Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 125.

1

Nr 125.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
reglemente för avlöning vid armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente);
given Stockholms slott den 31 mars
1916. "

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
riksdagen

att bemjmdiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse
med de såsom bilagor A och B vid statsrådsprotokollet fogade förslag,
utfärda reglemente för avlöning vid armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente)
samt kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1, 3 och 4 i förordningen
angående arméns förplägnad vid mobilisering och i krig den
16 juli 1906.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

B. B. E. Mörcke.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt 104 käft. (Nr 125.)

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 125.

Kungl. Maj:ts
proposition
till 1914 års
senare riksdag.

Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför
Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 31 mars 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Mörcke, yttrade härefter:

»Sedan särskilda sakkunniga anmodats att inom lantförsvarsdepartementet
biträda med utarbetande av förslag till instruktion för arméförvaltningens
verksamhet i krig samt till bestämmelser för förvaltningen
av arméns kassaväsende och materiel i krig, avlämnade de sakkunniga
den 15 mars 1911 dels förslag till åtskilliga i berörda hänseenden erforderliga
författningar, däribland till reglemente för arméns avlöning
under krig samt till ändrad lydelse av §§ 1, 4 och 6 i förordningen
angående arméns förplägnad vid mobilisering och i krig den 16 juli
1906, dels ock betänkande (hemligt) med anledning av samtliga ifrågavarande
förslag.

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 135.

Efter det vederbörande myndigheter avgivit utlåtanden över dessa
förslag, beslöt Kungl. Maj:t den 24 januari 1914 utfärdande av förordning
angående allmänna grunder för förvaltningen vid lantförsvaret på
krigsfot, av reglemente för arméns kassaväsende i krig, av reglemente
för underhåll och vård av arméns krigsmateriel samt av instruktion för
arméförvaltningen i krigstid. Tillika föreskrev Kungl. Maj:t, att ovan
omförmälda förslag till krigsavlöningsreglemente med vissa av arméförvaltningen
däri föreslagna ändringar ävensom det av de sakkunniga avgivna
förslaget till ändrad lydelse av förenämnda §§ i förordningen den
16 juli 1906 skulle, sådana berörda förslag funnes statsrådsprotokollet bifogade,
tjäna till ledning vid uppgörande av kostnadsberäkningar samt
vid träffande av avtal med civil personal m. m.

Sedan arméförvaltningens intendents- och civila departement i underdåniga
skrivelser den 2 och 3 augusti 1914 anhållit, att sistnämnda båda
förslag omedelbart måtte vinna fastställelse samt att förslaget till reglemente
för arméns avlöning under krig måtte förklaras äga tillämpning å
rikets mobiliserade stridskrafter, föreslog Kungl. Maj:t uti en den 4 augusti
1914 till riksdagen avlåten proposition (nr 265) att riksdagen
måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med
ovan omförmälda förslag, utfärda reglemente för arméns avlöning under
krigstjänstgöringstid samt kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1, 4 och
6 i förordningen angående arméns förplägnad vid mobilisering och i krig
den 16 juli 1906.

Uti skrivelse den 19 augusti 1914 (nr 183) anförde riksdagen, att
riksdagen vid granskning av förslaget till reglemente för arméns avlöning
under krigstjänstgöringstid hyst någon tvekan om, huruvida icke de i § 9
föreslagna avlöningsbeloppen borde i vissa fall undergå någon jämkning.
Likaså hade riksdagen hyst en viss betänksamhet att bestämma avlöning
för personal i olika tjänsteklasser utan att äga kännedom om personalens
antal i tjänsteklasserna. Riksdagen hade emellertid inhämtat, att proportionen
mellan de olika tjänstegraderna under fred avsåges att i allmänhet
upprätthållas även under krig. På grund härav och då riksdagen under
förhanden varande förhållanden icke ansett sig med hänsyn till ärendets
brådskande natur medhinna att ingå i en detaljgranskning av förslaget,
hade riksdagen funnit sig böra lämna de av Kungl. Maj: t föreslagna avlöningsbeloppen
utan anmärkning. Riksdagen hade dock ansett, att vid
nu angivna förhållanden reglementet borde erhålla en provisorisk karaktär
och utfärdas att gälla endast till och med utgången av år 1915 och att

1914 års senare
riksdags
beslut.

4

Kungl. Maj:ts
beslut den 22
augusti 1914.

Sakkunnigas

förslag.

Arméförvalt ningens yttrande.

Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 125.

tillfälle borde beredas 1915 års riksdag att taga ärendet under förnyad
och definitiv prövning.

I anslutning till vad sålunda anförts, anmälde riksdagen, att riksdagen,
i anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition, bemyndigat
Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med vid skrivelsen
fogade förslag, utfärda reglemente för arméns avlöning under krigstjänstgöringstid
samt kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1, 4 och 6 i
förordningen angående arméns förplägnad vid mobilisering och i krig
den 16 juli 1906.

Vid underdånig anmälan den 22 augusti 1914 av riksdagens förenämnda
skrivelse beslöt Kungl. Maj:t att, i överensstämmelse med de av
riksdagen granskade förslagen, utfärda dels reglemente för arméns avlöning
under krigstjänstgöringstid (krigsavlöningsreglemente), att gälla till
och med utgången av år 1915, dels ock kungörelse om ändrad lydelse
av §§ 1, 4 och 6 i förordningen angående arméns förplägnad vid mobilisering
och i krig den 16 juli 1906.

Med anledning av vad riksdagen i sin förenämnda skrivelse anfört,
bemyndigade Kungl. Maj:t genom särskilda beslut den 27 oktober och
den 1 december 1914 chefen för lantförsvarsdepartementet att tillkalla
högst fem sakkunniga personer för att inom departementet biträda med
revision av bestämmelserna rörande bland annat arméns avlöning under
krigstjänstgöringstid.

De på grund härav tillkallade sakkunniga (ledamoten av riksdagens
första kammare friherre O. H. A. Fleming, marinintendenten S. F.
Lagerholm, ledamöterna av riksdagens andra kammare redaktören N. A.
Nilsson och lantbrukaren Carl Persson i Stallerhult samt krigsrådet C.
E. T. Sterky) avgåvo den 27 mars 1915 betänkande i ämnet samt framlade
därvid bland annat dels förslag till reglemente för avlöning vid
armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente), dels ock förslag till ändrad
lydelse av §§ 1, 3 och 4 i förordningen angående arméns förplägnad vid
mobilisering och i krig den 16 juli 1906.

Uti avgivet utlåtande den 6 april 1915 anmälde arméförvaltningen,
att då i förevarande betänkande och förslag dels vederbörlig hänsyn
tagits till sådan sparsamhet med statens medel, som måste anses erforderlig
synnerligast under krigstid, då landets ekonomiska bärkraft helt
naturligt ställdes på ett allvarligt prov, dels ock de ändringar i det nuvarande
reglementet för arméns avlöning under krigstjänstgöringstid blivit

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 125. 5

iakttagna, vilka erfarenheter under dess tillämpning visat vara nödiga
och önskvärda, arméförvaltningen icke hade något att i huvudsak mot
förslagen erinra.

Vissa smärre jämkningar i förslaget till krigsavlöningsreglemente
syntes dock arméförvaltningen erforderliga. Sålunda borde i de vid förslaget
fogade bilagorna I och II den ändringen göras, att hänvisningen
angående överfältläkarens krigslön hänfördes till fjärde i stället för femte
löneklassen. I bilagan III borde motsvarande uppflyttning av överfältläkarbeställningen
äga rum. Vidare borde rättelse ske därutinnan, att
enligt förslaget extra bataljonsläkare med löjtnants tjänsteställning och
fältläkarstipendiater komme i ogynnsammare ekonomisk ställning i krig
än under fred. Fältläkarstipendiat (på stat) åtnjöte nämligen i fred för
tjänstgöring under 10 dagar 104 kronor 70 öre men enligt förslaget
krigsavlöning med allenast 85 kronor. Enahanda belopp skulle utgå till
extra bataljonsläkare, vilken i fred för tjänstgöring under 10 dagar åtnjöte
121 kronor. Med hänsyn därtill, att den i bilagan III intagna
förteckningen över krigslöneklasser torde böra undergå smärre ändringar,
i den mån sådana genomfördes inom områden, som berörde de i samma
förteckning upptagna personalkategorier, syntes det slutligen arméförvaltningen
önskvärt, att en blivande framställning till riksdagen rörande
ifrågavarande författningsförslag avfattades så, att dylika konsekvensändringar
kunde av Kungl. Maj:t vidtagas, utan att riksdagen behövde
därom höras.

Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den 16 april 1915 Kungl. Maj:ts
yttrade jag till statsrådsprotokollet följande: proposition

Tt» J -i i r • i J ■■ 1 , O , „ till 1916 års

))JJa de av riksdagen i dess ovannamnda skrivelse framhallna syn- riksdag,
punkterna blivit i det nu föreliggande förslaget till krigsavlöningsreglemente
behörigen beaktade samt förslaget jämväl i övrigt synes mig uppgjort
med vederbörlig omtänksamhet, har jag icke någon erinran av
principiell innebörd att mot detsamma framställa.

Med hänsyn därtill, att överfältläkaren jämlikt den nya härordningen
är avsedd att erhålla överstes tjänsteställning, anser jag, i likhet med
arméförvaltningen, att han med avseende å krigslön bör hänföras till
fjärde i stället för till femte löneklassen. Härav betingade jämkningar
böra följaktligen vidtagas i de vid reglementsförslaget fogade bilagorna.

Det torde böra framhållas, att en dylik uppflyttning icke föranleder
någon ökning av överfältläkarens avlöning utan endast en jämkning av
det belopp, som bör för honom avsättas i bank.

6

1915 ära
riksdags
beslut.

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 125.

