Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
1
Nr 17.
Ankom till riksdagens kansli den 7 mars 1916 kl. 3.30 e. m.
Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens
tionde huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch
indragning sstaterna.
A. Det civila pensions väsende t.
l:o) Uti den till riksdagen den 14 januari innevarande år avlåtna
propositionen angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t
i första punkten under tionde huvudtiteln föreslagit riksdagen att höja
det under riksstatens tionde huvudtitel å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget
till pensionering av civila tjänstinnehavare med 200,000 kronor
till 1,900,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes i statsrådsprotokollet över finansärenden
den 14 januari 1916 (10 h. t. sid. 2).
Utskottet har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och hemställer alltså,
att riksdagen må höja det under tionde huvudtiteln
å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till
pensionering av civila tjänstinnehavare med 200,000
kronor till 1,900,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 8 samt. 12 höft. (Nr 17.)
Angående
pensionera
av civila
tjänstinnehavare.
[!•]
1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
Angående
förbättring
av pensioneringen
från
handelsflottans
pension
sanstalt.
T2 o. 3.]
Angående
bidrag till
pensionering
av änkor
och barn efter
lärare vid
allmänna
läroverk,
pedagogier,
seminarier
in. m.
[4-]
2:o) I punkterna 2 och 3 under tionde huvudtiteln har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att å extra stat för år 1917 under riksstatens
tionde huvudtitel bevilja dels till förbättring av pensioneringen från
handelsflottans pensionsanstalt ett förslagsanslag å 31,000 kronor, dels
ock till förbättring av pensioneringen inom de tre första klasserna av
handelsflottans pensionsanstalt ett anslag å 31,000 kronor.
Beträffande de till stöd för denna framställning anförda skäl får
utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet över finansärenden den 14
januari 1916 (10 h. t. sid. 3).
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning, hemställer,
att riksdagen må å extra stat för år 1917 under
riksstatens tionde huvudtitel bevilja dels till förbättring
av pensioneringen från handelsflottans pensionsanstalt
ett förslagsanslag å 31,000 kronor, dels ock till förbättring
av pensioneringen inom de tre första klasserna
av handelsflottans pensionsanstalt ett anslag å 31,000
kronor.
3:o) I punkt 4 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att dels för beredande av delaktighet i lärarnas vid
elementarläroverken nya änke- och pupillkassa för de i den nya
staten för Chalmers tekniska institut uppförda fem andra-lärarna ävensom
verkstadsingenjören samt läraren i frihandsteckning, dels ock med
anledning av inrättande vid institutet av en ny professur i oorganisk
kemi jämte mineralogi och geologi öka det å riksstatens tionde huvudtitel
under rubriken: bidrag till pensionering av änkor och barn efter
lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier m. m. uppförda
ordinarie anslaget från 144,554 kronor med 1,226 kronor till 145,780
kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 31 december 1915 (10 h. t. sid. 90).
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må dels för beredande av delaktighet
i lärarnas vid elementarläroverken nya änke
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
3
och pupillkassa för de i den nya staten för Chalmers
tekniska institut uppförda fem andra-lärarna ävensom
verkstadsingenjören samt läraren i frihandsteckning,
dels ock med anledning av inrättande vid institutet
av en ny professur i oorganisk kemi jämte mineralogi
och geologi öka det å riksstatens tionde huvudtitel
under rubriken: bidrag till pensionering av änkor och
barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier,
seminarier m. m. uppförda anslaget från dess nuvarande
belopp 144,554 kronor med 1,226 kronor till
145,780 kronor.
4:o) I punkt 5 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att under förutsättning att riksdagen beviljar medel
till avlönande under år 1917 av en tredje lärare vid statens uppfostringsanstalt
å Bona,
dels medgiva, att för tredjelärartjänsten vid anstalten måtte från
och med år 1917 vinnas delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning,
såsom vore tredje läraren innehavare av ordinarie folkskollärartjänst,
dels bestämma
att med delaktigheten i pensionsinrättningen skall följa skyldighet
att inträda såsom delägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa,
att behöriga pensionsavgifter skola inom föreskrivna tider av uppfostringsanstaltens
styrelse insändas till pensionsanstalterna med rätt
för styrelsen att från anslag, som beviljats eller komma att beviljas till
kost och beklädnad åt elever m. m., bestrida den avgift, som motsvarar
vad skoldistrikt är skyldigt att gälda såsom pensionsavgift för lärartjänst,
samt genom avdrag å tredje lärarens avlöning uttaga återstående
avgift till pensionsinrättningen ävensom avgiften till änke- och pupillkassan,
samt
att genom styrelsens försorg vederbörliga årsuppgifter skola i
föreskriven ordning ingivas till pensionsinrättningens direktion,
dels ock ytterligare medgiva,
att tredje läraren vid uppfostringsanstalten må under den tid, delaktighet
för tjänsten äger rum i nämnda pensionsanstalter, få beräkna
tjänstår för pension såsom folkskollärare för den tid, han varit tredje
lärare vid anstalten, samt
att tjänstgöring såsom tredje lärare vid anstalten må anses lika
Angående
delaktighet i
folkskollärarnas
pensionsinrättning
för
en lärartjänst
vid uppfostringsanstalten
å Bona.
[5.]
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
Utskottet.
Angående
pension åt
vaktmästaren
P. J. Andersson
Berling.
[6.]
med tjänstgöring såsom ordinarie lärare vid folkskola såväl i avseende
å rätt för sådan lärare att efter viss tids tjänstgöring komma i åtnjutande
av ålderstillägg som i avseende å rätt för skoldistrikt att
erhålla statsbidrag för hans avlönande.
Beträffande de till stöd för denna framställning anförda skäl får
utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
den 14 januari 1916 (10 h. t. sid. 31).
Under erinran att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts förslag
om anvisande av medel till avlönande under år 1917 av en tredje lärare
vid statens uppfostringsanstalt å Bona får utskottet, som icke har något
att erinra mot nu föreliggande framställning, hemställa,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag må av
riksdagen bifallas.
5:o) I punkt 6 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att vaktmästaren hos direktionen över folkskollärarnas
pensionsinrättning Per Johan Andersson Berling må, därest
han senast med utgången .av juni 1916 avgår från sin tjänst, från och
med månaden näst efter den, under vilken avgången äger rum, under
sin återstående livstid från folkskollärarnas pensionsinrättning uppbära
en årlig pension av 900 kronor.
Utskottet, som ifråga om utredningen i ämnet hänvisar till statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 31 december 1915 (10 h. t.
sid. 93), har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må medgiva, att vaktmästaren hos
direktionen över folkskollärarnas pensionsinrättning Per
Johan Andersson Berling må, därest han senast med
utgången av juni 1916 avgår från sin tjänst, från och
med månaden näst efter den, under vilken avgången
äger rum, under sin återstående livstid från folkskollärarnas
pensionsinrättning uppbära en årlig pension
av niohundra kronor.
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
5
6:o) I punkt 7 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att den hos direktionen över folkskollärarnas för vaktmästapensionsinrättning
såsom vikarie tjänstgörande vaktmästaren Carl Gustaf
Emil Blomqvist må, därest han vid den nuvarande tjänstinnehavarens |-y j
avgång antages till ordinarie vaktmästare hos direktionen, för åtnjutande
av löneförhöjning å vaktmästarbefattningen tillgodoräkna sig den tid,
varunder han efter 1911 års ingång såsom vikarie uppehållit befattningen.
Den i detta ärende förebragta utredningen återfinnes i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 31 december 1915 (10 h. t. sid. 97).
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att den hos direktionen
över folkskollärarnas pensionsinrättning såsom
vikarie tjänstgörande vaktmästaren Carl Gustaf Emil
Blomqvist må, därest han vid den nuvarande tjänstinnehavarens
avgång antages till ordinarie vaktmästare
hos direktionen, för åtnjutande av löneförhöjning å
vaktmästarbefattningen tillgodoräkna sig den tid, varunder
han efter 1911 års ingång såsom vikarie uppehållit
befattningen.
7:o) I punkt 8 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t före- Angående
slagit riksdagen att i avbidan på proposition angående understöd åt understöd åt
äldre behövande med låg pension avgångna folkskollärare beräkna för behövande,
ändamålet under tionde huvudtiteln på extra stat för år 1917 ett anslag m_ed lå9 i>««-av 20,000 kronor.
.... . t8-]
Over denna framställning kommer utskottet framdeles att avgiva
utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
8:o) Uti punkt 9 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t före- Angående
slagit riksdagen att för bestridande av de extra pensionsavgifter, vilka ^^avgiftcr
på grund av § 8 i reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning till foikskoinu
utgå eller till följd av de utav 1906 och 1907 årens riksdagar beslu- pension»8
tade ändrade bestämmelser om delaktighetsbeloppen i nämnda inrättning: inrättning.
[9,1
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
Angående
bidrag till
folkskollärar.
nas änke- och
pupillkassa.
[10.]
Angående
tillfälliga
understöd åt
pensionerade
kronojägare.
[HO
komma att utgå, bevilja på extra stat för år 1917 under riksstatens
tionde huvudtitel ett förslagsanslag å 114,000 kronor.
Den i detta ärende förebragta utredningen återfinnes i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 31 december 1915 (10 h. t. sid. 99).
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må för bestridande av de extra
pensionsavgifter, vilka på grund av § 8 i reglementet
för folkskollärarnas pensionsinrättning nu utgå eller
till följd av de utav 1906 och 1907 årens riksdagar
beslutade ändrade bestämmelser om delaktighetsbeloppen
i nämnda inrättning komma att utgå, bevilja på
extra stat för år 1917 under riksstatens tionde huvudtitel
ett förslagsanslag å 114,000 kronor.
9:o) I punkt 10 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att anvisa under riksstatens tionde huvudtitel å extra
stat för år 1917 till förstärkande av det ordinarie anslaget: Bidrag till
folkskollärarnas änke- och pupillkassa, ett anslag av 2,700 kronor.
Utskottet, som i fråga om utredningen i ämnet får hänvisa till
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 31 december 1915 (10
h. t. sid. 99), har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må anvisa under riksstatens tionde
huvudtitel å extra stat för år 1917 till förstärkande
av det ordinarie anslaget: Bidrag till folkskollärarnas
änke- och pupillkassa, ett anslag av 2,700 kronor.
•
10:o) I punkt 11 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att å extra stat under tionde huvudtiteln för år 1917 uppföra
ett förslagsanslag av 2,000 kronor för utdelande av tillfälliga
understöd åt pensionerade kronojägare, under villkor att understöd ej
må tilldelas annan än den, som styrker sig vara i behövande omständigheter
och antingen erhållit avsked med pension från allmänna
indragningsstaten till belopp understigande 500 kronor eller ock under
år 1908 erhållit avsked med avkortad pension från anslaget till pensio
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
7
nering av civila tjänstinnehavare, samt att i avseende å understödets
storlek iakttages, att detsamma jämte den utgående pensionen icke må
tillsammans överstiga 500 kronor.
Beträffande de till stöd för denna framställning anförda skäl hänvisar
utskottet till statsrådsprotokollet över jordbruksärenden den 31
december 1915 (10 h. t. sid. 146).
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må å extra stat under tionde huvudtiteln
för år 1917 uppföra ett förslagsanslag av 2,000
kronor för utdelande av tillfälliga understöd åt pensionerade
kronoj ägare, under villkor att understöd ej
må tilldelas annan än den, som styrker sig vara i
behövande omständigheter och antingen erhållit avsked
med pension från allmänna indragningsstaten till belopp
understigande 500 kronor eller ock under år 1908
erhållit avsked med avkortad pension från anslaget
till pensionering av civila tjänstinnehavare, samt att i
avseende å understödets storlek iakttages, att detsamma
jämte den utgående pensionen icke må tillsammans
överstiga 500 kronor.
B. Det militära pensionsväsendet.
ll:o) I punkterna 12 och 13 under tionde huvudtiteln har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att dels höja det under riksstatens tionde
huvudtitel å ordinarie stat uppförda anslaget för bidrag till pensionering
av änkor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar vid armén,
nu 124,239 kronor, med 4,109 kronor till 128,348 kronor, dels ock till
förstärkande av det i 1916 års riksstat för samma ändamål uppförda
anslag å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 4,109 kronor.
Utredningen i detta ämne återfinnes i statsrådsprotokollet över
lantförsvarsärenden den 31 december 1915 (10 h. t. sid. 40).
Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit
hemställer utskottet,
Angående
bidrag till
pensionering
av änkor och
barn efter
befäl och
underbefäl
med vederlikar
vid
armén.
[12o.l3.]
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
Angående
extra anslag
till upprätthållande
av
arméns pensionskassas
egen pensionering
m. m.
[14.]
Angående
understöd åt
avskedade
underofficerare
och
vederlikar
vid armén.
L15.J
att riksdagen må dels höja det under riksstatens
tionde huvudtitel å ordinarie stat uppförda anslaget
för bidrag till pensionering av änkor och barn efter
befäl och underbefäl med vederlikar vid armén, nu
124,239 kronor, med 4,109 kronor till 128,348 kronor,
dels ock till förstärkande av det i 1916 års riksstat
för samma ändamål uppförda anslag å extra stat för
år 1917 anvisa ett anslag av 4,109 kronor.
12:o) I punkt 14 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att under riksstatens tionde huvudtitel a extra stat för
år 1917 anvisa ett förslagsanslag av 3,500,000 kronor, att användas
såväl till upprätthållande av arméns pensionskassas egen pensionering
med fastställda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan att
avstå de för året densamma tillkommande vederlag för de till statsverket
indragna rusthållsavgifterna, som ock till fyllnadspensioner i enlighet
med fastställda grunder för sådana pensioners utgående.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
över lantförsvarsärenden den 31 december 1915 (10 h. t. sid. 42).
Utskottet hemställer,
att riksdagen må under riksstatens tionde huvudtitel
å extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag
av 3,500,000. kronor, att användas såväl till upprätthållande
av arméns pensionskassas egen pensionering
med fastställda pensionsbelopp, mot skyldighet för
pensionskassan att avstå de för året densamma tillkommande
vederlag för de till statsverket indragna
rusthållsavgifterna, som ock till fyllnadspensioner i
enlighet med fastställda grunder för sådana pensioners
utgående.
13:o) i punkt 15 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att under riksstatens tionde huvudtitel å extra stat för
år 1917 bevilja ett förslagsanslag av 19,000 kronor för utdelande av
tillfälliga understöd åt avskedade underofficerare och vederlikar vid armén
i enlighet med de av Kungl. Maj:t med 1907 års riksdag bestämda
grunder.
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
9
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden
den 31 december 1915 (10 h. t. sid. 42).
Med tillstyrkande av detta förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må under riksstatens tionde huvudtitel
å extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag
av 19,000 kronor för utdelande av tillfälliga understöd
åt avskedade underofficerare och vederlikar vid armén
i enlighet med de av Kungl. Maj:t med 1907 års
riksdag bestämda grunder.
14:o) 1 punkt 16 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att under tionde huvudtiteln å extra stat för år 1917
anvisa ett anslag av 911 kronor för utdelande av tillfälligt understöd åt
f. d. förrådsvaktmästare under villkor: att understöd ej tilldelas annan
än den, som styrker sig vara i behövande omständigheter, samt att
understödet för envar bestämmes till sådant belopp, att det, jämte
honom tillkommande gratial från Vadstena krigsmanshuskassa, uppgår
till 300 kronor.
Beträffande den i ärendet framlagda utredningen får utskottet hänvisa
till statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden den 31 december
1915 (10 h. t. sid. 44).
