Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 51.

1

Nr 51.

Kungl. Maj.ts nådiga proposition till riksdagen angående upphörande
av ett staden Karlstad beviljat privilegium i fråga
om skyldigheten att bygga och underhålla bro över Klarälvens
västra älvgren vid nämnda stad; given Stockholms
slott den 5 mars 1915.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att för sin del besluta,

att den genom hertig Karls den 15 mars 1584 för staden Karlstad
utfärdade privilegiebrev nämnda stad tillförsäkrade frihet från viss andel
i byggnads- och underhållsskyldigheten beträffande den så kallade västra
bron i Karlstad och därmed den på nämnda privilegiebrev grundade
förpliktelse för jordägare inom Näs, Gillbergs, Nordmarks och Jösse
härader att bygga och underhålla bron till samma andel skall upphöra
den 1 april 1916, dock under villkor att bemälda brohållningsskyldiga
jordägare samtidigt till staden överlämna hälften av Karlstads västra
brobyggnadskassa för lantintressenter, därvid i fråga om beräkningen
av stadens hälft skall läggas till grund det belopp, vartill kassan vid
innevarande års slut enligt årets bokslat uppgår, utan andra avdrag än
för nödiga reparationer och förvaltningskostnader.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Johan Beck-Friis.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 43 höft. (Sr 51.)

1

2

Kungl. Majis Nåd. Proposition Nr 51.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5
mars 1915.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
yon Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis anförde.

Uti det av hertig Karl såsom hertig av Värmland den 15 mars
1584 för staden Karlstad utfärdade privilegiebrev har förordnats, bland
annat, »att två broer, med menige mans tillhielp uti heele Vermeland,
skole byggias och läggias ut öfver elfven vid Carlstad, then ena östan
öfver elfven och then andra västan, och hvart Sysslet tager sin broo
att byggia, och seda the en gång bygde äro, skall staden en brolått
tilläggias, then the alltid, såväl som landet theras brodeel, skole hålla
färdige och vid macht».

Vidare innehöll privilegiebrevet förbehåll, att privilegierna skulle
kunna föräudras, formeras och förbättras, om så behov gjordes och tillfälle
gåves samt det syntes nyttigt, men icke förminskas.

På grund av förstnämnda bestämmelse har den av trä uppförda,

3

Kungl. MayM Nåd. Proposition Nr 51.

numera helt inom Karlstad belägna bron över Klarälvens västra älvgren
underhållits till elva tolftedelar av jordägarna i Näs, Gillbergs, Nordmarks
och Jösse härader samt till en tolftedel av Karlstads stad.

Sedan under förra århundradet fråga uppkommit om brons ombyggnad,
hölls den 14 december 1841 sammanträde inför Kungl. Maj:ts
befallningshavande med de brobyggnadsskyldiga. Därvid väcktes förslag
om åvägabringande av insamling för bildande av en fond till den
sålunda ifrågasatta brobyggnaden, och de brobyggnadsskyldiga beslöto,
att från och med år 1842 skulle för nämnda ändamål årligen under fyra
år av varje mantal i ovannämnda fyra härader uttaxeras visst belopp.
Genom dessa uttaxeringar inflöt en summa av 24,193 riksdaler 25 skillingar
5 runstycken banko. Vid sammanträde den 17 december 1846 inför
Kungl. Maj:ts befallningshavande hemställde landsbygdens ombud, att
staden Karlstad måtte i likhet med landsbygden tillskjuta det belopp,
varmed staden vore pliktig deltaga i brobyggnaden, och förklarade därvid
stadens ombud, att staden, då brobyggnaden komme att företagas,
ville tillskjuta en tolftedel av hela den från häraderna influtna summan
med därå upplupna räntor.

Den sålunda ifrågasatta brobyggnaden kom emellertid icke till
stånd. De insamlade medlen med därå upplupna räntor handhavas, under
benämning Karlstads västra brobyggnad skassa för lantintressenter, av en
direktion, utsedd av ombud för förenämnda härader och benämnd Karlstads
västra brobyggnadsdirektion. Enligt av Kungl. Maj:ts befallningshavande
i länet den 30 december 1872 för denna direktion fastställt
reglemente skall direktionen jämväl för sina kommittenter — de brobyggnadsskyldiga
häraderna — hava uppsikt å samt underhålla och vårda
bron. Kostnaderna för brons underhåll hava, förutom en tolftedel, som
årligen tillskjutits av Karlstad, bestritts ur nämnda fond, beträffande
vilken i reglementet anföres, att den insamlats för ändamål av brons
byggande, underhåll och vård samt vad därmed äger sammanhang.

