Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

1

Nr 6.

Kungl. Maj.ts nådiga proposition till riksdagen angående driftkostnader
under år 1916 för statens domäner; given
Stockholms slott den 14 januari 1915.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att _

dels från och med år 1916 i den för domänstyrelsen gällande
avlöningsstat uppföra ytterligare en första gradens tjänsteman med i statsrådsprotokollet
angivna avlöningsförmåner samt tillika höja ej mindre
anslagsposten till dylika tjänstemän med 4,000 kronor än även den i
berörda stat uppförda anslagspost till arvoden åt amanuenser och
biträden samt för byggnadsplaners granskning, flitpenningar åt extra
tjänstemän och extra vaktmästare, vikariatsersättning samt tryckningskostnader
från 48,700 kronor med 2,400 kronor till 46,100 kronor,
till följd varav statens slutsumma kommer att höjas med tillhopa 6,400
kronor och uppgå till 168,600 kronor;

dels från och med år 1916 i den för skogsstaten gällande avlöningsstat
ej mindre uppföra ytterligare trettien kronojägarbefattningar
med de i statsrådsprotokollet angivna avlöningsförmåner, varigenom
statens slutsumma kommer att höjas med 45,850 kronor, ävensom
höja respenningarna för jägmästaren i nuvarande Ombergs, framdeles
Linköpings revir från 500 till 600 kronor samt nedsätta respenningarna
för jägmästaren i Kinda revir från 700 till 600 kronor
än även, i avbidan på de propositioner angående tillsyn ä enskildas
skogar i lappmarkerna och Sårna socken samt angående tillsyn å
enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland, som
Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, i samma stat beräkna
en ytterligare ökning med 255,950 kronor, i följd varav statens
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 sand. 6 höft. (Nr 6.) 1

2

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 6.

slutsumma komme att höjas med tillhopa 301,800 kronor och uppgå
till 1,526,200 kronor;

dels och, beträffande de i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar
i fråga om kostnader för domänstyrelsen och för statens jordbruksdomäner,
med godkännande av samma beräkningar samt, beträffande
de i statsrådsprotokollet beräknade kostnaderna för statens skogsdomäner,
i avbidan på nyssnämnda propositioner, såsom driftkostnader
under år 1916 för statens domäner förslagsvis beräkna ett belopp av
8,870,900 kronor, att utgå av domänfondens avkastning.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Johan Beck-Friis.

Kuwjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

3

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14
januari 1915.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis, anförde vidare.

Med godkännande av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
har sistlidna års senare riksdag såsom driftkostnader under år 1915 för
statens domäner förslagsvis uppfört ett belopp av 8,000,100 kronor
att utgå från domänfondens avkastning.

Till grund för detta beslut hava lagts följande beräkningar rörande
driftkostnaderna under sistberörda år, nämligen:

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

1. Kostnader för domänstyrelsen:

avlöningsstat för styrelsen.............

ålderstillägg åt styrelsens personal
pensionering av styrelsens personal
anställande av extra amanuenser
och biträden hos styrelsen samt

renskrivning m. m.......................

domänstyrelsens expenser.................

rese- och traktamentsersättning åt

styrelsens personal.........................

tryckning av styrelsens årsberättelse

kronor 162,200

» 11,000

> 2,000

12,000

18,000

6,000

5,000 kronor 216,200.

11. Kostnader för statens skogsdomäner:

skogsstatens ordinarie personal......

kronor

1,224,400

ålderstillägg åt skogsstatens per-sonal ...................................................

»

114,000

pensionering av skogsstatens per-sonal ................................................

»

65,000

egentliga förvaltningskostnader,

därav minst 150,000 kronor till
avdikningar å kronans skogar i
de norrländska länen och i Kop-parbergs län .................................

»

6,200,000 ,

7,603,400-

111. Kostnader för statens jordbruksdomäner:

avlöning åt domänintendenter .....

kronor

35,500

resekostnader vid domän förvalt-ningen ........................................

45,000

övriga med förvaltningen av iord-bruksdomänerna förenade kost-nader ...................................................

»

100,000 »

180,500.

Summa kronor

8,000,100.

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

I skrivelse den 2 oktober 1914 har nu domänstyrelsen framställt
förslag rörande driftkostnaderna för statens domäner under år 1916.

I Kostnader för domänstyrelsen.

Den nu gällande staten för domänstyrelsen fastställdes av riksdagen
år 1908, varefter ändringar och tillägg till densamma skett åren
1911, 1912 och 1913. Den slutar på 162,200 kronor.

I ovanberörda skrivelse har domänstyrelsen föreslagit vissa ändringar
i denna stat och därom anfört följande.

Enligt föreskrift i § 5 av gällande instruktion för domänstyrelsen
den 12 september 1913 ankomme det på första skogsbyrån att bland
annat handlägga skogsstatistiska ärenden. I sådant avseende tillkomme
det nämnda byrå att utarbeta den till Kungl. Maj:t årligen avgivna
berättelsen rörande styrelsens verksamhet utom beträffande jordbruksstatistiken,
vars upprättande ålåge lantbruksbyrån. För fullgörande
av detta arbete hade hittills den å första skogsbyrån anställde amanuensen,
biträdd av ett kvinnligt biträde, bearbetat och sammanställt
uppgifterna i de av skogspersonalen till styrelsen ingivna årsberättelserna,
varjämte byråchefen ägnat avsevärd tid åt arbetet ifråga dels
genom att övervaka och granska detsamma i dess helhet, dels genom
att själv utarbeta vissa delar därav. Amanuensens del i utarbetandet
av styrelsens berättelse hade emellertid i huvudsak krävt arbete å övertid,
varjämte även vissa andra av styrelsens extra tjänstemän, likaledes
å övertid, biträtt härmed.

I anledning av det betydande arbete, som numera ålåge första
skogsbyrån, vilket arbete i följd av skogshushållningens, särskilt i Norrland,
årliga, högst avsevärda utveckling ökats, hade vederbörande
byråchef dock ej kunnat i den omfattning och ''inom den tid, som
vederbort, ägna sig åt behörig granskning av styrelsens förvaltningsberättelse.
Än mindre hade han haft tillfälle att i tillräcklig grad
arbeta på skogsstatistikens förande framåt och vidare utveckling, ehuru
med hänsyn till domänfondens och den därmed förenade affärsrörelsens
stora omfattning sådan utveckling måste anses vara på det högsta av
behovet påkallad.

Av dessa orsaker hade domänstyrelsen under senare är icke sett
sig i stånd att till Kungl. Maj:t avlämna berättelse över sin verksamhet
förrän senare på våren andra året efter berättelseårets utgåug, ehuru
det tillkomme styrelsen att avlämna densamma före utgången av det
år, som följt näst efter respektive berättelseår.

Domän styrelsens avlöningsstat.

Domcln styrelsen.

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

Så länge byråchefen icke till ifrågavarande arbete hade tillgång till
ett biträde, som genom att år efter år arbeta sig in i handläggandet av
sådana ärenden blivit skolat för detta uppdrag, såge styrelsen sig icke i
stånd att avlämna statistiken i det skick, som styrelsen skulle önska.

