Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 160.

Nr 160.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
anslag till en förplägnadsanstalt i Vaxholms fästning;
given Stockholms slott den 14 april 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

dels att av det utav 1915 års riksdag till en förplägnadsanstalt i
Vaxholms (och Oscar Fredriksborgs) fästning beviljade anslaget av 333,514
kronor på extra stat för år 1917 anvisa återstående, ännu icke anvisade
beloppet, 186,757 kronor,

dels ock att för omförmälda ändamål på extra stat för år 1917 bevilja
ett ytterligare anslag av 125,156 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott ; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
k.ungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Dan. Broström.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 138 höft. (Nr 160.)

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 160.

Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 14 april 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Becic-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Broström, anförde härefter:

I statsverkspropositionen till 1915 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t
riksdagen att till en förplägnadsanstalt i Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs
fästning — vilken fästning numera benämnes Vaxholms fästning — bevilja
ett anslag av 333,514 kronor samt därav på extra stat för år 1916 anvisa
ett belopp av 166,757 kronor. Till det vid nämnda statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet yttrade jag, bland annat, att planerna''för
ifrågavarande förplägnadsanstalt före arbetenas verkställande borde underkastas
den revidering, som tekniska förbättringar efter de ursprungliga
ritningarnas utförande kunde betinga.

Kung!. Maj:t* Nåd. Proposition Nr 160.

Berörda förslag blev, enligt skrivelse den 27 maj 1915, bifallet av
riksdagen, som därvid i anslutning till mitt förenämnda yttrande uttalade,
att riksdagen funne önskvärt, att vid revideringen av planerna
för anstalten även företoges sådana jämkningar med hänsyn till utrymme,
vartill de närmast därförut förflutna månaderna torde hava givit anledning.

1 skrivelse den 8 oktober 1915 angående regleringen av utgifterna
under femte huvudtiteln för år 1917 meddelade därefter marinförvaltningen,
att inom ämbetsverket påginge revidering av den förut uppgjorda
beräkningen av mobiliseringsproviantförradet, varjämte vissa jämkningar
i byggnadsplanerna vore under utarbetande. De ändringar i kostnadsberäkningen
för förplägnadsanstalten, som därav föranleddes, komrne
ämbetsverket att framdeles underställa Kungl. Majtts prövning, ibis
vidare ansåge sig emellertid marinförvaltningen böra hemställa, att av det
till förplägnadsanstalten beviljade anslaget å 333,514 kronor återstående,
ännu icke anvisade beloppet, 166,757 kronor, måtte anvisas på extra stat

för år 1917. ... 0

Sedermera har chefen för marinförvaltningen under december manad
1915 hos mig anmält, att de jämkningar i byggnadsplanerna för förplägnadsanstalten,
som ämbetsverket ansåge böra vidtagas, skulle förorsaka
en ökning av de beräknade kostnaderna med 120,000 kronoi.

På sätt framgår av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden för
den 14 januari 1916, bilagt innevarande års statsverksproposition, uttalade
jag vid nämnda tillfälle att, då fullständig utredning i förevarande ärende
ännu icke till Kungl. Maj:t inkommit, kunde jag icke för det dåvarande
ingå i prövning av behovet av tilläggsanslag för anordnande av eu föiplägnadsanstalt
i Vaxholms fästning. Vid sådant förhållande syntes det
riktigast att bland de extra anslagen å femte huvudtiteln för år 1917
beräkna, förutom den ännu icke anvisade delen, 166,757 kronor, av det
för förplägnadsanstalten beviljade anslaget, jämväl det av chefen för
marinförvaltningen angivna tilläggsbeloppet, 120,000 kronor; och har
Kungl. Maj:t enligt förenämnda statsrådsprotokoll, på min hemställan,
föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition angående anslag
till en förplägnadsanstalt i Vaxholms (och Oscar-Fredriksborgs) fästning,
Kungl. Maj:t kunde komma att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål
bland de extra anslagen å femte huvudtiteln för år 1917 beräkna ett
belopp av 286,757 kronor.

Marin förvaltningen har nu i skrivelse den 22 mars 1916 framlagt
resultatet av sin vidare utredning i ärendet.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 160.

Härvid bär ämbetsverket till en början erinrat, att det ursprungliga
förslaget till förplägnadsanstalten avgavs den 2 mars 1912, vadan ritningar
och kostnadsberäkningar nu vore omkring 4 år gamla.

