Statsutskottets utlåtande Nr 7.
1
Nr 7.
Ankom till riksdagens kansli den 10 mars 1910 kl. 5 e. m.
Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.
(3:e avd.)
Departementet.
l:o) I den till riksdagen den 14 januari 1916 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t i punkt 1
under sjunde huvudtiteln föreslagit riksdagen att till provisorisk lönereglering
för befattningshavare i finansdepartementet, i enlighet med de
i statsrådsprotokollet. över justitiedepartementsärenden ovannämnda daoi
fråga om provisorisk lönereglering för justitiedepartementet angivna
grunder och på de i samma protokoll förordade villkor, på, extra stat
jor år 1917 bevilja ett förslagsanslag av 7,965 kronor, därav högst 175
kronor må användas till höjning av vikariatsersättning under semester.
Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 2 i statsrådsprotokollet,
och tillåter sig utskottet tillika hänvisa till det av departementschefen
i nämnda yttrande åberopade anförande av chefen för justitiedepartementet
till ovanberörda statsrådsprotokoll över justitiedepartementsärenden.
'' r
Provisorisk
lönereglering
för departementet.
[i-3#)
*) Hänvisar till punkt i statsverkspropositionen.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 samt. 7 höft. (Nr 7.)
\
Extra föredragande
i
finansdepartementet.
[2-3
Särskild föredragande
i
finansdepartementet.
[3.]
2 Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, hemställer alltså,
att riksdagen må till provisorisk lönereglering för
befattningshavare i finansdepartementet, i enlighet med de
i statsrådsprotokollet'' över justitiedepartementsärenden
den 14 januari 1916 i fråga om provisorisk lönereglering
för justitiedepartementet angivna grunder och på de, i
samma protokoll förordade villkor, på extra stat för ar
1917 bevilja ett förslagsanslag av 7,965 kronor, därav
högst 175 kronor må användas till höjning av vikariatsersättning
under semester.
2:6} I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 2 gjorda framställning
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet i ämnet innehåller
hemställer utskottet,
att riksdagen må för beredande av ersättning åt
eu extra föredragande i finansdepartementet å extra stat
för år 1917 anvisa ett anslag av 7,000 kronor.
3:o) I punkt 3 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till arvode
åt en särskild föredragande i finansdepartementet samt till ersättning åt
vikarie för honom under semester på extra stat för år 1917 bevilja ett
anslag av 7,315 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 3—12.
På sätt av departementschefen framhållits, beviljade 1913 års riksdag
på framställning av Kungl. Maj:t till arvode åt en extra kanslisekreterare
i finansdepartementet med''tjänstgöringsskyldighet enligt av
departementschefen angivna grunder å extra stat för år 1914 ett belopp
av 7,975 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att därav redan under år
1913 disponera 2,725 kronor.
Med detta anslag avsågs att bereda medel för anställande från
och med den 1 juli 1913 av bemälde extra tjänsteman med avlöningav
5,050 kronor om året, varjämte till ersättning åt vikarie för honom
under semester beräknades 200 kronor för vartdera av åren 1913
och 1914.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
3
Ifrågavarande tjänsteman skulle kava till åliggande att dels bereda
ock föredraga ärenden angående kommunernas finanskuskållning samt
angående statens byggnader ock förhyrande av lokaler åt ämbetsverk
och kommittéer, dels ock biträda expeditionschefen med beredningen
särskilt av ärenden, som vore avsedda att föreläggas riksdagen.
För enahanda ändamål beviljade riksdagen på extra stat för år
1915 ett anslag av 5,250 kronor.
Då i den till 1915 års riksdag avgivna statsverkspropositionen
medel begärdes till arvode åt en extra kanslisekreterare för år 1916,
meddelade chefen för finansdepartementet, att det visat sig under vissa
förhållanden kunna vara önskvärt, att innehavaren av den extra kanslisekre
ter artjänsten icke utförde just de åligganden, för vilkas förrättande
tjänsten tillkommit, utan att dessa åligganden, vilka i regel
vore mer krävande än det arbete, som vanligen fordrades av en kanslisekreterare,
uppdroges åt någon av departementets ordinarie kanslisekreterare.
Det syntes därför departementschefen vara lämpligast, att
den extra kanslisekreterarbefättningen, som fortfarande vore mer än
väl behövlig till följd av departementets stora arbetsbörda, icke förbundes
med någon bestämd tjänstgöringsskyldighet.
Med förklarande att riksdagen icke haft något att erinra mot
Kungl. Maj:ts nu omförmälda framställning, beviljade riksdagen för
ifrågavarande ändamål på extra stat jämväl för år 1916 ett anslag av
5,250 kronor.
Enligt vad departementschefen nu meddelat, har sedermera en av
departementets ordinarie kanslisekreterare förordnats att tillsvidare under
år 1916 utföra ovannämnda åligganden. Den sålunda särskilt förordnade
föredragandens avlöning vore den, som tillkomme honom såsom
kanslisekreterare.
Departementschefen har vidare anfört, att den föredragningsskyldighet
beträffande kommunala finansärenden, som utgjorde den väsentligaste
delen av ifrågavarande uppdrag, under den jämförelsevis korta tid, uppdraget
varit meddelat, utvecklat sig till ett väsentligt mera krävande
arbete än man från början torde haft anledning att räkna med, i det
att beredningen av kommunernas ansökningar om tillstånd att upptaga
lån, vilka ärenden utgjorde den vida övervägande delen av de kommunala
finansärendena, blivit i olika riktningar alltmera ingående, samt att
följaktligen den arbetsbörda, som ålåge föredraganden, icke oväsentligt
vuxit, sedan tjänsten tillkom.
På grund härav har för ifrågavarande föredragande föreslagits en
avlöningsförhöjning, som skulle ordnas så, att den extra kanslisekreterar
-
Utskottets
yttrande.
4 Statsutskottets utlåtande Nr 7.
tjänsten indroges och ersattes med en särskild föredragandetjänst på
extra stat och avlönad med 7,000 kronor för år eller samma belopp,
som utginge till vissa andra särskilda föredragande i olika departement,
varjämte för vikariatsersättning under semester beräknats ett belopp av
i runt tal 315 kronor.
Utskottet vill erinra därom, att, då år 1913 medel begärdes till
arvode åt ifrågavarande extra kanslisekreterare, departementschefen ansett,
att den föreslagna nya funktionären åtminstone tills vidare icke syntes
böra åtnjuta högre avlöning än kanslisekreterare eller 5,050 kronor om
året. Enligt vad utskottet inhämtat, har antalet kommunala låneärenden,
vilka, såsom departementschefen framhållit, torde utgöra största delen
av de ärenden, som beredas och föredragas av nämnde tjänsteman,
under senare tid nedgått, i det att antalet av till departementet inkomna
sådana ärenden, som år 1913 utgjorde 332, år 1914 minskats till 308
och år 1915 till 240. Härav lärer man kunna draga den slutsatsen, att
jämväl den arbetsbörda, som åligger nämnde föredragande, blivit i ej
obetydlig grad lättad.
Vid sådant förhållande finner utskottet de skäl, som anförts för
den ifrågasatta avlöningsförhöjningen, ej tillräckligt övertygande, och
får utskottet som ett ytterligare skäl mot att nu inrätta en ny särskild
föredragandetjänst erinra därom, att, enligt vad chefen för j ustitiedepartementet
i sitt anförande till statsrådsprotokollet den 14 januari 1916 ställt
i utsikt, förslag till en definitiv reglering av löneförhållandena inom
statsdepartementen beräknas kunna framläggas vid nästkommande års
riksdag.
Utskottet kan således för det närvarande icke tillstyrka den föreslagna
avlöningsförhöjningen, utan får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till arvode åt en extra kanslisekreterare
samt till ersättning åt vikarie för honom
under semester å extra stat för år 1917 bevilja ett anslag
av 5,250 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
5
I>e centrala ämbetsverken.
4:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 4 gjorda
framställning och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 13
—17) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för anställande hos kammarkollegium
av en extra advokatfiskal på extra stat för år 1917
bevilja ett anslag av 6,000 kronor.
5:o) På grund av Kungl. Maj:ts i punkt 5 gjorda framställning
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 17—18) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för ordnande av vissa till kammarkollegii
andra arkivkontor hörande handlingar på extra
stat för år 1917 anvisa ett belopp av 1,500 kronor.
0
6:o) Kungl. Maj:t har i punkt 6 föreslagit riksdagen att i avbidan
på den proposition om anvisande av medel för ändamålet, som kan bliva
förelagd riksdagen, för ytterligare förstärkning av kammarkollegii arbetskrafter
bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1917
beräkna ett belopp av 69,500 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
-
Anställande
av en extra
advokatfiskal
hos kammarkollegium.
[4-]
Ordnande av
vissa kammarkollegii
andra
arkivkontor
tillhörande
handlingar.
[5.]
Ytterligare
förstärkning
av arbetskrafterna
hos
kammarkollegium.
[6.]
anmäla.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Förstärkning
av arbetskrafterna
ä
statskontorets
riksbokslutsbyrå.
P-]
Provisorisk
lönereglering
för kommerskollegium.
[8.]
Förstärkning
av arbetskrafterna
å
kommerskollega
industribyrå.
[9-J
7:o) I punkt 7 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan
på den proposition om anvisande av medel för ändamålet, som kan bliva
förelagd riksdagen, till förstärkning av arbetskrafterna å statskontorets
riksbokslutsbyrå bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln för
år 1917 beräkna ett belopp av 9,975 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
-
anmäla.
8:o) Under punkt 8 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
provisorisk lönereglering för befattningshavare i kommerskollegium, i
enlighet med av departementschefen tillstyrkta grunder och på av honom
förordade villkor, på extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag av
12,345 kroDor, därav högst 375 kronor finge användas till höjning av
vikariatsersättning under semester.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 23—25 i statsrådsprotokollet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till provisorisk lönereglering för
befattningshavare i kommerskollegium, i enlighet med
av departementschefen tillstyrkta grunder och på av
honom förordade villkor, på extra stat för år 1917
bevilja ett förslagsanslag av 12,345 kronor, därav högst
375 kronor må användas till höjning av vikariatsersättning
under semester.
9:o) På grund av Kungl. Maj:ts i punkt 9 gjorda framställning
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 25—28) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, å extra stat för år 1917 till
förstärkning av arbetskrafterna å kommerskollegii in
-
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
7
dustribyrå, i huvudsaklig överensstämmelse med av
departementschefen angivna grunder och på de av
honom förordade villkor, anvisa ett belopp av 10,532
kronor.
10:o) Med tillstyrkande av bifall till Kung!. Maj:ts i punkt 10
gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet korn
(sid.
28—29) i ämnet innehåller, hemställer utskottet, mersuiugn
k / industriby ra.
att riksdagen må, i likhet med vad för inne- - ‘-1
varande år ägt rum, å extra stat för år 1917 till
avlönande av en teknisk konsulent å kommerskollegii
industribyrå anvisa ett belopp av 5,825 kronor.
ll:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts i punkt 11 gjorda fram- Handläggning
ställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 29—30) ^oiiegi^Z^av
i ämnet innehåller, får utskottet hemställa, ärenden m
rande
svenska
o . i • i i j j ~ fartygs regist
att
riksdagen ma, i likhet med vad för inne- rering m. m.
varande år ägt rum, till bestridande av kostnader för [11.]
handläggning hos kommerskollegium av ärenden rörande
svenska fartygs registrering m. m. på extra stat för år
1917 anvisa ett belopp av 10,050 kronor.
12:o) Kungl. Maj:t har i punkt 12 föreslagit riksdagen att till Hörhandsanordnande
av förhandskontroll a lartygs sjövärdighet, i huvudsaklig fartygs sjööverensstämmelse
med av departementschefen angivna grunder, å extra värdighet.
stat för år 1917 bevilja ett anslag å 166,400 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.
30—37 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål har sistlidet års riksdag för år 1916
anvisat ett belopp av 163,400 kronor, därav 2,300 kronor avsetts för y ''ran e''
vikariatsersättningar m. m. inom förty gsinspektionen och 12,900 kronor
för ersättning för skrivmaterialier m. m. åt fartygsinspektörerna.
Kungl. Maj:t har nu föreslagit, att nämnda poster skulle höjas,
den förra med 800 kronor för att möjliggöra viss förut icke beräknad
vikariatsersättning ävensom gottgörelse för vaktmästarbiträde, den senare
8
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Sjötekniskt
biträde hos
kommerskolleqium
m. in.
[13.]
Utskottets
yttrande.
med 2,200 kronor för beredande av 100 kronors ökad ersättning för
skrivmaterialier m. m. åt en var fartygsinspektör.
Beträffande höjningen av posten för vikariatsersättning m. m. inom
fartygsinspektionen från 2,300 kronor till 3,100 kronor har utskottet
icke haft något att erinra.
Vad däremot angår den föreslagna höjningen av posten för ersättning
för skrivmaterialier m. m. åt fartygsinspektörerna från 300 kronor
till 400 kronor för en var av dem, har utskottet ansett, att man av
den korta tid av ej mer än ett år, varunder det ifrågavarande kontrollsystemet
tillämpats, ej kunnat vinna tillräcklig erfarenhet för att vara
övertygad om den ifrågasatta höjningens nödvändighet.
