Statsutskottets utlåtande Nr 138.
1
Nr 138.
Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1916 kl. 3 e. m.
Utlutande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till skyddskoppympning en.
(3:e avd.)
I den till riksdagen den 14 januari 1916 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under punkt 53
av sjätte huvudtiteln föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition,
som kunde komma att avlatas angående ny lagstiftning om skyddskoppympning,
med uteslutande ur staten av anslaget till vaccinationens befrämjande,
7,700 kronor, i stället å ordinarie stat för ^r 1917 uppföra ett förslagsanslag
till skyddskoppympningens anordnande av 50,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 1 februari 1916 till riksdagen
avlaten, till statsutskottets förberedande behandling överlämnad proposition
(nr 34), under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att, under förutsättning
att riksdagen antoge förslag till lag om skyddskoppympning, dels, med
uteslutande ur riksstaten av ordinarie anslaget till vaccinationens befrämjande,
7,700 kronor, i stället å ordinarie stat anvisa ett förslagsanslag till
skyddskoppympningen av 50,000 kronor, dels ock medgiva, att för ändamålet
må användas de besparingar, som uppkommit å förstnämnda anslag.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Vid behandlingen av denna proposition har utskottet, med anledning
därav, att det av riksdagen för dess del antagna förslag till lag om skydds
Bihang
till riksdagens protokoll 1916. 6 samt. 87 höft. (Nr 138_139.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
koppympning bland annat i fråga om ympares kompetens och vaccinationskostnaderna
skiljer sig från det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget, funnit
ytterligare beräkningar behövliga angående det ifrågavarande anslagets
storlek. Utskottet har därför i vederbörlig ordning anhållit om medicinalstyrelsens
yttrande angående statsverkets kostnader för genomförande
av det av riksdagen antagna förslaget till lag om skyddskoppympning,
vilket yttrande såsom bilaga bifogas detta utlåtande.
Enligt medicinalstyrelsens åsikt skulle kostnaderna för skyddskoppympningen
kunna beräknas på följande sätt:
å landsbygden:
ersättning för ympning........... 40,000: —
rese- och traktamentsersättning åt ympare . . . 60,000: —
ersättning för besiktning.......... 40,000: —
rese- och traktamentsersättning åt besiktnings
förrättare.
.............. 60,000: —
i städerna:
ersättning för ympning och besiktning • .......
kostnader för en statens ympanstalt, fördelning och försälj
ning av ympämne samt anordnande av undervisnings
kurser för besiktningsförrättare..........
Då besparingarna å anslaget till vaccinationens befrämjande vid
1916 års början uppgingo till 64,746 kronor 91 öre, skulle för är 1917
behöva anvisas omkring 172,000 kronor eller, med hänsyn till att såsom
medicinalstyrelsen framhåller — beräkningarna torde vara väl låga,
i runt tal 175,000 kronor.
Utskottet vill i detta sammanhang uttala önskvärdheten av att vid
framtida anslagsäskande för ifrågavarande ändamål upplysning lämnas riksdagen
om de grunder Kungl. Maj:t kan komma att bestämma i fråga om
ersättning till läkare för ympning och besiktning, särskilt beträffande
andra läkare än civila tjänsteläkare.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) med uteslutande ur riksstaten av ordinarie anslaget
till vaccinationens befrämjande, 7,700 kronor, i
stället å ordinarie stat anvisa ett förslagsanslag till
skyddskoppympningen av 175,000 kronor;
200,000: —
25,000: —
12,000: —
237,000: —
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
3
b) medgiva, att för ändamålet må användas de
besparingar, som uppkommit å förstnämnda anslag.
Stockholm den 30 maj 1916.
På statsutskottets vägnar:
CARL SWARTZ.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar C. J. G. Swartz, S. H. Kvarnzelius, O. Jonsson,
O. M. Strömberg, H. H. K. Ericson, C. G. Ekman, J. Nilsson, A. C. Lindblad, O.
B er g qvist, A. Pers, greve N. F. Posse och C. G. Österberg samt
från andra kammaren: herrar A. Ekman, H. Andersson i Skivarp, C. Persson i
Ställhult, J. B. Eriksson i Grängesberg, E. A. Nilson i Örebro, N. A. Nilsson i
Kabbarp, J. Ström, A. Anderson i Råstock, J. Erlansson, C. R. Jansson i Falun,
G. R. J. Åkerman och J. A. Ingvarson.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
Bilaga.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 16 maj 1916 anbefalld verkställa och till Eders
Kungl. Maj:t inkomma med beräkning av statsverkets kostnader för genomförande
av det av riksdagen antagna förslaget till lag om skyddskoppympning får medicinalstyrelsen
härmed i underdånighet anföra följande.