Utskottet hemställer,
«
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må
vinna riksdagens bifall.
15:o) I punkterna 17 och 18 under tionde huvudtiteln har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att dels höja det under riksstatens tionde
huvudtitel å ordinarie stat uppförda anslaget för bidrag till flottans pensionskassas
gratialfond, nu 28,700 kronor, med 800 kronor till 29,500
kronor, dels ock, till förstärkande av det i 1916 års riksstat för samma
ändamål uppförda anslag, å extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av
800 kronor.
Den i ärendet förebragta utredningen återfinnes i statsrådsprotokollet
över sjöförsvarsärenden den 17 december 1915 (10 h. t. sid. 66).
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 8 samt. 12 käft. (Nr 17.) 2
Angående
tillfälligt
understöd åt
/. d, förrådsvaktmästare.
[16.]
Angående
förhöjning av
anslaget för
bidrag till
flottans pensio
nskassas
gratialfond.
[IT o.l8.j
10
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
Angående
pension åt
båtsmannen
J. V. Lindström
Lidb er q.
[19.]
Angående
pension åt
båtsmannen
K. F. Backman
Gallin.
[20.]
■ : Med biträdande av Kung!. Maj:ts föreliggande framställning hem
ställer
utskottet,
att riksdagen må dels höja det under riksstatens
tionde huvudtitel å ordinarie stat uppförda anslaget
för bidrag till flottans pensionskassas gratialfond, nu
.(■ , 28,700 kronor, med 800 kronor till 29,500 kronor,
dels ock, till förstärkande av det i 1916 års riksstat
för samma ändamål uppförda anslag, å extra stat för
år 1917 anvisa ett belopp av 800 kronor.
16:o) I punkt 19 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att förre båtsmannen vid Roslags l:a båtsmanskompani
nr 36 Johan Valentin Lindström Lidberg må tilldelas pension såsom
hade han tjänat i tjugu år från tjugu års ålder.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
den 3 december 1915 (10 h. t. sid. 52).
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att förre båtsmannen
vid Roslags l:a båtsmanskompani nr 36 Johan Valentin
Lindström Lidberg må tilldelas pension såsom hade
han tjänat i tjugu år från tjugu års ålder.
17:o) I punkt 20 under tionde*huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att förre båtsmannen vid Norrlands 2:dra båtsmanskompani
nr 19 Karl Fredrik JBaclcman Gallin må tilldelas pension
såsom hade han tjänat i tjugu år från tjugu års ålder.
Den i detta ärende förebragta utredningen återfinnes i statsrådsprotokollet
över sjöförsvarsärenden den 3 december 1915 (10 h. t. sid. 54).
Med biträdande av detta förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att förre båtsmannen
vid Norrlands 2:dra båtsmanskompani nr 19
Karl Fredrik Backman Gallin må tilldelas pension
såsom hade han tjänat i tjugu år från tjugu års ålder.
Bankoutskottets utlåtande Nr 17. il
18:o) I punkt 21 under tionde huvudtiteln tiar Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att förre båtsmannen vid Norrlands 4:de båtsmanskompani
nr 106 Olof Forsberg Warg må tilldelas pension såsom
hade han tjänat i tjugu år från tjugu års ålder.
Utskottet, som ifråga om utredningen i ärendet hänvisar till statsrådsprotokollet
över sjöförsvarsärenden den 3 december 1915 (10 h. t.
sid. 55) har icke haft något att erinra mot Kungl. Majrts föreliggande
förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må medgiva, att förre båtsmannen
vid Norrlands 4:de båtsmanskompani nr 106 Olof
Forsberg Warg må tilldelas pension såsom hade han
tjänat i tjugu år från tjugu års ålder.
19:o) I punkt 22 under tionde huvudtiteln bär Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att förre båtsmannen vid Roslags l:a kompani
nr 35 Oscar Fredrik Johansson Kummelberg må tilldelas pension såsom
hade han tjänat i tjugu år från tjugu års ålder.
Beträffande de till stöd för denna framställning anförda skäl hänvisar
utskottet till statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden den 3
december 1915 (10 h. t. sid. 56).
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att förre båtsmannen
vid Roslags l:a kompani nr 35 Oscar Fredrik Johansson
Kummelberg må tilldelas pension såsom hade han
tjänat i tjugu år från tjugu års ålder.
20:o) I punkt 23 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att å extra stat föf år 1917 under tionde huvudtiteln uppföra
ett förslagsanslag av 19,455 kronor för utdelande av tillfälliga
understöd åt f. d. förmän bland daglönare, sjukvaktare och övriga daglönare
vid marinen, vilka pensionerats enligt bestämmelser, äldre än
dem, som meddelats genom kungörelsen den 25 november 1910, under
villkor:
att understöd ej tilldelas annan än den, som styrker sig vara i
behövande omständigheter, samt
Angående
pension åt
båtsmannen
O. Forsberg
Warg.
[21.]
Angående
pension åt
båtsmannen
O. F. Johansson
Kummelberq.
[22.]
Angående
tillfälliga
understöd åt
f. d. daglönare
vid marinen.
[23.]
12
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
Angående
tilläggspension
åt jusLiticrädet
H.
Billiny.
[24.]
Dt partemenU•
chefen.
att understödet bestämmes för den, som, utan att erhålla invalidunderhåll,
i pension från flottans pensionskassa uppbär mindre än 200
kronor årligen, till det belopp, som erfordras för att understödet och
pensionen tillsammans skola uppgå till 300 kronor, för den, som i sådan
pension eller i dylik pension jämte invalidunderhåll åtnjuter tillhopa
från och med 200 till och med 307 kronor årligen, till 100 kronor
samt för den, som i sådan pension bekommer 400 kronor eller 500 kronor
årligen, till 50 kronor.
Beträffande de till stöd för denna framställning anförda skäl får
utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden den 10
december 1915 (10 h. t. sid. 63).
Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande förslag,
hemställer,
att Kung! Maj:ts framställning i ämnet må vinna
riksdagens bifall.
C. Allmänna indragningsstaten.
I. Ang. justitiedepartementet.
21:o) I punkt 24 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, »att justitierådet Herman Billing må från och
med månaden näst efter den, vari han efter uppnådd ålder av 67 år
avgår från justitierådsämbetet, under sin återstående livstid åtnjuta,
utöver den pension, som tillkommer honom enligt bestämmelserna i
lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension, en tilläggspension å allmänna indragningsstaten till sådant
belopp, att de båda pensionerna tillhopa uppgå till 8,000 kronor för år».
Till statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden den 14
sistlidna januari har departementschefen i detta ärende anfört följande:
»Uti en till Kungl. Maj:t ingiven skrift har justitierådet Herman
Billing anhållit, att Kungl. Maj:t måtte förklara honom berättigad att
vid avskedstagandet efter uppnådd 67 års ålder komma i åtnjutande av
den justitieråd tillförsäkrade pension eller,1 därest denna ansökning skulle
finnas ej kunna bifallas, vidtaga erforderliga åtgärder för beredande av
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
13
pensionera!! åt honom vid avskeds tagandet efter uppnående av sagda
ålder.
Av vid ansökningen fogade handlingar framgår, att Billing, som
är född den 16 september 1849, antagits till auskultant vid hovrätten
över Skåne och Blekinge den 20 december 1875 och vid Göta hovrätt
den 16 juni 1876 samt att han den 17 december 1877 blivit av sistnämnda
hovrätt utnämnd till vice häradshövding. Efter att den 20 april
1878 hava antagits till extra ordinarie kanslist i ecklesiastikdepartementet,
befordrades han den 21 januari 1879 till amanuens i samma
departement, i vilken egenskap han tjänstgjorde till och med den 31
juli 1884. Efter sistnämnda tid tjänstgjorde Billing i Stockholms rådhusrätt
och blev den 13 mars 1891 av Kungl. Maj:t utnämnd till rådman
i Stockholm. I sin befattning som rådman kvarstod Billing, till
dess han den 18 augusti 1897 utnämndes till justitieråd.
Av övriga Billing meddelade uppdrag må nämnas följande. Sedan
nya lagberedningen den 15 november 1884 erhållit bemyndigande att
under utförandet av visst lagarbete anlita erforderligt kanslibiträde, blev
Billing av beredningen antagen till sådant biträde. Den 29 augusti 1888
blev Billing av Kungl. Maj:t förordnad att vara ledamot av den under*
år 1885 tillsatta så kallade bolagskommittén, vilket uppdrag fortfor till
den 30 juni 1890. Efter att den 4 december 1891 hava erhållit uppdrag
att vara ledamot av nya lagberedningen, förordnades han den 30
december 1894 att från och med den 1 januari 1895 vara ledamot av
lagbyrån, från vilket förordnande han på ansökan entledigades den 16
april 1897.
Över ifrågavarande ansökning har statskontoret avgivit infordrat
underdånigt utlåtande, däri statskontoret anfört:
Av handlingarna inhämtades bland annat:
att Billing, som inträtt i statens tjänst den 20 december 1875, lämnat densamma
med utgången av juli 1884, men återinträtt i statstjänst den 18 augusti
1897, då han utnämndes till sitt ännu innehavande justitierådsämbete; samt
att han under mellantiden dels tjänstgjort vid Stockholms rådhusrätt, där
han enligt den 13 mars 1891 av Kungl. Maj:t utfärdad fullmakt blev rådman, dels
ock verkat såsom ledamot av bolagskommittén, kanslibiträde och ledamot av nya
lagberedningen samt ledamot av lagbyrån.
Enligt 1907 års riksdags beslut och nådigt brev den 28 juni samma år hade,
jämte det justitieråden förklarats berättigade till en pension av 8,000 kronor och
skyldiga att erlägga en pensionsavgift av 360 kronor årligen, tillika bestämts, att
justitieråden skulle i övrigt vara underkastade bestämmelserna i den av riksdagen
antagna lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension. Detta torde få
anses innebära, bland annat, att justitieråd, som uppnått 67 års ålder, vore be
-
14
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
lättagad att, om han innehade minst 35 för pension beräknelig^ tjänstår enligt den
civila pensionslagen, komma i åtnjutande av hel pension å 8,000 kronor, men i
annat fall av den avkortade pension, vartill enligt samma lags bestämmelser tjänstårens
antal föranledde.
Redan vid tillämpning av de bestämmelser om pensionering av civila tjänstinnehavare,
som fastställts, innan den civila pensionslagen tillkommit, och i vissa
fall ännu tillämpades, hade anställning vid rådhusrätt icke ansetts medföra rätt till
tjänstårsberäkning för pension av statsmedel i vidare mån, än att borgmästare eller
av Kung!. Maj:t utnämnd rådman, som övergått till statens tjänst, fått i fråga om
pensionsrätt tillgodoräkna sig den tid, han beklätt sådant ämbete. Den civila pensionslagen,
som åtminstone i vissa avseenden måste anses innefatta skärpta bestämmelser
i fråga om tjänstårsberäkning för pension, stadgade i detta avseende i 17 §,
att ''tjänstår för erhållande av pension enligt denna lag beräknas icke allenast för
tid, under vilken tjänstinnehavaren innehaft tjänst, som i denna lag avses, utan
även för tid, under vilken han innehaft annan statstjänst eller ock i statens tjänst
haft extra ordinarie anställning eller förordnande. I betraktande av dessa bestämmelser
och då rådmansämbete i Stockholm, som visserligen tillsattes av Kungl.
Maj:t, men vore förenat med avlöning å kommunens stat, icke torde kunna hänföras
till statstjänst i den bemärkelse, vari detta ord toges i den civila pensionslagen,
ville det synas tvivelaktigt, huruvida anställning vid rådhusrätt numera kunde
ens i den omfattning, som ovan angivits, få tillgodoräknas för pension av statsmedel.
Vad beträffade ledamotskapet av lagberedningen eller lagbyrån, vilket vore ett
offentligt uppdrag, närmast jämförligt med deltagande i av Kungl. Maj:t tillsatta
kommittéer eller kommissioner av sakkunniga, torde detsamma, lika litet som ledamotskapet
av bolagskommittén, kunna betraktas såsom statstjänst av beskaffenhet
att författningsenligt grundlägga beräkning av tjänstår för pension. Därest alltså
sökanden i pensionsavseende icke kunde jämlikt pensionslagen få räkna sig till
godo berörda mellantid, torde han vid den tidpunkt, då han uppnådde 67 år, blott
kunna räkna något mer än 27 år 9 månader i verklig statstjänst och alltså vara
berättigad att efter avgången uppbära endast avkortad pension motsvarande
av 8,000 kronor eller, efter föreskriven avrundning, 6,180 kronor. Med hänsyn
emellertid därtill, att sökanden även under största delen av berörda mellantid
faktiskt tjänat staten i offentliga uppdrag, för vilka, om han då innehaft statstjänst
och för uppdragens fullgörande åtnjutit ledighet, avdrag vid tjänstårsberäkningen
författningsenligt icke skolat äga rum, och alltså med fog kunde påstås hava ägnat
mer än 35 år åt verksamhet i statens tjänst, ansåge statskontoret skäl föreligga att
genom framställning till riksdagen söka bereda honom hel pension såsom justitieråd.
På grund av vad sålunda anförts, liar statskontoret i sitt utlåtande
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen
medgiva, att Billing finge vid avgång efter uppnådda 07 år komma i
åtnjutande av hel pension å 8,000 kronor att utgå enligt bestämmelserna
i den civila pensionslagen.
Åven om den tid, justitierådet Billing varit rådman i Stockholm
på grund av fullmakt, utfärdad av Kungl. Maj:t, kan beräknas såsom
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
15
tjänstår för erhållande av pension enligt nya pensionslagen, komma
Billings för pension beräkneliga tjänstår icke att vid tiden för hans
inträde i pensionsåldern uppgå till 35. Billing skulle sålunda icke bliva
berättigad till full pension med 8,000 kronor. Under nästan hela den
tid, Billing tillhörde Stockholms rådhusrätt, var han emellertid använd
i lagstiftningsarbete för statens räkning, och med inräknande av denna
åt statens tjänst ägnade tid bliva de erforderliga tjänståren väl fyllda.
Jag anser det därför överensstämmande med rättvisa och billighet, att
oavkortad pension beredes Billing.»
Av den i detta ärende förebragta utredningen framgår, att justitieråd
et Billing vid den tidpunkt, då han uppnår 67 år, blott kan räkna
något mer än 27 år 9 månader i verklig statstjänst och att han följaktligen
endast är berättigad till avkortad pension, motsvarande “Vsr,
av 8,000 kronor eller efter föreskriven avrundning 6,180 kronor.
Det har emellertid synts utskottet vara med rättvisa och billighet
överensstämmande, att, då ledamotskapet i nya lagberedningen och lagbyrån
torde kunna betraktas såsom likställt med statstjänst, den tid av något
mer än 5 år, som Billing arbetat därstädes, får räknas honom tillgodo
vid pensionens bestämmande. Under sådana förhållanden skulle det
antal tjänstår han i pensionshänseende ägde att tillgodoräkna sig uppgå
till något mer än 33 år och skulle Billing följaktligen vid sin avgång
från tjänsten äga uppbära avkortad pension, motsvarande 33/35 av 8,000
kronor eller efter lämplig avjämning 7,500 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må medgiva, att justitierådet Herman
Billing må från och med månaden näst efter den,
vari han efter uppnådd ålder av 67 år avgår från
justitierådsämbetet, under sin återstående livstid åtnjuta,
utöver den pension, som tillkommer honom enligt
bestämmelserna i lagen den 11 oktober 1907
angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, en
tilläggspension å allmänna indragningsstaten till sådant
belopp, att de båda pensionerna tillhopa uppgå till
sjutusen femhundra kronor för år.
