Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 47.
1
Nr 47.
Kungl. Majds nådiga proposition till riksdagen angående försäljning
av vissa Varbergs f. d. fästning tillhörande områden;
given Stockholms slott den 26 februari 1915.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
riksdagen medgiva,
att följande, till Varbergs f. d. fästning hörande områden, nämligen
fästningens strandområde om 17,165 kvadratmeter, den intill fästningens
östra och norra yttermurar belägna vallgraven om 22,110 kvadratmeter,
f. d. Fångkyrkogården om 1,568 kvadratmeter, vederlagsjorden för
Zvingeln om 7,100 kvadratmeter och s. k. Gamlebykyrkogården om
3,275 kvadratmeter, vilka områden å statsrådsprotokollet bifogad karta
utmärkts med litt. A, B, C, D och E, må på de uti statsrådsprotokollet
angivna, av föredragande departementschefen tillstyrkta villkor försäljas
till Varbergs stad mot en köpeskilling av 28,067 kronor 50 öre.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Magt förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
R B. E. Mörcke.
Bihang till riksdagens protokoll 1015. I samt 39 käft. (Nr 47.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 47.
Utdrag av protokollet över lånt/or av ar särenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
26 februari 1915.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet Mörcke, anförde härefter:
»Uti en till arméförvaltningens fortifikationsdepartement ställd skrivelse
hava stadsfullmäktige i Varberg anhållit att få inköpa vissa Varbergs
f. d. fästning tillhörande områden, nämligen Strandområdet, Vallgraven
och f. d. Fångkyrkogården, ävensom, därest från statens sida
så påfordrades, två andra inom Varbergs stads gränser belägna, fästningen
tillhöriga områden, nämligen den s. k. Gamlebykyrkogården och
den s. k. vederlagsjorden för Zvingeln.
Av ifrågavarande områden gränsa Strandområdet och Vallgraven
omedelbart intill själva fästningen. De övriga bilda enklaver inom
Varbergs stads ägor.
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 47.
Å en av extra lantmätaren E. 0. Janson år 1913 upprättad karta,
som torde få bifogas statsrådsprotokollet för denna dag, äro ifrågavarande
områden betecknade, Strandområdet med litt. A, Vallgraven
med litt. B, Fångkyrkogården med litt. C, vederlagsjorden för Zvingeln
med litt. D och Gamlebykyrkogården med litt. E. Enligt en å kartan
tecknad beskrivning innehåller Strandområdet 17,165 kvadratmeter, Vallgraven
22,110 kvadratmeter, Fångkyrkogården 1,568 kvadratmeter,
vederlagsjorden för Zvingeln 7,100 kvadratmeter och Gamlebykyrkogården
3,275 kvadratmeter.
Uti sin berörda framställning hava stadsfullmäktige framhållit, %att
ifrågavarande områden, vilka under många år icke i väsentlig mån tagits
i anspråk för något statens ändamål, under årens lopp kommit att te
sig skäligen ovårdade. På senare åren hade visserligen genom stadens
försorg sådana delar av områdena, som gränsade intill stadens parker
och promenader, blivit ordnade. Sålunda hade resterna av den gamla
Fångkyrkogården delvis förvandlats till en synnerligen välvårdad och
prydlig del av Societetsparken. Vidare hade nedanför fästningen längs
stranden framdragits en präktig, delvis i havet uppmurad strandpromenad,
vilken i vårt land sökte sitt motstycke. Trots de sålunda vidtagna anordningarna
återstode dock mycket att planera. För att emellertid staden
skulle kunna nedlägga mera arbete och kostnader härå, fordrades, att staden
sattes i tillfälle att med äganderätt förvärva nämnda områden. Staden
vore villig betala för varje kvadratmeter ett pris av 60 öre för Vallgraven,
20 öre för Strandområdet, 4 kronor 50 öre för Fångkyrkogården, 1 krona
10 öre för Gamlebykyrkogården och 10 öre för vederlagsjorden för Zvingeln,
under villkor, att köpeskillingen finge erläggas med en femtedel årligen
med början året efter det, då slutliga överlåtelsehandlingar utväxlats,
och användas i sin helhet att under den löpande femårsperioden utöka
statens anslag för restaurering av fästningens y tf ermurar. I övrigt
skulle såsom villkor stadgas, att kronan, som icke skulle vara berättigad
till ränta å ogulden del av köpeskillingen, förbehölles rätt till nödig
väg och plats å områdena för utförande av de årligen återkommande
restaureringsarbetena å fästningens murar ävensom att till dessa arbeten
utspränga å områdena befintlig sten, dock icke i klippan väster om
Strandvägen nedanför fästningen och å övriga platser ej till större djup
än till planet för kringliggande markyta, a», därest från de å området
mellan fästningen och strandpromenaden befintliga berg icke skulle
kunna erhållas tillräcklig myckenhet sten för beklädandet av fästningens
yttermurar, för detta ändamål erforderlig sten finge tagas å vederlags
-
Stadsfullmäktiges
framställning.
