att förvänta av sistnämnda borrningar, enligt fackmännens
egen äsikt är ganska ovisst, och dä väl den ekonomiska synpunkten bör tillmätas
avgörande betydelse, när fråga är om så betydande anslag som det nu ifrågasatta,
tinner utskottet sig icke heller kunna tillstyrka, att medel anvisas ens för de av de sakkunniga
förordade borrningarna till mindre djup, vilka i allt fall skulle komma att
draga högst avsevärda kostnader.
Under åberopande av vad sålunda anförts och då frågan om företagande av
djupborrningar, såsom ock av motionären framhålles, redan blivit bragt under bedömande
av Kungl. Maj:t, som icke lärer underlåta att för riksdagen framlägga det
förslag, vartill fortsatta undersökningar i frågan kunna föranleda, får utskottet hemställa,
att förevarande motion icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.»
1 enlighet med detta yrkande blev motionen av riksdagen avslagen.
Beträffande utskottets yttrande, att fragan om företagande av d ju p -borrningar, såsom ock av motionären framhållits, då redan blivit bragt
under bedömande av Kungl. Maj:t, bör här erinras, att i motionen väl
omförmälts riksdagens skrivelse år 1900 men icke det därå i statsrådsprotokollet
vid 1901 års statsverksproposition lämnade svaret, varigenom
frågan för det dåvarande avförts från vidare behandling av Kungl. Maj:t.
Vid 1915 års riksdag bragtes frågan ånyo på tal genom lika l’iksdag6n
lydande motioner i första kammaren av herr C. K. Beckman och i andra
kammaren av herr Sommelius, vilka yrkade, att riksdagen ville besluta,
att djupborrningar skulle utföras i Skåne och sydligaste delen av Halland
i huvudsaklig överensstämmelse med det i jordbruksutskottets utlåtande
vid 1913 års riksdag intagna yttrande av sakkunniga, och att för detta
ändamål anslå ett belopp av 500,000 kronor, därav 150,000 kronor för
år 1916, samt att åt Sveriges geologiska undersökning anförtro ledningar
av djupborrningsarbetena med rätt för denna institution att vidtaga
de förändringar i den år 1913 förordade planen för arbetets utförande,
som av förhållandena kunde påkallas.
Jordbruksutskottet yttrade i sitt utlåtande nr 3, att utskottet sökt
utröna, huruvida, efter det frågan om djupborrningar i Skåne och södra
Halland senast varit föremal för riksdageus behandling, några särskilda
förhållanden inträffat, genom vilka denna otvivelaktigt mycket betydelsefulla
fråga skulle kunna sägas hava kommit i ett förändrat läge eller
varigenom utsikterna att genom borrningarna erhålla ekonomiskt gynnsamt
resultat skulle hava ökats. Härvid hade utskottet från sakkunnigt
håll erfarit, att så icke syntes vara fallet. Varken av den i Köpenhamns
närhet verkställda, numera avslutade djupborrningen eller av de i mindre
omfattning bedrivna lokala undersökningarna eller av andra på frågan
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 32
250
Nionde huvudtiteln.
“83.] inverkande omständigheter hade nämligen några slutsatser ansetts kunna
dragas i fråga om möjligheterna att genom de ifrågasatta borrningarna
påträffa lager av stenkol eller kalisalter. Under sådana förhållanden och
med hänsyn till att under den rådande ekonomiska situationen anvisandet
av ett så stort belopp, som det, varom nu vore fråga, säkerligen
skulle medföra avsevärda svårigheter vid riksstatens uppgörande, föranleddes
utskottet avstyrka den föreliggande framställningen. Utskottet
ville emellertid uttrycka den förvissningen, att frågan alltjämt komme
att vara föremål för Ivungl. Maj:ts uppmärksamhet.
Utskottets avstyrkande hemställan bifölls av riksdagen.
Under den förflutna sommaren hade jag överläggningar i detta
ämne med chefen för Sveriges geologiska undersökning, överdirektören
J. G. Andersson. Något bestämt förslag kunde emellertid då icke
åvägabringas, innan överdirektör Andersson måste återvända till Kina
för fullföljandet av det uppdrag, för vilket han erhållit tjänstledighet
av Kungl. Maj:t.
framställning j en tjp chefen för finansdepartementet ställd, till mig överlämnad
skrift av den 4 oktober 1915 har nu direktör Sommelius ånyo tagit
initiativ i frågan. Han påpekar där, att den nuvarande situationen tvingar
oss att uppsöka och tillvarataga våra egna resurser, och att vissa
möjligheter att finna stenkol kunna förefinnas. Särskilt framhålles i
skrivelsen:
att de nuvarande under bearbetning varande kolformationerna i
nordvästra Skåne ligga på ett djup av cirka 100—120 meter;.
att de engelska stenkolsflötserna, som åt söder utkila sig till Frankrike,
Belgien och Tyskland, förefinnas i dessa länder på ett djup av
cirka 1,000—1,300 meter;
att han lika litet som någon annan kunde hysa absolut övertygelse
utan endast en förhoppning, att dessa senare formationer kunde
återfinnas här;
att, om djupborrningar skulle företagas, dessa i främsta rummet
borde utföras för att utforska, i vilken omfattning de nu bearbetade
stenkolsflötserna sträcka sig utöver de koncessioner, som redan innehavas
av Höganäs—Billesholmsbolaget;
att även om kostnaden, som borde kunna begränsas till ett anslag
av cirka 150—200,000 kronor per år, skulle gå upp till cirka 700,000
kronor, denna summa med hänsyn blott till det vetenskapliga intresset
icke kunde anses hög;
Nionde huvudtiteln.
251
att möjligheten att finna kalisalter icke torde vara utesluten; samt [83.]
att enligt lagen av den 28 maj 188G rätt till eftersökande och
bearbetande av stenkols fyndigheter koncessioneras av Kungl. Maj:t.
På min anmodan har Sveriges geologiska undersökning, vars t. f. ."«<>■
chef under överdirektörens frånvaro är statsgeologen A. Gavelin, den 13 ^''IsLin^
november 1915 avgivit utlåtande i ämnet och därvid anfört huvudsakligen
följande.
»Den i de remitterade handlingarna framställda frågan om möjligheten att
genom djupborrningar i Skåne anträffa tekniskt värdefulla råämnen kan uppdelas i
följande punkter, vilka lämpligen dryftas var för sig, nämligen
ho) möjligheten att de redan i Skånes stenkolsgruvor exploaterade stenkolslagren
i omedelbar fortsättning hava en betydligt större utsträckning än de områden,
inom vilka man för närvarande vet, att de äro brytvärda, och att inom det
nu under brytning varande området Höganäs—Söderåsen nya schakt skulle kunna
sänkas:
2:o) möjligheten att finna brytvärda stenkolsflötser inom andra trakter, där
Skånes stenkolsförande formation bildar berggrunden;
3:o) möjligheten att under Skånes krita på för brytning lämpligt djup anträffa
Skånes stenkolsförande formation;
4:o) möjligheten att anträffa nya och hittills för Skåne okända bildningar,
innehållande praktiskt brukbara råämnen, i främsta rummet Englands, västra Tysklands
och Belgiens produktiva stenkolsformation med dess kolflötser, eller Tysklands
permformation med dess kalisalter.
Det föreliggande materialet för dessa frågors bedömande finnes i huvudsak
koncentrerat i två av Sveriges geologiska undersöknings publikationer, den ena behandlande
''De skånska stenkolsfälten och deras tillgodogörande’ (E. Erdmann, S. G. U.
Ser. Ca, nr 6, Stockholm 1911—1915) och den andra behandlande Trågan om
djupborrningar i Skåne’ (K. A. Grönwall, S. G. U. Ser. C, nr 254, Stockholm 1913).
1 :o) Frågan om borrningar i närmaste omgivningen av de nuvarande stenkolsgruvorna
(området Höganäs—Söderåsen).
I Erdmanns ovannämnda arbete redogöres bl. a. för de borrningar, som blivit
utförda inom Höganäs—Söderåsområdet, och på grundlag av dessa borrningar samt
gruvdriften betecknas på en karta de delar av detta område, som ha befunnits
innehålla brytvärda kolflötser. Härav ligga endast två mindre områden av inalles
cirka 740 hektars areal utanför de nu verksamma stenkolsbolagens genom koncession
eller utmål förvärvade arbetsområden.
Om man i Erdmanns omtalade arbete genomgår listan över borrningar inom
Höganäs—Söderåsområdet, finner man, att det vida övervägande antalet borrningar,
i vilka stenkol anträffats och som ge hopp om ett förmånligt tillgodogörande av
stenkolsflötsema, faller inom de nuvarande gruvområdena och att av dessa flera,
som äro mest ägnade att ge förhoppningar om en framgångsrik gruvdrift, såsom
Vikens Ryd, Flundrapp (norr om Viken) och Hulta (mellan Mjöhult och Ingelsträde
252
Nionde huvudtiteln.
[83.1 station) falla inom Höganäs gruvas område. I fråga om samtliga dessa områden
L J torde emellertid borrningar för att vinna större visshet om där befintliga kolförråd
vara en uppgift, som knappast kan sägas åligga statsverket utan bör tillkomma
gruvbolagen själva.
Snarare vore det av mera allmänt intresse att genom rationellt skötta borrningar
utforska områdena närmast norr och öster om Hälsingborg. I dessa trakter
finnas nämligen borrhålen nr 10, NO om Pilshults gård, och nr 1 Påarp, strax NO
om Välluvs kyrka, vilka bägge förete kolförekomster, — den förra flera kolförande
nivåer, vilkas mäktighet dock icke är känd, och den senare på 66 meter en kol‘
flöts av 0.7 7 meter mäktighet. Emellertid ha i närheten av dessa borrhål andra
blivit nedslagna, vilka givit tämligen negativa resultat, varför man, även om en
borrning skulle ge kolförekomst vid handen, näppeligen har rättighet att från en
enda sådan borrning draga slutsatser för ett större område. En eller flera borrningar
i denna trakt torde därför böra skjutas tillbaka för andra, som möjligen
kunna anses hava beviskraft för större områden.
Erågan om djupborrningar inom Höganäs—Söderäsområdet torde därför höra
besvaras så, att borrningar i de områden, som närmast gränsa till de nuvarande
gruvområdena, är en uppgift, som ligger närmare för gruvbolagen, och att de mera
allmänt intresse ägande borrningarna i trakten närmast norr och öster om Hälsingborg
böra ställas efter största delen av de borrningar, som i övrigt kunna komma
i fråga.
2:o) Borrningar inom övriga områden för Skånes stenkolsformation.
De andra områden, där den skånska stenkolsformationen (rät-lias) bildar berggrunden,
utanför Höganäs—Söderåsområdet, äro a) Ängelholmstrakten, b) Stabbarpsfältet
norr om Eslöv, c) Kullemöllaområdet norr om Ystad, längs Köpingsån.
a) Vad Ängelholmsområdet beträffar, har detta tidigare vant föremål för
undersökningar genom djupborrningar, vilka dock icke lämnat några tillfredsställande
resultat och icke heller giva full säkerhet angående de geologiska förhållandena, i
det att t. ex. kontrollborrningar i närheten av en äldre borrning icke bestyrkt
dennas resultat. Bortses från de borrningar, mot vilkas resultat av en eller annan
grund invändningar kunna göras, finnas dock flera, som uppvisat kolflötser; bland
dessa bör man särskilt lägga märke till den djupaste inom Ängelholmsområdet företagna
borrningen, vid Åvarp i Höja socken, där man gått ned 233 meter och på
210 meters djup anträffat kollager av 0.6 s meters mäktighet.
Emellertid har största delen av dessa borrningar blivit utförda med relativt
enkla och mindre tillförlitliga metoder, varför det vore synnerligen av behovet påkallat
att här genom en diamantborrning, som går ned till tillräckligt djup och
vars resultat noggrant kontrolleras, förvissa sig om beskaffenheten av berggrunden
inom Ängelholmsområdet. En dylik borrning bör helst föras ned till den kolförande
formationens underlag, keupern, och med kännedom om lagerbeskaffenheten hos
Skånes rät-lias och de mäktigheter, som blivit iakttagna såväl i borrningar som i
förekomster i dagen, kan man vänta att på ett borrdjup av 500 meter nå igenom
rät-lias-bildningarna och träffa keupern. Den lämpligaste platsen för en dylik borrning
skulle vara 3—4 kilometer S eller SSO om Ängelholm.
b) Stabbarpsområdet innehaves av Höganäs—Billesholms A.-B. och kan sålunda
lämnas utom räkningen.
Nionde huvudtiteln.
c) Kullemöllaområdet har visat sig innehålla kolflötser av icke obetydlig
mäktighet, i det professorn Moberg 1909 i en profilgrävning konstaterat fyra kollager,
resp. 0.85, 0.85, 0.55 och 0.40 meters mäktighet. Den lagerserie av sand och lera,
i vilken dessa kol förekommo, hade en nästan lodrät ställning. De uppgivna inäktigheterna
för kollagren antyda visserligen ett relativt stort förråd inom serien härstädes,
men områdets ringa utsträckning, med en bredd av på detta ställe högst 1
kilometer, sannolikt blott cirka hälften, och den branta lagerställningen gör sannolikheten
för ett praktiskt användande av de påträffade kolflötserna mycket ringa. Emellertid
har denna kolförekomst en ganska stor betydelse för bedömandet av de
ekonomiska utsikterna för en djupborrning i syfte att nå Skånes rät-liasbildningar
under kritan i väster.
3:o) Borrningar efter Skånes stenkolsformation inom kritornrådena.
Vid övervägandet av möjligheterna att under Skånes kritbildningar anträffa
Skånes stenkolsförande formation med kolflötser måste man först och främst taga
hänsyn till kritbildningarnas mäktighet, alldenstund de i Skånes rät-lias förekommande
kolflötserna, på grund av vad man hittills känner om deras beskaffenhet och
mäktighet, näppeligen med fördel kunna tillgodogöras genom arbeten på mycket
stora djup.
Huvudkällan för vår kännedom om mäktigheten av Skånes krita är två djupborrningar,
den ena i närheten av Köpenhamn och den andra vid St. Köpinge kyrka,
cirka 1 mil ONO om Ystad. Borrningen vid Köpenhamn börjades i den där flerstädes
i dagen gående Saltholmskalken, som tillhör deu yngre kritan, vilken utgör
berggrunden också i sydvästra Skåne SO om Komeleåsen. Saltholmskalken har här
en mäktighet av endast 27 meter; hela borrningen fördes ned till ett djup av 861
meter, utan att man trängde igenom kritbildningarna eller ens nådde lager, motsvarande
det äldsta i Skåne kända lagret av kritan, Eriksdalsmärgeln, vilken går i
dagen i trakten cirka 15 kilometer N om Ystad. Då Saltholmskalken i ironi området
SY om Komeleåsen sannolikt har en ännu större mäktighet (minst 100 meter) än
vid Köpenhamn, kan man av Köpenhamnsborrningens resultat, jämfört med en del
andra fakta, draga den slutsatsen, att en borrning i denna del av Skåne för att
tränga genom kritbildningarna och nå rät-lias måste gå ned till ett ansenligt djup,
vilket för Skånes sydvästra hörn —- trakten Malmö — Trälleborg — får räknas till
minst 1,000 meter och för platser längre åt öster, till närheten av Ystad till minst
700 meter.
Den andra borrning, som ger upplysningar angående mäktigheten av Skånes
kritbildningar, är den vid St. Köpinge. Denna börjades i något äldre lager, den
där förekommande Köpingesandstenen, och fördes ned till ett djup av 450 meter
utan att genomtränga kritbildningarna; troligen utgjordes de nedersta 30 meterna
av den redan som det äldsta ledet av Skånes kritformation omtalade Eriksdalsmärgeln.
Dessa förhållanden ge tydlig anvisning på, att man vid en försöksborrning i
nu ifrågasatt syfte för att behöva borra igenom så litet som möjligt av kritan bör
välja en plats, där de äldsta delarna av kritformationen gå i dagen; detta är fallet
vid Köpingeåns dalgång 12—16 kilometer N om Ystad. Här begränsas kritbildningarna
mot NO av en förkastning, på vars nordöstra sida starkt uppresta rätliasbildningar
förekomma; kritbildningarna ligga däremot nästan vågrätt eller stupa
svagt åt sydväst. Platsen för en borrning bör bestämmas också med hänsyn till
254
Nionde huvudtiteln.
[83.]
förkastningens närhet och förläggas icke allt för nära densamma samt helst börjas
i fast klyft. Dessa omständigheter utpeka som den fördelaktigaste platsen för en
försöksborrning Kullemölla i Baldringe socken, beläget 3 kilometer SSO om Högestad
station pa Malmö—Tomelilla järnväg.
Frågan om beskaffenheten av de yngre liaslager, som man skulle vänta att
möta i en borrning på denna plats, framställer sig givetvis här. De stenkolsförande
bildningarna i nordvästra Skåne tillhöra den yngsta delen av rät och överlagras därav
bildningar tillhörande den äldsta lias. Närmast yngre lager träffa vi dels i sydöstra
Skåne, trakten av Kullemölla, på Bornholm samt i Pommern, och genom studium
av dessa bildningar har det varit möjligt att sammanställa en lagerserie ända
upp till yngsta lias. I denna förekomma färskvattens och terrestra bildningar med
kolflötser flerstädes, exempelvis vid Kullemölla, på Bornholm samt vid Kammin i
Hinterpommern. Särskilt torde man böra fästa uppmärksamheten vid den förut
omnämnda kolförekomsten vid Kullemölla, då man ju vid den ifrågasatta borrningen
närmast skulle hava utsikt att få träffa fortsättningen av samma slags liasbildningar,
som vid Kullemölla.
I fråga om kritområdet i nordöstra Skåne, Kristianstadsområdet, måste sägas,
att utsikterna att där under kritlagren påträffa rätliasbildningar med kolflötser
äro ytterst små, alldenstund på de ställen, där man kan draga slutsatser angående
kritformationens underlag, allt talar för att detta utgöres av urberg eller omvandlingsprodukter
därav.
Däremot finnas en del omständigheter, som tala för att man vid en borrning
genom kritavlagringarna på Laholmsslätten i sydligaste Halland skulle på relativt
ringa djup påträffa rätliasbildningar, som möjligen kunna innehålla stenkolsflötser.
4:o. Utsikterna att genom borrningar påträffa hittills i Skåne okända formationer
med värdefulla råämnen.
Vad beträffar frågan om möjligheten att i Skånes berggrund anträffa nya
och hittills okända formationer innehållande praktiskt brukbara råämnen, varvid
man huvudsakligen haft i tankarna Englands, västra Tysklands och Belgiens produktiva
stenkolsformation och permformation med dess saltlager och särskilt kalisalter,
ber jag att få hänvisa till den utredning, som av Sveriges geologiska undersökning
genom statsgeologen Grönwall förebragtes till 1913 års riksdag. Sedan
nämnda utredning avgavs, hava nämligen inga fakta tillkommit, som äro ägnade
att ställa detta spörsmål i väsentligen annan belysning. Fortfarande måste man
på grund av geologiska sakförhållanden säga, att utsikterna till praktiskt värdefulla
resultat i dessa hänseenden äro ganska små.
Den produktiva stenkolsformationen liksom permformationen skulle i serien
av Skånes sedimentära bildningar skjuta sig in mellan keupern och siluren. På ett
par ställen i keuperområdet mellan Ottarp och Kågeröd har man emellertid borrat
igenom keuperbildningarna och som deras underlag påträffat silurisk skiffer, vadan
hår ingen möjlighet förefinnes för närvaron av vare sig karbon- eller permformation.
Emellertid finnes åtskilligt, som talar för att de jordskorperörelser, som
åstadkommit de stora förkastningar, vilka bestämma Skånes topografi, börjat så
tidigt, att redan under mellantiden mellan siluren och keupern nivåskillnader förefunnits
mellan olika delar av Skåne, så att landet legat lägre i sydväst än i nord
-
Nionde huvudtiteln.
255
ost. Beaktas (lossa omständigheter, kommer man till den slutsatsen, att olikheterna
i förhållandena inom olika delar av Skåne under ifrågavarande tidsskeden mycket
val kunna hava varit så pass stora, att i sydvästra och ytterst nordvästra Skåne
andra formationer kunna hava kommit till'' utbildning mellan keupern och siluren,
ehuru man vid Ottarp och Ekeby funnit den förra direkt överlagra den senare.
Från teoretisk synpunkt borde denna fråga helst undersökas genom borrning
i sydvästra Skåne, t. ex. i trakten av Trälleborg. Först måste man emellertid då
borra igenom hela kritan, som här har en mäktighet av minst 1,000 meter, därefter
gå igenom hela rät-lias, som, i enlighet med vad som 1913 framlades, kan
beräknas till cirka 500 meter, och slutligen även genomborra keupern om cirka
200 meters mäktighet. Först på ett djup av cirka 1,700 meter, kanske mera,
skulle man alltså här kunna nå perm- eller produktiva stenkolsformationen, och i
dessa tilläventyrs befintliga salt- eller stenkolslager skulle få bearbetas genom
schakt av minst 1,700 meter, möjligen 2,000 meters djup eller mera. Detta är
emellertid ett så stort djup, att det pa teknikens nuvarande ståndpunkt omöjliggör
ett ekonomiskt tillgodogörande av de råämnen, som möjligen skulle kunna
anträffas.
Då just ifrågavarande borrning ur vetenskaplig synpunkt skulle vara av den
allra största betydelse och lämna det mest avgörande svaret på frågan om, vad
man kan finna under kritan och keupern även i andra delar av Skåne, vore det i
synnerhet för vetenskapen av utomordentligt intresse, om den kunde komma till
stånd. På grund av de dryga kostnaderna (sannolikt omkring 500,000 kronor) i
förening med de ringa utsikterna till ett direkt praktiskt resultat, torde emellertid
denna borrning böra uppskjutas till gynnsammare tidpunkt än den närvarande.
Vill man undersöka frågan om befintligheten under keuperbildningarna av
den produktiva stenkolsformationen eller permformationen på ett ställe, där dessa
formationer skulle befinna sig på måttligt, eller ringa djup, synes trakten vid Höganäs
i främsta rummet böra komma i betraktande. Man kunde där börja borrningen
direkt i keupern eller kanske ännu bättre i de understa delarna av rät-lias
och har utsikt att på ett så relativt ringa djup som omkring 300 meter nå keupems
underlag.
Sammanfattning.
Såsom sammanfattning av det anförda kan sägas, att under nuvarande förhållanden
försöksborrningar i Skånes berggrund med syfte att ernå praktiskt värdefulla
resultat i främsta rummet synas böra inriktas på en närmare undersökning av
Skånes stenkolsformation i Ängelholmstrakten samt i andra rummet på ett avgörande,
huruvida denna formation med brytvärda kolflötser bildar underlaget för
kritbildningarna i trakten av Kullemölla norr om Ystad. Det är möjligt, om än
långt ifrån säkert, att borrningar inom dessa båda områden skulle kunna leda till
upptäckter av koltillgångar, som kunde bliva ett avsevärt tillskott till Sveriges
mineraliska bränsleförråd, och jag vill därför livligt tillstyrka, att dessa så snart
som möjligt bringas till utförande.
Då utsikterna att uti hittills i Skåne okända geologiska formationer påträffa
värdefulla råämnen under brytvärda förhållanden synas små, torde för närvarande
eventuella borrningar i sådant syfte böra ställas i tredje rummet. Lämpligaste
platsen ur praktisk synpunkt för en borrning i enbart sådant syfte skulle vara vid
Höganäs.
256
Nionde huvudtiteln.
C83 I Slutligen och i fjärde rummet skulle komma frågan om en borrning på
L J Laholmssl ätten med syfte att där finna Skånes stenkolsformation med kolflötser
under kritbildningama.
Beträffande de djup, till vilka ifrågavarande borrningar kunna antagas behöva
fortgå, kan man i anslutning till doktor Grönwalls utredning och de sakkunnigas
uttalanden till 1913 års jordbruksutskott såsom approximativa sannolikhetsvärden
uppgiva:
3)
4)
1) Borrningen i Ängelholmstrakten ............ cirka 500 meter,
2) » » Kullemölla............................ » 1,000 »
» vid Höganäs ...........................högst 500 »
» på Laholmsslätten.................... » 200 »
I doktor Grönwalls utredning av år 1913 ingick även en beräkning av kostnaderna
för dylika borrningar, åtföljda av anbud från olika firmor. Det lägsta anbudet
för borrningar till de djup, varom nu är fråga, avgavs av Svenska diamantbergborrningsaktiebolaget,
och samma bolag har nu förklarat sig villigt att nedsätta
sitt då gjorda anbud med cirka 25 procent, dock under förutsättning att normala
konjunkturer äro rådande vid den tidpunkt, då borrningarna eventuellt skulle komma
till utförande.
Under förutsättning, att Svenska diamantbergbormingsaktiebolaget avgiver
ett bindande anbud i överensstämmelse med sitt ovannämnda preliminära meddelande,
skulle kostnaderna uppgå till:
För borrning vid Ängelholm.................... cirka
» » » Kullemölla.................... »
» » » Höganäs........................ »
» » på Laholmsslätten ............
sålunda alla tillsammantagna ................
eller i runt tal...........................................
Till de uppgivna beloppen skulle dessutom komma kostnader för övervakande
av borrningarna genom vetenskapligt kompetent person, ^preparerande av fossil ur
borrkärnorna, utförande av analyser å bergartsproven in. in. Dessa omkostnader
uppskattades år 1913 till cirka 6 kronor per borrad meter och skulle alltså för
2,200 meter uppgå till cirka 13,200 kronor. ^ <
Om alla eller flertalet av de angivna borrningarna skulle bringas till utförande,
vill jag hemställa, att den ordningsföljd, vari de företagas, med hänsyn till att det
största såväl ekonomiska som vetenskapliga utbyte må erhållas, ordnas så, att om
någon av borrningarna kan avslutas, innan det bestämda djupet blivit uppnått, det
överskjutande borrdjupet kan läggas till någon eller några av de borrningar, som
senare företagas. Om samtliga tre förstnämnda borrningar komma till stånd, borde
alltså först borrningen vid Ängelholm utföras samt avslutas, så snart keuperlager
nåtts. Därnäst skulle borrningen vid Höganäs vidtaga samt avslutas, så snart under
keupern säkra silurlager påträffats; sist skulle då borrningen vid Kullemölla vidtaga
samt i mån av behov kunna fortsättas, så långt medlen tillåta. Skulle borrningen
vid Höganäs giva till resultat bildningar mellan keupern och siluren av sådan art,
att ett nedträngande till större djup än de bestämda 500 metema bleve önskvärt,
bör ett sådant få bero på omständigheterna och kunde motsvaras av, att i sådant
fall borrningen vid Kullemölla kunde få avslutas redan då man nått keupern, vilket
efter allt att döma bör inträffa långt före 1,000 meters djup.»
46,200 kronor.
110,250 »
46,200 »
16,500 »
219,150 »
220,000 »
Nionde huvudtiteln.
257
1 å min anmodan har därefter svenska diamantbergborrningsaktie- [83.]
bolaget den 10 december 1915 avgivit anbud å utförande av de ifråga- Svenska
satta djupborrningarna, vilket anbud bolaget givit formen av ett kontraktsf
Örslag’. aktiebolaget.
I ill grund för anbudet har lagts en detsamma vidfogad plan för
borrningarnas verkställande, vilken uppgjorts efter samråd med statsgeologerna
Gavelin och Grönwall. Borrhålen förutsättas bliva fyra med
belägenhet och djup enligt geologiska undersökningens ovanintagna utlåtande.
Borrningen i fast grund skall hela tiden bedrivas såsom roterande
borrning med kärnutvinning, huvudsakligast som diamantborrning,
möjligen till någon del såsom stålsandborrning. Borrhålen inklädas
successivt med klädnadsrör. Kärndiametern vid hålens botten skulle överallt
vara 42 millimeter, dock att vid Ångelholmshålet uträknats två alternativ
med respektive 52 och 42 millimeters kärndiameter vid botten. Vid Ångelholmshålet
antages keupern hava nåtts på 500 meters djup. Borrhålet»
vid Kullemölla antages komma att vid ungefär 450 meters djup träffa
keupern och vid omkring 1,000 meter silur. Vid Höganäs antages
keupern träffas redan före 50 meters djup och vara genomborrad vid
ungelör 300 meter, varefter den underliggande siluren skulle genomborras
till inalles 500 meter. Eaholmshalet antages skola vid något
mer än 150 meter träffa rät-lias och sedan fortsätta genom denna till
200 meter. Dessa antaganden om lagerföljden samt lagrens mäktighet
äro naturligtvis endast grundade på sannolikhet. Först genom borrningarna
kan man få visshet härutinnan samt upplysning om lagrens halt
av värdefulla mineral.
Anbudet förutsätter vidare, att alla fyra borrhålen skola utföras
och att de få utföras i tidsföljd efter varandra, så att samma maskinella
utrustning kan användas. Om blott ett eller några av borrhålen komma
till utförande, har bolaget förbehållit sig att omräkna anbudet, enär eu
del för företaget i dess helhet nödvändiga kostnader nu blivit fördelade
på samtliga borrhål.
Enligt kostnadsförslaget skulle arbetet utföras av bolaget för
statens räkning mot betalning enligt vissa angivna grunder, som huvudsakligen
innefatta betalning dels för personalens resekostnader, dels för
transport av körredskap, dels för vissa arbetsmaterialier, dels ock för själva
arbetet med visst belopp per arbetssätt och per borrad meter, vilket sistnämnda
belopp är större vid de djupare borrhålen och mindre vid de
grundare.
Vid anbudet är fogad en beräkning över de sannolika kostnader,
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 33
258
Nionde huvudtiteln.
[83.]
till vilka ett antagande av bolagets anbud kunde komma att leda. Dessa
kostnader bava jämte behövlig arbetstid beräknats sålunda:
Gemensamma kostnader ........................kronor 14,500
Borrhål vid Ängelholm, 500 m., 42 mm. )) 54,500
» » Kullemölla, 1000 » )> » 116,000
» » Höganäs, 500 » )) » 44,550
» » Laholm, 200 » »__» 19,080
3 å 4 månader
8 å 10 ))
3 »
2 å 3 »
Summa kronor 248,630 16 å 20 manader
Om Ångelholmshålet utföres med en bredd av 52 millimeter i botten,
vilket tillstyrkts av de bägge statsgeologerna med hänsyn till den stora praktiska
betydelsen av särskilt detta hål, blir dess kostnad 63,100 kronor
och totalkostnaden 257,230 kronor eller i runt tal 260,000 kronor.
Bergmästaren Till följd av remiss har därefter kommerskollegiet avgivit utlåtande
distriktet * frågan den 31 december 1915 och därvid överlämnat yttrande av
t. f. bergmästaren i södra bergmästardistriktet, vilken anfört följande:
»I överensstämmelse med den i Sveriges geologiska undersöknings yttrande
verkställda uppdelningen av frågan och med instämmande i det däri upptagna förslaget,
att i första hand 4 borrningar borde komma till utförande, får jag om de
skilda punkterna anföra följande.
1. Beträffande området Höganäs—Söderåsen vill jag understryka det gjorda
uttalandet, att vidare undersökning av detta, vad beträffar gällande koncessioner
och utmål, måste anses helt och hållet åligga de gruvbolag, som där innehava rätt
till stenkols- och lerbrytning, och som även tid efter annan verkställt borrningar
för detta ändamål, varemot en noggrannare undersökning av trakten omkring
Hälsingborg vore av mera allmänt intresse, da inga nu gällande utmål eller koncessioner
finnas därstädes. .
2. Beträffande övriga områden, där Skånes stenkolsförande formation,bildar
berggrunden, må framhållas, att det egentligen endast är i trakten omkring Ängelholm,
som formationen har sådan utbredning, att någon betydligare gruvindustri
kan tänkas uppstå på dess fyndigheter, om borrning härstädes giver gynnsamt
resultat.
3. Beträffande uppsökandet av Skånes stenkolsförande formation under kritbildningar
må framhållas, att flötser med så ringa mäktighet, som hittills i Skåne
kända och bearbetade flötser äga, icke äro brytvärda på tillnärmelsevis så stort
djup som de mäktigare flötserna från karbontiden, vilka dessutom ofta förekomma
flera tillsammans, så att de kunna tillgodogöras genom samma schaktanläggningar.
Borrningar för detta ändamål måste därför anläggas på sådana ställen, där kritlagren
hava sin minsta mäktighet, för att ett resultat av praktisk betydelse överhuvudtaget
skall vara möjligt. Då enligt anförda observationer den kollrande
formationen vid Kurremölla innehåller åtminstone 4 flötser, som sannolikt få anses
Nionde huvudtiteln.
259
vara brytvärda, och därjämte de vid Kullemölla, i grannskapet därav, anstående
lagren höra till de älsta kritavlagringarna i landet, måste den i denna trakt föreslagna
borrningen anses hava goda utsikter att giva resultat, som kunna fä praktisk
betydelse. I den kolförande formationen på Bornholm, som till sin ålder motsvarar
den vid Kurremölla, hava ock på sin tid dera flötser varit belagda med gruvarbete.
Kritformationen på Laholmsslätten anses hava ringa mäktighet, varför även
här en möjlighet förefinnes att för måttlig kostnad erhålla kännedom, om de stenkolsförande
lagren dnnas eller saknas under kritformationen inom området ifråga.
4. Vid borrning för uppsökande av i Skåne hittills okända formationer
emellan silur och trias, vilka i andra länder innehålla stenkols- och saltlager, vore
påvisandet av dylika fyndigheters förekomst av så stor betydelse för bergshantering,
övrig industri och jordbruk, att starka skäl måste anses tala för att borrning för
undersökning därav verkställes på allmän bekostnad. Då dessa formationer, om de
förekomma, kunna tänkas vara olika utbildade i nordvästra och i sydöstra Skåne,
torde det även vara välbetänkt att, såsom förslaget upptager, utföra två borrhål
för detta ändamål, vid Höganäs och Kullemölla. En avsevärd besparing i kostnaden
skulle visserligen ernås, om borrningen vid Kullemölla endast avses för besvarandet
av det första spörsmålet, d. v. s. förekomsten och beskaffenheten av
Skånes kolförande formation under kritan, men för ett slutgiltigt besvarande av
den synnerligen viktiga frågan om andra, hittills okända formationers förekomst
eller frånvaro under trias måste ett enda borrhål anses vara alldeles för litet.
Då endast resultatet av borrhålet vid Höganäs kan tänkas inverka på utförandet
av borrhålet vid Kullemölla, men de övriga äro fullständigt oberoende av varandra
och av de två förstnämnda, borde den ordning, i vilken de särskilda borrningarna
skulle utföras, bestämmas enbart med hänsyn till att rese- och fraktkostnader,
för vilka borrbolaget skall åtnjuta ersättning, bliva så små som möjligt,
varför borrningen borde utföras i följande ordning: Laholm, Ängelholm, Höganäs
och Kullemölla.
Vår nuvarande gruvlagstiftning omfattar icke saltfyndigheter, varför det
torde vara lämpligt att, då salt och stenkol förekomma under likartade förhållanden
och helt olika mot i 1884 års gruvestadga omhandlade malmer och mineral,
utsträcka lagen »om eftersökande och bearbetande av stenkolsfyndigheter» av den
28 maj 1886 till att även omfatta saltfyndigheter, för att, om sådana skulle anträffas,
lagbestämmelserna för deras förvärvande och bearbetande skulle på förhand
vara fastställda.
Slutligen torde även böra framhållas, att, om ett gott resultat erhålles i ett
eller liera av de ifrågavarande borrhålen, ytterligare undersökningar måste utföras
av de personer eller bolag, som eventuellt kunna komma att förvärva rätten till
fyndigheternas tillgodogörande, innan tillredningsarbeten för verklig gruvbrytning
kunna sättas igång, och att dessa undersöknings- och tillredningsarbeten icke kunna
tänkas fullbordade på kortare tid än 3 å 4 år, men väl att avsevärt längre tid
kan komma att erfordras, innan gruvdriften kommer i gång.»
För egen del har kommerskollegiet yttrat sig sålunda:
»Av vad uti förevarande ämne förekommit, torde få anses framgå, att möjligheten
icke är utesluten av upptäckandet i Skåne av befintligheten av ytterligare
tillgångar av fossilt bränsle och av andra värdefulla mineral under sådana omstän
-
[83.)
Kommers
kollegium.
260
Nionde huvudtiteln.
[83.]
digheter, att de kunna tekniskt och ekonomiskt tillgodogöras. Ur synpunkten av
de intressen, kollegium har att företräda, måste det givetvis för kollegium framstå
såsom synnerligen önskvärt, att åtgärder vidtagas för att genom tillförlitliga undersökningar
få utrönt verkliga förhållandet uti ifrågavarande hänseende.
Beträffande den nu föreliggande planen för anställande för statens räkning av
djupborrningar och vidkommande de för dessa av diamantbergborrningsaktiebolaget
beräknade kostnaderna har kollegium icke funnit anledning till erinran. För den
händelse emellertid att Eders Kungl. Maj:t skulle, i betraktande av den nuvarande
situationen, finna nödigt att ur kostnadssynpunkt en inskränkning sker av de ifrågavarande
undersökningarna, anser kollegium på grund av den förebragta utredningen,
att djupborrningar företrädesvis böra äga rum inom Ängelholmsområdet och vid
Kullemölla.
Bergmästaren har i sitt förenämnda yttrande, med erinran om att vår nuvarande
gruvlagstiftning icke omfattar saltfyndigheter, såsom sin åsikt uttalat, att,
med hänsyn härtill och då salt och stenkol förekomma under likartade förhållanden
och helt olika mot de i 1884 års gruvestadga omhandlade malmer och mineral,
det vore lämpligt utsträcka lagen av den 28 maj 1886 om eftersökande och bearbetande
av stenkolsfyndigheter till att även omfatta saltfyndigheter, för att, om
sådana skulle vid ifrågavarande undersökningar anträffas, lagbestämmelser för
deras förvärvande och bearbetande skulle på förhand vara fastställda.
Med avseende härå får kollegium anföra, att kollegium skall hava sin uppmärksamhet
fäst å ifrågavarande angelägenhet och, därest omständigheterna befinnas
därtill föranleda, däri göra särskild framställning.»
Bepartements- Av vad jag förut anfört om de orsaker, som nu förmått mig att
underställa denna fråga Eders Kungl. Majrts prövning, följer, att jag anser,
att vid dess bedömande huvudvikten bör läggas å det praktiska intresset
av att utröna, huruvida Skåne, utöver vad redan är känt, i sina
innandömen hyser brytvärda tillgångar på fossilt bränsle. Ehuru jag
ingalunda vill underkänna betydelsen för den geologiska vetenskapen av,
att kännedomen om de djupare delarna av den skånska berggrunden blir
utvidgad, och väl inser, att därigenom vetenskapligt betydelsefulla resultat
skulle kunna vinnas, kan jag ingalunda tillstyrka, att enbart för den
skull statsverket skulle, särskilt under de nu rådande förhållandena,
ikläda sig några uppoffringar av den storlek, som det här uppenbarligen
skulle bli fråga om. Av dessa skäl anser jag det under ärendets föregående
behandling föreslagna djupa borrhålet vid Trälleborg, om vilket
de sakkunniga enstämmigt förklarat, att utsikterna att av detsamma erhålla
praktiskt värdefulla resultat vore ytterst små, om ens några, nu
icke böra ifrågakomma.
En annan grundsats, som bör iakttagas vid frågans bedömande,
synes mig vara, att staten icke bör nedlägga arbete och kostnad å sådana
undersökningar, om vilka det kan förväntas, att enskilda personer eller
Nionde huvudtiteln.
261
industriföretag själva skola utan statshjälp åstadkomma dem på grund
av det ekonomiska intresse, de för dem erbjuda. I likhet med vad som
anföres i Sveriges geologiska undersöknings nu avgivna utlåtande och
vari bergmästaren instämt, anser jag därför frågan om borrning i närmaste
omgivningen av de nuvarande stenkolsgruvorna (Höganäs—Söderåsen
och Stabbarp) ävenledes kunna lämnas ä sido. I det ovan återgivna
yttrandet år 1901 av dåvarande chefen för jordbruksdepartementet förklarar
sig visserligen denne anse, att man även beträffande borrning å
Ångelholmsfältet borde kunna förvänta, att bolag eller enskilda skulle
finna det med sin fördel förenligt att verkställa undersökningar, som
kunde gorå statens mellankomst obehövlig. Erfarenheten under den
hittills förflutna tiden har emellertid icke givit stöd för denna förväntan
och det synes mig på grund av resultatets ovisshet också knappast
sannolikt, att på enskild bekostnad ett borrhål skulle här neddrivas till
sådant djup, som nu ansetts vara nödvändigt för vinnande av tillräckligt
upplysande resultat.
Vad därefter beträffar de fyra i geologiska undersökningens nyssnämnda
utlåtande förordade borrhålen, är att märka, att de äro desamma,
om vilka år 1913 de åtta sakkunniga uttalade, att alla skäl syntes tala
för, att de med det snaraste måtte igångsättas. Jag har dock ej kunnat
undgå att få det intrycket, att sannolikheten för att erhålla ett praktiskt
värdefullt resultat vid vissa av dessa borrningar är ytterst ringa och
att i ett fall arbetet föreslagits att fortsättas längre än till den punkt,
där ett sådant resultat icke gärna vidare kan väntas.
Såsom av den förut lämnade kortfattade geologiska redogörelsen
framgår, tillhöra de nu kända skånska stenkolslagren rät-liasformationen.
Häremot har det icke visats, att vare sig keupern eller siluren innehålla
några brytvärda mineral. Men nu är det föreslagna borrhålet vid
Höganäs avsett att neddrivas direkt i keupern eder möjligen i de
understa delarna av rät-lias samt fullföljas åtminstone intill dess man
nått keuperns underlag. Anledningen till att denna borrning skulle företagas,
skulle, såsom i geologiska undersökningens merberörda utlåtande
yttras, vara, att man ville utröna, huruvida under keuperbildningarna
kan anträffas den produktiva stenkolsformationen (karbon) eller permformationen
(dyas). Ändamålet vore alltså att undersöka, huruvida några
bildningar,, liknande de stora engelska och kontinentala stenkolslagren,
eller möjligen saltlager, skulle kunna sträcka sig ända upp till Skåne.
Den möjlighet, som kan förefinnas härför, synes dock av vetenskapsmännen
själva anses vara ganska ringa. I den vid diamantbergborrningsbolagets
anbud fogade, av statsgeologerna Gavelin och Grönwall god
-
[83.]
262
Nionde huvudtiteln.
[83.] kända planen antages också underlaget under keupern vara — liksom å
övriga kända ställen inom Skåne — silur. Utsikterna att genom detta
borrhål vinna praktiskt resultat synas mig därför vara så små, att jag
ej kan tillstyrka, att staten nu nedlägger kostnader på detsamma. Sveriges
geologiska undersökning liar även, under anförande att utsikterna att
uti hittills i Skåne okända geologiska formationer påträffa värdefulla
råämnen under brytvärda förhållanden syntes små, satt detta borrhål
endast i tredje rummet.
Åven synas mig skälen för anbringande av det i samma utlåtande
i fjärde rummet satta borrhålet å Laholm sslätten vara ur det praktiska
intressets synpunkt ganska svaga. Genom borrningen skulle först
utrönas, huruvida rät-liasbildningar förekomma under kritan, och sedan
komme spörsmålet, huruvida denna rät-lias innehåller brytvärda kolflötser.
Då detta område, såsom statsgeologen Grönwall framhåller i sin ovan
omförmälda bok, i allt fall ej kan vara synnerligen stort, eftersom
urberg går i dagen vid Laholm, Vallberga station och Tormarp nära
Vallen, torde sannolikheten för att här påträffa sådana kolflötser, att de
löna brytningen, få anses vara ganska ringa. Det synes mig därför
tillrådligt att nu lämna detta område å sidan och i stället koncentrera
arbetet till andra ställen, som kuuna antagas lämna bättre resultat.
Dessa ställen synas mig vara de bägge återstående föreslagna
platserna, Ångelholmsslätten och Kullemölla, vilka också främst förordats
av kommerskollegiet. Å det förra stället har genom borrning redan
påträffats ett icke obetydligt kollager på föga mer än 200 meters djup,
men borrningarna hava skett på otillfredsställande sätt och till otillräckligt
djup. Nu föreslås att fortsätta, tills keupern nåtts, vilket antages
skola ske på ungefär 500 meters djup. Detta synes tillrådligt.
Vad diametern i botten av detta borrhål angår, torde det vara för ändamålet
tillräckligt, om den blir 42 millimeter.
Jämväl borrhålet vid Kullemölla synes mig ur praktisk synpunkt
vara av synnerligen stort intresse. Det är vid den närliggande
förkastningen konstaterat, att kolförande rät-liasbildningar förekomma
nordost om förkastningen, och det är då antagligt, att den rät-lias,
som underlagrar kritan sydväst om förkastningen, även är kolförande.
Emellertid synas mig mot fortsättandet av detta borrhål, även sedan
man nått keupern, samma anmärkningar kunna göras, som jag nyss
framställt beträffande förslaget om ett borrhål vid Höganäs, och torde
borrhålet därför, åtminstone tillsvidare, böra neddrivas endast till dess
keuperlagret nåtts, men icke längre. Härigenom ernås även en mycket
betydlig kostnadsbesparing. I geologiska undersökningens utlåtande
Nionde huvudtiteln.
263
yttras nämligen, att efter allt att döma skulle man vid Kullemölla nå
keupern långt före det föreslagna djupet av 1,000 meter. 1 den vid
diamantbergborrningsbolagets anbud fogade planen antages detta inträffa
på 450 meters djup. Om borrhålet nu för erhållande av kostnadsberäkning
antages skola bliva högst 600 meter djupt, sjmes det mig kunna
med så stor säkerhet, som nu är möjlig, antagas, att det betydelsefulla
rät-liaslagret då genomborrats. För den händelse detta mot förmodan
icke skulle bliva händelsen, lärer Kungl. Maj:t kunna förskottera ytterligare
erforderligt belopp för borrningens fortsättande intill ett maximidjup
av 1,000 meter.
På min begäran har bemälda bolag verkställt omräkning av sitt
anbud under de av mig nu angivna förutsättningarna. Bolaget har därvid
i skrivelse den 18 december 1915 förklarat sig villigt att, för den
händelse endast Ångelholmshålet och Kullemöllahålet komme till utförande,
likväl fasthålla grunderna för prisberäkningen i bolagets anbud
den 10 i samma månad samt vidare anfört, att beräkningarna över de sannolika
kostnaderna för hela borrningsarbetet komme att för detta alternativ
undergå följande förändring. För hela borrningen gemensamma kostnader
syntes komma att minskas med 5,0()0 å 6,000 kronor. För
Kullemöllahålet intill 600 meters djup kunde kostnaden beräknas till
68,250 kronor. Därvid vore antaget, att vid borrningen vid Kullemölla
skulle användas de diametrar, som angåves i den ursprungliga
planen, sa att vid 600 meters djup diametern vore 72 mm. Borrningen
av detta hål antoges draga en tid av fem månader. De sammanlagda
kostnaderna, om borrningen erhölle denna mindre omfattning, kunde
alltså beräknas till omkring 132,000 kronor. Bolaget har tillika till
förtydligande av sitt anbud framhållit, att detta givetvis förutsatte,
att det markområde, som erfordrades för borrningens bedrivande, av
statsverket ställdes till förfogande. Detta område behövde dock ej
vara större, än att dess yttergränser hade ett kortaste avstånd av 10
meter från hålet.
Mot sistnämnda kostnadsberäkning finner jag icke skäl till någon
erinran. Visserligen kunde det synas onödigt att, om borrningen vid
Kullemölla stannar vid 600 meter, bibehålla de grövre dimensioner å
borrhålet, som beräknats för att, med nödvändig avsmalning nedåt,
tillåta borrning ända till 1,000 meters djup, men då det kan komma
att visa sig lämpligt att neddriva detta borrhål till ett djup av mer än
600 meter, torde möjligheten till borrningens fortsättande icke böra
omintetgöras genom att hålets diameter göres för liten.
Till kostnadsbeloppet för själva borrningen, 132,000 kronor, bör
[83.]
264
Nionde huvudtiteln.
[83.] emellertid, i enlighet med geologiska undersökningens förslag, läggas
visst belopp för borrningens övervakande genom vetenskapligt kompetent
person, ^preparerande av fossil, analyser å bergartsproven m. m. Dessa
kostnader skulle efter 6 kronor per borrad meter uppgå för 1,100 meter
till 6,600 kronor. För avgifter till jordägare samt oförutsedda ändamål
torde totalbeloppet lämpligen böra avrundas till 140,000 kronor. Härav
torde erforderligt belopp böra få förskotteras redan innevarande år för
arbetenas påskyndande.
Handhavandet av borrningarna å statens vägnar torde böra anförtros
åt Sveriges geologiska undersökning.
På grund av vad jag nu anfört får jag alltså hemställa, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för verkställande av djupborrningar i Skåne
i enlighet med den av mig tillstyrkta planen å extra
stat för år 1917 anvisa ett anslag av kronor 140,000
ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må härav
under år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis
utanordna erforderligt belopp.
2. Hydrografiska undersökniugar.
Hydrografiska undersökningar av Sveriges färskvatten.
[84.] Till utförande av hydrografiska undersökningar av Sveriges färsk
Hydografiska
vatten har riksdagen anvisat medel å extra stat för vart och ett av åren
undeTav 1908—1916. Dessa undersökningar bedrivas dels vid den hydrografiska
Sveriges byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer
fiskvatten. ^ejg genom meteorologiska observationer, utförda genom meteorologiska
(extra anslag.) centralanstaltens försorg, och dels genom av Sveriges geologiska undersökning
utförda hydrogeologiska specialundersökningar. Anslaget till
de meteorologiska observationerna har anvisats under åttonde huvudtiteln
men anslagen till de övriga ändamålen under nionde huvudtiteln.
På 1915 års stat anvisades sålunda under nionde huvudtiteln tillhopa
64,900 kronor, varav 60,200 l^ronor till nämnda byrå och observationsstationer,
3,000 kronor till hydrogeologiska specialundersökningar
och 1,700 kronor för beredande av vissa arvodesförhöjningar redan under
år 1914 åt personal vid hydrografiska byTån.
Nionde huvudtiteln.
265
För år 1916 har under nionde huvudtiteln anvisats dels för uppe- [84.]
hållande av verksamheten vid nämnda byrå och observationsstationer
60,900 kronor dels ock för verkställande av de hydrogeologiska specialundersökningarna
2,000 kronor, varjämte riksdagen medgivit, att vid
1915 års slut kvarstående behållningar å för samma ändamål beviljade
anslag finge under år 1916 användas för enahanda ändamål. Vid beräkning
av beloppet 60,900 kronor hade Kungl. Maj:t utgått från, att
till hyra för lokaler åt byrån i arméförvaltningens förra hus Munkbrogatan
2 i Stockholm, varest byrån redan förut hade sina lokaler, men
vilket hus försålts till Stockholms stad, åtginge för år 1916 2,700 kronor
utöver det för år 1915 beviljade anslaget till byrån, men att på grund
av anbefalld inskränkning i byråns fältarbeten under år 1915 en behållning
av 2,000 kronor skulle vid 1916 års början vara disponibel,
vadan en höjning av anslaget med allenast 700 kronor erfordrades. För
de hydrogeologiska specialundersökningarna hade ett belopp av 3,000
kronor ansetts erforderligt, men då på grund av inskränkning i 1915
års arbeten en behållning av 1,000 kronor påräknats, hade blott 2,000
kronor ansetts behöva anvisas.
I skrivelse den 2 november 1915 har nu styrelsen för nämnda
byrå framlagt beräkning av kostnaderna för den hydrografiska undersökningen
av Sveriges färskvatten år 1917, upptagande för den hydrografiska
byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer
62,900 kronor, för de meteorologiska observationerna, liksom
föregående år, 12,100 kronor och för de hydrogeologiska specialundersökningarna
3,000 kronor. Beträffande anslag till de meteorologiska
observationerna har chefen för ecklesiastikdepartementet förut denna dag
gjort hemställan. Höjningarna av de för nämnda byrå och observationsstationer
ävensom för de hydrogeologiska specialundersökningarna erforderliga
beloppen beror därpå, att någon behållning från innevarande
år icke torde bliva tillgänglig för år 1917. De särskilda utgiftsposterna
till dessa bägge ändamål äro samtliga i den nu framlagda beräkningen
upptagna till enahanda belopp som för år 1916.
Såsom jag nästföregående år vid framläggande av förslag till Departement*
anslag för ifrågavarande ändamål erinrade, är irågan om hydrografiska «*«/>»■
byråns uppförande å ordinarie stat, vilken fråga sammanhänger med
väckt förslag om vissa ändringar beträffande jämväl andra vetenskapliga
mindre statsinstitutioner, hänvisad till utredning av löneregleringskommittén.
Denna kommittés utlåtande har ännu ej inkommit och jag har
inhämtat, att det icke är att förvänta så snart, att med anledning därav
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 34
266
Nionde huvudtiteln.
[84.]* något förslag kan föreläggas den nu sammanträdande riksdagen. Jag
vill nämna, att styrelsen för hydrografiska byrån under hösten år 1915
inkommit med nytt förslag till ordinarie stat för byrån, innebärande
åtskilliga utvidgningar av densamma och dess verksamhet, samt att även
detta förslag överlämnats till löneregleringskommittén.
Under sådana förhållanden torde anslag till ifrågavarande hydrografiska
undersökningar böra även för år 1917 begäras å extra stat.
Mot de för detta år föreslagna anslagsbeloppen under nionde huvudtiteln
har jag icke något att erinra.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att å extra stat för år 1917 anvisa
dels för hydrografiska byrån med observationsstationer
ett anslag av.............................. kronor 62,900;
dels ock för hydrogeologiska specialundersökningar
ett anslag av ......................................... kronor 3,000;
eller tillhopa ................................... » 65,900.
I. V et er inär väsende t.
1. Veterinärundervisningsanstalter.
a.
anslag ..
Veterinärundervisningen, oförändrat ordinarie
...................................................................... kronor 179,000.
b. Statens veterinärbakteriologiska anstalt, oförändrat
ordinarie anslag ............................................................ 8 42,700.
2. Veterinärstaten.
Länsveterinärer och veterinärstipendiater, bestämt
anslag........................................................................................... kronor 86,500.
Distriktsveterinärers avlönande, förslagsanslag ...... » 146,000.
oförändrat ordinarie anslag kronor 232,500.
Nionde huvudtiteln.
267
J. Vägunderhållet och sk ju t»''väsende t.
1. Vägunderhållet.
a. Bidrag till vägunderhållet på landet, oförändrat
ordinarie förslagsanslag ......................................... kronor 1,350,000.
b. Kostnad för vägdelningar.
Med anledning av stadgandet i 84 § av lagen angående väghåll- [85.]
ningsbesvärets utgörande på landet den 23 oktober 1891 därom att, då Kostnad för
viigdelning enligt samma lag äger rum första gången, balva kostnaden va9delr»n9ardärför
skall bestridas av statsverket, har riksdagen, på grund av Kungl. fextra ansla*'')
Maj:ts därom gjorda framställningar, för tiden från och med år 1895
årligen på extra stat till bestridande av statsverkets andel i kostnaden
för vägdelningar anvisat förslagsanslag, vars belopp uppgått för varje
år till och med år 1910 till 50,000 kronor, för vart och ett av åren
1911—1915 till 35,000 kronor och för år 1916 till 25,000 kronor.
Anslag för ifrågavarande ändamål är behövligt jämväl för år 1917.
Då någon anledning till ändring i det för innevarande år anvisade beloppet
icke förefinnes, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att å extra stat för år 1917 anvisa för bestridande
av statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar
såsom förslagsanslag................................ kronor 25,000.
c. Understöd åt synnerligt betungade väghållning sdistrikt.
För varje av åren 1907—1916 har riksdagen till understöd åt [86.]
synnerligt betungade väghållningsdistrikt på extra stat anvisat ett anslag Understöd åt
av 150,000 kronor. 7etungad«
Då anslag för ifrågavarande ändamål synes böra finnas tillgängligt väghållningsäven
för år 1917 och någon ändring i anslagsbeloppet icke nu torde dustriktböra
ifrågasättas, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå (extra
riksdagen
att till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt
å extra stat för år 1917 anvisa ett
anslag av.................................................. kronor 150,000.
268
Nionde huvudtiteln.
[87.]
Svenska väqfBreningen.
(extra anslag-.)
d. Svenska vägförening en.
Uti en till Kungl. Maj:t ingiven skrift av den 28 september 1915
har styrelsen för svenska vägföreningen anfört följande.
»De svenska allmänna vägarnas tillstånd är, såsom allmänt erkännes, mycket
bristfälligt. Detta beror till en del på alltför svag byggnad, men har framför allt
sin grund i ett olämpligt underhåll. Till följd av denna vägnätets bristfälliga beskaffenhet
åsamkas landet och den enskilde stora förluster genom fördyrade transporter.
o KäftfSgjiwi.- j
Å andra sidan behöver ett gott vägunderhåll ej med nödvändighet vara
dyrare än ett dåligt. Vid bedömandet av vikten för landet av att hava goda vägar
bör även ihågkommas, att starka och lätt trafikabla vägar äro av en utomordentlig
betydelse för försvaret.
För att i sin mån verka för åstadkommandet av goda vägar bildade ett antal
intresserade personer den 26 januari 1914 svenska vägföreningen. Hans Maj:t
Konungen har täckts stöda den nybildade föreningen dels genom att bliva dess höge
beskyddare, dels genom att ställa ett större penningbelopp till dess förfogande
för verksamhetens organisering.
Föreningen räknar för närvarande cirka 2.000 medlemmar dels personliga,
dels korporativa (vägstyrelser, kommuner, myndigheter, ämbetsverk och firmor).
Till inkomsterna av medlemsavgifter hava även kunnat läggas donationer om 13,624
kronor, som föreningen fått mottaga.
Dessa sammanlagda medel hava möjliggjort, att arbetet redan från början
kunnat läggas på en bred bas.
Såsom framgår av föreningens här bifogade stadgar samt arbetsprogram för
innevarande år, söker föreningen bringa landets inbyggare till insikt om betydelsen
av goda vägar samt klarlägga den ekonomiska och tekniska möjligheten av åstadkommandet
av sådana vägar.
De verksammaste medlen härför hava varit anordnandet av föreläsningar
(hitintills 103 stycken med 7,700 åhörare), förevisningar samt praktiska vägkurser,
vid vilka åskådliggöras ej endast huru goda vägar böra byggas och underhållas,
utan jämväl visas huru enkla verktyg, mekaniska redskap samt i orten tillgängliga
materialier lämpligen böra komma till användning för erhållande av goda vägar.
Sådana vägkurser hava hållits under år 1914 i Stockholm, Katrineholm och
Boden samt innevarande år i Stockholm, Gävle, Mora, Uppsala, Umeå, Svedala,
Karlsborg, Gamleby och Kil, tillsammans 12 kurser.
För att göra sin upplysningsverksamhet så effektiv som möjligt har föreningen
vid några av sina kurser bland annat vänt sig till schaktmästare och förmän vid
allmänna vägarbeten. I anslutning härtill har också kungl. järnvägsstyrelsen beordrat
ett 30-tal överbanmästare och banmästare till årets vägkurs i Stockholm,
varjämte även särskilda föreläsningar anordnats för denna personal vid statens
järnvägar.
Då det visat sig, att på detta sätt snabba resultat kunna vinnas till vägarnas
förbättrande, planeras för närvarande en 4 veckors teoretisk och praktisk vägkurs
för utbildning av vägarbetsledare (vågmästare).
Nionde huvudtiteln.
269
Utöver dessa åtgärder och till hjälp vid föreningens ovannämnda undervisningsverksamhet
utgiver föreningen en serie publikationer i hithörande frågor, vilka
publikationer här bifogas.
Slutligen har föreningen för en summa av 7,500 kronor inköpt till begagnande
vid vägkurser och föredrag en större samling modeller och redskap.
Med stöd av den inom föreningen samlade erfarenheten har föreningens
styrelse varit i tillfälle att på därom gjord framställning kostnadsfritt avgiva sakkunniga
utlåtanden i vägfrågor, som hänskjutits till densamma från enskilda och
från statens verk. Sålunda hava besvarats fyra remisser från kungl. järnvägsstyrelsen
angående automobilvägar, en remiss från kungl. fortifikationen angående tekniska
bestämmelser för militära vägarbeten, en remiss från Konungens befallningshavande
i Östergötlands län angående tvist mellan väghållare och länsman, en remiss från
Konungens befallningshavande i Norrbottens län angående tekniska bestämmelser för
vägunderhållet inom länet samt från generalstaben angående vägarnas bärighet i
viss del av landet.
Den militära vägbyggnadsverksamheten har föreningen i övrigt varit i tillfälle
att stöda genom vägkurser vid kungl. fortifikationens förläggningar i Boden,
Stockholm och Karlsborg samt genom föredrag om vägbyggnad och vägunderhåll
inför ett flertal regementen. Vidare har föreningen under innevarande år tagit
initiativ till samt genom att ställa erforderlig materiel till generalstabens disposition
möjliggjort verkställandet av omfattande militära fordonsprov, avsedda ej blott att
undersöka lämpligheten av motordrift vid militära transporter, utan jämväl att utröna
bärigheten hos en hel del militäriskt viktiga vägar med däri ingående broar
och färjor. Till detta prov, som omfattade ej mindre än 1,500 kilometer tillryggalagd
.vägsträcka, har Eders Kungl. Maj:t genom nådigt brev av den 21 maj innevarande
år givit sitt samtycke.
Slutligen må framhållas, att föreningens verksamhet sträckt sig till hela vårt
land, varigenom det varit möjligt att samla ett avsevärt material till olika vägfrågors
belysande och därigenom erhålla en god överblick över hithörande förhållanden.
Det ligger i sakens natur, att det bär ovan berörda omfattande programmet
ej kunnat genomföras, med mindre frivillig arbetskraft utnyttjats i största möjliga
utsträckning, och ändock hava föreningens årsinkomster varit otillräckliga till
täckandet av de med verksamheten förenade omkostnaderna. De för igångsättandet
av verksamheten till föreningen överlämnade donationerna hava därför fått helt
anlitas.
Föreningens budget för nästkommande år visar därför ett deficit, vilket
närmare framgår av nedanstående
Tablå över inkomster och utgifter för år 1916.
Årliga inkomster:
Medlemsavgifter:
Arsbetalande nuvarande personliga medlemmar kr. 3,000: —
» » korporativa > » 3,640:— kronor 6,640: —
» nya personliga » kr. 1,000: —
;> » korporativa » » 2,000: — » 3,000:_
270
Nionde huvudtiteln.
[87.]
Räntor ...................................................................... |
kronor |
500 |
— |
|
Hans Maj:t Konungens understöd |
» |
2,000 |
— |
|
Brist.......................................................................... |
kronor |
12,140 10,000 |
_ |
|
Utgifter; Sekretariatet (8 medlemmar) ................................ Skrivbiträden ............................................................ |
Summa kronor 22,140 ... kr. 4,000: — » 2,800: — kronor 6.800 |
|||
Lokal hyra.................................................................... |
... kr. 4,800: — |
» |
900: — |
|
Vägkurser och möten 8 st. å 600 .................... Resor och föredrag 15 st. å 100 ....................... |
» |
6,300 |
||
Publikationer 6 st. å 500....................................... |
» |
3,000 |
— |
|
Reklamtryck ........................................................... |
» |
1,500 |
— |
|
Porto och telefon ................................................... |
» |
2,000 |
— |
|
Facklitteratur ........................................................... |
» |
150 |
— |
|
Tidningsurklipp ....................................................... |
» |
100 |
— |
|
Inventarieinköp ....................................................... |
» |
500 |
— |
|
Skrivutensilier........................................................... |
» |
350 |
— |
|
Diverse oförutsedda utgifter................................... |
» |
540 |
— |
|
Summa kronor 22,140 |
— |
För täckandet av den i tablån beräknade bristen, måste, om verksamheten
enligt ovanstående beräkning skall kunna fortfarande bedrivas, föreningen tillgripa
sin enda kapitaltillgång, de ständiga medlemmarnas fond, för närvarande utgörande
10,000 kronor, ehuru rätteligen endast räntan härå bör ingå bland årsinkomsterna.
Som framgår av tablån har bland utgifterna ej kunnat upptagas lön tillben
fast anställd sekreterare, detta fastän föreningen är i starkt behov av att erhålla
en högt kvalificerad person, som helt ägnar sin tid åt föreningens omfattande arbete
med dess vidlyftiga expedition och för upplysningsverksamhetens bedrivande betingade
talrika resor.
Ehuruväl arvodena till sekretariatets medlemmar, som nu tillsammans verkställa
alla föreningens arbeten, såsom författande av skrivelser och publikationer,
hållandet av föredrag och vägkurser m. m., kan minskas i och med tillsättandet
av en sekreterare, torde likväl utöver de i tablån upptagna 4,000 kronor erfordras
ytterligare 5,000 kronor. Hela bristen uppgår sålunda till 15,000 kronor ^årligen.
Det är med tanke härpå, som föreningens styrelse måste vidtaga åtgärder
för att trygga fortsättningen av det som påbörjats, ty man kan ej påräkna ättstor
framtiden i samma grad som hittills åtnjuta stöd av enskild offervillighet i fråga
om en verksamhet, som främst tillgodoser det allmänna.
Att föreningen trots sina begränsade medel mäktat åstadkomma en effektiv
insats till det svenska vägväsendets höjande ger oförtydbart vid handen, att dess
verksamhet funnit förståelse och att dess upprätthållande är av nationell betydelse.
Under sådant förhållande har styrelsen ansett det som sin plikt att bringa situationen
till Eders Kungl. Maj:ts kännedom och att i underdånighet anhålla om statsmakternas
hjälp för tryggande av föreningens fortsatta, gagneliga verksamhet.
Monde huvudtiteln.
271
Genom att tillgripa do ständiga medlemmarnas fond kan visserligen verksamheten
under år 1916 bedrivas ungefär som förut, men därefter står föreningen
givetvis inför utsikten att nödgas antingen helt och hållet upphöra med sitt arbete
eller ock omlägga verksamheten efter linjer, som ej uppfylla det med föreningen
avsedda ändamålet. Da det, såsom ovan anfördes, synes, som om svenska vägföreningen
under sin hittills varande verksamhetstid varit till stort gagn i en för
hela landet viktig fråga och alltså torde vara värd ett understöd från det allmännas
sida för möjliggörandet av dess fortsatta verksamhet, får föreningens styrelse härmed
i underdånighet anhålla
att Eders Kungl. Maj:t villo hos nästkommande års riksdag göra nådig framställning
om beviljandet från och med år 1917 av ett årligt anslag av 15,000 kronor
att tilldelas svenska vägföreningen för bedrivande av dess verksamhet.»
I häröver den 30 november 1915 avgivet utlåtande har väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen yttrat sig sålunda.
»Senare tiders starka utveckling av snart sagt alla områden av näringslivet
har givit ökad betydelse åt landsvägssamfärdseln, men också ställt väsentligt större
fordringar på vägarnas beskaffenhet. Den numera utvecklade automobiitrafiken,
som så avsevärt vidgat landsvägarnas betydelse för landets befolkning i allmänhet,
kräver sålunda exempelvis vägar av dyrbarare anläggning och omsorgsfullare underhåll
än den förut vanliga landsvägstrafiken.
Under det att landsvägsförbindelserna alltjämt få ökad betydelse för vårt
land, är emellertid^ vägarnas beskaffenhet numera icke sådan, att de motsvara den
modernare tidens sålunda stegrade krav, och det är framför allt i fråga om vägarnas
underhåll, som bristerna skarpast framträda. Härutinnan medför nämligen det nuvarande
systemet med en ofantlig massa naturaunderhållare betänkliga olägenheter
icke blott med hänsyn till vägbördans fördelning utan även därigenom, att det hindrar
vägarbetenas organiserande och utförande på ändamålsenligt sätt.
Vägunderhållsfrågans otillfredsställande läge har även föranlett Eders Kungl.
Maj:t att redan år 1911 tillkalla särskilda sakkunniga för verkställande av utredning
angående åtgärder för åvägabringande av en jämnare fördelning av väghållningsbesvären
samt utarbetande av förslag till erforderliga förändringar i gällande väglag,
m. m., och lärer dessa sakkunnigas förslag vara att emotse inom den allra närmaste
tiden.
För att åt vägfrågan tillvinna det intresse, som verkligen motsvarar dess
störa nationella betydelse, och därigenom även underlätta dess lyckliga lösning inom
en snar framtid, torde det emellertid vara av vikt att så allmänt som möjligt
bringa ökad insikt om betydelsen av goda vägar, och från denna synpunkt anser
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen det av svenska vägföreningen påbörjade upplysningsarbetet
förtjänt av understöd.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som med uppmärksamhet och intresse
följt svenska vägföreningens verksamhet, anser sig emellertid nu, då fråga uppstått
om statens understödjande av föreningens verksamhet, böra därom göra följande
erinringar.
I föreningens verksamhet ingår såsom huvudsaklig del anordnande av praktiska
övningar, s. k. vägkurser, för direkt åskådliggörande av ett rationellt väg
-
[H7-]
272
Nionde huvudtiteln.
[87.]
underhåll samt användande av därför avsedd arbetsredskap. Dessa övningar synas
emellertid hava i flera fall kommit att i allt för hög grad utgöra en uppvisning
av sådana dyrbarare arbetsmaskiner och redskap, vilka kunna vara väl på sin plats
vid arbeten å gator eller vägar inom och invid villastäder och andra tätt bebyggda
samhällen, men vilka, så länge vägunderhållet icke är övertaget av staten eller
åtminstone av länen, endast undantagsvis kunna anskaffas av nuvarande vägunderhållare
eller lämpligen komma i fråga för arbeten å vanlig landsväg ute i landsbygden,
där underhållet måste utföras med tillhjälp av enklare arbetsmetoder och
enklare redskap. I stället för vältning och makadamisering av gator med användande
av stora motorvältar, vatten vagnar och dylika dyrbarare arbetsredskap,
synas kurserna sålunda böra huvudsakligen omfatta iståndsättande och underhåll av
vanlig landsväg med användande av plog, harv, sladd, m. fl. sådana arbetsredskap,
över vilka de nuvarande naturaunderhållarna redan förfoga eller som de med lätthet
kunna anskaffa, samt undervisning om den stora ekonomiska betydelsen både för dem
själva och för vägtrafikanterna av ett noggrant och oavlåtligt vägunderhåll, ävensom
för underlättande härav fördelen av att frivilliga sammanslutningar bildas för
gemensamt handhavande av sådant kontinuerligt vägunderhåll. Genom »flickning»
eller omedelbar lagning av uppkommen mindre skada i vägbanan kan med de
enklaste hjälpmedel och för måttlig kostnad vinnas avsevärd förbättring av vägnätets
beskaffenhet. Då det nämligen icke för närvarande låter sig bedöma, huruvida
inom en närmare framtid vägunderhållet kommer att övertagas av staten eller
länen och sålunda upphöra att vila å de mindre sammanslutningarna, vägdistrikten,
så är det också för närvarande närmast av vikt att fästa väghållarnas uppmärksamhet
på vad som kan göras för vägarnas förbättring även under nuvarande förhållanden.
Därest med nuvarande lagstiftning något verkligen skall kunna uppnås
till förbättrande av vägunderhållet, är det därför förvisso nödvändigt att inrikta
vägkurserna att omfatta huvudsakligen undervisning i flickningsförfarandet och påvisande
av detta enkla förfarandes praktiska och ekonomiska fördelar och att ej
avskräcka de nuvarande vägunderhållarna därigenom, att kurserna ordnas på sådant
sätt, att deltagarna få den uppfattningen, att för åstadkommande av ett tillfredsställande
vägunderhåll på landet måste tillgripas samma dyrbara arbetsmetoder, som
erfordras vid underhåll å gator och därmed jämförliga vägar. I de undantagsfall,
då vägunderhållare verkligen skulle med fördel kunna anskaffa och använda dyrbarare
arbetsredskap, torde det icke erbjuda svårighet att få sakkunnig ledning för
dess användning.
En sådan upplysningsverksamhet, som här i korthet antytts, anser väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen vara av den betydelse, att den bör av staten understödjas.
Enligt föreningens uti ansökningsskriften lämnade tablå över inkomster och
utgifter beräknas verksamheten åsamka föreningen en brist av 10,000 kronor. Med
hänsyn till önskvärdheten att erhålla en kvalificerad person, som helt ägnade sin
tid åt föreningens arbete, har föreningen emellertid ansett det vara erforderligt att
erhålla ytterligare 5,000 kronor till lön åt en fast anställd sekreterare. Då det under nu
rådande förhållanden torde vara nödvändigt att i möjligaste mån begränsa statens
utgifter och då svenska vägföreningen genom en upplysningsverksamhet i antydd
riktning allt mer torde vinna anslutning från den stora allmänhetens sida och därifrån
erhålla åtminstone till en del det erforderliga ekonomiska understödet, och då
det sannolikt låter sig göra att med tillräckligt tillfredsställande resultat i stor ut
-
Nionde huvudtiteln.
273
sträckning bedriva föreningens verksamhet liksom hittills med frivilliga biträden,
anser väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att vägföreningens anslagskrav bör kunna
för närvarande inskränkas till ett något lägre belopp att försöksvis utgå under
ett år.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen får sålunda i underdånighet förorda, att
svenska vägföreningen för år 1917 meddelas ett understöd av statsmedel till
belopp av 10,000 kronor med villkor, att under nämnda år på lämpliga platser i
olika delar av landet anordna minst 8 så kallade vägkurser eller praktiska övningar
i vägunderhåll, vid vilka skola företrädesvis visas och komma till användning sådana
enklare verktyg och mekaniska redskap, som kunna med fördel anskaffas och brukas
av nuvarande vägunderhållare eller deras sammanslutningar.»
På sätt i vägföreningens skrivelse samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
utlåtande framhålles, är det tyvärr obestridligt, att de svenska
allmänna vägarna i regel icke befinna" sig i ett skick, som kan anses
tillfredsställande. Till detta beklagliga förhållande medverka många
faktorer, av vilka de viktigaste torde vara det nuvarande systemet för
vägunderhållets utgörande in natura, det nu allmänt brukade sättet att
blott en eller möjligen två gånger om året ägna vägarna, den tid
marken är bar, något underhållsarbete samt den blott med vissa bestämda,
långa mellantider återkommande inspektionen. Dessa förhållanden
medföra, att något mera rationellt underhåll knappast för
närvarande kan förväntas, annat än där längre sammanhängande vägsträekor
tillhöra en enda väghållare såsom t. ex. en vägstyrelse, en
större jordbruks- eller bruksegendom, en stad eller dylikt. Dock
är det uppenbart, att ett gott vägväsen och isynnerhet ett gott vägunderhåll
är i många hänseenden för landet och dess inbyggare av eu
vikt, som näppeligen kan överskattas. De allmänna vägarna hava
under senare år alltmera vunnit i betydelse, i samma mån som
livligheten i landsbygdens omsättningsförhållanden stegrats och så effektiva
medel att tillgodose landsbygdens transportbehov som automobiler,
särskilt för lasttrafik, alltmera kommit i bruk. Med nutidens ökade
pris å olika slags förnödenheter och prestationer har det för övrigt
visat sig ekonomiskt nödvändigt att även i vanlig trafik efter dragare
söka framföra å vägarna vida tyngre och större lass än förut, men
för en sådan trafik kräves oundgängligen, att landets vägar befinna
sig i bättre skick än nu, särdeles And de kritiska perioderna under
våren och hösten. Till dessa under alla förhållanden gällande skäl
för ett förbättrat vägunderhåll — Aulka för övrigt skulle kunna
ytterligare utvecklas, om jag ansåge nödigt att längre dröja vid en så
sjähddar sak — kan läggas den stora och ibland kanske avgörande
betydelse, som förefintligheten av eller bristen å goda vägar utövar i
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 35
Dep
274 Nionde huvudtiteln.
militärt hänseende, vilket ytterligare bestyrkts av erfarenheten från det
nu pågående kriget.
Till avhjälpande av de sålunda påpekade missförhållandena och
ernående av åsyftad förbättring torde visserligen först och främst krävas
ändringar i väglagen. För detta ändamål äro också sakkunniga tillkallade
och deras arbete lär hava fortskridit därhän, att betänkande
snart är att förvänta. Måhända kan förslag i ämnet löreläggas redan
nästa års riksdag.
Dock är det givet, att åtskilligt gott karl även före en dylik omorganisation
genomföras på vägfrågaus område. Svenska vägföreningen
har därvid redan utfört ett synnerligen gagnande och förtjänstfullt arbete,
särskilt genom att kraftigt framhålla olägenheterna av den. nuvarande
allmänna bristen på tillfredsställande vägunderhåll samt påvisa möjligheterna
att åstadkomma förbättringar. Föreningen torde härigenom även
hava öppnat ögonen på mången, som förut icke insett behövligheten av
bättre vägunderhåll, och därigenom så att säga banat väg för åstadkommande
av de för detta ändamål nödvändiga bestämmelser, vilka
äro under förberedelse. Dess verksamhet är även ägnad att medföra
det betydelsefulla resultatet, att, då sådana bestämmelser komma till
stånd, erforderlig sakkunskap må finnas hos allmänheten för deras rätta
efterlevnad.
Vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört om önskvärdheten
av att företrädesvis enklare väglagningsmetoder förevisas och rekommenderas
vid föreningens vägkurser, är otvivelaktigt riktigt såsom allmän
regel. Det har emellertid även sin betydelse att å orter, där dyrbarare
redskap kunna med ekonomisk fördel användas, kunskap om
sådana redskap sprides. I fråga om de ovedersägliga fördelarna av det
s. k. flickningssystemet är jag fullt ense med styrelsen, men då även
vägföreningen bestämt hävdar samma ståndpunkt, förefinnes härutinnan
icke någon skiljaktighet. _ .
Jag anser alltså vägföreningens arbete vara av en stor nationell
betydelse. Då utredningen visar, att detta arbete icke längre kan med
kraft bedrivas utan bistånd från det allmännas sida, anser jag sådant
bistånd icke böra vägras. I fråga om beloppet och i huvudsak jämväl
beträffande villkoren för anslagets utgående ansluter jag mig till väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens förslag och vill härutinnan endast erinra, att
enligt de föreslagna villkoren vägföreningen skulle vara skyldig att vid
sina kurser och övningar visa och låta komma till användning företrädesvis
sådana verktyg och redskap, som i allmänhet lämpa sig för dem,
vilka enligt gällande lagstiftning hava vägunderhållet sig ålagt.
Nionde huvudtiteln.
275
Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till understöd åt svenska vägföreningen å extra
stat för år 1917 anvisa ett anslag av... kronor 10,000.
[87.]
2. Färjor och färjkarlar.
Bestämt anslag................................................................................. kronor 354
Friheter, förslagsanslag.................................................................. » 25
oförändrat ordinarie anslag kronor 379.
3. Bidrag till skjutsentreprenader, oförändrat ordinarie förslagsanslag.
............................................................................................ kronor 300,000.
K. fattigvård.
1. Fattigvården i Stockholm och landsorten, oförändrat ordinarie
anslag ................................................................................................ kronor 9,564.
2. Fattigvården i allmänhet, oförändrat ordinarie
förslagsanslag .............................................................................. kronor 350,000.
3. Svenska fattigvårdsförbundet.
Till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet har riksdagen på [88.]
extra stat anvisat för vart och ett av åren 1909, 1910 och 1911 ett friska
anslag av 8,000 kronor, för vartdera av åren 1912 och 1913 ett belopp ^förbinda.
av 14,000 kronor samt för vart och ett av åren 1914, 1915 och 1916 ett (extra anslag.)
anslag av 17,000 kronor. Av anslagen för de fem sistnämnda åren har
ett belopp av 3,000 kronor varit avsett såsom bidrag till ordnande av
konsulent verksamhet för barnavård.
276
Nionde huvudtiteln.
I en till Kungl. Maj:t ställd skrift har nu förbundet gjort framställning
om erhållande för år 1917 av statsanslag å 17,000 kronor eller
enahanda belopp, som det för år 1916 beviljade.
I infordrat utlåtande deu 20 december 1915 har statskontoret tillstyrkt
förevarande framställning.
Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet
å extra stat för år 1917 anvisa ett
anslag av................................................... kronor 17,000,
därav 3,000 kronor såsom bidrag till ordnande av
konsulentverksamhet för barnavård.
Därest detta anslag beviljas, lärer Kungl. Maj:t vilja liksom hittills
meddela särskilda bestämmelser för anslagets åtnjutande och därvid
föreskriva, att förbundet skall till Kungl. Maj:t avgiva berättelse över
sin verksamhet under år 1917, innefattande jämväl redogörelse för förbundets
utgifter och inkomster under samma år, ävensom att ett av
chefen för jordbruksdepartementet förordnat ombud skall äga deltaga i
revisionen av förbundets räkenskaper för året.
L. diverse.
1. Ålderstillägg, oförändrat ordinarie förslagsanslag
.................................................................................... kronor 100,000.
2. Odlingshjälp åt krononybyggare, oförändrat
ordinarie förslagsanslag ....................................................... kronor 4,500.
3. Odlingshjälp till innehavare av skogstorp
och odlingslägenheter å kronomark i de sex nordligaste
länen, oförändrat ordinarie förslagsanslag..................... kronor 20,000.
4. Belöningar för rovdjurs dödande, oförändrat
ordinarie förslagsanslag ...................................................... kronor 38,000.
5. Ersättning till hushållningssällskapen för till
statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel, oförändrat
ordinarie anslag ........................................................ kronor 2,100,000.
Nionde huvudtiteln.
277
6. Jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen på extra stat [89*]
för vart och ett av åren 1912—1915 anvisat anslag av 20,000 kronor till Jl^df0rm^d''
anordnande av jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen. för Egnahem.
Enär, även om 1915 års anslag fullt toges i anspråk, det likväl, rörelsen.
med anledning av avsevärda besparingar under föregående år, kunde (extra ansIas)
beräknas, att de behållningar, som komme att finnas vid 1915 års utgång,
skulle väl förslå till täckande av statsbidragsbehovet för år 1916, ansågs
nytt anslag för år 1916 icke erforderligt, utan Kungl. Maj:t begärde
endast riksdagens medgivande att under sistnämnda år för ändamålet
använda vad som vid 1915 års utgång kunde kvarstå oanvänt å ifrågavarande
anslag. Denna framställning bifölls av riksdagen.
Kungörelse angående statsbidrag till ifrågavarande jordförmedlingsbyråer
är utfärdad den 22 november 1912.
I skrivelse den 30 september 1915 har nu lantbruksstyrelsen gjort
framställning om äskande å extra stat för år 1917 av ett anslag å
20,000 kronor för detta ändamål.
Statskontoret har i utlåtande den 24 november 1915 erinrat, att
av de för åren 1912—1915 anvisade anslagen Kungl. Maj:t anvisat
statsbidrag med tillhopa allenast 48,665 kronor 45 öre, därav från 1915
års anslag 15,200 kronor, vadan ett belopp av 31,334 kronor 55 öre
återstoae odisponerat, vilket enligt riksdagens medgivande finge användas
under år 1916. Under förutsättning att icke för vart och ett av de
närmaste två åren behövde för ändamålet användas större belopp än år
1915, syntes berörda reservation förslå även för behovet under år
1917.
Det normala beloppet av ifrågavarande anslag är 20,000 kronor. DepartcmcntsÅven
om hittills detta belopp icke tagits fullt i anspråk, synes det dock chefenicke
böra beräknas, att anspråken på anslaget under kommande år skola
stanna ungefär vid 1915 års siffra. Det vore beklagligt, om befogade
anspråk för detta ändamål icke skulle kunna tillmötesgås av brist på
medel. Jag anser därför försiktigheten bjuda att, jämte det tillstånd för
Kungl. Maj:t utverkas att under år 1917 använda behållning från år
1916, anslaget för år 1917 erhåller en mindre tillökning, förslagsvis
8,000 kronor, varigenom för de bägge åren 1916 och 1917 blir disponibelt
ett belopp av inemot 40,000 kronor.
278
Nionde huvudtiteln.
[89.] I enlighet härmed hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
dels medgiva, att Kungl. Maj :t må under år 1917
till jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen använda
vad som vid utgången av år 1916 kan kvarstå
oanvänt å anslaget för detta ändamål;
dels och för samma ändamål å extra stat för år
1917 anvisa ett anslag av ..................... kronor 8,000.
7. Jordbruksstatistiken.
[90.] I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen på extra stat
jordbruks- för vart och ett av åren 1913, 1914, 1915 och 1916 anvisat ett anslag
statistiken. ^ 25,000 kronor till insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom
1 '' lokalun der sökningar.
Uti skrivelse den 26 november 1915 hava nu statistiska centralbyrån
och lantbruksstyrelsen gjort framställning om anslag av 25,000
kronor till ifrågavarande ändamål jämväl för år 1917, och hava nämnda
ämbetsverk därvid anfört, att, så vitt av de från hushållningssällskapen
uppgivna kostnaderna för de under åren 1913, 1914 och 1915 verkställda
lokalundersökningarna kunde slutas, det hittills beviljade årliga beloppet
vore för ändamålet väl avpassat.
Departements
chefen.
För fullföljande av ifrågavarande undersökningar anser jag anslag
böra äskas av riksdagen för år 1917. I anslagets belopp finner jag ej
anledning att föreslå någon förändring. Vidare anser jag, att i överensstämmelse
med vad som skett för innevarande år riksdagens medgivande
bör utverkas för användande under år 1917 av möjligen uppstående
överskott å tidigare års anslag.
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels medgiva, att vad vid utgången av år 1916
kan kvarstå oanvänt å anslaget till insamlande av
jordbruksstatistiska uppgifter genom lokalundersökningar
må under år 1917 användas för enahanda
ändamål;
dels ock för samma ändamål å extra stat för år
1917 anvisa ett anslag av ..................... kronor 25,000.
Nionde huvudtiteln.
279
8. Befrämjande av avsättning i främmande länder av alster av svenska
lantbruket och dess binäringar samt fiskerinäringen.
Allt sedan år 1897 hava medel varit av riksdagen anvisade å extra [91.J
stat till befrämjande av avsättningen i främmande länder av alster av Befrämjande
svensk industri och svenska näringar. Från och med år 1910 har be- nZg^ftämträffande
dessa anslag skett den förändring, att under nionde huvud- mande länder
titeln anvisats å extra stat särskilt anslag till befrämjande av avsättning svenska lånt.
i främmande länder av alster av svenska lantbruket och dess binäringar bruket och dess
samt fiskerinäringen. Anslaget användes till uppehållande av en mejeri- saZffiTkeri,
och lantbrukskonsulentbefattning i England samt eu konsulentbefattning näringen.
i Berlin för tillvaratagande av lantbrukets och fiskerinäringens i Sverige (extra anslag.)
intressen. För innevarande år är för detta ändamål beviljat ett anslag
av 29,000 kronor, som den 16 oktober 1915 av Kungl. Maj:t anvisats
att utgå med 9,000 kronor i arvode åt vardera konsulenten samt med
6,000 kronor till expenser och resekostnader för konsulenten i England
och med 5,000 kronor till samma ändamål för konsulenten i Berlin.
Lantbruksstyrelsen har nu i skrivelse den 30 september 1915 hemställt
om åtgärder för att medel till ifrågavarande ändamål måtte göras
tillgängliga för år 1917 till samma belopp som för år 1916.
I enlighet härmed hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag
av ............................................................... kronor 29,000,
att av Kungl. Maj:t användas till befrämjande av
avsättningen i främmande länder av alster av svenska
lantbruket och dess binäringar samt fiskerinäringen.
9. Internationella lantbruksinstitutet i Rom.
Riksdagen anvisade, på Kungl. Maj:ts förslag, för vart och ett av [92.]
åren 1907—1913 å extra stat ett belopp av 5,000 kronor för bestridande n^"''eU
av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella lantbruksinstitutet ZntbZks
i
Rom. institutet i
Då Kungl. Maj:t år 1906 första gången av riksdagen äskade an- (extrf anslag.)
slag för ifrågavarande ändamål, meddelade dåvarande departements
-
280 Nionde huvudtiteln.
chefen, att Sveriges kostnader komme att bestå dels i årsbidrag av två
gånger bidragsenheten, 2,500 francs, eller sålunda 5,000 francs, dels
ock kostnaden för utsändande av fackman till sammanträdena med
institutets generalförsamling.
Under de första åren var emellertid bidragsenheten nedsatt till
1.500 francs och först år 1914 har det förut beräknade beloppet av
2.500 francs per bidragsenhet utgått.
Till följd härav och enär generalförsamlingens sammanträden
höllos blott vart annat år, hade å de beviljade anslagen uppstått besparingar.
Vid detta förhållande föreslog Kungl. Maj:t 1913 års riksdag
allenast att medgiva, att Kungl. Maj:t Unge under år 1914 till bestridande
av kostnaden för Sveriges deltagande uti internationella lantbruksinstitutet
i Rom använda erforderligt belopp av vad som vid samma års
ingång icke blivit använt av tidigare för samma ändamål anvisade anslag.
Denna framställning bifölls av riksdagen.
För år 1915 anvisade riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag för
detta ändamål ett anslag å extra stat av 7,000 kronor. Ökningen var
föranledd dels av förberörda höjning av bidraget till institutet och dels
av ökning i utgifterna i Sverige för anskaffande av begärda meddelanden
och utredningar in. m. samt härav föranledda kanslikostnader.
Jag erinrade i fjol vid framläggande av förslag till nionde huvudtitelns
utgifter för år 1916, att Kungl. Maj:ts minister i Rom friherre
Bildt anmält, att institutets permanenta kommitté beslutat föreslå de
deltagande ländernas regeringar att till tid, som borde bestämmas efter
det nu pågående krigets slut, uppskjuta det sammanträde med instrtutets
generalförsamling, som eljest skulle ägt rum under år 1915, samt att
med anledning härav Kungl. Maj:t den 5 december 1914 förklarat hinder
från Sveriges sida icke möta för ett dylikt uppskov. Med förmälan att
lantbruksakademien beräknat medelsbehovet för år 1916 för ifrågavarande
ändamål till 8,000 kronor, men att påräkneliga besparingar syntes
komma att lämna erforderlig tillgång härtill, föreslog jag tillika, att
Kungl. Maj:t skulle begära riksdagens medgivande att under år 1916
för ändamålet använda sådan behållning. Kungl. Maj.ts i enlighet härmed
avlåtna framställning bifölls av riksdagen.
Jag har inhämtat, att ministern friherre Bildt i skrivelse den 1
november 1915 meddelat, att den permanenta kommittén kolt jjörut
återupptagit sina sammanträden; att institutets verksamhet kunnat fortgå
och att regelbundna förbindelser upprätthållits med representanterna förde
stater, som befinna sig i krig med B alien. Det vore klart, att de
statistiska uppgifterna företedde stora luckor och att de utkomme senare
Nionde huvudtiteln. 281
än förut, men på det hela taget vore verksamheten mindre hämmad [92.]
än man fruktat.
Lantbruksakademien liar i skrivelse den 13 december 1915 hemställt,
att för år 1917 måtte till bestridande av Sveriges andel i kostnaderna
för detta institut beredas tillgång till 8,000 kronor. Detta
belopp har beräknats under förutsättning, att utöver Sveriges bidrag,
som efter vanlig kurs uppginge till 3,600 kronor, samt diverse omkostnader
i Sverige för utredningar m. m., 1,600 kronor, skulle behöva
bekostas utsändande av två representanter till institutets generalförsamling.
Vid utgången av oktober manad år 1915 fanns å de för detta Departementsändamål
anvisade medel en behållning av i runt tal 12,350 kronor. chefen''
Då väl icke någon generalförsamling kommer att hållas under innevarande
år, synes det kunna beräknas, att härav komma att vid utgången
av ar 1916 återstå minst 6,000 kronor. Åven om utgifterna under år
1917 skulle uppgå till 8,000 kronor, torde därför icke behövas ytterligare
anslag till större belopp än 2,000 kronor.
På grund härav hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
dels medgiva, att vad vid utgången av år 1916
må kvarstå oanvänt å anslaget till bestridande av
kostnaden för Sveriges deltagande uti internationella
lantbruksinstitutet i Rom må under år 1917 användas
för enahanda ändamål;
dels ock för samma ändamål å extra stat för år
1917 anvisa ett anslag av ........................ kronor 2,000.
10. Understöd åt föreningar för jordbrukskredit.
Då Kungl. Maj:t den 16 april 1915 till riksdagen avlät proposition [93.]
angående åtgärder från det allmännas sida för beredande av driftkredit Understöd åt
åt idkare av mindre jordbruk, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen bland f0r^SSZtS>r
annat att å extra stat för år 1916 under nionde huvudtiteln bevilja ett. 3 kredit.
förslagsanslag å 10,000 kronor till statsbidrag åt föreningar för beredande (extra anslag.)
av driftkredit åt idkare av mindre jordbruk. Detta anslag blev även
av riksdagen beviljat.
Enligt de i samma proposition föreslagna, av riksdagen jämväl
godkända reglerna för dylikt statsbidrag utgår sådant dels för en gång
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 36
282
Nionde huvudtiteln.
[93.] till centralkassas organisationskostnader och dels under de första tio
åren näst efter det, då godkännande givits, till såväl centralkassas som
jordbrukskassas årliga förvaltningskostnader. Uti det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet fanns intagen en tabell, vari de under några år
framåt behövliga statsbidragen approximativt beräknats. Jag framhöll
emellertid, att anledning funnes att antaga, att statsverkets kostnader i
verkligheten skulle komma att snarare ej så obetydligt understiga än
överstiga de beräknade.
För år 1917 upptager nämnda tabell ett statsbidragsbelopp av
22,000 kronor.
Med hänsyn till ovan anförda uttalande och då anslaget fortfarande
bör hava förslagsanslags natur, anser jag det fullt tillräckligt, om detsamma
för år 1917 bestämmes till 20,000 kronor.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till understöd åt föreningar för jordbrukskredit
å extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag
av................................................... kronor 20,000.
11. Ersättning för av statskontoret gjorda förskott.
[94.1 Enligt vad statskontoret anmält, har nämnda ämbetsverk förskjutit
Ersättning följande belopp, vilka torde anmälas till ersättande av riksdagen under
fS\kontoret*" nionde huvudtiteln, nämligen:
gjorda kostnader för fattigvårdslagstiftningskommittén......... kronor 52,226: 8 5
förskott. kostnader för hemslöjdskommittén................................. » 7,401:7 6
(extra anslag.) kogtnac|er för uppskattning av arrendeavgift till
kronan för jordägarandel i åtskilliga gruvor......... » 161: 8 0
kostnader för sakkunniga för utredning angående
egnahemsfrågan.............................................................. » 17,045: 3 8
kostnader för skogslagstiftningskommittén.................. » 22,247: 18
kostnader för sakkunniga för utredning rörande förvaltning
och skötsel av kronans och andra allmänna
skogar i mellersta och södra delarna av
riket m. m................................................................ » 8,780: 04
kostnader för sakkunniga för utredning av frågan
om upplåtelse av kronojord till egna hem ............ » 17,331: 84
ersättning till ett skrivbiträde hos domänstyrelsen
för vissa kostnader i följd av arsenikförgiftning... )) 50: —
transport kronor 125,244: 8 5.
Nionde huvudtiteln.
283
transport kronor 125,244: SB [94.]
ersättning till revisionssekreteraren B. E. V. Lilienberg
för biträde vid beredande av vissa på jordbruksdepartementets
föredragning beroende ärenden...... » 3,441: C 6
kostnader för sakkunniga för viss utredning ifråga
om samfälld skog inom Kopparbergs län............... » 74: 4 5
kostnader för sakkunniga för utredning rörande det
s. k. Köpingskomplexet............................................... » 4,794: —
kostnader för statens livsmedelskommission ............... )> 33,799: 6 9
kostnader för sakkunniga för utredning angående en
förändrad bokföring rörande statens domäner m. m. » 21,162: 41
kostnader för anskaffande av möbler, inventarier
m. m. för lantbruksstyrelsens lokaler........................ » 6,522: —
kostnader för inköp för lantbruksstyrelsens räkning
av vissa inventarier i bankinspektionens förutvarande
lokal................................................................... » 565: —
kostnader för undanröjande av arsenik i skogs
högskolans
byggnader vid Garpenberg .................. » 12,853: —
kostnader för införande av elektrisk belysning i
skogshögskolans byggnader vid Garpenberg......... » 5,590: —
kostnader för sakkunniga för utredning beträffande
ändringar i gällande bestämmelser angående utarrendering
av kronans jordbruksdomäner............... » 5,490: 3 8
kostnader för sakkunniga för utarbetande av plan
till undersökning av statens för kolonisationsändamål
tillgängliga och tjänliga marktillgångar
inom de sex nordligaste länen................................. » 190: 20
ersättning för mark, exproprierad från soldattorpet
nr 57 Nissaryd i Jönköpings län.............................. » 27:*10
odlingshjälp åt kronolägenhetsinnehavare .................. » 20,500: —
kostnader för tiskeritillsyningsmän för tillsyn av
regala laxfisket i Torne älv samt till båtlega ...... » 1,994: 5 o
vägskatt för regala laxfisket i Torne älv .................. » 388: 9 2
försvarsavgift för utmål å magnesitfyndigheter......... » 150: —
utskylder för staten tillhöriga tomter å fiskelägena
Hunnebostrand och Bovallsstrand........................... » 158: 6 7
eller tillhopa kronor 242,946: 8 3.
284
Nionde huvudtiteln.
[94.] Med iakttagande av grundsatsen om anslags bestämmande till
jämnt tal av kronor hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till täckande av ovan omförmälda av statskontoret
förskottsvis bestridda utgifter anvisa å extra
stat för år 1917 ett anslag av ............ kronor 242,947.
12. Rese- och traktamentspenningar, oförändrat
ordinarie förslagsanslag ......................................................... kronor 150,000.
13. Skrivmaterialier och expenser, ved in. in.,
oförändrat ordinarie förslagsanslag ...................................... » -100,000.
14. Extra utgifter, oförändrat ordinarie reservationsanslag
........................................................................... » 10,000.
15. Extra lönetillägg.
[95.] Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdeparte
Extra
inne- mentet förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört
tiitägg. • fr£ga om beredande åt en del tjänstemän och betjänte av extra löneOxtra
anslag.) bilägg för innevarande år, att uppföras i riksstaten för år 1917, och
med förmälan att anslagsbeloppet kan, enligt vad erfarenheten visat,
utan olägenhet sänkas i jämförelse med tidigare år, hemställer jag, att
Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till beredande i enlighet med de i statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag angivna
grunder av extra lönetillägg för innevarande år åt en
del tjänstemän och betjänte vid under jordbruksdepartementet
lydande verk och stater å extra stat för
år 1917 anvisa såsom förslagsanslag ett
belopp av..................................................... kronor 2,000.
Nionde huvudtiteln.
285
16. Tryckningskostnader.
Till tryckningskostnader är å ordinarie stat uppfört ett förslagsanslag
av 32,198 kronor.
För jämnande av huvudtitelns slutsumma torde detta anslag böra
höjas med 22 kronor och hemställer jag fördenskull, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att höja förslagsanslaget till tryckningskostnader
från ...........................................................kronor 32,198
med ............................................................... » 22
till .................................................................. » 32,220.
Av nionde huvudtitelns ordinarie anslag, som för
uppgå till................................................................................. kr.
komma vid bifall till de av mig framställda förslag
följande anslag att höjas, nämligen:
till befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar
.....................
» undervisningsanstalter för
jordbruk och lantmannanäringar
.................................
» hästavelns förbättrande.........
» skogshögskolan och statens
med kr. 40,000:
78,800: —
60,000: —
skogsförsöksanstalt
tryckningskostnader.
»
7,200:
22:
så att de ordinarie anslagen komma att för år 1917
uppgå till........................................................................ kr.
Summan av de av mig för år 1917 tillstyrkta extra
anslagen överstiger......... med kr. 803,778: —
vad som under nionde huvudtiteln
anvisats å extra stat
för år 1916, eller ............ » » 4,608,959: —
varande å extra stat för år 1917 inalles tillstyrkta
anslag å...............................................................
och överstiga nuvarande summa för år 1916
med ....................................................
innevarande år
8,316,341: —
186,022: —
8,502,363:
..... » |
5,412,737: — |
till kr. |
13,915,100: — |
..... » |
12,925,300: — |
..... kr. |
989,800: — |
[96.]
Tryckning skostnader.
(ordinarie
anslag.)
286
Nionde huvudtiteln.
Statsrådets övriga ledamöter instämde i vad departementschefen
sålunda hemställt.
Hans Maj:t Konungen täcktes därtill lämna bifall;
och skulle utdrag av detta protokoll överlämnas
till finansdepartementet såsom ledning vid författandet
av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående
statsverkets tillstånd och behov.
Ur protokollet:
Curt Bohtlieb.
Nionde huvudtiteln.
287
Innehållsförteckning.
Ordinarie |
Extra |
|||
anslag |
anslag |
Sid. |
||
Kronor |
Kronor |
|||
A. Departementet. |
! |
|||
1. Departementschefen....................................... |
17,000 |
2 |
||
2. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts |
||||
kansli............................................................ |
59,300 |
2 |
||
[1-] |
3. Provisorisk lönereglering ............................ |
6,760 |
i 2 |
|
[2-] |
4. Extra kanslisekreterare ............................... |
5,050 |
3 |
|
[8.] |
5. Extra föredragande m. m............................. |
4,000 |
3 |
|
B. Lantbruksstyrelsen. |
||||
1. Lantbruksstyrelsen ........................................ |
79,900 |
4 |
||
Byrådirektörsbefattningen i lantbrukssty- |
||||
relsen............................................................ |
4 |
|||
[4-] |
2. Ingen]’örsbiträden hos lantbruksstyrelsen. .. |
10,000 |
9 |
|
[5] |
3. Extra biträden hos lantbruksstyrelsen m. m- |
17,500 |
19 |
|
C. Lanthushållningen. |
||||
1. Befrämjande i allmänhet av jordbruk och |
||||
• |
lantmannanäringar .................................... |
372,450 |
26 |
|
[6.] |
Premiering av nötboskap........................... |
26 |
||
2. Lantbruksingenjörer och deras biträden .... |
101,900 |
27 |
||
3. Undervisning sanstalter.................................... |
697,750 |
28 |
||
[7-] |
a. Trädgårdsundervisningen........................... |
28 |
||
[8.] |
b. Reseunderstöd för lantbrukets studerande j |
29 |
||
[9.] |
c. Lantmannaskolor....................................... |
30 |
||
[10.] |
d. Lanthushållsskolor .................................. |
31 |
||
[11.] |
e. Elektrisk anläggning vid Ultuna ............ |
22,000 |
32 |
|
[12.] |
f. Undervisningsmateriel för lantbruks- och |
|||
mejeriinstitutet vid Alnarp.................... |
3,000 1 |
33 |
288
Nionde huvudtiteln.
[13.] |
g- |
Hovbeslagsskola vid Alnarp............... |
h. |
Försäljning av vindmotor vid Alnarp |
|
[14.] |
i. |
Utbildningskurser för kontrollassisten- |
ter .................................................... |
||
[15.] |
j- |
Utbildningskurser för ladugårdsförmän |
[16.] |
k. |
Jordbrukskonsulenter ........................ |
[17.] |
1. |
Vandringsrättare ................................ |
[18.] |
m. |
Stipendiat i boskapsskötsel och mejeri- |
hushållning ....................................... |
||
[19.] |
n. |
Fredrika-Bremer-förbundets lanthus- |
hållningsskola vid Rimforsa............ |
||
[20.] |
0. |
Lanthushållningsskolan å Brogård .... |
4. Hästaveln. |
||
a. |
Hästavelns förbättrande........................ |
|
[21.] |
Prisbelöningar av hästar.................... |
|
[22.] |
b. |
Extra personal vid Flyinge hingstdepå |
[23.] |
c. |
Åtgärder för inhemska häststammar |
[24.] |
d. |
Stamboksföring rörande hästar............ |
5. Boskapsskötsel m. m. |
||
a. |
Förekommande och hämmande av smitt- |
|
samma sjukdomar bland husdjuren |
||
[25.] |
b. |
Karantänsanstalten i Haparanda för |
husdjur ................................................ |
||
[26.] |
c. |
Avelscentra för nötboskap ................ |
[27.] |
d. |
Nötboskapsaveln inom Norrbottens län |
[28.] |
e. |
Förekommande ochhämmandeavtuber- |
kelsjukdomar hos nötkreaturen ........ |
||
[29.] |
f. |
Svinavelns höjande................................ |
[30.] |
§• |
Fjäderfäavelns befrämjande ................ |
6. Lantbruksmöten. |
||
[31.] |
7. Bedskapsprovningsanstalter........................ |
|
8. Kemiska stationer m. m. |
||
[32.] |
a. |
Kemiska stationer ............................... |
[33.] |
b. |
Kemisk-växtbiologisk anstalt inom |
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
Sid. |
4,500 |
33 |
|
35 |
||
14,800 |
37 |
|
38 |
||
70,000 |
39 |
|
42,000 |
41 |
|
1,500 |
43 |
|
8,000 |
44 |
|
5,500 |
45 |
|
310,470 |
46 |
|
46 |
||
4,630 |
48 |
|
20,000 |
48 |
|
6,000 |
50 |
|
50,000 |
52 |
|
750 |
52 |
|
12,000 |
52 |
|
5,000 |
. 53 |
|
75,000 |
54 |
|
50,000 |
56 |
|
20,000 |
57 |
|
57 |
||
21,000 |
58 |
|
48,000 |
58 |
|
15,000 |
59 |
Nionde huvudtiteln.
289
Ordinarie |
Extra |
|||
anslag |
anslag |
Sid. |
||
Kronor |
Kronor |
|||
[34.] |
9. Svenska mosskulturföreningen.................... 10. Befrämjande av fröodlingen. |
50,000 |
63 |
|
[35.] |
a. Frökontrollanstalter ............................ |
10,000 |
65 |
|
[36.] |
b. Befordrande av inhemsk fröodling .... |
20,000 |
66 |
|
[37.] |
c. Statskonsulent i fröodling.................... |
7,000 |
67 |
|
[38.] |
d. Sveriges utsädesförening .................... |
66,000 |
69 |
|
[39.] |
e. Sveriges utsädesförenings filial i mel- |
|||
lerslå Norrland ................................ |
9,500 |
71 |
||
11. Mindre jordbruket. |
||||
[40-] |
a. Höjande av det mindre jordbruket .... |
240,000 |
71 |
|
[41.] |
b. Statskonsulent för det mindre jord- |
|||
bruket ................................................ |
7,000 |
73 |
||
[42.] |
c. Ordnad bokföring vid mindre jordbruk |
15,000 |
74 |
|
[43.] |
12. Smörprovningar m. m............................ 13. Våttena vt öppning ar m. m. |
16,000 |
75 |
|
[44.] |
a. Norrländska avdikningsanslaget ........ |
1,500,000 |
76 |
|
[45.] |
b. Allmänna avdikningsanslaget ........... 14. Torvtillgångarnas tillgodogörande. |
250,000 |
79 |
|
[46.] |
a. Tillgodogörandet av den i landets torv- |
|||
mossar befintliga bränsletillgång m. m. |
40,000 |
81 |
||
[47.] |
b. Torvingenjörer och torvassistent........ |
27,500 |
83 |
|
[48.] |
c. Torvskola............................................... |
7,000 |
84 |
|
[49.] |
d. Utredning angående torvtillgångar .... |
30,000 |
85 |
|
a. Befrämjande av husslöjden ................ |
25,000 |
85 |
||
[50.] |
b. Andre instruktör i husslöjd ................ |
3,500 |
85 |
|
[51.] |
16. Lindring av fraktkostnader för kalk........ |
450,000 |
87 |
|
D. Fiskeriväsendet. |
||||
1. Fiskerinäringens understöd....................... |
111,000 |
89 |
||
[52.] |
2. Undervisningskurser i navigation för bo- |
|||
huslänska fiskare.................................... |
1,400 |
89 |
||
[53] |
3. Södra Sveriges fiskeriförening ................ |
! |
18,500 |
92 |
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 37
290
Nionde huvudtiteln.
Ordinarie |
Extra |
||||
anslag |
anslag |
Sid. |
|||
Kronor |
Kronor |
||||
4. |
Hydrografisk-biologiska havsundersöknin- |
||||
gar. |
|||||
[54.] |
a. Hydrografisk-biologiska Undersöknin- |
25,000 |
94 |
||
gar av de Sverige omgivande haven |
|||||
[55.] |
b. Underhålls- och driftkostnad för far- |
97 |
|||
tyget Skagerak.................................... |
36,000 |
||||
[56.] |
c. Försäkring av fartyget Skagerak .... |
5,200 |
98 |
||
[57.] |
5. |
Underhålls- och driftkostnad för fartyget |
8,500 |
99 |
|
Eystrasalt ................................................ |
|||||
[58.] |
6. |
Ett armerat ångfartygs stationerande vid |
100 |
||
rikets kuster. |
|||||
[59.] |
7. |
Fiskehamnar................................................ |
590,000 |
103 |
|
i. Skogsväsendet. |
|||||
[60.] |
1. |
Skog sundervisning m. in. |
192,600 |
134 |
|
försöksanstalt .................................... |
|||||
[61-] |
b. Docentstipendium och studieunderstöd |
4,900 |
151 |
||
vid skogshögskolan............................ |
|||||
[62.] |
c. Utgifter för skogshögskolans förbe- |
4,500 |
156 |
||
redande kurs vid Garpenberg ........ |
|||||
[63.] |
d. Extra räknebiträde vid statens skogs- |
1,200 |
158 |
||
försöksanstalt .................................... |
|||||
[64.] |
e. Ökade expensmedel för statens skogs- |
2,300 |
158 |
||
försöksanstalt under år 1916 ........ |
|||||
[65.] |
f. Specialundersökningar rörande de norr- |
38,900 |
160 |
||
ländska skogarnas föryngring ........ |
|||||
g. Skogsundervisning och skogshushåll- |
102,000 |
170 |
|||
ning i allmänhet ............................ |
|||||
[66.] |
h. Fortsättningsskola för lärjungar från |
8,400 |
171 |
||
statens skogsskolor ....................... |
|||||
i. Tillsyn å enskildas skogar i lapp- |
181 |
||||
markerna och Sårna socken........... |
170,000 |
||||
j. Tillsyn å enskildas skogar i Väster- |
|||||
bottens och Norrbottens läns kust-land .................................................. |
102,400 |
181 |
Nionde huvudtiteln.
291
Ordinarie |
Extra |
|||
anslag |
anslag |
Sid. |
||
Kronor |
Kronor |
|||
[67.] |
k. Skogsodlingens befrämjande................ |
100,000 |
181 |
|
[68.] |
1. Skogsvårdsstyrelsernas verksamhet . .. |
67,500 |
182 |
|
[69.] |
2. Reglering av flottleder............................... |
300,000 |
182 |
|
F. Lantmäteriväsendet. |
||||
1. Lantmäter istaten. |
||||
a. Lantmäteristaten.................................... |
536,400 |
186 |
||
[70.] |
b. Lantmäteriundervisningen .................... |
36,300 |
186 |
|
[71.] |
c. Lantmätares tjänsteresor .................... |
30,000 |
187 |
|
172.] |
d. Reparation och renovation av kartor |
|||
i lantmäterikontoren i länen ........ |
15,000 |
188 |
||
[73.] |
e. Nya registratur och arkivens ordnande |
|||
i lantmäterikontoren i länen ........ |
20,000 |
191 |
||
[74.] |
f. Inbindning av handlingar i lantmäteri- |
|||
kontoren i länen............................... |
3,500 |
195 |
||
[75.] |
g. Anskaffande till lantmäterikontoret i |
|||
Umeå av kopior av vissa kartor m. m. |
9,000 |
197 |
||
[76.] |
h. Skrivhjälp å lantmäterikontoren i länen |
25,000 |
201 |
|
[77.] |
i. Fotomekanisk reproduktion av lånt- |
|||
mäterikartor .................................... |
6,000 |
208 |
||
[78.] |
j. Kopior av kartor m. m. angående |
|||
statens järnvägars jordområden .... |
7,000 |
217 |
||
2. Skiften och avvittringar ............................ |
63,000 |
230 |
||
3. Utflyttningshjälp efter skiften ................ |
50,000 |
230 |
||
6. Rikets allmänna kartverk. |
||||
1. Rikets allmänna kartverk ........................ |
340,800 |
230 |
||
[79.] |
2. Namngranskning ........................................ |
3,000 |
230 |
|
[80.] |
3. Observationspaviljong för kartverkets |
|||
geodetiska avdelning........................ |
19,000 |
231 |
||
H. Geologiska och hydrografiska undersökningar. |
||||
1. Sveriges geologiska undersökning. |
||||
a. Sveriges geologiska undersökning .... |
101,530 |
236 |
||
[81-] |
b. Fältarbeten m. m................................. |
. |
40,500 |
236 |
292
Nionde huvudtiteln.
Ordinarie |
Extra |
|
anslag |
anslag |
Sid. |
Kronor |
Kronor |
[82.] c. Ökade medel till expenser |
8,800 |
238 |
|
[83.] d. Djupborrningar i Skåne........................ |
: |
140,000 |
240 |
2. Hydrografiska undersökningar. |
|||
[84.] Hydrografiska undersökningar av Sven- |
|||
ges färskvatten ................................ |
65,900 |
264 |
|
V eterinärväsendet. |
|||
1. V eterinärunder visning sanstalter. |
|||
a. Veterinärundervisningen........................ |
179,000 |
266 |
|
b. Statens veterinärbakteriologiska an- |
|||
stalt .................................................... |
42,700 |
266 |
|
2. Veterinär staten............................................ |
232,500 |
266 |
|
Vägunderhållet och skjutsväsendet. |
|||
1. Vägunderhållet. |
|||
a. Bidrag till vägunderhållet på landet |
1,350,000 |
267 |
|
[85.] b. Kostnad för vägdelningar.................... |
25,000 |
267 |
|
[86.] c. Understöd åt synnerligt betungade väg- |
|||
hållningsdistrikt ................................ |
150,000 |
267 |
|
[87.] d. Svenska vägföreningen ........................ |
10,000 |
268 |
|
2. Färjor och f&rjkarlar............................... |
379 |
275 |
|
3. Bidrag till skjutsentreprenader ................ |
300,000 |
275 |
|
Fattigvård. |
|||
1. Fattigvården i Stockholm och landsorten |
9,564 |
275 |
|
2. Fattigvården i allmänhet ........................ |
350,000 |
275 |
|
[88.] 3. Svenska fattigvårdsförbundet................... |
17,000 |
275 |
|
Diverse. |
|||
1. Ålderstillägg................................................ |
100,000 |
276 |
|
2. Odlingshjälp åt krononybyggare ............ |
4,500 |
276 |
|
3. Odlingshjälp åt innehavare av skogstorp |
|||
och odlingslägenheter............................ |
20,000 |
276 |
|
4. Belöningar för rovdjurs dödande |
38,000 |
276 |
Nionde huvudtiteln.
293
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
bid. |
|
Kronor |
Kronor |
||
5. Ersättning till hushållningssällskapen för |
|||
till statsverket indragna brännvinsför- |
|||
säljningsmedel ....................................... |
2,100,000 |
276 |
|
[89.] 6. Jordförmedlingsbyråer för egnahems- |
|||
rörelsen.................................................... |
8,000 |
277 |
|
[90.] 7. Jordbruksstatistiken ................................ |
25,000 |
278 |
|
[91.] 8. Befrämjande av avsättningen i främmande |
|||
länder av alster av svenska lantbruket |
|||
och dess binäringar samt fiskerinäringen |
29,000 |
279 |
|
[92.] 9. Internationella lantbruksinstitutet i Rom |
2,000 |
279 |
|
[93.] 10. Understöd åt föreningar för jordbruks- |
|||
kredit .................................................... |
20,000 |
281 |
|
[94.] 11. Ersättning för av statskontoret gjorda |
|||
förskott ............................................... |
242,947 |
282 |
|
12. Rese- och traktamentspenningar ............ |
150,000 |
284 |
|
13. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. |
100,000 |
284 |
|
14. Extra utgifter ............................................ |
10,000 |
284 |
|
[95.] 15. Extra lönetillägg........................................ |
2,000 |
284 |
|
[96.] 16. Tryckningskostnader ................................ |
32,220 |
285 |
|
8,502,363 |
5,412,737 | |
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
38
Wwkaiyd
[ÖPENHAMN
SK ANE
järnte angränsande deLar av
HALLANDochBLEKINGE
Saltholm
Skala:1:800 000
"osterup
''Sandhammaren.
GEN. STAB. UT. ANST.
Tionde huvudtiteln.
1
Tionde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 januari
1916.
Närvarand e:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Sedan de till nionde huvudtiteln hörande frågor blivit på föredragning
av vederbörande departementschef prövade, anhöll chefen för finansdepartementet,
statsrådet Vennersten, att få anmäla de frågor, som rörde
regleringen av
tionde huvudtiteln,
innefattande pensions- och indragningsstaterna, och anförde därvid till
en början beträffande
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml.
1
2
Tionde huvudtiteln.
C.1*] .
Pensionering
av civila
tjänstinnehavare.
A. Det civila pensionsväsendet.
1. Pensionering av civila tjänstinnehavare.
*
Till pensionering av civila tjänstinnehavare beviljade 1907 års
riksdag å ordinarie stat under tionde huvudtiteln ett förslagsanslag å
100.000 kronor. Detta anslag har på därom av Kungl. Maj:t gjorda
framställningar av riksdagen höjts år 1912 till 600,000 kronor, år 1913
till 1,100,000 kronor, år 1914 till 1,550,000 kronor och år 1915 till
1.700.000 kronor.
Enligt en av statskontoret överlämnad uppgift rörande utgifterna
å förslagsanslagen å tionde huvudtiteln hava utgifterna från förevarande
anslag under tiden 1910—1914 ökats med i medeltal för år 194,175
kronor 15 öre och för år 1914 uppgått till 1,302,443 kronor 2 öre.
Då man vid fastställande av anslagsbeloppet för år 1917 torde böra
räkna med en liknande stegring av ifrågavarande utgifter som hittills
förekommit, synes anslaget nu böra ökas med 200,000 kronor.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att höja det under tionde huvudtiteln å ordinarie
stat uppförda förslagsanslaget till pensionering av civila
tjänstinnehavare med.......................... kronor 200,000
till ........................................................... )) 1,900,000.
Departementschefen omnämnde härefter följande ordinarie anslag,
i vilka ändring icke föreslås, nämligen:
2. Förvaltningsbidrag till en ny änke- och pupillkassa för civil -
staten, oförändrat ordinarie anslag ....................................... kronor 35,000.
3. För gäldande av statens andel i kostnaden för pensionering
av extra provinsialläkare, oförändrat ordinarie förslagsanslag.
......................................................................................... kronor 15,000.
4. För gäldande av statens andel i kostnaden för pensionering
av lasarettsläkare, oförändrat ordinarie förslagsanslag ... kronor 25,000.
Tionde huvudtiteln.
3
5. Bidrag till sjuksköterskors pensionering, oförändrat ordinarie
förslagsanslag ................. kronor 6,700.
6. Till bestridande av statens bidrag till pensionering av barnmorskor,
oförändrat ordinarie förslagsanslag ..................... kronor 30,000.
7. Till gäldande av kostnaden för förvaltningen av barnmorskornas
pensionsanstalt, oförändrat ordinarie förslagsanslag,
högst ............................................................................................ kronor 13,000.
8. Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt, oförändrat ordinarie
förslagsanslag ............................................................................ kronor 101,000.
Härefter anförde departementschefen:
9 och 10. Förbättring av pensioneringen från handelsflottans
pensionsanstalt.
På framställning av Kungl. Maj:t har riksdagen för vart och ett
av åren 1910—1916 till förbättring av pensioneringen från handelsflottans
pensionsanstalt å extra stat under riksstatens tionde huvudtitel
beviljat ett förslagsanslag å 31,000 kronor. Med anslaget har-avsetts
att höja pensionsbeloppet i anstaltens fjärde klass, omfattande sjöfolk,
som icke äro fartygsbefälhavare, styrmän eller maskinister, från 60
till 90 kronor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har
riksdagen därjämte till förbättring av pensioneringen inom de tre första
klasserna av handelsflottans pensionsanstalt å extra stat för vartdera av
åren 1913, 1914, 1915 och 1916 beviljat under riksstatens tionde huvudtitel
ett anslag av likaledes 31,000 kronor.
Vid föredragning den 11 juni 1915 av riksdagens skrivelse den
28 därförutgångna maj, däri riksdagen anmält sitt beslut att för år
1916 bevilja omförmälda tvenne anslag, bemyndigade Kungl. Maj:t direktionen
över handelsflottans pensionsanstalt att till en var, som i enlighet
med bestämmelserna i reglementet för handelsflottans pensionsanstalt
och direktionens därå grundade beslut komme att för år 1916 eller
någon del därav uppbära pension inom fjärde klassen, för motsvarande
tid utbetala fyllnadspension efter 30 kronor för år räknat, ävensom att
efter ingången av år 1916 hos statskontoret, i mån av behov och mot
[2 o. 3.]
Förbättring
av pensioneringen
från
handelsflottans
pensionsanstalt.
4
Tionde huvudtiteln.
redovisningsskyldighet, rekvirera för utbetalande av dylika fyllnadspensioner
erforderliga medel, som statskontoret skulle hava att till direktionen
utanordna från förstnämnda, av riksdagen till förbättring av
pensioneringen från handelsflottans pensionsanstalt anvisade förslagsanslag
å 31,000 kronor.
Beträffande omförmälda till förbättring av pensioneringen inom
anstaltens tre första klasser beviljade anslag å 31,000 kronor förordnade
Kungl. Maj:t,
att anslaget skulle användas uteslutande för pensioneringen inom
de tre första klasserna av handelsflottans pensionsanstalt;
att de i § 4 av reglementet för nämnda pensionsanstalt den 29
januari 1864 meddelade bestämmelser angående proportionen av pensionsrummens
antal i de olika klasserna icke skulle i fråga om användningen
av det nya anslaget äga tillämpning;
att de tre första klasserna skulle vid anslagets fördelning betraktas
såsom en pensionsklass och de inom desamma pensionssökande sålunda
erhålla pension från anslaget i den ordning, de blivit inom anstalten
pensionsberättigade, oavsett vilken klass de tillhörde; samt
att utbetalningen av de med tillhjälp av ifrågavarande anslag beviljade
nya pensionerna skulle verkställas å de tider, i den ordning och
efter de grunder, som sagda reglemente i övrigt föreskreve; och anbefallde
Kungl. Maj:t tillika statskontoret att efter ingången av år 1916
till direktionen, på rekvisition och mot redovisningsskyldighet, utbetala
sistberörda anslag.
1 skrivelse den 8 december 1915 har nu direktionen över handelsflottans
pensionsanstalt gjort framställning om beredande åt pensionsanstalten
av anslag för enahanda ändamål å extra stat för år 1917 med
samma belopp, som för år 1916 beviljats.
På grund härav och då anslag för ifrågavarande ändamål är av
behovet påkallat jämväl för år 1917, hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att å extra stat för år 1917 under riksstatens
tionde huvudtitel bevilja
dels till förbättring av pensioneringen från handelsflottans
pensionsanstalt ett förslagsanslag
å....................................................... kronor 31,000;
dels ock till förbättring av pensioneringen inom
de tre första klasserna av handelsflottans pensionsanstalt
ett anslag å.................................... kronor 31,000.
Tionde huvudtiteln.
*
Departementschefen erinrade häruppå, att Kungl. Maj:t enligt
finansdepartementet tillhandakomna protokollsutdrag förut beslutat avlåtande
till riksdagen av följande framställningar, som jämte ordinarie
anslag, i vilka ändring icke föreslås, skulle här antecknas, nämligen:
på ecklesiastikdepartementets föredragning:
11. Bidrag till pensionering av änkor och barn efter lärare vid allmänna
läroverk, pedagogier, seminarier m. m.
(se Ml. 8 vid detta pro t., sid. 90)
att riksdagen måtte, dels för beredande av delaktighet i lärarnas [4.]
vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa för de i den nya RidrajJ m
staten för Chalmers tekniska institut uppförda fem andra-lärarna även- ^avTnko"9
som verkstadsingenjören samt läraren i frihandsteckninn, dels ock med ocl\.iarn efter
anledning av inrättande vid institutet av en ny professur i oorganisk allmänna
kemi jämte mineralogi och geologi, öka det å riksstatens tionde huvud- läroverk,
titel under rubriken: bidrag till pensionering av änkor och barn efter ^ImmaHcr
lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier m. m. uppfördsf m- mordinarie
anslaget
från............................................................... kronor 144,554
- med............................................................... » 1,226
till .............................................................. kronor 145,780.
12. Bidrag till pensionering av den kvinnliga lärarpersonalen
vid enskilda läroanstalter, oförändrat ordinarie förslagsanslag.
............................................................................................. kronor 68,000.
13. Bidrag till dövstumlärarnes pensionsanstalt, oförändrat ordinarie
förslagsanslag ................................................................... kronor 35,000. 14
14. Bidrag till folkskollärares pensionering, oförändrat ordinarie
anslag............................................................................................. kronor 681,892.
6
Tionde huvudtiteln.
[5.]
Delaktighet i
folkskollärarnas
pensionsinrättning
för
en lärartjänst
vid uppfostringsanstalten
å Bona.
på justitiedepartementets föredragning:
Delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning för en tredje lärartjänst
vid statens uppfostringsanstalt å Bona m. m.
(se bil. 1 vid detta prot., sid. 31)
att riksdagen måtte, under förutsättning att riksdagen beviljar
medel till avlönande under år 1917 av en tredje lärare vid statens uppfostringsanstalt
å Bona,
dels medgiva, att för tredjelärartjänsten vid anstalten måtte från
och med år 1917 vinnas delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning,
såsom vore tredje läraren innehavare av ordinarie folkskollärartjänst,
dels bestämma
att med delaktigheten i pensionsinrättningen skall följa skyldighet
att inträda såsom delägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa,
att behöriga pensionsavgifter skola inom föreskrivna tider av uppfostringsanstaltens
styrelse insändas till pensionsanstalterna med rätt
för styrelsen att från anslag, som beviljats eller komma att beviljas till
kost och beklädnad åt elever m. m., bestrida den avgift, som motsvarar
vad skoldistrikt är skyldigt att gälda såsom pensionsavgift för lärartjänst,
samt genom avdrag å tredje lärarens avlöning uttaga återstående
avgift till pensionsinrättningen ävensom avgiften till änke- och pupillkassan,
samt
att genom styrelsens försorg vederbörliga årsuppgifter skola i
föreskriven ordning ingivas till pensionsinrättningens direktion,
dels ock ytterligare medgiva,
att tredje läraren vid uppfostringsanstalten må under den tid, delaktighet
för tjänsten äger rum i nämnda pensionsanstalter, få beräkna
tjänstår för pension såsom folkskollärare för den tid, han varit tredje
lärare vid anstalten, samt
att tjänstgöring såsom tredje lärare vid anstalten må anses lika
med tjänstgöring såsom ordinarie lärare vid folkskola såväl i avseende
å rätt för sådan lärare att efter viss tids tjänstgöring komma i åtnjutande
av ålderstillägg som i avseende å rätt för skoldistrikt att
erhålla statsbidrag för hans avlönande.
Tionde huvudtiteln.
7
på ecklesiastikdepartementets föredragning:
Pension åt vaktmästaren hos direktionen över folkskollärarnas
pensionsinrättning P. J. Andersson Berling.
(se bil. 8 vid detta prot., sid. 93)
a,tt vaktmästaren hos direktionen över folkskollärarnas pensions- rn i
inrättning Per Johan Andersson Berling må, därest han senast med ut- Pension åt
gången av juni 1916 avgår från sin tjänst, från och med månaden näst v«ddrn&ataren
efter den, under vilken avgången äger rum, under sin återstående Fs''0n j£itgS.''
livstid tran folkskollärarnas pensionsinrättning uppbära en årlig pension
av ....................................................................................................... kronor 900.
Lönetnrsrätt för t. f. vaktmästaren hos direktionen över folkskollärarnas
pensionsinrättning C. G. E. Blomqvist.
(se bil. 8 vid detta prot., sid. 97)
att. den hos direktionen över folkskollärarnas pensionsinrättning [7.1
såsom vikarie tjänstgörande vaktmästaren Carl Gustaf Emil BloillQ vist Lönetursrutt
må, därest han vid den nuvarande tjänstinnehavarens avgång antages
till ordinarie vaktmästare hos direktionen, för åtnjutande av löneförhöj- Blomqvist.
ning å vaktmästarbefattningen tillgodoräkna sig den tid, varunder han
efter 1911 års ingång såsom vikarie uppehållit befattningen.
15. Understöd åt vissa äldre behövande, med låg pension avgångna
folkskollärare.
(se bil. 8 vid detta prot., sid. 98)
att riksdagen måtte i avbidan på proposition angående understöd [8.J
åt äldre behövande med låg pension avgångna folkskollärare beräkna Understöd åt
för ändamålet under tionde huvudtiteln på extra stat för år 1917 ett 7ia äldJe
................................................................................... bönor 20,000. JSSTÄ
sion
avgångna
folkskollärare.
16. Extra pensionsavgifter till folkskollärarnas pensionsinrättning.
(se bil. 8 vid detta prot., sid. 99)
att riksdagen måtte för bestridande av de extra pensionsavgifter, [9.]
vilka på grund av § 8 i reglementet för folkskollärarnas pensionsinrätt- Extra pen~
nmg nu utgå eller till följd av de utav 1906 och 1907 årens riksdagar 7uiSp,klkoi
-
8 Tionde huvudtiteln.
Urarnas beslutade ändrade bestämmelserna om delaktighetsbeloppen i nämnda
pensions- isättning komma att utgå, bevilja på extra stat för år 1917 under
inrättning. rikggtateng tion(Je huvudtitel ett förslagsanslag å............ kronor 114,000.
17. Bidrag till folkskollärarnas änke- och pupillkassa, oförändrat
ordinarie anslag ......................................................................... kronor 73,725.
på ecklesiastikdepartementets föredragning:
18. Förstärkande av det ordinarie anslaget: bidrag till folkskollärarnas
änke- och pupillkassa.
(se bil. 8 vid detta prot., sid. 99)
,, q 1 att riksdagen måtte anvisa under riksstatens tionde huvudtitel å
Bidrag till extra stat för år 1917 till förstärkande av det ordinarie anslaget: bidrag
folkskollärare folkskollärarnas änke- och pupillkassa, ett anslag av ... kronor 2,700.
nas änke- och
pupillkassa.
på jordbruksdepartementets föredragning:
19. Tilltänka understöd åt pensionerade kronojägare.
[ii-3
Tillfälliga
understöd åt
pensionerade
kronojägare.
(se bil. 10 vid detta prot., sid. 146)
att riksdagen måtte å extra stat under tionde huvudtiteln för år
1917 uppföra ett förslagsanslag av ......................................... kronor 2,000
för utdelande av tillfälliga understöd åt pensionerade kronojägare, under
villkor att understöd ej må tilldelas annan än den, som styrker sig
vara i behövande omständigheter och antingen erhållit avsked med
pension från allmänna indragningsstaten till belopp understigande 500
kronor eller ock under år 1908 erhållit avsked med avkortad pension
från anslaget till pensionering av civila tjänstinnehavare, samt att i avseende
å understödets storlek iakttages, att detsamma jämte den utgående
pensionen icke må tillsammans överstiga 500 kronor.
20. Bidrag till kungl. hovkapellets pensionsinrättning, oförändrat
ordinarie anslag ............................................................................. kronor 3,000. 21
21. Till bestridande av statsverket på grund av lagen angående
olycksfall i arbete åliggande utgifter för livräntor m. m., oförändrat
ordinarie förslagsanslag................................................................. kronor 5,000.
Tionde huvudtiteln.
9
B. »et militära pensioiisväsendet.
1. Ersättning till arméns pensionskassa för mistade löneinnebåll
ningar,
oförändrat ordinarie anslag ....................................... kronor 4,640.
2. Ersättning till arméns pensionskassa för nådårs- och begrav
ningshjälpsbesparingar,
oförändrat ordinarie anslag ......... kronor 28,080.
på lantförsvarsdepartementets föredragning:
3 och 4. Bidrag till pensionering av änkor och barn efter befäl och underbefäl
med vederlikar vid armén.
(se bil. 3 vid detta prot., sid. 40)
att riksdagen måtte
dels höja det under riksstatens tionde huvudtitel å ordinarie stat
uppförda anslaget för bidrag till pensionering av änkor och barn efter
befäl och underbefäl med vederlikar vid armén,
nu....
med
till .
kronor 124,239
» 4,109
kronor 128,348;
[12o.l3.]
Bidrag till
pensionering
av änkor och
barn efter
befäl och
underbefäl
med vederlikar
vid
armén.
dels och till förstärkande av det i 1916 års riksstat för samma
ändamål uppförda anslag å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag
ÄV ..................................................................................................... kronor 4,109.
5. Extra anslag till upprätthållande av arméns pensionskassas egen pensionering
samt till fyllnadspensioner.
(se bil. 3 vid detta prot., sid. 42)
att riksdagen måtte under riksstatens tionde huvudtitel å extra stat [14.]
för år 1917 anvisa ett förslagsanslag av ........................ kronor 3,500,000 Extra ansla9
att användas såväl till upprätthållande av arméns pensionskassas egen uuT/dTav
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 2
Tionde huvudtiteln.
arméns pensionskassas
egen pensionering
m. m.
[15.]
Understöd åt
avskedade
underofficerare
och
vederlikar
vid armén.
[16.]
Tillfälligt
understöd åt
f. d. förrådsvaktmästare.
10
pensionering med fastställda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan
att avstå de för året densamma tillkommande vederlag för de till
statsverket indragna rusthållsavgifterna, som ock till fyllnadspensioner i
enlighet med fastställda grunder för sådana pensioners utgående.
6. Tillfälliga understöd åt avskedade underofficerare och vederlikar
vid armén.
(se bil. 3 vid detta prot., sid. 42)
att riksdagen måtte under riksstatens tionde huvudtitel å extra stat
för år 1917 bevilja ett förslagsanslag av .............................. kronor 19,000
för utdelande av tillfälliga understöd åt avskedade underofficerare och
vederlikar vid armén i enlighet med de av Kungl. Maj:t med 1907 års
riksdag bestämda grunder.
7. Till arméns pensionskassa, ersättning för inkomster från Vad
stena
krigsmanshuskassas äldre medel, oförändrat ordinarie
anslag ............................................................................... kronor 106,000.
8. Vadstena krigsmanshuskassa, oförändrat ordinarie
anslag ................................................................................. kronor 137,640.
9. Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen
under militär tjänstgöring, oförändrat ordinarie anslag ... kronor 30,000.
10. Förhöjning i gratialen åt avskedat manskap, oförändrat ordinarie
anslag ............................................................................... kronor 648,000.
på lantförsvarsdepartementets föredragning:
11. Tillfälligt understöd åt f. d. förrådsvaktmästare.
(se bil. 3 vid detta prot., sid. 44)
att riksdagen måtte under tionde huvudtiteln å extra stat för år
1917 anvisa ett anslag av............................................................. kronor 911
för utdelande av tillfälligt understöd åt f. d. förrådsvaktmästare under
villkor:
Tionde huvudtiteln.
11
att understöd ej tilldelas annan än den, som styrker sig vara i
behövande omständigheter, samt
att understödet för eu vär bestämtnes till sådant belopp, att det,
jämte honom tillkommande gratial från Vadstena krigsmanshuskassa,
uppgår till trehundra kronor.
12. Ersättning till flottans pensionskassas pensionsfond för
minskade inkomster, oförändrat ordinarie anslag ............... kronor 36,320.
13. Ersättning till flottans pensionskassas grätiälfohd för minskade
inkomster, oförändrat ordinarie anslag.................................... kronor 16,650.
på sjöförsvarsdepartementets föredragning:
14 och 15. Bidrag till flottans pensionskassas gratialfond samt till
förstärkande av det i 1916 års riksstat för samma ändamål uppfördd anslag.
(se bil. 6 vid detta prot., sid. 66)
att riksdagen måtte [17 o. 18.]
dels höja det under riksstatens tionde huvudtitel å ordinarie stat Bidrag till
uppförda anslag et för bidrag till flottans pen&iönskäSsäS gratialfond, flsionsLfsas
gratialfond.
nu............................................................... kronor 28,700
ined ............................................................ » 800
till...................................................... kronor 29,500;
dels och, till förstärkande av det i 1916 års riksstat för samma
ändamål uppförda anslag* å extra ståt för år 1917 anvisa ett anslag
av............................................................................................................ kronor 800.
16. Till pensionering av flottans befäl och underbefäl med veder -
likar, oförändrat ordinarie förslagsanslag ........................... kronor Sö3,äÖÖ.
17. Till pensionering av flottans gemenskap, oförändrat ordinarie
förslagsanslag ......................................................................... kronor 251,300.
12
Tionde huvudtiteln.
på sjö försvarsdepartementets föredragning:
Pension åt förre båtsmannen J. V. Lindström Lidberg.
(se bil. 4 vid detta prof., sid. 52)
[19.] att förre båtsmannen vid Roslags l:a båtsmanskompani nr 36
Pension åt J0ban Valentin Lindström Lidberg må tilldelas pension såsom hade han
båtsmannen ....... 0 P 0 , • o ri i x
j. v. Lind- t]anat i tjugu ar tran tjugu ars ålder.
ström Lidberg.
Pension åt förre båtsmannen K. F. Backman Gallin.
(se bil. 4 vid detta prot., sid. 54)
[20.] att förre båtsmannen vid Norrlands 2:dra båtsmanskompani nr 19
Pension åt Karl Fredrik Backman Gallin må tilldelas pension såsom hade han tjänat
k.f.Backman i tjugu ar tran tjugu ars ålder.
Gallin.
Pension åt förre båtsmannen 0. Forsberg Warg.
(se bil. 4 vid detta prot., sid. 55)
[21.] att förre båtsmannen vid Norrlands 4:de båtsmanskompani nr 106
båtTmannen Olof Forsberg Warg må tilldelas pension såsom hade han tjänat i tjugu år
o. Forsberg från tjugu års ålder.
Warg.
Pension åt förre båtsmannen 0. F. Johansson Kummelberg.
[22.] (se bil. 4 vid detta prot., sid. 56)
Pension åt att förre båtsmannen vid Roslags l:a kompani nr 35 Oscar Fredrik
båtsmannen j0pangg0n Kummelberg må tilldelas pension såsom hade han tjänat i
hansson tiuffu år från tiugu års ålder.
Kummelberg.
18. Tillfälliga understöd åt f. d. daglönare vid marinen.
(se bil. 5 vid detta prot., sid. 63)
[23.] att riksdagen måtte å extra stat för år 1917 under tionde huvud
Tuifäiiiga^
titeln uppföra ett förslagsanslag av....................................... kronor 19,455
fHi daglönare för utdelande av tillfälliga understöd åt f. d. förmän bland daglönare,
vid marinen, sjukvaktare och Övriga daglönare vid marinen, vilka pensionerats enligt
bestämmelser, äldre än de, som meddelats genom nådiga kungörelsen
den 25 november 1910, under villkor:
Tionde huvudtiteln.
13
att understöd ej tilldelas annan än den, som styrker sig vara i
behövande omständigheter, samt
att understödet bestämmes för den, som, utan att erhålla invalidunderhåll,
i pension från flottans pensionskassa uppbär mindre än 200
kronor årligen, till det belopp, som erfordras för att understödet och
pensionen tillsammans skola uppgå till 300 kronor, för den, som i sådan
pension eller i dylik pension jämte invalidunderhåll åtnjuter tillhopa
Irån och med 200 till och med 307 kronor årligen, till 100 kronor
samt för den, som i sådan pension bekommer 400 kronor eller 500 kronor
årligen, till 50 kronor.
19. Invalidhusfonden, oförändrat ordinarie anslag kronor 60,350.
20. För blesserade över- och underofficerare, oförändrat ordinarie
reservationsanslag ........................................................................... kronor 2,400.
Beträffande härefter
C. Allmänna indragningsstaten
erinrade föredragande departementschefen om Kungl. Maj:ts på nedannämnda
departements föredragning förut fattade beslut om avlåtande
till riksdagen av följande framställningar, nämligen:
på justitiedepartementets föredragning:
Tilläggspension åt justitierådet H. Sining.
(se bil. 1 vid detta prot., sid. 25)
att justitierådet Herman Billing må från och med månaden näst
efter den, vari han efter uppnådd ålder av 67 år avgår från justitierådsämbetet,
under sin återstående livstid åtnjuta, utöver den pension,
som tillkommer honom enligt bestämmelserna i lagen den 11 oktober
1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, en tilläggspension
å allmänna indragningsstaten till sådant belopp, att de båda pensionerna
tillhopa uppgå till 8,000 kronor för år.
[24.]
Tilläggspension
åt
justitierådet
H. Billing.
14
Tionde huvudtiteln.
[25.]
Tilläggspension
åt f. d.
byråchef en J.
J. A. Robbert.
[26.]
Pension åt
vaktmästaren
F. Berwick.
[27.]
Pension
åt maskinisten
A. O. Täckström.
[28.]
Pension
åt kokerskan
Augusta
Fredrika
Ljungmark.
Tilläggspension åt f. d. byråchefen J. J. A. Robbert.
(se bil. 1 vid detta prof., sid. 28)
att före detta byråchefen i fångvårdsstyrelsen Jöns Johan Adam
Robbert må från och med den 1 juli 1915 under sin återstående livstid
å allmänna indragningsstaten åtnjuta, utöver honom redan tillerkänd
pension, en årlig tilläggspension av............................................. kronor 320.
på utrikesdepartementets föredragning:
Pension åt vaktmästaren F. Berwick.
(se bil. 2 vid detta prat., sid. 36)
att kanslivaktmästaren vid svenska generalkonsulatet i London
Frederick Berwick må från och med månaden näst efter den, varunder
han entledigas från nämnda befattning, under sin återstående livstid å
allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av kronor 1,180.
på lantförsvarsdepartementets föredragning:
Pension åt maskinisten A. G. Täckström.
