Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
1
Nr 42.
Ankom till riksdagens kansli den 7 juni 1916 kl. 7 f. m.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av dels Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om krigsmaterielskatt
m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.
Närvarande: herrar K. G. Karlsson, frih. C. J. Beck-Friis, Ollas A. Ericsson, Oskar
Eklund, Lyckholm, Bäckström, K. A. Nilson, frih. Fleming, frih. Palmstierna,
Jesperson, Sandler, Jeansson i Kalmar, Rune, Källman, Jonsson
i Hökhult, Jönsson i Revinge, von Hofsten och Nilsson i Kristianstad.
Genom en den 2 maj 1916 dagtecknad proposition, nr 225, vilken
hänvisats till bevillningsutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag, samt med erinran om, att Kungl. Maj:t den 28 april 1916
till riksdagen avlåtit propositioner angående vissa åtgärder för lantförsvarets
stärkande och för sjöförsvarets stärkande, föreslagit riksdagen att
för beredande av medel till bestridande av kostnaderna för ifrågavarande
åtgärder antaga,
dels nedan intagna förslag till förordning om krigsmaterielskatt;
dels ock nedan intagna förslag till förordning angående statsverkets
krigsmaterielskattefond.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 samt. 37 käft. (Nr 42.)
1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
Förslag
till
förordning om krigsmaterielskatt.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
För beredande av medel till bestridande av kostnaderna för vissa,
av nuvarande krigstillstånd föranledda åtgärder för lantförsvarets och
sjöförsvarets stärkande skall till staten erläggas en tillfällig skatt, benämnd
krigsmaterielskatt, som för en gång utgår av inkomst på grund
av taxering enligt bestämmelserna i denna förordning.
2 §•
1 mom. Med skattskyldigs inkomst (totalinkomst) och förmögenhet
avses i denna förordning, där ej på grund av bestämmelserna i 2 mom.
inkomsten i särskilt fall må annorlunda beräknas, det inkomstbelopp och
det förmögenhetsbelopp, därför han vid taxeringen år 1916 till inkomstoch
förmögenhetsskatt, annorledes än på grund av efterbeskattning,
blivit taxerad eller, om särskilda skäl föranleda till avvikelse från den
vid nämnda taxering verkställda uppskattningen, bort bliva taxerad.
2 mom. Därest inkomst, för vilken annan än inländskt aktiebolag
och solidariskt bankbolag år 1916 annorledes än på grund av efterbeskattning
blivit eller bort bliva taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt,
skulle på grund av särskilda förhållanden i avsevärd mån överstiga
det belopp, som kan anses motsvara hans normala eller för den
närmaste framtiden sannolikt påräkneliga årsinkomst, må inkomsten på
framställning av den skattskyldige beräknas till medeltalet av de inkomstbelopp,
därför han åren 1914 och 1915 blivit samt år 1916 blivit eller
bort bliva taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt, eller, om han
allenast ettdera av åren 1914 och 1915 eller icke någotdera av dessa
är till sådan skatt taxerats för inkomst, till i förra fallet tredjedelen av
summan av det år 1914 eller år 1915 taxerade inkomstbeloppet och det
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 3
inkomstbelopp, därför han år 1916 blivit eller bort bliva taxerad till
inkomst- och förmögenhetsskatt, samt i senare fallet tredjedelen av sistnämnda
belopp, dock att, där sålunda beräknad inkomst finnes understiga
den skattskyldiges normala eller för den närmaste framtiden sannolikt
påräkneliga inkomst, inkomsten bör upptagas till ett mot den normala
eller påräkneliga svarande högre belopp samt att inkomsten, där
den år 1916 vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt blivit
uppskattad eller bort uppskattas till belopp, understigande 3,000 kronor
men icke 1,000 kronor eller ock uppgående till minst 3,000 kronor, ej
må upptagas till lägre belopp än i det förra fallet 1,000 kronor och i
det senare 3,000 kronor.
Om den skattskyldige på grund av efterbeskattning av inkomst
för något av åren 1914 och 1915 påförts särskild inkomst- och förmögenhetsskatt,
skall det årets taxerade inkomst beräknas till sitt genom
efterbeskattningen förhöjda belopp.
3 mom. Därest icke vid taxeringen till krigsmaterielskatt kan
utrönas, med vilka belopp inkomst och förmögenhet ingå i det till
inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet, skola inkomsten och
förmögenheten upptagas till belopp, som de med ledning av den skattskyldiges
deklaration och andra handlingar kunna beräknas hava utgjort.
3 §.
Skattskyldiga enligt denna förordning äro:
a) annan än inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag jämlikt
bestämmelserna i 4—7 §§; samt
b) inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag jämlikt bestämmelserna
i 8 och 9 §§.
4 §•
Har skattskyldig vid taxeringen år 1916 till inkomst- och förmögenhetsskatt
blivit eller bort bliva taxerad för förmögenhet, varav
fyra procent motsvarar eller överstiger totalinkomsten, skall hela denna
inkomst anses utgöra förmögenhetsinkomst. Understiger lyra procent
av förmögenheten totalinkomstens belopp, skall så stor del av totalinkomsten,
som motsvarar nämnda procent av förmögenheten, anses utgöra
förmögenhetsinkomst och den återstående delen arbetsinkomst.
Har skattskyldig icke vid nämnda taxering blivit eller bort bliva taxerad
för förmögenhet, skall hela totalinkomsten anses utgöra arbetsinkomst.
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
Förmögenhetsinkomsten och arbetsinkomsten avrundas, där de ej
uppgå till fullt hundratal kronor, till närmast lägre fulla hundratal kronor
och utgöra, sålunda avjämnade, det till krigsmaterielskatt taxerade beloppet
av förmögenhetsinkomst och det till sådan skatt taxerade beloppet
av arbetsinkomst.
På ''enahanda sätt avjämnad totalinkomst utgör totalinkomstens
taxerade belopp.
5 §•
För skattskyldig, som i 3 § a) avses, inträder skyldighet att erlägga
krigsmaterielskatt:
för förmögenhetsinkomst, då totalinkomsten utgör minst 1,000
kronor; samt
för arbetsinkomst, då totalinkomsten uppgår till minst 3,000 kronor.
Om äkta makar bort var för sig taxeras för inkomst till inkomstoch
förmögenhetsskatt, inträder skattskyldighet till krigsmaterielskatt
för förmögenhetsinkomst, då båda makarnas sammanlagda totalinkomst
uppgått till minst 1,000 kronor, samt för arbetsinkomst, då den sammanlagda
totalinkomsten utgjort minst 3,000 kronor.
1 mom. För skattskyldig, som i 3 § a) avses, utgår krigsmaterielskatt
efter belopp, som beräknas enligt följande grunder:
a) för förmögenhetsinkomst.
Om totalinkomstens taxerade belopp icke överstiger 1,000 kronor,
ökas detsamma med 200 procent.
del därav, som icke överstiger |
1,000 |
kronor |
7--- , med |
----— ''— 200 procent |
||||
1,000 kronor |
men |
icke |
3,000 |
kronor |
, med |
350 |
procent, |
|
3,000 |
» |
5,000 |
» |
» |
500 |
» |
||
5,000 |
» |
» |
» |
10,000 |
» |
» |
650 |
» |
10,000 |
» |
» |
» |
15,000 |
» |
» |
800 |
» |
15,000 |
» |
» |
25,000 |
» |
» |
1,000 |
» |
|
25,000 |
» |
» |
» |
40,000 |
» |
» |
1,150 |
» |
40,000 |
» |
» |
100,000 |
» |
» |
1,225 |
» |
|
100,000 |
» |
150,000 |
» |
» |
1,400 |
» |
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 5
150,000 |
kronor |
men icke |
250,000 kronor, med |
2,000 |
procent, |
250,000 |
» |
» » |
350,000 » » |
2,600 |
» |
350,000 |
» |
» » |
450,000 » » |
3,000 |
» |
450,000 |
» |
» |
3,200 |
» |
|
Det taxerade |
beloppet |
av förmögenhetsinkomsten |
multipliceras |
därefter med det tal, som uppkommer då det enligt ovan angivna beräkning
erhållna beloppet divideras med totalinkomstens taxerade belopp.
Av det belopp, som härigenom uppkommer, utgår krigsmaterielskatt
för förmögenhetsinkomst med en krona för varje fullt hundratal,
dock att skatten icke i något fall må överstiga 24 procent av förmögenhetsinkomstens
taxerade belopp.
b) för arbetsinkomst.
Om totalinkomstens taxerade belopp icke överstiger 3,000 kronor,
ökas detsamma med 100 procent.
Om totalinkomstens taxerade belopp överstiger 3,000 kronor, ökas
den del därav, som icke överstiger 3,000 kronor, med 100 procent samt
den del, som överstiger
3,000 |
kronor |
men |
icke |
5,000 |
kronor, |
med |
175 |
procent, |
5,000 |
)> |
» |
10,000 |
» |
» |
275 |
» |
|
10,000 |
y> |
» |
-» |
15,000 |
» |
. » |
375 |
» |
15,000 |
» |
» |
25,000 |
» |
475 |
» |
||
25,000 |
» |
» |
35,000 |
» |
» |
625 |
» |
|
35,000 |
» |
» |
» |
50,000 |
» |
» |
700 |
» |
50,000 |
» |
» |
» |
75,000 |
» |
y> |
800 |
)> |
75,000 |
» |
» |
» |
100,000 |
» |
» |
900 |
» |
100,000 |
» |
» |
» |
150,000 |
» |
» |
1,200 |
)> |
150,000 |
> |
250,000 |
» |
» |
1,300 |
y> |
||
250.000 |
» |
» |
350,000 |
» |
)> |
1,500 |
» |
|
350,000 |
» |
» |
450,000 |
x> |
» |
1,700 |
» |
|
450,000 |
» |
1,900 |
» |
Det taxerade beloppet av arbetsinkomsten multipliceras därefter
med det tal, som uppkommer då det enligt sist angivna beräkning
erhållna beloppet divideras med totalinkomstens taxerade belopp.
Av det belopp, som härigenom uppkommer, utgår krigsmaterielskatt
för arbetsinkomst med en krona för varje fullt hundratal, dock
att skatten icke i något fall må överstiga 15 procent av arbetsinkomstens
taxerade belopp.
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
2 mom. År fråga om äkta makar, skall vid beräkning enligt
denna paragraf totalinkomstens taxerade belopp för vardera maken anses
utgöra summan av de taxerade beloppen utav varderas totalinkomst.
7 §•
Skattskyldig, vilken bort vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt
år 1916 erhålla nedsättning enligt 19 § 2 mom. förordningen
om inkomst- och förmögenhetsskatt i det till sådan skatt taxerade beloppet,
äger åtnjuta nedsättning i krigsmaterielskattens belopp med en
tiondedel därav för varje barn, för vilket nedsättning vid nämnda taxering
skolat medgivas.