22:o) 1 punkt 25 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t före
slagit
riksdagen medgiva, att före detta byråchefen i fångvårdsstyrelsen
Jöns Johan Adam Bohhert må från och med den 1 juli 1915 under sin
Utskottet K
Angående
t iltåg gsp en slån
åt f. d. byrå*
chefen J. J.
A. Robber t.
[25.]
16
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
Angående
tilläggspension
åt
vaktkonstapeln
E. Swartz.
Motion I: 7.
återstående livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta, utöver honom
redan tillerkänd pension, en årlig tilläggspension av 320 kronor.
Utskottet, som ifråga om utredningen i ämnet hänvisar till statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden den 14 sistlidna januari
(10 h. t. sid. 28), har ansett sig böra tillstyrka bifall till Kung!. Majrts
föreliggande förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må medgiva, att före detta byråchefen
i fångvårdsstyrelsen Jöns Johan Adam Robbert
må från och med den 1 juli 1915 under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta, utöver
honom redan tillerkänd pension, en årlig tilläggspension
av trehundratjugu kronor.
23:o) I en inom första kammaren väckt motion nr 7 bär herr
Holmquist anfört följande:
»Enligt bifogade handlingar bar vaktkonstapeln vid stralfängelset i Falun
Erik Swartz tillerkänts från och med månaden näst efter den, vari avgång från
tjänsten ägt eller äger rum, under sin återstående livstid pension till belopp av
660 kronor årligen. Då denna pension bestämts till sitt låga belopp uteslutande
därför att Swartz före sin utnämning till vaktkonstapel tillhört fånggevaldigernas
klass, vilka befattningshavare såsom avsedda att indragas icke, på sätt ske bort,
fått sina löner reglerade samt härtill kommer att, på sätt bilagda handlingar giva
vid handen, Swartz är en sjuk man, som har att försörja en hustru, som är så
gott som förlamad, tillåter jag mig hemställa, att riksdagen behagade utöver den
Swartz tillagda pensionen 660 kronor bevilja Swartz ett understöd av 340 kronor
årligen att utgå från och med månaden näst efter den, vari avgång från tjänsten
ägt eller äger rum, under Swartz återstående livstid.»
Vid motionen äro fogade förutom frejdbetyg för Swartz nedanstående
bilagor.
Avskrifter.
GUSTAF etc.
Vår ynnest etc. Uti en till Eder inkommen, till Oss ställd ansökning har
vaktkonstapeln vid stralfängelset i Falun Erik Swartz, som, född den 27 juli 1850,
den 8 juli 1872 antagits till vaktkonstapel vid dåvarande länsfångelset, numera
straffängelset i Falun, den 19 december 1882 konstituerats till vaktkonstapel därstädes,
den 2 juli 1898 antagits och förordnats till fånggevaldiger i Kopparbergs
län samt den 4 november 1913 konstituerats att från och med den 1 januari 1914 vara
vaktkonstapel i fångvården med tjänstgöringsskyldighet vid straffängelset i Falun,
Bankoutskottets utlåtande AV 17. 17
anhållit att från och med ingången av augusti månad 1915 varda tillerkänd rätt
till pension enligt lag.
Med underdånig skrivelse den 25 maj 1915 har Ni överlämnat Swartz’ ansökan,
därvid Ni anfört: I sin egenskap av vaktkonstapel åtnjöte Swartz å den av
1914 års riksdag antagna, från och med år 1915 gällande avlöningsstat för tjänstemän
av lägre grad vid fångvårdsstaten, förutom tjänstgöringspenningar, lön med
800 kronor jämte tvenne ålderstillägg, vartdera å 100 kronor, vadan det för Swartz
gällande pensionsunderlaget utgjorde 1,000 kronor. Swartz innehade icke annan
statens tjänst och uppbure ej heller för sådan pension samt hade ej haft ledighet
av beskaffenhet att inverka på tjänsteårsberäkningen. Då Swartz den 27 juli 1915
uppnått 65 levadsår och vid sagda tid mer än 43 år varit i statens tjänst anställd,
vore han enligt gällande pensionslag skyldig att från tjänsten avgå med rätt att
komma i åtnjutande av hel pension.
Statskontoret, som i ärendet avgivit infordrat utlåtande, har däri anfört i
huvudsak följande: På grund av vad ovan anförts vore Swartz visserligen berättigad
att efter avgång från sin tjänst komma i åtnjutande av hel pension, men då Swartz
under kortare tid än fem år innehaft den tjänst, från vilken avgång skulle äga
rum, borde enligt statskontorets mening beträffande pensionens belopp bestämmelserna
i 4 § andra stycket av lagen om civila tjänstinnehavares rätt till pension
den 11 oktober 1907 komma till tillämpning, och beloppet av den Swartz’ tillkommande
hela pensionen utgöra en femtedel av sammanlagda beloppen av de högsta
pensionsunderlag, vilka under vart och ett av de senast förflutna fem åren varit
för Swartz gällande. Enär såsom utgångspunkt vid beräkningen av pensionsunderlaget
torde få tagas den tidpunkt, då skyldighet för Swartz att avgå från tjänsten
inträtt, eller den 27 juli 1915 vid uppnådd ålder av 65 år, visade sig, att de
högsta pensionsunderlagen för honom under de fem sista åren, räknat tillbaka från
nämnda tidpunkt, utgjort 1,000, 800, 500, 500 och 500 kronor eller tillsammans
3,300 kronor, varav en femtedel utgjorde 660 kronor. På grund av det anförda
hemställde statskontoret, att Oss täcktes förklara Swartz berättigad att från och
med månaden näst efter den, vari avgång från tjänsten ägde rum, under sin återstående
livstid åtnjuta pension till belopp av 660 kronor årligen att utgå från förslagsanslaget
till pensionering av civila tjänstinnehavare.
Vidare har regeringsrättens yttrande i ärendet inhämtats, däri regeringsrätten
anfört: Enär Swartz, som, enligt vad upplyst blivit, vid avgång från innebavande
tjänst vore berättigad till hel pension jämlikt lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension den 11 oktober 1907, under de fem år, som tilländagått närmast
före den 27 juli 1915, då han, där ej anstånd lämnats, varit skyldig från tjänsten
avgå, innehaft dels under tiden från och med den 27 juli 1910 till och med den
31 december 1913 befattning såsom fånggevaldiger och dels från och med den 1
januari 1914 befattning såsom vaktkonstapel i fångvården samt berörda befattningar
utgjorde skilda tjänster, ansåge regeringsrätten, med stöd av grunderna för st.adgandena
i 4 § andra stycket i omförmälda lag, samma lagrum, oberoende därav
att Swartz även under tid före ovanberörda fem år innehaft tjänst såsom vaktkonstapel
vid fångvården, medföra, att beloppet av den Swartz tillkommande pensionen
skulle utgöra medeltalet av de högsta pensionsunderlag, som under vart och ett av
berörda fem år varit för honom gällande. På grund härav och då nämnda medeltal
utgjort 660 kronor, hemställde regeringsrätten, att Vi med anledning av förevarande
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 8 sand. 12 käft. (Nr 17). 3
18
Banlcoutskottets utlåtande Nr 17.
ansökning måtte förklara Swartz berättigad att från och med månaden näst efter
den, under vilken avgång från tjänsten ägde rum, åtnjuta pension till belopp av
660 kronor om året.
Vid föredragning av ärendet hava Yi funnit gott förklara Swartz berättigad
att från och med månaden näst efter den, vari avgång från tjänsten ägt eller äger
rum, under sin återstående livstid åtnjuta pension till belopp av sexhundrasextio
kronor årligen, att utgå från förslagsanslaget (X. A. 1) till pensionering av civila
tjänstinnehavare.
Detta meddelas Eder till kännedom och för Swartz’ underrättande. Stockholms
slott den 16 oktober 1915.
GUSTAF.
Berndt Hasselrot.
Ang. pension för vaktkonstapeln E. Swartz.
Vidimeras: ex officio
K. Wallén
registrator.
Rätt avskrivet intyga:
K. Mannslröm. O. Roswall.
Att från den 1 dennes pensionerade vaktkonstapeln E. Swartz i Falun, född
den 27 juli 1850, vilken länge lidit av kronisk muskel- och ledgångsrheumatism,
särskilt svår i ben och fotleder, så att tjänstens skötande varit för honom mycket
ansträngande genom allt gående i obekväma trappor och han ofta under senare år
nödsakats taga tjänstledighet, såväl på grund av denna sjukdom som i följd av
genom åldern nedsatta krafter, lider av i mycket hög grad nedsatt arbetsförmåga,
varder härmed på heder och samvete intygat:
Falun den 2 december 1915.
C. A. Carlson,
Fängelseläkare.
Rätt avskrivet intyga:
K. Mannström. O. Roswall.
Pensionerade vaktkonstapeln Erik Swartz har genom arv efter sina föräldrar
blivit ägare till gården N:o 5 på Kv. N:o 16 här i staden med ett taxeringsvärde
av Er. 6,700 och intecknad med Er. 2,000 löpande med 5y2 procent årlig ränta.
Hans inkomst på gården är Er. 12: — per månad eller Er. 144: — per år, vilket
betalas av hans måg och dotter; den senare är på grund av sin moders sjukdom,
hon är nästan orörlig, nödsakad bo i gården och hjälper modern med förefallande
göromål i hushållet.
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
19
Möblerna ha ett värde av Kr. 300: — och äro enkla. Någon inkomst genom
arbete kan han ej nu förskaffa sig, på grund av ålderdom.
Att ovanstående är med rätta förhållandet överensstämmande intygas härmed
på begäran.
Falun den 18 januari 1916.
Eric Tunander,
Handlande
och
Kyrkovärd.
Rätt avskrivet intyga:
K. Mannström. O. Boswall.
Av motionen jämte i övrigt tillgängliga handlingar framgår, att
Swartz, som vore född den 27 juli 1850, den 8 juli 1872 antagits till
vaktkonstapel vid dåvarande läns fängelset, numera straffängel set i Falun,
att han den 19 december 1882 konstituerats till vaktkonstapel därstädes,
den 2 juli 1898 antagits och förordnats till fånggevaldiger i Kopparbergs
län samt den 4 november 1913 konstituerats att från och med den 1
januari 1914 vara vaktkonstapel i fångvården med tjänstgöringsskyldighet
vid straffängelset i Falun.
I sin egenskap av vaktkonstapel åtnjöte Swartz enligt den från
och med år 1915 gällande avlöningsstaten för tjänstemän av lägre grad
vid fångvårdsstaten, förutom tjänstgöringspenningar, lön med 800 kronor
jämte två ålderstillägg vartdera å 100 kronor. I sistnämnda avseende
borde särskilt beaktas, att enligt gällande bestämmelser fånggevaldiger,
vilken överginge till vaktkonstapelstjänst, ägde för rätt till ålderstilllägg
att tillgodoräkna sig tid, varunder han tjänstgjort såsom fånggevaldiger.
På grund härav kom Swartz omedelbart i åtnjutande av båda
ålderstilläggen, då han tillträdde sin vaktkonstapelsbefättning. Det för
Swartz gällande pensionsunderlaget utgjorde alltså 1,000 kronor.
Swartz är visserligen icke enligt bestämmelserna i gällande pensionslag
berättigad att komma i åtnjutande av hela den mot pensionsunderlaget
svarande pensionen, men, då de befattningar han innehaft såsom
fånggevaldiger och vaktkonstapel, synas vara att betrakta såsom fullt
jämnställda med avseende å dem åliggande uppgifter och, enligt vad
redan nämnts, fånggevaldiger vid övergång till vaktkonstapelstjänst äger
för rätt till ålderstillägg tillgodoräkna sig tid såsom fånggevaldiger,
synes det utskottet vara med rättvisa och billighet överensstämmande,
att Swartz med hänsyn jämväl till de i motionen anförda ömmande omständigheter
vid sin avgång från tjänsten kommer i åtnjutande av hela
det för honom gällande pensionsunderlaget eller 1,000 kronor.
E. G. Hedén.
Vaktmästare
vid
Länsstyrelsen.
Utskottet.
20 Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
Utskottet har således icke något att erinra mot att den redan beviljade
pensionen förhöjes med av motionären föreslaget belopp 340
kronor; och torde denna förhöjning böra anvisas att utgå från anslaget
till allmänna indragningsstaten.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen, i anledning av förevarande motion,
må medgiva, att vaktkonstapeln vid straffängelset i
Falun Erik Swartz må från och med månaden näst
efter den vari, avgång från tjänsten ägt eller äger
rum, under sin återstående livstid utöver honom från
anslaget till pensionering av civila tjänstinnehavare
tillkommande pension av 660 kronor, tillika å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig fyllnadspension till
belopp av trehundrafyrtio kronor.
II. Ang. utrikesdepartementet.
Angående
pension åt
vaktmästaren
F. Berwick.
[26.]
Då utskottet icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag, får utskottet hemställa,
att riksdagen må medgiva att kanslivaktmästaren
vid svenska generalkonsulatet i London Frederick
Berwick må från och med månaden näst efter den,
varunder han entledigas från nämnda befattning, under
sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av ettusen etthundraåttio
kronor.
24:o) I punkt 26 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att kanslivaktmästaren vid svenska generalkonsulatet
i London Frederick Berwick må från och med månaden näst
efter den, varunder han entledigas från nämnda befattning, under sin
återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 1,180 kronor.
Beträffande de till stöd för framställningen anförda skälen hänvisar
utskottet till statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden den 29
november 1915 (10 h. t. sid. 36).
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
21
III. Ang. lantförsyarsdepartementet.
25:o) I punkt 27 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t A^sion
föreslagit riksdagen medgiva, att maskinisten vid livgardet till häst åt maskinisten
Anders Gustaf Täckström må från och med månaden näst efter den, A- ®rS^äck~
under vilken han efter fyllda 60 år erhåller entledigande från sin befatt- [27.]
ning, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta
en årlig pension av 720 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden
den 31 december 1915 (10 h. t. sid. 45).
Utskottet, som på de i statsrådsprotokollet anförda skäl, icke
haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
hemställer,
att riksdagen må medgiva, att maskinisten vid
livgardet till häst Anders Gustaf Täckström må från
och med månaden näst efter den, under vilken han
efter fyllda 60 år erhåller entledigande från sin befattning,
under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
åtnjuta en årlig pension av sjuhundratjugu
kronor.
26:o) I punkt 28 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen medgiva, att kokerskan vid Svea artilleriregemente, åt kokerskam,
änkan Augusta Fredrika Ljungmark, född Lagerquist, må under sin åter- p^drOia
stående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension Ljungmark.
av 400 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, under [28.]
vilken hon entledigas från sin anställning vid regementet.
Beträffande de till stöd för denna framställning anförda skäl hänvisar
utskottet till det i nästföregående punkt åberopade statsrådsprotokollet
(10 h. t. sid. 46).
Utskottet får, med tillstyrkande av bifall till Kfingl. Maj:ts föreliggande
förslag, hemställa,
att riksdagen må medgiva, att kokerskan vid
Svea artilleriregemente, änkan Augusta Fredrika Ljung
-
22
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
Angående
pension
åt arbeterskan
Byngs Jo•
kanna Larsdotter.
[29.]
