Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 139.

Nr 139.

Kungl. May.ts nådiga proposition till riksdagen angående försäljning
av vissa delar av det s. k. Köping skomplexet i
Västmanlands län; given Stockholms slott den 25 februari
1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,

dels att den till det så kallade Köpingskomplexet i Västmanlands
län hörande lotten litt. A må med i statsrådsprotokollet angivet område
samt tillhörande vatten- och fiskerätt försäljas till Köpings stad mot en
köpeskilling av 175,000 kronor och i övrigt på följande villkor:

att köpeskillingen vid tillträdet kontant inbetalas till Kungl. Maj:ts
befallningshavande i länet;

att staden ensam bestrider de med områdets avskiljande och lagfart
å fånget förenade kostnader;

att Köpings kyrka bibehålies vid den densamma genom Kungl.
Maj:ts brev den 29 mars 1667 och den 28 september 1668 tillförsäkrade
dispositionsrätt till vissa ägor å området, så länge tegeltillverkning vid
därvarande tegelbruk äger rum; samt

att staden förbinder sig att efter den av de i statsrådsprotokollet
omförmälda 1915 års sakkunniga gjorda värdering inlösa å området
befintliga, enskilda ägare tillhöriga byggnader, därest ägarna så påfordra;

dels att de till samma komplex hörande lotterna litt. Q, S, T, V,
Aa och Ai må var för sig med i statsrådsprotokollet angivet område,
sedan den prövning, som finnes böra påkallas rörande fridlysning såsom
naturminnesmärke av å områdena befintlig ekskog, i vederbörlig ordning
ägt rum, försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande under de
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 118 käft. (Nr 139.) 1

2 Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 139.

i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor, med skyldighet för köpare
att inlösa enskilda ägares byggnader på sätt i nästföregående punkt
föreskrivits;

dels att de till samma komplex hörande lotterna litt. B, C, D E
F, Gr, H, I, N, O, P, R, U, Va, X, Y, Z, Å, Å, Ab, Ac, Ad, Ae,’ Af
och Ah må var för sig med i statsrådsprotokollet angivet område efter
sådan prövning beträffande ekskog, som nyss nämnts, upplåtas enligt
gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar,
med skyldighet för köpare att inlösa enskilda ägares byggnader
på sätt i föregående punkter föreskrivits samt med förbehåll
beträffande lotten litt. Ab om nyttjanderätt för arbetaren C. F. Brandt
under hans återstående livstid till ägofiguren nr 1353 å en i ärendet
företedd karta för en årlig avgäld av tio kronor;

dels ock att den till samma komplex hörande lotten litt. Ag må
med i statsrådsprotokollet angivet område försäljas till Kungs-Barkarö
kommun för en köpeskilling av 2,000 kronor att vid tillträdet kontant
inbetalas till Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet samt med skyldighet
för kommunen att ensam bestrida de med områdets avskiljande och
lagfart å fånget förenade kostnader.

De till ärendet hörande handlingar och kartor skola tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen
med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Johan Beck-Friis.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr VID.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25 •
februari 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern HAMMARSKJÖLD,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WALLENBERG,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre BECK-FRUS,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Yennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis anförde:

Vid förberedande behandling av frågan om förnyad utarrendering
från den 14 mars 1914 av den till Strömsholms hingstdepå anslagna
Strömsholms kungsgård med undertydande fastigheter, däribland det
stora, söder om Köping belägna s. k. Köpingskomplexet, fäste stuteriöverstyrelsen
Kungl. Maj:ts uppmärksamhet därå, att ifrågavarande domäns
kultur av åtskilliga anledningar befunne sig å en i allmänhet mycket
låg ståndpunkt, och att staten därför, om utarrendering ånyo skulle ske,
måste ingripa och tillse, att möjligheter bereddes arrendatorerna till en
intensivare och bättre brukning av jorden. Kostnaderna härför skulle
emellertid komma att uppgå till mycket betydande belopp, och stuteriöverstyrelsen
ansåg därlör, att det kunde ifrågasättas, huruvida icke
Strömsholmsegendomarna antingen borde försäljas eller ock disponeras
på annat sätt än dittills.

Kungi. Maj:U
proposition till
1913 Ars riksdag.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 139.

Denna fråga blev därefter föremål för utredning, bland annat, av
särskilda inom jordbruksdepartementet tillkallade sakkunniga, vilka den
14 december 1912 avgåvo förslag i ämnet. Ur detta förslag, i vad
det berör det s. k. Köpingskomplexet, må tills vidare endast erinras,
att de sakkunniga föreslogo, att hela den del av nu ifrågavarande
område, som vore belägen norr om Hedströmmen, skulle försäljas till
Köpings stad för en erbjuden köpeskilling av 315,000 kronor;

att de sakkunniga beträffande områdena söder om Hedströmmen
förordade, att dessa skulle styckas och försäljas till enskilda; samt

att de sakkunniga ansågo en nödvändig första åtgärd för att höja
sistberörda områden ur deras lägervall — oavsett huruvida de komme
att försäljas eller icke — vara, att staten omedelbart ingrepe för att
genom upptagande av behövliga avloppsgravar och verkställande av
några mindre invallningsarbeten sätta blivande arrendatorer eller jordägare
i stånd att så fullständigt, som omständigheterna medgåve, torrlägga
en del av de nu vattensjuka markerna.

Efter det ärendet blivit föremål för ytterligare utredning från
vederbörande myndigheters sida, avlät Kungl. Maj:t den 4 april 1913
proposition i ämnet till riksdagen (nr 260).

Enligt det vid denna proposition fogade statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden anförde dåvarande chefen för jordbruksdepartementet
rörande nu ifrågavarande delar av Strömsholmsfastigheterna huvudsakligen
följande.

\ ad beträffade det stora Köpingskomplexet jämte Köpings djurgård,
förelåge, såsom de sakkunniga framhållit, så många egenartade
omständigheter, att bedömande av den ur olika synpunkter lämpligaste
dispositionen av detsamma vore synnerligen svårt. Utan tvivel hade
staten här ett tillfälle att genom upplåtelse av jord skapa nya brukningsdelar
i rätt avsevärd omfattning med utsikt för deras innehavare att å
dem finna sin bärgning. Emellertid kunde det knappast vara lämpligt
att på en gång och på en och samma plats upplåta så mycket jord, som
skulle bliva fallet, i händelse hela detta komplex nu upplätes. Dessutom
vore det ej klokt att, därest försäljning skulle ske, uppställa som
villkor, att hela området skulle utläggas till småbruk och egnahem. Det
vore sannolikt, att vissa områden skulle bättre lämpa sig för något större
bruk, än som avsåges i gällande grunder för upplåtelse till mindre bemedlade
och obemedlade av egnahemslägenheter från kronoegendomar.
I avvaktan på ytterligare undersökning rörande den lämpligaste framtida
dispositionen av detsamma borde ny utarrendering på kortare tid ske
även med risk, att arrendeavgiften komme att något nedgå, De sak -

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 139. °

kunniga hade emellertid ansett det vara ett oundgängligt villkor, för att
de söder om Hedströmmen belägna ägorna av ifrågavarande störa komplex
skulle kunna bringas i högre kultur, att staten bekostade upptagandet
därstädes av nödiga avloppsgravar m. in. Kostnaden harior
hade beräknats till 19,200 kronor. 1 vad de sakkunniga härvid anfört
ville departementschefen till alla delar instämma, varvid han emellertid
framhöll, att dylika avloppsgravar torde erfordras även beträffande en
del av den norr om Hedströmmen belägna marken. De sakkunniga både,
då de föreslagit sistnämnda områdes försäljning till Köpings stad, icke
haft anledning att undersöka denna fråga. Eu utredning därom beträffande
hela det område, som icke ansåges behövligt för Köpings stad,
borde därför verkställas. Rörande Köpings stads önskan att förvärra
hela det område, som vore beläget norr om Hedströmmen, omfattande
689 hektar 25.4 ar jämte ön Runskär, ansåg departementschefen, att
försäljning till nämnda stad av så stort markområde icke vore lämplig.
Staden hade i en senare ingiven framställning anhållit att åtminstone
få förvärva ett närmast staden och utefter Köpingsån beläget område om
ungefär 187 hektar 24.7 ar. De skäl, stadsfullmäktige anfört, borde
visserligen föranleda, att tillfälle bereddes staden att förvärva något
område av ifrågavarande egendomskomplex, men för det dåvarande ansag
eigr departementschefen icke kunna utan ytterligare utredning angåen e
omfattningen av det område, som verkligen vore erforderligt för stadens
behov, samt rörande ett dylikt förvärvs inverkan på försäljnings- och
brukningsförhållandena beträffande ägoområden, som icke skulle förvarvas
av staden, uttala någon bestämd mening i fråga om storleken och laget
av det område, som borde kunna erbjudas staden till inköp. Härtill komrne
att, då de sakkunniga ansett hela ägoområdet norr om Hedströmmen
böra säljas till staden, de icke utsatt något värde å de särskilda delarna
av detta område och att alltså tillräcklig ledning saknades för bedömande
av värdet av det senast av staden önskade området. Den förenämnda
utredningen angående Köpingskomplexet i dess helhet borde uppenbarligen
avse jämväl nu förevarande fråga.

På grund av vad departementschefen sålunda anfört, föreslog Kungl.
Maj:t, att riksdagen tillsvidare måtte rörande ifrågavarande område allenast
besluta, att komplexet skulle från och med den 14 mars 1914 tillföras
statens domäners fond.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 1 juni 1913 (nr 289) anmalde
riksdagen, att sistnämnda förslag blivit av riksdagen bifallet, och anförde
därvid, att riksdagen i likhet med Kungl. Maj:t ansåge,^ att allenast en
del av omförmälda, norr om Hedströmmen belägna område av Köpmgs -

Rikndagt

skrivelse

1913.

Tillkallande
av sakkunniga.

,J Kungl. Maj:ts Nåd. Preposition Nr 139.

komplexet borde till Köpings stad upplåtas, varför ytterligare utredning''
i fråga härom samt om lämpligaste sättet för försäljning av återstoden
av denna del av Köpingskomplexet borde äga rum, innan definitivt beslut
i ämnet fattades. Utredning borde jämväl verkställas rörande uppdelning
och försäljning av den söder om Hedströmmen belägna delen av samma
komplex. Riksdagen förväntade att, sedan omförmälda utredningar ägt
rum, Kungl. Maj:t skulle för riksdagen framlägga det förslag, vartill
desamma kunde föranleda.

Den 15 augusti 1913 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla särskilda sakkunniga för verkställande
av den behövliga ytterligare utredningen angående Köpingskomplexets
framtida disposition. De närmare riktlinjerna för de sakkunnigas uppdrag
angåvos av departementschefen i yttrande till statsrådsprotokollet
för sistnämnda dag. . Departementschefen hade, efter att genom personligt
besök hava tagit närmare kännedom om Köpingskomplexet, blivit
ytterligare styrkt i sin åsikt, att en noggrannare och mera ingående
utredning rörande lämpligaste sättet för detta områdes disposition, än
som medhunnits före avlåtandet av förberörda proposition, borde verkställas,
innan slutligt beslut i ämnet kunde fattas. Eu sådan utredning
bolde i första hand avse att lämna svar på frågan om vad som borde
bibehållas i kronans ägo och vad som borde upplåtas till småbruk eller
andra ändamål. Därvid borde inkomna framställningar från Köpings
stad om inköp av ''mark tagas under förnyad omprövning. Utredningen
bolde vidare innefatta fullständig plan rörande dispositionen av det område,
som eventuellt ansåges böra bibehållas i kronans ägo med angivande
för varje särskild till utarrendering föreslagen brukningsdel av
dess areal i skilda ägoslag, arrendevärde, byggnader, nybygguadsbehov
m. m. Kolande de delar, som ansåges böra försäljas, borde fullständig
styckningsplan uppgöras samt salu- och arrendevärdering ske, särskilt
för varje till försäljning föreslaget jordområde. Då stora ''delar av
Köpingskomplexet vore vattensjuka eller ofullständigt torrlagda, borde
till nytt övervägande upptagas frågan, huruvida och i vad mån dessa
olägenheter kunde avlägsnas, och utredning verkställas rörande den
omfattning, vari detta lämpligen borde ske genom medverkan från
statens sida. Då därjämte stora delar av området saknade nöjaktiga
vägar, borde nödig uppmärksamhet ägnas åt vägfrågans ordnande. Vid
upprättande av det förslag, vartill utredningen kunde föranleda och som
borde avse ett definitivt ordnande av hela dispositionsfrågan, borde
hänsyn tagas icke blott till statens direkta ekonomiska intressen i egenskap
av jordägare utan jämväl, i den mån förhållandet medgåve, till

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 139.

de sociala synpunkter, som föranlett statsmakterna att pa olika vägar
söka främja bildandet av egna hem och småbruk.

