Kuntj]. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 155
1
Nr 155.
Kungl. Maj ds nädiga proposition till riksdagen angående
försäljning av den inom staden Marstrands hamnområde
belägna Hedvigsholmen eller Kvarnholmen in. m.; given
Stockholms slott den 31 mars 1916.
Lnder åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
att den kronan tillhöriga, inom staden Marstrands hamnområde belägna
Hedvigsholmen eller Kvarnholmen jämte Hedvigsskäret eller Grisskäret
med därå befintliga, kronan tillhöriga byggnader må på de uti
statsrådsprotokollet angivna, av föredragande departementschefen tillstyrkta
villkor försäljas till handlanden A. Qvirist och aktiebolaget
Marstrands mekaniska verkstad mot en köpeskilling av 30,915 kronor
92 öre, samt
att den för fastigheterna inflytande köpeskillingen må, efter avdrag
av värderings- och andra av försäljningen föranledda kostnader, tillgodoföras
lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
B. B. E. Mörcke.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 184 höft. (Nr 155—156.)
1
2
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 155.
Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott
den 31 mars 1916.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Yennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet Mörcke, föredrog härefter, efter gemensam
beredning med chefen för sjöförsvarsdepartementet, en av arméförvaltningens
fortifikationsdepartement gjord underdånig framställning
angående försäljning av den kronan tillhöriga, invid Marstrand belägna
Hedvigsholmen eller Kvarnholmen med Hedvigsskäret eller Grisskäret
in. m. samt yttrade därvid följande:
»Enligt kontrakt den 7 april och den 31 juli 1906 har arméförvaltningens
fortifikationsdepartement till handlanden A. Qvirist för en tid av
tjugu år från och med den 1 augusti 1906 utarrenderat den invid Marstrand
belägna, kronan tillhöriga Hedvigsholmen eller Kvarnholmen med
Hedvigsskäret eller Grisskäret jämte alla å nämnda holme och skär befintliga,
kronan tillhöriga byggnader mot en avgift för en gång av 20,000
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155. 3
kronor, varjämte arrendatorn skulle vara skyldig att vid arrendets tillträdande
till kronan utan ersättning och med full äganderätt överlåta sina
å holmen och skäret då uppförda byggnader, inberäknat lastbryggan, men
med rätt för arrendatorn att under hela arrendetiden utan särskild gottgörelse
begagna dessa byggnader. Därjämte stadgas i kontraktet bland
annat, att om kronan under arrendetiden försäljer holmen och skäret
eller för militära ändamål behöver taga dem i anspråk, arrendatorn skall
vara skyldig att sex månader efter uppsägning avträda dem mot ersättning,
som bestämmes av skiljemän.
Qvirist har i sin ordning för tiden till och med den 31 juli 1926
utarrenderat en del av holmen med byggnader till aktiebolaget Marstrands
mekaniska verkstad.
Sedan många år har Qvirist å holmen haft anläggningar för idkandet
av sillexport och sillsalteri samt annan rörelse med produkter av
fiskerinäringen.
Aktiebolaget Marstrands mekaniska verkstad driver å holmen mekanisk
verkstads- och varvsrörelse med bålbyggeri samt försäljer och inmonterar
motorer i fiskebåtar m. m.
I skrivelse till arméförvaltningens fortifikationsdepartement i oktober
1913 anförde Qvirist och aktiebolaget Marstrands mekaniska verkstad,
att de var för sig, i anledning av det oerhört stora uppsving,
fiskerinäringen vid västkusten under de senare åren ernått, måst att
år för år utvidga sina anläggningar. Då för framtiden fiskerinäringens
utveckling komme att ställa än större krav på deras verksamhet, måste
de för att kunna möta dessa krav nedlägga allt större kapital på utvidgningar
och förbättringar. Emellertid verkade den omständigheten,
att de icke ägde den mark, varå anläggningarna funnes, hämmande på
utvecklingen. Utan äganderätt till marken vore det nämligen icke
möjligt att kunna fortsätta med utvidgning av anläggningarna, ehuru
sådan utvidgning helt visst skulle vara av den största betydelse för
fiskerinäringen på västkusten. För den skull hemställde Qvirist och bolaget
att genom köp få förvärva äganderätten till ifrågavarande holme
och skär med byggnader, och föreslogo de, att köpesumman ■ måtte få
bestämmas efter värdering.
