Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 200.

1

Nr 200.

Kungl. Moj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till
lag om rätt för Konungen att stadga förbud i vissa
fall mot slaktande av svin och saluhållande av slaktat
svin; given Stockholms slott den 14 maj 1915.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna
protokoll vill Kungl. JVlaj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå
riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om rätt för Konungen
att stadga förbud i vissa fall mot slaktande av svin och saluhållande av
slaktat svin.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

GUSTAF.

Berndt Hasselrot.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. I samt. 180 käft. (Nr 200.)

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 200.

Förslag

till

Lag

om rätt för Konungen att stadga förbud i vissa fall mot slaktande av svin

och saluhållande av slaktat svin.

Härigenom förordnas som följer:

Konungen äge, om sådant finnes vara av förhållandena oundgängligen
påkallat, stadga förbud mot slaktande av synbarligen dräktiga
svin eller svin under viss, av Konungen bestämd vikt, så ock mot saluhållande
av slaktat svin under viss, av Konungen bestämd vikt; och
äge Konungen ej mindre att giva föreskrifter om beviljande av de
undantag från sådant förbud, som prövas skäliga, än även att stadga
straff för överträdande av dylikt förbud samt i övrigt meddela de bestämmelser,
som i anledning av nämnda förbuds utfärdande må finnas
erforderliga.

Denna lag skall träda i kraft dagen efter den, då lagen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,
samt äga tillämpning till och med den 29 februari 1916. Av
Konungen jämlikt lagen meddelat förbud må ej gälla längre än till och
med sagda dag.

Kungl. Ma:jts Nåd. Proposition Nr 200.

3

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
11 maj 1915.

N ärvarande:

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Yennersten,

Westman,

Broström.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet
föredrog chefen för jordbruksdepartementet statsrådet friherre Beck-Friis
följande den 6 innevarande maj från statens livsmedelskommission inkomna
skrivelse:

»På grund av nu gällande relativt höga pris å såväl fodervaror
som fläsk synes flerstädes inom landet framträda en tendens att bringa
till slakt icke blott fullgödda svin, utan även undermåliga svin samt
dräktiga suggor. Det synes statens livsmedelskommission synnerligen
önskvärt, att en dylik såväl för fläskproduktionens vidmakthållande som
för svinstammens bevarande ödesdiger nedslaktning bör såvitt möjligt
stävjas. Visserligen vore det i sådant syfte effektivast, om all siaktning
av för slakt olämpliga svinkreatur kunde genom lag förbjudas. Ett
dylikt förbud har även nyligen utfärdats i Danmark. I vårt land med
dess inom olika landsdelar skilda förhållanden torde en lagstiftning av

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 200.

denna generella art emellertid vid sin tillämpning komma att möta de
största svårigheter, framför allt med avseende på såväl kontrollen över
lagens efterlevnad som meddelande av erforderliga dispenser. Av denna
orsak finner kommissionen lämpligast att för Sveriges vidkommande
åtminstone tillsvidare stanna vid föreskrifter, som inskränkas att avse
allenast den vid offentliga slakthus samt enskilda, under offentlig kontroll
stående slakterier förekommande slakt av svin.

Med anledning härav får statens livsmedelskommission hemställa
om utfärdande snarast möjligt av stadgande, avseende att förbjuda siaktning
av synbarligen dräktiga suggor ävensom av andra svinkreatur,
som väga mindre än 80 kg. levande vikt, i offentligt slakthus, som
omförmäles i § 3 av lagen den 10 oktober 1913 angående köttbesiktning
och slakthus, ävensom i enskild slakteriinrättning, som omförmäles
i § 1 av förordningen av samma dag och år angående exportslakterier
samt andra enskilda, under offentlig kontroll ställda slakteriinrättningar.))

Vidare uppläste föredragande departementschefen följande den 10
innevarande månad till honom inkomna skrivelse:

»På grund av den framställning statens livsmedelskommission lär
hava gjort angående utfärdande av förbud mot siaktning av synbarligen
dräktiga suggor och andra svinkreatur under 80 kg. levande vikt vid
offentliga slakthus eller andra under offentlig kontroll stående enskilda
slakterier, anhålla vi få göra följande uttalande, vilket av herr statsrådet
torde tagas i övervägande vid utfärdande av ifrågavarande förordning.

