Berättelse

om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags samman

träde sig tilldragit;

given Stochliolms slott å rikssalen den 16 januari 1915.

En smärtande förlust har under det förflutna året träffat konungahus
och folk genom Hennes Kungliga Höghet Änkehertiginnan Teresia
Amalia Carolina Josefina Antoinettas av Dalarna bortgång ur tiden. Hennes
ädla personlighet och upphöjda egenskaper skola länge bevara hennes
namn i kär hågkomst.

Med anledning av det mellan Österrike och Serbien utbrutna kriget
har Kungl. Maj:t under den 31 juli 1914 dels beslutat att för Sveriges
del iakttaga fullkomlig neutralitet, dels utfärdat nådig kungörelse med
erinran till vederbörande om noggrann efterlevnad av nådiga kungörelserna
den 30 april 1904 angående vad till svenska handelns och sjöfartens betryggande
under krig med främmande makter bör iakttagas m. in. och
den 20 december 1912 med vissa bestämmelser i avseende å Sveriges
neutralitet under krig mellan främmande makter.

Sedan därefter underrättelse ingått, att åtskilliga andra makter indrägt
i det utbrutna kriget, har Kungl. Maj:t under den 3 augusti jämväl
beslutat att Sverige därunder skall iakttaga fullkomlig neutralitet.

Genom noter utväxlade i Kristiania mellan Sverige och Norge den
8 augusti 1914 hava de båda länderna med anledning av det i Europa
uppkomna krigstillståndet dels ömsesidigt förklarat sin bestämda avsikt
vara att var för sig till det yttersta upprätthålla sin neutralitet gent emot
alla krigförande makter, dels utväxlat bindande försäkringar i syfte att
förhindra att krigstillståndet i Europa skulle kunna medföra att det ena
riket vidtoge fientliga åtgärder mot det andra.

Bih. till rilcsd. prof. 1015. 1 Sami. 1 Avd. 1

Rlksdngs-BeriUtelscn.

Neutralitet,
under krig
mellan vissa
främmande
makter.

Överenskommelse
mellan
Sverige oeli
Norge om
ncntralitet
m. in. under
krigstillståndet
i Kuropa.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Möto i Malmö På inbjudan av H. M. Konungen av Sverige hava under den 18 och
19 december 1914 Sveriges, Danmarks och Norges monarker, åtföljda av
marks och de respektive ländernas utrikesministrar, sammankommit till ett möte i
monarker Malmö, avsett dels att vara ett uttryck för det goda förhållandet mellan
de tre nordiska rikena och för den fulla enighet, som råder dem emellan
att upprätthålla den under det utbrutna världskriget dittills förda neutralitetspolitiken,
dels ock särskilt att giva tillfälle till samråd om de medel,
som kunna komma till användning i ändamål att begränsa och motverka
de svårigheter i ekonomiskt hänseende som krigstillståndet medför för
de tre länderna.

Under mötet konstaterades enighet beträffande de särskilda frågor,
som från den ena eller andra sidan framställts till överläggning, varjämte
överenskoms att fullfölja det så lyckligt inledda samarbetet och att i sådant
syfte, så ofta omständigheterna därtill föranledde, anordna nya sammanträffanden
mellan representanter för regeringarna.

Fattigvårds- Under den 26 maj 1914 undertecknades i Stockholm mellan Sverige,

k°menan°n ^°rge och Danmark en konvention angående behandlingen av undersåtar
Sverige, Kan- från ett av de tre länderna, vilka å något av de båda andra ländernas oramNorge*
''''åtta komma i behov av fattigvård. Konventionen har av Kungl. Magt
för Sveriges del ratificerats den 10 juli 1914.

Deklaration Den 5 juni 1914 undertecknades i Stockholm mellan Sverige

”om^upphä-e och Frankrike en deklaration rörande upphävandet av den svenska konsularvaude
av ton-j urisdiktionen i franska intresseområdet av Marocco. Deklarationen har,
tionenTfrån- sedan den vunnit riksdagens godkännande, av Kungl. Maj:t ratificerats den
ska'' Marocco. 7 oktober samma år.

Ratifikation Kungl. Maj:t har under den 3 juli 1914 ratificerat den i Stockholm

konvention ^en 1® november 1913 undertecknade skiljedomskonventionen med Portugal.

med Portugal.

Ratifikation Kungl. Maj:t har under den 24 juli 1914 ratificerat en i Washington

konkeiT mellan Sverige och Mexiko den 29 december 1913 undertecknad tilläggsMexiko
om deklaration till handelstraktaten mellan dessa länder av den 29 juli 1885.

handelsför hållanden.

Ratifikation Kungl. Maj:t har under den 27 juni 1914 ratificerat den i Bryssel den

neiinkonven-31 december 1913 undertecknade internationella konventionen rörande
tion rörande åstadkommande av en internationell handelsstatistik jämte organisationshati ta reglemente och slutprotokoll.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 18 oktober 1914 har i Washington mellan Sverige och Nord- Konvention
ainerikas Förenta Stater undertecknats en konvention rörande tvisters hän- ^Förenta
skjutande till en internationell undersökningskommission. Konventionen Stater rörande
har av Kung]. Maj:t ratificerats den 13 november s. å. skjutande1?/!!

cn internationell
under -

sökningskom mission.

Den 9 november 1914 har i London mellan Sverige och det före- Deklaration
nnde konungariket Storbritannien och Irland undertecknats en deklaration “cdäe^fförd
angående förlängning för en tidrymd av ytterligare 5 år av den i London langning av

undertecknade och den 9 november 1909 förnyade konventionen

med detta
land.

den 11 augusti 1904
skiljedomskon ventionen.

Den 20 januari 1914 har av ombud för Sverige och ett flertal andra intematiomakter
i London undertecknats en konvention rörande betryggande av akn°4cnde
säkerheten för människoliv till sjöss. Konventionen har av Kungl. Maj:t betryggande
ratificerats den 17 december s. å. förmännisko/

liv till sjöss.

Sverige har under 1914 genom ombud deltagit i följande kongresser Kongresser

och konferenser: _ ^ konferenser.

Diplomatiska konferensen i Kristiania för åstadkommande av en rättsordning
för Spetsbergen;

Kongressen för musikens vetenskap och historia i Paris;

Sjätte internationella kongressen i Paris för handelskammare samt
handels- och industriföreningar;

Konferensen i Petersburg rörande fartygs trälastlinje;

Sjätte internationella mejerikongressen i Bern;

Internationella konferensen för fytopatologi i Rom;

Fjärde internationella konferensen i London för vården om blinda;
Kongressen i Blackpool för behandling av till allmän hälsovård
hörande frågor;

Sjunde internationella kongressen för elektrologi och radiologi i Lyon.

Under nedannämnda (lagar har Kungl. Maj:t utfärdat följande av utfärdade förKungl.
Maj:t föreslagna och av riksdagen dels i oförändrat skick dels fattmns«rmed
vissa förändringar antagna författningar, nämligen:

1914 den 24 juli: lag om ändrad lydelse av 12 kap. 3 och 4 §§ rättegångsbalken
;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1914 deri 24 juli: lag om ändrad lydelse av 11 § i lagen om handräckning
för fordrans utfående den 26 april 1907;

» » » » lag om ändrad lydelse av 1—5 samt 7—9 §§ i lagen

om straffregister den 17 oktober 1900;

3 » » lag om inskränkning i inmutningsrätten;

3 »7 aug.: lag om ändrad lydelse av 9 § i lagen om val till riks dagen

den 26 maj 1909;

» 3 » » lag om ändrad lydelse av 25 § i förordningen angående

patent den 16 maj 1884;

3 » - » lag om ändrad lydelse av 4 och 16 §§ i lagen om

skydd för varumärken den 5 juli 1884;

» - » lag om ändrad lydelse av 20 § i lagen om skydd för

vissa mönster och modeller den 10 juli 1899;

» ‘ »4 sept.: lag om utsträckt anstånd med betalning av gäld;

»14 » lag angående förbud för vissa utlänningar att här i

riket vistas;

» »18 » lag angående förordnande om anstånd med betalning

av gäld (moratorium);

9 okt.:

lag om förfogande över vissa varor vid krig eller krigs -

fara;

lag om ändring i vissa delar av sjölagen;
lag om ändring i 3 kap. sjölagen samt om ändrad
lydelse av 294 § samma lag;
strafflag för krigsmakten;

» » » » lag om krigsdomstolar och rättegången därstädes;

- » » lag om införande av den nya strafflagen för krigsmak ten

och den nya lagen om krigsdomstolar och rättegången
därstädes samt vad i avseende därå iakttagas
skall;

» » » » lag om ändrad lydelse av 26 § i 8 kap. strafflagen;

» » lag om ändrad lydelse av 9 och 13 §§ i 10 kap. straff lagen; »

» » lag om ändrad lydelse av 4 och 6 §§ i lagen angående

villkorlig straffdom den 22 juni 1906; samt
» 3 » lag om ändring i lagen angående förordnande av rätte gångsbiträde

åt häktad den 14 september 1906.

Och har Kungl. Maj:t tillika, i den ordning § 87 regeringsformen
föreskriver, med bifall till riksdagens förslag låtit utfärda:

1914 den 24 juli: lag om ändrad lydelse av 27 § i lagen om val till
riksdagen den 26 maj 1909;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1914 den 5 aug.: lag om anstånd med betalning av gäld (moratorium);
» » 4 sept.: lag om ändrad lydelse av 15 kap. 22 § strafflagen.

Härjämte har Kungl. Maj:t låtit utfärda:

1914 den 10 juli: kungörelse om ändrad lydelse av 1 § i kungörelsen
den 29 januari 1861 angående indrivning och redo.
visning av böter och viten;

» 24 » kungörelse om sammanträdesturerna i domsagor, där

ting hållas jämlikt 2 eller 3 § i förordningen den 17
maj 1872 angående ändring i vissa fall av gällande
• bestämmelser om häradsting;

» > » kungörelse om ändring i vissa delar av nådiga förord ningen

den 13 juni 1908 angående jordregister;

» » » » kungörelse om ändrad lydelse av §§13 och 14 i nå diga

förordningen den 25 april 1913 med särskilda
bestämmelser i fråga om jordregister för Kopparbergs
län och Hamra kapellag i Los socken av Gävleborgs
län;

» 10 aug.: kungörelse angående inrättande av garnisonskrigsrätt i

Karlskrona fästning;

kungörelse angående inrättande av fåltkrigsrätt för

sammandragna avdelningar av

samtliga å Gottland
krigsmakten;

kungörelse angående inrättande av fältkrigsrätt för

landstormskårer inom tredje arméfördelningsområdet;
kungörelse angående inrättande av fältkrigsrätt för

landstormskårer in. m. inom första arméfördelningsområdet; kungörelse

angående inrättande av fältkrigsrätt för

landstormskårer m. in. inom fjärde arméfördelningsområdet; kungörelse

angående inrättande av fältkrigsrätt för

landstormskårer m. m. inom sjätte arméfördelningsområdet; kungörelse

angående inrättande av fältkrigsrätt för

landstormskårer m. m. inom andra arméfördelningsområdet; kungörelse

angående inrättande av fältkrigsrätt för

landstormskårer m. in. inom femte arméfördelningsområdet: -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1914 den

» »

> »

4 sept.: kungörelse angående fältkrigsrätt för vissa avdelningar
av flottan;

14 5 kungörelse angående ikraftträdande av 18 § av lagen

den 14 september 1914 angående förbud för vissa utlänningar
att här i riket vistas;

18 » förordning om ytterligare anstånd för visst fall med

betalning av gäld;

29 » förordning angående förlängning av den tid, under

vilken de i 9 § av lösen den 4 september 1914 om

utsträckt anstånd med betalning av gäld givna stadgan
den skola lända till efterrättelse;

9 okt.: kungörelse angående fältkrigsrätt för landstormskårer
in. in. inom tredje arméfördelningsområdet;
kungörelse angående provisoriska avlöningstillägg för
år 1915 åt befattningshavare i statsdepartementen;

23 » förordning angående fortsatt tillämpning av förordnin gen

den 18 september 1914 om ytterligare anstånd för
visst fall med betalning av gäld;

förordning angående förbud för vissa fall mot exekutiv
försäljning, så ock angående vissa inskränkningar i
borgenärs rätt att skaffa sig betalning ur pantsatta

värdepapper;

kungörelse angående vissa uppgifter till rättsstatistiken;
30 » kungörelse angående inrättande av fältkrigsrätt för de

avdelningar av andra livgrenadjärregementet och av
Västmanlands regemente, vilka bliva gemensamt förlagda
till kasernetablissementet i Västerås;

13 nov.: kungörelse angående fältkrigsrätter för vissa trupper
inom de särskilda arméfördelningsområdena;

2G > förordning angående förbud för vissa fall mot exekutiv
försäljning, så ock angående vissa inskränkningar i
borgenärs rätt att skaffa sig betalning ur pantsatta
värdepapper;

» t kungörelse om uppgifter till straffregistret och om registrets
förande;

» » kungörelse om skyldighet i vissa fall att inhämta ut drag

av straff registret;

23 dec.: förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen
den 18 september 1914 om ytterligare anstånd för
visst fall med betalning av gäld;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1914 den 23 dec.: förordning om anstånd med erläggande av vissa patentavgifter;
samt

» » kungörelse angående ändring i vissa delar av instruk tionen

för fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten den
16 december 1910.

Beträffande förändringar i rikets judiciella indelning har under år
1914 Kungl. Maj:t förordnat om införlivande dels från och med år 1915
av vissa områden inom öja socken med Ystads stad, av vissa inom S:t
Pers socken belägna områden med Vadstena stad och av det inom Nättrabv
socken belägna hemmanet Saltö nr 1 med staden Karlskrona, dels ock
från och med år 1916 av visst område inom Nosaby socken med Kristianstads
stad samt av Östra Eneby socken med Norrköpings stad.

I enlighet med vederbörandes förslag har Kungl. Maj:t fastställt
»valordning för Uppsala stad, gällande för upprättande av förslag till borgmästare
änsten i staden».

Efter vederbörandes förslag bar Kungl. Maj:t fastställt ändringar i
organisationerna för rådhusrätterna och magistraterna i Karlstad, Hälsingborg,
Lund och Linköping.

På lantförsvarsdepartementets föredragning hava följande författningar
under månaderna maj—december 1914 av Kungl. Maj:t utfärdats:

den 20 maj: kungörelse rörande antalet tjänstår för officer, som
under tiden från och med den 1 juni 1914 till och med den 31 maj 1915
må anmäla sig till ledig löjtnants- eller kaptensbeställning i enlighet med
bestämmelserna i § 14 i kungörelsen den 12 maj 1911 angående besättande
av vissa militära beställningar och avgivande av vissa befordringsförslag
inom armén in. m.; den 29 maj: kungörelse om ändrad lydelse av § 4 i
reglementet angående förplägnaden vid arméns truppförband i fred (fredsförplägnadsreglemcntet)
den 11 oktober 1907; den 12 juni: kungörelse om
ändrad lydelse av §§ 6, 8 och 9 i förnyade nådiga instruktionen för generalstaben
den 10 december 1909; den 24 juli: kungörelse angående ytterligare
medgivande för officerare och vederlikar att insätta hästar i kronans
stall; den 1 augusti: kungörelse angående rekvisitionslagens trädande i tilllämpning
för visst fall; den 2 augusti: kungörelse angående rekvisitionslagens
trädande i tillämpning för visst fall; den 9 augusti: kungörelse

Ändringar i
rikets judieiella
indelning.

Ny ordning
för val av
borgmästare
i Uppsala.

Organisation
av rådhusrätter
och
magistrater
m. m.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

angående krigspolisreglemente för håren; den 4 augusti: kungörelse angående
förbud mot offentliggörande av vissa förhållanden rörande krigsmakten;
den 13 augusti: förordning om understöd i vissa fall åt sådan värnpliktigs
familj, som fullgör tjänstgöring till rikets försvar; den 14 augusti:
kungörelse angående tillämpning av förordningen den 13 augusti 1914 om
understöd i vissa fall åt sådan värnpliktigs familj, som fullgör tjänstgöring
till rikets försvar; den 22 augusti: kungörelse om ändrad lydelse
av §§ "> 8, 9, 11, 12, 15 och 18 i reglementet för arméns kassaväsende
i fred (kassareglementet) den 11 oktober 1907; reglemente för arméns
avlöning under krigstjänstgöringstid (krigsavlöningsreglemente); kungörelse
om ändrad tydelse av §§ 1, 4 och 6 i förordningen angående arméns förplägnad
vid mobilisering och i krig den 16 juli 1906; reglemente för
artilleri- och ingenjörhögskolan; kungörelse angående krigstillstånd och
belägringstillstånd för landfästning eller av landbefästningar skyddad ort;
den 17 september: värnpliktslag; förordning angående inskrivning av värnpliktiga,
som äro födda år 1894; kungörelse om ändrad lydelse av § 2 i
förordningen den 1 juni 1912 om understöd i vissa fall åt värnpliktigs
hustru och barn (familjeunderstöd); kungörelse om ändrad lydelse av
punkterna 6, 7 och 8 i de av Kungl. Maj:t med riksdagen antagna grunder
för pensionering av arméns befäl och underbefäl med vederlikar samt
angående tiden för avgång ur tjänst; den 1 oktober: kungörelse angående
resekostnads- och traktamentsersättning åt adjutanten hos chefen för lantförsvarsdepartementet
under vissa resor; den 14 oktober: kungörelse om
ändrad lydelse av § 18 mom. 1 i nådiga kungörelsen angående sättet för
officers- och reservofficersvolontärers antagning och utbildning den 29
januari 1909; kungörelse om ändrad lydelse av § 9 mom. 5 i nådiga
reglementet för artilleri- och ingenjörhögskolan den 22 augusti 1914; den
16 oktober: kungörelse angående förändrad lydelse av §§ 14, 20, 23 och
24 i instruktionen för arméns kasernbyggnadsnämnd den 19 december
1913; den 6 november: kungörelse angående förhöjning i gratial från Vadstena
krigsmanshuskassa; den 13 november: kungörelse angående ändrad
lydelse av § 8 mom. 5 i nådiga förordningen den 12 augusti 1902 med
närmare bestämmelser för verkställighet av lagen den 24 maj 1895 angående
anskaffande av hästar och fordon för krigsmaktens ställande på
krigsfot; den 5 december: förordning angående vissa uppgifter under innevarande
år om studenter och med dem i värnpliktshänseende likställda
samt sjökaptener m. fl.; kungörelse angående förnyad instruktion för intendenturkåren;
kungörelse angående ändring i den vid förordningen om
landstormen den 2 december 1914 fogade tabell, utvisande rikets indelning
i landstormsområden, undantagandes Gottland; reglemente för fri -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

villiga automobilkåren; den 11 december: kungörelse angående ändrad
lydelse av § 1 inom. 1 i kungörelsen den 28 september 1918 angående
frikallelse från eller uppskov med inställelse till tjänstgöring vid mobilisering
för vissa beväringsmän; den 23 december: kungörelse angående ändrad
lydelse av § 13 mom. 2 i förordningen angående arméns reserver av befäl
och civilmilitär personal den 15 november 1912; kungörelse angående rätt
för vissa värnpliktiga att tillgodoräkna sig tjänstgöring jämlikt § 28 värnpliktslagen;
den 31 december: förordning angående inskrivning och redovisning
av värnpliktiga samt deras tjänstgöring m. m. (inskrivningsförordning);
kungörelse angående ändring i den vid förordningen den 31 december
1913 angående rikets indelning i områden för värnpliktigas inskrivning
samt om val av ledamöter i inskrivningsnämnder och inskrivningsrevisioner
m. in. fogade tabell 1; kungörelse angående ändrad lydelse av
vissa §§ i instruktionen för arméförvaltningen den 11 oktober 1907; kungörelse
angående ändrad lydelse av § 15 mom. 1 och 2 i kungörelsen
angående besättande av vissa militära beställningar och avgivande av vissa
befordringsförslag inom armén in. m. den 12 maj 1911; instruktion för
inspektören för infanteriet.

a) Vapenövningar för den fast anställda personalen.

Vid det icke ständigt tjänstgörande infanteriet har för utbildningsåret
1914—1915 underofficers-, korprals- och volontärrekrytutbildning
tagit sin början under oktober och november månader. Utbildningen har
varit förlagd till de militära etablissemangen i Halmstad, Norrköping, Jönköping,
Ränneslätt, Skövde, Borås, Uddevalla, Örebro, Uppsala, Västerås,
Karlstad, Falun, Gävle, Östersund, Sollefteå och Umeå samt vid första
livgrenadjärregementet i Linköping, vid Södermanlands regemente i Strängnäs
och vid Södra skånska infanteriregementet i Lund, uti av respektive
städer upplåtna byggnader.

Vid de ständigt tjänstgörande trupperna hava skolor och övningar
fortgått enligt gällande bestämmelser.

b) Vapenövningar för de värnpliktiga.

Rekrytskolor och repetionsövningar hava anordnats jämlikt värnpliktslagen
§ 27. Därjämte hava värnpliktiga varit inkallade till tjänstgöring
jämlikt §§ 28, 33 och Sfi värnpliktslagen.

Bih. till rik sd. prof.. /P/5. / Sami. I Avd. 2

Jliksiljigs-Keriittolscn.

Arméns vapenövningar.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Fältövningar.

Utbildningskure
för kaptener
och
ryttmästare.

Övriga kurser.

-Skjutskolor.

Kuispra tekurser.

Övriga skolor.

Fältövningar hava varit anordnade för generalstaben, kavalleriet och
intendenturkåren samt vid II., III., IV., V. och VT. arméfördelningarna.

Eu taktisk utbildningskurs för kaptener och ryttmästare under
omkring 30 dagar bär varit anordnad i Stockholm, och hava i densamma;
förutom befäls- och stabspersonal, deltagit 36 officerare.

För utbildning till vapenofficerare hava under året 15 officerare
under omkring 2 månader genomgått härför bestämd kurs vid gevärsfaktoriet;
dessutom har en officer vid samma faktori utbildats till gevärsbesiktningsofficer.

För utbildning av sjukvårds-, hovslagar- och gevärshantverkarbeställningsmän
hava särskilda kurser anordnats.

Vid infanteristutskolan å Rosersberg hava varit anordnade dels två
kurser för subalternofficerare, dels en kurs för kompanichefer och majorer.
Förutom befäls- och stabspersonal hava till kurserna för subalternofficerare
varit beordrade: till första kursen 35 officerare, därav två ur marinen,
samt till andra kursen 34 officerare. Till kursen för kompanichefer och
majorer hava varit beordrade 24 officerare ur infanteriet och kavalleriet
samt eu officer ur artilleriet. Dessutom hava officerare vid generalstaben
under kortare tid följt undervisningen vid skolan.

För fältartilleriet har eu skjutskola varit, organiserad vid Skillingaryd
med kurser för regementsofficerare, kaptener och subalternofficerare;
en arméfördelningschef, ett antal regementschefer vid infanteriet och
kavalleriet samt officerare vid generalstaben hava därjämte under kortare
tid följt övningarna vid sistnämnda skjutskola.

För fästnings- och positionsartilleriets officerare har varit anordnad
eu skjutskola med förläggning under sin förra del till Manna skjutfält
och under sin senare del till Karlsborg. Dessutom hava en officer vid
generalstaben och eu vid kustartilleriet följt undervisningen vid skolan.

Försök med modern kulsprutemateriel hava fortsatts i trakten av
Stockholm in. ti. ställen, varjämte eu utbildningskurs i kulsprutetjänst
med eu varaktighet av omkring eu månad varit anordnad i Stockholm.
1 denna utbildningskurs hava, utom befäls- och stabspersonal, deltagit 33
officerare ur infanteriet och kavalleriet.

Vid vart och ett av de olika truppslagen hava varit anordnade
officersvolontärrekrytskolor, varjämte för närvarande pågå för utbildnings -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

året 1914—1915 oföcersvolontärskolor vid samtliga truppslag; vid infanteriet
har dessutom en reservofficcrsvolontärskola varit anordnad.

Till gymnastiska centralinstitutet äro såsom elever vid gymnastiklärarkursen
beordrade 17 officerare.

Till ridskolan å Strömsholm äro såsom elever beordrade 26 officerare
och en bataljonsveterinär.

Vid krigshögskolan äro såsom elever kommenderade 25 officerare
samt vid artilleri- och ingenjörhögskolan 59 elever, därav 2 från infanteriet.

Från krigsskolans officerskurs hava under året utexaminerats 102
elever och från båda reservofficersknrserna tillsammans 73 elever.

Såsom kasernerade hava under året förklarats:

Alvsborgs regemente från och med den 7 oktober och Jönköpings
regemente från och med den 1 november 1914.

I fråga om generalstabens verksamhet under månaderna maj—december
1914 torde anföras följande:

Vid Centralavdelningen har arbetet huvudsakligen omfattat uppgörande
och bearbetande av vissa vid krig eller fara för krig gällande

o O O O

planer samt utarbetande av föreskrifter rörande vissa myndigheters m. in.
uppgifter vid krig.

Därjämte hava vissa i samband med neutralitetsskyddet stående frågor
varit föremål för handläggning inom avdelningen.

Vid Organisation sav delning en har bl. a. uppgjorts förslag till åtgärder
för utbildning på kort tid av befäl samt bestämmelser angående tillgodoräknande
av tjänstgöring jämlikt § 28 värnpliktslagen, varjämte arbetena
för statistik rörande de värnpliktiga åren 1912—1914 fortsatts.

Utrikesavdelningen har fortsatt insamlandet och bearbetandet av
underrättelser angående militärväsendets utveckling inom utlandets arméer.
Fn del utredningar hava blivit verkställda. Bland dessa må anföras:
utmärkelsetecken till rekapitulanter;

ryska krigsministeriets förslag till budget för budgetåret 1914;
summarisk sammanställning av 1913 års försvarslagar i Österrike,
Tyskland och Frankrike;

kvarhållande av värnpliktiga för att tjänstgöra såsom instruktörer
vid rekrytutbildning;

infanteriets utbildningstid i vissa länder;
kavalleriets utrustning med kulsprutor i vissa länder;
uppgift å de meniga värnpliktigas avlöningsförmåner under första
tjänstgöringen;

K.asernera

regementen.

Generalsta ben.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tittdragit.

brigadindelningen i Holland och Serbien;

utfallet av inskrivningsförrättningarna i Tyskland och Holland under
de senare åren, särskilt med hänsyn till tjuguåringar; samt

bestämmelser rörande officerares tjänstehåstar i vissa länder.

Vissa i samband med krigsförberedelsen stående utredningar och
arbeten hava utförts.

Inom avdelningen hava utarbetats »Meddelanden från generalstaben

1914».

Kommunikationsavdelningen har följt utvecklingen av landets kommunikationsväsende
samt fullständigat sin kännedom om järnvägarnas,
kanallinjernas och övriga förbindelsemedels beskaffenhet.

Officerare tillhörande avdelningen hava övervarit besiktningar och
avsyningar av nya järnvägsanläggningar samt på ort och ställe undersökt
militäriskt viktiga punkter av vissa bansträckningar.

Revision av vissa transporthandlingar har fortgått enligt plan.

A Krigshistoriska avdelningen har arbetet huvudsakligen varit inriktat
på utgivandet av VI. delen av »Sveriges krig åren 1808—1809»,
vilken i det närmaste föreligger färdig i tryck, samt på utarbetande av
den VII. och förberedelser till den VIII. delen av samma verk.

Inom Krigsarkivet, som på grund av vissa omändringsarbeten in. m.
måst hållas stängt under mera än 6 månader, hava arbetena bestått i
ordnandet av mindre, inom sig slutna arkiv och i revisionsarbeten av bokoch
kartsamlingar.

Tekniska avdelningen har — med ständigt aktgivande på utvecklingen
av flyg-, automobil- och belysningsväsendet samt radiotelegrafien in. fl.
militärtekniska grenar såväl inom som utom landet — utarbetat planer
och förslag på ifrågavarande områden samt planlagt och utfört vissa försök.
Avdelningen har dessutom följt utvecklingen av telegraf- och telefonväsendet
i Sverige och grannländerna.

Vad Topografiska avdelningens verksamhet beträffar, har, utöver vad
som anmälts i den redogörelse, som jämlikt instruktionen för rikets allmänna
kartverk av kartverkschefen avlämnats till jordbruksdepartementet,
å avdelningens militärgeografiska detalj vissa planer utarbetats och kartarbeten
verkställts.

Uen år 1912 påbörjade revideringen av länsmanskartan, bladen IV
—XIII, har avslutats under förra hälften av 1914, och hava de nyreviderade
bladen utgivits från trycket.

Av generalstabens översiktskarta i skalan 1:400,000 hava bladen
Stockholm, Uppsala och Norrköping utgivits; bladet Falun beräkna^ utkomma,
i början av år 1915, och bladet Karlstad är under uppritning.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Arbetet å kartutrustningen och land besk rivningen bär fortskridit
enligt plan.

Anskaffning av materiel och utredning för fält-, positions- och fästningsartilleriet
ävensom av mobiliseringsammunition har fortgått.

Vid Karl Gustavs stads gevärsfaktori har tillverkningen av 6,5 mm.
gevär fortgått.

Vid ammunitionsfahriken hava tillverkats skarpa, lösa och kammarpatroner
för eldhandvapen, rör för artilleriprojektiler samt laddningshylsor
för fälthaubitser.

Försöken med 6,5 mm. och 7,2 mm. patroner med torpedkula hava
fortgått.

Tillverkningen vid Åkers krutbruk har omfattat röksvagt krut för
handvapen och artilleripjäser samt brisanta sprängladdningar.

Bomullskrut, salpetersyra och eter hava tillverkats för krutbrukets

behov.

Försöken med kulsprutemateriel hava fortskridit så långt, att förslag
till fastställelse å kulspruta med lavett blivit till Kungl. Maj:t ingivet, och
har kulspruta av system Schwarzlose blivit av Kungl. Maj:t fastställd för
infanteriet, kavalleriet och landstormen under benämning kulspruta m/14.

Kulsprutemateriel till viss omfattning är dels anskaffad, dels under
anskaffning.

Uppförandet av en ny förrådsbyggnad i Linköping för Ostgöta trängkår
har fullbordats.

Till- och ombyggnad av kokinrätfningsbyggnaden för Smålands artilleriregemente
i Jönköping bär fullbordats.

De arbeten, som skola bekostas av det av 1913 års riksdag beviljade
anslaget till uppförande av intendenturförråd för vissa truppförband, hava
fortsatts.

Undersökningar m. in. för uppgörandet av förslag till förläggning
av vissa truppförband till Järvafältet hava fortsatts.

Flyttningen av en beväringsbarack från Bredåkra till Karlskrona
grenadjärregementes kasernetablissemang för att användas till förrådsbyggnad
har fullbordats, likasom oek flyttningen 1 ill Ilultsfreds mötesplats av
en officersbyggnad å Backamo och en dylik å Skedalahed.

Artillerimateriel
och
ammunition.

Eldhandvapen
och
ammunition.

Krut.

Kulsprute materiel.

Byggnadsarbeten,
utförda
genom
arméförvaltningen.

.14

Berättelse om . vad i rikets styrelse sedan. sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Uppförandet av nya lokaler för tyghusstaten i Kristianstad har
fortsatts.

Uppförandet av mässbyggnader för Norrlands trängkår i Sollefteå
och Karlskrona grenadjärregemente i Karlskrona har avslutats.

Uppförandet av förrådsbyggnader för artillerimateriel för Norrlands
artilleriregemente i Östersund, för Upplands artilleriregemente i Uppsala
samt för Smålands artilleriregemente i Jönköping har fullbordats.

Uppförandet av vissa andra förrådsbyggnader har påbörjats.

Ombyggnad av norra och södra sjukpaviljongerna vid garnisonssjukhuset
å Karlsborg har påbörjats.

Uppförandet av eu sjukpaviljong för Östgöta trängkår i Linköping har
påbörjats, och en dylik för Vaxholms grenadjärregemente har fullbordats.

Ateruppförandet av ett brunnet vinterstall vid Norrlands artilleriregemente
i Östersund har påbörjats samt vinterboning av ett sommarstall
vid samma kasernetablissemang fullbordats.

Ateruppförandet av ett brunnet vinterstall vid Smålands artilleriregemente
i Jönköping har påbörjats samt vinterboning av ett sommarstall
därsammastädes fullbordats.

Uppförandet av förrådsbyggnader för fälttelegraf- och fältballongmateriel
bär påbörjats och är i det närmaste avslutat.

Uppförandet av en bad- och tvättinrättning för intendenturförrådet
i Boden har påbörjats.

Uppförandet av magasinsskjul vid trängetablissemangen har påbörjats.

Arméns

kasernbygg nadsnämnd.

Beträffande
böra nämnas:

arméns kasernbyggnadsnämnds verksamhet torde följande

Vid ‘etablissemanget för Livregementets grenadjärer invid Örebro överlämnades
under loppet av år 1913 samtliga byggnader förutom marketenteribyggnaden
fullt färdiga till regementet.

Förslag till raarketenteribyggnad har av nämnden inlämnats till
Kungl. Maj:t för fastställelse den 12 november 1914, och avser nämnden
kunna färdigställa byggnaden under loppet av år 1915.

Stängslet kring etablissemanget är under uppsättning och skall enligt
träffat avtal vara fullbordat i början av år 1915.

Angående huvudavloppet från etablissemanget, för vilket stadens
hälsovårdsnämnd påfordrat fullständig reningsanläggning eller ock dess
förlängning till stadens huvudavlopp vid Svartån, bär nämnden verkställt
ytterligare utredningar, vilka synas resultera däruti, att det senaste alternativet
såsom varande billigast kommer till utförande. Det förlängda huvud -

Berättelse om vall i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

avloppet skall dragas över statens järn vägare centralverkstäders mark samt
ett egnahemsområde, varför nämnden tratt i underhandlingar, förutom med
Örebro stad, som erbjudit sig lämna bidrag till ledningens utläggande,
jämväl med järnvägsstyrelsen, som givetvis ävenledes har nytta av anläggningen
och därför förväntas vara villig deltaga uti kostnaden.

Under år 1918 överlämnades samtliga byggnader vid etablissemanget
för Värmlands regemente invid Karlstad förutom sjukhus och marketenteri
fullt färdiga till regementet.

Sjukhuset har fullbordats och av regementet övertagits under år 1914.

Förslag till flyttning av officersmässen å Trossnäs till regementets
nya etablissemang samt byggnadens inredande till marketenteri för underofficerare
ocli manskap har av nämnden avlämnats till Kung! Maj:t den
25 november 1914, och förväntar nämnden kunna verkställa flyttningen
och omändringen av byggnaden under loppet av år 1915.

Stängslet kring etablissemanget bär under året uppsatts.

Vid etablissemanget för Upplands infanteriregemente invid Uppsala
hava under år 1914, förutom eu del mindre reparationsarbeten, endast utförts
arbeten för stängslet, varjämte tre äldre kokhus omändrats till bodar
för skjutmateriel. Stängslet kommer att färdigställas i början av år 1915.

Vid etablissemanget återstår i huvudsak uppförande av sjukhus-»
byggnad, flyttning av manskapsbaracken n:r II och dess omändring till
marketenteri byggnad samt förändring av norra lägerhyddan till förrådsskjub

Angående sjukhusbyggnaden har nämnden ingått till lvungl. Maj:t
med slutligt förslag den i6 juli 1914.

Flyttningen av manskapsbaracken n:r 11 och därmed ordnande av
marketenteri är beroende av Kungl. Maj:ts beslut i sjukhusfrågan, enär
nämnden ansett sig böra hos Kung]. Maj:t föreslå annan förläggning av
sjukhus- och marketenteribyggnaderna, än som ursprungligen avsetts. :

Anbud hava infordrats å omändring av norra lägerhyddan till förrådsskjul,
och torde ändringsarbetena i fråga bliva färdiga under förra delen
av År 1915.

Under år 1913 hava vid etablissemanget för Bohusläns regemente
invid Uddevalla samtliga byggnader förutom sjukhus och marketenterifullbordats
och till regementet avlämnats.

Sjukhusbyggnaden, som utlämnades på entreprenad i slutet av år
1913, är i det närmaste färdig och kommer att till regementet överlämnas
i början av år 1915.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Förslag till mar ke ten ter ibyggnad har avgivits till Kungl. Maj:t i
saraband med liknande förslag för örebroetablisseraanget.

Stängslet har under år 1914 uppsatts kring etablissemanget.

Vid etablissemanget för Skaraborgs regemente invid Skövde överlämnades
under år 1913 till regementet samtliga fastställda byggnader förutom
varmbad- och tvättinrättningen, sjukhuset och marketenteribyggnaden.

Sjukhusbyggnaden, vilken utlystes på entreprenad i slutet av år 1913,
är i det närmaste färdig och kommer att till regementet överlämnas i
början av år 1915.

Varmbad- och tvättinrättningen har icke påbörjats.

Förslag till marketenteribyggnad har avgivits till Kung!. Maj:t i
samband med liknande förslag för Örebroetablisseraanget.

Under året (lava utförts en del planeringsarbeten, varjämte arbeten
igångsatts för stängslet kring etablissemanget, vilket stängsel torde bliva
färdigt i början av år 1915.

Reningsanläggningen för avloppsvattnet från etablissemanget är under
utförande och skall enligt träffat avtal vara färdig i mitten av år 1915.

Vid etablissemanget för Jönköpings regemente invid Jönköping hava
samtliga byggnader förutom varmbad- och tvättinrättning, ångcentral, sjukhusbyggnad
och marketenteri under årets lopp fullbordats och till regementet
avlämnats.

Varmbad- och tvättinrättningen samt ångcentralen närma sig sin
fullbordan.

Sjukhusbyggnaden har nyligen utlämnats på entreprenad och skall
enligt träffat avtal vara färdig att tagas i bruk vid slutet av år 1915.

Förslag till flyttning av en äldre byggnad från Skillingaryd till
regementets nya etablissemang och byggnadens inredning till marketenteri
för manskapet ävensom förslag till uppförande av särskild underofficersmäss
hava av nämnden avgivits till Kungl. Maj:t den 17 oktober 1914. Nämnden
avser kunna färdigställa marketenterierna i fråga under loppet av
år 1915.

Fn del planerings-, grusnings- och stensättningsarbeten hava under
året utförts.

Stängslet kring etablissemanget är påbörjat och torde bliva färdigt
under förra delen av år 1915.

Vid etablissemanget för Alvsborgs regemente invid Borås äro samtliga
byggnader förutom sjukhus och marketenteri färdiga och till regementet
överlämnade.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sjukhusbyggnaden har nyligen utlämnats på entreprenad och skall
enligt kontrakt vara färdig att kunna tagas i anspråk för sitt ändamål vid
slutet av år 1915.

Förslag till marketenteribyggnad har avgivits till Kungl. Maj:t i
samband med liknande förslag för Örebroetablissemanget.

Omändring av de å regementets område befintliga äldre byggnader,
som enligt fastställt byggnadsprogram skulle inredas till underofficersbostäder,
har utlämnats på entreprenad.

En del planerings-, grusnings- och stensättningsarbeten hava under
år 1914 utförts.

Stängslet kring etablissemanget har uppsatts.

Förslag till uppförande av ytterligare underofficersbostäder i syfte
att bereda underofficerare vid detta regemente samma inkvarteringsförmåner
som vid andra genom nämndens försorg uppförda etablissemang
har av nämnden avlämnats till Kungl. Maj:t den 12 september 1914.

Vid etablissemanget för Västgöta regemente invid Vänersborg hava
arbetena i huvudsak legat nere under år 1914.

Sedan numera avtal träffats med grundläggningsentreprenören om
arbetenas förnyade igångsättning, hava schaktnings- och sprängningsarbetena
för grunden till kasernhuset n:r III i det närmaste fullbordats samt schaktningsarbetena
påbörjats för grunden till gevärsförråd och smedja.

Huvuduppfartsvägen är i det närmaste färdigställd.

Entreprenad å uppförande och inredning av 17 byggnader — däribland
de större — har utlysts, och torde arbetena för byggnaderna bliva
igångsatta i början av år 1915.

I fråga om etablissemanget för Kronobergs regemente invid Växjö har
kasernbyggnadsnämnden med Kungl. Maj:ts medgivande träffat avtal med
majoren Aaby Ericsson såsom representant för Gåvetorps och Nygärde
tegelbruk om leverans av 5 miljoner tegel för etablissemangets byggnader.
Härav hava under senare delen av 1914 levererats c:a 440 000 tegel.

A kasernbyggnadsnämndens expedition hava utarbetats och .avlämnats
erforderliga arbets- och detalj ritningar, kontrakt och arbetsbeskrivningar
m. m. för under arbete varande etablissemang och deras inreden in. in.

Sålunda hava bland annat samtliga ritningar för Västgöta regementes
kasernetablissemang omarbetats med tillämpning av tredje försvarsberedningens
förslag.

Bih. till riksd. prof. 1915. 1 Sami. 1 Avd. 3

Riksdags-Berättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Under senare hälften av år 1914 hava utarbetats förslagsskisser för
byggnader till etablissemang av ny förenklad typ.

Härjämte hava situationsplaner utarbetats för Kronobergs regementes
etablissemang invid Växjö, för Kalmar regementes etablissemang invid
Eksjö, för Södermanlands regementes etablissemang invid Strängnäs samt för
Första och Andra livgrenadjärregementenas etablissemang invid Linköping.

Fortifika- Utbildningen vid ingenjörtrupperna har bedrivits i enlighet med

nåtaM&v" uVårdade bestämmelser.

ningar: För telegrafverkets räkning har av ingenjörtrupp utförts telefon ledning

i övre Norrland.

En som mar flygskol a har under tiden 21 maj—19 december varit
sammandragen till Malmslätt.

o O

Arets fortifikationsfältövning har på grund av rådande politiska
förhållanden varit inställd.

För militära studier har en officer varit kommenderad till utrikes ort.

ingenjör- och Ingenjör- och telegrafmaterielen har underhållits och kompletterats

materiel, i enlighet med fastställda arbetsplaner.

Nyanskaffning av ingenjörmateriel har på grund av extra anvisade
medel bedrivits i avsevärt större omfattning än enligt de ursprungligen
uppgjorda planerna varit avsett.

Utrikes kommenderade

officerare
m. fl.
Marinstabens
verksamhet.

Besiktning av för sjöförsvarets behov beställd krigsmateriel har fortgått
under inseende av åtskilliga marinens officerare och ingenjörer.

Från föregående år hava följande arbeten fortsatts, nämligen:
fullständigandet av mobiliseringsplanerna,

bearbetandet av statistiska uppgifter rörande egen och främmande
mariner,

tillgodogörandet av gjorda sjömätningar för militärt bruk m. m.
Bland avgivna förslag och utredningar må nämnas:
prisreglemente,

silhuetter av Sveriges och dess grannländers örlogsfartyg,
rättelsehäfte till handbok i internationell rätt för marinen,
nya upplagor av T. E. R., G. I. M., H. E. R. och U. M. F. I:B.
Ovanstående förteckning upptager endast ett fåtal av avgivna betänkanden,
och i densamma ingå ej förslag, utarbetade enligt »Instruktion
för marinstabens verksamhet», ej heller förslag och utredningar av hemlig
natur.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Ett flertal arbeten hava dessutom utförts åt försvarsberedningarna,
marinkommissionen och försvarsutskottet dels inom marinstaben, dels därigenom
att personal ställts till dessa institutioners förfogande.

Under tiden 1 maj—31 december 1914 hava följande arbeten utförts:

Pansarbåten Tapperheten har bärgats efter grundstötning samt reparerats
och delvis moderniserats.

För pansarbåten Sverige hava beställts elektrisk installation för orderapparater,
telefoner, ringledningar m. m. hos Luth & Roséns elektriska
aktiebolag, projektilsaxar från W. G. Armstrong, Whitvvord & C:o i Newcastle,
maskintelegrafer från Elektriska apparatfabriken i Malmö samt
motorer till pansarbåtens slupar från Bergsunds mekaniska verkstads
aktiebolag.

Moderniseringsarbeten å pansarbåtarna Oscar II och Äran hava utförts
och dylika arbeten för pansarbåtarna Wasa, Manligheten och Dristigheten
hava beställts hos Bergsunds mekaniska verkstads aktiebolag.

Moderniseringsarbeten å pansarbåtarna Oden, Thor och Niord äro
under utförande vid flottans varv i Karlskrona.

För undervattensbåtförsvaret hava en del nybyggnader verkställts
samt periskop och accumulatorbatterier anskaffats.

Elektriska centralen å Vaxholms fort har utvidgats.

Skrov m. m. till två nya pansarbåtar hava beställts hos Kockums
mekaniska verkstads aktiebolag och Göteborgs nya verkstads aktiebolag.

De mera omfattande arbeten, som under ovannämnda tid utförts av
ingenjördepartementen vid flottans varv utöver de arbeten, vilka äro att
hänföra till materielens reparation, underhåll och klargöring för expedition,
äro följande:

vid Karlskrona station:

Vissa nybyggnadsarbeten för undervattensbåtförsvaret äro utförda
och nybyggnadsarbetena å en ångkranpråm och två kolpråmar äro avslutade.

Fyra segelslupar till pansarbåten Sverige hava i det närmaste färdigbyggts
och nybyggnaden av två motorslupar för samma pansarbåt har
påbörjats.

Byggnadsarbetena för portponton till den s. k. Lindholmsdockan
hava tijl ungefär hälften utförts.

Ä torpedkryssarna Jacob Bagge och Clas Uggla hava fartygssidorna
isolerats och värmeledningen förstärkts samt uppställningsplats för avståndsmätningsinstrument
anordnats.

Fartygs-,
hns- oeh
andra byggnader.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

A torpedbåtarna n:o 1, 2, 3 och 4 hava fartygssidorna isolerats
med filt.

Anbefallda elektriska anläggningar för marinens behov i Karlskrona
hava fortgått. Transformatorstationer och elektriska belysningsinstallationer
hava anordnats i marinens därvarande kaserner m. fl. platser. Ä mobiliseringskajens
östra del har anordnats ytterbelysning. I ingenjör departementets
kraftcentral hava uppsatts omformaremaskineri och utjämningsaggregat
ävensom tillverkats och monterats instrumenttavlor för såväl
växel- som likström.

Inom sjömanskårens kasern I äro centralvärmelednings-, elektriska
belysnings- och eldsläckningsanordningar avslutade. Inom sjömanskårens
kasern II hava, inom den påbyggda våningen, alla ominrednings-, putsningsoch
målningsarbeten avslutats samt vatten- och avloppsledningar anordnats.
Inom hela denna kasern hava eldsläcknings-, centralvärmelednings- och
elektriska belysningsanordningar slutförts.

Norra delen av dockan n:r 2 har förlängts 1,5 meter.

I varvshamnen hava anbefallda muddrings- och sprängningsarbeten
för erhållande av 7 meters djup fortgått.

Tre kolskjul, avsedda för c:a 20,000 ton kol, hava uppförts å mobiliseringskajen.

Arbetena med gjuteriets modernisering och båtbyggarverkstadens
tillbyggnad hava fortgått.

En 5-tons och en 8-tons elektrisk travers har anskaffats och uppsatts
i resp. maskin- och plåtslagarverkstäderna; tre svängkranar hava tillverkats
och anordnats i smedjeverkstaden.

Mellan Blekinge kustbanors bangård och varvet har, för erhållande
av järnvägsförbindelse mellan dessa platser, en tredje skena inlagts.

vid Stockholms station:

Reparationsarbeten å pansarbåtarna Tapperheten och Oscar II, i anledning
av fartygens grundstötning, hava utförts.

En mindre ångslup, åtta större och två mindre minslupar, en minarbetsbåt
och en minjoll hava nybyggts.

Ny ångpanna i ångkranpråinen n:r 3 har tillverkats och insatts.
Transportvagnar m. in. för flygbåtar hava tillverkats. För verkstäderna
hava anskaffats borrmaskin, luftkompressor, mejselhammare, pressluftapparat,
ässjor m. m.

Ä Kastellholmen har uppförts nytt förrådshus för fyrverkspersedlar
in. m.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 21

1. Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning. Kustpositio Uppförande

av permanenta kokinrättningar inom fästningen har på- nerna''

börj ats.

Belysningsanläggningen och vattenverket vid Oscar-Fredriksborg
hava utvidgats.

2. Karlskrona fästning.

Angpannecentral med tillhörande arbeten, vannbadhus samt inredningsarbeten
i tvättstuga och sjukvårdslokaler, allt å Kungsholmsfort, hava
utförts enligt planerna härför.

3. Alv sborgs fästning.

Vattenledningen och elektriska belysningsanläggningen vid Nya
Varvet äro avslutade och godkända.

4. Fårösunds kustposition.

Proviantförråd är uppfört.

Förutom ovanstående arbeten hava under året utförts fortifikatoriska
rustningsarbeten vid samtliga kustbefästningar.

Sedan senaste riksdagsberättelse avgivits, hava kulsprutor för jagare Artiiierimaanskaffats
samt komplettering av fartygs och fästningars artilleriammuni-te”®1’
tionsutredningar ägt rum. m. m.

Diverse minmateriel och elektriska kablar hava anskaffats. En del
försök med ny minmateriel hava utförts.

Genom marinförvaltningens torpedavdelning hava under året anskaffats
diverse torpedinventarier och utredningseffekter för undervattensbåtar
samt hydroaeroplan av Farinan-typ; varjämte moderniseringen av
fartygens radiostationer under året fortgått.

Under tiden den 15 maj—1 augusti 1914 hava följande i senaste Flottans övriksdagsberättelse
omnämnda fartygsexpeditioner fortgått, nämligen: ”näen-iT-11

1. Kustjlyttan, bestående av 6 1. kl. pansarbåtar, 3 torpedkryssare, ningsverk.
4 jagare, 14 1. klass och 12 2. klass torpedbåtar, 1 depåfartyg, 1 verkstadsfartyg,
logementsfartyget Freja, 2 vedettbåtar, minfartyget Clas Fleming,
ångfartyget Gunhild, flygbåtar och undervattensbåtar.

2. Pansarkryssaren Fylgia för övande av sjökadett^’ samt samövning
av stam och värnpliktiga.

3. Skeppsgosseavdelningen för övande av skeppsgossar och bestående
av 2 övningsfartyg och 1 övningsbrigg.

4. Göteborgsavdelningen för övande av skeppsgossar å 1 2. kl. pansarbåt,
1 kanonbåt och 2 1. kl. torpedbåtar.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

5. Kanonbåten Svensksund och ångfartyget Alfhild för rekognoscering
av farleder.

6. Ångfartyget lian för biträde vid bärgning av pansarbåten Tapperheten
och för inskjutning av torpeder.

7. Torpedberedskap vid Karlskrona station: 4 1. kl. torpedbåtar för
övande av för torpedfartyg avsedd personal.

8. Sjö mätnings fartygen Falken, Svalan, Tärnan och kanonbåten
Disa för sjömätningar.

Den 22 juli 1914 fullbordades bärgningen av pansarbåten Tapperheten,
vilken därpå intogs i docka å Stockholms örlogsvarv för reparation. Denna
fullbordades den 3 oktober, då fartyget ånyo klargjordes för expedition.

Till följd av den 3 augusti 1914 utfärdad order om partiell mobilisering
av marinen avslutades ovan omförmälda övnings- m. fl. expeditioner och
sammandrogos de sjöstyrkor, vilka enligt mobiliseringsplanerna skola bildas.
Dessa sjöstyrkors sammansättning bär sedermera något ändrats. Flertalet
av flottans fartyg äro fortfarande rustade i huvudsaklig överensstämmelse
med gällande planer för flottans användning vid neutralitet sskydd.

Genom den 3 augusti 1914 utfärdad mobiliseringsorder inkallades av
flottans värnpliktiga följande klasser:

a) klasserna A och B;

b) inom Gottlands inskrivning sområde:

3 till och med 8 årsklasserna; samt

c) inom övriga inskrivning sområden och sjörullföringsområdena:

allmän tjänst: 3 och 4 årsklasserna;

sjötjänst: minmatroser 3 till och med 8 årsklasserna; övriga 3 och
4 årsklasserna;

stationstjänst: läkare och skrivbiträden 3 till och med 8 årsklasserna.

Emedan av de inkallade klasserna ett större antal värnpliktiga inställde
sig ån som erfordrades för bemanning av de flottans fartyg, vilka
voro avsedda att rustas, kunde eu del av de inryckta värnpliktiga omedelbart
hemförlovas. Sedermera hava, i den mån för fredstjänstgöring inryckande
värnpliktiga hunnit utbildas, så att de kunnat ersätta värnpliktiga
av äldre årsklasser, dessa senare hemförlovats, varvid i första hand de
fått utrycka, för vilka ömmande skäl förelegat.

I samband med flottans mobilisering upphörde undervisningen vid
flottans skolor m. in. i slutet av juli.

I den mån så lämpligen låtit sig göra med hänsyn till den anbefallda
mobiliseringen hava sedermera för sjömanskårens manskap och de
värnpliktiga anordnats skjut-, signal-, maskin-, korprals- och rekrytskolor
samt yrkeskurser såväl ombord som i land å flottans stationer.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

I början av oktober vidtog undervisningen vid skeppsgosseskolan i
Karlskrona, dit även skeppsgossekåren i Marstrand tillfälligt förflyttats.

Sjökrigsskolans verksamhet i land började ånyo i medio av oktober;
antalet kadetter är nu 40 sjökadetter och 4 kustartillerikadetter.

I sjökrigshögskolan har undervisningen ännu icke kunnat återupptagas,
enär såväl lärare som elever äro mobiliseringskommenderade.

Antalet man, som vid flottans skolor m. m. i land meddelats undervisning
under det med den 31 oktober 1914 tilländalupna undervisningsåret,
är:

vid Karlskrona station: 1,564,

» Stockholms station: 1,462,

» Skeppsgosseskolan i Karlskrona: 304,
i » i Marstrand: 149.

Vid flottan under övningsåret 1 november 1913—31 oktober 1914 övade

värnpliktiga:

	Antal	man tillstädeskomna
Tjänstgöring.	vid	vid	tillsammans
	Karlskrona	Stockholms	vid båda
	station.	station.	stationerna.
Tjänstgöring i en följd.................	1835	1140	2 975
Första tjänstgöring...................	1	53	54
Repetitionsövning....................	5	47	52
Summa	1841	1240	3081

Av tillstädeskomna värnpliktiga hemförlovades eller avgingo före
fullgjord fredstjänstgöring 443.

Med anledning av flottans mobilisering hava av 1913 års klass samtliga
till allmän tjänst och sjötjänst inskrivna samt en del av till stationstjänst
inskrivna värnpliktiga kvarblivit i tjänstgöring efter fullgjord fredstjänstgöring.

För starn manskapet hava skolor och övningar fortgått enligt gällande
bestämmelser med det undantag att desamma på grund av anbefalld
mobilisering måst avslutas något tidigare än enligt gällande föreskrifter.

Kustartilleriets

skolor och
övningar.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Vid kustartilleriets manskapsskolor hava under det den SO september
1914 tilländalupna övningsåret godkänts följande antal man.

A	n t a 1 man
Vaxholms kustart.- reg:te.	Karlskrona kustart.- reg:te.	Summa.
108	102	210
106	80	186
29	10	39

Manskapsskolor.

Rekrytskolan . . .
Korpralsskolan . .
TJnderofficersskolan

För de värnpliktiga hava enligt bestämmelserna i värnpliktslagen
varit, anordnade:

tjänstgöring i en följd i 182 dagar dels från och med den 4 november
1913 till och med den 6 maj 1914, dels från och med den 7 maj
till och med den 6 november 1914 och dels från och med den 20 oktober
1914, vilken tjänstgöring avslutas den 21 april 1915.

Första tjänstgöring i 258 dagar dels från och med den 14 januari till
och med den 30 september, dels från och med den 7 maj 1914, vilken
tjänstgöring avslutas den 21 januari 1915.

Antalet värnpliktiga, som inställt sig till tjänstgöring vid kustartilleriet,
framgår av följande tabell:

Vid kustartilleriet under år 1914 övade värnpliktiga.

A. Som avslutat dem åliggande tjänstgöring för året.

	Antal man tillstädeskomna 1
Tjänstgöring.	vid Vaxholms kustart.- reg:te.	vid Karlskrona kustart.- reg:te.	tillsammans vid båda kustart.-reg:tena.
Tjänstgöring i en följd.................	186	257	443
Första tjänstgöring...................	616	529	1145
Summa	802	786	1588

1 Av tillstädeskomna avgingo:

enligt § 108 inskrivningsförordningen hemförlovade............... 57

av annan anledning hemförlovade eller avgångna................ 66

1 Av tillstädeskomna avgingo:

enligt § 108 inskrivningsförordningen hemförlovade............... 57

av annan anledning hemförlovade eller avgångna................ 66

Summa 123

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

B. Som vid årets slut kvarstodo i tjänstgöring.

Antal	Antal	man i tjänstgöring
\| fullgjorda			--i
Tjänstgöring. j tjänst-	vid	vid	tillsammans
görings-	Vaxholms	Karlskrona	vid båda
dagar.	kustart.-	kustart.-	kustart -
\|	reg:te.	reg:te.	reg:tena.
i Tjänstgöring i en följd...........\| 73	84	100	1 184 i
Första tjänstgöring.............i 239	26	28	54

Av chefen för kustartilleriet och inom hans stab hava förutom flera
smärre utredningar avgivits följande:

1) förslag till:

ny instruktion för de värnpliktigas övningar vid kustartilleriet;
stängningsföreskrifter vid skarpskjutning med pjäser från Älvsborgs
fästning;

avstängning av viss trafik å Värmdö under skarpskjutning med

pjäser;

»Artillerireglemente för kustartilleriet»;
plan för kustartilleriets övningar;

ändrade bestämmelser för kustartillerikadetts utbildning;
ny kungörelse för antagning och utbildning av kustartillerikadetter;
samt

fördelning av löner från och med år 1915 mellan regementen
och kårer;

2) yttranden över:

förslag till sammanslagning av övningsanslagen;
förslag till ändringar i reglemente för sjökrigshögskolan;
förslag till ny läsebok för arméns och marinens skolor;
underofficersförbundets framställning till Konungen angående inkvarteringsförhållandena; utredning

angående länskungörelser; samt
förslag till ny inskrivningsförordning.

Dessutom hava utarbetats:

föreskrifter för utbildning i riktning med kustartilleriets pjäser; samt
tablåer för övningar i skulskjutning med pjäser.

Ett flertal förslag och yttranden av hemlig natur hava därjämte
avgivits.

Bih. till rik*d. prot. 19IB. 1 Sami. 1 Avd. 4

Riksdans-Berättelsen.

Sj Skatteverket.

Nautisk-me teorologiaka byrån.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sitta lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Under år 1914 hava sjömätningarna omfattat följande områden:

I Skåne: Ystads redd.

I Blekinge: västerut kuststräckan Sölvesborg—Djupekås med utanför
liggande farvatten samt österut skärgårdsområdet mellan Lindö udde
ocli Sturkö samt Utklippans närmaste omgivningar. I östra Blekinge hava
dessutom lödningar till sjöss gjorts syd kuststräckan Gåsfetens fyr—1Torhamns
udde.

I Vänern: inloppen till Lidköping, Mariestad och Sjötorp samt
större områden N. Torsö och NO. Kållandsö.

Arealen av de sjömätta områdena utgör:

I skalan 1: 100,000 3.67 kvadratmil.

» 1: 50,000 ......... 10.29 »

» 1:40,000 ......... 0.92 i

» 1: 20,000 (och större) . . . 3.69 »

Enär fartygen på grund av inträdande förhållanden hemkallades
redan i början av augusti, blev i år tiden för mätningsexpeditionen endast
c:a 15 veckor. Motsvarande siffra för de närmast föregående 5 åren har
varit 24 veckor.

Triangelmätningar hava utförts i Blekinge inom området Tärnö—
Gåsfeten, varjämte smärre trianguleringar gjorts vid Trollhättan och
Härnösand.

Byråns arbetsplan har under året något förändrats dels vad de
hydrografiska, dels vad de jordmagnetiska arbetena beträffar.

Under samarbete med hydrografisk-biologiska kommissionen hava
detaljarbeten utförts i Öresund samt på västkusten, varvid dels Jacobsens
libellströmmätare, dels ''den Ekman-Petterssonska registrerande strömmätaren
kommit till användning. Av den senare hava två exemplar med utläggningsattiralj
under året anskaffats och skola för framtiden hållas i
regelbundet bruk, så långt omständigheterna det medgiva.

Arets magnetiska rekognosceringar hava omfattat Gottlands och
Ölands kuster samt Östersjön närmast söder och öster om Öland och
Västerviks skärgård. Därförutom har Vänern underkastats en särdeles
detaljerad undersökning, delvis med användning av ett särskilt för detta
ändamål beviljat anslag. Mätningarna i Norrjand hava slutligen kompletterats
genom specialarbeten i Norrbotten, Ångermanland och Jämtland.
Det regelbundna begagnandet av byråns deklinationsvariometer har tillåtit
fältobservationernas reduktion på ett väsentligt fullständigare sätt än förut.

De under föregående år började undersökningarna och kontrollarbetena
för kustartilleriet hava under året kunnat i huvudsak avslutas.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Utlåtanden och utredningar hava av byrån begärts och lämnats i
fullt lika stor omfattning som under föregående år.

Antalet under år 1914 undersökta fartygslanternor har uppgått till
omkring 1,250. Av kompasser hava endast 4 undersökts, alla nykonstruerade.

Den nya mareografstationen, för vars anordnande anslag under året
blivit disponibelt, har förlagts till Furuögrunds hamn, norr om Skellefteå,
samt år i det närmaste färdig; dock torde den icke komma i full verksamhet
förr än våren 1915./

Kompassundersökningspaviljong har uppförts i Sundsvall. I Göteborg
hava ritningar till en dylik paviljong godkänts av byrån och fastställts
av stadens myndigheter till utförande snarast möjligt. Paviljongen
kommer att utgöra ett led i byggnadsarbetena för ny navigationsskola i
Göteborg, och äro i samband med dessa även nya och särdeles ändamålsenliga
lokaler för byråns kontrollstation i Göteborg intagna i byggnadsplan.
För Malmö och Kalmar är detta ärende icke bragt till avgörande.

Antalet fai-tyg i transoceanisk fart, som föra meteorologiska journaler
för byrån, har även under år 1914 vunnit avsevärd tillväxt.

Instrumentanskaffningen har under året dragit betydliga kostnader,
ehuru eu del order ännu återstå icke effektuerade. Utgifterna för reparationsarbeten
hava däremot varit särdeles lindriga.

Den löpande expeditionen vid byrån har åter visat tendens till stark
stegring, i det inkommande ärenden till den 8 december vuxit från 361
år 1913 till 427 år 1914 samt utgående diarieförda expeditioner från 553
år 1913 till 622 år 1914.

Det tillägg till byråns fast anställda arbetskraft av en assistent, som
erhölls med år 1913, har därför visat sig ytterst nödvändigt, något som
än tydligare framgår därav, att balansen av vid årsskiftet 1912—13 efterliggande
arbeten ännu icke hunnit helt avverkas.

Under år 1914 har för vartdera av grunden Gerdasgrund, Östra Lotsverk^.
Finngrundet och Västra Finngrundet anskaffats en agalysboj, varjämte en
kombinerad lys- och ljudboj anskaffats i reserv. Ett fyrskepp är underbyggnad
för Ölandsrev.

Nya fyrar med agabelysning hava uppförts på Magö och vid Nävekvarn.

Agabelysning har införts vid Stora Varholmens, Marstrands, Svartskärs
och Tjurholmens fyrar.

Stora Fjäderäggs fyrtorn har påbyggts och erhållit ny lanternin.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Nya fyrmästarboningshus hava uppförts vid Stora Fjäderäggs och
Hoborgs fyrplatser.

Ny mistapparat har uppsatts vid Nidingens mistsignalstation.

Nya byggnader för mistsignalapparater hava uppförts på Stora Fjäderägg,
Faludden och Kullen. Lotsuppassningshus har uppförts vid Kalvsund.

Ordinarie lotsplatser hava anordnats vid Fagervik vid Lövstabukten
å Upplands norra kust och vid Råå å Skånes västra kust.

Den 1 oktober 1914 hava utfärdats kungörelser angående villkor
och bestämmelser för åtnjutande av de i stater för lotsstyrelsen, befälet
vid lotsverket, lotspersonalen, fyrpersonalen och personalen å lotsverkets
ångfartyg upptagna avlöningsförmåner.

Navigations- Vid rikets navigationsskolor hava under läsåret 1913—1914 varit

s-o orna. jns]jrjvna j navigationsavdelningen 16 ) elever, av vilka 29 utexaminerats
såsom skeppare, 32 såsom styrmän och 60 såsom sjökaptener samt i maskinistavdelningen
132 elever, av vilka 23 avlagt 3:e maskinistexamen, 33
2:a maskinistexamen och 48 l:a maskinistexamen. Antalet av dem, som,
utan att hava såsom elever tillhört skolorna, åtnjutit undervisning därstädes,
har utgjort 11, av vilka 3 avlagt styrmansexamen, 1 sjökaptensexamen
och 4 3:e maskinistexamen.

Dessutom hava 20 personer avlagt särskild examina i maskinlära
samt 103 skepparexamen av 2:a klass.

Båtsmans- Enligt från statskontoret lämnad uppgift utgöres den kvarvarande

e'' effektiva styrkan av båtsmän för närvarande av 53 man.

utfäTdade Under år 1914 hava på chefens för sjöförsvarsdepartementet före författmngar.

dragning följande allmänna författningar utfärdats, nämligen: den 24 april
kungörelse ang. ändrad lydelse av § 37 i instruktionen för marinförvaltningen
.den 20 november 1908; samma dag: kungörelse ang. ändring i
instruktionen den 10 juli 1884 för dem, som bliva till generalmönstringars
förrättande med flottans särskilda kårer förordnade; den 3 augusti:
kungörelse ang. rekvisitionslagens trädande i kraft för visst fall; den 6
augusti: kungörelse ang. förbud för främmande makts örlogsfartyg mot
tillträde till visst inre territorialvatten; den 7 augusti: förordning ang.
konstruering och anställning av personal vid marinens stam och reserv
vid mobilisering; den 18 augusti: kungörelse ang. rekvisitionslagens trädande
i kraft för visst fall; den 24 augusti: kungörelse med bestämmelser
för sjöfarten i anledning av mineringar i vissa farvatten; den 31 augusti:
förordning ang. anställning i kustartilleriets reserv av personal, som förut

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 29

tillhört kustartilleriet; den 11 september: kungörelse om vissa ändringar i
och tillägg till de av Kungl. Maj:t med riksdagen antagna grunder för
pensionering av flottans befäl och underbefäl med vederlikar in. m.; den
25 september: kungörelse ang. avlöning till personal vid marinen, som
erhållit avsked med tillstånd att kvarstå såsom lönlös i flottan och kustartilleriet;
samma dag: reglemente för marinens avlöning under krigstjänstgöringstid
(krigsavlöningsreglemente); den 1 oktober: kungörelse ang.
villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i staten för lotsstyrelsen
upptagna avlöningsförmåner; samma dag: kungörelse ang. villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de i staterna för befälet vid lotsverket, för
lotspersonalen, för fyrpersonalen och för personalen å loisverkets ångfartyg
upptagna avlöningsförmåner; den 30 oktober: kungörelse ang. förhöjning
i pensioner, som från flottans pensionskassa utgå till avskedade båtsmän
och marinsoldater m. in.; samma dag: kungörelse ang. ändring i kungörelsen
den 24 augusti 1914 med bestämmelser för sjöfarten i anledning
av mineringar i vissa farvatten; den 1 december: förordning ang. särskilda
mätbrev för fart genom Panama kanalen; den 11 december: kungörelse ang.
antagning och utbildning av kustartillerikadetter; den 17 december: kungörelse
ang. befattningshavares vid lotsstyrelsen och lotsverket delägarskap

1 flottans pensionskassa; den 23 december: tjänstgöringsreglemente för lotsverket;
samma dag: kungörelse ang. ändring av § 2 mom. 2 i förnyade
nådiga reglementet, för lotsverkets enskilda pensionskassa den 28 september
1895; den 31 december: kungörelse om ändrad lydelse av § 3 mom.

2 i förnyade nådiga kungörelsen ang. antagning av manskap vid flottans
sjömanskår genom kontrakt den 31 december 1907.

Kungl. Maj:t har den 25 augusti 1914 utfärdat lag om ändrad ly- Kommunala
delse av §§ 3, io, 11, 13, 57, 58 och 74 i förordningen om kommunal-forfattnul8ar''
styrelse i stad den 21 mars 1862.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat lag om ändrad lydelse av
§ 2 mom. 1, § 8 mom. 1 samt §§ 9, 30, 40 och 41 i förordningen om
kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat lag om ändrad lydelse av §

2 mom. 6, § 16 samt § 58 mom. 2 i förordningen om landsting den 21
mars 1862 ävensom om införande i § 2 i nämnda förordning av tillagda
mom. 7, 8 och 9.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat lag om ändrad lydelse av §

52 i förordningen om landsting den 21 mars 1862.

30 Berättelie om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Ang. ersätt- Kungl. Maj:t har den 10 juli 1914 utfärdat kungörelse om ändrad

rätfningsmänlydelse av 1 och 5 §§ i förordningen den 12 juli 1878 angående ersättför
utmät- ning till förrättningsinän för utmätning i enskilda mål samt till stämJkiida1
mål ningsmän in. m.

samt till
stämningsmän
m. m.

Ang. ändrail
lydelse i kungörelsen
om
kronofogdes
och stadsfogdes
dagbok i
utsökningsmål
m, m.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse om ändrad lydelse
av 13 § i kungörelsen den 12 juli 1878 om kronofogdes och stadsfogdes
dagbok i utsökningsmål samt angående vad vid utsökningslagens tillämpning
i vissa andra fall skall iakttagas.

Kungl. Maj:t har den 23 oktober 1914 utfärdat kungörelse om ändrad
lydelse av 13 § i kungörelsen den 12 juli 1878 om kronofogdes och stadsfogdes
dagbok i utsökningsmål samt angående vad vid utsökningslagens
tillämpning i vissa andra fall skall iakttagas.

Ang. förbud Kungl. Maj:t har den 7 augusti 1914 utfärdat kungörelse angående

mfrån° Gott-1 förbud mot utförsel från Gottland av vissa varor m. m.

land av vissa
varor m. m.

Ang. upphävande
av
förbud mot
utförsel från
Gottland av
vissa varor

Kungl. Maj:t har den 28 augusti 1914 utfärdat kungörelse angående
upphävande av förbud mot utförsel från Gottland av vissa varor m. m.

Ang. ändrad Kungl. Maj:t tiar den 4 september 1914 utfärdat lag om ändrad

lyodm förär!ydelse av 2>. 5> 25, 48, 77, 99_, 101, 120—124, 126—128, 134, 139, 144
ringsrörelse, och 164 §§ i lagen om försäkringsrörelse den 24 juli 1903.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat lag innefattande tillägg till
lagen om försäkringsrörelse den 24 juli 1903.

Ang. ändrad Kungl. Maj:t har den 28 september 1914 utfärdat kungörelse om

20*1^militär- ån drad lydelse av § 20 i militärtaxan den 17 februari 1911.

taxan den 17
februari 1911.

Ang. före- Kungl. Maj:t har den 30 oktober 1914 utfärdat kungörelse innefat förvaringTv

tande föreskrifter om förvaring av motorsprit.

motorsprit.

Reglemente Kungl. Maj:t har den 23 maj 1914 utfärdat reglemente för stads s?yreSisen3''i

styrelsen i Hässleholm.

Hässleholm.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har den 31 december 1914 utfärdat nytt reglemente Nytt regieför
stadsstyrelsen i Borgholm. stSsstyreisen

i Borgholm.