8 §•
1 mom. För inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag inträder
skyldighet att erlägga krigsmaterielskatt, då inkomst, som blivit
eller bort bliva år 1916 taxerad till inkomstskatt, överstiger fem procent
av bolagets kapital, sådant detsamma skolat vid taxering till sistnämnda
skatt år 1916 beräknas.
Det till krigsmaterielskatt taxerade beloppet utgöres i förevarande
fall av den i första stycket omförmälda inkomsten, upptagen i jämna
hundratal kronor, så att överskjutande belopp, som ej uppgår till fullt
hundratal kronor, bortfaller.
2 mom. Därest inkomst, varom i denna paragraf form kies, skulle
på grund av särskilda förhållanden i avsevärd mån överstiga det belopp,
som kan anses utgöra bolagets i förhållande till dess kapital normala
eller för den närmaste framtiden sannolikt påräkneliga årsinkomst, må
på framställning av bolaget den procent av kapitalet, som motsvarar
inkomstens storlek, beräknas till medeltalet av de sammanlagda procentbelopp,
varefter inkomstskatten vid bolagets taxering åi’en 1914 och
1915 blivit samt år 1916 blivit eller bort bliva bestämd, därvid för de
fall, att bolaget endast ettdera av åren 1914 och 1915 eller ock icke
någotdera av dessa år taxerats till inkomstskatt, motsvarande förfarande,
varom stadgats i 2 § 2 mom., skall äga tillämpning, dock att sådan
procentberäkning, som nu är sagd, icke får ske för bolag, som först
efter ingången av år 1914 trätt i verksamhet, samt att för bolag, vars
verksamhet börjat under år 1913 men ej pågått hela detta år eller ock
begynt med 1914 års ingång, procenten må beräknas till hälften av
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 7
de sammanlagda procentbelopp, varefter inkomstskatten vid bolagets
taxering år 1915 blivit samt år 1916 blivit eller bort bliva bestämd.
Där den i överensstämmelse med ovannämnda grunder beräknade
procenten finnes understiga den normala eller för den närmaste framtiden
sannolikt påräkneliga, bör procenten upptagas till ett mot den
normala eller påräkneliga svarande högre belopp. Ej må dock procenten
i något fall fastställas till lägre siffra än 57a
-
9 §.
Inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag har att, för varje
fullt hundratal av det taxerade beloppet, erlägga krigsmaterielskatt med
följande belopp, nämligen:
Krigsmaterielskatt
per
100 kronor
När inkomsten
i förhållande till kapitalet
överstiger eller beräknas
Hvaråt.! pa •
Krigsmaterielskatt
per
100 kronor
När inkomsten
i förhållande till kapitalet
överstiger eller beräknas
överstiga:
5 |
men |
ej |
5 73 procent |
|
57a |
» |
57a |
)> |
|
57a |
» |
6 |
)) |
|
6 |
» |
» |
67a |
)) |
67a |
» |
» |
67a |
)) |
67a |
» |
7 |
)) |
|
7 |
y> |
77a |
y> |
|
77a |
» |
77a |
» |
|
77a |
» |
» |
8 |
» |
8 |
» |
» |
87a |
» |
87a |
y> |
87a |
» |
|
87a |
» |
» |
9 |
)> |
9 |
» |
» |
97a |
» |
97a |
» |
» |
97a |
» |
92/3 |
» |
y> |
10 |
» |
10 |
» |
y> |
107s |
» |
107a |
107a |
|||
107a |
y> |
11 |
» |
|
11 |
» |
» |
117a |
» |
117a |
» |
» |
117a |
» |
117a |
» |
» |
12 |
» |
12 |
» |
127a |
» |
Kr. |
||
2.75 |
127a |
men |
2.80 |
13 |
» |
2.85 |
137a |
)) |
2.90 |
14 |
» |
2.95 |
147a |
|
3.00 |
15 |
» |
3.05 |
157, |
|
3.io |
16 |
» |
3.15 |
167a |
» |
3.20 |
17 |
|
3.2 5 |
177a |
)) |
3.30 |
18 |
» |
3.35 |
187a |
|
3.40 |
19 |
» |
3.4 5 |
197a |
» |
3.50 |
20 |
» |
3.55 |
21 |
|
3.60 |
22 |
|
3.6 5 |
23 |
|
3.7 0 |
24 |
» |
3.7 5 |
25 |
» |
3.80 |
26 |
» |
ej 13 |
procent |
Kr. 3.85 |
» 137a |
3.90 |
|
» 14 |
3.95 |
|
» 147a |
» |
4.oo |
» 15 |
4.05 |
|
» 157a |
» |
4.10 |
» 16 |
» |
4.15 |
» 167a |
» |
4.20 |
» 17 |
4.25 |
|
» 177a |
» |
4.30 |
» 18 |
» |
4.35 |
)) 187a |
» |
4.40 |
» 19 |
» |
4.45 |
)) 197a |
)) |
4.50 |
» 20 |
» |
4.55 |
» 21 |
4.60 |
|
» 22 |
4.65 |
|
» 23 |
» |
4.7 0 |
» 24 |
» |
4.75 |
» 25 |
» |
4.80 |
» 26 |
» |
4.85 |
» 27 |
4.90 |
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
När inkomsten . . När inkomsten
i förhållande till kapitalet Krigsmateriel- j förhållande till kapitalet Krigsmateriel
överstiger
eller beräknas skatt Per överstiger eller beräknas skatt per
överstiga: |
100 kronor |
överstiga: |
100 kronor |
|||||||
Kr. |
Kr. |
|||||||||
27 |
men |
eJ |
28 |
procent |
4.95 |
50 |
men |
ej 55 |
procent |
5.45 |
28 |
» |
29 |
5.oo |
55 |
» |
» 60 |
5.50 |
|||
29 |
» |
» |
30 |
5.05 |
60 |
» |
» 65 |
5.55 |
||
30 |
» |
32 |
5.io |
65 |
» |
» 75 |
» |
5.60 |
||
32 |
» |
34 |
» |
5.15 |
75 |
» 85 |
» |
5.65 |
||
34 |
y> |
36 |
» |
5.20 |
85 |
» 90 |
5.70 |
|||
36 |
» |
» |
38 |
5.25 |
90 |
» 95 |
» |
5.75 |
||
38 |
x> |
» |
40 |
» |
5.30 |
95 |
» |
)) 100 |
» |
5.80 |
40 |
)) |
45 |
5) |
5.35 |
100 |
» |
5.85 |
|||
45 |
» |
50 |
)> |
5.40 |
10 §.
1 mom. Krigsmaterielskatten förfaller till betalning .under år 1917.
Skattskyldig äger dock i så måtto åtnjuta anstånd med krigsmaterielskattens
erläggande, att nio tjugondedelar av skatten inbetalas under
vart av åren 1918 och 1919.
2 mom. Därest de ekonomiska förhållandena inom riket därtill
föranleda, må Konungen, utan hinder av bestämmelserna i 1 mom., efter
hörande av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret, medgiva
annan tid och ordning för krigsmaterielskattens erläggande, dock under
iakttagande, att hela skatten erlägges före slutet av år 1920.
3 mom. Oberoende därav, att skattskyldig är berättigad till anstånd
med krigsmaterielskattens erläggande, äger skattskyldig vid den
första för inbetalning av krigsmaterielskatt utsatta uppbördsstämman
betala hela krigsmaterielskattebeloppet och vid senare uppbördsstämma
hela den då oguldna delen av samma belopp.
4 mom. Skattskyldig, som å den för inbetalning av krigsmaterielskatt
först utsatta uppbördsstämman behörigen erlägger honom påförd
krigsmaterielskatt i dess helhet, äger åtnjuta avdrag med åtta procent
av skattens belopp. Erlägger han å den andra för krigsmaterielskatts
inbetalning utsatta uppbördsstämman hela återstående beloppet av den
honom påförda skatten, äger han rätt till avdrag med tre procent av
samma belopp.
5 mom. Om debitering, uppbörd och redovisning av krigsmaterielskatt
förordnar Konungen.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
9
11 §•
Till ledning vid uträknandet av krigsmaterielskatt utfärdar Konungen
särskilda tabeller.
12 §.
Skattskyldig taxeras till krigsmaterielskatt å den ort, där lian år
1916 skolat taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt.
13 §.
Bestämmelserna i 24 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt
skola ock äga tillämpning i fråga om krigsmaterielskatt.
14 §.
Taxering till krigsmaterielskatt verkställes av en särskild nämnd,
kallad krigsmaterielskattenämnd.
Sådan nämnd utses för varje län och för Stockholms stad av
Konungens befallningshavande och skall bestå av minst fyra högst åtta
ledamöter. Konungens befallningshavande utser jämväl suppleanter till
antal, motsvarande minst hälften av antalet ordinarie ledamöter i krigsmaterielskattenämnden.
Såväl ordinarie ledamöter som suppleanter utses
till minst halva antalet för län bland ledamöterna eller suppleanterna i
länets prövningsnämnd och för Stockholms stad bland ledamöterna eller
suppleanterna i stadens prövningsnämnd.
Krigsmaterielskattenämnden sammanträder för län i residensstaden
och för Stockholms stad i Stockholm å tid, som utsättes av Konungens
befallningshavande och bestämmes sålunda, att nämndens arbeten må
vara avslutade före den 1 april 1917. Om tid och ställe för nämndens
sammanträde utfärdar Konungens befallningshavande minst sex veckor
före sammanträdets början allmän kungörelse samt underrättar i god tid
dem, som blivit utsedda till ledamöter i nämnden.
Möter för ledamot i krigsmaterielskattenämnd hinder att tillstädeskomma,
bör anmälan därom ofördröjligen ingivas till Konungens befallningshavande,
som därefter inkallar vederbörande suppleant.
Den, som blivit utsedd till ledamot i krigsmaterielskattenämnd eller
inkallad i stället för ordinarie ledamot, men utan vederbörligen anmält
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 sand. 37 käft. (Nr 42.) 2
10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
laga förfall icke infinner sig vid nämndens sammankomst, skall bota
tjugufem kronor.
15 §.
1 mom. En var, vilkens taxering år 1916 till inkomst- och förmögenhetsskatt
kan föranleda skattskyldighet till krigsmaterielskatt, äger
att hos krigsmaterielskattenämnden göra skriftlig framställning om ny
uppskattning av inkomsten och förmögenheten. Sådan framställning
skall, vid påföljd att den eljest icke av krigsmaterielskattenämnden upptages
till behandling, ingivas till Konungens befallningshavande i det
län, där den skattskyldige år 1916 skolat taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt,
senast före klockan 12 på tjugonde dagen före krigsmaterielskat.
tenämndens sammanträde.
