Riksdagen* skrivelse Kr 151.

Nr 151.

Godkänd av första kammaren den 27 maj 1915.
Godkänd av andra kammaren den 27 maj 1915.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj ds proposition angående hästhållningen för officerare
vid armén.

(Statsutskottets utlåtande nr 100.)

Till Konungen.

1 en till riksdagen avlåten proposition av den 6 april 1915 (nr 150)
liar Eders Kung]. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över lantförsvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
dels att, med ändring av vad härutinnan blivit genom 1914 års
härordning bestämt, besluta, att efter genomförd härordning skola
finnas:

vid vart och ett av härens infanteriregementen 1 tjänstehäst
och 28 kronan tillhöriga stamhästar;

vid vart och ett av Livgardet till häst, Livregementets dragoner,
Livregementets husarer, Smålands husarregemente, Kronprinsens
husarregemente och Norrlands dragonremente 27 t jans tehästar
och 649 kronan tillhöriga stamhästar, vid vartdera av
Skånska husar- och dragonregementena 45 tjänstehästar och 1,148
kronan tillhöriga stamhästar samt vid Norrbottens kavallerikår
12 tjänstehästar och 252 kronan tillhöriga stamhästar;

vid vart och ett av Svea, Göta, Upplands och Smålands
artilleriregementen 6 tjänstehästar och 446 kronan tillhöriga
stamhästar, vid Vendes artilleriregemente 7 tjänstehästar och
543 kronan tilllhöriga stamhästar, vid Norrlands artilleriregemente
6 tjänstehästar och 486 kronan tillhöriga stamhästar, vid
Gottlands artillerikår 1 tjänstehäst och 86 kronan tillhöriga
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 samt. 60 käft. (Nr 151—157.) 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 151.

stamhästar, vid Bodens artilleriregemente 1 tjänstehäst och 71
kronan tillhöriga stamhästar, vid Positionsartilleriregementet 1
tjänstehäst och 184 kronan tillhöriga stamhästar samt vid
Karlsborgs artillerikår 62 kronan tillhöriga stamhästar;

vid artilleriets fabriker och tygstater 1 för fälttygmästaren
avsedd tjänstehäst;

vid fortifikationen och ingenjörtru/pperna 231 stamhästar;
vid träng- och sjukvårdstrupperna för översten 1 tjänstehäst
och 1 kronan tillhörig stamhäst samt vid varje trängkår
55 kronan tillhöriga stamhästar;

vid intendenturkåren och intendenturtrupperna 1 kronan tillhörig
stamhäst vid vart och ett av de fyra förplägnadskompanierna; vid

generalitetsstaten 12 tjänstehästar och 26 kronan tillhöriga
stamhästar;

vid generalstaben 55 tjänstehästar och 41 kronan tillhöriga
st am hästar;

vid artilleristaben 1 tjänstehäst och 1 kronan tillhörig
stamhäst, båda avsedda för chefen för staben;

vid kommendantsstaten 3 tjänstehästar och 4 kronan tillhöriga
stamhästar;

vid undervisningsverken 4 tjänstehästar och 6 kronan tillhöriga
stamhästar;

vid remontering sstyr elsen 1 tjänstehäst, avsedd för chefen;

samt

vid var och en av härens sex armé för delning sstaber 5
kronan tillhöriga stamhästar;

dels besluta, att staten skall, mot nedsättning av lönetillägget för
tjänstehäst till 250 kronor om året och mot indragning av furageérsättningen,
övertaga anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering
samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage, vatten, ljus,
veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörja tjänstehästs
skötsel, under villkor att hästen icke må av ägaren avyttras med
mindre vederbörande myndighet, som har att godkänna densamma,
lämnat sitt medgivande till försäljningen;

dels ock medgiva, att generalstabens stalletablissemang i Stockholm
må, därest överenskommelse därom kan med generalstabens officerare
träffas, för statsverkets räkning inlösas för ett belopp, motsvarande
vad som återstår oguldet å det samma officerare för etablisse -

Riksdagens skrivelse Nr 151.

