Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 126.

1

Nr 126.

Kungl. Maj ds nådiga proposition till riksdagen angående
förordning med särskilda föreskrifter angående avlöningsförmåner
m. m. vid marinen pa krigsfot; given
Stockholms slott den 31 mars 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
sjöförsvar särenden, för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse
med det såsom bilaga A vid statsrådsprotokollet fogade förslag, utfärda
förordning med särskilda föreskrifter angående avlöningsförmåner m. m.
vid marinen på krigsfot.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Dan. Broström.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 105 höft. (Nr 126).

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 136.

Kung!. Maj:ta
proposition
till 1914 års
senare riksdag.

Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 31 mars 1916.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Ltnnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Broström yttrade härefter:

I nådig proposition till riksdagen den 4 augusti 1914 (nr 265)
anhöll Kungl. Maj:t om bemyndigande att i huvudsaklig överensstämmelse
med ett vid propositionen fogat förslag utfärda reglemente för
arméns avlöning under krigstjänstgöringstid. Då bestämmelser angående
dylik avlöning även för marinen syntes böra komma till stånd, anmodade
jag genom ämbetsskrivelse den 5 augusti 1914 marin förvaltningen
och chefen för marinstaben att, efter samråd med chefen för kustartilleriet
samt med iakttagande, att föreskrifter i fråga om dylik avlöning
borde så långt lämpligen ske kunde vara likartade för marinen och
armén, skyndsamt inkomma med förslag till bestämmelser för marinens

Kung!- May.ts Nåd. Proposition Nr 126. •''

avlöning under krig. 1 anledning av detta uppdrag avgavo nämnda
myndigheter den 14 augusti 1914 gemensamt förslag i berörda avseende.

Vid granskning av förslaget fann jag endast anledning till nagla
smärre ändringar i syfte att ytterligare tillgodose den avsedda överensstämmelsen
med reglementet för armén. Vad riksdagen i skiivelse. den
19 augusti 1914 med godkännande av det föreslagna krigsavlöningsreglementet
för armén uttalat angående den provisoriska karaktär, som
reglementet för armén borde erhålla, ansåg jag även höra vinna tillämpning
å det för marinen ifrågasatta reglementet. I en till riksdagen den
21 augusti 1914 avlåten proposition (nr 272) föreslog Kung!. Maj:t, att
riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med ovan omförmälda jämkade förslag utfärda reglemente för
marinens avlöning under krigstjänstgöringstid att tillämpas från och med
dag, som Kungl. Maj:t bestämde.

1 skrivelse den 23 september 1914 (nr 281) anmälde riksdagen, att
riksdagen väl i likhet med Kungl. Maj:t funnit det vara skäligt,, att
marinens personal bereddes ökade förmåner under krigstjänstgöring,
men att det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget i flera hänseenden
icke kunnat av riksdagen bifallas. Riksdagen, som ansett sig böra
låta omarbeta vissa delar av Kungl. Maj:ts förslag, hade i stället antagit
det sålunda ändrade förslaget. I överensstämmelse med vad som
förutsatts i det statsrådsprotokoll, som åtföljt Kungl. Maj:ts proposition,
uttalade riksdagen, att reglementet borde erhålla en provisorisk karaktär
och utfärdas att gälla endast till och med år 1915 samt att tillfälle borde
beredas sistnämnda års riksdag att taga ärendet under förnyad och definitiv
prövning.

Den väsentligaste förändringen, som av riksdagen vidtogs i Kung!.
Maj:ts förslag, bestod däri, att riksdagen, då marinens personal vid
tjänstgöring i land ansetts böra närmare likställas, med arméns personal,
icke blott för de värnpliktiga utan jämväl för marinens officerare, underofficerare
och civilmilitära personal av stam och reserv under landtjänstgöring
upptog avlöningsformen »Dagslön». I tillämpliga delar beräknades
densamma enligt samma grunder som krigslönen för armens personal,
och avsågs den skola utgå i stället för fredsavlöningsförmånerna.

Beträffande avlöningsförmånerna under sjötjänstgöring, fann riksdagen
icke någon anledning föreligga att frångå Kungl. Maj.ts förslag,
i vad det avsåg, att ett krigsavlöningstillägg skulle under dylik tjänstgöring
utgå jämte de eljest bestämda löneförmånerna. Beträffande beloppet
av detsamma fann riksdagen sig dock icke kunna biträda Kungl.

1914 &ra
senare riksdags
beslut.

4

Kungl. Maj:ts
beslut den 25
september
1914.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 12G.

Maj.ts förslag, enär med tillämpande av detsamma och det för armén
utfärdade krigsavlöningsreglementet skillnaden i avlöningsförmåner för
marinens sjökommenderade personal och arméns personal skulle bliva
allt för betydande. Riksdagen upptog i stället krigsavlöningstillägget
till väsentligt nedsatta belopp, högst 20 kronor för flaggman och lägst
10 kronor för underofficer av 2. graden, allt för lönetermin. I likhet
Ma’]’:t8 förslag* uPP^°g riksdagen icke något krigsavlönings^
marinens stammanskap i allmänhet. Utöver nämnda förslå»*

upptogs dock dylikt tillägg med belopp av 5 kronor för termin åt
underofhcerskorpraler att utgå under all tjänstgöring, dock icke till den,
som komme i åtnjutande av familjeunderstöd.

I sin skrivelse framhöll riksdagen särskilt, att mellan det av riksdagen
antagna krigsavlöningsreglementet för armén och det av riksdagen
godkända förslaget till krigsavlöningsreglemente för marinen förefunnes
vissa olikheter, i vad anginge krigsavlöningen för den värnpliktiga personal^
som konstituerades till befäl eller underbefäl. På grund av krigsavlöningsreglementets
provisoriska karaktär hade dock riksdagen ansett
sig icke böra föreslå ändringar i detta hänseende, men hade, med hänsyn
till utarbetandet av definitiva krigsavlöningsreglementen, velat fästa uppmärksamheten
på nämnda olikheter.

. Genom riksdagens ovannämnda skrivelse bemyndigades alltså Kungl.
Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med det skrivelsen bifogade
av liksdagen upprättade förslaget utfärda reglemente för marinens avlöning
under krigstjänstgöringstid att tillämpas från och med dag, som
Kungl. Maj:t bestämde.

Vd underdånig anmälan den 25 september 1914 av riksdagens förenämnda
skrivelse beslöt Kungl. Maj:t att utfärda reglemente för mariliens
avlöning under krigstjänstgöringstid i huvudsaklig överensstämmelse
!n et av riksdagen med ovanberörda skrivelse den 23 i samma månad
överlämnade förslaget att genast träda i kraft och gälla tillsvidare till och
med utgången av år 1915. I syfte att tillrättalägga en del i förslaget
intagna bestämmelser hade tillägg i några avseenden gjorts. Sålunda
skulle personal, som åtnjöt bostadsförmån in natura, vidkännas avdrag i
utgående krigslön med belopp, motsvarande inkvarteringsbidrag enligt
stat för innehavande grad eller värdighet. 1 avseende å krigsutrustnings
bidraget föreskrevs, att sådant icke skulle utgå till den, till vilken

på grund av i övrigt gällande bestämmelser utgick särskild beklädu
ad s hj älp.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 120. ö

Med anledning av de utfärdade krigsavlöningsreglomentenas provi- Sa^rn”“J"
soriska karaktär och riksdagens gjorda uttalande, att tillfälle bordo beredas
1915 års riksdag att taga ärendet under förnyad och definitiv
prövning, bemyndigade Kung!. Maj:t genom särskilda beslut den 27
oktober och den 1 december 1914 chefen för lantförsvarsdepartementet
att tillkalla högst fem sakkunniga personer för att inom departementet
biträda med revision av bestämmelserna rörande såväl arméns som marinens
avlöning under krigstjänstgöringstid. De på grund härav tillkallade
sakkunniga avgåvo betänkande i ämnet den 27 mars 1915 och
framlade därvid bland annat förslag till förordning med särskilda föreskrifter
angående avlöningsförmåner in. m. vid marinen på krigsfot.

Detta förslag skilde sig i avseende å uppställning och avfattning i
väsentliga delar från det den 25 september 1914 utfärdade krigsavlöningsreglementet
för marinen och även från det av de sakkunniga föreslagna
krigsavlöningsreglementet för armén, men hade dock till syfte att
i avlöningshänseende under krigstjänstgöringstid likställa marinens personal
med arméns.