I anledning av denna framställning beslöt fortifikationsdepartementet,
som ansåg hinder för försäljning av holmen och skäret i fråga icke
med hänsyn till lantförsvarets behov föreligga, inhämta yttrande från
marinförvaltningen, huruvida det med hänsyn till sjö- och kustförsvarets
Framställning
av A. Qvirist
och aktiebok -getMarstrands
mekaniska
verkstad att
få köpa
holmen.
Yttrande av
sjöförsvarets .
myndigheter.
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.
Ytterligare
utredning i
ärendet.
nuvarande eller framtida intressen kunde finnas önskligt, att äganderätten
till ifrågavarande fastigheter bibehölles i kronans hand.
Sedan marinförvaltningen infordrat yttrande i ärendet av stationsbefälhavaren
vid flottans station i Stockholm, åberopade
denne såsom eget yttrande en från chefen för skeppsgossekåren
den 15 november 1913 avlåten skrivelse, däri framhölls, att någon
användning av berörda holme och skär icke kunde, åtminstone för
det dåvarande, tänkas ifrågakomma. Aven om skeppsgossekåren
komme att kvarbliva i Marstrand, komme Kvarnholmen, varest övningsplatser
och materiel ej vore för handen, på grund dels därav och ''dels
av kommunikationsförhållandena icke att för förläggningen tagas i
anspråk. Om eljest behov av holmen skulle uppkomma, syntes detta
ej bliva så trängande, att ett avhysande av de nuvarande arrendatorerna,
som där nedlagt stora kostnader till industriens och fiskerinäringens
fromma, vore motiverat, och kunde det i allt fall tillgodoses
genom inköp av annat i Marstrands närhet befintligt område med
mindre betydelse i kommersiellt, men med lika stor betydelse i försvarshänseende.
På grund därav tillstyrktes Qvirists och bolagets ansökning;
dock uttalades önskvärdheten därav, att om möjligt en å holmen
befintlig gammal väderkvarn, som dåmera på enskildes bekostnad
restaurerats, finge till sitt yttre oförändrad kvarstå, så länge den ej utgjorde
hinder för industriens utveckling. Borttagandet av kvarnen,
som utgjorde ett karaktäristiskt minnesmärke, skulle nämligen helt visst .
djupt beklagas såväl av Marstrands invånare som av andra för staden
intresserade personer.
Med överlämnande av stationsbefälhavarens och chefens för skeppsgossekåren
yttranden meddelade marinförvaltningen i skrivelse den 28
november 1913, att, så länge det icke blivit bestämt, huruvida skeppsgossekåren
skulle fortfarande kvarbliva i Marstrand eller förläggas till
annan plats, marinförvaltningen ansåge, att försäljning av ifrågavarande
holme och skär icke syntes böra ifrågakomma.
Fortifikationsdepartementet, som fann vad marinförvaltningen anfört
icke böra utgöra hinder för fortsatt utredning i ärendet, anmodade därefter
chefen för tredje arméfördelningen att avgiva yttrande över
Qvirists och bolagets ansökning samt att, därest han ansåge försäljning
böra ske, låta verkställa värdering av ön och föra underhandlingar med
anbudsgivarna ävensom begära yttranden om deras verksamhet från
Göteborgs och Bohus läns havsfiskeförening i Göteborg och vederbörande
fiskeriintendent.
5
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 155.
Sedan havsfiskeföreningen vid sammanträde den 26 febrnari 1914
förehaft ärendet, anförde föreningen och liskeriintendenten doktor K. A.
Andersson uti var för sig avgivna yttranden, att aktiebolaget Marstrands
mekaniska verkstads betydelse för fisket huvudsakligen läge däri, att
bolaget sålde och i fiskefartyg insatte avancemotorer, som hade ett
gott anseende bland västkustens fiskare, och dessutom utförde reparationer
å fiskebåtar och dessas motorer; att verkstaden särskilt vid de
tillfällen under vinterfisket, då större delen av fiskeflottan vore samlad
i Marstrands hamn, vore starkt anlitad för reparationer å fiskefartygen;
att Qvirist bedreve en ganska omfattande rörelse med sillsaltning och
export av färsk sill samt hade för detta ändamål uppfört Batterier samt
bryggor för lossning, packning och lastning av sillen; att båda sökandena,
som var för sig nedlagt betydande kapital i sin verksamhet, fyllde
genom denna en för fisket viktig uppgift; samt att de, vilkas verksamhet
stegrades i samma mån som fisket utvecklades, skulle lättare kunna tillgodose
härav uppkommande krav, om de förvärvade äganderätt till
holmen.
