Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 88.
1
Nr 88.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående avstående
till Hudiksvalls stad av kronans rätt till gamla läroverkstomten
i Hudiksvall med därå uppförda byggnader m. rn.;
given Stockholms slott den 12 mars 191Ö.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
dels att den äganderätt till gamla läroverkstomten i Hudiksvall, nr 91
i stadens tredje kvarter enligt 1839 års karta, med å tomten uppförda,
numera för läroverkets behov ej längre använda byggnader, som må tillkomma
Kungl. Maj:t och kronan, må avstås till staden, under villkor att
staden förbinder sig att allt framgent tillhandahålla fullgott läroverkshus
med gymnastiksal och lekplan ävensom bostad eller i vederbörlig ordning
bestämd hyresersättning åt rektor,
dels ock att läroverket i Hudiksvall må, mot det att staden Hudiksvall
avskriver sin fordran å 5,800 kronor hos läroverkets byggnadsfond,
till staden avstå tomterna nr 94 och 95 i stadens tredje kvarter enligt
1839 års karta.
De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
K. G. Westman.
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 sand. 17 käft. (Nr 88).
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.
Avstående till
Hudiksvalls
stad av kronans
rätt till
gamla läroverkstomten
i
Hudiksvall
med därå
uppförda
byggnader
m. m.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12
mars 1915.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
W ESTMAN,
Broström.
Departementschefen, statsrådet Westman anförde:
Stadsfullmäktige i Hudiksvall hava i en genom stadens magistrat till
Kungl. Maj:t överlämnad skrivelse anhållit om nådigt medgivande, att
högre allmänna läroverkets i nämnda stad numera, utrymda byggnader
måtte få av staden med full äganderätt besittas och innehavas.
I skrivelsen hava stadsfullmäktige anfört:
Med höstterminen 1911 hade läroverket tagit i besittning de nya, modernt inredda
lokaler, vilka staden, väsentligen för egna medel, låtit för dess behov uppföra.
Då staden sålunda uppfyllt sin skyldighet att sörja för byggnader åt läroverket, vore
det med rättvisa och billighet förenligt, att till staden med full äganderätt överlates
läroverkets gamla fastigheter, helst läroverket numera icke hade någon användning
för desamma. , ,
Då emellertid de förutvarande läroverksbyggnaderna vore upptorda tor medel,
lämnade av skilda bidragsgivare, vore den formella äganderätten till dem oklar. Den
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.
gamla läroverksbyggnaden vore uppförd åren 1813—1815 för medel, till största delen
tillskjutna från ärkestiftets byggnadskassa och till en mindre del anskaffade genom bidrag
i penningar, materialier och dagsverken från korporationer i Hudiksvalls stad
samt från norra och västra Hälsinglands socknar. Gymnastikbyggnaden och uthusbyggnaderna
vore uppförda åren 1867—1868 genom Hudiksvalls städs försorg samt delvis
med bidrag från Gävleborgs läns landsting och ärkestiftets byggnad-kassa.
Reparationerna å byggnaderna hade i äldre tider väsentligen bekostats av ärkestiftets
bygguadskassa, i senare tider huvudsakligen av läroverkets byggnadsfond. —
Upplysningsvis borde slutligen meddelas, att den tomt, vara läroverkets gamla fastigheter
vore uppförda, vore år 1813 inköpt genom magistratens försorg och alltså otvivelaktigt
tillhörde Hudiksvalls stad.
Stadsfullmäktige hade i detta ärende vänt sig till Kungl. Maj:t, då hindren för
de avsedda fastigheternas överlåtande till Hudiksvalls stad icke kunde undanröjas annorledes
än genom ett avgörande av Kungl. Maj:t.
Genom nådig remiss har kammarkollegium erhållit befallning att efter
vederbörandes hörande avgiva utlåtande i ärendet. Ur de av kammarkollegium
infordrade yttrandena må följande anföras.
