Kungl. Maj:tu Nåd. Proposition Nr 183.

Nr 183.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
anslag till underlättande av medellösa arbetssökandes
resor; given Stockholms slott den 17 april 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Magt härmed föreslå riksdagen att

på extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag av 10,000
kronor att i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
angivna grunder utgå såsom bidrag till resekostnader för medellösa
arbetssökande, som av arbetsförmedlingsanstalt anvisats arbete å
annan ort än där de vistas.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydow.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 161 käft. (Nr 183.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 183.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den L1
april 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anmälde frågan om anslag
för år 1917 till underlättande av medellösa arbetssökandes resor
och anförde därvid följande.

För vartdera av åren 1913, 1914 och 1915 har riksdagen på förslagav
Kung!. Maj:t å extra stat anvisat ett förslagsanslag av högst 10,000
kronor att ställas till förfogande av Sveriges offentliga arbetsförmedling
till täckande av viss del av de utgifter, arbetsförmedlingen nödgats vidkännas
för forskottering av resekostnader för medellösa arbetssökande,
som av arbetsförmedlingsanstalt anvisats plats å annan ort.

Till följd därav att understöd från ifrågavarande anslag endast
lämnades till täckande av hälften utav den förlust, som anstalt åsamkats
vid forskottering av arbetssökandes resekostnader, beviljade anstalterna

KuntjI. Mtij.is Narf. Proposition Nr 18?!. 3

ondast i ringa omfattning förskott. Härtill torde hava bidragit do
jämväl i övrigt tämligen stränga villkor, som av försiktighetsskäl stadgats
för understödets åtnjutande. Då detta system sålunda visat sig
föga effektivt och i värjo fall icke kundo anses motsvara det under
föreliggande förhållanden stegrade behovet av bistånd i nu förevarande
avseende från statens sida, anvisade 1914 års senare riksdag på Kungl.
Maj:ts framställning på extra stat för år 1915 ett förslagsanslag av
20,000 kronor att i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
över civilärenden den 17 september 1914 angivna grunder
utgå som bidrag till resekostnader för medellösa arbetssökande, som av
arbetsförmedlingsanstalt anvisats arbete å annan ort, med rätt för
Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel redan under år 1914 utanordna
erforderliga belopp. Denna anordning avsåg tiden från den 1 oktober

1914 till och med den 31 maj 1915, under vilken tid statsbidrag från
förstnämnda anslag å högst 10,000 kronor skulle inställas. Närmare
föreskrifter angående användningen av anslaget å 20,000 kronor meddelades
genom kungörelse den 28 september 1914.

I proposition den 20 april 1915, nr 161, föreslog Kungl. Maj:t

1915 års riksdag medgiva, att ovanberörda på extra stat för år 1915
anvisade förslagsanslag av högst 10,000 kronor för täckande av förluster
å förskotteringar av resekostnader finge i huvudsaklig överensstämmelse
med de i statsrådsprotokollet för sistnämnda dag angivna
grunder under år 1916 utgå såsom bidrag till resekostnader för medellösa
arbetssökande, som av arbetsförmedlingsanstalt anvisats arbete å annan
ort, än där de vistas. Detta förslag innebar, att det för år 1915 anvisade
anslaget å 10,000 kronor, vilket, då den förändrade anordningen
antogs skola med anlitande av anslaget å 20,000 kronor kunna tilllämpas
även under tiden den 1 juni—den 31 december 1915, beräknades
icke till någon del skola komma att tagas i anspråk under samma år,
i stället skulle utgå under år 1916 under enahanda villkor, som bestämts
beträffande ovannämnda anslag å 20,000 kronor. Något särskilt anslagerfordrades
sålunda icke för år 1916.

Kungl. Maj:ts framställning blev av riksdagen bifallen.