De sakkunniga anförde i avseende härå följande:

»Vid fullgörandet av uppdraget att verkställa eu revision av ifrågavarande
nu gällande krigsavlöningsreglemente för marinen hava de sakkunniga
till en början tagit i övervägande, huruvida i fråga om marinen
kan anses föreligga enahanda behov som vid armén av ett särskilt reglemente
med sammanförande däld av samtliga bestämmelser rörande de avlöningsförmåner,
som skola tillkomma personal vid mobiliserade delar av
marinen. Jämför man de i ena eller andra fallet i fredstid, gällande
bestämmelserna, framstår en väsentlig olikhet, i det att armen har ett
fredsavlöningsreglemente, som endast reglerar personalens avlöningsförhållanden
under fred, under det att de i särskilda författningar upptagna
avlöningsbestämmelser m. m. för marinens personal av stam och
reserv äro så avfattade, att de äro gällande för olika tjänstgöringsförhållanden
under såväl fred som krig. Enahanda gäller för övrigt
om de i reglemente för marinen rörande samma personal intagna bestämmelserna
angående beklädnad, förplägnad, sjukvård m. m. Endast
i fråga om värnpliktiga saknas bestämmelser om deras avlöning m. m.
under krigstjänstgöring. I olikhet med förhallandenn vid arméns övergång
från fredsfot till krigsfot inträder vidare inom marinen icke någon
sådan ändring av de organ, som hava att ombesörja uträknandet och
utbetalandet av avlöningen till marinens personal, att krav på enkelhet
i marinens kassaväsende särskilt av krigsförhållandena föranledes. Att endast
i avsikt att vinna likhet med det nya för armén föreslagna reglementet
— enligt vilket samtliga fredsavlöningsförmåner sammanföras till

6

Kung!. Mag ds Nåd. Proposition Nr 126.

en enhetlig krigslön — jämväl för marinen införa enahanda avlöningsform,
hava de sakkunniga icke funnit vara grundat på tillräckligt vägande
skäl, i all synnerhet som av orsaker, vilka nedan närmare angivas,
under sjökommendering i krig icke några andra förmåner än vid
sjökommendering i fred synts böra ifrågakomma. Det säger sig självt,
att det icke kan vara annat än till fördel för tjänstens jämna gång, att
för fied gällande förmer, som kunna bibehållas i krig, icke onödigtvis
förändras, något som även bestyrkes av vissa förhållanden, som uppstått
vid. tillämpningen av marinens nu gällande krigsavlöningsreglemente.
Enligt detta uppbär annan än värnpliktig personal under sjökommendeling
sina fredsföimaner jämte krigsavlöningstillägg, men däremot vid
tjänstgöring i. land samtliga förmånerna förvandlade till krigslön. Om
inga omskiftningar från land- till sjötjänstgöring eller tvärtom ägde rum
efter _ övergången från freds- till krigsfot, skulle väl de nu tillämpade
principerna kunna bibehållas, men avpolletteringar från fartygen kunna
icke undvikas, och de medföra givetvis personalkompletteringar med därav
föranledda löneförändringar för sålunda omplacerade löntagare. Varje sådan
löneförändring föranleder synnerligen besvärliga avräkningar mellan
i ena eller andra fallet utgående förmåner. Efter vad de sakkunniga inhämtat,
hava också dylika avräkningar innefattat så svårlösta problem,
att göi omålen med utbetalning av avlöningen för flottans personal blivit
^sevärt mera betungande än om fredsavlöningsförmånerna bibehållits
oförändrade och endast i förekommande fall utökats med ett sådant särskilt
tillägg, som ursprungligen föreslogs av marinförvaltningen och
chefen för marinstaben och även ingick i Kungl. Maj:ts proposition till
riksdagen.

På de skäl, som nu anförts, hava de sakkunniga kommit till den
åsikten, att ett hela frågan omfattande krigsavlöningsreglemente för marinen
icke behöver utfärdas, utan fastmer böra de bestämmelser i avseende
å. avlöningsförmånerna till marinens personal, som föranledas av
under krigs tjänstgöringstid inträdande förändrade förhållanden, hava sin
Plats^ i en förordning med endast sådana tillägg angående avlöningsförmåner
m. in. vid marinen på krigsfot, vilka erfordras utöver vad
därom eljest är stadgat.

Frågan om avlöningsförmånerna till den vid mobiliserad del av marinen
tjänstgörande personal sammanhänger jämväl med stadgandena
om naturaförmåner till samma personal. Då, såsom ovan sagts, bestämmelser
om sistnämnda förmåner finnas intagna i reglemente för marinen,
i vad angår personal av stam och reserv, under det att vid armén
särskilda reglementen finnas fastställda för de olika förvaltningsgrenarna
i Krig, hava de sakkunnig^ ansett lämpligt att i nu ifrågavarande för -

Kunrjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr T26. 7

ordning intaga de jämkningar i nämnda bestämmelser för marinen, som
betingas av marinens övergång till krigsfot, ävensom, vad beträffar värnpliktiga,
bestämmelser om deras rätt till olika slag av naturaförmåner,
såsom beklädnad, naturaunderhåll och sjukvård. Medan krigsavlöningsreglementet
för armén avser att lämna fullständiga bestämmelser beträffande
under krigstjänstgöringstid utgående kontanta förmåner, kommer
sålunda den föreslagna förordningen rörande marinen att utgöra ett
komplement till reglementet för marinen icke blott i fråga om kontanta
avlöningsförmåner utan även i fråga om naturaförmåner.»

Över de sakkunnigas betänkande och förslag, i vad angick bestämmelser
om avlöning under krigstjänstgöringstid till marinens personal,
anmodades marinförvaltningen och chefen för marinstaben att efter samråd
med chefen för kustartilleriet inkomma med yttrande.

Uti den 19 april 1915 avgivet utlåtande anförde nämnda myndigheter,
med överlämnande av eu promemoria i ämnet från chefen för
kustartilleriet, att de föreslagna bestämmelserna givit anledning till vissa
erinringar.

Sålunda borde vaktmästare vid marinintendenturkåren undantagas
från den personal, å vilken förordningen skulle äga tillämpning. Vidare
borde mariningenjörsaspiranter och -elever samt marinintendentsaspiranter
och -elever, då de toges i anspråk för tjänstgöring vid mobiliserad
del av marinen, liksom sjökadetter och kustartillerikadetter i avlöningshänseende
likställas med värnpliktiga. Då nu nämnd personal emellertid
icke vid krigstjänstgöringstid konstituerades såsom meniga i reserven
och i vissa fall utnämning över stat eller eljest trädde i stället för konstituering,
syntes en omredigering av föreskrifterna i förevarande avseende
böra verkställas. I förslagets § 4 mom. 1 ansågs ett uttryck angående
naturaportion böra utgå. Dagavlöning och krigstillägg syntes
böra bibehållas av sjuka och sårade samt, såvitt ej annorlunda förordnades,
av tjänstlediga, så länge krigstjänstgöringstiden för dem fortfore.
En bestämmelse borde tillkomma om rätt för Kungl. Maj:t att, därest
omständigheterna därtill föranledde, förordna om särskild gottgörelse till
personal, vars avlöningsförmåner under krigstjänstgöringstid genom frånträdande
av i fred utgående avlöning komme att understiga denna avlöning.
En omformulering i förtydligande syfte av den föreslagna föreskriften
om lönefyllnad till personal på reservstat vid marinen syntes
erforderlig. Civilmilitär personal på stat, som tillagts högre värdighet
i visst sammanhang med iutjänt ålderstillägg, ansågs böra få åtnjuta
krigstillägg efter den tjänstegrad, som motsvarade innehavande högre

Myndig heternas yttrande.

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 126.

värdighet. Efter enahanda grund ansågs krigstillägg till motsvarande
personal i reserven böra beräknas.

Slutligen ifrågasatte myndigheterna en övergångsbestämmelse beträffande
den krigslön, vilken skulle tillkomma menig värnpliktig, som
före utgången av år 1915 varit inkallad och efter ingången av år 1916
anyo inkallades eller vid årsskiftet 1915 —1916 vore inkallad. Övergångsbestämmelsen
avsåg, att dessa meniga värnpliktiga skulle bibehållas
vid avlöningsförmånerna enligt då gällande krigsavlöningsreglemente
under krigstjänstgöringstid på grund av den nuvarande krisen.

I nu nämnda avseenden avgåvo myndigheterna även förslag till
ändringar i förordningen.

Kungl. Maj:ts Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den 24 april 1915
JTfSTL yttrade jag till statsrådsprotokollet följande:
riksdag. »Mot de sakkunnigas förslag att i stället för ett krigsavlöningsreg lemente

för marinen låta de bestämmelser, som, utöver vad därom eljest
är stadgat, finnas erforderliga för reglerande av avlöning för marinens
personal under krigstjänstgöringstid, inflyta i en förordning med särskilda
föreskrifter angående avlöningsförmåner m. in. vid marinen på krigsfot
har jag intet att erinra.

