Bankoutslcottets utlåtande Nr 24.
3
Nr 24.
Ankom tiM riksdagens kansli den 21 mars 1916 kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning av väckt motion angående utgivande
av ett personalregister till'' riksdagens protokoll 1809—
1866.
I en inom första kammaren vackt,’till bankoutskottets behandling
hänvisad motion nr 9 har herr Kjellén hemställt, »att riksdagen måtte
uppdraga åt sina fullmäktige i riksgäldskontor^ att verkställa utredning
i och för upprättande och utgivande av ett fullständigt personregister
till riksdagens protokoll för tidevarvet 1809—1866.»
Till stöd för sitt yrkande har motionären anfört följande:
»Som bekant föreligger numera ett sammanhängande register till
riksdagens protokoll fr. o. m. 1809 t. o. in. 1910, i trenne serier: den
första för tiden 1809—1866, upprättad år 1893 av J. Johansson i Nötskog,
den andra för 1867 —1899, upprättad 1899—1901 av densamme,
den tredje för 1900—1910, upprättad år 1913 av K. Hagman. Det
faller emellertid i ögonen, att medan de bägge senare (för kammarriksdagens
tid) omfatta både person- och sakregister, så innehåller det
förstnämnda arbetet endast sakregistret; något motsvarande personregister
för ståndsriksdagens sista tidevarv finnes icke. Här framstår en
brist i den parlamentariska uppslagslitteraturen, som synes böra botas.
På visst sätt och till en del har detta också skett. I riksdagens
bibliotek förvaras tvenne band »Register till Pleni-Protokoller» för tiden
1809 — 1866, det ena för borgare- och det andra för bondeståndet, upprättade
av kapten Carl Nauckhoff 1888—89 och sistnämnda år förvärvade
åt riksdagen (för en summa av 1,000 kronor, se Carl Nyströms
motion nr 129 i andra kammaren och statsutskottets bet. nr 49, 2:o).
Vartdera bandet innehåller först ett alfabetiskt »Namnregister», med
uppgifter om vederbörandes namn, titel, bostad, valdistrikt och bevistade
riksdagar, och sedan ett »Riksdagsregister» med anvisningar om avgivna
Motionären.
4
Bankoutskott ds utlåtande Nr 24.
yttranden under varje riksdag för sig i löpande följd. Men de äro
handskrivna; jämte riksdagsbibliotekets exemplar existerar veterligen
endast tvenne, det ena i kungl. biblioteket (enligt påskrift förvärvade
1890 för 100 kronor) och det andra i utgivarens privata ägo. Därtill
befinnes arbetet vid jämförelse med de senare personregistren (1867—99
och 1900—10) lida av en ofullständighet så till vida, som det icke innehåller
några uppgifter om uppdrag inom riksdagen och dess delegationer,
som tillkommit vederbörande. Ur rent personalhistorisk synpunkt
är det Nauckhoffska registret således magrare än de redan publicerade.
Å andra sidan är det i riksdagsbistoriskt avseende vida fylligare än det
Johanssonska för 1867—99, vilket senare saknar alla anvisningar om
avgivna yttranden. Endast det Hagmanska registret, som uppfyller
bägge dessa fordringar, är att betrakta som fullständigt.
Att döma av nu anställda stickprov, liksom av den praktiska erfarenheten
inom riksdagsbiblioteket, synes det Nauckhoffska arbetet
innebava den erforderliga graden av tillförlitlighet; statsutskottet 1889
uppställde också en »föregången granskning» som villkor för inköpet.
Ur denna synpunkt lärer det sålunda utan vidare undersökning kunna
läggas till grund för en utgivning på trycket, varigenom det själft
bleve både lättare tillgängligt och bättre konserverat. För personalregistret
i fråga betyder detta ett undangjort förarbete av mycket
väsentlig betydelse. Vad som återstår för borgare- och bondeståndens
räkning synes sålunda inskränka sig till en komplettering ur den ovan
antydda personalbistoriska synpunkten.