(se bil. 3 vid detta prot., sid. 45)
att maskinisten vid Livgardet till häst Anders Gustaf Täckström
må från och med månaden näst efter den, under vilken han efter
fyllda 60 år erhåller entledigande från sin befattning, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension
av ................................................................ kronor 720.
Pension åt kokerskan vid Svea artilleriregemente Augusta Fredrika
Ljungmark, född Lagerqnist.
(se bil. 3 vid detta prof., Bid. 46)
att kokerskan vid Svea artilleriregemente, änkan Augusta Fredtika
Ljungmark, född Lagerquist, brå under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära Bh årlig pension av....................... kronor 400
Tionde huvudtiteln.
15
att utgå Irån och med månaden näst efter den, under vilken hon entledigas
från sin anställning vid regementet.
Pension åt arbeterskan vid ammunitionsfabriken å Marieberg Byngs
Johanna Larsdotter.
(se bil. 3 vid detta prat., sid. 48)
att förra arbeterskan vid ammunitionsfabrikens avdelning å Marieberg
Byngs Johanna Larsdotter må under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension av........................ kronor 300
att utgå från och med den 1 oktober 1915.
Pension åt fästningsbyggnadsarbetaren A. Andersson-Flodin.
(se bil. 3 vid detta prot., sid. 49)
att förre fästningsbyggnadsarbetaren August Andersson-Flodin må
under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en
årlig pension av ................................................................................. kronor 200
att utgå från och med år 1916.
på sjöförsvarsdepartementets föredragning:
Understöd åt underofficerskorpralen A, Johanssons änka och
minderåriga barn.
(se bil. 4 vid detta prot., sid. 57)
att underofficerskorpralen August Johanssons änka Johanna Fredrika
Petersdotter och makarnas minderåriga barn Thyra Viktoria, Sigrid
Hanna Augusta, Marit Sofia och Inez Elisabeth må från allmänna indragningsstaten
från och med år 1916 åtnjuta årliga understöd, änkan
så länge hon i sitt nuvarande änkestånd förbliver samt vart och ett av
nyssnämnda minderåriga barn intill uppnådd ålder av 15 år, till belopp
och under villkor i övrigt, som finnas angivna i 4 § 3:o) b) av nådiga
förordningen den 18 juni 1909 angående ersättning i anledning av
kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.
[29.]
Pension
åt arbeterskan
Byngs Johanna
Larsdotter.
[30.]
Pension
åt fästningsbyggnadsarbetaren
A.
AnderssonFlodin,
,
[31.]
Understöd åt
underofficerskorpralen
A.
Johanssons
änka och
barn.
16
Tionde huvudtiteln.
Pension åt konservatorn vid Vegaexpeditionen T. A. Boström.
[32.]
Pension åt
konservatorn
T. A. Boström.
(se bil. 4 vid detta prot., sid. 60)
att förre konservatorn vid Vegaexpeditionen Thomas Anton Boström
må under sin återstående livstid uppbära pension å allmänna in
dragningsstaten
med......................................................................... kronor 450
årligen, att utgå från och med år 1916.
på civildepartementets föredragning:
Tilläggspension åt skrivbiträdet Hulda Andrietta Katarina Ström.
(se bil. 7 vid detta prot., sid. 69)
[33.] att skrivbiträdet Hulda Andrietta Katarina Ström må, under villkor
Tilläggs- att hon med 1915 års utgång från sin tjänst avgår, från och med
skrivbiträdet januari 1916 under sin återstående livstid, utöver henne från anslaget
Hulda till pensionering av civila tjänstinnehavare tillkommande pension av
Katarina 960 kronor, tillika å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig tillström.
läggspension till belopp av......................................................... kronor 30.
Pension åt förre länsmannen E. G. Rosengren.
[34.J
Pension åt
förre länsmannen
E. G.
Rosengrén.
(se bil. 7 vid detta prot., sid. 71)
att förre länsmannen i Uppvidinge härads övre distrikt inom Kronobergs
län Ernst Gustaf Rosengrén må under sin återstående livstid å
allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension av ...... kronor 600
att utgå från och med den 1 september 1915.
Fyllnadspension åt länsmannen E. T. Nordenstam.
(se bil. 7 vid detta prot., sid. 74)
[35.] att länsmannen Eugén Theodor Nordenstam må från och med månaden
Fyllnads- näst efter den, varunder avsked från tjänsten varder honom beviljat,
länsmannen under sin återstående livstid, utöver honom från anslaget till pensio
e.
t. Norden- tering av civila tjänstinnehavare tillkommande pension av 1,200 kronor,
stam. §, allmänna indragningsstaten uppbära en årlig fyllnadspension
till belopp av .............................................................................. kronor 600.
Tionde huvudtiteln.
17
Pension åt t. f. extra provinsialläkaren A. Ottoson.
(se bil. 7 vid detta prot., sid. 75)
att tillförordnade extra provinsialläkaren Anders Ottoson må från
och med den 1 januari 1916 under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension av ................. kronor 1,500.
Understöd åt järnvägsarbetaren J. Alin.
(se bil. 7 vid detta prot., sid. 78)
att förre järnvägsarbetaren Jonas Alin må, utöver det honom av
1908 års riksdag tillerkända årliga understöd av 300 kronor, från och
med ar 1916 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära ett ytterligare årligt understöd av............................. kronor 150.
Pension åt järnvägsarbetaren S. Carlsson m. fl.
(se bil. 7 vid detta prot., sid. 83)
att en var av nedannämnda vid vattenfallsstyrelsens arbeten anställda
eller förut anställda personer, nämligen förre järnvägsarbetaren Salomon
Carlsson, bergarbetaren Johan Fredrik Karlsson, smeden Johan Edvard
Johansson och förre järnvägsarbetaren Johannes Pettersson må från och
med månaden näst etter den, varunder han entledigats eller varder entledigad
från sin anställning vid vattenfallsstyrelsens byggnadsarbeten
dock icke i något fall för tid före den 1 januari 1916 — under sin
återstående livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta årlig pension
till belopp av ................................................................................... kronor 300,
under villkor emellertid att, därest pensionstagare framdeles skulle erhålla
anställning mot avlöning av statsmedel, uppgående till ett för en var
beräknat årligt medelinkomstbelopp av respektive 1,200 kronor för förman
och yrkesarbetare samt 900 kronor för vanlig arbetare eller därutöver,
pensionen skall, så länge sistnämnda anställning varar, upphöra
att utgå samt att, vid sådan avlönings uppbärande i övrigt, pensionen
skall minskas, sa att densamma jämte avlöningen icke uppgår till högre
belopp än nämnda medelinkomst.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand.
[36.]
Pension
åt t. /. extra
provinsialläkaren
A. Ottoson.
[37.]
Understöd åt
järnvägsarbetaren
J. Alin.
[38.]
Pension åt
järnvägsarbetaren
8. Carlsson
ra. fl.
3
18
Tionde huvudtiteln.
[39.]
Understöd åt
äldre behövande,
utan
pension avgångna
folkskollärare.
[40.]
Understöd åt
äldre behövande,
utan
understöd avgångna
småskollärare.
[41.]
Understöd åt
äldre behövande,
med
lågt understöd
avgångna
småskollärare.
[42.]
Pension åt
assistenten
6. Flink.
på ecklesiastikdepartementets föredragning:
Understöd åt äldre behövande, utan pension avgångna folkskollärare.
(se bil. 8 vid detta prot., sid. 101)
att riksdagen måtte i avbidan på proposition angående understöd
åt äldre behövande, utan pension avgångna folkskollärare beräkna för
ändamålet å allmänna indragningsstaten för år 1917 ett
anslag av .......................................................................................... kronor 4,200.
Understöd åt äldre behövande, utan understöd avgångna småskollärare.
(se bil. 8 vid detta prot., sid. 102)
att riksdagen måtte i avbidan på proposition angående understöd
åt äldre behövande, utan understöd från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt
avgångna småskollärare beräkna för ändamålet å allmänna
indragningsstaten för år 1917 ett anslag av ...... kronor 25,000.
Understöd åt äldre behövande, med lågt understöd avgångna
småskollärare.
(se bil. 8 vid detta prot., sid. 102)
att riksdagen måtte i avbidan på proposition angående understöd
åt äldre behövande, med lågt understöd från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt
avgångna småskollärare beräkna för ändamålet å
allmänna indragningsstaten för år 1917 ett anslag av ... kronor 15,000.
Pension åt assistenten G. Flink.
(se bil. 8 vid detta prot., sid. 103)
att assistenten vid naturhistoriska riksmuseets mineralogiska avdelning
Gustaf Flink må från och med månaden näst efter den, varunder
han avgår från sin ifrågavarande befattning, under sin återstående livstid
uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig pension till belopp
av .......................................................................... kronor 867.
Tionde huvudtiteln.
19
Ersättning åt vaktmästaren J. G. Andersson för mistad avlöning.
(se bil. 8 vid detta prot., sid. 106)
att vaktmästaren vid högre allmänna läroverket i Kalmar Johan
Gottfrid Andersson må, såsom ersättning för mistad avlöning i egenskap
av vaktmästare vid indragna domkapitlet i Kalmar, från och med
år 1916 under sin återstående livstid uppbära från allmänna indragnings
staten
ett årligt belopp av ......................................................... kronor 300
mot skyldighet för Andersson ej mindre att, därest styrelsen för Kalmar
stifts enskilda änke- och pupillkassa anställer honom såsom vaktmästare
hos kassan, utan ersättning från kassan biträda styrelsen i nämnda
egenskap, så länge sådant av styrelsen påkallas, än även att, oberoende
av vad i sådant avseende må åligga Andersson såsom vaktmästare vid
allmänna läroverket, utan särskild ersättning lämna vaktmästarbiträde
åt den genom nådigt brev den 10 december 1915 vid läroverket inrättade
delegationen för förvaltning av vissa av domkapitlet förut förvaltade
fonder.
Personlig professur för medicine doktorn C. G. A. Forssell.
(se bil. 8 vid detta prot., sid. 110)
att riksdagen måtte ,
dels medgiva, att för medicine doktorn Carl Gustaf Abraham son
Forssell må vid karolinska mediko-kirurgiska institutet med ingången av
år 1917 inrättas en personlig prolessur i medicinsk radiologi med de
åligganden för Forssell såsom innehavare av omförmälda professur, som
av Kungl. Maj:t efter förslag av vederbörande bestämmas, samt med
skyldighet för Forssell såväl att i tillämpliga delar vara underkastad de
för professorer vid nämnda institut i allmänhet för åtnjutande av nu
gällande avlöningsförmåner stadgade villkoren och bestämmelserna som
ock att vid den ålder, då annan professor vid institutet är skyldig att
avgå från tjänsten, mot åtnjutande av pension, beräknad efter samma
grunder som stadgats beträffande övriga professorer därstädes, frånträda
sin ifrågavarande professur,
dels och för berörda ändamål å allmänna indragningsstaten till
årlig avlöning åt Forssell anvisa ett belopp av .................. kronor 7,200,
därav 4,700 kronor lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar, jämte
ett ålderstillägg å 600 kronor efter fem års tjänstgöring.
[43.]
Ersättning åt
vaktmästaren
J. O. Andersson
för mistad
avlöning.
[44.]
Personlig
professur för
medicine doktorn
C. G. A.
Forssell.
20
Tionde huvudtiteln.
[45.]
Pension åt
vaktmästaren
och städerskan
Anna Matilda
Pettersson.
[46.]
Pension åt
vaktmästaren
K. L. Almén.
[47.]
Pension åt
eldaren
J. Persson.
[48.]
Tilläggspension
åt
rektorn
C. O. Arcadius.
Pension åt vaktmästaren och städerskan Anna Matilda Pettersson.
(se bil. 8 vid detta prot., sid. 116)
att vaktmästaren och. städerskan vid samskolan i Askersund Anna
Matilda Pettersson må från och med månaden näst efter den, i vilken
hon entledigas från sin anställning vid skolan, under sin återstående
livstid uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig pension till
belopp av ........................................................................................... kronor 300.
Pension åt vaktmästaren K. L. Almén.
(se bil. 8 vid detta prot., sid. 118)
att vaktmästaren vid realskolan i Söderhamn Karl Leonard Almén
må från och med månaden näst efter den, i vilken han entledigas från
sin anställning vid skolan, under sin återstående livstid uppbära å allmänna
indragningsstaten en årlig pension till belopp av ... kronor 400.
Pension åt eldaren J. Persson.
(se bil. 8 vid jletta prot., sid. 120)
att eldaren vid högre allmänna läroverket i Halmstad Johannes
Persson må från och med månaden näst efter den, i vilken han entledigas
från sin anställning vid läroverket, under sin återstående livstid
uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig pension till belopp
av............................................................................................................ kronor 500.
Tilläggspension åt rektorn C. 0. Arcadius.
(se bil. 8 vid detta prot., sid. 122)
att rektorn vid folkskoleseminariet i Växjö Carl Olof Arcadius må,
därest han med utgången av juli 1916 avgår från rektor stjänsten, från
och med den 1 augusti 1916 under sin återstående livstid uppbära utöver
den pension, vartill han enligt gällande bestämmelser är berättigad, en
tilläggspension från allmänna indragningsstaten till belopp av kronor 640
årligen.
Tionde huvudtiteln.
21
Pension åt speciallärare!! vid tekniska högskolan R, L. Haglund.
(se bil. 8 vid detta prot., sid. 131)
att specialläraren i frihandsteckning vid tekniska högskolan Robert [49.]
Ludvig Haglund må från och med månaden näst efter den, varunder Pension åt
han entledigas från sin befattning, under sin återstående livstid åtnjuta
a allmänna indragningsstaten en årlig pension av ............ kronor 1,400. lund.
Pension åt verkmästaren C. Nordendahl.
(se bil. 8 vid detta prot., sid. 132)
att verkmästaren vid tekniska elementarskolan i Borås Carl Norden- [50.]
dahl må från och med manaden näst efter den, varunder han entledigas Pension åt
från verkmästarbefattningen, under sin återstående livstid uppbära å allmänna
indragningsstaten en årlig pension av ..................... kronor 1,670.
Pension åt maskinisten C. J. Persson.
(se bil. 8 vid detta prot., sid. 135)
att maskinisten vid institutet och förskolan för blinda å Tomte- [51.]
boda Carl Johan Persson må från och med månaden näst efter den Pension åt
under vilken han avgår från sin befattning, under sin återstående livstid c”TPerson,
uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig pension av kronor 1,300.
Pension åt jordbruksbefallningsmannen P. T. Karlsson.
(se bil. 8 vid detta prot., sid. 138)
att jordbruksbefallningsmannen vid åkerbrukskolonien Hall Per [52.]
Viktor Karlsson må från och med månaden näst efter den, varunder Pension åt
han efter uppnådda 65 år erhåller avsked från sin befattning, under sin Jålne^p^v
återstående livstid uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig pension Karlsson.
av....................................................................................................... kronor 1,000.
22
Tionde huvudtiteln.
[53.]
Pension åt
instruktören
J. Wallander.
[54.J .
Anslaget till
allmänna
indragningsstaten.
på jordbruksdepartementets föredragning:
Pension åt andre instruktören i husslöjd J. Wallander.
(se bil. 9 vid detta prot., sid. 141)
att andre instruktören i husslöjd Jonas Wallander må efter uppnådda
67 års ålder från och med månaden näst efter den, då han upphör
att vara förordnad å befattningen, under sin återstående livstid uppbära
pension å allmänna indragningsstaten till belopp av ......... kronor 3,000
årligen.
Föredragande departementschefen anförde slutligen:
1. Anslaget till allmänna indragningsstaten.
Förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten är i nu gällande
riksstat upptaget till 2,127,506 kronor.
Utgifterna från detta anslag hava i runda tal nedannämnda år
uppgått till följande belopp:
år 1904 ................
» 1905.................
» 1906 .................
» 1907.................
» 1908.................
» 1909 .................
» 1910................
» 1911 .................
» 1912 ................
» 1913 ................
» 1914.................
kronor 2,299,200: —
» 2,403,800: —
» 2,488,900: —
» 2,596,600: —
» 2,609,600: —
» 2,483,200: —
» 2,420,000: —
» 2,336,200: —
» 2,208,600: —
» 2,139,900: —
» 2,026,500: —.
Utgifterna under anslaget hava alltså på senare tid visat en bestämd
nedåtgående tendens. Desamma hava sålunda under åren 1908—
1914 befunnit sig i jämnt sjunkande med under femårsperioden 1910—
1914 i avrundat medeltal för år 98,400 kronor. Anslaget synes därför
kunna minskas med ett belopp, som för jämnande av riksstatens slutsumma
upptages till 139,271 kronor.
Tionde huvudtiteln. 23
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen,
att det under tionde huvudtiteln å ordinarie stat
uppförda förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten
måtte minskas med.............................. kronor 139 271
eller från ................................................ » 2,127’öOG
tl11 .......................................................... » 1,988,235.
Beträffande här ovan upptagna ordinarie anslag, vid vilka jag icke
gjort någon framställning, har jag icke att föreslå någon förändring.
Av tionde huvudtitelns ordinarie anslag
uppgå till .....................................................
komma vid bifall till de av mig framställda förslag
följande anslag att höjas, nämligen:
till pensionering av civila tjänstinnehavare
med ............... kronor 200,000: —
x> bidrag till pensionering
av änkor och barn efter
lärare vid allmänna läroverk,
pedagogier, seminarier
m. m. med ............ » 1,226:_
J> bidrag till pensionering
av änkor och barn efter
befäl och underbefäl med
vederlikar vid armén med » 4,109:_
» bidrag till flottans pensionskassas
gratialfond med .. » 800:_
som för innevarande år
kronor 6,791,996: —
Summa kronor 206,135: —
Om från denna summa dragés
den av mig föreslagna
minskningen av förslagsanslaget
till allmänna indragningsstaten
.................. 3> 139,271: —
skulle^ de ordinarie anslagen ökas med.................. kronor 66 864:_
och således för år 1917 komma att uppgå till .. » 6,858*860:_
24
Tionde huvudtiteln.
Summan av de utav mig nu tillstyrka extra
anslagen............................................................................. kronor
överstiger med .......‘................................................... 39
vad under tionde huvudtiteln anvisats å extra stat
för år 1916, nämligen ............................................. »
3,744,975: —
107,235: —
3,637,740: —
Huvudtitelns slutsumma, som utgör för innevarande
år........................................................................ 39 10,429,736:
skulle under förutsättning av bifall till mitt förslag
uppgå för år 1917 till.................................. 39 10,603,835:
Vad departementschefen sålunda rörande tionde
huvudtiteln hemställt biträddes av statsrådets övriga
ledamöter och blev av Hans Maj:t Konungen gillat
och godkänt.
Ur protokollet:
Albert Tondén.
Tionde huvudtiteln: bil. 1.
25
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 14 januari 1916.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Yennersten,
Westman,
Broström.
Chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot anmälde:
2.
nedannämnda ärenden rörande regleringen av riksstatens tionde
huvudtitel, så vitt angår justitiedepartementet:
Föredraganden anförde därvid:
l:o.
»Uti en till Kungl. Maj:t ingiven skrift har justitierådet Herman [24.]
Bilhng anhållit, att Kungl. Maj:t måtte förklara honom berättigad att Angående
vid avskedstagande! efter uppnådd 67 års ålder komma i åtnjutande av
den justitieråd tillförsäkrade pension eller, därest denna ansökning skulle rådet Hfinnas
ej kunna bifallas, vidtaga erforderliga åtgärder för beredande av mUng''
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. a
Statskontoret.
26 Tionde huvudtiteln: bil. 1.
pensionsrätt åt honom vid avskedstagandet efter uppnående av sagda
ålder.
Av vid ansökningen fogade handlingar framgår, att Billmg, som
är född den 16 september 1849, antagits till auskultant vid hovrätten
över Skåne och Blekinge den 20 december 1875 och vid Göta hovrätt
den 16 juni 1876 samt att han den 17 december 1877 blivit av sistnämnda
hovrätt utnämnd till vice häradshövding. Efter att den 20 april
1878 hava antagits till extra ordinarie kanslist i ecklesiastikdepartementet,
befordrades han den 21 januari 1879 till amanuens i samma
departement, i vilken egenskap han tjänstgjorde till och med den 31
juli 1884. Efter sistnämnda tid tjänstgjorde Billing i Stockholms rådhusrätt
och blev den 13 mars 1891 av Kungl. Maj:t utnämnd till rådman
i Stockholm. I sin befattning som rådman kvarstod Billing, till
dess han den 18 augusti 1897 utnämndes till justitieråd.
Av övriga Billing meddelade uppdrag må nämnas följande. Sedan
nya lagberedningen den 15 november 1884 erhållit bemyndigande att
under utförandet av visst lagarbete anlita erforderligt kanslibiträde, blev
Billing av beredningen antagen till sådant biträde. Den 29 augusti 1888
blev Billing av Kungl. Maj:t förordnad att vara ledamot av den under
år 1885 tillsatta så kallade bolagskommittén, vilket uppdrag fortfor till
den 30 juni 1890. Efter att den 4 december 1891 hava erhållit uppdrag
att vara ledamot av nya lagberedningen, förordnades han den 30
december 1894 att från och med den 1 januari 1895 vara ledamot av
lagbyrån, från vilket förordnande han på ansökan entledigades den 16
april 1897.
Över ifrågavarande ansökning har statskontoret avgivit infordrat
underdånigt utlåtande, däri statskontoret anfört:
Av handlingarna inhämtades bland annat:
att Billing, som inträtt i statens tjänst den 20 december 1875, lämnat densamma
med utgången av juli 1884, men återinträtt i statstjänst den 18 augusti
1897, då han utnämndes till sitt ännu innehavande justitierådsämbete; samt
att han under mellantiden dels tjänstgjort vid Stockholms rådhusrätt, där
han enligt den 13 mars 1891 av Kungl. Maj:t utfärdad fullmakt blev rådman, dels
ock verkat såsom ledamot av bolagskommittén, kanslibiträde och ledamot av nya
lagberedningen samt ledamot av lagbyrån.
Enligt 1907 års riksdags beslut och nådigt brev den 28 juni samma år hade,
jämte det° justitieråden förklarats berättigade till en pension av 8,000 kronor och
skyldiga att erlägga en pensionsavgift av 360 kronor årligen, tillika bestämts, att
justitieråden skulle i övrigt vara underkastade bestämmelserna i den av riksdagen
antagna lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension. Detta torde fa
anses innebära, bland annat, att justitieråd, som uppnått 67 års ålder, vore be
-
Tionde huvudtiteln: bil. 1.
27
rättigad att, om han innehade minst 35 för pension beräkneliga tjänstår enligt den
civila pensionslagen, komma i åtnjutande av hel pension å 8,000 kronor, men i
annat fall av den avkortade pension, vartill enligt samma lags bestämmelser tjänstårens
antal föranledde.
Redan vid tillämpning av de bestämmelser om pensionering av civila tjänstinnehavare,
som fastställts, innan den civila pensionslagen tillkommit, och i vissa
fall ännu tillämpades, hade anställning vid rådhusrätt icke ansetts medföra rätt till
tjänstårsberäkning för pension av statsmedel i vidare mån, än att borgmästare eller
av Kungl. Maj:t utnämnd rådman, som övergått till statens tjänst, fått i fråga om
pensionsrätt tillgodoräkna sig den tid, han beklätt sådant ämbete. Den civila pensionslagen,
som åtminstone i vissa avseenden måste anses innefatta skärpta bestämmelser
i fråga om tjänstårsberäkning för pension, stadgade i detta avseende i 17 §,
att »tjänstår för erhållande av pension enligt denna lag beräknas icke allenast för
tid, under vilken tjänstinnehavaren innehaft tjänst, som i denna lag avses, utan
även för tid, under vilken han innehaft annan statstjänst eller ock i statens tjänst
haft extra ordinarie anställning eller förordnande». I betraktande av dessa bestämmelser
och då rådmansämbete i Stockholm, som visserligen tillsattes av Kungl.
Maj:t, men vore förenat med avlöning å kommunens stat, icke torde kunna hänföras
till statstjänst i den bemärkelse, vari detta ord toges i den civila pensionslagen,
ville det synas tvivelaktigt, huruvida anställning vid rådhusrätt numera kunde
ens i den omfattning, som ovan angivits, få tillgodoräknas för pension av statsmedel.
Yad beträffade ledamotskapet av lagberedningen eller lagbyrån, vilket vore ett
offentligt uppdrag, närmast jämförligt med deltagande i av Kungl. Maj:t tillsatta
kommittéer eller kommissioner av sakkunniga, torde detsamma, lika litet som ledamotskapet
av bolagskommittén, kunna betraktas såsom statstjänst av beskaffenhet
att författningsenligt grundlägga beräkning av tjänstår för pension. Därest alltså
sökanden i pensionsavseende icke kunde jämlikt pensionslagen få räkna sig till
godo berörda mellantid, torde han vid den tidpunkt, då han uppnådde 67 år, blott
kunna räkna något mer än 27 år 9 månader i verklig statstjänst och alltså vara
berättigad att efter avgången uppbära endast avkortad pension motsvarande 2,/s5
av 8,000 kronor eller, efter föreskriven avrundning, 6,180 kronor. Med hänsyn
emellertid därtill, att sökanden även under största delen av berörda mellantid
faktiskt tjänat staten i offentliga uppdrag, för vilka, om han då innehaft statstjänst
och för uppdragens fullgörande åtnjutit ledighet, avdrag vid tjänstårsberäkningen
författningsenligt icke skolat äga rum, och alltså med fog kunde påstås hava ägnat
mer än 35 år åt verksamhet i statens tjänst, ansåge statskontoret skäl föreligga att
genom framställning till riksdagen söka bereda honom hel pension såsom justitieråd.
På grund av vad sålunda anförts, har statskontoret i sitt utlåtande
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen
medgiva, att Billing finge vid avgång efter uppnådda 67 år komma i
åtnjutande av hel pension å 8,000 kronor att utgå enligt bestämmelserna
i den civila pensionslagen.
Åven om den tid, justitierådet Billing varit rådman i Stockholm
på grund av fullmakt, utfärdad av Kungl. Maj:t, kan beräknas såsom
Departements
chefen.
28
Tionde huvudtiteln: bil. 1.
[25.]
Angående
tilläggspension
för f. d. byråchefen
J. J.
A. Eobbert.
tjänstår för erhållande av pension enligt nya pensionslagen, komma
Billings för pension beräkneliga tjänstår icke att vid tiden för hans
inträde i pensionsåldern uppgå till 35. Billing skulle sålunda icke bliva
berättigad till full pension med 8,000 kronor. Under nästan hela den
tid, Billing tillhörde Stockholms rådhusrätt, var han emellertid använd
i lagstiftningsarbete för statens räkning, och med inräknande av denna
åt statens tjänst ägnade tid bliva de erforderliga tjänståren väl fyllda.
Jag anser det därför överensstämmande med rättvisa och billighet, att
oavkortad pension beredes Billing.
Då härför kräves medgivande av riksdagen, hemställer jag, att
Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att justitierådet Herman Billing må från och
med månaden näst efter den, vari han efter uppnådd
ålder av 67 år avgår från justitierådsämbetet, under
sin återstående livstid åtnjuta, utöver den pension, som
tillkommer honom enligt bestämmelserna i lagen den
11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt
till pension, en tilläggspension å allmänna indragningsstaten
till sådant belopp, att de båda pensionerna tillhopa
uppgå till 8,000 kronor för år.
2:o.
Uti en till Kungl. Maj:t ställd, till fångvårdsstyrelsen ingiven
ansökning av den 11 september 1915 har före detta byråchefen i fångvårdsstyrelsen
Jöns Johan Adam Robbert anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes
till riksdagen avlåta proposition om tillgodoräknande för honom av den
tid, han varit anställd vid åkerbrukskolonien å Hall, till erhållande av
full pension såsom byråchef å 5,600 kronor.
Robbert, som är född den 4 april 1848, antogs den 15 december
1875 av styrelsen för föreningen till minne av konung Oscar I och
drottning Josefina till lärare vid dess åkerbrukskoloni å Hall samt blev,
efter att hava kortare tid bestritt skolföreståndarbefattningen vid dåvarande
straffängelset å Långholmen, den 24 mars 1879 antagen till
föreståndare vid nyssnämnda åkerbrukskoloni från och med den 1 maj
samma år. Han förordnades därefter den 10 januari 1882 att från och
med den 1 februari 1882 bestrida befattningen såsom bevakningsbefälhavare
vid kronohäktet å Långholmen samt konstituerades den 30 juni
1884 till direktör vid dåvarande länsfängelset i Karlstad. Den 29 maj
Tionde huvudtiteln: bil. 1.
29
1885 blev Robbert kassör och bokhållare i fångvårdsstyrelsen, varefter
han utnämndes den 12 november 1886 till kamrerare och den 10
oktober 1890 till byråchef för kameralärenden i samma styrelse.
I anledning av en utav Robbert därom i underdånighet gjord ansökning
medgav Kungl. Magt den 19 mars 1915, att med avsked för
Robbert, vilken den 4 april 1.915 uppnått i lagen den 11 oktober 1907
angående civila tjänstinnebavares rätt till pension stadgad pensionsålder
och som vore underkastad bestämmelserna i samma lag, men då ännu
ej räknade mer än 33 fulla tjänstår, finge anstå tills vidare till den 1
september 1916. Med förmälan att han drabbats av sjukdom, som
sannolikt kornme att hindra honom att efter utgången av den semesterledighet,
varav han då vore i åtnjutande, inträda i tjänstgöring, anhöll
Robbert emellertid i underdånig skrivelse redan den 31 maj 1915 dels
om avsked från byråchefsämbetet, dels ock att Kungl. Maj:t täcktes förklara
honom berättigad att under sin återstående livstid uppbära en
mot hans innehavande lön med älderstillägg svarande pension.
Genom nådigt beslut den 26 juni 1915 beviljade Kungl. Maj:t
Robbert, vilken enligt den från och med år 1911 gällande lönestaten
för fångvårdsstyrelsen ägt uppbära, förutom tjänstgöringspenningar och
ortstillägg, lön till belopp av 5,000 kronor jämte ålderstillägg å 600
kronor eller tillhopa 5,600 kronor, nådigt avsked från byråchefsämbetet
samt förklarade honom berättigad att från och med den 1 juli 1915
från det under riksstatens tionde huvudtitel uppförda förslagsanslaget
till pensionering av civila tjänstinnehavare uppbära avkortad pension
till belopp, motsvarande ss/3-0 av pensionsunderlaget 5,600 kronor eller
således 5,280 kronor årligen att utgå enligt bestämmelserna i ovan omförmälda
lag av den 11 oktober 1907.
I den underdåniga skrivelse av den 14 oktober 1915, varmed fångvårdsstyrelsen
överlämnat handlingarna i ärendet, har styrelsen till en
början framhållit, att, därest Robbert ägt tillgodoräkna sig den tid,
han varit föreståndare eller som det ock kallades direktör för åkerbrukskolonien
Hall, sammanlagda antalet tjänstår skulle för honom uppgått till
åtkilligt mer än 35, samt att han följaktligen i så fall skulle vid sitt
avskedstagande varit berättigad till hel pension. Styrelsen fortsätter
därefter i sin skrivelse:
Åkerbrukskolonien Hall vore visserligen ej en statsinstitution i egentlig mening,
men en uppfostringsanstalt för vanartade och i sedligt avseende försummade
barn, till vilken statsbidrag utginge. Under den tid, anstalten föreståtts av Robbert,
hade densamma dessutom fyllt den uppgift, som numera huvudsakligen över
-
FängvärdsHyr
elsen.
Statskontoret.
Departements
chefen.
30 Tionde huvudtiteln: bil. 1.
tagits av statens uppfostringsanstalt å Bona. Kolonien å Hall hade alltså ej minst
under nämnda tid tillgodosett ett viktigt statsändamål, vilket eljest för visso måst
bekostas av statsmedel. Vid nämnda förhållande syntes det styrelsen rättvist och
billigt., att den tid, Bubbert utövat en med statstjänst så nära likartad verksamhet,
borde räknas honom till godo i pensionshänseende. Det vore uppenbart, att han
anställts såsom direktör vid anstalten just på grund av sin fortsatta utbildning såsom
fångvårdstjänstemän och att, om han ej åtagit sig befattningen å Hall, han
nu haft en oavbruten fångvårdstjänst att tillgodoräkna sig för full pension.
Ett medgivande i nu angivna riktning hade ock redan gjorts, i det att vid
1914 års förra riksdag, efter framställning av Kungl. Maj :t (1914 års förra riksdag,
10:de huvudtiteln sid. 55), pension av statsmedel beviljats Robberts efterträdare vid
åkerbrukskolonien Hall, direktören Fredrik Fant, vilken även övergått till nämnda
tjänst från fångvården.
Under åberopande av vad styrelsen sålunda anfört bar styrelsen
hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes hos riksdagen gorå framställning
om medgivande att den tid, Robbert haft fast anställning såsom föreståndare
för åkerbrukskolonien å Hall, finge i pensionshänseende räknas
lika med tjänstår i statens tjänst.
Statskontoret har därefter \ ärendet avgivit underdånigt utlåtande
och därvid anfört:
För sin del kunde statskontoret visserligen icke finnna den omständigheten,
att pension av allmänna medel beviljats förutnämnde Fant med hänsyn till hans
allmännyttiga och förtjänstfulla verksamhet vid kolonien å Hall, böra föranleda till
medgivande, att tjänstgöringstid vid nämnda koloni finge räknas såsom tjänstar för
pension av statsmedel för fyllande av pensionsbelopp, som författningsenligt avpassats
efter antalet tjänstår i statens tjänst. Emellertid hade i ett föregående fall
av med nu förevarande likartad beskaffenhet en tilläggspension beviljats. Genom
1912 års riksdags beslut hade nämligen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (1912
års riksdag, tionde huvudtiteln, sid. 55) blivit medgivet att lektorn K. O. Fyhrvall,
vilken förutom sin tjänstgöring vid allmänt läroverk, vilken tjänstgöring berättigat
honom till avkortad pension, räknat några års verksamhet vid allmänna institutet för
dövstumma och blinda, finge från allmänna indragningsstaten åtnjuta en fyllnadspension
till sådant belopp, att densamma jämte den avkortade lektorspensionen motsvarade
hel lektorspension. På grund härav och med avseende å de i nu ifrågavande fall
föreliggande omständigheter ville statskontoret ifrågasätta, huruvida icke skäl kunde
anses föreligga att i nådig proposition föreslå riksdagen medgiva, att Robbert finge
från allmänna indragningsstaten uppbära en tilläggspension å 320 kronor årligen
att utgå från och med den 1 juli 1915.
Ehuru icke statsinstitution har åkerbrukskolonien Hall dock till
uppgift att främja ett viktigt statsändamål, för vilket, om det icke på
annat sätt tillgodosetts, staten med största sannolikhet måst ikläda, sig
hela kostnaden. Särskilt var detta fallet under den tid, då, såsom
Tionde huvudtiteln: bil. 1.
31
fångvårdsstyrelsen framhållit, kolonien fyllde den uppgift, som sedermera
övertagits av statens uppfostringsanstalt å Bona, och under vilken
tid Robberts föreståndarskap vid kolonien infaller. Fångvårdens och
koloniens verksamhetsområden ligga ock nära varandra. 1 likhet med
fångvårdsstyrelsen och statskontoret anser jag därför, att Robberts
verksamhet såsom föreståndare för nu ifrågavarande koloni varit av
sådan art, att han skäligen bör få uppbära lika stor pension som den,
vartill han varit berättigad, därest hans tjänstgöring vid kolonien varit
att betrakta som statstjänst.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,
att före detta byråchefen i fångvårdsstyrelsen
Jöns Johan Adam Robbert må från och med den 1
juli 1915 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
åtnjuta, utöver honom r-edan tillerkänd
pension, en årlig tilläggspension av 320 kronor.
3:o.
Lärarpersonalen vid statens uppfostringsanstalt å Bona utgöres för [5.]
närvarande av en pastor och förste lärare samt en andre lärare, tillika
avdelningsföreståndare. Emellertid har Kungl. Maj:t förut denna dag på foihkoiiärJ.
min hemställan besluta föreslå riksdagen att för år 1917 bevilja sä nas, P*nsior,s;
stort anslag till avlöningar åt tjänstemän vid anstalten, att därav skulle ''TrfdjltärJ™
kunna bestridas avlöning jämväl till en tredje lärare vid anstalten. tjänsten vid
På sätt framgår av den vid anmälan av nyssnämnda anslagskrav * ''fostring''
förebragta utredningen vore meningen den, att den nye tredje läraren anslalt å
skulle, liksom andre läraren, få till huvudsakligt åliggande att deltaga i B°na ™''
de å anstalten intagna elevernas undervisning, vilken avser att i folkskolans
läroämnen bibringa eleverna åtminstone det kunskapsmått, som
är föreskrivet _ för avgång från folkskolan. För att antagas till tredje
lärare skulle, i likhet med vad nu är fallet med andre läraren, fordras
att vederbörande uppfyllde de villkor, som äro stadgade för anställning
såsom lärare vid folkskola. Avlöningsförmånerna skulle för tredje läraren
bliva desamma som för andre läraren eller, frånsett det mot pensionsavgift
svarande avdrag å avlöningen, en begynnelseavlöning av 1,600 kronor,
därav 900 kronor skulle beräknas som lön och 700 kronor såsom tjänstgöringspenningar,
samt två ålderstillägg, vartdera å 200 kronor, efter
respektive 5 och 10 års tjänst, ävensom fri bostad med bränsle.
Den 7 mars 1913 avlät Kungl. Maj:t en proposition till riksdagen
32
Tionde huvudtiteln: bil. 1.
om delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning för andrelärartjänsten
vid Bonaanstalten m. m. Vid anmälan av ärendet i statsrådet nämnda
dag framhöll dåvarande chefen för justitiedepartementet såsom skäl för
en dylik framställning i huvudsak följande. Andrelärartjänsten vid Bona
vore avsedd att besättas med en folkskollärare, och antagligt vore, att den,
som erhölle befattningen, i allmänhet ej komme att kvarstå i densamma
till den ålder, då hans pensionerande borde ifrågakomma. Med det
synnerligen ansträngande arbete, andre läraren hade att utföra, vore det
ej heller lämpligt, att han kvarstannade till mera framskriden ålder.
Såväl statens som hans eget intresse torde bjuda, att han på äldre dagar
återginge till den mindre krävande verksamhet, som en folkskollärartjänst
kunde erbjuda. Även om avlöningarna åt anstaltens tjänstemän skulle
bliva uppförda å ordinarie stat, borde därför pensionsrätt vid anstalten
ej beredas andre läraren. Att under anställningen vid anstalten lämna
honom utan all pensionsrätt kunde emellertid medföra svårigheter med
avseende å möjligheten att för befattningen vinna lämplig person. Den
naturligaste utvägen vore då, att andre läraren beviljades rätt att tillhöra
folkskollärarnas pensionsinrättning även under den längre eller
kortare tid, hans anställning vid kona varade. Bereddes andre läraren
pensionsrätt under anställningen vid uppfostringsanstalten, borde han
givetvis även erhålla rätt att vid pensionering å folkskollärartjänst, vartill
han sedermera kunde komma att övergå, räkna sig tillgodo tjänsttiden
vid Bona, och sådant tillgodoräknande syntes skäligen jämväl böra
ske med avseende såväl å rätt för folkskollärarna till ålderstillägg som
å rätt för skoldistriktet att för hans avlönande erhålla statsbidrag.
I nyssnämnda proposition föreslog Kungl. Maj:t därefter riksdagen
att
dels medgiva, att för andrelärartjänsten vid statens uppfostringsanstalt
å Bona måtte från och med år 1914 vinnas delaktighet i folkskollärarnas
pensionsinrättning så som vore andre läraren innehavare
av ordinarie folkskollärartjänst,
dels bestämma,
att med delaktigheten i pensionsinrättningen skulle följa skyldighet
att inträda såsom delägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa,
att behöriga pensionsavgifter skulle inom föreskrivna tider av uppfostringsanstaltens
styrelse insändas till pensionsanstalterna med rätt för
styrelsen att från anslag, som beviljats eller komme att beviljas till kost
och beklädnad åt eleverna m. m., bestrida den avgift, som motsvarade
vad skoldistrikt vore skyldigt att gälda såsom pensionsavgift för lärartjänst,
samt genom avdrag å andrelärarens avlöning uttaga återstående
Tionde huvudtiteln: bil. 1.
33
avgift till pensionsinrättningen ävensom avgiften till änke- och pupillkassan,
samt
att genom styrelsens försorg vederbörliga årsuppgifter skulle i föreskriven
ordning ingivas till pensionsinrättningens direktion,
dels ock ytterligare medgiva,
att andre läraren vid uppfostringsanstalten måtte under den tid,
delaktighet för tjänsten ägde rum i nämnda pensionsanstalter, få beräkna
tjänstar för pension såsom folkskollärare för den tid, han varit andre
lärare vid anstalten, samt
att tjänstgöring såsom andre lärare vid anstalten måtte anses lika
med tjänstgöring såsom ordinarie lärare vid folkskola såväl i avseende
å rätt för sådan lärare att efter viss tids tjänstgöring komma i åtnjutande
av ålderstillägg som i avseende å rätt för skoldistrikt att erhålla
statsbidrag för hans avlönande.
Denna Kungl. Maj:ts proposition blev av riksdagen bifallen.
I den underdåniga skrivelse av den 5 november 1915, i vilken
styrelsen för Bonaanstalten framlagt sina anslagskrav för år 1917 och
vari styrelsen, bland annat, äskat medel till inrättande av förutnämnda
tredjelärarbefattning vid anstalten, har styrelsen framhållit, hurusom
alla skäl syntes styrelsen föreligga för att även denna nya tredjelärartjänst
vid anstalten gjordes delaktig i folkskollärarnas pensionsinrättning
samt ifråga om skyldighet till inträde i folkskollärarnas änke-och
pupillkassa, pensionsavgiftens gäldande, tjänstårsberäkning för pension
och för ålderstillägg såsom folkskollärare med mera i allo likställdes med
an drelärar be fattningen vid anstalten; och har styrelsen därför i sin skrivelse
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte därom avlåta proposition till
riksdagen.
Denna Bonastyrelsens framställning har i avgivna underdåniga
utlåtanden tillstyrkts av statskontoret, folk skolöverstyrelsen och styrelsen
för folkskollärarnas pensionsinrättning, därvid folkskolöverstyrelsen såsom
skäl för sitt tillstyrkande särskilt framhållit, att den föreslagna nyalärarbefattningen
komme att i fråga om ansvar och arbetsbörda bliva fullt
likartad med andrelärarbefattningen vid Bonaanstalten.
•Samma skäl, som talat för att beträffande andrelärartjänsten vid
uppfostringsanstalten å Bona i nu ifrågavarande hänseenden meddelats
ovan om förmälda bestämmelser, gälla tydligen i lika grad den föreslagna
nya tredjelärartjänsten.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
Styrelsen för
statens uppfostringsanstalt
å
Bona.
Statskontoret,
fotkskolöver8tyTeistn
ooh
styrelsen för
folkskollärarnas
pensions -inrättning.
Departements
chefen.
5
34
Tionde huvudtiteln: bil. 1
Jag får därför hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att, under förutsättning att riksdagen beviljar
medel till avlönande under år 1917 av en tredje lärare
vid statens uppfostringsanstalt å Bona,
dels medgiva, att för tredjelärartjänsten vid ananstalten
må från och med år 1917 vinnas delaktighet
i folkskollärarnas pensionsinrättning, såsom vore
tredje läraren innehavare av ordinarie folkskollärartjänst,
dels bestämma
att med delaktigheten i pensionsinrättningen skall
följa skyldighet att inträda såsom delägare i folkskollärarnas
änke- och pupillkassa.
att behöriga pensionsavgifter skola inom föreskrivna
tider av uppfostringsanstaltens styrelse insändas
till pensionsanstalterna med rätt för styreEen att från
anslag, som beviljats eller komma att beviljas tillkost
och beklädnad åt elever in. m., bestrida den avgift,
som motsvarar vad skoldistrikt är skyldigt att gälda
såsom pensionsavgift för lärartjänst, samt genom avdrag
å tredje lärarens avlöning uttaga återstående
avgift till pensionsinrättningen ävensom avgiften till
änke- och pupillkassan, samt
att genom styrelsens försorg vederbörliga årsuppgifter
skola i föreskriven ordning ingivas till pensionsinrättningens
direktion,
dels och ytterligare medgiva,
att tredje läraren vid uppfostringsanstalten må
under den tid, delaktighet för tjänsten äger rum i
nämnda pensionsanstalter, få beräkna tjänstår för pension
såsom folkskollärare för den tid, han varit tredje
lärare vid anstalten, samt
att tjänstgöring såsom tredje lärare vid anstalten
må anses lika med tjänstgöring såsom ordinarie lärare
vid folkskola såväl i avseende å rätt för sådan lärare
att efter viss tids tjänstgöring komma i åtnjutande av
ålderstillägg som i avseende å rätt för skoldistrikt att
erhålla statsbidrag för hans avlönande.»
Tionde huvudtiteln: bil. 1. 3{>
Till föredragandens under l:o—3:o härovan gpvrda
hernställanden, i vilka statsrådets övriga ledamöter
instämde, lämnade Hans Maj:t Konungen bifall; och
skulle utdrag av protokollet angående dessa ärenden
tillställas finansdepartementet för behörigt iakttagande
vid uppgörande av förslag till reglering för år 1917
av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel.
Ur protokollet:
Erik Öländer.
36
Tionde huvudtiteln: bil. 2.
[26.]
Ang. pension
åt
kanslivaktmästaren
vid generalkonsulatet
i
London F.
Bemoick.
Utdrag ur protokoll över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 29 november 1915.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WALLENBERG,
Statsråden: Hasselrot,
y<*n Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Yenn ersten,
Westman,
Broström.
Herr ministern för utrikes ärendena anförde:
»Med skrivelse den 3 maj innevarande år har svenske generalkonsuln
i London A. Berencreutz insänt en underdånig skrift (Ten 13
nästförutgånirna april, däri kanslivaktmästaren vid genernlkonsulatet
Frederick Berwick, vilken sedan den 28 februari 1877 varit anställd som
vaktmästare vid dåvarande svenska och norska general konsulatet och
sedermera vid svenska generalkonsidatet i London, anhallit att, enär han
numera på grund av sjukdom vore urstandsatt att förrätta sin tjänst och
därför nödgad att avgå från sin befattning, bliva vid avskedet tilldelad
pension. Tdl stöd för ansökningen har Berwick närslutit ett läkarintyg
av innehåll, att han lider av kronisk reumatism och är för all framtid
Tionde huvudtiteln: bil. 2.
37
urståndsatt att utföra Jiågot arbete, samt meddelat följande uppgifter
om sig själv:
Han vore född den 5 september 1844 och både sedan ovannämnda
den 28 februari 1877 varit i oavbruten tjänstgöring vid general konsulatet
till år 1910, varefter han på grund av genom rheumatisk värk minskad
arbets- och rörelseförmåga av dåvarande generalkonsuln i London erhållit
tillåtelse att mot avstående av en del av lönen anlita ställföreträdare,
som han dock under de första åren, sä ofta hans krafter det tillåtit,
varit behjälplig att sköta vaktmästarbefattningen. Under de senaste åren
hade hans hälsotillstånd dock förvärrats, och han vore numera, framför
allt genom svårigheten att gå, fullständigt oförmögen till arbete. Då
han, utom £ 1.0.0 i julgratifikation, i lön uppburit under åren 1911—1913
£ 1.8.0 och från 1914 £ 1.5.0 i veckan, och detta sistnämnda belopp
under ökade levnadskostnader visat sig vara det minsta möjliga, varpå
han kunde i ålderns dag draga sig fram, hemställde han, att pensionen
icke måtte understiga sagda belopp, eller för år £ 65.0.0, efter parikursen
18: 16 motsvarande kr. 1,180: 40.
Vid ansökningens insändande har generalkonsuln erinrat därom, att,
enligt Eders Kungl. M«j:ts beslut den 8 mars 1907, kanslivakmästarens
vid generalkonsulatet lön bestämts till £ 124.16.0, efter kurs 18: 16 motsvarande
kr. 2,266: 3 7, men att intet stadgats i avseende å pension åt
vaktmästaren vid avskedstagande. Med vitsordande av de i den underdåniga
ansökningen lämnade uppgifter har generalkonsuln vidare fäst uppmärksamheten
vid ohållbarheten av den nu varande anordningen, enligt vilken
general konsul atet för vaktmästarsysslans utförande vore hänvisad till ett
av den egentlige och otjänstbare vaktmästaren anställt och avlönat biträde.
Frågan kunde icke ordnas, utan att vaktmästaren Berwick erhölle
avsked med pension, ty det syntes icke kunna ifrågakomma att lämna den
gamle mannen avsked utan att samtidigt sörja för hans uppehälle under
återstoden av den livstid, han alltsedan sitt trettiotredje år ägnat generalkonsulatet.
Det vore sant, att han icke hade lagligt anspråk på pension,
och att han vore brittisk undersåte, men billighetsskälen vore här så
talande, att de syntes icke kunna avvisas. Att Berwick under sin krafts
dagar fullgjort sina åligganden på ett synnerligen tillfredsställande sätt
och gjort sig förtjänt av sina överordnades fulla förtroende, framginge
därav, att honom tilldelats, 1897 patriotiska sällskapets guldmedalj samt
1907 Vasamedaljen i guld, 5:te storleken. Vad pensionens belopp anginge,
syntes detta böra påverkas av förhållandena i det land, där pensionstagaren
skulle åtnjuta den. Enligt av generalkonsuln inhämtade upplysningar
rörande pensionsförhållandena i England räknades pensionerna där efter
38
Tionde hnvadtitein: bil. 2.
lönen vid tiden för avskedstagandet och antalet tjänstår enligt vissa
grunder, vilka vore enahanda för pensionsberättigade civila tjänstemän
av alla klasser. Jämlikt dessa grunder skulle Berwick, om han varit i
brittisk tjänst, på grundval av en lön av £ 124.16.0 och 34 tjänstår,
hava varit berättigad till en årlig pension av £ 70.14.4, motsvarande
kronor 1,284:22. Då Berwick ifrågasatt en pension av £ 65.0.0 årligen,
motsvarande vad han under det senaste året fatt av sin lön behålla, vore
detta beloppp således understigande vad han skulle hava uppburit i
brittisk tjänst, och syntes i och för sig, med de ökade levnadskostnader,
som inträtt, ingalunda för högt, och torde billigtvis icke kunna sänkas;
och har generalkonsuln hemställt, att av riksdagen måtte äskas beviljandet
från 1915 års utgång av pension åt kanslivaktmästaren Berwick till
belopp av £ 65.0.0 eller i svenskt mynt, efter en kurs av kronor 18: 16,
kronor_ 1,180: 40.
Över ifrågavarande ansökning har statskontoret den 1 nästlidne
oktober avgivit underdånigt utlåtande och därvid anfört, att med hänsyn
till sökandens långvariga, väl vitsordade tjänstgöring såsom kanslivaktmästare
vid svenska generalkonsulatet i London det torde få anses billigt
att, då han nu på grund av ålder och sjukdom nödgades avgå från befattningen,
honom bereddes något årligt understöd eller erhållet avsked.
På grund härav och då statskontoret, med avseende å vad i ärendet
meddelats och anförts, icke hade något att erinra mot det föreslagna
pensionsbeloppet, som dock torde avrundas till närmaste krontal, har
statskontoret hemställt, det täcktes Eders Kungl. Maj:t i nådig proposition
föreslå riksdagen medgiva, att kanslivaktmästaren vid svenska generalkonsulatet
i London Frederick Berwick må från och med månaden
näst efter den, under vilken han från tjänsten avgår, å allmänna indragninsrsstaten
under sin återstående livstid uppbära en årlig pension av
1,180 kronor.
På grund av vad sålunda förekommit anser jag, lika med generalkonsuln
i London och statskontoret, att Berwick vid en levnadsålder
av över 70 år och en tjänstetid vid generalkonsulatet i nämnda stad av
mer än 38 år bör efter avskedstagandet erhålla pension av svenska staten,
och då jag icke har något att erinra beträffande den föreslagna storleken
av pensionen, får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kungl.
Maj:t. täcktes föreslå riksdagen medgiva,
att kanslivaktmästaren vid svenska generalkonsulatet
i London Frederick Berwick må från och med
månaden näst efter den, varunder han entledigas från
Tionde huvudtiteln: bil. 2.
39
nämnda befattning, under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension av
1,180 kronor.»
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj t Konungen
lämna nådigt bifall; och skulle utdrag av protokollet
överlämnas till finansdepartementet för behörigt iakttagande
vid uppgörande av förslag till reglering av
utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel.
Ur protokollet:
Axel Stridbeck.
40
Tionde huvudtiteln: bil. 3.
Utdrag av protokollet över låntförsvarsären den, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31
december 1915.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre BECK-FRIIS,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Yennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet Mörcke, anförde härefter:
* l:o.
[12 o. 13.] »1883 års riksdag beviljade enligt skrivelse den 13 juni 1883 ett
Ang: . årligt bidrag till pensionering av änkor och barn efter befäl och undertv*oniinarie
befäl med vederlikar vid armén. Detta bidrag skulle utgå med 1 Va
anslaget för procent årligen på summan av de löner och beklädnadsbidrag, vilka
penstoierilg enligt gällande stater kunde läggas till grund för bestämmandet av
av ankor och fyllnadspension.
tratt: Ifrågavarande anslag, som tillgodokommer även änkor och barn
underbefäl efter sådana krigsmän, som överflyttats från armén till kustartilleriet
medvederlikcir °
vid armén,
Tionde huvudtiteln: bil. 3.
41
men bibehållits vid sin delaktighet i arméns änke- och pupillkassa, är
naturligtvis av ordinarie natur, men då det skall beräknas »enligt gällande
stater» har det plägat giva anledning till även ett årligt extra
ordinarie anslag. Eftersom staterna för samma år, det ordinarie anslaget
avser, icke äro kända vid den tidpunkt, då anslaget begäres, plädar
nämligen detta bestämmas enligt staterna för året före det, då anslaget
begäres; och plägar därefter riksdagen nästa år vidtaga nödig rättelse,
vilken, då staterna nästan ständigt ökas, plägar bestå i ett särskilt extra
ordinarie anslag såsom tillägg till föregående års ordinarie.
Sålunda beviljade 1915 års riksdag dels ett ordinarie anslag, som,
beräknat efter 1914 års stater, uppgick till 124,239 kronor, dels ock å
extra ordinarie stat 2,049 kronor till förstärkande av det ordinarie anslag,
som 1914 års riksdag beviljat.
Direktionen över arméns pensionskassa har uti underdånig skrivelse
den 10 november 1915 anmält, att med hänsyn till 1915 års stater
det ordinarie anslaget bör beräknas till 128,348 kronor. På sedvanligt
sätt har direktionen därefter lagt detta belopp till grund för det ordinarie
anslag, som 1916 års riksdag bör bevilja, och för det extra ordinarie
anslag, som av samma riksdag bör äskas till fyllande av det år 1915
beviljade ordinarie anslaget. Direktionen har nämligen begärt, att det
ordinarie anslaget för år 1917 höjes med 4,109 kronor till 128,348
kronor och att såsom extra ordinarie anslag för samma år anvisas ett
belopp av 4,109 kronor.
Uti avgivet utlåtande har arméförv ältning en icke haft något att
erinra rörande nu anmälda anslagsbehov.
Jag får i anslutning härtill hemställa, det täcktes Eders Kungl.
Maj:t föreslå riksdagen
dels att höja det under riksstatens tionde huvudtitel
å ordinarie stat uppförda anslaget för bidrag till
pensionering av änkor och barn efter befäl och underbefäl
med vederlikar vid armén,
nu ......................................................... kronor 124,239: -
med............................................ » 4,109: —
till ........................................................ kronor 128,348: —
dels ock att till förstärkande av det i 1916 års
riksstat för samma ändamål uppförda anslag å extra
stat för år 1917 anvisa ett belopp av 4,109 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 6
dela ock ett
därmed sam
manhängnndr
extra ordinarie
anstöt/.
42
Tionde huvudtiteln: bil. B.
[14.]
Ang. extra
anslag till
upprätthållande
av
arméns pensionskassas
egen pensionering
samt
till fyllnadspensioner.
[15.]
Ang. extra
anslag till
utdelande åt
tillfälliga
understöd åi
avskedade
2:o.
I en följd av år har riksdagen å extra stat beviljat ett förslagsanslag
dels till upprätthållande av arméns pensionskassas egen pensionering
med fastställda pensionsbelopp och dels till fyllnadspensioner i
enlighet med de av riksdagen godkända grunder för sådana pensioners
utgående. För innevarande år utgör ifrågavarande anslag med 3,400,000
kronor. Liksom föregående år är pensionskassan tillförbunden att till
gengäld under anslagsåret avstå de densamma tillkommande vederlag
för de till statsverket indragna rusthållsavgifterna.
Direktionen över arméns pensionskassa har nu uti underdånig
skrivelse den 10 november 1915 anhållit, att då hittills ökningen i pensionsstaten
för varje år utgjort cirka 100,000 kronor och så antagligen
även komme att bliva förhållandet, till dess pensionsutgiften blivit mera
konstant, å extra stat för år 1917 måtte för ändamålet beviljas ett förslagsanslag
å 3,500,000 kronor.
Arméförvaltrångms civila departement har uti den 30 november 1915
avgivet yttrande instämt i denna hemställan.
Då jag icke har något att erinra emot förevarande framställningr
får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att under riksstatens tionde huvudtitel å extra
stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag av 3,500,000
kronor, att användas såväl till upprätthållande av
arméns pensionskassas egen pensionering med fastställda
pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan
att avstå de för året densamma tillkommande
vederlag för de till statsverket indragna rusthållsavgifterna,
som ock till fyllnadspensioner i enlighet med
fastställda grunder för sådana pensioners utgående.
3:o.
»Uti den till 1907 års riksdag avlåtna statsverkspropositionen föreslog
Kungl. Maj:t riksdagen att å extra stat under tionde huvudtiteln
för år 1908 uppföra ett förslagsanslag av 34,360 kronor för utdelande
av tillfälliga understöd åt avskedade underofficerare och vederlikar vid
armén under villkor:
Tionde huvudtiteln: bil. 3:
43
att understöd ej finge tilldelas annan än den, som styrkt sig vara
i behövande omständigheter och före år 1902 erhållit avsked med pension
från arméns pensionskassa eller, på grund av punkt 8 i kungl. cirkuläret
den 22 juni 1877, från allmänna indragningsstaten, samt
att i avseende å understödets belopp iakttoges, att för den, vilkens
pension och fyllnadspension icke uppginge till 200 kronor, understödet
icke finge tillsammans med pensionen och fyllnadspensionen överstiga
300 krouor, och att till annan pensionär understöd icke finge utgå med
högre belopp än 100 kronor eller tillsammans med pension och fyllnadspension
överstiga 600 kronor.
Berörda framställning blev av riksdagen bifallen.
Då det för varje år erforderliga au slagsbeloppet för nu ifrågavarande
ändamål är beroende på antalet understödsbehövande underofficerare
och storleken av deras pensioner, anbefalldes direktionen över
arméns pensionskassa genom brev den 18 oktober 1907 att årligen till
Kungl. Maj:t avlämna uppgift angående det anslagsbelopp, som för
nästpåföljande år kunde beräknas för ifrågavarande ändamål erforderligt
med hänsyn till de under löpande året utbetalda belopp samt de understödstagare,
som under året avlidit eller eljest såsom behöriga sökande
avgått.
På grundvalen av dylika uppgifter, som därefter årligen infordrats,
har Kungl. Maj:t sedermera äskat och riksdagen för vart och ett av
åren 1909 —1916 å extra stat beviljat ett för ändamålet erforderligt förslagsanslag.
För år 1916 utgör anslaget 20,000 kronor.
Uti underdånig skrivelse den 10 november 1915 har nu direktionen
över arméns pensionskassa meddelat, att av de personer, som år 1914
vid beräknandet av anslagsbehovet för år 1916 upptagits såsom eventuella
sökande av understöd från detta anslag, 10 avlidit. Högsta möjliga
understödsbelopp, verkliga eller beräknade, hade för dessa uppgått
till sammanlagt 980 kronor. Direktionen ansåge därför, att ifrågavarande
anslag för år 1917 borde uppföras med allenast 19,000 kronor.
Då jag icke har något att erinra emot förevarande framställning,
får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att under riksstatens tionde huvudtitel å extra
stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag av 19,000
kronor för utdelande av tillfälliga understöd åt avskedade
underofficerare och vederlikar vid armén i enlighet
med de av Kungl. Maj:t med 1907 års riksdag
bestämda grunder.
underofficerare
och
vederlikar vid
armén.
u
Tionde huvudtiteln: bil. 3.
[16.]
Ang.
extra anslag
för utdelande
av tillfälligt
understöd åt
f. d. förrådavaktmästare.
4:o.
Efter därom av Kungl. Maj:t avlåten proposition beviljade 1915
års riksdag, i likhet med vad under föregående år ägt rum, under
tionde huvudtiteln å extra stat ett anslag för utdelande av tillfälligt
understöd åt f. d. förrådsvaktmästare under villkor:
att understöd ej tilldelades annan än den, som styrkte sig vara i
behövande omständigheter, samt
att understödet för en var bestämdes till sådant belopp, att det,
jämte honom tillkommande gratial från Vadstena krigsmanshuskassa,
uppginge till 300 kronor.
För år 1916 bestämdes anslagsbeloppet till 911 kronor.
I brev till arméförvaltningen den 16 juli 1915 föreskrev Kungl.
Maj:t, att det skulle åligga arméförvaltningen att inom den tid, då
de till statsregleringen lör år 1917 hörande ärenden borde vara till
Kungl. Maj:t inkomna, till Kungl. Maj:t avlämna uppgift angående dels
de personer, vilka under år 1915 åtnjutit understöd från ifrågavarande
anslag, dels de till dessa personer utbetalade belopp, dels de understödstagare,
viika under året avlidit eller eljest såsom behöriga sökande avgått,
dels ock det anslagsbelopp, som kunde beräknas för år 1917 bliva
erforderligt för ifrågavarande ändamål.
Uti skrivelse den 4 oktober 1915 har nu arméförvaltninqen anmält,
att 11 f. d. förrådsvaktmästare under år 1915 redan uppburit eller
komme att uppbära understöd från ifrågavarande anslag, därav tio med
en var 76 kronor och en med 151 kronor eller tillhopa 911 kronor,
samt att samtliga dessa ännu levde och styrkt sig vara i behov av
understöd.
Då jag icke har något att häremot erinra, får jag hemställa, det
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att under tionde huvudtiteln å extra stat för år
1917 anvisa ett anslag av 911 kronor för utdelande
av tillfälligt understöd åt f. d. förrådsvaktmästare under
villkor:
att understöd ej tilldelas annan än den, som
styrker sig vara i behövande omständigheter, samt
att understödet för en var bestämmes till sådant
belopp, att det, jämte honom tillkommande gratial från
Vadstena krigsmanshuskassa, uppgår till 300 kronor.
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
45
5:o.
Uti underdånig skrivelse den 22 juni 1915 har so kund chefen för
Livgardet till häst hemställt, att en årlig pension av 1,000 kronor måtte
beredas maskinisten vid regementet Anders Gustaf Täckström. Till stöd
för framställningen har sekundchefen framhållit, att Täckström, som
vore född den 9 november 1856, varit anställd såsom maskinist vid
regementet sedan den 31 augusti 1904 och dessförinnan varit i statens
tjänst i sammanlagt 21 år. Då han den 9 november 1916 fyllde 60
år, hade han alltså halt anställning i statens tjänst i 33 år. Täckström
fullgjorde visserligen fortfarande sin tjänst vid regementet, men hans
arbetsförmåga nedsattes årligen av tilltagande reumatism, varför det
vore önskvärt, att pensionen kunde tilldelas honom snarast möjligt efter
fyllda 60 år. Täckströms löneförmåner vid regementet utgjordes av
1,500 kronor i årligt arvode, fri bostad om ett rum och kök, fri vedbrand
och lyse samt eu naturaportion om 60 öre om dagen. Såväl
under sin tjänstgöring vid regementet som å sina förut innehavda anställningar
hade Täckström ådagalagt duglighet i facket samt ett utmärkt
gott och hedrande uppförande.
_ Enligt ett framställningen vidfogat läkarintyg lider Täckström av
kronisk led- och muskelreumatism och är fördenskull mindre arbetsför.
Chefen för fjärde arméfördelningen har framhållit, att Täckström
i avlöningshänseende vore närmast likställd med sergeanter av första
klassen, vilka erhölle i årlig pension 900 kronor, vartill de dock
genom erläggande av pensionsavgifter själva bidragit. Oaktat frågan om
maskinisternas vid armén anställning och avlöning och i sammanhang
därmed deras pensionering ännu ej varit föremål för Kungl. Maj:ts och
riksdagens provning, ville armelördelningschelen, med hänsyn till att
Täckström länge och förtjänstfullt tjänat staten och enligt läkarintyg
på grund av sjukdom vore mindre arbetsför, tillstyrka, att Kungl. Maj-t
matte hos riksdagen föreslå tillerkännande åt honom av årlig pension
efter fyllda 60 år av 500 kronor.
Med hänsyn till Täckströms långa och väl vitsordade verksamhet
i statens tjänst och då hans arbetsförmåga nu blivit inskränkt, har
arméförr ältning ens intondentsdeparfement funnit det vara med rättvisa
och billighet lörenat, att något understöd för ålderdomen bereddes honom.
I fråga om storleken av dylikt understöd ville departementet framhålla,
att den beräkningsgrund, som i allmänhet av Kungl. Maj:t och riks
-
[27.]
Ang. pension
åt maskinisten*
vid Livgardet
till häst A. G.
Tädcströrrt.
46
Tionde huvudtiteln: bil. 3.
dagen under de senare åren följts vid beviljandet av dylik pension,
nämligen densammas bestämmande till två tredjedelar av den årsinkomst,
pensionären under senare delen av sin anställningstid av staten uppburit,
i detta fall, på de av arméfördelningschefen anförda skäl, icke syntes
fullt tillämplig. Pensionen till Täckström syntes nämligen icke skäligen
böra. bestämmas till högre belopp än 900 kronor eller den pension, som
författningsenligt tillkomme sergeanter av första klassen, med vilka
beställningshavare Täckström i avlöningshänseende vore närmast likställd.
I anledning härav hemställde departementet, att Täckström måtte
få från och med månaden näst efter den, under vilken han efter fyllda
60 år erhölle entledigande från sin befattning, under sin återstående livstid
från allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension av 900 kronor.
Statskontoret har, med hänsyn till vad i ärendet blivit meddelat
och anfört, förklarat sig icke hava något att erinra mot arméförvaltningens
intendentsdepnrtements förevarande framställning och fördenskull
tillstyrkt bifall till densamma.
I likhet med vederbörande myndigheter anser även jag med rättvisa
och billighet förenat, att Täckström efter erhållet entledigande från
sin beställning kommer i åtnjutande av pension av statsmedel. Vad
pensionsbeloppet angår, torde detta av skäl, som arméfördelningschefen
anfört, böra sättas något lägre än det till sergeanter av första klassen
utgående. Pensionen synes mig skäligen böra bestämmas till 720 kronor,
motsvarande den till sergeant av törsta klassen av statsmedel utgående
fyllnadspensionen.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Magt föreslå
riksdagen medgiva,
att maskinisten vid Livgardet till häst Anders
Gustaf Täckström må från och med månaden näst
efter den, under vilken han efter fyllda 60 år erhåller
entledigande från sin befattning, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig
pension av 720 kronor.
6:o.
»Uti underdånig skrivelse den 7 oktober 1915 har chefen för Svea
C28-] artilleriregemente gjort framställning om beredande av pension åt den
kokerJkan vid regementet anställda kokerskan, änkan Augusta Fredrika Ljungmark,
md Svea ar- Lagerquist. Till stöd härför har regementschefen anfört, att änkan
Jm!u!rZkan Ljungmark, som vore född den 27 juni 1849, varit anställd såsom kokerska
Tionde huvudtiteln: bil. 3.
•17
vid regementet sedan den 1 januari 1874 och därunder nitiskt och troget
skött sin tjänst, att hon på grund av sin höga ålder ej längre kunde
fullgöra sina åligganden såsom kokerska vid regementet, samt att hon
saknade möjlighet att på annat sätt själv försörja sig. Beträffande
hennes löneförmåner meddelade regementschefen, att hon åtnjöte en lön
av 720 kronor om året förutom portion, bostad med lyse och vedbrand.
Med anledning härav hemsiällde regementschefen, att pensionsbeloppet
måtte bestämmas till 500 kronor om året.
Av ett framställningen vid fogat läkarintyg framgår, att änkan
Ljungmark lider av kronisk lungkatarr och hjartsvaghet samt att lmn på
grund härav ävensom med hänsyn till sin ålder är oförmögen att
försörja sig med arbete.
Chefen för fjärde arméfördelningen har tillstyrkt framställningen.
Med hänsyn till änkan Ljungmarks långa och väl vitsordade tjänstgöring
vid regementet och hennes på grund av ålder och sjukdom nedsatta
arbetsförmåga har arméförvaltningens intendentsdepartement funnit
det vara med rättvisa och billighet lörenat, att något understöd för
ålderdomen bereddes henne; och har departementet, som icke haft något
att erinra mot den föreslagna pensionens storlek, hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att ifrågavarande kokerska finge
från och med månaden näst efter den, under vilken hon erhölle avsked
från sin befattning vid regementet, under sin återstående livstid från
allmänna indragningsstaten åi n juta en årlig pension av 500 kronor.
Statskontoret har förklarat sig icke Lava annat att erinra mot förevarande
framställning, än att det föreslagna pensionsbeloppet, 500
kronor, syntes vara väl stort. Det högsta belopp, som hittills av riksdagen
tilldelats befattningshavare av motsvarande slag, utgjorde 360
kronor, som av 1905 års riksdag beviljats en vid Kronprinsens husarregemente
anställd kokerska, vilken uppnått 60 års ålder och tjänat vid
regementet under 29 år. Med hänsyn härtill och då en å fångvårdsstaten
anställd kokerska, som innehade ordinarie befattning med rätt till
pension och efter intjänade ålderstillägg enligt den från och med år
1915 gällande staten åtnjöte avlöningsförmåner, jämförliga med dem,
som tillkomme änkan Ljungmark såsom kokerska vid Svea artilleriregemente,
icke kunde komma i åtnjutande av högre pension än 500
kronor och dock för sådan rätt erlagt avgifter, syntes det statskontoret,
som om pensionsbeloppet i förevarande fall borde begränsas till 400
kronor.
Åven jag anser det vara med billighet överensstämmande, att
änkan Ljungmark, som i 41 år varit anställd i kronans tjänst, beredes
A ugusta
Fredrika
Ljungmark,
född Lag sr -qvist.
48
Tionde huvudtiteln: bil. 3.
[29.]
Ang. pension
dt arbeterskan
vid ammunitions
fabriken
d Alarieberg
Byngs Johanna
Larsdotter.
något understöd på sin ålderdom. Beträffande pensionsbeloppets storlek
ansluter jag mig till den av statskontoret uttalade meningen. Med anledning
härav får jag hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen medgiva,
att kokerskan vid Svea artilleriregemente, änkan
Augusta Fredrika Ljungmark, född Lagerquist, må
under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 400 kronor, att
utgå från och med månaden näst efter den, under
vilken hon entledigas från sin anställning vid regementet.
7:o.
Uti underdånig skrivelse den 18 september 1915 har arméförvaltninqens
artilleridepartement anmält, att styresmannen för ammunitionsfabriken
hos departementet gjort framställning om utverkande av årligt
understöd från och med den 13 september 1915 åt arbeterskan vid
ammunitionsfabrikens avdelning å Marieberg Byngs Johanna Larsdotter,
som den 11 i samma månad blivit entledigad från berörda anställning.
Av styresmannens framställning vidfogade handlingar hade inhämtats,
att Byngs Johanna Larsdotter, som vore född den 9 april 1850, sedan
den 21 juli 1869 eller i något över 46 år haft anställning vid ammunitionsfabriken,
att hon enligt läkarbetyg till följd av kärlsjukdom och
ålderdomssvaghet vore oförmögen att fullgöra det med hennes anställning
förenade arbetet och för framtiden bleve urståndsatt att med eget arbete
försörja sig, att hon under år 1914 utom fri bostad och vedbrand
kontant uppburit 717 kronor 49 öre, samt att hon enligt styresmannens
vitsord ådagalagt ett hedrande uppförande och visat god arbetsduglighet.
I likhet med styresmannen ansåge departementet billigt, att ifrågavarande
arbeterska, som till följd av sina nedsatta arbetskrafter ej längre
kunde kvarstå i sin tjänst, bereddes erforderlig hjälp till livsuppehälle
genom årligt understöd, vartill hennes långvariga och väl vitsordade statstjänst
gåve henne berättigade anspråk. Med fastat avseende vid hennes
löneinkomster och å de belopp, som förut i likartade fall av riksdagen
beviljats såsom pension, ansåge departementet pensionsbeloppet böra
bestämmas till 400 kronor årligen. På grund av vad sålunda anförts,
hemställde departementet, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
å allmänna indragningsstaten bevilja Byngs Johanna Larsdotter en årlig
pension av 400 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den,
Tionde huvudtiteln: bil. 3. 49
under vilken hon blivit entledigad från sin anställning vid ammunitionsfabriken,
eller från och med den 1 oktober 1915.
Med hänsyn till Byngs Johanna Larsdotters långvariga, väl vitsordade
arbete vid statens amnnmitionsfabrik har statskontoret förklarat
sig anse billigt, att någon pension bereddes- henne, då hon nu på grund
av ålder och sjuklighet nödgats frånträda sin anställning vid fabriken
och icke längre kunde med arbete försörja sig. Då pensionsbeloppet
för arbeterskor vid ammunitionsfabriken i'' föregående fall bestämts till
300 kronor, syntes även i nu förevarande fall samma belopp höra
förordas.
På grund av vad i ärendet blivit upplyst och med hänsyn till
vad statskontoret anfört rörande pensionsbeloppets storlek, får jaghemställa,
det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen medgiva,
att förra arbeterskan vid ammunitionsfabrikens
avdelning å Marieberg Byngs Johanna Larsdotter må
under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 300 kronor, att
utgå från och med den 1 oktober 1915.
8:o.
1 underdånig skrivelse den 24 april 1915 har armé förvaltning ens [30.1
fortijikationsdepartement anmält, att förre fästningsbyggnadsarbetaren 4n ension
August Andersson-Flodin hos departementet gjort framställning om ut- ^tö^Tmverkande
åt honom av en årlig pension. Andersson-Flodin, som vore 58
år gammal, hade, enligt uppgifter, som bekräftats av fortifikationsbefäl- tJZ “lugn,t
havaren å Karlsborg,. varit stamanställd i 4 V, år samt arbetat dels
såsom lamptändare vid volontärskolan å Karlsborg, dels ock under
13 V2 år. vid fästningsbyggnaden därstädes. Enligt ansökningen vidfogade
intyg vore Andersson-Flodin sjuk, fattig och oförmögen att
förtjäna något nämnvärt till sitt och ''sin familjs uppehälle. Jämväl
hustrun vore oförmögen till arbete, och av sina lem ännu levande barn
kunde han desto mindre vänta något understöd, som de, själva sjuka,
snarare syntes vara i behov av hjälp. Ehuru Andersson-Flodin varken
i avseende å levnadsår eller tjänstår uppfyllde de villkor (60 levnadsoch
30 tjänstår), departementet i vanliga fall brukade fordra för tillstyrkan
av pensionsansökan, hemställde dock departementet, med fästat
avseende å de ömmande omständigheter, som i detta fäll förelåge, att
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 7
50
Tionde huvudtiteln: bil. 3.
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen bevilja Andersson-Flodin pension,
vilken likväl syntes böra bestämmas till något lägre belopp, än som i
allmänhet beviljades gamla arbetare i kronans tjänst, exempelvis till 200
kronor årligen," att utgå från allmänna indragningsstaten.
Av ett i ärendet företett läkarintyg framgår, att Anderson-Flodin,
som lider av bröst- och nervsjukdom, ej är i stånd att med arbete fullt
försörja sig. Kommunalnämndsordföranden i S:t Johannis kommun har
intygat, att Andersson-Flodin på grund av sjukdom är mindre arbetsför
och till följd därav medellös, samt att han tidtals erhållit understöd för
sig och sin familj från församlingens fattigvård.
Statskontoret har uti avgivet utlåtande framhållit, att av handlingarna
i ärendet inhämtats, att Andersson-Flodin räknade endast omkring
18 år i statens tjänst samt att inemot 20 år förflutit, sedan han
vid 38 års ålder lämnade sin anställning i sådan tjänst. På grund
härav och då föregående framställningar att under liknande förhållanden
bereda pension av statsmedel ansetts icke böra föranleda till någon
Kungl. Maj ds åtgärd, såsom framginge av breven den 29 september
1911 angående förre fästningsbyggnadsarbetaren J. Andreasson-Skoglund,
den 1 december samma år angående förre fästningsbyggnadsarbetaren
P. J. Danielsson och den 30 maj 1913 angående förre fästningsbyggnadsarbetarna
J. A. Söderström, A. Abrahamsson och J. Svensson Ed, kunde
statskontoret icke undgå att finna det i viss mån betänkligt att förorda
bifall till förevarande framställning. Emellertid kunde det icke förnekas,
att i detta fall förelåge bevekande omständigheter av liknande beskaffenhet
med dem, som föranlett riksdagen tillmötesgå av enskilda motionärer
framlagda förslag om pension åt förenämnda Andreasson-Skoglund och
Danielsson; och vid sådant förhållande ansåge sig statskontoret icke böra
avstyrka, att förslag framlades för riksdagen om beviljande för AnderssonFlodin
av pension från allmänna indragningsstaten till belopp av 200
kronor, motsvarande vad riksdagen beviljat en var av förenämnda
Andreasson-Skoglund och Danielsson.
Ehuru Andersson-Flodin icke uppnått den levnads- och tjänstålder,
som plägat fordras för tilldelande av pension åt f. d. fästningsbyggnadsarbetare,
anser jag dock i förevarande fall sådana ömmande omständigheter
föreligga,'' att ett årligt understöd av statsmedel synes böra tillerkännas
honom. Vid sådant förhållande och då jag finner det föreslagna
beloppet skäligt, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl.
Maj:t föreslå riksdagen medgiva,
''tionde huvudtiteln: bil. 3.
51
att förre fästningsbyggnadsarbetaren August
Andersson-Flodin må under sin återstående livstid å
allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 200 kronor, att utgå från och med år 1916.»
Vad departementschefen ovan under punkterna
l:o—8:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter
instämde, täcktes Hans Maj:t Konungen bifalla; och
skulle utdrag av protokollet härom tillställas finansdepartementet
för iakttagande vid uppgörande av förslag
till reglering av utgifterna under riksstatens tionde
huvudtitel.
Ur protokollet:
Gustaf B. v. Schwerin.
52
Tionde huvudtiteln: bil. 4.
[190.
Ang. pension
till förre
båtsmannen
J. V. Lindström
Lidberg.
Utdrag av protokollet över sjö för svar särenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den S
december 1915.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern HAMMARSKJÖLD,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WALLENBERG,
Statsråden: HASSELROT,
von Sydow,
friherre BECK-FRIIS,
Stenberg,
Linnér.
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
e
Härefter anförde departementschefen, statsrådet Broström.
29:o.
Direktionen över flottans pensionskassa har i underdånig skrivelse
den 17 juni 1915 till Kungl. Maj:ts prövning hänskjuta en utav befälhavaren
för uppfordrade båtsmanskompanier vid flottans station i Stockholm
för förre båtsmannen vid Roslags l:a båtsmauskompani nr 36 Johan
Valentin Lindström Lidberg gjord anmälan till erhållande av pension,
och har direktionen därvid anfört, bland annat, följande.
Lindström Lidberg vore född den 30 april 1853 och avskedades
Tionde huvudtiteln: bil. 4.
53
den 27 juli 1897 efter en tjänstetid av 19%2 år från 20 års ålder med
vitsord att under tjänstetiden Lava skickat sig redligt och utmärkt väl.
Enär Lindström Lidberg icke tjänat kronan i 20 år från 20 års
ålder, kunde direktionen regiementsenligt icke tilldela honom någon
pension, men då endast 3 månader i pensionsberättigande tjänstetid
fattades för honom, hemställde direktionen, att Lindström Lidberg, som
vore medellös, måtte få tilldelas pension såsom hade han tjänat i 20 år
från 20 års ålder.
Enligt § 85 av Kungl. Majrts förnyade nådiga förordning och
reglemente angående styrelsen och förvaltningen av amiralitetskrigsmanskassan
den 26 oktober 1838 erfordras för att båtsman må kunna tilldelas
pension i femte eller lägsta klassen, att han uppnått 55 levnadsår
och innehar 20 tjänstår från 20 års ålder.
Vid 1859—1860 års riksmöte framlade Kungl. Maj:t förslag om
förbättrade pensioner för flottans gemenskap, varvid förutsattes, att de
i nyssnämnda reglemente fastställda grunder fortfarande skulle vara
gällande; och beslöt riksdagen att, med bifall till pensionsförslaget, anvisa
ett av Kungl. Maj:t äskat årligt kreditiv att för ändamålet användas.
Härefter utfärdades nådigt cirkulär den 20 november 1860 angående
förbättrade pensioner för flottans gemenskap in. m., enligt vilket
cirkulär, som ännu äger tillämpning i fråga om båtsmän, pension för
båtsman i femte klassen utgör 30 kronor.
Lindström Lidberg är, såsom direktionen över flottans pensionskassa
anfört, regiementsenligt icke berättigad till erhållande av någon
pension, men billighetsskäl synas mig tala för att han, i likhet med
vad tidigare i dylika fall ägt rum, därav må komma i åtnjutande.
I sådan händelse kommer Lindström Lidberg, som med tillämpning
av nådiga kungörelsen den 13 augusti 1909 angående förhöjning i
pensioner, som från flottans pensionskassa utgå till avskedat manskap,
bort få åtnjuta höjning av pensionen med 25 kronor årligen, jämväl att
på grund av sin levnadsålder bliva delaktig av den pensionsförbättring
för f. d. båtsmän, som riksdagen år 1914 besluta. Den årliga pension,
Lindström Lidberg till följd härav komme att få uppbära, utgör 100
kronor.
Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
att förre båtsmannen vid Roslags l:a båtsmanskompani
nr 36 Johan Valentin Lindström Lidberg må
tilldelas pension såsom hade han tjänat i tjugu år från
. tjugu års ålder.
54
Tionde huvudtiteln: bil. 4.
30:o.
[20.] Direktionen över flottans pensionskassa har i underdånig skrivelse
Ang. pension ^en ]_7 juni 1915 till Kungl. Maj:ts provning hänskjuta en av förre
båtsmannen båtsmannen vid Norrlands 2:dra båtsmanskompani nr 19 Karl Fredrik
k. f. Back- Backman Gallin gjord ansökan om erhållande av pension; och har
man Gallin. i0]aeil därvid anfört, bland annat, följande:
Backman Gallin vore född den 15 mars 1859 och avskedades den
7 januari 1897 efter eu tjänstetid av 197i2 år, därav 17 år 9 månader
22 dagar från 20 års ålder, med vitsord, att han under tjänstetiden
skickat sig redligt och utmärkt väl.
Enär Backman Gallin icke tjänat kronan i 20 år från 20 års ålder,
kunde direktionen reglementsenligt icke tilldela honom någon pension,
men då i en tjänstetid av 20 år för honom fattades endast 10 månader,
hemställde direktionen, att Backman Gallin, som levde under knappa
ekonomiska omständigheter, måtte få tilldelas pension såsom hade han
tjänat i 20 år från 20 års ålder.
Enligt § 85 av Kungl. Maj:ts förnyade nådiga förordning och
reglemente angående styrelsen och förvaltningen av amiralitetskrigsmanskassan
den 26 oktober 1838 erfordras för att båtsman må kunna
tilldelas pension i femte eller lägsta klassen, att han uppnått 55 levnadsår
och innehar 20 tjänstår från 20 års ålder.
Vid 1859—1860 års riksmöte framlade Kungl. Maj:t förslag om
förbättrade pensioner för flottans gemenskap, varvid förutsattes, att de
i nyssnämnda reglemente fastställda grunder fortfarande skulle vara
gällande; och beslöt riksdagen att, med bifall till pensionsförslaget,
anvisa ett av Kungl. Maj:t äskat årligt kreditiv att för ändamålet
användas. Härefter utfärdades nådigt cirkulär den 20 november 1860
angående förbättrade pensioner för flottans gemenskap m. in., enligt
vilket cirkulär, som ännu äger tillämpning i fråga om båtsmän, pension
för båtsman i femte klassen utgör 30 kronor.
Sökanden är, såsom direktionen över flottans pensionskassa anfört,
reglementsenligt icke berättigad till erhållande av någon pension, men
billighetsskäl synas mig tala för att han, i likhet med vad tidigare i
dylika fall ägt rum, därav må komma i åtnjutande. I sådan händelse
lärer med tillämpning av nådiga kungörelsen den 13 augusti 1909
angående förhöjning i pensioner, som från flottans pensionskassa utgå
till avskedat manskap, sökanden jämväl få åtnjuta höjning av pensionen
med 25 kronor årligen, varjämte han vid uppnådd ålder av 60 år torde
Tionde huvudtiteln: bil. 4.
55
komma att bliva delaktig av den pensionsförbättring för f. d. båtsmän,
som riksdagen år 1914 beslutit och som för sökanden innebär, att det
årliga pensionsbeloppet uppbringas till 100 kronor.
Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
medgiva,
att förre båtsmannen vid Norrlands 2:dra båtsmanskompani
nr 19 Karl Fredrik Backman Gallin må
tilldelas pension såsom hade han tjänat i tjugu år från
tjugu års ålder.
31:o.
I en till Kungl. Maj:t ställd skrift har förre båtsmannen vid Norrlands
4:de båtsmanskompani nr 106 Olof Forsberg Warg i underdånighet
anhållit att komma i åtnjutande av pension.
Häröver har direktionen över flottans pensionskassa den 21 oktober
1915 avgivit underdånigt utlåtande och däruti anfört, bland annat, följande:
Forsberg Warg, som vore född den 24 september 1832, avskedades
den 1 september 1873 efter en tjänstetid av 19 år från 20 års ålder
med vitsord att under tjänstetiden hava skickat sig troget och väl.
Enär Forsberg Warg icke tjänat i 20 år från 20 års ålder vore
han reglementsenligt icke berättigad till pension. Med hänsyn till
sökandens höga ålder och de ytterst fattiga omständigheter, vari han enligt
bifogat intyg befunne sig, tillstyrkte direktionen, att sökanden måtte få
tilldelas pension såsom hade han tjänat kronan i 20 år från 20 års ålder.
Enligt § 85 av Kungl. Maj:ts förnyade nådiga förordning och
reglemente angående styrelsen och förvaltningen av amiralitetskrigsmanskassan
den 26 oktober 1838 erfordras för att båtsman må kunna tilldelas
pension i femte eller lägsta klassen, att han uppnått 55 levnadsår
och innehar 20 tjänstår från 20 års ålder.
Vid 1859—1860 års riksmöte framlade Kungl. Maj:t förslag om
förbättrade pensioner för flottans gemenskap, varvid förutsattes, att de
i nyssnämnda reglemente fastställda grunder fortfarande skulle vara
gällande; och beslöt riksdagen att, med bifall till pensionsförslaget, anvisa
ett av Kungl. Maj:t äskat årligt kreditiv att för ändamålet användas.
Härefter utfärdades nådigt cirkulär den 20 november 1860 angående
förbättrade pensioner för flottans gemenskap m. m., enligt vilket cirkulär,
som ännu äger tillämpning i fråga om båtsmän, pension för båtsman i
femte klassen utgör 30 kronor.
[21.]
Ang. pension
till förre båtsmannen
O.
Forsberg
Warg.
56
Tionde huvudtiteln: bil. 4.
[22.]
Ang. pension
till förre båtsmannen
O. F.
Johansson
Kummelberg.
Sökanden är, såsom direktionen över flottans pensionskassa anfört,
reglementsenligt icke berättigad till erhållande av någon pension, men
billighetsskäl synas mig tala för att han, i likhet med vad tidigare i
dylika fall ägt rum, därav må komma i åtnjutande.
1 sådan händelse kommer sökanden, som med tillämpning av nådiga
kungörelsen den 13 augusti 1909 angående förhöjning i pensioner, som
från flottans pensionskassa utgå till avskedat manskap, bort få åtnjuta
höjning av pensionen med 25 kronor årligen, jämväl att på grund av sin
levnadsålder bliva delaktig av den pensionsförbättring för f. d. båtsmän,
som riksdagen år 1914 beslutit. Den årliga pension, sökanden till följd
härav komme att få uppbära, utgör 200 kronor.
Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t föreslår riksdagen medgiva,
att förre båtsmannen vid Norrlands 4:de båtsmanskompani
nr 106 Olof Forsberg Warg må tilldelas pension
såsom hade han tjänat i tjugu år från tjugu års
ålder.
32:o.
Direktionen över flottans pensionskassa har i underdånig skrivelse
den 21 oktober 1915 till Kungl. Maj:ts prövning hänskjutit en utav
befälhavaren för uppfordrade båtsmanskompanier vid flottans station i
Stockholm för förre båtsmannen vid Roslags l:a kompani nr 35 Oscar
Fredrik Johansson Kummelberg gjord anmälan till erhållande av pension;
och har direktionen därvid anfört, bland annat, följande:
Kummelberg vore född den 20 juni 1860 och avskedades den 9
november 1898 efter en tjänstetid av 212/i2 år, därav 184/ia år från 20
års ålder, med vitsord att under tjänstetiden hava skickat sig redligt.
Kummelberg hade under tjänstetiden ådragit sig följande bestraffningar:
år 1882 fyra dagars sträng arrest för undanhållning och
övergivande av post, samma år fyra dagars sträng arrest för fylleri,
och år 1884 tre dagars sträng arrest för undanhållning.
Enär Kummelberg icke tjänat kronan i 20 år från 20 års ålder
och vid avskedet icke erhållit gott vitsord om uppförandet, kunde direktionen
reglementsenligt icke tilldela honom någon pension, men då
han emellertid tjänat kronan över 20 år och de förseelser, för vilka han
undergått bestraffningar, icke syntes hava varit av svårare art, hemställde
direktionen, att Kummelberg måtte få tilldelas pension såsom
hade han tjänat i 20 år från 20 års ålder samt avskedats med gott
vitsord om uppförandet.
Tionde huvudtiteln: bil. 4.
57
Enligt § 85 av Kungl. Maj:ts förnyade nådiga förordning och
reglemente angående styrelsen och förvaltningen av amiralitetskrigsmanskassan
den 26 oktober 1838 erfordras för att båtsman må kunna
tilldelas pension i femte eller lägsta klassen, att han uppnått 55 levnadsår
och innehar 20 tjänstår från 20 års ålder.
Vid 1859—1860 års riksmöte framlade Kungl. Maj:t förslag om
förbättrade pensioner för flottans gemenskap, varvid förutsattes, att de
i nyssnämnda reglemente fastställda grunder fortfarande skulle vara
gällande; och beslöt riksdagen att, med bifall till pensionsförslaget, anvisa
ett av Kungl. Maj:t äskat årligt kreditiv att för ändamålet användas.
Härefter utfärdades nådigt cirkulär den 20 november 1860 angående
förbättrade pensioner för flottans gemenskap m. m., enligt vilket
cirkulär, som ännu äger tillämpning i fråga om båtsmän, pension för
båtsman i femte klassen utgör 30 kronor.
Kummelberg är, såsom direktionen över flottans pensionskassa
anfört, reglementsenligt icke berättigad till erhållande av någon pension,
men billighetsskäl synas mig tala för att han, i likhet med vad tidigare
i dylika fall ägt rum, därav må komma i åtnjutande. I sådan händelse
lärer med tillämpning av nådiga kungörelsen den 13 augusti 1909 angående
förhöjning i pensioner, som från flottans pensionskassa utgå till
avskedat manskap, Kummelberg jämväl få åtnjuta höjning av pensionen
med 25 kronor årligen, varjämte han vid uppnådd ålder av 60 år torde
komma att bliva delaktig av den pensionsförbättring för f. d. båtsmän,
som riksdagen år 1914 beslutit och som för Kummelberg innebär, att
det årliga pensionsbeloppet uppbringas till 100 kronor.
Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
medgiva,
att förre båtsmannen vid Roslags l:a kompani nr
35 Oscar Fredrik Johansson Kummelberg må tilldelas
pension såsom hade han tjänat i tjugu år från tjugu
års ålder.
33:o.
Uti en till Kungl. Maj:t ställd ansökning har avlidne underofficerskorpralen
vid 3:dje matroskompaniet n:r 174 August Johanssons änka
Johanna Fredrika Petersdotter anhållit att komma i åtnjutande av något
understöd och därvid anfört, bland annat, följande:
Sökandens man hade enligt bifogat prästbevis avlidit den 1 juli
1915, efterlämnande i behövande levnadsvillkor förutom sökanden, som
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 8
[31.]
Ang. understöd
åt underofficerskorpralen
A. Johanssons
änka och
minderåriga
barn.
58
Tionde huvudtiteln: bil. 4.
vore född den 9 mars 1873, följande barn, nämligen Essie Elisabeth,,
född den 3 december 1896, Thyra Viktoria, född den 1 oktober 1901,
Sigrid Hanna Augusta, född den 13 augusti 1904, Marit Sofia, född
den 20 september 1905, och Inez Elisabeth, född den 18 november 1908.
Efter sin avlidne man, som enligt bifogat utdrag ur kompanirulla
oförvitligt tjänstgjort i närmare 23 år, vore sökanden nu lämnad utan
medel till sitt livsuppehälle, och då hon själv ej vore fullt arbetsför på
grund av svag hälsa, kunde hon ej förtjäna tillräckligt att försörja sig
och sina barn.
Över förevarande ansökning hava, efter särskilda nådiga remisser,
underdåniga utlåtanden avgivits av marinförvaltningen den 23 september
1915 och av statskontoret den 15 november samma år.
Marinförvaltningen, som i ärendet inhämtat yttrande från stationsbefälhavaren
vid flottans station i Karlskrona, har i sitt utlåtande anfört
huvudsakligen följande.
Av stationsbefälhavarens yttrande framginge, att avlidne underofficerskorpralen
Johansson på grund av sjukdom, lungtuberkulos, blivit
förbigången vid underofficersbefordran den 15 februari 1915 och fördenskull
ej kunnat förvärva delägarrätt i flottans pensionskassa. I anledning
härav hade Johanssons änka och minderåriga barn ej kunnat
komma i åtnjutande av det gratial, som eljest eventuellt skolat tillkomma
dem jämlikt §§ 22 och 27 i förnyade reglementet för flottans pensionskassa
den 17 november 1899, såsom dessa paragrafer lydde enligt
nådig kungörelse den 5 december 1913, eller för änkan, som i sitt äktenskap
ägde fyra barn under 15 år, ett gratial av 400 kronor, ökat med
15 procent av gratialbeloppet eller 60 kronor för ett barn och med ytterligare
10 procent eller 40 kronor för vart och ett av de övriga barnen.
Med hänsyn till å ena sidan Johanssons under tjänstetiden ådagalagda
berömliga uppförande och duglighet och det förhållandet, att
endast Johanssons i tjänsten ådragna sjukdom varit orsak till att han
ej vunnit befordran och sålunda kunnat bereda gratial till sina efterlevande,
samt å andra sidan de i ärendet förekommande bevekande omständigheter
ansåge marinförvaltningen, att sökanden och hennes minderåriga
barn borde komma i åtnjutande av något årligt understöd.
I nådig proposition den 12 februari 1915 till 1915 års riksdag
hade Kungl. Maj:t hemställt, att änkorna efter två konstaplar vid flottans
poliskår samt makarnas minderåriga barn skulle få från allmänna indragningsstaten
från och med år 1915 åtnjuta årliga understöd, vardera
änkan, så länge hon i sitt dåvarande änkestånd förbleve, till belopp av
250 kronor samt vart och ett av barnen intill uppnådd ålder av 15 år
Ilondo huvudtiteln: bil. 4. 59
till belopp av 50 krouor. Denna hemställan hade även vunnit riksdagens
bifall.
I likhet med vad sålunda ägt rum hemställde marinförvaltningen,
det täcktes Kungl. Maj:t föreslå riksdagen, att underofficerskorpralen
Johanssons änka samt makarnas fyra minderåriga barn måtte från allmänna
indragningsstaten få komma i åtnjutande av årliga understöd till belopp
och under villkor i övrigt, som för nyssnämnda änkor och deras barn
medgivits.
Statskontoret har i sitt ovanberörda utlåtande anfört, bland annat,
följande.
Sökanden hade uppgivit, att hennes man under sjötjänst vid flottan
år 1912 ådragit sig den sjukdom, lungtuberkulos, som medfört döden.
Därom torde numera någon utredning icke kunna åvägabringas. Om
emellertid militärtjänstgöringen skäligen skulle kunna antagas hava till
sjukdomen bidragit, skulle sökanden och makarnas minderåriga barn jämlikt
bestämmelserna i 4 § 3:o) b) av nådiga förordningen den 18 juni
1909 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
varit berättigade att bekomma i ersättning änkan en årlig
livränta å 180 kronor och ett vart av de minderåriga barnen ett årligt
belopp av 90 kronor, till dess det uppnått 15 års ålder, dock att änkans
och barnens sammanlagda ersättningsbelopp skulle uppgå till högst 450
kronor för år. Statskontoret, som, med hänsyn till sannolikheten därav,
att krigstjänsten bidragit till den sjukdom, varav sökandens man avlidit,
funne billighetsskäl tala för att något understöd bereddes sökanden
och hennes minderåriga barn, ansåge, att detta understöd lämpligen
borde avpassas i överensstämmelse med vad som skulle hava tillkommit
dem, därest nämnda förordning varit i detta fall tillämplig. Statskontoret
hemställde alltså, det täcktes Kungl. Maj:t i nådig proposition
föreslå riksdagen medgiva, att till sökanden och hennes minderåriga barn
finge från och med år 1916 från allmänna indragningsstaten utgå understöd
till belopp och under villkor i övrigt, som i 4 § 3:o) b) av nämnda
förordning funnes angivna.
Med avseende å vad sålunda förekommit och då även jag anser
sökanden och hennes minderåriga barn på grund av de i ärendet föreliggande
särskilda omständigheter böra komma i åtnjutande av årliga
understöd enligt av statskontoret föreslagna grunder, får jag hemställa,
det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen medgiva,
att underofficerskorpralen August Johanssons änka
Johanna Fredrika Petersdotter och makarnas minderåriga
barn Thyra Viktoria, Sigrid Hanna Augusta,
60
Tionde huvudtiteln: bil. 4.
[32.]
Ang. pension
åt f. konservatorn
vid Vegaexpeditionen
T. A. Boström.
Marit Sofia och Inez Elisabeth må från allmänna indragningsstaten
från och med år 1916 åtnjuta årliga
understöd, änkan så länge hon i sitt nuvarande änkestånd
förbliver samt vart och ett av nyssnämnda minderåriga
barn intill uppnådd ålder av 15 år, till belopp
och under villkor i övrigt, som finnas angivna i 4 §
3:o) b) av nådiga förordningen den 18 juni 1909 am
gående ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen
under militärtjänstgöring.
34:o.
I underdånig skrivelse den 27 oktober 1915 har amiralen A. A. L.
Palander, såsom förutvarande befälhavare å ångfartyget Vega under dess
expedition åren 1878—1880, anhållit om pension till deltagaren i nämnda
expedition Tomas Anton Boström.
Till stöd för denna framställning har amiralen Palander erinrat
om riksdagens åren 1912 och 1914 fattade beslut om tilldelande av
pensioner till åtskilliga personer av besättningen å Vega under dess
segling kring Asien och Europa åren 1878—1880; och har amiralen
Palander vidare anfört följande.
Vid tiden för avgivandet av den nådiga proposition i ämnet, varå
riksdagens beslut år 1912 var grundat, hade amiralen Palander av
dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet anmodats att lämna uppgift
på vilka av Vegas svenska manskap, som då levde. Amiralen Palander
hade vid avlämnande av denna uppgift icke upptagit förenämnde Boström,
vilken deltagit i hela expeditionen såsom konservator och professor
A. E. Nordenskiölds hjälpreda, och hade detta berott därpå att Boströms
kamrater bestämt uppgivit, att Boström för många år sedan avlidit
utomlands.
Emellertid hade amiralen Palander i början av år 1915 erhållit
brev från Boström, som sedan år 1883 vistats i Nordamerika, efter att
dessförinnan under två år (1881—1883) hava såsom konservator deltagit
i doktor Bowallii vetenskapliga expedition till Centralamerika. I
berörda brev hade Boström meddelat, att han vore bosatt i staden
Lake Bay i staten Washington. Genom fortsatt brevväxling hade
amiralen Palander erfarit, att Boström — som enligt handlingarna
bilagt prästbetyg vore född den 21 augusti 1857 — vore gift och hade
barn, att han levde i små och betryckta omständigheter samt att han
vore i stort behov av hjälp. På grund härav hade amiralen Palander
Tionde huvudtiteln: bil. 4.
61
satt sig i förbindelse med Kungl. Maj:ts beskickning i Washington och
därigenom fått ett beedigat meddelande, anskaffat från svenska vice
konsuln i Seattle, att Boströms hälsa vore dålig och att han vore fattig.
Beskickningen hade vidare meddelat, att, enligt vad från säker källa
erfarits, Boström på grund av olyckshändelse under jakt för flera år
sedan vore ofärdig i vänstra handen.
Då Boström vore den enda av Vegas nu levande svenska underofficerare
och manskap, som ej erhållit årlig pension, och detta, såsom
förut nämnts, berott på misstag från amiralen Palanders sida, samt då
Boström med stort nit och intresse utfört de arbeten, som under Vegas
expedition blivit honom ålagda, hemställde amiralen Palander, det täcktes
Kungl. Maj:t i nådig proposition föreslå riksdagen bevilja Boström en
årlig pension av 450 kronor, att utgå från och med år 1916.
Efter i ärendet erhållen remiss har statskontoret avgivit underdånigt
utlåtande av den 5 november 1915, däri statskontoret, under åberopande
av 1912 års riksdags och 1914 års första riksdags beslut
om pensioner åt vissa deltagare i Vegaexpeditionen åren 1878—1880,
tillstyrkt bifall till förevarande förslag.
1912 års riksdags beslut (i anledning av proposition nr 146) innebar,
såsom jag torde få erinra, att en av manskapet tillhörande Vegas
ifrågavarande expedition, vilken vid avgången ur sin tjänst vid flottan
tillerkänts årlig pension å 400 kronor, samt hustrun till en av manskapet,
vilken såsom obotligt sinnessjuk vårdades å allmän försörjningsinrättning,
vardera erhöllo årlig pension å allmänna indragningsstaten till
belopp av 300 kronor, ävensom att tre av manskapet, av vilka två åtnjöto
pension till belopp av endast 67 kronor vardera och den tredje
icke åtnjöt någon pension, erhöllo pension å allmänna indragningsstaten
till belopp av 450 kronor var. Enligt 1914 års förra riksdags beslut
tilldelades vidare, i anledning av enskild motion (nr 76), en underofficer,
som deltagit i expeditionen och vid sitt avsked ur krigstjänsten tillerkänts
honom tillkommande pension å 1,082 kronor 52 öre, därutöver en årlig
pension å allmänna indragningsstaten till belopp av 300 kronor.
Ehuru Boström ej i egentlig mening, såsom fallet varit med övriga omförmälda
personer, vilka fått sig tillerkända pensioner från statsverket i anledning
av sitt deltagande uti ifrågavarande färd, tillhört Vegas besättning,
utan medföljt expeditionen i egenskap av konservator och hjälpreda åt
professor Nordenskiöld, finner jag dock billighet och rättvisa kräva, att
jämväl Boström, särskilt med hänsyn till vad som upplysts rörande hans
nuvarande levnadsomständigheter, genom svenska statens försorg beredes
62 Tionde huvudtiteln: bil. 4.
någon pension för att skyddas mot nöd på sin ålderdom. Beträffande
beloppet av pensionen finner jag mig böra biträda den i ärendet gjorda
framställningen; och får jag alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl.
Maj:t föreslå riksdagen medgiva,
att förre konservatorn vid Vegaexpeditionen Tomas
Anton Boström må under sin återstående livstid uppbära
pension å allmänna indragningsstaten med 450
kronor årligen, att utgå från och med år 1916.
Vad föredragande departementschefen i de under
punkterna 29:o—34:o här ovan upptagna ärenden hemställt
behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av
statsrådets övriga ledamöter, bifalla; och skulle utdrag
av detta protokoll tillställas finansdepartementet för
iakttagande vid uppgörande av förslag till reglering av
utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel.
Ur protokollet:
Carl Bidderstad.
Tionde huvudtiteln: bil. 5.
63
Utdrag av protokollet över sjöförsvar särenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10
december 1915.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WALLENBERG,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Yennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet Broström anförde härefter:
Efter därom av Kungl. Maj:t avlåten proposition uppförde 1915
års riksdag- under tionde huvudtiteln å extra stat för år 1916 ett förslagsanslag
av 20,980 kronor för utdelande av tillfälliga understöd åt f. d.
förmän bland daglönare, sjlikvaktare och övriga daglönare vid marinen,
vilka pensionerats enligt bestämmelser, äldre än dem, som meddelats
genom nådiga kungörelsen den 25 november 1910 under villkor:
att understöd ej tilldelas annan än den, som styrker sig vara i
behövande omständigheter, samt
att understödet bestämmes för den, som, utan att erhålla invalid -
[23.]
Ang. tillfälliga
understöd
åt f. d.
daglönare vid
marinen.
64 Tionde huvudtiteln: bil. 5.
underhåll, i pension från flottans pensionskassa uppbär mindre än 200
kronor årligen, till det belopp, som erfordras för att understödet och
pensionen tillsammans skola uppgå till 300 kronor, för den, som i sådan
pension eller i dylik pension jämte invalidunderhåll åtnjuter tillhopa
från och med 200 till och med 307 kronor årligen, till 100 kronor samt
för den, som i sådan pension bekommer 400 kronor eller 500 kronor
årligen, till 50 kronor.
Direktionen över flottans pensionskassa har nu i skrivelse den 29
nästlidna november, med överlämnande av en inom pensionskassan uppgjord
uppgift å nu levande f. d. förmän bland daglönare, sjukvaktare
och övriga daglönare, varom här vore fråga, med för var och en av
dem utfört understödsbelopp enligt de av riksdagen givna bestämmelserna,
meddelat, att för år 1917 ett förslagsanslag av 19,455 kronor borde för
ifrågavarande ändamål äskas.
Åven för år 1917 torde ett förslagsanslag för enahanda ändamål
böra uppföras å extra stat under tionde huvudtiteln. På grund av
direktionens nyssberörda meddelande föreslår jag, att anslaget för år
1917 bestämmes till 19,455 kronor. Någon ändring i villkoren för rätt
att komma i åtnjutande av understöd av förevarande slag lärer ej böra
ifrågasättas. .
Under åberopande härav hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen
att å extra stat för år 1917 under tionde huvudtiteln
uppföra ett förslagsanslag av 19,455 kronor för
utdelande av tillfälliga understöd åt f. d. förmän bland
daglönare, sjukvaktare och övriga daglönare vid marinen,
vilka pensionerats enligt bestämmelser, äldre än
de, som meddelats genom nådiga kungörelsen den 25
november 1910, under villkor:
att understöd ej tilldelas annan än den, som
styrker sig vara i behövande omständigheter, samt
att understödet bestämmes för den, som, utan
att erhålla invalidunderhåll, i pension från flottans pensionskassa
uppbär mindre än 200 kronor årligen, till
det belopp, som erfordras för att understödet och pensionen
tillsammans skola uppgå till 300 kronor, för den,
som i sådan pension eller i dylik pension jämte invalidunderhåll
åtnjuter tillhopa från och med 200 till och
med 307 kronor årligen, till 100 kronor samt för den,
Tionde huvudtiteln: bil. 5.
(15
som i sådan pension bekommer 400 kronor eller 500
kronor årligen, till 50 kronor.
Till denna departementschefens hemställan, däri
statsrådets Övriga ledamöter instämde, täcktes Hans
Maj:t Konungen lämna nådigt bifall; och skulle utdrag
av detta protokoll tillställas finansdepartementet för
iakttagande vid uppgörande av förslag till reglering
av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel.
Ur protokollet:
JR. Sundin.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
9
66
Tionde hufudtiteln: bil. 6.
Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför Hane
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17
december 1915.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg.
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Härefter anförde departementschefen, statsrådet Broström:
117 o. 18.] Till 1908 års riksdag gjorde Kungl. Maj:t framställning om att
Ang. riksdagen måtte bevilja flottans pensionskassa bidrag av statsmedel
P>rla™iaJetaV motsvarande 1 V2 procent årligen av summan av de avlöningsförmåner,
för “bidrag till som enligt gällande stadganden kunde läggas till grund vid bestämmande
flottans av fyllnadspension för befäl och underbefäl med vederlikar vid flottan,
i.Msas‘gratiai- samt för sådant ändamål å riksstatens tionde huvudtitel för år 1909
fond m. m. uppföra under benämning »Bidrag till flottans pensionskassas gratialfond»
ett ordinarie anslag av 35,000 kronor.
Riksdagen, som ansåg med billighet överensstämmande, att flottans
pensionskassas gratialfond i likhet med armens änke- och pupillkassa
finge av statsverket erhålla ett bidrag beräknat efter 1 >/„ procent av
summan av ovanberörda avlöningsförmåner, eller i runt tal 35,000 kronor,
Tionde huvudtiteln: bil. 6.
H7
tunn emellertid det nya statsanslaget böra för det dåvarande begränsas
till det belopp, som erfordrades för att gratialkassan, inberäknat ett redan
då till gratialfonden utgående årligt anslå:»- av statsverket å 16,650 kronor
till ersättning för mistade inkomster för pensionskassans gratialfond,
finge åtnjuta ett statsbidrag av sammanlagt 35,000 kronor, eller till
18,350 kronor, och uppförde riksdagen i anslutning härtill under benämning
»Bidrag till flottans pensionskassas gratialfond» å riksstaten
för år 1909 ett ordinarie anslag av 18,350 kronor.
På framställning av Kungl. Maj:t har detta anslag sedermera år
för år höjts och i riksstaten för år 1916 upptagits till ett belopp av
28,700 kronor.
Nu har direktionen över flottans pensionskassa i underdånig skrivelse
den 22 november 1915, med överlämnande av uppgift å beloppet av de
avlöningsförmåner för år 1916, som enligt gällande stadganden kunna
läggas till grund vid bestämmande av fyllnadspension för befäl och
underbefäl med vederlikar vid pensionering genom flottans pensionskassa,
anhållit, att till nästkommande års riksdag måtte göras framställning
om att flottans pensionskassas gratialfond finge å{ 1917 komma
i åtnjutande av anslag, beräknat efter 1 1/2 procent på berörda avlöningsförmåner
3,076,307 kronor 99 öre till 46,144 kronor 62 öre.
Marinförvaltningen har i häröver den 9 december 1915 avgivet
utlåtande icke haft något att erinra mot direktionens förevarande framställning.
För ifrågavarande ändamål skulle alltså, utöver anslaget till ersättning
för mistade inkomster för flottans pensionskassas gratialfond å
16,650 kronor, erfordras ett belopp av 29,494 kronor 62 öre; och torde
därför det under benämning »Bidrag till flottans pensionskassas gratialfond»
uppförda ordinarie anslag, nu utgående med 28,700 kronor, böra
för år 1917 höjas med i jämnat tal 800 kronor.
Ett lika stort belopp synes mig emellertid böra å extra stat för
samma år anvisas till förstärkande av det i 1916 års riksstat för ifrågavarande
ändamål uppförda ordinarie anslag.
Jag får alltså tillstyrka, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
dels att höja det under riksstatens tionde huvudtitel
å ordinarie stat uppförda anslaget för bidrag till
flottans pensionskassas gratialfond
nu............................................. kronor 28,700: —
med.......................................... » 800: —
till............................................. kronor 29,500: —
68
Tionde huvudtiteln: bil. 6.
dels och att, till förstärkande av det i 1916 års
riksstat för samma ändamål uppförda anslag, å extra
stat för år 1917 anvisa ett belopp av 800 kronor.
Till denna departementschefens hemställan, däri
statsrådets övriga ledamöter instämde, täcktes Hans
Maj:t Konungen lämna bifall; och skulle utdrag av
detta protokoll tillställas finansdepartementet för iakttagande
vid uppgörande av förslag till reglering av
utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel.
Ur protokollet :
Torsten Hoppe.
Tionde huvudtiteln: bil. 7.
69
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 december
1915.
Närvarande:
Hane excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg.
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Yennersten,
Westman.
Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde:
l:o.
I en till Kungl. Maj:t ställd, av Kungl. Maj:ts befallningshavande
i Gävleborgs län med underdånig skrivelse den 19 november 1915
överlämnad skrift har skrivbiträdet hos länsstyrelsen i nämnda län
Hulda Andrietta Katarina Ström, som anhållit om avsked från sin
berörda befattning med 1915 års utgång, i underdånighet anhållit,
att^ Kungl. Maj: t jämlikt lagen den 11 oktober 1907 angående
civila tjänstinnehavares rätt till pension måtte bevilja benne pension från
och med den 1 januari 1916. I den underdåniga ansökningen har
sökanden framhållit, att hon uppnått 60 års ålder samt att hennes
anställning i statens tjänst vid 1915 års utgång omfattade en tid
[33.]
Tilläggspension
till
skrivbiträdet
Hulda
Andrietta
Katarina
Ström.
av
70
Tionde huvudtiteln: bil. 7.
27 år. Enligt vid ansökningen fogade handlingar anställdes sökanden,
som är född cEn 11 april 1855, såsom extra skrivbiträde hos länsstyrelsen
den 2 januari 1889, varefter hon den 18 november 1912 konstituerades
att från och med den 1 januari 1913 vara ordinarie skrivbiträde.
Kung).M&j:ts Kungl. Maj:ts befallningshavande har i sin ovanberörda skrivelse
befallnings- meddela!, att sökanden med 1915 års utgång komme att avgå från sin
Oävieborgs au mnehavande belattmug.
län.
stats- Till följd av nådig remiss bär statskontoret den 1 december 1915
kontoret.. aygjyjt underdånigt utlåtande i ärendet och därvid anfört följande:
Av handlingarna i ärendet framginge, att sökanden vore underkastad bestämmelserna
i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension;
att hon överskridit den levnadsålder av 60 år, då skyldighet att från tjänsten avgå
för henne inträtt, men erhållit vederbörandes tillstånd att däri kvarsta tillsvidare intill
utgången av år 1915; att hon vid sistnämnda tidpunkt komme att innehava 26 för
pension beräkneliga tjänstår, alla såsom skrivbiträde hos nämnda länsstyrelse; samt
att hon icke innehade annan statens tjänst eller för sådan tjänst atnjöte pension.
På grund därav hemställde statskontoret, att Kungl. Maj:t måtte förklara
sökanden, som enligt det från och med år 1913 gällande tillägg till staten för länsstyrelserna
ägde uppbära, förutom tjänstgöringspenningar, lön till belopp av 700
kronor jämte ålderstillägg därtill å 400 kronor enligt nådigt brev den 7 mars 1918
eller tillhopa 1.100 kronor, vilket belopp utgjorde pensionsunderlag för sökanden,
berättigad att från och med månaden näst efter den, vari avgång från tjänsten ägde
rum, under sin återstående livstid åtnjuta avkortad pension till belopp motsvarande
0 av pensionsunderlaget eller, efter föreskriven avrundning, niohundrasextio kronor
årligen, att utgå från tionde huvudtitelns förslagsanslag till pensionering av civila
tjänstinnehavare.
Statskontoret ville emellertid fästa uppmärksamheten därå, att då sökanden
varit i statens tjänst anställd alltsedan den 2 januari 1889 och under sin tjänstetid
icke åtnjutit någon ledighet av beskaffenhet att jämlikt 17 § pensionslagen inverka
på tjänstårsberäkningen, alltså blott en enda dag fattades vid utgången av år 1915
för att sökanden skulle få i pensionsavseende räkna sig till godo ytterligare ett
tjänstår med därav föranledd förhöjning av pensionsbeloppet till 990 kronor.
Om vid sökandens anställning hos länsstyrelsen funnits anledning förmoda, att
det skulle bliva av någon betydelse, torde med säkerhet kunna antagas, att
sökanden blivit såsom biträde anställd med ingången av år 1«89 istället för
först den 2 januari. Vid sådant förhållande och då någon ökad tjänstgöring i
sådant fall icke ålegat sökanden, enär den dag, som fattades, vore en helgdag,
ansåge sig statskontoret, med erinran att, av hänsyn till den närmast blivande innehavaren
av sökandens befattning, saken icke lämpligen syntes kunna ordnas genom
sökandens kvarstående i tjänst under den 1 januari 1916, kunna ifrågasätta, huruvida
icke billigtvis genom framställning till riksdagen åt sökanden borde beredas
en tilläggspension från allmänna indragningsstaten till belopp av 30 kronor.
71
Tionde huvudtiteln: bil. 7.
Under åberopande av vad statskontoret anfört hemställer jag, att bepartvuwnt»
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, ehl>fen‘
att skrivbiträdet Hulda Andrietta Katarina Ström
må, under villkor att hon med 1915 års utgång från
sin tjänst avgår, från och med januari 1916 under sin
återstående livstid, utöver henne från anslaget till
pensionering av civila tjänstinnehavare tillkommande
pension av 960 kronor, tillika å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig tilläggspension till belopp av
30 kronor.
2:o.
Med underdånig skrivelse den 18 september 1915 har Kungl. Maj:ts 134
befallningshavnnde i Kronobergs län översänt en till Kungl. Maj:t ställd Pension åt
skrift, däruti förre länsmannen i Uppvidinge härads övre distrikt Ernst förre läns''
Gustaf Rosengren, vilken på egen begäran beviljats avsked från sin
tjänst från och med dm 1 september 1915, i underdånighet anhållit,
att, ehuru han vid avskedet icke uppnått den för rätt till pension stadgade
levnadsålder, honom måtte tillerkännas länsman tillkommande
pension jämte fyllnadspension, att utgå från och med berörda den 1
september 1915.
Av handlingar, som bifogats ansökningen, framgår, att Rosengrén,
som är född den 6 juni 1855, antagits i tjänst vid Jönköpings regemente
den 13 !ebruari 1872, befordrats till sergeant på stat av andra
klassen den 28 juli 1877 samt utnämnts till sergeant av första klassen
den 7 juli 1885, varefter Rosengrén den 2 maj 1893, på därom gjord
ansökan, erhållit avsked från sin anställning vid berörda regemente,
ävensom att Rosengrén den 25 maj 1893 utnämnts och konstituerats till
länsman i Uppvidinge härads övre distrikt, vilken befattning han innehaft
till tiden före avskedet.
Vid ansökningen fogat läkarbefyg utvisar, att Rosengrén lider av
kronisk nervvärk och höggradigt ljumskbråck samt att dessa åkommor
i betraktande av Rusengréns höga ålder näppeligen låta sig i så fullkomlig
grad botas, att Rosengrén kan utan risk fullgöra de med
länsmanstjänsten förenade åliggandena.
Rosengrén har icke medgivit, att bestämmelserna i lagen den 11
oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension må å
honom vinna tillämpning.
72
Tionde huvudtiteln: bil. 7.
Statskontoret
•.eu S8/9 1915.
Kungl. Majtts
befallningshavande
i
Kronobergs
ISn.
Efter härå erhållen nådig remiss har statskontoret inkommit med
underdånigt utlåtande den 28 september 1915 och därvid erinrat, att,
då Rosengren, vars rätt till pension skall bedömas efter bestämmelserna
i nådiga brevet den 1 juni 1877, vid avskedet irån länsmanstjänsten
med utgången av augusti månad 1915 nyss uppnått 60 års ålder, han
således i fråga om levnadsålder icke uppfyllde villkoren enligt sagda
bestämmelser för rätt att komma i åtnjutande av pension och alltså icke
lagligen vore berättigad till sådan förmån av statsmedel. Därjämte bär
statskontoret meddelat, att enligt inhämtade upplysningar Rosengren
icke heller vore berättigad till pension från tjänstemannafonden inom
civilstatens änke- och pupillkassa. Med hänsyn till Rosengrens synnerligen
långvariga arbete i statens tjänst och då hans avgång från tjänsten
syntes vara beroende av kronisk sjukdom och därav föranledd nedsättning
i arbetsförmågan, har statskontoret emellertid funnit det kunna
ifrågasättas att söka genom framställning till riksdagen bereda sökanden
någon mindre pension.
Till följd av nådig remiss har Kungl. Maj:ts befallningshavande
den 15 oktober 1915 avgivit underdånigt utlåtande i anledning av vad
statskontoret yttrat samt därvid anfört följande.
Av ett det underdåniga utlåtandet bilagt, utav vederbörande regementschef
utfärdat intyg kunde inhämtas, att Rosengrén fått göda vitsord
för sin tjänstgöring vid det regemente, han såsom underofficer tillhört.
I avseende å Rosengréns tjänstgöring vid landsstaten i Kronobergs län,
där han under en tid av sammanlagt över tre år på förordnande uppehållit
länsmansbefattning innan han erhöll konstitutorial å länsmanstjänsten
i Uppvidinge härads övre distrikt, hade Rosengrén under största
delen av sin tjänstgöringstid på ett tillfredsställande och i vissa avseenden
mycket förtjänstfullt sätt fullgjort sina tjänsteåligganden. För
några år sedan hade emellertid härutinnan inträtt en beklaglig ändring,
som torde få tillskrivas periodvis återkommande missbruk av alkoholhaltiga
drycker, därvid Rosengrén mer eller mindre försummat sin tjänst.
Den 2 april 1912 hade Kungl. Maj:ts befallningshavande funnit sig
föranlåten förständiga Rosengrén att med nit och omsorg fullgöra de
med hans tjänst förenade åligganden och att i övrigt iakttaga ett sådant
uppförande, som hans tjänsteställning krävde. Den 12 oktober 1914
hade Kungl. Maj:ts befallningshavande meddelat Rosengrén formlig
varning för försumlighet i tjänsten. Sedan Kungl. Maj-.ts befallningshavande
emellertid inhämtat, att Rosengrén på grund av alkoholmissbruk
vore oförmögen att sköta sin tjänst, hade Rosengrén den 18 juni 1915
försatts ur tjänstgöring, varjämte vederbörande kronofogde förordnats
Tionde huvudtiteln: bil. 7.
sitt hus honom verkställa inventering. Därvid hade konstaterats en
mindre brist i de medel, som Rosengrén å tjänstens vägnar innehade.
Med hänsyn till förhållandena i förevarande fall di-lade Kungl. Maj:ts
befallningshavande en av kronofogden uttalad uppfattning, att berörda
brist, som av Rosengrén snarast täckts, härlett sig allenast av bristande
reda hos Rosengrén i avseende å handhavandet av egna och andras
medel och att någon avsiktlig förskingring icke förelegat. Emellertid
både Rosengrén då, efter samråd med sina närmaste anhöriga, funnit
sig föranlåten att begära avsked från länsmanstjänsten. Utan existensmedel
och på grund av sjukdom oförmögen att bereda sig själv utkomst
och än mindre att i någon män bidraga till underhfdlet av sin familj,
bestående av hustru och flera o försörjda barn, måste Rosengrén och
särskilt familjen med allvarliga bekymmer se framtiden an.
Med hänsyn till dessa ömmande omständigheter och i betraktande
av den långa tid Rosengrén oklanderligt tjänat staten funne Kungl.
Maj:ts befallningshavande i hög grad önskvärt, att Rosengrén, oavsett
vad han på grund av alkoholsjukdom under senare åren av sin tjänstetid
låtit komma sig till last, kunde, på sätt statskontoret ifrågasatt, beredas
någon mindre pension.
Statskontoret har den 3 november 1915 avgivit förnyat underdånigt
utlåtande i ärendet och därvid anfört, att, ehuru vad Kungl. Maj:ts befallningshavande
meddelat angående Rosengréns förhållande i tjänsten
under de senast förflutna åren visserligen icke stärkte tanken att bereda
någon särskild förmån åt Rosengrén, statskontoret emellertid, med hänsyn
till Rosengréns föregående långvariga, väl vitsordade statstjänst, hans
fattigdom samt hans av sjukdom föranledda oförmåga att med arbete
försörja sig och sin stora familj, funne billigt, att Rosengrén icke lämnades
alldeles utan understöd; och har statskontoret för sin del förordat,
att framställning måtte göras till riksdagen om beviljande åt Rosengrén
av eu pension å 600 kronor att från allmänna indragningsstaten utgå
under hans återstående livstid från och med den 1 september 1915.
På grund av vad i ärendet förekommit hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
* att förre länsmannen i Uppvidinge härads övre
distrikt inom Kronobergs län Ernst Gustaf Rosengrén
må under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
åtnjuta en årlig pension av 600 kronor
att utgå från och med den 1 september 1915.
Bihang Ull riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 10
Statskontoret
den •/« 1915.
Departementschef
en.
74
Tionde huvudtiteln: bil. 7.
3:o.
[35.] Med anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning har
Fyllnad1914 års senare riksdag medgivit, att kronofogde, häradsskrivare eller
iinsmanncn länsman, som enligt gällande bestämmelser redan då vore eller under år
b. t. Norden- 1915 bleve pensionsberättigad, skulle under villkor, att lian under loppet
av sistnämnda år ingåve ansökan om avsked, äga åtnjuta pension från allmänna
indragningsstaten till belopp, motsvarande den lön jämte ålderstillägg,
lian vid avgången från tjänsten uppbure å såväl ordinarie som
extra stat, eller sålunda 1,800 kronor. Detta riksdagens beslut meddelades
Kungl. Maj:ts befallningshavande i samtliga län genom cirkulär
den 23 oktober 1914.
I underdånig skrivelse den 20 september 1915 har Kungl. Maj:ts
befallningshavande i Västerbottens län anmält, att länsmannen i Lövångers
distrikt Eugén Theodor Nordenstam till Kungl. Maj:ts befallningshavande
ingivit ansökan om avsked från sin länsmanstjänst, varjämte
Kungl. Majrts befallningshavande hemställt, att Nordenstam
måtte förklaras berättigad att från månaden näst efter den, då honom
beviljats avsked från länsmanstjänsten, under sin återstående livstid
uppbära en årlig pension från allmänna indragningsstaten av
1,800 kronor. Av vid den underdåniga skrivelsen fogade handlingar
inhämtas, att Nordenstam, som är född den 3 augusti 1847, antagits
till extra ordinarie landskanslist hos Kungl. Maj:ts befallningshavande i
Västerbottens län den 9 april 1875 samt därefter under särskilda tider
innehaft förordnande såsom tillförordnad länsman till den 21 september
1882, då han konstituerades till ordinarie länsman i Fredrika distrikt,
samt att han den 11 april 1896 erhöll transport till Lycksele södra
distrikt, varifrån han den 6 december 1909 transporterades till Lövångers
distrikt.
Till följd av nådig remiss har statskontoret den 22 oktober 1915
avgivit underdånigt utlåtande i ärendet och därvid anfört huvudsakligen
följande:
Stats- Då Nordenstam den 6 december 1909 transporterats till sin nu‘innehavande
kontoret, tjänst, ansåge statskontoret, att Nordenstam jämlikt nådiga kungörelsen den 31
mars 1900 vore underkastad de förändrade bestämmelser i fråga om pensionsrätt,
som meddelats i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension.
Tionde huvudtiteln: bil. 7. 75
Av remissakten ävensom av utav statskontoret från Kun"]. Mai:ts befallnmgsliavande
1 Västerbottens län införskaffade handlingar hade statskontoret inhämtat,
att Nordenstam vore född den 3 augusti 1847 och sålunda 68 år gammal
att han innehade mer än 35 för pension beräkneliga tjänstår, därav över 5 såsom
länsman, samt att han icke innehade annan statens tjänst eller för sådan tjänst
atnjote pension. J
Enligt pensionslagens föreskrift skulle i fall, där avlöningen, såsom i fråga
om länsmännens, är delad 1 lön och tjänstgöringspenningar, pensionsunderlaget motonarai
he a °“en'' ,TVr Nordenstam, som enligt gällande stat uppbure en lön av
900 J“"le alderstillägg därtill å 3C0 kronor enligt nådigt brev den 20
januari 1893, utgjorde alltså pensionsunderlaget 1,200 kronor. Visserligen vore
genom beslut av 1914 års senare riksdag och nådigt brev den 23 oktober samma
ai" in6.clänsman, som enligt då gällande bestämmelser vore eller under
a!.'' oblev-e pensionsberättigad, finge under villkor, att han under loppet av
namndu ar niga ve ansökan om avsked, åtnjuta pension från allmänna indragningsstaten,
motsvarande den lon jämte ålderstillägg, han vid avgången från tjänsten
uppbure a suval ordinarie som extra stat. För Nordenstam, som icke både rätt
till pension tran allmänna mdragningsstaten utan från anslaget X A 1 till pensionenng
av civila tjänstinnehavare, torde emellertid berörda medgivande icke utan
vidare kunna anses gälla. Men då det måste anses synnerligen hårt, om Ncrdenstam
till följd av sin förflyttning skulle få nöja sig med en pension å endast 1,200
kronor då iåns kamrater, som samtidigt avginge, finge 1,800 kronor, funne statskontoret
med stöd av 19 lo ars riksdags i anledning av nådig proposition fattade
besJut om pensionsförbättrmg för länsmannen N. M. FL Sunding billigheten bjuda,
åt», en tilläggspension ä 600 kronor bereddes Nordenstam genom framställning till
riksdagen. ö
åberopande av vad statskontoret anfört hemställer jag, att
Knngl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
Departe
mentschefen.
att länsmannen Eugen Tlieodor Nordenstam må
från och med manaden näst efter den, varunder avsked
från tjänsten varder honom beviljat, under sin
återstående livstid, utöver honom från anslaget till
pensionering av civila tjänstinnehavare tillkommande
pension av 1,200 kronor, tillika å allmänna indragningsstaten
uppbära eu årlig fyllnadspension till belopp
av 600 kronor.
4:o.
I en till Kung!. Maj:t ingiven skrift den 31 augusti 1915 bär till- [36.;
lörordnade extra provinsialläkaren i Svedala distrikt Anders Ottoson Ang- pension
anhållit om pension jämlikt nådiga kungörelsen den 30 december 1911 ät L 6 ext,ra
pro vinsur 1 -läkaren
A. Ottoson.
76
Tionde huvudtiteln: bil. 7.
angående rätt till pension för vissa extra provinsialläkare, som icke äro
delägare i extra provinsialläkarnas pensionskassa.
° Enligt åberopade kungörelsen är extra provinsialläkare, vilkens
levnadsålder vid 1912 års ingång, då nämnda pensionskassa trädde i
verksamhet, översteg 45 år och som icke blivit delägare i kassan samt
omedelbart vid uppnådda 65 år avgår från sin tjänst, berättigad att vid
avskedstagandet erhålla en årlig pension av statsmedel till belopp av
1,500 kronor. .
Ottoson, vilken är född den 19 juni 1850, har, enligt vad medicinalstyrelsen
meddelat, icke blivit delaktig i extra provinsialläkarnas pensionskassa.
Emellertid uppfyller Ottoson i visst annat avseende ej villkoren
för erhållande av pension enligt nådiga kungörelsen den 30
december 1911. _ .
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Kungl. Maj:t den 20 mars
1914 allenast på det sätt bifallit av Malmöhus läns landsting gjord
framställning om fortbeståndet av Svedala extra provinsialläkardistrikt,
att Svedala, Västra Kärrstorps, Skabersjö, Gustavs och Lyngby socknar
finge under år 1914 bilda ett extra provinsialläkardistrikt, med rätt för
läkaren i distriktet till tjäll står sberäkning lika med civila läkare i statens
tjänst från och med den dag, hans tillträde till befattningen bleve bos
medicinalstyrelsen anmält, under förutsättning att av. landstinget utfäst
avlöningsbidrag jämte stadgad avgift till extra provinsialläkarnas pensionskassa
under tiden vederbörligen erlades. Tillika medgav Kung!.
Maj:t, att under nämnda förutsättning rätt till sådan tjänstårsberäkningfrån
och med den 1 januari 1914 finge tillkomma Ottoson såsom extra
provinsialläkare i distriktet, så länge lian under år 1914 i tjänsten
kvarstode. .
Ottoson både allt sedan den 7 juli 1886 tjänstgjort som distriktsläkare
eller extra provinsialläkare i''distriktet. Hans förordnande som
extra provinsialläkare utgick med slutet av år 1914. _
Sedan Malmöhus läns landsting gjort framställning om distriktets
fortbestånd jämväl för tiden efter 1914, förordnades Ottoson den 9
januari 1915 av medicinalstyrelsen att från och med den 1 sistnämnda
månad tjänstgöra som extra läkare inom området för nämnda distrikt,
till dess Kungl. Maj:ts beslut angående distriktets iortbesiånd blivit känt.
Genom nådigt brev den 5 mars 1915 meddelade Kungl. Maj:t
beslut i anledning av landstingets omförmälda framställning. Genom
detta beslut medgav Kungl. Maj:t under enahanda förutsättning, som
nyss omförmälts, att nämnda socknar finge, intill dess Kungl. Maj.t pa
framställning av landstinget annorlunda bestämt, dock under minst tio
Tionde huvudtiteln: bil. 7.
77
ar, räknat tran ocU med don 1 januari 1914, bilda ett extra provinsialläkardistrikt,
med rätt för läkaren i distriktet till tjänstårsberäkning lika
med civila läkare i statens tjänst från och med den dag, hans tillträde
till befattningen bleve hos medicinalstyrelsen anmält.
Kung!. Maj:ts ifrågavarande beslut tillhandakom medicinalstyrelsen
den 3 därpå följande april, från och med vilken dag Ottoson enligt
beslut av styrelsen den 6^ april 1915 förordnades att under ledighet å
extra provi nsialläkartjänsten i distriktet fortfarande bestrida denna tjänst,
till dess den bleve tillsatt och den antagne läkaren skulle tillträda
tjänsten. Sistberörda förordnande var således endast ett vakansförordnande,
som meddelades utan iakttagande av de i 41 § 2 mom. av läkarinstruktionen
givna föreskrifter. Dessa innehålla nämligen beträffande
tillsättande av extra provinsndläkartjänst, till vilken statsbidrag icke utgår,
att distriktets styrelse skall utfärda kungörelse om tjänstens tillsättande
samt att, sedan medicinalstyrelsens utlåtande inhämtats angående de
sökandes kompetens, distriktsstyrelsen till extra provinsialläkare utser
en bland de kompetenta sökandena.
Medicinalstyrelsen har, efter remiss, den 22 oktober 1915 avgivit
utlåtande i ärendet och därvid hemställt, att, då den omständigheten, att
Ottoson, formellt sett, icke sedan utgången av år 1914 varit anstånd
såsom extra provinsialläkare, syntes utgöra hinder för beviljande av
pension jämlikt nådiga kungörelsen den 30 december 1911, Kungl.
Maj:t måtte avlåta proposition till riksdagen, att Ottnson finge från och
med den 1 januari 1916 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 1,500 kronor.
Statskontoret har uti infordrat underdånigt utlåtande av den 1
november 1915 framhållit, att, då Ottoson endast på förordnande under
vakans uppehölle extra provinsialläkaretjänsten i Svedala distrikt, pension
jämlikt den åberopade kungörelsen den 30 december 1911 icke torde
kunna tillkomma honom. 1 fråga om beredande av pension åt Ottoson
förelåge emellertid samma skäl, som föranledde till beviljande vid 1914
års senare riksdag av sådan förmån åt förre extra provinsialläkaren
Anders Hollierz. I likhet med medicinalstyrelsen ansåge dfatskontoret
sig därför bära hemställa, det täcktes Kungl. Maj:t i nådig proposition
föreslå riksdagen medgiva, att Ottoson finge från och med den 1 januari
1916, då hans förordnande torde komma att upphöra, under sin återstående
livstid från allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 1,500 kronor.
Medicinal -styrelse!!.
Stats
kontoret.
78
Tionde huvudtiteln: bil. 7.
Departements
chefen.
[37.]
Pension åt
förre järnvägsarbetaren
J. Alin.
Såsom av handlingarna framgår, har Ottoson, som den 19 juni
1915 uppnådde 65 år, redan med 1914 års utgång upphört att tjänstgöra
såsom i författningsenlig ordning förordnad extra provinsialläkare.
På grund härav lär Ottoson icke kunna komma i åtnjutande av pension
enligt ovannämnda kungörelse den 30 december 1911. Enligt vad handlingarna
utvisa, har Ottoson emellertid allt sedan den 7 juli 1886
tjänstgjort såsom distriktsläkare, extra provinsialläkare eller extra läkare i
Svedala distrikt. Då Ottoson nu på den grund, att de för honom givna förordnanden,
som avse år 1915, icke meddelats uti den i läkarinstruktionen
i sådant avseende stadgade ordning — ett sakförhållande, som icke förorsakats
genom något Ottosons åtgörande — icke kan anses vara utan
vidare berättigad att erhålla den pension, som enligt den åberopade
kungörelsen eljest står äldre extra provinsialläkare till buds, torde det
få anses rätt och billigt, att pension av statsmedel ändock beredes
Ottoson.
Medicinalstyrelsens den 6 april 1915 för Ottoson meddelade förordnande
såsom extra provinsialläkare i nämnda distrikt avsåg allenast
den tid, under vilken ifrågavarande tjänst var ledig. Enligt inhämtad
upplysning har emellertid kungörelse angående tjänsten ännu icke utfärdats,
vadan Ottoson alltjämt sköter tjänsten. Då nytt förordnande
för tiden efter 1915 års utgång, enligt vad jag hos medicinalstyrelsen
inhämtat, icke kommer att meddelas för Ottoson, torde pension böra
tillerkännas honom från och med den 1 januari 1916.
Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,
att tillförordnade extra provinsialläkaren Anders
Ottoson må från och med den 1 januari 1916 under
sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 1,500 kronor.
A O.O.
Uti ep* till Kungl. Maj:t den 24 april 1915 ingiven skrift har förre .
järnvägsarbetaren Jonas Alin från Sköns socken i Västernorrlands län
anhållit om förhöjning i honom av 1908 års riksdag beviljat årligt
understöd av 300 kronor.
Innan jag övergår till att närmare redogöra för Alins hemställan,
tillåter jag mig angiva de omständigheter, på grund av vilka förenämnda
understöd vid 1908 års riksdag blev tillerkänt Alin.
Tionde huvudtiteln: bil.
7:i
stim
i skrivelse till Kimgl. Maj:t av den 25 april 1900 hemställde järnvagsstyreison
°],i bemyndigande att till Alin av trafikmedel utbetala ett relsc''’
tillfälligt understöd, vars belopp, enligt styrelsens mening, skäligen
syntes böra bestämmas till 150 kronor.
Såsom stöd för sin framställning anförde styrelsen följande:
i a . r ** x-en .m1!1 Järnvägsstyrelsen under december månad 1902 ingiven skrift
lade Alm formalt,att, under det han jämte flera andra arbetare den 8 eller den 9
augusti 1901 vant sysselsatt med brunnsgrävningsarbete för statens järnvägars
taknrng vid Sandträsks station, ett häftigt åskväder uppkommit, i anledning varav
H-f albetskamrater mast söka skydd i stationsbyggnaden, samt att han som
uppehållit sig i vantsa en invid biljettluckan, därvid av en blixt, som banat sig
honom hr >° m ekitrfka a?paractt:,.''ria 1 bfljettrummet och passerat helt nära förbi
mol -’ b 1Vlt pi"1 “ ’ ''n?d Pilf(,!JV1 att han därefter blivit fullständigt blind på
da ogonen. Pa grund harav hade han anhållit, att styrelsen måtte "hos Kun
Sn “J* lKa!ika ofc ^°n0n'' Ctt skäligt skadestånd för det honom sålunda åsam''
r r o. i „.. 7 — *—~~ “v oioLuamuua ersättningsbelopp iian
fö,
V1? ''ig ha"x ««''mjna»<30i borde tagas’ deIs ti]1 att han i arbetsförtjänst vid tiden
1aderlSl1SoWtk!!fiandG hade sexakr°n°r om dagen, dels till att hans levnadskostnader
efter olyckan i avsevard man ökats genom det oundgängliga behovet av lots
HO forflyttninS av hans person från ett ställe till ett annat, dels slutligen
tfli att han genom förut inträffad olycka mistat sin högra tumme, vilket i hö®
t^bm/°rlh"fSkade Vr J0, ldslkt, för honom att bidraga till sitt uppehälle genom
sådant arbete, som eljest plägade kunna utföras av blinda personel-.
Mter det vederbörande distriktsförvaltning avgivit infordrat utlåtande över
den°8 amaT819o“ föifef ins.änt./örhörsprotokoll, hade styrelsen genom beslut
d® ? , J 4903 förklarat, att, enar ifrågakomma skadan icke tillfogats Alin i följd
icketktimdeJanrnVtSafif dr! San,^ fölJaktl''gen ersättning för samma skada lagligen
icke kunde av trafikmedel gäldas, styrelsen funne ansökningen icke till nå°on
styrelsens vidare åtgärd föranleda. 0
Hos styrelsen både Alra därefter, under åberopande av fattigdom samt nå
uppehälle ^nhållfl6^? ¥e uppkoiTlman oförmåSa att genom arbete förvärva sitt
p,p halle, anhalht, att pa grund av de omständigheter, varunder ifrågavarande
SSÄteXÄ bönor ett UDderStÖd tm bel°PP’ SOm styrelsen k-de fiaaa
. o ,..,1 ärendet hade företetts och införskaffats vederbörligt frejdbetyg för Alin
?Xga avbotdföräd mty1i av, 1ordföra!lden.i Sköns sockens kommunalnämnd och ett
hämtats At Al nd l * d° f?rema" 1 Stockholm, av vilka handlingar in
ob
lmt’ 1,1,hd t iön V°re f"d(I dea 24 november 1861, vore fullständigt och
Söa V bada °Sonen; att, enligt vad den ene läkaren intygade, ingenting
talade mot antagandet, att orsaken till blindheten vore den av Alin uppgivna att
Då rått T,n •akf-ai;cns ‘ftyr A1‘n utan tviveI kunde hava bckommiUdtt lidande
pa satt lian uppgift 1 sm forberörda, till styrelsen i december 1902 ingivna skrift:
1905Avårit iSaapnnde-rilden och™d den 25 september 1904 till den 26 april
190o vant intagen 1 Skons sockens fattiggård, fortfarande befunne sig i utblottade
ligato t \
> från
ni n«r.