För att i huvudsak fullgöra det statistiska arbetet inom styrelsen
ansåge styrelsen det vara ovillkorligen nödigt, att ytterligare en ordinarie
tjänsteman anställdes, vilken, då han erhölle fast anställning och
sålunda komme att år efter år handhava likartat arbete, kunde i högst
väsentlig grad underlätta byråchefens arbete i dessa avseenden, varjämte
amanuensen å första skogsbyrån, vilkens arbetstid mer än väl
erfordrades till andra uppgifter, bleve befriad från det honom hittills
åliggande arbetet med styrelsens årsberättelse. Den ifrågasatte nye
tjänstemannen borde enligt styrelsens förmenande äga högre skoglig
utbildning, d. v. s. hava avlagt fullständig avgångsexamen från skogsinstitutets
eller skogshögskolans högre kurs. Arbetet med upprättandet
av styrelsens årsberättelse vore så tillvida ett säsongarbete, som revirförvaltningens
årsredogörelser, vilka utgjorde huvudsakliga grunden för
styrelsens berättelse, icke inkomme förr än under april månad. Vid
sådant förhållande borde den nu föreslagna ordinarie befattningshavaren
i ganska avsevärd utsträckning kunna deltaga i annat arbete inom
styrelsen, för vilket skoglig utbildning vore erforderlig.

Med avseende på avlöningsförmåner syntes han lämpligen böra
likställas med övriga styrelsens tjänstemän i första graden och alltså
erhålla: lön, 2,200 kronor, tjänstgöriugspenningar, 1,500 kronor, samt
ortstillägg, 300 kronor, eller tillhopa 4,000 kronor med rätt till tre
ålderstillägg, vart och ett å 500 kronor, ävensom pensionsrätt, allt
enligt givna bestämmelser. Styrelsen ansåge, att denna nya första
gradens tjänst borde inrättas, oavsett den omorganisation av ämbetsverket
och domänförvaltningen, som kunde betingas av den norrländska
skogskommitténs, de för ordnandet av statens skogshushållning inom
södra delen av landet tillkallade skogssakkunnigas och skogslagstiftningskommitténs
förslag.

Den ändringen syntes vidare böra företagas i domänstyrelsens
stat, att den extra amanuens, till vilken arvode under en följd av år
anvisats i sammanhang med anslaget till extra skrivbiträden, måtte
få överföras till det antal fast anställda amanuenser, som blivit bestämt
för ämbetsverket. Det stadigvarande behovet av denna amanuensbefattning
vore nu till fullo konstaterat, och det hade visat sig svårt att
till platsen få fullt kvalificerad''person, enär innehavarens ställning varit
oviss och han hittills icke kunnat komma i åtnjutande av det arvodes -

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

tillskott, som eljest tillkomme fast anställd amanuens efter vissa givna
bestämmelser. Någon anslagsökning för styrelsen för år 1916 behövde
icke förekomma på grund av en dylik ändrad anordning, utan det
erfordrades allenast en överflyttning av visst belopp (2,400 kronor)
från anslaget till extra biträden till domänstyrelsens avlöningsstat.

För inrättandet av ytterligare en första gradens tjänstemannabefattning
hos domänstyrelsen synes mig styrelsen hava anfört tungt
vägande skäl. Det låter visserligen tänka sig, att till följd av de
förändringar, som må kunna äga rum med anledning av det förslag,
som framdeles må bliva avlämnat av de sakkunniga, vilka äro sysselsatta
med utredning och förslag angående domänförvaltningens bokföring,
behovet av särskilt kvalificerat biträde för statistikens bearbetande
och uppsättandet av styrelsens årsberättelse måhända icke blir fullt
lika trängande som nu, enär ju möjligen denna bokföring blir omlagd
på sådant sätt, att de nödiga uppgifterna lättare kunna hämtas ur
densamma. Men på grund av de upplysningar jag inhämtat angående
den arbetsmängd, som påvilar domänstyrelsens skogsbyråer, och den
erfarenhet därom, jag själv förvärvat, tvekar jag icke att som min
bestämda övertygelse uttala, att denna styrelse är i stort behov av
ökade arbetskrafter och att den nu ifrågasatte tjänstemannen förvisso
kommer att allt framgent bliva behövlig för styrelsens verksamhet,
huru än bokföringen omlägges. Skogsstatens personal är ju stadd i
stadigt fortgående ökning genom delning av de alltför stora tjänstgöringsområdena
i syfte att befrämja en intensivare skötsel av de allmänna
skogarna. Det är då icke gärna antagligt, att det centrala
ämbetsverkets arbetsbörda och behov av arbetskrafter skall åtminstone
inom överskådlig tid komma att minskas. Tvärtom synes all sannolikhet
tala för att de komma att ökas i mån som skogsskötseln och
den därmed förknippade affärsrörelsen utvecklas. Någon betänklighet
att nu uppföra denne tjänsteman å ordinarie stat med de av domänstyrelsen
föreslagna avlöningsförmånerna kan jag därför icke finna
föreligga.

Vad beträffar det ifrågasatta överflyttandet till den ordinarie
statens anslagspost till arvoden åt amanuenser m. m. av det arvodesbelopp
å 2,400 kronor, som hittills utgått av det i förut meddelade tabell
upptagna anslag för anställande av extra amanuenser m. m., vill jag
erinra, att sedan den av 1908 års riksdag godkända avlöningsstaten
för styrelsen blivit av Kungl. Maj:t fastställd, Kungl. Maj:t den 11

Departements chefen.

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

december 1908 förordnade, att de fasta årsarvodenas belopp skulle
utgöra för skogligt bildad amanuens minst 2,400 kronor och högst

3,000 kronor, fsyssberörda anslagspost å den ordinarie staten var
beräknad för anställande av, bland andra, nio dylika amanuenser.
Domänstyrelsen hade emellertid under den förberedande behandlingen av
ärendet påyrkat ytterligare tre. Redan i skrivelse den 24 september 1909
påvisade därefter domänstyrelsen nämnda anslagsposts otillräcklighet för
erhållande av tillräckligt antal skogligt bildade amanuenser och för
bestridande av andra utgifter, för vilka den var avsedd, samt hemställde
om dess höjning med 6,000 kronor. Efter åtskillig utredning föreslog
Kungl. Maj:t 1910 års riksdag att å extra stat för år 1911 bevilja 6,000
kronor för anställande av en extra amanuens samt för beredande av ökade
medel till renskrivningskostnader och vikariatsersättningar m. m. Anledningen,
varför anslaget begärdes å extra stat, förklarades av dåvarande
departementschefen vara den, att vissa andra frågor, som kunde föranleda
ändring i det ordinarie anslagets belopp, nämligen om anställande
av fasta kvinnliga biträden samt om semester åt vaktmästare, då ännu
icke förelåge i utrett skick. Riksdagen beviljade det begärda anslaget.
Detta har därefter årligen utgått å extra stat, oaktat nyssnämnda bägge
frågor under tiden vunnit sin lösning. Anslaget liar bibehållits vid oförändrat
belopp, till dess riksdagen år 1914 på Kungl. Maj:ts förslag fördubblade
detsamma för år 1915 till 12,000 kronor, på grund av att det numera
visat sig i så hög grad otillräckligt, att Kungl. Maj:t måst medgiva,
att av domänfondens avkastning härtill finge användas ytterligare medel.