Vidare är jag med arméförvaltningen ense därom, att en höjning
av krigslönen bör äga rum för extra bataljonsläkare med löjtnants
tjänsteställning ävensom för fältläkarstipendiater på aktiv stat. Erforderlig
rättelse härutinnan torde kunna ske på det sättet, att extra
bataljonsläkare, vare sig han har kaptens eller löjtnants tjänsteställning,
hänföres till åttonde krigslöneklassen samt att i de vid reglementet
fogade bilagorna I och II införes en anmärkning av innehåll, att krigslönen
för fältläkarstipendiat på aktiv stat skall utgöra 105 kronor respektive
130 kronor.

Vad slutligen angår eventuellt erforderliga konsekvensändringar uti
den i bilagan III intagna förteckningen över krigslöneklasser, anser jag,
i likhet med arméförvaltningen, att dessa böra kunna av Kungl. Maj:t
vidtagas utan riksdagens hörande. Att sådana ändringar ej böra avse
omflyttning från en till annan löneklass i avsikt att förändra avlöningen
vare sig i ena eller andra riktningen, för såvitt en sådan omflyttning icke
grundar sig på eu av Kungl. Maj:t och riksdagen beslutad avlöningsförändring,
torde vara självklart.

Det nya krigsavlöningsreglementet synes mig böra träda i tillämpning
redan före innevarande års utgång. Därvid synes tidpunkten för
ikraftträdandet böra väljas så, att till krigstjänstgöring redan inkallad
värnpliktig personal i så liten utsträckning som möjligt blir underkastad
nedsättning i de avlöningsförmåner, som den enligt nu gällande krigsavlöningsreglemente
äger uppbära. Åt Kungl. Maj:t synes böra medgivas
rätt att bestämma dagen för reglementets ikraftträdande.»

I enlighet härmed avläts till riksdagen proposition (n:r 172) om
bemyndigande för Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse
med vid statsrådsprotokollet fogade förslag, utfärda reglemente för avlöning
vid armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente) samt kungörelse
om ändrad lydelse av §§ 1, 3 och 4 i förordningen angående arméns
förplägnad vid mobilisering och i krig den 16 juli 1906.

Uti skrivelse den 27 maj 1915 anmälde riksdagen, att på grund av
den sena tidpunkt, varå det föreliggande förslaget blivit för riksdagen
framlagt, det ej varit riksdagen möjligt att ägna detsamma den ingående
prövning och detaljgranskning, som annars bort komma förslaget
till del, och hade riksdagen i betraktande härav ej ansett sig kunna
antaga detsamma till definitiv fastställelse. Emellertid erbjöde det föreliggande
förslaget enligt riksdagens förmenande i så många avseenden
förbättringar i jämförelse med det förslag, som förelädes 1914
års senare riksdag, att riksdagen ansett sig höra antaga detsamma,

I

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 125.

under förutsättning att det erhölle en provisorisk karaktär och utfärdades
att gälla till och med utgången av år 1916. Samtidigt ville
riksdagen också uttala den förväntan, att tillfälle måtto i god tid beredas
1916 års riksdag att taga ärendet under förnyad och definitiv
prövning.

Om riksdagen sålunda ansett sig böra besluta, att det föreliggande
reglementsförslaget skulle få en provisorisk giltighet intill 1916 års
utgång, så syntes dock billigheten kräva, att de reduceringar i avlöningsbeloppen,
som förslaget i vissa delar innehölle, ej komme att under
den nuvarande krisen tråda den lägst avlönade gruppen, nämligen meniga
värnpliktiga. I enlighet med 1914 års krigsavlöningsreglemente hade
dessa åtnjutit en krigsavlöning av 8 kronor 10 öre för period. Värnpliktiga,
som enligt 28 § värnpliktslagen inkallats till krigstjänstgöring
vid icke mobiliserat truppförband, hade ock genom särskilda föreskrifter
av Kungl. Maj:t tillförsäkrats liknande förmåner. Att under fortsättningen
av den pågående krisen företaga en sänkning i dessa värnpliktigas
avlöning till 5 kronor i enlighet med det föreliggande förslagets
bestämmelser, kunde riksdagen finna så mycket mindre lämpligt, som
nuvarande eller eventuella njm inkallelser till krigstjänstgöring i stor
utsträckning berörde värnpliktiga, vilka förut varit inkallade till sådan
tjänstgöring och därvid åtnjutit avlöning med de högre belopp, som det
gällande reglementet föreskreve.

Riksdagen hade med hänsyn härtill beträffande övergången till det
nya reglementet beslutat, att värnpliktiga, tillhörande förut berörda
grupp under år 1915 skulle åtnjuta en krigsavlöning av 8 kronor 10
öre för period. I överensstämmelse härmed syntes ock de båda andra
grupper, som enligt det föreliggande reglementsförslaget erhölle lägre
avlöning än nyss omförmälda belopp, nämligen konstituerade vice korpraler
och meniga volontärer, böra i övergångsbestämmelserna tillförsäkras
samma avlöningsförmåner.

Beträffande de motsvarande grupper av värnpliktiga, som enligt 28
§ värnpliktslagen inkallats till krigstjänstgöring vid icke mobiliserat
truppförband och å vilka följaktligen krigsavlöningsreglementet ej ägde
tillämpning, torde Kungl. Maj:t icke underlåta att utfärda föreskrifter,
vilka under samma tid tillförsäkrade sådana värnpliktiga motsvarande
avlönings förmån.

Därest allmän mobilisering skulle inträffa under den tid, övergångsbestämmelserna
avsåge, borde emellertid krigsavlöningsreglementet i dess
helhet träda i tillämpning.

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 125.

Mot Kungl. Maj:ts förslag i övrigt hade riksdagen intet att erinra.
Riksdagen hade följaktligen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
framställning

dels bemyndigat Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse
med vid skrivelsen fogade förslag, utfärda reglemente för avlöning vid
armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente) samt kungörelse om ändrad
lydelse av §§ 1, 3 och 4 i förordningen angående arméns förplägnad
vid mobilisering och i krig den 16 juli 1906, att gälla till och med
utgången av år 1916;

dels ock medgivit Kungl. Maj:t rätt att bestämma dagen för omförmälda
reglementes ikraftträdande; dock att beträffande övergången
till de i reglementet intagna bestämmelserna skulle gälla:

att krigslönen till konstituerad vice korpral eller menig värnpliktig,
vilken under återstoden av år 1915 tjänstgjorde vid mobiliserat truppförband,
skulle, oberoende av reglementets föreskrifter, under den tid
av år 1915, inkallelsen omfattade, utgå med 8 kronor 10 öre för termin;

att mobiliserat truppförband tillhörande menig volontär, som enligt
reglementet vore berättigad till krigslön, skulle intill 1915 års slut åtnjuta
sådan med nyss angivet belopp; men

att, därest allmän mobilisering bleve anbefalld, reglementet skulle
i dess helhet lända till efterrättelse.

utfärdande ar Vid underdånig anmälan den 11 juni 1915 av riksdagens förenytt
kriga- nämnda skrivelse beslöt Kungl. Maj:t att, i överensstämmelse med de
reglemente av riksdagen granskade förslagen, utfärda dels reglemente för avlöning
m- m- vid armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente), dels ock kungörelse
om ändrad lydelse av §§ 1, 3 och 4 i förordningen angående arméns
förplägnad vid mobilisering och i krig den 16 juli 1906, och skulle
nämnda reglemente och kungörelse träda i kraft den 1 augusti 1915
och gälla tillsvidare till och med utgången av år 1916 (se Svensk
författningssamling nr 245 och nr 246). Beträffande övergången till de
i krigsavlöningsreglementet intagna bestämmelserna skulle gälla vad
riksdagen därom beslutat.

Armé förval t- Då ärendet, jämlikt riksdagens därom gjorda uttalande, skulle för

dlT artercentlr förnyad och definitiv prövning framläggas för 1916 års riksdag, anmoyttrande.
dåde jag den 7 september 1915 arméförvaltningens civila departement
att före årets utgång avgiva yttrande, huruvida, enligt den erfarenhet,
som viinnits vid tillämpningen av det den 11 juni 1915 fastställda

Kung!-. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 125. 9

krigsavlöningsreglementet någon ändring i reglementets bestämmelser
tunnes vara av behovet påkallad.

Med anledning härav bär civila departementet den 20 december
lJld avgivit utlåtande i ämnet samt därvid meddelat, att departementet,
efter att hava inhämtat yttranden av militärbefälhavaren på Gottland
och cheferna för de honom underlydande krigskassaavdelningarna nr 17,
48, 76 och 116 ävensom av arméförvaltningens revision, kommit till
den uppfattningen, att ändringar i gällande krigsavlöningsreglemente
syntes departementet vara av behovet påkallade i följande hänseenden.
... § .£ mom■ 3- Vid beräkningen av krigslönebeloppen enligt krigs lönetarifferna

hade hänsyn tagits till den för underofficerare i fred medgivna
förmån att åtnjuta ersättning för bränsle och lyse, eventuellt att
utan kostnad för kronan få eldnings- och belysningsämnen inköpta
genom vederbörande regementens försorg. Stadgandet i förevarande
moment avsåge sålunda icke att lämna något allmänt medgivande, att
eldnings- och belysningsämnen skulle få avgiftsfritt uttagas av innehavare
av bostad in natura, utan åsyftade, att i de undantagsfall, då
bostadslägenhet uppvärmdes medelst värmeledning eller gas eller elektrisk
belysning utan avgift tillhandahölles från kronans ledningar, undvika en
besvärlig avräkning. Då av chefens för krigskassaavdelningen n:r 48
yttrande emellertid framginge, att stadgandets nuvarande avfattning av
nämnda myndighet givits en felaktig innebörd, ansåge departementet,
att detsamma borde undergå härav påkallad jämkning.