3

mangets uppförande beviljade statslån, ävensom att av fjärde huvudtitelns
allmänna besparingar må tagas i anspråk, vad som för ifrågavarande
ändamål kan komma att erfordras.

Härjämte har i eu inom riksdagen väckt motion hemställts,

a) att riksdagen, med ändring av vad härutinnan blivit vid 1914
års härordning bestämt, måtte bifalla, att den till officerare med vederlikar
utgående tjänstehästersättningen indrages, samt att varje officer
med vederlike, som för sin tjänst skall vara beriden, av kronan erhåller
tjänstehäst;

b) att generaler och överstar göras beridna å vardera två tjänstehästar
samt övriga befattningshavare vardera å en tjänstehäst;

c) att efter härordningens genomförande skall finnas vid vart och
ett av härens infanteriregementen 29 kronan tillhöriga hästar;

vid vart och ett av Livgardet till häst, Livregementets dragoner,
Livregementets husarer, Smålands husarregemente, Kronprinsens husarregemente
och Norrlands dragonregemente 663 kronan tillhöriga hästar,
vid vartdera av Skånska husar- och dragonregementena 1,180 kronan tillhöriga
hästar samt vid Norrbottens kavallerikår 258 kronan tillhöriga hästar;

vid vart och ett av Svea, Göta, Upplands och Smålands artilleriregementen
447 kronan tillhöriga hästar, vid Yendes artilleriregemente
544 kronan tillhöriga hästar, vid Norrlands artilleriregemente 487
kronan tillhöriga hästar, vid Gottlands artillerikår 86 kronan tillhöriga
hästar, vid Bodens artilleriregemente 72 kronan tillhöriga hästar, vid
Positionsartilleriregementet 185 kronan tillhöriga hästar samt vid Karlsborgs
artillerikår 62 kronan tillhöriga hästar; vid artilleriets fabriker och
tygstater 1 kronan tillhörig för fälttygmästare avsedd tjänstehäst;

vid fortifikationen och ingenjörtrupperna 231 kronan tillhöriga hästar;

vid träng- och sjukvårdstrupperna för översten 2 kronan tillhöriga
hästar samt vid varje trämgkår 55 kronan tillhöriga hästar;

vid generalitetsstaten 38 kronan tillhöriga hästar; vid generalstaben
83 kronan tillhöriga hästar; vid artilleristaben 1 kronan tillhörig häst,
avsedd för chefen för staben;

vid kommendantstaten 7 kronan tillhöriga hästar; vid undervisningsverken
6 kronan tillhöriga hästar; vid remonteringsstjmelsen 1 kronan
tillhörig häst, avsedd för chefen; vid var och en av härens sex arméförd
elningsstaber 5 kronan tillhöriga hästar; samt

d) medgiva, att generalstabens stalletablissemang i Stockholm må,
därest överenskommelse därom kan med generalstabens officerare träffas,
för statsverkets räkning inlösas för ett belopp, motsvarande vad som
återstår oguldet å det samma officerare för etablissemangets uppförande
beviljade statslån, ävensom att av fjärde huvudtitelns allmänna bespa -

4 Riksdagens skrivelse Nr 151.

ringar må tagas i anspråk, vad som för ifrågavarande ändamål kan
komma att erfordras.

För närvarande äro ett stort antal officerare och civilmilitära personer
vid armén, som i tjänsten skola vara beridna, skyldiga att hålka
egna Ijåns tehästar. Ersättning’ för fullgörandet av denna skyldighet
lämnas i form av lönetillägg för tjänstehästar och furageersättning. Lönetillägget,
vilket är avsett att utgöra ersättning för officerns skyldighet
att remontera, anskaffa sadelmundering och hästutredningspersedlar samt
hålla stall och hästskötare m. m., utgår med 400 kronor om året och
furageersättningen med eu krona om dagen, allt för varje häst.

