Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 7.
1
Nr 7.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till
förordning angående siktning av rågmjöl och förordning
om viss sammansättning av rågbröd; given Stockholms
slott den 14 januari 1915.
Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed inhämta riksdagens
yttrande över bilagda förslag till förordning angående siktning
av rågmjöl och till förordning om viss sammansättning av rågbröd; och
vill Kungl. Maj:t, efter mottagandet av riksdagens svar, företaga den slutliga
prövningen av samma förslag och förordna om utfärdande av författningar
i förevarande ämnen.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kunglig nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Johan Beck-Friis.
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 7 höft. (Nr 7.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7.
Förslag
till
Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående siktning
av rågmjöl.
1 §•
Vid framställning av rågmjöl till avsaln eller för annans räkning
mot ersättning må ej mjölet siktas finare, än att av etthundra kilogram
råg erhållas minst åttifem kilogram mjöl.
Ej heller må någon hålla till salu rågmjöl, som är finare siktat än
nyss är sagt, där han ej kan visa, att det blivit framställt utom landet
eller ock inom landet före det denna förordning trätt i kraft.
Yad ovan stadgas gälle ock i avseende å rågmjöl, som av ekonomisk
förening framställes för dess medlemmars räkning eller åt dem
saluhålles.
2 §■
Bryter någon mot bestämmelse i 1 §, straftes med böter från och
med tio till och med femhundra kronor.
Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för förseelse,
varom i första stycket av denna paragraf förmäles, fortsätter ellei förnyar
samma förseelse, skall, för varje gång stämning därför utfärdats och
delgivits, fällas till de böter, som äro bestämda för sådan förseelse.
3 §•
För förseelse, som i 2 § sägs, vare, där den med husbondes vetskap
begås av hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen person, husbonden
ansvarig, liksom vore förseelsen begången av honom själv.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7.
3
4 §•
Förseelse, varom i 2 § förmäles, skall åtalas av allmän åklagare,
i stad hos polisdomstol, därest särskild sådan är inrättad, men eljest hos
poliskammare och, där sådan icke finnes, vid allmän domstol samt å
landet vid allmän domstol; och gälle i fråga om klagan över domstols
eller poliskammares beslut i dessa mål vad i allmänhet angående besvär
i brottmål finnes förordnat.
5 §•
Ådömda böter skola tillfalla kronan. Saknas tillgång till böternas
fulla gäldande, skall förvandling ske^ enligt allmänna strafflagen.
Denna förordning träder i kraft från och med fjärde dagen efter
den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift från trycket utkommit
i svensk författningssamling, och gäller, där ej Konungen finner skäl
annorlunda förordna, till den 1 september 1915; dock skall vad i 1 §
andra stycket stadgas icke äga tillämpning, förrän från och med tionde
dagen efter förordningens ikraftträdande.
4
Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 7.
Förslag
till
Kungl. Maj:ts nådiga förordning om viss sammansättning
av rågbröd.
1 §•
Vid tillverkning till avsalu av bröd, vid vars framställning användes
rågmjöl till större myckenhet, än som i vikt motsvarar fjärdedelen av det
använda mjölet, skall i degen tillsättas minst en viktdel potatis mot tre
viktdelar rågmjöl eller en viktdel potatismjöl, potatisflingor eller majsmjöl
mot nio viktdelar rågmjöl.
Ej må någon hålla tili salu bröd, vid vars tillverkning icke iakttagits
vad nyss är sagt, där han ej kan visa, att det framställts utom
landet eller ock inom landet före det denna förordning trätt i kraft.
Vad ovan stadgas gälle ock i avseende å bröd, som av ekonomisk
förening tillverkas för dess medlemmars räkning eller åt dem saluhålles.
2 §•
Bryter någon mot bestämmelse i 1 §, straffes med böter från
och med tio till och med fem hundra kronor.
Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för förseelse,
varom i första stycket av denna paragraf förmäles, fortsätter eller förnyar
samma förseelse, skall, för varje gång stämning därför utfärdats
och delgivits, fällas till de böter, som äro bestämda för sådan förseelse.
3 §-
För förseelse, som i 2 § sägs, vare, där den med husbondes vetskap
begås av hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen person,
husbonden ansvarig, liksom vore förseelsen begången av honom själv.
Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 7.
ö
4 §•
Förseelse, varom i 2 § förmäles, skall åtalas av allmän åklagare,
i stad hos polisdomstol, därest särskild sådan är inrättad, men
eljest hos poliskammare och, där sådan icke finnes, vid allmän domstol
samt å landet vid allmän domstol; och gälle i fråga om klagan över
domstols eller poliskammares beslut i dessa mål vad i allmänhet angående
besvär i brottmål finnes förordnat.
5 §•
Adömda böter skola tillfalla kronan. Saknas tillgång till böternas
fulla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna strafflagen.
Denna förordning träder i kraft från och med fjortonde dagen efter
den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift från trycket utkommit
i svensk författningssamling, och gäller, där ej Konungen finner skäl
annorlunda förordna, till den 1 september 1915.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7.
Förbud mot
viss finare
siktning av
rågmjöl.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet A Stockholms slott den 14
januari 1915.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis anförde.
Från statens livsmedelskommission hava till Kungl. Maj:t inkommit
två särskilda framställningar av den 9 och den 14 januari 1915, avseende
en var i sin mån att trygga den för närvarande hårt anlitade
tillgången på brödsäd, närmast råg.
Den ena av dessa framställningar utmynnar i ett förslag till lagbestämmelser
om förbud mot viss finare siktning av rågmjöl. I denna
fråga anför kommissionen:
»En av statens livsmedelskommission med ledning av nu tillgängligt material
verkställd beräkning av vårt lands behov av brödsäd och utländskt mjöl intill tiden
för innevarande års skörd giver till resultat de siffror, som framgå av följande tablå.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7.