4
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 47.
Chefen för
tredje arméfördelningen.
jorden för Zvingeln eller å annan av staden anvisad lämplig plats, samt
att staden skulle förbinda sig att ej bebygga vallgravområdet utan
ordna och underhålla detsamma som park samt därvid så förfara, att
dess ursprungliga karaktär ej komme att utplånas.
Den av staden erbjudna köpeskillingen utgör således för:
Strandområdet.............................
Vallgraven ...................................
Fångkyrkogården.......................
Vederlagsjorden för Zvingeln
Gamleby kyrkogården................
......................... kronor 3,433: —
......................... » 13,266: —
......................... » 7,056: —
......................... » 710: —
......................... » 3,602: 50
eller tillhopa kronor 28,067: 50
Chefen för tredje arméfördelningen har i anledning av stadsfullmäktiges
framställning anfört i huvudsak följande:
Fästningens strandområde, vilket från början varit av ringare omfattning,
hade under tidernas lopp utökats genom att havet sjunkit
undan. Å området hade staden med vederbörligt tillstånd under de
senare åren anlagt en strandväg utefter fästningens västra sida. Någon
arrendeavgift härför betalades icke. Av enskild person, som erhållit
tillstånd att vid stranden hämta havstång, betalades härför en årlig avgift
av 125 kronor.
Den intill fästningens östra och norra yttermurar belägna Vallgraven
utgjordes på östra sidan till största delen av sank ängsmark,
som stundom delvis stode under vatten. Området hade under senare
år så till vida lämnat staten inkomst, att grässkörden därstädes tillika
med grässkörden å fästningsvallarna varit utarrenderad för sammanlagt
130 kronor, varav 80 kronors inkomst borde beräknas av fästningsvallarna
och 50 kronor av fästningsgraven.
F. d. Fångkyrkogården, vilken till större delen upptoges av lämningar
av grunden till den gamla, »Varberg på platserna» tillhörande
kyrkan, vore belägen inom Societetsparken, av vilken den numera utgjorde
en del. Någon arrendeavgift’ för området betalades för närvarande
icke.
Vederlagsjorden för Zvingeln vore belägen strax sydost om fästningen
och utgjorde en del av de där belägna stenbrotten. Området
vore för närvarande mot 200 kronor för år utarrenderat till Granitaktiebolaget
C. A. Kullgrens änka medelst kontrakt för ett år i sänder
och med sex månaders uppsägning.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 47.
5
Den s. k. Gamlebykyrkogården vore belägen i stadens norra utkant
invid Lindhofsvägen. Området, som till stor del upptoges av lämningar
av grunden till Gamlebyns forna kyrka, vore numera införlivat med
den Himble härads tingshus omgivande park- och trädgårdsanläggningen.
Någon arrendeavgift för området erlades icke.
