Statsutskottets utlåtande Nr 49.

1

Nr 49.

Ankom till riksdagens kansli den 31 mars 1916 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till anläggande
av en statsbana från lämplig anknytningspunkt å
norra stambanan invid Stockholm till Kapellskär m. m.

(4:e avd.)

I tvänne likalydande, till statsutskottet remitterade motioner, väckta
den ena inom första kammaren, nr 38, av herr A. Bellinder m. fl. samt
den andra inom andra kammaren, nr 72, av herr E. Åkerlund m. fl.
har föreslagits,

att riksdagen ville för sin del besluta, att en normalspårig statsbana
skall anläggas från någon lämplig anknytningspunkt å norra stambanan
invid Stockholm fram till Kapellskär i Rådmansö socken med
bibana till Norrtälje och med tillhörande provisoriska kajer för sjöfartsförbindelsen
och övriga härför erforderliga hamnanordningar vid Kapellskär,

att för järnvägsarbetets utförande skall i huvudsak lända till efterrättelse
de utstakningsritningar och den plan, som år 1914 härför blivit av
järnvägsstyrelsen upprättad med undantag dock för dels sträckan mellan
stambanan och Ångarn, dels den mellan Riala och Håtö å Rådmansöviken
fallande delen,

att genom förnyad utredning skall utrönas, om icke banan på förutnämnda
sträcka bör framdragas från Ångarn förbi Näsby direkt till
-Tärva eller Tomteboda station å stambanan,

Bihang till riksdagens protokoll 1910. 0 sand. 32 höft. (Nr 49.)

2

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

att utredning bör verkställas, om banan på delen Eiala—Håtö icke
lämpligen kan framdragas från Eiala norrut över sundet väster om
Yäsbysjön till sjön Limmarens södra strand och därifrån till Håtö,

att grenbanan från Limmaren till Norrtälje utföres i tillämpliga delar
efter den plan, som legat till grund för den numera förfallna koncessionen
å Kapellskärsbanans bibana Penningby—Norrtälje,

att utredning snarast bör ske om grenbanans fortsättning som statsbana
norrut från Norrtälje till Yäddö,

att arbetet skall påbörjas, så snart erforderliga medel för detta
ändamål äro anskaffade, samt med största skyndsamhet bedrivas,

att mark, tillräcklig jämväl för huvudbanans framtida utvidgning
med ett dubbelspår, i vanlig ordning skall förvärvas,

att för ändamålet anvisas ett belopp av 12 miljoner kronor att
utgå med 3 miljoner för år 1917, med rätt för Kungl. Maj:t att, så
fort medel härför blivit tillgängliga, förskjuta vad som kan erfordras
för arbetets påbörjande redan 1916.

Beträffande vad av motionärerna anförts till stöd för framställningen
får utskottet hänvisa till motionerna.

I motioner vid 1914 års förra riksdag framlades förslag om anläggande
av en statsbana från lämplig anknytningspunkt å norra stambanan
till Kapellskär med bibana till Norrtälje m. m. På grund av riksdagsupplösningen
kommo motionerna ifråga ej att behandlas vid samma riksdag.
Yid årets senare riksdag förnyades framställningarna i ämnet.
Efter därom av statsutskottet — till vilket motionerna remitterats —
framställd begäran avgav järnvägsstyrelsen den 10 juli 1914 yttrande i
ärendet (se bilaga till statsutskottets utlåtande vid 1914 års senare riksdag
nr 78). Av berörda yttrande inhämtades, att järnvägsstyrelsen jämlikt
bemyndigande av Kungl. Maj:t föranstaltat ej mindre undersökning
och ekonomisk utredning av berörda järnvägsförslag än även undersökning
angående utförande av ångfärjelägen med tillhörande anordningar
i Kapellskär. Yid avgivandet av järnvägsstyrelsens ifrågavarande yttrande
hade varken den ekonomiska utredningen eller undersökningen
angående hamnanläggningarna ännu avslutats. På grund av den verkställda
tekniska utredningen angående järnvägsprojekten angavs i yttrandet
kostnaden för en statsbana Tureberg—Brottby—Eiala—Kapellskär,
vilken sträckning järnvägsstyrelsen ansåg sig böra förorda, till 9,360,000

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

3

kronor. För en bibana Penningby—Norrtälje beräknades en kostnad av
omkring 1,000,000 kronor.

