2

Riksdagens skrivelse Nr 90.

Nr 90,

Godkänd av första kammaren den 11 maj 1915.
Godkänd av andra kammaren den 11 maj 1915.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl.
Maj ds proposition i fråga om rätt för ordinarie tjänsteman,
som befordrats till revisor i kammarrätten, att
för ålderstillägg tillgodoräkna sig viss föregående tid
i annan statstjänst.

(Statsutskottets utlåtande nr 52.)

Till Konungen.

I en till riksdagen den 26 mars 1915 avlåten proposition (nr 120)
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen besluta,
att, därest till revisor i kammarrätten är eller varder befordrad ordinarie
innehavare av tjänst i första lönegraden i annat centralt ämbetsverk
eller av däremot svarande eller därmed i avlöning shänseende jämförlig
befattning i annan statstjänst, honom må för erhållande av ålderstillägg
å revisorslönen tillgodoräknas intill fem år av den tid, han innehaft den
ordinarie befattning, varifran han befordrats till revisor i kammarrätten,
dock att på grund härav ålderstillägg icke må utgå för tid före början
av år 1916.

Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag är föranlett av en av 1912
års riksdag i skrivelse till Eders Kungl. Maj.-t gjord anhållan, att Eders
Kungl. Maj:t måtte låta utreda, huruvida och i vilken utsträckning tjänsteman,
som förflyttades till revisorstjänst i kammarrätten från dylik tjänst
i annat centralt ämbetsverk, kunde för ålderstillägg å den nya tjänsten få

Riksdagens skrivelse Nr 90.

3

tillgodoräkna sig föregående ordinarie tjänstetid, samt för riksdagen framlägga
det förslag i ämnet, vartill utredningen kunde föranleda.

Till stöd för denna anhållan hade riksdagen bland annat anfört, att
med avseende å kammarrättsrevisionens uppgift, att i väsentlig mån vara
en överrevision, det utan tvivel ur det allmännas synpunkt vore av vikt,
att för kammarrättens revisionsavdelning kunna, där sådant eljest prövades
lämpligt förvärfva dugande krafter från andra ämbetsverk. Det syntes
därför riksdagen önskvärt, att särskilda bestämmelser meddelades, varigenom
tjänsteman, som överflyttades till revisor stjänst i kammarrätten
från dylik tjänst i annat ämbetsverk, kunde å den nya tjänsten komma
i åtnjutande av sådana avlöningsförmåner, att överflyttningen icke för
honom ställde sig ekonomiskt ofördelaktig. Bestämmelser i dylikt syfte
funnes redan meddelade för vissa andra, likartade fall, exempelvis i fråga
om statsdepartementen, fån g vårdsstaten samt rikets allmänna läroverk.

Mot den lönetursförmån för revisorerna i kammarrätten, som av Eders
Kungl. Maj:t nu föreslagits, bar riksdagen intet att erinra. Visserligen
skulle det kunna ifrågasättas, huruvida icke med ordnande av denna
angelägenhet borde anstå, till dess det blivit avgjort, huruvida ett riksrevisionsverk
kommer att inrättas eller icke — vilket avgörande riksdagen
anser önskvärt, att det snarast möjligt må träffas — men då ett bifall
till den förevarande framställningen icke kan antagas komma att i något
avseende föregripa spörsmålet om inrättande av ett sådant ämbetsverk, har
riksdagen ansett sig böra utan avvaktan på avgörandet av sistnämnda
angelägenhet nu medgiva den begärda lönetursrätten.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen beslutat att, därest till revisor
i kammarrätten är eller varder befordrad ordinarie innehavare av tjänst i
första lönegraden i annat centralt ämbetsverk eller av däremot svarande
eller därmed i avlöningsbänseende jämförlig befattning i annan statstjänst,
honom må för erhållande av ålderstillägg å revisorslönen tillgodoräknas
intill fem år av den tid, han innehaft den ordinarie befattning, varifrån
han befordrats till revisor i kammarrätten, dock att på grund härav ålderstillägg
icke må utgå för tid före början av år 1916.

Stockholm den 11 maj 1915.

Med undersåtlig vördnad.