Behovet av den vid 1910 års riksdag upprättade extra amanuensbefattningen
har alltså, såsom var att vänta, visat sig konstant, från
denna synpunkt bör därför icke möta något hinder att överföra motsvarande
arvodesbelopp till avlöningsstaten. För en sådan åtgärd talar
också särskilt den av domänstyrelsen framhållna omständigheten, att
det visat sig svårt att till platsen erhålla fullt kvalificerad person på
grund av innehavarens mera ovissa ställning. Då nu i allt fall ändring
bör vidtagas i styrelsens stat för anställande av ovannämnde första
gradens tjänsteman, synes mig även denna föreslagna överflyttning
lämpligen kunna vidtagas. Anslagsposten till arvoden åt amanuenser
m. m., nu 43,700 kronor, skulle till följd härav ökas med 2,400 kronor
till 46,100 kronor.

Då domänstyrelsens stat redan förut vid olika till!Allen undergått
ändringar, anser jag det lämpligt att här återgiva densamma i dess
helhet, sådan den skulle bliva efter de nu föreslagna ändringarna, nämligen:

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr G.

9

K r o

n o r.

■

Tjänst-

Lön.

görings-

Orts-

pen-

tillägg.

ningar.

j

j Generaldirektören och chefen .....

7,000

3,000

1,000

11,000

1 byråchef................................

5,000

2,500

600

8,100 |

| 5 byråchefer............................

! 25,000

1 12,500

3,000

40,500 J

1 1 ombudsman och fiskal ...........

! 3,600

i

1

1,800

400

(

5,800 |

1 l:a gradens tjänsteman............

2,200

1,500

300

4,000

i 9 l:a gradens tjänstemän..........

19,800

13,500

2,700

36,000

1 kvinnligt biträde av andra löne-

graden ...............................

900

550

150

1,600

j 2 kvinnliga biträden av andra löne-

graden ................................

1,800

1,100

300

3,200

| 1 kvinnligt biträde av första löne-

graden ................................

700

350

150

1,200 1

6 kvinnliga biträden av första löne-

graden .............................

4,200

2,100

900

7,200

11 förste vaktmästare .................

900

1

450

150

O

o

»o

^“1

1 1 vaktmästare ...........................

700

350

150

1,200 (

1 » ...........................

700

350

150

1,200 <

| Till arvoden åt amanuenser och

1

biträden samt för byggnads*

planers granskning, flitpenningar

åt extra tjänstemän och extra

1

vaktmästare, vikariatsersättning

samt tryckningskostnader.........

-

—

|

46,100

Summa kronor

- |

- |

168,600

Efter 5 år kan lönen
öjas med 600 kronor.

Efter 5 år kan lönen
öjas med 500 kronor och
| efter 10 år med ytterligare
[500 kronor.

Efter 5 år kan lönen

Efter

år kan lönen

Efter 5 år kan lönen
öjas med 100 kronor.

Efter 5 år kan lönen
öjas med 100 kronor och
fter 10 år med ytter -

Anm. Därest, vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna
förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas''100 kronor årligen.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 saml. G käft. (Nr G.) 2

10

Ålderstillägg
till och
pensionering
av domänstyrelsens

personal.

Extra

amanuenser
och biträden
hos domänstyrelsen

samt renskrivning m.

m.

Domänstyrelsens

expenser
samt reseoch
traktamentsersättning
ävensom
tryckning av
styrelsens
årsberättelse.

Skogsstatens

ordinarie

personal.

Dömaitstyrelsev.

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 6.

Inalles skulle vid bifall till de bägge ovanberörda förslagen styrelsens
avlöningsstat böjas med 6,400 kronor eller från 162,200 kronor
till 168,600 kronor.

I kostnaderna för ålderstillägg åt styrelsens personal samt för
pensionering av samma personal ifrågasättes ingen ändring ocb torde
desamma följaktligen böra för år 1916 beräknas till samma belopp
som för år 1915 eller till resp. 11,000 och 2,000 kronor.

Kostnaderna för anställande av extra amanuenser och biträden
hos styrelsen samt renskrivning m. m. kunna vid bifall till förslaget
om ökning med 2,400 kronor av anslagsposten till arvoden åt amanuenser
m. m. å avlöningsstaten i enlighet med domänstyrelsens förslag
minskas med motsvarande belopp eller från 12,000 kronor till 9,600
kronor.

Någon ändring har icke ifrågasatts i de belopp, som för år 1915
upptagits till domänstyrelsens expenser, 18,000 kronor, till rese- och
traktamentsersättning åt styrelsens personal, 6,000 kronor, samt till
tryckning av styrelsens årsberättelse, 5,000 kronor. Dessa belopp torde
därför böra oförändrade upptagas även för år 1916.

Vid bifall till ovannämnda förslag skulle kostnaderna för domänstyrelsen
inalles ökas med 4,000 kronor eller från 216,200 kronor till
220,200 kronor.

II. Kostnader för statens skogsdomäner.

I ovanberörda skrivelse den 2 oktober 1914 har domänstyrelsen,
under erinran om två av styrelsen den 10 november 1913 och den 28
januari 1914 med anledning av norrländska skogsvårdskommitténs
betänkande avgivna förslag till inrättande av vissa nya tjänstebefattningar
vid skogsstaten, förnyat dessa förslag, vilka inneburo inrättandet
av en ny överjägmästartjänst genom delning av nuvarande Umeå och
mellersta Norrlands distrikt, 5 nya jägmästartjänster huvudsakligen för
förvaltning av statsskogarna i lappmarkerna och Sårna socken med
Idre kapellag, 12 nya jägmästartjänster för förvaltning av hemmansskogar
under utsyningstvång i lappmarkerna, 32 nya kronojägartjänster
inom lappmarkerna och Sårna socken med Idre kapellag samt 31 nya

11

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr (i.

kronojägartjänster inom vissa delar av Västernorrlands, Jämtlands, Gävleborgs
och Kopparbergs län. Kostnaden för denna nya ordinarie personal
har av styrelsen upptagits till inalles 211,150 kronor.

Frågan om inrättandet av den nya överjägmästartjänsten, de 17
nya jägmästartjänstena och de 32 nya kronojägarbefattningarna i lappmarkerna
och Sårna socken med Idre kapellag sammanhänger med frågan
om det sätt, på vilket frågan om personal för handhavande av utsyningslagens
tillämpning i dessa delar av landet blir ordnad. I detta hänseende
har domänstyrelsen, på given anledning, den 11 december 1914
framlagt ett nytt förslag, varigenom antalet nya jägmästare i lappmarkerna
nedbragts till 15, vartill komme en ny i Idre blivande revir
eller tillhopa 16. Förslaget om den nye överjägmästaren och de 32
nya ordinarie kronojägarna vidhålles fortfarande. Då frågan om anställandet
av denna personal i väsentlig mån är beroende av frågan
om ändringar i själva utsyningslagen, varom jag har för avsikt att
inom kort förelägga Kungl. Maj:t förslag till proposition, lärer även
personalfrågan nu böra undanskjutas för att tagas under omprövning
i samband med författningsfrågan. För närvarande synes därför endast
visst belopp böra beräknas för anställande av sådan ny personal och
torde detta på grund av domänstyrelsens förslag i skrivelserna den 2
oktober och den 11 december 1914 nu böra upptagas sålunda:

1 överjägmästare ............

1 jägmästare.....................

. 5 > .....................

1 > .....................

6 > (en i Idre)

1 > ....................

2 > .....................

1 kronoj ägare ..................

31 » ..................