Emellertid har fråga uppkommit, att de enligt stat på egna tjänstehästar
beridna officerare och civilmilitära personer skola göras beridna
å kronans hästar samt till följd därav till dem nu utgående lönetillägg
för tjänstehästar och furageersättning indragas.

Vid härordningspropositionens framläggande för 1914 års senare riksdag
ansågs tidpunkten för fattande av definitivt beslut i denna fråga ännu
icke vara inne. Enligt det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet för
den 14 maj 1914 anförde chefen för lantförsvarsdepartementet, att de hittillsvarande
egna tjänstehästarnas ersättande med stamhästar vore en åtgärd
av genomgripande betydelse. Utom vad anginge regementskvartermästare
och regementsadjutanter vid infanteriet och fästom gsartilleriet
kunde frågan icke anses vara i erforderlig grad utredd, särskilt
beträffande stallutrymme. På grund härav ifrågasattes för det dåvarande
ingen annan ändring i angiven riktning, än att regementskvartermästares
och regementsadjutantors vid infanteriet och fästningsartilleriet egna
tjänstehästar ersattes med stamhästar.

Riksdagen anmälde i sin skrivelse den 14 september 1914 i fråga
om ordnandet av rikets försvarsväsende, att den vid övervägande av
frågan om officerarnas egna tjänstehästar kommit till den uppfattningen,
att det skulle vara för såväl staten som officerarna fördelaktigt, om
kronan i större utsträckning än för närvarande vore fallet övertoge
remonterings- och underhållsskyldigheten. Riksdagen hade alltså intet
att erinra mot, att, som Eders Kung!. Maj:t föreslagit, infanteriets regementskvartermästare
och regementsadjutanter gjordes beridna ä kronan
tillhöriga stamhästar. Därjämte ansåge riksdagen, att såväl infanteriets
som artilleriets och fortifikationens regementsofficerare med undantag
av regemente- och. kårchefer, för vilka hästgottgörelse fortfarande
syntes böra beräknas, borde göras beridna genom kronans försorg.
Vad anginge generalitetets officerare ävensom kavalleriets regementsoch
kårchefer, borde desamma fortfarande äga skyldighet att mot gott -

5

PdJcsdagens skrivelse Nr 151.

Rörelse göra sig beridna å egna tjänstehästar. Samma förhållande borde
ock äga rum i fråga om trängens överste och kårchefer, cheferna för
vissa skolor, chefen för remonteringsstyrelsen m. fl. Beträffande det
sätt, varpå övriga kavalleriofficerare samt officerarna vid generalstaben
m. fl. staber borde för framtiden göras beridna, hade riksdagen funnit
tillräcklig utredning för frågans slutgiltiga lösning icke för närvarande
föreligga. Riksdagen ansåge sig därför böra hos Eders Kungl. Maj:t anhålla
om utredning, i vad män och enligt vilka grunder bemälda
officerare matte kunna göras beridna, förutom på en egen tjänstehäst,
på kronan tillhöriga stamhästar, jämte de förslag, som av nämnda
utredning föranleddes.

_ Sedan härefter frågan om hästhållningen för officerare vid armén
blivit i hela sin vidd föremål för behandling av inom lantförsvarsdepartementet
tillkallade sakkunniga, har Eders Kungl. Maj:t nu framlagt förslag
i ämnet.

Eders Kung!. Maj:t har därvid ansett det icke vara tillrådligt att helt
och hållet övergiva systemet med egna tjänstehästar. Såsom huvudprinciper
för frågans ordnande har angivits, att officerare och vederlikar, som
höra vara beridna å tva hästar, skola själva anskaffa en tjänstehäst och
av staten tillhand ahallas en stamhäst, samt att officerare och vederlikar
som böra vara beridna å allenast en häst, skola utom i särskilda undantagsfall
få denna häst ställd till sitt förfogande av staten.

