Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
15
Nr 34.
Ankofrl till riksdagens kansli den 30 maj 1916 kl. 1 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse
av 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 8 och 23 §§ samt 25 §
2 mom. i förordningen den 7 augusti 1907 angående
tillverkning och beskattning av maltdrycker m. m.
(2:a avd.)
Närvarande: herrar K. G. Karlsson, frih. C. J. Beck-Friis, Ollas A. Ericsson, Oskar
Eklund, Bäckström, K. A. Nilson, frih. Fleming, frih. Palmstierna, Jesperson,
Sandler, Jeansson i Kalmar, Rune, Källman, Danström, C. Th. Magnusson,
von Hofsten, Nilsson i Kristianstad, Jönsson i Boa och Bergman.
Genom proposition, nr 240,'' av den 5 maj 1916, vilken hänvisats
till bevillningsutskottet, bär Kungl. Maj:t, under åberopande av bifogat
utdrag av statsrådsprotokollet för samma dag, föreslagit riksdagen att
dels antaga nedannämnda förslag till förordning om ändrad lydelse av
2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 8 och 23 §§ samt 25 § 2 mom. i förordningen
den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av
maltdrycker dels ock besluta, att, där restitution av skatt skall äga rum
för malt, som omedelbart använts för tillverkning av lagrat dricka,
restitutionen må utgå direkt av maltskattemedlen.
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 8 och 23 §§ samt
25 § 2 mom. i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning och
beskattning av maltdrycker.
Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 8 och 23 §§
samt 25 § 2 mom. i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning
och beskattning av maltdrycker skola erhålla följande ändrade lydelse:
16
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
2 §•
1. För malt, som i bryggeri användes vid tillverkning av maltdryck,
skall med det i nästa mom. medgivna undantag erläggas skatt
med trettiotre öre för varje kilogram, dock att för varje bryggeri skatten
för de första under tillverkningsåret avverkade etthundratusen kilogrammen
malt utgår med tjugusju öre för kilogram och för de nästa etthundratusen
kilogrammen med trettio öre för kilogram.
3 §•
1. I denna förordning förstås med
svagdricka varje maltdryck, som ej innehåller mer än två och en
fjärdedels volymprocent alkohol och är inbryggd med en stamvört, vilkens
extrakthalt icke överstiger sex procent;
lagrat dricka varje maltdryck, som ej är hänförlig till svagdricka
och som ej innehåller mer än tre och sex tiondels volymprocent alkohol
och är inbryggd men en stamvört, vilkens extrakthalt icke överstiger
nio och fem tiondels procent;
skattefritt bryggeri varje bryggeri, där, på grund av tillståndsbevis,
endast svagdricka må tillverkas;
skattepliktigt bryggeri varje annat bryggeri, där, på grund av tillståndsbevis,
maltdrycker må tillverkas; samt
tillverkare den person, vilken såsom ägare, innehavare, verkställande
direktör, disponent eller i annan egenskap har högsta inseendet över
bryggeriets skötsel.
8 §•
1. Vid skattepliktigt bryggeri må efter tillverkningsårets utgång
restitution av skatt, efter 24 öre för kilogram räknat, åtnjutas för
det under samma år omedelbart till svagdricka använda malt, dock högst
för den tredjedel av hela den vid bryggeriet under tillverkningsåret avverkade
maltmängden samt icke till högre belopp, än att den återstående
skatten uppgår till minst det -i 5 § stadgade medeltal.
2. Jämväl må efter tillverkningsårets utgång restitution av skatt,
efter tio öre för kilogram räknat, åtnjutas för det under samma år omedelbart
till lagrat dricka använda malt.
3. Om maltdryck från skattepliktigt bryggeri utföres ur riket,
17
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
åtnjutes under de villkor, vilka av Kungl. Maj:t särskilt stadgas, för
den vikt malt, som tillverkaren kan styrka hava åtgått för den utförda
maltdryckens tillverkning, restitution av skatt, beräknad efter den skattesats,
som vid tiden för utförseln tillämpas vid bryggeriet.
