Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 3 mars 1916 kl. 6 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av väckt motion om
skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning i fråga
om användande av proportionellt valsätt vid val till utskott
och nämnder å allmän rådstuga samt kyrko- och
kommunalstämma.

Närvarande: herrar Eden, ClasoD, Hellberg*, Bellinder, K. J. Ekman, von
Geijer*, Olof Olsson, Stadener, von Bahr, von Zweigbergk, greve
Alexander Hamilton, Larsson i Västerås, Magnusson i Tumhult,
Persson* i Malmö, Räf, Waldén*, Beckman, Hallén, Hildebrand*
och Janson i Bråten.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 142, har herr Hallén hemställt, »att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj it ville begära utredning om, på vad sätt och under vilka förutsättningar
val till utskott och nämnder a allmän radstuga, kyrko- och
kommunalstämma må kunna förrättas enligt proportionell valmetod».

Rörande de skäl, motionären anfört till stöd för sin hemställan, hänvisas
till motionen.

Det proportionella valsättet användes för närvarande inom det kommunala
livet dels vid val till representativa församlingar — landsting,
stadsfullmäktige, kommunalfullmäktige — dels ock vid val inom förstnämnda
två församlingar av utskott och nämnder med helt eller väsent Bihang

till riksdagens protokoll 1916. 5 sand. 8 höft. (Nr 9.) 1

Utskottets

yttrande.

2 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

iigen utredande uppgift. I två avseenden skulle sålunda enligt motionärens
förslag en utsträckning ske av den proportionella valmetodens användning:
dels skulle val inom primärförsamlingarna — allmän rådstuga,
kommunalstämma och kyrkostämma — förrättas proportionellt, dels skulle
därvid det proportionella valsättet användas vid val av utskott och nämnder
överhuvud, alltså utan begränsning till sådana med helt eller väsentligen
utredande uppgift.

Såsom i motionen framhålles, har föregående års riksdag haft till behandling
ett förslag av samme motionär om skrivelse till Kungl. Maj:t angående
användande i vissa fall av proportionellt valsätt vid val till skolråd
samt gemensamt kyrko- och skolråd, vilket förslag av konstitutionsutskottet
avstyrktes och av båda kamrarna avslogs.

Motionären har denna gång givit sitt yrkande en vidare avfattning än
förra året, i det han hemställt om utredning angående den proportionella
\ almetodens införande ej endast vid val av skolråd samt gemensamt kyrkooch
skolråd, utan vid val av utskott och nämnder överhuvud inom primärförsamlingarna.
Härigenom har motionären velat undgå en invändning
mot motionen, som framställdes av konstitutionsutskottet vid 1915 års
liksdag,, nämligen den, att en utredning, om en sådan skulle komma till
stånd, ej borde begränsas så snävt som av motionären då föreslagits.

Aven i det utvidgade skick, vari motionen nu föreligger, träffas den
enligt utskottets mening av de flesta bland de skäl, som konstitutionsutskottet
vid 1915 års riksdag anförde mot det då framställda yrkandet.

Utskottet yttrade bl. a.:

»Utskottet vill icke förneka, att åtskilliga av de skäl, som föranlett
det proportionella valsättets införande hos oss, kunna åberopas till stöd
för dess utsträckande jämväl till nya områden. I sådan riktning pekar
särskilt det obestridliga förhållandet, att berörda valmetod medgiver en
allsidigare och rättvisare representation av olika meningsskiftningar än
majoritetsvalen. A andra sidan kan det ej fördöljas, att det proportionella
valsättet är behäftat med åtskilliga nackdelar, av vilka här särskilt
komma i betraktande de praktiska svårigheter, den omgång och tidsutdräkt,
varmed metodens tillämpning är förenad. Då följaktligen fördelar
och olägenheter stå emot varandra, har det icke ansetts innebära någon
orimlighet, att det proportionella valsättet kommit till användning vid
somliga val, där antingen valens vikt ansetts påkalla systemets tillämpning
i trots av de därmed förenade nackdelarna eller ock dessa senare
ansetts vara jämförelsevis mindre framträdande, medan däremot i andra
fall, då. fördelarna icke funnits uppväga olägenheterna, majoritetsvalen
bibehållits. Också torde den gränsreglering emellan de båda valsättens

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 9.

