Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

Nr 171.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen om ändrad
lydelse av 18 § 1, 2, 8, 9, 31, 44 och 52 punkterna
i lagen om val till riksdagen; given Stockholms slott
den 17 mars 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
justitiedepartementsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed
föreslå riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om ändrad lydelse av 18 § 1, 2, 8, 9, 31, 44 och 52 punkterna i lagen om

val till riksdagen.

Härigenom förordnas, att 18 § 1, 2, 8, 9, 31, 44 och 52 punkterna
i lagen om val till riksdagen skola erhålla följande ändrade lydelse:

1. Stockholms stads första valkrets, innefattande Nikolai, Kungsholms,
Bromma, Maria, Katarina och Brännkyrka territoriella församlingar;

2. Stockholms stads andra valkrets, innefattande Klara, Jakobs,
Johannes, Adolf Fredriks, Gustav Vasa, Mattei, Engelbrekts, Hedvig
Eleonora och Oskars territoriella församlingar;

8. Östergötlands läns norra valkrets, innefattande Aska, Finspånga
läns, Björkekinds, Östkinds, Lösings och Bråbo härad, Memmings härad
utom Borgs kommun, Hammarkinds och Skärkinds härad samt städerna
Motala och Söderköping;

9. Norrköpings och Linköpings valkrets, innefattande Norrköpings
stad med Borgs kommun samt Linköpings stad;

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 149 käft. (Nr 171.)

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 171.

31. Ålvsborgs läns mellersta valkrets, innefattande Flundre, Vane,
Bjärke, Vätle, Ale, Kullings och Gäsene härad samt städerna Vänersborg,
Alingsås och Trollhättan;

44. Kopparbergs läns norra valkrets, innefattande Leksands och
Gagnefs, Rättviks, Mora, Orsa, Älvdals samt Sårna och Idre tingslag;

52. Jämtlands läns norra valkrets, innefattande Undersåkers och
Offerdals, Sunne, Ovikens och Hallens, Lits och Rödöns samt Hammerdals
tingslag.

Denna lag träder i kraft beträffande 1, 2, 8, 9, 31 och 44 punkterna
av förevarande paragraf dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad
uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling, men beträffande
52 punkten den 25 augusti 1916.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

GUSTAF.

Berndt Hasselrot.

Kungl. Maj:t8 Nåd. Proposition Nr 171.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsår enden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 17 mars 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen statsrådet Hasselrot anförde:

1:°)

»Sedan Kungl. Maj:t den 2 november 1915 förordnat, att Bromma
kommun, som då hörde till Sollentuna härad av Stockholms län, skulle
från och med år 1916 införlivas med Stockholms stad, erfordras, på sätt
redan i ärendet om införlivningen blivit påpekat, ändring i den paragraf
— 18 § — av lagen om val till riksdagen, genom vilken valkretsindelningen
för valen till andra kammaren blivit fastställd.

Då enligt § 14 riksdagsordningen vart och ett av rikets län så
ock Stockholms stad skall utgöra en eller flera valkretsar, måste Bromma
kommun, som nu ingår i Stockholms läns södra valkrets, efter införliv -

Ändringar i
lagen om val
till riksdagen

a) på grund
av Bromma
kommuns infdrlivning

med Stockholm.

Magistraten

Stockholm.

4 Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

ningen med Stockholm hänföras till någon av valkretsarna inom Stockholms
stad.

För närvarande är Stockholm delat i två valkretsar, av vilka den
ena — stadens första valkrets — omfattar Nikolai, Klara, Kungsholms,
Maria, Katarina och Brännkyrka territoriella församlingar och den andra
— stadens andra valkrets — innefattar Jakobs och Johannes, Adolf
Fredriks, Gustav Vasa, Mattei, Engelbrekts, Hedvig Eleonora och Oskars
territoriella församlingar. Invånarantalet var vid 1914 års slut — den
senaste tidpunkt, från vilken några officiella siffror äro kända — i första
valkretsen 204,302 och i den andra 181,968. Jämlikt nådiga kungörelsen
den 13 maj 1914 om det antal riksdagsmän i andra kammaren, som
varje valkrets för val till kammaren äger utse, för treårsperioden 1915
—1917, äger första kretsen utse, 8 och andra kretsen 7 riksdagsmän.
Folkmängdsiffran för Bromma kommun var vid 1914 års slut
5,713.