Att verkställa en tillförlitlig beräkning över ovan omförmälda kostnader
låter sig icke utan en mycket omfattande utredning göra och, då tiden icke medgiver
utförandet av en sådan utredning, nödgas medicinalstyrelsen inskränka sig
till att angiva de ungefärliga kostnader, lagförslaget i fråga kan komma att medföra.
Nedanstående beräkning måste alltså betraktas såsom helt approximativ,
och är det sannolikt, att en blivande erfarenhet kommer att utvisa flera felaktigheter
i densamma.
Vid utförandet av beräkningen ifråga torde vara lämpligt att göra skillnad
mellan landsbygd och stad, då ju förhållandena inom dessa äro påfallande olika.
Kostnaderna å landsbygden.
Skyddskoppympningen har hittills utförts å landsbygden vid härför särskilt
utlysta ympningsmöten, efterföljda av besiktningsmöten, och hava i varje kommun
i regel flera sådana möten årligen avhållits.
Då numera åldersgränsen för ympningsplikten höjts till 6:te levnadsåret
(det kalenderår, under vilket barnet fyller 6 år), och barnens transport till mötena
därigenom väsentligt underlättas, kan man helt visst nedbringa antalet ympningsmöten
och möjligt är, att åtminstone framdeles här och var ympningsmöten kunna
anordnas gemensamt för närgränsande smärre landskommuner. Även andra anordningar,
såsom t. ex. att ympningen i stor utsträckning kan komma att utföras
hos provinsialläkaren i hans bostad under vissa härför lämpade tider, äro ju
åtminstone längre fram, sedan erfarenhet vunnits, icke uteslutna.
I nedanstående beräkning utgår medicinalstyrelsen emellertid från antagandet
av såsom regel ett ympningsmöte årligen i varje landskommun.
Antalet landskommuner utgör för närvarande 2,377. Då emellertid flera
än ett årligt möte i många kommuner torde vara nödvändiga, avrundas siffran
till 2,400 möten per år.
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
5
Kostnaderna för dessa möten beräknade enligt 3:e klass i gällande resereglemente
bliva, om man som regel anser en rese- och förrättningsdag tillräcklig
för varje möte, alltså:
2,400 rese- och förrättningsdagar ä 11 kronor . . . •......kronor 26,400
resekostnader förslagsvis.................... » 2ö''400
tilläggsersättning för de resor, som kräva derå än en rese- och förrättningsdag,
förslagsvis................... » 7,200
Summa kronor 60,000
Erinras må, att den beräknade resekostnaden måste anses i hög grad osäker,
och att den beräknade tilläggsersättningen för resor, som kräva flera än en reseocb
förrättningsdag, med stor sannolikhet är alldeles för liten; beloppet kronor
7,200 har valts mest för att erhålla ett runt tal kronor 60,000.
Förutom nu beräknade kostnad 60,000 kronor tillkommer jämlikt § 13
mom. 2 i lagförslaget särskild ersättning för varje utförd ympning. Det blir
därför nödvändigt söka beräkna, huru många ympningar, som kunna antagas årligen
komma att utföras.
Årligen födas å rikets landsbygd omkring 100,000 barn; av dessa avlida
före ympningspliktens inträdande ett visst antal, och andra komma att befrias från
ympning. Man torde böra räkna med, att av ovan nämnda 100,000 barn omkring
80,000 årligen bliva ympningspliktiga, och om ersättningen för varje ympning
sättes till 50 öre, kräves härför en kostnad av 40,000 kronor årligen eller alltså
för ympningen å landsbygden förslagsvis årligen kronor 100,000.
Vore ympningen av barn enligt hittills gällande nådiga reglemente fullt
genomförd, skulle ympning av sexåringar icke behöva börja, förrän de barn, som
fötts 1915 bliva 6 år, d. v. s. år 1921. Då emellertid, såsom känt är, ett avsevärt
antal barn särskilt under de sista 10 åren undandraga ympning, finnes det
ett betydande antal av under de sista 10 åren födda barnen, som enligt det nya
lagförslaget omedelbart skola ympas. Detta antal barn uppgår sannolikt till den
ovan nämnda summan 80,000. Antalet barn, som kominer att under år 1917
ympas, blir tydligtvis beroende på, i vilken mån lagen kommer att kunna tilllämpas.
Sannolikt är väl, att ympningen av sistnämnda 80,000 barn kommer att
fördelas på åtminstone några av åren 1917—1920. En närmare beräkning torde
vara omöjlig.
. Den ovan uppgjorda kostnadsberäkningen hänför sig till den tidpunkt, då
ympningen''av sexåringar så att säga kommit i gång. Tilläggas må emellertid,
att även andra ympningar än av sexåringar äro i lagförslaget föreskrivna, såsom
i §§ 4 och 6, rörande vilka någon kostnadsberäkning av värde här icke torde
kunna göras.
