Bankoutskottets utlåtande Nr 27.

5

Nr 27.

Ankom till riksdagens kansli den 4 april 1916 kl. 1 e. m.

Utlåtande, angående tillfälligt tilläggsarvode åt förste deputeraden
i riksgäld skontor et.

I en till bankoutskottet avlåten, den 2 december 1915 dagtecknad
skrivelse hava fullmäktige i riksgäldskontoret hemställt, att utskottet
ville föreslå riksdagen att besluta, dels att det särskilda arvodet åt förste
deputeraden skulle höjas från nuvarande belopp (5,000 kronor) till
12,000 kronor för år, att utgå från och med månaden näst efter den,
då riksdagen fattat beslut i ämnet, dels ock att § 9 första stycket och
§ 32 avdelning 4 mom a) i riksgäldskontorets reglemente skulle erhålla
viss ändrad lydelse.

§ 9 lista stycket innehåller föreskrifter om första och andra deputeradena
ävensom angående fördelningen av dem gemensamt tillhörande
göromål m. m. samt § 32 avdelning 4 mom. a) bestämmelser angående
fullmäktiges arvoden.

Såsom skäl för berörda förslag hava fullmäktige i första rummet
anfört, att den fortgående utvecklingen av riksgäldskontorets verksamhet
med hänsyn till göromålens såväl omfång som beskaffenhet ställde
alltjämt ökade krav på fullmäktige och deputerade, samt att tillsynen
över det sätt, varpå tjänstemännen fullgjorde sina åligganden, och
övervakandet av kassarörelsen fordrade förste deputeradens närvaro i
riksgäldskontoret under hela expeditionstiden. Endast därigenom kunde
han förvärva ingående och fullständig kännedom om kontorets verksamhet
samt tjänstemännens sätt att fullgöra sitt arbete, vartill komme,
att även allmänheten hade rätt att fordra, att någon av deputerade vore
att anträffa inom riksgäldskontoret.

6

BanhoutsJcottets utlåtande Nr 27.

Utskottet, som ansett sig icke böra tillstyrka fullmäktiges förslag,
liar i en den 14 mars IDIG till fullmäktige avlåten skrivelse anfört
följ ande.

Till en början ville utskottet erinra, att, enligt vad fullmäktige
tidigare i anledning av riksdagens revisorers uttalande angående riksgäldskontorets
huvudbok för år 1914 m. in. meddelat, från och med
nämnda års ingång åtskilliga förändringar vidtagits i uppställningen av
omförmälda huvudbok, närmast betingade av vissa, av fullmäktige angivna
omständigheter. Vidare hade i riksgäldskontoret upprättats ett
för riksbokslutet avsett särskilt omslut av de i huvudboken ingående
budgetmedlen och övriga statsmedel, men detta redovisningssätt vore
att anse endast såsom ett övergångsstadium, som komme att upphöra i
och med det att en fullständig omläggning av huvudbokens uppställning
kunnat verkställas. Ett förslag till sådan omläggning hade ock i slutet
av år 1915 utarbetats inom riksgäldskontoret i avsikt att kunna tillämpas
redan vid uppläggandet av innevarande års huvudbok. Emellertid hade
fullmäktige vid övervägande av denna fråga kommit till den uppfattningen,
att densamma icke borde avgöras för sig utan att i samband
därmed borde till prövning upptagas frågan om ändring av riksgäldskontorets
bokföring i dess helhet; och hade fullmäktige i sådant syfte
redan gjort framställning hos den s. k. bokföringskommittén med begäran
om förslag i ämnet fråu kommittén.

Enligt vad av det anförda framginge, syntes alltså eu omläggning
av riksgäldskontorets bokföring sannolikt komma att genomföras inom
eu nära framtid och kunde i samband därmed riksgäldskontorets kassarörelse
möjligen komma att i huvudsak överflyttas till riksbanken. Det
syntes också vara antagligt, att arbetet inom kontoret med inlösen av
kuponger då komme att utföras av riksbanken.