På grund av det erhållna bemyndigandet tillkallade departementschefen
såsom sakkunniga ledamoten av stuteriöverstyrelsen, godsägaren
A. J. Lindström, domänintendenten i Stockholms län O. O. S. Tamm
samt ledamöterna av riksdagens andra kammare S. Linders och A. R.
Lundblad. Dessa sakkunniga hava den 6 augusti 1915 avgivit betänkande
i ämnet, åtföljt av kartor och andra bilagor samt innefattande jämväl
yttrande över en till dem remitterad framställning av A. Granberg om
inköp av en del av lägenheten Tyskhagen. Därjämte hava de sakkunniga
i särskilt utlåtande den 22 mars 1915 yttrat sig över en annan till dem
remitterad framställning, nämligen från Kungs-Barkarö kommun om
inköp av viss del av nyssnämnda lägenhet Tyskhagen.

Tillika anbefallde och bemyndigade Kungl. Maj:t den 15 augusti
1913 domänstyrelsen att från den 14 mars 1914 på det sätt och tmder
de villkor samt efter den fördelning i brukningsdelar, som styrelsen i
varje fall kunde finna fördelaktigast, utarrendera Köpingskomplexet eller
ombesörja dess skötsel och vård, vad beträffade Köpings djurgård och
lägenheten Byslätten för tiden intill den 14 mars 1916 och beträffande
övriga till komplexet hörande fastigheter för tiden intill den 14
mars 1917.

Kungl. Maj:t har därefter den 27 november 1915 bemyndigat
domänstyrelsen att ombesörja skötsel och vård järnväg av Köpings djurgård
och Byslätten till den 14 mars 1917.

Jag går nu att lämna en redogörelse för det huvudsakliga innehållet
av sistnämnda sakkunnigas betänkande och förslag.

Det s. k. Köpingskomplexet omfattar de i Köpiugs och KungsBarkarö
församlingar av Västmanlands län belägna kronolägenheterna
Köpings Aij urgård, Köpingsön, Byslät.ten, Tranviken, Gubbgrundet,
Grönöhagen, Mellanhagen, Stenhagen, Fiskhagen, Norra och Södra Tallholmen,
Botten, Tvskhagen, Myskhagen, Jordmarken och Sänkslätten
eller Sankslåttern samt Malmön och Vitön, ävensom öarna Runskär,
Linlandet, Suggskär och Harsten. b

Komplexet sträcker sig från Köpings stads gräns i norr till
Kungsörs kungsladugård i söder och bildar en långsträckt ägofigur av
8.7 kilometers längd. Det begränsas i öster av Köpingsån och Mälaren
samt delas ungefär på mitten av Hedströmmen.

l) Till området höra rätteligen även skogsåsarna Åshagarna och Jägaråsen, vilka emellortid
icke varit föremål för de sakkunnigas utredning.

De sakkunnigas
betänkande.

Allmänna

synpunkter.

Kungl. Maj:t$ Nåd. Proposition Nr 139.

Arealen av hela området ntgör enligt extra lantmätaren Tor
Hjertquists år 1910 upprättade, nu reviderade karta 1,495 hektar 26 ar
6 kvadratmeter, så fördelade:

åker............................................................ 789.3 7 70 hektar

äng ............................................................ 494.5 880 »

avrösningsjord......................................... 163.7360 »

impedimenter .......................................... 47.559 6 »

Det torde här böra anmärkas, att vid den förnyade uppmätning
av området, som måst verkställas för den nu upprättade styckningsplanen,
ändringar gjorts ifråga om förutvarande beteckning av vissa
ägofigurers odlingsbarhet; sålunda hava exempelvis en del förut såsom
åker angivna ägofigurer nu överförts till äng och tvärtom. Vidare bör
framhållas, att en icke obetydlig del av äugsmarken utgöres av starrslog,
kålvass, fräken och rörvass.

Komplexets taxeringsvärde uppgår till 494,500 kronor.

De inom jordbruksdepartementet tillkallade sakkunniga, vilka år
1912 avgåvo förslag i ämnet, anförde ifråga om denna del av Strömsholmsegendomarna,
att såväl åkerns som ängens naturliga beskaffenhet
vore i allmänhet kraftig och god, men att jordens brukning och kultur
med få undantag vore den mest primitiva och underhaltiga. De huvudsakliga
orsakerna till denna ursprungligen värdefulla egendoms förfallna
skick hade dessa Sakkunniga ansett vara följande:

l:o) systemet att utarrendera jorden till s. k. subarrendatorer;

2:o) arrendeavgäldens erläggande i naturaprestation er samt rättigheten
till foder- och grö d försälj ning;

3:o) saknad av staten tillhöriga byggnader; samt

4:o) bristande initiativ och understöd från statens sida till jordens
avdikning och till väganläggningar.

Vad 1912 års sakkunniga sålunda anfört äger — anföra i sakkunnigbetänkandet
av år 1915 — fortfarande giltighet. Några''%ärskilda
åtgärder för egendomens upphjälpande ur dess lägervall hava sedan
dess icke kunnat vidtagas vare sig av staten eller arrendatorerna, enär
frågan om komplexets framtida disposition fortfarande hållits öppen.

Avrösningsjorden är i allmänhet bättre hävdad. Vissa delar av
komplexet, särskilt Köpings djurgård, äro beväxta med ganska värdefull
barrskog. Dessutom finnas över hela området kringströdda ekdungar
av ej obetydligt värde, vilka giva landskapet en tilltalande prägel.

Enligt av länsjägmästaren i Västmanlands län R. Alexanderson
verkställd skogsvårdering utgör totalvärdet av hela den å komplexet

Kungl. Maj:t.‘t Nåd. Proposition Nr 139. ''■>

växande skogen 71,549 kronor, därav belöper sig å det område, litt.
A, som de sakkunniga föreslagit skola försäljas till Köpings stad, 18,800
kronor och å den övriga delen av komplexet 52,749 kronor. Skogsmarkens
värde beräknas till 30 kronor per hektar.

Å den vid Köpingsåns utlopp belägna Malmön linnes ett grusoch
sandtag, som ansetts vara synnerligen värdefullt. Genom den undersökning,
som de sakkunniga latit verkställa, bär det emellertid befunnits,
att värdet är vida mindre än vad man hittills antagit och endast utgör
omkring 4,000 kronor.

Under de förberedande arbetena för uppgörande av förslag till
styckning av Köpingskomplexet hava de sakkunniga kommit till den
uppfattningen, att vissa områden borde undantagas från eventuell försäljning
och utarrendering samt bibehållas under kronans omedelbara
disposition. Dessa områden, vilka närmare angivas i en vid betänkandet
fogad bilaga nr 44, utgöras förutom av vägar och impedimenter huvudsakligen
av skogsmarker, vilka antingen genom sin belägenhet intill
andra kronans skogar ansetts väl lämpa sig att förenas med dessa eller
ock såsom del av ägofiguren nr 170 å Köpings djurgård, vilken del omfattar
en areal av 37.2 71 hektar med därå växande barrskog av ej obetydligt
värde, på grund härav ansetts böra bibehållas såsom särskild kronopark.

De sakkunniga hava tillika ansett nödigt, att vid eventuell försäljning
ett förbehåll göres för kronans räkning. Å området förefinnas.
såsom ovan är nämnt, ganska talrika ekdungar samt enstaka bestånd
av ekar. Om dessa skulle komma i enskild ägo och fritt få disponeras,
syntes det kunna befaras, att de till obotlig skada för det ögat nu så
fägnande landskapet inom kort skövlades. Att förhindra detta vore
givetvis önskvärt, och de sakkunniga hyste den uppfattningen, att detta
kunde och borde ske därigenom, att samtliga brukningsdelar, _ som hade
hylika ekbestånd, vid försäljning belädes med servitutsinteckning för all
framtid till förmån för den i kronans ägo kvarblivande marken och av
innehåll, att kronan ensam vore ägare till och hade rätt att med jordägarens
uteslutande tillgodogöra sig alla inom den ifrågavarande brukningsdelen
vid försäljningen befintliga eller framdeles vilt uppväxande
ekar. Formulär till sådant servitutsavtal har bifogats betänkandet.

I sammanhang härmed hava de sakkunniga fäst uppmärksamheten
vid att inom lotten nr 13, fig. 556—559, å Hedströmmens norra strand
finnas lämningar av några skansar, enligt uppgift förskrivande sig från
början*av 1500-talet, vilka möjligen kunna äga arkeologiskt värde och
därför höra skyddas.

Över återstående delar av Köpingskomplexet hava de sakkunniga

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 118 haft. (År 139.) 2

Kungl. Maj:ts JSåd. Proposition Nr 139.

upprättat styekningsplan, vars detaljer närmare framgå av de betänkandet
åtföljande kartorna och de över de särskilda brukningsdelarna upprättade
beskrivningarna samt de vid detta protokoll såsom bil. A och B fogade
tabellerna. Jag vill redan nu anmärka, att lotten litt. Ag föreslagits
till försäljning åt Kungs-Barkarö kommun.

Ifråga om grunderna för denna styekningsplan hava de sakkunniga
anfört följande.

_ »Under den föregående behandlingen av frågan om Köpingskomplexets framtida
disposition har det framhållits — exempelvis i kungl. domänstyrelsens utlåtande
den 27 januari 1913 — att särskilda förutsättningar för bildande av småbruk och
egna hem skulle här förefinnas, och att vid föryttring av denna egendom avseende
i främsta rummet borde fästas vid nämnda ändamål. En närmare undersökning av
förhallandena visar emellertid, att en styekningsplan med uteslutande småbruk och
egna hem till mål knappast kan på ett tillfredsställande sätt utföras. Till stor del
beror detta på områdets egenartade naturbeskaffenhet och framför allt på ängsmarkens
betydande areal i förhållande till åkerjorden. Under utredningens fortgång
och vid upprepade besök i orten hava de sakkunniga jämväl kommit till den
bestämda uppfattningen, att traktens jordbruksbefolkning saknar intresse för småbruk
i den mening, som avses i gällande grunder för upplåtelse till mindre bemedlade
och obemedlade av egnahemslägenheter från kronoegendomar, samt att försäljning
eller utarrendering av mindre brukningsdelar i mera avsevärd omfattning skulle
komma att möta svårigheter, varemot större brukningsdelar synas vara mera begärliga.
Allenast i omedelbar närhet av Köpings stad skulle det låta sig göra att
i någon större omfattning avyttra tomter och egnahemslotter. Till denna fråga
återkomma de sakkunniga framdeles.

Vid styckningsplanens utarbetande hava de sakkunniga måst taga hänsyn
till, att befintliga byggnader skulle kunna komma att så mycket som möjligt utnyttjas.
Vidare har iakttagits, att, såsom i § 79 av skiftesstadgan föreskrives,
varje brukningsdel skulle erhålla en någorlunda jämn blandning av sämre och bättre
mark samt proportionerliga andelar av såväl åker som äng. En lämplig fördelning
av de vidsträckta sankmarkerna har givetvis vållat svårigheter vid styckningen,
men de sakkunniga hava sökt att få de olika ägofigurerna så reguljära och i förhållande
till varandra så välbelägna som möjligt. Om detta oaktat ägorna icke
alltid a kartan te sig så regelbundna, som kunde anses önskligt, beror detta på.
att naturliga gränser, såsom befintliga eller enligt avdikningsplanerna föreslagna
avloppsgravar m. m., inverkat på lotternas utskiftande.

Beträffande de särskilda lotternas storlek och gränser torde den till styckningsplanen
hörande kartan samt de speciella redogörelserna för varje brukningsdel
vara tillfyllest för att klargöra de sakkunnigas förslag.

Det torde allenast böra anmärkas:

att för erhållande av lämpliga gränser för lotterna litt. Ä och Öen gränsreglering
mot de i kronans ägo befintliga skogsmarkerna Jägaråsen och Åshagarna
torde bliva erforderlig; ♦

att. ägolotten litt. V a erhållit föreslagen ringa areal med hänsyn därtill, att
denna lott redan nu bildar en avgränsad lägenhet och till följd av sin belägenhet
i komplexets utkant icke är till hinder för någon annan lott; samt

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 139.

att ägolotterna litt. K, L, M och Ö tilldelats jämförelsevis betydliga områden
på den grund, att därstädes nu befintliga byggnader äro tillräckliga för den föreslagna
jordarealens brukande.»

Nästan alla å komplexet befintliga byggnader — i varje fall alla
av något värde — tillhöra enskilda personer. Staten äger sålunda
allenast 11 gamla och förfallna ängslador, brandförsäkrade för 6,550
kronor, men värderade till högst 2,900 kronor, varemot nuvarande
eller förutvarande arrendator^’ tillhöriga byggnader, brandförsäkrade
för 152,580 kronor, uppskattats till ett värde av 102,350 kronor.