Departements
chefen.
mark, född Lagerquist, må under sin återstående livstid
å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
pension av fyrahundra kronor, att utgå från och med
måDaden näst efter den, under vilken hon entledigas
från sin anställning vid regementet.
27:o) I punkt 29 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att förra arbeterskan vid ammunitionsfabrikens
avdelning å Marieberg Byngs Johanna Larsdotter må under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 300 kronor, att utgå från och med den 1 oktober 1915.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Uti underdånig skrivelse den 18 september 1915 har arméförvaltningens
artilleridepartement anmält, att styresmannen för ammunitionsfabriken
hos departementet gjort framställning om utverkande av årligt
understöd från och med den 13 september 1915 åt arbeterskan vid
ammunitionsfabrikens avdelning å Marieberg Byngs Johanna Larsdotter,
som den 11 i samma månad blivit entledigad från berörda anställning.
Av styresmannens framställning vidfogade handlingar hade inhämtats,
att Byngs Johanna Larsdotter, som vore född den 9 april 1850, sedan
den 21 juli 1869 eller i något över 46 år haft anställning vid ammunitionsfabriken,
att hon enligt läkarbetyg till följd av kärlsjukdom och
ålderdomssvaghet vore oförmögen att fullgöra det med hennes anställning
förenade arbetet och för framtiden bleve urståudsatt att med eget arbete
försörja sig, att hon under år 1914 utom fri bostad och vedbrand
kontant uppburit 717 kronor 49 öre, samt att hon enligt styresmannens
vitsord ådagalagt ett hedrande uppförande och visat god arbetsduglighet.
I likhet med styresmannen ansåge departementet billigt, att ifrågavarande
arbeterska, som till följd av sina nedsatta arbetskrafter ej längre
kunde kvarstå i sin tjänst, bereddes erforderlig hjälp till livsuppehälle
genom årligt understöd, vartill hennes långvariga och väl vitsordade statstjänst
gåve henne berättigade anspråk. Med fästat avseende vid hennes
löneinkomster och å de belopp, som förut i likartade fall av riksdagen
beviljats såsom pension, ansåge departementet pensionsbeloppet böra
bestämmas till 400 kronor årligen. På grund av vad sålunda anförts,
hemställde departementet, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
å allmänna indragningsstaten bevilja Byngs Johanna Larsdotter en årlig
pension av 400 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den,
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
23
under vilken hon blivit entledigad från sin anställning vid ammunitionsfabriken,
eller från och med den 1 oktober 1915.
Med hänsyn till Byngs Johanua Larsdotters långvariga, väl vitsordade
arbete vid statens ammunitionsfabrik har statskontoret förklarat
sig anse billigt, att någon pension bereddes henne, då hon nu på grund
av ålder och sjuklighet nödgats frånträda sin anställning vid fabriken
och icke längre kunde med arbete försörja sig. Då pensionsbeloppet
för arbeterskor vid ammunitionsfabriken i föregående fall bestämts till
300 kronor, syntes ävén i nu förevarande fäll samma belopp böra
förordas.»
9
Aven utskottet finner det vara billigt, att någon pension beredes
Byngs Johanna Larsdotter, då hon på grund av ålder och sjuklighet
nödgats frånträda sin anställning vid ammunitionsfabriken och icke längre
synes kunna försörja sig med arbete. Med hänsyn till den långa tid,
hon varit anställd vid fabriken eller över 46 år, anser emellertid utskottet
pensionsbeloppet böra bestämmas i enlighet med vad arméförvaltningens
artilleridepartement föreslagit eller till 400 kronor årligen.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må medgiva, att förra arbeterskan
vid ammunitionsfabrikens avdelning å Marieberg Byngs
Johanna Larsdotter må under sin återstående livstid å
allmänna indragningsstaten uppbära eu årlig pension
av fyrahundra kronor, att utgå från och med den 1
oktober 1915.
28:o) I punkt 30 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att förre fästningsb}Tggnadsarbetaren August
Andersson-Flodin må under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 200 kronor att utgå från och med
år 1916.
Beträffande de till stöd för framställningen anförda skälen får utskottet
hänvisa till förut omförmälda statsrådsprotokoll över lantförsvarsärenden
den 31 december 1915 (10 h. t. sid. 49).
Med hänsyn till den i ärendet förebragta utredningen får utskottet
hemställa,
Utskottet.
Angående
pension
åt fästnings
byggnadsarbetaren
A
AnderssonFlo
din.
[30.]
24
Banlcoutskottets utlåtande Nr 17.
Angående
understöd åt
underofficerskorpralen
A.
Johanssons
änka och
barn.
[31.]
Angående
pension åt
konservatorn
T. A. Boström.
[32.]
att riksdagen må medgiva, att förre fästningsbyggnadsarbetaren
August Andersson-Flodin må under
sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av tvåhundra kronor, att
utgå från och med år 1916.
IV. Ang. sjöförsvarsdepartementet.
29:o) I punkt 31 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att underofficerskorpralen August Johanssons
änka Johanna Fredrika Petersdotter och makarnas minderåriga barn Thyr a
Viktoria, Sigrid Hanna Augusta, Marit Sofia och Inez Elisabeth må från
allmänna indragningsstaten från och med år 1916 åtnjuta årliga understöd,
änkan så länge hon i sitt nuvarande änkestånd förbliver samt vart
och ett av nyssnämnda minderåriga barn intill uppnådd ålder av 15 år,
till belopp och under villkor i övrigt, som finnas angivna i 4 § 3:o) b)
av förordningen den 18 juni 1909 angående ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.
Utskottet, som i fråga om den i ärendet framlagda utredningen
tillåter sig hänvisa till statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden den
3 december 1915 (10 h. t. sid. 57) hemställer,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må
vinna riksdagens bifall.
30:o) I punkt 32 under tionde huvudtiteln har Kungl. Magt föreslagit
riksdagen medgiva, att förre konservatorn vid Vegaexpeditionen
Thomas Anton Boström må under sin återstående livstid uppbära pension
å allmänna indragningsstaten med 450 kronor årligen, att utgå från och
med år 1916.
Den i ärendet framlagda utredningen återfinnes i det i nästföregående
punkt åberopade statsrådsprotokollet (10 h. t. sid. 60).
Utskottet får, med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställa,
att riksdagen må medgiva, att förre konservatorn
vid Vegaexpeditionen Thomas Anton Boström må under
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
25
sin återstående livstid uppbära pension å allmänna indragningsstaten
med fyrahundrafemtio kronor årligen,
att utgå frän och med år 1916.
31:o) I en inom andra kammaren väckt motion, nr 19, har herr
JE. Söderberg i Stockholm hemställt, »att riksdagen måtte medgiva, att
förre 3:dje klass kustartilleristen Oskar Henrik Berg må, utöver det
belopp av 100 kronor, som han åtnjuter från flottans pensionskassa,
från allmänna indragningsstaten under sin återstående livstid uppbära
ett årligt understöd av trehundrafemtio kronor, att utgå från och med
den 1 januari 1916».
Till stöd för motionen har anförts följande:
»Under tjänsteutövning ombord å en ångkranpråm den 15 juli 1908 drabbades
förre kustartilleristen vid Vaxholms kustartilleriregemente Oskar Henrik Berg av en
svårartad olyckshändelse, som gjorde honom till invalid för livstiden, i det vänstra
foten avslets så att den hängde fast endast vid hälsenorna. Till följd därav måste
foten jämte en del av underbenet amputeras. (Utredning härom återfinnes i Kungl.
Maj:ts proposition nr 1, tionde huvudtiteln, till 1913 års riksdag.)
På grund av skadan erhöll Berg en årlig pension ur flottans pensionskassa
av 100 kronor, från och med maj månad 1909.
Genom beslut av 1913 års riksdag tillerkändes Berg utöver detta belopp ett
ett årligt understöd av 125 kronor, så att hans sammanlagda ersättning för närvarande
utgår med 225 kronor årligen.
Detta belopp synes mig allt för litet som statens tillskott till vad Berg
under sitt invalida tillstånd möjligtvis skall kunna förtjäna till sitt livsuppehälle.
Till följd av sin invaliditet har Berg svårt att förskaffa sig arbete, och enligt egen
uppgift har han under år 1914 varit arbetslös i över 6 månader och under 1915
omkring 5 månader. Han kan endast gå kortare sträckor, då smärtorna i det
amputerade benet bliva svåra efter någon tids stödjande på detsamma.
Vid utskrivningen från sjukhuset på våren 1909 erhöll Berg konstgjord fot
samt en sådan i reserv. Förutom att en dylik protes är dyrbar i underhåll, cirka
20—25 kronor om året, är anskaffningen av en sådan kostsam, då den går på
minst 150 kronor Till följd av sin fattigdom är Berg urståndsatt att förskaffa
sig någon ny, vilket nu är behövligt, då de han erhöll 1909, äro förslitna. Härav
framgår att hans invaliditet, därest han skall kunna förflytta sig, drager extra
kostnader, vilka ytterligare reducera det blygsamma understödet från staten.
Berg var blott 20 år, då han i kronans tjänst drabbades av det olycksfall,
som gjorde honom till invalid för livstiden. Detsamma har tagit honom hårt, och
han verkar, redan vid 28 års ålder, nedbruten.»
Vid motionen äro fogade dels ett av vederbörande komminister
den 11 sistlidna januari utfardat frejdbetyg, utvisande att sadelmakaren
Oskar Henrik Berg vore född den 5 maj 1888 samt åtnjöte medborgerligt
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 8 samt. 12 käft. (Nr 17.) 4
Angående
tilläggspension
åt förre
kustartilleristen
O. H.
Berg.
Motion II: 19.
26
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
Utskottet.
Angående
tilläggspension
åt
skrivbiträdet
Hulda
Andrietta
Katarina
Ström.
[33.]
förtroende, dels ock ett av vederbörande roteman den 10 januari 1916
utfärdat intyg, varav inhämtas, att Berg saknade egna medel samt underhåll
och vård av annan.
Åven utskottet finner det årliga understöd å tillhopa 225 kronor,
som Berg för närvarande åtnjuter från statsverket, vara otillräckligt för
hans uppehälle och anser sig utskottet, med hänsyn till de synnerligen
ömmande omständigheter, som i detta fall föreligga, böra tillstyrka, att
understödet höjes till det av motionären föreslagna beloppet. Enligt
utskottets mening torde, då Berg redan åtnjuter pension från flottans
pensionskassa till belopp av 100 kronor understödet från allmänna
indragningsstaten böra bestämmas så, att detsamma jämte nyssnämnda
pension uppgår till 450 kronor.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen i anledning av förevarande motion
må medgiva, att förre 3:e klass kustartilleristen Oskar
Henrik Berg må från och med den 1 januari 1916 från
allmänna indragningsstaten under sin återstående livstid
uppbära ett årligt understöd till så stort belopp, att
detsamma jämte Berg tillkommande pension från flottans
pensionskassa uppgår till fyrahundrafemtio kronor.
V. Ang. civildepartementet.
32:o) I punkt 33 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att skrivbiträdet Hulda Andrietta Katarina
Ström må, under villkor att hon med 1915 års utgång från sin tjänst
avgår, från och med januari 1916 under sin återstående livstid, utöver
henne från anslaget till pensionering av civila tjänstinnehavare tillkommande
pension av 960 kronor, tillika å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig tilläggspension till belopp av 30 kronor.
Beträffande den i detta ärende förebragta utredningen får utskottet
hänvisa till statsrådsprotokollet över civilärenden den 23 december 1915
(10 h. t. sid. 69).
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
27
Utskottet kar icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och hemställer alltså,
att riksdagen må medgiva, att skrivbiträdet Hulda
Andrietta Katarina Ström må, under villkor att hon
med 1915 års utgång från sin tjänst avgår, från och
med januari 1916 under sin återstående livstid, utöver
henne från anslaget till pensionering av civila tjänstinnehavare
tillkommande pension av 960 kronor, tillika
å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig tilläggspension
till belopp av trettio kronor.
33:o) I punkt 34 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att förre länsmannen i Uppvidinge härads
övre distrikt mom Kronobergs län Ernst Gustaf Rosengrén må under sin
återstående livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension
av 600 kronor att utgå från och med den 1 september 1915.
Med hänsyn till vad i föregående punkt åberopade statsrådsprotokoll
över civilärenden i detta ärende innehåller (10 h. t. sid. 71),
får utskottet, med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, hemställa,
att riksdagen må medgiva, att förre länsmannen
i Uppvidinge härads övre distrikt inom Kronobergs
län Ernst Gustaf Rosengrén må under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig
pension av sexhundra kronor att utgå från och med
den 1 september 1915.
34:o) I punkt 35 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att länsmannen Eugen Tlieodor Nordenstam
må från och med månaden näst efter den, varunder avsked från tjänsten
varder honom beviljat, under sin återstående livstid, utöver honom från
anslaget till pensionering av civila tjänstinnehavare tillkommande pension
av 1,200 kronor, tillika å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
fyllnadspension till belopp av 600 kronor.
Beträffande de till stöd för framställningen anförda skälen får
utskottet hänvisa till förberörda statsrådsprotokoll över civilärenden den
23 december 1915 (10 h. t. sid. 74).
i
Angående
pension åt
förre länsmannen
E. G.
Rosenqrén.
[34.]
Angående
fyllnadspension
åt
länsmannen
57. T. Nordenstam.
[35.]
28
Bankoutslcottets utlåtande Nr 17.
Angående
pension
åt t. f. extra
provinsialläkaren
A. Ottoson.
[36.]
Angående
understöd åt
järnvägsarbetaren
J. Alin.
[37.]
Då utskottet icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag, får utskottet hemställa,
att riksdagen må medgiva, att länsmannen Eugén
Theodor Nordenstam må från och med månaden näst
efter den, varunder avsked från tjänsten varder honom
beviljat, under sin återstående livstid, utöver honom
från anslaget till pensionering av civila tjänstinnehavare
tillkommande pension av 1,200 kronor, tillika
å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig fyllnadspension
till belopp av sexhundra kronor.
35:o) I punkt 36 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att tillförordnade extra provinsialläkaren Anders
Ottoson må från och med den 1 januari 1916 under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 1,500
kronor.
Den i ärendet förebragta utredningen återfinnes i det i närmast
föregående punkter åberopade statsrådsprotokollet över civilärenden (10
h. t. sid. 75).
Utskottet, som icke funnit något att erinra mot ifrågavarande
framställning, hemställer,
att riksdagen må medgiva, att tillförordnade extra
provinsialläkaren Anders Ottoson må från och med den
1 januari 1916 under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension av ettusen
femhundra kronor.
36:o) I punkt 37 under tionde huvudtiteln bär Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att förre järnvägsarbetaren Jonas Alin må,
utöver det honom av 1908 års riksdag tillerkända årliga understöd av
300 kronor, från och med år 1916 under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära ett ytterligare årligt understöd av
150 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet tillåter sig utskottet hänvisa till
det i föregående punkter åberopade statsrådsprotokollet över civilärenden
den 23 december 1915 (10 h. t. sid. 78).
Bankoutskottets utlåtande Kr 17.
29
Åven. utskottet finner starka billighetsskäl föreligga för en höjning
av det Alin förut beviljade understödet och anser sig med hänsyn härtill
böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må medgiva, att förre järnvägsarbetaren
Jonas Alin må, utöver det honom av 1908
års riksdag tillerkända årliga understöd av 300 kronor,
från och med år 1916 under sin återstående livstid å
allmänna indragningsstaten uppbära ett ytterligare årligt
understöd av etthundrafemtio kronor.