Beträffande därefter riksgäldskontorets transaktioner med utlandet
vore att märka, att en icke obetydlig del av dessa redan för närvarande
förmedlades genom riksbanken, och det syntes utskottet därför vara skäl
att undersöka, huruvida icke till fördel för såväl riksgäldskontoret som
riksbanken det förra verkets samtliga utländska affärer skulle kunna
överflyttas på det senare.

I en vid fullmäktiges ovannämnda skrivelse fogad reservation hade
även åtskilliga andra omständigheter berörts, vilka syntes vara av beskaffenhet
att vid en dylik undersökning jämväl böra tagas under omprövning,
och borde därvid tillses, huruvida icke även andra områden
av riksgäldskontorets verksamhet lämpligen skulle kunna begränsas genom
vissa göromåls överflyttning till riksbanken eller andra verk.

llanhoutskottets utlåtande Nr 27. • 7

Givet vore, att under sådana förhållanden utskottet icke för närvarande
ansåge sig kunna tillstyrka några förändringar i riksgäldskontorets
leglemente i enlighet med vad fullmäktige föreslagit, utan syntes
förslag i ämnet böra föregås av en allsidig utredning på sätt här ovan
angivits; och borde denna utredning anförtros åt fullmäktige efter samlåd
med statskontoret och fullmäktige i riksbanken.

Under hänvisning till vad sålunda blivit anfört finge utskottet anhålla,
att fullmäktige ville verkställa utredning, huruvida och i vad mån
en omläggning av arbetet inom riksgäldskontoret lämpligen borde äga
lum samt därefter till nästkommande års bankoutskott inkomma med
yttrande och förslag i ämnet.

Då emellertid numera förste deputeradens göromål otvivelaktigt
okats 1 väsentlig mån, både det synts lämpligt, att, i avvaktan på omförmälda
utredning och intill dess beslut i frågan förelåge, någon ersättning
utöver den nu utgående bereddes förste deputeraden och emotsåge
utskottet med anledning härav från fullmäktige förslag till dylik
tillfällig löneförbättring.

I anledning härav hava fullmäktige i skrivelse den 23 mars 1916
anfört, att då i varje fall någon minskning i förste deputeradens göromål
icke kunde antagas inträda under nu ifrågavarande tid, förste deputeraden
därunder. borde erhålla ett arvode, som motsvarade det i fullmäktiges
föislag ifrågasätta, och att sålunda ett tillfälligt tilläggsarvode
av 7,000 kronor borde utgå för sagda tid.

Då det föreslagna beloppet måste anses skäligt i förhållande till de
göromål, som numera åligga förste deputeraden, har utskottet ansett sig böra
tillstyrka förslaget om ett tillfälligt tilläggsarvode åt förste deputeraden av
7,000 kronor för år räknat. Arvodet synes lämpligen höra utgå från och
med månaden näst efter den, då riksdagen fattat beslut i ämnet. Beträffande
tidpunkten, till vilken- arvodet bör utgå, är avsett, att utredningen
skulle föreläggas nästa års riksdag, och har utskottet därför
ansett sig böra föreslå, att tilläggsarvodet beviljas, intill dess riksdagen
fattat beslut angående en eventuell omläggning av arbetet inom riksgäldskontoret,
dock längst för tiden till den 1 juni 1917.

Åberopande vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må bevilja förste deputeraden i
riksgäldskontoret från och med månaden näst efter
den, då riksdagen fattat beslut i ämnet, ett till -

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 27.

läggsarvode av sju tusen kronor för år räknat, att
utgå intill dess riksdagen beslutat i anledning av
eventuellt förslag rörande omläggning av arbetet inom
riksgäldskontoret, dock längst för tiden till den 1 juni
1917.

Stockholm den 4 april 1916.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDENSTIERNA.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Iledenstierna, heiglick, Ekman, Gustafsson, IVlekman,
friherre LangensJciöld, Boos och Montgomery samt

av andra kammaren: herrar friherre Adelswärd, Vahlguist, Hellberg i Lycksele,
Kristensson, Jonsson i Gumboda, Edbom, Henrikson och Olsson i Berg.

av herr Kristensson.

Reservation:

Stockholm, K. L. llockmans Boktr., 1916.