Efter det överståthållarämbetet anmodats inkomma med yttrande
rörande den förändring av valkretsindelningen i Stockholm, som påkallades
av Bromma kommuns införlivning med Stockholm, har överståthållarämbetet
inhämtat yttrande av Stockholms magistrat. I detta yttrande
anför magistraten:

Fördelades folkmängden i huvudstaden den 31 december 1914, 386,270 personer,
på de 15 representanter, staden ägde utse, bleve valkvoten 25,751. Mot de
åtta representanterna skulle således svara en folkmängd av 206,008 och mot de sju
en folkmängd av 180,257. Vid en jämförelse med ovannämnda faktiska folkmängdssiffror
för de båda kretsarna visade sig alltså, att första kretsen vore något överrepresenterad
i förhållande till sin folkmängd och andra kretsen något underrepresenterad.
Lades till den förutvarande folkmängden talet för Bromma bleve totalsumman
för huvudstaden 391,983 och valkvoten 26,132. För Brommas förande till första
kretsen talade dess läge intill Kungsholms församling, som tillhörde denna krets.
Häremot kunde invändas, att den redan befintliga skillnaden i folkmängden mellan
de båda kretsarna därigenom ökades. Men denna omständighet torde ej hava något
att betyda sedd för sig utan endast sammanställd med det faktum, att första kretsen
hade åtta representanter och andra kretsen sju. Ty då stadgandena om val till
andra kammaren i det hela vore baserade på ett representanttal i förhållande till
folkmängden, borde detta beaktas även här. Med Bromma lagt till första kretsen
bleve dess folkmängd 210,015. Valkvoten 26,132, multiplicerad med åtta, gåve
209,056 — således cirka 1,000 mindre. För andra valkretsen bleve folkmängdsiffran
fortfarande 181,968, medan sju gånger 26,132 gåve 182,924 — således cirka 1,000
mera. Första kretsen bleve således något underrepresenterad och andra kretsen
något överrepresenterad, men förhållandet kretsarna emellan bleve dock jämnare
än före Brommas tillkomst och ovanligt nära fullt jämviktsläge, sett ur relationen
mellan folkmängd och representanttal.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171. 5

På grund av dot anförda både det synts magistraten, att, mod bibehållande
av de båda valkretsarna i övrigt oförändrade och fördelningen dem emellan av
represen tantplatserna oförändrad, Bromma församling borde läggas till första valkretsen.

1 sitt i ärendet avgivna utlåtande yttrar överståthållarämbetet:

Överståthållarämbetet delade magistratens mening att Brommaområdet borde
förläggas till den första valkretsen, men med hänsyn till den avsevärda skillnaden
i folkmängd de båda valkretsarna skulle erhålla, om enbart denna åtgärd vidtoges,
ville ämbetet förorda, att Klara församling samtidigt flyttadts från den första valkretsen
till den andra. Då invånarantalet i Klara församling vid 1914 års slut
uppgått till 12,336, skulle första kretsen enligt nu kända folkmängdsiffror därefter
komma att innehålla 197,679 och andra kretsen 194,304 invånare. En sådan uppdelning
av folkmängden på de särskilda valkretsarna syntes i sig själv lämpligare
än den av magistraten föreslagna. Från den av magistraten framhållna synpunkten
måste åter dess förslag anses fördelaktigare, men å andra sidan torde förtjäna
framhållas, att den möjligheten ej vore utesluten, att genom Bromma sockens inkorporering
och den normala ökningen av folkmängden i Stockholm det snart nog
kunde inträffa, att Stockholm finge utse ännu en representant i andra kammaren,
samt att, efter vad det ville synas, första valkretsen enligt den av magistraten
förordade indelningen i så fall skulle komma att utse 9 riksdagsmän mot andra
valkretsen 7, medan vid överflyttning av Klara församling till andra valkretsen
vardera kretsen skulle äga utse 8 riksdagsmän.

I likhet med magistraten och överståthållarämbetet håller jag före,
att Bromma kommun på grund av sin belägenhet bör hänföras till första
valkretsen.

Beträffande därefter frågan, om på grund av Brommas läggande
till första valkretsen någon del av denna valkrets bör överflyttas till andra
valkretsen, ansluter jag mig till överståthållarämbetets förslag. Det torde
böra tillses, att skillnaden i folkmängd emellan stadens båda valkretsar
ej blir alltför stor. Redan nu är första kretsen i berörda hänseende
väsentligt större än den andra, och denna ojämnhet skulle skärpas,
därest Bromma kommun, utan ändring av första kretsens område i övrigt,
lades till denna krets. Genom avskiljande därifrån av Klara territoriella
församling och dess hänförande till andra kretsen skulle däremot olikheten
bliva på lämpligt sätt utjämnad.

Genomförandet av detta förslag påkallar icke någon ändring uti
den punkt — 3 — i 18 § vallagen, i vilken omfattningen av Stockholms
läns södra valkrets bestämts genom angivande av de härad,
skeppslag och städer, av vilka kretsen består och bland vilka ingår
Sollentuna härad, som med sitt efter Bromma sockens utbrytning återstående
område fortfarande tillhör kretsen. Däremot måste givetvis de
i paragrafens första och andra punkter förekommande uppräkningar av de

Överst&thållar
ämbetet.

Departement t•
chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

till vardera av Stockholms stads första och andra valkretsar hörande
territoriella församlingar ändras.

b) på grund
av andra
ändringar i
rikets
administrativa
eller
judiciella
indelning.

Vid bestämmandet i 18 § vallagen, av vilka administrativa områden
de särskilda valkretsarna för val till andra kammaren bestå, har
dessas omfattning angivits på sådant sätt, att man vid tillkomsten inom
ett valkretsområde, av eu ny stad i allmänhet måste ändra lagen så,
att den nya staden blir särskilt nämnd såsom beståndsdel av vederbörande
valkrets.

