Bankoutskottets utlåtande Nr 45.

1

Nr 45.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1916 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontor et förslag
angående utredning rörande ifrågasatt påbyggnad av
riksdagshuset.

I en till bankoutskottet ställd, den 19 april 1916 dagtecknad
skrivelse hava fullmäktige i riksgäldskontoret anfört följande:

“Från vice värden i riksdagshuset fingo fullmäktige den 13 sistlidna januari
mottaga ett så lydande memorial:

“Under innevarande vinter med dess starka och täta snöfall samt hastiga
temperaturväxlingar har det varit förenat med betydande svårigheter att hålla
riksdagshusets tak med dess störa ytor, dess många brytningar, vrår och lister
fria från is och snö. Oavlåtligt har emellertid snön så långt sig göra låtit bortskaffats
och har härför använts bland annat även med sådant arbete fullt förtrogna
plåtslageriarbetare. Det har emellertid icke kunnat undvikas, att, då
snö på grund av värme från taket smält, och vattnet sedermera genast frusit
i avloppen, hava dessa på många ställen tilltäppts av is. Svårigheterna att
avlägsna sådana isbildningar utan att skada avloppsanordningar, plåt- och asfaltbeläggningar
m. in., torde vara ögonskenlig. Vid inträffande töväder hindras i
hög grad vattenavloppet av dessa isbildningar och vattnet tager sig då lätt
olovliga vägar. Då nyligen under natten till en helgdag icke blott starkt töväder
rådde, utan även ett ymnigt regn föll, torde mångenstädes å takkomplexen,
särskilt å dess horisontella eller svagt sluttande partier, tillfälliga vattenuppdämningar
hava uppstått, varav följt, att vatten sökt sig ned genom befintliga
otätheter i plåtfogar och genom sprickor i asfaltbeläggningar. Det torde böra
erinras, att under eftersommaren samtliga plåttak noggrant översågos och
där så erfordrades reparerades, tätades och strökos. Likaså var takpartiernas
asfaltbeläggning föremål för oavlåtlig uppmärksamhet och tätandet av sprickor
pågick på hösten så långt temperaturen det medgav. Då emellertid under
vintern på grund av de höga temperaturskillnaderna helt visst nya sprickbildningar
i asfalten torde ha uppstått, har det ymniga vattnet sålunda funnit vägar
från taket ned till de spricksystem, som sträcka sig i riktningen öster och
väster längs med husets höga mittelparti, och gjort sig särskilt märkbart i
utskottsvåningen. Tydligast har vattnet visat sig på olika ställen i statsutskottets
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 8 saml. 33 höft. (Nr 45.) 1

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 45.

korridor. Här har vattnet förorsakat synbar skada i taket ävensom ä väggen.
Tvenne ledningar till korridorens elektriska lampor ha förstörts och mast utbytas
mot nya; lampornas glober befunnos därvid fyllda med vatten. Åven i
taket till ett av statsutskottets avdelningsrum har vattnet åstadkommit skada.
De fuktfläckar, som sedan många år ständigt visa sig i taken till hörntrapporna
invid Drottninggatans förlängning och som, trots en ständig uppmärksamhet å
respektive takpartiers fogar, icke kunnat förekommas, ha i vinter starkt
utvidgat sig.

Då särskilt det genom riksdagshusets förberörda spricksystem nedträngande
vattnet möjligen kan förorsaka allvarsamma skador i väggarnas inre,
har jag i egenskap av vice värd för riksdagshuset ansett mig böra för herrar
fullmäktige vördsamt anmäla förhållandet.’

Med anledning därav beslöto herrar fullmäktige att från arkitekten Aron
Johansson infordra yttrande i ärendet med förslag till de åtgärder, vartill ovanintagna
memorial kunde föranleda.

Den 3 nästlidna februari avgav arkitekten Johansson det begärda yttrandet,
som finnes bifogat denna skrivelse.'')

I slutet av februari månad inkom arkitekten Johansson med tre här
bifogade skisser, innefattande förslag till den i hans ovanberörda yttrande
ifrågasatta ombyggnaden av vinden över riksdagshuset.