50 Tionde huvudtiteln: bil. 7.
omständigheter; samt att Alin, på grund därav att han saknade höger hands
tumme, befunnits oförmögen att lära sig utföra de enklaste arbeten, som eljest
kunde inläras av blinda personer. _
Då ifrågakomna skadan, vilken torde få anses hava uppkommit i följd av
omhandlade åskslaget, icke träffat Alin under själva utförandet av omformälta
arbete för statens järnvägars räkning, hade styrelsen ansett sig icke. höra ifrågasätta
att. i likhet med vad i några fall ägt rum beträffande under tjånstutovmng
skadade arbetare vid banavdelningen, åt Alin skulle beredas ett ärligt understöd
enligt bestämmelserna i nådigt brev till styrelsen den 12 oktober 1888 angående
understöd åt arbetare, som skadats vid statens järnvägsbyggnader. , , ,
Med hänsyn till de omständigheter, varunder olyckan inträffat, hade der
dock synts styrelsen vara med billighet överensstämmande, att någon hjalp av
statsmedel bereddes Alin i hans synnerligen nödställda belägenhet.
Gratifikationer
åren
1906 och
1907.
1908 års
riksdag.
Med bifall till denna styrelsens framställning tilldelade Kung].
Maid den 4 maj 1906 Alin en gratifikation av 150 kronor att utgå av
trafikmedel, varefter Kungl. Maj:t den 17 maj 1907, likaledes på framställning
av styrelsen, tilldelade Alin en ytterligare gratifikation av trafikmedel
till belopp av 150 kronor. _
Vid 1908 års riksdag hemställdes sedermera uti eu inom andra
kammaren väckt motion, nr 162, att riksdagen måtte besluta tilldela.
Alin ett årligt understöd av 450 kronor att utgå från och med år 1909
på extra stat från riksstatens tionde huvudtitel, samt att riksdagen måtte
bemyndiga Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel utbetala till Alm ett
lika stort belopp för år 1908.
Till motivering härför anförde motionären följande:
Da någon i statens tjänst anställd arbetare under utövande av sitt arbete
eller i omedelbart samband därmed genom olyckshändelse skadades,. sa att han
bleve urståndsatt att vidare förvärva sitt uppehälle, syntes det motionären vara
en självklar sak, att staten borde lämna ett understöd, så tillmätt att det beredde
_ i rf kö rrrnm rr So PTTlpllorlld Öl skott 1 fÖrGVäl 31106
personen eu anständig bärgning. Så hade emellertid ej skett i förevarande fall,
då Alin, på sätt ovan anförts, för åren 1906 och 1907 lämnats en årlig gratifikation
av allenast 150 kronor. Detta syntes motionären icke vara staten värdigt. Denom
lamm av den 5 juli 1901 angående ersättning för skada till följd av olycksfall i
arbete stadgades en årlig ersättning vid full invaliditet av 300 kronor. Denna lag
trädde visserligen icke i kraft förr än den 1 januari 1903, men den var dock av
riksdagen godkänd och antagen före den tidpunkt, då Alin drabbades av olycksfall.
Det syntes motionären därför naturligt och rättvist, att en statens arbetare,
omedelbart efter det riksdagen godkänt principen om arbetares rätt till ersättning
för olycksfall i arbete, bort få åtnjuta sådan ersättning. Stadgandet, att lagen
skulle träda i kraft först den 1 januari 1903, hade givetvis kommit till för att
denna ersättningsplikt icke skulle omedelbart åläggas.den enskilde arbetsgivaren.
Att ersättningsbeloppen satts så låga, berodde givetvis också pa hänsyn till att
arbetsgivarna icke skulle drabbas alltför hårt och att denna lagstiftning var
Tionde huvudtiteln: bil. 7.
81
alldeles ny för vårt land. Redan vid det tillfälle, då denna ersättningslag förelåg
till riksdagens prövning, hade motionären yrkat, att ersättningsbeloppen skulle
höjas med femtio procent, och i enlighet med denna ståndpunkt, som motionären
ej funnit anledning att frångå, hade han formulerat sitt yrkande.
I skrivelse den 1 juni 1908, nr 10, angående regleringen av utgifterna
under riksstatens tionde huvudtitel, yttrade riksdagen under
punkt 31 följande:
Då gällande lag angående ersättning för olycksfall i arbete icke syntes vara
ä Alin tillämplig, men riksdagen funnit, att i detta fall så ömmande omständigheter
förelåge, att understöd borde av allmänna medel beviljas, hade riksdagen,
som förutsatte, att enahanda gratifikation, som utgått till Alin under åren 1906
och 1907, skulle tilldelas honom även för år 1908, ansett ett årligt understöd böra
från och med år 1909 tillerkännas Alin att med 300 kronor årligen utgå från
allmänna indragningsstaten.
Riksdagen förklarade sig alltså medgiva, att Alin finge å allmänna
indragningsstaten från och med år 1909 under sin återstående livstid
uppbära ett årligt understöd av 300 kronor.
Såsom riksdagen förutsatt tilldelade Kungl. Maj:t den 10 juli 1908
Alin en gratifikation av 150 kronor att utgå av trafikmedel.
Alin har i sin nu föreliggande skrift hos Kungl. Maj:t anhållit,
att det honom av 1908 års riksdag beviljade understödet av 300 kronor
måtte från och med år 1915 höjas till 450 kronor om året.
Såsom skäl härför har han anfört, att han icke kunde draga sig
fram på det till honom nu utgående understödet, i synnerhet som hans
levnadskostnader efter olycksfallet i avsevärd mån ökats genom det
allt fortfarande oundgängliga behovet för honom att använda lots, då
han skulle förflytta sig från ett ställe till ett annat. Dessutom erinrade
han, att han genom tidigare inträffad olycka mist högra handens tumme,
varför han icke kunde bidraga till sitt uppehälle genom sådant arbete,
som eljest plägade kunna utföras av blinda personer.
Över Alins nu ifrågavarande ansökan har järnvägsstyrelsen avgivit
infordrat utlåtande den 30 april 1915 och därvid framhållit, att styrelsen
hölle före, att i detta fall så ömmande omständigheter förelåge, att
utöver det Alin av riksdagen beviljade årliga understödet något ytterligare
understöd borde om möjligt av allmänna medel beredas honom.
Styrelsen hemställde derför, att Kungl. Maj:t med anledning av Alins
ansökan måtte ånyo tilldela honom en gratifikation av 150 kronor att
utgå av trafikmedel.
Bihang till riksdagens protokoll 1016. 1 sand. 11
Gratifikation
är 1908.
Ansökan av
Alin.
Järnvägs
styrelsen.
Gratifikation
år 1915.
Stats
kontoret.
Departement^-ohoj en.
82 Tionde huvudtiteln: bil. 7.
Denna järnvägsstyrelsens hemställan blev av Kung!. Maj:t bifallen
den 14 maj 1915.
Härefter bär, på grund av nådig remiss, statskontoret den 12
oktober 1915 i ärendet avgivit underdånigt utlåtande och därvid huvudsakligen
anfört, att det icke kunde förnekas, att starka principiella betänkligheter
måste göra sig ''gällande mot beviljande av det begärda
förhöjda understödet åt Alin, och att för vidtagande av en åtgärd i sådant
syfte måste därför föreligga synnerligen starka billighetsskäl. Då statskontoret
emellertid måste erkänna, att sådana i viss män förefunnes i
detta fall, ville statskontoret icke motsätta sig, att frågan om understöd
åt Alin ånyo förelädes riksdagen, i syfte att detsamma finge från och
med år 1916 utgå med förhöjt belopp av 450 kronor årligen.
Redan då Alins ansökan om förhöjning i det honom av 1908 års
riksdag beviljade årliga understöd i nästlidaa maj månad förelåg till
behandling, hade jag önskat att kunna hemställa om avlåtande av proposition
i ärendet till riksdagen. 1915 års riksdag var emellertid då så långt
framskriden, att jag ansåg mig förhindrad därtill, och Kungl. Maj.t beslöt
då endast, i enlighet med min hemställan, att tilldela Alin en gratifikation
för år 1915 av 150 kronor.
Jag finner dock i hög grad önskvärt, att man, utöver vad som
förut skett, söker för framtiden trygga Alins ekonomiska ställning på
ett mera stadigvarande sätt än som kan ske genom tillfälliga gratifikationer.
Emellertid vill jag i detta sammanhang erinra om att, därest Alm
varit berättigad till understöd jämlikt 1901 års lag angående ersättning
för skada till följd av olycksfall i arbete, enligt denna lag honom tillkommande
livränta icke skulle hava uppgått till högre belopp än 300
kronor. Det är givet, att, på sätt statskontoret jämväl framhållit, starka
principiella betänkligheter måste göra sig gällande mot att staten åtager
sig utgiva högre understöd än den i nämnda lag stadgade högsta livränta,
detta framför allt med hänsyn till de konsekvenser för framtida
liknande fäll, som varje dylikt avvikande från lagens principer lätt kan
medföra. Å andra sidan ’ kunna stundom sådana särskilda omständigheter
föreligga, att 300 kronor i årligt understöd kan framstå såsom
alldeles otillräckligt. Att statsmakterna i dylika ömmande undantagsfall
skulle ställa sig helt avvisande mot anspråk på förhöjd ersättning, synes
mig icke kunna ifrågasättas. Dock måste ei»gt min mening i varje
sådant fall synnerligen starka billighetsskäl kunna andragas, för att
ökad gottgörelse skall kunna medgivas.
Tionde huvudtiteln: bil. 7.
83
Sådana billighetsskäl anser jag obetingat föreligga i det fall, varom
nu är fråga. Alin är nämligen blind å båda ögonen och oförmögen
att utan hjälp kunna förflytta sig från en plats till en annan. Han
har därjämte förlorat tummen å högra handen och är fullkomligt urståndsatt
att genom eget arbete ens i någon mån bidraga till sitt uppehälle.
Såväl järnvägsstyrelsen som statskontoret hava ju även i sina
av mig förut omnämnda utlåtanden tillstyrkt bifall till framställningen.
Även riksdagen har ansett sig, i ömmande fall, böra medgiva
utbetalande av högre understöd än det enligt 1901 års lag högsta tillåtna.
•Tåg erinrar i detta avseende, hurusom, sedan Kungl. Maj:t i eu till 1915
års riksdag avlåten proposition, nr 26, föreslagit riksdagen medgiva,
att arbetaren vid statens järnvägsbyggnader Lars Levi Bernhard Skott,
som vid arbete vid nämnda järnvägsbyggnader blivit synnerligen illa
skadad, måtte under sin återstående livstid, utöver honom enligt 1901
års lag tillkommande livränta av 300 kronor, tillika å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 300 kronor, denna framställning
av riksdagen — enligt vad dess skrivelse den 28 maj 1915, nr 10,
punkten 40, utvisar — blivit bifallen.
I fråga om storleken av det belopp, varmed Alins nuvarande
understöd skulle ökas, har jag intet att erinra mot vad Alin hemställt
eller att det bestämmes till 150 kronor om året. Detta belopp torde
liksom det av riksdagen beviljade understödet böra utgå å allmänna
indr agningss taten.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att förre järnvägsarbetaren Jonas Alin må, utöver
det honom av 1908 års riksdag tillerkända årliga
understöd av 300 kronor, från och med år 1916 under
sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära ett ytterligare årligt understöd av 150 kronor.
6:o.
I underdånig skrivelse den 16 mars 1915 har vattenfallsstyrelsen
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen bevilja pension åt
nedannämnda vid vattenfallsstyrelsens arbeten nu anställda eller förut
anställda personer, nämligen förre järnvägsarbetaren Salomon Carlsson,
bergarbetaren Johan Fredrik Karlsson, smeden Johan Edvard Johansson
och förre järnvägsarbetaren Johannes Pettersson.
Pension åt
förre järnvägsarbetaren
S. Carlsson
m. fl.
84
Tionde huvudtiteln: bil. 7.
Liknande Innan jag övergår till att närmare redogöra för innehållet i vatten
frågor^*
vid fallsstyrelsens ifrågavarande skrivelse, må, med hänsyn till frågornas
isoe och analoga beskaffenhet, omförmälas såväl de av Kungl. Maj:t vid 1906 och
1909 -ms 1907 samt 1909—1915 års riksdagar gjorda framställningar i liknande
:\rs riksdagar, syfte beträffande förmän och arbetare vid statens järnvägsbyggnader
jämte riksdagens i anledning därav fattade beslut som ock de av 1912 och
1915 års riksdagar i anledning av väckta motioner fattade beslut om
pensioner åt dylika arbetare, vilka övergått till anställning vid vattenfallsstyrelsens
arbeten.
Vid 1906 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t (proposition nr 114)
riksdagen medgiva, att åtskilliga arbetsförmän och arbetare vid statens
järnvägsbyggnader finge under vissa villkor från och med månaden näst
efter den, varunder de av järnvägsstyrelsen entledigades eller entledigats
från anställning vid statens järnvägsbyggnader, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta årliga pensioner till belopp
av respektive 400, 325, 300 och 250 kronor.
Med anledning av denna Kungl. Maj:ts framställning förklarade
riksdagen (skrivelse nr 146), ehuruväl i ärendet icke förekommit något
därom, att de till erhållande av pensioner föreslagna förmän och arbetare
i följd av ålderdom, sjukdom eller eljest vore oförmögna att genom
arbete förvärva sitt uppehälle, sig anse billigheten fordra, att dessa personer
av statsmedel tillerkändes något understöd med anledning av deras
långvariga arbete vid statens järnvägsbyggnader.
Riksdagen fann emellertid icke samtliga omförmälda förmän och
arbetare böra beviljas pensioner att utgå för deras återstående livstid,
utan ansåg, att de jämförelsevis yngre och fullt arbetsföra bland dem
lämpligen "borde erhålla det ifrågasatta understödet såsom gratifikation
för en gång till hjälp vid bestridande av deras eget och familjernas
uppehälle vid återflyttningen till hemorten samt under den tid, som kunde
åtgå, innan annat" arbete erhölles; och förklarade sig riksdagen finna
skäligt, att livstidspensioner beviljades de förmän och arbetare, vilka
uppnått minst 55 års ålder och räknade minst 24 tjänstår.
Beträffande pensionernas belopp sökte riksdagen finna en annau
beräkningsgrund för pensionsbeloppens storlek än den av Kungl. Maj:t
använda." I sådant hänseende erinrade riksdagen, att, enligt lagen angående
ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete den 5 juli 1901,
arbetsgivare vore skyldig att åt arbetare, varmed i nämnda lag förstodes
jämväl arbetsförman, utgiva en årlig livränta av 300 kronor, därest
arbetaren genom olycksfall i arbetet för framtiden mist arbetsförmågan.
Vid sådant förhållande och då staten som arbetsgivare i nu förevarande
Tionde huvudtiteln: bil. 7.
85
fall icke syntes böra vidkännas större underhållsskyldighet vid ifrågavarande
arbetares avskedande, än om dessa skulle genom olycksfall i
arbetet mist arbetsförmågan lör framtiden, fann riksdagen nämnda belopp,
300 kronor, skäligen böra bestämmas för de pensioner, som beviljades
åt en var arbetsförman och arbetare.
Jämväl vid 1907 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t (proposition nr
140) riksdagen medgiva, att åtskilliga förmän och arbetare vid statens
järnvägsbyggnader måtte å allmänna indragningsstaten få åtnjuta årlig
pension, därvid Kungl. Maj:t på grund av riksdagens beslut år 1906
föreslog beloppet för dessa pensioner till 300 kronor. Såsom villkor
för pensionernas åtnjutande föreslog Kungl. Maj:t vidare, att, därest
pensionstagare framdeles skulle erhålla anställning mot avlöning av
statsmedel, uppgående till det för en var beräknade årliga medelinkomstbelopp
av respektive 1,200 kronor inom gruppen förmän och yrkesarbetare
och 900 kronor inom gruppen vanliga arbetare eller därutöver,
pensionen skulle, så länge anställningen varade, upphöra att utgå samt
att, vid sådan avlönings uppbärande i övrigt, pensionen skulle minskas,
så att densamma jämte avlöningen icke uppginge till högre belopp än
nämnda medelinkomst.
Denna Kungl. Maj:ts framställning blev av riksdagen bifallen (skrivelse
nr 10).
I . statsverkspropositionen till 1909 års riksdag föreslog Kung!.
Maj:t riksdagen medgiva pension åt två förmän och tre arbetare vid
statens järnvägsbyggnader med samma belopp och under enahanda villkor,
som godkänts vid 1907 års riksdag.
Med anledning av berörda framställning yttrade riksdagen (skrivelse
nr 10), att i avseende å de tre arbetarna den lämnade utredningen
icke gåve vid handen annat, än att de skulle fortfarande vara, åtminstone
i förhållande till sin ålder, arbetsdugliga. Ehuru riksdagen ansåge, att
deras levnadsålder, som utgjorde respektive 62, 56 och 58 år, icke borde
i och för sig anses föranleda pensionering, ville riksdagen dock icke
underlåta att bifalla förevarande framställning, då den i viss mån hade
stöd uti förut av riksdagen fattade beslut i likartade fall. Beträffande
de bägge förmännen, som ådragit sig svår och på deras arbetsförmåga
menligt inverkande sjuklighet, hade riksdagen intet att erinra mot meddelande
av de för dem föreslagna pensionerna. Riksdagen uttalade därjämte
det antagandet, att de av ifrågavarande förmän och arbetare, som
ännu vore arbetsföra, bleve bibehållna i statens järnvägars tjänst.
Därefter hava särskilda av Kungl. Maj:t till 1910, 1911, 1912 och
1913 års riksdagar, 1914 års senare riksdag samt 1915 års riksdag
Vattenfalls
styrelsens
förevarande
framställ
ning.
gg Tionde huvudtiteln: bil. 7.
»■jorda framställningar (proposition nr 134 år 1910, statsverkspropositionen,
tionde huvudtiteln, punkten 20, år 1911, proposition nr 189 år 1912,
proposition nr 141 år 1913, proposition nr 94 år 1914 och proposition
nr 160 år 1915) om pension åt vissa förmån och arbetare vid statens
järnvägsbyggnader, att utgå med samma belopp och efter enahanda
grunder som de av 1907 års riksdag tillämpade, blivit av riksdagen
bifallna (skrivelser nr 10 åren 1910—1915).
Vidare är att nämna, att 1912 års. riksdag, i anledning av en
inom riksdagen väckt motion, medgivit (skrivelse nr 10), att vardera av
två f. d. järnvägsbyggnadsarbetare finge från och med månaden näst
efter den, varunder hans anställning i statens tjänst upphörde, under sin
återstående livstid från allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
pension av trehundra kronor. Dessa bägge hade tidigare haft arbete vid
statens järnvägsbyggnader och sedermera anställts vid vattenfallsstyrelsens
arbeten, den ena efter 24 arbetsår och den andra efter 26 arbetsår.
Vid pensionernas beviljande hade de uppnått, den förre 58 levnadsoch
29 tjänstår och den senare 56 levnads- och 31 tjänstår.
Slutligen har 1915 års riksdag, i anledning av eu inom riksdagen
väckt motion, beviljat (skrivelse nr 10) pension^ till belopp, som
nyss nämnts, och efter enahanda grunder åt två då vid vattenfallsstyrelsens
arbeten men tidigare vid statens järnvägsbyggnader anställda
personer, en arbetsförman och en arbetare. I
I nu föreliggande skrivelse den 16 mars 1915 har ^ attenfallsstyrelsen
meddelat, att ett flertal framställningar om utverkande av pensioner
inkommit till styrelsen. Vattenfallsstyrelsen har därvid anmärkt,
att det tyvärr ej är möjligt att alltid i detalj kontrollera tjänstförteckningarna
för dessa arbetare, då i vissa fall betyg förkommit och vederbörande
befäl antingen avlidit eller lämnat statens tjänst. Styrelsen har
dock, även i den mån de av vederbörande sökande avlämnade tjänstförteckningarna
ej kunnat officiellt bestyrkas, funnit sig kunna tillerkänna
desamma vitsord, då de utförligt angiva tiden och platsen tör varje
anställning samt arbetsledarens namn, i synnerhet som dessa uppgifter,
i den mån de kunnat kontrolleras, visat sig riktiga. Med hänsyn till
de uppgifter, som sålunda inhämtats angående var och en av de sökande,
har vattenfallsstyrelsen funnit sig böra tillstyrka beviljandet av pension
åt i nedanstående tabell upptagna personer, för vilka jämväl av styrelsen
angivits det antal levnads- och tjänstår var och en uppnått.
Ilonde huvudtiteln: bil. 7.
87
Yrke och namn. |
Levnads- år. |
Tjänst- år. |
Anmärkningar. |
F. d. järnvägsarbetaren Salomon Carls-son ............................................ |
56 |
33 |
Enligt läkarbetyg oförmögen till arbete/ |
Bergarbelaren Jolmn Fredrik Karlsson |
59 |
31 |
Lider av ofta återkommande lungkatarr: |
Smeden Johan Edvard Johansson...... |
61 |
25 |
samt ljumskbråck. Lider av magkatarr och reumatism (gikt).1 |
F. d. järnvägsarbetaren Johannes Pet-tersson ....................................... |
56 |
27 |
I Enligt läkarbetyg oförmögen till arbete. |
På grund av vad sålunda anförts, liar vattenfallsstyrelsen, med
överlämnande av tjänstförteckning, frejdbetyg och läkarbetyg för var
och en av ovan nämnda fyra personer, hemställt, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen, att en var av dem må från och med månaden näst
efter den, varunder han entledigas eller entledigats från anställning vid
vattenfallsstyrelsens byggnadsarbeten, under sin återstående livstid å
allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension till belopp av 300
kronor under enahanda villkor, som i motsvarande fall förut plägat
stadgas.
Till följd av särskilda nådiga remisser hava underdåniga utlåtanden
i ärendet avgivits den 24 mars 1915 av statskontoret och den 7 april
1915 av järnvägsstyrelsen, vilka bägge tillstyrkt framställningen.
Enär, enligt företedda tjänstförteckningar, av ifrågavarande arbetare
Johan Fredrik Karlsson och Johannes Pettersson bland annat varit sysselsatta
vid vissa fortifikationsarbeten, har vidare arméförvaltningen anbefallts
yttra sig i ärendet, i anledning varav arméförvaltningens fortifikationsdepartement
den 17 april 1915 avgivit underdånigt utlåtande. Med
överlämnande av infordrade yttranden från fortifikationsbefälhavarna på
Karlsborgs, Vaxholms, Ålvsborgs och Bodens fästningar har fortifikationsdepartementet
tillstyrkt, att pension från allmänna indragningsstaten
till belopp av 300 kronor årligen utverkades åt Johan Fredrik Karlsson;
och ehuru Johannes Pettersson med 56 levnadsår och tillhopa 27 tjänstår
icke uppfyllde de villkor i avseende på ålder och tjänsttid, som av fortiiikationsdepartementet
i pensionsärenden brukade tillämpas, hade fortifikationsdepartementet,
med fästat avseende på Petterssons hälsotillstånd,
icke heller något att erinra mot framställningen beträffande honom.
Utlåtanden
av statskontoret,
järnvägsstyrelsen
och
orméförvaltningens
fortifikationsdepartement.
88
Tionde huvudtiteln: bil. 7.
Departements
chefen.
Då riksdagen sedan år 1906 i ett stort antal fall av likartad beskaffenhet
med de nu föreliggande beviljat begärda pensioner åt personer,
anställda eller förut anställda vid statens järnvägsbyggnader eller
vattenfallsstyrelsens arbeten, anser jag i likhet med de hörda myndigheterna
pension med föreslaget belopp böra beredas nu ifrågavarande
arbetare, vilka samtliga uppnått den levnads- och tjänstålder, som i allmänhet
ansetts böra utgöra villkor för pensions erhållande.
Enär emellertid envar av ifrågavarande fyra arbetare genom nådigt
brev den 23 juli 1915 tilldelats en gratifikation, beräknad efter trehundra
kronor för år, för tiden från och med månaden näst efter den, varunder
han entledigats eller bleve entledigad från anställning vid vattenfallsstyrelsens
byggnadsarbeten, intill 1915 ; ,3 utgång, torde pens on dock
icke i något fall böra utgå för tid före den 1 januari 1916.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,
att en var av nedannämnda vid vattenfallsstyrelsens
arbeten anställda eller förut anställda personer,
nämligen förre järnvägsarbetaren Salomon Carlsson,
bergarbetaren Johan Fredrik Karlsson, smeden Johan
Edvard Johansson och förre järnvägsarbetaren Johannes
Pettersson, må från och med månaden näst efter den,
varunder han entledigats eller varder entledigad från sin
anställniug vid vattenfallsstyrelsens byggnadsarbeten
— dock icke i något fall för tid före den 1 januari
1916 —, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
åtnjuta årlig pension till belopp av
300 kronor, under villkor emellertid att, därest pensionstagare
framdeles skulle erhålla anställning mot
avlöning av statsmedel, uppgående till ett för en var
beräknat årligt medelinkomstbelnpp av respektive 1,200
kronor för förman och yrkesarbetare samt 900 kronor
för vanlig arbetare eller därutöver, pensionen skall, så
länge sistnämnda anställning varar, upphöra att utgå
samt att, vid sådan avlönings uppbärande i övrigt,
pensionen skall minskas, så att densamma jämte avlöningen
icke uppgår till högre belopp än nämnda medelinkomst.
Vad föredragande departementschefen i de under
punkterna l:o —6:o här ovan upptagna ärenden hem
-
Tionde huvudtiteln, bil. 7.
89
ställt, därati statsrådets övriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen bifalla och förordnade,
att utdrag av protokollet härom skulle tillställas finansdepartementet
för iakttagande vid uppgörande av förslag
till reglering av utgifterna under riksstatens tionde
huvudtitel.
Ur protokollet:
Gonr. Falkenberg.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
12
90
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31
december 1915.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WaLLENBERG,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Yennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet Westman anförde härefter:
127:o.
[4-]
Delaktighet
i lärarnas
vid elementarläroverken
nya änke- och
pupillkassa
för vissa
befattningshavare
vid
Chalmers tekniska
institut.
På därom av Kungl. Magt gjord framställning beviljade 1880 års
riksdag för beredande av delaktighet i lärarnas vid elementarläroverken
änke- och pupillkassa för, bland andra, föreståndare och lektorer vid
Chalmerska slöjdskolan i Göteborg nödig tillökning i det till kassan
utgående årliga anslaget. Genom nåd g kungörelse den 29 oktober
1880 utfärdades därefter bestämmelser angående omförmälda befattningshavares
delaktighet i kassan.
I sammanhang med den år 1911 beslutade löneregleringen för
befattningshavare vid Ghalmers tekniska läroanstalt, såsom ovannämnda
Tionde huvudtiteln: bil. S.
1)1
slöjdskola dåmera kallades, bestämdes, att samtliga lektorer vid anstalten,
i likhet med vad som redan var fallet med dess föreståndare, skulle
erhålla benämningen professorer. Efter ombildning av lärarnas vid
elementarläroverken änke- och pupillkassa äga, enligt det för lärarnas
vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa den 8 december|1911
utfärdade reglementet, professorerna vid Chalmers tekniska läroanstalt
delaktighet i den nya kassan med ett delaktighets belopp av 4,000
kronor.
I eu till Kungl. Maj:t under år 1906 gjord underdånig framställning
anhöll styrelsen för ifrågavarande läroanstalt, att erforderliga åtgärder
måtte vidtagas för beredande av delaktighet i elementarlärarnas änkeoch
pupillkassa även för vissa andra vid läroanstalten anställda lärare
än lektorerna. Då emellertid de lärartjänster, om viska i denna styreisens
framställning var fråga, icke voro att anse såsom ordinarie befattningar
och innehavarna av desamma icke av styrelsen tillsattes med fullmakt
utan medelst förordnande, blev frågan om dessa lärares delaktighet i
kassan tillsvidare undanskjuten.
Vid den år 1914 beslutade omorganisationen av Chalmers tekniska
läroanstalt bestämdes, att vid anstalten, som efter ingången av år 1915
skulle benämnas Chalmers tekniska institut, skulle utom andra befattningshavare
finnas anställda dels fem andra-lärare i vart och ett av
följande ämnen: 1) matematik, 2) elementarmekanik, skeppsbyggeri och
linjarritning, 3) byggnadslära med ritning, 4) elektroteknik och 5) maskinlära
med ritning samt mekanisk teknologi, dels ock en verkstadsingenjör
ocli eu lärare i frihandsteckning. Dessa i den nya, från och med år
1915 tillämpade staten uppförda befattningar motsvaras väsentligen av
vissa i den gamla staten för Chalmerska läroanstalten upptagna lärartjänster,
som avsågos i styrelsens förutnämnda, under år 1906 gjorda
framställning. Men i motsats till dem äro de nu omförmälda, i den
nya staten uppförda befattningshavarna, för vilka jämlikt Kungl. Maj:ts
beslut den M september 1914 fullmakt skall utfärdas av styrelsen,
ordinarie befattningshavare i statens tjänst och fördenskull hänförliga
under lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension den 11
oktober 1907. Enligt den nya staten åtnjuta de fem andra-lärarna och
verkstadsingenjören var för sig en avlöning av 4,000 kronor, därav
2,400 kronor lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar. Efter fem
år kan lönen för envar av dem höjas med 500 kronor och efter ytterligare
fem år likaledes med 500 kronor. Läraren i frihandsteckning
äger enligt samma stat uppbära en sammanlagd avlöning av 3,000
kronor, därav 1,800 kronor lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar,
92
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
varjämte två ålderstiiiägg, vartdera å 400 kronor, tillkomma honom
efter respektive fem och tio år.
I underdånig skrivelse den 22 december 1914 har nu styrelsen
för berörda institut, under åberopande av de nämnda befattningshavarnas
numera förändrade ställning, anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes medgiva
ifrågavarande sju lärare delaktighet i lärarnas vid elementarläroverken
nya änke- och pupillkassa, så att deras änkor och barn komme i åtnjutande
av pension.
På grund av särskilda remisser hava utlåtanden i detta ärende
avgivits den 19 februari 1915 av direktionen över lärarnas vid elementarläroverken
nya änke- och pupillkassa samt den 25 oktober 1915 av
styrelsen för civilstatens änke- och pupillkassa.
Direktionen över lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och
pupillkassa anför i sin skrivelse:
Mot nådigt bifall till den gjorda framställningen vore från direktionens sida
intet att erinra, under förutsättning att kassan bereddes ökat statsbidrag. Rörande
ökningen av statsbidraget hade direktionen låtit genom sakkunnig person, lektorn
E. Göransson, verkställa behörig utredning, och hade enligt denna direktionens
utlåtande åtföljande utredning med hänsyn till de med ifrågavarande tjänster förenade
avlöningsförmåner såsom delaktighetsbelopp antagits: för andra-lärar- och
verkstadsingenjörsbefattningarna 3,400 kronor, alltså samma delaktighetsbelopp som
det för läroverksadjunkter m. 11. fastställda, samt för läraren i frihandsteckning
2,600 kronor. Den för dessa tjänsters upptagande till delaktighet erforderliga
ökningen av statsbidraget hade beräknats till 1,076 kronor för år. Därjämte både
den anlitade sakkunnige, med hänsyn till inrättandet vid Chalmers tekniska institut
från och med år 1915 av en ny professur, vars innehavare på grund av gällande
reglemente vore skyldig att vara delägare i kassan, verkställt utredning rörande
av denna delaktighet påkallad ökning av statsbidraget. Denna uppginge enligt
utredningen till 150 kronor för år. Direktionen hemställde alltså om vidtagande
av åtgärd därhän, att det till kassan utgående statsbidraget måtte, av ovan angivna
anledningar, från och med år 1915 höjas med tillhopa 1,226 kronor.
Den i direktionens utlåtande omförmälda nya pfofessuren vid
institutet är professuren i oorganisk kemi jämte mineralogi och geologi,
för vars tillsättning styrelsen enligt nådigt beslut den 14 september 1914
anbefallts vidtaga erforderliga åtgärder.
Styrelsen för civilstatens änke- och pupillkassa anför i sitt utlåtande allenast,
att ifrågavarande fem andra-lärare ävensom verkstadsingenjören och läraren i
frihandsteckning komme att, därest de upptoges till delaktighet i lärarnas vid
elementarläroverken nya änke- och pupillkassa, jämlikt § 2 mom. 2 b) i nådiga
reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa den 21 december 1907 bliva
undantagna från delaktighet i sistnämnda kassa.
Tionde Ii u vild tit c In: bil. 8.
98
På grund av vad jag nu omförmält anser jag, att ifrågavarande Departementsbefattningshavare
vid Chalmerska institutet böra, i’ likhet med vad som ehffenredan
gäller beträffande professorerna därstädes, äga delaktighet, på
sätt ifrågasatts, i elementarlärarnas nya änke- och pupillkassa. För
detta ändamål samt med hänsyn till den nya professurens tillkomst
behöver statsanslaget till kassan, nu utgörande 144,554 kronor och
under tionde huvudtiteln uppfört med rubrik: bidrag till pensioneringav
änkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier och
seminarier in. in., höjas med ovan angivna belopp, 1,226 kronor.
Jag hemställer, att Eders Kung!. Maj:t täcktes föreslå riksdagen,
att, dels för beredande av delaktighet i litrarnas
vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa för
de i den nya staten för Chalmers tekniska institut
uppförda fem andra-lärarna ävensom verkstadsingeujören
samt läraren i frihandsteckning, dels ock med
anledning av inrättande vid institutet av eu ny professur
i oorganisk kemi jämte mineralogi och geologi,
öka det å riksstatens tionde huvudtitel under rubriken:
bidrag till pensionering av änkor och barn efter lärare
vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier in. in.
uppförda anslaget från dess nuvarande belopp 144,554
kronor till 145,780 kronor, eller med 1,226 kronor.
128:o.
I underdånig skrivelse den 27 mars 1915 har direktionen över [6.]
folkskollärarnas pensionsinrättning hemställt, att åtgärd måtte vidtagas Pen“°" åt
för beredande av pension åt ordinarie vaktmästaren hos direktionen Per PeTjohan
Johan Andersson Berling, som på grund av obotlig sjukdom vore oför- Andert>on
mogen att sköta sin befattning. Direktionen har därom anfört följande: U(rlw<1-
V aktmästaren Berling, som av direktionen antagits den 14 juni 1899 och
den 1 juli samma år tillträtt sin befattning, hade allt sedan den 14 december 1908
på grund av sjukdom varit oförmögen att uppehålla sin tjänst; och på sätt inhämtades
av bifogat läkarintyg, förefunnes ej heller någon utsikt, att han någonsin
kunde bliva i stånd att åter inträda i tjänstgöring.
Berling, som ej ingått på den genom nådiga kungörelsen den 22 juni 1911
fastställda nya lönestaten för folkskollärarnas pensionsinrättning och således kvarstod6
på den äldre avlöningsstat, som för pensionsinrättningen stadfästats genom
nådigt brev den 31 maj 1888, åtnjöte, enligt sistnämnda stat, under sin sjukdom
följande avlöningsförmåner, nämligen den fasta lönen 500 kronor järnte ett intjänat
ålderstillägg å 100 kronor, tillhopa 600 kronor, ävensom förmånen av fri bostad
94
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
och vedbrand. Direktionen, som ansett dessa avlöningsförmåner väl knappa i
betraktande därav, att Berling hade att försörja hustru och minderårig son, hade
för några år sedan hos Kungl. Maj t gjort framställning om ett avlöningstillägg
för Berling å 100 kronor, därvid direktionen tillika framhållit, att hans kvarstående
på den gamla staten torde hava föranletts av det förhållande, att enligt den nya
staten förmånen av bostad och vedbrand ej vore förenad med själva tjänsten, och
att, då Berling ej heller skulle kunna komma i åtnjutande av mera än ett av de i
denna stat medgivna ålderstilläggen, det torde kunna ifrågasättas, om ej övergång
på ny stat skulle hava varit till hans nackdel. Enligt nådigt brev den 22 december
1911 hade Kungl. Maj:t emellertid ej funnit skäl att bifalla ifrågavarande framställning.
Jämlikt ovannämnda nådiga brev den 31 maj 1888 ägde vaktmästaren att,
sedan han uppnått 65 levnadsår och under 35 år varit i allmän tjänst, därav minst
25 år i pensionsinrättningens tjänst, vid avskedstagandet undfå pension från pensionsinrättningen
till belopp motsvarande lönen. Däremot funnes intet föreskrivet om
skyldighet till avgång från tjänsten före nämnda ålder med eller utan pension; och
då Berling, såsom bilagt frejdbetyg utvisade, vore född år 1870, skulle berörda
föreskrift om pension ej kunna å honom tillämpas förr än efter mycket lång tid,
om ens någonsin.
Vaktmästarsysslan — för vilken å den nya staten vore uppförd följande
avlöning: lön 700 kronor, tjänstgöringspenningar 350 kronor och ortstillägg 150
kronor ävensom två ålderstillägg till lönen, vartdera å 100 kronor, varjämte vaktmästaren
för tillsyn över folkskollärarnas pensionsinrättnings fastighet ägde åtnjuta
fri bostad jämte bränsle — uppehölles, såsom ovan omförmälts, allt sedan den 14
december 1908 av vikarie, till vilken enligt nyssnämnda nådiga brev den 22
december 1911 utbetalades ett årligt arvode å 1,200 kronor, utgående dels med
700 kronor ur den å nya staten uppförda vaktmästarlönen, dels ock med 500
kronor från det å samma stat uppförda anslaget till vikariatsersättningar, arvoden
åt amanuenser och extra biträden samt flitpenningar åt extra ordinarie tjänstemän
och extra ordinarie vaktmästare. Däremot åtnjöte den vikarierande vaktmästaren
naturligtvis ingen bostadsförmån, då ju denna innehades av den ordinarie vaktmästaren.
Ett arvode å 1,200 kronor för den krävande vaktmästartjänstens uppehållande
måste emellertid, då fråga vore om årslånga förordnanden, anses allt för lågt, helst
flå i betraktande jämväl borde tagas, att oaktat tjänstemännens antal och arbetet
inom direktionen flerdubblats, sedan pensionsinrättningen trätt i verksamhet, vaktmästargöromålen
fortfarande skulle bestridas av endast en person.
Då den ordinarie vaktmästaren sedan mera än sex är tillbaka varit av sjukdom
hindrad att själv bestrida sina göromål och då konstaterat blivit, att han jämväl
för framtiden förbleve till all tjänstgöring oförmögen, måste tiden anses vara
inne att söka åvägabringa en anordning, varigenom åt den tjänstförrättande vaktmästaren
bereddes icke blott en avlöning, motsvarande de krav, som ställdes å
hans arbetsprestation, utan även den tryggade ställning och därmed^ förknippade
förmåner, som innehavandet av ordinarie tjänst medförde. Detta mål torde icke
kunna ernås på annan väg än den, att åt Vaktmästaren Berling nu beviljades pension
till sådant belopp, att han ansåge sig kunna, mot erhållande av denna pension,
avgå från vaktmästartjänsten. Pensionsbeloppet måste, med andra ord, så avpassas,
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
95
att det någorlunda motsvarade vad Berling för närvarande vore till försäkrat. Då
förmånen av bostad och vedbrand, liven efter låg beräkning, måste anses motsvara
lägst 300 kronor för år, torde Berlings löneförmåner under tjänstledigheten kunna
beräknas till minst 900 kronor årligen. Till detta belopp måste, så vitt direktionen
kunde finna, pensionen uppgå, därest någon pensionering över huvud taget skulle
kunna komma i fråga. Berling hade också för direktionen förklarat sig villig att
mottaga en sådan pension. Direktionen finge alltså hemställa, att åtgärd vidtoges
för att bereda Berling pension till det belopp, som nu nämnts. Pensionen torde
höra anvisas att utgå från folkskollärarnas pensionsinrättning, i vilken Berling för
sin tjänst vore delägare, och beviljas under villkor, att Berling omedelbart begärde
sitt avsked.
Beträffande olägenheterna av den nuvarande anordningen har
direktionen vidare anfört följande:
Det vore synnerligen olämpligt, om med hänsyn till avlöningens knapphet,
bortsett från de ovissa befordringsförhållandena, direktionen skulle behöva riskera
mer eller mindre tätt återkommande ombyten av vaktmästare. Särskilt med hänsyn
till vaktmästarens befattning med de ofta nog mycket betydande penningebelopp.
som skulle insättas i eller uttagas ur bank eller växlas i bank o. s. v., vore personfrågan
här av synnerlig betydelse. För övrigt torde det utan vidare få tagas för
givet, att nyssnämnda, av Kungl. Maj:t fastställda arvode 1,200 kronor avsetts
endast för ett jämförelsevis kortvarigt vikariat, ej däremot för ett vikariat, som,
likasom i detta fall, syntes tendera till att utsträckas i det obegränsade.
I samma skrivelse har direktionen hemställt, att därest den å
befattningen nu anställde vikarien Carl Gustaf Emil Blomqvist bleve
antagen till ordinarie vaktmästare vid Berlings avgång, honom måtte
medgivas att för lönetursbéräkning tillgodoräkna sig viss del av den
tid, han såsom vikarie uppehållit befattningen. Jag återkommer under
nästföljande punkt till denna framställning.
Vid skrivelsen hade fogats frej dbetyg för Berling — utvisande
att han vore född den 22 september 1870, åtnjöte medborgerligt förtroende
samt vore gift och hade ett barn — ävensom ett läkarbetyg av
följande lydelse:
Att vaktmästaren Per Johan Berling, Täby, lider av krön. lungtuberkulos
och i följd härav är oförmögen att sköta sin tjänst samt även för framtiden förblir
oförmögen härtill, intygas. Stockholm 12/5 1915.
G. Stéenlv ff,
provinsialläkare.
På grund av remiss har statskontoret den 23 april 1915 avgivit
utlåtande i ärendet och därvid anfört:
Då i detta fall förelåge sådana omständigheter, att om bestämmelserna i
lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension varit
tillämpliga, skyldighet att från tjänsten avgå förefunnits, ansåge statskontoret med
96
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
Drparlementschefcn.
hänsyn tillika till vad direktionen över folkskollärarnas pensionsinrättning anfört
rörande de olägenheter, som följde av att vaktmästartjänsten hos pensionsinrättningen
under en lång följd av år måste uppehållas av vikarie, goda skäl föreligga
att söka genom framställning till riksdagen om pension åt vaktmästaren Berling
bereda denne tillfälle att snarast från tjänsten avgå. För att vinna detta syfte
torde pensionen icke kunna sättas lägre än direktionen föreslagit eller 900 kronor,
utgörande 100 kronor mindre, än vad i hel pension tillkomme en förste vaktmästare
hos centralt ämbetsverk, och lika mycket, som i sådant avseende tillkomme annan
vaktmästare hos sådant ämbetsverk.
Då det icke finnes någon utsikt, att den ordinarie vaktmästaren
Berling- åter skall kunna inträda i tjänstgöring, och då det utan tvivel
skulle kunna vålla betydande olägenheter, om ifrågavarande vaktmästarbefattning
under lång tid framåt korame att uppehållas genom vikarie,
är det tydligen av vikt, att den uppkomna frågan om ordnande av hithörande
förhållanden snarast möjligt erhåller en lämplig lösning.
En åtgärd till förbättrande av den vikarierande vaktmästarens avlöningsförhållanden
har av Kungl. Maj:t vidtagits genom beslut den 2
juli 1915, då direktionen över folkskollärarnas pensionsinrättning bemyndigades
att för tiden från och med den 1 juli 1915, till dess vaktmästarbefattningen
hos pensionsinrättningen blivit med ordinarie innehavare
besatt, till den, som fullgör vaktmästargöromålen under Berling»
tjänstledighet på grund av sjukdom, utbetala, utöver det genom nådiga
brevet den 22 december 1911 bestämda arvode å 1,200 kronor, för tillsyn
över pensionsinrättningens fastighet ett belopp av 250 kronor för
år räknat, att utgå av det å pensionsinrättningens stat uppförda anslag
till vikariatsersättningar in. in.
Nu omförmälda beslut är emellertid att betrakta endast såsom
en provisorisk åtgärd, ägnad att lör tillfället avhjälpa de svårigheter,
som uppkommit genom den ordinarie vaktmästarens långvariga
sjukdom. En fullt tillfredsställande lösning av frågan synes mig
näppeligen kunna åstadkommas på annat sätt än det, som direktionen
föreslagit och statskontoret tillstyrkt. Men härför kräves riksdagens
medverkan. Jag anser således, att framställning bör göras hos riksdagen
om beredande av pension redan nu åt vaktmästaren Berling.
Såsom av direktionen omnämnts, har Berling enligt de bestämmelser
i ämnet, som jämlikt riksdagens beslut meddelats genom nådigt
brev den 31 maj 1888, icke skyldighet att avgå från sin tjänst förrän vid
uppnådda 65 levnads- och 35 tjänstår, därav minst 25 i pensionsinrättningens
tjänst. Med anledning härav torde den pension, som skall
erbjudas Berling, icke kunna sättas lägre än till ett belopp, som någor
-
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
97
lunda motsvarar lians nuvarande löneförmåner under tjänstledigheten,
eller, enligt den av direktionen gjorda beräkningen, 900 kronor
årligen. Såsom villkor för erhållande av denna pension torde böra
fordras, att Berling under den närmaste tiden, förslagsvis senast vid
utgången av juni 1916, lämnar sin tjänst. Då Berling är för densamma
delaktig i folkskollärarnes pensionsinrättning, bör pensionen till
honom utgå från sagda inrättning.
Jag hemställer således, att Eders Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen
medgiva,
att vaktmästaren hos direktionen över folkskollärarnas
pensionsinrättning Per Johan Andersson
Berling må, därest han senast med utgången av juni
1916 avgår från sin tjänst, från och med månaden
näst efter den, under vilken avgången äger rum, under
sin återstående livstid från folkskollärarnas pensionsinrättning
uppbära en årlig pension av 900 kronor.
129:o.
Jag har under nästföregående punkt omnämnt, hurusom direktionen
över folkskollärarnas pensionsinrättning i underdånig skrivelse den 27
mars 1915 hemställt, att därest den hos direktionen såsom vikarie nu
tjänstgörande vaktmästaren Carl Gustaf Emil Blomqvist bleve antagen
till ordinarie vaktmästare vid den nuvarande tjänstinnehavaren Per Johan
Andersson Berlings avgång, Blomqvist måtte medgivas att för lönetursberäkning
tillgodoräkna sig viss del av den tid, han såsom vikarie uppehållit
befattningen. I detta avseende har direktionen anfört:
Skulle den ifrågasatta pensionen för Berling komma att beviljas, torde Blomqvist,
som under Berlings sjukdom hela tiden till direktionens synnerliga belåtenhet uppehållit
tjänsten, närmast komma i fråga vid dess återbesättande. Då det syntes
billigt, att den långa tid, varunder Blomqvist uppehållit den ordinarie vaktmästarens
alla tjänståligganden, finge åtminstone i någon mån räknas honom till godo för
lönetur, finge direktionen hemställa, att därest Blomqvist bleve antagen till vaktmästare
på ordinarie stat, det måtte medgivas honom att av sin föregående tjänstgöringstid
hos direktionen tillgodoräkna sig så mycket, som erfordrades, för att han
vid tillträdandet av den ordinarie befattningen skulle komma i åtnjutande av ett
ålderstillägg till lönen.
Statskontoret har i sitt förut omförmälda utlåtande den 23 april
1915 förklarat sig intet hava att erinra mot vad direktionen härutinnan
föreslagit.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand.
[7-]
Lönetursrätt
för vaktmästaren
Carl
Gustaf Emil
Blomqvist.
13
98
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
Departements- Av direktionens under närmast föregående punkt återgivna redo
ehefen.
görelse framgår, att Blomqvist uppehållit vaktmästarbefattningen sedan
december 1908. Därest han med ingången av juli 1916 tillträder befattningen
såsom dess ordinarie innehavare, bör han sålunda, för att
genast komma i åtnjutande av första ålderstillägget, äga rätt att i förevarande
avseende tillgodoräkna sig den tid, som förflutit från 1911 års
ingång.
Då det synes mig billigt, att den ifrågavarande förmånen beredes
Blomqvist, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen
medgiva,
att den hos direktionen över folkskollärarnas
pensionsinrättning såsom vikarie tjänstgörande vaktmästaren
Carl Gustaf Emil Blomqvist må, därest han
vid den nuvarande tjänstinnehavarens avgång antages
till ordinarie vaktmästare hos direktionen, för åtnjutande
av löneförhöjning å vaktmästarbefattningen tillgodoräkna
sig den tid, varunder han efter 1911 års ingång
såsom vikarie uppehållit befattningen.
130:o.
[8.] På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning medgav 1915 års
Understöd riksdag, att enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna
behövande lämpligt meddela, äldre behövande folkskollärare och folkskollärarinnor,
med låg pen- vilka före år 1907 erhållit avsked med pension från folkskollärarnas
folkskollärare pensionsinrättning, finge för år 1916 tillerkännas understöd till så stort
belopp, att detsamma tillsammans med pensionsbeloppet uppginge till
600 kronor, varjämte riksdagen för ändamålet anvisade under tionde
huvudtiteln på extra stat för år 1916 ett anslag av 20,000 kronor.
Understöd till dessa lärare synes böra fortfarande utgå, och jag
har icke för avsikt att föreslå någon ändring i nyssnämnda anslagsbelopp.
Då emellertid fråga uppkommit om ändrade grunder för understödets
utdelande men behövlig utredning i detta avseende icke ännu
hunnit avslutas, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj.t måtte föreslå
riksdagen
att i avbidan på proposition angående understöd
åt äldre behövande, med låg pension avgångna folkskollärare
beräkna för ändamålet under tionde huvudtiteln
på extra stat för år 1917 ett anslag av 20,000
kronor.
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
99
131:o.
För vart och ett av åren 1908—1914 har riksdagen på extra stat
under riksstatens tionde huvudtitel beviljat ett förslagsanslag å 20,000
kronor för bestridande av de extra pensionsavgifter, vilka på grund av
§ 8 i reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning under nämnda
år utgått eller till följd av de utav 1906 och 1907 årens riksdagar beslutade
ändrade bestämmelserna om delaktighetsbeloppen i nämnda inrättning
komme att utgå.
Detta anslag har redan från början visat sig vara för knappt tillmätt.
Sålunda utgjorde utgifterna under detsamma år 1908 27,740
kronor 56 öre, år 1909 44,449 kronor 73 öre, år 1910 54,740 kronor
87 öre, år 1911 64,794 kronor 12 öre och år 1912 74,053 kronor 4 öre.
Med anledning härav höjde riksdagen det ifrågavarande anslaget för år
1915 till 104,000 kronor, vilket belopp även är uppfört å 1916 års
riksstat.
År 1913 hava utgifterna under anslaget uppgått till 83,254 kronor
86 öre och år 1914 till 85,387 kronor 37 öre. Från år 1908 hava
således dessa utgifter i genomsnitt ökats med omkring 9,600 kronor för
år. Under förutsättning att ökningen kommer att fortgå i denna proportion,
skulle utgifterna under år 1917 komma att uppgå till omkring
114,190 kronor eller i avrundat tal 114,000 kronor, vadan en höjning av
anslaget för år 1917 med 10,000 kronor skulle vara erforderlig.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen,
att för bestridande av de extra pensionsavgifter,
vilka på grund av § 8 i reglementet för folkskollärarnas
pensionsinrättning nu utgå eller till följd av de
utav 1906 och 1907 årens riksdagar beslutade ändrade
bestämmelserna om delaktighetsbeloppen i nämnda
inrättning komma att utgå, bevilja på extra stat för
år 1917 under riksstatens tionde huvudtitel ett förslagsanslag
å 114,000 kronor.
132:o.
I sammanhang med beslut rörande omreglering av folkskolinspektionen
föreskrev 1914 års senare riksdag, i enlighet med Kungl. Maj:ts
därom gjorda framställning, att ordinarie folkskolinspektör skulle tillhöra
folkskollärarnas änke- och pupillkassa, samt anvisade under riks
-
[9. i
Extra pennio
nu avgifter
till folkskollärarnas
pensions
inrättning
[10.]
Bidrag till
folkskollärarnas
änke- och
pupillkassa.
100
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
statens tionde huvudtitel på extra stat för år 1915 ett belopp av 2,700
kronor till förstärkande av det ordinarie anslaget: Bidrag till folkskollärarnas
änke- och pupillkassa. Sedermera har 1915 års riksdag för
samma ändamål anvisat ett lika stort belopp på extra stat för år 1916.
Den 9 oktober 1914 anbefallde Kungl. Maj:t direktionen över folkskollärarnas
änke- och pupillkassa att, sedan folkskolinspektörstjänsterna
i riket blivit för tiden från 1915 års ingång tillsatta, till Kungl. Maj:t
inkomma med utredning om storleken av det statsbidrag, som med
anledning av folkskolinspektörernas upptagande i kassan borde tillkomma
densamma. Till åtlydnad härav överlämnade direktionen med skrivelse den
19 mars 1915 till Kungl. Maj:t en genom direktionens försorg av filosofie
licentiaten Karl Englund verkställd utredning, utvisande att av nyssnämnda
anledning ett statsbidrag av 1,324 kronor borde under år 1915
tillkomma kassan. Genom beslut den 7 maj 1915 ställdes detta belopp
till direktionens förfogande att utgå av de utav 1914 års riksdag för
ändamålet anvisade medlen.
Sedan därefter Kungl. Maj:t anbefallt direktionen att inkomma
med utredning om storleken av det statsbidrag, som av förberörda anledning
borde tillkomma kassan under år 1916, anmälde direktionen i
skrivelse den 29 september 1915, att statsbidrag för år 1916 syntes
böra komma kassan till godo till samma belopp som det för år 1915
uppburna, eller 1,324 kronor. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 29
oktober 1915 ställdes detta belopp till direktionens förfogande att efter
ingången av år 1916 utgå av de utav 1915 års riksdag för ändamålet
anvisade medlen.
Beträffande storleken av det statsbidrag, som med anledning av
folkskolinspektörernas upptagande i kassan borde äskas hos 1916 års
riksdag att utgå å 1917 års riksstat, har direktionen, på grund av
nådig befallning, likaledes yttrat sig i sin förberörda skrivelse den 29
september 1915 och därvid anfört följande:
Vad beträffade förhållandena under år 1917 hade i folkskolöverstyrelsen inhämtats,
att det ej vore uteslutet, att samtliga ifrågavarande tjänster bleve från
nämnda års ingång försedda med ordinarie innehavare. I varje fall torde några
formella hinder härför ej föreligga. Direktionen finge med hänsyn härtill och i
enlighet med den mening, som vid framställd förfrågan uttalats av den vid de föregående
utredningarna rörande förevarande delaktighetsfråga anlitade sakkunnige,
förbemälde Englund, hemställa, att kassan från och med år 1917 måtte komma i
fullt åtnjutande av det statsbidrag å 2,700 kronor, som riksdagen hittills anvisat
för åren 1915 och 1916.
Till denna av direktionen gjorda framställning har folkskolöverstyrelsen
i infordrat utlåtande den 12 oktober 1915 tillstyrkt bifall.
101
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
När detta ärende den 29 maj 1914 anmäldes för Kung!. Maj:t Departc
tor. framställning till riksdagen, yttrade jag till statsrådsprotokollet, att, ment,ehefenenligt
verkställd beräkning, det i verkligheten behövliga statsbidragets
belopp väl icke kunde väntas komma att överstiga 2,700 kronor men
däremot under vissa förutsättningar understiga nämnda summa. Det
föreslagna beloppet, 2,700 kronor, borde därför uppföras på extra
stat, men därjämte borde föreskrivas, att detsamma icke omedelbart
skulle tillföras kassan, utan att dennas direktion skulle, sedan
mspektörstjänsterna blivit tillsatta, utreda, huru stort bidrag i verkligheten
borde tillkomma kassan, varefter det skulle ankomma på Kungl.
Maj.t att av det beviljade anslaget anvisa till kassan erforderligt belopp.
Mot detta uttalande gjordes från riksdagens sida icke nå^on
erinran. °
Av samtliga 34 folkskolinspektörstjänster hava hittills endast 12
försetts med ordinarie innehavare. De ''Övriga 22 äro tillsatta genom
förordnanden, som utgå vid 1916 års slut. Nu är det visserligen antagligt,
att ytterligare ett antal tjänster komma att från och med år
1917 vara. besatta med ordinarie innehavare, men huru stort detta antal
blir kan icke nu angivas. Under sadana omständigheter anser jag
lämpligast, att även för år 1917 ett anslag av 2,700 kronor uppföres
på extra stat och att det får ankomma på Kungl. Maj:t att av detta
anslag anvisa till kassan erforderligt belopp.
Jag hemställer således, att Eders Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen
^ att under riksstatens tionde huvudtitel på extra
stat för år 1917 till förstärkande av det ordinarie anslaget:
Bidrag till folkskollärarnas änke- och pupillkassa,
anvisa ett belopp av 2,700 kronor.
133:o.
På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har riksdagen för år [39 1
1916 anvisat å allmänna indragningsstaten ett anslag av 4,200 kronor Under'',m
att enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna gott hfJnd7ut''
meddela, användas till understöd av högst 600 kronor åt sådana äldre pension a«-behövande folkskollärare, vilka oförvitligt skött sin tjänst men därifrån ''jån,gT* folk~
erhållit avsked före år 1867. J slcollårare
Understöd
av ifrågavarande slag synes böra fortfarande utgå, och
jag har icke för avsikt att föreslå någon ändring i nyssnämnda anslagsbelopp.
Då emellertid fråga uppkommit om ändrade grunder för under
-
102
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
stödets utdelande men behövlig utredning i detta avseende icke ännu
hunnit föras till slut, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att i avbidan på proposition angående understöd
åt äldre behövande, utan pension avgångna folkskollärare
beräkna för ändamålet å allmänna indragningsstaten
för år 1917 ett anslag av 4,200 kronor.
134:o.
[40.] pa Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har riksdagen för
åZådrZL. år 1916 anvisat å allmänna indragningssfaten ett anslag av 25,000
hörande, ulan kronor för beredande av ålderdomsunderstöd åt sadaua lärare och läraUgäZnn''iml''
rumor vid småskola eller mindre folkskola samt biträdande och extra
skollärare, ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskola, vilka, efter att hava i minst
15 års tid oförvitligen tjänstgjort, avgått från tjänsten utan att erhålla
understöd enligt reglementet för småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt
den 22 juni 1892, samt under vissa villkor och bestämmelser
i övrigt, däribland att det belopp, vartill understöd högst finge meddelas,
skulle utgöra 200 kronor årligen.
Till de lärare om vilka här är fråga, synes understöd från anslag
å allmänna indragningssfaten böra fortfarande utgå, och jag ärnar icke
föreslå ändring beträffande nyssnämnda anslagsbelopp. Då emellertid
fråga uppkommit om ändrade grunder för understödets utdelande men
behövlig utredning i detta avseende icke ännu blivit slutförd, hemställer
jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avbidan på proposition angående understöd
åt äldre behövande, utan understöd från småskollärares
m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt avgångna småskollärare
beräkna för ändamålet å allmänna indragningsstaten
för år 1917 ett anslag av 25,000 kronor.
135:o.
[41.] På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har riksdagen för
Understöd år 1916 anvisat å ''allmänna indragningssfaten ett anslag av 15,000
tands!1 med kronor, att enligt de grunder, Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt stadga,
lågt understöd anvandas till understöd åt sådan äldre behövande lärare eller läraiinna
aV9,kMämrelå'' vid småskola eller mindre folkskola eller biträdande eller extra ordinarie
Tionde huvudtiteln: bil. 8. 103
lärare eller lärarinna vid folkskola, som efter oförvitlig tjänstgöring
erhållit, understöd från småskollärares m fl. ålderdornsunderstödsanstalt
enligt reglementet den 22 juni 1892 men beviljats avsked före utgången
av år 1909, dock att understödet tillsammans med det från nämnda
ålderdornsunderstödsanstalt utgående finge utgöra högst 200 kronor.
Understöd från anslag å allmänna indragningsstaten synes böra
fortfarande utgå till ifrågavarande lärare, och jag har icke för avsikt
att föreslå ändring i anslagsbeloppet. Då emellertid fråga uppkommit
om ändrade grunder för understödets utdelande men behövlig utredning
i detta avseende ännu icke blivit slutförd, hemställer jag, att Eders KungL
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avbidan på proposition angående understöd
åt äldre behövande, med lågt understöd från småskollärares
m. fl. ålderdornsunderstödsanstalt avgångna
småskullärare beräkna för ändamålet å allmänna°indragningsstaten
för år 1917 ett anslag av 15,000
kronor.
136:o.
I en till vetenskapsakademien ställd skrivelse har assistenten vid
naturhistoriska riksmuseets mineralogiska avdelning filosofie doktorn
Gustaf Flink anhållit, att akademien måtte föranstalta därom, att Flink
som från och med år 1906 innehaft anställning vid nämnda avdelning
och den 18 januari 1916 komme att uppnå en ålder av 67 år, måtte
vid avskedstagandet komma i åtnjutande av pension. Härigenom skulle
Flink bliva i tillfälle att odelat ägna den arbetskraft, han ännu möjligen
kunde besitta, åt fullföljandet av ett arbete, »Bidrag till Sveriges
mineralogi», vars fjärde dol i huvudsak förelåge som manuskript, men
varav viktiga delar ännu återstode att utarbeta.
Skrivelsen var åtföljd av frejdbetyg samt ett av intendenten vid
riksmuseets mineralogiska avdelning professorn H. Sjögren utfärdat intyg,
att Flink med berömvärd skicklighet och nit skött de åligganden,
som tillhörde hans befattning, och utom de rena museigöromålen även
funnit tid att utveckla ett förtjänstfullt vetenskapligt författarskap.
Vetenskapsakademien har med anledning av berörda framställning i
underdånig skrivelse den 27 oktober 1915 anfört följande.
it ,Flink v
december 1905 och tillträtt sin befattning den 1 januari 1906. Han hade således
[42.]
Pension åt
assistenten
O. Flink.
104
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
vid utgången av år 1915 i 10 år innehaft sin tjänst. Under åren 1906 1909 hade
han från mineralogiska avdelningens anslag uppburit ett arvode av 1,800 kronor
samt åren 1910—1914 3,000 kronor, varav 2,000 kronor utgjorde ett av riksdagen
beviljat personligt lönetillägg. Under år 1915 uppbure han det numera på ordinarie
stat uppförda assistentarvodet å 3,000 kronor.
Flink hade före sitt inträde i riksmuseets tjänst varit lärare vid Stockholms
stads folkskolor åren 1871 — 1904 och uppbure med anledning därav en avkortad
pension av 1,133 kronor. Kort efter Flinks avskedstagande hade den fulla pensionen
för Stockholms folkskollärare höjts till 1,700 kronor, och numera utginge den
med ett belopp av 2,380 kronor.
När Flinks företrädare G. Lindström år 1905 erhållit avsked, hade honom
tillerkänts en pension av 1,600 kronor, motsvarande 80 procent av det arvode, han
under de senaste åren av sin tjänstetid uppburit.
På grund av det anförda syntes det akademien skäligt, att Flink, som för
sina vetenskapliga förtjänster av Uppsala universitet utnämnts till filosofie hedersdoktor
och på ett utmärkt sätt skött sin tjänst, vid avskedstagandet av staten
erhölle en så stor fyllnad i den pension, han uppbure såsom f. d. folkskollärare, att
pensionen i sin helhet komme att uppgå till 2,400 kronor, eller 80 procent av hans
nuvarande arvode, och till ungefär samma belopp, som han skulle erhållit, därest
han nu kvarstått i Stockholms stads tjänst.
Akademien anhölle därför, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå instundande riksdag
att bevilja Flink en årlig pension av 1,267 kronor att utgå från och med
månaden näst efter den, under vilken han erhölle avsked.
På grund av remiss har statskontoret den 6 november 1915 yttrat
sig i ärendet och därvid anfört:
Såsom av handlingarna inhämtades, utginge avlöningen åt assistenten vid
riksmuseets mineralogiska avdelning under form av arvode. På grund härav vore
sökanden såsom befattningens innehavare icke lagligen berättigad till pension.
Därest samma avlöning i stället utgått såsom lön samt befattningen i övrigt varit
av beskaffenhet, att därå skolat tillämpas bestämmelserna i lagen den 11 oktober
1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, skulle pensionsunderlaget
hava utgjort 2,000 kronor; och den avkortade pension, som skulle hava tillkommit
dess innehavare vid uppnådda 10 tjänstår, skulle hava utgjort 580 kronor. För
att komma i åtnjutande av densamma förutsattes erläggande av pensionsavgifter.
Med hänsyn härtill ville statskontoret - som, då, såvitt handlingarna gåve
vid handen, sökanden oaktat sin uppnådda ålder av 66 år icke saknade krafter att
fortfarande sköta sin befattning, ifrågasatte, om över huvud taget någon åtgärd
till beredande av pension åt sökanden för det närvarande borde vidtagas — såsom
sin mening framhålla, att pensionsbeloppet i alla händelser icke gärna kunde sättas
högre än vad som sålunda skulle hava tillkommit sökanden, om han författningsenligt
varit till sådan förmån berättigad.
Vetenskapsakademien, som erhållit tillfälle att yttra sig med anledning
av statskontorets utlåtande, har med skrivelse den 1 december
1915 överlämnat dels ett läkarintyg, utvisande att Flink lider av sele
-
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
105
ro tiska åldersförändringar av kärlen (arterioscleros) och i samband därmed
av nedsatta själs- och kroppskrafter, dels ock ett yttrande av
intendenten professor Sjögren av följande innehåll:
Enligt Sjögrens mening skulle mineralogiska avdelningens intressen och
arbetsuppgifter bättre tillgodoses, i fall en yngre arbetskraft anställdes som
assistent. De göromål, som tillhörde assistentbefattningen, vore företrädesvis sådana,
att de toge i anspråk icke blott obrutna själs- utan även kroppskrafter. Redan
under slutet av år 1911 och i början av år 1912 hade Flink åtnjutit flera månaders
tjänstledighet för ett allvarligt hjärtlidande, och om också hans hälsotillstånd därefter
förbättrats, så att han kunnat upprätthålla sin befattning, hade han dock i
viss män måst skonas för ansträngande arbeten. Enligt Sjögrens erfarenhet fordrade
arbetet på avdelningen, vilket särskilt under nuvarande period — då samlingarna
helt och hållet omordnades i den nya lokalen — vore för assistenten synnerligen
ansträngande, en assistent med obrutna kroppskrafter, såvida icke extra arbetskraft
i allt för stor utsträckning skulle anlitas.
För egen del yttrade akademien i sin sistnämnda skrivelse:
Vad först vidkomme frågan, om det vore nödvändigt att bereda pension åt
flink, torde av läkarbetyget samt av Sjögrens yttrande tydligen framgå, att det
såväl för riksmuseet som för Flink vore av stor betydelse, att tillfälle nu bereddes
honom att lämna sin plats.
Med avseende på pensionens belopp vore akademien fortfarande av den menmg,
att billigt) etsskäl talade för det av akademien föreslagna beloppet eller åtminstone
för ett belopp, som föga understege detsamma.
. Flink kvarstått i Stockholms stads tjänst, skulle han ej allenast under
sm återstående tjänstetid hava haft högre avlöning än den, han uppburit såsom
assistent, utan även erhållit vida högre pension än den, som nu skulle tillfalla
honom, därest statskontorets beräkning lades till grund för hans pensionering.
Då härtill komme, att akademien skulle sättas i en synnerligen pinsam belägenhet,
därest hon med hänsyn till riksmuseets bästa skulle se sig nödsakad att
tvinga Flink att avaå med en för hans uppehälle på gamla dagar otillräcklig pension,
anhölle akademien fortfarande, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att
bevilja Flink en pension av 1,2(37 kronor eller av 1,200 kronor, därest detta skulle
anses lämpligare.
I en sedermera till ecklesiastikdepartementet inlämnad skrift har
vetenskapsakademiens sekreterare, professor C. Aurivillius såsom tillägg
till akademiens förenämnda skrivelse meddelat, att Flink år 1904 sökt
avsked från sin befattning såsom folkskollärare dels av hälsoskäl, dels
och huvudsakligen för att odelat kunna ägna sig åt mineralogiska studier
och resor för insamling av mineral, en sysselsättning, som för en
man med hans insikter kunde lämna någon, om än blygsam inkomst.
lfa sedermera platsen såsom assistent (amanuens) vid riksmuseets
mineralogiska avdelning vid utgången av år 1905 blivit ledig, hade
det för museet vant synnerligen lyckligt och förmånligt, att till denBihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 14
106 Tionde huvudtiteln: bil. 8.
samma kunnat erhållas en person med Flinks erfarenhet och förtjänster.
Ingen annan hade anmält sig till platsens erhållande, och ingen annan
kompetent person hade i själva verket funnits att få. De stora vetenskapliga
förtjänster, Flink ägde, och den verkliga tjänst, han gjort
riksmuseet genom att under dåvarande förhallanden mottaga kallelse till
assistent, syntes väl motivera, att vid hans pensionering andra hänsyn
än de vanliga rent formella finge, såsom akademien hemställt, gorå sig
gällande.
> artemenu- Ehuru Flinks tjänstgöring vid naturhistoriska riksmuseet omfattar
^chefen. allenast en tidrymd av tio år, synes det mig särskilt om hänsyn
tages till de omständigheter, under vilka hans anställning vid museet
kommit till stånd, och d-n fördel, som därigenom beretts museet — som
om i förevarande fall sådana förhållanden föreligga, att en framställning
om förbättrad pension åt Flink kan anses pakallad. Härvid böi
även tagas i betraktande den förtjänstfulla verksamhet, som, enligt vad
i ärendet blivit vitsordat, Flink utövat såsom vetenskapsman.
Vad beträffar beloppet av den fyllnadspension, som nu må böra
utverkas åt Flink, synes mig detta lämpligen böra så bestämmas, att
fyllnadspensionen jämte den pension av 1,133 kronor, Flink åtnjuter
såsom f. d. folkskollärare, uppgår till 2,000 kronor. Fyllnadspensionen
skulle sålunda komma att utgöra 867 kronor.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riks
dagen
medgiva,
att assistenten vid naturhistoriska riksmuseets
mineralogiska avdelning Gustaf Flink må från och
med månaden näst efter den, varunder han avgår från
sin ifrågavarande befattning, under sin återstående
livstid uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig
pension till belopp av 867 kronor.
137:o.
r. o -i Sedan Kungl. Maj:t den 24 oktober 1913 uppdragit åt biskopen i
Aujg a, Växjö stift N. J. O. H. Lindström att tillsammans med vissa andra
vaktmästaren personer avgiva yttrande och förslag dels angående tidpunkten, da den
ioS''fö''rmilZd beslutade sammanslagningen av Växjö och Kalmar stift skulle äga rum,
avlöning. dels ock beträffande de övergångsbestäinmelser och övriga föreskrifter, som
i anledning av sammanslagningen kunde erfordras, avgåvo de sålunda
utsedda personerna den 20 december 1913 det äskade yttrandet, varvid
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
107
de tillika överlämnade en till dem ställd skrift från vaktmästaren vid
domkapitlet i Kalmar Johan Gottfrid Andersson.
Efter det yttranden över kommitterades förslag inhämtats från
vederbörande myndigheter samt åtskilliga framställningar i ämnet inkommit,
förordnade Kungl. Maj:t genom nådig kungörelse den 30 juni
1915, att sammanslagningen av Växjö och Kalmar stift skulle äga rum
den 1 augusti 1915 samt att i följd därav domkapitlet i Växjö skulle
från och med sistnämnda dag övertaga de funktioner, som dittills tillkommit
domkapitlet i Kalmar. Intill utgången av år 1915 skulle
emellertid tills vidare dels vissa ärenden rörande det gamla Kalmar
stift fortfarande handläggas av domkapitlet i Kalmar, dels ock de kassor
och fonder, vilka vid tiden för stiftssammanslagningen stodo under
domkapitlets i Kalmar förvaltning, bibehållas under samma domkapitels
förvaltning.
I förberörda skrift hade Andersson, som tillika innehar anställning
såsom vaktmästare vid högre allmänna läroverket i Kalmar, anhållit, att
kommitterade ville göra framställning därom, att han, i händelse av Kalmar
stifts indragning, måtte för framtiden få behålla den avlöning av 450
kronor om året, han uppbure som vaktmästare vid Kalmar domkapitel.
Kommitterade hemställde om utverkande åt Andersson av den begärda
förmånen, dock mot skyldighet för honom att bestrida vaktmästargöromålen
vid en av kommitterade föreslagen »konsistorieförvaltning i
Kalmar». Kammarkollegium och statskontoret, som den 17 december
1914 avgåvo gemensamt underdånigt utlåtande över kommitterades förslag
rörande stiftssammanslagningen, uttalade därvid den meningen, att
det årliga belopp, som kunde komma att tillerkännas Andersson, ej
borde sättas högre än till 300 kronor.
Nu har Andersson i en till Kungl. Maj:t ställd skrivelse anhållit
att från och med år 1916 få årligen uppbära det förut av honom begärda
beloppet 450 kronor, mot skyldighet att även framdeles biträda
vid vården av de utav domkapitlet i Kalmar förvaltade kassor och fonder,
vilka antingen överflyttats till styrelsen för Kalmar stifts enskilda änkeoch
pupillkassa eller, enligt vad som föreslagits, kunde komma att förvaltas
av lärarkollegiet vid högre allmänna läroverket i Kalmar eller en delegation
därav. Till stöd för ansökningen har Andersson anfört:
Om Andersson, då platsen som vaktmästare vid Kalmar domkapitel var ledig
och av honom med flera hos domkapitlet söktes, haft någon vetskap om att denna
sysselsättning om någon tid, som nu genom statsmakternas beslut blivit fallet, skulle
108
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
upphöra och att Andersson sålunda utan vidare och utan eget förvållande skulle
bliva berövad denna sysselsättning och därmed förenade inkomster, hade han icke
sökt platsen, allrahelst som han vid Kalmar poliskår haft fast anställning och även
säker utsikt att där erhålla befordran. Andersson ville även framhålla, att för det
arbete och de fordringar, som varit och vore förenade med platsens skötande, den
avlöning, som därför utgått, varit långt ifrån skälig ersättning Men som vaktmästarbefattningarna
vid Kalmar domkapitel och högre allmänna läroverket i Kalmar
varit förenade, hade Andersson för berörda ersättning kunnat sköta vaktmästarplatsen
vid Kalmar domkapitel; och om denna inkomst nu fråntoges honom, sade
det sig självt, vilket ekonomiskt trångmål detta skulle medföra för en person i hans
ställning, då hans existens därav under den gångna tiden till stor del varit beroende.
Andersson ginge i alla fall miste om den lilla årliga inkomst, han uppburit för renskrivning
åt domkapitlet.
Av ansökningen bilagda handlingar inhämtas, att Andersson, som
är född den 16 mars 1867, den 1 juli 1898 tillträdde befattningen som
vaktmästare vid domkapitlet i Kalmar och därefter i sådan egenskap
oavbrutet tjänstgjort; och har han av domkapitlet för sin tjänstgöring
erhållit mycket goda vitsord. I ärendet har vidare blivit upplyst, att
Andersson såsom vaktmästare vid högre allmänna läroverket i Kalmar
åtnjuter en årlig avlöning av 1,200 kronor jämte fri bostad.
Över ifrågavarande ansökning, som av domkapitlet i Kalmar överlämnats
till Kungl. Maj:t med eget, den 22 september 1915 dagtecknat
utlåtande, däri domkapitlet förmält sig icke kunna annat än livligt tillstyrka
ansökningen, har vidare statskontoret den 9 oktober 1915 avgivit
infordrat yttrande och därvid anfört:
Det ville synas statskontoret billigt, att någon ersättning bereddes Andersson,
när han inom kort till följd av sammanslagningen av Växjö och Kalmar stift ginge
i mistning av sin avlöning såsom vaktmästare hos domkapitlet i Kalmar. Beträffande
ersättningsbeloppet funne statskontoret icke anledning att nu frångå den mening,
som i sådant avseende uttalats av kammarkollegium och statskontoret i gemensamt
utlåtande den 17 december 1914, och ville statskontoret sålunda förorda ett årligt
belopp av 300 kronor att utgå från allmänna indragningsstaten från och med ingången
av år 1916, vid vilken tidpunkt domkapitlet i Kalmar enligt nådiga kungörelsen
den 30 juni 1915 skulle avsluta sin verksamhet.
Vad anginge förslaget att såsom villkor uppställa skyldighet för Andersson
att såsom vaktmästare biträda dels styrelsen för Kalmar stifts enskilda änke- och
pupillkassa, dels ock lärarkollegiet vid högre allmänna läroverket i Kalmar vid
den framtida förvaltningen av vissa, utav domkapitlet i Kalmar omhänderhavda
kassor och fonder, ville statskontoret endast framhålla, att nämnda styrelse torde
äga besluta rörande anställande av vaktmästarbiträde hos styrelsen samt att Andersson
redan i sin egenskap av vaktmästare vid läroverket i Kalmar torde vara skyldig
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
109
tillhandagå med biträde vid förvaltningen av de under lärarkollegiets vård ställda
fonder. På grund av dessa omständigheter syntes villkoren böra i någon mån omformuleras.
Då Andersson, efter att i över 17 år hava bestritt vaktmästargöromålen
vid domkapitlet i Kalmar, vid dess indragning med utgången
av år 1915 gått förlustig den med vaktmästai-befattningen förenade avlöningen,
anser jag, i likhet med i ärendet hörda myndigheter, att någon
ersättning härför bör beredas honom. Det belopp av 300 kronor om
året, som kammarkollegium och statskontoret i sådant avseende föreslagit,
finner jag skäligt.
Beträffande den framtida förvaltningen av de utav domkapitlet i
Kalmar omhänderhavda kassor och fonder, vid vilkas vård Andersson,
enligt vad som föreslagits, även efter Kalmar domkapitels upphörande
skulle biträda, har Kungl. Maj:t den 10 december 1915 meddelat beslut
av innehåll, att 30 av dessa fonder skola från och med år 1916 ställas
under förvaltning av en delegation, vars flesta ledamöter skola vara
ämneslärare vid högre allmänna läroverket i Kalmar, samt att styrelsen
för Kalmar stifts enskilda änke- och pupillkassa skall från samma tid
övertaga förvaltningen av fem andra utav de här ifrågavarande fonderna.
Det har blivit upplyst, att nämnda styrelse den 6 maj 1915 från
domkapitlet övertagit förvaltningen av själva kassan med därtill
hörande fonder.
Vad nu angår förslaget att Andersson, mot det att visst belopp
tillerkännes honom från statsverket, skulle vara skyldig att såsom vaktmästare
biträda jämväl styrelsen för en enskild inrättning, Kalmar stifts
enskilda änke- och pupillkassa, kan ju tvekan om lämpligheten härav råda,
men då de tillgångar, kassans styrelse fatt till sig överlämnade, förut
stått under förvaltning av offentlig myndighet, nämligen Kalmar domkapitel,
och sålunda hittills varit åtminstone i viss grad att anse såsom
allmänna medel, har jag ej velat motsätta mig förslaget.
Jag hemställer fördenskull, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen
att medgiva, att vaktmästaren vid högre allmänna
läroverket i Kalmar Johan Gottfrid Andersson
må, såsom ersättning för mistad avlöning i egenskap
av vaktmästare vid indragna domkapitlet i Kalmar,
från och med år 1916 under sin återstående livstid
uppbära från allmänna indragningsstaten ett årligt
belopp av 300 kronor, mot skyldighet för Andersson
Departementi
chefen.
[44.]
Personlig
''professur för
medicine doktorn
C. Q. A.
Forssell.
110 Tionde huvudtiteln: bil. 8.
ej mindre att, därest styrelsen för Kalmar stifts enskilda
änke- och pupillkassa anställer honom såsom
vaktmästare hos kassan, utan ersättning från kassan
biträda styrelsen i nämnda egenskap, så länge sådant
av styrelsen påkallas, än även att, oberoende av vad
i sådant avseende må åligga Andersson såsom vaktmästare
vid allmänna läroverket, utan särskild ersättning
lämna vaktmästarbiträde åt den genom nådigt
brev den 10 december 1915 vid läroverket inrättade
delegationen för förvaltning av vissa av domkapitlet
förut förvaltade fonder.
138:o.
Till karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkollegium hava
professorerna vid nämnda institut greve K. A. H. Mörner och J. V. Berg
ingivit en skrivelse, däruti de föreslå vidtagande av åtgärder för inrättande
vid institutet av en personlig professur i medicinsk radiologi
för medicine doktorn Carl Gustaf Abraliamson Forssell. I nämnda skrivelse
har anförts:
Föga mer än ett och ett halvt decennium har förflutit, sedan X-strålarna
upptäcktes. Under denna tid har röntgenologien eller radiologien redan utvecklats
till en för medicinen oumbärlig hjälpvetenskap.
Alltjämt ökas de landvinningar, som med dess raskt växande hjälpmedel och
förbättrade teknik tillkämpats såväl anatomien, fysiologien och patologien som också
den praktiska medicinens flesta grenar. På sistnämnda område har den ej blott givit
oanat värdefulla bidrag till den medicinska diagnostiken utan också skapat nya
terapeutiska metoder.
I alla kulturländer har därför röntgenologiens glänsande utveckling framtvungit
mer eller mindre omfattande åtgärder också från det allmännas sida i syfte
dels att tillgodose sjukvården och vetenskapen med erforderliga radiologiska hjälpmedel,
dels att utdana specialistläkare och deras skolade hjälppersonal, dels slutligen
att möjliggöra en för den allmänna läkarbildningen avpassad undervisning vid de
medicinska högskolorna.
Att vårt land och speciellt vårt läroverk i denna kulturstrid förmått ej blott
följa med utvecklingen utan intaga en framskjuten plats — det är otvivelaktigt i
hög grad en mans förtjänst. Då institutet den 1 juli 1906 antog Gösta Forssell
som föreståndare för serafimerlasarettets lilla anspråkslösa kirurgiska röntgenlaboratorium,
hade han ännu ej avslutat sina medicinska studier. Läroverket hade dock
lyckan att i honom förvärva en ung läkare med sällsynt god medicinsk allmänutbildning
och med en tidigt börjad och grundligt fullföljd radiologisk skolning.
Under de tio år, som sedan dess snart förflutit, har han med ett flitigt och självständigt
författarskap inom radiologiens skilda områden dokumenterat sig som en klar
-
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
in
tänkt och idérik vetenskapsman, som inom sitt täck redan förvärvat ett mycket
aktat namn. Hänvisande i övrigt till närlagda förteckning på hans vetenskapliga
skrifter, påminna vi här endast om hans kända doktorsspecimen, som av lärarkollegiet
år 1913 värdesattes med det ytterligt sällsynta vitsordet: »berömlig».
Den störa energi och värma hängivenhet till sin uppgift, som Forssell utvecklade
inom sitt lilla laboratorium, vidgade hastigt hans arbetsfält och gjorde honom
snart till den egentliga banbrytaren för den vetenskapliga radiologien ej blott vid
värt läroverk utan, det kan gott sägas, inom hela vårt land och förskaffade honom
även bland utländska röntgenologer en plats bland de främsta på området.
Upprepade studieresor till de europeiska kulturländer, där radiologien och
närstående vetenskapsgrenar stodo högst, satte honom i stånd såväl att få en god
överblick över röntgenologiens och strålbehandlingens senaste framsteg som ock att
lära känna dess främsta målsmän och dess yppersta institutioner. Som den påtagligaste
frukten av dessa studier och som ett ojävaktigt vittnesbörd om hans sakkunskap
och sällsporda organisatoriska förmåga står serafimerlasarettets nya röntgeninstitut,
taget i bruk sedan år 1911, i varje detalj av honom planlagt och i
utförandet övervakat. Talrika läkare och specialister från när och fjärran hava
under dessa fyra år besökt den Forssellska institutionen, och vi hava oss väl bekant, att
mycket smickrande omdömen fällts såväl över detta instituts hela anordning som
ock över den genialitet, varmed dess skapare förstått att ej blott tillgodogöra sig
det bästa, han på andra håll sett, utan ock att med egna uppfinningar nydana eller
fullkomna instrument och tekniska hjälpmedel.
1 ännu ett hänseende står den svenska radiologien i outplånlig skuld till
Forssell. Med öppen blick för den unga röntgenologiens stora framtid och hastigt
växande betydelse för hela läkekonsten insåg Forssell tidigt, att ett fruktbringande
utnyttjande av den medicinska radiologiens rika frukter med nödvändighet
förutsatte, att dess utövning från början förtroddes åt möjligast sakkunniga
läkare, samt att, intill dess sådana hunne i vårt land utbildas, röntgeninstallationer
vid våra sjukhus anordnades endast för de viktigaste och enklaste
diagnostiska undersökningarna. Med råd och dåd har han också i stor utsträckning
vid en mängd svenska lasarett bidragit att ordna röntgenlaboratorier med gott
instrumentarium och noggrann anpassning till olika behov och förefintlig personal.
Ännu betydelsefullare har Forssells arbete för skolande av röntgenologer varit.
Frivilligt hava hos honom ett växande antal unga läkare från alla de skandinaviska
länderna erhållit grundlig specialutbildning. Men därjämte har han i kortare
kurser meddelat en mera elementär kunskap i röntgendiagnostik och -terapi, avpassad
efter den allmänna läkarutbildningens och speciellt kirurgiens behov. Han har
slutligen genom upprättandet av en elevskola för utbildande av kvinnliga röntgenbiträden
kraftigt medverkat till att våra sjukhusläkare i allt större utsträckning kunnat
komma i åtnjutande av väl skolade hjälpkrafter för det mest behövliga röntgenologiska
arbetet inom sina röntgenlaboratorier. — I hela denna sin, på eget
initiativ upptagna och med stor uppoffring av tid och möda fullföljda verksamhet har
han ej blott givit ytterligare bevis på sin organisatoriska talang utan ock ådagalagt
sin eminenta begåvning som lärare.
Vid den senast (år 1913) av statsmakterna beviljade anslagsförhöjningen till
röntgeninstitutet ålades dess föreståndare enligt kollegiets framställning att under
tre månader årligen meddela undervisning i röntgenologi. 1 en till kollegiet den 3
112
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
december 1914 inlämnad rapport har Forssell redogjort för den av honom lämnade
undervisningens plan och omfattning. Därmed har första steget i vårt land tagits
till obligatorisk undervisning i nämnda ämne, och det lärer ej töva länge, innan
behovet av dess ökande blir oavvisligt.
Doktor Forssell har slutligen, stödd av den svenska cancerföreningen, såsom
föreståndare för dess »radiumhem» kommit i tillfälle att med sin grundliga sakkunskap
och sunda kritik tillämpa radiologien vid behandlingen av en mängd olikartade sjukdomar.
Den sansade utveckling, fri från alla överord men därför också från gäckande
löften och bakslag i läkaromdömet, som denna behandling hittills i vårt land företett,
kan utan tvivel i främsta rummet tillskrivas Forssells överallt aktade ord och inflytelse.
De uppmuntrande resultat, som han i stigande antal fall med tillhjälp av
förbättrad teknik och fastare indikationsställning nått och årligen publicerat, kunna
väl uthärda jämförelse med de bästa i utlandet.
Greve Mörner och Berg sluta sin framställning sålunda:
Med stöd av vad ovan anförts och hänvisande för detaljer till närlagda meritförteckningar,
ha vi ansett tiden nu vara inne för lärarkollegiet att gorå underdånig
hemställan om upprättande av en personlig professur i medicinsk radiologi vid
karolinska institutet för doktor Forssell, med lön och pensionsrätt såsom för övriga
professorer vid institutet. Först med en sådan ställning tillförsäkras den högt förtjänte
vetenskapsmannen den självständiga ställning, som för honom möjliggör att,
utan oro för sin existens, mera odelat ägna sin förmåga åt sin vetenskap och åt
undervisningen. Så tryggas enligt vår övertygelse bäst en fortsatt sund och kraftig
utveckling i vårt land åt denna unga, men hastigt i betydelse växande vetenskapsgren.
Så hedrar staten på ett värdigt sätt den man, vars arbete i denna vetenskaps
tjänst inom vårt land varit banbrytande; statens uppoffring bleve därvid dock ganska
ringa, då anslaget av 5,0(>0 kronor till föreståndare för röntgeninstitutet vid serafimerlasarettet
icke skulle behövas, så länge denna personliga professur äger bestånd.
Framställningen åtföljdes av dels en förteckning över vetenskapliga
skrifter i medicinsk radiologi av Forssell till ett antal av 40, så gott
som allesamman grundade på Forssells egna forskningar, dels ock
en meritförteckning, ur vilken bär må antecknas: att Forssell, som är
född den 2 mars 1876, avlagt medicine kandidatexamen år 1902 och medicine
licentiatexamen år 1906, båda examina med synnerligen va< kra betyg;
att han, förutom andra lärår- och läkaranställningar, från den 1 juli
1906 till och med den 31 december 1908 varit föreståndare för röntgenlaboratoriet
vid kirurgiska kliniken å seralimerlasarettet samt alltsedan
den 1 januari 1909 vore föreståndare för röntgeidnstitutet vid samma
lasarett; att Forssell under åren 1907—1913 företagit resor för röntgenstudier
i Tyskland, Österrike, Schweiz, Belgien och Frankrike; att han
år 1910 varit sekreterare för Sverige vid kongressen för radiologi i
Bryssel och statens representant vid cancer kong! essen i Paris; samt att
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
113
lian vore medlem av Société de radiologie rnedicale de France sedan
ar 11)09 ävensom av Deutsche Röntgen-Gesellschaft.
Lärarkollegiet liar vid överlämnande av greve Mörners och Bergs
framställning till kanslern för rikets universitet anslutit sig till vad dessa
yttrat och förordat deras förslag.
I underdånig skrivelse den 17 september 1915 bär jämväl kanslern
pa det livligaste tillstyrkt förslaget om upprättande av eu personlig
professur för Forssell.
Då kanslern personligen hatt tillfälle övertyga sig om radiologiens stora
praktiska betydelse samt vore förvissad om att denna betydelse framgent komme
att ytterligare allt mera ökas och då vi i värt land vore nog lyckliga att i doktor
Forssell äga en erkänt synnerligen framstående representant för denna viktiga disciplin,
ansäge kanslern det vara allt skäl att genom inrättande av den föreslagna
personliga professuren bereda Forssell i ekonomiskt hänseende den trygghet, varav
lian vore särdeles val förtjänt och som skulle göra det för honom lättare att fortsätta
sitt framgångsrika arbete i vetenskapens tjänst.
För röntgenarbeten finnas vid våra tre medicinska fakulteter särskilda
anslag anvisade av riksdagen. I Uppsala och Lund äro dessa
anslag jämförelsevis små, 1,500 kronor å vartdera stället, vartill dock å
båda hållen skall komma ett lika stort bidrag från vederbörande institution
eller landsting — villkoret för att statsanslaget skall utgå.
Avsevärt större är numera motsvarande statsanslag för karolinska
institutet. Under åren 1908—1912 utgjorde det 5,000 kronor, höjdes
för år 1913 till 5,500 kronor samt har för vart och ett av åren 1914—
1916 satts till 12,500 kronor. Sistnämnda belopp har så fördelats:
till arvoden åt en föreståndare för röntgeninstitutet å serafimerlasarettet
5,000 kronor, åt en biträdande läkare därstädes 3,000 kronor samt åt
en amanuens 1,500 kronor, ävensom till materiell m. m. 3,000 kronor.
Till materiell lämnas jämväl bidrag från serafimerlasarettet. Lasarettets
kostnader härför, efter avdrag av de inkomster, som influtit från
betalande patienter, synas uppgå till 7,000—8,000 kronor för år.
Föreståndararvodet uppbäres av Forssell, vilken alltifrån början
lett röntgenarbetena vid serafimerlasarettet. Huru den institution, där
de ägt rum, från en ringa början nått en vacker utveckling, är omförmält
av greve Mörner och Berg.
Det torde vara en sällsynt företeelse inom medicinens historia, att
en vetenskap på så kort tid som den medicinska radiologien erövrat
den starka ställning, denna vetenskap för närvarande intager; den har
blivit en oumbärlig hjälp för viktiga medicinska fack, på samma gång
som den är en självständig praktisk läkekonst. Åven utom fackmännens
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 15
Dep in te -mcntschefen.
114
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
krets bär den nya vetenskapen vunnit ett förtroende, som ej alltid eller
åtminstone ej så snabbt plägar komma de medicinska upptäckterna till
del, då de träda ut i tillämpningens stadium.
En så framgångsrik vetenskap som den medicinska radiologien
anser jag vara förtjänt att åtminstone vid någon av våra medicinska
fakulteter erhålla en representant med en självständigare ställning än
vad för närvarande är fallet. Den framställning, för vilken jag nyss
redogjort, utpekar både fakulteten och personen, och det lärer ej vara
något att invända mot att man ger företräde ej mindre åt den institution,
som otvivelaktigt för närvarande är bäst rustad att tjäna den nya vetenskapen
såväl i dess tillämpning som vid dess fortsatta utveckling, än
även åt den man, vars förtjänst detta i så bög grad är. Vad förslagsställarna
anfört om Forssells vetenskapliga meriter, om hans redan
utförda mångsidiga arbete såsom en svensk föregångsman inom den
medicinska radiologien, såsom lärare och läkare, samt om de förväntningar
man bär rätt att ställa på hans fortsatta verksamhet under gynnsammare
förhållanden än hittills, allt detta utgör bevis för att ett bifall till det
framställda förslaget skulle innebära ej blott en rättmätig utmärkelse för
den framstående vetenskapsidkaren utan även ett krattigt hjälpmedel
för hans vetenskaps löftesrika och välsignelsebringande utveckling inom
vårt land. — Forssell har förklarat sig tacksamt mottaga den personliga
professuren, därest densamma erbjudes honom.
Den ifrågasatta lärostolen bör upprättas från och med år 1917.
Kommer den till stånd, bortfaller, såsom anmärkts, behovet av det
hittillsvarande extra anslaget, 5,000 kronor, till en föreståndare för
röntgeninstitutet. Vid denna institution bör nämligen Forssell genomav
Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser bindas såsom ledare. Dessa
bestämmelser skola ock innehålla föreskrifter rörande Forssells under -visningsskyldighet; hans ämne bör dock ej fa karaktären av examensämne
eller för alla medicine studerande obligatoriskt studieämne.
Jag vill här nämna, att enligt vad jag inhämtat professurens upprättande
tills vidare icke kommer att medföra nya anslagskrav för undervisningens
anordnande, under förutsättning att undervisningen, såsom
under de senaste åren, meddelas i form av kurser för ett begränsat
antal deltagare.
Vad angår avlöningen för den nya professuren bör den för professurer
i allmänhet gällande läggas till grund, varvid dock viss nedsättning
bör äga rum i likhet med vad som skett vid senaste personliga
professurers upprättande. Från beloppet av professorsavlöningen, 7,500
kronor, har nämligen avdragits ett belopp av 300 kronor, motsvarande,
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
115
efter avrundning till närmast högre hundratal, pensionsavgift för lönereglerad
tredje gradens tjänst. Avlöningsbeloppet för nya personliga
professurer har fördenskull satts till 7,200 kronor, därav 4,700 kronor
lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar. Därjämte har vederbörande
lika med andra professorer fått rätt att efter 5 års tjänstgöring
komma i åtnjutande av ett ålderstillägg å lönen av 600 kronor.
Forssell bör, såsom innehavare av ifrågavarande personliga professur,
vara underkastad de allmänna villkor och bestämmelser, som
stadgats för åtnjutande av avlöning såsom professor vid karolinska
institutet. I likhet med vad som skett beträffande innehavare av personliga
professurer, vilka ej utan vidare äga rätt till pension enligt lagen den
11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, bör
för Forssell, såsom professor i medicinsk radiologi, föreskrivas skyldighet
att vid den ålder, då professor vid karolinska institutet i allmänhet är
skyldig att avgå från tjänsten, frånträda sin professur, därest pension,
beräknad efter samma grunder, som stadgats beträffande övriga professorer
vid institutet, beredes honom.
Under åberopande av vad jag nu anfört tillstyrker jag, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att
dels medgiva, att för medicine doktorn Carl
Gustaf Abrahamson Forssell må vid karolinska medikokirurgiska
institutet med ingången av år 1917 inrättas
en personlig professur i medicinsk radiologi med
de åligganden för Forssell såsom innehavare av omförmälda
professur, som av Kungl. Maj:t efter förslag
av vederbörande bestämmas, samt med skyldighet för
Forssell såväl att i tillämpliga delar vara underkastad
de för professorer vid nämnda institut i allmänhet för
åtnjutande av nu gällande avlöningsförmåner stadgade
villkoren och bestämmelserna som ock att vid den
ålder, då annan professor vid institutet är skyldig att
avgå från tjänsten, mot åtnjutande av pension, beräknad
efter samma grunder som stadgats beträffande övriga
professorer därstädes, frånträda sin ifrågavarande professur,
dels ock för berörda ändamål å allmänna indragningsstaten
till årlig avlöning åt Forssell anvisa ett
belopp av 7,200 kronor, därav 4,700 kronor lön och
2,500 kronor tjänstgöringspenningar, jämte ett ålderstillägg
å 600 kronor efter fem års tjänstgöring.
116
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
[45.]
Pension åt
vald mästare n
och städerskan
Anna Matilda
Pettersson.
139:o.
Jämlikt beslut av läroverkskollegiet vid Barnskola!! i Askersund
och styrelsen för nämnda samskola har skolans rektor i eu till läroverksöverstyrelsen
ingiven, till Kung!. Maj:t ställd skrivelse anhållit
om beredande åt vaktmästaren och städerskan vid skolan Anna Matilda
Pettersson av en årlig pension å 300 kronor att utgå från och med
den 1 juli 1016.
Vid skrivelsen hava fogats följande handlingar:
1) prästbetyg, utvisande att Anna Matilda Pettersson är född den 3 januari
1848 och ogift; '' ....
2) ett av rektor utfärdat tjänstgöringsbetyg, enligt vilket Anna Matilda
Pettersson sedan är 1877 tjänstgjort vid Askersunds Barnskola i egenskap av vaktmästare
och städerska samt vid denna sin tjänstgöring ådagalagt nit och skicklighet,
pålitlighet och ärlighet; samt
3) ett den 11 augusti 1915 dagtecknat läkarbetyg, utvisande att Anna
Matilda Pettersson på grund av ålder och reumatisk värk är framgent oförmögen
att på ett fullt nöjaktigt sätt fullgöra sin tjänst.
Av handlingarna framgår tillika, att Anna Matilda Petterssons avlöningsförmåner
under tiden 1910—1914 utgjort i medeltal 436 kronor 79 öre samt att hon
vid avgång från sin syssla saknar existensmedel.
Med överlämnande av rektorns skrivelse och därtill hörande handlingar
har läroverksöverstvrelsen i underdånigt utlåtande den 27 september
1915 anfört följande;
Med hänsyn därtill, att riksdagen i åtskilliga fall beviljat pension åt vaktmästare
vid allmänt läroverk, samt till de föreliggande sakförhållandena syntes
pension även uti ifrågavarande fall böra beviljas. Beträffande det eventuella beloppet
av pensionen ville överstyrelsen erinra, att överstyrelsen i underdånig skrivelse den
12 september 1911 angående styrelsens för Sveriges allmänna läroverks vaktmästarförening
ansökning i fråga om vissa ändringar i de för vaktmästarna vid de allmänna
läroverken gällande bestämmelser om anställning i tjänst m. m. för vaktmästare
av den pensionsklass, Anna Matilda Pettersson skulle hava tillhört, föreslagit
ett årligt pensionsbelopp av 400 kronor, detta under förutsättning, bland annat,
att kostnaden för sådan vaktmästares pensionering bestritts, förutom genom bidrag
av statsmedel, även genom pensionsavgifter av pensionstagaren själv och av vederbörande
läroverk. För nu i tjänst varande vaktmästare av nämnda klass beräknades,
att den av statsmedel utgående delen av den pension, som skulle tillfalla dem
efter uppnådda 65 levnadsår och 30 tjänstår, skulle beträffande samtliga tjänstinnehavare
utom de yngsta årsklasserna utgöra 200 kronor.
I nu föreliggande fall hade av läroverkets rektor och kollegium ifragasatts
ett belopp av 300 kronor årligen, således ett högre belopp än det av överstyrelsen
i nämnda underdåniga utlåtande för ett fall sådant som detta föreslagna. Överstyrelsen
skulle för sin del ansett önskvärt, att detta högre belopp bleve beviljat,
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
117
särskilt med hänsyn därtill, att den av överstyrelsen föreslagna statspensionen enligt
överstyrelsens förslag skulle komma att i regel utfyllas av pension, som blivit
beredd genom bidrag av pensionstagaren själv och av vederbörande läroverk, något
som i detta fall icke kunnat äga rum dels på grund av Anna Matilda Petterssons
höga ålder, dels på grund därav att någon reglering av läroverksvaktmästamas
pensionsförhållanden ännu icke blivit genomförd. Riksdagen hade vid ett tidigare
tillfälle, då det gällde ett likartat undantagsfall, nämligen är 1912 i fråga om vaktmästaren
vid realskolan i Karlshamn C. Mattsson, på Kungl. Maj:ts förslag beviljat
ett högre belopp än det, som skulle hava följt av en konsekvent tillämpning av de
i. överstyrelsens nämnda underdåniga utlåtande föreslagna grunderna. Även i nu
förevarande fall syntes behjärtansvärda undantagsförhållanden föreligga, enär de
nämnda grundernas tillämpning skulle leda till en pension så ringa, att den, särskilt
med hänsyn till den stegring i levnadskostnaderna, som ägt rum efter år 1911, icke
kunde betraktas såsom en skälig pension åt en person, som hade bakom sig ett så
långvarigt och väl vitsordat arbete i ett läroverks tjänst som Anna Matilda
Pettersson.
Statskontoret liar på grund av nådig remiss avgivit underdånigt,
den 5 oktober 1915 dagtecknat utlåtande i ärendet. Under erinran att
riksdagen vid liera tillfällen på Kring]. Maj:ts förslag beviljat pension
av statsmedel åt läroverksvaktmiistare, som under lång iid tjänstgjort
i sådan egenskap och till följd av ålder eller sjuklighet icke längre
kunnat vid befattningen bibehållas, har statskontoret, som förklarat sig
icke hava något att erinra mot det föreslagna pensionsbeloppet, biträtt
framställningen i fråga.
Frågan om läroverksvaktmästamas allmänna pensionering bar, såsom i
jag tidigare vid anmälan av liknande fråga erinrat, varit föremål för
behandling av vederbörande myndigheter, av vilka läroverksöverstyrelsen
avgivit förslag om inrättande av en särskild, för nu ifrågavarande befattningshavare
avsedd pensionsanstalt. Denna fråga sammanhänger emellertid
nära med spörsmålet om eu centralisering av utav staten understödda
pensionsanstalter, varom på riksdagens år 1912 framställda begäran en
allsidig utredning igångsatts och ännu pågår. På grund härav är frågan
om ett allmänt ordnande av läroverksvaktmästares pensionering icke
mogen att för närvarande komma under omprövning.
Genom lagen om allmän pensionsförsäkring den 30 juni 1913 kar
avsetts att bereda understöd åt personer, som på grund av ålder eller
sjukdom äro oförmögna att försörja sig. Huruvida Anna Matilda
Pettersson kan komma i åtnjutande av dylikt understöd eller från vilken
tid i sådant fall understödet skulle komma att utgå, därom är det icke
möjligt att med säkerhet yttra sig med ledning av de föreliggande
handlingarna. 1 varje fall bliver det understödsbelopp, som enligt
'' cpartcmentschefen.
118
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
[46.]
Pension åt
vaktmästaren
K. L. Abnén.
nämnda lag kan för henne komma i fråga, jämförelsevis obetydligt och
otillräckligt. Med hänsyn till Anna Matilda Petterssons långvariga och
plikttrogna arbete i det allmännas tjänst synes det billigt, att då hon
numera är ur stånd att på ett tillfredsställande sätt uppehålla sin befattning,
staten bereder henne en nödtorftig försörjning. Det föreslagna
beloppet synes för sådant ändamål väl avvägt. Vid bifall till den föreliggande
framställningen förfaller ock frågan om Anna Matilda Petterssons
rätt till understöd genom den allmänna pensionsförsäkringen.
Till jämförelse med det nu förevarande fallet torde få erinras, att
riksdagen år 1909, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning i ämnet,
för vaktmästaren vid högre allmänna läroverket i Ystad änkan Ingrid
Lindström, född Andersdotter, beviljade en årlig pension av 300 kronor,
att utgå från allmänna indragningsstaten.
Under åberopande av vad sålunda anförts tillstyrker jag, att
Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att vaktmästaren och städerskan vid samskolan
i Askersund Anna Matilda Pettersson må från och med
månaden näst efter den, i vilken hon entledigas från
sin anställning vid skolan, under sin återstående livstid
uppbära å allmänna indragningsstaten en årligpension
till belopp av 300 kronor.
140:o.
I en till Kungl. Maj:t ställd, till läroverksöverstyrelsen ingiven skrivelse
har rektor vid realskolan i Söderhamn anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen att bevilja skolans vaktmästare Karl Leonard Almén
en årlig pension till belopp av 600 kronor eller eljest det belopp,
som kunde finnas skäligt, att utgå från och med året näst efter det, då
Almén erhölle avsked från sin tjänst.
Vid skrivelsen var fogat frej dbetyg, utvisande att Almén är född
den 15 augusti 1845. Enligt ett skrivelsen bilagt läkarbetyg lider
Almén av kroniska reumatiska smärtor och nedsatta kroppskrafter, varigenom
han är oförmögen att för framtiden försörja sig själv. Beträffande
Alméns tjänstgöring innehåller rektors skrivelse, att Almén sedan hösten
1875 innehaft sin tjänst samt att han skött denna med utmärkt nit,
redlighet, villighet och punktlighet.
Av eu bland handlingarna befintlig, av rektor uppgjord tablå över
Alméns avlöningsförmåner under hans anställning vid läroverket framgår,
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
119
att dessa från och med ar 1910 utgjort 920 kronor årligen jämte bostad,
lyse och bränsle.
Läroverksöverstvrelsen, som med underdånigt yttrande den 7 oktober
1915 till Kungl. Maj:t överlämnat handlingarna i ärendet, har därvid
anfört följande:
I överensstämmelse med vad i åtskilliga fall ägt rum syntes pension även
lör Almén böra beviljas. Beträffande det eventuella beloppet av pensionen erinrade
överstyrelsen om sitt under nästföregående punkt omförmälda förslag angående läroverksvaktmästares
pensionering m. m. För nu i tjänst varande vaktmästare av den
pensionsklass, sökanden skulle hava tillhört, beräknades, att den av statsmedel utgående
delen av den pension, som skulle tillfalla dem efter uppnådda 65 levnadsår
och 30 tjänstår, skulle beträffande samtliga tjänstinnehavare utom de yngsta årsklasserna
utgöra 350 kronor.
1 föreliggande fall hade av läroverkets rektor ifrågasatts ett belopp av 600
kronor årligen, således ett högre belopp än det av överstyrelsen för ett fall sådant
som detta föreslagna. Jämväl överstyrelsen skulle för sin del ansett önskvärt, att
ett något större belopp bleve beviljat, _ särskilt med hänsyn därtill, att den av överstyrelsen
föreslagna statspensionen enligt överstyrelsens förslag skulle komma att i
regel utfyllas av pension, som blivit beredd genom bidrag av pensionstagaren
själv och av vederbörande läroverk, något som i detta fall icke kunnat äga rum dels
pa grund av sökandens höga ålder, dels på grund därav att någon reglering av
läroverks vaktmästarnas pensionsförhållanden ännu icke blivit genomförd. Vid de
tillfällen, då riksdagen förut tillerkänt pension åt vaktmästare vid allmänt läroverk,
hade visserligen i fråga om vaktmästare vid högre läroverk av detta slag pensionsbeloppet
i regel bestämts till 500 kronor, men vid de få tillfällen, då vaktmästare
vid realskola erhållit pension av riksdagen, hade beviljats ett pensionsbelopp av 400
kronor årligen. Under sådana förhållanden torde även i detta fall sistnämnda belopp
böra föreslås. r
På grund av vad sålunda anförts hemställde överstyrelsen, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva, att Almén finge uppbära pension av statsmedel
till ett belopp av 400 kronor årligen.
På grund av nådig remiss har statskontoret den 18 oktober 1915
yttrat sig i ämnet. Statskontoret har tillstyrkt framställning om pension
åt Almén med det av läroverksöverstyrelsen föreslagna beloppet.
Såsom läroverksöverstyrelsen framhållit äro lär o verks vaktmästarnas Departement*
pensionsförhållanden icke allmänt reglerade. Jag erinrar i detta av- chefen''
seende om vad jag anfört under punkten 139.
Den föreliggande framställningen anser jag på grund av vad som
upplysts rörande Alméns tjänstgöring, ålder och hälsotillstånd vara väl
grundad. Beträffande pensionsbeloppet ansluter jag mig till läroverksöverstyrelsens
av statskontoret biträdda mening. Enligt vad infordrade hand
-
120
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
lingar utvisa, är Almén gift, men lians hustru är till följd av ålder (hon infödd
år 1843) och sjuklighet ur stånd att bidraga till makarnas uppehälle.
Genom det föreslagna pensionsbeloppet, vilket svårligen torde kunna
bereda två personer annat än en ytterst knapp försörjning, torde Almén
icke vara utesluten från rätt till understöd enligt den s. k. allmänna
pensionsförsäkringslagen. Det understöd, varav Almen på grund av
nämnda lag kan tänkas komma i åtnjutande, bliver i allt fall jämförelsevis
obetydligt. ^ o
Jag tillstyrker således, att Eders Kungl. Magt måtte löreslå riksdagen
medgiva,
att vaktmästaren vid realskolan i Söderhamn Karl
Leonard Almén må från och med månaden näst etter den,
i vilken han entledigas från sin anställning vid skolan,
under sin återstående livstid uppbära å allmänna indragningsstaten
en årlig pension till belopp av 400
kronor.
141:0.
[47.1 I underdånig ansökning, som av rektorn vid högre allmänna
Pension åt läroverket i Halmstad överlämnats till läroverksöverstyrelsen, har
/peri,, eldaren vid nämnda läroverk Johannes Persson anhållit, att Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen att bevilja honom eu årlig pension till
det belopp, Kungl. Magt kunde finna lämpligt, att utgå tran och med
ingången av år 1917 eller, om Persson da fortfarande stode kvar i sm
tjänst^ från och med månaden efter den, under vilken han erhölle avsked
från tjänsten.
Vid ansökningen voro fogade dels prästbevis, utvisande att Persson
är född den 29 september 1838, dels ock ett av rektorn utfärdat intyg,
att Persson alltsedan den 1 oktober 1872 varit anställd vid högre allmänna
läroverket i Halmstad såsom eldare, varvid hans tjänstgöring
jämväl omfattat all yttre tillsyn av läroverksbyggnaden samt renhållning
av läroverkets gårdsplan och till läroverk sområdet. gränsande gator.
Rektorn har även vitsordat, att Persson under den tid, han tjänstgjort,
städse på det mest samvetsgranna och redbara sätt samt till förmäns
synnerliga belåtenhet fullgjort sina tjänståligganden.
Rektorn har vidare meddelat, att Perssons‘(löneförmåner, vilka
från början utgjort allenast 100 kronor jämte ffri bostad och vedbrand,
efter hand ökats samt under år 1915 utgått med 900 kronor
jämte fri bostad, lyse och bränsle; och har rektorn hemställt, att
pensionens belopp måtte sättas till 500 kronor.
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
121
Läroverksöverstyrelsen, som med underdånigt yttrande den 22
november 1915 till Kungl. Maj:t överlämnat handlingarna i ärendet, har
därvid anfört följande:
Överstyrelsen ansåge, att pension borde beredas sökanden. Beträffande det
eventuella beloppet av pensionen erinrade överstyrelsen om sitt under en föregående
punkt omförmälda förslag i fråga om pensionering av läroverksvaktmästare
m. m. För nu i tjänst varande vaktmästare av den pensionsklass,
sökanden skulle hava tillhört, vilka uppnått 65 års ålder och räknade 30 tjänstår
och för vilka intet bidrag till pension erlagts, beräknades en statspension av 500
kronor. Till detta belopp, 500 kronor, hade även pensionsbeloppet bestämts vid de
tillfällen, då riksdagen förut tillerkänt pension åt vaktmästare vid högre allmänna
läroverk. Under sådana förhållanden torde även i detta fall sistnämnda belopp
böra föreslås.
På grund av vad sålunda blivit anfört hemställde överstyrelsen, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att Persson finge uppbära pension av statsmedel
till belopp av 500 kronor årligen.
På grund av nådig remiss har statskontoret den 1 december 1915
yttrat sig i ämnet. Statskontoret har tillstyrkt framställning om pension
åt Persson med det av läroverksöverstyrelsen föreslagna beloppet.
Såsom läroverksöverstyrelsen framhållit äro läroverksvaktmästarnas
pensionsiörhållanden icke allmänt reglerade. Jag erinrar om vad jag
härom anfört under punkten 13''h
Den föreliggande framställningen anser jag på grund av vad som
upplysts om Perssons tjänstgöring och ålder vara väl motiverad. I fråga
om pensionsbeloppet ansluter jag mig till rektorns, av läroverksöverstyrelsen
och statskontoret biträdda mening.
Enligt vad infordrade handlingar mvisa, är Persson gift och hans
hustru född den 11 oktober 1837. I enlighet med vad jag under
punkten 139 erinrat torde, även om det föreslagna pensionsbeloppet beviljas,
Persson kunna påräkna något understöd enligt den s. k. allmänna
pensionsförsäkringslagen. Understödet lärer dock bliva jämförelsevis
obetydligt.
Jag tillstyrker således, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva,
att eldaren vid högre allmänna läroverket i
Halmstad Johannes Persson må från och med månaden
näst efter den, i vilken han entledigas frän sin anställning
vid läroverket, under sin återstående livstid uppbära
å allmänna indragniugsstaten en årlig pension
till belopp av 500 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
J) ep av te
mc.nischefcn.
16
122
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
[48.]
Pension åt
rektorn vid
fotkskolcseminariet
i Växjö
G. O. Arcadius.
142:o.
I en av domkapitlet i Växjö med underdånigt utlåtande den 27
augusti 1913 till Kungl. Maj:t överlämnad ansökning bär rektorn vid
folkskoleseminariet i Växjö Carl Olof Arcadius anhållit, att Kungl. Maj:t
täcktes hos riksdagen göra framställning om rätt för Arcadius att för
beräkning av tjänstår för erhållande av hel pension vid avskedstagande
från statens tjänst räkna sig till godo icke blott sin tjänstetid vid statens
läroanstalter utan även den tid, under vilken han tjänstgjort såsom föreståndare
och förste lärare vid en statsunderstödd folkhögskola.
Sedermera har Arcadius i en av samma domkapitel med underdånigt
utlåtande den 25 augusti 1915 överlämnad ny ansökning anhållit,
det Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva, att han, utan hinder
av gällande bestämmelser i avseende å rätt till pension, måtte från och
med månaden näst efter den, varunder han avginge från sin tjänst,
åtnjuta hel pension av 4,500 kronor årligen.
Innan jag närmare redogör för detta ärende, anhåller jag att få
erinra om de för rektorer vid rikets folkskoleseminarier gällande pensionsbestämmelserna.
Enligt nådiga kungörelsen den 27 augusti 1904 angående ny löneoch
pensionsreglering för lärare och lärarinnor vid rikets folkskoleseminarier
skulle rektorer, som inginge på den nya lönestaten eller som
utnämndes efter det nyssberörda kungörelse utkommit, hava rättighet
och skyldighet att vid uppnådda 65 levnads- och 35 tjänstår med pension
från allmänna indragningsstaten avgå, Kungl. Maj:t dock obetaget att
låta med avskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade
prövades i tjänsten kunna på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna.
I pension skulle rektor uppbära sin lön oavkortad. Denna
skulle utgå i tre lönegrader med 3,400 kronor i första lönegraden,
3,700 kronor i andra lönegraden och 4,000 kronor i tredje lönegraden,
och skulle uppflyttning från lägre till närmast högre lönegrad äga rum
efter förloppet av fem år, under villkor att rektor med nit och skicklighet
i sådan egenskap tjänstgjort mera än fyra femtedelar av den
tjänstetid, som erfordrades för att vinna nämnda uppflyttning. Till
denna lön skulle komma tjänstgöringspenningar till visst belopp samt
fri bostad eller den hyresersättning, som av Kungl. Maj:t bestämdes.
Ifrågavarande kungörelse stadgade dessutom, att rektorer skulle
rid inträde på den nya lönestaten vara skyldiga underkasta sig de förändrade
bestämmelser rörande pensionering, som kunde varda stadgade.
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
123
Sådana förändrade bestämmelser hava meddelats genom lagen den
11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension.
Enligt denna lag ntgöres pensionsunderlaget för tjänst, med vilken
jämte lön tjänstgöringspenningar eller ortstillägg äro förenade, hela
lönen, och hel pension utgör samma belopp som det för tjänstinnehavaren
vid tiden för hans avgång från tjänsten gällande pensions^
underlaget. Rätt att komma i åtnjutande av hel pension inträder för
rektor vid folkskoleseminarium vid uppnådda 65 levnads- och 35
tjänstår. Har tjänstinnehavare uppnått den för hel pension erforderliga
levnadsåldern men icke det för hel pension föreskrivna antalet tjänstår,
är han, därest tjänstårens antal icke understiger 10, berättigad erhålla
pension till avkortat belopp i förhållande till det mindre antalet tjänstår.
T enlighet med vad nu anförts skulle pensionsunderlaget för rektor
vid folkskoleseminarium utgöra i första lönegraden 3,400 kronor, i andra
lönegraden 3,700 kronor och i tredje lönegraden 4,000 kronor.
Sedan emellertid 1913 års riksdag bifallit en av Kungl. Maj:t i
ämnet gjord framställning, har genom nådigt brev till statskontoret den
13 juni 1913 förordnats, att pensionsunderlaget för rektor vid folkskoleseminarium
skall från och med år 1913 utgöra hela lönen med tillägg
av 500 kronor. Denna höjning grundade sig på det förhållandet,
att, såsom förut är nämnt, i rektorernas löneförmåner ingick rätt till
bostad eller hyresersättning, utan att dock enligt pensionslagen denna
förmån skulle tagas i beräkning vid pensionsunderlagets bestämmande.
Tillser man nu, med ledning av de vid Arcadius’ ansökningar
lögade handlingarna, vilken rätt till pension enligt nu omförmäld a
föreskrifter tillkommer Arcadius, framgår därav följande.
Enligt vad Arcadius själv meddelat, har han ingått på 1904 års
löne- och pensionsreglering och är alltså underkastad bestämmelserna
i civila pensionslagen. Han är född den 20 december 1849 och har
således redan den 20 december 1914 uppnått den för rätt till hel pension
föreskrivna levnadsåldern av 65 år. Han hade då varit skyldig
att avgå ur tjänst, men har genom särskilda nådiga beslut den 30
oktober 1914 och den 21 maj 1915 erhållit tillstånd att kvarstå vid
tjänsten först tills vidare intill utgången av juli 1915 och därefter till»
vidare intill utgången av juli 1916.
Vid sistnämnda tidpunkt kommer Arcadius att innehava 30 för
pension beräkneliga tjänstår. Han tjänstgjorde nämligen till en början,
såsom vikarierande lektor vid högre allmänna läroverket i Malmö undejr
tiden den 12 november—den 17 december 1874. Sedan han därefter
124
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
avlagt akademisk examen samt under läsåret 1875—1876 genomgått
föreskriven provårskurs, var han under läsåren 1876—1886 anställd
såsom föreståndare för Göteborgs och Bohus läns folkhögskola. Han
inträdde åter i statens tjänst den 1 november 1885, då han tillträdde
befattning såsom lektor vid högre allmänna läroverket i Växjö. Denna
lektorstjänst innehade han intill den 1 november 1890 samt tillträdde då
rektorstjänsten vid folkskoleseminariet i Växjö. Vid sidan av rektorstjänsten
har Arcadius under en tid av 12 år bestritt befattning såsom
statens folkskolinspektör i vissa inspektionsdistrikt inom Växjö stift.
Därest Arcadius kvarstår vid rektorsbefattningen till utgången av juli
1916, kommer den tid, under vilken Arcadius då varit anställd i statens
tjänst, att efter avdrag av tiden för åtnjuten tjänstledighet uppgå till
sammanlagt 30 år 123 dagar.
Arcadius innehar nu icke annan statens tjänst än sin befattning
som seminarierektor och åtnjuter icke heller pension från sådan tjänst.
Enligt nådigt brev den 19 januari 19Ul äger Arcadius att från
och med år 1901 åtnjuta avlöning i tredje lönegraden och uppbär
sålunda å 1904 års stat, förutom tjänstgöringspenningar, lön till belopp
av 4,000 kronor. Jämlikt förberörda beshit av 1913 års riksdag och
nådiga brevet till statskontoret den 13 juni 1913 utgör således pensionsunderlaget
för honom 4,500 kronor. Vid avgång med slutet av juli 1916
skulle Arcadius, på sätt av det anförda framgår, vara berättigad till avkortad
pension, motsvarande 3%-> av 4,500 kronor eller efter föreskriven
avrundning 3,860 kronor.
Såsom redan nämnts, avser den första av förberörda ansökningar,
att Arcadius skulle vid beräkning av tjänstår för erhållande av pension
få tillgodoräkna sig den tid, under vilken han tjänstgjort såsom föreståndare
och förste lärare vid en statsunderstödd folkhögskola. Till stöd
för denna sin anhållan har Arcadius anfört bland annat följande:
Som skäl för beviljande av ifrågavarande anhållan dristade Arcadius åberopa dels
den omständigheten, att han vid tillträdet av befattningen vid folkhögskolan såväl
avlagt sådan examen som ock genomgått sådant provår, som enligt 1859 års stadga
för rikets elementarläroverk § 60, kungl. cirkuläret den 16 april 1870 och kungl.
kungörelsen den 16 juni 1875 medfört full behörighet till ordinarie lärarbefattning
vid elementarläroverken, dels den omständigheten, att tjänstgöring vid folkhögskola
av Kungl. Maj:t räknats såsom merit i jämförelse med annan lärartjänstgöring för
befordran till ordinarie tjänst vid statens läroanstalter, dels ock det förhållandet, att
vid den tid, då han sökt och erhållit ordinarie anställning vid allmänt läroverk,
sådana stadganden om lärares pensionsrätt gällt, att han haft rätt kvarstå i tjänst,
till dess han uppnått 70 levnadsår och 30 tjänstår, och att han vid 70 års ålder
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
125
»kull# haft 33 ''/< tjänstår. Enligt kung!, cirkuläret deu 23 april 1858 och däri
åberopade författningar — kungl. förordningen den 24 januari 1778 och kungl.
brevet den 25 juni 1818 — skulle nämligen lärare vid rikets allmänna läroverk
åtnjuta enahanda rätt till pension å allmänna indragningsstaten vid 70 år och minst
30 års oavbruten tjänstetid, som tillkommo civila ämbets- och tjänstemän. Då
Arcadius övergått till tjänst vid folkskoleseminarium, hade ännu icke några stadganden
om pensionsrätt för seminarielärare kommit till stånd, men åtskilliga sådana
lärare hade på Kungl. Maj ds framställning fått sig pension tilldelad av riksdagen
efter samma grunder, som gällt för läroverkslärare, och genom kungl. kungörelsen
den 1 juli 1897 hade seminariernas ämneslärare erhållit pensionsrätt på samma
villkor som ordinarie ämneslärare vid läroverk. Först genom kungl. kungörelsen
den 27 augusti 1904 hade 65 levnadsår och 35 tjänstår stadgats såsom villkor för
pension åt lärare vid läroverk och seminarier. Då Arcadius ingått på den nya löneoch
pensionsregleringen, kunde av det åberopade förhållandet icke någon rätt för
honom härledas men väl en billighetsgrund, varför hans till nära 37 års ålder utsträckta
tjänstgöring vid folkhögskolan borde räknas honom till godo för erhållande
av hel pension vid avskedstagandet från statens tjänst.
I sitt förut omförmälda yttrande den 27 augusti 1913 liar domkapitlet
i Växjö, med vitsordande att Arcadius i sin tjänstgöring såsom
rektor vid folkskoleseminariet ådagalagt berömligt nit och berömlig
skicklighet samt i allo fört en värdig och hedrande vandel, tillstyrkt
bifall till ansökningen, och har domkapitlet därvid ytterligare anfört
följande:
Folkhögskolorna utgjorde enligt domkapitlets mening en så viktig del av
landets undervisningsväsen, att deras lärare och särskilt föreståndare för sådana
skolor borde jämnställas med lärare vid statens läroanstalter.
Vad nu särskilt Arcadius beträffade borde han så mycket mera anses
berättigad till sådan likställighet, som han redan före sin anställning vid folkhögskola
förvärvat full kompetens till lärartjänst vid allmänt läroverk. Ansökningen
syntes dessutom av billighetshänsyn så mycket mera förtjänt av bifall, som vid den
tid, då sökanden erhållit anställning vid allmänt läroverk, sådana stadganden varit
gällande för lärares pensionsrätt, att Arcadius genom att kvarstå i tjänst till uppnådda
70 levnadsår kunnat hava förvärvat rätt till oavkortad pension.
Över nu ifrågavarande ansökning hava infordrade utlåtanden avgivits
den 15 september 1913 av statskontoret och den 19 januari 1914 av
folkskolöverstyrelsen.
Statskontoret har funnit sig icke kunna tillstyrka bifall till ansökningen
och har Bom skäl härför anfört:
Genom bestämmelse i 17 § av lagen den 11 oktober 1907 angående civila
tjänstinnehavares rätt till pension vore fastslaget, att tjänstår för pension enligt
nämnda lag finge beräknas endast för tid, som tillbragts i statens tjänst. Då detta
stadgande måste anses vara en av huvudgrunderna i det pensioneringssystem, som
126
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
funnit sitt uttryck i nämnda lag, hade statskontoret alltid motsatt sig varje avvikelse
från berörda grundsats, vare sig frågan gällt att för en hel grupp av tjänstinnehavare
stadga undantag eller det endast rört medgivande av undantag i ett särskilt
fall. Ett strängt fasthållande vid berörda grundsats syntes statskontoret allt fortfarande
vara nödvändigt jämväl med hänsyn till de vittgående konsekvenser, som
vore att befara av ett eftergivande i detta avseende.
Folkskolöverstyrelsen bär i frågan yttrat bland annat följande:
Den omständigheten, att enligt nu gällande pensioneringsbestämmelser för
lärare vid av staten underhållna och understödda läroanstalter i många fall tjänstgöring
vid en läroanstalt icke finge tillgodoräknas för rätt till pension efter överflyttning
till en annan läroanstalt, måste enligt folkskolöverstyrelsens mening betraktas
såsom synnerligen otjänlig därutinnan, att densamma försvårade eller omöjliggjorde
ett utbyte av lärarkrafter olika läroanstalter emellan, vilket ur flera synpunkter
skulle vara gagneligt och önskvärt, och därjämte för vissa läroanstalter i
hög grad förminskade möjligheterna att förvärva och kvarhålla lämpliga lärare.
Överstyrelsen ville ock uttala, att den i likhet med domkapitlet i Växjö
ansåge folkhögskolan vara ett så betydelsefullt led i vårt lands undervisningsväsen,
att tjänstgöring vid sådan skola — i synnerhet å ordinarie beställning — borde
räknas likvärdig med tjänstgöring vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium.
En liknande uppskattning av tjänstgöringen vid folkhögskola hade också i åtskilliga
fall kommit till uttryck i lagstiftningen. Så medgåves i gällande läroverksstadga,
att den tjänstgöring av två år, som krävdes för anställning som ordinarie lärare
vid allmänt läroverk, finge vara fullgjord icke blott vid vissa angivna av staten
underhållna läroanstalter utan ock vid statsunderstödd folkhögskola. Och vidare
hade genom beslut av 1907 års riksdag och med bidrag av statsmedel tillfälle beretts
lärarpersonalen vid statsunderstödda folkhögskolor att i denna sin egenskap erhålla
pension. Överstyrelsen skulle härför finna det rimligt och lämpligt, om tjänstgöringen
vid folkhögskola jämväl i pensioneringshänseende räknades lika med tjänstgöring vid
allmänt läroverk eller folkskoleseminarium.
Innan en allmän reglering av här berörda förhållanden kunnat komma till
stånd, torde det likväl, såsom också av statskontoret anförts, näppeligen vara rådligt
att i ett enskilt fäll medgiva en sådan rätt till tjänstårsberäkning, som av sökanden
ifrågasatts.
Kunde överstyrelsen alltså icke utan vidare tillstyrka den av Arcadius gjorda
ansökan, funne överstyrelsen dock, att hans verksamhet i det allmännas och särskilt
i folkundervisningens tjänst varit av den art, att synnerligen starka skäl förelåge
för att något utgjordes, för att han måtte i pensionshänseende komma i en mindre
ogynnsam ställning än nu vore fallet.
Från sitt tjugusjunde levnadsår hade Arcadius varit oavbrutet sysselsatt i
den allmänna undervisningens tjänst och hade sålunda, då han uppnådde pensionsålder,
bakom sig en jämförelsevis lång tjänstetid. Då han ingått i folkhögskolans
tjänst, hade han genom avlagd examen och genomgången provårskurs förvärvat sig
meriter, som otvivelaktigt skulle kunnat tillförsäkra honom en mycket snabb befordran
vid de allmänna läroverken. Hans beslut att ägna sig åt verksamhet inom folkhögskolan
hade således tydligen varit betingat av hans intresse för folkbildningen,
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
127
ett intresse som sedermera förmått honom att efter kortare tids anställning vid högre
allmänt läroverk övergå till verksamhet vid folkskoleseminarium. Såväl hans arbete
vid folkhögskolan som hans läroverkstjänstgöring hade bedömts med de bästa vitsord,
och överstyrelsen hade sig bekant, att bådadera kunde betecknas såsom synnerligen
förtjänstfulla.
Vad så anginge Arcadius'' 23-åriga verksamhet som rektor vid folkskoleseminariet
i Växjö ville överstyrelsen instämma uti och ytterligare understryka det
omdöme därom, som uttalats av domkapitlet i Växjö, och därvid särskilt framhålla,
hurusom Arcadius förmått att på ett i allo tillfredsställande sätt lösa den synnerligen
svåra frågan om anskaffande av nya lokaler för seminariet. Hans betydelse för
seminarieundervisningen i vårt land sträckte sig emellertid vidare än till den läroanstalt,
där han varit anställd. Under den nydaningsperiod, vari folkskoleseminarierna
i vårt land under de senare åren befunnit sig, hade Arcadius i flera hänseenden
varit en föregångsman och ett stöd för reformarbetet. Med hänsyn härtill
hade han ock vid två särskilda tillfällen, senast hösten 1913, varit tillkallad att
såsom sakkunnig deltaga i förarbetena för seminariernas omorganisation. Hans
intresse för seminarieundervisningen och folkbildningsarbetet i allmänhet hade även
tagit sig uttryck i ett ganska omfattande pedagogiskt författarskap, inbegripande
såväl läroböcker för seminarierna som skrifter av mera allmän innebörd.
Jämväl borde erinras därom, att Arcadius under en följd av år tjänstgjort
som folkskolinspektör och att han i sådan egenskap på sin tid varit tillkallad i
den sakkunnignämnd, som bland annat utarbetat ännu gällande normalplan för folkskolor
och småskolor.
Det syntes överstyrelsen, som skulle det icke stå i överensstämmelse med
rättvisans och billighetens krav, om en man med den långvariga och förtjänstfulla
verksamhet i undervisningens tjänst, som Arcadius kunde åberopa, skulle komma att
i pensionshänseende bliva_ högst väsentligt sämre ställd än andra innehavare av
samma tjänsteställning. Överstyrelsen funne därför, att de säregna förhållanden,
som förelåge i detta fall, utgjorde fullgiltig! skäl för beviljande åt Arcadius av full
pension såsom seminarierektor, oaktat han icke innehade därför erforderligt antal
tjänstår.
Slutligen ansåge sig överstyrelsen böra erinra, att statsmakterna i ett med
det förevarande väsentligen likartat fall funnit skäl bevilja en om det allmänna undervisningsväsendet
särskilt förtjänt man högre pensionsförmåner, än hans tjänstgöring
i statstjänst skulle berättigat honom till. På Kungl. Maj ds framställning hade
nämligen 1908 års riksdag beviljat hel lektorspension åt lektorn, förutvarande rektorn
vid högre realläroverket i Göteborg Nils Abraham Johanson, ehuru han, som före
inträdet i statens tjänst under 151/, år varit föreståndare för Göteborgs nya elementarläroverk
för flickor, vid en uppnådd levnadsålder av 68 är räknat allenast 26 tjänstår.
Utan att ingå på någon närmare jämförelse ansåge sig överstyrelsen kunna uttala,
att enligt dess uppfattning skälen för beviljande av särskilda pensionsförmåner vore
icke mindre starka i det fall, varom här vore fråga, än i nyssberörda fall.
På grund av vad sålunda anförts finge folkskolöverstyrelsen hemställa, det
Kungl. Majd täcktes föreslå riksdagen medgiva, att rektorn vid folkskoleseminariet
i Växjö Carl Olof Arcadius finge, utan hinder av gällande bestämmelser i avseende
å rätt till pension, från och med månaden näst efter den, varunder han avginge
från sin tjänst, åtnjuta hel pension till belopp av 4,500 kronor årligen att utgå
128 Tionde huvudtiteln: bil. 8.
enligt bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
den 11 oktober 1907.
Den av Arcadins senast ingivna ansökningen avser, såsom jag
redan om förmäl t, medgivande för honom att. Titan hinder av gällande
bestämmelser i avseende å rätt till pension, från och med månaden näst.
efter den, varunder lian avgår från sin tjänst, åtnjuta hel pension av
4,500 kronor årligen. Till stöd för denna framställning har Arcadius
anfört följande:
I lärarlönenämndens betänkande den 31 oktober 1914 I, band 1, kap. IV,
sid. 130—141, förelåge ett på omsorgsfull motivering grundat förslag, enligt vilket
lärare vid statsanstalt skulle vid beräkning av tjänstår för erhållande av pension
få tillgodoräkna sig de tjänstår, utöver tre, han varit anställd som lärare vid
kommunal anstalt, dock att honom icke måtte tillgodoräknas mera än 15 sådana
tjänstår. Att lärarlönenämnden till kommunala läroanstalter räknat även folkhögskolorna,
torde framgå därav, att den å sid. 158 och 222 i samma band av nämnda
betänkande föreslagit, att ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk och vid folkskoleseminarium
skulle för uppflyttning i högre lönegrad äga att tillgodoräkna sig
den tid, han, efter att i avseende å examina och provår hava vunnit behörighet till
tjänst av det slag, han innehade, tjänstgjort som föreståndare eller ordinarie lärare
vid folkhögskola, dock med iakttagande av vissa förbehåll rörande beräkningen av
hela lönetursår. Om Kungl. Maj:t och riksdagen komme att godkänna dessa förslag,
skulle Arcadius med tillgodoräknande av sju tjänstår såsom föreståndare vid folkhögskola
komma att erhålla rätt till åtnjutande av hel pension vid avgången från sin
tjänst vid folkskoleseminarium.
Arcadius vågade även hoppas, att Kungl. Maj:t täcktes fästa liknande avseende
vid hans fyrtioåriga tjänstgöring såsom folkhögskoleföreståndare, lektor,
seminarierektor och folkskolinspektör och det sätt, varpå lian kunnat fullgöra de
olika uppdrag, som Kungl. Maj:t och statens myndigheter behagat anförtro honom,
som Kungl. Maj:t och riksdagen fäst vid den verksamhet, vilken under 15 V> års
tjänstgöring såsom föreståndare för Göteborgs nya elementarläroverk för flickor
och 26 tjänstår i statens tjänst utövats av lektorn, f. d. rektorn vid högre realläroverket
i Göteborg N. A. Johanson, som på grund av riksdagens beslut år 1908
fått åtnjuta hel lektorspension.
Den verksamhet, Arcadius utövat såsom rektor, hade infallit under ett tidsskede,
som, synnerligen betydelsefullt för seminarierna i allmänhet, haft särskild
betydelse för Växjö folkskoleseminarium. Det hade fallit på hans lott att taga
någon del i det omdaningsarbete, som försiggått beträffande seminarierna, och det
både tillkommit honom att bära ansvaret för en stor del av de åtgärder, som stått
i sammanhang med nybyggnaden för seminariet i Växjö. Den lösning av seminariets
tomtfråga, som efter många fruktlösa ansträngningar kommit till stånd genom
överenskommelse med Växjö stad, torde hava varit fördelaktig såväl från kostnadssynpunkt
som med avseende på områdets belägenhet och lämplighet för det avsedda
ändamålet. Inredningen av de nya seminariebyggnaderna samt anskaffande av behövliga
inventarier och ny uppsättning av undervisningsmateriell hade till större
delen berott på rektors omsorg och på hans förmåga att använda de förhanden
-
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
129
varande tillgångarna, så att behoven blivit tillfredsställda. Redan innan de nya
byggnaderna varit fullt färdiga, hade seminariet fått mottaga en med fjärde seminarieklassen
parallell avdelning av studenter, vilkens undervisning och övningar skulle
infogas i det övriga seminariearbetet. I sammanhang därmed hade övningsskolan ökats
med nya avdelningar, så att den numera i stället för två lärare hade sex och lika
många avdelningar som ett dubbelseminarium. Dessa omständigheter borde i någon
män tagas i betraktande vid bestämmande av beloppet av den pension, som kunde
bliva Arcadius tillerkänd.
Bomkapitlet i Växjö har i det yttrande av den 25 augusti 1915,
varmed domkapitlet överlämnade denna ansökning, uttalat, att domkapitlet
ansåge sig hava allt skäl att tillstyrka bifall till ansökningen.
Beträffande denna senare ansökning hava infordrade utlåtanden
avgivits den 30 september 1915 av folkskolöverstyrelsen och den 11
oktober 1915 av statskontoret.
Folkskolöverstyrelsen har — med hänvisning till sitt förenämnda yttrande
den 19 januari 1914 angående den första av de båda ansökningarna
och under erinran, att Arcadius åren 1914 och 1915 varit av Kungl. Maj:t
förordnad att under en tid av sammanlagt 2 månader 17 dagar i överstyrelsen
tjänstgöra såsom undervisningsråd, vilken tjänstgöring jämväl
vore förtjänt av de bästa vitsord — på det varmaste förordat bifall till den
nu ifrågavarande ansökningen.
Statskontoret har i fråga om samma ansökning yttrat bland annat
följande:
Vad anginge rektor Arcadius’ ansökning, att honom måtte med hänsyn till
hans tioåriga tjänstgöring såsom föreståndare och förste lärare vid folkhögskola
beredas rätt till hel pension, ville statskontoret, som beträffande den principiella
frågan visserligen måste vidhålla de betänkligheter, som ämbetsverket uttalat i sitt
utlåtande den 15 september 1913 angående sökandens då föreliggande framställning
i enahanda syfte, likväl med hänsyn till vad folkskolöverstyrelsen anfört rörande
sökandens framstående förtjänster om folkundervisningen och under åberopande av
riksdagens på Kungl. Maj:ts förslag åren 1908 och 1913 fattade beslut om förbättrad
pension åt lektorn vid högre realläroverket i Göteborg N. A. Johanson och
tillförordnade rektorn vid högre realläroverket å Östermalm i Stockholm, rektorn
vid realskolan i Eskilstuna J. G. T. Elmquist icke motsätta sig en framställning
till riksdagen om beviljande åt rektor Arcadius av hel pension med 4,500 kronor.
I likhet med folkskolöverstyrelsen finner jag rättvisa och billighet Departementskräva,
att Arcadius efter sitt 40-åriga arbete i undervisningens tjänst ehefen‘
icke bliver i pensionshänseende ogynnsammare ställd än andra innehavare
av samma tjänsteställning. Att han med största nit och skicklighet utövat
sin verksamhet såsom lärare och rektor är av alla vederbörande
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 17
130
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
vitsordat. Det torde också vara allmänt känt, att Arcadius i flera avseenden
varit en banbrytare för såväl en förbättrad folkskollärarutbildning
som en nmra praktisk folkskolundervisning i vårt land. Såsom
sådan bar flan verkat icke blott i egenskap av lärare och rektor utan
även såsom folkskolinspektör samt på annat sätt. Vid flera tillfällen
har hans biträde tagits i anspråk, då det gällt upprättande av förslagtill
omläggning av undervisningen i folkskola och folkskoleseminarium
eller omorganisation i övrigt av dessa undervisningsanstalter.
Hans verksamhet bar sålunda erhållit en betydelse, som sträckt sig vida
utöver den läroanstalt, där han varit anställd. Med hänsyn härtill anser
jag, i likhet med folkskolöverstyrelsen, fullgiltiga skäl föreligga för
beviljande åt Arcadius av full pension såsom seminarierektor.
Detta innebär emellertid icke ett tillstyrkande av bifall till den av
Arcadius först ingivna ansökningen, i vilken han anhåller att för beräkning
av tjänstår för pension få räkna sig till godo sin tjänstgöring
som föreståndare och förste lärare vid en statsunderstödd folkhögskola.
Såsom i det föregående antytts, är frågan, huruvida och i vad män
lärare vid en statens läroanstalt bör få för pension tillgodoräkna sig
tjänstgöring vid eu kommunal läroanstalt, för närvarande under utredning.
Under sådana förhållanden synes det mig icke lämpligt att nu
taga ståndpunkt till denna fråga. Det åsyftade målet i nu föreliggande
fall torde däremot böra nås på det sätt, att för Arcadius, med hänsyn
till hans personliga förtjänster, utverkas en tilläggspension å 640 kronor
från allmänna indragningsstaten. Med tillägg av den pension, 3,860
kronor, som Arcadius vid avgång från tjänsten äger uppbära enligt
civila pensionslagen, kommer således Arcadius i åtnjutande av pension
till sammanlagt det belopp, 4,500 kronor, som utgör hel pension för
seminarierektor i högsta lönegraden.
