Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2. 1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 28 februari 1916 kl. 2 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 2, i
anledning av en av herr Magnusson, Gerhard, väckt
motion, nr 92, angående skrivelse till Konungen med
begäran om utredning beträffande möjligheterna till införande
av statsmonopol ä mineraloljor.

I en inom första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott
hänvisad motion, nr 92, har herr Magnusson, Gerhard, hemställt,
att riksdagen ville besluta, att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det
Kungl. Maj:t måtte företaga utredning angående möjligheterna av införandet
av statsmonopol å mineraloljor.

Beträffande motiveringen för denna hemställan får utskottet hänvisa
till motionen.

Vad som ligger till grund för motionärens yrkande, eller den svenska
mineraloljemarknadens faktiska monopolisering i händerna på en utländsk
trustsammanslutning, Standard Oil Company, är obestridligt. Ej
heller kan det förnekas, att denna trustsammanslutning vetat att till
det yttersta utnyttja detta sitt monopol, vilket, i den mån konkurrenterna
oskadliggöras eller bringas under trustens inflytande,
synes bliva allt fullständigare. Det torde nämligen vara bekant,
att ett flertal formellt utom trusten stående oljeproducenter i själva
verket redan befinna sig under densammas inflytande. Mer och mer
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 12 samt. 2 avd. 2 höft. (Nr 2.)

Motionen.

Utskottet.

2 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.

blir således trusten i stånd att ensam diktera världsmarknadsprisen å
petroleum. Dessutom bar trusten ej nöjt sig med sin ställning som
monopoliserad producent, utan även med framgång strävat att behärska
jämväl oljedistributionen förmedelst ett mer eller mindre fullständigt
utträngande av alla självständiga mellanhänder. Utslag av Standard
Oils strävanden i denna riktning hava i vårt land nått en viss ryktbarhet
genom de på sin tid mycket omtalade kontrakt, varigenom
trustens enskilda avnämare, minuthandlarna, tvungos till fullständigt beroende
av trusten och underkastelse under dess ytterligt långt gående
krav. De måste sålunda vid stränga vitesutfästelser förbinda sig att
under en tid av tre år i följd hämta hela sitt behövliga lysoljeförråd
från trasten till av denna fastställda inköps- och försäljningspriser.
Liknande kontrakt hava helt nyligen åter förelagts minuthandlarna
till undertecknande. De för närvarande å den svenska oljemarknaden
rådande förhållandena äro alltså ur det nationella näringslivets synpunkt
synnerligen beklagliga, och allt, som från statsmakternas sida kan göras
för att minska det beroende av utländsk kapitalmakt, som här är rådande,
bör även göras.

Då förhållandena i de flesta europeiska länder på ifrågavarande
område i större eller mindre utsträckning äro likartade med i Sverige
rådande, är det ej endast i vårt land, som planer framkommit i syfte
att minska Standard Oils förhärskande inflytande på oljemarknaden.
Även i utlandet hava försök gjorts i dylikt syfte. Den till omfattningen
mest betydelsefulla av dessa planer var det förslag till införande
av statsmonopol å petroleum, som i november 1912 framlades
för tyska riksdagen av tyska rikets regering. Den tyska petroleummarknaden,
vars förbindelse med Standard Oil Company förmedlades
av det stora »Deutsch Amerikanische Petroleum Gesellschaft», behärskades
i ungefär samma utsträckning som den svenska av den
amerikanska oljetrusten. Ifrågavarande förslag innebar i huvudsak införandet
av ett riksmonopol, men med rätt för förbundsrådet att överlämna
utövandet av detsamma åt ett under rikskanslerns uppsikt stående
bolag, organiserat enligt vissa grunder: bland annat skulle riket äga 1/s
av aktierna och rösträtten på bolagsstämman skulle utövas på så sätt,
att riket för dessa 20 % av aktierna skulle äga 52 % av samtliga
röster, d. v. s. absolut majoritet. Regeringsförslaget undergick en långvarig
och grundlig utskottsbehandling inom riksdagen, men genom krigsutbrottet
blev hela frågan tills vidare ställd på framtiden.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2. 3

Om statsmonopolet blivit en verklighet i Tyskland, hade helt naturligt
följden blivit ett avsevärt försvagande av Standard Oils faktiska
monopolställning på den europeiska marknaden. I så fall skulle även,
enligt utskottets uppfattning, tiden kunnat vara inne för vårt land att
på ett eller annat sätt söka göra sig mera oberoende av den amerikanska
trustens inflytande. Men för närvarande, då statsmonopoltanken åtminstone
tills vidare övergivits i Tyskland, synes det för vårt land — vars
resurser ju äro betydligt mera begränsade, och där i synnerhet möjligheten
att erhålla olja från konkurrerande producenter är långt mindre
än i Tyskland — otänkbart att med någon utsikt till framgång försöka
sig på ett förverkligande av motionärens förslag. Det synes utskottet
ej kunna bestridas, att motionären högst avsevärt underskattar de svårigheter,
som skulle göra sig gällande vid realiserandet av ett svenskt statsmonopol
å mineraloljor. Beträffande den viktigaste av dessa, eller faran
för att trusten skulle helt kunna stoppa Sveriges oljeimport, har motionären
endast att anföra, att häremot »måste naturligen sökas och kunna
utfinnas nödiga garantier», utan att närmare angiva, vari dessa skulle
bestå.

I vad mån den av motionären upptagna frågan framdeles kan komma
i ett annat läge, exempelvis i samband med ett eventuellt återupptagande
av statsmonopoltanken i Tyskland eller framträdandet efter det
pågående krigets avslutande av en kraftigare konkurrens mot Standard
Oil, synes utskottet för närvarande omöjligt att på något så när fasta
grunder bedöma. Det torde kunna förväntas, att så småningom ett utvidgat
användande av elektriciteten, sulfitspriten, de inhemska skifferoljorna
samt eventuellt ett utnyttjande av torvgasen i sin mån skola
kunna bidraga till att allt mer och mer minska vårt beroende av den
amerikanska oljetrusten.

Slutligen anser sig utskottet böra påpeka, att Kungl. Maj:t redan
vidtagit en utredningsåtgärd, vars omfattning synes täcka även den av
motionären begärda utredningen. I uppdraget för de s. k. trustsakkunniga,
vilka den 22 december 1911 tillkallades av dåvarande chefen för finansdepartementet,
ingår nämligen bland annat att verkställa utredning angående
förekomsten inom landet av truster och karteller, deras inverkan på
landets ekonomiska liv ocli framför allt på prisbildningen samt att föreslå
de åtgärder, som på grund av den verkställda utredningen kunna anses
lämpliga. Visserligen hava de sakkunniga under nu rådande krisförhållanden
av näraliggande skäl funnit det lämpligt att tillsvidare upp -

4

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.

skjuta slutförandet av den dem anförtrodda utredningen och ajournera
sina sammanträden, men utskottet har sig bekant, att hithörande
företeelser å oljemarknadens område särskilt varit föremål för de sakkunnigas
uppmärksamhet, och att förslag till åtgärder i här berörda
avseenden framdeles torde vara att från deras sida förvänta. Vid sådant
förhållande synes det utskottet olämpligt att, i enlighet med motionärens
hemställan, ytterligare begära en utredning av här berörda fråga.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa, att första
kammaren måtte besluta,

att ifrågavarande motion ej må till någon kammarens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 februari 1916.

På utskottets vägnar:

OSKÄR NYLÄNDER.

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet hava närvarit: herrar Nyländer, Danström,
von Koch, Kjellgren, Alkman, Larson och Permansson.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1916.