Givetvis hade — fortsätter marinförvaltningen — under den tid,
som sålunda förflutit sedan förslaget upprättades, byggnadstekniken för
sådana . anläggningar undergått förändringar och erfarenhet vunnits särskilt
vid armén beträffande driften av förplägnadsanstalter. Marinförvaltningen
hade fördenskull dels genom att låta vederbörande avdelningscliefer
i ämbetsverket besöka förplägnadsanstalten i Boden, dels på annat
sätt sökt förskaffa sig kännedom om sagda erfarenhetsrön för att kunna
tillämpa dem vid revidering av här ifrågavarande förslag. Vidare hade
under mobiliseringen vissa erfarenhetsrön gjorts i avseende på marinens
proviantering, och hade i detta avseende särskilt givits tillfälle att göra
iakttagelser därigenom, att vid mobiliseringen provisoriska proviantförråd
upprättats; och borde dessa erfarenheter beaktas vid den nya förplägnadsanstaltens
anläggning.

De betydligare ändringar, som av nu sagda anledningar erfordrades,
vore dels ändrade anordningar för förvaring av lakegods, dels utökning
av bageriet. Ändring i det beräknade totalutrymmet i förrådslokalerna
både däremot icke ansetts erforderlig, om ock vissa jämkningar i detaljerna
av förrådens placering ansetts önskvärda.

Marinförvaltningen ville erinra, att behovet av bostadshus för personalen
vid förplägnadsanstalten fortfarande kvarstode. Med hänsyn till
vad i statsverkspropositionen för år 1915 anförts hade ämbetsverket
likväl icke ansett sig böra i detta sammanhang återupptagna fråsran om
bostadshuset. & &

I avseende å lakegodsets förvarande hade det befunnits nödvändigt
att gorå en kylanläggning i förrådsbyggnadens nedersta våning för att
under den varma årstiden hålla temperaturen så låg, som vore nödvändigt
för att med säkerhet kunna förebygga förskämning av varorna. Erfarenheten
såväl från Bodens förplägnadsanstalt som från de tillfälliga
mobiliseringsproviantförråden i Stockholm och Vaxholm påvisade det
oundgängliga behovet av sådan kylanläggning. I mobiliseringsförrådet
i Stockholm hade varorna skyddats genom isoleringsanordningar och
avkylning med isblock, varemot i Vaxholmsförrådet, där de lokala förhållandena
ej medgivit sådana anordningars vidtagande, förluster hade
uppstått genom förskämning av förrådsvaror. I det permanenta proviantmagasinet
i Karlskrona hade det icke visat sig nödvändigt att hava kylanläggning,
och vore detta anledningen därtill, att vid marinförvaltningens

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 100. 5

granskning av det ursprungliga förslaget till förplägnadsanstalt i Vaxholm
erinran icke gjorts om behovet av kylanläggning. Detta förslag
hade uppgjorts å armeförvaltningens fortifikationsdepartements kasernbyggnadsavdelning
i likhet med motsvarande anläggning för Boden,
där behovet av kylanläggning i lakegodsförrådet framträtt först på
o-rund av den erfarenhet, som vunnits, sedan lokalen tagits i. bruk.
Att man emellertid i Karlskrona kunnat undvara kylanläggning i lakegodsmagasinet
torde bero därpå, att lokalen vore av särskilt gynnsam beskaffenhet,
i det att densamma såsom del av ett gammalt fort vore
omgiven av synnerligen tjocka granitmurar, som hindrade olämplig
temperaturstegring under den varma årstiden.

I Boden hade lakegodskällaren inretts med cementcisterner för förvaring
av salt kött och fläsk, och vore ett sådant system lämpligt att
kombinera med kylanläggningen, varför detsamma föresloges till införande
i det reviderade förslaget till förplägnadsanstalten i Vaxholm.

Inredningen av lakegodskällaren med cementcisterner beräknades
draga en kostnad av 7,000 kronor.

Kylanläggningen, baserad på användning av ammoniakkompressorer,
dubbelrörskondensator, köldgenerator, kylbatterier och kylelement, beräknades
enligt ett av Ludwigsbergs verkstad uppgjort fullständigt förslag
draga en kostnad av 43,900 kronor, inberäknat driftmaskineri med råoljemotor.
Därest elektrisk ström funnes att tillgå, kunde sagda summa
nedbringas med 2,700 kronor.