7
Importbehov av brödsäd och mjöl 1 december 1914 för konsumtionsåret
1914—1915.
Yete |
Vetemjöl |
Råg |
Rågmjöl |
|||||
1,000 ton |
||||||||
Medelskörd 1908/1912 .................. Importöverskott (exportöverskott —) |
203.7 |
633.1 |
||||||
i medeltal konsumtionsåren 1 ok-tober—30 september 1908/1909— |
184.3 |
7.3 |
75. |
9.4 |
||||
Tillgång i medeltal under konsum- |
||||||||
tionsåren 1 oktober—30 september |
388.0 |
708.6 |
||||||
1914 års skörd.............................. |
219.5 |
719.8 |
||||||
Importbehov (överskott +) i medel- |
||||||||
tal under konsumtionsåret 1914— |
||||||||
1915 ................................... |
108.5 |
7.3 |
+ 11.2 |
9.4 |
||||
0.6 |
4.4 |
0.3 |
||||||
Importerat ''/$—V13 1914 ......... Avslutade köp enligt uppgift1 /1 a |
10.6 |
3.0 |
1.8 |
|||||
1914 ................................. |
15.3 |
29.4 |
— |
3.6 |
6.8 |
13.6 |
— |
0.3 j |
Ytterligare importbehov (—) eller |
||||||||
överskott (-f) för konsumtionsåret 1914-1915 .............................. |
— 139.1 |
— 3.7 |
+ 24.2 |
— 9.1 ! |
Såsom tablån visar kan — med den reservation rörande de kalkylerade siffrornas
tillförlitlighet, som nödvändiggöres bland annat av den bristande kännedomen
angående storleken av de vid konsumtionsårets början inneliggande lager — en brist
beräknas, som för vete uppgår till 139,100 ton och för vete- och rågmjöl till
sammanlagt 12,800 ton, medan av råg ett överskott å 24,200 ton synes vara för
handen. Den beräknade totala bristen å brödsäd och mjöl torde sålunda kunna
anslås till omkring 133,000 ton spannmål.
Visserligen torde det icke vara osannolikt, att årets konsumtion av brödsäd
kommer att något understiga den normala. Men denna minskade konsumtion torde
å andra sidan motvägas av att brödsäd, om ock i ringa omfattning, under innevarande
konsumtionsår uppgives hava använts för utfodring av kreatur.
Jämlikt nådigt beslut av Eders Kungl. Maj:t skall genom statens livsmedelskommissions
försorg och för statens räkning under den närmaste tiden importeras
60,000 ton vete. För svenska kommuners räkning är avsett att även genom livs
-
8
Kungt. Maj K Nåd. Proposition Nr 7.
medelskommissionens försorg under samma tid införas omkring 20,000 ton brödspannmål.
Sedan dessa kvantiteter importerats till landet — demia införsel torde,
om ej oförutsedda hinder möta, kunna vara slutförd före nästinstundande april månads
utgång — skulle således kvarstå en brist å något över 50,000 ton brödsäd (eller i
runt tal 5 procent av rikets hela årskonsumtion), därvid dock, såsom nämnts, någon
hänsyn till de vid konsumtionsårets början förefintliga förråd icke tagits.
Det finnes visserligen skäl hoppas, att det återstående behovet till icke ringa
del skall komma att fyllas genom den enskilda importen, vilken på grund av
brödsäd- och mjöltullarnas suspension erhållit en väsentlig lättnad. Likväl torde
med hänsyn dels till ovissheten rörande denna imports omfattning, dels ock till de
växande svårigheter, som samfärdseln med exportlandet, Amerika, erbjuder, även
alla andra utvägar böra prövas, varigenom vårt lands tillgång på brödsäd, direkt
eller indirekt, utökas.
En åtgärd, vilken i sådant syfte länge varit föremål för kommissionens uppmärksamhet,
är genomförande av förbud mot siktning av brödspannmål, närmast
råg. I skrivelse den 30 sistlidna oktober till herr statsrådet och chefen för Kungl.
jordbruksdepartementet har kommissionen — med avstyrkande av åtgärders vidtagande
vid dåvarande tidpunkt för att på lagstiftningens väg genomföra förbud
mot siktning av råg och med förmälan att kommissionen redan inlett samt planerat
en fortsatt upplysningsverksamhet för att söka på frivillighetens väg bringa det
sammalna rågmjölet till största möjliga användning — framhållit, att kommissionen
under den kommande tiden, därest utsikterna minskades för vårt lands förseende
med dess normala behov av brödsäd, skulle ägna frågan om den berörda åtgärdens
realiserande genom lagstiftningens ingripande en förnyad prövning.
Då förhållandena numera synas vara sådana, att varje möjlighet bör utnyttjas,
varigenom det inom landet befintliga förråd av brödsäd på lämpligaste sätt
kan bringas till användning, torde enligt kommissionens uppfattning tidpunkten vara
inne att till närmare undersökning upptaga jämväl denna lagstiftningsfråga.
Genom siktning av vete erhålles såsom avfallsprodukt bland annat vetekli.
Detta är ett synnerligen gott, framför allt för nötkreaturens utfodring viktigt
fodermedel och under nu rådande förhållanden, med dess ytterligt försvårade tillförsel
av utländskt vetekli och andra foderämnen, som lämpligen kunna ersätta detta,
av den största betydelse för landet. Ett förbud mot siktning av vete skulle beröva
lantbrukarna denna starkt efterfrågade vara och kan således knappast betecknas
såsom en lämplig åtgärd.