Rektorn vid högre allmänna läroverket i Hudiksvall K. Nordlund har förklarat
sig vitsorda riktigheten av de i stadsfullmäktiges ansökning meddelade allmänna uppgifterna
rörande de bidrag, som från skilda håll lämnats för uppförande av de nu
utrymda läroverksbyggnaderna, samt delvis närmare preciserat dessa uppgifter. Enligt
redovisningar, som år 1815 av läroverkets dåvarande inspektor och rektor insänts
till domkapitlet i Uppsala, hade för den äldre Järnverksbyggnadens uppförande genom
domkapitlets försorg kontant levererats omkring 6,275 riksdaler banko. Vidare hade i
orten upplånats sammanlagt 1,925 riksdaler banko, vilket belopp ävenledes torde slutligen
hava likviderats genom domkapitlet. Från socknarna i Hälsinglands norra kontrakt
hade genom fria sammanskott lämnats omkiing 700 riksdaler banko jämte eu
del materialier. Även från Hälsinglands västra kontrakt och möjligen från några socknar
i södra Hälsingland torde bidrag hava lämnats. I Hudiksvall hade inom skilda
korporationer hopsamlats omkring 430 riksdaler banko, varjämte hantverkare m. fl.
bistått med dagsverken och materialier — i vilken utsträckning syntes ej nu kunna
utredas.
1867—1868 års gymnastikbyggnad och de samtidigt uppförda uthusbyggnaderna
hade, enligt vad av stadens räkenskaper framginge, kostat sammanlagt 35,523 kronor
48 öre, därav ärkestiftets byggnad>kassa försträckt 7,000 kronor och Gävleborgs läns
landsting 6,000 kronor.
Detaljerade uppgifter rörande reparationskostnader vore svåra att sammanställa.
Dock förtjänade särskilt omnämnas, att medlen för en å den äldre läroverksbyggnaden
år 1885 verkställd större reparation anskaffats genom ett av Hudiksvalls stad
beviljat räntefritt lan, vilket skulle, i män av byggnadsfondens tillgångar, till kapitalet
gäldas med högst 500 kronor för år. Av detta lan återstode 5,800 kronor, vilket
belopp stadsfullmäktige nyligen beslutit att under vissa villkor avskriva.
I övrigt ville rektorn vitsorda, att Hudiksvalls stad på ett i allo erkännansvärt
sätt sörjt för anskaffande av nya tidsenliga lokaler för läroverkets behov samt att
läroverket numera icke hade någon som helst användning för de gamla byggnaderna.
Rektorn tillstyrkte därför stadsfullmäktiges ansökning.
4
Kungl. Maj:ts Nåd. proposition Nr 88.
Magistraten i Hudiksvall bär hänvisat till rektorns utredning. Den i ärendet
meddelade uppgiften om tointens förvärv grundade sig på ett i läroverkets arkiv befintligt
inventarium, där det funnes antecknat, att tomten förvärvats genom magistratens
försorg. Riktigheten härav hade emellertid ej kunnat konstateras ur magistratens
protokoll, enär ekonomie-protokollen för de år, då detta förvärv skulle hava ägt rum,
saknades i magistratens arkiv.
Beträffande tillkomsten av 1867—1868 års gymnastikbyggnad kunde magistraten
med ledning av drätselkammarens räkenskaper vitsorda riktigheten av de uppgifter,
som lämnats av rektorn. Rektorns uppgifter i fråga om tillkomsten av den åren
1813—1815 uppförda byggnaden vore magistraten däremot icke i tillfälle att vitsorda,
enär dessa uppgifter huvudsakligen vore hämtade från handlingar, förvarade i domkapitlets
arkiv.
På skäl, som anförts av stadsfullmäktige och rektorn, tillstyrkte magistraten ansökningen,
särskilt som några berättigade anspråk å de gamla läroverksbyggnaderna,
så vitt magistraten kunnat duna, icke kunde göras från andra håll.
I domkapitlets i Uppsala den 15 maj 1912 avgivna yttrande har anförts, att domkapitlet,
enligt vad dess räkenskaper utvisade, till nybyggnad och reparation av Hudiksvalls
allmänna läroverkshus under åren 1814—1868 utbetalat sammanlagt omkring
26,660 kronor av stiftets byggnadskassas medel. Domkapitlet hade icke något att erinra
mot bifall till ansökningen.
Kungl. Majds befallning shav ande i Gävleborgs län har i skrivelse den 23 maj
1912 tillstyrkt ansökningen.
Från pastorsämbetet i Hudiksvalls församling har kammarkollegium inhämtat
vissa upplysningar rörande ett beslut å kyrkostämma med Hudiksvalls församling
den 31 maj 1894, varom närmare här efteråt förmäles, och stadsfullmäktige hava pa
given anledning meddelat, att kostnaden för de nya läroverksbyggnaderna till den
5 maj 1914 uppgått till 446,816 kronor 43 öre, därav Gävleborgs läns landsting tillskjutit
30,000 kronor och Hudiksvalls stad det övriga.