Utskottet får därför hemställa,
att riksdagen må till anordnande av förhandskontroll
å fartygs sjövärdighet, i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen angivna grunder,
å extra stat för år 1917 bevilja ett anslag å 164,200
kronor.
13:o) I punkt 13 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels
till avlönande av ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium m. m.
på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 4,025 kronor, dels ock
till ersättning för arbetshjälp åt det sjötekniska biträdet likaledes på
extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 1,500 kronor.
I fråga om utredningen hänvisas till statsrådsprotokollet sid.
37—43.
Till arvode åt ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium har
för innevarande år anvisats ett belopp av 3,000 kronor. Enligt det
föreliggande förslaget skulle detta arvode höjas till 3,900 kronor, varjämte
till vikariatsersättning under semester för biträdet skulle anslås ett
belopp av 125 kronor.
Då utskottet anser tillräckliga skäl för den föreslagna höjningen
föreligga, vill utskottet tillstyrka ifrågavarande framställning, därvid
utskottet dock förutsätter, att de villkor och bestämmelser, som för år
1917 bliva gällande för åtnjutande av å ordinarie stat upptagna löneförmåner
jämte provisoriskt avlöningstillägg, i tillämpliga delar förklaras
skola gälla för uppbärande av ifrågavarande arvode.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
9
Utskottet, som i övrigt icke haft något att erinra mot Kungl.
Maj:ts förslag, hemställer alltså,
att riksdagen må på extra stat för år 1917
anvisa:
a) till beredande av arvode åt ett sjötekniskt
biträde hos kommerskollegium ett anslag av 4,025
kronor;
b) till ersättning för arbetshjälp åt det sjötekniska
biträdet ett anslag av 1,500 kronor.
14:o) I enlighet, med Kungl. Maj:ts i punkt 14 gjorda framställning
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 43—44) i
ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till beredande av arvode åt en särskild sjöåklagare
hos kommerskollegium på extra stat för år 1917
anvisa ett belopp av 3,000 kronor.
Arvode till
särskild sjöåklagare
hos
kommers
-
kollegium.
15:o) I punkt 15 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för utgivande av
utgivande genom kommerskollegii försorg av en periodisk publikation, ^fj^atfon
»kommersiella meddelanden», i huvudsaklig överensstämmelse med fast- “kommersiella
ställd plan, på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 12,000 meddelankronor.
™ ’ *£•-.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 44—47 i statsrådsprotokollet.
^
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för utgivande genom kommerskollegii
försorg av en periodisk publikation, »kommersiella
meddelanden», i huvudsaklig överensstämmelse
med fastställd plan, på extra stat för år 1917 anvisa
ett belopp av 12,000 kronor.
16:o) På grund av Kungl. Maj:ts i punkt 16 därom gjorda fram- Arvode till en
ställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 47) i vaktmäst«r'' »
ämnet innehåller, får utskottet hemställa, °m™iZi°
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 samt. 7 höft. (Nr 7.) 2 [16.]
10
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
förstärkning
av arbetskrafterna
hos
kammarrätten.
[17.]
Provisorisk
lönereglering
för befattningshavare
i statistiska
centralbyrån.
. [18-]
att riksdagen må, i likhet med vad för vart
och ett av åren 1911—1916 ägt rum, till beredande
av arvode åt en vaktmästare hos kommerskollegium på
extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 1,175
kronor.
17:o) Kungl. Maj:t har i punkt 17 föreslagit riksdagen att i avbidan
på den proposition om anvisande av medel för ändamålet, som
kan bliva förelagd riksdagen, till förstärkning av arbetskrafterna hos
kammarrätten bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln för år
1917 beräkna ett belopp av 41,400 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
18:o) I punkt 18 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
provisorisk lönereglering för befattningshavare i statistiska centralbyrån,
i enlighet med de av departementschefen tillstyrkta grunder och på de
av honom förordade villkor, på extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag
av 10,420 kronor, därav högst 325 kronor finge användas
till höjning av vikariatsersättning under semester.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 49 och 50 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, hemställer alltså,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till provisorisk lönereglering för
befattningshavare i statistiska centralbyrån, i enlighet
med de av departementschefen tillstyrkta grunder och
på de av honom förordade villkor, på extra stat för
år 1917 bevilja ett förslagsanslag av 10,420 kronor,
därav högst 325 kronor må användas till höjning av
vikariatsersättning under semester.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
11
19:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 19
gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 50 och 51) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1917 anvisa
dels till arvode åt en extra ordinarie förste aktuarie i
statistiska centralbyrån ett anslag av 5,600 kronor, dels
till arvoden åt fyra extra ordinarie aktuarier i samma
ämbetsverk ett anslag av, för vardera, 3,900 kronor,
eller tillsammans till arvoden åt en extra ordinarie
förste aktuarie och fyra extra ordinarie aktuarier i
statistiska centralbyrån ett anslag av 21,200 kronor.
20:o) Kungl. Maj:t har i punkt 20 föreslagit riksdagen att till
förstärkning av det till arvoden åt tillfälliga biträden hos statistiska
centralbyrån samt till vikariatsersättningar därstädes å ordinarie stat
anvisade anslag å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 14,900
kronor, därav till extra kvinnliga biträden 11,900 kronor.
I fråga om utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa
till sid. 51—55 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål är i innevarande års stat upptaget ett
anslag å 9,900 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till förstärkning av det till
arvoden åt tillfälliga biträden hos statistiska centralbyrån
samt till vikariatsersättningar därstädes å ordinarie
stat anvisade anslag å extra stat för år 1917 anvisa
ett anslag av 14,900 kronor, därav till extra
kvinnliga biträden 11,900 kronor.
21:o) På grund av Kungl. Maj:ts i punkt 21 gjorda framställning
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 56—57) i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till provisorisk lönereglering för
Arvoden åt en
e. o. furste
aktuarie och
fyra e. o.
aktuarier
i statistiska
centralbyrån.
[19-1
Förstärkning
av de till
arvoden åt
tillfälliga biträden
m. m.
hos statistiska
centralbyrån
anslagna
medel.
[20.]
Provisorisk
lönereglering
för befattningshavare
i överintendentsämbetet.
[21.]
12
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Förstärkning
av arbetskrafterna
hos överintendentsämbetet.
[22.]
Kostnader,
som föranledas
av överståthållarämbetetsoch
länsstyrelsernas
befattning
med vissa slag
av registrering.
[23.]
Sankinspek
tionen.
[24.]
befattningshavare i överintendentsämbetet, med undantag
av kassören och bokhållaren, i enlighet med de av
departementschefen tillstyrkta grunder och på de av
honom förordade villkor, på extra stat för år 1917
bevilja ett förslagsanslag av 6,695 kronor, därav högst
145 kronor må användas till höjning av vikariatsersättning
under semester.
22:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 22
gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 57—58) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till förstärkning av arbetskrafterna
hos överintendentsämbetet i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen angivna grunder på
extra stat för år 1917 bevilja ett anslag av 10,000
kronor.
23:o) Under tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 23
gjorda framställning och med hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 58) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till bestridande av kostnaderna
för den överståthållareämbetet och länsstyrelserna åliggande
befattning med registreringar och anmälningar till
förenings-, försäkrings- och handelsregistren å extra stat
för år 1917 anvisa ett förslagsanslag å 4,000 kronor
ävensom medgiva, att de till nämnda myndigheter
inflytande avgifter för sådana registreringar och anmälningar
må tillföras detta anslag såsom särskilda
uppbördsmedel.
24:o) Kungl. Maj:t har i punkt 24 föreslagit riksdagen att från
och med år 1917 upptaga det ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande
av bankinspektionens verksamhet med ett belopp av 63,400
kronor, att utgå direkt av bidrag till bankinspektionen.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
13
I fråga om utredningen i ärendet hänvisas till sid. 59—60 i statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande anslag är i innevarande års riksstat uppfört med
ett belopp av 58,000 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, hemställer,
att riksdagen må från och med år 1917 upptaga
det ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande
av bankinspektionens verksamhet med ett
belopp av 63,400 kronor att utgå direkt av bidrag till
bankinspektionen.
Bergsbruket.
25:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts i punkt 25 gjorda framställning
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 61) i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för beredande av provisorisk, lönereglering
åt bergmästarna, i enlighet med av departementschefen
tillstyrkta grunder och på av honom förordade
villkor, å extra stat för år 1917 bevilja ett
förslagsanslag av 11,250 kronor.
26:o) Kungl. Maj:t har i punkt 26 föreslagit riksdagen att för år
1917 bestämma det i ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet
av bergsbruket» ingående reservationsanslaget till reseunderstöd åt personer,
som önska i främmande länder förvärva ökad insikt och skicklighet
i vad till bergshanteringen hörer, till 3,000 kronor.
I fråga om utredningen i ämnet tillåter sig utskottet hänvisa till
sid. 62 samt 107—111 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, hemställer alltså,
Provisorisk
lönereglering
för bergmästarna.
[25.]
Befrämjande
i allmänhet av
bergsbruket.
[26.]
14
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Bergsskolorna
i Filipstad
och Falun.
[27.]
Utskottets
yttrande.
att riksdagen må för år 1917 bestämma det i
ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet av
bergsbruket» ingående reservationsanslaget till reseunderstöd
åt personer, som önska i främmande länder
förvärva ökad insikt och skicklighet i vad till bergshanteringen
hörer, till 3,000 kronor.
Vid bifall härtill kommer det ordinarie anslaget till befrämjande i
allmänhet av bergsbruket för år 1917 att utgå med oförändrat belopp
5,700 kronor, varav bestämt anslag 2,700 kronor och reservationsanslag
3,000 kronor.
27:o) Kungl. Maj:t har i punkt 27 föreslagit riksdagen att å extra
stat för år 1917 anvisa 29,460 kronor att under huvudsakligen enahanda
villkor, som hittills varit fästa vid statsunderstöd för ifrågavarande
ändamål, utgå såsom bidrag till uppehållande av undervisningen vid
bergsskolorna i Filipstad och Falun.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 62—67 i statsrådsprotokollet.
Kostnaderna för undervisningen vid ifrågavarande bergsskolor bestridas
för närvarande dels av statsmedel, dels av järnkontorets medel,
därvid statsbidraget utgår med 23/38 av totalkostnaden. Emellertid hava
brukssocietetens fullmäktige i järnkontoret framhållit, att denna grund
för bestämmande av statsbidraget understundom visat sig förenad med
flere olägenheter, varvid särskilt påpekats, att oförutsedda förändringar
i skolornas lärarkårer, såvitt desamma gällt lärare, som vore berättigad
åtnjuta ålderstillägg, kunnat föranleda ändring i beloppen av de till
skolorna utgående bidragen.
För att i detta hänseende åstadkomma större stadga har nu föreslagits,
att statsunderstödet, i vad det rörde ålderstilläggen åt lärarne,
borde beräknas efter ett för fem år uträknat medeltal. Tillika har föreslagits
en sådan jämkning av det proportionstal, efter vilket statsunderstödet
beräknas, att statsanslaget komme att utgå med 3A> av totalkostnaden
i stället för 23/38.
Mot sistnämnda förslag, att låta statsbidraget utgå med 8/s av
kostnaderna för skolorna, har utskottet intet att invända. Däremot finner
utskottet den föreslagna anordningen för beräknande av ålderstilläggen
mindre tillfredsställande. De ovan angivna olägenheterna torde också
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
15
kunna på ett lämpligare sätt undvikas, nämligen därigenom, att den del
av statsanslaget, som beräknas utgöra bidrag till ålderstillägg, beviljas
såsom förslagsanslag. Härvid förutsätter dock utskottet, att de nuvarande
villkoren för åtnjutande av ålderstillägg icke utan Kungl. Maj:ts
och riksdagens samtycke ändras.
Kostnaderna för skolorna hava för år 1917 beräknats till 48,000
kronor, därav 3,000 kronor för ålderstillägg. Med den av utskottet
förordade beräkningsgrunden skulle alltså statsbidraget, som för innevarande
år utgör 28,100 kronor, för år 1917 uppgå till 28,800 kronor,
därav förslagsanslag 1,800 kronor.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må såsom bidrag till uppehållande
av undervisningen vid bergsskolorna i Filipstad och
Falun att utgå under huvudsakligen enahanda villkor,
som hittills varit fästa vid statsunderstöd för ifrågavarande
ändamål, på extra stat för år 1917 anvisa
28,800 kronor, därav för bidrag med 3/s till ålderstillägg
åt lärare, förslagsanslag, 1,800 kronor.
Mandel och sjöfart.
28:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 28
gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 67—70) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad under föregående
år ägt rum, under förutsättning att verksamheten
vid handelshögskolan i Stockholm fortsättes efter
i huvudsak den nu följda planen, såsom bidrag till
underhållande av samma skola på extra stat för år
1917 anvisa ett anslag av 30,000 kronor, att till
handelshögskoleföreningens i Stockholm styrelse utbetalas
med hälften under höstterminen år 1916 och
Statsbidrag
till handelshögskolan
i
Stockholm.
