Statsutskottets utlåtande Nr 48.

1

Nr 48.

Ankom till riksdagens kansli den 31 mars 1916 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående utgifter för kapitalökning
i avseende å statens vatten fallsverk.

(4:e avd.)

l:o) I den till riksdagen den 14 januari 1916 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och. behov har Kungl. Maj:t under titel
»utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet» beträffande statens
vattenfallsverk föreslagit riksdagen att av det för anläggning av ny
farled mellan Vänersborg och Göteborg av riksdagen beviljade anslaget
å 22,800,000 kronor för år 1917 anvisa, att utgå av lånemedel, återstående
beloppet 300,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis
redan under år 1916 av tillgängliga medel utanordna nämnda
belopp.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 163—165 i det vid propositionen
under rubrik »utgifter för kapitalökning bil. 1» fogade statsrådsprotokollet
över civilärenden för den 14 januari 1916, till vilket
utskottet tillåter sig hänvisa.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag
får utskottet hemställa,

att riksdagen må av det för anläggning av ny
farled mellan Vänersborg och Göteborg av riksdagen
beviljade anslaget å 22,800,000 kronor för år 1917
anvisa återstående beloppet, 300,000 kronor, med rätt
för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1916
av tillgängliga medel utanordna nämnda belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 sand. 31 käft. (Nr 48).

Anläggning
nr ny farled
mellan
Vänersborg
och

Göteborg.

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

Ombyggnad
av Södertälje
kanal.

Tredje utbyggnaden

av Trollhätte
kraftstation.

2:o) Kungl. Maj:t liar i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen
att i avvaktan på den proposition, som kunde komma att avlåtas angående
ombyggnad av Södertälje kanal, för ändamålet beräkna ett anslag,
att utgå av lånemedel, för år 1917 av 400,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Magt i en till riksdagen den 14 mars 1916
avlåten proposition, nr 91, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag föreslagit
riksdagen att, under villkor att Södertälje stad utan ersättning avstår afl
för kanalombyggnaden erforderlig mark, som den 23 mars 1911 var i
stadens ägo, för ombyggnad av Södertälje kanal jämte uppränsning
av farlederna i Brandalsund och Linasund i huvudsaklig överensstämmelse
med av vattenfallsstyrelsen förordat förslag bevilja ett anslag
av 6,785,000 kronor samt därav för år 1917 anvisa ett belopp av

400.000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen anmäla.

3:o) Kungl. Maj:t har vidare i statsverkspropositionen föreslagit
riksdagen att i avvaktan på den proposition, som kunde komma att avlåtas
angående fortsatt anslag för utförande av en tredje utbyggnad av
Trollhätte kraftstation, för ändamålet beräkna ett anslag, att utgå av
lånemedel, för år 1917 av 3,700,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t
att förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga medel utanordna

1.500.000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 3 mars 1916
avlåten, till statsutskottet hänvisad proposition, nr 80, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att för fortsättande av arbetena fölen
tredje utbyggnad av Trollhätte kraftstation för år 1917 anvisa ett
anslag av 3,700,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att därav förskottsvis
under år 1916 av tillgängliga medel utanordna 1,500,000
kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i det vid sistberörda proposition
fogade statsrådsprotokollet, till vilket utskottet tillåter sig hänvisa.

Sedan 1906 års riksdag anvisat 750,000 kronor för påbörjande av
den för vattnets framledande till Trollhätte kraftstation erforderliga

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

3

kraftkanalen, beviljade 1907 års riksdag till fortsättande och fullbordande
av kraftstationsanläggningen ett anslag av 7,750,000 kronor.
Därefter anslog riksdagen 1908 ett belopp av 2,800,000 kronor för en
s. k. andra utbyggnad av kraftstationen. Till omförmälda första och andra
utbyggnaderna av kraftstationen anvisade riksdagen sedermera år 1913
ett tilläggsanslag av 130,000 kronor samt medgav, att de till kraftverket
under byggnadstiden influtna inkomster å tillhopa 196,170 kronor 66
öre finge användas till täckande av de återstående utgifter för kraftstationens
första och andra utbyggnad, som ej kunde bestridas med
ovannämnda anslag å 130,000 kronor. Samtidigt beviljade riksdagen

