Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
1
Nr 35.
Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1916 kl. 3 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om tonnageavgift
dels ock i ämnet väckta motioner.
\
Närvarande: herrar K. G. Karlsson, frih. C. J. Beck-Friis, Ollas A. Ericsson*,
Oskar Eklund, Bäckström, K. A. Nilson*, frih. Fleming, frih.
Palmstierna, Jesperson, Sandler, Jeansson i Kalmar, Rune, Jonsson
i Hökhult, Danström, C. Th. Magnusson*, von Hofsten, Nilsson i
Kristianstad och Johansson i Uppmälby*.
* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
Genom en den 28 april 1916 dagtecknad, till bevillningsutskottet
hänvisad proposition, nr 232, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen antaga härvid såsom bilaga fogade förslag
till förordning om tonnageavgift.
Till behandling i sammanhang med nämnda proposition har utskottet
förehaft följande i anledning av propositionen inom riksdagen
väckta, till bevillningsutskottet likaledes hänvisade motioner, nämligen
inom första kammaren: nr 127 av herr Bäckström och nr 128 av herr
K. A. Nilson, samt inom andra kammaren: n:r 327 av herr Sandler,
nr 328 av herr Hellberg i Ljungskile, nr 329 av herr Sommelius och nr
330 av herr Thore.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 sand. 32 höft. (Nr 35.)
1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
Uti ifrågavarande motioner har hemställts:
i motionen I: 127 av herr Bäckström:
»att riksdagen för sin del ville besluta följande ändringar i den
i propositionen nr 232 framlagda förordningen om tonnageavgift:
2 §•
Tonnageavgift skall, med undantag, som här nedan i denna § sägs,
erläggas för varje fartyg, som
antingen den 1 januari 1916 var registreringspliktigt och då var eller
sedermera före den 1 juni 1916 blivit infört i fartygsregistret,
eller ock, ändå att det den 1 januari 1916 icke var svenskt, efter
ingången av år 1915 varit registreringspliktigt och infört i fartygsregistret.
Har antingen inträffat sådan omständighet, på grund varav fartyget
jämlikt § 28 i förordningen angående registrering av svenska fartyg den
18 oktober 1901 skolat den 1 januari 1916 vara ur fartygsregistret avfört
av annan anledning än att fartyget efter ingången av år 1915 upphört att
vara svenskt, eller ock---icke erläggas.
Ej heller skall tonnageavgift utgå för:
a) -------------------
b) ---------------------
c) —-----------------;--
d) fartyg, som under år 1915 upphört att vara svenskt till följd av
arv, giftorätt eller testamente.
3 §•
Skyldig att erlägga tonnageavgift för fartyg är den, vilken den 1
januari 1916 var ägare av fartyget, men, om fartyget under år 1915 upphört
att vara svenskt, den som då var ägare av fartyget.
Tillhörde----fartyget.
4 §•
Tonnageavgiftens storlek är beroende av fartygets bruttodräktighet:
i fråga om fartyg, som under år 1915 upphört att vara svenskt, enligt
då gällande mätningshandling; i fråga om fartyg, som efter 1916 års ingång
införts i fartygsregistret, enligt vid införandet gällande mätnings
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
3
handling; samt i fråga om annat fartyg, enligt den 1 januari 1916 gällande
mätningshandling; dock att, beträffande —--motorfartyg.
5 §•
1 mom. Har i annat fall än som i 2 mom. avses fartyg--testa
rn
entsgi vare.
2 mom. Beträffande fartyg, som under år 1915 upphört att vara
svenskt, skall vad i 1 mom. stadgas äga motsvarande tillämpning under
iakttagande att i stället för förhållandena under år 1915 skall hänsyn tagas
till förhållandena under tiden av ett år närmast före det fartyget upphörde
att vara svenskt.
3 mom. Har — — — uppgått. (= med propositionens 2 mom.)
6 §•
Kommerskollegium åligger---— inkomna mätbrev; dock ätt
längden skall grundas: i fråga om fartyg, som under år 1915 upphört att
vara svenskt, å fartygsregistret sådant det då befanns, samt i fråga om
fartyg, som den 1 januari 1916 var registreringspliktigt, men först därefter,
ehuru före den 1 juni 1916, blivit i fartygsregistret infört, å förhållandena
vid tiden för införandet.
Denna längd —---före den 1 juni 1916 blivit där infört,
eller som under år 1915 avförts ur fartygsregistret därför att fartyget
upphört att vara svenskt, och för vilket —--tonnageavgiftslängden
för länet.
7 §•
Förmenar avgiftsskyldig — — — — befrielse från sådan avgift
enligt 5 § 1 eller 2 mom., äger han — — — av omständigheterna föranledas.
»
i motionen II: 327 av herr Sandler:
»att riksdagen ville besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts proposition
nr 232, att genom ökande av de i § 4 upptagna avgiftsbeloppen eller
genom avgiftsskalans revision och progressionens fortsättande upp genom
högre tonnageklasser tonnageavgiftens sammanlagda belopp kommer att
uppgå till 10 millioner kronor;»
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
Utskottet.
i motionen I: 128 av herr K. A. Nilson:
»att Kungl. Maj:ts förslag i vad det avser tonnageavgift för segelfartyg
icke må av riksdagen bifallas»;
i motionen II: 328 av herr Hellberg i Ljungskile:
»att riksdagen ville för sin del besluta att avslå den i Kungl. Maj:ts
proposition nr 232 föreslagna skatten på segelfartyg»;
i motionen II: 329 av herr Sommelius:
»att riksdagen måtte besluta att avslå Kungl. Maj:ts förslag till förordning
om tonnageavgift»;
samt i motionen II: 330 av herr Thore:
»att den i Kungl. Maj:ts nådiga proposition nr 232 föreslagna
tonnageavgiften å svenska fartyg icke måtte vinna riksdagens bifall.»
