Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 19.

1

Nr 19.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående avsättande
till nationalpark av ett område norr om Torne
träsk i Norrlottens län; given Stockholms slott den 29
januari 1915.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,

att såsom nationalpark må avsättas ett område av omkring 7.4
kvadratmil, bestående av kronomarken norr och nordväst om Torne
träsk intill riksgränsen ävensom norra delen av nämnda sjö i Jukkasjärvi
socken av Norrbottens län, med rätt för Kungl. Maj:t att bestämma
de närmare gränserna för nationalparken.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Johan Beck-Friis.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 satnl. 11 käft. (Nr 19.)

1

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 19.

Utdrag av protokollet över jordbruksärendcn, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29
januari 1915.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Yennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis anförde.

1 en till chefen för jordbruksdepartementet ställd, i april månad
1914 avlåten skrivelse] har intendenten vid natnrhistoriska riksmuseet
professorn Einar Lönnberg föreslagit, att såsom nationalpark måtte avsättas
ett kronan tillhörigt område mellan Torne träsk och riksgränsen
i Norrbottens län.

Professor Lönnberg anför, att detta område i naturforskarkretsar
länge varit bekant för sin frodiga växtlighet. Björkskogen vore för
dessa nordliga trakter särdeles högvuxen och kraftig. Där funnes även
aspbestånd med relativt stora träd. Av tall torde endast enstaka relikter
förekomma. Örtvegetationen vore mångenstädes mycket riklig, och åtskilliga
i och för sig sällsynta arter uppträdde där även.

3

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 19.

Det nordliga läget uteslöte dock all odling, och någon avkastning
av skog kunde enligt professor Lönnbergs mening ej förväntas. Någon
annan ekonomisk nytta av området annat än som renbetesland för
nomadlapparnas hjordar torde ej kunna erhållas, och om området bleve
nationalpark, skulle intet hinder läggas härför, allra helst som det egentligen
vore först frampå hösten, som renarna komme dit, emedan under
högsommaren myggornas mängd avhölle dem därifrån.

Ehuru professor Lönnberg således funne den ekonomiska nyttan
av området begränsad, ansåge lian likväl en fridlysning önskvärd, emedan
man kunde hava anledning att frukta, att trakten i annat fall skulle
bliva utsatt för skövling på olika sätt. Dels innebure det ökade och
oreglerade turistväsendet, såsom erfarenheten lärt, en viss fara. Dels
vore det ej osannolikt, att, i den mån samhället vid Abisko tillväxte,
lockelsen att slå sig ned på norra sidan om Torne träsk skulle bliva
så stor för vissa mindre önskvärda personer, att de helt enkelt toge
området i besittning, högge ned björkskogen och plundrade naturen på
allehanda sätt samt förde ett mer eller mindre parasitiskt liv på lappars
och turisters bekostnad utan att vara samhället till något gagn. Exempel
på dylikt saknades ej från andra håll. Och sedan sådana personer väl
en gång slagit sig fast på en dylik avlägsen plats, vore det som bekant
ej så lätt att hålla dem i styr eller få dem därifrån.

I fråga om lämpliga gränser för nationalparken föreslår professor
Lönnberg: På södra sidan med början i väster det vattendrag, som,
upprinnande i Norge, korsar riksgränsen ett stycke söder om riksröset.
267 och därefter utfaller i Paijeb Njuorajaure, vidare nämnda sjö,
vattendraget därifrån till Vuolle Njuorajaure samt sistnämnda sjös utlopp
till Torne träsk, Njuorajokk. Genom de nämnda sjöarna borde gränsen
anses löpa midvattens. Genom Torne träsk vore lämpligt, att gränsen
droges så, att öarna Kåtesuolo och Jeprinsuolo komme att falla inom
nationalparken, särskilt emedan åtminstone den senare ön vore märklig
i botaniskt hänseende. T sin försättning borde gränsen i Torne träsk
fortfarande löpa så långt ut, att nordsidans viktigaste fisklekplatser folie
inom nationalparken. Detta skulle ock enligt professor Lönnbergs förmenande
hava sin avsevärda ekonomiska betydelse för framtiden, emedan
i annat fall, om ej särskilda åtgärder vidtoges, det värdefulla fisket i
Törne träsk kunde löpa fara att ruineras, på samma sätt som skett i
liera andra lappmarkssjöar, varemot det genom lämplig hushållning skulle
kunna för all framtid lämna en avsevärd mängd fisk. I öster skulle
gränsen kunna tänkas gå in i viken Laimolahti samt uppför Ripaisenjokk
till den första större sjön, för vilken denna bäck utgjorde utlopp, samt

Departements
chefen.