.............. kronor 8,900

.............. » 6,200

.............. » 31,000

.............. > 6,000

.............. » 36,000

.............. » 5,900

.............. » 11.800

.............. » 1,650

................*_ 51,150

Summa kronor 158,600

Beträffande de föreslagna 31 nya kronojägartjänsterna i Västernorrlands,
Jämtlands, Gävleborgs och Kopparbergs län anförde domänstyrelsen
i utlåtandet den 10 november 1913, att förstärkning erfordrades
i fråga om bevakningen inom här ifrågavarande landsdelar,
med avseende varpå styrelsen ville meddela, att förutom de ordinarie
kronojägarna följande antal extra kronoj ägare ansetts för år 1914 böra

Departements chefen.

Domän styrelsen.

12

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 6.

erhålla anställning med årsarvoden enligt av Kungl. Maj:t härför bestämda
grunder, nämligen

inom

Anundsjö revir

»

Tåsjö

»

»

Frostvikens

»

»

Östersunds

»

»

Are

»

Hallens

>

»

Bräcke

»

»

Rätans

»

Hede

»

»

Junsele

»

>

Härnösands

»

»

Medelpads

»

»

Norra Hälsinglands

»

»

Västra >

»

»

Gästriklands

»

»

Österdalarnas

»

»

Kopparbergs

»

Klotens

»

>

Bispgårdens skolrevir

»

Grönsinka >

5 extra kronoj ägare

2 » »

4 » >

3 » »

2 » »

3 » »

4 » »

2 » »

2 » >

1 » >

3 » »

2 » »

1 » »

4 » »

1 » »

1 > »

2 » »

1 » »

1 » »

1 > »

Sammanlagda antalet av dessa extra kronojägare uppginge sålunda
till ej mindre än 45. Därjämte erfordrades inom de flesta revir
tillfällig anställning av extra kronojägare under längre eller kortare
tider av året, och i mån som bevakargöromålen ökades måste även
dessa extra kronojägare anställas med årsarvoden. De med årsarvoden
anställda extra kronojägarna tjänstgjorde antingen inom reviren
utan särskilda bevakningstrakter, eller ock hade avskilts vissa delar,
varav bildats särskilda för extra kronojägares tjänstgöring inrättade
bevakningstrakter. Antalet av dessa senare utgjorde 27, och i sådant
avseende måste under närmaste framtiden avskiljas ytterligare minst
4 bevakningstrakter, alltså tillsammans 31, vilka allt framgent vore
nödiga för att göromålen skulle kunna utföras på ett tillfredsställande
sätt. Styrelsen ansåge sig fördenskull böra hemställa, att
ordinarie kronojägare måtte få anställas i alla de fall, där göromålen
nu påkallade anställande av extra kronojägare med egna bevak -

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6. 13

ningsområden, nämligen i 18 uppgivna revir tillsammans 31 kronojägare.

Dessa kronojägartjänster skulle komma att avse, förutom skyddsskogarna
inom Jämtlands, Västernorrlands och Kopparbergs län, inom
samma län ävensom i Gävleborgs län belägna allmänna skogar.

Avlöningsförmånerna för ifrågavarande kronojägarbefattningar
syntes böra bestämmas i överensstämmelse med vad för dylika befattningar
inom samma landsdelar funnes föreskrivet i brevet den 17 juni
1908 angående lönereglering för skogsstaten m. m. och uppginge tillhopa
till 45,850 kronor. Härvid borde dock anmärkas, att genom
dessa befattningars inrättande lika många extra kronojägare med årsarvoden
skulle kunna undvaras, varigenom utgifterna för extra bevakning
komme att minskas.

I skrivelsen den 2 oktober 1914 har domänstyrelsen framlagt
följande detaljerade kostnadsberäkning för dessa 31 kronoiägares anställande.

1

Krono

r.

—

Lön.

Tjiinst-

görings-

pen.

ningar.

Respen-

ningar.

Hyreser-

sättning.

Summa.

1

kronojägare..........

600

600

250

100

1,550

5

» ..........

3,000

3,000

1,250

500

7,750

i

» ..........

600

600

200

100

1,500

ii

» ..........

Ö,H00

6,600

2,200

1,100

16.500

i

» ..........

600

600

150

100

1,450

6

» ..........

3,600

3,600

900

600

8,700

i

» ..........

600

600

100

100

1,400 :

5

» ..........

3,000

3,000

500

500

7,000 j

Summa kronor

—

—

—

—

45,850 1

Beträffande de övriga delarna av riket har domänstyrelsen i avvaktan
på de regleringsförslag, som de för de södra och mellersta
delarna av landet tillkallade skogssakkunniga kunde komma att avgiva,
nu icke ifrågasatt några nya tjänster därstädes. Dock ansåge
styrelsen ett något ökat antal avlönade assistenter här ytterligare erfordras.

Under hänvisning till styrelsens förslag i skrivelse den 30 april
1914 angående ändrad omfattning av nuvarande Ombergs och Kinda

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

revir, liar styrelsen vidare i skrivelsen den 2 oktober 1914 hemställt,
att från och med år 1916 respenningarna för jägmästarna i dessa revir,
för närvarande 500 och 700 kronor, eller för de revir, som skulle
träda i dessas ställe, måtte jämkas att utgöra 600 kronor för var och
en av dem.

1 den åberopade skrivelsen den 30 april 1914 har styrelsen anfört
bland annat följande.

Därest styrelsens framställning angående förflyttning av Skogshålls
skogsskola till Omberg skulle vinna bifall, syntes Kinda revir
och, efter frånskiljande från Ombergs revir av viss del, som skulle
ställas under den blivande skogsskolföreståndarens förvaltning, återstoden
av sistnämnda revir böra sins emellan regleras och fortfarande utgöra
två revir, av vilka det ena syntes böra benämnas Linköpings revir,
och det andra, till vilket jägmästartjänsten i det nuvarande Ombergs
revir skulle förflyttas, Ydre revir.

Den 11 november 1910 och den 6 oktober 1911 hade Kungl.
Maj:t i sammanhang med inrättande av Gullbergs och Karlsby revir
beslutat om ny reglering av reviren i Östergötlands län. Kinda revir,
som därvid blivit det största, hade sedan dess genom markinköp
ytterligare förstorats, varför det vore synnerligen önskvärt att begagna
det tillfälle, som nu erbjödes, att förminska detsamma. Ytvidden av
de allmänna skogarna hade den 31 december 1913 uppgått inom
Kinda revir till 21,488.59 hektar och inom Ombergs revir till 12,476.95
hektar.

Domänstyrelsen, som ansåge, att som övningsskogar för den lägre
skogsskolan vid Omberg borde anslås kronoparkerna Omberg och
Kungs-Starby, Dals häradsallmänning, Lysings häradsallmänning samt
skogen till kronodomänen 1 mantal Rödje nr 1 i Trehörna socken,
vilka fem skogar, med en ytvidd av tillsammans 5,196.59 hektar, stode
under skogsstatens förvaltning, hemställde,

att till Ombergs skolrevir måtte hänföras Dals och Lysings härader
med en areal allmänna skogar av 5,838.5 1 hektar,

att Linköpings revir måtte omfatta Bankekinds, Hanekinds, Yalkebo,
Yifolka och Göstrings härader med en areal allmänna skogar av 15,026.58
hektar, samt

att Ydre revir måtte omfatta Kinda och Ydre härader av Östergötlands
län samt av Jönköpings län den del av kronoparken Österås,
som vore belägen i Ingatorps socken och Södra Yedbo härad, varigenom
reviret skulle omfatta 13,118.63 hektar allmänna skogar.

