Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

1

Nr 27.

Kungl. Maj-ts nadiga proposition till riksdagen angående
ändring i villkoren för åtnjutande av den stenarbetaren vid
statens järnvägar Erik Evald Bergström beviljade pension;
given Stockholms slott den 5 februari 1915.

Under åberopande av härvid fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,

att stenarbetaren vid statens järnvägar Erik Evald Bergström, vilken
i enlighet med beslut av 1913 års riksdag undervisst villkor äger
att från och med månaden näst efter den, varunder han entledigas eller
entledigats från anställning, vid statens järnvägar, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta årlig pension till belopp
av 300 kronor, må åtnjuta ifrågavarande pension under följande ändrade
villkor, nämligen att, därest han framdeles skulle erhålla anställning
mot avlöning av statsmedel, uppgående till ett beräknat årligt medelmkomstbelopp
av 1,200 kronor eller därutöver, pensionen skall, så länge
sistnämnda anställning varar, upphöra att utgå, samt att, vid sådan avömngs
uppbärande, i övrigt, pensionen skall minskas, så att densamma
jämte avlöningen icke uppgår till högre belopp än nämnda medelinkomst.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydow.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 saml. 21 haft. (Nr 27.)

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
5 februari 1915.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde:

I skrivelse den 7 juli 1914 har järnvägsstyrelsen gjort framställning
om viss ändring i villkoren för åtnjutande av den pension, som
jämlikt beslut av 1913 års riksdag beviljats arbetaren vid statens järnvägar
Erik Evald Bergström.

Innan jag övergår till att närmare redogöra för järnvägsstyrelsens
ifrågavarande framställning, anhåller jag få erinra om följande.

Vid 1907 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen medgiva,
att åtskilliga förmän och arbetare vid statens järnvägsbyggnader måtte
efter entledigandet från anställningen vid statens järnvägar under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten få åtnjuta årlig pension, därvid

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

Kungl. Maj:t, med hänsyn till riksdagens beslut år 1906 i ett liknande
ärende, föreslog beloppet för dessa pensioner till 300 kronor. Såsom
villkor för pensionernas åtnjutande föreslog Kungl. Maj:t vidare, att
därest pensionstagare framdeles skulle erhålla anställning mot avlöning
av statsmedel, uppgående _ till det för en var beräknade årliga medelinkomstbelopp
av respektive 1,200 kronor inom gruppen förmän och
yrkesarbetare och 900 kronor inom gruppen vanliga arbetare eller därutöver,
pensionen skulle, så länge anställningen varade, upphöra att
utgå, samt att vid sådan avlönings uppbärande i övrigt pensionen skulle
minskas, så att densamma jämte avlöningen icke uppginge till höore
belopp än nämnda medelinkomst.

Denna Kungl. Maj:ts framställning blev av riksdagen bifallen.

På framställning av järnvägsstyrelsen och i överensstämmelse med
förberörda, av riksdagen godkända principer i fråga om pensionsbeloppets
storlek och villkoren för pensions åtnjutande föreslog Kungl.

Maj.t. vid 1913 års riksdag (proposition nr 141), att riksdagen måtte
medgiva, bland annat, att förutnämnde Bergström finge från och med
månaden näst efter den, varunder han entledigades eller entledigats
flan anställning vid statens järnvägar, under sin återstående livstid å
allmänna indragningsstaten åtnjuta årlig pension till belopp av 300
kronor, under villkor att, därest han framdeles skulle erhålla anställning
mot avlöning av statsmedel, uppgående till ett beräknat årligt medelinkomstbelopp
av 900 kronor eller därutöver, pensionen skulle, så länge
anställningen varade, upphöra att utgå, samt att, vid sådan avlönings
uppbärande i övrigt, pensionen skulle minskas, så att densamma jämte
avlöningen icke uppginge till högre belopp än nämnda medelinkomst.

I skrivelse den 24 maj 1913 (n:r 10, punkt 60) anmälde riksdagen,
att denna Kungl. Maj:ts framställning blivit av riksdagen bifallen,
och meddelade Kungl. Maj: t genom nådigt brev den 13 juni
1913 beslut om den Bergström sålunda tillkommande pensionen.

Järnvägsstyrelsen har nu i ovanberörda skrivelse anfört följande, jämvägssty i

«,r.]BeI?stirÖm ll:lde ho® styreisen upplyst, att lian vore stenarbetare, och fram- framltanning
nauit, att nan såsom sådan borde räknas till yrkesarbetarnas grupp. Med anledning
härav hade lian anhållit om sådan ändring i förberörda, av riksdagen
föreskrivna villkor för pensionens åtnjutande, att han bleve likställd med förmän
till iÄnetr fÖr Vilka det årliSa medelinkomstbeloppet beräknades uppgå

Styrelsen har vidare meddelat, att de handlingar, som av Bergström bifogats
hans tidigare till styrelsen ingivna pensionsansökning, icke med visshet gåve vid
handen hans egenskap av yrkesarbetare. Han hade visserligen själv uppgivit