2 mom. Förmenar skattskyldig, som i 3 § a) avses, eller i 8 §
omförmält bolag, vilket senast med ingången av år 1914 trätt i verksamhet,
att inkomst, sådan den år 1916 blivit eller bort bliva taxerad
till inkomst- och förmögenhetsskatt, i avsevärd mån överstiger den normala
eller den för den närmaste framtiden sannolikt påräkneliga årsinkomsten,
må hos krigsmaterielskattenämnden göras framställning om
'' inkomstens eller procenttalets beräknande till lägre belopp, som i 2 §
2 mom. och 8 § 2 mom. sägs.
Sådan framställning skall, vid påföljd att eljest icke av vare sig
krigsmaterielskattenämnden eller högre myndighet komma under prövning,
ingivas till samma Konungens befallningshavande och inom samma tid,
som här ovan i 1 mom. stadgats; och skola, med enahanda påföljd, vid
framställningen fogas dels bestyrkta avskrifter av de deklarationer, som
den skattskyldige må hava åren 1914 och 1915 behörigen avlämnat,
dels ock bestyrkta utdrag av taxeringslängder för samma år, i vad hans
taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt angår. Vid bolags framställning
skall ock, vid ovannämnda påföljd, fogas intyg, att bolaget
vid ingången av år 1913 utövat sin verksamhet eller, då verksamheten
först senare begynt, att densamma av bolaget utövats vid ingången av
år 1914.
3 mom. Om innehållet i 1 och 2 mom. skola de skattskyldiga
erinras i den kungörelse, som i 14 § sägs.
16 §.
Konungens befallningshavande åligger att vid krigsmaterielskattenämndens
sammanträde framlägga fullständiga förslag till taxeringarna
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 11
för krigsmaterielskatt enligt formulär, som av Konungen fastställes,
ävensom att tillhandahålla nämnden de deklarationer, taxeringslängd^-och övriga handlingar, som för taxeringarnas verkställande må erfordras.
Anses totalinkomsten eller förmögenheten böra beräknas till andra
belopp än vartill desamma år 1916 taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt,
skall i förslaget antecknas den beräknade inkomsten eller förmögenheten
jämte grunderna för beräkningen. Jämväl skall, där inkomstens
förhållande till kapitalet anses böra bestämmas enligt 8 §
2 mom., i förslaget angivas grunderna för beräkningen.
Förslaget till krigsmaterielskattetaxeringen skall, i vad en var
skattskyldig angår, vidhäftas hans år 1916 avlämnade deklaration. Har
skattskyldig icke avlämnat deklaration, skall förslaget sedermera biläggas
krigsmaterielskattenämndens protokoll.
Fastställes icke av nämnden taxeringen till krigsmaterielskatt i
överensstämmelse med förslaget, skall avvikelsen jämte skälen för densamma
av protokollsföraren antecknas å förslaget.
17 §•
I särskild längd, benämnd krigsmaterielskattelängd, vartill formulär
fastställes av Konungen, upptagas den skattskyldiges namn, antalet barn,
därför nedsättning äger rum, och skattebeloppen. Längden underskrives
av krigsmaterielskattenämndens ordförande och minst två ledamöter.
Vid nämndens sammanträde föres protokoll angående de ärenden,
där sådant erfordras; börande protokollet justeras inför nämnden och
justeringen bestyrkas genom å protokollet tecknat intyg av två ledamöter.
Inom sex veckor efter krigsmaterielskattenämndens sista sammankomst
skall underrättelse om beloppet av skattskyldig påförd krigsmaterielskatt
i rekommenderat brev med allmänna posten kostnadsfritt honom
tillsändas under hans i 1916 års deklaration uppgivna adress, där ej
annan senare av honom uppgivits. Därest taxeringen till krigsmaterielskatt
grundas å annan uppskattning av den skattskyldiges inkomst och
förmögenhet än den, som verkställts vid hans taxering år 1916 till
inkomst- och förmögenhetsskatt, utan att därom framställning, som i
15 § 1 mom. sägs, blivit gjord eller ock efter framställning enligt 15 §
taxeringen till krigsmaterielskatt bestämmes annorlunda än i framställningen
avses, skall underrättelsen tillika innehålla de grunder, efter
vilka taxeringen bestämts.
Anteckningarna i krigsmaterielskattelängden verkställas samt protokollet
föres av den eller de personer, som Konungens befallningshavande
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
därtill förordnat; och åligger det dessa att lämna de skattskyldiga
underrättelse, varom ovan sägs.
18 §.
Inom sex veckor efter krigsmaterielskattenämndens sista sammankomst
skola, utom vad Stockholms stad angår, krigsmaterielskattelängderna
översändas till vederbörande häradsskrivare eller magistrat
för debiterings verkställande.
Längderna skola därefter före utgången av år 1917 till Konungens
befallningshavande återställas för att jämte krigsmaterielskattenämndens
protokoll biläggas kronoräkenskaperna för nämnda år.
19 §.
1 mom. Över krigsmaterielskattenämnds beslut må besvär anföras
av kronans ombud ävensom av vederbörande skattskyldig, ändå att ban
ej hos krigsmaterielskattenämnden gjort framställning, som i 15 § 1 mom.
sägs. I besvären äger skattskyldig icke påkalla medeltalsberäkning enligt
2 § 2 mom. eller 8 § 2 mom. i vidare mån, än ban må hava bos krigsmaterielskattenämnden
i framställning enligt 15 § 2 mom. påyrkat.
Besvären skola, ställda till kammarrätten, ingivas till Konungens
befallningshavande i det län, där taxeringen skett, senast den 31 juli
1917 före klockan tolv på dagen, vid påföljd att besvären eljest icke
varda upptagna till prövning.
2 mom. Sedan vid inkomna besvär blivit fogade såväl utdrag av
krigsmaterielskattelängd och 1916 års taxeringslängd som krigsmaterielskattenämndens
protokoll, såvitt den överklagade taxeringsfrågan angår,
samt därefter förklaring över besvären infordrats från vederbörande,
insänder Konungens befallningshavande skyndsamt till kammarrätten
samtliga handlingarna med de upplysningar och erinringar, som besvären
anses påkalla.
3 mom. Så snart ovan stadgade besvärstid gått till ända, översänder
Konungens befallningshavande till kammarrätten förteckning å
anförda besvär.
20 §.
Den, som taxerats till krigsmaterielskatt å ort, där han icke är
skattskyldig för sådan skatt, äge att häröver anföra besvär hos kammar
-
13
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
rätten. Besvären skola, vid påföljd att eljest icke varda upptagna till
prövning, inom natt och år, efter det att krigsmaterielskatt första gången
vederbörande avfordrats, ingivas till Konungens befallningshavande i det
län, inom vilket taxeringen skett, varefter med ärendet förfares i enahanda
ordning, som i 19 § 2 mom. stadgas.
21 §.
Därest efter anförda besvär över prövningsnämnds eller kammarrättens
beslut taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1916
ändras eller sådan taxering varder någon åsatt, skall samtidigt vidtagas
den ändring i taxeringen till krigsmaterielskatt eller åsättas den taxering
till sådan skatt, som därav kan föranledas.
Det åligger Konungens befallningshavande att vid insändande till
kammarrätten av besvär rörande taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt
för år 1916 i erforderliga fall foga utdrag av krigsmaterielskattelängden
och krigsmaterielskattenämndens protokoll eller, därest nämnden
vid tiden för besvärens insändande ännu icke sammanträtt och avslutat
sitt arbete, så fort ske kan till kammarrätten överlämna berörda utdrag.
Till krigsmaterielskatt skattskyldigas år 1916 avlämnade deklarationer,
vilka ej bilagts anförda besvär, skola samtidigt med kronoräkenskaperna
för år 1917 överlämnas till kammarrätten och därstädes förvaras.
22 §.
Bestämmelserna i 23 § 1 och 3 mom., 43 §, 44 § 1 stycket, 48 §,
51 §, 52 §, 56 §, 57 §, 58 §, 59 §, 60 § och 61 § förordningen om
taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering skola i tillämpliga
delar gälla jämväl beträffande krigsmaterielskattenämnden och förfarandet
vid taxering till krigsmaterielskatt.
Vad i 23 § 1 mom. nämnda förordning stadgas om deklarationer
skall i tillämpliga delar gälla beträffande de i 15 § 2 mom. här ovan
omförmälda avskrifter av deklarationer.
23 §.
Om någon på grund av efterbeskattning påföres särskild inkomstoch
förmögenhetsskatt för år 1916, samt han genom det förfarande,
vilket föranlett efterbeskat.tningen, kommit att alldeles icke eller till för
ringa belopp taxeras till krigsmaterielskatt, skall särskild krigsmateriel
-
14
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
skatt påföras honom till belopp, som genom berörda förfarande undandraga.
Har den skattskyldige avlidit, gäller i fråga om särskild
krigsmaterielskatt, varom ovan sägs, vad i 22 § förordningen om
inkomst- och förmögenhetsskatt för sådant fall stadgats beträffande
sistnämnda skatt.
På grund av efterbeskattning påförd krigsmaterielskatt förfaller i
sin helhet till betalning samtidigt med den på grund av efterbeskattningen
påförda inkomst- och förmögenhetsskatten. Vid erläggandet av
sådan krigsmaterielskatt äger avdrag, som i 10 § 4 mom. sägs, icke rum.
Efterbeskattning till krigsmaterielskatt sker i sammanhang med
efterbeskattningen till inkomst- och förmögenhetsskatt; och gäller i fråga
om klagan över efterbeskattning till krigsmaterielskatt vad som stadgats
rörande överklagande av taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.
Om efterbeskattning till krigsmaterielskatt göres anteckning i
särskild krigsmaterielskattelängd, vilken bilägges vederbörande inkomstlängd.
24 §.
1 mom. Därest för skattskyldig, som i 3 § a) avses, skulle på
grund av hans ekonomiska ställning finnas möta synnerligen stor svårighet
att erlägga krigsmaterielskatt, äger den prövningsnämnd, som har att
besluta i fråga om hans taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt,
att, på därom av den skattskyldige gjord skriftlig framställning och
efter kronoombudets skriftligen avgivna yttrande, helt eller delvis eftergiva
den del av krigsmaterielskatten, som eljest enligt fastställd uppbördsordning
skolat ovillkorligen erläggas under det år, prövningsnämnden
sammanträder. Framställning, som här avses, skall ingivas
till Konungens befallningshavande senast före klockan tolv på dagen i
länen den 15 juli och i Stockholm den 31 augusti eller, om då är
helgdag, nästföljande dag; och böra de skattskyldiga härom erinras
genom den kungörelse, som omförmäles i 42 § förordningen om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering.
2 mom. Därest för skattskyldig anstånd med skattens erläggande,
utöver vad enligt 10 § kan gälla, prövas högst nödigt, må prövningsnämnd
medgiva sådant anstånd i enahanda ordning, som i 1 mom. är
föreskrivet i fråga om eftergivande av skatt, dock att sådant uppskov
ej må vara längre än att hela skattebeloppet skall vara erlagt senast
före utgången av år 1922. Prövningsnämnd må, där den så finner
lämpligt, i dylikt fall fordra ställandet av säkerhet för den del av skatten,
15
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
1 avseende på vilken anstånd medgives. Angående framställning om
anstånd ävensom kungörelse härom gäller vad i 1 mom. sägs beträffande
eftergivande av skatt.
