Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 177.

Nr 177.

Kungl. Maj ds nådiga proposition till riksdagen angående beredande
av ny ämbetslokal för patent- och registreringsverket;
given Stockholms slott den 14 april 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva, _ , , .,

att det Kungl. Maj:t och kronan tillhöriga kvarteret Doktorn vid

Valhallavägen mellan Artilleri- och Skeppargatorna inom Hedvig Eleonora
församling i Stockholm må för ett pris av 500,000 kronor överlåtas
å patent- och registreringsverket för uppförande därå av ambetslokal
åt samma ämbetsverk;

att i nämnda kvarter må för en kostnad av 1,200,000 kronor tor
berörda ändamål uppföras en byggnad i huvudsaklig överensstämmelse
med av arkitekten Ragnar Östberg uppgjort förslag;

samt att för gäldande av omförmälda kostnader å tillhopa 1,700,000
kronor må tagas i anspråk reservationerna a anslaget till upprätthållande
av patent- och registreringsverkets verksamhet.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Vennersten.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 155 höft. (Nr 177.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj;t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 april
1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg
Statsråden: Hasselrot,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Vennersten anförde:

^1S senar® riksdag har på Kungl. Maj:ts förslag fattat beslut
om förändrad organisation av patent- och registreringsverket jämte
reglering av löneförhållandena vid nämnda ämbetsverk, vilken förändrade
organisation trätt i tillämpning den 1 januari 1915. Vid föredragningen
inför Kungl. Maj:t av nämnda förslag omförmäldes ett ärende, som står
i nära samband med omorganisationen, nämligen frågan om anskaffande
av ny ämbetslokal åt patent- och registreringsverket.

Detta ärende får jag nu i underdånighet anmäla.

Patent- och registreringsverket har från den 1 april 1906 såsom
ambetslokal disponerat våningarna 1, 2, 3 och 4 trappor upp jämte
vinden i egendomen nr 6 i kvarteret Rännilen med adress nr 7 vid
Birgerjarlsgatan. Dessförinnan var ämbetsverket inrymt i den statens
järnvägstrafiks pensionsinrättning tillhöriga egendomen nr 6, 7 och 18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

i kvarteret Åskslaget med adressnummer 10, 18 och 20 vid Brunkebergstoro-
varifrån ämbetsverket, sedan sistnämnda fastighet erhållit ny ägare,
uppsades till avflyttning den 1 april 1900. I underdånig skrivelse den
19 december 1905 anmälde patent- och registreringsverket, att ämbetsverket
vidtagit åtskilliga förberedande åtgärder för förhyrande av annan
lokal, men icke lyckats finna någon tillräckligt rymlig och lämplig lokal
till förhyrande på antagliga villkor, samt att, då någon för ämbetsverket
lämplig lokal icke heller stode till buds i något staten tillhörigt hus,
annan utväg icke syntes stå öppen än att för kronans räkning inköpa
en fastighet, varest lokaler för ämbetsverket kunde beredas; och lfiagasatte
ämbetsverket, att till förvärvande av en sådan fastighet finge
användas eu del av de medel, som funnes innestående å den överskott
å patent- och varumärkesavgifter samt registrenngsavgifter bildade
fond, vilken enligt föreskrift i nådigt brev den 14 juni 1901 under
benämning av patent- och varumärkesavgifters samt registrenngsavgifters
fond förvaltades av statskontoret. I anledning av denna framställning
bemyndigade Kungl. Maj:t patent- och registreringsverket genom nådigt
brev den 13 januari 1906, med förklarande att medel tillhöriga namnda
fond finge placeras i fastighet, att för 630,000 kronor inköpa ovannämnda
egendom nr 6 i kvarteret Rännilen samt att av fondens medel
hos statskontoret lyfta för köpets avslutande erforderligt belopp, varjamte
Kungl. Maj:t medgav ämbetsverket att tills vidare från och med den
1 april 1906 såsom ämbetslokal disponera ovan angivna lokaler i samma
fastighet. Ämbetsverket erhöll därigenom en för dåvarande förhållanden
tillräcklig och ändamålsenlig ämbetslokal med en golvyta av omkring
1 270 kvadratmeter, däri ej inberäknat tamburer och korriaorer samt
vinden, som anordnats till arkivlokal. Utom vindsutrymmet bestå lokalerna
av 48 rum och 1 kök, därav två rum och köket äro upplåtna till eu av
ämbetsverkets vaktmästare. Till följd av ökning i arbete och persona
samt den snabba tillväxten av verkets tekniska bibliotek och granskningsmaterial
har utrymmet i ämbetslokalen småningom blivit sa har
anlitat, att en utvidgning av densamma redan befunnits nödvändig.

Med anledning därav har ämbetsverket jämlikt nådiga bemyndiganden
i egendomen nr 7 i kvarteret Rännilen med adress nr. 10 vi
Smålandsgatan förhyrt en intill verkets ämbetslokal belägen våning och
sedermera i samma fastighet ytterligare två våningar, så att ämbetsverket
numera därstädes disponerar över tre våningar om tillhopa 20
tjänsterum, vilka våningar nu äro förhyrda till den 1 oktober 1916 för
én årlig hyreskostnad, inberäknat värme, av 7,700 kronor. Iran oc
med sistnämnda dag är årshyran höjd till 8,700 kronor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

Patentlagstiftningskommittén ansåg sig i sammanhang med utredningen
angående behovet av förändrad organisation av patent- och
registreringsverket böra undersöka den åt ämbetsverket upplåtna ämbetslokalens
beskaffenhet. och lämplighet för verkets framtida behov; och
anmälde^ kommittén i underdånig skrivelse den 7 september 1908 att
kommittén funne uppenbart, att vid en enligt kommitténs förmenande
ändamålsenlig organisation av ämbetsverket ämbetslokalen skulle komma
att visa sig otillräcklig och i flera avseenden olämplig. Sedan kommittén
inhämtat, att överintendentsämbetet vore sysselsatt med utarbetande av
definitiv stadsplan för de områden av Norra Djurgården i Stockholm,

. S1 Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut skulle upplåtas till
försäljning, och att ämbetet därvid torde komma att angiva vissa bestämda
kvarter eller tomter att användas för uppgivna offentliga byggnader,
hemställde därefter kommittén i skrivelse till dåvarande statsrådet och
chefen för finansdepartementet, att, då det finge anses önskvärt att överintendentsämbetet
bemyndigades att medverka vid frågans behandling
statsrådet ville hos Kungl. Majrt utverka förordnande för överintendentsam
betet att efter samråd med kommittén samt patent- och registreringsverket
uppgöra ritningar och kostnadsförslag till ombyggnad av den
nuvarande byggnaden eller om, såsom sannolikt vore, denna skulle
befinnas icke lämpligen kunna efter den tillämnade organisationen av
verket anvanaas såsom ämbetslokal för detsamma, till nybyggnad för
verket å tomt inom ovannämnda del av Norra Djurgården eller ock å
annan lämplig, kronan tillhörig tomt inom huvudstaden.

Genom nådig remiss den 6 december 1910 anmodades överintendentsambetet
att i ärendet avgiva underdånigt utlåtande, och uppdrog i
anledning härav ämbetet åt tjänstgörande arkitekten hos ämbetet Ragnar
Östberg att i samråd med patentlagstiftningskommittén och patent- och
registreringsverket avgivna förslag i ämnet.

Efter en. omorganisation av patent- och registreringsverket beräknades
omkring 100 större eller medelstora rum böra bliva för verket
behövliga samt dessutom en stor bibliotekssal, bokförrådsrum, arkivlokal,
lokaler för trycksaker, bokbinderi och kopiering, lagerlokaler för verkets
puolikationer ävensom buffetlokal, vilka samtliga lokalers areal kunde
beraknas upptaga en golvyta av närmare 6,000 kvadratmeter. Med
e ning härav fullgjorde arkitekten Östberg det honom givna uppdraget
aT?aV * 6n. ti]1 Patentyerket ställd skrivelse av den 1 december
11„ , förslag i amnet. Rörande ombyggnad av det hus, bestående av
kallare, bottenvåning, våningar 1, 2, 3 och 4 trappor upp samt vindsvåning,
van ämbetslokalen för närvarande är inrymd, yttrade arkitekten

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177. 5

Östberg, att källarvåningen endast till en mindre del kunde tänkas bliva
användbar för patent- och registreringsverkets behov, att bottenvåningen
för närvarande vore helt upptagen av butikslägenheter och att etter en
ombyggnad näppeligen kunde tänkas annorlunda bliva iailet, da laget
gjorde bottenvåningen alltför dyrbar att användas för annat ändamål.
De fyra övriga våningarna och vinden bildade tillsammans en totalareal
av omkring 2,500 m2, och beräknade man vilket vore överdrivet,
att hela denna areal efter ombyggnad kunde bliva nyttig areal,
d. v. s. motsvara verkets lokalrum, så vore dock denna yta mindre an
hälften av vad som erfordrades till golvyta enligt verkets beraknade
behov. Då därjämte möjligheter till framtida utvidgningar endast med
största svårighet förefunnes samt läget ur synpunkten av eldlarlighet
även vore ofördelaktigt, måste enligt arkitekten Östbergs mening varje
tanke uppges att å ifrågavarande tomt få verkets lokalbehov tillgodosett.
Då ombyggnad av den byggnad, vald ämbetsverket vore inrymt,
således enligt arkitekten Östberg^ mening icke kunde ifrågasätta^, hade
han uppgjort förslag till nybyggnad jämte kostnadsberäkning a annan
tomt som av överintendentsämbetet anvisats såsom lämplig att tagas i
bruk av patent- och registreringsverket, och vilken upptoge hela kvarteret
Doktorn vid Vallhallavägen emellan Artilleri- och bkeppar ^

Sedan överintendentsämbetet, jämte meddelande i underdånigt utlåtande
den 12 juli 1912, att ämbetet för sin del gillade det uppgjorda
förslaget, överlämnat detsamma till Kungl. Maj:ts provning, . har paten -lagstiftningskommittén den 15 mars 1913 däröver avgivit infordrat
underdånigt utlåtande. Jag skall senare återkomma till ett närmare
omnämnande av berörda förslag, enligt vilket kostnaden för nybyggnaden
beräknades till 982,000 kronor.

Kommittén har till en början lämnat en översikt över huru den
nuvarande ämbetslokalen är disponerad, sedan ökat utrymme erhållits
genom förhyrandet av en av de i angränsande hus förhyrda vaningarna.
De andra våningarna förhyrdes först, efter det kommittén avgivit. sitt
utlåtande. Kommittén har beträffande dispositionen av lokalerna vid tiden
för avgivandet av kommitténs utlåtande anfört följande.

»Inom egendomen nr 6 i kvarteret Rännilen äro i våningen en trappa
upp förladda lokaler för administrativa avdelningen och varumärkesregistreringen,
patent- och varumärkesavdelningens registratorskontor, klassificerings-
och statistiska avdelningen, bokhållaren, renskriverskor och vaktbetja -

Patentlagstiftning
skommittén.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 177.

ning. Ledamoten och sekreteraren å administrativa avdelningen jämte å
denna avdelning tjänstgörande en notarie över stat, två amanuenser och två
kvinnliga biträden disponera tre rum mot Birgerjarisgatan, varav ledamoten
ett, notarien och en amanuens ett, samt en amanuens och två kvinnliga
biträden ett. Dessa rum innehålla en golvyta av sammanlagt 94.3 9 m3
och aro ganska rymliga.. Där bredvid ligger bokhållarens rum med en
golvyta av 18.43 in2, vilket utrymme dock inskränkes av skåp utefter
vaggan, där sådana kunna placeras, vilka skåp användas till förvarinoav
dels gransknmgsmaterial för den förberedande varumärkesgranskningen
och klichéer till under behandling varande varumärkesärenden
och dels verkets räkenskaper, så att den återstående golvytan blir endast
14.7 5 m3. Dessutom är att märka, att redan nu behöves större
n rymme än som kan beredas för att hålla granskningsmaterialet väl
överskådligt.

Kenskriverskornas rum, som är beläget invid bokhållarens, har en
golvyta av 17.48 m2, vilken dock ihskränkes av skåp och hyllor till

15.06 m2. Då där måste beredas arbetsplats för tre, understundom
yra personer, är tydligt, att rummet är alltför litet för sitt ändamål.

. /a andra Sldan om vaktrummet, som därefter närmast följer, äro
registrator^ båda rum belägna. Dessa rum äro visserligen'' ganska
störa, nämligen registratorskontoret 34.2 5 m2 och det inre rummet
31.68 m2, men utrymmet är ändock otillfredsställande. För den stora
rnangd personer, som dagligen besöker registratorskontoret, finnes en
avbalkning i rummet av 3.3 0 m3 golvyta. Inom detta för allmänheten
mycket begränsade område råder understundom verklig trängsel och
ior tjänstepersonalen, som utgöres av, förutom registratorn, fyra biträden,
ar utrymmet i återstoden av rummet allt för litet. Det inre rummet,
som så gott som uteslutande användes för förvaring av dels sådana
arkivhandlingar, som måste vara lätt tillgängliga, dels handlingarna i de
under behandling varande patent- och varumärkesärenden samt dels
varumärkesregistren, är för dessa ändamål så fullständigt utnyttjat, att
en utvidgning av utrymmet för samma ändamål är behövligt.

Slutligen disponeras i denna våning tre rum för klassificeringsarbetet
och för förandet av de statistiska anteckningarna. Av dessa
rum hava. den å avdelningen tjänstgörande byråingenjören samt en biträdande
ingenjör var sitt rum av resp. 24.81 m2 och 16.94 m2 golvyta.
Det tredje rummet är stort med 60.13 m2 golvyta. Där förvaras de
statistiska anteckningarna. Fn biträdande ingenjör, tvenne kvinnliga
bitraden och ett manligt skrivbiträde hava där sina arbetsplatser.

Kunijl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 177.