160,000 kronor för vissa för en tredje utbyggnad av kraftstationen avsedda
anläggningar, vilka utförts i samband med andra utbyggnaden
av den anledning, att kostnaden därigenom blivit väsentligt mindre, än
om arbetena uppskjutits till tredje utbyggnaden. Slutligen har riksdagen
anvisat, dels år 1914 ett anslag av 300,000 kronor för påbörjande
av vissa arbeten för en tredje utbyggnad av kraftstationen, dels ock år
1915 ett anslag av 2,500,000 kronor för fortsättande av arbetena för
samma utbyggnad.

I de framställningar från Kungl. Maj:t, vilka legat till grund för
beviljandet av sistberörda tre anslag, har någon fullt utarbetad plan
för ifrågavarande tredje utbyggnad ej förelagts riksdagen, utan hava
anslagen begärts till vissa arbeten, som kunde utföras oberoende av
den omfattning utbyggnaden komme att erhålla. Anledningen härtill
har varit den, att det ej förut varit möjligt träffa avgörande i fråga
om det antal maskinenheter, som borde installeras vid den tredje utbyggnaden.
Endast en utvidgning av kraftstationen med tre maskinenheter
kan nämligen lämpligen utföras på kronan nu tillhörig mark.
För att kunna på ekonomiskt sätt utbygga kraftstationen i sådan omfattning,
att allt det vatten vid Trollhättan tillgodogöres, som före
Vänerns reglering kan med fördel utnyttjas, erfordras åter, att viss
firman Nydqvist & Holm i Trollhättan tillhörig, på östra älvstranden
invid kronans därstädes liggande kraftstation belägen mark tages i
anspråk.

Preliminär överenskommelse med nämnda firma om nödigt markförvärv
m. m. har numera blivit träffad. Denna överenskommelse möjliggör
ett införande av utbyggnaden med fem maskinenheter eller det
högsta antal som — utöver det nuvarande — kan nyttiggöras före
Vänerns reglering. Den av vattenfallsstyrelsen upprättade planen för
tredje utbyggnaden avser ock installerande av fem aggregat, ehuru för
närvarande allenast skulle beviljas medel för utbyggnadens verkställande

4

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

med tre enheter. Härför erfordras utöver redan anvisade 2,800,000
kronor ett belopp av 4,000,000, varav dock 300,000 kronor beräknats
behöva anvisas först för år 1918. För utbyggnadens fullbordande med
fem maskinenheter beräknas ytterligare 3,320,000 kronor komma att
erfordras, under förutsättning att sådant konjunkturtillägg av 300,000
kronor för varje enhet, varmed man ansett sig böra räkna beträffande
de tre första maskinenheterna, jämväl blir erforderligt för de två återstående
aggregaten. Den tredje utbyggnaden i sin helhet skulle alltså
komma att betinga en kostnad av 10,120,000 kronor, ovanberörda av
1913 års riksdag anslagna belopp av 160,000 kronor oberäknat.

Den tredje utbyggnaden av Trollhätte kraftstation är, såsom av den
ovan lämnade redogörelsen framgår, av riksdagen redan i princip beslutad.
Frågan gäller nu endast, i vilken omfattning utbyggnaden bör
företagas.

Av den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen inhämtas, att
efterfrågan på elektrisk kraft från Trollhätte kraftverk på senare tid
vuxit i en omfattning, som man tidigare ej kunnat beräkna, och att
den för närvarande är så stor, att praktiskt taget all den kraft, som
kan alstras vid Trollhättan, kan vinna lönande avsättning. Departementschefen
har i statsrådsprotokollet framhållit, att medan år 1914,
under vilket år omkring 65 procent av kraftverkets leveransförmåga
togs i anspråk, Trollhätte kraftverks nettoinkomst uppgick till 7,28
procent på alla de av Kungl. Maj:t och riksdagen till kraftverkets driftfärdiga
anläggningar anvisade medel, motsvarande nettoinkomst för år
1915, då omkring 80 procent av leveransförmågan tillgodogjordes,
uppgick till omkring 8,66 procent ävensom att vid full utnyttjning av
kraftverket nettoinkomsten torde komma att överstiga 10 procent, vilken
avkastning jämväl skulle vara att vänta av den tredje utbyggnaden i
i dess helhet.

