Kung!. Maj:t.s Nåd. Proposition Nr 122.

Nr 122.

Kungl. Majis nådiga proposition till riksdagen angående pension
åt eldaren vid högre allmänna läroverket i Lund Måns
Jönsson; given Stockholms slott den 17 mars 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kungl. Magt härmed föreslå riksdagen
medgiva,

att eldaren vid högre allmänna läroverket i Lund Måns Jönsson må,
efter erhållet entledigande från sin befattning, från och med år 1917 under
sin återstående livstid uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig pension
till belopp av 400 kronor.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.

K. G. Westman.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17
mars 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Westman anförde:

I skrivelse till läroverksöverstyrelsen har rektorn vid högre allmänna
läroverket i Lund anhållit, att överstyrelsen måtte vidtaga åtgärder för att
bereda eldaren vid nämnda läroverk Måns Jönsson den pension av statsmedel,
som kunde anses lämplig.

Vid rektorns skrivelse voro fogade:

dels en av Jönsson hos rektorsämbetet gjord ansökning att vid 1917
års ingång få avgå med pension;

dels prästbevis, utvisande att Jönsson är född den 9 september 1849
och gift samt att hans hustru Johanna Maria Nilsson är född den 7 maj
1855;

dels ett av legitimerade läkaren J. Fryding utfärdat intyg, att Jönsson
i följd av kroppslig svaghet vore föga skickad att fullgöra sin tjänst, i
synnerhet som han vore så gott som blind å det vänstra ögat och hade betydligt
nedsatt synförmåga å det högra;

Pension åt
eldaren Måns
Jönsson.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

dels ock av rektorn utfärdade intyg av innehåll, att Jönsson allt sedan
början av höstterminen 1897 varit anställd vid högre allmänna läroverket
i Lund såsom eldare, varvid hans tjänstgöring omfattat värmeapparatens
skötsel, renhållning å gata och gård, vedhuggning samt städning inom
vissa läroverkets lokaler m. m., att han med nit och redbarhet fullgjort
sina åligganden och fört en i allo hedrande vandel samt att hans avlöningsförmåner
för närvarande utgå med 780 kronor årligen jämte fri bostad,
lyse och värme.

Läroverksöverstyrelsen, som med underdånigt yttrande den 21 februari
1916 till Kungl. Maj:t överlämnat handlingarna i ärendet, har därvid anfört
följande:

Med hänsyn därtill, att riksdagen i åtskilliga fall beviljat pension åt vaktmästare
vid allmänt läroverk, samt till föreliggande sakförhållanden syntes pension även uti
ifrågavarande fall böra beviljas. Beträffande det eventuella beloppet av pensionen tillläte
sig överstyrelsen erinra, att överstyrelsen i sin skrivelse den 12 september 1911,
angående styrelsens för Sveriges allmänna läroverks vaktmästarförening ansökning i
fråga om vissa ändringar i de för vaktmästarna vid de allmänna läroverken gällande
bestämmelser om anställning i tjänst m. m., för vaktmästare av den pensionsklass, sökanden
skulle hava tillhört, föreslagit ett årligt pensionsbelopp av 700 kronor, detta
under förutsättning bland annat, att kostnaden för sådan vaktmästares pensionering
bestritts, förutom genom bidrag av statsmedel, även genom pensionsavgifter av pensionstagaren
själv och av vederbörande läroverk. För nu i tjänst varande vaktmästare
av nämnda klass beräknades, att den av statsmedel utgående delen av den pension,
som skulle tillfalla dem efter uppnådda 65 levnadsår och 30 tjänstår, skulle beträffande
samtliga tjänstinnehavare utom de yngsta årsklasserna utgöra 350 kronor. Vid de tillfällen,
då riksdagen förut tillerkänt pension åt vaktmästare vid allmänt läroverk, hade i
fråga om vaktmästare vid högre läroverk av detta slag pensionsbeloppet i regel bestämts
till 500 kronor, under det att vid de få tillfällen, då sådan pension tillerkänts vaktmästare
vid realskola, vilka, såsom av överstyrelsens ovan nämnda skrivelse den 12 september
1911 framginge, i regel tillhörde samma föreslagna pensionsklass som sökanden, pensionsbeloppet
bestämts till 400 kronor årligen. Då nu sökanden endast ägde att tillgodoräkna
sig en tjänstetid av 19 år, skulle, med tillämpning av de i överstyrelsens
raeranämnda skrivelse föreslagna bestämmelserna och i analogi med föreskrifterna i
lagen angående civila tjänstinuehavares rätt till pension den 11 oktober 1907, sökanden
vara berättigad till avkortad pension i förhållande till det mindre antalet tjänstår.
Under förutsättning att 400 kronor lades till grund för pensionens beräknande, skulle
sökanden alltså erhålla pension till ett belopp av 19/80 av 400 kronor, d. v. s. 253 kronor
33 öre och med avrundning uppåt 260 kronor.