På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen medgiva,
att rektorn vid folkskoleseminariet i Växjö Carl
Olof Arcadius må, därest han med utgången av juli
1916 avgår från rektorstj änsten, från och med den
1 augusti 1916 under sin återstående livstid uppbära
utöver den pension, vartill han eldigt gällande bestämmelser
är berättigad, en tilläggspension från allmänna
indragningsstaten till belopp av 640 kronor årligen.
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
131
143:o.
I eu till Kungl. Maj:t ingiven skrift bär specialläraren i frihandsteckning
vid tekniska högskolan Robert Ludvig Haglund hemställt,
att honom måtte beredas pension vid hans avgång från denna befattning.
Till stöd för ansöknipgen har Haglund, som enligt bifogat prästbetyg
är född den 5 mars 1844, åberopat sitt mångåriga arbete vid
högskolan, tilltagande sjuklighet och hög ålder.
Haglund har i ansökningen upplyst, att han, som icke ägde någon
förmögenhet, levde i ringa förhållanden samt att han, utom sin avlöning
vid högskolan, 2,750 kronor, endast åtnjöte mindre pensionsbelopp
från enskilda föreningar, nämligen från publicisternas pensionskassa
400 kronor, från artisternas och litteratörernas pensionsförening
300 kronor samt från svenska konstnärernas pensions- och sjukhjälpsförening
200 kronor. Genom utövande av konstnärlig verksamhet hade
Haglund haft en oviss inkomst, under de senare åren uppgående till
200—300 kronor om året.
Vid ansökningen har fogats ett den 18 november 1915 av tekniska
högskolans rektor utfärdat tjänstgöringsbetyg av innehåll, att Haglund
vid högskolan tjänstgjort såsom assistent i frihandsteckning från och
med höstterminen 1889 till och med vårterminen 1896, därefter till och
med vårterminen 1912 såsom extra lärare i samma ämne samt från
och med höstterminen 1912 såsom speciallärare i ämnet. Haglund hade
skött dessa befattningar med utmärkt nit och utmärkt skicklighet.
Över ansökningen har styrelsen för tekniska högskolan, efter nådig
remiss, den 6 november 1915 avgivit utlåtande.
Styrelsen har därvid på grund av Haglunds långa samt med största plikttrohet
och skicklighet utövade tjänstgöring hemställt, att Kungl. Maj:t måtte bifalla
Haglunds ansökning. Vad pensionsbeloppet anginge ville styrelsen föreslå, att det
sattes till åtminstone 1,440 kronor eller 80 procent av det arvode å 1,800 kronor,
som Haglund såsom speciallärare vid högskolan uppbure.
I ärendet har vidare statskontoret den 17 november 1915 avgivit
infordrat utlåtande.
Då avlöningen för sökandens befattning vid tekniska högskolan, yttrar statskontoret,
utginge i form av arvode, vore sökanden icke författningsenligt berättigad
till pension. På grund av vad handlingarna i ärendet innehölle syntes det dock statskontoret
billigt, att genom framställning till riksdagen någon pension bereddes
sökanden, då han lämnade sin befattning vid högskolan. Enligt vad statskontoret
inhämtat hade sökanden utöver det i staten uppförda arvodet till specialläraren i
frihandsteckning, 1,800 kronor, vilket beräknats utgöra ersättning för undervisning
[49.]
Pension åt
specialläraren
vid tekniska
högskolan R.
L. Haglund.
Departements
chefen.
[50.]
Pension åt
verkmästaren
C.Nordendahl.
132 Tionde huvudtiteln: bil. 8.
5 timmar i veckan under hela läsåret, uppburit från det i högskolans stat upptagna
anslaget till tillfälliga lärarbiträden och assistenter ett ytterligare arvode
av 950 kronor såsom gottgörelse för en till 9 å 10 veckotimmar utsträckt undervisningsskyldighet.
Om denna sammanlagda avlöning av 2,750 kronor för år åtnjutits
av sökanden under sådana förhållanden, att den civila pensionslagen varit
å honom tillämplig såsom lärare vid tekniska högskolan, hade han, som räknade
en tjänstetid av 25 år, varit berättigad till hel pension, och pensionsbeloppet skulle
hava utgjort 1,840 kronor. Då för detta pensionsbelopp skulle förutsättas erläggande
av pensionsavgifter men sådana givetvis icke drabbat sökanden, syntes det
statskontoret, som om det av styrelsen för tekniska högskolan föreslagna pensionsbeloppet,
1,440 kronor, möjligen avrundat till 1,400 kronor, skulle kunna lämnas
utan erinran.
Vid tekniska högskolans år 1911 beslutade omorganisation infördes
benämningen speciallärare för de förutvarande extra lärarna.
Såsom extra lärare i frihandsteckning hade Haglund före omorganisationen
haft ett arvode av 1,600 kronor.
På grund av vad i ärendet förekommit och då jag tinner rättmätigt,
att Haglund av statsverket tillerkännes en pension, lämpligen
bestämd till det av statskontoret föreslagna avrundade beloppet, tillstyrker
jag, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen medgiva,
att specialläraren i frihandsteckning vid tekniska
högskolan Robert Ludvig Haglund må från och med
månaden näst efter den, varunder han entledigas från
sin befattning, under sin återstående livstid åtnjuta å
allmänna indra gningsstaten eu årlig pension av 1,400
kronor.
144:o.
I en till Kungl. Maj:t ställd ansökning har verkmästaren vid
tekniska elementarskolan i Borås Carl Nordendahl hemställt om beredande
av pension åt honom vid avskedstagandet.
Vid de tekniska elementarskolorna finnas å stat uppförda dels
lektorsbefattningar, dels ock extra-! ärarbefattningar, de senare förenade
med arvode. Lektorsbefattningarnas innehavare åter uppbära avlöning,
fördelad i lön och tjänstgöringspenningar, och endast de äro berättigade
till pension enligt lagen om pension för civila befattningshavare. Deras
avlöningsförhållanden reglerades år 1905. — Till assistenter och repetitörer
utgå ersättningar ur ett särskilt anslag å staten.
Verkmästarna vid ifrågavarande läroanstalter äro ej uppförda å stat.
Deras avlöning utgår dels ur ett ordinarie anslag för vederbörande
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
133
läroanstalt: till verkstaden, för undervisning och materiell, dels i vissa
lall ur extra anslag- för samma ändamål. Av vad nu sagts framgår,
att därest pension skall kunna beredas dem, framställning till riksdagen
är av nöden. I ett föregående fall bär ock sådan framställning skett,
nämligen, beträffande verkmästaren vid tekniska elementarskolan i Örebro
,T. A. Lindhagen, för vilken riksdagen år 1912 beviljade rätt till pension.
Lindhagen, som under loppet av år 1912 fyllde 05 år, hade varit i
statens tjänst nära 40 år och uppbar eu avlöning av 3,000 kronor.
Hans pension bestämdes till 2,000 kronor för år räknat.
1 ovannämnda ansökning har Nordendahl anfört:
Orsaken till att verkmästarbefattningarna vid 1905 års reglering av lektorernas
vid de tekniska elementarskolorna löne- och pensionsförmåner icke medtogos —
oaktat verkmästarbefattningarna beträffande antalet tjänstgöringstimmar vore nära
likställda med lektorstjänsterna och således icke innehades såsom bisysslor eller
eljest tillfälligt i avbidan på ordinarie anställning, och oaktat de enligt gällande
nådiga stadgar för de tekniska elementarskolorna av den 15 juni 1877 icke räknades
bland extra lärarplatser, ehuru de tillsattes på samma sätt — vore helt säkert ansöka
däri, att frågan rörande omläggning av den tekniska undervisningen redan
då stod på dagordningen och att ovisshet rådde om vilken utsträckning undervisningen
i verkstadsarbete efter omläggningen kunde få. Det hade till och med varit
fråga om att ersätta verkstadsarbetet vid skolan med föregående praktik för erhållande
av inträde. Det befarades därjämte, att om verkmästarbefattningarna medtogos
_ i löne- och pensionsregleringsförslaget, detta kunde giva anledning till att
uppskjuta hela förslaget, tills omläggningen av undervisningen bleve bestämd, varför
klokheten bjöd att ur förslaget utesluta verkmästarbefattningarna, då dessas innehavares
förmåner under tiden kunde upphjälpas genom särskilda anslag i varje fall.
Detta hade ock delvis skett beträffande löneförmånerna, men beträffande pensionerna
hade hittills ingen åtgärd blivit vidtagen. Det borde anmärkas, att med ett enda
undantag alla verkmästare, som avgått efter år 1877, antingen i sin krafts dagar
övergått till annan verksamhet eller ock avlidit, innan de kommit i sådan ställning,
att pension kunde ifrågasättas.
Av styrelsen vid tekniska elementarskolan i Borås hade Nordendahl den 5
december 1877 antagits till verkmästare vid skolan, och han hade allt sedan början
av vårterminen 1878 oavbrutet tjänstgjort såsom sådan. Därjämte hade han varit
förordnad att under läsåret 1877—1878 upprätthålla den till lektorstjänsten i matematik
och fysik hörande undervisningen i förstnämnda ämne.
Sedan ingången av höstterminen 1877 hade han allt efter förhållandena dessutom
under 31 år tjänstgjort såsom assistent i liera eller färre av följande ämnen:
matematik, mekanik, kemi, praktisk geometri och svenska språket, med en undervisningstid
ej understigande 8 timmar per vecka och med ett arvode av 800 kronor
för läsår, vilket förhållande fortgått intill utgången av år 1902. Från början av
år 1903 till och med slutet av år 1908 hade på hans egen begäran tjänstgöringen
avkortats till 6 timmar i veckan med ett arvode av 500 kronor för läsår. Det var
likaledes på Nordendahls egen begäran, som han upphörde att utöva assistentbefattning.
Beträffande löneförmånerna för verkmästarbefattningen hade dessa utgått med
134
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
Departements
chefen.
1,600 kronor intill början av höstterminen 1882, därefter med 1,800 kronor intill
slutet av år 1902 och efter nämnda år med 2,500 kronor — allt för läsår räknat.
Nordendahl anhölle, att med hänsyn till hans tjänstgöring dels såsom assistent,
dels ock såsom verkmästare hans pension måtte sättas till ett belopp av 2,400
kronor årligen.
Vid ansökningen fanns fogat frejdbetyg, utvisande att Nordendahl
är född den 12 februari 1849.
Ansökningen har av styrelsen för tekniska elementarskolan i Borås
med underdånigt utlåtande den 17 september 1915 överlämnats till
Kungl. Maj:t.
Då Nordendahl vore 66 år gammal och med utmärkt nit, utmärkt skicklighet
och stor framgång skött sina befattningar vid skolan under en tid av närmare 38
år, förklarade sig styrelsen, med vitsordande av Nordendahls uppgifter och under
åberopande av vad han själv i övrigt framhållit, på det varmaste tillstyrka nådigt
bifall till hans ansökning om erhållande av pension, och ville styrelsen därjämte
förorda, att pensionen till Nordendahl måtte utgå från och med ingången av år 1917.
Efter nådig remiss har sedermera statskontoret den 23 september
1915 yttrat sig över berörda framställning och därvid anfört:
Sökanden vore icke lagligen berättigad till pension. Med hänsyn emellertid
till hans långa, väl vitsordade arbete vid tekniska elementarskolan i Borås och hans
framskridna levnadsålder, som torde utgöra hinder för honom att så synnerligen
länge kvarstå såsom verkmästare,- ansåge sig statskontoret kunna tillstyrka, att
pension bereddes honom. Vad pensionens belopp anginge ville statskontoret åberopa
1912 års riksdagsbeslut om pension åt verkmästaren vid tekniska elementarskolan
i Örebro Lindhagen och kunde icke finna anledning föreligga att i detta fall föreslå
högre belopp än det, som skulle hava tillkommit sökanden, om den civila pensionslagen
tillämpats å hans innehavande avlöningsbelopp, eller alltså två tredjedelar av
2,500 kronor. Efter avrundning skulle pensionsbeloppet således bliva 1,670 kronor.
Statskontoret hemställde, det Kungl. Maj:t täcktes göra framställning till riksdagen
om pension åt Nordendahl med nyssberörda belopp.
Med hänsyn till Nordendahls långa och väl vitsordade tjänstgöringfinner
jag lika med styrelsen och statskontoret, att Nordendahl bör
berättigas att åtnjuta pension efter sitt entledigande från verkmästarbefattningen.
Pensionen bör sättas till det av statskontoret föreslagna
beloppet. Jag erinrar, att styrelsen för tekniska elementarskolan i Borås,
på vilken det ankommer att entlediga Nordendahl från hans befattning,
förordat, att pensionen måtte utgå från och med ingången av år 1917.
Jag hemställer alltså, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
medgiva,
att verkmästaren vid tekniska elementarskolan i
Borås Carl Nordendahl må från och med månaden
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
135
näst efter den, varunder han entledigas från verkmästarbefattningen,
under sin återstående livstid uppbära
å allmänna indragningsstaten en årlig pension
av 1,670 kronor.
145:o.
Direktionen över institutet och förskolan för blinda å Tomteboda
har i särskilda skrivelser den 14 juni 1910 och den 11 juni 1914 hos
Kungl. Maj:t hemställt, att framställning måtte avlåtas till riksdagen om
beredande av pension åt maskinisten vid institutet och förskolan Carl
Johan Persson. Dessa direktionens ansökningar hava enligt beslut den
23 december 1910 och den 17 december 1914 icke föranlett någon
Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.
Nu har direktionen ånyo i skrivels» den 2 september 1915 gjort
framställning i samma ärende och därvid anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen att bevilja eu årlig pension åt Persson till belopp av
1,600 kronor att utgå från och med månaden näst efter den, under vilken
hans tjänst vid institutet och förskolan upphörde.
Innan jag närmare ingår på detta ärende, torde jag böra nämna,
att ifrågavarande befattning icke är uppförd på institutets och förskolans
stat, utan har Perssons avlöning bestritts från det i nämnda stat ingående
anslaget till vårdare och tjänstepersonal.
I sin nu ingivna skrivelse har direktionen i ärendet anfört följande:
Carl Johan Persson, född den 14 november 1853, hade sedan den 15 augusti
1888 oavbrutet varit anställd som maskinist vid blindanstalten å Tomteboda, och
hade han dessförinnan mer än sju år varit i flottans tjänst. Han hade sålunda för
närvarande mer än 34 års sammanlagd statstjänst och vore den 14 november 1915
62 år gammal. Perssons tjänst vid blindinstitutet hade omfattat skötseln av därstädes
anordnade ångpannor för värmeledning och kokning samt omsikt av de för
belysning, vattenledning och avlopp befintliga ledningar och kranar inom byggnaderna
vid Tomteboda. Det vitsord för punktlighet och noggrannhet i förening med stor
sakkunskap, som direktionen i sina föregående framställningar om pension åt Persson
lämnat honom för hans utförande av sina åligganden, hade han alltjämt visat sig
väl förtjäna, och ville direktionen ånyo erinra därom, att Persson vid många tillfällen
genom sin påpasslighet och sina praktiska anordningar samt genom det
utmärkta och av fackmän vid besiktningar väl vitsordade sätt, varpå han skött
ångpannorna, besparat institutet avsevärda utgifter för reparationer och andra
kostnader.
Ett bilagt, av institutets läkare O. Gibson avgivet läkarbetyg utvisade, att
Persson lede av arterioscleros, att han för närvarande på grund av tilltagande arbetsoförmåga
och andnöd endast med svårighet kunde utföra sitt arbete och att han
[51.j
Pension åt
maskinisten
C. J. Persson
136
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
inom kort tid säkerligen bleve oförmögen därtill. Vid sådant förhållande hade direktionen,
under förmenande att det måste anses förenligt med statens värdighet att
på något sätt sörja för Perssons återstående livstid, efter det han en gång lämnat
sin tjänst vid institutet, funnit sig böra ånyo hos Kungl. Maj:t anmäla Persson till
erhållande under hans återstående livstid av en årlig pension å allmänna indragningsstaten.
Persson åtnjöte för närvarande i lön 2,000 kronor jämte fri bostad med
värme. Det syntes direktionen skäligt, att pensionsbeloppet, såsom direktionen förut
föreslagit i överensstämmelse med den beräkningsgrund, som 1906 års riksdag
tillämpat vid beviljande av pension åt kokerskan vid institutet Rosendahl, utginge
med 80 procent av den kontanta delen av lönen eller 1,600 kronor.
Perssons löneförmåner torde vid jämförelse med motsvarande befattningshavares
lönevillkor på andra håll icke kunna anses ovanligt höga. Så upptoges, enligt uppgift,
i lönestaten vid Säters sanatorium för förste maskinisten en sammanlagd slutlön å
2,180 kronor jämte bostad och värme; vid Rosenlunds ålderdomshem i Stockholm
utgjorde maskinistens kontanta slutlön 2,040 kronor, vartill komme bostad och
värme, och vid Stockholms kommuns olika sjukhus, allmänna försörjningsinrättning
och arbetsinrättning uppginge förste maskinists kontanta slutlön till 2,600 kronor,
vartill komme bostad och värme, eventuellt även lyse och planteringsland.
Vid direktionens skrivelse voro fogade en till direktionen av Persson
ingiven framställning i ämnet, frej dbetyg för Persson, betyg över av
honom bestridd tjänstgöring såsom eldare och maskinist vid flottans
station i Stockholm samt ett läkarbetyg av följande lydelse:
Att maskinisten vid Tomteboda blindinstitut Carl Johan Persson, född den
14.11.1853, lider av arterioscleros, att han f. n. på grund av tilltagande arbetsoförmåga
och andnöd endast med svårighet kan utföra sitt arbete och att han inom
kort tid säkerligen blir oförmögen därtill, intygas härmed.
Stockholm den 1.9.1915. Oscar Gibson.
Leg. läkare.
På grund av remiss hava underdåniga utlåtanden i ärendet avgivits
den 30 september 1915 av folkskolöverstyrelsen och den 12 november
1915 av statskontoret.
Folkskolöverstyrelsen yttrar bland annat:
I likhet med blindinstitutets direktion funne överstyrelsen det önskvärt, att
pension av statsmedel bereddes Persson och att den tilldelades honom så snart som
möjligt, då han enligt läkares utsago till följd av sin sjuklighet inom kort vore
oförmögen att sköta sin tjänst.
Vad anginge storleken av den pension, som borde tillkomma Persson, torde
denna lämpligen kunna beräknas efter enahanda grunder, som av 1915 års riksdag
följts vid bestämmandet av pension åt en annan befattningshavare vid samma inrättning,
nämligen husmodern därstädes Anna Gustava Jensina Munck. I anledning av
Kungl. Maj:ts framställning och en i ämnet väckt motion hade riksdagen då medgivit,
att vid beräkning av pensionsbeloppet åt Anna Munck Unge medräknas hennes hela
Tionde huvudtiteln: bil. 8. 137
kontanta lön samt värdet av samtliga in natura utgående förmåner, däri även
jnberäknat värdet av'' fri bostad jämte värme.
Beträffande det belopp, vartill den av Persson bebodda lägenheten om två
rum och kök med fri värme borde uppskattas, hade överstyrelsen från institutets
rektor inhämtat, att värdet av nämnda förmån av vederbörande mvndighet efter
besvär av Persson över taxering nedsatts från 330 kronor till 250 kronor. Då
Persson sålunda haft att erlägga skatt efter sistnämnda belopp, syntes också Perssons
förmän av fri bostad med värme böra i avseende å pensionens bestämmande upptagas
till samma belopp. På grund härav utgjorde Perssons samtliga för pension
beräkneliga löneförmåner 2,250 kronor. Som Persson varit anställd i statens tjänst,
under tillhopa mer än 34 år eller i det närmaste det antal år, som fordrades för
erhållande av hel pension enligt civila pensionslagen, syntes pensionen böra bestämmas
till Va av Perssons ovannämnda löneförmåner eller till 1,500 kronor.
Statskontoret tiar bland annat anfört följande:
a .8lund av vad handlingarna innehölle syntes goda skäl föreligga att genom
framställning till riksdagen söka åt Persson bereda någon pension, då han efter
långvarigt, väl vitsordat arbete i statens tjänst säkerligen inom kort nödgades till
följd av ålder och sjuklighet lämna sin befattning.
, J ®tt föregående utlåtande angående pension åt Persson hade statskontoret
förordat ett belopp av 1,100 kronor. Med hänsyn till Perssons ansvarsfulla tjänsteställning
och hans avlöningsförmåner ävensom med fästat avseende å vad i pension
tulkomme vid lotsverket anställd maskinist och uppbördsman, kunde statskontoret
i^aai 6 tll]st.yrka- a^. pensionen i detta fall icke sattes till lägre belopp än
1,100 kronor, a andra sidan kunde statskontoret icke heller förneka, att särskilt
med hänsyn till Perssons förmåner i tjänsten skäl kunde anföras för förslaget att
bestämma Perssons pension till ett högre belopp, och med tillämpning av samma
beräkning, som följts av 1915 års riksdag vid beviljande av pension åt husmodern
vid blmdinstitutet A. G. J. Munck, borde, såsom folkskolöverstyrelsen framhållit
pensionen för Persson uppgå till 1,500 kronor. Då emellertid detta belopp - vid
jämförelse med vad som författningsenligt tillkomme eller på särskild framställning
beviljats innehavare av likartade befattningar i statens tjänst och då i betraktande
toges, att Persson icke behövt vidkännas något bidrag till sin pensionering — enligt
statskontorets mening måste anses större än vad skäligen borde ifrågakomma ville
statskontoret såsom sin mening framhålla, att pensionen i detta fall åtminstone icke
borde överstiga 1,300 kronor, vilket belopp ungefär motsvarade vad i pension skulle
med tillämpning av den civila pensionslagen utgå till tjänstinnehavare med eu
kontant avlöning motsvarande vad Persson i sådant avseende åtnjöte.
Det ten de numera få anses ådagalagt, att Persson lider av så nedsatt Departementsarbetsförmäga,
att trots det lian uppnått endast 62 års ålder, tillfälle chefen.
bör beiedas honom att avgå från tjänsten. Vid sådant förhållande torde
det icke vara något tvivel om att Persson bör, i likhet med vad förut
skett beträffande vissa andra, till tjänstepersonalen vid institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda hörande personer, tillerkännas den penBihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 samt 18
138
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
sion av statsmedel, som kan betingas av hans plikttrogna och dugande
arbete i statens tjänst. Av skäl, som statskontoret anfört, synes mig
denna pension icke böra sättas högre än till 1,300 kronor, men å andra
sidan torde goda skäl föreligga för att den icke heller bestämmes till
ett lägre belopp. Pensionen torde böra utgå från och med månaden
näst efter den, då Persson avgår från sin befattning.
På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
ville föreslå riksdagen medgiva,
att maskinisten vid institutet och förskolan förblinda
å Tomteboda Carl Johan Persson må från och
med månaden näst efter den, under vilken han avgår
från sin befattning, under sin återstående livstid uppbära
å allmänna indragningsstaten eu årlig pension av
1,300 kronor.
146:o.
[52.] I skrivelse den 4 november 1915 har styrelsen för föreningen till
Pension åt minne av konung Oscar I och drottning Josephina hemställt om befefauZngs.
redande åt jordbruksbefallningsmannen vid åkerbrukskolonien Hall Per
mannen P. V. Viktor Karlsson av en årlig pension å 1,000 kronor att av honom uppKorhson.
^ras från QCp med månaden näst efter den, vari han efter uppnådda
65 år erhölle avsked från sin befattning.
Till stöd för ansökningen har styrelsen anfört följande:
I en till styrelsen för föreningen till minne av konung Oscar I och drottningJosephina
ingiven skrift hade jordbruksbefallningsmannen vid föreningens åkerbrukskoloni
Hall Per Viktor Karlsson, vilken, född den 2 oktober 1851, under sammanlagt
35 år varit i koloniens tjänst, anhållit, att han, som på grund av framskriden
ålder och under tjänstgöringen åsamkad kronisk ledgångsreumatism såge sig urståndsatt
att uppehålla sin befattning längre än till utgången av nu löpande tjänstår
eller den 24 oktober 1916, måtte vid avskedstagandet erhålla något årligt understöd.
Karlssons verksamhet vid Hall under den långa tid av 35 år, han varit därstädes
anställd, hade varit omfattande och ansvarsfull. Han hade under direktörens
vid Hall ledning haft sig anförtrodd skötseln av det betydande jordbruket, omfattande
omkring 450 tunnland inägor jämte en vidsträckt skogsareal. Därjämte
hade han haft den viktiga uppgiften att såsom jordbruksledare meddela praktisk
undervisning och handledning åt flertalet av koloniens äldre elever för deras framtida
anställning vid jordbruk och dess binäringar. Karlsson hade städse fullgjort
sina åligganden i såväl det ena som det andra avseendet på ett synnerligen förtjänstfullt
sätt och hade genom sin plikttrohet, sitt intresse för koloniens verksamhet
och sitt goda omdöme varit för kolonien ett verksamt stöd. På grund
härav ansåge styrelsen billigt, att honom bereddes pension, då han efter uppnådda
65 år erhölle avsked från sin befattning.
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
139
Då föreningen icke ägde sådana tillgångar och icke heller den ställning, att
den kunde tillförsäkra Karlsson en pension under hans återstående livstid, ansåge
styrelsen såsom sin plikt att hos Kungl. Maj:t göra underdånig hemställan, att pension
måtte honom beredas att utgå av allmänna medel. Styrelsen ville erinra, att
åkerbrukskolonien Hall hade till uppgift att främja ett viktigt statsändamål, vilket,
om det icke på sätt som nu skett tillgodosetts genom föreningens försorg, utan
tvivel måst bliva en statsverkets angelägenhet, samt att koloniens direktör Fredrik
Fant tillerkänts pension från statsverket. Beträffande det belopp, vartill pensionen
borde bestämmas, finge styrelsen meddela, att Karlssons årliga löneförmåner vid
kolonien alltsedan år 1907 utgjort i kontant 1,500 kronor samt därjämte stat, i
räkenskapen med lågt värde upptagen till 325 kronor, ävensom husrum, vedbrand
och planteringsland. Styrelsen ville emellertid icke ifrågasätta, att pensionen skulle
utgå med den procent av den förutvarande inkomsten, som lades till grund för pensionering
av statens ordinarie tjänstinnehavare, men ansåge, att den skäligen borde
bestämmas till 1,000 kronor.
Statskontoret tiar i infordrat utlåtande den 27 november 1915
yttrat härom:
Då föreningen till minne av konung Oscar I och drottning Josephina, vilken
förening uppehölle den till åkerbrukskolonien Hall förlagda verksamhet för beredande
av uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn och härför åtnjöte
statsbidrag, icke vore i tillfälle att sörja för underhåll på ålderdomen åt sin
mångårige tjänare, befallningsmannen Per Viktor Karlsson, torde det med avseende
därå, att nämnda verksamhet hade till uppgift att främja ett viktigt statsändamål,
vilket, om det ej på detta sätt tillgodosetts, säkerligen måst av statsverket helt
bekostas, få anses billigt, att staten trädde hjälpande emellan genom beviljande av
pension åt Karlsson. På grund härav och då med hänsyn såväl till Karlssons ställning
av på samma gäng jordbruksförvaltare å Hall och lärare i jordbruksämnen för
därstädes intagna elever som till hans förmåner i tjänsten och långa tjänstetid
någon erinran icke skäligen torde kunna göras mot det föreslagna pensionsbeloppet,
1,000 kronor, finge statskontoret, under åberopande av 1914 års förra riksdags beslut
om pension av statsmedel åt föreståndaren vid åkerbrukskolonien Hall, direktören
F. Fant, i underdånighet hemställa om nådigt bifall till förevarande framställning.
Goda skäl synas mig vara anförda för att Karlsson må erhålla pension
av statsmedel. Mot det föreslagna beloppet har jag intet att erinra. I
enlighet med styrelsens förslag torde pensionen höra utgå från och med
månaden näst efter den, under vilken Karlsson efter uppnådda 65 levnadsår
erhåller avsked från sin befattning.
Jag hemställer således, att Eders Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen
medgiva,
Departe
mentschefen.
att jordbruksbefallningsmannen vid åkerbrukskolonien
Hall Per Viktor Karlsson må från och med
månaden näst efter den, varunder han efter uppnådda
140
Tionde huvudtiteln: bil. 8.
65 år erhåller avsked från sin befattning, under sin
återstående livstid uppbära å allmänna indragningsstaten
en årlig pension av 1,000 kronor.
Vad föredragande departementschefen i de under
punkterna 127:o—146:o här ovan upptagna ärenden
hemställt behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan
av statsrådets övriga ledamöter, bifalla; och skulle utdrag
av protokollet härom tillställas finansdepartementet
för iakttagande vid uppgörande av förslag till reglering
av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel.
Ur protokollet:
Em. G:son Bergman.
Tionde huvudtiteln: bil. 9.
141
Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Ma,j:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23
december 1915.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Yennersten,
Westman.
Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis anförde:
Uti en till Kung-!. Maj:t ställd, till lantbruksstyrelsen insänd skrift
har andre instruktören i husslöjd Jonas Wallander anfört, att han, som
den 14 mars 1879 av lantbruksakademiens förvaltningskommitté antagits
till slöjdlärarelev, allt sedan dess dels biträtt vid statens slöjdundervisning
i olika delar av landet, dels ock från och med år 1889
självstäudigt bestritt och fortfarande bestrede samma undervisning, samt
anhållit att, då lian, som enligt bifogat prästbetyg vore född den 17
april 1850, år 1917 skulle uppnå 67 levnadsår, Kungl. Maj:t täcktes till
instundande lagtima riksdag avlåta proposition om beviljande åt honom
från och med hans avgång från tjänsten efter fyllda 67 levnadsår av en
årlig pension av 4,000 kronor.
[53.]
Pension åt
instruktören
T. Wallander.
142
Tionde huvudtiteln: bil. 9.
Av vid ansökningen fogade två läkarbetyg framgår, att Wallander
under hösten år 1912 under tjänsteresa råkat ut för en olyckshändelse,
som medfört en inre blödning, på grund varav han under ungefär en
månads tid varit urståndsatt att tjänstgöra, samt att han i början avinnevarande
år lidit av lungblödning, vilken möjligen kunde anses som
en följd av nyssnämnda år 1912 lidna skada och som vållat, att han
icke kunnat företaga någon tjänsteresa före mitten av mars månad.
Enligt läkarens åsikt vore Wallanders arbetskraft nedsatt och hans förvärvsförmåga
för framtiden i hög grad minskad.
Lantbruksstyrelsen, som med skrivelse den 11 november 1915
överlämnat Wallanders ansökning med bifogade handlingar, har därvid
anfört följande.
Från ordinarie anslaget till befrämjande av husslöjdeu utginge
enligt brevet den 1 juni 1877 avlöning med 2,000 kronor till en instruktör
i husslöjd, vilken tjänsteman vore berättigad att komma i åtnjutande
av tre ålderstillägg, vart å 500 kronor, efter respektive fem,
tio och femton års tjänstgöring.
Härjämte hade riksdagen för varje år från och med år 1878
å extra stat anvisat medel för anställande av en andre undervisare
eller, såsom befattningen numera benämndes, instruktör i husslöjd.
Intill år 1885 hade avlöningen åt denne tjänsteman utgått med 2,000
kronor, men sedan dåvarande innehavaren av befattningen A. W.
Nordin under mer än fem år skött densamma, hade riksdagen för
år 1885 höjt det för ändamålet förut anvisade anslaget med 500
kronor för beredande av ålderstillägg åt Nordin, vilken därigenom erhållit
en avlöning av 2,500 kronor. Med detta belopp hade avlöningen
utgått till och med år 1889, då riksdagen anvisat för år 1890 såsom
personligt ytterligare ålderstillägg åt Nordin ett belopp av 500 kronor.
Sedan denne den 22 augusti 1890 förordnats till instruktör i husslöjd
å ordinarie stat, hade avlöningen till andre instruktören i husslöjd minskats
till sitt ursprungliga belopp, 2,000 kronor. Med detta belopp hade den därefter
utgått, tills 1894 års riksdag såsom personligt ålderstillägg till
nuvarande andre instruktören i husslöjd, ovanbemälde Wallander, för år
1895 beviljat 500 kronor, varigenom bemälde tjänsteman kommit att
åtnjuta eu avlöning av 2,500 kronor, vilket belopp jämväl för åren
1896, 1897, 1898 och 1899 av riksdagen beviljats för enahanda ändamål.
Sedermera hade riksdagen på förslag av Kungl. Maj:t på extra stat beviljat
dels årligen för anställande av en andre instruktör i husslöjd 2,000
kronor dels ock såsom personligt ålderstillägg till Wallander, därest han
fortfarande i nämnda egenskap med gott vitsord tjänstgjorde, för vart
Tionde huvudtiteln: bil. 9.
It3
av åren 1900-—1904 1,000 kronor eller tillhopa 3,000 kronor samt för
vart av åren 1905—1916 1,500 kronor eller tillhopa 3,500 kronor.
Någon pension hade aldrig varit förenad med instruktörsbefattningen
i husslöjd å ordinarie stat, men enligt skrivelse den 29 maj 1911
angående regleringen av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel
hade riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
medgivit, att instruktören Nordin ägde att vid uppnådda 67 års
ålder från och med månaden näst efter den, då han erhölle avsked från
sin befattning, uppbära pension å allmänna iridragningsstaten till belopp
av 3,000 kronor, dock med skyldighet för Nordin att från tjänsten avgå
i enlighet med bestämmelserna i 6 § b) i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension den 11 oktober 1907 samt att vidkännas
sådant avdrag å pensionsbeloppen, som i 7 § av samma lag sägs.
Sedan iantbruksstyrelsen på därom gjord ansökning den 12 november
1913 beviljat Nordin avsked från hans instruktörstjänst från och
med den 1 januari 1914, hade Kungl. Maj:t på framställning av lantbruksstyrelsen
och med avseende därå, att frågan om ordnandet av statens
verksamhet för husslöjdens befrämjande vore under utredning, genom brev
den 21 november 1913 medgivit, att den lediga instruktörsbefattningen
i husslöjd å ordinarie stat finge tillsvidare uppehållas på förordnande
med användande av det för befattningen anvisade arvode, 2,000 kronor.
Uti sistberörda framställning hade Iantbruksstyrelsen tillika framhållit,
att det syntes önskligt att, så länge ovan nämnda fråga vore
under utredning, någon rubbning icke skedde beträffande den å extra stat
uppförda instruktörsbefattningen i husslöjd, vilket hittills ej heller skett.
Då instruktören Wallander, som den 26 september 1890 tillsvidare
antagits till instruktör i husslöjd, under mera än trettisex år varit anställd
i statens tjänst och därunder skött sina befattningar med gott vitsord,
ansåge Iantbruksstyrelsen billigheten fördra, att Wallander i likhet med
Nordin för sin återstående livstid komme i åtnjutande av pension från
allmänna indragningsstaten.
På grund av vad sålunda blivit anfört har Iantbruksstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva, att Wallander
skulle äga att vid uppnådda 67 års ålder från och med månaden näst
efter den, då han erhölle avsked från sin befattning, uppbära pension
å allmänna indragningsstaten till belopp av 3,000 kronor, dock med
skyldighet för Wallander att från tjänsten avgå i enlighet med bestämmelserna
i 6 § b) i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension den 11 oktober 1907 samt att vidkännas sådant avdrag å pensionsbeloppet,
som i 7 § av samma lag sägs.
144
Tionde huvudtiteln: bil. 9.
Departements
chefen.
Statskontoret har i utlåtande den 30 november 1915 anfört, att
någon rätt till pension icke författningsenligt tillkomme Wallander; men
att i betraktande av hans långa, väl vitsordade anställning i statens
tjänst billigheten syntes bjuda att genom framställning till riksdagen
söka bereda honom sådan förmån, då lian vid framskriden ålder nödgades
lämna sin befattning. I fråga om pensionens belopp och de
villkor i övrigt, under vilka pensionen borde utgå, kunde statskontoret
icke finna skäl föreligga att avvika från vad riksdagen år 1911 på Kungl.
Maj:ts förslag beslutat i fråga om pension åt instruktören Nordin; och
då lantbruksstyrelsens förevarande förslag vore avfattat i överensstämmelse
härmed, hemställde statskontoret för sin del om bifall till detsamma.
I överensstämmelse med lantbruksstyrelsen och statskontoret anser
jag pension böra beredas Wallander. Beträffande pensionens belopp
kan jag, i likhet med nämnda ämbetsverk, icke finna tillräckliga skäl
föreligga att bestämma detta högre än 3,000 kronor. Jag vill erinra,
att då vederbörande departementschef den 23 december 1910 anmälde
frågan om pension åt instruktören Nordin, vilken liksom Wallander
åtnjutit eu avlöning av 3,500 kronor, tre ålderstillägg däri inräknade,
han framhöll att, därest bestämmelserna i lagen den 11 oktober 1907
angående civila tjänstinnehavares rätt till pension varit tillämpliga å
Nordin, denne skulle jämlikt 18 § b) av samma lag varit berättigad att
för sig beräkna ett pensionsunderlag av 3,000 kronor.
Då Wallanders avlöning utgår från anslag, som årligen beviljas
på extra stat, samt hans förordnande kan när som helst upphöra, lärer
någon skyldighet för honom att vid viss tid avgå från sin tjänst icke
behöva föreskrivas såsom villkor för pensionen.
Att, såsom ämbetsverken föreslagit, föreskriva, att Wallander skulle
för åtnjutande av pension efter uppnådda 67 års ålder vara skyldig att
vidkännas sådant avdrag på pensionsbeloppet, som sägs i 7 § av nyssnämnda
lag, torde också vara överflödigt. Denna föreslagna bestämmelse
var av betydelse beträffande Nordin, som vid 67 levnadsår icke
skulle uppnått 35 tjänstår, under det att Wallander, som antagits i statens
tjänst den 14 mars 1879 och först den 17 april 1917 fyller 67 år,
redan nu varit anställd i statens tjänst under mer än 36 år. Enligt
vad jag inhämtat har Wallander icke åtnjutit sådan tjänstledighet, på
grund av vilken avdrag från tjänstetiden skulle göras för pensionsberäkning
enligt pensionslagen.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,
Tionde huvudtiteln: bil. 9.
145
att andre instruktören i husslöjd Jonas Wallander
må efter uppnådda 67 års ålder från och med månaden
näst efter den, då han upphör att vara förordnad å
befattningen, under sin återstående livstid uppbära
pension å allmänna indragningsstaten till belopp av
tretusen kronor årligen.
Häri förenade sig statsrådets övriga ledamöter.
Hans Maj:t Konungen behagade bifalla denna
hemställan och förordnade, att utdrag av protokollet i
ärendet skulle tillställas finansdepartementet för iakttagande
vid uppgörande av förslag till reglering för
år 1917 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel.
Ur protokollet:
Curt Rohtlieb.
Bihang till riksdagens protokoll 1916.
i samt.
19
14G
Tionde huvudtiteln: bil. 10.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31
december 1915.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis anförde.
[ll.J På extra stat under tionde huvudtiteln har riksdagen för varje år
JndlrMdSt från och med år 1911 uppfört ett förslagsanslag för utdelande av tillpensionera.
de
kronojägarc. 0j gnge fjUdelas annan än den, som styrkte sig vara i behövande omständigheter
och antingen erhållit avsked med pension från allmänna
indragningsstaten till belopp understigande 500 kronor, eller ock under
år 1908 erhållit avsked med avkortad pension från anslaget till pensionering
av civila tjänstinnehavare, samt att i avseende å understödets
storlek skulle iakttagas, att detsamma jämte den utgående pensionen
icke finge tillsammans överstiga 500 kronor.
Anslageus belopp har utgjort för år 1911 5,700 kronor, för vart -
Tionde huvudtiteln: bil. 10.
147
dera av åren 1912 och 1913 4,000 kronor, för år 1914 3,600 kronor,
för år 1915 3,400 kronor och för år 1916 2,700 kronor. Av det för
år 1915 anvisade anslaget tilldelade Kungl. Maj:t understöd åt 27 kronojägare
med tillhopa 2,770 kronor. Sedan det upplysts, att av dessa 27
kronojägare fyra avlidit, har Kungl. Maj:t genom beslut den 31 december
1915 av anslaget för år 1916 beviljat understöd till 24 kronojägare med
sammanlagt 2,390 kronor.
Åven för år 1917 torde ett förslagsanslag för enahanda ändamål
böra uppföras på extra stat under tionde huvudtiteln; och torde det
lämpligen kunna nedsättas till förslagsvis 2,000 kronor. Någon ändring
i villkoren för rätt att komma i åtnjutande av understöd av förevarande
slag ifrågasätter jag ej.
Under åberopande härav hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen
att å extra stat under tionde huvudtiteln för år
1917 uppföra ett förslagsanslag av 2,000 kronor för
utdelande av tillfälliga understöd åt pensionerade kronojägare,
under villkor att understöd ej må tilldelas
annan än den, som styrker sig vara i behövande
omständigheter och antingen erhållit avsked med pension
från allmänna indragningsstaten till belopp understigande
500 kronor eller ock under år 1908 erhållit
avsked med avkortad pension från anslaget till pensionering
av civila tjänstinnehavare, samt att i avseende
å understödets storlek iakttages, att detsamma jämte
den utgående pensionen icke må tillsammans överstiga
500 kronor.
I denna hemställan förenade sig statsrådets övriga ledamöter.
Vad statsrådet sålunda hemställt behagade Hans
Maj:t Konungen bifalla samt förordnade, att utdrag av
protokollet skulle tillställas finansdepartementet för
iakttagande vid uppgörandet av förslag till reglering
av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel.
Ur protokollet:
Herman Schlytern.
148
Tionde huvudtiteln.
Innehållsförteckning.
Ordinarie
Punkt anslaS
Kronor
A. Det civila pensionsväsendet.
[1.] Pensionering av civila tjänstinnehavare ........ 1,900,000
Förvaltningsbidrag till en ny änke- och pupillkassa
för civilstaten ................................... 35,000
För gäldande av statens andel i kostnaden för
pensionering av extra provinsialläkare....... 15,000
För gäldande av statens andel i kostnaden för
pensionering av lasarettsläkare.................... 25,000
Bidrag till sjuksköterskors pensionering........ 6,700
Till bestridande av statens bidrag till pensionering
av barnmorskor ................................ 30,000
Till gäldande av kostnaden för förvaltningen
av barnmorskornas pensionsanstalt ............ 13,000
Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt .... 101,000
[2.] Förbättring av pensioneringen från handelsflottans
pensionsanstalt ................................
13.] Förbättring av pensioneringen inom de tre första
klasserna av handelsflottans pensionsanstalt
[4.] Bidrag till pensionering av änkor och barn
efter lärare vid allmänna läroverk, pedago
-
gier, seminarier m. m................................. 145,780
Bidrag till pensionering av den kvinnliga
lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter 68,000
Bidrag till dövstumläramas pensionsanstalt 35,000
Bidrag till folkskollärares pensionering ........ 681,892
Extra
anslag
Kronor
31,000
31,000
Tionde huvudtiteln.
Ordinarie
Punkt .inslag
Kronor
[5. | Delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning
för en tredje lärartjänst vid statens
uppfostringsanstalt å Bona m. m.................
[6.] Pension åt vaktmästaren hos direktionen över
folkskollärarnas pensionsinrättning P. J.
Andersson Berling ........................................
[7.] Lönetursrätt för t. f. vaktmästaren hos direktionen
över folkskollärarnas pensionsinrättning
C. G. E. Blomqvist...............................
[8.] Understöd åt vissa äldre behövande, med låg
pension avgångna folkskollärare ................
[9.] Extra pensionsavgifter till folkskollärarnas
pensionsinrättning...........................................
Bidrag till folkskollärarnas änke- och pupillkassa 78,725
[10.] Förstärkande av det ordinarie anslaget: bidrag
till folkskollärarnas änke- och pupillkassa
[11.] Tillfälliga understöd åt pensionerade krono
jägare
...............................................................
Bidrag till kungl. hovkapellets pensionsinrättning
................................................................ 3,000
Till bestridande av statsverket på grund av
lagen angående olycksfall i arbete åliggande
utgifter för livräntor m in......................... 5,000
B. Det militära pensionsväsendet.
Ersättning till arméns pensionskassa för mistade
löneinnehållningar............................................ 4,640
Ersättning till arméns pensionskassa för nådårs-
och begravningshjälpsbesparingar....... 28,080
[12.] Bidrag till pensionering av änkor och barn efter
befäl och underbefäl med vederlikarvid armén 128,348
[13.] Till förstärkande av det i 1916 års riksstat
uppförda anslag för bidrag till pensionering
av änkor och barn efter befäl och underbefäl
med vederlikar vid armén ................
Extra
anslag
Kronor
20,000
114,000
2,700
2,000
4,109
150
Tionde huvudtiteln.
Ordinarie |
Extra |
|||
Punkt |
anslag |
anslag |
Sid. |
|
Kronor |
Kronor |
|||
[14.] |
Till upprätthållande av arméns pensions- |
|||
kassas egen pensionering samt till fyllnads- |
||||
pensioner ........................................................ |
3,500,000 |
9 |
||
[15.] |
Tillfälliga understöd åt avskedade underoffi- |
|||
cerare och vederlikar vid armén.............. |
19,000 |
10 |
||
Till arméns pensionskassa, ersättning för in- |
||||
komster från Vadstena krigsmanshuskassas |
||||
äldre medel.................................................... |
106,000 |
10 |
||
Vadstena krigsmanshuskassa ........................ |
137,640 |
10 |
||
Bidrag till ersättning i anledning av kropps- |
||||
skada, ådragen under militär tjänstgöring |
30,000 |
10 |
||
Förhöjning i gratialen åt avskedat manskap |
648,000 |
10 |
||
[16.] |
Tillfälligt understöd åt f. d. förrådsvakt- |
|||
mästare ........................................................ |
911 |
10 |
||
Ersättning till flottans pensionskassas pen- |
||||
sionsfond för minskade inkomster ............ |
36,320 |
11 |
||
Ersättning till flottans pensionskassas gratial- |
||||
fond för minskade inkomster |
16,650 |
11 |
||
[17.] |
Bidrag till flottans pensionskassas gratialfond |
29,500 |
11 |
|
[18.] |
Till förstärkande av det i 1916 års riksstat |
|||
uppförda anslag för bidrag till flottans |
||||
pensionskassas gratialfond |
800 |
11 |
||
Till pensionering av flottans befäl och under- |
||||
befäl med vederlikar.................................... |
253,300 |
11 |
||
Till pensionering av flottans gemenskap |
251,300 |
11 |
||
[19.] |
Pension åt förre båtsmannen J. V. Lind- |
|||
ström Lidberg................................................ |
12 |
|||
[20.] |
Pension åt förre båtsmannen K. F. Back- |
|||
man Gallin .................................................... |
12 |
|||
[21.] |
Pension åt förre båtsmannen 0. Forsberg |
|||
Warg ............................................................ |
12 |
|||
[22.] |
Pension åt förre båtsmannen 0. F. Johansson |
|||
Kummelberg ................................................ |
12 |
|||
[23.] |
Tillfälliga understöd åt f. d. daglönare vid |
|||
marinen ....................................................... |
19,455 |
12 |
||
Invalidhusfonden................................................ |
60,350 |
13 |
||
För blesserade över- och underofficerare . .. |
2,400 |
13 |
Tionde huvudtiteln.
ir,i
Ordinarie Extra
Punkt anslag anslag
Kronor Kronor
C. Allmänna indragningsstaten.
[24.] Tilläggspension åt justitierådet H. Billing ...
[25.] » » f. d. byråchefen .T. J. A.
Robbert ........................................................
[26.] Pension åt vaktmästaren F. Berwick...........
[27.] » » maskinisten A. G. Täckström....
[28.] » » kokerskan vid Svea artilleri
regemente
Augusta Fredrika Ljungmark,
född Lagerquist ...........................................
[29.] Pension åt arbeterskan vid ammunitionsfabriken
å Marieberg Byngs Johanna
Larsdotter ....................................................
[30.] Pension åt fästningsbyggnadsarbetaren A.
Andersson-Flodin ........................................
[31.] Understöd åt underofficerskorpralen A.
Johanssons änka och minderåriga barn. ..
[32.] Pension åt konservatorn vid Vegaexpedi
tionen
T. A. Boström ................................
[33.] Tilläggspension åt skrivbiträdet Hulda Andri
etta
Katarina Ström....................................
[34.] Pension åt förre länsmannen E. G. Rosengren
................................................................
[35.] Fyllnadspension åt länsmannen E. T. Nordenstam
................................................................
[36.] Pension åt t. f. extra provinsialläkaren A.
Ottoson ......................................................
[37.] Understöd åt järnvägsarbetaren J. A lin ........
[38.] Pension åt » S. Carlsson in. ti.
[39.] U nderstöd åt äldre behövande, utan pension
avgångna folkskollärare ............................
[40.] Understöd åt äldre behövande, utan understöd
avgångna småskollärare ....................
[41.] Understöd åt äldre behövande, med lågt
understöd avgångna småskollärare............
[42.] Pension åt assistenten G. Flink....................
Säl.
13
14
14
14
14
15
15
15
16
16
16
16
17
17
17
18
18
18
18
152
Tionde huvudtiteln.
Punkt
[43.]
[44.]
[45.]
[46.]
[47.]
[48-]
[49.]
[50.]
[51-]
[52.]
[53.]
[54.]
Ordinarie
anslag
Kronor
Ersättning åt vaktmästaren J. G. Andersson
för mistad avlöning ....................................
Personlig professur för medicine doktorn
C. G. A. Forssell ........................................
Pension åt vaktmästaren och städerskan
Anna Matilda Pettersson ............................
Pension åt vaktmästaren K. L. Almén........
» » eldaren J. Persson........................
Tilläggspension åt rektorn C. O. Arcadius
Pension åt specialläraren vid tekniska högskolan
R. L. Haglund
Pension åt verkmästaren C. Nordendahl ....
» » maskinisten C. J. Persson ........
» » jordbruksbefallningsmannen P. V.
Karlsson .......................................................
Pension åt andre instruktören i husslöjd
J. Wallander ................................................
Anslaget till allmänna indragningsstaten .... 1,988,235
Extra i
anslag j
Kronor
i
Sid
19
19
20
20
20
20
21
21
21
21
22
22
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 191G.
Riksdags- och revisionskostuader. Räntor ä statsskulden.
1
Riksdags- och revisionskostnader.
Räntor å statsskulden.
Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14
januari 1916.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet Vennersten anförde vidare:
Jag tillåter mig nu anmäla frågan om anvisande av anslag å
riksstaten till riksdags- och revisionskostnader va. m. ävensom till betalning
av räntor å statsskulden m. m.
I skrivelse den 9 december 1915 med förslagsberäkningar rörande
riksgäld skontorets inkomster och utgifter för år 1917 m. m. hava fullBihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 sand.
2 Riksdags- och revisionskostnader. Räntor å statsskulden.
mäktige i riksgäldskontoret meddelat, att 1917 års förslagsanslag till
riksdags- och revisionskostnader samt avlöningar ro. m. beräknats till
ett belopp av 1,628,000 kronor samt att räntorna å statsskulden för
samma år beräknas komma att uppgå till 35,261,445 kronor.
Med avseende å de nya lånebehov, som för år 1917 göra sig gällande
och i fråga om vilka jag har för avsikt att senare i dag gorå
vederbörliga framställningar, torde utöver vad av fullmäktige i riksgäldskontoret
angivits såsom erforderligt för betalning av räntorna å
statsskulden böra för ändamålet beräknas ytterligare omkring 700,000
kronor eller för jämnande av huvudtitelns slutsumma 699,955 kronor.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen
att
dels för bestridande av riksdags- och revisionskostnader in. in. för
år 1917 anvisa ett förslagsanslag å 1,628,000 kronor,
dels ock för betalning av räntor å statsskulden m. m. för samma
år anvisa likaledes ett förslagsanslag å 35,961,400 kronor.
Vad departementschefen sålunda hemställt biträddes
av statsrådets övriga ledamöter och blev av
Hans Maj:t Konungen gillat och godkänt.
Ur protokollet:
Albert Tondén.
STOCKHOLM, ISAAC MABCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916,
Engångskostnader för försvaret.
1
Engångskostnader för försvaret.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14
januari 1916.
Närvarande: t
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Vennersten, anhöll härefter
att få anmäla de frågor, som anginge engångskostnader för försvaret.
Därvid erinrade departementschefen, att Kungl. Maj:t den 31
december 1915 på lantjÖrsvarsdepartementets föredragning (bil. 1) beslutat
avlåtande till riksdagen av följande framställningar, nämligen:
Bikung till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1
2 Engångskostnader för försvaret.
dels att utav det av 1914 års senare riksdag till bestridande avkostnaderna
för övning vid armén av årsklassen 1914 yngre beviljade
anslaget, 11,098,186 kronor, för år 1917 anvisa 1,003,531 kronor;
dels att utav det av 1914 års senare riksdag till anskaffande av
intendenturmateriel för linjen och landstormen beviljade anslaget,
12,775,887 kronor, för år 1917 anvisa återstoden, 5,000,887 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916 av tillgängliga
medel förskottsvis utanordna nämnda belopp;
dels att utav det av 1914 års senare riksdag till anskaffande av
artillerimateriel för linjen och landstormen beviljade anslaget, 10,632,600
kronor, för år 1917 anvisa 3,500,000 kronor;
dels att utav det av 1914 års senare riksdag till anskaffande av
ingenjörmateriel för linjen beviljade anslaget, 3,050,242 kronor för år
1917 anvisa återstoden, 1,016,747 kronor;
dels bestämma, att samtliga här omnämnda belopp, vilka såsom
engångskostnader för lantförsvaret anvisas för år 1917, skola i riksstaten
uppföras såsom ett gemensamt reservationsanslag;
dels ock medgiva, att de behållningar, som kunna uppstå å det av
1915 års riksdag för anskaffande av viss intendenturmateriel för år 1916
beviljade anslaget å 3,362,000 kronor, må användas för anskaffande av
ytterligare utrustning åt landstormen.
Vidare erinrade departementschefen, att Kungl. Maj:t förut denna
dag på sjöförsvarsdepartementets föredragning (bil. 2) beslutat föreslå
riksdagen
dels till bestridande av kostnaderna för övning vid flottan av värnpliktiga,
tillhörande årsklasserna 1914 yngre och 1915 äldre, ävensom
till täckande av övriga utgifter, som uppstå till följd av sänkningen av
värnpliktsåldern för flottans värnpliktiga från 21:a till 20:e levnadsåret,
av det beviljade anslaget av 1,450,000 kronor för år 1917 anvisa
återstående, ännu icke anvisade beloppet, 350,000 kronor, att utgå av
värnskattemedel;
dels för anläggande av ny docka vid flottans station i Stockholm,
vilken anläggning beräknats kosta 1,400,000 kronor, för år 1917 anvisa
av 1914 och 1915 års riksdagar utav värnskattemedel för ändamålet
avsatta medel, tillhopa 1,050,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att utanordna erforderlig del därav redan under år 1916;
dels för anläggande av nämnda docka anvisa för år 1917 återstående
beräknade beloppet, 350,000 kronor, att utgå av värnskattemedel;
dels för anläggande av en örlogsdepå vid Härnösand av det bevil
-
3
Engångskostnader för försvaret.
jade anslaget av 1,700,000 kronor för år 1917 anvisa återstående, ännu
icke anvisade beloppet, 800,000 kronor, att utgå av värnskattemedel;
dels för anskaffning av torpedmateriel för flottan av det beviljade
anslaget av 300,000 kronor för år 1917 anvisa återstående, ännu icke
anvisade ^ beloppet, 125,000 kronor, att utgå av värnskattemedel;
dels för anskaffning av minmateriel för flottan av det beviljade anslaget
av 300,000 kronor för år 1917 anvisa återstående, ännu icke anvisade
beloppet, 125,000 kronor, att utgå av värnskattemedel;
dels till bestridande av kostnaderna för övning vid kustartilleriet
av värnpliktiga, tillhörande årsklassen 1914 yngre, ävensom till täckande
av övriga utgifter, som uppstå till följd av sänkningen av värnpliktsåldern
för kustartilleriets värnpliktiga från 21:a till 20:e levnadsåret,
av det beviljade anslaget av 819,700 kronor för år 1917 anvisa ett
belopp av 3,800 kronor, att utgå av värn skattemedel;
dels och till nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande av det
fasta kustförsvaret, med undantag av Fårösunds fästning, av det beviljade
anslaget av 13,748,690 kronor för år 1917 anvisa ett belopp av
2,750,000 kronor, att utgå av värnskattemedel, med rätt för Kungl.
Maj:t att utanordna erforderlig del därav redan år 1916.
För täckande av ifrågavarande engångskostnader för försvaret
skulle alltså i förslaget till riksstat för år 1917 böra upptagas tillhopa
15,024,965 kronor. Då detta belopp borde täckas av medel ur statsverkets
värnskattefond, hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att för täckande av ifrågavarande
utgifter finge av statsverkets värnskattefond tagas i
anspråk ett belopp av .................... kronor 15,024,965,
Vad departementschefen sålunda rörande engångskostnader
för försvaret hemställt biträddes av statsrådets
övriga ledamöter och blev av Hans Maj:t Konungen
gillat och godkänt.
Ur protokollet:
Albert Tondén.
4
Engångskostnader för försvaret: bil. 1.
Bilaga 1,
Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31
december 1915.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis.
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet Mörcke, anhöll härefter att få underställa
Kungl. Maj:ts prövning frågan om anvisande av medel för bestridande
av vissa engångskostnader för lantförsvarets ordnande samt yttrade
därvid följande.
»Övergång till förändrad värnpliktstjänstgöring.
Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beviljade
1914 års senare riksdag till bestridande av kostnaderna för övning
vid armén av årsklassen 1914 yngre ett anslag av 11,098,186 kronor
att utgå av värnskattemedel.
Av anslaget har riksdagen hittills anvisat
5
Engångskostnader för försvaret: bil. I.
för år 1915...................................... kronor 6,643,682: —
* » 1916...................................... » 2,503,317: -—
eller tillhopa kronor 9,146,999: —•
Arméförvaltningen har nu i underdånig skrivelse den 30 september Armeförvait1915
hemställt, att av anslaget måtte för år 1917 anvisas ett belopp av ningens fram1,
003,531 kronor. ställning.
Då arméförvaltningens förevarande framställning står i överens- Departement*■
stämmelse med den av riksdagen uppgjorda planen för engångskost- chefen.
nadernas fördelning under åren för övergången till den nya härordningen,
finner jag mig böra tillstyrka bifall till den gjorda framställningen.
Intendentur materiel.
Med anledning av Kungl. Majrts därom gjorda framställning beviljade
1914 års senare riksdag till anskaffande av intendenturmateriel
ett anslag av 12,775,887 kronor, att utgå av värnskattemedel.
Ifrågavarande anslag är avsett för anskaffande av utrustning åt
linjen, inbegripet linjereservbataljonerna vid infanteriet, samt landstormen.
För landstormens del är beräknat ett belopp av 2,089,000 kronor.
Av anslaget har riksdagen hittills anvisat
för år 1915................................... kronor 3,775,000: —
» » 1916..........................................»__4^000,000: —
eller tillhopa kronor 7,775,000: —
Å anslaget återstå således oanvisade (12,775,887—7,775,000 =)
5,000,887 kronor, vilket belopp enligt förutnämnda av riksdagen uppgjorda
plan är avsett att utgå med 4,000,000 kronor under år 1917
och 1,000,887 kronor under år 1918.
Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har
sedermera 1915 års riksdag för anskaffande av ytterligare utrustningåt
landstormen beviljat för år 1916 ett belopp av 3,362,000 kronor, att
utgå av statsverkets värnskattefond, med rätt för Kungl. Maj:t att, i
mån av behov, redan under år 1915 av tillgängliga medel förskottsvis
utanordna vad som sålunda anvisats.
Arméförvaltningen har nu i sin berörda skrivelse anmält, att de Arméfsrvaitinträffade
politiska förhållandena inom Europa föranlett en hastigare ninf^‘ fram''
Framställning
av sakkunniga
för
verkställande
av utredning
angående
landstormens
utrustning.
6 Engångskostnader för försvaret: bil. 1.
anskaffning av intendenturmateriel än som vid uppgörandet av beräkningarna
angående engångskostnaderna för lantförsvaret kunde ifrågasättas.
För bestridande av kostnaderna för denna anskaffning hade
arméförvaltningen varit nödsakad att taga i anspråk de medel, som av
riksdagen beviljats för åren 1915 och 1916. Då emellertid anskaffningav
intendenturmateriel borde successivt fortgå, tills all den materiel
erhållits, som enligt uppgjord plan borde uppläggas i förråd, såge sig
arméförvaltningen nödsakad att göra framställning om tidigare utbekommande
av de medel, som skolat utgå först under åren 1917 och 1918.
På grund härav hemställde arméförvaltningen, att å förevarande anslag
återstående 5,000,887 kronor måtte anvisas för år 1917, med rätt för
Kungl. Maj:t att redan under år 1916 av omhänderhavande medel förskjuta
4,000,000 kronor.
Sedan jag, jämlikt den 22 januari 1915 erhållet nådigt bemyndigande,
uppdragit åt sakkunniga att inom lantförsvarsdepartementet biträda
med verkställande av utredning och avgivande av förslag angående
landstormens utrustning m. m., hava nämnda sakkunniga med särskild skrivelse
den 1 november 1915 överlämnat utredning och förslag i ämnet. De
sakkunniga hava därvid beräknat kostnaderna för den utrustning, som bör
för statsmedel anskaffas, till sammanlagt 15,313,254 kronor 93 öre. Ifrågavarande
anskaffning borde enligt de sakkunnigas förslag fördelas på tre
perioder, varav den första omfattade år 1916, den andra åren 1917—
1920 och den tredje åren 1921—1924. Kostnaderna för den anskaffning,
som borde äga rum under år 1916, uppginge till 6,244,802 kronor
67 öre. För bestridande av dessa kostnader kunde i första hand påräknas
förenämnda av 1914 års senare riksdag för ändamålet beviljade 2,089,000
kronor. Dessa medel vore visserligen icke avsedda att utgå förrän längre
fram, men då de redan nu erfordrades för ifrågavarande nödvändiga
utgifter, syntes framställning böra göras hos riksdagen därom, att desamma
finge disponeras redan under år 1916. Vidare funnes att tillgå besparingar
å förberörda av 1915 års riksdag av värnskattemedel beviljade 3,362,000
kronor, vilka besparingar förslagsvis kunde beräknas komma att uppgå till
575,000 kronor. De sakkunniga ansåge, att framställning borde göras hos
riksdagen om rätt för Kungl. Maj:t att för ifrågavarande ändamål disponera
dessa besparingar under år 1916. Med frånräknande av dessa båda
belopp, tillhopa 2,664,000 kronor, skulle således för anskaffningen under
år 1916 erfordras 3,580,802 kronor 67 öre, vilket belopp borde äskas av
1916 års riksdag, med rätt för Kungl. Maj:t att utbetala detsamma redan
under nämnda år.
7
Engångskostnader för försvaret: bil. 1.
På grund av vad arméförvaltning''en anfört och med hänsyn järn- Departement».
väl till vad förenämnda sakkunniga föreslagit, torde hela det å före- chefenvarande
anslag återstående beloppet, eller 5,000,887 kronor, böra anvisas
lör år 1917, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 191G av
tillgängliga medel förskottsvis utanordna detsamma.
Då det av 1915 års riksdag för landstormens utrustning beviljade
anslaget av 3,362,000 kronor avsåg anskaffande av visst antal persedlar
av olika slag enligt en för riksdagen företedd plan, torde, i enlighet
med vad de sakkunniga föreslagit, riksdagens medgivande böra utverkas
att för ytterligare anskaffning av dylik utrustning få använda den behållning,
som kan å anslaget uppkomma.
Till de sakkunnigas förslag om anvisande av medel för anskaffande
av ytterligare utrustning åt landstormen torde jag få återkomma i annat
sammanhang.
Artillerimateriel.
Med anledning av Kung], Maj:ts därom gjorda framställning beviljade
1914 års senare riksdag till anskaffande av artillerimateriel ett
anslag av 10,632,600 kronor, att utgå av värnskattemedel.
Detta anslag var avsett för materiel för linjetruppernas och landstormens
behov.
Av anslaget har riksdagen hittills anvisat
för år 1915..
» » 1916.
....................... kronor 2,705,000: —
........................ » 3,500,000: —
eller tillhopa kronor 6,205,000: —
Å anslaget återstå således oanvisade (10,632,600—6,205,000 =)
4,427,600 kronor, vilket belopp enligt omförmälda av riksdagen uppgjorda
plan för engångskostnadernas fördelning under övergångsåren är
avsett att utgå med 3,500,000 kronor under år 1917 och 927,600 kronor
under år 1918.
Arméförvaltningen har nu i sin förutnämnda skrivelse hemställt, ^méforvaitatt
av anslaget måtte för år 1917 anvisas 3,500,000 kronor.
Häremot har jag icke något att erinra.
Departemental
chefen.
8
Engångskostnader för försvaret: bil. 1.
Departement»-chefen.
Ingenjör materiel.
Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beviljade
1914 års senare riksdag till anskaffande av ingenjörmateriel ett
anslag av 3,050,242 kronor, att utgå av värn skattemedel.
Detta anslag avsåg fyllande av linjens behov av ifrågavarande
materiel.
Av anslaget har riksdagen hittills anvisat
för år 1915....................................... kronor 1,016,748: —
» j> 1916....................................... » 1,016,747: —
eller tillhopa kronor 2,033,495: —
Å anslaget återstå alltså oanvisade (3,050,242—2,033,495 =»)
1,016,747 kronor.
Arméförvaltningen har nu i sin omförmälda skrivelse hemställt, att
detta belopp, 1,016,747 kronor, måtte anvisas för år 1917.
Då arméförvaltningens framställning står i överensstämmelse med
den av riksdagen uppgjorda planen för engångskostnadernas fördelning
under övergångsåren, har jag icke något att mot densamma erinra.
Sammanfattning.
1 enlighet med vad sålunda anförts skulle för är 1917 anvisas:
för övergång till förändrad värnpliktstjänstgöring
.......................................... kronor 1,003,531: —
till intendenturmateriel.................... » 5,000,887: —
» artilleri materiel.................................» 3,500,000: —
» ingenjörmateriel............................... » 1,016,747: —
eller tillhopa kronor 10,521,165: —
På chefen för finansdepartementet torde ankomma att framställa
förslag om ifrågavarande medels anvisande å statsverkets värnskattefond.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
9
Engångskostnader för försvaret: bil. 1
dels att,^ utav det av 1914 års senare riksdag till bestridande av
kostnaderna lör övning vid armén av årsklassen 1914 yngre beviljade
anslaget, 11,098,186 kronor, för år 1917 anvisa 1,003,531 kronor; ''
dels att utav det av 1914 års senare riksdag till anskaffande av
intendenturmateriel för linjen och landstormen beviljade anslaget,
12,775,887 kronor, för år''1917 anvisa återstoden, 5,000,887 kronor,
med rätt för Kung!. Maj:t att redan under år 1916 av tillgängliga
medel förskottsvis utanordna nämnda belopp;
dels att utav det av 1914 års senare riksdag till anskaffande av
artillerimateriel för linjen och landstormen beviljade anslaget, 10,632,600
kronor, för år 1917 anvisa 3,500,000 kronor;
dels att utav det av 1914 års senare riksdag till anskaffande av
ingenjörmateriel för linjen beviljade anslaget, 3,050,242 kronor, för år
1917 anvisa återstoden, 1,016,747 kronor;
dels bestämma, att samtliga bär omnämnda belopp, vilka såsom
engångskostnader för lantförsvaret anvisas för år 1917, skola i riksstaten
uppföras såsom ett gemensamt reservationsanslag;
dels ock medgiva, att de behållningar, som kunna uppstå å det av
1915 års riksdag för anskaffande av viss intendenturmateriel för år 1916
beviljade anslaget a 3,362,000 kronor, må användas för anskaffande av
ytterligare utrustning åt landstormen.»
Till denna departementschefens hemställan, däri
statsrådets övriga ledamöter instämde, täcktes Hans
Maj:t Konungen lämna bifall; och skulle utdrag av
protokollet härom tillställas finansdepartementet för
iakttagande vid uppgörande av förslag till riksstat för
år 1917.
Ur protokollet:
Gust. B. v. Schwerin.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
2
Engångskostnader för försvaret: bil. 2.
11
Bilaga 2.
Utdrag av protokollet över sjoför sv ar sär ende ri, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 14 januari 1916.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet Broström anförde i underdånighet:
I proposition nr 156 den 20 juni 1914 framlades för riksdagen
redogörelse och förslag beträffande vissa engångskostnader för sjöförsvarets
ordnande, vilka ansågos böra bestridas av värnskattemedeh
I anslutning till sålunda lämnad redogörelse sammanfattades i en
tablå, intagen å sidan 22 i nämnda proposition, samtliga dessa engångsutgifter,
fördelade å särskilda ändamål och år. Denna tablå var av
följande lydelse:
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 käft.
3
12
Engångskostnader för försvaret: bil. 2.
L |
År 1915. |
År 1916. |
År 1917. |
År 1918 |
Summa, j |
Flottan. |
|||||
Övning av årsklasserna 1914 y |
|||||
och 1915 ä........................ |
500,000 |
485,000 |
315,000 |
— |
1,300,000 |
Nybyggnad av krigsfartyg ... |
100,000 |
3,202,000 |
" |
3,302,000 |
|
pansarbåtar ..................... Ombyggnad av torpedkryssare |
297,000 |
178,000 |
475,000 |
||
till depåfartyg för under- |
1 |
||||
vattensbåtar..................... |
385,000 |
— |
— |
— |
385,000 | |
Bärgningsmateriel för under- |
|||||
vattensbåtar..................... |
250,000 |
— |
- |
— |
250,000 |
Docka jämte verkstad för |
|||||
flottans station i Stockholm |
300,000 |
750,000 |
350,000 |
— |
1.400,000 i |
Örlogsdepå vid Härnösand ... |
100,000 |
800,000 |
800,000 |
— |
1.700,000 ! |
I Torpedmateriel..................... |
50,000 |
125,000 |
125,000 |
300,000 j |
|
! Minmateriel ........................ |
50.000 |
125,000 |
125,000 |
— |
300,000 |
Säger för flottan |
2,032,000 |
5,665,000 |
1,715,000 |
— |
9,412,000 j |
Kustartilleriet. |
|||||
! Övning av årsklassen 1914 y |
382,200 |
292,700 |
3,800 |
131,500 |
810,200 | |
| ningar för det fasta kust-försvaret (utom Fårösunds |
2,750,000 |
2,750,000 |
2,750,000 |
5,498,690 |
13,748,690 | |
i Fårösunds kustposition eller |
! |
||||
andra försvarsanstalter å |
|||||
Gottland........................... |
225,000 |
— |
— |
— |
225,000 |
Säger för kustartilleriet |
3,357,200 |
3,042,700 |
2,753,800 |
5,630,190 |
14,783,890 |
Summa för marinen |
5,389,200 |
8,707,700 |
4,468,800 |
5,630,190 |
24,195,890 |
Kungl. Maj:ts framställningar till riksdagen anslöto sig till beräkningarna
i denna tablå och innefattade förslag, att beloppen för de särskilda
ändamålen måtte beviljas och i erforderlig del anvisas för år 1915
eller ock, vad angick dockan vid flottans station i Stockholm samt k årö
-
*) Numera benämnd Fårösunds fästning.
Engångskostnader för försvaret: bil. 2. 13
sunds fästning eller andra försvarsanstalter å Gottland, för sistnämnda
år avsättas.
i skrivelse nr 1 den 14 september 1914 anmälde riksdagen sina i
anledning av Kungl. Maj:ts berörda framställningar fattade beslut.
Dessa riksdagens beslut överensstämde med Kungl. Maj:ts förslag i
ämnet med undantag dels därav att riksdagen, som bestämt penningbidrag
och penningtillskott till de värnpliktiga till högre belopp än
Kungl. Maj:t föreslagit, till följd därav höjde här ifrågavarande anslag
till de värnpliktigas övningar, dels ock därav att riksdagen ökade anslaget
till ändringsarbeten å pansarbåtar.
I förstnämnda hänseende beviljade riksdagen till bestridande av
kostnaderna för övning vid flottan av värnpliktiga, tillhörande årsklasserna
1914 yngre och 1915 äldre, ett anslag av 1,450,000 kronor (i
stället för det av Kungl. Maj:t begärda, i förenämnda tablå upptagna
beloppet, 1,300,000 kronor) och anvisade därav för år 1915 ett belopp
av 560,000 kronor. Till bestridande av kostnaderna för övning vid
kustartilleriet av värnpliktiga, tillhörande årsklassen 1914 yngre, beviljade
vidare riksdagen ett anslag av 819,700 kronor (i stället för det
av Kungl. Maj:t begärda, i förenämnda tablå upptagna beloppet, 810,200
kronor) och anvisade därav ett belopp av 386,200 kronor för år 1915.
I sistnämnda avseende beviljade riksdagen för ändringsarbeten å
vissa pansarbåtar ett till 590,500 kronor förhöjt belopp, varav för år
1915 anvisades 297,000 kronor.
Sammanlagda beloppet av för år 1915 av riksdagen anvisade eller
avsatta medel, vilket utgjorde 5,453,200 kronor, uppfördes av riksdagen
i riksstaten för samma år under rubriken: »Verkliga utgifter. XIII Engångskostnader
för försvaret)) såsom gemensamt reservationsanslag med
enhetstitel: »Engångskostnader för sjöförsvaret».
Efter framställning av Kungl. Maj:t i proposition nr 164 till 1915
års riksdag angående vissa engångskostnader för sjöförsvarets ordnande
anmälde nämnda års riksdag i skrivelse nr 150, bland annat,
att riksdagen, som icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t i
sagda proposition föreslagit beträffande engångskostnaderna för sjöförsvaret,
dels anvisat för år 1916, att utgå av värnskattemedel,
till bestridande av kostnaderna för övning vid flottan av värnpliktiga,
tillhörande årsklasserna 1914 yngre och 1915 äldre, av det beviljade
anslaget av 1,450,000 kronor ett belopp av 540,000 kronor ävensom
medgivit, att ifrågavarande anslag finge användas jämväl till
14
Engångskostnader för försvaret: bil. 2.
täckande av övriga utgifter, som uppstode till följd av sänkningen av
värnpliktsåldern för flottans värnpliktiga från 21:a till 20:e levnadsåret;
för nyanskaffning under åren 1915—1919 av krigsfartygsmateriel
av det beviljade anslaget av 3,302,000 kronor återstående icke anvisade
beloppet, 3,202,000 kronor;
för ändringsarbeten å l:a klass pansarbåtarna Oden, Thor, Niord,
Dristigheten, Åran, Wasa, Manligheten och Oscar II av det beviljade
anslaget av 590,500 kronor återstående icke anvisade beloppet, 293,500
kronor, med rätt för Kung!. Maj:t att utanordna erforderlig del därav
redan år 1915;
för anläggande av en örlogsdepå vid Härnösand av det beviljade
anslaget av 1,700,000 kronor ett belopp av 800,000 kronor;
för anskaffning av torpedmateriel för flottan av det beviljade anslaget
av 300,000 kronor hälften av den icke anvisade delen eller 125,000 kronor;
för anskaffning av minmateriel för flottan av det beviljade anslaget
av 300,000 kronor hälften av den icke anvisade delen eller
125,000 kronor;
för utförande av återstående moderniseringsarbeten å l:a klass pansarbåten
Tapperheten ett anslag av 48,300 kronor;
till bestridande av kostnaderna för övning vid kustartilleriet av
värnpliktiga, tillhörande årsklassen 1914 yngre, av det beviljade anslaget
av 819,700 kronor ett belopp av 298,200 kronor ävensom medgivit, att
ifrågavarande anslag finge användas jämväl till täckande av övriga utgifter,
som uppstode till följd av sänkningen av värnpliktsåldern för
kustartilleriets värnpliktiga från 21:a till 20:e levnadsåret;
till nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande av det fasta
kustförsvaret, med undantag av Fårösunds fästning, av det beviljade
anslaget av 13,748,690 kronor ett belopp av 2,750,000 kronor, med rätt
för Kungl. Maj:t att utanordna erforderlig del därav redan år 1915;
dels beslutat att för anläggande av ny docka vid flottans station
i Stockholm, vilken anläggning beräknats kosta 1,400,000 kronor, av
värnskattemedel för år 1916 avsätta ett belopp av 750,000 kronor;
dels ock bestämt, att samtliga ovannämnda belopp, tillhopa 8,932,000
kronor, skulle under titel »Engångskostnader för sjöförsvaret» i riksstaten
för år 1916 uppföras såsom ett gemensamt reservationsanslag.
Tillika anmälde 1915 års riksdag, att riksdagen medgivit, att till
täckande av anslagen för år 1916 till engångskostnader för försvaret i
dess helhet Ange av statsverkets värnskattefond tagas i anspråk ett
belopp av 29,577,064 kronor. I denna summa ingick förutnämnda engångskostnader
för sjöförsvaret med berörda belopp, 8,932,000 kronor.
Engångskostnader för försvaret: bil. 2.
15
] enlighet med den i det föregående intagna tablån lärer nu böra
av riksdagen begäras anvisning av värnskattemedel för år 1917 till
följande ändamål, nämligen:
Övning vid flottan av värnpliktiga, tillhörande årsklasserna 1914
yngre och 1915 äldre.
Docka vid flottans station i Stockholm.
Örlogsdepå vid Härnösand.
Torpedmateriel.
Minmateriel.
Övning vid kustartilleriet av värnpliktiga, tillhörande årsklassen
1914 yngre.
Nyanläggningar och nyanskaffningar för det fasta kustförsvaret
(utom Fårösunds fästning).
Marinförvaltningen har i skrivelse den 8 oktober 1915 framlagt
förslag angående anvisning av värnskattemedel för år 1917 till nyssnämnda
ändamål; och anhåller jag att i det följande få, särskilt för
flottan och särskilt för kustartilleriet, uttala mig rörande dessa anslagskrav.
Flottan.
Såsom förut erinrats, har 1914 års senare riksdag till bestridande
av kostnaderna för övning vid flottan av värnpliktiga, tillhörande årsklasserna
1914 yngre och 1915 äldre, beviljat ett anslag av 1,450,000
kronor, att utgå av värnskattemedel, samt därav för år 1915 anvisat
ett belopp av 560,000 kronor och för år 1916 ett belopp av 540,000
kronor. I nämnda anslagsbelopp, 1,450,000 kronor, ingår en av riksdagens
beslut rörande förhöjning i det till de värnpliktiga utgående
penningbidrag och penningtillskott föranledd ökning med 150,000 kronor
av den summa, Kungl. Maj:t för ändamålet beräknat, eller 1,300,000
kronor.
Jämlikt förut intagna tablå över engångsutgifterna för sjöförsvaret
borde av det för övning av ifrågavarande klasser värnpliktiga av Kungl.
Maj:t beräknade medelsbehovet, 1,300,000 kronor, anvisas 500,000
kronor för år 1915, 485,000 kronor för år 1916 och 315,000 kronor
för år 1917.
Av den utav riksdagen beslutade ökningen, 150,000 kronor, av det
för ifrågavarande ändamål beräknade anslagsbeloppet har alltså för år
Övning av
årsklasserna
1914 y och
1915 ä.
16
Departements
chefen.
Docka vid
flottans station
i Stockholm.
Engångskostnader för försvaret: bil. 2.
1915 anvisats 60,000 kronor och för år 1916 55,000 kronor, vadan av
denna ökning återstår ett ännu ej anvisat belopp av 35,000 kronor.
Marinförvaltningen har i sin förenämnda skrivelse den 8 oktober
1915 anfört, att anvisningen för ifrågavarande ändamål för år 1917
borde i överensstämmelse med nyssnämnda tablå, sedan den i enlighet
med riksdagens beslut blivit modifierad, utgöra återstoden av det utav
1914 års senare riksdag beviljade anslaget eller tillhopa 315,000 + 35,000
= 350,000 kronor.
Mot marinförvaltningens beräkning av storleken av det belopp,
som torde böra anvisas för år 1917, har jag icke något att erinra.
På sätt jag till statsrådsprotokollet den 14 januari 1915, bilagt
statsverkspropositionen angående femte huvudtiteln (sid. 70—71), anfört,
hade de värnskattemedel, som erfordrades för övergången till den nya
värnpliktslagen, uppdelats på åren 1915—1917 på sådant sätt, att fluktuationer
i de ordinarie anslag, från vilka kostnaderna för flottans värnpliktiga
bestredes, skulle undvikas. Det ändamål, som sålunda åsyftats
vid uppdelningen på nämnda år av berörda värnskattemedel, hade emellertid
icke kommit att tydligt uttryckas i propositionen nr 156, utan
hade ifrågavarande anslag av värnskattemedel begärts till »bestridande
av kostnaderna för övning av värnpliktiga, tillhörande årsklasserna 1914
yngre och 1915 äldre». På min tillstyrkan hemställde därför Kungl.
Maj:t till 1915 års riksdag om medgivande därtill, att det av riksdagen
beviljade anslaget till bestridande av kostnaderna för övning vid flottan
av värnpliktiga, tillhörande årsklasserna 1914 yngre och 1915 äldre,
finge användas jämväl till täckande av övriga utgifter, som uppstode
till följd av sänkningen av värnpliktsåldern för flottans värnpliktiga
från 21:a till 20:e levnadsåret. Denna Kungl. Maj:ts framställning blev,
såsom av det förut sagda framgår, av riksdagen bifallen.
För anläggande av ny docka vid flottans station i Stockholm, vilken
anläggning beräknats kosta 1,400,000 kronor, har 1914 års senare riksdag,
på Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, av värnskattemedel för år
1915 avsatt ett belopp av’ 300,000 kronor. Därvid uttalade riksdagen,
att riksdagen förutsatte att i sinom tid få tillfälle att träffa avgörande
i fråga om platsen för den nya dockan. Till dockanläggningen avsattes
av 1915 års riksdag för år 1916 ytterligare 750,000 kronor.
Med avseende på anläggandet av den nya dockan har Kungl Maj:t
genom nådigt brev den 17 september 1914 anmodat marinförvaltningen,
chefen för marinstaben och inspektören av flottans övningar till sjöss
att snarast möjligt, efter det stationsbefälhavaren och varvschefen vid
Engångskostnader för försvaret: bil. 2.
17
flottans station i Stockholm blivit hörda, gemensamt inkomma med
yttrande, huruvida nämnda docka lämpligen borde förläggas inom
stationens nuvarande område och i sådant fäll med förslag till plats
därför eller, därest dockan syntes böra förläggas utom samma område,
med därav föranlett yttrande och förslag. Till åtlydnad härav hava
nämnda myndigheter den 12 augusti 1915 avgivit ''utlåtande i ämnet,
därvid marinförvaltningen och inspektören hemställt, att den nya dockan
måtte förläggas å plats invid. Lilla Värtan, i främsta rummet å Lindarängen,
men, därest oöverstigliga hinder härför mötte, vid Kaknäs, under
det chefen för marinstaben föreslagit, att dockan måtte förläggas inom
det nuvarande Galärvarvsområdet. Då det synts erforderligt och lämpligt,
att frågan om platsen för dockans förläggning och därmed sammanhängande
spörsmål underkastades ytterligare utredning, har jag,
efter erhållet nådigt bemyndigande, den 15 december 1915 tillkallat
marindirektören I. J. Falkman och kommendörkaptenen H. O. F. Gyldén
att såsom sakkunniga biträda inom departementet vid verkställande av
sådan utredning.
I sin berörda skrivelse den 8 oktober 1915 har marinförvaltningen
uttalat att, innan avgörandet i fråga om platsen för den nya dockan
komme till stånd, storleken av det belopp, som borde för år 1917 för
ändamålet anvisas, icke kunde med tillförlitlighet angivas. Det syntes
emellertid ämbetsverket vara av stor vikt, att arbetena å den nya
dockan så snart ske kunde toge sin början och därefter slutfördes, på
det att dockningsmöjligheter för de yiya pansarbåtarna måtte kunna
beredas inom Stockholms skärgård. Ämbetsverket hölle sålunda före,
att arbetena å dockan borde taga sin början redan under år 1916 och
att medel härför borde anvisas. Sålunda torde av innevarande års riksdag
böra äskas anvisande att utgå av värnskattemedel för år 1917 av
dels för ändamålet avsatta medel, 1,050,000 kronor, och dels återstående
beräknade beloppet, 350,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att utanordna
erforderlig del därav redan år 1916.
Frågan om platsen för den nya dockan är ännu icke i det skick,
att jag kan underställa densamma Kungl. Maj:ts prövning. På sätt
jag uttalat under punkt 27 i statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
för denna dag, bilagt statsverkspropositionen till innevarande års
riksdag, är det emellertid min förhoppning, att den ytterligare erforderliga
utredningen kan avslutas i så god tid, att proposition i ämnet hinner
avlåtas till nämnda riksdag. Jag anförde under samma punkt vidare,
att jag ansåg mig redan nu kunna uttala, hurusom jag med hänsyn
till innehållet av den redan förebragta utredningen icke kunde till
-
Departements
chefen.
Örlogsdepå
Härnösand.
18 Engångskostnader för försvaret: bil. 2.
styrka Kungl. Maj:t, att den nya dockan förlädes inom stationens nuvarande
område. Under förutsättning att Kungl. Maj:t gillade denna
min uppfattning och riksdagen i anslutning därtill skulle fatta beslut
om dockans förläggning utom Galärvarvsområdet, skulle ett sådant
beslut enligt min mening såsom konsekvens medföra, att flottans varv
och i sinom tid även flottans station successivt borde förflyttas från sin
nuvarande plats.
Därest min sålunda uttalade förhoppning, att frågan om platsen
för den nya dockan kan hänskjutas till innevarande års riksdag, blir
förverkligad, är det, såsom marinförvaltningen framhållit, med hänsyn
till angelägenheten att för de nya pansarbåtarna av Sverige-typen snarast
möjligt bereda dockningsmöjligheter i Stockholms skärgård, av största
vikt, att arbetena med dockanläggningens utförande kunna påbörjas
redan under år 1916 och att medel finnas tillgängliga för arbetenas
fortgående bedrivande. Jag anser mig följaktligen böra instämma i
marinförvaltningens omförmälda förslag, att anvisning för år 1917 nu
bör av riksdagen äskas såväl av de för ändamålet redan avsatta medlen,
1.050.000 kronor, som ock av det återstående beräknade beloppet,
350.000 kronor, ävensom att Kungl. Maj:t bör bemyndigas att redan
under innevarande år utanordna erforderlig del av nämnda medel.
Vid min blivande framställning i fråga om platsen för ifrågavarande
docka torde jag få tillfälle att närmare utveckla, på vilket sätt och i
vilken ordning arbetena för dockanläggningen böra igångsättas och
bedrivas, samt huru den därmed i samband stående frågan om flyttning
av flottans varv och station bör lösas.
För anläggande av en örlogsdepå vid Härnösand har riksdagen
beviljat ett anslag av 1,700,000 kronor, att utgå av värnskattemedel,
samt därav för år 1915 anvisat ett belopp av 100,000 kronor och för
år 1916 ett belopp av 800,000 kronor.
Av förberörda proposition nr 156 till 1914 års senare riksdag
framgår, att arbetena för anläggningen beräknats kunna igångsättas
före slutet av år 1915 och kräva en tid av omkring två år samt att
de erforderliga medlen förutsatts skola anvisas att utgå med 100,000
kronor år 1915 samt med 800,000 kronor vartdera av åren 1916 och
1917.
I skrivelse nr 1 har 1914 års senare riksdag anfört, att riksdagen emot
Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning icke haft något annat att erinra,
än att riksdagen ansett sig böra framhålla, att anläggningarna för
örlogsdepån, om den skulle kunna på ett tillfredsställande sätt fylla sitt
Engångskostnader för försvaret: bil. 2.
19
ändamål, syntes böra redan från början omfatta jämväl en mindre verkstadsanläggning.
Genom vederbörande utskotts försorg verkställda överslagsberäkningar
angående de kompletteringar jämte verkstads- och
bostadshus, som för anordnande av en dylik verkstadsanläggning kunde
anses erforderliga, gåve vid handen, att kostnaden härför skulle uppgå
till omkring 150,000 kronor.
Genom nådigt brev den 17 september 1914 har marinförvaltningen
anbefallts att snarast möjligt till Kungl. Maj:t inkomma med huvudsaklig
plan för utförande under särskilda år av den anläggning av en örlogsdepå
vid Härnösand, vartill riksdagen beviljat medel.
Marinförvaltningen har nu i förut omförmälda skrivelse den 8 oktober
1915 meddelat, att noggranna undersökningar och behövliga
mätningar av terrängen å den ursprungligen åsyftade platsen för örlogsdepån
blivit genom ämbetsverkets försorg utförda. Det hade därvid
— anförde marinförvaltningen vidare — visat sig, att nämnda
plats på grund av åtskilliga omständigheter mindre väl lämpade sig
för anläggningen i fråga. Undersökningarna och mätningarna hade
därför utsträckts över ett närgränsande område, som syntes bättre ägnat
att motsvara de fordringar, som borde uppställas å örlogsdepån. Sedan
preliminära avtal om inköp av större delen av detta område, som
visade sig lämpligt för anläggningen, blivit av marinförvaltningen
träffade, hade ämbetsverket därefter jämlikt nådigt bemyndigande den
12 augusti 1915 inköpt för depån erforderliga områden.
I överensstämmelse med den förut intagna tablån har marinförvaltningen
i sin förenämnda skrivelse den 8 oktober 1915 för år 1917
upptagit anvisning av återstoden av ifrågavarande anslag eller 800,000
kronor.
Mot denna framställning har jag icke något att erinra. Departements
chefen.
För anskaffning av torpedmateriel för flottan har 1914 års senare Torpedriksdag
beviljat ett anslag av 300,000 kronor, att utgå av värnskatte- “flottan.*81
medel, samt därav för år 1915 anvisat ett belopp av 50,000 kronor och
för år 1916 ett belopp av 125,000 kronor.
Av den förut intagna tablån framgår, att av ifrågavarande anslag
återstoden eller ett belopp av 125,000 kronor förutsatts skola anvisas
för år 1917.
Marinförvaltningen har i sin förutnämnda skrivelse den 8 oktober
1915 hemställt, att anvisning av nyss angivna belopp, 125,000 kronor,
för år 1917 måtte begäras; och har jag icke funnit något att häremot
erinra.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft.
4
Minmateriel
för flottan.
Övning av
årsklassen
1914 y.
Departements
chefen.
20 Engångskostnader för försvaret: bil. 2.
För anskaffning av minmateriel för flottan har 1914 årB senare
riksdag beviljat ett anslag av 300,000 kronor, att utgå av värnskattemedel,
samt därav för år 1915 anvisat ett belopp av 50,000 kronor och
för år 1916 ett belopp av 125,000 kronor.
Såsom framgår av den under nästföregående punkt åberopade tablån,
har förutsatts, att av ifrågavarande anslag återstoden eller ett belopp
av 125,000 kronor skulle anvisas för år 1917.
Härom bar marinförvaltningen gjort framställning i sin skrivelse
den 8 oktober 1915; och bar jag funnit mig böra instämma i vad
ämbetsverket sålunda hemställt.
Kustartilleriet.
Till bestridande av kostnaderna för övning vid kustartilleriet av
värnpliktiga, tillhörande årsklassen 1914 yngre, bar riksdagen beviljat
ett anslag av 819,700 kronor, att utgå av värnskattemedel, och därav
för år 1915 anvisat ett belopp av 386,200 kronor och för år 1916 ett
belopp av 298,200 kronor.
Av riksdagens skrivelse nr 1 år 1914 framgår, att av det sålunda
beviljade anslaget ett belopp av 3,800 kronor beräknats för är 1917.
Marinförvaltningen bar i sin förutnämnda skrivelse den 8 oktober
1915 hemställt, att sistnämnda belopp, 3,800 kronor, måtte äskas för
år 1917.
Mot marinförvaltningens nyssnämnda hemställan bar jag icke något
att erinra.
Av vad jag anfört till statsrådsprotokollet den 14 januari 1915,
bilagt statsverkspropositionen angående femte huvudtiteln (sid. 119—
121), framgår, att det ordinarie anslaget till kustartilleribeväringens avlöning
och beklädnad m. m. för vart och ett av åren 1916—1919 beräknats
till samma belopp, och både detta skett under förutsättning
att de värnskattemedel, som erfordrades för övergången till den nya
värnpliktslagen, uppdelades på åren 1915—1917 på sådant sätt, att
fluktuationer i de ordinarie anslag, från vilka kostnaderna för kustartilleriets
värnpliktiga bestredes, skulle undvikas. Det ändamål, som
sålunda åsyftats vid uppdelningen på nämnda år av berörda värnskattemedel,
både emellertid icke kommit att tydligt uttryckas i propositionen.
På min tillstyrkan hemställde därför Kungl. Maj:t till 1915
års riksdag om medgivande därtill, att det av riksdagen beviljade
anslaget till bestridande av kostnaderna för övning vid kustartilleriet
Engångskostnader för försvaret: bil 2. 21
av värnpliktiga, tillhörande årsklassen 1914 yngre, måtte få användas
jämväl till täckande av övriga utgifter, som uppstode till följd av sänkningen
av värnpliktsåldern för kustartilleriets värnpliktiga från 21:a till
20:e levnadsåret. Denna Kungl. Maj:ts framställning blev av riksdagen
bifallen.
Till nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande av det fasta
kustförsvaret, med undantag av Fårösunds fästning, har 1914 års
senare riksdag beviljat ett anslag av 13,748,690 kronor, att utgå av
värnskattemedel, och därav för år 1915 anvisat ett belopp av 2,750,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att av sistnämnda summa under år
1914 av tillgängliga medel utanordna för arbetenas påbörjande erforderliga
belopp. 1915 års riksdag har därefter av det beviljade anslaget
å 13,748,690 kronor för år 1916 anvisat ett ytterligare belopp av
2,750,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att utanordna erforderlig
del därav redan år 1915.
Genom nådigt beslut den 1 december 1914 har åt tillkallade sakkunniga
— kustbefästningskommissionen — uppdragits att snarast möjligt
uppgöra och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till allmän
plan för utförande under åren 1915—1919 av de nyanläggningar och
nyanskaffningar för stärkande av det fasta kustförsvaret, till vilka riksdagen
beviljat medel.
Förslag till dylik plan har den 12 januari 1915 inkommit till
Kungl. Maj:t. Genom nådigt beslut den 12 februari samma år blevo
vidare nämnda sakkunniga anmodade att så snart ske kunde inkomma
med förslag. beträffande utförandet av de arbeten och anskaffningar,
som borde igångsättas under år 1915. Enahanda uppdrag har kustbefästningskommissionen
genom nådigt brev den 17 december 1915 erhållit
för år 1916. På förslag av de sakkunniga och efter vederbörande
myndigheters hörande hava tid efter annan nådiga beslut fattats
om verkställandet av vissa anskaffningar m. m. för stärkande av det
festa kustförsvaret, varvid erforderliga belopp utanordnats av nyssnämnda
av riksdagen anvisade medel.
Marinförvaltningen har i sin förenämnda skrivelse den 8 oktober
1915 hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes hos riksdagen äska anvisning
för år 1917 av ytterligare 2,750,000 kronor av det beviljade anslaget;
och borde enligt ämbetsverkets mening, i likhet med vad under föregående
år ägt rum, av riksdagen begäras medgivande för Kungl. Maj:t
att av beloppet under år 1916 utanordna erforderlig del.
Nyanläggningar
och
nyanskaffningar
för
stärkande av
det fasta kustförsvaret.
Departementschef
en.
22 Engångskostnader för försvaret: bil. 2.
Marinförvaltningens hemställan under förevarande punkt står i överensstämmelse
med vad som i förut omförmälda proposition nr 156 till
1914 års senare riksdag anförts i fråga om anslagets fördelning på
olika år; och har jag funnit mig böra biträda ämbetsverkets hemställan.
Med anledning av vad nyssnämnda riksdag anfört i skrivelse nr 1
angående önskvärdheten av att arbetena för det fasta kustförsvarets
stärkande bedreves med all den skyndsamhet, som vore möjlig utan
att särskild ökning av kostnaderna därav föranleddes, har jag ansett
erforderligt, att Kungl. Maj:t skulle äga att av den summa, som för
ifrågavarande ändamål må komma att anvisas för år 1917, redan under
innevarande år utanordna erforderligt belopp.
I detta sammanhang tillåter jag mig att i korthet beröra de åtgärder,
som efter avlåtandet av propositionen nr 164 till 1915 års
riksdag vidtagits i avseende å de i den å sid. 3 intagna tablå angivna
arbeten och anskaffningar, för vilka de avsedda medlen i sin helhet
anvisats redan för år 1915 eller för åren 1915 och 1916.
Beträffande nybyggnad av krigsfartyg torde jag få hänvisa till
den redogörelse, som jag i sådant avseende lämnat under punkt 19 i
statsrådsprotokollet över sj oför svar särenden för denna dag, bilagt innevarande
års statsverksproposition.
De ändringsarbeten å l:a klass pansarbatar, vartill för åren 1915
och 1916 anvisats medel, äro numera till huvudsaklig del fullbordade.
Med avseende å ombyggnad av torpedkryssare till depåfartyg för
undervattensbåtar torde jag få erinra, att Kungl. Maj:t den 17 september
1914 uppdragit åt marinförvaltning;en att så snart sig göra läte inkomma
med utredning och förslag till utförande av sådan ombyggnad.
Förslag i sådant hänseende har ännu icke inkommit till Kungl. Maj:t.
Sedan marinförvaltningen nyssnämnda den 17 september 1914 anbefallts
att inkomma med förslag angående anskaffning av bärgningsmateriel
för undervattensbåtar, har ämbetsverket i hemlig skrivelse den
12 november 1915 avgivit dylikt förslag; och har Kungh Maj:t genom
hemligt nådigt brev den 3 december samma år bemyndigat marinförvaltningen
att gå i författning om anskaffande för det beviljade beloppet,
250,000 kronor, av sådan materiel i överensstämmelse med det
avgivna förslaget.
För år 1915 har avsatts ett belopp av 225,000 kronor att användas
till försvarsanstalter å Gottland, på sätt framdeles må av Konung och
riksdag närmare bestämmas. I samband härmed har riksdagen hos
Kungl. Maj:t hemställt om utredning och förslag, huruvida Fårösunds
fästning lämpligen må kunna ersättas av andra försvarsanstalter.
Engångskostnader för försvaret: bil. 2.
213
Fråg an om Fårösunds fästnings bibehållande eller ersättande av
andra försvarsanstalter är ännu icke i det skick, att slutligt förslag i
ärendet kan avgivas. Emellertid bär jag, på sätt framgår av mitt uttalande
till statsrådsprotokollet under punkt 53 i statsverkspropositionen
till innevarande års riksdag, ansett mig böra utgå från, att ifrågavarande
fästning kommer att bibehållas jämväl under år 1917.
Med stöd av vad jag anfört hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen att
dels till bestridande av kostnaderna för övning vid flottan av värnpliktiga,
tillhörande årsklasserna 1914 yngre och 1915 äldre, ävensom
till täckande av övriga utgifter, som uppstå till följd av sänkningen av
värnpliktsåldern för flottans värnpliktiga från 2i:a till 20:e levnadsåret,
av det beviljade anslaget av 1,450,000 kronor för år 1917 anvisa
återstående, ännu icke anvisade beloppet, 350,000 kronor, att utgå av
värnskattemedel;
dels för anläggande av ny docka vid flottans station i Stockholm,
vilken anläggning beräknats kosta 1,400,000 kronor, för år 1917 anvisa
av 1914 och 1915 års riksdagar utav värnskattemedel för ändamålet
avsatta medel, tillhopa 1,050,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att utanordna erforderlig del därav redan under år 1916;
dels för anläggande av nämnda docka anvisa för år 1917 återstående
beräknade beloppet, 350,000 kronor, att utgå av värnskattemedel;
dels för anläggande av en örlogsdepå vid Härnösand av det beviljade
anslaget av 1,700,000 kronor för år 1917 anvisa återstående, ännu
icke anvisade beloppet, 800,000 kronor, att utgå av värnskattemedel;
dels för anskaffning av torpedmateriel för flottan av det beviljade
anslaget av 300,000 kronor för år 1917 anvisa återstående, ännu icke
anvisade beloppet, 125,000 kronor, att utgå av värnskattemedel;
dels för anskaffning av minmateriel för flottan av det beviljade anslaget
av 300,000 kronor för år 1917 anvisa återstående, ännu icke
anvisade beloppet, 125,000 kronor, att utgå av värnskattemedel;
dels till bestridande av kostnaderna för övning vid kustartilleriet
av värnpliktiga, tillhörande årsklassen 1914 yngre, ävensom till täckande
av övriga utgifter, som uppstå till följd av sänkningen av värnpliktsåldern
för kustartilleriets värnpliktiga från 21:a till 20:e levnadsåret,
av det beviljade anslaget av 819,700 kronor för år 1917 anvisa ett
belopp av 3,800 kronor, att utgå av värnskattemedel;
dels och till nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande av det
fasta kustförsvaret, med undantag av Fårösunds fästning, av det beviljBihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 smil. 1 käft. 5
24
Engångskostnader för försvaret: bil. 2.
jade anslaget av 13,748,690 kronor för år 1917 anvisa ett belopp av
2,750,000 kronor, att utgå av värnskattemedel, med rätt för Kungl.
Maj:t att utanordna erforderlig del därav redan år 1916.
Till denna departementschefens hemställan, däri
statsrådets övriga ledamöter instämde, täcktes Hans
Maj:t Konungen lämna nådigt bifall; och skulle utdrag
av detta protokoll tillställas finansdepartementet för
iakttagande vid uppgörande av förslag till reglering
av engångskostnaderna för försvaret.
Ur protokollet:
R. Sundin.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1916.
Täckande av kostnader, som avses i § 63 regeringsformen.''
*
Täckande av kostnader, som avses i § 63
regeringsformen.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
*•
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14
januari 1916.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis.
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet Vennersten anförde härefter:
Under åberopande av vad jag tidigare vid redogörelsen för finansplanen
för år 1917 yttrat, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att i avbidan på den proposition i ärendet, som
kommer att föreläggas riksdagen, å riksstaten för år
1917 beräkna
dels för återbetalande till riksgäldskontoret av det
Bihang till riksdagens protokoll 1916. • 1 saml.
Tackande aT kostnader, som avses i § 63 regeringsformen.
den 13 januari 1915 lvftade s. k. lilla kreditivet ett
belopp av ............................................ kronor 15,000,000;
dels och eljest till täckande av under år 1915 av
förskjutna medel gjorda kostnader, som avses i § 63
regeringsformen, ett belopp av...... kronor 38,000,000,
därav 27,000,000 kronor att utgå av tillfälliga lånemedel.
Till vad departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade
Hans Maj:t Konungen lämna nådigt bifall.
Ur protokollet:
Albert Tondén.
)
STOCKHOLM, ISAAC MABCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916
Krigstidshjälp.
1
Krigstidshjälp.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 januari
1916.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet Vennersten anförde härefter:
Till Kungl. Maj:t hava inkommit ett flertal framställningar från
funktionärer vid statens verk och inrättningar med anhållan om förbättrade
avlöningsförhållanden, till stöd för vilka framställningar särskilt
åberopats den under senaste tiden uppkomna prisstegringen å ett flertal
viktiga livsförnödenheter.
Da jag anser det vara riktigt, att staten under nuvarande synnerligen
onormala förhallanden träder hjälpande emellan för de ekonomiskt
svagast ställda av dess tjänare, har jag, sedan utredning i frågan
införskaffats från en del av de verk, som beröras av ifrågavarande
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
2 Krigstidshjälp.
framställningar, den 9 november 1915 utverkat Kungl. Maj:ts befallning
till löneregleringskommittén att avgiva utlåtande i anledning av vad
samma framställningar innehölle om beredande av tillfälligt dyrtidstillägg
åt befattningshavare. _ ,
Löneregleringskommittén bar ännu icke avslutat sin utredning,
men enligt vad jag under hand inhämtat torde kommittén komma att
förorda, att för innevarande år krigstidshjälp beredes vissa statstjänare
inom de lägre avlöningsklasserna.
Inom kommittén verkställda preliminära beräkningar giva vid
handen, att en krigstidshjälp, sådan inom kommittén ifrågasatts och utsträckt
jämväl till den extra personalen, skulle kräva en sammanlagd
statsutgift av inemot 3,500,000 kronor.
Nämnda summa anser jag böra nu å budgeten beräknas under
provisorisk huvudtitel.
När definitivt förslag i frågan skall framläggas, lärer det visa sig
vara riktigast och mest ändamålsenligt, att mellan de ordinarie huvudtitlarna
fördela utgifterna, därvid vad beträffar de affärsdrivande verken
utgiftsbeloppen torde böra inräknas i driftkostnaderna och sålunda minska
överskotten i riksstaten.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Lders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avbidan på den framställning i ämnet, som
kan varda förelagd riksdagen, till krigstidshjälp för år
1916 åt vissa ordinarie och extra befattningshavare
inom statsförvaltningen å riksstaten för år 1917 beräkna
ett belopp av ......................... kronor 3,500,000.
Till vad departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade
Hans Maj:t Konungen lämna nådigt bifall.
Ur protokollet:
Albert Tondén.
STOCKHOLM, ISAAC MARCU8'' BOKTRYCKERI.AKTIEBOLAG, 1916.
Utgifter för kapitalökning.
1
Utgifter för kapitalökning.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 14
januari 1916.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Sedan frågorna om statsverkets verkliga utgifter blivit på föredragning
av vederbörande departementschefer prövade, anhöll chefen för
finansdepartementet, statsrådet Vennersten, att få anmäla de frågor, som
berörde reglering av statens
utgifter för kapitalökning
Vad först angick
statens affärsverksamhet,
erinrade departementschefen, att Kungl. Maj:t på civildepartementets
(se bil. 1 vid detta protokoll) och jordbruksdepartementets (se bil. 2)
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 höft. 1
[1-]
Inköp av
inventarier.
[2-]
Nybygg
nader.
2 Utgifter för kapitalökning.
föredragning förut denna dag beslutit avlåtande till riksdagen av följande
framställningar, nämligen:
A. Postverket.
att för inköp av inventarier för postverkets behov för år 1917 an
visa.
.......................................................................................... kronor 350,000: —
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga
medel utanordna.................................................. kronor 175,000: —
(bil. 1 sid. 12);
att dels av det anslag å............................................. kronor 960,000: —
som riksdagen beviljat för uppförande å den ännu icke för centralpostkontoret
i Stockholm disponerade delen av postverkets tomt inom
kvarteret Riddaren i Stockholm, efter rivning av därå uppförda byggnader,
av en tillbyggnad samt för vidtagande i sammanhang därmed
av vissa förändringar å den nuvarande posthusbyggnaden i samma
kvarter, för år 1917 anvisa ett belopp av kronor 300,000:
med rätt för Kung]. Maj:t att därav förskottsvis redan under år 1916
av tillgängliga medel utanordna................................... kronor 150,000:
dels för genomförande av vissa ändringar i planen för nyssnämnda
byggnadsarbete för år 1917 anvisa ett belopp av kronor 50,000:
med rätt för Kungl. Maj:t att utanordna detta belopp förskottsvis redan
under år 1916 av tillgängliga medel;
dels för fortsättande och avslutande av byggnadsarbetena å ett posthus
i Kristianstad för år 1917 anvisa ett belopp av kronor 163,400:.
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga
medel utanordna .................................................. kronor 90,000:
dels medgiva, att av de besparingar, tillhopa kronor 37,848: 75
som uppstått å de till uppförande av ett posthus i Västervik, inrymmande
jämväl lokaler för telegrafverkets behov, anvisade medel, må
av generalpoststyrelsen, i mån av behov, disponeras, för den beslutade
posthusbyggnaden i Norrköping, inrymmande jämväl lokaler för riksbankens
behov, högst..........................................................._ kronor 20,000:
och för den beslutade posthusbyggnaden i Uddevalla, inrymmande jämväl
lokaler för telegrafverkets behov, högst kronor 17,848: 75
dels för uppförande å den postverket tillhöriga tomten nr 112
inom S:t Lars kvarter i Linköping av ett posthus, inrymmande jämväl
lokaler för telegrafverkets behov, bevilja ett anslag av kronor 240,000:
Utgifter för kapitalökning.
3
och därav för år 1917 anvisa kronor 120,000: —
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1910 av tillgängliga
medel utanordna beloppet;
dels ock för gäldande av återstoden av köpeskillingen
............................................................................. kronor 711,304: 31
för det för postverkets räkning inköpta område om 5,583,1 kvadratmeter
av tomten n:r 67 A i Göteborgs stads tolfte rote samt för påbörjande
av uppförandet å sagda område av ett nytt centralposthus i
nämnda stad för år 1917 anvisa ett anslag av kronor 860,000: —
med rätt för Kungl. Maj:t att härav förskottsvis redan under år 1916
av tillgängliga medel utanordna...................................... kronor 150,000: —
(bil. 1 sid. 39);
B. Telegrafverket.
att dels medgiva
att för telegrafverkets räkning må inköpas tomten nr 6 i kvarteret
Saturnus i Sundsvall för en köpeskilling av högst kronor 8,000: —
samt att vid en radiostation, som det är avsett att telegrafstyrelsen
skall övertaga från marinförvaltningen, må uppföras ett bostadshus för
en kostnad av högst........................................................... kronor 40,000: —
dels, med ändring av riksdagens år 1915 i ämnet fattade beslut,
medgiva, att för telegrafverkets räkning må å tomten nr 2 i kvarteret
Draken i Uppsala uppföras en telegrafstationsbyggnad för en kostnad
icke överstigande .............................................................. kronor 450,000: —
dels ock för år 1917 anvisa till inköp och bebyggande av fastigheter
för telegrafverkets räkning ett anslag av kronor 250,000: —
(bil. 1 sid. 47);
att för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
för år 1917 anvisa ett anslag av................................ kronor 7,000,000: —
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga
medel utanordna beloppet;
(bil. 1 sid. 56);
C. Statens järnvägar.
att till utförande av nya byggnader och anläggningar vid statens
trafikerade järnvägar för år 1917 anvisa ett belopp av kronor 6,127,800: —
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga
medel utanordna ett belopp av............... kronor 1,500,000: —
(bil. 1 sid. 111);
[3.]
Inköp och
beläggande
av fastigheter
för
telegrafverket.
[4-]
Fortsatt
utveckling
av statens
telefon- och
telegrafväsende.
(Lånemedel.)
[5.]
Nya byggnuder
och
anläggningar
vid
statens
trafikerade
järnvägar.
(3,127,800
kronor av
lånemedel.)
4
Utgifter för kapitalökning.
[6-]
Anslag till
markförvärv.
(Lånemedel.)
[7-J
Föränd r in.
gar vid
Centralstationen
i
Stockholm
m. m.
(Lånemedel.)
[8.]
Kostnader
för dubbelspår
mellan
Göteborg
och
Alingsås.
(Lånemedel)
[9.]
Anslag till
ombyggnad
av Malmö
statsbangård.
(Lånemedel.)
[10.]
Ombyggnad
av statens
järnvägars
reparationsverkstäder
i Malmö.
(Lånemedel.)
[ilo
Ombyggnad
och utvidgning
av
sparsystemet
vid
bangården i
Norrköping.
(Lånemedel.)
[12.]
Anslag till
rullande
materiel
för statens
järnvägar.
(Lånemedel.)
att för inköp av mark, som erfordras för utvidgning av vissa järnvägsstationer,
för år 1917 anvisa ett anslag av......... kronor 500,000: —
(bil. 1 sid. 112);
att höja det för utförande av vissa förändringar av spårsystemet
vid Centralstationen i Stockholm jämte därmed sammanhängande arbeten
beviljade anslaget med ....................................... kronor 761,900: —
till » 6,241,900: —
samt därav för år 1917 anvisa återstående beloppet » 1,761,900: —
(bil. 1 sid. 123):
att för fullbordande av utläggning av ytterligare ett järnvägsspår
mellan Göteborg och Alingsås och utförande av därmed sammanhängande
arbeten för år 1917 bevilja ett anslag av .............. kronor 2,900,000: —
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga
medel utanordna.............................................. kronor 2,400,000: —
(bil. 1 sid. 141);
att för fortsättande av arbetena med ombyggnad av Malmö stats
bangård
för år 1917 anvisa ett belopp av.............. kronor 1,000,000: —
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga
medel utanordna................................................ kronor 500,000: —
(bil. 1 sid. 143);
att till fullbordande av ombyggnaden av statens järnvägars reparationsverkstäder
i Malmö för år 1917 anvisa ett anslag av kronor 400,000: —
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis av tillgängliga medel utanordna
detsamma redan under år 1916;
(bil. 1 sid. 144);
att för avslutande av arbetet med ombyggnad och utvidgning av
spårsystemet vid bangården i Norrköping för år 1917 anvisa ett belopp
av..................................................................................... kronor 150,000: —
(bil. 1 sid. 145);
att för år 1917 till anskaffande av rullande materiel vid statens
järnvägar bevilja ett anslag av................................. kronor 6,740,000: —
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga
medel utanordna................................................ kronor 240,000: —
(bil. 1 sid. 148);
Utgifter för kapitalökning. 5
att till fullbordande av statsbanan Ulriksfors—Volgsjön för år 1917
anvisa ett anslag av .................................................... kronor 500,000: —
(bil. 1 sid. 149); ’
[13.]
Fullbordande
av
stntsbanebyggnaden
Ulriksfors
—Volgsjön.
(Lånemedel.)
[14.]
Fortsättning
av
statsbanebyggnaden
Sveg—
Brunflo.
(Lånemedel.)
[15.J
Ang. anslag
till
täckande av
uppkommen
brist vid
ntförande
av Kiksgränsbanans
elektrifiering.
(Lånemedel.)
[16.]
Elektrifiering
av
järnvägslinjen
Kiruna—
Svartön.
(Lånemedel.)
[17.]
Fortsättande
av
inlandsbanan
norr
om Volgsjön
m. m.
(3,500,000
kronor av
lånemedel.)
att för fortsättande av arbetet med utläggande av ytterligare ett [18.]
järnvägsspår mellan Norrköping och Mjölby för år 1917 anvisa ett Anläggning
belopp av.............................................................................. kronor 2,000,000: — av- d",’1!V>1’
(Wl. 1 »id. 158); ’
och Mjölby.
(Lånemedel.)
att till fortsättning av statsbanan Sveg—Brunflo för år 1917 anvisa
ett anslag av ................................... kronor 3,000,000: —
(bil. 1 sid. 150); ’ ’
att till täckande av den brist, som uppkommit å de för Riksgränsbanans
elektrifiering beviljade anslag, för år 1917 bevilja ett tilläggsanslag
av ................................................................................ kronor 650,000: —
med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916 av tillgängliga
medel utanordna beloppet;
(bil 1 sid. 156);
att i avbidan å den proposition, som kan komma att avlåtas om
elektrifiering av järnvägslinjen Kiruna—Svartön, för ändamålet för år
1917 beräkna ett anslag av ......................................... kronor 3,500,000: —
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga
medel utanordna ............................................. kronor 1,000,000- —
(bil. 1 sid. 156); ’
att i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas
angående fortsättande av inlandsbanan norr om Volgsjön m. m. för år
1917 för ändamålet beräkna ett anslag av.............. kronor 4 000 000:
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1916? av tillgängliga
medel utanordna ............................................. kronor 1.000,000: —
(bil. 1 sid. 158);
6 Utgifter för kapitalökning.
rjg -i att i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas an
Anläffsuinff
gående påbörjande av arbetet med utläggande av ytterligare ett järnav
dubbel- vä^ssnår mellan Sävsjö och Tranås, för år 1917 för ändamålet beräkna
•fiyrSf et. anslag av tenor 500,000:-
Tranås. (bil. 1 sid. 159);
(Lånemedel.)
[20.1 att för år 1917 anvisa
Inventarier dels för nya inventarier vid statens järnvägar
och förlag ett anslag ....................................................................... kronor l,o00,000: —
iärnväear8 dels ock för ökat förlag vid samma järnvägar likaledes ett an•''
av ....................................................................... kronor 1,500,000: —
(bil. 1 sid. 162);
D. Statens vattenfallsverk.
[21.]
Anslag för
anläggning
av ny farled
mellan
Vänersborg
och
Göteborg.
(Lånemedel.)
[22.]
Ombyggnad
av Södertälje
kanal.
(Lånemedel.)
[23.]
Fortsättande
av
vissa arbeten
för en
tredje utbyggnad
av
Trollhätte
kraftstation.
(Lånemedel.)
[24.]
Andra utbyggnaden
av kraftstationen
vid Porjus.
(Lånemedel.)
att av det för anläggning av ny farled mellan Vänersborg och
Göteborg av riksdagen beviljade anslaget å kronor 22,800,000.
för år 1917 anvisa återstående beloppet » 300,000: —
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga
niedel utanordna nämnda belopp;
(bil. 1 sid. 165);
att i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas
angående ombyggnad av Södertälje kanal, för ändamålet beiäkna ett
anslag för år 1917 av........................................................ kronor 400,000: —
(bil. 1 sid. 166);
att i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas
angående fortsatt anslag för utförande av en tredje utbyggnad av
Trollhätte kraftstation, för ändamålet beräkna ett anslag för år 1917
av .................................................. kronor 3,700,000: —
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga
medel utanordna kronor 1,500,000:
(bil. 1 sid. 167);
att i avbidan å den proposition, som kan komma att avlåtas om påbörjande
av vissa arbeten för en andra utbyggnad av kraftstationen vid
Porjus, för ändamålet för år 1917 beräkna ett anslag av kronor 1,500,000..
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga
medel utanordna kronor 500,000:
(bil. 1 sid. 167);
7
Utgifter för kapitalökning.
att i avvaktan på den proposition i ämnet, som kan komma att
avlåtas, för år 1917 beräkna
dels för anläggande av en ångkraftstation för Älvkarleby kraftverk
ett anslag av .......;....................................................... kronor 650,000: —
dels ock för utvidgning av nämnda ångkraftstation ett anslag
av.......................................................................................... kronor 1,000,000: —
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga
medel utanordna ............................................... kronor 500,000: —
(bil. 1 sid. 169);
att för utförande av upprensning av Masurforsen i Dalälven för år
1917 anvisa ett anslag av ............................................... kronor 600,000: —
med rätt lör Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga
medel utanordna ................................................ kronor 300,000: —
(bil. 1 sid. 175);
att till gäldande av de på Älvkarleby vattenfall jämte Stall- och
Nygårdsforsarna belöpande kostnaderna för Skattungens och Oresjöns
reglering för år 1917 bevilja ett anslag å ............. kronor 44,500: —
(bil. 1 sid. 182);
att för år 1917 anvisa ett belopp av............... kronor 3,000,000: —
att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för
utförande av distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten för statens kraftverk, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis
redan under år 1916 av tillgängliga medel utanordna kronor 1,000,000: —
(bil. 1 sid. 186);
[25.]
Ångkraftstation
för
Älvkarleby
kraftverk.
(Lånemedel.)
[26.]
Upprensning
av
Masurforsen.
(Lånemedel.)
[27.]
Kostnader
för Skattungens
och
Oresjöns
reglering.
(Lånemedel.)
[28.]
Distributionsanläggningar
för
statens
kraftverk.
(Lånemedel.)
E. Statens domäners fond.
att i avbidan på den särskilda proposition angående anslag för [29.]
anordnande av jägmästarbostäder inom vissa revir i de norra delarna Anordnande
av riket, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för ^isnir"
detta ändamål såsom kapitalökning för statens domäners fond beräkna bostäder.
ett belopp av........................................................................ kronor 410,700: --
(bil. 2 sid. 2).
Beträffande de sålunda för år 1917 ifrågasatta anslagen för fortsatt
utveckling av statens telefon- och telegrafväsende, för utförande av nya
byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar med ett
belopp av 3,127,800 kronor, för inköp av mark, som erfordras för utvidgning
av vissa järnvägsstationer, för utförande av vissa förändringar
8
Utgifter för kapitalökning.
av spårsystemet vid Centralstationen i Stockholm jämte därmed sammanhängande
arbeten, för fullbordande av utläggning av ytterligare ett
järnvägsspår mellan Göteborg och Alingsås och utförande av därmed
sammanhängande arbeten, för fortsättande av arbetena med ombyggnad
av Malmö statsbangård, för fullbordande av ombyggnaden av statens
järnvägars reparationsverkstäder i Malmö, för avslutande av arbetet
med ombyggnad och utvidgning av spårsystemet vid bangården i Norrköping,
för anskaffande av rullande materiel vid statens järnvägar,
för fullbordande av statsbanan Ulriksfors—Volgsjön, för fortsättning av
statsbanan Sveg—Brunflo, för täckande av den brist, som uppkommit
å de för riksgränsbanans elektrifiering beviljade anslag, för elektrifiering
av järnvägslinjen Kiruna—Svartön, för fortsättande av inlandsbanan
norr om Volgsjön m. in. med ett belopp av 3,500,000 kronor,
för fortsättande av arbetet med utläggande av ytterligare ett järnvägsspår
mellan Norrköping och Mjölby, för påbörjande av arbetet med
utläggande av ytterligare ett järnvägsspår mellan Sävsjö och Tranås,
för anläggning av ny farled mellan Vänersborg och Göteborg, för ombyggnad
av Södertälje kanal, för utförande av en tredje utbyggnad av
Trollhätte kraftstation, för påbörjande av vissa arbeten för en andra
utbyggnad av kraftstationen vid Porjus, för anläggande av en ångkraftstation
för Älvkarleby kraftverk och utvidgning av nämnda ångkraftstation,
för utförande av upprensning av Masurforsen i Dalälven, för
gäldande av de på Älvkarleby vattenfall jämte Stall- och Nygårdsforsarna
belöpande kostnaderna för Skattungens och Oresjöns reglering
samt för utförande av distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten för statens kraftverk hemställde föredragande departementschefen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att vart och ett av nu angivna anslag eller anslagsbelopp finge
utgå av lånemedel.
Vid bifall härtill skulle alltså av sammanlagda
beloppet ............................................................... kronor 57,428,300:
av samtliga för nu ifrågavarande statsregleringsperiod
erforderliga anslag till utgifter för statens
affärsverksamhet ett belopp av................................... » 48,424,200:
bestridas av lånemedel.
• Vidkommande därefter
statens utlåiiingsfonder
erinrade departementschefen till en början om Kungl. Maj:ts på civildepartementets
föredragning (bil. 1) förut fattade beslut att föreslå
riksdagen:
Utgifter för kapitalökning.
9
1. Allmänna järnvligslånefonden.
att i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas [30.1
angående avsättning till allmänna järnvägslånefonden för femårs- Avsättning
perioden 1917—1921, för ändamålet beräkna ett anslag för år 1917 mffna j^n
,..........;.................................................................... kronor 1,500,000: — "Tä^låne"''
(bil. 1 sid. 187);
fonden.
(Lånemedel.)
2. Fonden för bibanor i vissa delar av riket.
att i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas angående
avsättning till fonden för att underlätta åstadkommandet av bi- Avsättning
banor inom vissa delar av riket för ändamålet beräkna ett belopp för fffbÄr
år 1917 av .......................................................................... kronor 1,000,000:—i vissa delar
(bil. 1 sid. 188); ’ av riket.
(Lånemedel.)
Slutligen erinrade departementschefen om nedannämnda av Kungl.
Maj.t på jordbruksdepartementets (bil. 2) föredragning förut denna dag
beslutade framställningar till riksdagen, nämligen:
3. Odlingslånefonden.
att dels medgiva, att under år 1917 ett be- rgg i
lopp av ........ ..... ................................................... kronor 1,000,000: — Odiingslåne
ma
av Ivungl. Maj:t disponeras såsom lån från odlingslånefonden; fonden,
dels ock till] kapitalökning för odlingslånefonden för år 1917 an- (Länemede1-)
visa ett anslag av .............................................................. kronor 250,000: —
(bil. 2 sid. 3);
4. Egnahemslånefonden.
att dels medgiva, att för år 1917 ett belopp av kronor 6,000,000: —
må av Kungl. Maj:t disponeras såsom lån från egnahemslånefonden;
dels ock såsom kapitalökning för samma fond för år 1917 anvisa
ett anslag av............................................................................. kronor 5 000,000
(bil. 2 sid. 4);
Bihang till rilcsdagms protokoll 1916. 1 samt. 1 käft.
[33.]
Egnahems.
lånefonden.
(Lånemedel.)
2
10
Utgifter för kapitalökning.
5. Lånefonden för inköp av ädla avelsston.
[34.] att såsom kapitalökning till lånefonden för inköp av ädla avelsston
Lånefonden för år 1917 anvisa ett anslag av...................................... kronor 50,000: —
(bil. 2 sid. 5);
avelsston.
[35.]
Allmänna
uyodlings
''fonden.
(Lånemedel.)
6. Allmänna nyodlingsfonden.
att dels medgiva, att under år 1917 ett belopp
av .................................................................................. kronor 100,000: —
må disponeras såsom lån från allmänna nyodlingsfonden;
dels ock såsom kapitalökning till samma fond för år 1917 anvisa
ett anslag av .......................................................................... kronor 60,000: —
(bil. 2 sid. 5).
Beträffande ovanberörda anslag för avsättning till allmänna järnvägslånefonden
och för avsättning till fonden för bibanor i vissa delar
av riket samt för ökning av odlingslåne-, egnahemslåue- och allmänna
nyodlingsfondernas kapital hemställde föredragande departementschefen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att nämnda anslag finge utgå av lånemedel.
Under förutsättning av bifall härtill, skulle av utgifterna för statens
lånefonder ett belopp av ................................................ kronor 7,810,000:
komma att täckas av lånemedel och ett belopp av » 50,000:
att täckas av andra medel.
Härefter anförde departementschefen:
I avseende å de medel, som för nu ifrågavarande statsregleringsperiod
böra utgå för
avbetalning å statsskulden,
[36.] hava fullmäktige i riksgäldskontoret i skrivelse den 9 december 1915
Avbetalning’ meddelat mig, att utbetalningarna under år 1917 för amortering å statsa
skulden i enlighet med gällande bestämmelser beräknats till samman
lagt
4,855,043 kronor. Nämnda belopp torde få jämkas till 4,855,000
kronor.
Med anledning härav hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen,
å statsskulden.
Utgifter för kapitalökning.
11
att för år 1917 anvisa ett förslagsanslag å kronor 4,855,000: —
att tillhandahållas riksgäldskontoret för avbetalning å statsskulden.
Vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla.
Ur protokollet:
Albert Tondén.
12
Utgifter för kapitalökning.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
till
utgifter för kapitalökning.
Punkt.
Att täckas av
lånemedel.
Kronor. Kronor.
andra statsinkomster.
Sid.
Statens affärsverksamhet.
A. Postverket.
[1.] Inköp av inventarier.................
12.] Nybyggnad i Stockholm...............
[2.] » » Kristianstad..............
[2.] Disponerande för posthusbyggnaderna i Norrköping och
Uddevalla av å visst anslag uppkommet överskott .
[2.] Nybyggnad i Linköping...............
[2.1 Inköp av tomt i Göteborg och nybyggnad därå, . . . .
350,000: —
350,000: —
163,400: —
2.
2.
2.
- 2.
120,000: — 2.
860,000: — 3.
B. Telegrafverket.
13.] Inköp och bebyggande av fastigheter.........
[4.1 Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
......................^ ,000,000:
250,000: —
3.
3.
C. Statens järnvägar.
[5.] Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade
järnvägar..................... 3,127,800:
[6.] Anslag till markförvärv................ 500,000: —
[7.] Förändringar vid centralstationen i Stockholm m. m. . 1,761,900: —
[8.] Kostnader för dubbelspår mellan Göteborg och Alingsås 2,900,000: —
[9.] Ombyggnad av Malmö statsbangård......... 1,000,000: —
[10.] Ombvggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder
i Malmö...................... 400,000: —
3,000,000: —
3.
4.
4.
4.
4.
4.
Utgifter för kapitalökning.
Att
lånemedel.
Punkt. Kronor.
111.] Ombyggnad och utvidgning av sparsystemet vid bangården
i Norrköping................ 150,000: -
[12.] Anslag till rullande materiel............. 6,740,000: -
113.] Fullbordande av statsbanan Ulriksfors—Volgsjön . . . 500,000: -
[14.] Fortsättning av statsbanan Sveg—Brunflo....... 3,000,000: -
[15.] Täckande av brist för Riksgränsbanans elektrifiering . 650,000: -
[16.] Elektrifiering av statsbanan Kiruna—Svartön..... 3,500,000: -
[17.] Fortsättande av inlandsbanan norr om Yolgsjön m. m. 3,500,000: -
[18.] Dubbelspår Norrköping—Mjölby.......... 2,000,000: -
[19.] Dubbelspår Sävsjö—Tranås . . . . ........... 500,000:
[20.] Inventarier och förlag................ .
D. Statens vattenfallsverk.
[21.] Anläggning av ny farled mellan Vänersborg och Göteborg 300,000: -
[22.] Ombyggnad av Södertälje kanal........... 400,000:-
[23.] Tredje utbyggnaden av Trollhätte kraftstation .... 3,700,000:-
[24.] Andra utbyggnaden av Porjus kraftstation...... 1,500,000: -
[25.] Ångkraftstation för Älvkarleby kraftverk....... 1,650,000: -
[26.] Upprensning av Masurforsen............. 600,000: -
[27.] Kostnader för Skattungens och Oresjöns reglering ... 44 500: -
[28.] Distributionsanläggningar för statens kraftverk .... 3,000,000: -
E. Statens domäners fond.
[29.] Anordnande av jägmästarbostäder . . .
Statens utlåningsfonder.
[30.] Allmänna järnvägslånefonden............. 1,500 000:
[31.] Avsättningar till fonden för bibanor i vissa delar av
riket........................ 1,000,000:
[32.] Odlingslånefonden.................. 250 000''
[33.] Egnahemslånefonden.................g qqq qqq.
[34.] Lånefonden för inköp av ädla avelsston........ .
[35.] Allmänna nyodlingsfonden.............. gn qqq.
Avbetalning å statsskulden.....
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft.
täckas av
andra statsinkomster.
Kronor.
500,000: —
3,000,000: -
410,700:
_
50,000: —
4,855,000: —
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
1
Bil. 1.
Utgifter för kapitalökning.
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14
januari 1916.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammakskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Chefen för civildepartementet, statsrådet von Sydow anförde:
I enlighet med den av Kungl. Maj:t och riksdagen år 1911 godkända
uppställning av riksstaten anhåller jag få anmäla erforderliga
anslag för kapitalökning för de till civildepartementet hörande affärsdrivande
verk och utlåningsfonder.
Med hänsyn till de rådande förhållandena och det tryckta statsfinansiella
läget hade det givetvis varit önskligt att kunna i största möjliga
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 käft. 1
2 Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
mån begränsa anslagsbehoven även på de områden, varom här är fråga.
I sådant syfte hava jämväl vederbörande myndigheter, på sätt skedde
även i fråga om de anslagsbehov, som förelädes nästlidet års riksdag,
anmodats att vid avgivande av förslag beträffande anslag att äskas
av 1916 års riksdag iakttaga all den sparsamhet, som lämpligen läte
sig göra.
På grund av omständigheter, som jag här tillåter mig i korthet
antyda och vilka jag blir i tillfälle att under de särskilda anslagsposterna
närmare utveckla, har det emellertid befunnits nödvändigt att
i avseende å utgifter för kapitalökning för år 1917 framställa anslagskrav,
som gå vida utöver de för innevarande år för ändamålet beviljade
beloppen.
I avseende å byggnader för post- och telegrafverken har jag sålunda
nödgats taga hänsyn därtill, att lösningen av dessa verks lokalfrågor
å vissa orter icke kunnat helt eller ens delvis undanskjutas utan verkliga,
understundom nog så allvarliga olägenheter för trafikens besörjande
och därmed även för allmänheten, icke minst näringslivets representanter.
Vad angår anslagen till fortsatt utveckling av statens telefon- och
telegrafväsende giva dessa god avkastning och avse dessutom att tillgodose
ändamål, som icke utan olägenhet för såväl det allmänna som
den enskilde kunna åsidosättas. Någon nedsättning i de för detta
ändamål begärda anslag ämnar jag därför icke föreslå.
Vidkommande så statens järnvägar har jag sökt förvissa mig om
att de anslagsäskanden, jag härnedan kommer att förorda, äro nödiga
endels ur synpunkten av angelägenheten att söka framföra statens järnvägar
till den nivå, som den starkt växande trafiken påkallar, endels
för att åstadkomma direkta besparingar i driftkostnader. Ett undanskjutande
av vissa arbeten skulle för övrigt endast medföra än större
hopande av anslagskrav under de närmast följande åren.
I detta sammanhang kan jag icke underlåta att framhålla, hurusom
— på sätt jag redan i mitt yttrande till statsrådsprotokollet den
14 januari 1915 antydde — flera symptom börja tyda därpå, att även
för Dormala förhållanden trafiken å statens järnvägar uppnått eller åtminstone
står nära invid gränsen för den kapacitet, de med ^ deras nuvarande
utrustning äga. För extra ordinära förhållanden, sådana som
de nu rådande, måste trafiken, såsom erfarenheten nog så tydligt adagalagt,
redan anses hava överskridit denna gräns. Det torde därför icke
kunna undvikas, att under de närmaste åren högst betydande anspråk
3
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
komma att ställas på statskassan lör kapitalutlägg till statsbaneändamål.
Av sådan anledning synes mig kunna ifrågasättas, huruvida icke
såsom en förberedande åtgärd borde upprättas en plan för de arbeten
och anskaffningar, som äro i första hand nödvändiga. Med hänsyn till
de under den senaste tiden gjorda rön torde måhända därvid också
böra vidtagas en allmän revision av den av järnvägsstyrelsen år 1913
framlagda utredningen av behovet av nya byggnader och anläggningar,
som under tioårsperioden 1914—1923 borde ifrågakomma vid statens
järnvägar. Till denna fråga torde jag inom den närmaste tiden få
återkomma.
Vad slutligen beträffar anslagen till vattenfallsverken har jag tagit
i betraktande, att dessa, efter vad erfarenheten redan hunnit giva vid
handen, förränta sig väl. De nuvarande höga kolprisen hava även
bidragit att ytterligare framhäva önskvärdheten att utnyttja vattenkraften.
Jag vill i detta sammanhang också nämna, att efterfrågan å
vattenkraft är synnerligen livlig och stadd i jämnt stigande.
Jag övergår härefter till de särskilda verkens anslagskrav.
4
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
Postverket.
Vidkommande anslagen för år 1916 till postverket under utgifter
för kapitalökning må erinras därom, att 1915 års riksdag anvisade tillsammans
1,015,000 kronor.
Dessa medel voro avsedda att användas på följande sätt:
till inventarier.................................................................... kronor 350,000:
» posthusbyggnad i Stockholm .............................. » 300,000: ■
» » » Kristianstad ............................. » 165,000: —
» inköp av tomt i Göteborg.......................... »_200,000:
Summa kronor 1,015,000: —
I skrivelse den 28 september 1915 har generalpoststyrelsen avgivit
förslag i fråga om anslag till kapitalökning beträffande postverket för
år 1917.
1. Inköp av inventarier.
q -i I förenämnda skrivelse har generalpoststyrelsen i avseende å anslags
inköp
av behovet för inventarier framhållit, hurusom styrelsen, i syfte att ernå
inventarier, för statsverket bästa möjliga resultat, numera i allt större utsträckning
centraliserat upphandlingen av de inventarier, persedlar och effekter,
som äro behövliga för distrikts- och lokalförvaltningarna och som ifrågakomma
till anskaffning år efter år. Förutom de olika slag av inventarier
m. m., som sedan längre tid tillbaka inköpts genom styrelsen,
anskaffas numera genom dess försorg för samtliga distrikts- och lokalförvaltningar
erforderliga brevhissar och brevtransportörer för elektrisk
kraft, frimärksautomater, skriv- och räknemaskiner, stämpelmaskiner,
velocipeder, linoleummattor m. m.
År efter år förekommer anskaffning av vissa slag av för postkontoren
erforderliga möbler och inventarier, såsom diskar, blankettskåp,
skriv-, stämpel- och expeditionsbord, skrivpulpeter för allmänheten,
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
5
sorteringsfack m. m. Dessa inventarier hava hittills upphandlats i mån [1.]
av behov och i enlighet med av vederbörande distriktschefer infordrade,
tävlande anbud. Det är, enligt vad nu meddelas, styrelsens avsikt att
genom utarbetande av ritningar och arbetsbeskrivningar till vissa bestämda
modeller för sådana möbler och inventarier, som erfordras för
flertalet postkontor i riket, söka att genom centralisering av upphandlingen
även i avseende å dessa slag av inventarier dels åstadkomma
möjligast billiga anskaffningskostnad, dels i större utsträckning än hittills
bliva tillförsäkrad ett förstklassigt utförande beträffande tillverkning
och materialier, dels ock vinna enhetlighet i fråga om utseende
och inredning för möbler och inventarier av samma slag, givetvis med
de smärre avvikelser från den bestämda typen, som betingas av olika
lokala förhållanden.
Såsom ett led i styrelsens strävan att i all möjlig mån nedbringa
utgifterna för anskaffning och underhåll av inventarier, effekter och förbrukningsartiklar
har styrelsen vidare låtit sig angeläget vara att åt den
under år 1914 inrättade postverkets verkstad i allt större utsträckning
uppdraga förekommande nytillverkning av inventarier och effekter m. m.
ävensom reparation och underhåll av desamma.
Styrelsen har i sin ifrågavarande skrivelse i detta sammanhang
lämnat en redogörelse rörande verksamheten å verkstaden under dess
första arbetsår, som omfattat tiden 1 mars—31 december 1914, ävensom
under 1915 års första åtta månader, och har styrelsen därvid anfört
följande:
»Verkstaden är inrymd i posthusets vid Vasagatan vindsvåning i lokaler, Postverkets
som kunnat disponeras för ändamålet. verkstad.
Då verkstaden den 1 mars 1914 trädde i verksamhet, anställdes, förutom
verkmästaren, endast 3 arbetare, nämligen 2 mekaniker och en lärling. I den
mån allt flera nytillverknings- och reparationsarbeten ansågos böra uppdragas åt
verkstaden, anställde styrelsen därstädes ytterligare arbetskrafter. Vid 1914 års
utgång uppgick sålunda arbetsstyrkan till 15 man utom verkmästaren.
Under första arbetsårets 10 månader hava i medeltal 10 arbetare utom
verkmästaren varit sysselsatta vid verkstaden. Densamma har uppdelats i tre avdelningar,
nämligen en för mekaniska, en för bleckslageri- och en för måleriarbeten.
Av arbetsstyrkan sysselsattes vid 1914 års utgång:
å den mekaniska avdelningen
» bleckslageriavdelningen........
» måleriavdelningen.................
Arbetstiden är fastställd till 57 timmar per vecka.
Avlöningen till arbetarna utgår med högst de belopp, som i Stockholm
betalas inom respektive yrkesgrenar.
9 man
4 » och
2 > .
6
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
Under det första arbetsåret hava följande arbeten verkställts:
Brev- och korsbandslådor........
Brevhissar ...............................
Brevtransportörer, elektriska..
Brevstämplar, alla slag...........
Dokumentslådor.......................
Frimärksautomater ..................
Frimärks- och penninglådor ..
Insatslådor och -ställ ..............
Kassaförvaringsrum .................
Lyktor ......................................
Lås .........................................
N umreringsmaskiner................
Nycklar, alla slag ....................
Plomberingstänger...................
Postfack ..................................
Påssaxar ...................................
Revolvrar..................................
Stämpellådor.............................
Stämpelmaskiner......................
Tidbrickor ...............................
Tömningsväskor.......................
Vågar.......................................
Väskhållare...............................
Diverse......................................
Reparationer. Nytillverkningar.
1,180 |
78 |
— |
2 |
3 |
— |
97 |
— |
37 |
— |
3 |
52 |
76 |
126 |
54 |
17 |
29 |
— |
36 |
— |
47 |
— |
74 |
— |
141 |
78 |
158 |
— |
17 |
— |
327 |
— |
12 |
— |
1,091 |
200 |
13 *) |
— |
14 |
910 |
117 |
— |
no |
— |
33 |
— |
64 |
2 |
Sammanställning, utvisande det ekonomiska resultatet m. m. för det första
arbetsåret.
Debet. |
Kredit. |
||||
Er. |
ö. |
Er |
Ö. |
||
Inkomster enligt arbetsliggaren......... |
29,364 |
71 |
Avlöningar.................................. |
12,252 |
74 |
Värdet av i förråd den sl/i2 1914 be- |
Materialier m. m............................ |
6,312 |
36 |
||
fintliga materialier ..................... |
655 |
70 |
Beräknad kostnad för uppvärmning |
||
och belysning av verkstaden samt |
|||||
elektrisk kraft och avgift för vatten |
330 |
83 |
|||
Beräknad hyra .............................. |
333 |
33 |
|||
Ränta å beräknat rörelsekapital ...... |
200 |
— |
|||
Avskrivningar å maskiner och inven- |
|||||
tarier ...................................... |
379 |
17 |
|||
= |
19,808 |
43 |
|||
Överskott ..................................... |
10,211 |
98 |
|||
Summa |
30,02041 |
Summa |
30,020 |
41 |
*) I detta antal har inberäknats montering av nya stämpelmaskiner.
**) Därav en förseglingsmaskin för frimärkskonvolut.
Utgifter för kapitalökning: bil. 1. 7
Verkställda arbeten fördela sig i avseende å inkomsterna på följande sätt:
för nytillverkning av inventarier.......................................................... kr. 16,737:20
* reparation och underhåll av inventarier ....................................... » 11,015:36
» nytillverkning och underhåll av förbrukningsartiklar .................. » 1,147: 90
» posthusens underhåll........................................................................ » 264: —
» diverse ............................................................................................ » 200:25
Summa kr. 29,364: 71
Inkomsterna hava beträffande flertalet av de verkställda arbetena beräknats
efter de priser postverket erlagt, innan verkstaden inrättades, samt i några fall i
enlighet med infordrade anbud från privata leverantörer. Då dylik jämförelse
icke kunnat äga rum, har för fullgjort arbete beräknats postverkets självkostnad
med tillägg av skälig vinst.