Till fullständigande av vad departementschefen sålunda anfört angående
avkastningen av Trollhätte kraftverk har utskottet ansett sig
höra meddela nedanstående från vattenfallsstyrelsen erhållna uppgifter
angående ränteförluster och räntabilitet vid kraftverket. 1

1. Ränteförlusterna under byggnads- och igångsättningstiden.

Under år 1913 har Trollhätte kraftverk lämnat en avkastning av 6,13 % å de
anslagsmedel, som nedlagts å såväl driftfärdiga som icke driftfärdiga anläggningar.
Någon ränteförlust har sålunda icke förelegat under år 1913. Icke heller har någon
ränteförlust å anslagsmedel senare förelegat. Vid beräkning av ränteförlusterna

Statsutskottets utlåtande Nr 48. 5

under byggnads- och igångsättningstiden böra därför beräkningarna omfatta tiden
före den 1 januari 1913.

De anslagsmedel,
som av

vattenfallsstyrelsen
lyftats, utgöra

Motsvara med

4 % ränta på ränta
den 1 jan. 1913.

Motsvara med

5 % ränta på ränta
den 1 jan. 1913.

År 1905 .............

169,000

2.230.000

2.111.000

231,300

2,877,900

2,619,600

249,700

3,063,200

2,761,600

» 1906..............

» 1907...........................

» 1908...........................

» 1909...................

3.785.000

5.365.000

4,516,300

6,155,500

4,715,800

6,365,900

» 1910..........................

2,050,000

2,261,600

2,316,700

» 1911........................

800,000

848,600

861,000

» 1912...........................

1,800,000

1,836,000

1,845,000

Summa kronor

18,310,000

21,346,800

22,178,900

Ränteförlusten utgör brutto:

vid 4 % räntefot kronor 3,036,800
» 5 % » » 3,868,900.

Härifrån skall dragas kraftverkets driftöverskott för tiden före den 1 januari
1913, vilket uppgår till kronor 2,035,500.

Ränteförlusten blir således netto:

vid 4 % räntefot kronor 1,001,300 = 5,5 % av anslagsmedlen den 1/11913 samt

3,0 % av samma anslagsmedel + vattenfallsvärde,

vid 5 % räntefot kronor 1,833,400 = 10,0 % av anslagsmedlen den xjx 1913samt
i 5,5 % av samma anslagsmedel + vatten fallsvärde.

2. Räntabilitet.

1913.

1914.

1915.

Driftöverskott | a) för driftfärdiga anläggningar ...
(eföTnyIlSsaetfonden)UJ b) [n«lusive bankräntor å oförbru-

1,126,003

1,153.724

1,395,011

1,408,078

1,697,209

1,707,255

1) Anslagsmedel för driftfärdiga anläggningar ............

17,608,431

19,174,863

19,601,784

Driftöverskott i % av dessa anslagsmedel...............

6-89

7*28

8*06

Driftöverskott i % av dessa anslagsmedel + ränte-förlusten efter 4 % räntefot ..............................

6*05

6*91

8*24

Driftöverskott i % av dessa anslagsmedel + ränte-förlusten efter 5 % räntefot ..............................

5-79

6*02

7*92

6

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

1913.

1914.

1915.

Driftöverskott 1 a) för driftfärdiga anläggningar ...

1,126,003

1,395,011

1,697,209

(efter avsättning till!- -js jnolusive bankräntor å, oförbru-förnyelsefonden) J kade ansiagsmedel .................