Vaktmästare vid marinintendenturkåren synas mig böra i fråga om
särskilda förmåners erhållande vid mobilisering likställas med övrig
personal, å vilken ifrågavarande förordning äger tillämpning. Nämnda
vaktmästares verksamhet under krigstjänstgöringstid kommer att bliva
fullt jämförlig med den, som åligger annan å flottans station tjänstgörande,
under förordningen hänförlig personal; och genom avlöningsformen
krigstillägg kommer att tillföras dem endast så stor avlöningsökning,
som tillkommer underofficer, med vilken de hava lika värdighet.

Den av myndigheterna föreslagna grunden för krigstilläggs utgående
till civilmilitär personal på stat med ålderstillägg ävensom till motsvarande
personal i reserven synes mig innebära ett avvikande från såväl
vad för armén föreslagits beträffande personal med grad »i armén», med
vilken den här ifrågavarande personalens tjänsteställning närmast är att
jämnställa, som vad myndigheterna för sin del godkänt i fråga om den
personal av militär tjänstegrad inom marinen, som erhållit högre grad
i flottan eller i kustartilleriet och som enligt förslaget för sådan grad
icke må beräkna krigstillägg.

Det av myndigheterna förordade uteslutandet i § 4 mom. 1 av uttrycket
»i intet fall åtnjutes in natura» synes mig icke tjäna till förtyd -

it

Kungl. M.aj:ts Nåd. Proposition Nr 320.

ligande, och då å andra sidan uttrycket, i det sammanhang det förekommer,
icke synes kunna giva anledning till misstydning, har jag funnit
detsamma kunna bibehållas.

Myndigheternas förslag beträffande likställande i avlöningshänseende
av mariningen] örsaspiranter och -elever samt marimntendentsaspiranter
och -elever med värnpliktiga samt i fråga om sättet för såväl dessa
aspiranters och elevers som sjökadetters och kustartillenkadetters tillträdande
av värnpliktigs förmåner, under krigstjänstgöring anser jag mig
höra biträda, då denna personal under sin utbildningstid innehar militär
grad eller däremot svarande värdighet och med hänsyn därtill, för vinnande
av den åsyftade likställigheten med värnpliktiga, konstruering
icke synes erforderlig. Härav föranledas vissa ändringar i § 2 mom. 2

och § 11 mom. 4. .

Övriga av mvndigheterna framställda förslag, avseende tillägg till
§ 4 mom. 1 beträffande dagavlöning och krigstillägg till sjuka, sårade
och tjänstlediga, nytt mom. 5 till § 4 angående utfyllandet i visst fall
av fredsavlöning samt ändrad lydelse av § 6 beträffande lönefyllnad till
personal på reservstat vid marinen, hava vunnit beaktande, därvid dock
i några fall annan formulering ’ än den av myndigheterna föreslagna
synts mig erforderlig.

I konsekvens med den verkställda ändringen av § 2 mom. 2 erfordras
ett tillägg till § 19, varjämte en ändring ansetts böra vidtagas i
§ 14 mom. 5 i syfte att begränsa den tid, för vilken återvinning av
krigslön i där nämnt fall kan äga rum.

Beträffande slutligen myndigheternas förslag till övergångsbestämmelse
finner jag mig icke kunna biträda detsamma. Fastmera anser jag,
att, då ett av särskilda sakkunniga utarbetat förslag till förordning med
särskilda föreskrifter angående avlöningsförmåner m. in. vid marinen på
krigsfot nu föreligger, detsamma lämpligen bör, med de av mig i det
föregående förordade mindre ändringar, träda i tillämpning redan före
innevarande års utgång. Därvid synes tidpunkten för förordningens
ikraftträdande böra väljas så, att till krigstjänstgöring redan inkallad
värnpliktig personal i så liten utsträckning som möjligt blir underkastad
nedsättning i de avlöningsförmåner, som den enligt nu gällande krigsavlöningsreglemente
äger uppbära. Åt Kungl. Maj:t synes böra medgivas
rätt att bestämma dagen för förordningens ikraftträdande.

Därest sålunda nu förevarande förordning skulle komma att tråda,
i kraft före utgången av innevarande år, torde, oavsett föreskriften i
§ 2 mom- 3 av förordningen, de i förordningen beträffande personal vid
marinintendenturkåren intagna bestämmelser böra intill årets utgång till—

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 105 höft. (Nr 126.) 2

10

#

1915 års riksdags
beslut.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 126.

lämpas beträffande å kårens stat upptagna auditörer, som tjänstgöra vid
mobiliserad del av marinen; och lärer Kungl. Maj:t böra äga att härom
bestämma.»

I enlighet härmed avläts till riksdagen proposition (nr 179) om
bemyndigande^ för Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med
ett vid statsrådsprotokollet fogat förslag, utfärda förordning med särskilda
föreskrifter angående avlöningsförmåner m. m. vid marinen på
krigsfot.

■ Uti skrivelse den 27 maj 1915 (nr 171) anmälde riksdagen, att
riksdagen av samma skäl, som anförts i skrivelsen (nr 170) samma dac»-angående krigsavlöningsreglemente för armén, ansåge, att det föreliggande
förslaget till förordning borde erhålla en provisorisk karaktär och
utfärdas att gälla till och med utgången av år 1916; och ville riksdagen
uttala sin förväntan, att tillfälle måtte i god tid beredas 1916 års
riksdag att taga ärendet under förnyad och definitiv prövning.

Vad anginge det föreliggande förslaget till förordning, hade riksdagen
i detsamma vidtagit vissa smärre redaktionella ändringar i syfte att
bringa detsamma i närmare överensstämmelse med vad i motsvarande
avseenden blivit föreslaget i det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget
till krigsavlöningsreglemente för armén. I sak hade riksdagen ansett
sig böra vidtaga en mindre ändring, nämligen i fråga om krigstillägget
för marinläkare av 2:a graden, detta med hänsyn till den ändring i de
sakkunnigas förslag till krigsavlöningsreglemente för armén, som av
Kungl. (Maj:t föreslagits i fråga om extra bataljonsläkare.

I likhet med vad riksdagen, såsom anmäldes i ovanberörda skrivelse
angående krigsavlöningsreglemente för armén, beslutat angående vissa
av de lägst avlönade grupperna vid armén, hade riksdagen funnit sig
höra antaga en motsvarande övergångsbestämmelse beträffande avlöningen
för menig värnpliktig vid marinen.

Riksdagen hade följaktligen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
framställning,

dels bemyndigat Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse
med ett vid skrivelsen fogat förslag, utfärda förordning med särskilda
föreskrifter angående avlöningsförmåner in. m. vid marinen på krigsfot,
att gälla till och med utgången av år 1916;

dels och medgivit Kungl. Maj:t rätt att bestämma dagen för omförmälda
förordnings ikraftträdande; dock att, beträffande övergången till
de i förordningen intagna bestämmelser, skulle gälla:

It

Kanyl. .Majris Nåd. Proposition Nr 126.

att krigslönen till menig värnpliktig, vilken under återstoden av år
1915 fullgjorde krigstjänstgöring, skulle, oberoende av förordningens föreskrifter,
under den tid av året inkallelsen omfattade utgå med 8 kronor
10 öre för termin, men

att, därest allmän mobilisering bleve anbefalld, förordningen skulle
i dess helhet lända till efterrättelse.

Vid underdånig anmälan den 11 juni 1915 av riksdagens före- Kungi. Maj:ts
nämnda skrivelse beslöt Kungl. Magt att, i överensstämmelse med_ det f9e“5u
av riksdagen granskade förslaget, utfärda förordning med särskilda föreskrifter
angående avlöningsförmåner m. m. vid marinen på krigsfot; och
skulle nämnda förordning träda i kraft den 1 augusti 1915 och gälla
till och med utgången av år 1916 (Svensk författningssamling nr 248).
Beträffande övergången till de i förordningen intagna bestämmelserna
upptogos i förordningen stadganden av det innehåll, riksdagen i sådant
avseende beslutat.

Då ärendet, jämlikt riksdagens år 1915 därom gjorda uttalande, Marinförvaitskulle
till förnyad och definitiv prövning framläggas för 1916 års ylt°“|eenåen
riksdag, anmodade jag den 20 november 1915 marinförvaltningen so december
att före samma års utgång inkomma med yttrande, huruvida, enligt den
erfarenhet, som vunnits vid tillämpningen av berörda förordning den 11
juni 1915, någon ändring i förordningens bestämmelser funnegf vara av
behovet påkallad.