£ 13 mom■ 1;. Av chefen för krigskassaavdelningarna nr 76 och
^''ven8®1j1 av militärbefälhavaren hade framhållits önskvärdheten av att
erhålla tydliga föreskrifter, i vad mån sjuka eller sårade, som efter avslutad
krigstjänstgöringstid komme att kvarligga på sjukhus eller annan
sjukvardsanstalt, skulle äga bibehålla krigslön. Departementet ansåge
det val icke vara nödvändigt, att en sådan allmän föreskrift komme till
stånd, enär vid avslutande av allmän mobilisering Kungl. Maj:t icke
torde underlåta att lämna erforderliga bestämmelser i angivna hänseende
samt reglementets § 1 stycket 3 stadgade, att Kungl. Mai:t vid partiell
mobilisering 1 varje fall lämnade föreskrift bland annat, i vilken omfattning
reglementet skulle äga tillämpning. För att giva vederbörande
myndigheter ledning för avgivande av erforderliga framställningar syntes
det med hänsyn till vad myndigheterna anfört, i allt fall vara lämpligt
att härom införa en särskild bestämmelse.

§ 22U E1nligt nwarande avfattning av § 22 mom. 1, andra stycket,
atnjote_ till krigstjänstgörmg särskilt inkallad personal resekostnadsersattning
enligt § 20 för all färd till mobiliseringsort. Genom detta
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 104 käft. (Nr 125.) 2

Departements chefen.

10

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 125.

stadgande bleve emellertid följden, att det övervägande flertalet inkallade
skulle kunna inkomma med resekostnadsräkningar för färder med skjuts
eller dylikt till de platser, därifrån de kunde begagna sig av järnväg
eller ångbåtslägenhet. För att begränsa sålunda uppkommande krav till
de fall, då ersättnings utgående verkligen kunde anses behövlig, hemställde
departementet, att ifrågavarande stycke måtte erhålla viss ändrad

avfattning. . , ,,

§§ 23 och 24. Militärbefälhavarens framställning utvisade, att avfattningen
av § 24 givit anledning till den tolkning,. att krigstraktamente
skulle på grund av mom. 3 kunna utgå vid tjänsteförrättmng
även i det fall, att densamma, jämte erforderliga resor, skulle taga
mindre tid, än om löntagarens förflyttning till förrättningsorten, själva
förrättningen samt återresan hunne utföras inom den i sista punkten av
mom. 1 angivna längsta tid av 10 timmar. Ehuru nämnda tolkning av
mom. 3 uppenbarligen icke hade stöd av paragrafens a v fattning i dess
helhet, ansåge departementet lämpligt, att paragrafen i vissa avseenden
omredigerades till förekommande av misstolkningar. I samband härmed
borde en viss omredigering jämväl ske i § 23. .....

Utöver vad sålunda föreslagits, ansåge departementet sig icke äga
anledning påyrka några ytterligare ändringar i gällande krigsavlönmgsreglemente.

På grund av riksdagens därom gjorda uttalande torde det intill utgången
av innevarande år gällande krigsavlöningsreglementet nu böra
för riksdagen framläggas till förnyad och definitiv prövning. Då, såsom
i ao- förut framhållit, de av riksdagen i dess skrivelse den 19 augusti
1914 framhållna synpunkterna blivit i reglementet behörigen beaktade
och detsamma jämväl i övrigt synes mig uppgjort med vederbörlig omtänksamhet,
har jag nu som förut icke någon erinran av principiell

innebörd att mot detsamma framställa.

Med hänsyn till den erfarenhet, som vunnits under den tid reglementet
tillämpats, torde dock, i huvudsaklig överensstämmelse med vad
arméförvaltningens civila departement föreslagit, vissa mindre jämknmgar
böra vidtagas i avfattningen av § 4 mom. 3, § 14 mom. 1 samt §§ 22,

23 °Beträffande tiden för reglementets definitiva ikraftträdande torde
denna lämpligen böra bestämmas till den 1 januari 1917.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen^em diga Kungh Maj:t att, i huvudsaklig _ överensstämmelse
med de vid detta protokoll såsom bilagor A och B fogade förslag, ut -

Kungl. Ma.y.ts Nåd. Proposition Nr 125.

11

färda reglemente för avlöning vid armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente)
samt kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1, 3 och 4 i förordningen
angående arméns förplägnad vid mobilisering och i krig den
16 juli 1906.»

Till denna departementschefens, av statsrådets övriga
ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t
Konungen lämna bifall; och skulle till riksdagen avlåtas
proposition av den lydelse, bilaga C till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Kurt Belfrage.

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 125.

Bilaga A.

Förslag

till

Reglemente för avlöning vid armén på krigsfot
(krigsavlöningsreglemente) *).

I. Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Reglementets tillämpning.

Detta reglemente innehåller föreskrifter rörande den avlöning, som,
vid tillämpning av de för förvaltningen vid lantförsvaret på krigsfot
gällande reglementen och eljest i vederbörlig ordning meddelade bestämmelser,
skall utgå till personal vid mobiliserat truppförband, stab,
formation, anstalt, styrelse, verk eller inrättning.

I de fall, då allmän mobilisering varder anbefalld, gäller reglementet
utan inskränkning vid samtliga mobiliserade förband, så framt icke
Kungl. Maj:t för visst sådant eller i avseende å visst stadgande finner
skäl annorlunda förordna.

Vid partiell mobilisering lämnar Kungl. Maj:t i varje fall föreskrift,
beträffande vilka delar av lantförsvaret och i vilken omfattning reglementet
skall äga tillämpning.

Avlöning enligt detta reglemente träder i stället för i fred utgående
avlöning.

§ 2.

Under reglementet hänförlig personal.

1. Detta reglemente äger tillämpning å nedannämnda personal, då
densamma tillhör mobiliserat truppförband, stab, formation o. s. v. ävensom
då den företager färd för inställelse till eller hemförlovning från
krigstj änstgöring, nämligen:

*) De föreslagna ändringarna i nu gällande reglemente äro utmärkta med kursiv stil.

Kunyl. Ma: ta Nåd. Proposition Nr 125,

13

a) militär

och

civilmilitär personal

å aktiv stat,

b) »

»

»

å reservstat,

c) »

»

»

»

över stat,

d) »

»

»

»

i reserv,

e) i armén kvarstående officerare,

f) officerare vid väg- och vattenbyggnadskåren, som icke på grund
av anställning i reserv äro hänförliga under d) härovan,

g) f- d. militär eller civilmilitär personal, som, utan att tillhöra
armens reserver, enligt gällande grunder för pensionering av arméns
befäl är tjänstgöringsskyldig- i krigstid,

h) värnpliktiga, samt

i) personal, som, utan att på grund av värnpliktslagens föreskrifter
eller eljest vara krigstjänstskyldig, antagits såsom frivillig menig eller
anställts i särskild krigsbefattning.

Officers- och reservofficersaspiranter anses i detta reglemente likställda
med värnpliktiga.

2. Beträffande avlöning till den civila personal i statens tjänst,
som vid mobiliserat förband placeras i samma eller liknande befattning
som i fred (t. ex. personalen å generalstabens civilstat, medelst kontrakt
såsom maskinister, yrkesarbetare eller dylikt vid armén anställda personer,
auditörer, post-, telegraf- och järn vägspersonal m. fl.) skola tilllämpas
de för personalen gällande föreskrifter och de särskilda bestämmelser,
som för mobilisering äro eller varda meddelade.

§ 3.

Krigstjänstgöringstid.

1. Krigstjänstgöringstid enligt detta reglemente omfattar, i den mån
bestämmelserna i mom. 2 och 3 här nedan icke för viss personal föranleda
till annat beräkningssätt, tiden från och med första mobiliseringsdagen.
för vederbörligt truppförband, stab, formation o. s. v. till och
med tionde dagen efter det demobilisering av detsamma tagit sin början.

2. Där personal senare än första mobiliseringsdagen inträffar å
vederbörlig mobiliseringsort (utrustningsort), anses krigstjänstgöringstiden
för denna personal inträda först med dagen efter inställelsen å nämnda
ort. . h ör personal, som beordras att utan föregående inställelse på
mobiliseringsorten (utrustningsorten) för särskilt tjänsteuppdrag omedelbart
infinna sig å annan ort, räknas krigstjänstgöringstiden från och
med dagen efter ankomsten till sistnämnda ort.

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 125.

3. För personal, som hemförlovas från krigstj änstgöringen tidigare
än den i mom. 1 sist omförmälda dag, upphör krigstjänstgöringstiden
med den dag, då personalen hemförlovas.

§ 4.

%

Avlönings- m. fl. förmåner.

1. De olika slag av avlöning och övriga kontanta ersättningar, som
utgå enligt detta reglemente, äro följande:

a) krigslön,

b) krigslönetillägg för egna tjänstehästar,

c) krigsremonteringsersättning,

d) krigsutrustningsbidrag,

e) stabskvartersbidrag, samt

f) resekostnads- och traktamentsersättning.

2. De naturaförmåner, vilka under krigstjänstgöringstid tillkomma
personal, som angives i § 2 mom. 1, äro följande:

krigsportion och krigsration enligt förordningen angående arméns
förplägnad vid mobilisering och i krig,

krigsutrustning m. m. enligt krigsmaterielreglementet,
fri sjukvård enligt förordningen angående arméns sjukvård vid
mobilisering och i krig,

fri veterinärvård m. m. för egna tjänstehästar enligt förordningen
angående arméns veterinärvård vid mobilisering och i krig,

tjänstebrevsrätt för befordran av meddelande till hemmavarande
enligt förordningen rörande postbehandling vid krig, samt

fri resa å järnväg för inställelse vid mobilisering och vid hemförlovning
samt kostnadsfri tjänstledighetsresa enligt reglementet för
militärtransporter på järnväg.