1,153,724

1,408,078

1,707,255

2) Anslagsmedel för driftfärdiga och icke driftfärdiga
anläggningar.....................................................

18,812,857

19,491,380

20,651,921

Driftöverskott (inclusive bankräntor) i % av dessa

6*is

7''22

8*27

Driftöverskott i % av dessa anslagsmedel + rånte-

5*8 2

6*87

7*88

Driftöverskott i % av dessa anslagsmedel + rånte-förlusten efter 5 % räntefot ..............................

5*59

6*60

7*59

3) Anslagsmedel för driftfärdiga anläggningar samt den
utnyttjade vattenkraftens värde...........................

23,588,431

26,416,863

28,643,784

Driftöverskott i % av dessa kapitalvärden ............

4''7 7

5*28

5*93

Driftöverskott i % av dessa kapitalvärden + ränte-förlusten efter 4 % räntefot ..............................

4''58

5*09

5*73

Driftöverskott i % av dessa kapitalvärden + ränte-förlusten efter 5 % räntefot .............................

4 48

4*94

5*57

4) Anslagsmedel för driftfärdiga och icke driftfärdiga
anläggningar samt hela vattenkraftens värde ......

33,812,857

34,491,380

35,651,921

Driftöverskott (inclusive bankräntor) i % av dessa
kapitalvärden ..................................................

341

4*08

4*79

Driftöverskott i % av dessa kapitalvärden + ränte-förlusten efter 4 % räntefot ..............................

3-81

3*9 7

4*66

Driftöverskott i % av dessa kapitalvärden + ränte-förlusten efter 5 % räntefot ..............................

3''24

3*88

4*55

Förestående sammanställning giver tydligt vid handen, att med
beräknande av det värde, vartill vattenfallen för närvarande äro uppskattade
eller 15,000,000 kronor, Trollhätte kraftverk vid fullständigt
utnyttjande bör bliva en fullt räntabel affär, även om hänsyn tages till
hela det kapital verket representerar.

Då den av vattenfallsstyrelsen med firman Nydqvist & Holm preliminärt
träffade överenskommelsen bereder möjlighet att verkställa en
sådan utbyggnad av kraftstationen, att den vattenmängd, som före
Vänerns reglering finnes tillgänglig vid Trollhättan, kan på ekonomiskt
mest fördelaktiga sätt tillgodogöras, och då det är i hög grad angeläget,
att landets krafttillgångar varda i möjligaste mån tillvaratagna, synes
det utskottet, att den nu ifrågavarande utbyggnaden av kraftstationen

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

7

bör vidtagas i hela den utsträckning, som av vattenfallsstyrelsen föreslagits.
Mot det för år 1917 äskade anslagsbeloppet. har utskottet ej
funnit skäl till erinran.

I sammanhang med den förevarande anslagsfrågan har departementschefen
till behandling upptagit en av riksdagen i skrivelse den 18 maj
1915, nr 116, gjord framställning i fråga om villkoren för försäljning
av vissa, kronan tillhöriga tomter i Trollhättan. Det av departementschefen
i detta hänseende gjorda uttalandet, vilket synts utskottet stå i
god överensstämmelse med huvudinnebörden i riksdagens omhandlade
skrivelse, har utskottet funnit välbetänkt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för fortsättande av arbetena
för en tredje utbyggnad av Trollhätte kraftstation för
år 1917 anvisa ett anslag av 3,700,000 kronor, med
rätt för Kungl. Maj:t att därav förskottsvis under
år 1916 av tillgängiiga medel utanordna 1,500,000
kronor.

4:o) Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen
att i avbidan å den proposition, som kunde komma att avlåtas om påbörjande
av vissa arbeten för en andra utbyggnad av kraftstationen
vid Porjus, för ändamålet år 1917 beräkna ett anslag, att utgå av
lånemedel, av 1,500,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis
redan under år 1916 av tillgängliga medel utanordna 500,000
kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen anmäla.