Det genom siktning av rug erhållna kliet liar däremot ej samma utbredning
såsom foder. Det kommer endast i mindre grad än vetekli i betraktande för utfodring
i ladugården utan användes huvudsakligen såsom foder åt svin och hästar
och kan där med fördel ersättas av andra fodermedel, såsom majs, i fråga om vilka
utsikterna till införsel från utlandet äro vida större än för vetekli. Rågkli föres
överhuvud endast i begränsad omfattning i handeln, vadan upphörandet av dess
förekomst där icke skulle medföra någon större rubbning för vare sig konsumenter
eller producenter. Slutligen bör även beaktas att, medan bröd, bakat av sammalet
vetemjöl, fort blir torrt och därför endast kan lagras någon kort tid, är brödet av
det sammalna rågmjölet en vara, som tål en längre tids förvaring.
Av den kvantitet rågmjöl, som produceras av de större kvarnarna i riket,
utgöres omkring 30—40 procent av rågsikt, medan återstoden kommer på det sam
-
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7.
marna mjölet. De mindre kvarnarnas rågmjölsproduktion torde till större delen
utgöras av sammalet mjöl. Enligt approximativa beräkningar skulle alla kvarnars
sammanlagda årskonsumtion av råg för förmalning till rågsikt uppgå till omkring
100,000 ton. Förmaldes denna kvantitet råg till sammalet mjöl i stället för till
rågsikt, skulle mjölmängden ökas med 30—35,000 ton för ett års produktion. En
ökning i denna proportion skulle sålunda bliva följden av ett förbud mot rågsiktning.
Mot ett dylikt förbud har, utom hänsynen till behovet av rågkli, varom
kommissionen ovan yttrat sig, jämväl anförts, att det skulle omöjliggöra fortsatt
bakning av de bröd av rågsikt med tillsats antingen av vetemjöl (limpor) eller av
kornmjöl, vilka inom vissa delar av landet ingå såsom en viktig del i brödkonsumtionen.
Det är givet, att man under vanliga förhållanden vore skyldig den största
hänsyn till förekomsten av dylika särskilda konsumtionsvanor. Men under nu rådande,
ytterligt allvarliga tid kan med skäl påfordras, att den enskilde må underkasta
sig någon uppoffring inom området för sin hushållning till fromma för det
allmännas väl. I varje fall må hänsyn av denna art ej resa hinder mot genomförandet
av en åtgärd, varigenom tillgången på vårt måhända viktigaste näringsmedel,
brödet, i ej ringa mån skulle ökas. Det av enbart sammalet mjöl bakade
brödet, det torra spis- eller knäckebrödet samt det grova rågbrödet (ankarstock
m. fl.), är icke blott ett gott och närande bröd, det är därtill billigare än bröd
av vetemjöl eller rågsikt eller av vetemjöl och rågsikt. Dess användande innebär
således en vinst ej endast för folkhushållningen i dess helhet utan ock för den enskildes
hushållning.
Det torde emellertid här tillika böra framhållas, att, enligt vad från kvarnindustriens
målsmän upplysts, en föreskrift om sammalning av råg icke helt lär
omöjliggöra ett fortsatt tillhandahållande i viss omfattning av såsom rågsikt betecknat
mjöl. ^
Lagstiftning om förbud i viss utsträckning mot siktning av råg har genomförts
i bl. a. Tyskland och Österrike. Emellertid gäller förbudet i intet av dessa
länder varje grad av siktning. Medan vid siktning av råg i allmänhet av 100 kilogram
säd erhållas 65 kilogram mjöl, så föreskriver den tyska lagen utmålning till 72 och den
österrikiska till 82 procent. Vill man av rågen erhålla så stor kvantitet mjöl som
möjligt, torde utmålning emellertid kunna ske till 95 procent. En dylik förmalning
synes ock mest överensstämma med syftet av den här ifrågasatta åtgärden, vars
ändamål delvis skulle förfelas, om man icke på den väg, på vilken man vill slå in,
sökte vinna det största möjliga resultatet.
I anslutning till här anförda grundsatser har kommissionen utarbetat följande
utkast till lag om förbud mot siktning av råg.
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 sand. 7 höft. (Nr 7.)
9
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7.
Utkast
till
Lag om förbud mot siktning av råg.
Vid framställning av rågmjöl må siktning icke ske i vidare mån, än att av
etthundra kilogram råg erhållas minst nittifem kilogram mjöl.
2 §•
Ej må någon hålla rågmjöl till salu, med vetskap att mjölet framställts i
strid mot vad i 1 § föreskrives, ej heller saluhålla bröd, bakat av sådant mjöl.
Vad sålunda stadgats gäller även i avseende å rågmjöl och bröd, som av
ekonomisk förening tillhandahålles dess medlemmar men ej i fråga om sådant mjöl,
som införts från utlandet, eller därav bakat bröd.
3 §•
Bryter någon mot bestämmelserna i 1 eller 2 §, straffes med böter från och
med tio till och med femhundra kronor.
Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för förseelse, varom i första
stycket av denna paragraf förmäles, fortsätter eller förnyar samma förseelse,
skall, för varje gång stämning därför utfärdats och delgivits, fällas till de böter, som
äro bestämda för sådan förseelse.
4 §•
För förseelse, som i 3 § sägs, vare, där den med husbondes vetskap begås
av hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen person, husbonden ansvarig, liksom
vore förseelsen begången av honom själv.
5 §.
Förseelse, som i 3 § omförmäles, skall åtalas av allmän åklagare, i stad hos
polisdomstol, därest särskild sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare och,
där sådan icke finnes, vid allmän domstol samt å landet vid allmän domstol; och
gälle i fråga om klagan över domstols eller poliskammares beslut i dessa mål vad
i allmänhet angående besvär i brottmål finnes förordnat.
6 §■
Ådömda böter skola tillfalla kronan. Saknas tillgång till böternas fulla gäldande,
skall förvandling ske enligt allmänna strafflagen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7.
11
7 §•
Konungen äge meddela de närmare föreskrifter, som må erfordras för tillämpning
av denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1915 och gäller till och med den
1915; dock skall vad i 2 § stadgas ej äga tillämpning i avseende å försäljning
av mjöl eller bröd, framställt före förstnämnda dag.