Den 9 därpå följande mars demonstrerade arkitekten Johansson inför
herrar fullmäktige sitt ifrågavarande ombyggnadsförslag; och ingav arkitekten
Johansson därvid dels en skrivelse i ämnet dels ock en kortfattad beskrivning
och approximativ kostnadsberäkning, avseende ombyggnaden, vilka senare handlingar,
den förstnämnda i avskrift, här närslutas.* 2)

Fullmäktige beslöto förenämnda 9 nästlidna mars att begära yttrande i
ärendet av överintendentsämbetet; och anförde fullmäktige i sin till ämbetet
därom avlåtna skrivelse, bland annat, följande:

''Tvenne anledningar hava framkallat detta förslag. Den ena har varit
den sedan flera år rådande, alltmera kännbara bristen på lokaler i riksdagshuset,
vilken brist torde kunna undanröjas genom den föreslagna ombyggnaden.
De nya lokaler, som därigenom skulle komma att vinnas, kunna med fördel
användas för utskott, kommittéer och sammankomster.

Den andra anledningen sammanhänger med konstruktionen av byggnadens
tak. Till följd av takets ringa lutning och många brytningar har det nämligen
vid upprepade tillfällen — särskilt under innevarande vinter — visat sig svårt
om ej omöjligt att i önsklig grad hålla taket fritt från is och snö. Följden har
varit, att emellanåt vid inträffande töväder vatten genom taket inträngt i byggnadens
inre och där anställt ej obetydliga skador. Då enligt ombyggnadsförslaget
taket i allmänhet skulle få en större lutning och i övrigt en för bort -

p Såsom bilaga A fogad vid delta utlåtante.

2) Såsom bilagor B oah C fogade vid detta utlåtande.

Bankoutskottets utlåtande Nr 45.

3

skaffande av is och snö lämpligare konstruktion, hava fullmäktige föreställt sig
att genom den ifrågasatta ombyggnaden nu omförmälda olägenheter skulle i
möjligaste mån avlägsnas och underhållet av såväl taket som byggnaden i
övrigt kräva mindre kostnader.’

I sitt den 11 dennes avgivna yttrande anför överintendentsämbetet följande:

''Det ifrågavarande förslaget, som föreligger i form av en första skiss,
medgiver icke någon mera detaljerad granskning av dess tekniska innebörd.
Emellertid vill det synas, som om de svårigheter, vilka onekligen på vissa
punkter komma att möta vid förslagets eventuella genomförande, skulle kunna
övervinnas på för byggnadens bestånd och utseende tillfredsställande sätt.

Vidkommande verkningarna å riksdagshusets yttre utseende av en dylik
påbyggnad delar ämbetet arkitekten Johanssons i ärendet uttalade uppfattning.
Det över balustraden sig obetydligt höjande taket kommer att på ett för byggnadens
silhuett mycket fördelaktigt sätt dölja åtskilliga bakom balustraden nu
synliga störande skorstenar och takhuvar.

Den föreslagna takanordningen på mittpartiet torde dock knappast kunna
sägas vara önskvärd ur estetisk synpunkt, och då den icke heller synes sammanhänga
med tillfredsställandet av något lokalbehov, torde kunna ifrågasättas, om
det icke skulle kunna anstå med förändring av detta parti.

Ämbetet anser sig böra fästa Eder uppmärksamhet därpå att man knappast
kan säga, att genom den nu föreslagna påbyggnaden av sidopartierna taklutningarna
bliva nämnvärt större eller att takbrytningarnas antal bliva väsentligt
mindre. För så vitt de av Eder angivna, nu rådande olägenheterna skulle
bero på dylika omständigheter, torde desamma knappast bliva avhjälpta enbart
genom nu föreslagna åtgärder: därtill erfordras säkerligen användandet av både
bättre material och bättre förfaringssätt än som kommit till användning vid
den nuvarande taktäckningen; sålunda torde det nog få anses nödvändigt att
använda kopparplåt i stället för järnplåt såsom täckningsmaterial.

Ehuru det av arkitekten Johansson ingivna förslaget alltså ur flera synpunkter,
icke minst med hänsyn till vinsten av ett betydande antal väl belysta
lokaler, synes vara att i princip förorda till utförande, kan ämbetet på grund
av förslagets ännu outredda skick, icke yttra sig rörande de angivna kostnadssummorna,
utan måste inskränka sig till att tillråda utförandet av en fullständig
utredning av alla med en dylik påbyggnad sammanhängande frågor.’