5:o) Kungl. Maj:t har vidare i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen
att i avvaktan på den proposition i ämnet, som kunde komma
att avlåtas, för år 1917 beräkna dels för anläggande av en ångkraftstation
för Älvkarleby kraftverk ett anslag, att utgå av lånemedel, av

650,000 kronor, dels ock för utvidgning av nämnda ångkraftstation ett
anslag, att utgå av lånemedel, av 1,000,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga medel utanordna
500,000 kronor.

Andra utbyggnaden

av kraftstationen

vid Porjus.

Ångkraftstation
för
Älykarleby
kraftrerk.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

Sedermera liar Kungl. Maj:t i eu den 14 mars 1916 till riksdagen
avlåten proposition, nr 90, under åberopande av propositionen. bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag föreslagit
riksdagen, att av det för anläggande av en ångkraftstation för Älvkarleby
kraftverk beviljade anslaget å 1,650,000 kronor för år 1917 anvisa
återstående beloppet 650,000 kronor, samt att för utvidgning av
nämnda ångkraftstation bevilja ett anslag av 1,500,000 kronor och därav
för år 1917 anvisa ett belopp av 1,000,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att redan under år 1916 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna
500,000 kronor. _ .

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till det vid

sistberörda propositionen fogade statsrådsprotokollet.

Då riksdagen 1915 beslöt anläggandet av eu ångkraftstation för
Älvkarleby kraftverk, lämnade riksdagen frågan om förläggningsplatsen
för stationen öppen, för att av Kungl. Maj:t sedermera avgöras.. Enligt
vad i statsrådsprotokollet omförmäles bär Kungl. Maj:t nästlidet år
förordna!, att ångkraftstationen skall förläggas till Västerås.

Med beslutet om ångkraftstationens anläggning åsyftades att bereda
möjlighet till avsättning av en större del av vattenkraften vid
Älvkarleby såsom prima kraft (tillgänglig året om) än vad eljest kunnat
ske. Enligt den tidigare uppgjorda planen skulle ångkraftstationen till
en början utbyggas för frambringande av en kraftkvantitet av normalt

10,000 kilowatt. Den nu föreslagna utbyggnaden avser en utökning
till 20,000 kilowatt. Härigenom skulle den från vattenkraftstationen
avsatta årliga energimängden kunna ökas med omkring 36,000,000
kilowattimmar, utan att den från ångkraftstationen levererade energien
skulle behöva ökas med mer än cirka 4,000,000 kilowattimmar.

Kostnaden för en andra utbyggnad av ångkraftstationen har beräknats
till omkring 1,800,000 kronor. För att för närvarande begränsa
anslagskravet är avsett att tills vidare utföra en något mindre pannanläggning
än som erfordras för den nya ångturbinens . hela effekt
ävensom att uppskjuta vissa mindre trängande arbeten. På detta satt
skulle anslagsbehovet för år 1917 kunna nedbringas till 1,500,000
kronor. Beträffande kostnadsberäkningarna är emellertid att märka, att
sedan tiden för beräkningarnas upprättande en betydande höjning^ inträtt
å prisen för de erforderliga maskinerna och att man. därför måste
räkna med att den angivna kostnadssumman eventuellt icke blir tillräcklig
för ändamålet.

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

9

Vidkommande avkastningen av det kapital, som skulle användas
för ångkraftstationens utbyggande, lärer densamma, enligt vad i statsrådsprotokollet
blivit upplyst, bliva fullt tillfredsställande.

Efterfrågan på prima kraft från Älvkarleby kraftverk har på senare
tid varit stadd i stark stegring. Däremot har viss svårighet gjort sig
gällande att vinna avsättning för den endast en del av året tillgängliga
sekunda kraften. Under sådana förhållanden och då den nu föreslagna
utbyggnaden av Västerås ångkraftstation ej synts utskottet större än
som påkallas av klok förtänksamhet, har utskottet, som med tillfredsställelse
inhämtat, att ångkraftstationen planlagts på sådant sätt, att
eldning med torvbränsle skall kunna tillämpas, funnit sig böra tillstyrka
Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) av det för anläggande av en ängkraftstation för
Älvkarleby kraftverk beviljade anslaget å 1,650,000
kronor för år 1917 anvisa återstående beloppet 650,000
kronor;

b) för utvidgning av nämnda ångkraftstation bevilja
ett anslag av 1,500,000 kronor och därav för
år 1917 anvisa ett belopp av 1,000,000 kronor, med
rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916 av
tillgängliga medel förskottsvis utanordna 500,000
kronor.