Beträffande vad som anförts till stöd för de sålunda i detta ämne
föreliggande förslagen får utskottet hänvisa dels till ovannämnda statsrådsprotokoll
dels till motionerna.
I ett den föreliggande propositionen bifogat utlåtande har kommerskollegium
yttrat sig över ett inom finansdepartementet uppgjort förslag
till förordning om tonnageavgift, i allt väsentligt överensstämmande med
det av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget. Kommerskollegium har i
nämnda utlåtande ställt sig bestämt avvisande till genomförandet av en
särbeskattning av sjöfartsnäringen och särskilt avstyrkt en sådan beskattning,
byggd på de grunder, Kungl. Maj:ts förslag innebär. Därvid har
kollegium emellertid uttryckligen betonat, att dess betänkligheter rikta sig
uteslutande dels mot själva principen dels mot sättet för dess genomförande.
Däremot har kollegium icke bestritt rättmätigheten av att sjöfartsnäringen
ålägges att avstå till det allmänna en skälig del av sina stora
tillfälliga vinster.
Vad kommerskollegium till stöd för de sålunda gjorda anmärkningarna
anfört har utskottet visserligen ansett i åtskilliga delar värt beaktande,
men efter ingående behandling av ärendet har utskottet dock
funnit de skäl för en särbeskattning av rederinäringen, som anförts i det
vid propositionen fogade statsrådsprotokollet övertygande och fördenskull
kunnat tillstyrka riksdagen att, med avslag å de av herr Sommelius och
herr Thore i deras ovannämnda motioner gjorda yrkanden, antaga ett
förslag i väsentlig överensstämmelse med det av Kungl. Maj:t framlagda.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
5
Vid intagandet av denna ståndpunkt i frågan har utskottet tagit
hänsyn huvudsakligen till följande synpunkter. Till en början är det ju
obestridligt, att den av kriget föranledda bristen på tonnage för handelssjöfarten
och det samtidigt ökade behovet av tonnage åstadkommit dels en
stegring av fartygsfrakterna vida utöver vad man tidigare kunnat tänka sig
såsom möjligt dels ock en högst betydande höjning av fartygens försäljningsvärde.
Att sjöfartsnäringen under antydda förhållanden utan svårighet bör
kunna bära en pålaga utöver den beskattning, som enligt nu gällande
skatteförfattningar påvilar densamma, har utskottet ansett uppenbart. Denna
sjöfartsnäringens bärkraft har kommerskollegium ju också uttryckligen betonat.
Utskottet har vidare kommit till den uppfattningen, att en sjöfartsnäringen
ålagd bidragsskyldighet efter i huvudsak den princip, som
är grundläggande för Kungl. Maj:ts förslag, kan så anordnas, att den
kommer att i tillämpningen i stort sett anpassa sig efter den ekonomiska
bärkraften. Om sålunda härmed goda skäl äro anförda för en sådan tonnageavgift,
som propositionen avser, skulle dessa dock icke i och för sig
varit för utskottet avgörande. Endast såsom en undantagslagstiftning, betingad
särskilt av statens under den rådande krisen högst väsentligt ökade
behov av inkomster, och endast med hänsyn därtill, att de av beskattningen
inflytande medlen äro avsedda att utjämna dyrtidskostnader, som i
icke ringa mån haft sin grund just i de höga frakterna, har utskottet
kunnat tillstyrka det föreliggande förslaget. En sådan bidragsskyldighet
i anledning av dyrtiden synes med så mycket mera fog kunna åläggas
rederirörelsen, som åtskilliga andra näringar under krisen genom åtgärder
från statens sida underkastats ganska väsentliga inskränkningar i sina förvärvsmöjligheter.
Efter att sålunda hava i korthet angivit de synpunkter, ur vilka
utskottet ansett sig böra i princip bedöma Kungl. Maj:ts föreliggande förslag,
övergår utskottet härmed till att angiva och motivera de ändringar i
nämnda förslag, utskottet, i anledning av de i ämnet väckta motionerna
eller Eljest, funnit sig böra föreslå.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall tonnageavgift erläggas för varje
fartyg, som den 1 januari 1916 var registreringspliktigt och då var eller
sedermera före den 1 juni 1916 blivit infört i fartygsregistret. Såsom
motivering till den föreliggande propositionen har departementschefen
åberopat, utom annat, dels de betydligt ökade fartygsfrakterna dels ock
fartygens högst väsentligt stegrade försäljningsvärde. Sistnämnda värde
hava åtskilliga fartygsägare tillgodogjort sig genom att försälja fartyg till
utlandet. Vid den till innevarande riksdag avlåtna propositionen nr 43 med
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse till utlänning av
svenskt fartyg finnes fogad en tabell, av vilken framgår, att under år 1915
till utlandet försålts 75 ång- och motorfartyg samt 42 segelfartyg med
sammanlagd bruttodräktighet av omkring resp. 87,200 och 12,400 ton. De
sålunda under år 1915 i ganska stor utsträckning förekomna fartygsförsäljningarna
till utlandet hava föranlett en av de ovan omförmälda motionärerna,
herr Bäckström, att föreslå (motionen I: 127) sådana ändringar
i författningens text, att tonnageavgift skulle utgå även för fartyg, som
under loppet av år 1915 försålts till utlandet. Till stöd härför har sistnämnde
motionär anfört, att det icke syntes förenligt med rättvisa och
billighet, att de svenska fartygsägare, som behållit sina fartyg eller inköpt
sådana från utlandet, sattes i ett sämre läge än de, som begagnat sig av
högkonjunkturen för att genom fartygets försäljning till utlandet på ett
bekvämt sätt skaffa sig en säker realisationsvinst. Även utskottet har
funnit skäligt, att skyldigheten att erlägga tonnageavgift utvidgas i den
riktning, som herr Bäckströms motion avser. Utskottets förslag i denna
del omfattar emellertid två jämkningar i herr Bäckströms förslag. Såvitt
utskottet kunnat inhämta, torde de fartygsförsäljningar till utlandet, som
förekommit under första kvartalet av år 1915, icke hava lämnat väsentligt
större vinst än under normala förhållanden. Man kan också antaga, att
sistnämnda försäljningar övervägande betingats av skäl, som saknat samband
med krigstidens konjunkturer. Utskottet har därför ansett sig böra föreslå
den 1 april 1915 såsom en lämplig tidsgräns för bestämmande av
avgiftsplikten för till utlandet försålda fartyg. Det har vidare synts
utskottet befogat, att den, som visserligen sålt fartyg till utlandet, men
sedermera inköpt utländskt tonnage eller nybyggt fartyg för egen räkning
inom landet, får räkna sig den på det sålunda förvärvade tonnaget belöpande
avgiften tillgodo vid beräkningen av avgiftsbeloppet för det sålda
fartyget. Bestämmelser av nu angivna innebörd ingå i det författningsförslag,
som utskottet framlägger med detta betänkande.