37:o) I punkt 38 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att envar av nedannämnda vid vattenfallsstyrelsens
arbeten anställda eller förut anställda personer, nämligen förre
järnvägsarbetaren Salomon Carlsson, bergarbetaren Johan Fredrik Karlsson,
smeden Johan Edvard Johansson och förre järnvägsarbetaren Johannes
Pettersson må från och med månaden näst efter den, varunder han entledigats
eller varder entledigad från sin anställning vid vattenfallsstyrelsens
byggnadsarbeten — dock icke i något fall för tid före den
1 januari 1916 — under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
åtnjuta årlig pension till belopp av 300 kronor, under villkor
emellertid att, därest pensionstagare framdeles skulle erhålla anställning
mot avlöning av statsmedel, uppgående till ett för envar beräknat
årligt medelinkomstbelopp av respektive 1,200 kronor för förman och
yrkesarbetare samt 900 kronor för vanlig arbetare eller därutöver, pensionen
skall, så länge sistnämnda anställning varar, upphöra att utgå
samt att, vid sådan avlönings uppbärande i övrigt, pensionen skall minskas,
så att densamma jämte avlöningen icke uppgår till högre belopp än
nämnda medelinkomst.
Utredningen i ärendet återfinnes i meranämnda statsrådsprotokoll
över civilärenden den 23 december 1915 (10 h. t. sid. 83).
Med biträdande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag får utskottet
hemställa,
att Kungl. Maj:ts framställning i ämnet må vinna
riksdagens bifall.
Utskottet►
Angående
pension åt
järnvägsarbetaren
S. Carlsson
m. fl.
[38.]
30
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
Angående
understöd åt
äldre behövande,
utan
pension avgångna
folkskollärare.
[39.]
Angående
understöd åt
äldre behövande,
utan
understöd avgångna
småskollärare.
[40.]
Angående
understöd åt
äldre behövande,
med
lågt understöd
avgångna
småskollärare.
[41.]
Angående
pension åt
assistenten
G. Flink,
[42.]
VI. Ang. ecklesiastikdepartementet.
38:o) I punkt 39 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att i avbidan på proposition angående understöd åt äldre
behövande, utan pension avgångna folkskollärare beräkna för ändamålet
å allmänna indragningsstaten för år 1917 ett anslag av 4,200 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet framdeles att avgiva
utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
39:o) I punkt 40 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att i avbidan på proposition angående understöd åt äldre
behövande, utan understöd från sm åskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt
avgångna småskollärare beräkna för ändamålet å allmänna indragningsstaten
för år 1917 ett anslag av 25,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet framdeles att avgiva
utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
40:o) I punkt 41 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att i avbidan på proposition angående understöd åt äldre
behövande, med lågt understöd från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt
avgångna småskollärare beräkna för ändamålet å allmänna
indragningsstaten för år 1917 ett anslag av 15,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet framdeles att avgiva
utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
41:o) I punkt 42 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att assistenten vid naturhistoriska riksmuseets
mineralogiska avdelning Gustaf Flink må från och med månaden näst
efter den, varunder han avgår från sin ifrågavarande befattning, under
Bankoulskottets utlåtande Nr 17.
31
sin återstående livstid uppbära å allmänna indra gningsstaten en årlig
pension till belopp av 867 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 31 december 1915 (10 b. t. sid. 103).
Utskottet bar icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och hemställer alltså,
att riksdagen må medgiva, att assistenten vid
naturhistoriska riksmuseets mineralogiska avdelning
Gustaf Flink må från och med månaden näst efter
den, varunder han avgår från sin ifrågavarande befattning,
under sin återstående livstid uppbära å allmänna
indragningsstaten en årlig pension till belopp av åttahundrasextiosju
kronor.
42:o) I punkt 43 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att vaktmästaren vid högre allmänna läroverket
i Kalmar Johan Gottfrid Andersson må, såsom ersättning för
mistad avlöning i egenskap av vaktmästare vid indragna domkapitlet i
Kalmar, från och med år 1916 under sin återstående livstid uppbära från
allmänna indragningsstaten ett årligt belopp av 300 kronor, mot skyldighet
för Andersson ej mindre att, därest styrelsen för Kalmar stifts enskilda
änke- och pupillkassa anställer honom såsom vaktmästare bos
kassan, utan ersättning från kassan biträda styrelsen i nämnda egenskap,
så länge sådant av styrelsen påkallas, än även att, oberoende av vad i
sådant avseende må åligga Andersson såsom vaktmästare vid allmänna
läroverket, utan särskild ersättning lämna vaktmästarbiträde åt den
genom nådigt brev den 10 december 1915 vid läroverket inrättade delegationen
för förvaltning av vissa av domkapitlet förut förvaltade fonder.
Statsrådsprotokollet innehåller i detta ärende följande anförande
av departementschefen:
»Sedan Kungl. Maj:t den 24 oktober 1913 uppdragit åt biskopen i
Växjö stift N. J. O. H. Lindström att tillsammans med vissa andra
personer avgiva yttrande och förslag dels angående tidpunkten, då den
beslutade sammanslagningen av Växjö och Kalmar stift skulle äga rum,
dels ock beträffande de övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter, som
i anledning av sammanslagningen kunde erfordras, avgåvo de sålunda
utsedda personerna den 20 december 1913 det äskade yttrandet, varvid
Angående
ersättning åt
vaktmästaren
J. G. Andersson
för mistad
avlöning.
[43.]
Departements
chefen.
32
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
de tillika överlämnade en till dem ställd skrift från vaktmästaren vid
domkapitlet i Kalmar Johan Gottfrid Andersson.
Efter det yttranden över kommitterades förslag inhämtats från
vederbörande myndigheter samt åtskilliga framställningar i ämnet inkommit,
förordnade Kungl. Maj:t genom nådig kungörelse den 30 juni
1915, att sammanslagningen av Växjö och Kalmar stift skulle äga rum
den 1 augusti 1915 samt att i följd därav domkapitlet i Växjö skulle
från och med sistnämnda dag övertaga de funktioner, som dittills tillkommit
domkapitlet i Kalmar. Intill utgången av år 1915 skulle
emellertid tills vidare dels vissa ärenden rörande det gamla Kalmar
stift fortfarande handläggas av domkapitlet i Kalmar, dels ock de kassor
och fonder, vilka vid tiden för stiftssammanslagningen stodo under
domkapitlets i Kalmar förvaltning, bibehållas under samma domkapitels
förvaltning.
I förberörda skrift hade Andersson, som tillika innehar anställning
såsom vaktmästare vid högre allmänna läroverket i Kalmar, anhållit, att
kommitterade ville göra framställning därom, att han, i händelse av Kalmar
stifts indragning, måtte för framtiden få behålla den avlöning av 450
kronor om året, han uppbure som vaktmästare vid Kalmar domkapitel.
Kommitterade hemställde om utverkande åt Andersson av den begärda
förmånen, dock mot skyldighet för honom att bestrida vaktmästargöromålen
vid en av kommitterade föreslagen ’konsistorieförvaltning i
Kalmar’. Kammarkollegium och statskontoret, som den 17 december
1914 avgåvo gemensamt underdånigt utlåtande över kommitterades förslag
rörande stiftssammanslagningen, uttalade därvid den meningen, att
det årliga belopp, som kunde komma att tillerkännas Andersson, ej
borde sättas högre än till 300 kronor.
Nu har Andersson i en till Kungl. Maj:t ställd skrivelse anhållit
att från och med år 1916 få årligen uppbära det förut av honom begärda
beloppet 450 kronor, mot skyldighet att även framdeles biträda
vid vården av de utav domkapitlet i Kalmar förvaltade kassor och fonder,
vilka antingen överflyttats till styrelsen för Kalmar stifts enskilda änkeoch
pupillkassa eller, enligt vad som föreslagits, kunde komma att förvaltas
av lärarkollegiet vid högre allmänna läroverket i Kalmar eller en delegation
därav. Till stöd för ansökningen har Andersson anfört:
Om Andersson, då platsen som vaktmästare vid Kalmar domkapitel var ledig
och av honom med flera hos domkapitlet söktes, haft någon vetskap om att denna
sysselsättning om någon tid, som nu genom statsmakternas beslut blivit fallet, skulle
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
33
upphöra och att Andersson sålunda utan vidare och utan eget förvållande skulle
bliva berövad denna sysselsättning och därmed förenade inkomster, hade han icke
sökt platsen, allrahelst som han vid Kalmar poliskår haft fast anställning och även
säker utsikt att där erhålla befordran. Andersson ville även framhålla, att för det
arbete och de fordringar, som varit och vore förenade med platsens skötande, den
avlöning, som därför utgått, varit långt ifrån skälig ersättning. Men som vaktmästarbefattningama
vid Kalmar domkapitel och högre allmänna läroverket i Kalmar
varit förenade, hade Andersson för berörda ersättning kunnat sköta vaktmästarplatsen
vid Kalmar domkapitel; och om denna inkomst nu fråntoges honom, sade
det sig självt, vilket ekonomiskt trångmål detta skulle medföra för en person i hans
ställning, då hans existens därav under den gångna tiden till stor del varit beroende.
Andersson ginge i alla fall miste om den lilla årliga inkomst, han uppburit för renskrivning
åt domkapitlet.
Av ansökningen bilagda handlingar inhämtas, att Andersson, som
är född den 16 mars 1867, den 1 juli 1898 tillträdde befattningen som
vaktmästare vid domkapitlet i Kalmar och därefter i sådan egenskap
oavbrutet tjänstgjort; och har han av domkapitlet för sin tjänstgöring
erhållit mycket goda vitsord. I ärendet har vidare blivit upplyst, att
Andersson såsom vaktmästare vid högre allmänna läroverket i Kalmar
åtnjuter en årlig avlöning av 1,200 kronor jämte fri bostad.
över ifrågavarande ansökning, som av domkapitlet i Kalmar överlämnats
till Kungl. Maj:t med eget, den 22 september 1915 dagtecknat
utlåtande, däri domkapitlet förmält sig icke kunna annat än livligt tillstyrka
ansökningen, har vidare statskontoret den 9 oktober 1915 avgivit
infordrat yttrande och därvid anfört:
Det ville synas statskontoret billigt, att någon ersättning bereddes Andersson,
när han inom kort till följd av sammanslagningen av Växjö och Kalmar stift ginge
i mistning av sin avlöning såsom vaktmästare hos domkapitlet i Kalmar. Beträffande
ersättningsbeloppet funne statskontoret icke anledning att nu frångå den mening,
som i sådant avseende uttalats av kammarkollegium och statskontoret i gemensamt
utlåtande den 17 december 1914, och ville statskontoret sålunda förorda ett årligt
belopp av 300 kronor att utgå från allmänna indragningsstaten från och med ingången
av år 1916, vid vilken tidpunkt domkapitlet i Kalmar enligt nådiga kungörelsen
den 30 juni 1915 skulle avsluta sin verksamhet.
Vad anginge förslaget att såsom villkor uppställa skyldighet för Andersson
att såsom vaktmästare biträda dels styrelsen för Kalmar stifts enskilda änke- och
pupillkassa, dels ock lärarkollegiet vid högre allmänna läroverket i Kalmar vid
den framtida förvaltningen av vissa, utav domkapitlet i Kalmar omhänderhavda
kassor och fonder, ville statskontoret endast framhålla, att nämnda styrelse torde
äga besluta rörande anställande av vaktmästarbiträde hos styrelsen samt att Andersson
redan i sin egenskap av vaktmästare vid läroverket i Kalmar torde vara skyldig
Bihang till riksdagens protokoll 11)16. 8 samt. 12 höft. (Nr 17.) 5
34
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
tillhandagå med biträde vid förvaltningen av de under lärarkollegiets vård ställda
fonder. På grund av dessa omständigheter syntes villkoren böra i någon mån omformuleras.
Då Andersson, efter att i över 17 år liava bestritt vaktmästargöromålen
vid domkapitlet i Kalmar, vid dess indragning med utgången
av år 1915 gått förlustig den med vaktmästarbefattningen förenade avlöningen,
anser jag, i likhet med i ärendet hörda myndigheter, att någon
ersättning härför bör beredas honom. Det belopp av 300 kronor om
året, som kammarkollegium och statskontoret i sådant avseende föreslagit,
finner jag skäligt.
Beträffande den framtida förvaltningen av de utav domkapitlet i
Kalmar omhänderhavda kassor och fonder, vid vilkas vård Andersson,
enligt vad som föreslagits, även efter Kalmar domkapitels upphörande
skulle biträda, har Kungl. !VIaj:t den 10 december 1915 meddelat beslut
av innehåll, att 30 av dessa fonder skola från och med år 1916 ställas
under förvaltning av en delegation, vars flesta ledamöter skola vara
ämneslärare vid högre allmänna läroverket i Kalmar, samt att styrel»en
för Kalmar stifts enskilda änke- och pupillkassa skall från samma tid
övertaga förvaltningen av fem andra utav de här ifrågavarande fonderna.
Det har blivit upplyst, att nämnda styrelse den 6 maj 1915 från
domkapitlet övertagit förvaltningen av själva kassan med därtill
hörande fonder.
Vad nu angår förslaget att Andersson, mot det att visst belopp
tillerkännes honom från statsverket, skulle vara skyldig att såsom vaktmästare
biträda jämväl styrelsen för en enskild inrättning, Kalmar stifts
enskilda änke- och pupillkassa, kan ju tvekan om lämpligheten bära v råda,
men då de tillgångar, kassans st.yre''se fatt till sig överlämnade, förut
stått under förvaltning av offentlig myndighet, nämligen Kalmar domkapitel,
och sålunda hittills varit åtminstone i viss grad att anse såsom
allmänna medel, har jag ej velat motsätta mig förslaget.»
Motion 1:8. I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom
första kammaren av herr P. Valerius Olsson jämte två andra av kammarens
ledamöter väckt motion nr 8, däri hemställts, »att vaktmästaren
vid högre allmänna läroverket i Kalmar Johan Gottfrid Andersson må,
såsom ersättning för mistad avlöning i egenskap av vaktmästare vid
indragna domkapitlet i Kalmar från och med år 1916 under sin återstå''
nde livstid uppbära från allmänna indragningsstaten ett årligt belopp
av 450 kronor, mot skyldighet för Andersson ej mindre att därest styrelsen
för Kalmar stifts enskilda änke- och pupillkassa anställer honom
Banlcoutskottets utlåtande Nr 17.
35
såsom vaktmästare hos kassan, utan ersättning’ från kassan biträda styrelsen
i nämnda egenskap, så länge sådant av styrelsen påkallas, än
även att, oberoende av vad i sådant avseende må åligga Andersson
såsom vaktmästare vid allmänna läroverket, utan särskild ersättning
lämna vaktmästarbiträde åt den genom nådigt brev den 10 december
1915 vid läroverket inrättade delegationen för förvaltning av vissa av
domkapitlet förut förvaltade fonder.»
Till stöd för motionen bar anförts följande:
»Från och med den 1 juli 1S93 har befattningen såsom vaktmästare vid
högre allmänna läroverket i Kalmar med en årlig avlöning av 1,200 kronor och fri
bostad samt enahanda befattning vid Kalmar domkapitel med en årlig avlöning av
450 kronor innehafts av vaktmästaren J. G. Andersson. Andersson, som förut med
utmärkta vitsord tjänstgjort 4 år vid K. Svea artilleriregemente och med liknande
vitsord omkring 8 år vid Kalmar stads poliskår, därav någon tid som överkonstapel,
sökte och mottog ifrågavarande vaktmästarbefattningar, som plägat vara med
varandra förenade, i den fasta övertygelsen, att, då han lämnade en befattning,
som tillförsäkrade honom säker bärgning i kommunens tjänst, för att övergå till statstjänst,
han med visshet kunde påräkna, att honom i denna senare tjänst tillförsäkrade
löneförmåner icke skulle utan hans eget förvållande honom berövas.
