Riksdagens skrivelse Nr 174.

1

Nr 174.

Godkänd av första kammaren den 26 maj 1915.
Godkänd av andra kammaren den 26 maj 1915.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående åtgärder till förekommande
av nattarbete av män inom industriella och
angränsande arbetsområden.

(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 11.)

(Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtanden nr 7 och 12.)

Till Konungen.

Uti en inom riksdagen väckt motion har gjorts framställning i syfte,
att åtgärder måtte snarast möjligt vidtagas till förekommande av mäns
användande till nattarbete inom industriella och angränsande arbetsområden,
där detta användande ej måste äga rum av tekniska skäl eller i den
allmänna välfärdens intresse.

Att nattarbetet, där det regelbundet förekommer, utövar ett i hög
grad skadligt inflytande på arbetarna, torde icke av någon bestridas. Det
är icke blott de i arbetet deltagandes hälsa, som därav menligt påverkas;
dylika verkningar sträcka sig sannolikt även till arbetarnas familjer, som
— särskilt vid trångboddhet •— få röna starkt inflytande av husfaderns
nattarbete och behov av sömn under dagen.

Det torde vara obestridligt, att nattarbete inom många yrken i avsevärd
utsträckning förekommer i vårt land.

Även om, såsom det framhållits, en tendens skulle förefinnas att i
allmänhet inskränka nattarbetet inom industrien, något som dock icke
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 sand. 67 käft. (Nr 174—175.) 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 174.

blivit tillförlitligt utrett, finnes i allt fall icke någon garanti för varaktigheten
av en utveckling i denna riktning. Än mindre kan man på grund
av förefintligheten av en dylik tendens antaga, att ifrågavarande nattarbete
skall kunna, utan ingripande från statsmakternas sida, inom en överskådlig
framtid i avsevärd omfattning upphöra. Behovet av en inskränkning av
nattarbetet bestyrkes emellertid bland annat därav, att vid kollektivavtal
inom industrien i ej ringa utsträckning överenskommelse på arbetarnas
initiativ tillkommit i sådant syfte.

Visserligen har år 1910 inom kommerskollegium verkställts utredning
rörande arbetstidens längd för arbetare inom olika yrken i vårt land, men
dels avser denna utredning ej speciellt nattarbetets omfattning, dels angår
utredningen förhållandena före år 1905.

För att vinna underlag för ett mera allmänt resultat synes därför en
i görligaste mån fullständig och allsidig utredning om nattarbetet böra
komma till stånd.

Det synes riksdagen böra framstå såsom en oavvislig skyldighet för
statsmakterna att efter en föregående undersökning rörande omfattningen
och arten av nattarbetet inom industrien eller särskilda yrken söka utfinna
medel till inskränkning av nattarbetet till sådana områden, där det
av tekniska, ekonomiska eller samhälleliga skäl omöjligt kan undvaras,
ävensom en reglering av detsamma i sådana fall, där det fortfarande måste
bedrivas.

Härvid torde i vårt land, där den kollektiva avtalsformen fått en
relativt vidsträckt användning vid bestämmande av arbetsvillkoren, mycket
kunna vinnas på överenskommelsens väg. Men därutöver torde särskilda
åtgärder från statens sida vara erforderliga, vilka åtgärder sannolikt torde
böra vara av olika slag för olika industrier och industrigrenar.

Inom de industrier och yrken, som ej alls eller i obetydlig grad
beröras av utländsk konkurrens, torde en reglering av arbetstiden med
hänsyn till nattarbetet böra kunna omedelbart efter utredningens avslutande
genomföras.

Beträffande riksdagens ställning till spörsmålet om reglering av männens
nattarbete må här erinras därom, att, på grund av vid innevarande
riksdag väckta motioner, riksdagen uti skrivelse den 19 innevarande maj
anhållit, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om utredning, huruvida
och i vad mån en reglering av nattarbetet inom bagerier, konditorier
och s. k. hembagerier kan anses påkallad, samt därest en sådan reglering
visade sig erforderlig, framlägga förslag därom för riksdagen.

Det synes riksdagen ur flera synpunkter lämpligt, att eu utredning

Riksdagens skrivelse Nr 174.

3

av i nu ifrågavarande motion avsedd art icke uppdelas i skilda grupper
och perioder, utan kommer att samtidigt omfatta hela det industriella området,
i synnerhet som ett flertal industrigrenar erbjuder stora likheter i
förevarande avseende med den näringsgren, som genom nyssnämnda, av
riksdagen begärda utredning kommer att beröras. Genom en sådan samtidigt
genomförd undersökning underlättas utredningsarbetet och vinner
därjämte i enhetlighet och överskådlighet. Den av riksdagen år 1910
begärda och av socialstyrelsen redan anbefallda utredningen om söndagsarbetet,
vilken undersökning ansetts böra vila, till dess mera normala förhållanden
inträtt, torde också lämpligen böra kombineras med ovan berörda utredningsarbeten.

I samband med sistnämnda utredning synes riksdagen särskilt böra
undersökas, i vad mån nattarbetet inskränker på söndagsvilan samt vilka
åtgärder, som kunna vidtagas för att i största möjliga utsträckning bereda
tillfälle till sammanhängande söndagsvila för vårt lands arbetare. Riksdagen
har nämligen den bestämda uppfattningen, att söndagsvilan, alldeles
oavsett de religiösa skälen för densamma, har den allra största betydelse
för arbetarnas hälsa och välbefinnande. Riksdagen vill också uttala den
uppfattningen, att staten bör i detta avseende, så långt det är möjligt,
föregå den enskilda industrien med föredöme.

Ifrågavarande undersökningar torde givetvis böra anförtros åt socialstyrelsen,
som enligt sin instruktion har till uppgift att verkställa allmänna
utredningar på hithörande område.

För den händelse inom närmaste framtiden internationella underhandlingar
komma till stånd i fråga om reglering av nattarbetet inom särskilda
länders industrier, är det tydligen av största vikt, att de svenska underhandlarna
kunna stödja sig på en. genomförd allsidig utredning om
nattarbetsförhållandena, av vilken utredning kan inhämtas de åtgärder,
som synas lämpliga för nattarbetets reglerande inom vårt land.

Om också internationell lagstiftning i större omfattning på ifrågavarande
område ej för närvarande torde kunna komma till stånd, synas
förberedelser till en dylik lagstiftning kunna träffas genom överenskommelser
i förevarande avseende mellan Sverige och dess närmaste grannar.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes

1) låta verkställa en allsidig undersökning, i vilken omfattning och
under vilka förhållanden nattarbete för män inom industrien och angränsande
arbetsområden för närvarande i riket förekommer; och

2) därest av nämnda utredning skulle framgå, att det, beträffande

4

BiJcsdaijens skrivelse Nr 174.

vissa arbetsområden, vore önskvärt samt eljest möjligt och lämpligt att,
oberoende av internationell konvention, för vårt land införa lagbestämmelser,
avseende reglering av nattarbetet, därom för riksdagen framlägga
förslag.

Stockholm den 26 maj 1915.

Med undersåtlig vördnad.