Under utredningen i ärendet hos kammarkollegium meddelade arkivarien
i kammararkivet i avgivet, av bilagor åtföljt tjänstememorial vissa
uppl)7sningar rörande stiftets byggnadskassa, kostnaderna för den åren
1813—1815 uppförda läroverksbyggnaden m. m. Bland bilagorna befann
sig ett »utdrag ur räkenskaperna för uppförandet av skolhuset i Hudiksvall
under åren 1813—1815».
I underdånigt utlåtande den 22 september 1914 har kammarkollegium,
jämte redogörelse för vissa av kollegiet föranstaltade undersökningar i fråga
om Hudiksvalls stads skyldighet att tillhandahålla läroverkshus, anfört:
Av de i kammararkivet förvarade räkenskaperna rörande byggandet av gamla
skolhuset i Hudiksvall för åren 1813—1815 — i vilka räkenskaper antecknats, att
någon särskild fond icke blivit »till denna av Kungl. Maj:t i nåder fastställda byggnad
anslagen» — framgår, att av kostnaderna för byggnaden, uppgående till sammanlagdt
11,160 riksdaler 8 skillingar lU/g rundstycken banko, 7,111 riksdaler 5 skillingar
61/8 rundstycken banko bestritts av »ärkestiftets skolhus’ reparationskassa», varmed
avses stiftets byggnadskassa, 1 925 riksdaler banko utgjort upplänade medel, 1,997
riksdaler 46 skillingar 9 rundstycken banko influtit i bidrag från stiftets prästerskap
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.
m. fl. samt återstoden 126 riksdaler 4 skillingar 8 rundstycken banko uppkommit genom
försäljning av det förutvarande skolhuset. På sätt i räkenskaperna angives vara
avsett, hava, enligt av rektorn Nordlund lämnad uppgift, nämnda upplånade medel
sedermera ersatts av stiftets byggnadskassa.
Då sålunda större delen av berörda kostnader bestritts av medel från stiftets
byggnadskassa samt dessutom, enligt vad inhämtas av domkapitlets yttrande i ärendet,
för sagda byggnads underhall under en följd av år frän omförmälda kassa utbetalts
avsevärda belopp, torde man vara berättigad att anse samma byggnad till väsentligaste
delen vara eu statsverkets tillhörighet.
Enligt av Nordlund lämnad uppgift, vars riktighet icke motsäges av vad som
framgatt vid anställda undersökningar, har till de till 35,523 krouor 48 öre uppgående
kostnaderna för den gymna-dikbyggnad vid läroverket i fråga och de därtill hörande
uthusbyggnader, vilka åren 1867 och 1868 blivit uppförda, nämnda byggnadskassa bidragit
med 7.000 krouor, och torde med avseende härå statsverket kunna anses äga
del i sagda byggnader.
Vad vidkommer gamla läroverkstomten har visserligen av stadsfullmäktige uppgivits,
att äganderätten till densamma skulle tillhöra staden, men har någon åtkomsthandling
till tomten icke kunnat företes. I varje fall är det icke uteslutet, att till
inköp av tomten kan hava använts någon del av de medel, som lämnats från Uppsala
stifts byggnadskassa för den gamla skolhusbyggnadens uppförande. Enligt vad
kollegium inhämtat, har under 1890-talet den ursprungliga läroverkstomten blivit
tillökt med visst område, som utlagts till lekplats för lärjungarna. En del av detta
område utgöres av mark med en areal av 5,166 kvadratfot, som jämlikt den för prästerskapet
i Hudiksvalls stadsförsamlings och Idenors landsförsamlings pastorat genom
nådig resolution deu 18 december 1863 fastställda lönereglering upplåtits till trädgård
åt komministern i stadsförsamlingen. På framställning av läroverkets rektor beslöt
emellertid stadsförsamlingen a kyrkostämma den 31 maj 1894 att till läroverket med
full äganderätt avsta nämnda trädgård, mot det att till kyrkan överlämnades äganderätteu
till läroverkets i annat kvarter av staden belägna trädgård om 5,172 kvadratfot;
varjämite bestämdes, att komministern i stället för förmånen av trädgård skulle av församlingen
årligen erhålla ett belopp av 30 kronor. Nådig fastställelse av berörda
beslut synes ej hava sökts.