Emellertid bestämdes genom kungl. brev den 30 juni 1915, att statsmakternas,
efter det Andersson anställts såsom vaktmästare vid Kalmar domkapitel, fattade
beslut om sammanslagning av Växjö och Kalmar stift och därmed upphörande av
domkapitlets i Kalmar funktioner skulle vala till fullo genomfört vid 1915 års utgång.
Kommitterade, som fått åt sig uppdraget att avgiva yttrande och förslag
bland annat beträffande do övergångsbestämmelser, som i anledning av stiftssammanslagningen
kunde erfordras, både i anslutning till en av Andersson hos dem gjord
framställning hemställt, att Andersson måtte fortfarande mot vissa skyldigheter få
behålla den avlöning av 450 kronor om året han uppbure såsom vaktmästare hos
Kalmar domkapitel. Häremot hade kammarkollegium och statskontoret uttalat den
meningen, att det årliga belopp, som kunde komma att tillerkännas Andersson, ej
borde sättas högre än till 300 kronor. Hos Kungl. Maj:t har emellertid Andersson
anhållit, att från och med 1916 få årligen uppbära det av honom förut begärda
beloppet eller 450 kronor, vilken ansökan av domkapitlet i Kalmar livligt tillstyrkts,
men av statskontoret endast i så måtto tillstyrkts, att detta fortfarande förordat
ett årligt ersättningsbelopp av 300 kronor, och har Kungl. Maj:t i anslutning härtill
under riksstatens tionde huvudtitel å allmänna indragningsstaten föreslagit riksdagen
medgiva, att Andersson mot vissa skyldigheter må såsom ersättning för mistad
avlöning från och med år 1916 uppbära ett årligt belopp av 300 kronor.»
Då statsmakterna genom beslutet om sammanslagningen av Växjö
och Kalmar stift och därav följande indragning av domkapitlet i Kalmar
för visso icke avsett att i statens tjänst anställda personer skulle såsom
en följd av nämnda sammanslagning berövas några dem tillförsäkrade
och av dem innehavda löneförmåner, då därtill komme, att Anderssons
avlöning såsom vaktmästare vid Kalmar domkapitel varit synnerligen
36
Bankontskottets utlåtande Nr 17.
Utskottet.
ringa i jämförelse med det med befattningen förenade arbetet, då
Andersson dessutom i följd av samma indragning gått förlustig den
extra inkomst han kunnat bereda sig såsom skrivbiträde å domkapitelsexpeditionen
och han i sin ställning såsom läroverksvaktmästare icke
vore i tillfälle förskaffa sig annan extra inkomst samt han dessutom för
sin existens vore synnerligen beroende av att han allt fortfarande finge
åtnjuta till fullo den avlöning han såsom anställd i statens tjänst en gång
blivit tillförsäkrad samt med hänsyn till hans mångåriga i allo väl vitsordade
tjänstgöring, hade motionären framställt ifrågavarande förslag.
Åven utskottet anser, att Andersson, som under en längre tid
bestritt vaktmästargöromålen vid domkapitlet i Kalmar, då han med
domkapitlets indragning gått förlustig den med vaktmästarbefattningen
förenade avlöningen, härför bör beredas någon ersättning. Enligt vad
av handlingarna framgår, hava kammarkollegium och statskontoret i
sådant avseende föreslagit ett belopp av 300 kronor årligen, vilket jämväl
upptagits av Kungl. Maj:t i propositionen, och då utskottet för sin
del anser detta belopp skäligt, saknar utskottet anledning att ifrågasätta
någon förändring i Kungl. Maj:ts förslag, mot vilket utskottet ej heller
i övrigt har något att erinra. Utskottet har alltså icke kunnat biträda
motionärernas framställning.
Åberopande vad sålunda ''anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen, med avslag å förevarande motion
I: 8, må bifalla Kungl. Maj:ts framställning i ämnet
och således medgiva, att vaktmästaren vid högre allmänna
läroverket i Kalmar do lian Gottfrid Andersson
må, såsom ersättning för mistad avlöning i egenskap
av vaktmästare vid indragna domkapitlet i Kalmar,
från och med år 1910 under sin återstående livstid
uppbära från allmänna indragningsstaten ett årligt belopp
av trehundra kronor, mot skyldighet för Andersson
ej mindre att, därest styrelsen för Kalmar stifts enskilda
änke- och pupillkassa anställer honom såsom
vaktmästare hos kassan, utan ersättning från kassan
biträda styrelsen i nämnda egenskap, så länge sådant
av styrelsen påkallas, än även att, oberoende av vad
i sådant avseende må åligga Andersson såsom vaktmästare
vid allmänna läroverket, utan särskild ersättning
lämna vaktmästarbiträde åt den genom kungl.
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
37
brev den 10 december 1915 vid läroverket inrättade
delegationen för förvaltning av vissa av domkapitlet
förut förvaltade fonder.
43:o) I punkt 44 under tionde huvudtiteln bar Kung!. Maj:t föreslagit
riksdagen dels medgiva, att för medicine doktorn Carl Gustaf
Abrahamson Forssell må vid karolinska rnediko-kirurgiska institutet med
ingången av år 1917 inrättas en personlig professur i medicinsk radiologi
med de åligganden för Forssell såsom innehavare av omförmälda professur,
som av Kungl. Maj:t efter förslag av vederbörande bestämmas, samt med
skyldighet för Forssell såväl att i tillämpliga delar vara underkastad de
för professorer vid nämnda institut i allmänhet för åtnjutande av nu
gällande avlöningsförmåner stadgade villkoren och bestämmelserna som
ock att vid don ålder, då annan professor vid institutet är skyldig att
avgå från tjänsten, mot åtnjutande av pension, beräknad efter samma
grunder, som stadgats beträffande övriga professorer därstädes, frånträda
sin ifrågavarande professur,
dels ock för berörda ändamål å allmänna indragningsstaten till
årlig avlöning åt Forssell anvisa ett belopp av 7,200 kronor, därav
4,700 kronor lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar, jämte ett
ålderstillägg å G00 kronor efter fem års tjänstgöring.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 31 december 1915 (10 h. t. sid. 110).
Med hänsyn till den i detta ärende förebragta utredningen får
utskottet tillstyrka bifall till föreliggande förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må
av riksdagen bifallas.
44:o) I punkt 45 under tionde huvudtiteln har Kungl. Magt föreslagit
riksdagen medgiva, att vaktmästaren och städerskan vid samskolan
i Askersund Anna Matilda Pettersson må från och med månaden näst
efter den, i vilken hon entledigas från sin anställning vid skolan, under
sin återstående livstid uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig
pension till belopp av 300 kronor.
Utskottet, som beträffande utredningen i ärendet hänvisar till statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 31 december 1915 (10 h. t.
Angående,
personlig
professur för
medicine doktorn
C. G. A.
Forssell.
[44.]
Angående
pension åi
vaktmästaren
och städerskan
Anna Matilda
Pettersson.
[45.]
38
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
Angående
pension åt
vaktmästaren
K. L. Almén.
[46.]
] departementschefen.
sid. 116), har icke funnit något att erinra mot Kungl. Ma,j:ts ifrågavarande
framställning och hemställer alltså,
att riksdagen må medgiva, att vaktmästaren och
städerskan vid samskolan i Askersund Anna Matilda
Pettersson må från och med månaden näst efter den,
i vilken hon entledigas från sin anställning vid skolan,
under sin återstående livstid uppbära å allmänna indragningsstaten
en årlig pension till belopp av trehundra
kronor.
45:o) I punkt 46 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att vaktmästaren vid realskolan i Söderhamn
Karl Leonard Almén må från och med månaden näst efter den, i vilken
han entledigas från sin anställning vid skolan, under sin återstående
livstid uppbära å allmänna indragningsstateu en årlig pension till belopp
av 400 kronor.
Till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 31 december
1915 har departementschefen i ärendet anfört följande:
»I en till Kungl. Maj:t ställd, till läroverksöverstyrelsen ingiven
skrivelse har rektor vid realskolan i Söderhamn anhållit, att Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen att bevilja skolans vaktmästare Karl
Leonard Almén en årlig pension till belopp av 600 kronor eller eljest
det belopp, som kunde finnas skäligt, att utgå från och med året näst
efter det, då Almén erhölle avsked från sin tjänst.
Vid skrivelsen var fogat frejdbetyg, utvisande att Almén är född
den 15 augusti 1845. Enligt ett skrivelsen bilagt läkarbetyg lider
Almén av kroniska reumatiska smärtor och nedsatta kroppskrafter, varigenom
han är oförmögen att för framtiden försörja sig själv. Beträffande
Alméns tjänstgöring innehåller rektors skrivelse, att Almén sedan hösten
1875 innehaft sin tjänst samt att han skött denna med utmärkt nit,
redlighet, villighet och punktlighet.
Av en bland handlingarna befintlig, av rektor uppgjord tablå över
Alméns avlöningsförmåner under hans anställning vid läroverket framgå*,
att dessa från och med år 1910 utgjort 920 kronor årligen jämte bostad,
lyse och bränsle.
Läroverksöverstyrelsen, som med underdånigt yttrande den 7 oktober
1915 till Kungl. Maj:t överlämnat handlingarna i ärendet, har därvid
anfört följande:
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
39
I överensstämmelse med vad i åtskilliga fall ägt rum syntes pension även
för Almén böra beviljas. Beträffande det eventuella beloppet av pensionen erinrade
överstyrelsen om sitt under nästföregående punkt omförmälda förslag angående läroverksvaktmästares
pensionering m. m. För nu i tjänst varande vaktmästare av den
pensionsklass, sökanden skulle hava tillhört, beräknades, att den av statsmedel utgående
delen av den pension, scm skulle tillfalla dem efter uppnådda 65 levnadsår
och 30 tjänstår, skulle beträffande samtliga tjänstinnehavare utom de yngsta årsklasserna
utgöra 350 kronor.
I föreliggande fall hade av läroverkets rektor ifrågasatts ett belopp av 600
kronor årligen, således ett högre belopp än det av överstyrelsen för ett fall sådant
som detta föreslagna. Jämväl överstyrelsen skulle för sin del ansett önskvärt, att
ett något större belopp bleve beviljat, särskilt med hänsyn därtill, att den av överstyrelsen
föreslagna statspensionen enligt överstyrelsens förslag skulle komma att i
regel utfyllas av pension, som blivit beredd genom bidrag av pensionstagaren
själv och av vederbörande läroverk, något som i detta fall icke kunnat äga rum dels
på grund av sökandens höga ålder, dels på grund därav att någon reglering av
läroverksvaktmästarnas pensionsförhållanden ännu icke blivit genomförd. Vid de tillfällen,
då riksdagen förut tillerkänt pension åt vaktmästare vid allmänt läroverk, hade
visserligen i fråga om vaktmästare vid högre läroverk av detta slag pensionsbeloppet
i regel bestämts till 500 kronor, men vid de få tillfällen, då vaktmästare vid realskola
erhållit pension av riksdagen, hade beviljats ett pensionsbelopp av 400 kronor årligen.
Under sådana förhållanden torde även i detta fall sistnämnda belopp böra föreslås.
På grund av vad sålunda anförts hemställde överstyrelsen, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva, att Almén finge uppbära pension av statsmedel
till ett belopp av 400 kronor årligen.
På grund av nådig remiss har statskontoret den 18 oktober 1915
yttrat sig i ämnet. Statskontoret har tillstyrkt framställning om pension
åt Almén med det av läroverksöverstyrelsen föreslagna beloppet.
Såsom läroverksöverstyrelsen framhållit äro läroverksvaktmästarnas
pensionsförhållanden icke allmänt reglerade. Jag erinrar i detta avseende
om vad jag anfört under punkten 139.
Den föreliggande framställningen anser jag på grund av vad som
upplysts rörande Alméns tjänstgöring, ålder och hälsotillstånd vara väl
grundad. Beträffande pensionsbeloppet ansluter jag mig till läroverksöverstyrelsens
av statskontoret biträdda mening. Enligt vad infordrade handlingar
utvisa, är Almén gift, men hans hustru är till följd av ålder (hon är
född år 1843) och sjuklighet ur stånd att bidraga till makarnas uppehälle.
Genom det föreslagua pensionsbeloppet, vilket svårligen torde kunna
bereda två personer annat än en ytterst knapp försörjning, torde Almén
icke vara utesluten från rätt till understöd enligt den s. k. allmänna
pensionsförsäkringslagen. Det understöd, varav Almén på grund av
nämnda lag kan tänkas komma i åtnjutande, bliver i allt fall jämförelsevis
obetydligt.»
40
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
Utskottet.
I salu ro anhang härmed har utskottet till behandling förehaft en
inom andra kammaren av herr E. Lindley väckt motion nr 20, vari
motionären anfört följande:
»I Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd
och behov har vid regleringen av utgifterna under tionde huvudtiteln (punkt 40)
Kungl. Maj:t föreslagit, på grund av därom gjord framställning från rektor vid
realskolan i Söderhamn, en pension åt vaktmästaren vid nämnda skola Karl Leonard
Almén, att utgå med ett årligt belopp av 400 kronor från och med månaden näst
efter den, i vilken Almén erhölle avsked från sin tjänst.
Utav bifogade handlingar framgår, att Almén den 15 augusti d. å. uppnår
en ålder av 71 år samt att han allt sedan 1875 eller i 41 år innehaft sin tjänst,
den han med utmärkt nit, redlighet, villighet och punktlighet skött. Vidare framgår
av handlingarna i fråga, att rektor i sin pensionsansökan anhållit om pensionsbeloppets
fixerande till 600 kronor årligen, men att på grund av läroverksöverstyrelsens
underdåniga yttrande den 7 oktober 1915 Kungl. Maj:t föreslagit en pension
av 400 kronor årligen.
Utan att ingå på någon kritik av vad läroverksöverstyrelsen i sitt yttrande
sagt angående våra läroverksvaktmästares pensionsförhållanden synes det dock
undertecknad något oriktigt att, då över huvud taget riksdagen ansett sig böra
lämna pension åt dessa uttjänta vaktmästare, dessa pensioner skola utgå med olika
belopp beroende på om sökanden varit vaktmästare vid högre allmänt läroverk eller
endast vid realskola; svårigheten att på gamla dar slå sig fram, eller rättare sagt
hålla sig uppe, torde väl vara lika stor för bådadera och givetvis störst för den.
som under sin tjänstetid åtnjutit den lägsta lönen.
Men, frånsett denna principiella skiljaktighet i fråga om dessa pensionärers
föregåenden, synes det undertecknad, som har personlig kännedom om Almén och lians
hälsotillstånd, rent av ofattbart, huru denne under de tider, som nu äro rådande, skall
kunna dra sig fram och försörja sin familj på ett så knappt tillmätt pensionsbelopp.»
Härjämte erinras i motionen, att riksdagen år 1914 åt vaktmästaren
vid högre allmänna läroverket i Malmö Bengt Holmqvist samt år
1915 åt vaktmästaren vid högre allmänna läroverket i Gävle Clas Olof
Asplund beviljat pensioner å 500 kronor årligen; och hemställer motionären
förtv, att pensionen till Almén måtte höjas med 100 kronor till
500 kronor årligen.