Till speciell motivering av förestående förslag vill kommissionen anföra allenast
följande.
1 §. Vid formulering av denna paragraf har hänsyn tagits till nödvändigheten
av att ur synpunkten av lagens effektivitet förhindra ett sådant kringgående
av dess föreskrifter, varigenom rågmjöl, vilket förmalts till sammäld, sedermera
skulle kunna undergå en siktningsprocess. Därför har siktningsförbudet ansetts böra
drabba icke allenast förmalning av råg utan varje framställning av rågmjöl.
En mycket betydande del av särskilt de mindre kvarnarnas förmalning sker
för lantbrukares eller andras räkning, vilka till kvamägaren betala en viss förmalningsavgift
(kontant eller in natura). Stadgandet synes böra gälla även för dylik
förmalning, men har det icke ansetts behövligt att härom införa särskild föreskrift,
då paragrafens formulering torde innesluta jämväl denna verksamhet.
7 §. Då det kan bliva nödvändigt att utfärda särskilda föreskrifter för
lagens tillämpning, bl. a. till vinnande av kontroll över dess efterlevnad, har jämlikt
detta stadgande dylik befogenhet lagts i Konungens hand.
Beträffande lagens giltighetstid har kommissionen förutsatt, att den endast
skulle äga tillämpning under den tid nu rådande förhållanden vara. En eventuell
lag i ämnet synes knappast kuima träda i kraft tidigare än omkring den 15 februari
1915. Beräknas konsumtionsperioden från denna dag ett år framåt, når man en
tidpunkt, vid vilken behovet av den nu ifrågasatta åtgärden måhända sedan länge
upphört. Möjligen kan det under sådana omständigheter befinnas lämpligt att bestämma
lagens giltighetstid till ett halvt år.
Med anledning av vad sålunda anförts får statens livsmedelskommission härmed
hemställa, att Eders Kungl. Maj;t ville till 1915 års riksdag framställa förslag
om antagande av en i huvudsaklig överensstämmelse med förestående utkast utarbetad
lag om förbud mot siktning av råg.»
Lika med kommissionen anser jag åtgärder av ifrågavarande slagpåkallade
för att bereda ökad trygghet för att erforderlig tillgång å
material till brödsäd för landets inbyggare må förefinnas under nuvarande
förhållanden. I likhet med livsmedelskommissionen anser jag icke lämpligt
att ifrågasätta bestämmelser angående siktning av vetemjöl. Vad. kommissionen
föreslagit beträffande siktning av rågmjöl, vill jag däremot i
huvudsak tillstyrka. 1 dess författningsförslag har jag dock ansett mig
höra vidtaga några smärre förändringar; och tillåter jag mig här särskilt
omnämna tre.
Drparteme ntschefen.
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7.
Kommissionen har föreslagit, att siktningen skall göras så grov,
att ända till nittifem procent mjöl erhållas. Detta synes mig dock vara
att gå längre, än förhållandena åtminstone för närvarande torde kräva.
Jag föreslår därför, att procenttalet bestämmes till åttifem. Redan därmed
skulle man vinna högst betydligt för utökande av landets förråd av
rågmjöl. Denna siktningsgrad är ungefär densamma, vilken bestämts
såväl i Österrike som i Tyskland, sedan numera, enligt inhämtade upplysningar,
även sistnämnda land stadgat åttitvå procent.
I avseende å saluhållande av rågmjöl, som vore finare siktat än
vid framställningen finge ske, har kommissionen föreslagit förbud däremot
endast där det kunde visas vetskap hos säljaren om mjölets otillbörliga
beskaffenhet. Jag finner det riktigare att å säljareu lägga förpliktelsen
att tillse, att det mjöl, han utbjuder, är av föreskriven halt.
År mjölet icke av sådan beskaffenhet, bör han därför gå fri från ansvar,
endast där han kan visa, att mjölet framställts utom landet eller ock
inom landet före det förordningen trätt i kraft. Emellertid synes mig
i samband härmed böra åt säljaren beredas en viss frist, inom vilken
han må hinna inventera och kunna utan vidare avyttra sitt förråd av
tidigare framställt, finare siktat mjöl. Denna frist torde lämpligen kunna
bestämmas till fjorton dagar.
Att, såsom kommissionen föreslagit, utsträcka bestämmelserna i
den nu ifrågasatta förordningen till att omfatta även saluhållandet av
bröd, syjies mig icke lämpligt.
Fiss samman- Kommissionens andra framställning avser viss sammansättning av
tärägbrBd“V rågbröd. Härom anför kommissionen:
»Såsom statens livsmedelskommission i tidigare underdåniga skrivelser den
9 och 22 sistlidna december haft anledning framhålla, har kommissionen sedan länge
haft sin uppmärksamhet fästad vid möjligheterna att genom tillsatser av potatispreparat,
närmast potatismjöl och potatisflingor, till det vid brödbakning använda vete- och
rågmjölet ernå en indirekt besparing av landets tillgång på brödsäd. I sådant syfte
har kommissionen dels genom hänvändelse till de lokala livsmedelskommissionerna,
till bageriidkare m. fl. sökt verka för att en dylik tillblandning på frivillighetens
väg må i största möjliga utsträckning komma till stånd vid bakning såväl i bagerier
som i hemmen, dels ock hos Eders Kungl. Maj:t hemställt om träffande av sådana
anordningar, varigenom allt vid kronobageriema bakat bröd komme att framställas
med viss tillsats av potatismjöl eller potatisflingor. Då vidare produktionen inom
landet av sistnämnda vara ännu är mycket ringa, har kommissionen uppmanat hushållningssällskapen
i de län, där för dylik produktion lämplig potatis frambringas,
att söka verka för att framställning av potatisflingor må upptagas i större skala.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7. 13
och liar kommissionen jämväl utlovat sin medverkan för det praktiska realiserandet
av detta önskemål.