Frågan om underhålls- och nybyggnadsskyldigheten beträffande
ifrågavarande bro, som numera icke befinner sig i fullgott skick, har
under de senare åren varit föremål för tvist mellan häraderna och staden,
i det häraderna sökt få skyldigheten överflyttad på staden ensam, under
det från stadens sida gjorts gällande, att häraderna fortfarande skulle till
elva tolftedelar deltaga i nämnda skyldighet.

Sålunda anhöllo under år 1905 ombud från häradernas samtliga
kommuner, att Kungl. Maj:t måtte besluta, att skyldighet att deltaga i
underhållet av bron icke vidare skulle åligga de därtill dittills underhållsskyldiga
inom ifrågavarande fyra härader, utan att sagda skyldig -

4

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 51.

het genast skulle helt och hållet övertagas av staden Karlstad. Denna
ansökning blev emellertid återkallad, innan Kungl. Maj:t företagit ärendet
till prövning.

Sedermera anhöll drätselkammaren i Karlstad, jämlikt stadsfullmäktiges
uppdrag, hos Kungl. Maj:ts befallningshavande, att enär bron
befunne sig i ett så bristfälligt skick, att den behövde ombyggas, Kungl.
Maj:ts befallningshavande måtte förplikta de väghållningsskyldiga i häraderna
att i stället för den nu befintliga bron och på samma plats
som denna snarast möjligt uppföra ny brobyggnad.

Genom utslag den 31 december 1912 biföll Kungl. Maj:ts befallningshavande
på det sätt stadens talan, att de väghållningsskyldiga i
nämnda härader förpliktades att jämte Karlstads stad omedelbarligen
låta vidtaga erforderliga åtgärder för avhjälpande av bristfälligheterna
å bron, och skulle kostnaderna därför gäldas till en tolftedel av Karlstads
stad och till elva tolftedelar av häraderna. Utslaget överklagades
av såväl drätselkammaren som de väghållningsskyldiga i häraderna.
Detta besvärsmål har ännu ej företagits till avgörande.

Emellertid har den 11 augusti 1913 mellan drätselkammaren och
representanter för de väghållningsskyldiga inom häraderna träffats överenskommelse
av beskaffenhet att undanröja i nu berörda avseende förefintliga
tvistigheter.

Denna överenskommelse är av följande lydelse:

»Mellan undertecknade, drätselkammaren i Karlstad, å ena, samt
Chr. Storjohann, såsom representant för väghållningsskyldiga inom Näs,
Gillbergs, Nordmarks och Jösse härad, å andra sidan, är följande
överenskommelse träffad.

1:°)

Staden Karlstad övertager ensam för framtiden all byggnads- och
underhållsskyldighet av Karlstads västra bro och befriar ovan uppgivna
härad från dem nu åliggande skyldighet att till elva tolftedelar bygga
och underhålla samma bro mot det att till staden med äganderätt överlämnas
hälften av den så kallade »Karlstads Vestra Brobyggnadskassa
för landtintressenter», vilken kassa förvaltas av en särskild direktion.

2:o)

Det åligger staden Karlstad och de brobyggnadsskyldiga häradena
att gemensamt ingå till Konungen med underdånig begäran, att Konungen
måtte till riksdagen göra framställning om samt även för egen del be -

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 51.

sluta, att den genom hertig Carls, sedermera Konung Carl nionde, den
15 mars 1584 för staden Karlstad utfärdade privilegiebrev staden tillförsäkrade
frihet från viss andel i byggnads- och underhållsskyldigheten
beträffande västra bron i Karlstad och den på nämnda privilegiebrev
grundade förpliktelsen för Näs, Gillbergs, Nordmarks och Jösse härad
att bygga och underhålla bron till samma del skall på grund av denna
överenskommelse och med däri stadgade villkor upphöra.

3:o)

Den staden enligt mom. l:o) här ovan tillkommande hälft av brokassan
överlämnas till staden den 1 april, som infaller näst efter utgången
av det år, under vilket beslut, som i mom. 2:o) avses, blivit
av Konung och riksdag meddelat, och skall vid beräkningen av stadens
hälft gälla det belopp, vartill kassans behållning enligt nästföregående
års bokslut uppgår, utan andra avdrag än för nödiga reparationer och
förvaltningskostnad er.