I våningen två trappor upp bär bolagsavdelningen sina lokaler,
varjämte biblioteksavdelningen inrymts där. _

Bolagsavdelningen disponerar sju rum. Nyligen har avdelningen
måst beredas ökat utrymme, i det att för en av de adjungerade ledamöterna
tagits i anspråk ett rum, som förut tillhört biblioteksavdelningen.
Tre rum mot Birgerjarisgatan användas såsom kanslirum.
Rummen äro stora. Det största har en g;olvyta av 36.4 8 nr, na en e.)
mindre än sex amanuenser och kvinnliga biträden hava. där sina arbetsplatser.
Utrymmet inskränkes ock av skåp för förvaring av bolagens
vinst- och förlusträkningar samt balansräkningar. Rummets golvyta
minskas med 5.7 3 m2 genom dessa skåp ävensom genom öppna hyllor.
Sådana äro placerade såväl i detta rum som i de övriga kanslirummen
för de i konvolut förvarade bolagsärendena. Alla platser, där sådana
hyllor kunna placeras, äro numera så gott som fullständigt disponerade.
98 längdmeter hyllor äro härför tagna i anspråk.

Att det är både ohygieniskt att hava handlingarna, på så sätt
förvarade i arbetsrummen och olämpligt att hava dem spridda i flera
rum är uppenbart. Då emellertid handlingarna måste vara lätt tillgängliga
och något särskilt närbeläget rum för deras förvarande icke
tinnes, har annan anordning i detta hänseende icke kunnat genomföras.

Det bredvidliggande rummet med en golvyta av 26.64 m2 är arbetsrum
för tillförordnade notarien och två amanuenser. . Det tredje kanslirummet
26.4 6 m2 disponeras huvudsakligen av kommissionären å bolagsavdelningen.
I rummet är emellertid gjord en avskrankning av. 8.2 0
nr golvyta, där ett kvinnligt biträde har sin arbetsplats. Aven registratorskontoret
för bolagsärenden är ett stort rum med en golvyta av 45.8 9
m 2, varav en yta av 8.5 m2 är avskrankad för allmänheten. Notarien,
som förrättar registratorsgöromålen, har till sitt biträde å registratorskontoret
en amanuens och ett kvinnligt biträde. Ledamoten och sekreterarens
samt de adjungerade ledamöternas å bolagsavdelningen arbetsrum
äro alla små, den förstnämndes har en golvyta av endast 12.46
m2 och de adjungerade ledamöternas av resp. 14.68 m2 och j22.6^8 nr,
varvid emellertid från det sistnämnda bör avräknas omkring 5 m2, som
upptagas av bokhyllor och skåp.

Biblioteksrummen äro numera endast tre. Bibliotekssalen, som
ligger i mitten, har en golvyta av 75.81 m2. Arbetsplatser hunna där
beredas ''för endast omkring 25 besökande. På ena sidan om bibliotekssalen
finnes ett någorlunda stort rum med 31.21 m2 golvyta, avsett för
tidskrifter och dylika publikationer. På andra sidan fin%es ett litet rum

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

om endast 13.82 nr golvyta. Detta är den enda plats inom ämbetslokalen,
där patentombuden och de patentsökande någorlunda ostört
kunna konferera med varandra. Såsom det nu är ställt, har bibliotekarien
icke någon annan arbetsplats än inom den avskrankning av omkring
8 nr, som i bibliotekssalen är gjord för hans räkning och varifrån
lian sköter expeditionen av de besökande.

Äi, såsom av det ovan anförda torde framgå, behovet av ökat
utrymme stort beträffande flera av de nu omförmälda lokalerna, är det
dock än mera kännbart för den personal, som är sysselsatt med den
tekniska granskningen av patentärenden, och vilken har sina lokaler
förlagda till våningarna 3 och 4 tr. upp.

Utom att åtskilliga av rummen äro små och att flera granskare
måste afbeta i samma rum, inskränkes utrymmet ytterligare genom
hyllor för förvaring av varje rotelföreståndare såsom granskningsmaterial
tilldelade in- och utländska patentskrifter.

\ åningen 3 tr. upp längst bort mot Birgerjarisgatan börjar med
ett rum med. en golvyta av endast 13.9 8 m2, där en rotelföreståndare
och hans assistent hava sina arbetsplatser. I följande rum om 18.0 5
m hava likaledes två personer sina arbetsplatser, nämligen en rotelföreståndare
jämte assistent. Det därefter följande rummet är större,
27.45 m , men där äro också två rotelföreståndare och en assistent inrymda.
Närmast därefter följer ett arbetsrum om 21.10 m2 för en av
de adjungerade ledamöterna å patentavdelningen. I nästa rum om 18.19
m arbeta två rotelföreståndare och en assistent. Därefter följer den ene
överingenjörens rum om
verkets sessionsrum om 53.6 5 m2.

I följd härefter komma den andre överingenjörens rum om 24.04
m3 samt de under honom lydande granskarnes rum. Det första av
dessa^ om 17.15 m2 disponeras av en rotelföreståndare. I vartdera av
de båda följande, som har en golvyta av omkring 20 m3, hava två
granskare sina arbetsplatser. Slutligen finnes i denna våning ett litet
rum om endast 4.5 5 nr, där en rotelföreståndare är placerad.

I våningen 4 tr. upp är längst bort mot Birgerj arisgatan en
vaktmästarebostad om två rum och kök.

Därefter ligger ett litet rum med en golvyta av 10.16 m3, som
disponeras av en rotelföreståndare. Följande rum är större, 29.2 9 m2,
me.n där äro två rotelföreståndare och en assistent inrymda. Därefter
följer ett rum om 24.2 8 m3, vilket disponeras av en adjungerad ledamot.
De övriga rummen i denna våning disponeras sålunda: ett 11.34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

m3 av en rotelföreståndare, ett 15.18 m2 av den tekniske sekreteraren, ett

18.6 2 ra2 av de hos denne anställda båda biträdena, ett 9 m" av en rotelföreståndare,
ett 31.35 m2 av en adjungerad ledamot, ett 39.41 m" av
tre rotelföreståndare. I denna våning linnes därjämte ett större bokförrådsrum
om 89.0 7 m2. Där finnes numera ej plats for verkets hela
boksamling, utan hava böcker måst placeras på olika platser inom ambetslokalen,
och äro alla möjligheter till beredande av plats for bocker

i det närmaste utnyttjade. ... ... , ..

Vinden är anordnad till arkivlokal. Där finnes plats lor 371 hyllmeter
och 282 äro redan tågna i bruk. .

Åven uti den förhyrda våningen i egendomen nr 7 kvarteret
Rännilen hava flera granskare måst beredas plats i samma rum. ba
hava i ett rum om 35.8 8 m2 två rotelföreståndare och en assistent sina
arbetsplatser, och i ett annat rum om 28.18 m2 äro fyra granskande
ingenjörer placerade. Ett stort rum om 45.8 7 m2 har måst reserveras
för att huvudsakligen användas såsom bokförrådsrum. Av de Övriga
rummen disponeras ett om 20.4 8 m2 av en adjungerad ledamot, och en
rotelföreståndare har ett rum om 11.5 2 m2. En adjungerad ledamot
har det rum om 10.12 m2, som i våningen vant avsett till jungfrukammare,
och i köket, som förändrats till arbetsrum, har en rotelfore ståndare

sin plats. _ v>..

Rummens sammanlagda golvyta är i egendomen nr 6 kvarteret Rännilen
något över 1,200 m2 och i den förhyrda våningen omkring 170 m2.»

Kommittén har med framhållande särskilt, hurusom det måste vara
synnerligen störande och försvåra arbetet för de tjänstemän, vilka hade
ett så tankeansträngande arbete som granskarne å patentavdelningen,
att samtidigt flere arbetade i samma rum, funnit det vara tydligt, att
redan under dåvarande förhållanden en betydande utvidgning av ämbetslokalen
vore av största behov påkallad, och att det vore uppenbart att
detta behov efter genomförandet av omorganisationen av patent- och
registreringsverket skulle bliva än större. . Kommittén har. i detta hänseende
erinrat om det ökade antalet ordinarie tjänstemän enligt det sedermera
i huvudsak antagna organisationsförslaget, av vilka ett stort antal
vore i ledamotsställning, om den förändrade ordningen för patentarendens
avgörande och den därmed sammanhängande muntliga föredragningen
å avdelningarna, om de muntliga förhandlingarna med parter
inför de olika avdelningarna, om inrättande av ett kassakontor, allt
omständigheter, vilka ovillkorligen påfordrade ensamrum i stor utsträckning
för tjänstemännen, ett ökat antal sessionsrum ävensom andra lor
nya ändamål avsedda lokaler.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 155 käft. (Nr 177.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

Att genom en ombyggnad av egendomen nr 6 i kvarteret Rännilen
ens narmelsevis kunna erhålla det behövliga utrymmet syntes kommittén
vara fullständigt uteslutet. Vid undersökning av det lokalutrymme som
borde beredas verket efter genomförandet av en omorganisation av
verket enligt det förslag, kommittén avgivit i sitt betänkande den 18
december 1912, hade kommittén kommit till det resultat, att för tjänsterummen
erfordrades omkring 2,375 m2 och att för bibliotek, bokförrådsrum
och arkiv borde beräknas omkring 1,475 m2, varjämte lokaler borde
anordnas for vaktmästare- och portvaktsbostäder, lagerrum för verkets
publikationer, buffetlokal, kopieringsrum m. m. De lokaler, som sålunda
omedelbart skulle tagas i anspråk, motsvarade en areal av omkring''
5,250 m2. 6

Tomtarealen å egendomen nr 6 i kvarteret Rännilen vore 692.9
m2 och, då de å tomten uppförda byggnaderna upptoge 554 m2, syntes,
med hänsyn till bestämmelsen att en femtedel av tomten skall användas
till gård, den tomtareal, som finge bebyggas, redan vara utnyttjad.

Genom att uppföra en nybyggnad å annan plats vunnes ock den
störa fördelen, att arbetet i de nuvarande lokalerna kunde under byggnadstiden
ostört pågå. °

Under er*?ran aR kommittén i sitt ovan berörda betänkande med
förslag till förändrad organisation av patent- och registreringsverket
såsom sin bestämda åsikt uttalat, att ett stort behov för ämbetsverket
örelåge att erhålla nya, för ändamålet fullt lämpliga lokaler ävensom
att detta behov borde utan tidsutdräkt tillgodoses, har kommittén förklarat
sig, efter den utredning som förebragts, hava kommit till den
övertygelsen,^ att enda möjliga lösningen av frågan om anordnande av
ämbetslokal åt patent- och registreringsverket vore, att en för ändamålet
lämpad ny byggnad uppfördes.

I fråga om bestridandet av kostnaderna för nybyggnaden har
kommittén anfört att, om, såsom kommittén ansåge böra ske, fastigheten
kvarteret Rännilen försåldes, en del av kostnaderna syntes kunna
bestridas av behållningen av köpeskillingen för fastigheten, å vilken patentoch
registreringsverket den 28 maj 1912 erhållit lagfart. Sedan nämligen
patent- och registreringsverket i underdånig skrivelse den 27 november
1911 ifrågasatt, huruvida ej berörda för patent- och varumärkesavgifters
samt registeringsavgifters fond ursprungligen lagfarna fastighet efter
den vid 1911 års riksdag beslutade förändrade uppställningen av riksstaten,
varigenom sagda fond icke vidare skulle redovisas såsom en särskild

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 177.

fond, och efter det egendomen, i överensstämmelse med vad som plägade
ske med andra äril betslok aler, avskrivits i räkenskapen, borde överföras till
annan innehavare för att därigenom vid eventuell försäljning av egendomen
förekomma svårighet för köpare att erhålla lagfart å densamma, samt
patent- och registreringsverket föreslagit, att köpet å egendomen måtte
få övergå å ämbetsverket, hade Kungl. Maj:t i nådigt brev den IG
februari 1912 bifallit detta ämbetsverkets förslag.

Kommittén hade låtit genom sakkunnig person, intendenten Gustaf
Petterson, verkställa en värdering av nämnda fastighet, och hade denne
därvid uppskattat fastighetens värde till 700,000 kronor. Denna värdering
hade kommittén sedermera underställt prövning av överintendentsämbetet,
som i skrivelse den 13 mars 1913 såsom svar härå meddelat, att,
om än skäl kunde anses föreligga för att saluvärdet av fastigheten ifråga
uppginge till det angivna beloppet av 700,000 kronor, ämbetet dock
hölle före att, då med den blivande köpeskillingen för samma fastighet
skulle bestridas en del av kostnaden för uppförande av nybyggnad for
patentverket, det ville synas ämbetet som om försiktigheten bjöde att
vid framläggande av beräkningar angående sättet för berörda kostnaders
betäckande upptaga omhandlade fastighetsvärde till allenast 650,000

Som i fastigheten funnes en för närvarande ouppsägbar intecknad
skuld å 300,000 kronor, bleve, om fastigheten vid försäljning betingade
ett pris av 650,000 kronor, behållningen 350,000 kronoi.

Vidare borde enligt kommitténs förmenande reservationerna å anslaget
till patent- och registreringsverket tagas i anspråk för byggnadskostnaderna,
i den mån sådant bleve erforderligt. I avseende härå. har
kommittén framhållit, att nämnda reservationer utgjordes av för varje år
uppkomna behållningar å influtna patent- och registrenngsavgifter, sedan
med dessa avgifter de årliga kostnaderna för upprätthållande av patentoch
registreringsverkets verksamhet bestritts, samt att patent- och registreringsavgifterna
tillkommit för att därmed bestrida kostnaderna för
statens patent- och registreringsverksamhet samt beräknats och fastställts

med hänsyn till denna deras uppgift.

Reservationerna uppgingo vid 1912 års ingång till 1,5/0,269 kronor
75 öre, vari inberäknats 300,000 kronor till inlösen av ovannämnda skuld
i fastigheten. Då kommittén emellertid redan avräknat denna skuld å
fastighetens beräknade värde, borde densamma icke tagas i betraktande
vid beräknande av reservationernas belopp. Överskotten av de till ämbetsverket
år 1912 influtna avgifterna utgjorde 67,479 kronor 53 öre, vartill

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

komme nettobehållningen å fastigheten 16,941 kronor 4 öre eller tillhopa
84,420 kronor 57 öre av ämbetsverkets hela uppbörd.

