Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 150.

Nr 150.

Kun dndrad lydelse av § 8 mom. 2 i nådiga förordningen
med tulltaxa för inkommande varor den 9 juni 1911;
given Stockholms slott den 7 april 1916.

Under åberopande av härvid fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag vill Ivungl. Maj:t härigenom"föreslå
riksdagen

dels besluta, att § 8 inom. 2 i nådiga förordningen med tulltaxa
för inkommande varor den 9 juni 1911 skall erhålla följande ändrade lydelse:

På prövning av Konungen ankommer, huruvida och under vilka villkor
i särskilda fall tullfrihet under viss tid må medgivas ej mindre för maskiner,
redskap, verktyg och andra föremål, som införas för användning vid järnvågs-
eller hamnbyggnad, kanaliseringsarbete, elektrisk anläggning för allmänt
behov eller annat allmännyttigt företag och som därefter skola ur
riket återutföras, än även för lokomotiv och järnvägsvagnar, som av järnvägsförvaltning
förhyras från utlandet;

dels förklara, att förestående bestämmelse skall träda i kraft å dac»-,
som av Kungl. Maj:t bestämmes;

dels. ock medgiva, att vad sålunda må bliva stadgat skall äga tilllämpning
jämväl beträffande av järnvägstur vältning från utlandet förhyrda
lokomotiv och järnvägsvagnar, som under innevarande år före stadgandets
ikraftträdande införts till riket.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.

tfUSTAF.

Axel Vennersten.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 129 höft. (Nr 150.)

Kung!,. Maj:ts nåd. proposition, Nr 150.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 april

1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg, •

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström. *

Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet anförde
chefen för finansdepartementet statsrådet Vennersten:

I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift av den 17 mars 1916 har trafikförvaltningen
Göteborg—Stockholm—Gävle gjort framställning om åtgärders
vidtagande för beredande av tullfrihet för rullande materiel, som från
utlandet förhyres för att efter viss tid åter utföras, ävensom att de undantagsbestämmelser,
som i berörda avseende kunde komma att utfärdas,
måtte få äga giltighet retroaktivt från innevarande års början.

Innan jag går att närmare redogöra för trafikförvaltningens berörda
framställning, tillåter jag mig erinra om att fråga om tullfri disposition
av från utlandet hyrda lokomotiv i visst fåll nyligen varit föremål för
Kungl. Maj:ts prövning. Med förmälan att tullkammaren i Riksgränsen till
styrelsen hänskjuta frågan, huruvida tre till Riksgränsen utan användande
av egna maskiner inkomna lokomotiv, som statens järnvägar lånat från
Norges statsbanor för att någon tid användas för transport av järnmalm
mellan Kiruna och Luleå, finge tullfritt disponeras, hade nämligen generaltullstyrelsen
underställt denna fråga Kungl. Maj:ts prövning. Uti ett i

Ku»

anledning härav den 5 oktober 1915 avgivet utlåtande framhölls av järnvägsstyrelsen
bland annat önskvärdheten av att gällande författningar måtte
ändras därhän, att tullfrihet måtte medgivas för alla slag av rullande
materiel, som för viss tid av svensk järnvägsförvaltning lånades eller förhyrdes
tran utlandet för att inom stadgad tid ur riket återutföras. Vid
föredragning av ärendet den 19 november 1915 fann emellertid Kungl.

Maj:t ifrågavarande lokomotiv icke författningsenligt kunna för omförmäla
ändamål tullfritt disponeras.

De bestämmelser i gällande tulltaxeförordning, som i förevarande
hänseende åro att beakta, återfinnas i § 4 mom. r) med kompletterande
föreskrifter i avdelningen C i ett nådigt brev den 25 juni 1909 samt i
§ 8 mom. 2.

I § 4 mom. r) stadgas, så vitt nu är i fråga, att tullfrihet åtnjutes för
t rån sport materiel, som inkommer blott för tillfälligt bruk inom landet, såsom
järnvägsvagnar, då de begagnas för införsel till eller äro avsedda för
utförsel från riket av gods eller personer.

§ 8 mom. 2 har följande lydelse:

På prövning av Konungen ankommer, huruvida och under vilka villkor
i särskilda fall tullfrihet under viss tid må medgivas för maskiner,
redskap, verktyg och andra föremål, som införas för användning vid järnvägs-
eller hamnbyggnad, kanaliseringsarbete, elektrisk anläggning för allmänt
behov eller annat allmännyttigt företag och som därefter skola ur
riket återutföras.

