Bankoutskottets memorial Nr 57.

11

Nr 57.

Ankom till riksdagens kansli den 2 juni 1916 kl. 2 e. m.

Memorial, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut rörande
bankoutskottets utlåtande nr 53 i anledning av väckt
motion angående understöd åt vissa folkskolläraränkor.

I en inom andra kammaren av herr V. Rydén väckt motion hade
hemställts, »att riksdagen måtte å extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag
av 65,000 kronor att från och med den 1 januari 1916 utgå såsom
understöd till sådana behövande folkskolläraränkor med eller utan barn,
vilka från folkskollärarnes änke- och pupillkassa åtnjuta lägre pension än
300 kronor, och med sådant belopp, att pensionen och understödet för envar
av dem komma att tillsammans utgöra 300 kronor.»

Med anledning härav hade utskottet i sitt ovannämnda utlåtande
hemställt, »att riksdagen, i anledning av förevarande motion II: 91, må i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Majrt låta utreda,
huruvida och i vad mån en lämplig pensionsförhöjning må kunna beredas
sådana statstjänares änkor, vilka uppbära låga pensioner och styrka si ovara
i behövande omständigheter samt därefter för nästkommande års
riksdag framlägga det förslag, vartill utredningen kan giva anledning.»

Vid utlåtandet var fogad en av herr Kristensson m. fl. avgiven reservation,
däri hemställts, »att riksdagen, i anledning av förevarande motion,
må å extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag av 65,000 kronor att
från och med den 1 januari 1917 utgå såsom understöd till sådana behövande
folkskolläraränkor med eller utan barn, vilka från folkskollärarnes
änke- och pupillkassa åtnjuta lägre pension än 300 kronor, och med sådant
belopp, att pensionen och understödet för envar av dem komma att tillsammans
utgöra 300 kronor.»

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har första kammaren
beslutat,

12

Bankoutskottets memorial Nr 57.

l:o) att motionärens hemställan om ett förslagsanslag av 65,000 kronor
för i motionen angivet ändamål icke skulle av riksdagen bifallas; men

2:o) att riksdagen, i anledning av förevarande motion II: 91, skulle i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda,
huruvida och i vad mån lämplig pensionsförhöjning skulle kunna beredas
sådana folkskollärares änkor och andra med dem i pensionshänseende likställda
änkor, vilka uppbure låga pensioner och styrkte sig vara i behövande
omständigheter, samt därefter för nästkommande års riksdag framlägga
det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

Andra kammaren har bifallit den vid utlåtandet fogade reservationen.
Första kammaren har alltså beslutit dels att avslå motionärens hemställan
om ett förslagsanslag å 65,000 kronor för i motionen angivet
ändamål dels ock att avlåta en skrivelse i ämnet till Kungl. Maj:t.

Då andra kammaren biträtt motionärens hemställan om ett förslagsanslag
å 65,000 kronor, torde frågan om en skrivelse till Kungl. Maj:t
hava °förfallit, varemot för anslagsfrågans avgörande genom gemensam
votering utskottet får föreslå följande voteringsproposition.

»Den, som i likhet med första kammaren vill besluta, att motionärens
hemställan om ett förslagsanslag av 65,000 kronor för i motionen angivet
ändamål icke skall av riksdagen bifallas, röstar

Den, det ej vill, röstar

Vinner nej, har riksdagen i likhet med andra kammaren bifallit den
vid utlåtandet fogade reservationen och således å extra stat för år 1917
beviljat ett förslagsanslag av 65,000 kronor att från och med den 1 januari
1917 utgå såsom understöd till sådana behövande folkskolläraränkor
med eller utan barn, vilka från folkskollärarnes änke- och pupillkassa åtnjuta
lägre pension än 300 kronor, och med sådant belopp, att pensionen
och understödet för envar av dem komma att tillsammans utgöra 300
kronor.»

Stockholm den 2 juni 1916.

På bankoutskottets vägnar:
ERNST HEDENSTIERNA.

Stockholm, Ivar Hteggströms Boktryckeri A. B., 191§.