Vid det förhållandet att de av järnvägsstyrelsen igångsatta undersökningarna
och utredningarna ännu ej slutförts ansåg sig statsutskottet
ej böra ingå i närmare prövning av de ifrågavarande motionerna utan
hemställde, att desamma icke måtte till någon riksdagens vidare åtgärd
föranleda. Utskottets hemställan blev av riksdagen bifallen.

Enligt en från järnvägsstyrelsen till chefen för civildepartementet
avgiven, utskottet delgiven promemoria har numera såväl undersökningen
angående hamnanläggningarna vid Kapellskär som ock den ekonomiska
utredningen angående järnvägsförslagen avslutats. Ett utdrag av denna
promemoria, innehållande dels en sammanfattning av resultatet av dessa
undersökningar, dels ock ett av järnvägsstyrelsen i ärendet gjort uttalande
fogas såsom bilaga vid detta utlåtande.

Av berörda promemoria framgår, att kostnaderna för hamnanordningarna
för slutliga byggnadsstadiet beräknats till 3,740,000 kronor.
Vad den ekonomiska utredningen angår, utmynnar densamma i att
Kapellskärsbanan, byggd och trafikerad såsom lokalbana, icke skulle
täcka sina egna driftkostnader och än mindre lämna någon ränta å anläggningskapitalet.

Det är uppenbart, att för motionärerna det lokala trafikbehovets
tillgodoseende genom anläggandet av en statsbana till Kapellskär blott
varit av underordnat intresse, medan huvudsyftet för dem varit åstadkommandet
av en förbättrad förbindelse med Finland och Kyssland samt
anordnandet av en transitoled mellan dessa båda länder och England.
Det är ock från denna huvudsynpunkt som förslaget enligt utskottets
uppfattning bör bedömas.

För att anläggandet av en statsbana till Kapellskär skall anses
äga berättigande, måste givetvis i första hand kunna påvisas, att en
sådan järnväg skulle äga väsentlig betydelse för samfärdseln och särskilt
varuutbytet mellan Sverige å ena sidan samt Finland och Kyssland
å andra sidan. Undersökning i sådant avseende har vidtagits av de
inom finansdepartementet tillkallade sakkunniga, vilka hava under utredning
frågan om utveckling av sjöförbindelserna mellan Sverige och
Kyssland. Enligt vad utskottet erfarit, komma dessa sakkunniga att
inom kort avgiva sitt betänkande, vari till behandling upptagits olika
alternativ för förbättrandet av förbindelserna i riktning mot retrograd.
Åtminstone ett av dessa alternativ lärer förutsätta anläggning av stats -

4

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

bana till Kapellskär eller statsinköp av Nynäsbanan. Innan ifrågavarande
betänkande föreligger och blivit av vederbörande närmare
granskat, synes något avgörande ej böra träffas i den nu föreliggande
frågan.

För att Kapellskärsbanan skall kunna erhålla betydelse som transitoled,
måste förbättrade sjöförbindelser med England åstadkommas. Jämväl
i detta avseende pågå för närvarande utredningar, vilkas resultat ävenledes
lärer böra avvaktas, innan beslut i järnvägsfrågan fattas.

Utskottet håller alltså före, att det av motionärerna framförda förslaget
icke kan bedömas och lösas fristående utan måste betraktas och
avgöras i samband med hela det stora problemet om ordnandet av vårt

lands förbindelser såväl österut som västerut. Ett omedelbart beslut i

enlighet med motionärernas yrkanden skulle givetvis komma att binda
Kungl. Maj:ts och riksdagens handlingsfrihet samt hava till följd utgifter,
som ej nu kunna överblickas. Någon betänklighet mot ett uppskov
med beslut i frågan har synts utskottet så mycket mindre före finnas,

som, enligt vad den omhandlade promemorian från järnvägsstyrelsen
ger vid handen, järnvägen till Kapellskär lärer kunna fullbordas
på samma tid, som kräves för utförande av de därstädes för
genomgångstrafikens ombesörjande erforderliga hamnanläggningarna.

Utskottet får alltså hemställa,

att ifrågavarande motioner icke må av riksdagen
bifallas.

Stockholm den 31 mars 1916.

På statsutskottets vägnar:

CARL SWAETZ.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar C. J. G. Swartz, S. H. Kvarnzelins, O. Jonsson,
H. F. Lamm, G. M. H. Ekelund, C. G. Ekman, A. C. Lindblad, O. Bergqvist, A. Pers
och I. E. G. Svensson samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, F. W. Thorsson, H. Andersson i Skivarp,
K. V. Rydén i Malmö, C. Persson i Stallerhult, J. B. Eriksson i Grängesberg, G. Odqvist,
N. A. Nilsson i Kabbarp, J. Ström, J. Pålsson, K. O. Strid och S. E. J. Lubeck.