Angående kvarterförläggning och därmed förenade förmåner under
krigstj änstgöringstid lända till efterrättelse de bestämmelser, som med
ledning av gällande rekvisitionslag samt förordningar rörande inkvartering
och truppers fortskaffande meddelas.

3. Den, som i fred innehar bostad in natura och därjämte, i förekommande
fall, åtnjuter bostadens uppvärmning medelst värmeledning
eller avgiftsfri belysning med gas eller elektrisk ström, bibehåller sådan
förmån jämväl under krigstj änstgöringstid; dock med skyldighet att,
därest omständigheterna efter vederbörandes prövning skulle därtill föranleda,
frånträda densamma.

15

Ktingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr J2.r>.

§ 5-

Frånträdande ut fredsavlöniug ocli pension m. in.

1. Till personal, som åtnjuter krigslön, utgå icke densamma å
stat eller eljest tillförsäkrade fredsavlöningsförmåner eller pension och
fyllnadspension från armöns pensionskassa.

Sådan personal tillkommande pension eller fyllnadspension från
arméns pensionskassa ävensom inkvarterings- och servisbidrag av stad
uppbäras för krigstjänstgöringstiden av kronan.

2. För delägare i arméns pensionskassa eller arméns nya äukeoch
pupillkassa skall anstå med inbetalning av stadgade avgifter för
den tid, varunder delägare uppbär krigslön. Beträffande erläggande
efter krigs tjänstgöringstidens slut av sådana avgifter, för vilka anstånd
åtnjutits, gäller vad därom särskilt stadgas.

§ 6.

Gottgörelse Tid förlust av förmåner i fred.

1. Till personal, vilken i fredstid tilldelats bostadsförmån in natura,
men under krigstjänstgöringstid, med stöd av vad som stadgas i § 4
mom. 3, förpliktas frånträda densamma, utgår gottgörelse för genom
frånträdandet förorsakad kostnad för avflyttning och dylikt enligt de
särskilda föreskrifter, som av Kungl. Maj:t efter framställning i varje
särskilt fall varda meddelade.

2. Skulle för personal, som enligt bestämmelserna i detta reglemente
frånträder i fred utgående avlöning, dess under krigstjänstgöringstiden
utgående avlöningsförmåner understiga förstnämnda avlöning, förordnar
Kungl. Maj:t, därest omständigheterna därtill föranleda, på förslag
av vederbörande chef eller myndighet om särskild gottgörelse för
den uppkomna minskningen i avlöningen.

II. Krigslön.

§ 7.

Grunder för krigslöns utgående.

Krigslön tillkommer all i § 2 mom. 1 omnämnd personal samt
utgår efter särskilda krigslönetariffer och däri upptagna krigslöneklasser.

16

ICungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr läå.

§ 8.

Krigslönetariffer,

1. Krigslönens belopp är efter olika förutsättningar upptaget i bifogade
lägre krigslönetariff (Bil. I) och högre krigslönetariff (Bil. II).

2. Krigslön enligt den högre krigslönetariffen utgår till all personal,
redovisad vid mobiliserat truppförband, stab, formation o. s. v. i
följande fall, nämligen:

då truppförbandet tillhör fälthären,

då detsamma, utan att tillhöra fälthären, befinner sig inom avdelad
krigsskådeplats, eller

då truppförbandet befinner sig i fästning, vilken, även om den icke
ligger inom området för avdelad krigsskådeplats, förklarats i belägringstillstånd.

3. Krigslön enligt den lägre krigslönetariffen utgår till all vid
mobiliserat truppförband, stab, formation o. s. v. redovisad personal, då
de i mom. 2 angivna tjänstgörings- eller förläggningsförhållandena icke
äro tillämpliga i avseende å truppförbandet o. s. v.

4. Vid tillämpning av såväl den högre som den lägre krigslönetariffen
iakttages, att krigslönen till officer och underofficer eller likställd
på aktiv stat utgår med belopp enligt tariffernas Tab. A, då sådan personal
under krigstjänstgöringstiden behåller i fred tilldelad bostadsförmån
in natura, men eljest med belopp enligt tariffernas Tab. B.

§ 9.

Krigslöneklasser.

1. De i krigslönetarifferna upptagna krigslöneklasserna äro antingen
sådana, som avses för personal, vilken är krigstjänstskyldig oberoende
av värnpliktslagens bestämmelser (1—20 krigslöneklasserna), eller sådana,
som avses för värnpliktig personal (21—29 krigslöneklasserna).

2. Till 1—20 krigslöneklasserna hänföres

dels den personal, som upptages i § 2 mom. 1 a)—g),

dels ock frivillig, under i) uti samma mom. omnämnd personal, då
densamma antingen överskridit värnpliktsåldern och genom konstituering
anställts i högre krigsbefattning än såsom menig, eller ock, där personalen
befinner sig i eller under värnpliktsåldern, med Kungl. Maj:ts
särskilda medgivande konstitueras till åtnjutande av krigslön i någon
av 1—19 klasserna.

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 125.

3. Till 21—29 krigslöneklasserna hänföres personal, som upptages
i § 2 mom. 1 h), och frivillig, under i) uti samma mom. omnämnd personal,
då densamma icke, enligt vad i mom. 2 här ovan sägs, skall åtnjuta
krigslön i annan klass.

4. Utöver vad i mom. 2 och 3 stadgas, skall beträffande personalens
fördelning å de olika krigslöneklasserna iakttagas:

att personal, som upptages under § 2 mom. 1 a)—d), skall, för såvitt
densamma icke genom befordran eller konstituering för krigstjänstgöringstiden
uppflyttas till annan krigslöneklass, tillhöra den krigslöneklass,
som för envar av denna personal angives i bifogade förteckning

att den under § 2 mom. 1 e) upptagna personal skall, därest icke
genom konstituering annorlunda bestämmes, hänföras till den krigslöneklass,
som enligt förteckningen i Bil. III upptager den beställning, personalen
senast innehaft å aktiv stat, å reservstat eller i reserv,

att personal, som avses i § 2 mom. 1 f), skall hänföras till den
krigslöneklass, som enligt förteckningen i Bil. III upptager beställning
på aktiv stat i tjänstegrad, motsvarande vederbörandes grad inom vägoch
vattenbyggnadskåren, med iakttagande att, om sådan beställning
hänföres till två krigslöneklasser, personalen tillhör den lägre avlönade
klassen,

att personal, som upptages under § 2 mom. 1 g), skall hänföras
till den krigslöneklass, som vid personalens återinträde i krigstjänst genom
konstituering bestämmes, samt

att krigslöneklassen för den under § 2 mom. 1 h)—i) upptagna
personal skall vara den för meniga värnpliktiga bestämda, utom i de
fall, då personalen genom konstituering tillagts annan krigslöneklass.

§ io.

Löneterminer.

1. Krigslön åtnjutes såsom intjänt i förskott för lönetermin. Varje
månad indelas i tre löneterminer, den första från och med den 1, den
andra från och med den 11 samt den tredje från och med den 21 dagen
i månaden.

2. Från och med första krigstjänstgöringsdagen till början av första
löneterminen närmast därefter åtnjutes krigslön med belopp, beräknat
för varje dag till Vio av krigslönen för termin, och utbetalas detta belopp
tillika med krigslönen för nämnda termin.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 104 käft. (Nr 125.)

3

18

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 125.

3. Har före ingången av viss lönetermin meddelats föreskrift, att
personal, som upptagits under § 2 mom. 1 b)—i), skall hemförlovas
under löneterminen, utbetalas till sådan personal krigslön allenast för
den del av löneterminen, som motsvarar tiden till och med hemförlovningsdagen,
och beräknas krigslönen därvid för varje dag till Vid av
krigslönen för en termin.

§ 11.

Krigslöns avsättande i bank.

För personal, som äger åtnjuta krigslön enligt högre krigslönetaritfen
i någon av 1—28 krigslöneklasserna, uppdelas krigslönen i två särskilda
belopp, varav det ena skall tillhandahållas i krigstjänstgöringsorten och
det andra enligt föreskrifterna i krigskassareglementet avsättas i bank
för att för löntagaren besparas eller enligt av honom lämnat uppdrag i
hemorten tillhandahållas hans anhöriga eller annat ombud.

§ 12.

Krigslön vid förändrad krigslönetarilf eller krigslöneklass.

1. Vid övergång från sådan krigstjänstgöring, för vilken åtnjutes
krigslön enligt lägre krigslönetariffen, till sådan, som berättigar till
krigslön enligt högre krigslönetariffen, eller tvärtom, tillträdes den högre
eller lägre krigslönen först från och med den efter övergången närmast
infallande löneterminen.

Vad sålunda stadgats, länder jämväl till efterrättelse, då på grund
av förändrade inkvarteringsförhållanden övergång sker från krigslön
enligt Tab. A till sådan enligt Tab. B eller tvärtom inom vederbörlig
krigslönetariff.

2. För personal, som genom beslut av vederbörande myndighet
efter krigstjänstgöringstidens början genom konstruering tillägges högre
krigslöneklass än den, efter vilken krigslön förut åtnjutits, inträder förändring
i lönebelopp först med nästföljande lönetermin.

§ 13-

Förhöjning i krigslön för viss personal med årsarvoden och ålderstillägg.

1. År i fred särskilt årsarvode till förhöjning av fasta lönen förenat
med viss till 2 eller 3 krigslöneklasserna icke hänförlig beställ -

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 125.

19

ning — såsom beträffande trängkårchef, fälttygmästare, styresman för
artillerifabrik, artilleristabs- eller fortifikationsstabsofficer, läkare vid
garnisonssjukhuset i Stockholm in. fl. — - åtnjuter beställningens innehavare
krigslön med ett belopp, som innefattar dels det enligt vederbörlig
krigslönetariff och krigslöneklass bestämda beloppet, dels ock en
mot arvodet svarande förhöjning.