Vidare har den grundsatsen uppställts, att för varje beriden officer
och vederlike skall redan i fredstid finnas att tillgå det antal hästar,
som kräves på grund av hans krigstjänstgöring.

1 fråga om dessa grundsatser överensstämmer Eders Kungl. Maj:ts
proposition med de sakkunnigas förslag, men förefinnes beträffande hästantalet
för de olika officersgrupperna samt i fråga om tjänstehästarnas ersättande
av stamhästar åtskilliga skiljaktigheter emellan de båda förslagen
enligt vad närmare framgår av en vid propositionen fogad tablå (sid. 63
66). Slutsummorna i denna tablå, som även upptager hästantalet
enligt 1914 års härordning, ställa sig sålunda:

Antal tjänste-hästar.

Antal stam-hästar.

Summa.

Enligt 1914 års härordning ..........................................

814

10,703

11,517

» Kungl. Maj:ts proposition .................................

410

11,116

11,526

” do sakkunnigas förslag ..

354

11,144 *)

11,498 *)

*) Des.sa b5ra minskas med 31, enär de sakkunniga, i olikhet mot vad i tablån angivits, avsett

allenast cn häst för överstelöjtnanter och majorer vid fältartilleriregementena.

6

Riksdagens skrivelse Nr 151.

Ski 1 jaktigheterna mellan Eders Kung!. Maj:ts proposition och de
sakkunnigas förslag i fråga om hästantalet äro, närmare angivet, följande.

Vid kavalleriet skulle enligt propositionen samtliga officerare göras
beridna en var å två hästar, därav en egen tjänstehäst. T de sakkunnigas
förslag har undantag gjorts för fänrikar, för vilka endast beräknats en
stamhäst per man. De sakkunniga hava i följd härav upptagit 21
tjänstehästar mindre vid kavalleriet än Eders Kungl. Maj: t.

Vad artilleriet beträffar, har Eders Kungl. Maj :t upptagit 2 hästar för
chefen för Bodens artilleriregemente, men de sakkunniga endast 1. Eders
Kungl. Maj:t har vidare ansett, att fältartilleriets samtliga regementsofficerare
enligt de ovan omnämnda huvudprinciperna för hästhållningen
böra vara beridna å en egen tjänstehäst och en stamhäst. De sakkunniga
hava däremot avsett, att fält artilleriets överstelöjtnanter och majorer skulle
vara beridna på allenast en häst var.

Skiljaktigheter emellan Eders Kungl. Maj:ts och de sakkunnigas förslag
beträffande hästantalet förekomma slutligen i följande avseenden: Eders
Kungl. Maj:t har i motsats mot de sakkunniga ansett, att cheferna för de
fyra intendenturkompanierna ävensom fälttygmästaren borde vara beridna.
Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle såväl chefen för artilleristaben
som chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan vara beridna pa två hästar,
men enligt de sakkunnigas på en häst. Vidare har Eders Kungl. Maj:t
för chefen för remonteringsstyrelsen upptagit allenast en häst, men de
sakkunniga två.

Eu genomgripande förändring av det nuvarande hästskötaresystemet
föreslås i Eders Kungl. Mapts proposition, då däri avses, att staten skulle
övertaga skötseln av samtliga officershästar. Enligt vad departementschefen-
anfört, skulle detta föranleda en del ökade utgifter för staten,
varom emellertid tillräcklig utredning ännu icke föreligger, och saknar
riksdagen därför anledning att närmare ingå på denna fråga.

I samband därmed att staten övertager officershäståmas skötsel,
skulle enligt propositionen föreskrift meddelas därom, att tjänstehäst
icke får av ägaren avyttras utan medgivande av den myndighet, som
har att godkänna hästen.

Vidare skulle enligt Eders Kungl. Mapts förslag staten övertaga
anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande
in natura av stallrum, furage, vatten, ljus, veterinärvård ocn skoning. I
följd härav skulle det för tjänstehäst utgående lönetillägget, som hädanefter
endast skulle utgöra ersättning för remontering, nedsättas till 250
kronor om året och furageersättningen indragas.