Då kronan för närvarande icke hade, ej heller framdeles kunde få
något som helst behov av de båda kyrkogårdarna, ansåge arméfördelningschefen,
att det med hänsyn till önsklig reda och ordning i ägoförhållandena
skulle vara till uteslutande fördel om staden finge inlösa
dessa båda områden. Detsamma kunde också sägas om vederlagsjorden
och Strandområdet. Vederlagsjorden, vilken företedde eu högst oregelbunden
ägofigur, läge på alla sidor omgiven av stadens mark och utgjordes
huvudsakligast av en stor i det omgivande bergpartiet utsprängd
grop, varest enligt från arrendatorn inhämtad upplysning tillgången på
sten numera vore synnerligen knapp. Den inkomst, som kronan för
närvarande hade av detta område, torde således inom få år ej vidare
vara att påräkna. Strandområdet upptoges för närvarande till en stor
del av den genom stadens försorg anlagda standpromenaden. Då denna
vore att hänföra till allmän väg eller gata, och således, även om
marken frånhändes staten, stode fästningen öppen till fritt begagnande,
syntes en försäljning av detta område jämväl vara till fördel.
I fråga om Vallgravens försäljning syntes däremot f. d. fästningens
blivande användning hava en viss betydelse. Under de senare
åren, då vissa av tredje arméfördelningens rekryt- och underbefälsskolor
varit förlagda till Varbergs fästning, hade nämligen ifrågavarande
fästningsgrav, huvudsakligast den norra mellan infartsvägen och Smedjebastionen
belägna graven ävensom tidvis, d. v. s. då vatten i graven
icke lagt hinder i vägen härför, jämväl den sydligaste delen av graven
på östra sidan, kunnat tagas i anspråk för vissa övningar i exercis och
skjututbildning. Vad tredje arméfördelningen vidkomme, syntes emellertid
något framtida behov av Varberg såsom förläggningsort för militära
skolor icke vidare behöva ifrågakomma. Därest likväl framdeles militär
skolkommendering av längre varaktighet komine att bliva förlagd till
fästningen, kunde Vallgraven möjligen bliva till nytta för de militära
övningarna. Arméfördelningschefen ville dock icke påyrka gravens
bibehållande i kronans ägo såsom någon nödvändighet för detta fall.
Skulle åter fästningen blott komma att tagas i anspråk för tillfälliga
kommenderingar eller komma att användas för annat icke militärt ändamål
eller blott kvarstå såsom ett historiskt minnesmärke, funne arméfördelningschefen
något hinder icke möta för jämväl Vallgravens för
-
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 47.
Chefen för
första arméfördelningen.
Arméförvalt
ningens
fortifikatioiis
departement.
säljning, detta så mycket mindre som dels den av staden erbjudna
lösesumman skulle komma fästningsmurarna och dessas framtida bestånd
till godo, dels ock graven skulle komma att ordnas såsom eu fästningen
som minnesmärke värdig miljö.
Enligt av arméfördelningschefen föranstaltad utredning motsvarade
de av stadsfullmäktige erbjudna priserna för de båda kyrkogårdarna de
högsta belopp, som under senare år betalats för tomter i de respektive
områdenas omedelbara närhet. Åven de för övriga områden erbjudna
priserna syntes vara väl avvägda och antagliga.
Vad beträffade stadsfullmäktiges villkor rörande köpeskillingens
användande för restaureringsarbeten å fästningens yttermurar, ansåge
arméfördelningschefen detsamma böra antagas. Restaureringsarbetet
hade pågått i sju år och hade härtill anvisats 5,000 kronor om året.
Då kostnaden för återstående arbete kunde beräknas till 80,000 kronor,
kunde köpeskillingen betecknas såsom ett synnerligen välkommet bidrag,
icke minst ur den synpunkten, att restaureringsarbetet därigenom
kunde påskyndas. Dessutom skulle en indirekt besparing komma statsverket
till godo, enär å-priset för kvadratmeter restaurerad muryta
kunde, enligt vad vederbörande entreprenör meddelat, sättas något lägre
vid restaurering av en större muryta på en gång än av en mindre.