Uppflyttas beställningsinnehavaren genom konstruering till högre
krigslöneklass, varder på beslut i samband med konstitueringen beroende,
huruvida och i vad mån nyssnämnda förhöjning skall utgå.

2. Vad under mom. 1 är stadgat skall i tillämpliga delar lända
till efterrättelse i fråga om beloppet av den krigslön, som tillkommer
personal, vilken intjänat med innehav ande beställning förenat ålderstillägg.

3. Den förhöjning i krigslönen, som på grund av bestämmelserna
i mom. 1—2 tillkommer däri avsedd personal, utgår för lönetermin med
belopp, uträknat enligt bifogade tabell (Bil. IV). För den, som åtnjuter
krigslön enligt högre krigslönetariffen, avsättes förhöjningen i bank
jämlikt § 11.

§ 14-

Krigslön för sjuka, tjänstlediga, tillfångatagna in. fl.

1. Krigslön bibehålies av sjuka och sårade, så länge krigstjänstgöringstiden
för dem fortfar. Beträffande personal med krigslön enligt
högre krigslönetariffen iakttages, att, därest densamma avpolleteras för
vård i hemorten, krigslönen därefter utgår allenast efter lägre krigslönetariffen,
skolande i avseende å övergången till sistnämnda tariff föreskriften
i § 12 mom. 1 lända till efterrättelse. 1 fråga om bibehållande
av krigslön för sjuka och sårade, som efter avslutad krig stjänstgöring stid
kvarligga d sjukvårdsanstalt, gäller vad därom av Kungl. Maj:t på framställning
av vederbörande chef eller myndighet kan varda föreskrivet.

2. Under all tjänstledighet, som på grund av i kommandoväg meddelade
föreskrifter beviljas personal, berättigad till krigslön, bibehålies,
därest icke Kungl. Maj:t beträffande viss tjänstledighet annorlunda förordnar,
den för personalen bestämda krigslön. Den tid, då till landstormen
hörande värnpliktig ingår i avlösning, som befriats från tjänstgöring,
räknas icke såsom tjänstledighet, utan anses personalen under
sådan tid såsom från krigstjänstgöringen hemförlovad.

3. Varder till krigslön berättigad tagen i häkte eller ålagd arreststraff,
bibehålies krigslönen oavkortad under häktnings- eller strafftiden.

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 125.

Den, som undergår fängelsestraff, åtnjuter av den under strafftiden förfallande
krigslön allenast ett belopp, motsvarande det, som enligt den
högre krigslönetariffen skall för personal i löntagarens krigslöneklass
avsättas i bank. Den, som undergår straffarbete, äger icke åtnjuta
under strafftiden till betalning förfallen krigslön.

4. Den, som tillfångatages, äger av sin under fångenskapen till
betalning förfallna krigslön åtnjuta allenast ett belopp, motsvarande det,
som enligt högre krigslönetariffen skall för personal i löntagarens krigslöneklass
avsättas i bank. Beloppet tillhandahålles löntagaren genom
vederbörlig insättning i bank.

5. Utan känd anledning frånvarande är icke berättigad till krigslön,
som under frånvaron förfaller till betalning. Vid återinträde i
tjänstgöring återvinnes dock rätt till hel eller jämlikt bestämmelserna i
denna § reducerad krigslön för sådan termin eller del därav, för vilken
visas förfall, som vederbörande chef godkänner.

§ 15-

Avdrag å krigslön vid ersättningsskyldighet till kronan.

Genom avdrag å krigslönen äger statsverket uttaga ersättning för
sådana förluster, för vilka personal på grund av felaktigt förhållande i
tjänsten eller av annan orsak i vederbörlig ordning förklarats ersättningsskyldig.

III. Ersättning för tjänstehästar, för krigsutrustning m. in.

§ 16-

Krigslönetillägg för egna tjänstehästar.

1. Officer eller likställd, som i fred innehar beställning, för vilken
lönetillägg för egen tjänstehäst finnes å stat uppfört, åtnjuter för varje
befintlig dylik tjänstehäst krigslönetillägg med 15 kronor för lönetermin.

2. Beträffande åtnjutande av krigslönetillägg skola de rörande
krigslön i sådant hänseende i § 10 meddelade föreskrifter äga motsvarande
tillämpning. Krigslönetillägg utgår vid det truppförband, där
hästen redovisas, och utbetalas i krigstjänstgöringsorten. Utgår krigslönen
för den till nyssnämnda ersättning berättigade vid annat truppförband,
avsättes dock ersättningen för vederbörandes räkning i bank.

Kung1. Maj ds Nåd. Proposition Nr 125. 21

3. Personal, som tagits till fånga, bibehåller under tiden för fångenskapen
krigslönetillägg, och avsättes detsamma i bank för vederbörandes
räkning.

4. Har till krigslönetillägg berättigad personal varit tillika med
tjänstehäst Titan känd anledning frånvarande och återinträder personalen
med tjänstehästen i tjänstgöring, må för lönetermin, för vilken sådan
personal jämlikt § 14 mom. 5 återvinner rätt till krigslön, utgå jämväl
krigslönetillägg.

§ 17-

Krigsremonteringsersiittniiig.

1. Därest under krigstjänstgöring vid truppförband, stab, formation
o. s. v., vars förläggnings- eller tjänstgöringsförhållanden äro av
den beskaffenhet, som omförmäles i § 8 mom. 2, tjänstehäst utan ägarens
förvållande gått förlorad eller blivit otjänstbar, överlämnas till
ägaren, efter föregången av förbandets chef anordnad undersökning, med
full äganderätt en kronan tillhörig häst.j ; Åtager sig hästägaren att själv
omedelbart fylla den uppkomna hästvakansen med häst, som av nämnda
chef godkännes, äger han för dess anskaffande uppbära kontant krigsremonteringsersättning
med belopp, som av Kungl. Maj:t fastställes med
hänsyn till gängse pris.

2. Hästägares rätt till förlorad eller otjänstbar häst, som blivit
ersatt, övergår till kronan; dock att förlorad häst, som tillrättakommit,
må av ägaren återtagas mot överlämnande till kronan av mottaget
vederlag.

§ 18-

Krigsutnistningsbidrag.

1. Krigsutrustningsbidrag avser att utgöra bidrag till fullständigande
vid mobilisering av egen personlig krigsutrustning ävensom till
krigsutrustningspersedlarnas underhåll och ersättande i mån av förslitning.

2. Krigsutrustningsbidrag åtnjutes av sådan i § 2 mom. 1 a)—f)
upptagen personal av officers eller underofficers tjänsteställning, som
redan före mobiliseringen varit skyldig att hålla sig med uniform. Bidraget
utgår vid krigstjänstgöringstidens början med 200 kronor för
officer och likställd samt med 100 kronor för underofficer och likställd
samt utbetalas samtidigt med krigslönen för första löneterminen. Överflyttas
löntagare för krigstjänstgöring från ett truppförband till ett annat
eller inträder tillfälligt avbrott i krigstjänstgöringen, medför överflytt -

22 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 125.

ningen eller avbrottet icke rätt för löntagare att ånyo uppbära krigsutrustningsbidrag.

3. Därest krigstjänstgöringen för i mom. 2 nämnd personal utan
avbrott fortgår över 3 månader eller, då avbrott ägt rum, sammanlagt
får en motsvarande utsträckning, kan personalen, då förhållandena därtill
giva anledning, i enlighet med av Kungl. Maj:t utfärdade föreskrifter,
komma i åtnjutande av förnyat krigsutrustningsbidrag med högst
hälften av det belopp, som vid krigstjänstgöringstidens början utbekommits.
Sådant förnyat bidrag kan sedermera tillerkännas berörda personal
efter varje ytterligare period av 3 månader.

4. Underofficer eller likställd, vilken, efter att såsom sådan hava
uppburit krigsutrustningsbidrag enligt mom. 2, under krigstjänstgöringstid
uppflyttas till officers krigslöneklass, utbekommer skillnaden mellan
underofficers och officers enligt samma mom. utgående krigsutrustningsbidrag
vid den efter uppflyttningen närmast följande utbetalningen av
krigslön.

§ 19-

Stabskvartersbidrag.

Stabskvartersbidrag avser att vara en ersättning åt högre befälhavare
för bestridande av sådana till egentliga krigskostnader icke hänförliga
utgifter, som äro av beskaffenhet att icke kunna i vanlig ordning
redovisas, t. ex. kostnader för underhåll åt personal, som tillfälligtvis
måste tilldelas förplägnad i vederbörandes kvarter, representationskostnader
o. dyl.

Stabskvartersbidrag tillkommer högste befälhavaren för fälthären,
arméchef, chef för självständig häravdelning, generalstabschef i högkvarteret,
arméfördelningschef, kavallerifördelningschef, chef för självständig
brigad, etappchef samt likställda chefer och utgår för tid samt
med belopp, som Kungl. Maj:t för varje särskild befattningsinnehavare
bestämmer.

IT. Resekostnads- och traktamentsersättning m. in.

§ 20.

Resekostnadsersättnings beräknande.

1. Resekostnadsersättning enligt detta reglemente omfattar gottgörelse
för nödigt transportmedel för egen person, för betjänt åt per -

23

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 125.

sonal, som enligt i fred gällande resereglemente äger medföra sådan,
för hästskötare samt för egna tjänstehästar och medförda utrustningseffekter.