Med hänsyn till Alméns höga ålder och den särdeles långa tid,
omkring 41 år, som han innehaft sin tjänst och då enligt vad upplyst
blivit Almén är sjuklig, synes utskottet icke något vara att erinra mot
att pensionen bestämmes i enlighet med vad motionären föreslagit eller
till 500 kronor om året.
På grund av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och med bifall till den i ämnet
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
41
väckta motionen, må medgiva, att vaktmästaren vid realskolan
i Söderhamn Karl Leonard Almén må från och
med månaden näst efter den, i vilken han entledigas
från sin anställning vid skolan, under sin återstående
livstid uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig
pension till belopp av femhundra kronor.
46:o) I punkt 47 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att eldaren vid högre allmänna läroverket i
Halmstad Johannes Persson må från och med månaden näst efter den,
i vilken han entledigas från sin anställning vid läroverket, under sin
återstående livstid uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig pension
till belopp av 500 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisar utskottet till meranämnda
statsrådsprotokoll över ecklesiastikärenden den 31 december
1915 (10 h. t. sid. 120).
Utskottet, som icke funnit något att erinra mot ifrågavarande
framställning, hemställer,
att riksdagen må medgiva, att eldaren vid högre
allmänna läroverket i Halmstad Johannes Persson må
från och med månaden näst efter den, i vilken han
entledigas från sin anställning vid läroverket, under
sm återstående livstid uppbära å allmänna indragningsstaten
en årlig pension till belopp av femhundra
kronor.
47:o) I punkt 48 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att rektorn vid folkskoleseminariet i Växjö
Carl Olof Arcadius må, därest han med utgången av juli 1916 avgår
från rektorstjänsten, från och med den 1 augusti 1916 under sin återstående
livstid uppbära utöver den pension, vartill han enligt gällande
bestämmelser är berättigad, eu tilläggspension från allmänna indragningsstaten
till belopp av 640 kronor årligen.
Utredningen i ärendet återfinnes i det i föregående punkt omförmälda
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden (10 h. t. sid. 122).
Med hänsyn till vad departementschefen i detta ärende anfört och
åberopat, hemställer utskottet,
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 8 sand. 12 höft. (Nr 17.) (>
Angående
pension åt
eldaren
J. Persson.
[47.]
Angående
tilläggspension
åt
rektorn
\ O. Arcadius.
[48.]
42
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
Angående
pension åt
specialläraren
R. L. Haglund.
[49.]
Angående
pension åt
verkmästaren
C. Nordendahl.
[50.]
att riksdagen må medgiva, att rektorn vid folkskoleseminariet
i Växjö Carl OlofArcadius må, därest
lian med utgången av juli 1916 avgår från rektorstjänsten,
från ock med den 1 augusti 1916 under sin
återstående livstid uppbära utöver den pension, vartill
han enligt gällande bestämmelser är berättigad, en tilläggspension
från allmänna indi’agningsstaten till belopp
av sexhundrafyrtio kronor årligen.
48:o) I punkt 49 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att special läraren i frihandsteckning vid tekniska
högskolan Robert Ludvig Haglund må från och med månaden näst
efter den, varunder han entledigas från sin befattning, under sin återstående
iivstid åtnjuta å allmänna indragningsstaten en årlig pension
av 1,400 kronor.
Utskottet, som beträffande utredningen i ärendet hänvisar till statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 31 december 1915 (10 h.
t. sid. 131), har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning och hemställer alltså,
att riksdagen må medgiva, att specialläraren i
frihandsteckning vid tekniska högskolan Robert Ludvig
Haglund må från och med månaden näst efter den,
varunder han entledigas från sin befattning, under sin
återstående livstid åtnjuta å allmänna indragningsstaten
en årlig pension av ettusen fyrahundra kronor.
49:o) I punkt 50 under tionde huvudtiteln har Kungl. Magt föreslagit
riksdagen medgiva, att verkmästaren vid tekniska elementarskolan
i Borås Carl Nordendalil må från och med månaden näst efter
den, varunder han entledigas från verkmästarbefattningen, under sin
återstående livstid uppbära å allmänns indraguingsstaten en årlig pension
av 1,670 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 31 december 1915 (10 h. t.
sid. 132).
Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts
ifrågavarande förslag, hemställer,
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
43
att riksdagen må medgiva, att verkmästaren vid
tekniska elementarskolan i Borås Carl Nordendahl må
från och med månaden näst efter den, varunder han
entledigas från verkmästarbefattningen, under sin återstående
livstid uppbära å allmänna indragningsstaten
en årlig pension av ettusen sexhundrasjuttio kronor.
50:o) I punkt 51 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att maskinisten vid institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda Carl Johan Persson må från och med månaden
näst efter den, under vilken han avgår från sin befattning, under sin
återstående livstid uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig pension
av 1,300 kronor.
Till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 31 december
1915 har departementschefen anfört följande:
»Direktionen över institutet och förskolan för blinda å Tomteboda
har i särskilda skrivelser den 14 juni 1910 och den 11 juni 1914 hos
Kungl. Maj:t hemställt, att framställning måtte avlåtas tili riksdagen om
beredande av pension åt maskinisten vid institutet och förskolan Carl
Johan Persson. Dessa direktionens ansökningar hava enligt beslut den
23 december 1910 och den 17 december 1914 icke föranlett någon
Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.
Nu har direktionen ånyo i skrivelse den 2 september 1915 gjort
framställning i samma ärende och därvid anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes
töreslå riksdagen att bevilja en årlig pension åt Persson till belopp av
1,600 kronor att utgå från och med månaden näst efter den, under vilken
hans tjänst vid institutet och förskolan upphörde.
Innan jag närmare ingår på detta ärende, torde jag böra nämna,
att ifrågavarande befattning icke är uppförd på institutets och förskolans
stat, utan har Perssons avlöning bestritts från det i nämnda stat ingående
anslaget till vårdare och tjänstepersonal.
I sin nu ingivna skrivelse har direktionen i iirendet anfört följande:
Carl .Johan Persson, född den I t november 1853, hade .sedan den 15 augusti
1888 oavbrutet varit anställd som maskinist vid blindanstalten å Tomteboda, och
både han dessförinnan mer än sju år varit i flottans tjänst. Han hade sålunda för
närvarande mer än 34 års sammanlagd statstjänst och vore den 14 november 1915
62 år gammal. Perssons tjänst vid blindinstitutet hade omfattat skötseln av därstädes
anordnade ångpannor för värmeledning och kokning samt omsikt av de för
belysning, vattenledning och avlopp befintliga ledningar och kranar inom byggnaderna,
Angående,
pension åt
maskinisten
G. J. Persson.
Departements
chefen.
44
Bankoutskottels utlåtande Nr 17.
vid Tomteboda. Det vitsord för punktlighet och noggrannhet i förening med stor
sakkunskap, som direktionen i sina föregående framställningar om pension åt Persson
lämnat honom för hans utförande av sina åligganden, hade han alltjämt visat sig
väl förtjäna, och ville direktionen ånyo erinra därom, att Persson vid många tillfällen
genom sin påpasslighet och sina praktiska anordningar samt genom det
utmärkta och av fackmän vid besiktningar väl vitsordade sätt, varpå han skött
ångpannorna, besparat institutet avsevärda utgifter för reparationer och andra
kostnader.
Ett bilagt, av institutets läkare O. Gibson avgivet läkarbetyg utvisade, att
Persson lede av arterioscleros, att han för närvarande på grund av tilltagande arbetsoförmåga
och andnöd endast med svårighet kunde utföra sitt arbete och att han
inom kort tid säkerligen bleve oförmögen därtill. Vid sådant förhållande hade direktionen,
under förmenande att det måste anses förenligt med statens värdighet att
på något sätt sörja för Perssons återstående livstid, efter det han en gång lämnat
sin tjänst vid institutet, funnit sig böra ånyo hos Kungl. Maj:t anmäla Persson till
erhållande under hans återstående livstid av eu årlig pension å allmänna indragningsstaten.
Persson ätnjöte för närvarande i lön 2,000 kronor jämte fri bostad med
värme. Det syntes direktionen skäligt, att pensionsbeloppet, såsom direktionen förut
föreslagit i överensstämmelse med den beräkningsgrund, som 1906 års riksdag
tillämpat vid beviljande av pension åt kokerskan vid institutet Rosendahl, utginge
med BO procent av den kontanta delen av lönen eller 1,600 kronor.
Perssons löneförmåner torde vid jämförelse med motsvarande befattningshavares
lönevillkor på andra håll icke kunna anses ovanligt höga. Så upptoges, enligt uppgift,
i lönestaten vid Säters sanatorium för förste maskinisten en sammanlagd slutlön å
2,180 kronor jämte bostad och värme; vid Rosenlunds ålderdomshem i Stockholm
utgjorde maskinistens kontanta slutlön 2,040 kronor, vartill komme bostad och
värme, och vid Stockholms kommuns olika sjukhus, allmänna försörjningsinrättning
och arbetsinrättning uppginge förste maskinists kontanta slutlön till 2,600 kronor,
vartill komme bostad och värme, eventuellt även lyse och planteringsland.
Vid direktionens skrivelse voro fogade en till direktionen av Persson
ingiven framställning i ämnet, frejdbetyg för Persson, betyg över av
honom bestridd tjänstgöring såsom delare och maskinist vid. flottans
station i Stockholm samt ett läkarbetyg av följande lydelse:
Att maskinisten vid Tomteboda blindmstitut Carl Johan Persson, född den
14.11.1853, lider av arterioscleros, att han f. n. på grund av tilltagande arbetsoförmåga
och andnöd endast med svårighet kan utföra sitt arbete och att han inom
kort tid säkerligen blir oförmögen därtill, intygas härmed.
Stockholm den 1.9.1915. Oscar Gibson.
Leg. läkare.
På grund av remiss hava underdåniga utlåtanden i ärendet avgivits
den 30 september 1915 av folkskolöverstyrelsen och den 12 november
1915 av statskontoret.
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
45
Folkskolöverstyrelsen yttrar bland annat:
I likhet med blindinstitutets direktion funne överstyrelsen det önskvärt, att
pension av statsmedel bereddes Persson och att den tilldelades honom sä snart som
möjligt, då han eldigt läkares utsago till följd av sin sjuklighet inom kort vore
oförmögen att sköta sin tjänst.
Vad anginge storleken av den pension, som borde tillkomma Persson, torde
denna lämpligen kunna beräknas efter enahanda grunder, som av 1915 års riksdag
följts vid bestämmandet av pension åt en annan befattningshavare vid samma inrättning,
nämligen husmodern därstädes Anna Gustava Jensina Munck. I anledning av
Kungl. Maj:ts framställning och en i ämnet väckt motion hade riksdagen då medgivit,
att vid beräkning av pensionsbeloppet åt Anna Munck finge medräknas hennes hela
kontanta lön samt värdet av samtliga in natura utgående förmåner, däri även
inberäkna! värdet av fri bostad jämte värme.
Beträffande det belopp, vartill den av Persson bebodda lägenheten om två
rum och kök med fri värme borde uppskattas, hade överstyrelsen från institutets
rektor inhämtat, att värdet av nämnda förmån av vederbörande myndighet efter
besvär av Persson över taxering nedsatts från 330 kronor till 250 kronor. Då
Persson sålunda haft att erlägga skatt efter sistnämnda belopp, syntes också Perssons
förmån av fri bostad med värme böra i avseende å pensionens bestämmande upptagas
till samma belopp. På grund härav utgjorde Perssons samtliga för pension
beräkneliga löneförmåner 2,250 kronor. Som Persson varit anställd i statens tjänst
under tillhopa mer än 34 är eller i det närmaste det antal år, som fordrades för
erhållande av hel pension enligt civila pensionslagen, syntes pensionen böra bestämmas
till z/s av Perssons ovannämnda löneförmåner eller till 1,500 kronor.
Statskontoret bär bland annat anfört följande:
På grund av vad handlingarna inneliölle syntes goda skäl föreligga att genom
framställning till riksdagen söka åt Persson bereda någon pension, då han efter
långvarigt, väl vitsordat arbete i statens tjänst säkerligen inom kort nödgades till
följd av ålder och sjuklighet lämna sin befattning.
I ett föregående utlåtande angående pension åt Persson hade statskontoret
förordat ett belopp av 1,100 kronor. Med hänsyn till Perssons ansvarsfulla tjänsteställning
och hans avlöningsförmåner ävensom med fästat avseende å vad i pension
tillkomme vid lotsverket anställd maskinist och uppbördsman, kunde statskontoret
fortfarande tillstyrka, att pensionen i detta fäll icke sattes till lägre belopp än
1,100 kronor. A andra sidan kunde statskontoret icke heller förneka, att särskilt
med hänsyn till Perssons förmåner i tjänsten skäl kunde anföras för förslaget att
bestämma Perssons pension till ett högre belopp, och med tillämpning av samma
beräkning, som följts av 1915 års riksdag vid beviljande av pension åt husmodern
vid blindinstitutet A. G. J. Munck, borde, såsom folkskolöverstyrelsen framhållit,
pensionen för Persson uppgå till 1,500 kronor. Då emellertid detta belopp — vid
jämförelse med vad som författningsenligt tillkomme eller på särskild framställning
beviljats innehavare av likartade befattningar i statens tjänst och då i betraktande
toges, att Persson icke behövt vidkännas något bidrag till sin pensionering — enligt
statskontorets mening måste anses större än vad skäligen borde ifrågakomma, ville
statskontoret såsom sin mening framhålla, att pensionen i detta fall åtminstone icke
JJ! sköttel.
46 Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
borde överstiga 1,300 kronor, vilket belopp ungefär motsvarade vad i pension skulle
med tillämpning av den civila pensionslagen utgå till tjänstinnehavare med en
kontant avlöning motsvarande vad Persson i sådant avseende åtnjöte.
Det torde numera få anses ådagalagt, att Persson lider av så nedsatt
arbetsförmåga, att trots det han uppnått endast 62 års ålder, tillfälle
bör beredas honom att avgå från tjänsten. Vid sådant förhållande torde
det icke vara något tvivel om att Persson bör, i likhet med vad förut
skett beträffande vissa andra, till tjänstepersonalen vid institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda hörande personer, tillerkännas den pension
av statsmedel, som kan betingas av hans plikttrogna och dugande
arbete i statens tjänst. Av skäl, som statskontoret anfört, synes mig
denna pension icke böra sättas högre än till 1,300 kronor, men å andra
sidan torde goda skäl föreligga för att den icke heller bestämmes till
ett lägre belopp. Pensionen torde böra utgå från och med månaden
näst efter den, då Persson avgår från sin befattning.
På grund av den i ärendet förebragta utredningen anser utskottet,
att pension av statsmedel bör beredas Persson. Beträffande beloppet av
denna har folkskolöverstyrelsen ansett densamma böra bestämmas till
1,500 kronor, varvid samma beräkning tillämpats, som följts av 1915
års riksdag vid beviljande av pension åt husmodern vid blindinstitutet
A. G. J. Munck. Statskontoret har emellertid framhållit, att detta belopp,
vid jämförelse med vad som författningsenligt tillkomme eller på
särskild framställning beviljats innehavare av bkartade befattningar i
statens tjänst och då Persson icke behövt vidkännas något bidrag till
sin pensionering, måste anses vara större än vad skäligen borde ifrågakomma;
och har statskontoret hemställt, att pensionen icke borde överstiga
1,300 kronor. Detta förslag har av Kung!. Maj:t upptagits.
