6

Riksdagens skrivelse Nr 23.

Nr 23.

Godkänd av första kammaren den 8 april 1915.
Godkänd av andra kammaren den 8 april 1915.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade
ändringar i rikets grundlagar.

(Konstitutionsutskottets memorial nr 1.)

Till Konungen.

Sedan 1914 års senare lagtima riksdag i anledning av Eders Kungl.
Majits proposition antagit såsom vilande förslag till ändrad lydelse av
§§ 96—102 och 110 regeringsformen, § 42 2 och § 68 riksdagsordningen
samt § 4 5:o tryckfrihetsförordningen, har riksdagen vid numera
företagen slutlig prövning för sin del godkänt och antagit berörda
förslag.

Enligt de av riksdagen sålunda fattade beslut skulle förenämnda
grundlagsparagrafer i nedanskrivna delar erhålla följande lydelse:

Regeringsformen.

§ 96.

Varje lagtima riksdag skall förordna två för lagkunskap och utmärkt
redlighet kända män, den ene såsom justitieombudsman och den

7

Riksdagens skrivelse Nr 23.

andre såsom militieombudsman, att i egenskap av riksdagens ombud,
efter den instruktion riksdagen för vardera utfärdat, hava tillsyn över
lagars och författningars efterlevnad, militieombudsmannen i vad de
skola tillämpas vid krigsdomstolarna samt av ämbets- och tjänstemän
med avlöning från de till försvarsväsendet anslagna medel och justitieombudsmannen
i vad de eljest skola vid domstolarna samt av ärnbetsocli
tjänstemän tillämpas, ävensom att enligt den fördelning nu är sagd
vid vederbörliga domstolar i laga ordning tilltala dem, som uti sina
ämbetens utövning av väld, mannamån eller annan orsak någon olaglighet
begått eller underlåtit att sina ämbetsplikter behörigen fullgöra.
Ombudsmännen vare i all måtto underkastade samma ansvar och plikt,
som allmän lag och rättegångsordning för aktörer utstaka.

§ 97.

Justitieombudsmannen och militieombudsmannen, som, så länge de
sina ämbeten innehava, skola i alla avseenden anses lika med Konungens
justitiekansler, väljas på sätt riksdagsordningen stadgar; och bör därvid
jämväl för en var av dessa riksdagens ombudsmän utses eu man av de
egenskaper, som hos ombudsmannen erfordras, att honom efterträda, ifall
han, innan nästföljande lagtima riksdag anställt nytt val av ombudsman,
skulle med döden avgå, samt att utöva ämbetet under den tid, ombudsmannen
kan vara av svår sjukdom eller annat laga förfall därifrån hindrad.

§ 98.

I händelse justitieombudsmannen eller militieombudsmannen, under
det riksdag är församlad, avsäger sig det erhållna förtroendet eller med
döden avgår, skall riksdagen i ämbetet genast insätta den man, som
blivit till efterträdare utsedd. Skulle ombudsmans utsedde efterträdare,
under riksdag, avsäga sig det erhållna förtroendet eller i ombudsmansämbetet
insättas eller med döden avgå, utväljes, på ovan stadgade sätt,
eu annan behörig man i hans ställe. Inträffar något av dessa fall emellan
riksdagarna, skall riksdagens rätt härutinnan genom de av riksdagen
valde fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret utövas.

§ 99.

Justitieombudsmannen och militieombudsmannen må, eu var när
han för sitt ämbetes utövning det nödigt anser, kunna övervara högsta

8

Riksdagens skrivelse Nr 23-

domstolens, regeringsrättens, nedre justitierevisionens, hovrätternas, kollegiernas
eller i dessas ställe inrättade verks, och alla lägre domstolars
överläggningar och beslut, dock utan rättighet att sin mening därvid
yttra, samt äga tillgång till alla domstolars, kollegiers och ämbetsverks
protokoll och handlingar. Konungens ämbetsmän i allmänhet vare
skyldige att lämna justitieombudsmannen och militieombudsmannen laglig
handräckning, samt alla fiskaler, att medelst aktioners utförande en var
av dem biträda, då han det äskar.