I de i 4 § intagna tarifferna föreslår utskottet vissa ändidngar beträffande
dels ång- och motorfartyg dels ock segelfartyg. Vidkommande
de förra innebär Kungl. Maj:ts förslag, såvitt utskottet kunnat inhämta
upplysningar i ämnet, en proportionsvis väl hög belastning av fartyg
mellan 500 och 1,000 ton. Ä andra sidan har utskottet, närmast i anledning
av herr Sandlers ovan omnämnda motion, tagit i övervägande,
huruvida icke fartyg med högre tontal skulle kunna skäligen åsättas något
högre avgifter än de som Kungl. Maj:ts förslag innefattar. Utskottet har
härvid kommit till den uppfattningen, att fartyg å 2,000 ton och däröver —
vilka kunna förutsättas vara insatta i vidsträcktare utländsk trafik — och
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
7
särskilt sådana fartyg, som kunna beräknas gå i transatlantisk fart, säkerligen
utan svårighet kunna bära avgifter, icke oväsentligt högre än de i
propositionen föreslagna. En ändring av tariffen i nu angivna syfte medför
givetvis någon höjning av avgifterna jämväl för fartyg mellan 1,000
och 2,000 bruttoton. Utskottet har tänkt sig såsom skäligt, att de avgifter,
som framgå av Kungl. Maj:ts förslag till tariff, skulle bibehållas
oförändrade för fartyg med bruttodräktighet till och med 500 ton, därefter
sänkas något för fartyg intill 1,000 tons bruttodräktighet och slutligen
höjas för fartyg med större dräktighet genom progressionens fortsättande.
Enligt den av utskottet föreslagna tariffen för ång- och motorfartyg skulle
avgiften per ton utgöra vid 2,000 ton 8 kronor, vid 3,000 ton 9 kronor
och nå sitt maximum vid 5,000 ton med 10 kronor. I Övriga framgå
tonnageavgifternas belopp vid olika bruttodräktigheter enligt såväl Kungl.
Maj:ts som utskottets förslag av följande inom utskottet uppgjorda
Tabell
över tonnageavgifter vid olika bruttodräktighet.
Tonnage. |
Avgift |
Kr. pr ton |
Avgift enl. |
Kr. pr ton |
|
enl. utskottet. |
eni. utskottet. |
prop. |
enl. prop. |
||
= propositionen . . . . |
151 |
155 |
1*03 |
155 |
1*03 |
500 |
2,500 |
5*— |
2,500 |
5 — |
|
600 |
3,400 |
5*67 |
3,600 |
6*— |
|
minskning....... |
700 |
4,300 |
6*14 |
4,900 |
7*— |
800 |
5,200 |
6*50 |
5,600 |
7*— |
|
900 |
6,100 |
6*78 |
6,300 |
7*— |
|
= propositionen .... |
1,000 |
7,000 |
7* — |
7,000 |
7*— |
1,500 |
11,500 |
7*67 |
10,500 |
7*— |
|
2,000 |
16,0p0 |
8*— |
14,000 |
7*— |
|
2,500 |
21,500 |
8*60 |
17,500 |
7*— |
|
3,000 |
27,000 |
9*— |
21,000 |
7*— |
|
ökning ........ |
3,500 |
32,750 |
9*36 |
24,500 |
7*— |
4,000 |
38,500 |
9*62 |
28,000 |
7*— |
|
4,500 |
44,250 |
9*84 |
31,500 |
7*— |
|
5,000 |
50,000 |
10* — |
35,000 |
7*— |
|
(6,000 |
60,000 |
10* — |
42,000 |
7*— |
Det framgår av den utredning, för vilken redogörelse lämnas i statsrådsprotokollet
till förevarande proposition, att det varit ifrågasatt att från
tonnageavgift helt fritaga segelfartygen dels med hänsyn till deras i jämförelse
med ång- och motorfartygen låga avkastningsförmåga, dels på grund
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
av segelfartygens obestridliga betydelse för den praktiska sjömansutbildningen.
Yrkande om sådan befrielse för segelfartygen bar framställts i
ovannämnda av herr K. A. Nilson och herr Hellberg i Ljungskile väckta
motioner. Då Ivungl. Maj:t föreslagit, att jämväl segelfartygen skola underkastas
ifrågavarande avgiftsplikt synes detta hava berott mindre på
statsfinansiella skäl, då den reducerade tonnageavgift, som ansetts kunna
uttagas av segelfartygen, icke torde bereda statsverket någon mera avsevärd
inkomst, än på hänsynen till en rättvis fördelning av den ifrågavarande
pålagan. De synpunkter, som sålunda vid propositionens avfattande
i denna del lagts på frågan om segelfartygens bidragsskyldighet, har utskottet
för sin del ansett böra föranleda en höjning av det av Kungl.
Maj:t föreslagna avgiftsfria tonnagemaximum för segelfartygen, 200 bruttoton,
till 400 bruttoton. Härav har i sin ordning föranletts, att propositionens
tariff för segelfartyg blivit i utskottets förslag i någon mån modifierad.