[28.]
16
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Understöd till
Hälsingborgs
handelsgymnasium.
[29.]
Export- och
handelsstudiestipendier.
[30, 31.]
återstående hälften under vårterminen år 1917, under
villkor att minst tolv friplatser för studerande vid
högskolan under läsåret 1916—1917 inrättas.
29:o) På grund av Kungl. Maj:ts i punkt 29 därom gjorda
framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 71
—72) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till understöd åt Hälsingborgs
handelsgymnasium på extra stat för år 1917 bevilja
ett anslag å 10,000 kronor, med skyldighet för
Hälsingborgs kommun att själv eller genom enskilda
donatorer till läroanstalten lämna understöd till
minst samma belopp, som hittills utgått från kommunen,
samt på de villkor i övrigt, som Kungl. Maj:t
kan finna skäligt bestämma.
30:o) Kungl. Maj:t har i punkterna 30 och 31 föreslagit riksdagen
att på extra stat för år 1917 anvisa dels såsom reservationsanslag
ett belopp av 20,000 kronor för att utdelas såsom understöd
under benämning av exportstipendier till personer, som, utan officiell
ställning, företrädesvis i Ryssland, på Balkanhalvön eller i länder utom
Europa, verka för avsättning av svenska exportartiklar, dels ock, likaledes
såsom reservationsanslag, ett belopp av 10,000 kronor till handelsstudiestipendier,
att tjäna såsom understöd för förvärvande utomlands
av praktiska insikter i handelsyrket.
I fråga om utredningen i ämnet hänvisas till sid. 73—75 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning, får alltså hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1917
anvisa
a) såsom reservationsanslag ett belopp av 20,000
kronor för att utdelas såsom understöd under benämning
av exportstipendier till personer, som, utan offi
-
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
17
ciell ställning, företrädesvis i Ryssland, på Balkanhalvön
eller i länder utom Europa verka för avsättning
av svenska exportartiklar samt
b) likaledes såsom reservationsanslag ett belopp
av 10,000 kronor till handelsstudiestipendier, att tjäna
såsom understöd för förvärvande utomlands av praktiska
insikter i handelsyrket.
31:o) I punkt 32 har Ivungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan
på den proposition om anvisande av medel för ändamålet, som
kan bliva förelagd riksdagen, såsom bidrag till Sveriges allmänna
■exportförenings verksamhet under innevarande år bland de extra anslagen
under sjunde huvudtiteln för år 1917 beräkna ett belopp av
26,000 kronor.
Over denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för
riksdagen
anmäla.
32:o) Kungl. Maj:t har i punkt 33 föreslagit riksdagen att
såsom understöd till handelskamrarna i riket att fördelas i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen förordade grunder på extra
stat för år 1917 anvisa ett anslag å 60,000 kronor.
Beträffande utredningen får utskottet hänvisa till sid. 77—87 i
statsrådsprotokollet.
Av den i ämnet förebragta utredningen framgår vilken betydelse
för näringslivet, handelskamrarna i riket anses äga. I sådant avseende
har huvudsakligen anförts följande.
Redan genom sin uppgift att tillvarataga och befrämja de enskilda
näringsidkarnas intressen hava handelskamrarna verkat för näringarnas
förkovran och sålunda gjort sig förtjänta om det allmänna. I sin
egenskap av informationsbyrå för handelskammardistriktets näringsliv
med skyldighet att med uppmärksamhet följa de företrädda näringarnas
utveckling inom distriktet, att samla och bearbeta statistiska och andra
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 saml. 7 käft. (Nr 7.) 3
Bidrag till
Sveriges
allmänna
exportförening.
[32.]
Statsunderstöd
till auktoriserade
handelskammare
i riket.
[33.]
18
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
uppgifter rörande dessa, att tillhandagå näringsidkare med sådana upplysningar
och råd i frågor rörande näringarna ävensom tull- och kommunikationsväsen
m. m., som kammaren kan vara i tillfälle att lämna,
torde en handelskammare kunna uträtta ett nyttigt arbete till näringarnas
stödjande och utveckling. De årsredogörelser över affärsläget, som av
ett flertal handelskammare lämnas i samband med redogörelser för
kammarens verksamhet, hava stor betydelse såväl för de till handel skamrarna
anslutna, som för andra näringsidkare. Den upplysningsverksamhet,
som sålunda utövas av handelskamrarna, har även bedrivits
genom föreläsningar, genom utgivande av föredrag, småskrifter, författningshandböcker
och statistiska berättelser angående handelsomsättning,
varupriser m. m. samt genom personliga meddelanden och har
otvivelaktigt väckt intresse för handelskamrarnas verksamhet, förskaffat
dem större anslutning och därigenom jämväl större betydelse för näringslivet
i allmänhet.
Jämte denna uppgift, att tillvarataga näringsidkarnes gemensamma
intressen, hava handelskamrarna redan från början haft en annan, nämligen
att gentemot vederbörande statsmyndigheter representera distriktets
näringsliv genom tillhandahållande av upplysningar samt avgivande av
yttranden och eventuellt avlåtande av framställningar. Denna handelskamrarnas
statliga verksamhet är av den omfattning, att densamma måste
anses vara deras huvudsakligaste uppgift. De olika ämbetsverk, som hava
att taga befattning med frågor rörande näringslivet, äro i många fall nödsakade
att inhämta upplysningar av särskilda sakkunniga. Genom att anlita
handelskamrarnas sakkunskap i det löpande förvaltningsarbetet torde
ämbetsverken i många fall hava erhållit upplysningar snabbare och billigare
än vad eljest varit möjligt samt besparats nödvändigheten att hålla särskilda
sakkunniga tjänstemän eller tillkalla särskilda experter. Åven i
frågor rörande näringslagstiftningen har handelskamrarnas sakkunskap
i stor omfattning tagits i anspråk. Av särskild betydelse för utredning
och klargörande av näringslivet rörande frågor torde handelskammarmötena
vara; dessa hållas i regel en gång om året och i dem deltaga
ombud från de olika handelskamrarna. Det ämbetsverk, som i största
utsträckning anlitat handelskamrarna, har av naturliga skäl varit kommerskollegium,
men även andra myndigheter hava i stor omfattninginhämtat
upplysningar från kamrarna, såsom patent- och registreringsverket,
järnvägsstyrelsen, generaltullstyrelsen och generalpoststyrelsen.
Åven lokala myndigheter såsom länsstyrelserna, magistraterna, tullkamrarna
o. s. v. stå i förbindelse med handelskamrarna, vilka jämväl i åtskilliga
fall avgivit yttranden angående handelskutym m. in. i vid dom
-
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
19
stol anhängiga mål. Handelskamrarna liava sålunda framträtt såsom
handelns, industriens och sjöfartens representativa organ.
Vidare har framhållits, att handelskammare understundom meddelat
auktorisation av revisorer.
Slutligen hava, enligt av utskottet inhämtade upplysningar, från
handelskamrarna under nu rådande förhållanden i synnerligen stor utsträckning
infordrats personliga upplysningar från ämbetsverk och de
av staten inrättade kommissionerna, däribland trovärdighetsbevis för
beviljande av licenser. Härförutom hava handelskamrarna anlitats för
avgivande av ursprungsbevis, exempelvis har Stockholms handelskammare
under år 1915 avgivit omkring 8,000 dylika bevis.
Beträffande frågan om statsunderstöd åt handelskamrarna har departementschefen
i sitt yttrande till statsrådsprotokollet anfört huvudsakligen
följande.
Det syntes departementschefen, att tiden nu vore inne för staten
att lämna handelskamrarna ett yttre erkännande för deras uppskattade
arbete samt bereda dem det ekonomiska stöd, som särskilt för en del
av dem torde vara av största vikt, för att de skulle kunna på ett tillfredsställande
sätt fullfölja sin verksamhet. Ett stärkande av handelskamrarnas
ställning torde för övrigt i nuvarande stund vara så mycket
angelägnare, som efter återinträdandet av normala utrikespolitiska förhållanden
stora möjligheter säkerligen skulle komma att föreligga för
handelskamrarna att främja de nya och vidsträckta uppgifter, som sannolikt
då väntade handeln, industrien och sjöfarten. Denna omständighet
hade för departementschefen varit avgörande. Med hänsyn till densamma
hade departementschefen ej hyst tvekan att även under nuvarande
statsfinansiella förhållanden tillstyrka anslag för ett helt nytt
ändamål.
Statens erkännande hade föreslagits skola lämnas i form av dels
auktorisering av handelskammarinstitutionen, dels ock statsbidrag till
kamrarnas verksamhet. Härigenom skulle å ena sidan handelskamrarna
tillföras ökad stadga och säkerhet såväl i ekonomiskt avseende som i
hela deras verksamhet samt å andra sidan staten eller det allmänna
vinna en ganska stark garanti för, att det även i framtiden skall finnas
lämpliga lokala organ för tillvaratagande av här berörda näringars intressen
och för biträde åt staten och dess myndigheter vid utredningar
av för samma näringar betydelsefulla ärenden.
Den sålunda föreslagna vägen syntes departementschefen vara
synnerligen lämplig. Emellertid ansåge departementschefen, att åtgärden
20
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Utskottets
yttrande.
att bereda statsunderstöd åt handelskamrarna i riket först borde genomföras,
innan formen för auktoriseringen slutligen fastställdes. En given
förutsättning för auktoriseringen vore nämligen, att statsunderstöd kunde
beredas de auktoriserade handelskamrarna. Departementschefen ville
därför återkomma till den närmare prövningen av förslaget om auktorisering,
sedan det visat sig, om förslaget att bereda statsbidrag åt handelskamrarna
vunne riksdagens bifall.
Av vad sålunda i ärendet förekommit, synes utskottet framgå, att
handelskamrarna äga sådan betydelse för näringslivets utveckling och
förkovran, att giltig anledning föreligger till beredande åt dem av
en officiellt erkänd ställning, detta så mycket mer som de ju redan nu
utöva en del statliga funktioner. Detta erkännande bör även enligt utskottets
åsikt lämnas dels genom auktorisering, dels genom beviljande
av statsbidrag för understödjande av deras verksamhet. Emellertid
anser utskottet för sin de], att auktoriseringen bör föregå eller åtminstone
ske samtidigt med beviljande av statsbidrag. Då auktoriseringen
— därest denna, såsom utskottet förutsätter, kommer att äga rum i
huvudsaklig överensstämmelse med de av kommerskollegiikommittén
föreslagna grunder — icke blott innebär ett erkännande av handelskamrarna
utan även medför förpliktelse för dem att efter bästa förmåga
avgiva yttranden eller tillhandahålla upplysningar i sådana näringsfrågor,
som av statsmyndigheterna hänskjutas till dem, torde den garanti,
som auktoriseringen sålunda medför, böra föreligga, innan statsbidrag
beviljas. Det skäl, som anförts för att beviljande av bidrag bör föregå
auktoriseringen, nämligen att någon handelskammare av ekonomiska
skäl icke skulle vara i stånd att på ett tillfredsställande sätt utöva den
statliga verksamhet, som erfordras, förefaller utskottet icke hållbart vid
det förhållande att, såsom ovan framhållits, statsbidraget kan beviljas
samtidigt som auktoriseringen äger rum. Såsom ett ytterligare skäl
för att tills vidare uppskjuta avgörande av frågan om auktoriseringen
har uttalats, att de skyldigheter, som kunna komma att åläggas handelskamrarna,
icke för det närvarande kunna fullständigt angivas. I
detta hänseende har erinrats, att en de! av de befogenheter, som nu
utövas av handels- och sjöfartsnämnderna, lämpligen borde i sammanhang
med dessa nämnders upphörande överflyttas på handelskamrarna;
med auktoriseringen borde alltså anstå till dess frågan om dessa nämnders
bestånd avgjorts. Utan att vilja uttala sig angående lämpligheten av
handels- och sjöfartsnämndernas avskaffande, vill utskottet emellertid
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
21
endast erinra därom, att de ärenden, som ifrågasatts att böra överflyttas
från dessa nämnder till handelskamrarna, icke torde vara av beskaffenhet
att medföra några nämnvärda förändringar i liandelskamrarnas organisation
eller huvudsakliga verksamhet. Genom att vid auktoriseringen
stadga skyldighet för handelskamrarna att handlägga jämväl sådana
ärenden, som kunna komma att på dem överflyttas från ifrågavarande
nämnder, torde de anförda svårigheterna kunna undvikas.
På grund av vad utskottet sålunda anfört, har utskottet ansett
sig böra tillstyrka bidrag till auktoriserade handelskammare.
Beloppet av statsbidraget har föreslagits till 60,000 kronor. Därav
skulle en del, 36,000 kronor, utgå i form av fast understöd å 3,000
kronor till envar av de nuvarande tolv handelskamrarna, under förutsättning
att vederbörande handelskammare visade sig hava erhållit understöd
till minst samma belopp från annat håll. Då en handelskammare
för att rätt kunna fylla sina uppgifter torde nödgas anställa en väl
kvalificerad person såsom sekreterare eller ombudsman, vilken helt ägnar
sitt arbete åt handelskammaren, och det ifrågavarande understödet i
första hand torde avse att utgå såsom bidrag till nämnda persons avlöning,
har utskottet icke haft något att erinra mot ifrågavarande belopp.