Aven utskottet finner, att vid pensionens bestämmande böra följas
de grunder, som tillämpades vid 1915 års riksdag i fråga om pension
åt husmodern Munck. Med hänsjm till Perssons långa tjänstgöringanser
emellertid utskottet pensionsbeloppet skäligen böra utgå med 1,400
kronor, om året.
Åberopande vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må medgiva, att maskinisten vid
iustitutet och förskolan för blinda å Tomteboda Carl
Johan Persson må från och med månaden näst efter
den, under vilken han avgår från sin befattning, under
sin återstående livstid uppbära å allmänna indrag
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
47
ningsstaten en årlig pension av ettusen fyrahundra
kronor.
51:o) I punkt 52 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att jordbruksbefallningsmannen vid åkerbrukskolonien
Hall Per Viktor Karlsson må från och med månaden näst efter
den, varunder han efter uppnådda 65 år erhåller avsked från sin befattning,
under sin återstående livstid uppbära å allmänna indragningsstaten
eu årlig pension av 1,000 kronor.
Utskottet, som beträffande utredningen i ärendet hänvisar till
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 31 december 1915 (10
h. t. sid. 138), har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts
ifrågavarande förslag, och hemställer alltså,
att riksdagen må medgiva, att jordbruksbefallningsmannen
vid åkerbrukskolonien Hall Per Viktor
Karlsson må från och med månaden näst efter den,
varunder han efter uppnådda 65 år erhåller avsked
från sin befattning, under sin återstående livstid uppbära
å allmänna indragningsstaten en årlig pension
av ettusen kronor.
VII. Ang. jordbruksdepartementet.
52:o) I punkt 53 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att andre instruktören i husslöjd Jonas Wallander
må efter uppnådda 67 års ålder från och med månaden näst efter
den, då han upphör att vara förordnad å befattningen, under sin återståt-nde
livstid uppbära pension å allmänna indragningsstaten till belopp
av 3,000 kronor årligen.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
den 23 december 1915 (10 h. t. sid. 141).
Då utskottet icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:t ifrågavarande
förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att andre instruktören
i husslöjd Jonas Wallander må efter uppnådda
Angående
pension åt
befallningsmannen
P. V.
Karlsson.
[52.]
Angående
pension åt
instruktören
r. Wallander.
[53.]
48
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
Angående
pension åt
föreståndaren
för Jönköpings
läns
lantmannaskola
i Tenhult
K. V.
Smedberg.
Utskottet.
Angående
pension åt
ladugårdsförmannen
vid Alnarp
Marius
Jensen»
67 års ålder från och med månaden näst efter den,
då han upphör att vara förordnad å befattningen,
under sin återstående livstid uppbära pension å allmänna
indragningsstaten till belopp av tretusen kronor
årligen.
53:o) I en till riksdagen den 11 februari 1916 avlåten proposition,
nr 60, har Kung!. Maj:t, under åberopande av bifogat utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att föreståndaren för Jönköpings läns lantmannaskolai
Tenhult Karl Vilhelm Smedberg må från och med månaden näst efter
den, varunder han frånträder sin befattning, under sin återstående livstid
åtnjuta från allmänna indragningsstaten en årlig pension av 1,000
kronor, under villkor att vad därutöver erfordras för att Smedberg må
erhålla en sammanlagd årlig pension av tvåtusen kronor varder beviljat
av Jönköpings läns landsting och hushållningssällskap eller ettdera
av dem.
Beträffande den till stöd för detta förslag förebragta utredningen
hänvisar utskottet till ovanberörda statsrådsprotokoll.
Aven utskottet anser, att pension av statsmedel bör beviljas Smedberg
under villkor om bidrag därtill från orten, på sätt förslaget innehåller,
varför utskottet finner sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts
framställning.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må medgiva, att föreståndaren för
Jönköpings läns lantmannaskola i Tenhult Karl Vilhelm
Smedberg må från och med månaden näst efter
den, varunder han frånträder sin befattning, under sin
återstående livstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten
en årlig pension av ettusen kronor, under villkor
att vad därutöver erfordras för att Smedberg må erhålla
en sammanlagd årlig pension av tvåtusen kronor
varder beviljat av Jönköpings läns landsting och hushållningssällskap
eller ettdera av dem.
54:o) 1 en till riksdagen den 11 februari 1916 avlåten proposition,
nr 66, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bifogat utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riks
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
49
dagen medgiva, att ladugårdsförmannen vid Alnarp Marius Jensen må
efter erhållet avsked från sin befattning, dock först från och med år
1917, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta
en årlig pension av 1,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes uti ovanberörda statsrådsprotokoll,
vartill utskottet tillåter sig hänvisa.
Med hänsyn till Jensens långvariga och väl vitsordade tjänstgöring
vid Alnarps egendom synes det utskottet billigt, att staten såsom
ägare till nämnda egendom bör draga försorg därom, att Jensen till sin
död erhåller skälig utkomst; och lärer på i statsrådsprotokollet anförda
grunder det erforderliga understödet böra helt utgå såsom kontant pension.
Utskottet har ej heller haft något att erinra mot det föreslagna
pensionsbeloppet och torde detsamma lämpligen böra utgå från allmänna
indragningsstaten.
Åberopande vad sålunda blivit anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må medgiva, att ladugårdsförmannen
vid Alnarp Marius Jensen må efter erhållet avsked
från sin befattning, dock först från och med år 1917,
under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
åtnjuta en årlig pension av ettusen kronor.
55:o) Kungl. Maj:t har i punkt 54 under tionde huvudtiteln föreslagit,
att anslaget till allmänna indragningsstaten måtte upptagas till
1,988,235 kronor.
Chefen för finansdepartementet har till statsrådsprotokollet över
finansärenden den 14 januari innevarande år anfört följande:
»Förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten är i nu gällande
riksstat upptaget till 2,127,506 kronor.
Utgifterna från detta anslag hava i runda tal nedannämnda år
uppgått till följande belopp:
år 1904 ............................................ kronor 2,299,200: —
» 1905 ........................................... 5> 2,403,800: —
» 1906 ............................................. » 2,488,900: —
» 1907 ............................................ » 2,596,600: —
» 1908 ........................................... » 2,609,600: —
» 1909 ........................................... » 2,483,200: —
x. 1910........................................... » 2,420,000: —
Bihang titt riksdagens protokoll 1916. 8 samt. 12 höft. (Nr 17.)
Utskottet.
Angående
anslaget till
allmänna
indragningsstaten.
[54.]
7
50
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
Angående
ordinarie
anslag.
år 1911............................................. kronor 2,336,200: —
» 1912............................................ » 2,208,600: —
» 1913........................................... » 2,139,900: —
» 1914 ............................................ )) 2,026,500:—.
Utgifterna under anslaget hava alltså på senare tid visat en bestämd
nedåtgående tendens. Desamma hava sålunda under åren 1908—
1914 befunnit sig i jämnt sjunkande med under femårsperioden 1910—
1914 i avrundat medeltal för år 98,400 kronor. Anslaget sjnes därför
kunna minskas med ett belopp, som för jämnande av riksstatens slutsumma
upptages till 139,271 kronor.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen,
att det under tionde huvudtiteln å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget
till allmänna indragningsstaten måtte minskas med kronor 139,271
eller från ...................................................................................... » 2,127,506
till ................................................................................................ » 1,988,235.»
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för år 1917 uppföra
förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten med
1,988,235 kronor; dock med rätt för statsutskottet att
vid uppgörande av förslag till riksstaten för nämnda
år i anslagets slutsumma vidtaga den jämkning, som
för jämnande av riksstatens slutsumma kan finnas
erforderlig.
56:o) Beträffande de ordinarie anslag, vilka icke blivit här ovan
särskilt omförmälda, har någon förändring icke ifrågasatts; och får utskottet
alltså hemställa,
att samtliga de ordinarie anslag under denna
huvudtitel, i avseende å vilka förändring icke blivit
härovan ifrågasatt, må i 1917 års riksstat upptagas
med oförändrade belopp.
Stockholm den 7 mars 1916.
På bankoutskottets vägnar:
ERNST HEDENSTIERNA.
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
51
Reservationer:
vid punkten 21 (angående tilläggspension åt justitierådet IL Billing):
av herr Kristensson, som anfört följande:
»Statskontoret har i sitt i statsverkspropositionen intagna yttrande
anfört, att, då ledamotskapet av lagberedningen eller lagbyrån, vilket
vore ett offentligt uppdrag, närmast jämförligt med deltagande i av
Kungl. Maj:t tillsatta kommittéer eller kommissioner av sakkunniga,
torde detsamma, lika litet som ledamotskap av bolagskommittén, kunna
betraktas såsom statstjänst av beskaffenhet att författningsenligt grundlägga
beräkning av tjänstår för pension. Utskottet har i sitt betänkande
godkänt den principen, att ovannämnda ledamotskap må inräknas
som pensionsgrund för ifrågavarande Billing. Härmed har utskottet
slagit in på en väg, vars konsekvenser torde vara hart när oöverskådliga.
Dels med hänsyn härtill och dels på grund av att billighetsskäl
till följd av ömmande ekonomiska förhållanden varken åberopas eller
lära kunna åberopas har jag ansett,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition ej
må av riksdagen bifallas.»
samt av herrar Söderberg i Stockholm, Söderberg i Hobborn och
Berg i Munkfors.
Herr Kristensson har begärt få antecknat, att han icke deltagit i
behandlingen av punkterna 32—37 samt 42—-47.
52
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
Tabell över anslagen under riksstatens tionde huvudtitel.
Pensionsväsendet.
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
1 |
|||
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö |
1,900,000 |
|||||||
— |
— |
— |
— |
35,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
15,000 |
— |
— |
— |
|
— |
— |
25,000 |
— |
— |
— |
||
— |
— |
6,700 |
— |
— |
— |
||
30,000 |
- |
||||||
13,000 |
_ |
— |
— |
43,000 |
— |
— |
|
101,000 |
— |
— |
— |
||||
— |
31,000 |
— |
|||||
— |
_ |
31,000 |
— |
101,000 |
62,000 |
— |
|
— |
— |
— |
— |
145,780 |
— |
— |
_1 |
— |
— |
— |
— |
68,000 |
— |
| _ |
-i |
A. Civila pensionsväsendet.
Pensionering av civila tjänstinnehavare, förslagsanslag
.......................................
Förvaltningsbidrag till en ny änke- och pupillkassa
för civilstaten.....................
Till gäldande av statens andel i kostnaden
för pensionering av extra provinsialläkare,
förslagsanslag................................
Till gäldande av statens andel i kostnaden
för pensionering av lasarettsläkare, förslagsanslag
.........................................
Bidrag till sjuksköterskors pensionering, förslagsanslag
.........................................
Barnmorskornas pensionering:
Till bestridande av statens bidrag till pensio''
nering av barnmorskor, förslagsanslag ..
Till gäldande av kostnaden för förvar
gen av barnmorskornas pensionsan
förslagsanslag, högst...................
Handelsflottans pensionsanstalt:
förslagsanslag................................
Förbättring av pensioneringen från handels
flottans pensionsanstalt, förslagsanslag...
Förbättring av pensioneringen inom de tre
första klasserna av handelsflottans pen
sionsanstalt .......................................
Bidrag till pensionering av änkor och barn
efter lärare vid allmänna läroverk, peda
gogier, seminarier m. .........................
Bidrag till pensionering av den kvinnliga
lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter
förslagsanslag......................................
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
53
13
Bidrag till dövstumlärarnas pensionsanstalt,
förslagsanslag ...............................
Folkskollärares pensionering:
Bidrag till folkskollärares pensionering
Understöd åt vissa äldre behövande, med
lå g pension avgångna folkskollärare och
folkskollärarinnor ’).............................
Till extra pensionsavgifter tilkfolkskollärar
nas pensionsinrättning, förslagsanslag..
Bidrag till folkskollärarnas änke- och pupill
kassa .............................................
Till förstärkande av ordinarie anslaget till
bidrag till folkskollärarnas änke- och pupill
kassa ...............................................
Tillfälliga understöd åt pensionerade krono
jägare, förslagsanslag ..........................
Bidrag till kungl. hovkapellets pensionsinrätt
ning......................................................
Till bestridande av statsverket på grund av
lagen angående olycksfall i arbete åliggande
utgifter för livräntor m. m., förslagsanslag
Säger för civila pensionsväsendet
B. Militära pensionsväsendet.
Arméns pensionskassa:
Ersättning för mistade löneinnehållningar...
Ersättning för nådårs- och begravnings
hjälpsbesparingar.
................................
Bidrag till pensionering av änkor och barn
efter befäl och underbefäl med veder
vid armén ...................................
Till förstärkande av det i 1916 års riksstat
uppförda anslag för bidrag till pensionering
av änkor och barn efter befäl och
underbefäl med vederlikar vid armén.....
Till upprätthållande av arméns pensions
kassas egen pensionering samt till fyll
nadspensioner, förslagsanslag..............
Tillfälliga understöd åt avskedade under
officerare och vederlikar vid armén, för
slagsanslag ......................................
Ersättning för inkomster från Vadstena
krigsmanshuskassas äldre medel...........
Vadstena krigsmanshuskassa ....................
Bidrag till ersättning i anledning av kropps
skada, ådragen under militär tjänstgöring ..
'') Beträffande detta anslag kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande.
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
||||
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
Ö. |
_ |
_ |
_ |
35,000 |
_ |
_ |
||
681,892 |
— |
— |
— |
||||
— |
“ |
20,000 |
|||||
— |
— |
114,000 |
— |
||||
73,725 |
— |
— |
|||||
— |
2,700 |
— |
755,617 |
136,700 2,000 |
|||
_ |
— |
— |
— |
— |
|||
- |
— |
— |
3,000 |
||||
— |
— |
- |
5,000 |
_ |
_ |
||
3,138,097 |
200,700 |
||||||
4,640 |
|||||||
28,080 |
— |
— |
— |
||||
128,348 |
— |
— |
— |
||||
— |
— |
4,109 |
— |
||||
— |
— |
3,500,000 |
— |
||||
— |
— |
19,000 |
— |
||||
106,000 |
— |
— |
— |
267,068 |
3,523,109 |
||
— |
— |
— |
— |
137,640 |
— |
— |
— |
- |
— |
— |
30,000 |
— |
— |
— |
54
Bankoutskottets utlåtande Nr 17.
10 11 1 2 13 14 15 IG 17 18 19 20 |
Förhöjning i gratialen åt avskedat manskap... mästare ............................................... Flottans pensionskassa: Ersättning för minskade inkomster: Till pensionsfonden ............... 36,320: — Till gratialfonden ....,............. 16,650: — Bidrag till flottans pensions-kassas gratialfond............... 29,500: — Till förstärkande av det i 1916 års riksstat pensionskassas gratialfond..................... Till pensionering av flottans befäl och under-befäl med vederlikar, förslagsanslag Till pensionering av flottans gemenskap, förslagsanslag.................................••• Tillfälliga understöd åt f. d. daglönare vid Invalidhusfonden ....................................... För blesserade över- och underofficerare, |
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
||||
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
||
82,470 253.300 251.300 |
— |
800 19,455 |
648,000 587,070 60,350 2,400 |
911 20,255 |
|||||
— |
: |
||||||||
Säger för militära pensionsväsendet |
. ... |
1,732,528 |
— |
3,544,275 |
|||||
C. Allmänna indragningsstaten. |
|||||||||
1 |
1,988,235 |
— |
— |
— |
|||||
1 |
Summa |
6,858,860 |
— |
3,744,975 |
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.