Bland fartyg, för vilka tonnageavgift icke skall utgå, upptagas i
Kungl. Maj:ts förslag sådana, som under år 1915 använts uteslutande för
regelbunden passagerar- och godstrafik i inrikes fart. Det har inom utskottet
upplysts, att åtskilliga fartyg, som driva regelbunden passageraroch
godstrafik på svenska hamnar, därjämte angöra Köpenhamn eller Kristiania,
ävensom att det ej sällan förekommer, att fartyg, vilka driva sådan
trafik, som avses i den ifrågavarande undantagsbestämmelsen, tillfälligtvis
av en eller annan anledning brukas i annan fart. Det har synts
utskottet, att sådana förhållanden som de nu omförmälda icke böra utesluta
ifrågavarande fartyg från att komma i åtnjutande av befrielse från
tonnageavgift. I överensstämmelse med denna uppfattning har utskottet
föreslagit viss ändrad avfattning av bestämmelserna om undantag från
skyldighet att utgöra tonnageavgift.*
Vissa av de ändringar i Kungl. Maj:ts förslag, som utskottet sålunda
föreslår, komma att verka rubbningar i de beräkningar rörande tonnageavgiftens
avkastning, från vilka departementschefen utgått. Den ändrade
tariffen beträffande ång- och motorfartyg kan med tillämpning av
samma grunder, på vilka den i statsrådsprotokollet (sid. 50) upptagna
tablån över tonnageavgiftens beräknade avkastning är byggd, uppskattas
till i avrundat tal 1,030,000 kronor. Den inkomstminskning, som blir en
följd av höjningen av det avgiftsfria maximum för segelfartygen, kan
enligt nyssnämnda tablå upptagas till inemot 40,000 kronor. Beträffande
det tillskott, som tonnageavgiften för försålda fartyg kan lämna, har
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
9
utskottet icke haft till sitt förfogande material, på vilket någon mera
tillförlitlig uppskattning kunnat grundas. Den överslagsberäkning, som
kunnat göras, har emellertid givit stöd för antagandet, att den ifrågavarande
utsträckta skyldigheten att utgöra tonnageavgift kommer att medföra
en inkomstökning av mellan 400,000 och 500,000 kronor.
Föredragande departementschefen har beräknat avkastningen av tonnageavgiften
till 5,000,000 kronor. Denna beräkning stöder sig på den
nyss omförmälda tablån (sid. 50), vilken utvisar en slutsiffra av 5,248,156
kronor 36 öre. Med de av utskottet föreslagna ändringarna i författningen
synes avkastningen kunna beräknas approximativt till 6,400,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
1) att riksdagen, med förklarande att Kungl.
Maj:ts med förevarande proposition, nr 232, framlagda
förslag till förordning om tonnageavgift icke kunnat
oförändrat bifallas, måtte antaga samma förslag med de
ändringar och tillägg, utskottets härvid såsom bilaga
fogade författningsförslag utvisar; samt
2) att de i detta betänkande behandlade motionerna
I: 127 av herr Bäckström,
I: 128 av herr K. A. Nilson,
II: 327 av herr Sandler,
II: 328 av herr Hellberg i Ljungskile,
II: 329 av herr Sommelius och
II: 330 av herr Thore
måtte få anses besvarade genom vad utskottet ovan
under 1) hemställt.
Stockholm den 1 juni 1916.
På bevillningsutskottets vägnar:
O O
K. G. KARLSSON.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 sand. 32 käft. (ATr 35.)
2
JO
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
Bilaga.
Kungl. Maj:ts förslag
till
Förordning om tonnageavgift.
Härigenom förordnas som följer:
Utskottets förslag
till
Förordning om tonnageavgift.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Såsom bidrag till bestridande, i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade
närmare föreskrifter, av de genom rådande höga fraktsatser stegrade
kostnaderna för införsel till Sverige av vissa förnödenheter skall under år
1916 för svenska fartyg erläggas en särskild avgift, benämnd tonnageavgift,
att utgå enligt bestämmelserna i denna förordning.
2 §•
Tonnageavgift skall, med undantag,
som här nedan i denna § sägs,
erläggas för varje fartyg, som den
1 januari 1916 var registreringspliktigt
och då var eller sedermera före
den 1 juni 1916 blivit infört i fartygsregister
-
2 §■
1 mom. Tonnageavgift skalimed
undantag, som här nedan i denna
paragraf sägs, erläggas för varje fartyg,
som
antingen den 1 januari 1916 var
registreringspliktigt och då var eller
sedermera före den 1 juni 1916 blivit
infört i fartygsregister
11
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
(Kiingl. Majds förslag.)
Har antingen inträffat sådan omständighet,
på grund varav fartyget
jämlikt § 28 i förordningen angående
registrering av svenska fartyg
den 18 oktober 1901 skolat den 1
januari 1916 vara ur fartygsregistret
avfört, eller ock fartyget före sistnämnda
dag förändrats till pråm, som
icke framdrives medelst därå befintligt
maskineri, skall tonnageavgift
icke erläggas.
Ej heller skall tonnageavgift utgå
för:
a) staten eller kommun tillhörigt
fartyg;
b) ång- eller motorfartyg, vars
bruttodräktighet icke överstiger 150
ton, eller segelfartyg, vars bruttodräktighet
icke överstiger 200 ton;
eller
c) fartyg, som under år 1915 använts
antingen uteslutande för regelbunden
passagerar- och godstrafik i
inrikes fart eller huvudsakligen för
annat ändamål än handelssjöfart
eller resandes fortskaffande.
(Utskottets förslag.)
eller ock, ändå att det den 1 januari
1916 icke var svenskt, efter
den 31 mars 1915 vant registreringspliktigt
och infört i fartygsregistret.