3

tillämplighetsområden, som för närvarande är gällande, ej bero på någon
tillfällighet. Sålunda lärer å ena sidan det förhållandet, att proportionellt
valsätt är medgivet vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige,
under det att så ej är fallet i fråga om liknande val å allmän
rådstuga, kommunalstämma och kyrkostämma, till en del hava sin grund
i den uppfattningen, att meningsmotsatserna inom förstnämnda församlingar
regelmässigt äro mer utpräglade än inom andra kommunala korporationer,
vadan en proportionell representation där ansetts i högre grad än
eljest påkallad. Men å andra sidan torde berörda åtskillnad i ej mindre
män vara förorsakad därav, att, medan det proportionella valsystemet
utan avsevärdare olägenheter kan komma till utförande inom landsting och
stadsfullmäktige, tekniska svårigheter framträda vid ett försök att bringa
det till användning vid val i allmänhet å allmän rådstuga, kommunalstämma
och kyrkostämma. I detta sammanhang må erinras därom, att
det närmast var skäl av sistnämnda art, som år 1913 föranledde riksdagen
att avslå Kungl. Maj:ts förslag, att jämväl å allmän rådstuga val
till vissa utskott och nämnder skulle kunna ske proportionellt. I konstitutionsutskottets
utlåtande påpekades nämligen, att den stadga, som,
enligt vad Kungl. Maj:t föreslagit, skulle komma till användning och som
i huvudsak överensstämde med gällande stadga om val till riksdagens
utskott, icke kunde tillämpas vid val å allmän rådstuga, enär stadgans
regler voro avfattade för sådana val, vid vilka varje väljande ägde allenast
en röst, och dessutom förutsatte tvenne valförrättningar och tvenne röstsammanräkningar,
nämligen dels för utseende av ordinarie ledamöter, dels
för utseende av suppleanter.

Berörda av riksdagen framhållna svårigheter vid tillämpande av
proportionellt valsätt vid val å allmän rådstuga gälla tydligen i lika grad
beträffande val å kyrkostämma. Detta innebär med andra ord, att de
förenklade bestämmelser, som befunnits användbara vid val inom representativa
församlingar, där varje väljande har en röst och över huvud
taget antalet röstande är relativt begränsat, icke kunna brukas vid ifrågavarande
val, utan att det torde bliva nödvändigt att för desamma återgå
till regler liknande dem, som för närvarande gälla för val till stadsfullfullmäktige
(resp. kommunalfullmäktige) eller till landsting.

Vad vidkommer valen å kyrkostämma, liksom för övrigt även
valen å kommunalstämma, tillkommer ytterligare eu praktisk svårighet,
nämligen den, att finna någon myndighet, åt vilken kan. överlämnas
bestyret med valresultatens uträknande. Att lägga detta i stämmans
egen hand lärer nämligen så mycket mindre kunna ifrågakomma, som,
enligt vad nyss påvisats, röstsammanräkningarna måste försiggå i åt -

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

skilligt mer invecklade former än de, om vilkas tillämpning är fråga vid
val inom landsting och stadsfullmäktige. Motionären har sökt lösa nämnda
svårighet genom att föreslå sammanräkningarnas uppdragande åt vederbörande
länsstyrelse. Mot denna utväg resa sig emellertid, enligt utskottets
mening, synnerligen starka betänkligheter, då därigenom länsstyrelsernas
redan nu dryga arbetsbörda skulle kunna komma att ökas i en
grad, varom man icke ens kan i förväg bilda sig något tillförlitligt omdöme.
ökningen bleve nämligen beroende på den omfattning, hvilken
det proportionella valsättet faktiskt komme till användning vid skolrådsvalen.
Om detta i större utsträckning bleve fallet, vilket åtminstone
måste förutsättas såsom möjligt, så skulle uppenbarligen Konungens befallningshavandes
tid bliva över hövan inkräktad genom dylika sammanräkningar.
»

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion ej måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 3 mars 1916.

På utskottets vägnar:
NILS EDEN.

Reservationer:

dels av herr Hallén, som anfört:

»Oaktat det såväl till motivering som yrkande nya skick, vari den
ifrågavarande motionen i år framträtt, har utskottets majoritet ansett sig
böra avstyrka densamma med enbart en hänvisning till de skål för avstyrkande,
som utskottet förebragte vid 1915 års riksdag.