Sammanlagda merkostnaderna för dessa viktigare förbättrade anordningar
i proviantmagasinet beräknades sålunda till 50,900 kronor.

Bageriet vore enligt det ursprungliga förslaget försett med två dubbelugnar,
varjämte plats reserverats för en tredje sådan ugn. Det beräknades
därvid, att en av dessa dubbelugnar, vilka huvudsakligen vore
avsedda för bakning av mjukt bröd, jämväl skulle kunna utnyttjas för
bakning av spisbröd. Detta torde dock numera få anses otillfredsställande,
sedan erfarenheten från mobiliseringen visat, att kapaciteten
av bageriet måste höjas, särskilt i avseende på spisbrödstillverkningen,
för att motsvara de ökade kraven vid krigstillfälle. För sådant ändamål
borde jalousiugn användas, enär demta ugnstyp bäst lämpade sig för
spisbrödsbakning och även i fredstid medgåve bättre ekonomisk drift
av bageriet.

I 1912 års plan för bageriet hade, såsom förut nämnts, plats reserverats
för att vid behov ytterligare en dubbelugn skulle kunna insättas.
Denna plats vore den enda, som kunde ifrågakomma för uppställningen
av en jalousiugn, om man för att begränsa kostnadsökningen

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 160.

sökte att i huvudsak bibehålla den ursprungliga byggnadsplanen. Utgående
från denna synpunkt hade eu ny-ritning jämte kostnadsberäkning
uppgjorts. Kostnaden för det sålunda ändrade bageriet beräknades till
58,600 kronor emot förut beräknade 56,000 kronor, varvid i båda fallen
för jämförelses skull x-äknats med samma enhetspriser. Kostnadsökningen
vore visserligen obetydlig, men marinförvaltningen ansåge detta förslag
till ändring av bageriet i övrigt mindre tillfredsställande av den grund,
att dels jalousiugnen inkräktade så på utrymmet i den fria delen av
bageriet, att aidxetet skixlle försvåras, dels endast ett jäsrum kunnat erhållas,
varigenom svårighet vid bakningens utförande uppstode, när full
drift erfordrades, och dels att, i händelse bageriet skulle behöva utvidgas,
detta ej läte sig göra utan fullständig ombyggnad av bageribyggnaden.
Marinförvaltningen hade därför låtit uppgöra nytt förslag
till bageribyggnad för två dubbelugnar och två jalousiugnar, varvid utrymme
för ytterligare ett jäsrum även erhållits. Dessutom hade marinförvaltningen
ansett det lämpligare att till denna bageribyggnad överföra
förråden av mjöl och bröd, för vilka enligt föregående förslag plats
varit beräknad i proviantförrådsbygguaden. Kostnaden för den sålunda
utvidgade bageribyggnaden, beräknad efter samma enhetspris som förut,
uppginge till 107,000 kronor eller 51,000 kronor mer än det ursprungliga
förslaget, men å andra sidan kunde förrådsmagasinet härigenom
minskas med en våning och därjämte en av de två för magasinet beräknade
hissaima avvaras, varigenom en bespaidng å förrådsbyggnaden av

38.000 kronor kunnat erhållas. Den del av denna besparing, som avsåge
den ena hissen, måste dock i stället påläggas maskinerna för
bageriet.

Om bageriet utvidgades, bleve ugnar och bagerimaskiner naturligtvis
dyrare än vad förut beräknats.

I det ursprungliga förslaget upptoges bagerimaskinerna till 30,000
kronor. Genom de sedermera ökade kostnaderna för maskiner, vilka
icke finge beräknas lägre än till 40 %1 hade dessa nu måst upptagas till

42.000 kronor. Därest jalousiugnar skulle komma till användning, torde
vid det förut omnämnda utökningsförslaget med en ugn kostnadeima
höjas till 53,900 ki''onoi’ samt vid det förbättrade förslaget med två ugnar
till 74,200 kronor, i vilken summa dock inginge kostnaden för en hiss.

I 1912 års förslag beräknades, att bageriet skulle erhålla värme
från en i den närbelägna tvättinrättningen å Rindö uppsatt ångpanna.
Förslaget hade för att undvika anläggningen av en kulvert mellan tvättinrättningen
och bageriet omarbetats och baserats på användning av två

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 160.

smärre lågtrycksångpannor, uppsatta i bageriets källare. Dessa pannor
skulle även lämna ånga till jäsrummen i bageriet.