2 mom. Har antingen inträffat
sådan omständighet, på grund varav
fartyget jämlikt § 28 i förordningen
angående registrering av svenska fartyg
den 18 oktober 1901 skolat den 1
januari 1916 vara ur fartygsregistret
avfört av annan anledning än att
fartyget efter den 31 mars 1915
upphört att vara svenskt, eller ock
fartyget före sistnämnda dag förändrats
till pråm, som icke framdrives
medelst därå befintligt maskineri,
skall tonnageavgift icke erläggas.
ÖO
3 mom. Ej heller skall tonnageavgift
utgå för:
a) staten eller kommun tillhörigt
fartyg;
b) ång- eller motorfartyg, vars
bruttodräktighet icke överstiger 150
ton, eller segelfartyg, vars bruttodräktighet
icke överstiger 400 ton;
c) fartyg, som under år 1915
använts uteslutande för, regelbunden
passagerar- och godstrafik antingen
endast mellan svenska hamnar eller
därjämte på danska hamnar vid Öresund
eller norska hamnar hitom
eller vid Kristianiafjoixlen;
d) fartyg, som under är 1915
huvudsakligen använts för annat
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
(.Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
ändamål än handelssjöfart eller resandes
fortskaffande; eller
e) fartyg, som under är 1915
efter den 31 mars upphört att vara
svenskt till följd av arv, giftorätt
eller testamente.
4 mom. Har fartyg, varom i
3 mom. c) sägs, undantagsvis använts
i annan fart än där avses, må,
där synnerliga skäl föreligga, befrielse
från eller nedsättning i tonnageavgiften
åtnjutas.
Skyldig att erlägga tonnageavgift
för fartyg är den, vilken den 1 januari
1916 var ägare av fartyget.
Tillhörde
åliggande
med
till sin lott i fartyget.
3 §•
Skyldig att erlägga tonnageavgift
för fartyg är den, vilken den 1 januari
1916 var ägare av fartyget,
eller, om fartyget på grund av överlåtelse
under är 1915 efter den 31
mars upphört att vara svenskt, den
som vid tiden för överlåtelsen var
ägare av fartyget.
fartyget flera, anses rederiet vara avgiftsskyldigt, dock
för redare att svara för avgiftens utgörande i förhållande
4 §•
Tonnageavgiftens storlek är beroende
av fartygets bruttodräktighet
enligt den 1 januari 1916 gällande
mätningshandling eller, i fråga om
fartyg, som efter 1916 års ingång
införts i fartygsregistret, vid införandet
gällande mätningshandling; dock
att, beträffande med skyddsdäck eller
4 §•
Tonnageavgiftens storlek är beroende
av fartygets bruttodräktighet:
i fråga om fartyg, som på grund av
överlåtelse under år 1915 efter den
31 mars upphört att vara svenskt,
enligt vid tiden för överlåtelsen gällande
mätningshandling; i fråga om
fartyg, som efter 1916 års ingång
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
13
(Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
annat påbyggnadsdäck försett fartyg,
i bruttodräktigheten skall inräknas
rum, som enligt kungörelsen med
provisoriska föreskrifter angående
skeppsmätning i vissa fall den 25
juni 1909 må vara undantaget från
inräkning i bruttodräktigheten.
Tonnageavgiften beräknas i övrigt
enligt följande grunder.
1. För ång- eller motorfartyg
utgår tonnageavgiften med 1 krona
för varje ton av de första 150 och
för varje överskjutande ton enligt
denna
Tariff.
införts i fartygsregistret, enligt vid införandet
gällande mätningshandling;
samt i fråga om annat fartyg, enligt
den 1 januari 1916 gällande mätningshandling;
dock att, beträffande
med skyddsdäck eller annat påbyggnadsdäck
försett fartyg, i bruttodräktigheten
skall inräknas rum, som
enligt kungörelsen med provisoriska
föreskrifter angående skeppsmätning
i vissa fall den 25 juni 1909 må
vara undantaget från inräkning i
bruttodräktigheten.
Tonnageavgiften utgår i övrigt
enligt följande grunder.
1. För ång- eller motorfartyg beräknas
tonnageavgiften efter 1 krona
för varje ton av de första 150 och
för varje överskjutande liel ton enligt
denna
Tariff.
Fartygsgrupp, |
Ökning för yarje hel |
Fartygsgrupp, brnttoton. |
Ökning för yarje he |
bruttoton |
ton inom gruppen, |
ton inom gruppen, |
|
151—200 . . |
.....5 |
151—200 . . |
.... 5 |
201—400 . . |
.....6 |
201—400 . . |
.... 6 |
401—500 . . |
.....9 |
401—2,000 . |
.... 9 |
501—600 . . |
.....11 |
2,001—3,000 . |
. ... 11 |
601—700 . . |
.....13 |
3,001—5,000 . |
.... 11,50 |
För fartyg, vars bruttodräktighet
uppgår till 700 ton eller däröver,
utgör tormageavgiften 7 kronor för
varje ton.
2. För segelfartyg utgår tonnageavgiften
med 30 procent av det belopp,
som enligt nyss angivna grunder
skolat erläggas i tonnageavgift
För fartyg, vars bruttodräktighet
överstiger 5,000 ton, utgör tonnageavgiften
10 kronor för varje ton.
2. För segelfartyg beräknas tonnageavgiften
efter 50 öre för varje
ton av de första 400 och för varje
överskjutande hel ton enligt denna
14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
(Kungl. Majds förslag.) (Utskottets förslag.)
för fartyget, om detsamma varit att
hänföra till ång- eller motorfar
tyg
-
Tariff.
Fartygsgrupp,
bruttoton. lon jff0fffPP ''
401—500 .......3
501—600 .......4
601—700 .......5
För fartyg, vars br ut todr artighet
överstiger 700 ton, utgör tonnageavgiften
2 kronor för varje ton.
5 §.
1 mom. Har fartyg på grund
av omständigheter, varöver ägaren
ej kunnat råda, icke nyttjats till
sjöfart under viss del eller olika
delar av år 1915, sammanlagt ej
understigande 180 dagar, må nedsättning
i tonnageavgiften äga rum
med belopp, som i varje särskilt fall
efter därvid förekommande omständigheter
prövas skäligt och rättvist,
dock ej med mera än hälften av
avgiftens belopp.