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

sig vara stenarbetare, men i såväl läkar- och prästbetyg som ock det av vederbörande
kommunalnämndsordförande utfärdade medellöslietsintyget hade han
endast betecknats såsom järnvägsarbetare. Vid den undersökning, som på grund
av Bergströms nu senast till styrelsen ingivna ansökan igångsatts, hade det
emellertid visat sig, att Bergström tjänstgjort såsom stenarbetare vid statens
järnvägsbyggnader med undantag av ett par år, under vilka han varit förman.
Såsom stenarbetare vore han, enligt styrelsens mening, att hänföra till yrkesarbetare,
och vore det därför otvivelaktigt, att han också i avseoncie a pensionsvillkoren
borde likställas med förmän och yrkesarbetare. Då Kungl. Maj:t och
riksdagen fastställt de villkor, under vilka Bergström äger uppbära pension, hade
styrelsen ansett sig böra underställa Bergströms nu gjorda ansökan Kungl. Maj:ts
prövning till den åtgärd, som Kungl. Maj:t kunde finna erforderlig.

Järnvägsstyrelsen har på sålunda anförda skäl hemställt om nådig
förklaring, att Bergström skall i pensionshänseende likställas med förmän
och yrkesarbetare, och att sålunda såsom villkor för åtnjutande av den honom
av 1913 års riksdag tillerkända årliga pensionen till belopp av 300
kronor skall gälla, att, därest han såsom pensionstagare framdeles erhåller
anställning mot avlöning av statsmedel, uppgående till det för honom i
egenskap av yrkesarbetare beräknade årliga medelinkomstbelopp av
1*200 kronor eller därutöver, pensionen skall, så länge anställningen
varar, upphöra att utgå, samt att, vid sådan avlönings uppbärande i
övrigt, pensionen skall minskas, så att densamma jämte avlöningen icke
uppgår till högre belopp än nämnda medelinkomst.

Statskontoret. Över denna järnvägsstyrelsens hemställan har statskontoret avgivit
infordrat utlåtande av den 10 augusti 1914 och därvid anfört, att statskontoret,
med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen i ärendet upplyst, funnit
skäl föreligga att beträffande villkoret för åtnjutande av den Bergström
tilldelade pensionen hos riksdagen utverka den ändring, varom järnvägsstyrelsen
gjort framställning.

Departements- Enligt vad av järnvägsstyrelsens föreliggande skrivelse framgår,
chefen. är Berggtröm uppenbarligen att hänföra till yrkesarbetarna och borde
sålunda vid pensions tilldelande i fråga om villkoren för dess åtnjutande
hava kommit i den förmånligare ställning, som jämlikt de av statsmakterna
i förevarande avseende godkända grunder tillkommer gruppen
förmän och yrkesarbetare.

Så skedde emellertid icke, då pensionsfrågan förelåg vid 1913 års
riksdag, uppenbarligen på grund av ofullständigheten i de handlingar,
som av Bergström åberopades till grund för hans ansökan. Då full utredning
emellertid nu förebragts, finner jag rättvisa och billighet kräva,
att rättelse sker, så att Bergström tillförsäkras den förmån i fråga om

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

pension svillkoren, som på grund av arten av hans arbete och anställning
vid statens järnvägsbyggnader rätteligen tillkommer honom. Det årliga
medelinkomstbeloppet bör i enlighet härmed således för honom beräknas
till 1,200 kronor i stället för det i 1913 års riksdagsbeslut i sådant hänseende
angivna beloppet av 900 kronor.

Då Bergström, enligt vad jag inhämtat, ännu icke enledigats ur
statens järnvägars tjänst, kan redan av detta skäl icke bliva fråga om,
att den nu föreslagna ändringen i pensionsvillkoren skulle erhålla retroaktiv
verkan.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att stenarbetaren vid statens järnvägar Erik
Evald Bergström, vilken i enlighet med beslut av
1913 års riksdag under visst villkor äger att från
och med månaden näst efter den, varunder han entledigas
eller entledigats från anställning vid statens
järnvägar, under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten åtnjuta årlig pension till belopp av
300 kronor, må åtnjuta ifrågavarande pension under
följande ändrade villkor, nämligen att, därest han
framdeles skulle erhålla anställning mot avlöning av
statsmedel, uppgående till ett beräknat årligt medelinkomstbelopp
av 1,200 kronor eller därutöver, pensionen
skall, så länge sistnämnda anställning varar,
upphöra att utgå, samt att, vid sådan avlönings uppbärande
i övrigt, pensionen skall minskas, så att densamma
jämte avlöningen icke uppgår till högre belopp
än nämnda medelinkomst.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna
bifall och förordnade, att till riksdagen skulle avlåtas
proposition i ärendet av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet:

i Nils Adelgren.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 21 käft. (Nr 27.)

2