7

Riksdagens skrivelse Nr loi.

Eders Kungl. Maj:ts förslag beträffande officerarnas hästar har icke
ansetts medföra något ökat behov av stallutrymme vid de särskilda
truppförbanden utöver det enligt 1914 års härordning beräknade. För
beredande av erforderligt stallutrymme i Stockholm åt hästar, vilka tillhörde
eller vore ställda till förfogande för personal, som icke tjänstgjorde
vid truppförband, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att generalstabens
stalletablissemang skulle mot lösen enligt i propositionen angiven beräkning
till statsverket inlösas och därefter utvidgas för en beräknad kostnad av
32,000 kronor. För täckande av denna sistnämnda utgift har Eders Kungl.
Maj:t avsett att framdeles av riksdagen begära särskilt anslag i samband
med äskande av medel till de av den nya härordningen föranledda byggnadsarbetena
vid armén.

Vidare har det för erhållande av stallplats för hästar, tillhörande
officerare utom. huvudstaden, vilka ej vore placerade å truppförband,
ansetts nödvändigt att utvidga dels stallarna vid ettdera av livgrenadjärregementenas
etablissemang i Linköping, dels ock stallutrymmet ''vid
Jämtlands fältjägarregementes etablissemang i Östersund för eu beräknad
kostnad av sammanlagt 20,800 kronor. Denna kostnad är avsedd att
bestridas av do medel, som för beredande av ökat stallutrymme vid infanteriet
äskats uti propositionen nr 117 av den 6 april 1915 angående
anvisande av medel till vissa byggnadsföretag vid armén.

I ovannämnda motion har bland annat i fråga om hästarnas antal
föreslagits vissa reduceringar utöver vad Eders Kungl. Maj:t och de
sakkunniga i sådant hänseende angivit.

Vid granskning av det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna nya systemet
för hästhållningen för officerare vid armén har riksdagen i fråga om de
grundläggande principerna för detsamma icke funnit något att erinra.

För kavalleriets fänrikar har riksdagen ansett att två hästar per
man böra upptagas, dock såsom stamhästar i stället för, såsom i Eders
Kungl. Maj:ts förslag förutsättes, eu tjänstehäst och en stamhäst.

I fråga om artilleriet, som enligt 1914 års härordningsbeslut skulle
bliva jämförelsevis väl tillgodosett med hästar, bär riksdagen ansett sig
höra godkänna de jämkningar i Eders Kungl. Maj:ts proposition, som de
sakkunnigas förslag innebär. Sålunda torde för chefen för Bodens artilleriregemente,
vilken icke synes behöva vara i samma grad beriden som
övriga regementschefer vid artilleriet, upptagas allenast en häst, vilken
riksdagen upptagit såsom egen tjänstehäst; och synes vidare för fältartilleriets
överstelöjtnanter och majorer böra avses eu stamhäst för var
och en i stället för en egen tjänstehäst och en stamhäst enligt propositionen.

8

.''Riksdagens skrivelse Nr 151.

I avseende å de övriga skilj"aktigheter beträffande liästantalet, som
förefinnas emellan propositionen och de sakkunnigas förslag, bär riksdagen
i likhet med de sakkunniga icke upptagit hästar för intendenturkåren
och intendenturtrupperna samt ansett att såväl chefen för artilleristaben
som chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan höra vara beridna
på allenast eu häst. Däremot har riksdagen i överensstämmelse med vad
Eders Kungl. Maj:t föreslagit beräknat en häst för den å artilleriets
fabriker och tygstater uppförde fälttygmästare!! och upptagit allenast eu
häst för chefen för remonteringsstyrelsen.

Enligt riksdagens ovan gjorda uttalanden skulle hästantalet vid armén
bliva 11,488, därav 356 egna tjänstebästar och 11,132 stamhästar.

