Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 18.

Nr 18.

Kungl. Majits nådiga proposition till riksdagen angående användande
under år 1916 av behållning å norrländska
avdikning sanslag et för år 1915; given Stockholms slott
den 14 januari 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,

att det belopp, som vid utgången av år 1915 kvarstått oanvänt å
det under benämningen »norrländska avdikningsanslaget» för samma
år anvisade anslag till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
av myrutdikningar och vattenavtappningar inom
Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling
av till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet
för närliggande bygd, må av Kungl. Maj:t under år 1916
användas för samma ändamål.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Johan Beck-Friis.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 18.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14
januari 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Yennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis anförde.

Det så kallade norrländska avdikningsanslaget, avsett till understödjande
medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar
och vattenavtappningar inom Norrland och Dalarna, vare sig
ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng lämpligjord
eller minskning av frostländighet för närliggande bygd, utgjorde
för vartdera av åren 1913 och 1914 1,100,000 kronor. Då emellertid en
stor balans av ansökningar uppstått, så att inkommande ansökningar först
efter flera års förlopp kunnat tillgodoses, beviljade på Kungl. Maj:ts förslag
1914 års förra riksdag å extra stat för år 1915 ett till 1,900,000 kronor
förhöjt anslag för detta ändamål, med bemyndigande för Kungl. Maj:t
att härav förskottsvis använda 400,000 kronor redan under år 1914.
Alltså blev härigenom för vartdera av åren 1914 och 1915 ett belopp

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 18.

av 1,500,000 kronor disponibelt för detta ändamål. Åven för år 1916
har sistnämnda belopp anvisats av riksdagen för samma ändamål.

På grund av bristande tillgång å arbetskrafter inom vederbörande
ämbetsverk, varest de till ifrågavarande arbetsföretag hörande planerna
granskas, har emellertid varken under är 1914 eller under år 1915 dylik
granskning medhunnits i sådan utsträckning, att de för dessa år tillgängliga
medlen kunnat tillfullo tagas i anspråk. Av det för år 1914
disponibla beloppet, 1,500,000 kronor, disponerades sålunda före samma
års utgång allenast 1,215,600 kronor, varav 115,600 kronor såsom förskott
av 1915 års anslag. Ett belopp av 284,400 kronor av förberörda förskott
å 1915 års anslag blev alltså oanvänt och ökade 1915 års disponibla
belopp till 1,784,400 kronor.

I skrivelse den 9 oktober 1915 har nu lantbruksstyrelsen meddelat,
att styrelsen beräknade kunna bedriva granskningsarbetet i sådan omfattning,
att ärenden, avseende statsbidrag å omkring 1,6<>0,000 kronor,
däri inräknat ovanberörda förskott under år 1914 å 115,600 kronor,
skulle före årets utgång anmälas till Kungl. Maj:ts prövning. Ehuru
Kungl. Maj:t och riksdagen syntes hava avsett, att hela det för året
disponibla beloppet skulle varit fördelat före årets utgång, läte detta
påtagligen sig ej göra med styrelsens nuvarande arbetskrafter. Det
syntes vid sådant förhållande vara rimligt, att det odisponerade beloppet,
som ju vore avsett att minska den inneliggande balansen å ansökningar,
fortfarande måtte få stå till Kungl. Maj:ts disposition för att kunna
tagas i anspråk år 1916. Lantbruksstyrelsen föresloge därför, att riksdagens
medgivande härtill måtte utverkas.

I häröver den 15 november 1915 avgivet utlåtande har statskontoret,
under åberopande av innehållet i ämbetsverkets den 5 januari
1911 avgivna utlåtande angående av riksdagens revisorer ifrågasatt
föreskrift rörande behandlingen av behållningar å extra ordinarie anslag,
framhållit, att, ehuru uttryckligt stadgande numera saknades om dispositionen
av behållningar å extra ordinarie anslag, likväl beträffande åtskilliga
sådana anslag måste anses fortfarande gälla vad som i riksgäldskontorets
reglemente funnits i sådant avseende stadgat, så länge
de extra ordinarie anslagen varit anvisade att utgå från nämnda verk.
Intill den med 1874 års ingång genomförda förändringen hade i riksgäldskontorets
reglemente varit stadgat i fråga om den extra statsregleringen,
att vad som av ett anslaget belopp under ett år icke blivit
uttaget eller behövt användas finge, där ej annorlunda blivit särskilt
föreskrivet, under ett följande år disponeras och utbekommas.