Kungl. Maj:t har den 10 juli 1914 medgivit, att lvrylbo municipal- Nya
samhälle må, under vissa villkor, såsom en kommun för sig bilda en även i kopinsa!
fattigvårdshänseende från Folkärna socken avskild köping, benämnd Krylbo.

Kungl. Maj:t har den 11 december 1914 medgivit, att Ludvika municipalsamhälle
må från 1915 års ingång såsom en kommun för sig bilda en även
i fattigvårdshänseende från Ludvika socken avskild köping, benämnd Ludvika.

Kungl. Maj:t har förordnat: Tillämpning

att lagen angående stadsplan och tomtindelning skall äga motsvarande
tillämpning inom visst område vid Valla järnvägsstation, dock med det av stadeundantäg
av såväl det därinom belägna, staten tillhöriga järnvägsområdet
som ock viss del av Spetebysjön, och att i följd härav byggnadsstadgan ningsstadgan
för rikets städer skall i tillämpliga delar gälla inom samma område medm''fl‘stRdgar''
nyssnämnda undantag, ävensom att ordningsstadgan och brandstadgan för
rikets städer samt hälsovårdsstadgan för riket, i vad den avser stad, skola
i tillämpliga delar lända till efterrättelse inom samma område med undantag,
beträffande ordningsstadgan och brandstadgan för rikets städer, av
det staten tillhöriga järnvägsområdet, dock med den inskränkning, att från
tillämpning av nämnda författningar undantages sagda del av Spetebysjön,
varjämte Kungl. Maj:t förordnat, att det sålunda bildade municipalsamhället
skall benämnas Valla municipalsamhälle;

att lagen angående stadsplan och tomtindelning skall äga tillämpning
inom visst område vid Teckomatorps järnvägsstation, dock med undantag av
det därinom belägna, staten tillhöriga järnvägsområdet, och att i följd härav
byggnadsstadgan för rikets städer skall i tillämpliga delar gälla inom samma
område med nyssnämnda undantag, ävensom att ordningsstadgan och brandstadgan
för rikets städer samt hälsovårdsstadgan för riket, i vad den avser
stad, skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse inom samma område,
dock med undantag, beträffande ordnings- och brand stadgorna, av det staten
tillhöriga järnvägsområdet, varjämte Kungl. Maj:t förklarat, att det sålunda
bildade municipalsainhållet skall benämnas Teckomatorps municipalsamhälle;

att lagen angående stadsplan och tomtindelning skall äga motsvarande
tillämpning inom vissa områden vid Vingåkers municipalsamhälle
samt att i följd härav byggnadsstadgan för rikets städer skall i tillämpliga
delar gälla inom samma områden, ävensom att ordningsstadgan och
brandstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgan för riket, i vad den
avser stad, skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse inom samma

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Fastställda

stadsplaner.

Ang. försäljning
av värdepapper.

områden; varjämte Kungl. Maj:t förklarat, att nu ifrågavarande områden
skola ingå såsom delar av Vingåkers municipalsamhälle och med detsamma
bilda ett municipalsamhälle;

att lagen angående stadsplan och tomtindelning skall äga motsvarande
tillämpning inom vissa ytterligare områden vid Strömsunds municipalsamhälle
och att i följd härav byggnadsstadgan för rikets städer skall
i tillämpliga delar gälla inom nämnda områden, ävensom att ordningsstadgan
och brandstadgan för rikets släder samt hälsovårdsstadgan för riket,
i vad den avser stad, skola i tillämpliga delar gälla inom samma områden;

att lagen angående stadsplan och tomtindelning skall äga motsvarande
tillämpning inom visst område vid Frövi järnvägsstation, med undantag
av den därinom belägna, statens järnvägar tillhöriga mark, och att
i följd härav byggnadsstadgan för rikets städer skall i tillämpliga delar
gälla inom samma område med nyssnämnda undantag, ävensom att ordningsstadgan
och brandstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgan
för riket, i vad den avser stad, skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse
inom samma område med undantag, beträffande ordningsstadgan
och brandstadgan för rikets städer, av den statens järnvägar tillhöriga
mark, varjämte Kungl. Maj:t förklarat, att ifrågavarande område skall utgöra
ett municipalsamhälle under benämning Frövi municipalsamhälle;

att lagen angående stadsplan och tomtindelning skall äga motsvarande
tillämpning inom visst område, benämnt Hörningsnäs villastad, i
Huddinge socken och att i följd härav byggnadsstadgan för rikets städer
skall i tillämpliga delar gälla inom samma område, ävensom att ordningsstadgan
och brandstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgans för
riket föreskrifter rörande stad skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse
inom samma område, varjämte Kungl. Maj:t förklarat, att det sålunda
bildade municipalsamhället skall benämnas Hörningsnäs villastad.

Kungl. Maj:t har fastställt stadsplan för viss del av staden Borås,
viss del av tolvte roten i Göteborg, villakvarteren Strandhem i Landskrona,
Motala, Oskarshamn, viss del av Norra Djurgården i Stockholm, visst område
av Enskede i Stockholm, viss del av lägenheten Tellusborg nr 1 och
till densamma gränsande mark i Stockholm, viss del av Uddevalla, Vadstena
och Växjö; för Töreboda köping; för Bromstens municipalsamhälle
och viss del av Kiruna municipalsamhälle samt för visst område av egendomen
Ulvsunda i Bromma socken och Granlidens villasamhälle.

Kungl. Maj:t har den 23 oktober 1914 utfärdat förordning om vad
vid försäljning av värdepapper i vissa fall skall iakttagas.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har den 4 september 1914 utfärdat kungörelse angå- EeseregiBende
resekostnads- och traktamentsersättning åt vissa befattningshavare meD
inom läroverksöverstyrelsen och folkskolöverstyrelsen.

Kungl. Maj:t har den 5 december 1914 utfärdat kungörelse angående
resekostnads- och traktamentsersättning åt antikvarie vid vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien.

Kungl. Maj:t har den 10 juni 1914 utfärdat kungörelse om ändrad Exp®^tnions''
lydelse av § 7 i förordningen angående expeditionslösen den 7 december
1883.

Kungl. Maj:t har den 1 oktober 1914 fastställt ny ordinarie stat Medicmaioch
övergångsstat för medicinalstyrelsen att tillämpas från och med omorganisaår
1915. ‘ o _ tion Samma

dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående villkor
och bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt den från och
med år 1915 gällande ordinarie staten för medicinalstyrelsen.

Kungl. Maj :t har den 17 december 1914 utfärdat ny instruktion för
medicinalstyrelsen.

Kungl. Maj:t har den 23 oktober 1914 utfärdat kungörelse angå- Ändring^
ende ändrad lydelse av § 31 i lasarettsstadgan den 18 oktober 1901. stadgan.

Medicinalstyrelsen har den 25 november 1914 utfärdat kungörelse
angående inställande under år 1915 av vissa provinsialläkare och extra der j,r 1915
provinsialläkare åliggande resor för tillsyn av sinnessjuka och idioter. ^insiaUäkarc

och extra
provinsialläkare åliggande

resor
för tillsyn
av sinnessjuka
och
idioter.

Medicinalstyrelsen har den 30 november 1914 utfärdat kungörelse Ang.^avgifter
angående av Kungl. Maj:t fastställda avgifter för vid statens anstalter för te°rs Tnstaiter
sinnessjuka intagna personer. sjukaiTagna

personer.

Byggnadsarbetena vid Östersunds hospital hava under året fortskri- Hospital,
dit så långt, att skäl finnas att antaga, att hospitalet skall kunna tagas i
bruk i början av år 1915.

Bih. till rilcsd. prot. 1915. 1 Samt. 1 Avd. ,r>

KlUsdngs-BerÄttolsen.

Resestipen dier.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kontrakt hava avslutats angående uppförande av dels tre bostadshus
för betjäning vid Vänersborgs hospital och asyl och dels en ekonomibyggnad,
en överläkarbostad, två vårdarbostäder och ett uthus vid Stockholms
hospital.

Ritningar jämte arbetsbeskrivning till tre bostadshus för gifta skötare
vid Lunds hospital och asyl ävensom till tre bostadshus för betjäning
vid Kristinehamns hospital, för vilka byggnadsarbeten anslag beviljats av
riksdagen, äro under utarbetande.

Kungl. Maj:t har anbefallt medicinalstyrelsen att i samråd med särskilda
sakkunniga verkställa utredning av principerna för en uppdelning
av sinnessjukvården mellan å ena sidan staten och å andra sidan landstingen,
eventuellt större kommuner, samt eventuellt angående statsbidrag
för byggnads- och driftkostnader för den icke statsliga offentliga sinnessjukvården
och om de övriga åtgärder, som i samband därmed måste vidtagas,
i syfte att den offentliga sinnessjukvården snarast möjligt måtte
bliva så ordnad, att varje sinnessjuk omedelbart kan erhålla den vård,
hans tillstånd kräver.

Arbetet härmed har av medicinalstyrelsen påbörjats med infordranden
av uppgifter angående antalet sinnessjuka och obildbara sinnesslöa från
pastorsämbeten samt kommunal-, hälso- och fattigvårdsnämnder; och pågår
inom styrelsen bearbetandet av det inkommande rikliga statistiska materialet.

Den för utarbetande av förslag till ny- och ombyggnader vid Växjö
hospital samt vid Piteå och Lunds hospital och asyler tillsatta kommissionen
har fortsatt sina arbeten; och hava dessa fortskridit så långt, att
utredningen rörande Lunds hospital och asyl fullbordats.

Den av medicinalstyrelsen, jämlikt nådigt bemyndigande, tillsatta
kommissionen för avgivande av förslag rörande nya sinnessjukanstalter har
avgivit utlåtande och förslag till en ny dylik anstalt för 800 sjuka, avsedd
att förläggas å ett på och invid norra delen av Pålsjö ägor, omedelbart
norr om Hälsingborgs stad beläget område.

Medicinalstyrelsen har under tillstyrkande av kommissionens förslag
överlämnat detsamma till Kungl. Maj:ts prövning.

Kungl. Maj:t har den 28 november 1914 fastställt bestämmelser i
fråga om resestipendier åt läkare för studier i tuberkulossjukvård.

Samma dag har Kungl. Maj:t fastställt bestämmelser i fråga om

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

stipendier för i statens, landstings och kommuns tjänst anställda läkare för
bevistande av medicinska fortsättningskuser.

Kungl. Maj:t har den 4 september 1914 utfärdat lag angående vissa Åtgärder mot
åtgärder mot utbredning av lungsot. lungsot.

Kungl. Maj:t har den 27 juni 1914 utfärdat kungörelse angående Tuberkuiosstatsbidrag
för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsan- Anstalter"
stalter m. in.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående statsbidrag
till driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter.

Under tiden från sistlidne riksdags början till 1914 års slut har
Kungl. Maj:t beviljat statsbidrag för uppförande och utvidgande av följande
tuberkulossjukvårdsanstalter, nämligen

en tuberkulossjukvårdsanstalt å Lösings härads allmänning i Krokeks
socken av Östergötlands län,

en tuberkulossjukvårdsanstalt för Malmö stad i Bosjöklosters socken
av Malmöhus län,

kustsanatoriet vid Apelviken för skrofulösa barn,

en tuberkulossjukvårdsanstalt vid Sjö-Gunnarsbo i Marbäcks socken
av Älvsborgs län,

en tuberkulossjukvårdsanstalt vid Alingsås,

» >; i Skellefteå,

» » å lägenheten Hälsan n:r 1 i Neder luleå

socken av Norrbottens län.

Statsbidrag till driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter under
år 1914 har beviljats

Stockholms stads tuberkulosanstalter........för 382 vårdplatser

Tuberkulosavdelningen vid Lövvenströmska lasarettet i

Stockholms län..............» 70 »

Vattholma sanatorium i Uppsala län........* 23 »

Tuberkulosavdelningen vid akademiska sjukhuset i

Uppsala.................» 44

Staden Nyköpings tuberkulossjukvårdsanstalt vid Bloin menhov.

................_» 24

Södermanlands läns landstings tuberkulossjukvårdsanstalt
å egendomen Löt...........» 98

Östergötlands läns landstings lungsotssanatorium vid

Stratomta................» 30

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Östergötlands läns landstings tuberkulospaviljong vid

länslasarettet i Linköping..........för

Gottlands läns tuberkulossj ukvårdsanstalt vid Norrbys »
Blekinge läns tuberkulossj ukvårdsanstalt vid Fur . . »

Kristianstads läns tuberkulossj ukvårdsanstalt vid Broby
...................»

Kronprinsessan Victorias kustsanatorium, V5—30/9 för

148 eller eventuellt för 180 vårdplatser, eljest »
Tuberkulosavdelningen vid Malmö allmänna sjukhus . »

Malmö stad tillhöriga tuberkulosanstalten i Malmö . . »

Hälsingborgs stads tuberkulossj ukvårdsanstalt å Gamla

Kungshult................»

Tuberkulosavdelningen vid Malmöhus läns landstings

sjukvårdsinrättningar i Lund........»

Malmöhus läns lantkoloni för tuberkulösa vid Blinkarp »

Kustsanatoriet vid Apelviken (Varberg)......»

Göteborgs stads tuberkulossjukvårdsavdelning å egendomen
Kålltorp..............»

Kustsjukhuset för skrofulösa barn å Styrsö, 15/ö—14/9

för 113 vårdplatser, eljest.........»

Göteborgs och Bohus läns landstings tuberkulossjukhus

vid Svenshögen..............»

Trollhättans sjukhem..............»

Älvsborgs läns landstings tuberkulossjukvårdsanstalt å

Södra Bäekebol (Kroppefjäll)........»

Tuberkulossj ukvårdsanstalten vid Borås.......»

Värmlands läns landstings tuberkulossjukhus vid Arvika »

Örebro läns landstings tuberkulossjukhus vid Lindesberg
...................»

Örebro läns landstings och Örebro stads tuberkulos o

sjukhus vid Anstå.............»

Örebro läns landstings tuberkulossjukhus å Garphytte

kronopark ................ »

Västmanlands läns tuberkulossjukhus vid Västerås . . »

» » tuberkulossjukstuga vid Kolbäck • »

Ludvika kommuns tuberkulossjukvårdsanstalt å Jägar näs

skogsmark..............»

Tuberkulossjukvårdsanstalten å Bjurfors kronopark . »

Kopparbergs läns tuberkulossjukvårdsanstalt vid Kopparbergs
köping..............»

30 vårdplatser 25 »
47
102	»
158
58	»
27	»
40	»
16	»
33	»
124	»
178	»
70	»
80	»
12	*
Öl
50	T)
no	»
23	»
40	»
92	b
70	»
16	»
12	»
29	»
26	»

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Tuberkulossjukvårdsanstalten Bergbo vid Domnarvet . för
Kopparbergs läns tuberkulossjukhus vid Högbo . . .

Tuberkulossjukvårdsanstalten i Grängesberg.....»

Gävle stads tuberkulossjukhus..........»

Tuberkulossjukvårdsanstalten Fredrikskulle vid Sand -

viken ............•.....»

Bollnäs kommuns tuberkulossjukhus........»

Tuberkulossjukhuset i Baldershage invid Sundsvall . . »

Västernorrlands läns landstings tuberkulossjukhem vid

Utanede ................. »

Jämtlands läns förening mot tuberkulos tillhöriga tuberkulossjukhuset
Solliden.........»

Norrbottens läns landstings tuberkulossjukvårdsanstalt

å egendomen Sandträsk i Edefors socken . . . »

24 67	vårdplatser
16	»
35	»
20
18	*
100	»
20
40	»
80	»

Kungl. Maj:t har den 27 juni 1914 utfärdat kungörelse angående
statsbidrag till resor, som av medellösa eller mindre bemedlade personer
företagas till och från de vid västkusten belägna statsunderstödda kustsanatorierna.

Kungl. Makt har genom nådigt brev den 4 september 1914 dels Statsmedel!-

o # o o # t i r s^a anstalten.

förordnat om inrättandet vid den statsmedicmska anstalten av ett larmaceutiskt
laboratorium, dels ock fastställt avlönings- och omkostnadsstat
för ifrågavarande laboratorium.

Kungl. Maj:t har den 23 oktober 1914 förordnat angående tillägg Ang tillägg
till avlöningsstaten för förste provinsialläkare och provinsialläkare. staten för^ör steprovinsialläkarc

och
provinsialläkare.

Kungl. Maj:t har genom nådigt brev den 7 oktober 1914 fastställt Ny indelning
ny indelning av provinsialläkardistrikt inom Västmanlands län, genom ^kardSrikt
nådigt brev den 30 oktober 1914 inom Älvsborgs län och genom nådigt m. in.
brev den 31 december 1914 inom Hallands län, ävensom genom nådigt
brev den 23 maj 1914 förordnat om inrättandet av Kils provinsialläkardistrikt
i Värmlands län. Vidare har Kungl. Maj:t genom nådigt brev den
18 april 1914 beviljat statsbidrag för avlönande av en extra provinsialläkare
i Nysätra distrikt.

Kungl. Maj:t har den 1 oktober 1914 utfärdat nådig kungörelse Dispenoarangående
statsbidrag till understödjande av dispensärverksamhet.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Pest och
kolera.

Skyddskap- Enligt av medicinalstyrelsen år 1914 till Kungl. Maj:t avgiven be vmpnmgen.

j^glgg angående skyddskoppympningen i riket utgjorde antalet av dem,
som under år 1913 med framgång vaccinerats, för Stockholm 10,374 och
för riket i övrigt 107,008 personer.

Karantänsanstalten å Känsö har under år 1914 varit bestämd till
karantäns- och observationsplats för såväl pest som kolera. Dessutom
hava på vederbörande kommunala myndigheters begäran observationsplatser
för kolera varit inrättade i Hälsingborg och Malmö. Karantänsanstalten
å Fejan har under år 1914 icke behövt öppnas, men för anstaltens
tillsyn och för säkerställande av tillgång till sakkunnig personal, för
den händelse anstalten oförmodat måst tagas i anspråk, har läkare och
övrig erforderlig personal varit anställd, med skyldighet att på kallelse
omedelbart inträda i tjänstgöring vid anstalten.

Kolera har under året icke uppträtt epidemiskt i något invid Östersjön
beläget utländskt kustområde och sålunda har observationsanstalterna
för kolera utefter rikets ostkust icke behövt träda i verksamhet.

Pest hav icke uppträtt å något till Sverige destinerat fartyg.

Genom nådigt brev den 20 augusti 1914 har Kungl. Maj:t anvisat
ett belopp av 25,000 kronor att användas för vidtagande av åtgärder till
förekommande av pestens och kolerans införande och utbredning i riket.

bfdraStför Kung]. Maj:t har deri 1 december 1914 utfärdat kungörelse angående

vanföra jämte statsbidrag till resor, som av vanföra jämte vårdare företagas till och från

vårdare vid vanföreanstalt eller i samband med sådan anstalt anordnat skol- och uppresor
till och n , • , 1 r

från vanföre- »OStringshem.
anstalt m. m.

Barnförlam- Sedan den 1 april 1914 och intill årets slut hava inrapporterats 238

mng'' barnförlamningsfall, 25 i stad och 213 å landsbygd.

Den provisoriska vanföreanstalten i Hälsingborg har sedan den 1
juli 1914 hållits stängd.

Sedan av 1914 års riksdag på extra stat för år 1915 anvisats ett anslag
av 32,900 kronor att under de villkor, som kunde bliva av Kungl.
Maj:t bestämda, utgå såsom bidrag till underhåll av i samband med vanföreanstalterna
i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg anordnade skoloch
uppfostringshem, har Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 27 juni
1914 förordnat om ovannämnda anslags användande.

a^förestån* Kungl. Maj:t har den 10 juli 1914 utfärdat kungörelse angående fördare
för ordnande av föreståndare för apotek, som innehaves med personligt priviapotek
m. m.legium, och om utarrenderande av sådant apotek m. in.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har under tiden sedan den 19 maj 1914 medgivit in- Apotek,
rättandet av ett nytt apotek inom Grängesbergs gruvsamhälle samt förordnat
om flyttning till Mörbylånga av det hittills i Bengtstorp förlagda
apoteket.

Kungl. Maj:t har under tiden sedan den 19 maj 1914 medgivit me^sd/6kraö
bibehållandet under viss tid av medikamentsförråden i Jörn, Kungshamn,
Grönskåra, Björkvik och Östervåla.

Kung]. Maj:t har den 17

komplettering av gällande

grunder

juli 1914 utfärdat kungörelse
för apoteksvarors taxering.

angående Grunderna
för apoteksvarors
taxering.

Kungl. Maj:t har genom nådigt brev till medicinalstyrelsen den 4 Extra biträaugusti
1914 medgivit att, tills vidare och intill dess annorlunda kundeden å apotekvarda
förordnat, å rikets apoteksinrättningar finge för bestridande av sådana
göromål, som brukade anförtros åt apotekselever, anställas biträden, manliga
såväl som kvinnliga, vilka erhållit flyttning till gymnasiets tredje ring.

Kungl. Maj:t har den 5 december 1914 utfärdat kungörelse om Ang. ändring
ändring i den av Kungl. Maj:t den 26 april 1912 fastställda taxa å försälj-1 glftstadsan''
ningspris för de uti förteckning III vid giftstadgan den 7 december 1906,
sådan denna förteckning lyder enligt kungörelserna den 26 april 1912 och
den 5 februari 1914, upptagna ämnen.

Kungl. Maj:t har den 20 augusti 1914, efter därom av medicinal-Åtgärder för
styrelsen gjord framställning, åsyftande tryggande av landets tillgång av
vissa läkemedel, bemyndigat styrelsen att, därest genom hållande av gång till
upplag å vissa angivna apotek av narkoseter förlust till följd av in- lakemedeL
träffande värdeminskning av varan skulle uppstå för sagda apoteks innehavare,
såsom ersättning därför utbetala ett belopp av högst 4,500 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t den 22 augusti 1914 i liknande syfte medgivit,
att vissa genom medicinalstyrelsens försorg från England anskaffade partier
jod och morfin till ett värde av omkring 28,800 kronor finge av
styreisen betalas av det till styrelsens disposition ställda anslaget till bestridande
av kostnader för allmän hälso- och sjukvård, varjämte Kungl.

Maj:t tillika förordnat, att förråden i fråga skulle överlämnas till det vid
garnisonssjukhuset i Stockholm befintliga apoteket för att i främsta rummet
tillgodose arméns och flottans behov samt i män av tillgång tillhandahållas
övriga apotek mot pris, ej överstigande vissa bestämda belopp.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Förbud, mot
utförsel av
vissa apoteksvaror.

Farmacentiska
institutet.

Ang. förbud
för vissa utlänningar
att
i riket vistas.

Ang. tillsyn
över utlänningar
vid
krig eller
krigsfara
m. m.

Ang. biografföreställningar.

Ang. införsel
av levande
duvor samt
om flygförsök
med brevduvor.

Postkontorens
klassindelning.

Fasta postanstalter.

Kungi. Maj:t har den 20 oktober 1914 utfärdat kungörelse angående
förbud mot utförsel från riket av vissa apoteksvaror ra. m.

Genom nådigt brev den 10 augusti 1914 har Kungl. Maj:t medgivit,
att den då nyss påbegynta kursen med apotekselever vid institutet
iinge, tills vidare och intill dess annorlunda kunde varda förordnat, inställas.
Sedermera har Kungl. Maj:t förordnat, att sagda kurs må återupptagas
på tid, som styrelsen för farmaceutiska institutet äger bestämma,
dock att kursen icke återupptages tidigare än under november 1914.

Kungl. Maj:t har den 14 september 1914 utfärdat lag angående
förbud för vissa utlänningar att här i riket vistas.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående ikraftträdande
av 18 § av lagen den 14 september 1914 angående förbud för
vissa utlänningar att här i riket vistas.

Kungl. Maj:t har den 30 oktober 1914 utfärdat kungörelse angående
vissa, av Kungl. Maj:ts befallningshavande och dem underlydande myndigheter
vid krig eller krigsfara tillkommande åligganden.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående tillsyn
över utlänningar i riket vid krig eller krigsfara.

Kungl. Maj:t har den 23 oktober 1914 utfärdat kungörelse om
ändrad lydelse av §§ 4, 6, 7 och 13 i förordningen angående biografföreställningar
den 22 juni 1911.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse om ändrad lydelse
av §§ 1, 4 och 5 av föreskrifterna angående granskning av biografbilder
den 22 juni 1911.

Kungl. Maj:t har den 3 augusti 1914 utfärdat kungörelse om införsel
av levande duvor samt om flygförsök med brevduvor.

Kungl. Maj:t har den 21 augusti 1914 utfärdat taxa för ersättning
åt sakkunnig, som anlitas vid införsel av levande duvor.

Kungl. Maj:t har den 23 oktober 1914 fastställt ny klassindelning
för postkontoren att gälla från ingången av år 1915.

Förutom de bägge postkontor, som öppnats den 1 maj 1914, nämligen
i Frånö och Limhamn, hava under året inrättats ytterligare två nya
postkontor, båda inom Stockholms stad, benämnda Stockholm 11 och
Stockholm 21. Vid årets slut utgjorde antalet postkontor tillhopa 249.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Efter indragning av en del äldre och inrättande av nya poststationer
uppgick antalet sådana postanstalte''r vid 1914 års slut till 3,181.

Hela antalet fasta postanstalter utgjorde sålunda vid utgången av år
1914 3,430 eller 49 mera än vid slutet av år 1913.

Med hänsyn till den högst betydande transitopost, som för närvarande
över Karungi befordras till och från Ryssland, har under december
1914 en tillfällig utväxlingspostanstalt inrättats å nämnda plats.

Järnvägspostbefordran har anordnats dels å statsbanelinjerna Ulriks- Järnvägspostfors—Boting,
Karungi—övertorneå och Älvsbyn—Piteå, dels ock å föl- e or ran''
jande, enskilda bolag tillhöriga järnvägslinjer, nämligen Sölvesborg—Mjällby,

Appuna—Väderstgid, Sunne—Oleby, Knippboheden—Rättvik och Sävsjöström—Nässjö.
Ä bandelen Sävsjöström—Äsheda av sistnämnda järnvägslinje
blev postbefordran anordnad redan i januari 1914.

Däremot har i december 1914 postbefordringen å Höganäs—Mölle
järnväg upphört såsom följd därav, att trafiken å nämnda järnväg inställts.

Under är 1913 — det senaste år, för vilket fullständiga statistiska Antalet postuppgifter
föreligga — hava, enligt anställda beräkningar, inom riket be- orsan e &cr’
handlats tillhopa 490,006,798 postförsändelser, vilket antal vid jämförelse
med nästföregående år utvisar en ökning av över 10 miljoner eller 2,i
procent.

Aven de å försändelserna vilande värdebelopp visa avsevärd uppåtgång.
Det belopp, för vilket postverket varit ansvarsskyldig^ uppgick år
1913 till över 2 miljarder kronor och utgjorde ungefär 62 miljoner kronor
mera än motsvarande belopp år 1912. Av ökningen komma ungefär 41
miljoner kronor på postanvisningar och ungefär 20 miljoner kronor på
assurerade försändelser.

I Västervik har uppförts posthus, som under år 1914 tagits i bruk. Nytt posthus.

På grund av nådigt bemyndigande den 25 oktober 1912 har general-Om- och tiiipoststyrelsen
låtit om- och tillbygga posthuset vid Lilla Nygatan i Stock- b-Vp0gsthnSaV
holm, vilket arbete under år 1914 fullbordats.

Generalpoststyrelsen har låtit förfärdiga frimärk shäften av ny typ Frimärksoch
av två slag, innehållande det ena 20 vanliga frimärken av 5 öres valör haftc,K
och det andra 20 vanliga frimärken av 10 öres valör. Dessa frimärkshäfteri
tillhandahållas allmänheten till ett pris av en krona för varje häfte
femöresfrimärken och två kronor för varje häfte tioöresfrimärken.

Bih. till rilad. prot. 1915. I Sami. 1 Avd. (>

Riksdag:»-Bor ftttel sou.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Militärbrevkort
och
militärkortbrev.

Utredning
rörande
arbetsförhållandena

vid postanstalterna.

Postregle mente.

Kungl. Maj:t har genom nådigt brev den 23 oktober 1914 förordnat,
att i förordningen rörande postbehandling vid krig den 21 februari 1908
meddelad bestämmelse om viss tjänstebrevsrätt för vid fälthären eller utrustade
delar av flottan anställd person skall, beträffande användningen av
tjänstebrevkort, tills vidare och på sätt Kungl. Maj:t i kommandoväg närmare
bestämmer, gälla för personalen vid samtliga mobiliserade eller för
särskilda ändamål organiserade truppförband, staber, formationer o. s. v.
av armén, ävensom att särskilda brevkort skola för ändamålet av generalpoststyrelsen
anskaffas samt i den ordning, som stadgas i förordningen
angående ändrade bestämmelser rörande utgörandet av postavgifter för försändelser
i tjänsteärenden den 15 juni 1900, av postanstalterna tillhandahållas
och utlämnas till vederbörande militära myndigheter. Om ifrågavarande
brevkorts utstyrsel och benämning har generalpoststyrelsen att i
samråd med chefen för generalstaben bestämma.

Vidare har genom nådigt brev den 28 november 1914 förordnats,
att ovannämnda, i förordningen den 21 februari 1908 meddelade bestämmelse
om viss tjänstebrevsrätt för vid fålthären eller utrustade delar av
flottan anställd person skall, beträffande användningen av tjänstebrevkort
och tjänstekortbrev, tills vidare och på sätt Kungl. Maj:t i kommandoväg
närmare bestämmer, gälla för personal vid mobiliserad del av marinen,
ävensom att särskilda brevkort och kortbrev skola för ändamålet av generalpoststyrelsen
anskaffas samt i den ordning, som stadgas i förenämnda förordning
den 15 juni 1900, av postanstalterna tillhandahållas och utlämnas
till vederbörande militära myndigheter.

För sålunda angivna ändamål hava anskaffats särskilda tjänstebrevkort,
som erhållit benämningen militärbrevkort respektive inilitärkortbrev.

Den år 1913 tillsatta kommissionen för verkställande av utredning
rörande arbetsförhållandena vid postanstalterna har varit i verksamhet även
under år 1914 och därvid särskilt undersökt arbetsförhållandena vid postkontoren
i Stockholm, Göteborg och Malmö samt till generalpoststyrelsen
avgivit yttranden och förslag, grundade på de gjorda iakttagelserna. Från
början av augusti 1914 hava kommissionens sammanträden varit tills vidare
inställda.

Generalpoststyrelsen har under året utfärdat avdelningarna II—V av
det i 1913 års riksdagsberättelse ornförmälda postreglemente. Avdelning II
(tidningsgöromål) innehåller ett flertal nya bestämmelser, avsedda att medföra
förenkling beträffande tidningsgöromål en vid postanstalterna. Ifrågavarande
bestämmelser ti’ädde i kraft den 1 oktober 1914.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 43

I avdelningarna III—V hava sammanförts föreskrifterna rörande
medelsredovisning (avd. III), inventarier, blanketter och förbrukningsartiklar
(avd. IV) samt statistik (avd. V) att tillämpas från och med den
1 juli 1914.

Under år 1914 har general poststyrelsen ävenledes utfärdat ny in- Ny instrukstruktion
för poststationerna att tillämpas från och med den 1 februari 1915.^“^^°^"

Sedan Kungl. Maj:t den 14 september 1914 för tillämpning från och
med den 1 januari 1915 dels förklarat, att de s. k. brevsamlingsställena
icke vidare skulle upptagas såsom poststationer av tredje klass, dels ock
medgivit, att dittillsvarande begränsning rörande högsta värdet å assurerad
försändelse, som utväxlas genom poststation av första eller andra klass (de
egentliga poststationerna) finge bortfalla, genomfördes dessa förändringar
redan från ingången av år 1915. Vid tiden för den nya instruktionens
trädande i kraft komma dessutom att inträda sådana förändringar, att de
egentliga poststationernas uppdelning i två klasser bortfaller samt att dessa
poststationer — allenast med undantag av sådana, till och från vilka post
befordras med gående bud — skola utväxla paket intill den för varje särskilt
slag av paket bestämda maximivikt. Instruktionens bestämmelser äro
avsedda att i flera hänseenden förenkla arbetet vid poststationerna.

Genom nådig kungörelse den 31 augusti 1914 har Kungl. Maj:t för- Tiden för anordnat,
att anspråk på ersättning av postmedel för till postverket inbetalade e™ättningspostanvisnings-
eller postförskottsmedel eller av postverket inkasserade me- anspråk bedel,
vilka icke blivit till behörig adressat utbetalade, skall, vid påföljd atttr^^,a1dceke
rätten till ersättning eljest går förlorad, hos generalpoststyrelsen skriftligen postanvisanmälas
före utgången av kalenderåret näst efter det, varunder ifråga- nifn-^ottB-t"
varande medel blivit till postverket inbetalade, dock med rätt för general- eller mkassepoststyrelsen
att i särskilda fall, med avseende å förekommande omständig- riugsmedelheter,
medgiva ersättnings utbetalande, ehuru anspråk därpå framställts
senare, än nu är sagt.

Kungörelsen, som trädde i kraft den 1 oktober 1914, äger ej tilllämpning
beträffande medel, som blivit till postverket inbetalade före
nämnda dag.

Kungl. Magt har genom nådigt brev den 31 augusti 1914 bemyn-Behandlingen
digat generalpoststyrelsen dels, beträffande behandlingen av värdeinnehålleta7i,yiä!d.em.n0''
i obeställbara poströrsändelser samt å postanstalt eller i postverkets brev-ställbara förlådor
tillvaratagna föremål, som ei kunnat tillställas ägaren, att efter ut- sändelser

0 1 •'' Fi ? m, m.

Berättelse om vad i likets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

gången av kalenderåret näst efter det, varunder allmän kungörelse rörande
dylika försändelser eller tillvaratagna föremål utfärdats, på det sätt
generalpoststyrelsen finner lämpligt försälja nämnda värdeinnehåll och
föremål till den del, de ej utgöras av gångbart mynt eller omakulerade
frankotecken, dels ock att till den i nådiga instruktionen för generalpoststyrelsen
omförmälda kassa för understöd åt änkor och barn efter personer,
som varit anställda vid postverket, överlämna såväl den behållna inkomsten
av sålunda verkställd försäljning som ock ur obeställbar försändelse,
å postanstalt eller i postverket tillhörig brevlåda tillvarataget gångbart
mynt ävensom obeställbart postanvisningsbelopp, i den män ifrågakomna
penningbelopp enligt hittills gällande bestämmelser ej redan ingått
bland postmedlen, dock med skyldighet för berörda kassa, att till behörig
rättsinnehavare restituera belopp, som efter vederbörlig prövning finnas
böra tillkomma honom av de till kassan överlämnade medel.

Postverkets Kungl. Maj:t har den 19 november 1914 utfärdat ny förordning

av^försäij-6 angående stämpelavgiften att tillämpas från och med den 1 januari 1915.
ningen av Genom nämnda förordning, som innebär en omläggning av stämpel stämpiar

försäljningsväsendet i syfte att göra stämplarna lättare tillgängliga för de
m- m. stämpelskatteskyldiga och begränsa statsverkets med försäljningen förenade
kostnader'', överlåtes stämpelväsendets handhavande på postverket. Generalpoststyrelsen
åligger det sålunda från 1915 års ingång att handhava
bestyren med stämplars tillverkning och förvaring samt med deras tillhandahållande
åt såväl allmänheten som stämpelförsäljare.

På grund härav har generalpoststyrelsen ej mindre för postverkets
huvudkassa än även för de olika slagen av postanstalter utfärdat särskilda
föreskrifter rörande stämpelgöromål.

Välgörenhets- Ett nytt s. k. välgörenhetsmärke har under året utgivits av svenska

marken. nationaiföreningen mot tuberkulos. Det nya märket tillhandahålles allmänheten
genom postverkets försorg under tiden december 1914—-januari 1915.

Bångska Genom nådigt brev den 31 juli 1914 bär Kungl. Maj:t funnit gott

^fonden.3" föreskriva, att mom. 7 i de av Kungl. Maj:t den 31 december 1912 fastställda
föreskrifter angående användandet och förvaltningen av den s. k.
Bångska donationsfonden vid telegrafverket skall hava viss ändrad lydelse.

Elektrisk an- Kungl. Makt har genom nådigt brev den 10 augusti 1914 förordnat,

tefegraferingatt tills vidare tillstånd icke må lämnas att inom svenskt hamnområde
eller teiefone-nyttja elektrisk anläggning för telegrafering eller telefonering utan tråd
ombord å krigförande makts fartyg.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 14 september 1914 bar Kungl. Maj:t i enlighet med riksdagens Avlöning^
beslut utfärdat kungörelse angående ändrad lydelse av § 7 i avlönings- för tjänstereglementet
för tjänstemän vid telegrafverket den 11 oktober 1907. telegraf verket.

På därom gjord framställning har Kungl. Maj:t i nådigt brev den aI“dtrea1|““|!.
24 september 1914 bemyndigat telegrafstyrelsen att vid tidpunkt, som avstation.
styrelsen funne lämplig, indraga telegrafstationen i Husum.

1 nådigt brev den 23 oktober 1914 har Kungl. Maj:t meddelat före-Avlöningen

skrifter i fråga om avlöning till viss personal vid telegrafverket, som av ^ telegrafverket
under
tjänstgöring
till rikets
försvar.

För Vaxholms radiotelegrafstation har Kungl. Maj:t genom nådigt Kustavgift^
brev den 15 december 1914 fastställt kustavgiften till 10 öre för ord, rådioteiegraf -

tjänstgöring till rikets försvar är hindrad att sköta sin befattnin

dock minst en krona för telegram.

station.

De staten tillhörande telegraf- och telefonnätens linjer hava genom ^Teiegraf-^
de under år 1914 utförda byggnadsarbetena ökats med omkring 980 kilo- ^er 1 J

meter stolpiller; och utgjorde sammanlagda längden av stolplinjer och
kablar vid 1914 års utgång omkring 31,900 kilometer.

De uteslutande för telegrafering avsedda trådledningarna hava under Telenät
år 1914 ökats med ungefär 20 kilometet; och uppgick vid 1914 års slut Stegar0
nämnda ledningars sammanlagda längd till omkring 34,050 kilometer.

Under år 1914 hava 11 järnvägsstationer blivit sätta i förbindelse Jamvägsmed
telegrafnätet. Av dessa stationer hava upplåtits 2 för skandinavisk ; förbinde[se
och 9 för internationell telegram växling. Dessutom hava för internationell med tebgraftelegramväxling
upplåtits 4 järnvägsstationer, vilka förut deltagit endast lia e''
i skandinavisk korrespondens.

Statstelegrafstationerna i riket, däri inberäknade 14 filialstationer,
utgjorde vid 1914 års utgång 174, och voro då med dem förbundna 978
telegramexpeditioner samt 1,791 järnvägstelegrafstationer, så att hela antalet
av rikets i förbindelse med varandra stående telegrafanstalter vid
slutet av år 1914, oberäknat telegraminlämningsställen, uppgick till 2,943.

Under år 1913, det senaste för vilket fullständig statistik är upp- Telegramrättad,
hava befordrats 4,847,028 taxerade telegram samt 294,274 avgifts- vaxl,“K -

Antalet

telegraf anstalter.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

fria telegram och meteorologiska observationer. Av de taxerade telegrammen
hava varit:

2,053,647 inländska,

1,638,343 till eller från utlandet samt
1,155,038 transiterande.

nätetstelinter Rikstcleformätets interurban- och landsledningar hava under år 1914

”urban-''och"genom utförda nybyggnadsarbeten ökats med omkring 10,340 kilometer
landsiednin- dubbeltrådiga ledningar samt med omkring 160 kilometer enkeltrådiga
ledningar; och utgjorde vid 1914 års slut interurban- och landsledningarna
omkring 160,600 kilometer i dubbeltrådiga och omkring 540 kilometer i
enkeltrådiga ledningar.

Central- och
växeltelefonstationer.

Antalet central- och växeltelefonstationer har under år 1914 ökats

med 62; och uppgick hela antalet dylika stationer vid nämnda års utgång
till 2,220.

Telefon apparater.

Antalet av de i rikstelelonnätet uppsatta telefonapparaterna har under
år 1914 ökats med omkring 9,500; och utgjorde sammanlagda antalet i
bruk varande telefonapparater vid samma års utgång omkring 168,700.

telefon” Under år 1913, det sista för vilket fullständig statistik blivit upp samtai.

rättad, har antalet samtal mot abonnemangsavgift uppgått till omkring
302,182,400 och antalet av de mot särskild avgift mellan redovisningsområdena
utväxlade saintalsperioderna till 21,636,725.

dr°g tmvä1- Kungl. Maj:t har den 27 juni 1914 utfärdat kungörelse angående
anläggningar statsbidrag till väganläggningar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggm-
m- nader samt upprensning av åar och farleder.

oc^odtrnd Bland med statsmedel understödda väg- och vattenbyggnadsarbeten

°° arbeten11 * hava från och med den 1 maj till och med den 31 december 1914 såsom
fullbordade av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkänts:

54 st. vägföretag, omfattande en väglängd av 23,471 nymil, för vilka
kostnaden beräknats till 1,505,410 kronor, varav 1,001,000 kronor utgått
såsom statsbidrag från de till anläggning av nya samt förbättring eller
omläggning av backiga eller eljest mindre goda vägar anvisade medel;

12 st. bro- och farledsarbeten, för vilka kostnaden beräknats till
574,790 kronor, varav 382,867 kronor 26 öre utgått såsom statsbidrag från
de till understödjande av brobyggnader och företrädesvis mindre hamnbyggnader
samt upprensning av åar och farleder anvisade medel.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan

lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har under år 1914 beviljat koncession å följande eu-Koncession ä

. •'' finski loa lärn -

i mj .. i o i.. • ensKiiaa lan

skilda järnvägs- och sparvagsanlaggningar: vägar och

spårvägar.

Spårvidd Längd

Järnvägar. m- km Mellerud—Billingsfors

och Billingsfors—Arvika..... 1,435 162,4

iped bibana Järnskog—Skillingsfors..........» 19,3

Amål—Ärjeng...................» 68,9

Störa—Stråssa...................* 7,4

Berga—Kristdala..................0,89i 25,6

Fagerhult—Triabo..................» 13,6

Torved—Gullspång.................» 41,7

Karlstad—Vidön..................» 7,5

Vårgårda—Nossebro.................» 20,6

Summa 3 67,o

Spårväg.

Delarna Alviken—Äppelviken och Alviken—Ulvsunda
spårvägen Kungsholmen—Bromma .......

. 1,435

1,8

Sedan den 30 april 1914 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat
trafiktillstånd för följande enskilda järnvägar och spårvägar:

Spårvidd

Järnvägar. • m o Delen

Asheda—Nässjö av Sävsjöström—Nässjö järnväg . . 1,435

Knippboheden—Rättvik...............»

Delen Väderstad—Hygnestad av Väderstad—Skänninge—

Bränninge järnväg............... . 0,89i

Lindfors—Bosjön..................0,600

Summa 135,o

Spårvägar.

Delen Skärsättra—Brevi k av Herserud—Bre viks spårväg . 1,435 1,8

Delarna Tranebergssund Östra—Alviken Äppelviken och

Alviken—Ulvsunda av spårvägen Kungsholmen—Bromma » 3,2

Summa 5,o

de enskilda
järnvägar och
Längd spårvägar,
km.

73,6

30,3

3,2

27,9

För allmän trafik öppnade enskilda lokomotivbanor eller elektriska
banor utom spårvägar äro vid 1914 års slut 233 st. med en längd av

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

> / J. O ''

vägar, äro 8 st. med eu sammanlagd längd av 31,5 km.

Av de verkliga järnvägarna hava
136 st. en spårvidd av 1,435 in. och en längd av

1,093

1,067

0,891

0,802

0,600

på samma 31,5 km.	sätt som järn
av ... .	. 6,477,2 kin
» ....	49,9 »
» ....	515,8 »
» ....	. 2,606,o »
» ....	80,5 »
» ....	182,4 »

Summa 9,911,8 km.

trädand&Tav Kungl. Maj:t har den 21 augusti 1914 utfärdat kungörelse angående

järnvägstrafik- ändring i fråga om tiden för ikraftträdandet av järnvägstrafikstadgan den
stadgan. 24 januari 1914.

Ang. förhind- Kungl. Maj:t har den 26 augusti 1914 utfärdat kungörelse angående

krigsnnder- förhindrande av krigsunderrättelsers överbringande till obehöriga i sam ratteisers

band med godstransporter å järnväg,
överbringan- ° 1 “

de med godstransporter

å järnväg.

Ang. förbud Kungl. Maj:t har den 7 september 1914 utfärdat lag angående for över

svenskt bud mot lufttrafik over svenskt område.
område. Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående förbud

mot lufttrafik över svenskt område.

Ang. rätt till Kungl. Maj:t har den 24 september 1914 utfärdat lag om ändrad

tjänstemän lydelse av 1 och 2 §§ i lagen den 4 juli 1910 angående rätt till pension
vid statens för tjänsteman vid statens järnvägar.

jam.''m.ar Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse om ändrad lydelse

av §§ 1, 2, 3, 7 och 9 i avlöningsreglementet för tjänstemän vid statens
järnvägar den 15 november 1907.

Ang. ny in- Kungl. Maj :t har den 19 november 1914 fastställt ny instruktion

järnvägssty- för järnvägsstyrelsen med underlydande distriktsförvaltningar, som trätt i
reisen med braft med ingången av år 1915.

underlydande ° 0

distriktsförvaltningar.

Ang. statens Längden av för trafik öppnade statsbanor, som vid 1914 års ingång

^trafik.8'' utgjorde 4,687,8 kilometer, har under 1914 års två sista månader ökats

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 49

med bandelarna Ulriksfors—Hoting, Karungi—övertorneå och Alvsby—

Piteå om tillhopa 14 9,i kilometer samt utgör nu 4,836,9 kilometer.

I fråga om arbetet å statens järnvägsbyggnader efter den 2 maj 1914 Statens^ärntill
samma års slut har järnvägsstyrelsen meddelat följande: der.

Å statsbanan genom Bohuslän samt statsbanorna Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmen
och Östersund—Ulriksfors utfördes en del kompletteringsarbeten.
0

Ä statsbanan Järna—Norrköping beträffande delen Järna—Enstaberga,
som utföres på generalentreprenad, färdigballastades huvudspåret
mellan Nyköping och Enstaberga, fullbordades återstående husbyggnader
å hela ifrågavarande handel, utfördes växel- och signalsäkerhetsanläggning
å Enstaberga bangård, inhägnades järnvägsområdet på en bansträcka av
1,921 meter, anlades 2 större och 11 mindre vägövergångar i banans plan,
omlades 2,440 meter större och 909 meter mindre vägar, samt utfördes i
övrigt en del koinpletteringsarbeten.

I fråga om delen Enstaberga—Norrköping, som utföres under järnvägsstyrelsens
egen arbetsledning, fortgick terrasseringen i huvudlinjen,
varvid omflyttades 187,481 kubikmeter jord och sten samt utsprängdes
38,402 kubikmeter berg, och varigenom banvall färdigbildades å en sammanlagd
längd av 28,827 meter, anlades 2 avloppstrummor, uppsattes
järnöverbyggnaderna för broar över Kilaån och Torshagsån, sedan landfästena
för den senare fullbordats, påbörjades terrasseringsarbetena å Jönåkers
bangård och fortgingo sådana på Albergg,, Lövbråtens och Krokeks
bangårdar, på vilka samtliga bangårdar jämte Äby bangård sidospår och
spårväxlar utlades och underballastades samt uppförandet avo husbyggnader
— de sistnämnda dock med undantag för Lövbråten och Äby — påbörjades,
utlades permanent huvudspår, som även underballastades, till en
längd av 42,500 meter, påbörjades uppförandet av 5 enkla och 2 dubbla
banvaktstugor ävensom 1 kombinerad banmästare- och banvaktstuga, alla
med uthus, inhägnades järnvägsområdet på en bansträcka av 26,634 meter,
omlades 320 meter större och 1,856 meter rpindre vägar, uppsattes järnöverbyggnader
för vägportar vid Skällsta, Älberga, Hyttan, Stenbäcken,

Torskär, Getå och Norrviken ävensom för Stavsjö järnväg, samt anlades
1 mindre vägövergång i banans plan.

Ä statsbanan Veittijärvi—Karungi—Matarengi kompletterades terrasseringen
mellan Karungi provisoriska station och Matarengi, å vilken sträcka
jämväl övriga återstående arbeten med undantag beträffande en del husbyggnaders
utvändiga målning med mera fullbordades, så att ifrågavarande
del av banan kunde upplåtas för allmän trafik den 15 december.

Bill. till riksd. rrot. 1915. 1 Sami. 1 Avd. 7

Riksdags-BerUttelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

O ..

A statsbanan Alvsby—Piteå, som öppnades för provisorisk person
trafik den 17 och för provisorisk godstrafik den 22 december, uppfördes
provisoriskt stationshus i Piteå, avslutades återstående terrasseringsarbeten,
kompletterades betongarbetena å bron över Pite älv och uppsattes järnöverbyggnaden
därför, utlades permanent huvudspår, som även färdigballastades,
på en sträcka av 30,251 meter, fullbordades dels i det närmaste
terrasseringsarbetena å Piteå bangård, varest ävensom å bangårdar mellan
Pite älv och sistnämnda plats jämväl sidospår och spårväxlar utlades och
färdigballastades, dels husbyggnaderna å bandelen Högheden—Kvarnåsen,
påbörjades uppförandet av dylika byggnader å delen Bölebyn—Piteå, inhägnades
järnvägsområdet på en bansträcka av 23,500 meter, omlades 134
meter större och 1,301 meter mindre vägar, samt inlades järnöverbyggnaderna
för vägportar vid sektionerna 32 -j- 965 och 49 -j- 735.

Ä statsbanan Ulriksfors—Volgsjön, varav delen Ulriksfors—Hoting
öppnades för allmän trafik den 1 november, uppfördes en del provisoriska
byggnader, verkställdes skogsröjning, avslutades terrasseringen i huvudlinjen
fullständigt å nyssnämnda handel, fullbordades densamma i huvudsak
å sträckan Hoting—Dorotea ävensom beträffande endast vissa större
skärningar och bankar mellan Dorotea och Stamsjöån, anlades 3 mindre
broar med betongdäck och 28 avloppstrummor, uppfördes valvbroar över
Valån och Fjällån, utfördes stenarbeten för broar över Rörströmsjöns
grenar I och II samt över Bergvattenån, uppsattes järnöverbyggnaderna
för broar över Rörströmsjöns nyssnämnda grenar, utlades permanent huvudspår,
som även underballastades, på den 19,5 kilometer långa sträckan
mellan Hotings station och Bergvattenån, färdigballastades dylikt spår å
bandelen Ulriksfors—Hoting, å vilken del terrasserings-, spårläggnings-,
ballastnings- och husbyggnadsarbetena å förekommande stationer ävensom
håll-, last- och mötesplatser avslutades, uppfördes 2 enkla banvaktstugor
samt 1 kombinerad banmästare- och banvaktstuga, alla med uthus, inhägnades
järnvägsområdet på en bansträcka av 18,740 meter, omlades 286
meter större och 273 meter mindre vägar, fullbordades stenarbetenä för
vägport vid Dorotea, anlades 7 mindre vägövergångar i banans plan, uppsattes
permanenta telegraf- och bantelefonledningar ävensom bansignaler
mellan Ulriksfors och Hoting,o samt färdigterrasserades och grusades materialväg
mellan Dorotea och Angermanälven till en längd av 57 kilometer,
varjämte för densamma erforderliga broar och trummor anlades.

Dessutom verkställdes definitiv utstakning av banan mellan Mesjöbäcken„och
Volgsjön.

A statsbanan Sveg—Brunflo uppfördes en del provisoriska byggnader,
verkställdes skogsröjning, fullbordades terrasseringen i huvudlinjen på en

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

sträcka av 8,380 meter, pågick dylik terrassering på den 13 kilometer
långa bandelen mellan Tandsbyn och Näckten, anlades 35 avloppstrummor,
uppfördes valvbro vid sektion 9 -f- 440 ävensom landfästena för bro över
Musån, utlades permanent huvudspår på en bansträcka av 12,331 meter,
varav 7,150 meter jämväl underballastades, pågingo terrasseringsarbetena å
Brunflo station, Angsta och Näcktens håll- och lastplatser samt Tandsbyns
håll-, last- och mötesplats, vilka arbeten bedrevos så, att erforderliga sidospår
och spårväxlar kunde inläggas vid Angsta och Tandsbyn samt provisoriskt
sådant spår, som även underballastades, på Brunflo station, omlades
345 meter större vägar, fullbordades vägbro vid sektion l-f- 755 och vägport
vid sektion 8 -j- 060 för landsvägs ledande respektive över och under
statsbanan, samt anlades 56 vägövergångar i banans plan, ovarjämte utfördes
undersökning för banans sträckning Skanderåsen—Åsarna—Nästeln
med alternativa linjer väster och öster om Rörösjön.

För statsbanan Karungi—Haparanda, varå arbetena togo sin början
den 1 september, verkställdes skogsröjning, utfördes terrassering i huvudlinjen
mellan Karungi provisoriska station och sektion 14 —J— 600 till sådan
utsträckning, som erfordrades för ''huvudspårets utläggning, anlades en del
avloppstrummor, pågick uttagning av sten till broar och trummor, utfördes
en del terrasseringsarbeten å Karungi permanenta station samt Kukkola
håll-, last- och mötesplats, samt utlades permanent huvudspår mellan
Karungi provisoriska station och sektion 12 -f- 600.

För statsbanan Dagarn—Hultebo, varå arbetena påbörjades den 1
oktober, verkställdes skogsröjning, utfördes en del terrasseringsarbeten i
huvudlinjen, samt pågick anläggning av avloppstrummor.

Kungl. Maj:t har den 24 juli 1914 förordnat angående grunder för Ang. bostads utgående

av bostadsersättning och dyrortstillägg till tjänstemän vid sta- dyrortetmågg

tens vattenfalls verk. till tjänste man

vid statens
vattenfallsverk.

Kungl. Maj:t har den 16 oktober 1914 utfärdat kungörelse angående Ang. ändring
ändrad lydelse av §§ 3, 4, 5, 12, 19 och 21 i avlöningsreglementet för re^mentet

tiänstemän vid statens vattenfallsverk den 29 augusti 1913. för tjänste män

vid statens
vattenfallsverk.

Kanalen öppnades för trafik den 17 april och stängdes den 22 december
1914.

Trafiken å kanalen var t. o. m. juli månad mycket livlig, men efter
krigets utbrott visade sig en stark nedgång i trafiken, särskilt under

Trollhätte

kanalverk.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

augusti månad. Kanalavgifterna för året uppgå till omkring 583,000 kronor
mot omkring 682,000 kronor för år 1913.

Troiihatte Den högsta kraftförbrukningen under år 1914 har uppgått till omkring

kraftverk, ^qqq j^r. på turbinaxlarna.

Den under året genererade energien uppgår till något över 220 millioner
kw. timmar.

Den hos kraftverkets abonnenter på grund av driftstörningar förlorade
tiden har i medeltal under året uppgått till ungefär 0,06 (omkring
5 timmar) emot omkring 0,i5 % under år 1913.

Bland större avtalade kraftleveranser må anföras:

Med kraftaktiebolaget Gullspång—Munkfors har träffats preliminärt
avtal om leverans av 3,300 kw., samt definitiva avtal med Vargöns aktiebolag
om 3,200 kw., med aktiebolaget ferrolegeringar om 2,300 kw. m. fl.

Tronhätte Under år 1914 hava försålts 5 tomter inom Trollhättans till stads avaitaing.

°r" plan indelade område samt upplåtits med tomträtt på en tid av 75 år
8 tomter inom egnahemsområdet å Hjulkvarn, Stavered och Stallbacka och
en tomt inom egnahemsområdet å S)dte kronogården.

Från Trollhätte fastighetsförvaltnings rörelsekapital hava till egnahemsbyggare
utlämnats byggnadslån mot 41/2 % ränta till ett sammanlagt
belopp vid årets slut av 343,793 kronor 80 öre, därav under år 1914
28,525 kronor.

Nya gator och avloppsledningar inom egnahemsområdet å Hjulkvarn,
Stavered och Stallbacka hava gjorts i ordning i mån av behov.

Si^rtäije Kanalen har varit öppen för trafik från och med den 15 april till

Da'' och med den 14 december 1914. Kanalavgifterna för året uppgå till omkring
59,000 kronor mot omkring 74,000 kronor för år 1913.

mellan1,va Arbetena hava under år 1914 i huvudsak fortgått enligt beräknad

nersborg och plan. Genom en partiell strejk bland träarbetarna, som pågick från den

Göteborg, ly februari till den 12 -augusti, hava dock särskilt murningsarbetena för
slussarna ej obetydligt försenats. Den direkt anställda arbetsstyrkan, som
genom strejken minskats till omkring 700 man, har efter dennas slut åter
stigit till omkring 1,300 man, varförutom för vinterns arbeten ytterligare
omkring 250 man komma att sysselsättas. Härtill komma omkring 200—
450 man, anställda hos entreprenörer.

Expropriationsförrättningarna för förvärv av erforderlig mark äro
under året slutförda.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Nytt, modifierat förslag till hela den nya farledens utprickning och
förseende med fyrbelysning har under år 1914 av vattenfallsstyrelsen i samråd
med lotsstyrelsen utarbetats och torde komma att till Kungl. Maj:t
avlämnas i början av år 1915.

Nedan angivas för de olika arbetsavdelningarna arbetenas fortgång
sedan tiden för 1914 års senare riksdags sammanträdande.

Avdelning I (Vänersborg—Götaälv vid Bommen).

Glacisläggningen å den nya vågbrytaren vid Vänersborg har fortsatts
och är till större delen färdig.

Muddringen av inseglingsrännan från Vänern är fullbordad till närheten
av den nya Dalbobro u.

För den nya bron för Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnväg
vid Vänersborg pågå grundläggningsarbetena. All sten för landfästen och
pelare är färdighuggen. Järnöverbyggnaden (med klaffspann enligt »System
Strauss») jämte manövermaskineri hava beställts hos firman J. Gollnow
& Sohn, Stettin.

Vid nuvarande övre slussen vid Brinkebergskulle har påbörjats bergsprängning
och jordschaktning för den nya kanalen. Nya slussen vid
Brinkebergskulle är, frånsett några mindre kompletteringsarbeten, färdig
och öppnades för allmän trafik den 30 november 1914. Den angränsande
dammen är även i huvudsak fullbordad, men insättande av isutskovslucka
samt en del släntbeklädnader o. d. återstå. En sättkonstruktion för slussens
nedre del är vid årsskiftet färdig för inmontering. Utloppet från
slussen till Göta älv är uppmuddrat till sådana dimensioner, att nuvarande
kanalfartyg obehindrat kunna passera.

Avdelning II (Bommen—Föreningsgatan i Trollhättan).

A denna avdelning äro alla terrasseringsarbeten i stort sett avslutade.

Grundläggningsarbeten för utsättande av fyrar pågå.

Avdelning III (Föreningsgatan t. o. in. översta slussen vid Trollhättan).

Resterande schaktningsarbeten i det avdämda älvbäckenet norr om
Bergkanalen beräknas bliva avslutade innevarande vinter.

För den nya landsvägsbron vid Trollhättan är större delen av östra
landfästet färdigmurat och det västra landfästet skall uppmuras instundande
vinter. Montage av järnöverbyggnaden (dubbeltaft), som jämte
manövermaskineri skall levereras av nya aktiebolaget Atlas, beräknas
igångsatt i början av år 1915.

Bergsprängningsarbetena i österlånggatan och Bergkanalen hava

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

fortgått, och planering av österlånggatans delvis nya sträckning har påbörjats.

Murverket för slussen vid Akerssjö är fullbordat och slussportarna
i det närmaste färdigmonterade.

En avstängningsanordning för slussen har beställts hos aktiebolaget
Arlöfs mek. verkstad och waggonfabrik och en säkerhetskedja med manövermaskineri
hos aktiebolaget Malcus Holmquist.

Avdelning IV (fr. o. m. böljan nedanför översta slussen vid Trollhättan

till Akersström).

Schaktning i höljan fortgår och bergsprängningen för slusstrappan
är till allra största delen avslutad.

Murningsarbetena i slusstrappan hava fortskridit, så att nedersta
slussen nu är färdigmurad och murverket för den mellersta till stora delar
utfört. Montage av nedersta slussportarna har påbörjats.

Avdelning V (Akersström—Ström).

Fångdammsarbeten för upprensning i forsen vid Akersström hava
återupptagits.

Avdelning VI (Leden förbi Ström).

Arbetena å denna avdelning hava blivit fördröjda dels genom träarbetarstrejken,
dels på grund av tvist med Lilla Edets pappersbruks
aktiebolag, dels slutligen av svårigheter vid utförande av schaktnings-och
bergsprängningsarbetena för den nya slussen. Denna del av anläggningen
bliver därför sannolikt bestämmande för tiden, då den nya farleden kan
tagas i användning. Om intet oförutsett inträffar, torde emellertid, trots
de olägenheter, som ovan antytts, trafik för 4 meter djupgående fartyg
kunna öppnas under loppet av år 1916.

För regleringsdammen vid Ström fullbordades en pelare under år
1913, och, sedan fångdammar utförts, har murning av ännu en pelare
igångsatts. Två manöverbroar till dammen äro beställda hos Göteborgs
nya verkstads aktiebolag.

Bergsprängningsarbetena för den nya slussen vid Ström bedrivas nu
forcerat, sedan vissa svårigheter, beroende på bergets otäta beskaffenhet,
övervunnits.

Muddring i höljan mellan de båda nuvarande slussarna samt jordschaktning
för nya slussen, vilka arbeten utföras å entreprenad av aktiebolaget
skånska cementgjuteriet, fortgå även i raskt tempo.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

En avstängningssätt för slussen är beställd hos Bröderna Hedlund,
Stockholm.

Avdelning VII (Ström—Röda Berget).

De till aktiebolaget skånska cementgjuteriet överlåtna bergsprängningsarbetena
dels över, dels under vatten å denna avdelning äro till
största delen färdiga.

Avdelning VIII (Röda Berget—Göteborg).

En del kompletteringar av utprickningen av den här i huvudsak
färdiga farledssträckan hava under året utförts.

Schaktningen för maskinhusets tillbyggnad har påbörjats, och fång- Trollhare
damm i Olidehålan är under arbete. Omläggning av vissa vatten- och tredje''“t
avloppsledningar, som måste flyttas för beredande av utrymme för den byggnad,
nya anläggningen, pågår.

Arbetsstyrkan utgör vid årsskiftet omkring 60 man, men kommer
att hastigt ökas, sedan ytterligare erforderliga arbetsmaskiner överflyttats
från kraftverksbyggnaden i Porjus.

Byggnadsarbetena, inberäknat arbetena med de permanenta kraftled- Kraftstationingarna,
hava fortgått med eu arbetsstyrka, varierande mellan omkring
400 och 650 man, varav omkring 50—100 man varit anställda hos entreprenörer.

Den 17 oktober 1914 igångsattes den första turbinen (N:o 3), och,
sedan provdrift pågått, kunde den 5 november 1914 för första gången ett
elektriskt lokomotiv och den 7 november 1914 ett fullastat malmtåg vid
Kiruna köras med kraft från Porjus.

De sedan maj 1914 utförda arbetena äro i huvudsak följande:

Fackverksbockar för nåldammar å skibordskrönen äro färdigmonterade
och jorddammarna jämte stenbeklädnad hava fullbordats.

Avstängningsluckan vid intaget är färdigställd.

Tilloppstunnelns utsprängning och förstärkning med murverk å vissa
partier hava avslutats.

Takkonstruktion för fördelningsbassängen är uppsatt och tilloppstuberna
för 5 stora turbiner inmonterade.

Maskinsalen är putsad och väggarnas nedre delar beklädda med glaserat
tegel.

Enligt planen skola tills vidare fyra stora turbiner insättas, och äro
dessa samtliga driftfärdiga. Av tillhörande generatorer äro 2 st. en-fas -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Älvkarleby

kraftverks byggnad.

generatorer driftfärdiga, och montaget för en tre-fas-generator är så långt
framskridet, att densamma beräknas kunna tagas i användning den 1 februari
1915. För ett maskinaggregat, som är avsett som reserv och som
skall utrustas med såväl en-fas- som tre-fas-generator, äro båda generatorerna
under uppsättning. Hela maskinutrustningen för fyra maskinaggregat
torde vara färdig för provdrift i mitten av januari 1915.

I avloppstunneln hava vissa svaga bergpartier förstärkts med murverk.

Utjämningsgallerierna äro färdigsprängda.

Ställverksbyggnadens inredning har kompletterats och instrumentering
färdigställts för kraftverkets tre-fasanläggning.

Kraftledningarna till Kiruna och Gellivare äro, med undantag av
några mindre kompletteringsarbeten, fullbordade.

Vid Kuossakåbbo har uppförts ett omkopplingstorn av armerad betong.
Själva byggnaden är i huvudsak färdig och montaget av ställverk
påbörjat.

Arbetena för reglering av vattenmängden i Lule älv pågå, i det en
regleringskanal vid Luleluspen är under utförande.

Byggnadsarbetena vid kraftverket hava fortgått med en arbetsstyrka,
varierande mellan omkring 630 och 850 man, inberäknat omkring 30—
80 man, anställda hos entreprenörer. De sedan maj 1914 verkställda
arbetenas omfattning framgår av följande sammanställning:

Regleringsdammens murverk i den s. k. kungsådregrenen är fullbordat,
ävensom de stora regleringsluckorna vid Storfallets västra sida och
i kungsådregrenen. Hela dammanläggningen är därmed i huvudsak färdig,
utom skibordet vid östra sidan av Storfallet, där arbetena med murningen
nu pågå bakom under hösten uppförda fångdammar.

Intagets luckor äro färdiga och för tilloppskanalen är bergsprängningen
avslutad och sidomurarna fullbordade.

Vid själva kraftstationen med turbinsumpar och maskinhus återstå
endast vissa inredningsarbeten, över turbinsumparna har uppsatts en 50-tons bockkran och i maskinsalen en 66-tons travers, båda levererade av
aktiebolaget Malcus Holmquist.

Av de stora turbinerna äro vid årsskiftet två stycken färdigmon terade.

Generatorernas montage torde igångsättas i början av år 1915.

Ställverksbyggnaden är färdig och dess inredande med mellanväggar
pågår. Travers är uppsatt i verkstaden. En del av instrumenteringen är

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

färdigmonterad och eu del av deri lokala elektriska anläggningen har redan
tagits i användning.

Driftsingenjörsbostad är under byggnad och var vid årsskiftet under
tak.

A kraftledningarna för 70,000 volt mellan Älvkarleby—Västerås
och Dannemora—Hallsta äro stolpfundamenten färdigställda och omkring
60 % av stolparna resta; för kraftledningen för 40,000 volt mellan Älvkarleby
och Stjärnsund via Sandviken och Hofors hava erforderligt stakningsarbete
och andra förarbeten utförts.

Sekundärstationsbyggnaden i Hallsta är färdig och mellanväggarna
för denna station äro tagna i arbete. Byggnaden för sekundärstationen
vid Dannemora är i det närmaste under tak under det att för sekundärstationerna
vid Uppsala och Enköping grundläggningsarbetena i huvudsak
avslutats.

Kungl. Maj:t har den 11 december 1914 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av §§ 6, 10, 11, 14, 18, 24, 26, 29 och 31 i instruktionen
för riksförsäkringsanstalten den 19 december 1902.

Antalet av de uti riksförsäkringsanstalten under tiden 1 april—30
november 1914 utfärdade och förnyade försäkringar, för vilka premierna
erlagts, utgör omkring 4,950 med ett sammanlagt provisionellt beräknat
antal arbetare av omkring 57,150.

Hos riksförsäkringsanstalten hava under ovannämnda tid anmälts
7,043 olycksfall, som drabbat i anstalten försäkrade arbetare. Förutom
ersättning till följd av övergående skada har på grund av försäkring i
riksförsäkringsanstalten ersättning under samma tid tillerkänts i 59 fåll
till följd av dödsfall och i 303 fall till följd av invaliditet.

Under samma tid hava med anledning av olycksfall, som drabbat i
riksförsäkringsanstalten icke försäkrade arbetare, inköpts livräntor i anstalten,
till följd av dödsfall i 6 fall och till följd av invaliditet i 29 fall.

Genom postsparbanken hava under tiden 1 april—30 november 1914
för riksförsäkringsanstalten verkställts inbetalningar med ett sammanlagt

O C8 O

belopp av omkring 477,000 kronor, varifrån dock bör avdragas det belopp,
som till försäkringstagare återreglerats, och har under samma tid utanordnats
ett sammanlagt belopp av 473,993 kronor 38 öre för att genom
postsparbanken till vederbörande ersättningstagare utbetalas.

Under ovannämnda tid hava för fiskare utfärdats 322 nya försäkringsbrev,
av vilka emellertid 38 såsom ej inom föreskriven tid irdösta
blivit annullerade. Hela antalet försäkrade fiskare utgjorde vid november
månads slut omkring 1,756. Till i riksförsäkringsanstalten försäkrade

Bill. till rihud. prof. 1915. 1 Samt. 1 Avd. 8

Riksdans-Berättelsen.

Riksförsäkringsanstalten
och dess
verksamhet.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Barnmorskor
nas pensions anstalt.

Socialstyrel sen.

Arbetsför medling.

fiskare hava under tiden 1 april—30 november 1914 utanordnats ett
sammanlagt ersättningsbelopp av 5,295 kronor 53 öre.

På begäran antingen av arbetsgivare och arbetare eller av domstol
eller annan ämbetsmyndighet har riksförsäkringsanstalten under nämnda
tid i 287 fall meddelat utlåtande rörande den grad av invaliditet, som
en till följd av olycksfall i arbete uppkommen skada förorsakat.

Under åberopande av nådiga förordningen den 18 juni 1909 om ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
har under tiden 1 april-—30 november 1914 framställning i 189 fall blivit
gjord om ersättning i anledning av kroppsskada eller sjukdom, som ådragits
under militärtjänstgöring, och har under ovan angivna tid livränta
på grund av för framtiden bestående men tillerkänts i 46 fall och dödsfallsersättning
i 13 fall. Dessutom har i åtskilliga fall sjukhjälp tillerkänts
den skadade eller sjuke.

Kungl. Maj:t har den 31 augusti 1914 utfärdat reglemente för barnmorskornas
understödskassa.

Under tiden 1 april—30 november 1914 hava i enlighet med
reglementet för barnmorskornas pensionsanstalt den 30 december 1910 57
barnmorskor vunnit inträde såsom delägare i pensionsanstalten. Under
samma tid hava 21 barnmorskor upphört att vara delägare i anstalten.
Hela antalet delägare enligt reglementet den 31 december 1904 och förnyade
reglementet den 30 december 1910 utgjorde vid november månads
slut 1,763. I nämnda siffra hava icke medräknats de barnmorskor, som
erhållit tillträde till pensionsanstalten jämlikt nådiga kungörelsen den 18
september 1908 angående rätt till pension för äldre barnmorskor. Dessa
delägares antal utgjorde vid november månads slut 227. Antalet pensionärer
uppgick till 92.

Kungl. Maj:t har den 27 juni 1914 utfärdat kungörelse angående
villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och med år 1915 fastställda
avlöningsförmåner för socialstyrelsen.

Kungl. Maj:t har den 28 september 1914 utfärdat nådig kungörelse
angående bidrag av statsmedel till täckande av viss del av resekostnader
för medellösa arbetssökande.