§ 100.

Justitieombudsmannen och militieombudsmannen åligge, att, var för
sig, till varje lagtima riksdag avlämna redogörelse för förvaltningen
av de dem förtrodda ämbeten samt däruti, en var med avseende på det område,
som genom 96 § är bestämt för hans ämbetsutövning, utreda lagskipningens
tillstånd i riket, anmärka lagarnas och författningarnas brister
och uppgiva förslag till deras förbättring.

§ 101.

Skulle den oförmodade händelse inträffa, att antingen hela Konungens
högsta domstol eller av dess ledamöter en eller flere funnes hava av
egennytta, vrångvisa eller försumlighet så orätt dömt, att därigenom
någon, emot tydlig lag och sakens utredda och behörigen styrkta förhållande,
mistat eller kunnat mista liv, personlig frihet, ära och egendom,
eller regeringsrätten eller en eller flere av dess ledamöter funnes
hava vid prövning av besvärsmål låtit sådant förhållande komma sig till
last, vare justitieombudsmannen eller om målet från krigsdomstol kommit
under högsta domstolens prövning, militieombudsmannen pliktig, ävensom
Konungens justitiekansler berättigad, att vid den rikets domstol,
som här nedanföre bestämmes, den felaktige under tilltal ställa, samt
till ansvar efter rikets lag befordra.

§ 102.

Denna domstol, som‘riksrätt kallas, skall i sådant fall bestå av presidenten
uti Konungens och rikets Svea hovrätt, vilken däruti före
ordet, presidenterna uti alla rikets kollegier, vid tilltal emot högsta
domstolen fyra de äldsta regeringsråd, men, när regeringsrätten är tilltalad,
fyra de äldsta justitieråd, ävensom, i båda fallen, högste be -

9

Riksdagens skrivelse Nr 23.

fälhavaren över de i huvudstaden tjänstgörande trupper, högste närvarande
befälhavaren för den vid huvudstaden förlagda delen av flottan,
tvenne de äldsta råd i Svea hovrätt och det äldsta råd i varje av
rikets kollegier. Då justitiekansleren, justitieombudsmannen eller militieombudsmannen
finner sig befogad att högsta domstolen samfällt eller
särskilda dess ledamöter inför riksrätten tilltala, eller justitiekansleren
eller justitieombudsmannen att regeringsrätten samfällt eller särskilda
dess ledamöter under sådant tilltal ställa, äske han hos presidenten i
Konungens och rikets Svea hovrätt, såsom riksrättens ordförande, laglig
kallelse å den eller dem, som skola tilltalas. Presidenten — — — —
— — — — i rikets tjänst.

§ no Ej

må någon riksdagsman under tilltal ställas eller sin frihet berövas
för sina gärningar eller yttranden i denna egenskap, utan att den
kammare, till vilken han hörer, sådant tillåtit genom uttryckligt beslut,
däruti minst fem sjättedelar av de röstande instämt. Ej heller — —
— — — — — — — — — — — — — — — — — beivra låta.

Bliver riksdagsman, medan riksdag samlad är, eller under resa till
eller ifrån riksdagen, när man vet honom i sådant ärende stadd vara,
med ord eller gärning ofredad, gälle därom vad angående våld eller
förolämpning emot Konungens ämbetsmän, i eller för ämbete, i allmän
lag stadgat är. Samma lag vare, om riksdagens fullmäktige, revisorer
eller justitieombudsman eller militieombudsman, eller sekreterare eller
kanslibetjänte i någon av riksdagens kamrar eller i något dess utskott,
i eller för utövning av sådan befattning, våldföres eller förolämpas.

Riksdagsordningen.

§ 42.

2. Utskottet skall ock granska justitieombudsmannens och militieombudsmannens
avgivna redogörelser, ävensom deras ämbetsdiarier och
registratur, samt med utlåtande däröver till riksdagen inkomma.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 samt. 13 höft. (Nr 21—24.) 2

t

10

Riksdagens skrivelse Nr 23.

§ 68.