Överskottet å verkstadsrörelsen för år 1914 har, såsom framgår av ovanstående,
utgjort 10,211 kronor 98 öre. Då det första arbetsåret omfattat endast 10
månader, skulle sålunda överskottet för helt år kunna skattas till omkring
12,000 kronor.
Detta resultat torde få anses tillfredsställande, särskilt som därvid bör
tagas i betraktande, att under de första månaderna efter igångsättande av ett
verkstadsföretag viss tid och arbetskraft i regel går förlorad, innan alla detaljer
för arbetets ekonomiska och rationella bedrivande hunnit ordnas.
Vidare hava under det första arbetsåret tre av verkstadens arbetare varit
inkallade till krigs tjänstgöring under sammanlagt 212 dagar utan att ersättningsmän
för dessa arbetare ansetts böra anställas.
Givetvis måste sådana omständigheter, som nyss nämnts, i viss mån inverka
på det ekonomiska resultatet, och torde med hänsyn härtill det överskott,
verkstadens första arbetsår uppvisat, i verkligheten icke böra anses såsom resultatet
av mer än omkring åtta månaders verksamhet.
Med stöd av den erfarenhet, som vunnits under verkstadens första arbetsår,
har styrelsen funnit lämpligt och för staten ekonomiskt fördelaktigt att under
1915 i än ytterligare utsträckning öka verkstadens arbetsfält.
Genom verkstadens försorg hava sålunda under 1915 verkställts omfattande
ommålningsarbeten och reparationer å en del av de posttransportautomobiler
och andra transportfordon, som äro i bruk i Stockholm, ävensom åtskilliga
ommålnings- och bleckslageriarbeten inom posthusbyggnaderna i Stockholm.
Det är vidare avsett, att de brevtransportörer för elektrisk kraft, som, till
arbetets underlättande, komma att uppsättas inom vissa postkontor, skola tillverkas
å verkstaden. En dylik transportör har sålunda redan år 1915 levererats av
verkstaden och ytterligare en är för närvarande under arbete.
Under tiden 2 januari—31 augusti 1915 hava följande arbeten verkställts
å verkstaden:
Reparationer. Nytillverkr
mngar.
8*) —
1,058 340
2 1
*) Ävensom nytillverkning av 23 stänkskärmar.
Automobiler .................................
Brev- och korsbandslådor ........
Brevtransportörer, elektriska......
8
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
Brevstämplar, alla slag ........
Dokumentslådor .....................
Frimärksautomater..................
Frimärks- och penninglådor...
Insatsbrevlådor och -ställ......
Kassaförvaringsrum ...............
Lås ........................................
Numreringsmaskiner...............
Nycklar, alla slag ..................
Plomberingstänger..................
Perrong- och transportvagnar
Påssaxar....................................
Revolvrar .................................
Räkne- och skrivmaskiner......
Stämpellådor...........................
Stämpelmaskiner.....................
Tidbrickor .............................
Tömningsväskor .....................
Vågar .......................................
Väskhållare ..............................
Diverse ....................................
Reparationer. |
Nytillverk- ningar. |
88 |
— |
36 |
1 |
6 |
— |
34 |
127 |
92 |
31 |
34 |
— |
286 |
2 |
108 |
— |
216 |
148 |
135 |
— |
37 |
— |
285 |
— |
15 |
— |
5 |
— |
544 |
1,610 |
15 |
— |
— |
1,637 |
134 |
|
99 |
— |
24 |
— |
225 |
143*) |
Såsom framgår av ovanstående hava å verkstaden 1915 bland annat tillverkats
340 brevlådor. Dessa äro av ny, av styrelsen fastställd modell. Vidare
pågår därstädes tillverkning av 450 frimärksautomater, därav 400 stycken för 5-öres
och 50 stycken för 10-öres frimärken.
Enligt verkställd beräkning kan den vinst, som under 1915 års åtta första
månader uppstått genom verkstadsrörelsen, skattas till över 17,000 kronor,
vilket tyder på, att resultatet av 1915 års verksamhet kommer att högst väsentligt
överträffa det första arbetsårets.
Å verkstaden finnas nu anställda: en verkmästare, 2 arbetsförmän och 19
arbetare.
Styrelsen har för arbetarne å verkstaden utfärdat ordningsregler, fastställda
i nära överensstämmelse med de ordningsregler, som gälla för arbetarne vid telegrafverkets
verkstad i Nynäshamn.
I övrigt har styrelsen låtit sig angeläget vara att beträffande arbetarne vid
postverkets verkstad tillämpa samma bestämmelser och föreskrifter, som utfärdats
för arbetarne vid telegrafverkets verkstad.
Postverkets verkstad står under närmaste överinseende av styrelsens förrådsförvaltare,
som i enlighet med av styrelsen utfärdad föreskrift övervakar arbetenas
fortgång å verkstaden ävensom bland annat har till åliggande att sköta
den för utrönande av verkstadens bärighet erforderliga bokföringen m. m.
Utgifterna för verkstaden hava, såsom framgår av ovanstående sammanställning,
under år 1914 uppgått till ett sammanlagt belopp av 19,808 kronor 43
*) Därav 2 maskiner för sammansättning av frimärksremsor till frimärksautomater, en
mynträkningsapparat och 99 förseglingslampor.
Utgifter för kapitalökning: bil. J. 9
öre, däri inberäknat verkmästarens avlöning. Nämnda utgifter med undantag av
verkmästarens avlöning, vilken avförts under titeln »övergångsstat», hava upptagits
under titeln »diverse utgifter». Sedan vid 1914 års utgång kunnat avgöras,
huru stor del av utgifterna till såväl verkstadspersonalen som för anskaffande av
materialier m. m. borde belasta de olika anslagen till »inköp av inventarier»
eller till »förnyelsefonden», till vilken senare titel hänföras jämväl utgifterna för
inventariers underhåll, har i postverkets räkenskaper verkställts sådan omföring,
att berörda titlar blivit belastade med det belopp av verkstadens utgifter, som
ansetts belöpa å desamma.
Då verkstadsrörelsen numera är jämförelsevis omfattande, skulle kunna
ifrågasättas, huruvida icke samtliga utgifter för verkstaden borde bestridas av ett
särskilt anslag. Styrelsen har emellertid av nedan angivna orsaker ansett sig
icke böra föreslå, att ett dylikt anslag upptages i postverkets stater.
För inköp av inventarier är anvisat ett fast anslag, som icke får överskridas.
En betydlig del av de å verkstaden utförda arbeten hänför sig just till denna
utgiftspost. Riksdagens beslut i fråga om detta anslag skulle generalpoststyrelsen
kunna anses kringgå, därest utgifter för nyanskaffning, som skett genom verkstadens
försorg, icke inräknades i anslagsbeloppet för inköp av inventarier,
och postverket på detta sätt kunna anskaffa dyrbara inventarier, som förut
icke varit avsedda och om vilka Kungl. Maj:t och riksdagen icke fått någon
kännedom.
Såsom avsättning till förnyelsefond är beräknat vissa procent å värdet på
postverkets i bruk tagna fastigheter samt av postverkets inventarier vid slutet
av det år, för vilket fonden är avsedd. Då nu genom verkstadens försorg utförts
reparationer å såväl posthusbyggnader i Stockholm som å en mängd av postverkets
inventarier, måste de utgifter, som belöpa å dessa reparationer, givetvis
belasta förnyelsefonden. I detta hänseende äro således förhållandena enahanda
som de nyss anförda beträffande inköp av inventarier.
Styrelsen, som sålunda med hänsyn till dessa omständigheter icke anser
sig höra begära något särskilt anslag för postverkets verkstad, kommer
emellertid, för att ständigt kunna hava en överblick över verkstadsrörelsen och
därmed förenade utgifter, att låta i generalpoststyrelsens räkenskaper upplägga
ett särskilt. konto »utgifter för postverkets verkstad», å vilket kommer att upptagas
samtliga utgifter, som stå i samband med verkstaden, utom vad beträffar
verkmästarens avlöning. Vid årets utgång, då utredning kunnat verkställas rörande
huru stor del av de sålunda avförda utgifterna, som böra belasta de olika
anslagen till »förbrukningsartiklar», »inköp av inventarier» och »förnyelsefonden»,
kommer en överföring till nyss nämnda anslag av samtliga utgiftsbelopp att
äga rum.»
Efter att hava erinrat, att till inköp av inventarier för postverkets
behov anvisats anslag till belopp av 300,000 kronor för år 1915 och
350,000 kronor för år 1916, yttrar sig styrelsen om anslagsbehovet för
år 1917 sålunda:
»Icke för någotdera året är anslaget högre än att detsamma måste i sin
helhet tagas i anspråk. Det torde till och med endast med svårighet kunna
ordnas så i fråga om inventarieanskaffningen, att förskott på kommande års anslag
icke behöver anlitas.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft.
[!•]
Inventarier.
2
10
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
för år 1917 skulle enligt av vederbörande postdirektörer verkställda beräkningar
för distrikts- och lokalförvaltningarnas behov erfordras 92,000 kronor för
de inköp, som verkställas av postdirektörerna.
Genom general poststyrelsens förenämnda åtgärd att centralisera den upphandling
av inventarier, persedlar och effekter, som i större omfattning regelbundet
återkommer år från år, kommer givetvis förskjutning i förevarande utgifter i allt
större utsträckning att äga rum från distrikts- och lokalförvaltningarna till generalpoststyrelsen.
Vid avgivande av förslag till anslag för inventarieinköp för år
1916 angav generalpoststyrelsen, att utgifterna i fråga komme under de närmare
åren att till omkring V3 likvideras genom distrikts- och lokalförvaltningarna och
till 2/3 genom generalpoststyrelsen. Genom realiserandet av generalpoststyrelsens
ovan omförmälda avsikt att jämväl föranstalta om anskaffningen av erforderliga
möbler enligt gemensam typ för de olika postkontorslokalerna samt då generalpoststvrelsen
avser att även i övrigt för nedbringande av utgifterna för inventarieinköp
centralisera upphandlingen i all den ytterligare mån, som kan befinnas
lämpligt, komma givetvis utgifterna för ändamålet att till ännu större del falla
på generalpoststyrelsen än förut varit fallet.
Under år 1917 kommer tillbyggnaden till centralposthuset i btockholm
att tagas i bruk. I tillbyggnaden skall bland annat förläggas såväl paket- som
tidningsavdelningarna. .
Inom paketavdelningen anordnas en särskild expedition för massmlammng
av paket från de större firmorna i hela huvudstaden. Med hänsyn härtill samt
det oerhörda uppsving, paketrörelsen för varje år tager, är det, för att kunna
på ett rationellt sätt ordna arbetet, nödvändigt att inom sagda avdelning, som
tillika är transitopostanstalt för den ojämförligt största delen av huvudstadens
hela paketpost, inrätta ett så fullständigt och tidsenligt transportsystem som
möjli "t. Jämväl inom tianingsavdelningen är det på grund av tidningsrörelsens
omfattning erforderligt att låta särskilda transportanordningar komma till utförande.
Den huvudsakliga delen av kostnaden härför, såsom exempelvis för elektriska
motorer, elevatorer m. m., torde böra belasta anslaget till inköp av inventarier.
Dessa kostnader — dock allenast engångs-kostnader — bliva visserligen
högst betydande, men komma dock att mer än väl uppvägas genom de årliga
besparingar i avseende å tid och arbetskraft, som ernås genom dessa anordningar.
Av kostnaderna torde den väsentligaste delen falla på 1917 års inventarieanslag.
Anskaffning av nya möbler och inventarier för postlokalerna i sagda tillbyggnad
erfordras givetvis i stor utsträckning. Betydande utgiftsbelopp komma
därför att drabba inventarieanslaget för år 1917.
Under nämnda år lära nya lokaler behöva upplåtas för vissa större postkontor,
vilket naturligtvis också i sin ordning föranleder anspråk på nya inventarier
till avsevärda belopp. Härtill kommer, att en stor del inventarier befinna
sig i sådant skick, att de ej med fördel för statsverket kunna repareras, utan
måste kasseras och ersättas med nya.
Såsom generalpoststyrelsen upprepade gånger framhållit, har generalpoststyrelsen
sin strävan inriktad på att genom användning av tekniska och mekaniska
hjälpmedel, såsom brevstämplings-, räkne- och skrivmaskiner m. m., söka
underlätta posttjänsten samt åstadkomma besparing i den ökning av arbetskraft,
som eljest jämsides med poströrelsens stegring skulle erfordras. Dylika hjälpmedel
hava redan anskaffats för vissa postkontor, men ännu återstå ett flertal
större postkontor, som i brist på tillgängliga medel hittills icke fått sitt behov
därav tillgodosett.
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
11
En del nya för posttjänsten lämpade maskiner framträda årligen på mark- [1.]
naden. L
Då användningen av dylika hjälpmedel visat sig leda icke blott till lättnad
i posttjänsten utan även till kostnadsbesparing för statsverket, anser styrelsen
det nödvändigt att för ändamålet erhålla disponibla medel.
Jämväl för fortsatt anskaffande av automobiler för posttransporters ombesörjande
kräves att å inventarieanslaget äga tillgång till härför behövliga medel.»
På grund av vad sålunda anförts har generalpoststyrelsen såsom
sin mening uttalat, att, även med iakttagande av största möjliga sparsamhet
i avseende å ifrågavarande utgifter, anslaget till inköp av inventarier
för postverkets behov måste för år 1917 fastställas till samma
belopp som för år 1916 eller 350,000 kronor, vilket belopp styrelsen
alltså anhållit måtte äskas av riksdagen.
I betraktande av svårigheten vid postverket att kunna längre tid
i förväg beräkna storleken av nu förevarande anslagsbelopp, har styrelsen
därjämte hemställt, att, i likhet med vad förut skett, rätt för
Kungl. Maj:t måtte utverkas att förskottsvis redan under år 1916 av
tillgängliga medel disponera hälften av anslagsbeloppet för år 1917,
eller 175,000 kronor.
Den av generalpoststyrelsen vidtagna åtgärden att alltmer centra- Departementslisera
upphandlingen av för postverket erforderliga förnödenheter och ohefen''
att i den omfattning, det lämpligen kan ske, låta tillverka och reparera
inventarier och effekter å postverkets verkstad måste helt naturligt i
avsevärd mån bidraga att hålla belastningen å inventarieanslaget nere.
De upplysningar, styrelsen lämnat i avseende å verkstadsrörelsen,
utvisa jämväl, att resultatet av denna rörelse varit tillfredsställande.
I sin redogörelse beträffande inkomsterna från verkstaden uppgiver styrelsen,
att, i fall då jämförelse med förut erlagda priser eller med infordrade
anbud från privata leverantörer icke kunnat äga rum, för fullgjort arbete
beräknats postverkets självkostnad med tillägg av skälig vinst.
Till fullständigande av deuna uppgift vill jag meddela, att de arbeten,
som falla under den sistnämnda kategorien, hava utgjort 12,5 % av
samtliga å verkstaden utförda arbeten. Hithörande reparationsarbeten
hava bestått av, bland annat, reparationer av kassaskåp, räkne-, stämpeloch
andra maskiner, perrong- och transportvagnar, automobiler, stämplar,
elektriska belysningsanordningar, postfack och möbler. Bland nytillverkade
föremål må nämnas: elektrisk brevhiss, elektrisk brevtransportör,
brevlådhiss, mynträkningsapparat och maskin för sammansättning av
frimärken.
12 Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
Vad generalpoststyrelsen anfört i avseende å de krav, som komma
att ställas å inventarieanslaget under år 1917 — särskilt för utrustning
av de till- och ombyggda delarna av centralposthuset i Stockholm —
synes mig utvisa, att starka skäl förefinnas för att anslaget för år 1917
bestämmes till samma belopp som för år 1916. Härvid bör jämväl tagas
i betraktande den omständigheten, att inventarieanslaget numera är fast
och att utgifterna för ifrågavarande ändamål sålunda strängt måste
hållas inom ramen för anslagsbeloppet. Vid överläggning i ämnet med
géneralpostdirektören har jag ytterligare styrkts i den uppfattningen,
att en avprutning av det av styrelsen begärda anslagsbeloppet icke
utan betydande olägenheter för det posta!a arbetet kan äga rum.
Jag anser mig sålunda böra understödja generalpoststyrelsens framställning.
I avseende å kostnaderna för vissa maskinella anordningar samt
för inköp av automobiler tillåter jag mig hänvisa till de uppgifter, som
härutinnan lämnats under motsvarande punkt i de till 1914 års förra
riksdag och 1915 års riksdag avlåtna statsverkspropositionerna.
Med hänsyn därtill att anslagsberäkningarna måste uppgöras lång
tid i förväg, torde icke med anspråk på tillförlitlighet kunna angivas,
hur anslaget lämpligen bör tillgodokomma de särskilda med detsamma
avsedda ändamålen.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för inköp av inventarier för postverkets behov
för år 1917 anvisa 350,000 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1916 av
tillgängliga medel utanordna 175,000 kronor.
2. Nybyggnader.
[2—6.] Generalpoststyrelsen har vidare i sin skrivelse den 28 september
Nybygg- 1915 gjort framställning om anslag till nybyggnader, i första hand
nader för tillbyggnaden av centralposthuset i Stockholm.
postverket.
Tillbyggnad Till uppförande å den då ännu icke för centralpostkontoret i Stock
tlpoithuset
holm disponerade delen av postverkets tomt inom kvarteret Riddaren i
i Stockholm. Stockholm, efter rivning av därå uppförda byggnader, av en tillbyggnad
samt för vidtagande i sammanhang därmed av vissa förändringar
13
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
å den nuvarande posthusbyggnaden i samma kvarter beviljade 1914 [2—6.]
års hirra riksdag ett anslag av 960,000 kronor samt anvisade därav
för år 1915 ett belopp av 60,000 kronor.
Härefter bär 1915 års riksdag av ifrågavarande anslag anvisat ett
belopp av 300,000 kronor för år 1916, med rätt för Kungl. Maj:t att
förskottsvis redan under år 1915 av tillgängliga medel utanordna 100,000
kronor.
Vid beviljande av förenämnda anslagsbelopp förutsattes, att anslaget
skulle fördelas på fyraårsperioden 1915—1918.
I den skrivelse av den 30 september 1914, vari generalpoststyrelsen
gjorde framställning om utverkande av anslag för år 1916 till ifrågavarande
ändamål, hemställde styrelsen, på sätt jag vid föredragning
inför Kungl. Maj:t den 14 januari 1915 av sistnämnda anslagsfråga meddelat,
om vidtagande av åtgärder för att byggnadsarbetet skulle kunna
utföras på kortare tid än som därför beräknats. Efter att hava yttrat
sig'' om, bland annat, den beräknade tidpunkten för grundläggningsarbetenas
färdigställande, i nu föreliggande skrivelse angiven till den 1
december 1915, anförde styrelsen beträffande byggnadsföretagets planläggning
i övrigt följande:
»Det egentliga byggnadsarbetet skulle bedrivas så, att åtminstone de för
postverket från början avsedda lokalerna skulle tagas i anspråk för sitt ändamål
under våren 1917. Och detta synes generalpoststyrelsen vara särskilt önskvärt ur
synpunkten att kunna på våren påbörja och under sommaren utföra de ändringsarbeten
i nuvarande postbyggnaden, som skolat äga rum i samband med uppförande
av tillbyggnaden. Såväl med hänsyn till den under sommaren i allmänhet
minskade poströrelsen som ock för att de med ändringsarbetena förknippade
olägenheter må bliva så litet kännbara som möjligt, bör, enligt generalpoststyrelsens
åsikt, ett dylikt ordnande av arbetet äga rum. «
Såsom ligger i sakens natur kunna ändringsarbetena i de nuvarande lokalerna,
vilka arbeten innefatta, bland annat, förflyttning av vissa postexpeditionsavdelningar
samt överbyggnad av större delen av den nuvarande gården, emellertid
icke igångsättas, förrän tillbyggnadens uppförande fortskridit så långt, att
dels nödiga lokaler kunna upplåtas för de expeditionsavdelningar, som beröras
av ändringsarbetena, och dels, för förekommande posttransporter, kunna tagas i
anspråk de för dessa avsedda nya områden.
En annan planläggning av byggnadsarbetena än den ovan angivna skulle
medföra betänkliga vådor och rubbningar i avseende å posttjänsten.»
Vid ärendets föredragning nämnda den 14 januari 1915 framhöll
jag, att, även med en fördelning av anslaget på fyra år, det genom ett
efter omständigheterna lämpat ordnande av såväl arbetet som likviderna
icke syntes uteslutet, att de lokaler inom tillbyggnaden, vilka vore mest
av behovet påkallade, skulle kunna tagas i anspråk ungefär vid beräknad
tidpunkt.
14
Utgifter för kapitalökning: bil 1.
[2—6.] På sätt jag likaledes vid nyssnämnda tillfälle meddelade, hade gene
ralpoststyrelsen
i detta sammanhang berört en fråga, som påkallade
någon ändring i den ursprungliga planläggningen av byggnaden.
Det hade, anförde styrelsen, för att de inre transporterna inom paket- och
tidningsavdelningarna skulle kunna ordnas på ett jämväl med hänsyn till den
framtida utvecklingen fullt rationellt och tidsenligt sätt, visat sig lämpligt att
redan från början giva lokalerna för paket- och tidningsexpeditionerna större utrymme
än enligt de avlämnade ritningarna avsetts. Nämnda expeditioner skulle
enligt den framlagda planen disponera, bland annat, utrymmet en trappa upp i
tillbyggnaden, således intill den ursprungliga andra våningen. Nu vore meningen
att för dessa expeditioner taga i anspråk även våningen två trappor upp
i tillbyggnaden, vilken våning jämte den tre trappor upp belägna förut beräknats
tillsvidare kunna uthyras. Såsom ersättning kunde, enligt styrelsen, lätteligen
anordnas motsvarande utrymme i vindsvåningen, allenast genom att denna våning
gåves en något större höjd. Denna förändring skulle icke behöva draga någon
egentligen ökad byggnadskostnad; merkostnaden komme att inskränka sig till
utgifterna för själva inredningsarbetena, och dessa kostnader komme enligt styrelsens
beräkning icke att uppgå till något större belopp, högst 40,000 å 50,000
kronor.
Den nya vindsvåningen skulle, därest den ansåges böra inredas i samband
med byggnadsföretaget, lämpa sig lika väl som våningen därunder för vare sig
något statens behov, exempelvis lokal för centralt ämbetsverk, eller för uthyrning
till affärs- eller andra lägenheter åt enskilda.
I skrivelse den 28 maj 1915, nr 131, meddelade riksdagen, att den i
likhet med departementschefen ej hade något att erinra mot ifrågavarande
ändringsförslag. Något beslut om utbyggnad av vindsvåningen
syntes emellertid riksdagen för det dåvarande icke vara påkallat.
I sin skrivelse den 28 september 1915 anför generalpoststyrelsen,
att det, för byggnadsarbetets fortsatta bedrivande i enlighet med den
uppgjorda planen och med återstående anslagsbelopps fördelning efter
de av Kungl. Maj:t och riksdagen bestämda grunder, för år 1917 erfordras
ett anslag av 300,000 kronor, av vilket belopp Kungl. Maj:t
likväl torde förbehållas rätt att av tillgängliga medel förskottsvis under
år 1916 utanordna 150,000 kronor.
I avseende å ovan omförmälda ändring i byggnadens planläggning
meddelar styrelsen, att det kostnadsbelopp, samma ändring kommer att
betinga, numera beräknats till 50,000 kronor och att detta belopp erfordras
till anvisande av 1916 års riksdag.
Generalpoststyrelsen har fördenskull hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att för år 1917 för om- och tillbyggnad av centralposthuset
vid Vasagatan i Stockholm anvisa ett belopp av 350,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan för år 1916 förskottsvis
av tillgängliga medel utanordna 200,000 kronor.
Utgifter för kapitalökning: bil 1. 15
På framställning av Kungl. Maj:t bär 1915 års riksdag medgivit,
att för postverkets räkning finge inköpas ett område om 1,133,13 kvadratmeter
av den riksbanken tillhöriga s. k. tyghustomten i Kristianstad
för en köpeskilling, ej överstigande 113,343 kronor 50 öre, samt för
inköp av sagda område och påbörjande av byggnadsarbeten å ett posthus
därå för år 1916 anvisat ett anslag av 165,000 kronor.
Det för byggnadsföretaget beräknade kostnadsbelopp av 198,000
kronor, som av Kungl. Maj:t lämnats utan anmärkning, har, på sätt
riksdagen i ovannämnda skrivelse den 28 maj 1915, nr 131, meddelat,
icke heller givit riksdagen anledning till erinran.
Sedan köpeskillingen för tomten likviderats, återstår av det anvisade
anslaget ett belopp av 51,656 kronor 50 öre för påbörjande av
själva byggnadens uppförande. Detta belopp motsvarar, enligt vad
generalpoststyrelsen nu uppgiver, ungefär vad som erfordras för grundläggningsarbetena
jämte sockeln. Ifrågavarande arbeten komma att
påbörjas sommaren 1916.
Generalpoststyrelsen meddelar, hurusom styrelsen — med aktgivande
därpå att för år 1917 icke ifrågasätta större anslagsbelopp för fortsättning
av arbetena å nu förevarande byggnadsföretag än som oundgängligen
kräves för arbetenas rationella bedrivande — planlagt de
vidare arbetena så, att under år 1917 murarna skulle uppföras och
byggnaden komma under tak. Under sådan förutsättning kan anslagsbeloppet
för år 1917 enligt styrelsens beräkning begränsas till allenast
90,000 kronor, och hemställer styrelsen därför om anvisande av detta
belopp.
Generalpoststyrelsen erinrar emellertid i detta sammanhang därom,
att den för byggnadsföretaget verkställda och av generalpoststyrelsen
reducerade kostnadsberäkning blivit uppgjord med ledning av de i september
1913 gällande materialpris. Då, såsom känt, dessa numera stigit''
högst avsevärt, framhåller styrelsen, hurusom det torde bliva förenat
med ej ringa svårighet att kunna inom ramen av det då beräknade
kostnadsbeloppet uppföra byggnaden i fullständig enlighet med förut
uppgjort förslag. Vederbörande arkitekt har också enligt styrelsens
uppgift förklarat sig anse, att en ökning av kostnadsbeloppet med 10
å 15 procent kan befaras.
Generalpoststyrelsen ämnar emellertid låta sig angeläget vara att,
i all den mån sådant är möjligt, tillse, att de förenklingar i avseende
å byggnaden, som må kunna vidtagas utan att försämra byggnaden
eller äventyra dess goda bestånd, också bliva vidtagna.
Under alla förhållanden har generalpoststyrelsen emellertid icke
ansett sig i sakens nuvarande läge böra för år 1917 föreslå någon ök
-
[2-6.]
Uppförande
av posthus
i Kristianstad.
16
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
[2-6].
Disponerande
för posthusbyggnaderna
i Norrköping
och Uddevalla
av ett å anslag
till uppförande
av
posthus i
Västervik
uppkommet
överskott.
ning i det anslagsbelopp, som med tillämpning av den förut uppgjorda
beräkningen belöper på de byggnadsarbeten, vilka enligt generalpoststyrelsens
planläggning av arbetet skulle under år 1917 komma till
utförande.
I anslutning till vad generalpoststyrelsen, på sätt ovan omförmälts,
anfört i fråga om ökning, med hänsyn till inträdd prisstegring å byggnadsmaterialier,
av förut uppgjorda kostnadsberäkningar för postverkets
byggnadsföretag, har styrelsen gjort framställning därom, att styrelsen
måtte för posthusbyggena i Norrköping och Uddevalla få, i mån av behov,
disponera det belopp, som kunnat inbesparas å det för posthuset
i Västervik medgivna anslaget.
I avseende å posthusbygget i Västervik må erinras följande:
För inköp av två tomter i Västervik och för uppförande därå av
ett post- och telegrafhus har 1911 års riksdag anvisat ett anslag för
år 1912 å 173,400 kronor, varjämte samma riksdag medgivit, att för
detta ändamål finge, utöver berörda anslag, användas ett belopp av
26,625 kronor, som tidigare reserverats för anskaffande av lokaler för
postverkets behov. Sistnämnda medel hade influtit vid försäljningen
av vissa postverket tillhöriga fastigheter i Jönköping.
Därefter har Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 22 juni 1911
uppdragit åt generalpoststyrelsen att under viss förutsättning för postverkets
räkning inköpa tomterna nr 11 och 14 i Västervik för ett pris
av högst 9,967 kronor 37 öre, till vars gäldande styrelsen skulle äga
använda erforderligt belopp av de från försäljningen av omförmälda
fastigheter i Jönköping reserverade medel.
Vidare har Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 8 mars 1912 bemyndigat
styrelsen att för bestridande av kostnaderna för uppförande
i Västervik av ett posthus, inrymmande jämväl lokaler för telegrafverkets
behov, dels disponera återstoden, 16,657 kronor 63 öre, av berörda
reserverade medel, dels ock hos statskontoret lyfta omförmälda anslag
173,400 kronor.
Det till generalpoststyrelsens disposition ställda beloppet för uppförande
av post- och telegrafhuset i Västervik har sålunda i sin helhet
utgjort 200,025 kronor.
Generalpoststyrelsen meddelar nu, att, sedan byggnaden ifråga
avsynats, postkontoret i Västervik under juni månad 1914 inflyttat i
sina nya lokaler.
Posthuset i Västervik torde i alla avseenden få anses synnerligen
tillfredsställande. Generalpoststyrelsen har emellertid lyckats begränsa
Utgifter för kapitalökning: bil. 1. 17
utgifterna för detta bygge så, att, sedan numera räkenskaperna för det- [2—6.]
samma kunnat definitivt avslutas, ett överskott å anslagsbeloppet uppstått
av ej mindre än 37,848 kronor 75 öre.
Till uppförande å den postverket tillhöriga tomt i Norrköping, efter
rivning av därvarande posthus, av en ny posthusbyggnad, inrymmande
jämväl lokaler för riksbankens behov, har 1913 års riksdag
beviljat ett anslag av 400,000 kronor samt därav för år 1914 anvisat
ett belopp av 200,000 kronor. Därefter har 1914 års förra riksdag anvisat
återstoden av ansla.get, 200,000 kronor, för år 1915.
Om detta byggnadslöretag anför generalpoststyrelsen nu följande:
»Byggnaden beräknas bliva färdig under år 1916. De till grund för byggnadsföretaget
liggande kostnadsberäkningarna uppgjordes redan i bönan av januan
år 1912.
Grundförhållandena hade givetvis före kostnadsberäkningens uppgörande
undersökts i all den män, så kunnat ske. Efter rivningen av de gamla posthusbyggnaderna
verkställdes emellertid provpålning och provbelastning av den
del utav grunden, varå byggnaderna stått och vilken således förut ej kunnat fullständigt
undersökas. Härvid visade det sig nödvändigt att väsentligen förstärka
byggnadsgrunden genom utsträckt pålning, betonggrund och schaktning, vilket
givetvis fördyrat grundläggningskostnaden.
Oaktat den ökning i byggnadsutgifterna, som sålunda uppstått, hade generalpoststyrelsen
ordnat och planlagt byggnadsarbetet så, att byggnadens uppförande
skulle kunna ske inom ramen av det anvisade anslagsbeloppet, vilket
vant möjligt att åstadkomma därigenom att generalpoststyrelsen, efter samråd
med byggnadens arkitekt, beslutat vidtagande av åtskilliga sådana förenklingar
och uteslutningar ur den uppgjorda arbetsbeskrivningen, vilka kunnat göras utan
egentlig olägenhet och utan att byggnaden därigenom på något sätt försämrades
eller dess värde och goda bestånd förminskades.
Styrelsen föranledes dock meddela, att från riksbankens sida framkommit
anmärkningar mot att vissa^ förenklingar i den ursprungliga arbetsbeskrivningen
blivit, i besparingssyfte, ifrågasatta jämväl i avseende å inredning och utstyrsel
av de lokaler, som beröra den för riksbanken avsedda delen av byggnaden.
Nu .??ar emellertid vid de offentliga utbjudningar, som ägt rum beträffande
såväl gas-, vatten- och avloppsledningar samt anordningar för värmeledning
och ventilation som även för det elektriska belysningssystemet ådagalagts, att
prisen betydligt överstigit de beräkningar, som verkställdes år 1912.
Härtill, kommer, att generalpoststyrelsen, för att erhålla större avkastning
av byggnaden, till person utom verket uthyrt den lägenhet, som ursprungligen
vant avsedd till bostadslägenhet åt den person, som skulle hava den dagliga tillsynen
över^ posthuset m. m., samt i stället inrett en bostadslägenhet om 2 rum
och kok på vinden, vilken lägenhet icke ingått i den ursprungliga planen och
kostnadsberäkningen.
Dessa omständigheter, tillika med den allmänna prisstegring, som inträtt
hava orsakat, att generalpoststyrelsen beräknar, att till nybyggnaden i Norrköping
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft. 3
18
Utgifter lör kapitalökning: bil. 1.
C2_6 1 kan behöva utöver anslaget disponeras en summa av omkring 20,000 kronor,
^ som generalpoststyrelsen tänkt sig skola utgå av inbesparade medel å det till
Yästerviksbygget anvisade anslag.»
I avseende å posthusbygget i Uddevalla är att erinra, att 1913
års riksdag dels medgivit, att för postverkets räkning finge inköpas
tomterna nr 2, 3 och 4 i kvarteret Staken i Uddevalla för en köpeskilling,
ej överstigande 38,300 kronor, dels ock till inköp av ifrågavarande
tomter samt uppförande därå av posthusbyggnad, inrymmande
jämväl lokaler för telegrafverkets behov, beviljat ett anslag av 240,000
kronor samt därav för år 1914 anvisat ett belopp av 125,000 kronor.
Därefter har 1914 års förra riksdag anvisat återstoden av anslaget,
115,000 kronor, för år 1915.
Beträffande denna posthusbyggnad, för vilken kostnadsberäkning
uppgjorts i oktober 1912, har generalpoststyrelsen meddelat, att anbud
å själva byggnadsentreprenaden nyligen infordrats genom allmän kungörelse
och att det därvid framgått, att de erbjudna entreprenadsummorna,
med hänsyn till nu rådande prisförhöjning, betydligt överstigit
det beräknade beloppet 240,000 kronor.
Visserligen har, anför styrelsen vidare, även i detta fall vidtagits
alla de förenklingar och förändringar, som varit möjliga att genomföra
för att kunna hålla byggnadskostnaderna inom det anvisade anslagsbeloppet.
Av enahanda skäl, som anförts beträffande Norrköpingsbvgget,
synes det emellertid styrelsen önskligt, att byggnadsanslaget för att
undvika den knapphet, som eljest skulle bliva föijden, må kunna något
ökas, nämligen med högst återstående beloppet av överskottsmedlen
från Västerviksbygget, eller 17,848 kronor 75 öre.
Generalpoststyrelsen har därför hemställt, att Kung!. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva, att av de överskottsmedel, tillhopa 37,848
kronor 75 öre, som uppstått å det för posthuset i Västervik anvisade
anslaget, må av styrelsen, i mån av behov, få disponeras högst 20,000
kronor för posthusbyggnaden i Norrköping och högst 17,848 kronor
75 öre för posthusbyggnaden i Uddevalla.
Bryggande I skrivelse den 12 april 1913 gjorde generalpoststyrelsen framställ
avpostverket,
• avlåtande av proposition till riksdagen angående anslag till
köping. inköp för postverkets räkning av en tomt i Linköping.
Därvid meddelade generalpoststyrelsen, hurusom telegrafstyrelsen i skrivelse
till generalpoststyrelsen anfört, att telegrafverkets lokaler i Linköping alltsedan
den 1 oktober 1881 vore inrymda i den till länsresidenset hörande så
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
19
kallade slottsflygeln samt att ifrågavarande lokalers golvyta — omkring 350 kvm. [2—6.]
— visat sig allt mer otillräckliga och att någon utvidgning av desamma ej
kunde företagas. Under sådana förhållanden hade det synts telegrafstyrelsen
angeläget att inom den närmaste tiden gå i författning om anskaffande av egna
lokaler för telegrafverkets räkning även i Linköping. Med anledning härav
hade telegrafstyrelsen anhållit om meddelande snarast möjligt, huruvida generalpoststyrelsen
funne det med sin fördel förenligt att i en telegrafverkets blivande
nybyggnad i Linköping hava inrymda lokaler för postkontoret därstädes.
För egen del anförde generalpoststyrelsen, att jämväl lokalerna för postkontoret
i Linköping i vissa avseenden börjat visa sig icke tillräckliga och att
man med visshet kunde motse, att de under den närmaste tiden skulle på grund
av den växande trafiken bliva för sitt ändamål alldeles otillräckliga. Generalpoststyrelsen
hade därför varit betänkt på att för sin del vidtaga åtgärder för
anskaffande av egna lokaler för postkontorets behov och inlett underhandlingar
för förvärvande av tomt för ett posthus i Linköping.
Under sådana förhållanden och då givetvis byggnadsfrågan för de båda
verken borde ordnas i ett sammanhang, hade mellan generalpoststyrelsen och
telegrafstyrelsen överläggningar och skriftväxling ägt rum, vilka resulterat däri, att
de båda styrelserna funnit lämpligast, att i Linköping komme till stånd en posthusbyggnad,
jämväl inrymmande lokaler för telegrafverkets behov.
Uti förevarande skrivelse av den 12 april 1913 redogjorde generalpoststyrelsen
vidare för den dåvarande postkontorslokalen i Linköping, poströrelsens
utveckling därstädes samt behovet av nya utvidgade lokaler.
För postkontoret vore allt sedan den 1 oktober 1903 förhyrda lokaler i riksbankens
byggnad i Linköping. Den årliga hyressumma^ som för det dåvarande
utgjorde 2.500 kronor, komme att för tiden från och med den 1 oktober 1913
förhöjas till 4,400 kronor. Hyrestiden löpte tills vidare med ettårig uppsägning
å ömse sidor.
Postkontorslokalen bestode av följande lägenheter:
i bottenvåningen: ett större expeditionsrum för allmänhetens betjänande, ett
rum* för avgående och ankommande posters behandling samt ett kassavalv, allt
med en golvyta av c:a 230 kvm.; samt
i våningen 1 trappa upp: ett tjänsterum för postmästaren, ett rum för tidningsbokföringen,
ett rum för avgående tidningars fördelning och inslagning
m. m., ett rum för brevbärarexpeditionen, ett rum för arkiv, ett nattvaktsrum
samt en tambur och toalettrum, allt med tillhopa omkring 235 kvm. golvyta,
varjämte till lokalen hörde en toalettlokal i källaren och ett vindskontor.
I avseende å poströrelsens utveckling under tiden från år 1903, då postkontoret
inflyttade i de nuvarande lokalerna, hänvisade styrelsen till en tablå,
vilken, kompletterad, återfinnes härnedan.
I följd av poströrelsens utveckling hade den vid postkontoret anställda personal
måst ökas från 24, år 1903, till 30 stycken år 1912.
Postkontorets lokaler, vilka visserligen vid tiden för desammas tillträdande,
1903, varit fullt tillräckliga, vore numera, enligt styrelsens uppfattning, på grund
av poströrelsens utveckling för trånga.
Inom lokalen kunde postkontorets paketrörelse endast med största svårighet
ombesörjas. För denna rörelse, som sedan år 1903 mer än femdubblats och
som syntes komma att ökas år för år, måste med all sannolikhet inom kort i
20
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
[2—6.] Linköping anskaffas särskild lokal, såvitt allmänbetens anspråk på snabb expedition
skulle kunna nöjaktigt tillgodoses. Förhyrande av en sådan lämplig lokal
skulle medföra betydande utgifter för postverket.
Postkontorets dåvarande expeditionslokaler vore fördelade på två våningar
och en sådan anordning vore beträffande postlokaler alltid olämplig. Därigenom
uppstode nämligen tidsutdräkt i postarbetet och onödig förbrukning av arbetskraft
genom posternas transporterande mellan de olika våningarna, varjämte svårighet
uppkomme att övervaka och ändamålsenligt ordna arbetet.
Någon möjlighet att på ett tillfredsställande sätt kunna utvidga de dåvarande
lokalerna funnes icke.
Till belysande av telegraf- och telefonrörelsens i Linköping utveckling
meddelade generalpoststyrelsen med ledning av från telegrafstyrelsen erhållna
uppgifter, att uppbörden vid telegraf- och telefonanstalten därstädes år 1903 utgjort
83,820 kronor 36 öre, men år 1912 217,972 kronor 37 öre samt att telefonapparaterna
inom Linköpings stad under samma tidsperiod ökats från 820 stycken
till 1,498 stycken. Den vid nämnda anstalter tjänstgörande personalen, som år
1903 utgjort 26, hade år 1912 uppgått till 47.
I enlighet med generalpoststyrelsens hemställan föreslog Kungl.
Maj:t i proposition nr 279 1913 års riksdag att för inköp för postverket»
räkning av tomten nr 112 inom S:t Lars kvarter i Linköping för år
1914 anvisa ett anslag av 73,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att förskottsvis redan under år 1913 av tillgängliga medel utanordna
beloppet.
Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, biföll riksdagen. Samma år
förvärvades den ifrågavarande tomten för statsverkets räkning.
I skrivelse den 25 september 1913 hemställde generalpoststyrelsen
om beredande av medel för bebyggande av ovannämnda tomt.
Styrelsen anförde därvid följande:
»Tomten, som har en areal av 1,360 kvm., är belägen i hörnet av S:t Larsgatan
och Kungsgatan, med en fasad åt den förra gatan av 28,8 meter och åt
den senare av 48,7 2 meter. A tomten finnes för närvarande ett boningshus,
reveterat trähus, under tak av plåt samt innehållande:
å nedre botten en lägenhet om 5 rum med hall och kök samt en lägenhet
om 2 rum och kök,
1 trappa upp en våning om 7 rum och kök,
2 trappor upp en våning om 6 rum och kök.
Boningshuset, jämte en tillhörande särskild uthusbyggnad, är brandförsäkrat
för 45,000 kronor. Ifrågavarande boningshus har vid verkställd besiktning
befunnits vara i mycket gott skick, så att detsamma kan beräknas äga bestånd
för en lång följd av år framåt. Efter en del reparationer torde boningshuset
vid uthyrning kunna beräknas giva en hyresavkastning av omkring 3,000
kronor. Enbart boningshuset skulle alltså vid "dess bibehållande giva en ränteavkastning
av cirka 4 % på det för tomten nedlagda kapitalet, 73,000 kronor.
21
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
Det har således vid ordnandet av frågan om den nya post- och telegraf- [2 6.1
byggnaden i Linköping måst för generalpoststyrelsen framstå såsom ett bestämt L J
önskemål att, därest så utan olägenhet skulle kunna äga rum, det nu befintliga
boningshuset måtte kunna bibehållas. Detta har också visat sig kunna ske.
Generalpoststyrelsen har i fråga om nu förevarande byggnadsföretag trott
sig böra utgå därifrån, att den blivande byggnaden skulle innehålla endast de
lokaler, som äro erforderliga för postkontoret samt telegraf- och telefonstationen.
Om ingång till de båda verkens lokaler anordnas i hörnet av S:t Lars- och
Kungsgatorna, skulle på nedre botten kunna erhållas, förutom rum för postmästaren
och kontrollören, ett större expeditionsrum med synnerligen lämpliga
utrymmen för såväl allmänheten som själva postexpeditionen. I våningarna en
och två trappor upp skulle kunna beredas särdeles ändamålsenliga lokaler för
saväl telegraf- som telefonstationen, vilka lokaler torde komma att motsvara
behovet för en avsevärd tid framåt. Förlägges vidare det för postkontoret behövliga
ytterligare utrymme för ankommande och avgående avdelningarna, brevbärarexpeditionpn
samt för tidningssortering och bokföring i en tillbyggnad om
allenast en våning utefter södra och eu del utav västra tomtgränserna med lämpligt
anordnad takbelysning, kan för en jämförelsevis låg kostnad erhållas en i allo
tillfredsställande lokal för postkontoret i Linköping. Därest utvidgning av densamma
framdeles skulle visa sig erforderlig — något som synes icke behöva inträffa
förrän i en ganska avlägsen framtid — lämnar denna lokal jämväl möjlighet
därtill, utan att fördenskull det nuvarande boningshuset behöver tagas i
anspråk. Genom post- och telegrafhusbyggnadens anordnande på sätt nu föreslagits
erhålles ändock fullt tillräckligt gårdsutrymme.
Av stadsingenjören i Linköping utförda borrundersökningar visa, att byggnadsgrunden
består av styv lera. Grunden till byggnaden har därför vid upp
Sörandet
av kostnadsförslaget beräknats utförd av beton med breda bottenplattor.
''ör övrigt har byggnaden beräknats uppförd av tegel med sockel av granit, fasadbeklädnad
av fogstruket tegel med kalkstensskift och partier, yttertak av tegel å
huvudbyggnaden och plåt å gårdsflyglarna, eldfasta bjälklag samt enkel men
solid inredning.»
Med sistnämnda skrivelse överlämnade generalpoststyrelsen därjämte
i enlighet med ovan angivna plan och efter samråd med telegrafstyrelsen
av arkitekten V. Bodin uppgjorda ritningar och kostnadsförslag
till en post- och telegrafbyggnad å nämnda tomt. Enligt detta kostnadsförslag
skulle byggnaden draga en kostnad av 200,000 kronor.
Styrelsen hemställde, att Kungl. Maj:t måtte föreslå 1914 års riksdag
att för uppförande å ovan omförmälda tomt i Linköping av ett posthus,
inrymmande jämväl lokaler för telegrafverkets behov, anvisa ett belopp
av 100,000 kronor.
Då det ansågs utan olägenhet kunna anstå något år med byggnadsföretagets
igångsättande, blev frågan emellertid icke framlagd till
prövning av någon av 1914 års riksdagar.
Under hänvisning till den sålunda tidigare förebragta utredningen
hemställde generalpoststyrelsen sedermera i skrivelse den 30 september
22
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
[2—6.] 1914 om beredande av medel för byggets påbörjande under år 1916.
1 betraktande av de rådande förhållandena och då jag erfarit, att det
utan avsevärd olägenhet kunde anstå ännu något år med detta posthusbygge,
ansåg jag mig emellertid icke böra ifrågasätta, att anslag för
ändamålet äskades av 1915 års riksdag.
I föreliggande skrivelse av den 28 september 1915 har generalpoststyrelsen
anfört, att styrelsen på grund av den till vederbörande
ämbetsverk riktade anmodan att vid avgivande av förslag beträffande
anslag att äskas av 1916 års riksdag iakttaga all den sparsamhet, som
lämpligen läte sig göra, funnit sig icke för närvarande böra förnya sin
framställning i förevarande ämne.
I en därefter avlåten skrivelse av den 15 november 1915 har
generalpoststyrelsen emellertid meddelat, att telegrafstyrelsen i en generalpoststyrelsen
samma dag tillhandakommen skrivelse för telegrafverkets
vidkommande gjort framställning om byggnadsföretagets omedelbara
igångsättande. Härvid hade telegrafstyrelsen anfört följande.
»I början av år 1913 utvidgades Linköpings station, och beräknades därvid,
att denna utvidgning skulle vara tillräcklig för stationen under en tid av fem
år, inom vilken tid inflyttningen i de nya lokalerna i posthuset väntades med
säkerhet kunna vara fullbordad. Genom uppskovet med byggnadsarbetet är
möjligheten härtill nu utesluten, och det är fara värt att, därest icke det nya
posthuset snarast kan påbörjas, telegrafstyrelsen icke kan invänta den nya stationens
färdigblivande utan på grund av bristande utrymme för expeditionsplatser
nödsakas att låta verkställa ytterligare en stationsutvidgning antingen genom tillbyggnad
av fastigheten eller genom förhyrande av ny lokal. Linköping befinner
sig nämligen för närvarande i en synnerligen livlig utvecklingsperiod, i det att
antalet abonnenter ökas med omkring 100 per år.
Då en ny utvidgning av telegrafverkets station i Linköping komme att
medföra högst väsentliga utgifter för statsverket, och dessa utgifter, vid det förhållandet
att de utvidgade lokalerna endast skulle komma till användning under
en kortare tid, bleve så gott som ren förlust för statsverket, _ har styrelsen äran
härmed anhålla, att generalpoststyrelsen ville hos Kungl. Maj:t göra underdånig
hemställan om framställning till 1916 års riksdag om anvisande av anslag till
uppförande snarast möjligt av ett nytt posthus i Linköping, avsett att inrymma
jämväl lokaler för telegraf- och telefonstation därstädes.»
I fråga om angelägenheten för postverkets vidkommande av byggnadsföretagets
skyndsamma påbörjande har generalpoststyrelsen hänvisat
till vad styrelsen i sådant hänseende anfört i sina ovan omförmälda
skrivelser ävensom framhållit, att behovet av rymligare lokaler för postkontoret
i Linköping för varje år, som går, gör sig allt mer och mer
kännbart.
Utgifter för kapitalökning: bil. 1. 23
I avseende å poströrelsens utveckling under tiden från år 1902 [2—6.]
till år 1914 har styrelsen hänvisat till efterföljande tablå.
Ökning -f |
Ökning -f minskning |
Ökning -f-eller minskning |
|||||
1902. |
1912. |
minskning - i %. |
1913. |
- i % förhållande till 1912. |
1914. |
- i % förhållande till 1913. |
|
Vanliga brev.................. |
567,944 |
1,088,776 |
+ 92 % |
905,528 |
— 20 % |
877,864 |
- 3 % |
Assurerade brev............... |
14,372 |
23,056 |
+ 60 % |
22,613 |
- 2 o/o |
27,741 |
+ 23 % |
Korsbandsförsändelser ...... |
92,924 |
241,228 |
+ 160 % |
280,540 |
+ 16 %\ |
674,128 |
+ 140 % |
Paket, vanliga................. |
5,698 |
34,175 |
+ 500 % |
37,676 |
+ 10 °/o |
36,236 |
- 4 % |
Postanvisningar............... |
26,531 |
67,646 |
+ 155 % |
71,317 |
+ 5 % |
72,491 |
+ 2 o/ |
Uppbörden..................... |
146,969 |
244,037 |
+ 66 % |
254,892 |
+ 4,5 % |
277,056 |
+ 8 % |
Generalpoststyrelsen har vidare framhållit, att, såsom känt är, en
högst avsevärd prisstegring å byggnadsmaterialier inträtt, sedan det här
ovan omförmälda, å 200,000 kronor slutande kostnadsförslaget uppgjordes.
Generalpoststyrelsen har fördenskull ansett sig böra anmoda
arkitekten Bodin att, med ledning av nuvarande materialpriser, uppgöra
nytt kostnadsförslag, som styrelsen nu överlämnat. Detta förslag
slutar å ett belopp av 240,000 kronor.
Av det i kostnadsförslaget upptagna slutbeloppet skulle enligt
generalpoststyrelsens mening för år 1916 för byggnadsarbetets bedrivande
under samma år erfordras ett belopp av 120,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts och med särskild hänsyn tagen
till nödvändigheten för telegrafverket att snarast möjligt erhålla större
lokaler för telegraf- och rikstelefonstationen i Linköping, har generalpoststyrelsen
sålunda hemställt, att Kungl. Maj:t ville föreslå 1916 års
riksdag att för år 1917 anvisa ett belopp av 240,000 kronor för uppförande
av ett posthus, inrymmande lokaler jämväl för telegrafverkets
behov, å den av postverket inköpta tomten nr 112 i S:t Lars kvarter
i Linköping, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år
1916 av tillgängliga medel utanordna 120,000 kronor.
Med närmare utvecklande av de skäl, som talade för uppförande utförande
å statens järnvägars mark i Gnesta, i omedelbar närhet av stations- teUg°afimshi
huset, av ett posthus, däri lokaler även skulle beredas för telegraf- och Gnesta.
telefonstation, föreslog generalpoststyrelsen i skrivelse den 30 septem
-
24
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
[2-6.]
Uppförande
av post- och
telegrafhus i
Gällivare.
Uppförande
av nytt
centralposthus
i Göteborg.
ber 1914, att av 1915 års riksdag måtte äskas ett anslag av 25,000
kronor till påbörjande av arbetena å detta byggnadsföretag.
Emellertid ansåg sig Kungl. Maj:t beträffande detta byggnadsföretag
ej vid nämnda tidpunkt böra ifrågasätta något anslag.
Ehuruväl generalpoststyrelsen fortfarande anser, att det skulle vara
önskvärt, om byggnaden i Gnesta snarast möjligt kunde komma till
utförande, bar generalpoststyrelsen likväl, med hänsyn till den anmodan,
som riktats till vederbörande ämbetsverk att vid avgivande av förslag
beträffande anslag att äskas av 1916 års riksdag iakttaga all den
sparsamhet, som lämpligen läte sig göra, funnit sig, om ock med stor
tvekan, böra till ett kommande år uppskjuta sitt krav om vidtagande
av åtgärder för åstadkommande av fullt tillfredsställande postlokaler i
Gnesta genom uppförande av ett posthus därstädes.
Däremot har generalpoststyrelsen i skrivelsen den 28 september
1915 funnit sig icke kunna underlåta att framföra begäran om avlåtande
av proposition till 1916 års riksdag om anvisande av erforderliga medel
för uppförande i Gällivare av en nybyggnad för telegraf- och postverkens
gemensamma behov, i vilken byggnad även skulle inrymmas bostadslägenheter
för post- och telegrafpersonalen därstädes.
Efter det en ingående utredning av frågan lämnats, har generalpoststyrelsen
— jämte det styrelsen överlämnat av arkitekten V. Bodin
uppgjorda ritningar och kostnadsförslag till den ifrågasatta byggnaden
— hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för uppförande
å en för sådant ändamål avsedd, kronan tillhörig tomt i kvarteret
nr 29 inom Gällivare municipalsamhälle av ett posthus, inrymmande
jämväl lokaler för telegrafverkets behov, anvisa ett belopp av 170,000
kronor med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916 av tillgängliga
medel utanordna 85,000 kronor.
1914 års senare riksdag har dels medgivit, att för postverkets
räkning finge inköpas ett område av 5,583,1 kvadratmeter av tomten
nr 67 A i Göteborgs stads tolvte rote för en köpeskilling, ej överstigande
711,304 kronor 31 öre, dels ock för inköp av sagda område
för år 1915 anvisat ett anslag av 250,000 kronor.
Enligt det med Göteborgs stad avslutade köpeavtal rörande nämnda
fastighet erlades det belopp, 250,000 kronor, som riksdagen således beviljat
för år 1915, å den dag, då tillträdet av fastigheten skedde, eller
den 1 oktober 1915. Återstående beloppet av köpeskillingen, 461,304
kronor 31 öre, skall erläggas den 2 januari 1917.
25
Utgifter för kapitalökning: bil. 1,
Då generalpoststyrelsen den 28 april 1914 underställde Kungl. [2—6.]
Maj:ts prövning frågan om inköp av förevarande posthustomt, angav
styrelsen i allmänna drag den plan, som uppgjorts för det nya centralposthuset.
Jämte det general poststyrelsen därefter med skrivelse den 30 september
1914 överlämnade av arkitekten Ernst Torulf i Göteborg på
styrelsens uppdrag utarbetade ritningar till byggnaden, i allt väsentligt
uppgjorda i överensstämmelse med den av styrelsen sålunda
förut i allmänna drag uppgjorda planen, hemställde generalpoststyrelsen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för år 1916 anvisa ett
anslag av 461,304 kronor 31 öre för likviderande den 2 januari 1917
av återstående beloppet av köpeskillingen för omförmälda tomt samt
därutöver för uppförande av ett nytt centralposthus i Göteborg å den
inköpta tomten ett belopp av 800,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t
att av sistnämnda belopp redan under år 1915 av tillgängliga medel
förskottsvis utanordna 150,000 kronor.
Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den 14 januari 1915
anförde jag, att, då den resterande köpeskillingen, 461,304 kronor 31
öre, ej skulle erläggas förrän den 2 januari 1917, det i och för sig icke
syntes vara nödvändigt att redan vid 1915 års riksdag äska anslag för
ifrågavarande ändamål. Som det likväl å andra sidan syntes mig
lämpligt att ej belasta 1917 års budget med hela beloppet utan bättre
att fördela detta på två år, ansåg jag mig böra tillstyrka, att 200,000
kronor då måtte anvisas för ändamålet.
Vad beträffade anslag till byggets igångsättande framhöll jag, hurusom
det hade synts mig ur statsfinansiell synpunkt synnerligen önskvärt,
om detta kunde uppskjutas. Jag hade i detta ämne överlagt med
generalpostdirektören, därvid denne, om ock med den största tvekan,
hade ansett sig kunna tillstyrka en sådan åtgärd. Jag fann mig sålunda
icke för det dåvarande böra göra framställning om anslag för
sist omförmälda ändamål.
I enlighet med Kungl. Maj:ts på min hemställan gjorda framställning
anvisade därefter 1915 års riksdag för gäldande av en del av
nämnda köpeskilling för år 1916 ett belopp av 200,000 kronor.
För gäldande av den överenskomna köpeskillingen för det ifrågavarande
området erfordras således ytterligare 261,304 kronor 31 öre.
Generalpoststyrelsen har också nu anhållit, att denna summa
måtte för år 1917 ställas till styrelsens förfogande, varjämte styrelsen
gjort framställning om beredande av medel till byggnadsföretagets påbörjande.
Bihang Ull riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 Käft.
4
26
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
[2—6.] Under framhållande, hurusom påbörjandet av ifrågavarande byggnad,
på sätt ovan nämnts, blivit uppskjutet, anför styrelsen till en början
följande beträffande det trängande behovet av ett nytt centralposthus i
Göteborg:
»Generalpoststyrelsen finner sig nu böra bestämt påyrka, att åtgärder vidtagas
för att arbetena för det nya centralposthuset i Göteborg må kunna utan
dröjsmål taga sin början. Ett ytterligare uppskov med byggnadsföretagets igångsättande
skulle nämligen, enligt generalpoststyrelsens åsikt, föranleda så allvarliga
olägenheter för posttjänstens behöriga fullgörande, såväl ur verkets egen som
allmänhetens synpunkt, att generalpoststyrelsen icke vill eller kan taga på sitt
ansvar de följder, som ett dylikt uppskov skulle kunna medföra.
Redan i sin skrivelse den 28 april 1914 med förslag till inköp av tomt för
ett nytt centralposthus i Göteborg, till vilken skrivelse generalpoststyrelsen i
underdånighet tillåter sig hänvisa, lämnade generalpoststyrelsen en utförlig redogörelse
för de krav, som sedan länge gjort sig gällande å erhållande av ett nytt
centralposthus och vilka krav icke. enligt generalpoststyrelsens förmenande, längre
kunde uppskjutas.
Till den då uppgjorda sammanställningen rörande trafikökningen vid postkontoret
Göteborg 1 får generalpoststyrelsen nu lägga följande siffror för år 1914.
Korsbanden hava ökats med 4,066,972 från år 1913 eller med 56,3 %. Jämväl
assurerade brev och paket förete ökning. I fråga om postabonnerade tidningar
och tidskrifter samt avgiftspliktiga bilagor har antalet nummerexemplar stigit med
2,787,627 eller med 18,3 %. Emellertid må härvid anmärkas, att såväl nu angivna
som övriga rörelsegrenar givetvis rönt inflytande av de förhållanden, som
inträtt till följd av det nu pågående kriget.
Med varje år, som går, framträder alltså ett skärpt behov av nya lokaler för
centralpostkontoret i Göteborg.
Från och med den 1 november 1914 nödgades generalpoststyrelsen också,
för beredande i någon mån av oundgängligen nödvändigt ökat utrymme för postkontoret
Göteborg 1, låta postdirektionen i Västra distriktet avträda sina lokaler
i nuvarande posthuset samt å annan plats i staden förhyra lokaler för postdirektionen,
för vilka, förhyrda på fyra år, erlägges en årlig hyra av 2,800 kronor.
Postdirektionens förutvarande lokaler utgjorde sammanlagt 8 rum med eu
golvyta av 275 kvadratmeter.
Den förbättring, som postkontoret erhållit genom övertagande av postdirektionens
förutvarande lokaler, är emellertid av fullständigt provisorisk natur och
utgjorde allenast en nödfallsåtgärd för att kunna för tillfället i någon mån minska
verkningarna av de olägenheter, som äro förenade med de synnerligen otillfredsställande
lokala förhållandena vid postkontoret. Genom denna lokaltillökning
har dock icke på något sätt erhållits så stort ökat utrymme, att detta kan motivera
ett uppskj utande av byggnadsfrågan ens ett år.
Det lärer icke heller, enligt generalpoststyrelsens förmenande, kunna vara
med klok statshushållning förenligt att icke snarast möjligt utnyttja en så dyrbar
tomt som den redan inköpta på annat sätt än genom dess tillgodogörande medelst
de jämförelsevis mindre betydande hyresbelopp, som kunna inflyta genom uthyrande
av de å tomten för närvarande befintliga äldre och bristfälliga byggnaderna.
»
27
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
Rörande den närmare utredningen i fråga om tomtens bebyggande, [2—6.]
byggnadens planläggning och disposition för olika ändamål samt beräknad
hyresinkomst för de till uthyrning avsedda lokalerna m. m. har
generalpoststyrelsen åberopat sin ovan omförmälda skrivelse i ämnet
den SO september 1914.
Innan jag redogör för vad styrelsen i nämnda skrivelse därutinnan
anfört, vill jag erinra, hurusom jag redan vid föredragning inför
Kungl. Maj:t den 14 maj 1914 av frågan om inköp av ifrågavarande
tomt meddelade, att den blivande byggnadskostnaden beräknats till
omkring 25, högst 30 kronor för kubikmeter. Jag framhöll vidare,
att denna kostnadssumma, som syntes ganska hög, emellertid betingades
därav, att den yta, som skulle bebyggas, vore avsevärt stor, nämligen
5,583,1 kvadratmeter, samt att kostnaden för grundläggningen
till följd av markens beskaffenhet komme att bliva en hög utgiftspost.
I den beräknade kostnadssumman inginge för övrigt vissa säkerhetsanordningar
m. m. Slutligen erinrade jag därom, att i det planerade
posthuset, som skulle byggas så, att det motsvarade jämväl framtida
krav på lokalutökning, betydande utrymmen tills vidare skulle bliva
obehövliga för postverket och fördenskull kunde uthyras till kontorslokaler
och hotell, vartill byggnadens från stadens affärscentrum ej så
avlägsna läge skulle bliva synnerligen tjänligt. Enligt uppgift från
generalpoststyrelsen uppginge, meddelade jag slutligen, det beräknade
sammanlagda hyresbeloppet till 61,100 kronor. Med detta belopp, som
finge anses ganska avsevärt, skulle följaktligen en väsentlig del av
byggnadskostnaden kunna förräntas.
I skrivelse den 22 september 1914, nr 272, uttalade riksdagen
emellertid, i samband med tillkännagivandet av sitt beslut i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om anslag till berörda tomtförvärv, att
det av flera vägande skäl syntes vara mindre lämpligt att, såsom blivit
ifrågasatt, upplåta de tillsvidare för poströrelsen obehövliga lokalerna till
hotellrörelse. Däremot förefölle det riksdagen lämpligare att, såsom
redan med fördel tillämpats i avseende å centralposthuset i Malmö och
såsom jämväl avsetts i fråga om posthusbyggnaden i Norrköping, uthyra
dessa lokaler för affärsändamål.
Jag övergår nu till att redogöra för vad generalpoststyrelsen i
ovannämnda skrivelse den 30 september 1914 anförde i fråga om tomtens
bebyggande och därmed sammanhängande frågor. Styrelsen yttrade
därom följande:
»Tomten, som är belägen invid huvudbangården i Göteborg, sträcker sig
86 meter åt Drottningtorget, 73 meter mot Stenbocksgatan och 70 meter mot
28
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
[~2_6.1 Stampgatan. Åt en blivande ny, med byggnadsfasaden åt Drottningtorget para
lell
gata bar tomten en längd från Stampgatan av 39 meter och från Stenbocksgatan
av 27 meter. Mittpartiet jämte ett område därinnanför av tillhopa 1,682
kvadratmeter upptages av den mark, som i enlighet med köpeavtalet utarrenderats
av Göteborgs stad till postverket mot en årlig arrendeavgift av 500 kronor
med villkor att den arrenderade marken, varå genom generalpoststyrelsens
försorg och på dess bekostnad skall anordnas och vidmakthållas plantering, icke
får för annat ändamål i vidare mån disponeras än att styrelsen berättigas att,
om den så finner lämpligt, ävenledes på egen bekostnad därå låta anordna körväg.
Så länge fastigheten användes för postverkets behov, har Göteborgs stad
förbundit sig att icke för bebyggande eller upplag upplåta eller själv disponera
marken i fråga.
Den byggnad, som skulle uppföras å tomten, skulle åt torget och de nuvarande
gatorna resas i tre våningar jämte en hög källarvåning, vars golv till en
del komme att ligga i gatuplanet. Byggnaden, som skulle omsluta förenämnda
arrenderade mark och därigenom finge hästskoform, skulle erhålla huvudfasad
mot Drottningtorget samt sidofasader dels mot Stampgatan och dels mot Stenbocksgatan,
varjämte kortare flyglar skulle byggas mot den nya gatan.
Genom källarvåningen skulle för postautomobiler och andra postfordon anordnas
en bred genomfart mellan Stenbocks- och Stampgatorna i huvudfasadens
längdriktning med dubbla inkörsportar åt Stenbocksgatan. Den sida av genomfarten,
som vetter åt Drottningtorget, skulle inredas till garage, som bleve tillfyllest
för en lång tid framåt. Utrymmet mellan garaget och torgfasaden skulle
användas till ångpannerum med kolkällare, reparationsverkstad, förvaringsrum
för cyklar m. m. Vid den motsatta sidan av genomfarten skulle inrättas en 70
meter lång och 4 meter bred lastbrygga med spåranordningar för transporter
samt en elevator. Närmast lastbryggan, som skulle stå i förbindelse med våningen
ovanför medelst hissar och trappor, skulle anordnas förråds- och reservrum
för posternas uppläggning och bearbetande, vilka förrådsrum skulle sträcka
sig inuti byggnadens inre åt Stampgatan räknat. En del av detta utrymme
skulle tagas i anspråk för säckpiskning och säcklagning.
Till allmänhetens bekvämlighet har den ändring vidtagits i den ursprungliga
planen, att avdelningen för paketposter förlagts i källarvåningen åt Stenbocksgatan.
I partiet närmast den nya gatan skulle inredas lokaler för behandling
av tullpostpaket. Dessa lokaler finge en yta av omkring 515 kvadratmeter, däri
inberäknat fyra mindre expeditionsrum samt kapp- och toalettrum. En särskild
avdelning för massinlämning av paket har anordnats. Det övriga utrymmet
skulle tagas i anspråk för den egentliga paketpostexpeditionen. Paketavdelningen
i sin helhet skulle genom spåranordningar stå i direkt förbindelse med lastbryggan.
Åt Stampgatan samt den nya gatan skulle tills vidare inredas butiks- och
utställningslokaler, innehållande ett utrymme av tillsammans omkring 600 kvadratmeter.
Trappuppgångar anordnas i samtliga vtterhörn.
Huvudingången till postlokalerna skulle förläggas mot Drottningtorget, från
vilket trappor å därför erforderligt, till disposition upplåtet område utanför tomten
skulle leda till ett plan, beläget i samma höjd som bottenvåningens golv.
Från sagda yttre trapplan vinnes inträde genom särskilda vindfång till den stora
expeditionssalen.
29
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
För att underlätta kommunikationen mellan de olika expeditionsavdelning- [2_6.
ärna vore det avsett, att bottenvåningen skulle bilda en större sammanhängande
säl, omgiven av och stående i omedelbar förbindelse med kringliggande, för
tjänsten erforderliga rum. Över dessa tjänsterum anordnas entresolvåningar.
För erhållande av fullt tillfredsställande belysning kommer fönsterljuset att förstärkas
med överljusanordningar i stor utsträckning.
Huvudpartiet närmast Drottningtorget skulle upptagas av en omkring 700
kvadratmeter stor expeditionshall, varav inemot halva utrymmet utmed nästan
hela fasaden mot Drottningtorget skulle disponeras av allmänheten och det
övriga utrymmet av den egentliga diskexpeditionen. Allmänhetens betjänande
skulle kunna äga rum vid 15 pulpeter, vilkas antal vid behov kunde ytterligare
ökas.
Diskexpeditionen skulle förses med i omedelbar närhet liggande kassavalv,
och genom avbalkningar skulle vidtagas särskilda säkerhetsanordningar.
I hallens ända åt Stampgatan komme att inrättas telegraf- och telefonstation
med tillträde såväl från expeditionshallen som från trappuppgången i hörnet
av Drottningtorget och Stampgatan. Till denna del förlägges även det amerikanska
facket.
Bakom diskexpeditionen och skild från denna genom en låg vägg vidtager
en omkring 1,000 kvadratmeter stor sal med överljus, avsedd för expeditionerna
av avgående och ankommande poster. I denna sal inrättas erforderliga kassavalv.
Salen står, såsom förut nämnts, genom trappuppgångar och hissar samt
elevator i förbindelse med den under salen belägna lastbryggan. Mot gården
ligger ett mindre antal smärre tjänsterum med omedelbar förbindelse såväl med
expeditionssalen som sinsemellan. Ovanför dessa rum anordnas en entresolvåning
med läktare, vari skulle inredas antingen frukostrum med nödiga utrymmen
eller ock kapprum och andra lokaler för personalen.
Samtliga nu beskrivna lokaler ligga i bottenvåningens huvudparti.
Partiet mot Stampgatan utgöres i den inre, mot gården vettande delen av
en rymlig, med överljus försedd brevbäraresal, som jämte en i densamma anordnad
läktare får ett golvutrymme av mer än 900 kvadratmeter. Ingången till
brevbäraresalen leder från den nya gatan. Invid fasaden utmed denna gata anordnas
kapprum för brevbärare. Utrymmet därovanpå, en entresolvåning, skulle
inredas antingen till samlings- och biblioteksrum eller ock för uthyrning. Fasaden
längs Stampgatan upptages av tjänsterum för postmästareexpeditionen, kontrollörer
och värdebrevbärare. I en entresolvåning ovanför dessa tjänsterum
skulle inrymmas rum för uthyrning och, eventuellt, till mindre del, toalett- och
kapprum för tjänstemän.
Till partiet åt Stenbocksgatan förlägges tidningsexpeditionen i en 840 kvadratmeter
stor sal. Mot den nya gatan inrättas en elevator för tidningspostens
uppforslande, varjämte i flygeln åt nämnda gata inredas två rum för tjänstemän.
Ovanför dessa rum bygges en entresolvåning för uthyrning, med en golvyta av
omkring 140 kvadratmeter.
I våningen en trappa upp skulle postdirektionskontoret i västra distriktet
inrymmas i en lägenhet om 12 rum mot Drottningtorget. Den övriga delen av
våningen en trappa upp skulle tills vidare och intilldess den kunde behöva tagas
i anspråk för postkontorets behov inredas för uthyrning.
I enlighet med vad som angivits å de nu överlämnade ritningarna, hade
generalpoststyrelsen avsett, att åtskilliga av de lägenheter, som från början borde
30
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
[2—6.] inredas för uthyrning, skulle ap teras till hotell eller rättare sagt rum för resande
eller pensionat.
Det ligger i sakens natur, att vid uppförandet av ett nytt centralposthus i
Göteborg åt postkontorsavdelningarna böra i största möjliga utsträckning upplåtas
utrymmen i bottenvåningen. På grund härav och i anseende till de betydande
lokaler, som måste anordnas för ett dylikt postkontor, kommer givetvis
posthuset att omfatta en mycket stor areal. Då vidare posthuset nödvändigtvis
skall vara beläget å en central och i övrigt framträdande plats i samhället, blir
naturligen tomtpriset jämförelsevis betydande. Vid byggnadens planläggning
bör uppenbarligen också tagas hänsyn till de utvidgningar för postkontorets
behov, som i en mer eller mindre avlägsen framtid nödvändiggöras.
Under sådana förhållanden kommer det utrymme, som från början icke behöver
tagas i anspråk för postkontoret, att bliva ganska stort, i detta fall omkring
hälften av byggnaden.
I all den mån så anses lämpligt, skulle, enligt generalpoststyrelsens förslag,
dessa uthyrningslägenheter i första rummet inredas till kontorslokaler och
bostadsvåningar. Efter den utredning, som styrelsen verkställt, och de förhandlingar,
som ägt rum, har styrelsen emellertid kommit till den uppfattning, att
det icke torde finnas utsikt att kunna, åtminstone under de första åren, till
skäligt pris få uthyra ett så stort antal affärslokaler, som skulle ifrågakomma,
därest den huvudsakliga delen av uthyrningslägenheterna inrättades för sådant
ändamål. Inredning av våningar lämpar sig icke i större utsträckning än vad
som angivits å ritningarna. Däremot har från sakkunnigt håll i Göteborg för
generalpoststyrelsen framhållits, hurusom det, i betraktande av byggnadens belägenhet
såväl i samhället som i omedelbar närhet av statsbanestationen, torde
kunna antagas, att postverket skulle med fördel få uthyra lägenheter i det nya
centralposthuset till resanderum eller pensionat. Härvid är ock att märka, att
de härför tilltänkta utrymmena i byggnaden synnerligen väl lämpa sig för inredning
för detta ändamål, under det att det skulle vara förenat med ej oväsentliga
svårigheter och kostnader att i stället aptera utrymmena till affärslokaler
eller bostadsvåningar. Emellertid låter detta sig naturligen göra, därest
så anses böra ske.
Styrelsen är dock för sin del tveksam, huruvida i sådant fall det angivna
hyresbeloppet av över 60,000 kronor per år må kunna uppnås.
I våningen en trappa upp skulle åt Drottningtorget kunna ordnas 10 rum
till uthyrning; åt Stampgatan och i flygeln i denna del av våningen bleve rummens
antal 24 ä 25 stycken; åt Stenbocksgatan skulle anordnas sammanlagt
19 rum.
I våningen 2 trappor upp är avsett, att mittpartiet åt Drottningtorget
skulle upptagas av en bostadslägenhet om fem rum med hall, kök, jungfrukammare
och serveringsrum; på ömse sidor härom skulle inredas kontorsrum. Partien
åt Stamp- och Stenbocksgatorna skulle i huvudsak inredas på samma sätt
som motsvarande delar i våningen en trappa upp.
Vad slutligen beträffar vindsvåningen vore det avsett att redan från början
jämväl där inreda bostadsrum såväl längs hela Stampgatan som ock i båda flyglarna
åt den nya gatan. I flygeln närmast Stenbocksgatan skulle anordnas två
mindre lägenheter, vardera om två rum och kök, att uthyras åt postpersonal.
Eventuellt skulle åt Stenbocksgatan inrättas samlings-, biblioteks- och frukostrum
m. m. i stället för i entresolvåningen.
31
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
Med frånräknande av bilbanor, garage, vindsutrymme, trappor och korn- [9_« l
dorelj blir byggnadens sammanlagda, för expeditions-, kontors- eller bostadsrum L
avsedda golyutrymme omkring 12,000 kvadratmeter, varav omkring hälften skulle
till eu början tagas i anspråk för postverkets behov, medan den andra hälften
skulle uthyras.
. , ^.en planläggning av byggnaden, för vilken generalpoststyrelsen ovan redo
gjort,
överensstämmer i allt väsentligt med de allmänna drag, som styrelsen i
detta avseende förut angivit.»
. . ■P''* jag redan till den nästlidet år avlåtna statsverkspropo
sitionen
anförde, hade generalpoststyrelsen vidare i sin skrivelse den 30
september 1914 meddelat, att det kostnadsförslag, som ursprungligen
uPP§j°Us. av arkitekten Porulf, med i huvudsak den planläggning, som
ovan angivits, uppgått till 2,670,000 kronor. Sedan generalpoststyrelsen
emellertid anmodat Torult att utreda, huruvida icke vissa förenklingar
och förändringar i avseende å byggnaden skulle — med nödigt
iakttagande av byggnadens framskjutna läge i stadsplanen — kunna, i
besparingssyfte, vidtagas utan att äventyra byggnadens goda bestånd,
hade kostnadssumman i det med sistnämnda skrivelse överlämnade kostnadsförslaget
kunnat nedbringas till 2,400,000 kronor.
Beträffande de ändringar, som det senare kostnadsförslaget innebure, uppyffi_0tyrelsen
i sin sistnämnda skrivelse, att dessa huvudsakligen bestode däri
»t ..behistnmgen å grundplattan minskats till följd av dels minskad belastning
a bjelklag och dels utbyte av granitpilastrar å fasaderna mot tegelpilastrar.
Barjamte hade en del av sockeln ersatts med tegelmur. På grund av dessa
andrmgax både pålarnas antal något reducerats och grundplattans tjocklek minskats.
Avensa både listverk av granit inskränkts. Genom förenkling av fotrännan hade
posten för yttertak och plåtarbeten nedsatts. Yissa utgifter, som upptagits i det
torra kostnadsförslaget och vilka icke ansetts nödvändigtvis behöva belasta byggnadsanslaget
hade uteslutits. Utgifterna för målningsarbetet, vilket enligt förra
tor,slaget skulle utföras allenast provisoriskt, men enligt det senare vore avsett
att verkställas fullt färdigt, hade till följd därav i det senare kostnadsförslaget
okats. °
Då den totala kubikmassan av byggnaden, enligt vad styrelsen
meddelade, utgjorde 89,570 kubikmeter, skulle alltså byggnadskostnaden
per kubikmeter, vilken kostnad, enligt vad ovan angivits, förut beräknats
till omkring 25, högst 30 kronor, komma att uppgå till mellan 26
och 27 kronor.
Under erinran om vad styrelsen sålunda tidigare anfört, yttrar styrelsen
i nu föreliggande framställning vidare följande:
. . sasom allmänt är känt, prisen å byggnadsmaterialier under senare tider
stigit högst avsevärt, i vissa fall ända till 100 %, har vederbörande arkitekt med
32
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
["2_6 1 ledning av nn gällande priser ansett, att kostnaden för den nya posthusbyggnaden
1 ’J i Göteborg bör beräknas till i runt tal 2,900,000 kronor. Detta skulle innebära
en böjning av byggnadskostnaden till omkring 32 kronor per kubikmeter.
Emellertid synes det generalpoststyrelsen under rådande krisförhållanden
icke vara behövligt att nu definitivt fastställa byggnadsföretagets slutsumma, vilken
till huvudsaklig del torde bliva beroende på de priser, som gälla vid tiden för
byggnadsentreprenadens utbjudande.
Rörande fördelningen av det för utförande av ett nytt centralposthus i Göteborg
erforderliga anslagsbeloppet föreslog generalpoststyrelsen 1914, att det
då angivna anslaget, 2,400,000 kronor, måtte fördelas med lika belopp, 800,000
kronor, på vart och ett av de tre ifrågasatta byggnadsåren.
Liksom i andra fall skall generalpoststyrelsen naturligen även i fråga om
göteborgsbygget nedlägga all omsorg för att hålla byggnadskostnaden nere vid så
lågt belopp, som av omständigheterna kan medgivas. _
Men även om, till följd av inträdd prisstegring å hithörande områden, det icke
skall kunna undvikas, att byggnadskostnaden med större eller mindre belopp
fördyras utöver vad som beräknats, anser generalpoststyrelsen sig likväl icke
höra nu hos Kungl. Maj:t göra framställning att av riksdagen må äskas större
belopp för år 1917 för nu ifrågavarande byggnadsföretag än vad föregående år
av generalpoststyrelsen begärdes för år 1916, eller 800,000 kronor, dock att, i likhet
med vad som ifrågasattes av generalpoststyrelsen 1914, ett belopp av 150,000
kronor av det anslag, som beviljas för ar 1917, matte förskottsvis fa utgå
redan under det näst föregående året. Ett dylikt belopp erfordras nämligen för
grundläggningsarbetenas påbörjande under år 1916. Endast med en dylik anordning
anser nämligen generalpoststyrelsen byggnadsarbetet i fråga kunna anordnas
och bedrivas på ett fullt rationellt sätt.
Med avseende å de planerade grundläggningsarbetena för nu ifrågavarande
byggnad anser generalpoststyrelsen sig böra meddela, att förhandlingar inletts
med domänstyrelsen om eventuell leverans av det betydande antal palar ej
mindre än 9,000 — som skulle bliva erforderligt. Domänstyrelsen har därvid
förklarat, att pålarna i fråga kunna erhållas från statens skogar i västra Sverige.
En högst väsentlig del av kostnadssumman för grundläggningen skulle alltså
återinflyta till statsverket.»
På grund av vad sålunda anförts har generalpoststyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå 1916 års riksdag att anvisa ej
mindre ett belopp av 261,304 kronor 31 öre för verkställande — i enlighet
med uppgjort köpekontrakt med Göteborgs stad — den 2 januari
1917 av slutlikvid för det av Kungl. Maj:t och riksdagen redan
medgivna förvärvandet mot en köpeskilling av 711,304 kronor 31 öre
för postverkets räkning av ett område av 5,583,1 kvadratmeter av tomten
nr 67 A i Göteborgs stads 12 rote, än även därutöver, för påbörjandet
av uppförandet å sagda område av ett nytt centralposthus i
Göteborg, ett anslag av 800,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
redan under år 1916 av tillgängliga medel förskottsvis av sistnämnda
belopp utanordna en summa av 150,000 kronor.
Utgifter för kapitalökning: bil. 1. 33
Vad först beträffar tillbyggnaden av postbusbyggnaden vid Vasagatan
i Stockholm, har tidigare framhållits, hurusom det är i hög grad
av behovet påkallat, att åtskilliga av de lokaler, som äro avsedda att
beredas i tillbyggnaden, kunna tagas i anspråk vid beräknad tidpunkt
eller under våren 1917. Det synes mig därför uteslutet, att anslaget
i fråga skulle kunna fördelas på en längre tidsperiod än den nu avsedda,
nämligen åren 1915—1918. Jag anser mig alltså böra tillstyrka,
att det av generalpoststyrelsen för bedrivande av byggnadsarbetena,
frånsett nedan omförmälda ändring i planen, för år 1917 begärda
beloppet 300,000 kronor anvisas för detta år. Ej heller har jag
något att erinra mot att av nämnda belopp 150,000 kronor äskas att,
i fall av behov, utgå förskottsvis under år 1916.
Vad så angår den av riksdagen redan godkända ändringen i planen
för byggnadsföretaget i syfte att bereda utrymmen i vindsvåningen,
synes mig anledning till anmärkning mot det i sådant hänseende beräknade
kostnadsbeloppet, 50,000 kronor, icke föreligga. Med hänsyn
till arbetets rationella bedrivande torde även detta belopp böra anvisas
för år 1917, med rätt för Ivungl. Maj:t att förskottsvis under 1916 utanordna
detsamma.
Vidkommande posthusbyggnaden i Kristianstad må till en början
erinras, att Kungi. Maj:t genom nådigt brev den 19 november 1915
uppdragit åt generalpoststyrelsen att för postverkets räkning inköpa
ovan omförmälda område av tyghustomten i Kristianstad för en köpeskilling,
ej överstigande 113,343 kronor 50 öre, ävensom, med godkännande
av ritningar, uppgjorda av professorn E. Lallerstedt, bemyndigat
styrelsen att låta å samma område i enlighet med de godkända
ritningarna uppföra en posthusbyggnad, dock med rätt för styrelsen
att vidtaga de mindre ändringar i ritningarna, som kunde visa sig behövliga
eller lämpliga.
1 det från överintendentsämbetet i nämnda ärende infordrade utlåtande
av den 19 oktober 1915 har ämbetet anmält, att ämbetet vid
granskning av det av generalpoststyrelsen upprättade förslag till nyssnämnda
posthusbyggnad för sin del icke funnit annat att erinra, än
att kostnadsberäkningen, som uppgjorts år 1913 och slutade å en summa
av 198,000 kronor, icke syntes äga giltighet under nu rådande förhållanden,
då de flesta byggnadsmaterialier stigit avsevärt i pris. Om
byggnadsarbetet, såsom generalpoststyrelsen avsett, skulle påbörjas år
1916 och bedrivas normalt, borde kostnaden, enligt av ämbetet gjorda
undersökningar, beräknas komma att uppgå till minst 215,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 Käft. 5
[2-6.]
Departe
ments
chefen.
Stockholm.
Kristianstad.
34
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
[2—6.] Generalpoststyrelsen har, såsom ovan nämnts, ansett en ökning av
det beräknade kostnadsbeloppet med 10 å 15 procent kunna befaras.
Med bänsjm till vad myndigheterna sålunda anfört anser jag —
helst om, såsom jag av särskilda skäl ämnar föreslå, anslag för byggnaden
i dess helhet beviljas för 1917 — att kostnaderna för byggnaden
böra beräknas till 215,000 kronor.
Utgår man således från detta belopp, skulle för byggnadens fullbordande,
utöver redan beviljade medel, 51,656 kronor 50 öre, erfordras
ytterligare 163,343 kronor 50 öre. Styrelsen hemställer nu, att
för byggnadsarbetets fortsättande måtte för år 1917 anvisas 90,000
kronor, motsvarande vad som oundgängligen erfordrades för att arbetena
å bygget skulle under år 1917 kunna bedrivas rationellt.
Emellertid synes det mig med hänsyn till förhållandena å arbetsmarknaden
kunna ifrågasättas, huruvida icke lämpligen hela ovannämnda
belopp av 163,343 kronor 50 öre borde upptagas i riksstaten för år
1917 och 90,000 kronor därav ställas till Ivungl. Maj:ts förfogande redan
under år 1916.
I detta hänseende ber jag att få anföra följande.
Kristianstads län hör till de svagast industrialiserade bygderna i
Sverige. Av länets hela befolkning kommo år 1900 endast 26 % på
yrkesgrupperna industri, handel och samfärdsel, vilka i hela riket upptog©
c:a 40 %. Härmed sammanhänger även, att städerna i länet äro
små och fåtaliga. Huvudmassan av länets befolkning livnär sig av
jordbruket, vars utmärkande drag är potatisodlingens stora utbredning.
På denna potatisodling är ock länets viktigaste industri, brännvinsbränningen,
grundad. Det milda klimatet och den fruktbara jorden på
Ängelholms- och Kristianstadsslätterna hava medgivit odling av sockerbetor,
vilket givit upphov till ett par sockerbruk. Eljest äro städerna
i länet relativt fattiga på industri. Byggnadsverksamheten spelar därför
en betydande roll för deras arbetsmarknad, särskilt vad Kristianstad
beträffar.
Arbetstillgången inom jordbruket är givetvis eljest av dominerande
betydelse för arbetsmarknaden inom länet i dess helhet. Under november
månad, då rotfruktsupptagning pågår inom jordbruket samtidigt
som betkampanjen vid sockerbruken, är också arbetstillgången särdeles
riklig och arbetslösheten inskränkt till ett minimum. Varje grovarbetare
på land och i stad kan då finna lönande sysselsättning, och
de begagna sig också därav i stor utsträckning. Sålunda hava under
den förflutna hösten talrika arbetslösa stenhuggare, såväl från länets
stenindustri som från Blekinge, arbetat på betfälten. Denna högsäsong
Utgifter för kapitalökning: bil. 1. 35
varar dock längst till december. Därefter vidtager vinterns lågsäsong,
och denna emotses detta år med bekymmer, särskilt i staden Kristianstad
på den grund att där all byggnadsverksamhet väntas komma
att ligga nere. Då Kristianstad ej i högre grad kan komma i åtnjutande
av den goda konjunktur, som är rådande inom metall- och maskinindustrin
i vårt land, och då ställningen inom byggnadsverksamheten
under vintern, som sagt, befaras bliva ganska bekymmersam, beroende
på höga materialpris och osäkra penningförhållanden, har man
alltså att räkna med avsevärd arbetslöshet bland arbetarna inom byggnadsfacken
i Kristianstad, vilken också sedan mitten av nästlidna december
månad gjort sig särskilt kännbar inom murarfacket.
Med hänsyn till ovan anförda omständigheter vore därför påbörjandet
av posthusbygget i Kristianstad redan under innevarande vinter
och dess bedrivande med större hastighet än förut planlagts synnerligen
angeläget. För sådant ändamål torde byggnadsarbetet böra så
anordnas, att byggnaden kommer under tak redan under 1916. Härför
kräves emellertid, att hela det återstående beloppet, med tillämpningav
förutnämnda beräkning utgörande, såsom nämnts, 163,343 kronor
50 öre, eller i avrundat^ tal 163,400 kronor anvisas för år 1917 och
att Kungl. Maj:t erhåller rätt att under år 1916 därav förskottsvis utanordna
90,000 kronor. Jag tillstyrker alltså, att framställning därom
göres hos riksdagen.
I detta sammanhang vill jag slutligen nämna, att vid grundläggningsarbetet
anställning möjligen torde kunna beredas arbetslösa stenarbetare.
För främjande av det syfte, som avsetts med det sålunda
ifrågasatta förfogandet, torde emellertid generalpoststyrelsen vid träffande
av avtal med entreprenörer om utförande av arbeten vid bygget
i fråga böra föreskriva, att entreprenör i största möjliga utsträckning
skall anlita närmaste offentliga arbetsförmedlingsanstalt vid anställning
av arbetskraft. Fn sådan bestämmelse har generalpoststyrelsen, enligt
vad jag erfarit, redan intagit i de entreprenadkontrakt, som upprättats
beträffande posthusbyggnaderna i Norrköping och Uddevalla.
" Vad generalpoststyrelsen anfört i avseende å det i allt väsentligt
till följd av prisstegringar å byggnadsmaterialier uppkomna behovet av
ytterligare medel till posthusbyggena i Norrköping och Uddevalla har
icke synts mig lämna rum för befogad erinran. Ej heller har jag
funnit något att invända mot det av styrelsen föreslagna sättet för
anslagsbehovets täckande.
[2-6.]
Norrköping.
Uddevalla.
36
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
[2-6.]
Linköping.
Gällivare.
Såsom den lämnade utredningen torde giva vid handen, förelåg
redan år 1913, då frågan om inköp av tomt i Linköping för postoch
telegrafverkens räkning förevar, ett verkligt behov av utvidgade
lokaler å nämnda ort för bägge dessa verk; och detta behov har sedan
dess alltmera framträtt. För postverkets vidkommande vill jag här
endast erinra om den betydande ökning av poströrelsen, som den ovan
intagna tablån utvisar. Det bör bemärkas, att denna ökning gjort sig
gällande framför allt i avseende å ett slag av postförsändelser, som äro
särskilt utrymmeskrävande, nämligen korsband. Vad telegrafverket angår,
torde det vara tillfyllest att framhålla, hurusom telegrafstyrelsen i sin
förut omnämnda skrivelse anfört, att verkets behov av utvidgade lokaler
är så trängande, att ett ytterligare uppskov med ifrågavarande byggnadsföretag
skulle påkalla beredande av ökat utrymme genom tillbyggnad
till de nuvarande av telegrafverket disponerade lokalerna eller genom
förhyrande av nya lokaler. Den förra anordningen skulle givetvis i
betraktande av den jämförelsevis korta tid, den skulle komma att begagnas,
vara synnerligen oekonomisk.
Med hänsyn till nödvändigheten att i lämplig omfattning begränsa
statens utgifter för kapitalökning har man under två år nödgats
undanskjuta förevarande anslagsfråga. Att så icke längre bör ske,
synes efter nu vunna upplysningar vara uppenbart.
Vad beträffar den nya byggnadens planläggning, har denna icke
givit mig anledning till erinran.
Att, på sätt generalpoststyrelsen föreslagit, iståndsätta och till uthyrning8
begagna det å tomten redan befintliga boningshuset, varvid
en hyresavkastning av omkring 3,000 kronor skulle kunna påräknas,
är givetvis ägnat att öka byggnadsföretagets räntabilitet.
Det för nybyggnaden beräknade kostnadsbeloppet, 240,000 kronor,
synes mig i betraktande av de nuvarande uppdrivna prisen å materialier
icke lämna rum för anmärkning.
Såtillvida torde dock hänsynen till sparsamhetens krav böra föranleda
jämkning i vad generalpoststyrelsen föreslagit, att byggnadsanslaget
ej till hela sitt belopp äskas för år 1917, med rätt för Kungl.
Maj:t att redan under år 1916 disponera hälften därav, utan att å
1917 års stat begäres endast ett belopp av 120,000 kronor, med rätt
för Kungl. Maj:t att förskottsvis under år 1916 utanordna detsamma
och med beräkning att återstående kostnaden skall uppföras å staten
för år 1918.
Av generalpoststyrelsen meddelade upplysningar i avseende å postoch
telegrafrörelsens utveckling i Gällivare under de senare åren även
-
Utgifter för kapitalökning: bil. 1. 37
som beträffande de ytterligare utvecklingsmöjligheter, som där föreligga,
giva vid handen, att de därstädes för post- och telegrafändamål för
närvarande förhyrda lokalerna måste betraktas såsom mindre tillfredsställande
och att ett lokalombyte snart nog måste äga rum, därest icke
olägenheter för rörelsens drift skola uppstå.
Med hänsyn till den rådande ekonomiska situationen och då jag
inhämtat, att, hur behövlig den av generalpoststyrelsen ifrågasatta nybyggnaden
än är, man dock ännu någon kortare tid skulle kunna reda
sig med de nuvarande lokalerna, har jag ej ansett mig böra innevarande
år ifrågasätta något anslag för ändamålet. «
Enligt vad jag förvissat mig om, hava de nuvarande postlokalerna
i Göteborg till följd av poströrelsens starka utveckling — icke minst å
tidnings- och paketexpeditionerna med deras skrymmande gods — blivit
alltmer otillfredsställande. Ett ytterligare uppskov med igångsättande
av arbetet å ett nytt posthus därstädes kan därför enligt min uppfattning
icke äga rum utan risk att allvarsamma svårigheter för posttrafiken
å nämnda ort skola uppstå.
Vad den nya posthusbyggnadens planläggning angår, torde jag få
inskränka mig till att hänvisa till generalpoststyrelsens utförliga redogörelse.
Jag vill endast erinra därom, att det planerade posthuset är
avsett att byggas på sådant sätt, att det motsvarar jämväl framtida
krav på lokalutökning, vadan betydande utrymmen tillsvidare skulle
bliva obehövliga för postverket och sålunda kunna uthyras. Byggnadens
från stadens affärscentrum ej så avlägsna läge är synnerligen tjänligt
härför. Generalpoststyrelsen har tidigare meddelat, att, om den del av
byggnaden, som postverket ej självt skulle taga i anspråk, uthyrdes till
kontorslokaler och hotell, hyrorna härför skulle kunna beräknas uppgå
till sammanlagt 61,100 kronor. Då emellertid riksdagen, på sätt förut
nämnts, uttalat sig mot de för postverket ännu ej behövliga lokalernas
uthyrande till hotell och ansett dem lämpligare höra användas för affärsändamål,
lärer den nyssnämda siffran böra något avprutas.
Vad så byggnadskostnaden beträffar, har den ursprungligen beräknats
till 2,670,000 kronor, vilken kostnad genom vissa förenklingar och
förändringar i avseende å byggnaden sedermera nedbragts till 2,400,000
kronor, motsvarande 26 å 27 kronor för kubikmeter. Enligt vad generalpoststyrelsen
meddelat, föreligger emellertid anledning förmoda, att
kygg''nadskostnaden till följd av den inträdda, starka prisstegringen å
byggnadsmaterialier skall komma att uppgå till avsevärt högre belopp,
förslagsvis uppskattat till 2,900,000 kronor, eller omkring 32 kronor
för kubikmeter.
[2-6.]
Göteborg.
38
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
[2_6.] Mot den, medan normala förhållanden rådde, beräknade ovan
nämnda
kostnadssumman av 2,400,000 kronor synes mig intet kunna
med fog anmärkas, helst om man tager i betraktande att den yta, som
skall bebyggas, är avsevärt stor, nämligen 5,583,1 kvadratmeter, samt
att kostnaden för grundläggningen till följd av markens beskaffenhet
kommer att bliva en hög utgiftspost. Ej heller bör förbises, att byggnadens
framträdande läge ställer vissa krav på de yttre anordningarna,
vartill lämplig hänsyn naturligen bör tagas.
Vad angår den av de stegrade materialpriserna framkallade kostnadsökningen
synes det tyvärr ingalunda osannolikt, att den, all omtanke
och sparsamhet till trots, skall komma att uppgå till det av generalpoststyrelsen
beräknade beloppet och byggnadskostnaden sålunda komma
att sluta å ett belopp av 2,900,000 kronor. Lika med generalpoststyrelsen
anser jag emellertid olämpligt att under nuvarande förhållanden
söka fixera den slutliga kostaadssiffran — den måste ju ännu så länge
bliva tämligen approximativ.
I anledning av den kostnadsökning, som sålunda är att motse,
skulle det ligga nära till bands att tänka sig en. ytterligare förenkling
av byggnaden såsom medel att motverka denna stegring. Såsom ovan
nämnts, har emellertid en dylik revision av byggnadsplanen redan en
gång företagits, varvid man lyckades sänka kostnadssiffran med 270,000
kronor. En ytterligare reduktion torde, efter vad jag erfarit, icke kunna
ske utan att byggnaden skulle lida allt för mycket därpå i avseende å
ändamålsenlighet och soliditet.
I sammanhang med kostnadsfrågen vill jag ytterligare framhålla,
vad jag ovan anfört beträffande den betydliga avkastning, som kan förväntas
erhållas av de lokaler, vilka ännu icke erfordras lör postverkets
eget behov och varmed en betydlig del av byggnadskostnaden skall
kunna förräntas. Vidare vill jag erinra därom, att, såsom jag redan
till statsrådsprotokollet över civilärenden den 14 maj 1914 meddelade,
postverkets nuvarande fastighet i Göteborg vid försäljning torde kunna
beräknas betinga ett pris av åtminstone 350,000 å 400,000 kronor. Den
verkliga kostnaden för anskaffande av nya postlokaler blir sålunda högst
väsentligt mindre än vad anslagsbeloppen komma att giva vid handen.
Generalpoststyrelsen har föreslagit, att det för gäldande av köpeskillingen
för tomten ytterligare erforderliga beloppet, 261,304 kronor
31 öre, samt härutöver för byggnadsarbetets påbörjande 800,000 kronor
skulle begäras för år 1917. Med hänsyn till den rådande ekonomiska
situationen har jag emellertid ansett mig böra förorda, att för ifrågavarande
ändamål för år 1917 äskas sammanlagt allenast 860,000 kronor.
Utgifter för kapitalökning: bil. 1. 39
Emellertid torde, på sätt styrelsen föreslagit, Kungl. Maj:t böra med- [''2—6.1
att av nämnda belopp förskottsvis under år 1916 utanordna
150,000 kronor.
• ^ ,Srund av Tad sålunda anfört hemställer jag, att Kung!.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels av det anslag å 960,000 kronor, som riksdagen
beviljat för uppförande å den ännu icke för
centralpostkontoret i Stockholm disponerade delen
av postverkets tomt inom kvarteret Riddaren i Stockholm,
efter rivning av därå uppförda byggnader, av
en tillbyggnad samt för vidtagande i sammanhang
därmed av vissa förändringar å den nuvarande posthusbyggnaden
i samma kvarter, för år 1917 anvisa
ett _ belopp av 300,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att därav förskottsvis redan under år 1916 av
tillgängliga medel utanordna 150,000 kronor,
dels för genomförande av vissa ändringar i planen
för nyssnämnda byggnadsarbete för år 1917 anvisa
ett. belopp av 50,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj.t att utanordna detta belopp förskottsvis redan
under år 1916 av tillgängliga medel,
dels för fortsättande och avslutande av byggnadsarbetena
å ett posthus i Kristianstad för år 1917
anvisa ett belopp av 163,400 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1916 av
tillgängliga medel utanordna 90,000 kronor,
dels medgiva, att av de besparingar, tillhopa
37,848 kronor 75 öre, som uppstått å de till uppförande
av ett posthus i Västervik, inrymmande jämväl
lokaler för telegrafverkets behov, anvisade medel, må
av generalpoststyrelsen, i mån av behov, disponeras,
för den beslutade posthusbyggnaden i Norrköping,
inrymmande jämväl lokaler för riksbankens behov, högst
20,000 kronor och för den beslutade posthusbyggnaden
1 Uddevalla, inrymmande jämväl lokaler för telegrafverkets
behov, högst 17,848 kronor 75 öre,
dels för uppförande å den postverket tillhöriga
tomten nr 112 inom S:t Lars kvarter i Linköping av
ett posthus, inrymmande jämväl lokaler för telegraf
-
40
[2-6.]
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
verkets behov, bevilja ett anslag av 240,000 kronor
och därav för år 1917 anvisa 120,000 kronor, med
rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år
1916 av tillgängliga medel utanordna beloppet,
dels ock för gäldande av återstoden av köpeskillingen,
711,304 kronor 31 öre, för det för postverkets
räkning inköpta område om 5,583,1 kvadratmeter av
tomten nr 67 A i Göteborgs stads tolvte rote samt
för påbörjande av uppförandet å sagda område av ett
nytt centralposthus i nämnda stad för år 1917 anvisa
ett anslag av 860,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att härav förskottsvis redan under år 1916 av
tillgängliga medel utanordna 150,000 kronor.
Utgifter för kapitalökuing: bil. I.
4 i
Telegrafverket.
1. Inköp och bebyggande av fastigheter.
Till inköp och bebyggande av fastigheter för telegrafverkets räkning,
för vilket ändamål förut från och med år 1907 utgått ett anslag av
500,000 kronor årligen, med undantag av åren 1912 och 1915, då motsvarande
anslag uppgingo till respektive 1,093,000 och 400,000 kronor,
anvisades för år 1916 ett belopp av endast 145,500 kronor. Dessa
medel voro avsedda att användas på följande sätt:
till stationsbyggnad i Eskilstuna ................................... kronor 35,000: —
» inköp av byggnadstomt och påbörjande av stationsbyggnad
i Uppsala......................................... )) 100,000: —
» inköp av fastighet i östavall.................................... » 10,500: —
Summa kronor 145,500: —
I skrivelse den 24 september 1915 med förslag till beräkning av
anslag för kapitalökning för år 1916 har telegrafstyrelsen anfört, att
styrelsen till följd av anmodan att vid avgivande av förslag beträffande
anslag att äskas av 1916 års riksdag iakttaga all den sparsamhet, som
lämpligen läte sig göra, ansett sig böra begränsa sitt anslagskrav under
ifrågavarande utgiftstitel till 300,000 kronor.
Rörande fördelningen av detta belopp yttrar styrelsen följande:
»Riksdagen medgav år 1914, att å telegrafverket tillhörig tomt i Eskilstuna
finge uppföras en telegraf stationsbyggnad, inrymmande jämväl lokaler för postkontoret
i staden, för en kostnad, ej överstigande 380,000 kronor, och anvisade
samtidigt till denna stationsbyggnads påbörjande ett anslag av 245,800 kronor
att utgå under år 1915. Sedan riksdagen till samma byggnadsarbetes fortsättande
anvisat för år 1916 ett belopp av 35,000 kronor,"har återstoden, 99,200
kronor, upptagits att utgå under år 1917.
År 1915 medgav riksdagen, att för telegrafverkets räkning finge inköpas
fastigheten, tomten nr 2 i kvarteret Draken i Uppsala för en köpeskilling
av 85,000 kronor, samt att å nämnda tomt finge uppföras en telegrafstationsbyggnad
för en kostnad, icke överstigande 300,000 kronor. Riksdagen anslog samtidigt
för detta tomtinköp samt till påbörjande av stationsbyggnaden ett belopp
av 100,000 kronor. Till samma byggnadsarbetes fortsättande har ett belopp av
152,800 kronor upptagits att utgå under år 1917.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 höft.
[7-]
Inköp och
bebyggande
av fastigheter
föitelegrafverket
-
Stationsbyggnad
i
Eskilstuna.
Stationsbyggnad
i
Uppsala.
6
42
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
I Sundsvall äger telegrafverket tomten nr 4 i kvarteret Saturnus (75 i 2:dra
kvarteret). Å denna tomt samt den postverket tillhöriga tomten nr 1 i samma
kvarter är uppförd en post- och telegrafbyggnad, som nu är fullt upptagen av de
båda verkens lokaler. Dessutom äger telegrafverket den intill nr 4 liggande
tomten nr 5, å vilken en mindre förråds- oeh verkstadsbyggnad är uppförd.
Inom verkets fastighet finnes icke plats för vare sig linjedistriktsbyrån eller
trafikdistriktsbyrån, för vilka byråer lokal förhyres i privat fastighet för ett årligt
hyresbelopp av 2,600 kronor.
Utvecklingen av telegrafverkets telefonnät i Sundsvall under de senaste 10
åren framgår av nedanstående tablåer:
Vid slutet av år 1905 funnos 1,883 stycken apparater
» |
T> |
» |
» |
1906 |
» |
2,056 |
» |
» |
» |
» |
» |
» |
1907 |
» |
2,402 |
» |
• » |
» |
» |
1908 |
» |
2,383 |
» |
|||
» |
» |
» |
» |
1909 |
» |
2,541 |
» |
» |
» |
» |
> |
» |
1910 |
» |
2,662 |
» |
» |
» |
» |
» |
» |
1911 |
V |
2,806 |
» |
» |
» |
» |
» |
» |
1912 |
» |
2,971 |
» |
» |
» |
» |
» |
» |
1913 |
» |
3,084 |
» |
» |
» |
» |
» |
» |
1914 |
» |
3,154 |
» |
» |
Under ovan angivna tidsperiod uppgingo de vid stationen influtna telefoninkomsterna
till följande belopp:
år 1905............. |
........... 178,068:10 kronor |
» 1906............. |
........... 204,276:64 » |
» 1907............. |
............ 233,558:04 » |
» 1908............. |
........... 254,089:13 » |
» 1909............. |
............ 267,774:06 » |
* 1910............ |
............ 289,512:09 » |
» 1911............. |
........... 307,198:08 * |
» 1912............. |
........... 326,390:12 » |
» 1913............. |
........... 343,308:42 » |
» 1914............. |
........... 352,828:81 » |
Telefonväxlarna äro möjliga att använda ännu under 4—8 år, beroende på
den tillströmning av abonnenter, som en ny telefontaxa, upptagande billiga
abonnemangsavgifter, kan åstadkomma, Även om de skulle räcka i 8 år, vilket
skulle vara möjligt, om den årliga ökningen i abonnentantal ej stiger under
denna tid, äro de då så utslitna, att deras bibehållande genom provisoriska åtgärder
ej kan vara förenligt med omsorgen om expeditionens säkerhet. För uppställande
av nya växlar av modern arbetsbesparande typ i den nuvarande fastigheten
finnes intet utrymme. Den administrativa avdelningen, telegrafdirektörsexpeditionen,
har redan nu så knappt utrymme, att den dit hörande personalen måst
utplaceras dels i kassaexpeditionen, dels i telefonapparatsalen, båda lokalerna
belägna i annan våning än den, där telegrafdirektörens tjänsterum är beläget.
De utrymmen, som anvisats för telegrafapparatsal och telegramtelefonering, äro
redan fullt upptagna, varför plats icke finnes för maskintelegraf, när expeditionens
omfattning antagligen snart kommer att kräva införande av dylikt system.
Allt detta hänvisar till, att relativt snart en tillbyggnad till den nuvarande
fastigheten måste företagas, och för detta ändamål är det då lämpligt att till en
43
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
början taga den verket tillhöriga tomten nr 5 i anspråk. Det å denna tomt be- [7 1
fintliga förrådet måste då flyttas till annan plats. Såväl för detta ändamål som L ’
för att säkerställa ytterligare utveckling i framtiden har styrelsen ansett det vara
lämpligt att, när tillfälle nu erbjuder sig, förvärva den intill tomten nr 5 liggande
tomten iir 6. Byggnaderna på denna tomt äro utdömda, varför fastigheten utbjudits
åt telegrafverket för taxeringsvärdet, som är 8,000 kronor. Ingen anmärkning
torde kunna göras mot detta pris, enär en bredvidliggande, lika stor tomt
nyligen betalats med samma belopp, och då tomten i avvaktan på bebyggande
kan lämna skälig avkastning som förrådstomt, har styrelsen under förutsättning
av Kung! Maj:ts och riksdagens medgivande träffat köpeavtal med ägarna till
tomten nr 6 i kvarteret Saturnus i Sundsvall om köp av denna fastighet för det
angivna beloppet, 8,000 kronor. Fastigheten, som innehåller en areal av 376,4 7
kvadratmeter, skulle tillträdas den 1 oktober 1916.
Vid en radiostation, avsedd att övertagas från marinförvaltningen och öpp- Bostadshus
nas för allmän korrespondens, är det nödvändigt att uppföra bostadshus för före- vid radioståndare
och biträdande personal. Som kostnaden härför torde vid jämförelse station,
med andra liknande byggnader kunna beräknas uppgå till 40,000 kronor, har
detta belopp upptagits att utgå under år 1917.»
Beträffande stationsbyggnaden i Eskilstuna har jag inhämtat, att åter- Departementsstoden,
99,200 kronor, av det för byggnadsföretaget beräknade belop- Esck^"na
pet erfordras under år 1917, därest byggnaden skall kunna bliva fullt
färdig inom avsedd tid. Jag tillstyrker därför telegrafstyrelsens framställning,
att nämnda belopp anvisas för år 1917.
Vad så beträffar stationsbyggnaden i Uppsala må erinras, att Kungl. Uppsala.
Maj:t i statsverkspropositionen till 1915 års riksdag föreslog riksdagen
medgiva, att för telegrafverkets räkning finge inköpas tomten nr 2
i kvarteret Draken i Uppsala för en köpeskilling av 85,000 kronor och
att å nämnda tomt finge uppföras en telegrafstationsbyggnad för en
kostnad icke överstigande 300,000 kronor. Sedan riksdagen bifallit
detta förslag, har Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 18 juni 1915
uppdragit åt telegrafstyrelsen att för statsverkets räkning inköpa omförmälda
tomt ävensom anbefallt telegrafstyrelsen att till Kungl. Maj:t
inkomma med fullständiga, av kostnadsförslag åtföljda ritningar till uppförande
av ifrågavarande stationsbyggnad. Med skrivelse den 10 september
1915 överlämnade telegrafstyrelsen sedermera av arkitekten
Aron Johansson uppgjorda ritningar med tillhörande kostnadsförslag
till omförmälda byggnad, varefter Kungl. Maj:t genom nådigt brev den
23 oktober 1915, med godkännande av nämnda ritningar, bemyndigade
telegrafstyrelsen att låta å ifrågavarande tomt i enlighet med de godkända
ritningarna för en kostnad av högst 300,000 kronor uppföra en
telegrafstationsbyggnad, dock med rätt för telegrafstyrelsen att vidtaga
de ändringar i ritningarna, som kunde visa sig behövliga eller lämp
-
44
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
liga och icke ökade kostnaderna utöver nämnda belopp, 300,000 kronor.
Med stöd av detta bemyndigande har telegrafstyrelsen avslutat
entreprenadavtal om utförande av grundläggningsarbetet för byggnaden.
Såsom telegrafstyrelsen anförde i sin skrivelse den 23 september
1914 med förslag i fråga om erforderliga anslag till utgifter för kapitalökning
under år 1916, var det avsett, att. å den till inköp föreslagna
tomten skulle uppföras ett bus, upptagande hela fasaden mot Kungsängsgatan
och ungefär halva fasaden mot Bangård sgatan, samt så anordnat,
att en redan planerad tillbyggnad kunde göras vid en tidpunkt,
då detta bleve behövligt. Den allmänna kännedom om grundförhållandena
i denna trakt av Uppsala, som man genom upplysningar på platsen
vunnit och som bekräftats av det resultat, som erhölls vid undersökning
av möjligheten att för beredande av utvidgade lokaler för telegrafverket
påbygga det i omedelbar närhet av nu ifrågavarande tomt
belägna riksbankshuset, visade dock, att det var nödvändigt att redan
på en gång utföra hela grundläggningen, om man ville undvika sättningar
mellan de i olika skeden uppförda delarna av huset. I anslutning
härtill upptager den nu fastställda planen uppförande av grund
för hela den byggnad, som är avsedd att inrymmas på tomten, under
det att ovanför källarmurarna halva flygeln mot Bangårdsgatan är utelämnad.
I skrivelse den 10 december 1915 har telegrafstyrelsen meddelat,
att vid den närmare undersökning av den inköpta tomtens grundförhållanden,
som föranletts av grundläggningsarbetets påbörjande, betänkligheter
emellertid framkommit mot byggnadsarbetets företagande enligt
denna plan.
Telegrafstyrelsen yttrar sig sålunda:
»Professor H. Kreiiger, som uppgjort förslaget till grundförstärkning, har
vid avlämnande av förslaget till grundläggning anfört följande:
''De beräkningar, som legat till grund för förslagets utarbetande, hava beträffande
belastningar och dylikt utgått från tomtens fullständiga bebyggande
i enlighet med av arkitekten Aron Johansson uppgjorda ritningar. Enligt lämnade
upplysningar vore dock ämnat att tills vidare låta byggandet av övre delen
av flygeln åt Bangårdsgatan anstå och av densamma endast utföra källaren, vilket
förfaringssätt jag dock av skäl, vilka nedan skola anföras, ej kan tillstyrka.
Det är fullt tydligt att, även om byggnadens fulla tyngd först genom påbyggnad
kan längre fram komma att åverka grunden, så måste dock all pålning
utföras vid husets grundläggning i övrigt.
Undergrunden är nämligen av sådan beskaffenhet, att friktionspålning måste
användas. Av utförda undersökningar har jag funnit lämpligt att icke överskrida
4-tons belastning per påle för ernående av fullt betryggande säkerhet. Vid grund
-
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
45
läggning medelst friktionspålning kan emellertid icke undvikas en lioppressning
av grunden under tiden för byggnadens uppförande, intill dess full belastning
inträtt. En dylik lioppressning kan icke exakt beräknas, men dock begränsas
till ett mycket litet mått. Med det gjorda belastningsantagandet kan ingen skada
å byggnaden uppstå under förutsättning att grunden bliver jämnt belastad, d. v. s.
att alla pålarna erhålla samma tryck.
Det är emellertid fullt påtagligt, att om pålarna äro beräknade erhålla likformig
belastning vid husets uppbyggnad till full höjd (vilket av förut anförda
skäl är nödvändigt), så måste de erhålla en olikformig belastning, om huset delvis
uppföres till full höjd och delvis till mindre höjd.
En naturlig följd av dylik ojämn belastning blir den, att den tyngre belastade
delen hoppressas mera än den lättare belastade, och ehuruväl hoppressningarna
i absolut mått kunna vara mycket små, äro de dock tillräckliga för
åstadkommande av sprickbildning i övergången mellan husets högre och lägre del.
En ytterligare rörelse i byggnaden kommer sedan att ske, då den lägre
byggnaden längre fram skall påbyggas, så att full utbyggnad erhålles.
De vid sådant förfaringssätt uppkomna sprickorna måste anses vara till
skada för husets såväl hållbarhet som utseende.
På grund av ovan i korthet anförda orsaker, anser jag mig för min del
böra avråda från att uppföra byggnaden i skilda perioder, utan tillråder i stället
dess uppförande till full utsträckning i ett sammanhang.’
Av detta den sakkunniges utlåtande synes framgå, att det bliver nödvändigt
att uppföra byggnaden till full utsträckning i ett sammanhang, om man vill undvika
för huset skadliga sprickbildningar. Telegrafstyrelsen har därför anmodat
arkitekten att med ledning av förut granskade skisser för tillbyggnaden uppgöra
ritningar och kostnadsförslag för uppförande av byggnaden i sin helhet. Enligt
dessa ritningar skulle till den redan godkända byggnaden tillkomma följande
lokaler:
i bottenvåningen en kontorslokal samt eu lägenhet om 2 rum och kök,
en trappa upp 2 lägenheter om respektive 4 och 2 rum och kök,
två trappor upp blivande kapprum med flera utrymmen för telefonpersonalen,
samt
tre trappor upp en blivande telefonapparatsal samt en lägenhet om 2 rum
och kök.
Den ökade kostnaden för byggnaden skulle enligt upprättat kostnadsförslag
uppgå till 120,000 kronor, vilket belopp telegrafstyrelsen dock på grund av de
nuvarande oberäkneliga och osäkra prisförhållandena anser höra höjas till
150,000 kronor.
De reservlokaler, som sålunda skulle erhållas genom byggnadens färdigställande
i ett sammanhang, äro, liksom övriga för telegrafverket ännu ej behövliga
lokaler inom hela byggnaden, avsedda att uthyras. Vederbörande linjedirektör
har beräknat de hyror, som böra kunna erhållas för dessa lokaler, till
6,500 kronor om året. Skulle prisförhållandena möjliggöra byggnadens uppförande
för det i kostnadsförslaget avgivna beloppet, 120,000 kronor, erhölle man härigenom
något över 5 % på det ökade byggnadskapitalet under de högst tio år,
som detta kapital måst utgivas tidigare än som från början beräknats.»
Telegrafstyrelsen, som tillika överlämnat förnyade ritningar jämte
kostnadsförslag, uppgjorda av arkitekten Aron Johansson, har hemställt,
HM
46
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
[7.] att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att i sammanhang med anvisande
av anslag för år 1917 till inköp och bebyggande av fastigheter
för telegrafverkets räkning medgiva, att för stationsbyggnaden i Uppsala
finge användas ett belopp av 150,000 kronor utöver förut beviljade
300.000 kronor.
Av det uttalande från sakkunnig person, som sålunda föreligger,
och som man enligt min mening har all anledning att tillmäta avgörande
betydelse, framgår, att man med hänsyn till grundförhållandena
icke kan realisera den ursprungliga planen att till en början allenast
delvis bebygga tomten, utan att därvid riskera olägenheter, vilkas allvarliga
beskaffenhet nog så tydligt torde framgå av vad telegrafstyrelsen
anfört. Det synes därför framstå såsom en nödvändighet att redan
från början uppföra byggnaden i hela dess omfattning.
Mot den av telegrafstyrelsen till 150,000 kronor beräknade kostnaden
för den ifrågavarande delen av byggnaden bär jag under förhandenvarande
prisförhållanden icke funnit något att erinra. Den beräknade
kostnaden för byggnaden i dess helhet skulle alltså komma att
uppgå till 450,000 kronor.
Vad planläggningen och dispositionen av lokalerna beträffar, har
jag vid den allenast förberedande granskning, jag haft tillfälle ägna
ritningarna, ej haft någon anmärkning att därutinnan framställa. Härtill
torde jag emellertid, efter det vederbörande myndighets utlåtande inhämtats,
få återkomma vid föredragning av frågan om ritningarnas
godkännande.
Något anslagsbehov redan nu i anledning av den sålunda uppkomna
situationen föreligger emellertid icke. Fastmer har jag med
hänsyn till konjunkturerna å penningmarknaden funnit mig böra ifrågasätta,
att det av telegrafstyrelsen begärda anslaget till bygget för år
1917 skulle något begränsas. Vid överläggningar i ämnet med chefen
för telegrafstyrelsen har jag inhämtat, att beloppet för nämnda år skulle
utan menlig inverkan å byggnadsföretagets fortgång kunna minskas med
50.000 kronor eller således till 102,800 kronor, vartill anslagsbeloppet
för nästkommande år alltså torde böra sättas.
Därest telegrafstyrelsens av mig här förordade förslag beträffande
byggnadsföretagets genomförande i ett sammanhang vinner Kungl.
Maj:ts gillande, torde framställning böra göras hos riksdagen om ändring
av dess nästlidet år i ämnet fattade beslut.
Snndsvaii. Den ifråga om telegrafverkets rörelse och lokalbehov i Sundsvall
åvägabragta utredningen giver uppenbarligen vid handen, att tillbygg -
47
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
nåd av telegraflokalerna därstädes inom en nära framtid bliver nödvändig.
för detta ändamål skulle begagnas en telegrafverket tillhörig,
till förråd för närvarande använd tomt, vilken är belägen intill den
tomt, vara de nuvarande telegraflokalerna äro uppförda. Under dessa
förhållanden har jag — med hänsyn jämväl till önskvärdheten att hålla
möjligheten öppen för de. än ytterligare utvidgningar av lokalerna, som
torde kunna förväntas i sinom tid bliva behövliga — för min del intet
att erinra mot telegrafstyrelsens förslag att inköpa en tredje, bredvid
de bägge telegrafverket redan tillhöriga tomterna belägen tomt, som då
skulle tagas i bruk för förrådet. Den betingade köpeskillingen, 8,000
kronor, synes skälig.
För uppförande av bostadshus för föreståndare och biträdande personal
vid en radiostation, avsedd att övertagas från marinförvaltningen och
öppnas för allmän trafik, begär telegrafstyrelsen ett belopp av 40,000
kronor. Jag har tagit del av detaljerna beträffande detta förslag och
tillstyrker detsamma.
Under förutsättning av bifall till vad här ovan föreslagits skulle
för inköp och bebyggande av fastigheter för telegrafverkets behov
för år 1917 erfordras ett anslag av 250,000 kronor att användas på
följande sätt:
till stationsbyggnaden i Eskilstuna................................ kronor 99,200:_
» » i Uppsala................................... » 102’800: —
» inköp av byggnadstomt i Sundsvall........................ » 8,000: —
y> uppförande av bostadshus vid eu radiostation.. » 40,000:_
Summa kronor 250,000: —
På grund av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kung].
Maj:t måtte föreslå riksdagen
dels medgiva
att för telegrafverkets räkning må inköpas tomten
nr 6 i kvarteret Saturnus i Sundsvall för en köpeskilling
av högst 8,000 kronor, samt
att vid en radiostation, som det är avsett att telegrafstyrelsen
skall övertaga från marinförvaltningen,
må uppföras ett bostadshus för en kostnad av högst
40,000 kronor,
dels, med ändring av riksdagens år 1915 i ämnet
fattade beslut, medgiva, att för telegrafverkets räk
-
48
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
ning må å tomten nr 2 i kvarteret Draken i Uppsala
uppföras en telegrafstationsbyggnad för en kostnad
icke överstigande 450,000 kronor,
dels ock för år 1917 anvisa till inköp och bebyggande
av fastigheter för telegrafverkets räkning ett anslag
av 250,000 kronor.
2. Fortsatt utveckling av statens telefon- ock telegrafväsende.
[8.] 1 skrivelse den 24 september 1915 har telegrafstyrelsen jämväl
Fortsatt gjort framställning om anvisande av anslag till fortsatt utveckling av
utveckling statens telefon- och telegrafväsende för år 1917.
telefon- "och Innan jag redogör för styrelsens framställning i detta avseende,
telegraf- må erjnva8? att, sedan 1915 års riksdag för fortsatt utveckling av statens
väsen e. telefon_ och telegrafväsende anvisat ett anslag av 5,800,000 kronor,
Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 18 juni 1915 anbefallt statskontoret
att till telegrafstyrelsen, på rekvisition, under år 1915 av under
händer varande medel förskottsvis utbetala dels av telegrafstyrelsen
jämlikt särskilda nådiga brev den 16 april och den 8 juni 1915 för
uppförande av vissa radiotelegrafstationer förskjutna belopp, högst
800,000 kronor, dels ock, i mån av behov, återstoden av omförmälda
anslag å 5,800,000 kronor, varjämte Kungl. Maj:t bemyndigat telegrafstyrelsen
att för ifrågavarande ändamål, etter ingången av år 1916, hos
riksgäldskontoret, på rekvisition, i mån av behov lyfta vad som av
förberörda av riksdagen anvisade belopp då kunde återstå.
I nu förevarande skrivelse har telegrafstyrelsen anmält, att de anläggningar,
vilka voro avsedda att utföras för omförmälda medel, i
huvudsak komma att bliva färdiga under år 1915.
Därjämte har styrelsen beträffande anslagsbehovet för år 1917 anfört
följande:
»Till vilka belopp de för telefon- och telegrafväsendets utveckling avsedda
medel för de senaste tio åren uppgått, framgår av följande tablå:
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
49
k r. |
Anslags- och lånemedel, för |
Summa. |
||
intcrurbana telefonledningar. |
lokala telefonnät. |
te le gr af-ledningar. |
||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
|
1906 ............... |
1,800,000 |
1,700,000 |
19,750 |
3,519,750 |
1907 .................................... |
2,500,000 |
2,500,000 |
99,200 |
5,099,200 |
1908 .................................... |
2,500,000 |
2,500,000 |
35,400 |
5,035,400 |
1909 ................................... |
750,000 |
3,250,000 |
136,800 |
4,136,800 |
1910 .................................. |
650,000 |
2,850,000 |
7,500 |
3,507,500 |
1911 .................................... |
950,000 |
3,050,000 |
11,000 |
4,011,000 |
1912 .................................... |
1,300,000 |
2,693,700 |
6,300 |
4,000,000 |
1913 .................................... |
9 1,750,000 |
2,746,700 |
53.300 |
9 4,750,000 |
1914 .................................... |
b2) 1,975,000 |
3,100,000 |
50,000 |
b a) 5,125,000 |
1915 ................................... |
1,850,000 |
3,123,000 |
827,000 |
5,800,000 |
b Inklusive anslag för telefonkabel till Gottland.
*) » » » » » Tyskland,
Den samtalstrafik, som de interurhana telefonledningarna äro avsedda att
förmedla, bär, allt efter som nya ledningar öppnats, befunnit sig i ständig tillväxt.
En översikt av de senaste tio årens utveckling i fråga om antalet telefonsamtal
mot särskild avgift visar följande siffror:
Telefonsamtal mot |
Sam tals-avgifter |
Ökning under året |
||||
Å r. |
i samtal |
i samtalsavgifter |
||||
kronor. |
%■ |
kronor. |
%■ |
|||
1906 ...................... |
10,793,880 perioder |
3,460,950 |
18.3 |
562,431 |
19.4 |
|
1907 ...................... |
12,911,168 |
)) |
4,099,414 |
19.6 |
638,464 |
18.4 |
1908 ................... |
14,730,878 |
» |
4,525,004 |
14.1 |
425,590 |
10.4 |
1909 ............ |
16,751,450 |
» |
5,061,764 |
13.7 |
536,760 |
11.8 |
1910 ............................................. |
18,971,853 |
» |
5,570,431 |
13.3 |
517,667 |
10.2 |
1911 ........................... |
20,819,076 |
» |
6,150,864 |
9.7 |
571,433 |
10.2 |
1912 .......................... |
23,331,342 |
» |
6,846,855 |
10.8 |
695,991 |
11.8 |
1913 ............... |
25,020,841 |
» |
7,287,265 |
7.2 |
440,410 |
6.4 |
1914 ........................ |
27,387,032 |
» |
8,062,610 |
9.5 |
775,345 |
10.7 |
omkring |
omkring |
|||||
1915 ............................................. |
28,700,000 |
» |
9,072,000 |
4.8 |
1,009,400 |
11.1 |
Av dessa siffror äro de för år 1915 approximativt beräknade med ledning
av förhållandena under de sex första månaderna av året.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft.
7
50
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
Den utveckling, som framgår av dessa siffror, synes allt fortfarande komma
att äga bestånd, och det måste därför vara telegrafstyrelsen angeläget att genom
anläggande av nya förbindelser bereda möjlighet att framföra den växande trafiken
och tillfredsställa de ökade anspråken på en snabb expedition.
Det belopp, som avses för interurbana telefonledningar och som under år
1914 — förutom anslag för telefonkablar till Gottland och till Tyskland — uppgick
till 1,500,000 kronor samt under år 1915 till 1,850,000 kronor, har för år 1916 ansetts
böra upptagas till 2,993,400 kronor. Av denna summa skulle 2,644,700
kronor användas till nya ledningar, 143,200 kronor till kablar, stationsanordningar
och stolplinjer för det interurbana telefonnätet, samt 205,500 kronor
reserveras för oförutsedda ledningar, som visa sig oundgängligen behövliga under
året.
Beträffande de lokala telefonnäten har på samma sätt, som ägt rum under
de närmast föregående åren, även under år 1915 utvecklingen av statens telefonväsende
skett genom anordnande av telefonnät å sådana orter, där dylika förut
icke funnits, genom anläggning av nya landsledningar samt genom utvidgning av
statens förutvarande lokalnät.
Utvecklingens gång under de senaste tio åren framgår av följande uppgifter:
Å r. |
Antal telefon-apparater vid |
Under året |
Ökning i antalet |
Ökning under året |
||
Kronor. |
Antal. |
%■ |
Kronor. |
%■ |
||
1906.................................... |
90,811 |
4,547,447 |
8,817 |
10.8 |
415,159 |
10. o |
1907.................................... |
102,094 |
5,177,171 |
11,283 |
12.4 |
629,724 |
13.9 |
1908................................... |
109,939 |
5,695,571 |
7,845 |
7.7 |
518,400 |
lO.o |
1909.................................... |
118,949 |
5,980,588 |
9,010 |
8.2 |
285,017 |
5.0 |
1910.................................... |
128,410 |
6,437,264 |
9,461 |
8.o |
456,676 |
7.6 |
1911.................................... |
137,799 |
7,110,920 |
9,389 |
7.3 |
673,656 |
10.5 |
1912.................................... |
148,372 |
7,727,499 |
10,673 |
7.8 |
616,579 |
8.7 |
1913.................................... |
159,252 |
8,299,065 |
10,880 |
7.3 |
571,566 |
7.9 |
1914.................................... |
169,794 |
8,796,582 |
10,542 |
6.2 |
497,517 |
5.7 |
omkring |
omkring |
|||||
1915.................................... |
178,500 |
9,300,000 |
8,700 |
4.9 |
500,000 |
5.7 |
Yid uppgörande av arbetsplanen för år 1916 har telegrafstyrelsen, oaktat
arbetena begränsats till de allra nödvändigaste, icke kunnat upptaga de för planens
genomförande, beträffande de lokala telefonnäten erforderliga medel, till
lägre belopp än 3,700,000 kronor.
I nämnda summa ingår jämväl, motsvarande vad som skett vid beräknande
av anslagen för år 1915, ett belopp av 374,720 kronor, avsett dels att användas
för sådana arbeten, som icke redan nu kunnat förutses, men som under år 1916
anses komma att visa sig erforderliga och icke utan största olägenhet kunna upp
-
Utgifter för kapitalökning: bil. 1. 51
skjutas till ett efterföljande år, dels att möta oförutsedda ytterligare prisstegringar
å för telegrafverkets arbeten erforderliga materialier.
Telegraf trafikens utveckling under de senaste tio åren framgår av följande
uppgifter:
Antal telegram. |
Telegram -avgifter. |
Ökning (minskning —) |
|||
Å r. |
i antal |
i telegramaygifter. |
|||
%>■ |
Kronor. |
%■ |
|||
1906................................................... |
3,472,524 |
2,165,835 |
8.8 |
131,547 |
6.5 |
1907................................................... |
3,780,319 |
2,292,865 |
8.9 |
127,030 |
5.9 |
1908.................................................. |
3,822,897 |
2,228,494 |
1.1 |
64,371 |
— 2.8 |
1909................................................... |
3,963,079 |
2,207,090 |
3.7 |
21,404 |
— 1.0 |
1910.................................................. |
4,142,060 |
2,207,959 |
4.5 |
869 |
0.04 |
1911................................................... |
4,380,997 |
2,316,290 |
5.8 |
108,331 |
4.9 |
1912................................................... |
4,912,525 |
2,606,472 |
10.9 |
290,182 |
12.5 |
1913................................................... |
5,141,302 |
2,678,673 |
4.7 |
72,201 |
2.8 |
1914.................................................. |
5,907,278 |
3,916,935 |
14.9 |
1,238,262 |
46.2 |
1915................................................... |
omkring 6,843,500 |
omkring 5,543,000 |
13.7 |
1,626,100 |
29.4 |
Under det att under år 1914 inga nya telegrafledningar upptogos till utförande,
utan endast en radiostation, samt under år 1915 förutom radiostationer
endast tre telegrafledningar upptagits för en kostnad av sammanlagt 27,000 kronor,
bar telegrafstyrelsen däremot ansett sig nödsakad att för år 1916 anhålla
om ett belopp av 306,600 kronor för utvidgning av telegrafnätet, därav 279,900
kronor för nya telegrafledningar. Att styrelsen nu måst upptaga ett så stort
belopp för nya telegrafledningar beror därpå, att byggandet av nya telegrafledningar
hållits nere under flera år. Något större belopp för detta ändamål har
ej beviljats sedan år 1909, då 136,800 kronor anslogos. Den alltjämt stegrade
telegramtrafiken måste dock nu erhålla ökade framkomstmöjligheter. Den största
utgiften för nya telegrafledningar betingas av det oavvisliga behovet av förbättrad
förbindelse för den alltjämt ökade telegram växlingen med Tyskland, för vilken
avses en kopparledning Stockholm—Malmö, medtagande en kostnad av
128,700 kronor.»
Under förutsättning av bifall till vad sålunda föreslagits skulle
anslaget till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
uppgå till 7,000,000 kronor.
I anledning härav anför styrelsen ytterligare:
52
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
»Oaktat telegrafstyrelsen väl uppmärksammat den ovannämnda föreskrift
om sparsamhet, som lämnats av statsrådet och chefen för civildepartementet, har
styrelsen sålunda nödgats för år 1916 begära 1,200,000 kronor utöver det belopp,
5,800,000 kronor, som anslagits för år 1915. Ökningen beror huvudsakligen på
de avsevärt ökade prisen å alla materialier, särskilt koppartråd och kablar. Att
med anledning av denna prisstegring uppskjuta allt för mycket arbeten torde ej
vara ekonomiskt, då någon sänkning i den allmänna prisnivån ej torde vara att
förvänta under den närmaste framtiden.
När telegrafstyrelsen gått att undersöka, huruvida något av de nu begärda
anslagen kunnat ytterligare nedpressas, har styrelsen först funnit, att beträffande
lokalnäten inga arbeten medtagits, som kunna uppskjutas, såvida telefonabonnenter
skola kunna mottagas såväl inom förutvarande telefonnät som på nya
orter, där abonnenter anmäla sig i tillräckligt antal. Att inskränka arbetena på
telefonnäten skulle nämligen förorsaka, antingen att över hela landet inga abonnenter
skulle kunna mottagas utöver ett bestämt mindre antal, eller att inom
vissa delar av städer och orter abonnenter ej skulle kunna mottagas av brist på
kabelledningar.
Den del av anslaget, som skulle användas för utökning av interurbannätet,
uppgår till ej mindre än 2,993,400 kronor. Interurbantrafiken har allt fortfararande
en ständigt stigande betydelse för underlättandet av den kommersiella
samfärdseln och kräver för att kunna bereda densamma erforderlig rörelsefrihet
på snart sagt alla håll nya ledningar. Ehuru telegrafstyrelsen väl känner detta
behov, som även esomoftast av allmänheten med en viss otålighet framhållits,
har styrelsen dock icke ansett sig nu kunna begära anslag till flera än de allra
viktigaste av de ledningar, som för trafikens normala utveckling äro behövliga.
De ledningar, som erfordras för att upptaga den väntade trafiken på den
av 1914 års riksdag beslutade telefonkabeln till Tyskland, hava ej medtagits i
förslaget, enär de pågående politiska förvecklingarna antagligen komma att
omöjliggöra beställning, tillverkning och nedläggande av denna kabel under
år 1916.
De nya interurbana telefonanläggningar, utvidgningar inom lokala telefonnät
och nya telegrafanläggningar, vilka under 1916 synas telegrafstyrelsen böra ifrågakomma,
såvida icke ändrade förhållanden göra det lämpligt att i stället för en
eller annan av dessa andra arbeten företagas, äro:
I. Interurbana telefonnätet.
Stockholm—Göteborg .........................................................
Kalmar—Karlskrona............................................................
Stockholm—Västervik—Oskarshamn.................................
» —Lund ...............................................................
» -—Sundsvall.........................................................
» —Luleå ...............................................................
» —Krvlbo ............................................................
» —Norrköping.....................................................
Gö teb org—Malm ö ..............................................................
» —Skövde—Örebro..............................................
» —Åmål—Säffle ..................................................
Kr. 213,500: —
» 39,750: —
» 178,600: —
» 285,050: —
» 193,900: —
» 904,000: —
» 59,700: —
» 61,100: —
» 152,800: —
» 118,300: —
» 74,000: —
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
53
Nässjö—Norrköping ......................
Kristianstad—Hässleholm.............
Växjö—Kalmar...............................
» —Hässleholm.........................
M j ölb j—Näs sj ö...............................
Växjö—Jönköping .........................
Borås—Ulricehamn.........................
Ulricehamn—Jönköping................
Luleå—Nederkalix .........................
Halmstad—Falkenberg ...............
Uppsala—Enköping ......................
Stockholm—Dalarö.........................
Karlshamn (stationsinredning)
Trälleborg ( » ) ....
Ängelholm ( » ) ....
Nässjö ( » ) ....
Mjölby—Boxholm (ny stolplinje).
Laxå—Finnerödja ( » ).
Diverse mindre arbeten...............
Oförutsedda interurbanledningar............
.......................... Kr. |
76,000: — |
.......................... » |
13,000: — |
.......................... t> |
54,500: — |
......................... » |
47,800: — |
.......................... » |
35,000: — |
.......................... » |
58,200: — |
.......................... » |
4,900: — |
.......................... » |
23,500: — |
.......................... » |
39,300: — |
.......................... » |
4,500: — |
.......................... » |
4,000: — |
.......................... » |
3,300: — |
.......................... » |
21,100: — |
.......................... » |
19,200: — |
......................... » |
7,700: — |
........................ » |
19,800: — |
......................... » |
20,000: — |
......................... » |
6,000: — |
......................... 5> |
49.400: — |
Summa 2,787,900: — |
|
...................... Kr. |
205,500: — |
Summa Kr. |
2,993,400: — |
II. Utvidgning av lokala telefonnätet.
Anläggning av nya växelstationer ........................................
Anläggning av landsledningar.
Göteborg—Kungälv .......................................................................
Landskrona—Teckomatorp ...........................................................
Ystad—Svenstorp............................................................................
Varberg—Ullared...........................................................................
Jönköping—Mullsjö .......................................................................
Vara—Nossebro ............................................................................
Pålsboda—Käfvesta ........................................................................
Uddeholm—Stöllet...........................................................................
Vansbro—Myrbacka ......................................................................
Gnesta—Svärdsbro..........................................................................
Finspång—Hällestad........................................................................
Katrineholm—Vingåker ..................................................................
Uppsala—Lagga .............................................................................
Grisslehamn—Ortala........................................................................
Stockholm—Trosa ...........................................................................
Söderhamn—Kilafors .....................................................................
Bergsjö—Jättendal...........................................................................
Kr. 300,000: —
1,500: —
1,500: —
900: —
2,800: —
2,700: —
1,500: —
1.000: —
6,200: —
1,200: —
2,100: —
1,200: —
1,800: —
1,050: —
1,550: —
3,300: —
3,300: —
1,000: —
54
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
Örnsköldsvik—Björna ............................
Östersund—Hammerdal—Sikås.............
Tännäs—Funäsdalen—Tändalsbyn .......
Föllinge—Lillholmsjö ............................
Backe—Dorotea .....................................
Guliksberg—Tjäl .....................................
Åsele—Gafsele .......................................
Pengsjö—Åbosjö.....................................
Abborrträsk—Siksjön ............................
Paj ala—Anttis ........................................
Harads—Edefors....................................
Malmö—Skanör ....................................
Stockholm—Bo.......................................
» —Bogesund ...........................
» —Bålsta..................................
» —Djurö ..................................
» —Södra Ljusterö ................
Ingmarsö—Moja ....................................
Stockholm—Norra Ljusterö ................
» —Nynäshamn 4 st..............
» —Hölö .................................
» —Bimbo 2 st.......................
» —Skägga ..............................
» —Skäl vik ..............................
» —Sorunda..............................
» —Svartsjö..............................
» —Säbyholmj..........................
» —Tappström ........................
» —Åsätra.................................
» —Ösmo Haga........................
Finsta—Bimbo .......................................
Kårsta—Bimbo.......................................
Stockholm—Drottningholm 4 st..........
Tranebergsbro—Drottningholm, reglar
Kårsta—Bimbo, reglar...........................
Anläggning av Icabelvägar samt utvidgning av näten
Hälsingborg.
Karlshamn .
Landskrona .
Malmö ........
Trälleborg ...
Ängelholm
Göteborg ....
Jönköping...
Uddevalla ....
Karlskoga ...
i:
Kr. |
6,000 |
— |
10,500 |
— |
|
2,900 |
— |
|
T> |
1,100 |
— |
> |
8,000 |
— |
» |
1,500 |
— |
» |
1,900 |
— |
> |
800 |
— |
> |
1,900 |
— |
3,500 |
— |
|
* |
1,500 |
— |
» |
3,400 |
— |
» |
450 |
— |
300 |
— |
|
2,800 |
— |
|
1,100 |
— |
|
1,500 |
— |
|
> |
7,700 |
— |
» |
2,200 |
— |
» |
16,100 |
— |
» |
2,000 |
— |
» |
3,450 |
— |
» |
400 |
— |
» |
4,500 |
— |
» |
4,600 |
— |
■» |
3,200 |
— |
2,400 |
— |
|
» |
1.100 |
— |
» |
1,900 |
— |
4,000 |
— |
|
700 |
— |
|
1,200 |
— |
|
1,650 |
— |
|
» |
700 |
— |
> |
2,100 |
— |
Kr. |
143,650 |
— |
Kr. |
42,610 |
; _ |
57,800 |
; — |
|
» |
73,500 |
: — |
99,500 |
; - |
|
» |
45,900 |
: — |
» |
20,380 |
: — |
» |
210,600 |
: — |
» |
16,300 |
: — |
37,000 |
: — |
|
10,200 |
: — |
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
55
Mjölby.....................
Norrköping ............
Nässjö....................
Stockholm...............
Uppsala..................
Östersund...............
Mindre nätarbeten
Kr.
18,100:
34,600:
15,200:
422,550:
15,200: ■
13,100: •
154,090: ■
Summa Kr. 1,286,630: —
Anordnande av nya abonnentledningar vid förut befintliga nät:
Inom I linjedistriktet ...
» II »
» III »
» IV
» V »
* VI
* VII
Kr.
475,000:
220,000:
140,000:
500,000:
140,000: •
70,000: ■
50.000: •
Oförutsedda arbeten
Summa Kr. 1,595,000:
.............. » 374,720:
in. Telegrafnätet.