I sin omförmälda skrivelse den 17 mars 1916 har nu trafikförvalt- Tldfi''/förningen
till stöd för sin framställning anfört bland annat följande: Gsteborg—

_ -Stockholm —

»Det torde vara ett allmänt känt förhållande, att godstrafiken vid trafik- Gävle.
förvaltningens liksom vid statens järnvägar stigit i oerhört hög grad under år
1915 och att den livliga trafiken alitjämt fortgår. Den kraftiga trafikstegringen,
som inträdde kort efter krigets utbrott och som järnvägarna icke kunnat förutse
och möta genom anskaffande av ny rullande materiel i tillräcklig grad, har förorsakat
en ovanligt stor brist på godsvagnar. Ehuru trafikförvaltningen under år
1915 genom nyanskaffning ökat sin godsvagnpark med cirka 13,5 procent, råder
likväl en oerhörd vagnbrist, så att de krav på vagnar, som framställas från handel
och industri, endast i ringa utsträckning knnna tillgodoses. På grund härav
har trafikförvaltningen i någon mån sökt avhjälpa bristen genom att under innevarande
år från utlandet förhyra en del rullande materiel, men en sådan åtgärd
omöjliggöres i fortsättningen genom gällande tulltaxa, som icke medgiver tullfrihet,
oaktat den förhyrda materielen efter någon tids användning åter utföres.

För närvarande synes goda utsikter finnas för trafikförvaltningen att från utlandet
förhyra såväl lokomotiv som godsvagnar. Då det för landets industri och handel
givetvis är av den allra största betydelse, att rullande materiel så skyndsamt
som möjligt må kunna anskaffas, synes det trafikförvaltningen, som om undantag

Järnvägs styrelsen.

Kommers kollegium och generaltull styrelsen.

Kung!. Maj:ts nåd. proposition, Nr 150.

från gällande tullstadga borde medgivas i sådant avseende, att tullfrihet medgives
för rullande materiel, som från utlandet förhyres för att efter viss tid åter
utföras.»

Järnvägsstyrelsen har inkommit med infordrat yttrande i ärendet.

Styrelsen har häri under erinran om sitt i ovannämnda utlåtande den 5 oktober
1915 angående tullfri disposition av lokomotiv, som från Norge lånats för malmtransporter
mellan Kiruna och Luleå, gjorda uttalande, vidare anfört bland annat, att
detta uttalande ägde alldeles särskilt tillämplighet under nuvarande förhållanden,
enär behovet av transportmateriel för de svenska järnvägarna nu vore större än någonsin
tillförne. Leveranstiden för ny rullande materiel vore ganska lång och anskaffningskostnaden
vore abnormt hög. Ej heller funnes inom landet järnvägsmateriel att
hyra i tillräckligt antal, och då vidare behovet av rullande materiel efter kriget sannolikt
ej bleve så stort som för närvarande, vore det för en järnvägsförvaltning,
som hade brist på vagnar, nödvändigt att för avvecklande av nuvarande högtrafik
från utlandet förhyra vagnar. Det vore möjligt, att jämväl statens järnvägar
komrne att i någon mån tillgodose det rådande stora behovet av järnvägsvagnar
genom förhyrning från utlandet. Det vore då av största vikt att tullbehandlingen
av dylik rullande materiel gjordes så litet betungande, att icke förhyrandet
därigenom försvårades eller omöjliggjordes.

Enligt järnvägsstyrelsens mening borde därför till tullstadgan göras det
tillägget, att vad som vore stadgat om tullfri disposition av järnvägsmateriel, som
i järnvägstrafik inkomme från utrikes ort, skulle gälla för dylik materiel, som
blivit förhyrd för viss begränsad tid.

På grund av nådig remiss hava vidare kommerskollegium och generaltullstyrelsen
avgivit gemensamt utlåtande, däri anförts:

»Med avseende å de i den underdåniga ansökningen åberopade omständigheterna,
synes det ämbetsverken vara synnerligen önskvärt, att den åsyftade
tullfriheten beredes. Då emellertid behovet av tillfällig ökning av rullande järnvägsmateriel
torde kunna inträda jämväl för andra järnvägsförvaltningar än den
nu ifrågavarande och möjligen även för statens järnvägar, finna sig ämbetsverken
böra ifrågasätta, huruvida icke genom bestämmelse i tulltaxeförordningen Eders
Kung! Maj:t bör givas bemyndigande att efter prövning i särskilda fall medgiva
viss tids tullfrihet för lokomotiv och järnvägsvagnar, vilka förhyras från
utlandet.