Fullmäktige, som finna förslaget till om- och tillbyggnad av riksdagshusets
vindsvåning ur ovan berörda synpunkter förtjäna allvarligt beaktande, anse
emellertid i likhet med överintendentsämbetet en fullständigare utredning av
frågan än den hittills föiebragta vara nödvändig. En sådan utredning torde
kunna verkställas till nästkommande års riksdag. Fullmäktige få sålunda hemställa,
att fullmäktige måtte bemyndigas låta verkställa och till nästkommande
års riksdag inkomma med en ingående utredning rörande den ifrågasatta påbyggnaden
av riksdagshuset och samtliga därmed sammanhängande frågor.
Kostnaderna för denna utredning torde böra bestridas av anslaget för innevarande
år till riksdags- och revisionskostnader.“

Öuerinten dcntsämbetet.

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 45.

Utskottet.

Åven utskottet finner det ifrågavarande förslaget till om- och tillbyggnad
av riksdagshusets vindsvåning vara förtjänt av beaktande. På
sätt fullmäktige erinra, har detsamma framkallats av två särskilda anledningar.
Den ena har varit den numera ganska kännbara bristen på
lokaler inom riksdagshuset och den andra står i samband med konstruktionen
av byggnadens tak. Särskilt under den gångna vintern hava
genom takets ringa lutning och dess många brytningar många olägenheter
uppstått, vilka i varje fall böra avlägsnas.

Förslaget har även från rent estetisk synpunkt ansetts vara tilltalande.
Emellertid torde, såsom också fullmäktige och överintendentsämbetet föreslagit,
en mera ingående utredning i ärendet vara nödvändig och har
utskottet därför icke något att erinra mot bifall till fullmäktiges framställning.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om ett tidigare förslag
till åtskilliga förändringar och anordningar inom ifrågavarande byggnad
ävensom att utskottet vid särskilda tillfällen, senast förlidet år, haft anledning
att uttala den mening, att omförmälda ändringsarbeten borde
utföras i ett sammanhang med de förändringar, som skulle bliva eu följdav
ett eventuellt anordnande inom riksdagshuset av ett centralt förvaltningsbibliotek.

Då nu frågan om till- och ombyggnad av riksdagshuset ansetts
böra göras till föremål för särskild utredning, synes det utskottet lämpligt,
att därvid hänsyn tages jämväl till tidigare förslag och i övrigt
uttalade önskemål i avseende å behovet av ökade lokalutrymmen m. m.
inom ifrågavarande byggnad.

Beträffande slutligen kostnaden för den av fullmäktige ifrågasatta
utredningen torde denna, enligt vad utskottet under hand inhämtat,
kunna beräknas till omkring 10,000 kronor. Häremot lärer icke något
vara att erinra och synes beloppet böra anvisas att utgå av innevarande
års anslag till riksdags- och revisionskostnader.

O O ö

Åberopande vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, med bifall till fullmäktiges i riksgäldskontoret
förevarande framställning, må bemyndiga
fullmäktige dels att låta verkställa och därefter till
nästkommande års riksdag inkomma med fullständig
utredning rörande ifrågasatt påbyggnad av riksdagshuset
och samtliga därmed ävensom med behovet
av ökade lokalutrymmen därstädes sammanhängande

Bankoutskottets utlåtande Nr 45.

5

frågor, dels ock att av innevarande års anslag till
riksdags- och revisionskostnader bestrida kostnaderna
för om förmälda utredning''.

O

Stockholm den 16 maj 1916.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDENSTIERNA.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Hedenstierna, Neiglick, Hallin, Gustafsson, Wickman,
friherre Langenskiöld, Montgomery och Östlin g samt

av andra kammaren: herrar friherre Adelswärd, Yubiquist, Kristensson, Sommelius,
Berg i Munkfors, Jonsson i Gumboda, Lindvall och Jonsson i Hå.

Bil. A.

Till herrar fullmäktige i riksgäldskontor.

Sedan undertecknad genom skrivelse av den 13 sistlidne januari anmodats
till herrar fullmäktige inkomma med yttrande angående de åtgärder, vartill ett
av vice värden för riksdagshuset ingivet memorial rörande yppade otätheter i
byggnadens takbetäckning m. in. kunde giva anledning till, bar jag så snart
väderleken det tillät inspekterat byggnaden i berörda hänseende och får härmed
vördsamt anföra följande.