Sedan Gottlands läns landsting och hushållningssällskap samt stadsfullmäktige
i Visbv beslutat att gemensamt upprätta offentlig arbetsförmedlingsanstalt
att träda i verksamhet i början av år 1915. finnas sedermera
dylika anstalter i samtliga län med undantag endast för Älvsborgs

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

län. Under sistlidna vinterhalvår har emellertid även där eu provisorisk
anstalt varit i verksamhet.

Under år 1914 gjordes vid samtliga offentliga arbetsförmedlingsanstalter
sammanlagt 251,521 ansökningar om arbete, anmäldes tillhopa 191,81 o
lediga platser samt förmedlades i allt 138,164 arbetsanställningar.

Kungl. Maj:t har den 10 september 1914 fastställt instruktioner för Arbetslöshet,
kommunala hjälpkommittéer och länshjälpkommittéer samt den 28 samma
månad utfärdat särskilda kungörelser dels angående understöd åt medellösa
arbetslösa samt bidrag av statsmedel därtill, dels angående bidrag av statsmedel
till täckande av viss del av resekostnader för medellösa arbetssökande,
dels ock angående upphävande under viss tid av kungörelsen den 4 juni
1913 angående bidrag av statsmedel till täckande av viss del av offentliga
arbetsförmedlingsanstalters förluster å förskottering av resekostnader för
medellösa arbetssökande.

Enligt inkomna uppgifter hava kommunala hjälpkommittéer upprättats
i 31 städer och 26 landskommuner.

Kungl. Magt bar den 5 december 1914 uppdragit åt socialstyrelsen Emigration,
att inkomma med utredning och förslag till förändrad lagstiftning rörande
emigrationen ävensom till de därmed sammanhängande åtgärder i övrigt,
vilka må finnas påkallade.

Sedan riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition beviljat Arbetarskydd
ett anslag av 9,300 kronor för ökning av socialstyrelsens arbetskrafter, har
Kungl. Maj:t den 1 oktober 1914 förordnat, att för deltagande i den tillsyn
å fartyg, som skall utövas av kommerskollegium under samverkan i vissa
avseenden med socialstyrelsen, hos styrelsen skola tills vidare under år 1915
vara anställda en byråassistent för sjöfartsärenden, eu nautiskt utbildad
amanuens och ett kvinnligt biträde.

Kungl. Maj:t har den 16 oktober 1914 utfärdat kungörelse angående
undantag, i fråga om arbete med beredning av skarpsill till ansjovis eller
sardiner, från bestämmelserna i 1 § av lagen den 20 november 1909 angående
förbud mot kvinnors användande till arbete nattetid i vissa indu o strid]a

företag.

Under tiden 1 maj—31 december 1914 hava ytterligare ett 100-tal Sjukkassesjukkassor
vunnit registrering enligt lagen om sjukkassor den 4 juli 1910. ''Il8enPå
grund härav uppgick hela antalet enligt sistnämnda lag registrerade

60 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

kassör vid 1914 års utgång till i runt tal 950. Sammanlagda antalet
medlemmar i dessa kassor torde kunna uppskattas till inemot 500,000.

Antalet av de registrerade sjukkassor, vilka i sina stadgar upptagit
bestämmelser om understöd åt kvinnliga medlemmar vid tillfälle av barnsbörd
i anslutning till föreskrifterna i kungörelsen den 6 december 1912
om statsbidrag åt sjukkassor, som meddela moderskapshjälp, har under år
1914 oavbrutet ökats och utgjorde vid årets slut omkring 200 med cirka
75,000 kvinnliga medlemmar.

Under år 1914 har av socialstyrelsen utbetalats i statsbidrag till
sjukkassor jämlikt kungörelsen den 4 juli 1910 omkring 1,320,000 kronor.

Bidrag åt sjukkassor, som meddela moderskapshjälp, hava under år
1914 utgått med tillhopa 24,000 kronor.

Understöds- Registreringen av understödsföreningar enligt lagen den 29 juni

oreningar. 1912 har under året fortgått. Ett 30-tal föreningar voro vid 1914 års
slut registrerade. 6 av dessa föreningar hava sina stadgar godkända jämlikt
86 § i lagen.

^”rörande*118 Kungl. Maj:t har den 24 juli 1914 uppdragit åt socialstyrelsen att
hamn och verkställa undersökning rörande hamn- och stuveriarbetarnas arbets- och
stnvenarbe- löneförhållanden, särskilt med avseende på dylika förhållanden i Göteborg.

tarnas arbets- 1 J >-

och löneförhållanden.

Pensions Kungl. Maj:t har den 11 september 1914 utfärdat lag om ändrad

Angfändring lydelse av 6, 7, 9, 14, 15, 23, 26, 31 och 37 §§ i lagen den 30 juni
aiimln” °n 0111 a^män pensionsförsäkring.

sionsförsäk- Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat lag angående befogenhet för

ring m. m. pensionsstyrelsen att provisoriskt bevilja sådant understöd, som omförmäles
i 33 § i lagen om allmän pensionsförsäkring den 30 juni 1913.

Kungl. Maj:t har den 5 december 1914 utfärdat kungörelse angående
formulär till den i 14 § av lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring
omförmälda förteckning''.

Kungl. Maj:t har den 1 oktober 1914 fastställt ny stat för pensionsstyrelsen,
varjämte Kungl. Maj:t samma dag utfärdat kungörelse angående
villkor och bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt denna
stat. Vidare har Kungl. Maj:t den 11 december 1914 utfärdat instruktion
för pensionsstyrelsen.

Kungl. Maj:t har den 30 oktober 1914 förordna! angående använd -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

ningen av de för vidtagande av åtgärder till förebyggande och hävande av
invaliditet anvisade medel.

Ett flertal kommuner hava under år 1914 gjort framställning om medgivande,
att uppbörden av de i 13 § första stycket i pensionsförsäkringslagen
stadgade avgifter (grundavgifterna) skulle på samma sätt som de i
andra stycket av nämnda paragraf omförmälda s. k. tilläggsavgifterna få
verkställas i samband med kronouppbörden. Dessa ansökningar hava i allmänhet
avslagits. Dock har sådant medgivande i viss omfattning lämnats
beträffande Stockholm och Sundsvall, för vilka städer genom särskilda
nådiga brev den 28 februari och 24 september 1914 meddelats särskilda
föreskrifter i ämnet.

Pensionsstyrelsen har under år 1914 utfärdat ett stort antal föreskrifter
och meddelanden till pensionsnämnder och ombud. Dessa meddelanden
hava i främsta rummet avsett behandlingen av pensionsärenden men även
andra med styrelsens verksamhet sammanhängande frågor, såsom inbetalningen
av pensionsavgifter, omläggning av ombudsorganisationen, pensionsstvrelsens
sjukvårdande verksamhet, handläggningen av ärenden angående
familjeunderstöd m. in. Särskilt må framhållas, att pensionsstyrelsen fastställt
nya formulär till ansökning om pension och för pensionsnämnds ut-*
låtande att användas från och med den 1 januari 1915 ävensom formulär
till läkarutlåtande och utlåtande om sjukvårdande åtgärder.

Såsom ett led i pensionsstyrelsens upplysningsverksamhet hava mot
slutet av år 1914 anordnats föredrag i olika delar av landet, angående pensionsförsäkringsverksamheten.

Vidare hava under år 1914 av pensionsstyrelsen avgivits följande mera
betydande förslag i fråga om ändring av pensionsförsäkringslagen eller författningar,
som därmed äga sammanhang, nämligen

den 20 april 1914 angående återbetalning i vissa fall av obligatoriska
avgifter enligt pensionsförsäkringslagen, deri 1 maj 1914 angående
grunderna för förvaltning av den i 11 § av lagen om allmän pensionsförsäkring
omförmälda fond, den 27 oktober 1914 angående utmätning av
resterande pensionsavgifter in. m., den 20 november 1914 angående ändring
av förordningen om taxeringsmyndigheter samt angående redovisning
och inleverering till pensionsförsäkringsfonden av pensionsavgifter och den
19 december 1914 angående ändring av övergångsbestämmelserna i pensionsförsäkringslagen
.

Till pensionsstyrelsen hava under år 1914 inkommit ansökningar om
understöd enligt 33 § i pensionsförsäkringslagen för omkring 44,0u0 personer,
därav omkring 14,000 män och 30,000 kvinnor. Understöd har beviljats
för omkring 33,200 personer, därav 10,600 män och 22,600 kvinnor.

♦52 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

I detta antal äro inräknade de omkring 5,600 personer, för vilka beviljats
provisoriskt understöd enligt lagen den 11 september 1914. Avslag har
under året meddelats beträffande ansökningar om understöd för sammanlagt
omkring 4,000 personer. Det årliga understödsbeloppet har i
medeltal uppgått för män till omkring 59 kronor och för kvinnor till
omkring 55 kronor.

Till pensionsstyrelsen hava inkommit omkring 290 besvärs- och ansökningsärenden
angående taxeringsmyndighets beslut om pensionsavgifter
enligt pensionsförsäkringslagen.

Kung!. Maj:t har den 1 oktober 1914 förordnat angående ersättning
åt de av pensionsstyrelsen från och med år 1915 förordnade ombud. T
anledning härav har en omläggning genomförts beträffande styrelsens ombudsorganisation.
1 stället för förutvarande 1,213 ortsombud och 42 instruktionsombud
hava förordnats ombud — benämnda »pensionsstvrelsens
ombud» — till ett antal av 143. De nya ombudsområdenas antal utgör
160, i medeltal omfattande 16 pensionsdistribt, och komma sålunda några
av ombuden att tills vidare förvalta två områden. Ersättning till ombuden
utgår dels med ett ärligt arvode, uppgående i medeltal till 400 kronor,
‘dels ock med traktaments- och resekostnadsersättning enligt fjärde klassen
i gällande resereglemente.

Extra löne- Kung]. Maj:t har den 16 oktober 1914 utfärdat kungörelse angående

tillägg, extra lönetillägg för år 1914 åt en del tjänstemän och betjänte in. ro.

Villkor och'' Kungl. Maj it har den 2 april 1914 utfärdat kungörelse angående

bestämmelser allmänna villkor och bestämmelser att gälla för å stat uppförda kvinnliga
uppförda biträdesbefattningar av tredje graden.

kvinnliga bi trädesbefatt-

•

ningar av
tredje graden.

Kompetensvillkor
för
erhållande av
å stat uppförd
kvinnlig
biträdesbe -

Kungl. Maj:t har den 9 oktober 1914 utfärdat kungörelse angående
kompetensvillkor för erhållande av å stat uppförd kvinnlig biträdesbefattning
av tredje graden.

fattning av
tredje graden.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t hav den 25 september 1914 utfärdat kungörelse an-Förtydligande
gående förtydligande av gällande bestämmelser ifråga om rätt för kvinnligt
biträde att i visst fall för åtnjutande av löneförhöjning genom ålders-rätt för kvinntillägg
räkna sig tillgodo föregående anställningstid. ligt biträde

00 00c e att 1 visst

fall för åtnjutande
av
löneförhöjning
genom
ålderstillägg
räkna sig tillgodo
föregående
anställningstid.

Kungl. Maj:t har den 18 september 1914 utfärdat kungörelse an- villkor och
gående villkor och bestämmelser att gälla för i staten för statistiska centralbyrån
uppförda kvinnliga biträdesbefattningar. för statistiska

centralbyrån
uppförda
kvinnliga biträdesbefattningar.

Kungl. Maj:t har den 28 augusti 1914 utfärdat kungörelse angående Avlöning åt
avlöning åt civil befattningshavare, som av tjänstgöring till rikets försvar nj^shåvare
är hindrad att sköta sin befattning, och åt sådan befattningshavares vikarie, som av tjänstgöring
till
rikets försvar
är hindrad
att sköta sin
befattning,

• och åt sådan

befattningshavares

vikarie.

Kung!. Maj:t har den 18 september 1914 utfärdat kungörelse an- Avlöning i
gående avlöning i vissa fåll åt civil befattningshavare, vilken på grund av ''I®3.?''
anställning såsom officer eller underofficer fullgör militär tjänstgöring m. m. ningshavare.

vilken på
grund av anställning
såsom
officer
eller underofficer
fullgör
militärtjänstgöring
m. m.

Kungl. Maj:t har den 26 november 1914 utfärdat kungörelse an- Avlöning åt.
gående avlöning åt civil befattningshavare, som deltager i kurs för utbild- tomtning
av reservbefäl eller utbildningskurs för landstormsbefäl m. m. sonfLttager

i kurs för utbildning
av
reservbefäl
eller utbilduingskurs
för
landstorms -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Villkor och Den 18 september 1914 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse an för

åt nj utande gående villkor och bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt
av avlönings-den från och med år 1915 gällande stat för patent-och registreringsverket.

förmåner en -

ligt den för
patent- och
registreringsverket
gällande
stat.

Avlönings- Kungl. Maj:t har den 25 september 1914 utfärdat kungörelse an för^tjänste-

gående avlöningsreglemente för tjänstemän vid postsparbanken.

män vid postsparbanken.

Provisoriska Kungl. Maj:t har den 2 april 1914 utfärdat kungörelse angående

tillägg*åt provisoriska avlöningstillägg för år 1915 åt befattningshavare i kommersbefattnings-
kollegium,
havare i kommerskollegium.

provisoriska Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående provi ant

ägg lit s°riska avlöningstillägg för år 1915 åt befattningshavare i statistiska cen befattnings-

tralbyrån.
havare i statistiska
centralbyrån.

Provisoriska Ävenledes samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående

—provisoriska avlöningstillägg för år 1915 åt bergmästarna.

bergmästarna.

Provisoriska Kungl. Maj:t bär den 18 september 1914 utfärdat kungörelse an tuiafg^åt

be-gående provisoriska avlöningstillägg för år 1915 åt befattningshavare i
lattningsha- överintendentsämbetet.

vare i överintendentsämbetét.

Ändringar i Kungl. Maj:t har den 17 december 1914 utfärdat lag om ändrad

peia^e°nS" lydelse av 5 och 6 §§ i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension.

Ändring i Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse om ändrad lydelse

kungörelsen av 3 § i m0m. och 5 § i kungörelsen den 11 oktober 1907 med före lighet

av pen-skriiter om verkställighet av lagen angående civila tjänstinnehavares rätt
sionsiagcn. pension.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Tillika hav Kungl. Maj:t samma dag utfärdat kungörelse med före-förskrifterna
skrifter angående de medel, av vilka pensioner, som jämlikt lagen angå- angående de
ende civila tjänstinnehavares rätt till pension beviljats eller komma att ^pensioner"

beviljas, skola utgå m. in. enligt pen sionslagen

skola utgå.

Kungl. Maj:t har den 11 december 1914 utfärdat kungörelse angående^v^ffte^en-1"
utmätning för avgifter enligt lagen om allmän pensionsförsäkring m. m. lagen om

sions försäkring
m. m.

Kung]. Maj:t har den 18 september 1914 utfärdat förordning om Ändringar i
vissa ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning ^5».
av fast egendom samt av inkomst.

Kungl. Maj:t har den 23 december 1914 utfärdat förordning om
ändrad lydelse av 12 § 1 mom. i nämnda bevillningsförordning.

Den 18 september 1914 har Kungl. Maj:t utfärdat förordning om Ändring i
ändrad lydelse av 50 § i förordningen den 28 oktober 1910 om taxerings- myndTghetsmyndigheter
och förfarandet vid taxering. förordningen.

Kungl.

värnskatt.

Maj:t har den 9 oktober 1914 utfärdat

förordning

Om Förordning
om värnskatt.

Samma dag har Kungl. Makt utfärdat förordning angående stats- Förordning

ö n J ö c ____3__

verkets värnskattefond.

angående

statsverkets

värnskatte fond.

Den 16 oktober 1914 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående Formulär för
fastställelse av vissa för tillämpningen av förordningen om värnskatt av- avvärnskatteSedda
formulär m. Hl. förordningen.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat förordning angående fast- Tabell till
ställelse av viss till ledning vid uträknande av värnskatt erforderlig tabell, uträknande

av värnskatt.

Kung]. Maj:t har den 29 maj 1914 utfärdat kungörelse angående Ändring i
ändrad lydelse av §§ 5 och 12 i uppbördsreglementet den 19 maj 1911. reglementet

Bih. till riksd. prot. 19Jo. 1 Sami. 1 Avd.

Riksdags-Berättelsen.

66 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

inbetalning Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående särskilda

ring a\V korn- bestämmelser i fråga om sättet för kronoutskylders inbetalning och kvitmunaiutskyi-
tering i staden Göteborg-.

der i staden
Göteborg.

Ändringar i Kungl. Maj:t har den 31 december 1914 utfärdat kungörelse angå för^kammar”

ende upphörande av § 24 i instruktionen för kammarkollegium den 26
kollegium, maj 1909 samt ändrad lydelse av §§ 9, 11, 17, 18, 21, 22, 28 och 31 i
samma instruktion.

Föreskrifter Kungl. Maj:t har den 23 december 1914 utfärdat kungörelse med

roifnska* me-" föreskrifter angående karolinska mediko-kirurgiska institutets kassarörelse.

diko-kirnrgiska
institutets
kassarörelse.

överflyttning Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse med föreskrifter

ken av3över-i anledning av överflyttning på riksbanken av överintendentsämbetets

intendents- kassarörelse,
ämbetets
kassarörelse.

Förordning Kungl. Maj:t har deri 19 november 1914 utfärdat förordning an angående

gående stämpelavgiften.

stämpel- ~ 1 ~

avgiften.

Ändringar i Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat förordning om ändrad lydelse

an™åendeSen av ^ och ^ §§ samt 6 kap. i förordningen den 6 november 1908 angåsärskild
stam-ende en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper,
peiavgift vid
köp och byte
av fondpapper.

Ändringar i Kungl. Maj:t har den 23 december 1914 utfärdat kungörelse angä ^erna

om ende vissa ändringar i de genom kungörelserna den 1 maj 1896 och den
stämpling av 11 december 1908 meddelade bestämmelserna om stämplingen av spelkort.

spelkort.

Ändringar i Kungl. Maj:t har den 19 november 1914 utfärdat förordning om

förordningen vigga ändringar i förordningen den 20 april 1906 angående en särskild

om ensarsluld ö nr n

stämpelavgift
för försäljning
av
punsch, arrak
och rom.

Förordning Deri 19 november 1914 har Kungl. Maj:t ävenledes utfärdat förord o°ch

si''ittkför ''bng om arvsskatt och skatt för gåva.

gåva.

stämpelavgift för försäljning av punsch, arrak och rom.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Tillika har Kungl. Maj:t samma dag utfärdat kungörelse angående Tabeller till

vissa tabeller till ledning vid uträknandet av skatt enligt förordningen om uträknandet

arvsskatt och skatt för gåva. av skatt en ligt

förordningen
om
arvsskatt och
skatt för
gåva.

Kungl. Majit har den 25 september 1914 utfärdat förordning om Ändringar i
ändrad lydelse av 1, 3, 5, 6, 15 och 40 §§ i förordningen angående för- ^ningsförsäljning
av brännvin den 9 juni 1905. ordningen.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående den rätt Bestämmelser
att för vissa ändamål försälja sprit, som tillkommer den, vilken äger till- »”t försälja*
verka brännvin eller till avsalu bedriva rening därav. sprit.

Maj:t har den 15 december 1914 utfärdat kungörelse angå-inställande av
ende inställande av brännvinstillverkning. tillverkning

Kungl.

Den 1 oktober 1914 har Kungl. Maj:t utfärdat förordning angående utförsel av
utförsel av socker till Norge under viss tid, utan erläggande av sockerskatt. Norge1" utan

erläggande av
sockerskatt.

Kungl. Maj:t har den 15 december 1914 utfärdat förordning om Ändringar i
ändrad lydelse av 1, 23 och 29 §§ i förordningen den 11 oktober 1907 Skattningsangående
beskattning av socker. förordningen.

Kungl. Maj:t har den 6 augusti 1914 utfärdat kungörelse angående inskränkning
inskränkning tillsvidare av rätten att vid mynt- och justeringsverket utfå mynt och

skiljemynt av silver eller brons. justerings verket

utfå
skiljemynt av
silver eller
brons.

Kungl. Maj:t har den 23 oktober 1914 utfärdat kungörelse angå- Ändring i

ende ändrad lydelse av 4 § i instruktionen för mynt- och justeringsverket försynt-0och

den 18 juni 1910. justerings verket.

Vid mynt- och justeringsverket hava under år 1914 blivit utmyntade: Mynt- och

‘ justcrings silvermynt:

verket.

2-kronor .............. 383,810: —

1-kronor..............(522,217: —

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

5O-ören
25-ören
1O-ören

189,224: —
679,398: —
157.133: —

bronsmynt:

5-ören................ 20,005

2-ören................ 2,950

1-ören ................ 17,140

varjämte under samma tid från mynt- och ju sterings v er ket utväxlats:

i silvermynt............. 3,847,600: —

i bronsmynt............. 75.400: —

Därjämte hava under år 1914 präglats:

16,482 stycken medaljer till värde av kronor 61,661: 29.

Bidrag till Från det av riksdagen för år 1914 beviljade anslag för beredande

SJh°“en.S" åt sjömanshusen av skälig ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktiges
inskrivning och redovisning samt med utarbetande av sjöfartsstatistiska
uppgifter hava bidrag tilldelats 47 sjömanshus.

Statens med- Kungl. Maj:t har den 17 augusti 1914 utfärdat förordning om sta sföförsäkring

tens meddelande av sjöförsäkring mot krigsfara.

motkrigsfara. Den 28 september 1914 har Kungl. Maj:t utfärdat förordning om

ändrad lydelse av 4—8 §§ i sistnämnda förordning.

Ändringar i Kungl. Maj:t har den 21 augusti 1914 utfärdat förordning om

hetsförord- ändrad lydelse av §§ 26 och 31 i förordningen den 18 juni 1864 anningen.
gående utvidgad näringsfrihet.

Förändrade Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående för iiestämmelser

ändrade allmänna villkor och bestämmelser för lån från fonden för befor
lån från främjande av hantverk och därmed jämförlig mindre industri.

hantverks lånefonden.

Föreskrift om I nådigt brev till kommerskollegium den 11 september 1914 har

”svenskdna^VKungl- Maj:t lämnat föreskrift i fråga om utfärdande av svensk nationali tionaiitets-

tetshandling för fartyg, som från krigförande makt övergått i svensk ägo.
handling för
fartyg, som
från krigförande
makt
övergått i
svensk ägo.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har den 16 oktober 1914 utfärdat lag om tillsyn å

fartyg.

Tillsyn ä
fartyg.

Kungl. Maj:t har den 9 oktober 1914 utfärdat lag angående förbud Förbud mot

i vissa fall mot varors förseende med oriktig ursprungsbeteckning och seende med

saluhållande av oriktigt märkta varor. oriktig ur °

äprungsbe teckning

m. in

Kungl. Maj:t bär den 15 december 1914 utfärdat förordning an-statamraopoi

gående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket. verkningen.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat förordning om vad iakttagas
skall i avseende å införande av statsmonopol å tobakstillverkningen i riket.

Tillika bär Kungl. Maj:t samma dag utfärdat kungörelse om tiden
för ikraftträdandet av förordningen angående statsmonopol å tobakstillverkningen
i riket och av förordningen om vad iakttagas skall i avseende
å införande av statsmonopol ä tobakstillverkningen i riket.

Kungl. Maj:t har den 17 december 1914 utfärdat kungörelse an-Anstånd med

gående anstånd med åtgärder för utdelande av vissa resestipendier och ntdeiande^v

understöd för år 1915. rissa rcsesti pendier.

Kungl. Maj:t har den 17 november 1914 utfärdat kungörelse an-Ändringar i

gående ändrad lydelse av vissa delar av och tillägg till instruktionen för^rsteUstiskå
statistiska centralbyrån den 7 november 1879. centralbyrån.

Jämlikt kungörelse den 14 augusti 1914 angående tillämpning av Posteparförordningen
den 13 i samma månad om understöd i vissa fall åt sådan ,an en''
värnpliktigs familj, som fullgör tjänstgöring till rikets försvar, verkställes
utbetalning av dylikt understöd å postanstalt genom förmedling av postsparbanken.

Angående användningen av den å postsparbankens rörelse under är
1913 uppkomna vinsten har Kungl. Maj:t, enligt beslut den 24 april 1914,
medgivit, bland annat, att ett belopp av högst 15,000 kronor får disponeras
till gratifikationer åt poststationsföreståndare, 1 antbrevbärare och enskilda
sparmärkesförsäljare, som med nit och framgång verkat för postsparbankens
utveckling.

Jämlikt tillgängliga uppgifter gestaltar sig postsparbankens verksamhet
under tiden 1 maj—30 november 1914 på följande sätt:

Antalet postanstalter, vid vilka postsparbanksrörelse var anordnad,
utgjorde vid utgången av november månad 1914 3,413; antalet ställen,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan gista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

v arest postsparbankens sparmärken farinös att tillgå, uppgick vid samma
tid till 6,255.

Delägarnas antal utgjorde vid utgången av april månad 1914 —
586,050. Under tiden 1 maj—-SO november hava tillkommit 22,235, under
det att 19,650 avgått genom uttagande av samtliga innestående medel.
Antalet delägare utgjorde således sistnämnda dag 588,635.

De under tiden 1 maj—30 november 1914 i 308,599 poster insatta
medlen jämte delägarna tillgodoförda räntor för samma tid utgjorde
8,483,908 kronor 72 öre, varemot under nämnda tid uttogos i 109,598
poster 10,384,817 kronor 84 öre, vadan delägarnas behållning, som den
1 maj 1914 uppgick till 48,193,843 kronor 81 öre, minskats med 1,900,909
kronor 12 öre och den 30 november 1914 utgjorde 46,292,934 kronor
69 öre.

Inlåningsräntan hav under år 1914 oförändrat utgjort 3.6/» för år.

Vid november månads utgång voro postsparbankens medel fast
placerade: i obligationer, utfärdade av allmänna hypoteksbanken eller
kommuner inom landet, 35,520,073 kronor 38 öre, i direkta lån till kommuner
10,765,693 kronor 47 öre, samt i lån mot säkerhet av fastighetsinteckningar
2,227,169 kronor 85 öre.

Omfattningen av postsparbankens bestyr med uppbörd och utbetalningar
för riksförsäkringsanstaltens räkning under tiden 1 maj—30 november
1914 framgår av följande uppgifter.

Antalet inbetalningar, som förmedlats av postsparbanken, utgjorde
5,294 och utbetalningarnas antal 16,282.

Av de för riksförsäkringsanstaltens räkning av postsparbanken förvaltade
medlen voro den 30 november placerade i obligationer och förskrivningar
4,385,821 kronor 24 öre, i kommunlån 1,547,179 kronor 43
öre och i lån mot säkerhet av fastighetsinteckningar 435,000 kronor.

Beträffande det postsparbanken åliggande bestyret med mottagande
av insättningar i barnmorskornas pensionsanstalt och utbetalande av därifrån
utgående pensioner samt förvaltningen av pensionsanstaltens medel,
voro vid utgången av april månad 1914 1,883 barnmorskor på grund av
insättning i postsparbanken delägare i pensionsanstalten. Den 30 november
utgjorde delägareantalet 2,901.

Av anstaltens tillgångar vid utgången av november 1914 voro 622,844
kronor 90 öre placerade i allmänna hvpoteksbankens och kommuners
obligationer.

Från pensionsanstalten har under tiden maj—november utbetalats
pensioner till ett sammanlagt belopp av 4,633 kronor 24 öre.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Angående den av staten anordnade fiskareförsäkringen vars förvaltning
delvis åligger postsparbanken, meddelas:

Under tiden maj—november 1914 hava i försäkringspremier inbetalats
4,707 kronor 30 öre.

Av de för fiskareförsäkringens räkning förvaltade medlen voro den
SO november kronor 43,713 placerade i svenska statens allmänna hypoteksbankens
och kommuners obligationer.

Genom postsparbankens försorg hava under månaderna maj—november
1914 utbetalats 6,375 pensioner från civilstatens änke- och pupillkassa
samt folkskollärarnas in. fl. pensionsinrättningar till ett sammanlagt
belopp av 1,113,502 kronor 94 öre.

Likaledes har genom förmedling av postsparbanken under tiden maj
—november 1914 utbetalats sjuk- och begravningshjälp samt livräntor i
anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, till sammanlagt
belopp av 33,792 kronor 33 öre, fördelade i 730 poster.

Rörande det postsparbanken, jämlikt nådigt beslut den 28 november
1913, givna uppdrag att från och med ingången av 1914 tills vidare
verkställa utbetalning av pension eller understöd, som utgår på grund av
bestämmelserna i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring,
meddelas, att intill utgången av november månad av postsparbanken förmedlats
utbetalning av 55,419 understöd till ett sammanlagt belopp av
1,202,943 kronor 30 öre, varjämte för beredande av pension på grund av
frivilliga avgifter jämlikt 34 § i ovannämnda lag under samma tid i 509
poster i postsparbanken insatts ett belopp av tillhopa 5,541 kronor.

Slutligen har postsparbanken intill den 30 november 1914 förmedlat
utbetalning av understöd på grund av ovan åberopade kungörelse av den
14 augusti 1914, till ett sammanlagt belopp av 3,035,255 kronor 50 öre.

Kung!. Maj:t har den 23 december 1914 utfärdat instruktion för
Patent- och Registreringsverket.

Till Patent- och Registreringsverket hava under tiden 1/b—31,12
1914 inkommit 1,832 ansökningar om patent och meddelats 1,465 patent.
Av inkomna ansökningar hava 900 avsett uppfinningar av svenskar och
932 uppfinningar av utlänningar, 1,453 patent hava meddelats såsom självständiga
och 61 såsom tilläggspatent.

Under samma tid hava inkommit ansökningar om registrering av
19 mönster och modeller, och har sådan registrering medgivits i 16 fall.

Under samma tid hava inkommit 558 ansökningar om registrering

Instruktion
för patentoch
registreringsverket.

Patent- ock
registreringsverket.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sigta lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

av varumärken, därav 369 från Sverige och 189 från utlandet, samt registrerats
898 varumärken.

Under tiden V5—31/'' 12 1914 hava till Kungl. Patent- och Registreringsverket
inkommit:

dels 45 anmälningar till försäkringsregistret, därav 2 avsett registrering
av nya ömsesidiga försäkringsbolag, 2 avsett registrering av nya Övriga.
försäkringsbolag,

dels 2,999 anmälningar till aktiebolagsregistret, därav 335 avsett registrering
av nya aktiebolag.

Under samma tid hava registrerats:

dels 1 ömsesidigt försäkringsbolag,

dels 342 aktiebolag och banker, vilkas sammanlagda aktiekapital utgjorde
50,910,260 kronor, varav 40,531,223 kronor 37 öre, eller 78.16 %
av det tecknade aktiekapitalet, vid registreringen anmäldes vara inbetalt.

Ovanstående tecknade belopp fördelar sig på vissa grupper av bolag
och banker på följande sätt, nämligen:

för

1 försäkringsaktieb. 94 industri- och lånt-	med	ett	sammanlagt aktiekap. av	kr.	600,000
bruksaktieb.	»	»	» » »	»	13,493,015
188 handelsaktiebolag	2>	»	» » »		29,928,845
15 trafikaktiebolag	»	»			1,393,150
44 bolag för div. ändamål	»	» » »		5,495,250

342

Summa kr. 50,910,260

Tulltaxan
och tulltaxeförordningen.

Kungl. Maj:t har utfärdat:

kungörelse den 13 maj 1914 angående ändrad lydelse av rubriken
nr 1,163 i gällande tulltaxa;

kungörelse den 13 september 1914 angående höjning av gällande
tullsatser för tobak;

kungörelse den 18 i sistnämnda månad angående vissa ändringar i
tulltaxan;

förordning den 14 oktober 1914 om ändrad lydelse av § 4 u) i
förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande varor (tulltaxeförordningen)
och i sammanhang härmed kungörelse angående tillägg
till kungörelsen den 10 november 1911 med särskilda kontrollföreskrifter
och bestämruelser i övrigt till förekommande av missbruk av den enligt
§ 4 i nyssnämnda förordning medgivna tullfrihet;

förordningar den 18 september 1914 angående ändrad lydelse av
mom. 1, 3 och 4 i § 13, den 30 oktober samma år om ändrad lydelse av

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

§ 13 inom. 1 samt sistnämnda dag om ändrad lydelse av § 13 mom. 1 c)
allt tulltaxeförordningen;

förordning den 18 september 1914 angående fogande av ett nytt
moment till § 13 tulltaxeförordningen, i sammanhang varmed utfärdats
kungörelse angående ändrad lydelse av § 7 i nådiga kungörelsen den 17
juli 1912 angående behandling av paketpost från utlandet;

kungörelse den 23 oktober 1914 angående ändrad lydelse av rubrikerna
nr 555 och nr 1,227, den 15 december samma år angående ändrad
lydelse av anm. 1 under rubriken 160, socker, ävensom av anm. under
rubriken 161, sirap och melass, samt sistnämnda dag angående ändrad
lydelse av rubrikerna nr 195—197 för tobak, allt tulltaxan.

Den 10 augusti 1914 har Kungl. Maj:t avlåtit nådig skrivelse till Tuiihehandgeneraltullstyrelsen
angående tillfällig ändring i gällande bestämmelser lins4dsreS''
rörande tullbehandlino- av resgods.

Ö O

Kungl. Maj:t har den 21 augusti 1914 utfärdat kungörelse angående xniäggsavtilläggsavgift
vid införsel av socker, tillverkat i Kanada, Australien, Japan
och Rumänien.

Kungl. Maj:t har den 5 december 1914 utfärdat dels förordning Om Provianteändrad
lidelse av § 4 i förordningen om provianteringsfrilager den 15
november 1912 dels ock kungörelse angående ändrad lydelse av vissa ordningen,
delar av kungörelsen den 15 november 1912 med vissa föreskrifter angående
rättighet att hålla provianteringsfrilager; och har Kungl. Maj:t i
sammanhang med utfärdandet av nj^ssnämnda förordning utfärdat kungö- Toilstadgan.
relse om ändrad lydelse av § 41 mom. 1 gällande tullstadga.

Kungl. Maj:t har den 9 oktober 1914 utfärdat lag om ändrad lydelse Ursprungäav
§ 18 i lagen den 4 juni 1913 angående förbud mot införsel till riket beteckning.
av varor med oriktig ursprungsbeteckning.

Den 23 december 1914 bär Kung]. Maj:t utfärdat kungörelse angå- Tullfrihet a
ende tullfrihet å viss spannmål. vlssmSaiann

Genom kungörelser den 1, den 3, den 6, den 14 och den 31 augusti, utförsciförden
16 och den 25 september, den 16 och den 20 oktober, den 10, den bnd''

19 och den 26 november samt den 5, den 8 och den 15 december, allt
år 1914, har Kungl. Maj:t utfärdat förbud mot utförsel från riket av vissa
varor. Enligt kungörelse den 28 berörda augusti har Kungl. Maj:t emel Bill.

till riksd. prot. 1915. 1 Sami. 1 Avd. 10

Riksdags-Berftttelsen*

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Inskränkningar
i
meddelade
utförselförbud.

Statistiska

varuförteck ningen.

Transitupplagsrätt
för
Haparanda.

Återutförsel
av transitogods.

Utväxling i
riksbanken
av skiljemynt
av silver eller
brons.

Ändringar i
lagen om
Sveriges
riksbank.

Utgivande av
riksbankssedlar
å en
krona.

Allmänna

hypoteks banken.

lertid upphäft meddelade utförselförbud i vad angår utförsel över Riksgränsen
mellan Tärna socken i Västerbottens län och Norge.

Den 20 och den 31 augusti, den 4, den 11 och den 25 september
samt den 7, den 13 och den 27 oktober 1914 har Kungl. Magt utfärdat
kungörelser angående tillstånd att utan hinder av förut meddelade utförselförbud
ur riket utföra vissa varor.

Jämlikt nådigt bemyndigande har generaltullstyrelsen efter samråd
med kommerskollegium den 23 oktober 1914 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av vissa rubriker i gällande statistiska varuförteckning.

Generaltullstyrelsen har utfärdat kungörelser: den 29 oktober 1914
angående transitupplagsrätt för staden Haparanda; den 23 november 1914
angående befordran av transitupplags- och transitgods landvägen mellan
Haparanda och Karungi järnvägsstation samt den 19 december 1914 angående
dylik befordran av nederlagsgods.

Slutligen har generaltullstyrelsen den 10 december 1914 utfärdat
kungörelse angående förlängning av den i § 112 mom. 3 tullstadgan omförmälda
tidsfrist beträffande återutförsel af transitgods, avsett att exporteras.

Kungl. Maj:t har den 14 augusti 1914 utfärdat kungörelse angående
utväxling i riksbanken av skiljemynt av silver eller brons.

Kungl. Maj:t har den 31 augusti 1914 utfärdat lag angående ändrad
lydelse av 5—7 §§ i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående utgivande
av riksbankssedlar å en krona.

Allmänna hypoteksbankens obligationsskuld, som vid 1912 års utgång
uppgick till 296,k76,073 kronor 34 öre, utgjorde vid 1913 års slut
300,137,773 kronor 34 öre, varav mot inhemska obligationer 125,651,400
kronor, mot tyska 134,593,333 kronor 34 öre och mot franska 39,893,040
kronor, och utgjorde räntan, varmed obligationerna voro förskrivna 5 proc.
å 8,644,-400 kronor, 4 proc. å 210,778,706 kronor 67 öre, 33A proc. å
30,092,600 kronor och 372 proc. å 50,622,066 kronor 67 öre.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Under år 1914 hava blivit försålda: obligationer av 1878 års tyska

4-procentlån till ett belopp av 461,866 kronor 67 öre, obligationer av

1909 års franska 4-procentlån till ett belopp av 1,102,320 kronor och
obligationer av 1910 års svenska 4-procentlån till ett belopp av 7,857,000
kronor.

Följande amorteringar hava under år 1914 verkställts å bankens
obligationslån, nämligen: å 1877 års svenska 5-procentlån 42S,200 kronor,
å 1880 och 1883 års svenska till 4 proc. avstämplade lån 491,300 kronor,

å 1880 och 1883 års svenska till 33/i proc. avstämplade lån 225,200 kro nor,

å 1889 års svenska 31/2-procentlån 202,600 kronor, å 1910 års svenska
4-procentlån 11,000 kronor, å 1878 års tyska 4-procentlån 832,800 kronor,
å 1886 års tyska 372-procentlån 272,533 kronor 33 öre samt å 1879,

1908 och 1909 års franska 4-procentlån 572,760 kronor.

Enligt den översikt av hypoteksföreningarnas ställning vid 1913 års Hypoteksförslut,
vilken upprättats i bankinspektionen efter uppgifter från de sär- ^gällning,
skilda hypoteksföreningarna, utgjorde summan av den amorteringslåneskuld,
vari hypoteksföreningarna, efter avdrag av de å lånen verkställda
amorteringar, då häftade till allmänna hypoteksbanken, 290,743,437 kronor
3 öre eller 1,686,980 kronor 12 öre mindre än vid utgången avår
1912.

Konungariket Sveriges stadshypotekskassas obligationsskuld, som vid Konungariket
1912 års utgång utgjorde 161,776,333 kronor 33 öre, uppgick vid slutet BtaXhypoav
år 1913 till" 181,271,800 kronor, varav mot svenska och tyska obliga- tekskassa.
tioner 58,871,800 kronor och mot franska obligationer 122,400,000 kronor,
och utgjorde räntan, varmed obligationerna voro förskrivna, 5 proc. å
20,000,000 kronor, 4 proc. å 29,294,800 kronor och 372 proc. å 131,977,000
kronor.

Under år 1914 har hypotekskassan upplagt två nya amorteringslån,
ett 5 procentlån å 20,000,000 kronor och ett 472 procentlån å 30,000,000
kronor, båda avsedda för den inhemska marknaden, och hava av dessa
lån under år 1914 försålts: av det förra obligationer till ett belopp
av 11,601,000 kronor och av det senare obligationer till ett belopp av
3,824,000 kronor.

Följande amorteringar hava under år 1914 verkställts å hypotekskassans
obligationslån, nämligen: å 1883 års 4 procentlån 185,600 kronor,
å 1888 års 372 procentlån 190,200 kronor, å 1902 års 4 procentlån
62,800 kronor, å 1904 års 4 procentlån 72,400 kronor och å 1906 års 4
procentlån 38,400 kronor.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Fordringarna hos delägande stadshypoteksföreningar och kommuner
uppgingo vid 1913 års slut, efter avdrag av verkställda amorteringar, till
sammanlagt 159,110,879 kronor 27 öre mot 147,826,492 kronor"78 öre
vid utgången av år 1912.

Riksbankens Riksbankens metalliska kassa, beräknad i enlighet med gällande bestäm °boiabgens"

melser, utgjorde vid slutet av november år 1914 i runt tal 104,429,000
guldkassor kronor mot 102,448,600 kronor vid samma tid år 1913.
till utlandet Bankbolagen ägde vid utgången av november år 1914 i myntat

och omyntat guld 760,446 kronor mot 369,946 kronor vid samma tid
år 1913.

Riksbanken och bankbolagen hade vid november månads utgång år
1914 fordringar hos utlandet i räkning och på grund av växlar till ett
belopp av 204,931,356 kronor mot skulder å tillhopa 94,775,398 kronor,
så att bankernas överskjutande fordran hos utlandet utgjorde 110,155,958
kronor mot en överskjutande fordran på 106,799,597 kronor vid samma
tid år 1913.

Därjämte innehade riksbanken vid slutet av november år 1914 utländska
obligationer till ett belopp av 21,618,400 kronor mot ett belopp
av 24,079,500 kronor vid samma tid år 1913.

utelöpande Riksbankens utelöpande sedlar uppgingo vid utgången av november

an se ar. ^4 till ett belopp av i runt tal 283,717,700 kronor." Då motsvarande
belopp vid samma tid år 1913 utgjorde 220,281,400 kronor, har alltså
en ökning i riksbankens sedelstock ägt rum med 63,436,300 kronor.

o-h^utiTnin»-" ^ riksbanken och bankbolagen voro vid utgången av november år

mns'' 1914 innestående: på sparkasseräkning 374,031,400 kronor mot 352,981,000
kronor vid samma tid år 1913, på giro- och löpande räkning 359,034,000
kronor mot 313,227,700 kronor vid samma tid år 1913 samt på depositions-
och kapitalräkning 1,145,077,300 kronor mot 1,109,793,300 kronor
år 1913.

Beloppet av diskonterade inrikes växlar, som vid november månads
utgång år 1913 var 683,147,200 kronor, utgjorde vid samma tid år 1914
726,307,100 kronor och hade således ökats med 43,159,900 kronor. Vid
slutet av november 1914 utestod såsom lån ett belopp av 1,306,991,000.
Motsvarande belopp för 1913 uppgick till 1,243,276,800 kronor; och hade
således bankernas utestående lån från november 1913 till samma tid år
1914 ökats med 63,714,200 kronor. Det å kassa-, rese- och byggnadskreditivräkning
samt löpande räkning utestående belopp hade från slutet

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit■

av november år 1913 till samma tid år 1914 ökats från 510,475,000 kronor
till 522,429,900 kronor eller med 11,954,900 kronor.

Totalsumman av bankernas till den allmänna rörelsen lämnade försträckningar
utgjorde alltså vid slutet av november 1914 2,555,728,000
kronor mot 2,436,899,000 kronor vid samma tid år 1913 och har således
ökats med 118,829,000 kronor, under det att hela inlåningen på sparkasse-,
giro-, löpande räkning samt depositions- och kapitalräkning samtidigt
ökats från 1,776,002,000 kronor till 1,878,142,700 kronor eller med
102,140,700 kronor.

Bankernas sammanlagda fonder hava från utgången av november
månad år 1913 till samma tid år 1914 ökats från 714,197,255 kronor till
719,045,400 kronor eller med 4,848,145 kronor.

Följande banker hava under år 1914 trätt i likvidation, nämligen
aktiebolaget föreningsbanker! i Stockholm, som uppgått i aktiebolaget
mälarprovinsernas bank, bankaktiebolaget norra Sverige, som uppgått i
aktiebolaget Stockholms handelsbank, aktiebolaget Gävleborgs handelsbank,
som uppgått i aktiebolaget Norrlandsbänken, aktiebolaget 1 ilipstads bank,
som uppgått i sydsvenska kreditaktiebolaget, aktiebolaget Ljusdals folkbank,
som uppgått i Sundsvalls enskilda bank, aktiebolaget Avesta folkbank, som
uppgått i Upplands enskilda bank, aktiebolaget Stockholms folkbank och
aktiebolaget Eksjö folkbank.

Åt följande bankbolag har Kungl. Maj;t under år 1914 meddelat
tillstånd att fortfarande driva bankrörelse, nämligen: Värmlands enskilda
bank, Kopparbergs enskilda bank, Östergötlands enskilda bank, Smålands
enskilda bank, Örebro enskilda bank, Stockholms enskilda bank, Norrköpings
enskilda bank, Sundsvalls enskilda bank, Enskilda banken i Vänersborg,
Skaraborgs enskilda bank, Upplands enskilda bank, Borås enskilda
bank, Södermanlands enskilda bank och Hälsinglands enskilda bank, samtliga
till utgången av år 1925, aktiebolaget skånska handelsbanken till utgången
av år 1926, aktiebolaget Malmö folkbank, aktiebolaget Ångermanlands
folkbank och aktiebolaget Örebro folkbank till utgången av år 1925
samt aktiebolaget Bollnäs folkbank till utgången av år 1924.

Under år 1914 har Kungl. Maj:t meddelat tillstånd att driva bankrörelse
åt aktiebolaget Marks bank, aktiebolaget Värmlands folkbank och
aktiebolaget Stockholms affärsbank.

Bankernas

fonder.

Upphörda

hankbolag.

Förlängda
oktroj er.

Nya bankbolag.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Antal bankbolag.

Antalet i verksamhet varande bankbolag, vilket vid 1913 års slut
utgjorde 75, uppgick vid 1914 års utgång till 67.

Frihet från Kungl. Maj:t bär under år 1914 utfärdat särskilda kungörelser an för^pcnsion

gående frihet från utmätning för pension, utgående enligt fastställt reglemente
för poliskårens i Hälsingborg pensionering, från Skaraborgs enskilda
banks pensionsfond och till Göteborgs stads ämbets- och tjänstemän samt
betjänte, för understöd, utgående enligt reglemente för lantmätarnas i
Västerbottens län understödsförening, för pension, utgående till vissa tjänstinnehavare
vid överståthållaräinbetet, enligt pensionsreglemente för tjänstinnehavare
hos Mälarprovinsernas hypoteksförening, enligt § 16 i statuterna
för Göteborgs högskola, till ordinarie ledamot av rådstuvurätten och
magistraten i Linköping, till borgmästare eller rådman i staden Karlskrona,
från Dalarnas försäkringsförenings pensionsinrättning och till polispersonalen
i Landskrona.

•

Författning»r p.\ föredragning av chefen för ecklesiastikdepartementet har Kungl.
ämnen. Maj:t under månaderna maj—december 1914 utfärdat:

den 13 maj kungörelse angående anordnande av en provårskurs vid
folkskoleseminariet i Stockholm; den 12 juni kungörelse angående särskilt
formulär till prästbevis för ansökning rörande pension (understöd) enligt
lagen om allmän pensionsförsäkring; samma dag kungörelse angående
ändrad lydelse av § 20 i nådiga stadgan angående medicinska examina
den 28 juni 1907; deri 3 juli stadga för statens folkskoleseminarier;
samma dag kungörelse om ändrad lydelse av § 20 punkt 1 i nådiga
instruktionen för folkskolöverstyrelsen den 21 november 1913; den 24
juli kungörelse angående utbetalning från kyrkofonden av vissa anslag till
prästerskapets avlöning och redovisning av vissa för prästerskapets avlöning
avsedda medel, som uppbäras av vederbörande kyrkoråd; den 14 augusti
lag om ändrad lydelse av §§ 20, 21, 37 mom. 3, 41, 42 inom. i, 43
mom. 1 och 44 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd
i Stockholm den 20 november 1863; den 21 augusti kungörelse om ändrad
lydelse av §§ 2 och 7 i nådiga instruktionen för landsarkiven i Uppsala,
Vadstena och Lund den 14 november 1902; samma dag kungörelse angående
villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och med år 1915
gällande avlöningsförmånerna för ordinarie befattningshavare i läroverksöverstyrelsen;
samma dag kungörelse angående villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de från och med år 1915 gällande avlöningsförmånerna
för ordinarie befattningshavare i folkskolöverstyrelsen; samma dag kun -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

görelse angående skyldighet i särskilt fall för chef och ledamot i läroverksöverstyrelsen
samt för chef och ledamot i folkskolöverstyrelsen att
tillhöra viss änke- och pupillkassa; den 28 augusti kungörelse angående
avlöning åt vid allmänt läroverk anställd extra ordinarie lärare, som av
tjänstgöring till rikets försvar är hindrad att sköta sin befattning; den
31 augusti kungörelse angående ändrad lydelse av § 11 tredje stycket i
nådiga stadgan för barnmorskeundervisningen den 18 oktober 1907; den
14 september kungörelse om ändrad lydelse av vissa §§ i nådiga kungörelsen
angående statsbidrag till avlönande av lärare vid folkskolor och
småskolor den 1 juni 1900; samma dag kungörelse angående arvode åt
vikarie å lektors- och adjunktstjänst vid högre lärarinneseminariet i Stockholm;
samma dag kungörelse angående ändring i bestämmelserna rörande
vissa särskilda understöd till högre goss- och samskolor; samma dag kungörelse
angående ändrad lydelse i viss del av nådiga kungörelsen angående understödjande
av folkbiblioteksväsendet den 23 september 1912; samma dag
kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från
och med år 1915 gällande avlöningsförmånerna för ordinarie befattningshavare
vid naturhistoriska riksmuseet; samma dag kungörelse angående
villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och med år 1915
gällande avlöningsförmånerna för ordinarie befattningshavare vid Chalmers
tekniska institut; den 11 september kungörelse angående avlöning åt lärare
vid folk- och småskolor samt vid högre folkskolor och kommunala mellanskolor
under tjänstgöring till rikets försvar; samma dag kungörelse angående
rätt för lärare vid folk- och småskolor samt vid högre folkskolor
och kommunala mellanskolor att för ålderstillägg tillgodoräkna sig tid,
varunder tjänstledighet åtnjutits för fullgörande av värnplikt; den 9 oktober
kungörelse angående avlöningsförmåner åt folkskolinspektörer m. m.;
samma dag kungörelse om ändrad lydelse av § 7 i nådiga kungörelsen

angående avlönande av vikarie för lärare vid folkskola eller småskola

under tjänstledighet på grund av sjukdom den 1 juni 1900; samma dag
kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1 och 6 i nådiga kungörelsen angående
statsbidrag för undervisning i slöjd den 16 juni 1906; samma dag
kungörelse om ändrad lydelse av vissa delar av nådiga kungörelsen angående
statsbidrag för undervisning i huslig ekonomi den 16 juni 1906;

samma dag kungörelse om ändrad lydelse av § 63 i nådiga stadgan

angående folkundervisningen i Stockholm den 8 november 1901; samma
dag kungörelse angående inspektion av folkskoleväsendet i stad, som ej
deltager i landsting; den 30 oktober kungörelse om ändrad lydelse av § 4
mom. 9 i förnyade nådiga reglementet för allmänna barnhuset i Stockholm
den 25 november 1910; den 10 november kungörelse angående in -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

förande i inskrivningslistor, församlings- och mantalsböcker in. m. av
visst tillägg till inskrivningsnumren för under 1914 års tidigare inskrivningsförrättningar
inskrivna värnpliktiga; den 26 november kungörelse angående
beredande av emeritilöner åt extraordinarie präster; den 5 december
kungörelse angående delaktighet i folkskollärarnas änke- och pupillkassa
för ordinarie folkskolinspektörer; den 11 december förordning angående
tillämpning av lagen om indragning till statsverket och avskrivning av
prästerskapets tionde samt om ersättning därför den 9 december 1910;
den 13 december förnyad instruktion för folkskolinspektörer; den 17 december
kungörelse om ändrad lydelse av sista stycket i nådiga kungörelsen
den 13 juni 1902 angående statsbidrag till uppfostringsanstalter för vanartade
och i sedligt avseende försummade barn och samma dag kungörelse
angående ändrad lydelse av § 61 i nådiga stadgarna för karolinska medikokirurgiska
institutet den 27 november 1908.

Allmän botoch
böndag.

Kungl. Maj:t har den 14 augusti 1914 i anledning av den inträdda
krigsfaran förordnat om hållande av en allmän bot- och böndag över hela
riket söndagen den 23 i samma månad.

Den kyrkliga Kungl. Maj:t har förordnat, att Över-Lännäs och Sånga församlingar

indelningen gp0]a vid nuvarande komministerns i Över-Lännäs avgång utbrytas från
0chvår

Vidare har Kungl. Maj:t medgivit, att den genom nådigt brev den
31 mars 1905 föreskrivna utbrytningen av Norrfjärdens församlings pastorat
från Piteå landsförsamlings pastorat må under vissa villkor träda i
kraft den 1 maj 1915.

Kungl. Maj:t har medgivit inrättande av en komministerstjänst i
Dorotea pastorat.

Vidare har Kungl. Maj:t medgivit, att i Sorsele pastorat må fortfarande
under 5 år från och med den 1 maj 1914 anställas en e. o.
prästman.

Nya löne- 1 enlighet med 1910 års lagstiftning angående reglering av präster för^räster

skåpets avlöning hava under år 1914 nya löneregleringar fastställts för
skåpet, prästerskapet inom 33 pastorat, därav 10 i Uppsala stift, 4 i Linköpings
stift, 4 i Skara stift, 6 i Strängnäs stift, 2 i Västerås stift, 1 i Lunds
stift, 4 i Göteborgs stift, 1 i Karlstads stift samt 1 i Skara och Karlstads
stift.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Av på extra stat för år 1914 för ändamålet anvisade medel har
Kungl. Maj:t tilldelat 14 prästmän stipendier till företagande av studieresor
utom riket.

Kungl. Maj:t har förklarat Tabor metodist-episkopalförsamling i
Strömslund samt S:t Johannes metodist-episkopalförsamling i Lindome av
staten erkända med rätt till offentlig religionsövning.

Under tiden maj—december 1914 har Kungl. Maj:t fastställt ritningar
till 5 nya kyrkor och kapell, till ändring och reparation av 54
samt till altare, orgelfasad eller andra inredningsföremål i 37 kyrkor.

Vid rikets allmänna läroverk utgjorde antalet närvarande lärjungar
vid början av 1914 års hösttermin 24,364.

Under år 1914 hava 1,834 lärjungar från offentlig och enskild
undervisning, därav 1,564 (85,3 /) manliga och 270 (14,7 %) kvinnliga,
undergått godkänd studentexamen vid allmänna läroverk och privata läroanstalter
med dimissionsrätt.

Under år 1914 hava 1,672 lärjungar från offentlig och enskild undervisning,
varav 1,211 (72,4 gossar och 461 (27,6 /) flickor, undergått
godkänd realskolexamen vid allmänna läroverk och sådana enskilda läroverk,
vilka erhållit rätt att anställa dylik examen.

Provårskurser för praktisk utbildning av blivande lärare hava under
år 1914 varit anordnade vid högre latinläroverket å Norrmalm, högre allmänna
läroverket å Södermalm och högre realläroverket å Norrmalm i
Stockholm, vid högre allmänna läroverken i Uppsala och Lund samt vid
högre realläroverket och högre latinläroverket i Göteborg. För att genomgå
dylik kurs hava under året 82 lärarkandidater blivit hänvisade till
nämnda läroverk.

Kungl. Maj:t har av det anslag, som finnes uppfört å de allmänna
läroverkens stat till resestipendier för lärare i främmande levande språk
vid dessa läroverk, under år 1914 tilldelat 24 sådana lärare understöd för
resor i utlandet ävensom av anslaget till reseunderstöd åt lärare vid allmänna
läroverken, särskilt vid de läroverk, där provårskurs är anordnad,
utdelat 11 resestipendier.

Jämlikt gällande instruktion har läroverksöverstyrelsen under år
1914 inspekterat följande läroanstalter:

I. Av staten upprättade läroanstalter:

a) högre allmänna läroverken i Falun, Jönköping, Karlskrona, Karlstad,
Kristianstad, Lund, Malmö, Sundsvall, Vänersborg, Västervik och Växjö,

Bih. till riksd. prot. 191.5. 1 Sami. 1 Avd. 11

Riksdngs-Berättelseii.

Rese stipendier.

Dissenters.

Nya kyrkor
m. m.

Allmänna
läroverken
m. fl. läroanstalter.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

realskolorna i Eskilstuna, Mariestad, Oskarshamn, Söderhamn, Uddevalla
samt östra realskolan i Göteborg,

samskolorna i Alingsås, Filipstad, Trälleborg och Örnsköldsvik;

b) högre lärarinneseminariet i Stockholm.

II. Av kommun eller enskilda upprättade läroanstalter:

a) kommunala melianskolorna i Avesta, Eslöv, Hör, Karlskoga, Ljusdal,
Ludvika, Malmköping, Malmö, Mora, Mönsterås, Simrishamn, Stora
Tuna, Tranås, Ulricehamn och Vara;

b) enskilda läroanstalter: elementarläroverket för flickor i Eskilstuna,
Eslövs högre samskola (kommunala gymnasiet), Falkenbergs elementarskola,
elementarläroverket för flickor i Falun, högre lärarinneseminariet
vid stiftelsen Kjellbergska flickskolan, högre samskolan, Lundénska privatskolan,
Matilda Halls skola för flickor, nya elementarläroverket för flickor
och Sigrid Rudebecks skola, samtliga i Göteborg, elementarskolan för flickor
och västra elementarläroverket för flickor i Jönköping, Karlskrona högre
läroverk för flickor, Kristianstads elementarläroverk för flickor, privata
ljögre lärarinneseminariet i Lund, högre läroverket för flickor och Tekla
A bergs högre läroverk för flickor i Malmö, Mariannelunds realskola,
Mariestads högre flickskola, Oskarshamns elementarläroverk för flickor,
Skara högre flickskola, Sollefteå samskola, Sofi Almquists samskola, Beskowska
skolan, Detthowska skolan, Kungsholms läroverk för flickor, Lychouska
skolan, Margaretaskolan, privata högre lärarinneseminariet, Anna Sandströms
högre lärarinneseminarium, Anna Schuldheis’ skola, Stockholms
samgymnasium, Södermalms högre läroanstalt för flickor och Andrea
Eneroths handarbetslärarinneseminarium, samtliga i Stockholm, Sundsvalls
läroverk för flickor, Söderhamns elementarläroverk för flickor, Uddevalla
elementarläroverk för flickor, Västerviks läroanstalt för flickor, Växjö elementarläroverk
för flickor, Vänersborgs högre läroverk för kvinnlig ungdom
samt Asgårds skolkoloni (realskolan därstädes).

Av de till understöd åt högre goss- och sainskolor anslagna medel
har under år 1914 utgått understöd till 12 läroanstalter samt av anslaget
till enskilda mellanskolor understöd till 20 dylika skolor.

Understöd av för ändamålet anvisade anslag bär under år 1914 utgått
till 77 högre flickskolor.

Anslag har under år 1914 utgått till 4 enskilda lärarinneseminarier.

Under år 1914 har därjämte anslag utgått till 30 kommunala
mellanskolor.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 83

Kungl. Maj:t har tilldelat 20 personer understöd från det för år
1914 anvisade anslag till resestipendier åt lärarpersonalen vid enskilda
läroanstalter och kommunala mellanskolor.

Av det för år 1914 anvisade anslag dels till resestipendier, dels ock
till understöd vid fortsatta studier åt föreståndarinnor och lärarinnor vid
lärarinneutbildningsanstalter i huslig ekonomi ävensom åt skolkökslärarinnor
vid andra läroanstalter har Kungl. Maj:t tilldelat reseunderstöd åt 3 personer,
understöd för fortsatta studier åt 11 personer samt resestipendium
och understöd för fortsatta studier i huslig ekonomi åt 2 personer.

Vid tekniska högskolan utgjorde vid början av läroåret 1914—1915 Tekniska unlärjungeantalet
474, därav ordinarie elever i l:a årskursen 124, i 2:a ii6,äervlsnlIlsC11''
i 3:e 111 och i 4:e 77 samt extra ordinarie elever, specialelever och tillfälliga
elever 46.

Vid Chalmers tekniska institut i Göteborg utgjorde elevantalet
vid början av läsåret 1914—1915: ordinarie elever i högre avdelningens
l:a årskurs 123, 2:a 81, 3:e 57, 4:e 13, specialelever 5, extra elever 38
eller tillsammans i högre avdelningen 317 och ordinarie elever i lägre avdelningens
l:a årskurs 34, 2:a 62, 3:e 89, eller tillsammans i lägre avdelningen
185.

Under läroåret 1913—1914 utgjorde elevernas antal vid tekniska
skolan i Stockholm: inom tekniska afton- och söndagsskolan 1 094, inom
tekniska skolan för kvinnliga lärjungar 180, inom den högre konstindustriella
skolan 112, inom den till sistnämnda skolavdelning hörande s. k. övningsklassen
för utbildande av teckningslärarkandidaternas undervisningsförmåga
141, inom byggnadsyrkesskolan 76 och inom maskinyrkesskolan
102. Vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping, Malmö, Örebro, Borås
och Härnösand uppgick elevernas antal vårterminen 1914 till sammanlagt
400. Samma termin begagnades undervisningen vid tekniska
söndags- och aftonskolan i Eskilstuna av 204 lärjungar samt vid fackskolan
i samma stad för finare smides- och metallindustri av 31 lärjungar. Vid
Göteborgs tekniska och konstyrkesskola (slöjdföreningens skola) utgjorde
elevernas antal under arbetsåret 1913—1914 678.

Kungl. Maj:t har under år 1914 av de för ändamålet anslagna medel
tilldelat understöd för samma år åt 71 lägre tekniska yrkesskolor.

Av det för år 1914 anvisade anslag till resestipendier åt föreståndare
och facklärare vid lägre tekniska läroanstalter har Kungl. Maj:t utdelat
stipendier till 6 personer.

Folkskolese minarierna.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Elevernas antal utgjorde höstterminen 1914 vid rikets nio manliga
folkskoleseminarier 1 218 och vid de sex kvinnliga folkskoleseminarierna
721, eller tillsammans 1 939 elever.

Avgångsexamen undergingo 1914 års vårtermin 336 manliga elever,
av vilka 11 före inträdet vid seminarium avlagt examen inför teologisk
eller filosofisk fakultet, och 202 kvinnliga elever, eller tillsammans 538 elever.

Vid privata folkskollärarinneseminariet i Stockholm, vilket erhållit
rättighet att utexaminera folkskollärarinnor, i avseende på kompetens likställda
med de från statens seminarier utgående, utexaminerades 30 elever
vid slutet av vårterminen 1914. Vid privata folkskollärarinneseminariet i
Göteborg, vilket jämväl erhållit dylik examensrätt, utexaminerades 43 elever
vid slutet av nämnda vårtermin.

Småskog- Vid seminariet i Murjek, som är avsett för bildande av lappska sraå .

eminariema. skollärare och lärarinnor, voro höstterminen 1914 intagna 61 elever, varav

5 manliga och 56 kvinnliga.

Vid seminariet i Haparanda för bildande av finska småskollärare och
lärarinnor voro samma termin intagna 55 elever, samtliga kvinnliga.

Vid slutet av vårterminen 1914 avlades examen för behörighet till
lärarbefattning vid småskola av 20 elever, samtliga kvinnliga, vid seminariet
i Murjek och av 14 elever, därav 1 manlig, vid seminariet i

Haparanda.

Vid av landsting underhållna småskoleseminarier hava under år 1914
enligt till ecklesiastikdepartementet lämnade uppgifter 364 elever, därav

6 manliga, undergått den prövning vid under offentlig kontroll stående
seminarium för anställning som lärare vid småskola m. m., som påbjudes
i nådiga stadgan den 28 maj 1897.

Prövning av behörighet till erhållande av befattning såsom lärarinna

vid småskola har undergåtts av 331 elever vid av enskilda personer an ordnade

småskoleseminarier.

Till stipendier vid folkskoleseminarierna hava för vårterminen 1913
anvisats tillsammans 81 104 kronor, varjämte stipendiemedel till ett sammanräknat
belopp av 20 625 kronor beviljats till seminarieelever, som tala
finska eller lappska språket. För höstterminen samma år hava 82 970 kronor
utdelats som stipendier åt elever vid folkskoleseminarierna samt 17 800
kronor åt elever, som tala finska eller lappska språket.

Enligt de — jämlikt föreskriften i § 67 av gällande stadga angående
folkundervisningen samt kungl. cirkulären den 24 november 1882 och den
6 oktober 1893 — av folkskoleinspektörerna och Stockholms folkskole -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

direktion insända uppgifterna angående folkundervisningen meddelades år
1913 undervisning i 37 högre folkskolor.

I rikets 2 423 skoldistrikt funnos

6,169 fasta och 175 flyttande eller tillsammans 6,344 folkskolor,
1,853 » » 696 » » » 2,549 mindre folk skolor,

6,062 » 594 »»» _6,656 småskolor,

Summa 14,084 fasta och 1,465 flyttande eller tillsammans 15,549 skolor,

eller, med inräknande av de högre folkskolorna, 15,586 skolor.1

I de högre folkskolorna undervisade antingen endast i läsämnen eller
i såväl läs- som övningsämnen 80 lärare och 34 lärarinnor samt i

folkskolorna 5,846 lärare och 4,487 lärarinnor eller tillsammans 10,333
mindre folkskolorna
101 » » 2,454 » » » 2,555

småskolorna 69 » » 8,163 » » » 8,232

Summa 6,016 lärare och 15,104 lärarinnor eller tillsammans 21,120.

Med inräknande av de högre folkskolornas lärarpersonal utgjorde
antalet 21,234. Därtill kommo 544 lärare och 1,428 lärarinnor, eller tillsammans
1,972 vilka undervisade endast i övningsämnen.

Antalet barn i 7—14 års ålder utgjorde vid 1913 års slut 899,850,
varav 457,027 gossar och 442,823 flickor. Bland dessa hade

under året undervisats på något av nedan angivna sätt .... 826,569

» » ej åtnjutit sådan undervisning.......... 69,335

varjämte uppgifter saknas om............... 3,946

Summa 899,850

1 Skolornas antal är beräknat pä samma sätt som i ecklesiastikdepartementets berättelser om
folkskolorna.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Bland de vid 1913 års slut befintliga barnen i 7—14 års ålder undervisades
under året i

sina egna distrikts fasta folkskolor.........

» » » flyttande folkskolor.......

» » » fasta mindre folkskolor......

» » » flyttande mindre folkskolor ....

» * » fasta småskolor.........

» » » flyttande småskolor.......

folkskolor, mindre folkskolor och småskolor utom sina

egna distrikt.................

seminariernas övningsskolor............

högre folkskolor.................

kommunala mellanskolor .............

allmänna läroverk och fackskolor..........

skolor för abnorma barn.............

enskilda skolor..................

hemmen....................

471,324

9,514

57,667

20,835

187,975

15,626

15,310 778,251
. . . . 1,723

. . . . 1,495

. . . . 517

. . . . 16,142

. . . . 1,463

. . . . 20,123

. . . . 6,855

Summa 826,569

Bland de vid 1913 års slut befintliga barnen i 7—14 års ålder,
vilka under året ej åtnjutit undervisning på något av ovan angivna sätt,

hade 7,144 inhämtat folkskolans minimikurs,

» 44,500 undergått godkänd avgångsprövning samt

uteblevo 3,151 till följd av sjukdom eller naturfel och

» 14,540 av annan anledning.

Summa 69,335.

Med inräknande av de under året avlidna samt av dem, som voro
över eller under den ovan angivna skolåldern av 7—14 år, undervisades
i högre folkskolor 1 742 samt i folkskolor, mindre folkskolor och småskolor
806 370.

Utgifterna för högre folkskolor, folkskolor, mindre folkskolor och
småskolor utgjorde under år 1913 enligt inkomna uppgifter:

för lärares och lärarinnors avlöning: kontant .... 25,279,874 kronor

in natura . . . 2,161,231 »

» skolbyggnader, skolplatser och inventarier . . . 9,096,710 »

» undervisningsmateriell............ 719,987 »

» övriga behov................ 9,962,754 »

Summa 47,220,556 kronor.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Statsbidrag av allmänna medel hava för år 1913 för avlönande av Statsbidrag,
lärare och lärarinnor vid folkskolor, mindre folkskolor och småskolor, enligt
från Kungl. Maj:ts befallningshavande till ecklesiastikdepartementet
inkomna uppgifter, utgått med tillsammans 11,369,089 kronor 75 öre.

Understöd har för år 1913 utgått till lärares avlöning vid 2 273 Fortsättfortsättningsskolor
med 154,375 kronor. mngsskoior.

För år 1913 har understöd utgått för undervisning i slöjd för gossar Undervisning
med 448,379 kronor 66 öre samt för undervisning i slöjd för flickor med 1 slo^d''
340,628 kronor 56 öre.

Till avlönande av vikarier för folkskollärare, som av sjukdom hind- statsbidrag
rats att sköta sina befattningar, har för år 1913 utbetalts av allmänna ^“vikarier6
medel ett belopp av 239,176 kronor 72 öre. för sjuka

1 r folkskol lärare.

Till de högre folkskolorna, som uppgå till 37, har för år 1913 ut- Högre folkgått
statsbidrag med 103,063 kronor 80 öre. skolor.

Statsbidrag till avlönande av lärare och lärarinnor vid av landsting
inrättade småskoleseminarier har under år 1913 utgått med 35,359 kronor.

På därom av vederbörande styrelser gjorda ansökningar har Kungl. FoikhögMaj:t
för år 1914 beviljat understöd åt 45 folkhögskolor med 426,742 skolor kronor.

Enligt styrelsernas berättelser hava under nämnda år i dessa
skolor undervisats 1,284 manliga och 1,367 kvinnliga, eller tillsammans
2,651 elever. Det till stipendier åt elever vid dessa skolor beviljade anslaget,
80,000 kronor, fördelades år 1914 mellan 1,242 obemedlade och
mindre bemedlade elever.

Till främjande av folkundervisningen bhjnd de i rikets nordligaste Foikuodertrakter
bosatta finnar har, enligt uppgift från statskontoret, för år 1914 MaXdTi
å länsstat varit uppfört ett belopp av 85,880 kronor, allt till höjande av rikets nordiifolkskollärarnas
löner till och över minimum, till ökande av lärares löner 8bosattaafine-r
vid mindre folkskolor och småskolor, till avlönande av lärare vid av sta- nar.

ten anordnade skolor, till anskaffande av undervisningsmateriell, bildande
av lärare m. in.

De allmänna folkskolorna, dövstuinskolorna jämte andra folkundervisningsanstalter,
som därtill äro berättigade, hava till nedsatt pris er -

Undervia ningsmate riell.

88 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

hållit den undervisningsmateriell, som anskaffats genom folkskolöverstyrelsen.
Under år 1913 uppgingo statsbidragen och kostnaden härför till
32,546 kronor 92 öre. Under samma år utbetalades 14,831 kronor 69 öre
från anslaget till befrämjande av folkundervisningen bland de i rikets
nordligaste trakter bosatta finnar för anskaffande av undervisningsmateriell
för seminariet i Haparanda samt folkskolorna i Paj ala in. fl. församlingar
och 254 kronor 83 öre från anslaget till lappmarks ecklesiastikverk till
undervisningsmateriell för seminariet i Murjek.