Visserligen förekomma bestämmelser angående tullfri disposition i vissa
fall av järnvägsmateriel i § 4 mom. r) tulltaxeförordningen med kompletterande
föreskrifter i avdelningen C. av Eders Kungl. Majds av generaltullstyrelsen den
5 juli 1909 i Sv. författningssamling n:r 77 kungjorda nådiga brev aen 25 juni
samma år. Enär dessa bestämmelser avse järnvägstrafiken mellan Sverige
och utlandet, synes dock, jämväl med avseende å den tänkta formen för ovanberörda
medgivanden, det ifrågasatta bemyndigandet lämpligare böra införas i
§ 8 mom. 2 tulltaxeförordningen.

I detta syfte torde sistnämnda författningsrum kunna givas t. ex. följande
lydelse: .

''På prövning av Konungen ankommer, huruvida och under vilka villkor i
särskilda fall tullfrihet under viss tid må medgivas ej mindre för maskiner, red -

Kungl. Maj: t a nåd. proposition, Nr IN). 5

skap, verktyg och andra föremål, som införas för användning vid järnvägs- eller
hamnbyggnad, kanaliseringsarbete, elektrisk anläggning för allmänt behov eller
annat allmännyttigt företag och som därefter skola ur riket återutföras, än även
för lokomotiv'' och järnvägsvagnar, som av järnvägsförvaltning förhyras från
utlandet.’

Vid beslutande å sin sida av en sådan ändring torde väl riksdagen kunna
göra det uttalandet, att den ändrade lydelsen av sagda författningsrum må kunna
av Eders Kungl. Maj:t givas retroaktiv tillämpning, varigenom den av den
sökande trafikförvaltningen gjorda framställningen i detta avseende skulle kunna
bifallas.»

Den bär ifrågasatta åtgärden i syfte att lindra den nu rådande Pepytr
stora bristen på rullande järnvägsmateriel finner jag beaktansvärda; och """ M "■ c"
har jag icke något att erinra mot den av kommerskollegium och generaltullstyrelsen
föreslagna författningsändringen, varigenom även för framtiden
beredes möjlighet att i händelse av behov medgiva tullfri disposition
under begränsad tid av nyssnämnda slags järnvägsmateriel. Enligt vad
jag har mig bekant och som även av %trafikförvaltningen framhållits har
redan under innevarande år från utlandet förhyrts och hit införts järnvägsvagnar
mot deposition av därå belöpande tull. Jämväl dessa vagnar torde
böra komma i åtnjutande av tullfrihet. Den nya bestämmelsen lärer därför
böra givas retroaktiv verkan, så att den kommer «tt gälla även beträffande
lokomotiv och vagnar, som under innevarande år före bestämmelsens
ikraftträdande införts hit.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels besluta, att § 8 mom. 2 i nådiga förordningen med tulltaxa
för inkommande varor den 9 juni 1911 skall erhålla följande ändrade lydelse:

På prövning av Konungen ankommer, huruvida och under vilka villkor
i särskilda fall tullfrihet under viss tid må medgivas ej mindre för maskiner,
redskap, verktyg och andra föremål, som införas för användning vid järnvägs-
eller hamnbyggnad, kanaliseringsarbete, elektrisk anläggning för allmänt
behov eller annat allmännyttigt företag och som därefter skola inriket
återutföras, än även för lokomotiv och järnvägsvagnar, som av järnvägsförvaltning
förhyras från utlandet;

dels förklara, att förestående bestämmelse skall träda i kraft å dag,
som av Kungl. Maj:t bestämmes;

dels ock medgiva, att vad sålunda må bliva stadgat skall äga tilllämpning
jämväl beträffande av järnvägsförvaltning från utlandet förhyrda
lokomotiv och järnvägsvagnar, som under innevarande år före stadgandets
ikraftträdande införts till riket.

Kungl. MajUs nåd. proposition, AV 150.

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Ma,j:t Konungen lämna bifall
samt förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilagan litt. vid detta protokoll utvisar, skulle till
Riksdagen avlåtas.

Ur protokollet:

Georg Sjöcrona.

Stockholm 1916. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

101323