Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 194.

Nr 194.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående kapitalökning
för lånefonden för torvindustriens understödjande;
given Stockholms slott den 7 april 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
dels att såsom kapitalökning för lånefonden för torvindustriens
understödjande för år 1917 anvisa ett belopp av 600,000 kronor, att
utgå av lånemedel, ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må i mån av
behov låta av tillgängliga medel utanordna beloppet redan innevarande år;

dels ock, vid bifall härtill, med 600,000 kronor höja de lånemedel
för produktiva ändamål, som upptagas bland inkomsterna i 1917 års
riksstat.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Johan Beck-Friis.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 172 käft. (Nr 194.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
7 april 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Yennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis anförde efter
gemensam beredning med chefen för finansdepartementet:

Lånefonden för torvindustriens understödjande bildades enligt beslut
av 1902 års riksdag, som bemyndigade riksgäldskontoret att för ändamålet
tillhandahålla högst 1,500,000 kronor. Vid 1907 års riksdag
ökades fonden med 2,000,000 kronor. Genom räntevinster under den
första tiden har fondens kapital ökats, så att densamma nu uppgår till
3,584,682 kronor 5 öre. Angående fondens användning gäller kungörelsen
den 21 november 1902.

Under flera år var utlåningen från fonden stor, beroende på att
nya fabriker, isynnerhet för tillverkning av torvströ, anlades med understöd
från densamma. Småningom skedde dock häri eu ändring. Ut -

Kungl. Muj:ta Nåd. Proposition Nr 194.

låningen minskades, lånen amorterades eller återbetalades och fonden
fick en ganska stor odisponerad kontant behållning.

Med förmälan att denna behållning kunde beräknas till omkring
1 000,000 kronor, anförde chefen för finansdepartementet till det vid
statsverkspropositionen till 1915 års riksdag lögade statsrådsprotokollet
över finansärenden i fråga om inkomstberäkningen för år 1916, att
denna behållning syntes utan någon som helst risk för fondens förmåga
att tillgodose de med densamma avsedda ändamål till mycket stor del
kunna tagas i anspråk för statsregleringen. Vid sådant förhållande och
då en överföring från berörda fond till 1916 års riksstats inkomstsida
av ett belopp å 600,000 kronor skulle jämnt förslå till täckande av
alla sådana på jordbruksdepartementets föredragning beroende utgifter,
vilka eljest skulle föranleda behov av lånemedel, hade det synts honom
önskligt, att en dylik kapitalöverflyttning komme till stånd. I överensstämmelse
härmed upptogs i förslaget till riksstat bland inkomster
ett belopp av 600,000 kronor såsom från torvindustrilånefonden i anspråk
tagen, av lånemedel uppkommen kapital tillgång. Detta godkändes
av riksdagen enligt^ skrivelsen nr 225 angående statsregleringen för

år 1916. . ,

I skrivelse den 13 januari 1916 hava nu kommerskollegiet och

lantbruksstyrelsen gjort framställning angående beredande av ytterligare
tillgångar åt torvindustrilånefonden.

Häröver har statskontoret den 17 mars 1916 avgivit infordrat

utlåtande. .

Vid kommerskollegiets och lantbruksstyrelsens förenamnda skrivelse

har fogats en från statskontoret avgiven uppgift, utvisande, att den
kontanta behållningen å nämnda fond vid 1915 års slut beräknats till
något över 1,200,000 kronor.

I förenamnda skrivelse hava kommerskollegiet och lantbruksstyrelsen
erinrat om en av ämbetsverken samma dag gjord hemställan
om beviljande av lån å 500,000 kronor från ifrågakomna fonder utförande
av torvpulveranläggning å Vakö myr i Loshults och \ irestads
socknar av Kristianstads och Kronobergs län. Ämbetsverken . hava
vidare anfört, att, då fonden för innevarande ar komme att minskas
med 600,000 kronor, samt beräknas kunde, att fonden genom under
året inbetalda amorteringar komme att tillföras omkring 150,000 kronor,
vid bifall till nyssnämnda framställning om lån ur torvlånefonden
allenast ett belopp av omkring 250,000 kronor skulle finnas tillgängligt
för vidare utlåning under innevarande år. Då. ämbetsverken
ansåge sig kunna antaga, att framställningar om ytterligare lån lian

Departements chefen.

