Statsutskottets utlåtande Nr 24.

1

Nr 24.

Ankom till riksdagens kansli den 3 mars 1916 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen
samt särskilda till riksdagen avlätna propositioner
gjorda framställningar angående anslag för kapitalökning
å statens järnväg slånefonder.

(4:e avd.)

Allmänna järnYägslånefonden.

l:o) I den till riksdagen den 14 januari 1916 avlätna propositionen
om statsverkets tillstånd och behov ''har Kungl. Maj:t under titel »utgifter
för kapitalökning, statens utlåningsfonder» beträffande allmänna
järnvägslånefonden föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition,
som kan komma att avlåtas angående avsättning till allmänna
järnvägslånefonden för femårsperioden 1917—1921, för ändamålet beräkna
ett anslag för år 1917, att utgå av lånemedel, av 1,500,000 kronor.

^ Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 21 januari 1916
avlåten, till statsutskottet hänvisad proposition, nr 29, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden
sagda dag, föreslagit riksdagen

dels att till låneunderstöd för enskilda järnvägar bevilja och ställa
till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag av 7,500,000 kronor att
utgå under fem år från och med år 1917 med 1,500,000 kronor årligen,
dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år
anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,
dels föreskriva, att Kungl. Maj:t må äga att å detta anslag till
understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar
anvisa av Kungl. Maj:t beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet
med följande villkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; vaBihamg
till riksdagens protokoll 1916. 6 sand. 20 käft. (Nr 24 —26.) 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

rande det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna
för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens
användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över
ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och
varav minst så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller
eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens
utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av
arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock
med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet,
som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av
lånesumman, som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande
härjämte en tiondel av den beviljade låneförsträckningen innestå,
till dess besiktning av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse
med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december 1874
angående ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar
och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
meddelat tillstånd till banans öppnande tör allmän
trafik;

4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas
:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem
och fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken
annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp
och återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper
under en tid, omfattande högst tre år från lyftningsdagarna, men dock ej
sträckande sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad tör trafik, må
medgivas anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd
anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först
sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet
inbetalts;

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

3

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta,
upplupit å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar
den för kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas
till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig
annuitet vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta,
intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader
och materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet
för den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin
fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje
annan fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet
innestå, till dess inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets
järnväg meddelats för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda
sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess
belopp med förmånsrätt framför varje annan fordran än statens blivit i
bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av
staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör
och revisor skall bekostas av bolaget;

7:o) att byggnaden skall utföras under statens kontroll; samt

8:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik,
vilka Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i
övrigt alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga
och nödiga,

dels ock att för avsättning till allmänna järn vägslånefonden i riksstaten
för år 1917 upptaga ett belopp av 1,500,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till det vid
sistberörda proposition fogade statsrådsprotokollet.

Alltsedan år 1871 har riksdagen för särskilda femårsperioder till
Kungl. Maj:ts förfogande ställt ett bestämt anslag, att i enlighet med
av riksdagen fastställda villkor utgå såsom lån till enskilda järn vägsan -

Utskottets

yttrande.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

läggningar. Senast skedde detta år 1910, då riksdagen till Kungl.
Maj:ts förfogande ställde ett extra anslag för ifrågavarande ändamål av

7.500.000 kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med

1.500.000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående
under ett av dessa år anvisat, finge för ett efterföljande år av samma
femårsperiod disponeras.

I anledning av flera i ämnet väckta motioner anhöll riksdagen i
skrivelse den 26 augusti 1914, att Kungl. Maj:t, efter verkställd granskning
av gällande villkor och bestämmelser för åtnjutande av lån från
allmänna järnvägslånefonden, ville för 1915 års riksdag framlägga förslag
dels rörande erforderlig avsättning till sagda fond för tiden 1917—1921,
dels ock i fråga om de villkor och bestämmelser för åtnjutande av lån
från fonden, vilka borde antagas i samband med beslut om kapitalökning
å fonden för den ifrågavarande tidrymden.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att den av riksdagen begärda utredningen
ej hann avslutas förrän så sent, att avlåtande av proposition
i ämnet måste anstå till 1916 års riksdag.

Vad först angår frågan om behovet av kapitalökning å allmänna
järnvägslånefonden för åren 1917—1921 har utskottet vid det förhållandet,
att för närvarande ansökningar om statslån föreligga till ett sammanlagt
belopp av 16,500,000 kronor utöver å fonden redan tillgängliga
medel, ej ansett sig böra ifrågasätta någon minskning i det av
Kungl. Maj:t äskade anslaget, 7,500,000 kronor.

Vidkommande därefter villkoren för åtnjutande av lån från allmänna
järnvägslånefonden har Kungl. Maj:t föreslagit åtskilliga ändringar
i de förut gällande bestämmelserna. Bland dessa ändringar avse
de viktigaste fastställandet av lånens räntefot och vad därmed äger samband.
Med hänsyn till de rådande förhållandena å lånemarknaden har
Kungl. Magt föreslagit en höjning av räntefoten från 4,5 % till 5 %
ävensom höjning av annuiteten och överräntan från 5 % till 5,4 respektive
5,5 %. Vidare har Kungl. Maj:t ifrågasatt vissa ändringar i de
förut gällande bestämmelserna, i syfte att möjliggöra förenkling av
bokföringen av fonden samt minska antalet förfallotider för ränteinbetalningarna.
Slutligen har Kungl. Maj:t föreslagit tvenne ändringar av
formell natur. Mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande ändringsförslag har
utskottet ej haft något att erinra utan får alltså tillstyrka desamma.