Om det ursprungliga förslaget till värmeanläggning bibehållits, hade
kostnaden, 18,000 kronor, måst ökas med 40 % till 25,200 kronor, under
det att det omarbetade förslaget stannade vid en kostnad av 23,000
kronor.

I proviantmagasinet behövdes värme till några av förrådsrummen,
varest för köld känsliga varor skulle förvaras. För dessa rum beräknades
elektrisk uppvärmning, vilket syntes vara lämpligt, då uppvärmningen
endast behövde äga rum tidvis och avse lindrig höjning av temperaturen
för att hindra frysning i rummen. För uppvärmning av förrådsmagasinets
kontor avsåges en kakelugn.

I de föreliggande förslagen hade beräknats anläggning av en elektrisk
station för driften av bagerimaskiner och hissar m. in. samt för elektrisk
belysning. Däremot vore denna station icke tillräcklig för driften av
kylmaskineriet, som enligt vad förut nämnts skulle drivas av en råoljemotor.
Härigenom erhölles mindre anläggningskostnad än om den
elektriska stationen skulle utvidgas för att jämväl driva kylmaskineriet.

Förslag hade emellertid väckts att å Vaxholms fort anlägga en
elektrisk kraftstation, avsedd i första hand att betjäna de militära anstalterna
i fortet och omkringliggande del av fästningen, men att därjämte
emot ersättning förse Vaxholms stad med elektrisk ström, som
skulle distribueras genom stadens försorg. Härigenom skulle kostnaden
för elektrisk ström för militärt behov kunna nedbringas.

I händelse sådan kraftstation, till vilken förslag vore under utarbetande
i marinförvaltningen, komme till stånd, bleve den elektriska stationen
vid förplägnadsanstalten obehövlig, och kunde därjämte råoljemotorn
för kylanläggningen utbytas mot elektrisk motor. De för dessa
anläggningar beräknade kostnaderna kunde i så fall tillgodogöras anläggningskostnaderna
för fortets elektricitetsverk.

Med stöd av förut omnämnda ändringsförslag hade nya kostnadsförslag
uppgjorts i tre alternativ.

I samtliga dessa hade medräknats kylanläggning med råoljemotor
samt cementcisterner i förrådsbyggnaden, varjämte de ursprungliga
byggnadskostnaderna ökats med 20 %, inventarier med 40 % samt elektriska
motorer med 50 %.

Alternativ 1 avsåge i övrigt det ursprungliga förslaget oförändrat.

Alternativ 2 avsåge det ursprungliga förslaget, tillökat med en
jalousiugn i bageribyggnaden.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 160.

Alternativ 3 avsåge ett bageri med ökad kapacitet, försett med
två jalousiugnar. Därjämte hade bageribyggnaden tillbyggts för mjöloch
brödförråd, som flyttats från förrådsbyggnaden, varigenom denna
kunnat minskas med en våning.

Förslagens slutsummor utgjorde:

för alternativ 1 .............................. kronor 447,170: —

» » 2 » 462,190: —

» » 3 » 502,570: —

Som det av 1915 års riksdag beviljade anslaget till förplägnadsanstalten
utgjorde 333,514 kronor, skulle förestående förslag innebära
en kostnadsökning av:

för alternativ 1 ................................. kronor 113,656: —

» » 2 » 128,676: —

» » 3 » 169,056: —

Den kostnadsökning för anläggning av förplägnadsanstalten, som i
årets statsverksproposition funnes approximativt angiven, nämligen

120,000 kronor, grundade sig på alternativ 1 och 2, av vilka det enas
kostnadsökning något understege, det andras något överstege sagda
belopp. Emellertid hade den ytterligare bearbetning av förslaget, som
resulterat i alternativ 3, visat sig medföra betydande fördelar, särskilt
i avseende på det enligt detta alternativ ordnade bageriet, vilket såväl
vid mobilisering som i fredstid kunde fylla hela brödbehovet för Vaxholms
fästnings garnison och till en del även flottans behov av hårt
bröd. Avsevärd besparing i kostnaderna för anskaffning och tillhandahållande
av bröd för marinen borde härigenom kunna ernås.

