Första Tcammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.
1
Nr 8,
Ankom till riksdagens kansli den 16 mars 1916 kl. 3 e. in.
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 8,
i anledning av andra kammarens beslut rörande väckt
motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående reglering
av provinsialläkares och distriktsveterinärers arvoden.
I en inom andra kammaren väckt ock till dess andra tillfälliga ut- Motionen.
skott hänvisad motion, nr 58, har herr Osberg hemställt, att riksdagen
ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en allsidig och skyndsam
utredning av frågan om reglering av provinsialläkares och distriktsveterinärers
arvoden därhän, att utjämning i största möjliga mån måtte kunna
ske, samt att Kungl. Maj:t därefter ville för riksdagen framlägga det
förslag, vartill utredningen kan föranleda.
Beträffande motiveringen för denna hemställan hänvisas till motionen.
Andra kammarens ovannämnda utskott har vid behandlingen av ifrågavarande
motion ansett lämpligt begära kungl. medicinalstyrelsens yttrande
i ämnet och har, efter därom hos vederbörande statsråd gjord framställning,
av nämnda myndighet mottagit de utlåtanden, som återgivas i
bilagorna 1 och 2.
Andra kammarens andra tillfälliga utskott har i anledning av n\ot\o-Andra hamnen
anfört följande: marens ut
»Yid
granskning av förevarande motion har utskottet ej kunnat undgå s
finna, att de av motionären påpekade olägenheterna, särskilt vad angår
nu gällande bestämmelser i fråga om för provinsialläkare utgående arvoden
för sjukbesök, äro värda statsmakternas allvarliga uppmärksamhet. Av
den av Kungl. Maj:t den 15 september 1911 utfärdade taxan för vissa i
civil tjänst anställda läkare framgår, att dylikt arvode utgör, då avståndet är
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 12 samt 2 avd. 7 käft. (Nr 8.) 1
2 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.
2 kilometer eller därunder ................................................ 3 kr.
över 2 km., men ej över 5 km........................................ 5 »
» 5 » » » » 10 » ...................................... 6,5 »
» 10 » » » » 15 » ....................................... 8 »
o. s. v. med 1,50 kr. förhöjning för varje överskjutande börjad halvmil
intill 4 mil och därefter med 1,50 kr. för varje överskjutande börjad mil
av väglängden. Uppenbart är, att i fall, då avståndet till läkare är stort,
vilket mångenstädes, och särskilt i de nordligare länen i vårt land, är
händelsen, medför tillkallandet av läkare högst avsevärda kostnader för
den sjuke. Medräknas skjutsersättning skulle, enligt vad motionären påvisat,
ett sjukbesök 4 mil från läkarbostaden innebära en utgift av inemot
40 kr. Att dylika kostnader bliva synnerligen betungande för den mindre
bemedlade befolkningen ligger i öppen dag. En beklaglig följd därav är,
att läkarvården i provinsialläkardistriktens utkanter blir illa tillgodosedd
eller alldeles försummad.
Utskottet anser, i likhet med motionären, en utjämning av gällande
taxebestämmelser påkallad till åstadkommande av förbättring i ovan berörda
missförhållanden, utan att därigenom läkarens intresse far bliva
lidande. Av de av motionären anvisade utvägarna tror utskottet, som därvid
kan åberopa kungl. medicinalstyrelsens yttrande, den vara fördelaktigare
och närmast ledande till målet, som går ut på att ett visst lägre arvode
fastställes lika för alla distrikt och att särskilt arvode därutöver för långväga
besök samt skjutsersättningar ersättes av statsmedel. Utskottet förbiser
ej, att en dylik utväg kan komma att medföra nog så avsevärda
utgifter för statsverket. Det förtjänar dock påpekas, att den ifrågasatta
utredningen är inskränkt till förhållandena å landsbygden, där en utjämning
i läkartaxan enligt utskottets mening närmast bör avse att komma
de mindre bemedlade, såsom småbrukare, torpare och hantverkare med
flera, till godo, då givetvis den åsyftade lindringen endast bör åtnjutas av
personer under en viss bestämd inkomstgräns.