Ifrågavarande fastigheter hava värderats av eu nämnd, bestående
av ombud för fortifikationsdepartementet och för anbudsgivarna samt av
borgmästaren N. von Zweigbergk, den sistnämnde utsedd av Kungl.
Maj:ts befallningshavande i Göteborgs och Bohus län.
I värderingsnämndens protokoll, dagtecknat den 18 maj 1914, upptagas
följande å holmen befintliga byggnader, vilka åsatts nedan angivna
värden, nämligen:
1 boningshus.......................................................................... kronor
1 byggnad av tegel med tak av plåt (f. d. maskinhus)
...................................................................................... »
1 uthus av resvirke och bräder.......................................... »
1 större torkhus av d:o......................................................... »
1 mindre smedja av resvirke och bräder ....................... »
1 uthus av d:o......................................................................... »
1 större salteribyggnad av d:o ......................................... »
1 boningshus av timmer (å Grisskäret) ........................... »
1 uthus av resvirke och bräder (å Grisskäret)............... »
1 saltmagasin av d:o.............................................................. »
1 större lastbrygga av trä ................................................... »
1 mindre uthus av resvirke och bräder........................ »
400: —
125: —
50: —
200: —
5: —
5: —
6,000: —
2,000: —
150: —
1,500: —
1,000: —
5: —
Transport kronor 11,440:
6
Kung1. May.ts Nåd. Proposition Nr 155.
1 sjöbod av resvirke och bräder
1 väderkvarn....................................
Transport kronor 11,440: —
................... j> 200: —
................... » 100: —
Summa kronor 11,740: —
Om dessa värden voro kronans ombud och sökandena, vid förrättningen
närvarande, eniga. Vidkommande väderkvarnen, som vore belägen
å den del av holmen, som efter inköpet skulle tillfalla verkstadsbolaget,
utfäste sig bolagets direktör å dess vägnar att till det yttre
iståndsätta och för framtiden underhålla kvarnen, så länge utvecklingen
av bolagets verkstad icke gjorde kvarnens borttagande nödvändigt.
För värdering av marken antecknades, att densamma omfattade
Hedvigsholmen eller Kvarnholmen 17,585,92 kvadratmeter samt Hedvigsskäret
eller Grisskäret omkring 1,590 kvadratmeter eller tillhopa
19,175,92 kvadratmeter.
Sedan sökandena erbjudit sig att för marken erlägga 10,800 kronor,
men värderingsnämnden funnit detta anbud för lågt, åsatte nämnden
marken ett värde av 1 krona kvadratmetern eller tillhopa 19,175 kronor
92 öre. Mark och byggnader uppskattades således tillhopa till 30,915
kronor 92 öre; men ville nämnden förorda, att köpeskillingen, bestämd
till sistnämnda belopp, finge gäldas med Vs-del årligen under fem år.
Sökandena förklarade sig åtnöjas med nämndens utlåtande.
Vid översändandet av värderingsnämndens protokoll och förberörda
infordrade yttranden tillstyrkte chefen för tredje arméfördelningen försäljning
av ifrågavarande lastigheter till sökandena samt anförde i fråga
om köpeskillingen, att den slutsumma, vartill värderingsnämnden kommit,
syntes honom skälig och att densamma vid förda underhandlingar med
anbudsgivarna även av dem godtagits.
På framställningar från fortifikationsdepartementet har därefter,
under förutsättning att sökandena komme att inköpa fastigheterna i fråga,
dels Qvirist avstått från alla anspråk mot kronan för mistad arrenderätt
under den enligt förberörda arrendekontrakt återstående arrendetiden,
dels ock båda sökandena förbundit sig att å ogulden del av köpeskillingen
erlägga skälig ränta samt att för köpeskillingen, i den mån
densamma ej kontant erlades, ställa godkänd säkerhet.