Ehuru marinförvaltningen haft anledning hoppas, att kostnadsökningen
för förplägnadsanstaltens anläggning skulle kunnat begränsas
till det i årets statsverksproposition förslagsvis angivna beloppet, ansåge
sig ämbetsverket — med hänsyn såväl till de svagheter, vilka vidlådde
alternativ 1 och 2, som till det bättre utbyte, vilket kunde beräknas av
bageriet enligt alternativ 3, och i betraktande av att anläggningen avsåges
vara till nytta under en lång tid framåt *— böra förorda sistnämnda
dyrare alternativ.

Marinförvaltningen har fördenskull hemställt, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå innevarande års riksdag, dels att av det av 1915 års riksdag till
en förplägnadsanstalt i Vaxholms fästning beviljade anslaget å 333,514

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ICO.

kronor anvisa på extra stat för år 1917 återstående, ännu icke anvisade
beloppet, 160,757 kronor, dels att därutöver för enahanda ändamål bevilja
på extra stat för år 1917 ett anslag av 169,056 kronor.

Den i överensstämmelse med riksdagens uttalande verkställda revideringen
av planerna för ifrågavarande förplägnadsanstalt har, enligt vad
som framgår av marinförvaltningens skrivelse den 22 mars 1916, givit
vid handen, att bageriets kapacitet behöver ökas samt att ändrade anordningar
i proviantförrådsbyggnaden erfordras för lakegodsets förvaring.
Vid revideringen har därjämte till följd av inträffade prisstegringar be-,
funnits nödvändigt att höja det förut beräknade kostnadsbeloppet.

Vad först beträffar bageriet, torde jag få erinra, att detta enligt
det ursprungliga förslaget var försett med två dubbelugnar. Med hänsyn
till den ökning av Vaxholms fästnings krigsbesättning, som i sinom
tid måste påkallas av 1914 års senare riksdags beslut angående fästningens
utvidgning, hade dessutom plats reserverats för eu tredje dubbelugn.
Den plan för fästningens proviantering, som gällde vid tiden för
utarbetandet av det ursprungliga förslaget till förplägnadsanstalten, upptog
ett dägsbehov av bröd, i vilket ingick 90 % mjukt och 10 % hårt
bröd. Ehuru dubbelugnarna voro avsedda huvudsakligen för bakning
av mjukt bröd, ansågs den jämförelsevis mindre betydande kvantitet
hårt bröd, som erfordrades, kunna bakas i dessa ugnar. Härigenom
inbesparades i det ursprungliga förslaget kostnaden för en jalousiugn,
avsedd för bakning av hårt bröd.

Erfarenheterna från mobiliseringen år 1914 hava emellertid beträffande
fästningens proviantering tydligt visat, att hårt bröd måste
ersätta mjukt bröd i större utsträckning än vad förut varit fallet, detta
särskilt med hänsyn till de i krigsbesättningen ingående trupperna av
armén och de till fästningen hörande rörliga formationerna av kustartilleriet.
Provianteringsplanen för fästningen har därför omarbetats
och upptager numera ett dägsbehov av bröd med 67 % mjukt och
33 % hårt bröd. Den betydande kvantitet hårt bröd, som i enlighet
härmed kommer att erfordras under krigstid, kan icke tillika med det
mjuka brödet bakas i dubbelugnarna, utan krävas för ändamålet två
jalousiugnar. A andra sidan blir det med hänsyn till den nya provianteringsplanen
obehövligt att, såsom i det ursprungliga förslaget skett,
reservera plats för en tredje dubbelugn.

Av de utav marinförvaltningen framlagda alternativen är alternativ
3 det enda, som förmår säkerställa fyllandet av fästningens bröd Bihavg

till riksdagens protokoll 1916. 1 smil. 13S höft. (Nr 160.) 2

Departements chefens yttrande.

Kung1. Maj:tu Nåd. Proposition Nr 160.

behov under krigstid. Alternativen 1 och 2 däremot måste betecknas
såsom mycket otillfredsställande, icke endast därför att bageriets kapacitet
enligt båda dessa alternativ är för ringa, utan även ur den synpunkten
att efter anläggningens fullbordande enligt något av dessa
alternativ en utvidgning av bageriet skulle kräva kostsamma ombyggnader.
Jämfört med de båda övriga alternativen erbjuder vidare alternativ
3 flera viktiga tekniska förbättringar beträffande bageriet, ägnade
att göra driften av detsamma avsevärt mera ekonomisk. #

Merkostnaden för anläggningen av en bageribyggnad enligt alter''
nativ 3 i stället för enligt alternativ 1 har beräknats till 55,400 kronor,
under det att motsvarande kostnadsökning för alternativ 2 upptagits till
15,020 kronor.

