Statsutskottets utlåtande Nr 90.

1

Nr 90.

Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1916 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion om anslag åt f. d.
folkskolläraren K. J. Nilsson i Lyckebg.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt motion (nr 4) har herr J. A. Ingvar
son föreslagit, att riksdagen ville besluta att som erkänsla för förtjänstfulla
folklivsforskningar tilldela f. folkskolläraren K. Nilsson i Lyckeby,
Blekinge, så länge han lever, ett årligt anslag på tvåhundrafemtio kronor.

Till stöd för nämnda framställning har av motionären anförts följande:

»Insikten om den vetenskapliga forskningens betydelse för vårt land
och folk har i våra dagar mer och mer vunnit insteg på alla håll, och
riksdagen har för sin del genom olika åtgärder visat sig tillfullo uppskatta
värdet härav. Det kan därför icke synas obilligt att föreslå riksdagen beviljandet
av ett anslag för dylikt ändamål åt en förtjänt enskild person.

I Lyckeby i Blekinge lever i små omständigheter en numera 71 -årig
f. d. folkskollärare, K. Nilsson, som vid sidan av sin väl skötta egentliga
verksamhet utfört ett beaktansvärt arbete som folklorist och folkspråksforskare.
Bland arbeten av hans hand, som vunnit vetenskapsmännens odelade
erkännande, märkas »Muntra folklifsbilder» 1879 (ny upplaga 1904),
»Gamla abeteket» 1886, »Ny samling muntra folklifsbilder» 1888, »Blekingskt
folklif och övertro» 1910 samt dessutom år 1900 ett för landsmålsforskningen
värdefullt arbete »Ord och talesätt från sydöstra Blekinge
strandbygd och skärgård». Det är en kvalitativt värdefull och kvantitativt
omfattande samlargärning denne man utfört till tjänst för den vetenskapBihang
till riksdagens protokoll 1916. 6 samt. 54 käft. (Nr 90,) 1

9

Statsutskottets utlåtande Nr 90.

Utskottets

yttrande.

liga forskningen om land och folk, och mycket, som kanhända eljest skulle
försvunnit i glömska, har genom hans intresserade arbete bevarats åt eftervården
som ett värdefullt bidrag till våra fäders historia.

I ett brev till Nilsson har professor A. Erdmann givit uttryck åt sin
erkänsla för det utförda arbetet, och för att ytterligare belysa vetenskapsmännens
uppfattning därav närslutes bär som bil. A ett intyg från professorerna
J. A. Lundell och Adolf Noreen, varjämte bör erinras om att
Nilssons arbete ansetts vara av den betydelse, att det fått ett vackert erkännande
i Nordisk Familjeboks senaste upplaga.

Men dylikt arbete lämnar sällan sina frivilliga utövare någon ekonomisk
behållning, och Nilsson är i detta avseende intet undantag från regeln.
Tvärtom har han gjort rätt avsevärda förluster därpå, vilket varit så mycket
kännbarare som han varit hänvisad att leva på en ganska anspråkslös
folkskollärarlön. Detta jämte ringheten av den pension han sedan avskedstagandet
1904 åtnjuter — 750 kronor — har säkerligen gjort, att han
icke vågat sig på att utgiva en ny samling bidrag till Blekingebygdens
folkliv, vilken han har liggande otryckt.

Körande Nilssons liv och verksamhet i övrigt bifogas under bil. B.
och C. ett par intyg, som tala för sig själva. Med hänsyn till såväl Nilssons
gagnande forskningsarbete som till önskvärdheten av, att han i mån
av tid och krafter beredes tillfälle att fortsätta därmed samt jämväl på
grund av de små ekonomiska villkor, vari han befinner sig, vågar jag därför
föreslå, — — — — — — —».

Det av motionären som Bil. A. åberopade intyget är av följande
lydelse:

»Skolläraren K. Nilsson i Lösen har publicerat dels två samlingar »Folklifsbilder»
(1879 och 1888) och en samling folktro (»Gamla Abeteket» 1886 på folkmål), dels »Ord
och talesätt från s. ö. Blekings strandbygd och skärgård» (ordbok, 1900). Dessa skrifter
vittna alla om god iakttagelseförmåga och nära förtrogenhet med folklivet och äro
för kännedom om Blekings folkmål och folkliv av betydande värde. De representera
på samma gång ett stort arbetskvantum. Vi anse, att Nilsson genom dessa arbeten
gjort sig väl förtjänt av offentligt understöd.