Under förhandlingarna med sökandena hava stadsfullmäktige i Marstrand
mellankommit. Sedan motion hos stadsfullmäktige väckts, i syfte
att fullmäktige skulle göra framställning om förhandlingar angående
inköp av ifrågavarande holme för stadens räkning, men denna motion
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155
7
ej vunnit stadsfullmäktiges bifall, hemställde stadsfullmäktige i underdånig
skrivelse den 9 januari 1914, att såsom villkor för Hedvigsholmens
försäljning eller utarrendering måtte föreskrivas, att ny ägare eller
arrendator skulle ställa sig till efterrättelse''ordningsstadgan för rikets
städer ävensom byggnadsnämndens och hälsovårdsnämndens i Marstrand
föreskrifter, samt att all den rätt, som eljest tillkomme hamnstyrelsen i
staden enligt gällande lag och författning, måtte tillförsäkras nämnda
styrelse även beträffande hamnområdet invid Hedvigsholmen.
Sedan Kungl. Maj:t häröver infordrat fortifikationsdepartementets
utlåtande, har till departementet genom chefen för tredje arméfördelningen,
vilkens yttrande i ärendet av departementet äskats, insänts en
av sökandena undertecknad skrift med tillkännagivande, att de icke hade
något att invända mot stadsfullmäktiges hemställan, men att de likväl
anhölle, att frågan om de av stadsfullmäktige föreslagna föreskrifternas
tillämpning icke måtte fördröja köpets avslutande utan, för undvikande
av sådant dröjsmål, avgöras på sätt i vederbörande författningar vore
fastställt. Härom har arméfördelningschefen anfört, att enär såväl gällande
lagar och föreskrifter som anbudsgivarnas skriftliga förklaring
syntes vara betryggande för uppfyllandet av de utav stadsfullmäktige
framställda önskemålen, dessas framställning icke borde föranleda vare
sig hinder för eller uppskov med huvudärendets vidare prövning och
avgörande.
Med underdånig skrivelse den 5 februari 1916 har arméförvaltningens Arméförvaitfortifikationsdepartement
överlämnat samtliga till ärendet hörande hand- ningens
lingar samt därvid för egen del anfört följande: Då departementet mot- departements
tagit föreliggande framställning om inköp av Hedvigsholmen, hade de- underdåniga
partementet skäl antaga, att även Marstrands stad skulle avgiva köpe- 8 s^februari11
anbud å holmen. Denna vore nämligen belägen inom stadens hamn- 1916-område och staden hade år 1906, i sammanhang med då förda underhandlingar
angående holmen, erbjudit sig att för 25,000 kronor inköpa
densamma eller alternativt att för ständig besittningsrätt därtill erlägga
20,000 kronor. IJessa anbud hade emellertid icke antagits, utan hade
i stället träffats uppgörelse med Qvirist om ovanberörda arrendekontrakt.
Den i nämnda kontrakt bestämda arrendeavgift, 20,000 kronor för hela
arrendetiden, hade erlagts kontant av Qvirist till kronan, men utbetalts
omedelbart av kronan till innehavaren av firman Theod. Hellm. Schröder
i Stettin för återlösen av besittningsrätten till holmen. Genom ett den
7 februari 1794 avslutat kontrakt hade nämligen dåvarande kommendanten
å Karlstens fästning enligt bestämmelser i nådigt brev den 17
juni 1793 och krigskollegii bemyndigande till majoren M. Hansson, hans
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.
arvingar och rättsinnehavare för ovärderlig tid överlåtit nyttjanderätten
till Hedvigsholmen samt äganderätten till därvarande kronoväderkvarn
med mjölnarehus mot skyldighet, bland andra, att förmala den för garnisonen
å Karlstens fästning erforderliga spannmålen, att skyndsamt företaga
all erforderlig reparation å kvarnen samt att, därest denna någon
gång sedermera ginge sönder — »vilket icke skulle kunna ske utan av
våda», medan Hansson förpliktade sig eller sin rättsinnehavare att alltid
hålla densamma med allt dess tillbehör i gott och försvarligt skick — på
annan kvarn ombesörja kronospannmålens riktiga förmalning. Majoren
Hanssons rätt hade slutligen förvärvats av firman Schröder; och kronan
hade icke någon som helst inkomst av holmen ej heller, sedan trupp ej
längre funnes å Karlstens fästning, någon annan förmån av holmen,
vilken av firman år 1899 utarrenderats till Qvirist. Enär emellertid
firman underlåtit att hålla kvarnen i gott stånd och således brustit i
de för nyttjanderättens fortbestånd föreskrivna villkor, hade arméförvaltningens
ombudsman, på uppdrag av fortifikationsdepartementet, instämt
firman och dess innehavare till rådstuvurätten i Marstrand med
yrkande att till kronan genast avträda holmen med Grisskäret samt
bortföra samtliga där befintliga i strid med kontraktet uppförda byggnader.