I fråga om den av överintendentsämbetet föreslagna tomten vid
Valhallavägen mellan Artilleri- och Skeppargatorna har kommittén till
en början omförmält, att arkitekten Östberg funnit densamma vara fullt
ändamålsenlig för att därå uppföra en nybyggnad åt patent- och registreringsverket,
att den motsvarade en areal av cirka 5,225 m2, att den
läge fritt och kunde med fördel så disponeras att, sedan byggnad för
verkets aktuella behov uppförts å den mittre delen av tomten, de successiva
tillbyggnaderna i form av flyglar kunde sluta sig till huvudbyggnaden,
allt eftersom de framtida kraven så erfordrade, samt att å uppgjord situationsplan
(bil. 1 till detta protokoll) vore angiven den nu beräknade
huvudbyggnadens utsträckning samt byggnadens framtida utbredning
under fyra särskilda byggnadsperioder, varvid vore så ordnat, att dels
varje tillbyggnad kunde försiggå utan att verksamheten stördes inom
den förut uppförda byggnaden, dels byggnadsverket i sin helhet efter
var sin särskilda byggnadsperiod bildade ett avslutat helt.

För egen del har kommittén såsom sin åsikt uttalat, att, då
det borde vara ställt utom allt tvivel, att patent- och registreringsverkets
verksamhet komme att alltjämt utvecklas, det måste uppställas såsom
en oeftergivlig fordran, att den tomt, varå en byggnad för ämbetsverket
skulle uppföras, lämnade möjlighet till framtida utvidgning av ämbetslokalerna.
Den nu föreslagna tomten, vilken genom sin såväl storlek som
form möjliggjorde ett rationellt tillbyggande å densamma, fyllde synnerligen
väl berörda fordran. Detta förhållande ävensom det jämförelsevis
fria läge byggnaden komme att erhålla och därmed följ ande''större trygghet
mot eldfara vore enligt kommitténs förmenande fördelar, som mer
än väl uppvägde de invändningar, som möjligen kunde göras mot tomtens
mindre centrala belägenhet. I detta hänseende framhöll kommittén, att
redan nu göda spårvägsförbindelser funnes till platsen, att å ifrågavarande
trakt för närvarande en livlig byggnadsverksamhet vore rådande och
att staden inom den närmaste framtiden torde komma att allt mer och
mer utvecklas åt detta håll. För övrigt förmedlades förbindelsen mellan
allmänheten och patent- och registreringsverket, som ju hade sin kundkrets
icke blott i Stockholm utan över hela riket, i stor utsträckning
genom posten. Kommittén ansåge sig sålunda utan tvekan böra förorda
patent- och registreringsverkets förläggande till den föreslagna tomten.

Den av arkitekten Ostberg föreslagna byggnaden (bil. 6 till detta

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

prof okoll), som nu skulle uppföras, komme, meddelar kommittén, att täcka
en areal av 2,750 in2. Enligt planen skulle huvudfasaden mot Valliallavägen
hava en längd av 50 in., sidofasaderna mot Artilleri- och Skepparegatorna
vardera 55 m. samt fasaden mot Löjtnantsgatan 50 in. 1 arallellt
med sidofasaderna och omgivet på ömse sidor av 8 m. breda ljusgårdar,
vore ett mittparti beräknat att uppföras. Byggnaden skulle innehålla soubassementvåning,
bottenvåning, våningar eu och två trappor upp samt
vindsvåning. Ur förslaget, sådant detsamma ursprungligen var avfattat,
har kommittén ytterligare angivit följande:

» Våningshöj den beräknades i bottenvåningen samt i vaningarna
en och två trappor upp till 3.so in. och i soubassementvåningen till
2.7 0 m. Den nyttiga arealen (d. v. s. all golvyta utom för korridorer
och trappor) upptog i varje våning omkring 1,400 m2. Grundläggningen
bestod av betongpåiar upp till nu befintlig markyta, därpå betongmurar
till en höjd av 20 cm. under blivande gatuhöjden. Byggnadens
stomme utgjordes av armerad betong med bjälklag av håltegel.
Ytterväggarna utgjordes av haltegel, vilka tillika med betongstommen
skulle putsas ut- och invändigt. Mellanväggar utgjordes av håltegel eller
santorintegel. Vestibuler och korridorer skulle beläggas med. kalkstensplattor,
rumsgolven med linoleum. Granitsockel. Takbetäckning, skiffer
med belägg, hängrännor och stuprör av koppar. Kostnadsberäkningen
för den föreslagna nybj^ggnaden slutade å en summa av 98.2,000 kronor.»

Med erinran, att förslaget till nybyggnad uppgjorts, innan kommittén
avgivit sitt betänkande med förslag till förändrad organisation. av
patent- och registreringsverket, meddelar kommittén, att kommittén efter
granskning av förslaget, sedan ifrågavarande betänkande avgivits, funnit
den föreslagna nybyggnaden, om organisationsförslaget genomfördes^, böra
väl lämpa sig till ämbetslokal åt patent- och registreringsverket. Visserligen
hade kommittén ansett vissa förändringar beträffande dispositionen
av lokalerna och i sammanhang'' därmed förändrade rumsanordningar
böra vidtagas, men dessa förändringar hade icke på något sätt rubbat
planen för byggnadens uppförande.

Kommittén har, innan den övergått att redogöra för huru lokalerna
enligt kommitténs mening lämpligen borde disponeras, erinrat om att,
enligt den för patent- och registreringsverket föreslagna omorganisationen,
ämbetsverket skulle komma att utgöras av en generaldirektör såsom chef
samt tre huvudavdelningar: patentavdelningen, administrativa och varumärkesavdelningen
samt bolagsavdelningen. Härtill komme bibliotek
med för dess skötsel och dit förlagda göromål erforderlig personal samt
personal för klassificering av patentansökningar och patentskrifter och

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

för förande av statistiska anteckningar. För de frågor rörande det industriella
rättsskyddet, som tillhörde ämbetsverkets handläggning, skulle
inom verket finnas en besvärsinstans. För dessa ärendens behandling
skulle således finnas dels s. k. arimälningsavdelningar, vilka det skulle
tillkomma att handlägga inkomna dylika ansökningar, dels en besvärsavdelning,
som hade att upptaga besvär över anmälningsavdelningarnas
beslut. Antalet anmälningsavdelningar för behandling av patentärenden
både beräknats till fyra. En var av dessa skulle bestå av en bvråchef,
fyra byrådirektörer, en förste byråingenjör, en byråingenjör samt extra
personal, förslagsvis två biträdande ingenjörer. Administrativa och varumärkesavdelningen
skulle utgöras av en'' byråchef, en byrådirektör för
handläggning av varumärkes- och mönsterärenden, en första grads tjänsteman,
ett kvinnligt biträde samt extra personal, förslagsvis en amanuens.
Till administrativa avdelningen skulle därjämte höra kassakontor med en
kassör och en kassakontrollant, registratorskontor med en registrator och
två kvinnliga biträden, kansli med en sekreterare, tre kvinnliga biträden och
extra personal, förslagsvis två amanuenser, ävensom renskriverskor. Det
för ^ bolagsregistrering^, erforderliga personalen skulle utgöras av en
byråchef, två byrådirektörer, två notarier, sex kvinnliga biträden samt
extra personal, förslagsvis tre amanuenser. Personalen å biblioteken
skulle utgöras av en bibliotekarie, en byråingenjör, ett kvinnligt biträde
samt extra personal, förslagsvis en amanuens. För klassificering och
förandet av statistiska anteckningar skulle anställas eu förste byråingenjör,
ett kvinnligt biträde samt extra personal, förslagsvis en biträdande
ingenjör. Besvärsavdelningen slutligen skulle utgöras av verkets chef,
byråcheferna och icke ständiga ledamöter.

Med undantag av att den av kommittén förordade besvärsavdelningen
inom ämbetsverket för närvarande ansetts icke böra inrättas,
och att de två ledamöterna å bolagsavdelningen samt ett kvinnligt
biträde å registratorskontoret icke upptagits på ordinarie stat, överensstämde
kommitténs förslag med den i ämnet till riksdagen avlåtna propositionen,
vilken av riksdagen bifallits.

Rörande dispositionen av lokalerna i den nya byggnaden har kommittén,
med bifogande av detta protokoll i avtryck bilagda planritningar
(bil. 2 5) över bottenvåningen, våningarna en och två trappor upp samt

soubassementvåningen, därvid å ritningarna rummen utmärkts med
nummer, anfört följande:

»I första hand synas i bottenvåningen, så vitt sådant kan ske, de
lokaler böra förläggas, varifrån allmänheten företrädesvis skall betjänas,
såsom kassa- och registratorskontor, kansli och bibliotekssal.

Kungl. Naj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

Såsom kassakontor bör lämpligen rummet nr 1 användas. Detta
har on golvyta om 8x5 V2 m2. För kassagöromålcn synes ett rum vara
tillräckligt, men det måste vara stort, då dagligen tilloppet av besökande
kan förväntas bliva betydande. Plats för verkets räkenskaper och patentregistren
bör där beredas.

Registratorn behöver disponera två rum, och äro nr 2 och 3 avsedda
för honom och hans biträden. Rummet nr 2 om 9 Va*5 Va m2 skulle
då bliva mottagningsrum för allmänheten. Tillströmningen av besökande
bliver där mycket stor, och det fordras gott utrymme för ordnandet av
inkommande handlingar. Även registratorns andra rum bör vara stort.
Då registratorn beräknats skola hava hand om,verkets blankett- och
papp er sförråd, erfordras utrymme för blanketter m. m. Arbetsplats skall
ock finnas för ett kvinnligt biträde, som bland annat skall ombesörja
expeditionen av begärda bevis, som av registratorn skola utfärdas.
Rummets golvyta är 8 V2 x5 Va m2.

Rummen nr 4—10 har kommittén tänkt sig böra disponeras för
kansligöromålen, renskrivningsarbetet däri inbegripet. I rummet nr 4
kunde lämpligen de personer hava sin plats, vilka skola besörja bokföringen
över de å patentavdelningens anmälningsavdelningar under behandling
varande patentärendena. Kommittén har beräknat, att detta
arbete tills vidare skall kunna utföras av två kvinnliga biträden, vilka
även skulle biträda med upprättande av erforderliga rapporter rörande
arbetet å anmälningsavdelningarna. Rummet nr 5 borde användas till
förvaring av under behandling varande patentärenden, vilka vilade i avvaktan
på svar å givna förelägganden m. m.; och skulle även den person,
som hade till åliggande att sköta expeditionen av verkets beslut i
patentärendena och att hava vård om patentakterna, där hava sin plats.
Båda nu nämnda rum böra vara större än ordinära rum, då besökande,
som begära upplysningar om och behöva tillgång till sina ärenden, där
skola betjänas. I det förra rummet behövas tvenne rymliga pulpeter
med plats för diarierna, i det andra utrymme för skåp till förvaring av
de särskilda anmälningsavdelningarnas patentärenden på sådant sätt, att
de äro lätt åtkomliga och kontroll ständigt kan ske över, huruvida svaromål
inkomma inom behörig tid. Sådana skåp för förvaring av handlingar
finnas nu i registratorns ena rum, där de upptaga 15 längdmeter
hyllor. Möjlighet att anordna ungefärligen det dubbla antalet hyllmeter
bör beredas. Rummen nr 4 och 5 hava en golvyta av respektive
8 x 5Vs och 9 x 57a m2- De övriga kanslirummen kunna vara av ordinär
storlek nämligen 4Vä å 5 x 5Y2 m2* Av dessa skulle ett disponeras av sekreteraren,
två av amanuenser och två för renskrivningsarbetet. De fyra

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 177.

följande rummen nr 11—14, alla av ordinär storlek, hava beräknats för
klassificeringsarbetet och förandet av de statistiska anteckningarna. Ett
av dessa skulle huvudsakligen användas såsom förvaringsrum för det
statistiska materialet. Ett skulle disponeras av den förste byråingenjören,
som skall förestå detta arbete, samt de två övriga av ett kvinnligt
biträde och en biträdande ingenjör samt därutöver möjligen erforderlig
extra personal. Rummen nr 15 och 16 hava avsetts för bibliotekets
tjänstepersonal. Jämte biblioteksgöromålen skulle denna personal
biträda med korrekturläsning av patentskrifter samt uppgöra den innehållsförteckning
till patentregistret, som årligen skall befordras till
trycket. t

Det har befunnits lämpligt att till bottenvåningen även förlägga
de lokaler, som erfordras för varumärkes- och mönsterregistreringen.
Härför har beräknats åtta rum nr 24—29 samt 31 och 32. Av dessa
skulle byråchefen och byrådirektören disponera var sitt. Första grads
tjänstemannen för förberedande granskning av varumärken och det kvinnliga
biträde, som därmed skall vara behjälpligt, behöva var sitt rum.
Hos dem skulle ock det för granskningen av varumärken erforderliga
materialet förvaras. Ett rum har beräknats för en amanuens och möjligen
därutöver behövlig extra personal. Då vid granskning av varumärkesärenden
ständig tillgång till avgjorda ärenden är behövlig, har
ett rum beräknats för slutbehandlade akter, där även plats bör kunna
beredas för klichéer till varumärkesavbildningar. För mönsterregistreringen_
hava reserverats tvenne rum, vilka emellertid ej torde behöva
tagas i anspråk förr än rätten till mönsterskydd kommer att utsträckas
utöver vad nu är medgivet. Alla dessa rum äro av ordinär storlek.

Tvenne rum nr 33 och 34 borde reserveras för patentombud och
andra besökande, som önska inom verket rådpläga med varandra i förekommande
ärenden.

Mittpartiet skulle huvudsakligen inrymma den för allmänheten avsedda
bibliotekssalen, där kungjorda patentansökningar finnas tillgängbga,
på ritningen betecknad med nr 36 med en golvyta av 14 x 18 m2
och av två våningars höjd. Om för tjänstemännen vid bortre kortväggen
avskiljes ett utrymme av 4 meters bredd, borde i den återstående för
allmänheten avsedda delen av salen åtminstone ett sextiotal arbetsplatser
kunna beredas. Innanför bibliotekssalen finnes ett rum nr 37 med en
golvyta av 8Va x 9 m2, avsett för tidskrifter och till läsrum för verkets
tjänstemän. Slutligen skulle det mindre rummet nr 38 bredvid stora
bibliotekssalen disponeras av bibliotekarien. Sex rum i våningen synas

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 177. 17

ej omedelbart behöva tagas i anspråk utan kunna reserveras för kommande
behov.