Till inlösen hava de sakkunniga föreslagit de byggnader, som äro
eller genom ej alltför omfattande och dyrbara reparationer kunna sättas
i gott och tidsenligt skick och som kunna bliva till gagn vid eventuell
utarrendering eller försäljning i enlighet med de sakkunnigas stvekningsplan.
Emellertid hava de framhållit, att en eventuell köpare, som
ställer mindre fordringar på befintliga byggnader, än vad en kronans
arrendator med fog kan göra, säkerligen skulle finna för sig fördelaktigt
att övertaga även åtskilliga av de byggnader, som de sakkunniga icke
ansett sig kunna föreslå till inlösen.

För bebyggande av de olika brukningsdelarna hava de sakkunniga
lagt till grund de båda av 1912 års Strömsholm ssakkunniga upprättade
normalplanerna, dock med någon reducering av därför beräknade kostnader.
Enligt dessa planer skulle uppförandet av byggnader för brukningsdelar
om 6 å 7 hektar åker — plan I — kosta 10,000 kronor, samt
kostnaden för uppförandet av motsvarande byggnader för brukningsdelar
om 10 å 15 hektar — plan 11 — belöpa sig till 15,300 kronor. De
sakkunniga hava nu för sin del ansett, att dessa byggnadsarbeten böra
kunna utföras enligt i betänkandet intagna kostnadsförslag, slutande å
en kostnadssumma av 8,000 kronor för plan I och av 12,000 kronor för
plan II.

För brukningsdelar, där dessa normalplaner icke kunna tillämpas,
på grund av att åkerarealens omfattning eller tillförandet av mera betydande
ängsmarker nödvändiggör ekonomibyggnader av andra dimensioner
än de föreslagna, hava specifika kostnadsförslag upprättats.

Nybyggnadskostnaderna kunde — anföra de sakkunniga — möjligen,
trots de reduceringar i prisen, som 9e ansett möjliga, förefalla höga, särskilt
i jämförelse med jordvärdet. De vore beräknade under förutsättning, att
kronan själv läte ombesörja arbetena. Enskild person skulle av.flera
skäl kunna uppföra motsvarande "byggnader för ej oväsentligt mindre
kostnader.

By y yrväder d
liompIr.Tct.

Åtgärder för
områdets afdikning
cd*
dräne ri ug.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 139.

Avdikningen å komplexet är, såsom förut framhållits, ytterst bristfällig.
Nödvändiga avloppsgravar saknas, och några av arrendatorerna
på egen bekostnad utförda mindre invallningsarbeten ha fått förfalla och
äro i sitt nuvarande skick mera till skada än till gagn.

De sakkunniga hava förklarat sig tillfullo dela 1912 års sakkunnigas
mening, att staten måste, oavsett huruvida området kommer att försäljas
eller icke, omedelbart ingripa för att ordna avdikningsförhållandena.

Plan för sådana arbetens utförande å området söder om Hedströmmen
bär på uppdrag av 1912 års sakkunniga utarbetats av lantmäteriauskultanten
A. L. T. Widing i Västerås. Denna plan upptager två alternativa
förslag, av vilka det ena — som av Widing och 1912 års sakkunniga
förordats — avser att genom upptagande av ett antal avloppsgravar
bereda avlopp åt nu genom bristande avdikning vattenskadad mark av
omkring 280 hektars ytvidd, och det andra att genom invallning skydda
ytterligare cirka 50 hektar åker från skada genom våröversvämning av
Hedströmmen. Hänvisande till nämnda plan hava 1915 års sakkunniga
föreslagit det förra alternativet till utförande. Kostnaderna härför beräknas
till 19,200 kronor.

Beträflande området norr om Hedströmmen, vilket i lika grad är i
behov av avdikning, läto 1912 års sakkunniga icke utarbeta något förslag
till sådana åtgärder, enär de sakkunniga förordade hela detta områdes
försäljning till Köpings stad i det skick, vari det befanns.

På uppdrag av 1915 års sakkunniga bär nu statens lantbruksingenjör
i Västmanlands län A. V. Nordin uppgjort plan och kostnadsberäkningar
för ifrågavarande områdes avdikning enligt samma grunder som
för det södra området. Planen upptager två alternativ, av vilka det billigare,
som kräver en kostnad av 7,500 kronor, förordats av Nordin. På av
honom anförda skäl äro även de sakkunniga av den mening, att det
billigare förslaget bör antagas, icke minst därför att det dyrbarare invallningsförslaget
till stor del skulle komma att beröra de närmast
Köpings stad belägna sänka markerna, vilkas torrläggning ur jordbrukssynpunkt
är mindre nödvändig. Den föreslagna invallningen komme dessutom
att bliva överflödig, därest Mälarens reglering bleve beslutad,
vartill goda utsikter ansåges förefinnas.

Till de grundförbättringar, vartill kronan måste bidraga, därest
komplexet bibehålies i dess ägo och%nyo utarrenderas, hör även åkerjordens
täckdikning. Statsbidraget har ansetts böra lämnas i form av
kostnadsfritt tillhandahållande av behövliga dräneringsrör. Med hänsyn
till i orten gällande pris för dessa liar statens bidrag beräknats medföra
en utgift av 70 kronor per hektar.

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 130. 13

En följd av komplexets styckning i smärre brukningsdelar är, att
utfartsvägar måste anläggas, där sådana nu saknas. Alternativa förslag
och kostnadsberäkningar rörande dylika vägar hava upprättats av extra
lantmätaren T. Hjertquist.

Härforutom hava de sakkunniga genom bemälde Hjertquist låtit
verkställa utredning rörande kostnaderna för en väganläggning längs
genom hela komplexet i förening med en landsvägsbro över Hedströmmen,
till vilken byråingenjören i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen P. A.
Karlson uppgjort ritning och kostnadsberäkning. Denna kommunikationsled.
skulle bereda de söder om Hedströmmen belägna delarna av
komplexet en bekväm och direkt förbindelse med Köpings stad och med
omkriiig två tredjedelar förkorta den nuvarande vägen. Otvivelaktigt
skulle också värdet av en del jord höjas genom denna anläggning, men
då utredningen visar, att kostnaderna härför uppgå till 39,300 kronor
— nämligen 16,400 kronor för vägen och 22,900 kronor för bron —
hava de sakkunniga ansett sig icke böra tillstyrka detta förslag.

Beträffande de ovan omförmälda utfartsvägarna, vilkas anläggning
genom kronans försorg och på dess bekostnad de sakkunniga funnit
nödvändig, hava de sakkunniga till utförande förordat Hjertquists i
februari 1915 uppgjorda alternativa förslag, slutande med eu kostnad
av 6,270 kronor.

Uti en hos Kungl. Maj:t den 18 januari 1912 gjord ansökning
hemställde Köpings stad genom en för frågans behandling tillsatt kommitté,
att staden måtte få förvärva de till Köpingskomplexet hörande
krön olägenheterna Köpingsön, Byslätten, Köpings djurgård, Gubbgrundet
och Tranviken samt Vitön, Malmön och Runskär, med en uppgiven
areal av tillhopa 694.8 5 4 hektar.

1912 års sakkunniga tillstyrkte, att stadens ifrågavarande framställning
måtte bifallas under förutsättning, att för det försålda området
erhölles en köpesumma av minst 315,000 kronor med skyldighet för
köparen att efter särskild värdering inlösa arrendatorerna tillhöriga
byggnader.

I utlåtande den 27 januari 1913 anförde domänstyrelsen beträffande
denna fråga, att styrelsen icke kunnat finna, att staden ådagalagt behov
för närvarande av hela det till inköp ifrågasatta betydliga området. De
ändamål, för vilka detsamma enligt ansökningen skulle användas, nämligen
för hamnens utvidgning och industriella anläggningar, syntes
kunna tillgodoses genom ett avsevärt mindre område, såsom lägenheten
Byslätten, därav jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 8 maj 1874 ett område

\’äy anläggningar
.

Försäljning
av mark till
Köpings stad
fn. m.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 139.

redan överlämnats till staden, samt östligaste delen av Köpingsön utmed
en förut genom brevet den 1 juni 1894 till staden upplåten strandremsa.
Däremot borde enligt styrelsens förmenande lägenheterna Runskär, Vitön
och Malmön ej avhändas kronan. Närmare utredning borde verkställas
angående lämpligheten av försäljning av området i övrigt till egna hem.

I den mån området befunnes ej lämpa sig härför, ansåge styrelsen
detsamma böra i statens ägo bibehållas och ånyo utarrenderas.

Sedan Köpings stad därefter den 8 mars 1913 till Kungl. Maj:t
avlåtit anhållan att, därest utsikt icke förefunnes att åt staden få förvärva
hela det i först omförmälda framställning åsyftade området, åtminstone
en mindre del därav om 187.24 7 hektar måtte till staden försäljas,
yttrade sig dåvarande chefen för jordbruksdepartementet till statsrådsprotokollet
den 4 april 1913 på här förut angivet sätt. I enlighet
härmed föranledde stadens framställning för det dåvarande ingen Kung].
Maj:ts åtgärd.

Då de sakkunniga nu, jämlikt det dem meddelade uppdraget, haft att
till prövning upptaga frågan om upplåtelse till Köpings stad av för
staden behövligt område, hava de anfört följande:

»De sakkunniga hava funnit sig icke kunna förorda stadsfullmäktiges i förut
omförmälda skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 mars 1913 framställda köpeanbud.
Detta avser uteslutande värdefull mark med frånskiljande av mindre värdefull så#m.
Skulle anbudet antagas, komme sålunda omkring 160 hektar sänka och för kronan
föga värdefulla marker att kvarbliva i dess ägo. Genom expropriation har staden
kommit i besittning av en lång strandremsa utmed Köpingsån, varigenom en stor
del av nyssnämnda marker äro avstängda från strandrätt, vilket än mer minskar
möjligheterna till deras utnyttjande och nedsätter deras värde för kronan. För
staden höra de däremot kunna vara ganska värdefulla vid blivande uppmuddringsarbeten
i Köpingsån. De sakkunniga hava alltså ansett, att dessa områden borde
ingå i försäljningen, och därför upprättat två alternativa förslag rörande sådan upplåtelse,
avseende det ena en areal av 335.643 hektar och det andra 154.354 hektar.
Områdena hava av de sakkunniga saluvärderats till respektive 175,000 och
140,000 kronor.

I anledning av dessa förslag meddelade stadsfullmäktige i Köping uti skrivelse
till de sakkunniga den 28 oktober 1914 i huvudsak följande:

Stadsfullmäktige önskade fortfarande förvärva förutom det i deras ovan omförmälda
skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 mars 1913 angivna område av 187 hektar
24 ar 70 kvadratmeter jämväl öama Malmön, Vitön och Runskär samt området
mellan Köpingsåns mynning å ena samt Malmön och Vitön å andra sidan. Förvärvet
av dessa öar jämte området dem emellan och åmynningen vore för staden
av stor vikt och betydelse för hamnförhållandenas framtida ordnande, varjämte
öarna, ägda av staden, kunde ordnas som tillflyktsort för stadsborna under den varma
årstiden. Då Malmön och Vitön inginge i det av de sakkunniga föreslagna större
området, vore detta för stadens behov lämpligt, blott därtill lades även Runskär.J)

‘) Ingår i försäljningslotten litt. A om 335.643 hektar.

Kunyl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 139.

Denna ö, knappt ti hektar stor, bestående uteslutande av stenbunden mark bevuxen
med yngre barr- och lövskog, syntes för staten icke hava något värde, men då ön
gränsade intill och delvis till och med vore belägen inom stadens hamnområde, vore förvärvet
av ön givetvis av stor betydelse för staden. Det av de sakkunniga föreslagna
priset, 175,000 kronor, funne stadsfullmäktige högt, men då emellertid det för stadens
utveckling syntes vara av vikt, att området ifråga förvärvades åt staden, förbunde sig
stadsfullmäktige att, därest Kungl. Maj:t och riksdagen ville till staden försälja det av
de sakkunniga föreslagna större området jämte ön Runsltär, för området erlägga
den köpeskilling, som därför kunde varda bestämd intill 175,000 kronor, under villkor
att i köpet utan särskild och ytterligare ersättning skulle ingå den Kungl. Maj:t
och kronan tillkommande äganderätten till det inom området belägna Köpings tegelbruks
ägor med bibehållen dispositionsrätt till ägorna för Köpings stads- och landsförsamlingar,
så länge tegeltillverkning därstädes ägde rum; att med nämnda undantag
i avseende å tegelbrukets ägor hela området med full och oinskränkt ägande- och
nyttjanderätt,jämväl beträffande vattenrätt och fiske, överlätes till staden; samt att
någon avverkning av den å området befintliga skogen icke företoges före stadens
tillträde av området.

Det sålunda till försäljning ifrågasatta områdets storlek och gränser, däri
inberäknat Runskär,J) finnas närmare angivna dels å den över Köpingskomplexet
upprättade kartan och dels i bilagan 1 vid betänkandet.