Denna tvist hade efter förda underhandlingar med Kungl. Maj:ts,
efter justitiekanslersämbetets hörande, den 13 april 1906 gjorda medgivande
genom förlikning bilagts på villkor, att firman till kronan avträdde
besittningsrätten till Hedvigsholmen och Grisskäret samt äganderätten
till den å holmen uppförda kvarnen och övriga firman tillhöriga,
där uppförda byggnader mot en ersättning av 20,000 kronor, eller det
belopp som Qvirist erbjudit sig att för 20 års arrenderätt erlägga, vilket
sistnämnda anbud jämväl av Kungl. Maj:t godkänts. Förlikningen
emellan kronan och firman hade fastställts av rådstuvurätten med kraft
av dom den 20 augusti 1906, varefter arrendekontraktet med Qvirist
avslutats.
Såsom förut nämnts, hade Marstrands stad erbjudit för äganderätt
till holmen 25,000 kronor och för besittningsrätt till densamma 20,000
kronor. Åven Qvirist hade gjort alternativa anbud, under förutsättning
att tvisten mellan kronan och firman Schröder förliktes, nämligen 20,000
kronor för 20 års arrenderätt eller 50,000 kronor för äganderätt.
Sistnämnda höga anbud av Qvirist hade möjligen avgivits med
hänsyn till då befarad tävlan med Marstrands stad. Sammanlagda beloppet
av den nu föreslagna köpesumman, 30,915 kronor 92 öre och
den år 1906 uppburna arrendeavgiften 20,000 kronor eller tillhopa
50,915 kronor 92 öre överstege dock berörda, sistnämnda år av Qvirist
gjorda anbud. Men om å 30,000 kronor, som i händelse av köp år
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.
9
1906 skulle av Q virist ytterligare erlagts, beräknades ränta under den
förflutna arrendetiden, komme 1906 års anbud upp till ett högre belopp
än nu föreliggande värderingssumma. Detta förhållande hade föranlett
fortifikationsdepartementet att, oaktat någon anmärkning mot värderingen
eller lör densamma av värderingsnämnden angivna gruuder icke
kunde med fog framställas, söka genom muntliga förhandlingar med
anbudsgivarna ernå ett högre anbud. Sådana förhandlingar hade väl
icke lett till någon höjning av själva anbudssumman, men i allt fall
till förutnämnda medgivanden dels av Qvirist att avstå från allt anspråk
på ersättning för mistad arrenderätt under återstående arrendetid, dels
ock från båda anbudsgivarna att erlägga ränta å ogulden del av köpeskillingen.
Härigenom kunde ock antydda skillnad i 1906 års och nu föreliggande
anbud anses utjämnad.
Fortifikationsdepartementet, som på de av chefen för skeppsgossekåren
och stationsbefälhavaren vid flottans station i Stockholm anförda
skål. ansåge .irågan, om skeppsgossekårens förläggning ej böra, såsom
marinförvaltningen ifrågasatt, inverka på förevarande försäljningsfråga,
desto mindre som en förläggning av kåren till Hedvigsholmen med dess
begränsade och av dyrbara anläggningar upptagna utrymme syntes
departementet icke böra under några förhållanden ifrågakomma, funne
det för kronan, med hänsyn såväl till det omedelbara intresset som till
befrämjandet av den även för staten gagneliga verksamhet, som av
sökandena bedreves, fördelaktigt att, med antagande av föreliggande
anbud, till sökandena försälja ifrågavarande holme, skär och byggnader
på de av värderingsnämnden föreslagna villkor med ovan angivna tillägo-.
Vidkommande stadsfullmäktiges i Marstrand framställning om tillägg
av villkoi i a\ seende a tillämpningen a holmen och skäret av ordningsstadgan
för rikets städer samt sådana föreskrifter, som kunde varda''av
stadens byggnadsnämnd, hälsovårdsnämnd eller hamnstyrelse meddelade,
ansåge fortifikationsdepartementet olämpligt att i blivande köpehandling,
vari staden ej komme att deltaga såso^rn kontrahent, inrycka dylika villkor.
De intressen, staden i berörda hänseenden hade att bevaka, kunde ej
heller genom de önskade villkorens uteslutande ur köpehandlingen anses
eftersatta. Ifrågavarande fastigheter vore ju belägna inom stadens hank
och stör, varför det ock läge i stadsmyndigheternas skön att efter fastigheternas
övergång i enskild ägo när som helst genomföra, vad i berörda
avseenden kunde finnas erforderligt. Departementet hemställde därför,
att stadsfullmäktiges framställning i den ordning, densamma nu inkommit,
måtte lämnas utan avseende.