Vad särskilt beträffade det norrländska avdikningsanslaget, som i

Knuff!.. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 18. 9

själva verket vore att betrakta såsom ett under formen av extra ordinarie
anslag anvisat nytt tillskott till en redan befintlig fond för understödjande
medelst statsbidrag av utdikningsföretag i Norrland, måste det
enligt statskontorets mening vara att hänföra till sådana i statskontorets
åberopade utlåtande omförmälda extra anslag, som anvisats för utförande
av något företag eller något arbete, utan att utförandet nödvändigt
behövde vara förlagt eller begränsat till något visst år. Med hänsyn
till de för bidrag från ifrågavarande anslag av riksdagen godkända villkor
vore det på förhand alldeles uppenbart, att utbetalningen av anslaget
icke kunde begränsas till budgetåret; och, såvitt statskontoret kunde
finna, förelåge icke heller något skäl att anse själva fördelningen av
anslaget begränsad inom ramen av budgetåret.

På grund av vad sålunda anförts har statskontoret hemställt, att
lantbruksstyrelsens berörda framställning icke måtte föranleda någon
Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

Jag vill till en början erinra, att, med inberäknande av de utav
Kungl. Maj:t gjorda anvisningar efter det lantbruksstyrelsens ovanberörda
skrivelse avläts, hava under år 1915 från norrländska avdikningsanslaget
anvisats statsbidrag å tillhopa 1,683,760 kronor Av det för
året disponibla beloppet, 1,784,400 kronor, återstod alltså vid årets utgång
oanvänt ett belopp av 100,640 kronor.

Lika med lantbruksstyrelsen anser jag det vara i hög grad ensidigt,
att detta belopp må fortfarande stå till Kungl. Maj ds förfogande för att
användas för det avsedda ändamålet.

Då det vid tiden för 1915 års statsverksproposition antogs, att
lantbruksstyrelsen skulle under året medhinna granskning av arbetsplaner
i sådan utsträckning, att hela beloppet av årets tillgängliga
medel å detta anslag skulle förbrukas, begärdes icke då något särskilt
medgivande av riksdagen att under år 1916 använda eventuell behållningvid
1915 års slut. Huruvida under sådana förhållanden riksdagens medgivande
till en dylik användning nu ovillkorligen fordras, kan ju vara
tvivelaktigt. Statskontoret är av den mening, att detta skulle vara överflödigt,
och att en dylik användningsrätt i allt fall skulle tillkomma
Kungl. Maj:t. För egen del anser jag, att riksdagens medgivande till
behållningens användning under år 1916 bör begäras. Jag gör det
särskilt av den anledning, att det hittills just beträffande det nu ifrågavarande
anslaget och därmed likställda äldre anslag städse omsorgsfullt
iakttagits, att ett års anslag blivit fördelat före samma års utgång.

På grund av vad jag sålunda anfört och då förevarande fråga icke
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 14 höft. (Nr 17—18.) 2

Departements chefen.

10 Kungl. Mnj:ts Nåd. Proposition Nr 18.

direkt berör statsverkspropositionen för år 1917, hemställer jag, att
Eders Kungl. Magt måtte i särskild proposition föreslå riksdagen medgiva,
att det belopp, som vid utgången av år 1915 kvarstått oanvänt
å det under benämningen »norrländska avdikningsanslaget» för samma
år anvisade anslag till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalniugsskyldighet
av mvrutdikningar och vattenavtappningar inom
Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbets företaget är uppodling
av till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frost1
kådighet för närliggande bygd, må av Kungl. Maj:t under år 1916
användas för samma ändamål.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall och förordnade, att proposition i ämnet av
den lydelse, bil. . . vid detta protokoll utvisar, skulle
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Curt Bohtlieb.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.