5 §•
1 mom. Har fartyg, som den 1
januari 1916 var svenskt, på grund
av omständigheter, varöver ägaren
ej kunnat råda, icke nyttjats till
sjöfart under viss del eller olika
delar av år 1915, sammanlagt ej
understigande 180 dagar, må nedsättning
i tonnageavgiften äga rum
med belopp, som i varje särskilt fall
efter därvid förekommande omständigheter
prövas skäligt och rättvist,
dock ej med mera än hälften av av
-
giftens belopp.
Därest sådant hinder, som nyss är sagt, förelegat oavbrutet under
minst 180 dagar av år 1915 eller, där fartyget icke under så lång tid
varit svenskt, under hela den tid, varunder det varit i svensk ägo, och
fortfarande förefunnits vid 1916 års ingång, må större nedsättning än nu
är sagt eller full befrielse från skyldigheten att erlägga tonnageavgift kunna
medgivas.
Sådan nedsättning i eller befrielse från tonnageavgift må dock icke
•åtnjutas av annan avgiftsskyldig än den, som varit ägare till fartyget
under minst 180 dagar av den tid, varunder detsamma sålunda icke
nyttjats till sjöfart, eller, där fartyget icke under så lång tid varit svenskt,
under hela den tid, varunder det varit i svensk ägo.
15
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Har förändring i äganderätten till fartyget under år 1915 inträffat
genom arv, giftorätt eller testamente, skall ägaren i avseende, varom här
är fråga, anses såsom ägare även under tid, då fartyget tillhört vederbörande
arvlåtare, make eller testamentsgivare.
2 mom. Har antingen avgiftsskyldig
såsom ägare till fartyget eller
annan person, från vilken fartyget
övergått till honom genom arv, giftorätt
eller testamente, erlagt frivilligt
bidrag till följd av en under hösten
1915 med representanter för rederinäringen
träffad överenskommelse
om inbetalning från vissa redare av
medel att ställas till förfogande av
statens livsmedelskommission, äger
avgiftsskyldig att i den ordning,
2 mom. Beträffande fartyg, som
under år 1915 efter den 31 mars
upphört att vara svenskt, skall vad
i 1 mom. stadgas äga motsvarande
tillämpning, under iakttagande att i
stället för förhållandena under år
1915 förhållandena under en tid av
ett år närmast före det fartyget upphörde
att vara svenskt skola läggas
till grund för avgörandet.
Har den, som är af giftsskyldig
för fartyg, varom i detta mom. sägs,
efter överlåtelsen därav förvärvat
fartyg, ett eller flera, vare sig genom
nybyggnad för egen räkning i Sverige
eller ock genom fång från utlandet
annorledes än genom arv, giftorätt
eller testamente, äger han vinna befrielse
från eller nedsättning i tonnageavgiften,
i den mån tonnageavgift
utgår för det eller de förvärvade fartygen.
3 mom. Har antingen avgiftsskyldig
såsom ägare till fartyget
eller annan person, från vilken fartyget
övergått till honom genom arv,
giftorätt eller testamente, erlagt frivilligt
bidrag till följd av en under
hösten 1915 med representanter för
rederinäringen träffad överenskommelse
om inbetalning från vissa redare
av medel att ställas till förfogande
av statens livsmedelskommission,
äger avgiftsskyldig att i den
16
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
16 § 1 mom. stadgar, erhålla avkortning
å tonnageavgiften med det belopp,
vartill bidraget uppgått.
ordning, 16 § 1 mom. stadgar, erhålla
avkortning å tonnageavgiften
med det belopp, vartill bidraget
uppgått.
6 §•
1. Kommerskollegium åligger genom den avdelning inom ämbets -
verket, till vilken ärenden om fartygs
att före den 1 juli 1916, särskilt
för varje län, upprätta en längd, benämnd
tonnageavgiftslängd, vilken
skall grunda sig på fartygsregistret,
sådant det befanns den 1 januari
1916, och, i fall av behov, på de
senast före nyssnämnda dag utfärdade,
till kollegium inkomna mätbrev;
dock att i fråga om fartyg,
som den 1 januari 1916 var registreringspliktigt,
men först därefter,
ehuru före den 1 juni 1916 blivit
i fartygsregistret infört, längden skall
grundas å förhållandena vid tiden
för införandet.
Denna längd skall upptaga varje
i länet hemmahörande fartyg, som
den 1 januari 1916 var i fartygsregistret
infört eller som, ehuru
nämnda dag registreringspliktigt,
först därefter, men före den 1 juni
1916 blivit däri infört och för vil
-
registrering höra:
att, särskilt för varje län, upprätta
en längd, benämnd tonnageavgiftslängd,
vilken skall grunda sig
på fartygsregistret, sådant det befanns
den 1 januari 1916, och, i
fall av behov, på de senast före
nyssnämnda dag utfärdade, till kollegium
inkomna mätbrev; dock att
längden skall grundas: i fråga om
fartyg, som på grund av överlåtelse
under år 1915 efter den 31 mars
upphört att vara svenskt, å fartygsregistret
sådant det vid tiden för
överlåtelsen befanns, samt i fråga om
fartyg, som den 1 januari 1916
var registreringspliktigt, men först
därefter, ehuru före den 1 juni
1916, blivit i fartygsregistret infört,
å förhållandena vid tiden för införandet.