Då det ofta förekommer i en svinflock, att några individer äro
tillbakasätta och ej utan större förlust kunna bliva fullgödda, torde skäl
föreligga, att sänka minimivikten för svin, tillåtna att slaktas, till 70 kg.
i stället för föreslagna 80 kg.

Beträffande här ifrågavarande slakt skulle ett förbud, endast avseende
slakt av ovannämnda djur vid offentliga slakthus eller vid enskilda
under offentlig kontroll stående slakterier, ej medföra önskad verkan,
emedan ägare till sådana djur skulle söka andra utvägar för nedslaktningen.
Därföre torde ett totalförbud för nedslaktning av suggor samt
svin under 70 kg. levande vikt vara nödvändigt för bevarande av svinstammarne,
dock med de inskränkningar, som kunna betingas av veterinärintyg
angående suggas oduglighet till avel eller angående sjuklighet
eller intyg rörande bristande tillgång på fodermedel.

Å de under offentlig kontroll stående exportslakteriernas vägnar
vid sammanträde i Malmö den 7 maj 1915.

P. Bondessons

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 200.

Härefter anförde föredragande departementschefen följande:

»Otvivelaktigt tala under nuvarande förhållanden starka skäl för att,
såsom statens livsmedelskommission föreslagit, stadga förbud i vissa fall
mot slaktande av svin. Det .med livsmedelskommissionens skrivelse avsedda
syftet torde emellertid knappast kunna vinnas allenast genom ett
sådant förbud, utan synes det mig sannolikt att detta, för att erhålla
önskvärd effektivitet, bör åtföljas av förbud i vissa fall jämväl mot saluhållande
av slaktat svin.

Vilken omfattning bör givas åt ifrågavarande förbud, tilltror jag
mig icke att för närvarande med visshet avgöra. Förbudet mot slakt
bör i första rummet avse dräktiga svin. Härutöver erfordras förbud mot
slakt av svin under viss vikt, men huru denna bör bestämmas, därom
äro, såsom de föredragna skrivelserna utvisa, meningarna på sakkunniga
håll delade. Likaledes råder meningsskiljaktighet, huruvida förbudet
bör gälla endast slakt vid vissa särskilda slag av slakterier eller
även annat slaktande av svin. Jämväl andra härmed sammanhängande
spörsmål, särskilt det, vilka undantag böra göras från dylika förbud, kräva
närmare undersökning än det varit möjligt att åstadkomma under den
korta tiden, efter det förevarande fråga blivit väckt. Härtill kommer,
att även om man kunde med säkerhet bedöma, vilka bestämmelser i
ämnet för närvarande äro lämpliga, vunnen erfarenhet eller ändrade förhållanden
lätt kunna göra det önskvärt att i ett eller annat avseende
jämka de först meddelade föreskrifterna.

För utfärdande av de ifrågasatta förbuden lär, åtminstone om
de skola avse annan slakt än den, som sker vid yrkesslakterier, erfordras
stöd av lag, och det synes därför vara behövligt att påkalla den nu
församlade riksdagens medverkan till åstadkommande av bestämmelser
på förevarande område. Med hänsyn till de av mig angivna förhållanden
synes det emellertid icke gärna låta sig göra att förelägga riksdagen
förslag till någon mera detaljerad lagstiftning i ämnet, utan anser jag
mig höra hemställa, att hos riksdagen skall begäras bemyndigande för
Kungl. Maj:t att, om sådant finnes vara av förhållandena oundgängligen
påkallat, stadga förbud mot slaktande av synbarligen dräktiga svin eller
svin under viss, av Kungl. Maj:t bestämd vikt, så ock mot saluhållande
av slaktat svin under viss av Kungl. Maj:t bestämd vikt. I bemyndigandet
bör jämväl innefattas rätt för Kungl. Maj:t ej mindre att giva föreskrifter
om beviljande, även genom underordnade myndigheter, av de
undantag från utfärdat förbud, som prövas skäliga, än ock att stadga
straff för överträdande av dylikt förbud samt i övrigt meddela de bestämmelser,
som i anledning av förbuds utfärdande må finnas erforderliga.

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 200.

Tiden för dylikt bemyndigande torde lämpligen kunna bestämmas så,
att detsamma skall gälla till och med den 29 februari 1916.