Läroanstalter Vid institutet å Manilla för bildande av dömstumskollärare voro under

stmnma^och låsåret 1913 — 1914 två elever intagna, varjämte en extra elev utbildades
blinda, för anställning såsom lärarinna vid drottning Sofias stiftelse i Vänersborg.
I provårskurs vid Manilla och Vänersborgs dövstumanstalter under nämnda
läsår deltogo två elever.

I samtliga dövstumanstalterna voro under läsåret 1913—1914 intagna
627 elever.

Till uppehållande av dövstumskolor har för år 1914 anslagits ett
belopp av 154,217 kronor 94 öre.

Vid institutet för blinda å Tomteboda voro vid början av höstterminen
1913 intagna 118 elever, därav 69 gossar och 49 flickor. Av dessa
undervisades 14 gossar vid hantverksskolan i Kristinehamn. 16 elever
avgingo efter fullbordad lärokurs, 1 på grund av sjukdom, 2 på grund av
väsentligt förbättrad synförmåga, 5 på grund av bristande förmåga att
tillgodogöra sig undervisningen. Provårskurs vid institutet har under
läsåi-et 1913—1914 påbörjats av 3 elevei’.

Vid förskolan för blinda å Tomteboda voro vid början av höstterminen
1913 intagna 40 elever, varav 19 gossar och 21 flickor. Under
läsåret 191''3—1914 utskrevos 7 elever, därav 6 efter avslutad förskolekurs.

Vid förskolan för blinda i Växjö voro vid början av höstterminen
1913 intagna 36 elever, 18 gossar och 18 flickor. Vid slutet av läsåret
1913 —1914 utskrevos 8 lärjungar från skolan. Av dessa övergingo 6 till
institutet å Tomteboda, 1 Yitskrevs på grund av oförmåga att tillgodogöra
sig undervisningen och 1 eventuellt för undervisningen vid drottning
Sofias stiftelse i Vänersborg.

Vid hantverksskolan för blinda i Kristinehamn voro vid början av
höstterminen 1913 inskrivna 49 elever.

Till skolhemmet för blinda dövstumma i Vänersborg har Kungl.
Maj:t för år 1914 beviljat 8,000 kronor. Under året undervisades därstädes
16 elever.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Av anslaget till uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn har för år Uppfostrings1913
anvisats en summa av 294,187 kronor 50 öre och för år 1914 ett
belopp av 300,787 kronor 50 öre. I anstalterna voro vid slutet av år barn.
1913 intagna: i undervisningsanstalterna 1,077 och i arbetshernmen 428
elever samt vid slutet av år 1914: i undervisningsanstalterna 1,063 och i
arbetshernmen 479 elever.

Kung!. Magt har den 12 juni 1914 utsett en av de revisorer, som Nobeiskola
granska styrelsens för Nobelstiftelsen förvaltning och räkenskaper stlftelsenför
år 1914.

På därom gjorda underdåniga framställningar har Kungl. Magt medgivit,
att utdelningen av såväl 1914 som 1915 års nobelpris i fysik, kemi,
medicin och litteratur må framflyttas till den 1 juni 1916.

Kungl. Maj:t har av det till understöd åt vittra författare beviljade Understöd åt
anslag tilldelat särskilda belopp åt dels äldre vitterhetsidkare, dels yngre
personer, som genom sina arbeten ådagalagt framstående anlag för vitterhet.

Antikvariska forskningsresor hava under år 1914 genom vitterhets-, Antikvariska
historie- och antikvitetsakademiens försorg blivit företagna i åtskillio-a delar foraknings~

• i i 0 ö resor.

av riket.

Vid den under akademiens för de fria konsterna inseende ställda Akademien
konsthögskolan hava höstterminen 1914 varit inskrivna 54 elever och ^stern^
aspiranter.

Under år 1914 hava vid det under musikaliska akademiens inseende Musikaliska
ställda musikkonservatoriet varit inskrivna vårterminen 176 och höstter- akademien
minen 178 elever. Luder samma år har organist examen avlagts av 11
elever, 2 f. d. elever och 1 privatist, kyrkosångarexamen av 5 elever och
2 f. d. elever, examen för behörighet till musiklärartjänst vid allmänt läroverk
av 8 elever, 1 f. d. elev och 2 privatister, varjämte utfärdats specialbetyg
i pianostämning för 2 elever och 1 privatist samt i orgelspelning
för 1 f. d. elev och 1 privatist.

Till understöd åt sådana anstalter och föreningar, som anordnade Popuiärvetenpop
ul är vete n s k ap liga föreläsningar, beviljade riksdagen på extra stat för^tJf''
år 1914 ett anslag av 270,000 kronor, av vilket anslag dels högst 10,000
kronor kunde användas till understöd åt centralbyråer och, undantags Bih.

till rilcsd. prof. lots. 1 Sami. 1 Avd. 12

Kiksdngs-Ueriittelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

vis, andra sammanslutningar för förmedling av dylika föreläsningar, dels
2,000 kronor finge användas till arvode åt en särskild föredragande för
föreläsningsärenden, dels ock högst 3,000 kronor finge utgå till vissa nybildade
anstalter. Av nämnda anslag har Kungl. Maj:t tilldelat understöd
åt 550 anstalter för anordnande av populärvetenskapliga föreläsningar
samt 3 centralbyråer och 12 andra sammanslutningar för förmedlande av
föreläsningar.

Farmaceutis- Under år 1914 hava vid farmaceutiska institutet varit inskrivna vär ka

institutet. terminen 56 och höstterminen 48 farmacie kandidater, varjämte 34 apotekselever
deltagit i den för dem anordnade halvårskursen. Under samma
år hav farmacie kandidatexamen avlagts av 24 apotekselever och apotekarexamen
av 19 farmacie kandidater.

Bammorske- Under loppet av år 1914 hava inalles 105 elever blivit vid rikets

visningen, läroanstalter för barnmorskor utexaminerade i den allmänna förlossningskonsten
och förklarats berättigade att utöva barnmorskeyrket. Av dessa
hava 55 utgått från läroanstalten i Stockholm och 50 från den i Göteborg.

Vidare hava 109 barnmorskor, därav 49 i Stockholm och 60 i Göteborg,
erhållit undervisning i den instrumentala förlossningskonsten och,
efter att däruti hava ådagalagt godkända insikter och färdighet, förklarats
berättigade att utöva även denna del av barnmorskeyrket.

Sedan på extra stat för år 1914 av riksdagen anvisats ett anslag
av 2,000 kronor till repetitionskurser för äldre barnmorskor, hava under
sistnämnda år vid barnmorskeundervisningsanstalten i Stockholm två sådana
kurser hållits med tillhopa 47 deltagare, vid motsvarande anstalt i Göteborg
två kurser med tillhopa 48 deltagare samt i Lund en kurs med 10
deltagare. _

Väderleken. Nederbörden var i början av året t. o. m. första hälften av april i

allmänhet ganska riklig. Därefter inträffade över större delen av landet
(utom i övre Norrland) en stark torkperiod, som fortfor till och med i
september och som var särdeles intensiv i Mälardalen. Under de 3 första
veckorna av juni rådde fullständig regnbrist, varemot under den övriga
tiden torkan avbröts här och var av en eller annan otillräcklig regnskur,
såsom under de sista dagarna av juni, då emellertid på västkusten endast
föll 10 å 15 mm., och de sista dagarna av juli, då ett rikligt regn föll
tvärs över mellersta Götaland. Temperaturen var, om ock något växlande,
i allmänhet ganska hög, 1—2 grader över den normala, under juli t. o. m.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

4—6, i Skåne dock blott 3,5 grader däröver. Nattfroster inträffade dock
sista veckan av maj samt sista dagarna av augusti.

Höstsäden. Sådden föregående höst var i allmänhet något försenad,
men utfördes dock under gynnsamma förhållanden. Till följd av den
blida vintern övervintrade säden i allmänhet ganska väl utom på de ställen,
där snön länge kvarlåg på okälad jord. Torkan tillbakasatte i viss
mån sädens utveckling, särskilt med hänsyn till halmen, varjämte axen
flerstädes skadades av frost. Höstsäden mognade ovanligt tidigt under
sommarens varma och torra väderlek, så att rågen i södra och mellersta
Sverige till större delar var inbärgad vid juli månads utgång. Skördeoch
bärgningsarbetena gynnades av mycket goda väderleksförhållanden, så
att grödan till sin beskaffenhet allmänt blev god, om ock rågen på torrare
jord var något småkornig. Avkastningen beräknas till över medelskörd
för råg och något under medelskörd för vete.

Vårsäden. Vårbruket kunde påbörjas ovanligt tidigt och fortgick
under synnerligen gynnsamma förhållanden samt avslutades allmänt under
maj utom i Dalarna och Norrland. Till följd av torkan uppkom säden
dock ganska ojämnt och hämmades även sedan i utvecklingen, så att den
förblev ganska ojämn och kort. Mognaden påskyndades av såväl torkan
som av den höga värmen under juli. Bärgningen avslutades allmänt före
augusti månads utgång och gynnades av lämplig väderlek, så att sädens
beskaffenhet var god men mängden i allmänhet under medelskörd, med
värdesiffror, vad angår Svealand och Götaland för korn mellan 1.8 och 2.8
(i medeltal 2.5 och 2.6) samt för havre mellan 1.6 och 2.5 (i medeltal 2.i
och 2). I Norrland, varest mera regn fallit, erhölls över medelskörd.

Rotfrukterna. Potatissättningen försiggick under gynnsamma förhållanden
och avslutades i södra och mellersta Sverige under maj. Potatisen
utvecklade sig långsamt på grund av torkan och tillbakasattes mycket
under juni. Den förbättrades dock under sensommaren sedan regn fallit
och avkastningen kan i allmänhet beräknas till något över medelskörd.

Sockerbetorna visa sämre resultat med obetydligt över medelskörd,
men tillfredsställande sockerhalt. Foderrotfrukterna, som under försommaren
i ganska stor utsträckning härjades av jordloppor, så att flerstädes
oinsåning måste företagas, voro mångenstädes ojämnt uppkomna. Avkastningen
var ganska växlande i olika län men i allmänhet omkring medelskörd.

Vallarna. Klöver och gräsväxten hämmades i hög grad genom den
starka torkan, så att vallarna överallt voro kortväxta. Endast i ett fåtal

Jordbruket.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

län uppgick avkastningen till medelsköord, men beskaffenheten var ovanligt
god. Bärgningen avslutades tidigt. Aterväxten å vallarna var obetydlig.

Träd orna voro i allmänhet lättskötta, men höstsädessådden fördröjdes
flerstädes därav, att jorden var alldeles uttorkad. Brunnar, källor och vattendrag
voro i hög grad utsinade.

Lantbruks- Kungl. Maj:t har den 5 december 1914 utfärdat förnyat regle extra^iant-

mer|te för statens lantbruksingenjörer, extra lantbruksingenjörer och lant brnksingen-

bruksstipendiater.
jörer o< h 1

lantbruksstipendiatrr.

Lantmanna- Under år 1914 hava 35 lantmannaskolor och 20 lanthushållsskolor

bmksskoiorj ävensom 11 lantbruksskolor, därav 7 i södra och mellersta Sverige samt 4
lanthnshåiia-i Norrland och Dalarna, förutom de vid Ultuna och Alnarp, fortfarande

skolor, träd- i , L

gårdsskoior vant i verksamhet.

och mejeri- Likaså hava under år 1914 tre med statsmedel understödda träd gårdsskolor

fortfarande varit i verksamhet, nämligen en för södra Sverige
vid Alnarp, en för mellersta Sverige vid Adelsnäs och en för norra Sverige
i Härnösand.

Den med statsmedel understödda mejeriskolan vid Åtvidaberg i Östergötlands
län har även under år 1914 varit i verksamhet.

Lanthushåll- Med understöd av statsmedel har Fredrika-Bremerförbundets lantvicFuimforsa
hushållningsskola vid Rimforsa för utbildande av lärarinnor fortfarande
rCh tbiTåld var^ 1 verksamhet under år 1914.

av lärarinnor. På enahanda sätt är Uppsala enskilda läroverks fackskola för huslig

ekonomi verksam för utbildning av lärarinnor i lanthushållning å skolans
lantgård vid Brogård.

^Jordbruks- För år 1914 hava i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den

J b 1 november 1912 statsbidrag beviljats till avlöning åt jordbrukskonsulenter.

Kungl. Maj:t har den 15 september 1914 utfärdat kungörelse angående
statsbidrag till avlönande av jordbrukskonsulenter.

Vandrings- Likaså hava i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den 1

november 1912 statsbidrag beviljats till avlönande av vandringsrättare.

Lantbrukskonsulent
i
England.

Under år 1914 har en lantbrukskonsulent i England med station i
London varit anställd och verksam enligt gällande föreskrifter.

O o

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Likaså har under år 1914 en lantbrukskonsulent i Tyskland med Lantbmksstation
i Berlin varit anställd. ''rvskiaud.1

Under år 1914 hava utbildningskurser för kontrollassistenter på utbiidningsstatens
bekostnad varit anordnade vid Äsa i Södermanlands län, vid Höga- kontroiiassilid
i Kalmar län, vid önnestad i Kristianstads län, vid Vilan i Malmöhus stentor,
län, i Skara, vid Molkom i Värmlands län, vid Kävesta i Örebro län, vid
Tärna i Västmanlands län, vid Västerberg i Gävleborgs län samt vid
Frösön i Jämtlands län.

De vid Ultuna och Alnarp inrättade anstalter för provning av"ma- Anstalter för
skiner och redskap för lantbrukets behov hava jämväl under år 1914 varit maskiner8 och
i verksamhet. redskap för

lantbrukets

behov.

Under år 1914 hava 8 med statsmedel understödda kemiska stationer, K®™^a0®^a''
nämligen i Jönköping, Kalmar, Visby, Halmstad, Skara, Örebro, Västerås frgkontroiioch
Härnösand varit i verksamhet. anstalter.

Under året hava 18 frökontrollanstalter erhållit statsunderstöd.!

Den med statsmedel understödda kemisk-växtbiologiska anstalten Ke^sk-yäxtinom
Norrbottens län har även under år 1914 varit i verksamhet. anstalt.

Med anlitande av å extra stat för år 1914 anvisade statsmedel
har en statskonsulent i fröodling under nämnda år varit anställd. odling.

Sedan riksdagen anvisat erforderliga medel till anställande under arrT° ^mt torv
1914 av en förste och en andre torvingenjör samt tre torvassistenter, hava assistenter,
en förste och en andre torvingenjör samt tre torvassistenter för hela året
varit anställda.

Sedan riksdagen beviljat anslag till upprätthållande av en torvskola^Aarkar^d
under åren 1913—1917 samt Kungl. Maj: t bemyndigat lantbruksstyrelsen
att med svenska torvindustriföreningen avsluta kontrakt om upprätthållande
under nämnda år av en torvskola vid Markaryd i Kronobergs län samt för
ändamålet anvisat förberörda av riksdagen beviljade anslag under vissa
villkor, har i enlighet med av lantbruksstyrelsen å Kungl. Maj:ts och kronans
vägnar avslutat kontrakt denna skola även under år 1914 varit i
verksamhet.

94 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Smörprov- Även under år 1914 hava fortgående smörprovningar i Malmö och

nmgar. Göteborg med anlitande av därtill anvisade statsmedel varit i verksamhet.

Undersökning Kungl. Maj:t har till lantbruksstvrelsens förfogande anvisat ett be hliten^hos

1°PP av 6,000 kronor för bestridande under år 1914 av kostnaderna för
exportsmör. kontrollen över efterlevnaden av gällande föreskrifter rörande vattenhalten
i smör, som är avsett att från riket utföras och vars vattenhalt angivits
icke överstiga 16 procent.

Åtgärder för Med anlitande av de utav riksdagen för ändamålet anvisade medel

defnilndre och 1 enlighet med Kungl. Maj:ts den 19 oktober 1911 i sådant avseende
jordbruket, utfärdade reglemente med däruti genom kungörelse den 1 november 1912
föreskriven ändring hava med statsmedel understödd premiering av mindre
jordbruk ävensom studieresor och undervisning för i mindre jordbruk deltagande
män och kvinnor anordnats, varjämte bidrag av statsmedel lämnats,
dels till bestridande av kostnaderna för organisation av kontrollföreningar
med ändamål att underlätta och ordna undersökningar av och kontroll å
utfodringen och avkastningen av ladugårdsbesättningar, tillhörande föreningens
medlemmar, dels till understöd åt sådana medlemmar av kontrollföreningar,
som äga högst 25 kor, dels ock till premiering av mindre
odlingsföretag, och har intresset för dessa åtgärder för höjande av det
mindre jordbruket fortfarande visat sig synnerligen livligt bland lantmännen.

Statskonst!- Med anlitande av å extra stat för år 1914 anvisade statsmedel

mindre^ ord- har en statskonsulent för det mindre jordbruket under nämnda år varit
bruket, anställd.

Nötboskaps- Kungl. Maj:t har den 17 november 1914 utfärdat reglemente för

premieringen. me(j statsmedel understödda nötboskapspremieringen.

Aveiscentra. Jämlikt bestämmelserna i Kungl. Maj:ts kungörelse deri 22 augusti

1913 fortgå tävlingar för upprättande av aveiscentra för tiden intill den
1 november 1920.

Ladugårds- Jämlikt Kungl. Maj:ts den 1 november 1912 utfärdade reglemente

° man. pava uncjer år 1914 vant anordnade med statsmedel understödda praktiska
och teoretiska utbildningskurser för ladugårdsförmän.

Nyodlings- Kungl. Maj:t har den 24 september 1914 utfärdat kungörelse an fonden.

gående villkoren för lån från allmänna nyodlingsfonden.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Även under år 1914 har varit anställd en konsulent vid bekämpande Tube^uiosav
tuberkulosen hos nötkreaturen med huvudsakligt åliggande att tillhandagå
den ladugårdsägande allmänheten med råd och upplysningar i
berörda hänseende.

Undersökningar med tuberkulin av ladugårdsbesättningar hava forto-ått
oavbrutet under år 1914 och hava därvid undersökts omkring 90,000
nötkreatur.

Undersökningar
med
taberkulin av
ladngårdsbesättningar.

Innevarande silliiskesäsong utanför rikets västkust började redan den Fiskeri21
september och gav ett gott resultat till slutet av november, varefter
snörpvadsfisket blev omöjliggjort av ihållande, stormig väderlek. Intill
medlet av december månad hade fångats 107,596 hektoliter sill, som till följd
av de ovanligt höga priserna kan uppskattas till ett värde i första hand
av omkring 1,500,000 kronor. Under året 1914 har tillsammans upptagits
369,827 hektoliter sill med ett värde av omkring 3,160,000 kronor, vilket
är ett betydligt bättre resultat än föregående kalenderårs.

Sillfisket med trål har under året varit gott. Under innevarande
säsong hava fångats 8,203 hektoliter. Tillsammans utgör fångsten under
år 1914 121,655 hektoliter.

Även under år 1914 har en expedition från Smögen utgått för
idkande av sillfiske vid Island och har resultatet därav blivit gynnsamt.

Sillfisket med drivgarn i Kattegat har under året givit ett betydligt
bättre utbyte än år 1913. På grund av föregående års klena resultat
hava fiskarena dock ej i större antal deltagit däri.

Ett fiskefartyg från Bohuslän har idkat sillfiske med drivgarn i
Nordsjön. På grund av mobiliseringen fick dock fisket avbrytas redan i
början av augusti, varför det gav ringa förtjänst.

Skarpsillfisket har varit bättre än år 1913 och torde någorlunda
hava motsvarat anjovisfabrikanternas behov.

Makrillfisket med drivgarn var under maj och juni månader rikligt
och har särskilt för fiskarena i mellersta delen av Bohuslän givit en mer
än medelmåttig förtjänst. Det var ej ovanligt, att de ilandförda dagsfångsterna
utgjorde 10,000 å 12 000 tjog.

Makrillfisket med dörj i Kattegat och Skagerack har varit ungefär
medelmåttigt.

Makrillfisket med dörj i Nordsjön har av kriget lidit betydligt avbräck.
Det avbröts nämligen i mitten av augusti. Dittills hade fisket
varit gott. Först i början av september blev eu del kuttrar åter i tillfälle
att gå ut på fiske. I det hela utgjorde fångsten omkring 34,000 tunnor,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

varav omkring 17,000 ilandfördes i Norge. För fiskarena torde förtjänsten
varit betydligt under medelmåttan.

Storsjöfisket var på våren under den första resan till Shetlandsöarna
klent. Men under de båda följande resorna på sommaren blev det mycket
gott, så att avkastningen av detta fiske torde kunna betecknas som fullt
medelmåttigt.

Fisket med snurrevadar, som även under år 1914 bedrivits på djupt
vatten efter röd tunga, har givit en ganska god inkomst åt dess numera få
utövare.

Koljebackefisket har under året varit medelmåttigt.

Trålfisket kan sägas hava varit något bättre än de närmast föregående
åren. På eftersommaren och hösten var fisktillgången synnerligen
riklig och priserna, som på sommaren varit mycket låga, blevo efter krigsutbrottet
ganska höga.

Alfisket var tidvis och på vissa platser ganska rikligt, men på grund
av låga priser har det ej lämnat mer än medelmåttig förtjänst.

Laxfisket har lämnat ett klent resultat.

Fisket efter nordhavsräkan har i det hela taget varit ganska gynnsamt.

Hummerfisket liar varit sämre än år 1913. Dessutom har priset i
genomsnitt ej avsevärt överstigit hälften av samma års pris. Utbytet år
1914 av hummerfiske torde därför knappast uppgå till hälften av samma
fiske år 1913.

Sill- och strömmingsfisket har utmed skånska och sydligare Östersjökusterna
varit ganska givande under vinter- och vårmånaderna, under
sommaren däremot ytterst dåligt, men på hösten flerstädes gott, t. ex. vid
Simrishamn och i december i Kalmar sund. I sin helhet kan detta fiske
anses medelgott och däröver. Priserna hava under år 1914 varit bättre
än år 1913, då masstillgången vid vissa tillfällen betydligt sänkte dem.

Utmed kusten av Östergötlands län har strömmingsfisket varit gott,
delvis mycket gott, i Södermanlands län ej så bra som under år 1913
samt i Stockholms län i början gott och medelmåttigt, senare sämre.

Utmed kusten av Gävleborgs län har strömmingsfisket varit synnerligen
gott med en bruttoinkomst av omkring 400,000 kronor, vilken
summa uppnåtts endast en gång förut under de senaste tio åren, nämligen år
1906. Även utmed Yästernorrlands län har strömmingsfisket givit en
mycket god avkastning, beroende på ovanligt höga strömmingspriser, medan
fångstmängden torde hava understigit medeltalet för de sista tio åren.

Utmed Västerbottens läns kust har strömmingsfisket däremot varit
under medelmåttan och på vissa ställen t. o. in. dåligt, medan samma
fiske utmed kusten av Norrbottens län torde få anses hava varit medelgott.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Av övrigt fiske i Östersjön har torskfisket inom södra delen i allmänhet
varit gott, men under höstmånaderna delvis hindrats av stormar,
medan spättefisket varit medelgott. Det s. k. fjällfisket i skärgården har
varit dåligt i Kalmar län, medelmåttigt inom östra och nedre norra distriktens
skärgårdar.

Alfisket har på Skånes västkust felslagit på grund av ostliga stormar
under fisketiden. Utbytet där blev knappt hälvten av det vanliga.
Däremot har ålfisket vid södra och östra kusterna inom södra distriktet
varit mycket gott, mångenstädes bättre än på långa tider. I skärgården
inom östra distriktet har ålfisket varit knappt medelmåttigt, överallt
hava priserna varit sämre än vanligt på grund av den försvårade exporten.

Laxfisket var i Mörrumsån till en början mycket gott men slutade
plötsligt, så att knappt medelfångst erhållits. Vid Älvkarleby har laxfisket
varit gott, i älvarna inom nedre norra distriktet medelmåttigt, likaså
har laxfisket varit medelmåttigt såväl i havet som i älvarna inom Västerbottens
län. I Norrbottens län har laxfisket varit särdeles gott i havet
men däremot mindre givande i älvarna på grund därav, att den starka
vårfloden skadat åtskilliga fiskebyggnader.

Av de uppgifter, som ingått om insjöfisket, synes framgå, att detta
i allmänhet torde kunna betecknas såsom medelmåttigt.

Fiskodlingen i dammar, som i södra Sverige redan fått en ganska
stor betydelse, har under sommaren lidit mycket av torkan, varförutom
exporten, som till största delen går till Tyskland och vanligen brukar
försiggå på hösten, varit till största delen hindrad av kriget.

Kungl. Maj:t har den 29 maj 1914 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av 6 och 22 §§ i förnyade fiskeristadgan den 17 oktober
1900.

Kungl. Maj:t har den 6 juni 1914 utfärdat kungörelse angående
förbud mot fångst av kräftor i sjön Hjälmaren med tillrinnande vattendrag.

Kungl. Maj:t har den 10 juli 1914 utfärdat kungörelse med föreskrifter
i anledning av den s. k. kräftpestens uppträdande i sjöayna Mälaren
och Hjälmaren.

Ändring i
fiskeristadgan.

Förbud mot
fångst av
kräftor i
Hjälmaren
och tillrinnande
vattendrag.

Föreskrifter
i anledning
av kräftpestens
uppträdande
i
Mälaren och
Hjälmaren.

Bill. till riksd. prof. 1915. 1 Sami. 1 Avd.

Kiksdngs-IlerliU elsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Fredningstid Kungl. Makt har den 25 augusti 1914 utfärdat kungörelse om fred »r

lummer, fgr hummer inom Norrvikens fögderi av Göteborgs och Bohus län.

Kungl. Maj:t har den 10 september 1914 utfärdat kungörelse angående
utsträckt fredningstid för hummer under år 1914.

Fiskeri- Såväl södra Sveriges fiskeriförenings fiskeriskola i Aneboda inom

skolor. Kronobergs län som aktiebolaget Mellersta Sveriges fiskodlingsanstalts fiskeri -skola vid Kloten i Örebro län hava under året varit i verksamhet. Eleverna
vid dessa med statsmedel understödda fiskeriskolor sysselsattes vissa
årstider även på andra orter, där den nämnda fiskeriföreningen eller bolaget
i fråga idkade fiske och fiskodling.

Undervisning Till undervisning i navigation åt bohuslänska fiskare och till sill 1

för''bohus-” fiskerapporter vid västkusten hava statsanslag liksom under år 1913 utgått
länska under år 1914.

fiskare. Sillfiskerapporter

vid västkusten.

inställande Med anledning därav att väderlekstelegram under nu rådande för tlUrtodrm-

avhållanden icke erhållas från England, Island, Färöarna m. fl. länder, varvamings-
igenom utsändande av pålitliga stormvarningar i god tid så gott som
telegram. OII1öjliggjorts, har Kungl. Maj:t på framställning av lantbruksstyrelsen
förordnat, att tillsvidare och intill dess att de för väderlekstjänstens behöriga
skötande behövliga väderlekstelegrammen åter kunna erhållas, några
stormvarningstelegram icke skola utsändas.

Fiskefartyget Det staten tillhöriga och till lantbruksstyrelsens förfogande ställda

Eystrasait. fjskefartyget »Eystrasalt» har under året huvudsakligast använts till fiskeriundersökningar
i Mälaren och Bottniska viken. På grund av mobiliseringen
måste fartyget läggas upp i början av augusti.

Allmänna Av de för år 1914 under benämningen allmänna avdikningsanslaget

aanslaget3" anvisade medel, 450,000 kronor, hava sedan sista riksdagen disponerats
123,960 kronor. Då under år 1914 intill samma års första riksdag disponerats
44.050 kronor uppgår det under året disponerade beloppet till
sammanlagt 168,010 kronor.

Norriänska Av de till understödjande av myrutdikningar och vattenavtappningar

aansiågetSS" inom Norrland och Dalarna (norrlänska avdikningsanslaget) för år 1914

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

anvisade medel hava sedan sista riksdagen till dylika företag beviljats
statsbidrag till belopp av 823,860 kronor att utgå av samma års anslag.
Då under år 1914 intill samma års första riksdag beviljats statsbidrag
till belopp av 393,560 kronor uppgår under året beviljade statsbidraget
till sammanlagt belopp av 1,217,420 kronor.

Av odlingslånefonden för år 1914 har sedan sista riksdagens sammanträde
anvisats lån till ett belopp av 773,150 kronor. Då under år 1914
intill samma års första riksdag anvisats lån till belopp av 138,180 kronor,
uppgår under året beviljade lån till ett sammanlagt belopp av 911,330
kronor.

Enligt uppgift från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hava bland
med statsmedel understödda avdiknings- och vattenavledningsföretag
från och med den 1 maj till och med den 31 december 1914 såsom fullbordade
av styrelsen godkänts:

3 st. frostminskningsföretag, för vilka kostnaden beräknats till 23,080
kronor, varav 11,350 kronor utgått såsom statsanslag ur fonden för sådana
myrutdikningar och vattenavtappningar, vilkas ändamål är att minska
frostländigheten för närliggande bygd, och genom vilka avdikats en areal
av

59 st. avdikningsföretag, för vilka kostnaden beräknats till 485,634.60
kronor, varav 240,080 kronor utgått såsom statsbidrag ur norrländska
avdikningsanslaget och genom vilka avdikats en areal av 5,112.49 hektar;

14 st. frostininskningsföretag, för vilka kostnaden beräknats till
150,093.36 kronor, varav 73,510 kronor utgått såsom statsbidrag ur allmänna
frostminskningsanslaget och genom vilka avdikats en areal av
1,045.19 hektar;

11 st. avdikningsföretag, för vilka kostnaden beräknats till 54,948.94
kronor, varav 21,210 kronor utgått såsom statsbidrag ur allmänna avdikningsanslaget
och genom vilket avdikats en areal av 324.92 hektar;

samt 68 st. avdiknings- och vattenavledningsarbeten för odlingsföretag,
för vilka kostnaden beräknats till 1,063,072.36 kronor, varav såsom statslån
av odlingslånefonden utgått 908,950 kronor och genom vilka en areal av
9,088.55 hektar befriats från vatten eller eljest förbättrats.

Från egnahemslånefonden har sedan sista riksdagen anvisats ett
sammanlagt belopp av 4,080,000 kronor, varav 80,000 kronor för år 1914
och 4,000,000 kronor för år 1915.

Odlings lånefonden.

Frostminsknings
företag.

Odlings förotag.

Egnahems lånefonden.

100

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Jordförmed lingsfonden.

Stuteri väsendet.

Rikets

allmänna

kartverk.

Från jordförmedlingsfonden har sedan sista riksdagens sammanträde
icke anvisats något belopp.

Vid de under år 1914 hållna besiktningsmötena för prisbelönande
av hästar hava enligt gällande premieringsreglementes allmänna föreskrifter
premierats tillhopa 8,861 hästar, i det att utav statsmedel och av
de inom underdistrikten tillskjutna medel gemensamt utdelats penningpris
för 8,226 hästar, nämligen 611 hingstar, 3,819 betäckta ston eller fölston
och 3,796 ungston, samt för 635 hingstar blivit utfärdade intyg om godkännande.

Dessutom hava inom ett underdistrikt 7 ungston blivit under
särskilda av stuteriöverstyrelsen godkända villkor premierade uteslutande
med för ändamålet av vederbörande hushållningssällskap tillskjutna
medel.

För statens hingstdepåers räkning hava inom landet inköpts 3 unghingstar
och 15 hingst föl, samtliga av halvblodsras.

Under våren träffade förberedande avtal om inköp i Ostpreussen av
9 hingstföl hava på grund av krigsutbrottet återgått.

Vid rikets allmänna kartverk hava under år 1914 utförts följande
arbeten:

A. Byråarbeten:

1. Bearbetning av sista årens trianguleringsresultat, projektionsberäkningar,
uppgörande av triangelkartor, bearbetning av astronomiska
observationer samt ur- och instrumentundersökningar.

2. Redaktions- och beskrivningsarbeten samt höjd- och arealberäkningar.

3. Rit- och gravyrarbeten för kartreproduktion.

4. Förberedelse till fältarbeten.

B. Geodetiska fältarbeten:

1. Trianguleringsarbeten av 1. ordningen inom Hallands, Jönköpings,
Älvsborgs, Vänersborgs, Östergötlands samt Göteborgs och Bohus
län. Mätning å 11 punkter.

2. Utstakning av 1. ordningens nät öster om triangelraden Kristianstad—V
ärnamo.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

101

3. Triangulering av 2. och 3. ordningarna i Blekinge, Hallands
samt Göteborgs och Bohus län, därvid bestämts 100 punkter på 27 kvadratmils
yta.

4. Utstakning av 2. ordningens nät i Kristianstads län.

5. Astronomiska observationer med passage- och universalinstrument
i Stockholm och på Lidingön.

C. Ekonomiska och topografiska fältarbeten:

1. Stomkartemätning och -sammansättning i skalan 1 : 20,000 inom
Blekinge län, omfattande 6 kvadratmil och i skalan 1 : 50,000 inom Kopparbergs
och Jämtlands län, omfattande 30,i kvadratmil.

2. Ekonomisk fältmätning* i skalan 1 : 20,000 över ett område av
7,7 kvadratmil inom Malmöhus län.

3. Topografisk fältmätning i skalan 1 : 50,000 även omfattande övningsmätning
för generalstabens aspiranter samt fältmätningselever, av
45,45 kvadratmil inom Värmlands och Kopparbergs län, varigenom bladen
Fryksände och Dalby (Letafors) blivit siutmätta samt 29,u kvadratmil
av bladet Malung uppmätta.

4. Topografisk-ekonomisk fältmätning i skalan 1 : 100,000 inom
Västerbottens län, varigenom 10,os kvadratmil av bladet Fredrika uppmätts.

5. Revideringsarbeten inom Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands
län.

6. Höjdmätning dels genom linjeavvägning på en sträcka av 176,6
mil inom Värmlands, Kopparbergs, Västmanlands och Blekinge län, varvid
789 punkter bestämts, dels genom barometerobservationer, varigenom inom
Västerbottens, Västernorrlands, Gävleborgs, Kopparbergs, Jämtlands och
Värmlands län 4,001 punkter bestämts.

D. Utgivning.

Utgivna eller färdiga att utgivas inom årets slut äro av ekonomiska
kartor: inom Malmöhus län i skalan 1 : 20,000 bladen Veberöd, Börringe
kloster, Revinge, Klörup, Skurup, Trälleborg, Abbekås, Anderslöv, Hemmesdynge,
Dybäck och Marsvinsholm samt inom Västmanlands län i skalan
1 : 20,000 bladen Surahammar, Ramnäs, Snevringeberg, Trehörningsklack,
Grönbo, Karmansbo, Uttersberg, Morskoga, Hägernäs, Riddarhyttan,
Skinnskatteberg, Tärna, Ransta och Frästhult samt av topografiska kartor
i skalan 1 : 100,000 bladen Bingsjö, Hudiksvall S. V. och S. O. samt
Sundsvall S. V.

102

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Distrikts lantmätarnas tjänsteresor.

Skiften och
avvittringar.

Antalet under året nytillkomna vattenståndsstationer utgör 35, av
vilka 17 tillhöra byrån. Med avdrag av dem, som sannolikt upphört, utgör
antalet numera omkring 670.

I samarbete med meteorologiska centralanstalten äro 16 nya nederbördsstationer
anordnade, så att de i 2fån£ varande stationerna utgöra omkring
650.

Under året hava utförts 180 vattenmängdsmätningar, av vilka 158
genom byråns försorg. Av dessa komma på Dalälvens område 33, på
Ljusnanso 24, på Lagans 22, på Umeälvens 17, på Vättern—Motalaströms
16, på Angermanälvens 12, på Ljungans 10 och på Vänern—Götaälvs 10.

Vid den hydrometriska provningsanstalten vid Norsborg hava 35
undersökningar verkställts, av vilka 16 angå byråns instrument.

Profilavvägningen för vattenfallsförteckningen har fortskridit 798 kilometer,
av vilka komma,, på nymätning av Vindelälven 290 kilometer, Faxälven
75 kilometer, Angermanälven 43 kilometer och Dalälven 42 kilometer,
medan återstående 348 kilometer utgjort,, kontrollavvägning.

Av trycket har utgivits: Årsbok 1912, Årsberättelse 1913, Meddelande
6 samt, gemensamt med vattenfallsstyrelsen, Förteckning över Sveriges
vattenfall, Umeälv, blad 28.2 och 28.3.

Till följd av ovanligt liten nederbörd under vår, sommar och höst
har vattentillgången under senare hälften av året i hela landet utom de
nordligare delarna varit mycket ringa. Särskilt uti södra Norrland och
mellersta Sverige hava vattenstånden varit lägre än de lägsta förut kända
och vattenbristen har vållat stor olägenhet främst för den industriella
verksamheten, men även för hushållningen i övrigt. I slutet av november
och början av december inträffade emellertid tämligen stor nederbörd, varigenom
vattenförhållandena avsevärt förbättrats.

Av det av riksdagen på extra stat för år 1914 beviljade förslagsanslag
å 30,000 kronor till bestridande av kostnaderna för vissa av
distriktslantmätare företagna tjänsteresor har enligt från förste lantmätarna
inkomna uppgifter under året en summa för hela riket av 1,373 kronor
64 öre tagits i anspråk.

I enlighet med Kungl. Maj:ts medgivande den 28 mars 1914 hava
för avvittringsarbetenas påskyndande från den 1 april samma år tills
vidare under året varit anställda, förutom i likhet med vad som varit fallet
under de närmast föregående åren en styresman och fyra lantmätare, ytterligare
tre lantmätare, och hava följande göromål utförts nämligen:

Inom Stensele-Tärna samt Vilhelmina avvittringslag:

o o

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 103

utarbetande av provisionel! plan till områdestilldelning för hemman
inom Tärna och Vilhelmina socknar, utvisande på marken av provisionel!
plan beträffande berörda hemman, verkställande i samband därmed av
besiktning och värdering för beräkning av odlingsersättning och utflyttningskostnad,
varjämte för närvarande pågår utförande beträffande båda
avvittringslagen av erforderliga jämkningar i utvisade planer till områdestilldelning
samt upprättande av beräkning för odlingsersättning Och utflyttningskostnad
jämte likvider.

Inom Arjeplogs socken:

komplettering av upprättat förslag till disposition av överloppsmarken
nedom oölingsgränsen.

Inom Arvidsjaurs socken:

prövning av vid undersökning föreslagen rättelse i områdesutstakningen
för k ron onybvggena Nyåker nr. 1 och Skansen nr. 1 ; varjämte
för närvarande pågår komplettering av konceptkartor och handlingar jämte
publika renovationer för slutlig redovisning av såväl allmänna som efterawittringen.

Inom Karesuando socken:

förnyad handläggning av avvittringen inom socknen i enlighet med
Kungl. Maj:ts utslag den 19 februari 1913 jämte undersökning i sammanhang
därmed jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 19 oktober 1894 angående
bibehållande av till hemman eller nybyggen hörande ängeslägenheter.

Arbetet med reparation och renovation av kartor i lantmäterikonto- Reparation
ren i länen, vilket arbete tog sin början i slutet av år 1911, har där- “ationTv
efter fortgått även under år 1914. Härvid hava till den 1 oktober 1914 kartor i
60,522 kartor blivit reparerade och 298 kartor renoverade för en kostnad köntorenV
av respektive 39,077 kronor 64 öre samt 14,817 kronor 97 öre eller till- länen,
hopa 53,895 kronor 61 öre. Intill november månads utgång hade förbrukats
ett sammanlagt belopp av 57,805 kronor 51 öre.

Det under år 1912 började arbetet med anskaffande för lantmäteri- Kopior av
kontorets i Umeå räkning av kopior utav vissa skifteskartor med till- avskrifter^
hörande handlingar har fortgått även under år 1914, och hava därvid handlingar
intill utgången av sistlidna september månad renoverats 1,640 regalark mäterikonkart
>r, varjämte avskrift verkställts av 8,420 vanliga ark beskrivningartoret 1 Umeå.
allt lör en kostnad av 18.035 kronor 69 öre. Intill utgången av nästlidna
november månad hade för ändamålet förbrukats 19,916 kronor 39 öre.

104 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Nya regi- A extra stat för åren 1913 och 1914 har riksdagen anslagit till StarkWensh

h°Pa 42,000 kronor till uppläggande av nya registratur och arkivens ordordnande.
nande vid lantmäteri kontoren i länen. Sedan Kungl. Maj:t ställt dessa
belopp till lantmäteristyrclsens förfogande, det sistnämnda att utgå efter
ingången av år 1914, hava arbetena därmed fortsatts även under år
1914. Intill november månads utgång hade av för ifrågavarande ändamål
hittills anvisade medel förbrukats ett belopp av 32,278 kronor 4 öre.

inbindning Sedan riksdagen å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av

mäterihand- 5,000 kronor samt Kungl. Maj:t genom brev den 22 augusti 1913 förehandiingar.
skrivit, ej mindre att anslaget i fråga skulle fördelas emellan vissa lantmäterikontor
än även att kostnaden för inbindning skulle därav bestridas
endast i den mån medel för ändamålet ej kunde beredas av det belopp
av det under nionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved in. in., som genom beslut den 28 januari 1910
bestämts för vart och ett av lantmäterikontoren i länen, har nämnda arbete
påbörjats under år 1914. Intill november månads utgång år 1914
hade av anslaget förbrukats 2,999 kronor 27 öre.

Lantmäteri- Enligt skrivelse den 2 mars 1914 har riksdagen å extra stat för år

lingen9'' 1915 ställt till Kungl. Majt:s förfogande ett anslag av 36,300 kronor att
användas till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande under
läsåret 1914—1915 med rätt för Kungl. Maj:t att utav sagda belopp
under år 1914 av tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet utanordna
erforderligt belopp. Sedan lantmäteristyrelsen avgivit underdånigt förslag
i ämnet, har Kungl. Maj:t genom brev den 12 juni 1914 dels fastställt
läroplaner och läsordningar till efterrättelse vid lantmäteriundervisningens
ordnande och bedrivande under läsåret 1914—1915 dels ock anvisat och
ställt till lantmäteristvrelsens förfogande förutom nämnda anslag ett belopp
av 9,500 kronor till eldning och städning av lokalen samt till anskaffning
av inventarier och instrument jämte övrig undervisningsmateriel in. m.
I enlighet med sålunda meddelade föreskrifter har undervisningen fortgått
under år 1914.

Autografisk Å extra stat för år 1915 har riksdagen enligt skrivelse den 2 mars

reay°irnt-10ilinnevarande år, dels ställt till Kungl. Majrts förfogande ett belopp av
mäterikartor. 15,500 kronor till försöksanstalt för fotomekanisk reproduktion av lantmäterikartor,
därav 2,500 kronor finge användas till täckande av förskottsvis
bestridda utgifter för anstalten, och dels medgivit Kungl. Majrt att av
anslaget i övrigt under år 1914 av tillgängliga medel förskottsvis utan -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

105

ordna erforderliga belopp. Kungl. Maj:t har därefter dels i brev den 18
april 1914 medgivit, att de inkomster för vid förenämnda reproduktionsanstalt
utfört arbete, som intill utgången av år 1915 kunde inflyta, finge
användas för anstaltens behov, dels ock genom beslut den 19 sistlidna
juni bemyndigat lantmäteristyrelsen att under innevarande år disponera
högst 5,800 kronor av ifrågavarande anslag. Arbetena vid reproduktionsanstalten
hava oavbrutet fortgått under året på sätt därom lämnad särskild
redogörelse giver vid handen, och belöpa sig inkomsterna härför
till utgången av november månad 1914 till 693 kronor 37 öre. Lantmäteristyrelsen
har uti cirkulär till rikets lantmätare den 13 maj 1914
meddelat föreskrifter rörande kartors upprättande och färgläggning med
särskild hänsyn till deras lämplighet för mekanisk reproduktion.

För påskyndande av arbetena å lantmäterikontoren i länen har Kungl.Eitra arb?tsMaj:t
genom beslut den 5 och 31 december 1913 samt den 24 april och lantmäteri- .
20 oktober år 1914 ställt till lantmäteristyrelsens förfogande dels 7,933 kontoren i
kronor 33 öre till avlönande av biträdande förste lantmätare eller annat anc“''
examinerat biträde å lantmäterikontoren i Kopparbergs, Västernorrlands,

Ålvsborgs, Malmöhus och Skaraborgs län dels ock 11,2 00 kronor till skrivhjälp
m. m. å lantmäterikontoren i rikets samtliga län.

Arbetet med uppläggande av jordregister för rikets landsbygd, som Jordreg stat.
börjades å lantmäterikontoren i länen med ingången av år 1909, har under
år 1914 fortsatts på sätt därom avgiven särskild redogörelse utvisar.

För bildande av nya eller utvidgande av förut befintliga kronoparker Kronoparkers

J o o it tillökning:

hava, sedan senaste berättelse avgavs, köp avslutats om 2,836 hektar 68 ar
för en köpeskilling av 417,270 kronor.

Kungl. Makt har sedan senaste berättelse avgavs antagit avgivna Försäljning
köpeanbud å hela eller delar av 27 kronoegendomar med taxeringsvärden kronoi
deras helhet av tillsammans 425,800 kronor, vilka försäljningar belöpt egendomar,
sig till 563,028 kronor 37 öre.

Dessutom äro för tillsammans 167,294 kronor 11 öre försålda 25
lägenheter, tillhörande kronoegendomar, vilka fortfarande äro utarrenderade,
och för 2,155 kronor 3 lägenheter vid egendomar, om vilkas försäljning
förordnats.

Upplåtelse enligt kungörelsen den 18 juni 1909 av odlingslägen-0dl^^|c,‘''
heter å kronoparker och kronoöverloppsmarker i de sex nordligaste länen kronoparker

Bih. till riksd. prot. 1015. 1 Samt. I Avd. 14

ltiksdags-Iicriittclscn.

10fi Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

hava omfattat 62 nya lägenheter. Antalet dylika o dlingslä genheter utgör
vid 1914 års slut 488 stycken.

Dikningar Avdikningar av vattensjuka marker å kronans skogar inom de sex

i Norrland. nor(pigag£c ]gnen ]iava verkställts i den omfattning för ändamålet anvisat
anslag medgivit.

Flottleder. Undersökning av vattendrag för byggande av flottleder samt repara tionsarbeten

å förutvarande flottleder och nybyggnader i vattendrag för
anordnande av flottleder hava jämväl under år 1914 fortgått.

Skogs- För allmänhetens tjänst i de delar av landet, där lagen angående

ingenjörer. y£r(j ay enskildas skogar och förordningen angående skogsvårdsstyrelser
icke äga tillämpning, hava under år 1914 tre skogsingenjörer varit förordnade.

Sveriges I skalan 1 : 50,000 hava dels nyrekognoscerats områden, vilkas sam nndersök-

manlagda ytvidd utgör 7,7 kvadratmil, belägna inom Skaraborgs, österning.
götlands, Kalmar och Gottlands län, dels verkställts revisionsarbeten i
ganska stor utsträckning inom Värmlands, Skaraborgs, Östergötlands,
Kalmar och Gottlands län.

Dessutom hava företagits översiktsresor samt åstadkommits specialutredningar
i såväl vetenskapligt som praktiskt syfte.

Under året hava utarbetats 12 avhandlingar, av vilka åtta behandla
rent vetenskapliga frågor, en agrogeologi och tre andra ämnen av praktisk
innebörd. Av dessa sistnämnda må framhållas en avhandling om nordöstra
Skånes kaolin- och kritbildningar samt deras praktiska användning
och en om Sveriges produktion och konsumtion av kalksten, kalk, krita
och dolomit under åren 1908—1911.

Veterinär- De studerandes antal vid veterinärinstitutet uppgick vid 1914 års

.ds i u e. hösttermins början till 126. Av dessa hava under årets lopp 6 avlagt
veterinärexamen och 1 avgått utan examen, vadan elevantalet vid terminens
slut utgjorde 119.

statens Undersökning för juvertuberkulos har under tiden sedan den 19

bakterioio- maj 1914 verkställts å tillsammans 647 insända prov. I övrigt äro undergieka
anstalt, sökningar i diagnostiskt syfte gjorda å 315 insända preparat. För lantbruksstyrelsens
behov har tillverkats och levererats 19,000 gram tuberkulin.
Skyddssera mot kalvsjukdomar och rödsjuka hos svin hava framställts.

107

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

De nyinrättade befattningarna å medicinalstyrelsens stat såsom byråveterinär
och såsom statsinspektör på köttkontrollen äro numera av Kungl.
Maj:t tillsatta, den senare dock endast å extra stat för år 1915.

Kommittéer och dylika beredningar.*

Justitiedepartementet. **

Revision av strafflagstiftningen.

Professorn vid universitetet i Lund J. C. W. Thyrén, åt vilken
Kungl. Maj:t den 19 februari 1909 uppdragit att verkställa utredning
rörande de ändringar i gällande lagstiftning angående bötes- och bötesförvandlingsstraffen,
vilka kunde befinnas lämpliga, samt på grundvalen
av denna utredning framlägga utkast till sådana ändringsförslag, har efter
utgivande i februari 1914 av tredje delen av arbetet »Principerna för en
strafllagsreform» arbetat dels på formulering av lagtext till strafflagens allmänna
del, med tillhörande motiv, dels på förberedelser till behandling
av strafflagens speciella del.

Statsverkets kostnader för utredningen belöpa sig intill närvarande
tid till 26,149 kronor 66 öre.

Kommittén för utarbetande av förslag till förändrad lagstiftning beträffande
vissa delar av obligationsrätten.

Efter det Kungl. Maj:t år 1909 tagit initiativ till återupptagande
av samarbetet med Danmark och Norge för åstadkommande av överensstämmande
lagstiftning å obligationsrättens område, enades delegerade från
de tre länderna om ett visst program för det gemensamma lagstiftningsarbetet.
Av programmets åtta punkter omfattade den första avslutande av
avtal genom korrespondens samt genom platsagenter och handelsresande
in. in.; betydelsen vid avtals avslutande av den ena eller andra kontrahentens
omyndighet eller konkurs; bestämmelser mot missbruk av ekonomisk
övermakt och dylikt, särskilt angående köp på avbetalning och avtal
om vite samt eventuellt även angående terminsaffärer. Andra punkter i
programmet upptogo kommissions- och speditionsaffärer. Enligt delegerades
mening borde av de i programmet upptagna ämnen de, som innehölles
i första och andra punkterna, först bliva föremål för behandling.

Med gillande av det sålunda föreslagna programmet för det ifråga *

Deri här nedan lämnade redogörelsen för kommittéer och andra beredningar avser tiden från
1914 års tidigare riksdags sammanträde.

** Arbetsredogörelser för år 1914 angående lagberedningen samt den anordnade förberedande utredningen
av en rättegåDgsreform äro, för att bringas till riksdagens kännedom, bilagda statsrådsprotokollet
rörande anslag för år 1916 till lagberedningen och nämnda utredning.

Yeterinär administra tionen.

108

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit..

varande samarbetet uppdrog Kungl. Magt den 21 maj 1910 åt den för
utarbetande av lagförslag inom obligationsrättens område den 7 juni 1901
tillsatta kommitté att uppgöra förslag till lagstiftning i de ämnen, programmet
upptog, och bemyndigade Kungl. Maj:t kommittén att med motsvarande
danska och norska kommittéer sammanträda till gemensamma
överläggningar i syfte att åstadkomma största möjliga överensstämmelse
mellan kommittéernas blivande förslag.

I sammanhang härmed förordnades till ordförande i den svenska
kommittén landshövdingen Hj. L. Hammarskjöld och till ledamöter revisionssekreteraren
Tore Almén, hovrättsrådet i Svea hovrätt Karl Stenström
och grosshandlaren August Sundström i Stockholm. Efter det hovrättsrådet
Stenström utnämnts till statsråd, inträdde revisionssekreteraren
Edvard Gadde i hans ställe i kommittén. Såsom sekreterare har tjänstgjort
e. o. assessorn i Svea hovrätt Rudolf Eklund.

Kommittén har den 31 januari 1914 avgivit betänkande, innefattande
»Förslag till lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens
område, lag om avbetalningsköp m. in.»

Härmed bär kommitténs arbete beträffande första och andra punkterna
i den av Kungl. Maj:t den 21 maj 1910 för kommitténs verksamhet
fastställda plan slutförts; och har Kungl. Maj:t, i enlighet med vad kommittén
själv i skrivelse till Kungl. Maj:t framhållit såsom lämpligt, förordnat,
att med upptagande av arbete å andra delar av den lagstiftning,
som avses i nämnda plan, skall tillsvidare anstå, samt till följd därav
entledigat kommitténs ledamöter med utgången av januari månad 1914
från ifrågavarande uppdrag.

Kostnaderna för kommittén hava uppgått till 92,959 kronor 66 öre.

Sakkunniga för revision av lagstiftningen om litterär och konstnärlig
äganderätt.

Kungl. Maj:t har den 10 november 1911 dels förordnat hovrättsrådet,
numera revisionssekreteraren H. Himmelstrand och sekreteraren i
Sveriges författarförening A. Raphael att biträda inom justitiedepartementet
vid behandling av fråga om ändrad lagstiftning rörande den litterära
och konstnärliga äganderätten och vad därmed äger samband dels ock bemyndigat
departementschefen att tillkalla jämväl andra sakkunniga personer
att biträda vid behandligen av frågans särskilda delar. Jämlikt
nämnda bemyndigande hava såsom sakkunniga tillkallats den 17 november
1911 professorn vid konsthögskolan Å. M. Bergström, bokförläggaren K.
O. Bonnier, chefen för dramatiska teatern T. Hedberg, författaren G. Janson,
redaktören E. B. Rinman och sekreteraren i musikaliska akademien

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

109

K. F. Valentin samt den 13 april 1912 förste intendenten I. G. Clason
och fotografen H. Hamnqvist.

Författaren Janson har den 11 september 1913 avlidit. Vid nämnda
tid var revisionsarbetet så långt framskridet, att någon ny sakkunnig i
hans ställe icke ansågs böra tillkallas.

Den 24 april 1914- har Kungl. Maj:t förordnat jämväl revisionssekreteraren
frih. P. M. av Ugglas att biträda vid förevarande frågas behandling.

Under augusti 1914 hava de sakkunniga till chefen för justitiedepartementet
avlämnat, den 28 juli 1914 dagtecknade, tryckta förslag till
lag om rätt till litterära och musikaliska verk, lag om rätt till verk av
bildande konst samt lag om rätt till fotografiska bilder ävensom motiv
till förslagen.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete hava intill utgången av 1914
uppgått till ungefär 22,000 kronor.

Sakkunniga för revision av flottning slag stiftning en.

Enligt nådigt beslut den 10 november 1911 bemyndigade Kungl.
Maj:t chefen för justitiedepartementet att tillkalla sakkunniga personer till
ett antal av högst fem för att inom departementet biträda med utarbetande
av förslag till ny lagstiftning om flottning och till de förändrade
bestämmelser i andra delar av lagstiftningen, som härav påkallades; och
erhöll departementschefen därjämte bemyndigande att, i den mån för utförande
av särskilda delar av arbetet erfordrades speciell sakkunskap med
avseende å arbetarförhållanden, fiskeriintressen eller inom andra områden,
som av lagstiftningen komme att beröras, för dessa delar tillkalla särskilda
sakkunniga.

På grund av förstberörda bemyndigande förordnade departementschefen
den 22 november 1911 häradshövdingen i Nordals, Sundals och
Valbo härads domsaga, f. d. revisionssekreteraren Hugo von Sydow samt
advokaten Eliel Löfgren i Stockholm, jägmästaren Carl Leonard Björkbom
i Östersund och fiottledsingenjören J. A. Melkerson i Leksand att i deparmentet
biträda med sagda arbete; och utsågs därvid von Sydow att såsom
ordförande leda de sakkunnigas arbete. Att såsom sekreterare biträda de
sakkunniga förordnade Kungl. Maj:t den 1 december 1911 nuvarande hovrättsrådet
i Göta hovrätt Arnold Lindman. På hemställan av de sakkunniga
förordnade departementschefen därjämte den 30 mars 1912 följande
personer att under arbetets fortgång med de sakkunniga överlägga i nedan
angivna frågor, nämligen disponenten Helmer Flygt i Stockholm i frågor,
som beröra trävaruindustriens särskilda grenar, fiskeriassistenten Ivar År -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

widsson i Uppsala i frågor, som beröra fiskerinäringen, ledamoten av Riksdagens
andra kammare Adolf Wiklund i Brattfors i frågor, som beröra
jordbruksnäringen och strandägarintressena, samt direktören Paul Bellander
i Bollnäs i fråga om flottningskostnaders fördelning å olika slag av virke.

De under föregående år upprättade och till preliminär tryckning
befordrade förslagen dels till nya bestämmelser om flottning, avsedda att
ingå i 4 och 10 kapitlen av vattenrätts- och dikningskominittéernas förslag
till vattenlag, dels till ändring i åtskilliga delar av övriga kapitel i
sistnämnda förslag och dels till lag om flottning i allmän flottled, hava
under år 1914 underkastats ytterligare granskning, omredigering och komplettering
samt vid sammanträden in pleno med de sakkunniga ånyo blivit
genomgångna, varjämte till stora delar av lagförslagen motiv utarbetats,
vilka vid årets slut överlämnats till successivt fortgående tryckning.

De kostnader, de sakkunnigas arbete hittills åsamkat statsverket,
kunna beräknas till sammanlagt omkring 61,000 kronor, därav 2,240 kronor
under år 1914 utgivits till upprättande och tryckning av kartor över
flottlederna i rikets norra delar.

Sakkunniga för utredning rörande omfattningen av bolags jordförvärv
i mellersta och södra delarna av riket rn. in Genom

Kungl. Maj:ts beslut den 30 december 1911 bemyndigades chefen
för justitiedepartementet att tillkalla två sakkunniga för undersökning
rörande omfattningen av bolags jordförvärv i mellersta och södra delarna
av riket och i vad mån berörda jordförvärv i olika avseenden kunde anses
verka avsevärt till men för jordbrukets utveckling och ortsbefolkningens
berättigade intressen, i vilken undersökning lämpligen borde inbegripas enskilda
personers större jordinnehav i nämnda delar av riket, i den mån
sådant innehav kunde anses ägnat att medföra verkningar av nyss angiven
art. Departementschefen förordnade därefter den 15 januari 1912 borgmästaren
Carl Lindhagen och numera landshövdingen Gustaf Roos att i
berörda hänseende biträda inom departementet. Dessa avlämnade den 10
mars 1913 ett betänkande om jordfördelningen i Värmlands län jämte
förslag till lag angående förbud i vissa fall för bolag och förening att
förvärva fast egendom därstädes. Vissa utredningar om kronans gamla
skogar och den uteblivna avvittringen i länet samt om trustbildningar och
utländska jordförvärv därstädes framlades också.

Sedan Roos avgått från uppdraget samt Kungl. Maj:t den 13 juni
1913 bemyndigat chefen för justitiedepartementet att tillkalla ytterligare
högst två personer att deltaga i utredningen, utsåg departementschefen
samma dag till sakkunniga, jämte Lindhagen, lantbruksskolföreståndaren

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

® O

Ake Ingeström på Varpnäs och godsägaren Carl Ros på Arås, båda från
Värmland. Samtidigt tillkännagav departementschefen, att han funnit det
angeläget, att undersökningen i Värmlands län snarast fullständigades
genom en närmare utredning dels om de arrendatorers ställning, vilka
innehade jord tillhörig bruks- och sågverksbolag eller andra idkare av
bruks- eller trävaruindustri inom länet, dels rörande jordbrukets vidmakthållande
och skötsel å den i bolagens och de enskilda industriidkarnas
ägo varande jord, dels ock rörande det sätt, varå ägostyckningen hittills
verkställts inom länet, samt verkningarna härav.

Den 19 mars 1914 ingingo de sakkunniga med en underdånig framställning
om åtgärders vidtagande för att bereda dem en kompetent sekreterare
till deras varaktiga förfogande. Denna framställning bifölls av
Kungl. Maj:t enligt brev den 18 april 1914 på det sätt, att till bestridande
av arvode åt en sekreterare, vilken de sakkunniga skulle äga att
själva utse, anvisades ett belopp av intill 175 kronor i månaden. Till
sekreterare hava de sakkunniga antagit filosofie licentiaten Emil Cederblad.

Under år 1914 har, enligt uppgift av en av de sakkunniga, sommarriksdagen
och den arbetsolust, som uppkommit i följd av världskriget,
i sin mån verkat fördröjande på arbetet. Emellertid har under året detta
framskridit därhän, att de sakkunnigas andra betänkande, omfattande
liksom det första Värmlands län, bör inom den närmaste tiden kunna avlämnas.
Bearbetningen av det insamlade materialet, som befunnits vara
vida mera tidsödande än som beräknats, har avslutats och uppsatts i tryck,
omfattande en bilaga till betänkandet på mellan (100 och 700 sidor.
Själva betänkandets allmänna avdelningar äro också i det närmaste slutbehandlade.
Beträffande förslagen i betänkandet, hava de sakkunniga
fattat definitiva beslut, vilkas närmare avfattning nu pågår.

Sammanlagda utgifterna för de sakkunnigas arbeten intill 1914
års slut hava utgjort 41,501 kronor 41 öre.

Sakkunniga för utredning angående legaliserade revisorer och omarbetning
av förordningen om handelsböcker och handelsräkningar.

Genom nådigt beslut den 27 augusti 1912 bemyndigedes chefen för
justitiedepartementet att tillkalla på affärslivets område sakkunniga personer
att inom departementet biträda med verkställande av utredning och
avgivande av förslag i fråga om anordningar för införande av legaliserade
revisorer samt rörande omarbetning i viss omfattning av förordningen
den 5 maj 1855 angående handelsböcker och handelsräkningar.

Den 17 september 1912 lämnades berörda uppdrag åt advokaten
John Tjerneld såsom ordförande jämte direktören i Stockholms köpmanna -

112

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

förening Hans Fr. Hansen, direktören i Nya aktiebolaget Atlas Gunnar
Jacobsson samt direktören i aktiebolaget Sveriges allmänna revisionsbyrå
Sven Nisswandt, samtliga bosatta i Stockholm.

Vid 1914 års ingång förelåg ett preliminärt förslag till ny lydelse
av handelsboksförordningen, vilket förslag delgivits särskilda kominitterade
för revision av kommunalskattelagstiftningen. Med dessa hölls gemensamt
sammanträde, vid vilket de anmärkningar inhämtades, till vilka kommunalskattekommitterade
funnit anledning.

Kommittén skred därpå till omarbetning av förslaget, varmed Tjerneld
sysslade under sommaren 1914. Sedermera har kommittén haft eu följd
av sammanträden för granskning av ändringsförslag och vid 1914 årsslut
förelåg det omarbetade förslaget i det närmaste färdigt.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete intill 1914 års slut beräknas
hava belöpt sig till omkring 5,000 kronor.

Sakkunniga för utredning av vissa straff rättsfrågor.

Den 20 juni 1913 förordnade Ivungl. Maj:t överdirektören och chefen
för fångvårdsstyrelsen Viktor Almquist, konstituerade revisionssekreteraren,
hovrättsrådet i Svea hofrätt Algot Bagge och advokaten friherre Georg
Stjernstedt i Stockholm att såsom sakkunniga biträda i justitiedepartementet
med verkställande av utredning och avgivande av förslag ifråga
om borttagande ur lagstiftningen av straffpåföljden förlust av medborgligt
förtroende, revision av bestämmelserna om verkställighet av straffarbete
och fängelsestraff samt utsträckt tillämpning av villkorlig straffdom och
villkorlig frigivning ävensom nya eller ändrade bestämmelser i övrigt
beträffande dessa rättsinstitut. Den 23 maj 1914 tillkallades registratorn
vid Stockholms rådhusrätt Harald Salomon att såsom sakkunnig i departementet
biträda vid ovannämnda sakkunnigas behandling av frågan om
villkorlig dom i de delar dessa funne erforderligt.

Almquist, Bagge och friherre Stjernstedt hava under första hälvten av
år 1914 behandlat huvudsakligen frågan om borttagande ur lagstiftningen av

O O O Ö O

påföljden förlust av medborgerligt förtroende samt utarbetat preliminärt
förslag i ämnet. Under senare hälvten av år 1914 hava sistnämnda sakkunniga,
jämte fängelseläkaren, medicine lincentiaten Carl Thure Henrik
Petrén, vilken den 30 september 1914 tillkallats att såsom sakkunnig inom
justitiedepartementet deltaga i behandlingen av frågan om revision av
bestämmelserna om verkställighet av straffarbete och fängelsestraff, varit
sysselsatta med utarbetande av förslag till lag angående verkställighet av
straffarbete och fängelsestraff, i vilket ämne underdånigt betänkande föreligger
avslutat vid innevarande års början. Under år 1914 hava därjämte för -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

113

beredelsevis genorngåtts frågorna om utsträckt tillämpning av villkorlig frigivning
och villkorlig straffdom, därvid Salomon delvis biträtt vid behandlingen
av sistnämnda fråga.

Intill 1914 års slut har till de sakkunniga från statskontoret utbetalats
ett belopp av 17,416 kronor 30 öre.

Sakkunniga för utredning angående ändrade bestämmelser om hötesbesluts
verkställande.

På grund av nådigt bemyndigande den 24 oktober 1913 har chefen
för justitiedepartementet samma dag kallat landssekreteraren Kristian Wik,
Härnösand, och rådmannen Ernst Emil Lyberg, Falun, att inom departementet
biträda med verkställande av utredning, huru bötesstraff, som
ådömts genom laga kraftägande utslag, lämpligen kunde bringas till verkställighet,
samt med utarbetande av de förslag, till vilka utredningen kunde
finnas föranleda.

De sakkunniga hava den 10 februari 1914 avgivet »Betänkande med
förslag i fråga om verkställighet av lagakraftvunna bötesbeslut» samt därmed
slutfört det dem lämnade uppdraget.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete har uppgått till 3,492 kronor
52 öre.

Bysamfällighetsutredningen.

Den 1 maj 1914 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för justitiedepartementet
att tillkalla sakkunniga personer för utredning angående
behovet av bestämmelser i syfte att bereda delägare i vid skifte undantagna
eller därmed jämförliga samfällda ägor eller rättigheter tillfälle att
fatta bindande beslut i frågor rörande desamma ävensom för avgivande av
förslag till lagstiftning, vartill utredningen kunde föranleda. Den 23 i
samma månad förordnade departementschefen häradshövdingen, före detta
revisionssekreteraren friherre Carl Cederström, förste lantmätaren Karl
Grubbström och revisionssekreteraren Yngve Wirsén att i nämnda hänseende
biträda inom departementet, därvid friherre Cederström skulle vid
de sakkunnigas sammanträden föra ordet.

De sakkunniga hava under året sammanträtt den 27 maj samt under
tiden 25—30 juni, därvid arbetet varit av förberedande art; och hava de
sakkunniga utsänt cirkulär till samtliga Kungl. Maj:ts befallningshavande
och förste lantmätare med begäran om vissa för utredningen erforderliga
uppgifter, men äro ännu icke samtliga svar härå inkomna.

Vidare hava de sakkunniga under tiden 28 sept.—7 okt., jämlikt
nådigt tillstånd, företagit en resa inom de övre norrländska kusttrakterna

Bih. till riksd. prof. 191.5. 1 Sami. 1 Avd. 15

Riksdags-Berättelsen.

114

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

för inhämtande av kännedom om där förekommande stora bysamhällen
och samfällt undantagna områden ävensom om förefintliga önskemal i utredningen
tillhörande frågor.

Till bestridande av löpande utgifter för de sakkunnigas arbete har
anvisats ett belopp av 300 kronor, därav c:a 50 kronor under året åtgått.

Sakkunniga för omarbetning av de utav särskilda kommitterade avgivna
förslag till föt ordning angående fastighetsregister för stad in. in.

Sedan chefen för justitiedepartementet den 15 juli 1914, på grund
av nådigt bemyndigande den 27 nästförutgångne juni, kallat häradshövdingen
A. R. Östergren, Uddevalla, extra ordinarie assessorn i Svea hovrätt
G. Grefberg, Stockholm, vice stadsingenjören O. Myrberg, Stockholm,
och rådmannen D. G. Walin, Gävle, att inom departementet biträda med
omarbetning av de utav särskilda kommitterade den 30 september 1911
avgivna förslag till förordning angående fastighetsregister för stad ävensom
till andra därmed sammanhängande författningar, sammanträdde den
sålunda tillsatta kommissionen första gången här i Stockholm den 16
september 1914. De sakkunniga, bland vilka, enligt departementschefens
tillika meddelade förordnande, östergren tjänstgjort såsom ordförande och
Grefberg bestritt sekreterargöromål, hava den 31 december 1914 avlämnat
sitt betänkande jämte ett sammandrag av inkomna yttranden över 1911
års förenämnda förslag; och torde en utav de sakkunniga utarbetad
samling av exempel till ledning vid registrering av fastigheter enligt
de sakkunnigas förslag föreligga i tryck under loppet av januari år 1915.

De kostnader, som föranletts av de sakkunnigas arbete under år
1914, torde uppgå till omkring 5,750 kronor. I detta belopp ingår dock
ej tryckningskostnaden, vars belopp icke låter sig för närvarande beräkna.

Sakkunnig för frågan om ändring av gällande bestämmelser angående
patronatsrätt.

Kungl. Maj:t har den 3 juli 1914 förordnat numera konstituerade
revisionssekreteraren G. W. Beskow att biträda inom justitiedepartementet
vid behandling av frågan om ändring av gällande bestämmelser angående
patronatsrätt.

Den förut verkställda utredningen i ämnet har därefter fullföljts,
och ett förberedande förslag till erforderliga lagbestämmelser jämte motiv
har utarbetats.

Kostnaderna för arbetet hava utgjort 2,033 kronor 33 öre.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

115

Sakkunniga för utredning av frågan om förundersökning i brottmål
in. in.

Sedan riksdagen i skrivelse den 11 augusti 1914 anhållit, att Kungl.
Maj:t täcktes, i ändamål att för tiden intill dess ny allmän rättegångsordning
i brottmål kunde komma till stånd i görligaste måtto avhjälpa
bristen på tidsenliga och fullständiga bestämmelser rörande förundersökning
och häktning i brottmål, låta utarbeta och för riksdagen framlägga
förslag till lagstiftning i dessa ämnen, har chefen för justitiedepartementet
efter därtill den 9 oktober 1914 givet nådigt bemyndigande
tillkallat advokaten Eliel Löfgren för att inom justitiedepartementet
biträda vid utredning av frågan om en ny lagstiftning rörande förundersökning
och häktning i brottmål ävensom vid uppgörande av de lagförslag,
vartill nämnda utredning kunde föranleda. Arbetet med ifrågavarande
lagstiftning har därefter omedelbart upptagits inom departementet
under samarbete med de personer, åt vilka den förberedande utredningen
angående reformen av processordningen är överlämnad, men har ännu
icke avslutats.

Någon ersättning för ifrågavarande uppdrag har ännu ej utgått.

Sakkunnig för behandling av frågan om ändring i gällande bestämmelser
angående fideikommiss.

Chefen för justitiedepartementet erhöll den 9 oktober 1914 Kungl.
Maj:ts bemyndigande att tillkalla högst två sakkunniga personer för att
inom departementet biträda vid behandling av frågan om ändring i gällande
bestämmelser angående fideikommiss.

Departementschefen har därefter den 20 i samma månad kallat envoyéen
i disponibilitet juris doktorn greve J. J. A. Ehrensvärd att för
nämnda ändamål biträda inom departementet.

Någon ersättning för ifrågavarande uppdrag har ännu ej utgått.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till vissa ändringar i gällande
instruktion för justitieombudsmannen och till instruktion för militieombudsman.