För de bägge övriga ståndens del ställer sig saken något annorlunda.
Där bar behovet av ett register från början varit mindre, för
så vitt adelsprotokollen för hela tidevarvet och prästeståndets protokoll
åtminstone från och med 1840—41 års riksdag redan innehålla
namnregister med sidohänvisningar till avgivna yttranden. Här erfordras
alltså endast en sammanfattning av dessa uppgifter, jämte komplettering
med notiserna om de parlamentariska uppdragen (i likhet med
vad nyss anmärkts för det Nauckhoffska registret). Kvar står sedan
endast tiden före 1840 för prästeståndets räkning, och här allena behöver
utgivaren upptaga arbetet från grunden, i det att så gott som
allt förarbete saknas.
Då jag härmed sätter i fråga, att riksdagstrycket för tidevarvet
1809—1866 skall kompletteras med ett fullständigt personregister, så
skulle alltså utgivarens uppdrag sönderfalla i trenne skilda slag. Det
första beträffar borgare- och bondestånden för hela tiden; där skulle det
innebära att‘befordra det Nauckhoffska registret till trycket, sedan det
Banlcoutslcottets utlåtande Nr 24.
5
supplerats med notiser om vederbörandes uppdrag inom riksdagen. Det
andra beträffar prästeståndet efter 1840 samt riddarhuset för hela tiden;
här innebär uppgiften att sammanföra de tryckta namnregistren, sedan
de försetts med liknande supplement. Det tredje slutligen beträffar
prästeståndet 1809—1835 och innebär en original undersökning av protokollen,
såväl vad de antydda uppdragen som vad de avgivna yttrandena
angår, att sammanfattas och utgivas som föregående.
För ett fullständigt, sammanhängande personalregister över det
nuvarande statsskickets första århundrade skulle yttermera erfordras en
efterrevision av det Johanssonska arbetet för 1867—99 i syfte att komplettera
detsamma med anvisningarne om parlamentariska yttranden;
men denna tidsödande uppgift laber utanför den här uppdragna ramen
för det mera trängande behovet.
Statsutskottet 1889 motiverade sitt förord för det Nauckhoffska arbetets
förvärvande så, att det fann sett dylikt namnregister vara ett,
om än ej oundgängligen nödvändigt, dock gagneligt komplement» till
sakregistret. Med det ökade intresse för riksdagshistoria i allmänhet
och parlamentarisk personalhistoria i synnerhet, som följt med samhällets
växande demokratisering, är det att antaga, att betydelsen av ett
dylikt arbete numera skall skattas högre än detta svala förord synes
innebära. Vi se däri en ovärderlig lättnad och hjälp vid studiet av
politiska livsgärningar, vilka till dels ännu icke helt försvunnit ur nu
levande vittnens minne, och vilka i varje fall varit grundläggande för
det offentliga liv, vartill vår generation är så gott som närmaste arvtagaren.
Det är sålunda att förmoda, att riksdagen icke heller skall finna
de med arbetet förenade kostnaderna hinderliga för ett beslut, så mycket
mindre som dessa — vid de ovan angivna, gynnsamma omständigheterna
— icke ens närmelsevis skulle vara att jämföra med föregående utgifter
för liknande ändamål. Till upplysning i denna del kan meddelas, att
ett rentryck av det Nauckhoffska arbetet (sådant det nu föreligger), i
samma uppsättning och format som de redan publicerade registren samt
i en upplaga på 1,000 exemplar skulle, enligt sakkunnig beräkning,
bilda en volym på omkring 140 sidor och betinga en kostnad av omkring
3,000 kronor (band oberäknat). För de två högre ståndens räkning
— med adelsmännens talrikhet och prästernas talförhet — skulle
kostnaden utan tvivel ställa sig något högre, och därtill komme sedan
honorar till utgivaren m. m.