Kollegium hemställer alltså i underdånighet, det Kungl. Maj:t täcktes — med
förklarande att Kungl. Maj:t later bero vid det på grund av Hudiksvalls stadsförsamlings
beslut deu 31 maj 1894 verkställda utbyte av allmänna läroverket i staden
tillhörig mark mot mark, som varit upplåten åt komministern i nämnda församling —
föreslå riksdagen medgiva, att den äganderätt till gamla läroverkstomten i Hudiksvall
med dära uppförda, numera för läroverkets behov icke längre använda byggnader, som
tillkommer Kungl. Maj: t ocii kronan, ma avstås till staden, under villkor att staden
till domkapitlet i Upphala avlämnar skriftlig förbindelse att allt framgent tillhandahålla
fullgott läroverkshus med gymnastiksal och lekplan ävensom bostad eller i behörig
ordning bestämd hyresersättning åt rektor.
Uti infordrat, den 22 december 1914 avgivet utlåtande har läroverksö
ver st yr elsen yttrat:
Genom beslut å sockenstämma med Hudiksvalls stads församling den 31 mars
1861 åtog sig sagda stad fulla ansvaret för läroveiksbyggnad och dess underhäll emot
åtnjutande av de bidrag därtill, som möjligen kunde erhallas dels av ärkestiftets bygg
-
6 Kungl. Mnj:ts Nåd. .Proposition Nr 88.
nåd sk assa, dels av invånarna i orten. I enlighet med detta åtagande liar staden med
bidrag ur stiftets byggnad skassa för högre allmänna läroverket på sin tid uppfört ny
gymnastik byggnad och till stor del på egen bekostnad reparerat det gamla läroverksbuset
samt slutligen på staden tillhörig, fritt belägen och tillräckligt rymlig tomt
låtit uppföra den” nya. tidsenliga läroverksbyirgnad, som alltsedan höstterminen 1911
disponeras av högre allmänna läroverket i Hudiksvall. Kostnaderna för sistnämnda
byggnad uppgingo till 446,816 kronor 43 öre, därav Gävleborgs läns landsting bidragit
med 30.000 kronor och återstoden gäldats av staden Hudiksvall. Därjämte
lämnar staden i enlighet med bestämmelserna i § 216 mom. 1 av gällande läroverksstadga
skälig hyresersättning åt läroverkets rektor.
Vid sådant förhållande och då läroverket icke har något behov av de förutvarande
läroverksbyggnaderna, synes det överstyrelsen billigt, att den äganderätt till den
gamla läroverkstomten i Hudiksvall med dära uppförda, för läroverket ^uumeia obehövliga
byggnader, som må tillkomma Kungl. Maj:t och kronan, avstas till staden
Hudiksvall.
Slutligen har justitiekansler sämbetet jämlikt nådig remiss yttrat sig i
ärendet. Enligt underdånig skrivelse den 6 februari 1915 har ämbetet
vid de remitterade handlingarnas granskning icke funnit något att erinra
mot kammarkollegiets hemställan, så vitt angar den gamla läroverkstomten
med därå uppförda byggnader.
Justitiekanslersämbetets yttrande leder över till ett annat ärende, som
med det nu omförmälda har sådant sammanhang, att jag nu bör i underdånighet
föredraga detsamma. Det gäller vissa till lekplats vid den gamla
läroverkstomten upplåtna områden.
I rektorn Nordlunds i det föregående intagna yttrande omnämnes i
förbigående, hurusom Hudiksvalls stad försträckt läroverket ett räntefritt
lån, varmed kostnaderna för en å den gamla läroverksbyggnaden år 1885
verkställd reparation bestritts. Härmed avses ett mellanhavande mellan
staden och läroverket, vilket uppkommit på grund av Kungl. Maj:ts beslut
den 10 oktober 1884. Genom nådigt brev nämnda dag bifölls nämligen
på det sätt en av Hudiksvalls stadsfullmäktige gjord framställning om
ersättning för bestridda kostnader för reparationer å läroverkshuset, att
från och° med år 1885, och intill dess stadens utgifter för ifrågavarande
reparationsar beten blivit till kapitalet ersatta, finge från läroverkets byggnadsfond
till stadskassan årligen utgå ett belopp av 500 kronor, för så
vitt byggnadsfonden, sedan övriga densamma åliggande utgifter blivit bestridda,
därtill lämnade tillgång.