Vad Eders Kungl. Maj:t i övrigt i förevarande proposition föreslagit
bär icke föranlett någon erinran från riksdagens sida.

På grand av det anförda har riksdagen i anledning av Eders Kung!.
Maj:ts proposition nr 150 och ovannämnda motion

dels med ändring av vad härutinnan blivit genom 1914 års härordning
bestämt, beslutat, att efter genomförd härordning skola finnas:

vid vart och ett av härens infanteriregementen 1 tjänstehäst och 28
kronan tillhöriga stamhästar;

vid vart och ett av Livgardet till häst, Livregementets dragoner, Livregementets
husarer, Smalands husarregemente, Kronprinsens husarregemente
och Norrlands dragonregemente 25 tjänstebästar och 651 kronan tillhöriga
stamhästar, vid vartdera av Skånska husar- och dragonregementena
41 tjänstehästar och 1,152 kronan tillhöriga stamhästar samt vid Norrbottens
kavaUerikår 11 tjänstehästar och 253 kronan tillhöriga stamhästar
;

vid vart och ett av Svea, Göta, Upplands och Smalands artilleriregementen
1 tjänstehäst och 446 kronan tillhöriga stamhästar, vid Vendes
artilleriregemente 1 tjänstehäst och 543 kronan tillhöriga stamhästar, vid
Norrlands artilleriregemente 1 tjänstehäst och 486 kronan tillhöriga stamhästar,
vid Gottian ds artillerikär 1 tjänstehäst och 86 kronan tillhöriga
stamhästar, vid Bodens artilleriregemente 1 tjänstehäst och 70 kronan
tillhöriga stamhästar, vid Positionsartilleriregementet 1 tjänstehäst och 184
kronan tillhöriga stamhästar samt vid Karlsborgs artillerikår 62 kronan
tillhöriga stamhästar;

vid artilleriets fabriker och tygstater 1 för fälttygmästaren avsedd
tjänstehäst;

vid fortifikationen och ingenjör trupp erna 231 stam hästar;

vid träng- och sjukvärdstrupperna för översten 1 tjänstehäst och 1
kronan tillhörig stamhäst samt vid varje trängkår 55 kronan tillhöriga
stamhästar;

Riksdagens skrivelse Nr 151.

9

vid generalitetsstaten 12 tjällstehästar och 26 kronan tillhöriga stamhästar
;

vid generalstaben 55 tjänstehästar och 41 kronan tillhöriga stamhästar
;

vid artilleristaben 1 kronan tillhörig stamhäst, avsedd för chefen för
staben;

vid kommen! antsst alen 3 tjänstehästar och 4 kronan tillhöriga stamhästar
;

vid undervisningsverken 3 tjänstehästar och 6 kronan tillhöriga stamhästar
;

vid remontering sstyrelsen 1 tjäll stohäst, avsedd för chefen; samt

vid var och en av härens sex arrnéförddningsstaber 5 kronan tillhöriga
stamhästar;

dels ‘beslutat, att staten skall, mot nedsättning av lönetillägget för
tjäna tehäst till 250 kronor om året och mot indragning av furageersättningen,
övertaga anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering
samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage, vatten,
ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörja tjänstehästs
skötsel, under villkor att hästen icke må av ägaren avyttras med
mindre vederbörande myndighet, sena har att godkänna densamma,
lämnat sitt medgivande till försäljningen;

dels ock medgivit, att generalstabens stalletablissemang i Stockholm
må, därest överenskommelse därom kan med generalstabens officerare
träffas, för statsverkets räkning inlösas för ett belopp, motsvarande
vad som återstår oguldet å det samma officerare för etablissemangets
uppförande beviljade statslån, ävensom att av fjärde huvudtitelns
allmänna besparingar må tagas i anspråk, vad som för ifrågavarande
ändamål kan komma att erfordras.

Stockholm den 27 maj 1915.

Med undersåtlig vördnad.

bihang till riksdagens protokoll 191.5. 14 samt. SO käft. (Nr 151—157.)

2