Såsom förutsättning för understödets beviljande bör, jämväl enligt
utskottets uppfattning, stadgas, att handelskammaren skall visa sig
disponera inkomster av annat slag till minst samma belopp. Utskottet
vill därjämte i likhet med departementschefen framhålla, att, för
den händelse framdeles i samband med åtgärder för avskaffande av
obligatoriska handels- och sjöfartsnämnder auktoriserade handelskammare
skulle få sig tillagda en del nya uppgifter, detta i och för sig icke bör
få föranleda höjning av de nu förordade statsbidragen till handelskamrarna.
Emellertid torde enligt utskottets mening vissa ytterligare villkor
böra stadgas för erhållande av statsunderstöd.
Handelskamrarna bestå i de flesta fall av fullmäktige, utsedde av
en handelskammarförening eller annan liknande sammanslutning, eller
utgöra en sådan förenings styrelse. En handelskammares sammansättning
är således beroende av sammansättningen av den organisation, som utser
kammarens ledamöter, eller reglerad av de för denna sammanslutning
gällande stadgar. För att handelskammaren skall kunna iakttaga alla
vederbörande näringsidkares intressen, är det emellertid nödvändigt, att
dess underlag består av olika slags näringsidkare från skilda orter inom
kammarens distrikt. Ingen välkänd näringsidkare inom distriktet bör där
-
22
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
för kunna utestängas från medlemskap i liandelskammarföreningen eller
motsvarande sammanslutning. För att en bestämmelse i sådan riktning
skall vara fullt effektiv, torde den böra kompletteras med stadganden, som
innebära, att medlemsavgifterna icke få sättas så höga, att tillträdet till
föreningen därigenom försvåras för de mindre näringsidkarna. Den lägsta
medlemsavgiften i föreningen synes därför icke böra överstiga 10 kronor,
vilket givetvis icke utesluter att för medlemmar med större inkomster
bestämmas högre avgifter, exempelvis utgående i proportion till den
bevillningstaxerade inkomsten. Då det emellertid för en del handelskammarföreningar,
inom vilka medlemsavgifterna bestämts på annat
sätt än ovan föreslagits, torde kunna möta svårigheter att redan för
år 1917 tillämpa nu angivna bestämmelse, lärer Kungl. Maj:t böra äga
medgiva, att, där vid 1916 års början hos någon handelskammarförening
utginge högre minimiavgift än 10 kronor, vid denna avgift finge förbliva
under år 1917. Vidare torde det enligt utskottets mening böra
föreskrivas, att vid val av ledamöter i handelskamrarna ledamöterna i
föreningen skola äga lika rösträtt. Då handelskammaren skall utgöra
en allsidig representation, bör antalet ledamöter i kammaren icke få
sättas så lågt, att vissa viktiga näringsgrenar eller mera betydande
orter inom distriktet icke bliva företrädda inom kammaren; antalet
ledamöter bör därför ej understiga 16. Då det alltså torde vara nödvändigt
att icke blott handelskammaren utan även väljareföreningen
blir på lämpligt sätt organiserad, torde böra föreskrivas, att föreningens
stadgar skola fastställas av Kungl. Maj:t. I likhet med vad som gäller
för en del andra institutioner, som åtnjuta statsbidrag, böra handelskamrarna
åläggas att dels till vederbörande statsmyndighet årligen avlämna
berättelse angående sin verksamhet, dels redovisa användningen
av statsunderstödet.
Utskottet har ansett, att anslaget lämpligen borde betecknas såsom
»förslagsanslag, högst».
Återstoden av det äskade anslaget, 24,000 kronor, har föreslagits
skola fördelas mellan de handelskammare, som med hänsyn till sin
ekonomi och på grund av sin allmänna verksamhet vore för fyllande
av sin uppgift förtjänta av större understöd. Av den utredning, som
åberopats till stöd för framställningen i denna del, har utskottet emellertid
icke blivit övertygat om nödvändigheten av ett sådant rörligt anslag.
Utskottet kan alltså icke tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag rörande ifrågavarande
belopp.
Med anledning av* vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
23
att riksdagen må såsom understöd till auktoriserade
handelskammare i riket på extra stat för år 1917 anvisa
ett förslagsanslag å högst 36,000 kronor, att utgå med
ett belopp av 3,000 kronor till en var handelskammare,
under de villkor Kungl. Maj:t i överensstämmelse med
ovan angivna grunder kan komma att föreskriva.
33:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 34
gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 88—89) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till täckande av den å Sverige
belöpande delen av kostnaderna för en internationell
byrå i Bryssel för handelsstatistik såsom förslagsanslag
på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 650 kronor.
34:o) Kungl. Maj:t har i punkt 35 föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till internationella statistiska institutets permanenta byrå i Haag
på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 1,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 89 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, hemställer alltså,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, såsom bidrag till internationella
statistiska institutets permanenta byrå i Haag på extra
stat för år 1917 anvisa ett belopp av 1,000 kronor.
35:o) Kungl. Maj:t bär i punkt 36 föreslagit riksdagen att å extra
stat för år 1917 under benämning »ersättning till sjömanshusen» anvisa
ett anslag av 40,000 kronor för beredande åt sjömanshusen av skälig
ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktiges inskrivning och
redovisning samt med utarbetande av sjöfartsstatistiska uppgifter.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 90 — 91 i statsrådsprotokollet.
Vid anmälan av detta ärende har departementschefen, under erinran,
att riksdagen i skrivelse den 29 maj 1915 anhållit, att Kungl. Maj:t
täcktes verkställa utredning rörande sjömanshusen i riket, i syfte att
Bidrag till
en internationell
byrå i
Bryssel för
handelsstatistik.
[34.]
Bidrag till
internationella
statistiska
institutets
permanenta
byrå i
Haag.
[35.]
Ersättning till
sjömanshusen.
[36.]
24
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
dessa institutioner på ett ändamålsenligare sätt än hittills måtte komma
att tillvarataga sjöfolkets intressen, meddelat, att, sedan kommerskollegium
anbefallts att avgiva utlåtande över riksdagens berörda framställning,
kollegium i skrivelse den 14 december 1915 avgivit dylikt utlåtande,
samt därvid föreslagit, att åt ämbetsverket måtte uppdragas
att med tillhjälp av sakkunniga verkställa utredning angående sjömanshusen
i riket, i syfte att dessa institutioner på ett bättre sätt än hittills
måtte kunna fylla sitt ändamål, men att detta ärende ännu icke varit
föremål för Kungl. Maj:ts prövning.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, hemställer,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, å extra stat för år 1917 under
benämning ersättning till sjömanshusen anvisa ett anslag
av 40,000 kronor för beredande åt sjömanshusen
av skälig ersättning för dem åliggande bestyr med
värnpliktiges inskrivning och redovisning samt med
utarbetande av sjöfartsstatistiska uppgifter.
Arvoden 36:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts i punkt 37 därom gjorda
dispaschör* frånhällning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 91;
assistenter, i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
[37.1
L’ ’ att riksdagen må, i likhet med vad för inne
varande
år ägt rum, såsom anslag till dispaschörsväsendet
å extra stat för år 1917 anvisa till arvode åt två
dispaschörsassistenter, anställda den ene i Stockholm
och den andre i Göteborg, 2,000 kronor åt dem var
eller tillhopa 4,000 kronor.
Anordnande 37:o) På grund av Kungl. Maj:ts i punkt 38 därom gjorda fram
aViSt°aT''vid
ställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 92—98)
liketTkuster. i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
[38.] ,
att riksdagen ma medgiva, att vad av lösgående
års av riksdagen beviljade anslag till anordnande
av stormvarningar vid rikets kuster vid 1916 års
slut icke blivit taget i anspråk må under år 1917 av
Kungl. Maj:t för ändamålet användas.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
25
38:o) I punkt 39 har Kung!. Maj: t föreslagit riksdagen att av det
utav riksdagen till understöd för byggandet av en flytdocka i Göteborg
beviljade anslag å 500,000 kronor å extra stat för år 1917 anvisa återstoden,
250,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 98—104 i statsrådsprotokollet.
Under erinran om, att de av föregående års riksdag uppställda
villkoren för utbetalande av första hälften av ifrågavarande anslag, enligt
vad av statsrådsprotokollet framgår, numera blivit uppfyllda, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må av det utav riksdagen till
understöd för byggandet av en flytdocka i Göteborg
beviljade anslag å 500,000 kronor å extra stat för år
1917 anvisa återstoden 250,000 kronor.
39:o) I punkt 40 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom
bidrag från Sverige till uppehållande av internationell patrulleringstjänst
i Norra Atlanten m. m. å extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag
å högst 14,600 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 104—105 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Majrts ifrågavarande
framställning, enligt vilken anslaget för år 1917 kommer att
nedsättas med 760 kronor, hemställer alltså,
att riksdagen må såsom bidrag från Sverige till
uppehållande av internationell patrulleringstjänst i Norra
Atlanten m. m. å extra stat för år 1917 bevilja ett
förslagsanslag å högst 14,600 kronor.
40:o) Kungl. Magt har i punkt 41 föreslagit riksdagen att i avbidan
på den framställning i ämnet, som kan varda till riksdagen avlåten, till
understöd åt aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniet för fortsatt
uppehållande av regelbunden ångbåtsförbindelse mellan Sverige och Ostasien
bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1917
beräkna ett belopp av 165,000 kronor.
(iver denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 samt. 7 höft. (Nr 7.)
Bidrag till
byggandet av
en flytdocka
i Göteborg.
[39.]
Bidrag till
internationell
jpatrulleringstjänst
i
Norra
Atlanten.
[40.]
Understöd till
aktiebolaget
svenska ostasiatiska
kompaniet
för
fortsatt uppehållande
av
regelbunden
ångfartygsförbindelse
mellan
Sverige och
Ostasien.
[41.]
4
26
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Industri, hantverk och slöjd.
Befrämjande
i allmänhet av
slöjderna.
[42.]
41:o) I punkt 42 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i fråga
om särskilda anslag under den å ordinarie stat uppförda anslagstiteln
»Befrämjande i allmänhet av slöjderna»,
ej mindre medgiva, att besparingar, uppkomna å det i 1915 års
riksstat upptagna ordinarie anslaget till reseunderstöd åt arbetare i de
särskilda näringsyrkena, må under år 1917 tagas i anspråk för tillgodoseende
av det med anslaget avsedda ändamålet,
än även för år 1917
dels återupptaga ett anslag till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda
näringsyrkena samt bestämma detsamma till 15,000 kronor,
dels bestämma reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt
och praktiskt bildade tekniker, vilka icke ägna sig åt bergshanteringen,
till 12,500 kronor,
dels återupptaga ett reservationsanslag till reseunderstöd åt idkare
av hantverk och annan mindre industri samt bestämma detsamma till
9,000 kronor,
dels ock likaledes återupptaga ett reservationsanslag till reseunderstöd
åt verkmästare och förmän inom industrien samt bestämma detsamma
till 7,500 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 107—111.
I 1915 års riksstat voro under anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet
av slöjderna» å ordinarie stat uppförda, bland andra anslagsbelopp, ett
bestämt anslag å 50,000 kronor för reseunderstöd åt arbetare i de särskilda
näringsyrkena, ett reservationsanslag å 25,000 kronor till reseunderstöd
åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, vilka icke ägna
sig åt bergshanteringen, ett reservationsanslag å 18,000 kronor för reseunderstöd
åt idkare av hantverk och annan mindre industri samt ett
reservationsauslag å 15,000 kronor för reseunderstöd åt verkmästare och
förmän inom industrien.
Med anledning därav, att det rådande krigstillståndet visat sig göra
det särdeles vanskligt och i många fall omöjligt att företaga studieresor
till flertalet främmande europeiska länder, förordnade Kungl. Maj:t den
17 december 1914, att det tills vidare skulle anstå med åtgärder för utdelning
för år 1915 av, bland annat, ovan uppräknade reseunderstöd eller,
beträffande reseunderstöden för tekniker, av vissa belopp av understöden.
*
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
27
De innehållna beloppen ansågos kunna för sina ändamål disponeras
under år 1916 och på grund härav de nu ifrågavarande anslagen för
samma år minskas med mot besparingarna svarande belopp.
På förslag av Kung]. Magt har därför 1915 års riksdag ej mindre
medgivit, att vad som under år 1915 kunde varda besparat å ordinarie
anslaget till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena, finge
under år 1916 tagas i anspråk för tillgodoseende av det med anslaget
avsedda ändamålet,
än även för år 1916,
dels indragit sistnämnda ordinarie anslag, stort 50,000 kronor,
dels nedsatt det ordinarie reservationsanslaget till reseunderstöd åt
teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen,
förut 25,000 kronor, med 12,500 kronor till 12,500 kronor,
dels indragit det ordinarie reservationsanslaget till reseunderstöd åt
idkare av hantverk och annan mindre industri, stort 18,000 kronor,
dels ock indragit det ordinarie reservationsanslaget till reseunderstöd
åt verkmästare och förmän inom industrien, stort 15,000 kronor.