Denna transaktion mellan staden och läroverket har givit upphov till
en framställning, vilken innehålles i en av rektorn Nordlund å vederbörande
läroverkskollegiums vägnar till Kungl. Maj:t avlåten skrivelse,
däri anförts:
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.
Läroverkets av förutnämnda anledning uppkomna skuld till staden utgjorde ursprungligen
7,800 kronor, men den hade genom inalles fyra avbetalningar nedb agts till
5,800 kronor. Den sista avbetalningen skedde år 1895; sedan dess hade ej någon avbetalning
gjorts eller från stadens sida påfordrats. År 1911 hade delegerade för byggnadsfondens
förvaltning ingått till stadsfullmäktige med anhållan, att berörda fordran
måtte avskrivas. Såsom av ett Nordlunds skrivelse bilagt protokollsutdrag frainginge,
hade stadsfullmäktige bifallit denna framställning, dock med villkor att staden av
läroverket erhölle tomterna nr 94 och 95 i tredje kvarteret. Nämnda tomter hade,
enligt vad bilagda handlingar utvisade, på grund''av donationer kommit i läroverkets
ägo. Den ena av dessa, tomten nr 95, både år 1891 skänkts av numera avlidne
kronofogden T. Liden. Den andra, tomten nr 94, hade på det sättet blivit läroverkets
egendom, att änkefru Carolina Charlotta Dahlbom är 1891 donerat eu ungefär
lika stor tomt till läroverket, vilken tomt, nr 77 i tredje kvarteret, emellertid år
1895 utbyttes mot den till stadens komminister anslagna, för det avsedda ändamålet
lämpligare tomten nr 94. Berörda tomter jämte den av Hudiksvalls stad förvärvade,
bredvid dessa belägna tomten nr 96 i tredje kvarteret utgjorde eu öppen lekplats nedanför
de gamla, numera av läroverket icke disponerade läroverksbyggnaderna. Då
nu läroverket å annan trakt i staden tagit sina nya byggnader i besittning och staden
invid dessa byggnader berett lärjungarna en stor och rymlig lekplats, hade läroverket
^icke något som helst behov av berörda tomter, varför läroverkskollegiet icke
hade något att invända mot den av stadsfullmäktige i Hudiksvall föreslagna transaktionen.
Såsom av en bifogad handling framginge, hade änkefru Dahlbom lämnat sitt
medgivande därtill, att lomteu nr 94 finge överlatas till staden, varigenom det laga
hinder för överlåtelsen, som kunde anses förefintligt i donationsbrevets ordalydelse,
syntes vara, åtminstone i det väsentliga, undanröjt Däremot kunde, då givaren av
tomten nr 95 vore avliden, endast genom beslut av Kungl. Maj:t det hinder undanröjas,
som det för denna gåva grundläggande donationsbrevets lydelse syntes innebära.
Därjämte torde läroverket över huvud icke hava rätt att utan Kungl. Maj:ts
medgivande avhäuda sig detsamma tillhörig mark.
^Skrivelsen slutar med hemställan, att Kungl. Maj:ts täckte undanröja eventuellt
förefintliga lagliga hinder för överlåtande till Hudiksvalls stad av tomterna nr 94
och 95 i tredje kvarteret enligt 1839 års karta samt lämna medgivande till en
sådan överlåtelse under det villkor, att stadsfullmäktige i Hudiksvall avskreve sin
fordran å högre allmänna läroverkets i Hudiksvall byggnadsfond till belopp av 5,800
kronor.
Läroverkets åtkomst till de båda tomterna nr 95 och 94 framgår av
följande vid Nordlunds skrivelse fogade tre handlingar:
Avskrift.
1) Gåvobrev.
Till Hudiksvalls högre allmänna läroverk skänker jag härigenom den mig tillhöriga
trädgården nr 95 i Hudiksvalls städs tredje kvarter enligt 1839 års karta att
av läroverket ägas och besittas med full äganderätt, och får jag av förekommen anledning
förklara, att ovannämnda fastighet må, där sådant finnes kunna främja avsikten
med denna gåva, som är att bereda möjlighet för läroverket att förvärva tomt
till lekplats, av läroverket förvandlas i penningar eller annan mark. Gävle den
1 december 1893. Thore Liden.