3 mom. Besvär över prövningsnämnds beslut i fråga om eftergivande
av krigsmaterielskatt, så ock i fråga om anstånd med densammas
erläggande, må föras i den för överklagande av prövningsnämnds
beslut rörande taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade
ordning.
4 mom. Där krigsmaterielskatt eftergivits eller anstånd på sätt i
2 mom. sägs beviljats, skall utdrag av prövningsnämndens protokoll i
ärendet genom protokollsförarens försorg tillställas vederbörande uppbördsmyndighet.
25 §.
Till ersättande av kostnaderna för det förberedande arbetet för
taxering till krigsmaterielskatt, som enligt 16 § skall genom Konungens
befallningshavandes föranstaltande utföras, samt övriga av taxeringsarbetet
föranledda kostnader har krigsmaterielskattenämnden att efter
förslag av Konungens befallningshavande använda erforderliga medel.
A krigsmaterielskattenämndens sammanträdesort icke bosatta ledamöter
i denna nämnd äga åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning
såsom för ledamot i prövningsnämnd är stadgat.
Här omförmälda ersättningar, vilka skola bestridas med inflytande
krigsmaterielskattemedel, utbetalas av Konungens befallningshavande
efter granskning av därå ingivna rekvisitioner.
26 §.
1 mom. Sammandrag av krigsmaterielskattelängderna, upprättade
i överensstämmelse med fastställt formulär, skola före den 1 oktober
1917 av vederbörande häradsskrivare och magistrat, utom i Stockholm,
insändas till Konungens befallningshavande.
2 mom. På grund av dessa sammandrag och sedan de vid deras
granskning anmärkta förhållanden blivit förklarade eller rättade bör i
varje län av landskontoret uppgöras särskilt sammandrag över länets
hela påförda krigsmaterielskatt; och skall i Stockholm sådant sammandrag
upprättas av därvarande uppbördsverk. De av landskontoren och
Stockholms stads uppbördsverk upprättade sammandragen, därtill tryckta
blanketter genom statskontorets försorg tillhandahållas vederbörande
16
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
tjänstemän, skola av Konungens befallningshavande till statskontoret
insändas före den 1 december 1917.
3 mom. Så snart de till statskontoret inkomna sammandragen
hunnit därstädes granskas, bör ett generalsammandrag för hela riket
inom statskontoret upprättas samt genom detta verks försorg utgivas
från trycket och utdelas med allmänna tidningarna.
Denna förordning träder i kraft å dag, som av Konungen bestämmes.
Förslag
till
förordning angående statsverkets krigsmaterielskattefond.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Statsverkets inkomster av krigsmaterielskatten skola, i den mån
de icke anvisas å stat för år 1917, avsättas till en särskild fond, benämnd
krigsmaterielskattefonden, för att användas till det i 1 § av förordningen
om krigsmaterielskatt avsedda ändamål.
2 §.
Fonden göres räntebärande och förvaltas av statskontoret i enlighet
med de närmare föreskrifter, Konungen meddelar.
3 §•
Fondens avkastning skall, efter avdrag av förvaltningskostnaderna,
läggas till kapitalet.
4 §•
Om sättet för fondens användning besluta Konungen och riksdagen
gemensamt.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. ■ 17
Till utskottet hava jämväl överlämnats nedannämnda tre i anledning
av propositionen väckta motioner.
I motion II: 318, av herr Pålsson m. fl., har föreslagits:
»l:o) att riksdagen, därest Kungl. Maj:ts förslag till en krigsmaterielskatt
anses böra i huvudsak biträdas, måtte i detta förslag vidtaga
sådana ändringar, att
a) föremålet för skatten utsträckes till att omfatta jämväl de kostnader,
som statsverket fått vidkännas i och för neutralitetsvakten under
pågående krig, t. ex. genom inskjutande i § 1 mellan orden ''stärkande’
och ''skall'' av orden ''ävensom till gäldande av förskjutna neutralitetskostnader’;
b)
skattesystemet så omlägges, att skyldighet att erlägga krigsmaterielskatt
(§ 5 i förordningsförslaget) inträder för förmögenhetsinkomst
först då totalinkomsten utgör minst 3,000 kronor samt för arbetsinkomst
först då totalinkomsten uppgår till minst 5,000 kronor; i följd varav
ändringar påkallas i en del andra bestämmelser, varvid man antingen
kan bibehålla samma procentsatser, som Kungl. Maj:t föreslagit för motsvarande
taxerade inkomst eller däri vidtaga förskjutningar allt efter det
belopp, som erfordras att uttaga;
c) där så anses påkallat i följd av utvidgningen av föremålet för
skatten, skatten benämnes ''neutralitetsskatt'' eller ''krigsmateriels- och
neutralitetsskatt’ eller något dylikt, vilket påkallar en mängd jämkningar
av formell natur; samt
d) de följdändringar i övrigt i såväl förordningen om krigsmaterielskatt
som i förordningen angående statsverkets krigsmaterielskattefond,
komma till stånd, vilka kunna påkallas av ändringsförslagen under a), b)
och c) eller som eljest befinnas önskvärda;
2:6) att riksdagen alternativt, och i stället för den av Kungl.
Maj:t föreslagna krigsmaterielskatten, beslutar en ny värnskatt till erforderligt
belopp att utgå i huvudsaklig anslutning till kungl. förordningen
om värnskatt den 9 oktober 1914 med iakttagande särskilt,
a) att skattens ändamål angives vara att bereda medel till bestridande
dels av de kostnader för vissa av nuvarande krigstillstånd föranledda
åtgärder till lantförsvarets och sjöförsvarets stärkande, som i följd
av Kungl. Maj:ts framställningar kunna av riksdagen beslutas, dels ock
av förskjutna neutralitetskostnader;
, b) att den nya värnskatten skall grundas på taxeringen år 1916 och
taxeras å den ort, där den skatt skyldige nämnda år skolat taxeras för
inkomst- och förmögenhetsskatt samt förfalla till betalning år 1917, med
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7- sand. 37 höft. (Nr 42.) 3
Utskottat.
18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
rätt för skattskyldig att i så måtto åtnjuta anstånd med skattens erläggande,
att allenast t. ex. Vio av skatten behöver inbetalas under år 1917
och återstoden under 1918 eller under 1918 och 1919 allt eftersom
det belopp, som erfordras att uttaga, befinnes påkalla en större eller
mindre utsträckning av tiden; samt
c) att av dessa grunder påkallade följdstadganden ävensom vad eljest
kan anses nödigt och önskvärt iakttagas i den nya förordningen om
värnskatt, som vederbörande utskott, därest nämnda skatteform tillgripes,
lärer hava att föreslå.»
I motion II: 324, av herr Nilsson i Linnås, hemställes, att riksdagen
måtte besluta sådan ändring i den av Kungl. Maj:t föreslagna
förordningen om krigsmaterielskatt
»a) att skattskyldighet för förmögenhet inträder vid totalinkomst
från 1,000 till och med 1,500 kronor då förmögenhetsinkomsten uppgår
till 800 kronor; samt vid totalinkomst från och med 1,500 kronor till
och med 2,000 kronor då förmögenhetsinkomsten uppgår till 500 kronor;
b) att skattskyldigheten för inkomst av skogsbruk måtte bortfalla, eller
om detta icke kan bifallas, att sådan inkomst fördelas på minst tio år.»
I motion II: 326, av herr Ingvarson, hemställes, »att riksdagen
måtte besluta
a) med ändring av Kungl. Maj:ts förslag till''förordning om krigsmaterielskatt’
antaga en ''förordning om tilläggsskatt’, lika lydande med
Kungl. Maj:ts förslag utom såtillvida, att ordet ''krigsmaterielskatt'' i
rubriken utbytes mot ordet ''tilläggsskatt'', att § 1 i sin nuvarande
lydelse helt utgår och ersättes av en bestämmelse att skattens avkastning
skall ingå till statsverket, samt att övriga paragrafer omarbetas i
anslutning härtill; samt
b) att Kungl. Maj:ts förslag till ''förordning om krigsmateriel skattefond’
avslås.»
*
Beträffande vad som anförts till stöd för de sålunda i detta ämne
föreliggande förslagen får utskottet hänvisa dels till ovannämnda statsrådsprotokoll,
dels ock till de särskilda motionerna.
Det förslag till förordning om krigsmaterielskatt, som Kungl.
Maj:t med förevarande proposition framlagt, är, på sätt departementschefen
i sitt yttrande till statsrådsprotokollet i ämnet angivit, avsett att
bereda medel till täckande av de anslag till sjöförsvarets och lantför
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 19
svarets stärkande, som Kung! Maj: t genom propositionerna 219 och
220 äskat av innevarande riksdag. Det härför erforderliga beloppet,
vilket avsetts att under åren 1917—1919 uttagas genom ifrågavarande
skatt, har departementschefen beräknat till 54,000,000 kronor. Med
bifall till statsutskottets i anledning av sistnämnda två propositioner
avgivna utlåtande har riksdagen numera beslutat att till sjö- och lantförsvarets
stärkande bevilja anslag å sammanlagt 8,046,050 kronor
ävensom att de för bestridande av nämnda anslag erforderliga beloppen
må av Kungl. Majrt redan under innevarande år av tillgängliga medel
förskjutas för att framdeles hos riksdagen anmälas till ersättande.
Den av Kungl. Maj:t angivna förutsättningen för krigsmaterielskatten
är följaktligen icke vidare för handen, och lärer således utskottet
sakna anledning att vidare ingå i prövning av Kungl. Maj:ts
förslag.
I två av de väckta motionerna har emellertid, på sätt ovan framgår,
satts i fråga att en skatt efter i huvudsak samma grunder skulle
uttagas utan hänsyn till det för krigsmaterielskatten förutsatta ändamålet
eller med hänsyn till jämte detta även andra ändamål. I sistberörda
syfte har av herr Pålsson m. fl., i anslutning till yrkande i annan av
samma personer väckt motion om avslag å Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
givna förslag om täckande genom tillfälliga lånemedel av
27,000,000 kronor av statsverkets kostnader för neutralitetens upprätthållande,
påyrkats, att skatten måtte få användas även för bestridande
av sistnämnda kostnader, varjämte alternativt ifrågasatts, att formen
för skatten skulle bliva en ny värnskatt efter mönster av den nu utgående
värnskatten. Herr Ingvarson har i sin nyssnämnda motion föreslagit,
att inkomsten av skatten skulle utan varje ändamålsbestämmelse
ingå till statsverket, men av motiveringen framgår, att skatteinkomsten
av motionären avsetts att i främsta rummet tagas i anspråk för neutralitetskostnadernas
täckande.