Den innevarande vinterns ymniga nederbörd och häftiga temperaturförändringar
har varit orsaken till att vattnet genomträngt taket på några
ställen och särskilt i statsutskottets korridortak bildat större fuktfläckar. Någon
egentlig felaktighet vare, sig å asfalt- eller plåttak har icke vållat detta inträngande
av vatten utan har vattnet på grund av de fördämningar, som av snö
och is bildats särskilt å de mindre taklutningarna under den ovanliga väderleken,
dragits in genom plåtfalsama och i skarvarna emellan plåt- och asfalt.
I murverket befintliga sprickor hava å sina ställen varit lätta vågar för vattnet
ner till underliggande våning. Falsarna i plåten äro enkla och därför icke fullt
hindrande mot längre ansträngning av vattnet. Jag anser att vattnet, vad
beträffar otätheterna i takbetäckningen, inkommit uteslutande genom plåtfalsarna.
Asfalttaken synas vara i utmärkt skick.

Bankoutskottets utlåtande Nr 45.

6

Några särskilda åtgärder till förbättrande av taken anser jag obehövliga
då de för vanliga väderleksförhållanden och under noga tillsyn icke giva anledning
till annan anmärkning, än att det varit bättre, om plåten varit av koppar
i stället för av järn, då kopparn medgav en långt tätare falsning än vad järnet
gör, andra förträffliga egenskaper att förtiga.

På ett par ställen, invid trapphusen, tyckes fuktigheten ha direkt inträngt
i yttermuren och bildat fläckar i undervarande korridor. Detta fel i murbetäckningen
bör naturligtvis vid tillfälle avhjälpas. Fuktfläckarna i trapphusens övre
innertak torde komma från fogarna i graniten och böra förebyggas på ett eller
annat sätt efter närmare övervägande med byggmästare. Sprickorna i murverket
ha som nämnts på ett par ställen lett vattnet till innertaket i statsutskottets
korridor. Detta kan för framtiden förhindras genom cementputs med tillsats
av exempelvis ceresit.

Dessa iståndsättningsarbeten äro likväl icke av brådskande art. Utan
tvivel tarvar en stor del av byggnaden och mest utskottsvåningens korridorer
en genomgående reparation till avlägsnandet åtminstone för en tid av sprickor
och smuts. I samband med denna reparation skulle ju lämpligast omnämnda
iståndsättningsarbeten kunna företagas.

Vid tal om dessa arbeten tar jag mig friheten meddela, att jag inom
kort kommer att till herrar fullmäktige ingiva ett skisserat förslag till ombyggnad
av vinden över riksdagshusets lägre partier huvudsakligen i syfte att bereda
nya lokaler för utskott, kommittéer och sammankomster. Man kan troligen
därmed vinna cirka 16 å 18 större och mindre rum.

Stockholm den 3 februari 1916.

A. Johansson.

Avskrift.

Bil. B.

Till herrar fullmäktige i riksgäldskontoret.

Det framlagda förslaget till omändring av riksdagshusets takförhållanden
har till närmaste syfte att bereda ökat utrymme inom byggnaden. Önskvärdheten
av sådant har ju ofta framhållits och som förslaget påvisar, kan behovet
så långt sig göra låter fyllas genom den ändring av vattentaket å byggnadens
huvuddelar, som ritningarna visa. I bifogade beskrivning är närmare redogjort
för arbetets huvudsakliga detaljer samt byggnadskostnaden, approximativt beräknad.
Ehuru icke i attiken kunna vinnas några värdefullare utrymmen gen om
det föreslagna halltaket med glas, är detta tak dock nödvändigt ur silhuettsynpunkt,
om förslaget skall genomföras. Svårigheten med det stora asfalttakets
underhåll försvinner därmed också.

De tekniska och ekonomiska synpunkterna torde med tillräcklig tydlighet

Bankoutskottets utlåtande Nr 45.

7

vara klargjorda i ritningarna ock beskrivningen etc. Om de estetiska tillåter
jag mig framhålla följande.