Denna längd skall upptaga varje
i länet hemmahörande fartyg, som
den 1 januari 1916 var i fartygsregistret
infört eller som, ehuru
nämnda dag registreringspliktigt,
först därefter, men före den 1 juni
1916 blivit däri infört, eller som
17
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
{Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
under år 1915 efter den 31 mars avförts
ur fartygsregistret, därför att fartyget
efter sistnämnda dag upphört att
vara svenskt, och för vilket icke enligt
2 § 3 mom. a) eller b) frihet från avgift
äger rum, samt angiva för fartyget:
dess nummer i registret, namn, art
och hemort samt för segelfartyg tilllika
tacklingsarten; ägaren eller, där
fartyget tillhörde flera, huvudredaren;
ägarens eller huvudredarens
hemvist (för aktiebolag den ort, där
styrelsen har sitt säte, och för handelsbolag
den ort, där det driver sin
rörelse); bruttodräktigheten i registerton
och, i fråga om med skyddsdäck
eller annat påbyggnadsdäck försett
fartyg, sammanlagda rymden i
registerton av rum, som enligt kungörelsen
den 25 juni 1909 må hava
undantag^ från inräkning i bruttodräktigheten;
ävensom det belopp,
vartill den för fartyget utgående
tonnageavgiften enligt 4 § uppgår.
Har för fartyg efter den 1 januari 1916 men före upprättandet av tonnageavgiftslängden
annan person i registret upptagits såsom huvudredare än
den, som nyssnämnda dag var i sådant hänseende däri antecknad, skall längden
angiva även den i registret sist upptagne huvudredaren och hans hemvist.
2. Kollegium åligger vidare:
att så fort ske kan och senast före den 16 juli 1916 i rekommenderat
brev med allmänna posten genom bestyrkt utdrag av tonnageavgiftslängden
meddela avgiftsskyldig eller, där fartyget tillhörde flera, i längden
angiven huvudredare underrättelse om vederbörande åliggande avgiftsplikt;
börande samma underrättelse jämväl innefatta erinran om innehållet i 7
och 16 §§ av denna förordning; samt
att före utgången av juli månad 1916 tillställa Kungl. Maj:ts bcfallningshavande,
en var för sitt län, bestyrkt avskrift av tonnageavgiftslängden
för länet.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 sand. 32 höft. (AV 35.)
ket icke enligt 2 § a) eller b) frihet
från avgift äger rum, samt angiva
för fartyget: dess nummer i registret,
namn, art och hemort samt för
segelfartyg tillika tacklingsarten;
ägaren eller, där fartyget tillhörde
flera, huvudredaren; ägarens eller
huvudredarens hemvist (för aktiebolag
den ort, där styrelsen har sitt
säte, och för handelsbolag den ort,
där det driver sin rörelse); bruttodräktigheten
i registerton och, i fråga
om med skyddsdäck eller annat påbyggnadsdäck
försett fartyg, sammanlagda
rymden i registerton av rum,
som enligt kungörelsen den 25 juni
1909 må hava undantagits från inräkning
i bruttodräktigheten; ävensom
det belopp, vartill den för fartyget
utgående tonnageavgiften enligt
4 § uppgår.
3
18
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
7 §•
7 §•
Förmenar avgiftsskyldig, att tonnageavgift
icke enligt bestämmelserna
i 2 och 3 §§ i denna förordning
bort honom påföras eller att
honom påfört belopp icke blivit enligt
4 § rätt beräknat, eller önskar
han nedsättning i eller befrielse från
sådan avgift enligt 5 § 1 mom.,
äger han att söka rättelse genom
framställning hos den i 8 § omnämnda
tonnageavgiftsnämnden.
Förmenar avgiftsskyldig, att tonnageavgift
icke enligt bestämmelserna
i 2 §, 1, 2 och 3 mom. och 3 § i
denna förordning bort honom påföras
eller att honom påfört belopp icke
blivit enligt 4 § rått beräknat, eller
önskar han nedsättning i eller befrielse
från sådan avgift enligt 2 § 4
mom. eller 5 § 1 eller 2 mom., äger
han att söka rättelse genom framställning
hos den i 8 § omnämnda tonnageavgiftsnämnden.
Sådan framställning skall, skriftligen avfattad, vid påföljd att densamma
eljest icke varder upptagen till prövning, ingivas eller, på sökandens
eget äventyr, i betalt brev med allmänna posten insändas till kommerskollegium
samt vara dit inkommen senast före klockan tolv på dagen
den 31 augusti 1916.
Kommerskollegium äger att hos tonnageavgiftsnämnden göra de framställningar
om ändring i eller tillägg till i 6 § omförmälda längder, som
av omständigheterna föranledas.
8 §•
För att pröva och avgöra framställningar, som i 7 § omförmälas,
tillsättes en nämnd, kallad tonnageavgiftsnämnden.
Denna nämnd sammanträder, på kallelse av ordföranden, i Stockholm
under loppet av oktober månad 1916, och skall densamma hava avslutat
sina arbeten senast den 15 november 1916.
9 §•
Tonnageavgiftsnämnden skall bestå av ordförande och sex ledamöter,
vilka jämte suppleanter för dem utses av Kungl. Maj:t. Styrelserna för
Sveriges allmänna sjöfartsförening och Sveriges redarförening skall beredas
tillfälle att vardera föreslå fyra personer. Hava sådana förslag avgivits,
skola två ledamöter och suppleanter för dem utses bland de sålunda föreslagna.
Sekreterare hos nämnden förordnas av Kungl. Maj:t.
19
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
10 §.
Kommerskollegium åligger att till tonnageavgiftsnämnden eller dess
ordförande överlämna ej mindre de till kommerskollegium inkomna, i 7 §
omnämnda framställningar från avgiftsskyldiga än även de inom ämbetsverket
upprättade tonnageavgiftslängder samt att på anfordran tillhandahålla
tonnageavgiftsnämnden fartygsregistret och övriga hos kollegium befintliga,
till grund för anteckningarna i registret eller längderna liggande
handlingar, vilka nämnden eller ordföranden prövar för nämndens arbete
erforderliga.
11 §•
1 mom. Finner tonnageavgiftsnämnden vid prövning av framställning
om befrielse från tonnageavgift på grund av stadgandet i 3 §, att
annan person är avgiftsskyldig, skall nämnden överflytta avgiftsskyldiglieten
å denne.