I det av Kungl. Maj:t i ärendet infordrade utlåtandet från väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen har styrelsen föreslagit, att bland villkoren för
åtnjutande av lån från ifrågavarande fond skulle upptagas stadgande
att, om så av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansåges erforderligt,

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

5

noggrann, på marken utförd undersökning, eventuellt kontrollundersökning,
skulle verkställas genom denna styrelses försorg på vederbörande
järnvägsaktiebolags bekostnad.

Utskottet, som ansett utförandet av sådan undersökning, som av
väg- och vatten byggnadsstyrelsen åsyftats, vara av stor betydelse, har
dock, i likhet med departementschefen ej funnit det vara nödigt att
intaga bestämmelse i sådant avseende i de av riksdagen beslutade lånevillkoren,
enär genom särskilt kungl. brev meddelats ingående föreskrifter
om sättet för upprättande av arbetsplan rörande järnvägsanläggning,
för vilken statslån sökes, och om företagande av kontrollundersökning
å marken på sökandens bekostnad, när sådant kräves för utrönande
av kostnadsförslags tillförlitlighet.

På grund av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I) till låneunderstöd för enskilda järnvägar bevilja
och ställa till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag
av 7,500,000 kronor att utgå under fem år från och
med år 1917 med 1,500,000 kronor årligen, dock så
att belopp, som ej blivit till utgående under ett av
dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma
femårsperiod disponeras;

II) föreskriva, att Kung!. Maj:t må äga att å
detta anslag till understödjande av nya, ännu ej påbörjade
enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kung].
Maj:t beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet
med följande villkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas
av Kungl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen,
vilka järnväg skall beröra; varande det sökande
bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna
för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar,
extra biträdens användande med mera dylikt,
vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna
erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kungl.
Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital, som
jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsfri’-

6

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

slag innehålla och varav minst så stor del, som motsvarar
hälften av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller
eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till
j ärnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften
av anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget
samt lyftas i mån av arbetets fortgång på
sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock
med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del
av anläggningskapitalet, som bör utgöras av aktiekapital
eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman,
som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar;
skolande härjämte en tiondel av den beviljade
låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av
järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse med
§ 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december
1874 angående ordningen för avsyning och besiktning
av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän
trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän
trafik;

4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar
skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande
beräknas till fem och fyra tiondels procent å ursprungliga
försträckningsbeloppet, av vilken annuitet
först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp
och återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp
upplöper under en tid, omfattande högst tre år
från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande sig utöver
ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad
för trafik, må medgivas anstånd med betalningen
på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först
sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock
hela lånekapitalet inbetalts;

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

7

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra
till anståndsränta, upplupit å lyftat lånebelopp till
och med den datum, som motsvarar den för kapitalavbetalning
fastställda, sådan räntas belopp skall
inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande
av fullständig annuitet vidtaga tre år efter den dag,
då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast
skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke
i föreskriven ordning erlägges, låntagaren skall därå
gälda fem och en halv procent ränta, intill dess samma
belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill
hörande byggnader och materiel ävensom all bolagets
övriga egendom skall utgöra säkerhet för den av staten
lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin
fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt
framför varje annan fordran i den järnväg,
för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet
innestå, till dess inteckning med ovan stadgad
förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut
lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista
tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för
dess belopp med förmånsrätt framför varje annan
fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen
meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild
instruktion försedd ledamot i direktionen för varje
järnvägsbolag, som innehar lån av staten, och utse en
revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arvode till sålunda
utsedd direktör och revisor skall bekostas av bolaget;

7:o) att byggnaden skall utföras under statens
kontroll; samt

8:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd,
skall vara skyldigt underkasta sig såväl de
bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl. Maj:t
kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt

8

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t
prövas lämpliga och nödiga;

III) för avsättning till allmänna järn vägslånefonden
i riksstaten för år 1917 upptaga ett belopp av

1,500,000 kronor.

Bibanefonden.

2:o) Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen den 14 januari 1916
föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående avsättning till fonden för att underlätta åstadkommandet
av bibanor inom vissa delar av riket, för ändamålet beräkna
ett belopp för år 1917, att utgå av lånemedel, av 1,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 21 januari 1916 till riksdagen
avlåten, till statsutskottet hänvisad proposition, nr 30, under
åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden sistberörda dag föreslagit riksdagen

dels besluta

att för avsättning till fonden för att underlätta åstadkommandet
av bibanor inom vissa delar av riket i riksstaten för år 1917 upptaga
ett belopp av 1,000,000 kronor, samt

att återstoden av det belopp, som enligt riksdagens tidigare beslut
skolat avsättas till fonden under år 1917, i stället skall anvisas för
år 1920,