Stockholm—Malmö..............
» —Södertälje ........
» —Nässjö..............
Örebro—Skövde....................
Stockholm—Ludvika ...........
Ange—Haparanda.................
Luleå—Boden.......................
Diverse mindre arbeten......
............................. Kr. |
128,700: — |
.............................. » |
1,500: — |
.............................. » |
23,200: — |
.......... ................. » |
10,500: — |
18,200: — |
|
96,000: — |
|
.............................. » |
1,800; — |
Summa |
279,900: — |
................................ Kr. |
26,700: — |
Summa Kr. |
306,600: — |
Sammanfattning.
I.
II.
m.
Interurbana telefonledningar ...............
Oförutsedda » ..................
Anläggning av nya växelstationer.........
* » » landsledningar ......
» » » kabelvägar m. m....
s » » abonnentledningar
Oförutsedda arbeten ..............................
Telegrafnätet .........................................
... Kr. 2,787,900 |
— 2,993,400: — |
... Kr. 300,000 |
— |
... > 143,650 |
— |
* 1,286,630 |
— |
» 1,595,000 |
— |
• ■ » 374,720 |
~ 3,700,000: - |
... Kr. 306,600 |
— 306.600: — |
Summa Kronor 7,000,000:—»
[8-]
Departements
chefen.
56 Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
Telegrafstyrelsens förslag till beräknande av anslag för fortsatt
utveckling av statens telefon- och telegrafväsende innebär, i jämförelse
med vad som anvisats för år 1916, att anslaget skulle ökas för interurbana
telefonledningar med 1,143,400 kronor och för det lokala telefonnätet
med 577,000 kronor. För telegrafändamål anvisades för år
1916 sammanlagt 827,000 kronor, under det att för år 1917 nu begäres
306,600 kronor, således en minskning av 520,400 kronor. Av
det för år 1916 beviljade beloppet voro emellertid 800,000 kronor avsedda
för inrättande av radiotelegrafstationer och allenast 27,000 kronor
för anordnande av telegrafledningar. Nyssnämnda belopp av 306,600
kronor är åter uteslutande avsett för telegrafledningar, vadan förslaget
innebär en anslagsökning för sistberörda ändamål av 279,600 kronor.
Sammanlagt innebär styrelsens anslagskrav för fortsatt utveckling av
statens telefon- och telegrafväsende en ökning i förhållande till anslaget
för år 1916 av 1,200,000 kronor. Emellertid beror denna ökning.enligt
styrelsens uppgift, vars riktighet jag ej har anledning att ifrågasätta,
till största delen av ökade priser å materialier, särskilt koppartråd
och. kablar. _
Tidigare har vid upprepade tillfällen såsom skäl för bifall till telegrafstyrelsens
framställningar om anslag för här ifrågavarande ändamål
framhållits dels den betydelse, ett väl utvecklat telefon- och telegrafnät
måste äga för näringslivet, dels ock den omständigheten, att de i telegrafstyrelsens
anläggningar bundna kapital omedelbart lämna god avkastning.
Dessa synpunkter torde alltjämt äga full giltighet.
Med hänsyn därtill och då den av telegrafstyrelsen lämnade utredningen
synes ådagalägga, att det av styrelsen nu äskade beloppet
uppenbarligen allenast motsvarar vad som erfordras, för att statens
telefon- och telegrafnät skall kunna möta den stadigt tillväxande trafikens
krav, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för fortsatt utveckling av statens telefon- och
telegrafväsende för år 1917 anvisa ett anslag av
7,000,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis
redan under år 1916 av tillgängliga medel
utanordna beloppet.
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
5?
Statens järnvägar.
1. Nya byggnader och anläggningar.
I skrivelse den 27 oktober 1915 har järnvägsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte av nu sammanträdande riksdag äska erforderligt
anslag till utförande av nya byggnader och anläggningar vid statens
lör trafik upplåtna järnvägar. Styrelsen fäster uppmärksamheten därpå,
att i det sålunda begärda anslaget icke ingå kostnaderna för dubbelspårsbyggnader
samt ombyggnad av större bangårdar, utan har styrelsen
för dessa arbeten begärt medel i samband med äskanden för
nya statsbanebyggnader; och återkommer jag senare till behandling av
dessa anslagskrav.
Sammanlagda kostnaden för de uti förevarande skrivelse angivna
n3''a byggnader och anläggningar upptager styrelsen till 6,563,500 kronor.
Av detta belopp avse 5,913,500 kronor förut ej beslutade nybyggnader
och anläggningar samt återstoden 650,000 kronor, fullföljande
av sådana arbeten, som redan beslutits.
Emellertid anmäler styrelsen, att följande arbeten, för vilka föregående
års riksdagar beviljat medel, icke kommit eller lämpligen böra
komma till utförande på grund av förändrade dispositioner:
Av 1905 års riksdag.
Anordnande av vattenreningsapparat till lokomotivstallarna i
Göteborg.................................................................................... kronor 11,000: —
Av 1907 års riksdag.
Uppförande av kolbås vid Gnesta................................................ » 8,200:_
Av 1909 års riksdag.
Uppförande av boställshus vid Lerbäck ...................................... » 14,500:_
Uppförande av boställshus vid Sjölunda (Malmö)........................ » 19’ö00: —
Summa kronor 53,200: —
Styrelsen föreslår nu, att dessa medel beräknas såsom tillgängliga för
täckande av motsvarande del av det nu begärda anslagsbelÖppet, som avser
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 höft. 8
[9.]
Nya byggnader
och anläggningar
vid statens
trafikerade
järnvägar.
58 Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
förut ej beslutade nybyggnader och anläggningar. Det erforderliga
beloppet för sistnämnda arbeten skulle sålunda utgöra 5,860,300 kronor,
och skulle det behövliga anslaget i dess helhet uppgå till 6,510,300
kronor. ,
I fråga om möjligheten och lämpligheten av anslagets begränsning
utöver vad styrelsens förslag innebär gör styrelsen därefter följande
allmänna uttalande:
»Beträffande storleken av det begärda anslaget har styrelsen vant angelägen
att i överensstämmelse med anmodan från statsrådet och chefen för civildepartementet
iakttaga all den sparsamhet, som lämpligen låtit sig gorå. Att utöver
vad sålunda skett ifrågasätta ytterligare inskränkningar ianslagsbeloppen,o anser
styrelsen icke tillrådligt. Att nu begärt belopp överstiger det forhdet år begärda
beloppet för motsvarande arbeten, är oundvikligt såsom följd dels av
den inskränkning av arbetena, som av styrelsen och sedermera Kung!. aj.
och riksdagen förlidet år vidtogs, dels av ökad trafik och darav sig härledande
behov Styrelsen hade redan år 1914 tillfälle framhålla, att ett återhållande ett
år av’ vissa trängande arbeten vid statsbanan alltid medför framtida olagenheter,
enär ett uppskjutande alltid måste tagas igen genom forcerat kapitalutlägg
kommande år. Härtill kommer, att statsbanans olika anläggningar för
trafikens besörjande måste hållas i fullvärdigt beredskap för att — vare sig den
under senaste tiden rådande högtrafiken skulle i större eller mindre utsträckning
komma att fortfara eller blott den jämnt stigande utveckling av trafiken som
iakttogs före krigets rubbande inverkan, skulle komma att vidvara statsbanan
dels skall kunna rätt tjäna den allmänna rörelsens behov, dels skall sjalv kunna
utnyttja möjligheterna att i och med den ökade trafikrorelsen erhålla större
vinster och bättre avkastning på det samlade däri nedlagda kapitalet.
Att de krav, som styrelsen i nu förevarande framställning upptagit, aro
inskränkta till ett minimum, torde även framgå därav, att åtskilliga arbeten, av
natur att snarast böra komma till genomförande, med hänsyn till de kritiska
tiderna icke blivit i förslaget upptagna utan tillsvidare undanskjutits.
Bland dylika arbeten märkas:
Utvidgning av Örebro station och anläggning av ny lokomotivstation därstädes,
större utvidgning av Hallsbergs station, utvidgning och omläggning av
stationen i Falkenberg och därmed sammanhängande linjearbeten, ytterligare
erforderliga arbeten å Luleå och Svartö bangårdar, inlösen och utvidgning av
Herrljunga station, utvidgning av Uppsala, Krylbo, Kavlmge, Odakra, Tranås
m. fl. stationer, nya färjelägen vid Trälleborgs ångfärjestation och i samband darmed
utvidgning av stationen därstädes, allt arbeten av synnerligen trängande
natur och stor omfattning, krävande avsevärda kapitalutlägg.
Därjämte bör beaktas, att för de större arbeten, som av styrelsen nödvändigt
ansetts böra upptagas och icke längre kunna undanskjutas, anslagen uppdelats
på flera år och för första året endast upptagits så stort belopp, att arbetena
kunna förberedas och igångsättas,'' samt på håll, där sa sig gorå later, utföras
till sådant omfång, att de största olägenheterna undanröjas.
59
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
Styrelsen önskar även framhålla, att behovet att utföra de arbeten, vilka
styrelsen här nedan ansett erforderliga för undvikande av större tågrubbningar
och därmed sammanhängande risk för trafiksäkerheten, framträder så mycket
starkare i och med den fortgående trafikökningen och ökade antalet tåg.
Denna trafikökning är sålunda vad som i sista hand motiverar behovet av
de flesta arbeten, som föreslagits, ehuru i varje särskilt fall närmare specificerats
de skäl, som föreligga för utförandet av den förevarande anläggningen.
De arbeten, som därutöver föreslagits, innebära antingen en ekonomisk vinst
för statsbanan genom inbesparingar eller minskning av andra årligen återkommande
utgiftsposter, eller ock hava de förestavats av hänsyn till personalen, för
att bereda denna vissa förmåner, väl motiverade av den ansvarsfulla och i många
fall under svåra klimatiska förhållanden pågående tjänstgöringen.»
Styrelsen övergår härefter till frågan om erforderliga medel till
förut ej beslutade arbeten samt lämnar därutinnan en närmare redogörelse
för de särskilda ändamål, till vilka styrelsen tänkt sig anslaget i
denna del skola användas. Denna redogörelse innehåller följande:
»l:o) Husbyggnader.
a) Boställshus.
För tillgodoseendet av behovet av bostäder för personalen har jämväl för
år 1917 upptagits anslag för uppförande av boställshus vid nedanstående platser.
Kostnaderna för dessa hus hava beräknats i anslutning till den av 1911 års husbyggnadskommission
verkställda utredningen. Utrymmen och inredning i desamma
hava likaledes beräknats i överensstämmelse med de av sagda kommission
framlagda förslagen, på sätt skett vid de boställshus, för vilka anslag under de
fyra senaste åren av riksdagen beviljats.
Vid Stockholms central.
Inköp av fastighet......................................................................... kronor 280,000: —
I sin föregående år ingivna underdåniga framställning om anslag begärde
styrelsen bland annat även medel för inköp av en fastighet invid Stockholms
centralstation för att därigenom erhålla bostäder åt vid stationen tjänstgörande
personal, men ansåg Kung! Maj:t, att frågan härom tillsvidare kunde undanskjutas,
vilket även blev riksdagens beslut.
Med anledning härav och då styrelsen anser, att det är av största vikt att
snarast få denna bostadsfråga löst, får styrelsen anhålla, att medel för förvärv av
den i kvarteret Riddaren med adressnummer 70 Mästersamuelsgatan invid bangården
belägna fastigheten nu måtte upptagas i 1916 års äskanden.
Som skäl härtill får styrelsen åberopa vad styrelsen föregående år framhållit,
vilket i huvudsak var följande.
60
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
Av den personal, som tjänstgör vid centralstationen, finnes en del tjänstemän,
vilkas närvaro vid stationen allt som oftast påfordras även utom de normala
tjänstgöringstiderna. Då det icke i förväg kan avgöras, då sådan extra
inkallelse i tjänst kan behövas, och då skyndsam inställelse ofta är av nöden, är
det av vikt, att denna personal är lätt att anträffa, och bör densamma därför
icke bo för långt från stationen. Hittills har därför varit ordnat så, att så många
som möjligt av ifrågavarande personal beretts bostäder in natura i de statens
järnvägars hus väster om centralbangården, vilka inköpts för stationens utvidgning.
Dessa komma redan under år 1916 att rivas för att lämna plats för bangårdsutvidgningen,
och måste därför andra anordningar för beredande av lämpliga
bostäder för personalen i fråga träffas. Det har visat sig omöjligt att i stationens
närhet kunna förhyra behövligt antal lämpliga bostäder, och har styrelsen därför
ansett, att den bästa lösningen vore att inköpa ovannämnda fastighet. Efter
vidtagna förändringsarbeten av byggnadens inredning skulle erforderliga bostäder
inom fastigheten kunna beredas åt 2 överbanmästare, 1 banmästare av 2 klass,
3 banvakter, 2 elektriska reparatörer, 1 signalreparatör, 1 bangårdsmästare, 2
stationsförmän och 2 vagnförmän, varjämte lokal för efterkravsbyrån, som för
närvarande är inrymd i av statens järnvägar förhyrd lokal, även erhålles.
Det med ägaren till fastigheten föregående år gjorda avtalet angående fastighetens
försäljning till statens järnvägar för 275,000 kronor har, såsom var att
förutse, nu ej kunnat förnyas, utan har ägaren höjt priset till 280,000 kronor,
vilket styrelsen även finner antagligt.
På grund av fastighetens centrala läge blir visserligen enhetspriset för däri
anordnad boställslägenhet jämförelsevis högt, men detta måste anses motvägas
av fördelen att hava viss erforderlig personal boende i nära beredskap. Vad
beträffar den föreslagna kapitalplaceringen genom fastighetens förvärvande så
torde även böra påvisas den fördel, som fastighetens läge nära invid järnvägen
innebär för en framtida erforderlig utvidgning av styrelsens och distriktsförvaltningens
lokaler. Detta läge möjliggör nämligen, att genom överbyggnad av den
mellan statens järnvägars ägande fastighet och nu ifrågavarande fastighet belägna
Mästersamuelsgatan direkt förbindelse kan erhållas mellan lokaler i sistnämnda
fastighet och nu förefintliga lokaler i centralstationen och intilliggande annexbyggnad.
Då ett ytterligare undanskjutande av beslutet i denna fråga enligt styrelsens
mening icke vore välbetänkt, får styrelsen anhålla att för inköp av nämnda
fastighet ett belopp av 280,000 kronor ställes till styrelsens disposition för år
1917, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916 utanordna detta belopp.
Vid Alster.
Uppförande av boställshus.............................................................. kronor 14,000: —
Av den vid stationen tjänstgörande personalen sakna 2 stationskarlar bostad
in natura. Då det icke är möjligt att på rimligt avstånd från stationen få förhyra
lämpliga bostäder, anser styrelsen det synnerligen angeläget att genom
uppförandet av ett boställshus bereda lägenheter för nämnda personal. Byggnaden
är avsedd att uppföras av trä och inrymma 2 lägenheter om två rum
och kök.
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
61
Vid Skrea.
Uppförande av boställshus..................................................... kronor 11,000:_
Å denna station tjänstgörande stationskarl har ej kunnat erhålla bostad
närmare än i Falkenberg och har därför omkring 6 kilometers landsväg att färdas
för inställelse i tjänst. Då därjämte nuvarande stationsmästarbostaden i stationshuset
utgöres av två små rum (om respektive 10,5 och 11,5 kvadratmeter golvyta)
jämte kök å nedre botten samt ett undermåligt (8,5 kvadratmeter) rum utan
eldstad å vinden, avser förslaget uppförande av boställshus åt stationsmästaren,
varigenom bostad efter erforderlig förändring kan beredas stationskarlen i
stationshuset.
I boställshuset är avsett att vid framtida behov kunna inredas jämväl en
lägenhet å vinden.
Vid Gullbrandstorp.
Uppförande av boställshus............................................................ kronor 19,000:_
Vid denna station äro placerade förutom stationsmästaren tre stationskarlar.
Åt dessa senare är numer icke möjligt att anskaffa bostäder inom rimligt avstånd
från stationen. Bostäder måste därför beredas för dessa.
Stationsmästaren bebor en lägenhet i stationshuset, men är denna, som
består av ett rum och kök å nedre botten samt två undermåliga rum (om vardera
9 kvadratmeter) å vinden, belägna i vardera ändan av densamma och förenade
med en smal gång, otidsenlig. Styrelsen har därför upprättat förslag till nytt
boställslnis för stationsmästaren och tvenne stationskarlar, varefter lägenhet kan
beredas för en stationskarl i stationshuset efter lämplig förändring av detsammaDenna
förändring avser styrelsen utföra med medel, som härför finnas för styrelsen
av förnyelsefonden tillgängliga, varemot nu anslag begäres till ovannämnda
boställshus.
Vid Torsåker.
Uppförande av boställshus............................................................... kronor 16,000:_
Av vid stationen tjänstgörande två kontorsbiträden och tre stationskarlar
hava endast tvenne stationskarlar bostad in natura i statens järnvägar tillhörigt
boställshus, vilket därjämte inrymmer bostad för banmästaren. Genom förändring
och påbyggnad av denna byggnad, vilket styrelsen har för avsikt utföra med till
styrelsens disposition stående medel av förnyelsefonden, kunna 4 lägenheter om
två rum och kök beredas i byggnaden. Det'' saknas sålunda 2 lägenheter om två
rum och kök, och da bostäder icke finnas att hyra inom 20 ä 25 minuters väg
från stationen, är styrelsens nu föreliggande framställning avsedd att täcka detta
behov genom uppförande av en byggnad innehållande 2 lägenheter om två rum
och kök jämte ett expeditionsrum för banmästaren.
Vid Nybo.
Uppförande av ett boställs- och expeditionshus......................... kronor 16,000: —
62
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
För beredande av möjlighet att vid Nybo alltid kunna anordna tågmöten
och i övrigt för tillgodoseende av behovet för den lokala trafiken erfordras en
stationsförman och en stationskarl, för vilka lämpligt belägna bostäder vid platsen
icke kunna erhållas genom förhyrning. Den av styrelsen nu föreslagna byggnaden
skulle utom tvenne lägenheter om två rum och kök åt nämnda personal
även innehålla ett expeditionsrum och ett väntrum, att tillsvidare ersätta en
framtida särskild stationsbyggnad.
Vid Gällivare.
Uppförande av boställshus............................................................ kronor 59,000:
En del stadigvarande personal vid maskin- och trafikavdelningarna är för
närvarande inhyst i gamla från byggnadstiden kvarstående bofälliga baracker,
provisoriskt anordnade till lägenheter om ett rum och kök. Dessa baracker äro
emellertid av mycket otillfredsställande beskaffenhet. Bottensyllar och golvbjälkar,
som ligga direkt på marken, äro numera jämte en del av väggarna
mycket angripna av röta. Då dessa byggnader icke varit avsedda att bibehållas
och icke äro värda den omfattande reparation, vilken erfordras för erhållande av
sunda bostäder i desamma, har styrelsen ansett nödvändigt, att nya byggnader
uppföras, då möjlighet att kunna förhyra bostäder för den personal (4 stationskarlar
och 4 vagn- och stallkarlar), som nu är inhyst i barackerna, icke förefinnes.
Erforderliga boställshus skulle sålunda innehålla sammanlagt 8 lägenheter
om två rum och kök, och anser styrelsen den^byggnadstyp, som använts
för dylika bvggnader vid Notviken, vara för ändamålet lämplig. I den nu beräknade
kostnaden, 59,000 kronor, ingår även kostnaden för uthus, inrymmande
tvättstuga och avträden.
6 st. banvalctstugar jämte uthus......................................................... kronor 60,000:
Sedan under en följd av år det visat sig, att behov förefinnes av tre stycken
banvakter per mil å linjen Kiruna—Riksgränsen, men banvaktstugor endast finnas
byggda för tvenne banvakter per mil, har den tredje vakten måst inhysas i vindsrum,
som anordnats i vissa banvaktstugor. . n
Dessa bostadsförhållanden kunna emellertid icke anses tillfredsställande,
utan måste efter hand nya banvaktstugor uppföras för att bereda lämpliga bostäder
åt den personal, som är i avsaknad härav.
Styrelsen har därför nu ansett sig böra hemställa om medel till uppförande
av tillsvidare 6 stycken banvaktstugor med uthus för en sammanlagd kostnad av
60,000 kronor.
b) Övriga husbyggnader.
Vid Jönhöping.
Påbyggnad av godsmagasinet ........................................................ kronor 10,000:
Sedan genom de av 1912 års riksdag härför beviljade medlen ilgodsmagasinet
i Jönköping numera uppförts och tagits i bruk, kunna de utrymmen i frakt
-
Utgifter för kapitalökning: bil. 1. 63
godsmagasinet, som förr använts som ilgodsexpedition, disponeras för fraktgods.
Emellertid är det utrymme, som härigenom vunnits för fraktgods, icke tillräckligt,
särskilt med hänsyn till mängden av lokalt styckegods. På grund härav föreslås,
att nuvarande fraktgodsexpeditionens lokaler apteras till magasin och nya lokaler
för samma expedition anordnas en trappa upp i fraktgodsbyggnaden genom påbyggnad
av dess östra del.
Vid Trälléborg ångf.
Tillbyggnad av stationshuset........................................................... kronor 20,000: —
Nuvarande lokaler i stationshuset, särskilt beträffande expeditions- och resgodsrum,
hava på grund av den alltjämt växande trafiken länge visat sig otillräckliga.
I expedition srummet med eu golvyta av 35 kvadratmeter tjänstgöra nu
samtidigt 15 personer, och i resgodsrummet rymmes icke på långt när allt gods,
som där skulle förvaras. För avhjälpande av ovan angivna missförhållanden har
styrelsen därför utarbetat förslag till tillbyggnad av stationshuset för ett belopp
av 20,000 kronor, som styrelsen får hemställa måtte ställas till förfogande redan
under år 1916.
Vid Almhult.
Tillbyggnad av stationshuset........................................................... kronor 36,000: —
I sin år 1914 ingivna underdåniga skrivelse angående behovet av nya byggnader
och anläggningar upptog styrelsen, bland annat, även tillbyggnad av
stationshuset i Almhult.
Såsom skäl för arbetets utförande anförde styrelsen, att expeditionslokalerna
vore otillräckliga samt att poststyrelsen gjort framställning om beredande av
lokaler inom stationshuset för tillgodoseende av postens behov, enär det visat
sig svårt erhålla lämpliga lokaler för densamma inom samhället.
Det härför angivna beloppet upptogs dock ej av Kung! Maj:t i årets äskanden,
då, enligt vad departementschefen yttrat till stadsrådsprotokollet vid behandling
av nämnda ärende, möjlighet uppstått för postverket att ytterligare ett
år få förhyra sina nu disponerade lokaler i Almhult.
Styrelsen får nu förnya sin underdåniga hemställan, att medel måtte ställas
till styrelsens förfogande för arbetets utförande, vilket nu icke lämpligen torde
böra ytterligare undanskjutas.
Styrelsen anser sig därjämte böra erinra, att det statens järnvägar härför,
enligt den mellan järnvägsstyrelsen och generalpoststyrelsen träffade överenskommelse,
tillkommande hyresbeloppet väl motsvarar ränta å det härför nedlagda
kapitalet och underhållet av tillbyggnaden på samma gång som postverkets intressen
bliva på bästa vis tillgodosedda.
Vid Diö.
Uppförande av stationshus............................................................. kronor 27,000: —
I det belopp av 30,800 kronor, som av 1913 års riksdag beviljats till förändring
av håll- och lastplatsen vid Diö till station, ingick icke uppförande av
fi4 Utgifter för kapitalökning t bil. 1.
stationshus, varav behov emellertid gjort sig gällande, sedan trafiken vid dennä
plats numera vuxit så stark, att även dylikt måste anordnas. Styrelsen får därför
hemställa om anslag för uppförande av stationshus vid Diö, avsett att inrymma, förutom
expeditionsrum, väntrum och resgodsrum, även bostadslägenhet för stationsföreståndaren
och en stationskarl.
I det för anläggningen erforderliga beloppet 27,000 kronor ingå även kostnaderna
för uppförande av avträdeshus, anordnande av avlopps- och dräneringsledningar
samt planeringsarbeten omkring stationshuset med till detsamma
hörande huvudplattform jämte en mellanplattform med ett sammanlagt belopp av
7,000 kronor.
Vid Bollnäs.
Tillbyggnad av stationshuset........................................................... kronor 10,500: —
Ees- och ilgodsmagasinets utrymme i stationshuset tillfredsställer för närvarande
icke behovet, i det att gods, kvarliggande för omlastning, ofta måste,
upplastat på trallorna, lämnas ute under bar himmel i brist på utrymme.
Detta missförhållande jämte själva expeditionslokalernas inskränkta utrymme
skulle avhjälpas genom den nu föreslagna tillbyggnaden. Då den anslutande
Dala—Hälsinglands järnväg i enlighet med gällande överenskommelse skall bidraga
med 2,500 kronor av de till 13,000 kronor beräknade kostnaderna, komma
på statens järnvägars andel 10,500 kronor.
Vid Östersund.
Uppförande av byggnad för personal m. m.................................. kronor 25,000: —
Behovet av lokaler för personalen, såsom dagrum för konduktörer och
bromsare, överliggningsrum samt rum för vagnpersonalen, har länge gjort sig
gällande. Under nuvarande förhållanden har ovannämnda personal fått hålla till
i resgodsrummet samt i ett mindre, bofälligt rum i ett av uthusen. Då därtill
kommer, att telegrafingenjören i brist på utrymme måste hava expedition, reparationsrum
och förråd förlagda på olika håll i otidsenliga lokaler, har det synts
styrelsen ändamålsenligt att förlägga samtliga ovan angivna erforderliga lokaler i
en gemensam byggnad.
Anordnande av särskilda badrum och tvättstugor för personalen vid vissa stationer
å V distriktet ........................................................................ kronor 30,800: —
Under en följd av år har det för styrelsen framstått som ett önskemål att
anordna särskilda badrum åt personalen vid stationer, där tillgång på billiga bad
på annat sätt icke finnes. Behovet av dylika är särskilt framträdande, där
maskinpersonal är samlad. Numera anordnas ju även vid varje tidsenligt skött
verkstad särskilda dusch- och badrum i samband med omklädningsrum för personalen.
Styrelsen har även flerstädes vidtagit liknande anordningar vid järnvägens
verkstäder. Emellertid anser styrelsen önskligt att kunna genomföra sådana på
ett flertal stationer.
65
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
De platser, där styrelsen nu anser att dylika anordningar böra vidtagas, äro
Mellansel, Kallholmen, Gällivare, Boden och Biksgränsen.
Styrelsen har därjämte funnit erforderligt att i större utsträckning än hitintills
bereda personalen i de nordligaste trakterna med den stränga vintern möjlighet
att tvätta och byka inomhus. Erfarenheten har därvid givit vid handen,
att det icke är lämpligt att i kiillargrunden under bostäderna anordna tvättstugor,
enär källarna härigenom bliva fuktiga och olämpliga att använda för matförvanng,
vartill kommer, att givetvis även själva byggnaden tager skada av fukten. Anledningen
härtill är, att erforderlig ventilation vintertid icke kan åvägabringas för
avlägsnande av imbildningen. För hindrande av frost i källarna är det nämligen
nödvändigt att inskränka tillträdet av den kalla luften till källarna till det minsta
möjliga. Av denna anledning anordnas icke vid nybyggnader i dessa trakter
tvättstugor i källargrunden.
Där särskilda tvättstugor saknas, har styrelsen därför måst lämna medgivande
till tvättning i köken under den kalla årstiden, ett medgivande, som
dock kan innebära risk för att bostadslägenheterna skadas av fukten, förutom
att ur sanitär synpunkt ett dylikt förfaringssätt icke kan anses lämpligt.
Den enda riktiga lösningen av frågan är enligt styrelsens förmenande den,
att särskilda tvättstugor för personalen uppföras i dessa trakter.
I ovan angivna anslagsbelopp ingår uppförandet av tvättstugor i Vassijaure,
Björkliden, Kiruna, Nuortikon och Gransjö.
2:o) Spårauordningar.
a) Anordnande av utdragsspår.
Å stationer, där växlings- och rangeringsrörelser i större utsträckning pågå,
är det av stor vikt att härvid hava utdragsspår att tillgå. Såsom nu ofta är
fallet måste vid dylika stationer, som äro i saknad av utdragsspår, huvudspåret
användas för detta ändamål. Att detta tillvägagångssätt på ett allvarsamt sätt
äventyrar trafiksäkerheten är påtagligt, och har även 1912 års järnvägskommission
för trafiksäkerheten påpekat olämpligheten av ett sådant förfarande samt framhållit
betydelsen av tillgång till utdragsspår.
Under en följd av år har också styrelsen bland sina äskanden upptagit
medel för anordnande av utdragsspår vid ett flertal stationer, men behov av
dylika spår förefinnes allt fortfarande vid en stor del stationer.
De stationer, där styrelsen nu anser, att dylika utdragsspår böra anläggas,
äro följande:
Hallsberg ........................................................................................... kronor 29,200: —
I samband med utläggandet av nu föreslaget utdragsspår är det styrelsens
avsikt att av till styrelsens disposition stående medel ur förnyelsefonden vidtaga
vissa förändringar av ingångsspår och växlar i samma ända av bangården, varefter
samtliga växlar därstädes komma att förreglas, vilket dessförinnan icke
lämpligen låter sig genomföras, men å denna station med dess starka trafik är
särskilt av behovet påkallat.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 höft.
9
66
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
Älmhult............................................................................................... kronor 11,500: —
Storvik............................................................................................... * 22,000: —
Förutom utdragsspår äro här även ett rundspår och tvenne stickspår erforderliga
för att erhålla ökat spårutrymme för uppställning av vagnar, vilket för
närvarande är alldeles otillräckligt, i det att Gävle—Dala järnvägs huvudspår
ofta nattetid måste användas såsom uppställningsspår för att behövliga växlingar
skola kunna företagas.
Av kostnaderna, beräknade till 49,000 kronor, skall den ovannämnda anslutande
järnvägen enligt gällande överenskommelse bidraga med 22,000 kronor,
och kommer således på statens järnvägars del 27,000 kronor. Härav äro 5,000
kronor att hänföra till kostnader för förändringar av befintliga anläggningar,
varför 22,000 kronor erfordras såsom anslag för utvidgningens genomförande.
Ljusdal............................................................................................... kronor 21,000:
Förutom utdragsspår är det nödvändigt att här erhålla flera uppställningsspår,
enär de nu befintliga icke tillfredsställa behovet. Under sommartrafiken
bör finnas plats för 160 vagnar och vid stark vintertrafik för cirka 200 vagnar.
Det högsta antal, som nu kan uppställas, är 130 ä 150 vagnar.
Genom utflyttning av södra växelgatan, vilket arbete även ingår i den beräknade
kostnaden, erhålles erforderligt utrymme.
Bollnäs................................................................................................ kronor 60,200: —
På grund av den alltjämt växande trafiken kräves här även större utrymme
för uppställning av vagnar.
I den nu föreslagna utvidgningen ingå även anordningar för ett bättre tillgodoseende
av frilastningen och lämpligare spårförbindelser för underlättande av
växlingar från lastspår och lastkaj.
Av kostnaderna, som äro beräknade till 74,500 kronor, skall den anslutande
enskilda järnvägen Dala—Hälsinglands järnväg bidraga med 14,300 kronor, varför
kommer på statens järnvägar det återstående eller 60,200 kronor, som således
erfordras såsom anslag för utvidgningens genomförande.
b) Anordnande av mötesplatser.
I sin underdåniga skrivelse av den 21 oktober 1914 angående behovet av nya
byggnader och anläggningar för år 1916 vid statens för allmän trafik upplåtna
järnvägar hade styrelsen tillfälle framhålla, att å vissa av huvudlinjerna tagantalet
numera är så stort, att en tillfällig rubbning av tidtabellen för ett tåg i
regel medför rubbningar i övriga tåg å samma linje. Utom de obehag, som därigenom
uppkomma för de resande, kunna dylika rubbningar inverka menligt på
trafiksäkerheten. Dessa olägenheter kunna till största delen undvikas i den mån
dubbelspår kunna anordnas, enär å dubbelspårig bana en eventuell försening av
ett tåg icke inverkar på mötande tåg och endast har relativt liten betydelse för
övriga tåg. Emellertid kan byggandet av dubbelspår av kostnadsskäl icke bedrivas
i så stor utsträckning som vore önskligt. Man kan dock i viss mån
underlätta tågledningen genom att på sträckor, där avståndet mellan stationerna
67
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
är mera avsevärt och tågantalet stort, anordna mötesspår, varigenom möjlighet
förefinnes att vid inträffande tågrubbningar inom kortare tid utjämna dessa.
De platser, där styrelsen nu ytterligare anser, att möjlighet för tågmöten
bör beredas, äro nedannämnda, av vilka följande
[9.]
1) tillsvidare avses uteslutande för tågmöten:
Vid Äng, belägen å den 16,2 kilometer långa sträckan mellan
Nässjö och Forserum............................................................. kronor 21,000: —
Vid Ulvåker, belägen å den 15, o kilometer långa sträckan mellan
Skövde och Väring................................................................. » 17,000: —
samt nedan angivna
2) samtidigt tillgodose behovet för den lokala trafiken:
Vid Kortebo.
Anordnande av håll- och mötesplats ............................................. kronor 56,000: —
I sin föregående år ingivna underdåniga skrivelse upptog styrelsen bland
de platser, vid vilka styrelsen då ansåg mötesspårsanläggningar oundgängligen
böra komma till utförande, även Kortebo mellan Jönköpings och Bankeryds stationer,
men fann statsutskottet, att med hänsyn såväl till det ej synnerligen
långa avståndet mellan nämnda båda stationer som till det jämförelsevis ringa
tågantalet å ifrågavarande bansträcka med detta arbete utan större olägenhet
kunde anstå till ett kommande år, vilket även blev riksdagens beslut.
Styrelsen anser sig emellertid redan innevarande år böra förnya sin framställning,
enär förutom de stora ortsintressen, som härvid tillgodoses, trafikförhållandena
å denna linje liksom å platsen i fråga göra anläggningen synnerligen
önskvärd. Det är nämligen att observera, att de å linjen framgående lokaltågen
i möjligaste mån böra göras oberoende av förseningar av de genomgående tågen,
liksom dessa tågs ledning även underlättas genom anläggningen i fråga.
Vid Tväråbäck.
Anordnande av håll- och mötesplats ............................................. kronor 30,800: —
Sedan lång tid tillbaka har det varit ett önskemål för befolkningen vid
Tväråbäck, beläget 10 kilometer norr om Vännäs, och i närheten liggande byar
att få eu hållplats vid militärmötesplatsen med samma namn å linjen Vännäs—
Tvärålund. Terrängförhållandena på denna plats hava emellertid lagt hinder i
vägen härför. Omkring 1,5 kilometer söder om militärmötesplatsen äro dock
lutningsförhållandena å linjen och terrängen i övrigt lämpligare, och, sedan från
befolkningen i trakten gjorts framställning om hållplats anordnande å sistnämnda
plats, varvid densamma utfäst sig att lämna förutom fri mark även byggnadstimmer
m. m. till ett värde av omkring 2,200 kronor, har styrelsen låtit närmare
undersöka möjligheten av att tillgodose ortsbefolkningens intressen.
Styrelsen har därvid funnit, att nuvarande militärmötesplatsen utan olägenhet
skulle kunna flyttas, och har även utrönts, att intet hinder härför möter ur
militär synpukt.
68
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
Styrelsen bar vidare ansett behövligt, att en hållplatsstnga anordnas och i
övrigt sådana åtgärder vidtagas, att anläggningen framdeles utan svårighet eller
stora kostnader även kan användas som lastplats. Kostnaden för hela arbetet
belöper sig till 33,000 kronor men minskas till 30,800 kronor efter avdrag av
beräknade värdet av de naturabidrag, som ortsbefolkningen lämnar.
Vid Långvilcsmon (Långvattnet).
Anläggning av last- och mötesplats................................................ kronor 34,000: —
Befolkningen vid Långviksmons hållplats, belägen å linjen Trehörningsjö—
Björna, har erbjudit förutom kostnadsfri upplåtelse av mark även byggnadsvirke
och dagsverken till ett värde av 4,000 kronor, därest en lastplats av statens järnvägar
anordnades vid förenämnda plats. Med-anledning härav har undersökning
verkställts, huruvida behov av dylik lastplats verkligen förelåge och om den
föreslagna vore lämplig. Styrelsen har därvid funnit, att den 25,6 kilometer
långa sträckan mellan Trehörningsjö och Björna är i stort behov av eu lastplats
och att eu sådan lämpligast bör förläggas till nuvarande hållplatsen vid Långviksmon.
Visserligen finnes nu militärmötesplats vid Långvattnet, 3,6 kilometer
nordligare, men denna är anlagd i obebyggd trakt och vid för tågens igångsättning
ofördelaktiga lutningar. Vid Långviksmon är däremot byn med samma
namn belägen, terrängen fördelaktigare för stationsanläggning samt platsen belägen
mera mitt på stationssträckan.
Då därjämte militärmötesplatsen vid Långvattnet med fördel kan flyttas till
Långviksmon och således ej heller hinder ur militär synpunkt föreligger, har
styrelsen ansett en lastplatsanläggning med tågmötesspår om 600 meters hinderfri
längd böra komma till stånd vid Långviksmon för en kostnad av 38,000 kronor,
varifrån dock 4,000 kronor avgå på grund av förenämnda åtagande av ortsbefolkningen.
c) ökning av mötesspårslängd.
Det är ett synnerligen starkt krav, som gör sig alltmer gällande, nämligen
att alla stationer och platser å linjer med liknande trafik äro försedda med lika
stor och för de ekonomiskt sammansatta tågen tillräckligt hinderfri spårlängd.
Förutom den kostnad samt den tidsutdräkt och därav följande tågrubbningar,
som tudelning av tågsätten vid stationer med otillräcklig mötesspårslängd medför,
är sådant förfarande ur trafiksäkerhetssynpunkt icke lämpligt, vilket även 1912
års järnvägskommission för trafiksäkerheten påpekat.
Styrelsens strävan är också att i detta hänseende göra statsbanelinjerna
likformiga, och har styrelsen här nedan upptagit ett antal stationer, vilka styrelsen
anser nu böra vara främst till att erhålla större och för de olika linjerna
lämplig mötesspårslängd.
Vid Möcleéln................................................................................. kronor 17,000: —
Å huvudlinje, där tågantalet är stort, medför en tillfällig rubbning av tidtabellen
för ett tåg i regel även rubbningar för övriga tåg å samma linje, Detta
är förhållandet i särskild hög grad å de delar av huvudlinjen, där många tåg
-
69
Utgifter för kapitalökning: bil. 1
möten för snabbgående tåg äro förlagda. Vid Älmhult, närmast söder om Möckeln
belägna station, förekommer ett flertal dylika. Anläggningen avser anordnandet
av ett 600 meter långt mötesspår.
Vid Gvllbrandstorp .......................................................................... kronor 12,000:_
Under en följd av år hava spårsystemen å stationerna å linjen Malmö—
Göteborg efter hand utvidgats för möjliggörande av möten mellan godståg av numera
förkommande stora längder. En hinderfri spårlängd av 600 meter är härför
erforderlig, och har styrelsen nu upprättat förslag till dylik förlängning av mötesspåren
även vid Gullbrandstorps station, som är belägen 4,8 kilometer från Harplinge
åt norr och 10,9 kilometer från Halmstad åt söder eller alltså på betydande
och för denna bandel ovanligt stort avstånd från angränsande stationer.
Vid Karsjö ...................................................................................... kronor 12,000: —
På grund av den alltjämt ökade trafiken har den hinderfria spårlängden för
tågmöten, nu utgörande 350 meter, visat sig för kort för numera förekommande
tåglängder, vilket haft till följd, att tidsödande hinder uppkommit yid trafikens
skötande. De tvenne godståg, som nu göra uppehåll å stationen, bestå sålunda
i vanliga fall av 35 k 40 vagnar, vid högtrafik av 60 vagnar, vilka kräva en spårlängd
av 475 respektive 600 meter. Anläggningen avser anordnande av ett 600
meter långt mötesspår.
Vid Alby.................................................................................. kronor 13,000: —
Förutom anordnandet av ett 600 meter långt mötesspår avses anläggandet
av ett särskilt rundspår för lossning av kalksten och stenkol för den bredvidliggande
carbidfabrikens räkning. I brist på spårutrymme måste nu till fabriken
destinerade lastade vagnar kvartagas i Ange, varigenom vagnomsättningen onödigt
fördröjes.
Vid Fors.................................................................................. kronor 11,000: —
d) Övriga spåranordningar.
Vid Gårdsjö.
Utvidgning av spårsystemet.......................................................... kronor 23,000: —
Med den livliga trafik, som är rådande vid Gårdsjö i egenskap av anslutningsstation
till Västergötland—Göteborgs järnväg med stor omlastning från och
till den anslutande enskilda Banan, har nuvarande spårsystem befunnits för litet
och i behov av utvidgning. Sålunda har vid trafikens fortgående stegring för
beredande av snabbare vagnomsättning varit behövligt att anordna nattarbete med
därmed förenade kostnader och svårigheter. Härvid hava för omlastningar även
ranger- och tågspår behövt anlitas, varvid omlastningen försvårats genom växlingsoch
tågrörelser. Styrelsen anser det därför vara synnerligen angeläget, att spårsystemet
nu utvidgas. Arbetet i sin helhet beräknas kosta 45,000 kronor. Härav
bidrager ovannämnda enskilda järnväg med tillsammans 15,500 kronor, varjämte
av till styrelsens disposition stående medel för inköp av mark vid jämvägssta
-
70
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
tioner är beräknat att utgå 5,000 kronor. Av återstoden 24,500 kronor äro 1,500
kronor, såsom icke ökande statens järnvägars kapitalvärde, avsedda att bestridas
av medel ur förnyelsefonden, varför ett anslag av 23,000 kronor erfordras för
förslagets genomförande.
Vid Stenstorp.
Utvidgning av spårsystemet............................................................ kronor 21,400: —
Övergångstrafiken, i synnerhet vagnslastgods till och från de vid Stenstorp
anslutande enskilda banorna, har sedan en följd av år varit i ständigt stigande,
utan att spårsystemet undergått någon större utvidgning, och allt tyder på, att
nämnda trafik än ytterligare kommer att stegras. Styrelsen anser det därför
synnerligen behövligt, att spårsystemet nu utvidgas, varigenom ernås ej allenast
minskad växlingstid för omlastade och för omlastning avsedda vagnar och sålunda
snabbare vagnomsättning än även större möjlighet att mottaga vagnar, som nu
på grund av det trånga utrymmet å bangården måste uppställas å andra stationer
i avvaktan på omlastning vid Stenstorp. Arbetet i sin helhet beräknas kosta
71,000 kronor. Härav bidraga enligt gällande överenskommelser de vid station^
anslutande enskilda banorna med tillsammans 30,400 kronor. Av övriga kostnader
böra 7,000 kronor, såsom utgörande utgifter för arbeten, vilka icke öka statsbanans
kapitalvärde, utgå ur förnyelsefonden samt 12,200 kronor av anslaget för inköp
av mark vid järnvägsstationer. Återstoden 21,400 kronor erfordras således som
anslag för förslagets genomförande.
Vid Arlöv.
Anordnande av frilastspår .............................................................. kronor 31,000: —
Utrymmet för lastning och lossning av gods å denna station är ytterst begränsat,
och försiggå nu all å stationen förekommande lastning och lossning
för samhällets räkning vid tvenne korta stickspår i stationens nordöstra del.
Lastplansutrymmet är därjämte fullkomligt otillräckligt. Under lång tid har en
förbättring av dessa förhållanden varit behövlig, men hava åtgärder icke lämpligen
kunnat vidtagas, förr än utredningen angående stationens ombyggnad i anslutning
till nu pågående ombyggnad av Malmö bangård blivit fullt avslutad. Det nu av
styrelsen framlagda förslaget till mindre ombyggnad av stationen ansluter sig sa
långt sig göra låter till det slutliga utbyggnadsstadiet av Malmö och Arlövs bangårdar,
och då styrelsen icke anser, att det låter sig göra att längre undanskjuta
anläggningen i fråga, finner sig styrelsen nu böra föreslå denna sedan länge behövliga
förbättring av lastnings- och lossningsförhållandena vid Arlöv, varigenom
också vinnas bättre lossnings- och lastningsförhållanden för därvarande stora trafikant,
Arlövs sockerfabrik.
Vid Forsa.
Utvidgning av spårsystemet.......................................................... kronor 21,500: —
Det nuvarande spårsystemet tillfredsställer ej behovet, i det att till Forsa
destinerade lastade vagnar till men för den snabba vagncirkulationen måste upp
-
71
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
ställas vid andra närliggande stationer i avvaktan på utrymme vid Forsa. Som
bevis på trafikens ökning kan framhållas, att antalet till- och avkopplade vagnar
år 1909, då det utgjorde 1,388 stycken, ökats till 3,830 stycken under år 1914,
varav framgar, att den föreslagna utvidgningen är av behovet påkallad, helst som
ingen spårutvidgning ägt rum därstädes sedan år 1906.
Vid Svartön.
Anordnande av ytterligare tvenne rangerspår .............................. kronor 16,500: —
Enär numer till Svartön nedfraktas större antal olika malmsorter (för närvarande
18 stycken) än förr, är erforderligt att öka antalet spår i rangergruppen
å bangården. För närvarande skulle denna ökning kunna inskränkas till tvenne
spår.
Vid Norrfors.
Utvidgning av spårsystemet............................................................ kronor 11,500: —
Sedan tågmöten numer äro förlagda även till Norrfors å linjen Vännäs—
Mellansel och således huvudspåret och det enda nu befintliga rundspåret vissa
tider måste helt disponeras för dessa möten, är nödvändigt att utlägga ytterligare
ett rundspår för uppställning av vagnar samt för lastning.
Vid Ldkaträsk.
Utvidgning av spårsystemet............................................................ kronor 12,000: —
Denna station har sådant läge, att med hänsyn till lämpliga tågtider för de
å denna linje framgående tågen vid vissa tider på dygnet å stationen måste intagas
trenne tåg. Nu å stationen förefintligt spårutrymme medgiver dock ej detta
utan sönderdelning av tåg med därav följande tidsödande växlingar, vilket missförhållande
nu föreslagna utvidgning av spårsystemet vore avsett undanröja,
samtidigt som erforderliga bättre anordningar för frilastning vinnas.
3:o) Anordnande av skenfria vägkorsningar..................... kronor 250,000: —
I sin till Kungl. Maj:t den 27 november 1913 avgivna underdåniga framställning
angående behovet av nya byggnader och anläggningar under tioårsperioden
1914—1923 framhöll styrelsen bland annat nödvändigheten av anordnandet
av skenfria vägkorsningar. 1912 års järnvägskommission angående
trafiksäkerheten har även framhållit önskvärdheten ur trafiksäkerhetssynpunkt av
dylika skenfria korsningars anordnande. Av till styrelsens ovannämnda underdåniga
framställning fogad utredning härutinnan framgår, att kostnaden för borttagande
av samtliga de vägkorsningar, vilka borde borttagas, skulle belöpa sig
på 10,500,000 kronor, varav å statens järnvägar enligt hitintills tillämpade fördelningsgrunder
skulle komma ett belopp av 7,336,500 kronor.
Styrelsen ansåg emellertid, att under tioårsperioden endast de vägkorsningar,
som med nödvändighet anses böra göras skenfria, borde medtagas, och
72
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
skulle kostnaderna härför belöpa sig på 3,122,000 kronor, varav å statens järnvägar
enligt samma grunder skulle komma ett belopp av 2,322,000 kronor.
I de under senaste åren ingivna underdåniga framställningarna angående
anslag har styrelsen visserligen upptagit även anslag för några enstaka sådana
vägomläggningar, liksom å annat ställe i denna skrivelse anordnandet av vägport
över Ånäsvägen i Göteborg med hänsyn till det härför erforderliga större beloppet,
men synes det styrelsen därjämte nu nödvändigt att till styrelsens förfogande
ställes visst belopp, som möjliggör för styrelsen att på ett mera kraftigt
sätt framgå på den inslagna vägen.
För närvarande föreligger trängande behov av dylika anläggningar vid följande
platser nämligen:
vid Yäla å linjen Järna—Katrineholm,
vid Karlstad, Kristinehamn och Motala,
vid Alm ekärr å linjen Partille—Alingsås,
vid Katarp å linjen Mjölby—Nässjö samt
vid Bollnäs.
Den statens järnvägar påkommande sammanlagda kostnaden för dessa vägportar
hava beräknats till omkring 400,000 kronor, men är det för styrelsen av
synnerlig vikt, att ett särskilt belopp ej fästes vid varje särskild anläggning.
Till följd av det beroende, vari styrelsen vid utförandet av dylika anläggningar
står av kommuner, väghållnings skyldiga m. fl.., händer det ofta, att en anläggning,
vartill medel finnes anvisade, kan få vänta obestämd tid för att komma till utförande,
under det att medel kunna saknas för en annan anläggning, där uppgörelserna
kunna föreligga klara. För ett lättare och snabbare genomförande av
planen i sin helhet är det därför av särskilt intresse, att styrelsen genast kan
disponera lediga medel, och begär styrelsen därför nu till en början, att ett belopp
av 250,000 kronor måtte ställas till styrelsens disposition för ändamålet för år
1917, med rätt för Kungl. Maj:t att därav utanordna 150,000 kronor för år 1916
samt med frihet för styrelsen att använda beloppet till de av dessa anläggningar,
vilka först kunna komma till utförande.
4:o) Telegraf- och sektionstelefonledningar........................ kronor 180,900: —
Nya telegrafledningar äro erforderliga å linjerna
Stockholm—Hallsberg,
Krylbo—Storvik,
Ange—Sundsvall,
Långsele—Boden .
samt å några andra kortare sträckor i och för underlättande av ordergivnmgen
huvudsakligen rörande tågledningen inom trafiksektionerna.
Dessa arbeten beräknas draga en kostnad av 85,400 kronor.
Sektionstelefonledningar, varmed avses telefonledningar, som förbinda trafiksektions
huvudstation med övriga stationer inom sektionen, äro erforderliga för
möjliggörande av snabb och tillförlitlig befordran av meddelanden och order direkt
mellan tågledaren och stationerna. Såsom styrelsen tidigare framhållit, avser
denna anordning sålunda att avhjälpa den bristfälliga kommunikationen i enstaka
fall mellan stationer å linjen och den tjänstgörande tågledaren, vilket av 1912
års järnvägskommission för trafiksäkerheten berörts i samband med behandlingen
73
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
av tågledningen. Styrelsen anser, att man bör gå vidare på den väg, som genom
1915 års riksdagsanslag möjliggjordes för sektionstelefonledningars anläggande
å vissa linjer, och att dylika ledningar nu böra byggas å linjerna
Göteborg—Falköping,
Nässjö—Hässleholm och
Hälsingborg—Halmstad.
Kostnaden för dessa ledningar beräknas till 95,500 kronor.
5:o) Elektriska belysningsanläggningar............................. kronor 144,500: —
Sedan elektrifiering av bandelen Kiruna—Riksgränsen genomförts och
elektrisk ström finnes tillgänglig till lågt pris å denna handel, har styrelsen ansett
välbetänkt och behjärtansvärt att söka bereda personalen i dessa nordliga
trakter med dess långa, mörka vintrar den trevnad, som bör anses förenad med
elektrisk belysnings införande i bostadslägenheterna. Denna synpunkt har även
av Kungl. Maj:t och 1915 års riksdag biträtts, i det anslag då beviljades för
anordnande av elektrisk belysning i bostadshusen i Kiruna. Fullföljande den
härigenom godtagna principen får styrelsen nu i underdånighet anhålla om anslag
för elektrisk belysnings införande vid Abisko station, omfattande såväl yttre
belysning som ock belysning av tjänstelokaler och bostadslägenheter, för vilken
anläggning kostnaden beräknats till 28,000 kronor.
För att i möjligaste mån minska faran för eldsvåda och på samma gång
bereda trevnad för den tjänstgörande personalen, får styrelsen föreslå, att elektrisk
belysning anordnas vid Storliens station. Kostnaden härför beräknas till
18,000 kronor.
Sedan elektrisk ström numera i Ängelholm och Långsele kan erhållas till
antagligt pris och det av gjorda utredningar framgår, att besparingar kunna
göras genom införande av elektrisk belysning i tjänstelokaler samt användande
av elektrisk kraft för vändskivor, vattenuppfordring m. m., anser styrelsen, att
belysnings- och kraftanläggningar böra anordnas vid nämnda stationer. Kostnaderna
beräknas till 17,000 respektive 12,000 kronor.
Utom ovannämnda belysningsanläggningar bör elektrisk belysning införas
vid ett flertal stationer, där förbättrad belysning av tjänstelokaler och bangårdar
är behövlig och elektrisk ström nu kan erhållas till billigt pris. Kostnaderna
för ^ dylika anläggningar vid nedanstående stationer, vilka nu anses böra komma
i fråga, nämligen Örnsköldsvik, Umeå, Moälven, Själevad, Kallholmen, Trehörningsjö,
Mellansel, Näsviken, Bergvik, Ockelbo, Hälsingborg, Älmhult, Värtan, Norrtull
och Väsby, äro beräknade till sammanlagt 69,500 kronor.
6:o) Anordningar för beredande av ökad npplagsplats för stenkol i
importhamnar och å bränsiestationer samt förbättrad kolemottagning
i importhamnarna.
För närvarande tillgå mottagningen och distributionen av stenkol sålunda,
att kolen lossas från fartygen antingen till ett vid kajen beläget kolupplag eller
i vanliga trafikvagnar för direkt uttransporterande till bränslestationerna. EmelBihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft. 10
74
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
lertid äro kolupplagen i ett flertal importhamnar ganska små, varför de lätt bliva
fyllda, och då fartygen ankomma ojämnt, inträffar ofta, att vagnar måste ställas
till förfogande för att fartygen skola bliva lossade utan dröjsmål. Det antal
vagnar, som åtgår härför, är avsevärt. Dels skola fartygen lossas på kort tid,
för att icke den i kontraktet fastställda liggetiden, av vilkens längd fraktsatserna
påverkas, skall överskridas, dels blir vagnarnas omloppstid ganska stor, enär
lossningen å bränslestationerna är rätt tidsödande. Under tider av sådan högtrafik
som t. ex. den för närvarande rådande vållas därför avsevärda olägenheter
därav, att stort antal vagnar måste för koltransporter dragas ur den allmänna
trafiken. Dessa olägenheter växa i den mån som kolimporten ökas och allt
större fartyg komma till användning för kolens fraktande. De ojämna koltransporterna
vålla även svårigheter för hamnstationernas bangårdar, vilkas utrymmen
i hög grad tagas i anspråk av kolvagnarna. Det har på grund av dessa
olägenheter för styrelsen framstått som ett önskemål att ordna kolemottagningen
sålunda, att koltransporternas inflytande på vagntillgången i möjligaste män försvinner.
I anslutning härtill har styrelsen tänkt sig kolens distribution på följande
sätt.
Koltransporterna från importhamnarna till bränslestationerna omläggas därhän,
att under de tider, då vagntillgången är knapp, uttransporteras för varje dag
efter så vitt möjligt fastställda transportplaner endast så stor kolkvantitet som
dagsförbrukningen å vederbörande bränslestation fordrar. Därigenom blir tydligen
det antal vagnar, som erfordras för koltransporterna, begränsat till det
minsta möjliga. Härför erfordras, att i importhamnarna finnes så stor upplagsplats,
att där kan lossas hela importmängden minskad med kolförbrukningen i
importhamnens rayon under lossningstiden. Vidare erfordras rationella anordningar
för kolens lossande i upplag och för kolens utlastning från upplag till
järnvägsvagn, för att icke denna provisoriska uppläggning av kolen i importhamnen
må föranleda för stora kostnader. I samma mån som kolförbrukningen växer
blir det emellertid lönande att anskaffa mekaniska lossningsanordningar för kolen,
enär en jämförelsevis liten besparing i lossningskostnad blir tillräcklig för att
förränta och amortera lossningskranarna.
En annan åtgärd i syfte att nedbringa behovet av trafikvagnar för koltransporterna
är att härför anskaffa specialvagnar. Sådana vagnar lämpa sig särskilt
i fråga om korta transporter, där vinsten av kort omloppstid är mera värdefull
än möjligheten att få returlast, eller där returlast överhuvud taget icke finnes att
erhålla. Styrelsen har tänkt sig att till en början anskaffa ett mindre antal dylika
vagnar.
Även å bränslestationerna erfordras i åtskilliga fall ökning av upplagsplatsen
för stenkol. Det reservupplag, som skall finnas för tämligen lång tid framåt,
bör nämligen förefinnas på själva konsumtionsplatserna, för att inga transporter
må erfordras, därest reservupplaget skulle behöva tagas i anspråk. Vidare bör
utrymme finnas å bränslestationerna, för att de i importhamnen lossade kolen
må i tider av god vagntillgång kunna direkt uttransporteras till bränslestationen,
varigenom de under alla förhållanden alltid oundvikliga extra kostnader för kolens
läggande i upplag i importhamnen undvikas. Det bör därjämte vid ordnandet
av upplagsplatserna å bränslestationerna tillses, att utvidgningsmöjligheter
finnas, så att behovet av större förlag vid framdeles ökad trafik kan tillgodoses.
I de fall, då alltför stora hinder möta att anordna erforderlig upplagsplats å en
75
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
bränslestation, har styrelsen tänkt sig att i stället i motsvarande man öka upplagsplatsen
i vederbörande importhamn.
Efter denna redogörelse i allmänna drag för planen för kolens mottagning,
distribuering och uppläggning, övergår styrelsen till ett närmare omnämnande av
förhållandena i de importhamnar, beträffande vilka Kungl. Maj:ts och riksdagens
beslut erfordras för beviljande av behövliga medel för de åtgärder, som
påkallas för planens realiserande.
Vid Värtan.
Två brokranar finnas, men dessutom erfordras två portalkranar för kolens
islossning från fartygen. De för Järva lokomotivstation erforderliga kolen böra
transporteras med specialvagnar och erfordras härför 10 dylika vagnar.
Vid Norrköping.
Underhandlingar pågå med staden angående förhyrande av upplagsplats.
Styrelsen kan därför icke ännu yttra sig om behovet av kollossningsanordningar
därstädes.
Vid Göteborg.
Svårigheter förefinnas att i hamnen erhålla tillräcklig upplagsplats. Underhandlingar
pågå emellertid med staden om förhyrande av ett område, som någorlunda
motsvarar behovet. Kranar för kolens utlossning och upplastning tillhandahållas
av Göteborgs stad.
Vid Malmö.
Styrelsen har gått i författning om förhyrande i hamnen av tillräcklig upplagsplats.
Den brokran, som för närvarande finnes, är försliten och behöver ersättas
med en ny. Dessutom erfordras två portalkranar.
Vid Trälleborg.
Upplagsplats i hamnen finnes icke att tillgå. Kolen transporteras därför i
specialvagnar till ett upplag på statens järnvägars område. För att underlätta
kolens lossning till upplag och sedermera upplastning i vagn erfordras en mindre
kran, som är flyttbar på spår inuti upplaget.
Vid Hälsingborg.
Tillräcklig upplagsplats kan icke beredas. Utredning pågår angående möjligheten
att förlägga kolimporten till annan plats.
Vid Halmstad.
Underhandlingar pågå med staden om förhyrande av en mindre upplagsplats
vid hamnen. I samband härmed kommer att utredas, huruvida kollossningsanordning
kan anses erforderlig.
76
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
Vid Stugsund.
Kolimportens storlek motiverar anskaffandet av mekaniska lossningsanordningar.
Styrelsen anser, att tillsvidare en portalkran bör anskaffas.
Vid Sundsvall.
Även bär erfordras kollossningskranar. Kajen är emellertid i sitt nuvarande
skick för svag härför, varför utredning pågår angående möjligheten att förstärka
densamma. Till dess denna utredning blir slutförd, bör anstå med anskaffning
av kranar.
Vid Örnsköldsvik.
Ny kaj bör byggas, ökad upplagsplats för kolen anordnas och eu portalkran
anskaffas.
Härav framgår, att följande kollossningskranar för närvarande äro enligt
styrelsens uppfattning erforderliga:
Tartan................................. två portalkranar,
Malmö................................. en brokran och två portalkranar,
Trälleborg........................... en mindre kran för kolens lossning från vagn till upp
lag
och vice versa,
Stugsund........................... en portalkran,
Örnsköldsvik.................... en portalkran.
Vidare erfordras 10 specialvagnar för kolens transport från Yärtan till Järva.
Kostnaden för dessa kranar och vagnar har beräknats till sammanlagt 595,000
kronor, och har styrelsen för avsikt att framdeles vid underdånig framställning
om anslag till nya inventarier upptaga nämnda för kranarnas och vagnarnas anskaffning
erforderliga belopp.
För kranarnas uppställning och användning i vederbörande importhamnar
måste vissa arbeten utföras, för vilka styrelsen hemställer om erforderliga medels
beviljande. Dessa arbeten äro följande.
Anordnande av kaj för kolemottagning samt upplagsplats för stenkol i Örnsköldsvik
........................................................................................... kronor 187,000: —
Kajbyggnaden vore avsedd att utföras av betong, vilket byggnadssätt erfarenheten
visat vara det mest ekonomiska, i det underhållskostnaden av en träkaj
inom icke alltför många år visar sig överstiga räntan å det större kapitalutlägg,
som anordnandet av en betongkaj medför. Invid denna kaj anordnas ett
nytt kolupplag i anslutning till ett förut befintligt. Härigenom erhålles tillräckligt
utrymme i omedelbar närhet av lossningsplatsen för de kol, som behöva läggas
i upplag.
Dessa anläggningar skulle medföra, att lossningskostnaden för stenkol nedbringas
från nuvarande pris kronor 1,15 per ton till omkring 60 öre per ton, inberäknat
ränta och amortering å kranen. Vid en årlig importmängd till Örn
-
77
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
skcfldsvik av 30,000 ton skulle alltså erhållas en besparing av omkring 1(5,500
kronor per år. ° b
Spåranordningar för de nya Icollossnings/cranarna i Väntan, Malmö och Stugsund
............................................................................................... kronor 70,000: —
, Slutligen erfordras anslag för de utvidgningar av upplagsplatser, som enligt
det föregående måste företagas, för att tillräckliga reservupplag av stenkol må
kunna hallas. Kostnaden härför samt för i samband härmed erforderliqa svåranordnmgar
har beräknats till ................................................. kronor 100 000-_
7:o) Diverse anläggningar
(icke att hänföra till ovan upptagna).
Vid Hallsberg.
Uppförande av vattentorn .............................................................. kronor 10 500-_
Vattenförbrukningen vid Hallsberg har under senare år alltmera tilltagit,
dels pa grund av stegrad trafik, dels på grund av de nyare lokomotivens större
tendrar, vilket medfört,^ att lokomotiven kunna passera vissa mellanstationer utan
att taga vatten och sålunda behöva större kvantiteter vid de stora stationerna
för närvarande uppgår vattenförbrukningen per dygn till 300 kbm, och för att
fylla detta behov finnes ett cisternutrymme av tillsammans 80 kbm., varav en
°i^elr''U om .16 kbm. är reserverad för dricksvatten. Detta utrymme är emellertid
alldeles otillräckligt, och är därför ett nytt vattentorn med 100 kbm:s rymd behövligt.
. I föredragande departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet den
^ hli)uari 1915) då liknande framställning från styrelsen förelåg, anfördes att
med denna anläggning torde kunna anstå, vilket även blev riksdagens beslut,
bom emellertid behovet framträtt alltmer trängande, har styrelsen ansett sig böra
förnya sm underdåniga framställning.
Vid Hallsberg.
Kolgivningsbrygga och anordning för lastning av kolaska ......... kronor 37,600: —
De nuvarande anordningarna för kolgivning äro ej tillfredsställande. Bryggan
ar., „ r de nyare lokomotiven, varigenom lämpning av kolen för hand
nödvändiggöres, samt dels för liten, sa att ej tillräckligt antal kolvagnar för lokomotivens
hastiga betjäning kan uppställas å densamma. Dessa omständigheter
förorsaka dels onödig driftkostnad, dels ej ringa tidsförlust. Genom de nu föreslagna
anordningarna skulle vinnas en snabbare expedition av lokomotiven samt
besparing i driftkostnad.
Vid Väsby.
Vattenreningsanordning ................................................................. kronor 15,000: —
78
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
För de lokomotiv, som framföra lokaltåg till Väsby, är till skillnad från
övriga tåg, som fortsätta därförbi, ovillkorligen erforderligt att anlita därstädes
befintlig vattengivningsanordning. Densamma skulle emellertid också med stor
fördel jämväl kunna användas även av lokomotiv i vissa andra tåg å linjen
Stockholms central—Uppsala. Detta är emellertid pa grund av vattnets mindi e goda
beskaffenhet för närvarande ej lämpligt, en olägenhet, som skulle avhjälpas genom
förenämnda vattenreningsanordning.
Vid Örebro.
Anordnande av avloppsledningar vid centralverkstaden............... kronor 20,300:
Det har länge varit ett önskemål, särskilt ur hygienisk synpunkt, att vid
den stora verkstadsanläggningen få W. C.-systemet infört. Sedan numera överenskommelse
träffats med Örebro stad att få ansluta verkstadens avloppsnät till
stadens avloppsledning, anser styrelsen det vara lämpligt att utföra anläggningen
i fråga, och avser det nu begärda beloppet anordnande av avloppsledningar från
vagnverkstaden med kringliggande byggnader ävensom från lokomotivavdelningen
till stadens huvudledning.
Vid Örebro.
Komplettering av vagnverkstaden.................................................. kronor 40,000:
I sina föregående år gjorda anslagsäskanden upptog styrelsen, bland annat,
även medel för utvidgning av lokomotivverkstaden och för komplettering av
vagn verkstaden, men ansåg Kungl. Maj:t, att med det senare arbetet tillsvidare
borde anstå, vilket även blev riksdagens beslut. .
Som ifrågavarande kompletteringsarbeten emellertid äro behövliga och snarast
böra komma till utförande för att kunna rätt utnyttja det inom centralyerk
staden tillgängliga utrymmet, får styrelsen anhålla, att erforderliga medel stallas
till styrelsens förfogande för år 1917. „ , „
Beträffande anläggningen i övrigt får styrelsen i likhet med föregående ar
Uti ^underdånig skrivelse den 23 oktober 1913 hemställdes om medel till
byggnad för vissa avdelningar i vagnverkstaden. Sedan,! följd härav anslag av
1914 års riksdag beviljats, komma dessa avdelningar att utflyttas från vagnverkstadens
huvudbyggnad. Det därigenom ledigblivna utrymmet i vagnverkstaden
är behövligt för utvidgning av målare- och snickareverkstaderna, vilkas nuvarande
lokaler äro otillräckliga på grund av den starka ökningen av vagnreparationerna.
I den ifrågavarande delen av vagnverkstaden erfordras på grund harav
vissa kompletteringsarbeten, bestående av grunder för arbetsmaskiner, kraft- och
belysningsledningar etc.
Vid Valtorp.
Utvidgning av håll- och mötesplatsen till station........................ kronor 33,000: —
I sin föregående år ingivna underdåniga framställning om anslag förnyade
styrelsen sin året förut gjorda men ej bifallna anhållan om ett anslag av bo,000
kronor för utvidgning av hållplatsen till fullständig station.
Utgifter för kapitalökning: bil. 1. 79
„ Kungl. Maj:t bestämde emellertid, att av anläggningen endast ett mötesspar
tillsvidare skulle utföras, varemot med de återstående arbetena skulle anstå
ännu ett år. I anslutning härtill beviljade 1915 års riksdag för ändamålet 35,000
kronor.
Med anledning härav får styrelsen, som anser att med stationsanläggningen
omedelbarligen bör fullföljas, anhålla, att det återstående beloppet eller 33 000
kronor ställes till styrelsens förfogande år 1917.
Som skäl för anläggningen får styrelsen upprepa vad förut anförts härom,
•i ,, or närvarande sker utlastning av ortens produkter, huvudsakligen kalk,
vid Berga lastplats, belägen 1 km. söder om Valtorp. Denna lastplats, som äges
av enskild person, erbjuder emellertid icke tillfredsställande anordningar för trafikens
skötande.
Trafikanterna hava också gjort framställning om att få eu fullständig station
anordnad och detta vid Yaltorp, emedan denna plats lämpar sig bättre än
.berga, btyrelsen bär genom den utredning, som verkställts, funnit, att dessa
orters krav på förbättrade kommunikationer böra tillgodoses. Förslaget avser
uppförande av stationshus, godsmagasin, plattformer och lastkaj samt utläggning
av behövliga spår. °
Vid Sävenäs.
Anordnande av vatten- och avloppsledningar samt vattentorn... kronor 37,000: —
De lokomotiv, som ombesörja växlingar å Sävenäs rangerbangård, måste
va^låntagning nu gå ända till lokomotivstallen vid Skansen Lejonet invid
Goteborgs station, en sträcka fram och tillbaka över 6, o km. på den hårt belastade
linjen Olskroken—Göteborg. För att bespara tid genom bekvämare tillgång
på vatten är det därför behövligt att anordna vattentorn med tillhörande
vatten- och avloppsledningar vid rangerbangården. Enligt verkställd utredning
®cm i dessutom genom denna anordning en direkt besparing kunna göras av
1,500 kronor per år.. Styrelsen föreslår därför till utförande en dylik anläggning,
vilken anslutande sig till den för rangerbangården uppgjorda framtida utbyggnadsplanen,
jämväl är avsedd att förse med vatten den framdeles vid Sävenäs
behövliga anstalten för desinfektion och rengöring av godsvagnar.
Vid Hälsingborg ångf.
"V attentorn med reningsverk............................................................ kronor 25,000:_
Det vatten i Hälsingborg ångf., som finnes tillgängligt för utlämning till lokomotiv,
är synnerligen hårt samt olämpligt såsom matarvatten får ångpannor.
Kemisk rening av detsamma är därför önskvärd, vilket emellertid förutsätter
vattentorn, något som ej varit behövligt hittills, enär vatten erhålles från stadens
vattenledning. Tillkomsten av vattentorn medför förutom väsentlig minskning i
underhållskostnaden för lokomotivpannorna jämväl den fördelen, att en viss
reserv av vatten kan erhållas, ifall stadens vattenledning vid något tillfälle ei
skulle fungera. J
Liknande framställning gjordes av styrelsen till 1915 års riksdag, men blev
icke av Kungl. Maj.t och riksdagen då bifallen under motivering, att anlägg
-
BO
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
ningen borde kunna anstå. De genom matarvattnets olämplighet vållade olägenheterna
göra sig emellertid efterhand som trafiken ökas dock alltmera
gällande, och har styrelsen därför ansett sig böra upprepa sin underdåniga framställning.
Vid Blädinge.
Utbyggande av mötesstationen till håll- och lastplats ............... kronor 49,000: —
År 1914 upptog styrelsen bland behovet av nya byggnader och anläggningar
för år 1916 även anläggning av håll- och lastplats jämte mötesspår vid
Blädinge för en beräknad kostnad av 79,000 kronor. Emellertid anvisade 1915
års riksdag i överensstämmelse med departementschefens hemställan ett belopp
av 30 000 kronor för utläggande av mötesspår och för en del i samband därmed
för en blivande håll- och lastplats i första hand erforderliga anordningar, varemot
platsens vidare utbyggnad skulle anstå till ett senare år.
Då styrelsen anser, att den ursprungliga arbetsplanen ej ytterligare bor uppskjutas,
har styrelsen funnit sig böra hemställa om ett anslag av 49,000 kronor
för håll- och lastplatsens färdigställande till station, så att ortens stora behov av
bättre trafikmöjligheter därmed tillgodoses. Såsom styrelsen i förenämnda underdåniga
framställning framhållit, komma intresserade för anläggningen att, förutom
fri mark, bidraga med ett kontant belopp av 12,000 kronor till den beräknade
totalkostnaden 91,000 kronor.
Vid Eslöv.
Anordnande av lastkaj med tillhörande spårsystem.................... kronor 13,000: —
Nuvarande lastkaj, som endast har en längd av 30 meter, är otillräcklig.
På grund av den alltjämt växande trafiken — under ar 1911 uppgick antalet ton
ankommande och avgående vagnslastgods, åkdpn och djur till sammanlagt 41,030,
varemot motsvarande tonantal för år 1914 utgjorde 48,952 är även nödvändigt
att anordna flera spår för möjliggörande av obehindrad lastning och lossning av
vagnslastgods. Av den till 23,500 kronor beräknade kostnaden for hela arbetet
hava anslutande enskilda järnvägar förklarat sig beredda att deltaga med sina
andelar enligt gällande överenskommelser, och erfordras därför för arbetets utförande
ett anslag av 13,000 kronor.
Vid Byvalla.
Anordnande av vattenledning
kronor 15,000: —
Genom anordnande av här föreslagna vattenledning, som är avsedd att
dragas från en c:a 1 km. från stationen inom statens järnvägars område belägen
kallkälla fram till vattentornet, skulle en årlig besparing för statens jarnvagar
genom indragning av ett pumparearvode m. m. kunna göras på omkring BoO
Stationen erhåller härigenom förutom lämpligt matarvatten för ångpannebruk
även dugligt dricksvatten, vilket senare icke kan åstadkommas genom upptagande
av ny brunn inom stationsområdet.
Utgifter iiir kapitalökning: bil. 1.
81
Vid Kiruna.
Uppförande av ångcentral ............................................................ kronor 95,000:_
Verkstäder och lokoniotivstall uppvärmas för närvarande från tvenne iokomotivpannor
och ett för ändamålet avställt lokomotiv, vilken anordning är oekonomisk
dels på grund av relativt stor bränslekonsumtion och dels emedan den
kräver stor arbetskraft för driften, vartill kommer, att densamma tar ett betydande
och för annat ändamål behövligt utrymme i anspråk. Minskningen av
årlig kostnad för bränsle och arbetskraft skulle med anläggning av ångcentral
utgöra omkring 7,000 kronor per år.
Vid Malmberget.
Anordnande av vatten- och avloppsledning ................................. kronor 24,000:_-
I sin föregående år ingivna underdåniga skrivelse angående behovet av nya
byggnader och anläggningar upptog styrelsen, bland annat, även inledande av
vatten- och avloppsledning i bostadshus vid Malmberget. Det härför angivna
beloppet upptogs dock ej av Kungl. Maj:t i årets äskanden, då, enligt vad
departementschefen yttrat till statsrådsprotokollet vid behandling av nämnda
åskande, frågan borde kunna anstå; vattenposter äro nämligen redan framdragna
nära bostadshusen.
De i dessa trakter rådande svåra klimatiska förhållandena torde emellertid
berättiga den föreslagna anläggningen, och har styrelsen av denna orsak ansett
sig anyo böra inkomma med underdånig framställning om anslagets beviljande.
Vid Kiruna.
Anordnande av vatten- och avloppsledning ................................ kronor 80,000:_
De klimatiska förhållandena i de nordligare delarna av landet äro så svåra
under större delen av året, att det synts styrelsen nödvändigt att efterhand anordna
vatten- och avloppsledningar till de bostäder, som äro så belägna, att de
lämpligen kunna förses med dylika bekvämligheter. Styrelsen har därför undersökt
möjligheterna for utförande av sådana anläggningar, bland annat, vid Kiruna,
och har förslag till en fullständig anläggning där utarbetats. Då emellertid
kostnaderna för en dylik, beräknade till 170,000 kronor, äro högst avsevärda, har
styrelsen ansett arbetet böra utföras under loppet av två år och har därvid uppdelat
detsamma i för utförandet lämpliga delar, varigenom i första hand skulle
erfordras ett belopp av 80,000 kronor.
Vid SIcorped.
Anordnande av vattenledning...................................................... kronor 18 000:_
• Vli11.denna s^ati°u uppfordras för närvarande vattnet till vattentornet från
en invid liggande tjärn, som emellertid lämnar mycket'' knapp tillgång på vatten.
Däremot kan genom anordnande av vattenledning från en på omkring 90 meters
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft. 11
82
Utgifter för kapitalökning: bil: 1.
höjd ovanför stationen belägen sjö riklig tillgång på lämpligt vatten erhallas.
Härigenom skulle en årlig besparing i uppfordrings- och underhållskostnader av
2,200 kronor kunna göras. Styrelsen har därför ansett sig böra hemställa om
erforderliga medel för utförande av detta arbete.
Vid Mellansel och Bastuträsk.
Förbättring av vatten- och kolgivningsanordningar................... kronor 15,800: —
Förslaget innebär att vid personplattformerna å nämnda stationer anordna
vattenkastare samt vid Mellansel jämväl kolgivningsanordningar, och skulle efter
dessas utförande avsevärd tidsvinst för vissa tåg erhållas genom inbesparing av
tid vid vatten- och koltagning.
Vid Myrheden.
Hytt vattentorn med tvenne vattenkastare samt kolgivningsan
ordning.
............................................................................ kronor 29,000: —
Det befintliga vattentornet, som är av trä, har för liten tryckhöjd. och för
ringa cisternutrymme, varför detsamma bör ersättas med ett tillräckligt stort
dylikt av sten. ‘ Därigenom och genom uppsättning av mekanisk kolgivningsanordning
samt nya vattenkastare erhålles avsevärd tidsvinst för vissa tåg och
vinnes därjämte, att koltagningen i Jörn kan inskränkas så mycket, att personalen
därstädes kan minskas med två man, utan att motsvarande ökning i Myrlieden
behöver ske.
8:o) Större arbeten.
Utvidgning och ombyggnad av Katrineholms station.................. kronor 100,000:
På grund av de trånga bangårdsförhållandena vid Katrineholm hava under
de senaste åren och särskilt under vintermånaderna avsevärda tågförseningar icke
kunnat undvikas. De mindre spårförbättringar, som under årens lopp skett, hava
av brist på medel icke kunnat företagas i den utsträckning, som motsvarat trafikökningen.
I brist på lämpliga uppställningsspår hava vagnar onödigt länge blivit
kvarstående vid stationen, till ej ringa olägenhet för trafikanter och till stort
men för vagnomsättningen. Med nuvarande spåranordning måste vid växlingsrörelser
i västra ändan av bangården tågutdragning ske a huvudsparet åt Baggetorp,
vilket vid en station, med så avsevärd växling och vagnomsättning som här
och där tillfälliga tågmöten ofta måst anordnas, innebär synnerligen stor risk för
trafiksäkerheten. Det nu framlagda förslaget skulle i hög grad och för avsevärd
tid framåt avhjälpa dessa brister på uppställnings-, ranger- och utdragsspår.
I förslaget ingår även anläggande av bredare och tidsenligare högre mellanplattformer,
varigenom den trafikerande allmänheten befrias från den fara till liv
och lem, som de nuvarande smala och trånga personplattformerna därstädes
medföra.
Den alldeles otillräckliga lastkajen är avsedd ersättas med en ny lämpligare
belägen sådan. Godsmagasinet är, ehuru på senare åren utvidgat, fortfarande
83
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
otillräckligt och ligger i vägen för spårsystemets rationella utvidgning. Flyttning
och utökning av detta ingår även i det nu framlagda förslaget.
Stationshuset är av beskaffenhet att i intet avseende motsvara föreliggande
behov. Styrelsen har tidigare gjort framställning om anslag för nytt stationshus
därstädes, men blev dylikt av 1911 års riksdag icke bifallet, varvid statsutskottet
vid behandling av denna anslagspost anfört, att frågan om uppförandet av nytt
stationshus i Katrineholm bör undanskjutas intill dess den under anläggning
varande statsbanan Järna—Norrköping börjat trafikeras.
Styrelsen har sålunda varit hänvisad till att under tiden fylla de allt kraftigare
framträdande kraven på ökade utrymmen genom tillbyggnad och förändring
av det gamla huset, allt arbeten, som sålunda äro att anse som helt provisoriska
och ingalunda avsedda att kunna fylla behovet för längre tid framåt. Det är nämligen
att beakta, att utrymmena i mycket ringa grad röna inflytande av den
genomgående trafiken och sålunda öppnandet av trafiken å bandelen Järna—
Norrköping med visshet icke kommer att inverka på behovet av nytt stationshus
i Katrineholm, vilket behov uteslutande kan anses förestavat av ökning i den
lokala trafiken å platsen.
Den trafikökning, som ägt rum vid stationen från år 1909 till och med år
1914, framgår av nedanstående tabell.
Antal resor per dag.....................................
» ton avgiftspliktigt gods per dag ......
» ank. och avg. expeditioner per dag
» ank. och avg. tåg per dag.................
» till- och avkopplade vagnar per dag
1909. |
1914. |
397 |
531 |
240 |
324 |
256 |
357 |
48 |
60 |
569 |
738 |
Sedan Järna—Norrköpingsbanans tillkomst har visserligen antalet tåg, passerande
stationen, minskats, men föranledes icke härav någon nedgång i de för år
1914 i övrigt angivna siffrorna och kan sålunda banans tillkomst icke tillmätas
någon för frågan avgörande betydelse.
Av vad ovan anförts bör sålunda framgå, att Katrineholms station i alla
avseenden är i stort behov av utvidgning. För genomförandet av de härför erforderliga
arbetena beräknas erfordras ett belopp av omkring 575,000 kronor. Styrelsen
har dock tänkt sig, att med hänsyn till rådande förhållanden arbetena nu
böra inskränkas till de, som erfordras för fyllande av det mest trängande behovet.
Det arbete, som sålunda i första hand vore avsett att igångsättas, vore utvidgning
av spårsystemet i östra ändan av bangården, vilket arbete möjliggjorts genom
att innevarande års riksdag beviljat medel för ombyggnad av vägbron över bangården
därstädes. Härigenom vinnes, att växlingsrörelsen underlättas och spårutrymmet
i övrigt bättre kan utnyttjas.
Den beräknade kostnaden för dessa senare arbeten, som kunna betraktas
som ett avslutat helt för sig, belöper sig till 100,000 kronor, vilka styrelsen nu
anhåller måtte ställas till styrelsens förfogande för år 1917.
[9.]
Vid Jönköping.
Utvidgning av spårsystemet ......................................................... kronor 100,000: —
Jönköpings bangård har ett särdeles instängt läge. Så begränsas bangården
i söder av staden, inom vilkens därvarande område bangårdsutvidgningar icke
84 Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
kunna äga rum utan mycket stora kostnader, i öster av den livligt trafikerade
kanalen mellan Vättern och stadens hamn i Munksjön, i väster av stigningen
upp mot Bankeryd och i norr, den enda sida, som genom utfyllningar kan omgestaltas
till bangårdsplan, av Vättern.
Den alltmer ökade såväl person- som godstrafiken vid stationen har under
årens lopp nödvändiggjort om- och tillbyggnader av såväl byggnader som spårsystem
tills numer bangårdsområdet med vad därtill hör så utnyttjats, att vidare
utvidgningar utan hela bangårdens ombyggnad är omöjlig. I brist på för rangeringar
lämpliga utdragsspår måste sålunda svängbron över nyssnämnda kanal
tagas i bruk vid rangeringsarbeten, vilket menligt inverkar på såväl kanalens
sjötrafik som den gatutrafik, vilken äger rum mellan staden och fartygskajen vid
Vättern.
Styrelsen anser det därför vara av största vikt, att Jönköpings station snarast
ombygges, så att ej allenast trafikens krav kunna tillgodoses, utan även en mera
ekonomisk drift av bangården genomföras.
Det förslag, som styrelsen härför uppgjort, avser att medelst utfyllningar
i Vättern vinna utrymme för stationens utvidgning, och har såsom grundläggande
princip vid förslagets utarbetande gällt, att växlingsrörelser över kanalbron i möjligaste
mån må undvikas. Förslaget är utarbetat i trenne från varandra fristående
byggnadsstadier, av vilka det första i huvudsak avser de förbättringar i spåranordningar
m. m., som äro nödvändiga för vagnrangeringens ordnande och trafikens
rationella skötsel. I det andra stadiet hava de utvidgningar av godsbangården,
som därefter närmast kunna anses behövliga, tänkts utförda, och i det
tredje och sista utbyggnadsstadiet är bangården så betydligt utvidgad, att den
torde kunna upptaga ungefär tre gånger så stor godstrafik som den nuvarande.
Med utförandet av de två senare utbyggnadsstadierna torde emellertid avsevärd
tid framåt kunna anstå.
Utförandet av arbetet enligt det första utbyggnadsstadiet har beräknats till
omkring 530,000 kronor. Med hänsyn till rådande förhållanden anser sig emellertid
styrelsen icke nu böra förutsätta ens detta arbete i sin helhet utfört utan
endast de delar därav, som fordras för att omedelbart kunna frånkomma de största
olägenheterna. Styrelsen får därför föreslå, att i första hand i anslutning till
det första utbyggnadsstadiet vidtagas anordningar för persontrafiken samt vissa
spårförändringar, erforderliga för ett något mera rationellt ordnande av trafiken
på stationen och dragande en kostnad av 100,000 kronor. De härmed föreslagna
arbetena kunna dock icke anses bilda ett avslutat helt för sig, utan måste här
förutsättas eu omedelbar fortsättning av arbetena tillhörande första utbyggnadsstadiet.
Styrelsen får i anslutning till ovanstående i underdånighet anhålla, att för
år 1917"ett belopp av 100,000 kronor ställes till styrelsens förfogande.
Ombyggnad av Bohusbanans viadukt över Säveån ........................ kronor 350,000: —
Den nuvarande provisoriska viadukten över Säveån för Bohusbanans ingång
på Olskrokens station, vilken viadukt, med hänsyn till dåvarande ovisshet, huru
frågan angående ombyggnad av Göteborgs bangård skulle lösas, på sin tid utfördes
av trä och ej avsågs att kvarstå längre tid, måste snarast utbytas mot en
permanent sådan av järn.
Utgifter för kapitalökning: bil. 1. 85
Den störa risk ur trafiksäkerhets- cell särskilt antändningssynpunkt och den
årligen återkommande samt med träkonstruktionens ålder sig'' hastigt ökande
underhållskostnaden, uppgående för närvarande till cirka 10,000 kronor, nödvändiggöra
en sådan ombyggnad, vilken nu kan utföras i anslutning till det föreliggande
förslaget till ombyggnad av Göteborgs bangård, angående vilket i tekniskt
hänseende i stort sett enhet råder mellan staden och berörda järnvägar.
I trafikhänseende bliva fördelarna av en sådan ombyggnad även avsevärda
genom möjligheten att dels öka tåghastigheten över viadukten och dels passera
viadukten med tyngre eller kopplade lokomotiv, vilket hittills icke kunnat ske.
Kostnaderna för ombyggnaden äro beräknade till 1,000,000 kronor. Härav
anser järnvägsstyrelsen ett belopp av 120,000 kronor böra utgå ur förnyelsefonden,
utgörande kostnader för arbeten, vilka icke kunna anses öka statens
järnvägars kapitalvärde. Återstoden, 880,000 kronor, skulle således utgöra det
belopp, som erfordras i anslag för arbetets utförande! Detta anslagsbelopp har
styrelsen tänkt sig fördelat på två år med 050,000 kronor för år 1917 och 530,000
kronor för år 1918.
I anslutning till vad ovan framhållits får styrelsen därför i underdånighet
anhålla, att 350,000 kronor måtte för påbörjandet av arbetet anvisas för år 1917
och att av detta belopp 100,000 kronor måtte ställas till styrelsens disposition
redan under år 1916.
Omläggning av Västra stambanan samt anordnande av gatuport
för Ånäsvägen ................................................................... kronor 255,000: —
„ Strax öster om Olskrokens station korsa statens järnvägar i plan den s. k.
Ånäsvägen, vilken utgör en livlig kommunikationsled för såväl väg- som elektrisk
spårvägstrafik.
Vid utläggandet av ett tredje spår från Olskroken till Sävenäs ansåg styrelsen
för Göteborgs spårvägar det vara förenat med för stor risk för trafiksäkerheten
att fortfarande korsa järnvägsspåren med spårvagnar, utan anordnades i
stället spårvägstrafiken så, att särskilda vagnar trafikerade linjerna å ömse sidor
om järnvägen.
Detta trafiksätt föranledde emellertid så många klagomål från den trafikerande
allmänhetens sida, att spårvägsstyrelsen fann sig föranlåten att efter någon
tid åter låta vagnarna passera över järnvägsspåren.
Då emellertid trafiken å linjen Olskroken—Sävenäs är synnerligen livlig, i
synnerhet efter tillkomsten av Sävenäs rangerbangård, och kommer att ytterligare
ökas, allt efter som denna rangerbangård utbygges, kommer risken ur trafiksäkerhetssynpunkt
att ytterligare ökas genom nämnda korsnings bibehållande i plan,
varför järnvägsstyrelsen anser åtgärder snarast böra vidtagas för Ånäsvägens
framdragande i gatuport under järnvägsspåren. Den i samband härmed erforderliga
omläggningen av västra stambanan nödvändiggöres av det uppgjorda förslaget
till ombyggnad av Göteborgs bangård.
Den mark, som erfordras för omläggning av banan, förutsättes att genom
avtal med staden om markbyten vid uppgörelsen om bangårdsfrågan i dess helhet
erhållas utan särskild kostnad för statsverket, varjämte kostnaderna för själva
vägens omläggning och därför erforderlig mark böra gäldas av staden.
86
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
Av de på statens järnvägar sålunda kommande kostnaderna, 255,000 kronor,
komma 119,000 kronor på omläggning av banan och 136,000 kronor på anordnande
av själva vägporten.
Med hänvisning till vad styrelsen ovan anfört, får styrelsen i underdånighet
anhålla, att 255,000 kronor måtte för ifrågavarande ändamål ställas till styrelsens
disposition för år 1917 samt att av detta belopp 75,000 kronor göras för
styrelsen tillgängliga redan år 1916.
Vid Nässjö.
Utvidgning av rangerbangården .................................................. kronor 300,000: —
Vid 1913 års riksdag beviljades visst anslag för ombyggnad och utvidgning
av Nässjö station och bangård, varvid skulle utbyggas en särskild personbangård.
I det då framlagda ombyggnadsförslaget ingick i godsbangården till en början en
rangeringsgrupp på 4 spår. Emellertid hava erfarenheterna från de senaste arens
enormt ökade trafik med full tydlighet ådagalagt, att detta antal icke tillnärmelsevis
kan tillfredsställa de fordringar, som den sig alltjämt ökande trafiken ställer
på en stations av Nässjö storlek, samt att sålunda de hart när olidliga förhållanden,
som hittills varit där rådande, komma att fortfara, dragande störa omkostnader
och stora transportförseningar i godstrafiken. Fördenskull är en utvidgning
av godsbangården till det omfång, den i framtiden tänkts utbyggas, högst
nödvändig redan nu.
För att ytterligare ådagalägga behovet av denna utvidgning vill styrelsen
anföra följande. Ändamålet med rangeringsarbetet å en station med så stor
vagntillförsel från bilinjer som Nässjö och med dess geografiska läge är att dels
växla vagnarna i lokalgodstågen (d. v. s. tåg med vagnar huvudsakligen till närbelägna
stationer) stationsrätt till dessa tågs slutstationer, dels växla vagnarna i
fjärrgodstågen (d. v. s. tåg med vagnar uteslutande till och över större stationer)
stationsrätt till dessa tågs slutstation eller, om denna är långt avlägsen, så långt,
att två eller tre rangeringsstationer kunna passeras utan ny sönderdelning, dels
slutligen att bilda genomgående godståg till de stationer, dit vagnarna för varje
dag uppgå till ett så stort antal, att därav kan bildas ett direkt godståg. Nässjö
stations hittillsvarande bangård har endast kunnat fylla det första av dessa krav,
och på de sista åren har det även vid många tillfällen brustit härutinnan. Rangeringsbangården
enligt den nu verkställda utbyggnaden kan — till följd av den
ovan nämnda kolossala stegringen i trafiken, vilken icke blott nu utan även för
framtiden kan beräknas komma att avsevärt överstiga de förhållanden vi i Sverige
varit vana vid — icke heller komma att tillfredsställande tillgodose mer än detta
krav. Härvid är att märka, att hittills för rangeringsarbetet å stationen använts
förutom den gamla rangeringsbangården (där den nya personbangården utbygge^)
även den färdigbyggda delen av godsbangården. Då vid den nya personbangårdens
tagande i bruk utrymmet alltså avsevärt minskas, bliva förhållandena sämre
än de nuvarande. Följden härav blir, att framdeles såsom hittills de allra flesta
fjärrgodståg norrut i Nässjö icke kunna rangeras längre än till nästa större station,
Mjölby, där ny sönderdelning av desamma måste ske, samt att på samma
sätt tågen söderut icke kunna rangeras längre än till Alvesta eventuellt Älmhult.
Arbetsresultatet torde för framtiden snarare bliva sämre än det för närvarande
är. Erfarenheten har givit vid handen, att, för att rangeringsarbetet i Nässjö
Utgifter för kapitalökning: bil. 1. 87
skall motsvara de krav, som måste ställas på detsamma, erfordras vagnarnas
rangering i 10 ä 11 olika grupper. Om nu detta arbete skall försiggå på de fyra
spår, som nu anlagts, erfordras, för att uppnå samma resultat som hittills, minst
samma antal växellokomotivtimmar och samma personalstyrka. Därest det förslag
till ombyggnad, som styrelsen nu framlägger, kommer till stånd, erfordras
för vagnrangeringen endast ett växellokomotiv och skall därigenom en direkt besparing
i antalet växellokomotivtimmar kunna göras med minst 40 timmar samt
i antalet arbetstimmar för växelpersonal med minst 115 timmar, allt per dygn
räknat. Dessa besparingar representera enbart över 80,000 kronor per år. Oaktat
dessa rena besparingar i utgifterna för växlingen å Nässjö station skulle å den
föreslagna nya rangeringsbangården kunna utföras icke blott det arbete med rangering
av lokalgodstågen, som nu utföres där, utan även en tillfredsställande
rangering av fjärrgodstågen. Därtill kommer, att med den nya bangården gives
det möjlighet för Nässjö att utställa direktgående godståg till bland annat Stockholm,
Krylbo, Hallsberg och Malmö med vagnar uteslutande till och bortom dessa
stationer. Förutom nyssnämnda besparingar i kostnaderna för växlingen i Nässjö
vinnes alltså med den nya bangården besparing jämväl i växlingskostnaderna å
de stationer — Mjölby, Alvesta, Älmliult m fl. — vilka nu fått ånyo rangera
fjärrgodstågen, samt dessutom eu avsevärd tidsvinst i vagnarnas transporttid och
ett betydligt främjande av vagnomsättningen. Därjämte torde eljest erforderliga
utvidgningsarbeten å dessa andra stationer kunna uppskjutas eller inskränkas.
Med hänvisning till vad ovan framhållits, får styrelsen anhålla, att för godsbangårdens
utvidgning erforderliga medel ställas till styrelsens förfogande.
Sammanlagda kostnaderna för utvidgningen äro beräknade till omkring
700,000 kronor, och har styrelsen, under särskilt framhållande av att med arbetet
brådskar, tänkt sig detsamma fördelat på två år.
Av detta belopp anhåller styrelsen, att 300,000 kronor ställas till styrelsens
förfogande för år 1917 och att härav 100,000 kronor måtte göras styrelsen tillgängliga
redan under år 1916.
Vid Bollnäs.
Uppförande av 6 lokomotivplatser, revisionsverkstad, förråd
och vattentorn samt inläggning av 20 meters vändskiva kronor 150,000: —
För närvarande finnas i Bollnäs stallplatser för 20 lokomotiv, och äro dessa
fördelade på två stallcirklar. Stallplats är nu behövlig för ytterligare minst 5
stycken lokomotiv. Ingendera av de befintliga stallcirklarna kan på grund av
bristande utrymme tillbyggas, utan bör ny stallcirkel med därtill hörande 20
meters vändskiva och vattentorn uppföras. De periodiska mindre revisionerna
av lokomotiven måste nu i brist på särskild revisionsverkstad företagas i stallarna
samt erforderliga maskinarbeten i lokomotivreparationsverkstaden, varigenom
arbetet blir dels dyrare och dels väsentligen försenas. Genom uppförande
av i förslaget upptagna stallplatser och revisionsverkstad erhålles ökad
uppställningsmöjlighet för 7 stycken lokomotiv, ett utrymme, som med hänsyn
till det alltjämt växande behovet av dragkraft inom kort tid kommer att tillfullo
utnyttjas. Ökat förrådsutrymme är erforderligt, och skulle det kunna med fördel
beredas i de lokaler i gamla stallarna, som nu användas såsom expedition för
lokomotivstationsbefälet. Denna expedition bör därvid förläggas till den före
-
[9-]
88 Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
slagna nya stallcirkeln, varigenom därjämte vinnes fördelen, att bättre tillsyn kan
utövas över arbete och personal.
Av för anläggningen i sin helhet erforderligt belopp av 305,000 kronor anhåller
styrelsen, att 150,000 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande år 1917.
Vid Svartön.
Anordnande av malmupplagsplats ............................................... kronor 230,000: —
I enlighet med Kungl. Maj:ts i nådigt brev den 1 oktober 1914 givna bestämmelse
har styrelsen, efter att hava träffat överenskommelser med LuossavaaraKiirunavaara
Aktiebolag, Höganäs-Billesholms Aktiebolag och Tuollavaara Gruvaktiebolag
angående upplåtelse till nämnda bolag av upplagsplats för malm vid
Svartön, gått i författning om anordnandet av dylik upplagsplats jämte spår, och
hava kostnaderna för själva upplagsplatsen m. m. uppgått till 230,000 kronor.
Som dessa kostnader i enlighet med ovannämnda kungl. brev hittills förskotterats
av trafikmedel, får styrelsen i underdånighet anhålla, att medel för täckandet
av dessa kostnader upptagas i 1916 års äskanden — att utgå och redovisas
såsom anslag för komplettering av linjen Gällivare—Svartön på grund av ökad
malmtransport — och, om möjligt så, att de ställas till styrelsens disposition
redan under år 1916.
Vid Boden.
Ombyggnad av bangården ........................................................... kronor 200,000: —
Sedan flera år tillbaka har behovet av ökat utrymme å Bodens bangård
blivit allt mer framträdande, och har det särskilt under senaste året visat sig
vara svårt att på ett i alla avseenden fullt betryggande och nöjaktigt sätt kunna
med förefintliga spårutrymmen ordna trafiken å Bodens bangård. Med ökade
krav på snabbare förbindelser över Boden och med beräknad ökning i trafiken
äro än ytterligare svårigheter att befara för trafikens handhavande därstädes.
Åtgärder till ernående av bättre förhållanden i ovanberörda hänseenden äro fördenskull
inom närmaste tid erforderliga.
Förslag har därför uppgjorts till beredande av bättre utrymme å Bodens bangård.
Med hänsyn till svårigheterna att vinna utrymme för den närmast behövliga
utvidgningen inom nuvarande bangårdsområdets gränser och för undvikande av
kostbara husflyttningar och spåromläggningar, har uppmärksammats möjligheten
av att befria bangården från malmtrafiken genom densammas ledande å särskilt
spår öster om och förbi bangården. Enligt nu gällande tidtabell passeras Boden
av 9 lastade och 8 tomma malmtåg per dygn. Vid eventuellt ökad malmutskeppning
över Luleå kan detta tågantal beräknas bliva avsevärt större. År sålunda
redan nu malmtrafiken över Bodens bangård till stort hinder för tåg- och
växlingsrörelser, blir detta givetvis än mer förhållandet om tågantalet ökas. Det
innebär därför en avsevärd lättnad för Bodens bangård att bliva befriad från
malmtrafiken, en lättnad, som medför möjlighet att tillsvidare undanskjuta en
mera genomgripande omändring av bangårdsförhållandena därstädes. Dessutom
tillkommer, att vid ifrågasatt införande av elektrisk drift å linjen Luleå—Gällivare
elektrifieringen av bangårdens i Boden spårsystem kan icke oväsentligt
inskränkas.
Utgifter för kapitalökning: bil. 1. 89
Järnvägsstyrelsen anser sålunda, att en ombyggnad av bangården bör komma
till stånd enligt förenämnda principer. Ett första utbyggnadsstadium, omfattande
korsning av Haparanda- och Gällivarebanorna, anläggning av nytt malmtågsspår
jämte mötesspår vid norra lokomotivstallarna, förändring av frilastspår och lastkaj
samt anordnande av omlastningsskjul med tillhörande spår, beräknas bekostnad
av 617,oOd kronor, i vilket belopp dock är inbegripet markförvärv
med 67,500 kronor, som styrelsen anser böra bestridas av till styrelsens
disposition stående medel för markförvärv. Återstående summa 550,000 kronor
skulle således erfordras för arbetets genomförande, vilket styrelsen anser böra
ske under loppet av två år med 200,000 kronor för år 1917 samt 350,000 kronor
för år 1918.
Styrelsen får sålunda hemställa om ett anslag för år 1917 av 200,000 kronor
till begynnande av ombyggnaden av Bodens bangård och att härav 100,000 kronor
måtte goras styrelsen tillgängliga redan under år 1916.
9:o) Växel- och signalsäkerhetsanläggningar...... kr. 800,000: —
J underdånigt utlåtande den 29 september 1914 i anledning av betänkande,
avgivet av 1912 års järnvägskommission angående trafiksäkerheten, har styrelsen
vid punkterna o2 och 33 pavisat, att avsevärda belopp erfordras för utförande
i behövlig utsträckning och inom rimlig tid av växel- och signalsäkerhetsanläggningar
samt för komplettering av befintliga säkerhetsanläggningar med anordning
till förhindrande av dels för tidig omställning av centralt omställbara växlar dels
att huvudsignal kan ställas till kör utan stationsföreståndarens medgivande.
med 1?.tföra.nde av säkerhetsanläggningar vid de mindre stationerna samt
fullföljande av förenämnda kompletteringsarbeten komma nu större, å huvudlinjer
belägna, stationer i fråga att förses med dylika anläggningar, som kräva jämförelsevis
höga kostnader, vilket ock styrelsen framhållit i sin underdåniga framställning
den 21 oktober 1914 angående behov av nya, byggnader och anläggningar
för år 1916. Med anledning av ovanstående anser styrelsen, att anslagsbeloppet
för år 1917 bör utgå med samma belopp som för åren 1915 och 1916
eller 800,000 kronor, varför styrelsen får anhålla, att nämnda belopp ställes till
styrelsens förfogande för ifrågavarande ändamål för år 1917.
10:o) Diverse arbeten j.............. kronor 800,000: —
I förestående anslagssumma är inberäknad kostnaden för sådana mindre
^byggnader, vilka var för sig beräknas betinga en kostnad understigande
10,000 kronor och vilka därför ej intagits bland ovanstående särskilt omnämnda
arbeten.
Till stöd för anslagskravet vill styrelsen i likhet med vad som under de
senare åren skett i underdånighet framhålla, hurusom i betraktande av statsbanenätets
och trafikens utveckling det maste anses av nöden att för diverse arbeten
hava erforderliga medel tillgängliga även för tillgodoseende av sådana behov,
som icke längre tid i förväg kunna förutses men dock måste utan uppskov fyllas.
Såsom styrelsen i sin ar 1914 ingivna underdåniga framställning framhöll,
har det sedan ar 1910 årligen anvisade anslaget å 500,000 kronor visat sig
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 käft. 12
90
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
otillräckligt, varför styrelsen då upptog 800,000 kronor såsom erforderligt anslag.
Kungl. Maj:t beaktade även denna styrelsens framställning i så måtto, att det
förutvarande anslaget böjdes till 650,000 kronor, vilket belopp även blev av 1915
års riksdag beviljat för år 1916.
Som styrelsen emellertid, med hänvisning till vad ovan framhållits, icke ser
sig i stånd att med ett anslag av 650,000 kronor för framtiden kunna fylla de
nödvändiga krav, som under året uppstå och icke kunna undanskjutas, får styrelsen
i underdånighet anhålla, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen beviljandet
av det av styrelsen nu begärda beloppet å 800,000 kronor.»
Av de till förut ej beslutade arbeten begärda beloppen |
skulle således |
|||
för |
husbyggnader: boställhus ............................... övriga husbyggnader.......... |
... kronor » |
475,000 159,300 |
_ |
» |
spåranordningar ................................................. |
504,600 |
— |
|
vägportsanläggningar........................................ |
250,000 |
— |
||
» |
telegraf- och telefonanläggningar .................. |
» |
180,900 |
— |
elektriska belysningsanläggningar................. |
» |
144,500 |
— |
» anordningar för beredande av ökad upplags -
plats för stenkol i importhamnar och å bränslestationer
samt förbättrad kolemottagning i
importhamnarna ................................ |
........... » |
357,000 |
— |
» diverse anläggningar ............................... |
............. » |
557,200 |
— |
» större arbeten ......................................... |
» |
1,685,000 |
— |
» växel- och signalsäkerhetsanläggningar |
......... .. » |
800,000 |
— |
» diverse arbeten........................................ |
_____________ » |
800,000 |
— |
Summa kronor |
5,913,500 |
— |
|
Avgår återbördade anslagsmedel ................. |
.............. » |
53,200 |
— |
Summa kronor |
5,860,300 |
— |
Då det emellertid vore av vikt, att åtskilliga av de sålunda föreslagna
arbetena redan under år 1916 helt eller delvis komma till utförande,
har järnvägsstyrelsen hemställt, att under nämnda år ställes till styrelsens
förfogande ett belopp av 1,300,000 kronor, avsett för nedanstående
arbeten, nämligen:
för inköp av fastighet vid Stockholms Central...... kronor 280,000: —
» tillbyggnad av stationshuset vid Trälleborgs
ångf......................................................................... ® 20,000: —
Transport kronor 300,000: —
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
91
Transport kronor
för vägportsanläggningar.............................................. j>
» ombyggnad av Boliusbanans viadukt över Säveån »
» omläggning av Västra stambanan samt anordnande
av g-atuport för Ånäsvägen................ »
» utvidgning av Nässjö bangård............................ »
» anordnande av malmupplagsplats vid Svartön »
» ombyggnad av Bodens bangård ....................... »
)) påbörjande av en del övriga förutnämnda
arbeten......................... »
300,000: —
150,000: —
100,000: —
75,000: —
100,000: —
230,000: —
100,000: -
245,000: —
Summa kronor 1,300,000: —
Förutom ovanberörda anslagssumma 5,860,300 kronor anhåller styrelsen,
såsom jag förut omnämnt, att följande belopp måtte under år
1917 ställas till styrelsens förfogande för fullföljande av nedanstående
redan beslutade arbeten, vilka jämväl böra föras under anslagstiteln »nya
byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar», nämligen
:
» Vid Örebro, centralverkstaden
Verkstadsanläggningar m. m......................................................... kronor 100,000: —
Vid 1914 års riksdag beslutades, bland annat, anordnande av spårväxelverkstad,
verkstadsbyggnad för vagnverkstaden, innehållande smedja, fjäderverkstad,
babbitsgjuteri, anordningar för riktning och betning av vagnbeklädnadsplåt,
m. m. samt slutligen vissa spåranordningar för en beräknad kostnad av
sammanlagt 530,000 kronor. Av detta belopp beviljades av ovannämnda års
riksdag 300,000 kronor för år 1915 och av 1915 års riksdag 130,000 kronor för år
1916; återstå således 100,000 kronor, vilket belopp styrelsen nu får anhålla ställes
till styrelsens disposition för år 1917.
Ny bro över Öre älv med tillhörande linjeomläggning .................. kronor 550,000: —
Sedan 1915 års riksdag beslutat uppförandet av ny bro över Öre älv med
tillhörande linjeomläggning och för påbörjandet av arbetet för år 1916 beviljat
ett anslag å 100,000 kronor, får styrelsen nu i underdånighet anhålla, att för fortsättandet
av arbetet ett belopp av 550,000 kronor måtte anvisas för år 1917 med
rätt för Kungl. Maj.t att under år 1916 därav utanordna 200,000 kronor.
Som styrelsen i sin år 1914 ingivna underdåniga framställning härutinnan
uttalade, var det styrelsens avsikt att under åren 1916—1917 utföra arbetet.
i fråga, varför styrelsen då hemställde om ett anslag å 300,000 kronor
för år 1916. Kungl. Maj:t nedsatte dock beloppet till 100,000 kronor, varför
92 Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
[9. ] styrelsen måste förändra planen för arbetet så tillvida, att detsamma nu kommer
att utföras under åren 1916—1918. För utförande av arbetet i enlighet med
denna plan erfordras för år 1917 det ovan upptagna beloppet.»
Styrelsen anhåller sålunda, att för fullföljande av redan beslutade arbeten
måtte till styrelsens förfogande ställas ett belopp av 650,000 kronor,
varav i förskott för år 1916 200,000 kronor.
Departements- Det är högst betydande anslag, som styrelsen här ifrågasätter.
chefen. Anslagsäskandet å 1917 års stat för här förevarande ändamål överskrider
det av 1915 åis riksdag anvisade sammanlagda beloppet, 3,220,700
kronor0), med ej mindre än 3,289,600 kronor.
I följd härav och med hänsyn till de stora krav, som i övrigt för
statens järnvägars behov ställas å statskassan, vore det, såsom jag
tidigare anfört, givetvis önskvärt, om någon mera avsevärd del av
de nu ifrågasatta byggnaderna och anläggningarna kunde anstå till
följande år. Emellertid har styrelsen enligt min mening tydligen
sökt ställa sig till efterrättelse Kungl. Maj:ts anmodan att med hänsyn
till de rådande förhållandena i möjligaste mån inskränka anslagskraven
och därför i allmänhet endast framställt sådana äskanden,
som äro nödiga för att icke äventyra antingen att ett hopande i betänklig
grad framdeles sker av för tillfället undanskjutna anslagskrav
eller att statens järnvägar icke hållas uppe i den nivå, som den
starkt växande trafiken påkallar. Jag har därför endast i enstaka fall
ansett mig kunna företaga några avprutningar å de gjorda äskandena.
Jag övergår nu till en närmare granskning av de särskilda anslagsposterna
och ber i sammanhang därmed att till de av järnvägsstyrelsen
givna särskilda motiveringarna få foga några kompletterande upplysningar
och kommentarier rörande en del av dessa poster.
Det ifrågasatta förvärvandet av bostadshuset vid Centralstationen
ansåg jag mig föregående år icke kunna tillstyrka. Jag framhöll beträffande
denna fråga, att därvid visserligen ett tillfälle uppoffrades att
erhålla bostäder nära stationen för en del tjänstemän, vilka vore önskvärt
hava boende i stationens omedelbara närhet för att möta ofta uppträdande
plötsliga behov av förstärkningspersonal, ävensom att möjligheten
försuttes att förvärva en fastighet, som läge synnerligen gynnsamt
till för framtida utveckling av statens järnvägars anläggningar *)
*) Häri är inberäknat av 1915 års riksdag särskilt beviljat anslag å 480,000 kronor för
vissa förut beslutade byggnader och anläggningar, dock ej den del om 250,000 kronor av samma
anslag, som avsåg ombyggnad och utvidgning av spårsystemet vid bangården i Norrköping,
då frågan om fortsatt anslag för sistnämnda ändamål upptagits under en särskild punkt här nedan.
Utgifter för kapitalökning: bil. 1. U3
vid Centralstationen. Då det emellertid icke syntes möta oöverkomliga [9.
svårigheter att genom förhyrning anskaffa icke allt för avlägset från
stationen belintliga lägenheter i staden, ansåg jag, som nämnts, ifrågavarande
fastighet ej då böra förekomma till förvärvande.
Järnvägsstyrelsen bär nu framhållit, att möjlighet förefinnes att
genom överbyggnad mellan centralstationsbyggnaden och ifrågavarande
fastighet i framtiden utvidga styrelsens och första distriktsförvaltningens
lokaler. Denna omständighet talar ytterligare för förslaget, och dä det
givetvis i och för sig är önskligt, att en i omedelbar anslutning till
statens järnvägars anläggningar vid Centralstationen belägen fast egendom
sådan som den ifrågavarande förvärvas för statens räkning, synes
mig frågan om inköp av fastigheten ej vidare böra undanskjutas. Enligt
uppgifter, jag erhållit från järnvägsstyrelsen, har fastigheten, som är
taxeringsvärderad till 250,000 kronor och omfattar en tomtyta av 667,8
kvadratmeter, år 1909 inköpts för 260,000 kronor, vilket med frånseende
av värdet å själva byggnaden utgör 389 kronor per kvadratmeter.
Det nu begärda priset är enligt samma beräkningsgrund 412 kronor per
kvadratmeter.
Till jämförelse må nämnas, att — med frånseende av värdet å
byggnaderna för bredvidliggande fastighet mot Mästersamuelsgatan
år 1908 betalats 406 kronor per kvadratmeter samt för bredvidliggande
fastighet mot Ostra Järnvägsgatan år 1906 309 kronor per kvadratmeter.
För inom samma kvarter liggande fastighet i hörnet av Mästersamuelsgatan
och Vasagatan har år 1907 betalats 760 kronor per kvadratmeter.
Det nu för fastigheten fordrade pris, 280,000 kronor, kan
sålunda icke anses oskäligt, ehuru det visserligen något överstiger det av
ägaren under föregående år begärda. Enligt vad jag erfarit, lär emellertid
denna prisstegring bero på, att ägaren under året i fastigheten låtit utföra
en del större reparations- och ändringsarbeten.
Husbyggnaderna vid Alster, Skrea, Gullbr andstorp, Tor säker, Östersund
och Gällivare, de sex banvaktsstugorna vid linjen Kiruna—Riksgränsen,
anordnande av särskilda badrum och tvättstugor vid vissa stationer
d jemte distriktet, vattenledning sanläggning en vid Kiruna samt en stor del
av de elektriska belysning sanläggning ärna äro arbeten, som förestavats av
hänsyn till personalen och lämpligen icke böra undanskjutas. •>
Vad angår de av ovannämnda husbyggnader, som rubricerats såsom
boställshus, äro desamma, såsom järnvägsstyrelsen ock anmärkt,
i likhet med vad fallet varit i fråga om de boställshus, för vilka
anslag under de fyra senaste åren av riksdagen beviljats — i avseende
å såväl byggnadssätt som inredning planerade i enlighet med den av
94
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
[9.] 1911 års husbyggnadskommission verkställda utredningen. För bostads
husen
vid Gällivare, vilka till antalet skulle bliva två, vartdera med fyra
lägenheter om två rum och kök, bär järnvägsstyrelsen tänkt använda
den byggnadstyp, som begagnats för de av 1915 års riksdag beslutade
boställshusen vid Notviken. Genom användandet av denna något större
och förbättrade ehuru även något dyrare typ ernås, bland annat, att de
i boställshusets övre våning befintliga lägenheterna erhålla särskild
ingång, varigenom samtliga boställshavare bliva oberoende av varandra
— ett önskemål, som även framhållits av ovannämnda husbyggnadskommission.
Kostnaden för själva boställshuset enligt samma typ beräknades
i fråga om boställshusen vid Notviken till 25,000 kronor. Då
emellertid, enligt vad styrelsen meddelat, arbets- och materialprisen
stegrats med omkring 10 procent, anser styrelsen, att boställshusen vid
Gällivare icke kunna uppföras under 27,500 kronor för varje. Härtill
kommer kostnaden för uthus, inrymmande tvättstuga och avträden, beräknad
för vartdera huset till 2,000 kronor.
Anordnandet av särskilda badrum, vid stationer, där tillgång på
billiga bad på annat sätt icke finnes, måste givetvis anses synnerligen
önskvärt, särskilt med hänsyn till maskinpersonalen. Efter vad jag från
järnvägsstyrelsen inhämtat, äro de föreslagna anordningarna härför av
ringa omfattning och utan prejudicerande innebörd samt avsedda att
utföras inom eller i anslutning till redan befintliga lokaler.
Vad åter angår anordnandet av tvättstugor vid vissa stationer å
femte distriktet framgår det av vad järnvägsstyrelsen anfört, att ökade
krav på anslag för dylikt ändamål äro att förvänta. Inom styrelsen
verkställd utredning har emellertid givit vid handen,fatt behov av dylika
anläggningar kan anses ytterligare föreligga endast på ett fåtal
ställen inom fjärde och femte distrikten, vilka anläggningar enligt en
approximativ beräkning skulle komma att draga en sammanlagd kostnad
av endast omkring 25,000 kronor. På grund härav anser jag mig
böra tillstyrka beviljandet av det nu äskade anslaget för ändamålet.
De ifrågasatta vattenlednings- och belysningsanläggningarna vid de
nordligaf statsbanelinjerna utgöra ett led i järnvägsstyrelsens strävan
att bereda personalen vid dessa linjer ökad bekvämlighet och trevnad
inomhus och därigenom i någon mån minska känningen av de hårda
klimatiska förhållandena vintertiden i dessa trakter. Beträffande vattenoch
avloppsledningsanläggniögen i boställshusen vid Malmberget får
jag emellertid erinra, att järnvägsstyrelsen upptog anslag för densamma
bland fjolårets äskanden, men ansåg jag med utförandet kunna
anstå, enär vattenposter voro framdragna nära boställshusen. Jag
anser mig icke heller för närvarande av ekonomiska skäl kunna till
-
95
Utgifter för kapitalökningen: bil. 1.
styrka detta anslag, särskilt med hänsyn därtill, att det måste anses
ännu mera trängande att den av järnvägsstyrelsen föreslagna vattenledningsanläggningen
vid. Kiruna kommer till utförande. Å denna
senare plats finnas nämligen icke ens vattenposter vid boställshusen,
utan maste vattnet hämtas från brunnar, i vilka vattnet dessutom är av
dålig beskaffenhet. Med hänsyn till de dryga kostnader, anläggningen
i Kiruna kommer att betinga, synes mig emellertid välbetänkt, att dessa
ostnader lördelas på 3 år i stället för, som järnvägsstyrelsen föreslagit,
.ar* i °I>P’ som för år 1917 skulle erfordras, skulle sålunda ut
göra
50,000 kronor.
De av järnvägsstyrelsen begärda anslagen för belysninqsanläqqnmgar
upptaga, såsom av järnvägsstyrelsens skrivelse framgår, även
anläggningar vid en del stationer i olika delar av landet, där hänsynen
till personalens trevnad icke varit den bestämmande faktorn. Beträffande
vissa av dessa platser är, enligt vad jag av järnvägsstyrelsen inhämtat,
lorsiaget om.införande av elektrisk belysning beroende på behovet att
starka belysningen å bangårdarna för minskande av faran för trafikanter
och personal. I fråga om övriga platser skulle genom sådan belysnings
anordnande en besparing i driftkostnaderna ernås. Till den
bistå giuppen äro att hänföra de föreslagna anläggningarna vid Örnsköldsvik
Trehörningsjö, Mellansel, Hälsingborg, Ålmhult, Värtan, Norrtuil
och Vasby, till den senare anläggningarna vid Umeå. Moälven,
bjalevad, Kallholmen, Näsviken, Bergvik, Ockelbo liksom vid Ängelholm
och Lång.sele. Utan att yttra mig om, varest de ifrågasatta anläggningarna
i första hand böra komma till utförande, har jag, med hänsyn
till radande ekonomiska förhållanden, ansett, att utgifterna för dessa
anläggningar lämpligen kunna fördelas på liera år samt att en minskning
av det nu begärda anslaget med 44,500 kronor utan olägenhet
bor kunna ske.
Ombyggnaden av stationshuset vid Ålmhult, som skulle utföras huvudsakligen
för att bereda postverket utvidgade expeditionslokaler och
vilken ombyggnad förra året ansågs kunna anstå ett år, torde nu icke
lämpligen böra ytterligare undanskjutas.
Följande arbeten kunna rubriceras såsom anläggningar, vilka äro speciellt
avsedda att medföra direkta besparingar i driftkostnaderna, nämligen
utvidgning av sparsystemen vid Gärdsjö, Stenstorp, Svartön och LakaträsL
de under, rubriken anordningar för beredande av ökad upplagsplats för
stenkol i importhamnar och å bränslestationer samt förbättrad kolemottaqnffl9
* importhamnarna upptagna arbeten, kolgivningsanordningarna vid
Hallsberg, vattenanordningarna vid Sävenäs, Hälsingborgs ångfärjestation,
96 Utgifter för kapitalökningen: bil. 1.
Byvalla och Skorped, vatten- och kolgivning sanordning ärna vid Mellansel,
Bastuträsk och Myrheden samt äng centralanläggning en vid Kiruna. Aven
flera av de under rubriken »större arbeten» upptagna anläggningarna
kunna hänföras till denna kategori. Om dessa blir jag emellertid i tillfälle
att yttra mig något närmare längre fram i sammanhang med
andra under nämnda rubrik sammanförda arbeten. För mitt tillstyrkande
av anslagen till de ovan uppräknade, speciellt driftkostnadsbesparande
anläggningarna tillåter jag mig åberopa de av järnvägsstyrelsen
anförda skäl, vilka synas mig synnerligen vägande. Vidkommande
anordningarna för beredande av ökad upplagsplats för stenkol
i importhamnar och å bränslestationer samt förbättrad kolemottagning i importhamnarna
önskar jag särskilt framhålla den stora betydelse dessa
anläggningar hava för ett jämnare utnyttjande av vagnparken. Detta
torde bäst belysas genom ett exempel. Fn kolångare om 3,000 ton
lossas sålunda i Norrköping på omkring 10 dagar med 300 ton per dag.
Härför erfordras cirka 25 vagnar per dag eller inalles omkring 250
vagnar, vilka för koltransporten bindas i medeltal omkring 3 dagar.
Alltså erfordras 750 vagndagar, vartill komma erforderliga transporter
av de tomma vagnarna dels till Norrköping och dels från bränslestationen
till den plats, varest vagnarna efter koltransporten skola användas.
Närmare 1,000 vagndagar torde därför åtgå för distribution av kolen
uti ifrågavarande fall. Dessa vagndagar berövas därvid den reguljära
trafiken vid ett tillfälle, då eventuellt stor efterfrågan på vagnar är
rådande.
En detalj i det av järnvägsstyrelsen upprättade programmet i denna
fråga utgör anordnandet av kaj för kolemottagning samt upplagsplats för
stenkol i Örnsköldsvik. Vid behandling av detta ärende vid 1915 års
riksdag vitsordade statsutskottet, att goda skäl voro förebragta för vidtagande
av förbättrade anordningar i berörda avseende, men fann dock
något tvingande behov att då anvisa medel för anläggningarnas utförande
icke föreligga. Utskottet ansåg sig sålunda icke böra biträda Kungl.
Maj:ts framställning i detta ämne. Av vad ovan anförts vill det synas,
att vägande skäl numera förebragts mot arbetets ytterligare förskjutning.
Ej heller synes det mig böra ifrågakomma att för minskandet av anläggningskostnaden
låta kajen komma till utförande av trä i stället för —
såsom av järnvägsstyrelsen föreslagits — av betong. Genom att utföra
kajen av trä skulle visserligen enligt järnvägsstyrelsens beräkningar
inbesparas ett direkt kapitalutlägg av 35,000 kronor. Om emellertid i
kalkylen hänsyn tages till den erfarenhet, som vunnits beträffande
underhåll av betong- och träkaj, visa beräkningarna, att efter 24 år
97
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
träkajen kommer att ställa sig 21,000 kronor^ dyrare än betongkajen.
Lägges därtill den synpunkten, att kostnaden'' för träkajen inom visst
antal år, då densamma måste ombyggas, bör vara helt amorterad, ställer
sig en jämförelse ännu ofördelaktigare. Denna amorteringstid är emellertid
synnerligen svår att uppgiva, då så många omständigheter kunna
inverka på kajens bestånd, att några siffror med någon större grad av
sannolikhet ej kunna angivas.
Beträffande anslaget till vattenanordningen vid Sävenäs torde böra
beaktas, att den av järnvägsstyrelsen angivna direkta besparingen endast
utgör beräknad besparing i kostnaden för vattnet. Härtill kommer
även en indirekt, utgörande vinsten av att växlingslokomotiven icke
behöva tillryggalägga vägen till Göteborg för vattentagning, utan att
nyttigt arbete samtidigt uträttas, ävensom att växlingsarbetet hastigare
hinner utföras. Vinsten i dessa hänseenden är dock svår att med
siffror uppgiva, men uppgår givetvis till ett avsevärt belopp. Vidkommande
vattenanordningen vid Hälsingborgs ångfärjestation, avseende
uppförande av ett vattentorn med reningsverk, torde böra nämnas, att
samma anslag av järnvägsstyrelsen upptogs bland fjolårets äskanden,
men fann jag mig då av budgetskäl förhindrad tillstyrka detsamma.
En del av de ifrågasatta anläggningarna kunna med hänsyn
till ändamålet sammanföras till en grupp, innefattande arbeten, vilka
äro avsedda att, förutom att höja banans och stationernas trafikkapacitet,
särskilt tillgodose trafiksäkerheten. Anslagskraven rörande
denna grupp, av anläggningar torde böra ses i belysning av de uttalanden,
^ som gjorts i hithörande ämnen av 1912 års järnvägskommission
angående trafiksäkerheten — den s. k. Malmslättskommissionen —
i dess betänkande samt av järnvägsstyrelsen uti dess över nämnda
betänkande avgivna utlåtande. För de av kommissionen och järnvägsstyi
elsen därvid uttalade önskemål rörande ökade utrymmen å bangårdar,
avseende bland annat ökning av tågspårslängden å huvudlinjernas
stationer samt stationernas förseende i stor omfattning med
s.. k. utrycknings- eller utdragsspår, ävensom angående skyddsanordningar
för allmänheten och ökad anläggning av dubbelspår har jag
lämnat en redogörelse i mitt anförande till statsrådsprotokollet den 14
januari 1915 rörande motsvarande av styrelsen till anslagsbeviljande
nämnda år ifrågasatta arbeten; och ber jag för korthetens skull få hänvisa
till samma redogörelse. I samband med nämnda redogörelse framhöll
jag ock i anledning av en utav järnvägsstyrelsen utarbetad plan
för dubbelspårsbyggnaders utförande under tioårsperioden 1914—1923,
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 högt. 13
98 Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
slutande å eu kostnad av 25,560,000 kronor, att det syntes mig tydligt,
att anslagen för dubbelspår icke kunde beviljas att utgå inom några få
år, utan att avsevärd tid torde komma att förflyta, innan de i törsta
hand nödvändiga dubbelspårsträckorna vore utbyggda, varjämte jag påpekade
det önskvärda däruti, att under tiden åtgärder vidtoges. för att
motverka de särskilt i detta sammanhang anmärkta tågförseningarna.
Jag framhöll även, att järnvägsstyrelsen haft sin uppmärksamhet riktad
på denna sak och såsom en åtgärd i antytt syfte föreslagit byggandet
av ett antal tågmötesplatser. ^ .
De anläggningar, som av styrelsen nu föreslås för att i enlighet
med de av kommissionen och järnvägsstyrelsen uppdragna riktlinjerna
tillgodose speciellt trafiksäkerheten, äro utdragsspår vid Hallsberg, Almhult,
Storvik, Ljusdal och Bollnäs, ökning av mötesspårslängd vid Möckeln,
Gullbrandstorp, Karsjö, Alby och Fors samt mötesplatserna vid Ang och
Ulvåker, varjämte håll- och mötesplatserna vid Kortebo och Tväråbäck
samt last- och mötesplatsen vid Längviksmon, förutom att tillgodose behovet
för den lokala trafiken, torde tjäna enahanda syftemål. Vad angår
håll- och mötesplatsen vid Kortebo _ äskade Kungl. Maj:t på mm tillstyrkan
anslag av föregående års riksdag, men fann riksdagen på angivna
skäl detta arbete utan större olägenhet kunna anstå till ett kommande
år. De av järnvägsstyrelsen anförda motiv för upptagande av
anslaget för denna håll- och mötesplats redan bland 1917 ars anslag
synas mig dock övertygande. Att å linjen Jönköping Bankeryd lokaltrafiken
i möjligaste mån göres oberoende av fjärrtrafiken, vilket näimast
avses genom anläggande av ifrågavarande håll- och mötesplats,
torde nämligen vara i hög grad önskligt. De genomgående tågen å
linjen Falköping-Ranten—Nässjö, vid vilken linje Kortebo är beläget,
stå i förbindelse med de stora genomgående tågen å respektive Västra
och Östra stambanan. En försening av dessa förbindelsetåg kommer
därför att medföra rubbningar även av tågen å huvudlinjerna. Enligt
vad jag inhämtat, trafikeras enligt nu gällande vintertidtabell linjen
Jönköping—Bankeryd av icke mindre än 28 tåg per dygn, av vilka
icke mindre än 14 äro lokaltåg och av de övriga genomgående tågen
alla utom 2 persontåg. På grund av denna täta trafik hindras ofta de
genomgående tågen av lokaltågen och verkningarna härav sträcka sig
långt ut på huvudlinjerna. Genom anläggning av mötesspår vid Kortebo
beredes möjlighet att låta de genomgående tågen där passera eller möta
lokaltågen, varigenom förseningar i många fall kunna undvikas.
Beträffande järnvägsstyrelsens förslag om anläggning av^en lastoch
mötesplats vid Länqviksmon anser jag goda skäl för en sådan anläggning
förefinnas. Då emellertid förslag till byggandet med stats
-
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
99
bidrag av en landsväg mellan Flerke by i Gideå socken till Hemling
i Björna socken finnes utarbetat, men olika meningar om den lämpligaste
sträckningen av denna väg gjort sig gällande, anser jag, att frågan om
anläggning av last- och mötesplatsen bör avgöras först sedan utredning
i vägfrågan verkställts. Det lämpligaste läget för last- och mötesplatsen
måste nämligen bedömas i samband med de olika vägförslagen.
Jag anser sålunda, att med den av järnvägsstyrelsen föreslagna anläggningen
vid Långviksmon bör tillsvidare anstå.
Till de speciella trafiksäkerhetsanläggningarna böra givetvis också
räknas det planerade anordnandet av skenfria vägkorsningar.
Till en början tillåter jag mig omförmäla vad Malmslättskommissionen
i huvudsak anfört i detta ämne.
»Det ligger i sakens natur, att en järnväg på mångfaldiga ställen måste
sammanträffa med och korsa landsvägar, flera ju tätare bebyggd den kringliggande
orten är. Vid byggandet av de svenska statsbanorna lät man i allmänhet
järnvägen korsa ej blott enskilda utan även större och mindre allmänna
vägar i banans plan, därest ej terrängförhållandena eller särskilt livlig trafik
annat krävde. Givetvis undvekos därigenom ofta nog ej oväsentliga kostnader.
Under en äldre tid, då trafiken å banorna såväl som å vägarna var relativt ringa,
innebar en dylik anordning ingen egentlig olägenhet, ehuru ju på många ställen
bevakning av vägövergångar blev nödvändig. Allt eftersom trafiken å såväl järnvägar
som landsvägar ökats, hava emellertid de med korsningar i samma plan
mellan bana och väg förbundna olägenheterna allt skarpare framträtt. På ej så
få ställen har det ock visat sig oundgängligt att genom ombyggnad av järnväg
eller landsväg leda endera vägen på bro över den andra och sålunda undvika
korsning i samma plan. Sådana ombyggnads- och omläggningsarbeten kräva
emellertid i allmänhet avsevärda kostnader, och det är därför naturligt, att de
komma till utförande endast då detta anses synnerligen behövligt.»
Efter en redogörelse för utfärdade säkerhetsbestämmelser i fråga
om vägkorsningar i banans plan anför kommissionen vidare.
»Såsom ovan antytts, skulle det ur alla synpunkter vara lämpligast, om
inga korsningar i samma plan mellan bana och allmän väg behövde förefinnas.
Tydligen kan detta knappast tänkas någonsin inträffa, men givetvis är det synnerligen
önskvärt, att korsning i banans plan med starkt trafikerad allmän väg om
möjligt undvikes.»
I järnvägsstyrelsens nu förevarande skrivelse har styrelsen erinrat
därom, att styrelsen i sin underdåniga framställning den 27 november
1913 angående behovet av nya byggnader och anläggningar under
tioårsperioden 1914—1923 framhållit, att de vägkorsningar, som vore
mest i behov av att göras skenfria, borde medtagas under nämnda
period; och beräknade styrelsen kostnaderna härför till sammanlagt
2,322,000 kronor för statens järnvägars vidkommande. Det oaktat har,
100
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
framhåller nu styrelsen, under de senaste åren bland äskandena endast
upptagits anslag för enstaka vägo in läggningar, men har styrelsen hädanefter
för avsikt att mera kraftigt söka framgå på den inslagna
vägen och därför i år för ändamålet begärt ett rätt betydande
belopp. Ett målmedvetet fullföljande av den av styrelsen uppgjorda
planen inom ekonomiskt möjliga gränser synes också mig
synnerligen önskligt, ej minst med hänsyn till Malmslättskommissionens
uttalanden i ämnet. De platser, å vilka styrelsen nu ansett
anordnandet av skenfria vägkorsningar mest trängande, ligga ock å
synnerligen starkt trafikerade huvudlinjer. Den större rörelsefrihet,
järnvägsstyrelsen avser att vinna genom erhållande av ett gemensamt
anslag för samtliga för ett år planerade vägkorsningsarbeten
i stället för visst belopp för varje anläggning — för de största arbetena
av antydd art ämnar järnvägsstyrelsen, såsom i år skett beträffande
anordnandet av vägport över Ånäsvägen i Göteborg, fortfarande
begära särskilt anslag — synes mig även vara väl motiverad. Härigenom
erhåller styrelsen en starkare ställning gent emot kommuner
och andra vederbörande, som kunna hava särskild nytta av anordningar
av ifrågavarande beskaffenhet och således jämväl böra deltaga i kostnaden
för desamma.
De ifrågasatta telegraf- och sektionstelefanledning ärna sammanhänga
uppenbarligen med tågledningsarbetet och med åtgärderna för trafiksäkerhetens
höjande. Malmslättskommissionen har också, såsom järnvägsstyrelsen
påpekar, berört frågan om dylika ledningar i samband
med behandlingen av tågledningen. Jag anser mig också nu i likhet
med förra året böra förorda det begärda anslaget till dylika ledningar.
Till den grupp anläggningar, som speciellt avser höjandet av trafiksäkerheten,
äro, såsom redan av rubriceringen framgår, slutligen
också att hänföra de av styrelsen ifrågasatta växel- och signalsäkerhetsanläggningarna.
För vad som anförts rörande dylika anläggningar
av Malmslättskommissionen i dess betänkande och av styrelsen i dess
förenämnda över betänkandet avgivna yttrande har jag redogjort i
mitt anförande till statsrådsprotokollet den 14 januari 1915, och
tillåter jag mig bringa denna redogörelse i Kungl. Maj:ts erinran.
Ehuru styrelsen i sitt nyssnämnda yttrande fäste Kungl. Maj:ts uppmärksamhet
på, att betydligt högre anslag än de hittills för ifrågavarande
ändamål beviljade äro behövliga för att i önskvärd grad inom
rimlig tid kunna fullfölja berörda arbeten, begär emellertid nu styrelsen
icke större belopp än vad som anvisats vid de två senaste riksdagarna,
och anser jag det icke kunna ifrågasättas annat, än att detta anslagskrav
bör beviljas.
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
101
Uppförandet av vattentorn vid Hallsberg, varför anslag av budgetskäl
icke upptogs bland äskandena hos 1915 års riksdag, torde nu icke
vidare böra uppskjutas. För den av järnvägsstyrelsen förra året ifrågasatta
komplettering av vagnverkstaden i Örebro, som jag då efter samråd
med järnvägsstyrelsen ansåg kunna anstå, får jag nu tillstyrka, att
anslag begäres för att härigenom möjliggöra ett rationellt utnyttjande
med det snaraste av det inom centralverkstaden tillgängliga utrymmet.
För förändring av håll- och mötesplatsen Valtorp till fullständig
station har järnvägsstyrelsen begärt medel redan för år 1914 och
sedermera för såväl år 1915 som år 1916, men har på vederbörande
departementschefs hemställan anslag icke äskats av riksdagen, enär
anläggningen ansetts kunna utan större olägenhet anstå till ett kommande
år. Såsom järnvägsstyrelsen i sin motivering framhållit, äro
godstrafikanterna i trakten hänvisade till den en kilometer söder om
Valtorp belägna lastplatsen Berga, som icke erbjuder tillfredsställande
anordningar för trafikens skötande samt äges av enskild person. Denne
pålägger trafikanterna en viss avgift per vagn. Härtill kommer, att
fraktsatserna vid Berga icke beräknas efter den verkliga våglängden
— såsom fallet är vid stationerna — utan från den närmast bortom liggande
stationen, vilken sistnämnda, för trafikanterna mindre gynnsamma
fraktberäkningsgrund i regel tillämpas vid de håll- och lastplatser
vid statens järnvägar, som, i likhet med Berga, icke äga självständig
redovisning. Ortens godstrafikanter intaga således en ganska
ogynnsam ställning i trafikavseende, varför ett utbyggande till station
av Valtorp, som därtill bättre lämpar sig än Berga, icke rimligen bör
uppskjutas längre. Tillgodoseende av ett från ortsbefolkningens sida
allt starkare framträdande krav på bättre trafikmöjligheter åsyftas
jämväl med det av styrelsen redan till anslagsbeviljande för år 1916
ifrågasatta utbyggandet av mötesstationen Blädinge till håll- och lastplats,
vilket arbete jag vid anmälan av ärendet förra året ansåg kunna
anstå till ett senare år.
Bland övriga här ovan ej särskilt angivna arbeten, vilka icke
äro hänförliga under rubrikerna »större arbeten» och »diverse arbeten»,
hava följande ej ansetts påkalla någon ytterligare motivering, utöver
vad järnvägsstyrelsen anfört, nämligen arbetena under l:o a) vid Nybo,
under bo b) vid Jönköping, Trälleborgs ångfärjestation, Diö och Bollnäs,
under 2:o d) vid Arlöv, Forsa och Norrfors samt under 7:o vid Väsby,
Örebro centralverkstad och Eslöv. De flesta av dessa äro sådana, som
föranledas av den fortgående trafikökningen.
Av de större arbetena kunna en del, såsom jag förut framhållit,
hänföras till sådana anläggningar, vilka betingas av önskvärdheten att
102
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
kunna göra direkt påvisbara besparingar i driftkostnaderna. I detta
avseende märkas särskilt bangärdsombyggnaderna vid Katrineholm, Jönköping
och Nässjö samt lokomotivstationsanläggningen vid Bollnäs.
Vad angår Katrineholm torde såsom ytterligare ett skäl för bangårdens
snara utvidgning utöver de av järnvägsstyrelsen anförda kunna framhållas
att, allt eftersom ombyggnaden av spårsystemet genomföres, växlarna
lämpligen kunna förreglas. Detta har hittills icke kunnat ske,
men är vid en station som Katrineholm i dess egenskap av föreningsoch
tågrangeringsstation givetvis av största betydelse ur såväl trafiksom
säkerhetssynpunkt. Jag anser mig därjämte ytterligare böra betona
vad styrelsen i sin motivering framhåller, nämligen att behovet av nu
förevarande anläggning förefinnes oberoende av Järna—Norrköpingsbanans
tillkomst. Särskilt torde — då denna fråga varit föremål för
tidigare uttalanden inom statsutskottet — böra påpekas, att behovet
av ökade utrymmen i stationshuset icke röner inflytande av nämnda
bananläggning, utan uteslutande är att anse såsom en följd av den
ökade lokala trafiken å platsen. I det nu begärda anslaget ingå visserligen
icke medel till stationshusets ombyggnad, men i det uppgivna
totalbeloppet, 575,000 kronor, ingår del av kostnad för sådan ombyggnad
med 100,000 kronor, något som jag ansett mig böra i detta sammanhang
påpeka.
Vidare anser jag mig böra framhålla angelägenheten av att spårsystemet
å stationen utvidgas. Det trånga spårutrymmet medför nämligen,
såsom järnvägsstyrelsen påvisat, att avsevärda tågförseningar ofta
icke kunna undvikas, vilket förhållande i stor utsträckning inverkar
störande på tågrörelsen i sin helhet å tillstötande huvudlinjer. Anledningen
till dessa tågförseningar kan nämligen sökas däri, att tågspårens
ringa antal och delvis korta längd nödvändiggör undandragning
av å stationen befintliga tågsätt, innan nya tåg kunna insläppas eller
avgå, varjämte de trånga plattformsutrymmena i högsta grad försvåra
överförandet av resande och resgods från de olika tågen. Lägges därtill,
att bristen på uppställningsspår medför hinder för vagnarnas rationella
omsättning genom försvårad lastning, lossning och rangering,
torde med full tydlighet framgå det trängande behov, som föreligger
för de föreslagna arbetenas genomförande.
Vad jag sålunda anfört torde även utvisa, att det av järnvägsstyrelsen
för år 1917 begärda anslaget med nödvändighet förutsätter ytterligare
anslag följande år för genomförandet av planen i större utsträckning
än som är möjligt med det nu begärda, efter rådande ekonomiska
förhållanden lämpade anslaget.
Den föreslagna bangårdsombyggnaden vid Jönköping är en synner -
103
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
ligen kostnadskrävande anläggning, även om endast det första utbyggnadsstadiet
behöver hållas i sikte under närmaste åren. Den alltmer
stegrade person- och godstrafiken å denna station synes emellertid
påkalla, att första steget med det snaraste tages till utvidgning av bangårdsområdet
i avsedd omfattning.
Trafikens storlek och tillväxt under åren 1909—1914 framgå av
följande tablå:
1909. |
1910. |
1911. |
1912. |
1913. |
1914. |
|
Antal resor per dag......... |
891 |
1,127 |
1,228 |
1,302 |
1,456 |
1,528 |
» ton avgiftspliktigt gods per dag |
316 |
294 |
317 |
348 |
361 |
382 |
» tåg per dag............................ |
20 |
31 |
33 |
33 |
36 |
35 |
» till- och. avkopplade vagnar per dag |
155 |
176 |
199 |
222 |
192 |
205 |
Efter vad jag inhämtat av järnvägsstyrelsen, skulle för den föreslagna
utvidgningen tagas i anspråk vissa staden tillhöriga markområden,
beträffande vilkas förvärvande för statens järnvägars räkning förhandlingar
pågå. Härvid har från stadens sida begärts ersättning för
ifrågavarande områden dels genom utbyte av viss statens järnvägar
tillhörig mark, dels ock genom kontant betalning. Järn vägsmyndigheterna
åter hava gjort gällande, att stadens mark bör avstås till statens
järnvägar utan kontant ersättning. Järnvägsstyrelsen har ock vid beräkningen
av kostnaderna för bangårdsutvidgningen utgått därifrån,
att någon marklösen till staden ej skulle behöva erläggas.