4:o)

Från och med den dag, staden får mottaga förberörda del av
brokassan, övertager staden all byggnads- och underhållsskyldighet av
bron, och äro häradena därför icke pliktiga att därefter vidtaga några
åtgärder för brons nybyggnad, underhåll eller reparation eller att försätta
densamma i annat skick än den då befinnes.

5:o)

Så snart detta avtal blivit av vederbörande godkänt, skola såväl
staden som väghållningsdistrikten hos Kungl. Maj:t begära, att det
Kungl. Maj:ts prövning underställda, av staden väckta mål angående
ålägganden för häradena att uppföra en ny bro över Klarälvens västra
gren vid Karlstad — i vilket mål Kungl. Maj:ts befallningshavande i
Värmlands län meddelat utslag den 31 december 1912 — måtte få vila,
tills frågan om privilegiets upphävande på grundvalen av denna överenskommelse
blivit avgjord.

Varder privilegiet upphävt, skola de besvär, som staden och häradena
var för sig anfört emot Kungl. Maj:ts befallningshavandes förberörda
utslag, genast återkallas.

6:o)

Denna överenskommelse, som icke på något sätt får lända till
prejudice vid bedömande av frågan om skyldighet för häradena att

8

Kungl. Majte Nåd. Proposition Nr 51.

bidraga till brons byggande och underhåll, gäller endast under förutsättning,
att stadsfullmäktige i Karlstad, vägstämmorna i Näs, Gillbergs,
Nordmarks och Jösse härad samt dessa härads kommunalstämmor godkänna
densamma innan den 1 nästkommande januari.»

Överenskommelsen har undertecknats dels å drätselkammarens i
Karlstad vägnar av Valdemar Vendel dels ock av Storjohann jämte fyra
andra personer, vilka å vägstämmor i nyssberörda fyra härader erhållit
bemyndigande att å resp. vägstämmas vägnar ingå i underhandlingar
och träffa förlikning med vederbörande myndigheter i Karlstad i nu
förevarande avseende. Därefter hava samma personer erhållit enahanda
bemyndigande vid kommunalstämmor med innehavare av i mantal satt
jord inom häradernas samtliga kommuner samt av stadsfullmäktige i
Arvika. Överenskommelsen har vidare tillstyrkts av brobyggnadsdirektionen
och godkänts av stadsfullmäktige i Karlstad. Allt detta skedde
före utgången av år 1913.

Med åberopande härav hava nu i en den 11 februari 1914 dagtecknad
skrift stadsfullmäktiges i Karlstad ordförande för staden Karlstad
samt, jämlikt vederbörligen erhållna bemyndiganden, ombud för Näs,
Gillbergs, Nordmarks och Jösse härader, under anförande, att enär
häradernas skyldighet att deltaga i underhåll och nybyggnad av Karlstads
västra bro vore grundad på förenämnda för Karlstad utfärdade privilegiebrev,
det för häradernas befriande från denna skyldighet och stadens
övertagande därav torde vara nödigt, att stadens privilegier härutinnan
i vederbörlig ordning upphävdes, anhållit, att Kungl. Maj: t måtte till
riksdagen göra framställning samt även för egen del besluta, att den
staden genom privilegiebrevet tillförsäkrade frihet från viss andel i byggnads-
och underhållsskyldigheten beträffande bron och den på privilegiebrevet
grundade förpliktelsen för Näs, Gillbergs, Nordmarks och Jösse
härader att bygga och underhålla bron till samma del skulle på grund
av åberopade överenskommelsen med däri stadgade villkor upphöra.

I utlåtande den 23 april 1914 över denna framställning har Kungl.
Maj:ts befallningshavande, såvitt nu är i fråga, anfört, att Kungl. Maj:ts
befallningshavande icke funnit anledning frångå sin förut uttalade mening,
att byggnads- och underhållsskyldigheten beträffande merberörda bro
skäligen borde överflyttas å staden allena, därvid dock Kungl. Maj:ts
befallningshavande fortfarande hölle före, att sådan skyldighet icke borde
inträda för staden, förr än bron av nuvarande byggnadsskyldiga försatts
i fullgott skick eller staden berättigats förfoga över den kassa, som,
ökad genom tillkomna räntemedel, ursprungligen bildats genom samman -

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 51. 7

skott från hemmanen inom förenämnda härader i ändamål att uppföra
en ny bro.