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

fonden skulle under året inkomma till belopp, vida överstigande sistnämnda
summa, samt det, med hänsyn särskilt till inom landet nu
rådande brist å bränsle, syntes önskligt, att medel komme att tillföras
fonden, så att densamma kunde motsvara lånebehovet, hava ämbetsverken
hemställt om åtgärder för att fonden måtte under innevarande
år utöver nuvarande behållning jämte motsedda amorteringar erhålla tillgångar,
motsvarande det från fonden enligt vad ovan framhållits för
andra ändamål i anspråk tagna beloppet 600,000 kronor.

Genom beslut den 10 mars 1916 har Kungl. Maj:t för utförande
av omförmälda anläggning å Vakö myr beviljat envoyén H. L. F. Lagercrantz,
bankdirektören A. Hallin, direktören C. Hellström, trafikchefen
G. G. Andersson och maskiningenjören Hj. von Porat en låneförsträckning
å 500,000 kronor från ifrågakomna fond.

Med hänsyn till vad kommerskollegiet och lantbruksstyrelsen
sålunda anfört har statskontoret i sitt utlåtande hemställt, att Kungl.
Maj:t ville föreslå riksdagen att för avsättning till torvindustrilånefonden
i riksstaten för år 1917 upptaga ett belopp av 600,000 kronor att utgå
av lånemedel eller, därest statsregleringen sådant medgåve, av andra
tillgångar, med rätt för Kungl. Maj:t att i mån av behov disponera
ifrågavarande belopp redan innevarande år.

Het behov, som under senaste tid visat sig, att kunna i ökad omfattning
använda torv såsom bränsle kan otvivelaktigt väntas medföra
anspråk på lån från fonden för torvindustriens understödjande till högre
belopp än vad med fonden för närvarande kan tillgodoses. Utöver ovanberörda
lån å 500,000 kronor hava ansökningar om dylika lån till rätt
stora belopp redan inkommit. Förhållandena hava alltså utvecklat sig
på ett sätt, som jag icke ansåg mig hava anledning antaga varken förlidet
år, då jag tillstyrkte ovanberörda överflyttning av medel från torvlånefonden,
eller i januari i år vid framläggandet av de till jordbruksdepartementet
hörande lånefondernas behov för år 1917. Då emellertid
denna utveckling ur flera synpunkter är synnerligen glädjande och i
avsevärd män bör kunna bidraga till det tillgodogörande av vårt lands
bränntorvtillgångar, vilket för närvarande är föremål för så livligt intresse
från statsmakternas sida, anser jag nu åtgärder böra vidtagas för
att befrämja densamma. Ehuruväl enligt mig numera tillhandakommen
upplysning de under innevarande år till fonden inflytande amorteringar
kunna beräknas till 200,000 kronor eller 50,000 kronor mer än kommerskollegiet
och lantbruksstyrelsen antagit, anser jag därför en ökning av

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194. 5

fondens tillgångar med det belopp, som enligt vid sistlidna riksdag
fattat beslut frångick fonden, eller 600,000 kronor, vara särdeles önskvärd
för att kunna möta den närmaste tidens utlåningsbehov. Det är även
önskligt, att Kungl. Maj:t må äga att, om så skulle visa sig erforderligt,
redan under innevarande år disponera detta tillökningsbelopp. Chefen
för finansdepartementet har erinrat, att om ifrågavarande belopp icke i
riksstaten för år 1916 tagits i anspråk, lånesumman å samma riksstat
måst ökas med motsvarande belopp. Vid sådant förhållande anser chefen
för finansdepartementet lämpligt, att ifrågavarande 600,000 kronor, vilka
icke torde kunna utgå av för närvarande disponibla tillgångar eller från
de inkomstmedel, som upptagits i den till innevarande riksdag avlåtna
statsverkspropositionen, utgå av lånemedel, i följd varav motsvarande
ökning av det under rubriken »lånemedel för produktiva ändamål» upptagna
belopp i årets statsverksproposition bliver nödvändig.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels att såsom kapitalökning för lånefonden för torvindustriens
understödjande för år 1917 anvisa ett belopp av 600,000 kronor, att
utgå av lånemedel, ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må i mån av
behov låta av tillgängliga medel utanordna beloppet redan innevarande år;

dels och, vid bifall härtill, med 600,000 kronor höja de lånemedel
för produktiva ändamål, som upptagas bland inkomsterna i 1917 års
riksstat.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnade, att proposition i ämnet skulle
med den lydelse bil. . . . till detta protokoll utvisar,
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Curt JRohtlieb.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 172 käft. (Nr 194.)