Jägmästarna i Ombergs och Kinda revir åtnjöte nu vardera i

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.-

lön 2,300 kronor ock i tjänstgöringspenningar 2,000 kronor. I respenningar
uppbure jägmästaren i Ombergs revir 500 kronor och jägmästaren
i Kinda revir 700 kronor.

Genom den föreslagna regleringen skulle visserligen Linköpings
och Ydre revir bliva mindre än de nuvarande Ombergs och Kinda revir,
i det att en del skogar komme att tilldelas Ombergs skolrevir. Men
å andra sidan hade sedan år 1909, då nu gällande lönestat börjat
tillämpas, avsevärda markinköp inom särskilt Kinda revir ägt rum,
och flera sådana syntes vara omedelbart förestående. Härtill komme,
att skogar till kronans utarrenderade jordbruksdomäner och ecklesiastika
boställen till allt större antal ställts och efterhand komme att
ställas under skogsstatens förvaltning. Den intensivare skötsel, som
därigenom komme dessa skogar till del, nödvändiggjorde tätare besök
av jägmästaren, vilkens resekostnader alltså skulle ökas. Styrelsen ville
därför hemställa, att någon nedsättning i sammanlagda beloppet av de till
jägmästarna i Kinda och Ombergs revir nu utgående respenningarna icke
måtte vidtagas, men att, i händelse av bifall till styrelsens ovannämnda
förslag om revirreglering, en efter revirens inbördes storlek och inom
dem befintliga kommunikationer avpassad fördelning av respenningarna
måtte vidtagas. Då Ydre revir å ena sidan skulle få mindre ytvidd
allmänna skogar än Linköpings revir, men å andra sidan också sämre
kommunikationer, syntes jägmästarna i dessa revir böra, förutom lön
och tjänstgöringspenningar till ovan angivna belopp, tillerkännas respenningar
till ett belopp av 600 kronor vardera.

Såsom ovan anförts lärer nu böra för anställande av ytterligare
en överjägmästare samt av ökat antal revirförvaltare och kronojägare
inom lappmarkerna och Särna socken med Idre kapellag beräknas en
ökad kostnad av 158,600 kronor.

Behovet att inom övriga delar av Norrland och Dalarna anställa
ytterligare 31 ordinarie kronojägare synes mig vara av domänstyrelsen
till fullo styrkt. Då den extra bevakarpersonalen måst i dessa trakter
ökas i så hög grad, som skett, och särskilda bevakningstrakter måst
anvisas åt dylika extra kronojägare till fullt det antal, som nu ifrågasatts
att uppföras å ordinarie stat, torde det vara uppenbart, att ett
stadigvarande behov av nya ordinarie tjänster av detta slag i angivna
utsträckning föreligger. För en kraftigt bedriven skogsskötsel är påtagligen
en tillräcklig kår av bevakare ett oeftergivligt villkor. Jag
biträder därför förslaget i denna del, v^ket medför, att kostnaden för
den ordinarie personalen höjes med 45,850 kronor.

Departements chefen.

16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

Under erinran, att 1914 års riksdag godkänt förslaget om
Ombergs skogsskolas förändring från den 1 oktober 1915 till utbildningsanstalt
för skogsbevakare liksom övriga skogsskolor i riket, får jag
beträffande den föreslagna regleringen av tjänstgöringspenningarna åt
jägmästarna i de bägge revir, som skulle ersätta de nuvarande Kinda
och Ombergs revir, förklara mig icke hava något att erinra mot densamma.
Den skulle icke föranleda någon ökad kostnad för statsverket.
Vad angår benämningen å det revir, som föreslagits skola
kallas Ydre revir, vill jag dock framhålla, att för detta revir namnet
Kinda revir torde vara lämpligare.

Vid behandlingen denna dag under nionde huvudtiteln av frågan
om anställande av särskild personal för tillsyn å enskildas skogar i
Västerbottens och Norrbottens läns kustland (dimensionslagen) har jag
anfört, att jag hade för avsikt att framdeles underställa Kungl. Maj:t
förslag till proposition härom. Jag anser det, särskilt med hänsyn till
denna personals befordringsmöjligheter samt för effektiv tillsyn över dess
verksamhet önskligt, att denna personal inordnas under skogsstaten.
Kostnaden för densamma bör därför upptagas bland domänfondens
driftkostnader. I sagda personal skulle, enligt vad nu kan beräknas,
ingå ordinarie befattningshavare med avlöningar och andra förmåner,
som böra upptagas å ordinarie stat, till belopp av tillhopa 97,350
kronor. Detta belopp synes nu, i avbidan på förenämnda proposition,
böra här upptagas.

Kostnaden för skogsstatens ordinarie personal, nu upptagen till
1,224,400 kronor, skulle vid bifall till vad sålunda föreslagits ökas
med dels 158,600 kronor, dels 45,850 kronor och dels 97,350 kronor
eller med tillhopa 301,800 kronor till 1,526,200 kronor.

Vid nionde huvudtitelns behandling förut denna dag har Kungl.
Maj:t även, på min hemställan, beslutat föreslå riksdagen att i avbidan
på blivande propositioner å ordinarie stat beräkna dels ett anslag av

170,000 kronor för bestridande av kostnaden för tillsyn å enskildas
skogar i lappmarkerna och Sårna socken och dels ett anslag av 135,000
kronor för bestridande av kostnaden för tillsyn å enskildas skogar i
Västerbottens och Norrbottens läns kustland. Därest, såsom jag har
för avsikt att föreslå, handhavandet av utsyningslagen skall fortfarande
anförtros åt revirpersonalen, vilken för sådant ändamål skuHe
erhålla ovan beräknad tillökning vad angår den ordinarie personalen
i de trakter, där denna lagstiftning gäller, samt även den för hand -

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

havandet av dimensionslagen behövliga personalen inordnas under
skogsstaten, böra nämnda bägge äskade anslag under nionde huvudtiteln
tillföras domänfonden såsom inkomst. Att nämnda begärda
anslag till och med överstiga ovanberörda beräknade kostnader för den
ordinarie personalen, beror huvudsakligen därpå, att anslagen äro avsedda
att utgöra ersättning jämväl för arbete av assistenter och annan
extra personal. Dessas avlöningskostnad ingår icke i nu förevarande
post, som blott avser den ordinarie personalen, utan skall upptagas i
den längre fram bland skogsdomänernas driftkostnader ingående post
till egentliga förvaltningskostnader. För övrigt torde jag beträffande de
närmare beräkningsgrunderna få återkomma därtill vid framläggandet
av förslag till nyss antydda särskilda propositioner. I varje fall kommer
genom beviljandet av dylika anslag och deras överförande till domänfonden
såsom inkomst denna fonds nettokostnad för den nu ifrågasatta
personalökningen att, vad beträffar personalen inom utsyningslagens
tillämpningsområde, till allra största delen ersättas och att fullt gottgöras,
vad den för dimensionslagens handhavande avsedda personalen angår.

I de bägge posterna för ålderstillägg åt skogsstatens personal,

114,000 ki-onor, samt för pensionering av samma personal, 65,000
kronor, har domänstyrelsen icke ifrågasatt någon ändring. Dessa poster
torde därför böra för år 1916 beräknas till oförändrade belopp.