6:o) Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen
att för utförande av uppränsning av Masurforsen i Dalälven för år
1917 anvisa ett anslag, att utgå av lånemedel, av 600,000 kronor med
rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga
medel utanordna 300,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 170—175 i det vid statsverkspropositionen
fogade statsrådsprotokollet över civilärenden för den
14 januari 1916.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att Kungl. Maj:t för möjliggörande
av ett ekonomiskt fördelaktigt utnyttjande av vattenkraften i den nedanför
de egentliga Ålvkarlebyfallen belägna Masurforsen, vars tillgodogörande
ej förutsattes vid beslutet om anläggningen av Älvkarleby kraftverk,
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 sand. 31 käft. (Nr 48.) 2

Uppräns.
ning ar
Masurforsen.

10

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

Kostnader
för Skattungens
och
Ores jons
reglering.

på sin tid bemyndigat vattenfallsstyrelsen att vidtaga erforderlig ändring
i kraftverkets ursprungliga planläggning.

Denna ändring, som väsentligen avsåg en sänkning av kraftstationen
och som beräknats medföra en kostnad av 130,000 kronor, har
kunnat rymmas inom ramen av det för kraftverksbyggnaden redan beviljade
anslaget. Med det nu äskade anslaget avses att genomföra
en’ uppränsning av Masurforsen i så stor utsträckning som praktiskt
taget kan förutsättas.

Genom Masurforsens uppränsning vinnes en ökning i den kraftkvantitet,
som vid lägre vattenföringar i älven kan uttagas i kraftstationen,
och sålunda ökad tillgång på prima kraft. Därigenom inskränkes
även den tid, under vilken energibehovet delvis skulle tillgodoses
från ångreservstationen i Västerås.

Den ökning i kraftverkets leveransförmåga, som skulle vinnas
genom uppränsningen, kan, enligt vad utredningen i ärendet ger vid
handen, anses motsvara 6,000,000 kilowattimmar per år. Med nu gällande
kraftpris skulle detta lågt beräknat betyda en ökad inkomst för
kraftverket av omkring 40,000 kronor per år; och skulle vinsten bliva
avsevärt större, sedan en reglering av Dalälvens vattenföring kommit
till stånd.

I anslutning till den uppfattning angående önskvärdheten av att
landets krafttillgångar varda vederbörligen utnyttjade, på grund av
vilken utskottet ovan tillstyrkt Kungl. Maj:ts framställningar angående
ytterligare utbyggnad av Trollhätte kraftstation samt utvidgning av
ångkraftstationen för Älvkarleby kraftverk, får utskottet jämväl förorda
bifall till förslaget om Masurforsens uppränsning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för utförande av uppränsning av
Masurforsen i Dalälven för år 1917 anvisa ett anslag
av 600,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis
redan under år 1916 av tillgängliga medel
utanordna 300,000 kronor.

1:6) Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen vidare föreslagit
riksdagen att till gäldande av de på Älvkarleby vattenfall jämte Stalloch
Nygårdsforsarna belöpande kostnaderna för Skattungens och Oresjöns
reglering för år 1917 bevilja ett anslag, att utgå av lånemedel,
å 44,500 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

11

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 175—182 i statsrådsprotokollet
den 14 januari 1916.