I betraktande av de uppenbara fördelar, vilka staden genom bangårdsombyggnaden
skulle ernå, vill det synas, som om goda skäl förelåge
för den av järn vägsmyndigheterna intagna ståndpunkten. Då jag
anser, att stadens ställning till frågan om markupplåtelsen bör vara
fullt klarställd, innan förslaget om bangårdsombyggnaden föres vidare,
har jag ej ansett mig kunna för närvarande tillstyrka bifall till järnvägsstyrelsens
ifrågavarande framställning. I sammanhang härmed vill jag
meddela, att stadsfullmäktige i Jönköping i skrivelse till mig den 21
december 1915 anhållit, att vid den föreliggande frågans behandling
vissa av stadsfullmäktige uttalade önskemål måtte bliva beaktade. Dessa
önskemål innefatta en väsentlig omläggning av det från järnvägsstyrelsens
sida framförda förslaget. För den händelse ärendet senare under
riksdagens lopp skulle befinnas i slutgiltigt skick, torde jag måhända
bliva i tillfälle att då ånyo anmäla detsamma inför Kungl. Maj:t.
Vad angår Nässjö äro kostnaderna för bangårdsombyggnaden enligt
förslaget visserligen mycket dryga, men de motvägas dock i avsevärd
mån av de beräknade inbesparingarua i driftkostnader för såväl Nässjö
som de angränsande stationer, där omrangering av de större fjärr
-
104 Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
[9.] godstågen för närvarande måste ske. Enligt järnvägsstyrelsens utredning
skulle besparingen i antalet växellokomotivtimmar och arbetstimmar
för växelpersonal för Nässjös vidkommande kunna skattas till över
80,000 kronor per år. Den årliga besparingen i växlingskostnad å de
angränsande stationerna kan, enligt vad jag inhämtat, visserligen icke
efter några fasta beräkningsgrunder bestämmas, men kommer påtagligen
att röra sig om mycket avsevärda belopp och sannolikt icke understiga
20,000 kronor.
Efter utvidgningen är Nässjö avsedd att bliva en huvudrangerstation,
där inkommande godståg upplösas samt nya godståg sammansättas.
Detta gäller såväl lokalgodstågen, vilka tjänstgöra som uppsamlare
eller avlämnare av gods och vagnar å de mellan rangerstationema
liggande stationerna, som ock fjärrgodstågen, vilka i regel icke sätta
eller taga vagnar å mellanstationerna.
För det systematiska och rationella handhavandet av den växande
trafiken kräves, att dylika huvudrangerstationer anordnas även å andra
platser. Det senast gångua årets trafiköverhopuing har med full tydlighet
ådagalagt de stora svårigheter, som möta för trafikens avvecklande
på den grund att bangårdsanordningarna flerstädes äro otillräckliga. Enligt
vad jag från järnvägsstyrelsen inhämtat, torde det ock bliva nödvändigt
att inom den närmaste framtiden vidtaga utvidgning av åtskilliga större
stationer, där förhållandena visat sig särskilt otillfredsställande. Bland
dessa platser har i främsta rummet framhållits den viktiga knutpunkten
Hallsberg. Järnvägsstyrelsen har ock under hand anmält sin avsikt
att, sedan styrelsen hunnit bearbeta det material beträffande trafiken vid
denna station, som vunnits under den gångna högtrafikperioden, samt
erforderliga transport- och tekniska planer för anläggandet av en huvudrangerstation
i Hallsberg blivit utarbetade, inkomma med förslag till
utvidgning av bangården därstädes, om möjligt i så god tid, att proposition
i frågan kan avlåtas till den nu sammanträdande riksdagen. ^
Den planerade ombyggnaden av Bohusbanans viadukt över häveän
o-enom utbytande av nuvarande träkonstruktion mot permanent sådan
av järn är starkt påkallad ur trafiksäkerhetssynpunkt, vartill komma de
dryga, med träkonstruktionens växande ålder alltjämt stigande underhållskostnaderna.
Arbetet med den nya viadukten är, såsom fiarngår
av järnvägsstyrelsens skrivelse, avsett att utföras i anslutning
till föreliggande förslag till ombyggnad av Göteborgs bangård.
° Enligt detta förslag anordnas gemensamma stationsanläggningar
för dels de till den nuvarande statsbanestationen anslutande Västra
stambanan och Bohusbanan, dels ock Bergslagsbanan samt de till denna
Utgifter för kapitalökning: bil. 1. 105
banas station jämväl anslutande Västkustbanan och Göteborg—Borås
järnväg. För samtliga dessa banor inledes persontrafiken till en som
genomgångsstation anordnad centralstation, vilken förlägges invid Bohustorget
och till vilken de särskilda banorna efter hand kunna anknytas.
Godstågen däremot upplösas å och avgå från statens järnvägars
redan befintliga rangerbangård vid Sävenäs, dit ock förbindélsespår
till hamnar och godsstationer inledas. Enligt förslaget anlägges en
större godsstation å området söder om Bergslagsbanans nuvarande station,
varjämte smärre lokala godsstationer anordnas å olika platser.
Beträffande detta förslag, som på grundval av en av järnvägsstyrelsen
framlagd plan blivit utarbetat av delegerade för statens järnvägar,
Göteborgs stad och vederbörande enskilda järnvägar, föreligger i
tekniskt hänseende enighet mellan delegerade. Emellertid har det,
enligt vad järnvägsstyrelsen meddelat mig, befunnits nödvändigt
att upptaga vissa delar av förslaget till förnyad prövning, innan förhandlingar
om en ekonomisk uppgörelse beträffande förslagets genomförande
påbörjas. Vid den omarbetning av förslaget, som i anledning
härav igångsatts och som företages i samråd med staden och
de berörda enskilda järnvägarna, ifrågasättes icke någon ändring av
förslagets huvuddrag, och detsamma gäller även den i förslaget angivna
sträckningen för Bohusbanans ingångslinje till Olskrokens station.
Om denna sträckning råder sålunda ingen tvekan. Med hänsyn till
angelägenheten av att träviadukten i den nuvarande ingångslinjen snarast
möjligt ersättes med permanent anläggning, har järnvägsstyrelsen
samtidigt med förhandlingar om bangårdsförslaget i dess helhet bedrivit
separata förhandlingar med staden och Bergslagsbanan om denna detalj.
Härvid har ock beträffande den ifrågavarande viaduktbyggnaden enighet
i tekniskt hänseende uppnåtts. Ytterligare fordras emellertid, att
formell överenskommelse träffas mellan järnvägsstyrelsen och stadsfullmäktige
i Göteborg om ett markbyte av ringa omfattning, som betingas
av linjeändringen. Några svårigheter för träffandet av dylik överenskommelse
anser emellertid styrelsen icke förefinnas, utan beräknar
styrelsen, att åtminstone preliminär sådan med stadens delegerade för
underhandlingar i bangårdsfrågan skall vara träffad, då ärendet upptages
till avgörande av riksdagen. Av dessa skäl anser jag mig böra
förorda beviljande av medel för nu ifrågavarande ändamål, därvid
emellertid, på grund av den rådande ekonomiska situationen, anslagsbeloppet
för år 1917 torde böra begränsas till 250,000 kronor.
„ Omläggning av västra stambanan samt anordnandet av gatuport för
Anäsvägen synas ur trafiksäkerhetssynpunkt icke böra undanskjutas.
Antalet tåg, som dagligen passera linjen Olskroken—Sävenäs, utgör
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 1 käft. 14
[9.]
106 Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
enligt vintertidtabellen 37 och enligt sommartidtabellen 43, vartill
kommer ett varierande men alltid avsevärt stort antal växlingståg mellan
Olskrokens station och Sävenäs rangeringsbangård. Ingen meningsskiljaktighet
lär enligt järnvägsstyrelsen råda mellan de om ordnandet
av Göteborgs bangårdsfråga förhandlande parterna rörande västra stambanans
ändrade sträckning mellan Olskroken och Sävenäs, vadan intet
hinder torde möta att lösa denna detalj fristående från bangårdsfrågan
i dess helhet. Den förutsatta överenskommelsen med staden Göteborg
om kostnadsfri upplåtelse av mark samt om stadens bidrag i ekonomiskt
avseende i övrigt till förevarande arbetens utförande anser järnvägsstyrelsen
likaledes kunna vara preliminärt med delegerade träffad till den
tid, då ärendet föreligger till behandling av riksdagen.
Uppförande au 6 lokomotivplatser, revisionsverkstad., förråd och
vattentorn samt inläggning av 20 meters vändskiva i Bollnäs synas mig
på grund av de av järnvägsstyrelsen anförda skälen böra komma till
utförande. Då emellertid arbetet är avsett att fördelas på flera år, anser
jag mig, med hänsyn till rådande ekonomiska förhållanden, böra tillstyrka,
att anslaget för år 1917 inskränkes till 100,000 kronor.
Vidkommande den nya malmupplagsplatsen vid Svartön, vartill
järnvägsstyrelsen nu äskat medel, tillåter jag mig erinra, att frågan om
anordnandet av dylik upplagsplats redan i ett annat sammanhang varit
underställd riksdagen.
1 proposition nr 281 till 1914 års senare riksdag föreslog Kungl.
Maj:t riksdagen medgiva, att Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag finge
under tiden intill den 1 juni 1915 i enlighet med de närmare föreskrifter,
som järnvägsstyrelsen kunde meddela rörande ordnandet av
transporten, försända högst 100,000 ton malm från Gällivare till Riksgränsen
utan iakttagande av det i § 2 femte stycket av det i 1913 års
överenskommelse mellan svenska staten samt bolaget med flera stadgade
villkor, att bolaget utöver i transportplanen angivna kvantiteter skulle
försända minst motsvarande kvantitet malm från Kiruna till Svartön.
I mitt yttrande till det vid nämnda proposition fogade statsrådsprotokollet
anförde jag, bland annat, att en framställning av ovan angiven
innebörd vore grundad å den förutsättning, att under krigstillståndet
i Europa avsättningen av malm över Luleå—Svartön skulle i
väsentlig mån försvåras, medan åter utskeppning av malm från Narvik
i större utsträckning skulle komma till stånd. Tillika upplyste jag i detta
sammanhang, att, enligt vad jag inhämtat, järnvägsstyrelsen för tillfället
läge i underhandlingar med Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag om
anordnande för dess räkning av ytterligare upplagsmöjligheter för malm
å Svartön, nämligen för upplag av en kvantitet av högst 500,000 ton
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
107
utöver vad som eljest där kunde lagras under vintrarna, då skeppning [9.]
på grund av Bottniska vikens tillfrysande icke kunde äga rum. Därest
nedtransportering av malm till Svartön komme att fortgå i samma
skala, vari den då skedde, komme de där för tillfället befintliga upplagsutrymmena
att i mitten eller slutet av januari 1915 helt och hållet
vara tagna i anspråk och plats då icke finnas för ytterligare upplag av
malm. En följd därav skulle bliva, att vid nyssnämnda tidpunkt gruvdriften
i Malmberget på grund av bristande möjligheter för lagring av
malmen måste upphöra. Det ifrågasatta nya upplaget syntes emellertid
icke böra anordnas, med mindre bolaget förbunde sig antingen att till
Svartön frakta viss angiven minimikvantitet malm eller ock att för begagnande
av upplagsplatsen erlägga en årlig avgäld, som ungefär motsvarade
räntan å anläggningskapitalet. Huru denna fråga om anordnande
av ytterligare upplagsutrymmen för malm å Svartön kunde komma
att lösas, därom fann jag emellertid något bestämt uttalande då ej
kunna göras, utan antog jag mig framdeles bliva i tillfälle att anmäla
ärendet inför Kungl. Maj:t. De kostnader, som ett anordnande av dylikt
upplag å Svartön komme att betinga, syntes mig under förhandenvarande
omständigheter kunna förskotteras.
I skrivelse den 23 september 1914 anmälde riksdagen, att med
hänsyn till de för Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning anförda
skäl, bland vilka riksdagen särskilt ville framhålla svårigheten att under
den närmaste tiden anordna ytterligare upplagsmöjligheter för malm å
Svartön, riksdagen bifallit vad Kungl. Maj:t i nämnda proposition föreslagit.
På därom av järnvägsstyrelsen gjord framställning bemyndigade
Kungl. Maj:t sedermera genom nådigt brev den 1 oktober 1914 styrelsen
att å Svartön anordna ny upplagsplats för malm jämte lossningsbrygga
och spårsystem i enlighet med upprättat förslag för en kostnad av högst
230,000 kronor. I samband härmed föreskrev Kungl. Maj: t, att kostnaden
för utförande av upplagsplatsen med tillhörande anordningar skulle
förskottsvis utgå av statens järnvägars trafikmedel mot ersättning, varom
Kungl. Maj:t, på anmälan av styrelsen, ville framdeles förordna. Tillika stadgades
dels att Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag skulle vara pliktigt
att för begagnande av ifrågavarande nya upplagsplats för malm till statens
järnvägar erlägga en årlig avgäld av 8,000 kronor att utgå från
och med slutet av den skeppningsperiod, då normala förhållanden i
avseende å sjöfarten åter inträtt, tillsvidare intill dess annorlunda kunde
med hänsyn till ökade malmtransporter till Svartön varda överenskommet,
dels ock att Tuolluvara gruvaktiebolag och Höganäs—Billesholms
aktiebolag skulle vara skyldiga att, såsom ersättning för beredande av
malmupplag åt dessa båda bolag, till statens järnvägar erlägga ett be
-
108
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
lopp av 4 öre per ton fraktad malm, att utgå från den tidpunkt, då
upplaget ställdes till bolagens förfogande. Åtaganden av vederbörande
bolag i angivna hänseenden skulle utgöra förutsättning för anordnandet
av ovanberörda upplagsplats, i anledning varav järnvägsstyrelsen anbefalldes
att, innan arbetet finge påbörjas, från bolagen införskaffa
vederbörliga förbindelser i ämnet. De belopp, som jämlikt berörda
stadganden skulle årligen inflyta, hava beräknats till i runt tal 11,500
kronor, motsvarande ränta och amortering efter fem procent å anläggningskostnaden,
230,000 kronor.
Enligt vad styrelsen i sin nu förevarande skrivelse meddelat, har
styrelsen, efter att hava träffat överenskommelser med ovanberörda tre
bolag angående upplåtelse till bolagen av malmupplagsplats vid Svartön,
gått i författning om anordnandet av dylik upplagsplats med tillhörande
anordningar i enlighet med det upprättade förslaget.
Såsom av det nu anförda framgår, har anordnandet av en ytterligare
malmupplagsplats vid Svartön varit förutsedd redan vid tidpunkten
för statsmakternas ovanberörda beslut om temporär lindring i villkoren
för Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags malmfraktningar till Svartön.
Mot järnvägsstyrelsens anslagsäskande för ändamålet har jag intet
att erinra.
För nödvändigheten av en ombyggnad snarast möjligt av Bodens
bangård har järnvägsstyrelsen enligt min åsikt framlagt synnerligen
bärande skäl. Tanken att befria bangården från den av växlande förhållanden
beroende malmtrafiken synes mig särskilt lycklig såsom innebärande
god utsikt för att ombyggnaden kommer att medföra- en varaktig
förbättring av bangårdsförhållandena å denna plats. En eventuellt
ökad malmutskeppning över Luleå lär komma att öka antalet
passerande malmtåg från för närvarande 9 lastade och 8 tomma till
12 å 13 lastade och 11 å 12 tomma tåg, allt per dygn räknat.
Till diverse arbeten har järnvägsstyrelsen för åren 1910—1915 begärt
och erhållit ett årligt anslag av 500,000 kronor.
För år 1916 begärde styrelsen emellertid 800,000 kronor under
framhållande att anslaget till ifrågavarande arbeten visat sig alltför
litet. Sålunda hade detsamma bland annat på senare tid ej medgivit
beredande av medel åt distriktsförvaltningarna till de mindre anläggningar,
vilkas utförande falla inom ramen för deras befogenhet.
Vid anmälan av ärendet den 14 januari 1915 fann jag mig emellertid
kunna tillstyrka en minskning av anslaget med 150,000 kronor
till 650,000 kronor, men uttalade jag därvid farhåga för, att den stränga
begränsning av anslagen för år 1916, som jag av omständigheterna
109
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
nödgats förorda, och den karaktär av reserv, detta anslag erhållit,
kunde förväntas framtvinga behov för järnvägsstyrelsen av att i högre
grad än förut med anlitande av detta anslag utföra enstaka, mindre
omfattande anläggningar, innan särskilda medel kunde äskas av riksdagen.
Min ifrågavarande hemställan vann Kungl. Maj:ts bifall, och
riksdagen beviljade det sålunda av Kungl. Maj:t begärda anslagsbeloppet
å 650,000 kronor. Järnvägsstyrelsen har nu upprepat sitt krav på att
beloppet under denna anslagstitel måtte få utgå med 800,000 kronor
under åberopande av de föregående år anförda skälen härför samt
under betonande av att styrelsen för framtiden icke Båge sig i stånd
att med ett anslag av 650,000 kronor kunna fylla de nödvändiga krav
i förevarande hänseende, som under året uppstå och icke kunna undanskjutas.
De av styrelsen sålunda anförda omständigheterna hava bibringat
mig den bestämda uppfattningen, att anslaget till diverse arbeten icke
längre utan men för den rationella driften kan sättas lägre än till det
av styrelsen begärda beloppet, 800,000 kronor.
Beträffande anslagen till fullföljande av redan beslutade arbeten bör,
enligt vad förra året förutsatts, återstående beloppet nu anvisas för
fullbordande av verkstadsanläggning ärna m. in. vid Örebro centralverkstad.
Med hänsyn till angelägenheten av att arbetena med den beslutade nya
bron över Öre älv med tillhörande linjeomläggning snarast möjligt bringas till
fullbordan, torde jämväl för dessa arbetens fullföljande böra anvisas
det av järnvägsstyrelsen föreslagna belopp.
Järnvägsstyrelsen har hemställt, att ett belopp av 53,200 kronor,
utgörande besparingar å föregående års anslag för nya byggnader och
anläggningar, matte få beräknas som tillgängliga för täckande av den
del av det nu ifrågavarande anslaget, som avser förut ej beslutade
arbeten. Häremot synes icke vara något att erinra.
De av mig här ovan förordade reduceringarna i järnvägsstyrelsens
anslagsäskanden framgå av följande tablå:
Spåranordningar:
Anläggning av last- och mötesplats vid Långviksmon kronor 34,000: —
Elektriska belysning sanläggning ar.............................. 44,500:
Diverse anläggningar:
Vatten- och avloppsledning vid Malmberget............... » 24,000: —
® » » » Kiruna ........................ » 30,000: —
Transport kronor 132,500: —
no
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
Transport kronor 132,500: —
Större arbeten:
Utvidgning av spårsystemet vid Jönköping » 100,000: —
Ombyggnad av Bohusbanans viadukt över Säveån.. » 100,000: —
Uppförande av 6 lokomotivplatser m. m. vid Bollnäs ))_50,000: —
Summa kronor 382,500: —
Iakttagas de av mig sålunda föreslagna reduceringarna å tillhopa
382,500 kronor på de av järnvägsstyrelsen begärda anslagen om sammanlagt
6,510,300 kronor, återstår att äska å 1917 års stat ett belopp
av 6,127,800 kronor, därav, på sätt järnvägsstyrelsen hemställt, en
summa av 1,500,000 kronor torde böra göras tillgänglig under år 1916.
Det sålunda ifrågasatta anslaget skulle fördela sig på följande sätt:
för husbyggnader: boställshus .................................... kronor
övriga husbyggnader................. »
» spåranordningar ...................................................... »
» vägportsanläggningar............................................... »
x> telegraf och telefonanläggningar ........................ »
» elektriska belysningsanläggningar »
» anordningar för beredande av ökad upplags
plats
för stenkol i importhamnar och å
bränslestationer samt förbättrad kolemot
tagning
i importhamnarna.............................. »
» diverse anläggningar................................................ »
» större arbeten ............................................................ »
» växel- och signalsäkerhetsanläggningar ........ »
» diverse arbeten............................................................ »
Summa kronor
Avgår återbördade anslagsmedel................................. »
475,000: —
159,300: —
470,600: —
250,000: —
180,900: —
100,000: —
357.000
503,200
1,435,000
800.000
800,000
5,531,000
53,200
Summa kronor 5,477,800
i
vartill kommer till fullföljande av redan beslutade
arbeten
för verkstadsanläggningar m. m. för Örebro centralverkstad
........................................................ kronor 100,000: —
» ny bro över Öre älv med tillhörande linjeomläggning
.............................................................. »_550,000:
Summa kronor 6,127,800:
Utgifter fiir kapitalökning: bil. 1. 111
Härav skulle i förskott för år 1916 utgå: [9 ]
för inköp av fastighet vid Stockholms Central kronor 280,000:_
)> tillbyggnad av stationshuset vid Trälleborgs
ångf........................................................................ » 20,000: —
» vägportsanläggningar.............................................. » 150,000: —
» ombyggnad av Bohusbanans viadukt över
Säveån ................................................................. » 100,000: - -
» omläggning av Västra stambanan samt anord
_
nande av gatuport för Ånäsvägen............... » 75,000:_
» utvidgning av Nässjö bangård.............................. » 100,000: __
» anordnande av malmupplagsplats vid Svartön » 230,000: —
» ombyggnad av Bodens bangård ............ » 100,000: —
)) fullföljande av arbetena med bron över Öre älv » 200,000:_
» påbörjande av en del övriga förutnämnda arbeten
......................................................... » 245,000: -
Summa kronor 1,500,000: —
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till utförande av nya byggnader och anläggningar
vid statens trafikerade järnvägar för år 1917 anvisa ett
belopp av 6,127,800 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga
medel utanordna ett belopp av 1,500,000 kronor.
2. Markförvärv.
1 sin skrivelse den 27 oktober 1915 bar järnvägsstyrelsen jämväl no 1
hemställt om anslag till belopp av 500,000 kronor för inköp av mark Anslag till
vid en del järnvägsstationer, där utvidgningar äro avsedda att inom den markförnärmaste
framtiden komma till stånd, liksom även behövlig mark för Statens''
blivande dubbelbananordningar. järnvägar.
Till stöd för denna framställning har styrelsen anfört, att såsom
styrelsen i föregående skrivelser upprepade gånger påpekat erfarenheten
visat, att, då beslut om bangårdsutvidgningar redan förelegat,
112
Utgifter för kapitalökning: bil 1.
[10.] den för deras realiserande eventuellt erforderliga marken i allmänhet
ej kunnat erhållas till skäligt pris. För att förekomma, ett dylikt uppdrivande
av jordprisen, böra därför medel anvisas, innan beslut om
bangårdsutvidgningar föreligga, varigenom ofta avsevärda besparingar
kunna ske.
Det nu begärda anslagsbeloppet 500,000 kronor är detsamma, som
järnvägsstyrelsen äskat såväl för år 1915 som för år 1916. Emellertid
har Kungl. Maj:t bägge åren på vederbörande departementschefs
framställning funnit anslaget kunna begränsas, för det förra året till
300,000 kronor och för det senare till 400,000 kronor. Järnvägsstyrelsen
bar nu i sin skrivelse kraftigt betonat otillräckligheten av
dessa anslagsbelopp. Styrelsen bar tillika meddelat mig, att till följd
av anslagens knapphet i förhållande till behovet det under de senaste
åren visat sig nödvändigt att i ett flertal fall ställa de om markförvärv
upprättade köpeavtalen så, att likviden skall utgå först påföljande år,
ett förhållande, som givetvis verkat oförmånligt på köpevillkoren.
Till närmare utredning av det för den närmaste tiden föreliggande
behovet av markförvärv har järnvägsstyrelsen på min anmodan avlämnat
en promemoria i ämnet.
Efter tagen del av de i promemorian lämnade uppgifterna har jag
kommit till den bestämda uppfattning, att med hänsyn till de stora
krav, som inom en nära liggande tid med nödvändighet komma att
ställas å ifrågavarande anslag, det icke vore förenligt med klok förtänksamhet
att jämväl för år 1917 vidtaga en begränsning av det av
styrelsen äskade beloppet.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t behagade föreslå riksdagen
att för inköp av mark, som erfordras för utvidgning
av vissa järnvägsstationer, för år 1917 anvisa ett anslag
av 500,000 kronor.
3. Förändringar vid Centralstationen i Stockholm m. m.
n -i Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har 1914
FörSndlin års senare riksdag dels för utförande av vissa förändringar av spårsygarvid
Cen- stemet vid Centralstationen i Stockholm jämte därmed sammanhängande
nen^istock- arheten beviljat ett anslag av 5,480,000 kronor samt därav för år 1915
holm m. m. anvisat 2,480,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under ar
1914 av tillgängliga medel utanordna 2,000,000 kronor, dels medgivit,
Utgifter för kapitalökning: bil. 1. 113
att de å den statsverkspropositionen den 14 januari 1914 bifogade karta
med högröd färg utmärkta områden av kronolägenheten Tomteboda
samt av Karlbergs kungsgård och den därunder lydande så kallade
Solnaskogen finge överlåtas å statens järnvägar, dels ock medgivit, att
den ersättning, som i anledning av omförmälda områdens överlåtelse å
statens järnvägar kunde finnas böra utgå, finge, i den mån det sålunda
beviljade anslaget ej därtill lämnade tillgång och därest icke enligt i
statsrådsprotokollet över civilärenden den 14 maj 1914 angivna grunder
särskild framställning till riksdagen borde ske, förskjutas av statsmedel.
Kostnaderna för de ifrågasatta arbetena för omändrande av bangårdsförhållandena
i Stockholm fördelades på följande sätt:
utvidgning av spårsystemet å Centralstationen ... kronor 612,000: —
ombyggnad av Norra stationen ................................ » 976,000:_-
omläggning av statens järnvägars spår mellan
Centralstationen och södra tunnelmynningen
vid Hagalund jämte Stockholm—Västerås—
Bergslagens järnvägs inledande å Tomteboda
person- och föreningsstation samt anordnandet
av denna och Karlbergs stationer ................ » 1,466,000:
utvidgning av Tomteboda växlingsbangård ......... » 684,000: -—
jordområdets anskaffning ............................................. » 1,742,000:__
Summa kronor 5,480,000: —
Av det beviljade anslaget å 5,480,000 kronor har 1915 års riksdag
för år 1916 anvisat 2,000,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att av
tillgängliga medel redan under år 1915 förskjuta 500,000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har i skrivelse den 17 november 1915 beträffande
den nu föreliggande frågan anfört följande:
Av anslaget 5,480,000 kronor återstår att anvisa 1,000,000 kronor, vilka enligt
den till grund för anslagets beviljande liggande planen beräknats utgå under
år 1917.
Da styrelsen i samband med överflyttandet av ledningen av de större nyoch
ombyggnadsarbetena till nya organ inom järn vägsförvaltningen — byggnadsplan
i styrelsen och särskilda byggnadsledningar å distrikten — ansåg det av
vikt, att före igångsättandet av dylika arbeten planerna för desamma närmare
bleve granskade genom nämnda organ, igångsatte styrelsen, omedelbart efter det
riksdagen fattat sitt beslut rörande ombyggnadens av Stockholms bangårdar påbörjande,
detaljundersökning och detaljerad kostnadsberäkning av de anläggningar,
som ingingo i den ursprungliga planen, och hade styrelsen för avsikt att först då
nödig översikt av ombyggnadens ekonomiska innebörd vunnits igångsätta arbetena
i större omfattning. Denna styrelsens tanke måste dock delvis uppgivas, enär
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft. 15
[11.]
114 Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
fil 1 det på grund av världskrigets utbrott blev nödigt att söka bereda arbetstillfällen
^ i största möjliga utsträckning. De arbeten, som omedelbart igångsattes, voro
emellertid sådana, vilka uppenbarligen borde komma till utförande, även om den
ovan nämnda fortsatta undersökningen skulle giva vid handen, att de då föreliggande
planerna för arbetenas utförande skulle behöva att i ett eller annat avseende
ändras.
På grund av de tidskrävande arbetena för terrängundersöknmg, konstruktioner
och kostnadsberäkningar har det först under hösten 1915 blivit möjligt att erhålla
en överblick över de kostnader, ombyggnaden enligt den 1914 fastslagna
planen skulle komma att medföra.
Härvid har det visat sig av skäl, för vilka längre fram närmare redogöres,
dels att vissa tillökningar och förbättringar i de förut planerade anordningarna
äro nödvändiga, om dessa anordningar skola för längre tid motsvara de ständigt
ökade kraven för trafikens behöriga skötande, dels att vissa förut ej beräknade
belopp erfordras för uppfyllande av de villkor, som uppställts från Stockholms
stads sida i detta sammanhang, dels slutligen att de kostnader, som förut beräknats
för utförande av de arbeten, som ingingo i planen för ifrågavarande bangårdsombyggnader
i Stockholm, då den förelädes Kungl. Maj:t och riksdagen, komma
att överskridas på grund av de rådande dyrare konjunkturerna ävensom på grund
av att kostnaderna, som varit huvudsakligen baserade på 1910 års beräkningar,
otvivelaktigt varit för lågt uppskattade.
Enligt styrelsens år 1912 uppgjorda plan för den pågående ombyggnaden
av Centralstationen skulle själva spårsystemet å denna station utvidgas på sådant
sätt, att 2 nya spår anordnades vid plattformskant, så förlagda, att de tillika med
de redan förefintliga 3 spåren erbjöde tillgång för de södra banornas tåg av två
genomgångsspår för vardera tågriktningen samt ett för båda riktningarna gemensamt
reservspår — det mellersta. Tillträdet för de resande till de nytillkomna
plattformskanterna för avgående tåg söderut var avsett att ske i plan över det
vid stamplattformen belägna avgångsspåret. På det stadium, i vilket utredningen
i bangårdsfrågan befann sig, när förslaget till de 1914 beslutade anläggningarna
avgavs, ansåg nämligen styrelsen ■— såsom ock framhölls i styrelsens skrivelse
den 13 november 1912, varmed förslaget överlämnades till Kungl. Maj:t — att
en persontunnel till ifrågavarande plattformar icke torde kunna anordnas i anslutning
till en blivande omändring av Centralstationen, vadan arbetena för densamma
icke ansågos kunna framdeles tillgodogöras. Skulle emellertid alltför
stora olägenheter visa sig uppstå genom den föreslagna planövergången, anförde
styrelsen i samma skrivelse, torde ändring senare titan svårighet kunna verkställas.
Det måste givetvis för styrelsen vara ett önskemål att bereda sparfritt tillträde
till samtliga plattformar å Centralstationen. Sedan numera förslag till lösning
av bangårdsfrågan i dess helhet blivit utarbetat, har det visat sig, att den
härför erforderliga tunnelanläggningen kan anordnas på sådant sätt, att densamma
bliver till full nytta vid en permanent ombyggnad av Centralstationen.
I det förslag till nya bangårdsanordningar för Stockholm, som styrelsen
med skrivelse den 23 oktober 1915 till Kungl. Maj:t överlämnat, ingår nämligen
en för tjänstebruk avsedd tunnel mellan plattformarna och norra flygeln av det
nuvarande stationshuset. Om denna tunnel utföres redan i samband med den
nu pågående utvidgningen av spårsystemet vid Centralstationen, kan densamma
med fördel användas för beredandet av det önskade spårfria plattformstillträdet.
För sådant ändamål bör emellertid viss ändring av den utav styrelsen 1912 av
-
115
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
sedda spårdispositionen äga rum. Detta kan lämpligen ske så, att de avgående
fjärrtågen söderut intagas på det nu befintliga vid stamplattformen liggande
avgångsspåret, medan de avgående lokaltågen söderut använda det andra spåret
från perrongen räknat. De ankommande lokaltågen söderifrån böra införas på
det tredje spåret, medan de två återstående spåren avses för ankommande fjärrtåg
söderifrån. Vid sådan disposition av spåren kan resandeströmmen till de
söderut avgående lokaltågen ledas genom den ifrågasatta nya tunneln, under förutsättning
nämligen att lokalstationen i norra delen av Centralstationshuset så
omändras, att densamma kan upptaga förutom den avgående lokala trafiken på
de norra banorna jämväl den söderut gående lokaltrafiken. För de söderifrån
ankommande lokaltågsresandena användes den redan förefintliga tunneln för ankommande
resande.
De nu angivna förändringarna vid Centralstationen skulle medföra en högst
avsevärd fördel utöver den omedelbara vinsten ur trafiksäkerhetssynpunkt. Det
är nämligen i hög grad av behovet påkallat, att huvudperrongen vid södra delen
av Centralstationen frigöres från eu del av den livliga lokaltrafik, som för närvarande
belastar densamma. Sedan styrelsen 1912 avgav förslag till de anläggningar,
vartill anslag redan beviljats, har trafiken i hög grad ökats. Medan sålunda
år 1911 antalet å statsbanorna avgående resande vid Centralstationen utgjorde
1,485,387, uppgick motsvarande siffra för år 1914 till ej mindre än 2,063,429.
Ökningen har alltså under denna korta tidrymd uppgått till närmare 40 procent.
Genom att resandeströmmen till de söderut avgående lokaltågen ledes genom
lokalstationen i Centralstationens norra flygel, skulle trängseln vid spärrarna å
huvudperrongen mellan fjärr- och lokaltågsresande, vilken vid vissa tider är i hög
grad besvärlig såväl för trafikanterna som för resgods-, post- och ilgodsrörelsen,
helt försvinna.
I och för den ändrade dispositionen av spåren i samband med tunnelanläggningen
samt för vidtagande av vissa förbättringar för trafikens tillgodoseende
utöver vad 1912 av styrelsen föreslogs, bör en viss utflyttning av plattformar och
plattformstak äga rum. I sammanhang härmed synes det lämpligt att förlänga
vissa plattformstak för att bereda den resande allmänheten bättre skydd.
Kostnaderna för nu berörda arbeten fördela sig sålunda:
ny persontunnel ........................................................ kronor 139,000: —
ändringar i norra flygeln av Centralstationen ...... » 75,000: —
ökad plattformsyta ................................................... s 6,000: —
» plattformstakyta............................................... » 144,000:— 364,000:
12 % tillägg, omkring................................................ » 44.000: —
Summa kronor 408,000: —
Enligt järnvägsstyrelsens år 1912 framlagda förslag till ombyggnad av Norra
stationen skulle godsmagasin och expeditionsbyggnader uppföras av tegel å
stengrund.
Med hänsyn till angelägenheten av att undvika anordningar, som kunde
föregripa det slutliga ordnandet av bangårdsfrågan, ansåg emellertid chefen för
civildepartementet vid ärendets föredragning den 14 januari 1914 sig böra förorda,
att nybyggnaderna vid Norra stationen utfördes mera provisoriskt av enklare
materiel såsom korrugerad plåt å trästomme för magasinen samt byggnadstimmer
för expeditionsbyggnaderna.
[11.]
116
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
Med ett sådant utförande beräknades kostnaderna för Norra stationens ombyggnad
kunna nedbringas från av styrelsen ursprungligen beräknade 1,496,000
kronor till 976,000 kronor, vadan den uppkommande besparingen skulle utgöra
520,000 kronor. Det av departementschefen sålunda förordade förslaget blev av
riksdagen bifallet.
Då hänsyn till det Carlsonska förslaget till bangårdsfrågans lösning väsentligen
torde hava förestavat betänkligheterna mot att utföra ombyggnaden av godsmagasinen
vid Norra stationen permanent, men samma förslag i enlighet med
den av riksdagen i samband med anmälan till Kungl. Maj:t om beviljande av
anslag för Centralstationens utvidgning uttalade uppfattningen och ävenledes vid
det förhållandet, att förslaget icke vunnit anslutning från Stockholms stadsfullmäktiges
sida, numera kan anses uteslutet, synes det styrelsen saknas anledning
att för öppethållande av möjligheten att lösa bangårdsfrågan enligt det Carlsonska
alternativet utföra byggnaderna i fråga provisoriskt. Framhållas bör nämligen —-vad ock av chefen för civildepartementet uttalades vid frågans föredragning i
statsrådet — att, därest magasinen utföras enligt det billigare byggnadssättet
och det framdeles blir önskligt giva dem en mera varaktig karaktär, desamma
måste helt och hållet ombyggas, varvid materielen i de provisoriska byggnaderna
sannolikt icke i någon väsentligare mån kunna tillgodogöras. På sålunda anförda
skäl anser styrelsen, att ombyggnaden bör verkställas, på sätt styrelsen 1912
föreslog, i anledning varav en anslagsökning av 520,000 kronor erfordras.
Då styrelsen 1912 framlade förslag till ombyggnad av Norra stationen, utgick
styrelsen ifrån, att lastgatorna vid stationen skulle makadamiseras. För att från
början nedbringa underhållskostnaderna är det emellertid mest ändamålsenligt,
att makadambeläggningen utbytes mot stensättning. Kostnadsökningen för
berörda förbättring av gatubeläggningen beräknas till 112,000 kronor.
Styrelsen har slutligen ock funnit sig böra i detta sammanhang göra hemställan
om beredande av medel för anordnande av lokomotivstall för växellokomotiv
vid Norra stationen.
För de lokomotiv, som skola besörja växlingen i Stockholm, är det för
nedbringande av driftkostnaderna önskligt att om möjligt bereda stallplatser i
bangårdens omedelbara närhet. De vid Norra station befintliga verkstads- och
gasverksbyggnaderna kunna utan olägenhet kvarligga även efter bangårdens ombyggnad
och skulle, sedan de blivit för relativt ringa kostnad omändrade, med
fördel kunna användas för sådant ändamål. Verkstadsbyggnaden kan sålunda
omändras till lokomotivstall med 24 uppställningsplatser, medan gasverksbyggnaden
lämpligen kan användas till expeditions- och personalhus. Ombyggnadskostnaderna
hava beräknats till 168,000 kronor, vari ingår jämväl kostnaden för
flyttning av nu befintlig vändskiva samt anordnande av travers.
I det 1914 beviljade anslaget för bangårdsombyggnaden ingick icke något
belopp för ersättning till Stockholms stad för upplåtelse av mark eller för vidtagande
av för ombyggnadens genomförande nödiga anordningar. Emellertid hava
stadsfullmäktige genom sitt beslut av den 27 april 1914 uppställt bland andra
följande villkor för markupplåtelsen till statens järnvägar nämligen, att järnvägsstyrelsen
förbinder sig att vidtaga breddning och förstärkning av viadukten vid
Torsgatan samt att statens järnvägar ersätter styrelsen över gas- och elektricitets
-
117
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
o^rfnn1 ,^r av markupplåtelsen betingad rivning och ändring av byggnader med
27,900 kronor. I skrivelse av den 11 maj 1914 till Kungl. Maj.t har järnvägsstyrelsen
förklarat sig icke böra avstyrka en eftergift från statens sida beträffande
stadsfullmäktiges fordran på breddning och förstärkning av Torsgatuviadukten,
och angav styrelsen merkostnaden för dessa arbeten till 46,000 kronor. Tillföljd
av förutnämnda villkor, vilka torde böra godtagas, erfordras således ett belopp
av tillsammans 73,900 kronor.
De anslag, som enligt det förestående ytterligare erfordras i samband med
nu pågående ombyggnad av Stockholms bangård, utgöra sålunda:
ny persontunnel med flera anordningar vid Centralstationen kronor
ökning i kostnaden för godsmagasinens vid Norra stationen
. ombyggnad med tegel i stället för med korrugerad plåt »
ökning i kostnaden för lastgatornas stensättning i stället för
makadamisering ......................................................... »
anordnande av lokomotivstallar vid Norra stationen .......... »
arbeten och ersättningar på grund av villkor, som uppställts
av Stockholms stad för markupplåtelse........................... »
408,000: —
520,000: —
112,000: —
168,000: —
73.900: —
Summa kronor 1,281,900: —
.Berörda arbeten böra för bangårdsombyggnadens lämpliga bedrivande komma
till utförande under år 1917.
Det återstående beloppet å det år 1914 beviljade anslaget, 1,000,000 kronor
jämte ovan angivna 1,281,900 kronor eller tillsammans 2,281,900 kronor utgöra
vad styrelsen anser böra begäras av 1916 års riksdag, att anvisas för år 1917.
Med regleringen av det tidigare vidrörda underskottet å 1914 års anslag bör
nämligen enligt styrelsens uppfattning och på skäl, som nedan angives, tills vidare
anstå. Styrelsen anser sig _ emellertid böra något vidröra orsakerna till överskridandet
i fråga samt angiva den ungefärliga omfattningen av bristen, såvitt
denna för närvarande låter sig bedöma.
De kostnadsberäkningar, på vilka styrelsens år 1912 framlagda förslag till
utvidgning av Centralstationen vilade, voro, som ovan antytts, utförda på grundval
av de beräkningar, som verkställts för 1910 års bangårdsförslag. Detta förslag
har emellertid vid den granskning, styrelsen nu underkastat detsamma i avseende
a kostnadsberäkningarna, visat sig till vissa delar icke hållbart. Orsakerna härtill
aro . väsentligen trenne: dels hava, sedan förslaget utarbetades, högst väsentliga
konjunkturstegringar inträtt, vad angår särskilt materialpriser och dylikt, dels hava
P.å grund av att förslaget ju icke då var i detalj genomarbetat vissa kostnader ej
tillräckligt beaktats och dels slutligen hava i och med trafikens så betydande
stegring och banteknikens utveckling större fordringar nu måst ställas på arbetets
plananordning och utförande än vad fallet var, då 1910 års förslag utarbetades.
Huru de ungefärliga kostnadsökningarna ställa sig för de olika huvud''
grupperna av arbeten, framgår i huvudsak av efterföljande tablå:
[11.]
118
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
Tablå
utvisande jämförelse mellan de år 1912 upprättade och år 1915 reviderade kostnadsberäkningarna
för Stockholms bangårdsombyggnader enligt den år 1914 fastställda
planen.
1 |
Beräknad kostnad enligt |
Kostnads- |
||||
ursprungliga kostnadsförslaget. |
nu upprättade |
ökning. |
||||
Kronor. |
öre. |
Kronor. |
öre. |
Kronor. |
öre. |
|
Terrasseringaarbeten................................... |
866,900 |
— |
1,125,840 |
— |
258,940 |
— |
Vattengenomlopp ....................................... |
70,000 |
— |
177,500 |
— |
107,500 |
— |
Vägkorsningar och vägomläggningar............... |
478,300 |
— |
768,200 |
— |
289,900 |
— |
Bangårdsanordningar................................... |
757,035 |
— |
836,470 |
— |
79,435 |
— |
Stationshus och godsmagasin........................ |
598,770 |
— |
637,000 |
— |
38,230 |
— |
Järnvägsområdets inhägnande........................ |
— |
— |
6,900 |
— |
6,900 |
— |
Jordlösen oeh ersättningar ........................... |
1,742,000 |
— |
1,742,000 |
— |
— |
— |
Överbyggnad ............................................ |
476,360 |
— |
598,835 |
— |
122,475 |
— |
Telegraf, telefon och linjesignaler................... |
— |
— |
8,000 |
— |
8,000 |
— |
Allmänna omkostnader................................. |
490,635 |
— |
529,255 |
— |
38,620 |
— |
Summa kronor |
I 5,480,000 |
1- |
| 6,430,000 |
|- |
950,000 |
Beträffande ökningen för de särskilda posterna förtjänar följande anmärkas:
Yad först angår kostnadsökningen för terrasseringsarbeten, beror densamma
på ökning av massor och ä-priser utöver vad som ursprungligen beräknats; vad
beträffar massorna till stor del på ökningen för vissa bankar, å vilka sjunkningar
förekommit. _
Ökningen av kostnaderna för vattengenomlopp har väsentligen sin grund
däri, att kostnaderna för avloppsledningen från Budsjön visat sig från början
hava varit för lågt beräknade. _ .....
Vidkommande åter kostnadsökningen för vägkorsningar och väganläggningar,
vartill höra vägportar och viadukter, är den huvudsakliga anledningen härtill att
söka i ökning i materialpris.
Av återstående i tablån upptagna kostnader torde på frågans nuvarande
stadium utöver vad som redan anförts som huvudskäl för kostnadsökningen
endast posten överbyggnad behöva vidröras. Den väsentliga kostnadsökning,
som här visat sig uppstå, beror såväl på avsevärda stegringar av materialpris
som därpå, att vid den ursprungliga kostnadsberäkningen svårigheterna att under
pågående trafik utföra spårförfiyttningar och andra arbeten ej blivit rätt upp
Vad
beträffar kostnaderna för jordlösen, låter det sig för närvarande icke
bedöma, huruvida det härför beräknade anslagsbeloppet kan komma att övereller
underskridas. Kostnaden härför har därför i den förestående tablån upptagits
med samma belopp som i det ursprungliga kostnadsförslaget.
119
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
Med hänsyn till nu rådande osäkra förhållanden såväl beträffande arbets- fll.l
och särskilt materialpriser, tillföljd varav definitiva kostnadsberäkningar för arbeten,
som skola verkställas under flera år framåt, icke kunna upprättas, anser sig
styrelsen icke för det närvarande, då arbetena med bangårdsombyggnaderna endast
fortskridit under kort tid och i ringa utsträckning och även vid det förhållandet,
att arbetsplanens genomförande blivit av skäl, som förut angivits, något
framskjuten, varigenom behov av medel till underskottets täckande icke torde
föreligga förrän under år 1918, böra hos Kungl. Maj:t göra framställning om
fyllnadsanslag för arbetenas slutförande, utan har styrelsen för avsikt att framdeles,
då de nu rådande förhållandena stadgat sig eller då arbetena kommit på
ett mera framskridet stadium, inkomma till Kungl. Maj:t med fullständigare
redogörelse över nu omskrivna kostnadsökningar samt framställning om det
erforderliga fyllnadsanslaget.
I enlighet med vad järnvägsstyrelsen sålunda anfört, anhåller
styrelsen, att Kungl. Maj:t täcktes av 1916 års riksdag äska dels
av det för utförande av vissa förändringar av spårsystemet vid Centralstationen
i Stockholm med mera beviljade anslaget av 5,480,000 kronor
återstående beloppet 1,000,000 kronor, dels ock för vissa med utförandet
av berörda anläggningar sammanhängande arbeten ett anslag av 1,281,900
kronor.
Innan jag går att yttra mig om järnvägsstj^relsens nu framlagda Departementsförslag
till vissa utvidgningar utöver''de vid 1914 års senare riksdag chefen''
beslutade förändringarna av bangårdsförhållandena i Stockholm, vill jag
erinra därom, att järnvägsstyrelsen den 23 oktober 1915 till Kungl.
Maj:t överlämnat det. s. k. 1914 års förslag till nya bangårdsanordningar
för Stockholm samt att detta förslag för närvarande är föremål
för granskning av en utav Kuugl. Maj:t tillsatt särskild kommission.
Vad därefter angår den av järnvägsstyrelsen gjorda framställningen
om anläggning av ny persontunnel vid Centralstationen bär, såsom ock
järnvägsstyrelsen i sin skrivelse framhållit, ovissheten, huruvida en
dylik tunnel skulle kunna nyttiggöras vid en fullständig ombyggnad av
Centralstationen, varit orsak till att styrelsen ej tidigare gjort framställning
om anläggning av ny persontunnel. Den omständigheten att
den tunnelanläggning, som styrelsen nu föreslagit, jämväl ingår i 1914
års bangårdsförslag, undanröjer givetvis ej ovissheten, huruvida den
nu föreslagna persontunneln verkligen kan ''komma till användning vid
den slutliga ombyggnaden av bangården. Emellertid hava, sedan 1912
års förslag avgavs, förhållandena vid Centralstationen utvecklat sig så,
att, då i varje fall utsikt finnes, att tunneln kan komma till nytta i
framtiden, det ej synes tillrådligt att undanskjuta tunnelanläggningen.
Icke blott vid högtrafik utan även vid andra tillfällen, då lokal- och
120 Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
[11.] fjärrtågens avgångstider ligga nära varandra, är trängseln vid huvudplattformen
å Centralstationen så besvärande såväl för trafikanterna som
för trafikrörelsen, att redan av denna orsak åtgärder för vinnande av
bättre förhållanden synas påkallade. Av ännu större betydelse är
emellertid, att med hänsyn till trafikanternas säkerhet passage i plan
över med trafik i hög grad belastade tågspår om möjligt bör undvikas.
Trafiken vid Centralstationen, vars omfattning för närvarande belyses
därav, att uppbörden vid Centralstationen för försålda personbiljetter
under år 1914 uppgick till 5,408,279 kronor, är i ständigt stigande,
vadan olägenheterna av bristen på spårfria korsningar efter hand torde
komma att ökas. Då ombyggnaden av Centralstationen i dess slutliga
skick ej gärna torde kunna beräknas vara avslutad förrän tidigast efter
ett tiotal år, synes man ej böra dröja med vidtagande av de förbättrade
anordningar, som järnvägsstyrelsen nu ifrågasatt.
Vad angår frågan, huruvida godsmagasinen vid Norra stationen
böra ombyggas endast mera provisoriskt, såsom 1914 beslutades, eller
om desamma omedelbart böra utföras i permanent skick, tala givetvis
goda skäl för att sistnämnda förfaringssätt väljes. Vid frågans tidigare
behandling har anförts, att, om magasinen först utföras mera provisoriskt
och det sedermera blir önskligt att giva dem en mera varaktig
karaktär, en fullständig ombyggnad måste äga rum, varvid de
provisoriska anläggningarna i huvudsak bliva värdelösa. Framhållas
bör ock, att en förändring av magasinen från provisoriska till permanenta
möter stora svårigheter under pågående trafik. Och dessa svårigheter
ökas givetvis med trafikens tillväxt.
Erinras bör vidare, att det numera ej torde behöva tagas samma
hänsyn som tidigare till det s. k. Carlsonska bangårdsförslaget, vilket
ensamt av de föreliggande förslagen till bangårdsfrågans lösning är
oförenligt med det läge för godsmagasinen vid Norra stationen, som
angavs i planen för de nu beslutade anläggningarna. 1 detta hänseende
förekommer nämligen, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t den
22 september 1914 anfört, att ett genomförande av det Carlsonska
förslaget torde få anses uteslutet på grund av de starka betänkligheter,
som rests mot förslaget, och enär detsamma ej vunnit anslutning från
Stockholms stadsfullmäktiges sida.
Jag har emellertid icke ansett mig böra tillstyrka framställande
av förslag till instundande riksdag om magasinens permanenta utförande.
Då, såsom jag hoppas, den nu arbetande bangårdskommissionen
torde kunna avsiuta sitt arbete så tidigt, att proposition om bangårds
-
Utgifter för kapitalökning: bil. 1. 121
frågans slutliga ordnande kan föreläggas 1917 års riksdag, synes mig
nämligen till samma riksdag böra anstå med beslutet om sättet för
godsmagasinens ombyggnad. Den redan pågående bangårdsombyggnaden
har av olika anledningar kommit att framskjutas till en senare
tidpunkt än vad man från början avsett. Enligt nu föreliggande arbetsplaner
tänkes ombyggnaden av godsmagasinen komma att påbörjas i
slutet av år 1916. Jag bar förvissat mig om att ett uppskjutande av
dessa arbetens påbörjande till förra delen av år 1917 skulle kunna ske
utan förryckande av arbetsplanen i dess helhet. Arbetena skulle i
varje fall kunna avslutas under år 1918. Under sådana förhållanden
kan riksdagen först 1917 behöva taga slutlig ställning till frågan om
godsmagasinens ombyggnad, därvid, för den händelse ombyggnaden
skall bliva av permanent beskaffenhet, medel för ändamålet böra ställas
till Kung! Maj:ts förfogande redan under år 1917.
Järnvägsstyrelsens förslag, att lastgatorna vid Norra stationen skola
stensättas i stället för att, såsom tidigare varit avsikten, makadamiseras,
finner jag välbetänkt. Enligt vad jag inhämtat beräknas nämligen, att
genom en dylik förändring kan erhållas en årlig besparing i underhållskostnader
av ej mindre än omkring 7,500 kronor. Då kostnadsökningen
en gång för alla ej uppgår till mer än 112,000 kronor, synes
den föreslagna åtgärden böra komma till stånd.
Ej heller har jag något att erinra mot förslaget om anordnande av
lokomotivstall för växellokomotiv vid Norra stationen genom ombyggnad
av de därstädes nu förefintliga verkstads- och gasverksbyggnaderna.
Utnyttjandet av dessa byggnader, vilka framdeles bliva obehövliga för
sitt nuvarande ändamål, möjliggör, att de ifrågavarande stallplatserna,
vilka med hänsyn till den alltjämt ökade trafiken böra komma till
utförande, kunna erhållas för en kostnad, väsentligt understigande den,
som en nybyggnad skulle medföra. Besparingen i anläggningskostnad,
vid jämförelse med vad samma anläggningar skulle betinga vid nybyggnad,
beräknas nämligen uppgå till ej mindre än 120,000 kronor.
Detta förhållande jämte den omständigheten, att en ej oväsentlig besparing
i driftkostnader skulle uppstå därigenom att lokomotiven kunde
uppställas i omedelbar närhet av de platser, där de huvudsakligen
skola användas, synes mig utgöra tillräckliga skäl för tillstyrkande0av
järnvägsstyrelsens förslag.
Vad slutligen angår de utgifter, som stå i samband med upplåtelsen
för den påbörjade bangårdsombyggnaden av vissa områden, tillhöriga
Stockholms stad, vill jag erinra därom, att gottgörelsen till staden för
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 höft. 16
[11]
122 Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
[IL] markupplåtelsen är avsedd att bestämmas först i samband med den
slutliga uppgörelsen i bangårdsfrågan mellan staten och staden. Nu
gäller det blott vissa mindre kostnader, som, på sätt tidigare inför
Kungl. Maj:t och riksdagen meddelats, föranledas dels därav att staden
för minskande av de olägenheter, som uppstå genom slopande av
gatuunderföringen i Barnhusgatans förlängning, betingat sig, att den
redan förefintliga viadukten vid Torsgatan breddas och förstärkes, varför
kostnaden av järnvägsstyrelsen beräknats till 46,000 kronor, dels
ock därav att staden redan nu begär ersättning för den utgift, 27,900
kronor, som föranledes av för markupplåtelsen erforderlig rivning och
ändring av vissa stadens byggnader. Mot järnvägsstyrelsens förslag i
nu förevarande hänseende har jag intet att erinra.
Därest, i enlighet med vad jag ovan förordat, någon ändring i den
1914 beslutade planen för ombyggnaden av godsmagasinen vid Norra
stationen ej nu beslutes, skulle de nya anslagskraven för arbeten, sammanhängande
med de pågående ombyggnadsarbetena vid Stockholms
bangårdar, nedsättas från av järnvägsstyrelsen begärda 1,281,900 kronor
med 520,000 kronor till''761,900 kronor. Härutöver bör ock det
återstående beloppet, 1,000,000 kronor, av det år 1914 beviljade anslaget
anvisas å 1917 års riksstat.
I sammanhang med framställningen om äskande av anslag för bangårdsombyggnadernas
fullföljande under ar 1917 har järnvägsstyrelsen
anmält, att det vid 1914 års senare riksdag beviljade anslaget för ombyggnaden
visat sig otillräckligt för fullföljande av de arbeten, som
avsågos med anslaget. Styrelsen har emellertid förmält sig hava för
avsikt att först framdeles göra framställning om fyllnadsanslag för arbetenas
slutförande. Under sådana förhållanden har jag för närvarande
ej ansett mig behöva närmare ingå på denna fråga, men vill dock beträffande
bristens uppkomst framhålla den inträffade stegringen av priserna
å vissa materialier, vilken givetvis varit av stor betydelse. De
ursprungliga kostnadsberäkningarna hava tyvärr även visat sig vara
för lågt tilltagna, varvid emellertid bör ihågkommas, att det på den
grund, att arbetena skola utföras på trånga bangårdar under, pågående
stark trafik, vilken dessutom befunnit sig i ständig stegring, måste
hava mött stora svårigheter att på förhand riktigt bedöma anläggningskostnaderna.
Med anledning av vad som förekommit vill jag nu endast betona
nödvändigheten därav, att järnvägsstyrelsen — i enlighet med vad
styrelsen enligt sina uttalanden synes hava för avsikt att framdeles
tillämpa — före igångsättandet av arbeten å anläggningar, för vilka
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
123
anslag beviljas, närmare tiden för anläggningarnas utförande verkställer [11.]
detaljundersökning och detaljerad kostnadsberäkning av desamma. Beträffande
dylika anslagsfrågor gäller ju, särskilt i fråga om större anläggningar,
att någon tid — ofta nog ganska avsevärd — måste förflyta
från förslagens upprättande och till dess statsmakternas prövning
av frågorna slutförts. Under en sådan mellantid kunna såväl på arbetssom
materialmarknaden förskjutningar lätt inträda, liksom trafikens och
teknikens snabba utveckling kan nödvändiggöra ändringar i de ursprungliga
planerna. Att arbetena för bangårdsombyggnaden 1914 — om
än i ringa utsträckning — igångsattes utan sådan förberedande prövning,
som ovan nämnts, hade emellertid sin orsak i att järnvägsstyrelsen
ansåg sig böra i sin mån söka bidraga till minskande av den arbetsbrist,
som vid världskrigets utbrott gjorde sig gällande.
På grund av vad jag nu anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att höja det för utförande av vissa förändringar
av sparsystemet vid Centralstationen i Stockholm jämte
därmed sammanhängande arheten beviljade anslaget
med 761,900 kronor till 6,241,900 kronor samt därav
för år 1917 anvisa återstående beloppet 1,761,900
kronor.
4. Kostnader för dubbelspår mellan Göteborg och Alingsås.
År 1911 beslöt riksdagen, på framställning av Kungl. Maj:t, att för [12.]
utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Göteborg och Alingsås Kostnader
och utförande av därmed sammanhängande arbeten bevilja ett anslag
av 5,100,000 kronor samt att därav för år 1912 anvisa ett belopp av Göteborg
650,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1911 av Alingsås
tillgängliga medel förskottsvis utanordna 250,000 kronor.
Därefter har riksdagen för fortsättande av ifrågavarande anläggning
anvisat för år 1913 1,100,000 kronor, för år 1914 1,600,000 kronor och
för år 1915 1,750,000 kronor.
Riksdagen har således redan anvisat hela det belopp, 5,100,000
kronor, vartill kostnaden för ifrågavarande dubbelspårsanläggning beräknats
uppgå.
I skrivelse den 3 maj 1915 gjorde järnvägsstyrelsen framställning jäm-fägsstyhos
Kungl. Maj:t om rätt att förskottera vissa belopp, som ytterligare veuTden"^
erfordrades för omförmälda dubbelspårsarbetens bedrivande. maj 1915.
[12].
124 Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
I denna skrivelse anförde styrelsen till en början, att enligt den ursprungliga
planen arbetena för dubbelspåret skulle vara fullbordade vid 1915 års utgång.
En avslutad utredning över ställningen den 1 oktober 1914, vid vilken tia
styrelsen verkställt approximativ uppskattning av de i vissa fall oberäkneliga
kostnaderna för arbetenas fullbordande, hade emellertid givit vid handen dels att
arbetena icke kunde slutföras till utgången av år 1915 och dels att det ursprungligen
beräknade beloppet vore otillräckligt.
Styrelsen hade uppgjort nedanstående översikt över dels förbrukade, dels
approximativt beräknade ytterligare erforderliga anslagsmedel den 1 oktober 1914.
Översikt över förbrukade och ytterligare er-forderliga anslagsmedel den 1 oktober 1914. |
Beviljade anslags- medel. |
Kostnad |
Beräknad återstående kostnad. |
Summa nu |
Brist. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
|
För fullföljande av i den ursprung-liga planen ingående arbeten. |
|||||
Jordområdets anskaffning ..................... |
220,000 |
188,000 |
317,000 |
505,000 |
285,000 |
Terrassering ....................................... |
2,015,000 |
2,065,000 |
655,000 |
2,720,000 |
705,000 |
Konstarbeten...................................... |
685,000 |
290,000 |
402,000 |
692,000 |
7,000 |
Överbyggnad....................................... |
1,280,000 |
766,000 |
800,000 |
1,566,000 |
286,000 |
Husbyggnader och diverse arbeten ......... |
465,000 |
210,000 |
511,000 |
721,000 |
256,000 |
Allmänna omkostnader, såsom arbetets led-ning, arbetsstyrkans anskaffning och |
|||||
vård, förrådskostnader in. m............. |
435,000 |
611.000 |
165,000 |
776,000 |
341,000 |
Summa |
5,100,000 |
4,130,000 |
2,850,000 |
6,980,000 |
1,880,000 |
I den under allmänna omkostnader uppkomna summan 611,000 kronor |
ingå kostnader för an- |
||||
skaffning av diverse effekter och inventarier till ett belopp av 131,000 kronor, vilka komma att äga ett |
|||||
avsevärt värde vid arbetenas avslutande. |
Av denna översikt framginge följande:
Kostnad den 1 oktober 1914...................................................... kronor 4,130,000: —
Approximativt beräknade återstående kostnader för fullbordande
av i den ursprungliga planen ingående arbeten » 2,850,000: —
Summa kronor 6,980,000: —
Beviljade anslag........................................................ » 5,100,000: —
Erforderligt ungefärligt tilläggsanslag ...................................... kronor 1,880,000: —-
Att arbetena blivit försenade, så att anläggningen i sin helhet ej kunde bliva
fullbordad inom beräknad tid, ansåg styrelsen till väsentlig del bero på de svårigheter,
som terrängen erbjudit under arbetenas utförande. Omläggningar av linjen,
som i den ursprungliga arbetsplanen ej voro avsedda, hade på flera ställen måst
tillgripas för att ernå ett fullt betryggande läge för banvallen, varvid omfattande
terrasseringsarbeten måst företagas. Bet stora jordskredet vid Svartå i juni
1913 tog under en längre tid alla tillgängliga arbetskrafter i anspråk och hade
sålunda jämväl bidragit till förseningen.
Utgifter för kapitalökning: bil. 1. 125
Kostnadsökningen utöver det ursprungliga förslaget förklarades av flera omständigheter,
av vdka såsom mest framträdande måste nämnas, att man vid denna
huvudbana icke kunnat ifrågasätta annat än anläggningarnas utförande med all
^nS^n u a^U i ^ ^.ram.[^a ekonomiskt underhåll, ändamålsenlighet och trafiksakerhet,
och detta i större utsträckning än som varit förutsatt i de ursprungliga
berakmngarna. Under den jämförelsevis korta tiden av omkring 4 år, som dessa
arbeten pågått, hade nämligen kraven på mera fullkomnade anordningar särskilt
„,,ens1 besörjande och för trafiksäkerhetens tryggande oavlåtligt stegrats
ett förhållande, som i väsentlig mån förklarade otillräckligheten av det ursprungliga
kostnadsförslaget.
.. y totte både under arbetets fortgång inträffat tilldragelser, vilka påvisat
nödvändigheten av ytterligare skärpta försiktighetsmått vid arbetenas fullföljande.
Uarav föranledda nya arbeten eller ökat omfång av förut planlagda arbeten hade
avsevart fördyrat anläggningen i sin helhet.
Sådana händelser som jordskredena vid Smedberg å Bohusbanan i augusti
* v1,111*'' oSvartå å omhandlade dubbelspårssträckan mellan Göteborg
och Alingsås hade sålunda helt naturligt givit anledning till ytterligare skärpning
av fordringarna på anläggningarna i tekniskt hänseende och till yttersta försiktighet
vid arbetenas utförande.
„ Ben ökning av kostnaderna utöver de beräknade, som förutsåges uppkomma
a kostnadsförslagets huvudrubriker, framginge emellertid närmare av ovan intagna
översikt, till vilken styrelsen anknöt följande förklaringar.
Markförvärvet både blivit oväntat dyrt. Expropriationsförfarande hade i regel
mast tillgripas för inlösen av mark, som man beräknat kunna förvärva på billigare
villkor genom frivillig överenskommelse. De nyintagna områdena hade vid
exproprierandet i stor utsträckning blivit värdesatta såsom tomtmark, under det
att de ursprungliga kostnadsberäkningarna i regel upptogo priser, beräknade att
galla mark för jordbruksändamål.
Terrasseringsarbetena bleve avsevärt dyrare än vad som beräknats, men detta
icke dar försatt i de ursprungliga kostnadsberäkningarna upptagna å-priser visat
sig otillräckliga, utan därför att de verkliga kubikmassorna högst väsentligt överstigit
de beräknade. Detta gällde i synnerhet för utfyllning av en del större
bankar, där likväl sj u n k ni n gs in å nen till synes från början hade beräknats ganska
riklig. Härtill kom, att linjen vid Jonsereds fabriker efter förhandlingar och
avtal med sagda fabrikers ägare måst förläggas i ett nytt, visserligen för framtiden
lämpligare, men vid utförandet på grund av större terrasseringsarbeten
väsentligt dyrare läge. Sålunda hade, bland annat, eu tunnel om 188 meters längd
dar tillkommit.
Överbyggnaden hade fördyrats därigenom, att på vissa sträckor, i enlighet
med \ad som numera ofta tillämpas, ballast av slagen sten i viss utsträckning
kommit till användning i stället för grusballast.
”a ^ ^ ursPrung%a kostnadsberäkningarnas verkställande antogs, att på
sådana ställen, där gamla spåret icke kunde kvarligga i sitt läge, större flyttningar
icke skulle behöva verkställas, förrän det nya dubbelspåret fullbordats
och trafiken överflyttats på detta samt det gamla spåret därefter placerats i sitt
nya läge för en jämförelsevis ringa kostnad. Emellertid hade det med hänsyn
till trafiksäkerheten visat sig nödvändigt att, innan banvallen för det nya spåret
kunnat byggas, på avsevärda sträckor flytta det gamla spåret icke direkt till det
nya dubbelspårsläget utan till provisoriska lägen. Från dessa provisoriska lägen
hade spåret sedan åter mast flyttas till sitt rätta framtida läge. Detta nödtvungna
[12.]
126
Utgifter för kapitalökning: bil. 1
fl2.1 förfarande hade avsevärt fördyrat överbyggnaden dels genom större arbetskostnad,
L '' dels därigenom att för båda dubbelspårssträngarna måst användas ny överbygg
nadsmateriel,
under det att i kostnadsförslaget i regel avsetts sådan endast för
den ena dubbelspårssträngen. Även med frånräknande av värdet av den spårmateriel,
som sedermera kunnat upptagas ur gamla spåret, både kostnaderna för
nu beskrivna omflyttningar av gamla spåret till sitt nya framtida läge blivit vida
större än som förut beräknats för vanlig flyttning av spåret.
Husbyggnader och diverse arbeten, bland vilka senare inginge hägnad, plattformer,
vägar med mera, hade ej oväsentligt fördyrats därigenom, att det ansetts
praktiskt och önskligt att i samband med arbetena i övrigt verkställa en del
detaljförbättringar och tillägg, som visat sig ofrånkomliga med hänsyn till den
hastigt tillväxande trafikens och den fortgående utvecklingens krav.
Skärpta fordringar på landsvägars kvalitet hade föranlett dyrbara förstärkningsarbeten
genom skärpning och makadamisering av vägar, som i sammanhang
med dubbelspårsanläggningen måst om- eller nybyggas. För dessa väganläggningar
hade enbart grusning upptagits i det ursprungliga förslaget. Dessutom
hade det visat sig nödvändigt verkställa sådan om- och nybyggnad av vägar i avsevärt
större omfattning än från början ansetts behövligt.
Flyttningar av telefon- och telegrafledningar hade dragit större kostnader
än de beräknade, beroende till en del pa de omfattande provisoriska förbiledningar
medelst kablar, som måst tillgripas vid platser, där större bergsprängningsarbeten
skulle utföras.
I samma mån som de under de olika huvudgrupperna upptagna arbetena
fördyrats, hade också de allmänna omkostnaderna överstigit de beräknade. Särskilt
anmärkningsvärt vore därvid, att, ehuru linjen ginge genom jämförelsevis tätt
bebyggda orter, det varit nödvändigt att i relativt stor utsträckning uppföra
barackbyggnader för arbetarnas inkvartering och förplägnad. Därjämte hade särskilda
tåg måst anordnas för arbetarnas resor till och från Göteborg och
Alingsås, medförande ej oväsentliga kostnader.
Av vad sålunda ovan i korthet anförts ansåge styrelsen framgå, att de omhandlade
överskridandena hade sin orsak dels däri att, sedan det ursprungliga
kostnadsförslaget upprättades, ökade krav uppträtt icke endast på trafiksäkerhetens
betryggande utan även på den tekniska utrustningens ändamålsenlighet
för skötsel av den allt tyngre trafiken, dels däruti att det ursprungliga kostnadsförslaget
— tyvärr — uti flera delar varit allt för lågt räknat. Som ovan omnämnts,
vore dock största anledningen till kostnadsöverskridandena att söka uti
sådana terrängsvårigheter, som vid förslagets upprättande icke förutsetts.
Innan jag fortsätter redogörelsen för järnvägsstyrelsens ifrågavarande
skrivelse, anhåller jag att här få återgiva vad 1912 års järnvägskommission
angående trafiksäkerheten i sitt den 29 augusti 1913 avgivna
betänkande (sid. 74) anför i fråga om lämpligheten av geologiska och
hydrografiska förundersökningar vid anläggning av järnväg.
Kommissionen yttrar därvidlag:
»Soliditeten hos en banbyggnad, liksom hos varje annan byggnad, är i
främsta rummet beroende av grundens beskaffenhet. Huru omsorgsfullt terrasseringen
än utföres, huru väl skenorna fästas, bliver dock trafiksäkerheten ej betryggad,
om banvallen vilar på ett jordlager, som ej kan bära dess tyngd, eller
om det vid snösmältning och starka regnfall tillströmmande vattnet ej får obe
-
127
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
hindrat avlopp genom diken, trummor och broar. Eu järnvägs riktiga planläggning
förutsätter därför en ingående kännedom om traktens geologiska byggnad
och hydrografiska natur. Ehuru i regel eu erfaren järn vägsbyggare är kompetent
att bedöma även dessa frågor, har det dock visat sig, att misstag begåtts, som
kunnat undvikas, om byggnadsplanerna reviderats av fackmän på geologiens och
hydrografiens områden. Såsom exempel må anföras, att en efter Bohusbanans
utförande tillkallad geolog påvisat vissa för de bohuslänska formationerna karaktäristiska
förhållanden, vilka, om de på förhand varit kända, sannolikt skulle
hava föranlett betydande avvikelser från den valda linjeföringen, samt att den
efter normala beräkningsgrunder föreslagna vattenavledningen vid linjen Gällivare—Riksgränsen
redan under byggnadstiden befunnits otillfredsställande. Kommissionen,
som erfarit, att under de senaste åren vid flera tillfällen geologer tillkallats
såsom järnvägsstyrelsens sakkunniga rådgivare, vill uttala den forhoppningen,
att så må förfaras även framdeles och i ännu högre grad än hittills.»
I anslutning till vad kommissionen sålunda anfört yttrade järnvägsstyrelsen
i ett över kommissionens betänkande avgivet utlåtande av den
29 september 1914 följande:
»Mången gång har man stått tvekande dels angående behovet överhuvudtaget
av några åtgärder för grundförstärkning, dels angående arten av de åtgärder,
som i varje fall borde tillämpas för att med väl avvägd kostnad uppnå
bästa resultatet. Det är nämligen så, att förhållandena ofta undandraga sig möjligheten
av ett fullt säkert bedömande vare sig av den geologiskt eller tekniskt
bildade fackmannen, och ofta har man därför haft svårt att bestämma på förhand,
var risker kunna vara för handen, liksom också, där frånvaro av risk icke kunnat
konstateras, var man lämpligen borde lägga gränsen mellan ett visst vedervågande
av terrängens belastning eller tillgripandet av säkerställande byggnadskonstruktioner,
betingande mycket stora, ofta orimliga kostnader.»
Jag fortsätter härefter redogörelsen för innehållet i järnvägsstyrelsens
skrivelse den 3 maj 1915.
Järnvägsstyrelsen framhåller, hurusom jordskred^ vid Svärta i närheten av
Jonsered i juni 1913 torde vara exempel på ett sådant förhållande, som berördes
i styrelsens sist omförmälda utlåtande, på samma gång som denna tilldragelse
medfört den största av de förluster, som drabbat dubbelspårsbyggnaden.
A sagda plats, åt vilken uppmärksamhet ägnades redan vid de första dubbelspårsundersökningarna
på grund av försporda svårigheter vid banans första
byggande på 1850-talet, voro borrningar utförda med resultat, som ansågos tillfredsställande
för det valda linjeläget för dubbelspåret.
Sedan raset inträffat, gjordes nya utredningar, som ådagalade, att tillförlitlig
grund fanns för ny bank över den nybildade viken i sjön Aspen och att vikens
igenfyllande vore den billigaste och snabbaste utvägen att reparera skadan.
Dubbelspåret blev sedermera fullbordat över rasplatsen till mitten av december
månad 1913.
Kostnaderna för återställande av banken över rasplatsen komme, såsom av
nedanintagna utredning närmare framgår, att betinga inalles 970,000 kronor, av
vilken summa dock enligt järnvägsstyrelsens mening de under rubriken trafikkostnader
upptagna utgifterna 280,000 kronor borde gäldas med trafikmedel från
statens järnvägars förlustkonto (litt. K.), emedan de avsåge dels åtgärder för
provisoriskt uppehållande av trafiken å gamla banan samt å den genom raset
[12.]
128 Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
förstörda landsvägen och dels ersättningar för genom raset åstadkomna skador
å omgivande markområden.
Återstående kostnader, 690,000 kronor, vilket belopp, utöver förut anförda
1,880,000 kronor, skulle erfordras såsom tilläggsanslag för dubbelspårsanläggningen
mellan Göteborg och Alingsås, utgjorde sålunda den ökade kostnad, som genom
jordskredet direkt drabbat dubbelspårsanläggningen i och för färdigställandet av
bank med mera för bana och landsväg över skredplatsen. I det närmaste hela
nämnda belopp, 970,000 kronor, hade styrelsen tillsvidare måst förskottera av till
-
Översikt över kostnaderna i anledning av raset vid Svarta |
Kostnad |
leräknad åter- stående kostnad. |
Summa kostnad. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
||
Kostnader för trafikens återställande m. m. Kostnader för arbeten, erforderliga för återställande av trafiken Förbigångsspår vid skredplatsen.......................................... |
87,000 |
3,000 |
90,000 |
|
Andra provisoriska anordningar för trafikens upprätthållande... |
46,000 |
500 |
46,500 |
|
Del i kostnader för tillfälliga bangårds- och spåranordningar å |
8,000 |
— |
8,000 |
|
Del i kostnader för maskinanläggningar vid rasplatsen............ |
1,000 |
— |
1,000 |
|
Provisoriska vägbyggnader ................................................. |
20,000 |
500 |
20,500 |
|
Undersökningskostnader..................................................... |
2,000 |
— |
2,000 |
|
Förrådskostnader............................................................... |
400 |
— |
400 |
|
Kostnader för arbetsledning................................................ |
4,600 |
4,600 |
||
» » arbetarnas sjukvård, resor m. m...................... |
1,000 |
— |
1,000 |
|
» » marklösen och skadeersättningar .................... |
45,000 |
35,000 |
80,000 |
|
Uppförande av ny banvaktsstuga i stället för den vid raset för-störda .................................................................. |
— |
6,000 |
6,000 |
|
Kostnader för spår, bankfyllnad, väganläggning, stödmur etc. |
20,00C |
20,000 |
||
235,00( |
45,000 |
| 280,000 |
280,000 |
|
^^byggnadskostnad. Kostnader för ny bank för två spår över rasplatsen. Pråmbro och ställningar för bankens återställande ................. |
131,00( |
— |
| 131.00C |
|
Del i kostnader för bangårds- och spåranordningar för transpor |
38,00 |
) — |
|| 38,00( |
|
Transport |
169,OOo| — |
1 169,00( |
280,000 |
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
129
översikt över kostnaderna i anledning av raset vid Svärta |
Kostnad 1914. |
Beräkna! åter- stående kostnad. |
Summa kostnad. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
| Kronor. |
||
Transport |
169,000 |
169,000 |
280,000 |
|
Arbetstågens drift ........................................ |
136,000 |
— |
136,000 |
|
Lastning av fyllnadsord för bankfyllningen..................... |
107,000 |
— |
107,000 |
|
Bortmuddring av lera samt lossning av fyllning för ny bank |
159,000 |
— |
159.000 |
|
Del i kostnader för maskinanläggningar vid rasplatsen och vid |
||||
grusgroparna....... |
7,000 |
— |
7,000 |
|
Del i kostnaderna för matjordsbeklädnad av slänter och besåning |
1,600 |
— |
1.600 |
|
Provisoriska byggnader för arbetsstyrkan....................... |
9,000 |
500 |
9,500 |
|
Del i kostnader för undersökningar |
9,000 |
_ |
9.000 |
|
P örrådskostnader................................................ |
2,000 |
300 |
2.300 |
|
Kostnader för arbetsledning |
9,000 |
2,500 |
11,500 |
|
» » arbetarnas sjukvård, resor m. m............. |
6,400 |
200 |
6,600 |
|
n n marklösen och skadeersättningar |
— |
1,000 |
1,000 |
|
" » utsättningar och diverse.............................. |
14.000 |
500 |
14,500 |
|
Landsvägsomläggning Gullringsbo—Hulan . |
31,000 |
25,OOo! |
56,000 |
|
660,000 |
30,000j |
690,000 |
690,000 |
|
Summa |
— |
-i |
— |
970,000 |
I december 1913 — yttrade järnvägsstyrelsen vidare — anmodade järnvägsstyrelsen
professorn vid Stockholms högskola friherre G. de Geer, professorn
vid tekniska hogskolan W. Fellenius, byggnadschefen i Göteborg F. Blidberg
och statsgeologen L. von Post att, jämte såsom adjungerad i varje fall vederbörande
bandirejitör, respektive arbetschef, såsom särskilda sakkunniga verkställa
terrangundersöknmgar utefter vissa statsbanedelar, där risker för sättningar och
skred kunde forefinnas, samt uppdrog åt sagda sakkunniga, vilka konstituerat
sig under namn av statens järnvägars geotekniska kommission, att till styrelsen
inkomma med förslag till förstärkningsåtgärder, där så ansåges behövligt. Kommissionen
verkställde också sådana undersökningar, som nu nämnts, å dubbelspåret
Goteborg—Alingsås.
Innan^ kommissionen hunnit avsluta dessa undersökningar och avgiva betankande
däröver, kunde styrelsen icke definitivt avgöra, vilka åtgärder, som på
skilda platser borde vidtagas för att anläggningarna skulle bliva utförda på ett för
deras framtida bestånd fullt betryggande sätt. På grund härav kunde styrelsen
1,cke *°r Mapt framlägga slutlig utredning om sådana erforderliga åtgär
der
eller bestämt angiva de kostnader, dubbelspårsanläggningen och med denna
sammanhörande arbeten komme att betinga.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt 1 käft.
[12.]
17
[12.]
130 Utgifter för kapitalökning; bil. 1.
Med ledning av såväl egna som av kommissionen verkställda undersökningar,
i den mån dessa fortskridit, och i samråd med kommissionen hade styrelsen emellertid
på de håll, där så redan kunnat medhinnas, låtit verkställa ingående
utredningar dels i syfte att kunna bestämma, varest och på vilket sätt de i den
ursprungliga planen* ingående dubbelspårsarbetena kunde fortfarande bedrivas
utan avvaktan på styrelsens och kommissionens slutliga utredningar, dels i syfte
att kunna bilda sig ett omdöme om, på vilka platser och i vad mån åtgärder
för banvallens förstärkande kunde behöva vidtagas även i de fall, där sådant icke
varit i den ursprungliga planen ifrågasatt.
Dessa utredningar, så långt de hunnit bedrivas, hade givit vid handen, att,
såsom ovan nämnts, det skulle erfordras ett belopp av 1,880,000 kronor utöver
det av Kungl. Maj:t och riksdagen beviljade anslaget för att fullborda de arbeten,
som ingått i den ursprungliga planen, men därjämte nödvändigheten av att
snarast möjligt verkställa en del icke avhandlade förstärkningsarbeten, vilka icke
egentligen kunde anses betingade av den pågående dubbelspårsbyggnaden, men
som likaväl varit behövliga för att fullt betrygga den gamla banvallens bestånd.
Kostnaderna för dessa arbeten, som, enligt vad framginge av det efterföljande, i
den mån de verkställda utredningarna gåve vid handen, approximativt beräknats
till 830,000 kronor, torde i betraktande av den allt tyngre trafik, som framginge å
banan, varit ofrånkomliga, även om byggandet av dubbelspår å nu ifrågavarande
handel icke ifrågakomma! Dubbelspårsbyggnaden hade emellertid varit ägnad att
fästa särskild uppmärksamhet på behövligheten av att utföra dessa förstärkningsarbeten,
vilka funnes närmare angivna å nedanstående översikt.
Översikt över ytterligare erforderliga anslagsmedel den 1 |
Kostnad |
Beräknad återstående kostnad. |
1 Summa kostnad. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. j |
|
1 Kompietteringsarbeten m. in. |
i |
||
Omläggning av linjen väster om Norsesund..................... |
3,400 |
310,600 |
314,000 |
» » » vid Koberget öster om Flöda ......... |
5,600 |
81,400 |
87,000 |
Förstärkning av banvallen vid östra delen av Flöda bangård |
— |
90,000 |
90,000 |
» » stranden mot Säveån vid Gärdet............ |
— |
14,000 |
14,000 |
» » » » » öster om Lerum...... |
21,000 |
— |
21,000 |
» » » » » vid Jonsereds fabriker |
— |
8,000 |
8,000 |
» » » » » vid Bokedalsbanken. |
— |
13,000 |
13,000 |
» » » » » vid Kåhög ............ |
— |
10,000 |
10,000 |
Omläggning av linjen vid Kåhögsberget ........................ |
— |
150,000 |
150,000 |
Förstärkning av stranden mot Säveån vid Lexby ............ |
— |
8,000 |
8,000 |
» » » » » vid Ugglum ......... |
— |
20,000 |
20,000 |
Markundersökningar m. fl. utredningskostnader att fördelas |
|||
på samtliga arbeten ................................................ |
— |
95,000 |
95,000 |
Summa |
30,000 |
800,000 |
830,000 |
131
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
De i denna översikt upptagna förstärkningsarbeten torde — yttrade järnvägsstyrelsen
vidare — med nödvändighet böra utföras i sammanhang med de
Övriga anläggningarna på linjen, både av ekonomiskt-praktiska skäl och för
^ygga^di; av trafiksäkerheten. Typiska sådana arbeten med omläggningar och
förstärkningar av linjen förekomme det ena strax väster om Norsesund, det andra
vid Koberget öster om Flöda station, beträffande vilka arbeten järnvägsstyrelsen
anförde följande.
Yid Norsesund framlöpte linjen genom ett terrängområde, där grundförhållandena
för banans framdragande onekligen vore vanskliga och alltid så ansetts.
Åtgärder för säkerställande av dubbelspårets banvall därstädes vore erforderliga,
utöver vad som ursprungligen avsetts, antingen genom inflyttning av linjen eller
genom neddrivning av tryckbankar till fast bottenunderlag i sjövikarnas lermassor.
Vilkendera utvägen, som borde med hänsyn till minsta kostnad och andra
hänsyn väljas, vore ännu icke fullt utrett, utan vore avsett att på experimental
väg utrönas. Det upptagna beloppet, 314,000 kronor, avsåg, för att vara på
säkra sidan, det sannolikt dyraste alternativet med inflyttning av linjen.
\ id Koberget öster om Flöda hade en sättning av gamla banan av allvarlig
art samt till orsaker och förlopp liknande Svartåskredet mträffat i juli 1914.
För att säkerställa trafiken förbi dessa punkter hade järnvägsstyrelsen måst besluta
en omedelbar provisorisk omläggningoch senare permanentinflyttning av linjen.
Övriga a sistnämnda översikt upptagna arbeten och åtgärder till varierande
kostnadsbelopp vore beräknade utgifter för banvallens nödvändiga förstärkande
och skyddande samt till förebyggande av befarade sättningar.
Järnvägsstyrelsen framhöll vidare, hurusom totala beloppet av de approximativt
beräknade kostnaderna för de sålunda upptagna kompletteringsarbetena, av
vilka några för trafikens säkerställande redan måst på grund av nödtvång påbörjas
eller vore nära fullbordade, såsom förut nämnts, utgjorde 830,000 kronor.
Genom verkställande av dessa arbeten torde visserligen icke alla tänkbara risker
bliva avlägsnade utefter bandelen Göteborg—Alingsås, men de risker, som
eventuellt i övrigt kunde förefinnas, måste anses icke kräva omedelbara åtgärder,
såvitt kunde förutses. Styrelsen ville emellertid ytterligare framhålla, att styrelsens
undersökningar i samråd med geotekniska kommissionen icke hunnit avslutas.
Ehuru järnvägsstyrelsen sålunda icke ansåge sig böra eller kunna förelägga
Kungl. Maj:t slutlig utredning angående de arbeten, som erfordrades för dubbelspårets
fullbordande och banvallens betryggande å bandelen Göteborg—Alingsås,
hade styrelsen dock ansett sig böra lämna Kungl. Maj:t denna redogörelse över
de förhandenvarande förhållandena ävensom göra framställning om rätt att
disponera medel i den omfattning, som erfordrades för att icke behöva avbryta
arbetena å dubbelspåret Göteborg—Alingsås.
Enligt det ovan anförda ansåge järnvägsstyrelsen, att för arbeten å eller
i samband med dubbelspårsbyggnaden Göteborg—Alingsås erfordrades följande
anslag utöver av Kungl. Maj:t och riksdagen förut beviljade:
1) För fullbordande av i den ursprungliga planen ingående ar
beten,
approximativt ...............................................................
2) För täckande av förskotterade kostnader i anledning av jord
skred
vid Svartå i närheten av Jonsered i juni 1913......
3) För diverse förstärkningsarbeten, omläggningar av linjen
med flera arbeten, som icke ingått i den ursprungliga planen,
approximativt ............................................................. 830,000
1,880,000 kronor
690,000 »
Summa 3,400,000 kronor
132 Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
Penningställningen å dubbelspårsbyggnaden Göteborg—Alingsås var den
28 februari 1915 följande:
Utgifter ............................................................................................ 6,045,000 kronor
Beviljade anslag.......................................................................■''.....5,100.000 »
Havda utgifter utöver anslaget .................................................... 945,000 kronor
Enligt vad styrelsen ovan anfört, ansåge styrelsen emellertid, att av utgifterna
för raset vid Svartå ett belopp av 280,000 kronor borde gäldas med trafikmedel.
Avfördes således detta belopp å statens järnvägars förlustkonto (litt. K.),
både av styrelsen förskotterade kostnader i övrigt för dubbelspårsbyggnaden vid
nyss angivna tidpunkt uppgått till 665,000 kronor eller i det närmaste det belopp,
som styrelsen ovan sagt sig såsom tillägg till det för dubbelspårsbyggnaden Göteborg
—Alingsås beviljade anslaget behöva av Kungl. Maj:t begära för täckande av de
kostnader, som drabbat dubbelspårsbyggnaden till följd av raset vid Svartå.
Styrelsen yttrade slutligen, att styrelsen av anförda skäl icke vore
i tillfälle att lämna definitiv utredning om dubbelspårsbyggnaden Göteborg—Alingsås
och uppgiva de slutliga tilläggsanslag, som bleve erforderliga
för denna dubbelspårsbyggnad eller i samband därmed stående
arbeten. Å andra sidan måste det, såsom ävenledes förut anförts,
tydligt framstå såsom varande av största vikt, att de pågående arbetena
icke behövde avbrytas. I följd härav hemställde styrelsen om rätt
att tillsvidare av tillgängliga medel förskottera de belopp, som ytterligare
erfordrades för nu avhandlade dubbelspårsarbetens bedrivande
intill den 1 juli 1916. Härvid hade styrelsen beräknat, att, utöver
vad som av styrelsen intill den 28 februari 1915 förskotterats, under
år 1915 skulle krävas ytterligare omkring 735,000 kronor samt under år
1916 intill den 1 juli ytterligare 500,000 kronor eller tillsammans i
runt tal, att förskotteras, ytterligare 1,235,000 kronor.
Kungi. Maj:ts Genom nådigt brev den 11 juni 1915 har Kungl. Maj:t, som, med hänb
fann skäl till erinran mot den av styrelsen vidtagna åtgärden i fråga
om tillhandahållande av medel, utöver anvisade anslag, för arbetets bedrivande
å ifrågavarande dubbelspår Göteborg—Alingsås, med anledning
av den av styrelsen gjorda framställningen, bemyndigat styrelsen att
av tillgängliga medel för samma arbetens fortsatta bedrivande intill
den 1 april 1916 ytterligare förskottera högst 985,000 kronor, därav under
år 1915 högst 735,000 kronor och under år 1916 högst 250,000 kronor.
Med inräknande av de intill den 28 februari 1915 förskotterade
medlen, 665,000 kronor, skulle således det totala förskottsbeloppet intill
den 1 april 1916 uppgå tillhopa till 1,650,000 kronor.
Genom samma nådiga brev har Kungl. Maj:t tillika anbefallt styrelsen
att, så snart sig göra läte, inkomma till Kungl. Maj:t med de
-
133
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
finitiv uppgift beträffande de för fullbordande av nämnda dubbelspår [12.]
och därmed sammanhängande arbeten erforderliga anslagsbelopp.
I skrivelse den 17 november 1915 angående anslag för år 1917 J»rnvSgBitytiH
av riksdagen beslutade järnvägsanläggningar med mera framhåller ”,"“7“''
nu styl elsen i fråga om arbetet med utläggande av dubbelspåret mellan 17 november
Göteborg och Alingsås följande. 1915-
Såsom av styrelsens skrivelse den 3 maj 1915 framginge, hade det varit
styrelsens avsikt att före 1915 års utgång till Kungl. Maj:t ingiva exakt uppgift å
det erforderliga tilläggsanslaget samt framställning om dess äskande av riksdagen.
Emellertid hade förut omförmälda geotekniska kommission, på förfrågan när
kommissionens utredningar beträffande dubbelspårsbyggnaden i fråga kunde antagas
hava fortskridit så långt, att kostnaderna kunde beräknas för de erforderliga
arbetena för dubbelspårets säkerställande, den 16 september 1915 meddelat
att erforderliga uppgifter beträffande större delen av banan skulle kunna lämnas
inom en eller annan månad, men att uppgifterna beträffande sträckan Ugglum—
Jonsered, bankarna utmed sjön Aspen norr om Jonsered, östra delen av Lerums
bangård samt sträckorna närmast väster och öster om Norsesund icke kunde
lämnas under år 1915.
:n‘V ^ledning funne sig styrelsen, då det vore oavvisligen nödvändigt
att fyllnadsanslag begärdes för år 1917 av 1916 års riksdag och då således detta
anslags storlek skulle angivas i 1916 års statsverksproposition, böra grunda sitt
anslagsäskande på de beräkningar, som kunnat utföras över ställningen den
1 oktober 1915. Dessa utredningar både givit i huvudsak samma resultat, som
framkommo vid utredningen den 1 oktober 1914.
Styrelsen hade låtit uppgöra nedanstående, förnyade översikt över dels förbrukade,
dels approximativt beräknade ytterligare erforderliga anslagsmedel den
1 oktober 1915.
Översikt över förbrukade och ytterligare er-forderliga anslagsmedel den 1 oktober 1915. |
Beviljade |
Kostnad |
Beräknad återstående kostnad. |
Summa nu |
Brist. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
|
För fullföljande av i den ursprung- |
|||||
liga planen ingående arbeten. |
|||||
Jordområdets anskaffning ..................... |
220,000 |
194,000 |
325,000 |
519.000 |
299,000 |
Terrassering ....................................... |
2,015,000 |
2,560,000 |
196,000 |
2.756,000 |
741,000 |
Konstarbeten...................................... |
685,000 |
416,000 |
336,000 |
752,000 |
67,000 |
Överbyggnad......... |
1,280,000 |
1,193,000 |
395,000 |
1,588,000 |
308,000 |
Husbyggnader och diverse arbeten ......... |
465,000 |
260,000 |
434,000 |
694,000 |
229,000 |
Allmänna omkostnader, såsom arbetets led- |
|||||
ning, arbetsstyrkans anskaffning och |
|||||
vård, förrådskostnader m. m |
435,000 |
700,000 | |
21,000 |
721,000 |
286,000 |
• Summa 1 |
5,100,000 |
5,323,000 | |
1,707,000 |
7,030,000 | |
1,930,000 |
134
Utgifter för kapitalökning: bil.
Av denna översikt — fortsätter styrelsen — framginge, att det erforderliga
tilläggsanslaget för fullbordande av i den ursprungliga planen ingående arbeten
skulle, i den mån kunde beräknas, uppgå till 1,930,000 kronor.
Härtill komme kostnaderna för återställande av bäcken over rasplatsen vid
Svartå, uppgående enligt följande av styrelsen uppgjorda beräkning till 083,000
kronor, då‘ 280,000 kronor, på sätt i styrelsens förutnämnda skrivelse av den
översikt över kostnaderna i anledning av raset vid Svarta |
Kostnad |
leräknad åter- stående kostnad. |
Summa kostnad. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
||
Kostnader för trafikens återställande m. in. Kostnader för arbeten, erforderliga för återställande av trafiken Förbigångsspår vid skredplatsen.......................................... |
86,000 |
1,000 |
87,000 |
|
Andra provisoriska anordningar för trafikens upprätthållande... |
46,000 |
500 |
46,500 |
|
Del i kostnader för tillfälliga bangårds- och spåranordningar å |
8,000 |
— |
8,000 |
|
Del i kostnader för maskinanläggningar vid rasplatsen........... |
1,000 |
— |
1,000 |
|
Provisoriska vägbyggnader ................................................ |
21,000 |
1,500 |
22,500 |
|
Del i kostnader för undersökningar .................................... |
2,000 |
— |
2,000 |
|
Förrådskostnader ............................................................ |
400 |
— |
400 |
|
Kostnader för arbetsledning................................................ |
4,600 |
— |
4,600 |
|
» » arbetarnas sjukvård, resor m. m...................... |
1,000 |
— |
1,000 |
|
» » marklösen och skadeersättningar..................... |
48,000 |
32,000 |
80,000 |
|
Uppförande av ny banvaktsstuga i stället för den vid raset |
— |
7,000 |
7,000 |
|
Kostnader för spår, bankfyllnad, väganläggning, stödmur etc. |
20,000 |
— |
20.00C |
|
238,000 |
| 42,000 |
280, OOC |
280,000 |
|
N ybyggnadskostnad. Kostnader för ny bank för två spår över rasplatsen. |
113,000 |
— |
113.00C |
|
Del i kostnader för bangårds- och spåranordningar för transpor av fyllningsmassor till hanvallens återställande.............. Transport |
38,000 |
— |
38,001 |
|
151,000 |
— |
1 151,001 |
280,000 |
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
135
översikt över kostnaderna i anledning av raset vid Svärta |
Kostnad |
Beräknat åter- stående kostnad. |
Summa kostnad. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
||
Transport |
151,000 |
151,000 |
280,000 |
|
Arbetstågens drift.................... |
136,000 |
_ |
136,000 |
|
Lastning av fyllningsjord för bankfyllningen ............. |
107,000 |
_ |
107,000 |
|
! Bortmuddring av lera samt lossning av fyllning för ny bank... |
166,000 |
200 |
166,200 |
|
grusgroparna ........................... |
7,000 |
_ |
7,000 |
|
Matjordsbeklädnad av slänter och besåning......... |
1,600 |
400 |
2,000 |
|
Provisoriska byggnader för arbetsstyrkan............ |
8,000 |
500 |
8,500 |
|
Del i kostnader för undersökningar |
9,000 |
9,000 |
||
Börrådskostnader .. |
2,000 |
500; |
2,500 |
|
Kostnader för arbetsledning......................... |
6,500 |
300 |
6,800 |
|
» » arbetarnas sjukvård, resor m. m. |
7,000 |
_ 1 |
7,000 |
|
» » marklösen och skadeersättningar..................... |
— |
1,000 |
1,000 |
|
» » utsättningar och diverse ............... |
16,500 |
_ 1 |
16,500 |
|
Landsvägsomläggning Gullringsbo—Hulan |
60,400 |
2,1001 |
62,500 |
|
678,OOo| |
5,00o|i |
683,000 |
683,000 |
|
Summa |
- 1 |
- II |
— |
963,000'' |
De i den ursprungliga planen ej ingående förstärkningsarbeten, som dels
\ore avsedda att utföras, dels redan i mindre omfattning måst utföras i samband
med ovnga arbeten för dubbelspåret, hade numera approximativt enligt nedanstående
utredning beraknats kosta 787,000 kronor. b
136
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
[12.]
översikt över ytterligare erforderliga anslagsmedel den 1 |
Kostnad |
Beräknad återstående kostnad. |
Summa kostnad. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
|
Kompletteringsarbeten m. in. |
|||
1 Omläggning av linjen väster om Norsesund ................ |
39,000 |
275,000 |
314,000 |
„ ,, » vid Koberget öster om Flöda ......... |
61,500 |
500 |
62,000 |
! Förstärkning av banvallen vid östra delen av Flöda bangård |
— |
50,000 |
50,000 |
» » stranden mot Säveån vid Gärdet............ |
4,500 |
5,500 |
10,000 |
„ „ „ » » öster om Lerum...... |
22,000 |
— |
22,000 |
„ ,, » ,, » vid Jonsereds fabriker |
— |
8,000 |
8,000 |
„ ,, „ ,, » » Bokedalsbanken.. |
— |
13,000 |
13,000 |
,) » » » » » Ivahög.............. |
— |
10,000 |
10,000 |
Omläggning av linjen vid Kåkögsberget......................... |
— |
150,000 |
150,000 |
Förstärkning av stranden mot Sävean vid Lexby ............. |
— |
8,000 |
8,000 |
» » » » » » Ugglum .......... |
— |
20,000 |
20,000 |
Markundersökningar m. fl. utredningskostnader att fördelas |
|||
101,500 |
18,500 |
120,000 |
|
Summa |
228,500 |
| 558,500 |
| 787,000 |
Såvitt således kunde förutses, yttrar styrelsen slutligen i nu ifrågavarande
skrivelse, erfordrades för arbetenas fullbordande ett tilläggsanslag
av 3 400,000 kronor — således samma belopp, som uppgavs i styrelsens
skrivelse den 3 maj 1915. Styrelsen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att anvisa detta belopp för år 1917. I sammanhang
härmed anhåller styrelsen, att för täckande av det, enligt vad av det
förut nämnda framgår, av styrelsen förskotterade beloppet samt tor
arbetenas ändamålsenliga bedrivande 2,400,000 kronor av anslage
måtte få disponeras av styrelsen redan under ar 1916.
Under förutsättning att denna styrelsens . framställning ^ vinner
Kungl. Mai:ts bifall, har styrelsen beräknat bedriva arbetena på sadant
sätt, att hela sträckan mellan Göteborg och Alingsås bliver färdigställd
för dubbelspårstrafik till den 1 oktober 1916 och att samtliga arbeten
bliva slutförda under år 1917.
Departements- Av den redogörelse, jag nu lämnat, framgår, att järnvägsstyrelsen
chefen. ursprungligen beräknat kostnaderna för anläggande av dubbelspåret
mellan Göteborg och Alingsås till 5,100,000 kronor. Enligt av styrel
-
Utgifter för kapitalökning: bil. 1. 137
sen sedermera gjorda utredningar har det emellertid visat sig, att, såvitt
för närvarande kan beräknas, härutöver iör anläggningens fullbordande
erfordras icke mindre än 3,680,000 kronor, varav 3,400,000 kronor skulle
begäras av riksdagen och 280,000 kronor, avseende vissa kostnader i
anledning av jordskredet vid Svartå grindar, skulle gäldas av trafikmedel.
Den beräknade kostnaden skulle således komma att överskridas med
mer än 72 procent.
Givetvis måste det förefalla synnerligen anmärkningsvärt, att de av
järnvägsstyrelsen ursprungligen beräknade kostnaderna måste i så väsentlig
grad överskridas.
Härvidlag vill jag emellertid till en början framhålla, att en synnerligen
betydande del av merutgifterna för anläggningen i fråga föranletts
av omständigheter, vilka det icke torde varit möjligt att vid det
ursprungliga kostnadsförslagets upprättande förutse.
I detta avseende ber jag främst att få erinra om de utgifter om
963,000 kronor — häri inberäknat omförmälda belopp av 280,000
kronor, som är avsett att gäldas av trafikmedel — vilka orsakats
av jordskredet vid Svartå grindar den 14 juni 1913.
Beträffande detta jordskred tillåter jag mig att, med ledning av en
vid järnvägsstyrelsens skrivelse den 3 maj 1915 fogad, av statsgeologen
Lennart von Post verkställd geologisk utredning rörande skredet,
lämna en del upplysningar utöver dem, som av järnvägsstyrelsen i
nämnda skrivelse meddelats.
Till en början bör då omnämnas, att man å den plats invid sjön
Aspens södra strand, där skredet inträffade och där dubbelspårsanläggningen
korsar den gamla enkelspåriga järnvägslinjen, vidtagit särskilda
åtgärder för att skydda det trafikerade enkelspåret. under det fyllningen
av dubbelspårets bank pågick, i det att vid spårens korsningspunkt,
parallellt med enkelspåret, uppförts två granitmurar, 1—3 meter tjocka -och 3 meter höga. Dubbelspårsbankens massa tillika med de båda
granitmurarna torde vid tiden för skredet hava haft en sammanlagd
vikt av mer än 10,000 ton; och efter allt att döma synes denna stora
belastning av stranden vid sjön Aspen hava varit rasets egentliga orsak.
Den frågan kan då måhända uppställas, huruvida järnvägsstyrelsen
vidtagit sådana åtgärder i fråga om undersökning av terrängens geologiska
beskaffenhet, som kunnat anses oavvisligen nödvändiga, då det
gällde att i närheten av en sjö föranstalta om en järnvägsanläggning,
som genom sin tyngd maste åstadkomma en synnerligen skarp påfrestning
av markens bärighetsförmåga, helst som man redan från tidigare
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft. 18
[12.]
138
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
£12.] järnvägsföretag å denna plats liade erfarenhet om traktens osäkerhet i
geologiskt avseende.
Därvidlag ber jag att få återgiva vad statsgeologen von Post i sin
förenämnda utredning härom anfört. Han yttrar:
»Innan sträckningen av dubbelspåret Göteborg—Alingsås fixerades, anmodade
järnvägsstyrelsen professor G. de Geer att undersöka grundens beskaffenhet
utmed sådana sträckor utefter ifrågavarande banlinje, där anledning till ras eller
sättningar kunde anses vara att befara. I sitt i mars 1907 till överdirektören
för järnvägsstyrelsens banavdelning avgivna betänkande skriver professor de Geer:
''Vid en undersökning av detta slag gör sig den svårigheten givetvis synnerligen
kännbar, att i vårt land veterligen ingen geologisk utredning någonsin
blivit utförd vid de olika slag av ras och sättningar, som efter hand inträffat
vid byggandet av landets skilda bandelar. I följd härav har ej heller någon tillräckligt
detaljerad och upplysande kännedom kunnat insamlas rörande de geologiska
förhållanden, som betinga sådana företeelser och som ofta nog endast
omedelbart efter deras inträffande med framgång kunnat studeras.
Såsom professor de Geer senare (i sitt yttrande till Bohusbanekommitténs
betänkande) själv med kraft framhållit, står det för närvarande av denna orsak
icke i någon geologs makt att på objektiva grunder och med garanterad fullständighet
utpeka de punkter, å vilka en järnvägsanläggning icke utan risk låter
sig utföras.
Professor de Geers undersökning utefter dubbelspår sim] en Göte borg—
Alingsås synes i huvudsak hava begränsats till de bansträckor, där banken helt
eller delvis skulle komma att fyllas i öppet vatten. Skredplatsen vid Svartå
grindar lämnades tyvärr vid detta tillfälle oundersökt.
Emellertid synes man, bland annat på grund av traditionen från banans
första anläggande, inom järn vägskretsar hava misstänkt, att jämväl här en farlig
punkt vore för handen. År 1909 uppborrades nämligen på order av bandirektören
i andra distriktet tvenne tvär sektioner å respektive kilometer 14 + 535
(440 + 940) och kilometer 14 + 549 (440 + 926) från dubbelspårets mittlinje (enligt
dåvarande stakning) till 40 meter från denna åt Aspen räknat. Dessa borrsektioner
hava senare förlängts till 100 meter från dubbelspårets mittlinje.
Dessa borrsektioner angiva fullt korrekt den fasta grundens ytkonfiguration,
låt vara, att tydligen stora block i gruset stundom uppfattats som fast berg.
Dessutom visade borrningarna emellertid utanför banlinjen under Aspens botten
rätt betydande avlagringar av ''grus’ och ''fast lera’, vilka man antog skulle utgöra
mottryck mot den belastning, den nya bankens anläggande medförde. _ Det
är att beklaga, att detta antagande i betraktande av den ringa grad av kritiskt
genomarbetad erfarenhet, vilken man inför ett dylikt frågeläge har att utgå ifrån,
icke kunde vara annat än en subjektiv förmodan, vilken också genom katastrofen
den 14 juni 1913 visat sig vara oriktig. Ty, såsom profilerna utvisa, bortsopades
vid denna såväl ''gruset’ som den ''fasta leran’.
Det är för övrigt icke uteslutet, att dessa fastare lager härrört från de banvallar,
vilka vid rasen på 1850-talet gledo ut i Aspen.»
Av det anförda framgår, att man från statens järnvägars sida vid
dubbelspårets anläggning haft sin uppmärksamhet riktad på traktens
Utgifter för kapitalökning: bil. 1. 139
nr byggnadshänseendo mindre tillfredsställande geologiska beskaffenhet [12.]
och därför låtit verkställa särskilda undersökningar. Att resultatet
likväl icke blivit sådant, att man på grund därav kunnat vidtaga erforderliga
säkerhetsåtgärder till rasets förhindrande, torde till stor del
få tillskrivas den omständigheten, att man vid tiden för arbetenas
planläggande icke hade sådan samlad erfarenhet, grundad på under
årens lopp metodiskt verkställda undersökningar, som krävdes för bedömande
av de åtgärder, som för arbetenas säkerställande i möjligaste
mån borde vidtagas med hänsyn till genom borrningarna ådagalagda
grundförhållanden. Raset torde därför snarast vara att betrakta såsom
en ren olyckshändelse.
Vidare vill jag framhålla, att i det av järnvägsstyrelsen begärda anslagsbeloppet
jämväl ingå kostnader för en del arbeten, som icke upptagits
i den ursprungliga planen. Dessa arbeten, avseende en del förstärkningsarbeten
av banvallen och järnvägslinjen med mera, har järnvägsstyrelsen
ansett betinga en utgift av 787,000 kronor. Arbetena
i; fråga håva föranletts av de geologiska undersökningar av terrängen,
som efter rasets inträffande ägt rum och vilka — vid ifrågavarande
järnvägsanläggning likaväl som vid andra, under senaste åren företagna
— igångsatts med anledning av de uttalanden av 1912 års
trafiksäkerhetskommitté, för vilka jag förut redogjort. Åven dessa kostnader
kunna således sägas vara av det slag, att järnvägsstyrelsen icke kan
sägas hava haft anledning upptaga dem i den först uppgjorda arbetsplanen.
Omförmälda arbeten kunna ej heller, på sätt järnvägsstyrelsen framhåller,
egentligen anses betingade av den pågående dubbelspårsbyggnaden,
utan hade likaväl varit behövliga för att fullt betrygga den
gamla banvallens bestånd. Av praktiskt-ekonomiska skäl och för trafikens
säkerställande hava arbetena av nödtvång redan måst påbörjas
och äro jämväl till omkring en tredjedel fullbordade.
Slutligen återstår ett beräknat belopp om ej mindre än 1,930,000
kronor, som styrelsen uppgiver avse arbeten, vilka ingått i den ursprungliga
planen.
Till en del har denna merkostnad förorsakats därigenom, att vid
arbetets utförande hänsyn tagits till de önskemål i fråga om främjande
av trafiksäkerheten, som under senare år gjort sig gällande, sedan 1912
års trafiksäkerhetskommitté avgav sitt av mig förut omnämnda betänkande.
Jag erinrar härvidlag, hurusom kommittén framhållit, att slagen
sten ur trafiksäkerhetens synpunkt vore att föredraga framför grus så
-
140
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
[12]. som ballast vid banöverbyggnaden. Med anledning härav har också
vid nu ifrågavarande dubbelspårsanläggning makadam i viss utsträckning
kommit till användning. I följd av bland annat denna omständighet
hava kostnaderna för överbyggnaden avsevärt stigit över de beräknade.
Järnvägsstyrelsen angiver dessa ökade kostnader till 308,000 kronor.
Jämväl vissa husbyggnader samt anordnandet av stängsel och
plattformar hava på grund av de genom trafikens hastiga utveckling
ökade kraven blivit utförda på sätt, som föranlett väsentligt stegrade
utgifter.
En högst väsentlig del av den kostnadsökning, som innefattas i
förenämnda summa om 1,930,000 kronor, sammanhänger emellertid därmed,
att det ursprungliga kostnadsförslaget blivit allt för lågt beräknat.
Detta är givetvis, såsom järnvägsstyrelsen också framhåller, att beklaga.
Så hava utgifterna för den erforderliga markens förvärvande stigit
till 299,000 kronor utöver de beräknade huvudsakligen på den grund,
att i regel expropriationsförfarande måst användas även där man förutsatt
att genom godvillig överenskommelse kunna erhålla upplåtelse
av mark på billigare villkor. En sådan omständighet kan dock knappast
på förhand beräknas.
För konstbyggnader, såsom broar och trummor, hade jämväl upptagits
ett belopp, som sedermera visat sig vara för lågt, varför järnvägsstyrelsen
nu begär ett ökat anslag av 67,000 kronor. Slutligen hava,
delvis till följd av arbetenas betydligt större omfattning, de så
kallade allmänna omkostnaderna uppgått till ett belopp av 286,000 kronor
utöver vad styrelsen beräknat.
Då emellertid ingen annan utväg torde finnas än att täcka de av
järnvägsstyrelsen för anläggningens fullbordande angivna kostnader
eller 3,400,000 kronor, anser jag framställning i sådant syfte böra ske
hos riksdagen. Jag vill i detta sammanhang från det föregående erinra,
hurusom Kungl. Maj:t, då det syntes oavvisligen nödvändigt att undvika,
att de pågående arbetena å dubbelspårsanläggningen i fråga skulle behöva
avbrytas, den 11 juni 1915 bemyndigat styrelsen att av tillgängliga
medel för arbetets bedrivande för tiden till den 1 april 1916, då frågan
antogs kunna hava varit föremål för riksdagens prövning, förskottera
— utöver av styrelsen förut förskotterat belopp av 665,000 krouor —
ytterligare högst 985,000 kronor.
Vidkommande sättet för täckande av omförmälda belopp, 3,400,000
kronor, har jag av järnvägsstyrelsen inhämtat, att styrelsen anser sig
redan nu kunna med säkerhet påräkna, att överskott kommer att uppstå
på de för statsbanorna Ålvsby—Piteå, Ulriksfors—Volgsjön och Järna—
Norrköping beviljade anslagen. Beträffande sistnämnda statsbana har
Utgifter för kapitalökning: bil. 1. 141
19i4 års senare riksdag, i enlighet med Kung!. Maj:ts därom gjorda
framställning, visserligen medgivit, att av möjligen uppkommande besparingar
å de för banan anvisade anslag finge till utförande av vissa
anläggningar i Nyköping för trafikutbyte med Oxelösund—Flen—Västmanlands
järnväg användas ett belopp av intill 179,000 kronor, ävensom
att ersättning för viss mark, vilken erfordrades för anläggningen
ifråga,^ fiuge utgå av samma besparingar. Åven med tagen hänsyn till
det sålunda lämnade medgivandet torde emellertid besparingar å anslagen
till denna statsbana vara att förvänta. Sammanlagda besparingarna
a nyssnämnda tre banor, utöver vad som kan utgå på grund av 1914
KAAA6119''1? rikedag8 omförmälda beslut, beräknas uppgå till omkring
500,000 kronor. Enär bokföringen å dessa banor icke är avslutad,
bär styrelsen ännu icke kunnat lämna exakt uppgift på beloppet av
dessa besparingar. ^ Styrelsen antager emellertid, att sådan uppgift skall
kunna lämnas i så god tid under nästkommande år, att frågan om
överflyttande av anslagsmedel från dessa banor till annan banbyggnad
kan föreläggas nästa års riksdag. Under dessa omständigheter anser
jag, att besparingarna ifråga lämpligen böra avses för täckande av en
del av den uppkomna bristen i anslaget för nu avhandlade dubbelspår
samt att av det belopp om 3,400,000 kronor, som, enligt vad för närvarande
kan beräknas, erfordras för täckande av denna brist, nu endast
bor av riksdagen äskas 2,900,000 kronor.
Styrelsen har anhållit, att av det för nu ifrågavarande ändamål erforderliga
belopp en summa av 2,400,000 kronor måtte få av styrelsen
disponeras redan under år 1916. Med hänsyn till arbetets rationella
bedrivande och då summan av de till den 1 april 1916 förskotterade
medlen kommer att uppgå till 1,650,000 kronor, har jag intet att
invända mot styrelsens förslag i detta avseende.
Med anledning härav och under ytterligare betonande av vad jag
under nästföregående punkt anfört angående nödvändigheten av att
järnvägsstyrelsen före igångsättandet av arbeten å anläggningar, för
vilka anslag av riksdagen beviljas, närmare tiden för anläggningarnas
utförande vidtager detaljundersökning och detaljerad kostnadsberäkning
av desamma hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för fullbordande av utläggning av ytterligare
ett järnvägsspår mellan Göteborg och Alingsås och
utförande av därmed sammanhängande arbeten för år
1917 bevilja ett. anslag av 2,900,000 kronor, med rätt
för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1916
av tillgängliga medel utanordna 2,400,000 kronor.
142
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
5. Ombyggnad av Malmö statsbangård.
[13.] Med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning beviljade
Ombyggnad 1913 års riksdag för ombyggnad av Malmö statsbangård ett anslag av
rtJKSJ 6,166,000 kronor samt anvisade därav för år 1914 ett belopp av
gård. 200,000 kronor. Sedermera har riksdagen för ifrågavarande ändamål,
utöver nyssberörda 200,000 kronor, anvisat för vartdera av aren 1915
och 1916 1,000,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att av anslaget
för år 1916 förskottsvis redan under år 1915 av tillgängliga medel
utanordna 500,000 kronor.
Jag tillåter mig här erinra, att, enligt den av järnvägsstyrelsen
uppgjorda planen för arbetet, detsamma skulle utföras under en utbyggnadstid
av sex år. Av kostnaden skulle 1,200,000 kronor falla på
år 1915 samt ungefär liknande belopp på de fyra följande åren. Vid
föredragning inför Kungl. Maj:t den 19 mars 1913 av frågan om föievarande
anslag anförde emellertid dåvarande departementschefen, att
med hänsyn till de stora bangårdsombyggnader, som under de närmaste
åren förestode, ett högre årsanslag än 1,000,000 kronor icke
borde för något år avses till Malmö bangårdsbyggnad och att i följd därav
anslagssumman borde fördelas på sju i stället för sex år.
I skrivelse den 17 november'' 1915 påpekar järnvägsstyrelsen, att
riksdagen således hittills beviljat 2,200,000 kronor för utförande av
ifrågavarande ombyggnad. Styrelsen säger sig anse, att återstående
anslagsbeloppet, 3,966,000 kronor, bör utgå under åren 1917, 1918 och
1919 med 1,000,000 kronor för vart och ett av dessa år och under
år 1920 med 966,000 kronor. För arbetenas rationella bedrivande finner
styrelsen det vara erforderligt, att 500,000 kronor av anslaget för
år 1917 redan under år 1916 ställas till styrelsens disposition. I detta
sammanhang framhåller styrelsen, beträffande de beräknade kostnadernas
överensstämmelse med de verkliga, dels att kostnaderna för maikföivärv,
vilka kostnader nu i huvudsak blivit bestämda, kommit att med
omkring 200,000 kronor överskjuta de beräknade, dels ock att, därest
rådande högkonjunkturer skulle komma att fortfara under byggnadstiden,
vissa andra överskridanden av kostnaderna, särskilt till följd av materialfördyringarna,
torde vara att emotse. Till belysande härav nämner
styrelsen, att enbart en föreslagen gatuviadukt över bangården
torde komma att till följd av de stegrade materialprisen med omkring
100,000 kronor överstiga de i den fastställda planen ingående motsva -
Utgifter för kapitalökning: bil. 1. 143
rande kostnaderna. Styrelsen yttrar slutligen, att vad styrelsen omnämnt
beträffande befarade överskridanden av kostnaderna till följd av
de stegrade materialprisen även gäller för den i samband med bangårdsombyggnaden
under utförande varande ombyggnaden av statens järnvägars
reparationsverkstäder i Malmö.
Mot styrelsens förslag under denna punkt har jag intet att erinra.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för fortsättande axi arbetena med ombyggnad
av Malmö statsbangård för år 1917 anvisa ett belopp
av 1,000,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga medel
utanordna 500,000 kronor.
6. Ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder i Malmö.
Då 1913 års riksdag beslöt den ombyggnad av Malmö statsbangård,
som jag i föregående punkt omnämnt, beviljade riksdagen icke
något anslag för den förflyttning av statens järnvägars inom det nuvarande
bangårdsområdet belägna reparationsverkstäder, vilken förflyttning
var en förutsättning för att själva bangårdsombyggnaden skulle
kunna verkställas. Flyttningen av de nuvarande verkstäderna till den
plats vid Ostervärn, som därför avsetts, beräknades i 1913 års proposition
angående bangårdsombyggnaden medföra en kostnad av 1,400,000
kronor, vilket belopp skulle täckas av statens järnvägars förnyelsefond.
För^ den ökning av verkstadsutrymmet, som i samband med flyttningen
ansågs erforderlig, beräknades en kostnad av 1,000,000 kronor, som
borde utgå av anslagsmedel. Sistnämnda belopp förutsattes komma att
erfordras under 1916 och 1917.
I skrivelse den 21 oktober 1914 gjorde järnvägsstyrelsen sedermera
framställning, att för fortsättande av arbetena med ombyggnad
av Malmö statsbangård måtte anvisas ett anslag för år 1916 av
2,000,000 kronor, varav 1,000,000 kronor till ombyggnad av bangården
och 1,000,000 kronor till den i företaget ingående verkstadsanläggningen.
Framställningen i fråga om anslag till själva ombyggnaden blev,
enligt vad jag i föregående punkt omförmält, av Kungl. Makt och
riksdagen bifallen.
Framställningen i vad den avsåg anslag till utförande av verkstadsanläggningen
ansåg jag mig vid ärendets föredragning inför Kungl.
[13.]
Departements
chefen.
[14.]
Ombyggnad
av statens
järnvägars
reparations
verkstäder
i Malmö.
144 Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
[14.] Maj:t den 14 januari 1915 av statsfinansiella skäl nödgad avstyrka; och
någon proposition i ämnet blev ej heller avlåten till riksdagen.
Emellertid beslöt 1915 års riksdag, med anledning av en inom
riksdagen väckt motion, att för ombyggnad av reparationsverkstäderna
i fråga bevilja ett anslag av 1,000,000 kronor samt därav för år 1916
anvisa ett belopp av 600,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
förskottsvis redan under år 1915 av tillgängliga medel utanordna 500,000
kronor. I den skrivelse, vari riksdagen anmälde detta sitt beslut, anförde
riksdagen, bland annat, att det synts riksdagen i hög grad angeläget,
att jämväl ombyggnaden av järnvägsverkstäderna påbörjades
inom den närmaste framtiden. Såsom i statsrådsprotokollet den 14
januari 1915 upplystes, både järnvägsstyrelsen uppgivit, att det enligt
den utarbetade planen för bangårdsombyggnaden för spåranläggningarnas
ändamålsenliga bedrivande vore alldeles nödvändigt, att den nya
verkstaden med det snaraste bleve färdigställd, så att den gamla kunde
nedrivas. Den gamla verkstadens läge omöjliggjorde nämligen utläggande
av nya tågspår samt erforderliga spårförbindningar till nya godsstationen
och frilastspår m. m. Riksdagen ansåg för sin del, att, därest
anslag för verkstadsombyggnaden icke då beviljades, komme avslutandet
av samtliga de med bangårdsomläggningen förenade arbetena att fördröjas
minst ett år utöver den ursprungliga planen. Det syntes riksdagen,
att ett sådant frångående av planen börde, så vitt görligt vore,
undvikas.
I skrivelse den 17 november 1915 hemställer styrelsen, att återstoden,
400,000 kronor, av det av riksdagen för nu ifrågavarande ändamål
beviljade beloppet måtte anvisas för år 1917, och framhåller styrelsen
därjämte, att beloppet, enligt styrelsens plan för arbetenas bedrivande,
är erforderligt redan under år 1916.
Departements- Med anledning av vad sålunda förekommit hemställer jag, att Kungl.
chefen. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till fullbordande av ombyggnaden av statens järnvägars
reparationsverkstäder i Malmö för år 1917 anvisa
ett anslag av 400,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att förskottsvis av tillgängliga medel utanordna
detsamma redan under år 1916.
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
145
7. Ombyggnad och utvidgning av spårsystemet vid bangården i Norrköping.
Med bifall till Kungl. Majrts förslag- bär 1915 års riksdag till vissa [15.1
byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar för år 1916 Ombyggnad
anvisat 480,000 kronor, därav 250,000 kronor voro avsedda för om- och. ,,tvidebyggnud
och utvidgning av sparsystemet vid hangården i Norrköping. I sp&rfysteskrivelse
den 17 november 1915 erinrar järnvägsstyrelsen, att styrelsen h me* Jid .
förut i skrivelse till Kungl. Magt framhållit, att ifrågavarande omby gg- Norrköping!
nåd och utvidgning, som skulle utföras i samband med inledande av
statsbanan Järna—Norrköping å Norrköpings bangård, beräknats kosta
1,025,000 kronor, vilken kostnad skulle bestridas dels till ett belopp
av 160,000 kronor av medel ur förnyelsefonden, dels med 465,000
kronor av anslaget för nämnda statsbanebyggnad, dels med 400,000
kronor av särskilt nybyggnadsanslag. För arbetets avslutande erfordras,
yttrar styrelsen, således av nybyggnadsanslaget återstoden, 150,000
kronor, om vars anvisande av riksdagen för år 1917 styrelsen därför
gör framställning.
Mot järnvägsstyrelsens framställning har jag intet att invända, Departementsvarför
jag hemställer, att Kungl Maj:t måtte föreslå riksdagen chefen.
att för avslutande av arbetet med ombyggnad och
utvidgning av sparsystemet vid bangården i Norrköping
för år 1917 anvisa ett belopp av 150,000 kronor.
8. Rullande materiel.
I skrivelse den 27 oktober 1915 har järnvägsstyrelsen hemställt ri c i
om anslag för år 1917 till inköp av rullande materiel för statens Bullande
järnvägar. materiel för
Järnvägsstyrelsen anför härom följande: ^vägar™
Den materiel, som behöver anskaffas, utgöres av följande:
20 ånglokomotiv för framförande av persontåg, blandade tåg och godståg;
1 elektriskt malmtåg slokomotiv litt. O., behövligt för linjen Kiruna—Riksgränsen
på grund av den ökning av malmtransporterna, som statens järnvägar
enligt statens kontrakt med malmbolagen äro skyldiga fullgöra;
3 elektriska växellokomotiv, avsedda för statens järnvägars växling i Kiruna,
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 höft. 19
146
[16.]
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
För närvarande oinbesörjes växlingen med anglokomotiv, men da vid samtidig
elektrisk drift och ångdrift olyckshändelser lätt kunna uppkomma genom
oförsiktighet hos den å ånglokomotiven tjänstgörande personalen, bör dylik
blandad drift om möjligt undvikas. Vidare erhålles av den elektriska energi,
som alstras i Porjus kraftverk, ett betydligt överskott, i det att den eiforderliga
energien för tågens framförande är avsevärt mindre än vad som tidigare beräknades
varför den för de elektriska växellokomotiven erforderliga drivkraften
finnes att kostnadsfritt tillgå. Den mängd stenkol, som inbesparas genom införande
av elektriska växellokomotiv i Kiruna, representerar med normala stenkolspris
en kostnad per år av ungefär 50,000 kronor. De växellokomotiv för ånga,
som bliva lediga genom anskaffning av de elektriska lokomotiven, äro avsedda
att komma till användning å större bangårdar söderut, varest den ökade trafiken
påkallar kraftiga växellokomotiv;
750 godsvagnar av de vanliga typerna för täckta och öppna vagnar;
20 matvaruvagnar med kylanordning, behövliga för ökade matvarutransporter,
100 malmvagnar, erforderliga för de ökade malm transporterna.
Den här anförda rullande materielen, bestående av:
20 ånglokomotiv,
4 elektriska lokomotiv för malmtrafik,
770 godsvagnar för vanlig trafik samt
100 malmvagnar,
har beräknats betinga en anskaffningskostnad av sammanlagt 6,o00,000 kronor
Den ökning av den rullande materielen, som styrelsen enligt det föregående
anser erforderlig till år 1917, är visserligen osedvanligt stor, men påkallas av
den betydliga trafikökning, som på senare tid inträtt och som medfört stor brist
såväl å dragkraft som å godsvagnar. Den rådande bristen på rullande materiel
åstadkommer synnerligen stora olägenheter för handeln och industrien, och styrelsen
håller före, att någon minskning i den livliga trafiken därhän, att tillgången
på rullande materiel skulle komma att visa överskott, icke är att förvänta
efter avslutandet av nu. pågående krig. Det är därför enligt styrelsens
förmenande angeläget, att kraftiga åtgärder vidtagas för att utöka den befintliga
otillräckliga lokomotiv- och vagnparken. Styrelsen har på grund härav sett sig
föranlåten göra framställning om anslag till rullande materiel i den utsträckning,
som här skett, oaktat styrelsen fått sig ålagt av statsrådet och chefen för civildepartementet
att i möjligaste mån begränsa sina äskanden.
I samband med sin framställning om anslag till ny rullande materiel får
styrelsen i underdånighet anmäla behovet av ökat anslag till 4 elektriska malmtåg
slokomotiv, till vilka beviljats sammanlagt 600,000 kronor, nämligen av 1913
års riksdag 450,000 kronor till 3 lokomotiv och av 1914 års riksdag 150,000 kronor
till ytterligare ett lokomotiv.
I kontraktet angående elektrifiering av riksgränsbanan ingick leverans av
13 malmtågslokomotiv av samma typ som de nu ifrågavarande 4 lokomotiven.
Dessa 13 lokomotiv voro av leverantören upptagna till en kostnad av 140,000
kronor per styck. När styrelsen sedermera gjorde underdånig framställning om
anslag till ytterligare lokomotiv, beräknades anskaffningskostnaden med ledning
av nyssnämnda pris till 150,000 kronor per lokomotiv och ansags höjningen låsa.
10,000 kronor svara mot den prisstegring, som liade inträtt för koppar och järn.
Att någon ytterligare höjning av de tidigare prisen skulle behöva ifrågakomma,
147
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
både styrelsen desto mindre anledning att förmoda, som styrelsen infordrade [16.]
anbud från flera firmor än dem, som deltogo i konkurrensen om riksgränsbanans
elektrifiering. När emellertid de infordrade anbuden inkommo, visade det sig,
att anskaffningskostnaden skulle komma att väsentligt överstiga den beräknade.
Det lägsta av de anbud, som kunde tänkas ifrågakomma, lydde nämligen på
231.000 kronor. Prisstegringen avsåg särskilt den elektriska utrustningen. För
att i möjligaste mån nedbringa kostnaden bar styrelsen ordnat tillverkningen av
lokomotiven sålunda, att de mekaniska och de elektriska delarna beställts var
för sig, varjämte tillverkningen av korgen samt hopsättningen av lokomotiven
komma att ske vid statens järnvägars egna verkstäder. Genom denna anordning
tillföres dessutom statens järnvägars verkstäder en värdefull, nu ej förefintlig
erfarenhet angående tillverkningen av elektriska lokomotiv. I trots av dessa åtgärder
kommer emellertid kostnaden för lokomotiven att uppgå till 210,000
kronor per lokomotiv, och bar sålunda en brist uppkommit av 60,000 kronor per
lokomotiv eller sammanlagt för 4 lokomotiv 240,000 kronor.
I anslutning till vad ovan anförts har styrelsen i underdånighet
hemställt, det täcktes Kungl. Maj:t till 1916 års riksdag avlåta nådig
proposition om extra anslag av 6,740,000 kronor för rullande materiel
vid statens redan trafikerade järnvägar, nämligen 6,500,000 kronor till
ny rullande materiel, utgörande 24 lokomotiv och 870 godsvagnar,
samt 240,000 kronor till täckande av den ökade anskaffningskostnaden
för 4 redan beviljade elektriska lokomotiv. Då sistnämnda belopp,
240.000 kronor, vore erforderligt år 1916, har styrelsen tillika hemställt,
att detsamma måtte ställas till styrelsens förfogande redan under
nämnda år.
Det anslag, järnvägsstyrelsen begär för rullande materiel, uppgår, De,parttmed
bortseende från den ifrågasatta ökningen i anslagen för de av 1913 mentschefenoch
1914 års riksdagar beslutade 4 malmtågslokomotiven, till 6,500,000
kronor, vilken summa med 200,000 kronor överstiger det av förra årets
riksdag beviljade beloppet för nu ifrågavarande ändamål. Det är sålunda
ett betydande belopp, som järnvägsstyrelsen äskar. Jag finner
mig dock icke kunna tillstyrka någon avprutning å detsamma. Den
alltjämt pågående utomordentliga stegringen i trafiken å statsbanorna
synes mig nämligen oavvisligen kräva, att kraftiga åtgärder vidtagas
för ökning av den befintliga lokomotiv- och vagnparken. Yrkanden i
sådan riktning hava ock allt oftare och ivrigare framställts från handelns
och industriens sida. Om än den rådande situationen får anses
som den starka trafikstegringens främsta orsak, torde det dock, såsom
järnvägsstyrelsen framhållit, icke vara anledning förvänta, att efter ett
blivande fredsslut trafiken skall minskas i sådan grad, att ett överskott
på rullande materiel uppstår. Fastmer torde statsbanorna, då lugnare
148
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
[16-]
[17.]
Fullbordande
ar
statsbanebyggnaden
UlriksforsVolgsjön.
förhållanden inträtt, hava att möta betydligt större krav på transportförmåga
än om trafikutvecklingen fått fortgå normalt. Därjämte bör
uppmärksammas, att den rullande materielen under nu rådande brist
torde hava anlitats i så hög grad, att det icke vore förenligt med klok
ekonomi att undanskjuta nyanskaffningen. Jämväl från denna synpunkt
sett synes det mig därför påkallat att nu vidtaga åtgärder för att åstadkomma
en ökning av statens järnvägars rullande materiel.
Vidkommande det av järnvägsstyrelsen anmälda behovet av ytterligare
medel för ovanberörda förut beslutade 4 elektriska malmtågslokomotiv
är detta anslagskrav grundat å följande förhållanden. Styrelsen
både beräknat, att prisen å nämnda lokomotiv skulle i det närmaste
sluta å samma belopp som anbuden å de lokomotiv, som beställdes
i samband med avslutandet i januari 1910 av kontraktet angående
elektrifiering av riksgränsbanan. Vederbörande firmor för tillverkning
av de i samband med elektrifieringen beställda lokomotiven både
emellertid, särskilt i fråga om den elektriska utrustningen, kalkylerat ett
betydligt lägre belopp än det, vartill den verkliga kostnaden sedermera
uppgick — ett förhållande, som åtminstone delvis lär hava berott därpå,
att fullständiga detaljritningar till lokomotiven ej förelågo vid avgivandet
av firmornas anbud å elektrifieringen av riksgränsbanan. Att järnvägsstyrelsen
sedermera uppgjorde sina beräkningar av kostnaden för de 4
ytterligare erforderliga elektriska lokomotiven i anslutning till priset
för de i samband med elektrifieringen beställda lokomotiven under aktgivande
i huvudsak endast på den under mellantiden uppkomna prisstegringen
å koppar och järn, synes mig fullt förklarlig.
Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för år 1917 till anskaffande av rullande
materiel vid statens järnvägar bevilja ett anslag av
6,740,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis
redan under år 1916 av tillgängliga medel
utanordna 240,000 kronor.
9. Statsbanebyggnaden Ulriksfors—Volgsjon.
Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning bar riksdagen år 1911,
under förbehåll att vissa villkor om kostnadsfri upplåtelse av mark med
mera iakttoges, dels beslutat anläggning av en statsbana från Ströms
vattudal (Ulriksfors) till Angermanälven (Volgsjön) för en beräknad kostnad
av 9,050,000 kronor, dels för banans påbörjande beviljat ett anslag för
149
1 tgifter för kapitalökning: bil. 1.
år 1912 av 900,000 kronor. Därefter har riksdagen på Kungl. Maj:ts
jorslag till fortsättning av banan anvisat för år 1913 2 000 Ö00
k™p.0r,0ch föT1^ år 1914 1,600,000 kronor. För år 1915 har riksdagen
pa förslag av Kungl. Maj:t för sistnämnda ändamål dels anvisat 1,300 000
kronor, dels ock medgivit, att därutöver finge för enahanda ändamål
anvandas de besparingar intill ett belopp av 700,000 kronor, som uppkommit
a det till anläggning av en statsbana från Östersund till Ulriksfors
anvisade anslaget. Slutligen har riksdagen år 1915 likaledes på
Kungl. Maj:ts förslag dels till banans fortsättning för år 1910 anvisat
ett anslag av 2 050,000 kronor, dels ock medgivit, att av tillgängliga
medel eller av det till fortsättning av statsbanan Sveg—Brunflo för år
191o anvisade anslaget å 1,800,000 kronor ett belopp av 500 000
kronor, finge, mot gottgörelse efter ingången av år 1916 av det’ för
samma år till fortsättning av statsbanan Ulriksfors—Volgsjön anvisade
anslag, till sistnämnda företag utanordnas.
Genom beslut den 1 oktober 1915 har Kungl. Maj:t anbefallt statskontoret
_ att under år 1915 till järnvägsstyrelsen, på rekvisition, för
fortsättning av statsbanan Ulriksfors—Volgsjön av under handen varande
medel förskottsvis utbetala ett belopp av högst 500,000 kronor.
. n skrivelse den 17 november 1915 har järnvägsstyrelsen — under
framhållande att riksdagen således hittills anvisat för ifrågavarande banbyggnad
8,550,000 kronor — anfört, att återstoden, 500,000 kronor
av det för banans anläggning beräknade beloppet, 9,050,000 kronor’
borde äskas av riksdagen för banbyggnadens fullbordande under år 1917.
btyrelsen meddelar därjämte, att, sedan bandelen Ulriksfors—Hotin oden
1 november 1914 och bandelen kloting—Dorotea den 1 november
1915, öppnats för allmän trafik, det vore styrelsens avsikt att öppna
den återstående delen av banan för provisorisk trafik före slutet av år
191b och for allmän trafik under år 1917.
[17.]
Med anledning av vad järnvägsstyrelsen sålunda anfört, hemställer Departements^&i
att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen chefen.
^ att till fullbordande av statsbanan Ulriksfors—
Volgsjön för år 1917 anvisa ett anslag av 500,000
kronor.
150
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
10. Statsbanebyggnaden Svcg—Brunflo.
ris.] Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning och med godkännande
Fortsätt- av de i statsrådsprotokollet den 15 mars 1912 omförmälda, av Jämtes;av
lands läns landsting och vederbörande socknar gjorda utfästelser i fråga
byggnaden om kostnadsfri upplåtelse av mark med mera bar 1912 års riksdag dels
,?TeV beslutat, bland annat, anläggning av en normalspårig statsbana mellan Svegs
station ä Orsa- Härjedalens järnväg och Brunflo station å tvärbanan genom
Jämtland för en beräknad kostnad av 11,250,000 kronor, dels för påbörjande
av nämnda anläggning för år 1913 anvisat ett belopp av
500 000 kronor. Därefter har riksdagen till fortsättande av bananläggningen
anvisat för år 1914 500,000 kronor, för år 1915 1,800,000 kronor
och för år 1916 2,000,000 kronor.
I skrivelse den 17 november 1915 erinrar järnvägsstyrelsen, hurusom
styrelsen i skrivelse den 21 oktober 1914 angående anslag för
statens järnvägsbyggnader för år 1916 uttalat, att enligt styrelsens
mening'' anslagen för statsbanan Sveg—Brunflo under åren 1916, 1917,
1918 och 1919 borde utgå med respektive 2,500,000, 3,000,000, 2,000,000
och 950,000 kronor, men att Kungl. Maj:t av statsfinansiella skal av
riksdagen för år 1916 endast äskat 2,000,000 kronor, vilket även, såsom
ovan nämnts, beviljades av riksdagen. Sagda belopp, 2,000,000
yttrar styrelsen vidare, har styrelsen avsett huvudsakligen till fullbordande
av alla arbeten å bandelen Brunflo—Asarne, och är det styrelsens
avsikt att i slutet av år 1916 öppna bandelen Brunflo-Svenstavik
för allmän trafik. , o11
Vidkommande anslagen för år 1917, 1918 och 1919 framhåller
styrelsen, att dessa böra utgå med respektive 3,000,000, 2,500,000 och
950,000 kronor och att enligt styrelsens plan anslaget för ar 1917
huvudsakligen skall användas till terrasserings-, trum- och brobyggnadsarbeten,
rälsläggning, ballaBtering samt anläggning av bangårdar, allt
söder om Åsarne. , . ...... ,
Styrelsen hemställer därför, att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen
att för arbetets fortsättande å ifrågavarande bana under år 1917 anvisa
3,000,000 kronor.
Departement* Med anledning av vad styrelsen i sin skrivelse anfört, hemställer
chefen. jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till fortsättning av statsbanan Sveg—Brunflo
för år 1917 anvisa ett anslag av 3,000,000 kronor.
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
151
11. Anslag till täckande av uppkommen brist vid utförande av
lliksgränsbanans elektrifiering.
Sedan 1910 års riksdag bifallit Kungl. Majrts proposition angående [19.]
utförande av elektrisk kraftanläggning vid Porjus och anordnande av Ang. anslag
elektrisk drift å bandelen Kiruna—Riksgränsen, har Kungl. Makt genom . tin
nådigt brev den 15 juli 1910 bemyndigat järnvägsstyrelsen dels att uppkommen
med Allmänna svenska elektriska aktiebolaget i Västerås och Siemens- bri®t vid
Schuckert Weike i Berlin träffa avtal om tillverkning, leverans och av^Rikif-6
montage av utrustning för elektrisk drift å nämnda bände! i huvudsaklig Srtnsbanans
överensstämmelse med upprättat förslag till kontrakt och dels att vid- ring®6''
taga de övriga åtgärder, som kunde betingas av införande av elektrisk
järnvägsdrift å ifrågavarande bansträcka.
Med anledning härav avslutades av järnvägsstyrelsen kontrakt angående
elektrifieringsarbetenas utförande med ovannämnda firmor den
i.3 juli 1910. Enligt detta kontrakt skulle firmorna leverera och montera
den för bandriften erforderliga elektriska utrustningen till Porjus
kraftstation samt till omkopplings- och transformatorstationer ävensom
överförings- och kontaktledningarna samt de elektriska lokomotiven.
Järnvägsstyrelsen skulle uppföra alla erforderliga husbyggnader m. m.
Arbetena för bandelens elektrifiering påbörjades år 1911 och hava
därefter bedrivits under åren 1912—1914 samt under sistnämnda år i
huvudsak avslutats.
Sedan elektrisk provdrift ägt rum under särskilda perioder år 1915,
overtog järnvägsstyrelsen anläggningen den 2 september samma år.
För utförande av den nu färdiga elektrifieringen har anvisats
8,697,000 kronor, varav 8,597,000 kronor beviljats av 1910 års riksdag:
och 100,000 kronor av 1913 års riksdag.
Kostnaden har beräknats, för de arbeten, som firmorna hade att
verkställa, till 7,553,932 kronor och för de arbeten, vilkas utförande
ålåg järnvägsstyrelsen, till 868,443 kronor. Som reserv för eventuell
ökning av koppar- och järnpriser, för vilket fall reservation gjorts
i kontraktet, hade beräknats ett tillägg av 274,625 kronor.
Firmorna inkommo i skrivelse till järnvägsstyrelsen den 6 oktober
1915 med hemställan om slutbetalning, vilken enligt firmornas beräkning
skulle uppgå till 1,133,560 kronor. Då firmorna i avbetalning redan
erhållit en summa av 6,948,000 kronor, skulle firmornas andel för an
-
152 Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
[19.] läggningen komma att uppgå till ett belopp av 8,081,560 kronor. Järnvägsstyrelsen
ansåg sig emellertid icke kunna helt godkänna firmornas
beräkning beträffande vissa arbeten, utan anmodade firmorna att inkomma
med nytt förslag till uppgörelse, varvid hänsyn skulle tagas till av
styrelsen gjorda anmärkningar. I skrivelse den 29 oktober 1915 meddelade
firmorna sedermera, att de under visst villkor vore villiga reducera
sitt i skrivelsen den 6 oktober gjorda anspråk å 1,133,560 kronor
till 1,092,860 kronor, med anledning varav hela utbetalningen till firmorna
skulle komma att utgöra 8,040,860 kronor. Det för firmornas
erbjudande uppställda villkoret var, att järnvägsstyrelsen å sin sida
icke finge göra anspråk på ersättning för försenad leverans. Utbetalningen
till firmorna skulle sålunda enligt anbudet den 29 oktober
komma att överstiga den beräknade siffran med 486,928 kronor. Denna
ökning utgjordes dels av ökning på grund av höjning i koppar- och
järnpriser, vilken, uträknad enligt kontraktets bestämmelser, utgjorde
460,472 kronor, och dels av ökning på grund av ökade tullavgifter
med 26,456 kronor. Åven för denna ökning fanns reservation intagen
i kontraktet på grund av den övergång från värdetull till vikttull, som
skulle genomföras under kontraktstiden. Då emellertid för ökade järnoch
kopparpriser, såsom förut angivits, beviljats ett tillägg av 274,625
kronor, skulle bristen på grund av den ökade utbetalningen till firmorna
komma att reduceras till 212,303 kronor.