De sakkunniga hava värderat området på följande sätt:

åker ...............................	..................... kronor 94,989: 7 5
äng................................	..................... » 37,202: io
avrösningsjord...............	..................... » 19,473: —
skog på rot...................	..................... » 18,800: —
grustag på Malmön ...	..................... » 4,000: —
kronans byggnader .......	..................... » 400: —	*
	Summa kronor 174,864: 8 5

Härtill kommer värdet av enskilda personer tillhöriga byggnader på området,
vilket uppskattas till 27,490 kronor. Därest försäljning till staden av området
kommer till stånd, bör bland försäljningsvillkoren upptagas, att staden, därest byggnadernas
ägare så fordra, skall efter särskild värdering inlösa desamma.

I skrivelse den 17 februari 1910 har kammarkollegium i annat sammanhang
verkställt utredning rörande de i Köpings stads köpeanbud omförmälda Köpings
tegelbruks ägor, samt därvid, bland annat, anfört följande.

Genom kungl. brevet den 29 mars 1667 uppläts till Köpings kyrka en i
kronans äng vid Köpingsån belägen backe med villkor att kyrkan där skulle upprätta
ett gott tegelbruk. Till denna donation lades genom kungl. brevet den 28
september 1668 ett mellan backen och ån liggande ängstycke, att av kyrkan brukas,
så länge tegelladan vidmakthölles. Enligt kungl. brevet den 30 juni 1818 medgavs,
att, enär det tegelbruk, som för kyrkans räkning därstädes blivit anlagt, ännu underhölles,
samt kyrkan således dittills uppfyllt de villkor, under vilka berörda lägenheter
— utgörande tillsammans 28 tunnland 25 kappland — blivit till kyrkan upplåtna,
kyrkan finge bibehållas vid samma lägenheter mot erläggande av 2,000 murtegel
årligen till Strömsholms kungsladugård.

0 = iörsäljningslotten litt. A.

Ekonomisk
Översikt samt
förslån till
disposition ar
Kopin fisk omptr.
vet.

16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 139.

Genom expropriationer och ägoutbyten med Köpings stad har arealen av
dessa ägor numera minskats till 8 hektar 41 ar 10 kvadratmeter.

De sakkunniga fä för sin del förorda, att Köpings stadsfullmäktiges nu ifrågavarande
anbud antages samt att med köpet må följa jämväl äganderätten till de av
tegelbruket disponerade områdena, under villkor att Köpings kyrka bibehålies vid
den nyttjanderätt, som tillförsäkrats densamma genom ovannämnda nådiga brev, så
länge tegelbruket underhålles.

Skulle stadens anbud icke anses vara antagligt, bör lotten A, det vill säga
det område, som staden önskat förvärva, styckas och delar därav förenas med lotterna
K, L och M. De sakkunniga hava docko icke ansett sig behöva utarbeta något
mera detaljerat förslag i detta avseende. Återstående del av lotten A torde i dylikt
fall böra bibehållas under kronans omedelbara disposition för att i mån av efterfrågan
försäljas såsom tomter för egna hem. Områdets omedelbara närhet till
Köpings stad torde göra ett sådant försäljningssätt möjligt.»

Arbetaren C. F. Brandt hade i skrivelse den 1 juli 1912 till 1912
års s. k. Strömskolms-sakkunniga gjort framställning om att fortfarande
få disponera ett av honom uppodlat område å Fröstuna ägor. De sakkunniga
hava nu förordat, att ifrågavarande område, utgörande en del
av lotten litt. Ab (Ekholmen), å kartan betecknad med nr 1353, om
0.133 hektar måtte få av Brandt disponeras under hans återstående
livstid mot en årlig tomthyra av 10 kronor.

I en till de sakkunniga ställd skrift hade vidare A. Granberg
gjort framställning att få av lägenheten Tyskhagen inköpa en areal av
omkring tre tunnland, varå honom tillhöriga hus vore belägna. Deri
3 febr%ari 1914 hade därjämte chefen för jordbruksdepartementet till de
sakkunniga överlämnat en av nämnde Granberg i skrivelse till domänstyrelsen
gjord liknande ansökning, över vilken domänstyrelsen den 23
januari 1914 avgivit utlåtande. Då de sakkunniga beträffande ifrågavarande
område redan i utlåtande den 22 mars 1915 föreslagit, att detsamma
måtte få inköpas av Kungs-Barkarö kommun, hava de sakkunniga
hemställt, att Granbergs ifrågavarande framställningar icke måtte
föranleda någon vidare åtgärd.

De sakkunniga hava vidare anfört följande:

»I de vid detta betänkande fogade bilagorna 1 — 39 hava de sakkunniga angivit
dels de belopp, som vid en eventuell försäljning av komplexet — med undantag
av särskilt omförmälda mindre delar därav — kunna förväntas inflyta, dels de
grundförbättringskostnader, som kronan måste vidkännas, därest området skall
bibehållas i dess ägo samt styckas i större och mindre brukningsdelar enligt de
sakkunnigas förslag och utarrenderas, dels ock de arrendeavgifter, som efter sålunda
genomförd disposition torde kunna påräknas. Om — under förutsättning att området
icke kommer att försäljas — de sakkunnigas förslag och beräkningar läggas
till grund för en räntabilitetskalkyl, ställer denna sig sålunda:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 139.
nuvarande saluvärdet, uppskattat till ........................ kronor 487,270: —

inlösen av enskildas byggnader jämte reparationer.... > 66,685: —

nybyggnader .................................................................... » 40'',850: —

täckdikningsbidrag............................................................ » 55,098: 19

Summa kronor 1,016,353: 19.

Skulle lotten A icke komma att försäljas till Köpings stad utan styckas i
mindre brukningsdelar och bebyggas, tillkomma nybyggnadskostnader för åtskilliga
tiotusental kronor.

Inflytande årliga arrendeavgifter hava beräknats till 26,230 kronor, motsvarande
ungefär 2.5 procent på nyssnämnda kapital.

Utgifterna för de föreslagna avdiknings- och väganläggningsarbetena äro icke
medräknade i ovan angivna kostnader, enär desamma anses böra av kronan bestridas,
vare sig området försäljes eller icke. De därutöver ifrågakommande kostnaderna
för områdets försättande i ett kronan värdigt skick hava upptagits till i
runt tal 529,000 kronor.

Därest komplexet med undantag av angivna mindre delar försäljes, beräknas

i köpeskillingar inflyta ................................................................... kronor 487,270: —

I kronans besittning kommer dessutom att kvarbliva skog, uppskattad
till ............................................................................... .» 43,800: —

Summa kronor 531,070: —

som alltså skulle utgöra det bruttovärde, egendomen för
närvarande anses representera.x)

Avräknas härifrån kostnaderna för före -

slagna avdikningar ............................................ kronor 26,700: —

samt väganläggningar.........................................» 6,270: — 32,970: —

återstår såsom netto- och realisationsvärde ................................ kronor 498,100: —

eller närmare en halv miljon.

Även om staten kan åtnöjas med lägre ränteavkastning än den enskilde
måste påräkna, torde dock 2.5 procent på ett fastbundet större kapital ej vara
tillfredsställande, såvida icke sådana särskilda omständigheter föreligga, att en förlustbringande
kapitalplacering därmed kan motiveras.

Den utredning, de sakkunniga här förebragt, visar, att Köpingskomplexet i
statens hand samt på statens bekostnad tidsenligt bebyggt och iordningställt icke
torde kunna lämna större avkastning, åtminstone icke under de närmaste årtiondena.
Ur enbart ekonomisk synpunkt anse sig alltså de sakkunniga böra avstyrka, att
staten på Köpingskomplexet nedlägger de högst betydande belopp, som oundgängligen
fordras, därest det skall fortfarande utarrenderas och framdeles kunna rationellt
brukas.

På frågan kunna dock även andra omständigheter inverka. I sitt yttrande
till statsrådsprotokollet den 15 augusti 1913 framhöll dåvarande statsrådet och
chefen för jordbruksdepartementet, att vid den blivande utredningen hänsyn borde

'') Häri ej inräknad den skogsmark och därvarande skog på rot, som enligt sakkunnigas
förslag bör bibehållas i kronans ägo och över vilken skog särskilt värderingsinstrument ej ansetts
behöva upprättas.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. höft. 118 (Nr 139.) 3

De sakkunnigas
hemställan.

18 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 139.

tagas icke blott till statens direkta ekonomiska intressen, utan jämväl, i den mån
förhållandena det medgåve, till de sociala synpunkter, som föranlett statsmakterna
att på olika vägar söka främja bildandet av egna hem och småbruk.

De sakkunniga hava emellertid icke kunnat finna, att ur social synpunkt
något skulle vara att erinra mot, att komplexet styckas och försäljes. Den uppgjorda
styckningsplanen har visserligen icke till uteslutande mål att bilda egna
hem och småbruk, vilket på förut anförda grunder här svårligen låter sig göra.
Men även när så icke kunnat ske, utan brukningsdelarna måst erhålla större omfattning,
borde det enligt de sakkunnigas mening ligga i statsmakternas intresse att åt
enskilda försälja sådana områden. De sakkunniga sakna visserligen anledning att
här upptaga till undersökning, huruvida det över huvud taget kan anses ändamålsenligt,
att staten i så stor utsträckning, som för närvarande äger rum, besitter
jordbruksegendomar, men i nu föreliggande fall gäller frågan icke blott, om staten
skall i sin ägo bibehålla en stor, vanhävdad och med otillräckliga byggnader försedd
jordbruksfastighet, utan även om därav skall bildas ett fyrtital nya arrendegårdar,
å vilkas ordnande betydande belopp måste nedläggas. Detta anse sig de sakkunniga
icke kunna tillstyrka, utan förorda därför, att området på lämpligt sätt försäljes.>

På grund av den föreliggande utredningen och med hänvisning
till vad ovan anförts hava de sakkunniga hemställt:

l:o) att det s. k. Köpingskomplexet med undantag av vissa angivna
delar styckas i enlighet med den av de sakkunniga uppgjorda
styckningsplanen;

2:o) att åtgärder genom kronans försorg och för en beräknad
kostnad av 26,700 kronor vidtagas för områdets avdikning i enlighet
med de av lantmäteriauskultanten A. L. T. Widing, beträffande området
söder om Hedströmmen, och statens lantbruksingenjör i Västmanlands
län A. V. Nordin, i fråga om området norr om Hedströmmen, uppgjorda
billigare alternativa förslagen;

3:o) att utfartsvägar från de särskilda brukningslotterna anordnas
genom kronans försorg för en kostnad av omkring 6,270 kronor i enlighet
med extra lantmätaren T. Hjertquists ovan förordade förslag;

4:o) att det i styckningsplanen med litt. A betecknade området
försäljes till Köpings stad mot en köpeskilling av 175,000 kronor och
på ovan angivna villkor i övrigt;

5:o) att nyttjanderätten till ägofiguren nr 1353 av brukningslotten
litt. Ab upplåtes till arbetaren C. F. Brandt för hans återstående livstid
mot en årlig tomthyra av tio kronor;

6:o) att övriga delar av området utbjudas till försäljning åt enskilda
personer;

7:o) att vid försäljningarna iakttages, att alla å komplexet nu befintliga
eller framdeles vilt uppväxande ekar bibehållas i kronans ägo
genom servitutsinteckning i enlighet med ovan angivna förslag; samt

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 139.

8:o) att A. Granbergs framställning om förvärv av del utav lägenheten
Tyskhagen ej må till någon åtgärd föranleda.

Vid betänkandet har en av de sakkunniga, riksdagsmannen Linders
fogat följande reservation:

»Den situationsbild från en föråldrad statens jordpolitik, som mött sakkunniga
vid uppdragets fullgörande, har inbjudit till allvarliga betraktelser av flera slag.
Bland mina personliga intryck står starkast behovet av jordupplåtelseformer, som
på en gång verka tilltalande och betryggande för odlaren, bereda möjlighet även
för den fattiga jordbruksbefolkningen att ernå en friare ställning samt å andra sidan
binda spekulationsivern och skydda upplåtelsens ändamål.

Sakkunniga ha emellertid enligt uppdragets formulering icke haft annat val
än uppskattning dels till försäljning och dels till arrende. Som utgångspunkt för
denna uppskattning har legat en omsorgsfullt genomtänkt styckningsplan, till vilken
jag, särskilt med hänsyn till föreliggande ortsbehov för det närvarande, helt ansluter
mig. Däremot, då sakkunnigas majoritet slutar med att tillstyrka försäljning av
kria den del av komplexet, som avsetts för jordbruksändamål, så har jag icke kunnat
biträda denna mening.

Beträffande uppdelning och försäljning till mindre och medelstora jordbrukslotter
i den omfattning styckningsplanen utvisar äro vi sålunda ense. Så ej vad
det gäller omedelbar försäljning av de större lotterna litt. K, L, M och O. Om
samtliga dessa föreslagna brukningsenheter må sägas, att de till arealen äro för
stora för att avse sådana mindre jordbruk, vilkas uppkomst statens jordpolitik
närmast bör inriktas på att gynna. Isynnerhet gäller denna anmärkning lotterna
M och Ö med en sammanlagd åker- och ängsareal av respektive 156 och 90 hektar.
Härtill kommer, att lotternas läge, de tre förstnämnda vid Köpings stad och lotten
Ö närmare Kungsör, kan medföra en hastig värdestegring, som det förefaller onödigt
att redan nu frånhända staten. Närmast till hands som värdestegringsobjekt ligga
lotterna K och L. ....

