Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

1

Nr 127.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
pensioner å allmänna indragning sstaten åt arbetarna vid
Karl Gustafs stads gevärsfaktori August Runnström och
Carl Gustaf Eriksson; given Stockholms slott den 17
mars 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
riksdagen medgiva,

att vardera av arbetarna vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori
August Runnström ock Carl Gustaf Eriksson må från och med månaden
näst efter den, under vilken lian erhållit eller erhåller entledigande
från sin anställning, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 500 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

B. B. E. Mörcke.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 106 käft. (Nr 127.)

2

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
17 mars 1916.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten, ’

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Mörcke, anförde härefter:

»Uti underdånig skrivelse den 21 februari 1916 arméförvaltningens
artilleridepartement anmält, att styresmannen för Karl Gustafs stads
gevärsfaktori hos departementet gjort framställning om utverkande av
pension åt två äldre, förtjänta, men till fortsatt arbete mer eller mindre
oförmögna faktoriarbetare, nämligen smeden August Runnström och
förre förmannen Carl Gustaf Eriksson.

Av framställningen bifogade Hejd- och arbetsbetyg samt läkarintyg
framginge,

beträffande Runnström:

att han, som vore född den 23 januari 1845, i mer än 25 år varit
anställd såsom smed vid gevärsfaktoriet, att han under denna tid ådagalagt
utmärkt arbetsduglighet och flit samt hedrande uppförande, samt

3

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 127.

att han på grund av underlivsåkomma i urinvägarna och dubbelsidigt
ljumskbråck vore oförmögen till arbete;

beträffande Eriksson:

att han, som vore född den 21 september 1852, under mer än 32
år varit anställd såsom förman vid gevärsfaktoriet, att han under denna
tid ådagalagt utmärkt arbetsduglighet och flit samt hedrande uppförande,
samt att han på grund av hjärtfel och njurlidande vore oförmögen att
förvärva sitt uppehälle.

Styresmannen hade vidare meddelat, att Runnström sedan den 10
november 1915 icke kunnat göra tjänst, ävensom att Eriksson erhållit
medalj för nit och redlighet i rikets tjänst.

Artilleridepartementet har förklarat sig i likhet med styresmannen
anse skäligt, att bemälda på grund av ålder och sjukdom till arbete
numera oförmögna båda arbetare erhölle erforderlig hjälp till livsuppehälle
genom pension efter avskedstagandet, vartill deras långvariga och
väl vitsordade tjänstgöring enligt departementets mening syntes giva
dem berättigade anspråk. I fråga om pensionens storlek funne departementet
densamma böra utgå med enahanda belopp, som av riksdagen
tidigare bestämts för arbetare vid gevärsfaktoriet, eller 500 kronor.
Med anledning härav hemställde departementet, att Runnström och
Eriksson måtte tilldelas en årlig pension av vardera 500 kronor att åtnjutas,
av Runnström från och med innevarande års början och av
Eriksson från och med månaden näst efter den, under vilken avsked
meddelades honom.

Statskontoret har förklarat sig anse goda skäl föreligga att söka bereda
Runnström och Eriksson pensioner samt att bestämma pensionsbeloppen
till 500 kronor. Mot framställningen i övrigt hade statskontoret
icke annat att erinra än att, då det icke framginge, huruvida
Runnström, som alltsedan den 10 november 1915 varit av sjukdom
hindrad att tjänstgöra, erhållit entledigande med utgången av år 1915
eller om han icke alltjämt kvarstode och möjligen fortfarande uppbure
sjukavlöning, pensionen för honom icke syntes, såsom artilleridepartementets
förslag innebure, böra bestämmas att utgå från början av år 1916,
utan i likhet med vad som i sådant avseende föreslagits i fråga om
Eriksson. Statskontoret hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte i
proposition föreslå riksdagen medgiva, att en var av Runnström och
Eriksson måtte från och med månaden näst efter den, under vilken han
erhållit eller erhölle entledigande, under sin återstående livstiu uppbära

Departements chefen.

4 '' Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 127.

en årlig pension från allmänna indragningsstaten till belopp av 500
kronor.

På grund av. vad sålunda förekommit, får jag hemställa, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen medgiva,

att vardera av arbetarna vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori
August Runnström och Carl Gustaf Eriksson må från och med månaden
näst efter deri, under vilken han erhållit eller erhåller entledigande
från sin anställning, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 500 kronor.»

_ Till denna departementschefens, av statsrådets
övriga ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans
Maj:t Konungen lämna bifall; och skulle till riksdagen
avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Erik von Horn.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1916.