Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 63.
1
Nr 63.
Kungi. Maj.ts nådiga proposition till riksdagen angående anslag
till elektrisk anläggning vid Ultima; given Stockholms
slott den 26 februari 1915.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att
till elektrisk anläggning vid Ultuna lantbruksinstitut och egendom
bevilja ett anslag av 32,000 kronor och därav på extra stat för
år 1916 anvisa 10,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Johan Beck-Friis.
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 sand. 54 käft. (Nr 63.)
1
o
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 63.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26
februari 1915.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis anförde.
Då jag den 14 januari 1915 anmälde frågorna om regleringen av
riksstatens nionde huvudtitel för år 1916, nämnde jag, att styrelsen för
lantbruksinstitutet vid Ultima gjort framställning om anslag till elektrisk
anläggning vid Ultima med ström från statens kraftverk vid Älvkarleby,
samt att kostnaden beräknats till omkring 37,000 kronor. Då ärendet
vid nämnda tidpunkt icke erhållit erforderlig utredning, men jag hyste
förhoppning, att detta skulle medhinnas inom den närmaste framtiden,
samt det vore av vikt, att beslut så snart som möjligt fattades, huruvida
staten skulle för Ultuna anmäla sig såsom abonnent å elektrisk ström,
ansåg jag visst belopp böra för ändamålet beräknas i förslaget till
riksstat. Det erforderliga anslaget syntes emellertid icke behöva i sin
helhet upptagas å 1916 års stat, utan syntes ett belopp av 10,000 kronor
vara för sistnämnda år tillräckligt. I enlighet härmed föreslog också
Kungl. Maj:t riksdagen att för berörda ändamål å extra stat för år
1916 beräkna ett anslag av 10,000 kronor.
Jag anhåller nu att få ånyo anmäla detta ärende.
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 63.
I skrivelse den 20 oktober 1914 har styrelsen för lantbruksinstitutet
vid Ultima anfört att, sedan svenska staten i allt större utsträckning
börjat utnyttja sina vattenfall för alstrande av elektrisk energi,
även frågan om elektricitetens användning inom jordbruket blivit alltmera
aktuell, och särskilt inom Uppland och angränsande provinser vore
detta fallet, då Ålvkarlebyverken antagligen redan år 1915 bleve färdiga.
Av Uppsala läns hushållningssällskap hade därför åtgärder vidtagits för
spridande av upplysning och verkställande av utredning angående landsbygdens
elektrifiering, och även från vattenfallsstyrelsens sida hade
denna fråga rönt särskild uppmärksamhet, varjämte även från jordbrukarna
själva livligt intresse förspordes.
Under sådana förhållanden syntes det styrelsen så gott som nödvändigt,
att åtgärder snarast vidtoges för anknytande av Ultima lantbruksinstitut
och egendom till det elektriska ledningsnät, som inom kort
komme att sträckas över den uppländska bygden. Förutom de skäl,
som kunde anföras även för andra egendomar, tillkomme ju här, att
såväl högre som lägre undervisningsanstalter vore förlagda till Ultuna,
och för dessas alla lärjungar måste det anses vara av största vikt att
på platsen förskaffa sig närmare kännedom om elektricitetens användningtill
olika ändamål inom jordbruket. 1 sammanhang härmed kunde även
framhållas, att Ultuna årligen besöktes av eu mängd intresserade lantmän,
såväl förutvarande lärjungar som andra. Det syntes styrelsen därför
vara i hög grad lämpligt, att Ultuna med det snaraste elektrifierades,
liksom förut Alnarp, för att i sin mån sprida kännedom om elektricitetens
användbarhet inom jordbruket.
Enär frågan om elektricitetens användning även till plöjning och
annan jordbearbetning sedan längre tid tillbaka livligt debatterats även
i vårt land, skulle det otvivelaktigt vara särdeles lämpligt, att Ultuna
bleve rustat även i detta hänseende, men med hänsyn till de härigenom
högst väsentligt stegrade utgifterna hade styrelsen icke under nuvarande
förhållanden och med hänsyn till anbefalld sparsamhet i äskanden velat
framlägga förslag härom. Styrelsen ville dock såsom sin åsikt framhålla,
att, om och när staten funne lämpligt att låta anställa försök i sådan
riktning, Ultima måste anses vara i synnerligt hög grad lämpat härför.
Till en början syntes därför Ultunajordbrukets elektrifiering böra
genomföras på sådant sätt, att de nuvarande ång- och förbränningsmotorerna
för tröskning, målning, sågning, pumpning o. s. v. utbyttes
mot elektriska, såväl vid Ultima huvudgård som vid åtgärder! Kungsängen,
varjämte mindre motorer för drivande av mjölkningsmaskiner,
magasinsredskap m. m. anskaffades. Elektriciteten borde därjämte an
-
4
Kungl. Haj:ts Nåd. Proposition Nr 63.
vändas för belysning i såväl institutets som egendomens lokaler, vilka
delvis skulle då kunna bättre utnyttjas även under den mörkare årstiden.