Men det tyngst vägande skälet mot majoritetens uppfattning torde ligga i
sakförhållandet, att ifall den nu uppgjorda styckningsplanen — bifallen — i andra
avseenden skulle motsvaras av ett ännu starkare behov av småbrukslägenheter inom
orten än sakkunniga haft orsak att förmoda, så har staten, sedan försäljningen av
det hela ägt rum, avhänt sig en ytterligare möjlighet att på goda villkor befrämja
det ändamål, som ju dock skulle vara huvudsaken.

Det synes mig, som om det klokaste vore att för närvarande i statens ägo
bibehålla och på mera tillfälligt arrende upplåta lotterna K, L, M och Ö. Någon
praktisk olägenhet innebär detta icke, eftersom hjälpliga hus förefinnas å områdena
och arrendatorer stå till buds. Fördelen skulle vara att, om erfarenheten efter några
år ger vid handen, att styckning till flera småbrukslägenheter vore önskvärd och
förmånlig, staten då skulle kunna disponera även dessa jordar för sagda ändamål.
Denna uppfattning torde jämväl stå i överensstämmelse med de sociala synpunkter,
som statsrådsprotokollet av den 15 augusti 1913 anger bland grundsatser för
utredningen.

Således har jag icke kunnat tillstyrka, att lotterna K, L, M och O nu skulle
försäljas.»

Reservation.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 139.

Uö!eranbe-n ^ver de. sakkunnigas.betänkande och förslag hava infordrade ut tänkandet.

''atanderi avgivits av åtskilliga ämbetsverk och myndigheter.

Domäninten- Domänintendenten i Västmanlands län har tillstyrkt, att ifråga västmaniands

varande egendom måtte styckas i enlighet med den av de sakkunniga
län. uPPg.I°rda planen, vilken syntes honom vara väl genomtänkt, efter förhållandena
lämpad och ifråga om de särskilda styckningsdelarna motsvarande
såväl behov som tillgång å skilda ägoslag. Särskilt förordades
förslaget om åtgärder från kronans sida för områdets torrläggning och
förseende med vägar. Lotten litt. A borde hembjudas Köpings stad
enligt de i förslaget angivna betingelser. Med instämmande i reservationen
har domänintendenten förordat, att lotterna litt. K, L, M och Ö
måtte tillsvidare behållas i kronans ägo för att utarrenderas på kortare
tid, exempelvis tio år, varvid lotterna litt. K och L borde sammanföras
till en brukningsdel. Övriga lotter borde försäljas i befintligt
skick och endast med de kronan tillhöriga byggnaderna. Inlösen för
kronans räkning av enskilda personers byggnader å försäljningslotterna
syntes alltså icke domänintendenten befogad, därest icke områdena skulle
behållas i kr-mans ägo. Försäljningarna borde ske å auktion, varvid
domänintendenten hänvisade till de gynnsamma resultat, som vunnits
vid försäljning på detta sätt av de till det forna Strömsholmsgodset hörande
Husbondängen och Libergsäng. Förbehåll beträffande ekar borde göras
enligt de sakkunnigas förslag.

Kungl. Maj.ts
befallningshavande
i
Västmanlands
län.

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Västmanlands län har i utlåtande
den 26 augusti 1915 anfört följande:

i syaoj.^e^r^?a1r den n0rr om hedströmmen belägna delen av domänen hade de
sä kallade btrömsholmssakkunniga i sitt den 14 december 1912 avgivna betänkande
föreslagit, att denna i sin helhet skulle emot föreslagen köpeskilling av 315,000
kronor försäljas till Köpings stad, som förklarat sig vilja förvärva området. Eders
Kungl. Maj.ts befallningshavande fann då icke anledning att motsätta sig nämnda
sakkunnigas förslag vare sig i denna del eller i övrigt, och Eders Kungl. Mai:ts
betallnmgshavande hyser fortfarande den åsikten, att en föryttring av området till
Köpings stad, om denna fortfarande befunnes villig förvärva detsamma, vore åtminstone
ur ekonomisk synpunkt för kronan fördelaktigast. Då nu emellertid Köpings
stad icke ansetts böra erhålla hela området, vill Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
föreslå, att Köpings stad måtte få, därest överenskommelse om köpevillkoren
kan träffas, förvärva så stor del av området, som nu ansetts kunna medgivas
eller hela det i nedan omförmälda styckningsplan med A betecknade området.

, Härefter återstående avsevärda områden norr om Hedströmmen ävensom
hela området söder om denna med undantag av vissa mindre områden såväl å norra
som södra området, vilka enligt de sakkunnigas förslag åsyftas att bibehållas i
kronans ago såsom kronoparker eller för vägar m. m., föreslås till föryttring åt
enskilda enligt en av de sakkunniga uppgjord styckningsplan.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 139.

Ifråga om den föreliggande styckningsplanens ändamålsenlighet anser sig
Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande icke kunna yttra sig i vidare mån, än att
Eders Kung!. Maj:ts befallningshavande finner de grunder, som vid styckningsplanens
uppgörande blivit följda, vara värda godkännande.

Till besvarande åter av den fråga, som här osökt framställer sig, nämligen
huruvida det får anses lämpligt och klokt att nu på en gång och på samma plats
till försäljning utbjuda jordbrukslägenheter i den omfattning, varom här är fråga,
nödgas Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande uttala den meningen, att Eders
Kungl. Maj:ts befallningshavande icke anser detta vara förhållandet, åtminstone
synes detta Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande synnerligen tvivelaktigt. Så
vitt Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande har sig bekant, har nämligen i trakten
icke någon större efterfrågan på jordbrukslägenheter gjort sig gällande, och Eders
Kungl. Maj:ts befallningshavande har icke någon anledning antaga, att förhållandena
härutinnan för närmaste framtiden komma att ändras. Det förefaller därför Eders
Kungl. Maj:ts befallningshavande, som om man åtminstone till en början kunde
inskränka sig till att salubjuda endast en del av styckningslotterna, företrädesvis de
mindre åt norr närmare Köpings stad och åt söder närmare Kungsörs köping, samt
i kronans ägo tillsvidare behålla de mellanliggande, som i lämpliga områden kunde
utarrenderas, förslagsvis för 10 år. Det resultat och den erfarenhet, som kan ernås
vid ett salubjudande av områden i av Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande åsyftad
omfattning, kunde, får man antaga, giva ledning för ett säkrare bedömande såväl
av frågan, om ytterligare behov av jordbrukslägenheter i trakten föreligger, som
även om vilken storlek å dessa visat sig begärligast och lämpligast.

Det av sakkunniga föreslagna undantagandet av ägofiguren nr 170 å Köpings
djurgård till kronopark finner Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande icke lyckligt.
Området, omfattande endast omkring 37 hektar, synes för sig självt härtill för
obetydligt och sammanhänger, såvitt av handlingarna framgår eller Eders Kungl.
Maj:ts befallningshavande i övrigt har sig bekant, icke med någon angränsande under
kronans förvaltning stående skogsmark. Den tillämnade kronoparkens vård och
förvaltning torde härigenom komma att ställa sig relativt kostsamma.

Härtill kommer framför allt, att skogen skulle hava kommit angränsande,
helt och hållet eller i det närmaste skoglösa styckningslotter synnerligen väl till
pass, och dessa skulle genom tillgång till skog hava blivit för köpare begärligare
och värdefullare. Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande vill därför till den åtgärd,
som härav må finnas påkallad, påpeka denna sin mening.

Att ordnandet av nödiga vägar och avloppsgravar genom kronans försorgbör
ske, finner Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i likhet med de sakkunniga
riktigt.»

Jägmästaren i Köpings revir liar tillstyrkt, att åtminstone hela
området litt. A måtte försäljas till Köpings stad. Övriga till försäljning
föreslagna områden borde säljas enligt styckningsplanen, dock endast i
mån av efterfrågan. Därjämte borde försäljas den till bibehållande i
kronans ägo såsom kronopark föreslagna delen av ägofiguren nr 170 å
Köpings djurgård. Detta område vore nämligen i förvaltnings- och bevakningshänseende
alltför olämpligt beläget för att utgöra kronopark.

Jägmästaren i
Köpings revir.

över jägmästaren Bergslags distriktet.

Domän styrelsen.

22 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 139.

Det läge icke i sammanhang med andra kronans skogsområden och hade
en så obetydlig areal som ungefär 37 hektar. Det vore däremot lämpligt
såsom skog till de närmast intill belägna, eljest skoglösa försäljningslotterna.
Angående förbehållet ifråga om ekarna instämde jägmästaren
i de sakkunnigas förslag.

Överjägmästaren i Bergslagsdistriktet har instämt i de sakkunnigas
förslag beträdande bibehållande i kronans ägo av vissa skogsområden,
även beträdande nyss omförmälda del av ägodgnren nr 170 å Köpings
djurgård, enär, om detta skogsområde såldes, skogsbeståndet därstädes
skulle omedelbart komma att skövlas och traktens natur avsevärt skadas.

Domänstyrelsen har i utlåtande den 29 september 1915 anfört
följande.

»På grund av nådiga brevet den 15 augusti 1913 hava av ifrågavarande
lägenheter Köpings djurgård och Byslätten blivit från den 14 mars 1914 utarrenderade
tillsammans för tiden till den 14 mars 1916 mot årligt arrende av 1,200
kronor. Jämlikt samma nådiga brev hava av de övriga lägenheterna Tyskhagen,
Myskhagen, Jordmarken, södra och norra Tallholmen, Botten, Fiskhagen, Stenhagen,
Mellanhagen, Grönöhagen, Tranviken, Gubbgrundet, Köpingsön och Sänkslätten eller
Sankslåttern utarrenderats från den 14 mars 1914 till den 14 marso1917 i 14
brukningsdelar mot ett sammanlagt årligt arrende av 8,180 kronor. Åshagarna,
Jägaråsen, Malmön och Vitön samt holmarna Runskär, Linlandet, Suggskär och
Harsten hava för tiden till sistnämnda dag ställts under skogsstatens omedelbara
vård och förvaltning.

De sakkunniga hava ej berört frågan om dispositionen av Åshagarna och
Jägaråsen i vidare mån än att de ansett, att för erhållandeo av lämpliga gränser
för styckningslotterna litt. Ä och Ö en gränsreglering mot Åshagarna och Jägaråsen
erfordrades, varigenom dessa något komme att minskas. Styrelsen får föreslå,
att sistnämnda bägge lägenheter med sålunda reglerade områden från den 14 mars
1917 måtte överlämnas till skogsstaten för att förvaltas såsom kronopark och att
därmed måtte förenas de av de sakkunniga till bibehållande i kronans ägo föreslagna
holmarna eller öarna Linlandet, Suggskär och Harsten.

De sakkunnigas förslag att bibehålla i kronans ägo för att såsom kronopark
förvaltas del av ägofiguren 170 av Köpings djurgård samt ägofigurerna 1385 och
1425 samt delar av ägofigurerna 1424, 1426, 1427, 1486 och 1487 av Köpingsön
med flera biträdes av styrelsen. Visserligen kunna de av Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
och jägmästaren framförda synpunkter i fråga om bibehållandet av
förstnämnda ägofigur hava ett visst fog för sig, men då, på sätt även överjägmästaren
framhållit, området övergånget i enskild mans hand kan antagas bliva förvandlat
till skada för landskapets utseende, synes denna omständighet böra få härutinnan
vara avgörande.

Den föreliggande styckningsplanen för komplexet i övrigt synes styrelsen
uPPgj01''d med iakttagande av de angivna grunderna för utredningen och med beaktande
av på frågan inverkande förhållanden, varför från styrelsens sida ej är
något att erinra emot samma plans godkännande, likasom styrelsen får förorda
upplåtelse åt staden Köping av det härtill tillstyrkta området lotten litt. A under

Kungl. Al a j ds Nåd. Proposition Nr 139.

de av sakkunniga angivna villkor; dock håller styrelsen före att, vad beträffar de
delar därav, som äro staden närmast belägna och vilka kunna anses såsom goda
byggnadstomter, den föreslagna köpeskillingen, som upptagits högst efter allenast
1,100 kronor per hektar, är för låg och att den ändring i det föreslagna förbehållet
rörande byggnaders inlösen hör göras, att de skola, om deras ägare så påfordrar,
övertagas efter den av de sakkunniga gjorda värdering.