8
Kungl, Majits Nåd. Proposition Nr 88.
På en gång närvarande vittnen:
N. Molin. Emil Söder gr en.
Vidimeras ex ofdcio
Karl Nordlund.
Rektor.
Avskrift.
2) Gåvobrev.
Jag Carolina Charlotta Dahlbom, född Fougt, skänker härigenom till Hudiksvalls
högre allmänna läroverk den mig tillhöriga trädgården nr 77 i stadens tredje kvarter
enligt 1839 års karta att av läroverket ägas och besittas med full äganderätt, och får
jag av förekommen anledning förklara, att ovannämnda fastighet, där sådant finnes
kunna främja avsikten med denna gåva, som är att bereda möjlighet för läroverket
att förvärva tomt till lekplats, av läroverket förvandlas i penningar eller annan mark.
Hudiksvall den 26 januari 1891. ,,
Carolina Charlotta Dahlbom, född Fougt.
På en gång närvarande vittnen:
Leopold Boos. Axel Härdelin.
Läroverksadjunkt. Kapten.
På grund av h. domkapitlets i Uppsala bemyndigande av den 4 februari
1891 mott ages den genom ovanstående gåvobrev till Hudiksvalls allmänna läroverk
donerade fastighet. Hudiksvall den 25 februari 1891.
Å Hudiksvalls allmänna läroverks vägnar:
Auqust Schagerström.
Rektor. # .
Vidimeras ex officio
Karl Nordlund.
Rektor.
2^ Avskrift.
Undertecknade, G. A. Schwartz, ordförande i Hudiksvalls kyrkostämma, och A. P.
Schagerström, rektor vid högre allmänna läroverket i Hudiksvall och ordförande i läroverkets
kollegium, hava nedanstående dag på grund dels av läroverkskollegii beslut
av den 27 januari 1894, § 6, dels av kyrkostämmans beslut den 31 maj 1894, § 3, å
ovan omförmälda kyrkostämmas och läroverkskollegii vägnar bortbytt deras ägande
fastigheter, nämligen, undertecknad G. A. Schwartz trädgårdstomten i tredje kvarteret,
utmärkt på 1823 års karta med röd nr 233 och svart nr 90, svarande emot nr 94
enligt 1839 års karta eller s. k. komministergården, till högre allmänna läroverket i
Hudiksvall och undertecknad A. F. Schagerström trädgårdstomten i tredje kvarteret,
utmärkt med nr 75 med svart eller 215 med rött bläck enligt 1823 års karta, svarande
emot nr 77 med svart bläck enligt 1839 ars karta, till kyrkoförsamlingen i Hudiksvall.
I följd härav avhända vi oss berörda fastigheter och tillägna dem var den
andre med allt vad därtill hörer och lagligen tillvinnas kan att tillträda omedelbarligen
samt därefter okvalt äga och besitta.
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.
Av denna handling äro tvenne lika lydande exemplar upprättade, varav vi vardera
ett till oss tagit. Hudiksvall den 11 maj 1895.
A kyrkostämmans vägnar: Å högre allmänna läroverkets vägnar:
G. A. Schwartz. August Schagerström.
Kyrkostämmans ordförande. Rektor.
Egenhändiga namnteckningar bevittna:
Alaot Ljunggren. Frans Rodenstam.
Läroverksadjunkt. Läroverksadjunkt.
Vidimeras ex officio
Karl Nordlund.
Rektor.
Förutnämnda skriftliga medgivande rörande överlåtandet till staden
av tomten nr 94 lyder enligt företett original sålunda:
Jag, Carolina Charlotta Dahlbom, som, i syfte att bidraga till beredande av lekplats
för läroverkets ungdom, genom gåvobrev den 26 januari 1891 till Hudiksvalls
högre allmänna läroverk donerade den mig tillhöriga trädgårdstomten nr 77 i stadens
tredje kvarter enligt 1839 års karta, sedermera av läroverket jämlikt medgivande i
gåvobrevet utbytt mot tomten nr 94 i tredje kvarteret enligt samma karta, förklarar
mig nu, med särskild hänsyn därtill, att Hudiksvalls stad numera anskaffat eu för
läroverket fullt lämplig lekplats, icke hava något att invända däremot, att läroverket
till Hudiksvalls stad överlämnar sistnämnda tomt nr 94 som vederlag för att staden
avskriver en dess fordran å läroverkets byggnadsfond av 5,800 kronor. Hudiksvall
den 31 oktober 1912. _ ^
Carolin Dahlbom..