Med avseende å riksdagens här ovan återgivna beslut rörande
anslaget till krigsmateriel och medels anskaffande därtill och då utskottet
icke kunnat biträda något av de i sistnämnda bägge motioner framställda
förslagen i fråga om användningen av de avsedda skattemedlen,
är utskottet förhindrat tillstyrka bifall till någondera av dessa motioner.
Herr Nilssons i Linnås motion avser blott vissa ändringar i Kungl.
Maj:ts författningsförslag, på vilka utskottet, efter vad ovan anförts,
uppenbarligen saknar skäl att nu ingå.
20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
På grund av vad här ovan anförts får utskottet hemställa,
1) att Kungl. Maj:ts förevarande proposition, nr
225, med förslag till förordning om krigsmaterielskatt
m. m., icke må föranleda någon riksdagens åtgärd,
2) att motionerna
a) II: 318, av herr Pålsson m. fl., och
b) II: 326, av herr Ingvarson, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd; samt
3) att motionen II: 324, av herr Nilsson i Linnås,
må anses besvarad genom vad utskottet ovan under
1) hemställt.
Stockholm den 6 juni 1916.
På bevillningsutskottets vägnar:
K. G. KARLSSON.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
21
Reservation:
av herrar Bäckström, friherre Palmstierna, Sandler, Källman och
Nilsson i Kristianstad, vilka ansett, att utskottets utlåtande bort hava
följande lydelse:
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för beredande av medel
till bestridande av kostnaderna för vissa åtgärder för lantförsvarets och
sjöförsvarets stärkande besluta upptagandet av en särskild skatt benämnd
krigsmaterialskatt och att av denna influtna icke omedelbart disponerade
medel skola avsättas till en nybildad statsverkets krigsmaterielskattefond.
Med anledning härav har herr Pålsson in. fl. uti eu inom andra kammaren
väckt motion nr 318 dels hemställt, att riksdagen, därest Kungl.
Maj:ts förslag till en krigsmaterielskatt i huvudsak biträdes, måtte i
detta förslag vidtaga sådana ändringar, varigenom inflytande skattemedel
må användas för bestridande icke endast av utgifterna för beslutad
krigsmateriel, utan även de kostnader som statsverket fått vidkännas i
och för neutralitetsvakten under pågående krig, dels under nämnda förutsättning
påyrkat vissa ändringar i skattesystemet; samt alternativt och
i stället för den av Kungl. Maj:t föreslagna krigsmaterielskatten förordat
beslutandet av en ny värnskatt till erforderligt belopp att utgå i huvudsaklig
anslutning till kungl. förordningen om värnskatt den 9 oktober
1914 med vissa i motionen föreslagna ändringar. Vidare har herr J. Ingvarson
uti en inom andra kammaren väckt motion nr 326 i huvudsak
hemställt, att riksdagen i Kungl. Maj:ts förslag till förordning om krigsmaterielskatt
måtte vidtaga sådan ändring av § 1, att skattens avkastning
skall ingå till statsverket, samt att Kungl. Maj:ts förslag till förordning
av krigsmaterielskattefond avslås.
Utskottet som funnit sig kunna i huvudsak tillstyrka förslaget till
förordning, i vad det avser upptagande av en tillfällig skatt, har likväl
i överensstämmelse med vad av motionärerna framhållits ansett, att inflytande
skattemedel icke böra avsättas till en särskild 1''ond, avsedd att
användas uteslutande lör de i förordningen angivna ändamål, utan böra
på enahanda sätt som andra skattemedel ingå till statsverket. Alldeles
oberoende av hur riksdagens beslut utfaller beträffande de ändamål, för
vilka Kungl. Maj:t äskat .skatten, föreligger tillräcklig anledning för
skattens upptagande, i första rummet för neutralitetskostnadernas täckande
samt för bestridande av de utgifter statsverkets under kristiden
22
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
stegrade behov eljes påkalla. Det synes utskottet kunna starkt ifrågasättas,
huruvida de sammanlagda kostnaderna för neutralitetsvakten under
1915 inalles 56,047,337 kronor 2 öre böra till ett belopp av 27 miljoner
kronor täckas av lånemedel utan angivande av sättet för deras återbetalande
å 1918 och 1919 års budgeter. Utskottet finner det icke heller
överensstämmande med en försiktig statshushållning att helt på framtiden
undanskjuta täckandet av innevarande års neutralitetskostnader,
för vilkas bestridande Kungl. Maj:t av riksdagen äskat inalles 60 miljoner
kronor förutom det belopp av 20 miljoner kronor, vilket i anledning
av att kreditivet under den tid riksdagen är samlad begäres bli
ställt till Kungl. Maj:ts förfogande. Härtill kommer, att statsverkets
kassafond, som under kristiden tagits i bruk för täckande av brist i
1915 års statsreglering och med 20.7 miljoner kronor anlitats vid uppgörandet
av statsregleringen för år 1916 och dessutom skall möta väntad
brist i 1916 års stat, är såsom även statskontoret framhållit i behov
av betydande förstärkning.
Dessa omständigheter synas tala för att, även om det ändamål,
varför den av Kungl. Magt föreslagna skatten avsetts, helt eller delvis
bortfaller till följd av något riksdagens beslut, riksdagen likväl utnyttjar
den skatteförmåga Kungl. Magt ansett vara befintlig och därigenom tillför
statsverket nödvändiga belopp för bestridande av de under kristiden
åsamkade betydande utgifterna.
I detta syfte vill utskottet föreslå, att skatten benämnes krigstidsskatt,
och att i § 1 den ändring göres att orden: »vissa» samt »för
lantförsvarets och sjöförsvarets stärkande» måtte utgå, samt att uti
denna och följande paragrafer av namnförändringen påkallade ändringar
vidtagas, varjämte under förutsättning av att utskottets förslag i denna
del av riksdagen bifalles Kungl. Mapts förslag till förordning om krigsmaterielfond
måtte i överensstämmelse med vad i motionen nr 326 yrkas
av riksdagen avslås.
Beträffande den i förordningen föreslagna gränsen för skattskyldigheten
har utskottet funnit denna ifråga om skatt på förmögenhetsinkomst,
när totalinkomsten är 1,000 kronor, vara för låg och ansett sig
böra föreslå, att skattskyldigheten inträder för förmögenhetsinkomst, först
när denna till ett belopp av minst 200 kronor ingår uti en totalinkomst
av minst 1,000 kronor. Med denna bestämmelse befrias från skattskyldighet
inkomsttagare, för vilka särskilt ömmande omständigheter
kunna anses föreligga.
Utskottet finner sig även, med anledning därav att i Kungl. Mapts
proposition (§ 7) införts ett från värnskatteförordningen hämtat stadgande
23
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
om barnavdrag, böra uttala, att riksdagen på förslag av utskottet med
anledning av väckt motion om detta stadgandes mer allmänna tillämpning
uttalat starka principiella betänkligheter mot denna form för barnavdrag
och avslagit den i ämnet väckta motionen.
Till följd av den knappa tiden har utskottet icke medhunnit att
självt föreslå riksdagen ändring av förordningen i denna de!, men har
dock icke ansett sig kunna förbigå att fästa uppmärksamheten på
denna sak.
Det har ävenledes under behandlingen av de olika förslagen om
ökning av skatter, vilka i huvudsak grundas på taxeringen till inkomst
och förmögenhet enligt gällande förordning, framträtt med större styrka
än förut, hur oegentlig de ideella föreningarnas av taxeringsbestämmelserna
föranledda beskattning är. Ju högre den skatt är, vilken bygger
på en taxering, vilken utföres efter oriktiga skatteprinciper, desto hårdare
framstår orättvisan i förfarandet. På förslag av utskottet har så sent
som år 1915 andra kammaren bifallit, men första kammaren avslagit en
begäran om ändring härutinnan. Behovet därav har under den tid
som sedan dess förflutit blivit alltmer trängande.
Utskottet finner sig även böra uttala, att den utskottet till buds
stående tiden icke medgivit noggrannare granskning av de nya skatteskalorna.
Då skatten är av tillfällig beskaffenhet och behovet av medel
är trängande, har utskottet icke haft annan utväg än att på de i propositionen
angivna skäl godtaga de nya grunderna för skattens beräknande.
Av vad i såväl denna skattefråga som beträffande andra årets riksdag
förelagda skatteförslag förekommit, anser sig utskottet böra understryka
vikten av, dels att den av finansministern i utsikt ställda omläggningen
av inkomst- och förmögenhetsskatten snarast möjligt bliver verklighet,
så att vid behov av tillfällig ökning i statsinkomsterna denna
må kunna uttagas genom inkomst- och förmögenhetsskattens höjning,
dels ock att sådana åtgärder vidtagas i avseende å såväl tiden för
skatteförslags avlämnande till riksdagen som anordnandet inom riksdagen
av budgetbehandlingen, att den riksdagen tillkommande beviilningsmakten
kan omsorgsfullt och planmässigt utövas.
Det hemställes,
1) att riksdagen för sin del måtte bifalla närslutna
förslag till förordning om krigstidsskatt; samt
2) att Kungl. Maj:ts förslag i vad det rör upprättandet
av en krigsmatcrielskattefond måtte av riksdagen
avslås.
24
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
Förslå g
till
förordning om en särskild tilläggsskatt benämnd krigstidsskatt.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
För beredande av medel till bestridande av kostnaderna för av
nuvarande krigstillstånd föranledda åtgärder skall till staten erläggas en
tillfällig skatt, benämnd krigstidsskatt, som för en gång utgår av inkomst
på grund av taxering enligt bestämmelserna i denna förordning.
2 §•
1 mom. Med skattskyldigs inkomst (totalinkomst) och förmögenhet
avses i denna förordning, där ej på grund av bestämmelserna i 2 mom.
inkomsten i särskilt fall må annorlunda beräknas, det inkomstbelopp
och det förmögenhetsbelopp, därför han vid taxeringen år 1916 till
inkomst- och förmögenhetsskatt, annorledes än på grund av efterbeskattning,
blivit taxerad eller, om särskilda skäl föranleda till avvikelse från
den vid nämnda taxering verkställda uppskattningen, bort bliva taxerad.
