Riksdagens skrivelse Nr 187.

3

Nr 187.

Godkänd av första kammaren den 26 maj 1915.
Godkänd av andra kammaren den 26 maj 1915,

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till ändrad lydelse av 18 § i
förordningen den 15 december 1914 angående statsmonopol
å tobakstillverkningen i riket.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 32.)

Till Konungen.

Genom eu den 19 mars 1915 dagtecknad proposition, nr 112,
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen besluta, att 18 § i förordningen den 15 december 1914
angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket skulle från och med
den 1 januari 1916 erhålla följande ändrade lydelse:

18 §.

I varje tobaks varas priskurantpris skall skatt ingå med ett belopp,
som motsvarar nedanstående procent av priskurantpriset, nämligen:

för cigarrer och cigarrcigarretter ........................ 20 %

y> cigarretter ........................................................... 30 %

» karvad tobak........................................................ 20 %

» spinn-, press- och rulltobak ........................... 20 %

» snus ........................................................................ 25 %.

4

Riksdagens skrivelse Nr 187.

Under propositionens behandling i riksdagens bevillningsutskott
bereddes styrelsen för aktiebolaget svenska tobaksmonopolet tillfälle
att meddela upplysning, huruvida — med hänsyn till gällande bestämmelser
rörande monopolbolagets verksamhet eller bolaget påvilande
förbindelser eller eljest — styrelsen funne något att bemärka med anledning
av de synpunkter, som legat till grund för framläggandet av
ifrågavarande proposition.

I anledning härav mottog utskottet eu skrivelse, i vilken styrelsen
anförde följande:

»Frågan angående möjligheten att utan fördyring av tobaksvanornas detaljhandelspris
uttaga den av Kungl. Maj:t föreslagna höjda tobaksskatten är givetvis
beroende på, huru höga bolagets tillverknings- och andra omkostnader komma att
ställa sig samt huru stora rabatter, som anses höra tillkomma återförsäljarna.
Ehuru de beräkningar, som av styrelsen i ifrågavarande hänseende uppgjorts, på
det stadium i vilket bolagets verksamhet ännu befinner sig, givetvis icke kunna
anses säkra, torde dock med visshet kunna sägas, att den marginal, som efter
skatteförhöjningen skulle vara disponibel för beredande av rabatter åt återförsäljare,
är synnerligen knapp. Den under rådande ekonomiska förhållanden inträffade starka
prisstegringen å råtobak ävensom de i utomordentligt hög grad ökade frakterna
för dylik vara hava nämligen verkat därhän, att tillverkningskostnaden för samtliga
slag av tobaksvaror och alldeles särskilt för cigarrer och cigarrcigarretter under
lång tid framåt, i varje fall under hela år 1916, kommer att ställa sig betydligt
högre än man förut haft anledning att antaga. Vid sådant förhållande och då i
avseende å sistnämnda varuslag den redan nu tydligt påvisbara tendensen till
konsumtionsminskning ur affärssynpunkt absolut utesluter varje tanke på stegring
av gällande detaljhandelspriser, finner styrelsen sig böra såsom sin uppfattning
uttala, att någon höjning av den i monopolförordningen för cigarrer och cigarrcigarretter
angivna skattesatsen, 15 procent, ej bör ifrågakomma.

Men även i avseende å övriga slag av tobaksvaror torde den efter bifall till
Kungl. Maj:ts proposition förefintliga rabattmarginalen icke förslå till annat än en
något så när tillfredsställande rabatt åt detaljisterna, medan däremot engrossisterna
icke ur sagda marginal lära kunna beredas sådana försäljningsförmåner, att deras
verksamhet blir ekonomiskt möjlig.

Förutsättningen för att styrelsen skall kunna tillstyrka bifall till propositionen
även med den ovan berörda modifikationen i skattesatsen för cigarrer och cigarrcigarretter,
är sålunda, att bolaget befrias från skyldigheten att lämna särskilda
engrossistrabatter, något som torde medföra den konsekvensen, att de i engroshandeln
sysselsatta personerna beredas ersättning för förlorad näringsverksamhet.
Alldeles oavsett den nu föreslagna skatteförhöjningen framstår för övrigt detta
enligt styrelsens mening ur synpunkten av en affärsmässig och rationell skötsel av
bolagets varudistribution såsom i hög grad lämpligt och önskligt. Även om engrossisterna
bibehållas, lärer bolaget nämligen för distributionen av sina varor icke
kunna undvara distriktskontor i olika landsdelar, vilket torde hava till följd att
engrossisterna åtminstone till största delen komma att bliva överflödiga såsom
mellanhänder mellan bolaget och detaljisterna. Den särskilda engrossistrabatten