Närmare föreskrifter att lända till efterrättelse med avseende å
resekostnader av ifrågavarande beskaffenhet under tiden från och med
den 1 juni 1915 intill utgången av år 1916 hava därefter meddelats
genom kungörelse den 18 juni 1915 (sv. förf.-saml. nr 294). Enligt
denna kungörelse må offentlig arbetsförmedlingsanstalt, som helt eller
delvis förskotterat eller bekostat medellös arbetssökandes resa å järnväg''
för tillträdande av honom genom anstalten å annan ort anvisad
anställning, åtnjuta bidrag av statsmedel till täckande av hälften av

Kim f/1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 183.

berörda resekostnad under förutsättning, att vid resans anträdande
överenskommelse om anställningen var träffad eller med skäl kunde
förväntas komma till stånd, att kontanta medel icke för ändamålet utbetalats
till den arbetssökande, utan järnvägsbiljett (3:dje klassen) för
resan tillhandahållits honom genom anstaltens försorg, samt att priset
för biljetten icke understigit en krona eller överstigit femton kronor.
Arbetsförmedlingsanstalt, som önskar komma i åtnjutande av statsbidrag,
har att efter utgången av varje kvartal, varunder kostnader i
berörda hänseende utgått, till socialstyrelsen ingiva till Kungl. Maj:t
ställd ansökan om bidrags utbekommande.

I skrivelse den 4 oktober 1915, vari socialstyrelsen gjorde framställning
om beredande av erforderliga anslag för år 1917 till ändamål
inom styrelsens förvaltningsområde, anförde socialstyrelsen beträffande
nu förevarande anslag:

»Det system för underlättande av medellösa arbetssökandes resor, som i
anledning av krisläget provisoriskt anordnades genom nådiga kungörelsen den
28 september 1914 och vilket jämlikt Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut skall
fortsätta jämväl under år 1916, synes numera hava kommit i mera allmän tilllämpning.
Då emellertid styrelsen funnit önskvärt att kunna till eu något senare
tidpunkt framskjuta infordrandet av uppgifter härom från de olika arbetsförmedlingsanstalterna,
anhåller styrelsen att framdeles få redogöra för resultaten av
sina utredningar samt framlägga närmare förslag i ämnet. Vare sig det nyssberörda
systemet skulle komma att fortfarande användas eller en återgång befinnes
böra ske till det före krisen tillämpade, synes det vara tillräckligt att för
år 1917 beräkna samma belopp som för år 1915 eller 10,000 kronor att utgå såsom
förslagsanslag.»

På min hemställan föreslog Kungl. Maj:t i enlighet därmed i årets
statsverksproposition riksdagen att i avbidan på den proposition, som
kunde komma att avlåtas angående underlättande av medellösa arbetssökandes
resor för tillträdande av plats, som av arbetsförmedlingsanstalt
anvisats å annan ort, för ändamålet beräkna ett förslagsanslag på
extra stat för år 1917 av 10,000 kronor.

I skrivelse den 4 april 1916 har socialstyrelsen nu anfört följande:

»För att närmare konstatera i vilken utsträckning arbetsförmedlingsanstalterna
utlämnat resebidrag till medellösa arbetssökande i överensstämmelse med det
senast fastställda systemet för underlättande av dylika arbetssökandes resor, det
vill_ säga jämlikt nådiga kungörelserna den 28 september 1914 och den 18 juni
1915, har styrelsen från anstalterna infordrat vissa uppgifter härom för år 1915.
Av dessa framgår, att under omförmälda år av samtliga 35 arbetsförmedlingsanstalter
17 utlämnat dylika bidrag i inalles 450 fall — häri dock inberäknade
ett fåtal resebidrag, som lämnats av kommunala hjälpkommittéer — samt till ett
sammanlagt belopp av över 1,200 kronor, för vilket ersättning av statsmedel
redan sökts eller i allt fall kommer att sökas. Nämnda belopp motsvarar den
ena hälften av hela resekostnaden. Den andra hälften har i förekommande fall

fattigt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7.Sv?.

tillskjutits av (lon arbetssökande själv, av
anstalt.

Nu angivna siffror giva vid lianden,
lättande av medellösa arbetssökandes resor

arbetsgivare eller arbetsförmedlings att

ifrågavarande system för underännu
icke kommit att tillämpas i den

utsträckning, man käft anledning vänta.