2 mom. Därest inkomst, för vilken annan än inländskt aktiebolag
och solidariskt bankbolag år 1916 annorledes än på grund av efterbeskattning
blivit eller bort bliva taxerat till inkomst- och förmögenhetsskatt,
skulle på grund av särskilda förhållanden i avsevärd mån överstiga
det belopp, som kan anses motsvara hans normala eller för den
närmaste framtiden sannolikt påräkneliga årsinkomst, må inkomsten på
framställning av den skattskyldige beräknas till medeltalet av de inkomstbelopp,
därför lian åren 1914 och 1915 blivit samt år 1916 blivit eller
bort bliva taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt, eller, om han
allenast ettdera av åren 1914 och 1915 eller icke någotdera av dessa
år till sådan skatt taxerats för inkomst, till i förra fallet tredjedelen av
summan av det år 1914 eller år 1915 taxerade inkomstbeloppet och det
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 25
inkomstbelopp, därför han år 1916 blivit eller bort bliva taxerad till
inkomst- och förmögenhetsskatt, samt i senare fallet tredjedelen av sistnämnda
belopp, dock att, där sålunda beräknad inkomst finnes understiga
den skattskyldiges normala eller för den närmaste framtiden sannolikt
påräkneliga inkomst, inkomsten bör upptagas till ett mot den normala
eller påräkneliga svarande högre belopp, samt att inkomsten, där
den år 1916 vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt blivit
uppskattad eller bort uppskattas till belopp, understigande 3,000 kronor
men icke 1,000 kronor eller ock uppgående till minst 3,000 kronor, ej
må upptagas till lägre belopp än i det förra fallet 1,000 kronor och i
det senare 3,000 kronor.
Om den skattskyldige på grund av efterbeskattning av inkomst
för något av åren 1914 och 1915 påförts särskild inkomst- och förmögenhetsskatt,
skall det årets taxerade inkomst beräknas till sitt genom
efterbeskattningen förhöjda belopp.
3 mom. Därest icke vid taxeringen till krigstidsskatt kan utrönas,
med vilka belopp inkomst och förmögenhet ingå i det till inkomstoch
förmögenhetsskatt taxerade beloppet, skola inkomsten och förmögenheten
upptagas till belopp, som de med ledning av den skattskyldiges
deklaration och andra handlingar kunna beräknas hava utgjort.
3 §•
Skattskyldiga enligt denna förordning äro:
a) annan än inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag jämlikt
bestämmelserna i 4—7 §§; samt
b) inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag jämlikt bestämmelserna
i 8 och 9 §§.
4 §•
Har skattskyldig vid taxeringen år 1916 till inkomst- och förmögenhetsskatt
blivit eller bort bliva taxerad för förmögenhet, varav
fyra procent motsvarar eller överstiger totalinkomsten, skall hela denna
inkomst anses utgöra förmögenhetsinkomst. Understiger fyra procent av
förmögenheten totalinkomstens belopp, skall så stor del av totalinkomsten,
som motsvarar nämnda procent av förmögenheten, anses utgöra förmögenhetsinkomst
och den återstående delen arbetsinkomst. Har skattskyldig
icke vid nämnda taxering blivit eller bort bliva taxerad för
förmögenhet, skall hela totalinkomsten anses utgöra arbetsinkomst.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 37 käft. (Nr 42.) 4
26
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
Förmögenhetsinkomsten och arbetsinkomsten avrundas, där de ej
uppgå till fullt hundratal kronor, till närmast lägre fulla hundratal kronor
och utgöra, sålunda avjämnade, det till krigstidsskatt taxerade beloppet
av förmögen hetsinkomst och det till sådan skatt taxerade beloppet
av arbetsinkomst.
På enahanda sätt avjämnad totalinkomst utgör totalinkomstens
taxerade belopp.
s §■
För skattskyldig, som i 3 § a) avses, inträder skyldighet att erlägga
krigstidsskatt:
för förmögenhetsinkomst, då totalinkomsten utgör minst 1,000
kronor, dock att, då tolalinkomstens taxerade belopp utgör 1,000 kronor
och däri ingående förmögenhetsinkomst understiger 200 kronor, skattskyldighet
ej äger rum, samt
för arbetsinkomst, då totalinkomsten uppgår till minst 3,000 kronor.
Om äkta makar bort var för sig taxeras för inkomst till inkomstoch
förmögenhetsskatt, inträder skattskyldighet till krigstidsskatt för
förmögenhetsinkomst, då båda makarnas sammanlagda totalinkomst uppgått
till minst 1,000 kronor, samt för arbetsinkomst, då den sammanlagda
totalinkomsten utgjort minst 3,000 kronor.
6 §•
1 mom. För skattskyldig, som i 3 § a) avses, utgår krigstidsskatt
efter belopp, som beräknas enligt följande grunder:
a) för förmögenhetsinkomst.
Om totalinkomstens taxerade belopp icke överstiger 1,000 kronor,
ökas detsamma med 200 procent.
Om totalinkomstens taxerade belopp överstiger 1,000 kronor, ökas
den del därav, som icke överstiger 1,000 kronor, med 200 procent
samt den del, som överstiger
1,000 |
kronor |
men |
icke |
3,000 |
kronor, |
med |
350 |
procent, |
3,000 |
» |
» |
)> |
5,000 |
» |
» |
500 |
» |
5,000 |
» |
» |
10,000 |
650 |
» |
|||
10,000 |
» |
» |
» |
15,000 |
» |
» |
800 |
|
15,000 |
» |
» |
25,000 |
» |
)) |
1,000 |
» |
|
25,000 |
» |
» |
» |
40,000 |
» |
» |
1,150 |
» |
40,000 |
» |
» |
» |
100,000 |
» |
1,225 |
» |
|
100,000 |
)> |
» |
» |
150,000 |
» |
» |
1,400 |
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 27
150.000 kronor men icke 250,000 kronor, med 2,000 procent,
250.000 » » » 350,000 » » 2,600 »
350.000 » » » 450,000 » » 3,000 »
450.000 » » 3,200 »
Det taxerade beloppet av förmögenhetsinkomsten multipliceras
därefter med det tal, som uppkommer, då det enligt ovan angivna
beräkning erhållna beloppet divideras med totalinkomstens taxerade
belopp.
Av det belopp, som härigenom uppkommer, utgår krigstidsskatt
för förmögenhetsinkomst med en krona för varje fullt hundratal, dock
att skatten icke i något fall må överstiga 24 procent av förmögenhetsinkomstens
taxerade belopp.
b) för arbetsinkomst.
Om totalinkomstens taxerade belopp icke överstiger 3,000 kronor,
ökas detsamma med 100 procent.
Om totalinkomstens taxerade belopp överstiger 3,000 kronor, ökas
den del därav, som icke överstiger 3,000 kronor, med 100 procent samt
den del, som överstiger
3,000 |
kronor |
men |
icke |
5,000 |
kronor, |
med |
175 |
procent, |
5,000 |
» |
» |
)) |
10,000 |
» |
» |
275 |
» |
10,000 |
» |
» |
15,000 |
» |
» |
375 |
» |
|
15,000 |
» |
25,000 |
» |
» |
475 |
y> |
||
25,000 |
» |
» |
» |
35,000 |
» |
» |
625 |
» |
35,000 |
» |
» |
» |
50,000 |
» |
700 |
||
50.000 75.000 |
» |
)) |
)) |
75,000 |
» |
800 |
» |
|
» |
» |
100,000 |
» |
» |
900 |
» |
||
100,000 |
» |
» |
» |
150,000 |
» |
1,200 |
» |
|
150.000 250.000 |
» |
» |
250,000 |
» |
» |
1,300 |
» |
|
» |
» |
350,000 |
» |
» |
1,500 |
|||
350,000 |
» |
)> |
» |
450,000 |
» |
1,700 |
» |
|
450,000 |
» |
» |
1,900 |
» |
Det taxerade beloppet av arbetsinkomsten multipliceras därefter
med det tal, som uppkommer, då det enligt sist angivna beräkning
erhållna beloppet divideras med totalinkomstens taxerade belopp.
Av det belopp, som härigenom uppkommer, utgår krigstidsskatt
för arbetsinkomst med en krona för varje fullt hundratal, dock att
skatten icke i något fall må överstiga 15 procent av arbetsinkomstens
taxerade belopp.
28
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
2 mom. År fråga om äkta makar, skall vid beräkning enligt
denna paragraf totalinkomstens taxerade belopp för vardera maken anses
utgöra summan av de taxerade beloppen utav varderas totalinkomst.
7 §•
Skattskyldig, vilken bort vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt
år 1916 erhålla nedsättning enligt 19 § 2 mom. förordningen
om inkomst- och förmögenhetsskatt i det till sådan skatt taxerade beloppet,
äger åtnjuta nedsättning i krigstidsskattens belopp med en tiondedel
därav för varje barn, för vilket nedsättning vid nämnda taxering
skolat medgivas.
8 §•
1 mom. För inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag inträder
skyldighet att erlägga krigstidsskatt, då inkomst, som blivit eller
bort bliva år 1916 taxerad till inkomstskatt, överstiger fem procent av
bolagets kapital, sådant detsamma skolat vid taxering till sistnämnda
skatt år 1916 beräknas.
Det till krigstidsskatt taxerade beloppet utgöres i förevarande fall
av den i första stycket omförmälda inkomsten, upptagen i jämna hundratal
kronor, så att överskjutande belopp, som ej uppgår till fullt hundratal
kronor, bortfaller.
2 mom. Därest inkomst, varom i denna paragraf förmäles, skulle
på grund av särskilda förhållanden i avsevärd mån överstiga det belopp,
som kan anses utgöra bolagets i förhållande till dess kapital normala
eller för den närmaste framtiden sannolikt påräkneliga årsinkomst, må
på framställning av bolaget den procent av kapitalet, som motsvarar
inkomstens storlek, beräknas till medeltalet av de sammanlagda procentbelopp,
varefter inkomstskatten vid bolagets taxering åren 1914 och
1915 blivit samt år 1916 blivit eller bort bliva bestämd, därvid för de
fall, att bolaget endast ettdera av åren 1914 och 1915 eller ock icke
någotdera av dessa år taxerats till inkomstskatt, motsvarande förfarande,
varom stadgats i 2 § 2 mom., skall äga tillämpning, dock att sådan
procentberäkning, som nu är sagd, icke får ske för bolag, som först
efter ingången av år 1914 trätt i verksamhet, samt att för bolag, vars
verksamhet börjat under år 1913 men ej pågått hela detta år eller ock
begynt med 1914 års ingång, procenten må beräknas till hälften av
29
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
de sammanlagda procentbelopp, varefter inkomstskatten vid bolagets
taxering år 1915 blivit samt år 1916 blivit eller bort bliva bestämd.
Där den i överensstämmelse med ovannämnda grunder beräknade
procenten finnes understiga den normala eller för den närmaste framtiden
sannolik påräkneliga, bör procenten upptagas till ett mot den
normala eller påräkneliga svarande högre belopp. Ej må dock procenten
i något fall fastställas till lägre siffra än 5 1I3.
9 §.
Inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag har att, för varje
fullt hundratal av det taxerade beloppet, erlägga krigstidsskatt med
följande belopp, nämligen:
När inkomsten
i förhållande till kapitalet
överstiger eller beräknas
överstiga:
Krigstidsskatt
per
100 kronor
Kr.
När inkomsten
i förhållande till kapitalet
överstiger eller beräknas
överstiga:
Krigstidsskatt
per
100 kronor
Kr.