Under den tid byggnaden stått färdig har jag kommit till klar insikt om
den otillfredsställande silhuett byggnaden visar från högre punkter i omgivningen.
Däribland från kungliga slottet, och i synnerhet från Blasieholmen. En massa
skorstenar och takhuvar uppträda, störande den avsedda verkan av de krönande
balustraderna och åstadkommande en högst ogynnsam avslutning av byggnaden,
sedd speciellt från öster med den ljusa aftonhimmeln till bakgrund. Även
på närmare håll och på dagen störa dessa nödvändiga byggnadsdelar och hindra
balustradernas syfte att bilda en rytmisk verkande avtoning av byggnadens
massa. — De nu föreslagna taken avhjälpa dessa olägenheter i det de bortskymma^
större delen av de skadliga silhuettdelarna och giva byggnaden sedd
på avstånd en enklare och fylligare kontur, som i synnerhet från öster i höggrad
bidrar till byggnadens monumentalitet. På närmare håll förändra icke
taken byggnadens nuvarande utseende i nämnvärd grad. Från Norrbro och
Gustav Adolfs torg blir samma utseende som nu utom det att några besvärliga
■skorstenar försvinna. Först på relativt långt avstånd framträda taknockarna
ovan balustraderna. — Takens höjdförhållanden böra emellertid noga avvägas.

Av det sagda framgår som min övertygelse, att genom den föreslagna
förändringen byggnaden skulle i hög grad vinna i konstnärlig helhetsverkan.

Fn senare fråga blir huruvida icke obeliskerna å balustraden, som äro en
kvarleva efter den bortamputerade kupolen, borde avlägsnas.

Stockholm den 9 mars 1916.

A. Johansson.

Bil. C.

Kort beskrivning och approximativ kostnadsberäkning till förändring av
riksdagshusets vindsvåning m. in. i enlighet med av undertecknad

framlagt skissförslag.

Beskrivning.

I. De åt norr och söder vettande lägre flyglarna av byggnaden påbyggas
på följande sätt.

Det nuvarande inåt sluttande taket borttages, hjärtmuren påmuras, ett
nytt bjälklag av armerad betong inlägges, varefter utåt sluttande tak anordnas
därovan, sedan vattenrännor konstruerats innanför takbalustraden. I den sålunda
bildade vinden sammanföras med tillhjälp av järnnät och rabbitsputs alla nerifrån
kommande i mellanmurarna förlagda evakueringskanaler, som å nämnda
vind uppdragas i taknocken, där de bilda en sammanhängande kanalhuv på sätt

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 45.

den summariska takplanen visar. Regnvattnet föres inåt gårdarna medelst
gjutjärnrör med stark lutning utmynnande ovan taket över ^dervarande korridorer.
Taket täckes med galvaniserad järnplåt, som oljemålas. Vattenrännorna
göras av asfalt å ceresitblandad cementbetong. Det nya bjälklaget erhåller golv
av stålslipad cement och undertill ett isoleringstak av rabbits. Golvet å det
gamla vindsbjälklaget erhåller golv av stålslipad cement, Skiljeväggarna göras
av plattor, där så erfordras dubbla. Rummen behandlas för övrigt i huvudsak
som rummen i utskottsvåningen. Rumshöjden cirka 3.6o meter.

II. De åt öster varande lägre delarna behandlas som föregående med
undantag av att här rörskorstenarna endast påmuras till nockens överkant,
alldenstund flertalet kanaler ligga i hjärtmuren. Rumshöjden cirka 4 meter.

III. De lägre partierna åt väster (Drottninggatans förlängning), erhålla
platt tak med fall medelst rännstenar inåt för vattnet. Det platta taket borde
helst täckas med ett tjockt sandlager och eventuellt matjord för plantering av
gräsmattor och smärre buskväxter.'') Dylika anordningar äro lätta att vidtaga
och skulle å denna plats verka synnerligen vackert. A yttre sidan av hj ärtmuren,
som innehåller evakueringskanalerna, komma slingerväxter att väl trivas.
Terrasserna äro som synes av planritningen bekvämt tillgängliga från den nya
översta våningen. Det" nybildade vindsutrymmet under terrasserna får en höjd
av något över 2.20 meter och kan således mer än väl ersätta de vindsutrymmen,
som genom ändringen av övriga vindar å de lägre partierna gå förlorade.2)

IY. Tvenne nya hissar böra uppföras i trappspindlarna åt väster i stället
för de gamla, vilkas maskiner dock användas. Läget i spindlarna blir för alla
våningarna bekvämare än det nuvarande och man torde på grund härav kunna
ursäkta trappornas genom denna åtgärd skadade utseende.