Kommissionen anser sig visserligen kunna hysa den förhoppningen, att genom
dessa åtgärder såväl bland producenter som den konsumerande allmänheten intresse
skall väckas för den nu berörda frågan. Någon del av det i handeln förda och det
i hemmen bakade brödet lär således säkerligen komma att framställas med tillsats
av potatispreparat — det hembakade brödet väl även med potatis. Uppställes emellertid
det önskemålet, att hela den kvantitet potatismjöl och potatisflingor, som nu
är och under den närmaste framtiden kan bliva tillgänglig i landet för användning
på nu antytt sätt, också verkligen skall så utnyttjas, är det ovisst, om ett dylikt
syfte kan vinnas blott genom anlitande av här nämnda utvägar. För sådant ändamål
är det antagligt, att i vårt land, liksom fallet varit jämväl annorstädes, lagstiftningens
tvång måste tillgripas.
Det synes vara uppenbart, att under nu rådande förhållanden ingen möjlighet
bör lämnas åsido, varigenom vårt lands tillgång på brödsäd, direkt eller indirekt, utökas.
Vid den snart sagt för varje dag växande svårigheten att genom tillförsel från utlandet
trygga landets nödvändiga behov av brödsäd måste främst varje sådan utväg försökas,
varigenom det inom landet befintliga förråd av brödsäd på lämpligaste sätt
fullt utnyttjas. I sådant syfte har kommissionen ock till Eders Kungl. Maj:t denna
dag ingivit underdånig framställning med förslag rörande förbud mot siktning av
råg. Men det synes kommissionen även vara en angelägenhet av största vikt att
tillse, att varje inom landet förefintlig eller producerad vara, vilken kan om ock
blott till någon del ersätta brödsäd såsom människoföda, må komma till dylik användning.
Genom omfattande försök liar ådagalagts, att såväl potatismjöl som potatisflingor
med fördel kunna nyttjas såsom tillsats till vete eller rågmjöl vid brödbakning.
Av potatisflingor är produktionen visserligen, som sagt, f. n. ringa — den
bedrives endast å en ort, Vittskövle gård i Kristianstads län, och torde icke kunna
uppdrivas till mer än omkring 70 ton per månad. Ehuru, såsom redan antytts,
utsikter icke helt och hållet saknas för att produktion av denna art inom kort
skall kunna upptagas även på andra platser, bjuder försiktigheten dock att tillsvidare
ej räkna nämnvärt härmed. Vad däremot tillgängen på och fabrikationen av
potatismjöl beträffar, så är ställningen en aiman. På grund av tidigare års överproduktion
inom stärkelseindustrien förefinnes f. n. inom landet ett överskott av
potatismjöl utöver normalt konsumtionsbehov, vilket överskott kan beräknas till omkring
8,000 ton. Därtill kommer, att även av den för framställande av potatismjöl använda
råvaran, fabrikspotatisen, ett ansenligt överskott nu förefinnes, på grund därav
att brännvinsbränningen, vid vilken samma råvara kommer till användning, dels
under innevarande tillverkningsår hittills reducerats till 40 procent av sedvanlig
omfattning, dels ock enligt Eders Kungl. Maj:ts beslut helt upphört den 2 innevarande
januari. Den kvantitet fabrikspotatis, som av dessa anledningar icke kommit
till användning för brännvinstillverkning, kan, enligt av kommissionen inhämtade
uppgifter, uppskattas till omkring 300,000 hl. På grund av den rådande stora
bristen på annat kreatursfoder torde emellertid en betydande del av denna potatiskvantitet
komma att användas till utfodring. För potatismjöltillverkningen torde
endast omkring eu fjärdedel av nyss angivna överskott eller omkring 75,000 hl.
potatis vara att påräkna. Härav kunna produceras omkring 800 ton potatismjöl. Det
kan sålunda antagas, att för konsumtionen under år 1915 finnes tillgängligt ett
14
Kungl, Maj.ts Nåd. Proposition Nr 7.
överskott av potatismjöl belöpande sig till sammanlagt omkring 8,800 ton. Därest
kommissionens tidigare omnämnda underdåniga förslag rörande tillsats av viss mängd
potatispreparat till det i kronobagerierna bakade bröd vinner Eders Kungl. Maj:ts
nådiga bifall, komme emellertid viss del av denna kvantitet att tagas i bruk för
nämnda ändamål. Den sålunda disponerade mängden potatispreparat torde emellertid
icke kunna beräknas till mer än högst 500 ton (för ett halvt år), vadan för
annat bruk skulle återstå omkring 8,300 ton. Hela denna kvantitet torde före nästinstundande
vår efter hand bliva disponibel.
Den effektivaste åtgärden för att bringa nämnda kvantitet potatispreparat
till användning vid brödbakning torde vara utfärdande av föreskrift, att allt eller
viss del av det bröd, som föres i handeln, skall vara framställt med viss tillsats av
potatispreparat.
En föreskrift av denna art har utfärdats i Tyskland, där, enligt lag den 28
oktober 1914, bestämmes, att, då rågbröd föres i handeln, måste vid dess bakning
potatis användas, och stadgas, att potatishalten vid användande av potatisflingor, potatisvalsmjöl
eller potatisstärkelsemjöl skall uppgå till minst fem viktdelar på 95 viktdelar
rågmjöl. Användes krossad eller riven potatis, så motsvara 4 viktdelar potatis
en viktdel potatispreparat.