Uppsala den 27 december 1915.

J. A. Lundell. Adolf Noreen.-»

För att erhålla kännedom huruvida de i motionen omnämnda, av
Nilsson utgivna arbetena äro av beskaffenhet att förtjäna understöd från
det allmännas sida, har utskottet ansett sig böra i detta avseende inhämta
yttrande från vitterhets-, historie-och antikvitetsakademien; och har akademien

Statsutskottets utlåtande Nr 90.

3

anmält, att densamma med avseende på i ärendet inhämtade upplysningar
funnit de i motionen omnämnda arbetena förtjänta av dylikt understöd.

Såväl med hänsyn härtill som ock i betraktande av det oegennyttiga
och intresserade arbete, som av Nilsson under långvarig tid nedlagts på
undersökningar av förevarande slag, har utskottet funnit, att ett bidrag
från statens sida såsom ersättning för de personliga uppoffringar, Nilsson
för sina arbeten måst gorå, ej torde få anses opåkallat.

Emellertid har den form, varuti enligt motionen bidraget till Nilsson
skulle utgå, ingivit utskottet vissa betänkligheter, och finner sig
utskottet icke kunna förorda, att, såsom nu föreslagits, ett årligt anslag
skulle tillerkännas Nilsson under hans återstående livstid. Utskottet anser
för sin del lämpligare att på ett annat sätt biträda motionärens hemställan,
nämligen genom att tillstyrka, att ett visst belopp en gång för alla tillerkännes
Nilsson dels som erkänsla för av honom redan utförda arbeten
dels som understöd för fortsättande av hans forskningar. Detta belopp
synes utskottet skäligen böra sättas till 1,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av herr Ingvarsons förevarande
motion, må till ersättning och understöd åt
före detta folkskolläraren Karl Jakob Nilsson i Lyckeby
för hans forskningar på folklivets område på extra stat
för år 1917 under åttonde huvudtiteln bevilja ett anslag
av 1,000 kronor.

Stockholm den 9 maj 1916.

På statsutskottets vägnar:

CARL SWARTZ.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar C. J. G. Swartz, S. H. Kvarnzelius, O. Jonsson,
H. H. K. Ericson, C. G. Ekman, J. Nilsson, A. C. Lindblad, O. Berggult, A. Pers,
F. Berglund, greve N. F. Posse och A. B. Booth samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, K. V. Bydén i Malmö, C. Persson
i Ställhult, G. Odqvist, N. A. Nilsson i Kabbarp, A. Wiklund, J. Ström, A. Anderson
i Råstock, G. B. J. Åkerman, K. O. Strid, J. A. Ingvarson och S. Bengtsson
i Norup.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 90.

Reservation:

av herrar C. J. G. Swartz, 0. Jonsson, J. Nilsson, C. Persson, G.
Odqvist och A. Wiklund, vilka ansett att utskottets yttrande och förslag
bort hava följande lydelse:

»För att erhålla — — — — — — — — — —dylikt understöd.

Med hänsyn härtill skulle visserligen kunna ifrågasättas vidtagande
av åtgärd i den av motionären föreslagna riktning och utskottet vill ej
heller bestrida att det arbete och intresse Nilsson nedlagt på ifrågavarande
område, kan göra honom förtjänt av något statsunderstöd. Utskottet anser
sig emellertid, särskilt med hänsyn till de konsekvenser ett bifall till förslaget
kan väntas medföra icke böra tillstyrka riksdagen att på enskild
motionärs framställning bevilja sådant understöd, och detta så mycket
mindre som Kungl. Maj:t icke lärer sakna utväg att, efter vederbörligen
gjord framställning i ämnet, av medel, som stå till Kungl. Maj:ts förfogande,
bereda Nilsson det understöd varav han må befinnas förtjänt.

Utskottet får sålunda hemställa,

att herr Ingvarsons förevarande motion icke må
av riksdagen bifallas.»

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1816.