Förläggas till våningen en trappa upp generaldirektörens rum,
sessionssalarna, lokaler för besvärsavdelningen samt för två patentavdelningens
anmälningsavdelningar, synes utrymmet i våningen lämpligen
kunna tagas i anspråk på följande sätt.

Rummet nr 39 i huvudfasadens mitt anordnas till en stor sessionssal,
där plats bör kunna beredas åt omkring 30 personer för sådana
sammanträden, där byråchefer och byrådirektörer skola närvara. Den
har beräknats få en storlek av 14 x 572 m2-

För varje av patentavdelningens anmälningsavdelningar hava nio
rum ansetts behövliga, nämligen ett för byråchefen, fyra för byrådirektörerna,
två för byråingenjörerna, ett för biträdande ingenjörer och ett,
där å avdelningen slutbehandlade ärenden, vilka ej omedelbart böra
överföras till arkivet, skulle förvaras. Rummen nr 40—48 skulle disponeras
av första anmälningsavdelningen. Å samtliga anmälningsavdelningarna
hava byråchefernas och de biträdande ingenjörernas rum beräknats
större än ordinära rum. I de biträdande ingenjörernas rum
skola flere tjänstemän hava sina arbetsplatser, och där torde även det
klassificerade granskningsmaterialet komma att finfördelas åt byrådirektörerna
och byråingenjörerna. De övriga rummen äro ordinära rum
d. v. s. med en golvyta av omkring 5 x ÖYa m2- Hos byrådirektörerna
och byråingenjörerna kommer rumsutrymmet att ej oväsentligt inskränkas
av skåp för förvaring av det granskningsmaterial av svenska och utländska
patentskrifter, som hos dem skall finnas. De skåp, som för
närvarande därtill användas, äro av omkring 70 cm:s djuplek. De flesta
granskarne hava emellertid ännu dessa patentskrifter i kartonger uppställda
å hyllor, men lärer det vara meningen att redan i år i större
utsträckning utbyta dessa mot skåp.

Då handlingarna till de å avdelningarna meddelade patenten ansetts
böra förvaras å avdelningarna, så länge patenten äro i kraft, har,
på sätt förut nämnts, för varje avdelning ett rum reserverats för sådana
akter.

Rummen nr 49—57 hava avsetts för andra anmälningsavdelningen
med likartad rumsindelning som för första anmälningsavdelningen..

För samtliga anmälningsavdelningar torde böra finnas två sessionssalar;
och hava rummen nr 59 och 61 om respektive 9 3U x 5| och
8 1U x 5Y2 m2 avsetts härför.

För besvärsavdelningens behov har beräknats fem rum nr 62 66,

nämligen en sessionssal, två rum för ledamöter, ett för kansli och ett
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 155 käft. (Nr 177.) 3

18. Kung i. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

för parter. Samtliga rummen äro av ordinär storlek utom sessionssalen,
som är större med en golvyta av 8 7* x 572 m2. Rummet nr 68 har beräknats
till förmak eller väntrum för besökande och nr 67 för kapprum
åt dessa. Slutligen följa generaldirektörens båda rum nr 69 och 70.

Såsom ovan nämnts, går stora bibliotekssalen i höjd genom denna
våning. Rummet nr. 71, som i utrymme motsvarar tidskriftsrummet
ni 37 och bibliotekariens rum nr 38, skulle anordnas till bokförrådsrum.

Ett rum i våningen en trappa upp skulle tills vidare ej behöva
tagas i anspråk.

I våningen två trappor upp skulle patentavdelningens tredje och
fjärde anmälningsavdel.ningar samt bolagsavdelningen få sina iokaler
förlagda. Rumsdispositionen för de båda anmälningsavdelningarna skulle
bliva densamma som för första och andra anmälningsavdelningarna, och
skulle de sålunda komma att erhålla nio rum vardera, tredje anmälningsavdelningen
exempelvis rummen nr 73—81 och fjärde anmälningsavdelningen
rummen nr 86 och 87 samt 89—95.

För bolagsavdelningen torde krävas tolv rum, exempelvis nr 96
samt 98—108, nämligen ett för byråchefen, två för byrådirektörer, två
för notarier, två för amanuenser, två för kvinnliga biträden, ett för
kommissionären, ett för det kvinnliga biträde, som skall hava hand om
expeditionen av begärda bevis i bolagsärenden, i vilket rum även torde
kunna förvaras balansräkningarna, och slutligen ett rum för den, som
skall hava värden om slutbehandlade ärenden, med plats för sådana
akter. Detta ‘rum bör vara större än de ordinära rummen, då där skola
anordnas hyllor för omförmälda handlingar. För närvarande erfordras
för bolagsakter 98 längdmeter hyllor med en hyllhöjd av 0.3 8 m.,
vilka hyllor äro placerade i arbetsrummen. I det för ändamålet avsedda
rummet med en golvyta av 8 x 5 V3 ms borde kunna rymmas omkring
160 längdmeter hyllor. Den årliga tillväxten av bolagsärenden torde
kunna, rymmas i omkring 10 längdmeter hyllor. De övriga för bolagsavdelningen
avsedda rummen äro av ordinär storlek.

Aven i denna våning har ett rum nr 72 ansetts böra reserveras
såsom mottagnings- eller väntrum för besökande.

Hela utrymmet i mittpartiet över bibliotekssalen, vilket är beräknat
skola entresoleras, skulle disponeras såsom bokförrådsrum. Ämbetsverkets
för allmänheten tillgängliga litteraturförråd upptager för närvarande
omkring 1,640 längdmeter hyllor. 1 de lokaler i våningarna
1 och 2 trappor, upp, som äro avsedda till bokförråd, synas böra kunna
anbringas omkring 4,120 längdmeter hyllor, varigenom, då bibliotekets

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

tillväxt kan beräknas till omkring 100 längdmeter hyllor årligen, behovet
av utrymme för biblioteket en avsevärd tid framåt bör vara tillgodosett.

Efter den nu föreslagna dispositionen åtérstår i våningen två trappor
upp fyra rum för framtida behov. Ett av dessa torde dock möjligen
omedelbart behöva tagas i anspråk för experiment eller förevisningar
av uppfinningar.

I bottenvåningen samt våningarna en och två trappor upp skulle
mittemot stora trappuppgången och hissen anordnas rum för vaktmästare.

Vindsvåningen är avsedd att i sin helhet användas såsom arkiv.
Till en början måste det bliva fullt tillräckligt att inreda mittpartiet
härför. Där torde kunna anbringas omkring 1,235 längdmeter hyllor
anordnade i fyra höj dfack. Å vinden i ämbetsverkets nuvarande lokal
finnes plats för omkring 370 längdmeter hyllor, varav omkring 280
hyllmeter tagits i bruk. Då därjämte arkivhandlingar upptagande. 64
hyllmeter finnas hos registratorn, är behovet av. utrymme för arkivet
nu omkring 345 hyllmeter. Kommer för framtiden en del avgjorda
ärenden att en tid förvaras å anmälningsavdelningarna, innan de överflyttas
till arkivet, minskas härigenom behovet av utrymme för detta. Det för
detsamma avsedda utrymmet bliver sålunda tillräckligt för en lång tid framåt.

I soubassementvåningen slutligen skulle inrymmas vaktmästarebostäder,
portvaktsbostad, buffetlokal, rum för kopiering av ritningar,
bokbinderi, rum för trycksaker, lagerrum för verkets publikationer samt
andra lagerrum, varjämte mittpartiet skulle användas till ångpannerum
och kolförråd för värmeledningen.

Tvenne vaktmästarebostäder, vardera om två rum och kök, samt en
portvaktsbostad likaledes om två rum och kök borde lämpligen inredas.
Å planritningen hava de förra utmärkts med A och B, den senare med C,
rummens storlek varierar emellan 3 1U x 5 Va m2 och 4 Va x 5 Va m2. Buffetlokalen,
å ritningen utmärkt med D, skulle utgöras av ett större rum
med ett mindre på vardera sidan samt serveringsrum och kök ävensom
ett rum för personalen. Rummet för kopiering av ritningar är betecknat
med E. Bokbinderiet, som huvudsakligen är avsett för lagningar samt
bindning av akter och dylikt, har betecknats med F samt rummet för

trycksaker med G. ...

Lagerlokal för verkets publikationer, med lokal för expedition och
distribuering av dem, skulle anordnas i den från huvudfasaden räknat
längst bort belägna delen av soubassementvåningen. Aktiebolaget P. A.
Norstedt & Söner, som för närvarande ombesörjer distribueringen av
verkets publikationer, har dem även i lager. För patentskrifterna, patentregistren
och samlingarna av anmälningar till aktiebolags- m. fl. register

20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

tagas_ omkring 770 längdmeter hyllor om 0.30 m:s djup och 0.40 m:s
höjd i anspråk och för registreringstidningen för varumärken 65 längdmeter
hyllor om 0.4 o m:s djup och 0.4 o m:s höjd eller alltså tillhopa
omkring 835 längdmeter hyllor. Den för publikationerna avsedda lagerlokalen
torde kunna beräknas rymma omkring 1,350 längdmeter hyllor,
då från lokalen avskilts ett lämpligt utrymme för expeditionen och
distribueringen.»

Kommittén har såsom sin åsikt uttalat, att ämbetsverkets lokalbehov
med nu omförmälda dispositioner av lokalerna jämte därvid gjorda
förändringar i den ursprungliga planen för deras användning, även vid
en eventuell ökning av tjänstepersonalen, för en avsevärd tid framåt
syntes böra vara väl tillgodosett.

Inom kommittén hade emellertid, utöver vad ovan omnämnts, ifrågasatts
vissa andra förändringar i det ursprungliga förslaget. .Sålunda
befarades, att rumshöjden av 3.30 m. i våningen en trappa upp, dit
sessionssalarna, besvärsavdelningens och generaldirektörens rum förlagts,
skulle komma att visa sig väl låg i förhållande till en del av rummens
storlek, varjämte uttalats farhagor för att bibliotekssalen, som finge sin
belysning från de på ömse sidor därom belägna ljusgårdarna, ej skulle
få tillräckligt ljus, och hade, för att avhjälpa detta, föreslagits, att
våningen en trappa upp måtte höjas med 0.3 o m., varigenom denna
våning komme att erhålla en takhöjd av 3.60 m. Därjämte borde
fönstren i bibliotekssalen höjas med 0.4 o m. ända upp dikt under
bjälklaget _å ömse sidor, vilket i förening med den med 0.3 o m. ökade
våningshöjden komme att utgöra en höjdökning upptill av fönstren med
0.7 0 m., varigenom skulle erhållas fullt betryggande belysning.

A de ursprungliga ritningarna hade i bottenvåningen samt i våningarna
en och två trappor upp toaletter för herrar och damer förlagts
mitt för stora trappuppgången och personhissen. Förutom att det
syntes vara lämpligare att dessa placerades mera avlägset från huvudentrén
samt herr- och damtoaletterna mera avskilda från varandra, ansågs
det önskvärt, att vaktmästarerummen placerades så nära ingången
och huvudtrappan som möjligt. En sådan omläggning, att ifrågavarande
utrymmen beräknades till vaktrum, vartill de genom sin belägenhet
synnerligen väl lämpade sig, samt herr- och damtoaletterna förlädes mera
åtskils från hvarandra och avsides i byggnaden, syntes därför lämplig.

Enligt kostnads!örslaget skulle samtliga innertrappor anläggas
med cementblocksteg. Då vestibuler och korridorer beräknats skola
beläggas med kalkstensplattor, syntes det för erhållande av ett gynnsamt
totalintryck och god enhetsverkan av vestibuler, korridorer och

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

trappor vara önskvärt, att samma material användes i trapporna, varför
förslaget ifrågasatts ändrat därhän, att i samtliga trappor, där
cementblocksteg beräknats, steg av kalksten skulle anläggas.

Vidare ansågos klädskåp inom väggtjockleken på ömse sidor om
varje dörr till arbetsrummen från korridorerna lämpligen böra anordnas.
Slutligen syntes verkets behov av hyllinredningar böra upptagas
i kostnadsförslaget. Sådana erfordrades nämligen i betydande omfattning
för bokförråd, magasinering av verkets publikationer samt för
arkivet. För bokförrådet syntes omkring 3,000 längdmeter hyllor hora
inredas vid inflyttningen i de därför avsedda lokalerna. Den för publikationerna
avsedda lokalen, som beräknades rymma omkring 1,350
läno-dmeter hyllor, syntes i sin helhet för sitt ändamål böra inredas vid
inflyttningen. För arkivets hyllbehov syntes verkets nuvarande förråd
av hyllor kunna användas.

På begäran av kommittén om överintendentsämbetets yttrande,
huruvida de ovan angivna tilläggen till och ändringarna av det uppgjorda
förslaget till nybyggnad för patent- _ och registreringsverket
vunne överintendentsämbetets gillande samt i vad mån därav föranleddes
ändringar i det ursprungliga kostnadsförslaget ävensom huruvida
med kostnadsförslaget i övrigt borde vidtagas någon jämkning, hade
överintendentsämbetet — under erinran att de till berörda förslag hö
rande ritningar vore att betrakta allenast såsom skissritningar och de
dem åtföljande kostnadsberäkningarna blott såsom approximativa —
meddelat, att de ifrågasatta ändrade toalettanordningarna m. m. torde
kunna, liksom andra tilläventyrs framdeles såsom önskvärda befunna
liknande förändrade dispositioner, utan ökad kostnad vid de slutliga
ritningarnas utarbetande eller arbetenas verkställande genomföras, och
har ämbetet vidare anfört, att ämbetet för sin del icke hade något att
erinra vare sig mot nyssnämnda begärda förändringar eller mot

att våningen en trappa upp höjdes med 0.3 0 m., vilket torde
orsaka en förhöjning i kostnaden av 15,000 kronor;

att fönstren i bibliotekssalen höjdes med 0.40 m. ända upp till
bjälklaget, vilken åtgärd betingade en kostnadsökning av 2,500 kronor,
att kalkstenssteg inlades i trapporna — vilket givetvis innebure
en förbättring — en anordning, som föranledde en ökad kostnad av

4,500 kronor; samt .

att klädskåp anordnades i arbetsrummen, vilken inredning pa kallade

en utgift av 16,000 kronor.