Chefen för första arméfördelningen har tillstyrkt försäljningen av
de båda kyrkogårdsområdena och vederlagsjorden för Zvingeln men förklarat
sig anse, att kronan för närvarande ej borde avhända sig Strandområdet
och Vallgraven utan endast mot lämplig avgift överlämna dem
till Varbergs stad med nyttjanderätt, så att kronan, om framdeles behov
av dessa områden för lantförsvaret yppade sig, skulle kunna efter
vederbörlig uppsägning åter disponera desamma.
Med underdånig skrivelse den 3 oktober 1914 har arméförvaltningens
fortifikationsdepartement överlämnat samtliga till ärendet hörande
handlingar samt därvid anfört, att då såväl de båda f. d. kyrkogårdarna
som vederlagsjorden för Zvingeln hade ett sådant läge, att
de icke vidare kunde vara till någon omedelbar nytta för försvaret, det
enligt departementets åsikt ej kunde vara annat än fördelaktigt för
kronan att beträffande ifrågavarande tre områden antaga det föreliggande
anbudet från staden, vilken otvivelaktigt vore den enda spekulant
å desamma, som kunde förväntas.
Vad chefen för första arméfördelningen anfört till stöd för Strandområdets
bibehållande i kronans ägo, funne fortifikationsdepartementet
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 4.7.
7
vara av desto mindre betydelse, som området, då detsamma utgjordes
endast av väg och strand, skulle kunna, då så erfordrades, obehindrat
användas för militärövningar, även om äganderätten därtill vore stadens.
Mot försäljning av det område, som omfattade den forna fästningsgraven,
kunde däremot mera vägande skäl anföras, om nämligen trupper
fortfarande komme att förläggas till fästningen. I anledning av vad
arméfördelningscheferna var för sig i detta hänseende anfört, hade
fortifikationsdepartementet förelagt stadsfullmäktige fråga därom, huruvida
staden såsom villkor för det ifrågasatta markförvärvet ville förbinda
sig att, därest för militärkommendering till Varberg eller för
landstormens räkning behov av plats för exercis eller s. k. kammarskjutningsövningar
skulle uppkomma, kostnadsfritt för kronan tillhandahålla
för sådana övningar lämpligt, inom mindre än 2 kilometer från
fästningen beläget område av minst 225 ars ytinnehåll eller ungefär samma
omfattning som vallgravsområdet. Efter beslut den 27 november 1913
hade stadsfullmäktige avgivit den äskade förbindelsen med tillkännagivande,
att erforderlig plats för de omförmälda övningarna skulle av staden
ställas till disposition antingen å ett för närvarande såsom idrottsplats upplåtet
område eller annorstädes å stadens mark inom det angivna avståndet
från fästningen. Departementet hade vidtagit denna åtgärd därför, att
fästningen med sin numera förnämsta uppgift att vara ett vackert historiskt
minnesmärke även borde hava vackra omgivningar, vilka, på
samma gång som de väl vårdades, borde i den mån, de tillhört fästningen,
bibehålla sin härav föranledda karaktär. I sådant syfte hade
ock på departementets tillskyndan staden, som avsåge att ordna området
såsom park med anslutning till dess nuvarande badhuspark, utfäst
sig att varken bebygga området eller utplåna dess ännu kvarvarande
karaktär av fästningsgrav.
Fortifikationsdepartementet, som, på grund av vad ovan anförts,
ansåge hinder ej förefinnas för försäljning av samtliga ifrågavarande
områden, funne ock de av staden erbjudna pris så tilltagna, att de
borde av kronan desto hellre antagas, som utsikt näppeligen kunde
förefinnas att från annan erhålla högre pris. Uppenbart vore, att staden
avgivit sitt anbud i syfte att genom erhållandet av ifrågavarande, i närheten
av stadens badhus belägna områden och deras anordnande på
angivet sätt skaffa staden ett uppsving såsom badort. I överensstämmelse
härmed hade staden velat försäkra sig därom, att den gamla
fästningen, vars tillvaro otvivelaktigt gåve staden ett företräde framför
åtskilliga andra konkurrerande badorter å västkusten, komme att bibehållas
i vårdat skick. Då det från det allmännas synpunkt måste vara
önskvärt, att fästningen underhölles såsom ett historiskt minnesmärke,
8
Fångvårds
styrelsens
yttrande.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 47.