Kostnaden för de delar av anläggningen, som utförts genom järnvägsstyrelsens
försorg, har även blivit större än som beräknats.
Sålunda hava kostnaderna för de erforderliga husbyggnaderna, vilka
beräknats med ledning av firmornas ritningar och uppgifter till 375,000
kronor, i verkligheten uppgått till 658,000 kronor. Under arbetets
utförande hava nämligen firmorna framfört önskningar angående byggnadernas
utförande, vilka vållat avsevärda kostnadsökningar, men som
järnvägsstyrelsen i trots därav med hänsyn till firmornas driftgaranti icke
kunnat motsätta sig. Kostnaden för övriga arbeten, vilken beräknats till
493,443 kronor, har uppgått till 647,000 kronor, beroende till största
delen på att kostnaden för arbetståg och bevakning blivit för lågt upptagen,
men till en del också därpå, att kostnaderna för ändring av
svagströmsledningar överstigit de beräknade. Slutliga kostnaden för
de arbeten, som utförts genom järnvägsstyrelsens försorg, utgör 1,305,000
kronor och bristen på grund av ökningen av dessa kostnader sålunda
436,557 kronor.
Totala kostnaden för anläggningen kommer, såsom av det anförda
framgår, att uppgå till 9,345,860 kronor. Då de beviljade anslagen
utgöra 8,697,000 kronor, har en brist uppkommit å 648,860 kronor.
153
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
Uti underdånig'' skrivelse den 18 november 1915 bär järnvägsstyrelsen
gjort framställning om anslag till täckande av denna brist, därvid
styrelsen, med relaterande av nu angivna sakförhållanden, vidai''e
anfört:
»Beträffande den ovan nämnda plikten för försenad leverans, har densamma
beräknats för den tid ledningar och transformatorstationer, som enligt kontraktet
skulle vara färdiga den 1 april 1914, blivit försenade eller till den 18 januari
1915, d. v. s. för 242 söckendagar med en pliktsumma enligt kontrakt av 1,000
kronor per söckendag, varför plikten således utgör 242,000 kronor. Härutöver
voro emellertid också ett antal lokomotiv försenade, men anser järnvägsstyrelsen,
att plikt för försenad leverans av dessa ej lämpligen kan påfordras med hänsyn
därtill, att den 19 januari 1915 så många elektriska lokomotiv voro levererade,
att den dåvarande malm trafiken skulle hava kunnat helt ombesörjas medelst
elektrisk drift.
Enligt vad ovan nämnts hava firmorna såsom villkor för sitt erbjudande om
uppgörelse enligt skrivelsen den 29 oktober 1915 uppställt, att denna pliktsumma
icke skulle utkrävas. Firmorna hava härvid framhållit, att det varit deras strävan
att utan hänsyn till kostnaden så fullgöra sina förpliktelser, att den anläggning
järnvägsstyrelsen anförtrott åt dem skulle få ett i alla detaljer förstklassigt
utförande.
Då nu järnvägsstyrelsen i underdånighet underställer denna fråga Kung!
Maj:ts avgörande, får järnvägsstyrelsen intyga, att det arbete, som av firmorna
utförts, måste betecknas såsom synnerligen solitt och gott, och är järnvägsstyrelsen
övertygad om, att alla kontraktets fordringar komma att uppfyllas,
så snart nu pågående efterarbeten blivit slutförda. Järnvägsstyrelsen har sig också
bekant, att, även vid ett bifall till firmornas hemställan om befrielse från plikten
för försenad leverans, firmornas kostnader för anläggningen komma att väsentligt
överstiga vad firmorna beräknat, särskilt med hänsyn till den avsevärt ökade kostnaden
för lokomotiven. Det torde härvid böra framhållas, att anläggningen i fråga
på, grund av att den är den första i sitt slag, som utförts, samt på grund av de
klimatiskt svåra förhållanden, under vilka den blivit iordningställd, måste anses
såsom synnerligen svår att på förhand beräkna. Järnvägsstyrelsen vill vidare
framhålla, att firmorna i avseende på leverans av reservdelar till anläggningen
förklarat sig vilja tillmötesgå järnvägsstyrelsens fordringar, trots det att dessa
avsevärt överstiga det förslag i detta avseende, som av firmorna framlagts. Slutligen
tillåter sig jänvägsstyrelsen hänvisa till det förhållande, att olägenheterna
för statens järnvägar på grund av den försenade leveransen blivit väsentligt mindre
än vad som under normala förhållanden skulle hava blivit fallet på grund av att
malmtrafiken till följd av de utrikespolitiska förhållandena under tiden för förseningen
varit avsevärt reducerad.
Enligt kontraktet skola firmorna i alla av detsamma härflytande förhållanden
lyda under svensk lag och vara pliktiga att svara inför svensk domstol. Frågan
om uttagning av plikt, i den händelse densamma, vilket nu är fallet, av firmorna
bestrides, skulle således kontraktsenligt ställas under bedömande av svensk domstol.
På grund av vad järnvägsstyrelsen ovan anfört och då enligt järnvägsstyrelsens
uppfattning en slutuppgörelse i enlighet med firmornas förslag av den
29 oktober måste anses motsvara båda parternas berättigade intressen, anser sig
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft. 20
[19.]
[19.]
Departements
chefen.
154 Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
järnvägsstyrelsen böra i underdånighet tillstyrka, att Kung! Maj:t medgiver att
ovannämnda plikt för försenad leverans icke måtte uttagas.
Med avräkning av plikten för försenad leverans skulle sålunda enligt vad
ovan anförts i anslaget för Riksgränsbanans elektrifiering uppstå en brist av i
runt tal 650,000 kronor.»
Såsom av den nu lämnade redogörelsen framgår, hava firmorna
minskat sitt krav på slutlikvid enligt kontraktet från 1,133,560 kronor till
1,092,860 kronor eller således med 40,700 kronor under förutsättning att
järnvägsstyrelsen uppgiver det av styrelsen framställda anspråk på ersättning
för försenade leveranser, uppgående till 242,000 kronor. Den
huvudsakligaste vinsten av ett ingående på den föreslagna överenskommelsen
innebäres emellertid uti den av firmorna erbjudna höjda
kostnadsfria leveransen av reservdelar för anläggningen, vilken leveransökning,
enligt vad från järnvägsstyrelsen uppgivits, kan beräknas representera
ett värde av omkring 100,000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har grundat sitt påstående om försenade leveranser
därpå, att ledningar och transformatorstationer, som enligt kontraktet
skulle vara färdiga den 1 april 1914, ej blivit fullbordade förrän den
18 januari 1915. Firmorna hava emellertid, enligt vad jag inhämtat,
bestritt det befogade i styrelsens yrkanden härutinnan, då vissa i kontraktet
för arbetenas fullbordande till angiven tid uppställda villkor
ej blivit uppfyllda, varförutom firmorna i allt fall ansett det av järnvägsstyrelsen
angivna beloppet, 242,000 kronor, ej vara riktigt beräknat.
Därest staten, utgående från den förutsättning, att det av järnvägsstyrelsen
framförda kravet på ersättning för försenade leveranser vore
befogat, hänsköte saken till rättegång, skulle, enligt vad av det föregående
torde framgå, en sådan rättegångs resultat för staten medföra
en vinst av omkring 100,000 kronor, detta under antagande, att firmorna
haft fullgoda skäl för framställande av ett slutkrav å 1,133,560
kronor.
Omständigheterna i förevarande fall torde emellertid vara sådana,
att saken icke lämpligen bör drivas till rättegång, utan synas giltiga
skäl föreligga för att godkänna den utav styrelsen föreslagna överenskommelsen.
Detta torde ej blott fa anses för bada parterna fördelaktigt
utan även med billighet överensstämmande, då firmorna å företaget utan
tvivel lidit avsevärd förlust. Jag vill i detta sammanhang erinra om
järnvägsstyrelsens hemställan den 27 oktober 1915 om anslag för täckande
av ökade anskaffningskostnader för de 4 elektriska malmtågslokomotiv,
för vilka riksdagen 1913 och 1914 beviljat medel och
Utgifter för kapitalökning: bil. 1. 155
vilka äro avsedda för deri ökade trafiken å Riksgränsbanan. Ehuru
dessa lokomotiv, som äro av samma typ som de 13 malmtågslokomotiv,
. vilka av firmorna jämlikt kontraktet angående Riksgränsbanans
elektrifiering levererats, upphandlades efter konkurrensanbud från flera
andra firmor, kunde desamma icke erhållas till billigare pris än 231,000
kronor per stycket. Det framgår härav, att det pris för lokomotiven,
som firmorna ursprungligen beräknat, nämligen 140,000 kronor per
styck, varit alldeles för lågt. Att firmornas kostnadsförslag även i
andra avseenden hållits allt för knappt torde framgå jämväl av järnvägsstyrelsens
ökade kostnader för husbyggnader, för transformatorer
m. m. De för dessa byggnader, vilka enligt överenskommelsen
skulle utföras av järnvägsstyrelsen, av firmorna beräknade kostnaderna
visade sig, som förut anförts, under elektrifieringsarbetets fortgång vara
otillräckliga. Den utökning av byggnaderna, som därför blev nödvändig
och som av firmorna påfordrades, föranledde, att järnvägsstyrelsens
kostnader för byggnaderna väsentligt kommo att överskrida den beräknade
kostnaden. I anslutning härtill torde kunna tagas för givet, att
de av firmorna levererade och uppsatta elektriska anordningarna i bj^ggnaderna
i fråga beredde firmorna en motsvarande ökning i kostnaderna
utöver de för dessa anordningar ursprungligen beräknade. Firmornas
uppgift, att de å anläggningen gjort avsevärd förlust, synes mig sålunda
vara mer än sannolik. Jag vill ock särskilt betona, att det av firmorna
utförda arbetet av järnvägsstyrelsen betecknats såsom »synnerligen solitt
och gott», samt tillika framhålla, att samarbetet med firmorna tillfört
järnvägsstyrelsen sådan erfarenhet i elektrifieringstekniska frågor, att
styrelsen härigenom satts i stånd att för framtiden utan främmande
hjälp utföra arbeten av samma slag som dem, vilka i detta fall varit åt
firmorna anförtrodda. Jag har därför för avsikt att, sedan frågan om
det äskade tilläggsanslaget underställts riksdagens prövning, tillstyrka
Kungl. Majrt att godtaga den föreslagna uppgörelsen.
Vad beträffar den brist, som uppkommit å de av järnvägsstyrelsen
utförda övriga arbetena, kan förklaringen till denna sökas däri, att de
av styrelsen utförda arbetena varit av i huvudsak kompletterande art
och att styrelsen i stor omfattning måst taga hänsyn till av firmorna
framställda önskemål för att förebygga att styrelsens underlåtenhet härutinnan
skulle kunna av firmorna åberopas, om styrelsen funne anledning
till anmärkning mot firmornas arbeten.
Vid godkännande av vad jag nu anfört skulle den sammanlagda
brist, för vars täckande anslag skulle erfordras, utgöra 648,860 kronor
eller i runt tal 650,000 kronor, motsvarande omkring 7,5 procent å det
förut beviljade anslaget.
[19.]
[19.]
[20.]
Elektrifiering
av
järnvägslinjen
Kiruna—
Svartön.
156 Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
Jag hemställer följaktligen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till täckande av den brist, som uppkommit å de
för Riksgränsbanans elektrifiering beviljade anslag, för
år 1917 bevilja ett tilläggsanslag av 650,000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916 av
tillgängliga medel utanordna beloppet.
12. Elektrifiering av järnvägslinjen Kiruna—Svartön.
Genom nådigt brev den 3 december 1915 har Kungl. Maj:t anbefallt
järnvägsstyrelsen att uppgöra och till Kungl. Maj:t så snart sig
göra låter inkomma med utredning och kostnadsförslag för elektrifiering
av järnvägslinjen Kiruna—Svartön.
Då jag torde bliva i tillfälle att under riksdagens lopp underställa
Kungl. Maj:t förevarande fråga, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att i avbidan å den proposition, som kan komma
att avlåtas om elektrifiering av järnvägslinjen Kiruna—
Svartön, för ändamålet för år 1917 beräkna ett anslag
av 3,500,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga medel
utanordna 1,000,000 kronor.
Jag vill i detta sammanhang erinra om de försök med torvpulvereldning
å lokomotiv, som utförts å statens järnvägar. Dessa försök
hava givit ett så gott resultat, att järnvägsstyrelsen anser det synnerligen
önskvärt, att försöken fortsättas i väsentligt större omfattning.
Enligt vad jag inhämtat, pågår därför inom järnvägsstyrelsen utredning
om möjligheten att å någon lämplig linje av statsbanorna elda samtliga
å denna linje använda lokomotiv med torvpulver. För att vinna noggrann
kännedom om tillverkningskostnaden för torvpulvret och för att
även vid skiftande konjunkturer å bränslemarknaden vara fullt oberoende,
har järnvägsstyrelsen därvid tänkt sig, att det för linjen i fråga
erforderliga torvpulvret skulle tillverkas genom statsbanornas egen försorg.
Den inom järnvägsstyrelsen pågående utredningen omfattar därför
även en undersökning av olika torvmossar i syfte att finna en i
157
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
avseende på läge, storlek och kvalité för pulvertillverkningen lämplig [20.]
mosse. Ehuru denna undersökning ännu icke är avslutad, har densamma
dock fortskridit så långt, att järnvägsstyrelsen kunnat från två
å området sakkunniga personer infordra anbud å montering för pulverfabrikation
av en viss mosse, som synts järnvägsstyrelsen kunna komma
i fråga för ändamålet, samt å driftkostnadsberäkning för fabrikationen
å mossen.
Jag har all anledning antaga, att järnvägsstyrelsens utredning skall
vara slutförd i så god tid, att frågan skall kunna föreläggas 1916 års
riksdag.
13. Fortsättande av inlandsbanan norr om Volgsjön m. in.
Järnvägsstyrelsen har i skrivelse av den 17 november 1915 anfört, [21.]
att, så snart styrelsen avslutat de utredningar beträffande inlandsbanans Fortsättanfortsättande
norr om Volgsjön samt anläggande av tvärbanor mellan norra landsbanan
stambanan och, inlandsbanan, vilka styrelsen den 28 mars 1914 erhållit norr om*
uppdrag att verkställa, styrelsen hade för avsikt att för Kungl. Maj:t
framlägga förslag uti omförmälda hänseenden. För ifrågavarande
ändamål hade styrelsen tänkt sig, att Kungl. Maj:t av 1916 års riksdag
skulle för år 1917 äska ett belopp av 4,000,000 kronor, varav i förskott
under år 1916 borde få disponeras ett belopp av 1,000,000
kronor.
I detta sammanhang tillåter jag mig jämväl anmäla, att järnvägsstyrelsen
i skrivelse den 17 november 1915 gjort framställning om
anvisande av 500,000 kronor för påbörjande av den utav 1912 års
riksdag beslutade bibanan från Svegs station till Hede kyrkoby i Härjedalen.
Senare under riksdagens lopp torde jag bliva i tillfälle att fram- Departement»,
lägga en plan rörande inlandsbanans fortsättande norr om Volgsjön chefen,
jämte tvärbanor mellan norra stambanan och inlandsbanan. I sammanhang
härmed torde också böra tagas i övervägande frågan om påbörjande
av bibanan Sveg—Hede, för vilken kostnaden enligt riksdagens
beslut skall utgå av skattemedel.
Då det för ifrågavarande ändamål för 1917 erforderliga anslagsbeloppet;
torde kunna begränsas till sammanlagt 4,000,000 kronor, hemställer
jag nu allenast, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
att i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående fortsättande av inlandsbanan norr
om Volgsjön m. in., för år 1917 för ändamålet beräkna
ett anslag av 4,000,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga
medel utanordna 1,000,000 kronor.
14. Dubbelspår mellan Norrköping och Mjölby.
[22.] Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning har 1914 års senare
Anläggning riksdag beslutat anläggande av ytterligare ett järnvägsspår mellan Norra
ård^blian köping och Mjölby för en beräknad kostnad av sammanlagt 7,400,000 kronor
Sorrtöping1 samt för nämnda anläggning och därmed sammanhängande arbeten för år
och Mjölby. 1915 anvisat ett belopp av 1,000,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att förskottsvis redan under år 1914 av tillgängliga medel utanordna
500,000 kronor. Därefter har riksdagen år 1915 på Kungl. Maj:ts förslag
till fortsättande av sagda anläggning anvisat för år 1916 ett belopp
av 2,150,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att av tillgängliga
medel redan under år 1915 förskjuta 750,000 kronor.
Under framhållande att riksdagen således för anläggningen hittills
beviljat 3,150,000 kronor och att av den beräknade anläggningskostnaden
således återstå 4,250,000 kronor, yttrar järnvägsstyrelsen i skrivelse
den 17 november 1915, att sistnämnda belopp enligt styrelsens
plan för arbetenas bedrivande bör utgå under åren 1917, 1918 och
1919 med respektive 2,000,000, 1,800,000 och 450,000 kronor.
Det för år 1917 ifrågaställda anslaget, 2,000,000 kronor, har av
styrelsen avsetts att användas i huvudsak till färdigställande av bandelen
Norrköping—Okna, fortsättande av terrasserings-, bro- och trummurningsarbetena
å bandelen Okna—Linköping samt påbörjande av
arbetena å stationerna ävensom av rälsläggningen å sistnämnda handel.
Järnvägsstyrelsen anhåller därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att för ifrågavarande ändamål för år 1917 anvisa ett belopp
av 2,000,000 kronor.
Departements- I enlighet härmed hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
chefen. riksdagen
att för fortsättande av arbetet med utläggande
av ytterligare ett järnvägsspår mellan Norrköping och
Mjölby för år 1917 anvisa ett belopp av 2,000,000
kronor.
158
[21.]
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
159
15. Dubbelspår mellan Sävsjö och Tranås.
I skrivelse den 17 november 1915 har järnvägsstyrelsen meddelat, [23.]
att styrelsen ämnade, så fort pågående utredningar hunnit avslutas, Anläggning
gorå framställning om anvisande för år 1917 av 500,000 kronor för på- a»j dubbel,
börjande av arbetet med utläggande av ytterligare ett järnvägsspår mellan ^ävsjö^ch"
hav sjö och Tranås, till vilken handel mötena mellan nattågen mellan TranåsStockholm
och Malmö vore förlagda. För att kunna utjämna uppkomna
tågforseningar och sålunda mera trygga tågens ankomst till Stockholm,
Malmö och Trälleborg å fastställda tider samt för att underlätta tågledningen
av övriga viktiga tåggrupper, vore det, enligt styrelsens mening,
av stor betydelse, att bandelen Sävsjö—Tranås snarast bleve utbvsrtrd till
dubbelspårig. -700
Beträffande utförandet av ifrågavarande järnvägsanläggning torde Departementijag
bliva i tillfälle att under riksdagens lopp ''framlägga förslag, varför chefen''
jag för närvarande inskränker mig till att hemställa, att Kungl. Makt
måtte föreslå riksdagen
att i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående påbörjande av arbetet med utläggande
av ytterligare ett järnvägsspår mellan Sävsjö
och Tranas, för år 1917 för ändamålet beräkna ett
anslag av 500,000 kronor.
16. Inventarier och förlag.
vid statens
järnvägar.
I skrivelse den 11 december 1915 har järnvägsstyrelsen avgivit [24 ]
förslag att upptagas i 1917 års riksstat dels till anslag för nya inventarier inventarier
vid statens järnvägar, dels ock till anslag för ökat förlag vid samma och förlag
järnvägar. viil
Innan jag närmare redogör för innehållet i denna järnvägsstyrelsens
skrivelse, anhåller jag att få erinra därom, att riksdagen för vart
och ett av åren 1912—1916 beviljat ett anslag för nya inventarier och
ökat förlag vid statens järnvägar om 2,000,000 kronor. I sin skrivelse
den 28 maj 1915, däri riksdagen anmälde sitt beslut om beviljande av
medel för ändamålet för 1916, anförde riksdagen, att riksdagen velat
160
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
[24.] ifrågasätta, huruvida icke för framtiden detta anslag lämpligen kunde
uppdelas i två särskilda anslag, avseende det ena nya inventarier
och det andra ökat förlag.
Med föranledande av vad riksdagen sålunda anfört har järnvägsstyrelsen
nu i sin berörda skrivelse upptagit förevarande anslag i
två poster, det ena för nya inventarier och det andra för ökat förlag.
Styrelsen har i övrigt anfört följande:
Rörande storleken av det anslag, som i båda nämnda hänseenden under
en följd av år utgått, åberopar styrelsen sitt i ämnet den 24 november 1911 avgivna
utlåtande. I detta både styrelsen framhållit, att av _ trafikmedel under
tidsperioden 1901—1910 avsatts för ifrågavarande ändamål följande belopp:
Inventarier. |
För |
1 a g. |
|||||
Ökning |
Minskning |
||||||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
|||||
1901 ............. |
647,065 |
38 |
. |
_ |
20,822 |
07 |
|
1902 .............. |
524,084 |
41 |
2,833,244 |
76 |
—- |
— |
|
1903 .............. |
224,564 |
48 |
1,313,902 |
54 |
— |
— |
|
1904 ............. |
429,038 |
85 |
971,898 |
46 |
— |
— |
|
1905 .............. |
294,793 |
21 |
1,422,506 |
20 |
— |
— |
|
1906 ........... |
452,977 |
69 |
246,780 |
58 |
-- |
— |
|
1907 .............. |
544,598 |
97 |
— |
— |
60,340 |
OS |
|
1908 ............. |
562,102 |
64 |
1,393,379 |
50 |
— |
— |
|
1909 .. |
314,073 |
42 |
1,709,364 |
26 |
— |
— |
|
1910 .......... |
326,354 |
55 |
2,573,176 |
89 |
-— |
— |
|
Kronor |
4,319,653 |
60 |
12,464,253 |
19 |
81,162 |
15 |
|
— 81,162 |
15 |
||||||
12,383,091 |
04 |
||||||
1 |
Medeltal = |
431,965 |
36 |
1,238,309 |
10 |
Då sålunda för åren 1901—1910 utgått för nya inventarier och ökat förlag
i medeltal sammanlagt 1,670,274 kronor 46 öre, hade styrelsen nttalat, att det
syntes tillfyllest att för ifrågavarande ändamål för år 1913 anslå 2,000,000 kronor.
För åren 1911—1915 hade anskaffats nya inventarier och ökning i förlagets
storlek hade ägt rum på sätt nedanstående tabell närmare utvisar:
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
161
‘ |
För |
1 a g. |
|
Inventarier. Kronor. |
Ökning Kronor. |
Minskning Kronor. |
|
1911 .......................................... |
435,493 |
3,857,360 |
|
1912 .............. |
484,342 |
1,515,658 |
— |
1913............................................. |
727,418 |
1,272,582 |
— |
1914............ |
801,962 |
1,198,038 |
_ |
1915 ........................................... |
(beräkn.) 730,000 |
1,270,000 |
— |
Kronor |
3,179,215 |
9,113,638 |
— |
Medeltal för de tre sista åren |
750,000 |
1,250,000 |
— |
anslagspostereima redog°relse anför styrelsen följande rörande ifrågavarande
Nya inventarier.
För inköp av nya inventarier hade under de senaste tre åren erfordrats ett
belopp av 750,000 kronor i medeltal per år. Nyanskaffningen av inventarier
både emellertid under senare tid i förhållande till behovet varit tämligen begränsad
och särskilt i fråga om verkstadsinventarier hade efter krigsutbrottet
anskaffningen nästan uteslutande gällt enklare maskiner av inhemskt fabrikat,
i? or ar 1917 erfordrades emellertid nyanskaffning av en del större och dyrbarare
maskiner tor de nya verkstäderna i Malmö och växelverkstaden i Örebro vartill
erfordrades omkring 150,000 kronor utöver nyssnämnda belopp.
„ styrelsen erinrade vidare, att styrelsen i skrivelse av den 27 oktober 1915
angående behovet av nya byggnader och anläggningar för år 1917 uppgivit, att
tor anskaffning av kranar och vagnar, som vore behövliga i samband med bereandet
av okad upplagsplats för stenkol i importhamnar och bränslestationer
samt med forbattrad kolemottagning i importhamnarna, skulle erfordras ett belopp
av o95,000 kronor, och skulle detta belopp upptagas i sammanhang med
framställning om anslag till nya inventarier.
, . 1 av förenämnda tre belopp utgör 1,495,000 kronor eller i runt
tal 1,500,000 kronor.
Ölfat förlag.
„ ?°r öfning av förlaget hade av tillgängliga anslagsmedel under de senaste
1 me(felfal utgått ett belopp av 1,250,000 kronor. Under nu rådande förhallanden
vållade trafikökningen m. in., att det för styrelsen tillgängliga rörelsekapitalet
mycket hårt anlitades. Härvid erinrade styrelsen om den ökade omsättningen
och styrelsens större öppna mellanhavanden med in- och utländska
förvaltningar, trafikanter m. m. Huvudsakliga anledningen till berörda förhålBihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 höft. 21
162
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
[24.1 lande vore dock givetvis att finna i förrådskostnaderna vid de oerhört stegrade
L J priserna å alla slag av materialier. Sålunda utgjorde värdet av materialförrådet
vid slutet av år 1914 omkring 19,330,000 och beräknades vid samma tidpunkt
år 1915 till 24,550,000 kronor, utvisande en ökning under år 1915 av ej mindre
än omkring 5,200,000 kronor. Till största delen förklarades detta av de ökade
kostnaderna för anskaffning av lokomotivbränsle i tillräckligt stort förlag. Visserligen
ginge styrelsen beträffande de stora konsumtionsartiklarna i förrådet så
tillväga, att konsumtionspriserna rättades efter de för varje tillfälle gällande nyanskaffningspriserna,
varigenom förrådets bokförda värde så långt som möjligt
hölles nere vid vad detsamma skulle hava varit, ifall normala upphandlingspriser
varit gällande. Det oaktat måste emellertid stora nya kapital bindas vid sådana
fall, då förrådet av vissa artiklar trots dyrtiden behövde ökas. Styrelsen
framhöll därför, att det måhända framdeles kunde i och för driftens behöriga
skötande bliva nödvändigt att avsevärt öka förlagskapitalet. För närvarande hade
emellertid styrelsen, som ville avvakta dels bokslutet för 1915, dels hurudana
förhållandena kunde komina att gestalta sig någon tid in på år 1916, funnit sig
icke böra framställa något mera vittgående yrkande i nu angivna riktning, utan
ansåg styrelsen, att endast en mindre ökning av förlaget med 250,000 kronor
utöver den normala ökningen borde begäras. Totala ökningen av förlagskapitalet
för år 1917 upptogs alltså till i runt tal 1,500,000 kronor.
Summan av anslag till nya inventarier och ökat förlag skulle sålunda uppgå
till 3,000,000 kronor.
På grund av det anförda hemställde styrelsen, att till 1916 års
riksdag måtte avlåtas proposition dels om ett anslag för år 1917 av
1,500,000 kronor för nya inventarier och dels om ett anslag för samma
år av 1,500,000 kronor för ökat förlag vid statens järnvägar.
Departements- I enlighet med järnvägsstyrelsens sålunda gjorda framställning
chefen. hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för år 1917 anvisa
dels för nya inventarier vid statens järnvägar ett
anslag av 1,500,000 kronor,
dels ock för ökat förlag vid samma järnvägar likaledes
ett anslag av 1,500,000 kronor.
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
163
Statens vattenfallsverk.
Trollhätte kanalverk.
1. Anläggning av ny farled Vänersborg—Göteborg.
Med anledning av Kungl. Majrts därom gjorda framställning har
riksdagen år 1909 för anläggning av en ny farled mellan Vänersborg
och Göteborg beviljat ett belopp av 22,800,000 kronor samt bemyndigat
riksgäldskontor att av dessa medel tillhandahålla Kungl. Maj:t
under år 1909 1,000,000 kronor och under år 1910 3,000,0000 kronor.
Sedermera har av det till farleden vbeviljade anslaget anvisats för år
1911 2,000,000 kronor, för år 1912 5,000,000 kronor, för år 1913
4,500,000 kronor, för år 1914 3,000,000 kronor, för år 1915 3,000,000
kronor samt för år 1916 1,000,000 kronor. Av det beviljade beloppet
återstå således 300,000 kronor, som ännu ej anvisats.
I skrivelse den 23 oktober 1914 med anhållan om framställning
till 1915 års riksdag om anvisande av anslag för år 1916 till farledsauläggningen
hemställde vattenfallsstyrelsen, att även den ännu ej
anvisade delen av anslaget för farleden, 300,000 kronor, skulle få disponeras
under ar 1916. I enlighet med min hemställan fann Kungl. Maj:t
emellertid, med. hänsyn till övriga stora anslagskrav nödvändigt att vid
framställning till riksdagen begränsa anslaget för år 1916 till 1,000,000
kronor.
Beträffande farledsarbetena under år 1915 anförde vattenfallsstyrelsen
i nämnda skrivelse, att dessa, såvitt kunde bedömas, i stort sett
kunde bedrivas i enlighet med den av styrelsen för nämnda år i skrivelse
den 30 oktober 1913 framlagda arbetsplanen, dock med undantag
för arbetena med damm och sluss vid Ström, vilka med hänsyn till utbruten
.strejk ej syntes kunna under år 1915 medhinnas i hela den utsträckning,
som i nyssnämnda preliminära plan beräknades. Styrelsen
förebragte därjämte preliminär arbetsplan för år 1916.
I skrivelse den 26 oktober 1915 har vattenfallsstyrelsen meddelat,
att under år 1915 inga nya omständigheter inträffat, som förorsakat
[25.]
Anläggning
av ny farled
mellan
Vänersborg
och
Göteborg.
164 Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
[25.] någon väsentlig omläggning av berörda arbetsplaner, utan att dessa
torde i huvudsak kunna oförändrade fullföljas.
Då arbetena, anför styrelsen därefter, beräknas bliva i huvudsak
fullbordade under år 1916 och hela den nya farleden torde kunna öppnas
för trafik med 4 meters djupgående fartyg redan under loppet av
sommaren år 1916, har det synts styrelsen nödvändigt, att för arbetenas
planmässiga fullföljande förenämnda belopp om 300,000 kronor
göres tillgängligt redan under år 1916.
Såsom vattenfallsstyrelsen redan tidigare framhållit, hava vid slussanläggningen
vid Ström stora svårigheter med schaktning och länshållning
vållat extra kostnader. Åven vissa andra delar av arbetena
hava, yttrar styrelsen i sin förevarande skrivelse, på grund av särskilda
förhållanden blivit dyrare än som beräknats, vartill kommer, att i vissa
expropriationsmål utdömts betydligt högre ersättningsbelopp än som
kunnat förutses. Å andra sidan hava emellertid besparingar i jämförelse
med kostnadsförslaget kunnat göras å andra poster, varför styrelsen,
trots de stegrade materialprisen, anser sannolikt, att totalkostnaderna
för arbetenas utförande enligt den av Kungl. Maj:t den 21 januari 1910
fastställda planen skola kunna hållas inom ramen av det anslagna beloppet
22,800,000 kronor eller åtminstone ej komma att väsentligt överskrida
detta belopp.
Emellertid erinrar styrelsen, dels att 1913 års riksdag på framställning
av Kungl. Maj:t medgivit, att av det belopp, som redan anvisats
på det år 1909 av riksdagen beviljade anslag å 22,800,000 kronor
för anläggning av en ny farled mellan Vänersborg och Göteborg, finge
för Stallbackakanalens utvidgning till 5 meters seglationsdjup användas
ett belopp av intill 95,000 kronor, dels ock att 1915 års riksdag, likaledes
på framställning av Kungl. Maj:t, medgivit, att av det belopp,
som redan anvisats på ifrågavarande anslag å 22,800,000 kronor, finge
såsom bidrag till ombyggnad av Hisingsbron över Göta älv med fria
genomfartsöppningar av 17,5 meters bredd användas ett belopp av
20,000 kronor.
Styrelsen anför nu, att det ej är troligt, att ovannämnda kostnader
för ytterligare fördjupning av Stallbackakanalen och ombyggnad av
Hisingsbron skola kunna bestridas av det ursprungliga anslaget. Beträffande
eventuellt behov av anslag för täckande av kostnaden för dessa
utom den ursprungliga arbetsplanen liggande arbeten anser sig emellertid
styrelsen få tillfälle återkomma, när kostnaderna för hela kanalombyggnaden
kunna i sin helhet med säkerhet fastställas.
165
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
I enlighet med vad sålunda anförts har vattenfallsstyrelsen hem- [25.J
ställt, att Kungl. Maj:t täcktes hos 1916 års riksdag äska ett anslag
för år 1917 av 300,000 kronor för fullbordande av den nya farleden
mellan Vänern och Göteborg enligt fastställd plan, med rätt för Kungl.
Maj:t att förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga medel utanordna
omförmälda belopp.
För farledsarbetets fullföljande enligt upprättad plan synes den Departementsännu
ej anvisade delen av anslaget, 300,000 kronor, höra göras till- chefangänglig
redan under år 1916. Såsom jag tidigare framhållit, torde riksdagens
omförmälda beslut angående bidrag till utvidgning av Stallbackakanalen
och ombyggnad av Hisingsbron liksom Kungl. Maj:ts
framställningar i dessa ämnen icke innebära, att då avgjordes, huruvida
kostnaderna för dessa utom planen för farledsanläggningen tillkomna
arbeten borde definitivt bestridas av ovannämnda, av 1909 års riksdag
beviljade anslag. Ett avgörande i denna fråga torde kunna ske först
när samtliga kostnader för farledsanläggningen blivit fastställda.
Med åberopande av det sålunda anförda hemställer jag, att Kung],
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att av det för anläggning av ny farled mellan
Vänersborg och Göteborg av riksdagen beviljade anslaget
å 22,800,000 kronor för år 1917 anvisa återstående
belopp, 300,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga
medel utanordna nämnda belopp.
Södertälje kanalverk.
2. Ombyggnad av Södertälje kanal.
1 skrivelse den 16 januari 1914 har vattenfallsstyrelsen framlagt [26.]
av styrelsen verkställd utredning i fråga om ombyggnad av Söder- Ombyggnad
tälje kanal. Styrelsen har därvid ansett, att i främsta rummet till täLfkanal
utförande bör ifrågakomma ett alternativ, som avser, att slussen vid
Södertälje ombygges för ett tröskeldjup av 7,5 meter, medan kanalen
i övrigt tillsvidare utföres för fartyg med 5,5 meters djupgående.
Enligt styrelsens beräkning erfordras härför ett anslag å 6,785,000
kronor utöver det belopp om 550,000 kronor, som redan beviljats för
166 Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
[26.] utvidgning av farleden mellan Saltsjön och Maren till 5,5 meters segla
tionsdjup.
.
Framställning om anvisande av anslag för påbörjande av Södertälje
kanals ombyggnad har därefter gjorts av vattenfallsstyrelsen i skrivelse
den 30 oktober 1915, i vilken styrelsen hemställer om anvisande
för ändamålet av ett anslag å 1,000,000 kronor för år 1917, med rätt
för Kungl. Maj:t att förskottsvis under 1916 av tillgängliga medel
utanordna 400,000 kronor.
För ärendets prövning erforderliga utredningar hava ännu icke
hunnit avslutas, men hoppas jag att inom den närmaste tiden bliva
i tillfälle att framlägga ett förslag till ombyggnad av kanalen. För
närvarande och med hänsyn till önskvärdheten att begränsa anslagskraven
hemställer jag allenast, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående ombyggnad av Södertälje Jcanal}
för ändamålet beräkna ett anslag för år 1917 av
400,000 kronor.
Trollhätte kraftverk.
3. Tredje utbyggnaden av Trollhätte kraftstation.
[27.] I skrivelse den 26 oktober 1915 har vattenfallsstyrelsen hemställt,
Fortsät. att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att för utförande av en
tande av tredje utbyggnad av Trollhätte kraftstation, utöver förut för samma änYe^för^n
damål anvisade medel, för år 1917 bevilja ett anslag av 2,900,000krotredjeut-
nor^ med rätt för Kungl. Maj:t att därav förskottsvis under år 1916 av
VrullhattV tillgängliga medel utanordna intill 1,100,000 kronor.
kraft- Enär en del av den mark, som erfordras för den ifrågasatta ut
sta
on. byggnaden enligt av vattenfallsstyrelsen uppgjord plan, är enskild
egendom, har vattenfallsstyrelsen därefter i skrivelse den 31 december
1915 underställt Kungl. Maj:ts prövning ett mellan styrelsen och vederbörande
markägare träffat preliminärt avtal om nödigt markförvärv.
Vidare har vattenfallsstyrelsen i skrivelse av den 31 december
1915, som den 8 januari 1916 inkommit till civildepartementet, anmält,
att kraftbehovet inom Trollhätte kraftverks distributionsområde under
den senaste tiden så tilltagit, att det måste anses önskvärt och även
J 07
Utgifter för kapitalökning; bil. 1.
för kraftverket lönande att, trots de höga pris, som för närvarande råda [27.]
å maskiner, redan från början insätta ytterligare en maskinenhet i den
planerade tillbyggnaden av kraftstationen utöver de två, som hittills
ansetts till en början böra installeras. Kostnaderna för den nya maskinenheten
hava av styrelsen beräknats på grund av de höga konjunkturerna
uppgå till 1,100,000 kronor, därav 400,000 kronor behöva vara
tillgängliga under år 1916 och 400,000 kronor under år 1917.
Då sistnämnda framställningar så nyligen inkommit, är jag icke nu
i tillfälle att framlägga ärendet i slutgiltigt skick. För närvarande
hemställer jag allenast, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående fortsatt anslag för utförande av
en tredje utbyggnad av Trollhätte kraftstation, för ändamålet
beräkna ett anslag för år 1917 av 3,700,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan
under år 1916 av tillgängliga medel utanordna
1,500,000 kronor.
Porj us kraftverk.
4. Andra utbyggnaden av kraftstationen vid Porjus.; ?>
Genom nådigt brev den 3 december 1915 har Kungl. Majrt, jämte ras 1
det Kungl. Maj:t anbefallt järnvägsstyrelsen att uppgöra och till Kungl. A„dra JutMaj:t
så snart sig gorå låter inkomma med utredning och kostnads- byggnaden
förslag för elektrifiering av järnvägslinjen Kiruna—Svartön, anbefallt “tetionen
vattenfallsstyrelsen att inkomma med förslag till ytterligare utbyggnad vid Porjus.
av Porjus kraftstation, som därav betingas.
Då jag torde bliva i tillfälle att under riksdagens lopp underställa
Kungl. Maj:t förevarande fråga, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att i avbidan å den proposition, som kan komma
att avlåtas om påbörjande av vissa arbeten för en
andra utbyggnad av kraftstationen vid Porjus, för ändamålet
för år 1917 beräkna ett anslag av 1,500,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis
redan under år 1916 av tillgängliga medel utanordna
500,000 kronor.
168
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
Älvkarleby kraftverk.
5. Ångkraftstation för Älvkarleby kraftverk.
[29.1 Med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning^ beviljade
Ångkraft- 1915 års riksdag för anläggande av en ångkraftstation för Älvkarleby
station för kraftverk ett anslag av 1,650,000 kronor samt anvisade därav för år
kraftverk! 1916 ett belopp av 1,000,000 kronor, med rätt för Kungl. Magt att av
anslaget förskottsvis redan under år 1915 av tillgängliga medel utanordna
400,000 kronor.
I skrivelse den 18 december 1915 bar vattenfallsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen att dels för år 1917 anvisa
återstoden, 650,000 kronor, av det utav 1915 års riksdag beviljade anslag
för anläggande av ångkraftstationen, dels ock för utvidgning av nämnda
ångkraftstation bevilja ett anslag av 1,500,000 kronor samt. därav för
år 1917 anvisa 1,000,000 kronor, med rätt för Kungl, Maj:t att förskottsvis
redan under år 1916 av tillgängliga medel utanordna 500,000
kronor.
Vid uppgörande av kostnadsförslaget till den ifrågasatta utvidgningen
av ångkraftstationen har vattenfallsstyrelsen funnit sig åtminstone
tills vidare böra räkna med, att stenkol kommer att användas såsom
bränsle i ångkraftstationen. Genom skrivelse den 11 augusti 1915 har
jag emellertid anmodat vattenfallsstyrelsen att verkställa utredning, huiuvida
icke torv lämpligen kan komma till användning såsom bränsle
för kraftstationen. Då den sålunda anbefallda utredningen, vilken
för närvarande pågår, icke kunnat bringas till avslutning, innan förevarande
framställning avlåtits till Kungl. Maj:t, har styrelsen icke varit
i stånd att med säkerhet angiva, i vilken mån en omläggning till eldning
med torv skulle påverka anslagsbehovet. Att döma av de preliminära
resultat, som vunnits under utredningsarbetet, har det synts styrelsen,
som om en dylik omläggning skulle kräva en ej oväsentlig höjning av
anläggningskostnaden. Så snart utredningen blivit fullbordad, vilket
kan väntas ske inom den närmaste tiden, kommer styrelsen att för
Kungl. Maj:t anmäla resultatet av densamma, därvid styrelsen förklarat
sig skola föreslå de jämkningar i anslagsbeloppen, till vilka utredningen
tilläventyrs kan giva anledning.
Sedan berörda utredning inkommit, torde jag bliva i tillfälle att
framlägga förslag i förevarande fråga, varför jag för närvarande inskränker
mig till att hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
169
att i avvaktan på den proposition i ämnet, som
kan komma att avlåtas, för år 1917 beräkna dels
för anläggande av en ängkraftstation för Älvkarleby
kraftverk ett anslag av 650,000 kronor, dels ock för
utvidgning av nämnda ängkraftstation ett anslag av
1,000,000 kronor, med rätt för Kung!. Magt att förskottsvis
redan under år 1916 av tillgängliga medel
utanordna 500,000 kronor.
[29.]
I detta sammanhang anhaller jag få erinra om eu avlöningsfråga,
som bör bringas till riksdagens kännedom.
Uti § 5 mom. 2 av gällande avlöningsreglemente för tjänstemän Ang. höjd
vid statens vattenfallsverk stadgas, att Kungl. Maj: t undantagsvis må, begynnelseav■
för förvärvande i tjänst av särskilt kvalificerad person, kunna tilldela drifUngZ
överingenjör vid kanalverk samt driftingenjör, instrumentmakare och sta- Jören G;
tionsmästare vid kraftverk fast avlöning efter högre klass än den, som CenterwalL
finnes såsom lägsta avlöning för den av tjänstemannen innehavda befattning
angiven, dock icke i något fall högre än den för befattningen
bestämda slutavlöning. Varje sådant undantag ävensom skälen för detsamma
skola emellertid angivas i näst därefter avgivna statförslag.
Enligt berörda avlöningsreglemente utgör avlöningen till innehavaren
-av den från och med år 1916 inrättade driftingenjörsbefattningen vid Älvkarleby
kraftverk lägst 4,600 kronor med rätt för innehavaren av befattningen
till avlöningsförhöjning efter fem år till 5,000 kronor, efter tio
nr till 5,500 kronor och efter femton år till 6,000 kronor. Därjämte
utbetalas på grund av riksdagens i skrivelse den 20 maj 1915, nr 109
■därtill lämnade medgivande till driftingenjör, åt vilken uppdrages att
tjänstgöra såsom driftchef vid Älvkarleby kraftverk, ett särskilt arvode
av 1,000 kronor.
Uti skrivelse den 10 september 1915 har vattenfallsstyrelsen gjort
framställning om beviljande av högre begynnelseavlöning åt civilingenjören
Georg Centerwall, därest han konstituerades till driftingenjör
vid Älvkarleby kraftverk. Vattenfallsstyrelsen har därvid erinrat, att
Centerwall på grund av förordnande av styrelsen då uppehölle driftchefsbefattningen
vid nämnda kraftverk, samt att han, innan driften
vid kraftverket kom i gång, handlagt de ärenden, som rörde Ålvkarlebystationens
elektriska utrustning, ävensom haft den direkta ledningen
av montaget och igångsättningen av kraftstationen. Dessförinnan
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 1 käft. 22
17() Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
T291 hade Centerwall tjänstgjort hos vattenfallsstyrelsen; och har vattenfallsL
styrelsen förmält,'' att Centerwall kunde av styrelsen vitsordas för ut
märkt
nit, skicklighet och intresse i tjänsten Med anledning barav
har det synts vattenfallsstyrelsen önskvärt, att Centerwall konstituerades
till ordinarie innehavare av omförmälda driftingenjörsbefattning.
Emellertid hade det, enligt vad vattenfallsstyrelsen meddelade, visat
sig;, att Centerwall, vilken åtnjöte en avlöning av 6,300 kronor för ar
jämte fri bostad och elektrisk belysning, icke vore villig att mottaga befattningen
såsom driftingenjör och driftchef vid Älvkarleby kraftverk
på de lägsta avlöningsvillkor, som för nämnda driftingenjörsbefattning
funnes stadgade i avlöningsstaten. Då Centerwall av styrelsen ansåg»
särskilt kvalificerad för denna befattning såsom icke blott en synnerligen
skicklig och duglig ingenjör utan även väl förtrogen med förhållandena
på platsen, syntes vattenfallsstyrelsen skäl föreligga, att Kungl. Maj:t
jämlikt bestämmelsen i § 5 mom. 2 i avlöningsreglementet for tjänstemän
vid statens vattenfallsverk ville förklara Centerwall berättigad att som
driftchef vid Älvkarleby kraftverk uppbära, förutom det av riksdagen
bestämda årliga, särskilda arvodet av 1,000 kronor, en kontant avlöning
av 5,000 kronor, motsvarande begynnelseavlonmgen med ett alderstillägg;
och har vattenfallsstyrelsen i enlighet härmed gjort framstall
^Statskontoret
avgav utlåtande den 26 oktober 1915 samt förklarade
sig icke hava något att erinra mot bifall till vattenfallsstyrelsens förevarande
hemställan. ,, • , r.. n ■, ,
Genom beslut den 12 november 1915 har Kungl. Maj:t förklarat,
att Centerwall finge, därest han av vattenfallsstyrelsen konstituerades
till driftingenjör vid Älvkarleby kraftverk, från tillträdet av befattningen
komma i åtnjutande av förutom det särskilda arvode, som tillkommer
driftingenjör, åt vilken uppdrages att tjänstgöra såsom dnttchef vid
nämnda kraftverk, en fast avlöning av femtusen kronor
Vattenfallsstyrelsen har därefter den 26 november 1915 konstituerat
Centerwall att från och med år 1916 vara driftingenjör vid Älvkarleby
kraftverk, med rätt för honom att uppbära den av Kungl. Maj:t medgivna
avlöningen.
[30.]
■Upprensning
av
Mnsurforsen.
6. Upprensning av Masurforscn.
På sätt i statsverkspropositionen till 1913 års riksdag (avdelutgifter
för kapitalökning, punkt 27) omförmäldes, överlämnade
vattenfallsstyrelsen i skrivelse den 13 juli 1912 till Kungl. Maj:ts
prövning två, under förbehåll om Kungl. Maj:ts godkännande, a krö
-
ningen
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
171
nans vägnar ingångna avtal, det ena med friherre C. de Geer å
Lövsta och det andra med samtliga övriga enskilda delägare i östanå
och Västanå byar i Älvkarleby socken utom Söderfors bruks aktiebolag,
angående förvärvande för kronans räkning av vissa strandområden samt
grund, vatten och fiske i Dalälven vid Älvkarleby. Såsom skäl för sin
framställning om godkännande av köpeavtalen framhöll styrelsen, bland
annat, att den i köpet jämväl ingående Masurforsen i Dalälven nedanför
Cad XII I:s bro vid mindre vatten förin gar i älven kunde tillgodogöras i
det under byggnad då varande Älvkarleby kraftverk. Till följd av de
höga kostnaderna för tillgodogörande av Masurforsen —• vilka kostnader
av styrelsen i berörda skrivelse beräknades uppgå till omkring
860,000 kronor, därav omkring 150,000 kronor för sänkning av turbinernas
läge i kraftstationen — kunde, såsom styrelsen vidare anförde,
den fallhöjd, som skulle förvärvas genom ett godkännande av ifrågavarande
avtal, åsättas endast ett ringa värde, om dess tillgodogörande
för kraftverket skulle bliva lönande för kronan. Då emellertid genom
ett intagande i kraftverket av Masurforsens vattenkraft summan av
ständigt tillgänglig kraft i kraftstationen skulle ökas och den samlade
vattenkraften utnyttjas på ett mera ekonomiskt sätt samt därigenom
kraftverket bliva till större gagn för blivande abonnenter, gav styrelsen
uttryck åt den uppfattningen, att i sammanhang med anläggande av
kraftverket turbinernas läge borde sänkas så, att möjlighet bereddes för
tillgodogörande jämväl av Masurforsens fallhöjd. Ett uttagande av
nämnda vattenkraft genom Älvkarleby kraftverk vore ekonomiskt omöjligt
att genomföra, om icke redan under de pågående anläggningsarbetenas
utförande vidtoges ovan antydda modifikation i planen för
kraftverket; och förklarade sig därjämte vattenfallsstyrelsen hava för
avsikt att gå i författning om en dylik jämkning i planläggningen för
kraftstationen.
Efter det vattenfallsstyrelsen vidare med skrivelse den 1 augusti
1912 till Kung!. Maj:ts prövning överlämnat ett av styrelsen, likaledes
under förbehåll om Kungl. Maj:ts godkännande, undertecknat avtal
med Söderfors bruks aktiebolag om försäljning till Kungl. Maj:t och
kronan av, bland annat, bolagets andelar i förenämnda strandområden,
grund, holmar, vatten, vattenfall och fiske, fann Kungl. Maj:t genom
nådigt brev den 3 augusti 1912, bland annat, gott godkänna de med
östanå och Västanå byamän samt Söderfors bruks aktiebolag upprättade
avtalen, men förklarade sig vilja framdeles på anmälan taga under omprövning
frågan om godkännande av avtalet med friherre C. de Geer.
I skrivelse den 17 december 1912 yttrade styrelsen, att under den
172
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
tid, som förflutit efter nämnda avtals godkännande, närmare undersökningar
verkställts angående det tillägg till det av riksdagen anvisadeanslaget
för utförande av kraftstationen vid Älvkarleby, vilket eventuellt
skixlle erfordras, i händelse krafstationen inrättades för tillgodogörande
jämväl av Masurforsens vattenkraft. Tekniskt möjliggjordes ett dylikt
uttagande i kraftverket av forsens vattenkraft därigenom, att älvfåran
i Masurforsen vidgades i sådan utsträckning, att Masurforsen, åtminstone
vid vattenföringar under 250 kubikmeter i sekunden, praktiskt
taget försvunne och den nedre vattenytan vid kraftverket sänktes i motsvarande
grad. För att forsen skulle kunna tillgodogöras i kraftverket
vid Älvkarleby måste vidare turbinerna i kraftverket ställas på en sådan
nivå, att sughöjden efter älvfårans utvidgning icke överstege tillåtet
mått, vilket i sin ordning gjorde det nödvändigt att fördjupa turbinkammare
samt sänka generatorsal och botten i avloppet 1,5 meter under
den nivå, varå de skulle förlagts enligt den ursprungliga planen för
kraftverket. Enligt vad de reviderade kostnadsberäkningarna gåve vid
handen skulle kostnaden för denna ändring i planläggningen uppgå till
omkring 130,000 kronor. Vattenfallsstyrelsen anhöll därför om KungL
Maj:ts medgivande till att få företaga nämnda ändring i kraftverkets
planläggning, vilken ändring styrelsen antoge kunna utföras inom ramen
av de utav Kungl. Maj:t och riksdagen beviljade anslag för Älvkarleby
kraftverksbyggnad. Därest icke detta skulle bliva möjligt, hemställde
styrelsen emellertid, att Kungl. Maj:t måtte bereda styrelsen tillgång
till en mot anslagets överskridande svarande ökning av anslaget.
Sedan Kungl. Maj:t därefter genom nådigt brev den 24 januari
1913 godkänt ovanberörda med friherre C. de Geer upprättade avtal
med visst därtill av friherre de Geer gjort tillägg samt vattenfallsstyrelsens
nyssnämnda framställning blivit anmäld för 1913 års riksdag,
bemyndigade Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 30 juni 1913 styrelsen
att vidtaga den för Masurforsens tillgodogörande i Älvkarleby
kraftverk erforderliga ändringen i kraftverkets planläggning och föreskrev,
att, om till följd av nämnda ändring kraftverksbyggnaden ej
skulle kunna utföras för det anslagna beloppet, anmälan därom skulle
göras hos Kungl. Maj:t.
I skrivelse den 30 oktober 1915 har vattenfallsstyrelsen gjort
framställning om anvisande av anslag till utförande av upprensning av
Masurforsen.
Styrelsen har därvid till en början meddelat, att, efter vad man
nu kunde bedöma, kostnaden för sänkningen av kraftstationen torde
kunna rymmas inom beviljat anslag. Då emellertid, oaktat Älvkarleby
Utgifter för kapitalökning: bil. 1. 173
kraftverk endast under några månader varit i drift, med stor sanno- [30.]
likhet kunde sägas, att hela stationens leveransförmåga redan under år
1916 komme att tagas i anspråk och efterfrågan å kraft därifrån vore
mycket stor, har styrelsen funnit det obetingat välbetänkt att snarast
möjligt påbörja upprensningen av Masurforsen. Det vore härvid att
märka, framhåller styrelsen, att ett avsevärt kraftbelopp vunnes utan
någon som helst ny maskinell utrustning i kraftstationen, vadan sålunda
ingen avsevärd tilläggskostnad genom arbetets utförande under rådande
dyrtid komme att uppstå. Därtill komme, att vattenfallsstyrelsen redan
disponerade för upprensningen erforderliga arbetsmaskiner. Slutligen
kunde vid detta arbete sysselsättas ett ej ringa antal arbetare, vilket
under nuvarande arbetslöshet inom byggnadsindustrin syntes styrelsen
värt beaktande.
Styrelsen meddelar vidare, att, enligt efter förnyade undersökningar
verkställd kostnadsberäkning, Masurforsens upprensning i så stor utsträckning,
som praktiskt taget kunde förutsättas, syntes kunna verkställas
för en kostnad av 600,000 kronor. Den ökning i Älvkarleby kraftverks
leveransförmåga, som härmed vunnes, kunde anses motsvara omkring
6,000,000 kw. tim. per år, vilket med nu gällande kraftpris lågt beräknat
betydde en ökad inkomst för verket av omkring 40,000 kronor per år. Då
sålunda det för upprensningen nedlagda kapitalet kunde förräntas efter 6,7 %
och vinsten bleve avsevärt större, sedan en reglering av Dalälvens vattenföring
kommit till stånd, anser vattenfallsstyrelsen fördelen av detta
arbetes utförande ligga i öppen dag. Då dessutom särskilt vid nuvarande
bränslepris den energimängd, som vunnes, kunde erhållas till
mycket lägre kostnad med vatten än med värmemotorer, syntes fördelen
framstå så mycket tydligare. För påbörjande av upprensningen redan
under ar 1916, vilket för dess fullbordande inom önskvärd tid vore
behövligt, anser vattenfallsstyrelsen ett förskott för nämnda år med
300,000 kronor bliva erforderligt.
På grund av vad sålunda anförts har vattenfallsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t täcktes föreslå 1916 års riksdag att för utförande
av upprensning av Masurforsen i Dalälven för år 1917 bevilja ett
anslag av 600,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att därav redan
under år 1916 förskottsvis utanordna intill 300,000 kronor.
Såsom av det anförda framgar, har Kungl. Maj:t, för möjliggörande Bepartement»
av ett ekonomiskt fördelaktigt tillgodogörande av vattenkraften i den chefen''
nedanför de egentliga Älvkarlebyfallen belägna Masurforsen, vars utnyttjande
vid Älvkarleby kraftverk ej förutsattes i det ursprungliga
174 Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
kostnadsförslag^, bemyndigat vattenfallsstyrelsen att vidtaga _ härför
erforderlig ändring i kraftverkets planläggning. Denna ändring har
kunnat utföras inom ramen av de för Älvkarleby kraltverksbyggnad
beviljade anslag.
Den ökning i kraftverkets leveransförmåga, som skulle vinnas
genom den av vattenfallsstyrelsen föreslagna upprensningen av Masurforsen,
kan, enligt vad genom styrelsens försorg verkställda undersökningar
giva vid handen, anses motsvara 6,000,000 kilowattimmar
per*3 år. Med nu gällande kraftpris skulle detta lågt beräknat betyda
en ökad inkomst för kraftverket av omkring 40,000 kronor per år; och
skulle vinsten bliva avsevärt större, sedan en reglering av Dalälvens
vatteuföring kommit till stånd. Att i kilowatt angiva det krafttillskott,
som för Älvkarleby kraftverk uppkommer genom upprensning av Masurforsen,
är dock synnerligen vanskligt, då nämnda krafttillskott är mycket
växlande under olika vattenföringar i Dalälven. _ Upprensningen av
Masurforsen kommer i huvudsak att för kraftstationen hava samma
verkan som en reglering av vattenavrinningen från någon av de större
sjöarna i Dalälvens vattensystem, d. v. s. upprensningen kommer att
öka den kraftkvantitet, som vid lägre vattenföringar _i älven kan uttao-as
i kraftstationen, och sålunda bidraga till ökad tillgång på s. k.
prima kraft, den vid avsättning värdefullaste. Därigenom mskränkes
även den tid, under vilken energibehovet delvis skulle tillgodoses från
den ångreservstation, som nu är under uppförande i Västerås, respektive
den energikvantitet, som kommer att uttagas från Västerasvei ket.
Av vad ovan anförts torde framgå, att ett beviljande av det utav
vattenfallsstyrelsen äskade anslaget, mot vars belopp jag ej har något
att erinra, är att anse som ekonomiskt fördelaktigt för staten. Da
efterfrågan å kraft från stationen är högst betydlig, anser jag välbetänkt,
att arbetena med upprensningen ifråga snarast möjligt igångsättas.
Jao- tillåter mig i detta sammanhang meddela, att vattenfallsdirektören
vid en verkställd överslagsberäkning uppskattat bruttoinkomsten
av kraftavsättningen från Älvkarleby kraftverk under år 1916 till
1 500,000 kronor. Härvid har för en beräknad sannolik avsättningunder
år 1916 av 23,710 kilowatt upptagits en inkomst av 1,402,360
kronor, vartill komma inkomster från abonnenter, med vilka kontrakt
avslutats på allra senaste tiden eller med vilka underhandlingar forts
med utsikt till resultat, vilka inkomster uppskattats till 87,640 kronor.
Vidare hava såsom diverse inkomster beräknats tillkomma 10,000 kronor.
Vid beräkning av ovan angivna energibelopp å 23,710 kilowatt
är att märka, att endast en del därav är ständigt tillgänglig, men
175
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
resten endast då god vattentillgång är rådande. Till jämförelse må [30.]
uppgivas, att vid minimivattenföring kan alstras omkring 11,000 kilowatt
dygnet om eller omkring 13,000 kilowatt under dagen och 9,500 kilowatt
under natten. Inalles beräknas Älvkarleby kraftstation för närvarande
kunna avgiva omkring 200,000,000 kilowattimmar per år.
I detta sammanhang tillåter jag mig erinra, att Kungl. Maj:t genom
nådigt brev den 10 december 1915 fastställt, utgiftsstater för statens
vattenfallsverk för år 1916. Utgifterna för Älvkarleby kraftverk hava
därvid upptagits till 600,000 kronor, varför nettobehållningen för kraftverket
för sistnämnda år skulle bliva 900,000 kronor.
Jag hemställer nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för utförande av upprensning av Masur for sen i
Dalälven för år 1917 anvisa ett anslag av 600,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis
redan under år 1916 av tillgängliga medel utanordna
300,000 kronor.
7. Kostnader för Skattungens och Oresjöns reglering.
Med anledning av framställning från vattenfallsstyrelsen har Kungl. [31.]
Maj:t den 19 mars 1915 bemyndigat styrelsen att, såsom bidrag till Kostnader
bestridande av kostnaderna för verkställande av ytterligare undersök- un^en^oct
ningar och utredningar för åstadkommande av en reglering av, såvitt möj- Oresjöns
ligt, Dalälvens hela vattensystem samt för vidtagande av övriga för- re^lenn?*
beredande åtgärder för underlättande av regleringsföretaget, av tillgängliga
medel använda ett belopp av högst femtontusen kronor emot gottgörelse,
varom Kungl. Maj:t förklarade sig vilja, på anmälan av vattenfallsstyrelsen,
framdeles förordna.
Uti skrivelse den 25 augusti 1915 har nu vattenfallsstyrelsen anfört
följande:
»Förarbetena för genomförande av en reglering av Dalälven till förmån för
vattenkraftintresset hava sedan en längre tid tillbaka, såsom helt naturligt, i
främsta rummet varit inriktade på att söka ernå en reglering av vattenavrinningen
från flodsystemets största sjö, Siljan. De svårigheter, huvudsakligen av
juridisk och ekonomisk art, vilka därvid stå hindrande i vägen, bl. a., för erhållande
av laga tillstånd till företaget, för uppnående av. lämplig form för intressenternas
samverkan för regleringens genomförande samt för åstadkommande av
fullt betryggande säkerhet för de rättigheter med avseende å vattnet m. m., vilka,
å ena sidan, böra tillkomma regleringsintressenterna såsom sådana samt, å andra
176
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
F3i 1 sidan, ägaren av det vattenfall, vid vilket den planerade dammbyggnaden är
L avsedd att uppföras, hava emellertid visat sig vara så stora, att det icke torde
kunna förväntas, att en reglering av Siljan skall bliva genomförd ännu på flera
år Jämsides med arbetet för regleringen av Siljan har man därför på senaste
tiden jämväl tagit under behandling frågan om åstadkommande av jämnare avbördning
av vattnet från ett flertal av de mindre sjöar, som ingå i Dalalvens
vattensystem, regleringsåtgärder, vilka torde kunna jämförelsevis lätt genomföras.
En särskild anledning har man därvid haft att så snart som möjligt söka
genomföra en sådan reglering av sjöarna Skattungen och Oresjön, som kan vara
till fördel för nedanför i vattendraget liggande vattenfall. Sedan någon tid tillbaka
hava nämligen pågått undersökningar i därför stadgad ordning för reglerande
av Skattungen och Oresjön för jordbruksändamål, vilken reglering skulle
åstadkommas genom en sänkning av sjöarnas vattenyta på ett sätt, som skulle vara
till förfång för vattenkraftintresset. Då det emellertid kunde antagas, att det
skulle vara möjligt att reglera ifrågavarande sjöar på ett sätt, som skulle lända
till fördel såväl för odlingsintresset som för vattenkraftintresset, läto vattenkraftintressenterna
genom Aktiebolaget vattenbyggnadsbyrån verkställa en sakkunnig
utredning i frågan. Denna utredning bestyrkte, att regleringen kan utföras sa,
att den blir till nytta för samtliga de intressen, som beröras av densamma. En
möjlighet har dessutom yppats att, trots det långt framskridna tillstånd, i vilket
sjösänkningsfrågan befinner sig, få spörsmålet om regleringens utförande i enlighet
med de grunder, som angivas i vattenbyggnadsbyråns utredning, prövat x
sjösänkningsärendet. Eörrättningsmannen har sålxxnda uppskjutit avgivandet av
sitt utlåtande i avvaktan på det förslag, som kan komma att avgivas från vattenkraftintressenternas
sida. Då det uppenbarligen icke är möjligt att få regleringsfrågan
avgjord på ett tillfredsställande sätt, om icke vattenkraftintressenterna
åta^a sig en betydande del av kostnaderna för regleringens utförande, hava dessa
å sammanträde den 20 maj 1915 sammanslutit sig till en ekonomisk förening
u. p. a., som eventuellt kommer att i samverkan med odlingsintressenterna
genomföra regleringen till gemensam båtnad för samtliga vederbörande. Helt
naturligt hava övriga vattenfallsägare under sakens förberedande behandling föreslagit,
att kronan måtte såsom ägare av Älvkarleby vattenfall ingå i den tillarnade
ekonomiska föreningen eller, om det icke ansåges lämpligt, att kronan inträdde
i en dylik förening, att kronan åtminstone måtte bidraga till kostnaderna för
regleringens genomförande i samma proportion som de fallägare, vilka inträdde
såsom medlemmar i föreningen. .....
Enligt den av vederbörande lantbruksingenjör uppgjorda planen för sjosankningsföretaget
skulle sjöaimas nuvarande h. v. y. 4- 8,24 m. sänkas till + 7,0 m.
samt nuvarande 1. v. y. från +5,72 m. till +- 5,oo m. Kostnaderna för företagets
genomförande ha av förrättningsmannen beräknats till 20,000 kronor, vilket belopp,
enligt vattenbyggnadsbyråns förenämnda utredning, emellertid måste anses
alldeles otillräckligt.
Skola sjöarna regleras jämväl för vattenkraftandamal, kan hogvattenytan
enligt vattenbyggnadsbyrån lämpligen sänkas till +6,65 eller således till en nivå,
som ligger 0,3 5 m. lägre än den av lantbruksingenjören ifrågasatta. Denna vattenyta
°bör lämpligen bibehållas under hela vegetationsperioden, för att regleringen
skall komma till full nytta för vattenfallen nedanför Siljan. Den undre
magasinsgränsen föreslås alternativt förlagd å höjden + 5,15 m. (alt. I) eller
+ 4,50 m. (alt. II). Enligt en preliminärt upprättad regleringsplan skulle avtapp
-
177
rtgifter för kapitalökning: bil. 1.
ningen vid låg- och medelvatten växla mellan 5 (all. I) eller ii (alt. II) och 20
sm • Äv vattenbyggnadsbyrån utförda beräkningar hava givit till resultat, att,
om hkattungen och Oresjön under åren 1910—1914 varit reglerade i enlighet
med vad ovan angivits, den genomsnittliga årliga, nyttiga meravtappningen under
regieringspenoderna under nämnda år skulle hava uppgått till 38 resp. 45 miljoner
in3 och energi vinsten per fallmeter till c:a 0(5,000 resp. 90,000 kilowattimmar
årligen, beroende på vilketflera av ovannämnda alternativ, som lägges till grund
för beräkningen.
Kostnaderna för regleringen hava av Aktiebolaget vattenby ggnadsbyrån beräknats
till 300,000 kronor vid alt. I och 430,000 kronor vid alt. II (oavsett eventuella
bidrag från sjösänkningsintressenterna). Av dessa alternativ hava vattenkraf
till trossen tern a samlat sig kring alt. I. I de av regleringsföreningen antagna
stadgarna har emellertid det sammanlagda beloppet av anläggningskostnaderna
för erhållande av säkerhet mot överskridande beräknats till
1550,000 kronor. Då vattenfallsstyrelsen nu går att angiva de belopp, som från
kronans sida skulle lämnas till regleringsföretaget, i händelse kronan ingår såsom
medlem i regleringsföreningen för sitt Alvkarlebyverk, synes det vara lämpligast
att man för att vara på säkra sidan, lägger det högre beloppet, 350,000 kronor’
till grund för beräkningen av de olika fallägarnas bidrag. Vid en proportionell
fördelning av kostnaderna skulle då tills vidare och så länge kostnaderna skola
fordelas endast å de till eu sammanlagd fallhöjd av c:a 85 meter uppskattade
vattenfall nedanför Siljan, som äro bebyggda på sådant sätt, att en vattenmängd
av 80 sm1 kan tillgodogöras, c:a 75,000 kronor komma på Älvkarlebyfallen. I
den män Övriga vattenfall nedanför Siljan bliva bebyggda i nyss angiven omfattning
och i varje fall senast 15 år efter föreningens registrering skall emellertid
enligt regleringsföreningens stadgar skyldighet inträda för ägarna av dessa vattenfall
att deltaga i reglermgskostnaderna. Sedan samtliga de större vattenfallen
med en sammanlagd fallhöjd av c:a 143 meter å sträckan mellan Siljan och
havet blivit skyldiga att inbetala bidrag till reglermgskostnaderna., nedgår det på
Älvkarlebyfallen belöpande bidraget till c:a 44,500 kronor.
Den totala årliga kostnaden för regleringen inclusive räntor till belopp av
sammanlagt 21,000 kronor blir efter alternativ I 30,000 kronor eller 0 53 öre per
vunnen kontinuerligt utnyttjad kilowattimme å 85 meters fallhöjd. Av hela den
sålunda angivna årskostnaden skulle till en början 6,400 kronor falla på Älvkarlebyverket,
vilket belopp på sätt ovan angivits sedermera skulle minskas till 3 800
kronor. Lortser man från räntan å anläggningskapitalet, vilket torde stå i överensstämmelse
med grunderna för statens bokföring, uppgår årskostnaden för
leglermgen till 9,000 kronor. Av detta belopp skulle till en början cirka 2 000
kronor, men, när samtliga föreningens medlemmar blivit skyldiga att gälda bidrag
till föreningen, endast 1,200 kronor falla på Älvkarleby kraftverk.
Av de belopp, som sålunda skulle komma på Älvkarlebyfallen, är Söderfors
bruks aktiebolag enligt gällande kontrakt med bolaget skyldig att gälda femton
procent. ° °
... Insats, som belöper å vattenfall, vars ägare ingått i föreningen, kan enligt
föreningens stadgar inbetalas medelst reverser. Därest kronan befinnes böra
ingå i föreningen, torde dock den insats, motsvarande anläggningskostnader m. in
foi- regleringen, som det i sådant fall åligger kronan att göra, böra kontant inbetalas.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. l sand. 1 käft.
23
[31.]
178 Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
Vad angår de fördelar, en reglering av Skattungen och Oresjön i enlighet
med vattenbyggnadsbyråns förslag skulle bereda Älvkarleby verket, hava inom
vattenfallsstyrelsen verkställda utredningar givit vid handen, att på grund av de
särskilda förhållanden, som råda med avseende å kraftdistributionen från Alvkarlebv
med hänsyn till den för Älvkarlebyverket beslutade ångcentralen, man
icke kan påräkna, att regleringen skall för kronan ställa sig sa förmånlig som
vattenbyggnadsbyrån ställt i utsikt. I varje fall torde man dock kunna utgå
ifrån, att, om Älvkarleby kraftverk deltager i kostnaden för regleringen proportionellt
med övriga vattenfallsägare, den genom regleringen åstadkomna, visserligen
relativt mindre betydande utjämningen av vattenavrinningen skall giva
kraftverket full valuta för dess bidrag. Härtill kommer dessutom, att den ifrågasatta
regleringen synes komma att medföra så pass stort gagn för övriga vattenfall
i Dalälven, att det jämväl ur det allmännas synpunkt torde vara önskvärt,
att företaget kommer till stånd. I allt fall .synes det icke böra förekomma, att
kronan drager nytta av regleringen för sitt Älvkarlebyverk utan att bidraga till
kostnaderna för densamma. , . ,
Det bör till sist betonas, att det även ur andra synpunkter maste betraktas
som en fördel, om en regleringsförening för angivna ändamål komme till stånd
och kronan för Älvkarlebyfallen inginge i densamma. Föreningens stadgar äro
nämligen uppgjorda så, att de reglera de berörda vattenkraftintressenternas mellanhavande
i huvudsak på samma sätt som de avsetts bliva ordnade för Siljans
reglering och som de tvångsvis skulle blivit enligt förslaget till ny vattenlag.
Det bör vara till stor nytta att redan nu i praktiken på ett företag av mindre
omfattning pröva verkan av en dylik organisation, varigenom åtskilliga viktiga erfarenheter
lära kunna komma att göras. ...
Att frågan om kronans inträde i ’ regleringsföreningen dessutom av Övriga
vattenkraftintressenter anses vara av den största betydelse för möjligheten att
genomföra regleringsföretaget på sådant sätt, att det. blir till båtnad järn.val för
vattenkraftindustrien, framgår av § 16 andra stycket i de å konstituerande sammanträde
med Skattungens regleringsförening u. p. a. den 20 sistlidna maj antagna
stadgar. Där finnes nämligen föreskrivet att, därest icke Ivungl. Maj .t
och kronan och Stockholms stad inom ett år efter föreningens konstituerande
antingen ingått i densamma eller ock på annat sätt förbundit sig att
lämna de bidrag, som enligt stadgarna skulle åligga dem, om de inginge i föreningen,
samt därjämte iklätt sig vissa skyldigheter beträffande sådana,.vattenfall
i Dalälven nedanför Skattungen, som genom rättegång må av dem från vinnas
medlem av föreningen, skall föreningen anses upplöst vid utgången av sagda tid.
Beträffande formen för lämnande av bidrag från kronans sida till regleringsföretaget
vill det synas vattenfallsstyrelsen som om några hinder eller betänkligheter
mot att kronan ingår såsom medlem i den redan konstituerade regleringsföreningen
icke föreligga av den vägande art, att kronan bör ställa sig utanför
föreningen och endast lämna bidrag till kostnaderna för regleiingen.»
På grund av vad sålunda anförts har vattenfallsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte dels bemyndiga vattenfallsstyrelsen att för Älvkarleby
vattenfall jämte Stall- och Nygårdsforsarna för kronans räkning
ingå såsom medlem i den nybildade ekonomiska föreningen nSkattungens
regleringsförening u. p. a.)), dels ock ställa till vattenfallsstyrelsens för
-
179
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
fogande erforderliga medel för gäldande av de bidrag, som det vid ett [31.]
vattenfallsstyrelsens inträdande i föreningen åligger styrelsen att lämna
till densamma.
n-a '' ^nSt ovanför sitt utlopp i Orsasjön genomflyter Öster Dalälvens Departement*-biffod Ore älv de två mindre sjöarna Skattungen och Oresjön. Fråga che,enhar
. nu väckts, att, samtidigt med att sjöarnas högvattenyta sänkes för
att tillgodose jordbrukets intresse, reglering av sjöarna skulle så verkställas,
att avrinningen av Oreälvens vatten bleve något jämnare till fördel för de
nedanför sjöarna belägna vattenkraftverken vid Dalälven. Förslag till en
sådan reglering har av Aktiebolaget vattenbyggnadsbyrån uppgjorts enligt
två alternativ, och hava ägarna av de flesta mera betydande vattenfallen
vid Dalälven nedanför Siljan sammanslutit sig till en ekonomisk förening
utan personlig ansvarighet för att genomföra regleringen enligt det billigare
alternativet, vilket av nämnda byrå beräknats kosta 300,000 kronor,
oavsett eventuella bidrag från sjösänkningsintressenterna. Kostnaden för
regleringen skulle till en början bestridas av ägarna av de vattenfall i Dalälven
nedanför Siljan, som äro eller inom den närmaste framtiden bliva bebyggda
på sådant sätt, att en vattenmängd av 80 sekundkubikmeter
kan tillgodogöras. . Berörda vattenfall äro Kvarnsveden, Bullerforsen och
Domnarvet, tillhöriga Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag, Storforsen,
som äges till hälften av Avesta järnverksaktiebolag och till hälften
av Stockholms, superfosfatfabriksaktiebolag, Norbergs elektriska aktiebolags
andel i Lillforsen, Näs vattenfall, tillhörigt Horndals järnverksaktiebolag,
och Söderfors bruks aktiebolags fall vid Söderfors. Dessutom
har man utgått ifrån, att staten skulle erlägga de kostnader, som belöpa
pa Älvkarleby vattenfall jämte Stall- och Nygårdsforsarna, vilka fall användas
för drivande av Älvkarleby kraftverk, samt Stockholms stad de
kostnader, som komma på Untrafallet. Stockholms stadsfullmäktige
hava också i enlighet härmed den 6 december 1915 besluta, att staden
skall för Untrafallet ingå i regleringsföreningen.
Ehuru, såsom nämnts, kostnaden för den ifrågasatta regleringen
av Aktiebolaget vattenbyggnadsbyrån beräknats till 300,000 kronor, har
i de av regleringsföreningen antagna stadgarna, varav avtryck torde få
såsom bilaga fogas vid detta protokoll, kostnaden upptagits till 350,000
kronor, för att full säkerhet må vinnas, att de tillgängliga medlen icke
behöva överskridas. Jämväl vattenfallsstyrelsen har för att vara på den
säkra, sidan räknat med, att anläggningskostnaden kan komma att uppgå
till sistnämnda belopp, vilket styrelsen fördenskull ansett böra fördelas
på de vattenfall, som till en början skulle lämna bidrag till kost
-
180
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
[311 naderna för regleringen. Utav den sålunda beräknade anläggningskostnaden
skulle omkring 75,000 kronor belöpa på Älvkarleby kraftverk.
Enligt stadgarna för föreningen skola ägarna av övriga större vattenfall
i Dalälven nedanför Siljan, i den mån de bliva bebyggda, men i
varje fall senast femton år efter föreningens registrering, deltaga i kostnaden
för regleringen efter samma grunder som de fall, vilka nu äro
bebyggda eller bliva det inom den närmaste framtiden. De fäll, vilkas
ägare sålunda framdeles skola deltaga i kostnaden, äro Stora Kopparbergs
bergslags aktiebolag tillhöriga Grådaforsen, Forshuvudforsen, Långhagsforsen,
Forsaforsen och Gvsingeforsen, Hofors aktiebolags andel i
Forsafallet, Avesta järnverksaktiebolag tillhöriga hälften i Lillforsen,
Tyttboforsen, tillhörig Tyttbo vattenkraftsaktiebolag, Söderfors bruks
aktiebolag tillhöriga Älvkarleby bruks fall samt Lanforsen, angående
vilken rättegång rörande äganderätten pågår mellan kronan och Sandvikens
järnverksaktiebolag. Sedau de bidrag, som belöpa på dessa
vattenfall, inbetalats till föreningen, skola omkring 30,500 kronor återbetalas
av statens bidrag, så att detta minskas till omkring 44,500 kronor.
Dessutom skall Söderfors bruks aktiebolag, enligt det med staten
upprättade kontrakt, som godkändes av 1911 års riksdag i samband
med beslutet om anläggande av ett statens kraftverk vid Älvkarleby,
betala femton procent av de på staten fallande kostnader för regleringen,
såvida bolaget vinner den rättegång, som för närvarande är anhängiggjord
rörande äganderätten till en del av Älvkarleby vattenfall.
Vad angår den», fördel, staten kan väntas vinna genom att ingå
uti regleringsföreningen, tillåter jag mig erinra, att enligt den beräkning,
som verkställts" av Aktiebolaget vattenbyggnadsbyrån, skulle per
meter fallhöjd vinnas 66,000 kilowattimmar per år eller således för
Ålvkarlebyfallen med en sammanlagd fallhöjd av omkring 18 meter ungefär
1,188,000* kilowattimmar per år. De årliga utgifterna för regleringen
hava vid ett anläggningskapital av 350,000 kronor beräknats till
30,000 kronor. Då dessa utgifter komma att fördelas på omkring
8ö’ meters fallhöjd, blir kostnaden per kilowattimme, som brutto utvinnes,
omkring 6,53 öre. Vattenfallsstyrelsen, som till större delen avsätter
energin från Älvkarleby kraftverk till industri eller annan verksamhet,
som icke kräver nämnvärd krafttillförsel under sön- och helgdagar,
torde emellertid utan nämnda reglering hava tillräcklig krafttillgång
dessa dagar, vadan omkring en sjättedel av den genom regleringen
vunna kraftmängden blir outnyttjad. Ett liknande förhållande inträder
under de arbetsdagar, då vattentillgången i Dalälven överstiger 175 200
sekundkubikmeter. Under nämnda dagar torde man ofta, även om
Utgifter för kapitalökning: bil. 1. 181
regleringen utebliver, hava att räkna med ett visst överskott på kraft,
tack vare det dygnsregleringsmagasin som tinnes ovanför Älvkarleby
kraftstation och som möjliggör en god hushållning med vattnet. Emellertid
är det för närvarande svårt att noggrant avgöra, hurudan kraftverkets
belastning blir och sålunda i vad mån den genom regleringen vunna
energikvantiteten kan tillgodogöras. Av allt att döma torde man kunna
utnyttja högst två tredjedelar och minst en tredjedel av den brutto genom
regleringen vunna vattenkraften, vadan sålunda kostnaden för samma
vattenkraft blir 1,5 till 3 gånger den kostnad, 0,53 öre per kilowatttimme,
som Aktiebolaget vattenbyggnadsbyrån beräknat motsvara den
årliga kostnaden för regleringen. Kostnaden för den genom regleringen
vunna kraften, som kan väntas komma till användning vid Älvkarleby
kraftverk, blir alltså 0,8—1,6 öre per kilowattimme. I händelse den nu
planerade regleringen av Skattungen och Oresjön icke kommer till
stånd och följaktligen vattentillgången i Ålvkarlebyfallen icke vid lägre
vattenföringar i älven vinner det tillskott, som man avser att erhålla
genom regleringen, måste för fullgörande av Älvkarleby verkets energileveranser
ett större effektbelopp än eljest uttagas från ångreservstationen
i Västerås. Då elektrisk kraft, frambragt genom värmemotorer,
vid normala kolpris betingar ett pris av omkring 1,5—2 öre per
kilowattimme, bör staten följaktligen få tillfredsställande avkastning på de
belopp, som skola av staten utgivas, i fall staten för Älvkarleby vattenfall
jämte Stall- och Nygårdsforsarna ingår uti regleringsföreningen. Jag
anser fördenskull, att vattenfallsstyrelsens framställning härom bör bifallas.
Den del av anläggningskostnaden, som i sådant fäll skulle gäldas
av staten, uppgår till eu början till omkring 75,000 kronor. I den mån
sedermera och sist inom 15 år efter föreningens registrering enligt bestämmelserna
i regleringsavtalet de bidrag, som belöpa på nu obebyggda
större vattenfall i Dalälven, erläggas till föreningen och alltså delar av
statens bidrag återbetalas, minskas, på sätt omförmälts, statens bidrag
till omkring 44,500 kronor. Vad staten därutöver till en början skulle
hava att betala av anläggningskostnaden lär kunna förskjutas av de till
Älvkarleby kraftverk hörande medel. För närvarande anser jag således
anslag böra äskas allenast å sistnämnda belopp.
De årliga utgifterna för regleringen hava, såsom förut nämnts, beräknats
till 30,000 kronor. Härav utgöres dock den huvudsakligaste
delen, 21,000 kronor, av räntor, till vilka i detta sammanhang hänsyn
icke bör tagas. Kostnaderna för regleringens skötsel uppgå alltså enligt
de verkställda beräkningarna till 9,000 kronor. Av detta belopp skulle
till en början omkring 2,000 kronor falla på Älvkarleby kraftverk. I den
F31.]
[31.]
[32.]
Distributionsanläggrningar
för
statens
kraftverk.
182 Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
man ägarna av de nu obebyggda vattenfallen komma att deltaga i de
årliga kostnaderna för regleringen, skulle Älvkarleby kraftverks bidrag
minskas för att slutligen utgöra omkring 1,200 kronor. De årliga bidragen
böra utgå av Älvkarleby kraftverks inkomster, och bör följaktligen.
därest det ifrågasatta anslaget av riksdagen beviljas samt staten
för sina ifrågavarande vattenfall ingår i regleringsföreningen, nämnda
bidrag upptagas i de utgiftsstater för statens vattenfallsverk, som årligen
av Kungl. Maj:t fastställas.
På grund av vad sålunda anförts får jag i underdånighet hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till gäldande av de på Älvkarleby vattenfall
jämte Stall- och Nygårdsforsarna belöpande kostnaderna
för Skattungens och Oresjöns reglering för år 1917
bevilja ett anslag å 44,500 kronor.
8. Distributionsanläggnmgar för statens kraftverk.
För anläggning av distributionsledningar och därmed sammanhängande
arbeten vid Trollhätte kraftverk har riksdagen beviljat år 1907 1,500,000
kronor, år 1908 1,000,000 kronor, år 1909 1,500,000 kronor, år 1910
1,000,000 kronor, år 1911 1,500,000 kronor samt år 1912 1,500,000
kronor eller sammanlagt 8,000,000 kronor.
För utförande av dylika anläggningar vid Älvkarleby kraftverk
har riksdagen beviljat år 1912 1,500,000 kronor och år 1913 2,500,000
kronor eller tillsammans 4,000,000 kronor.
För distributionsledningar vid Porjus kraftverk har av de av 1910
års riksdag till kraftverksanläggningen beviljade medlen beräknats ett
belopp av 890,000 kronor, varjämte riksdagen till förstärkning av
stolparna å kraftledningen Porjus—Gällivare—Kiruna år 1913 beviljat
160,000 kronor, sålunda sammanlagt 1,050,000 kronor.
För år 1915 har riksdagen anvisat ett gemensamt anslag av 2,200,000
kronor att användas för anläggning av ledningar, avsedda att distribuera
elektrisk energi från statens olika kraftverk samt för därmed sammanhängande
arbeten, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under
år 1914 av tillgängliga medel utanordna 1,000,000 kronor.
Uti underdånig skrivelse den 23 oktober 1914 framhöll vattenfallsstyrelsen,
att det för år 1916 behövliga ytterligare anslaget till distributionsanläggningar
kunde beräknas till omkring 2,000,000 kronor. Vatten
-
Utgifter för kapitalökning: bil. 1. 183
fallsstyrelsen hade emellertid, då ett lör alla statens kraftverk gemensamt
anslag beviljats till distributionsanlåggningar och de belopp, vilka
erfordrades för oförutsedda behov, alltså kunde bestiimmas lägre än
om särskilda anslag skulle begäras för varje kraftverk, ansett anslagsbehovet
kunna begränsas till 1,500,000 kronor. Härtill hade vattenfallsstyrelsen
jämväl föranletts därav, att det syntes styrelsen vara
av vikt att inskränka anslagsäskandeua för år 1916.
Vid underdånig föredragning den 14 januari 1915 av vattenfallsstyrelsens
skrivelse tramhöll jag emellertid, att ytterligare begränsning
av anslagsbehovet vore av nöden med hänsyn till den finansiella situationen.
Efter att hava i ärendet rådgjort med vattenfallsdirektören
förordade jag därför, att endast ett belopp av 800,000 kronor då äskades
av riksdagen. I den mån så skulle visa^sig behövligt, syntes i stället,
vid framställning till 1916 års riksdag om anslag för ifrågavarande
ändamål för år 1917, kunna hemställas om bemyndigande att förskottsvis
utanordna vissa belopp.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i enlighet härmed till 1915 års
riksdag avlåtna proposition beviljade riksdagen för år 1916 ett belopp
av 800,000 kronor till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten för statens kraftverk.
Uti skrivelse den 20 december 1915 har nu vattenfallsstyrelsen
anfört:
»Under ar 191o har arbetet a distributionsanläggningarna fortskridit enligt
de riktlinjer, som meddelats i vattenfallsstyrelsens ovannämnda underdåniga skrivelse
den 23 oktober 1914. Sålunda har vid Trollhätte kraftverk påbörjats en
50,000-volt linje till Sjömarken vid Borås jämte sekundärstation därstädes. Förstärkningsarbeten
Lava verkställts respektive påbörjats vid kraftledningarna från
Trollhättan till Stallbacka samt från Stallbacka till Yargön för tillgodoseende av ökningen
i den elektrokemiska och elektrotermiska konsumtionen. 50,000-voltsledning
har byggts från Håkantorp till Lidköping för kraftleverans till Kraftaktiebolaget
Gullspång Munkfors, sekundärstationen vid Göteborg har försetts med ett nytt
större transformatoraggregat, mindre utvidgningsarbeten hava utförts vid vissa
andra sekundärstationer, varjämte sekundärlinjer för industriella ändamål såväl
som lantbruk m. m. blivit byggda.
Yid Älvkarleby kraftverk har 70,000 volts ledningssystemet norr om Mälaren
jamte sekundärstadionerna vid Dannemora, Hallsta, Uppsala och Enköping blivit
i. stort sett färdigställda och redan tagna i drift. Likaså 40,000 volts primärlinjerna
från Älvkarleby till Hofors och Stjärnsund. En sekundärstation för
40,000 volt är under byggnad vid Eorsbacka. Linjer för 20,000 volt äro utförda
från Älvkarleby till Gävle, Karskär och Tierp, från Dannemora till Österby, från
Hallsta till Schebo och Herräng samt från Enköping till Teda. Från Dannemora
il!! örbyhus, från Uppsala till Märsta och Yenngarn samt Sigtuna och från
Västerås till Sala äro 20,000 volt linjer under byggnad. En tertiärstation för
lantbruk är tagen i drift vid Teda sydväst om Enköping.
[32.]
[32.]
184 Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
Beslut bär fattats om sekuudärlinjer till ocli tertiära transformatorstationer för
lantbruksnäten vid Gamla Uppsala, Kasbo, Tierp, Häverösund och Knivsta. Trots
nuvarande höga materialpris, vilka givetvis försvåra byggandet av de andelsnät
å landsbygden, som av konsumenterna själva utföras för lantbruksdistributionen,
bar bygdedistributionen utvecklats enligt de principer, som av vattenfallsstyrelsen
tidigare meddelats.
Med hänsyn till de kraftkontrakt, som avslutats med Eskilstuna, Strängnäs,
Nykvarns pappersbruk och Åkers krutbruk, samt pågående underhandlingar med
andra kraftkonsumenter inom norra Södermanland måste anläggas kraftledningar
för 70,000 volt till Strängnäs och Eskilstuna samt sekundärstationer i dessa båda
städer. Sekundär lin jer bliva vidare erforderliga till Åker och Nykvarn.
De arbeten, som sålunda utförts, respektive måste utföras, taga i anspråk,
utom det anslag, som beviljats för Älvkarlebynätet av 1912 och 1913 års riksdagar,
dels det för statens kraftverk gemensamma anslag, vilket beviljats av 1914 ars
riksdag i den mån detsamma icke redan anlitats för Porjuslinjerna, dels hela det
mindre anslag, som av 1915 års riksdag beviljats till distributionsanläggningar
för statens kraftverk. ... „
Oaktat inga nämnvärda arbeten utförts vid Porjuslinjerna, saknas dock pa
grund av det knappa anslaget för år 1916 totalt medel för fortsättning av Älvkarlebynätets
utveckling liksom även för oförutsedda arbeten vid Porjusanläggningen.
Vattenfallsstyrelsen har redan i sin underdåniga skrivelse den 23 oktober
1914 meddelat, att anslagen för distributionsanläggningarna vid Trollhätte kraftverk
icke voro för kraftverkets behov tillräckliga, och är detta naturligtvis i ännu högre
grad fallet numera.
Det pågående kriget har inom kraftindustrien skapat delvis nya förhållanden.
De höga kolprisen hava gjort vattenkraften mera begärlig än förut i konkurrensen
med värmekraftmaskinerna Svårigheten för industrien att fa sitt kolbehov fyllt
synes göra det till eu plikt för staten att i möjligaste mån tillhandahålla kommuner
och industri hydroelektrisk energi. Vattenfallsstyrelsen har sålunda funnit
sig ställd inför en delvis vidgad arbetsuppgift. Kommuner och företag, som
tidigare icke reflekterat på kraft från statens vattenkraftverk, hava efter den nuv arande
bränslekrisens inträdande på det enträgnaste anhållit om energi; i eu del
sådana fall har vattenfallsstyrelsen ansett det vara nationalekonomiskt riktigt
att tillhandahålla energi, så t. ex. vad beträffar Eskilstuna, ehuru därigenom ledningsnätet
utsträckts utöver de gränser, som först utstakats. I ett flertal andra
fall har åter vattenfallsstyrelsen på grund av bristande anslagsmedel hittills
måst intaga en avvisande hållning. ....
Då vattenfallsstyrelsen uppskattningsvis bedömt de arbeten, som lämpligen
böra utföras å distributionsanläggningarna till och med 1917 års utgång, har
styrelsen funnit, att dessa arbeten eventuellt komma att kräva nya anslagsmedel
av c:a 4 million er kronor. Med hänsyn därtill, att vattenfallsstyrelsen insett
nödvändigheten av att i möjligaste mån begränsa dessa anslagskrav, och även
med hänsyn till möjligheten att 1917 års riksdag kan förskottsvis bevilja fyllnadsanslag,
har vattenfallsstyrelsen emellertid funnit sig böra minska sin anslagsbegäran
till 3 millioner kronor.
För utförande av distributionsanläggningar hava, såsom framgår av den nedan
lämnade redogörelsen, redan anvisats 16,050.000 kronor, därav hava avsetts för
Trollhätte kraftverk 8,000,000 kronor, för Älvkarleby kraftverk 4,000,000 kronor,
185
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
f0°r Porjus kraftverk 1,050,000 kronor samt för alla kraftverken
o,000,000 kronor. Av dessa medel hade den 31 augusti 1915 använts
gemensamt
vid Trollhätte kraftverk omkring 6,000,000 kronor
» Älvkarleby » » 4,300,000 »
» Porjus » _> 1.400,000 »
Summa 11,700,000 kronor.
[32.]
iai~ Av illt1erstäjenclf belopp 4,3o0,000 kronor bär under tiden efter den 31 augusti
iyio en del redan tagits i anspråk för slutlikvider av leveranser och för pågående
ar eten, och beräknas, att den 31 december 1915 skall utöver ovan angivna summa
nava anvants ö
vid Trollhätte kraftverk omkring 500,000 kronor
» Älvkarleby » > 500,000 »
Summa 1,000,000 kronor.
Återstoden utgör därefter 3,350,000 kronor. Redan beslutade och delvis
paborjade arbeten, som under år 1916 beräknas vara slutförda, taga i anspråk
följande summor: & F
vid Trollhätte kraftverk omkring 700,000 kronor
> Älvkarleby » » 1,850,000 »
Summa 2,550,000 kronor.
arvid ar att märka, att vattenfallsstyrelsen med hänsyn till de knappa
penningmedlen raknat med att byggandet av den nya redan beslutade linjen till
oteborg tills vidare uppskjutes, vilket möjliggöres genom mera provisoriska
anordningar. For anläggningar, som erfordras för kraftleveranser, varom det nu
emnnni aS’ resPektlv®. for oförutsedda ändamål, återstå alltså inalles endast
800,000 kronor vilika enligt riksdagens beslut äro avsedda för distributionsanläggningar
vid Trollhatte kraftverk.
Av det anslag till belopp av 3,000,000 kronor, som styrelsen enligt vad ovan
fnn
mojhgt att utföra de distnbutionsanläggningar vid Älvkarleby kraftverk, vilka med
ail säkerhet komma att erfordras under sistnämnda år för tillgodoseende av anspråken
å energi från nämnda kraftverk.»
På grund av vad sålunda anförts har vattenfallsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå 1916 års riksdag att för år 1917 anvisa
ett belopp av 3,000,000 kronor att enligt de närmare förekrifter, Kungl.
Magt meddelar, användas för anläggning av ledningar, avsedda att
distribuera elektrisk energi från statens kraftverk, samt för därmed
sammanhängande arbeten, med rätt för Kungl. Magt att förskottsvis
redan under år 1916 av tillgängliga medel utanordna 1,000,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 höft. 24
[32.]
Departements chefen -
186 Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
Den i vattenfallsstyrelsens skrivelse intagna redogörelsen utvisar, att
av de medel å tillhopa 16,050,000 kronor, som riksdagen beviljat för utförande
av distributionsanläggningar vid statens kraftverk, 11,700,000 kronor
använts före den 31 augusti 1915. Av det återstående beloppet, 4,350,000
kronor, beräknas 3,550,000 kronor komma att tagas i anspråk för redan
beslutade och delvis påbörjade arbeten, som skola vara slutförda under
år 1916. För anläggningar, vilka erfordras för kraftleveranser, varom
upphandlingar nu pågå, samt för oförutsedda ändamål återstå alltså
endast 800,000 kronor. Till följd av de oerhört ökade kolprisen är
anslutningen av nya abonnenter till statens kraftverk större än man
väntat, och talrika förfrågningar göras om erhållande av kraft. Givetvis
är det önskvärt, att framställningar om leverans av kraft icke^måtte
av brist på medel till distributionsanläggningar behöva avvisas, då kraft
finnes tillgänglig och för staten fördelaktiga pris för densamma kunna
betingas. På grund av den nedsättning, som gjordes i det av vattenfallsstyrelsen
för år 1916 begärda anslaget, måste emellertid ett i motsvarande
mån ökat anslag äskas för år 1917, i fall utvecklingen av
statens kraftverk icke skall behöva hämmas. Fn sådan utveckling är
av vikt såväl för beredande av ökade inkomster för statsverket genom
avsättning av den odisponerade kraften som för minskning av kolimporten.
Ehuru det av vattenfallsstyrelsen för år 1917 begärda anslaget
är stort, anser jag mig alltså icke kunna tillstyrka någon minskning
av detsamma. På sätt vattenfallsstyrelsen hemställt, torde 1,000,000
kronor böra, därest så visar sig erforderligt, få av vattenfallsstyrelsen
lyftas redan under innevarande år.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för år 1917 anvisa ett belopp av 3,000,000
kronor att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t
meddelar, användas för utförande av distributionsanläggningar
och därmed sammanhängande arbeten för statens
kraftverk, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis
redan under år 1916 av tillgängliga medel utanordna
1,000,000 kronor.
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
187
Järnvägslånefonder.
1. Allmänna järnvägslänefonden.
1910 års riksdag har till låneunderstöd för enskilda järnvägar be- [33.1
viljat och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag å 7,500,000 Afsättning
kronor att utgå med 1,500,000 kronor årligen under fem år från och tiu
med år 1912, således till och med år 1916. “ÄXÄ™"
I skrivelse den 26 augusti 1914, nr 198, anhöll riksdagen, i anled- fonden,
ning av väckta motioner om ökning av allmänna järnvägslänefonden,
att Kungl. Maj:t måtte efter verkställd granskning av gällande villkor
och bestämmelser för åtnjutande av lån från nämnda fond för 1915 års
riksdag framlägga förslag dels rörande erforderlig avsättning till fonden
för åren 1917—1921, dels ock i fråga om de villkor och bestämmelser
för åtnjutande av lån från fonden, vilka borde antagas i samband med
beslut om kapitalökning å fonden för den ifrågavarande tidrymden.
Någon framställning i ämnet hann emellertid ej avlåtas till 1915
års riksdag.
Då jag inom den allra närmaste tiden torde bliva i tillfälle att framlägga
förslag i förevarande fråga, hemställer jag allenast, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående avsättning till allmänna järnvägslänefonden
för femårsperioden 1917—1921, för ändamålet
beräkna ett anslag för år 1917 av 1,500,000
kronor.
2. Fond för bibanor i vissa delar av riket.
•
Riksdagen har hittills av fonden. för bibanor i vissa delar av [34 ]
riket anvisat sammanlagt 6,000,000 kronor. Detta belopp har ännu Avsätt
icke
till någon del blivit av Kungl. Maj:t disponerat, men torde nin& till
det vara att förvänta, att bidrag under årets lopp kommer att biblnorT
vissa delar
av riket.
188
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
[34.] från fonden beviljas. Vid sådant förhållande och med hänsyn till den
rådande ekonomiska situationen synes lämpligen avsättning till fonden
för år 1917 kunna äga rum med 1,000,000 kronor samt återstoden
av det belopp om 2,000,000 kronor, som enligt riksdagens tidigare
beslut skolat avsättas under år 1917, i stället anvisas för år 1920.
Då emellertid det förslag, jag ämnar framlägga beträffande allmänna
järn vägslånefond en, bland annat avser vissa ändringar av villkoren
för åtnjutande av lån från densamma och, därest detta förslag
vinner Kungl. Maj:ts bifall, jämväl villkoren för åtnjutande av lån från
nu ifrågavarande fond torde böra jämkas, hemställer jag för närvarande
allenast, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avvaktan på den proposition, som kan
komma att avlåtas angående avsättning till fonden för
att underlätta åstadkommandet av bibanor inom vissa
delar av riket, för ändamålet beräkna ett belopp för
år 1917 av 1,000,000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt
och hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter
instämde, behagade Hans Maj:t Konungen gilla och
bifalla samt förordnade, att avtryck av detta protokoll
skulle överlämnas till finansdepartementet för att tjäna
till ledning vid författande av Kungl. Maj:ts nådiga
proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd
och behov.
Ur protokollet:
Carl Stålhammar.
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
189
Bilaga
till Skattungens och Oresjöns
reglering.
Stadgar för Skattungens regleringsförening u. p. a.
§ I
Föreningen
bär till ändamål att främja medlemmarnas gemensamma ekonomiska
intresse genom att till gemensam nytta för föreningens medlemmar reglera
vattenframrinningen från Skattungen och Oresjön i Ore älv i huvudsaklig överensstämmelse
med nedanstående regleringsplan.
1) Tappningen skall inriktas på att under regleringsperioderna successivt
sänka vattenståndet i Skattungen—Oresjön till höjden +5.15 meter. Detta höjdmått
likasom nedan angivna hänför sig till ett komparationsplan, enligt vilket
O-punkten å vattenståndsskalan vid järnvägsbron vid Tappudden har höjden
+ 5.3 8 meter.
2) Avsänkning av magasinet under + 6.6 6 meter skall ske endast under de
tider, då före genomförandet av Siljans reglering vattenföringen i Dalälven vid
Djurås underskrider 180 m3/s och efter genomförandet av Siljans reglering då
nämnda sjö står lägre än den övre regleringsgräns, som kan bliva för densamma
vederbörligen fastställd.
3) Tappningen skall ske i enlighet med de bestämmelser, som av domstol
eller på administrativ väg fastställas. Skulle till följd av dylika bestämmelser
ovanstående regler icke kunna följas, skola de jämkas i den mån sådant av vederbörande
utslag föranledas.
§ 2.
Föreningens firma är »Skattungens regleringsförening u. p. a.»
§3.
Styrelsen skall hava sitt säte i Stockholm.
§4.
Till medlem av föreningen må endast antagas ägare av vattenfall i de
vattendrag, vilka avleda vatten från Skattungen.
§5.
Mom. 1. Det åligger medlemmarna att inom ett år efter det att föreningen
registrerats i föreningen göra insatser av följande belopp:
a) dels den på varje medlem enligt mom. 2 här nedan belöpande andel av
350,000 kronor, vilket belopp beräknas vara tillräckligt att täcka sådana utgifter för
Ändamål.
Firma.
Styrelsens
säte.
Medlemmar.
Insatser.
190
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
regleringsföretaget, som skola utgå en gång för alla, ävensom räntor under byggnadstiden
och sådana årliga ersättningsbelopp, som bliva på förhand bestämda.
b) dels den på varje medlem enligt mom. 2 här nedan belöpande andel av
250,000 kronor, varå räntan beräknas förslå till föreningens övriga utgifter, däri
inbegripna även avsättningar till förnyelsefond.
Mom. 2. För varje vattenfall och vattenfallsdel, som medlem vid inträde i
föreningen innehar, skall medlemmen bidraga med så stora andelar av de under
mom. 1 här ovan angivna belopp som svara mot förhållandet mellan fallets eller
falldelens höjd och sammanlagda höjden av nedan nämnda fall och falldelar, allt
enligt följande tabell.
Stora Kopparbergs Bergslags A.-B. för Grådaforsen ...... 9,8 5 meter
D:o » Forshuvudforsen 11, o »
D:o » Kvarnsveden...... 13,4 »
D:o » Bullerforsen ...... 12,7 »
D:o » Domnarvet ......... 6,9 »
D:o » Långhagsforsen 10,9 »
D:o » Forsaforsen......... 1,9 5 »
D:o » Gysingeforsen ... 3,o »
Hofors A.-B. för andel i Forsafallet.....................................................
Avesta Järnverks A.-B. för 7, av Storforsen.................. 5,3 5 meter
D:o » » » Lillforsen .................. 1,7 5 »
Stockholms Superfosfatfabriks A.-B. för Va av Storforsen ...
Norbergs Elektriska A.-B. för Va av Lillforsen.......................
Horndals Järnverks A.-B. för Näs vattenfall...........................
Tyttbo Vattenkrafts A.-B. för Tyttboforsen.............................
Söderfors Bruks A.-B. för 7a aY Söderfors.................... 2,3
D:o » Alvkarleö bruks fall ............ —
D:o » Älvkarlebyfallet..................... 2,7
meter
Stockholms stad för Untrafallet............................................................
Sandvikens Järnverks A.-B. för Lanforsen ..........................................
Kungl. Maj:t och kronan för Älvkarlebyfallet ....................................
Summa fallmeter
69,7 meter
5,8 »
7.1
5,3 5 »
1,75 »
4.1 »
5,5 »
5,0 »
14,9 »
8,9 »
15.4 »
143,5
Mom. 3. Den omständigheten, att i mom. 2 av denna § föreningens medlemmar
betecknas såsom ägare av vissa vattenfall och vattenfallsdelar, får icke
anses innebära, att annan medlem av föreningen därigenom avstått från nagra
anspråk på bättre rätt till något eller några av dessa såsom viss medlems tillhörighet
angivna vattenfall och får följaktligen icke lända till prejudice i rättegång
mellan medlemmar i föreningen angående bättre rätt till vattenfall.
Mom. 4. Vad enligt mom. 1 i denna § skall utgå av varje medlem i föreningen
utgör insatsen i densamma, och må medlem icke deltaga i föreningen
med mer än enkel insats, där ej annat föranledes av § 10 bär nedan, dock
med skyldighet för medlemmarna att därutöver lämna sådana bidrag, som skola
uttagas genom taxering enligt vad nedan i § 7 säges.
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
191
§ c.
. a) Insatserna må för vart ocli ett av de i § 5 nämnda vattenfallen och
vattenlallsdelarna fullgöras medelst avlämnande av två till innehavaren ställda
reverser, betecknade n:r 1 och n:r 2, av vilka reversen n:r 1 skall lyda å den
pa vattenfallet eller vattenfallsdelen belöpande del av det under mom. 1 a) i S 5
angivna beloppet och n:r 2 å den på vattenfallet eller vattenfallsdelen belöpande
del av det under mom. 1 b) i § 5 angivna beloppet.
b) För samtliga reverser med undantag av dem, som lämnas av kronan
och Stockholms stad, skall ställas säkerhet, som av föreningens styrelse godkännes.
Reverserna skola, där ej annat föranledes av bestämmelserna i punkt
e) mom. 1, 2 och 3 i denna §, vara förfallna till betalning tre månader efter
uppsägning, som dock icke får avse betalning, innan reverserna enligt nedanstående
regler bliva utkrävbara.
c) Reverserna n:r 1 skola vara förskrivna med 4 % årlig ränta från och
med det att reverserna enligt vad nedan säges äro utkrävbara. Där ej annat
framgar av bestämmelserna här nedan, skola reverserna vara utkrävbara, då respektave.
vattenfall blivit så bebyggda, att vid dem regleringen kan tillgodogöras
vilket i varje fall skall beträffande vattenfall i Dalälven nedanför Gråda anses
hava inträffat, så snart utbyggnad blivit verkställd i sådan omfattning, att en
vattenmängd svarande, mot en vattenföring i hela älven av 80 kubikmeter i sekunden
kan uttagas. Aven om utbyggnad icke kommer till stånd i nu angiven
omfattning, skall revers n:r 1 det oaktat vara utkrävbar senast femton år efter
loreningens registrering.
När kapitaluttagningar å reverser n:r 1 göras, skola de ske å samtliga utkravbara
reverser och i lika förhållande till de utkrävbara kapitalbeloppen dock
ej i de fall, som omnämnas i mom. e) i denna § och i § 8 här nedan.
Uttagningar av ränta å reverser n:r 1 må endast ske för gäldande av sådana
skadeersättningar, som på förhand bestämmas att årligen utgå. Av den på varje
kalenderår belöpande utkrävbara ränta må icke utkrävas sammanlagt mer än som
erfordras för att täcka de skadeersättningar av nyss angivna beskaffenhet, vilka
det närmast därpå följande året förfalla till betalning, därvid å samtliga utkrävbara
reverser ränteuttagningar skola ske. i lika förhållande till de utkrävbara på
sista året belöpande räntorna. 1
i -a ^2 Feverserna n:r ^ skola vara förskrivna med 4 % årlig ränta och be
trådande kapitalet icke uppsägbara under andra förhållanden än i mom. e) härefter
föreskrives. Räntan å revers n:r 2 är utkrävbar endast från samma tidpunkt
och i samma mån som den revers n:r 1, vilken avser samma vattenfall blir utkrävbar.
e) 1) Om lämnad säkerhet försämras, må revers av föreningen uppsägas till
omedelbar betalning, så framt icke annan fullgod säkerhet sättes i stället.
•n 2! medlem upphör att vara ägare av vattenfall eller del av vattenfall,
för vilket han lämnat revers, må ock reversen av föreningen uppsägas till omedelbar
betalning, så framt icke den nya ägaren av vattenfallet eller vattenfallsdelen
intrader i föreningen och övertager betalningsansvaret för reversen eller motsvarande
del därav och för densamma ställer säkerhet i enlighet med föreskriften
i mom. b) här ovan.
3) Om medlem av annan anledning än att han upphör att vara ägare av
vattenfall uppsäger sig till utträde ur föreningen, må ock av honom lamnade
reverser av föreningen uppsägas till omedelbar betalning.
Insatsernas
fullgörande
med reverser
och bestämmelser
angående
dessa.
192
Uttaxeringar.
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
4) Över penningar, som uttagits på grund av 2:dra och 3:dje stycket i detta
moment, har föreningen fri dispositionsrätt. . . 1
5) Oavsett att reverser bliva uppsägbar enligt detta moment punkterna 1,
2 och 3, må dock upplupen ränta icke utkrävas annat än i överensstämmelse med
föreskrifterna i mom. c) och d) här ovan. ,
f) Om medlem frivilligt eller på grund av mom. e) 1) har ovan fullgör sm
insats helt eller delvis kontant, skall beloppet insättas i badinrättning pa föreningens
räkning eller på annat betryggande sätt göras räntebärande. Härefter
skola regler motsvarande dem, som enligt dessa stadgar gälla för föreningens
rätt att verkställa uttagningar och uppbära ränta å reverser, även galla or
föreningens rätt att tillgodogöra sig de kontant inbetalda beloppen och ranta pa
dem. Ränta och annan avkastning, som föreningen icke ager tillgodogöra sig,
skall redovisas till den, som gjort insatsen, eller hans rattsinnehavare.
g) Om uttagningar ske å reverser n:r 1 eller däremot svarande kontanta insatser,
innan respektive arbeten och byggnader för regleringen tagits i bruk tordensamma,
skola de delägare, å vilkas insatser uttagningar ske erhålla o % årlig
ränta å uttagna beloppen från uttagnmgsdagarna till dess regleringen påbörjas.
Denna ränta skall utbetalas i efterskott för varje kalenderår och skall liksom
räntan å byggnadslån för den här ovan i detta moment nämnda tid betackas
genom kapitaluttagningar å utkrävbara reverser n:r 1 och däremot svarande
kontanta insatser.
§ <•
a) Skulle sammanlagda summan av dels ett kapitalbelopp så stort, att det
med en räntefot av 4 % per år giver en avkastning lika med de årliga skadeersättningar,
varom i § 6 c) tredje stycket här ovan talas, dels ock föreningens
övriga utgifter av det slag, som namnes under a) i § 5, överstiga 3o0,000 kronor,
må det felande beloppet uttaxeras på medlemmarna i förhållande till avlamnade
reverser n:r 1 eller i stället för dylika reverser gjorda kontanta insatser. De
vilka avlämnat reverser n:r 1, som ännu icke äro utkravbara, må dock aga ratt
att i stället för kontant inbetalning mot återfående av sina förut avlamnade
reverser n-r 1 avlämna nya sådana å ett med vad på respektive medlemmar av
uttaxeringen belöper ökat belopp och med säkerhet, som av föreningens styrelse
godkännes. Även de, som i stället för reverser n:r 1 lamnat kontanta insatser,
vilka föreningen ännu icke fått rätt att tillgodogöra sig må fullgöra uttaxeringen
genom avlämnande av reverser n:r 1 på de uttaxerade beloppen och med säkerheter,
som av föreningens styrelse godkännas. Det sammanlagda beloppet av
dylika uttaxeringar må dock icke uppgå till mer an o0,000 kronor. De föreskrifter
angående ränta, som äro givna i § 6 g), skola ock galla i fråga om ranta
å uttaxeringar, som kontant inbetalas innan regleringen paborjas.
b) Skulle föreningens årliga utgifter av det under b) i § 5 namnda slag
överstiga den summa, som kan erhållas i ränta å reverserna n:r 2, a dem inbetalade
belopp samt å de i stället för reverser n:r 2 gjorda kontanta insatser, ma
felande belopp uttaxeras på medlemmarna i proportion svarande mot uttagna
kapitalbelopp å reverserna n:r 1 och gjorda utttagnmgar å sadana kontanta insatser,
som lämnats i stället för reverser n:r 1. Dylik uttaxering ma dock icke
ske till större belopp än sammanlagt 8,000 kronor per år.
\
Utgifter för kapitalökning: bil. 1. 193
§ 8.
A sådana reverser n:r 1, som först sedan uttagning skett å andra reverser
n:r 1 bliva enligt § 6 c) utkrävbara, skall därvid genast uttagas vad som svarar
mot de av andra medlemmar på grund av § 6 mom. c) å reverser n:r 1 samt på
grund av § 6 mom. f) ock § 7 mom. a) uttagna kapitalbelopp.
Medel, som på grund av de i denna § givna bestämmelser till föreningen
inflyta, skola i vad de icke åtgå till återbetalning av lån, som styrelsen upptagit,
fördelas bland föreningens medlemmar i proportion till hos dem gjorda uttagningar
(med avdrag av vad därå eventuellt återbetalats) på grund av reverser
n:r 1 och å de i stället för reverser n:r 1 lämnade kontanta insatser, därvid dock
icke tages i beräkning uttagningar på grund av § 6 mom. e).
§ 9.
Därest ej enighet ernås mellan styrelsen och respektive medlemmar angående
frågan, på vilka tider reverserna n:r 1 och i stället för sådana reverser
gjorda kontanta insatser skola anses utkrävbara (och förfallna till betalning),
skall tvisten avgöras av en eller tre sakkunniga skiljemän, som utses genom
enhälligt beslut på föreningssammanträde, varvid även den medlem, vilkens betalningsskyldighet
är i fråga, må deltaga i omröstningen. Skulle enhälligt beslut
icke ernås, skall tvistefrågan avgöras av tre sakkunniga skiljemän, utsedda av
kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Uppkomma mellan skiljemännen olika
meningar, galle den mening, om vilken två av skiljemännen förena sig. Bliva ej
två av skiljemännen ense, skall den mening, skiljemännens ordförande uttalar,
bliva skiljemännens beslut. I övrigt skall för skiljemannaförfarandet gälla den
vid varje tillfälle gällande lag om skiljemän.
Sedan förenämnda fråga avgjorts, ankommer på föreningens styrelse att infordra
inbetalningar å de i § 6 omnämnda skuldförbindelser och verkställa uttagningar
å kontanta insatser.
Uttaxeringar jämlikt § 7 här ovan skola beslutas på föreningssammanträde.
§ io.
Medlem, som avhänder sig eller eljest förlorar samtliga de vattenfall och
vattenfallsdelar, för vilka han ingått som medlem i föreningen, må uteslutas ur
densamma. Medlem, som uteslutes eller eljest utträder ur föreningen, hav icke
rätt att återfå sin insats eller sina skuldförbindelser med säkerhet, med mindre
antingen ny ägare till respektive vattenfall eller vattenfallsdel inom två månader
efter det han tillträtt sagda fastighet inträder i den avgångna medlemmens ställe
och fullgör insats kontant eller genom utfärdande av erforderliga skuldförbindelser
med säkerheter, som av föreningens styrelse godkännas, eller ock sådana
omständigheter föreligga, som här nedan i denna § omförmälas.
Ny. ägare av vattenfall skall vara berättigad att på motsvarande villkor vinna
inträde i föreningen.
Om medlem av föreningen genom rättegång utan eget vållande eller försummelse
förlorar något vattenfall eller del av vattenfall, är han med nedan angivna
förbehåll berättigad att av föreningen återfå gjorda insatser och lämnade
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 höft. 25
Uttagning a
reverser, som
bliva utkrävbara
senare
än andra.
Skiljemän.
Beslut angående
uppsägningar
och uttagningar.
Beslut angående
uttaxeringar.
Bestämmelser
för den händelse
att
medlems rätt
till vattenfall
upphör.
Reservfond.
Förnyelse
fond.
Styrelsens
samman
sättning.
194 Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
reverser oeli säkerheter ävensom av föreningen på insatserna eller genom uttaxeringar
uttagna belopp till så stor del, som svarar mot det vattenfall eller den
vattenfallsdel, som lian genom rättegången förlorar, med avdrag av däremot svarande
andel av den vinst, lian åtnjutit genom regleringen.
Om den, som genom rättegång, varom i nästföregående stycke av denna g
talas, tillvinner sig vattenfall eller vattenfallsdel, är medlem av föreningen eller
därefter vinner inträde i densamma, skall lian dels ersätta föreningen allt vad
densamma enligt nästföregående stycke är skyldig att till den förlorande utgiva,
dels ock inträda i den förlorandes samtliga skyldigheter gentemot föreningen i
den mån de icke voro fullgjorda, innan återbäring till honom ägde rum.
Utöver de belopp, föreningen kan utfå av den, som tillvunnit sig vattenfall
eller del av vattenfall, är föreningen icke skyldig att till den förlorande återlämna
något förr än regleringen av Skattungen och Oresjön tagit sin början och icke
heller mer än som kan återställas utan fara för att föreningen skall sakna medel
för fullföljande av sitt ändamål och utan fara för att uttaxering å föreningens medlemmar
därigenom blir erforderlig utöver de i § 7 bestämda gränser. Uppstår
tvist angående vad som sålunda skall återbetalas eller återlämnas, skall densamma
lösas av skiljemän enligt § 9 här ovan.
§ 11-
Av föreningens årsvinst avsättas minst 10 % till reservfond, intill dess denna
uppgår till 10,000 kronor. Nedgår reservfonden under detta belopp, skall stadgad
avsättning till dylik fond åter vidtaga och därmed fortsättas, tills densamma ånyo
stigit till samma belopp.
Eu förnyelsefond skall bildas och bevaras enligt följande regler, hor tackande
av föreningens utgifter för underhåll och förnyelse av de anläggningar och
arbeten, som föreningen har att vidmakthålla, skall föreningens styrelse _ årligen
av utkrävbar ränta å reverser n:r 2 och å mot dem svarande kontanta insatser
uttaga ett belopp, som styrelsen före årets början bestämt och tillkännagivit för
medlemmarna. Vid bestämmande av detta belopp bör styrelsen tillse, att större
växlingar i beloppet från det ena året till det andra i möjligaste mån undvikas.
Yad av det uttagna beloppet icke åtgår till underhåll och förnyelsekostnader
under året skall avsättas till förnyelsefonden, till vilken även skola läggas å fonden
upplupna räntor. De år, fonden överstiger 100,000 kronor, må dock vidare
avsättningar till densamma icke ske. Om föreningens utgifter för underhållsoch
förnyelsearbeten något år överstiger sammanlagda beloppet av samma år
enligt denna § gjorda uttagningar hos föreningens medlemmar jämte å förnyelsefonden
upplupen ränta, må vad som brister täckas genom uttagningar ur fonden.
För annat ändamål må förnyelsefonden icke minskas.
§ 12-
Styrelsen utgöres av fem ledamöter och fem suppleanter, vilka alla årligen
väljas å ordinarie föreningssammanträde för tiden intill nästa sådant sammanträde.
. ..
Avgår under tjänstgöringstiden någon av styrelseledamöterna, skall, oavsett
huruvida suppleant finnes eller icke ofördröjligen å extra föreningssammanträde
utses ny styrelseledamot för tiden intill nästa ordinarie föreningssammanträde.
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
19f>
Medlem av föreningen, som innehar minst en tredjedel av föreningens hela
röstetal, är berättigad att ensam utse en av styrelsens ledamöter och eu suppleant
för denne samt har dessutom rätt att enligt § 15 här nedan deltaga i val
av dem av styrelsens ledamöter, som skola av föreningens medlemmar samfällt
utses.
Kungl. Maj:t och kronan äger att utse en av styrelsens ledamöter jämte eu
suppleant för denne.
Om de, som sålunda äga rätt att ensamma utse ledamöter i styrelsen, vilja
begagna sig därav, skola de senast vid början av det föreningssammanträde, då
styrelsen skall utses, skriftligen meddela, vilka de utsett. Om så ej sker, skall
stämman i stället utse styrelseledamot och suppleant.
§ 13.
Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas av tre
revisorer, utsedda å ordinarie föreningssammanträde för tiden till nästa ordinarie
sammanträde. Vid samma tillfälle och för samma tid utses jämväl tre revisorssuppleanter.
Kungl. Maj:t och kronan äger att på enahanda villkor, som stadgats beträffande
val av styrelseledamot och styrelsesuppleant, utse eu av revisorerna
och en av revisorssuppleanterna.
Minst tre veckor före ordinarie föreningssammanträde skall styrelsen till
revisorerna avlämna förvaltningsberättelse.
§ 14-
Räkenskapsavslutning skall ske för vart kalenderår.
§ 15-
Årligen skall hållas ett ordinarie föreningssammanträde inom maj månads
utgång.
Kallelse till föreningssammanträde och andra meddelanden till föreningsmedlemmarna
skola ske genom rekommenderade brev, som avsändas till föreningsmedlemmarna
under de adresser, som medlemmarna uppgivit till styrelsen.
Kallelser till föreningssammanträde skola avsändas minst 14 dagar före sammanträdet.
Rösträtt å föreningssammanträde tillkommer en var medlem, som icke uppsagt
sig till utträde eller uteslutits ur föreningen och ej heller häftar för ogulden
krävd eller förfallen insats eller annan avgift till föreningen.
Medlem äger en röst för varje påbörjat hundratal kronor, som för i hans
ägo varande vattenfall blivit av honom eller föregående ägare såsom kapitalinbetalning
erlagt på grund av revers eller reverser nr 1 eller av föreningen uttagits
av i stället för dylik revers lämnad kontant insats. Dock äger icke någon
medlem rösta för mer än en fjärdedel av det vid sammanträdet representerade
röstetalet.
Innan några inbetalningar å reverserna nr 1 eller däremot svarande uttagningar
enligt ovanstående § 6 mom. f) skett, skall varje medlem hava en röst.
För beslut om försäljning av föreningen tillhörig fast egendom, om upplös -
Revision.
Räkenskaps
avslutning.
Förenings
eamman
träden.
Eventuell
upplösning a
föreningen.
196 Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
ning av föreningen, förutom i det fall, varom bär nedan i § lb stadgas, och om
ändring av stadgarna angående rösträtt eller uttaxering fordras samtycke av
föreningens samtliga medlemmar.
Om ändring av den i § 1 i dessa stadgar angivna regleringsplan beslutes,
skola de, som deltaga i beslutet, vara skyldiga att en för alla och alla för en
ersätta föreningsmedlem, som mot beslutet reserverat sig, den skada, som genom
ändringen kan tillskyndas honom. Sinsemellan äro de ersättningsskyldiga ansvariga
i förhållande till sina insatser i föreningen. I händelse godvillig överenskommelse
icke kan träffas angående skadeersättningens storlek skall den bestämmas
av tre sakkunniga personer, utsedda på sätt i § 9 bär ovan stadgas.
§ 16-
För föreningens konstituerande erfordras, att samtliga de i § 5 mom. 2 angivna
vattenfallsägare med undantag av Kung!. Maj:t och kronan och Stockholms
stad ingå som delägare i föreningen. „
Därest icke Kungl. Maj:t och kronan och Stockholms stad inom ett år från
föreningens konstituerande antingen ingått i föreningen eller ock på annat sätt
förbundit sig att lämna de bidrag till regleringen, som enligt stadgarna skulle
åligga dem, om de inginge i föreningen, samt därjämte iklätt sig skyldighet, motsvarande
den, som enligt 10 § fjärde stycket av dessa stadgar åligger medlem,
skall föreningen anses upplöst vid utgången av sagda tid.
Så framt icke inom fjorton år från föreningens registrering erhållits for
regleringens utförande erforderliga avtal med ägarna av det område, pa vilket
regleringsdamm skall uppföras, samt lagakraftvunnet tillstånd av vederbörande
myndighet till regleringens genomförande, skall föreningen därefter ovillkorligen
upplösas, om någon medlem det påyrkar, innan förenämnda brister blivit avhjälpta.
.
Om föreningen sålunda upplöses utan att någon reglering kommer till stånd,
skola samtliga föreningens utgifter fördelas på alla dess medlemmar efter den i
§ 5 mom. 2 angivna grund och fördenskull erforderliga uttagningar ske a de
reverser och kontanta insatser, vilka dittills icke varit utkrävbara, och proportionell
ersättning lämnas de medlemmar, hos vilka uttagningar skett för samma
utgifters bestridande, därvid någon räntegottgörelse dock icke skall ifrågakomma.
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
1!>7
Sammandrag och register
till
utgifter för kapitalökning
för
de till civildepartementet hörande a&ärsdrivande verk
och ntlåningsfonder.
'' ------------- |
Att täckas av |
||||||||
Punkt |
Sid. |
Nr. |
lånemedel |
! andra stats-inkomster |
summa |
||||
A. Postverket. |
Kronor |
ö. |
1 Kronor |
! ö. |
Kronor |
1 «■ |
|||
1 |
|||||||||
1 |
4 |
1 |
Inventarier .................. |
— |
— |
350,000 |
— |
||
2—6 |
12 |
2 |
Nybyggnad i Stockholm........................... |
— |
— |
350,000 |
— |
||
» |
Nybyggnad i Kristianstad........................ |
— |
— |
163,400 |
— |
||||
)) |
Disponerande för posthusbyggnaderna iNorr-köping och Uddevalla av å visst anslag |
||||||||
)) |
Nybyggnad i Linköping ........................... |
— |
— |
120,000 |
— |
||||
» |
Inköp av tomt i Göteborg och nybyggnad |
_ |
_ |
860,000 |
_ |
||||
Säger för postverket |
— |
— |
1,843,400 |
— |
1,843,400 |
||||
B. Telegrafverket. |
|||||||||
7 |
41 |
1 |
Inköp och bebyggande av fastigheter......... |
— |
— |
250,000 |
— |
||
8 |
48 |
2 |
Fortsatt utveckling av statens telefon- och |
7,000.000 |
_ |
— |
|||
Säger för telegrafverket |
7,000,000 |
— |
250,000 |
— |
7,250,000 |
||||
G. Statens järnvägar. |
|||||||||
9 |
57 |
1 |
Nya byggnader och anläggningar vid statens |
3,127,800 |
3,000,000 |
||||
10 |
in |
2 |
Markförvärv............................................. |
500,000 |
— |
— |
1 |
||
Transport |
3,627,800-| |
3,000,000 |
-ii |
9,093,400 |
1 |
198
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
1 |
Att täckas av |
||||||||
Summa |
|||||||||
Punkt |
Sid. |
Nr. j : |
lånemedel j |
indra stats-inkomster |
|||||
| |
Kronor |
□ . 1 Kronor |
ö. |
Kronor | |
Ö. |
||||
I |
Transport |
3.627,800 |
j 1 |
3,000,000 |
9,093,400 |
- |
|||
It |
112 |
3 | |
Förändringar vid centralstationen i Stock- |
1,761,900 |
|||||
holm m. in................................i.......... |
|||||||||
12 |
123 |
4 |
Kostnader för dubbelspår mellan Göteborg |
2,900,000 |
|||||
och Alingsås ...................................... |
— |
||||||||
13 |
142 | |
5 |
Ombyggnad av Malmö statsbangård ......... |
1.000,000 |
— |
— |
— |
||
14 |
143 |
6 |
Ombyggnad av statens järnvägars repara- |
400,000 |
|||||
tionsverkstäder i Malmö........................ |
|||||||||
15 |
145 |
7 ; |
Ombyggnad och utvidgning av spårsystemet |
150,000 |
|||||
vid bangården i Norrköping .................. |
1 |
||||||||
16 |
145 |
8 |
Rullande materiel..................................... |
6,740,000 |
1 |
— |
— |
||
17 |
148 |
9 |
Fullbordande av statsbanan Ulriksfors— |
500,000 |
— |
— |
|||
18 |
150 |
10 |
Fortsättning av statsbanan Svag— Brunflo |
3,000.000 |
— |
— |
— |
||
19 |
151 |
11 |
Täckande av brist för Riksgränsbanans |
650,000 |
|||||
elektrifiering......................................... |
|||||||||
20 |
156 |
12 |
Elektrifiering av statsbanan Kiruna—Svartön |
3,500,000 |
— |
— |
|||
21 |
157 |
13 |
Inlandsbanan norr om Volgsjön m. m....... |
3,500,000 |
500,000 |
||||
22 |
158 |
14 |
Dubbelspår Norrköping—Mjölby ............... |
2,000,000 |
— |
— |
— |
||
j 23 |
159 |
15 |
Dubbelspår Sävsjö—Tranås ..................... |
500,000 |
— |
||||
24 |
159 |
16 |
a) Inventarier....................................... |
— |
— |
1,500,000 |
— |
||
b) Ökat förlag....................................... Säger för statens järnvägar |
-- |
— |
1,500,0001— |
||||||
30,229,700 |
- |
6,500,000 |
36,729.700 |
||||||
i |
D Statens vattenfallsverk. |
||||||||
| Trollhare kanalverk: |
1 |
||||||||
25 |
163 |
1 |
Ny farled mellan Vänersborg och Göte |
300,000 |
— |
— |
i |
||
Södertälje kanalverk: |
|||||||||
26 |
165 |
2 |
| Ombyggnad av Södertälje kanal ........... 1 Trollhare kraftverk: |
400,000 |
— |
||||
27 |
166 |
3 |
Tredje utbyggnaden av Trollhätte kraft |
3,700,001 |
)- |
— |
|||
Transport |
O o © Tji* |
)- |
-| — |
1- |
-||45,823,101 |
) — |
Utgifter för kapitalökning: bil. 1.
199
— |
|||||||||
Punkt |
Att |
täckas av |
. |
||||||
Sid. |
i Nr. |
1 |
Glimma |
||||||
j andra stats- |
|||||||||
| inkomster |
|||||||||
Kronor |
1» |
1 Kronor |
k |
Kronor |
k |
||||
Transport |
4,400,000 |
1 45.828.100 |
|||||||
Porjus kraftverk: |
|||||||||
2S |
167 |
4 |
Andra utbyggnaden av Porjus kraftstation |
►— Ui 8 Ö 5 |
- |
— |
- |
i |
|
29 |
168 |
5 |
Ångkraftstation ....... |
1,650,000 600,000 |
|||||
30 |
170 |
6 |
Upprensning av Masurforsen... |
||||||
31 |
175 |
7 |
Kostnader för Skattungens och Oresjöns |
||||||
reglering ................. |
44,500 |
||||||||
32 |
182 |
8 |
Distributionsanläggningar för statens kraft- |
||||||
verk.............. |
3,000,000 |
||||||||
Säger för statens vattenfallsverk |
11,194,500 |
— |
— |
11,194,500 |
|||||
E. Järnvägslånefonder. |
|||||||||
33 34 |
187 |
1 |
Avsättning till allmänna järnvägslånefonden! |
1,500,000 |
— |
— |
__ |
||
187 |
2 |
Avsättning till fonden för bibanor inom vissal |
|||||||
delar av riket........ |
1,000,000 |
— |
_ |
— |
! |
||||
Säger för järnvägslånefonder j |
2,500,000 |
_ |
— |
2,500,000 |
|||||
i |
Summa :50,924,200 |
—i |
8,593,400: |
-|59,517,600 |
-1 |
Utgifter för kapitalökning: bil. I*.
I
Bil. 2.
Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14
januari 1916.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrör
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér.
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet friherre Beck-Friis
anmälde .följande ärenden rörande utgifterna för kapitalökning i vad
angår jordbruksdepartementet.
Statens affärsverksamhet.
Statens domäners fond.
Domänstyrelsen har i skrivelse den 30 september 1915 gjort fram- [1.]
ställning om anvisande av medel för. anordnande av jägmästarbostäder Anordnande
inom åtskilliga revir i de norra delarna av riket samt i sådant hänseende “Voffier''r‘
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1
2 Utgifter för kapitalökning: bil. 2.
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte av 1916 års riksdag äska ett anslag
till kapitalökning för domänfonden år 1917 av 410,700 kronor, varav
intill 278,200 kronor borde få förskotteras redan under år 1916. Emellertid
både icke alla utredningar i ämnet avslutats, så att ritningar och
kostnadsberäkningar kunde framläggas, utan ämnade styrelsen med en
senare skrivelse överlämna dessa. Sådan skrivelse har hittills icke inkommit,
vilket, enligt vad jag inhämtat, beror pa, att vissa utredningar
dragit längre tid, än som beräknats.
Vid sådant förhållande får jag nu allenast hemställa, att Eders
Kungl, Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avbidan på den särskilda proposition angående
anslag för anordnande av jägmästarbostäder
inom vissa revir i de norra delarna av riket, som Kung!.
Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för detta
ändamål såsom kapitalökning för statens domäners fond
beräkna ett belopp av .......................... kronor 410,700.
Statens utlåningsfonder.
ro -i Allt sedan år 1883 har oavbrutet medgivits, att ett belopp av
Odlingslåne- 1,000,000 kronor Ange årligen såsom lån disponeras från odlingslånefonden.
fonden. Under de senaste åren har riksdagen årligen, såsom anslag till
kapitalökning anvisat vad som utöver till fonden inflytande kapitalinbetalningar
beräknats vara erforderligt för att fylla ett. totalbelopp av
1 000 000 kronor. Sålunda anvisades av 1911 års riksdag 524,000
kronor, av 1912 års riksdag 485,000 kronor och av var och en av
1913, 1914 och 1915 års riksdagar 450,000 kronor. .
Jämväl för år 1917 bör möjlighet beredas att anvisa odlingslån
till högst 1,000,000 kronor. Enligt uppgift från statskontoret hade
fonden vid 1915 års utgång en odisponerad behållning, som kan uppskattas
till minst 200,000 kronor, och det har beräknats, att till fonden
komma att under år 1917 inflyta kapitalinbetalningar å 550,000 kronor.
Med hänsyn härtill synes en kapitalökning å 250,000 kronor böra tillföras
fonden för år 1917.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
Utgifter för kapitalökning: bil. 2. 3
dels medgiva, att under år 1917 ett belopp av
1,000,000 kronor må av Kungl. Maj:t disponeras såsom
lån från odlingslånefonden;
dels och till kapitalökning för odlingslånefonden
för år 1917 anvisa ett anslag av 250,000 kronor.
Såsom kapitalökning till egnahemslånefonden har efter budget- ro -1
reformens genomförande och sedan för åren 1913—1915 maximiutlå- Egnahem»,
ningen från fonden bestämts till 7,500,000 kronor, anvisats av 1912 *änefonden.
års riksdag 7,365,000 kronor, av 1913 års riksdag 6,800,000 kronor
och av 1914 års senare riksdag 5,200,000 kronor. På grund av de inträdda
forhalJandena begagnade icke Kungl. Maj:t för år 1915 hela den medgivna
utlånmgsrätten utan stannade vid 4,000,000 kronor, varvid dock
beräknades, att låneförmedlarna skulle därutöver få behålla en avsevärd del
av de hos dem vid utgången av år 1914 innestående odisponerade lånemedel,
vilka uppgingo till mer än 1,000,000 kronor. Till följd härav
och med inräknande av inflytande inkomster till fonden under åren 1915
och 1916 beräknades, att fonden skulle för år 1916 även utan ytterarm
kapita^kning hava för utlåning tillgängligt ett belopp av omkring
4,800,000 kronor. Då de sålunda tillgängliga medlen för år 1916 syntes
kunna anses tillräckliga för mötande av lånebehovet under sistnämnda år
begärde icke Kungl. Maj:t av 1915 års riksdag något kapitalökningsbelopp
till denna fond. Enär emellertid sagda beräkningar blott vore
appioximativa och det kunae hända, att större tillgångar kunde beredas
genom avsevärda återbetalningar eller dylikt, begärde Kungl. Makt av
riksdagen eu utlåningsrätt av intill 6,000,000 kronor för år 1916. Denna
framställning bifölls.
Enligt uppgift från statskontoret hade fonden vid 1915 års slut
eu kontant behållning av omkring 4,750,000 kronor. Härtill böra läggas
inflytande amorteringar under innevarande år, vilka enligt i fiolårets
statsverksproposition åberopad uppgift från statskontoret kunna antagas
komma att uppgå till omkring 380,000 kronor. Vidare skulle härtill
komma något belopp för återbetalning från låneförmedlare i början av
ar 1916 av odisponerade, lyftade lånemedel från år 1915, därest'' sådan
återbetalning kunde påräknas. Detta synes emellertid icke skola bliva
fallet, åtminstone icke i fråga om något avsevärt belopp. Enligt inhämtade
uppgifter hava nämligen de för år 1915 av Kungl. Maj:t anvisade
och av låneförmedlarna lyftade lånemedlen i så hög grad tagits
1 anspråk under samma år, att allenast omkring 280,000 kronor synas
hava vid senaste årsskifte återstått odisponerade, och det är antagligt,
4 Utgifter för kapitalökning: bil. 2.
att ansökningar komma att göras att få under innevarande år behålla
nästan hela detta belopp. Inalles torde därför endast förberörda kontanta
behållning från år 1915 samt amorteringarna under år 1916 vara disponibla
under sistnämnda år. De utgöra tillhopa 5,130,000 kronor. Härifrån
måste dock undantagas omkring 210,000 kronor för förvaltningsbidrag
till låneförmedlare, så att allenast 4,920,000 kronor återstått till utlåning.
Härav har Kungl. Magt den 31 december 1915 disponerat för lån tillhopa
4,900,000 kronor eller något mer än det belopp, som i fjol angavs såsom
sannolikt tillgängligt för år 1916. Detta har dock icke kunnat ske utan
mycket starka reduktioner av låneanspråken, vilka uppgingo sammanlagt
till icke mindre än omkring 8,750,000 kronor. o
Det överskott från år 1916, som nu kan tagas i beräkning lör 1917 ars
lånerörelse, synes alltså uppgå endast till 20,000 kronor. Enligt uppgift
från statskontoret beräknas skola under år 1917 inflyta i amorteringar
omkring 410,000 kronor. Någon extra återbetalning av nämnvärd betydenhet
&torde med hänsyn till de starkt reducerade lånebeloppen for år
1916 lika litet kunna påräknas år 1917 som år 1916. Tillgångssumman
blir därför endast 430,000 kronor, varifrån till förvaltningsbidrag böra
avgå omkring 225,000 kronor, så att allenast omkring 200,000 kronor
skulle kunna användas till utlåning. Då jag anser, att man för år 1917
bör räkna med ett något större utlåningsbelopp än för år 1916, anser
jag ett kapitalökningsbelopp av 5,000,000 kronor nu böra begäras av
riksdagen för år 1917.
Jag medger gärna, att det är ogynnsamt för den viktiga egnahemsrörelsen,
att så starka inskränkningar i statens utlåning för detta ändamål,
som skett de båda senaste åren och nu beräknats även för år 1917,
måst företagas. Men de för statens upplåning särdeles ofördelaktiga
nuvarande förhållandena mana bestämt till försiktighet..
Då emellertid ovan gjorda beräkningar uppenbarligen äro mycket
approximativa och det icke är omöjligt, att något störie tillgångar. i
verkligheten kunna stå till buds för år 1917, torde riksdagens medgivande
till ett högsta utlåningsbelopp av 6,000,000 kronor böra begäras
för år 1917 liksom för innevarande år.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels medgiva, att för år 1917 ett belopp av
6,000,000 kronor må av Kungl. Maj:t disponeras såsom
lån från egnahemslånefonden;
dels och såsom kapitalökning för samma fond
för år 1917 anvisa ett anslag av 5,000,000 kronor.
Lånefonden
för Inköp av
ädla aversion.
Utgifter för kapitalökning: bil. 2. 5
Lånefonden för inköp av ädla avelsston inrättades vid 1913 års
riksdag och den årliga utlåningen bestämdes till högst 100,000 kronor,
oasom kapitalökning har anvisats för vartdera av åren 1914 och 1915
L00,000 kronor samt för år 1916 80,000 kronor.
Enligt uppgift från statskontoret hade fonden vid 1915 års slut
eu kontant behållning av 20,000 kronor. I amorteringar beräknas under
drr19j17i-skol,a mflyta 35,000 kronor. Vid sådant förhållande synes den
erforderliga kapitalökningen kunna begränsas till 50,000 kronor
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
1 lKsucigen
att såsom kapitalökning till lånefonden för inköp
av ädla avelsston för år 1917 anvisa ett anslag
av 50,000 kronor.
Vid 1914 års senare riksdag beslöts inrättandet av en fond be- 15-1
namnd allmänna nyodlingsfonden, å 300,000 kronor. Till kapitalökning'' A,lmänna ny
“Lisådes
för 4ritl6de8 ** " 1915 mfi°° kr0I10r> vMket beloPP "Ä
Från statskontoret har nu meddelats, att fonden vid 1915 års slut
haft eu kontant behållning av 25,000 kronor och att i amorteringar beräknades
under år 1917 komma att inflyta 15,000 kronor. Då även förär
1917 ett lånebehov å 100,000 kronor från denna fond synes böra
kunna tillgodoses, kräves en kapitalökning av 60,000 kronor.
Pa grund harav hemställer jag, att Eders Kungl. Makt måtte föreslå
riksdagen att J
dels medgiva, att under år 1917 ett belopp av
100,000 kronor må disponeras såsom lån från allmänna
nyodlingsfonden;
dels ock såsom kapitalökning till samma fond för
år 1917 anvisa ett anslag av 60,000 kronor.
sålunda* liemstäH ÖVlig& ledamöter ^tärnde i vad departementschefen
Hans Maj:t Konungen täcktes därtill lämna bifall
samt förordnade, att utdrag av detta protokoll skulle
överlämnas till finansdepartementet för iakttagande vid
uppgörandet av förslag till riksstat för år 1917.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.
Ur protokollet:
Curt Rohtlieb.
2
Statsverkspropositionens justering,
Utdrag av protokollet över ett finansärende, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14
januari 1916.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet Vennersten föredrog för justering
ett i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förut fattade, av statsrådet
enhälligt tillstyrkta beslut uppsatt förslag till Kungl. Maj:ts nådiga
proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.
Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt statsrådets
underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag,
sådant det finnes detta protokoll bilagt; och
skulle i enlighet därmed omförmälda nådiga proposition
till riksdagen avlåtas.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand.
Ur protokollet:
Albert Tondén.