För institutet skulle även vinnas den fördelen, att dess gasverk, vilket
nu måste anlitas såväl för belysning av undervisnings- och en del andra
lokaler som för laboratoriernas behov, endast skulle behövas för det
sistnämnda ändamålet och sålunda även efter en utvidgning av institutionerna
bliva tillräckligt för en längre tid framåt. Åven till ytterbelysning
syntes endast elektrisk energi böra ifrågakomma, då tillgång
därtill funnes, och likaledes ansåge styrelsen lämpligt, att ledningar
indroges i bostadslägenheterna, vilkas innehavare dock skulle bekosta
armatur och erlägga full avgift för förbrukad ström. I enlighet med
detta program hade styrelsen anmodat allmänna svenska elektriska
aktiebf»laget att uppgöra kostnadsförslag till elektrisk anläggning vid
Ultuna lantbruksinstitut och egendom, däri inberäknad utgården Kungsängen,
och hade bolaget avlämnat ett styrelsens skrivelse bifogat
approximativt anbud. Enär enligt avtal mellan vattenfallsstyrelsen och
Uppsala stad Ultima komrac att tillhöra Uppsala stads fördelningsdistrikt,
hade vid förslagets uppgörande förutsatts, att anknytning skulle ske till
stadens ledningsnät, på grund varav särskild kostnad för huvudledningicke
upptagits. Anbudet slutade å ett belopp av 34,010 kronor. Härtill
komme kostnaden för uppförande av ett transformatorhus, av byggmästaren
C. A. Gustafsson i Uppsala i skrivelsen bifogat anbud beräknad
till 3,100 kronor. Sammanlagda kostnaden skulle alltså bliva
37,110 kronor. Med stöd av vad sålunda anförts har styrelsen för
Ultuna lantbruksinstitut hemställt, att för elektrisk anläggning vid Ultima
i huvudsaklig överensstämmelse med sagda förslag och anbud måtte
anvisas ett belopp av 37,110 kronor.
Sedan Kungl. Maj:t anbefallt lantbruksstyrelsen att häröver avgiva
utlåtande, har lantbruksstyrelsen, enär vissa utgifter för den föreslagna
elektricitetsanläggningen vid Ultuna icke beräknats i Ultunastyrelsens
framställning, såsom för anordnande av ledning från Uppsala
till Ultuna, årskostnader för elektrisk ström, m. m., funnit nödigt anmoda
styrelsen för nämnda lantbruksinstitut att inkomma med dylik utredning.
Med anledning härav har lantbruksinstitutets styrelse inkommit
med en den 30 januari 1915 dagtecknad skrivelse, vari styrelsen till en
början meddelat, att orsaken till att den i remissen begärda utredningen
angående driftkostnader in. m. icke lämnats redan i styrelsens förenämnda
framställning varit, att vid tiden för dennas inlämnande Uppsala
stads elektricitetsverk icke ännu fastställt taxor och ledningsnätets sträckning.
Enär sedermera åtminstone preliminära beslut fattats i dessa
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 63. 5
hänseenden, vore styrelsen nu i tillfälle meddela följande. Enligt uppgift
från elektricitetsverket skulle den Ultima närmast kommande punkten
av stadens fördelningsnät komma att ligga å artillerikasernområdet, på
4,400 meters avstånd från Ultima. Närmaste förbindelsen för Kungsängen
skulle erhållas från fördelningspunkt i närheten av Kungsängstull,
dit avståndet vore omkring 1,000 meter. Kostnaden för en ledning
Ultima—Uppsala hade av ingenjören G. Kärne beräknats till
12,800 kronor och för Kungsängen—Uppsala till 1,350 kronor. För en
3,500 meter lång ledning Ultima—Kungsängen beräknades kostnaden
till 5,000 kronor och sammanlagda kostnaden för eu ledning Ultima—
Kungsängen—Uppsala skulle sålunda bliva avsevärt lägre än för den
direkta ledningen Ultima—Uppsala, vilken måste till större delen läggas
med kabel.