Jag föreställer mig emellertid, att riksdagen, om den över huvud
vill befordra ärendet, nu liksom i föregående fall av liknande beskaf
-
6
BanJcoutslcottets utlåtande Nr 24.
Riksdagens
bibliotekarie.
Fullmäktige i
riksgäldskontor.
Utskottet.
fenhet önskar hänskjuta frågan till en föregående utredning genom riksgäldskontorets
försorg, innan det definitiva beslutet fattas.»
Utskottet har ansett sig böra inhämta fullmäktiges i riksgäldskontoret
yttrande över ifrågavarande motion och hava fullmäktige i skrivelse
den 2 innevarande mars meddelat, att fullmäktige med anledning
därav inhämtat yttrande av riksdagens bibliotekarie, ävensom att denne
i saken anfört följande:
»Herr Kjellén tiar i sin motion påpekat en kännbar brist, som är rådande beträffande
det över riksdagens protokoll fr. o. in. 1809 och framåt upprättade registret.
För tidsperioden 1809—1866 är nämligen detta registerverk endast ett »sakregister»
och sålunda i saknad av alla personuppgifter. I detta hänseende har man vid forskning
och utredning rörande nämnda tid fått söka sig fram med tillhjälp dels av ett
par handskrivna förteckningar, dels av riksdagshandlingarnas årsregister, vilka dock,
såsom motionären påpekat, föreligga i mycket ofullständigt skick. Denna brist gör
sig, särskilt inom riksdagens bibliotek, åter och åter påmint, och att den kunde avhjälpas
vore i hög grad önskligt såväl för arbetet inom riksdagen och statsförvaltningen
som ock för forskningen, både den politiska och i synnerhet personhistoriska.
.lag får på det livligaste tillstyrka motionärens framställning om utredning rörande
ifrågavarande sak.»
För egen del hava fullmäktige anfört, att, då fullmäktige i likhet
med motionären och riksdagens bibliotekarie funne det önskvärt, att
ifrågavarande brist i registret till riksdagens protokoll för åren 1809—
1866 undanröjdes, fullmäktige icke hade något att erinra mot motionärens
hemställan om uppdrag åt fullmäktige att verkställa utredning
av frågan.
Motionären har i sin förevarande framställning erinrat, att registerverket
över riksdagens protokoll för tidsperioden 1809—1866, i olikhet
med motsvarande verk för åren 1867—1899 och 1900—1910, endast
vore ett sakregister och att sålunda alla personuppgifter saknades däri;
och har motionären därför hemställt om en utredning i syfte att undanröja
denna brist.
Enligt vad av ovannämnda yttranden framgår, har förslaget tillstyrkts
av såväl fullmäktige i riksgäldskontoret som riksdagens bibliotekarie.
Åven utskottet finner det vara önskvärt, att en dylik utredning
kommer till stånd och torde, på sätt förut i liknande fall ägt rum,
det böra uppdragas åt fullmäktige i riksgäldskontoret att låta genom
sakkunnig person verkställa ifrågavarande utredning.
De härför erforderliga medlen lära självfallet komma att bestridas
av förslagsanslaget till riksdagskostnader.
Bånkoutskottets utlåtande Nr 24.
7
Åberopande vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen, i anledning av förevarande motion,
må uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontor att
låta genom sakkunnig person verkställa utredning i
och för upprättande och utgivande av ett fullständigt
personregister till riksdagens protokoll för tidevarvet
1809—1866 samt efter verkställd utredning framlägga
resultatet därav för riksdagen.
Stockholm den 21 mars 1916.
På bankoutskottets vägnar:
THEODOlt'' ADELSWÅRD.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
av första kammaren: herrar Hedenstierna, Trapp, Ekman, Gustafsson, friherre
Langenskiöld, Roos, Montgomery och Jönsson samt
av andra kammaren: herrar Söderberg i Stockholm, Kristensson, Söderberg i Hobborn,
Jonsson i Gumboda, Lindvall, Anderson i Knapasjö och Olsson i Berg.