Med anledning härav har marinförvaltningen den 30 december 1915
avgivit utlåtande i ämnet samt därvid — med överlämnande av infordrade
yttranden från stationsbefälhavarna vid flottans stationer i Karlskrona
"och Stockholm, högste befälhavaren över kustflottan, chefen för
Göteborgsavdelningen ävensom cheferna för Vaxholms och Karlskrona
kustartilleriregementen samt Ålvsborgs kustartillerikår — meddelat, att
icke vare sig sagda yttranden eller de erfarenheter i övrigt, marinförvaltningen
vunnit under den ännu jämförelsevis korta tid, nyssnämnda
förordning tillämpats, syntes ämbetsverket giva vid handen, att någon
sådan ändring vore av behovet påkallad.

I enlighet med ovan berörda, av 1915 års riksdag gjorda uttalande Dopartaments
torde förslag till förordning med särskilda föreskrifter angående av- y0ttrea®åe.
löningsförmåner m. m. vid marinen på krigsfot nu böra för riksdagen
framläggas till förnyad och definitiv prövning. Då jag alltså anhåller
att ånyo få underställa detta ärende Kungl. Maj:ts prövning, vill jag

12

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 120.

nämna, att jag nu, liksom vid avlåtande av förutnämnda proposition
till 1915 års riksdag, icke har någon erinran av principiell innebörd att
gorå mot grunderna i det av de sakkunniga år 1915 avgivna förslaget,
till vilket den efter riksdagens hörande utfärdade, nu gällande förordningen
i ämnet i allt väsentligt ansluter sig. På sätt ovan omförmälts,
har icke heller från marinförvaltningens sida anledning förekommit att
med hänsyn till den erfarenhet, som vunnits vid förordningens tillämpning,
föreslå någon ändring i densamma.

Det förslag till förordning, om vars framläggande för riksdagen
jag nu ämnar gorå hemställan, överensstämmer följaktligen i huvudsak
med den nu gällande författningen i ämnet. Endast i följande avseenden
hava jämkningar vidtagits.

Med hänsyn till den förändrade ställning, som lotsverkets personal
jämlikt förordningen av den 31 december 1915 angående användning
av lotsverkets personal och materiel för militära ändamål numera intager
under tjänstgöring vid flottan, hava därav betingade ändringar införts
i § 2 mom. 1 c) och mom. 3. I sistnämnda moment hava därjämte
orden »auditör eller» uteslutits, då auditör numera icke tillhör marinens
personal.

För vinnande av överensstämmelse med föreskrifterna i § 4 mom.
3, § 14 mom. 1 och § 22 mom. 1 av det förslag till krigsavlöningsreglemente
för armén, om vars framläggande för riksdagen Kungl.
Maj:t förut denna dag fattat beslut, hava motsvarande ändringar införts
i § 4 mom. 1 och § 22 mom. 1 av bär ifrågavarande förslag till förordning.

I § 4 mom. 1, § 7, § 8 mom. 2, § 9 inom. 2, § 11 mom. 4, § 17
inom. 3, § 18 mom. 2 och § 19 hava vidare vissa mindre ändringar
vidtagits med hänsyn därtill, att föreskrifterna om tjänsteställning för
flottans militära och civilmilitära personal numera blivit ändrade till
överensstämmelse med motsvarande föreskrifter för arméns personal.
Vad kustartilleriet beträffar, äro dylika ändringar under utarbetande och
torde inom den närmaste tiden kunna anmälas till fastställelse av Kuno-1.
Maj:t.

Fn ändring i formuleringen av § 9 mom. 2 har även ägt rum av
den anledningen, att varvsmaskinist numera förordnas i samma ordning
som övriga månadslönare av underofficerskåren med tjänstgöring å flottans
varv.

Då ovanbemälda sakkunniga med betänkandet av den 27 mars 1915
överlämnade förutnämnda förslag till förordning med särskilda föreskrif -

Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 126. ''•>

ter angående avlöningsförmåner in. in. vid marinen på krigsfot ävensom
förslag till krigsavlöningsreglemente lör armén, både de sakkunniga
meddelat, att nämnda förslag, i vad de avsåge grunderna för krigstilläggs
— för armén: högre krigslöns — utgående, vore utarbetade under antagande
att enhetliga bestämmelser komme till stånd rörande de förutsättningar,
som betingade såväl land- som kustfästningars försättande i belägringstillstånd.
För närvarande voro emellertid bestämmelserna angående
landfästnings förklarande i belägringstillstånd, sadana de avfattats i
kungörelsen den 22 augusti 1914, olika med vad som \ reglemente för
marinen, del III, stadgats beträffande dylikt tillstands inträdande i kustfästning.
Då de sakkunniga vid uppgörandet av sina förslag måst utgå
från förstnämnda bestämmelser såsom grundläggande för krigstilläggs
eller högre krigslöns utgående, borde enligt de sakkunnigas mening den
erforderliga enhetligheten åstadkommas genom ändrad föreskrift beträffande
belägringstillstånds inträdande i kustfästning.

Med anledning härav uppdrog jag den 11 juni 1915 åt chefen för
marinstaben att, efter hörande av chefen för kustartilleriet, avgiva yttrande
och förslag till de ändringar av bestämmelserna i reglemente för
marinen, del III, rörande belägringstillstånds inträdande i kustfästning,
som kunde anses behövliga.

Till svar härå har chefen för marinstaben, med överlämnande av
från chefen för kustartilleriet infordrat yttrande, i skrivelse den 10
augusti 1915 förklarat, att det ur militär synpunkt ej syntes lämpligt
att vidtaga någon ändring i de i ämnet gällande bestämmelserna.

I häröver infordrat yttrande biträdde marinförvaltningen chefens
för marinstaben uttalande; och har Kungl. Maj:t, såsom jag anhåller få
erinra, vid ärendets föredragning den 3 september 1915 ej funnit skäl
i ärendet företaga vidare åtgärd. _ .

Enligt berörda kungörelse den 22 augusti 1914 förklaras landfästning
i belägringstillstånd först då lästningen hotas med belägring eller då den
plötsligt kringrännes eller hotas med överrumpling. Beträffande kustfästning
däremot försättes densamma jämlikt föreskrifter i reglemente
för marinen, del III, i belägringstillstånd, då order om fästningens mobilisering
utfärdats eller även dessförinnan, där sa prövas nödvändigt.
Att belägringstillstånd sålunda i regel inträder tidigare i kustfästning
än i landfästning har sin förklaring däri, att kustfästning på giund a\
sitt exponerade läge kan befaras förr bliva utsatt för överraskande
anfall.

Då Kungl. Maj:t genom omförmälda beslut den 3 september 1915
icke ansett sig böra göra ändring i nyssnämnda föreskrifter beträffande

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 126.

belägringstillstånds inträdande i kustfästning, har den förutsättning om
enhetliga bestämmelser rörande kust- och landfästnings försättande i
belägringstillstånd, på vilken de sakkunnigas förslag beträffande grunderna
för krigstilläggs eller högre krigslöns utgående vilar, icke inträffat.
Emellertid synes härav icke böra föranledas någon ändring i
de av de sakkunniga i berörda hänseende föreslagna bestämmelserna,°då
enligt § 1 mom. 2 i förslaget till förordning med särskilda föreskrifter
angående avlöningsförmåner m. in. vid marinen på krigsfot Kungl. Maj:t
vid partiell mobilisering av marinen i varje fall lämnar föreskrift, beträffande
vilka delar av ^marinen och i vilken omfattning förordningen
skall äga tillämpning. Åven i de fall, då allmän mobilisering eder
mobilisering av endast marinen anbefalles, äger Kungl. Maj:t förordna
om inskränkningar i tillämpningen av förordningen. Motsvarande föreskrifter
finnas intagna i krigsavlöningsreglem entet för armén. Kungl.
Maj.t har sålunda i sin hand att, då kustfästning förklarats i belägungstillstand,
bestämma, huruvida med hänsyn till föreliggande förhållanden
krigstillägg, resp. högre krigslön skall utgå till de i fästningen
förlagda trupperna av marinen, resp. armén.

Beträffande tiden för ifrågavarande förordnings ikraftträdande torde
denna lämpligen böra bestämmas till den 1 januari 1917.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse
med det såsom bilaga A vid detta protokoll fogade förslag, utfärda förordning.
med särskilda föreskrifter angående avlöningsförmåner m. m.
vid marinen på krigsfot.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen bifalla; och
skulle, till riksdagen avlåtas proposition av den lydelse,
den vid detta protokoll fogade bilagan B utvisade.

Ur protokollet:
R. Sundin.

Kung!. Majrts Nåd. Proposition Nr 126.

15

Bil. A.