Genom den numera mellan staden, å ena, och de byggnadsskyldiga
lantintressenterna, å andra sidan, träffade överenskommelsen i angelägenheten
hade emellertid saken kommit i ett förändrat läge. Redan i utlåtande
den 31 december 1906 hade Kling!. Maj:ts befallningshavande
framhållit önskvärdheten ur trafiksynpunkt, att den nuvarande föråldrade
västra bron snarast möjligt ersattes av en ny tidsenlig bro, och att
detta bäst främjades därigenom, att staden sattes i tillfälle att ensam
utföra och ombesörja en för staden och trafiken lämplig brobyggnad.
Från denna synpunkt måste det ock anses ändamålsenligt, att för sådan
ny brobyggnad icke vållades ytterligare uppskov genom tvister mellan
staden och de brobyggnadsskyldiga lantintressenterna om sättet och
villkoren för upphörandet av de senares ifrågakomna brobyggnadsskyldighet.

Kungl. Maj:ts befallningshavande funne sig för den skull böra
förorda bifall till den i ärendet gjorda framställningen, jämväl i vad
avsåge de enligt förut omförmälda överenskommelse träffade villkor för
upphörandet av privilegiet.

Kammarkollegiet har i utlåtande den 5 maj 1914 jämväl tillstyrkt
bifall till framställningen.

I utlåtande den 11 juli 1914 har justitiekanslersämbetet anfört, att
av privilegieurkunden framginge, att ifrågavande privilegium tillagts
staden för befordrande av ett allmänt intresse, utan att staden därför
åtagit sig några motsvarande förpliktelser, ävensom att privilegiet utgjordes
av befrielse från ett allmänt besvär, brobyggnadsskyldighet,
vadan privilegiet folie, icke inom privaträttens, utan inom den offentliga
rättens område. Vid sådant förhållande funnes, enligt vedertagen statsrättslig
grundsats, intet hinder för statsmakterna att i vederbörlig ordning
upphäva ett privilegium av dylikt slag. Enär detta privilegium,
såsom berörande väghållningsbesväret, folie inom området för den allmänna
civillagstiftningen, borde upphävandet av privilegiet, på sätt i
ärendet ifrågasatts och i liknande fall jämväl skett, äga rum i den ordning
87 § regeringsformen föreskreve.

Justitiekanslersämbetet funne därför intet rättsligt hinder möta att
förorda bifall till den ifrågasatta anordningen, om vilken samtliga vederbörande
rättsägare vore ense. Ej heller syntes något vara att erinra
mot att vederbörande härader till staden med äganderätt överlämnade
hälften av den för brons eftersyn, underhåll och vård samlade kassan.

Departe mentschefen.

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 51.

Enligt införskaffad uppgift utgjorde brobyggnadskassans behållning
vid utgången av år 1914 97,945 kronor 15 öre.

Såsom av justitiekanslersämbetet anförts, synes något rättsligt
hinder ej möta mot bifall till den enligt förevarande framställning ifrågasatta
anordningen, vilken för övrigt synes vara av beskaffenhet att
böra godkännas. För upphävande av ifrågavarande privilegium för
staden Karlstad fordras emellertid riksdagens medgivande. Jag vill i
detta hänseende erinra, att framställningar i liknande ärenden förut avlåtits
till riksdagen, nämligen år 1905 beträffande Långebro vid Kristianstad
och år 1909 angående Karlstads östra bro, vilka framställningar
bifallits av riksdagen.

På grund av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att för sin del besluta,

att den genom hertig Karls den 15 mars 1584 för staden Karlstad
utfärdade privilegiebrev nämnda stad tillförsäkrade frihet från viss andel
i byggnads- och underhållsskyldigheten beträffande den så kallade västra
bron i Karlstad och därmed den på nämnda privilegiebrev grundade
förpliktelse för jordägare inom Näs, Gillbergs, Nordmarks och Jösse
härader att bygga och underhålla bron till samma andel skall upphöra
den 1 april 1916, dock under villkor att bemälda brohållningsskyldiga
jordägare samtidigt till staden överlämna hälften av Karlstads västra
brobyggnadskassa för lantintressenter, därvid i fråga om beräkningen
av stadens hälft skall läggas till grund det belopp, vartill kassan vid
innevarande års slut enligt årets bokslut uppgår, utan andra avdrag än
för nödiga reparationer och förvaltningskostnader.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet
skulle avlåtas till riksdagen av den lydelse, bilaga —
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Curt Rohtlieb.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1915-