.5 |
men |
ej |
5 Va |
procent |
2.7 5 |
12 Va |
men |
ej |
13 |
procent 3.85 |
|
5;/., |
» |
5 Va |
>:> |
2. so |
JLo |
» |
» |
13 Va |
» |
3.9 0 |
|
0 V3 |
» |
» |
6 |
2.8 5 |
13 Va |
)■> |
14 |
» |
3.9 5 |
||
6 |
» |
» |
6 Va |
2.90 |
14 |
)> |
14 Va |
4.oo |
|||
6 Va |
» |
» |
6 V3 |
» |
2.9 5 |
14 Va |
» |
» |
15 |
» |
4.0 5 |
6 V, |
7 |
» |
3.oo |
15 |
» |
» |
15 Va |
4.io |
|||
7 |
» |
» |
7 1/3 |
» |
3.05 |
15 Va |
i> |
» |
16 |
» |
4.15 |
7 Va |
» |
)) |
7 Va |
» |
3.io |
16 |
» |
» |
16 Va |
» |
4.2 0 |
7 Va |
» |
» |
8 |
» |
3.15 |
16 Va |
)) |
)) |
17 |
» |
4.25 |
8 |
» |
» |
8 Va |
» |
3.20 |
17 |
» |
» |
17 Va |
» |
4.3 0 |
8 Va |
» |
8 Va |
» |
3.2 5 |
17 Va |
» |
» |
18 |
y> |
4.3 5 |
|
8 Va |
» |
9 |
» |
3.3 0 |
18 |
» |
» |
18 V. |
4.40 |
||
9 |
» |
» |
9 Va |
» |
3.35 |
18 v. |
» |
» |
19 |
» |
4.4 5 |
9 Va |
» |
» |
9 Va |
» |
3.4 0 |
19 |
)> |
» |
19 Va |
» |
4.50 |
9 Va |
» |
10 |
)> |
3.4 5 |
19 1 „ |
» |
» |
20 |
4.5 5 |
||
10 |
» |
» |
10 Va |
)> |
3.50 |
20 |
)) |
21 |
» |
4.6 0 |
|
10 Va |
» |
» |
10 Va |
3.5 5 |
21 |
» |
» |
o o ~ LJ |
» |
4.6 5 |
|
10 Va |
)> |
).> |
11 |
» |
3.60 |
22 |
» |
» |
23 |
» |
4.7 0 |
11 |
» |
» |
11 Va |
)> |
3.6 5 |
23 |
» |
» |
24 |
» |
4.7 5 |
11 Va |
» |
» |
11 Va |
» |
3.7 0 |
24 |
» |
)i |
25 |
» |
4.8 0 |
11 Va |
)i |
12 |
)> |
3.7 5 |
25 |
» |
» |
26 |
» |
4.8 5 |
|
12 |
12 Va |
)> |
3.8 0 |
26 |
)> |
y> |
27 |
» |
4.9 0 |
30
Bevillningsutskottets betänkande B1?- 42.
i |
När inkomsten |
Krigstids-skatt per Kr. |
När inkomsten |
Krigstids-skatt per Kr. |
|||||||
27 28 |
men ej b b |
28 procent 29 » |
4.95 5.00 |
50 55 |
men b |
ej b |
55 60 |
procent B |
5.45 5.50 |
||
29 |
b |
b |
30 |
b |
5.05 |
60 |
b |
b |
65 |
B |
5.55 |
30 |
b |
b |
32 |
b |
5.io |
65 |
b |
» |
75 |
B |
5.60 |
32 |
» |
» |
34 |
b |
5.15 |
75 |
b |
B |
85 |
B |
5.65 |
34 |
b |
b |
36 |
b |
5.20 |
85 |
b |
» |
90 |
B |
5.70 |
36 |
b |
b |
38 |
b |
5.25 |
90 |
b |
b |
95 |
B |
5.75 |
38 |
b |
b |
40 |
b |
5.30 |
95 |
b |
B |
100 |
B |
5.80 |
40 |
» |
b |
45 |
b |
5.35 |
100 |
B |
5.8 5 |
|||
45 |
b |
b |
50 |
b |
5.40 |
10 §.
1 mom. Krigstidsskatten förfaller till betalning under år 1917.
Skattskyldig äger dock i så måtto åtnjuta anstånd med krigstidsskattens
erläggande, att nio tjugondedelar av skatten inbetalas under vart av åren
1918 och 1919.
2 mom. Därest de ekonomiska förhållandena inom riket därtill
föranleda, må‘ Konungen, utan hinder av bestämmelserna i 1 mom., efter
hörande av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret, medgiva
annan tid och ordning för krigstidsskattens erläggande, dock under
iakttagande, att hela skatten erlägges före slutet av år 1920.
3 mom. Oberoende därav, att skattskyldig är berättigad till anstånd
med krigstidsskattens erläggande, äger skattskyldig vid den första
för inbetalning av krigstidsskatt utsatta uppbördsstämman betala hela
krigstidsskattebeloppet och vid senare uppbördsstämman hela den då
oguldna delen av samma belopp.
4 mom. Skattskyldig, som å den för inbetalning av krigstidsskatt
först utsatta uppbördsstämman behörigen erlägger honom påförd krigstidsskatt
i dess helhet, äger åtnjuta avdrag med åtta procent av skattens
belopp. Erlägger han å den andra för krigstid sskatts inbetalning utsatta
uppbördsstämman hela återstående beloppet av den honom påförda
skatten, äger han rätt till avdrag med tre procent av samma
belopp.
5 mom. Om debitering, uppbörd och redovisning av krigstidsskatt
förordnar Konungen.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
31
11 §•
Till ledning vid uträknandet av krigstidsskatt utfärdar Konungen
särskilda tabeller.
iä §.
Skattskyldig taxeras till krigstidsskatt å den ort, där lian år 1916
skolat taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt.
13 §.
Bestämmelserna i 24 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt
skola ock äga tillämpning i fråga om krigstidsskatt.
14 §•
Taxering till krigstidsskatt verkställes av en särskild nämnd,
kallad krigsmaterielskattenämnd.
Sådan nämnd utses för varje län och för Stockholms stad av
Konungens befallningshavande och skall bestå av minst fyra högst åtta
ledamöter. Konungens befallningshavande utser jämväl suppleanter till
antal, motsvarande minst hälften av antalet ordinarie ledamöter i krigstidsskattenämnden.
Säväl ordinarie ledamöter som suppleanter utses
till minst halva antalet för län bland ledamöterna eller suppleanterna i
länets prövningsnämnd och för Stockholms stad bland ledamöterna eller
suppleanterna i stadens prövningsnämnd.
Krigstidsskattenämnden sammanträder för län i residensstaden och
för Stockholms stad i Stockholm å tid, som utsättes av Konungens
befallningshavande och bestämmes sålunda, att nämndens arbeten må
vara avslutade före den 1 april 1917. Om tid och ställe för nämndens
sammanträde utfärdar Konungens befallningshavande minst sex veckor
före sammanträdets början allmän kungörelse samt underrättar i god tid
dem, som blivit utsedda till ledamöter i nämnden.
Möter för ledamot i krigstidsskattenämnd hinder att tillstädeskomma,
bör anmälan därom ofördröjligen ingivas till Konungens befallningshavande,
som därefter inkallar vederbörande suppleant.
Den, som blivit utsedd till ledamot i krigstidsskattenämnd eller
inkallad i stället för ordinarie ledamot, men utan vederbörligen anmält
32 Bevillning sutskottets betänkande Nr 42.
laga förfall icke infinner sig vid nämndens sammankomst, skall bota
tjugufem kronor.
15 §.
1 inom. En var, vilkens taxering år 1916 till inkomst- och förmögenhetsskatt
kan föranleda skattskyldighet till krigtidsskatt, äger att
hos krigtidsskattenämnden göra skriftlig framställning om ny uppskattning
av inkomsten och förmögenheten. Sådan framställning skall,
vid påföljd att den eljest icke av krigstidsskattenämnden upptages till
behandling, ingivas till Konungens befallningshavande i det län, där
den skattskyldige år 1916 skolat taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt,
senast före klockan 12 på tjugonde dagen före krigstidsskattenämndens
sammanträde.
2 mom. Förmenar skattskyldig, som i 3 § a) avses, eller i 8 §
omförmält bolag, vilket senast med ingången av år 1914 trätt i verksamhet,
att inkomst, sådan den år 1916 blivit eller bort bliva taxerad
till inkomst- och förmögenhetsskatt, i avsevärd mån överstiger den normala
eller den för den närmaste framtiden sannolikt påräkneliga årsinkomsten,
må hos krigstidsskattenämnden göras framställning om inkomstens
eller procenttalets beräknande till lägre belopp, som i 2 §
2 mom. och 8 § 2 mom. sägs.
Sådan framställning skall, vid påföljd att eljest icke av vare sig
krigstidsskattenämnden eller högre myndighet komma under prövning,
ingivas till samma Konungens befallningshavande och inom samma tid,
som här ovan i 1 mom. stadgats; och skola, med enahanda påföljd, vid
framställningen fogas dels bestyrkta avskrifter av de deklarationer, som
den skattskyldige må hava åren 1914 och 1915 behörigen avlämnat,
dels ock bestyrkta utdrag av taxeringslängder för samma år, i vad hans
taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt angår. \ id bolags framställning
skall ock, vid ovannämnda påföljd, fogas intyg, att bolaget
vid ingången av år 1913 utövat sin verksamhet eller, då verksamheten
först senare begynt, att densamma av bolaget utövats vid ingången av
år 1914.
3 mom. Om innehållet i 1 och 2 mom. skola de skattskyldiga
erinras i den kungörelse, som i 14 § sägs.
16 §.
Konungens befallningshavande åligger att vid krigstidsskattenämndens
sammanträde framlägga fullständiga förslag till taxeringarna
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 33
för krigstidsskatt enligt formulär, som av Konungen fastställes, ävensom
att tillhandahålla nämnden de deklarationer, taxeringslängd er och övriga
handlingar, som för taxeringarnas verkställande må erfordras.
Anses totalinkomsten eller förmögenheten böra beräknas till andra
belopp än vartill desamma år 1916 taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt,
skall i förslaget antecknas den beräknade inkomsten eller förmögenheten
jämte grunderna för beräkningen. Jämväl skall, där inkomstens
förhållande till kapitalet anses böra bestämmas enligt 8 §
2 mom., i förslaget angivas grunderna för beräkningen.
Förslaget till krigstidsskattetaxeringen skall, i vad en var skattskyldig
angår, vidhäftas hans år 1916 avlämnade deklaration. Har
skattskyldig icke avlämnat deklaration, skall förslaget sedermera biläggas
krigstidsskattenämndens protokoll.
Fastställes icke av nämnden taxeringen till krigstidsskatt i överensstämmelse
med förslaget, skall avvikelsen jämte skälen för densamma
av protokollsföraren antecknas å förslaget.
u §•
I särskild längd, benämnd krigstidsskattelängd, vartill formulär
fastställes av Konungen, upptages den skattskyldiges namn, antalet barn,
därför nedsättning äger rum, och skattebeloppen. Längden underskrives
av krigstidsskattenämndens ordförande och minst två ledamöter.