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 oktober 1914 tillkallade
chefen för justitiedepartementet den 20 i samma månad ledamoten av
riksdagens första kammare, byråchefen greve J. G. Lagerbjelke samt ledamöterna
av riksdagens andra kammare professorn N. Edén och F. W.
Thorsson att inom departementet biträda vid uppgörande av förslag till
vissa ändringar i gällande instruktion för justitieombudsmannen och till
instruktion för militieoinbudsmannen.

116

Berättelse om vad i rikets, styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

De tillkallade, som första gången sammanträdde den 9 november
1914, hava den 19 december samma år avgivit utlåtande med förslag i
nämnda ämnen.

Kostnaderna för arbetet hava uppgått till 970 kronor.

Kommitté för frågan om de kyrkliga konsistoriernas omorganisation.

Kungl. Maj:t har den 13 november 1914 uppdragit åt en kommitté
att verkställa förnyad utredning av frågan om de kyrkliga konsistoriernas
omorganisation samt till Kungl. Maj:t inkomma med det utlåtande oek
förslag i ämnet, vartill utredningen kan föranleda. Till ordförande i denna
kommitté har Kungl. Maj:t förordnat biskopen i Luleå stift teologie doktorn
O. Bergqvist samt till ledamöter kontraktsprosten K. L. Lindberg,
f. d. hovrättsrådet, häradshövdingen G. Ribbing, undervisningsrådet K. L.
E. Sandberg, ledamoten av riksdagens första kammare, kyrkoherden N. S.
Stadener samt ledamoten av riksdagens andra kammare, folkskolläraren O.
H. Waldén ävensom t. f. revisionssekreteraren G. Masreliez, vilken sistnämnde
jämväl skall tjänstgöra såsom kommitténs sekreterare.

Kommittén har ännu icke sammanträtt, men förberedande arbeten
hava pågått.

Sakkunniga för behandling av vissa till kyrkolag stiftning en hörande
ärenden.

Kungl. Maj:t har den 26 november 1914 dels förordnat t. f. revisionssekreteraren
A. E. Rodhe att från och med den 1 januari 1915 tills
vidare under året biträda inom justitiedepartementet vid beredande av
vissa till kyrkolagstiftningen hörande ärenden, dels bemyndigat chefen för
samma departement att tillkalla ytterligare eu sakkunnig person att inom
departementet biträda vid beredande av vissa ärenden, som syntes vara av
den beskaffenhet, att vid deras behandling lämpligen även någon sådan
person borde vara behjälplig.

Departementschefen har därefter den 15 december 1914 förordnat
domprosten F. J. Fåhrgeus att inom departementet biträda vid behandling
av frågan om ändring i gällande bestämmelser rörande ärkebiskopsval.

Nämnda uppdrag hava under år 1914 icke föranlett någon kostnad.

"M Lantförsvarsdepårtementet.

Sakkunniga för avgivande av yttrande rörande vissa byggnadsarbeten.
På grund av nådigt bemyndigande den 31 juni 1908 uppdrog dåvarande
chefen för lantförsvarsdepårtementet åt ledamoten av riksdagens

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

117

första kammare, f. d. generalmajoren friherre N. A. H. Palmstierna samt
efter dennes frånfälle åt ledamoten av samma kammare, kaptenen friherre

H. Falkenberg ävensom åt ledamoten av riksdagens andra kammare hemmansägaren
C. Persson i Stallerhult att inom departementet biträda med
verkställande av utredning rörande behovet av vissa föreslagna byggnader
för armén samt om anskaffande av tillgångar till desammas utförande
ävensom att avgiva yttranden över andra till kasernbyggnader hörande
ärenden in. m., vilka kunde komma att hänskjutas till de sakkunnigas
bedömande.

Under år 1914 hava de sakkunniga icke haft något ärende till
sig remitterat.

Enligt sista redovisningen (juli 1914) hade kostnaderna uppgått till

I, 588 kronor 2 öre.

Kommissionen för verkställande av undersökning av förhållanden
inom rikets för sv ar sväsende.

Kommissionen tillsattes genom nådigt brev den 11 december 1908
samt bemyndigades genom nådigt brev den 18 juli 1913 att fortsätta sin
verksamhet tillsvidare och till den 1 juli 1915. I kommissionen äro förordnade,
till ordförande, ledamoten av riksdagens andra kammare, grosshandlaren
E. A. Nilson, och till ledamöter, ledamöterna av riksdagens
andra kammare lantbrukaren C. Persson i Stallerhult och häradshövdingen
G. A. E. Kronlund, lektorn J. F. Nyström samt ledamöterna av riksdagens
andra kammare hemmansägaren D. Persson i Tallberg och parkföreståndaren
F. W. Thorsson.

Kommissionen har under året besökt åtskilliga truppförband och
anstalter vid armén.

Samlad har kommissionen besökt befästningarna vid Fårösund och
Tingstäde samt Gottlands infanteriregemente och Gottlands artillerikår.

Vidare hava särskilda avdelningar av kommissionen besökt Karlsborg,
Första livgrenadjärregementet, Andra livgrenadjärregementet, ammunitionsfabrikens
avdelning å Marieberg, garnisonssjukhuset i Stockholm, flottans
förråd i Stockholm samt Vaxholms kustartilleriregemente.

Liksom under föregående år hava till kommissionen inkommit och
handlagts klagomål och anmälningar från enskilda personer, och hava i
tidningspressen påstådda missförhållanden inom försvarsverket blivit föremål
för kommissionens undersökning.

Med föranledande av vad kommissionen vid sina besök hos truppförbanden
haft tillfälle att iakttaga och på grund av sin verksamhet i övrigt
har kommissionen dels tid efter annan gjort underdåniga framställ -

118

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

ningar dels ock i vissa fall ansett sig böra påkalla justitiekanslerns ämbetsbiträde.

Kostnaderna för kommissionen hava intill utgången av år 1914 uppgått
till 330,279 kronor 25 öre.

Djurgård,‘ikommissionen.

Djurgårdskommissionen är tillsatt genom beslut den 12 september
1910. I densamma hava för tiden intill 1914 års utgång varit förordnade,
till ordförande översten C. E. Grill samt till ledamöter vice häradshövdingen
G. Abenius och kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren C. S. I.
Petersson; och hava dessa förordnanden förnyats tillsvidare under år 1915.

Under år 1914 har Djurgårdskommissionens verksamhet att försälja
tomter utvidgats därigenom, att kommissionen erhållit i uppdrag att försälja
6 i ett nybildat kvarter vid Djurgårdsbrunnsviken belägna tomter.

Tomtförsäljningen, vilken i början av år 1914 var synnerligen livlig,
har naturligen under årets senare del i hög grad försvårats av de till
följd av det pågående kriget tryckta ekonomiska konjunkturerna. Under
tiden maj—december 1914 hava sålunda ej försålts mer än två tomter,
belägna den ena å lantförsvarsdeparternentets och den andra å jordbruksdepartementets
område och betingande en köpeskilling, den förra av 101,610
kronor och den senare av 270,680 kronor.

Däremot hava de rådande förhållandena ej på något sätt oförmånligt
påverkat de gatu- och ledningsarbeten, som kommissionen har i uppdrag
att låta utföra, utan hava dessa så mycket som möjligt forcerats.

Beredningar för utredning av frågan om rikets försvarsväsende.

Enligt nådigt beslut den 1 december 1911 bemyndigades cheferna
för lånt- och sjöförsvars- samt finansdepartementen att i samråd med varandra
och hans excellens herr statsministern tillkalla lämpligt antal kunniga
och erfarna män att inom lånt- och sjöförsvars- samt finansdepartementen
bilda beredningar till råd och biträde åt regeringen vid berörda utredning;
och utsagos härför till ledamöter av första beredningen (för den finansiella
utredningen): ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören K. H.
Branting, Stockholm, ledamoten av riksdagens första kammare, professorn
G. Kobb, Stockholm, bankdirektören V. L. Moll, Stockholm, ledamoten av
riksdagens andra kammare, lantbrukaren J. Pålsson i Anderslöv, generaldirektören
greve H. H:son Warhtmeister, Stockholm, och ledamoten av

riksdagens andra kammare, handlanden H. Wijk, Göteborg; andra bered ningen

(för utredning av härens och flottans respektive betydelse för försvaret):
ledamoten av riksdagens första kammare friherre J. G. Beck-Friis,
Hägerstad, ledamoten av riksdagens andra kammare professorn N. Eden,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

119

Uppsala, byråchefen Th. Furst, Stockholm, ledamoten av riksdagens andra
kammare, folkskolläraren K. V. Rydén, Malmö, ledamoten av riksdagens
första kammare, redaktören K. M. B. Hellberg, Karlstad; tredje beredningen
(för utredning om möjliga besparingar in. in.): ledamöterna av riksdagens
andra kammare, grosshandlaren E. A. Nilson i Örebro, hemmansägaren
P. Olsson i Fläsbro, Hudiksvall, hemmansägaren P. M. Olsson i Blädinge,
Alvestad, lektorn K. Starbäck, Gävle, och parkföreståndaren F.W. Thorsson,
Ystad; fjärde beredningen (för utredning av spörsmål, som angå övningstiden):
ledamöterna av riksdagens andra kammare, redaktören A. Ch. J.
Christiernson, Hälsingborg, greve R. G. Hainilton, Ovesholin, hemmansägaren
C. Persson i Stallerhult, Korsberga, och hemmansä i Tällberg, Leksand, samt ledamoten av riksdagens första kammare, hovstallmästaren
G. Tamm, Vadsbro.

Beredningarna hava enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 mars
1914 blivit upplösta från och med sistnämnda dag.

Till och med den 1 oktober 1914 har för försvarsberedningarna utbetalts
ett belopp av 269,789 kronor 69 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande höjning av de till avskedat manskap vid armén och flottan från
Vadstena krigsmanshuskassa och flottans pensionskassa utgående underhåll
och pensioner.

Enligt nådigt beslut den 3 september 1912 har chefen för lantförsvarsdepartementet
bemyndigats att tillkalla tre sakkunniga personer för
verkställande av utredning och avgivande av förslag i berörda hänseende;
och hava härtill utsetts ledamöterna av riksdagens andra kammare, regementsläkaren
C. F. Vahlquist, Vadstena, redaktören O. F. Bogren, Falköping,
samt revisionskoinmissarien J. G. L. C. Stenberg, Stockholm.

De sakkunniga, vilka den 18 december 1913 överlämnat förslag beträffande
förändring i underhållen åt arméns manskap, hava den 20 april
1914 inkommit med förslag jämväl rörande underhållen åt indelt manskap
vid flottan och hava därmed avslutat sitt uppdrag.

Enligt sista redovisningen (juni 1914) hava kostnaderna uppgått till
18,094 kronor 20 öre.

Sakkunnig för verkställande av utredning angående befordringar i
armén, regemente eller regementes reserv.

Enligt nådigt beslut den 18 juli 1913 bemyndigades dåvarande
chefen för lantförsvarsdepartementet att tillkalla eu sakkunnig person för
att inom nämnda departement biträda vid ifrågavarande utredning; och

120

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

utsågs härtill översten och sekundchefen för Svea livgarde H. E. Hult.
Såsom biträde i avseende på utarbetande av det statistiska underlaget har
tjänstgjort kaptenen vid Kronobergs regemente C. H. E. M. H. Kreuger.

Den 20 augusti 1914 överlämnades till chefen för lantförsvardeparteinentet
utredning och förslag ifråga om inskränkande eller eventuellt avskaffande
av inom armén förekommande titelbefordringar utan erhållande
av beställning på stat. Uppdraget är härmed avslutat.

För ifrågavarande utredning har utbetalts ett belopp av 1,800
kronor.

Sakkunniga för viss utredning rörande förläggningsort för infanteriskjutskolan.

Genom nådigt beslut den 24 oktober 1913 uppdrogs åt chefen för
femte arméfördelningen, generallöjtnanten O. B. Malm, samt chefen för
skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, överstelöjtnanten P. J. Hegardt,
att i egenskap av sakkunniga verkställa utredning och avgiva förslag i
fråga om förläggning av nämnda skjutskola till Malma hed, Lindö gods i
Vallentuna socken eller eventuellt annan ort.

Utredningen har pågått under året men är ännu icke slutförd.

Kostnaderna hava till och med november 1914 uppgått till 2,000
kronor.

Kommissionen för utarbetande av förslag i fråga om rikets försvarsväsende.

Genom nådigt beslut den 28 november 1913 medgavs, att översten i
armén, överstelöjtnanten vid Första livgrenadjärregementet C. G. V. Hammarskjöld
samt ytterligare högst tjugo officerare och civilmilitära personer
finge erhålla i uppdrag att inom lantförsvarsdepartementet biträda med
utarbetande av detaljerade förslag och kostnadsberäkningar till härordning
ävensom av förslag till erforderliga ändringar uti gällande värnpliktslag.
Med anledning härav hava, förutom översten Hammarskjöld, under år 1913
tillkallats överstelöjtnanten vid Kalmar regemente S. G. L. Myhrman,
överstelöjtnanten vid Västerbottens regemente friherre R. O. Marks von
Wurtemberg, överstelöjtnanten vid Svea livgarde K. E. W. Söderhielm,
kaptenen vid Västmanlands regemente G. J. F. Björnström, kaptenen vid
Norrlands trängkår S. E. T. Carlsson, löjtnanten vid Första livgrenadjärregementet
G. V. Petri och kaptenen vid Vendes artilleriregemente O. M.
Franke samt under år 1914 majoren vid fortifikationen A. G. Norinder,
majoren vid generalstaben B. A. Tarras-Wahlberg, majoren i armén, kaptenen
vid Upplands artilleriregemente S. E. Schmidt, fältintendenten av

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

121

andra graden vid intendenturkåren E. M. Wikland, kaptenen vid generalstaben
C. E. R. von der Lancken, intendenten vid intendenturkåren N. O. G.
Bruzelius, fältläkaren A. I. Dahlheim, översten och chefen för Göta artilleriregemente
greve C. B. Hamilton, majoren i armén, kaptenen i Upplands
infanteriregementes reserv C. M. L. Ljungwaldh samt regementsintendenten
vid Vendes artilleriregemente C. A. Nilsson, varjämte för särskilda ^uppdrag
överstelöjtnanten vid Södra skånska infanteriregementet G. R. J. Åkerman
och kaptenen vid Jämtlands fältjägarregemente E. Mossberg ställts till
departementschefens förfogande.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna hava uppgått till 47,477 kronor 98 öre.

Sakkunnig för utredning av vissa frågor om ändringar i värnpliktslagen.

Den 31 december 1913 förordnade Kung]. Maj:t dåvarande översten
och chefen för Västmanlands regemente P. R. Hasselrot att inom lantförsvarsdepartementet
biträda med utredning av vissa frågor rörande ändringar
i värnpliktslagen.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för ifrågavarande utredning hava uppgått till 390 kronor.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till härordning m. m.

Genom nådigt beslut den 18 mars 1914 förordnades generallöjtnanten
L. H. Tingsten att inom lantförsvarsdepartementet biträda med utarbetande
av förslag i vissa med den nya härordningen sammanhängande frågor,
varjämte chefen för lantförsvarsdepartementet bemyndigades att till biträde
inom departementet vid utarbetande av detaljerade förslag och kostnadsberäkningar
till härordning med tillhörande motiver anlita, jämte de enligt
beslut den 28 november 1913 tillkallade, ytterligare fem sakkunniga
personer. Med anledning härav tillkallades hovrättsrådet J. Hansson, byråchefen
E. G. Huss, extra föredraganden i lantförsvarsdepartementet, fil.
doktorn C. A. G. Malmroth, t. f. sekreteraren i pensionsstyrelsen K. G. L.
Smedmark och e. o. hovrättsnotarien C. H. J. von Schulzenheim.

De sakkunniga hava slutfört sitt uppdrag.

Till de sakkunniga har utbetalts ett belopp av 2,237 kronor 93 öre.

Kommission för fortsatta försök med kidsprutemateriel.

För fortsatta försök med kulsprutemateriel i syfte att utreda vissa
frågor rörande organisation, utbildning och taktisk användning av kulspruteförband
samt lämpligaste typ för transportmateriel för desamma till Bih.

till riksd. prof. 1915. 1 Sami. 1 Avd. 16

Riksdngs-Rerättelsen.

122

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

kallades, jämlikt nådigt bemyndigande, den 23 maj 1914 en kommission bestående
av följande officerare, nämligen majoren vid Hälsinge regemente
G. E. Ros, kaptenen vid generalstaben G. T. A. Lundberg, kaptenerna vid
Jönköpings regemente E. F. M. Grafström och G. R. A. H. Lindgrén, ryttmästaren
vid skånska dragonregementet J. V. E. D. af Sandeberg, kaptenen
vid Positionsartilleriregementet C. E. G. A. Jegerhjelm samt två artilleristabsofficerare
enligt generalfälttj^gmästarens och inspektörens för artilleriet
bestämmande.

Kommissionens uppdrag är ännu icke slutfört.

Utgifterna för kommissionen hava intill 1914 års slut uppgått till
7,762 kronor 95 öre.

Kommission för fortsatta jämförande försök med gevär av 6,5 och
7,2 mm. kaliber med torpedkuleammunition.

Jämlikt nådigt bemyndigande tillkallades den 24 april 1914 för att
leda ovanberörda försök en kommission bestående av översten och chefen
för Norrbottens regemente friherre C. A. Falkenberg, överstelöjtnanten vid
Norra skånska infanteriregementet J. G. Nauckhofif samt kaptenen vid
Andra livgrenadjärregementet R. F. Muntzing.

Uppdraget är ännu icke slutfört.

Vid slutet av år 1914 hade ännu inga medel utbetalts till kommissionen.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till vissa ändringar i gällande
inskri vn ing sför o rdn ing.

Enligt nådigt beslut den 6 juni 1914 bemyndigades chefen för lantförsvarsdepartementet
att tillkalla sakkunniga personer för att inom nämnda
departement biträda vid utarbetande m. m. av förslag till de ändringar i
gällande inskrivningsförordning, som påkallades av de till riksdagen den
14 maj 1914 avlåtna propositioner angående ny härordning samt med
förslag till ny värnpliktslag; och utsågos härtill konstituerade revisionssekreteraren,
hovrättsrådet i Kungl. Maj:ts och rikets Göta Hovrätt J.
Hansson, majoren i armén, kaptenen i Upplands infanteriregementes reserv
C. M. L. Ljungwaldh, kaptenen vid Västmanlands regemente G. J. F.
Björnström och kaptenen vid flottan F. Th. E. Fevrell.

Sedan hovrättsrådet Hansson på därom gjord anhållan den 16 november
1914 entledigats från ovannämnda uppdrag, utsågs i hans ställe
till sakkunnig kanslirådet i Kungl. Maj:ts kansli, kanslisekreteraren i lantförsvarsdepartementet
A. R. Wallgren.

123

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sedermera tillkallades jämväl översten R. C. H. Torpadie för att
biträda vid ifrågavarande arbete.

De sakkunniga hava den 31 december 1914 avgivit förslag till ny
inskrivningsförordning. Uppdraget är således slutfört.

Till och med december 1914 har för ifrågavarande uppdrag utbetalts
ett belopp av 1,191 kronor 79 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och utarbetande av förslag
angående vissa värnpliktigas tjänstgöring.

Enligt nådigt beslut den 17 september 1914 bemyndigades chefen
för lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga personer
för att inom departementet biträda med verkställande av utredning, huruvida
sådana för förseelser mot den militära strafflagen upprepade gånger
straffade värnpliktiga, vilka kunna antagas öva ett demoraliserande inflytande
å övriga värnpliktiga, lämpligen må kunna, avskilda från övriga
värnpliktiga, vapenövas för sig själva eller användas till lämpliga för
statens räkning erforderliga arbeten, ävensom utarbeta det förslag, vartill
nämnda utredning kunde giva anledning; och utsågos härtill ledamoten avriksdagens
första kammare, v. häradshövdingen L. G. Gezelius, ledamoten
av riksdagens andra kammare, handlanden Hj. Wijk och kaptenen vid
Kronobergs regemente C. A. G. Lindencrona.

Uppdraget är ännu icke slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava till och med december 1914
uppgått till 498 kronor 5 öre.

Sakkunnig för utarbetande av förslag till erforderliga nya bestämmelser
rörande officers- och reservofficersutbildningen vid armén.

Enligt nådigt beslut den 17 september 1914 bemyndigades chefen
för lantförsvarsdepartementet att tillkalla en sakkunnig person för att inom
departementet biträda med utarbetande av förslag i berörda hänseende;
och utsågs härtill chefen för krigshögskolan, överstelöjtnanten i generalstaben
C. A. P. A:son Sjögreen.

Uppdraget är ännu icke slutfört.

Till och med utgången av december 1914 har ingen ersättning utbetalts
till den sakkunnige.

Sakkunnig för verkställande av omarbetning utav de vid den nya
härordningen fogade dvergängsplaner.

Enligt nådigt beslut den 17 september 1914 bemyndigades chefen
för lantförsvarsdepartementet att tillkalla eu sakkunnig person för att
inom nämnda departement biträda med verkställande av den omarbetning

124

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

av vid Kungl. Maj:ts till riksdagen avlåtna proposition nr 58 angående ny
härordning fogade övergångsplaner, som föranleddes av de utav riksdagen
beslutade ändringarna i det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget; och utsågs
härtill överstelöjtnanten vid Värmlands regemente K. E. W. Söderhielm.

Uppdraget är numera slutfört.

Till den sakkunnige har för ifrågavarande uppdrag utbetalts ett
belopp av 425 kronor.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande underbefäls befordran till officer och reservofficer.

Enligt nådigt beslut den 17 september 1914 bemyndigades chefen
för lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga personer
för att inom departementet verkställa utredning angående de omständigheter,
under vilka personal i underbefäls ställning vid armén och marinen
vid yngre år må kunna vinna befordran till officer och reservofficer, ävensom
avgiva det förslag, vartill nämnda utredning kunde giva anledning;
och utsågos härtill överstelöjtnanten vid Livregementets grenadjärer G.
Hedengren, ledamoten av riksdagens andra kammare redaktören A. C. J.
Christiernson och fanjunkaren vid Kalmar regemente C. G. Andersson.

Uppdraget är ännu icke slutfört.

För utredningen hava till och med december 1914 inga medel utbetalts.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
angående omorganisation av väg- och vattenbyggnadskåren.

Genom nådigt beslut den 17 september 1914 bemyndigades chefen
för lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga personer
för att inom departementet biträda med verkställande av utredning, huruvida
väg- och vattenbyggnadskåren lämpligen borde omorganiseras i syfte
att höja dess militära användbarhet och göra den till en vid krigstillfälle
duglig officersreserv till fortifikationen, ävensom avgiva det förslag, vartill
nämnda utredning kunde giva anledning; och utsågos härtill överstelöjtnanten
vid generalstaben E. C. Erikson, överstelöjtnanten i väg- och
vattenbyggnadskåren, byråchefen F. B. Stafsing och ledamoten av riksdagens
andra kammare, grosshandlaren E. A. Nilson.

Den 3 november 1914 bemyndigades chefen för lantförsvarsdepartementet
att tillkalla ytterligare högst två sakkunniga personer för att inom
departementet biträda med samma utredning. I anledning av sistnämnda
bemyndigande tillkallades kaptenen vid väg- och vattenbyggnadskåren S.
E. J. Liibeck.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

125

Uppdraget är ännu icke slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga uppgingo vid slutet av 1914 till
865 kronor.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till omorganisation av arméns

musik.

På grund av nådigt bemyndigande den 17 september 1914 har chefen
för lantförsvarsdepartementet uppdragit åt ledamöterna av riksdagens
andra kammare hovstallmästaren G. Tamm och grosshandlaren E. A. Nilson
samt musikunderlöjtnanten vid södra skånska infanteriregementet R. H.
J:son Rune att inom departementet biträda med utarbetande av förslag
till sådan omorganisation av arméns musik, att kostnaderna för densamma
komma att uppgå till högst två tredjedelar av statsverkets nuvarande utgifter
för densamma. •

De sakkunniga hava den 14 december 1914 avgivit betänkande och
förslag angående omorganisation av arméns musik och hava därmed avslutat
sitt uppdrag.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 2,018 kronor 38 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning i fråga om utrangerade
stamhästars fortsatta användning m. m.

Genom nådigt beslut den 17 september 1914 har chefen för lantförsvarsdepartementet
bemyndigats att tillkalla högst tre sakkunniga personer
för att inom departementet biträda med verkställande av utredning
och utarbetande av förslag dels i syfte, att från kavalleriet och artilleriet
utrangerade stamhästar må, i den mån de för ändamålet kunna befinnas
lämpliga, för fortsatt användning överföras till infanteriet och trängen,
dels ock ej mindre i vad mån och enligt vilka grunder officerare, som tillhöra
generalstaben, övriga staber och kavalleriet och som åtnjuta lönetilllägg
och furageersättning för tjänstehästar, må kunna göras beridna på
kronan tillhöriga stamhästar, än även, huruvida och enligt vilka grunder
det för statsverket må befinnas fördelaktigt att för artilleriets behov anskaffa
kronan tillhöriga draghästar; och hava härtill utsetts ledamoten av
riksdagens andra kammare hovstallmästaren G. Tamm, översten och sekundchefen
för Livregementes husarer greve C. T. G. Rudenschöld och ledamoten
av riksdagens andra kammare, grosshandlaren E. A. Nilson.

Enligt nådigt bemyndigande den 17 december 1914 har chefen för
lantförsvarsdepartementet anmodat nämnda sakkunniga att i sammanhang med
ovan angivna uppdrag verkställa utredning och utarbeta förslag, jämväl

126

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

huruvida och efter vilka grunder det må befinnas lämpligt att för kronans
räkning inköpa de på grund av generalorder den 18 augusti 1914 inlejda
och ännu icke återställda hästar eller en del av desamma, ävensom angående
användningen av samtliga under hösten 1914 för kronans räkning
inköpta hästar.

Uppdraget är ännu icke slutfört.

Intill utgången av december 1914 hava kostnaderna för de sakkunniga
uppgått till 578 kronor 78 öre.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till bestämmelser angående
upprättande av reservstater vid armén.

Enligt nådigt beslut den 17 september 1914 har chefen för lantförsvarsdepartementet
bemyndigats att tillkalla två sakkunniga personer
för att inom departementet biträda med utarbetande av förslag till de
bestämmelser, som erfordras med anledning av riksdagens beslut om upprättande
av reservstater vid armén; och hava härtill utsetts kanslirådet
jux-is kandidaten A. G. Afzelius och överstelöjtnanten vid Värmlands regemente
K. E. W. Söderhielm.

De sakkunniga hava avgivit förslag till förordning angående arméns

O Ö o O o

reservstater.

Till de sakkunniga har utbetalts ett belopp av 363 kronor 29 öre.

Sakkunniga för omarbetning av gällande infanteriexercisreglemente.

Enligt nådigt beslut den 25 september 1914 har chefen för lantförsvarsdepartementet
bemyndigats att tillkalla högst fyra sakkunniga personer
för att inom departementet biträda med omarbetning av gällande
infanteriexercisreglemente i de delar, som betingas av den taktiska och
vapentekniska utvecklingen; och hava härtill utsetts inspektören för infanteriet,
generallöjtnanten L. H. Tingsten, tillförordnade chefen för Hallands
regemente översten 0o. W. Melin, översten och chefen för Västmanlands
regemente G. R. J. Åkerman och kaptenen vid Första livgrenadjärregementet
C. P. P. Reuterswärd.

De sakkunniga hava ännu icke slutfört sitt uppdrag.

Vid årsskiftet 1914—1915 hade ännu icke några medel utbetalts för
ifrågavarande utredning.

Ö C1

Sakkunnig för verkställande av utredning angående inkvarteringsförhållandenas
ordnande inom armén.

Enligt nådigt beslut den 25 september 1914 bemyndigades chefen
för lantförsvarsdepartementet att tillkalla en sakkunnig person för att in -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

127

om nämnda departement biträda med utredning i berörda hänseende; och
utsågs härtill generallöjtnanten J. G. Björlin.

Uppdraget är ännu icke slutfört.

För ifrågavarande utredning hade vid utgången av december månad
ännu icke några medel utbetalts.

Sakkunniga för revision av bestämmelserna rörande arméns och
marinens avlöning under krig stjänstgöring stid.

Enligt nådigt beslut den 27 oktober 1914 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga personer för
att inom departementet biträda med revision av bestämmelserna rörande
arméns och marinens avlöning under krigstjänstgöringstid; och utsågos
härtill ledamöterna af riksdagens andra kammare lantbrukaren Carl Persson
i Stallerhult och redaktören N. A. Nilsson i Kabbarp samt krigsrådet
C. E. T. Sterky och marinintendenten S. F. Lagerholm, varjämte uppdrogs
åt riksdagsmannen Carl Persson att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas
förhandlingar.

Sedan genom nådigt beslut den 1 december 1914 chefen för lantförsvarsdepartementet
bemyndigats att tillkalla ytterligare en sakkunnig
person för att inom departementet biträda med ifrågavarande utredning,
utsågs härtill ledamoten av riksdagens första kammare friherre O. H. A.
Fleming; och uppdrogs åt friherre Fleming tillika att i egenskap av ordförande
leda de sakkunnigas förhandlingar i stället för riksdagsmannen
Carl Persson, vilken på därom gjord framställning befriats från ordförandeskapet.

Uppdraget är ännu icke slutfört.

Utgifterna för de sakkunniga belöpte sig vid årsskiftet 1914—1915
till 340 kronor.

Sakkunniga i fråga om anordnande av befälsutbildningskurser för
landstormen.

Genom nådigt beslut den 30 oktober 1914 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga personer för
att inom departementet biträda med verkställande av utredning samt avgivande
av förslag till bestämmelser för mera omfattande befälsutbildningskurser
för landstormen; och utsågos härtill översten och sekundchefen för
Göta livgarde C. M. H. Fallenius, kaptenen vid Göta livgarde E. A. L.
Lind av Hageby och kaptenen vid generalstaben E. M. H. G. Testrup.

Uppdraget är numera slutfört.

Till de sakkunniga har icke någon ersättning utbetalts.

128

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragi t.

Kommission för granskning av vissa värnpliktigas ansökningar om befrielse
från krig stjänstgöring.

Genom beslut den 1 december 1914 bemyndigades chefen för lantförsvarsdepartementet
att tillkalla en kommission bestående av högst fem
personer jämte erforderliga sekreterarbiträden för att enligt utfärdad instruktion
företaga granskning av vissa värnpliktigas ansökningar om befrielse
från undergående av dem förenämnda dag anbefalld krigstjänstgöring
samt avgiva därav föranledda yttranden; och utsågos till medlemmar
av kommissionen översten C. J. E. Rosenblad, rådmannen A. Cederborg
och ledamoten av riksdagens andra kammare J. B. Eriksson i Grängesberg.

Kommissionen har den 23 december 1914 avgivit utlåtande angående
till dess granskning hänskjutna ansökningar och har härmed avslutat
sitt uppdrag.

Kostnaderna för kommissionen hava uppgått till 1,325 kronor 32 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och utarbetande av förslag
rörande tillgodoseende av arméns behov av lastautomobiler.

Genom nådigt beslut den 5 december 1914 har chefen för lantförsvarsdepartementet
bemyndigats att tillkalla högst tre sakkunniga personer
för att inom nämnda departement skyndsamt verkställa utredning och utarbeta
förslag rörande lämpligaste sättet att tillgodose arméns behov i
krig och fred av lämpliga lastautomobiler; och hava härtill utsetts ledamoten
av riksdagens andra kammare, grosshandlaren E. A. Nilson och
kaptenen vid fortifikationen G. J. Rabe.

För ifrågavaiande utredning, som ännu icke är fullbordad, hava intill
utgången av år 1914 icke några medel utbetalts.

Omredigering av tjänstgöringsreglementet för armén.

Den 31 december 1914 uppdrog Kung]. Maj:t åt översten och sekundchefen
för Svea livgarde H. E. Hult att med biträde av en kompaniofficer,
som komme att beordras i kommandoväg, ombesörja redigering av
en ny upplaga utav tjänstgöringsreglementet för armén enligt de närmare
föreskrifter, som skulle komma att i kommandoväg meddelas.

Sjöförsvarsdepartementet.

Sakkunniga för utredning rörande förenkling av marinens redovisning
sväsende m. m.

Genom kungl. brev den 4 juli 1910 bemyndigades chefen för sjöförsvarsdepartementet
att tillkalla tre sakkunniga, varav en ordförande,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

129

för utredning rörande förenkling av marinens redovisningsväsende; och
blevo härtill den 12 juli 1910 utsedda statskommissarien Chr. L. Tenow,
dåvarande kaptenen numera kommendörkaptenen av 2:a graden J. C.
Schneidler och marinintendenten av l:a graden R. C. T. Näsman.

. Vidare uppdrogs genom kungl. brev den 28 april 1911 åt bemälda
sakkunniga att vid fullgörande av oinförmälda uppdrag jämväl taga under
övervägande frågan, huruvida revision av marinens räkenskaper och förvaltning
kunde så ordnas, att en på samma gång oberoende och sakkunnig
granskning kunde vinnas, eventuellt genom överflyttande av revisionen
på civila händer utom marinen, samt därutinnan framställa förslag.

Den 1 augusti 1910 förordnades marinintendenten av 2:a graden
G. Lunden att biträda de sakkunniga.

Den 1 oktober 1911 har kommendörkaptenen Schneidler upphört att
deltaga i arbetet och efterträtts av kaptenen G. Ekelund.

Det under år 1913 avgivna betänkande och förslag, del III, är, sedan
yttranden avgivits av vederbörande myndigheter, för närvarande beroende
på Kungl. Maj:ts prövning.

De sakkunniga hava under år 1914 påbörjat arbetet med redovisningsväsendets
ordnande å kustpositionerna.

Vidare hava de sakkunniga under samma år haft under utarbetande
åtskilliga förslag, som stå i samband med det dem meddelade uppdraget.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbeten hava utgjort omkring 70,000
kronor.

Sakkunniga för utredning av vissa frågor rörande skeppsgossekårerna.

Genom kungl. brev den 18 oktober 1912 bemyndigades chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla sakkunniga för att inom departementet
biträda med utredning av vissa frågor rörande skeppsgossekårerna;
och blevo härtill den 6 november 1912 utsedda kommendörkaptenen av
l:a graden friherre A. T. C. Gyllenkrok samt kaptenerna A. R. Fröding
och J. A. F. Eklund.

De sakkunniga hava under år 1914 utarbetat förslag till omlägg o

# o ÖO

ning av skeppsgosseutbildningen samt uppgjort alternativa planer till förläggning
av skeppsgossekåren i Marstrand.

Kostnaderna hava hittills utgjort 11,381 kronor 52 öre.

Sakkunniga för utredning rörande organisation av de till flottans
stationer hörande myndigheter.

Genom kungl. brev den 20 juni 1913 bemyndigades chefen för sjöförsvarsdepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga jämte en sekre Bill.

till riksd. prot. 1915. 1 Sami. 1 Avd. 17

Riksdagrs-Berttttelseiu

130

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig, tilldragit.

terare för att inom departementet biträda med utredning och uppgörande
av förslag rörande organisationen av de till flottans stationer hörande myndigheter;
och blevo härtill utsedda konteramiralen H. G. Lagercrantz,
marinöverintendenten H. F. Lindberg, statskommissarien Chr. L. Tenow,
och förste marinintendenten G. E. Didring. Den sistnämnda har den 20
november 1913 avlidit.

Ett utarbetat förslag i frågan föreligger för närvarande till omprövning
hos de sakkunniga.

Kostnaderna hava hittills utgjort 10,872 kronor 94 öre.

Sakkunniga för revidering av skeppsmätningsförfattningarna.

Genom kungl. brev den 20 juni 1913 bemyndigades chefen för sjöförsvarsdepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga jämte en sekreterare
för att inom departementet biträda med omarbetning av de utav
särskilt tillkallade sakkunniga den 9 februari 1907 avgivna förslag till
skeppsmätningsförfattningar in. in.; och blevo till sakkunniga utsedda kommerserådet
C. Malmen, skeppsmätningsöverkontrollören O. Larsson och
ingenjören N. G. Nilsson, varjämte till sekreterare antogs dispaschören
C. M. Pinéus.

De sakkunnigas arbete under år 1914 har huvudsakligen omfattat
närmare granskning och revidering av under år 1913 preliminärt utarbetade
utkast till ny förordning angående skeppsmätning på den s. k. tyska
regelns grund; utarbetande av utkast till motivering av en del bestämmelser
i den ifrågasatta nya förordningen angående skeppsmätning; utarbetande
av utkast till reviderad instruktion för skeppsmätare; samt utarbetande
och avgivande av förslag till bestämmelser om svenska fartygs förseende
med särskilda mätbrev för fart genom Panamakanalen m. in. På grundvalen
av sistnämnda förslag har den 1 december 1914 utfärdats nådig förordning
angående särskilda mätbrev för fart genom Panamakanalen.

Kostnaderna hava hittills utgjort 4,421 kronor 7 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande höjning av de till avskedat manskap vid marinen utgående pensioner.

På grund av särskilda nådiga beslut den 3 september 1912 och
den 12 december 1913 har uppdrag lämnats åt ledamoten av riksdagens
andra kammare, regementsläkaren C. F. Vahlquist, redaktören O. F.
Bogren och revisionskommissarien J. G. L. C. Stenberg att verkställa utredning
och avgiva förslag beträffande förevarande fråga.

Berättelse om va

rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

131

De sakkunniga avgåvo den 20 april 1914 förslag till höjning av de
till marinens indelta manskap genom flottans pensionskassa utgående pensioner.
Därefter har arbetet omfattat utredning beträffande höjning av
det övriga manskapets pensioner samt rörande fastställande av avgångsålder
för detta manskap.

Sakkunniga för beredning av ärenden rörande sjöförsvarets ordnande.

Genom kungl. brev den 6 mars 1914 bemyndigades chefen för sjöförsvarsdepartementet
att tillkalla högst aderton officerare och andra sakkunniga
personer för att inom departementet biträda vid beredning av
ärenden rörande sjöförsvarets ordnande; och blevo den 7 mars 1914 härtill
utsedda kommendören H. W. M. von Krusenstierna, översten friherre
H. G. M. Wrangel, byråchefen T. Först, stadsnotarien N. Andersson, marindirektören
av 2:a graden C. E. Richson, kommendörkaptenen av l:a
graden C. C. Engström, kommendörkaptepen av 2:a graden G. R. Starck,
"kaptenen O. E. Lybeck, kaptenen C. H. Åkermark, kaptenen C. E. Holmberg,
kaptenen C. O. Lindsström, kaptenen H. V. Simonsson, kaptenen
F. T. E. Fevrell, kaptenen A. G. Vibom och kaptenen K. Z. Rönblom.
Den 23 mars 1914 utsågs marindirektören av 2:a graden K. E. Rundgren
att jämväl deltaga i omförmälta arbete.

Arbetet avslutades i maj 1914.

Kostnaderna för arbetet hava uppgått till 16,935 kronor 72 öre.

Kommittén för utredning i fråga om utvidgning och modernisering
av flottans varv i Karlskrona.

Genom kungl. brev den 2 april 1914 tillsattes en kommitté, bestående
av kommendören A. B.. Juel, marindirektören av l:a graden A. M. A.
von Eckermann och direktören H. G. E. Hammar för utredning i fråga
om utvidgning och modernisering av flottans varv i Karlskrona.

Kommitténs arbete har så fortskridit, att samtliga av kommittén
hittills beslutade utredningar verkställts och kommittébetänkandet till större
delen föreligger i koncept.

Kostnaden för kommittén har hittills uppgått till omkring 8,500
kronor.

Sakkunniga för utredning beträffande lönereglering för lotsstyrelsen
och loisverket.

Den 13 maj 1914 erhöll chefen för sjöförsvarsdepartementet bemyndigande
att tillkalla högst fem sakkunniga personer för att inom departementet
biträda vid beredning av frågan om lönereglering för lotsstyrelsen

132

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

oc''h lotsverket jämte därmed i samband stående frågor samt avfattande
av förslag i ämnet. Såsom sakkunniga tillkallades byråchefen hos lotsstyrelsen
J. A. Sjöberg, statskommissarien friherre C. G. E. Leijonhufvud,
ledamoten av Riksdagens första kammare, kommendörkaptenen av 2:a graden
Ii. H. K. Ericson, ledamoten av Riksdagens andra kammare, sjökaptenen
E. A. Indebetou samt sekreteraren M. A:son Forsman.

De sakkunnigas arbeten avslutades den 11 juli 1914.

Utredningen har föranlett en kostnad av 2,731 kronor 72 öre, som
utbetalts av behållna fyr- och båkmedel.

Kommissionen för angivande av yttrande och förslag till typ för
undervattensbåt i kustflottan.

Kungl. Maj:t uppdrog den 17 september 1914 åt en kommission,
bestående av chefen för marinstaben vice amiralen J. W. L. Sidner, marindirektören
av l:a graden C. E. Richson samt ytterligare två officerare att
avgiva yttrande och förslag till typ för undervattensbåt i kustflottan.

Under året hava anbud i enlighet med uppgjort program infordrats
å undervattensbåtar från vissa firmor.

Kostnaderna för kommissionen hava hittills uppgått till 263 kronor
30 öre.

Sakkunniga för uppgörande av förslag till allmän plan för utförande
under åren 1915—1919 av nyanläggningar och ny anskaffning ar för stärkande
av det fasta kustförsvaret.

Den 1 december 1914 uppdrog Kungl. Maj:t åt chefen för kustartilleriet,
generalmajoren H. G. W. Wrangel, ordförande, kommendörkaptenen
av 2:a graden H. IL K. Ericson, majoren A. G. Norinder samt ytterligare
en officer vid kustartilleriet att uppgöra förslag till allmän plan
för utförande under åren 1915—1919 av nyanläggningar och nyanskaffningar
för stärkande av det fasta kustförsvaret.

De sakkunniga hava uppsatt utkast till sådan allmän plan, som uppdraget
avser.

Kostnaderna för de sakkunnigas verksamhet belöpa sig till omkring
120 kronor.

Civildepartementet.

Emigrationsutredningen.

Kungl. Maj:t uppdrog den 30 januari 1907 åt professorn G. Sundbärg
i Uppsala att verkställa en utredning av emigrationsfrågan och spörsmål, som

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

133

därmed stode i sammanhang, ävensom att inkomma med de förslag, vartill
denna utredning kunde giva anledning. Den 4 juni 1907 utvidgades
uppdraget till att omfatta jämväl utredning av frågan om en föreslagen
statens arbetsförmedlingsanstalt för svenskar i utlandet.

Den 17 september 1913 avgav professorn Sundbärg slutligt betänkande
beträffande emigrationsfrågan. Utlåtande i fråga om en arbetsförmedlingsanstalt
för svenskar i utlandet avgavs den 30 januari 1912.

Registret till emigrationsutredningens publikationer har utkommit
under år 1914.

För emigrationsutredningen har från statskontoret utbetalats tillhopa
91,748 kronor 42 öre, vilket meddelas till rättelse av förut i ämnet
lämnad uppgift.

Järnvägstaxekommittén.

Kungl. Maj:t har den 28 juni 1907 uppdragit åt en kommitté att
inkomma med betänkande och förslag beträffande ny taxa för transporter
å statens järnvägar samt rörande förändrade bestämmelser i fråga om samtrafik
mellan statens och enskilda järnvägar ävensom avgiva yttrande angående
införande av särskilda tariffer för export- och transitogods, varvid
kommittén hade att taga under övervägande, huruvida icke särskilt betänkande
rörande en var av sistnämnda båda frågor skulle kunna avgivas,
innan förslag angående godstaxan avlämnades. Ordförande i kommittén
är landshövdingen A. Asker, Halmstad, samt ledamöter: disponenten E. J.
Ljungberg, Falun, grosshandlaren J. A. Waller, Göteborg, direktören R. T.
Hennings, Sanda, byrådirektören J. H. Flodin, verkställande direktören vid
Stockholm—-Västerås—Bergslagens järnväg J. D. Simonsson och järnvägsstyrelsens
matematiker N. Ahlberg, Stockholm, vilken sistnämnde tillika är
kommitténs sekreterare. Därjämte har Kungl. Maj:t den 20 januari 1911
förordnat distriktschefen J. E. Lundberg, Östersund, att vid behandling av
persontarifferna i stället för byrådirektören Flodin deltaga i kommitténs överläggningar
och beslut. Vidare har Kungl. Maj:t den 8 november 1912
förordnat verkställande direktören vid Nora—Bergslags järnväg, majoren O.
Bärnheim, Nora, att vid behandling av frågor rörande samtrafiken mellan
statens och enskilda järnvägar deltaga i kommitténs överläggningar och
beslut.

Kommitténs ordförande har meddelat:

Under tiden efter den 4 maj 1914 har kommittén avslutat sin behandling
av tarifferna för resgods, ilgods och expressgods, ävensom slutligen
avfattat den principiella delen av sitt betänkande med undantag av
ett par detaljer. Vidare föreligger kommitténs förslag till taxa uppgjort.

134 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Slutligen har samtrafiksfrågan behandlats och enhet i princip vunnits om
vad kommittén skall föreslå beträffande samtrafiken inom Sverige.

Vid sitt första sammanträde år 1915 torde kommittén kunna slutjustera
delarna I, IV C och V av sitt betänkande, omfattande den principiella
delen jämte persontariffer m. m. och förslag till taxa, redogörelse
för det ekonomiska resultatet av kommitténs förslag samt de inkomna
framställningarna. Del II B av betänkandet, omfattande specialredogörelse
för fraktgodstarifferna för de varuslag, som icke äro upptagna i den förut
avgivna delen II A, kommer att följa kort efteråt. Därefter återstå av
kommitténs betänkande endast del III, omfattande samtrafiken, och del
VI, i vilken skulle behandlas taxans historiska utveckling, utländska tariffer
m. m.

Kommittén in pleno hav efter den 4 maj 1914 haft sammanträden
10—13 juni, 22—24 oktober, 25—27 november och 16—18 december
samt en av subkommittéerna den 25 maj samt 5, 6 och 10 juni.

De av kommittén av expensmedel förskottsvis utbetalta utgifterna
för dess arbeten beräknas för tiden från kommitténs tillsättande den 28
juni 1907 intill 1914 års utgång komma att uppgå till ett belopp av omkring
130,000 kronor, däri inberäknade kostnaderna för tryckning av de
utgivna delarna av betänkandet. Dessutom har av statskontoret utbetalts
dels rese- och traktamentsersättningar till ett belopp av omkring 34,500
kronor, dels ersättningar för de avlöningsförmåner, som kommitténs ledamöter
eller inkallade sakkunniga hava avstått på grund av arbete i kommittén.

Sakkunniga för utredning rörande kiseljärn.

Den 20 september 1907 erhöll chefen för civildepartementet bemyndigande
att tillkalla tre sakkunniga för att inom civildepartementet verkställa
utredning beträffande kiseljärns egenskap att under vissa förhållanden
förorsaka utveckling av skadliga gaser samt, därest utfärdande av allmänna
bestämmelser rörande de försiktighetsåtgärder, som vid förvaring och
transport av dylikt järn böra iakttagas, syntes vara av behovet påkallat,
biträda vid utarbetande av förslag till dylika bestämmelser. Därefter har
chefen för civildepartementet, jämlikt bemyndigande den 30 december
1911, uppdragit åt kommissionen att verkställa utredning i ifrågavarande
avseenden jämväl rörande kiselmangan och andra i elektrisk ugn framställda
legeringar.

Kommissionen består för närvarande av professorn J. G. Petrén och
ingenjören J. A. Lefver, Stockholm, samt civilingenjören M. Hedlund,
Gullspång.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

I fråga om kommissionen har meddelats, att kommissionen under år
1914 haft sammanträden i Stockholm under följande tider: 4 maj, 7 och
24 augusti, 15—17 oktober, 13, 14, 19 och 20 november samt 5—9 och
18—23 december. För övrigt hava kommissionens medlemmar var för sig
varit sysselsatta med det slutliga betänkandets avfattande och därmed
sammanhängande arbeten.

Arbetet har fortskridit så långt, att hela betänkandet med undantag
av en bilaga föreligger färdigt i korrektur; och förmodar kommissionen,
att betänkandet kan avlämnas i början av januari 1915.

Kommissionen har för täckandet av med utredningen förenade direkta
utgifter uppburit tillsammans 3,000 kronor, vilka nu äro i sin helhet förbrukade,
samt särskilt reseanslag år 1908, utgörande 1,900 kronor. Under
detta år har civilingenjören Hedlund direkt från statsverket uppburit
717 kronor 60 öre i ersättning för resor och dagtraktamenten, varjämte
till professorn Cronqvists stärbhus på sin tid utbetalats arvode av 2,000
kronor för hans arbete inom kommissionen.

Ålderdoms- och invaliditetsförsäkringskommittén.

Den av Kungl. Maj:t den 13 december 1907 tillsatta kommittén för
verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande allmän ålderdoms-
och invaliditetsförsäkring har den 28 oktober 1910 erhållit uppdrag
att jämväl avgiva yttrande och förslag beträffande revision av lagen den
5 juli 1901 angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete.
Kommitténs ordförande är regeringsrådet A. Lindstedt, Stockholm, och
ledamöter: redaktören K. H. Branting och disponenten C. E. V. Folin,
Stockholm, lantbrukaren P. Nilsson i Bonarp, direktören S. Palme, Stockholm,
häradshövdingen A. E. Åkerman, Halmstad, bankdirektören E. G.
von Sydow, Göteborg, och professorn E. I. Fredholm, Djursholm.

Av kommitténs ordförande har meddelats, att kommittén under år
1914 hållit plenisammanträden 23—28 maj, 6—18 juni, 10 juli samt den
9, 26 och 27 september. Under tider då kommittén icke varit samlad
till plenum, har arbetet fortsatts av kommitténs ordförande och vissa av
ledamöterna.

Ett inom kommittén utarbetat förberedande utkast till lag om olycksfallsförsäkring
har överarbetats och i sina detaljer närmare utvecklats samt
därefter förelagts kommittén till granskning. Med hänsyn till vissa därunder
framhållna synpunkter är berörda utkast nu föremål för ytterligare
överarbetning. Därjämte hava en del försäkringstekniska undersökningar
med mera verkställts.

Beträffande den kostnad kommittén under år 1914 medfört för stats -

136 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

verket, uppgår densamma till 10,983 kronor 11 öre. Vid ingången av året
uppgick kostnaden till 301,264 kronor, varav ungefär 253,000 kronor åtgått
till statistiska utredningar med flera dylika expenser för utarbetandet av
folkpensioneringsförslaget.

Kommittén för revision av hälsovårdsstadgan för riket.

Kungl. Maj:t har den 11 september 1909 uppdragit åt en kommitté
att verkställa revision av hälsovårdsstadgan för riket. Ordförande i denna
kommitté är hovrättsrådet friherre E. J. L. H. Wrede, Jönköping, samt
ledamöter: stadsarkitekten K. E. Salin, Stockholm, förste stadsläkaren L. S.
Andersson, Djursholm, ryttmästare!! friherre E. Fleetwood, Odensviholm,
f. d. borgmästaren G. A. Ahlstrand, Umeå, förste provinsialläkaren G. J.
Windahl, Falun, och f. d. medicinalrådet R. A. Wawrinsky, Saltsjöbaden.

Kommitténs ordförande har meddelat, att en underavdelning av
kommittén under tiden från och med den 17 november till och med den
12 december 1914 sammanträtt i Stockholm samt genomgått ett av ordföranden
uppgjort förslag till motivering av de utav kommittén utarbetade
stadgeförsla ^en.

Kommitténs arbete kan förväntas bliva slutfört under innevarande
januari månad.

De kostnader, kommittén medfört för statsverket, belöpte sig vid
utgången av år 1914 till omkring 45,000 kronor.

Elektriska kraftkommittén.

Kungl. Maj:t har den 22 juni 1911 uppdragit åt en kommitté dels
att utarbeta förslag till tryggande av avnämares rätt till kontraktsenligt
åtnjutande av elektrisk kraft, dels ock att verkställa utredning, huruvida
och på vad sätt priset på elektrisk ström, som distribueras till allmänheten,
må kunna av offentlig myndighet regleras samt, därest denna utredning
därtill gåve anledning, framlägga förslag i ämnet. Den 19 oktober
1911 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén att ävenledes verkställa
utredning, huruvida och i vilken omfattning samt under vilka villkor eu
koncessionslagstiftning, utöver vad för närvarande gäller och av kommitténs
tidigare uppdrag tilläventyrs föranledes, bör införas med avseende å
kraftkällor, kraftstationer eller kraftledningar, avsedda för distribution till
allmänheten av elektrisk energi. Kommitténs ordförande är häradshövdingen
E. M. Håkansson, Hässleholm, samt ledamöter: föreståndaren för
vattenfallsstyrelsens elektrotekniska avdelning C. P. W. Borgquist, kanslirådet
C. J. Carlberg, som tillika är kommitténs sekreterare, ingenjören
A. F. Eneström, inspektöi*en över elektriska anläggningar för belysning

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

eller arbetsöverföring E. C. Ericson och kaptenen S. E. J. Lubeck, Stockholm,
samt borgmästaren J. Pettersson, Södertälje.

Kommitténs ordförande har meddelat, att kommittén under år 1914
i Stockholm hållit tre plenisammanträden under april, juni och december
månader. Kommittén har under året fortsatt och avslutat det andra av
de kommittén lämnade uppdragen eller verkställande av utredning, huruvida
och på vad sätt priset på elektrisk kraft, som distribueras till allmänheten,
må kunna av offentlig myndighet regleras. Kommitténs betänkande
är till stor del färdigtryckt. Till följd av sjukdom, som drabbat en av
kommitténs ledamöter, har betänkandet icke, såsom kommittén hoppats,
kunnat avlämnas under året, men kommer avlämnandet att äga rum under
januari år 1915.

Utgifterna för kommittén från dess början till 1914 års slut hava
uppgått till omkring 22,000 kronor.

Sakkunniga för utredning i fråga om förändrade bestämmelser i avseende
å länskungörelserna.

Jämlikt bemyndigande den 30 december 1911 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt landshövdingen G. W. A. Roos, Visby, och
landskamreraren A. R. Hagen, Uppsala, att inom civildepartementet biträda
med utredning av frågan om förändrade bestämmelser i avseende å länskungörelserna.

I fråga om kommissionen har meddelats, att kommissionen under
år 1914 sammanträtt i Stockholm under tiden 2—17 oktober. Landshövdingen
Roos har utöver denna tid varit sysselsatt med ifrågavarande utredning
under tre månader av våren och sommaren 1914. Landskamreraren
Hagen har efter den 17 oktober under någon vecka varit upptagen
med arbete för tryckning av kommissionens betänkande, vilket under samma
månad avlämnades.

För statsverket har kommissionen medfört en kostnad av omkring
3,000 kronor.

Sakkunniga för utredning rörande de mindre bemedlade klassernas
bostadsförhållanden.

Jämlikt bemyndigande den 19 januari 1912 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt rådmannen A. Cederborg och andre sekreteraren
i svenska stadsförbundet, filosofie doktorn Y. Larsson, Stockholm, direktören,
kaptenen K. H. F. Meurling, Djursholm, filosofie doktorn A. Molin,
Lidingö villastad, och professorn G. F. Steffen, Herserud, att, i egenskap
av sakkunniga, inom civildepartementet verkställa utredning och avgiva

Bill. till riksd. prat. 1915. 1 Sami. 1 Avd. 18

Riksdans-Berättelsen.

137

138 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

förslag till åtgärder med avseende å de mindre bemedlade klassernas bostadsförhållanden;
och har chefen för nämnda departement, enligt bemyndigande
den 12 september 1913, uppdragit åt förste aktuarien E. R. Sjöstrand,
Stockholm, att vara sekreterare hos de sakkunniga.

Under år 1914 har kommissionen sammanträtt in pleno den 13, 20
och 26 januari, 1, 10, 14 och 20 februari, 23 och 31 mars, 6, 7, 9, 20
och 22 april, 25 juni, 1, 24 och 30 juli, 3 augusti, 28 oktober, 9, 14,
16, 21, 24 och 28 november, 2, 5, 9, 14, 18 och 31 december. Därjämte
hava, enligt det lämnade uppdraget, särskilda subkommitterade bedrivit
arbeten för kommissionens räkning-.

På framställning av kommissionen har Kungl. Maj:t bemyndigat
kommissionen uppdraga åt numera professorn vid Uppsala universitet V.
Lundstedt att utarbeta en jämförande framställning rörande inteckningsväsendet
i olika länder; och har Lundstedt för sagda uppdrags fullgörande
företagit en 2 månaders studieresa i Tyskland, vartill Kungl. Maj:t beviljat
honom särskilt resebidrag. Professorn Lundstedt, som bedriver arbetet
jämsides med sin akademiska undervisning, har meddelat, att den av honom
företagna utredningen torde komma att föreligga avslutad under loppet av
sommaren 1915.

Beträffande den åt socialstyrelsen anförtrodda undersökningen rörande
i Sverige rådande bostadsförhållanden har kommissionen dels varit i tillfälle
att i korrektur granska redogörelserna för 1912—1913 års bostadsräkningar
i Karlstad, Jönköping, Uråsa, Brännkyrka och Norrköping, ävensom
en inom styrelsen utarbetad redogörelse för byggnadsverksamheten i
rikets stadssamhällen år 1912, dels med representanter för socialstyrelsen
deltagit i överläggningar om anordnandet av mera ingående lokala bostadsundersökningar,
utredning rörande bostadsföreningar m. fl. undersökningar.

Sedan kommissionen satts i tillfälle att avgiva yttrande över pensionsstyrelsens
förslag rörande pensionsförsäkringsfondens förvaltning, har
kommissionen den 1 juli 1914 till statsrådet och chefen för civildepartementet
ingivit framställning i ämnet med förslag angående dispositionen av
en del av fondens medel.

Jämväl har kommissionen genom nådig remiss den 27 mars 1914
satts i tillfälle att yttra sig över det av särskilda kommitterade avgivna
förslaget till ny byggnadsstadga för riket; och har kommissionen med
anledning härav underkastat förslaget en ingående granskning och partiell
omarbetning, varav resultatet torde komma att föreligga inom den närmaste
tiden.

Den under år 1912 påbörjade undersökningen, i vilken utsträckning

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

och på vad sätt här i landet allmänna och enskilda inrättningars medel
tagits i anspråk för bostadskrediten, har under året fullföljts; och kan
tabellarbetet numera anses i allt väsentligt slutfört. Den med arbetet
sysselsatta personalen, som vid årsskiftet 1913—1914 uppgick till 14 biträden,
har tid efter annan kunnat inskränkas och uppgår för närvarande
till 3 biträden, varav dock 2 hava sysselsättning endast cirka två timmar
dagligen.

Utöver de 38 tabeller, som vid årsskiftet 1913—1914 voro slutförda,
hava under redogörelseåret utarbetats ytterligare 64. Samtliga dessa tabeller
förelågo vid senaste årsskiftet i korrektur. Till komplettering
av förut införskaffade uppgifter angående bostadskrediten har även den av
konungariket Sveriges stadshypotekskassa förmedlade låneverksamheten
gjorts till föremål för undersökning; och föreligger resultatet härav i en
del tabeller. Dessutom har det visat sig vara av stort intresse för kreditproblemets
belysning att ur speciella synpunkter behandla vissa delar av
materialet; och hava för detta ändamål de uppgifter, som beröra Stockholm
och dess grannkommuner, gjorts till föremål för en särskild undersökning,
utöver den ursprungliga arbetsplanen. Slutligen har på grund av tabellmaterialets
betydande omfattning — över 300 trycksidor — ett stort antal
sammandrag och tablåer måst utarbetas för textframställningen.

Arbetet med själva textredogörelsen har pågått under senare hälften av
år 1914, varunder det jämväl visat sig nödvändigt företaga en mängd detaljstudier
i och för en så allsidig belysning som möjligt av det vidlyftiga
spörsmålet. Till alla delar slutfört torde detta arbete kunna beräkas bliva
först under senare delen av år 1915.

Under år 1914 hava utarbetats särskilda redogörelser för:

1) kommissionens studieresa i Tyskland 29 oktober—24 november

1913;

2) användningen av socialförsäkringens fonder för bostadsändamål i
Tyskland, Frankrike och England;

3) den tyska lagstiftningen till skydd för städers och orters estetiska,
historiska och kulturhistoriska karaktär;

4) centrala bostadsmyndigheter i Tyskland. Därjämte hava, särskilt
i samband med behandlingen av förslaget till byggnadsstadga, utförts en
del smärre specialutredningar.

Vidare har enligt en omfattande plan under år 1914 påbörjats och
bedrivits arbetet å redogörelser för bostadsförhållanden, bostadslagstiftning
och i allmänhet åtgärder på bostadsfrågans område i olika främmande
länder. Av dessa redogörelser föreligga de för Frankrike, Belgien, öster -

140 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

rike, Holland och delvis Tyskland fullbordade i manuskript eller korrektur.

De kostnader, kommissionens arbeten hittills medfört för statsverket,
uppgå i allt till cirka 122,000 kronor, varav cirka 49,000 kronor komma
på den åt socialstyrelsen anförtrodda undersökningen rörande i Sverige
rådande bostadsförhållanden.

Sakkunniga för utredning i fråga om åtgärder mot faran av kronisk
arsenikförgiftning.

Jämlikt bemyndigande den 30 januari 1912 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt professorn K. G. F. Lennmalm, professorn J. P.
Klason och professorn H. K. A. S. von Euler-Chelpin att inom civildepartementet,
i egenskap av sakkunniga, biträda vid utredning i fråga om
de åtgärder från det allmännas sida, som borde vidtagas för att i möjligaste
mån upptäcka, förebygga och motverka faran av kronisk arsenikförgiftning.

o Ö

På därom gjord ansökning bar chefen för civildepartementet den 15
april 1913 entledigat bemälda sakkunniga från det dem meddelade uppdrag
samt uppdragit åt professorn K. A. Petrén, professorn I. C. Bang
och laboratorn L. Ramberg, samtliga i Lund, samt f. d. bostadsinspektören i
Stockholm, numera professorn vid universitetet i Uppsala G. Wirgin att
inom civildepartementet, i egenskap av sakkunniga, biträda vid ifrågavarande
utredning, varjämte chefen för civildepartementet anmodat professorn
Petrén att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Kommissionens ordförande har meddelat, att kommissionen under år
1914 till överläggningar sammanträtt i Stockholm den 16, 18 och 19
januari samt i Lund den 26 februari, 28 och 29 mars, 21 och 29 maj, 5
september, 20 oktober, 11 november samt 10 december.

De undersökningsarbeten, vilka kommissionen funnit nödiga för fullgörandet
av det kommissionen lämnade uppdraget, hava under år 1914
blivit fullföljda.

Åt professorn Wirgin uppdrog kommissionen år 1913 att för kommissionens
räkning anställa vissa biologiska undersökningar och därvid dels
utröna, under vilka betingelser arsenikgaser kunna utvecklas ur arsenikhaltig
oljefärg under inverkan av mögelsvampar, dels försöka uppsamla
arsenik i luften i fuktiga, med arsenikhaltig oljefärg bemålade och med
arseniksvampar infekterade rum, dels för kemisk undersökning uppsamla
arsenikgaser, som utvecklats på arsenikmögelkulturer, och dels utröna ur
mögelkulturer utvecklade arsenikhaltiga gasers inverkan på försöksdjur.
Ifrågavarande biologiska undersökningar hava under år 1914 fortsatts

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 141

men icke hunnit slutföras. Med anledning av vissa inom landet inträffade
sjukdomsfall, vilka uppstått i samband med upphettning av arsenikhaltig
oljefärg genom belysningsanordningar och vilkas symptom något erinrat
om kronisk arsenikförgiftning, har under professorn Wirgins ledning av den
hos kommissionen anställde assistenten, medicine licentiaten I. Lagerberg
under år 1914 påbörjats en undersökning över inverkan på försöksdjur
av de gaser, som uppstå genom upphettning av intorkad linolja och andi’a
färgbeståndsdelar. Likaledes har under professorn Wirgins ledning slutligen
under år 1914 av medicine studeranden C. A. Näslund, såsom frivillig
medarbetare, påbörjats en undersökning över inverkan av vissa praktiskt
viktiga färgstoffer på försöksdjur. De av professorn Wirgin eller
under hans ledning företagna undersökningarna hava utförts dels i Stockholm
å karolinska institutets hygieniska laboratorium och dels i Uppsala
å det inom den patologiska institutionens byggnad inrymda provisoriska
hygieniska laboratoriet.

Professorn Bang, som under år 1913 varit i Lund sysselsatt med
undersökningar för kommissionens räkning rörande metodiken för arsenikens
bestämmande i varor ävensom i urin, har under år 1914 därsammastädes
med biträde av filosofie licentiaten Elisabeth Pettersson såsom assistent
fullföljt utarbetningen av metoden. Denna har vidare å två apotekslaboratorier
och fyra kemiska stationer börjat Drövas för utrönande av, huruvida
den vore praktiskt användbar för apotekare och teknologi’. Ordföranden
för en i Danmark för utarbetande av förslag till nya bestämmelser med
avseende å giftiga ämnen tillsatt kommitté har slutligen på begäran erhållit
del av beskrivningen över metoden; och har dennas praktikabilitet
varit hos kommittén i stor utsträckning föremål för granskning.

Laboratorn Ramberg har i Lund varit under år 1914 för kommissionens
räkning sysselsatt dels med analytisk undersökning av produkterna
av vissa mögelsvampars inverkan på arsenikhaltiga ämnen, dels med andra
analytiska arbeten i samband med de av professorn Wirgin anställda biologiska
experimenten, dels ock med utarbetandet av metoder för exakt kvantitativ
bestämning av minimala arsenikmängder. Härvid har. under slutet
av året filosofie kandidaten Gösta Sjöström biträtt såsom assistent.

Kommissionens ordförande har genomfört granskningen av de till
kommissionen inkomna svaren å kommissionens till läkare utsända frågeformulär
angående fall av kronisk arsenik förgiftning. Denna kasuistik,
förökad med alla tidigare kända, jämväl bearbetade svenska fall, har därefter
blivit ordnad i tabellarisk, till tryckning färdig form. Härvid har
först medicine kandidaten B. A. G. E. Eriksson biträtt och sedan även
medicine licentiaten M. Ljungdahl.

142 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Jämväl en sammanställning av alla inom den utländska medicinska
litteraturen publicerade fall av kronisk arsenikförgiftning har befunnits
nödig; och har vid arbetet att härför genomsöka litteraturen ordföranden
varit biträdd av medicine licentiaten Ljungdahl. Även denna kasuistik
har därefter blivit ordnad i tabellarisk form, motsvarande uppställningen av
de genom kommissionens enquéte yppade sjukdomsfallen.

Den vetenskapliga bearbetningen genom kommissionens ordförande
av det genom enquéten och ur litteraturen insamlade materialet fortgår.

Enär de åt kommissionens ledamöter anförtrodda specialundersökningarna
ännu icke hunnit slutföras, har kommissionen ännu icke kunnat
skrida till det slutliga utförandet av sitt uppdrag.

De kostnader, kommissionen under tiden från det densamma tillsattes
till 1914 års slut medfört för statsverket, torde uppgå till ungefär
22,500 kr.

Sakkunniga för undersökning rörande vissa personal- och befordringsförhdllanden
vid statens järnvägar.

Jämlikt bemyndigande den 23 februari 1912 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt godsägaren A. Ekman, Mogård, banvakten
A. Andersson, Ställdalen, lokomotivmästaren F. Berglund, Linköping, trafikdirektören
A. O. L. Kamph, Gävle, kontorsbiträdet A. Rehné, Stockholm,
stationsmästaren J. A. Pettersson Swarts, Vagnhärad, och överdirektören
I. Virgin, Stockholm, att, i egenskap av sakkunniga, inom civildepartementet
verkställa viss utredning i fråga om personalen vid statens järnvägar;
och har chefen för nämnda departement anmodat godsägaren Ekman att
såsom ordförande leda de sakkunnigas arbeten.

Kommissionen har under år 1914 avgivit betänkande i ämnet, dagtecknat
den 20 november 1913.

De kostnader, kommissionen medfört för statsverket, hava uppgått
till 15,005 kronor 51 öre.

Sakkunniga för utredning i fråga om med sjukvård sysselsatta kvinnors
arbetsförhållanden m. m.

Jämlikt bemyndigande den 6 juni 1912 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt överläkaren I. Jundell, Stockholm, f. d. rödakorssystern
Charlotte Cederström, Frediåkslund, Uppsala, redaktören C. G.
Ekman, Stockholm, och översköterskan, sophiasystern Emmy Lindhagen,
Stockholm, att, i egenskap av sakkunniga, inom civildepartementet biträda
med utredning ifråga om med sjukvård sysselsatta kvinnors arbetsförhål -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

landeri m. m., och har chefen för nämnda departement uppdragit åt överläkaren
Jundell att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Sedermera har Charlotte Cederström, på därom gjord ansökning, den
31 januari 1914 entledigats från förenämnda henne meddelade uppdrag;
och har sekreteraren hos de sakkunniga, sjukhemsförestånderskan, rödakorssystern
Agda Meyersson samma dag erhållit uppdrag att, i Charlotte
Cederströms ställe, inom civildepartementet, i egenskap av sakkunnig,
biträda vid berörda utredning, dock att härigenom någon förändring icke
skulle ske i det Agda Meyersson meddelade uppdrag att vara sekreterare
hos de sakkunniga.

I fråga om kommissionen har meddelats följande:

Kommissionen har under år 1914 sammanträtt endast 5 gånger,
nämligen den 9 april, 15 maj, 29 juni, 10 september och 30 december.

Vid slutet av år 1913 hade kommissionen dels utarbetat, utsänt och
återfått en omfattande serie olika frågeformulär till olika personer och
anstalter, som mer eller mindre nära berördes av kommissionens undersökning,
dels ock fullständigt eller nästan fullständigt i tabellform bearbetat
dessa frågeformulär.

Frågan om privatsköterskornas arbetsförhållanden hade emellertid
ej då hunnit bearbetas statistiskt. Detta har nu skett under år 1914.
Dessutom har kommissionen under sistnämnda år ägnat en del arbete åt en
ny grupp kvinnlig personal, nämligen föreståndarinnor vid fattiggårdar, fattighus,
försörjningsinrättningar och dylikt, vars förhållanden kommissionen
ej förut beaktat, men till vilken hänsyn måste tagas i så måtto, att i densamma
ofta finnas ej så få sjuksköterskor. Kommissionen har därför
medelst frågeformulär anskaffat och sedan bearbetat statistiskt material
även för nämnda grupp kvinnlig personal.

På grundval av allt det nämnda, sålunda utförda statistiska arbetet
bär under år 1914 utarbetats en del av den sammanhängande framställning
av den kvinnliga sjukvårdspersonalens förhållanden, som skall ingå i kommissionens
betänkande. Vid utarbetandet härav har det visat sig nödvändigt
att på åtskilligt sätt komplettera det statistiska arbetet, vilket synnerligen
tidsödande arbete också utförts under år 1914.

Under år 1914 hava även utarbetats redogörelser för den kvinnliga
sjukvårdspersonalens ställning i flera främmande länder.

Allt det sålunda år 1914 utförda arbetet har varit av den natur,
att det icke nödvändiggjort för kommissionen att arbeta in pleno. Kommissionen
uppdrog därför arbetet åt sin ordförande och sekreterare (åt
ordföranden särskilt under tiden V7—15/s, åt sekreteraren särskilt under

143

144 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

tiden Vio—30/n), men sammanträdde in pleno ovan angivna gånger för
att leda och bestämma det helas gång.

Kommissionens sammanträden hava hållits i Stockholm.