Emellertid bör härvid märkas, att arbetsförmedlingsföreståndarna bemödat
sig om att iakttaga synnerlig varsamhet vid användningen av statens medel för
ifrågavarande ändamål. Sålunda synes en del föreståndare alltid först, innan
resebidrag lämnats, hava undersökt, huruvida icke resekostnaderna, där den
arbetssökande icke för tillfället själv disponerar erforderliga medel, likväl kunna
helt bekostas av vederbörande parter. Därest så befinnes möjligt, utlämnas
i stället för resebidrag reseförskott till den arbetssökande efter överenskommelse
med arbetsgivaren, eller eventuellt arbetaren själv, att återbetala förskottet. Enligt
inhämtade upplysningar hava under år 1915 dylika förskott av arbetsförmedliugsanstalterna
givits i närmare 550 fall och till ett sammanlagt belopp av
över 3,500 kronor.

Vidare må i förevarande hänseende framhållas, att.det nu tillämpade systemet
för underlättande av arbetssökandes resor ännu är sa nytt, att de arbetssökande
icke i någon större utsträckning hunnit få kännedom därom. De arbetssökande
torde därför i flertalet fall icke själva hava klart för sig? att de hava
vissa berättigade anspråk på att erhålla resebidrag. Vid sådant förhållande beror
det givetvis helt på vederbörande föreståndare, huruvida i förekommande fall
resebidrag kommer att lämnas eller ej. Ehuru det icke synes vara anledning
antaga, att arbetsförmedlingsföreståndarna underlåta att vid behov lämna erforderliga
upplysningar till de arbetssökande, sa torde det dock vara uppenbart, att
den bristande kännedomen hos dessa om möjligheterna att erhålla resebidrag vaiit
en medverkande orsak till att dylika icke utlämnats i större utsträckning, än vad

som skett. , ,

De anförda siffrorna utvisa i allt fall, att det nya systemet numera kommit
i gång på ett sådant sätt, som kan anses ingiva goda förhoppningar om dess
fortsatta utbredning, därest tillfälle därtill gives.

Vid sådant förhållande och då ifrågavarande system jämlikt Kungl. Maj:ts
och riksdagens beslut från början var avsett såsom ett provisorium under radande
kristid, och denna torde kunna förväntas komma att vara ännu en avsevärd
tid framåt, synes det styrelsen lämpligt och önskligt, att samma system
får tillämpas jämväl under nästkommande år. .

Styrelsen får därför hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition
föreslå riksdagen att på extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag av 10,000
kronor att enligt gällande grunder utgå såsom bidrag till resekostnader för medellösa
arbetssökande, som av arbetsförmedlingsanstalt anvisats plats å annan ort.»

Lika med socialstyrelsen finner jag lämpligt, att de i fråga om bidrag
av statsmedel till arbetssökandes resor nu gällande bestämmelse!,
vilka föranletts av rådande krisförhållanden och endast avse en provisorisk
anordning, bibehållas ännu en tid framåt. De extra ordinära förhållanden,
som påkallade desamma, göra sig nämligen allt fortfarande
gällande inom vissa arbetsgrenar, och, såvitt man nu kan bedöma, torde
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 161 höft. (iSr 183.) 2

Departements chefen.

Kunt/L Mnj:ts Nåd, Proposition Nr 183.

någon mera avsevärd ändring härutinnan knappast vara att förvänta
under måhända större delen av år 1917. Jag biträder därför socialstyrelsens
förslag, att ifrågavarande provisoriska system må tillämpas även
under år 1917.

Mot det av socialstyrelsen föreslagna anslagsbeloppet har jag icke
något att erinra.

Jag hemställer därför, att Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att på extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag
av 10,000 kronor att i huvudsaklig överensstämmelse
med ovan angivna grunder utgå såsom bidrag
till resekostnader för medellösa arbetssökande,
som av arbetsförmedlingsanstalt anvisats arbete å annan
ort än där de vistas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hugo Landelius.

Stockholm, K L. Beckmans Boktr., 1916