Trots den betydligt högre anläggningskostnaden tvekar jag icke att
på nyss angivna skäl förorda bageribyggnadens utförande enligt alternativ 3.

För ändrade anordningar för lakegodsets förvaring har i samtliga
alternativ upptagits en tilläggskostnad av 50,900 kronor, varav 7,000
kronor för cementcisterner i förrådsbyggnaden och 43,900 kronor för
kjdanläggning med tillhörande råoljemotor. Det vore visserligen önskvärt,
att även dessa anordningar bleve vidtagna. I jämförelse med angelägenheten
av att bageriet omedelbart försättes i det skick, som fästningens
proviantering i fråga om bröd påkallar, torde dock kylanläggningen
böra sättas i andra rummet. Enligt vad jag inhämtat, lärer ock en
dylik anläggning kunna utan nämnvärt ökad kostnad installeras även efter
förrådsbyggnadens uppförande. Om jag alltså finner mig ej böra ifrågasätta,
att kylanläggningen — vilken skulle bringa kostnaderna för förplägnadsanstalten
väsentligt utöver till och med det högre belopp, som
i årets statsverksproposition kalkylerades — för närvarande skall komma
till utförande, anser jag däremot, att ett belopp av 7,000 kronor redan
nu bör beräknas för anordnande av cementcisterner i förrådsbyggnaden.

Såsom närmare framgår av en vid marinförvaltningens förutnämnda
skrivelse fogad bilaga, har kostnadsökningen till följd av prisstegringar,
som inträffat efter det ursprungliga förslagets uppgörande, beräknats till
62,756 kronor. Därvid hava i de från början beräknade kostnaderna
följande höjningar vidtagits, nämligen: för elektriska motorer, ledningar
och armatur m. m. 50 för andra maskiner än elektriska, hissar,
ugnar och inventarier 40 %, för byggnader 20 % samt för planering
och stängsel 15 %. Jag har ansett försiktigheten bjuda att för kostnadsökning
till följd av prisstegringar beräkna det av marinförvaltningen
sålunda angivna beloppet eller 62,756 kronor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 160.

Enligt vad jag sålunda anfört skulle för den beslutade förplägnadsanstalten
erfordras ett tilläggsanslag av 55,400 + 7,000 -f 02,750 -125,150 kronor. Denna summa överstiger visserligen med 5,156 kronor
det belopp, som i årets statsverksproposition reservationsvis beräknades
för det nya anslaget till förplägnadsanstalten, men av riksdagen redan
vidtagna nedsättniugar i de begärda anslagen under femte huvudtiteln
kunna bereda medel till täckande av det överskjutande beloppet.

I likhet med marinförvaltningen anser jag, att frågan om erhållande
av elektrisk ström för förplägnadsanstaltens behov bör underkastas
förnyad prövning, sedan den inom ämbetsverket pågående utredningen
beträffande anläggning av eu elektrisk kraftstation å Vaxholms
fort blivit slutförd.

Marinförvaltningen har i sin förutnämnda skrivelse den 22 mars
1916 jämväl erinrat om behovet av bostadshus åt den vid förplägnadsanstalten
anställda personalen. I anslutning till mitt uttalande till det
vid 1915 års statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
för den 14 januari samma ar torde emellertid denna
fråga böra upptagas till prövning först i samband med frågan om övriga
nybyggnader för inkvarteringsändamal i Vaxholms fästning.

Under åberopande av det ovan anförda hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

dels att av det utav 1915 års riksdag till en förplägnadsanstalt i
Vaxholms (och Oscar-Fredriksborgs) fästning beviljade anslaget _ av
333,514 kronor på extra stat för år 1917 anvisa återstående, ännu icke
anvisade beloppet, 166,757 kronor,

dels ock att för omförmälda ändamål på extra stat för år 1917 bevilja
ett ytterligare anslag av 125,156 kronor.

Till vad departementschefen sålunda hemställt
täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av statsrådets
övriga ledamöter, lämna bifall; och skulle proposition
till riksdagen avlåtas av den lydelse, en vid
detta protokoll fogad bilaga utvisade.

Ur protokollet:

Gustaf Norblad.