Likaledes hade ämbetet icke något att invända mot att det angivna
behovet av hyllor toges med i beräkningen vid bestämmandet av

22 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 177.

kostnaden för förevarande byggnads uppförande, och ansåge ämbetet
att för sagda behovs fyllande torde komma att åtgå en summa av 16 000
kronor.

Ovan omförmälda förändringar i och tillägg till det ursprungliga
förslaget, vilka kommittén för sin del även ansåge böra vidtagas, skulle
således enligt de av överintendentsämbetet gjorda beräkningarna föranleda
en ökning av kostnadsförslaget med 54,000 kronor, varigenom
totalkostnaden komme att belöpa sig till 1,036,000 kronor.

Kostnaderna skulle enligt det ursprungliga kostnadsförslaget med
däri sedermera gjorda förändringar fördela sig på följande sätt.

Fullständig stomme av armerad betong med bjälklag av håltegel,
varvid kontorslokalerna äro beräknade för en belastning av 400 kilogram^
per m- samt övriga lokaler för 800 kilogram per m2. I stommen ingår
även tak av armerad betong med plattor av enbart armerad betong.

Taktäckning ingår ej........................................................... kr.

Samtliga ytterväggar av dubbla 15 cm. håltegel
behandlade med puts ................................................ »

Samtliga innertrappor av kalkstenssteg............... j>

Stålslipning av samtliga bjälklag.......................... »

10 cm. tjockt stålslipat betonggolv i samtliga

källarlokaler direkt å 20 cm:s grusbädd ..................... »

Grundläggningen: bestående av betongpålar upp
till nuvarande markytan, därpå betongpelare och betongmurar
upp till 20 cm. under gatuhöjden, som är

19.7 5 cm. ovan slusströskeln mitt för byggnaden i
Valhallavägen, erforderlig förankring, asfaltisolering å
grundmurarnas överkant med 1 V2 om. tjock naturlig

asfalt samt återfyllning mellan grundmurarna ............ j>

Krysshamrad granitsockel 80 cm. hög under
byggna(iens yttermurar, granityttertrappsteg, granitbarriärer
vid huvudingången och granitportomfattning »

Mellanväggar av håltegel......................................... »

Invändig slätputs å väggar och tak även å

ytterväggarnas insidor ....................................................... »

Yttertakets täckning med 1" bräder, papp och

Transport kr.

235,000: —

45,000: —
11,000: —
20,000: —

6,500: —

214,586: —

30,272: —
35,250: —

23,617: —
621,225: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

Transport kr.

skiffer, hängrännor och stuprör ävensom nockbetäck ningar

och vinklar av koppar ....................................••••

Golv i korridorer och vestibuler av grå kalksten
jämte 15 cm. höga socklar av trä i desamma ... »

Linoleummattor i arbetsrum och bostäder, golvmassa
i toaletter och vindsvåningen .............................. »

15 å 20 cm. höga socklar i arbetsrum (av tra) »
Fönster av trä med spröjsar av trä, kopplade

bå®*är ^

Enkeldörrar i 15 cm. karm 1x2.1 i dagen......... ))

Kalkfärgning å väggar och tak............................. 5)

En personhiss och en bokhiss................................. })

Ytterportar och oförutsedda utgifter....^................. ®

Gas-, vatten-, avlopps- och värmeledningar ...... »

Elektriska ledningar...............................................• •• ^

Målningsarbeten ävensom inredningsarbeten för

sessionsrum etc......................•_......................;•••••;...........®

Klädskåp inom väggtjockleken på ömse sidor
om varje dörr till arbetsrummen från korridorerna .. »

Hy Utredningar................................................ ^

Planering av tomten i sin helhet och plantering ))

Ritningar och arbetsledning ................... »

Summa kr.

621,225: —
32,486: —

23,934: -

32,439: —
1,153: —

40,948: —
12,000: —
10,496: —
17,000: —
10,319: —
89,000: —
15,000: —

30,000: —

16,000: —
16,000: —
20,000: —
48,000: —

17)367)00^—

Slutligen erinrar kommittén, att i sistnämnda summa ej inginge
kostnader för anskaffande av inventarier, för vilka utgifters bestridande
även givetvis reservationerna till patent- och registreringsverket borde
anlitas, men funne kommittén det böra ankomma å patent- och registreringsverket
att i sinom tid hos Kungl. Maj:t göra framställning om
anvisande av de för detta ändamål erforderliga medlen, och, tillägger kommittén,
oaktat det vore tydligt, att ifrågavarande _ kostnader komme att
bliva ganska betydande, borde dock, sedan samtliga kostnader i anledning
av nybyggnaden blivit bestridda, a nämnda reservation komina
att finnas ett överskott, vilket kunde antagas icke skola understiga

800,000 kronor. . . ,

På grund av vad kommittén sålunda anfört har kommittén hemställt,
. ,

att deu Kungl. Maj:t och kronan tillhöriga tomten, kvarteret

Doktorn vid Valhallavägen mellan Artilleri- och Skeppargatorna inom

Patent- och
registreringsverket.

Byggnads sakkunniga.

Djurgårdskommissio
nen.

Kungl. Majt.s Nåd. Proposition Nr 177.

Hedvig Eleonora församling i Stockholm, måtte upplåtas till patent- och
registreringsverket för beredande av ämbetslokal åt nämnda ämbetsverk;

att å tomten måtte för omförmälda ändamål uppföras en byggnad
i huvudsaklig överensstämmelse med ifrågavarande, av arkitekten Ragnar
Ostberg uppgjorda, på sätt förut nämnts, sedermera jämkade förslag
enligt vilket kostnaden beräknats till 1,036,000 kronor;''

samt att byggnadskostnaderna måtte bestridas med dels behållningen
å köpeskillingen för den patent- och registreringsverket tillhöriga
fastigheten nr 6 i kvarteret Rännilen med adress nr 7 vid Birgerjarlsgatan
i Stockholm och dels reservationerna å anslaget till patent- och
registreringsverket.

Vid kommitténs underdåniga utlåtande har fogats ett från patentoch
registreringverket infordrat yttrande, däri ämbetsverket, som lämnats
tillfälle att taga del av kommitténs förslag, meddelar, att ämbetsverket
icke har något att däremot erinra.

Ärendet har därefter överlämnats till de inom finansdepartementet
tillkallade sakkunniga för utredning rörande användningen av statens
tomter och byggnader i Stockholm m. m. för avgivande av yttrande;
och hava de sakkunniga i underdånigt utlåtande den 27 mars 1913 till
svar härå meddelat, att de funne sig ej kunna för det dåvarande anvisa
för beredande av ämbetslokal åt patent- och registreringsverket någon
annan staten tillhörig bebyggd fastighet, samt att, såvitt av dem dittills
verkställda utredningar gåve vid handen, hinder ej tycktes möta att för
förevarande ändamål taga i bruk kvarteret Doktorn, som enligt de företedda
ritningarna syntes därtill lämpligt och även lämnade tillfälle till
eventuellt i framtiden erforderliga utvidgningar.

Beträffande den i samband med nybyggnadsärendet väckta frågan
om försäljning av den för närvarande av patent- och registreringsverket
disponerade, ämbetsverket tillhöriga fastigheten nr 6 i kvarteret Rännilen
hava de sakkunniga hemställt, att, då berörda byggnad vore utmärkt
välbelägen och lämplig att disponeras till lokal för ämbetsverk,
med den föreslagna försäljningen måtte få anstå, till dess utrönt blivit,
huruvida fastigheten efter patent- och registreringsverkets avflyttning
därifrån, skulle kunna användas för något annat statens ändamål.

Sedan Kungl. Maj:t härefter anbefallt djurgårdskommissionen att
avgiva, yttrande i ärendet, har kommissionen den 7 augusti 1914 inkommit
med sådant yttrande och därvid förklarat, att intet hinder förefunnes
att använda den av patentlagstiftningskommittén föreslagna

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

tomten till byggnadsplats för patent- och registreringsverket Kommissionen
bär vidare upplyst, att kvarteret omfattade cirka 5,22o kvadratmeter
och skulle vid försäljning — om priset sattes så lågt som
till 100 kronor per kvadratmeter eller 8.815 kronor per kvadrattot
hava tillfört lantförsvaret ett belopp av 522,500 kronor. 1 samband
härmed bär kommissionen framhållit, hurusom av patentlagstiftningskommitténs
i ärendet avgivna utlåtande av den 15 mars 1913 tramtringe,
att, sedan samtliga kostnader i anledning av nybyggnaden (aven
för anskaffande av inventarier) blivit bestridda, det å de sa kallade
reservationerna till patent- och registreringsverket förefunnes ett överskott,
vilket kunde antagas icke skola understiga 800,000 kronor. _ Och
har kommissionen föreslagit, att, i den händelse patent- och registreringsverket
skulle till lantförsvaret betala marken för nybyggnaden,
priset å kvarteret Doktorn måtte sättas till ett belopp av 500,000 kronor,
vartill medel funnes tillgängliga.

Härefter har patent- och registreringsverket efter remiss avgivit
förnyat utlåtande i ärendet den 20 januari 1915. .... j

Däri har patent- och registreringsverket till en början beträffande
sina nuvarande ämbetslokaler erinrat, att ämbetsverket numera disponerade
över — utom de i verkets eget hus nr 7 vid Birger Jarlsgatan
belägna lokalerna — tre våningar i angränsande hus. Ehuru härigenom
visserligen en lättnad vunnits i den förut rådande höggradiga trångboddheten
vore dock det av ämbetsverket nu disponerade utrymmet ingalunda1
tillräckligt ens''för det nuvarande behovet, varförutom lokalernas
belägenhet vållade en hel del olägenheter. För övrigt ville patent- och
registreringsverket kraftigt framhålla det betänkliga däri, att tyllandet
av ämbetsverkets lokalbehov vore beroende av möjligheten att i privata
hus förhyra lämpliga lokaler. Därest vid en eventuell försäljning av

den fastighet, vari förenämnda tre våningar vore belägna, eller eljest

hyresavtalen om desamma komme att upphöra, skulle, då andra för
ändamålet lämpliga lokaler med all säkerhet icke stode till buds, arbetets
inom ämbetsverket behöriga bedrivande omöjliggöras. Ett anskaffande
snarast möjligt av ny ämbetslokal åt patent- och registreringsverket
ansåge ämbetsverket därför vara av största behov påkallat.

Patent- och registreringsverket har vidare meddelat, att ämbetsverket
underkastat det av patentlagstiftningskommittén framlagda, av
arkitekten Ragnar Östberg uppgjorda och av överintendentsämbetet for
dess del godkända förslaget till nybyggnad för patent- och registreringsverket
förnyad granskning; och vore patent- och registrermgsBihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 155 höft. (Nr 177.) 4

Förnyat utlåtande
av
patent- och
registreringsverket.

Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition Nr 177.

verket efter denna granskning fortfarande av den bestämda uppfattningen,
att förslaget på ett praktiskt och ekonomiskt sätt tillgodosåge de fordringar,
som borde ställas på ämbetslokaler för patent- och registreringsverket.
Att nedbringa kostnaderna genom minskning av det antal
rum, som av ämbetsverket angivits såsom erforderliga och efter vilket
forslaget vore uppgjort, eller genom ändringar i den allmänna planläggningen
ansåge patent- och registreringsverket icke böra ske, då
därigenom syftet att erhålla en god och praktisk lösning av ämbetsverkets
lokalfråga skulle äventyras; och vad anginge de anordningar,
som avsetts för byggnadens och lokalernas utsmyckning, vore dessa
så obetydliga, att om någon inskränkning därutinnan icke syntes kunna
bliva tal. J

I fråga om rummens antal har patent- och registreringsverket
framhållit ett par omständigheter, som tillkommit efter det patentlao--stittningskommitten avgivit sitt betänkande, och härom anfört följande.

»Enligt kommitténs förslag äro fem rum avsedda för en av kommittén
. föreslagen . besvärsavdelning inom ämbetsverket. Då någon dylik
avdelning icke ingår i den beslutade omorganisationen, skulle dessa
rum icke bliva för berörda ändamål erforderliga. Ett av dessa rum
nämligen det, som avsetts för parter, torde ändock komma till användning,
då muntliga förhör med vederbörande skola även enligt den nu
antagna organisationen äga rum. För övrigt är frågan om inrättande
av en besvärsavdelning inom ämbetsverket icke slutgiltigt avgjord.
Vid föredragning inför Eders Kungl. Maj:t av ärendet angående omorganisation
av patent- och registreringsverket yttrade föredragande
departementschefen, att omförmälda fråga borde i samband med revisionen
av hithörande lagstiftning i dess helhet göras till föremål för
förnyad prövning. Beslutas då anordnandet av en besvärsavdelning
inom ämbetsverket, kunna ifrågavarande lokaler därför tagas i bruk;
men, även om beslutet kommer att gå i motsatt riktning, synes det
ämbetsverket ingalunda vara olämpligt att utöver de enligt förslaget för
framtida. behov reserverade elva rum hava jämväl nyss omförmälda
lokaler tillgängliga för samma ändamål.

Vidare^ har av kommerskollegiikommittén och departementalkommitterade
fråga väckts om aktiebolagsregistreringens överflyttande från
patent- och registreringsverket till kommerskollegium, vilken fråga ännu
icke är avgjord. Beslutas framdeles en dylik överflyttning, bleve de
tolv rum, som enligt förslaget disponerats för bolagsavdelningen, icke
behövliga för berörda ändamål. Om också det torde vara klokt, att
icke allt för få rum reserveras för mötande av blivande utvidgnings -

Kurujl. Maj:ta Nåd. Proposition Nr 177.

behov, synes det likväl patent- och registreringsverket näppeligen vara
lämpligt att i sådant syfte reservera ett så stort antal ruin, som skulle
bliva händelsen, därest bolagsavdelningen frånskildes patent- och registreringsverket,
för så vitt nämligen icke dessa rum kunde under tiden,
tills de bleve för ämbetsverket själv behövliga, utnyttjas på ett lör det
allmänna fördelaktigt sätt. Patent- och registreringsverket föreställer
sig emellertid, att så kan ske. Ej sällan torde nämligen svårigheter
yppa sig att åt kommittéer anskaffa erforderliga lokaler, vilka ofta maste
hyras i privata hus. Att de ifrågavarande rummen i patent- och registreringsverkets
nybyggnad skulle med fördel kunna tor detta ändamål
användas, intill dess de bleve för ämbetsverket själv behovliga,
synes patent- och registreringsverket tydligt. Vid sådant förhållande anser
patent- och registreringsverket icke heller nu omhandlade omständighet
böra föranleda någon rubbning i den enhetliga plan för byggnadsföretagets
utförande, som nu föreligger utarbetad.»