23 §.
Från skattepliktigt bryggeri må svagdricka, därest det ej av köpare
avhämtas i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade med
såväl bryggeriets namn som ordet »svagdricka». I stället för bryggeriets
namn må dock användas en av vederbörande överkontrollör godkänd, såT
som ursprungsbeteckning lämplig förkortning därav eller ock bryggeriets
inregistrerade varumärke.
Beträffande buteljer må denna stämpling ske å korken eller proppen.
När kärl, som innehåller svagdricka, är försett med etikett, skall
på etiketten ordet »svagdricka» vara det huvudsakligast framträdande.
På sålunda stämplade kärl må inga andra maltdrycker utlämnas.
Vad i denna paragraf stadgas skall äga motsvarande tillämpning
i fråga om lagrat dricka.
25 §.
2. Kontrollör erhåller under tjänstgöringstiden av staten dagarvode,
som av kontrollstyrelsen bestämmes; dock må detta arvode ej utgå med
högre belopp än tre kronor femtio öre för tillsyn å ett skattepliktigt
bryggeri och med högst en krona femtio öre för varje ytterligare bryggeri,
över vilket han har tillsyn.
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1916.
Beträffande vad föredragande departementschefen enligt ovan om*
förmälda statsrådsprotokoll anfört vid ärendets föredragning inför Kungl.
Maj:t, får utskottet hänvisa till propositionen.
Till utskottet hava jämväl överlämnats två i anledning av propo»
spioneri väckta motioner.
Bihang till riksdagens protokoll 1910. 7 sand. 31 käft. (Nr 33—34.)
3
THskottet
18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
I motion II: 319, av herr Pålsson m. fl., har, såvitt eu är i fråga,
yrkats, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts förevarande proposition.
I motion II: 331, av herr Waldén, föreslås, i vad detta ärende
angår, att riksdagen måtte, under förutsättning av bifall till Kungl.
Maj:ts proposition, nr 240, besluta, att av beskattningsåtgärden föranledd
inkomst tillföres den genom 1913 års förordning tillkomna fonden av
rusdrycksmedel.
Rörande motiveringen för motionärernas förslag får utskottet hänvisa
till de särskilda motionerna.
Det av Kungl. Maj:t genom förevarande proposition framlagda
förslaget till en höjning av maltskatten har, såsom framgår av föredragande
departementschefens anförande till det vid propositionen fogade
utdrag ur statsrådsprotokollet, påkallats av de behov, vilka vid statsregleringen
för år 1917 böra fyllas. Enligt utskottets mening torde det
emellertid kunna ifrågasättas, huruvida eu dylik höjning av maltskatten
stål- i överensstämmelse med de giundsatser, som fått tittryck i 1913
års riksdags beslut om begränsande av statsverkets beroende av från
rusdryckshanteringen härflytande medel. Ty även om maltskatten på
grund av bestämmelsen i i § av förordningen om statsverkets fond av
rusdrycksmedel är att hänföra till de medel, vilkas sammanlagda överskott
skall avsättas till nyssnämnda fond, lärer en höjning av maltskatten
icke kunna undgå att utöva inflytande på den medeltalsberäkning,
som jämlikt samma 1 § skall årligen verkställas. Härom stadgas
nämligen: »skulle för tre på varandra följande år medeltalet av ovannämnda
inkomster understiga 41,900,000 kronor, skall därefter vad som
överskjuter detta medeltalsbelopp avsättas till fonden. På enahanda sätt
förfares, om därefter vid årligen verkställd uträkning befinnes, att medeltalet
av ovannämnda inkomster under närmast föregående tre år ytterligare
nedgått.» Uppenbart torde vara, att den sålunda stadgade medelt.