Vittna:
Elsa Nordlund. Sophie Fougt.
Det av Nordlund åberopade, vid hans skrivelse fogade utdraget av
stadsfullmäktiges protokoll utvisar, att stadsfullmäktige den 13 december
1911 till behandling förehaft en av delegerade för förvaltningen av läroverkets
byggnadsfond gjord framställning om avskrivning av stadens omförmälda
fordran å byggnadsfonden, 5,800 kronor. Framställningen hade
motiverats därmed, att byggnadsfonden måste anlitas för åstadkommande
av medel tillJmöblering av de nya läroverkslokalerna. Härför måste ett
lån å några tusen kronor upptagas, och byggnadsfondens ställning vore
sådan,att det syntes antagligt, att vederbörligt tillstånd till lånets upptagande
ej kunde erhållas, om fonden fortfarande vore belastad med den
förutnämnda skulden å 5,800 kronor. Med bifall till vad drätselkammaren
tillstyrkt beslöto stadsfullmäktige att avskriva stadens ifrågavarande fordran
hos byggnadsfonden, med villkor att staden i vederlag erhölle av läroverket
med full äganderätt tomterna nr 94 och 95 i tredje kvarteret.
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 sand. 77 höft. (Nr 88). 2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.
I avgivet utlåtande den 14 november 1912 har läroverksöverstyrelsen
tillstyrkt bifall till den av Nordlund gjorda underdåniga framställningen.
Detta tillstyrkande har överstyrelsen grundat därpå, att läroverket numera ej
hade iw''on användning för ifrågavarande tomter, att överlåtandet skulle för läroverket
medföra ”den fördelen, att skulden å 5,800 kronor bleve avskriven, samt att staden invid
de nya läroverksbyggnaderna ställt till läroverkets förfogande en synnerligen rymlig
lekplats, varigenom det med omförmälda tomters donerande till Liroverket avsedda ändamålet
numera vore genom stadens försorg på annat sätt tillgodosett.
Kungl. Maj:ts befallning shav ande i Gävleborgs län erhöll sedermera
nådig befallning att avgiva utlåtande i ärendet och därvid lämna utredning
angående'' värdet av de till överlåtelse ifrågasatta tomterna.
°I skrivelse den 22 februari 1915 har Kungl. Maj:ts befallningshavande
tillstyrkt bifall till framställningen. Vid skrivelsen var fogad en
(renom magistraten i Hudiksvall införskaffad utredning rörande tomternas
värde. Utredningen, vilken lämnats av stadens byggnadskontor, utvisar,
att tomterna vardera innehölle 458,28 kvadratmeter. Då taxeringsvärdet
för närbelägna tomter utgjorde en krona 50 öre—2 kronor för kvadratmeter,
kunde de båda tomternas sammanlagda värde beräknas till 2,000 kronor.
Slutligen har justitiekansler sämbetet den 4 mars 1915 avgivit infordrat
utlåtande i ärendet.
Under förutsättning, yttrar kanslersämbetet, att det i handlingarna omförmälda
utbytet av den till läroverket donerade tomten nr 77 i stadens tredje kvarter enligt
1839 års karta mot den till komministern anslagna tomten nr 94 i stadens tredje
kvarter enligt samma karta blivit med vederbörandes medgivande av Kungl. Maj:t
godkänt, hade kanslersämbetet för sin del icke något att erinra mot den nu föreliggande
framställningen, för vars bifallande samtycke emellertid erfordrades jämväl av
riksdagen.
Departe- Såsom av (let anförda framgår, gälla de ärenden, jag nu omförmält,
mentschefen. ^ den gamla ]är0verkstomten, varå läroverkets gamla byggnader äro
förlagda — det är denna tomt, som avses i stadsfullmäktiges framställning
— dels två tomter, som på grund av donationer tillkommit läroverket
och vilka, jämte en av staden inköpt tomt, upplåtits till lekplats
vid den gamla skolgården.
Av vad ovan meddelats samt av upplysningar, som infordrats från
magistraten i Hudiksvall, framgår, att den gamla skoltomten, nr 91 i
stadens tredje kvarter, innehåller 1,399,85 kvadratmeter, att de två på
grund av donationer läroverket tillhöriga tomterna, nr 94 och 95, vardera
innehålla 458,28 kvadratmeter samt att den tomt, som staden inköpt
och upplåtit till lekplats vid den gamla skolgården, utgör 1,819,5 kvadrat
-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.