Förslag

till förordning med särskilda föreskrifter angående avlöningsförmåner
m. in. vid marinen på krigsfot.

I. Allmänna bestämmelser.

§ I -

Förordningens ändamål och tillämpning.

1. I denna förordning meddelas föreskrifter

a) angående den avlöning och de övriga förmåner, som tillkomma
personal vid mobiliserad del av marinen, i den mån icke redan genom
gällande stater, reglementen eller förordningar är stadgat i sådant avseende,
samt

b) angående sådana ändringar i eller tillägg till de för personalen
gällande avlöningsbestämmelser, som föranledas av särskilda genom marinens
övergång till krigsfot inträdande förhållanden.

2. I de fall då allmän mobilisering eller mobilisering av endast
marinen varder anbefalld, gäller denna förordning för marinen i dess
helhet, så framt icke Kungl. Maj:t för viss del eller i avseende å visst
stadgande finner skäl annorlunda förordna.

Vid partiell mobilisering av mannen lämnar Kungl. Maj:t i varje
fall föreskrift, beträffande vilka delar av marinen och i vilken omfattningförordningen
skall äga tillämpning.

§ 2.

Under förordningen hänförlig personal.

1. Denna förordning äger tillämpning å nedannämnda personal, då
densamma tillhör mobiliserad del av marinen ävensom då den företager
färd för inställelse till eller hemförlovning från krigstjänstgöring, nämligen:

a) personal av marinens stam, med undantag av personal tillhörande
ecklesiastikstaten, lärarstaten, månadslönarstaten och daglönarstaten vid
flottan, ävensom av de civilmilitära tjänstemännen vid kustartilleriet,

b) personal, tillhörande reservstat för marinen,

16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 126.

c) personal av marinens reserv, samt

d) värnpliktiga.

2. Oberoende av vad i reglemente för marinen eller eljest är stadgat
beträffande personalens fördelning på stam, reserv och värnpliktiga,
skola de i denna förordning angående värnpliktiga meddelade bestämmelser
gälla för

dels sjökadetter och kustartillerikadetter ävensom mariningenjörsaspiranter
och -elever samt marinintendentsaspiranter och -elever, då de
tagas i anspråk för tjänstgöring vid mobiliserad del av marinen,

dels värnpliktiga, då de konstitueras till militär tjänstegrad eller
civilmilitär befattning, ehuru dylik konstruering enligt därför gällande
bestämmelser skall avse reserven,

dels ock frivilliga, då de antingen anställas såsom meniga i reserven
eller ock i densamma konstitueras till militär tjänstegrad eller civilmilitär
befattning utan att därvid tilläggas avlöning och övriga förmåner i
likhet med personal av stammen.

3. Beträffande avlöning och övriga förmåner till den personal, å
vilken, enligt vad i mom. 1 a) sägs, denna förordning icke äger tillämpning,
ävensom vid mobiliserad del av marinen tjänstgörande personal
av post- och telegrafstaten eller lotsverkets personal iakttagas de för
personalen gällande föreskrifter och de särskilda bestämmelser, som för
mobilisering äro eller varda meddelade.

§ 3.

Krigstj än stgöringstid.

1. Krig stjänstgöringstid enligt denna förordning omfattar, i den mån
bestämmelserna i mom. 2 och 3 här nedan icke för viss personal föranleda
till annat beräkningssätt, tiden från och med första mobiliseringsdagen
för vederbörlig del av marinen till och med tionde dagen
efter det demobilisering av samma del tagit sin början.

2. Där personal senare än första mobiliseringsdagen inträffar å
vederbörlig mobiliseringsort (utrustningsort), anses krigstjänstgöringstiden
för denna personal inträda först med dagen efter inställelsen å nämnda
ort. För personal, som beordras att utan föregående inställelse på mobiliseringsorten
(utrustningsorten) för särskilt tjänsteuppdrag omedelbart
infinna sig å annan ort, räknas krigstj änstgöringstiden från och med
dagen efter ankomsten till sistnämnda ort.

3. För personal, som hemförlovas från krigstjänstgöringen tidigare
än den i mom. 1 sist omförmälda dag, upphör krigstj änstgöringstiden
med den dag, då personalen hemförlovas.

Kungl. Maj:tu Nåd. Proposition Nr 126''.

17

\

§ 4-

Tillämpligheten under krigstjänstgöringstid av fastställda stater, reglemente

för marinen m. m.

1. Under § 2 mom. 1 a) hänförlig personal, på vilken denna förordning
äger tillämpning, bibehåller under krigstjänstgöringstid den avlöning
och de övriga förmåner, som enligt gällande stater, reglemente
för marinen eller eljest äro personalen tillförsäkrade, med iakttagande:

att den, som i fred innehar bostad in natura och därjämte, i förekommande
fäll, åtnjuter bostadens uppvärmning medelst värmeledning
eller avgiftsfri belysning med gas eller elektrisk ström, är skyldig att,
därest omständigheterna efter vederbörandes prövning skulle därtill föranleda,
omedelbart frånträda sådan förmån oberoende av föreskrifterna

1 reglemente för marinen,

att till den, som sålunda förpliktas frånträda bostadsförmån in natura,
utgår gottgörelse för genom frånträdandet förorsakad kostnad för avflyttning
o. dyl. enligt de särskilda föreskrifter, som av Kungl. Maj:t efter
framställning i varje särskilt fall varda meddelade,

att all till inkvarteringsbidrag berättigad personal av officers eller
underofficers grad eller tjänsteklass äger att, oberoende av placeringseller
tjänstgöringsort, åtnjuta sådant bidrag, i den mån det under krigstjänstgöringstiden
förfaller till betalning, med det för personal i Stockholm
anvisade belopp,

att den förmån av portion, som enligt reglemente för marinen, tillkommer
flottan tillhörande underofficer, under krigstjänstgöringstid i intet
fall åtnjutes in natura, utan utgår såsom kontant löneförmån med belopp,
som enligt samma reglemente gäller för ersättning för portion i land
eller ombord; skolande i fråga om sådant belopps uppbärande gälla vad
som är stadgat om portionsersättning, dock utan den i del I § 145 mom.

2 stadgade inskränkning,

att flaggunderofficer äger åtnjuta förhöjning i den honom tillkommande
sjöavlöning med 25 öre för dag, samt

att dagavlöning bibehålies av sjuka och sårade samt, såvitt ej annorlunda
förordnas, av tjänstlediga, så länge krigs tjänstgöringstiden för
dem fortfar; skolande i fråga om bibehållande av dagavlöning för sjuka
och sårade, som efter avslutad krigstjänstgöringstid kvarligga å sjukvårdsanstalt,
gälla vad därom av Kungl. Maj:t, på framställning av vederbörande
chef eller myndighet kan varda föreskrivet.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 105 käft. (Sr 126.) 3

18

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 126.

2. Beträffande avlöningen för den i § 2 mom. 1 b) omförmälda
personal tillämpas under krigstjänstgöringstid staten för reservstat för
marinen, men utgår därutöver till sådan personal lönefyllnad enligt denna
förordning.

3. Under § 2 inom. 1 c) hänförlig personal, på vilken denna förordning.
äger tillämpning, åtnjuter under krigstjänstgöringstid avlöning
och övriga förmåner enligt reglemente för marinen eller de särskilda författningar,
vilka gälla för personal, som tillhör marinens reserv eller vid
mobilisering genom konstruering anställes i densamma. Beträffande förmånerna
av inkvarteringsbidrag, portion eller sjöavlöning, då sådana
skola tillkomma personal, som i detta mom. avses, gälla dock enahanda
jämkningar, om vilka sägs i mom. 1 här ovan rörande sådana förmåner
för personal vid marinens stam.

4. Beträffande avlöning och övriga förmåner under krigstjänstgöringstid
för den under § 2 mom. 1 dj omedelbart eller i enlighet med
samma paragrafs inom. 2 hänförliga personal skall jämte bestämmelserna
i denna förordning tillämpas vad angående konstituering och anställningav
personal vid marinens stam eller reserv vid mobilisering är i särskild
författning stadgat.

5. Skulle för personal, som enligt bestämmelserna i denna förordning
frånträder i fred utgående avlöning, dess under krigst jänstgöringstiden
utgående avlöningsförmåner understiga förstnämnda avlöning, förordnar
Kungl. Maj:t, därest omständigheterna därtill föranleda, på förslag
av vederbörande chef eller myndighet om särskild gottgörelse för
den uppkomna minskningen i avlöningen.

§ 5.

Avlöning och övriga förmåner.