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må under tiden till och med år
1920 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden anvisade
medel,

dels ock besluta sådan ändring i de av 1911 års riksdag fastställda
villkor och bestämmelser för åtnjutande av lån från berörda fond, att
vad under 7:o) av nämnda villkor och bestämmelser stadgas skall erhålla
följande ändrade lydelse:

»7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och
amorteras sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem och
fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken
annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp
och återstoden utgör avbetalning därå;

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

9

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper
under en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock
ej sträckande sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må
medgivas anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd
anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten
först sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet
inbetalts;

c) . att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta,
upplupit å lyftat lånebelopp till och med det datum, som motsvarar
den för kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas
till staten;

d) att. kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig
annuitet vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent
ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt,
men amorteras med en annuitet av fem och fyra tiondels procent å
nu ifrågavarande del av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke
skall börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet
blivit lyftad ; skolande, därest till betalning förfallet belopp icke i
föreskriven ordning erlägges, låntagaren därå gälda fem och en halv
procent ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt.»

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
den 21 januari 1916.

I enlighet med riksdagens åren 1911, 1913 och 1914 fattade beslut
skall till nu ifrågavarande fond avsättas ett belopp av 12,000,000 kronor.
Härav har riksdagen redan anvisat 6,000,000 kronor, och skall
enligt beslut av 1915 års riksdag återstående beloppet utgå under åren
1917—1919 med 2,000,000 kronor årligen. Kungl. Maj:t föreslår nu,
att kapitalökningen å fonden för år 1917 begränsas till 1,000,000 kronor
och att återstoden av det belopp, som skolat avsättas för år 1917,
anvisas för år 1920. Med hänsyn därtill att någon utbetalning från
fonden ännu ej ägt rum, har utskottet ej haft något att erinra mot
Kungl. Maj:ts berörda förslag.

Beträffande villkoren för erhållande av lån från fonden har Kungl.
Maj:t föreslagit vissa förändringar i de nu gällande bestämmelserna.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 samt. 20 käft. (Kr 24—26.) 2

Utskottets

yttrande.

10 Statsutskottets utlåtande Nr 24.

Ifrågavarande ändringar, som väsentligen ansluta sig till de av utskottet
ovan under punkt l:o tillstyrkta, av Kungl. Maj:t föreslagna förändringarna
i avseende å villkoren för lån från allmänna järnvägslånefonden,
har utskottet funnit sig böra förorda.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

I) besluta att för avsättning till fonden för att
underlätta åstadkommandet av bibanor inom vissa delar
av riket i riksstaten för år 1917 upptaga ett belopp
av 1,000,000 kronor;

II) besluta att återstoden av det belopp, som enligt
riksdagens tidigare beslut skolat avsättas till fonden
under år 1917, i stället skall anvisas för år 1920;

III) medgiva, att Kungl. Maj:t må under tiden
till och med år 1920 förfoga över samtliga av riksdagen
för avsättning till fonden anvisade medel;

IV) besluta sådan ändring i de av 1911 års riksdag
fastställda villkor och bestämmelser för åtnjutande av
lån från berörda fond, att vad under 7:o) av nämnda
villkor och bestämmelser stadgas skall erhålla följande
ändrade lydelse:

»7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar
skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall
förräntas och amorteras sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas
till fem och fyra tiondels procent å ursprungliga
försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först
gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp
och återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp
upplöper under en tid, omfattande högst fyra
år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande sig
utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad
för trafik, må medgivas anstånd med betalningen
på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först
sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock
hela lånekapitalet inbetalts;

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

11

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till
anståndsränta, upplupit å lyftat lånebelopp till och
med den datum, som motsvarar den för kapitalavbetalning
fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas
till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande
av fullständig annuitet vidtaga fyra år efter den dag,
då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast
skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i
föreskriven ordning erlägges, låntagaren skall därå
gälda fem och en halv procent ränta, intill dess samma
belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall
åtnjutas räntefritt, men amorteras med en annuitet av
fem och fyra tiondels procent å nu ifrågavarande del
av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke
skall börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det
någon del av statslånet blivit lyftad; skolande, därest
till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren därå gälda fem och en halv procent
ränta, intill dess samma belopp varder beböringen
inbetalt.»

3:o). Beträffande sättet för täckande av, de utav utskottet ovan
under punkterna 1 och 2 tillstyrkta anslag kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva yttrande, vilket utskottet skolat härigenom
för riksdagen

omförmäla.

Stockholm den 3 mars 1916.

På statsutskottets vägnar:
CARL SWARTZ.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar G. J. G. Swartz, O. Jonsson, II. F. Lamm, II.
H. K. Ericson, G. M. H. Ekelund, J. Nilsson, A. G. Lindblad, A. Pers, I. E. G. Svensson,
F. Berglund och greve N. F. Posse samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, H. Andersson i Skivarp, G. Persson i
Stallerhult, J. B. Eriksson i Grängesberg, G. Odqvist, N. A. Nilsson i Kabbarp, J.
Ström, J. Olofsson i Digernäs, C. B. Jansson i Falun, K. O. Strid, S. E. .1. Liibeck och
A. V. Sävström.