En av kommissionen verkställd undersökning rörande den kvantitet mjöl, som
årligen förbrukas av bagerierna i riket, har givit vid handen, att, approximativt
beräknat, av vetemjöl användes för det i handeln förda brödet omkring 70,000 ton,
av rågsikt omkring 25,000 och av sammalet rågmjöl omkring 125,000 ton, allt per
år. Rågmjöl kommer sålunda till användning i mer än dubbelt så stor kvantitet
som vetemjölet. Av det senare bakas därjämte ett stort antal olika brödsorter, i
vilka en tillblandning av potatismjöl icke, med bibehållande av brödets karaktär i
övrigt, torde kunna lämpligen ske. Därest kommissionens samtidiga underdåniga
hemställan rörande utfärdande av förbud mot rågsiktning vinner Eders Kungl.
Maj:ts nådiga bifall, komme sannolikt huvudsakligen sammalet rågmjöl att stå till
bagarnas disposition. Av detta mjöl bakas i huvudsak endast två brödsorter, spiseller
knäckebröd och grovt mjukt bröd (ankarstock o. d.), i vilka en viss mängd
potatismjöl visat sig kunna utan''svårighet tillsättas.
Utgår man sålunda från att den för bakning av allt i handeln fört bröd av
rågmjöl använda mjölkvantitet under loppet av ett år utgör 150,000 ton — varvid
hänsyn, på grund av siffrornas överhuvud approximativa natur, ej tagits till den
ökning av mjöl kvantiteten, som torde bliva en följd av siktningsförbudet — synes
man kunna beräkna, att förefintligheten av tidigare angivna överskottskvantitet av
potatispreparat — 8,300 ton — bör möjliggöra en obligatorisk tillblandning till allt
under ett år i handeln fört rågbröd av minst 5 procent potatismjöl. Emellertid
torde man vid dessa beräkningar böra utgå från en kortare konsumtionsperiod än
ett helt år. En eventuell lag i ämnet synes knappast kunna träda i kraft tidigare
än omkring den 15 februari 1915. Beräknas konsumtionsperioden från denna dag
ett år framåt, når man en tidpunkt, vid vilken behovet av den nu ifrågasatta
åtgärden måhända sedan länge upphört. Å andra sidan blir hela den för åtgärdens
realiserande nödiga kvantiteten potatismjöl, såsom redan nämnts, tillgänglig efter
hand redan före nästinstundande vår. Under sådana omständigheter torde det vara
lämpligt att beräkna konsumtionsperioden till exempelvis endast ett halvt år och
sålunda förutsätta en tillsats till rågmjölet av minst 10 procent potatispreparat.
15
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7.
Genom en lagstiftning i anslutning till här framhållna synpunkter skulle sålunda
vinnas en besparing av landets brödsädesförråd genom användning för brödbakning av
det överskott av främst potatismjöl, som redan förefinnes eller som ytterligare kan
uppstå vid avverkning av den kvantitet fabrikspotatis, som ej förbrukats såsom
kreatursfoder. Det bör emellertid framhållas, att en lagstiftning av denna art
vid sitt genomförande torde bereda icke obetydliga praktiska svårigheter. Till en
början är den kvantitet potatismjöl, som är eller kan bliva tillgänglig för här
ifrågasatta syfte, så relativt liten, att svårigheter kunna uppstå för en någorlunda
jämn fördelning av varan över landet. En följd av denna knapphet kan även
bliva ojämnhet i pris och en mer eller mindre betydande prisstegring, särskilt då
en stor del av försäljningen torde komma att förmedlas genom mellanhänder.
Potatismjöltillverkningen är vidare, då odling av fabrikspotatis förnämligast förekommer
endast i södra Sverige, huvudsakligen koncentrerad till de sydliga landskapen,
främst Skåne och Blekinge. Varans pris kommer på grund härav att
ställa sig ej oväsentligt högre i mellersta och framför allt i norra Sverige än i de
södra delarna av landet. Emellertid är redan den för leverans vid fabrikationsorten
gällande notering å potatismjöl något högre — för närvarande omkring 2
kronor per 100 kilogram — än det pris, som det sammalna rågmjölet betingar för
leverans vid kvarnen. Härav följer, att en tillsats av potatismjöl vid bakning av
rågbröd i någon mån fördyrar råmaterialet för dylikt bröd med ett mindre belopp
redan i södra Sverige och med en summa, som för övriga trakter i riket stegras i
förhållande till deras avstånd från produktionsorten för potatismjöl. En föreskrift
om obligatorisk tillsats av potatismjöl till rågmjöl vid bakning av salubjudet bröd
kan således komma att medföra en prisstegring å dylikt bröd, i den mån priset å
potatismjöl överstiger det sammalna rågmjölets pris.
En dylik olägenhet uppstår visserligen icke, om i stället för potatismjöl
potatisflingor tillsättas rågmjölet, enär priset å sistnämnda preparat för närvarande
är omkring 7 kronor per 100 kilogram billigare än det sammalna rågmjölet och
även i nordligaste Sverige potatisflingor borde kunna säljas till ett pris, som understege
dylikt mjöls. Men, som redan nämnts, är produktionen av denna vara ännu
sa ringa, att den äger föga betydelse för det här avsedda syftet, och utsikterna
för denna produktions ökning under den tid, som här kommer i betraktande, äro
synnerligen ovissa.
En annan utväg däremot, som valts bland annat i Tyskland, är medgivandet
av tillsats av potatis i oförädlad form. Visserligen lär användandet härav för de
större bagerierna medföra svårigheter men torde, liksom för den enskilda hushållningen
i hemmen, väl låta sig genomföras i mindre bagerier. En föreskrift i sådant
syfte skulle möjliggöra ett utbyte av potatismjölet mot en vara, som utom sitt
relativt billiga pris även har den fördelen att vara lätt tillgänglig överallt i landet.