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

5

Bilaga.

Utdrag av

V. P. M. angående anläggning av den s. k. Kapellskärsbanan.

Den i det föregående omnämnda ekonomiska utredningen, som järnvägsstyrelsen
anförtrott åt byråchefen i styrelsen G. A. d’Ailly, har numera slutförts,
och resulterar denna utredning i följande uttalanden:

»Av den verkställda trafikberäkningen rörande banan framgår, att densamma,
byggd och trafikerad såsom lokalbana, skulle lämna en bruttoinkomst av 309,400
kronor per år.

Om från detta belopp dragés driftkostnaden, beräknad till 5,000 kronor per
kilometer eller för hela banan till 390,000 kronor, uppstår en förlust å driften av
80,600 kronor per år.

För ett riktigt bedömande av det ekonomiska resultatet för statens järnvägar
av lokalbanans tillkomst torde emellertid hänsyn böra tagas jämväl till den nettoinkomst,
som genom densamma tillföres statsbanelinjen Stockholm—Tureberg.

I trafikberäkningen har denna nettoinkomst uppskattats till 48,900 kronor

pr år.

Den för statens järnvägar uppkommande, ovan nämnda förlusten å driften
skulle alltså nedbringas till 31,700 kronor pr år.

Härtill komme så ytterligare ränteförlusten å det nedlagda byggnadskapitalet,
vilket för banan, byggd såsom lokalbana, ansetts kunna beräknas till omkring

6.000. 000 kronor.

Om bibanan Penningby—Norrtälje skulle komma till utförande såsom normalspårig
statsbana, kan, på grund av dels den för en bana av så ringa längd, 11
km., uppstående högre driftkostnaden, samt dels den ansenliga byggnadskostnad^!,

1.000. 000 kronor, den påräkneliga trafikökningen icke för banan väntas medföra
något avsevärt ändrat ekonomiskt resultat.

För att utröna huru stor transitotrafik, som vore erforderlig för att inkomst,en
av denna tillsammans med den för lokaltrafiken beräknade inkomsten skulle täcka
de då uppkommande driftkostnaderna, hava nedanstående beräkningar utförts
rörande

Kapellskärbanan.

byggd och trafikerad såsom iransitobana.

20 resande i vardera riktningen under 365 dagar = 14,600 pr år,

därav 33 % i II kl......................................... = 4,818 » »

67 % i III kl............................................. = 9,782 » »

av vilka 50 % resa med snälltåg.

Godstrafik: 10 vagnslaster per dag under 300 dagar i riktning från Sverige
7 » »»»»»»» till Sverige

medeltransportlängd: 50 % 91 km., 25 % 150 km., 25 % 200 km.

Fraktinkomsten beräknad enligt tariff 7 såsom medeltariff.

Ekonomisk

utredning.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

Utredning angående
hamn
med dngfärjelägen
vid\Kapellskär.

Driftkostnad för hela såväl lokal- som transitotrafiken:

8.000 kr. per bankm. för linjen Tureberg—Kapellskär,

4.000 » » » » » Stockholm—Tureberg.

Summa driftkostnad: 676,000 kronor.

Resultat:

Inkomster: Lokaltrafik..................................................

Transito: biljettinkomst II kl. 20,960 kr.

* 111 * 27,390 »

resgods och post m. m..............................

gods ..........................................................

384,300 kr.

48,350 »
10,460 »
232,890 »
676,000 kr.

Med en trafik av ovan kalkylerade storlek bär således banan, trafikerad jämväl
såsom transitobana, sina driftkostnader.

Inkomsten för den antagligen ej obetydliga transitotrafik, som utöver ovan
beräknade torde kunna erhållas, blir sålunda disponibel för förräntande av den till
9,362,000 kronor för banan såsom transitobana beräknade byggnadskostnaden.»*)

Jämväl den här ovan omförmälda, åt majoren Fr. Enblom anförtrodda hamnutredningen
är nu avslutad.

Av de undersökningar och utredningar, som major Enblom verkställt, har
framgått, bland annat, följande:

Kapellskär har ett synnerligen lämpligt läge för överföring av trafik från
järnväg till sjöled norrut och österut och tvärtom samt är den*östligaste punkt i
Roslagen, som med rimliga kostnader kan nås med järnväg. Inseglingen från
hafvet till Kapellskär genom lederna över Söderarm och Simpnäsklubb anses icke
vara svår och besväras ej av svårare is, än att regelbunden ångfartygstrafik kunnat
under en ganska lång följd av år upprätthållas med vanliga, kraftigt byggda passagerareångare
utan avsevärd hjälp av isbrytare.