över ifrågasatt dylik överflyttning ävensom över sådan i 7 § omförmäld
framställning av kommerskollegium, som avser antingen höjning av
påförd tonnageavgift eller åläggande av avgiftsskyldighet i fall, där sådan
icke enligt de av kollegium upprättade längderna föreligger, skall vederbörande
fartygsägare eller, där fartyget tillhörde flera, huvudredare beredas
tillfälle att yttra sig.
2 mom. Uppstå under tonnageavgiftsnämndens överläggningar skiljaktiga
meningar bland nämndens ledamöter och måste till följd därav
omröstning verkställas, skall omröstningen vara öppen och den mening
bliva gällande, vilken flertalet bland ledamöterna biträtt, eller, om rösterna
utfalla lika, den, som biträdes av ordföranden.
Ärende må icke hos tonnageavgiftsnämnden till avgörande företagas,
där icke jämte ordföranden minst fem ledamöter äro närvarande.
12 §.
över tonnageavgiftsnämndens förhandlingar föres protokoll. Av
nämnden beslutade ändringar i fråga om skyldighet att erlägga tonnageavgift
eller avgiftens storlek skola antecknas i såväl protokollet som
vederbörlig tonnageavgiftslängd.
20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
13 §.
Protokollet vid tonnageavgiftsnämndens sammanträden föres och de
av nämndens beslut föranledda anteckningarna i tonnageavgiftslängderna
verkställas av sekreteraren med biträde av de personer, som nämnden i
övrigt må hava därtill förordnat.
Riktigheten av de i varje längd verkställda anteckningarna bestyrkes
genom påskrift å längden av tonnageavgiftsnämndens ordförande och
minst två av nämnden därtill utsedda ledamöter.
Justering av det hos tonnageavgiftsnämnden förda protokoll skall
verkställas inför nämnden eller, i den mån det icke kan ske, efter nämndens
sista sammanträde inför ordföranden och minst två av nämnden därtill
utsedda ledamöter på tid, som av ordföranden bestämmes. Justeringen
bestyrkes genom ett av nämndens ordförande och två ledamöter å protokollet
tecknat intyg.
14 §.
Det åligger tonnageavgiftsnämnden genom sekreteraren att så fort
ske kan och senast inom utgången av november månad 1916:
a) i rekommenderat brev med allmänna posten genom bestyrkta utdrag
av protokollet och vederbörlig tonnageavgiftslängd om nämndens
beslut underrätta ej mindre avgiftsskyldig, som hos nämnden gjort i 7 §
omförmäld framställning, än även den, vilken tonnageavgift blivit av
nämnden påförd eller vilkens avgiftsskyldighet blivit på framställning av
kommerskollegium av nämnden ändrad; börande samma underrättelse jämväl
innefatta erinran om innehållet i 15 och 16 §§ av denna förordning;
samt
b) till Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande översända bestyrkt
utdrag av tonnageavgiftslängden i fråga om fartyg, rörande vilka
nämnden i något avseende beslutat ändring.
15 §.
över tonnageavgiftsnämndens beslut må klagan ej föras.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
21
(Kungl. Maj.is förslag.)
(Utskottets förslag.)
16 §.
1 mom. Tonnageavgift inbetalas
senast den 20 december 1916 hos
Kungl. Maj:ts befallningshavande i
det län, där det fartyg, för vilket
16 §.
1 mom. Tonnageavgift inbetalas
senast den 20 december 1916 hos
Kungl. Maj:ts befallningshavande i
det län, där den för fartyget i längden
upptagna hemorten är belägen.
avgiften skall erläggas, enligt lång
den har sin hemort.
Inbetalningen sker genom insättning av det påförda beloppet å
statsverkets giroräkning i riksbanken i den ordning, som för inbetalning
av medel till länsstyrelse är stadgad.
Fråga om avkortning å tonnageavgift
på grund av omständighet,
som i 5 § 3 mom. sägs, prövas, på
framställning utav den avgiftsskyldige,
av den Kungl. Maj:ts befallningshavande,
hos vilken
skall inbetalas.
avgiften
Fråga om avkortning å tonnageavgift
på grund av omständighet,
som i 5 § 2 mom. sägs, prövas, på
framställning utav den avgiftsskyldige,
av den Kungl. Maj:ts befallningshavande,
hos vilken avgiften
skall inbetalas.
2 mom. Underlåter avgiftsskyldig att inom den i 1 mom. föreskrivna
tid fullgöra honom åliggande inbetalning av tonnageavgift, är
han pliktig att gälda sex procents årlig ränta å det oguldna beloppet,
räknat från och med den 21 december 1916 till dess betalning sker.
3 mom. Erlägges icke påförd tonnageavgift inom föreskriven tid,
åligger det Kungl. Maj:ts befallningshavande att vidtaga åtgärder för
beloppets behöriga indrivning.
Utmätning för indrivni,.^
2 mom. sägs, verkställes i den
kronoutskylder är stadgad.
indrivning av tonnageavgift och sådan ränta, som i
ordning, som om uttagande av oguldna
17 §.
Influtna tonnageavgifter redovisas av Kungl. Maj:ts befallningshavande
i kronoräkenskaperna i enlighet med föreskrifter, som i sådant
avseende skola av statskontoret utfärdas.
22
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
18 §.
Ordförande och ledamöter i tonnagea vgiftsnämnden åtnjuta ersättning
för sitt arbete ävensom, i förekommande fall, rese- och traktamentsersättning
enligt bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t.
Till ersättning åt sekreteraren och övrig hos tonnageavgiftsnämnden
anställd kanslipersonal anvisar Kungl. Maj:t, efter förslag av nämnden,
erforderliga medel.
Här omförmälda ersättningar ävensom ersättning för hos kommerskollegium
uppkomna särskilda kostnader för upprättande av längder m. m.
enligt 6 § bestridas med inflytande tonnageavgifter.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,
enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
Stockholm 1916. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
161997