4 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 19.

från sistnämnda sjös nordsida rakt upp mot riksgränsen mellan riksrösena
277 och 278. Nationalparkens gräns skulle i övrigt utgöras av
riksgränsen.

Över professor Lönnbergs förevarande framställning har utlåtande
avgivits den 16 juni 1914 av domänstyrelsen, söm i sin ordning hört
vederbörande skogstjänstemän. Domänstyrelsen meddelar, att det föreslagna
området, vars areal uppgår till omkring 7.4 kvadratmil, därav
omkring 1.6 5 kvadratmil utgöres av Torne träsk, ur skogsvårdssynpunkt
äger ringa ekonomisk betydelse. I likhet med skogstjänstemännen
tillstyrker styrelsen den gjorda framställningen.

Jämväl vetenskapsakademien har i utlåtande den 2 augusti 1914
tillstyrkt framställningen.

Bestämmelser angående nationalparker äro givna i lagen den 25
juni 1909. Genom reglemente den 22 december 1911 har Kungl. Maj:t
föreskrivit, att nationalparkerna skola stå under vetenskapsakademiens
vård och förvaltning.

Inom Norrbottens län äro tidigare jämlikt Kungl. Maj:ts och riksdagens
beslut avsatta fyra nationalparker, nämligen Stora Sjöfallets,
Sarjeks, Abisko och Peljekaise nationalparker, vilka ock sedermera blivit
till gränserna bestämda. Därjämte har beslut fattats om avsättning till
nationalpark av ett område inom Suorsa eller Rissa kronoparker i Tärendö
revir i samma län. Något definitivt förslag till gränser för denna
nationalpark har dock icke framställts, beroende på, enligt uppgift, att
de nämnda kronoparkerna ej befunnits innesluta några såsom nationalpark
särskilt lämpliga områden. Innan tanken på utläggandet av nationalpark
därstädes övergives, synes emellertid en något noggrannare undersökning
böra verkställas.

«Av de fyra nyssnämnda, redan bestämda nationalparkerna är Abisko
nationalpark belägen vid Torne träsks södra strand och omfattar, i likhet
med vad förhållandet skulle bliva med den nu föreslagna nationalparken,
en del av nämnda sjös vattenområde, dock icke ända till sjöns
mitt. Av detta skäl skulle kunna ifrågasättas, att Abisko nationalpark
och den föreslagna parken lämpligen borde sammanslås till eu park,
som sålunda jämväl skulle omfatta mellanliggande vattenområde av
Torne träsk. Härigenom skulle emellertid i större utsträckning, än som
synes nödigt för naturskyddets skull, inskränkas de områden av sjön,
där rätt till fiske kan upplåtas åt enskilda, och jag finner därför en dylik
sammanslagning icke böra äga rum.

Då bildandet av en nationalpark å de trakter, varom nu är fråga,

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 19. 5

6yne® överensstämmande med det med inrättandet av sådana parker
avsedda syftet, anser jag framställning härom böra göras hos riksdagen.
JJe av^ Lönnberg föreslagna gränserna för området äro av honom angivna
å en karta, varav avtryck torde få bifogas detta protokoll. Mot
lorslaget härutinnan har jag visserligen icke något att erinra, men torde
giänsernas definitiva bestämmande böra föregås av en noggrannare
undersökning.

tömställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte i proposition
loresla riksdagen medgiva,

att såsom ^ nationalpark må avsättas ett område av omkring 7.4
kvadratmil, bestående av kronomarken norr och nordväst om Torne träsk
intill riksgränsen ävensom norra delen av nämnda sjö i Jukkasiärvi
socken av Norrbottens län, med rätt för Kungl. Maj:t att bestämma de
närmare gränserna för nationalparken.

lill denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt föroidnade, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga . . . till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet:
Herman Sch lytern.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 14 käft. (Nr 19.)

2

A> " -i:.

■8. .

m »M .■ »»»1 »”""I

//JKI

///^5>Z

lv -

ii|m|É ''V''

■'' y&jtf

^''\V^

//wfwnr^:

m v| ,o_r‘

y2r''

KSSaR -

IRMk

,v/'':

psre#^

Ml

« , *

4^:4

i&\44

1 1''r”xTT

/Pi A

»SLA»

£&r»3

\ V .-. jKc3/

>\ * w

SE&iiäld

Gen Stab Lit anst Stockh 19 is

'' V>

Hf ''

\\

••'' Si

&jj»-

Såss

I