Ehuru, såsom jag framhållit, det icke synes vara lämpligt eller
möjligt att redan nu i detalj angiva, vad bestämmelserna i förevarande
ämne böra innehålla, tror jag mig dock kunna, till belysning av frågan,
nämna, huru vissa hithörande förhållanden enligt min mening böra
ordnas i blivande administrativa föreskrifter. Sålunda synes det vara
uppenbart, att även dräktigt svin eller svin av mindre vikt än den bestämda
bör få slaktas, när sådant är påkallat av ägarens husbehov eller
sjukdom hos svinet. Vidare bör det ankomma på någon lokal myndighet
att giva tillstånd till slaktande av svin, om ägaren icke har tillgångtill
foder för svinet. För överträdelse av meddelat förbud torde böra
stadgas bötesstraff.

Då den vidare handläggningen av frågan om lagstiftning i förevarande
ämne ankommer på justitiedepartementet, tillåter jag mig hemställa,
att nämnda fråga måtte dit överlämnas.»

I denna hemställan instämde statsrådets övriga ledamöter;

och täcktes Hans Maj:t Konungen till densamma
lämna bifall.

Ur protokollet:
H. Schlytern.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 200.

7

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
11 maj 1915.

Närvarande:

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot anförde följande: »På

anmodan av chefen för jordbruksdepartementet har jag låtit
inom justitiedepartementet upprätta ett förslag till lag om rätt för Konungen
att stadga förbud i vissa fall mot slaktande av svin och saluhållande
av slaktat svin. Förslagets innehåll överensstämmer med de av samme
departementschef angivna grunder.»

Föredragande departementschefen uppläste härefter ifrågavarande
lagförslag, av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar, och hemställde,
att för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål lagrådets
utlåtande över förslaget måtte inhämtas genom utdrag av protokollet.

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 200.

Till denna hemställan, som biträddes av statsrådets
övriga ledamöter, täcktes Hans Maj:t Konungen
lämna bifall.

Ur protokollet:
Israel Myrberg.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 200.

9

Förslag

till

Lag

om rätt för Konungen att stadga förbud i vissa fall mot slaktande av svin

och saluhållande av slaktat svin.

Härigenom för ordnas som följer:

Konungen äge, om sådant finnes vara av förhållandena oundgängligen
påkallat, stadga förbud mot slaktande av synbarligen dräktiga
svin eller svin under viss, av Konungen bestämd vikt, så ock mot saluhållande
av slaktat svin under viss, av Konungen bestämd vikt; och
äge Konungen ej mindre att giva föreskrifter om beviljande av de
undantag från sådant förbud, som prövas skäliga, än även att stadga
straff för överträdande av dylikt förbud samt i övrigt meddela de bestämmelser,
som i anledning av nämnda förbuds utfärdande må finnas
erforderliga.

Denna lag skall träda i kraft dagen efter den, då lagen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,
samt äga tillämpning till och med den 29 februari 1916. Av
Konungen jämlikt lagen meddelat förbud må ej gälla längre än till och
med sagda dag.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 sand. 180 käft. (Nr 200.)

q

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 200.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl, Maj:ts lagråd fredagen
den 14 maj 1915.

Närvarande:

Justitieråden Bergman,

Sjögren,

Regeringsrådet Palmgren,

Justitierådet Dyberg.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den
11 maj 1915, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle
för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättat
förslag till lag om rätt för Konungen att stadga förbud i vissa
fall mot slaktande av svin och saluhållande av slaktat svin.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet
av byråchefen för lagärenden Herman Falk.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:
Erik Öländer.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 200.

11

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 14 maj 1915.

När v arande:

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Yennersten,

Westman,

Broström.

Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet
anmälde chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot lagrådets
denna dag avgivna utlåtande över det den 11 innevarande maj till lagrådet
remitterade förslaget till lag om rätt för Konungen att stadga
förbud i vissa fall mot slaktande av svin och saluhållande av slaktat
svin; och hemställde föredragande departementschefen, att förslaget, som
av lagrådet lämnats utan anmärkning, måtte jämlikt § 87 regeringsformen
genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen
förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition
av den lydelse bilaga . . . vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Israel Myrberg.