1. Avlöning och övriga förmåner, som enligt denna förordning
kunna tillkomma personal vid mobiliserad del av marinen och som avses
i § 1 mom. 1, äro följande:

a) lönefyllnad,

b) krigstillägg,

c) krigslön,

d) krigsutrustningsbidrag,

e) förplägnad och därmed sammanhängande förmåner,

f) sjukvård, samt

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 120. 1J

g) resekostnads- och traktamentsersättning.

2. Under krigstjänstgöringstid tillkomma personal vid mobiliserad
del av marinen följande särskilda förmåner, nämligen.

tjänstebrevsrätt för befordran av meddelande till hemmavarande enligt
förordningen rörande postbehandling vid krig, samt

fri resa å järnväg för inställelse vid mobilisering och vid liemtorovning
samt kostnadsfri tjänstledighetsresa enligt reglementet för mi 1-tärtransporter på järnväg.

Värnpliktig personal erhåller beklädnad enligt därom gällande särskilda
bestämmelser. „ ... ,

Angående kvarterförläggning och därmed förenade tormaner landa
till efterrättelse de bestämmelser, som med ledning av gällande rekvisitionslag
samt förordningar rörande inkvartering och truppers fortskaffande
meddelas.

II. Lönefyllnad.

§ 6.

Avlöning till reservstatspersonal utöver fastställd stat.

Utöver den avlöning, som enligt stat tillkommer personal på reservstat
vid marinen, utgår till densamma under krigstjänstgöringstid lönefyllnad
med ett belopp, innefattande skillnaden mellan fredsavlönmgsförmånerna
för beställning i motsvarande grad^ på aktiv stat samt
avlöningsförmåner enligt reservstaten, att utgå på sätt finnes stadgat i
reglemente för marinen om lönefyllnaden motsvarande avlöningsförmåner
för beställning på stat.

III. Krigstillägg.

§ 7-

Personal, berättigad till krigstillägg.

Under de i § 8 angivna förutsättningar åtnjutes krigstillägg under
krigstjänstgöringstid av nedannämnda personal, nämligen.

a) officer, underofficer och underofficerskorpral av mannens stam
ävensom flottans stam tillhörande personal av officers eller underofficers

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 126.

tjänsteklass vid mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren
och poliskåren,

b) officer och underofficer tillhörande reservstat vid marinen, samt

c) officer, underofficer och underofficerskorpral i marinens reserv
ävensom personal av officers tjänsteklass vid mariningenjörkåren, marinmtendenturkåren
eller marinläkarkåren i flottans reserv, härifrån dock
undantagen personal, som omedelbart eller i enlighet med § 2 mom. 2
är hänförlig under samma paragrafs mom. 1 d).

§ 8.

Krigstilläggs åtnjutande och utbetalande.

1. Krigstillägg utgår allenast vid tjänstgöring i land och under
den ytterligare förutsättning, att den mobiliserade del av marinen vartill
personalen hör, befinner sig

antingen å ort, belägen inom avdelad krigsskådeplats,

eller inom fästning, vilken, även om den icke ligger inom området
lör avdelad krigsskådeplats, förklarats i belägringstillstånd.

Krigstillägg utgår jämväl för tjänstgöring vid mobiliserad del av
marinen, som detacherats till fälthären.

u j a.vseen(^e a tiden och sättet för krigstilläggs åtnjutande och
utbetalande iakttages, utöver vad i mom. 1 sägs:

att i fråga om personal, som uppbär dagavlöning, skall i tillämpliga
delar galla vad i motsvarande hänseende är stadgat beträffande daffavlömngen,
&

. at} txU dagavlöning ej berättigad civilmilitär personal äger uppbära
krigstillägg i den ordning, som gäller beträffande dagavlöningen för militär
personal i tjänstegrad, som motsvarar den tjänsteklass förstnämnda personal
innehar, . '' r

att för dag, då löntagare enligt gällande föreskrifter äger uppbära
traktamentsersättning, krigstillägg icke utgår,

atti därest under krigstjänstgöringstid personal, som åtnjuter krigstillagg,
enligt vederbörlig order förrättar tjänstgöring, som föranleder
sådan förläggning, att den jämlikt bestämmelse i reglementet för marinen
del III eljest berättigar officer, civilmilitär tjänsteman, underofficer,
reservofficersaspirant eller underofficerskorpral att uppbära mässpenningar,
ävensom underofficer att uppbära ersättning för portion, dessa förmåner
skola anses inbegripna i krigstillägget, samt

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 126.

att till underofficer eller underofficerskorpral, som är inmönstrad å
fartyg eller båt, bemannad av kustartilleriets eller för kustartilleriets räkning
förhyrd personal, icke skall under sådan tid, då underofficeren eller
underofficerskorpralen åtnjuter krigstillägg, utgå de för sådan tjänstgöring
eljest enligt reglementet för marinen del III bestämda förmåner
av sjötillägg och mässpenningar och, vad underofficer beträffar, ej heller
ersättning för portion.

§ 9-

Krigstilläggs belopp.

1. Krigstillägg utgår med belopp, som angivas i nedanstående tabell:

Flottans personal.

Kustartilleriets personal.

Krigstillägg
för dag.

Kronor.

Flaggman ..........................................

Generalsperson....................................

8

50

Kommendör ......................................

Överste ............................................

7

Kommendörkapten av 1. graden ............

Överstelöjtnant....................................

5

50

Kommendörkapten av 2. graden ............

Major................................................

4

50

Kapten ...........................................

Kapten .............................................

3

75

Löjtnant.............................................

Löjtnant.............................................

2

75

Underlöjtnant (fänrik)...........................

Underlöjtnant (fänrik)...........................

3

25

Flaggunderofficer.................................

Underofficer av 1. graden.....................

2

40

Underofficer av 2. graden .....................

Underofficer av 2. graden.....................

1

40

Underofficerskorpral..............................

Underofficerskorpral..............................

70

2. Vid tillämpning av tabellen i inom. 1 iakttages:
att personal med militär tjänstegrad, som finnes upptagen i tabellen,
åtnjuter krigstillägg efter innehavande grad inom vederbörlig kår vid
flottan eller inom kustartilleriet, med iakttagande att särskilt erhållen
högre grad i marinen härvid icke medför rätt till krigstillägg för sådan
grad,

att innehavare av civilmilitär beställning åtnjuter krigstillägg med
det belopp, som tillkommer militär personal i tjänstegrad, vilken motsvarar
den tjänsteklass inom vederbörlig civilmilitär kår, till vilken beställningens
innehavare är att hänföra, med undantag för marinläkare av
andra graden, till vilken i varje fall skall utgå krigstillägg av det för
kapten bestämda beloppet, samt

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 126.

att underofficer av stammen, som blivit förordnad att med månadslön
å varvets stat tjänstgöra å flottans varv, åtnjuter krigstillägg i likhet
med underofficer på stat.

IV. Krigslön.

§ 10.

Personal, berättigad till krigslön.

Krigslön tillkommer under tjänstgöring vid mobiliserad del av marinen
värnpliktiga och med dem jämlikt § 2 mom. 2 likställda.

5 ii Krigslöns

belopp och grunder för dess utgående

1. Krigslön utgår efter nedanstående krig slönetariff och under olika
förutsättningar antingen såsom högre krigslön (tariffens Tab. A) eller
såsom lägre krigslön (tariffens Tab. B).

Krigslönetariff.

Personal.

Krigslöneklasser.

Krigslön.

Tab. A.
Högre krigs-lön.

nr termin

Tab. B.
Lägre krigs-lön.

Kronor.

Kronor.

| Konstituerad kapten..............

1. krigslöneklassen

80

40

| Konstituerad löjtnant........................

2.

60

SO

| Konstituerad underlöjtnant (fänrik) .......

3.

55

25

| Konstituerad flaggunderofficer (underofficer av 1. graden)

4.

45

20

Konstituerad underofficer av 2. graden ... .

5.

35

15

Konstituerad underofficerskorpral...

6. »

12

50

12

50

Konstituerad korpral .......

7.

10

10

Menig värnpliktig...........................

8. »

5

5

2. Högre krigslön utgår till den i § 10 omnämnda personal vid sjökommendering
i varje fall samt därjämte vid tjänstgöring i land under

23

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 126.

förutsättning, att den mobiliserade del av marinen, personalen tillhör,
befinner sig

antingen å ort, belägen iuom avdelad krigsskådeplats,
eller inom fästning, vilken, även om den icke ligger inom området
för avdelad krigsskådeplats, förklarats i belägringstillstånd.

Högre krigslön utgår jämväl för tjänstgöring vid mobiliserad del
av marinen, som dotaclierats till fälthären.

3. Lägre krigslön utgår till den i § 10 omnämnda personal^ i de
fall, då de i mom. 2 angivna tjänstgörings- eller förläggningstor håll andena
för personalen eller vederbörlig mobiliserad del av marinen icke
föreligga.