I sitt yttrande till statsrådsprotokollet har nu departementscefen
framhållit, att de före den rådande kristiden sedvanliga beloppen av
ifrågavarande reseunderstöd för år 1917 borde finnas till förfogande
samt att för vinnande av detta resultat erfordrades dels riksdagens medgivande,
att besparingarna från år 1915 å anslaget till reseunderstöd
åt arbetare i de särskilda näringsyrkena för år 1917 finge disponeras
för tillgodoseendet av det med anslaget avsedda ändamålet, dels ock att
för år 1917 beviljades sådana belopp, att de tillsammans med besparingarna
uppginge till de nyss anförda summorna för de olika reseunderstöden.
Vid behandlingen av detta ärende inom utskottet har fråga uppstått,
huruvida man icke kunde befara, att den starka efterfrågan på
yrkeskunniga arbetare, som säkerligen kunde förväntas uppkomma i
utlandet efter återinträde av normala förhållanden, skulle bidraga till att
eu del av de personer, som erhölle reseunderstöd, kvarstannade i utlandet.
Med anledning härav har utskottet i vederbörlig ordning anhållit
om uppgifter från kommerskollegium, dels i vilken utsträckning personer,
som från nu ifrågavarande anslag erhållit reseunderstöd, kvarstannat
i utlandet, dels ock, därest detta i någon nämnvärd omfattningägt
rum, vilka åtgärder till förekommande därav, som av kollegium
vidtagits eller ifrågasatts.
Kommerskollegium har den 21 februari 1916 avgivit yttrande
Utskottets
yttrande.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
i nämnda hänseenden och därvid överlämnat såväl en av kollegii tekniske
konsulent utarbetad promemoria över det sätt, varpå 1910 års
understödstagare fullgjort sina åligganden, som även en av samma tjänsteman
avgiven redogörelse för, dels huru uppsikten över understödstagarnes
sätt att fullgöra sina åligganden vore ordnad, dels vilka
omständigheter förorsakade, att det med reseunderstöden avsedda ändamålet
i vissa fall icke vunnes, dels vilka åtgärder vidtagits eller kunde
tänkas vidtagna för ett undanrödjande av de olägenheter, som vore en
följd av nyss antydda omständigheter, dels ock vilka åtgärder av kollegium
vidtagits för att låta de genom studieresorna vunna resultaten bliva
tillgängliga för studier.
Ifrågavarande promemoria och redogörelse äro bifogade detta utlåtande
såsom bil. I och bil. II.
Orsakerna, varför 1910 års understödstagare valts vid uppgörande
av den nämnda promemorian, vore, enligt vad kommerskollegium meddelat,
dels den, att i anledning av utav Kungl. Maj:t beviljade uppskov
giltighetstiden för de flesta under senare år utdelade reseunderstöd ännu
0 O . ....
icke utgått, dels den, att understödstagare från tidigare år ej vore registrerade
på sådant sätt, att en i förevarande avseende tillförlitlig utredning
skulle kunna åstadkommas.
För egen del har kommerskollegium anfört:
»Av den nämnda promemorian och redogörelsen framgår, att ett
kvarstannande i utlandet i regel ej förekommer annat än i fråga om
sådana understödstagare, som erhållit reseunderstöd från anslaget till
reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena. Möjligheten att
begränsa hithörande antal fall till det minsta möjliga torde ligga i, att
urvalet bland de sökande göres så omsorgsfullt som möjligt vid uppgörandet
av kollegii underdåniga förslag till understödstagare samt i
det av kollegium nu tillämpade kontrollsystemet. De enda åtgärder, som
härutöver synas kunna bidraga till ernåendet av samma syfte, torde
böra gå därpå ut att göra understödstagarnes återvändande till fäderneslandet
så ekonomiskt fördelaktigt som möjligt, och skulle sålunda bestå
däruti, att en större del av reseunderstödet än vad nu är fallet innehölles
tills understödstagaren fullgjort alla sina skyldigheter. Då emellertid,
såsom framgår av bifogade redogörelse, en dylik åtgärd vore
förenad med vissa olägeuheter och då antalet fall, där understödstagare
kvarstanna i utlandet, är förhållandevis ringa, synes det kollegium, som
om några åtgärder utöver de enligt vad ovan angivits redan igångsatta
1 förevarande hänseende för närvarande icke äro att vidtaga. Verkningarna
av det nyligen införda kontrollsystemet böra i varje fall först avvaktas.»
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
29
Av den av kommerskollegium nu lämnade utredningen finner utskottet
visserligen, att faran för att en del av stipendiaterna skulle
komma att kvarstanna i utlandet icke kan anses utesluten, men också
att vederbörande myndigheter hava sin uppmärksamhet fästad härå samt
att en del kontrollåtgärder vidtagits och andra ifrågasatts. Vid sådant
förhållande och då utskottet i övrigt icke haft något att erinra mot
Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må, i fråga om särskilda anslag
under den å ordinarie stat uppförda anslagstiteln »Befrämjande
i allmänhet av slöjderna», ej mindre
a) medgiva, att besparingar, uppkomna å det i
1915 års riksstat upptagna ordinarie anslaget till reseunderstöd
åt arbetare i de särskilda näringsyrkena, må
under år 1917 tagas i anspråk för tillgodoseende av
det med anslaget avsedda ändamålet,
än även för år 1917
b) återupptaga ett anslag till reseunderstöd åt
arbetare i de särskilda näringsyrkena samt bestämma
detsamma till 15,000 kronor,
c) bestämma reservationsanslaget till reseunderstöd
åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, vilka
icke ägna sig åt bergshanteringen, till 12,500 kronor,
d) återupptaga ett reservationsanslag till reseunderstöd
åt idkare av hantverk och annan mindre
industri samt bestämma detsamma till 9,000 kronor,
e) likaledes återupptaga ett reservationsanslag till
reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom industrien
samt bestämma detsamma till 7,500 kronor.
Vid bifall härtill kommer det ordinarie anslaget till befrämjande i
allmänhet av slöjderna, i 1916 års riksstat upptaget med 13,500 kronor
såsom bestämt anslag och 12,500 kronor som reservationsanslag till reseunderstöd
åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, vilka icke ägna sig
åt bergshanteringen, eller tillhopa 26,000 kronor, att höjas med 31,500
kronor till 57,500 kronor, varav såsom bestämt anslag 28,500 kronor
och 29,000 kronor utgörande särskilda reservationsanslag till reseunderstöd
åt tekniker, som nyss nämnts, åt idkare av hantverk och annan
mindre industri samt åt verkmästare och förmän inom industrien.
so
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Vävskolan i
Borås.
[43.]
Understöd
till Sveriges
hantverksorganisation.
[44.]
Understöd åt
föreningen för
svensk hemslöjd.
[45.]
42:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 43
gjorda framställning och under åberopande av vad statsrådsprotokollet
(sid. 111—114) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må på extra stat för år 1917 bevilja
a) såsom bidrag till upprätthållande av vävskolan
i Borås ett belopp av 5,600 kronor, under villkor att
från Ålvsborgs läns landsting eller eljest tillskjutes ett
belopp, motsvarande minst hälften av berörda statsanslag,
b) såsom bidrag till avlönande av en andre lärare
vid samma skola ett belopp av 1,500 kronor, under
villkor att enahanda belopp varder för ändamålet från
nämnda landsting eller eljest tillskjutet,
c) såsom bidrag till personlig löneförbättring för
föreståndaren och förste läraren vid skolan Arthur Krebs
ett belopp av 750 kronor och såsom bidrag till sådan
löneförbättring för biträdande lärarinnan därstädes
Hilma Stenivall ett belopp av 300 kronor, under villkor
att dessa löneförbättringar motsvarande belopp varda
för ändamålet från omförmälda läns landsting eller eljest
tillskjutna samt, beträffande löneförbättringen för Krebs,
därjämte, att hans avlöningsförmåner för år 1917 ej
sättas till lägre belopp än 4,500 kronor.
43:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts i punkt 44 gjorda framställning
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 114—116)
i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, under vissa av departementschefen
tillstyrkta villkor såsom bidrag till Sveriges hantverksorg
anisations verksamhet å extra stat för år 1917 anvisa
ett belopp av 4,000 kronor.
44:o) På grund av Kungl. Maj:ts i punkt 45 därom gjorda framställning
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 116—
119) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 7. 31
att riksdagen må, i likhet med vad för de senaste
åren ägt rum, åt föreningen för svensk hemslöjd såsom
bidrag till uppehållande av dess verksamhet under år
1917 på extra stat för samma år anvisa ett belopp av
15,000 kronor.
Skatteomkostnader.
45:o) Kungl. Maj:t har i punkt 46 föreslagit riksdagen dels att
för år 1917 bestämma det ordinarie anslaget för tullverket till ett mot
utgiftsstaternas för tullverket slutsumma svarande belopp av 6,793,050
kronor, att såsom förslagsanslag utgå,
dels ock medgiva, att för år 1917 till avlöning åt de tjänstinnehavare,
vilkas innehavande befattningar antingen bibehållas i den nya
organisationen eller därstädes ersättas med befattningar i lägre tjänstegrad,
men vilka komma att kvarstå å äldre stat, må disponeras erforderliga
belopp av avlöningarna vid motsvarande befattningar i den
nya staten.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
-
anmäla.
46:o) Uti punkt 47 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen, på extra stat
för år 1917 anvisa ett förslagsanslag, högst 22,000 kronor, med rätt
för Kungl. Makt att redan under år 1916 av anslaget disponera högst
2,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
-
Förstärkning
av arbetskrafterna
hos
generaltullstyrelsen.
[46.]
Förstärkning
av arbetskrafterna
hos
generaltullstyrelsen.
[47.]
anmäla.
32
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Förstärkning
av arbetskrafterna
vid
tullverkets
lokalförvaltning.
[48.]
Förstärkning
av arbetskrafterna
hos
kontroll -styrelsen.
[49.]
47:o) Kungl. Maj:t har i punkt 48 föreslagit riksdagen att för
förstärkning av arbetskrafterna vid tullverkets lokalförvaltning, på extra
stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag, högst 205,830 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
48:o) Kungl. Magt har i punkt 49 föreslagit riksdagen att till förstärkning
av kontrollstyrelsens arbetskrafter i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen angivna grunder å extra stat för år 1917
anvisa ett anslag av 20,350 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan
under år 1916 därav disponera 1,950 kronor.
Utredning i detta ämne återfinnes å sid. 149—158 av statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål har riksdagen för innevarande år beviljat
ett anslag av 19,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan
under år 1915 därav disponera 6,500 kronor.
Utvidgningen av kontrollstyrelsen skulle alltså för år betinga
en summa av 13,000 kronor, varav beräknats till arvode åt en extra
ledamot 5,600 kronor, till arvode åt en biträdande tjänsteman 3,900
kronor samt till vikariatsersättningar, extra biträden, renskrivning m. m.
och ersättning åt sakkunniga 3,500 kronor.
Den nu föreslagna ökningen av anslaget föranledes i främsta rummet
av behovet av ytterligare eu biträdande tjänsteman inom styrelsen.
Det har härvidlag särskilt framhållits, att den för styrelsens verksamhet
viktiga funktionen att vara inspekterande myndighet för brännvinsförsäljningsbolagen
icke kunde med styrelsens nuvarande personal på ett
tillfredsställande sätt tillgodoses, utan att styrelsens arbetskrafter borde
redan från mitten av innevarande år för ändamålet förstärkas med en
särskild tjänsteman i första lönegraden. Då arvodet för denna alltså
skulle utgå med 3,900 kronor för år, skulle för år 1917 böra anslås ett
belopp av 5,850 kronor.
Tillika har föreslagits att höja posten å 3,500 kronor för vikariatsersättningar
in. m. med 1,500 kronor till 5,000 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,
får alltså hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
33
att riksdagen må till förstärkning av kontrollstyrelsens
arbetskrafter i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen angivna grunder å extra
stat för år 1917 anvisa ett anslag av 20,350 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916
därav disponera 1,950 kronor.
49:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts i punkt 50 av huvudtiteln Kontroll å
gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 158) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa, [50.]
att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget
till kontroll å tillverkningsavgifter, nu 900,000
kronor med 100,000 kronor till 800,000 kronor.
50:o) I punkt 51 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja Kostnader för
det ordinarie förslagsanslaget till kostnader för taxering till skatt å inkomst
och förmögenhet, nu 720,000 kronor, med 100,000 kronor till
820,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 159—160 i statsrådsprotokollet.
taxering till
skatt å inkomst
och
förmögenhet.
[51.]
Utskottet, som anser, att skäl för förhöjning av ifrågavarande anslag
med sagda belopp föreligger, hemställer alltså,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget
till kostnader för taxering till skatt å inkomst
och förmögenhet, nu 720,000 kronor, med 100,000
kronor till 820,000 kronor.
51:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning Obsewatiomoch
under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 160—161) i ären- uoh uPPb°rdgdet
innehåller, får utskottet hemställa, m. m.
[52.]