De kostnader kommissionen medfört för statsverket intill slutet av år
1913 utgjorde omkring 10,830 kronor. Under år 1914 har tillkommit
en ytterligare kostnad av omkring 3,130 kronor, därav lokalhyra 241 kronor,
tryckerikostnader 337 kronor, arvoden för statistiska biträden 1,197
kronor, porto 114 kronor, tidskrifter och böcker 63 kronor samt arvoden
åt kommitténs ledamöter och sekreteraren 1,175 kronor.

Kommittén för utredning angående ordnandet av apoteksväsendet i
riket vid. 1920 års utgång m. in.

Kungl. Maj:t har den 23 september 1912 uppdragit åt en kommitté
att verkställa utredning angående ordnandet av apoteksväsendet i riket
vid 1920 års utgång in. in. Ordförande i kommittén är landshövdingen
H. T. Biörklund samt ledamöter: hemmansägaren J. Ericsson i Vallsta,
borgmästaren i Trälleborg K. E. von Geijer, examinerade apotekaren E. V.
Hellström, Stockholm, redaktören S. Persson, Norrköping, medicinalrådet
E. Sederholm, apoteksinnehavaren K. M. Sjöberg och revisionssekreteraren
J. A. J. Österlöf, Stockholm, vilken sistnämnde samtidigt är
kommitténs sekreterare.

Kommitténs ordförande har meddelat:

Kommittén har under år 1914 varit samlad den 17 januari, 10 och
28 mars, 27 maj samt 1—19 december i Stockholm. Dessutom hava enskilda
ledamöter varit i Stockholm upptagna av arbeten för kommitténs räkning
följande dagar, nämligen ordföranden den 16, 19, 22, 23 och 28—31 januari,
2—4 februari, 13 februari—1 april, 6—20 juli, 11—13 augusti samt
6—26 november med granskning av inkomna statistiska uppgifter; sekreteraren
under hela året med växlande arbeten; två ledamöter 10 februari
—9 mars och ytterligare en ledamot under 4 dagar i mars månad med
utarbetning av 100 recept, avsedda att utsändas till en del länder för att
utröna där gällande läkemedelspris; två ledamöter 30 mars—28 april, 9—
19 september och 28 september—5 oktober, ävensom en ledamot 14—30
november med bearbetning och ordnande av de statistiska uppgifterna;
samt en ledamot 14 april—16 maj med utredning rörande de villkor, som
finnas intagna i nuvarande apoteksinnehavares privilegiibrev.

Kommitténs arbete under år 1914 har huvudsakligen bestått i granskning,
komplettering och bearbetning av det statistiska material, som med
anledning av utsända frågecirkulär inkommit. Detta arbetes avslutande
har fördröjts genom de avbrott, som förorsakats dels av riksdagsarbetet

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 145

under sommaren 1914, dels ock i det statistiska sammanställningsarbetet
omedelbart eller medelbart genom mobiliseringen.

De kostnader, kommittén under år 1914 medfört för statsverket,
beräknas approximativt uppgå till 25,400 kronor.

Sakkunnig för utarbetande av förslag till lagstiftning mot sjpiskvacksalveri.

Kungl. Maj:t har den 1 november 1912 uppdragit åt professorn vid
universitetet i Uppsala, juris doktorn Thore Engströmer att inom civildepartementet
biträda vid utarbetande av förslag till lagstiftning mot
kvacksalveri.

Sedan professor Engströmer under förra delen av år 1914 till civildepartementet
avlämnat en promemoria i ämnet jämte två alternativa lagförslag,
har han sedermera varit sysselsatt med utarbetande av ett författningsförslag,
som skulle behandla såväl ifrågavarande ämne som frågan
om fråntagande i vissa fall av läkares behörighet att utöva läkarkonsten.
Ett av professorn Engströmer avgivet förslag i ämnet föreligger
nu färdigt.

De kostnader, uppdraget intill 1914 års slut medfört för statsverket,
torde kunna beräknas till omkring 1,100 kronor.

Sakkunniga för utredning rörande statsanstalter för vård av alkoholister
m. in.

Jämlikt bemyndigande den 12 september 1913 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt stadsläkaren i Gävle R. A. von Post, redaktören
C. G. Ekman, Eskilstuna, godsägaren J. M. Juhlin, Hagbyberga, Björkvik,
och byråchefen E. G. Huss, Stockholm, att inom departementet verkställa
utredning dels angående behovet och beskaffenheten av sådana statsanstalter
för vård av alkoholister, som avses i 2 § av lagen om behandling
av alkoholister, dels rörande statsbidrag till alkoholistanstalter, som av
Ivungl. Maj:t erkännas såsom allmänna, dels ock rörande anslag till övriga
enskilda alkoholistanstalter, ävensom framlägga de förslag, vartill utredningen
kunde föranleda; och har chefen för civildepartementet tillika anmodat
stadsläkaren von Post att såsom ordförande leda de sakkunnigas
förhandlingar samt utsett byråchefen Huss att vara sekreterare hos de sakkunniga.

I fråga om kommissionen har meddelats, att kommissionen, som
under år 1914 fullföljt och avslutat sina arbeten, sammanträtt in pleno
den 14 och 18—19 juni, 25—31 oktober samt 21—23 november, varjämte

Bib. till riksd. prot. 1915. 1 Sami. 1 Avd. 19

Riksdags-Borättelsen.

146 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

utredningar dessemellan utförts av vissa ledamöter under juni—juli i
Nynäs samt oktober—november i Stockholm.

Den 23 november 1914 avgav kommissionen sitt slutliga betänkande,
innefattande förslag dels rörande författningar och andra viktigare bestämmelser
för alkoholistvårdens enhetliga ordnande, dels ock angående statens
kostnader för alkoholistvården.

De med kommissionens arbeten förenade kostnaderna torde vid 1914
års slut komma att uppgå till sammanlagt omkring 12,000 kronor.

Sakkunniga för utredning rörande omorganisation av medicinalstyrelsen
m. m.

Jämlikt bemyndigande den 12 september 1913 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt generaldirektören C. B. Buhre, Stockholm, redaktören
A. Christenson Lindblad, Göteborg, lantbrukaren G. Odqvist, Påtorp,
Fristad, och amanuensen E. T. Sidenbladh, Stockholm, att inom civildepartementet,
i egenskap av sakkunniga, verkställa utredning och avgiva
förslag till omorganisation av medicinalstyrelsen jämte därmed sammanhängande
frågor. Därjämte bär chefen för civildepartementet anmodat
generaldirektören Buhre att såsom ordförande leda förhandlingarna och
utsett amanuensen Sidenbladh att vara sekreterare hos de sakkunniga.

Kommissionens ordförande har meddelat, att kommissionen, som
haft sina sammanträden i medicinalstyrelsens lokal, under år 1914 sammanträtt
in pleno den 21 juli samt 27—28 oktober. Därjämte har
under omkring tre veckor mellan nämnda plenisammanträden en avdelningav
kommissionen bedrivit utrednings- och uppsättningsarbeten. Vid plenisammanträdet
den 28 oktober 1914 beslöts att avgiva förslag till ny instruktion
för medicinalstyrelsen m. m. Kommissionen har därmed slutfört
sitt arbete.

De med kommissionens arbeten förenade kostnaderna hava uppgått
till sammanlagt 2,463 kronor.

Sakkunniga för verkställande av revision av stadgan angående sinnessjuka
in. in.

Jämlikt bemyndigande den 12 september 1913 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt t. f. överinspektören för sinnessjukvården i
riket D. A. Petrén, Stockholm, numera förste stadsläkaren i Malmö E. A.
Fornmark, advokaten, vice häradshövdingen G. Huselius, Stockholm, hemmansägaren
D. Pettersson i Bjälbo och borgmästaren i Västervik A. O. Rune
att, i egenskap av sakkunniga, inom civildepartementet biträda med verkställande^
revision av stadgan angående sinnessjuka m. in.; och har che -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 147

fen för nämnda departement tillika anmodat t. f. överinspektören Petrén
att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbeten och vice häradshövdingen
Huselius att vara sekreterare hos de sakkunniga.

Kommissionens ordförande har meddelat:

Plenisammanträden hava under år 1914 ägt rum dels under en vecka
i slutet av februari och början av mars, dels under tiden 30 juni—4 augusti,
och dels 9—10 oktober. Därjämte har kommissionen besökt en del
sinnessjukanstalter av olika slag, offentliga, kommunala och enskilda, varjämte
flertalet av kommissionens ledamöter varit ordföranden följaktlig vid
inspektion av familjevårdskolonien i Korsberga.

Vid plenisammanträdena har först den från 1913 års sammanträden
resterande delen av sinnessjukstadgan preliminärt diskuterats. Därpå har
riksdagens skrivelse angående lindring i de mindre bemedlades kostnader
för hospitalsvård (n:r 31, 1913) — sedan sekreteraren gjort en sammanfattning
av de över skrivelsen avgivna yttrandena — likaledes underkastats
en preliminär diskussion. Slutligen har, efter diskussion av nu gällande
nådiga kungörelser angående statsunderstöd åt anstalter för sinnesslöa, beslut
fattats angående innehållet uti ett särskilt betänkande rörande ändring
uti villkoren för sådant statsbidrag samt angående vården av sinnesslöa
och fallandesjuka.

Därjämte har särskilt arbete utförts av följande ledamöter av kommissionen,
nämligen

förste stadsläkaren Fornmark, som under några veckor före de första
plenisammanträdena varit sysselsatt med att bearbeta en del främmande
länders lagstiftning och förordningar på området i fråga,

ordföranden, som under tiden 5 augusti—31 oktober — med undantag
för ett par veckor, under vilka inspektionsresor företagits — utarbetat
dels nytt förslag till bestämmelser angående intagning å de olika slagen
av sinnessjukanstalter, dels (tillsammans med sekreteraren) ovannämnda
betänkande angående ändring i villkoren för statsbidrags utgående till
sinnesslöanstalter och rörande vården av sinnesslöa och fallandesjuka och
dels, såsom bilaga till detta betänkande, en översikt över sinnesslövårdens
hittillsvarande utveckling i riket, samt

sekreteraren, vilken, inklusive tiden för plenisammanträdena, varit
sysselsatt för kommissionens räkning sammanlagt något mer än halva året
och därunder, förutom att han utfört ovan omnämnt arbete, bearbetat en
del av den främmande lagstiftningen på området, vilket senare arbete sålunda
varit delat mellan honom och förste stadsläkaren Fornmark.

Övriga ledamöter av kommissionen hava endast deltagit i plenisammanträdena
och i övrigt icke utfört något arbete inom kommissionen.

148 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Med det ovan omnämnda, till statsrådet och chefen för civildepartementet
den 31 oktober 1914 avgivna betänkandet rörande sinnesslövården
har kommissionen fullgjort sitt uppdrag, i vad det rör de sinnesslöa, undantagandes
sådana bestämmelser rörande dem, som böra ingå i själva sinnessjukstadgan.
Vad åter denna beträffar, vilkens revision ju är kommissionens
huvuduppgift, återstår det huvudsakliga arbetet därmed, undantagandes
frågan om intagningsbestämmelser.

Kostnaderna för kommissionen hava, med inräknande av arvodena,
uppgått till sammanlagt omkring 7,400 kronor.

Sakkunniga för utredning angående pensionering av statens järnvägars
och telegrafverkets extra personal.

Jämlikt bemyndigande den 12 september 1913 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt överdirektören P. J. G. Laurin, förrådsförmannen
A. J. Bärg, Katrineholm, byrådirektören G. Jacobi, professorn
F. H. Lamm-, byråchefen H. E. Landström och linjearbetaren G. R. Lundqvist,
Stockholm, att, i egenskap av sakkunniga, inom civildepartementet
verkställa utredning angående pensionering av statens järnvägars och telegrafverkets
extra personal samt inkomma med det förslag, vartill utredningen
kunde föranleda. Tillika har chefen för nämnda departement anmodat
överdirektören Laurin att såsom ordförande leda de sakkunnigas
förhandlingar och utsett byrådirektören Jacobi att vara sekreterare hos de
sakkunniga.

Kommissionens ordförande har meddelat, att kommissionen, som uteslutande
haft sin verksamhet i Stockholm, under år 1914 hållit sammanträden
under följande tider, nämligen 7—24 januari, 23 april—10 juni
samt 12 oktober—12 december.

Kommissionens arbeten äro nu avslutade.

Kommissionens utgifter intill senaste årsskiftet torde belöpa sig till
omkring 600 kronor.

Sakkunnig för utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser rörande
det administrativa besvärsförfarandet in. m.

Kungl. Maj:t har den 12 september 1913 uppdragit åt landssekreteraren
D. Ekelund, Stockholm, att inom civildepartementet biträda med
utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser rörande det administrativa
besvärsförfarandet jämte övriga författningsändringar, som i samband därmed
kunde böra vidtagas m. m.

Landssekreteraren Ekelund har meddelat, att han, som för uppdragets
fullgörande undfått tjänstledighet under tiden från och med den 1

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 149

januari till och med den 15 juni 1914 samt vidare för tiden från och med
iden 14 december 1914 till och med den 15 maj 1915, under den honom
beviljade tjänstledigheten huvudsakligen varit sysselsatt med utredning
rörande frågan om möjlighet att upphäva eller åtminstone betydligt inskränka
uppläsandet i kyrka av kungörelser och offentliga myndigheters
beslut. Då för denna frågas bedömande det torde vara nödvändigt att
uppvisa, i vilka fall sådant publikationssätt enligt de bestämmelser, som
för närvarande gälla, skall eller bör ifrågakomma, har denna utredning
inriktat sig på, bland annat, att åstadkomma en, så vitt möjligt, fullständig
förteckning över de fall, då enligt särskilda, ännu gällande författningar
detta publikationssätt är föreskrivet. Under november år 1914 har
landssekreteraren Ekelund från civildepartementet emottagit riksdagens
skrivelse den 2 mars 1914 rörande åvägabringande av sådan ändring i
förordningen om kommunalstyrelse på landet, att bestämmelsen om kommunalstämmoprotokolls
uppläsande i kyrka borttoges, tillika med över
samma skrivelse avgivna yttranden av överståthållarämbetet, länsstyrelserna
och domkapitlen.

Med skrivelse den 28 november 1913 hav landssekreteraren Ekelund
till civildepartementet överlämnat vissa författningsförslag.

Vad angår frågan om kostnaderna för uppdragets fullgörande, har
Kungl. Magt genom nådigt brev den 31 juli 1914 tillerkänt landssekreteraren
Ekelund ersättning för mistade avlöningsförmåner under tiden från
och med den 1 januari till och med den 15 juni 1914 med 1,420 kronor
83 öre; och torde kunna antagas, att motsvarande ersättning kommer att
beredas landssekreteraren Ekelund jämväl för den tid, varunder han för
uppdragets fullgörande erhållit ytterligare tjänstledighet.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till lag angående förbud för
vissa utlänningar att här i riket vistas in. in.

Jämlikt bemyndigande den 24 oktober 1913 har chefen för civildepartementet
uppdragit dels åt revisionssekreteraren, filosofie doktorn
Hjalmar Victor Himmelstrand, Stockholm, och landssekreteraren S. A. Lilja,
Växjö, att inom civildepartementet biträda med utarbetande av förslag
till lag angående förbud för vissa utlänningar att här i riket vistas jämte
de övriga författningar, som i sammanhang därmed kunde erfordras, dels
ock åt professorn N. E. Alexanderson och advokaten E. Löfgren, Stockholm,
att inom civildepartementet biträda vid de förberedande överläggningarna
i ämnet.

Kommissionen har under år 1914 avgivit förslag i ämnet, varefter
Kungl. Maj:t den 14 september 1914 utfärdat lag angående förbud för

150 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

vissa utlänningar att bär i riket vistas. Sedermera hava revisionssekreteraren
Himmelstrand samt, under en kortare tid, landssekreteraren Lilja
inom departementet biträtt vid utarbetande av förslag till vissa till nämnda
lasf sig anslutande författningar.

o o o

De kostnader, kommissionen intill slutet av år 1914 medfört för
statsverket, belöpa sig till omkring 7,100 kronor.

Sakkunniga för utredning angående effektiv vård av skolungdomens
tänder.

Jämlikt bemyndigande den 31 oktober 1913 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt folkskolinspektören C. R. Johansson, Jönköping,
tandläkaren J. A. M. Lenhardtson, Stocksund, provinsialläkaren E. F.
Hellberg, Lycksele, och lantbrukaren S. Bengtsson i Norup att inom civildepartementet,
i egenskap av sakkunniga, verkställa utredning och avgiva
förslag på vad sätt en effektiv vård av skolungdomens tänder må kunna
komma till stånd, varjämte chefen för nämnda departement uppdragit åt
folkskolinspektören Johansson att leda de sakkunnigas förhandlingar och
utsett tandläkaren Lenhardtson att tillika vara sekreterare hos de sakkunniga.

Kommissionen har meddelat, att kommissionen under år 1914 sammanträtt
dels i Stockholm 16—24 februari samt 14—18 juli och dels i
Jönköping 3 november—7 december. Därjämte hava ordföranden och
sekreteraren varit sysselsatta med arbete för sakkunnigas räkning under
tiden 16 mars—14 maj, ordföranden jämväl under tiden 24 oktober—2
november och sekreteraren under tiden 15 maj—13 juli.

Under år 1914 har av kommissionen och genom dess försorg utförts
dels en undersökning av tändernas beskaffenhet hos 1,500 barn i skolorå
landsbygden, dels ock statistisk bearbetning av siffermaterialet från såväl
nämnda undersökning som ock från de undersökningar, vilka under åren
1913 och 1914 genom läroverksöverstvrelsens försorg verkställts beträffande
tändernas beskaffenhet hos lärjungarna vid rikets allmänna läroverk, ävensom
av de uppgifter, som inkommit från vissa städer, där tandvård för
skolbarnen redan anordnats. Härjämte har utarbetats ett förberedande
utkast till plan för organisation av tandvården för skolbarn å landsbygden.

Av kommissionens arbete återstår ännu en överarbetning och sammanfattning
av den rent statistiska utredningen, vidare en närmare prövning
och komplettering av det utarbetade utkastet till plan för tandvårdens
organiserande samt utarbetandet av redogörelser för de åtgärder, vilka
hittills i Sverige och i vissa andra länder vidtagits för tandvårdens främjande,
ävensom slutligen redigerandet av kommissionens betänkande.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima iksdags sammanträde sig tilldragit. 151

Kostnaderna för kommissionens arbete torde för tiden intill utgången
av år 1914 uppgå till inemot 7,000 kronor, i vilket belopp då inberäknas
jämväl kostnaden för den undersökning av tänderna hos skolbarn
å landsbygden, vartill Kungl. Maj:t beviljat särskilt anslag å 1,000 kronor.

Kommittén för kommunala nybildningar. ■

Kungl. Maj:t har den 5 december 1913 uppdragit åt en kommitté
att dels verkställa en allsidig utredning rörande anvisande av friare former
än de nu befintliga för sammanslutning mellan olika kommuner eller delar
av kommuner för tillgodoseende av ett eller flera gemensamma kommunala
behov i fråga om möjligheten att för viss ort inom lands- eller
stadskommuns område träffa särskilda anordningar för vissa kommunala
angelägenheter samt angående det formella förfarandet vid behandlingen
av uppkommande frågor om ändringar i den bestående administrativa,
kommunala, ecklesiastika och judiciella indelningen ävensom angående de
materiella grunder, efter vilka dylika frågor böra bedömas, dels oek
uppgöra förslag till de författningsbestämmelser, vartill den verkställda
undersökningen kan föranleda; och har Kungl. Maj:t förordnat: till ordförande
i nämnda kommitté presidenten G. A. Petersson, Lidingö, samt
till ledamöter: borgmästaren i Hälsingborg J. F. Båätb, rådmannen i
Malmö Iv. Dahlberg samt filosofie doktorn Y. Larsson och kammarrättsrådet
L. S. C. Wåhlin, Stockholm, vilken sistnämnde jämväl skall vara
kommitténs sekreterare.

Kommitténs ordförande har meddelat följande:

Kommittén höll sitt första sammanträde i Stockholm från och med
den 7 till och med den 24 januari 1914. Ett till sommaren 1914 utsatt
längre sammanträde i Båstad måste till följd av ordförandens deltagande
i riksdagens sommarsession inställas. Icke heller senare har något sammanträde
med kommittén eller någon dess underavdelning kunnat hållas.

Kommitténs ledamot och sekreterare kammarrättsrådet Wåhlin har
emellertid under tiderna 20 maj—13 juni samt 30 juli—15 september
1914 i samråd med ordföranden varit sysselsatt med förberedande arbeten
för åvägabringande av utredning dels om sådana fall, då redan
under nuvarande lagstiftning särskilda kommuner eller kommundelar saininanslutit
sig för tillgodoseende av gemensamma kommunala behov och
om de former, varunder dylika sammanslutningar ägt rum, dels om
de fall, då del av en kommun, oberoende av föreskrifterna i municipallagen,
särskilt för sig ordnat och handhaver eu eller annan kommunal
angelägenhet, dels ock om de delar av nuvarande lagstiftning, som skulle
beröras av eu blivande lagstiftning rörande sammanslutningar mellan kom -

152 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

muner och kommundelar eller rörande utveckling av municipalsamhällesinstitutionen.
I de båda förstnämnda avseendena hava tillika genom cirkulärskrivelse
till rikets samtliga kommuner infordrats uppgifter, vilka
emellertid hittills inkommit endast från sju län.

Såsom resultat av kommitténs hittillsvarande arbete föreligga endast
vissa konceptpromemorier av särskilda ledamöter i kommittén. På ingen
punkt hava ens preliminära beslut fattats av kommittén.

Till bestridande av för kommittén erforderliga utgifter har Kungl.
Maj:t genom särskilda nådiga brev den 20 mars och den 28 november
1914 anvisat tillhopa 1,300 kronor, därav hittills för dylika ändamål
utgivits 691 kronor 76 öre. Arvoden till kommitténs ordförande och
ledamöter, reseersättningar in. in. hava hittills uppgått till 1,922 kronor
52 öre.

1914 års kommitté för reglering av avlöningsförhållandena för tjänstemän
av lägre grad vid statens järnvägar in. m.

Kungl. Maj:t har den 6 mars 1914 tillsatt eu kommitté med uppdrag
att avgiva yttrande och förslag beträffande reglering av avlöningsförhållandena
för tjänstemän av lägre grad vid statens järnvägar samt beträffande
tjänstemän av högre grad, i den mån sådant kan betingas av
ändringar, som kommittén finner sig böra föreslå i fråga om avlöningsförhållandena
för tjänstemän av lägre grad, ävensom av järnvägsstyrelsens
i underdånig skrivelse den 24 oktober 1913 framställda förslag till vissa
ändringar i avlöningsreglementet.

Till ordförande i kommittén har Kungl. Maj:t förordnat lektorn Karl
Starbäck, Gävle, samt till ledamöter: ledamoten av riksdagens andra kammare,
rådmannen, vice häradshövdingen Axel Westman, Halmstad, ledamoten
av riksdagens andra kammare, folkskolläraren Klas Värner Rydén,
Malmö, maskindirektören vid statens järnvägar David Otto Mauritz Silverstolpe,
Göteborg, trafikdirektören vid Gävle—Dala järnväg Albert Oscar
Ludvig Kamph, Stockholm, överbanmästaren Sven Gustaf Svensson, Tomteboda,
och kontorsbiträdet Ernst Eriksson, Stockholm.

Kommitténs ordförande har meddelat följande:

Av ordföranden jämte kanslipersonalen verkställdes under april år
1914 en del förberedande arbeten för kommitténs räkning, varpå kommittén
första gången sammanträdde i Stockholm den o maj 1914. Sammanträdena
pågingo därstädes till och med den 30 juni, frånsett eu under
tiden 13—17 juni företagen studieresa till södra och mellersta delarna av
landet. Efter uppehåll under juli och början av augusti återupptogs arbetet
av ordföranden den 10 augusti och av två andra av kommitténs

berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

medlemmar den 12 september. Kommittén sammanträdde ånyo i Stockholm
den 24 september och var därefter samlad till och med den 17
december 1914. Under denna tid företogos studieresor dels 14—17
november till ångfärjelederna Trälleborg—Sassnitz och Malmö—Köpenhamn
och dels 5—iö december till Jämtland. Från och med den 18
december 1914 arbetar i Stockholm en underavdelning av kommittén.

Kommittén har under året genomgått gällande avlöningsbestämmelser
för personalen vid statens järnvägar under jämförelser med motsvarande
bestämmelser för en del andra verk, granskat till kommittén överlämnade
framställningar i lönefrågan och andra inkomna handlingar samt inhämtat
eller fullständigat kännedom om de olika tjänstekategoriernas av lägre grad
vid statens järnvägar ställning och arbete. Åtskilliga föreningar och sammanslutningar
bland personalen hava genom utsedda ombud muntligen fått
framföra sina önskemål för kommittén.

Utredningar hava dels verkställts inom kommittén och dels begärts
från olika ämbetsverk för erhållande av material till värdesättande av vissa
speciella avlöningsförmåner och för vinnande av kännedom om levnadskostnadernas
stegring under de senare åren. En del remisser från Kungl.
Maj:t, bland andra, rörande tillfälligt lönetillägg åt viss personal, hava besvarats.
Förslag har till Kungl. Maj:t ingivits rörande inrättande på ordinarie
stat av en del nya befattningar.

Arbetet med det kommittén lämnade uppdraget har i sin helhet
fortskridit så långt, att olika preliminära förslag såväl till personalens sammanförande
i grupper i avlöningshänseende som till löneskalor, avseende
billigaste ort, uppgjorts och diskuterats, varjämte approximativa kostnadsberäkningar
verkställts.

De kostnader, kommittén intill 1914 års slut medfört för statsverket,
kunna approximativt uppskattas till 17,100 kronor.

Sakkunniga för utredning angående uppförande av en statens vårdanstalt
för alkoholister vid Venngarns kungsgård m. in.

Jämlikt bemyndigande den 28 mars 1914 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt häradshövdingen, f. d. revisionssekreteraren Jacob
Linders, Stockholm, stadsläkaren i Gävle, medicine doktorn Ptikard Alexander
von Post och arkitekten David Lundegårdh, Stockholm, att, i egenskap
av sakkunniga, inom departementet biträda med verkställande av utredning
angående uppförande av en statens vårdanstalt för alkoholister vid Venngarns
kungsgård i St. Olovs socken av Stockholms lån ävensom beträffande
kostnaderna därför.

Bih. till riksd. j)rot. 1915. 1 Sami. 1 Avd. 20

IMksdags-IJerätlelsen.

154 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sedan en del förberedande arbeten företagits av kommissionens i
Stockholm boende ledamöter, sammanträdde kommissionen första gången
den 6 april 1914, varefter kommissionens arbeten fortgingo till den 19
maj 1914, då kommissionen avlämnade sitt utlåtande jämte ritningar och
kostnadsförslag.

Kostnaderna för utredningen hava uppgått till 5,995 kronor 80 öre,
därav 5,331 kronor för ritningar och kostnadsberäkningar in. m.

Sakkunnig för utarbetande av förslag till lufttrafik för ordning för
Sverige.

Jämlikt bemyndigande den 24 juli 1914 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt professorn vid universitetet i Uppsala, juris doktorn
Thore Engströmer att, i egenskap av sakkunnig, inom departementet biträda
med utarbetande av förslag till lufttrafikförordning för Sverige.

Statens industrikommission.

Kungl. Maj:t bär den 10 augusti 1914 tillsatt en kommission med
uppdrag att taga i övervägande, vilka åtgärder som skulle kunna vidtagas
för att i största möjliga utsträckning uppehålla arbetet vid de industriella
anläggningarna i riket, ävensom dels föreskrivet, att chefen för civildepartementet
eller, då han är förhindrad, chefen för finansdepartementet, skall
vara ordförande i nämnda kommission, dels ock förordnat till ledamöter i
kommissionen: föredraganden i kommerskollegium, bergsingenjören Knut
Abel Gunnar Dillner, tillika sekreterare, direktören Erik Frisell, överingenjören
Hugo Hammar, vattenfallsdirektören, f. d. översten Fredrik Vilhelm
Hansen, kabinettskammarherren Berndt Hay, direktören Henning Johansson,
grosshandlaren Frans Kempe, bankdirektören Jonas Kjellberg, numera avlidne
skeppsredaren Wilhelm Rogatius Benjamin Lundgren, disponenten Emil
Lundquist, direktören C. J. Malmros, bankofullmäktigen Victor Moll, kaptenen
Erland Nordlund, konsuln Thorsten Roberg, disponenten Carl Sahlin,
disponenten Christian Storjohann, disponenten Ivar Swartling, vice häradshövdingen
Adolf Hjalmar von Sydow, vice häradshövdingen Marcus Wallenberg,
vice häradshövdingen Ernst Wehtje samt direktören E. F. Wållgren.
Därefter har Kungl. Maj:t den 20 augusti 1914 befriat grosshandlaren
Kempe från ifrågavarande uppdrag ävensom tillika ytterligare förordnat
kanslirådet Carl Filibert Hultgren, överingenjören hos järnkontoret Axel
Fredrik Wahlberg, vice konsuln Carl Johan Fredrik Ljunggren samt
ordföranden i Stockholms stads hantverksförening August Lindmark att
vara ledamöter av kommissionen.

I fråga om kommissionen har meddelats följande:

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kommissionen bär under 1914 sammanträtt den 13 och 17 augusti
samt 9 december. Kommissionens arbetsutskott bar allt sedan den 13
augusti haft överläggning varje vardag.

Kommissionens första åtgärd har varit verkställande av en enquéte
bland rikets industriidkare, avseende att utröna industriens tillgång av kol,
olja och annat råmateriel, möjligheterna för stenkolets utbytande mot torv,
elektricitet eller andra kraftkällor, förändringar i fråga om arbetsstyrka
eller arbetstid, avsättningsmöjligheter, penningtillgång och kreditförhållanden,
prisförhöjningar, svårigheter i fråga om sjöförbindelser och sjöförsäkring
samt eventuella önskemål i fråga om, bland annat, järnvägstransporternas
underlättande.

Vad beträffar transportförhållandenas reglering, har kommissionen
medverkat vid det förberedande arbetet för utarbetande av förordningen
angående krigsförsäkring och har sedermera i frågor rörande förordningens
tillämpning samarbetat med krigsförsäkringskommissionen. Vid framställningar
från industriidkares sida beträffande fraktnedsättningar å statsbanorna
för exportgods och importerade industriella råvaror har kommissionen
samverkat med järnvägsstyrelsen. Likaså har genom kommissionens
ingripande åtgärder vidtagits för en dylik fraktnedsättning även på de
enskilda järnvägarna.

Kommissionen har haft en synnerligen viktig uppgift i att anskaffa
råvaror och andra förnödenheter för industrien. Genom samarbete med
utrikesdepartementet har det lyckats kommissionen att återskaffa en de!
varor, som efter krigsutbrottet kvarhållits i utländska hamnar. Dessutom
har genom kommissionens förmedling tillförseln av kol från Schlesien,
Westfalen och England blivit betydligt förbättrad. Även de hinder för
tillförseln av andra viktigare förnödenheter, som utgjorts av exportförbud
i vederbörande produktionsländer, har det lyckats kommissionen få delvis
undanröjda.

I syfte att anskaffa nya beställningar för industrien har kommissionen
gjort framställningar till stat, kommun och andra upphandlande verk att
snarast möjligt företaga upphandling av nödiga industriprodukter samt att
därvid i största möjliga mån gynna den svenska industrien. Underhandlingar
hava också förts med statens järnvägar angående leverans av rullande
material, broar och andra verkstadsprodukter.

I och för kreditförhållandenas reglering har kommissionen underhandlat
med landets större bankinstitut angående industriens kreditbehov,
ordnande av utländska likvider in. m. Därjämte har kommissionen till
Knngl. Maj:t framställt vissa önskemål beträffande förskottslikvid för leve -

155

156 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig Ulldragit.

ranser till staten samt anstånd med betalning av förfallna likvider till
kronan.

Kommissionen har i många fall anmodats avgiva yttrande över frågor
om exportförbud. Sålunda har den dels yttrat sig över framställningar
om dispens från gällande bestämmelser om exportförbud, dels till
Kungl. Maj:t ingivit förslag om såväl införande som upphävande av exportförbud
å olika varuslag.

Likaså i frågor rörande frikallelse från krigstjänstgöring för en del
innehavare av viktigare befattningar inom industrien har kommissionen
haft att avgiva yttrande.

Kommissionen har under år 1914 av anvisade expensmedei utgivit
3,097 kronor 91 öre, utgörande detta belopp statsverkets samtliga hittillsvarande
omkostnader för kommissionens verksamhet.

Statens arbetslöshetskornmission.

Kungl. Maj:t har den 10 augusti 1914 tillsatt en kommission med
uppdrag att i samråd med socialstyrelsen upprätta och inkomma med förslag
till åtgärder, som äro ägnade att motverka den under nuvarande förhållanden
väntade arbetslösheten och mildra verkningarna av densamma,
ävensom dels föreskrivit, att chefen för civildepartementet eller, då han är
förhindrad, chefen för finansdepartementet, skall vara ordförande i nämnda
kommission, dels ock förordnat till ledamöter i kommissionen: fru Emilia
Broomé, byråchefen i socialstyrelsen, filosofie doktorn Erik Gunnar Huss,
tillika sekreterare, redaktören Gerhard Halfred von Koch, fattigvårdsinspektören
Albin Frans Gustaf Lindblom, landsorganisationens ordförande,
ledamoten av riksdagens andra kammare Herman Lindqvist, f. d. generaldirektören
Fredrik Wilhelm Henrik Pegelow, civilingenjören Carl August
Ramström och direktören Josef Sachs.

I fråga om kommissionen har meddelats:

Sammanträden in pleno hava under 1914 hållits den 13, 17—18,
20, 24—29 och 31 augusti, den 1, 4, 9—11, 14, 16, 21—24 september,
den 12 oktober, den 3—4 november samt den 11, 16, 21 och 23 december.
Därjämte hava subkommittéer förberedelsevis handlagt vissa speciella
ärenden. Förutom med socialstyrelsen har kommissionen samrått med
statens industrikommission samt med Hennes Maj:t Drottningens centralkommitté.
Vid sammanträden med representanter från olika delar av landet,
den 25 augusti 1914 för de industriella yrkena samt den 10 september
1914 för handeln, övervägdes åtskilliga spörsmål rörande arbetstagares bibehållande
i förut innehavda anställningar samt träffades överenskommelser
om lämpliga åtgärder i sådan riktning. I likartat syfte hava uppgifter

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 157

inhämtats från och överläggningar ägt ram med ämbetsverk samt med
representanter för ledande konstnärskretsar, för hemslöjdsorganisationer
med flera.

Av eget initiativ eller i anledning av remisser har kommissionen
verkställt utredningar och framlagt förslag beträffande, bland annat,
offentliga arbetens bedrivande,
understöd åt arbetslösa,
arbetssökandes resor,

instruktioner för länshjälpkommittéer och kommunala hjälpkommittéer,

anvisningar och expeditionssystem för den sociala hjälpverksamheten,
frivillig krigstjänstgöring för arbetslösa,

frikallelser från värnplikts- och krigstjänstgöring för personer av större
betydelse för fortgången av arbetsföretag och för arbetares bibehållande i
anställning,

statslån för konstlotteri till konstidkares understöd och uppmuntran,
understöd och arbete åt arbetslösa tobaksarbetare o. s. v.
Kommissionen överväger för närvarande vissa frågor rörande under-
stöd åt mobiliserades familjer samt angående den sociala hjälpverksamhetens
effektiva beredskap vid möjligen förestående, mera omfattande arbetslöshet
och nöd.

Då kommissionen kostnadsfritt disponerar sammanträdeslokal hos
järnkontoret, hava några särskilda utgifter för detta ändamål ej behövt
förekomma. För expenser m. in. torde vid 1914 års utgång hava av statsmedel
använts omkring 900 kronor.

Sakkunniga för omhänderhavande av anordnandet av en statens vårdanstalt
för alkoholister å Venngarns kungsgård.

Kungl. Maj:t har den 1 oktober 1914 uppdragit åt en kommission
att i enlighet med de föreskrifter, Kungl. Maj:t kan komma att meddela,
omhänderhava anordnandet av en statens vårdanstalt för alkoholister å
Venngarns kungsgård i St. Olovs socken av Stockholms län och uppförandet
av därför erforderlig nybyggnad. Tillika har Kungl. Maj:t förordnat
t. f. landshövdingen i Stockholms län Mauritz Reinhold Sahlin till
ordförande i nämnda kommission samt till ledamöter av kommissionen:
häradshövdingen, f. d. revissionssekreteraren Jacob Linders, Ängelholm,
överläkaren, medicine doktorn Olov Wilhelm Kinberg, Långbro, friherre
Johan Lars Wilhelm Stjernstedt å Tislinge samt arkitekten David Lundegårdh,
Stockholm.

158 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för granskning och omarbetning av de utav förut tillkallade
sakkunniga upprättade förslag till lag angående ansvarighet för
skada i följd av automobiltrafik m. in.

Sedan Kungl. Maj:t den 1 oktober 1914 bemyndigat chefen för
civildepartementet att tillkalla högst två sakkunniga för att biträda departementschefen
vid granskning och omarbetning av de utav förut tillkallade
sakkunniga upprättade förslag till lag angående ansvarighet för skada i
följd av automobiltrafik, lag angående ändrad lydelse av 11 kap. 15 §
strafflagen samt förordning om automobiltrafik ävensom vid verkställande
av den ytterligare utredning i ämnet, som kunde befinnas erforderlig,
har departementschefen samma dag uppdragit åt ledamoten av
riksdagens andra kammare, landssekreteraren Per Axel Victor Schotte att
jämte professorn vid universitetet i Uppsala, juris doktorn Thore Engströmer,
i egenskap av sakkunniga, i ovan angivna avseende biträda departementschefen
vid behandlingen av berörda frågor.

Sakkunniga för beredning av frågan om skyddskoppympningens
ordnande.

Jämlikt bemyndigande den 19 november 1914 har chefen för civildepartementet
tillkallat professorn vid universitetet i Uppsala, juris doktorn
Thore Engströmer och ledamoten av riksdagens andra kammare, landssekreteraren
Per Axel Victor Schotte att, i egenskap av sakkunniga, biträda
inom departementet med beredning av frågan om skyddskoppympningens
ordnande.

Sakkunnig för beredning av frågan angående den under år 1909
verkställda gränsröjning och eftersyn av gränsrösen d viss sträcka, av riksgränsen
mellan Sverige och Norqe.

Kungl. Maj:t har den 5 december 1914 förordnat professorn vid
universitetet i Lund, juris doktorn och filosofie kandidaten Gustaf Robert
Malmgren att inom civildepartementet biträda med beredning till föredragning
av det på Kungl. Maj:ts prövning beroende ärendet angående den
under år 1909 verkställda gränsröjning och eftersyn av gränsrösen å viss
sträcka av riksgränsen mellan Sverige och Noro-e.

Sakkunniga för utredning och utarbetande av förslag angående ändringar
av gällande grunder för förvaltningen av vissa kronan tillhöriga
vattenfall in. in.

Den 8 december 1914 har Kungl. Maj:t bemyndigat chefen för civildepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga att biträda departements -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 159

chefen med utredning och utarbetande av förslag dels angående erforderliga
ändringar av nu gällande grunder för förvaltningen av vissa, kronan
tillhöriga vattenfall, dels ock beträffande uppläggande av en statens lånefond
för finansiering av företag, vilka avse utbyggande av statens vattenfall
eller tillgodogörande av enskilda tillhöriga vattenfall, då tillgodogörandet
är av mera allmänt intresse. Därefter har departementschefen den
8 januari 1915 uppdragit åt vattenfallsdirektören och ordföranden i vattenfallsstyrelsen
Fredrik Vilhelm Hansen ävensom ledamöterna av riksdagens
andra kammare, kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren Sven Edvard
Julius Lubeck, Stockholm, kaptenen friherre Erik Kule Palmstierna, Stockholm,
och hemmansägaren Daniel Persson i Tallberg att, i egenskap av
sakkunniga i ovan angivna avseenden, biträda departementschefen vid behandlingen
av berörda frågor, varjämte departementschefen uppdragit åt
vattenfallsdirektören Elansen att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas
förhandlingar.

Sakkunnig för utarbetande av förslag till lagar och författningar i
anledning av den s. k. trafiksäkerlietskomniitténs betänkande m. m.

Kungl. A1aj:t har den 31 december 1914 uppdragit åt revisionssekreteraren,
filosofie doktorn Hjalmar Victor Himmelstrand att inom civildepartementet
biträda med utarbetande av förslag till de lagar och författningar,
vartill betänkande och förslag till bestämmelser för tillgodoseende
av trafiksäkerheten å enskilda järnvägar m. m., avgivet av den av Kungl.

Maj:t den 31 december 1904 för ändamålet tillsatta kommittén, jämte däröver
avgivna yttranden och i ämnet gjorda framställningar kunna giva
anledning.

Finansdepartementet.

Statsbokföringskommittén.

Kungl. Maj:t uppdrog den 26 september 1902 åt en kommitté att
avgiva yttrande om de ändringar i nu gällande bestämmelser rörande bokföringen
i statskontoret, vilka kunde anses påkallade, ävensom framställa
förslag om sådana ändringar i de särskilda ämbetsverkens bokföring, som
kunde föranledas av en föreslagen ändrad eller utvidgad bokföring i statskontoret.

Ledamöter i kommittén äro: presidenten friherre A. L. E. Akerhielm,
Stockholm, generaldirektören greve H. H:son Wachtineister, Stockholm,
samt friherre B. K. J. Langenskiöld, Stockholm.

160 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sedan Kungl. Maj:t enligt nådigt beslut den 7 februari 1913 anbefallt
vissa ämbetsverk och myndigheter att inkomma med förslag ej mindre
till föreskrifter beträffande den dem åliggande kassarörelsen och bokföringen
än även till de ändringar i gällande räkenskapsformulär, som betingades
av genomförandet av de principer, som finnas angivna i det av
kommitterade den 13 januari 1913 avgivna betänkandet i fråga om den
centrala statsbokföringen och kassakontrollen, hava tid efter annan sådana
förslag inkommit och till kommitterade överlämnats. Vid företagen granskning
av dessa förslag funno kommitterade, att ämbetsverken och myndigheterna
icke alltid hunnit eller kunnat rätt sätta sig in i det nya systemet,
vadan kommitterade måste föranstalta om förslagens omarbetande.

Detta arbete har fortgått under hela år 1914, och hava kommitterade
dels till Kungl. Maj:t avgivit förslag beträffande överintendentsämbetets
bokföring och kassarörelse dels låtit utarbeta och till yttrande av lotsstyrelsen
och medicinalstyrelsen överlämnat fullständiga förslag beträffande
dessa båda ämbetsverk och dem underlydande förvaltningar. De av kommitterade
framlagda förslagen beträffande överintendentsämbetet hava den
23 december 1914 vunnit Kungl. Maj:ts fastställelse.

På begäran av karolinska mediko-kirurgiska institutet hava kommitterade
ställt till institutets förfogande arbetskrafter för biträde vid uppgörande
av förslag i berörda hänseende för nämnda institut, vilka, sedan
desamma av institutet avgivits och av kommitterade granskats, vunnit nådig
fastställelse den 23 december 1914.

Vidare hava under det gångna året de kassarapporter med tillhörande
bilagor, som av ämbetsverk och myndigheter avgivas på grund av nådiga
kungörelsen den 22 maj 1908, till kommitterade överlämnats och blivit å
kommitterades kansli granskade. Därjämte hava kommitterade låtit på
grundval av dessa rapporter upplägga en under årets lopp fortlöpande
central bokföring omfattande samtliga i riksstaten upptagna titlar. Denna
bokföring har möjliggjorts av särskilt infordrade tilläggsblad till nämnda
rapporter, och på grundval av samma bokföring hava kommitterade kunnat
till vederbörande departementschefer avgiva särskilda tabeller, vilka utvisat
den månatliga belastningen under året i de särskilda riks statsanslagen.
Härigenom har den ständiga överblick över samtliga riksstatsanslags ställning,
som 1911 års riksdag i underdånig skrivelse begärt, förmedlats.

Slutligen anse sig kommitterade böra i detta sammanhang omförmäla,
att kommitterades sekreterare och kansli i många fåll anlitats av vederbörande
departementschefer för separata utredningar, vilka mer eller mindre
stått i samband med kommitterades arbete och möjliggjorts av det till

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

kommitterade inkommande räkenskapsmaterialet samt av den erfarenhet,
som vunnits vid bearbetningen av detta material.

Kornmitterades sekreterare har därjämte i vidsträckt mån anlitats av
de särskilda ämbetsverken vid lösningen av bokföringsfrågor, som vid
granskningen av de inkommande kassarapporterna eller i annat sammanhang
uppkommit.

Kommitterade hava för närvarande under arbete och torde kunna
under 1915 års förra hälft avgiva förslag beträffande fångvårdsstyrelsens
samt patent- och registreringsverkets kassarörelse och bokföring, varjämte
de ovan omförmälda förslagen beträffande medicinalstyrelsen och lotsstyrelsen
med dem underlydande myndigheter lära under samma tidsperiod
föreläggas Kungl. Maj:t.

Kostnaderna för kommittén belöpa sig vid 1914 års slut till omkring
115,000 kronor.

Lönereglering skommittén.

Den 8 oktober 1902 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté för avgivande
av förslag rörande reglering av statens ämbetsverks och myndigheters
löneförhållanden.

Ledamöter i kommittén äro: byråchefen F. H. Sehlytern (ordförande),
Stockholm, ledamoten av riksdagens andra kammare lantbrukaren Carl
Persson i Stallerhult, Korsberga, ledamoten av riksdagens första kammare
hovmarskalken greve Philip Klingspor, Ekenäs, Ringstorp, ledamoten av
riksdagens första kammare redaktören Anders Pers, Västerås, ledamoten av
riksdagens andra kammare redaktören August Nilsson, Kabbarp, Akarp,
och hovrättsrådet K. J. Stenström, Stockholm.

Kommittén har intill utgången av år 1913 avlämnat 40 tryckta betänkanden
samt 30 skriftliga utlåtanden.

Under år 1914 har kommittén avlämnat följande tryckta betänkanden:
med underdånig skrivelse den 18 december 1913 betänkande, delen
XLI, beträffande naturhistoriska riksmuseet,

med skrivelse den 28 mars 1914 till fullmäktige i Sveriges riksbank
betänkande, delen XLII, angående ny avlöningsstat för riksbanken m. m., och
med underdånig skrivelse den 24 april 1914 betänkande, delen
XLIII, beträffande pensionsstyrelsen.

Därjämte hava under år 1914 avgivits följande skriftliga yttranden:
den 12 januari 1914 underdånigt utlåtande angående reglering av
löneförhållanden m. in. vid Sveriges geologiska undersökning,

den 2 mars 1914 underdånigt utlåtande i fråga om uppförande å
statistiska centralbyråns stat av kvinnliga biträdesbefattningar,

Bih. till riksd. prot. 1915. 1 Sami. 1 Avd. 21

Riksdags-Berättelsen.

162 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

den 18 maj 1914 underdånigt utlåtande angående ett av styrelsen
för postsparbanken upprättat förslag till nytt avlöningsreglemente för
tjänstemän vid postsparbanken m. m.,

den 3 juni 1914 yttrande till statsrådet och chefen för kungl. civildepartementet
angående lönereglering för tjänstemän vid Södertälje kanalverk,

den 20 november 1914 underdånigt utlåtande i anledning av fångvårdsstyrelsens
hemställan om förklaring eller ändring av gällande bestämmelser
beträffande ålderstillägg för tjänstemän i nämnda styrelse och vid
fångvårdsstaten,

den 2 december 1914 två underdåniga utlåtanden, det ena i fråga
om rätt för ordinarie tjänsteman, som befordrats till revisor i kammarrätten,
att för ålderstillägg tillgodoräkna sig viss föregående tid i annan
statstjänst, det andra angående av revisorn i kammarrätten K. E. S. Norén
gjord ansökning i syfte att för ålderstillägg få räkna sig till godo viss
föregående tjänstetid inom annat ämbetsverk, samt

den 8 december 1914 underdånigt utlåtande angående rese- och
traktan!entsersättning åt överassistent vid centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet.

Förutom de ärenden, som sålunda av kommittén slutbehandlats,
har kommittén under år 1914 in pleno även sysselsatt sig med följande
frågor:

beträffande lönereglering för tjänstemännen vid de ecklesiastika
konsistorierna, beträffande förbättrade avlöningsförmåner för vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare hos en mängd ämbetsverk,
myndigheter och institutioner, i fråga om förhöjt anslag till avlöning åt
exekutionsbetjäningen i Stockholm samt beträffande uppförande å ordinarie
stat av statens veterinärbakteriologiska anstalt m. m.

Kommittén, som jämväl under år 1914 haft sin lokal i riksdagshuset,
har under nämnda år haft sammanträden in pleno under tiderna
från och med den 10 januari till och med den 6 mars, från och med
den 23 mars till och med den 30 i samma månad, från och med den 18
till och med den 30 april, från och med den 18 maj till och med den

17 juni, från och med den 9 till och med den 16 juli, samt från och
med den 11 november till och med den 19 december.

Därjämte, hava, enligt kommitténs uppdrag, särskilda subkommitterade
bedrivit arbeten för kommitténs räkning under övriga delar av år
1914, med undantag av tiden från och med den 21 juli till och med den

18 augusti. Enligt kommitténs beslut den 19 december 1914 komma

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 163

subkommittéarbeten att fortgå intill dess pleniarbetena bliva, på ordförandens
kallelse, återupptagna, vilket torde komma att ske i medlet av januari
månad 1915.

Såsom särskilda ledamöter hava, på grund av Kungl. Majtts förordnanden,
under år 1914 deltagit i kommitténs arbeten beträffande lönereglering
för riksbanken bankofullmäktigen R. E. Norberg, beträffande
lönereglering för Sveriges geologiska undersökning chefen för undersökningen
professorn J. G. Andersson samt beträffande frågan om uppförande
å statistiska centralbyråns stat av kvinnliga biträdesbefattningar överdirektören
och chefen för sistnämnda ämbetsverk J. L. Widell.

Kostnaderna för kommittén hava under åren 1902—1914 uppgått
till omkring 337,200 kronor.

Kommittén för verkställande av utredning rörande åtgärder mot olägenheter
av vissa slag av fabriksdrift.

Den 12 juli 1907 och den 15 maj 1908 uppdrog Kungl. Maj:t åt
den av Kungl. Maj:t den 13 juli 1906 tillsatta s. k. dikningslagskoinmittén
att verkställa utredning i vad mån lagstiftning kan och bör förebygga de
olägenheter, som industriella verk ofta förorsaka kringliggande bygd genom
förorenande av vatten och luft, samt att avgiva det förslag vartill utredning
kunde föranleda.

Ledamöter i kommittén äro: landssekreteraren F. H. Hallberg, Malmö
(ordförande), godsägaren E. G. H. Åkerlund, Ro, revisionssekreteraren K. H.
M. Högstedt, Stockholm, civilingenjören, medicine doktor K. G. A. Sondén,
Djursholm, samt disponenten C. É. V. Folin.

Sedan kommittén den 17 december 1910 avgivit betänkande i det
ämne, som vid kommitténs tillsättande uppdrogs åt densamma att utreda,
har kommittén varit sysselsatt med fullgörande av förutnämnda särskilda
uppdrag.

Kommittén har under år 1914 sammanträtt i Stockholm den 15—
28 januari, den 9, 10, 13, 14, 18, 21, 24 och 26 mars samt den 12—14
och 16—21 november, varjämte underavdelningar av kommittén haft överläggningar
därstädes den 27 mars, den 4—6 maj, den 8 och 9 juni samt
den 5 och 7 —11 december.

Det hade varit kommitténs avsikt, att redan vid det sammanträde,
som utsatts till den 15 januari, slutligen fastställa texten till kommitténs
blivande lagförslag, Då emellertid detta till följd av inom kommittén
yppade olika meningar icke lät sig göra, nödgades kommittén uppskjuta
sina sammanträden till mars. Vid sammanträdet sistnämnda månad underkastades
lagtexten ytterligare granskning, därvid en väsentlig omarbetning

164 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

av viss del av lagförslaget beslöts. Sedan de sålunda beslutade ändringarna
blivit av kommitténs sekreterare utarbetade samt denne författat redogörelse
för vissa delar av den utländska lagstiftningen i ämnet, underkastades
lagtexten i sitt nya skick förberedande granskning i maj av
kommitténs ordförande. De vid kommitténs föregående sammanträden i
löpande följd förda memorialanteckningar hava därefter av sekreteraren
genomgåtts och systematiserats, varefter och sedan i juni kommitténs ordförande
och dess ledamot, civilingenjören, medicine doktorn Klas Sondén
hållit ytterligare överläggningar i närvaro av sekreteraren, denne begynt
utarbeta förslag till motiv. Sistnämnda arbete hann emellertid på grund
därav, att sekreteraren under tiden den 2 augusti till den 26 september
varit inkallad till krigs tjänstgöring, icke avslutas förr än i början av
november. Vid kommitténs sammanträden i november underkastades lagtexten
slutlig granskning, varefter densamma på grund av tillstånd, som
erhållits genom nådigt brev den 31 december 1913, lämnats till tryckning
och nu föreligger i korrektur. Motiven hava efter nämnda sammanträde
ytterligare omarbetats dels av sekreteraren ensam och dels av medicine
doktorn Sondén och sekreteraren i samråd.

Genom nådigt beslut den 7 juli 1911 erhöll kommittén tillstånd att
till trycket befordra en av medicine doktorn Sondén utarbetad sammanfattning
rörande vissa, på kommitténs uppdrag utförda undersökningar om
beskaffenheten och verkningarna av föroreningar i sjöar och vattendrag
inom riket. Berörda arbete, som är avsett att såsom särskild bilaga vidfogas
kommitténs betänkande, föreligger sedan våren 1914 i färdigtryckt
skick.

Sammanlagda kostnaderna för kommittén hava uppgått till omkring
51,300 kronor.

Patentlag sti firning sko m mitten.

Den 6 mars 1908 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté för verkställande
av revision av gällande lagstiftning rörande patent och om skydd
för varumärken samt vissa mönster och modeller och i samband därmed
utredning rörande de lagstiftningsåtgärder, som till stävjande av s. k.
illojal konkurrens kunde finnas påkallade, ävensom utredning rörande
behovet av förändrad organisation av patent- och registreringsverket och
i samband därmed reglering av löneförhållandena m. m. vid ämbetsverket.

Ledamöter i kommittén äro: generaldirektören E. O. J. Björklund,
Stockholm (ordförande), ingenjören John Edberg, Stockholm, disponenten
T. A. Magnusson, Sandviken, fabriksidkaren Per Andersson, Arvika, byråchefen
N. O. V. Rahm, Stockholm, hovrättsrådet K. H. R. Hjertén, Stockholm,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

byråchefen A. J. C. Kuylenstjerna, Stockholm och direktören Josef Sachs,
Stockholm.

Den 16 juni 1910 tillkallades särskilt för lagstiftning angående
illojal konkurrens, bland annat, följande personer: grosshandlaren John
Josephson, Stockholm, ordföranden i manufakturhandlarföreningen i Stockholm,
handlanden Frans Brundin, Stockholm, samt ordföranden i Sveriges
minuthandlares riksförbund, handlanden E. A. Thunholm, Västerås.

Kommittén har under år 1914 haft plenisammanträden den 26, 27
och 28 januari, den 18 och 19 juni, den 27 november samt från och
med den 7 till och med den 15 december. Subkommittésammanträden
hava under året hållits från och med den 4 till och med den 10 februari,
från och med den 17 i nämnda månad till och med den 17 mars, från
och med den 4 april till och med den 19 maj, från och med den 23 till
och med den 30 juni, från och med den 16 september till och med den
27 oktober samt den 20, 21, 25 och 28 november.

Arbetet med förberedande utredningar samt författande av lagtext
och motiv har med kortare avbrott fortgått även under de tider, som icke
upptagits av sammanträden.

Kommittén har under året huvudsakligen varit sysselsatt dels med
arbetet på den ifrågasatta lagstiftningen mot illojal konkurrens, inklusive

— enligt kommittén lämnat särskilt uppdrag — bestämmelser mot användande
av mutor vid ekonomiska uppgörelser, och dels med revisionen
av gällande lag om skydd för vissa mönster och modeller, varvid dessa
arbeten så fortskridit, att betänkande i förstnämnda ämne torde kunna
avgivas inom de närmaste månaderna och i sistnämnda ämne något senare.

Kommittén har förut under sin verksamhetstid helt fullgjort de
kommittén lämnade uppdragen att verkställa utredning angående behovet
av revision av gällande bestämmelser rörande förbud mot införsel till
riket av varor med oriktig ursprungsbeteckning ävensom angående behovet
av förändrad organisation av patent- och registreringsverket och i sammanhang
därmed reglering av löneförhållandena vid ämbetsverket varjämte
kommittén avgivit utlåtande i fråga om anskaffande av ämbetslokal åt
nämnda verk samt vidare avlämnat förslag till lag angående förbud mot
varors förseende med oriktig ursprungsbeteckning och saluhållande av
oriktigt märkta varor.

Vad beträffar de båda återstående kommittén givna uppdragen, nämligen
patentförordningens och varumärkeslagens reviderande, har kommittén

— som avgivit separat förslag till lag om ändrad lydelse av 25 § patentförordningen
samt jämväl i övrigt utfört ett ganska omfattande arbete för
revisionen av denna författning och ävenså haft under överläggning frågan

165

166

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

om varumärkeslagens revision, dock allenast i den mån denna fråga står
i samband med den om lagstifningsåtgärder mot illojal konkurrens — för
avsikt att, sedan förslagen till lag mot illojal konkurrens och till ny lag
om skydd för mönster och modeller avlämnats, såvitt möjligt fullfölja
arbetet samtidigt på patentförordningens och varumärkeslagens reviderande.

De kostnader, som kommittéutredningen intill utgången av år 1914
medfört, kunna beräknas till omkring 120,000 kronor, däri inbegripna
kostnaderna för tryckning av tre kommitténs betänkanden.

Kommerskollegiekommittén.

Den 13 november 1908 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté för
att verkställa utredning rörande förändrad organisation av kommerskollegium
och i sammanhang därmed reglering av löneförhållandena vid nämnda
ämbetsverk m. in. samt därefter inkomma till Kungl. Maj:t med de utlåtanden
och förslag, vartill ifrågavarande utredning gåve anledning.

Ledamöter i kommittén äro: f. d. generaldirektören 0. H. T. A.
Lagerheiin, Stockholm (ordförande), generaldirektören G. H. Elmquist,
Stockholm, konsuln J. Ekman, Göteborg, f. d. justitierådet J. Hellner,
Stockholm, vice konsuln C. J. F. Ljunggren, Kristianstad, vice häradshövdingen
F. D. Malmros, disponenten A. F. Wahlberg, kommerserådet
P. G. Friberg, Stockholm, kanslirådet C. Hultgren, Stockholm (för handelsoch
industriärenden), bergmästaren C. O. Norelius, Nora, samt disponenten
K. G. Brunnberg (för bergsstatens omorganisation).

Kommittén har under år 1914 endast avhållit ett plenarsammanträde
omfattande två dagar, nämligen den 30 juni och 1 juli, vid vilket
tillfälle det av en subkommitté, i enlighet med de vid plenarsammanträdet
den 17 december 1913 fastslagna grundlinjer utarbetade förslaget till
betänkande i frågan om auktorisering av handelskamrarna m. m. godkändes
och försågs med kommitténs underskrift.

Sedan detta betänkande, det tredje av kommittén avgivna, därefter
blivit till trycket befordrat och såväl betänkandet som ock en på föranledande
av Stockholms handelskammare av kommittén åvagabraod utred ,

, - o o

lurig i fråga om eventuellt uppdrag åt handelskamrarna att fastställa den
dag, då för olika svenska hamnar första öppet vatten skall anses förefinnas,
blivit till Kungl. Maj:t överlämnade, varmed handläggningen av samtliga
till kommittén remitterade eller inkomna ärenden slutförts, har kommittén
avslutat sitt arbete och dess kansli blivit upplöst.

Kostnaderna för kommitténs arbeten hava under kommitténs hela
verksamhetstid uppgått till omkring 140,000 kronor.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

167

Utredning angående åtgärder i vissa främmande länder för dryckenskapens
hämmande m. m.

På grund av nådigt bemyndigande den 4 juli 1910 har chefen för
finansdepartementet samma dag tillkallat docenten vid Uppsala universitet
Karl Arvid Edin för verkställande av utredning dels av de statsåtgärder,
som i främmande länder, först och främst våra grannländer, vidtagits för
dryckenskapens hämmande, samt de praktiska verkningarna därav, dels av
nykterhetsfrågans nuvarande läge i dessa länder, dels ock speciellt av de
totala förbudsåtgärdernas utvecklingshistoria och verkningar. Denna utredning
har ännu icke kunnat avslutas, enär vissa för densammas fullständighet
erforderliga uppgifter, i synnerhet berörande Nordamerikas
Förenta stater och Norge, blivit tillgängliga först under år 1914. Utredningen
har emellertid fortskridit så långt, att densamma torde komma att
avslutas under förra hälften av innevarande år.

Kostnaderna för utredningens verkställande hava intill slutet av år
1914 uppgått till 25,100 kronor.

Värdestegringsskattesakkunniga.

Den 20 oktober 1910 tillkallades av chefen för finansdepartementet
sakkunniga för att efter verkställd granskning av de anmärkningar, som
av myndigheter och andra vederbörande framställts mot det inom nämnda
departement utarbetade förslag till värdestegringsskatt å fastighet, vidtaga
de ändringar i förslaget, vartill anmärkningarna kunde föranleda.

De sakkunniga voro: f. d. kammarrättsrådet Conrad Carleson, Stockholm
(ordförande), landskamreraren Otto Wilhelm Landén, Falun, samt
häradshövdingen Axel Roos, Jönköping.

De sakkunniga avlämnade år 1912 förslag till värdestegringsskatt å
fastighet. Enligt tidigare lämnat nådigt medgivande erhöllo emellertid de
sakkunniga tillstånd att utarbeta ett alternativt förslag till värdestegringsskatt,
som skulle hava till mål att söka lösa frågan om en verklig skatt
å det växande jordvhrdet. Beträffande det fortsatta arbetet förutsattes, att
Carleson skulle ensam tills vidare bedriva arbetet.

Sedan arbetet under år 1913 överlämnats till kommunalskattesakkunniga,
har Carleson icke under år 1914 utfört något utredningsarbete i förevarande
ämne.

Den 22 december 1914 har Carleson på därom gjord framställning
blivit entledigad från ifrågavarande uppdrag.

Kommunalskattesakkunniga

På grund av nådigt bemyndigande den 18 november 1910 tillkallade

168

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

chefen för finansdepartementet sakkunniga med uppdrag att inom nämnda
departement biträda med utförande av de arbeten, vilka för lösningen av
kommunalskattefrågan kunde anses erforderliga.

De sakkunniga äro: landskamreraren G. V. Eiserman, Malmö, och
f. d. kammarrättsrådet E. J. von Wolcker, Stockholm.

Den 29 september 1911 tillkallades särskilt från värdestegringsskattekommitterade
landskamreraren Otto Wilhelm Landén, Falun, för att deltaga
i kommunalskattekommittérades arbete rörande frågan om nya grunder
för fastighetstaxeringen.

Under de två första månaderna av år 1914 planlades grunderna för
lagstiftning om värnskatt, i vilket arbete på grund av särskilt förordnande
deltog kammarrättsrådet John Lybeck. Den närmare beredningen av denna
fråga har därefter handhafts av Lybeck och andra tillkallade sakkunniga.

Sedan nu nämnda arbete för kommunalskattesakkunnigas del förts
till slut, inriktades sakkunnigas verksamhet närmast på frågan om grunderna
för kommunal beskattning av värdestegring av jord och därmed
sammanhängande ämnen. Samtidigt igångsattes en enquéte i syfte att från
taxeringsnämndsordförande och kronoombud erhålla uttalanden om de
grunder för uppskattning av fast egendoms värde, som tillämpades eller
ansåges böra vinna tillämpning, samt om möjligheterna att särskilt för sig
uppskatta värdet av jord utan byggnader och skog, allt med ledning av
bifogad promemoria och däri lämnade anvisningar. Resultaten av denna
undersökning hava sammanställts och vidare bearbetats av särskilt förordnat
biträde, kanslirådet Sven Köhler, vilken därjämte tidigare under året
sammanfattat inkomna yttranden i anledning av en under år 1913 verkställd
enquéte rörande uppskattning av skog samt de värden, varmed skog
och skogsmarker var för sig ingått i 1913 års taxeringsvärden å fast
egendom.

Efter slutförda överläggningar beträffande grunderna för beskattning
av värdestegring av jord och för den kommunala beskattningen i övrigt
har utarbetats en motiverad framställning rörande de huvudgrunder, som
i sådant avseende ansetts kunna ifrågasättas. Härjämte hava tidigare uppgjorda
preliminära förslag till författningsbestämmelser för vissa i huvudsak
färdigberedda delar av lagstiftningsområdet underkastats granskning
och därav föranledd omarbetning i vissa hänseenden.

Arbetet har fortgått utan annat avbrott än för vanlig semesterledighet.

Kostnaderna för utredningsarbetet, expensmedel inberäknade, hava
hittills uppgått till 86,375 kronor.

169

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Expensmedlen hava använts jämväl för bestridande av de s. k. vägskattesakkunnigas
expenser.

V ägskattesakkunniga.

Den 29 september 1911 tillkallades av chefen för finansdepartementet
sakkunniga för att jämte landskamreraren G. V. Eiserman av kommunalskattekominitterade
verkställa utredning angående de åtgärder, som kunna
finnas nödiga för åvägabringande av en jämnare fördelning av väghållningsbesvären,
samt utarbeta det förslag till förändringar i gällande väglag
m. in., vartill ifrågavarande utredning kan föranleda, ävensom i samband
därmed underkasta berörda lagstiftning revision jämväl i andra avseenden.

De sakkunniga åro: generaldirektören K. Hj. Nehrman, Stockholm,
och kaptenen C. S. I. Petersson, Stockholm.

Under tiden 10 augusti—27 november 1914, då kaptenen Petersson
varit inkallad i krigstjänstgöring, hava alla på de sakkunniga samfällt beroende
arbeten måst vila. Då därjämte^generaldirektören Nehrman i följd
av befordran till sitt statsämbete, som påkallat hans tjänstgöring under
sammanlagt något över tre månader, därunder icke varit i tillfälle att odelat
ägna sig åt nämnda arbeten, hava dessa jämväl härav i motsvarande
mån fördröjts.

I övrigt har arbetet under året, med undantag för semesterledighet,
fortgått och närmast inriktats på slutförandet av de sakkunnigas uppdrag,
i vad avser förslag till ny väglag för landsbygden; och beräkna de sakkunniga,
att dess betänkande och förslag i denna del, vars tryckning numera
kunnat påbörjas, skall föreligga färdigt förr eller senare under loppet
av år 1915.

Kostnaderna för de sakkunnigas verksamhet hava hittills uppgått till
omkring 17,600 kronor, förutom expenser, som redovisats i koramunalskattesakkunnigas
expensmedelsräkning.

Tobaksskattesakkunniga.

Den 29 september 1911 tillkallades av chefen för finansdepartementet
jämlikt bemyndigande samma dag sakkunniga för verkställande av
ytterligare erforderlig utredning av frågan angående ett statens tobaksmonopol
samt av andra frågor rörande reglering av tobaksbeskattningen,
vilkas utredning under arbetets fortgång kunde befinnas önskvärd.

De sakkunniga voro: direktören A. F. Lambert-Meuller, Stockholm
och ingenjören Per Norden felt,^ Stockholm.

Under förra hälften av år 1914 hava de sakkunniga varit syssel liih.

till ritad. prut. UJ Sami. I Ard. 22

ltik*

170

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

sätta med utarbetande av förslag till tobaksbeskattningens reglering genom
införande av statsmonopol å tobakstillverkningen i riket, vilket förslag
lagts till grund för tre särskilda, den 20 juli 1914 till riksdagen avlåtna
propositioner i ämnet.

Sedan riksdagen därefter dels i skrivelser den 12 september 1914
anmält sina i anledning av berörda propositioner fattade beslut dels ock
den 13 i samma månad meddelat, att riksdagen beslutat vissa interimistiska
höjningar i tullsatserna för tobak, tillkallade chefen för finansdepartementet
den 3 oktober 1914, jämlikt bemyndigande den 25 nyssberörda
september, ytterligare tre personer, nämligen fabrikören Gustaf Boman,
Göteborg, ledamoten av riksdagens andra kammare ombudsmannen Gustaf
Nilsson, Kristianstad, och hovrättsrådet August Beskow, Stockholm, för att,
jämte de ovan omförmälda sakkunniga, verkställa utredning angående införande
av accis å inom landet odlad tobak samt angående tullsatserna för
tobak ävensom utarbeta förslag till de administrativa föreskrifter, som påkallades
av den beslutade omläggningen av tobaksbeskattningen.

De sakkunniga, som därefter första gången in pleno sammanträdde
den 12 oktober 1914, hava under återstoden av året varit sysselsatta med
fullgörandet av det de sakkunniga anförtrodda uppdraget. Förslag hava
därvid upprättats till de kungörelser och instruktioner, som böra av Kungl.
Maj:t utfärdas i anledning av det beslutade införandet av statsmonopol å
tobakstillverkningen i riket, varjämte de sakkunniga såväl skriftligen som
muntligen vid personliga överläggningar med chefen för finansdepartementet
uttalat sig i vissa med de sakkunnigas uppdrag sammanhängande
frågor.

Plenisammanträden hava hittills hållits under tiderna 12—17 oktober,
4—18 november samt 8—14 december.

Kostnaderna för arbetet från tillkallandet av de urspi ungliga sakkunniga
den 29 september 1911 hava uppgått till 46,027 kronor 72 öre.

Sakkunniga för utredning angående utveckling av sjöfartsförbindelserna
mellan Sverige och Ryssland.

Den 29 september 1911 tillkallades av chefen för finansdepartementet
sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning, huru sjöfartsförbindelsen
mellan Sverige och Ryssland må kunna ytterligare utvecklas in. m.

De sakkunniga äro: f. d. generaldirektören Alfr. Lagerheim, Stockholm
(ordförande), f. d. generaldirektören F. V. H. Pegelow, Stockholm,
kanslirådet Carl Hultgren, Stockholm, byråchefen i järnvägsstyrelsen Nils
Ahlberg, Stockholm, samt generalkonsuln Olof A. Söderberg, Stockholm.

171

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

De sakkunniga hava under år 1914 haft sammanträden den 11, 20
februari, 11, 18 juli, 5 oktober och 19 december.

De sakkunnigas arbeten hava omfattat fortsatta utredningar angående
olika alternativ för förbindelserna mellan Sverige och Ryssland, såväl med
avseende å hamnarna å ömse sidor som med avseende å olika möjligheter
att anordna förbindelserna med färjor eller ångfartyg. Under utredning
har bland annat varit frågan om lämpligheten av Diesel motor färjor. De
sakkunniga hava under nuvarande omständigheter icke haft någon direkt
förbindelse med de i Ryssland arbetande myndigheterna, men hava dock
ansett sig böra fortsätta sina arbeten, då önskvärt torde vara, att utredningarna
på svensk sida föreligga fullt avslutade, så snart det kan vara
lämpligt att upptaga förnyat samarbete i frågan.

Kostnaderna för ifrågavarande utredning hava intill 1914 års utgång
uppgått till 6,725 kronor 33 öre.

Nykterhetskommittén.