I ovanberörda skrivelse den 2 oktober 1914 har domänstyrelsen
beträffande de egentliga förvaltningskostnaderna för statens skogsdomäner
anfört huvudsakligen följande.

Under en följd av år hade de egentliga förvaltningskostnaderna
för kronoskogarna varit i en jämn stegring, liksom förhållandet ock
varit med inkomsterna från dessa skogar. Skälen till denna utgiftsstegring
hade upprepade gånger framhållits av styrelsen, varför det
syntes vara tillfyllest att allenast påpeka den ökade möjligheten att
till följd av nya flottleders anordnande och tillkomsten av nya järnvägsförbindelser
å allt vidsträcktare områden vinna avsättning för
smärre virkessortiment, vilka till stor del kunde försäljas upphuggna
och framdrivna till flottled eller till och med framflottade till kusten,
ävensom för träkol, vars tillverkning och framforsling till närmaste
järnvägsstation ombesörjdes av skogsförvaltningarna. Statsverkets alltjämt
fortsatta förvärv av nya egendomsområden ökade givetvis även
utgiftssummorna genom de skogsvårdsåtgärder, byggnadsföretag, skattskyldighet
och bevakningsanordningar, som följde med dessa. SkogsBihavg
till, riksdagen* protokoll 1915. 7 saml. <> käft. (Nr 6.) :i

Ålderstillägg
till och pensionering
av
skogsstatens
personal.

Egentliga

förvaltnings kostnader.

Domän styrelsen.

18

liungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 6.

hushållningens och skogsvårdens ökade intensitet i olika delar av landet
hade samma påföljd. Skatteutgifterna för statsskogarna visade också
stor benägenhet att stiga genom de väsentligt höjda taxeringsvärdena.
Såsom exempel på huru utgifterna årligen ökats ville styrelsen lämna
följande jämförande uppställning för under de senaste fem åren bestridda
utgifterna för avverkning och virkestransport:

785.542 kronor

år 1909 .
» 1910

> 1911

> 1912.
» 1913

880,810 >
1,054,902 >

1,349,862
1,933,833

För år 1914 hade motsvarande kostnader beräknats till 2,221,324
kronor.

På grund av de nu rådande osäkra förhållandena å den utländska
trävarumarknaden vore det icke möjligt att tillförlitligt bedöma behovet
av rörelsekapital för statsverkets skogsdrift under år 1916. Efter de
nu pågående krigen syntes dock under ett eller annat år kunna påräknas
en stegrad efterfrågan på sågade trävaror med därav föranledda
höjda pris.

För att i någon mån kunna bedöma medelbehovet för den egentliga
statsskogsförvaltningen under år 1916 hade styrelsen gjort en
sammanställning av liknande behov under år 1915, sådant detta blivit
beräknat av vederbörande revirförvaltare i deras till överjägmästarna
ingångna förvaltningsförslag. Med erinran, att dessa krav på förvaltningsmedel
för år 1915 kunde komma att vid den slutliga granskningen
hos dom än styrelsen av förenämnda förvaltningsförslag bliva i
viss mån begränsade, har styrelsen meddelat, att till förvaltningsmedel
för år 1915 begärts 5,450,518 kronor, varav 4,669,098 kronor ansetts
oundgängligen nödvändiga. Det syntes styrelsen knappast kunna ifrågasättas,
att de direkta förvaltningsutgifterna för år 1915 skulle kunna
hållas inom det sistnämnda beloppet, och icke heller syntes det styrelsen
tillrådligt att genom ett alltför knappt tillmätt anslag äventyra utförandet
av jämväl synnerligen önskvärda och av behovet påkallade
skogsvårdsåtgärder. Betydelsen av, att den stora arbetarstam, som
hade sin huvudsakliga utkomst av arbetena å statens skogar, icke
genom en alltför stark begränsning av dessa arbeten råkade i bekymmer
för det dagliga brödet, vore också en faktor, med vilken styrelsen i
detta avseende hade att räkna. Styrelsen ansåge därför, att åtminstone

5,100,000 kronor borde beräknas erforderliga till förvaltningsutgifter

19

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

under år 1915. iled detta belopp såsom utgångspunkt syntes omkostnaderna
för skogsdomänernas förvaltning under år 1915 komma att

ungefärligen bliva följande:

1. De direkta förvaltningsutgifterna ....................... kronor 5,100,000.

2. För skogsindelnig, dagarvoden, resekostnader,
vissa byggnadsarbeten m. m., lika med anslaget

härtill i generalförslaget för år 1914....................... > 647,782.

3. För avlöning åt extra tjänstemän m. m. med
undantag av extra bevakare, vilkas arvoden inginge
i beloppet direkta förvaltningsutgifter här

ovan, lika som i generalförslaget för år 1914 ...... » 429,300.

4. Till överjägmästares expenser m. m., lika som

för år 1914 ................................................................ > 18,550.

Summa ki’onor 6,195,632.

Till täckande av dessa utgifter funnes anvisade 6,200,000 kronor.

Domänstyrelsen tilltrodde sig icke att för år 1916 såsom direkta
förvaltningsutgifter kunna beräkna lägre belopp än vad revirförvaltarna
ansett helst höra anvisas för år 1915 eller 5,450,518 kronor.
Från detta belopp borde dock, därest de föreslagna nya ordinarie
tjänsterna komme att inrättas, kunna göras ett avdrag å 65,000 kronor,
motsvarande årsarvoden å ungefär 1,350 kronor åt 20 extra kronojägare
och å ungefär 1,225 kronor åt 31 dylika befattningshavare.
Under denna förutsättning skulle sålunda de direkta förvaltningsutgifterna
för år 1916 kunna beräknas till lägst (5,450,518 — 65,000)
5,385,518 kronor, eller i runt tal 5,400,000 kronor.

A andra sidan måste hänsyn tagas jämväl till det förhållandet,
att därest trävarumarknaden efter krigets avslutande komme att, såsom
förut vore antytt, bliva ännu livligare, detta måste hava till följd
ökad avverkning och framforsling av virke genom skogsstatens försorg,
varigenom jämväl kostnaderna härför skulle komma att i högst väsentlig
grad stiga. Med ledning av de senare årens stegring i detta avseende
syntes ökningen för år 1916 kunna beräknas till omkring 300,000 kronor,
vadan de under 1 här ovan upptagna direkta förvaltningsutgifterna
under år 1916 måste beräknas till minst 5,700,000 kronor.

Beräknades ingen stegring vara erforderlig i utgifterna för de
ändamål, som omförmäldes under 2 och 4 här ovan (666,332 kronor),
och beaktades i övrigt att vid ifrågasatt inrättande av föreslagna 17
nya jägmästarbefattningar det under 3 angivna anslaget till den extra
skogspersonalen skulle kunna minskas med arvode och respenningar

Departement*''

chefen.

20 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

åt 2 biträdande jägmästare å 3,600 kronor och 5 årsanställda revirassistenter
å 3,200 kronor eller med 23,200 kronor till 406,100 kronor,
skulle behovet av medel för statsskogarnas förvaltning år 1916 uppgå
till (5,700,000 + 666,332 + 406,100 =) 6,772,432 kronor eller i avrundat
tal till 6,800,000 kronor.