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget
till observations- och uppbördsprocenter m. m.,
nu 10,000 kronor, med 10,000 kronor till 20,000
kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 saml. 7 höft. (Nr 7.)
5
34
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Uppförande
av byggnad
för en statens
provning sanstalt.
[53.]
Inredningtiar
be ten i
gamla kungshus
et 8 källorväriinu.
[54.1
Ändringsurbeten
i lantmätcristyrclsens
lokaler.
Kronans publika bus.
52:o) Kungl. Maj:t har i punkt 53 föreslagit riksdagen att i avbidan
på den proposition i ämnet, som må komma att avlåtas till riksdagen,
för uppförande av byggnad för en statens provningsanstalt bland
de extra anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1917 beräkna ett
belopp av 250,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
53:o) I punkt 54 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan
på den proposition om anvisande av medel för ändamålet, som
kan bliva förelagd riksdagen, för inredande av vissa rum i det s. k.
gamla kungshusets källarvåning till ämbetslokaler m. m. bland de extra
anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1917 beräkna ett belopp av
15,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
54:o) Kungl. Maj:t har i punkt 55 föreslagit riksdagen att i
avvaktan på den proposition i ämnet, som kan varda förelagd riksdagen,
för ändringsarbeten i lantmäteristyrelsens lokaler bland de extra anslagen
under sjunde huvudtiteln för år 1917 beräkna ett belopp av 30,000
kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
-
anmäla.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
35
De kung;!, teatrarna.
55:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts uti punkterna Brandförsäk56,
57 och 58 gjorda framställning och under hänvisning till vad stats- ^ggnadenock
rådsprotokollet (sid. 164—165) i ämnet innehåller, får utskottet hem- dramatiska
ställa, tealc:ns
7 nåd m. m.
fr'' w r7
att riksdagen må, i likhet med vad för inne- L° j> i
varande år ägt rum, på extra stat för år 1917 anvisa 0
a) till gäldande av årspremier för brandförsäkring
av operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad ett
anslag av 40,176 kronor
b) till gäldande av årspremie för brandförsäkring
av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad lösegendom
ett anslag av 3,668 kronor;
c) till gäldande av årspremie för brandförsäkring
av staten tillhörig, i dramatiska teaterns byggnad förvarad
lösegendom ett anslag av 1,735 kronor;
med rätt för Kungl. Maj:t att redan innevarande
år disponera berörda belopp å tillhopa 45,579 kronor.
Diverse.
56:o) Kungl. Magt har i punkt 59 av huvudtiteln föreslagit riks- Ersättning till
dagen att höja det ordinarie förslagsanslaget till ersättning till städerna “tolag.
för mistad tolag, nu 3,000,000 kronor, med 500,000 kronor till 3,500,000 [59.]
kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 166 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning, hemställer,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget
till ersättning till städerna för mistad tolag,
nu 3,000,000 kronor, med 500,000 kronor till 3,500,000
kronor.
36
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Bidrag till, 57 :o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 60
Stader,9som gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
icke deltaga i (sid. 167) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
landsting. '' ''
[60.] att riksdagen må å extra stat för år 1917 anvisa
ett belopp av 1,600,000 kronor, att fördelas mellan
landsting och städer, som icke deltaga i landsting,
efter förhållandet mellan den bevillning av fast egendom
samt av inkomst, som debiterats på grund av
vederbörande prövningsnämnds år 1917 verkställda
eller fastställda taxeringar inom landstingsområde eller
stad, varom nu nämnts, och den i samma ordning
debiterade bevillningssumman för hela riket.
Ersättning 58:o) Kungl. Maj:t har i punkt 61 föreslagit riksdagen, att det
stadeToch ordinarie anslaget till ersättning till vissa städer och köpingar för till
köpingar för statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel för år 1917 upptages till
mindragnaet ett belopp av 5,139,684 kronor.
brännyinsför- Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 167 i statsrådsprotokollet.
säljnings- °
medel.
[61.] Utskottet, som icke käft något att erinra mot Kungl. Maj:ts före
varande
framställning, hemställer alltså,
att riksdagen må medgiva att det ordinarie anslaget
till ersättning till vissa städer och köpingar för
till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel för
år 1917 upptages till ett belopp av 5,139,684 kronor.
Till täckande
av förskott.
[62.]
59:o) Till täckande av utgifter, som statskontoret och överintendentsämbetet
förskottsvis bestritt för de i statsrådsprotokollet över
finansärenden den 14 januari 1916 omförmälda ändamål, har Kungl.
Maj:t i punkt 62 av förevarande huvudtitel föreslagit riksdagen att å
extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 674,797 kronor.
Under hänvisning till den utredning i detta ämne, som finnes intagen
å sid. 168—172 av nämnda statsrådsprotokoll, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må, till täckande av ovan omförmälda,
utav statskontoret och överintendentsämbetet, an
-
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
37
mälda förskott å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag''
av 674,797 kronor.
60:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 173) i ärendet
innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget
till skrivmaterialier och expenser, ved in. in.,
nu 100,000 kronor, med 20,000 kronor till 120,000
kronor.
61:o) Under tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 65
gjorda framställning får utskottet hemställa,
att riksdagen må till beredande i enlighet med
de i statsrådsprotokollet över finansärenden den 14
januari 1916 angivna grunder av extra lönetillägg för
innevarande år åt en del tjänstemän och ketjänte i till
finansdepartementet hörande ämbetsverk och kårer, å
extra stat för år 1917 anvisa såsom förslagsanslag ett
belopp av 500 kronor.
Övriga ordinarie anslag.
62:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som äro uppförda i riksstaten
för innevarande år, har Kungl. Maj:t icke föreslagit annan ändring,
än att för jämnande av huvudtitelns slutsumma det ordinarie förslagsanslaget
för bestridande av tryckningskostnader må sänkas från
dess nuvarande belopp 133,137 kronor med 14 kronor till 133,123
kronor.
Utskottet hemställer,
att samtliga ordinarie anslag under sjunde huvudtiteln,
som här ovan icke blivit särskilt omförmälda,
må för år 1917 fastställas till samma belopp som uti
Skrivmaterialier
och
expenser,
ved m. m.
[63.]
Extra lönetillägg
för
vissa tjänstemän
och
betjänte.
[65.]
Övriga ordinarie
anslag.
[64, 66.j
38
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
innevarande års riksstat; dock att i förslagsanslaget
för bestridande av tryckningskostnader må få göras
den jämkning, som för jämnande av huvudtitelns slutsumma
kan bliva erforderlig.
Stockholm den 10 mars 1916.
På statsutskottets vägnar:
CARL SWARTZ.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar C. J. G. Swartz, S. H. Kvarnzelius, O. Jonsson,
H. F. Lamm, H. H. K. Ericson, G. M. H. Ekelund, C. G. Ekman, J. Nilsson,
O. Bergqvist, A. Pers, greve N. F. Posse och C. I. Asplund samt
från andra kammaren: herrar A. Ekman, F. W. Thorsson, K. V. Rydén i Malmö,
C. Persson i Stallerhult, G. Odqvist, E. A. Nilson i Örebro, N. A. Nilsson i Kabbarp,
J. Ström, A. Anderson i Råstock, A. R. Lundblad, G. R. J. Åkerman och K. O. Strid,
med undantag därav, att i behandlingen av
punkterna 1—3 deltagit herr J. L. Widell i st. f. herr J. Nilsson;
punkt 32 „ J. S. Almer „ „ „ „ S. H. Kvarnzelius och
„ A. V. Såvström „ „ „ K. V. Rydén i Malmö;
punkterna 33—62 „ „ J. S. Almer „ „ „ „ S. H. Kvarnzelius,
„ C. G. Österberg „ „ „ „ N. F. Lamm,
„ A. V. Sävström „ „ „ „ K. V. Rydén i Malmö och
„ C. R. Jansson i Falun i st. f. herr A. Andersson i
Råstock.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
39
Reservationer:
vid punkt 3 (angående särskild föredragande i finansdepartementet)
av herrar C. J. G. Sivartz och J. L. Widell, vilka ansett, att utskottet
bort hemställa,
»att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag, till arvode åt en särskild föredragande i finansdepartementet
samt till ersättning åt vikarie för honom
under semester på extra stat för år 1917 bevilja ett
anslag av 7,315 kronor.»
vid punkt 32 (angående statsunderstöd till auktoriserade handelskammare
i riket) av herrar F. W. Thorsson, A. Anderson i Råstock,
K. O. Strid och A. V. Sävström, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,
»att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke
må av riksdagen bifallas.»
40
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Bil. /.
P. M.
angående det sätt, varpå 1910 års resestipendiater fullgjort sina skyldigheter.
A. Arbetare i de särskilda näringsyrkena:
1. Utan anmärkning .......................................................................•_........................ 93
2. Lyft förskott; rest och återkommit; återstoden av stipendiet ej utbetald
på grund av för kort resa ................................................................................ 3
3. Lyft förskott; kvar i utlandet (2 med visshet, 5 med stor säkerhet) ........ 7
4. Lyft förskott; ej rest............................................................................................ 10
Summa 115.
B. läkare av hantverk och annan mindre industri:
1. Utan anmärkning ............................................................................................... 29
2. Lyft förskott; ej rest; återbetalningsskyldiga ................................................ 2
Summa 31.
C. Teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, som ej ägna sig åt bergshanteringen :
1. Utan anmärkning ........................................ 23
2. Lyft förskott; ej rest; återbetalningsskyldiga ................................................ 2
Summa 25.
D. Personer, som önska i främmande länder förvärva ökad insikt och skicklighet i
vad till bergshanteringen hörer:
1. Utan anmärkning ........................................................................................ 8
Summa 8.
Statsutskottets utlutande Nr 7.
41
Bil. II.
Redogörelse
för utnyttjandet av reseunderstöden av anslaget till befrämjande i
allmänhet av slöjderna.
*
De grupper, som från det under riksstatens sjunde huvudtitel uppförda anslaget
till befrämjande i allmänhet av slöjderna erhålla reseunderstöd, äro:
teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen
(»tekniker»);
personer, vilka önska i främmande länder förvärva ökad insikt i vad till
bergshanteringen hörer (»bergstekniker»);
idkare av hantverk och annan mindre industri (»idkare»);
verkmästare och förmän inom industrien (»verkmästare»);
arbetare i de särskilda näringsyrkena (-arbetare»).
Sedan reseunderstödens fördelning blivit i nåder fastställd, tillställes samtliga
utsedda stipendiater meddelande, att de tilldelats reseunderstöd, och samtidigt en promemoria
över de skyldigheter, de hava att fullgöra för att trygga sin rätt till understödet.
I samband härmed tillställas stipendiaterna jämväl formulär till förbindelse
beträffande möjligen ifrågakommande återbetalning av det till */4 av hela reseunderstödet
uppgående förskott, som före resans anträdande kan erhållas. I fråga om
arbetarestipendiaterna finnes emellertid ingen återbetalningsskyldighet föreskriven,
varför de ej heller avfordras någon förbindelse. Beträffande tekniker och bergstekniker
utgöres förbindelsen av proprieborgen av två vederhäftiga personer, men
beträffande idkare och verkmästare är förbindelsen personlig utan borgen.
Utom den här nämnda återbetalningsförbindelsen erfordras för utfående av
förskott jämväl sådan detaljerad resplan, som av kommerskollegium kan godkännas,
utom i fråga om arbetare, enär dessas studier i regel skola bedrivas genom längre
tids anställning å olika verkstäder och möjlighet att angiva, hos vilka firmor anställning
kommer att erhållas, endast undantagsvis förefinnes före resans anträdande.
Av samtliga stipendiater fordras emellertid från och med år 1915 uppgivande av
tid för resans anträdande och utbetalas icke förskott tidigare än högst 8 dagar
före nyssnämnda tidpunkt.
Den tid, inom vilken stipendiaterna skola hava fullgjort sina på reseunderstödet
grundade skyldigheter, utgör, oberäknat det år reseunderstödet tilldelats dem:
för tekniker .........
» bergstekniker.
» idkare .............
.. 3 år
. 3 »
. 1 »
. 1 »
.. 3 »
verkmästare
» arbetare .
Bihang till riksdagens protokoll 1916-
6 samt. 7 höft. (Nr 7.)
6
42
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Jan. Febr. Mars
April | Ma j
Kgl. brev den / 19.
Namn: ......................
Bostad: ...................
Studieland:.................
Studieändamål: ........
Juni
Juli i Aug. I Sept. | Okt.. | No v. | Dec.
VERKMÄSTARE
.. Yrke:
Studietid: .................. veckor.
Belopp kr.
# Reseberättelse skall inkomma den / 19... |
oi oi HS |
Dag |
Lyft |
Återburit |
||||||
Anmält begagnande |
d. |
/ |
19.. |
(D N:r.... |
||||||
Förbindelse inkom |
d. |
/ |
19.. |
(B Nr... |
.....; |
|||||
Resplan inkom |
d. |
/ / |
19.. |
(B N:r.... |
.....) |
|||||
Resan anträdes |
d. |
/ |
19.. |
(B N:r... |
.....; |
......... |
||||
Reseberättelse inkom d. |
/ |
19.. |
. (B N:r... |
.....; |
Anordning d. |
/ 19.. |
Ink. år
D Nr
ARBETARE
Fack: ..........