2. Kommer vid färd eller resa något av de i resereglementet angivna
fortskaffningsmedel till användning, skola vid bedömande av vad
som är att anse såsom nödigt transportmedel resereglementets bestämmelser
tjäna till ledning, med särskilt iakttagande att någon gottgörelso
för biljett å järnväg ej utgår till den, som vid inställelse till eller hemförlövning
från krigstjänstgöring icke begagnat sig av fri resa å järnväg,
oaktat sådan enligt bestämmelserna i reglementet för militärtransporter
å järnväg stått till buds.

3. Resekostnadsersättning utgår med de verkliga utgifternas belopp
enligt såvitt möjligt verifierad och, vad beträffar under krigstjänstgöringstid
anbefalld färd eller resa, av vederbörande chef godkänd räkning.

§ 21.

Traktamentsersättnings belopp.

Traktamentsersättning beräknas, då sådan enligt detta reglemente utgår,
för varje från midnatt räknat kalenderdygn, som för förrättning
helt eller delvis användes.

För officer, underofficer och likställd utgår sådan ersättning såsom
lägre eller högre krigstraktamente med belopp, som för personal i de
olika krigslöneklasserna upptages i bifogade traktamentstariff (Bil. V).

För manskap och därmed likställda utgår ersättningen i varje fall
med belopp av 1 krona 50 öre för dygn; dock att till den, som icke
genom kronans försorg beredes inkvartering, dessutom utgår nattkvartersersättning
med 1 krona 50 öre för varje erforderligt nattkvarter.

§ 22.

Ersättningar för inställelse till och hemförlovning från krigstjänstgöring.

1. Vid armén tjänstgörande personal äger för inställelse till krigstjänstgöring
åtnjuta resekostnadsersättning enligt § 20 för färd från
fredstjänstgöringsorten till vederbörlig mobiliseringsort (utrustningsort)
eller, där inställelsen skall ske å annan ort, till den sålunda bestämda
orten.

Till krigstjänstgöring särskilt inkallad personal åtnjuter på angivna
sätt bestämd resekostnadsersättning för färd från hemvistet i kyrkobokföringsorten
till mobiliseringsorten (utrustningsorten); dock att då väg -

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 125.

längden understiger 10 kilometer, ersättning icke utgår för färd med annat
fortskaffning smedel än järnväg eller ångfartyg. Styrker inkallad, att lian
vid färdens anträdande uppehållit sig å annan ort än kyrkobokföringsorten,
äger han, med nyss angivna inskränkning, utbekomma ersättning
för färd från dåvarande vistelseorten inom riket eller, vid vistelse utom
riket, från den plats inom riket, å vilken han vid färden först inträffar.

2. Vid avslutande av eller hemförlovning från krigstjänstgöring
utgår resekostnadsersättning enligt § 20 till den personal, som skall
kvarstå i tjänstgöring vid armén, för färd från den ort, där krigstjänstgöringen
upphör, till fredstjänstgöringsorten, och till övrig personal för
färd från förstnämnda ort till hemvistet i kyrkobokföringsorten.

3. För färd, som enligt mom. 1 och 2 här ovan medför rätt till
resekostnadsersättning, utgår därjämte till officerare, underofficerare och
likställda bland den under § 2 mom. 1 a)—g) upptagna personal högre
krigstraktamente, då färden sker såsom enskild resa, men allenast lägre
krigstraktamente, då färden sker i trupp.

4. Företages färd, som enligt mom. 1 och 2 här ovan medför rätt
till resekostnadsersättning, såsom enskild resa, åtnjuter manskap bland
den under § 2 mom. 1 a) och d) upptagna personal ävensom all under
h) och i) i samma mom. hänförlig personal traktaments- och i förekommande
fall nattkvartersersättning enligt § 21. För dylik färd, vare sig
den företages såsom enskild resa eller i trupp, utgår dessutom till den
under § 2 mom. 1 h) och i) upptagna personal särskild färdavlöning
med 50 öre för dag, dock icke för dag, då krigslön utgår.

§ 23.

Resekostnads- och traktamentsersättning till personal med högre krigslön.

1. Personal, vilken uppbär krigslön enligt högre krigslönetariffen,
äger att för tjänsteresa, som icke är hänförlig till färd i trupp, åtnjuta
resekostnadsersättning enligt § 20 ävensom, vad beträffar officer, underofficer
och likställd, lägre krigstraktamente eller, vad beträffar manskap
och därmed likställda, traktaments- och i förekommande fall nattkvartersersättning
enligt § 21. Återvänder personalen inom 10 timmar till den
ort, varifrån tjänsteresan anträtts, utgår dock icke krigstraktamente eller
därmed jämnställd ersättning.

2. Har någon av den i mom. 1 nämnda personal att verkställa till
tjänstgöring i trupp ej hänförlig tjänsteförrättning å annan ort än den,
där vederbörligt truppförband, stab, formation o. s. v. befinner sig, eller
där han har sin vanliga krigstjänstgöring, åtnjuter han för sådan tjänst -

Kung!.. Maj:Is Nåd. Proposition Nr 125

25

göling krigstraktamente eller därmed jämnställd ersättning icke i annan
mån än som jämlikt mom. 1 tillkommer honom för resa till eller från
tj änstgöringsorten.

3. Vid färd i och tjänstgöring med trupp utgår för i mom. 1
nämnd personal i intet fall särskild ersättning.

§ 24.

Resekostnads- och traktamentscr.sättning till personal med lägre krigslön.

1. Personal, vilken uppbär krigslön enligt lägre krigslönetariffen,
äger att för tjänsteresa, som icke är hänförlig till färd i trupp, åtnjuta
resekostnadsersättning enligt § 20 ävensom med det undantag, varom i
■inom. 4 sägs, vad beträffar officer, underofficer och likställd, högre krigstraktamente
eller, vad beträffar manskap och därmed likställda, traktaments-
och i förekommande fall nattkvartersersättning enligt § 21.

2. Har officer, underofficer eller likställd på aktiv stat, vilken uppbär
krigslön enligt lägre krigslönetariffen, sin tjänstgöring förlagd till
annan ort än den, där han har sin förläggningsort i fredstid, åtnjuter
han för sådan tjänstgöring lägre krigstraktamente; dock att dylik ersättning
icke utgår, då nämnda personal för tjänstgöring med eller färd i
trupp har att avlägsna sig från sin fredsförläggningsort allenast för
kortare tid än två dygn.

3. Har löntagare, vilken uppbär krigslön enligt lägre krigslönetariffen
och icke redan på grund av mom. 2 äger åtnjuta krigstraktamente,
att verkställa till tjänstgöring i trupp icke hänförlig tjänsteförrättning
å annan ort än den, där vederbörligt truppförband, stab, formation
o. s. v. befinner sig, eller där löntagaren har sin vanliga krigstjänstgöring,
utgår, med det undantag, varom i mom. 4 sägs, för sådan förrättning
till officer, underofficer och likställd lägre krigstraktamente
samt till manskap och därmed likställda traktamentsersättning och i
förekommande fall nattkvartersersättning enligt § 21.

4. Krigstraktamente eller därmed jämnställd ersättning enligt mom.
1 eller mom. 3 utgår icke i de fall, då personal efter verkställd tjänsteresa
och tjänsteför rättning inom 10 timmar återvänder till den ort, varifrån
tjänsteresan anträtts.

5. Vid färd i och tjänstgöring med trupp utgår för personal, som
uppbär krigslön enligt lägre krigslönetariffen och icke på grund av
mom. 2 äger åtnjuta krigstraktamente, i intet fall särskild ersättning.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 104 Käft. (Nr 125.) 4

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 125.

V. Åtgärder vid övergång till krigsfot och återgång till fredsfot.

§ 25.

Avräkning mellan freds- och krigsavlöning.

1. I fred intjänta avlöningsförmåner från fjärde huvudtiteln förfalla
till betalning dagen före krigstjänstgöringstidens inträde.

2. Har personal, å vilken detta reglemente äger tillämpning, vid
krigstjänstgöringstidens början redan för löpande månad uppburit lön på
aktiv stat eller reservstat jämte andra i förskott utgående kontanta förmåner
eller ock pension och fyllnadspension från arméns pensionskassa,
ifrågakommer under krigstjänstgöringstiden icke någon återbetalning av
nämnda fredsavlönings- eller pensionsförmåner, i den män desamma belöpa
sig på den del av sagda månad, för vilken åtnjutits krigslön eller
annan efter samma grunder som krigslön utgående ersättning enligt
detta reglemente.

Återinträder personalen efter krigstjänstgöringstidens slut i beställning
på aktiv stat eller reservstat eller tillträder densamma ånyo pension,
skall emellertid sådan återbetalning ske genom avdrag från fredsavlönings-
eller pensionsförmånerna vid löne- och pensionsutbetalningarna
under närmaste kvartal.

Omförmälda avdrag beräknas efter det antal dagar av första krigstjänstgöringsmånaden,
som återstod, då krigslön och annan ersättning
enligt detta reglemente tillträddes, och utgår med ett belopp för dag,
som motsvarar ''/so av summan av de i förskott uppburna fredsavlöningseller
pensionsförmånerna för månaden.

Har löntagare avlidit, skall återbetalning, varom i detta mom. sägs,
icke ifrågakomma.

3. Efter krigstjänstgöringstidens utgång äger personal, som frånträder
avlöningsförmåner enligt detta reglemente och tillträder lön på
aktiv stat eller reservstat under fjärde huvudtiteln, att från och med
dagen efter det nämnda frånträdande skett uppbära sina i förskott utgående
kontanta fredsavlöningsförmåner efter i mom. 2 angiven beräkning
för återstående del av löpande månad.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 125.

27

VI. Avlöning åt krigsfångar från fientlig armé.

§ 26.

Förskjutande av avlöning.

Fientlig armé tillhörande officer eller likställd från land, med vilket
överenskommelse träffats om ersättning för förskjuten avlöning åt krigsfångar,
åtnjuter under fångenskapen avlöning för lönetermin med belopp,
som motsvarar den del av krigslönen enligt högre krigslönetariffen, vilken
enligt § 11 personal i jämförlig krigslöneklass äger uppbära i krigstj
änstgöringsorten.