Under åberopande av vad sålunda i ärendet förekommit, hemställde
departementet, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 134 höft. (Nr 153—156.) 2
10
Yttranden av
ordföranden
för de sakkunniga
för
utredning av
vissa frågor
rörande
skeppsgossekårerna
ävensom av
marinförvaltningen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.
att den kronan tillhöriga, inom staden Marstrands hamnområde belägna
Hedvigsholmen eller Kvarnholmen jämte Hedvigsskäret eller Grisskäret
med därå befintliga, kronan tillhörande byggnader finge till
handlanden A. Qvirist och aktiebolaget Marstrands mekaniska verkstad, till
fördelning dem emellan efter överenskommelse, försäljas för 30,915 kronor
92 öre, med rätt för köparna att genast tillträda fastigheten och villkor
i övrigt,
att köpeskillingen erlades med en femtedel vid kontraktets avslutande
och en femtedel under vart och ett av därpå följande lyra år;
att köparna förbunde sig att erlägga 5 procent årlig ränta å ogulden
del av köpeskillingen samt för sådan del och ränta ställa säkerhet, som
av fortifikationsdepartementet kunde godkännas;
att Qvirist avstode från honom enligt nu gällande arrendekontrakt
om fastigheterna tillkommande rättigheter och således även från anspråk
på ersättning i anledning av arrenderättens upphörande före kontraktstidens
slut, .
samt att vederbörande nya ägare förbunde sig att till det yttre
iståndsätta den å Hedvigsholmen befintliga gamla väderkvarnen och
densamma underhålla, så länge kvarnplatsen icke erfordrades för andra
industriella anläggningar.
Därjämte hemställde fortifikationsdepartementet, att köpeskillingen,
efter avdrag av värderings- och möjligen andra av försäljningen föranledda
kostnader, finge ingå till lantförsvarets fond för byggnader och
andra försvarsändamål.
Sedan Kungl. Maj:t anbefallt marinförvaltningen att i ärendet avgiva
förnyat yttrande, har marinförvaltningen med underdånigt utlåtande
den 15 mars Väll) överlämnat ett av ordföranden för de sakkunniga för
utredning av vissa frågor rörande skeppsgossekårerna den 9 mars 19 lfi
i ärendet avgivet yttrande. Uti näjjunda yttrande har ordföranden framhållit,
att frågan angående lämpligaste förltggningsorten för skeppsgossekåren
visserligen icke vore av de sakkunniga slutbehandlad, men genom
besök å flera platser, som kunde tänkas lämpliga för förläggning av en
skeppsgossekår, hade de sakkunniga på ort och ställe undersökt de lokala
förhållandena för en dylik förläggning. Så hade även skett beträffande
Marstrand, där tvänne alternativa förslag till uppförande averforderliga
byggnader för en skeppsgossekår uppgjorts. I intet av dessa
alternativ hade det område, som Qvirist och aktiebolaget Marstrands
mekafiiska verkstäder anhållit att av kronan få köpa, ifrågakomma att
ingå, och syntes icke heller denna plats vara erforderlig för en till Maistrand
förlagd skeppsgossekår. Däremot skulle man kunna tänka sig,
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155. 11
att ifrågavarande markområde skulle kunna av kronan utbytas mot annat
inom Marstrandsön beläget dylikt, om eventuellt en permanent förläggningav
en skeppsgossekår till Marstrand skulle beslutas. Det syntes därför,
som om med beslut i försäljningsfrågan borde anstå, intill dess det blivit
bestämt, huruvida skeppsgossekåren i Marstrand skulle fortfarande kvarbliva
därstädes eller förläggas till annan plats. Skulle däremot den
ifrågavarande försäljningen dessförinnan komma till stånd, syntes det
vara av vikt, att, enär slipar funnes anordnade å Hedvigsholmen och
ytterligare dylika eventuellt komme att där utbyggas, i försäljningskontralitet
inrymdes bestämmelse om, att en av sliparna skulle utbyggas
så, att en l:a klass torpedbåt med trygghet kunde å densamma upptagas
(lutningen å de nuvarande sliparna vore nämligen alltför stor för att
man skulle vara säker om att det lättbyggda skrovet ej toge skada),
samt att kronan, emot visst fastställt pris såväl för upptagning och
sjösättning som ock för varje dag, ett flottan tillhörigt fartyg där vore
upptaget, erhölle förmånsrätt till slipens användande. I Göteborg befintliga
slipar vore nämligen under vissa tider av året så mycket upptagna,
att det vore synnerligen svårt att erhålla slipning för flottans
småfartyg, även om nödvändigheten av dylik slipning vore överhängande.