Studieföremål
Studieland:
Författare:...............................
För påseende överlämnad till —
Återförväntas senast den / 19.
Återkommen den / 19...
För publicering överlämnad till.
Återförväntas senast den / 19
Återkommen den / 19...
Publicerad i ............................
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
43
Registreringen av stipendiaterna sker med hjälp av ett kortsystem, i vilket
varje stipendiat har sitt särskilda kort, innehållande uppgift om kungl. brevets
datum, stipendiatens namn, yrke och bostad, studieland, studieändamål, studietid
och understödsbelopp samt plats för antecknande av allt, som förefaller i avseende
å stipendiatens tillgodonjutande av det honom tilldelade reseunderstödet. Genom i
övre kanten anbragta flyttbara kortvisare angives tiden för nästkommande åtgärd.
Korten ordnas i genomgående alfabetisk följd efter stipendiaternas tillnamn, oberoende
av anslag och tidpunkt för reseunderstödets tilldelande. De olika anslagen
åtskiljas genom olika färg å korten. Ett kort av nu nämnt slag är avtryckt å sid. 40.
Sedan samtliga åtgärder, som gälla en viss stipendiat, blivit av kollegium
vidtagna, vare sig dessa åtgärder avslutats med att reseunderstödet efter reseberättelsens
godkännande utanordnats eller med att reseunderstödet såsom förverkat
överförts till besparingarna, överflyttas stipendiatens kort till registret över f. d.
stipendiater, i vilket korten ordnas efter samma grunder som i det förra registret.
De godkända reseberättelserna registreras i ett särskilt kortsystem, vars kort
ordnas årsvis efter diarienummer. Till färgen överensstämma dessa kort allt efter
olika anslag med korten i stipendiatregistret. De innehålla uppgift om det fack,
vartill berättelsen är att hänföra, om studieföremål, studieland och författare samt
plats för anteckningar rörande berättelsens utlämnande för påseende eller publicering.
Ett kort av detta slag visas nederst å sid. 40.
Efter godkännandet utsändas berättelserna till därför lämpliga tidskrifter för
att efter redaktionens beprövande publiceras. Sedan de återkommit till kollegium,
ordnas de efter de å korten i reseberättelseregistret angivna facken för att vara
lätt tillgängliga för studier.
För att i högsta möjliga grad för stipendiaterna underlätta de förberedelser,
som före en studieresas anträdande äro nödvändiga i avseende å resplanen för att
resan skall bliva av det gagn, som därmed avsetts, införas i ett särskilt s. k. finnaregister
alla de uppgifter angående av stipendiater besökta firmor och anläggningar,
som kunna hämtas ur de inkomna reseberättelserna. I samma register införas jämväl
sådana från utställningar och andra källor hämtade upplysningar, som anses
vara av värde för det med registret avsedda ändamålet. Ett kort i detta register,
som ordnas efter fack, visas överst å sid. 42.
* *
*
Genom kortregistret över stipendiaterna, påbörjat år 1913 och sedermera utsträckt
bakåt till att omfatta alla stipendiater från och med 1910 års anslag, har
kollegium numera möjlighet att på ett överskådligt sätt följa de olika stipendiaternas
åtgöranden rörande deras studieresor. Denna möjlighet innebär också en
strängare kontroll i förevarande avseende än som med förut använda registreringssystem
varit möjlig.
Genom kortregistret över reseberättelserna, påbörjat år 1914 och utsträckt
bakåt till att omfatta alla de från och med år 1910 inlämnade reseberättelser, som
av kollegium kunnat återbekommas från de tidskrifter, till vilka de överlämnats
för publicering, och firmaregistret, vars förande påbörjades i juni 1914, har kollegium
möjlighet att i med tiden allt större utsträckning tillhandagå stipendiater, som
så önska, med råd och upplysningar beträffande uppgörandet av plan för tillämnad
44
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Fack:
Besökt av |
Land: .................................................................................... |
||
D. N:r |
År |
Ort: ........................................................................................ |
|
Firma: ................................... |
|||
Adress:.................................................................................... |
|||
Specialitet: ............................................................................ |
|||
Sevärda anordningar:............................................................ |
studieresa. I och med att kollegium fått denna möjlighet, kunna också större krav
ställas såväl på eu väl genomtänkt resplan som på en från yrkessynpunkt värdefull
reseberättelse. För att hos stipendiaterna framkalla känslan av, att reseberättelsernas
avfattande ej får tagas för lättvindigt utan måste baseras på ett samvetsgrant
studiearbete, har den principen börjat tillämpas, att fackmäns yttrande över
berättelsernas innehåll infordras, innan de godkännas. I och med att detta tillvägagångssätt
hinner genomföras och bliva känt bland stipendiaterna, torde reseberättelserna
komma att vinna ej så litet i värde.
Frågan om stipendiaternas kvarstannande i utlandet torde vara aktuell endast
i fråga om arbetarstipendiaterna. Idkarne bedriva i hemlandet egen verksamhet och
verkmästarne hava en relativt fast anställning, som ej för en kortare studieresas
skull behöver släppas; dessa omständigheter bidraga till, att för dessa två grupper
av stipendiater icke någon frestelse torde uppstå att stanna kvar i utlandet. Bergstekniker
och andra tekniker åter frigöra sig visserligen ofta från sina befattningar,
då de för sina studieresor ofta beräkna 1 å 2 år, men den av två hemmavarande
personer tecknade förbindelsen att återbetala det iyftade förskottet, för den händelse
rätten till stipendiet skulle förverkas, torde för dessa stipendiatgrupper vara en
hämsko att räkna med, om frestelsen att i utlandet taga alltför långvarig anställning
skulle bliva för stark. Orsakerna må vara de nämnda eller icke — bland stipendiater
tillhörande tekniker, bergstekniker, idkare och verkmästare synes icke någon
tendens förefinnas att söka utnyttja reseunderstöden såsom emigrationsbidrag. Detta
framgår också av den bifogade promemorian över det sätt, varpå 1910 års resestipendiater
fullgjort sina skyldigheter.
Arbetarestipendiaterna hava att beräkna minst 6 månaders utrikesvistelse och
stanna ofta i utlandet 1 — 3 år, på grund varav de helt frigöra sig från sin anställning
i hemlandet. För dem finnes vidare icke någon återbetalningsskyldighet sti
-
45
Statsutskottds utlåtande Nr 7.
pulerad. De ekonomiska band, som skulle knyta stipendiaten vid hemlandet, förefinnas
här således icke, och följden härav blir också den, att en och annan stipendiat
finner med sin fördel förenligt att kvarstanna i utlandet utan tanke på, att det
erhållna reseunderstödet givits i syfte att tillförsäkra hemlandet ett tillskott i yrkesskicklighet
och yrkeserfarenhet. Den förutnämnda promemorian visar, att av 1910
års 115 arbetarestipendiater 2 med visshet kvarstannat i utlandet och 5 med stor
säkerhet gjort sammaledes (i det de efter en längre tids vistelse i utlandet ej vidare
kunnat av kollegium anträffas). De till dessa 7 stipendiater utbetalda förskottsbeloppen,
tillhopa 2,475 kronor, utgörande 4.9 5 procent av hela anslaget, hava
tydligen karaktären av understöd för export av yrkeskunnig arbetskraft. Procentsiffran
synes dock vara för liten för att kunna anses vara av någon väsentlig betydelse
för frågan om uppnående i stort sett av det med utdelandet av resestipendier
för arbetare avsedda ändamålet, även om den är tillräckligt stor för att motivera
strävanden till densammas förminskande. I regel torde det vara vid kollegii uppgörande
av förslag till stipendiater, som de största möjligheterna erbjuda sig till
att hålla den nyssnämnda procentsiffran på tillräckligt låg nivå, och det torde
också vara just den omsorg, som kollegium ansett sig böra nedlägga på uppgörandet
av ifrågavarande förslag, som är orsaken till att siffran är av så ringa storlek.
För de flesta av de 7 förutnämnda stipendiaterna torde det också hava varit tillfälliga
omständigheter och icke en vid resans anträdande närd tanke, som förmått
dem att kvarstanna i utlandet.
Att genom åläggande av återbetalningsskyldighet beträffande det lyftade förskottet
söka förmå de arbetarestipendiater att fullgöra sina skyldigheter, som icke
dessförutan skulle fullgöra dem, torde på grund av svårigheten att utkräva beloppen
icke leda till resultat ens med de stipendiater, som lyfta sitt förskott och sedan
underlåta att företaga någon studieresa, och naturligtvis ännu mindre med dem,
som finna det lämpligt att stanna i utlandet. Att avfordra dem borgen för återbetalandet
torde ej heller gagna, enär ett dylikt förfaringssätt säkerligen skulle ha
till följd, att de flesta av stipendiaterna på grund av svårigheten att få vederhäftig
borgen blevo nödsakade att inhibera resan, såvida de icke kunde företaga densamma
utan förskott.
Då det i regel torde vara ekonomiska skäl, som förorsaka stipendiatens kvarstannande
i utlandet, skulle det möjligen vara av viss betydelse, om den efter förskottets
lyftande hos kollegium innehållna återstoden av stipendiet vore tillräckligt
stor, för att utsikten att utfå densamma skulle kunna förmå stipendiaten att fullgöra
sina skyldigheter. Men skulle en större del av stipendiet, än vad för närvarande
är fallet, innehållas, skulle förskottet komma att utgå med mindre belopp, och detta
skulle säkerligen i ej så få fall tvinga stipendiater, som verkligen föresatt sig att i
så hög grad som möjligt utnyttja resan i studiesyfte, att för sitt uppehälles skull
taga anställningar, där de intet hade att lära, varigenom resans syfte skulle förfelas.
Minskningen i förskottsbeloppet kunde emellertid tänkas i viss mån kompenserad
därigenom, att stipendiaten erhölle rätt att genom vederbörande konsulats förmedling
efter styrkande av tillräckligt lång utrikes vistelse utbekomma så stor del av den
innehållna återstoden av stipendiet, som erfordrades för täckande av med hemresan
förenade kostnader.
En annan fråga, som för stipendieanslagens utnyttjande till avsett ändamål
synes vara av minst lika stor betydelse som stipendiaternas eventuella kvarstan
-
46
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
nande i utlandet, torde vara den, att inom de flesta stipendiatgrupper fall förekomma,
då stipendiaten, sedan lian lyftat sitt förskott, underlåter att företaga någon studieresa.
Det kan visserligen icke påstås, att förskottet lyftes i avsikt att använda de
då erhållna medlen till annat ändamål än därmed avsetts, men ett av enskilda, ofta
ekonomiska angelägenheter förorsakat uppskjutande av den tillämnade resan får
vanligen till följd, att de erhållna förskottsmedlen förbrukas — stundom kanske för
att rädda stipendiaten ur ett ekonomiskt trångmål — och när sedan omständigheterna
i övrigt medgiva resans företagande, förefinnes icke längre den därför erforderliga
ekonomiska grundvalen, så att hela resan måste inhiberas.
För att minska utsikterna till att mellankommande hinder efter förskottets
utbetalande förorsaka ett uppskjutande av resan med nyss angiven följd, utbetalas
numera icke några förskott tidigare än högst 8 dagar före resans anträdande. Tydligt
är, att man även här i stort sett måste bygga på förtroende till riktigheten av
stipendiatens uppgift om dagen för sin tillämnade avresa, då man icke förr än vid
granskningen av reseberättelsen har möjlighet till kontroll över uppgiften i fråga.
Säkerligen skulle större effektivitet ernås, om endast en mindre del av förskottet
utbetalades i den ordning nu sker, medan återstoden av förskottet samtidigt tillsändes
ett av stipendiaten uppgivet konsulat att av honom där lyftas inom en viss,
kortare tid, men då ett dylikt förfaringssätt skulle vara ganska omständligt och
säkerligen skulle vålla de vid dylika åtgärder ovana understödstagama ganska stora
besvärligheter, torde det endast i nödfall böra tillgripas.
f Sä. Stundom, om ock mycket sällan, torde förekomma, att stipendiater, särskilt
inom arbetaregruppen, och då vanligen skrädderiarbetare, återvända till utlandet,
sedan de efter reseberättelsens godkännande utbekommit den innehållna delen av
stipendiet. I avseende härå torde kollegium knappast kunna åtgöra något för att
tillförsäkra landet den ökning i yrkeskunnighet, som med stipendierna avses. Det
kunde visserligen tänkas, att den innehållna återstoden utbetalades först efter en
viss tids (exempelvis 6 månaders) uppehåll i Sverige och företeende av intyg om
stadigvarande verksamhet. Då emellertid särskilt arbetarestipendiaterna just vid sin
hemkomst, innan de hunnit finna en lämplig, stadigvarande anställning, ofta torde
vara i stort behov av det ekonomiska stöd, som de hava i det återstående stipendiebeloppet,
skulle ett tillvägagångssätt av ovan antytt slag möjligen kunna leda till
att stipendiaterna oftare än nu funne det fördelaktigt att kvarstanna i utlandet vid
den anställning de där erhållit.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
47
Tabell över anslagen under riksstatens sjunde huvudtitel.