Vad dispositionen av de övriga styckningslotterna vidkommer kan styrelsen
av den gjorda utredningen ej finna annat, än att en försäljning av dessa lotter rent
ekonomiskt sett är för staten mera fördelaktig än en utarrendering av dessa under
de av de sakkunniga angivna förutsättningar. Styrelsen ville därför helst förorda
samtliga lotternas föryttrande. Men styrelsen anser det tvivelaktigt, att det skall
lyckas att vinna köpare vid samtliga lotters utbjudande på en gång. Då härtill
kommer, att de av reservanten bland de sakkunniga uttalade, av domänintendenten
understödda betänkligheter mot försäljning nu av de större brukningslotterna av
komplexet, som äro betecknade med litt. K, L, M och Ö, synas styrelsen hava göda
skäl för sig, anser sig styrelsen på grund härav böra föreslå, att sagda brukningslotter
måtte tillsvidare bibehållas i statens ägo och utarrenderas för en tid av högst
tio år. Styrelsen förutsätter härvid, att de nuvarande å dessa lotter befintliga
byggnaderna äro tillräckliga för skötseln och kunna försättas i sådant skick, att
lotterna kunna med dem, utan nybyggnad på statens bekostnad, försvarligt brukas
under nämnda tid — ett antagande, varför styrelsen tror sig hava stöd i reservantens
uttalande — och att de enskilda tillhöriga byggnaderna å lotterna av staten före
utarrenderingen inlösas till de delar och för de värden, som de sakkunniga föreslagit.
Styrelsen har grundad anledning antaga, att nuvarande ägarna till ifrågavarande
hus äro villiga avstå dem till förmån för kronan. Det av domänintendenten
vid den sålunda ifrågasatta utarrenderingen förordade sammanförande av lotterna
litt. K. och L till en lott synes styrelsen lämpligt, då lotterna för närvarande utgöra
en brukningsdel.

Beträffande sättet för de övriga lotternas upplåtande får styrelsen hemställa,
att försäljningen av de större lotterna, som ej äro bebyggda med för deras skötsel
erforderliga hus, nämligen de, som betecknats med litt. Q, S, T och Ai, måtte ske
å offentlig auktion under de i nådiga brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor till
den högstbjudande — detta med hänsyn till den erfarenhet styrelsen fått av svårigheten
att få sådan jord försåld till mindre bemedlad — samt att de återstående
lotterna måtte upplåtas enligt kungörelsen den 17 oktober 1913 angående grunder
för upplåtande av egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar.

Det synes styrelsen billigt, att köpare även av andra lotter än lotten litt. A
tillförbindas att övertaga sådana annan enskild tillhöriga byggnader å lotter, som
av de sakkunniga ansetts böra ifrågakomma till inlösen, därest byggnadernas ägare
så påfordra, och för högst det värde, som sakkunniga åsatt.

Att på sätt de sakkunniga föreslagit vid försäljningen skulle undantagas och
förbehållas kronan å försäljningsområdena växande ekar, anser styrelsen stå i strid
med den uppfattning, som gjort sig gällande rörande ek å enskild tillhörig mark,
varjämte det skulle möta avsevärd svårighet att mot skadegörelse och tillgrepp
skydda en sådan kronans egendom. Det synes fördenskull styrelsen, att ekarna
böra försäljas jämte områdena och endast i den män de finnas böra fridlysas såsom
naturminnesmärken, enligt vad därom är i lag stadgat, bibehållas i kronans ägo.

Justitiekan slersämbetet.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 139.

I fråga om de sakkunnigas övriga förslag och hemställanden har styrelsen
ej något att erinra.

Till de belopp, som erfordras till förordad inlösen av hus åt kronan, och till
de av de sakkunniga tillstyrkta åtgärder för komplexets avdikning och utfartsvägars
anläggande genom kronans försorg, torde, därest förslagen härutinnan godkännas,
särskilt anslag beviljas från statens domäners fond, som ifrågavarande
fastigheter tillförts.»

Från vad domänstyrelsen i detta utlåtande uttalat var styrelsens
ledamot byråchefen V. T. Örtenblad så till vida skiljaktig, som han beträffande
förslaget att i kronans ägo såsom kronoparker bibehålla
Åshagarna, Jägaråsen, Linlandet, Suggskär och Harsten samt ägofigurerna
nr 1385 och 1425 jämte delar av nr 1424, 1426, 1427, 1486 och
1487 ansåge, att, då dessa områdens bibehållande avsåge ett naturskyddssyfte,
ärendet i denna del bort behandlas på det sätt, att förslag
framställts angående områdenas avsättande till nationalparker, om de
efter undersökning befunnes därtill lämpliga. I den mån de icke befunnes
böra disponeras på sådant sätt, instämde reservanten i styrelsens
förslag.

I anledning av förslaget att vid försäljningarna alla nu befintliga
eller framdeles vilt uppväxande ekar skulle bibehållas i kronans ägo
genom servitutsinteckning har utlåtande infordrats från justitiekanslersämbetet,
som härom den 21 december 1915 anfört följande:

»Enligt justitiekanslersämbetets mening skulle den rätt, som i enlighet med
föreliggande förslag bibehålies kronan, icke kunna anses som ett å de försålda
lägenheterna vilande servitut. Väl uppräknas i 1 § i lagen om servitut den 14 juni
1907 skogsfång bland förekommande servitutsrättigheter, men förutsättning för en
dylik rubricering är, att rätten till skogsfång skall gälla till förmån för en fastighet.
Vad härmed förstås kan inhämtas ur lagberedningens motiv till berörda lagrum:
''Att servitut skall gälla till förmån för en fastighet innebär, att under en servitutsrätt
icke kunna inrymmas andra befogenheter än som äro anpassade efter denna
fastighets behov; särskilda ägares subjektiva intressen och önskningar kunna icke
på denna väg ses till godo. Det är fastigheten såsom sådan servitutet skall tjäna.’

I förslaget har förbehållet om ekskogen uppgivits ske till förmån för kronan
såsom ägare av lägenheten Köpings djurgård eller del därav. Till vilken nytta för
kronans fastighet, det vill säga kronoparken, förbehållet skulle tjäna, har dock ej
uppgivits. Det torde ej heller i verkligheten vara avsett, att de förbehållna ekarna
skulle tillgodogöras å kronoparken; snarare är väl meningen att bevara dem, där
de växa. Men även om man tänkte sig ett framtida tillgodogörande av ekarna på
kronoparken, exempelvis för det fall, att där anlades en såg, torde detta ej i och för
sig göra den förbehållna rättigheten till ett servitut. Det kan här anföras ytterligare
följande ur förutnämnda motiv: ''Närmast är det---de av naturen själv

givna förhållandena, vilka bestämma servitutets innehåll och begränsning, under det
tillfälliga anordningar, som med fastigheten vidtagits, icke kunna tjäna till underlag
för en servitutsrätt.’

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 139.

Karl således enligt justitiekanslersiimbetets mening ett avtalat förbehåll sådant
som det föreslagna icke intecknas såsom servitut, följer dårav icke, att förbehållet
är helt ogiltigt, eller att inteckning till säkerhet för detsamma vore omöjlig. Den
förbehållna rättigheten är närmast att anse såsom en nyttjanderätt och bör följa
de för sistnämnda slags rätt gällande stadgande^. Detta framgår av 1 kap. 7 jj
lagen om nyttjanderätt till fast egendom den 14 juni 1907. Ur detta lagrum bör
här särskilt anmärkas, att, där upplåtelse avser allenast eller huvudsakligen rätt att
annorledes än till husbehov avverka skog, längsta tid för rättighetens bestånd är fem
år. Enligt 1 § i nämnda kapitel är avtal om nyttjanderätt till fastighet å landet
eljest bindande i femtio år.

Därest de föreslagna förbehållen icke skulle vara för köparna bindande längre
än fem år, vore uppenbarligen förbehållen av föga värde. Emellertid innehåller 8 §
i nyssnämnda kapitel, att vad i 1 och 7 §§ stadgas angående längsta tid för
beståndet av rättighet, som där avses, icke äger tillämpning å upplåtelse, som sker
frän kronan.

Sistberörda stadgandes ordalydelse utvisar väl ej, att ett avtal, sådant som
det ifrågavarande, skulle vara fritaget från tidsbegränsning; ett förbehåll av ekarna
till förmån för kronan vore nämligen uppenbarligen mest jämförligt med en upplåtelse
till kronan. En rätt att med bindande verkan göra förbehåll av ifrågavarande
art borde dock rimligen följa av rätten att till annan med sådan verkan
upplåta nyttjanderätt utan tidsbegränsning. För att vara fullt förvissad om beståndet
av den förbehållna rätten till ekarna kunde emellertid, före försäljning av en lägenhet,
kronan till lämplig person, exempelvis generaldirektören och chefen för domänstyrelsen,
upplåta rätten att tillgodogöra sig alla på lägenheten befintliga och framdeles
vilt uppväxande ekar, en rättighet för vilken då uppenbarligen inteckning kunde
och borde sökas och erhållas, varefter rättigheten skulle återtransporteras på kronan.»

Såsom förut nämnts hava de sakkunniga redan före sitt huvudbetänkande
avgivit särskilt utlåtande angående ifrågasatt upplåtelse av
viss del av lägenheten Tyskhagen till Kungs-Barkarö kommun. Jag
skall nu redogöra för detta ärende.

Såsom i statsrådsprotokollet till 1913 års proposition angående
disposition av Strömsholmsegendomarna meddelades, gjorde KungsBarkarö
kommun redan år 1912 framställning att få inköpa nämnda
lägenhet eller del därav för anläggande av fattiggård samt till utvidgningav
församlingens skolhustomt för erhållande av utrymme för lekplan och
nybyggnader. Framställningen avsåg alternativt hela lägenheten eller
en del av densamma om 6.3 12 hektar eller åtminstone för skolans behov
ett område om 0.57 5 hektar. Strömsholmssakkunniga tillstyrkte framställningen
enligt det mellersta alternativet. Då emellertid frågan om
Köpingskomplexets disposition ansågs tarva ytterligare utredning, fann
departementschefen något beslut icke då böra fattas angående kommunens
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 118 käft. (Nr 139 .) 4

Försäljning
av viss del
av Tyskhagen
till KungsBarkarö

kommun.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 139.

ansökning. Lägenheten Tyskhagen har därefter, som ovan nämnts,
utarrenderats till den 14 mars 1917.

I förnyad ansökning den 20 maj 1914 har nu kommunen anhållit
att få mot en köpeskilling av 2,000 kronor förvärva det område, som
Strömsholmssakkunniga föreslagit till försäljning åt kommunen. Detta
område omfattar å en av extra lantmätaren T. Hjertquist år 1910 upprättad
karta ägofigurerna 1367 —1384, 1386 och 1387.

Beträffande det ägofiguren nr 1378 omfattande området om 0.987
hektar av nämnda lägenhet, är emellertid att märka, att Kungl. Maj:t
med rikets ständer genom brev den 13 november 1863 medgivit, att
detta område finge efter utgången av dåvarande arrendeperiod den 14
mars 1874 för framtiden utan särskild avgift upplåtas till kommunen till
byggnadsplats och gårdstomt för ett skolhus samt planteringsland för
lärarens behov och skolbarnens övning i trädgårdsskötsel.

I nyssnämnda ansökning den 20 maj 1914 har kommunen framhållit,
hurusom kommunens ansökning år 1912 gjorts under förutsättning, att
köp komme till stånd vid då löpande arrendeperiods slut den 14 mars
1914. Genom lägenhetens utarrendering på ytterligare tre år från sistnämnda
dag hade kommunen kommit i verkligt nödläge. Bristerna i
kommunens skol- och fattigvårdsväsen hade nämligen redan under de år
kommunen nödgats avvakta arrendetidens utgång för egendomen ifråga
nått den gräns, att något uppskov ej längre kunde utan avsevärd skada
äga rum. Tillika meddelade kommunen bland annat, att densamma för
att få köp till stånd träffat avtal om överlåtelse på densamma av de å
ifrågavarande område befintliga, enskild person tillhöriga byggnader.

Över ansökningen har domänstyrelsen den 16 oktober 1914 avgivit
infordrat utlåtande och därvid överlämnat yttranden av domänintendenten
i länet, Kungs-Barkarö församlings kyrkostämma och kommunalstämma
samt Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet.

Domänintendenten har värderat saluområdet till 2,485 kronor, däri
inberäknat värdet av det redan till kommunen ifråga under fri dispositionsrätt
upplåtna området. Kommunen har emellertid förklarat sig icke kunna
betala mer än det erbjudna priset, 2,000 kronor, enär kommunen vore
liten och jämförelsevis fattig samt hade att dessutom betala husen med
2,000 kronor.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har ansett, att någon erinran
icke skäligen kunde göras mot den av domänintendenten efter 400 kronor
för hektar inrösningsjord verkställda värdesättningen av förevarande
jordområde i betraktande av i orten i allmänhet gällande pris å liknande
jord. Å andra sidan syntes emellertid enligt Kungl. Maj:ts befallnings -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 139.

havandes mening sökande kommunens ringa ekonomiska bärkraft och
det behjärtansvärda ändamålet med upplåtelsen böra betinga någon
billighetshänsyn vid köpeskillingens bestämmande. Kungl. Maj:ts befallningshavande
har dock icke ansett sig kunna tillstyrka ifrågavarande
områdes försäljning till det erbjudna priset under annan förutsättning
än att detsamma icke i påtagligare mån avveke Irån de vården, som av
de för förslag till Köpings komplexets disposition tillkallade sakkunniga
kunde anses böra åsättas annan jord av liknande beskaffenhet inom
nämnda komplex. Domänstyrelsen har instämt med Kungl. Maj:ts befallnings!)
avande.