Olägenheten av ett dylikt medgivande ligger närmast däri, att, då det givetvis är
uteslutet att kunna på förhand beräkna den utsträckning, i vilken det kan komma
till användning, det hart när omöjliggör varje något sä när exakt kalkyl rörande
den med hänsyn till förefintlig tillgång lämpliga proportionen mellan mjöl och här
ifrågavarande tillsatser vid brödbakningen. 1 fråga om denna proportion bör för
övrigt anmärkas, att denna för potatis, som på viss viktdel håller väsentligt större
fuktighet och mindre stärkelsehalt än samma viktdel potatismjöl eller potatisflingor,
måste av näringsvärdehänsyn sättas högre än för nämnda potatispreparat. Vidare
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7.
bör ej heller förbises, att en i större skala förekommande inbakning av matpotatis
— fabrikspotatisen kan av fraktkostnadsskäl endast förutsättas komma till sådan
användning i de orter, där den produceras — leder till minskad tillgång på potatis
för vanlig konsumtion såsom människoföda.
Det kan sålunda icke förnekas, att en lagstiftning av här ifrågasatt art kan
mötas med allvarliga betänkligheter. Då den av densamma berörda frågan emellertid
är av den största betydelse för ett av de viktigaste intressen, som statens
livsmedelkommission satts att bevaka, har kommissionen ansett sig böra förebringa
den utredning, som kunnat åstadkommas, och jämväl underställa Eders Kungl.
Maj:ts prövning ett av kommissionen utarbetat utkast till lag i ämnet. Detta utkast
är av följande lydelse.
Förslag
till
Lag om viss sammansättning av salnbjudet rågbröd.
§ I
Bröd,
vid vars framställning rågmjöl använts, må icke hållas till salu, där
ej vid degberedningen tillsatts minst en viktdel potatis på tre viktdelar rågmjöl
eller en viktdel potatismjöl eller potatisflingor på nio viktdelar rågmjöl.
Vad sålunda stadgats gäller även i avseende å bröd, som av ekonomisk
förening tillhandahålles dess medlemmar, men ej i fråga om bröd, som införts
från utlandet.
§ 2.
Bryter någon mot bestämmelsen i 1 §, straffes med böter från och med tio
till och med femhundra kronor.
Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för förseelse, varom i
första stycket av denna paragraf förmäles, fortsätter eller förnyar samma förseelse,
skall, för varje gång stämning därför utfärdats och delgivits, fällas till de böter,
som äro bestämda för sådan förseelse.
§ 3.
För förseelse, som i 2 § sägs, vare, där den med husbondes vetskap begas
av hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen person, husbonden ansvarig,
liksom vore förseelsen begången av honom själv.
§ 4.
Förseelse, som i 2 § omförmäles, skall åtalas av allmän åklagare, i stad hos
polisdomstol, därest särskild sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare och,
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7. 17
där sådan icke finnes, vid allmän domstol samt å landet vid allmän domstol; och
galle i fråga om klagan över domstols eller poliskammares beslut i dessa mål vad
i allmänhet angående besvär i brottmål finnes förordnat.
§ 5.
Adömda böter skola tillfalla kronan. Saknas tillgång till böternas fulla
gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna strafflagen.
6 §•
Konungen äge meddela de närmare föreskrifter, som må erfordras för tillämpning
av denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1915 och gäller till och med den
. 1915; dock skall vad i 1 § stadgas ej äga tillämpning i avseende å
försäljning av bröd, framställt före förstnämnda dag.
Till speciell motivering av förslagets bestämmelser må följande anföras.
1 §. Ehuru, såsom tidigare nämnts, potatisfiingor f. n. icke inom landet
produceras i nämnvärdare kvantitet, har det likväl ansetts lämpligt att jämnställa
detta preparat med potatismjöl. Detta fabrikat torde nämligen i varje fall visa
sig mer begärligt än potatismjöl, enär dess pris, såsom redan anmärkts, är lägre.
Aven är råvaruåtgången något mindre än för framställning av potatismjöl; för tillverkning
av 100 kilogram potatisfiingor beräknas nämligen åtgå omkring 6.6
hektoliter men för framställande av samma kvantitet potatismjöl 8.5—9.5 hektoliter
potatis.
. Det har tidigare påpekats, att vid tillsats av potatis en större relativ tillsatskvantitet
måste. beräknas än i fråga om potatispreparat. Den här föreslagna
proportionen, enligt vilken av potatis skulle tillsättas två och en halv gånger större
kvantitet än av potatispreparat, svarar icke fullt mot potatisens underlägsenhet
ifråga. om stärkelserikedom o. s. v., men har det, närmast av hänsyn till att tillblandningskvantiteten
ej matte bliva dyrare, när den utgöres av potatis, än när den
består av potatispreparat, ej ansetts lämpligt stadga större potatishalt.
Enligt den formulering, som paragrafens första stycke erhållit, gäller föreskriften
om tillsättande av potatis eller potatispreparat även bakning av sådana
brödsorter, där jämte rågmjöl annat brödmjöl kommer till användning. Visserligen
torde bakning av dylika brödsorter komma att upphöra, därest siktat rågmjöl icke
vidare kan erhållas, och således bliva en följd av bifall till kommissionens samtidiga
förslag om förbud mot rågsiktning. Men det kan förutsättas, att, även om dylikt
förbud utfärdas samtidigt med här ifrågavarande föreskrifter, rågsikt, som producerats
innan förbudet blivit gällande, ännu någon tid därefter skall finnas tillgängligt för bageBihang
Ull riksdagens protokoll 1915. 1 sarnl. 7 höft. (Nr 7). 3
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7.
rierna. Där kommer rågsikten i stor utsträckning till användning vid bakning av
s. k. limpor, i vilka utom rågsikt även vetemjöl ingår, samt i norra Sverige för
tillverkning av ett av rågsikt och kornmjöl bestående hushållsbröd. Aven vid bakning
av dylika brödsorter skulle således den ifrågasatta lagen äga tillämpning.