och då fästningen allt fortfarande skulle av fortifikationsdepartementet
nödtorftigt underhållas, syntes stadens och statens önskningar i verkligheten
sammanfalla. För fästningsmurarnas underhåll hade under senaste
åren använts omkring 5,000 kronor årligen, men ännu återstode,
såsom chefen för tredje arméfördelningen framhållit, underhållsarbeten,
betingande större kostnad än den köpeskilling, staden bjudit för områdena
i fråga, även om den av arméfördelningschefen härför såsom
behövlig angivna summan, 80,000 kronor, torde kunna ej oväsentligt
nedbringas; och som det ej under annat förhållande, än att fästningen
skulle få helt förfalla, kunde antagas, att underhållsarbetet skulle kräva
mindre kostnad än köpesumman, ansåge sig fortifikationsdepartementet
höra tillstyrka jämväl de av staden angivna villkor i avseende å sättet
för köpeskillingens gäldande.
Fortifikationsdepartementet hemställde därför, att Kungl. Maj:t
måtte, efter riksdagens hörande, medgiva,
att ifrågavarande, inom Varbergs stad belägna, kronan tillhöriga
fem områden finge till staden försäljas mot en köpeskilling av 28,067
kronor 50 öre och villkor i övrigt,
att köpeskillingen erlades med eu femtedel årligen under åren
1916—1920 med skyldighet för kronan att använda densamma för underhåll
av fästningsmurarna,
att kronan förbehölles rätt till väg och plats å områdena för underhållsarbetets
utförande ävensom till stentäkt därför, dock icke i klippan
väster om strandvägen nedanför fästningen och å övriga delar av områdena
ej å större djup än planet för kringliggande markyta,
att, därest tillräcklig mängd sten för beklädandet av fästningens
yttermurar ej kunde erhållas från de försålda områdena, kronan skulle
äga avhämta därför erforderlig sten å annan av staden anvisad lämplig
plats,
att staden förbunde sig att ej bebygga vallgravsområdet utan ordna
och underhålla detsamma såsom park med iakttagande därav, att dess
nuvarande karaktär ej utplånades, samt
att staden förblinde sig att för övningar av möjligen till Varberg
förlagd militär kostnadsfritt tillhandahålla det staden tillhöriga, nu
till idrottsplats upplåtna området eller annorstädes å stadens mark inom
mindre än 2 kilometer från fästningen beläget område till en omfattning
av minst 225 ar.
Med anledning därav att kronohäktet i Varberg är beläget inom
fästningen, har yttrande i ärendet infordrats från fångvårdsstyrelsen,
9
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 47.
och har styrelsen uti den 20 februari 1915 avgivet utlåtande meddelat,
att styrelsen icke hade annat att i ärendet erinra, än att fångval den,
som för kronohäktet hade avloppsledning dragen genom den till försäljning
åt staden ifrågasatta mark, syntes böra vid försäljningen förbehållas
rätt till dylik och andra för häktet nödiga ledningar i samma
mark.
Av den i ärendet förebragta utredningen framgår, att lantförsvaret Depca^“ent6‘
under de senare åren icke i mera avsevärd mån haft användning för ifrågavarande
områden. För närvarande äro de ej alls av kronan använda.
Vid sådant förhållande och då staden förbundit sig att i händelse
av en framtida förläggning av militär till fästningen kostnadsfritt upplåta
för exercis och kammar skjutning erforderligt, lämpligt beläget område,
har jag icke något att erinra mot, att områdena till staden försäljas.