Vid nämndens sammanträde föres protokoll angående de ärenden,
där sådant erfordras; börande protokollet justeras inför nämnden och
justeringen bestyrkas genom å protokollet tecknat intyg av två ledamöter.
Inom sex veckor efter krigstidsskattenämndens sista sammankomst
skall underrättelse om beloppet av skattskyldig påförd krigstidsskatt i
rekommenderat brev med allmänna posten kostnadsfritt honom tillsändas
under hans i 1916 års deklaration uppgivna adress, där ej annan senare
av honom uppgivits. Därest taxeringen till krigstidsskatt grundas å
annan uppskattning av den skattskyldiges inkomst och förmögenhet
än den, som verkställts vid hans taxering år 1916 till inkomst- och
förmögenhetsskatt, utan att därom framställning, som i 15 § 1 mom.
sägs, blivit gjord eller ock efter framställning enligt 15 § taxeringen
till krigstidsskatt bestämmes annorlunda än i framställningen avses,
skall underrättelsen tillika innehålla de grunder, efter vilka taxeringen
bestämts.
Anteckningarna i krigstidsskattelängden verkställas samt protokollet
föres av den eller de personer, som Konungens befallningshavande
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 sand. 37 käft. (Nr 42.) 5
34
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
därtill förordnat; och åligger det dessa att lämna de skattskyldiga
underrättelse, varom ovan sägs.
18 §.
Inom sex veckor efter krigstidsskattenämndens sista sammankomst
skola, utom vad Stockholms stad angår, krigstidsskattelängderna översändas
till vederbörande häradsskrivare eller magistrat för debiterings
verkställande.
Längderna skola därefter före utgången av år 1917 till Konungens
befallningshavande återställas för att jämte krigstidsskattenämndens protokoll
biläggas kronoräkenskaperna för nämnda år.
19 §.
1 mom. Över krigstidsskattenämnds beslut må besvär anföras av
kronans ombud ävensom av vederbörande skattskyldig, ändå att han ej
hos krigstidsskattenämnden gjort framställning, som i 15 § 1 mom. sägs.
1 besvären äger skattskyldig icke påkalla medeltalsberäkning enligt 2 §
2 mom. eller 8 § 2 mom. i vidare mån, än han må hava hos krigstidsskattenämnden
i framställning enligt 15 § 2 mom. påyrkat.
Besvären skola, ställda till kammarrätten, ingivas till Konungens
befallningshavande i det län, där taxeringen skett, senast den 31 juli
1917 före klockan tolv på dagen, vid påföljd att besvären eljest icke
varda upptagna till prövning.
2 mom. Sedan vid inkomna besvär blivit fogade såväl utdrag av
krigstidsskattelängd och 1916 års taxeringslängd som krigstidsskattenämndens
protokoll, såvitt den överklagade taxeringsfrågan angår, samt
därefter förklaring över besvären infordrats från vederbörande, insänder
Konungens befallningshavande skyndsamt till kammarrätten samtliga
handlingarna med de upplysningar och erinringar, som besvären anses
påkalla.
3 mom. Så snart ovan stadgade besvärstid gått till ända, översänder
Konungens befallningshavande till kammarrätten förteckning å
anförda besvär.
20 §.
Den, som taxerats till krigstidsskatt å ort, där han icke är skattskyldig
för sådan skatt, äge att häröver anföra besvär hos kammar
-
35
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
rätten. Besvären skola, vid påföljd att eljest icke varda upptagna till
prövning, inom natt och år, efter det att krigstidsskatt första gången
vederbörande avfordrats, iDgivas till Konungens befallningshavande i
det län, inom vilket taxeringen skett, varefter med ärendet förfares i
enahanda ordning, som i 19 § 2 mom. stadgas.
21 §.
Därest efter anförda besvär över prövningsnämnds eller kammarrättens
beslut taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1916
ändras eller sådan taxering varder någon åsatt, skall samtidigt vidtagas
den ändring i taxeringen till krigstidsskatt eller åsättas den taxering
till sådan skatt, som därav kan föranledas.
Det åligger Konungens befallningshavande att vid insändande till
kammarrätten av besvär rörande taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt
för år 1916 i erforderliga fall foga utdrag av krigstidsskattelängden
och krigstidsskattenämndens protokoll eller, därest nämnden vid
tiden för besvärens insändande ännu icke sammanträtt och avslutat sitt
arbete, så fort ske kan till kammarrätten överlämna berörda utdrag.
Till krigstidsskatt skattskyldigas år 1916 avlämnade deklarationer,
vilka ej bilagts anförda besvär, skola samtidigt med kronoräkenskaperna
för år 1917 överlämnas till kammarrätten och därstädes förvaras.
22 §.
Bestämmelserna i 23 § 1 och 3 mom., 43 §, 44 § 1 stycket, 48 §,
51 §, 52 §, 56 §, 57 §, 58 §, 59 §, 60 § och 61 § förordningen om
taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering skola i tillämpliga
delar gälla jämväl beträffande krigstidsskattenämnden och förfarandet
vid taxering till krigstidsskatt.
Yad i 23 § 1 mom. nämnda förordning stadgas om deklarationer
skall i tillämpliga delar gälla beträffande de i 15 § 2 mom. här ovan
omförmälda avskrifter av deklarationer.
23 §.
Om någon på grund av efterbeskattning påföres särskild inkomstoch
förmögenhetsskatt för år 1916, samt han genom det förfarande,
vilket föranlett efterbeskattningen, kommit att alldeles icke eller till
36
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
för ringa belopp taxeras till krigstidsskatt, skall särskild krigstidsskatt
påföras honom till belopp, som genom berörda förfarande undandragits.
Har den skattskyldige avlidit, gäller i fråga om särskild
krigstidsskatt, varom ovan sägs, vad i 22 § förordningen om inkomstoch
förmögenhetsskatt för sådant fall stadgats beträffande sistnämnda skatt.
På grund av efterbeskattning påförd krigstidsskatt förfaller i
sin helhet till betalning samtidigt med den på grund av efterbeskattningen
påförda inkomst- och förmögenhetsskatten. Vid erläggandet av
sådan krigstidsskatt äger avdrag, som i 10 § 4 mom. sägs, icke rum.
Efterbeskattning till krigstidsskatt sker i sammanhang med efterbeskattningen
till inkomst- och förmögenhetsskatt; och gäller i fråga
om klagan över efterbeskattning till krigstidsskatt vad som stadgats
rörande överklagande av taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.
Om efterbeskattning till krigstidsskatt göres anteckning i särskild
krigstidsskattelängd, vilken bilägges vederbörande inkomstlängd.
24 §.
1 mom. Därest för skattskyldig, som i 3 § a) avses, skulle på
grund av hans ekonomiska ställning finnas möta synnerligen stor svårighet
att erlägga krigstidsskatt, äger den prövningsnämnd, som har att
besluta i fråga om hans taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt,
att, på därom av den skattskyldige gjord skriftlig framställning och
efter kronoombudets skriftligen avgivna yttrande, helt eller delvis eftergiva
den del av krigstidsskatten, som eljest enligt fastställd uppbördsordning
skolat ovillkorligen erläggas under det år, prövningsnämnden
satnmanträder. Framställning, som här avses, skall ingivas till Konungens
befallningshavande senast före klockan tolv på dagen i länen den 15
juli och i Stockholm den 31 augusti eller, om då är helgdag, nästföljande
dag; och böra de skattskyldiga härom erinras genom den kungörelse,
som omförmäles i 42 § förordningen om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering.
2 mom. Därest för skattskyldig anstånd med skattens erläggande,
utöver vad enligt 10 § kan gälla, prövas högst nödigt, må prövningsnämnd
medgiva sådant anstånd i enahanda ordning, som i 1 mom.
är föreskrivet i fråga om eftergivande av skatt, att sådant uppskov
ej må vara längre än att hela skattebeloppet skall vara erlagt senast
före utgången av år 1922. Prövningsnämnd må, där den så finner
lämpligt, i dylikt fall fordra ställandet av säkerhet för den del av skatten,
37
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
i avseende på vilken anstånd medgives. Angående framställning om
anstånd ävensom kungörelse härom gäller vad i 1 mom. sägs beträffande
eftergivande av skatt.
3 mom. Besvär över prövningsnämnds beslut i fråga om eftergivande
av krigstidsskatt, så ock i fråga om anstånd med densammas
erläggande, må föras i den för överklagande av prövningsnämnds beslut
rörande taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade ordning.
4 inom. Där krigstidsskatt eftergivits eller anstånd på sätt i 2
mom. sägs beviljats, skall utdrag av prövningsnämndens protokoll i
ärendet genom protokollsförarens försorg tillställas vederbörande uppbördsmyndighet.
25 §.
Till ersättande av kostnaderna för det förberedande arbetet för
taxering till krigstidsskatt, som enligt 16 § skall genom Konungens
befallningshavandes föranstaltande utföras, samt övriga av taxeringsarbetet
föranledda kostnader bar krigstidsskattenämnden att efter förslag
av Konungens befallningshavande använda erforderliga medel.
Å krigstidsskattenämndens sammanträdesort icke bosatta ledamöter
i denna nämnd äga åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning såsom
för ledamot i prövningsnämnd är stadgat.
Här omförmälda ersättningar, vilka skola bestridas med inflytande
krigstidsskattemedel, utbetalas av Konungens befallningshavande efter
granskning av därå ingivna rekvisitioner.
26 §.
1 mom. Sammandrag av krigstidsskattelängderna, upprättade i överensstämmelse
med fastställt formulär, skola före den 1 oktober 1917 av
vederbörande bäradsskrivare och magistrat, utom i Stockholm, insändas
till Konungens befallningshavande.
2 mom. På grund av dessa sammandrag och sedan de vid deras
granskning anmärkta förhållanden blivit förklarade eller rättade bör i
varje län av landskontoret uppgöras särskilt sammandrag över länets
hela påförda krigstidsskatt; och skall i Stockholm sådant sammandragupprättas
av dervarande uppbördsverk. De av landskontoren och Stockholms
stads uppbördsverk upprättade sammandragen, därtill tryckta
blanketter genom statskontorets försorg tillhandahållas vederbörande
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 samt. 37 höft. (Nr 42.) 6
38
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
tjänstemän, skola av Konungens befallningshavande till statskontoret
insändas före den 1 december 1917.
3 mom. Så snart de till statskontoret inkomna sammandragen
hunnit därstädes granskas, bör ett generalsammandrag för hela riket
inom statskontoret upprättas samt genom detta verks försorg utgivas
från trycket och utdelas med allmänna tidningarna.
Denna förordning träder i kraft å dag som av Konungen bestämmes.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.