V. Taket över attik en konstrueras med järn- och trätakstolar och täckes
av koppar (eventuellt järn) och råglas, vartill så långt det räcker användes
glaset i de nu befintliga lanterninerna, vilka kunna stå kvar men förses med
tunn ar 6

YL De klagomål, som framkommit, över den ringa höjden å de i attikvåningen
åt väster belägna tvenne utskottslokalerna, vilka jämte mellanliggande
mm äro avsedda att vid vissa tillfällen sammanslås till ett enda stort rum, hava
förmått mig att föreslå höjning av dessa trenne rum och inrättande för desamma
av överljus. Bäst vore, om det sålunda bildade ståtliga rummet icke
behövde avdelas genom väggar och skjutdörrar. Kunde icke tvenne mindre
utskottsrum anvisas inom de utrymmen, som genom påbyggnaden av de lägre
flyglarna skulle vinnas?

Ovanstående utgör i korta drag den tekniska redogörelsen för omändringsförslaget.
Av ritningen framgår, att de under I och II omnämnda rumspartierna
betjänas av tvenne trappor och hissar åt väster och tvenne trappor (fortsättning
av huvudtrappan) och tvenne hissar åt öster. Vindsutrymmen under III där -

:) Denna betäckning är nyttig för asfaltens bestånd.

2) Avsevärda vindsutrymmen, dock obekvämt tillgängliga, uppstå dessutom över Norrbroflyglarna,
såsom synes av ritningen.

Bankoutskottets utlåtande Nr 45,

9

emot endast av västra trapporna och hissarna.x) Rumsindelningen kan ju i vidsträckt
mån varieras och då mellanväggarna göras av plattor är lätt att efter
fullbordandet vidtaga önskade ändringar.

De utrymmen, som genom omändringen vinnas, äro:

Utrymmen, användbara för inredning till arbetslokaler................ 1,062 kvm.

Vindsutrymmen i västra flyglarna .................................................... 300 »

d:o över attiken cirka .................................................... 450 »

Approximativ kostnadsberäkning.

A) För I, II, III och IV............................................................ kronor 200,000: —

B) » V .................................................................................... » 69,000: —

C) » VI................................................................................... 11,000: -

kronor 280,000: —

I A) ingå följande huvudposter: murning och pustning kronor 10,000: —.
Det nya bjälklaget med golv av stålslipade cement och undre rabbitstak inklusive
takstomme och evakueringskanaler samt terrass åt väster kronor 68,000: —;
tak av galvaniserad järnplåt kronor 9,000: —; vattenrännor av betong och asfalt
kronor 11,000; golv av stålslipad cement å gamla bjälklaget kronor 5,800: —;
mellanväggar, snickeri och målning kronor 21,400:—; värmeledning kronor
9,000:—; vatten, avlopps- och elektriska ledningar kronor 4,500: —; rabbitstak
i utskottsvåningen kronor 4,000: —; tvenne nya hissar med användning av de
gamla maskinerna kronor 20,000: —, etc. etc.

I B) ingå huvudposterna: takstomme kronor 24,000: —; taktäckning med
koppar och glas kronor 34,000: —. Utbytes kopparn mot galvaniserad plåt
minskas kostnaden med kronor 12,500: —.

Ekonomisk tablå.

Hyra för 1,062 kvm. inklusive värme å 20 kr......... kr. 21,240: —

» » 300 » » » » 8 » » 2,400: —

> » 450 » » » » 3 » » 1,350: - kr. 25,000: -

Ränta 6 procent å kr. 280,000 ............................................................... » 16,800: —

För jämförelsen bör givetvis till sistnämnda summa läggas kostnaden för
uppvärmning. Anmärkas bör dock att kronor 20 per kvm. icke är högt tilltaget.

Stockholm den 9 mars 1916.

A. Johansson.

‘) Spiraltrapporna, som leda från huvudvåningen till utskottsvåningen, äro föreslagna att
uppdragas till I och II.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 8 samt. 33 käft. (Nr 45.)

2