11
meter. Summan av dessa arealer utgör 4,135,91 kvadratmeter. Vidare
utvisar en av magistraten meddelad uppgift, att dén nya läroverkstomten
i areal innehåller omkring* 12,700 kvadratmeter.
A en tillika infordrad karta äro samtliga nu omförmälda tomter ut''
märkta. Tomten nr 77 ligger i omedelbar närhet av tomterna 94, 95
och 96, vilka tillsammans bilda ett slutet, av fyra gator omgivet område,
genom en av dessa gator skilt från tomten nr 91.
På grund av vad i det av stadsfullmäktige anhängiggjorda ärendet
förekommit anser jag mig böra i avseende å den gamla läroverkstomten
nr 91 med därå uppförda byggnader tillstyrka proposition till riksdagen
i huvudsaklig anslutning till vad kammarkollegium hemställt
Vid den ifrågasatta överlåtelsens beviljande har kammarkollegium
velat fästa ett villkor av väsentligen enahanda innebörd som de, vilka
under de senare åren plägat av Kungl. AIaj:t uppställas i sammanhang
med inrättande av nya lärartjänster vid de allmänna läroverken. Någon
sådan tjänst har ej efter genomförandet av 1904 års läroverksreform inrättats
vid Hudiksvalls läroverk, och staden har sålunda icke av berörda
anledning gjort någon utfästelse i omförmälda avseende. Med hänsyn till
innehållet av sockenstämmobeslutet den 31 mars 1861 samt de krav i
fråga om rektorsbostad eller liyresersättning åt rektor, lekplan och gymnastiksal,
som äro uppställda i gällande läroverksstadga, är det emellertid
att antaga, att stadsfullmäktige icke skola undandraga sig uppfyllandet av
berörda villkor, så mycket mindre som för närvarande intet synes vara att
erinra mot det sätt, varpå stadsfullmäktige i berörda avseenden tillgodosett
läroverket.
Aven den av Nordlund å läroverkskollegiets vägnar gjorda framställningen
är jag beredd att understödja. Denna frågas avgörande i enlighet
med Nordlunds förslag synes för läroverket vara fördelaktigt, då tomterna
nr 94 och 95, vilka såsom numera ej för läroverket behövliga skulle avstås
till staden, icke representera högre värde än omkring 2,000 kronor,
men läroverkets byggnadsfond skulle befrias från en densamma påvilande
skuld å 5,800 kronor. Även detta ärende bör underställas riksdagen.
För stadens fria förfogande över den av staden inköpta och till lekplats
upplåtna tomten nr 96 lärer Kungl. Maj:t finna hinder icke möta.
En framställning till riksdagen i sistberörda ärende förutsätter, att
det omförmälda utbytet av tomterna nr 77 och 94 vunnit bekräftelse. 1
själva verket har så redan skett genom viss föreskrift i Kungl. Maj:ts den
26 september 1913 givna resolution angående lönereglering för prästerskapet
i Hudiksvalls pastorat, vilken lönereglering har trätt i kraft den
1 maj 1914.
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.
Jag tillstyrker, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
medgiva,
dels att den äganderätt till gamla läroverkstomten
i Hudiksvall, nr 91 i stadens tredje kvarter enligt 1839
års karta, med å tomten uppförda, numera för läroverkets
behov ej längre använda byggnader, som må
tillkomma Kungl. Maj:t och kronan, må avstås till staden,
under villkor att staden förbinder sig att allt framgent
tillhandahålla fullgott läroverkshus med gymnastiksal och
lekplan ävensom bostad eller i vederbörlig ordning bestämd
hyresersättning åt rektor,
dels ock att läroverket i Hudiksvall må, mot det
att staden Hudiksvall avskriver sin fordran å 5,800
kronor hos läroverkets byggnadsfond, till staden avstå
tomterna nr 94 och 95 i stadens tredje kvarter enligt
1839 års karta.
Vad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt
behagade Hans Maj:t Konungen, på hemställan
av statsrådets övriga ledamöter, i nåder gilla; och skulle
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Christer d!Albedyhll.
Stockholm, Ivar Hasggströms Boktr. A. B, 1915.