Enligt av elektricitetsverket gjort, skrivelsen bilagt erbjudande
skulle för anläggningen vid Ultuna komma att gälla följande taxa:
per kilowatt och år av maximibelastningen...................... 75 kronor,
» förbrukad kilowattimme med garanti för 1,800 timmars
utnyttjande av maximibelastningen............................ 2 öre,
per kilowattimme för överskjutande förbrukning............. 1.5 »
anslutnings- och mätareavgift för Ultuna......................... 1,000 kronor,
mätareavgift för Kungsängen............................................. 200 » ,
varjämte elektricitetsverket förbehållit sig att utan ersättning få övertaga
huvudledningarna Uppsala—Ultuna och Uppsala—Kungsängen, sedan
dessa blivit av Ultuna färdigbyggda. Med en maximibelastning av 35
kilowatt vid Ultuna och 20 kilowatt vid Kungsängen hade årskostnaden
beräknats bliva för Ultuna 4,885 kronor och för Kungsängen 2,420 kronor
eller sammanlagt 7,305 kronor, varifrån dock inemot 1,000 kronor kunde
beräknas avgå för avgifter för strömförbrukning i familjebostäderna.
De nuvarande kostnaderna för belysning och drift av motorer hade
av institutets rektor och egendomens förvaltare angivits vara följande:
för institutet (medeltal för åren 1910—1913)
gas för belysning..................................................... kronor 675
fotogen ...................................................................... » 75
vattenpumpning........................................................ » 730 1,480
och för egendomen (Ultuna och Kungsängen)
ånglokomobilen vid 100 dagars användning....... kronor 2,000
vattenpumpning ....................................................... » 730
fotogen....................................................................... » 480 3,210
eller tillsammans kronor 4,690.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 63.
Av denna summa folie på Kungsängens andel ett belopp av 550
kronor, därav 480 kronor för 24 dagars användning av lokomobilen och
70 kronor för lyse. Då årskostnaden vid användning av elektricitet
vid denna gård skulle bliva 2,420 kronor, hade styrelsen funnit frågan
om Kungsängens elektrifiering icke lämpligen kunna lösas på ovan
angivet sätt.
Beträffande åter själva Ultunagården och institutet uppginge nuvarande
årskostnaden för lyse och kraft vid dessa till omkring 4,000
kronor, vilket belopp ungefär skulle komma att motsvaras av kostnaden
för den elektriska energien med beräkning av 35 kilowatts maximibelastning
och efter avdrag för lyse i privatbostäderna. Ehuru styrelsen
ansåge de fördelar, som kunde vinnas genom utsträckt användning inom
jordbruket vid Ultima av lämpliga hjälpmaskiner och dessas demonstrering
för en stor lärjuugekrets samt genom undervisningslokalernas ökade
användbarhet, väl vara värda någon uppoffring, hade styrelsen dock icke
kunnat undgå att finna de avgifter, som enligt elektricitetsverkets anbud
skulle erläggas, medföra alltför höga årskostnader, då tillägg järnväg
måste göras för anläggningens skötsel och underhåll. Enär därjämte
anläggningskapitalet skulle bliva avsevärt större, än vad styrelsen förut
beräknat, hade styrelsen ansett sig böra hos vattenfallsstyrelsen göra
framställning, huruvida icke elektricitet kunde erhållas till Ultuna på
billigare villkor direkt från statens ledningar. Av ett skrivelsen bifogat,
efter samråd med vattenfallsdirektören avgivet yttrande från vattenfallsstyrelsens
elektrotekniska byrå framginge, att vattenfallsstyrelsen, som
funne ett intimt samarbete med Ultuna institut ensidigt för ^provning
av nya arbetsmetoder inom jordbruket, visat största tillmötesgående och
intresse för frågan om Ultimus elektrifiering. Med hänsyn till nämnda
samarbete hade vattenfallsstyrelsen funnit lämpligast, att kraft till Ultuna
levererades direkt från statens ledningar, och hade därjämte erbjudit
sig att på sin bekostnad framdraga en av sina sekundärledningar över
Ultuna och därstädes bekosta anläggningen av en transformatorstation.
Från Ultuna skulle ledning dragas till Kungsängen, där en mindre
transformator bleve erforderlig. Denna ledning och transformator, vilka
icke upptagits i det ursprungliga förslaget, skulle bekostas av Ultuna,
men det oaktat hade vattenfallsstyrelsen funnit, att den på Ultima
belöpande totalkostnaden för elektrifiering av Ultuna med Kungsängen
kunde nedbringas till 32,000 kronor, varav 24,000 kronor för Ultuna
och 8,000 kronor för Kungsängen, vadan alltså eu besparing i den
förut beräknade anläggningskostnaden kunnat göras med i runt tal
5,000 kronor. Angående årsavgifterna hade vattenfallsstyrelsen utgått
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 63.