Under alla förhållanden måste tydligtvis ympningsmöten anordnas redan
från och med är 1917.
Ovan har lämnats en beräkning av kostnaderna för ympningarna å landsbygden.
o
Återstår således beräkningen av kostnaden för besiktningen av de ympade.
Denna beräkning blir av naturliga orsaker ännu svårare att utföra.
Om besiktningarna, såsom ur alla synpunkter är lämpligast, utföras av
ymparna, d. v. s. av läkarna, och om en ersättning för varje besiktning upptages
6
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
till 50 öre, blir kostnaden för dessa besiktningar givetvis lika med kostnaderna
för ympningarna eller kronor 100,000 per år.
Beträffande den ovan beräknade ersättningen av 50 öre för varje ympning
och besiktning må erinras om den journalföring och det. avgivande av intyg, som
åligger ymparen, med hänsyn vartill berörda ersättning torde få anses vara i
lägsta laget.
I det av riksdagen antagna lagförslaget medgives emellertid (§ 11) under
vissa förhållanden, att annan besiktningsförrättare än ympare må kunna utföra
besiktningen. Då det för ymparen är av stor vikt att själv .kunna .utföra besiktningen
såväl för att kunna lämna råd och anvisningar vid atypiska ympningsförlopp
som ock för att kunna bedöma ympningsresultaten och därefter anpassa
sin ympningsteknik o. s. v., bör man helt visst sträva efter, att särskilda
besiktningsförrättare endast i undantagsfall bliva, antagna.
Då det under alla förhållanden är omöjligt att redan nu beräkna, huru
ofta särskilda besiktningsförrättare komma att anställas, och då man icke känner,
vilka som skola till denna befattning antagas, blir det även svårt att yttra sig
om den ersättning, som bör för förrättningen utgå.
Medicinalstyrelsen anser det därför lämpligast att för besiktningarna beräkna
samma kostnad som för ympningarna eller kronor 100,000 årligen.
Beträffande förhållandena i avseende å besiktning under övergångsåren
1917—1920 gäller detsamma som vad beträffande ympningarna anförts.
Kostnaden för städerna.
Kostnaderna för städerna äro lättare att beräkna, då i dessa ersättning
för rese- och traktamentskostnader icke utgå.
Antalet årligen i städerna födda barn uppgår till omkring 33,000. Av
dessa torde efter 6 år kvarstå omkring 25,000 ympningsskyldiga. Då eu lägre
ersättning till ymparen än 1 krona för varje ympad och besiktigad person icke
torde kunna ifrågasättas, kan alltså den årliga kostnaden för städerna beräknas
till kronor 25,000.
Beträffande förhållandena i avseende å ympning och besiktning i städerna
under övergångsåren 1917—1920 gäller även här detsamma som i sadant hänseende
anförts beträffande landsbygden.
Vid uppgörande av nyssnämnda kostnadsberäkning för städerna har hänsyn
icke tagits till det fåtal köpingar och municipalsamhällen med egna tjänsteläkare,
som finnas.
Utöver vad som sålunda meddelats anser sig medicinalstyrelsen böra framhålla
följande.
Vid uppgörandet av kostnadsberäkningarna har medicinalstyrelsen utgått
från, att ympningarna skulle utföras av civila tjänsteläkare, vilka enligt förslaget
icke kunna undandraga sig uppdraget ifråga. Då dessa läkare i och försina
tjänstebefattningar åtnjuta särskilda löneförmåner, har ersättningen för ympning
beräknats med hänsyn härtill. Då det emellertid är tydligt, att tjänsteläkarna
icke ensamt skola kunna utföra ympningarna i landet, måste man härför
i stor utsträckning anlita även de enskilt praktiserande läkarna och det kommer
med stor sannolikhet att även med dessas hjälp möta stora svårigheter att
Statmtskottets utlåtande Nr 138. 7
under någon tid framåt vederbörligen kunna genomföra ympningarna å rikets
landsbygd.
Det är dock föga sannolikt, att enskilda praktiserande läkare åtminstone i
nämnvärd utsträckning skola befinnas villiga att mot den ersättning, som ovan
med hänsyn till tjänsteläkarna föreslagits, åtaga sig ympningen å landsbygden,
och det synes därför önskvärt, att för dessa läkare beräknas höjd ersättning.
Lämpligast synes det medicinalstyrelsen vara, att höjningen i dessa fall lägges
på ersättningen för själva ympningen respektive besiktningen.
