Riksdagens skrivelse Nr 75.
1
Nr 75.
Godkänd av första kammaren den 30 april 1915.
Godkänd av andra kammaren den 30 april 1515.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.is
proposition angående rätt för lärarinna vid statsunderstödd
enskild läroanstalt att för uppflyttning i högre lönegrad
tillgodoräkna sig tjänstgöring vid svensk skola i utlandet.
(Statsutskottets utlåtande nr 41).
Till Konungen.
I en den 19 mars 1915 till riksdagen avlåten proposition (nr 93)
bar Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må äga att, utan hinder av bestämmelserna
i kungl. kungörelsen den 29 oktober 1909 angående avlöningav
lärarinnorna vid statsunderstödda enskilda läroanstalter samt angående
statsunderstöd åt dessa läroanstalter m. in., i enlighet med de av
vederbörande departementschef till statsrådsprotokollet angivna grunder
på särskild ansökan bevilja lärarinna rätt att för uppflyttning i högre
lönegrad vid sagda anstalter tillgodoräkna sig tjänstgöring, som av
henne bestritts vid statsunderstödd svensk skola i utlandet.
Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning är närmast föranledd
av en utav eu lärarinna vid Lyceum för flickor i Stockholm gjord
ansökning att i anställning såsom lärarinna vid statsunderstödda enskilda
läroverk, statens samskolor och kommunala mellanskolor få för uppflyttning
i högre lönegrad räkna sig till godo sin tjänstgöring under tre
läsår såsom lärarinna vid svenska skolan i Hamburg. Såsom av utredningen
framgår, har ansökningen, i vad den avser rätt till uppflyttning
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 samt. 30 käft. (Nr 75—82). 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 75.
i högre lönegrad i tjänst, vid statssamskola och kommunal mellanskof,
ej befunnits under nuvarande förhållanden böra föranleda någon Eders
Kungl. Maj:ts åtgärd, denna omständighet beroende därpå, att, vad statssamskolorna
angår, ett bifall till ansökningen skulle innebära en avvikelse
från för dessa läroanstalter fastställda grunder, och att beträffande
de kommunala mellanskolorna frågan om rätt till lönetursberäkning
i anställning vid dessa skolor för närvarande är beroende på lärarlönenämndens
prövning. I anledning härav har endast den del av förevavarande
ansökning, som angår rätt till lönetursberäkning i anställning
vid statsunderstödd enskild läroanstalt upptagits i Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning. I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna
har emellertid departementschefen ansett, att man ej borde
stanna vid eu prövning av den för sökandens personliga del gjorda
ansökningen, utan att en mera allmän lösning borde vinnas av frågan
om den nu avsedda lönetursrätten, inskränkt, såsom ovan nämnts, att
komma vederbörande till godo i anställning vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter. Vidare har departementschefen såsom sin åsikt framhållit,
att lönetursrätten icke borde beredas genom en formlig ändring av
kungörelsen den 29 oktober 1909 angående avlöning av lärarinnorna
vid statsunderstödda enskilda läroanstalter samt angående statsunderstöd
åt dessa läroanstalter m. m., utan att Eders Kungl. Maj:t borde erhålla
befogenhet att efter de förhållanden, som i de särskilda fallen vore för
handen, besluta om lönetursrätt för vederbörande. I fråga om de villkor,
som syntes böra uppställas för medgivande av förevarande lönetursrätt,
borde bestämmelserna i 1909 års ovannämnda kungörelse principiellt
lända till efterrättelse, såvitt anginge fordringarna å vederbörandes
utbildning. Vidkommande tjänstgöringens art och omfattning borde
lönetursrätten fastställas efter eu på grund av jämförelse med tjänstgöring
vid inhemsk läroanstalt verkställd evalvering av tjänstgöringen
vid den utländska skolan, varvid prövningen härvid borde ske efter de
i 1909 års kungörelse uppställda fordringarna, lämpligt jämkade med
hänsyn till de ifrågavande skolornas säregna förhållanden.
Såsom av utredningen framgår, har folkskolöverstyrelsen vid ärendets
behandling framhållit, att det enligt överstyrelsens mening vore både
rimligt och lämpligt, om, förutom i fråga om de statsunderstödda enskilda
läroanstalterna, tjänstgöring vid svensk skola i utlandet berättigade
till lönetursberäkning icke blott vid statens samskolor och kommunala
mellanskolor utan även vid folkskolor och högre folkskolor.
Riksdagen har ej kunnat undgå att ställa sig tveksam i fråga om
lämpligheten av att den föreliggande frågan löses utan samband med
Riksdagens skrivelse Nr 75.
ett allmänt medgivande angående lönetursrätt i anställning även vid
andra läroanstalter än de nu föreslagna, men har riksdagen, med hänsyn
till det behjärtansvärda ändamål, som i framställningen avses, ej
velat motsätta sig bifall till densamma.
Riksdagen har alltså medgivit att Eders Kungl. Maj.t må äga att,
utan hinder av bestämmelserna i nådiga kungörelsen den 29 oktober
1909 angående avlöning av lärarinnorna vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter samt angående statsunderstöd åt dessa läroanstalter m. m.,
i enlighet med de av departementschefen till statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden den 19 mars 1915 angivna grunder på särskild ansökan
bevilja lärarinna rätt att för uppflyttning i högre lönegrad vid
sagda anstalter tillgodoräkna sig tjänstgöring, som av henne bestritts
vid statsunderstödd svensk skola i utlandet.
Stockholm den 30 april 1915.
Med undersåtlig vördnad.