alsberäkningen skulle komma att avsevärt förryckas, därest maltskatten,
genom en av riksdagen företagen förhöjning av maltskattesatserna, tillförde
statsverket en väsentligt ökad inkomst. Visserligen har herr
Waldén i motionen II: 331 till förekommande av berörda olägenhet föreslagit,
att den av den höjda maltbeskattningen föranledda inkomst skall
Bevillningsutskottets betänkande Nr di. IB
tillföras statsverkets fond av rusdrycksmedel. Enligt utskottets mening
torde emellertid detta förslag icke låta sig praktiskt utföras, enär det
svårligen och i varje fall icke utan omfattande beräkningar kan fixeras,
vilken del av maltskattens totala belopp är att anse såsom beroende
av förhöjningen av denna skatt.
Såsom framgår av det till propositionen fogade utdrag ur statsrådsprotokollet
(sid. 16), har föredragande departementschefen uppmärksammat
de invändningar, som från olika håll inom riksdagen framställdes
mot det vid 1909 års riksdag framlagda förslaget om en höjning
av maltskatten. Det torde nämligen vara oundvikligt, att en dylik
höjning åstadkommer fördyrande av de drycker, som även den mindre
välsk lierade allmänheten konsumerar. Visserligen har man vid utarbetandet
av det föreliggande förslaget om höjd maltbeskattning sökt taga
hänsyn till nyssberörda synpunkt, och Kungl. Maj:t har i dylikt syfte
föreslagit, att vissa skattepliktiga maltdrycker, de s. k. lagrade drickorna,
med en alkoholhalt av högst 3.6 volymprocent och inbryggda på en
stamvört, vilkens extrakthalt icke överstiger 9.5 procent, skall undantagas
från den ifrågasatta skatteförhöjningen. Utskottet är emellertid
ej övertygat, att denna anordning i någon större grad är ägnad att
åstadkomma ökad konsumtion av de lagrade drickorna på bekostnad
av de starkare, skattepliktiga maltdryckerna. Anordningen skulle sålunda
vara av mycket underordnad betydelse ur nykterhetssynpnnkt, och då man
måste förutsätta, att konsumtionen av de maltdrycker, som träffades av
skatteförhöjningen, fortfarande komme att bliva avsevärd, särskilt bland
den ekonomiskt mindre bärkraftiga delen av befolkningen, skulle dessa
befolkningslager, som redan förut hårt träffats av dyrtiden, säkerligen få
bidraga till största delen av den genom maltskatteförhöjningen ökade
statsinkomsten.
De nu angivna synpunkterna hava ock antytts i den av herr
Pålsson m. fl. väckta motionen i ämnet.
Av det ovanstående framgår således, att enligt utskottets mening
den föreslagna höjningen av maltskatten dels icke låter sig förena med
de grundsatser, som fingo uttryck i 1913 års riksdags beslut om
begränsande av statsverkets beroende av från rusdryckshanteringen
härflytande medel, dels icke kan tillmätas nämnvärd betydelse ur
nykterhetssynpunkt, dels och slutligen skulle komma alt huvudsakligen
träffa de bredare, redan av ökade levnadskostnader hårt betungade folklagren.
Med hänsyn härtill har utskottet funnit sig icke böra tillstyrka
Kung]. Maj:ts förevarande proposition.
20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 34,
Utskottet får alltså hemställa:
1) att riksdagen, med bifall till motionen II: 319
av herr Pålsson m. fl., såvitt den avser förevarande
proposition nr 240, måtte avslå samma proposition; samt
2) att motionen II: 331, av herr TV aidén, såvitt
nn är i fråga, må anses besvarad genom vad utskottet
under 1) hemställt.
Stockholm den 30 maj 1916.
På bevillningsutskottets vägnar:
K. G. KARLSSON.
Reservationer:
av herrar friherre C. J. Beck-Friis, friherre Fleming, Jesperson,
Jeansson i Kalmar, Bakström, Carl Th. Magnusson, von Hofsten och
Jönsson i Boa; samt
av herr Ollas A. Ericsson i fråga om motiveringen.
STOCKHOLM, ISVÄG MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 191fi. -