Dessutom kunde ett haveri med åtföljande bottenläcka inträffa i närheten
av Marstrand och vara av den beskaffenhet, att svårighet uppstode att
intransportera fartyget till Göteborg.
För egen del har marinförvaltningen anfört, att då den av förutnämnda
sakkunniga redan nu verkställda utredningen syntes giva vid
handen, att, även om den nu till Marstrand förlagda skeppsgossekåren
fortfarande komme att förläggas till samma stad, ifrågavarande holme
likväl icke syntes bliva för förläggningen direkt behövlig, marinförvaltningen
vid sådant förhållande icke längre ansåge sig böra motsätta sig
holmens försäljning. I försäljningskontraktet syntes dock om möjligt
böra inrymmas bestämmelser om, att en å holmen av de nya ägarna
anordnad slip skulle vara av den beskaffenhet, att en l:a klass torpedbåt
med trygghet kunde å densamma upptagas, vilken slip finge av kronan
mot skälig ersättning vid behov användas.
Av den i ärendet verkställda utredningen torde framgå, att icke
något vare sig lantförsvarets eller sjöförsvarets intresse påkallar bibehållandet
i kronans hand av äganderätten till ifrågavarande holme och
skär jämte därå uppförda byggnader. Vid sådant förhållande och då,
enligt vad i ärendet blivit upplyst, äganderättens överlåtande till sökandena
skulle indirekt vara till gagn för den viktiga fiskerinäringens å
västkusten fortsatta utveckling, har jag icke något att erinra mot att
ifrågavarande fastigheter kronan avhändas.
Departements
chefen.
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Projjosition Nr 155.
Mot den erbjudna köpeskillingen har jag icke heller något att
erinra. Enligt vad utredningen giver vid handen, torde densamma motsvara
områdenas värde, särskilt om, på sätt jag anser böra ske, såsom
villkor för köpets avslutande föreskrives, att köparna skola vara skyldiga
att inom tid, som av marinförvaltningen bestämmes, å Hedvigsholmen
vidtaga sådana anordningar, att en l:a klass torpedbåt kan därstädes
med trygghet upptagas å slip, samt till säkerhet för fullgörande
av denna skyldighet ställa garanti, som av marinförvaltningen godkännes,
ävensom att kronan skall, så länge varvsrörelsen bedrives å holmen,
äga företrädesrätt till att, mot skälig ersättning, vid förefallande behov
för flottans fartyg begagna sig av nämnda slip. Jämte detta villkor
torde böra i kontraktet upptagas de av fortifikationsdepartementet föreslagna
köpevillkoren, därvid villkoret om tiden för köpeskillingens erläggande
lärer böra utföras så, att de femtedelar av köpeskillingen, som
icke betalats å dagen för kontraktets underskrivande, skola gäldas å
motsvarande dagar under de fyra nästföljande åren.
Den för fastigheterna inflytande köpeskillingen torde, efter avdrag
av värderings- och andra av försäljningen föranledda kostnader, böra
tillgodoföras lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål.
Vad beträffar den av stadsfullmäktige i Marstrand gjorda framställningen,
torde de däri berörda frågorna böra behandlas i den ordning,
gällande författningar föreskriva.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen medgiva,
att den kronan tillhöriga, inom staden Marstrands hamnområde
belägna Hedvigsholmen eller Kvarnholmen jämte Hedvigsskäret eller
Grisskäret med därå befintliga, kronan tillhöriga byggnader må på ovannämnda,
av mig tillstyrkta villkor försäljas till handlanden A. Qvirist
och aktiebolaget Marstrands mekaniska verkstad mot en köpeskilling av
30,915 kronor 92 öre, samt
att den för fastigheterna inflytande köpeskillingen må, efter avdragav
värderings- och andra av försäljningen föranledda kostnader, tillgodoföras
lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål.»
Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;
och skulle i enlighet härmed till riksdagen avlåtas
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Kurt Beifrare.