4. Beträffande den till krigslön berättigade personalens fördelning
å de i krigslönetariffen upptagna lerigslöneklasserna iakttages:

att krigslöneklassen för den personal, som konstitueras till officer,
underofficer, underofficerskorpral eller korpral eller som utnämnts till
någon av nämnda underbefälsgrader, skall vara den, som enligt tariffen
upptager personal i vederbörlig militär tjänstegrad,

att krigslöneklassen för personal, konstituerad till civilmilitär befattning
av officers tjänsteklass, ävensom för mariningenjörs- och marinintendentsaspirant
skall vara den, som upptager personal i sådan militär
tjänstegrad, som motsvarar den med befattningen förenade tjänsteklass,

samt .

att krigslöneklassen för övrig personal skall vara den för menig värnpliktig

bestämda.

§ 12-

Löneterminer. Krigslöns utbetalande.

1. Krigslön åtnjutes såsom intjänt i förskott för lönetermin. Varje
månad indelas i tre löneterminer, den första från och med den 1, den
andra från och med den 11 samt den tredje från och med den 21 dagen
i månaden.

2. Från och med första krigstjänstgöringsdagen till början av första
löneterminen närmast därefter åtnjutes krigslön med belopp, beräknat
för varje dag till Vio av krigslönen för termin, och utbetalas detta belopp
tillika med krigslönen för nämnda termin.

3. Har före ingången av viss lönetermin meddelats föreskrift, att
till krigslön berättigad personal skall hemförlovas under löneterminen,
utbetalas till sådan personal krigslön allenast för den del av löneter -

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 126.

minen, som motsvarar tiden til] och med hemförlovningsdagen, och beräknas
krigslönen därvid för varje dag till 1 do av krigslönen för en
termin.

4. Till betalning förfallen krigslön utbetalas, vid tjänstgöring i
land å den flottans station eller annan förläggningsort för marinens personal,
där löntagaren är tjänstgörande, samt vid sjökommendering å det
fartyg (sjöposition), där han är inmönstrad.

5. Till personal av officers eller underofficers grad och likställd
utbetalas krigslön mot personligt kvitto. Utbetalning av krigslön till
personal av manskaps grad äger rum på sätt för utbetalning av avlöningsmedel
till stammanskapet finnes föreskrivet.

§ 13-

Förändring i krigslön.

1. Vid övergång från sådan krigstjänstgöring, för vilken åtnjutes
lägre krigslön, till sådan, som berättigar till högre krigslön, eller tvärtom,
tillträdes den högre eller lägre krigslönen först från och med den efter
övergången närmast infallande löneterminen.

2. . För personal, som genom beslut av vederbörande myndighet
efter krigstjänstgöringstidens början genom konstituering tillägges högre
krigslöneklass än den, efter vilken krigslön förut åtnjutits, inträder förändring
i lönebelopp först med nästföljande lönetermin.

8 14.

Krigslön för sjuka, tjänstlediga, tillfångatagna m. fl.

1. Krigslön bibehålies av sjuka och sårade, så länge krigstjänstgöringstiden
för dem fortfar. Varder sjuk eller sårad, som åtnjuter
högre krigslön, avsänd för vård till ort, belägen utom avdelad krigsskådeplats
eller utom området för belägrad fästning, äger han därefter
åtnjuta allenast den lägre krigslönen; skolande i avseende å övergången
till sistnämnda krigslön föreskriften i § 13 mom. 1 lända till efterrättelse.

2. Under all tjänstledighet, som på grund av i kommandoväg meddelade
föreskrifter beviljas personal, berättigad till krigslön, bibebålles,
däiest icke Kungl. Maj:t beträffande viss tjänstledighet annorlunda förordnar,
den för personalen bestämda krigslön.

3. Varder till krigslön berättigad tagen i häkte eller ålagd arreststraff,
bibebålles krigslönen oavkortad under häktnings- eller strafftiden.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 126. 2o

Den, som undergår fängelsestraff, åtnjuter, därest lian tillhör 8.
krigslöneklassen, icke någon del av den under strafftiden förfallande
krigslön, varemot personal med krigslön i någon av 1. 7. krigslöne klasserna

vid undergående av nyssnämnt straff äger för lönetermin bibehålla,
av krigslön i 1. eller 2. klassen 20 kronor, i 3., 4. eller 5. klassen
15 kronor, i 6. klassen 2 kronor 50 öre och i 7. klassen 2 kronor..

Den, som undergår straffarbete, äger icke åtnjuta under strafftiden
förfallen krigslön.

4. Den, som tillfångatages, äger under fångenskapen åtnjuta krigslön
allenast för så vitt han tillhör någon av 1.—7. krigslöneklasserna och
under sådan förutsättning med belopp, som enligt mom. 3 andra stycket
utgår för däri nämnt fall. Sålunda utfallande medel omhändertagas för
den tillfångatagnes räkning i enlighet med de bestämmelser, som vederbörande
stationsbefälhavare eller regements-(kår-, detachements-)chef

bestämmer. , .

5. Utan känd anledning frånvarande är icke berättigad till krigslön,
som under frånvaron förfaller till betalning. Vid återinträde i tjänstgöring
återvinnes dock rätt till hel eller, jämlikt bestämmelserna i denna
paragraf, reducerad krigslön för sådan termin eller del därav, för vilken
visas förfall, som vederbörande myndighet godkänner.

§ 15-

Krigslöns avsättande och försändande.

1. Sjökommenderad, som åtnjuter krigslön i någon av 1. —7. krigslöneklasserna,
må, såvida han därom gjort framställning till vederbörande
fartygschef och därvid meddelat uppgift å den person, som äger att lyfta
medlen, till utbetalning terminsvis a den flottans station, löntagaren tillhör,
avsätta av krigslön i 1. eller 2. klassen 20 kronor, i 3., 4. eller 5.
klassen 15 kronor, i 6. klassen 2 kronor 50 öre och i 7. klassen 2 kronor.

2. Beväringskompanichef ävensom kompanichef för kompani av
sjömanskåren, vid vilket i mom. 1 nämnd personal redovisas, skall åligga
att, då han därtill av sådan personal befullmäktigas, utkvittera dennas
avsatta medel och att, i den mån de utfalla, antingen för löntagarens
räkning insätta desamma i bankinrättning på stationsorten eller till enskild
av löntagaren uppgiven person inom riket såsom försändelse i
tjänsteärende avsända vederbörligt belopp. Sparkassebok eller annat
över bankinsättningen erhållet kvitto skall tillhandahållas vederbörande,
då han till stationen återkommer, eller, om han avlidit, överlämnas till
hans rättsinnehavare.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 105 käft. (Nr 126.) 4

26

Eungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 126.

§ 16.

Avdrag å krigslönen vid ersättningsskyldighet till kronan.

Genom avdrag å krigslönen äger statsverket uttaga ersättning för
sådana förluster, för vilka personal på grund av felaktigt förhållande
i tjänsten eller av annan orsak i vederbörlig ordning förklarats ersättningsskyldig.

V. Krigsutrustningsbidrag.

§ 17-

Bidragets ändamål, belopp och utbetalande m. m.

1. Krigsutrustningsbidrag avser att utgöra bidrag till fullständigande
vid mobilisering av egna uniforms- m. fl. beklädnadspersedlar
samt till persedlarnas underhåll och ersättande i mån av förslitning.

2. Krigsutrustningsbidrag åtnjutes av officer och underofficer eller
likställd, som är skyldig att vid tjänstgöring bära föreskriven uniform
och icke tillhandahålles beklädnad av kronan; dock att dylik förmån
icke tillkommer värnpliktiga eller med dem jämlikt § 2 mom. 2 likställda,
vilka vid mobilisering i reserven konstitueras till officers tjänstegrad
eller civilmilitär befattning av motsvarande tjänsteklass och, enligt
vad i särskild författning är stadgat, vid anställningen erhålla beklädnadshjälp.
Bidraget utgår för en gång vid krigstjänstgöringstidens
början med 150 kronor för officer och likställd samt med 100 kronor
för underofficer och likställd samt utbetalas vid den station eller det
regemente (kår, detachement), där vederbörande äger uppbära lön eller
däremot svarande avlöning.

överflyttas löntagare för krigstjänstgöring från en mobiliserad del
av marinen till en annan eller inträder tillfälligt avbrott i krigstjänstgöringen,
medför överflyttningen eller avbrottet icke rätt för löntagaren
att ånyo uppbära krigsutrustningsbidrag.