5

Riksdagens skrivelse Nr 187.

skulle under sådana omständigheter för bolaget utgöra en extra kostnad — och en
mycket betydande dylik kostnad — som icke skulle medföra motsvarande nytta
i distributionsavseende. Tvärt om torde det vara ovedersägligt, att ett rationellt
organiserande av bolagets varudistribution lättare låter sig genomföra, därest hela
distributionen till detaljisterna ombesörjes direkt genom bolagets distriktskontor
utan anlitande av mellanhänder.

Under sådana omständigheter och då styrelsen är av den uppfattningen, att
den extrakostnad, spm genom engrossisternas bibehållande skulle förorsakas bolaget,
på mycket kort tid komme att överstiga den ersättning för mistad näringsverksamhet,
som engrossisterna, i händelse de nödgades upphöra med sin rörelse, skäligen
kunde göra anspråk på för sig och sin personal, anser sig styrelsen, huru än
riksdagen kommer att ställa sig till Kungl. Maj:ts proposition om skatteförhöjning,
icke kunna underlåta att vidtaga de åtgärder, som på styrelsen kunna ankomma,
för att engrossisternas verksamhet inom tobaksbranschen måtte bliva vederbörligen
avvecklad; och har styrelsen för avsikt att efter bolagsstämmans hörande snarast
möjligt hos Kungl. Maj:t göra framställning i dylikt syfte.»

Vad i den nu återgivna skrivelsen anförts bär riksdagen funnit
innefatta vägande skäl för antagandet, att någon höjd skatt å cigarrer
och cigarrcigarretter icke kan, med bibehållande av de nuvarande
detalj handelspriserna, under rådande ekonomiska förhållanden skäligen
påläggas. Då riksdagen liksom departementschefen utgår från den förutsättningen,
att någon stegring av konsumentpriserna å tobaksvaror icke
skall föranledas av skatteförhöjningen, har riksdagen ansett sig icke
kunna bifalla Eders Kungi. Maj:ts förslag i vad det avser höjd skattesats
för cigarrer och cigarrcigarretter.

Enligt de av departementschefen meddelade och åberopade beräkningarna
skulle skatten för sistnämnda bägge varuslag, under förutsättning
av bifall till den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna skattesatsen 20
procent, under år 1916 inflyta med 3,240,000 kronor. Bibehålies däremot,
på sätt riksdagen beslutat, den i monopolförordningen angivna
skattesatsen 15 procent, har man att, på grundvalen av departementschefens
beräkningar, antaga eu minskning av i runt tal 800,000 kronor.
Till frågan härom skall riksdagen återkomma, då riksdagen framdeles
kommer att meddela sina beslut angående beräkningen av bevillningarna
för år 1916.

I fråga om de skattesatser, som Eders Kungl. Maj:t föreslagit för
övriga slag av tobaksvaror, har monopolbolagets styrelse, på sätt framgår
av dess skrivelse, icke ifrågasatt någon ändring. På de av departementschefen
anförda skäl har riksdagen funnit sig böra bifalla
Eders Kungl. Maj:ts förslag i sistnämnda delar.

Vad monopolbolagets styrelse anfört därom, att styrelsen hade för
avsikt att — även oavsett de föreslagna skatteförhöjningarna — hos

6

Riksdagens skrivelse Nr 187.

Eders Kungl. Maj:t göra framställning om befrielse för bolaget från
skyldigheten att '' lämna särskilda engrossistrabatter, har riksdagen
funnit icke föranleda något dess yttrande.

Riksdagen får sålunda tillkännagiva, att riksdagen på grund av vad
ovan anförts, med anledning av Eders Kungl. Majrts förevarande proposition
beslutat, att 18 § i förordningen den 15 december 1914 angående
statsmonopol å tobakstillverkningen i riket skall från och med
den 1 januari 1916 erhålla följande ändrade lydelse:

18 §.

I varje tobaksvaras priskurantpris skall skatt ingå med ett belopp,
som motsvarar nedanstående procent av priskurantpriset, nämligen:

för cigarrer och cigarrcigarretter ............... 15 procent

» cigarretter ................................................... 30 »

» karvad tobak ............................................. 20 »

y> spinn-, press- och rulltobak .................. 20 »

» snus............................................................... 25 »

Stockholm den 26 maj 1915.

Med undersåtlig vördnad.