Den 17 november 1911 tillsattes av Kungl. Magt en kommitté med
uppdrag att skyndsammast möjligt utarbeta nödiga bestämmelser för genomförandet
av lokalt veto för försäljning och utskänkning av brännvin
samt vin och öl, att vidare efter behörig utredning framlägga förslag till
jämväl andra välberäknade och verksamma anordningar för att begränsa
rusdryckshanteringens skadliga verkningar bland annat genom reformering
av det s. k. Göteborgssystemet, samt att åvägabringa eu allsidig utredning
rörande allmänt rusdrycksförbud.

Ledamöter i kommittén äro: ledamoten av Riksdagens första kammare
S. II. Kvarnzelius, Sundsvall (ordförande), medicine licentiaten S.
Bratt, Stockholm, redaktören J. Byström, Stockholm, ledamoten av Riksdagens
första kammare O. G. Eklund, Stockholm, ledamoten av Riksdagens
första kammare C. G. Ekman, Stockholm, ledamoten av Riksdagens första
kammare Ollas A. Ericsson, Ovanmyra, ledamoten av Riksdagens andra
kammare J. B. Eriksson, Grängesberg, ledamoten av Riksdagens första kammare
K. G. Karlsson, Göteborg, ledamoten av Riksdagens andra kammare
borgmästaren J. G. Pettersson, Södertälje, fröken Emilie Rathou, Stockholm,
samt professorn T. L. Thunberg, Lund.

Kommittén har under år 1914 sammanträtt följande tider: 3 5

januari, 10—20 februari, 7—13 mars, 30 april—12 maj, 29 augusti, 27
oktober—6 november, 16—25 november, 3—12 december.

Sedan kommittén den 5 januari slutjusterat betänkande med förslag
till förordning angående försäljning av rusdrycker m. in., ingav kommittén
den 14 januari till Kungl. Maj:t nämnda betänkande och förslag (del V

172

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

av nykterhetskommitténs betänkanden) jämte bilagor (del VI häftena 1—4
av dessa betänkanden).

Sedan kommittén den 5 januari blivit anbefalld att avgiva yttrande
över betänkande, avgivet av de jämlikt nådigt bemyndigande den 12 september
1913 tillkallade sakkunniga för utredning av frågan om statsåtgärder
för alkoholistvård, avgav kommittén underdånigt utlåtande den
22 mars 1914.

Den 12 december avgav kommittén betänkande med förslag till ändring
av 15 § i brännvinsförsäljningsförordningen, i syfte att kontrollstyrelsen
skulle erhålla befogenhet att utöva överinseende över brännvinsförsäljningsbolagen
och lämna föreskrifter för dessa bolag i avseende å
inköp av, försäljningspris för samt alkoholhalt hos brännvin, ävensom beträffande
bolagens förvaltning.

Utom dessa nu nämnda ärenden hava under sammanträdena förehafts
till behandling frågor berörande dels den kommittén i dess uppdrag anbefallda
allsidiga utredningen rörande allmänt rusdrycksförbud, dels ock
den genom nådiga remisser åt kommittén uppdragna utredningen beträffande
åtgärder till förekommande av användande av denaturerad sprit samt alkoholhaltiga
tekniska och medicinska medel i berusningssyfte. Under den tid,
då sammanträden icke pågått, har dels kommitténs ledamot professor
Torsten lhunberg varit sysselsatt med undersökningar i denatureringsfrågan,
vilka undersökningar nu föreligga i det närmaste avslutade, dels
kommitténs sekreterare utfört vissa förberedande utredningsarbeten i förbudsfrågan.

För verkställande av den utredning angående ett allmänt rusdrycksförbuds
betydelse ur nationalekonomisk synpunkt, som bör ingå såsom ett
led i den allsidiga förbudsutredningen, har kommittén anhållit om bemyndigande
hos Kungl. Maj:t om anställande av sakkunnig person, och har
Kung]. Maj:t bemyndigat kommittén att uppdraga åt den av kommittén
förordade docenten i nationalekonomi vid Lunds universitet Fritz Pär
Hansson Broek att utföra nämnda utredning.

De med kommitténs arbeten förenade kostnader hava uppgått till
omkring 86,000 kronor.

Trustsak kunnig a.

Den 22 december 1911 tillkallades av chefen för finansdepartementet
sakkunniga med uppdrag att inom nämnda departement dels verkställa
utredning angående förekomsten inom landet av truster och karteller, deras
inverkan på landets ekonomiska liv och framför allt på prisbildningen,
dels utarbeta förslag till de ändrade bestämmelser angående skatt och tull

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

173

å socker samt de anordningar i övrigt, vartill nämnda utredning, i vad
den kominer att beröra den s. k. sockertrusten, må föranleda, dels ock
i sammanhang härmed undersöka, huruvida åtgärder till hämmande och
kontroll av fondbörser må från statens sida kunna vidtagas.

Sakkunniga äro: landshövdingen friherre Gustaf Otto Robert Lagerbring,
Göteborg (ordförande), ledamoten av Riksdagens andra kammare
J. Jönsson, Revinge by, ledamoten av Riksdagens andra kammare friherre
E. K. Palmstierna, Stockholm, direktören August Fredrik Lambert-Meuller,
Stockholm, samt förste aktuarien i socialstyrelsen til. d:r Moritz Marcus,
Stockholm.

De sakkunniga hava under år 1914 sammanträtt på följande tider,
nämligen 26—31 januari, 22 april, 8—12 juni samt den 16 juli, vid
vilket senare sammanträde jämväl närvoro följande representanter för
näringslivet: fabrikören G. Boman, Göteborg, direktören E. Frisell, Stockholm,
bankdirektören v. häradshövdingen C. Frisk, Stockholm, ledamoten
av Riksdagens andra kammare f. justitierådet J. Hellner, Stockholm,
direktören C. Eiserman, Borås, överingenjören R. Wahlberg, Stockholm,
bankdirektören v. häradshövdingen M. Wallenberg, Stockholm, samt direktören
v. häradshövdingen E. F. Wehtje, Malmö.

Under år 1914 hava de sakkunniga slutfört den del av sitt uppdrag,
som avsett verkställande av utredning, huruvida åtgärder till hämmande
och kontroll av fondbörsspel må från statens sida kunna vidtagas, och i
ämnet till statsrådet och chefen för finansdepartementet avgivit ett den
1 juli dagtecknat betänkande.

De sakkunniga hava vidare avgivit yttrande med anledning av till
kommitterade från civildepartementet remitterat, inom nämnda departement
av särskilt tillkallade sakkunniga den 7 mars 1908 avgivet förslagtill
förordning angående eldfarliga vätskor.

Fn utförlig framställning av i utlandet från statsmakternas sida på
trust- och kartellväsendets område vidtagna lagstiftningsåtgärder är inom
de sakkunnigas kansli under utarbetning.

Planen för utredningen angående förekomsten inom landet av truster
och karteller, vilken var föremål för ingående diskussion vid ovannämnda
sammanträde den 16 juli, har numera av de sakkunniga i allt väsentligt
fastställts och frågeformulär hava utarbetats, avsedda att utsändas till de
av utredningen berörda sammanslutningar och större företag inom riket.
Efter världskrigets utbrott hava emellertid av näraliggande skäl de sakkunniga
sett sig nödsakade att tillsvidare uppskjuta utsändandet av nyss
nämnda formulär, varigenom utredningen i denna del tills vidare måste

174

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

vila, i sammanhang varmed de sakkunnigas sammanträden blivit ajournerade.

Den totala kostnaden intill 1914 års slut för de sakkunnigas arbeten
uppgår till 30,539 kr. 91 öre.

Utredning angående nedläggande i vissa fall av Kronans ätervinningstalan
mot innehavare av under bruk s/catteköpta hemman.

Den 25 februari 1913 tillkallades av chefen för finansdepartementet
häradshövdingen, f. d. hovrättsrådet Gustaf Ribbing för verkställande av
undersökning angående nedläggande i vissa fall av kronans återvinningstalan
mot innehavare av under bruk skatteköpta hemman.

Under år 1914 har den sakkunnige dels avgivit utlåtande i ett ärende
dels insamlat material för avgivande av utlåtande i tvenne andra ärenden.

Undersökningen har hittills icke föranlett utgivande av några allmänna
medel.

Byggnadssakkunniga.

Den 31 juli 1912 tillkallades av chefen för finansdepartementet enligt
bemyndigande den 29 juni samma år sakkunniga med uppdrag att
inom nämnda departement i samråd med överintendentsämbetet efter
verkställd utredning utarbeta förslag till en allmän plan för statens
byggnadsverksamhet inom Stockholms stad ävensom för användandet och
tillgodogörandet i övrigt av staten tillhöriga fastigheter därstädes.

Den 8 november 1913 uppdrogs vidare åt de sakkunniga att verkställa
av Riksdagen begärd utredning beträffande frågan om Kungl. Djurgårdens
bibehållande i största möjliga utsträckning såsom naturlig park.

De sakkunniga äro: förste intendenten professorn Isak Gustaf Clason,
Stockholm, samt fullmäktigen i riksgäldskontoret, vice häradshövdingen
Carl Emil Kinaruler, Stockholm, och professorn A. J. E. Lönnberg.

De sakkunniga hava under år 1914 till gemensamma överläggningar
sammanträtt följande dagar: den 12, 14, 19, 21, 24, 26, 28 och 31 januari,
den 4, 9, 11, 14, 17, 18, 23, 25 och 28 februari, den 2, 4, 13, 23 och
30 mars, den 4 och 16 april, den 7, 18 och 25 maj, den 14, 21 och
28 oktober, den 4, 5, 7, 11, 18 och 25 november samt den 2, 9 och 16 december.

Beträffande de sakkunnigas ursprungliga uppdrag att utarbeta en
plan för statens byggnadsverksamhet i Stockholm har under året under
arkitekten E. Josephsons ledning fortsatts och delvis avslutats insamlandet
och ordnandet av det statistiska materialet, vars bearbetande fortgår för
planens slutliga utförande.

175

Berättelse pm vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Vad beträffar utredningen av Djurgårdsfrågan, hava de sakkunniga
genom upprepade besök gjort sig förtrogna med terrängen i fråga och
med ledning härav uppgjort ett förslag, avseende vissa områden av
Djurgården, som enligt de sakkunnigas mening borde undantagas från bebyggande,
och vilket förslag inom kort torde komma att från de sakkunniga
avlämnas.

Vidare hava utlåtanden under året avgivits i anledning av särskilda
remisser å ärenden i fråga om upplåtande till Stockholms stad av visst
område vid Värtahamnen, plats för nybyggnad åt statens historiska museum,
plats för nybyggnad åt materialprovningsanstalten, beredande av
lokaler åt vissa avdelningar av konsthögskolan samt anordnande av spårvägslinje
till statsinstitutionerna å Norra Djurgården. Särskilt besvarandet
av remisserna angående historiska museet och materialprovningsanstalten hava
föregåtts av ganska vidlyftiga utredningsarbeten.

Kostnaderna för ifrågavarande utredningsarbete hava intill utgången
av år 1914 uppgått till omkring 28,500 kronor.

Sakkunniga för utredning angående lättnader för kommuner vid upptagande
av lån.

Den 31 juli 1912 tillkallades av chefen för finansdepartementet enligt
bemyndigande den 10 juni samma år sakkunniga med uppdrag att inom
nämnda departement verkställa utredning huruvida och i sådant fall på
vilket sätt lättnader med avseende å upptagande av lån skola kunna beredas
de kommuner, som önska därav begagna sig, vare sig genom anordnande
av en kommunal låneförmedlingsanstalt eller genom vidtagande
av sådan förändring i fråga om konungariket Sveriges stadshypotekskassa,
att denna kassa med stöd av särskild garanti från statens sida erhåller
rätt att utlämna lån jämväl åt Sveriges kommuner, eller på annat lämpligt
sätt.

De sakkunniga äro: f. d. bankinspektören Robert Herman Benckert,
Stockholm, professorn Gustaf Albert Koersner, Stockholm, fullmäktigen i
riksbanken Richard Lindgren, Stockholm, borgmästaren Axel Olof Rune,
Västervik, och direktören John Axel Swartling, Stockholm.

De sakkunniga hava hatt sammanträden under tiden från och med
den 13 februari till och med den 5 mars 1914. Med ledning av då förda
överläggningar och fattade preliminära beslut har utarbetats och tillställts
de sakkunniga en promemoria, avsedd såsom underlag för definitiva beslut.
Att de sakkunnigas uppdrag icke blivit slutfört under år 1914 har berott
på svårigheten att få de sakkunniga samlade.

176

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

För löpande utgifter hava de sakkunniga rekvirerat ett belopp av
200 kronor.

Sakkunniga för utredning angående ökad enhetlighet och effektivitet i
statens centrala räkenskaps- och revisionsväsende.

Den 29 juni 1912 tillkallades av chefen för finansdepartementet enligt
bemyndigande samma dag statskommissarien Christian Leonard Tenow,
Stockholm, samt revisionskommissarien Johan Richard Vide, Stockholm,
för att inom nämnda departement efter verkställd utredning avgiva förslag,
avseende att åvägabringa ökad enhetlighet och effektivitet T statens
centrala räkenskaps- och revisionsväsende.

De sakkunniga hava, efter det de år 1913 avgivit betänkande och
förslag om inrättande av ett riksrevisionsverk, varit under hela året 1914
sysselsatta med en omfattande undersökning av bokföringsväsendet och
kontrollsystemet vid statens järnvägar, vilken föranleder framställande av
förslag, vilka nu äro under utarbetning och sannolikt kunna under förra
hälften av år 1915 framläggas. De sakkunniga hava tillika varit under
det gångna året sysselsatta med ytterligare beredning inom finansdepartementet
av frågan om inrättande av ett riksrevisionsverk.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbeten under åren 1912, 1913 och
1914 hava uppgått till sammanlagt omkring 28,000 kronor.

Sakkunniga för biträde vid beredningen av förslag till ändringar i
sjölagen m. in.

Sedan den av Kung!. Maj:t den 21 december 1906 tillsatta sjöfärtssäkerhetskommittén
den 16 december 1910 avgivit betänkande med''förslagtill
ändringar i sjölagen in. m.. samt kommerskollegium den 24 augusti
1912 avgivit utlåtande i anledning av betänkandet, uppdrog Kungl. Maj:t
den 4 oktober 1912 åt kommerserådet Carl Malmen och advokaten Eliel
Löfgren att inom justitie- och finansdepartementen biträda vid beredningen
av ifrågavarande ärende.

Ifrågavarande arbete, som påbörjats under 1912 och pågått under
1913, fortsatte från ingången av 1914, och utan några egentliga avbrott,
för Malmen till senare hälften av juli och för Löfgren till början av juli.
Sedermera har Malmen ägnat sig åt ifrågavarande arbete några dagar
under augusti och september månader samt därefter utan några väsentliga
avbrott under återstoden av året, medan Löfgren under tiden till den
1 december endast på särskild anledning vid ett och annat tillfälle deltagit
i arbetet. Under större delen av december har Löfgren agnat si»- åt upp -1

, o O O 1 I

draget.

Berättelse om cad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

177

På grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande blevo den 10 oktober
1914 av statsrådet och chefen för finansdepartementet följande särskilt
fackkunniga personer tillkallade att biträda de sakkunniga vid fullgörande
av deras uppdrag, nämligen överinspektören N. G. Nilsson, ingenjörerna
A. F. Viking och S. G. Bremberg samt sjökaptenen E. Forsberg. Dessa
fyra, vilka för ändamålet sammanträdde första gången den 12 oktober,
äro fortfarande upptagna av do dem förelagda uppgifter.

De sakkunnigas ifrågavarande uppdrag har under 1914 avsett huvudsakligen
arbete med propositioner till 1914 års senare riksdag i de till
de sakkunnigas utredning hånskjutna ämnen, ävensom författningar i samma
ämnen, däribland utarbetande av numera föreliggande utkast till de i sista
stycket uti den nya 5 a § sjölagen förutsatta närmare föreskrifter om
sjöfartssäkerheten, vilka måste bliva rätt vidlyftiga och ingående.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten hava för tiden intill 1914 års
slut uppgått till omkring 7,000 kronor.

Sakkunnig för utredning angående den s. k. regalrätten till inom
riket förekommande vattendrag.

Den 24 maj 1912 uppdrogs åt professorn vid universitetet i Uppsala,
numera statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet, filosofie
doktorn Karl Gustaf Westman att verkställa utredning beträffande den
s. k. regalrätten till inom riket förekommande vattendrag.

Under år 1914 hava de under föregående år började arkivundersökningarna
fortsatts. Arbetet har särskilt koncentrerats på undersökning av
de vattenrättsliga förhållandena i Norrland. Därvid hava bland annat
genomgåtts viktigare delar av: riksdagshandlingar, reduktionsakter, de

norrländska länsstyrelsernas arkiv samt härads- och lagmansrättsprotokoll
och domböcker.

Kostnaderna för utredningsarbetet hava för tiden intill utgången av
år 1914 uppgått till omkring 21,600 kronor.

Sakkunniga för utredning rörande statens och kommunernas skuldsättning.

Den 26 oktober 1912 tillkallade chefen för finansdepartementet enligt
bemyndigande den 12 augusti samma år sakkunniga med uppdrag att
inom nämnda departement i enlighet med vissa av departementschefen till
statsrådsprotokollet den 12 augusti 1912 angivna grunder verkställa utredning
rörande statens och kommunernas skuldsättning samt framlägga
det förslag till åtgärder, vartill utredningen kunde föranleda.

Ilih. till riksd. prat. 1015. 1 Sami. t Avd.

Itiksdags-Berättelsen.

178

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

De tillkallade sakkunniga voro: ordföranden hos fullmäktige i riksgäidskontoret
juris doktorn Per Axel Henrik Cavalli, Stockholm (ordförande),
numera hans excellens herr ministern för utrikes ärendena K. A. Wallenberg,
professorn juris doktorn David Davidson, Uppsala, fullmäktigen i riksbanken
Viktor Ludvig Moll, Stockholm, samt handlanden Hj. Wijk, Göteborg-
Excellensen Wallenberg har efter sin utnämning till minister icke
deltagit i de sakkunnigas arbeten.

De sakkunniga hava år 1914 haft plenisammanträden den 28 och 31
januari, den 19 och 26 februari och den 3 mars samt varit samlade under
tiden 6—21 juli. Vidare har ett arbetsutskott, bestående av ordföranden
och professorn Davidson samt de sakkunnigas sekreterare kanslisekreteraren,
fil. doktorn A. Xordlindh sammanträtt å följande tider: 28 januari—
26 februari, 3 samt 11—13 mars, 7, 8 och 20 april, 6—8 maj, 12 och 30
juni, 4—21 juli samt 1—4, 19 och 28 augusti. Från den 3 juni till den
4 augusti har därjämte professorn Davidson varit sysselsatt med arbeten
för de sakkunnigas rakning- Under januari månad, under tiderna mellan
sammanträdena ävensom under september, oktober och november månader
har sekreteraren mestadels haft arbeten att utföra för de sakkunniga.

Sedan de sakkunniga under år 1913 fört utredningen rörande
statens skuldsättning till ett resultat, vid vilket de tills vidare stannat,
övergingo de i januari 1914 till behandlingen av frågan om kommunernas
skuldsättning och hava under sistnämnda år slutfört sin undersökning i
bägge ämnena samt numera till statsrådet och chefen för finansdepartementet
överlämnat betänkande rörande statens och kommunernas skuldsättning.
Betänkandet är överlämnat i maskinskrivet exemplar och icke
befordrat till trycket.

Därjämte hava de sakkunniga under december månad 1914 avgivit
infordrat utlåtande i anledning av 1913 års riksdags skrivelse angående
utfärdande av enhetliga bestämmelser för kommunernas bokföring.

Härmed hava de sakkunniga avslutat sina arbeten.

Kostnaderna för de sakkunnigas utredningar hava uppgått till inalles
omkring 13,900 kronor.

Sakkunniga för utredning angående större användning inom tullverket
av tjänstemän av lägre grad.

Den 31 december 1912 tillkallades av chefen för finansdepartementet
enligt bemyndigande den 13 i samma månad sakkunniga för verkställande
av undersökning inom nämnda departement, huruvida och i vad mån vid
tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning tjänstemän i

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

lägre grad må kunna användas i större utsträckning än nu är fallet samt
avgiva det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

De sakkunniga voro: ledamoten av Riksdagens andra kammare bruksägaren
Axel Ekman, Mogård, Deverstorp, (ordförande), ledamoten av Riksdagens
andra kammare tullvaktmästaren Magnus Bengtsson, Göteborg, stadsnotarien
Knut Dahlberg, Malmö, samt kammarskrivaren Karl Gustaf Wetterlund,
Stockholm.

Sedan de sakkunniga med stöd av vunna erfarenheter under år 1913
hos dåvarande chefen för finansdepartementet framhållit såsom sin uppfattning,
att en mera genomgående granskning av tullverkets organisation
vore önsklig, samt att den påbörjade utredningen, vilken kunde ske endast
med hänsyn till tullverkets nuvarande organisation, möjligen skulle komma
att giva ett resultat, som icke i tillräcklig mån motsvarade det nedlagda
arbetet och de med detsamma förenade kostnaderna, anmodade nämnda
departementschef de sakkunniga att tillvidare uppskjuta det påbörjade utredningsarbetet,
intill dess definitivt beslut fattats i frågan.

1 enlighet härmed hava de sakkunniga under år 1914 icke sammanträtt.
Enligt skrivelse från statsrådet och chefen för finansdepartementet
den 2 september 1914 hava de sakkunniga numera lösts från sitt uppdrag.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbeten hava uppgått till omkring
1,600 kronor.

Sakkunniga för utredning angående centralisering av statsunderstödda
pensionsanstalter.

Den 21 februari 1913 tillkallade chefen för finansdepartementet enligt
bemyndigande samma dag sakkunniga personer med uppdrag att inom
nämda departement verkställa utredning, huruvida och på vilka grunder
en centralisering av pensionsanstalter, understödda av staten, lämpligen
borde kunna genomföras, samt därvid jämväl undersöka, huruvida icke
genom fastställande av vissa huvudgrunder för statens medverkan vid anordnandet
av sådan pensionering, som icke avser statstjänare, men ändock
anses förtjänt av statens understöd i en eller annan form, skulle kunna
vinnas större enhetlighet och följdriktighet i denna statens medverkan än
vad för närvarande i åtskilliga fall synes vara händelsen samt tillika önskvärd
besparing i de med nämnda pensionering förenade förvaltningsutgifter.

Sakkunniga äro: statskommissarie!! Carl Gustaf Sylvan, Stockholm,
överdirektören och chefen för försäkringsinspektionen Paul Johan Gerhard
Laurin, Stockholm, samt professorn Gustaf Kobb, Stockholm.

Sakkunniga hava under år 1914 fått emottaga Kungl. Maj:ts nådiga

179

180

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

remisser dels av den 28 juli uppå telegrafstyrelsens framställning med förslag
till ändringar i reglementet för telegrafverkets pensionsinrättning och
dels av den 31 augusti uppå fullmäktiges för delägarna i telegrafverkets
pensionsinrättning berättelse för åren 1910—1912 in. m.

Därjämte har likaledes genom nådig remiss till de sakkunniga överlämnats
för att tagas i övervägande vid fullgörande av det åt dem lämnade
uppdraget svenska provinsialläkareföreningens underdåniga framställning
av den 29 september 1914 i vad den avser förbättring av extra
provinsiallåkarnes pensionsförhållanden.

1 bägge de förstnämnda ärendena, för vilkas behandling sakkunniga
varit samlade under sex dagar i september månad, hava särskilda underdåniga
utlåtanden avgivits den 19 i samma månad.

Efter det de sakkunniga den 6 november 1914 fått från sin ledamo
överdirektören Laurin emottaga av honom verkställda försäkringstekniska
utredningar rörande vissa förhållanden beträffande folkskollärarnes pensionsinrättning,
dövstumlärarnes pensionsanstalt, småskollärares in. fl. understödsanstalt,
lasai’ettläkarnes pensionskassa, extra provinsiallåkarnes pensionskassa,
lärarinnornas pensionsanstalt samt lärarnes vid elementarläroverken
änke- och pupillkassa, hava de sakkunnigas gemensamma sammanträden
kunnat återupptagas och hava fortgått under tiden från och med den 7 i
nyssnämnda månad.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbeten hava intill utgången av ar
1914 uppgått till omkring 6,100 kronor.

Sakkunniga för utredning i fråga om revision av gällande uppbördsreglemente
och mantalsskrivnings förordning.

På grund av nådigt bemyndigande den 2 maj 1913 har chefen för
finansdepartementet tillkallat kammarrättsrådet J. A. Lybeck, Stockholm,
och häradsskrivaren P. O. W. Ru dberg, Stockholm, för att jämte landssekreteraren
H. L. Udden och landskamreraren A. R. Hagen, vilka erhållit
uppdrag att inom civildepartementet biträda vid beredning av frågan om
fögderiförvaltningens omorganisation, såsom sakkunniga inom finansdepartementet
verkställa utredning i fråga om revision av gällande uppbördsreglemente
och mantalsskrivningsförordning.

Ifrågavarande uppdrag har huvudsakligen avsett utarbetandet av förslag
till de ändringar i åberopade författningar, som kunde påkallas av ett
inom civildepartementet upprättat förslag till omorganisation av fögderiförvaltningen.
Uppdraget fullgjordes under år 1913, då förslagen till
finansdepartementet avlämnades, varefter de varit föremål för myndigheters
granskning. Det var avsett att, sedan myndigheternas utlåtanden inkom -

Berättelse om cad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

181

mit, förslagen skulle, i den mån så erfordrades, av de sakkunniga överarbetas.
Så har emellertid ännu icke skett, då huvudfrågan, frågan om
landsstatens omorganisation, tills vidare fått vila.

De sakkunniga hava sålunda icke haft något sammanträde under
år 1914.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbeten hava uppgått till 3,572
kronor 22 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning rörande inhemsk tillverkning
av mineraloljor och svavel in. in.

Den 23 maj 1913 tillkallades av chefen för finansdepartementet enligt
bemyndigande samma dag sakkunniga för verkställande av utredning
rörande möjligheterna för en inhemsk tillverkning av mineraloljor och
svavel in. in. ur den i flera svenska provinser i mycket stora mängder förekommande
alunskiffern.

De sakkunniga äro: professorn vid tekniska högskolan filosofie doktorn
Gustaf Walfrid Petersson, Stockholm, extra föredraganden hos kommerskollegium
Knut Abel Gunnar Dillner, Stockholm, samt filosofie doktorn
Carl Rudelius.

I slutet av år 1913 planerades tvenne driftförsök i större skala för
utvinnande av olja in. in. ur alunskiffer, det ena vid Irollhättan, det andra
hos firman Julius Pintsch i Berlin. Båda dessa försök hava emellertid
blivit fördröjda, icke minst på grund av det nu rådande kriget. Försöken
i Berlin pågå emellertid enligt till de sakkunniga ingångna meddelanden
sedan i somras men hava icke fortskridit så långt, att de sakkunniga ännu
kunna få besiktiga försöksanläggningen.

Vid Trollhättan är nu den där planerade försöksanläggningen färdig
och skall densamma igångsättas så snart Kungl. Maj:ts befallningshavandes
tillstånd därtill erhållits. Den för försöken avsedda skiffern har under av
de sakkunniga anordnad kontroll brutits under sistlidne november månad.

De sakkunniga hava under året endast halt ett sammanträde, nämligen
den 3 december, men hava de sakkunniga var för sig varit sysselsatta
dels med litteraturstudier och sammanställningar därav, dels med
undersökningar över brytningskostnaden för alunskiffer och därmed sammanhängande
frågor.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbeten hava uppgått till omkring
3,500 kronor.

Sakkunnig för verkställande av en statistisk undersökning av 1912
och 19/3 ars taxering släng der m. in.

Den 29 juli 1913 uppdrogs åt aktuarie]! Isidor Blodström att verk -

182

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

ställa en statistisk undersökning av 1912 års taxeringslängder ävensom att
avgiva förslag till en fullständigare utredning, stödjande sig på deklarationerna
för år 1913.

Den 24 januari 1914 har vidare uppdragits åt Flodström att verkställa
en liknande undersökning av 1913 års taxeringslängder och deklarationer.

Jämlikt bemyndigande i nådigt brev den 28 februari 1914 har arbetet
med dessa båda utredningar utförts i ett sammanhang, och har detsamma
under år 1914 pågått utan avbrott, frånsett dock att arbetspersonalen
under mer än två månader varit upptagen med beräkningar för
propositionen till riksdagen angående värnskatt.

Utredningen av inkomst- och förmögenhetsskatten i enlighet med
1912 års taxeringslängder har under året fullbordats, och avgavs redogörelse
därför (såsom del VI av Finansstatistiska utredningar utgivna
genom Ivungl. Finansdepartementet) den 26 mars 1914. Arbetet med den
statistiska undersökningen av 1913 års taxeringslängder och deklarationer
har fortskridit så långt, att tabeller äro upprättade motsvarande samtliga
de i berättelsen för 1912 förekommande; dessutom äro 1913 års deklarationer
genomgångna, beloppet av i de taxerade inkomstsummorna för 1913
ingående förmögenhetsdelar uträknat och arbetet med övriga tabeller (över
förmögenheternas, de verkliga inkomstbeloppens och de rena arbetsinkomsternas
fördelning samt de taxerades civilståndsgruppering) påbörjat.

Kostnaderna för ifrågavarande utredningar hava uppgått till omkring
67,000 kronor.

Sakkunniga för utredning rörande ökad centralisering vid upphandling
för statens räkning in. m.

Den 25 augusti 1913 tillkallades av chefen för finansdepartementet
enligt bemyndigande den 13 juni samma år sakkunniga för att inom
nämnda departement verkställa av riksdagen begärd utredning dels huruvida
och i vad män ökad centralisering vid upphandling för statens räkning
borde äga rum, dels ock vilka närmare bestämmelser rörande inhemsk
varas företräde kunde vara lämpliga och nödiga.

De sakkunniga äro: fältintendenten Axel Victor Sandberg, Stockholm,
grosshandlaren Felix Teodor Hamrin, Jönköping, maskindirektören
Carl Algot Tauscn, Stockholm, byråchefen i telegrafstyrelsen greve
Henning Adolf Hamilton, Stockholm, och civilingenjören John Fredholm,
Djursholm.

De sakkunniga hava under år 1914 sammanträtt å följande tider:

15''. 31/. 26/. 30 / A 1/_ 30'' _ 10'' . 22/..

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

183

De sakkunnigas arbete har under året ägnats åt omarbetning av

i) O o

gällande upphandlings- och entreprenadförordning, varvid bland annat
prövats, vilka bestämmelser borde i en ny förordning intagas för beredande
av företräde åt svensk vara framför utländsk. Arbetet har fortskridit därhän,
att förslag till ny upphandlings- och entreprenadförordning föreligger
i preliminärt godkänd avfattning.

Rörande frågan om ökad centralisering vid upphandling för statens
räkning hava statistiska utredningsarbeten pågått hela året.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbeten belöpa sig vid slutet av år
1914 till i runt tal 15,000 kronor.

Kommittén för utredning av den s. k. åbor ätts fr ägan.

Den 29 augusti 1913 tillsattes av Kung!. Maj:t en kommitté för att
dels verkställa utredning rörande antalet och beskaffenheten av de å s. k.
rekognitionsskogshemman samt å under bruk skatteköpta hemman belintliga
lägenheter jämte de villkor, på vilka dessa innehavas, ävensom
i vad mån och på vad sätt innehavarna av dylika lägenheter må kunna
tryggas i besittningsrätten till desamma, dels ock, därest utredningen skulle
giva vid handen, att beträffande lägen hetsinnehavare, som frånvunnits sin
besittningsrätt, billighetsskäl i särskilda fall syntes böra föranleda ytterligare
åtgärder från statens sida, därom hos Kungl. Maj:t gorå anmälan.

Kommitténs ledamöter äro: häradshövdingen Herman Fredrik Swedborg,
Sundsvall, (ordförande), ledamoten av Riksdagens andra kammare
Karl Robei’t Karlsson, Fjät, samt sekreteraren i marinförvaltningen Gustaf
Arvid Bäckström, Stockholm.

Kommittén har under år 1914 sammanträtt i plenum den 15—18
maj och den 15 oktober—13 november. Ordföranden samt ledamoten
Karlsson i Fjöl hava därjämte under vissa tider av året varit sysselsatta
med arbete för kommittén. Och ledamoten Bäckström, som tillika är
kommitténs sekreterare, har under hela året med undantag av tiden den
16-—31 juli sysslat med kommittéarbetet. Två hos kommittén anställda
biträden hava arbetat hela året med undantag för vardera av en kortare
semester.

Under året hava utförts undersökningar rörande rekognitionsskogar
och under bruk skatteköpta hemman i Gävleborgs län. Undersökningarna
för detta län äro emellertid ännu ej fullt avslutade. Särskilda utredningar
beträffande flertalet rekognitionsskogar och under bruk skatteköpta
hemman i länet hava dock utsänts till Kung]. Maj:ts befallningshavande
för att bereda vederbörande rättsägare tillfälle att yttra sig.

Metodiska arkivundersökningar beträffande — särskilt äldre — lag -

184

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

stiftning och lagskipning rörande de förhållanden, som kommitténs uppdrag
avser, hava jämväl ägt rum under året. Dessa undersökningar äro
i huvudsakliga delar slutförda; och har bearbetning av det vunna materialet
ägt rum, beträffande ett par särskilda frågor.

Huru långt kommittéarbetet i sin helhet kan anses hava fortskridit,
är synnerligen svårt att avgöra, då ett flertal oberäkneliga faktorer därvid
inverka, bland andra svårigheten att tillrättaskaffa erforderliga aktstycken.
Det har även visat sig- nödigt att utsträcka undersökningarna till serier av
handlingar, som förut ej beaktats.

Sammanlagda kommittékostnaderna intill utgången av år 1914 uppgå
till omkring 23,000 kronor.

o 7

Sakkunniga för utredning av frågan om den lägre handelsundervisningens
ordnande.

Den 29 augusti 1913 tillkallades av dåvarande chefen för finansdepartementet
enligt bemyndigande samma dag sakkunniga med uppdrag
att inom nämnda departement dels, under given förutsättning att utöver
det antal handelsgymnasier, för vilkas uppehållande 1913 års riksdag uppfört
anslag å ordinarie stat, ytterligare två dylika läroanstalter här i riket
med statsunderstöd av enahanda slag upprättas från 1915 års ingång,
verkställa utredning, vilka orter med hänsyn närmast till graden av föreliggande
behov av en ordnad handelsundervisning och det intresse för
frågans lösning, som må förefinnas å särskilda orter, i främsta rummet
höra tjäna som förläggningsorter för ifrågavarande nya handelsgymnasier,
dels ock i övrigt biträda med utredning av frågan om den lägre handelsundervisningens
ordnande.

De sakkunniga äro: chefen för finansdepartementet statsrådet Axel
Fredrik Vennersten, Stockholm, rektorn Alfred Nordfelt, Uppsala, rektorn
Per Edvard Magnus Fischier, Stockholm.

Sedan statsrådet Vennersten kallats till sitt ämbete, har han icke
deltagit i de sakkunnigas arbeten.

De sakkunnigas arbete har med smärre avbrott å sammanlagt omkring
en månad (1—9 järn, 9—20 juni, 22—31 dec.) fortgått under hela
år 1914.

Sedan ett första betänkande angående upprättande av nya handelsgymnasier
avgivits den 22 december 1913, har ett andra betänkande
angående upprättande av handelsskolor avlämnats den 10 oktober 1914.
Därefter hava de sakkunniga gjort förberedande undersökningar in. in. till
sitt tredje och sista betänkande rörande s. k. handelskurser (handelsaftonskolor)
samt en del frågor, som beröra hela handelsundervisningsväsendet.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

185

Arbetet kan förväntas bliva slutfört under loppet av år 1915.

Under året ha en del resor i utredningens syfte företagits av den
ene av ledamöterna.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete hava uppgått till omkring
8,300 kronor.

Sakkunniga för avgivande av förslag till omorganisation av överintendentsämbetet.

Den 24 oktober 1913 tillkallades av chefen för finansdepartementet
enligt bemyndigande samma dag sakkunniga för att inom nämnda departement
efter verkställd utredning avgiva förslag till omorganisation av
överintendentsämbetet jämte lönereglering för befattningshavare i ämbetsverket.

De sakkunniga äro: ledamoten av Riksdagens första kammare f. statsrådet
C. Swartz, Stockholm (ordf.), förste intendenten professor J. G. Clason,
Stockholm, ledamoten av Riksdagens andra kammare, lantbrukaren
A. R. Lundblad, Västerås, ledamoten av Riksdagens andra kammare, redaktören
N. A. Nilsson, Akarp, samt ledamoten av Riksdagens första kammare,
redaktören A. Pers, Västerås.

De sakkunnigas arbeten hava, delvis tillsammans med fornminneskommittén,
fortsatts under år 1914, dock med ett längre, av de extra
ordinära förhållandena under året förorsakat avbrott, varjämte kompletterande
utredningar i vissa avseenden verkställts.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbeten intill utgången av år 1914

o o o

beräknas till omkring 9,000 kronor.

Kommission för utredning av frågan om utnyttjandet av statens norrländska
malmfyndig heter.

Kung!. Maj:t har den 24 oktober 1913 uppdragit åt eu kommission
att verkställa en allsidig utredning angående det lämpligaste sättet för
nyttiggörande av statens norrländska malmfyndigheter.

Ledamöter i kommissionen äro: extra föredraganden i kommerskollegium,
bergsingenjören Knut Axel Gunnar Dillner, Stockholm, ordförande,
docenten filosofie doktorn Sven Bernhard Brisman, Stockholm, direktören
Bengt Olov Iljorth, Sandviken, bergmästaren Carl Oskar Norelius, Nora,
och ingenjören hos Järnkontoret Erik Nyström, Stockholm.

Kommissionens arbete under år 1914 har huvudsakligen omfattat
planläggning och förberedande utredningar. Så har jämsides med den
utredning, som på kommissionens föranstaltande pågår å kominerskollegii
statistiska byrå angående den svenska järnhanteringen, företagits utred liih.

till rikdd. prat. 1915. I Snitt. 1 Äril. 24

Uiksdagrs-IJcr&t loisen.

186

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

ningar angående malmtillgången i mellersta Sverige samt angående den
mellansvenska järnhanteringens malmbehov. Vidare pågår utredningar
bland annat om statens kända malmtillgångar i Norrland ävensom rörande
malmfrågornas behandling i riksdagen under de senaste årtiondena.

Den 23 mars 1914 avlät kommissionen underdånigt utlåtande i
anledning av nådig remiss angående av E. och S. Lagerlöf gjord framställning
om koncession från Störa station till Stråssa gruvor.

Kommissionen har under året sammanträtt den 27 februari, den 23
mars och den 28 april. Kommissionen hade vidtagit åtgärder för en resa
till Norrland under augusti månad, vilken emellertid omöjliggjordes av
kriget.

Kostnaderna för kommissionen har uppgått till omkring 4,000
kronor.

Sakkunniga för utredning om förändrad lagstiftning i fråga om
införsel, tillverkning och användning av sackarin och andra konstgjorda slitning
sämnen.

Den 5 december 1913 har chefen för finansdepartementet jämlikt
bemyndigande samma dag tillkallat sakkunniga för att inom nämnda departement
verkställa utredning rörande behovet av förändrad lagstiftning
i fråga om införsel, tillverkning och användning av sackarin och andra
konstgjorda sötningsmedel ävensom avgiva det förslag, vartill utredningen
kan föranleda.

De sakkunniga äro: generaldirektören Karl Axel Fryxell, Stockholm,
ordförande, ledamoten av Riksdagens andra kammare, järnarbetaren Johan
Bernhard Eriksson, Grängesberg, ledamoten av Riksdagens första kammare,
godsägaren friherre Cai’1 David Rickard Hermelin, Getinge, ledamoten av
Riksdagens andra kammare, grosshandlanden Erik Petter Waldemar Röing,
Göteborg, och filosofie doktorn Carl Götrik Adolf von Schéele, Kristianstad.

De sakkunniga hava under år 1914 till samfällt arbete sammanträtt
den 4 januari, den 10 och 28 februari, den 11 och 12 juni samt den 10
december. Under mellantiderna har de sakkunnigas arbete utförts dels
av ordföranden och en annan av de sakkunniga, doktor von Schéele,
gemensamt dels ock av ordföranden och doktor von Schéele var för sig.

De av de sakkunniga verkställda utredningarna avse huvudsakligen
följande föremål: den årliga konsumtionen av sackarin i vårt land, sackarinkonsumtionens
inverkan på sockerproduktion, betodling och sockerskatt,
sackarin halten hos salubjudna mat- och dryckesvaror, förekomsten av
sackarin i näringsämnen, som levererats till allmänna inrättningar, sackarinfrågan
ur sanitär synpunkt, metoder för kontroll å förekomsten av

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

sackarin i närings- och njutningsmedel samt den utländska sackarinlagstiftningen.

För utredningens verkställande har erfordrats ett betydande antal
analyser av salubjudna närings- och njutningsmedel. För dessa analysers
utförande hava till övervägande del anlitats statens kemiska stationer för
jordbruket och näringarna ävensom vissa kommunala kemiska stationer.

De sakkunnigas arbete har fortskridit så långt, att ett lagförslag i
ämnet föreligger och de sakkunnigas betänkande i övrigt närmar sig sin
fullbordan.

Kostnaderna för kommitténs arbeten belöpa sig till omkring 4,600
kronor.

Sakkunniga för att inom finansdepartementet biträda, vid beredning
av vissa skattefrågor.

Sedan chefen för finansdepartementet den 28 februari 1914 erhållit
bemyndigande att i samband med pågående utredning rörande åtgärder
till stärkande av rikets försvar tillkalla högst tre sakkunniga personer för
att inom finansdepartementet biträda vid beredningen av vissa skatte- och
finansfrågor, blevo sedermera med stöd av nämnda bemyndigande vid särskilda
tillfällen tillkallade professorn Eli F. Heckscher, professorn Gustav
Gassel och f. d. kammarrättsrådet Conrad Carleson att var för sig biträda
vid berörda arbete.

Av de sakkunniga har påkallats biträde vid behandling av frågorna
om införande av en värnskatt, införande av tobaksmonopol och försvarsreformens
finansiering ävensom vid behandling av andra finansfrågor.

En var av de sakkunniga har under året slutfört sitt arbete.

Kostnaden för de sakkunnigas arbete uppgår till 5,554 kronor
63 öre.

Sakkunniga med uppdrag att bearbeta inkomna yttranden över nykterhetskommitténs
förslag.

Den 4 maj 1914 tillkallades av chefen för finansdepartementet på
grund av nådigt bemyndigande den 6 mars och den 18 april 1914 sakkunniga
med uppdrag att inom finansdepartementet biträda med bearbetande
av inkomna yttranden över nykterhetskommitténs förslag till förordning
angående försäljning av rusdrycker m. m. ävensom handläggning i
övrigt av ifrågavarande förslag.

De sakkunniga voro: ledamoten av riksdagens första kammare S. H.
Kvarnzelius, Sundsvall, ledamoten av riksdagens törsta kammare, bankdirektören
E. A. Hedenlund, Stockholm, advokaten Eliel Löfgren, Stockholm,

188

Berättelse om cad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

och ledamoten av riksdagens andra kammare borgmästaren J. G. Pettersson,
Södertälje.

Sedan Ivvarnzelius och Pettersson på därom gjorda framställningar
entledigats från sina uppdrag, har chefen för finansdepartementet i deras
ställe tillkallat byråchefen i socialstyrelsen L. P. T. Rabenius.

Av de sakkunniga hava Hedenlund och Rabenius från och med den
1 juni till slutet av juli år 1914 gemensamt utarbetat förslag dels till
förordning om ändrad lydelse av vissa paragrafer i gällande brännvinsförsäljningsförordning,
dels ock till förordning angående försäljning av alkoholhaltiga
drycker m. in. och därmed slutfört uppdraget. Dessa förslag
hava förelagts riksdagen.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbeten hava uppgått till omkring
400 kronor.

Sakkunniga för verkställande av vissa för nykterhetslog stiftning ens
reformerande erforderliga specialutredningar.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 14 maj 1914 tillkallade chefen
för finansdepartementet den 15 i nämnda månad professorn Torsten Ludvig
Thunberg ocli disponenten Sven Sandwall för att verkställa ytterligare
utredning i vad män möjlighet föreflinnés att i försäljningsavscendc draga
eu ur nykterhetssynpunkt tillfredsställande annan gräns mellan starkare
och svagare maltdrycker än den då stadgade samt angående därmed sammanhängande
tekniska spörsmål.

De sakkunniga hava i berörda ämnen avgivit särskilda utlåtanden,
Thunberg den 1 juli 1914 och Sandwall den 8 i samma månad, vilka utlåtanden
farinös vidfogade Kungl. Maj:ts proposition nr 242 till 1914 års
senare riksdag med förslag till förordning angående försäljning av alkoholhaltiga
drycker in. in., och hava de sakkunniga därmed slutfört sina
uppdrag.

1914 ars tullkommission.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 24 juli 1914 har chefen för
finansdepartementet tillkallat sakkunniga med uppdrag att efter verkställd
utredning avgiva förslag till omorganisation av tullverket.

De sakkunniga äro: f. d. generaldirektören Fredrik Wilhelm Henrik
Pegelow, Stockholm, ordförande, ledamoten av riksdagens andra kammare
tullvaktmästaren Magnus Bengtsson, Göteborg, byråchefen i generaltullstyrelsen
Gustaf Bergen stjerna, Stockholm, ledamoten av riksdagens andra
kammare, grosshandlaren Erik Agabus Nilsson, Örebro, verkställande direktören
i Sveriges industriförbund, kaptenen 1 ■Irland Nordlund, Stockholm,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan- sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

189

direktören Josef Sachs, Stockholm, samt förste kontrollören vid tullverket
Robert Helmer Schött, Kalmar.

De sakkunniga, som den 12 november 11)14 konstituerade sig såsom
»1914 års tullkommission», hava därefter varit samlade till och med den
19 i samma månad. Härvid beslöts att genom frågecirkulär till sammanslutningar
inom näringslivet söka införskaffa närmare upplysningar rörande
befintliga brister i tullverkets nuvarande organisation; och blevo därjämte
ett par specialutredningar igångsatta.

Kommissionens arbete, som sålunda ännu befinner sig på ett förberedande
stadium, har dragit en kostnad ej överstigande 1,000 kronor.

Krigsförsäkringssakkunniga.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 13 augusti 1913 tillkallade chefen
för finansdepartementet sakkunniga inom nämnda departement för att utreda,
huru de med anledning av krigstillståndet mellan främmande makter
uppkomna svårigheterna för sjöfarten skulle kunna undanröjas och särskilt
huru krigsförsäkring å fartyg och last lämpligen skulle kunna ordnas.

De sakkunniga voro: överdirektören P. G. Laurin, direktörerna Harald
Andersson, Hj, Blomberg och Einar Lange samt konsuln Thorsten
Roberg.

De sakkunniga avgåvo den 14 augusti 1914 sitt betänkande, vilket
legat till grund för Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen samma dag
angående statens övertagande i vissa fall av ansvar för krigsrisk för fartyg
och last.

Statens krigsförsäkringskommission.

Sedan Kungl. Maj:t den 17 augusti 1914 utfärdat förordning om
statens meddelande av sjöförsäkring mot krigsfara, i vilken förordning
bland annat föreskrives, att frågor om krigsförsäkring skola handläggas av
en kommission, förordnade Kungl. Magt samma dag, att denna kommission,
som omedelbart skulle träda i verksamhet, skulle benämnas statens krigsförsäkringskommission.

Ledamöter i kommissionen äro: landshövdingen Eric Birger Trolla,
ordförande, överdirektören Paul Johan Gerhard Laurin, vice ordförande,
direktören Hjalmar Blomberg och konsuln Torsten Roberg (såsom företrädare
för rederinäringen), direktörerna Harald Andersson och Einar Lange
(såsom företrädare för sjöförsäkringsgivarna), ävensom extra föredraganden
i kommerskollegium Gunnar Dillner och byråchefen Thorvald Först.

Till kommissionens sekreterare har förordnats advokaten Carl Ludvig
Schönmeyer.

190

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima rilcsdags sammanträde sig tilldragit.

Kommissionen började sitt arbete den 18 augusti 1914 och har
därefter fortsatt sitt arbete oavbrutit till årets slut.

Under den tid, kommissionen sålunda arbetat, har kommissionen
meddelat kasko försäkringar för en sammanlagd försäkringssumma av
302,721.806 kronor och varuförsäkringar för eu sammanlagd försäkringssumma
av 183,258,339 kronor 85 öre.

Under samma tid har kommissionen i varupremier uppburit 3,162,531
kronor 30 öre och i kaskopremier 2,436,554 kronor 54 öre eller sålunda
sammanlagt 5,599,085 kronor 84 öre, varifrån skola avgå ristornerade
premier till belopp av 85,980 kronor 53 öre. Därjämte hava reverser
för icke kontant erlagda kaskopremier till kommissionen överlämnats för
ett sammanlagt belopp av 3,310,537 kronor 75 öre. Slutligen har kommissionen
såsom räntegottgörelse för i bank insatta medel gottskrivits
44,704 kronor 67 öre.

Vad angår kommissionens utgifter så har kommissionen uti skador
för kaskoförsäkringar utbetalat 814,675 kronor 7 öre och i skador för varuförsäkringar
141,176 kronor 38 öre samt i återförsäkringspremier 460,591
kronor 61 öre.

För ännu oreglerade haverier uppgår kommissionens ersättningsskyldighet
till ungefär 500,000 kronor i de fall, där densamma synes
klar, vartill komma skador för ungefär 1,750,000 kronor i fall, där det
ännu icke kan anses vara visat, att haverierna äro att hänföra till krigsrisk,
för vilken kommissionen svarar.

Omkostnaderna för inköp av inventarier och möbler samt för bedrivandet
av kommissionens arbete i övrigt hava uppgått till 47,352
kronor 10 öre.

Sakkunniga för utredning rörande ökad skattskyldighet till stat och
kommun för utlänningar, som i Sverige åtaga, sig eller utföra arbete.

Den 7 oktober 1914 tillkallades av chefen för finansdepartementet
jämlikt bemyndigande den 18 september samma år sakkunniga för verkställande
av dels utredning, huruvida och under vilken form utlänningar,
som i Sverige åtaga sig eller utföra arbete, utan att enligt hittills gällande
föreskrifter vara här i landet underkastade inkomstbevi Ilning eller bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter, böra åläggas skatteplikt
till stat och kommun, dels ock utredning, huruvida och i vilken
form en förordning, som reglerar dessa arbetares vistelse i riket, är
behövlig.

Sakkunniga äro: revisionssekreteraren, filosofie doktorn Hjalmar Victor

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

191

Himmelstrand, Stockholm, och amanuensen i finansdepartementet Einar
Hennings, Stockholm.

De sakkunniga hava under de månader, som förflutit från deras
tillkallande, varit sysselsatta med vissa av deras uppdrag föranledda förberedande
arbeten.

Kostnaderna för utredningsarbetet hava hittills uppgått till omkring
650 kronor.

Ecklesiastikdepartementet.

Kommittén för utredning angående utförande av en gradmätning pa
Spetsbergen.

Genom nådigt beslut den 11 mars 1898 tillsatte Kungl. Maj:t en
kommitté med uppdrag att, därest kejserliga ryska regeringen utsåge eu
kommitté för att träda i förbindelse med en svensk kommitté för uppgörande
av plan för utförande under den närmaste framtiden på Sveriges
och Rysslands gemensamma bekostnad av gradmätningsarbeten på Spetsbergen
in. in., för nämnda ändamål förhandla med ryska kommittén och
särskilt beräkna den kostnad, som det tilltänkta företaget skulle medföra
för svenska statsverket, samt avgiva underdånigt förslag till de åtgärder,
som för ändamålets vinnande borde av Sverige vidtagas, ävensom att med
uppmärksamhet följa dess fortgång och inkomma med de framställningar,
vartill anledning kunde förefinnas.

Till ordförande i denna kommitté utsågs dåvarande H. K. If. Kronprinsen,
Sveriges nuvarande Konung, och till ledamöter förordnades professorerna
friherre A. E. Nordenskiöld, P. G. Rosén, Lidingö villastad, H. C. Dunér,
Uppsala, och G. Mittag-Leffler, Djursholm, läraren vid Stockholms högskola,
numera professorn friherre G. J. De Geer, Stockholm, samt lektorn,
numera professorn E. Jäderin, Stockholm. Kommittén bemyndigades därjämte
att, om den så aktade nödigt, åt sig antaga en sekreterare, vartill
den 11 mars 1898 utsågs filosofie doktorn, numera professorn V. CarlheimGyllensköld,
Stockholm. Kommitténs ledamot friherre Nordenskiöld avled
år 1901. Vid Hans Maj:t Konung Gustafs uppstigande på tronen överlämnade
han ordförandeskapet i kommittén åt H. K. H. Kronprins Gustaf
Adolf, som den 16 november 1908 första gången förde presidiet vid kommitténs
sam manträden.

Kommitténs arbete under år 1914 har bestått i kompletterande av
vissa räkningar och kartarbeten samt befordrande till trycket av avhandlingar
och kartor.

192

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

De enda av kommitténs räknearbeten, som icke äro fullt avslutade,
nämligen de, som röra lokalattraktionerna, hava måst icke oväsentligt utvidgas
på grund av under de sista åren tillkommet nytt och viktigt material
rörande höjd- och djupförhållandena inom de arktiska och de antarktiska
trakterna, vilket nödvändiggjort en omkonstruktion av de höjd- och
och djupkartor, som ligga till grund för beräkningarna.

Under året har tryckts ett tillägg till avhandlingen om »Basmätningen
vid Hecla hook» av E. Jäderin, vilket bär titeln »Jämförelse emellan
de svenska och de ryska normalmåtten» och varigenom denna del av kommitténs
arbeten avslutats.

Under tryckning befinna sig för närvarande följande avhandlingar:

S. III D. Longitudes.

S. VI A. Calcul des coordonnées géodésiques.

Av kommitténs kartarbeten över Spetsbergen hava under år 1914
tryckts kartan över Wood-fjord i skalan 1 : 100,000. Av de båda kartbladen
över själva gradmätningsområdet, som skola publiceras i skalan
1 : 200,000, äro själva kartorna nu färdiga och återstår endast namnritning
och inritande av höjd- och djupsiffror samt gradnät och rubriker.

Av kommitténs samtliga arbeten äro nu tillsammans 22 häften tryckta
eller under tryckning; de återstående 5 häftena väntas kunna under år
1915 befordras till trycket.

Kommittén har till och med är 1914 kostat statsverket omkring
53,000 kronor.

Kommittén för undersökning av svenska ortnamn.

Enligt nådigt beslut den 2 maj 1902 uppdrog Kungl. Magt åt en
kommitté, bestående av riksantikvarien H. O. H. Hildebrand som ordförande
samt dåvarande kammarrådet G. Thulin, Stockholm, och professorn
A. G. Noreen, Uppsala, såsom ledamöter, att dels för ett län eller landskap
låta verkställa undersökning av namnen å byar och gårdar ävensom
å viktigare berg samt större skogar, sjöar och landsträckor, dels ock efter
vunnen erfarenhet uppgöra och, så snart ske kunde, underställa Kungl.
Maj:ts prövning plan för arbetet i dess helhet jämte beräkning av de
penningbelopp, som för arbetets fullständiga utförande kunde antagas vara
erforderliga. Efter att under sommaren 1902 hava låtit försöksvis utföra
smärre preliminära undersökningar inom Alvsborgs, Värmlands samt Göteborgs
och Bohus län bestämde sig kommittén för att till försöksobjekt
välja Alvsborgs län. 1 kommitténs sammansättning har den förändring
skett, att riksantikvarien Hildebrand år 1907 entledigats från kominittéuppdraget,
varjämte regeringsrådet Thulin år 1909 ersatts med notarien i

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

193

kammarkollegium G. Hedin, Stockholm, och, sedan Hedin avlidit, har kammarrådet
A. W. Dufwa, Stockholm, genom nådigt beslut den 17 september
1914 erhållit uppdrag att vara ledamot av kommittén. För närvarande
utgöres kommittén sålunda av Noreen och Dufwa.

Enligt nådigt beslut den 15 november 1907 anbefalldes efter en
något modifierad plan undersökning av Örebro läns ortnamn, vilket arbetes
ledning och huvudsakliga utförande tillkommer Noreen, som i kamerala
frågor hade att rådföra sig med den andre ledamoten av kommittén,
numera Dufwa. Med liknande uppdrag för Noreen och Hedin, numera
i dennes ställe Dufwa, har genom nådigt brev den 8 december 1911 anbefallts
undersökning av Värmlands läns ortnamn.

Under år 1914 hava undersökningar i orten verkställts inom Värmlands
län för Färnebo, Gillbergs, Näs och Älvdals härader. Excerpering
av jordeböcker har för tiden före 1630 verkställts för Jösse, Kils, Näs och
Älvdals härader av Värmlands län. Excerpering har vidare fortgått ur
lantmäterihandlingar för Värmlands län. För tryckning har kommittén
under året bearbetat gårdsnamnen i Edsbergs och Askers härader av Örebro
län; vidare för Värmlands län dels fullständigt bearbetat gårdsnamnen i
Grums härad, dels avslutat bearbetningen av gårdsnamnen i Kils härad,
varjämte register uppgjorts till de redan från trycket utgivna delarna
Il-Vi, Vill och X-XH av Älvsborgs län.

Till trycket har under året befordrats redogörelsen för Vedbo härad
av Älvsborgs län.

Beträffande ortnamnsarbetet i dess helhet för Älvsborgs län, hava
nu redogörelserna för 15 av länets 18 härader befordrats till trycket, varjämte
redogörelserna för de återstående 3 häraderna föreligga i så gott
som tryckfärdig^ skick. För Örebro län är undersökningen i orten slutförd
och bearbetningen verkställd av de territoriella namnen i 13 av länets
15 härader samt av naturnamnen i 7 härader. För Värmlands län är
undersökningen i orten verkställd för 12 av länets 14 härader och bearbetningen
verkställd av de territoriella namnen i 9 härader samt av
naturnamnen i ett härad.

De kostnader kommittén intill årsskiftet 1914—1915 medfört för
statsverket uppgå i runt tal till 96,580 kronor, däri inberäknade kommittéledamöternas
arvoden och reseersättningar med 15,799 kronor 64 öre.
Statsverkets utgifter för kommitténs verksamhet under år 1914 uppgå till
5,009 kronor 80 öre, nämligen kommittéledamöternas arvoden och reseersättningar
1,009 kronor 80 öre och sekreterarens arvode 4,000 kronor.

Bih. till rihsd. prof. 1915. 1 Sami. 1 Avd. 25

Riksdags-Bcriittelsen.

194

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Folkund erv ilning sko mmitt én.

Genom nådigt beslut den 13 juli 1906 tillsatte Kungl. Maj:t en
kommitté med uppdrag att, efter verkställd granskning av gällande bestämmelser
rörande organisationen av och planen för folkskoleseminarierna
i riket ävensom av övriga i omedelbart samband därmed stående föreskrifter
rörande folkundervisningen, avgiva det utlåtande och de förslag,
vartill nämnda granskning kunde föranleda. Genom särskilda nådiga beslut
den 23 november och den 21 december 1906 hänsköts frågan om
utarbetande av ny normalplan för undervisningen i rikets folk- och småskolor
till kommitténs behandling. Genom nådigt beslut den 12 januari
1909 erhöll kommittén i uppdrag att avgiva yttrande angående frågan om
en omorganisation i praktisk riktning av vårt folkbildningsväsen samt
inkomma med förslag till de åtgärder, som kommittén i sådant avseende
kunde finna erforderliga, och genom nådig remiss den 31 augusti 1910
överlämnades frågan om en ombildning av folkskolirispektionen till kommittén.
Därjämte har kommittén erhållit vissa smärre uppdrag.

Vid 1914 års början bestod kommittén av undervisningsrådet H. M.
Dahlgren, Stockholm, såsom ordförande jämte nio ledamöter, nämligen
riksdagsmannen L. J. Janson, Djursätra, kyrkoherden C. R. Sundeil, Östra
Eneby, seminarieadjunkten Hedwig Sidner, Stockholm, bruksdisponenten
E. J. Ljungberg, Falun, kanslirådet H. Tigerschiöld, Stockholm, undervisningsrådet
N. O. Bruce, Stockholm, undervisningsrådet Alfr. Dalin,
Stockholm, t. f. byråchefen J. Franzén, Stockholm, och folkskollärarinnan
Elin Lundewall, Falun, av vilka ledamöter Sundell på av honom gjord
underdånig ansökan befriats från deltagande i kommitténs behandling av
frågor, som ieke röra kristendomsundervisningen.

Kommittén har den 1 augusti 1914 avgivit särskilda betänkanden
angående folkskolan och angående fortsättningsskolan. Härmed har kommittén
avslutat sii t uppdrag.

Såsom resultat av kommitténs arbete föreligga följande betänkanden:

I. Folkskoleseminarierna.

Band 1 Huvudbetänkande.

» 2 Särskilda utredningar och förslag.

» 3 Bilagor (Historik och statistiska utredningar).

»4 » (Utbildning av lärare för folkundervisningen i

främmande länder).

II. överstyrelse för folkundervisningsväsendet.

III. Folkskoleinspektionen.

IV. Folkskolan.

V. Fortsättningsskolan.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

195

Från och med det kommittén år 1906 började sitt arbete, hava
sammanlagda kostnaderna för arbetet uppgått till omkring 400,000 kronor.

Sakkunniga för fortsatt beredande av frågan om prästerskapets löneförmåner.

Sedan riksdagen år 1910 med anledning av nådiga propositioner
i ämnet för sin del fattat beslut om ny reglering av prästerskapets löneförmåner,
bemyndigade Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 18 juni
1910 chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst två sakkunniga
för att inom departementet biträda vid fortsatt beredande av frågan om
grunderna för reglering av prästerskapets löneförmåner, varefter genom
nådigt beslut den 17 februari 1911 departementschefen bemyndigades att
för omförmälda ändamål tillkalla ytterligare en sakkunnig.

På grund härav har chefen för ecklesiastikdepartementet genom särskilda
skrivelser nedannämnda dagar såsom sakkunniga att inom departementet
biträda vid frågans beredande tillkallat dels den 19 juli 1910
hovrättsrådet i Göta hovrätt K. J. Ekman, dels den 7 december samma
år kontraktsprosten, doktor P. Sörensson, dels den 18 februari 1911 landshövdingen
Karl Rydin, dels, efter det landshövdingen Rydin i september
månad 1912 avlidit, den 26 i samma månad statskommissarien C. G.
Sylvan, dock endast såvitt anginge uppgörande av förslag till bestämmelser
om överförande eller inbetalningar till eller utbetalningar från kyrkofonden
av mfdel, som avsåges i lagen om kyrkofond den 9 december
1910, dels ock, sedan jämväl kontraktsprosten Sörensson i mars månad
1913 avlidit, den 29 påföljande april ej mindre bemälde Sylvan att vid
beredandet av frågan i hela dess omfattning biträda än även kontraktsprosten
K. L. Lindberg i Stora Tima; och utgöras de sakkunniga alltså
numera av Ekman, Sylvan och Lindberg.

Under år 1914 hava de sakkunniga avgivit förslag till följande, författningar: l:o

förordning angående reglering av det extraordinarie prästerskapets
avlöning samt angående gottgörelse till ordinarie präst, som moitagit
förordnande att jämte egen tjänst uppehålla annan befattning eller annan
i hans tjänst biträda;

2:o kungörelse angående framställningar om ålderstillägg i vissa fall
åt ordinarie präster;

3:o kungörelse angående utbetalning från kyrkofonden av vissa anslag
till prästerskapets avlöning och redovisning av vissa för prästerskapets
avlöning avsedda medel, som uppbäras av vederbörande kyrkoråd;

196

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

4:o kungörelse om inbetalning i vissa fall till kyrkofonden av medel,
vilka det åligger ordinarie präst att för avlöning av extraordinarie präster
utgiva; och

5:o kungörelse angående beredande av emeritilöner åt extraordinarie
präster.

Vidare hava under året uppgjorts och till Kungl. Maj:t överlämnats
förslag till reglering av den kyrkliga indelningen och organisationen samt
till löneregleringar för prästerskapet i de pastorat, uppgående till ett antal
av 112, där nu gällande löneregleringar under år 191(5 upphöra att äga
tillämpning, ävensom i en del andra pastorat, där gällande löneregleringar
senare utlöpa. Dessutom hava i en mängd på ecklesiastikdepartementets
handläggning beroende ärenden yttranden avgivits eller eljest arbete för
dessa ärendens beredning utförts, i den mån sagda ärenden haft sammanhang
med det åt de sakkunniga lämnade uppdraget.

De av uppdraget föranledda kostnaderna för statsverket hava för
tiden från och med juli 1910, dä arbetet tog sin början, till 1914 års
slut belöpt sig till sammanlagt omkring 48,400 kronor.

Katekesnämnden.

För främjande av katekesfrågans lösning förordnade Kungl. Maj:t
genom nådigt beslut den 24 mars 1911 för eu tid av tre år, räknat från
och med den 1 maj 1911, en nämnd, med uppgift att granska förslag till
läroböcker i den kristna tros- och sedeläran, samt utsåg därvid till ordförande
i nämnden biskopen i Växjö stift N. J. O. H. Lindström och till
ledamöter överdirektören B. J:son Bergqvist, Stockholm, professor E. M.
Billing, Uppsala, överläraren, numera undervisningsrådet N. O. Bruce,
Stockholm, extra ordinarie hovpredikanten, kyrkoherden i Södertälje pastorat
friherre K. A. Leijonhufvud samt f. d. byråchefen i ecklesiastikdepartementet,
kanslirådet I. A. Lyttkens, Stockholm, i nämndens sammansättning
hava därefter de förändringar ägt rum, att Kungl. Maj:t på därom
gjorda underdåniga ansökningar entledigat Bergqvist, Bruce och friherre
Leijonhufvud från uppdraget såsom ledamöter av nämnden, Bergqvist från
och med den 5 oktober 1912, Bruce från och med den 24 oktober samma
år och friherre Leijonhufvud med utgången av april 1914, samt förordnat
läroverksadjunkten N. A. Gudmundsson-Bergstrand, Hälsingborg, att i
Bergqvists ställe, överläraren J. E. Björkman, Kiruna, att i Bruces ställe
och e. o. hovpredikanten, kyrkoherden i Göteborgs Oscar Fredriks församling
V. E. Rundgren att i friherre Leijonhufvuds ställe vara ledamöter
av nämnden. Såsom av nämnden förordnad sekreterare har hittills tjänstgjort
sekreteraren i Stockholms folkskoledirektion O. G. S. Wibelius.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

197

Under år 1914 har katekesnämnden haft sammanträden dels under
tiden från och med den 5 till och med den 31 juli i Hultafors, dels
under tiden från och med den 27 november till och med den 21 december
i Stockholm.

På grund av utav nämnden i pedagogiska och teologiska tidningar
och tidskrifter utfärdade tillkännagivanden med anmodan till de författare
eller förläggare, som det önskade, att till nämnden insända förslag till
sådana läroböcker, som vore föremål för nämndens granskning, hava hittills
insänts 34 läroboksförslag, varav 2 inkommit under år 1914.

Nämnden har under året verkställt fullständig granskning av 12 insända
läroboksförslag och har vid sitt senaste sammanträde beslutat att,
där så befunnits lämpligt, till vederbörande läroboksförslags författare avlåta
meddelande om det resultat, vartill nämndens verkställda detaljgranskning
lett. Därjämte har nämnden påbörjat granskningen av en del läroboksförslag,
för vilken det vore avsett att under år 1915 offentliggöra en
redogörelse såsom fortsättning på det av nämnden under år 1913 publicerade
»Meddelanden från Kungl. Katekesnämnden I. 1 katekesfrågan.
Granskningar och synpunkter.»

Genom nådigt beslut den 23 februari 1912 bemyndigade Kungl. Maj:t
nämnden att genom sakkunnig person låta utföra en reviderad översättning
av Luthers lilla katekes. 1 och för utförandet av ifrågavarande
översättningsarbete har nämnden uppdragit åt förste teologie professorn
vid Uppsala universitet, domprosten A. H. Lundström att till nämnden
inkomma med utredning dels därom, vilken tyska text bör läggas till grund
för översättningen, dels i vad mån den nuvarande svenska texten i följd
av den svenska kateketiska traditionen kan anses böra få företräde vid
mellan densamma och den tj^ska texten rådande olikhet. Den åt Lundström
uppdragna utredningen är numera i det närmaste fullbordad.

De kostnader, nämnden medfört för statsverket, uppgingo vid 1914
års slut till omkring 16,700 kronor.

Sakkunniga för beredande av frågan om ordnande av kyrkobokföringen
i Stockholm och Göteborg.

På grund av nådigt bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
den 5 december 1911 för att inom departementet biträda
vid beredande av frågan om ordnande av kyrkobokföringen i Stockholm
och Göteborg överdirektören L. Widell, Stockholm, kyrkoherden S. A.
Fries, Stockholm, kyrkoherden P. M. Rydholm, Göteborg, mantalskommissaricn
A. W. Rundberg, Göteborg, och rotemarmen J. M. Nyström, Stockholm.
Sedan Fries avlidit, tillkallade departementschefen den 18 december

198

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1914 kyrkoherden H. E. Hallberg, Stockholm, såsom sakkunnig i Fries’
ställe.

Till följd av dels förhinder för Widell, vilken fungerat som de
sakkunnigas ordförande, dels ock Fries’ sjukdom och frånfälle har sammanträde
för justering av de sakkunnigas betänkande ännu ej kunnat hållas.

De kostnader, ifrågavarande utredning medfört för statsverket, uppgå
till omkring 5,800 kronor.

Sakkunniga för beredande av frågan om drottning Sofias stiftelses
övertagande av staten.

Enligt nådigt bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
den 8 oktober 1913 landshövdingen K. S. Husberg, fru Elisabeth
Anrep-Nordin och ledamoten av riksdagens andra kammare, folkskolläraren
K. V. Rydén att inom departementet biträda med ytterligare beredning av
frågan om Drottning Sofias stiftelses övertagande av staten och vad därmed
stode i samband.

De sakkunniga hava i början av maj 1914 avgivit sitt betänkande.

Utredningen har för statsverket medfört en kostnad av omkring
3,750 kronor.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till liturgiska och liturgiskrnusikaliska
bilagor till kyrkohandboken.

I skrivelse av den 22 oktober 1908 anhöll kyrkomötet, med anledning
av en inom mötet väckt motion,

dels att en kommitté av sakkunniga måtte tillsättas med uppdrag att
utarbeta förslag till liturgiska och liturgisk-musikaliska bilagor till gällande
kyrkohandbok, innehållande:

1) formulär (ett enklare och ett rikare) till vespergudstjänster, respektive
matutingudstjänster, med fullständigt utarbetat och för de särskilda
kyrkliga högtiderna lämpat liturgisk-musikaliskt material,

2) ett urval av värdiga och lämpliga texter till kyrkliga hymner,
avsedda att utföras, dels enligt handbokens anvisning, i högmässan på
kyrkliga högtidsdagar, dels vid andra kyrkliga festligheter samt vid kyrkliga
handlingar, såsom begravningar in. fl., jämte eu till dessa hymntexter
sig anslutande musikbilaga, samt

3) ett urval av enklare stycken i musiken till svenska mässan, så
ordnat i anslutning till högmässans särskilda moment, att man finge fyra
serier, lämpade efter kyrkoårets olika tider,

dels ock att Kungl. Maj:t täcktes för nästkommande kyrkomöte framlägga
dessa förslag.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

199

Med anledning härav uppdrog Kungl. Magt den 8 oktober 1910 åt
biskopen U. L. Ullman, fängelsepredikanten, sedermera kyrkoherden C. H.
Palm samt klockaren J. T. Morén att utarbeta och till Kungl. Maj:t överlämna
förslag till liturgiska och liturgisk-musikaliska bilagor till kyrkohandboken,
avfattade med hänsyn till de önskningar i avseende på dessa
bilagors innehåll, kyrkomötet i nämnda skrivelse uttalat.