Vidare kan erinras om, att läkarvården för de under fattigvården
hörande, ävensom den stora massan av alla i enskild tjänst varande personer
ombesörjes dels av de kommunala myndigheterna, dels av vederbörande
husbonde, varför dessa personer icke falla inom motionens råmärken.
Det är under sådana förhållanden att förmoda, att den noggranna utredning
över förevarande spörsmål, som utskottet anser vara av behovet påkallad,
skall visa, att de ifrågasatta statsutgifterna skola kunna hållas inom
rimliga gränser.
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.
3
De ifrågasatta statsbidragen torde lämpligen kunna efter företeende
av kvitterade räkningar och behörigt intyg utbetalas till vederbörande av
Konungens befallnihgshavande från till befallningshavandens förfogande
ställt förslagsanslag. Var inkomstgränsen lämpligen skall sättas, ävensom
det avstånd från läkarbostaden beräknas, utöver vilket ersättning för sjukbesök
bör utgå, får den blivande utredningen utvisa.
Vad beträffar den av motionären likaledes gjorda hemställan, att den
påyrkade utredningen skulle omfatta jämväl frågan om reglering av
distriktsveterinärernas arvoden, synes utskottet skäl föreligga, som tala
för, att denna fråga för närvarande skjutes åsido. Utom vad kungl.
medicinalstyrelsen i detta hänseende anfört, gående ut på bland annat, att
den för distriktsveterinärerna fastställda taxan stadfästs så sent som den
31 juli 1914, varför en omreglering av densamma nu näppeligen kan
anses av behovet påkallad, får utskottet fästa uppmärksamheten på att eu
utväg redan förefinnes, varigenom det åsyftade målet torde kunna ernås.
Såsom jordbruksutskottet i sitt utlåtande nr 24 vid 1915 års riksdag
över en inom andra kammaren väckt motion av liknande innehåll med
den här förevarande antytt och reservanterna med anledning av samma
utlåtande ytterligare betonat, lärer intet hinder möta för landstingen,
vilka det ju närmast åligger att svara för distriktsveterinärernas avlöning,
att taga initiativ till önskvärda taxenedsättningar och med vederbörande
träffa överenskommelse därom. Det synes utskottet, som om den sålunda
anvisade utvägen borde kunna vara tillfyllest.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa, att andra
kammaren, med avslag å motionen i vad den avser distriktsveterinärers
arvoden, för sin del måtte besluta,
att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en allsidig
och skyndsam utredning av frågan om reglering av provinsialläkares
arvoden därhän, att utjämning i största möjliga mån måtte kunna ske,
samt att Kungl. Maj:t därefter ville för riksdagen framlägga det förslag,
vartill utredningen kan föranleda.»
Andra kammaren beslöt för sin del i enlighet med sitt tillfälliga Andra kamutskotts
hemställan. marens be
Detta
andra kammarens beslut har delgivits första kammaren, som sluthänvisat
ärendet till förberedande behandling av sitt andra tillfälliga utskott.
Utskottet finner behovet av en hemställan i ovan angiven riktning Första kam
ådagalagt
genom den motivering, som andra kammarens utskott anfört. Att, marens utskott.
4
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.
såsom inom utskottet meddelats, landsting sett sig nödsakade att genom
beviljande av särskilda anslag för mindre bemedlade bidraga till bestridande
av kostnader för sjukresor, synes utgöra ytterligare ett talande skäl för
önskvärdheten av den nu föreslagna utredningen, och får utskottet alltså
hemställa,
att första kammaren måtte biträda andra kammarens
i ärendet fattade beslut.
Stockholm den 16 mars 1916.
På utskottets vägnar:
OSKAK NYLÄNDER.
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet hava närvarit: herrar Nyländer, Danström,
Kjellgren, Alkman, Permansson, Larson och Norman.
Bilaga 1.
Till Konungen.