Höjningen av denna ersättning torde kunna beräknas olika allt efter de
olikartade förhållandena på olika platser, och är medicinalstyrelsen icke i tillfälle
att nu föreslå vare sig huru stor förhöjning, som torde böra ifrågakomma,
eller vilka kostnader för statsverket, den ifrågasatta höjningen skulle medföra.
Beträffande de kostnader i övrigt, som bliva en följd av det nya lagförslagets
stadfästande, må anföras följande.
I sitt underdåniga betänkande den 27 maj 1913 angående skyddskoppympningens
ordnande framhöll medicinalstyrelsen önskvärdheten av, att en statens
ympanstalt anordnades i Stockholm i och för ympämnets kontroll, varjämte undervisningskurser
för ympare där borde anordnas. Uteslutet ansågs icke heller att
ympämnets fördelning och försäljning även kunde till denna anstalt överflyttas.
Genom det nu av riksdagen antagna lagförslaget bortfalla de föreslagna
undervisningskurserna för ympare, då vidtagandet av åtgärder för de blivande
läkarnas undervisning uti skyddskoppympning givetvis torde böra överlämnas åt
de medicinska högskolorna.
A andra sidan måste enligt lagförslaget ifråga undervisningskurser för
besiktningsförrättare anordnas, men är medicinalstyrelsen icke i tillfälle att redan
nu häröver avgiva närmare förslag.
De hittills utgående arvodena (3,400 kronor) åt vaccindepåernas föreståndare
komma från och med nästkommande år att upphöra att utgå, och likaså torde
kostnaderna för vaccinationsbelöningar och understöd åt ympare (omkring 1,800
kronor) kunna indragas, då ju hädanefter endast läkare skola vara ympare.
Det hittills utgående årliga anslaget för vaccinationens befrämjande har
uppgått till kronor 7,700; utgifterna för arvoden åt depåföreståndarna och belöningar
samt understöd åt ympare, tillsammans omkring kronor 5,200, komma
enligt det ovan sagda att upphöra; i stället tillkomma kostnaderna för den ifrågasatta
ympanstalten, fördelningen och försäljningen av ympämne samt anordnandet
av undervisningskurser för besiktningsförrättare, vilka kostnader emellertid på
frågans nuvarande skede icke kunna beräknas med någon som helst säkerhet. En
höjning av anslaget å 7,700 kronor till 12,000 kronor torde emellertid, så vitt
man nu kan bedöma, bliva tillfyllest för ändamålet.
Genom nådigt brev den 11 juni 1915 har Eders Kungl. Makt fastställt
sådan ändring i den för statsmedicinska anstalten gällande stat, att beloppet för
beredning av animal vaccin m. m. för år 1916 höjts med 10,000 kronor, och har
medicinalstyrelsen i anledning därav utdelat ympämne kostnadsfritt för all offentlig
ympning. Någon ytterligare höjning i staten för statsmedicinska anstalten
av denna anledning synes icke för närvarande erforderlig.
Vid överlämnande av ovanstående kostnadsberäkning må återigen framhållas,
att tiden icke medgivit en eljest önskvärd utredning i ärendet, och att
styrelsen icke heller varit i tillfälle att före yttrandets avgivande inhämta ytt
-
8
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
rande i ärendet från tjänsteläkarna i riket. Först efter vunnen erfarenhet kan
en tillförlitlig beräkning över kostnaderna göras.
I anslutning till detta ärende anser sig medicinalstyrelsen böra fästa Eders
Kungl. Mai:ts uppmärksamhet på lydelsen av lagförslagets § 12 mom. 2, andra
stycket, enligt vilket plan för ympnings- och besiktningsmöten å landet borde
uppgöras av hälsovårdsmyndigheten i samråd med vederbörande ympare och
underställas, när ymparen är civil tjänsteläkare, förste provinsialläkaren i länet
för fastställelse.
I Eders Kungl. Maj:ts förslag avsågs med paragrafens formulering enligt
ovanstående, att plan för ympningsmöten skulle underställas förste provinsialläkaren
i länet för fastställelse, då staten skulle ersätta kostnaden för ympningen.
Då kommunerna genom anlitande av icke-läkare såsom ympare själva
skulle ersätta kostnaden, krävdes däremot icke planens fastställande av förste
provinsialläkaren.
I och med de ändringar, lagutskottet vidtagit i Eders Kungl. Maj:ts förslag,
hade tydligtvis det berörda stycket bort i överensstämmelse därmed ändras,
så att orden »när ymparen är civil tjänsteläkare» utgått.
Med paragrafens nuvarande lydelse behöver planen för möten icke fastställas,
då ymparen är enskilt praktiserande läkare, änskönt staten skall ersätta kostnaden,
vilket emellertid icke torde vara avsett.
Fred. Bissmarlc.
Underdånigst:
B. Buhre.
Stockholm den 22 maj 1916.
M. Forssman.