från betalning per förbrukad kilowattimme, och erbjudit sig- att lämna
den behövliga energien till ett pris av 10 öre per kilowattimme under
spärrfri tid och 25 öre under spärrtid, vilken under den mörkaste årstiden
utgjorde högst 0 timmar per dygn. För Ultuna och Kungsängen
tillsammans hade förbrukningen beräknats under spärrfri tid
till 14,000 kilowattimmar och under spärrtid till 10,400 kilowatttimmar,
på grund varav årskostnaden för båda gårdarna tillsammans
skulle bliva omkring 4,000 kronor, vilket belopp vattenfallsstyrelsen
fordrat garanterat såsom minimiårsavgift. Då häri även inginge förbrukningsavgifter
från familjerna, skulle årliga kostnaden för institutet
och egendomen bliva så mycket lägre än de nuvarande, att med skillnaden
skulle kunna bestridas, förutom skötseln av anläggningen, även
underhåll och någon förräntning av det däri nedlagda kapitalet. Ur
alla synpunkter syntes därför vattenfallsstyrelsens förslag erbjuda väsentliga
fördelar. Styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut har därför hemställt,
att lantbruksstyrelsen måtte tillstyrka styrelsens förslag om elektrisk
anläggning vid Ultuna med de modifikationer, som föranleddes av vattenfallsstyrelsens
yttrande, samt att för sagda ändamål ett belopp av 32,000
kronor måtte beviljas.
Lantbruksstyrelsen har i utlåtande den 6 februari 1915 anfört, att,
då styrelsen ansåge det vara av stor betydelse, att eleverna vid såväl
institutet som lantbruksskolan vid Ultuna bleve satta i tillfälle att få
kännedom om användningen av elektriciteten i jordbrukets tjänst och
göras förtrogna med skötseln av med elektricitet drivna maskiner och
då styrelsen för sin del icke hade något att erinra mot vare sig vattenfallsstyrelsens
förberörda förslag eller institutsstyrelsens hemställan i dess
skrivelse den 30 januari 1915, ville lantbruksstyrelsen förorda bifall till
sagda hemställan.
Förevarande framställning vill jag gärna understödja. I de trakter,
som beröras av distributionsnätet från Älvkarleby, förspörjes redan ett
livligt intresse bland lantbrukarna för användande av elektrisk kraft inom
jordbruket. Den nationalekonomiska betydelsen av en sådan användningar
uppenbar. Det är då önskligt, att statens lantbruksinstitut och den egendom,
där denna undervisningsanstalt är förlagd, genom att själva använda
nämnda kraftkälla visa förtroende för densamma och praktiskt gå i spetsen
vid dess nyttiggörande för jordbruksändamål av olika slag. Vattenfallsstyrelsen
har, såsom av redogörelsen här ovan framgår, på ett erkännansvärt
sätt visat sig inse betydelsen av att just Ultuna elektrifieras.
Samma styrelse har därjämte förklarat sig kunna dit leverera kraft på sär
-
Departements
chefen.
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 63.
skilt gynnsajnma undantagsvillkor, i den mån kraften användes för banbrytande
ändamål inom jordbruket, varav vattenfallsstyrelsen givetvis
indirekt kan hava väsentliga fördelar. Härmed avses visserligen närmast
provningar av elektriska jordbearbetningsmaskiner och liknande anordningar,
vilka ju icke omedelbart åsyftas med den nu föreliggande framställningen
från Ultunastyrelsen. Men tillgång till elektrisk kraftledning
är i varje fall ett oundgängligt villkor för dylika provningar.
Dessas betydelse för vårt jordbruk kan först framtiden utvisa, men den
kan tilläventyrs bliva mycket stor.
Genom vattenfallsstyrelsens nu gjorda erbjudande kan elektricitetsanläggningen
för såväl Ultima som Kungsängen erhållas för ett belopp,
som avsevärt understiger det i statsverkspropositionen förutsatta, och
årskostnaden synes bliva lägre än vad som för närvarande utgår till
sådana ändamål, som elektriciteten är avsedd att tillgodose. Då härtill
komma de utvecklingsmöjligheter, en dylik anläggning medför, samt i
betraktande även tages, att det andra lantbruksinstitutet, Alnarp, redan
är försett med elektrisk anläggning, synas mig alla skäl tala till förmån
för förslaget.
Något bidrag från institutsegendomen till anläggningskostnaderna
kan icke påräknas vid Ultima, vilket däremot var fallet vid Alnarp.
För ändamålet synes alltså böra av riksdagen begäras ett anslag
av 32,000 kronor, varav 10,000 kronor torde böra anvisas för år 1910.
Jag får därför hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte i proposition
föreslå riksdagen
att till elektrisk anläggning vid Ultuna lantbruksinstitut och egendom
bevilja, ett anslag av 32,000 kronor och därav på extra stat för
år 1916 anvisa 10,000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet
med den lydelse, bil. . . . till detta protokoll utvisar,
skulle avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
A. Lelcander.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1915.