Ett flertal platser i trakten, vilka synts möjliga för hamnanläggningen i fråga,
hava blivit preliminärt undersökta, men ingen af dessa platser har befunnits äga
några sådana företräden, som kunnat giva anledning till närmare undersökningar
och upprättande av förslag, utan har platsen vid Kapellskär i avseende å läge,
utrymme, skydd och grundförhållanden visat sig vara den lämpligaste för ändamålet.

Hamnanläggningens utförande har major Enblom beräknat skola äga rum i
tre utbyggnadsperioder, lämpade efter trafikens behov och tillväxt.

Den första utbyggnaden avser inrättande av en hamn för vanlig ångfartygstrafik
med en omkring 100 meter lång kaj samt en hamnpir av cirka 70 meters längd.

Till första utbyggnaden höra dessutom trafikbangården med stations- och tullhus
samt ordnande av upplagsplats innanför kajer och provisorisk tillfartsväg.

Den andra utbyggnaden avser inrättande av ångfärgetrafik och skulle omfatta
färdigställande av tvänne färgelägen med järnvägsspår m. m. ävensom ordnande av
tillfartsväg med broar över de nya spåren.

Den tredje utbyggnaden, som avser beredande av ökat kajutrymme för vanlig
ångfartygstrafik, då trafikens utveckling sådant fordrar, skulle bestå i färdigställande

*) Härtill komma eventuellt 24,000 kronor för vissa anordningar vid Penningby.

7

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

av bankfyllningen till Kapellskäret, byggande av kajer såväl å denna bankfyllning
som å skärets inre strand ävensom utfyllning av den norra vågbrytaren samt ordnande
av upplagsplats å skäret.

Vattendjupet vid kaj har föreslagits till 7 ä 8 meter under medelvattenytan.

Färjelägena äro lämpade efter de färjor, som användas av statens järnvägar
å linjen Trälleborg—Sassnitz och vilka hava 113 meters längd, 16 meters bredd
och 5,i meters djupgående. Vattendjupet i färgelägena är avsett att bliva 7 meter
under medelvattenytan.

Kostnaderna för hamnanläggningen äro av major Enblom beräknade bliva för

första utbyggnaden...................................... kr. 1,125,000: —

andra » ....................................... » 1,185,000: —

tredje » ....................................... » 1,430,000: —

eller sammanlagt kronor 3,740,000: —

Häri hava dock icke inberäknats kostnader för vatten- och avloppsledningar
eller för elektricitetsverk med ledningar och lampor.

I den beräknade kostnaden för den första utbyggnaden hava emellertid upptagits
kostnader för stationshus vid Kapellskär samt för bostadshus m. m. till belopp
av sammanlagt 140,000 kronor, som ingå i förut utarbetade kostnadsberäkningar
över själva banan. Det av major Enblom angivna beloppet, 1,125,000 kronor,
bör dårför minskas till 985,000 kronor. Tillägges däremot kostnaden för vattenoch
avloppsledningar samt belysningsanordningar, som av järnvägsstyrelsen beräknas
till approximativt 40,000 kronor, bliver kostnaden för den första utbyggnaden av
hamnen i runt tal 1,025,000 kronor.

Det av major Enblom avgivna kostnadsförslaget grundar sig emellertid på de
aibets- och materialpriser, som voro gällande före den nu rådande kristiden, och
ar det icke möjligt att redan nu med tillfredsställande noggranhet kunna förutse,
i vad mån anläggningskostnaderna komma att påverkas av större konjunkturförändringar
under byggnadstiden. Skulle nu gällande höga arbets- och materialpriser
bliva rådande under anläggningstiden, torde man få räkna med en kostnadsökning
av omkring 10% på de olika byggnadsstadiernas ovan angivna kostnadsbelopp,
vilka sålunda skulle komma att ändras till resp. 1,237,500, 1,303,500 och
1,573,000 kronor eller sammanlagt 4,114,000 kronor.

Vad här anförts ifråga om eu eventuell ökning i kostnaderna för en första
utbyggnad av hamnen gäller naturligtvis även med avseende å de tidigare verkställda
kostnadsberäkningarna för Kapellskärsbanan. Under förutsättning att även
ifråga om sistnämnda beräkningar nu rådande arbets- och materialpriser bliva
gällande, torde de beräknade kostnaderna behöva ökas med omkring en miljon kr.