I sitt den 22 mars 1915 avgivna utlåtande i ärendet hava 1915
år3 sakkunniga, under erinran att Kungs-Barkarö kommun, såsom ovan
sagts, redan tidigare medgivits rätt att för framtiden avgiftsfritt disponera
den ägofiguren nr 1378 å nämnda karta omfattande delen av det
begärda området och under framhållande av lämpligheten därav, att
för erhållande av en rak ägogräns mot den södra delen av lägenheten
Tyskhagen en ängslinda om O.oio hektar av ägofiguren nr 1388 måtte
läggas till det till upplåtande avsedda området, föreslagit, dels att saluområdet
måtte omfatta ägofigurerna nr 1367—1377, 1379—1384, 1386,
1387 och del av nr 1388 med en areal av tillhopa 5.3 8 5 hektar, dels ock
att den kommunen tillerkända dispositionsrätt till ägofiguren nr 1378
måtte övergå till äganderätt. — Beträffande värdet å ifrågavarande område
hava de sakkunniga vid uppskattning av denna jord i förhållande
till övrig mark, tillhörande Köpingskomplexet, ansett sig höra åsätta mrösningsjorden
ett värde av 450 kronor för hektar och avrösningsjorden
ett värde av 250 kronor för hektar, med iakttagande varav områdets
försäljningsvärde komme att utgöra 2,361 kronor 60 öre. För överlåtelse
till kommunen av äganderätten till ägofiguren nr 1378 syntes någon
särskild ersättning till kronan ej böra beräknas, då kommunen redan
tillerkänts avgiftsfri nyttjanderätt till denna tomt för alltid.

På det till försäljning till Kungs-Barkarö kommun sålunda föreslagna
området funnes endast ett fåtal ekar och då all anledning syntes
de sakkunniga förefinnas, att ekarnas bevarande, ur naturskyddssynpunkt
skulle i kommunens ägo fullt tryggas, hava de sakkunniga föreslagit, att
dessa ekar måtte ingå i köpet.

Oaktat sålunda det av de sakkunniga uppskattade värdet å marken
ifråga med 361 kronor 60 öre överstege den av kommunen erbjudna
köpesumman, hava de sakkunniga dock med särskilt avseende å att
området vore avsett att användas för allmänt ändamål och i anledning

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 139.

av kommunens ringa bärkraft tillstyrkt antagande av det gjorda köpeanbudet
å 2,000 kronor.

1 sitt huvudbetänkande hava de sakkunniga erinrat om detta deras
förslag samt upptagit ifrågavarande område såsom ägolotten litt. A g.

Departementschefen.

Den av de sakkunniga gjorda utredningen och deras med stöd
därav framställda förslag synas mig i allt väsentligt kunna läggas till
grund för den nu ifrågavarande, betydliga kronoegendomens disposition.
Med hänsyn till markens naturbeskaffenhet, det skick, vari jorden nu befinner
sig, frånvaron av kronan tillhöriga hus samt övriga av de sakkunniga
anförda omständigheter synes mig egendomens behållande i
kronans ägo skola bliva för kronan i ekonomiskt hänseende synnerligen
ofördelaktigt. Genom att egendomen utstyckas och försäljes i lämpliga
lotter, kunna ett avsevärt antal egnahem och andra egna jordbruk skapas,
varjämte Köpings stads åstundan att förvärva visst område kan vinna
tillmötesgående.

Såsom en förutsättning för att marken skall kunna bringas i högre
kultur och för att styckningen i smärre lotter skall kunna genomföras,
hava de sakkunniga förordat vissa torrläggningsarbeten och väganläggningar
på statens bekostnad. Jag instämmer till fullo i vad de sakkunniga
härutinnan föreslagit. Kostnaderna för dessa arbeten böra utgå
av de till dylika arbeten bland driftkostnader för statens jordbruksdomäner
avsedda medel, och för dessa ändamål krävas alltså icke några särskilda
anslag av riksdagen. Ifrågavarande arbeten torde böra igångsättas, så
snart det lämpligen låter sig göra.

Från utstyckning till försäljning hava de sakkunniga undantagit
för att till kronopark avsättas — förutom Åshagarna och Jägaråsen samt
öarna Harsten, Suggskär och Linlandet — dels ett med barrskog
bevuxet område om 37.2 7 1 hektar av Köpings djurgård och dels mindre
områden av sju särskilda ägofigurer, tillhopa innefattande 21.2 7 0 hektar,
alltså sammanlagt 58.541 hektar. Sistnämnda områden kunna lämpligen
förenas med angränsande, kronan tillhöriga skogar. Beträffande nämnda
del av Köpings djurgård torde kunna sägas, att densamma, belägen
utan sammanhang med andra statsskogar, är alltför obetydlig för att
rätt väl ägna sig för en av staten bedriven skogsskötsel liksom å andra
kronoparker och att dess bevakning blir jämförelsevis besvärlig och kostsam.
Då emellertid dess bevarande i statens ägo gagnar ett naturskyddssyfte,
som lärer förtjäna beaktande, ansluter jag mig till de sakkunnigas,
av överjägmästaren och domänstyrelsen biträdda åsikt, att
även detta område bör avsättas till kronopark.

Kungl. Alaj:ts Nid. Proposition Nr 139.

Vad själva styckningsplanen för de till försäljning föreslagna delarna
av området angår, finner jag den vara så lämpligt uppgjord, som förhållandena
torde medgiva. Beträffande antalet lotter, dessas belägenhet
och storlek samt de i var och en av dem ingående ägoslagen in. in.
anser jag alltså förslaget böra godkännas. Att bland dessa lotter några
finnas, som erhållit jämförelsevis stor areal, torde på grund av de lokala
förhållandena vara icke blott oundvikligt utan även välbetänkt. Det bör
emellertid beträffande vissa större lotter, särskilt söder om Hedströmmen,
icke förbises, att en stor del av deras areal utgöres av sank och mindervärdig
äng eller vass, som åsatts ett värde av allenast 80 kronor
för hektar.

I likhet med de sakkunniga anser jag, att hela den med litt. A
betecknade ägolotten, innefattande jämväl ön Runskär, bör säljas till
Köpings stad. Denna ägolotts areal är visserligen så stor som 335.6 4 3
hektar, men häri ingå stora vidder sank och dålig ängsmark, vilkas
användning på annat sätt skulle för kronan möta svårigheter. För
staden kunna de däremot bliva av icke obetydligt värde, särskilt i samband
med muddringsarbeten i Köpingsån. Det för denna ägolott uppskattade
värdet, tillhopa 175,000 kronor, vilket stadsfullmäktige i Köping
förklarat sig villiga att erlägga i köpeskilling, synes visserligen vara
ganska lågt, vilket domänstyrelsen också framhållit. Jag vill erinra,
att 1912 års Strömsholmssakkunniga föreslogo försäljning till staden av
hela området norr om Hedströmmen i befintligt skick för 315,000 kronor.
De senaste sakkunnigas värdering av salumarken norr om Hedströmmen
slutar däremot på blott 281,070 kronor. Härtill komma dock
värdet av å andra lotter än litt. A befintlig ekskog, som skulle behållas i
kronans ägo, med 9,154 kronor samt värdet av 37.211 hektar skogsmark
å Köpings djurgård med därå befintlig skog. Men å andra sidan kommer
enligt detta förslag staten att drabbas av kostnader för avdikning
och väganläggningar å detta område, beräknade till 8,966 kronor.
Härav framgår, att det nu framlagda förslaget näppeligen är för kronan
lika förmånligt som en försäljning av hela norra området enligt 1912
års förslag. Det är visserligen att märka, att Köpings stad icke uttryckligen
accepterat det år 1912 föreslagna priset, men nu angivna förhållanden
synas dock ge ett visst fog för att priset på lotten litt. A nu
skulle kunna i någon mån höjas, helst det till lotten hörande fisket ej
upptagits till något värde. Då emellertid en stor del av området har synnerligen
lågt värde och ej lämpligen skulle kunna av kronan tillgodogöras,
anser jag mig böra biträda de sakkunnigas förslag även i avseende
å priset. Beträffande villkoren för denna försäljning torde stadsfull -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 139.

mäktiges förslag kunna godkännas med tillägg dels i enlighet med de
sakkunnigas av domänstyrelsen modifierade förslag, att staden skall vara
skyldig att efter den av de sakkunniga gjorda värdering inlösa enskilda
personers byggnader å området, därest byggnadernas ägare så påfordra,
dels ock att staden skall vid tillträdet kontant inbetala köpeskillingen
samt ensam gälda de med områdets avskiljande och lagfart å fånget
förenade kostnader.

De med litt. K, L, M och Ö betecknade större ägolotterna synas
mig i enlighet med den av reservanten Linders samt domänintendenten
och domänstyrelsen uttalade mening böra tillsvidare behållas i kronans
ägo och utarrenderas för kortare tid, högst tio år. Då de av de
sakkunniga omförmälda lämningarna efter skansar från äldre tid ligga
å lotten litt. M, behöver någon åtgärd för deras skull icke nu vidtagas.

Samtliga övriga av de sakkunniga till försäljning åt enskilda personer
föreslagna lotter synas mig böra utbjudas till försäljning. Ifråga
om det försäljningssätt, som härvid må böra användas, inverka deras
värden och dessa äro i sin tur beroende av den ställning, man finner sig
böra intaga till förslaget om åtgärder för bevarande i kronans ägo av
ekarna å lotterna.

I detta hänseende har justitiekanslersämbetets utredning ådagalagt,
att det av de sakkunniga föreslagna förfarandet med servitutsinteckning
icke kan tillämpas. Däremot har ett annat förfaringssätt ifrågasatts,
vilket dock icke synes mig tilltalande. Emellertid är det ganska
tvivelaktigt, huruvida överhuvud ett bifall till det föreslagna förbehållet
angående ekarna är önskvärt, åtminstone i den utsträckning,
förslaget innebär. Det torde nämligen kunna befaras, att detta förbehåll
skulle ofördelaktigt inverka icke blott vid lägenheternas försäljning
utan även vid deras framtida bruk samt lätt kunna leda till
tvister. I synnerhet synes det mig bliva svårt att tillämpa förbehållet
och övervaka dess efterlevnad beträffande framdeles vilt uppväxande
ekar. Att icke få utan skogstjänstemans tillstånd bortröja hinderliga
ektelningar måste för jordägarna te sig som en ganska betungande inskränkning
i dispositionsrätten. Jag vill å andra sidan icke förneka, att
ur naturskyddssynpunkt bibehållandet av åtminstone en del av ekarna är
önskvärt. Åvenså bör det beaktas, att om ekarna överallt gå med i
försäljningen, lägenheternas värden måste ökas med ekarnas värde, vilket
i vissa fall innebär en relativt ganska stor prisböjning och säkerligen
ganska hastigt kommer att medföra ekarnas avverkande. Vid övervägande
av dessa förhållanden har jag kommit till det resultat, att i
regel ekarna böra få vid försäljningarna åtfölja marken, men att före

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 139.

försäljningen en närmare undersökning bär ske, huruvida vissa dungar
av typisk och ur naturskyddssynpunkt vacker ekskog ävensom möjligen
enstaka träd må kunna fridlysas såsom naturminnesmärken. Vid denna
undersökning måste beaktas bland annat, att genom dylikt fridlysande
icke sådan mark, som oundgängligen erfordras såsom byggnadsplats för
lägenhet, undandrages lägenhetsinnehavarens förfoganderätt. Värdet av
vad sålunda må bliva undantaget bör medföra skälig nedsättning i
det saluvärde, som eljest kunde beräknas för ifrågavarande lägenheter.

Frånsett den värdesänkning, som sålunda må böra ske efter närmare
undersökning, anser jag lägenheternas saluvärden nu böra beräknas till
de av de sakkunniga föreslagna beloppen — mot vilka jag i övrigt
icke har någon erinran — med tillägg av ekskogens värde. Dessa
värden finnas angivna i sista kolumnen av bil. B vid detta protokoll.

Domänstyrelsen har föreslagit, att de större försäljningslotterna litt.
Q, S, T och Åi, vilka ej äro försedda med för deras skötsel erforderliga
hus, skola säljas å offentlig auktion till den högstbjudande. I betraktande
av saluvärdena å dessa lägenheter samt de för dem beräknade nybyggnadskostnaderna
instämmer jag i detta förslag. Emellertid anser jag,
att med hänsyn till det beräknade värdet jämväl lotterna litt. V och Aa
böra säljas å auktion. Åven för åtskilliga av de övriga försäljningslotterna
blir värdet, om nybyggnadskostnaderna inräknas, vida högre
än som vanligen plägar anses utgöra maximum för en lägenhet, som
från kronan säljes enligt bestämmelserna om egnahemslägenheters upplåtande,
men i betraktande av de säregna förhållandena å ifrågavarande
egendomskomplex anser jag mig kunna biträda domäustyrelsens förslag,
att de skola samtliga säljas enligt de bestämmelser, som gälla för dylika
upplåtelser.