I fråga om den föreslagna tomten — kvarteret Doktorn. vid
Valhallavägen har patent- och registreringsverket upprepat sitt tillstyrkande
av förslaget jämväl i denna del och i detta sammanhang

vidare anfört följande. o .,

»Av remisshandlingarna framgår, att fråga uppstått, huruvida
ersättning borde av patent- och registreringsverket erläggas för ifrågavarande,
Kungl. Maj:t och kronan tillhöriga tomt. Då tomten, vilken
med föranledande av uttalande i riksdagens skrivelse den 18 m^j 1905
reserverats för att vara disponibel för behovet av byggnader for alfmänna
inrättningar, anvisades av överintendentsämbetet till patent- och
registreringsverkets nybyggnad, ifrågasattes icke någon betalning ör
densamma, och har patentlagstiftningskommittén förutsatt, att tomten
skulle kostnadsfritt upplåtas för ändamålet.» _

Sedan patent- och registreringsverket härefter erinrat om vad
djurgårdskommissionen i sitt ovan omförmälda utlåtande av den 7 augusti
1914 i denna fråga uttalat, har ämbetsverket vidare anfört:

»Icke heller Djurgårdskommissionen har således gjort någon hemställan
om skyldighet för patent- och registreringsverket att erlägga

betalning för tomten. .

Det synes patent- och registreringsverket, att den uppfattning, åt
vilken patentlagstiftningskommitténs förslag giver uttryck, eller att staten
ej bör fordra betalning för upplåtande av en staten tillhörig tomt till
ett statens ämbetsverk — låt vara att detta ämbetsverk bestrider utgifterna
för sin verksamhet med till ämbetsverket inflytande, inkomster —— har
mycket goda skäl för sig. Såsom en allmän princip torde för övrigt

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

gälla, att för avyttringen av tomter inom ett nyexploaterat område det
icke är utan betydelse, att offentliga institutioner bliva dit förlagda.

\ isserligen är det sant, att de för patent- ocli registreringsverket
tillgängliga medlen synas för närvarande tåla vid även den belastning
spm ett erläggande av köpeskilling för tomten skulle medföra. Reservationerna
till patent- och registreringsverket uppgingo vid innevarande års
(1915) början till 1,796,563 kronor 25 öre, vari inberäknats 300,000 kronor
till inlösen av en i ämbetsverkets fastighet nr 7 vid Birger Jarlsgatan
intecknad skuld å detta belopp. I de ekonomiska beräkningar, som
uppgjorts i samband med förslaget till nybyggnad för patent- och
registreringsverket, har nämnda fastighet upptagits till ett värde av

650.000 kronor eller, efter avdrag av den intecknade skulden, 350,000
kronor. Ämbetsverkets tillgångar vid innevarande års början utgjorde
alltså efter denna beräkning 2,146,563 kronor 25 öre. Beräknas kostnaden
för nybyggnaden och för inventariers anskaffande till i runt tal 1,300,000
kronor, skulle alltså, sådan ställningen nu är, ett överskott av cirka

800.000 kronor uppstå.

Patent- och registreringsverket vill emellertid framhålla, att reservationerna
äro även för framtiden erforderliga att tagas i anspråk för
fyllande av ämbetsverkets behov, särskilt då, såsom med all säkerhet
kommer att inträffa, ökning av arbetet inom ämbetsverket kräver ytterlikare
nybyggnad. Visserligen lärer behovet härav komma att dröja i
många år, men å andra sidan bör ihågkommas, att överskott å ämbetsverkets
verksamhet, åtminstone i den omfattning som hittills, icke äro
för framtiden att vänta. Uppstår brist, skola reservationerna anlitas för
dess täckande.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser patent- och registreringsverket
patentlagstiftningskommitténs förslag om kostnadsfri upplåtelse
av ifrågavarande tomt vara väl grundat.

Skulle emellertid patent- och registreringsverket anses böra erlägga
betalning för tomten, hemställer patent- och registreringsverket om
jämkning i det belopp, 500,000 kronor, som djurgårdskommissionen
för sådant fall föreslagit. Åven om detta pris må anses lågt för privata
spekulanter, är det patent- och registreringsverkets bestämda uppfattning,
att i föreliggande fall omständigheterna göra en reducering av det föreslagna
priset fullt berättigad. Patent- och registreringsverket vill i detta
hänseende åberopa dels de skäl, som förut anförts i fråga om ämbetsverkets
skyldighet över huvud taget att erlägga någon köpeskilling för
tomten och dels att marken å det område, varom här är fråga, i allmänhet
är av den beskaffenhet att densamma icke oväsentligt fördyrar grund -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

läggningskostnaderoa och att detta särskilt torde vara förhållandet med
den tomt, som anvisats åt patent- och registreringsverket.

Patent- och registreringsverket vill därför föreslå att, därest någon
köpeskilling för tomten skall erläggas, densamma bestämmes så, att staten
övertager den för patent- och registreringsverket lagfarna fasta egendomen
nr 6 i kvarteret Rännilen med adressnummer 7 vid Birger Jarlsgatan.
Denna fastighet inköptes år 1906 för patent- och registreringsverkets
räkning för 630,000 kronor; och finnes, på sätt förut antytts,
i densamma en för närvarande ouppsägbar intecknad skuld å 300,000
kronor, löpande med 4 Va procent ränta. Efter inköpet av fastigheten
har ämbetsverket nedlagt icke oväsentliga kostnader å densamma, exempelvis
för värmeledning 15,900 kronor och för wc- och tvättanordningar
4,800 kronor. Patentlagstiftningskommittén lät genom sakkunnig person,
intendenten Gustaf Petterson, verkställa värdering av nämnda fastighet;
och uppskattades därvid densammas värde till 700,000 kronor. Denna
värdering underställde kommittén sedermera prövning av överintendentsämbetet,
som i skrivelse den 13 mars 1913 såsom svar härå meddelade
att, om än skäl kunde anses föreligga för att saluvärdet av fastigheten
ifråga uppginge till det angivna beloppet av 700,000 kronor, ämbetet
dock hölle före, att, då med den blivande köpeskillingen för samma
fastighet skulle bestridas eu del av kostnaden för uppförande av nybyggnaden
för patent- och registreringsverket, det ville synas, ämbetet,
som om försiktigheten bjöde att vid framläggande av beräkningar angående
sättet för berörda kostnaders betäckande upptaga omhandlade
fastighetsvärde till allenast 650,000 kronor. Dessa utlåtanden anser
patent- och registreringsverket giva vid handen, att fastighetens verkliga
värde gott kan beräknas till 700,000 kronor.

Fastigheten, vilken innehåller, förutom tamburer, korridorer, vind
och källare, 48 rum, 1 kök och 5 butiklägenheter, är taxeringsvärderad
till 630,000 kronor, brandförsäkrad för all framtid i försäkringsaktiebolaget
Skandia för 350,000 kronor samt lämnar en årlig hyresavkastning av
36,950 kronor, därav 14,650 kronor utgör hyra för butiklägenheterna
och källare, samt 22,300 kronor det belopp, vartill den hyra, som skulle
av ämbetsverket erläggas för de av detsamma disponerade lokalerna,
genom nådigt brev den 21 juni 1907 fastställts.

Med patent- och registreringsverkets förslag angående köpeskillingens
belopp skulle detta, då Kungl. Maj:t och kronan givetvis skulle
övertaga betalningsansvaret för den i fastigheten intecknade skulden å

300,000 kronor, alltså utgöra 400,000 kronor.))

Förnyat utlåtande
av
byggnadssättkunniga.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 177.

Härefter har ärendet ånyo remitterats till de för utredning rörande
användning av statens toihter och byggnader i Stockholm m. m. tillkallade
sakkunniga, vilka den 11 mars 1915 avgivit förnyat utlåtande.
Till en början hava de sakkunniga erinrat, att de i sitt förra yttrande
i ärendet framhållit, att med den föreslagna försäljningen av patent- och
registreringsverkets nuvarande fastighet syntes böra anstå, till dess utrönt
blivit, huruvida densamma, efter verkets avflyttning därifrån, skulle
kunna användas för något annat statens ändamål. Det är i denna fråga,
de. sakkunniga ansett sig nu böra avgiva yttrande, och hava de anfört
följande.

_ »Beträffande byggnadens nuvarande inredning och plananordning
hänvisas till den redogörelse härför, som influtit i patentlagstiftningskommitténs
yttrande i ärendet den 15 mars 1913. Till egendomens beskrivning
lämnas dock ytterligare följande upplysningar.

Huset blev färdigbyggt år 1888.

Rummen i de av verket disponerade våningarna, d. v. s. alla utom
bottenvåningen, hava i allmänhet direkt ingång från korridorer eller
förstugor. De flesta av tjänsterummen äro reguljärt formade, men några
hava på grund av tomtens utseende erhållit en trekantig form, som gör
dessa rum ur trevnadssynpunkt mindre tilltalande. Alla tjänsterum vetta
ut mot gatorna (Birger Jarls- och Smålandsgatorna) och äro rikligt belysta
genom i regel ovanligt stora fönster.

I byggnaden är införd värmeledning, bekostad av verket för
15,900 kronor. Vattenklosetter och toaletter hava anordnats, och har
verket härför utgivit 4,800 kronor. Elektrisk belysning och personhiss
finnas, den senare genom verkets försorg ombyggd för 4,700 kronor.

®y§J?nadens fasader, försedda med en mängd gipsornament och
utsprång, äro putsade och påbättrades senast år 1912 för omkring 2,500
kronor. Huset måste anses för närvarande befinna sig i tämligen gott
stånd, men torde dock vid eventuell användning för annat ändamål behöva
underkastas ändrings- och förbättringsarbeten.

Otvivelaktigt måste man anse ifrågavarande byggnad i och för
sig med hänsyn till dess huvudsakliga inredning såsom lämplig att användas
till lokaler åt statsämbetsverk.

Vad läget beträffar är detta centralt och att betrakta såsom synnerligen
förmånligt vid en av stadens förnämsta gator med flera spårvägslinjer.
På grund emellertid av den särskilt i Birger Jarlsgatan
mycket starka trafiken och därav uppstående buller lärer egendomen
dock knappast lämpa sig för alla slag av institutioner. Exempelvis anse
vi densamma ur denna synpunkt olämplig för undervisningsanstalter.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

Då emellertid, om byggnaden skall användas för statsändamål,
densamma måste från patent- och registreringsverket övergå i statsverkets
ägo, hava vi beträffande den ekonomiska sidan av saken gjort
följande beräkning.»

De sakkunniga erinra härefter, att fastigheten år 1906 inköpts
av verket för 630,000 kronor samt år 1913 värderats av intendenten

G. Petterson till 700,000 och av överintendentsämbetet, på ovan angivna
skäl, till 650,000 kronor, samt anföra vidare.

»Denna värdering gjordes för två år sedan, och anse vi oss nu böra
räkna med saluvärdet 700,000 kronor. Senaste taxeringsvärdet är

630.000 kronor.

Bottenvåningen är uthyrd på följande sätt:

Aktiebolaget A. Wiklunds velociped- och maskinfabrik....

A. H. Normans pappersbandel.................................................

Aktiebolaget Nya Blå hand.......................................................

H. G. C. Anderssons modeaffär ...............................................

Aktiebolaget Claestorpsboden....................................................

E. Gillberg, källarlokaler.............................................................

Summa 14,650: —

För huset i övrigt, bestående av 46 rum om cirka 1,230 kvadratmeter
nyttig golvyta (häri ej inräknat tamburer, korridorer och vinden
samt ej heller en vaktmästarbostad om 2 rum och kök) beräknas hyran
till 22,300 kronor. Då härtill lägges värmekostnader, enligt uppgift
från verket uppgående till omkring 2,200 kronor för år, kan verket
alltså anses bo för en årlig kostnad av omkring 532 kronor per rum
och 20 kronor per kvadratmeter.

Skulle kronan köpa huset för det ifrågasatta försäljningspriset

700.000 kronor och använda det för annat ändamål, har man att beräkna
en utgift av cirka 30,000 kronor i reparationer och ändringar.
Det nedlagda kapitalet uppginge sålunda till 730,000 kronor. Då statsverket
härå torde böra beräkna 6 procent brutto, skulle huset sålunda
anses giva 43,800 kronor i årliga hyror, däri alltså värme medräknats.
Beräknas bottenvåningen i runt tal giva 15,000 kronor, skulle
på detta sätt en hyra av 28,800 kronor falla på den till ämbetslokaler
avsedda delen av huset. Detta gör en hyra per ämbetsrum av 626 kronor
och per kvadratmeter av 23A kronor med värme.

Åtskilliga ämbetsverk och institutioner fintias, som för närvarande
hyra lokaler och som enligt vårt förmenande böra komma i åtanke vid

6,000

1,300

1.300
1,600

3.300
1,150

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

fördelandet av disponibelt utrymme i kronans fastigheter. Av dessa
finnas även sådana, för vilka just nu ifrågavarande byggnad i och för
sig skulle väl lämpa sig. Då det emellertid gäller att för ändamålet
inköpa densamma, hava vi funnit oss böra jämföra hyresbeloppen med
de siffror, vartill vi beträffande patentverkets egendom nyss kommit.

Nedre justitierevisionen. Lokalernas storlek och inredning skulle
vara särdeles lämpliga.

Revisionen förhyr å Strömsborg 32 rum om 885 kvadratmeter
(jämte vaktmästarbostad) för 18,000 kronor, d. v. s. 562.5 kronor per
rum och 20.3 kronor per kvadratmeter, värme inberäknad.

Utom det att revisionen alltså för närvarande bor billigare, har
från dess sida beträffande patentverkshuset anmärkts, att detsamma är
väl avlägset från Högsta domstolen och Svea hovrätt eller i varje fall
i detta avseende sämre beläget än dess nuvarande lokaler, varjämte
läget av revisionen anses väl bullersamt.