Sedan Palm, på gjord ansökan, blivit .genom nådigt beslut den 7
mars 1913 entledigad från nämnda uppdrag, hava de sakkunniga utgjorts
av Ullman och Morén.

De sakkunniga hava i juli 1914 framlagt förslag till liturgiskmusikaliska
bilagor till kyrkohandboken fördelade i tre delar: I. Missale,
II. Vesperale och III. Hymnarium; och har detta arbete numera utgivits
av trycket. De sakkunniga hava härmed fullgjort sitt uppdrag.

För ifrågavarande arbete har till 1914 års utgång av statsmedel utbetalts
ett belopp av omkring 29,600 kronor, därav omkring 15,500 kronor
till bestridande av tryckningskostnader.

Tekniska högskolans byggnadskommitté.

Genom nådigt beslut den 1 mars 1912 tillsatte Kungl. Maj:t en
särskild byggnadskommitté för nybyggnaderna vid tekniska högskolan i
Stockholm, och enligt den av Kungl. Maj:t deri 3 maj 1912 för kommittén
utfärdade instruktionen åligger det kommittén att i enlighet med nämnda
instruktion och övriga av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter såväl tekniskt
som ekonomiskt omhänderhava de arbeten, som äro förenade med planläggningen
och utförandet av de år 1911 beslutade nybyggnaderna in. in.
för tekniska högskolan, vartill anslagits en summa av 4,619,000 kronor,
samt att ombesörja, att detta arbete raskt fortskrider och snarast möjligt
fullbordas.

Till ordförande i nämnda kommitté förordnade Kungl. Maj:t den
1 mars 1912 professorn C. J. Magnell, Stockholm, och till ledamöter förste
intendenten I. G. Clason, Stockholm, civilingenjören, medicine doktorn
K. G. A. Sondén, Djursholm, och distriktschefen, majoren F. Enblom,
Djursholm.

Kommittén har under år 1914 till den 10 december haft 18 sammanträden
samt därunder granskat anbud och antagit entreprenörer för följande
leveranser:

schaktnings-, sprängnings- och grundläggningsarbeten; entreprenör
aktiebolaget skånska cementgjuteriet;

huvudentreprenaden å byggnadsstil!men; entreprenörer nya asfaltaktiebolaget
och byggnadsingenjören Eskil Alfheim;

200

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

granitarbeten; entreprenör ingenjör E. Hebbel;

leverans å fasadtegel; entreprenör aktiebolaget Mälardalens tegelbruk;

värme- och ventilationsanordningar; entreprenör värmeledningsaktiebolaget
Calor;

gas-, vatten- och avloppsledningar; entreprenör Axel Sjögren;

Med ingenjör John Blomqvist har överenskommits rörande hans
åtagande att upprätta ritningar och program för de elektriska belysningso
ch kraftö ver föri n gsanläggni n garna.

Såsom dagkontrollant har antagits byggnadsingenjör P. Th. Johannisson.

Arbetet på högskolans nybyggnader har nu fortskridit så långt, att
grunderna till samtliga byggnader äro avslutade, sockeln satt till hela
byggnadskomplexet med undantag för större delen av maskinlaboratoriet
samt murningsarbetet så långt framskridet, att cirka 1,600,000 mursten
inmurats, varmed ej fullt en tredjedel av murningsarbetet fullbordats.

Kostnaden för byggnadskommittén från dess tillsättande, inklusive kostnad
för tjänstemän, vaktmästare, renskrivning och skriv-och bokföringsmaterial,
uppgick vid 1914 års utgång till i runt tal 29.800 kronor, vilket belopp
enligt föreskrift i kommitténs instruktion utbetalts från byggnadsanslaget.

Sakkunniga för beredande av frågan om ändrade bestämmelser angående
klockarinstitutionen.

Genom skrivelse den 1 februari 1912 har chefen för ecklesiastikdepartementet,
på grund av nådigt bemyndigande, kallat landshövdingen
Karl Rydin och hovrättsrådet i Göta hovrätt K. J. Ekman att, i egenskap
av sakkunniga, inom departementet biträda med beredande av frågan om
ändrade bestämmelser rörande klockarinstitutionen, särskilt vad angår vissa
med nämnda institution förenade löneförmåner. Arbetet påbörjades omedelbart
och har, efter Rydins i september 1912 timade frånfälle, fortsatts av
Ekman ensam. Såsom kameralt biträde vid utredningen har sedan den
1 mars 1912 varit anställd amanuensen i kammarkollegium Harald Skoglund.

o O

Arbetet har omfattat, jämte nödiga förberedelser för ärendets behandling
i dess helhet, särskild utredning rörande de klockarna på lön
anslagna boställenas natur och tillkomst m. in. Under år 1914 har arbete
pågått med fortsatt insamlande av material från kammarkollegii arkiv och
riksarkivet samt bearbetande av samma material för boställen inom Svealand
och Götaland med undantag av Malmöhus, Kristianstads, Blekinge
och Hallands län.

Ekman har den 7 januari 1915 avgivit promemoria angående frågan

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

201

om ändrade bestämmelser rörande klockarinstitutionen jämte förslag till
lag om reglering av de klockare, kyrkoskrivare, organister och kantorer
tillkommande löneförmåner.

De av uppdraget föranledda kostnaderna för statsverket belöpa sig
vid 1914 års sint till omkring 11,000 kronor.

Lärarlönenämnden.

Genom nådigt beslut den 5 juni 1912 har Kungl. Maj:t uppdragit
åt eu utredningsnämnd att efter verkställd undersökning framlägga förberedande
förslag till ny löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen
dels vid rikets allmänna läroverk — därvid även frågan om kvinnors anställning
i utsträckt omfattning vid dessa läroanstalter borde tagas i betraktande
— dels vid folkskoleseminarierna, dels vid folk- och småskolorna,
dels ock, i den mån förhållandena därtill föranledde, vid med förutnämnda
skolor närbesläktade läroanstalter. Den 10 oktober 1918 uppdrog Kungl.
Maj:t vidare åt nämnden att, sedan det arbete, som anförtrotts åt nämnden
genom ovannämnda nådiga beslut, slutförts, verkställa erforderlig utredning''
och avgiva förslag rörande löneförhållandena vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter.

Till ordförande i nämnden har Kungl. Maj:t förordnat. kanslirådet
P. E. Lindström, Stockholm, samt till medlemmar dåvarande ledamoten av
riksdagens andra kammare, lektorn J. F. Nyström, Stockholm, läroverksadjunkten
A. Holkers, Göteborg, ledamoten av riksdagens första kammare, läroverksadjunkten
O. Olsson, Göteborg, teckningsläraren K. H. Segerborg, Stockholm,
seminarieadjunkten Anna Elisabet Sörensen, Falun, ledamoten av
riksdagens första kammare, överläraren, numera undervisningsrådet N. O.
Bruce, Arlöv, folkskolläraren S. Nylund, Stockholm, folkskollärarinnan
Matilda Persson, Sonstorp, samt småskollärarinnan Anna Olsson, Kolbäck.
Genom nådigt beslut den 19 december 1913 har Kungl. Maj:t på gjord
ansökan entledigat Bruce med utgången av år 1913 från förordnandet som
ledamot i nämnden.

Nämnden har under år 1914 varit samlad från och med den 10
januari. Dess sista sammanträde för året ägde rum den 22 december.
Under vissa tider av året hava subkommittéer varit sysselsatta med förberedande
av vissa ärenden.

På grund av anmodan av chefen för ecklesiastikdepartementet efter
framställningar från nämndens ordförande hava följande personer såsom
sakkunniga biträtt nämnden vid behandlingen av särskilda frågor: undervisningsrådet
Bruce, professorn K. G. Cassel, professorn E. F. Heckscher,
lektorn kl. Göransson och docenten E. Stridsberg, samtliga i Stockholm.

Dill. till riksd. prat. 1915. 1 Samt. 1 Avd. 26

Riksdans-Berättelsen.

202

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Nämnden har den 31 oktober 1914 avgivit betänkande, innehållande
dels förslag till löne- och peusionsreglering för lärarpersonalen vid allmänna
läroverk, högre lärarinneseminariet, statens folkskoleseininarier, folkskolor,
högre folkskolor och kommunala mellanskolor samt förslås: till lönereglering
för lärarpersonalen vid småskolor, dels ock förslag rörande kvinnors
anställning vid allmänna läroverk, högre lärarinneseminariet och statens
folkskoleseininarier.

Etter avgivandet av nämnda betänkande har nämnden varit sysselsatt
med utarbetande av förslag rörande följande frågor:

om statsbidrag till undervisning i fortsättningsskolor;

om statsbidrag till undervisning i slöjd och huslig ekonomi vid
folkskolor;

om statsbidrag till under offentlig kontroll ställda småskoleseminarier
in. in.;

om ombildning av småskollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt
till en småskollärarnas pensionsanstalt; samt

yttrande med anledning av till nämnden remitterat betänkande,
del II, av kommittén för verkställande av utredning angående åtgärder för
människotuberkulosens bekämpande.

För lärarlönenämoden har från början av dess verksamhet till 1914
års utgång från statskontoret utbetalats omkring 144,800 kronor, därav
såsom expensmedel (för bestridande av kostnader för det statistiska arbetet
m. fl. för nämnden erforderliga utgifter) 51,0o0 kronor.

Sakkunnig för utredning rörande eventuellt behov av ökning i anslaget
till de allmänna läroverken.

På grund av erhållet nådigt medgivande har chefen för ecklesiastikdepartementet
den 17 juli 1912 tillkallat byrådirektören, sedermera byråchefen
Karl Dickman att såsom sakkunnig biträda inom departementet
med utredning rörande det möjligen förefintliga behovet av anslagets till
de allmänna läroverken ökande på grund av inrättandet under de senare
åren av nya lärarbelattningar.

Arbetet, som i avvaktan på vissa utredningar inom departementet
påbörjats först under år 1914, är numera i det närmaste slutfört.

Kostnaden för utredningen uppgår till omkring 1,200 kronor.

Sakkunniga för omarbetning av 1911 års psnlmhoksförring.

På grund av kyrkomötets i skrivelse den 20 oktober 1908 gjorda
framställning uppdrogs eldigt nådigt, beslut den 27 november 1908 åt
biskopen i Karlstads stift J. A. Eklund, kyrkoherden i Gökhems pastorat

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

203

A. F. Runstedt och redaktören E. N. Söderberg, Uppsala, att med varsamhet
verkställa en revision av svenska kyrkans psalmbok, över det förslag till
reviderad psalmbok, som dessa kommitterade på grund av nämnda uppdi-ag
utarbetat, hade efter nådig remiss samtliga ecklesiastika konsistorier

O 7 O D

i riket avgivit underdåniga utlåtanden.

Genom nådigt beslut den 13 juni 1913 uppdrog Kungl. Maj:t åt
Eklund, Runstedt och Söderberg att efter tagen del av de ecklesiastika
konsistoriernas yttranden i ärendet företaga den omarbetning av 1911 års
psalmboksförslag, vartill dessa yttranden kunde giva anledning.

Kommitterade hava med underdånig skrivelse den 12 oktober 1914
överlämnat ett av dem utarbetat »förslag till psalmbok för svenska kyrkan»
och hava därmed avslutat sitt uppdrag.

Kostnaderna för ifrågavarande arbete hava uppgått till omkring 7,100
kronor.

B i helkorn ro ission en.

Bibelkommissionen, som utgöres av f. d. professorerna E. H. W.
Tegnér, Lund, och E. G. W. N. Radio, Uppsala, samt biskopen J. W. Personne,
Linköping, har, med biträde av en för ändamålet särskilt förordnad
granskningsnämnd, redan under år 1912 avslutat sitt arbete med översättning
av nya testamentet. Numera lär endast återstå ett tillägg till
nämnda översättning, omfattande ordförklaringar m. in. Två av kommissionens
ledamöter, Rubin och Personne, hava enligt särskilt nådigt uppdrag,
varom nedan fönnäles, åren 1913 och 1914 haft överinseende över
docenten Ch. J. Lindbloms och lektorn J. B. Risbergs arbete med översättning
av gamla testamentets apokryfiska böcker.

Uppdraget rörande översättning av gamla testamentets apokryfiska

böcker.

Sedan bibelkommissionen i slutet av år 1912 anmält sig förhindrad
att verkställa det åt densamma tidigare givna uppdraget att åstadkomma
en översättning av gamla testamentets apokryfiska böcker, uppdrog Kungl.
Maj:t den 10 januari 1913 dels åt docenten Ch. J. Lindblom, Uppsala, att
verkställa översättningen av Jesu Syraks bok och Tobias bok, dels ock åt
lektorn J. B. Risberg, Linköping, att verkställa översättningen av gamla
testamentets övriga apokryfiska böcker, varjämte föreskrevs, att f. d. professorerna
Tegnér och Rubin skulle äga utöva det överinseende över ifrågavarande
översättningsarbete, som kunde vara behövligt för vinnande av
nödig likformighet mellan detsamma och bibelkommissionens översättningar
av gamla och nya testamentets kanoniska skrifter.

204

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Arbetet hav nu så långt fortskridit, att manuskripten börjat avlämnas
för tryckning, och väntas arbetet vara färdigtryckt i så god tid under år
1915, att det kan överlämnas till det under sistnämnda år sammanträdande
allmänna kyrkomötet.

De av uppdraget föranledda kostnaderna för statsverket belöpa sig
vid 1914 års slut till omkring 11,800 kronor.

Sakkunnig för utarbetande av förslag till reviderad och kompletterad
evangeliebok för svenska kyrkans församlingar.

Genom nådigt brev den 27 november 1908 uppdrog Kungl. Maj:t
åt biskopen i Kalmar stift H. W. Tottie att, med anledning av vad i kyrkomötets
skrivelse den 15 oktober 1908 anförts, utarbeta och till Kungl. Maj:t
överlämna förslag till reviderad och kompletterad evangeliebok för svenska
kyrkans församlingar.

Sedan Tottie den 11 juni 1918 avlidit, uppdrog Kungl. Maj:t genom
nådigt brev den 28 juni 1913 åt domprosten i Linköping J. M. F. T. Kring
att övertaga nämnda, åt Tottie lämnade uppdrag.

På grund av trägna ämbetsgöromål och svårighet att under rådande
prästbrist erhålla vikarie vid tjänstledighet har Kring, enligt vad han
meddelat, i mindre utsträckning än han skulle önskat kunna ägna sig
åt ifrågavarande arbete. Dock hade Bring under år 1914 åtnjutit en
månads ledighet för ändamålet och därunder uppgjort förslag till största
delen av en ny fjärde perikopserie. Det vore Brings förhoppning att i
början av år 1915 kunna erhålla tjänstledighet för arbetets fullföljande.

För ifrågavarande arbete har ännu icke utbetalts någon ersättning
av statsmedel.

Sakkunniga för biträde vid utarbetande av stadga och undervisningsplan
för folkskoleseminarierna.

Jämlikt nådigt bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
den 19 augusti 1913 seminarierektorn C. O. Arcadius,
Växjö, seminarierektorn G. Danell, Stockholm, och läraren vid folkskoleseminariets
i Göteborg övningsskola L. G. Sjöholm, Göteborg, för att
inom departementet biträda vid den bearbetning av folkundervisningskommitténs
förslag till ny stadga och undervisningsplan för folkskoleseminarierna,
som funnes behövlig med anledning av vederbörande myndigheters
över nämnda förslag avgivna utlåtanden samt 1913 års riksdags
beslut i ämnet.

De sakkunniga hava i februari 1914 avgivit förslag till ny stadga
och undervisningsplan för folkskoleseminarierna samt förslag i vissa där -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

205

med sammanhängande ämnen; och hava de sakkunniga därmed slutfört
sitt uppdrag.

Kostnaderna för ifrågavarande arbete belöpa sig till omkring 8,950
kronor.

Sakkunniga för verkställande av viss utredning rörande omorganisation
av dövstmnundervimingsväsendet.

På grund av erhållet nådigt bemyndigande har chefen för ecklesiastikdepartementet
den 24 november 1913 tillkallat inspektören över
dövstum undervisningen P. F. S- Nordin, Vänersborg, och dövstumläraren
L. J. E. Jungner, Manilla, för verkställande av förberedande utredning
rörande väckt fråga om omorganisation av dövstumundervisningsväsendet
i riket.

De sakkunnigas arbete, som påbörjades i januari 1914, har, enligt
vad de sakkunniga meddelat, blivit fördröjt därigenom att Jungner först
från och med höstterminens början samma år erhållit tjänstledighet för
ändamålet.

För belysning av den till de sakkunniga hänskjuta!! frågan ur såväl
pedagogisk som organisatorisk och ekonomisk synpunkt har en statistik
uppgjorts över antalet dövstumma barn, födda år 1880 och senare
samt intagna i distriktsskolorna, läroanstalterna för överåriga dövstumma
och tysta skolan i Stockholm. I huvudsak är den statistiska bearbetningen
avslutad.

Vidare hava uppställts tablåer över antalet klasser och deras storlek
vid distriktsskolorna samt dessa anstalters personal och lokalutrymme
jämte inkomster och utgifter under eu längre följd av år.

I ett betänkande, som är under utarbetande, hava koinmitterade för
avsikt sammanföra alla de viktigare synpunkter och faktorer av dels pedagogisk,
dels organisatorisk och dels ekonomisk art, av vilka organisationsfrågans
lösning karl bliva beroende. Under det den pedagogiska och
organisatoriska utredningen i huvudsak är slutbehandlad, torde den ekonomiska
taga ytterligare någon tid i anspråk. Därjämte återstå irågorna
om lärarbildningen, förändrade bestämmelser om lärares tillsättning o. d.
samt om fortsättningsundervisning för dövstumma. I samband med sistnämnda
spörsmål komma att behandlas frågan om understöd åt tysta
skolan samt hantverksskolan på Råbylund ävensom gjord framställning
angående möjligheten av dövstumma personers anställning som lärare vid
dövstumskolorna.

Åt avslutande av sitt arbete anse sig kommitterade behöva ägna åtminstone
en del av vårterminen 1915.

206

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kostnaderna för kommitterades arbete hava vid 1914 års utgång,
approximativt beräknat, utgjort 3,750 kronor.

Kommittén rörande omorganisation av fornminnesvården i riket.

Genom nådigt beslut den 21 november 1913 uppdrog Kungl.
Magt åt en kommitté av sju personer att under samarbete, i den mån
frågan berörde överintendentsämbetet, med de av. chefen för finansdepartementet
jämlikt nådigt bemyndigande den 29 oktober 1913 tillkallade
sakkunniga för behandling av frågan om överintendentsämbetets omorganisation
m. in. avgiva utlåtande ocii förslag till omorganisation av fornminnesvården
i riket samt att undersöka möjligheten av och, i den mån
omständigheterna därtill kunde föranleda, avgiva förslag till ekonomiskt
understödjande av fornminnesmuseerna i landsorten.

I samband härmed förordnade Kungl. Maj:t till ledamöter i kommittén
riksantikvarien K. B. Salin, Stockholm, tillika ordförande, professorn
J. S. Currnan, Stockholm, majoren E. G. Ilellgren, Visby, antikvarien
O. Th. Janse, Stockholm, intendenten A. Nilsson, Stockholm, häradshövdingen
L. K. V. Sandberg, Tranås, och ledamoten av riksdagens andra
kammare Hj. Wijk, Göteborg.

Kommittén har under år 1914 varit samlad till plenisammanträden
under tiden den 8 januari—28 februari, den 20 april—31 maj samt den 29
juni—3 juli och därunder avhållit inalles 49 sammanträden. Vid dessa
sammanträden hava överläggningarna berört dels de nya och ändrade lagbestämmelser,
som för åstadkommande av en verkligt effektiv vård av vårt
lands förn- och kulturminnen kunna finnas nödiga och lämpliga, dels ock
organisationen av de myndigheter, som förutsatts skola komma att handhava
den sålunda utvidgade förn- och kulturminnesvården. 1 först angivna
hänseende hava överläggningarna resulterat i fastslående av vissa
grundprinciper för lagstiftningen. Beträffande behandlingen av organisationsfrågan
förtjänar anmärkas, att kommittén sammanträtt till gemensamma
överläggningar med inom överintendentsämbetet tillkallade sakkunniga
angående sättet för anordnandet av vården av fasta monument, vilka
överläggningar utmynnat i att överensstämmelse mellan kommittén och de
sakkunniga vunnits rörande sättet för uppdelning mellan överintendentsämbetet
och den kulturvårdande centralmyndigheten av de utav byggnadsmonumentvården
betingade arbetsuppgifterna. Under sammanträdena i
juni och juli månader har behandlats Kungl. Maj:ts till kommittén avlåtna
remiss angående ifrågasatt nybyggnad för statens historiska museum.

Dessutom hava tidvis vissa av kommitténs ledamöter arbetat i subkommittéer.
Så hava under tiden den 2—8 januari Nilsson och danse

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

207

varit sysselsatta med uppgörande av en approximativ beräkning av antalet
av de profanbyggnader, som kunna antagas bliva föremål för åtgärder ur
fornminnessynpunkt. Nilsson har tillika under tiden den 1—20 mars
varit jämte Sandberg upptagen med utarbetande av förslag om anordnande
av byggnadsmonumentvård. Vidare har Hellgren tillsammans med kommitténs
sekreterare, e. o. hovrättsriotarien J. G. Jonsson, under tiden den
1 — 20 mars haft i uppdrag att ordna de uppgifter, som till svar å av
kommittén utsända cirkulär inkommit från de kulturhistoriska museerna
i landsorten. Slutligen hava ordföranden och Sandberg varit sysselsatta
med att efter de riktlinjer, som under överläggningarna av kommittén
angivits, uppgöra preliminärt förslag till den ifrågasatta lagstiftningen.
Jämsides därmed har sekreteraren utarbetat förslag till motivering. Såväl
själva lagförslaget som utkastet till motivering komma att omedelbart
vid plenisammanträdenas början under år 1915 föreläggas kommittén.

För kommittén återstår dels att utarbeta detaljerna uti lagförslaget,
dels att uppgöra organisationsplan för den utvidgade förn- och kulturminnesvården,
dels ock slutligen att behandla vissa av Kungl. Maj:t till
kommittén remitterade ärenden.

Kostnaderna för kommittén intill 1914 års slut torde approximativt
kunna beräknas till 9,800 kronor förutom det arvode, som kan komma att
tillerkännas sekreteraren.

Sakkunniga för beredande av frågan om ändringar i gällande statuter
för universiteten i Uppsala och Lund samt i gällande stadgar för
karolinska mediko-kirurgiska institutet.

På grund av nådigt bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
den 9 mars 1914 rektorn vid universitetet i Uppsala, professorn
J. H. E. Schiick, professorn vid nämnda universitet J. A. H. Hammar,
rektorn vid universitetet i Lund, professorn K. A. L. Kock samt professorn
vid samma universitet C. G. E. Björhng att inom departementet
biträda vid beredande av frågan rörande ändringar i gällande statuter för
universiteten i Uppsala och Lund samt i gällande stadgar för karolinska
med iko-kirurgiska institutet.

De sakkunniga hava den 24 juli 1914 avgivit sitt betänkande.

Kostnaderna för uppdraget hava uppgått till omkring bOO kronor.

Salkunniga för beredande av frågan om understödjande av skididrotten
bland ungdomen.

På grund av erhållet nådigt bemyndigande har chefen för ecklesiastikdepartementet
den 18 mars 1914 tillkallat majoren G. Lilliehöök, Öster -

208

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

sund, byrådirektören G. C. A. Lindencrona, Stockholm, och revisionskommissarien
J. G. L. Ch. Stenberg. Stockholm, för att inom departementet
biträda med beredande av frågan om understödjande av skididrotten bland
ungdomen.

De sakkunniga hava den 20 apx-il 1914 avlämnat sitt utlåtande.

Kostnaderna för ifrågavarande uppdrag hava uppgått till omkring
1,200 kronor.

Sakkunniga för utredning av frågan om en planmässigt bedriven
nykterhetsundervisning.

Genom nådigt beslut den 27 juni 1914 bemyndigades chefen för
ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst sex sakkunniga för att inom
departementet biträda vid utredning av frågan om en planmässigt bedriven
nykterhetsundervisning såväl inom som utom skolan, och tillkallade departementschefen
för ändamålet såsom sakkunniga ledamoten av riksdagens
första kammare, hemmansägaren Gllas A. Ericsson, Ovanmyra, ledamoten
av riksdagens andra kammare, folkskolläraren Nils Helger, Gåsbornshyttan,
lektorn, sedermera läroverksrådet Adolf August Emanuel Johansson, Gävle,
professorn Knut Erik Ossian Kjellberg, Stockholm, ledamoten av riksdagens
första kammare, direktören August Ljunggren, Stockholm och översten
Gabriel Axel Torén, Djursholm. Sedan nämnda sakkunniga hos departementschefen
anhållit om tillkallande av ytterligare eu sakkunnig såsom
representant för seminarieundervisningsväsendet och Kungl. Maj:t genom
nådigt beslut den 23 oktober 1914 bemyndigat departementschefen att för
ändamålet tillkalla ytterligare en sakkunnig, har departementschefen den 2
november 1914 såsom sakkunnig tillkallat ledamoten av riksdagens första
kammare, seminarieadjunkten Oscar Ulrik Bernhardin Olsson, Linköping.

De sakkunniga hava för frågans behandling varit samlade från och
med den 16 till och med den 18 september samt från och med den l
oktober till och med den 18 december, med det undantag att Torén deltagit
i förhandlingarna endast den 18 september samt från och med den
7 till och med den 10 december 1914 och Olsson under tiden från och
med den 6 november till och med den 18 december 1914. Som de sakkunnigas
ordförande har Kjellberg fungerat.

De sakkunnigas arbete har fortskridit därhän, att själva huvudpunkterna
i den av de sakkunniga avhandlade frågan äro att betrakta som slutbehandlade.
De sakkunniga ämna för betänkandets slutliga justering åter
sammanträda i mitten av januari 191 ö och hava beräknat att i slutet av
nämnda månad eller i början av februari hava fullgjort det dem givna
uppdraget.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

•>09

De kostnader, ifrågavarande sakkunnigutredning betingat, hava vid
årsskiftet uppgått till omkring 3,400 kronor.

Sakkunniga för utredning om åtgärder rörande undervisningen vid
universiteten och karolinska institutet i anledning av nya v ärv plikt slag en.

Genom nådigt beslut den 30 oktober 1914 bemyndigades chefen för
ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom
departementet biträda vid utredning beträffande de förändringar i nu
gällande bestämmelser om undervisningen vid rikets universitet och karolinska
mediko-kirurgiska institutet, som kunde finnas påkallade av tilllämpningen
av värnpliktslagen den 17 september 1914. I anledning härav
tillkallade departementschefen såsom sakkunniga rektorn vid universitetet
i Uppsala, professorn J. H. E. Schack, rektorn vid universitetet i Lund,
professorn K. A. L. Kock, rektorn vid karolinska institutet, professorn
greve K. A. H. Mörner, professorn A. G. Högbom, Uppsala, och professorn

C. G. E. Björling, Lund.

Sammanträden med de sakkunniga hava hållits den 26 och 27 november
samt från och med den 14 till och med den 19 december 1914.

De sakkunniga hava fattat definitiva beslut och utarbetat motiveringen,
som dock ännu ej är slutjusterad, varjämte en del statistiska uppgifter
återstå.

Kostnaderna för utredningen under år 1914 hava uppgått till närmare
600 kronor.

Jordbruksdepartementet.

Fattigvårdslag stiftning skommittén.

Fattigvårdslagstiftningskommittén, som tillsattes den 21 juni 1907,
erhöll därvid i uppdrag att utarbeta förslag till den förändrade lagstiftning
dels angående fattigvården och dels angående lösdrivares behandling,
som kunde finnas erforderlig och lämplig, ävensom till de ändrade bestämmelser
i andra delar av lagstiftningen, som härav påkallades. Sedermera
har åt kommittén ytterligare uppdragits: den 12 juni 1908 att verkställa
av riksdagen begärd revision av lagen om fosterbarns vård; den 9
oktober 1908 att verkställa utredning och avgiva förslag i anledning av
riksdagens skrivelse om internering av alkoholister; den 20 november
1908 att taga i övervägande, huruvida och i vilken omfattning lagen angående
uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn
den 13 juni 1902 och därmed sammanhängande stadgande!! tarvade omarbetning;
den 20 november 1908 att i anledning av riksdagens skrivelse

Bih. till riksd. prof. 1915. 1 Sami. 1 Ard. 27

IlUKdJIgg-BerHttelgen.

210

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

den 7 april 1904 taga i övervägande, i vilken omfattning och på vad sätt,
åtal i vidsträcktare mån än nu inedgåves, kunde anställas för vissa förbrytelser,
som av målsmän begingos emot minderåriga eller dem, vilka
saknade förståndets fulla bruk; den 4 februari 1910 att i anledning av
riksdagens skrivelse den 16 mars 1909 taga i övervägande, i vad mån
ändring kunde ske av 5 kap. 3 § strafflagen i syfte att där omförmälda
minderåriga förbrytare måtte i större utsträckning än för närvarande vore
medgivet kunna insättas i allmän uppfostringsanstalt; samt den 15 augusti
1912 att taga i övervägande eu av svenska fattigvårdsförbundet gjord framställning
om utredning av frågan om pensionering av fattigvårds- och
barnavårdsfunktionärer. Härförutom hava en del andra ärenden, som stå i
sammanhang med de sålunda åt kommittén givna uppdrag, av Ivungl. Maj:t
remitterats till densamma.

Kommitténs ledamöter äro: landshövdingen Johan Widén, ordförande,
godsägaren Olof Björklund, Rörön, fattigvårdsinspektören Albin Lindholm,
Stockholm, häradshövdingen Jacob Linders, Stockholm, tillika sekreterare,
hemmansägaren Ernst Otto Magnusson, Tumhuf, och fröken
Ebba Pauli, Stockholm. I behandlingen av lösdrivarlagstiftningen deltager
i stället för fröken Pauli direktören Carl Gerhard Reutererona,
Svartsjö.

Kommittén har under året huvudsakligen varit sysselsatt med fattigvårdslagstiftningen.
Dess betänkande rörande fattigvården föreligger i det
närmaste färdigt och kommer att avlämnas i början av år 1915.

Övriga till kommitténs behandling överlämnade ämnen föreligga
huvudsakligen i samma skick som vid slutet av år 1913. Arbetet därpå
kommer att återupptagas, så snart betänkandet rörande fattigvården överlämnats.
För att påskynda arbetet har hos Kungl. Magt gjorts framställning
om ökade arbetskrafter.

Kommittén har under år 1914 sammanträtt in pleno: 4—14 februari,
27 mars—3 april, 16 april—16 maj, 2—12 juni, 1—17 juli, 20—28 oktober,
2 — 28 november, 2 —17 december. Under mellantiderna hava ordföranden,
sekreteraren och olika ledamöter utfört arbeten. Överläggningar
hava vid olika tillfällen hållits med lagberedningen rörande frågor, som
hänskjutits till gemensam behandling av lagberedningen och kommittén.

Utgifterna för kommittén hava intill 1914 års utgång uppgått till
145,534 kronor 63 öre.

Skog slag stiftning skommittén.

Kungl. Maj:t uppdrog den 16 juni 1911 åt en kommitté att verkställa
utredning angåendeVvissa i statsrådsprotokollet för jordbruksärenden

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

211

för nämnda dag närmare angivna skogslagst ift ni ngsfrågor och att för Kuiigl.
Mnj:t framlägga de förslag, till vilka den verkställda utredningen kunde
föranleda.

Till ordförande i denna kommitté förordnades landshövdingen k. b.
Husberg och till ledamöter i densamma f. d. överjägmästaren C. F. E.
Baer, häradshövdingen, f. d. revisionssekreteraren _ friherre B. C. Cederström
och dåvarande hovrättsrådet, numera revisionssekreteraren Y. G.
Wisén, Stockholm, vilken jämväl skulle vara kommitténs sekreterare.
Sedan f. d. överjägmästaren Baer den 16 april 1914 avlidit, förordnade
Kungl. Maj:t till'' ledamöter i kommittén, den 23 maj 1914 länsjägmästaren
U. Danielson, Kalmar, och den 24 juli 1914 disponenten Axel
Sahlberg, Strömnäs, Frånö.

De lagstiftningsfrågor, som till kommittén överlämnades, återgåvos
i ovan omförmälda statsrådsprotokoll på följande sätt:

riksdagens skrivelse den 23 april 1907 om framläggande av förslag
till lagbestämmelser, varigenom skogsvårdsstyrelserna tillädes rättighet att
förvärva skogsmark till bildande av allmänningar för vederbörande landstingsområde
samt att för sadant ändamål använda influtna skogsvårds
avgifter;

riksdagens skrivelse den 22 mars 1904 om förslag till bestämmelser,
soirf kunde prövas erforderliga och lämpliga för att bereda delägare
i häradsallmänning möjlighet att få med allmänningen införliva mark,
som blivit för sådant ändamärinköpt eller annorledes förvärvad, eller att
på liknande sätt bilda nya allmänningar;

riksdagens skrivelse den 24 maj 1907 om utredning, huruvida
kronans rätt till storvirksträd och ekar å häradsallmänning kunde upphöra,
samt om därav föranlett förslag till ändring i gällande skogsordning;

riksdagens skrivelse den 19 maj 1904 om utarbetande och framläggande
av förslag till lagbestämmelser, som kunde finnas erforderliga
och" lämpliga för att bereda kommuner, korporationer, byalag samt stiftelser
och fonder, som avse allmänt ändamål, möjlighet att genom inköp av
skogsmark eller annorledes bilda, bibehålla och utvidga gemensamhetsskogar; riksdagens

skrivelse den 22 maj 1903 om förslag till lagbestämmelser
i syfte att förekomma, att de till fideikommissegendomar hörande
skogar utsättas för sådan behandling, att därigenom skogskapitalets fortfarande
avkastningsförmåga äventyrades;

den vid flera tillfällen framhållna frågan om att helt och hållet
omarbeta nu gällande lagstiftning rörande nyttjande av oskift skog;

åtskilliga framställningar från skogsvårdsstyrelsemötet i Stockholm

212

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdag sammanträde sig tilldragit.

år 1908 rörande ändringar i lagen den 24 juli 1903 angående vård av
enskildas skogar;

riksdagens skrivelse den 25 maj 1910 angående utredning, om och
på vad sätt ändring och tillägg i 1903 års lagstiftning angående vård av
enskildas skogar skulle kunna åvägabringas i ändamål att förekomma uppenbar
skövling av ungskog, samt framläggande för riksdagen av det försko-,
vartill utredningen kunde föranleda;

samt( Övriga med dessa närmare angivna frågor sammanhängande
skogslagstiftningsfrågor.

Sedermera hava till kommittén remitterats åtskilliga ärenden rörande
skogslagstiftningen, såsom: angående socken- och byallmänningars in. fl:s
ställande under skydd av ordnad skogsvård, angående bestämmelser rörande
utsyning och stämpling å skyddsskogar, angående åtgärder till förekommande
av viss skadegörelse å ungskog, angående ändring i förordningarna
om skogsvårdsstyrelser och skogsvårdsavgift, angående understöd åt kommuner
för bildande av kommunalskogar, o. s. v.

Kommittén, som under år 1914 arbetat dels in pleno och dels genom
delegationer, har härunder fortsatt med behandlingen av de överlämnade
frågorna. Rörande vården av enskildas skogar föreligger textförslao- til!
ny lag.

I likhet med vad förut ägt rum inom sydligare delar av landet har
vindel^ år 1914 inom Jämtlands, Västernorrlands, Kopparbergs, Gävleborgs
och Uppsala län av kommittén hållits diskussionsmöten med den för saken
intresserade allmänheten.

1 ill expensmedel hava hittills åt kommittén utanordna!^ sammanlagt
8,000 kronor, varav omkring 2,000 återstå obegagnade.

Hemslöjd skommittén.

Kungl. Magt har den 29 juni 1912 uppdragit åt eu kommitté att
verkställa utredning om den svenska hemslöjdens i allmänhet nuvarande
tillstånd, utvecklingsmöjligheter och behov inom de särskilda orterna av
vårt land samt att avgiva betänkande och förslag angående de åtgärder,
som från statens sida kunna vara av behovet påkallade för dess understödjande
och utveckling. Till ordförande i denna kommitté förordnade
Kungl. Maj:t ledamoten av riksdagens första kammare, landshövdingen
C. F. Holmquist, Falun, och till ledamöter i densamma ledamoten av riksdagens
första kammare f. d. auditören A. It. Fahlén, Skellefteå, sekreteraren
hos- Malmöhus läns hushållningssällskap J. G. J:son Leufvén, Malmö,
fröken Lilly Zickerman, Stockholm, och fröken Gärda Björk, Linköping.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan .rista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kommittén har under innevarande år sammanträtt i Stockholm den
9 och 10 februari, varjämte ordföranden och sekreteraren arbetat såsom
subkommitté för förberedande av vissa ärenden och sammankommit i
Stockholm under tiden 19 oktobei—3 november. Under sammanträdena i
februari har bl. a. genoingåtts de preliminära resultaten av kommitténs
statistiska utredning angående den svenska hemslöjdens omfattning och
utbredning ävensom eu redogörelse angående hemslöjden i utlandet, ämnad
att ingå i kommitténs betänkande. Det beslöts, att omnämnda statistiska
utredning skulle utsträckas till att omfatta jämväl hemslöjden
inom Malmöhus län. I enlighet härmed hava särskilda blanketter jämte
cirkulärskrivelser tillställts samtliga landskommuner i Malmöhus län, och,
sedan dessa blanketter återkommit till kommittén, vederbörligen ifyllda,
hava desamma statistiskt bearbetats, så att vid årets slut så gott som samtliga
tabeller till den statistiska utredningen föreligga i korrektur. — I
en av sekreteraren författad promemoria har kommittén under året tillhandahållit
statens arbetslöshetskommission vissa upplysningar och uppgifter
angående hemslöjdens omfattning, produktionsvärde, organisation
och försäljningsverksamhet m. in. — Till samtliga hemslöjdsföreningar och
hemslöjdsmagasin hava utsänts frågeformulär för erhållande av uppgifter
om dessa institutioners ekonomiska ställning samt om deras verksamhet
för hemslöjdens befrämjande.

Utöver de promemorior till kommitténs betänkande, som vid årets
början förelago färdiga, nämligen angående kommitténs allmänna principer
för statsåtgärder till hemslöjdens befrämjande, angående hemslöjdens
allmänna ortskaraktär och dess utveckling, angående tidigare hemslöjdsutredningar,
angående hemslöjdens råmaterial samt angående av staten
hittills företagna åtgärder för hemslöjdens bibehållande och förkovran hava
under året utarbetats eu historik över den svenska hemslöjden samt en
redogörelse för hem.-löjden i utlandet, varjämte även eu del andra förarbeten
för kommitténs betänkande utförts.

Summan av de kostnader, kommittén åsamkat statsverket, uppgår
enligt från statskontoret erhållna uppgifter vid 1914 års slut till 14,694
kronor 11 öre, varav 3,649 kronor 59 öre under år 1914.

Sakkunniga för ''utredning av frågan om upplåtelse av kronojord till
egna hem.

Den 10 juni 1912 bemyndigade Kung]. Maj:t statsrådet och chefen
för jordbruksdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga personer
att verkställa utredning i av statsrådet till statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden samma dag antydd riktning av frågan om upplåtelse av

214

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

kronojord till egna hem. Departementschefen anmodade nämnda den 10
juni häradshövdingen A. R. Östergren, Uddevalla, ledamoten av riksdagens
första kammare, lantbruksskoleföreståndaren Ake Ingeström, Varpnäs, Kor,
ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren Sven Linders, Nevitshög,
Staffanstorp, samt docenten vid Stockholms högskola filosofie doktorn
Nils Richard Wohlin, Lidingö-Brevik, att verkställa den ifrågavarande
utredningen samt uppdrog åt östergren att såsom ordförande leda de sakkunnigas
förhandlingar. De sakkunniga hava till sekreterare antagit docenten,
filosofie doktorn Axel Brusewitz, Uppsala. Den 26 september 1913
har vidare chefen för jordbruksdepartementet jämlikt Kung!. Maj:ts samma
dag givna bemyndigande anmodat kammarrådet P. R. B. Bergström i
Stockholm att i samråd med de sakkunniga verkställa en kameralhistorisk
utredning rörande dels de lagar och författningar, som här i landet varit
och fortfarande äro gällande beträffande den stadgade åborätten, dels ock
den praktiska tillämpningen av åborättsinstitutet och därmed under olika
tider förenade fördelar och olägenheter.

Sedan de av sakkunniga eller kronolägenhetskommissionen i juli 1913
genom domänstyrelsens försorg till respektive domänintendenter och revirförvaltare
utsända formulär för inhämtande av uppgifter rörande dels utarrenderade
kronoegendomar med över 600 kronors årligt arrende samt å
dem befintliga torp och lägenheter, dels ock arrendegårdar, torp och lägenheter
belägna å kronans skogsdomäner i södra och mellersta delarna av
riket till kommissionen återkommit, befanns i synnerhet beträffande jordbruksdomänerna
nödvändigt att införskaffa kompletterande uppgifter, varför
de inkomna uppgifterna i stor utsträckning för detta ändamål i januari
och februari 1914 återsändes till vederbörande domänintendenter. De
begärda kompletterade uppgifterna hava till största delen under förra hälften
av året inkommit till kommissionen; och har det därigenom blivit
kommissionen möjligt att systematiskt bearbeta det statistiska materialet
beträffande såväl kronodomänerna som arrendeupplåtelser ä kronoparkerna.
För erhållande av lämpligt jämförelsematerial, särskilt för beräknande av
värdet av den nybyggnadsskyldighet i avseende å kronodomänerna, som
vid den nuvarande upplåtelseformen åligger kronan, har kommissionen
inom vissa begränsade områden (Ulleråkers härad i Uppland samt Bara
härad i Skåne) låtit insamla uppgifter rörande större arrendegårdar, soiu
tillhöra enskilda eller allmänna inrättningar eller stiftelser eller ock utgöra
ecklesiastika boställen, och hava jämväl sistnämnda uppgifter statistiskt
bearbetats.

Rörande de av medlemmar av kommissionen och dess sekreterare pa
grund av medgivande under år 1913 företagna studieresor, dels till Tysk -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

215

land och Österrike, dels inom landet, hava berättelser blivit utarbetade.
En särskild undersökning har av kommissionen företagits och i det närmaste
slutförts beträffande åbo- och arrenderätt till vissa publika inrättningar
och stiftelser tillhöriga hemman och lägenheter.

Under kommissionens sammanträden i Stockholm hava överläggningar
ägt rum rörande den s. k. tryggade besittningsrättens fördelar oeh
olägenheter i jämförelse med dels andra former av nyttjanderätt, dels
äganderätt till fast egendom. Vissa förberedande förslag till nya former
för upplåtelse av kronan tillhörig jord hava jämväl varit föremål för överläggning.

Sammanlagda beloppet av de kostnader, som utredningen åsamkat
statsverket, har vid 191-1 års slut uppgått till omkring 37,200 kronor,
därav omkring 19,500 kronor komma på år 1914.

Sakkunniga för utredning angående lämpligheten av en omläggning av
förvaltningen och skötseln av kronoparkerna och andra allmänna skogar i
södra och mellersta Sverige.

Genom brev den 16 juni 1911 bemyndigade Kung!. Maj.-t chefen
för jordbruksdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer
att inom departementet biträda med verkställande av utredning rörande
lämpligheten av en omläggning av förvaltningen och skötseln av kronoparkerna
och andra allmänna skogar i södra och mellersta delarna av
landet, i syfte att åstadkomma förbättrad och intensivare skogsvård, större
avkastning av statsskogarna samt ökad arbetsförtjänst och möjlighet att
bilda nya arbetarhem på ifrågavarande skogar.

De på grund av nämnda brev tillkallade sakkunniga äro för närvarande
ledamoten av riksdagens andra kammare, godsägaren greve
R. G. Hamilton å Ovesholm, ordförande, samt ledamöterna av riksdagens
första kammare, hovstallmästaren G. Tamm å Malstanäs, överjägmästaren
C. G. Barthelson å Halnatorp och bruksägaren I. Svensson å Skyllbcrgs
bruk samt jägmästaren G. V. G. Kuylenstierna i Ivarlsby.

Till sekreterare efter advokatfiskal A. Lillicsköld, som på egen
begäran entledigats från uppdraget, hava de sakkunniga utsett extra jägmästaren
Nils Schager, Stockholm.

Under månaderna januari—maj bedrevs under ledning av en av de
sakkunniga sammanställandet och utarbetandet av de sakkunnigas statistiska
tabellbilagor, vilka i maj blevo färdiga för tryckning. Därefter vidtog
utarbetandet av betänkandet, varav kapitlen om redogörelse för och kritik
över de allmänna skogarnas nuvarande tillstånd och behandling, virkesavkastningens
storlek och tillgodogörande samt försäljningsväsendet full -

Berättelse om cad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

bordats. Vidare har redogörelsen för de orsaker i skogsstatens organisation,
i de allmänna hushållningsföreskrifterna samt i bokföringen, som ansetts
föranleda de befintliga bristerna i de allmänna skogarnas tillstånd och
förvaltning, utarbetats. För justering av de utarbetade delarna av betänkandet
hava de sakkunniga sammanträtt in pleno under juni, september,
november och december månader.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete hava hittills uppgått till omkring
39,000 kronor, varav under är 1914 omkring 11,000 kronor.

De sakkunnigas arbete kan väntas bliva slutfört under mitten av
nästkommande år.

Sakkunniga för utredning av egnahermfrågan.

Genom beslut den 20 januari 1911 bemyndigades chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla högst fem sakkunniga personer att verkställa
en ingående granskning och utredning av egnahemsfrågan i hela
dess omfattning samt utarbeta förslag dels till de förändringar i gällande
bestämmelser för statens egnahemslånerörelse, som på grund av vunnen
erfarenhet kunna befinnas önskvärda, dels ock till de ytterligare åtgärder,
som från statens sida kunna vidtagas för att underlätta och befordra egnahemsbildningen.

På grund av detta bemyndigande tillkallade chefen för jordbruksdepartementet
samma dag för berörda ändamål såsom sakkunniga godsägaren
friherre Malte Kamel, Viderup, kanslirådet, numera överdirektören
i lantbruksstyrelsen A. W. Flach, Stockholm, sekreteraren hos Östergötlands
läns hushållningssällskap, numera byråchefen i lantbruksstyrelsen
M. W. Heyman, Stockholm, sekreteraren hos Norrbottens läns hushållningssällskap,
filosofie doktorn Paul Hellström, Luleå, samt filosofie doktorn
Adrian Molin, Lidingö villastad.

Till sekreterare utsago de sakkunniga förste aktuarie» E. Höijer,
Kåsunda, Stockholm.

De sakkunniga hava den 24 oktober 1914 avgivit sitt betänkande
i ämnet. Kostnaderna för de sakkunnigas arbete har uppgått till 72,421
kronor.

Sakkunniga för utredning om lämpligaste dispositionen av det s. k.
Köping sko mp lexet.

På grund av bemyndigande den 15 augusti 1913 tillkallade chefen
för jordbruksdepartementet fyra sakkunniga för utredning i fråga om
lämpligaste dispositionen av det under Strömsholms hingstdepå lydande

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

217

s. k. Köpingskomplexet, beläget mellan Köping och Kungsör i Västmanlands
län. Till ordförande för de sakkunniga utsågs ledamoten i
stuteriöverstyrelsen, godsägaren A. Lindström, Ljungs säteri, Gullberg,
samt till ledamöter domänintendenten O. Tamm, Stockholm, och ledamöterna
av riksdagens andra kammare, lantbrukarna S. Linders, Nevitshög,
Staffanstorp, och A. Lundberg, Fredriksberg, Västerås. Till sekreterare
hava de sakkunniga utsett amanuensen i jordbruksdepartementet A.
Lekander, Stockholm.

De sakkunniga hava under år 1914 sammanträtt å följande tider
och platser: den 3—7 februari, den 3—6 mars och den 12 maj i Stockholm,
den 8 och 9 juni i Köping samt den 10—12 juni, den 23 september—3
oktober, den 15—21 oktober, den 5—11 november och den 7—10
december i Stockholm.

De sakkunnigas arbete har under år 1914 framskridit så långt, att
avlämnandet av deras betänkande kan väntas under loppet av förra hälften
av år 1915.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete hava intill 1914 års utgång
uppgått till omkring 5,600 kronor.

Sakkunniga för utredning angående förändrad bokföring rörande
statens domäner.

På grund av bemyndigande den 7 november 1913 tillkallade chefen
för jordbruksdepartementet tre sakkunniga för verkställande av utredning
och uppgörande av förslag beträffande en förändrad bokföring rörande
statens domäner m. in. Till ordförande för de sakkunniga utsågs statskommissarien
C. L. Tenow, Stockholm, samt till ledamöter överjägmästaren
C. G. Barthelson i Halnatorp och docenten O. Sillén, Stockholm.

De sakkunnigas arbeten hava fortgått under följande tider av år
1914, nämligen den 22 januari—19 februari, 1 mars—15 mars, 6 juni—
20 juni, den 1 augusti—8 december, varförutom sekreteraren varit upptagen
av arbete för de sakkunnigas räkning från den 6 juni till 1914
års slut.

Arbetet, som inriktas på åstadkommandet dels av en månatlig redovisningsbokföring,
dels ock av en räntabilitetsbokföring, har framskridit
så, att de sakkunniga hava anledning förmoda, att förslag om redovisningsbokföringen
kan framläggas så tidigt under 1915 års lopp, att densamma
kan hinna fastställas till efterrättelse från och med 1916 års ingång.

Vad därefter räntabilitetsbokföringen beträffar torde de sakkunniga
bliva i tillfälle att under år 1915 framlägga de allmänna principerna för en
sådan bokföring, varefter detaljerna kunna av dem utarbetas under år

Bihang till riksd. prot. 1915. 1 Sami. 1 Avd. 28

RiksdagS’Berättelsen.

218

Berättelse om vad

rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1916 på grundval av det material, som inkommer i och genom redovisningsbokföringen.
Härigenom skulle jämväl en räntabilitetsbokföring —
om än endast försöksvis — ernås redan för år 1916, och kunde denna
bokföring därefter överflyttas på därför särskilt avpassade organ.

Kostnaderna för kommittén hava intill 1914 års utgång uppgått till
omkring 5,000 kronor.

Sakkunniga för uppgörande av förslag till författningar i anledning
av fattigvårdskonventionen med Danmark och Norge.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 31 augusti 1914 uppdrogs åt häradshövdingen,
f. d. revisionssekreteraren Jacob Linders, kanslirådet C. G.
Westman och fattigvårdsinspektören A. Lindblom att inom jordbruksdepartementet
biträda med uppgörande av förslag till de författningar
och andra åtgärder, som voro erforderliga för tillämpande av den med
Danmark och Norge den 26 maj 1914 avslutade fattigvårdskonventionen.
De sakkunniga sammanträdde den 1 september och anmälde den 12 september,
att de utarbetat förslag i ämnet, varefter statsrådet och chefen
för jordbruksdepartementet, efter bemyndigande, tillkallade landssekreterarna
Fritz Hallberg och Axel Schotte att deltaga i granskning av förslaget.
Samtliga sakkunniga sammanträdde den 25 september 1914, varefter
med skrivelse den 12 oktober 1914 överlämnades uppgjort förslag till
förordning i anledning av nämnda konvention. Efter det infordrade yttranden
över förslaget inkommit, avlämnade de sakkunniga den 17 december
1914 förslag till ändringar i det tidigare avgivna förslaget.

Rörande kostnaderna för uppdraget har något beslut ännu icke fattats.

Den 23 december 1914 utfärdade Kungl. Maj:t förordning i anledning
av ovanberörda mellan Sverige, Danmark och Norge avslutade konvention.

Sakkunniga för utredning beträffande ändringar i gällande bestämmelser
angående utarrendering av kronans jordbruks^omäner.

Den 15 december 1914 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla högst fem sakkunniga personer med uppdrag
att inom nämnda departement biträda vid utredning och avgivande
av förslag beträffande de ändringar i gällande bestämmelser angående
utarrendering av kronans jordbruksdomäner, som kunde finnas erforderliga
eller lämpliga, särskilt i syfte att statens intresse i fråga om avkastningen
från dessa domäner måtte bättre än hittills, tillgodoses samt angående vad
med denna fråga ägde sammanhang. Samma dag anmodade departements -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

219

chefen hovstallmästaren m. m. G. Tamm, ledamoten av riksdagens andra
kammare, lantbrukaren O. Nilsson, byråchefen i domänstyrelsen G. Söderlind,
domänintendenten A. R. Carlsson och f. d. akademifogden A. R.
Thalén att verkställa den ifrågavarande utredningen samt förordnade hovstallmästaren
Tamm att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen. Stockholms slott den 16 januari 1915.

GUSTAF.

Berndt Hasselrot.

221

över kommittéer och dylika beredningar.

Sid.

Alkoholistanstalter: sakkunniga för utredning rörande statsanstalter för vard av alkoholister
m. ............................

sakkunniga för utredning angående uppförande av en statens vardanstalt för

alkoholister vid Venngarns kungsgård m. ................

sakkunniga för orahänderhavande av anordnandet av en statens vardanstalt för

alkoholister å Venngarns kungsgård................ •

Allmänna läroverken: sakkunnig för utredning rörande eventuellt behov av ökning i

anslaget till de allmänna läroverken..............- • •

Apoteksväsendet: kommitté för utredning angående ordnandet av apoteksväsendet i riket

vid 1920 års utgång m. .......................

Arbetslöshetskommission, statens......................

Armén: sakkunniga för utarbetande av förslag till bestämmelser angående upprättande

av reservstater vid armén ....................-

Arsenikförgiftning: sakkunniga för utredning ifråga om åtgärder mot faran av kronisk

arsenikförgiftning.....................o- • • •

Automobiltrafik: sakkunniga för granskning av utarbetade förslag till lag angående ansvarighet
för skada i följd av automobiltrafik m. .............

Avlöning: sakkunniga för revision av bestämmelserna rörande arméns och marinens avlöning
under krigstjänstgöringstid...................

145.

153.

157.

202.

144.

156.

126.

140.

158.
127.

Befordringar: sakkunnig för verkställande av utredning angående befordringar i armén,

regemente eller regementes reserv..................

sakkunniga för undersökning rörande vissa personal- och befordringsförhallan den

vid statens järnvägar......................

Besvärs för farandet: sakkunnig för utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser

rörande det administrativa besvärsförfarandet m. m............

Bibelkommissionen........................... •

Bolags jordförvärv: sakkunniga för utredning rörande omfattningen av bolags jordförvärv
i mellersta och södra delarna av riket m. m...........

Bostadsförhållanden: sakkunniga för utredning rörande de mindre bemedlado klassernas
bostadsförhållanden......................

119.

142.

148.

203.

no.

137.

222

Sid

Brottmål: sakkunniga för utredning av frågan om förundersökning i brottmål . . . . 115.

Byggnadsarbeten: sakkunniga för avgivande av yttrande rörande vissa byggnadsarbeten
för armén..........................ng.

Byggnadssakkunniga..............................

Bysamfällighetsutredningen........................113

Bötesbeslut: sakkunniga för utredning angående ändrade bestämmelser om bötesbesluts

verkställande...........................Hg.

Centralupphandling: sakkunniga för utredning rörande ökad centralisering vid upphandling
för statens räkning m. m...................182.

Djur går dskommissionen..........................118.

Domäner: sakkunniga för utredning angående förändrad bokföring rörande statens domäner 217.
sakkunniga för utredning beträffande ändringar i gällande bestämmelser angående
utarrendering av kronans jordbruksdomäner............218.

Drottning Sofias stiftelse: sakkunniga för beredande av frågan om stiftelsens övertagande

av staten............................198.

Dryckenskap: utredning angående åtgärder i vissa främmande länder för dryckenskapens

hämmande ...........................167.

Dövstumundervisningsväsendet: sakkunniga för verkställande av viss utredning rörande

omorganisation av dövstumundervisningsväsendet............. 205.

Egna hem: sakkunniga för utredning av frågan om upplåtelse av kronojord till egna

hem..............................213.

sakkunniga för utredning av egnahemsfrågan..............216.

Elektriska kraftkommittén.........................136.

Emigration sutredning en..........................132.

Evangeliebok: sakkunnig för utarbetande av förslag till reviderad och kompletterad

evangeliebok för svenska kyrkans församlingar............. 204.

Fabriksdrift: kommitté för verkställande av utredning rörande åtgärder mot olägenheter
av vissa slag av fabriksdrift..................163.

Fastighetsregister för stad: sakkunniga för omarbetning av de utav särskilda kommit terade

avgivna förslag till förordning angående fastighetsregister för stad m. m. 114.

Fattigvårdskonvention: sakkunniga för uppgörande av förslag till författningar i anledning
av fattigvårdskonventionen med Danmark och Norge........218.

Fattig vård slag stiftning skommittén ..................... 209.

223

Sid

Fideikommiss: sakkunnig för behandling av frågan om ändring i gällande bestämmelser
angående fideikommiss.....................115.

Flottan: sakkunniga för utredning rörande organisation av de till flottans stationer hörande
myndigheter . . . ......................129.

kommitté för utredning i fråga om utvidgning av flottans varv i Karlskrona . 131.

Flottans pensionskasssa: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av
förslag rörande höjning av de till avskedat manskap vid armén och flottan
från Vadstena krigsmanshuskassa och flottans pensionskassa utgående underhåll
och pensioner...........................119.

Flottning sia g stiftnin g: sakkunniga för revision av flottningslagstiftningen......109.

Folkskoleseminarier: sakkunniga för biträde vid utarbetande av stadga och uudervis ningsplan

för folkskoleseminarierna.................. 204.

Folkundervisningskommittén........................194.

Fornminne sv år den: kommitté rörande omorganisation av fornminnesvården i riket . . 206.

Förlåggningsorter: sakkunniga för viss utredning rörande förläggningsort för infanteri skjutskolan.

................ 120.

Försvarsväsendet: kommission för verkställande av undersökning av förhållanden inom

rikets försvarsväsende................... 117.

beredningar för utredning av frågan om rikets försvarsväsende......118.

kommission för utarbetande av förslag i fråga om rikets försvarsväsende . . 120.

Gamla testamentet: uppdrag rörande översättning av gamla testamentets apokryfiska

böcker.............................. 203.

Hand elsk ocker: sakkunniga för utredning angående legaliserade revisorer och omarbetning
av förordningen om handelsböcker och handelsräkningar.......111.

Ilandelsundervisningen: sakkunniga för utredning av frågan om den lägre handelsun dervisningens

ordnande.........................184.

Hemslöjdskommittén...........................212.

Hälsovård: kommittén för revision av hälsovårdsstadgan för riket.........136.

Härordning: sakkunniga för utarbetande av förslag till härordning........121.

sakkunnig för verkställande av omarbetning utav de vid den nya härordningen
„ fogade övergångsplaner.......................123.

Industrikommission, statens........................154.

Infanteriexercisreglemente: sakkunniga för omarbetning härav..........126.

InkvarteringsförhåUändena inom armén: sakkunnig för verkställande av utredning

angående dessas ordnande......................126.

Inskrivnings för ordning en: sakkunniga för utarbetande av förslag till vissa ändringar häri 122.

224

Sid.

Justitieombudsman: sakkunniga för utarbetande av förslag till vissa ändringar i gällande

instruktion för justitieombudsmannen.................115.

Järnvåg stax ekommitt én..........................133.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet: sakkunniga för beredande av frågan om ändringar
i gällande stadgar för institutet m. m.............. 207.

Katekesnämnden.............................196.

Kiseljärn: sakkunniga för utredning rörande kiseljärn.............134.

Klockarinstitutionen: sakkunniga för beredande av frågan om ändrade bestämmelser angående
klockarinstitutionen..................... 200.

Kommerskollegiekommittén.........................166.

Kommunala nybildningar: kommitté härför..................151.

Kommunallån: sakkunniga för utredning angående lättnader för kommuner vid upptagande
av lån..........................175.

Kornmunalskattesakkunniga........................167.

Konsistorier: kommitté för frågan om de kyrkliga konsistoriernas omorganisation . . 116.

Konstnärlig äganderätt: sakkunniga för revision av lagstiftningen om litterär och konstnärlig
äganderätt.........................108.

Krigsförsäkring skommission, statens.....................189.

Krigsförsäkringssakkunniga........................189.

Kronoparker och andra allmänna skogar: sakkunniga för utredning angående lämpligheten
av en omläggning av förvaltningen och skötseln av kronoparkerna
och andra allmänna skogar i södra och mellersta Sverige........215.

Kulsprutemateriel: kommission för fortsatta försök med kulsprutemateriel.....121.

Kustförsvaret: sakkunniga för uppgörande av förslag till allmän plan för utförande
under åren 1915—1919 av nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande
av det fasta kustförsvaret.....................132.

Kvacksalveri: sakkunnig för utarbetande av förslag till lagstiftning mot spiskvacksalveri 145.

Kyrkobokföring: sakkunniga för beredande av frågan om ordnande av kyrkobokföringen

i Stockholm och Göteborg.....................197.

Kyrkohandboken: sakkunniga för utarbetande av förslag till liturgiska och liturgiskmusikaliska
bilagor till kyrkohandboken................198.

Kyrkolagstiftningen: sakkunniga för behandling av vissa till kyrkolagstiftningen hörande

ärenden.............................»116.

Köping skomplexet: sakkunniga för utredning om lämpligaste dispositionen av det s. k.

Köpingskomplexet.........................216.

Landstormen: sakkunniga i fråga om anordnande av befälsutbildningskurser för landstormen
.............................127.

225

Sid.

Lastautomobiler: sakkunniga för utredning och utarbetande av förslag rörande tillgodoseende
av arméns behov av lastautomobiler.............128.

Litterär äganderätt: sakkunniga för revision av lagstiftningen om litterär och konstnärlig
äganderätt.........•......•........108.

Lotsstyrelsen och lotsverket: sakkunniga för utredning beträffande lönereglering för

lotsstyrelsen och lotsverket.....................131.

Lufttrafikförordning för Sverige: sakkunnig för utarbetande av förslag härtill . . .154.

Länskungörelsema: sakkunniga för utredning ifråga om förändrade bestämmelser i avseende
å länskungörelsema.....................137.

Lärarlönenämnden............................201.

Lönereglering ^kommittén..........................161.

Malmfyndigheter: kommission för utredning av frågan om utnyttjandet av statens norrländska
malmfyndigheter................ 185.

Mantalsskrivningsförordning: sakkunniga för utredning i fråga om revision av gällande

uppbördsreglemente och mantalsskrivningsförordning...........180.

Marinen: sakkunniga för utredning rörande förenkling av marinens redovisningsväsende

m. ................................128.

sakkunniga för utredning och avgivande av förslag rörande höjning av de till
avskedat manskap vid marinen utgående pensioner...........130.

Medicinalstyrelsen: sakkunniga för utredning rörande omorganisation av medicinalstyrelsen
.............................146.

Militieombudsman: sakkunniga för utarbetande av förslag till instruktion för militie ombudsman.

..........................115.

Mineraloljor och svavel in. in.: sakkunniga för verkställande av utredning rörande inhemsk
tillverkning härav......................181.

Musik: sakkunniga för utarbetande av förslag till omorganisation av arméns musik . . 125.

Nykterhetskommittén...........................171.

sakkunniga med uppdrag att bearbeta inkomna yttranden över nykterhetskommitténs
förslag..........................187.

Nykterhetslagstiftningen: sakkunniga för verkställande av vissa för nykterhetslagstift ningens

reformerande erforderliga specialutredningar...........188.

Nykterhetsundervisning: sakkunniga för utredning av frågan om eu planmässigt bedriven
nykterhetsundervisning..................... 208.

Obligationer ätten: kommitté för utarbetande av förslag till förändrad lagstiftning beträffande
vissa delar av obligationsrätten........... 107.

Bih. till viksd. prof. 1915. 1 Sami. 1 Avd. 29

Kiksdngs-BcrHttelscii.

226

Sid.

Officerare: sakkunnig för utarbetande av förslag till erforderliga nya bestämmelser

rörande officers- och reservofficersutbildningen vid armén........123.

sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande
underbefäls befordran till officerare och reservofficerare.........124.

Ortnamn: kommitté för undersökning av svenska ortnamn............192.

Patentlag stiftning skommittén........................164.

Patronatsrått: sakkunnig för frågan om ändring av gällande bestämmelser angående

patronatsrätt...............................

Pensionering: sakkunniga för utredning angående pensionering av statens järnvägars och

telegrafverkets extra personal....................148.

Pensionsanstalter: sakkunniga för utredning angående centralisering av statsunderstödda

pensionsanstalter.........................179.

Prästwskapets löneförmåner: sakkunniga för fortsatt beredande av frågan om prästerskapets
löneförmåner........................195.

Psalmboksförslag: sakkunniga för omarbetning av 1911 års psalmboksförslag . . . 202.

Regalråtten: sakkunnig för utredning angående den s. k. rcgalrätten till inom riket

förekommande vattendrag......................177.

Revisorer: sakkunniga för utredning angående legaliserade'' revisorer och omarbetning

av förordningen om handelsböcker och handelsräkningar.........in.

Riksgränsen: sakkunnig för beredning av frågan angående den under år 1909 verkställda
gränsröjning och eftersyn av gränsrösen å viss sträcka av riksgränsen mellan
Sverige och Norge........................158.

Ryssland: sakkunniga för utredning angående utveckling av sjöfartsförbindelserna mellan

Sverige och Ryssland.......................170.

Räkenskaps- och revisionsväsende: sakkunniga för utredning angående ökad enhetlighet

och effektivitet i statens centrala räkenskaps- och revisionsväsende.....176.

Sakarin: sakkunniga för utredning om förändrad lagstiftning i fråga om införsel, tillverkning
och användning av sakarin och andra konstgjorda sötningsämnen . 186.

Sinnessjuka: sakkunniga för verkställande av revision av stadgan angående sinnessjuka

m. m. ..................................

Sjuksköterskor: sakkunniga för utredning i fråga om med sjukvård sysselsatta kvinnors

arbetsförhållanden m. m.......................142.

Sjöfartsförbindelser: sakkunniga för utredning angående utveckling av sjöfartsförbindelserna
mellan Sverige och Ryssland.................170.

Sjöförsvaret: sakkunniga för beredning av ärenden rörande dess ordnande.....131.

227

Sid.

Sjölagen: sakkunniga för biträde vid beredningen av förslag till änarmgar i sjölagen m. m. 176.

Skattefrågor: sakkunniga för att inom finansdepartementet biträda vid beredning av

vissa skattefrågor.........................187.

Skeppsgossekårerna: sakkunniga för utredning av vissa frågor rörande dessa .... 129.

Skeppsmätning sförfattningarna: sakkunniga för revidering av dessa.......130.

Skididrotten: sakkunniga för beredande av frågan om understödjande av skididrotten

bland ungdomen......................... 207.

Skog slag stiftning skommittén........................210.

Skolungdom: sakkunniga för utredning angående effektiv vård av skolungdomens tänder 150.

Skuldsättning: sakkunniga för utredning rörande statens och kommunernas skuldsättning
..............................177.

Skyddskoppympningen: sakkunniga för beredande av frågan om dess ordnande . . . 158.

Spetsbergen: kommitté för utredning angående utförande av en gradmätning på Spetsbergen
.............................191.

Stamhästar: sakkunniga för verkställande av utredning i fråga om utrangerade stam hästars

fortsatta användning....................125.

Statens järnvågar: sakkunniga för utredning angående pensionering av statens järnvägars
och telegrafverkets extra personal...............148.

1914 års kommitté för reglering av avlöningsförhållandena för tjänstemän av
lägre grad vid statens järnvägar...................152.

Statsbokföringskommittén......................• . . 159.

Strafflagstiftningen: revision av strafflagstiftningen...............107.

Straffrättsfrågor: sakkunniga för utredning av vissa straffrättsfrågor.......112.

Tandvård: sakkunniga för utredning angående effektiv vård av skolungdomens tänder 150.

Taxering släng der: sakkunnig för verkställande av en statistisk undersökning av 1912

och 1913 års taxeringslängder....................181.

Tekniska högskolan: dess byggnadskommitté..................199.

Telegrafverket: sakkunniga för utredning angående pensionering av statens järnvägars

och telegrafverkets extra personal..................148.

Tjänstgöring sreglemente för armén: omredigering härav............128.

Tobaksskattesakkunniga.........................169.

Torpedkuleammunition: kommission för fortsatta jämförande försök med gevär av 6,5

och 7,2 mm. kaliber med torpedkuleammunition............122.

Trafiksåkerhetskommittén: sakkunnig för utarbetande av förslag till lagar och författningar
i anledning av den s. k. trafiksäkerhetskommitténs betänkande m. m. 159.

Trustsakkunniga.............................172.

Tullkommission, 1914 års.........................188.

Tullverket: sakkunniga för utredning angående större användning inom tullverket av

tjänstemän av lägre grad......................178.

Undervattensbåt: kommission för avgivande av yttrande och förslag till typ för undervattensbåt
i kustflottan.......................132.

228

Sid.

Universiteten: sakkunniga för beredande av frågan om ändringar i gällande statuter för

universiteten i Uppsala och Lund.................. 207.

Uppbördsreglemente: sakkunniga för utredning i fråga om revision av gällande upp bördsreglemente

och mantalsskrivningsförordning............180.

Utlänning: sakkunniga för utarbetande av förslag till lag angående förbud för vissa

utlänningar att bär i riket vistas m. m.................149.

sakkunniga för utredning rörande ökad skattskyldighet till stat och kommun
för utlänningar, som i Sverige åtaga sig eller utföra arbete........190.

Utvisning slag: sakkunniga för utarbetande av förslag till lag angående förbud för vissa

utlänningar att här i riket vistas m. m................149.

Vadstena krigsmanshuskassa: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande
av förslag rörande höjning av de till avskedat manskap vid armén och flottan
från Vadstena krigsmanshuskassa och flottans pensionskassa utgående underhåll
och pensioner..........................119.

Vattenfall: sakkunniga för utredning och utarbetande av förslag angående ändringar

av gällande grunder för förvaltningen av vissa kronan tillhöriga vattenfall m. m. 158.

Väg- och vattenhyggnadskåren: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande

av förslag angående omorganisation av väg- och vattenbyggnadskåren . . .124.

Vägskattesakkunniga...........................169.

Värdestegringsskattesakkunniga.......................167.

Värnpliktig: sakkunniga för verkställande av utredning och utarbetande av förslag angående
vissa värnpliktigas tjänstgöring................123.

kommission för granskning av vissa värnpliktigas ansökningar om befrielse från
krigstjänstgöring........... 128.

Värnpliktslagen-, sakkunnig för utredning av vissa frågor om ändringar i värnpliktslagen
..............................121.

sakkunniga för utredning om åtgärder rörande undervisningen vid universiteten
och karolinska institutet i anledning av värnpliktslagen......... 209.

Å.

Aboråttsfrågan: kommitté för utredning av den s. k. åborättsfrågan........183.

Ålderdoms- och invaliditetsförsäkringskommittén...............135.

Återvinning stalan: utredning angående nedläggande i vissa fall av Kronans ätervinnings talan

mot innehavare av under bruk skatteköpta hemman........174.

Ö.

Överintendentsåmbetet: sakkunniga för avgivande av förslag till omorganisation härav . 185.

Stockholm 1915. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

144271.