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 125.

Bil. I.

Lägre krigslönetariff.

Tab. A.

Krigslön för
termin till
sådan officers-

Tab. B.

och under

-

Krigslön för

Krigslöneklasser.

officersper-sonal, som

termin till
övrig (i Tab .A

bibehåller

i

icke upptagen)

fred tilldelad

personal.

bostads-

förmån in

I. Personal, krigstjänstskyldig oberoende

natura.

Kronor.

ny Tärnpliktslagens bestämmelser.

Officerare.

Kronor.

[ 1. krigslöneklassen

300

335

_

Generalsperson..........................................

l 2.

260

—

*) 290

—

I 3.

245

—

275

—

Överste ...............................................

| 4.

230

—

>)265

—

Överstelöjtnant..........................................

5. »

s) 180

—

205

—

Major.....................................................

6.

165

—

190

—

Kapten 1. klass .......................................

7.

140

—

150

—

Kapten 2. klass .......................................

8.

4)110

—

125

—

Löjtnant 1. klass.......................................

9.

75

—

6)85

—

Löjtnant 2. klass.......................................

10.

65

—

75

—

Underlöjtnant (fänrik).................................

11.

65

75

Underofficerare.

Fanjunkare...............................................

12. krigslöneklassen

65

—

75

—

Sergeant 1. klass.......................................

13.

55

—

60

—

Sergeant 2. klass.......................................

14.

50

—

55

—

Manskap.

Furir 1. klass ..........................................

15. krigslöneklassen

—

—

6)22

—

Furir 2. klass ..........................................

16. »

—

15

50

Korpral .................................................

17.

—

12

50

*) För generalfältläkare

2) För öyerfältläkare

8) För chefen för krigsskolan

4) För tyg- eller fabriksingenjör

5) För fåltläkarstipendiat på aktiv stat

6) För förrådsvaktmästare

skall

krigslönen utgöra 310 kronor.

»

))

»

230 »

»

»

»

195 »

»

»

)>

130 »

»

>,

»)

105 »

»

»

»

32 »

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 125.

29

Krigslöneklasser.

Tub. A.
Krigslön för
termin till
sådan officers-ock under-officersper-sonal, som
bibehåller i
fred tilldelad
bostads-förmån in
natura.

Tab. B.
Krigslön för
termin till
övrig (i Tab. A
icke upptagen)
personal.

Kronor.

Kronor.

Vice korpral.............................................

18. kriglöneklassen

_

_

10

_

Menig beställningsman ..............................

19.

—

—

8

10

Menig volontär..........................................

20.

—

—

7

10

II. Värnpliktig personal.

Officerare.

Konstituerad kapten ..................................

21. krigslöneklassen

—

-

40

—

Konstituerad löjtnant.................................

22.

—

—

30

—

Konstituerad underlöjtnant (fänrik)...............

23.

—

—

25

—

Underofficerare.

Konstituerad fanjunkare..............................

24. krigslöneklassen

—

—

20

—

Konstituerad sergeant.................................

25.

—

—

15

—

Manskap.

Konstituerad furir ....................................

26. krigslöneklassen

—

—

12

50

Konstituerad korpral .................................

27.

10

_

Konstituerad vice korpral ..........................

28.

—

—

7

50

Menig värnpliktig ...................................

29.

—

—

5

—

Anm. Angående förhöjning i krigslönen för innehavare av bestallning, med vilken är förenat särskilt
årsarvode, ävensom för personal, berättigad till ålderstillägg, är stadgat i krigsavlöningsreglementet § 13.

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 125.

Högre krigslönetariff.

Bil IT.

Tab. A.

Krigslön för termin till sådan
officers- ock underofficerspersonal,
som bibehåller i fred tilldelad

Tab. B.

Krigslön för termin till övrig
(i Tab. A icke upptagen)

Krigslöneklasser.

bostadsförmån

in

natura

I. Personal, krigstjänst-skyldig oberoende av
värnpliktslagens be-

att uppbä-ras i krigs-tjänstgö-ringsorten.

att av-sättas
bank.

Summa.

att uppbä-ras i krigs-tjänstgö-ringsorten.

att av-sättas
bank.

Summa.

stämmelser.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Officerare.

Generalperson.............|

1. krigslöneklassen

2.

150

140

—

235

205

—

385

315

—

150

140

—

270
*) 235

—

420
'') 375

—

Överste ......................|

3. »

120

—

190

—

310

—

120

—

220

—

340

—

4.

120

—

175

—

295

—

120

—

2) 210

—

2) 330

—

Överstelöjtnant...............

5.

100

—

3) 135

—

s) 235

—

100

—

160

—

260

—

Major...........................

6. »

90

—

120

—

210

—

90

—

145

—

235

—

Kapten 1. klass ............

7.

60

—

115

—

175

—

60

—

125

—

185

—

Kapten 2. klass ........ ...

8.

60

—

4) 85

—

*) 145

—

60

—

100

—

160

—

Löjtnant 1. klass............

9.

40

—

60

—

100

—

40

—

6) 70

—

5) no

—

Löjtnant 2. klass...........

10.

40

—

50

—

90

—

40

—

60

—

100

—

Underlöjtnant (fänrik)......

11.

40

—

45

—

85

—

40

—

55

—

95

—

Underofficerare.

Fanjunkare ..................

12. krigslöneklassen

30

—

55

—

85

—

30

—

65

—

95

—

Sergeant 1. klass............

13.

20

—

50

—

70

—

20

—

55

—

75

—

Sergeant 2. klass............

14.

20

—

45

—

05

—

20

—

50

—

70

—

Manskap.

Furir 1. klass ...............

15. krigslöneklassen

—

—

—

—

—

—

10

—

6) 12

—

6) 22

—

Furir 2. klass ...............

16. »

—

-

—

—

—

—

10

—

5

50

15

50

Korpral........................

17.

—

—

—

—

—

8

—

4

50

12

50

*) För generalfältläkare
2) För överfältläkare
8) För chefen för krigsskolan

4) För tyg- och fabriksingenjör

5) För fältläkarstipendiat på aktiv stat

6) För förrådsvaktmästare

skall krigslönen utgöra 395 kronor, vart
» » » 295 » »

» » » 250 » »>

» » » 160 » »

» » » 130 » »

» » » 32 kr. 50 öre, »

avsättas i bank 255 kronor.

» » » 175 »

» » » 150 »

» » » 100 »

» » » 90 »

» » » 22 » 50 öre.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 125.

31

Krigslöneklasser.

Tab A.

Krigslön för termin till sådan
officers- och underofficerspersonal,
som bibehåller i fred tilldelad
bostadsförmån in natura

Tab. B.

Krigslön för termin till övrig
(i Tab. A icke upptagen)
personal

att uppbä-ras i krigs-män stgö-ringsorten.

Kronor.

att av-sättas i
bank.

Kronor.

Summa.

Kronor.

att uppbä-ras i krigs-tjänstgö-ringsorten.

Kronor.

att av-sättas i
bank.

Kronor.

Summa.

Kronor.

Vicekorpral ..................

18. krigslöneklassen

6

4

10

Menig beställningsman ...

19.

—

—

—

—

—

—

5

_

3

10

8

10

Menig volontär...............

20.

—

—

—

—

—

-

5

—

2

10

7

10

II. Värnpliktig per-sonal.

Officerare.

Konstituerad kapten ......

21. krigslöneklassen

—

—

—

—

—

—

60

_

20

SO

Konstituerad löjtnant......

22.

—

—

—

—

—

—

40

_

20

60

Konstituerad underlöjtnant

(fänrik) .....................

23. »

—

—

—

—

—

-

40

—

15

—

55

—

Underofficerare.

Konstituerad fanjunkare...

24. krigslöneklassen

—

—

—

—

—

—

30

_

15

_

45

Konstituerad sergeant......

25.

—

—

—

—

—

—

20

—

15

—

35

—

Manskap.

Konstituerad furir .........

26. krigslöneklassen

—

—

—

—

—

—

10

_

2

50

12

50

Konstituerad korpral ......

27.

—

—

—

—

—

—

8

—

2

10

_

Konstituerad vice korpral

28.

—

—

—

—

—

—

6

_

1

50

7

50

Menig värnpliktig ..........

29. ..

—

—

—

—

—

5

—

—

—

5

—

Anm. Angående förhöjning i krigslönen för innehavare av beställning, med vilken är förenat särskilt årsarvode även''
som för personal, berättigad till ålderstillägg, är stadgat i krigsavlöningsreglementet § 13.

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 125.

Bil. III.

Förteckning,

utvisande till vilka krigslöneklasser den vid armén i fred anställda personalen
å aktiv stat, ä reservstat, över stat eller i reserv är att hänföra (i de tall
då samma personal icke genom konstituering uppflyttas till
annan krigslöneklass).

1 krigslöneklassen.

Arméfördelningschef; chefen för generalstaben; generalfälttygmästare;
chefen för fortifikationen; generalintendenten; inspektören för infanteriet;
inspektören för militärläroverken; generalsperson å reservstat, övér stat
eller i reserv, som förut å aktiv stat varit i åtnjutande av den lön, som
medföljer förenämnda beställningar.

2 krigslöneklassen.

Kommendanten i Boden; militärbelälhavaren a Gottland, inspektören
för kavalleriet; annan generalsperson, som icke innehar eller innehaft
den lön, som medföljer arméfördelningschefs eller likställd beställning;
general! ältläkare.

3 krigslöneklassen.

Överste, förordnad såsom brigadchef. *)

4 krigslöneklassen.

Överste och regementschef, icke förordnad såsom brigadchef;1) annan
överste som icke erhållit denna grad endast-»i armén»;1) överfältläkare.