Om de ifrågasatta nya skogsstatstjänsterna icke ansåges böra uppföras
på ordinarie stat, skulle däremot icke allenast behovet av 2 biträdande
jägmästare, 5 årsanställda revirassistenter och 51 extra kronojägare,
med beräknade ai’voden av tillhopa 88,200 kronor kvarstå, utan
syntes ytterligare omkring 10 revirassistenter och ungefär 15 extra
kronojägare, samtliga med årsarvoden till sammanlagt 51,500 kronor
behöva anställas för att provisoriskt kunna möta det ständigt ökade
behovet av arbetskrafter. Under sådant antagande borde anslaget till
skogsdomänernas förvaltningskostnader, förenämnda 6,800,000 kronor,
ökas med 140,000 kronor.

A andra sidan syntes, därest ett av styrelsen i särskild skrivelse
samma dag framlagt förslag till anställande av särskilda tjänstemän,
skogsingenjörer, för handhavande av kontrollen och skogsskötseln å
enskildas skogar inom Norrbottens och Västerbottens kustland komme
att vinna Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, en ytterligare besparing
på omkring 70,000 kronor kunna göras i anslaget till direkta
förvaltningsutgifter.

Domänstyrelsen har på grund härav hemställt, att för år 1916
måtte av riksdagen äskas ett anslag till förvaltningsutgifter för kronoskogarna
av i runt tal 6,800,000 kronor, varav fortfarande minst

150.000 kixmor skulle användas till avdikning av sumpmarker å kronans
skogar i de norrländska länen och Kopparbergs län.

Med anledning av uppkommen fråga, huruvida icke för år 1916
ökade inkomster från statens skogar skulle kunna tillföras statsverket,
har domänstyrelsen i skrivelse den 8 december 1914 anfört, att detta
syntes kunna äga rum genom ytterligare ökade avverkningar, varigenom
större virkesmängder bleve tillgängliga för försäljning. Emellertid
krävde detta ökade arbetskostnader, av domänstyrelsen beräknade till

300.000 kronor, med vilket belopp alltså i detta fall den av styrelsen
i skrivelsen den 2 oktober beräknade summan för egentliga förvaltningskostnader
för skogsdomänerna borde ökas.

Till belysande av statsskogarnas brutto- och nettoavkastning under
de sist förflutna åren vill jag till en början framlägga några siffror.

21

Kvngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

Härvid torde emellertid bemärkas, att bruttoavkastningen för år 1914
naturligen endast kunnat beräknas approximativt. Nettoavkastningen
för sistnämnda år kan ej nu ens tillnärmelsevis angivas.

År

Bruttoavkastning

kronor

Nettoavkastning

kronor

1909 ......................

8,899,769: 28

4,447,129: 86

1910 ......................

. 10,965,150: 73

6,365,024: 06

1911 ......................

12,744,871: —

7,513,423: oi

1912 ......................

13,829,192: <u;

7,829.192: 96

1913 ......................

14,961.786: 94

8,911,012: 22

1914 ......................

17.771.500: 14

n generalförslag

angående driftkostnader under år

statens domäner numera blivit fastställt, har jag med ledning av detta
förslag ävensom generalförslaget för år 1914 låtit för jämförelse uppgöra
följande tabell, upptagande de förvaltningskostnader för skogsdomänerna
under berörda två år, som utgöras av jägmästarnas förvaltningsmedel
jämte kostnader för extra skogsbevakning, och vilka
för år 1915 motsvaras av domänstyrelsens omförmälda, preliminära
summa av 5,100,000 kronor.

1914.

1915.

Ökning.

Minskning, j

Extra skogsbevakning ...............................

317,135 !

346,110

28,975

Arvoden...................................................

1,775

—

—

1,775

Avverkning och virkestransport..................

2,221,324

2,702,287

480,963

—

Skogsodling och beståndsvård ..................

356,644 ;

344,946

—

11,698

j Vägar......................................................

179,140

106,796

-

72,350

Hägnad m. in...........................................

37,482

34,466

—

3,016

i Dikning...................................................

293,905

200,192

—

93,713

Byggnader .............................................

409,157

268,012

—

141,143 1

1 Inventarier .............................................

30,942

15,252

—

15,690 i

Skatter ...................................................

594,179

666,628

72,449

Diverse utgifter .......................................

193,179

183,495

9.684

Summa kronor

4,634,868 i

4,868,184

582,387

349,071

Det av domänstyrelsen i skrivelsen den 2 oktober 1914 förslagsvis
till 5,100,000 kronor beräknade beloppet har alltså i generalförslaget
nedsatts med något över 230,000 kronor. Ökningen i kostnaderna för
extra skogsbevakning visar behovet av anställande av ytterligare

22 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 6.

bevakningspersonal, varom jag förut yttrat mig, vad den ordinarie
personalen angår. Kostnaderna för avverkning och virkestransport
förete en högst betydlig ökning, vilket ju sammanhänger med att en
större mängd produkter torde komma att uttagas ur skogen. Skatternas
ökning är jämväl betydlig. Minskningar hava ägt rum å samtliga
övriga poster, isynnerhet å posterna för byggnader, dikning och
vägar, vilka arbeten synts på grund av de rådande förhållandena kunna
för tillfället väsentligt inskränkas.

Vad beträffar domänstyrelsens beräkning angående förvaltningskostnaderna
för år 1916, i skrivelsen den 2 oktober 1914 upptagna
till 6,800,000 kronor, vill jag först erinra att, då jag dels nu tillstyrker
inrättandet av 31 ordinarie kronojägartjänster i södra Norrland och
Dalarna samt förmält mig hava för avsikt att framdeles föreslå anställande
av ökat antal dylika befattningshavare i lappmarkerna och
Sårna socken, jag anser den av domänstyrelsen under förutsättning av
bifall till styrelsens förslag i dessa hänseenden angivna besparing å
omkring 65,000 kronor å kostnaden för den extra bevakningspersonalen
kunna göras. Denna besparing har av styrelsen redan iakttagits vid
beräkningen. Av motsvarande anledningar synes den av domänstyrelsen
jämväl beräknade besparingen å 23,200 kronor för biträdande jägmästare
och assistenter befogad. Däremot har domänstyrelsen icke
verkställt avdrag för det belopp, angivet till 70,000 kronor, varmed
styrelsen ansett förvaltningskostnaderna kunna minskas i händelse av
anställande av slcogsingenjörer för tillsyn över enskildas skogar i Västerbottens
och Norrbottens läns kustland. Då jag, såsom ovan framhållits,
har för avsikt att framlägga förslag om anställande av sådan personal,
anser jag avdrag böra här göras för kostnaden för den nuvarande
extra personal, som vid bifall till förslaget kommer att ersättas av
dylik särskild personal, och torde samma kostnad böra enligt domänstyrelsens
beräkning upptagas till 70,000 kronor. Då jag icke i övrigt
har någon erinran mot domänstyrelsens beräkningar, skulle alltså slutsumman
för de egentliga förvaltningskostnaderna, därest blott de av
domänstyrelsen i skrivelsen den 2 oktober 1914 angivna utgifterna
skulle här inräknas, upptagas till 6,730/100 kronor.

Under hösten nästlidet år anmodade jag domänstyrelsen att vidtaga
åtgärder i syfte att möjliggöra ökad avverkning under år 1916,
därest förhållandena skulle göra en sådan ökning önskvärd. I överensstämmelse
härmed och på grund av domänstyrelsens skrivelse den
8 december 1914 anser jag en ökning med 300,000 kronor i de direkta
förvaltningsutgifterna för år 1916 nu böra beräknas.