Till följd av regeringsformens 96 § skall varje lagtima riksdag
förordna två för lagkunskap och utmärkt redlighet kända män, den ene
såsom justitieombudsman och den andre såsom militieombudsman, att i
egenskap av riksdagens ombud hava tillsyn över lagars och författningars
efterlevnad av domare, ämbets- och tjänstemän samt att inför den riksrätt,
som i bemälde grundlags 102 § till dess inrättning och göromål beskrives,
eller vid andra vederbörliga domstolar, i laga ordning tilltala
dem, som i sina ämbetens utövning anses av väld, mannamån eller annan
orsak hava någon olaglighet begått eller underlåtit att sina ämbetsplikter
behörigen fullgöra.

Justitieombudsmannen och militieombudsmannen, vilkas rättigheter
och åligganden ytterligare så väl i regeringsformen som genom särskild
för en var av dem utfärdad instruktion utstakas, väljas var för
sig av fyratioåtta för tillfället nämnda valmän, av vilka vardera kammaren
inom sig utser tjugufyra. Dessa valmän, vilka böra till valförrättningen
sammanträda samma dag, då de blivit utsedda, och ej må åtskiljas
förr än valen äro fulländade, skola först samfällt, medelst slutna sedlar,
var för sig föreslå den man, som de anse böra komma under omröstning.
Falla därvid rösterna till mer än hälften på en man, är han behörigen
vald. Åro åter rösterna så delade mellan flera, att sådan pluralitet
för någon icke äger rum, anställes ny omröstning med slutna sedlar
till antagande av den, som de flesta rösterna erhållit, eller, om han
icke antages, av den, som näst honom blivit av de flesta kallad o. s. v.
Skulle, sedan alla omröstningarna sålunda försiggått, likväl ingen hava
erhållit den här föreskrivna pluralitet, anställes ny omröstning över
alla dem, som vid den första omröstningen blivit satta ifråga; skolande
den, som erhållit de flesta rösterna, anses behörigen vald.

Valmännen böra vid samma tillfälle, då justitieombudsmannen och
militieombudsmannen utses, och på enahanda sätt för en var av dessa
riksdagens ombudsmän välja en man av de egenskaper, som hos ombudsmannen
erfordras, för att honom efterträda, ifall han, innan nästa
lagtima riksdag anställt nytt val av ombudsman, skulle med döden avgå,
samt att utöva ämbetet under den tid ombudsmannen kan vara av svår
sjukdom eller annat laga förfall därifrån hindrad.

1 händelse justitieombudsmannen eller militieombudsmannen, under
det riksdag är församlad, avsäger sig förtroendet, eller med döden avgår,
insätter riksdagen genast i ämbetet den man, som blivit till efterträdare
utsedd. Skulle ombudsmans utsedde efterträdare, under riksdag, avsäga

11

Riksdagens skrivelse Nr 23.

sig det erhållna förtroendet eller i ombudsmansämbetet insättas eller
med döden avgå, utväljes på ovan stadgade sätt en annan behörig man
i hans ställe.

Inträffar något av dessa fall mellan riksdagarna, skall riksdagens
rätt härutinnan genom de av riksdagen valde fullmäktige i riksbanken
och fullmäktige i riksgäldskontoret utövas.

Tryckfrihetsförordningen.

§ 4.

5:o. Så snart någon förbrytelse mot denna lag blivit av chefen för
justitiedepartementet hos justitiekanslern anmäld, åligge den sistnämnde
att ofördröjligen låta förbrytelsen, genom tillförordnad aktor, vid behörig
domstol åklaga; och bör han dessutom, för egen del, genom vederbörande
ombud, över tryckfrihetens lagliga bruk tillbörlig uppsikt hava. Vare
likaledes justitieombudsmannen och militieombudsmannen pliktiga, att,
i avseende på förbrytelser emot denna lag, lämna sin ämbetsåtgärd,
enligt de i instruktionerna rörande deras befattning med andra mål, föreskrivna
grunder. Enskilt förolämpande äger målsägaren att själv eller
genom ombud åtala.

Stockholm den 8 april 1915.

Med undersåtlig vördnad.