Jag anser emellertid dessa skäl alldeles för otillräckliga för att kunna
motivera en avvisande hållning mot motionen. Utskottet framhåller, att
det synbarligen varit två grunder, som föranlett, att man ej velat införa

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9-

den proportionella valmetoden vid val å allmän rådstuga, kyrko- ock
kommunalstämma. Dels skulle man ha menat, att inom dessa korporationer
vore meningsmotsättningarna mindre skärpta, så att minoriteterns
ej behövde den garanti för en rättvis representation, som den proportionella
valmetoden skänker, dels stode allvarliga tekniska svårigheter hindrande
i vågen för den kommunala proportionalismens införande. En dylil
förmodan synes emellertid icke ha tillräckligt stöd i de verkliga förhållandena.
Det är nämligen min erfarenhet, att såväl inom de i motioner
åsyftade korporationerna som inom de styrelser och nämnder i stadsfullmäktige,
där majoritetsval tillämpas, äga skarpa intressemotsättningar rum
och dessa bruka ingalunda mildras vid valen. I vida kretsar av vårt lanc
har nämligen i bredd med den växande kommunala livaktigheten framträt
en skärpning i meningsmotsättningarna, som vid här berörda valtillfäller
ofta resultera i beklagligt förtryckande av minoriteten. Det i motioner
framlagda önskemålet om rätt för t. ex. en tredjedel av stämmodeltagarn*
att begära proportionellt val skulle ge en verkligt prohibitiv verkan å
denna bestämmelse, enär blotta förefintligheten av en dylik lag skull!
inom dessa korporationer verka därhän, att man utan partistrider ocl
kraftmätande voteringar skulle beflita sig om en rättvis fördelning av platserna.
Det kan i detta sammanhang erinras om, att det i kommunal
stämmoförordningen införda stadgandet om rätt för en viss minoritet (Y3
att få stämmorna kungjorda i en viss tidning haft till följd, att derin;
förut omstridda fråga numera undantagslöst vinner sin lösning i samför
ståendets och tillmötesgåendets tecken.

Det andra skälet för ett avstyrkande, som utskottet åberopar, är d
praktiska svårigheterna vid den proportionella valmetodens användning
Frånsett den sannolikheten, att berörda valmetods principer torde korum;
att göra sig gällande vid platsfördelningen, utan att valmetoden koinme
till formlig användning, vidhåller jag den i motionen uttryckta uppfatt
ning, att utskottet överdrivet de tekniska svårigheterna i hög grad. Åt
vid valen tillämpa den metod, som gäller vid val till stadsfullmäktige oc
landsting, men ej få använda den enklare metod, som gäller vid val inåt
dessa korporationer, kan ej synas mig ha en så oerhörd betydelse, att hela frå
gan måste därför förfalla. Likaledes torde den av utskottet anförda svårighete
att finna lämpliga röstsammanräknare blivit betydligt överskattad. Geni
emot utskottets påpekande, att man ej kan belasta Konungens befallnings
havande med detta arbete, kan erinras om, dels att man kan tänka sig ai
blott själva platsfördelningen uppdrages åt Konungens befallningshavand<
dels att kommunerna ingalunda sakna härför kvalificerade krafter. Läns

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

styrelserna torde med lätthet kunna till ledare och kontrollanter av dylik
sammanräkning förordna lämpliga personer.

Det är således min uppfattning, att en utredning av denna fråga, på
sätt motionen angiver, skulle resultera i att de ifrågasatta svårigheterna
övervunnes. Emellertid kräver en dylik utredning som konsekvens, att
också frågan om proportionellt skolstyrelseval i städerna blir samtidigt
utredd, enär annars ett bifall till motionen skulle ha till följd, att skolstyrelsernas
ena häl vt, som utses å kyrkostämma, bleve vald proportionellt,
medan den andra bleve av stadsfullmäktige utsedd genom majoritetsval.
På grund av formuleringen i motionens slutyrkande torde dock detta
önskemål blott kunna framställas i motiveringen, och hemställer lag
därför,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville begära
utredning om, på vad sätt och under vilka förutsättningar
val till utskott och nämnder å allmän rådstuga,
kyrko- och kommunalstämma må kunna förrättas
enligt proportionell valmetod»;

dels av herrar Olof Olsson, Larsson i Västerås och Janson i Bråten,
vilka instämt med herr Hallén.

I

Stockholm, Ivar Haeggströms Boktr. A. B., 1916.