Förbehåll om inlösningsskyldighet beträffande enskildas hus å de
särskilda lotterna på samma sätt som förordats i fråga om lotten litt.
A, torde böra stadgas i enlighet med domänstyrelsens förslag. Å de
lotter, som försäljas, böra dylika hus icke inlösas av kronan, vilket ej
heller de sakkunniga ifrågasatt. Därest emellertid någon lott blir osåld,
torde det kunna befinnas fördelaktigt, att kronan inlöser husen, vilket
då bör ske med domänfondens medel.

Vid försäljning av lotten litt. Ab bör förbehåll göras om kvarboenderätt
för arbetaren Brandt, såsom de sakkunniga förordat.

Vad slutligen angår Kungs-Barkarö kommuns ansökan att få inköpa
viss del av lägenheten Tyskhagen instämmer jag i vad de sakkunniga
föreslagit ifråga om försäljning till kommunen av ägolotten litt. Ag,
varvid emellertid vanliga villkor angående köpeskillingens erläggande

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 139.

och lagfartskostnadens bestridande böra uppställas. Härav följer, att
jag anser Granbergs framställningar om förvärv av en del av samma
område icke böra bifallas.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen medgiva,

dels att den till det så kallade Köpingskomplexet i Västmanlands
län hörande lotten litt. A må med ovau angivet område samt tillhörande
vatten- och fiskerätt försäljas till Köpiugs stad mot en köpeskilling
av 175,000 kronor och i övrigt på följande villkor:

att köpeskillingen vid tillträdet kontant inbetalas till Kungl. Maj:ts
befallningshavande i länet;

att staden ensam bestrider de med områdets avskiljande och lagfart
å fånget förenade kostnader;

att staden förbinder sig att efter den av 1915 års sakkunniga
gjorda värdering inlösa å området befintliga, enskilda ägare tillhöriga
byggnader, därest ägarna så påfordra;

dels att de till samma komplex hörande lotterna litt. Q, S, T, V,
Aa och Ai må var för sig med ovan angivet område, eedan den prövning,
som finnes böra påkallas rörande fridlysning såsom naturminnesmärke
av å områdena befintlig ekskog, i vederbörlig ordning ägt rum,
försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande under de i brevet den
29 maj 1874 stadgade villkor, med skyldighet för köpare att inlösa
enskilda ägares byggnader på sätt i nästföregående punkt föreskrivits;

dels att de till samma komplex hörande lotterna litt. B, C, D, E,
F, G, H, I, N, O, P, R, U, Va, X, Y, Z, Å, Å, Ab, Ac, Ad, Ae, Af
och Ah må var för sig med ovan angivet område efter sådan prövning
beträffande ekskog, som nyss nämnts, upplåtas enligt gällande grunder
för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar, med skyldighet
för köpare att inlösa enskilda ägares byggnader på sätt i föregående
punkter föreskrivits samt med förbehåll beträffande lotten litt.
Ab om nyttjanderätt för arbetaren C. F. Brandt under hans återstående
livstid till ägofiguren nr 1353 å en i ärendet företedd karta för en årlig
avgäld av tio kronor;

dels ock att den till samma komplex hörande lotten litt. Ag må
med ovan angivet område försäljas till Kungs-Barkarö kommun för en

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 139.

köpeskilling av 2,000 kronor att vid tillträdet kontant inbetalas till
Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet samt med skyldighet för kommunen
att ensam bestrida de med områdets avskiljande och lagfart å
fånget förenade kostnader.»

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga . . . till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet:
Curt Bohtlieb.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 118 höft. (Nr 139.)

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 139.

Bil. A.

Norr om Hedströmmen.

1 Lott	\|_	A r	säl hektar
i ] Åker	Äng	• Avrösnings- jord	Impedi- ment	Summa
A>) ....................................	123.402	167.938	42.952	1.351	335.648
! B .......................................	6.3 7 9	0.23 7	0.065	0.007	6.688
I C .......................................	7.767	0.022	—	—	7.789
1 B .......................................	6.152	0.0 20	0.8 96	—	6.568
\| E .......................................	9.234	0.636	1.544	0.0 2 7	11.441
F .....................................	14.029	—	0.303	0.264	14.596
I G .....................................	12.6 53	—	0.185	0.242	13.080
\| H .......................................	12.98 7	0.167	0.773	0.233	14.160
i ...........................:...........	7.436	0.115	1.095	0.015	8.661
K’) ....................................	32.099	0.546	2.196	0.252	36.098
1 L2) ....................................	30.591	2.296	0.905	0.725	34.517
! M-'') ....................................	103.495	53.315	6.182	1.374	164.366
1	366.2 24	226.292	56.596	4.490	653.602
	Söder om Hedströmmen.
N .......................................	15.952	0.511	0.311	0.285	17.059
0 .......................................	12.891	O.iio	—	0.498	13.499
P .......................................	27.024	1.879	0.118	0.893	29.409
Q .......................................	10.479	48.947	2.996	0.978	63.400
R .......................................	13.8 79	27.124	1.853	0.493	42.8 49
s......................................	17.920	43.632	1.000	0.561	65.113
T .......................................	21.28 2	39.058	1.467	0.7 7 7	62.509
u.......................................	19.089	14.286	0.231	0.365	33.961
V .......................................	16.650	11.018	7.674	0.536	35.87 8
Va ....................................	0.88 2	—	0.151	—	0.983
X .......................................	10.480	14.264	2.605	0.162	27.512
Y .......................................	12.810	13.212	0.765	0.190	26.977
Z .......................................	12.3 75	12.80 7	1.565	0.003	26.750
Å .......................................	17.548	13.880	3.713	0.363	35.504
Ä .......................................	18.464	16.889	—	0.563	35.916
Ö2) ....................................	85.se	4.985	7.0 76	2.396	100.3 23

J) Föreslås till försäljning åt staden Köping. !) Föreslås icke till försäljning.

Kungl. Maj:tå Nåd. Proposition Nr 139.

1		Are	al h e k	tar
Lott 1 *	Åker	Äng	Avrösnings- jord	Impedi- ment	Summa 1 1
J A a ....................................	30.66 9	0.83 5	7.432	0.044	38.480
Ab ....................................	10.048	0.452	2.130	0.237	12.862
Ac ....................................	8.740	1.080	1.300	0.168	11.285
Ad ................................	8.740	0.039	0.04 0	0.004	8.823
A e ....................................	5.795	0.603	0.10 7	0.110	6.615
Af ....................................	10.648	0.981	2.584	0.192	14.400
A g1) ................................	4.940	0.203	0.189	0.008	5.38 5
Ah ....................................	6.331	0.280	1.353	—	7.964
Ai ....................................	23.932	0.568	4.766	0.04 2	29.308
	422.825	266.63S	51.421	9.853	750.737
Kronoparker ........................	0.328	1.658	56.555	—	58.641
Harsten, Suggskär, Linlandet ■ Hedströmmen, Barkaröviken,			1.194		1.194
vägar m. m......................	—	—	—	33.217	33.217
789.3 7 7	494.588	165.766*)	47.560	1,497.291*)

l) Föreslås till försäljning åt Kungs-Barkarö kommun.
'') Här ingå 2.030 hektar av Åshagarna.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 139.

Norr om Hedströmmen.

Bil. B.

Litt.	Saluvärde	Inlösen av enskildas byggnader samt repara-tionskostnad	Beräknad nybyggnad	Täck- diknings- bidrag	Summa	Ekar, som föreslagits att bibe-hållas i kronans ägo	Salu- värde med ekar Kronor
Kronor	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor	Antal	Kr.
A‘) ......	175,000: —	22,760: —		8,638: 14	206,398: 14			175,000
B .........	2,900: —			8,000: —	446: 53	11,346: 53	—	—	2,900
G .........	3,500:			8,000: —	543: 69	12,043: 69	—	—	3,500
D .........	2,770: —	500: —	7,500: —	430: 6 4	11,200: 6 4	—	—	2,770
E .........	4,500: —			10,000: —	646: 38	15,146: 38	97	685	5,185
F .........	5,700: —	1,840: —	7,500: —	982: 08	16,022: 03	—	—	5,700
G .........	5,000: —			12,000: —	885: 71	17,885: 71	—	—	5,000
H.........	4,600: —	1,300	—	6,000: —	859: 09	12,759: 09	—	—	4,600
I .........	3,000: —	1,785	—	—	520: 5 2	5,805: 52	—	—	3,000
K2) ......	13,800: —	8,870	—	12,700: —	2,246: 93	37,616: 93	106	1,390	15,190
L2) ......	12,700: —	750	—	16,450: —	2,141: 3 7	32,041: 3 7	28	436	13,136
M2) ......	47,600: —	7,400	—	46,000: —	7,244: 6 5	108,244: 6 5	300	6,643	54.243
Kronor	281,070: —	45,205	—	134,150: —	25,585: 68	486,010: 68	531	9,154	290,224
			Söder om Hedströmmen.
N .........	5,850: —			12,000: —	1,116:64	18,966: 64	—	—	5,850
0 .........	4,650: —			12,000: —	902: 3 7	17,552: 3 7	—	—	4,650
P ........	9,800: —			15,700: —	1,891: 68	27,391: 68	—	—	9,800
Q .........	14,900: —			17,700: —	733: 53	33,833: 53	—	—	14,900
R ........	8,300: —			12,000: —	936: 53	21,236: 53	—	—	8,300
S .........	10,500: —			12,500: —	1,254: 40	24,254: 4 o	72	781	11,281
T .........	10,200: —			12,500: —	1,486: 24	24,186: 24	91	2,476	12,676
U .........	7,500: —			12,500: —	1,336: 23	21,336: 23	41	1,318	8,818
V .........	10,500: —	1,700: —	7,500: —	1,165: 50	20,865: 50	261	3,196	13,696
Va ......	600: —			—	—	600: —	23	278	878
X .........	6,200: —			12,000: —	733: 6 7	18,933: 6 7	86	2,218	8,418
Y I—II	6,000: —			12,000: —	896: 70	18,896: 7 0	12	144	6,144
Z I-II	5,700: —			12,000: —	866: 25	18,566: 25	68	711	6,411
Å I-II	8,000: —			12,000: —	1,228: 36	21,228: 36	122	2,110	10,110
Ä .........	8,600: —			12,000: —	1,292: 48	21,892: 48	—	—	8,600
Ö2) ......	36,200: —	14,855: —	25,500: —	6,010: 62	82,565: 6 2	288	7,207	43,407

l) Föreslås till försäljning åt staden Köping. 2) Föreslås icke till försäljning.

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 139. 37

lätt.	Saluvärde	Inlösen av enskildas byggnader samt repara-tionskostnad	Beräknad nybyggnad	Täck- diknings- bidrag	Summa	Ekar, som föreslagits att bibe-hållas i kronans ägo	Salu- värde med ekar
	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor	Antall Kr.	Kronor
A a ......	13,600: —	3,035: —	11,800		2,146: 83	30,581: 88	244	4,460	18,060
Ab ......	5,100	—	—	8,000	—	703: 01	13,803: Öl	102	2,872	7,972
A c ......	4,200	—	—	8,000	—	611: 80	12,811: 80	121	2,239	6,439
Ad ......	3,700	—	—	8,000	—	611: 80	12,311: 80	—	—	3,700
A e ......	2,900	—	—	6,000	—	405: 65	9,305: 65	8	133	3,033
Af ......	5.300	—	—	8,000	—	745: 01	14,045:01	109	1,633	6,933
Ag1) -	2,300	—	1,840: —	3,000	—	318: 80	7,458: 80	9	344	2,644
Ah ......	3,100	—	—	6,000	—	443: 17	9,543: 17	141	2,159	5,259
Ai ......	12,500	—	—	14,500	—	1,675: 24	28,675: 24	42	367	12,867
Kronor	206,200	—	21,430: —	273,200	—	29,512: 51	530,342: 5l\|	1,840	34,646	240,846
				Sammandrag.
A-M	281,070:	-	45,205: —	134,150:	—	25,585: 68	486,010: 68	—	—
N-Ai...	206,200	—	21,430: —	273,200:	—	29,512: 61	530,342: 51	—	—
Summa kronor	487,270: —	66,635: —	407,350	—	55,098: 19	1,016,353: 19	2,371	43,800	531,070

J) Föreslås till försäljning åt Kungs-Barkarö kommun.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 118 käft. (Nr 139.)

STOCKHOLM, ISAAC MABCUS’ BOKTBYCKEBI-AKTIEBOLAG, 1916.