5 krigslöneklassen.

Chefen för krigshögskolan; chefen för krigsskolan; fälttygmästare]!;
överstelöjtnant och trängkårchef; annan överstelöjtnant, som icke erhållit
denna grad endast »i armén»; fältläkare.

i) Den, som innehar överstebeställning ä aktiv stat eller reservstat och tilldelats generalmajors''grad,
’ hänföres till 2 krigslöneklassen.

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 125.

6 krigslöneklassen.

Chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan; chefen för ridskolan;
chefen för infanteriskjutskolan; chefen för artilleristaben; major och trängkårchef;
annan major, som icke erhållit denna grad endast »i armén»;
tygmästare av 1. klassen; regementsläkare; fältveterinär.

7 krigslöneklassen.

Kapten (ryttmästare) av 1. klassen; kapten (ryttmästare) å reservstat,
över stat eller i reserv, som förut å aktiv stat varit i åtnjutande
av kaptens av 1. klassen lön; styresman vid artilleriets fabriker och
tygstater; tygmästare av 2. klassen; bataljonsläkare med kaptens av 1.
klassen lön; bataljonsläkare å reservstat eller i reserv, som förut å aktiv
stat varit i åtnjutande av kaptens av 1. klassen lön.

8 krigslöneklassen.

Kapten (ryttmästare) av 2. klassen; annan kapten (ryttmästare), som
icke innehar eller innehaft kaptens av 1. klassen lön och icke erhållit
sin grad endast »i armén»; garnisonspastor; regementspastor; bataljonsläkare
med kaptens tjänsteställning, vilken icke innehar eller innehaft
kaptens av 1. klassen lön; extra bataljonsläkare; regementsveterinär; tygeller
fabriksingenjör.

9 krigslöneklassen.

Löjtnant av 1. klassen; löjtnant å reservstat, över stat eller i reserv,
som förut å aktiv stat varit i åtnjutande av löjtnants av 1. klassen lön;
bataljonsläkare i reserv med löjtnants tjänsteställning; fältläkarstipendiat;
bataljonsveterinär med löjtnants av 1. klassen lön; bataljonsveterinär i
reserv, som förut å aktiv stat varit i åtnjutande av löjtnants av 1. klassen
lön; tyg- eller fabriksförvaltare av 1. klassen; öververkmästare; fortifikationskassör;
departementsskrivare.

10 krigslöneklassen.

Löjtnant av 2. klassen; annan löjtnant, som icke innehar eller innehaft
löjtnants av 1. klassen lön och icke erhållit sin grad endast’»i
armén»; bataljonsveterinär, som icke innehar eller innehaft löjtnants av

1. klassen lön; fältveterinärstipendiat med löjtnants tjänsteställning;

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 104 höft. (Nr 125.) B

34

Kmigl. May.ts Nåd. Proposition Nr lä5.

11 krigslöneklassen.

Underlöjtnant (fänrik),, som icke erhållit denna grad endast »i armén»;
fältveterinärstipendiat med underlöjtnants tjänsteställning.

12 krigslöneklassen.

Fanjunkare (styckjunkare, förvaltare vid intendenturkåren); tygförvaltare
av 2. klassen; tygunderofficer; besiktningsrustmästare;. tygverkmästare;
verkmästare av 1. klassen vid artilleriets fabriker och tygstater.

13 krigslöneklassen.

Sergeant av 1. klassen; sergeant å reservstat,, över stat, eller i
reserv, som förut å aktiv stat varit i åtnjutande av sergeants av
1. klassen lön; gevärshantverkare; tyghamtverkare; hantverkare vid
trängen; verkmästare av 2. klassen vid artilleriets fabriker och tygstater;
tyg- eller fabriksskrivare; fortmaskinister.

14 krigslöneklassen.

Sergeant av 2. klassen; annan sergeant, som icke innehar eller
innehaft sergeants av 1. klassen lön; radiotelegrafist.

15 krigslöneklassen.

Furir av 1. klassen;, furir i reserv, som förut å aktiv stat varit i
åtnjutande av furirs av 1. klassen lön; förrådsvaktmästare.

16 krigslöneklassen.

Furir av 2. klassen; furir i reserv, som icke förut å aktiv stat varit
i åtnjutande av furirs av 1 klassen lön.

17 krigslöneklassen.

Korpral (konstapel); korpral (konstapel) i reserv.,

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 125. 35

18 krigslöneklassen.

Vice korpral; vice korpral i reserv.

19 krigslöneklassen.

Menig beställningsman.

20 krigslöneklassen.

Menig volontär.

Anm. Den, som innehar beställning över stat i regemente eller kår av högre tjänstegrad
(tj änsteklass) än den, för vilken lön på stat uppbäres, hänföres till den mot den högre beställningen
svarande krigslöneklassen. Därest den högre tyänstegraden (tjänsteklassen) motsvaras av
två krigslöneklasser, hänföres han till den lägre avlönade av dessa klasser.

36

Kimgl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 125.

Bil. IV.

Tabell

till ledning för uträkningen av de belopp, med vilka förhöjning i krigslön
till vissa innehavare av årsarvoden och ålderstillägg utgår enligt bestämmelserna
i krigsavlöningsreglementet § 13.

Förhöjning i krigslön utgår för lönetermin med Vseidel av arvodets eller ålderstilläggets årsbelopp,
avrundat uppåt till närmaste hela tiotal ören och utgör alltså förhöjningen exempelvis för1

arsbelopp av

» »

» »

2,400 kronor ...

2,000 » ...

1,500 » ...

1 9nn »

...... 66: 70 kronor

...... 55: 60 »

»

»

1,000

»

...... 27:80

»

»

»

900

»

...... 25:-

»

»

»

800

»

...... 22: 30

))

»

»

700

»

...... 19: 50

)>

»

»

600

»

...... 16:70

»

»

»

500

»

...... 13: 90

»

»

»

400

))

...... 11: 20

»

300

»

»

»

200

))

...... 5: 60

))

»

»

150

»

...... 4: 20

))

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 125.

37

Bil. V.

Traktamentstariff,

utvisande med vilka belopp lägre och högre kr ig straktamente skall utgå
till personal i olika krigslöncklasser.

Lägre

Högre

krigstrakta-

krigstrakta-

mente.

mente

t

Kronor.

Kronor.

Personal:

tillhörande 1. och 2. krigslöneklasserna .................................

8

—

15

—

» 3. » 4. » .............................................

7

—

13

—

» 5. krigslöneklassen..........................................................

6

—

11

—

» 6. »

5

—

10

—

» 7., 8. och 21. krigslöneklasserna .....................................

4

—

8

—

» 9., 10., 11., 22. och 23. krigslöneklasserna...........................

3

—

7

—

» 12. och 24. krigslöneklasserna ..........................................

2

50

6

—

» 13., 14. och 25. » ..........................................

2

—

5

—

38

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 125.

Bilaga B.

Förslag

till

ändrad lydelse av §§ 1, 3 och 4 i förordningen angående arméns

förplägnad vid mobilisering och i krig den 16 juli 1906.

§ I 1.

Envar, som, efter det order om allmän mobilisering utfärdats,
åtnjuter krigslön, äger rätt att från och med den dag, då tjänstgöringen
tager sin början, för varje dag bekomma en tillagad portion.

Skulle endast en del av krigsmakten ställas på krigsfot, tillkommer
portion enligt denna förordning allenast dem, vilka under tjänstgöring
vid denna del åtnjuta krigslön.

2. Under tjänstledighet och permission upphör all rätt till förplägnad.

3. Krigsfångar åtnjuta portion i enlighet med bestämmelserna för
arméns manskap.

4. Civil personal vid mobiliserat truppförband, stab, formation o. s. v.,
som icke åtnjuter krigslön (t. ex. auditörer, post-, telegraf- och järnvägspersonal
m. fl.), äger att mot ersättning utfå portion. Ersättningens
belopp bestämmes av vederbörlig central krigsförvaltningsmyndighet.

§ 3.

1. Portion utbekommes vid det truppförband, stab, formation o. s. v.,
där den till portion berättigade är ständigt eller tillfälligt tjänstgörande.
Kan vid stab, formation o. s. v. portion icke lämpligen tillhandahållas
på sätt i § 2 förutsättes, hänvisas personalen vid densamma för erhållande
härav till annat förband eller anordnas eljest förplägnaden genom vederbörlig
krigsförvaltningsmyndighet på för kronan billigaste sätt. Vad
sålunda stadgats gäller jämväl beträffande personal, som av tjänsteförrättning
förhindras att vid eget truppförband utbekomma sin förplägnad.

2. Avdelning eller enskild person, som blivit skild från sitt förband
och icke inom närmaste tiden kan återvända till detsamma, må,
där så kan ske, erhålla förplägnad från annat förband.

39

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 125.

3. Sjuk eller sårad, som avpolletterats till eller eljest upptagits av
sjukvårdsformation eller intagits å sjukvårdsanstalt, förplägas vid densamma.

§ 4.

1. För den, vilken icke begagnar sig av förplägnad, som enligt
bestämmelserna i § 3 blivit för honom anordnad, utgår icke någon ersättning
för portion.

2. Den, som råkat i krigsfångenskap eller avvikit från sitt truppförband,
äger icke heller rätt till ersättning för portion under tiden för
uteblivandet.

3. Har personal, som avses i § 3 mom. 2, nödgats på egen bekostnad
förskaffa sig förplägnad, kan dock enligt vederbörlig krigsförvaltningsmyndighets
bestämmande ersättning utbetalas för vad personalen
sålunda oundgängligen utgivit.

4. Angående rätt för landstormsman att utfå ersättning för föda,
varmed han måst förse sig vid inkallandet, är stadgat i värnpliktslagen.