Redan en pension på 400 kronor syntes överstyrelsen synnerligen blygsam och
torde icke tåla vid någon avknappning, om den skulle kunna bereda sökanden någorlunda
drägliga levnadsvillkor. En konsekvent tillämpning av ovannämnda beräkningsgrund
skulle leda till en pension så ringa, att den, särskilt med hänsyn till den stegring
i levnadskostnaderna, som ägt rum efter år 1911, icke torde kunna betraktas såsom
skälig för en person, som hade bakom sig ett så långvarigt och väl vitsordat arbete
i ett läroverks tjänst som sökanden. Då härtill komme, att sökanden saknade

Kungl. Maj:ts K åd. Proposition Nr 122. 9

gu-UJnd avi.1?ög.ålder och sjuklighet vore fullständigt oförmögen att
genom _ eget arbete bidraga till sitt och sin hustrus uppehälle, måste sökandens ställning
sagas vara i särskild grad ömmande. Överstyrelsen tilläte sig för den skull fö vfftrTVn*

??¥°den Vld av2anS från„ ®in befattning måtte komma i åtnjutande av pension
till ett belopp av 400 kronor årligen.

»ii ^rl??d av vafl sålunda blivit anfört hemställde överstyrelsen, att Kungl. Makt
matte föreslå riksdagen medgiva, att Jönsson finge från början av år 1917 under
sin återstående livstid uppbara pension av statsmedel till ett belopp av 400 kronor
äTH26n»

. grund av nådig remiss har statskontoret den 6 mars 1916 yttrat

sig i ämnet. Statskontoret har därvid hemställt om beredande av pension
åt Jönsson med det av läroverksöverstyrelsen föreslagna beloppet.

Frågan om läroverksvaktmästarnas och därmed jämställda betjäntes allmänna
pensionering har, såsom jag tidigare vid anmälan av liknande frågor
erinrat, vant föremål för behandling av vederbörande myndigheter
av vilka läroverksöverstyrelsen avgivit förslag om inrättande av en särskild*
tor dessa befattningshavare avsedd pensionsanstalt. Då emellertid denna
angelägenhet nära sammanhänger med spörsmålet om en centralisering av
statsunderstödda pensionsanstalter, varom utredning för närvarande påo-år,

fn Förn n i01? 6tt- aI1™änt ordnande av läroverksvaktmästares och med dem
likställda befattningshavares pensionering icke mogen att nu komma under
omprövning.

Det synes emellertid billigt, att åt Jönsson, i likhet med vad som vid
derå föregående tillfällen ägt rum i fråga om till vidare arbete oförmögna
betjante _ vid allmänna läroverk, beredes något ålderdomsunderstöd i form
av pension, och har jag intet att erinra mot vad läroverksöverstvrelsen i
detta avseende föreslagit.

Därest Jönsson kommer i åtnjutande av understöd enligt lao-en om
allmän pensionsförsäkring den 30 juni 1913, torde detta understöd likväl
liva så obetydligt, att hänsyn därtill näppeligen behöver tao-as vid bestämmandet
av nu ifrågavarande pension.

med™ tlllStyrker alltså’ att Eders KungF Maj:t måtte föreslå riksdagen

att eldaren vid högre allmänna läroverket i Lund
Måns Jönsson må, efter erhållet entledigande från sin
befattning, från och med år 1917 under sin återstående
livstid uppbära å allmänna indragningsstaten en
årlig pension till belopp av 400 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 102 käft. (Nr 121—123.)

Departe mentschefen.

Kung!,. Haj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

Vad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt
behagade Hans Maj:t Konungen, på hemställan
av statsrådets övriga ledamöter, bifalla; och skulle proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet;
Nils Löwbeer.