Då möjligen på något håll tvekan kan uppstå, huruvida det bröd, som av
kooperativa föreningar — vårt land har ett stort antal kooperativa bagerier, däribland
liera med en högst betydande omsättning — tillhandahålles egna medlemmar,
bör hemfalla under här ifrågasatta föreskrifter, har till undanröjande av dylik
tvekan en uttrycklig föreskrift meddelats i paragrafens andra stycke. Däremot har
av nära liggande skäl bröd, som hit importerats, fritagits från lagens tillämpning.
6 §. Det torde icke vara osannolikt, att en lag av så jämförelsevis ovanlig
natur som den här föreslagna vid sin tillämpning kan erbjuda vissa svårigheter,
vilka nu ej kunna överblickas. Då det till underlättande av dessa svårigheter och
även av annan anledning torde kunna befinnas lämpligt att bereda Konungen möjlighet
att utfärda närmare föreskrifter rörande lagens tillämpning, har stadgande
härom införts i denna paragraf. .
Såsom tidigare anförts, torde med avseende på lagens giltighetstid böra stadgas,
att denna bör tillsvidare omfatta allenast ett halvt ar, och har ^kommissionen
även vid sina kalkyler av den i 1 § föreslagna tillsatsprocenten utgått från denna
förutsättning.»
Departements. Av denna framställning synes, att kommissionen uti ifrågavarande
chefen. aVseende icke för sin del velat direkt tillstyrka ett reglerande ingripande.
För egen del finner jag mig emellertid icke kunna underlåta detta.
Ställningen i avseende å vår tillgång av brödsäd kan nämligen bliva så
vansklig, att det icke synes kunna försvaras att icke redan nu vidtaga
alla de åtgärder, som kunna stärka densamma, även om mot vissa av dem
kan framställas en eller annan anmärkning. Härtill kommer, vad nu
ifrågavarande åtgärder angår, att försök, som genom livsmedelskommissionens
försorg och även eljest verkställts, visat, att genom blandning
med potatismjöl eller potatisflingor rågbrödet — i motsats mot vetebrödet
— icke försämras utan fastmer i vissa avseenden förbättras i
kvalitet. Dessutom hava genom det nyligen utfärdade förbudet mot
brännvinsbränning betydande, för dylik bränning eljest avsedda kvantiteter
potatis blivit frigjorda till annan användning. Det synes då blott
vara en åtgärd av enkel följdriktighet, att staten, som genom förbudet
just velat förhindra vissa näringsämnens förbrukning till brännvin, vidtager
anstalter, som inrikta livsmedelskonsumtionen på sådana ämnen.
Jag vill därför tillstyrka Kungl. Maj:t att även i nu förevarande fråga
tillgripa reglerande lagstiftningsåtgärder, och kan jag därutinnan i huvudsak
ansluta mig till kommissionens ovan återgivna utkast.
Bland de förändringar, jag vidtagit i kommissionens förslag, vill
jag framhålla följande.
19
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 7.
Enär det icke synes erforderligt eller ens lämpligt att stadga
potatisinblandning i bröd, så snart en, om ock jämförelsevis obetydlig,
kvantitet rågmjöl använts vid brödets framställande, har införts bestämmelse,
att rågmjöl skall vara använt till större myckenhet, än som motsvarar
fjärdedelen av det använda mjölet, för att blandningsskyldigheten
skall inträda.
Vidare föreslås, att majsmjöl skall vid tillblandningen kunna ersätta
potatismjöl eller potatisflingor. Åven om jag icke tillägger denna
förändring någon avsevärd vikt, har jag dock därmed velat på ytterligare
en, särskilt från bagerihåll förordad, väg befordra det avsedda
målet, rågkvantitetens besparande.
För ikraftträdandet av denna författning föreslås en respittid av
fjorton dagar, vilken synes nödvändig bland annat för att bagarna må
hinna skaffa sig förråd av inblandningsmaterial. Med hänsyn till denna
övergångstid finner jag icke någon betänklighet böra möta för att liksom
i författningen angående rågsiktning lägga å svaranden skyldigheten att
visa, att av honom till saln hållet rågbröd, vid vars tillverkning icke iakttagits
föreskrifterna om inblandning, blivit framställt utom landet eller
ock inom landet före det förordningen trätt i kraft.
Såsom ovan framhållits, har det icke visat sig fördelaktigt att inblanda
material av potatis vid tillverkning av vetebröd. Däremot kan
det väl ifrågasättas, att vete skulle vid målning tillsättas med råg, majs
eller annat sädesslag. Då emellertid förslag härom icke nu framställts
och frågan icke erhållit erforderlig utredning, har jag icke ansett det
lämpligt att i avbidan på dylik utredning låta anstå med framläggandet
av förslag i de nu ifrågavarande, säkerligen betydelsefullare ämnena.
Sedan departementschefen härefter uppläst inom jordbruksdepartementet
utarbetade förslag till förordning angående siktning av rågmjöl
och till förordning om viss sammansättning av rågbröd, anförde han vidare.
Det torde visserligen tillkomma Kungl. Maj:t att även utan riksdagens
hörande utfärda sådana föreskrifter, som innefattas i de nu upplästa
författningsförslagen. Emellertid äro dessa föreskrifter av så djupt
ingripande betydelse för den enskilda hushållningen, att det synes mig
önskligt, att tillfälle lämnas riksdagen att yttra sig över desamma.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte förordna, att
riksdagens yttrande skall inhämtas över de författningsförslag, jag i
ovan berörda ämnen låtit utarbeta; varjämte Eders Kungl. Maj:t torde
förklara sig vilja, efter mottagandet av riksdagens svar, företaga den
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7.
slutliga prövningen av samma förslag och förordna om utfärdande av
författningar i förevarande ämnen.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall; och skulle i följd härav proposition avlåtas
till riksdagen av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
A. Lekander.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1915.