Lotsstyrelsen förhyr för närvarande i huset nr 2 Kornhamnstorg
34 rum om 673 kvadratmeter golvyta för 11,500 kronor, motsvarande,
om värmekostnaden upptages till 40 kronor per rum, 378.2 kronor per
rum och 19.l kronor per kvadratmeter. Styrelsen betalar alltså en synnerligen
låg hyra, men lokalerna äro även särdeles dåliga.

Vattenfallsstyrelsen hyr i huset nr 45 Regeringsgatan 39 rum om
918 kvadratmeter för 17,500 kronor, vilket gör 448.7 kronor per rum
och 19 kronor per kvadratmeter, värme inberäknad.

Utom styrelsens nuvarande billigare hyra har man även att taga
hänsyn därtill, att styrelsens framtida lokalbehov för närvarande låter
sig svårligen beräknas.

Kontrollstyrelsen hyr i huset nr 5 B Norra Blasieholmshamnen 9
rum om 208 kvadratmeter för 3,800 kronor, vilket gör, med tillägg av
40 kronor per rum för värme, 462.2 kronor per rum och 20 kronor per
kvadratmeter.

Lär overksöverstyr elsen förhyr i huset nr 18 Barnhusgatan 11 rum
om 252 kvadratmeter för 5,500 kronor, vilket gör 500 kronor per rum
och 21.8 kronor per kvadratmeter, utan värme.

Folkskolöverstyrelsen hyr likaledes i nr 18 Barnhusgatan 10 rum
om 230 kvadratmeter för 4,200 kronor, vilket gör 420 kronor per rum
och 18.2 kronor per kvadratmeter, utan värme.

Dessa båda styrelser hyra alltså tillsammans 21 rum om 482
kvadratmeter för 9,700 kronor, utgörande 501.9 kronor per rum och

21.8 kronor per kvadratmeter, inberäknat värme efter 40 kronor per rum.

Försäkring sinspektionen hyr i huset nr 15 Strandvägen 7 rum om

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

180 kvadratmeter för 3,500 kronor utan värme, vilket gör, om man
tillägger 40 kronor per rum i värmekostnad, 540 kronor per rum och
21 kronor per kvadratmeter.

Som synes, skulle efter den beräkningsgrund vi använt, det ställa
sig avsevärt mycket dyrare att för det ifrågasatta priset, 700,000 kronor -f 30,

000 kronor i reparationer, inköpa fastigheten och ditflytta något eller
några av nu nämnda verk än att låta dem kvarbo i de av dem nu

förhyrda lokalerna. .

Till jämförelse vilja vi ytterligare meddela, att vi haft anledning
utröna, att en nybyggnad för statsämbetsverk på annan centralt belägen
plats _ ävenledes med god möjlighet för uthyrning av eu del av
byggnaden till affärslokaler — skulle kunna uppföras för ett pris, inberäknat
tomtens, motsvarande i hyra med värme cirka 20 kronor per
kvadratmeter och 400 kronor per rum av i genomsnitt 20 kvadratmeter
nyttig golvyta.

Ehuru det synes oss vara ett önskemål, att statens verk och
institutioner må kunna i största möjliga utsträckning hysas i staten tillhöriga
lokaler, och ifrågavarande byggnad, såsom ovan^ sagts,. skulle
lämpa sig till upplåtande för åtskilliga statsinstitutioner, finna vi emellertid,
på grund av resultatet av den gjorda ekonomiska beräkningen,
oss icke kunna förorda, att staten till angivet pris övertager fastigheten
i fråga.»

Slutligen har förnyat yttrande i ärendet infordrats från överintendentsämbetet,
som i utlåtande den 4 innevarande april i huvudsak anfört

följande. ,

»Den för ifrågavarande byggnadsföretag år 1911 beräknade kostnad
utgjorde 982,000 kronor, en kostnad, som vid därav inom ämbetet år
1912 verkställd granskning befanns fullt riktig. Att under nuvarande
tidsomständigheter uppförandet av samma byggnad kommer att draga
väsentligt högre omkostnader är ju alldeles givet. Med ledning av de
erfarenheter, ämbetet vunnit genom i slutet av nästlidne år utlysta
entreprenader och av under detta år inhämtade kostnadsuppgifter anser
ämbetet, att den omhandlade byggnadens uppförande numera bör beräknas
draga en kostnad av 25 kronor per kubikmeter, till vilken
kostnad emellertid måste läggas en summa för den synnerligen arbetskrävande
undergrund, som är på byggnadsplatsen oundgängligen erforderlig,
vilken summa, med hänsyn till vad ämbetet bär sig bekant
beträffande i kvarteret Doktorn rådande förhållanden, måste beräknas
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 155 höft. (Nr 177.) 5

överinten dentsämbetet.

Departements•
chefen.

34 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

till 175,000 kronor. Approximativa kostnaden för verkställandet av förevarande
nybyggnad torde alltså, såvitt ämbetet kan finna, för närvarande
utgöra

för 38,700 kubikmeters byggnad å 25 kronor per ''

kubikmeter.................................................................. kronor 967,500: —

såsom tillägg för undergrund ...................................... » 175,000:_

eller tillhopa kronor 1,142,000:—.»

Det torde böra uppmärksammas, att till sistnämnda summa kommer
kostnaden å 54,000 kronor för de av patentlagstiftningskommittén förordade
förändringarna i byggnadsförslaget, vadan den sammanlagda
byggnadskostnad en skulle utgöra 1,196,000 kronor eller i runt tal

1,200,000 kronor. Härtill komma ytterligare kostnader för inventarier
med omkring 265,000 kronor.

Av den i ärendet förebragta utredningen anser jag framgå, att det
är av synnerlig betydelse för patent- och registreringsverket att utan
dröjsmål erhålla utvidgade ämbetslokaler. Jag vill i detta hänseende
särskilt framhålla den omständigheten, att arbetet i ämbetsverket är av
sådan beskaffenhet, att detsamma måste i övervägande grad utföras å
ämbetsrummet; och vad särskilt angår den betydelsefulla och krävande
granskningen av patentansökningar, är ostördhet i arbetet av största
vikt. Det är därför angeläget, att ensamrum i stor utsträckning tillhandahallas
tjänstemännen. Att även i andra hänseenden det nuvarande utrymmet
för ämbetsverket är otillräckligt, har av kommittén påvisats.
Anser jag således behovet av utvidgade ämbetslokaler för patent- och
registreringsverket vara till fullo styrkt, finner jag utredningen lika
tydligt giva vid handen, att detta behov icke kan fyllas genom utnyttjande
av ämbetsverkets nuvarande fastighet. För målets vinnande
måste alltså för ämbetsverkets räkning antingen anskaffas en annan
redan bebyggd fastighet eller ock en nybyggnad ske.

\ ad det förra alternativet angår lärer detsamma näppeligen kunna
med fördel anlitas. Det bör ihågkommas, att det i vissa hänseenden
måste ställas alldeles särskilda fordringar å de lokaler, som skola lämpa
sig för patent- och registreringsverket. Jag vill därvid först erinra om
ämbetsverkets stora bibliotek, vilket kräver ej blott stora utrymmen
utan även särskilda anordningar för att detsamma skall kunna såväl
systematiskt ordnas som ock på det mest praktiska sätt tillhandahållas
de talrika besökandena. Jag vill även erinra därom, att magasinering

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

och distribuering av ämbetsverkets publikationer, vilka bestyr för närvarande
ombesörjas av aktiebolaget P. A. Norstedt och Sönei, enligt
förslaget avsetts'' att övertagas av ämbetsverket självt och att även för
detta ändamål stora utrymmen äro behövliga. Förglömmas far icke
heller, att ämbetsverkets utveckling, vilken under senare tiden vant
mycket stor, otvivelaktigt kommer att fortgå i framtiden. Det måste
därför vara av klok omtanke påkallat att vid val av fastighet tillse, att
densamma i tillfyllestgörande mån lämnar möjligheter till framtida utvidgningar.
Av ''de utlåtanden, som de sakkunniga för utredning rörande
använcfningen av statens tomter och byggnader i Stockholm in. in.
avgivit, framgår att någon staten tillhörig, bebyggd fastighet, som skulle
vara för ändamålet lämplig, icke finnes. .

Utsikten att kunna förvärva någon enskild tillhörig fastighet, vilken
även efter eventuella ändringsarbeten skulle ens fylla ämbetsverkets
omedelbara lokalbehov, torde vara skäligen ringa. Endast det erforderliga
antalet rum — över ett hundratal — lärer berättiga till ett dylikt
antagande; vartill kommer de särskilda fordringar, vilka, på sätt nyss
nämnts, måste ställas på lokalerna, Skall man så dessutom taga hänsyn
till utvidgningsmöjligheter — något som jag anser man nödvändigtvis
bör gorå — torde anlitandet av den nu omhandlade utvägen
vara uteslutet.

Det återstår alltså endast det andra av ovannämnda bada alternativ
eller att uppföra en helt ny byggnad för patent- och registreringsverkets
räkning. En sådan lösning av frågan anser jag även vara den enda
rationella. Därigenom kan på ett på samma gång systematiskt som
ekonomiskt sätt sörjas för, att ämbetsverkets lokalbehov bliva icke blott
för tillfället utan för en lång framtid på ett fullt tillfredsställande satt
tillgodosedda. Ett oeftergivligt villkor härför är, att den tomt, som
skall användas för ändamålet, är så stor, att densamma i tillfyllestgörande
män möjliggör uppförande å densamma av de tillbyggnader, vilka i
framtiden bliva erforderliga för mötande av ämbetsverkets ökade behov
av lokalutrymme. Att icke nu taga hänsyn härtill skulle, på.sätt jag
redan förut antytt, enligt min mening vara ett ekonomiskt missgrepp.
Den tomt, kvarteret Doktorn vid Yalhallavägen, vilken av så väl överintendentsämbetet
som kommittén föreslagits för ifrågavarande ändamål,
fyller synnerligen väl de nämnda fordringarna. Jämväl de förutnämnda
sakkunniga hava vitsordat tomtens lämplighet ur byggnadssynpunkt för
det ifrågavarande ändamålet.

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

Vad som mot den föreslagna tomten skulle kunna invändas ock
varpå jämväl kommittén käft sin uppmärksamhet riktad, vore tomtens
mindre centrala belägenhet. Genom de av de sakkunniga avgivna
utlatandena torde vara till fullo adagalagt, att någon för ändamålet
lämplig, staten tillhörig tomt i stadens mera centrala delar icke finnes.
Att förvärva sålunda belägna, i enskild ägo befintliga fastigheter för
att därå uppföra en nj^byggliad åt patent- och registreringsverket
torde redan ur kostnadssynpunkt vara uteslutet. Vid sådana förhållanden
lärer hänsyn icke kunna tagas till förut nämnda invändning.
Jag anser för övrigt invändningen icke vara av sådan beskaffenhet, att
densamma bör tillmätas allt för stor betydelse. I fråga om de olägenheter,
tomtens belägenhet skulle medföra lör dem, som i tjänsteärenden
besökte ämbetsverket, kan jag inskränka mig till att åberopa vad
kommittén i sådant hänseende huvudsakligen anfört eller att redan
nu goda spårvägsförbindelser finnas till platsen, att staden inom den
närmaste framtiden torde komma att allt mera utvecklas åt ifrågavarande
håll samt att förbindelsen mellan allmänheten och patent- och registreringsverket,
som har sin kundkrets icke blott i Stockholm utan över
hela riket, i stor utsträckning förmedlas genom posten. Att en mera
centralt belägen tomt vore att föredraga, under förutsättning nämligen
att densamma även i övrigt vore för ändamålet fullt lämplig, kan ju
icke förnekas. I)å emellertid någon sådan tomt icke finnes att tillgå
och icke heller lärer kunna utan oskäliga kostnader förvärvas, och då
kravet på tomtens ändamålsenlighet ur byggnadssynpunkt enligt min
mening måste vara avgörande, anser jag tomtfrågan böra lösas i enlighet
med kommitténs och överintendentsämbetets i sådant hänseende framställda,
av de sakkunniga utan anmärkning lämnade förslag.

Vad angår själva förslaget till byggnad finner jag icke anledning
att göra någon erinran däremot. Det innehåller enligt min mening en
väl genomtänkt plan för tillgodoseende av patent- och registreringsverkets
lokalbehov; och synes mig vid uppgörandet av förslaget hava
iakttagits all den sparsamhet och enkelhet, som utan åsidosättande av
praktiska synpunkter och verkliga behov kan genomföras. Det föreslagna
sättet att avägabringa erforderliga tillbvggnader för framtiden
synes mig även välbetänkt, då därigenom något avbräck i arbetet inom
ämbetsverket under byggnadstiden icke behöver ske.

Enligt förslaget till nybyggnad skulle elva rum från början icke
disponeras. Dock torde ett av dem såsom kommittén uttalat möjligen
edelbart behöva ta^as i anspråk lör experiment eller förevisningar

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

av uppfinningar. Patent- ocli registreringsverket liar i sitt senare utlåtande
framhållit, att — utöver nu nämnda rum — ett för närvarande
icke exakt beräknelig! antal rum kunde komma att bliva obehövliga
eller icke från början erforderliga för de ändamål, för vilka de avsetts.
På de av ämbetsverket angivna skäl anser jag, att på grund härav icke
bör föranledas ändring i den uppgjorda byggnadsplanen. Jag vill därvid
särskilt vitsorda riktigheten av vad patent- och registreringsverket anfört
därom, att disponibla rum böra kunna med fördel upplåtas åt kommittéer.
Med den begränsade tillgång på lokaler, över vilken statsverket för närvarande
förfogar i Stockholm, är det i ganska stor utsträckning nödvändigt
att för olika utredningsändamål förhyra lokaler i enskilda byggnader.

I den mån patent- och registreringsverket komme att tills vidare icke
behöva disponera vissa delar av nybyggnaden, torde man sålunda kunna
räkna med, att desamma dock skulle kunna på ett för statsverket tillfredsställande
sätt utnyttjas.

Då jag nu övergår till att yttra mig om sättet för bestridande av
de med nybyggnadsföretaget förenade utgifter, skall jag först tillåta
mi o- att i korthet erinra om motiverna till införandet i 1912 års riksstat
av reservationerna å anslaget till patent- och registreringsverket, i
den mån berörda motiver kunna vara av intresse i detta sammanhang.