3. Underofficer eller likställd, vilken, efter att såsom sådan hava
uppburit krigsutrustningsbidrag enligt mom. 2, under krigstjänstgöringstid
uppflyttas till officers grad eller till civilmilitär befattning av motsvarande
tjänsteklass, utbekommer skillnaden mellan underofficers och
officers krigsutrustningsbidrag vid den efter uppflyttningen närmast följande
utbetalningen av honom tillkommande lön.

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 120.

27

VI. Förplägnad och därmed sammanhängande förmåner.

§ 18.

Tillhandahållande av portion.

1. Utöver vad i reglementet för marinen är stadgat om naturaportion
till viss personal av marinen och med iakttagande av vad i § 4
mom. 1 sagts angående förvandling till kontant förmån av den underofficer
vid flottan tillkommande, på nämnda reglemente grundade rätt till
naturaportion, äga under tjänstgöring vid mobiliserad del av marinen i
land eller ombord samtliga officerare, underofficerare och likställda av
stam eller reserv ävensom värnpliktiga och med dem jämlikt § 2 mom. 2
likställda rätt att utan ersättning för varje dag bekomma en naturaportion.

2. Enligt mom. 1 utgående portion utbekommes vid marmens
matinrättning i land eller å förläggningsort, där förplägnad för marinens
manskap eljest finnes anordnad, samt, vad beträffar sj öko mmenderad
personal, å det fartyg, vara personalen är inmönstrad eller eljest
tjänstgörande. Till personal av officers eller underofficers grad eller
tjänsteklass, konstituerad personal häri inräknad, utlämnas dock portionen
endast efter hos vederbörande myndighet gjord anmälan.

Kan portion i land icke lämpligen på nu nämnt sätt tillhandahallas,
må vederbörande myndighet, under vilken personalen är ställd, anordna
förplägnad åt densamma på för kronan billigaste sätt.

För den, vilken icke begagnar sig av förplägnad, som enligt denna
paragraf blivit för honom anordnad, utgår icke någon ersättning för

portion. tjänstledighet eller permission upphör all rätt till förplägnad
enligt denna förordning. _ . „

4. Sjuk eller sårad erhåller under tid, då han är intagen a mili tär

sjukvårdsanstalt, på kronans bekostnad förplägnad å sådan anstalt
i stället för den honom enligt denna paragraf eller vad stammanskapet
beträffar enligt reglemente för marinen tillförsäkrade natura portion.

^ gQm råkat i ki-iggfångenskap eller avvikit från krigstjänst göring,

äger icke rätt till ersättning för portion under tiden för ute blivandet.

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 126.

§ 19.

Diet- och mässpenningar.

Under sjökominendering äga värnpliktiga och med dem jämlikt § 2
mom. 2 likställda, vilka konstitueras till officers eller underofficers
tjänstegrad eller till civilmilitär befattning av officers tjänsteklass, ävensom
sjökadetter och kustartillerikadetter samt mariningenjörs- och marinintendentsaspiranter
åtnjuta diet- eller mässpenningar i enlighet med vad
för personal av vederbörlig grad eller tjänsteklass är i reglemente för
marinen stadgat.

VII. Sjukvård.

§ 20.

Förmånens omfattning.

Utöver vad reglementet för marinen stadgar i fråga om sjukvård
för marinens personal av stammen gäller enligt denna förordning, att
envar av den i § 2 omförmälda personal, varå denna förordning äger
tillämpning, äger rätt till fri sjukvård, omfattande fri läkarvård och fria
läkemedel ävensom, då förhållandena så betinga, vård å militär sjukvårdsanstalt.

VHI. Resekostnads- och

§ 21.

Resekostnadsersättnings beräknande.

1. Besekostnadsersättning enligt denna förordning omfattar gottgörelse
för nödigt transportmedel för egen person, för betjänt åt personal
som enligt resereglementet äger medföra sådan, samt för medförda utrustningseffekter.

2. Kommer vid färd eller resa något av de i resereglementet angivna
fortskaffningsmedel till användning, skola vid bedömande av vad
som är . att anse såsom nödigt transportmedel resereglementets bestämmelser
tjäna till ledning, med särskilt iakttagande att någon gottgörelse
för biljett å järnväg ej utgår till den, som vid inställelse till eller hemforlovnmg
från krigstjänstgöring icke begagnat sig av fri resa å järn -

29

Kung!. Maj ris Nåd. Proposition Nr 126.

väg, oaktat sådan enligt bestämmelserna i reglementet för militärtransporter
å järnväg stått till buds.

3. llesekostnadsersättning utgår med de verkliga utgifternas belopp
enligt såvitt möjligt verifierad och, vad beträffar under krigstjänstgöringstid
anbefalld färd eller resa, av vederbörande chef godkänd
räkning.

§ 22.

Ersättningar för inställelse till eller hemförlovning från krigstjänstgöring.

1. Vid marinen tjänstgörande personal äger för inställelse till krigstjänstgöring
uppbära resekostnadsersättning enligt § 21 för färd från fredstjänstgöringsorten
till vederbörlig mobiliseringsort (utrustningsort) eller,
där inställelsen skall ske å annan ort, till den sålunda bestämda orten.

Till krigstjänstgöring särskilt inkallad personal åtnjuter på angivna
sätt bestämd resekostnadsersättning för färd från hemvistet i kyrkobokföringsorten
till mobiliseringsorten (utrustningsorten); dock att, då våglängden
understiger 10 kilometer, ersättning icke utgar för färd med
annat fortskaffningsmedel än järnväg eller ångfartyg. Styrker inkallad,
att han vid färdens anträdande uppehållit sig å annan än kyrkobokföringsorten,
äger han, med nyss angivna inskränkning, utbekomma ersättning
för färd från dåvarande vistelseorten inom riket eller, vid vistelse
utom riket, från den plats inom riket, å vilken han vid färden först inträffar.

2. Vid avslutande av eller hemförlovning från krig stj än s t g Öl n ng utgår
resekostnadsersättning enligt § 21 till den personal, som skall kvarstå
i tjänstgöring vid marinen, för färd från den ort, där krigstjänstgöringen
upphör, till fredstjänstgöringsorten, och till övrig personal för färd från
förstnämnda ort till hemvistet i kyrkobokföringsorten eller, vad beträffar
å sjömanshus inskriven personal, "till det sjömanshus envar tillhör.

3. För färd, som enligt mom. 1 och 2 här ovan medför rätt till
resekostnadsersättning, utgår därjämte till officerare, underofficerare,
underofficerskorpraler och likställda dagtraktamente, vilket, då färden
sker såsom enskild resa, utgår enligt resereglemente^ men, då färden
sker i trupp, enligt i nådiga kungörelsen den 27 maj^ 1881 fastställd
lägre beräkningsgrund, i sistnämnda fall, vad underofficerskorpral beträffar,
dock endast då han tjänstgör såsom marschbefäl.

4. Företages färd, som enligt mom. 1 och 2 här ovan medför rätt
till resekostnadsersättning, såsom enskild resa, åtnjuter annat manskap
av stammen än underofficerskorpral ävensom värnpliktiga och med dem

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 105 käft. {Nr 126.) 5

30

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 126.

jämlikt § 2 mom. 2 likställda traktamentsersättning enligt i nådiga kungörelsen
den 27 maj 1881 angiven lägre beräkningsgrund samt, därest
i förekommande fall inkvartering icke beredes genom kronans försorg,
dessutom nattkvartersersättning med 1 krona 50 öre för varje erforderligt
nattkvarter, kör dylik färd, vare sig den företages såsom enskild
resa eller i trupp, åtnjuta de värnpliktiga och med dem likställda dessutom
särskild färdavlöning med 50 öre för dag, dock icke för dag, då ''
krigslön utgår.

§ 23.

Resekostnads- och traktamentsersättning för färder och tjänsteförrättningar

under krigstjänstgöringstid.

1. För färder eller tjänsteresor, som av den vid mobiliserad del av
marinen tjänstgörande personalen företagas på grund av gällande föreskrifter
eller vartill personalen i behörig ordning kommenderas, åtnjutes
resekostnadsersättning enligt § 21.

2. Beträffande traktamentsersättning till i mom. 1 omnämnd personal
för färd, tjänsteresa eller extra förrättning under krigstjänstgöringstid
gäller vad resereglementet, reglementet för marinen ävensom nådiga
kungörelsen den 27 maj 1881 härom stadga; dock att traktamente icke
tillkommer löntagare, som uppbär högre krigslön, i annat fall än då han
för tjänsteförrättning å annan ort än den, där han har sin vanliga krigstjänstgöring,
företager färd såsom enskild resa till eller från tjänstgöringsorten,
och beräknas därvid traktamentet enligt nyssnämnda kungörelse.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1917.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1916-