Beträffande slutligen frågan om Kapellskärsbanans byggande såsom statsbana Slutledning
vill järnvägsstyrelsen i detta sammanhang anföra följande.

Enligt den av byråchefen d’Ailly gjorda ekonomiska utredningen kommer
banan, anlagd uteslutande såsom lokalbana, icke att bära sina driftkostnader och
ännu mindre att lämna ränta å anläggningskapitalet. Något skäl för staten att
under dessa omständigheter anlägga banan såsom lokalbana torde icke förefinnas.

Förutsättningen ur järnvägsekonomisk och järnvägsteknisk synpunkt för banans
byggande såsom statsbana är, att över densamma kommer att framgå eu trafik

8

Statsutskottets utlåtande, Nr 49.

Sverge—Ryssland eller Finland, eventuellt trafik transito Sverge från och till samma
länder samt att banan utrustas så att densamma kan mottaga eu dylik trafik. Rörande
möjligheterna att vinna en sådan trafik överhuvudtaget och i sådant omfång,
som av byråchefen d’Ailly påvisats erforderlig, för att banan skall bära sig, kan
man inom järnvägsstyrelsen fortfarande icke yttra sig över. Denna fråga är föremål
för undersökning av kommissionen för utredning rörande utvecklingen av sjöfartsförbindelserna
mellan Sverige och Ryssland, vilken dock enligt vad styrelsen
inhämtat, för närvarande lägger sista handen vid sina arbeten, så långt dessa nämligen
kunna utföras utan vidare underhandlingar med vederbörande ryska myndigheter,
vilka underhandlingar under nuvarande förhållanden icke lämpligen lära kunna
pågå. Det är emellertid beträffande denna eventuella genomgångstrafik på banan
att3märka, att fördelar omedelbart kunna vara att vinna för person- och posttrafiken och
detta huru man än ordnar vidarebefordringen över Östersjön. Person- och posttrafiken
kan dock ej ensamt tänkas bära driftkostnaderna på banan, utan ligger huvudvikten
vid godstrafiken. En nödvändig förutsättning för att denna skall söka sig över
Kapellskär måste emellertid vara, att redan från början ordnas med från Kapellskärs
hamn till lämpliga hamnar i Finland eller Ryssland utgående ångfärjor. Förutsattes
nämligen omlastning av godset till vanliga ångare, torde man med ganska
stor visshet kunna antaga, att, då dessa ångare -— vare sig det är frågan om liyinsatta
sådana eller de förut på Sverige, Finland och Ryssland trafikerande — även
torde komma att anlöpa Stockholm, där de nog också framdeles få sin givna slut*
punkt, godset kommer att hellre söka sig till och ut från Stockholms hamn, dåi
större lätthet finnes att få återfrakt eller lastfyllnad och därifrån väl alltid stora
partier av godset skall distribueras. Ångfärjeförbindelsens samtidiga anordnande
är emellertid beroende på arten och storleken av den blivande utomlandstiafiken,
som kan beräknas, liksom på möjligheten att träffa avtal med grannländerna om
nödig samverkan. Järnvägsstyrelsen kan för sin del icke heller för närvarande uttala
sig i vad mån de sålunda antydda förutsättningarna för en sådan färjeförbindelse
kunna föreligga eller icke.

På grund av vad som ovan anförts, torde man böra uttala, att om banan
ifråga skall komma till stånd såsom statsbana, densamma bör byggas såsom huvudbana,
lämplig för en större genomgångstrafik. Man bör därjämte redan från början
förutsätta ångfärjeförbindelse, med hamnens samtidiga utbyggnad således enligt det
andra utbyggnadsskedet för Kapellskärs hamn.

Man måste vidare anse, att med beslut om byggandet av Kapellskärsbanan
bör tillsvidare anstå i avvaktan på resultatet av de pågående utredningarna angående
utomlandstrafikens omfattning och träffandet av den nödiga överenskommelsen
med grannlandet. Detta desto mera som banan kan byggas på samma tid som utförandet
av hamnbyggnaden och anskaffandet av de nödiga färjorna kräver.

Vad angår den ifrågasatta bibanan från Penningby måste med stöd av vad
som därvidlag förut anförts anses, att denna icke under några förhållanden bör
byggas såsom statsbana.

Stockholm den 4 mars 1916.

AXEL GRANHOLM.

Hj. Fogelmarck.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1916.