Finansdepartementet.
1916 års riksstat anslår: |
|||
Ordinarie anslag |
Ordinarie anslag |
||
Kronor |
Ö. |
Kronor |
Ö. |
: |
17.000 58.000 |
— |
|
4,700 |
— |
||
79,700 |
— |
||
128,000 |
— |
||
169,000 |
— |
||
915,000 |
— |
||
144,165 |
— |
Departementet.
Departementschefen ................
Departementets avdelning av K
kansli ...............................
förslagsanslag ..............................
Extra föredragande i departementet......
Extra kanslisekreterare i departementet
förslagsanslag, högst
Förslag till blivande riksstat:
De centrala ämbetsverken.
Kammarkollegium:
Kammarkollegium ...........................
Extra advokatfiskal hos kammarkollegium
Ordnande av vissa kammarkollegii andra
arkivkontor tillhörande handlingar ......
Ytterligare förstärkning av arbetskrafterna
hos kammarkollegium ..................
Statskontoret:
Statskontoret .................................
Förstärkning av arbetskrafterna å statskontorets
riksbokslutsbyrå ..................
Mynt- och justerings verket:
Bestridande av de med mynt- och justeringsverkets
drift förenade kostnader, reservationsanslag,
att av inkomst av myntning
och justering direkt utgå...............
Kommerskollegium:
Kommerskofiegium...........................
Provisorisk lönereglering för kommerskollegium,
förslagsanslag .................
Säger för departementet.
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||||
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
Ö. |
Kronor |
ö. |
17,000 |
— |
||||||
58,000 |
— |
7,965 |
|||||
7,000 |
— |
||||||
5,250 |
— |
||||||
4,700 |
|||||||
7Q 700 |
20,215 |
||||||
128,000 |
6,000 |
||||||
1,500 |
— |
||||||
69,500 |
— |
128,000 |
77,000 |
||||
169,000 |
— |
||||||
'') 9,975 |
— |
||||||
915,000 |
_ |
||||||
144,165 |
— |
12,345 |
'' |
*) Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utskottet framdeles kommer att avgiva särskilt utlåtande.
48
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
1916 års riksstat anslår:
Ordinarie
anslag
Ordinarie
anslag
Kronor ö. Kronor ö
76,900
22,790
2,000
258,300
101,690
50,600
540,600
Förstärkning av arbetskrafterna å kommerskol
lega industribyrå .........................
Teknisk konsulent å kommerskollegii industribyrå
Handläggning
hos kommerskollegium av
ärenden rörande svenska fartygs registrering
m. m....................................
Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet...
Sjötekniskt biträde hos kommerskollegium
in. m.................................................
Särskild sjöåklagare hos kommerskollegium
....
Utgivande
av »Kommersiella meddelan -
Förslag till blivande riksstat:
Arvode till en vaktmästare hos kommerskollegium
....................................
Kammarrätten:
Kammarrätten.................................
Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten
..........................................
Statistiska centralbyrån:
Avlöningsmedel ....................................
Arvoden åt tillfälliga biträden samt vikariats
ersättningar,
reservationsanslag .........
Provisorisk lönereglering för statistiska
centralbyrån, förslagsanslag ...............
och fyra extra ordinarie akluarier.
biträden m. m. anslagna medel............
Bibliotekets underhållande, reservationsanslag
............................................
Overintendentsämbetet:
Overintendentsämbetet ...........................
Provisorisk lönereglering för överintendentsämbetet,
förslagsanslag .....................
intendentsämbetet .................
Patent- och registreringsverket:
Upprätthållande av patent- och
ringsverkets verksamhet, resen
anslag, att av patent- och van
samt registreringsavgifters med
utgå
Kostnader, som föranledas av överståthållar -
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||||
Kronor |
Ö. |
Kronor |
Ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor | |
ö. |
10,532 |
— |
||||||
5,825 |
|||||||
10,050 164,200 |
|||||||
5,525 |
— |
||||||
3,000 |
— |
||||||
12,000 |
— |
||||||
1,175 |
— |
144,165 |
_ |
224,652 |
— |
||
258,300 |
— |
U 41,400 |
|||||
76,900 |
— |
||||||
22,790 |
— |
10,420 |
1 |
||||
21,200 |
— |
||||||
14,900 |
— |
||||||
2,000 |
— |
101,690 |
_ |
46,520 |
|||
50,600 |
— |
6,695 |
|||||
10,000 |
— |
50,600 |
_ |
16,695 |
— |
||
540,600 |
*) Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utskottet framdeles kommer att avgiva särskilt utlåtande.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
49
j 1916 års riksstat anslår: |
Förslag till blivande riksstat: |
|||||||||||
Ordinarie anslag |
Ordinarie anslag |
j Ordinarie |
Extra anslag |
! Ordinarie |
Extra anslag |
|||||||
Kronor |
Ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
Ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
Ö. |
Kronor |
ö. |
|
58,000 |
— |
med vissa slag av registrering, förslags-anslag ........................................... Bankinspektionen: Upprätthållande av bankinspektionens verk-samhet, reservationsanslag, att av bi-drag till bankinspektionen direkt utgå. Nuvarande belopp ............... 58,000: ökas med ........................... 5,400: |
1 |
63,400 |
— |
4,000 |
— |
|||||
2,365,355 |
— |
Säger för de centrala ämbetsverken |
2,370,755 |
— |
420,242 |
- |
||||||
Bergsbruket. |
||||||||||||
2,700 |
33,000 5,700 |
Bergsstaten ............................................ Provisorisk lönereglering för bergmästarna, förslagsanslag ................................. Befrämjande i allmänhet av bergsbruket: Bestämt anslag ................................ Reservationsanslag.............................. |
2,700 3,000 |
33,000 5,700 |
11,250 |
- |
||||||
Bergsskolorna i Filipstad och Falun: Bestämt anslag ................................. Förslagsanslag................................... |
27,000 1,800 |
28,800 |
||||||||||
38,700 |
— |
Säger för bergsbruket |
38,700 |
— |
40,050 |
— |
||||||
115,000 1,500 |
116,500 |
Handel och sjöfart. Handelshögskolan i Stockholm .................. Handelsundervisningsanstalter: |
115,000 |
30,000 |
- |
|||||||
slagsanslag, högst ........................... |
1,500 |
- |
116,500 |
_ |
||||||||
Hälsingborgs handelsgymnasium ...... ....... Exportstipendier, reservationsanslag ......... Handelsstudiestipendier, reservationsanslag verksamhet under år 1916 ..................... Understöd till auktoriserade handelskam-mare i riket, förslagsanslag, högst......... Bidrag till en internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik, förslagsanslag......... Bidrag till internationella statistiska institu-tets permanenta byrå i Haag .............. Ersättning till sjömanshusen ..................... Arvoden till två dispaschörsassistenter ...... |
10,000 20,000 10,000 *) 26,000 36.000 650 1,000 40.000 |
— |
'') Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utskottet framdeles kommer att avgiva särskilt utlåtande.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 samt. 7 käft. (Nr 7.) 7
50
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
1916 års riksstat anslår: |
Förslag till blivande riksstat: |
|||||||||||
Ordinarie1 anslag |
Ordinarie anslag |
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
|||||||
Kronor |
Ö. |
Kronor |
Ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
|
Flytdocka i Göteborg .............................. Internationell pntrulleringstjänst i Norra |
250,000 14,600 '') 165,000 |
— |
||||||||||
116,500 |
Säger för handel och sjöfart Industri, hantverk och slöjd. |
116,500 |
— |
607,250 |
||||||||
i 13,500 |
— |
Befrämjande i allmänhet av slöjderna: ökas med ........................... 15,000: — |
28,500 |
|||||||||
12,500 |
26,000 |
Reservationsanslag: Reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt åt bergshanteringen ......... 12,500: — Reseunderstöd åt idkare av industri ........................... 9,000: — Reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom industrien 7,500: — |
29,000 |
57,500 |
||||||||
— |
||||||||||||
Vävskolan i Borås ................................. Sveriges hantverksorganisation ................. Föreningen för svensk hemslöjd ............... |
1 | |
8,150 4,000 15,000 |
— |
|||||||||
26,000 |
- |
Säger för industri, hantverk och slöjd |
57,500 |
— |
27,150 |
— |
||||||
6,793,050 |
Skatteomkostnader. Tullverket: Tullverket, förslagsanslag..................... Förstärkning av arbetskrafterna hos general-tullstyrelsen, förslagsanslag, högst...... Förstärkning av arbetskrafterna vid tull-verkets lokalförvaltning, förslagsanslag, |
1)6,793,050 |
— |
'') 22,000 l) 205,830 |
i |
6,793,050 |
! 227,830 |
L) Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varöver utskottet framdeles kommer att avgiva särskilt utlåtande.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
51
1916 års riksstat anslår: |
|||
Ordinarie anslag |
,i Ordinarie 1 anslag |
||
Krono! |
ö |
Kronor |
l |
34,20C |
|||
900,000 |
r |
||
420.000 720.000 |
1 r i |
||
| |
10,000 |
||
8,877,250|— |
|||
50,000 |
|||
370,000 |
i |
||
i |
420,000, |
i |
Förslag till blivande riksstat:
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Kronor ö.
Kontrollstyrelsen:
Kontrollstyrelsen....................................
Förstärkning av arbetskrafterna hos kon-i
trollstyrelsen ....................................|
Kontroll å tillverkningsavgifter, förslags-j
anslag. Nuvarande belopp ... 900,000: —
minskas med........................ 100,000:_
Stämpelomkostnader, förslagsanslag ........]
Kostnader för taxering till skatt å inkomst)
och förmögenhet, förslagsanslag. Nuvarande
belopp ..................... 720,000: —
ökas med.............................. 100,000: — j
Observations- och uppbördsprocenter m. m.j
förslagsanslag. Nuvarande belopp 10,000: —
ökas med.................................10,000: —
Säger för skatteomkostnaderi..
Kronans publika Lus.
Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika
hus i Stockholm, förslagsanslag ............
pggnader och reparationer, reservationsanslag
...............................................
Uppförande av byggnad för en statens pr
ningsanstalt...............................
60,000
60,000!
Säger för kronans publika In:
De kungl. teatrarna.
Kung], operan..........................................
Brandförsäkring av operabyggnaden och
dramatiska teaterns byggnad..................
Brandförsäkring av staten tillhörig, i operabyggnaden
förvarad lösegendom ............
Brandförsäkring av staten tillhörig, i dramatiska
teaterns byggnad förvarad lösegendom
Säger för de kung!, teatrarna
Kronor
Kronor ö.
34,200!-
800,000 -420,000 -
820,000 —;
Kronor
20,350|—
20,000 —
8,887,250 —| 248,180
50,000 —
370,000—1
x) 250,000
*) 15,000
'') 30,000
420,000j — | 295,000) —
60,000
60,000| —
40,176 i
3,668|
1,735;
45,5791
1 Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utskottet framdeles kommer att avgiva särskilt utlåtande.
52
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
1916 års riksstat anslår:
Förslås till blivande riksstat:
Ordinarie
anslag
Kronor 5.
44,670
30
Ordinarie
anslag
Kronor ö
55,0001
3,000,000
Ordinarie
anslag
Kronor
Diverse.
Ålderstillägg, förslagsanslag.....................
Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag.
Nuvarande belopp 3,000,000: —
ökas med ........................... 500,000:
Städers friheter, förslagsanslag:
Direkt anvisning....................
44,700 — Friheter................................
300,000 — Restitutioner, förslagsanslag.....
Bidrag till landsting och städer, som icke
deltaga i landsting ................
5,295,432 — j Ersättning till vissa städer och köpingar för
till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel.
Nuvarande belopp............... 5,295,432:
I i minskas med..................... 155,748:
3,100,000
100,000
50,000
100,000
133,137
I Ersättning till landsting och städer, som e,
deltaga i landsting, för till statsverket in
dragna hrännvinsförsäljningsmedel ........
| Vederlag för nedlagda utskänkningsrättig
heter, förslagsanslag ........
Till täckande av vissa förskott
Rese- och traktamentspenningar, förslags
anslag ................................ ..........•
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag.
Nuvarande belopp 100,000: —
ökas med .......................... ■ 20,000:
Try ckningsk ostnader
Nuvarande beloppminskas
med
förslagsanslag.
................ 133,137:-
................ 14: —
32,000 —
112,210,2691—
I |24,193,774j —
Extra
anslag
Ordinarie \ Extra
anslag ! anslag
Kronor ö.
44,670 —
30
Extra lönetillägg för år 1916, förslagsanslag
Extra utgifter, reservationsanslag ............1
Kronor ö.
55,000: —
3,500,000 -
44,700!-300,000 —
Kronor
1,600,000-
5,139,684;
3,100,000
100,000
50,000
120,000
133,123!-
32,000''-
674,797
500
Säger för diverse!-
. 112,574,507 [—12,275,2971 -
Summa .
|24,604,912|—j3,978,963|—|
STOCKHOLM, ISVÄG MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.