För genomförande av en reglering av Skattungen och Oresjön i
syfte att jämnare fördela avrinningen av Oreälvens vatten hava ägarna
av de flesta mera betydande vattenfallen vid Dalälven nedanför Siljan
sammanslutit sig till en ekonomisk förening utan personlig ansvarighet,
vars fortvaro emellertid — enligt föreningens stadgar — gjorts
beroende av bland annat, att staten antingen ingår i föreningen eller
ock erlägger de bidrag, som enligt stadgarna skulle falla på Älvkarleby
vattenfall jämte Stall- och Nygårdsforsarna, därest staten inginge i
föreningen. Utav den av vattenfallsstyrelsen till 350,000 kronor beräknade
kostnaden för regleringen skulle omkring 75,000 kronor belöpa
på Älvkarleby kraftverk. I den mån de bidrag, som falla på nu
obebyggda större vattenfall i Dalälven, erläggas till föreningen, komma
motsvarande delar av statens bidrag att återbetalas, varigenom detta slutligen
minskas till 44,500 kronor. Vad staten därutöver tills vidare
skulle hava att betala av anläggningskostnaden är avsett att förskjutas
av de till Älvkarleby kraftverk hörande medel. Av de årliga kostnaderna
för regleringens skötsel skulle till en början omkring 2,000
kronor falla på Älvkarleby kraftverk. Efterhand skulle detta belopp
minskas till 1,200 kronor.

Då fördelarna av, att staten för sina ifrågavarande vattenfall
ingår i regleringsföreningen, synas väl uppväga de kostnader, därav
skulle följa, har utskottet funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande
förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till gäldande av de gå Älvkarleby
vattenfall jämte Stall- och Nygårdsforsarna belöpande
kostnaderna för Skattungens och Oresjöns reglering
för år 1917 bevilja ett anslag å 44,500 kronor.

8:o) Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen
att för år 1917 anvisa ett belopp, att utgå av lånemedel, av 3,000,000
kronor att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas
för utförande av distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten för statens kraftverk, med rätt för Kungl. Maj:t att
förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga medel utanordna
1,000,000 kronor.

Distributionsanliigg.

ningar för
statens
kraftverk.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet den 14 januari
1916 sid. 182—186.

I enlighet med därom av Kungl. Maj:t framställt förslag beviljade
1915 års riksdag för år 1916 ett belopp av 800,000 kronor till distributionsanläggningar
och därmed sammanhängande arbeten för statens
vattenkraftsverk. Vattenfallsstyrelsen både gjort framställning om beviljande
för ändamålet av ett belopp av 1,500,000 kronor. Med hänsyn
till å ena sidan den sålunda skedda nedsättningen i det av vattenfallsstyrelsen
för år 1916 begärda anslaget samt å andra sidan till betydelsen
av, att kraftavsättningen från statens kraftverk på ett rationellt
sätt utvecklas, bar utskottet icke ansett sig kunna ifrågasätta någon
minskning i det av Kungl. Maj:t nu äskade anslagsbeloppet.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må för år 1917 anvisa ett belopp
av 3,000,000 kronor att enligt de närmare föreskrifter,
Kungl. Maj:t meddelar, användas för utförande av distributionsanläggningar
och därmed sammanhängande arbeten
för statens kraftverk, med rätt för Kungl. Maj:t
att förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga
medel utanordna 1,000,000 kronor.

9:o) Beträffande sättet för täckande av de utav utskottet ovan
under punkterna 1, 3, 5, 6, 7 och 8 tillstyrkta anslag kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva yttrande, vilket utskottet skolat
härigenom för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 31 mars 1916.

På statsutskottets vägnar:

CARL SWARTZ.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar C. J. G. Swartz, S. H. Kvarnzelius, O. Jonsson,
H. F. Lamm, G. M. H. Ekelund, G. G. Ekman, A. C. Lindblad. O. Bergqvist, A. Pers,
och I. E. G. Svensson samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, F. TV. Thorsson, JI. Andersson i Skivarp,
K. V. Rydén i Malmö, G. Persson i Stallerhult, J. B. Eriksson i Grängesberg, G. Odqvist,
N. A. Nilsson i Kabbarp, J. Ström, J. Pålsson, K. O. Strid och S. E. J. Lubeck.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1916.