Mot den av staden erbjudna köpeskillingen har jag icke heller
något att erinra. Enligt vad utredningen giver vid handen, torde densamma
motsvara områdenas värde, och någon utsikt att erhålla ett
högre pris torde icke förefinnas.
Vad de uppställda köpevillkoren i övrigt angår, äro dessa avfattade i
syfte att behörigen tillgodose båda parternas intressen. På samma gång
som staten erbjudes garanti för att fästningens omgivningar för framtiden
komma att framstå i ett fästningen värdigt skick, har staden å sin sida
genom att påfordra köpeskillingens användande för fästningsmurarnas
underhåll velat försäkra sig om ett skyndsammare utförande av de å
fästningen pågående restaureringsarbetena. Med hänsyn till de rätt så
avsevärda kostnader, dessa arbeten komma att ytterligare medföra, synes
mig uppslaget att för desammas fullföljande använda den för områdena
inflytande köpeskillingen vara lyckligt funnet.
Jag finner mig därför böra tillstyrka köpets avslutande på de av
staden föreslagna villkoren, sådana de" med visst tillägg formulerats av
förtifikationsdepartementet. I enlighet med vad fångvårdsstyrelsen hemställt,
bör därjämte förbehåll stadgas om rätt för fångvården att i den
till försäljning åt staden ifrågasatta marken framdraga avlopps- och
andra för'' kronohäktet erforderliga ledningar.
På grund av vad sålunda anförts, får jag hemställa, det Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,
att följande, till Varbergs f. d. fästning hörande områden, nämligen
fästningens strandområde om 17,165 kvadratmeter, den intill fästningens
östra och norra yttermurar belägna vallgraven om 22,110
kvadratmeter, f. d. Fångkyrkogården om 1,568 kvadratmeter, vederBihang
till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 39 käft. (Nr 1/ ■) -
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 47.
lagsjorden for Zvingeln om 7,100 kvadratmeter och s. k. GamlebyTikogarden
om 3,275 kvadratmeter, vilka områden å bifogade karta
utmärkts med likt. Å, B, C, D och E, må på ovannämnda, av mig tillstyrkta
villkor forsaljas till Varbergs stad mot en köpeskilling- av 28 067
kronor 50 öre.» 1
Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna
bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
°
Gunnar Åkerman.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1915.
ägor
Vo r tetets
Aerys
fästnings
Åyr/rogärd.
område.
FISS»
tedertacrs/orc/
f''ar/es-y*
.y/rff/.f
/or Zrcji ge/n.
(ry os:
^Starta
o/erer /ore/iotiteejr/e/i^
/drestnyst n a/t/orisär/v-tzs «/
fartergs Slete/ treen
farAergs lastning tf///t drif/t
mom
VarAergs Stad
i åtaitan eis ställ;
tijsysrci t toft«/
/f/örtS"
Strsr/s
Vuråery*
-SesÅrt/y t in t/t a. -
in. /io/ <v / isneterieefcir-o S. versisillcl Tsjysin éitn.zjig
och u.ira Ant reg in 77 e7töZZ& in''ai stsie/i.aieyorcianiräcie/i:
/litet, Sfs f/l 171 p er7 i s stre/icZo77iråde ■________
" rf, de21 mil It fdLsft?ijz^<?irs öjtr& ocA
/iorrsijriler}iiura.7''i>etä.y7zsi.2Séi7lgTei/ise7z:____ ZZt/ffo „ „
- C f. d. fåjxgAyrtco g ar de 72. ■- _____IStiic ~ ~
• It, a€-Gtc‘7''lagsjorc/ei2. för Zzri]zgel2i____ _ _ 7,/0O,.“
* It, S. /e G a 7?z ZetyÅyrA’ o c7/i.rc/&Z-1. ■■ _ _ __ ____527Jo o /urAergs
<flXmjt*Ct:S/f/t,o /fmfr
Oe/yga?^ SAtöfde deri f DecemZar-ff/S
Gamle far -
.9/rt ds
atpo/l
Gen Stab Lrr ans t