Genom resolution den 5 november 1915 har Kungl. Maj:t, som
ej ansett sig böra bevilja det område, vilket under benämningen Trollhättan
villkorligt förunnats stadsrättigheter, egen jurisdiktion, funnit
gott medgiva, att Trollhättan finge med ingången av år 1916 inträda i
utövning av stadsrättigheterna.

Trollhättan har intill årsskiftet hört till Väne härad, som ingår i
Ålvsborgs läns mellersta valki’ets.

Uppkomsten av nämnda stad lärer alltså påkalla ändring i 31
punkten av 18 § vallagen.

Åven till följd av överflyttning av visst område från land till
stad samt ändringar beträffande tingslagen i några domsagor har avfattningen
av vallagens ifrågavarande paragraf kommit att i vissa
punkter icke överensstämma med vad för närvarande gäller. Jämväl i
dessa hänseenden torde vara skäl att vidtaga rättelser.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 23 december 1914 har sålunda
förordnats, att Östra Eneby kommun, som då tillhörde Bråbo härad,
skulle från och med år 1916 införlivas med Norrköpings stad. Enligt
gällande lydelse av punkt 8 av 18 § vallagen, avseende Östergötlands
läns- norra valkrets, ingår i kretsen Bråbo härad utom Östra Eneby
kommun. Sistnämnda kommun angives i följande punkt såsom tillhörande
Norrköpings och Linköpings valkrets. Då Östra Eneby kommun
på grund av nyssnämnda beslut numera är en del av Norrköpings stad,
utgöra kommunens undantagande från Bråbo härad i punkt 8 och dess
särskilda angivande jämte Norrköpings stad i punkt 9 oegentligheter,
vilka lämpligen böra undanröjas.

Till området för Kopparbergs läns norra valkrets höra, enligt 44
punktens nuvarande lydelse, bland annat Gagnefs, Leksands och Rättviks
tingslag, vilka tre tingslag till den 1 januari 1916 tillsammans bildat
Nedansiljans domsaga. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 11 juni 1915
har emellertid Gagnefs och Leksands tingslag med detta års ingång
förenats till ett tingslag under namn av Leksands och Gagnefs tingslag.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

Detta nya tingslag torde sålunda böra i stället för de båda, av vilka
det bildats — Gagnets tingslag och Leksands tingslag — upptagas i
punkt 44 bland ifrågavarande valkrets’ beståndsdelar.

Till Jämtlands läns norra valkrets räknas enligt 52 punktens
nuvarande lydelse bland annat Sunne, Ovikens, Hallens, Undersåkers
och Offerdals tingslag, vilka tillsammans bilda Jämtlands västra domsaga.
Då emellertid Kungl. Maj:t enligt beslut den 10 april 1915 och den
28 januari 1916 bestämt, att denna domsaga skall från och med den
25 augusti 1916 vara indelad i två tingslag sålunda, att Undersåkers
och Offerdals nuvarande tingslag skola bilda ett tingslag under benämningen
Undersåkers och Offerdals tingslag samt Sunne, Ovikens och
Hallens nuvarande tingslag skola bilda ett tingslag, benämnt Sunne,
Ovikens och Hallens tingslag, torde därav föranledd jämkning böra
vidtagas i avfattningen av ifrågavarande punkt.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Eders Kungl.
Kungl. ville föreslå riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om ändrad lydelse av 18 § 1, 2, 8, 9, 31, 44 och 52 punkterna i lagen

om val till riksdagen.

Härigenom förordnas, att 18 § 1, 2, 8, 9, 31, 44 och 52 punkterna
i lagen om val till riksdagen skola erhålla följande ändrade lydelse:

1. Stockholms stads första valkrets, innefattande Nikolai, Kungsholms,
Bromma, Maria, Katarina och Brännkyrka territoriella församlingar.

2. Stockholms stads andra valkrets, innefattande Klara, Jakobs,
Johannes, Adolf Fredriks, Gustav Vasa, Mattei, Engelbrekts, Hedvig
Eleonora och Oskars territoriella församlingar.

9. Norrköpings och Linköpings valkrets, innefattande Norrköpings
stad med Borgs kommun samt Linköpings stad;

31. Ålvsborgs läns mellersta valkrets, innefattande Flundre, Väne,
Bjärke, Vätte, Ale, Kullings och Gäsene härad samt städerna Vänersborg,
Alingsås och Trollhättan;

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

44. Kopparbergs läns norra valkrets, innefattande Leksands och
Gagnefs, Rättviks, Mora, Orsa, Älvdals samt Särna och Idre tingslag;

52. Jämtlands läns norra valkrets, innefattande Undersåkers och
Offerdals, Sunne, Ovikens och Hallens, Lits och Rödöns samt Hammerdals
tingslag.

Vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt täcktes Hans
Maj:t Konungen bifalla; och skulle proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Israel Myrberg.

STOCKHOLM, ISAAC MABCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.