23

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr (i.

Vidare är att beakta, att de åtgärder för tillsyn å enskildas
skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland, vilka jag liar
för avsikt att föreslå, torde kräva anställandet icke blott av ordinarie
personal, här ovan omförmäld vid behandlingen av frågan om skogsstatens
ordinarie personal, utan även av viss extra personal. Kostnaden
härför har icke här av domänstyrelsen tagits i beräkning, enär
styrelsen antagit, att denna personal skulle direkt avlönas från anslagunder
nionde huvudtiteln. Då jag däremot av skäl, som jag antytt
beträffande den ordinarie personalen, anser, att denna personal bör
upptagas bland skogsstatens personal, ehuruväl domänfonden skulle
genom anslag å riksstaten erhålla full gottgörelse för de härav föranledda
kostnaderna, bör sagda kostnad för denna extra personal här
upptagas. Den synes kunna beräknas till 36,200 kronor.

Genom dessa bägge ökningar höjes beloppet av de egentliga förvaltningsutgifterna
till 7,066,200 kronor, som torde böra avjämnas till

7,070,000 kronor.

Samtliga under rubriken »kostnader för statens skogsdomäner»
upptagna utgifter skulle vid bifall till de nu framställda förslagen
beräknas till 8,775,200 kronor. Då de anslag, Kungl. Maj:t förut denna
dag föreslagit riksdagen att beräkna för tillsyn å enskildas skogar dels
i lappmarkerna och Särna socken och dels i Västerbottens och Norrlands
läns kustland, uppgående till respektive 170,000 och 135,000
kronor, böra tillföras domänfonden såsom inkomst och alltså avdragas
från nyssnämnda summa, återstår en nettokostnad av 8,470,200 kronor.

III. Kostnader för statens jordbruksdomäner.

Beträffande de för domänintendenternas avlönande hittills beräknade
medel har domänstyrelsen icke föreslagit någon ändring. Det
belopp, som för detta ändamål erfordras, lärer därför böra för år
191 6 upptagas till samma belopp som för år 1915 eller till 35,500 kronor.

Till resekostnader för domänintendenterna har domänstyrelsen för
år 1916 uppfört samma belopp, eller 45,000 kronor, som beräknats
för år 1915. Mot detta förslag har jag intet att erinra.

Jämväl övriga med förvaltningen av kronans jordbruksdomäner
förenade kostnader, nämligen utgifterna för lantmäteriförrättningar,
jordbruksdomänernas deltagande i vattenavledningsföretag, husröte -

Avlöning åt
domänintendenter.

Resekostnader
vid
domänfdrvaltningen.

Övriga förvaltningskostnader.

Samman fattning.

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

ersättningar med mera. hava av domänstyrelsen upptagits för år 1916
till samma belopp som för år 1915 eller 100,000 kronor, vilket icke
föranleder någon erinran från min sida.

Vid bifall till mina här ovan gjorda framställningar skulle följaktligen
driftkostnaderna för förvaltningen av statens domäner under
år 1916 komma att beräknas på följande sätt:

I. Kostnader för domänstyrelsen:

avlöningsstat för styrelsen...............

kronor

168,600

ålderstillägg åt styrelsens personal

»

11,000

pensionering av styrelsens personal

»

2,000

anställande av extra amanuenser
och biträden hos styrelsen samt

renskrivning m. m........................

9,600

domänstyrelsens expenser ...............

»

18,000

rese- och traktamentsersättning åt

styrelsens personal ........

6,000

tryckning av styrelsens årsberättelse -

5,000 kronor 220,200.

II. Kostnader för statens skogsdomäner:

skogsstatens ordinarie personal., kronor 1,526,200
ålderstillägg åt skogsstatens personal.
.................................. > 1 14,000

pensionering av skogsstatens personal
........................................ » 65,000

egentliga förvaltningskostnader,
därav minst 150,000 kronor till
avdikningar å kronans skogar i
de norrländska länen och i Kopparbergs
län ............................. >

> 7,070,000

kronor 8.775.200.

Avgår anslag för tillsyn å enskildas
skogar i lappmarkerna och Sårna
socken ............... kronor 170,000

Transport kronor 220.200.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6. 25

Transport kronor 220,200.

Avgår anslag för
tillsyn å enskildas
skogar i Västerbottens
och Norrbottens
läns kustland
..................... kronor 135,000 kronor 305,000 > 8,470,200.

III. Kostnader för statens jordbruksdomäner:

avlöning åt domänintendenter ...... kronor 35,500

resekostnader vid domänförvaltningen.
.................................................... » 45,000

övriga med förvaltningen av jordbruksdomänerna
förenade kostnader
............................................... » 100,000 » 180,500.

Summa kronor 8,870,900.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag alltså, att
Eders Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att

dels från och med år 1916 i den för domänstyrelsen gällande
avlöningsstat uppföra ytterligare en första gradens tjänsteman med av
mig härovan tillstyrkta avlöningsförmåner samt tillika höja ej mindre
anslagsposten till dylika tjänstemän med 4,000 kronor än även den i
berörda stat uppförda anslagspost till arvoden åt amanuenser och
biträden samt för byggnadsplaners granskning, flitpenningar åt extra
tjänstemän och extra vaktmästare, vikariatsersättning samt tryckningskostnader
från 43,700 kronor med 2,400 kronor till 46,100 kronor,
till följd varav statens slutsumma kommer att höjas med tillhopa 6,400
kronor och uppgå till 168,600 kronor;

dels från och med år 1916 i den för skogsstaten gällande avlöningsstat
ej mindre uppföra ytterligare trettien kronojägarbefattningar
med de härovan föreslagna avlöningsförmåner, varigenom statens
slutsumma kommer att höjas med 45,850 kronor, ävensom höja respenningarna
för jägmästaren i nuvarande Ombergs, framdeles Linköpings
revir från 500 till 600 kronor samt nedsätta respenningarna för jägmästaren
i Kinda revir från 700 till 600 kronor än även, i avbidan
på de propositioner angående tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna
och Sårna socken samt angående tillsyn å enskildas skogar i VästerBihang
till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 6 höft. (Nr 6). 4-

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

bottens och Norrbottens läns kustland, som Kungl. Maj:t må komma
att avlåta till riksdagen, i samma stat beräkna en ytterligare ökning
med 255,950 kronor, i följd varav statens slutsumma komme att höjas
med tillhopa 301,800 kronor och uppgå till 1,526,200 kronor;

dels ock, beträffande de av mig härovan gjorda beräkningar i
fråga om kostnader för domänstyrelsen och för statens jordbruksdomäner,
med godkännande av samma beräkningar samt, beträffande
de av mig beräknade kostnaderna för statens skogsdomäner, i avbidan
på nyssnämnda propositioner, såsom driftkostnader under år 1916 för
statens domäner förslagsvis beräkna ett belopp av 8,870,900 kronor,
att utgå av domänfondens avkastning.

Till vad departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämde, täcktes
Hans Maj:t Konungen lämna bifall, samt förordnade,
att proposition i ärendet skulle med den lydelse,
bilaga — till detta protokoll utvisar, avlåtas till
riksdagen.

Ur protokollet:
A. Lekander.

%

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1915-