Genom ämbetsskrivelse den 8 februari 1916 från civildepartementet har
medicinalstyrelsen anbefallts att skyndsamt avgiva och till Eders Kungl. Maj:t
inkomma med av riksdagens andra kammares andra tillfälliga utskott i skrivelse
den 4 februari 1916 begärt yttrande bland annat över inom nämnda kammare
väckt motion nr 58 om skrivelse till Eders Kungl. Maj:t angående reglering av
provinsialläkares och distriktsveterinärers arvoden.
Med anledning härav får medicinalstyrelsen i vad motionen avser reglering
av provinsialläkares arvoden i underdånighet anföra följande.
Den av motionären ifrågasatta utredningen vill medicinalstyrelsen för''sin
del tillstyrka, och håller styrelsen före, att sagda utredning särskilt bör avse det
av motionären föreslagna alternativ 2). Medicinalstyrelsen anser det nämligen
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.
5
vara icke blott olämpligt, att olika taxor gälla inom olika läkardistrikt, utan
tvärtom en stor fördel, att samma taxa är gent emot allmänheten gällande för
hela landet.
Stockholm den 18 februari 1916.
Underdånigst
B. BUHRE.
F. Block.
A. E. Bastman.
Bilaga 2.
Till Konungen.
Med anledning därav att riksdagens andra kammares andra tillfälliga utskott
anhållit om medicinalstyrelsens yttrande över, bland annat, en inom riksdagens
andra kammare väckt motion, nr 58, om skrivelse till Eders Kungl.
Maj:t angående, bland annat, reglering av distriktsveterinärers arvoden, har Eders
Kungl. Maj:t den 8 dennes anbefallt medicinalstyrelsen att skyndsamt avgiva och
till Eders Kungl. Maj:t inkomma med ifrågavarande yttrande.
På grund härav får styrelsen i underdånighet anföra följande.
Vad angår den för distriktsveterinärerna fastställda taxan må erinras om,
att densamma är av Eders Kungl. Maj:t i nåder gillad och stadfäst så sent som
den 31 juli 1914. Medicinalstyrelsen anser därför, att frågan om utarbetandet
av en ny allmän taxa och en på grundvalen härav genomförd omreglering av
distriktsveterinärernas löner näppeligen redan nu kan vara av behovet påkallad,
och detta så mycket mindre, som vid 1912 års riksdag, då distriktsveterinärväsendet
omorganiserades, den meningen gjorde sig gällande, att de för distriktsveterinärernas
enskilda praktik gällande taxorna, som inom de olika länen företedde
stora skiljaktigheter sinsemellan, skulle, »för att få så vitt möjligt likartad
uppställning», därför på förslag av vederbörande landsting fastställas av
Kungl. Maj:t.
Fråga om ny taxa för distriktsveterinärerna har dessutom varit föremål
för riksdagens prövning under förra årets riksdag, vid vilken frågan kom upp
genom en av herr Åkerlund i andra kammaren väckt motion, nr 86, avseende,
bland annat, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att
Kungl. Maj:t ville förelägga riksdagen förslag såväl till ny taxa för distriktsveterinärerna
som även till den förhöjning av deras avlöning, Kungl. Maj:t
kunde finna erforderlig. Jordbruksutskottet tillstyrkte i utlåtande av den 19
mars 1915, nr 24, i huvudsak motionen. Reservation avgavs emellertid av 7
Bihang till riksdagens protokoll IDIG. 12 samt. 2 avd. 7 käft. (Nr 8.) 2
6
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.
ledamöter av utskottet, som hemställde, att motionen icke måtte av riksdagen
bifallas. Enär emellertid första kammaren antog det förslag, som innebars i
förenämnda reservation, men däremot andra kammaren biföll utskottets hemställan,
samt kamrarna sålunda fattat stridiga beslut, anmälde jordbruksutskottet
till riksdagen, att frågan för dåvarande riksdag förfallit.
Under sådana förhållanden synes medicinalstyrelsen för närvarande ingen
anledning föreligga att ånyo upptaga frågan till prövning.
Stockholm den 18 februari 1916.
Underdånigst
B. BUHRE.
Gust. Kjerrulf.
Ernst Klinekowström.
Stockholm O. L. Svanb&cks Boktr. 1910.