Inkomsterna av patent- och registreringsverket hade dittills ingått
till en under statskontorets förvaltning ställd fond, benämnd patent- och
varumärkes- samt registre ringsavgifters fond, från vilken utgifterna för
verket bestredos. De av chefen för finansdepartementet jämlikt nådigt
bemyndigande tillkallade sakkunniga för uppgörande av förslag till
förändrad uppställning av riksstaten hade såsom ett led i genomförandet
av det av dem uppställda syftet att fullständiga riksstaten med de
grenar av statsverksamheten, som där saknades, 1 öreslagit, att anslagen
till patent- och registreringsverket måtte upptagas på riksstaten
bland statsverkets utgifter under sjunde huvudtiteln samt att patentoch
varumärkesavgifterna samt registreringsavgifterna måtte uppföras
såsom tillgång bland statsverkets inkomster. Eventuella överskott skulle
i överensstämmelse med detta förslag icke läggas till någon fond, den
dåvarande fonden borde upphöra och dess behållning — med undantag
för verkets fasta egendom — överföras till fonden för reserverade medel.

I avgivet utlåtande anmärkte statskontoret härtill, bland annat,
att den verksamhetsgren, som handhaves av patent- och registreringsverket,
vore avsedd att bestridas av avgifter, som skola erläggas av
dem, för vilka verksamheten utövas, och dessa avgifter borde icke

38 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

utgå med högre belopp än som vore nödigt för verksamhetens uppehållande
utan särskilda tillskott av statsverket. Detta syntes statskontoret
betinga, att dessa avgifter och utgifter upptoges i riksstaten och
redovisades i rikshuvudboken på ett sådant sätt, att berörda förhållande
komme att mera direkt framträda än vad fallet bleve, om de sakkunnigas
förslag oförändrat antoges. Statskontoret, som delade de sistnämnda sakkunnigas
mening, att patent- och registreringsverket borde till såväl
inkomster som utgifter upptagas i riksstaten, hemställde, att detta
måtte ske i närmaste överensstämmelse med vad fallet då vore med utgifterna
för lots- och fyrinrättningen och dess uppbörd av fyr- och båkmedel.
Och statskontoret erinrade, att dessa medel upptogos å riksstatens
inkomstsida med det belopp, vartill de beräknades inflyta, att å
utgiftssidan uppfördes ett reservationsanslag till lots- och fyrinrättningen
med samma belopp, samt att, därest inkomsttiteln lämnade överskott,
detta tillgodofördes utgiftsanslaget, vars reservationer därigenom ökades
och stodo till förfogande. Om däremot, anförde statskontoret''vidare,
under eu följd av år utgifterna komme att överskrida inkomsterna och
reservationerna därigenom minskades, bleve detta fullt synligt i riksstatsredovisningen,
och tiden vore da inne att fatta beslut om höjning
av de avgifter, vilka vore avsedda att uppehålla verkets drift, Statskontoret
framhöll slutligen, att de betänkligheter, som kunde resas mot
de sakkunnigas förslag på den grund att dylika avgifter icke borde få
disponeras för andra statsutgifter än dem, för vilka de vore speciellt
upptagna, bortfölle, därest ifrågavarande verksamhetsgren infördes i
riksstaten på sådant sätt som statskontoret sålunda föreslagit.

Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 30 december 1910 av
förslag till ny uppställning av riksstaten förklarade chefen för finansdepartementet
sin anslutning till den uppfattningen, att patent- och registreringsverket
till såväl inkomst som utgift borde beredas plats i riksstaten.

Beträffande sättet för omläggningens genomförande uppställde
departementschefen den principen, att, då enskilda personer fått sig
ålagt att bidraga till en viss bestämd statsverksamhet, de i följd härav
härflytande avgifterna icke finge användas till jämväl andra statsändamål
än dem, till vilka de blivit såsom bidrag lämnade. Departementschefen
kunde icke biträda de i frågan om riksstatens uppställning tillkallade sakkunnigas
förslag, i vad det kom i strid med den sålunda angivna grundsatsen.
Däremot ansåg departementschefen vad statskontoret anfört vara
av beskaffenhet att böra läggas till grund för frågans lösning på ett för

Kungl. Mnj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

de enskilda intressena betryggande och jämväl lör statsverksamheten på
ifrågavarande område för framtiden tillfredsställande sätt. Man finge nämligen
icke förbise, att många av de utgifter, som betingades av ifrågavarande
verksamhet, kunde fördela sig synnerligen ojämt på olika år.
Grundtanken, som borde följas, avfattade departementschefen sålunda: »Så
länge det är fastslaget, att de som använda sig av statens patent- och
registreringsverksamliet, skola genom avgifter bestrida kostnaderna för
denna verksamhet, är det också riktigt att man ordnar så, att oförutsedda
eller icke regelbundet återkommande utgifter för verksamheten
kunna utgå från samma avgifter.» Såsom exempel framhöll departementschefen,
att frågan om anskaffande av utvidgade lokaler för patentverket
icke syntes kunna länge undanskjutas, och tilläde, att, därest
sistnämnda sakkunnigas förslag vunne avseende, man i sådant fall skulle
vara nödsakad att betunga budgeten med utgifterna för nybyggnad.

Det sätt, på vilket patent- och registreringsverkets inkomster och
utgifter infördes på riksstaten och de motiver härför, om vilka jag nu
erinrat, synas mig vara ägnade att visa, huru angeläget det ansetts vara,
att verket alltjämt bibehölles såsom en självständig ekonomisk enhet.
I sådant hänseende hade man vid frågans behandling år 1910 anledning
att särskilt betona vikten av, att verkets medel icke komme till användning
för främmande syften, men det är givetvis ej mindre viktigt att fasthålla
vid själva den grundläggande principen, nämligen att omkostnanaderna
för patent- och registreringsverket skola bestridas genom dess
egna inkomster. Med hänsyn härtill hava ju också de olika avgiftei

beräknats, som verket äger uppbära.

I nu föreliggande fall stå av patent- och registreringsverkets tillgångar
till förfogande dels värdet av ämbetsverket tillhöriga fastigheten
nr 6 i kvarteret Rännilen, vilken fastighet inköpts för överskott å verkets
inkomster, dels reservationerna. .

Att kostnaderna för nybyggnaden — ävensom sedermera för inredningen
— böra bestridas av nämnda tillgångar, har under frågans
utredning från början ansetts självfallet. Icke så beträffande kostnaden
för tomten. Sedan djurgårdskommissionen efter remiss föreslagit, att,
därest patent- och registreringsverket skulle betala tomten, priset måtte
sättas till 500,000 kronor, har patent- och registreringsverket i sitt senare
utlåtande på sätt ovan återgivits behandlat frågan, huruvida jämväl
kostnaden för tomten borde bestridas ur reservationerna. Vad ämbetsverket
därvid uttalat om nödvändigheten att taga hänsyn till de krav,
som i framtiden komma att ställas på reservationerna, finner jag vara

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

värt beaktande. \ icl tillämpningen av principen om kostnadernas bestridande
ur patent- och registreringsverkets egna medel bör man nämligen
givetvis icke sa hårt anlita dessa, att ämbetsverket blir urståndsatt
att tillgodose den närmaste framtidens beräkneliga extraordinära utgiftskrav.

Reservationerna å anslaget till patent- och registreringsverket uppgång0
vid 1916 års början till i avrundat tal 1,785,000 kronor. Försäljningsvärdet
å lastiglieten nr 6 i kvarteret Rännilen har ämbetsverket i
sitt senare utlåtande ävensom byggnadssakkunniga ansett kunna beräknas
till 700,000 kronor eller, med avdrag av den intecknade skulden,
till 400,000 kronor. Till förfogande skulle sålunda stå 2,185,000 kronor.
Sedan de till 1,465,000 kronor upptagna kostnaderna för nybyggnaden
och inventarier bestritts, skulle sålunda återstå 720,000 ‘kronor och,
imder förutsättning att tomtkostnaden med det av djurgårdskommissionen
föreslagna beloppet, 500,000 kronor, bestredes ur reservationerna, 220,000
kronor. Enligt min mening bör sistnämnda belopp vara fullt tillräckligt
att täcka de utgifter av extraordinär natur, som kunna väntas bliva påkallade
under den närmaste framtiden, och den försiktighet, som patentoch
registreringsverket med fullt fog anbefaller, lär sålunda icke trädas
för nära om även tomten bekostas av reservationernas medel. Åven
om man icke räknar med någon ökning i reservationerna genom framtida
överskott, finner jag sålunda icke ett sådant fall föreligga, att jagkan
ifrågasätta ett frångående av den en gång uppställda grundsatsen
för utgifternas bestridande.

För tomtkostnadens bestridande på sätt jag nu angivit talar även
den viktiga omständigheten, att riksdagen år 1905 (riksdagens skrivelse
nr 159) beslutat, att det område av norra Djurgården, som ifrågavarande
tomt tillhör, skall försäljas och att de av försäljningen inflytande medlen
skola, med avdrag för vissa ersättningar m. m., användas till förvärvande
av mark till övningsfält för armén tillhörande trupper och för
bestridande av därmed sammanhängande utgifter och i övrigt tilläggas
lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål. Enligt
vad jag inhämtat av chefen för lantförsvarsdepartementet, med vilken
jag rådfört mig vid beredningen av denna punkt i föreliggande ärende,
är lantförsvaret i stort behov för de uppgivna ändamålen av de medel,
som försäljningen av ifrågavarande markområden beräknats inbringa.
För ett förslag till riksdagen att med frånträdande av dess år 1905
fattade ovannämnda beslut upplåta ifrågavarande tomt kostnadsfritt för
patent- och registreringsverkets nybyggnad skulle sålunda fordras synnerligen
starka skäl, vilka här uppenbarligen icke föreligga.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

Patent- och registreringsverket har i sitt senare utlåtande hemställt,
att, därest iimbetsverket skulle anses böra erlägga betalning lör tomten,
priset å densamma måtte nedsättas till 400,000 kronor samt att köpeskillingen
måtte lä erläggas på sådant sätt, att statsverket för sistnämnda
summa övertoge egendomen nr 6 i kvarteret Rännilen, beträffande
först priset för tomten anser jag mig, efter samråd med chef en
för lantförsvarsdepartementet och av de skäl, som ovan utvecklats draga
om de ifrågavarande medlens behövlighet för det ändamål, vartill de
disponerats, icke kunna ifrågasätta någon jämkning i det föreslagna
beloppet, som icke torde kunna anses vara högt beräknat. Vidkommande
slutligen förslaget, att statsverket skulle övertaga patent- och registreringsverkets
fastighet vill jag, under hänvisning till vad de byggnadssakkunniga
enligt vad ovan återgivits i sitt senare utlåtande härom
anfört, framhålla, att frågan härom icke torde behöva i detta sammanhang
avgöras. Innan försäljning av ifrågavarande fastighet i en framtid
äo-er rum, bör emellertid slutligen prövas, huruvida staten bör tiliösa
sig densamma; och jag torde därför få förbehålla nng att efter ytterligare
beredning framdeles för Eders Kungl. Maj:t anmäla detta särskilda

ärende. , „ .. , .. „

Det torde slutligen tillåtas mig framhålla, att, aven om har ifrågavarande
byggnadsföretags igångsättande under nuvarande dyra tider kommer
att, såsom de gjorda beräkningarna utvisa, något öka kostnaderna för
statsverket, det dock synes vara angeläget, att arbetet nu företages icke
blott med hänsyn till patent- och registreringsverkets behov av förbättrade
lokaler utan jämväl för att bereda ökat arbetstillfälle inom
bvggnadsfacket, där knapphet på arbete nu torde vara rådande.

På grund av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Eders

Kungl. Makt måtte föreslå riksdagen medgiva,

att det Kungl. Maj:t och kronan tillhöriga kvarteret Doktorn vid
Valhallavägen mellan Artilleri- och Skeppargatorna inom Hedvig Eleonora
församling i Stockholm må för ett pris av 500,000 kronor överlatas a
patent- och registreringsverket för uppförande dåra av äm betslokal åt
samma ämbetsverk;

att i nämnda kvarter må för en kostnad av 1,200,000 kronor för
berörda ändamål uppföras ep byggnad i huvudsaklig överensstämmelse
med av arkitekten Ragnar Östberg uppgjort förslag;^

samt att för gäldande av omförmälda kostnader a tillhopa 1,700,000
kronor må tagas i anspråk reservationerna å anslaget till upprätthållande
av patent- och registreringsverkets verksamhet.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 155 käft. (Nr 177.) 6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall
och förordnade, att proposition i ärendet av den lydelse,
bilaga — — vid detta protokoll utvisar, skulle avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet:
G. Hultman.

Bil. 1-6

Ritningar

till

patent- och registreringsverkets föreslagna nybyggnad
vid Valhallavägen i Stockholm

• AI2TiLLE£!<3ÄTÄN •

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

Bil. 1.

‘VÄLHALlAVÄéCn •

T^uTem

®-UT&yö6-

2^AmM.

seasuTbrn

Torn*

^wä5HÖ&5K°LftnS

r r f° ■ förlag.

5!4AU:iniinn

Situationsplan, utvisande nybyggnaden (helt svart) samt beräknade
framtida tillbyggnader i fyra särskilda byggnadsperioder.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

Bil. 2.

a □

□ a

p □

n_d

i_a

•punÄr-5ou&A5xnmT vÅhtriGLn •

-£-£—^_?_¥_¥_7°

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 177.

BIL 3.

PLAh-Ar&OTTEMVArilMGLM''

P, ii	f , ,1	3 ''1	? *\	I° T y_f£5!3	p 60METER
bM	KM		I l	I I 1 1 1 1	*

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

Bil. 4.

''a*AmkininöAfmnmcrn

□ □

OTWtftn störa sfxions/mn

CMCDATPELninGEn

4-%-

•PLAn-AF-VÅniTIGEriT-TR-UPP ep_ -

^-?-

apnETt^

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

Bil. 5.

□ o

stam

□ Q

_tOA&JAfmnnan PLAri-AT-VAniMGEM-S-TR-UPP -

p, rf , ,<1	? ''? *1	p Jl	p Y i	P3	°_£1	2Pj	pnaiR
1'' 1 ['' 1 1	1-f-i	1-1	i t i	l	1 1

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 155 höft. (Nr 177.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 177.

Bil. 6.

I I B

B I B I I

fl fl fl fl

Fasad mot Valhallavägen.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.